om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1979 m.m.
Proposition 1977/78:173
Prop. 1977/78:173
Regeringens proposition
1977/78:173
om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget är 1979 m. m.;
beslutad den 6 april 1978
Regeringen föreslär riksdagen atl antaga de förslag som upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
|
JOHANNES ANTONSSON |
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen begärs medel föratt bestrida Sveriges andel av kostnaderna för den verksamhet, som fmansieras över det nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1979. Budgeten innebär en aktivitetsökning både beträffande fasta institutioner och projektverksamheten. Ett antal institutioner, vilkas verksamhet hittills har finansierats genom direkta nationella bidrag införs fr. o. m. 1979 pä ministerrådels budget. Den allmänna budgeten omfattar inte det nordiska kultursamarbetet för vilket en särskild budget finns. I propositionen lämnas vidare en redogörelse för det nordiska samarbete som har bedrivits inom ministerrådets verksamhetsområde är 1977.
I Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 173
Prop. 1977/78:173
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1978-04-06
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenslam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén
Föredragande: stalsrådet Antonsson
Proposition om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget 1979, m. m.
1 prop. 1877/78:100 (bil. 14 s. 30) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1978/79 beräkna ett förslagsanslag av 16 092 (X)0 kr. På samma sätt (bit. 17 s. 229) föreslog regeringen riksdagen att till Nordisk fond för teknologi och industrieU utveckling för budgetåret 1978/79 beräkna ett reservationsanslag av 4 298 000 kr. Jag anhåller nu att fä ta upp dessa frågor.
1. Inledning
Det nordiska ministerrådet inrättades år 1971 genom en revision av den år 1962 ingångna samarbetsöverenskommelsen mellan de nordiska länderna (Helsingfors-avialet). Den 12 april 1973 ingicks ett avtal mellan de nordiska länderna om upprättande av det nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo. Upprättandet av ministerrådssekretariatet godkändes för Sveriges del av riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973:121, UU 1973:13, rskr 1973:245). Verksamheten vid sekretariatet inleddes den I juli 1973.
I samband med upprättandet av sekretariatet skapades en budget för den del av ministerrådets verksamhet som administreras av sekretariatet. Denna budget, ministerrådets allmänna budget, omfattar inte det nordiska kultursamarbetet, för vilket ministerrådet i sammansättningen kultur- och undervisningsministrarna, fastställer en särskild budget. Den omfattar inte heller de gemensamma nordiska biståndsprojekt i u-länder som finansieras över de nordiska ländernas biståndsanslag.
Fr. o. m. år 1975 omfattar ministerrådets allmänna budget ett kalenderår. Medel för verksamheten under år 1978 anvisades av riksdagen den 31 maj
Prop. 1977/78:173 3
1977 (prop. 1976/77:142, UU 1976/77:20, rskr 1976/77:324).
Den 31 mars 1978 fastställde nordiska ministerrådet den allmänna budgeten för år 1979. Dessförinnan hade överiäggningar om budgetens omfattning och om prioriteringar hållits mellan Nordiska rådets budgelkom-mité och ministerrådet i sammansättningen samarbetsministrama.
Den budgetprocedur ministerrådet har fastställt innebär för svensk del bl. a. alt förslag inte kan föreläggas riksdagen inom den tid under vilken propositioner normalt ska lämnas till riksdagen. Motsvarande gäller för budgeten för del nordiska kultursamarbetet.
Inledningsvis lämnar jag en översiktlig redogörelse för det nordiska samarbetet under år 1977 inom ministerrådets hela verksamhetsområde, dvs. även kulturområdet som inte omfattas av den allmänna budgeten. Därefter redogör jag närmare för ministerrådels allmänna budget för verksamheten under år 1979.
Chefen för utbildningsdepartementet har den 30 mars i år anmält frågan om 1979 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet m. m. (prop. 1977/78:171).
2. Det nordiska samarbetet under år 1977
Ministerrådet har under år 1977 fastställt handlingsprogram för områdena socialpolitik, arbetsmiljö och byggfrågor. Ministerrådet har dessutom lagt fram förslag lill handlingsprogram för turistområdet, jämslälldhelsområdet och miljövårdsområdet.
Handlingsprogram eller förslag till handlingsprogram finns därmed på samtliga samarbetsområden med undantag för konsumenlområdet samt handels-, valuta- och biståndsområdena. De tre senare områdena rör i första hand kontakter med icke-nordiska länder. På konsumenlområdet har ministerrådet beslutat atl ett handlingsprogram skall utarbetas.
Utöver dessa sektorsprogram har ministerrådet lagt fram förslag lill ett övergripande program för ministerrådet, benämnt "Människan och resursema i Norden". Programmet tar sikte på att visa hur nordiska ministerrådet skall föra vidare de politiska viljeförklaringar som kommer till uttryck i bl. a. Helsingforsavialet. Det betonar det inbördes sammanhanget mellan de olika samhällssektorerna och pekar på hur åigärder på en eller flera sektorer kan kräva följdåtgärder på andra samhällssektorer. Avsikten är alt klargöra vissa riktlinjer för hela det nordiska samarbetet och skapa en gemensam bas för samverkan mellan de olika samarbetssektorerna.
Bland övriga viktiga resultat av ministerrådets arbete år 1977 kan nämnas: undertecknandet av en konvention om gränskommunall samarbete; beslut om införande av ytteriigare fyra nordiska institutioner på ministerrådets allmänna budget fr. o. m. år 1979; på kulturområdet har ministerrådet bl. a. vidtagit flera åtgärder för att stödja grannspråksundervisningen och det nordiska språksam arbetet för övrigt samt beslutat alt upprätta ett nordiskt
r Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 173
Prop.1977/78:173 4
konstcentmm i Finland.
På inbjudan av Sveriges statsminister Thorbjöm Fälldin möttes statsministrarna från de fem nordiska länderna i Stockholm den 9 december 1977.1 en del av överiäggningarna deltog också de nordiska samarbetsministrama.
Statsministrarna diskuterade först och främsl nordiska ministerrådels program och i samband med detta den internationella ekonomiska situationen, sysselsäitningssiluationen i de nordiska länderna och det ekonomiska samarbetet mellan länderna. Man diskuterade också den nordiska råvaru-och resursulredningen, vars andra etapp presenterades för statsministrarna vid överiäggningarna.
1 diskussionen mellan statsministrarna rådde det enighet om atl de nordiska länderna skall föra en politik som kan trygga sysselsättningen både på kort och lång sikt. Åtgärder för att trygga ungdomens arbete skall studeras gemensamt.
Statsministrarna fann det värdefullt att de nordiska industriministrarna har tagit initiativet till en undersökning av konkurrensförhållandena mellan de nordiska länderna sett i ett internationellt perspektiv.
Den internationella konjunktursituationen kännetecknas fortfarande av slor osäkerhet. Inflationen bör nedbringas lill en rimligare nivå, Ell alllför lågt kapacitetsutnyttjande kännetecknar situationen i ett flertal industriländer. Stalministrarna var eniga om atl länder med gynnsam betalningsbalans bör sälta in stimulansåtgärder för atl påskynda en internationell konjunktumppgång. Vidare var man enig om att de nordiska länderna genom gemensamma åtgärder på längre sikt kan bidra till en gynnsammare situation i de enskilda länderna. I detla sammanhang intar energi-, industri- och regionalpolitiken en framträdande ställning. De norska gas- och oljeförekomsterna utgör en naturiig grund för ett bredare samarbete på dessa områden och den nordiska invesleringsbanken är ett medel för att uppnå konkreta resultat. Statsministrarna var eniga om atl också i framliden hålla en nära kontakt vid utformningen av den ekonomiska politiken i varje land. Finansministrarnas överiäggningar om nationella och samnordiska åtgärder är värdefulla i detta sammanhang.
Vid sitt möte i Oslo i januari 1975 tog statsministrarna initiativet till en nordisk råvaru- och resursutredning. Sedan den första fasen av arbetet hade slutförts hösten 1976 beslöt statsministrarna vid sitt möte i Helsingfors i december samma år alt det skulle göras en närmare precisering av de områden där ett fördjupat nordiskt samarbete är möjligt.
Den andra fasen av arbelel presenterades nu för statsministrarna. De fann atl utredningens precisering av samarbetsmöjligheter gav konkret underiag för vidare arbete och ansåg atl förslagen till utvidgat samarbete bl. a. inom lanlbmkssektorn, geologisk forskning, projektexporl och återvinning av avfall bör bearbetas vidre. Samarbetet om projektexport kan i framtiden visa sig vara av slorl intresse och bör därför studeras närmare. Statsministrarna
Prop.1977/78:173 5
bad särskill samarbetsministrama att la upp en karlläggning av samarbets-möjlighelerna rörande vidareutveckling av träförädlingsinduslrin i Norden.
På gmnd av resursfrågornas betydelse fann statsministrarna atl det skulle vara ändamålsenligt med regelmässiga kontakter i framtiden. Samarbetsministrarna borde därför så snart som möjligt överväga vilken form dessa kontakter skall fä.
2.1. Den nordiska investeringsbanken
Den nordiska investeringsbanken upprättades år 1976. Bankens ändamål är att bevilja lån och ställa garantier till investeringsprojekt och export av nordiskt intresse.
Kapital och utlåning skaffas, förutom det grundkapital medlemsländerna har lillskjuiil, genom lån. Våren 1977 emitterade banken sitt första obligationslån på 40 miljoner amerikanska dollar på europamarknaden. Räntesatsen är 7 3/4 % och löptiden är 7 år.
Fram lill september 1977 har banken beviljat 8 lån på sammanlagt 73,5 miljoner SDR (särskilda dragningsrätter). Detla motsvarar ca 400 milj. svenska kr., varav 2/3 har utbetalats. Lånen har beviljats till bl. a. utbyggnad av den gemensamma nordiska elkraftsförsörjningen saml dala-, ferrolege-rings- och bilindustrin.
Ca 20 projekt är f. n. under behandling. Dessa berör investeringar i infrastruktur, energiförsörjning, kommunikationssystem, utnyttjande av medlemsländernas naturresurser saml utveckling av underieverantörsverk-samhet. Dessutom behandlar banken ett antal större exportprojekl som rör tung verkstadsindustri och byggnadsindustri.
Banken har under året byggt upp en effektiv organisation med personal från fyra medlemsländer. Samtidigl barett omfattande samarbete inletts med nationella banker för projektbedömning i samband med behandlingen av låneansökningar.
2.2. Lagstiftningsfrågor
Med anledning av bl. a. Nordiska rådets rekommendation nr 1/1974 om nordiskt samarbete rörande lagstiftning framlade ministerrådet år 1975 i sin årsberättelse lill Nordiska rådet ett långsiktigt lagstiftningsprogram. Programmet skall löpande kompletteras och revideras mot bakgmnd av bl. a. de åriiga överläggningarna mellan de nordiska justitieministrarna och juridiska utskottet.
Som ell nytt projekt på det nordiska lagstiftningsprogrammet har man under år 1977 tagit upp det nordiska samarbetet på köplagsliflningens område, innefattande även reglerna om konsumentköp. F. ö. har man koncentrat sig på alt genomföra de projekt som redan finns upptagna i
Prop. 1977/78:173 6
programmet. Samarbetet på skadeståndsrätlens område har fortsatt i enlighet med de riktlinjer som tidigare angivits. Man har bl. a. inlett ett nordiskt samarbete om produktansvar. När del gäller integritelsskydd har man koncentrerat sig på de problem som kan uppstå i samband med datatekniken. Ministerrådet har bl. a. behandlat de rättsliga problemen i samband med s. k. dataflykt och överföring av data över gränsema. På straffrättens område har man inlett diskussioner och erfarenhetsutbyte angående alternativ till frihetsstraff
Det har liksom tidigare år även ägt rum ett betydelsefullt och vidsträckt samarbete på områden som inle direkt är upptagna i lagstiftningsprogrammet.
2.3. Kulturellt samarbete
Ungdomsarbetslösheten, till den del den är ett utbildningsproblem, har stått i förgrunden för samarbetet om 16-l9-åringars utbildning under 1977. På ministerrådets initiativ har hållils ett antal konferenser med parlamentarikerna, ulbildningsmyndigheler och representanter förarbelsmarknadsorga-nisationerna för all analysera faktorer inom skolväsendet som kan bidra till den ökade ungdomsarbetslösheten. Konferenserna har behandlat övergången från grundskola till gymnasial utbildning, förhållandel mellan teori och praktik i gymnasiala utbildningar och forsknings- och utvecklingsarbete kring de gymnasiala utbildningarna. Genom delta arbele har ministerrådet lagt grunden till ett flerårigt projektprogram, där några centrala teman är ungdomsarbetslöshet och utbildning, samt samspelet mellan arbetsliv och rådgivningsverksamheten i gymnasieskolan.
Inom del nordiska projektprogrammet om vuxenutbildning har man under år 1977 satt igång viktiga delprojekt. I samarbete med departement, arbetsmarknadsorganisationer, folkbildningsorganisationer och forskningsinstitutioner behandlas bl. a. vuxenutbildning i förhällande till arbetslivet, nordiska vuxenutbildningsåtgärder genom utnyttjande av radio och TV, studiestöd och utbildning av vuxenulbildare.
Av de medel som beviljats till nordiskt forskningssamarbete är del bara en liten del som går över den nordiska forskningsbudgeten. Slörsla delen av medlen kommer via de nationella forskningsråden och andra nationella organ som universitet och högskolor. Mot denna bakgmnd har ministerrådets rådgivande kommitté för forskning tagit upp frågan om samarbete mellan de nordiska och de nationella organen i sitt handlingsprogram. Ministerrådet vänlas la upp detta förslag till behandling under loppet av år 1978.
Under 1977 har ministerrådet tagit åtskilliga initiativ för all stärka språkgemenskapen i Norden. Man har fattat beslut om atl upprätta ett nordiskt språksekretariat under år 1978. Sekretariatet skall fungera som samarbetsorgan för språknämnderna och motsvarande organ i de nordiska länderna samt arbeta för alt bevara och förstärka den nordiska språkgemenskapen och främja den nordiska språkförståelsen. Under år 1977 har medel
Prop. 1977/78:173 7
beviljats fören förstudie angående upprättandet av en nordisk dokumentationscentral för språkvetenskap. Institutionens huvuduppgift skulle vara att registrera redan pågående forskning i de nordiska länderna rörande nordiska språk. Åtgärder har vidtagits för all realisera ell samnordiskt symposieprogram för tillämpad nordisk språkvetenskap. I detla sammanhang kan också nämnas all en särskild styrgmpp har lagt fram förslag till samnordiska åtgärder för att förstärka grannspråksundervisningen. Bland förslagen kan nämnas önskemål om effektivare vidareutbildning av modersmålslärare, ökad samproduktion av läromedel samt bättre informationsutbyte.
På del allmänkulturella området har planerna om upprättande av två nya institutioner ytteriigare konkretiserats under år 1977. Ett nordiskt konstcentrum på Sveaborg i Finland kommer atl börja sin verksamhet under 1978. Centrets huvuduppgift under den första tiden blir alt fungera som förmed-lingsinstilulion på utslällningsområdel. Vidare haren arkitekttävling ägt rum om ett Nordens Hus på Färöarna. Detaljplaneringen av huset sker med sikte på färdigställande 1980.
Utredningsarbelet om utnyttjande av satellit för att förstärka det nordiska radio- och TV-samarbetet har år 1977 resulterat i en omfattande rapport som belyser möjligheterna till en utbyggnad från rättsliga, tekniska och kulturpolitiska utgångspunkter. Utredningen konstaterar atl man från dessa utgångspunkter inte slår inför några avgörande hinder att bygga ut radio- och TV-samarbetet i Norden genom en gemensam notdisk satellit. Utredningen remissbehandlades under 1977 och blev föremål fören omfattande debatt vid nordiska rådets session i Oslo i februari 1978. Diskussionen utmynnade i atl ministerrådet borde utreda frågan vidare. Ministerrådet fattade beslul om detta i mars 1978.
2.4. Socialpolitik
Ministerrådet antog 1977 ett samarbetsprogram på social och hälsovårdsområdet. Programmet skall i första hand utgöra underiag för utformningen och utvecklingen av de gemensamma nordiska aktiviteterna på del socialpolitiska området. Ministerrådet har för avsikt atl kontinuerligt revidera programmet. Delta kommer fortsättningsvis all ske vid de nordiska socialministermöten som försöksvis skall hållas en gång om årel fr. o. m. 1978 i stället för vartannat år som tidigare.
Beslutet om nordisk receptgiltighet, som trädde i kraft den I september 1977, var ett led i genomförandet av programmet. Den nordiska konferens om forskningens roll för social- och hälsovårdspolitiken som arrangerades under årel var ett annat exempel.
Tyngdpunkten i del nordiska socialpolitiska samarbetet har som tidigare legat på socialkonventionsfrågorna, drog- och alkoholforskning, läkemedel och Iransplantalion, social- och medicinalslatistisk saml handikappfrågor.
Undersökningar om en utökad gemensam arbetsmarknad för social och
I**Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 173
Prop. 1977/78:173 8
medicinsk personal har pågått under hela årel. Under del sista halvåret har en kartläggning av vidareutbildningen av social och medicinsk personal påbörjats. Utvärderingen av verksamheten i nordiska samarbetsorganet för drogforskning och nordiska nämnden för alkoholforskning har fortsatt och skall vara färdig under år 1978. Ett nytt finansieringssystem för njurtrans-plantalionssamarbetet har beslutats.
På ett arbetsmöte om narkotikafrågor den 12 december 1977 dryftade ministerrådet förebyggande åigärder och behandlingsfrågor, bl. a. frågan om ivång/frivillighet i behandlingen, samt möjligheterna alt ytterligare fördjupa samaibetei i internalionella ärenden.
2.5. Arbetsmarknadssamarbete
Under år 1977 har del nordiska arbelsmarknadssamarbetel koncentrerats pä genomförandel av det program som ministerrådet antog den 26 november 1975.
Arbetsmarknadsprogrammel har lett till en stark expansion av det nordiska samarbetet på detta område. Genomförandel sker etappvis i regi av nordiska arbetsmarknadsutskottet (NAUT) och i kontakt med arbetsmarknadens parter. Den första etappen kommer i huvudsak all vara genomförd i slutet av år 1978. Många projekt kommer atl leda till nya impulser och initiativ. En revision och komplettering av ålgärdslistan inleddes hösten 1977. På detta sätl kommer nya delar av ministerrådets arbetsmarknadsprogram atl bli behandlade.
Under loppet av 1977 har man bl. a. genomfört ett samnordiskt projekt om åtgärder för atl förebygga och reducera ungdomsarbetslösheten. Vidare har man utarbetat en översikt över arbetsmarknadsutbildningen i de nordiska länderna för all finna lämpliga former fören vidareutveckling av samarbetet i dessa frågor. En rapport med förslag till systematisering av informationsutbytet i Norden om arbetsmarknadsfrågor har framlagts. Ett projekt om samordning av arbetsförmedlingsmetodema i Norden påböriades under året och avses föras vidare under 1978.
År 1976 igångsattes en omfattande utredning om arbetskraftens och kapitalets rörlighet i Norden. I utredningen som väntas bli avslutad under 1978 försöker man peka på hinder, effekter och problem i samband med en sådan röriighet. En jämförande analys av arbetsmarknadspolitikens mål och medel i Norden har avslutats och skall bl. a. ingå i undertaget för den arbelsmarknadspoliiiska konferens som hålls år 1978.
Hösten 1976 påbörjades en utredning för atl kartlägga faktiska förhållanden, regler och avtal om utländska uthyrnings- och entreprenadföretags verksamhet i de nordiska ländema (förelag med s. k. grå arbetskraft). Syftet med projektet är all utarbeta förslag till gemensamma riktlinjer för denna verksamhet. Man skall vidare försöka definiera vad som bör betraktas som
Prop.1977/78:173 9
seriös verksamhet, och vad som är icke önskvärd uthyrningsverksamhet. Projektet, som genomförs i samråd med arbetsmarknadens parter, avslutas före sommaren 1978.
Samarbetet har också omfattat bl. a. vidareutbildning av tjänstemän, arbetslöshetsförsäkringar, arbetsmarknadsstatistik och informationsfrågor. Ell projekt om den personliga vägledningsmelodiken och ett om informationsverksamheten på yrkesvägledningens område har påbörjats.
2.6. Arbetsmiljö
Nya arbetsmiljölagar trädde i kraft i Danmark och Norge den 1 juli 1977.1 Sverige fattade riksdagen i november 1977 beslut om ny arbetsmiljölag, som blir gällande fr. o. m. den I juli 1978.1 Finland och Island finns planer på ny arbelsmiljölagsiiftning. Också på nordiskt plan är ärbetsmiljöfrågorna högt prioriterade.
Ett handlingsprogram för samarbetet på detla område antogs därför av ministerrådet i slutet av år 1977 i enlighet med Nordiska rådets rekommendation nr 8/77.
Också under 1977 har arbetsmedicin/yrkeshygien varit den mest framträdande sektorn inom samarbetet. Detta kan ses mot bakgrund av den vikt man fäster vid problemen med giftiga och fariiga ämnen. Ett omfattande nordiskt projekt, som har lill uppgift att ge myndigheterna bästa möjliga faktaunderlag för all fastställa yrkeshygieniska gränsvärden, påbörjades under sista halvåret. Samarbetet mellan de yrkeshygieniska enheterna har fortsatt och ett samarbete om utbildningsfrågor inom sektorn har påbörjats. Utbildning av specialister är av flera orsaker ett område som är särskilt lämpat för nordiskt samarbete.
Inom området psykosocial arbetsmedicin pågår tre större projekt som bl. a. behandlar gmndskolläramas psykosociala arbetsmiljö och arbetsmiljön i processindustrin.
Sedan 1975 pågår i ministerrådets regi ett nära samarbete rörande skyddsföreskrifter. Genom en löpande plan fördelas utarbetandet av föreskrifter mellan de enskilda länderna. De färdiga förslagen och bakgmnds-materialet ställs till de övriga ländemas disposition.
2.7 Miljövård
Under är 1977 har ministerrådet utarbetat förslag till nytt handlingsprogram för samarbetet på miljövårdsområdet.
Projektverksamheten inom ministerrådet har under år 1977 koncentrerats till delområdena avfall, buller, luftföroreningsfrågor, miljödata, produktkontroll, naturskydd och miljövårdsforskning. Också under år 1978 kommer projekt att genomföras på dessa delområden.
På avfallsområdet har under år 1977 genomförts projekt om alternativa
Prop. 1977/78:173 10
metoder för behandling av kommunalt avfall, återvinning av kommunalt avfall och informationsutbyte om behandlingsanläggningar för problemavfall.
På irafikbullerområdet har samarbetet varit koncentrerat lill två projekt: utveckling av en gemensam nordisk beräkningsmodell för trafikbuller och metoder för mätning av bulleremission från vägtrafik. Under år 1978 kommer projekt om bedömning av bullerreducerande åtgärder, om beräkningsmetoder för flygbuller och om spårbunden trafik alt genomföras.
Samarbetet om åigärder mot buller från vissa typer av industriell utmstning har fortsatt under år 1977. Det har genomförts utredningar om fläktar, mobila kompressorer och hjullastare. Verksamheten under år 1978 kommer i huvudsak atl gå ut på atl slutföra påbörjade utredningar, samt all utarbeta ett program för samarbete om buller från industrianläggningar, byggplatser, motorsport- och skjutbanor.
Del nordiska samarbetet rörande övervakningssystem för luftföroreningar har fortsatt under år 1977. Syftet med projektet är alt genom samnordiska insatser bidra lill upprättandet av ett europeiskt program för övervakning av luftföroreningar som sprids över slora avstånd. Projektet kommer atl fortsätta också under år 1978.
Miljödatasamarbelet har fortsall under år 1977, bl. a. med ett projekt rörande karakterisering av miljödata.
Samarbetet på produklkontrollområdel har under år 1977 omfattat dels ett projekt rörande karlläggning av undersökningsresurser för produktkontroll dels ell projekt rörande normer för produkllillverkning. Under år 1978 kommer arbetet atl fortsätta på del sistnämnda projektet. Vidare kommer del att startas två nya projekt som rör produktrelaierad information hos myndigheterna och produklundersökningar för brandimpregneringsmedel.
På naturvårdsområdet har under år 1977 startats ett omfattande projekt om representativa naturtyper och hotade biotoper i Norden. Projektet kommer att fortsätta också under år 1978.
Den inledande delen av ett projekt om ekologisk kunskap i samhällsplaneringen kommer all avslutas under år 1978.
När det gäller miljövårdsforskning kommer man atl fortsätta studera möjligheterna för samnordisk planläggning och arbetsfördelning av miljövårdsforskningsprojekt. Vidare kommer arbetet att fortsätta på ett projekt om polycykliska aromatiska hydrokarboner (PAH), som påbörjades under år 1977. PAH är en gmpp kemiska luftföroreningar som uppkommer vid förbränning av organiskt material och som antas .medföra allvariiga miljöskador och kan vara cancerframkallande.
2.8 Handels- och valutapolitiska frågor
Utvecklingen i den nordiska samhandeln har de två senasie åren varit präglad av den internalionella ekonomiska krisen som i olika grad har
Prop.1977/78:173 11
medfört svårigheter för samtliga nordiska länder.
De nordiska ländema har fortlöpande hållit nära kontakt på en rad centrala handelspolitiska områden som under årets lopp aktualiserats bl. a. i internationella organisationer. Samarbetet om lösningen av praktiska problem i samband med handeln mellan EG och EFTA fortsätter.
Likaledes har samarbetet mellan de nordiska länderna på det exporlfräm-jande området förts vidare. Delta samarbete äger rum mellan ländernas exporlfrämjande organisationer och mellan ländernas representanter i utlandet.
Genom samarbetsorganet för de nordiska ländernas handelsprocedurkom-miltéer,NORDIPRO,har man arbetat med en rad projekt om förenklingenav procedurer i internationell handel, t. ex. huvudprojektet Interface (dataöverföring i internationell handel) som avslutades under år 1977. Interface kommer att efterföljas av ell nytt projekt, DEDIST, som har till uppgift all utveckla metoder och studera utmstning för överföring av datameddelanden. Under år 1978 kommer projektet "Pilot-test av aulomtisk datakommunikation i utrikeshandeln" all genomföras. Detta projekt är nära knutet till Interfaceprojektet och är en början på arbetet med att prova avancerade automatiska syslem för överföring av dala i internationell handel.
På valutaområdet sker ett värdefullt samråd mellan de nordiska länderna i ämbetsmannakommittén för valutafrågor och finansiella frågor. De nordiska länderna har också en gemensam exekutivdirektör i internationella valutafonden.
2.9 Energifrågor
Ministerrådet beslutade under år 1975 att inleda ett nordiskt forsknings-och utvecklingssamarbete på energiområdet. Det uppdrogs åt nordiska industrifonden att handha samarbetet. Nordiska industrifondens arbete på området har koncentrerats på produktion, distribution, ackumulering och användning av energi i industrin. Inom denna prioriteringsplan har nordiska industrifonden haft hand om projektvärderingen och fördelningen av nordiska medel lill forskning och utveckling samt teknologiförmedling på energiområdet.
På kämsäkerhetsområdet har det under år 1977 inletts ett utvidgat nordiskt samaibete inom nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor. Samarbetet på kämsäkerhetsområdet omfattar en rad betydelsefulla projekt som kan bidra till en belysning och bedömning av aktuella kärnsäkerhetsfrågor.
Det nordiska samarbetet om energihushållning och alternativa energikällor skall utvecklas vidare.
Prop. 1977/78:173 12
2. 10 Industriellt samarbete
Ministerrådet anser atl en utveckling av del energipoUtiska samarbetet på längre sikt kan ha en stimulerande verkan på del industripoliliska samarbetet. Ministerrådet behandlar därför det industripoliliska området i samband med de energipolitiska frågorna.
Nordiska industrifonden har t. o, m, september 1977 beviljat sammanlagt 39,4 milj. svenska kr. fördelade på 88 projekt.
Ministerrådet har beslutat att tillföra fonden 10 milj, svenska kr, under år 1978,
Ministerrådet har under året också beslutat att industrifondens verksamhet skall fortsälla efter utgången av år 1978 och alt ytteriigare medel skall tillföras fonden. Jag återkommer till denna ftåga i samband med budgeten för 1979,
Standardiserings- och provningsverksamheten inom Nordlesl kommer också att fortsätta,
2.11 Byggsektorn
Handlingsprogrammet för byggområdet från år 1972 har reviderats och kompletterats i del nya handlingsprogram som ministerrådet antog den I maj 1977,1 anslutning till detta har ett projeklprogram för de närmaste åren lagts fram.
En ökad integration av den nordiska byggmarknaden är fortfarande ett viktigt mål för samarbetet. En aktuell uppgift är atl harmonisera de tekniska byggreglerna. Ett nordiskt samarbete om detla ger ell mer effektivt utnyttjande av ulredningskapaciteten och en förenkling av handeln med byggvaror över gränserna. Ett förslag lill avtal om nordisk samverkan på provnings-, godkännande- och konlrollområdet skall utarbetas. Avtalet skall gå ul på all provningsresultat samt godkända och tillverkningskonlrollerade produkter från ell land skall godtas i de övriga länderna ulan kompletterande provningar eller besvärliga godkännande- och kontrollprocedurer,
1 det nya programmet undersirykes vidare betydelsen av all komma fram lill en gemensam nordisk helhetssyn på bevarande och förändring av existerande bebyggelse och frågor om bygglekniskl betingade arbetsmiljöer.
Handlingsprogrammet pekar på betydelsen av att öka utbyte av idéer och planer om såväl framtida som befintlig bebyggelse. Bl, a, bör informationsutbytet och samarbetet om byggnadslagstiftningen och de nationella målsättningarna inom byggseklom fördjupas. Del internationella byggsamarbetet skall uppmärksammas och möjligheterna till ell utvidgat nordiskt samarbete i samband med byggexport utanför Norden skall undersökas.
Energihushållning på byggområdet är del samarbetsfält ministerrådet prioriterar högst i projektprogrammet, I projeklprogrammet har ministerrådet
Prop.1977/78:173 13
särskill understrukit behovet av ett nära samarbete om energisparande i det existerande bostadsbeståndet.
2.12 Regionalpolitiskt samarbete
En översyn av det regionalpolitiska samarbetet har inletts under år 1977, Den beräknas vara färdig i början av år 1979 och utmynna i förslag till ett nytt regionalpolitiskt handlingsprogram,
I det regionalpolitiska samarbetet har hittills det gränsregionala samarbetet varit högst prioriterat. Undertecknandet av den nordiska konventionen om gränskommunall samarbete den 26 maj 1977 har ytterligare förbättrat möjligheterna för delta samarbete. Försöken med konkret gränskommunall samarbete har utvecklats vidare. För all främja gränsregionall samarbete har åtskilliga projekt salts igång. Längst har man kommit i området Enontekiö och Muonio kommuner i Finland, Kaulokeino kommun i Norge och Karesuandodelen av Kiruna kommun i Sverige, Verksamhet har inletts i ett nytt försöksområde som i Sverige berör Strömsunds och Krokoms kommuner i Jämtland,
I Öresundsregionen pågår samarbetsprojekt om fritidsbebyggelse och fritidsaktiviteter och man planerar en utvidgning av samarbetet till andra samhällssektorer Samarbetet i Arvika-Kongsvingerregionen aktiverades på nytt under år 1977,
Nordkalollkommiltén har till uppgifi alt verka för ett utvidgat samarbete på Nordkalotten på det regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska området och för andra samarbetsprojekt av betydelse för sysselsättningen på Nordkalotten, Näringspolitiska frågor har dominerat verksamheten de senaste åren. Man har i särskilt hög grad haft uppmärksamheten riktad mot industri och turism och i ökande omfattning också mot primärnäringarna.
Nordiska arbetsgruppen för regionalpolitisk forskning (NORDREFO) förbereder f. n. slutrapportering av en forskningsetapp och diskuterar uppläggningen av ett nytt forskningsprogram.
2.13 Konsumentfrågor
Ministerrådet har beslutat att under år 1978 utarbeta ell förslag lill handlingsprogram för samarbetet på konsumenlområdet.
Projektsamarbetet har under de senaste åren varit koncentrerat till de centrala områden där konsumenterna har haft störst behov av ökat inflytande och där man menat atl gemensam nordisk verksamhet har varit ändamålsenlig.
Samordningen av undersökningar av varor och tjänster på konsumenlområdet har under år 1977 huvudsakligen koncentrerats på att undersöka möjligheterna atl genomföra gemensamma provningar och atl föra samarbetet vidare för de produkter där det redan finns provningsmeloder.
Prop. 1977/78:173 14
En fömndersökning om produkters livslängd och de faktorer som i avgörande grad påverkar denna har avslutals och en huvudstudie har påbörjats.
Produktsäkerhetssamarbetet har rorlsatt under är 1977, Projektet om ett syslem för rapportering av olyckor i hemmet och dess omgivning väntas bli avslutat under år 1978, Projektet skall karilägga olyckornas orsaker och omfång samt ge beslulsunderlag för åtgärder som syftar till atl sänka olycksfrekvensen. Arbetet med alt samordna nordiskt och annal internationellt provnings- och slandardiseringsarbete har också fortsatl.
På informationsområdet har man under årets lopp avslutat en undersökning av behov och förutsättningar företl nordiskt samarbete om konsument-undervisning i skolan. Ett förslag har lagts fram om ett utvidgat samarbete mellan de nordiska ländernas konsument- och undervisningsmyndigheter.
Inom reklam och marknadsföringssektorn har man fortsalt erfarenhetsutbytet om tillämpningen av de nordiska marknadsföringslagarna. Ett projekt om OtiUböriiga prisjämförelser har fortsall. Man förutser ett intensivt samarbete under de kommande åren,
2.14 Transport, kommunikation och trafiksäkerhet
Samarbetet inom transport och kommunikationsområdet regleras av den nordiska transportöverenskommelsen av den 6 november 1972.
Vägforskningen är ell samarbelsområde där gemensamma åigärder kan vara lönsamma. Redan relativt anspråkslösa rationaliseringar kan betyda atl Slora belopp sparas på de nordiska vägbudgetarna. I STINA-projektet har man utrett betydelsen av trafikbelastning, underiag och klimat vid dimensioneringen av vägar. Slutrapporten publicerades i maj 1977. Vidare har man genomfört ett kompletteringsprojeki om betydelsen av olika faktorer som påverkar vägbyggnadskoslnaden. Slutrapporten publicerades under år 1977, De goda erfarenheterna av dessa projekt har lett lill att man önskar att föra vidare samarbetet genom nya vägforskningsprojekl, bl, a, om mätning av axeltryck hos lastbilar i Norden och om energirationalisering vid vägbyggen,
NORDKOLT-projektet syftar bl, a. till alt göra del möjligt att bedöma utvecklingsmöjligheter för persontransportsystem, särskilt kollektivtrafik, i mindre och medelstora tätorter. Studier i åtta utvalda orter i Norden av olika karaktär och storiek genomfördes under år 1977,
Projektet TELEMEDEL lar sikte på att underiätta de handikappades användning av teletjänster genom att främja utveckling och marknadsföring av olika hjälpmedel. En slutrapport kommer att föreligga under första halvåret 1978,
En utredning om tvärgående flygförbindelser mellan de nordliga delarna av Finland, Norge och Sverige har varit föremål för en omfattande remissbe-
Prop.1977/78:173 15
handling. En arbetsgrupp med representanter för de norska, finska och svenska kommunikationsdepartementen arbetar vidare med projektet.
Frågor rörande godstrafiken i Trondheimsleden har utretts i en rapport som lades fram under hösten år 1977, Den är under behandling i kommunikationsdepartementen i Norge och Sverige,
En arbetsgrupp har gett en översikt över tänkbara åigärder för att förbättra transportförhållandena i glesbygdsområden. En första fas av ett samarbelsprojekt planeras lill 1978,
Ett nytt projekt om anpassning av transportmedel för alt underiätta handikappades resor har satts i gång, I en första fas försöker man få fram förslag till utformning av framlida järnvägsvagnar och bussar i Qärrtrafik,
En arbetsgrupp har tillsatts för all utreda behovet av en harmonisering av reglerna för transportstöden i Norge, Finland och Sverige,
Det har under årets lopp genomförts tre forskarkonferenser på temal irafik och miljö och en konferens om STINA-projektet, För år 1978 planeras bl. a. konferenser om energibesparing inom transportsektorn och om kustsjö-farl.
Samarbetet om trafiksäkerhelsfrågor sker genom Nordiska Trafiksäker-helsrådet och påverkar de nordiska ländernas nationella väglrafiklagstiflniiig. Rådet har bl. a. ularbetal en rapport som innehåller en rad förslag till förbättringar av utbildningen av molorcykelförare. Arbetsgrupper har bl. a. tillsatts för all undersöka olikheter i de nordiska ländernas utbildning av och körkortsprov för förare av motorfordon samt för att studera hur cyklisters säkerhet i vägkorsningar kan förbättras.
Första fasen av ett projekt om metoder för insamling och undersökning av olycksdata(MIRO)avsluiades vid årsskiftet 1977/78.1 en andra fas skall man samla in data om hur utsatta skilda grupper av trafikanter är för olika risker. Dessutom planeras en statistisk sammanställning av de risker barn utsätts för i trafiken. Som en vidare uppföljning planeras ett projekt för atl finna metoder alt mäta effekten av åtgärder som främjar trafiksäkerheten.
2.15 Turistfrågor
Ett utkast lill program för nordiskt samarbete på turistområdet översändes i slutet av år 1977 till Nordiska rådet för behandling på rådets 26:e session år 1978. Programmet anger de viktigaste insatsområdena i det nordiska lurislsamarbetel.Det innehållerockså förslag till organisering av det nordiska samarbetet saml en åtgärdsförteckning.
Projektverksamheten har också under år 1977 koncentrerats på utbildningsfrågor. En andra fas av utredningen om ledarutbildning i hotell- och reslaurangnäringen genomfördes. Projektet skall avslutas år 1978. Det har också arrangerats ett möte för lärare i ämnen med anknytning lill turism.
En utredning om kapacilelsutnyltjande vid turistanläggningar slutfördes under år 1977. Ett seminarium om miljömässiga, sociala och ekonomiska följder av turism planeras för år 1978.
Prop. 1977/78:173 16
2.16 Bistånd till utvecklingsländer
De nordiska ländema har ett nära samarbete i bisiåndsfrågor. Biståndssamarbetet baseras på önskan om att ge stöd åt projekt som utvecklingsländer själva prioriterar med sikte på alt uppnå större ekonomisk självständighet, bättre levnadsvillkor för de fattigaste delarna av befolkningen, bättre utbildningsmöjligheter och en nedgång i anlal arbetslösa och undersyssel-satia. Del nordiska samarbetet ger ocksä större möjlighet alt internationellt arbeta för dessa mål. En nordisk arbetsgrupp har tillsatts för att utreda det nordiska biståndssamarbetet.
Gemensamt finansierade biståndsprojekt pågår i Kenya, Tanzania och Mozambique.
För treårsperioden 1978-80 har 50 miljoner amerikanska dollar beviljats i gemensamt bistånd lill jordbrukssektorn i Mozambique. Det svenska biståndsorganet SIDA skall på de nordiska ländernas vägnar ombesörja biståndsprojektets administration. Projekten omfattar utbildning, lantbruk och kooperation.
De nordiska länderna har gemensamma representanter i väridsbanks-gruppen där särskilt den inlernalionella utvecklingsfonden har betydelse, liksom i den afrikanska utvecklingsfonden och den asiatiska utvecklingsbanken. Vidare har de nordiska länderna gemensam representation i den utvecklingskommitté som nyligen upprättades inom Väridsbanken och Internalionella valutafonden.
De nordiska länderna har också ett nära samarbete inom en rad internationella organisationer, först och främsl inom FN:s generalförsamling, FN:s ekonomiska och sociala råd, FN:s utvecklingsprogram och FN:s konferens för handel och utveckling. Samarbetet mynnar ofla ut i gemensamma politiska hållningar som ger de nordiska ländernas ståndpunkter ökad vikt,
2.17 Jämställdhetsfrägor
Samarbetet om jämställdhet har fortsatt inom kontaktgruppen för jämsiälldhelsfrågor samtidigl som jämslälldhetsaspekter också har betonats inom ministerrådets övriga samarbelsområden.
Som en uppföljning av 1976 års kartläggande utredning om lagstiftning som skydd för jämställdheten mellan kvinnor och män hölls i juni 1977 ett seminarium där lagstiftning som medel i jämställdhetsarbetet diskuterades. Under sista halvåret startades ett projekt om massmedia och jämställdhet som skall kartlägga existerande forskning om massmedias funktion i jämställdhelssammanhang och studera behovet av framtida forskningsinsatser,
Ell förslag lill program för samarbetet på jämställdhelsområdet diskuterades vid Nordiska rådets 26:e session. Programmet kommer att fastställas av samarbetsministrama under år 1978 med hänsynslagande till de synpunkter som framfördes vid sessionen.
Prop. 1977/78:173 17
2.18 Kontakter med arbetsmarknadens parter
Kontakterna mellan ministerrådet och arbetsmarknadens parter har vidare utvecklats under år 1977, Parterna har fungerat som remissorgan till ministerrådet i en rad frågor, bl, a, i samband med samarbetet rörande jämställdhets-, turist- och miljövårdsfrågor.
Genomförandet av programmet för det nordiska samarbetet på arbetsmarknadsområdet sker i kontakt med arbetsmarknadens parter. Parternas organisationer har bl, a, medverkat i undersökningen av arbetskraftens och kapitalels röriighet i Norden samt i det nordiska projektet om företag med s, k, grå arbetskraft.
De har också deltagit i projektverksamheten på andra samarbetsområden, såsom frågor om de multinationella förelagens roll i Norden, jämställdhelsområdet, projektprogrammet för vuxenutbildning och ett symposium om betald studieledighel. De har dessutom haft nära kontakt med arbetet rörande vidareutbildning och utbildning av ungdom i 16-19 års ålder.
1 oktober 1977 hölls ett möte mellan samarbelsminslrarna och arbetsmarknadens parter där man diskuterade ministerrådets program, det nordiska samarbetets ekonomi och konsekvensema av en betydande arbetstidsförkortning, I november hölls ett möte mellan arbetsmarknadsministrarna och parterna. Del var särskilt sysselsäliningssitualionen och den ekonomiska situationen som diskuterades.
3. Ministerrådets budget för 1979 m. m.
Jag redogör inledningsvis för utfallet av minsterrådets budget för år 1976 och 1977 samt för budgeten för år 1978,
Ministerrådets verksamhet under 1976 gav ett budgetmässigl överskott på 2 706 437 norska kr. Av dessa har ministerrådet beslutat utnyttja sammanlagt 2 121 000 norska kr, för tilläggsanslag till 1977 års budget. Dessa användes till finansiering av ett antal projekt som inte kunde förutses när budgeten fastställdes. Det gäller bl, a, projekt rörande kärnsäkerhet, fortsättningen av den nordiska råvaru- och resursulredningen, utvärdering av det regionalpoiitiska samarbetet, forsknings- och utredningsprojekt på energiområdet, projekt rörande byggbestämmelser samt vägforskning. Återstoden av överskottet har kredilerats medlemsländerna.
Även 1977 års budget har gett ett bokföringsmässigt överskott. Räkenskaperna för 1977 har ännu inte godkänts och överskottets storlek är således ännu inte fastställt. Ministerrådet har emellertid fattat beslut om att använda 1,9 milj, norska kr. av överskottet lill att under 1978 finansiera en del av de fortsatta utredningama om en ev. nordisk TV-satellit.
1 mars 1977 fastställde nordiska ministerrådet sin allmänna budget för år 1978. Denna budget omfattar utgifter om totalt 49,4 milj. norska kr., varav 25 milj. avser medel för projekt, 13,8 milj. medel för institutioner samt
Prop. 1977/78:173 18
sammanlagt 10,6 milj. kostnaderna för sekretariatet i Oslo, I samband med budgeten fastställdes också s, k. indikativa ramar för projektverksamheten på olika områden. Senare har ministerrådet beviljat medel til konkreta projekt inom dessa ramar.
Jag övergår nu till ministerrådets budget för 1979.
Ministerrådet har den 31 mars 1978 enats om en budget för år 1979 på 79 782 000 norska kr. vilket är en ökning i förhållande till år 1978 pä ca 30,3 milj. norska kr. Av utgifterna avses en del läckas genom ministerrådets inkomster under 1979 av räntor och avgifter som de anställda vid minister-rådssekretarialet har att erlägga i stället för norsk inkomstskatt. Kostnaderna för nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg förskotteras av ministerrådet och fördelas året efter på medlemsländerna i förhållande till andelen utnyttjade elevplatser. På liknande sätl betalas kostnadema för ett projekt rörande njurtransplantation av sjukvårdshuvudmännen i förhållande till utnyttjandet. Dessutom får ministerrådet under år 1979 intäkter i form av överskott från verksamheten vid Nordiska institutet för odontologisk materialprovning år 1977. Sammanlagt beräknas dessa intäkter till 8 182 000 norska kr. Återstoden 71 600 000 norska kr. avses bli läckt genom bidrag från de nordiska länderna.
Av utgifterna gäller 11,7 milj. norska kr. medel för administration, 39,2 milj. medel för institutioner och 29,0 milj. medel för projekt.
3.1 Administration
De medel som upptagits för administration avser främsl kostnaderna för sekretariatet i Oslo. Dessa kostnader beräknas öka från sammanlagt 10 571 000 norska kr, till sammanlagt 11 427 000 norska kr. Ökningen beror främsl på beräknade löneökningar för personalen och andra kostnadsökningar. Dessutom avses personalen utökas med en sekreterare. Därefter uppgår sekretariatets personal lill sammanlagt 36 personer,
I administrationsbudgeten har också beräknats 250 000 norska kr, för en stipendieordning för nordiskt tjänslemannautbyte som avses inledas under år 1979,
Ministerrådets ställföreträdarkommilté tillsatte 1975 en arbetsgrupp för alt bl, a, föreslå hur ett effektiviserat tjänstemannaulbyle skulle organiseras. Arbetsgruppen har under år 1977 lämnai över förslag om ett gemensamt system för ijänstemannaulbylet mellan de nordiska länderna. Förslaget går ut på all ell begränsat anlal tjänstemän under en viss tid skulle kunna tjänstgöra i ett annat lands förvaltning. Del anger också ell system för hur kontakterna mellan länderna i denna fråga skulle ordnas. Under utbytestjänstgöringen skulle tjänstemannen behålla sin ordinarie lön. För att täcka bl. a. ökade levnadskostnader föreslås ell syslem med stipendier för fyra tjänslemän från varje land. Förslaget har remissbehandlats. Regeringen kommer senare, sedan överenskommelse har iräfTats mellan de nordiska
Prop.1977/78:173 19
länderna, att förelägga riksdagen en proposition om de närmare bestämmelserna för utbylestjänslgöringen.
3.2 Institutioner
Medel för institutioner har tagits upp med sammanlagt 39,2 milj. norska kr. mot ca 13,8 milj. norska kr år 1978. Innan ministerrådets budget skapades finansierades de flesta gemensamma nordiska institutionerna direkt genom nationella bidrag i olika former. Ett par institutioner infördes på ministerrådets budget under de första åren. År 1975 uppdrog ministerrådet åt sekretariatet atl utreda frågan om införande av flera institutioner på ministerrådets allmänna budget. Härigenom skulle uppnås större överskådlighet över det nordiska samarbetet, större möjligheter lill samordning av arbelel, till prioritering och till rationalisering. Denna ordning har redan genomförts på kulturområdet. Sedan sekretariatet gjort en första utredning och ett anlal institutioner hade avgett remissyttranden över den beslöt minislerrådel hösten 1976 all fr. o. m, år 1978 införa fyra institutioner på ministerrådets budget, I december 1977 beslöt ministerrådet att fr. o. m. år 1979 års budget införa ytterligare fyra institutioner nämligen nordiska industrifonden, nordlesl, nordiska statistiska sekretariatet och nordiska kommittén för byggbestämmelser. Sammanlagt uppgår alltså antalet institutioner på ministerrådets allmänna budget lill tio. Frågan om införande av ytteriigare institutioner på budgeten ulreds vidare.
Medlen lill institutioner fördelar sig på följande sätl i lusen norska kr. Jag anger också kostnader för år 1978 och del anslag som respektive institution begärt för år 1979.
Prop. 1977/78:173 20
|
|
1978 Anslag |
1979 Institutionen |
1979 Ministerrådet |
|
Nordiska statistiska sekretariatet |
895 |
906 |
973 |
|
Nordiska samarbelsorganet för drogforskning |
247 |
- |
- |
|
Nordiska läkemedelsnämnden |
691 |
855 |
828 |
|
Nordiska hälsovårdshögskolan |
4600 |
5 540 |
5 145 |
|
Nordiska institutet för odontologisk materialprovning |
4 407 |
5 297 |
4 950 |
|
Nordiska industrifonden |
11400 |
17 100 |
17 581 |
|
Nordtesi |
|
5 016 |
1902 |
|
Nordiska kommittén för byggbestämmelser |
|
1682 |
352 |
|
Samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning |
796 |
4 630 |
1 125 |
|
Nordiska skogsarbetssludiers råd |
1891 |
2 364 |
2 144 |
|
Reserv för instiiuiioner |
1 150 |
|
4 155 |
|
Summa |
13 782 |
|
39 155 |
Beträffande det nordiska samarbetsorganet för drogforskning pågår en utvärdering av verksamheten och en utredning av möjligheterna lill sammanslagning med nordiska nämnden för alkoholforskning, vars verksamhet finansieras över ministerrådets projektbudget. I avvaktan på ell minisierrådsbeslut, som vänlas under loppet av år 1978, har medel för dessa organs verksamhet tillförts reserven för institutioner. Beloppet för drogforskningsorganet år 1978 avserbara första halvåret. Medel förändra halvåret 1978 finns upptagna i reserven för detla år.
Ministerrådet beslutade under hösten 1976 om en större omorganisering och utbyggnad av verksamheten vid Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg. Utbyggnaden, som ska ske successivt under flera år med början år 1978, redovisades i propositionen om nordiska ministerrådets budget för år 1978. Under år 1979 avses inte någon utökning av verksamheten ske.
Nordiska fonden för teknologi och industriell utveckling (nordiska industrifonden), bildades den I juli 1973 enligt överenskommelse mellan de nordiska länderna (prop. 1973:79, NU 1973:35, rskr 1973:138). Den syftar till att främja tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete med industriell inriktning och av gemensamt intresse för ivå eller flera nordiska länder. Sedan starten t. o. m. år 1978 har fonden totalt tillförts 50 milj. svenska kr. Fondens sekretariat är föriagt lill Stockholm.
Prop. 1977/78:173 21
Fonden hade till september 1977 mottagit 150 projektförslag. Beslut hade faltals om slöd lill 88 projekt med sammanlagt 39,4 milj. svenska kr. De största insatserna har gjorts inom verkstadsindustrin, livsmedelsindustrin samt massa- och pappersindustrin. En speciellt kraftig ökning har sketl inom arbetsmiljöområdet.
Under år 1976-1978 har fonden dessutom administrerat projekt rörande forskning och utveckling av betydelse för energihushållningen. För detta ändamål har medel anslagils över Nordiska ministerrådels budget. Under år 1978 uppgår kostnaden till ca 3,0 milj. norska kr.
Ministerrådet beslöt i november 1976 att del skulle göras en utredning om fondens framtida verksamhet. Under år 1977 framlade fonden en rapport med en rad förslag om inriktningen och omfånget av fondens framlida verksamhet.
Ministerrådet enades i november 1977 om att fonden även i fortsättningen skall lägga stor vikt vid att stimulera teknologiskt samarbete mellan nordiska industriförelag. Fondens verksamhet bör därvid inriktas på all stödja dels tekniska utvecklingsprojekt mellan enskilda industriföretag dels bransch-eller teknikinriktade projekt som avser all lösa problem av central betydelse för vissa industrisektorer.
Utöver den industriellt inriktade verksamheten skall fonden också i fortsättningen ansvara för forsknings- och utvecklingssamarbete inom de sektorer av energiområdet där nordisk samverkan ej tillvaratas av andra organ.
Nuvarande indelning i prioriterade insatsområden skall från och med 1979 ersättas med en indelning i följande verksamhetsområden: Produkt- bch processulveckling, bransch- och teknikinriktad verksamhet, provning, standardisering, mätteknik och energiteknik.
Fonden borde tillföras medel som minsl motsvarar den nuvarande nivån. Från och med år 1979 borde de medel som avses för de forsknings- och utvecklingsprojekt på energiområdet som fonden administrerar inräknas i fondens ordinarie medel. Fonden borde därför under år 1979 tillföras 15 milj. svenska kr. och borde ha bemyndigande alt ingå fleråriga förpliktelser utöver tillgängliga medel med högst 7,5 milj. svenska kr. för år 1979 och högst 4,5 milj. för år 1980. För svensk del innebär detta åtaganden på 3 218 000 resp. I 931 000 kr
Genom att industrifonden införs på ministerrådets allmänna budget kommer del särskilda anslaget för fonden under sjuttonde huvudtiteln att utgå.
Nordtest som inrättades samtidigt med industrifonden har hittills finansierats genom bidrag från fonden. Även i fortsättningen kommer nordtesi få bidrag från industrifonden för projekt på det industriella området. Hämtöver kommer nordtesi under ett egel kapitel i budgeten fä anslag för sin administration saml för projektverksamheten på andra områden än del industriella.
Prop. 1977/78:173 22
Nordiska kommittén för byggbestämmelser har hittills inte haft någon egen budget. De dellagande myndigheterna har i stället bistått med personal för olika projekt och ministerrådet har också finansierat projekt över sin projektbudgel. Genom budgeten för år 1979 flr kommittén medel för en heltidsanställd huvudsekreterare med biträden. Projektverksamheten finansieras tills vidare som hittills.
Det har också väckts förslag om alt inrätta en nordisk genbank för jordbruks- och trädgårdsväxter som skulle finansieras över ministerrådets budget. Ministerrådet har ännu inte fatlat beslul om detla, men medel har reserverats på budgeten för 1979.
Allteftersom växtförädlingen utvecklas ersätts del gamla, varierande lokalsortmalerialet inom jordbmket med nya, genetiskt sett enhetliga sorter med hög produktion och kvalitet. Nackdelen är dock att den genetiska variationen, som gjort den enorma intensifieringen av livsmedelsproduktionen under de senasie åren möjlig, snabbt krymper.
Enligt den svenska utredningen "Genbank för jordbmk och trädgårdsnäring" (Ds Jo 1975:5) kan vi vänta oss att de genetiskt sett enhetliga sorterna i ökande utsträckning kommerati drabbas av bl. a. växtsjukdomar. Försvaret mot detta är förädling med hjälp av de gamla lokalsorterna eller annat primitivt material.
1 det europeiska genbanksnätel - där två genbanker redan är i funktion -skulle den nordiska genbanken utgöra den tredje och sista länken och svara för det nordeuropeiska variationsområdel.
3.3 Projekt
Beträffande projektmedel harämbelsmannakommittéerna inkommit med ansökningar om sammanlagt ca 29,5 milj. norska kr. Det belopp minislerrådel har enats om, 29,0 milj. norska kr. är 4,0 milj. norska kr. högre än år 1978. Viss verksamhet som hittills har finansierats över projektbudgeten kommer i fortsättningen att finansieras över institutionsbudgeten. Det gäller forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet och samarbetsnämnden för alkoholforskning. Kostnaden för denna verksamhet uppgår år
1978 till ca 3,2 milj. norska kr Om hänsyn tas till detta innebär budgeten för år
1979 en
ökning av projektverksamheten med 7,2 milj. norska kr. Den
genomsnittliga prisökningen mellan 1978 och 1979 har beräknats till ca 8 %.
Följaktligen skulle volymökningen av projektverksamheten uppgå till ca
23%.
Medlen är avsedda för såväl fortsättning av pågående projekt som igångsättning av nya projekt under år 1979. Samtidigl med budgeten fastställer minislerrådel indikativa ramar förde olika områdena. Med ledning av dessa skall ämbeismannakommiltéerna utarbeta ansökningar för de konkreta projekten. För huvuddelen av dessa beviljar ministerrådet medel strax före budgetårets början. För år 1979 har avsatts en särskild reserv på 2,4
Prop.1977/78:173 23
milj. norska kr. för att täcka prisökningar mellan 1978 och 1979 samt för att justera projektbudgeten i förhållande lill den senaste norska devalveringen. Slutligen har avsatts en reserv på 3,4 milj. norska kr. för projekt som kan bli aktuella senare under 1979. Av dessa har ministerrådet beslutat avsätta 600 0(X) norska kr. för slöd lill bokbussverksamhel mellan svenska, norska och finska gränskommuner.
För 1978 och 1979 har ministerrådet fastställt följande indikativa ramar. Jag anger i båda fallen kostnader i 1978 års beräknade prisnivå.
1978 1979
Allmänna utredningar
Socialpolitik
Arbetsmarknad
Arbetsmiljö
Miljövård
Jämställdhet mellan män och kvinnor
Handelspolitik
Industri- och energipolitik
Kärnsäkerhet
Byggsektorn
Regionalpolitik generellt
Regionalpolitik Nordkalotten
Turism Nordkalotten
Konsumentfrågor
Samfärdsel
Trafiksäkerhet
Turism
Summa
Prisökning Allmän reserv
Summa
|
216 |
200 |
|
2 268 |
2 000 |
|
2 106 |
2 200 |
|
1 728 |
1900 |
|
1750 |
1900 |
|
216 |
250 |
|
292 |
600 |
|
3 024 |
700 |
|
2 160 |
3 700 |
|
1620 |
1650 |
|
1944 |
2000 |
|
688 |
700 |
|
243 |
|
|
2 197 |
2 200 |
|
1674 |
2000 |
|
432 |
500 |
|
465 |
600 |
|
22 983 |
23 100 |
|
_ |
2 425 |
|
2000 |
3 425 |
|
25 000 |
28 950 |
Kapitlet handelspolitik avser vissa projekt rörande handelsprocedurer. Minskningen inom kapitlet industri- och energipolitik beror på att forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet har överförts till nordiska industrifonden. För projektverksamheten på kämsäkerhetsområdet antog ministerrådet ett flerårigt program under år 1976.
4. Föredraganden
Jag har kortfattat redogjort för del nordiska samarbetet under år 1977 inom ramen för nordiska ministerrådet. En mera utförlig redogörelse har lämnats i den berättelse rörande det nordiska samarbetet, som ministerrådet har överiämnat lill Nordiska rådet.
Det nordiska samarbetet har under de senasie årtiondena blivit ell begrepp inte bara i de nordiska länderna ulan också i vår omvärid. Del lorde vara unikt
Prop. 1977/78:173 24
alt en grupp länder har lyckats uppnå ett så omfattande och långtgående samarbete med bibehållande av sin nationella suveränitet. En av förutsättningarna för detta har säkerligen varit del starka folkliga slöd som samarbetet åtnjuter. Den positiva gmndinställnlng som finns hos allmänheten har förankrats ytteriigare genom de nordiska kontakter som förekommer mellan folkrörelserna och genom den verksamhet Föreningarna Norden bedriver. Det är emellertid fortfarande en viktig uppgift för ministerrådet atl nå ut lill allmänheten med information om del nordiska samarbetets syften och resultat. En annan väsentlig faktor är atl del nordiska samarbetet har accepterats av samtliga politiska partier och atl partipolitiska skiljelinjer sällan är avgörande i diskussioner av konkreta frågor. Del förslag till sammanfallande program för del nordiska samarbetet som nordiska minislerrådel förelade Nordiska rådet vid dess senaste session visar hur stor bredd samarbetet har uppnått och hur långtgående enigheten är både inom och mellan länderna om målen för samarbetet. Det lorde vara första gången fem självständiga nationer samlar sig kring ett gemensamt samarbelsprogram på ett så stort antal viktiga samhällsområden. Programmet ger också en god gemensam grund för mera konkreta, framtidsinriktade åtgärder.
Enligl min uppfattning finns det väsentliga områden där samarbetet skulle kunna utvecklas ytterligare. Under år 1977 har den nordiska råvaru- och resursulredningen lagt fram sin andra rapport i vilken man pekar på en rad områden där del kan finnas förutsättningar för ett fördjupat samarbete på relativt kort sikt. Det är väsentligt atl dessa studier fullföljs samtidigl som man söker efter nya områden där samarbetet kan utvecklas vidare. Ett annat viktigt samarbetsområde gäller energin och då särskill utvecklingen av alternativa energikällor. Detta arbete kräver stora insatser och de fem länderna bör därför gemensamt ha större möjligheter atl ställa upp med resurser för delta än vad varje land förmår göra för sig. Den överenskommelse om gränskommunall samarbete som ingicks under år 1977 ger också möjligheter till ett mer konkret samarbete i praktiska frågor. Den nordiska investeringsbanken som inledde sin verksamhet år 1978 och har beviljat lån till bl. a. elkraftsförsörjning, ferrolegerings-, data- och bilindustri, har goda fömtsättningar att stimulera ett ytteriigare samarbete mellan företag i de nordiska länderna.
Jag övergår nu lill alt behandla budgeten för år 1979.
Den budget som ministerrådet har fastställt för år 1979 uppgår till ca 79,8 milj. norska kr. vilket är en ökning i förhållande till år 1978 med ca 30,3 milj. norska kr. Budgeten upptar emellertid vissa verksamheter som tidigare har finansierats genom direkta nationella bidrag. Kostnaden för dessa uppgår 1978 lill ca 12,3 milj. norska kr. Ökningen är således ca 29 96 eller, med de antaganden som har gjorts om prisökningen mellan 1978 och 1979, volymmässigt ca 20 %.
Medlen för administration uppgår till ca 11,7 milj. norska kr. mot 10,6 milj. för år 1978. Ökningen beror främsl på väntade löne- och kostnadsökningar.
Prop. 1977/78:173 25
Dessutom utökas personalen vid minislerrådssekrelarialet i Oslo med en sekreterare. Härutöver avsätts 250 000 norska kr. för ett slipendiesyslem för nordiskt tjänslemannautbyte som avses inledas under år 1979.
Institutionsbudgelen ökar från 13,8 lill 39,2 milj. norska kr. och blir därmed den tyngsta poslen i ministerrådels allmänna budget. Ökningen beror främsl på att minislerrådel har beslutat att föra in ell anlal institutioner, vars verksamhet hittills har finansierats genom direkta nationella bidrag, på ministerrådets allmänna budget. Som ett första steg beslöt ministerrådet hösten 1976 att föra in fyra institutioner fr.o. m. 1978 års budget. Nu har ministerrådet beslutat atl fr.o. m. 1979 års budget föra in ytteriigare fyra institutioner. De institutioner del gäller är nordiska industrifonden, nordtest, nordiska statistiska sekretariatet och nordiska kommittén för byggbestämmelser.
Jag anser det väsentiigt atl arbetet med att föra in fler institutioner pä ministerrådels budget fortsätter. Härigenom skapar man större överskådlighet och bälte redovisning av det nordiska samarbetet och tillmötesgår därmed ett önskemål från Nordiska rådet. Det ger också bättre fömtsättningar för en prioritering och samordning av de olika samarbetsområdena saml för rationalisering. Motsvarande åtgärder har redan genomförts inom kulturområdet.
För en av de som redan finns på ministerrådets budget, nordiska samarbelsorganet för drogforskning, pågår en utvärdering och utredning av möjligheten atl slå samman del med nordiska nämnden för alkoholforskning. I avvaktan på ministerrådsbeslut om detla har medel för båda organen avsatts i reserven för institutioner.
I enlighet med tidigare minisierrådsbeslut kommer verksamheten vid den nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg all byggas ut successivt under flera år.
Nordiska industrifonden skapades 1973 fören prövotid av fem år. Fonden har sedan starten fem gånger tillförts ett kapitaltillskott på 10 milj. svenska kr. Sedan en utvärdering gjorts har ministerrådet beslutat alt verksamheten ska fortsätta. Fondens verksamhet bör därvid inriktas pä alt stödja dels tekniska utvecklingsprojekt mellan enskilda industriföretag, dels bransch- eller teknikinriktade projekt som avser lösa problem av central betydelse för vissa industrisektorer. Utöver den industriellt inriktade verksamheten skall fonden ansvara för forsknings- och utvecklingssamarbete inom de sektorer av energiområdet där nordisk samverkan inte tillvaratas av andra organ. Till följd av denna utvidgning av verksamheten bör fonden under år 1979 tillföras 15 milj. svenska kr. och fl bemyndigande att ingå fleråriga förpliktelser utöver tillgängliga medel med högst 7,5 milj. svenska kr. för 1979 och högst 4,5 milj. svenska kr. för 1980. För svensk del innebär detta åtaganden på 3 218 000 resp. I 931 000 kr för 1979 och 1980.
Nordlesls verksamhet har hittills i sin helhet finansierats av industrifonden. Även i fortsättningen avses Nordtest fl ett bidrag från Nordiska
Prop. 1977/78:173 26
industrifonden. Bidraget skall då avse projekt på det industriella området. Nordlesls administration och övriga projektverksamhet ska däremot finansieras över ett eget kapitel på ministerrådets budget.
Den nordiska kommittén för byggbestämmelser flr genom budgeten en fast huvudsekreterare med biträde.
Del har väckts förslag om upprättande av en nordisk genbank för jordbruk och trädgårdsväxter. Ministerrådet har ännu inte fattal beslul om delta, men medel för ändamålet har avsatts i reserven på ministerrådets budget.
För projektverksamheten under budgetåret 1979 har de olika ämbeismannakommiltéerna och vissa andra samarbelsorgan ansökt om sammanlagt 29,5 milj. norska kr. Efter överläggningar med Nordiska rådels budgetkom-milté beslöt minislerrådel om en totalram på 29,0 milj. norska kr. I och med budgeten för 1979 kommer vissa projekt som 1978 kostar ca 3,2 milj. norska kr. all överflyttas till inslitulionsbudgen. Med hänsyn lagen till detta, och till den beräknade prisökningen mellan 1978 och 1979, kan den volymmässiga ökningen av projektverksamheten uppskattas lill ca 23 %. Ministerrådet har angivit indikativa ramar om 23,1 milj. norska kr. för projektverksamheten på olika områden samt en reserv på 3,4 milj. norska kr., vilken är avsedd för nya projekt som aktualiseras under året. För att öka ministerrådets handlingsfrihet har denna reserv grjots större än föregående år. Härtill kommer en särskild reserv för beräknade prisökningar mellan åren 1978 och 1979.
Den projektbudgel minislerrådel har fastställt innebär all del på nästan alla samarbelsområden har skapats ett visst utrymme för utökning av verksamheten. Utrymmet för nya projekt ökar genom atl flera gamla projekt kommer atl avslutas under år 1978 samt genom atl ministerrådet har ökt reserven för projekt.
Tolalt uppgår kostnaden för ministerrådets allmänna budget under år 1979 till 79 782 000 norska kr. Från detta belopp skall avdrag göras för ministerrådets beräknade inkomster under samma år vilka uppskattas till sammanlagt 8 182 000 norska kr. Återstoden, som skall täckas med nationella bidrag, omfattar sålunda 71 600 000 norska kr.
Ländernas bidrag till ministerrådets budgetar betalas enligt en fördelningsnyckel grundad på förhållandet mellan ländernas bmtlonationalprodukler. I december 1975 fastställde ministerrådet följande fördelning för åren 1977-1979: Danmark 23,4 96, Finland 15,8 %, Island 0,9 %, Norge 17,0 96 och Sverige 42,9 96. Sveriges andel av de nationella bidragen utgör 30 176 0(X) norska kr., vilket enligt nuvarande växelkurs motsvarar 26 677 193 svenska kr.
Härtill kommer den svenska andelen av kostnaderna för nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg under år 1978 som har förskotierats av ministerrådet. Andelen beräknas efter utnyttjade elevplatser och är ännu inte känd. Jag beräknar därför samma andel som den svenska andelen av ministerrådels budget, dvs. 42,9 % av kostnaden som är 4 300 000 norska kr. Enligl nuvarande växelkurs motsvarar detla 1 602 122 svenska kr
Prop. 1977/78:173 27
Slutligen föreslår jag att den svenska andelen av kostnaden fördel nordiska statistiska sekretariatet i Köpenhamn las upp under delta anslag redan från början av budgetåret 1978/79. Kostnaden för verksamheten under andra halvåret 1978 är 178 172 svenska kr
Sammanlagt uppgår således kostnaderna under delta anslag till 28 457 486 kr.
Medlen bör anvisas i stalsbudgeten för budgetåren 1978/79. Då nordiska ministerrådets budget avser kalenderåret 1979, kan det svenska bidraget delvis komma att behöva betalas ul efter det svenska budgetårets utgång.
5. Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag all regeringen föreslår riksdagen att
1.
till Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 28 457 000 kr.
2.
bemyndiga regeringen alt medge att stöd lämnas av Nordisk fond för teknolog och industriell utvecklmg, vilket inberäknal löpande beslul för Sveriges del innebär åtaganden om högst 3 218 000 kr. under år 1979 och högst 1 931 000 kr. under år 1980.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
6. Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
GOTAB Stockholm 1978