om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1977 m.m. (Proposition 1975/76:203)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1976/76:203

Regeringens proposition

1975/76: 203

om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1977 m. m.;

beslutad den 1 april 1976.

Regeringen föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

GUNNAR STRÄNG

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsaktiga innehåll

I propositionen begärs medel för att bestrida Sveriges andel av kostnaderna för den verksamhet, som finansieras över det nordiska rninisterrådets allmänna budget för år 1977. Denna budget omfattar inte det nordiska kultursamarbetet för vilket en särskild budget finns. I propositionen lämnas vidare en redogörelse för del nordiska samarbeie som har bedrivits inom ministerrådets verksamhetsområde är 1975,

I Riksdagen l<J75/76. 1 samt. Nr 203

Prop. 1975/76:203

Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-04-01

Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Johansson, Holmqvist. Aspling, Geijer, Bengtsson, Noriing, Lidbom, Carisson, Feldt, Sigurdsen, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson.

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1977

1 proposition 1975/76:100 (bil. 12 s. 20) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Nordiska ministerrådssekretariatet för budgetåret 1976/77 beräkna ett förslagsanslag av 7 148 000 kr. Jag anhåller nu all lå ta upp denna fråga.

1 Inledning

Del nordiska ministerrädssekreiariaiel i Oslo inledde sin verksamhet den 1 juli 1973, Upprättandel av ministerrädssekretariatel godkändes för Sveriges dd av riksdagen den 25 maj 1973 (prop, 1973:121, UU 1973:13, rskr 1973:245).

1 samband med upprättandet av sekretariatet skapades en budget för den del av ministerrådets verksamhet som administreras av sekretariatet. Denna budget, den allmänna budgeten, omfattar inte det nordiska kultursamarbetet eller samarbetet i fråga om bistånd till u-länder.

Verksamheien finansierades under andra halvåret 1973 samt under 1974 över budgetar som omfattade ett halvår. Fr. o. m. 1975 finansieras verksamheten över en budget omfatiande ett kalenderår.

Medel för verksamheten under år 1976 anvisades av riksdagen den 22 maj 1975 (prop. 1975:93, UU 1975:7, rskr 1975:194).

Den 22 mars 1976 fastställde Nordiska ministerrådet förslag lill budget för år 1977 för den verksamhet, som administreras av ministerrådssekre-

Prop. 1975/76:203 3

tariatet i Oslo. Dessförinnan hade ministerrådet inhämtat yttrande från Nordiska rådet vid sammanträde mellan Nordiska rådets budgeikommiiié och samarbetsministrama.

Den budgetprocedur ministerrådet har fastställt innebär för svensk del bl, a, alt förslag inte kan föreläggas riksdagen inom den tid inom vilken propositioner normalt skall lämnas till riksdagen. Motsvarande gäller för förslaget lill budget för del nordiska kultursamarbetet.

Inledningsvis lämnar jag en översiktlig redogörelse för hela det nordiska samarbetet under år 1975 inom ministerrådets verksamhetsområde, dvs, även kulturområdet som inte omfattas av den allmänna budgeten, Därefier redogör jag närmare för ministerrådets förslag till budget för verksamheten under 1977,

Chefen för utbildningsdepartementet har lidigare i dag anmält frågan om 1977 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet m, m, (prop, 1975/76:146),

2 Det nordiska samarbetet under 1975

Nordiska ministerrådets verksamhet har under de senaste åren utvecklats kraftigt och del omfatiar i dag praktiskt taget alla samhällslivets områden.

Under 1975 har samarbetet utvidgats ytterligare. Ett antal nya områden som skogsforskning, råvarufrågor samt jämställdhet mellan män och kvinnor har tillkommit. Samtidigt har samarbetet på de hittillsvarande områdena vidareutvecklats och fördjupats. Bland de viktigaste resultaten av ministerrådets arbete under 1975 kan följande nämnas:

- avtalet om upprättande av en nordisk invesieringsbank

- ett nordiskt energiforskningsprogram

- ett nordiskt arbetsmarknadsprogram

- principbeslut om nordisk kommunal rösträtt och valbarhet.

En utföriig redogörelse för det nordiska samarbetet 1975 har lämnats i Nordiska ministerrådets berättelse till Nordiska rådet (C 1/1976), Jag gör nu en sammanfattning av de viktigaste frågorna på olika områden, .

2.1 Nordiska investeringsbanken

Bland de initiativ de nordiska statsministrarna tog vid sitt möte i januari 1975 var beslutet alt utarbeta ett förslag om att upprätta en nordisk investeringsbank. Sedan frågan behandlats av en särskild arbetsgrupp nådde ministerrådet pä sitt möte den 19 juni enighet om ett förslag till avtal om upprättande av banken samt till stadga för banken,

Förslagel förelades Nordiska rådel, som på en extra session den 15 november 1975 rekommenderade att banken upprättades i alll väsentligt i

Prop. 1975/76:203 4

överensstämmelse med ministerrådets förslag. Avtalet undertecknades den 4 december. Avtalet har sedermera förelagts svenska riksdagen för godkännande (prop, 1975/76:108),

Banken föreslås få en grundfond på 400 milj. SDR (speciella dragningsrätter) och en utläningskapacilet på 1 miljard SDR eller 5,2 miljarder svenska kronor.

Bankens uppgift blir att stärka Nordens ekonomi genom att ge lån och ställa garanlier pä bankmässiga villkor och i överensstämmelse med samhällsekonomiska hänsyn. Genom kapital som upplånats pä den internationella och senare också på de nordiska kapitalmarknaderna kommer banken att kunna bidra till finansiering av investerings- och expottprojekt av gemensamt nordiskt intresse. Samtidigt bör den kunna bidra lill att planläggningen av investering och export sker i ett bredare nordiskt perspektiv.

2.2 Lagstiftningsfrågor

Under 1975 har arbetet med att genomföra det långsiktiga lagstiftningsprogram som lades fram 1975 fortsatt. Nya områden där gemensamma nordiska lagstiftningsåtgärder kan bli aktuella har tagits upp i programmet, t. ex, frågan om äktenskapsliknande samlevnadsformer, upphovsrätt och alternativ till frihetsstraff.

De frågor som ministerrådet har lagl särskild vikl vid under arbetet med lagstiftningsprogrammet under 1975 är äktenskapslagstittning, skadestånds-lagstiftning, lagstiftning om trafikförsäkring, ersättning lill offren för brotl, integritetsskydd, upphovsrätt, rättsliga problem i samband med oljeborr-plailformar, borgen och allernaliv lill frihetsstraff.

Av de resultat som uppnåtts pä dessa områden under 1975 bör särskilt framhållas att den nya svenska trafikskadelagstiftningen innebär ett steg mol ökad nordisk rättslikhet, att ministerrådet som ell led i samarbetet på iniegritetsskyddsområdei beslulal tillsätta en nordisk arbetsgrupp för att kartlägga arten och omfattningen av de rättsliga problemen kring s, k, da-tafiykt och annan överföring av data över gränserna samt att ministerrådet antagit nya riktlinjer för det fortsatta upphovsrättsliga reformarbetet.

Härutöver sker ett betydande samarbeie i lagstittningsfrågor också på områden som inte är upptagna i lagstiftningsprogrammet,

2.3 Det kulturella samarbetet

Det nordiska kultursamarbetet berör områdena utbildning, forskning och allmänkultur. Under 1975 har man vad gäller nya initiativ framför alll satsat på det allmänkulturella området. En viklig uppgifl inom detta område är att stödja och initiera nordiskt samarbeie mellan olika grupper som hittills inte varit representerade i det etablerade samarbetet. Under år 1975 har ministerrådet beslutat inledaen treårig försöksverksamhet med stöd lill folk-

Prop. 1975/76:203 5

rörelsernas nordiska samarbeie. För varje år förutses I milj, danska kr. bli anvisade för detta ändamål. Ett liknande projekt är ungdomsarbetet, där riktlinjer för det fortsatta arbetet kommer att fastställas under 1976 efter en treårig försöksperiod.

Beträffande frågan om det nordiska TV-samarbetet har ministerrådet med utgångspunkt i remissvar över betänkandet (NU 1974:19) TV över gränserna beslutat att frågan om överföring av program via direktsändande satellit skall utredas närmare innan beslut fattas om formerna för det fortsatta TV-samarbetet, Utredningen har preliminärt beräknats ta ca ett är.

På grundval av en utredning om nordiskt samarbete om bildkonst (NU 1975:10) har ministerrådet beslutat att ett nordiskt kulturcenter skall upprättas i Finland, En arbetsgrupp skall med utgångspunkt i belänkandet undersöka vilka aktiviteter som bör knytas dil.

Ministerrådet har också fattat principbeslut om att bygga ut kultursamarbetet med Färöarna genom att inrätta ett nordiskt kulturcenler i Torshavn, Samarbetets art och omfattning diskuteras närmare av en arbetsgrupp som också skall samråda med Färöarnas landsstyre.

På utbildningsområdet har skolharmoniseringsprojekt och planeringen av ett utbyggt vuxenutbUdningssamarbete varit de viktigaste uppgifierna, Harmoniseringsarbetet har koncentrerats till genomförandet av tidigare igångsatta projekt och en utökad informationsverksamhet. För vuxenutbildningen har en särskild arbetsgrupp fått i uppdrag alt utarbeta förslag till riktlinjer för det fortsatta arbetet som föreslås inledas med en tvåårig försöksperiod.

Med utgångspunkt i ett förslag från en nordisk expertgrupp har ministerrådet godkänt nya regler angående tentamensgiltighet i Norden, Reglerna är uppbyggda efter principen att normalstudietidens längd skall vara avgörande för överföring av studiekompetens från ett nordiskt land till ett annat. Delta bör ses bl. a. i samband med lillämpningen av de nya reglerna beiräffande studiesocialt stöd som genom möjlighelerna alt överföra studiestödet från hemlandet till annat nordiskt land ställer krav pä fiexibilitet i värderingen av studiekompeiens.

Ijuni 1975 undertecknade ministerrådet en ny överenskommelse om nordiska kulturfonden. Överenskommelsen har ratificerats av Sverige (prop. 1975:59, KrU 1975:13, rskr 1975:215).

2.4 Socialpolitik och hälsovård

Samarbetet på det socialpolitiska området har under 1975 framför allt varit inriktat på att anpassa den nordiska trygghetskonventionen från 1955 till de ändringar som på senare lid har vidtagits i sociallagstiftningen i de nordiska länderna. Arbetet skall bl. a. ses mot bakgrund av de krav som den gemensamma nordiska arbetsmarknaden ställer på ländernas sociala trygghetssystem.

Arbetet med vidare utveckling av trygghetskonventionen fortsätter, I ett

I» Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 203

Prop. 1975/76:203 6

betänkande (NU 1975:22) lade del nordiska socialkonventionsutskottet fram ett förslag till revision av konventionens beslämmelser om grundpension, dvs. det vi i Sverige kallar folkpension. De nya bestämmelserna innebär en anpassning av konventionens bestämmelser om rält lill grundpension till de lagändringar på detta område som under senare är har företagits försl i Norge och därefter i Danmark och Island,

Förslagel innebär att nordisk medborgare som är bosalt i annal nordiskt land än hemlandet garanteras en grundpension, vars storiek besiäms av den totala bosältningstiden i Norden under vuxen ålder. Varje bosältningsär inom Norden skall ge rätt till 1/40 av oavkortad grundpension, 40 års bosättning inom Norden ger sålunda rätt till oavkortad grundpension. Pensionen skall liksom hittills utges från del land där pensionären är bosatt.

Förslaget innebär vidare alt reglerna om rält till familjepension från annal nordiskt land än det egna mjukas upp. Väntetiden för rätt lill sädan pension anpassas till de förmånligare regler som redan gäller för invalidpension,

Slulligen innehåller förslagel bestämmelser om ett väsentligt utökat pensionsskydd frän hemlandet under de lider grundpension inte kan utgå från bosätiningslandet på grund av alt pensionären ännu inte har uppfyllt de särskilda krav som kan gälla i detta land.

Betänkandet har i Sverige varit på remiss till berörda statliga myndigheter samt till arbetsmarknadens parter. Samtliga remissinstanser har tillstyrkt de föreslagna ändringarna i konventionen. Mellan berörda departement i de nordiska länderna har enighet nätts om att förorda att en överenskommelse om ändring i konventionen grundad på förslaget med vissa smärre justeringar skall ingås. Överenskommelsen avses enligt utskottet träda i kraft sä snart som möjligt under är 1976,

1 juni 1975 trädde en ny nordisk överenskommelse om förmåner vid sjukdom, havandeskap och barnsbörd i kraft (NU 1975:1, SFS 1975:477),

Ett omfattande samarbete förekommer inom sjukvårdssektorn i vid mening. Det nordiska läkemedelssamarbetet har fördjupats genom all den nordiska läkemedelsnämnden har trätt i verksamhet under 1975, Transplan-tationssamarbetel har också fortsatt, bl, a, genom all det nordiska samarbetsorganet för njunransplanlation - Scandialransplant - har fåll ekonomiskt stöd. Även det social- och medicinalstalistiska samarbetet har stimulerats.

Man har ocksä prioriterat en ökad koordinering av forskningen på social-och hälsovårdsområdena. Arbetet inom del nordiska samarbelsorganet för drogforskning och den nordiska nämnden för alkoholforskning är betydelsefullt härvidlag.

På grundval av prop, 1969:35 godkände riksdagen ett förslag lill nordisk överenskommelse om gemensamma principer för läkares vinnande av specialistkompetens. Denna överenskommelse har emellertid aldrig trätt i kraft. Man har nu enats om alt lösa denna fråga genom en bestämmelse om internordisk giltighet för specialkompetens inom ramen för gällande överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad för läkare.

Prop. 1975/76:203 7

2.5 Arbetsmarknadsfrågor

Grundvalen för det nordiska samarbetet pä arbetsmarknadsområdet är den överenskommelse om en gemensam nordisk arbetsmarknad som ingicks mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige år 1954, Inom ramen för denna gemensamma arbetsmarknad har över 900 000 personer fiyitat över de nordiska gränserna. Betydelsefulla erfarenheter har kunnat göras av hur en gemensam arbetsmarknad påverkar och påverkas av de enskilda ländernas ekonomiska och sociala ulveckling. Parallellt härmed har stora förändringar skett på arbetsmarknaden i de nordiska länderna genom att sysselsättningen har ökat kraftigt, allt fler människor fått möjligheter till arbete och arbetsmarknadspolitikens innehåll har breddats.

Syftet med den gemensamma nordiska artielsmarknaden är att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen i varje land samt att ge alla medborgare slörre valmöjligheter. På grund av skillnader i den ekonomiska utvecklingsnivån har den fria rörligheten dock i vissa fall lett lill fiyllnings-strömmar, som skapat problem både i utvandringslandet och i invandrings-landet,

Mol denna bakgrund lät ministerrådet 1975 utarbeta ett program för nordiskt samarbete pä arbetsmarknadsområdet. Med beaktande av de uttalanden som har gjorts av arbetsmarknadens parter och av Nordiska rådet fastställdes programmet av ministerrådet den 26 november 1975,1 programmet värderas samarbetet samt preciseras principerna och riktlinjerna för delta för de kommande åren, 1 enlighet med dessa riktlinjer skall en rad konkreta åtgärder vidlas som ett försia led i genomförandet av programmet.

Utgångspunkten för samarbetet på arbetsmarknadspolitikens område skall också i framliden vara att medborgarna fritt skall kunna ta arbete och bosätta sig i andra nordiska länder. För all denna fria röriighet ocksä skall innebära en reell valfrihet vill varie land medverka till att upprätthålla full sysselsättning och trygghet i anställningen. Arbetet skall därvid betrakias som en grundläggande rättighet och vaqe land sträva efter att bereda arbete ocksä ät dem, som nu står utanför arbetsmarknaden.

Samarbetet skall fördjupas men också vidgas till alt omfatta sådana bakomliggande faktorer som kan yttra sig i fiyttning mellan länderna. Man bör överväga möjligheterna att lösa eventuella särproblem genom alt utvidga systemet med särskilda samarbetsavtal mellan de berörda länderna. Samarbetet skall effektiviseras i frägor om framtidsstudier och planläggning på arbetsmarknadspolitikens område. Det skall också ha till syfte att utvidga demokratin i arbetslivet och pä arbetsplatsen.

Under 1975 har ministerrådet antagit en ny nordisk överenskommelse om tillgodoräknande av kvalifikationsperioder m, m, avseende rätt lill ersättning enligl arbetslöshetsförsäkring. Överenskommelsen, som ersätter den s, k, Feviksöverenskommelsen från år 1959 om arbetslöshetsförsäkringar, skall träda i kraft den 1 juli 1976. Överenskommelsen innehåller bl, a.

Prop. 1975/76:203 8

bestämmelser om gränsarbelare som arbetar i ett annat land än bosättnings-landet och .som tidigare inle har omfattats av liknande överenskommelser, 1975 genomfördes också en jämförande undersökning av arbeismarknads-suilistiken med förslag till förbättringar i denna. En förstudie om arbetskraftens och kapitalels rörlighet i Norden har utarbetats och fortsatta studier inletts.

2.6 Arbetsmiljöfrågor

Under 1975 har ministerrådet strävat efter alt skapa bästa möjliga underlag för en vidareutveckling av samarbetet när det gäller arbetsmiljön och har därför gjort en undersökning rörande det existerande samarbetet på området arbelsmedicin/yrkeshygien och arbetarskyddsföreskrifter.

Beträffande områdei arbelsmedicin/yrkeshygien har ministerrådet särskilt ägnat sig åt de faror som den ökade användningen av kemikalier innebär för arbetsmiljön. Del har hållits seminarier mellan experter för att konkretisera planerna på ett framtida samarbeie bl, a, rörande lösningsmedel samt hygieniska och biologiska gränsvärden. Under hösten 1975 hölls en konferens angående arbetsmiljö i sågverk och träindustri samt ett symposium om de psyko-sociala faktorerna i arbetsmiljön.

En särskild styrgrupp för arbetarskyddsföreskrifter har uppräitats och denna har inlett ett omfattande samarbeie om utarbetande av föreskrifter. Det har också upprättals en gemensam nordisk dokumentationscentral, som förser de nordiska ländernas arbetarskyddsmyndigheter med nordisk och internationell dokumentation rörande arbetarskyddsföreskrifter,

2.7 Miljövårdsfrågor

Samarbetet på miljövårdsområdet motiveras av att de nordiska ländernas miljövårdsproblem ofta är desamma och att föroreningsproblemen inte kan ses enbart från nationell synpunkt.

Ett av dessa problem är föroreningar av gemensamma vattenområden. Särskilda undersökningar har utförts beträffande föroreningssituationen i bl, a, Skagerack och Kattegatt,

Ett omfattande projekt rörande övervakningssystem för luftföroreningar har påbörjats. Avsikten med projektet är att utarbeta metoder som kan användas för ett regionalt övervaknings- och analysprogram för Europa,

Ministerrådet har också finansierat utredningar på avfall.sområdel.

Beträffande trafikbuller har del skett en kartläggning och förberedelsearbete så att fiera konkreta projekt kan genomföras 1976, Undersökningar har också utförts beträffande buller från kompressorer och ventilatorer och förslag till normer har utarbetats.

En rapport innehållande förslag lill samarbelsåtgärder för miljöutbildningsområdet har framlagts och förstudier har genomförts beträffande samar-

Prop. 1975/76:203 9

belsmöjligheterna på miljövårdsforskningens område.

På naturvärdsområdet har man igångsatt projekt rörande naturgeografisk indelning, hotade naturtyper, djur- och växtarter samt metoder för landskapsanalyser,

2.8 Handelspolitiska frågor

Trots de starkt stegrade kostnaderna för importen av oljeprodukter har den nordiska samhandeln behållit sin andel av de nordiska ländernas lo-talhandel. Sannolikt har en expansiv ekonomisk politik och åtgärder mot konjunkturnedgången haft gynnsamma effekter härvidlag.

Det löpande samrådet mellan de nordiska länderna i handelspolitiska frägor har fortsalt ocksä under 1975. Detta gäller bl. a. frihandelsavtalen mellan EG och de nordiska länder som inte är medlemmar i EG. Man har bl. a. eftersträvat en större fiexibilitet i de ursprungsregler som finns i avtalen. Det har också hållits överiäggningar om avtalen på CECA-området,

De nordiska länderna har fortsatt sina löpande diskussioner om uppläggningen av GATT-förhandlingarna och möjligheterna att uppnå samstämmiga ståndpunkter. Del råder likaså enighet om alt samordna de nordiska förberedelserna för UNCTADIV och det fortsatta arbetet med uppföljningen av europeiska säkerhetskonferensen.

De nordiska länderna har genom sina handelsprocedurkommittéer skapat en gemensam kommitté, Nordipro, som arbetar för en förenkling av procedurerna i den internationella handeln. Ett slörre projekt pågår med stöd från ministerrådet. Projektet, Interface, tar sikte på datatransmission av information ulan användning av dokument,

2.9 Energifrågor

På grundval av en rapport om nordiskt energisamarbete som lades fram är 1974 fastställde ministerrådet den 29 januari 1975 ett program för det fortsatta energi.samarbetet. Programmet omfattar utredningar om forskning, utveckling och teknologiförmedling på energiområdet, kärnsäkerhetssamarbete, energibesparing och naturgasanvändning.

Två viktiga specialutredningar som båda innehåller förslag till konkreta samarbetsprojekl har redan färdigställts. Det rör sig dels om en utredning rörande samarbete om energibesparing på byggsektorn, dels om en utredning rörande samarbete om forskning, utveckling och teknologiförmedling på energiområdet.

Ministerrådet har uppdragit åt Nordiska industrifonden att sätta igång en förberedande planering av gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt.

Ministerrådet har även anmodat ämbetsmannakommittén för indusiri-och energipolitik att, efter samråd med Nordiska industrifonden och andra

Prop.1975/76:203 10

berörda samarbetsorgan på områdei, före den I november 1976 för ministerrådet lägga fram förslag till permanent organisation av forsknings- och utvecklingssamarbetet på energiområdet.

Det synes föreligga fiera intressanta samarbelsmöjligheler i fråga om kärnkraftens säkerhetsaspekter. Ministerrådet har anmodat det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor (NKA) att företa en närmare bedömning av konkreta samarbetsprojekt.

På nalurgasområdet föreligger två preliminära utredningsrapporter. Den ena gäller de möjligheter till samarbete i Nordkaloitområdei som kan uppstå lill följd av eventuella gasfynd på kontinenialsockdn utanför Nord-Norge, Den andra innehåller beräkningar rörande möjligheterna att skapa ett gemensamt transportnät för naturgas i Norden baserat på förutsättningen om att det senare blir möjligt att föra i land naturgas antingen på Jylland eller i Möre i Norge,

2.10 Industrisamarbete

Akluella induslripoliliska frågor både mellan de nordiska länderna och i förhållande till tredje land diskuteras fortlöpande i ministerrådet.

Ministerrådet har beslutat att Nordiska industtifonden, förutom de beviljade beloppen på 30 milj, svenska kr, för liden t, o, m, 1976, skall tillföras ytteriigare 10 milj, svenska kr, för 1977, Hittills prioriterade områden har varit miljövärdsteknik, transportteknik, energiteknik och resursteknik. Ministerrådet har nu beslutat att dalatekniken och dess tillämpning skall upptas bland de prioriterade områdena. Av de 20 milj, kr, som fonden har haft till sitt förfogande t, o, m. 1975 har den gett stöd till 41 projekt med ett sammanlagt belopp pä 14,6 milj. kr. De största anslagen faller innanför områdena yttre miljö, transportteknik, malerial- och resursleknik, standardiseringsarbetet inom INSTA, Nordtesls verksamhet och del mättekniska samarbetet. Ansökningar om ytteriigare projekt för ca 9 milj, kr, är under behandling i fonden,

2.11 Byggsektorn

Ministerrådets handlingsprogram för byggsektorn har som mål att öka integrationen av de nordiska byggmarknaderna. Följande fyra särskill prioriterade uppgifter i programmet har genomförts: formuleringar av krav i byggbeslämmelser, införande av Sl-enheter, förteckningar över gällande bestämmelser och pågående byggforskning.

Arbetet med samordning av byggbestämmdserna och byggstandard samt godkännande och kontroll regler försiggår konlinueriigt under ministerrådet och särskilt inom nordiska kommittén för byggbeslämmelser, de nordiska byggstandardiseringsorgani.sationerna och Nordtest.

Del har genomförts en nordisk undersökning av förekommande tekniska

Prop. 1975/76:203 11

handelshinder på byggområdet, dvs. skillnader i föreskrifter och standards som försvårar handeln.

Efter en framställning från ministerrådet har berörda danska, finska, norska och svenska myndigheler gått igenom och ändrat eller avvecklat de anbudsbesiämmelser som gynnar nationella entreprenörer för statliga byggnadsarbeten,

Ell uikasi lill allmänna konirakisbesiämmelser för byggnadsenlreprenader har utarbetats av ämbetsmannakommittén för samarbete inom byggsektorn och sänts lill berörda nordiska myndigheler för alt dessa skall undersöka om utkastet kan utgöra grundlag för gemensamma nordiska kontraktsbestämmelser.

En rapport har utarbetats om nordiskl samarbete rörande energibesparing inom byggsektorn,

2.12 Regionalpolitik

Ministerrådels regionalpolitiska handlingsprogram har bl.a, till syfte att öka samarbetet i gränsregionerna och alt samordna de regionalpolitiska åtgärderna i de nordiska länderna.

Huvudvikten har legal pä gränsregionall samarbeie. Bland projekten kan nämnas en undersökning av förutsättningarna för samarbete rörande gles-bebyggda gränsområden och en kartläggning av skillnader i omfånget av det regionalpolitiska stödet saml av de regionala förhållandena i de nordiska länderna. En nordisk arbetsgrupp har fått i uppdrag att framlägga förslag till en överenskommelse om gränskommunalt samarbete. Arbetsgruppen har lagl fram sill förslag i januari 1976,

Den regionalpolitiska forskningen är uppdelad i fyra program. Dessa är mäl och medel i regionalpolitiken samt regional planläggning och utveckling. Bland projekten, som främst har rört näringspolitiken, kan nämnas undersökningar av befolkningens krav pä miljö och levnadsvillkor, uppföljning av de regionalpolitiska stödåtgärdernas effekt och en undersökning av alternativa modeller för regional utveckling.

Fr, o, m, 1975 finansieras Nordkalott-kommitténs projektverksamhet över ministerrådets budget. Bland projekten, som främsl rört näringspolitiken, kan nämnas en förstudie lill karlläggning av handelsförbindelser och handelshinder på Nordkalotten,

2.13 Konsumentfrågor

Samarbetet pä konsumentområdel omfatiar bl. a, undersökningar av varor och tjänsler, frågor om märkning, inforniation och utbildning samt kon-sumenlaspekier pä reklam och marknadsföring.

Verksamheten 1975 har bl, a, omfattat projekt rörande gemensamma provningsmetoder för ell antal varaktiga konsumtionsvaror såsom diskrhaskiner,

Prop. 1975/76:203 12

tvättmaskiner, köksfiäktar, kylskåp och frysboxar samt ulombordsmotorer. Vidare har man inlett ett samarbete om produktsäkerhetsfrågor och ett större samarbetsprojekt på konsumentundervisningsområdet har slutförts. Man strävar efter en överenskommelse mellan de nordiska konsument-myndigheterna om att genomföra gemensam provning av konsumentvaror eller all godkänna varandras provningsresultat,

2.14 Transport, kommunikation och trafiksäkerhet

Samarbetet på transport- och kommunikationsområdet bygger på transportöverenskommelsen som trädde i kraft 1 mars 1973. Till grund för trafiksäkerhetssamarbetet ligger en särskild regeringsöverenskommelse.

Aktuella uppgifter inom ministerrådets verksamhet är först och främsl tvä projekt av betydelse för planläggning och ekonomi för trafikförbindelser, STINA och NORDKOLT, samt en undersökning om tvärgående fiygför-binddser.

STlNA-projektet gäller att till nordiska förhållanden anpassa utländska försöksresultat angående trafikvolymens och axeltryckets inverkan på vägarna.

NORDKOLT-projektet har lill syfte alt behandla personbefordringssystem - särskilt kollektivtrafik - i olika typer av tätorter. Modellstudier i ett antal nordiska tätorter har inletts.

Behovet av tvärgående fiygförbindelser på Nordkalotten och i de övriga inlandsområdena av Finland, Norge och Sverige ulreds. Undersökningen beräknas bli avslutad under 1976.

Ett annat projekt avser olika frågor med anknytning till Trondheimsleden.

Ett projekt - benämnt TELEMEDEL - gäller utveckling, framställning och marknadsföring av utrustning som kan underiätta handikappades utnyttjande av olika teletiänster.

Under är 1976 påbörjades ett projekt om en värdering på nordisk basis av det kollektiva trafikutbudet i de glest befolkade områdena av våra länder. 1 en första etapp skall genomföras en gemensam kartläggning av hittills vidtagna och planerade åtgärder. 1 en andra etapp kan därefter - mol bakgrund av kartläggningen - övervägas lämpliga meioder och åtgärder.

Nordiska kommittén för transportekonomisk forskning har hållit konferenser och seminarier beiräffande olika transport- och kommunikationsfrågor.

Det nordiska samarbetet i fråga om trafiksäkerhet samordnas av Nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR). NTR har bl. a, utarbetat underiag för lagstiftning om användning av bilbälten och skyddshjälmar, NTR har även utrett frågor om barns säkerhet i bil, användning av fotgängarrefiexeroch säkerhetsfrågor med anknytning till motorcyklar och mopeder. Ett nyligen påbörjat projekt avser metodik för insamling och redovisning av olycksdala i trafiken.

Prop. 1975/76:203 13

2.15 Turistfrågor

Ministerrådets kommitté för turism avgav 1974 en rapport om nordiskl samarbete i turistfrågor där man framlade synpunkter på och förslag om internordisk turism. For att föra det arbete som skisserades i rapporten vidare upprättade ministerrådet i november 1974 en arbetsgrupp för turistfrågor. Gruppen skall också behandla de synpunkter som framfördes på Nordiska rådets turistkonferens i maj 1975.

Gruppen har förberett projekt rörande bl. a. ledarutbildning inom hotell-och restaurangfackel. Utarbetande av gemensamt nordiskt undervisningsmaterial för användning inom turistnäringen påbörjades i slutet av 1975. Gruppen har också tagit upp frågan om mera utbyggd och samordnad turiststatistik.

2.16 Bistånd till utvecklingsländerna

De nordiska länderna samarbetar sedan början av 1960-talet om biståndsprojekt i Kenya och Tanzania. För dessa projekt har en särskild nordisk styrelse tillsatts. Styrd.sen har tillsatt en permanent samordningsgrupp som undersöker möjligheterna för en fortsättning av gemensamma nordiska biståndsprojekt och förbättrade arbelsformer.

Härutöver sker ett löpande samråd mellan de nordiska länderna rörande såväl multilaterala som bilaterala biståndsfrågor. De nordiska länderna har gemensam representation i Världsbankens styrelse. Också i institutioner som den Afrikanska utvecklingsfonden och den Asiatiska utvecklingsbanken har de nordiska länderna gemensam representation. De nordiska länderna håller därför alllid samråd för alt avstämma sina synpunkter i dessa organisationer. Det försiggår också ett nordiskt samarbeie rörande biståndsfrågor inom FN:s olika organ. Samarbetet utmynnar ofta i gemensamma nordiska inlägg och samma ställningstaganden, vilkel ger de nordiska ländernas synpunkler ökad vikl.

2.17 Övriga samarbetsfrågor

2.17.1 Jämställdhet mellan män och kvinnor

Ministerrådet har utsett en kontaktgrupp beslående av representanter för regeringskanslierna i varje land med uppgift alt utbyta informationer och erfarenheter i jämställdhetsfrågor.

Under 1975 har ministerrådet också salt igång en studie rörande lagstiftning mot könsdiskriminering. Ett nordiskt seminarium om jämställdhet i arbets-och familjeliv anordnas i Sverige den 21-23 juni 1976,

Prop. 1975/76:203 14

2.17.2 Nordisk kommunal rösträtt

Efteren gemensam nordisk utredning och bl, a, en rekommendation från Nordiska rådel fattade ministerrådet i oktober 1975 ett principbeslut om nordisk kommunal rösträtt och valbarhet. Reformen innebär att nordiska invandrare som under en viss minsta period (som maximalt får bestämmas till 3 år) har varil bosatta i infiyttningslandet, medges rösträtt och valbarhet vid kommunala val. Man syftar till alt genomföra reformen från och med de förestående kommunalvalen i Sverige och Finland 1976, i Danmark 1978 och i Norge 1979, Island har ännu inte lagil slällning till frågan, 1 Sverige har riksdagen i december 1975 beslutat att kommunal rösträtt och valbarhet för invandrare oavsett ursprungsland skall genomföras fr, o, m, 1976 års kommunalval,

2.17.3 Multinationella företag

Minislerrådel har 1975 tillsatt en kontaktgrupp för frågor rörande multinationella företag. Gruppen skall vara ett informations- och samrädsforum. Ministerrådet har också gjort en preliminär kartläggning av utredningar om problem rörande de multinationella företagens verksamhet samt en kort sammanställning för att belysa deras roll i de nordiska ländernas ekonomi. Efter överläggningar med arbetsmarknadens parter har mininsterrådel fastställt riktlinjer för fortsatt utredningsarbete om multinationella företag.

2.17.4 Skogsjörskning

Under 1975 fattade ministerrådet beslut om att bevilja medel för ett forskningsprojekt med syfte att kartlägga samspelet mellan gödsling och gallring av skog,

2.17.5 ICAO

Ministerrådet har beslulal att den nordiska rotationsordningen för representation i den internationella luftfartsorganisationens (ICAO) råd skall utvidgas lill alt omfatta också Finland,

2.18 Organisation

Några större förändringar i ministerrådets organisation har inte inträffat under året, Minislerrådel sammanträder sålunda i olika sammansättningar beroende på vilka frägor som behandlas. Under ministerrådet lyder sammanlagt 14 ämbetsmannakommiitéer som framför alll har beredande och verkställande uppgifter på sina respektive områden. Vilka ämbetsmannakommiitéer och andra samarbelsorgan som upprättats på olika områden fram-

Prop. 1975/76:203 15

gär av publikationen "Nordiska samarbetsorgan" som har utgetts i reviderad upplaga under 1975. Det pågår diskussioner om eventuellt upprättande av en ämbetsmannakommitté även för frågor rörande bistånd till u-länder. Under ministerrådet finns redan en slyrelse för gemensamma biståndsprojekt i u-länder.

Arbetet med att skapa en enhetlig organisation och lämplig inpassning av gemensamma nordiska institutioner har fortsall under året. En studie av ett större antal institutioner har lagts fram.

Det avtal om anställdas rättsställning vid nordiska institutioner som undertecknades i januari 1974 ratificerades av Finland i bönan av 1976, Därmed har det ratificerats av samtliga länder och minislerrådel har beslutat att sälta avtalet i kraft från den I mars 1976, Vid senare tillfälle skall man fatta beslut om vilka institutioner avtalet skall tillämpas pä.

Under 1975 har ministerrådet arbetat för att effektivisera informationsverksamheten. Under året anordnade ministerrådet ell seminarium i Århus för journalister med temat nordiska resurser och industrisamarbete,

2.19 Offentlighetsprincipen

Vid ett samrådsmöle mellan Nordiska rådets presidium och samarbetsministrarna den 15 november 1975 enades man om offentlighetsregler för presidiesekretariatet och ministerrådets sekretariat. Reglerna innebär bl. a, att del skall upprättas offentliga beslutsprotokoll vid ministerrådets och äm-betsmannakommittéernas möten. Även i övrigi gäller offentlighet som huvudprincip. Vissa undantag föreskrivs för bl. a, arbetsmaterial, handlingar i personalfrågor, vissa skrivelser som inte är offentliga hos avsändaren eller mottagaren samt handlingar som berör andra länder än de nordiska. Ministerrådet har satt dessa regler i kraft för ministerrådets sekretariats vidkommande fr, o, m, den 1 januari 1976,

2.20 Kontakter mellan ministerrådet och Nordiska rådet

Kontakterna mellan minislerrådel och Nordiska rådel har fortsatt och fördjupats. Vid samrådsmöten mellan samarbetsministrama och Nordiska rådets presidium har fiera viktiga samarbetsfrågor behandlats bl, a, frågan om offentlighetsprincipens tillämpning vid de nordiska sekretariaten. Möten har ägl rum mellan Nordiska rådets utskott och medlemmar av ministerrådet. Nordiska rådel har under 1975 bildal en budgeikommiiié som i december höll ell första möte med samarbetsministrarna varvid 1976 års pro-jektbudgel diskuterades. Dessa diskussioner avsåg inte kulturbudgeten för vilken en speciell kontakiprocedur finns sedan lidigare. Del har också hållits möten mellan Nordiska rådets sekrelerarkollegium, medlemmar av ställföreträdarkommittén och sekrelarialscheferna vid ministerrådets sekretariat.

Prop. 1975/76:203 16

2.21 Kontakter med arbetsmarknadens parter

Kontakterna mellan ministerrådet och arbetsmarknadens parter som inleddes 1973 har fortsalt.

1 maj 1973 hölls en arbetsmiljöminisierkonferens till vilken represenianler för arbetsmarknadens parter hade inbjudits. Under våren 1975 arrangerades också konlaktmöien mellan arbetsmarknadens parter och respektive ämbetsmannakommiitéer pä byggområdet och arbetsmiljöområdei.

Arbetsmarknadens parter har beretts tillfälle all ytlra sig över förslaget till nordiskt samarbetsprogram på arbetsmarknadsområdet i två remissomgångar. En gemensam diskussion om programmet ägde slulligen rum med ministerrådet i Oslo den 31 oktober 1976. Vid detta möte deltog även representanter för Nordiska rådet. Det rådde enighet om att genomförandet av programmet skall ske i nära kontakt med arbetsmarknadens parter.

Den 30 oktober 1975 hölls ett möte om de multinationella företagens roll i de nordiska ländernas ekonomi. Även vid detta möte var Nordiska rådet representerat. Ministerrådels fortsatta arbete med frågan kommer att äga rum i kontaki med arbetsmarknadens parter.

3 Ministerrådets förslag till budget för år 1977

Som jag nämnde inledningsvis fastställde Nordiska ministerrådet i mars 1975 förslag till budget för år 1976 för den verksamhel som administreras över ministerrådssekretariatet i Oslo, Denna budget omfattar utgifter om totalt 21,1 milj, norska kr, varav 6,7 milj, avser projektmedel, 6,3 milj, dispositionsmedel för projektverksamhet, 7,3 milj, medel för administrativa kostnader och 0,8 milj, medel avsedda att täcka beräknade pris- och löneökningar. Ministerrådet har beslutat överföra ett odisponerat överskott frän 1974 på 0,8 milj. norska kr. till budgeten för 1976. Av dessa har 0,4 milj. avsatts för projektverksamhet och 0,4 milj. för ombyggnad m.m. i samband med att sekretariatet under 1976 ftyttar till nya lokaler. Vid ett möte i Köpenhamn i december 1975 fattade minislerrådel beslul om fördelning av Slörre delen av återstående medel på 1976 års budget till projekt inom de fiesta av de samarbetsområden som omfattas av ministerrådets verksamhet.

Ministerrådet har den 22 mars 1976 enats om ett förslag till budget för år 1977 med utgifter på 28 149 000 norska kronor vilket är en ökning i förhållande till 1976 på ca 6,6 milj. kronor. Av de förslagna utgifterna avses 2,0 miljoner täckas genom sekretariatets inkomster under 1977 av räntor och av avgifter som de anställda har att eriägga enligt särskilda regler. Återstoden på 26 149 000 norska kronor avses bli täckt genom bidrag från de nordiska länderna.

Av utgifterna gäller 18,5 milj. norska kr. medel för projekt och institutioner, 8,4 milj. medel för administrativa kostnader och 1,2 milj. är avsedda all täcka beräknade löneökningar.

Prop. 1975/76:203 17

Projektmedlen har i budgeten för 1977 tagits upp med ett belopp som är ca 5 milj. norska kronor högre än 1976. Medlen skall läcka kostnaderna för såväl fortsättning av pågående projekt som igångsättning av nya projekt under 1977. De medel som hålls i reserv är avsedda för allmänna utredningar eller projekt som kan bli akluella senare under 1977.

Under 1975 har ministerrådet fattat beslut om ändrad budgetprocedur för projektverksamhetens vidkommande. Den nya proceduren innebär i korthet följande, Ämbelsmannakommiitéerna skall senast den I november två år före budgetåret inkomma lill ministerrådssekretariaiet med preliminära projekt program för budgetåret. Dessa skall bl.a. innehålla kortfattad beskrivning av projektens syfte, prioritering mellan projekten saml en unge-färiig kostnadsuppskattning. På grundval av dessa uppgifter och efter diskussion med Nordiska rådels budgeikommiiié skall ministerrådet i mars året före budgetåret fastställa förslag lill totalram för projektverksamheten och bestämma indikativa ramar för verksamheien på de olika områdena, Ämbelsmannakommiitéerna skall sedan detaljplanera verksamheten med ledning av dessa ramar och senast den 1 augusti året före budgetåret inge en ansökan om medel med detaljerad projektbeskrivning och kostnadsberäkning. Ministerrådet fastställer sedan en projektbudget i november året före budgetåret varvid man anslår huvuddelen av medlen till olika projekt och bara behåller en mindre del som reserv.

Ett nytt drag i budgelbehandlingen är att överiäggningarna med Nordiska rådet har fördjupats och institutionaliserats. Under årel har Nordiska rådet upprättat en särskild budgeikommiiié med representanter för de olika utskotten. Denna kommitté hade i december månad 1975 en överiäggning med samarbetsministrarna om fördelningen av dispositionsmedel för 1976, En liknande Överläggning rörande projektbudgeten för 1977 hölls i februari 1976, Vid båda tillfällena utgick disku.ssionen från ett förslag som ställföreträdarkommittén lagt fram. Dessa diskussioner ger ministerrådet värdefull vägledning inför dess beslul, både vad beträffar prioriteringen mellan olika sektorer och vad gäller den finansiella ramen för verksamheten.

Beviljade medel per I januari 1976 för olika områden på 1976 års projektbudget och de indikativa ramar minislerrådel har fastställt för 1977 framgår av följande. Kostnaderna för 1977 har angetts i 1976 års beräknade prisnivå i tusen norska kronor. En särskild reserv på ca 8 % har avsatts för kostnadsökningar mellan 1976 och 1977.

Prop. 1975/76:203

		Indikativa
	Beviljal	ramar
	1976	1977
	1 000 nkr.	1 000 nkr.
Socialpolitik	1 245	1600
Arbetsmarknadspolitik	955	1 700
Arbetsmiljöfrågor	341	900
Miljövård	1371	1 500
Jämställdhet mellan män
och kvinnor	112	140
Handelspolitik	250	250
Industri- och energipolitik	-	2 450
Resurspoliiik	150	-
B}'ggsekiorn	1534	1 200
Regionalpolilik	1 293,2	1 550
Regionalpolitik. Nordkalotten	342,1	400
Skogstbrskning	239	220
Konsumentfrägor	1 784	1900
T ran spön frågor	270	550
Nordkolt	350	350
Stina	190	10
Turistfrågor	322	400
Turistrrågor, Nordkalotten	56	200
S-,a Projekt	10 804,3	15.320
Prisökningar	-	1 170
Reserv	1 565,7	1000

12 370

17 490

Ministerrådets allmänna budget upptar f, n, två gemensamma institutioner - nordiska drogforskningsorganel och nordiska läkemedelsnämnden. Till dessa har anslagits ca I milj, norska kronor.

De administrativa kostnaderna och de medel som avses täcka beräknade pris- och löneökningar stiger tillsammans från 8,1 milj, norska kronor till 9,6 milj. Detta beror huvudsakligen pä beräknade löneökningar för sek-reiariatspersonalen och andra kostnadsökningar, Nägon ökning av personalen planeras inte.

4 Föredraganden

Jag har kortfattat redogjort för det nordiska samarbete som under 1975 ägt rum inom ramen för nordiska ministerrådet. En mera utföriig redogörelse för vidtagna och planerade nordiska samarbelsåtgärder har lämnats i den berättelse rörande det nordiska samarbetet, som ministerrådet överiämnade till Nordiska rådet inför dess session i februari 1976,

Grundvalen för det nordiska samarbetet ligger i de nordiska ländernas geografiska närhet till varandra, gemensamma historiska utveckling, likheten i samhällssystem, den höga grad av samstämmighet i värderingar och den långtgående kulturella och språkliga gemenskapen.

Prop. 1975/76:203 19

Detta skapar goda förulsällningar lor ell omfattande samarbete, Ell av syftena med delta samarbete bör vara all nå bättre resullal med befintliga resurser än de enskilda länderna skulle ha kunnal göra på egen hand. Ett annat syfte med del nordiska samarbetet är att undanröja hindren i kontakterna rnellan de nordiska länderna och därvid skapa största möjliga sociala, kulturella och ekonomiska gemenskap. Slutligen syftar det till all, där så är möjligt, uppnå samstämmiga ständspunkter i inlernationella sammanhang och därigenom ge ökad styrka åt de nordiska synpunkterna.

Myckel av det nordiska samarbetet har utvecklats successivt under loppet av fiera decennier. Genom tillkomsten av ministerrådet har förutsättningarna för en vidareutveckling av samarbetet avsevärt stärkts, Ministerrådssekretariaiet och den gemensamma budgeten skapar praktiska möjligheter all snabbt få i gäng gemensamma projekt. Del är min uppfattning att olika myndigheter i de nordiska länderna i växande grad har uppmärksammat dessa möjligheter. Del är angeläget att de nordiska staterna fortsätter att undersöka vilka frågor som med fördel kan drivas nordiskl.

Det nordiska samarbetet under 1975 har inneburit stora framsteg pä fiera områden. Flera av resultaten framstår vid en internationell jämförelse som betydande och pekar mot en utvidgad samverkan i framtiden.

Upprättandet av en nordisk invesieringsbank kan bli ett incitament lill all nordiska perspektiv kommer in i planeringen av investeringar och export. Planerna på samarbete rörande forskning, utveckling och teknologiförmedling pä energiområdet kommer att omsättas i en rad konkreta projekt under en treårsperiod. På arbetsmarknadsområdet har de formella hindren för arbetskraftens rörlighet sedan länge avlägsnats, men det har sedan skett stora förändringar på arbetsmarknaden och det arbetsmarknadsprogram som nyligen antogs syftar till alt anpassa det arbetsmarknadspolitiska samarbetet lill dessa förändringar och lill att ge individen ökade valmöjligheter, Ocksä på det socialpolitiska området har det skett stora förändringar i de nordiska länderna, bl, a, beiräffande grundpension. Det gäller all anpassa den nordiska irygghetskonventionen till dessa ändringar. En överenskommelse om ändring av trygghetskonventionen kommer all undertecknas av de nordiska länderna inom kort. Efter samråd med chefen för socialdepartementet vill jag i detta sammanhang omtala att han efter undertecknandet ämnar föreslå regeringen att ratificera överenskommelsen. Denna bör träda i kraft så snart som möjligt under 1976,

Jag övergår nu till att behandla budgeten för 1977,

Den nya budgetprocedur som har fastställls under året och som gäller frän och med 1977 års budget innebär alt ministerrådet ca 9 månader före budgetårets början fastställer indikativa ramar för projektverksamheten påolika områden. Med ledning av dessa genomför ämbelsmannakommiitéerna en detaljplanering av sin verksamhel och gören slutlig ansökan om medel. På grundval av denna fastställer ministerrådet projekibudgeten kort före det aktuella budgetårets början. Härvid sker en noggrannare granskning av projekten och om-

Prop. 1975/76:203 20

fördelningar mellan olika områden kan bli aktuella.

Den nya proceduren, som innebär alt huvuddelen av anslagen beviljas vid ett tillfälle, ger ministerrådet betydligt större möjligheter till en samlad avvägning mellan de olika områden som täcks av denna budget.

För budgetåret 1977 har de olika ämbetsmannakommittéerna kommit in med ansökningar för projekt på sammanlagt ca 22,5 milj, norska kronor i 1976 års beräknade prisnivå. Ministerrådels slällföreträdarkommitté har till Nordiska rådets budgetkommitté överiämnat ett förslag till indikativa ramar för de olika områdena inom en totalram på 17 milj, norska kronor inklusive reserv för prisökningar under 1977, Efter överiäggningar med nord iska rådets budgeikommiiié enades ministerrådet om en höjning av lo-talramen för projekt m, m, till 18,5 milj, norska kronor, vilket innebär en ökning med ca 5 milj, norska kronor jämfört med 1976, I totalramen ingår en reserv för förutsedda prisökningar på ca 1,2 milj, norska kronor och en allmän reserv på ca 1 milj, norska kronor, vilken enbart är avsedd för nya projekt som aktualiseras under året.

De prioriteringar som ligger till grund förde indikativa ramar ministerrådet har fastställt för de olika områdena har ett starkt samband med de beslut som fattals under 1975, Ministerrådet har t, ex. gett hög prioritet ål det samarbete rörande forskning och utveckling på energiområdet som kommer att inledas redan under 1976. Ramen för detta ändamål har satts till 2,5 milj. norska kronor. Ett annat prioriterat område är arbetsmarknadspolitiken där ramen har fastställts till 1,7 milj. norska kronor mot 0,95 milj. som har beviljats för år 1976. Av dessa medel är huvuddelen avsedd för genomförandet av arbetsmarknadsprogrammet. Ett tredje prioriterat område i samtliga nordiska länder är arbetsmiljöfrägorna. För detta ändamål har beslutats om en ram på 0,9 milj. norska kronor.

Medlen för sekretariatets adminstraliva kostnader föreslås -jämfört med är 1976 - öka med ca 1,1 milj, norska kronor till 8,4 milj. Ökningen beror främst på beräknade löneökningar under 1976, Härtill kommer en reserv för ytterligare löneökningar under 1977 pä 1,2 milj. Någon ändring av personalstyrkan vid sekretariatet bedöms f, n, inte som nödvändig.

Totalt uppgår kostnaderna för den verksamhel som administreras över ministerrådssekretariatet i Oslo under 1977 till 28 149 000 norska kronor. Från detta belopp skall avdrag göras för sekretariatets beräknade inkomster under samma år vilka uppskattas till 2 milj, norska kronor. Återstoden som skall läckas med nationella bidrag omfattar sålunda 26 149 000 norska kronor.

Ländernas bidrag till ministerrådets budgetar betalas enligt en fördelningsnyckel grundad på förhållandet mellan ländernas bruttonationalprodukter, J december 1975 fastställde ministerrådet följande fördelning för åren 1977-79: Danmark 23,4 9é, Finland 15,8 96, Island 0,9 96, Norge 17,0 % och Sverige 42,9 96, Sveriges andel (42,9 %) av de nationella bidragen utgör 11217 921 norska kronor, vilket enligt nuvarande växelkurs motsvarar

Prop. 1975/76:203 21

8 974 336 svenska kronor.

Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1976/77, Då den nordiska budgeten avser kalenderåret 1977, kan det svenska bidraget delvis komma att behöva betalas ut efter del svenska budgetårets utgång. Regeringen bör kunna medge att sådana utbetalningar-belastar motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret 1977/78 inom den av riksdagen godkända ramen för år 1977. Jag förordar, att anslaget fr, o, m, budgetåret 1976/77 benämns Nordiska ministerrådets aUmänna budget.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1, godkänna förslaget till allmän budget för Nordiska minister
rådet för år 1977 om 28 14000 norska kr.,

2. lill Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 8 975 000 kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.