om lokaltågen i Storstockholm (Proposition 1983/84:54)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1983/84:54 Regeringens proposition

1983/84:54

om lokaltågen i Storstockholm;

beslutad den 20 oktober 1983

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

CURT BOSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

De hittills gällande avtalen för lokaltågstrafiken i Storstockholmsområdet som träffats mellan Stockholms läns landsting och statens järnvägar (SJ) -den s. k. Hörjelöverenskommelsen och pendeltågsavtalet och därpå följande särskilda underavtal - avses den 1 januari 1984 ersättas av en ny överenskommelse. De investeringar som regleras i överenskommelsen syftar till en ökad lokaltågskapaeitet, säkrare tågföring samt större bekvämlighet på tåg och stationer.

Enligt överenskommelsen skall under perioden 1984-1992 totalt drygt 2,3 miljarder kr. i prisläget december 1982 investeras i anläggningar som syftar till en utbyggd spårkapacitet m. m. Av della belopp skall SJ svara för förräntningen av ca 14 % medan landstinget svarar för 42 % och staten för återstoden, 44 %. Därutöver behövs investeringsmedel för nya motorvagnar som skall tillgodose den utökade lokaltågslrafiken.

Bl. a. skall bansträckorna Älvsjö-Flemingsberg och Karlberg-Ulriksdal förstärkas med två nya spår, i förstnämnda fall som en etapp i en utbyggnad Älvsjö-Järna. Stockholms Central och Stockholms Södra skall byggas om. Flertalet lokaltågslationer får en angelägen upprustning och en ny lokaltågstation anläggs i Flemingsberg.

Uppgörelsen skapar en god grund för fortsalt expansion av hela järnvägstrafiken. SJ:s kapacitetsproblem löses för överskådlig tid.

Nya regler för ersättning till SJ för lokaltågsdriften införs med detta avtal.

Utbyggnaden beräknas pågå under perioden 1984-1992. Till en viss del får investeringarna ses som en allmän angelägenhet för samhället, vilket enligt gällande regler för järnvägsinvesleringar motiverar statliga insatser.

Uppgörelsen avses gälla minst till och med år 2010 med möjlighet till omförhandlingar i vissa avseenden även dessförinnan.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 54

Prop. 1983/84:54

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-20

Närvarande: Statsministern Palme, stalsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Boström Proposition om lokaltågen i Storstockholm

Använda förkortningar

SLL Stockholms läns landstingskommun SL Storstockholms lokaltrafik SJ Statens järnvägar

Beslut rörande eller av betydelse för lokaltågstranken i Storstockholm, m. m.

Genom en principöverenskommelse i december 1964 mellan dåvarande Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun (den s. k, Hörjelöverenskommelsen) vilken godkändes av SJ skapades bl, a, förutsättningar för SJ:s åtagande gentemot SL vad gäller lokal tågtrafik. Överenskommelsen redovisades för riksdagen i slalsverkspropositionen år 1965 och gäller till dess båda parter avtalar om annat,

Efler slutförda förhandlingar kom SJ och dåvarande kommunalförbundet för Stockholms stads och Stockholms läns regionala frågor i mars 1966 överens om upprustning och trafikering av de linjer där SJ som entreprenör skulle driva järnvägstrafik för SL;s räkning. Överenskommelsen, normalspårs- eller pendeltågavtalet, gäller t, o, m, år 1990 med en femårig uppsägningslid och reglerar linjeomfatlning, lurläthel, behövliga anläggningar och materiel samt hur SJ skall få ersättning för sina åtaganden. Därutöver har tilläggsavtal om investeringar, viss trafik, m. m, träffats. Av 1979 års trafikpoUilska heslut följer bl, a, atl SJ i effektivitetshöjande

Prop. 1983/84:54 3

syfte skall verka enligt för affärsverken vanliga ekonomiska principer inom av samhället uppställda ramar. Investeringar i större trafikanläggningar skall baseras på övergripande samhällsekonomiska kalkyler. Prissättningen inom trafikförelagen, bland dem SJ, skall anpassas till marginalkostnaderna för trafiken så att ett så högt utnyttjande som möjligt av given kapacitet ernås. SJ:s persontaxa, som fastställs av regeringen, är utformad med beaktande av kravet på kostnadernas täckning över tiden. I taxan ingår läckningsbidrag till de hos SJ - på grund av kostnadsstrukturen hos järnvägstrafik - förhållandevis stora gemensamma kostnaderna.

Genom 1981 års riktlinjer utfärdade av regeringen för beräkning av lokala/regionala trafikhuvudmäns ersättning till SJ för köpta lågtjänster har lagts fast att denna ersättning skall baseras endera på SJ;s persontaxa eller -där särskild tågtrafik anordnas - på särkostnader för denna trafik plus ett till 50 % högstbestämt täckningsbidrag.

Statsmakternas beslut i anledning av årets budgetproposition rörande SJ;s framlida ekonomiska och finansiella ramar innebär bl, a, en ökad klarhet om vad SJ;s ekonomiska ansvar skall omfatta. Investeringar som icke är företagsekonomiskt lönsamma men som från övergripande samhällsekonomiska bedömningar kan anses nödvändiga skall således inte ingå i SJ;s ansvar utan övervägas av regeringen på grundval av underlag frän SJ, Den finansiella rekonstruktion av SJ som nyligen genomförts innebär som följd härav att kapitalkostnaderna för tidigare gjorda, företagsekonomiskt ej motiverade, investeringar eliminerats. För alla övriga investeringar har SJ fullt ekonomiskt ansvar.

Genom beslut i december 1982 bemyndigades chefen för kommunikationsdepartementet tillsälta en särskild utredare med uppgift atl utarbeta en ny överenskommelse om SJ:s lokaltågstrafik i Storstockholm (Dir 1982:97), Bakgrunden var bl. a. de resultatlösa förhandlingar som parterna själva fört om ett nytt avtal. Direktiven torde få bifogas detta protokoll som bilaga 1.

Till särskild utredare (förhandlingsordförande) förordnades riksdagsledamoten Gunnar E. Sträng.

Utredaren har den 21 september 1983 redovisat sitt uppdrag och därvid överiämnal protokollet från en den 19 september 1983 träffad överenskommelse mellan SLL och SJ. Protokollet torde få bifogas som bilaga 2. Som bilaga 3 torde få bifogas ett brev från SJ till utredaren, där SJ anger under vilka villkor överenskommelsen ingåtts. Utredaren har för sin del funnit goda skäl för atl i huvudsak tillmötesgå SJ;s förslag.

På överenskommelsen som per den 1 januari 1984 avses ersätta nu gällande avtal, skall grundas närmare avtal mellan parterna. Dessa kompletterande avtal kan träffas efterhand som de behövs. Överenskommelsen ulgör avlal om spårulbyggnader m. m. med angivande av genomförandeperiod samt belopp för bedömda kostnader uttryckta i prisläge december 1982, fördelning av ansvaret för investeringarna, lokaltågstrafikens utbyggnad samt

Prop. 1983/84:54 4

bestämmelser för SLL:s ersättning fill SJ för hela lokaltågsentreprenaden. För kapitalkostnader avseende det befintliga i lokaltågstrafiken bundna kapitalet finns särskilda bestämmelser.

Föredraganden

Det har länge stått klarl att spårkapaciteten i Stockholmsregionen har varit för liten. Det är med stor tillfredsställelse jag konstaterar atl landstinget och SJ nu träffat en överenskommelse om spårinvesteringar som möjliggör en utbyggd lokaltågstrafik och som också löser SJ:s kapacitetsproblem för den långväga person- och godstrafiken under överskådlig lid. En väl fungerande järnvägstrafik till och från Stockholm är av stor betydelse för hela landet.

Redan i förra årets proposition (1982/83:50) om vissa ekonomisk-politiska frågor (bil. 1) konstaterade jag att ett nytt dubbelspår mellan Älvsjö och Flemingsberg som en första etapp i utbyggnaden till Järna är en förutsättning för att lösa spårkapacilelsproblemen i regionen. Andra sådana förutsättningar är en ombyggnad av Stockholms Centralstation och en utbyggnad av spåren norrut, främst från Karlberg till Ulriksdal. I sammanhanget underströk jag vikten av att frågan om vilken ersättning SJ skall ha av landstinget för lokaltågslrafiken fick en lösning. Riksdagen anvisade 35 milj. kr. att användas för igångsättningen av den första etappen.

Nu har SLL och SJ enats om hur lokaltrafiken skall byggas ut under resten av decenniet samt vilka investeringar som skall genomföras. Därigenom tryggas en kvalitativt bra lösning av lokaltågslrafiken samtidigt som den för hela landet viktiga person- och godstrafiken på Stockholm säkerställs. Inle minsl under besvärliga vinterförhållanden blir den extra spårkapacileten elt nödvändigt resurstillskott. Vidare underlättas samhällsplaneringen i regionen avsevärt genom att investeringsprogrammet läggs fast.

Järnvägstransporter är en kapitalintensiv verksamhet. Vid en tidpunkt då trafikvolymen i en viss region nått kapacitetstaket vad gäller spår- och trafikanläggningar krävs omfattande nyinvesteringar för att över huvud tagel möjliggöra en utvidgad trafik. I Storstockholmsområdet väntas enligt utredningar hos de regionala myndigheterna den väsentliga ökningen inom kollektivtrafiken falla på just de delar som försörjs av pendeltågen. Enligl vissa anlaganden kan antalet resenärer i lokaltågens upptagningsområde öka med 40 % jämfört med 1980.

Vad gäller fjärresandet räknar SJ med utökningar av anlalel låg inte minst på halvlånga avstånd. Även godstrafiken till och från regionen mäsle beredas ökat utrymme.

Elt gemensami krav för all slags trafik är till sist all reservkapacitet skapas i fråga om spår och terminaler m.m. för all motverka sådana störningar som erfarenhetsmässigt inträffar. Elt jämförbart krav i en järnvägsregion med så stor andel rikstrafik som Stockholm är dessulom alt beredskap finns för nya järnvägsbaserade transportprodukler i framliden. Eftersom dagens kapaci-

Prop. 1983/84:54 5

tetsförhållanden är klart otillräckliga i alla de avseenden jag nu berört måste samhället nu avsätta resurser för en fortsatt utveckling av järnvägstrafiken.

I de förhandligar som SJ nu har haft med SLL har parterna preciserat sina åtaganden mot bakgrund av de trafikala förbättringar som de uppnår tack vare de nya investeringarna. Det är rimligt att dessa åtaganden begränsas till vad som motiveras av den trafik som är aktuell under så lång fid som bestäms av gängse avskrivnings- och finansieringsregler. För SLL torde också regionala bostads-, arbetsmarknads- och miljöpolitiska motiv ha spelat in.

Investeringsinsatsen avser dock ett odelbart trafiksystem och kan inte komma till stånd utan samhållets medverkan i fråga om den del som parterna ej ansvarar för. Värdet av att genom utbyggnaden undanröja de hinder och störningar som den landsomfattande tågtrafiken i vissa lägen utsätts för - och i framtiden än mer riskerar att utsättas för - är i detta fall betydande. Det är också nödvändigt att i handling främja den reella utveckling av järnvägen som 1979 års riksdagsbeslut om trafikpolitiken slagit fast som ett mål. Enligt detta beslut skall också trafikhuvudmännen för lokal och regional trafik beredas möjligheter att avtala med SJ om den tågtrafik de önskar få utförd. Enligt årets riksdagsbeslut (prop. 1982/83:100, bil. 8, TU 15, rskr 293) kan SJ hos regeringen aktualisera investeringar i järnvägssystemet som av olika skäl är önskvärda men ej fullt lönsamma ur företagsekonomisk synpunkt. Beslut om sådana investeringar skall fattas av regeringen.

Den nu aktuella överenskommelsen har träffats under förutsättning om vissa statliga investeringsinsatser. För min del finner jag med hänvisning till det anförda det naturligt att staten medverkar i den nu aktuella utbyggnaden. Insatsen utgörs av återstoden av investeringsbeloppet sedan parterna tagit ansvar för förräntning och amortering av sina andelar. Jag ber att få återkomma till de olika andelarnas storlek.

Lokaltågstrafiken skall nu enligt överenskommelsen förstärkas i tre etapper

- Under år 1984 utökas trafiken på Södertäljependeln - som är mest belastad - med ytterligare ett insatslåg under morgonens rusningsfim-me.

- När ombyggnaden av Stockholms C är klar, dvs. fr. o. m. år 1989, skall, jämfört med tågplan 83, samtliga linjer vara förstärkta med ett insatståg under rusningstid morgon och kväll.

- När spårutbyggnaderna är klara, dock senast vid utgången av år 1992, skall antalet tåg under de två mest belastade timmarna kunna vara 12 på Södertälje-, Märsta- och Kungsängenlinjerna saml 10 på Västerhaninge-linjen. Det senare kan dock föranleda vissa ytterligare spårutbyggnader. Jämfört med nuläget innebär detta en ökning med tre tåg på varje linje under rusningstid morgon och kväll. Detta innebär en förstärkning av trafiken med 24 tåg per dag.

Prop. 1983/84:54 6

Enligt den s. k. Hörjelöverenskommelsen, som sedan år 1965 är utgångspunkt för uppläggningen av SJ:s lokaltågslrafik i Storstockholmsområdet, skulle SL ersätta SJ med den kostnadsskillnad som finns mellan den totala tågtrafiken och en trafiksituation utan särskilda lokaltåg. Principen har krifiserats av båda parter. För den lokaltågslrafik som förutsätts genom 1964 års principöverenskommelse gäller atl SJ:s ersättning skall motsvara merkostnaden eller bortfallskostnaden för lokaltrafiken. Ersättningar som beräknas efter en sådan princip ger dock inle SJ täckning för del i verkets gemensamma kostnader, varför en motsättning föreligger mellan avlalet och de järnvägspolitiska besluten åren 1979 och 1980. Del är mot bakgrund härav som SJ har ställt sig avvisande fill att låta en sådan princip gälla även för ytterligare trafikåtaganden. Landsfinget har å sin sida hävdat att den överenskommelse om SJ: s entreprenad som träffades år 1966 innehåller för landstinget oförmånliga principer för kapitalkostnadernas beräkning. Bl. a. har från landstingets sida förts fram att den använda räntemeloden kommit att medföra en alltför hög räntekostnad. I det nya avtalet baseras i stället ersättningen på vad som enligt 1981 års regeringsriktlinjer gäller för alla länshuvudmän. SLL (SL) skall således ersätta SJ med särkostnaden för lokaltågstrafiken plus etl täckningsbidrag.

Omfattningen av de överenskomna investeringarna överensstämmer i allt väsentligt med vad som förulskickades redan i den ekonomisk-politiska propositionen. En eventuell lokaltågsförbindelse till Arlanda flygplats har dock inte tagits med i överenskommelsen.

Uppgörelsen innebär att under perioden 1984-1992 skall totalt ca 2 305 milj. kr. i prisnivå december 1982 investeras i kapacitetshöjande anläggningar.

Enligt överenskommelsen skall följande investeringar göras under 1980-talet:

Älvsjö-Flemingsberg: två nya spår saml ombyggnad av befintliga stationer på
sträckan. Uppförande av lokalstation i Flemingsberg. Beräknad byggnadstid
1983-1986 375 milj. kr.

Karlberg-Ulriksdal: två nya spår samt ombyggnad av befintliga stationer på
sträckan. Beräknad byggnadstid 1986-1991 405 milj. kr.

Stockholms C: ombyggnad av spårsystem och signalanläggning inklusive ställverk, utbyggnad av serviceplattformar, förbättring av gångförbindelserna till och från plattformarna. Beräknad byggnadstid 1984-1988

210 milj. kr.

Stockholms S: utbyggnad fill två plattformar och fyra spår m. m. Beräknad
byggnadsfid 1985-1988 75 milj. kr.

Prop. 1983/84:54 7

Vissa lokalstalionsåtgärder: om- och tillbyggnader. Beräknad byggnadstid
1984-1990. Åtgärder som inte är beroende av spårutbyggnaderna skall dock
genomföras under perioden 1984-1988, varvid byggande av stalionshus skall
prioriieras 120 milj. kr.

Fortsatt spårutbyggnad söder om Flemingsberg: Spårutbyggnaden beräknas
vara avslutad år 1992 1 120 milj. kr.

Härtill kommer anskaffning av den tågmateriel som behövs för den ökade trafiken.

SJ har i ett särskilt brev fill utredaren angelt vissa villkor för överenskommelsen. Elt sådant villkor är att SJ;s förränlningsskyldighel begränsas till 75 % av investeringarna enligt överenskommelsens 2 §, varav SLL enligt avtalet direkt svarar för 65 %. Återstående andel (10 %) räknar SJ med alt kunna förränta genom bättre resultat i övriga verksamheter, främst fjärrtrafiken. Vidare åtar sig SJ förräntning av 200 milj. kr. av investeringen enligt 3 § (linjen Flemingsberg-Järna som av trafikala skäl förutsattes bli dragen över Grödinge). Det belopp som SJ därmed åtar sig förräntning av utgör alltså 75 % av 1 185 milj. kr. = 890 plus 200 milj. kr. eller totalt 1 090 milj. kr. Härav erhåller SJ alltså enligt avtalet ersättning från SLL avseende kapitalkostnaderna för 65 % av 1 185 milj. kr. = 770 milj. kr. Till investeringen i Järna-linjen får SJ av SLL elt investeringsbidrag om 200 milj. kr., alla belopp uttryckta i prisläge december 1982.

Fördelningen av beloppen för fasta anläggningar mellan parterna resp. på staten vad gäller förränlnings- och avskrivningskrav framgår av följande uppställning. Om inte annat sägs sker finansieringen över statsbudgeten: (belopp i milj. kr., prisnivå december 1982)

Objekt	SJ	SLL	Staten	Totalt
Spårutbyggnader och lokalstationsätgärder enl. överenskommelsens 2 § Utbyggnaden söder om Flemingsberg	118,5 200,0	770,3 *200,0	296,2 720,0	1 185,0 1 120,0
Summa belopp att förränta och/eller avskriva	318,5	970,3	1 016.2	2 305,0

•Finansieras av SLL,

Anm, Nya motorvagnar som behövs för den utökade trafiken finansieras över statsbudgeten om inle SLL och SJ kommer överens om all SLL finansierar dem.

En annan förutsättning under vilken SJ träffat avtalet är atl statsmakterna anpassar sina krav på SJ sä att SJ kompenseras för den nedskrivning som sker av SLL:s skuld till SJ, Skulden gäller investeringar som avslutats senast den 30 juni 1983 (6 S), Skulden minskas med 1 987-1 815 = 172 milj, kr, Samfidigt förlängs avskrivningstiden för dessa tillgångar. Jag förordar med hänsyn till

Prop. 1983/84:54 8

uppgörelsens samhälleliga vikt att statsmakternas villkor ändras så att SJ erhåller motsvarande lättnad som SLL beretts genom avtalet. Det innebär bl, a, att statskapitalet bör skrivas ned med ca 117,7 milj. kr.

Jag kan för egen del i allt väsentligt ansluta mig till vad som överenskommits och de konsekvenser och förutsättningar som sammanhänger härmed.

De nya investeringarna kommer som jag redovisat att medföra särskilda behov av investeringsmedel under investeringsanslaget avseende kapacitets-höjande spår m. fl. anläggningar hos SJ under hela utbyggnadsperioden. Jag beräknar översiktligt behovet av särskilda medel för de fasta anläggningarna fill 100 milj. kr. per år för den del staten direktavskriver och dessutom 100 milj. kr. per år i utgift för den del som SLL skall stå kostnaderna för. Det årliga sammanlagda behovet av medel kommer dock att variera mellan 100 och 350 milj. kr. (prisnivå december 1982). Härutöver kommer medelsbehov för de nya motorvägnarna. De investeringar som SJ skall förränta utgår jag från att SJ prioriterar in i sin löpande investeringsbudget. Det får som jag ser del ankomma på SJ att i de årliga anslagsframställningarna med början för budgetåret 1985/86 närmare redovisa medelsbehovet. Vad gäller behovet av medel under innevarande budgetår disponeras de 35 milj. kr. som riksdagen fidigare anslagit och i fråga om medelsbehov under budgetåret 1984/85 avser jag återkomma i budgetpropositionen för detta år.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att dels godkänna de av mig förordade riktlinjerna för finansiering och förräntning av de nya investeringarna inom SJ:s område i Storstockholmsregionen, dels medge nedsättning av SJ:s statskapital med ca 117,7 milj. kr.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84:54

9 Bilaga I

Kommittédirektiv

Lokaltåg i Stockholmsregionen

Dir 1982:97

Beslut vid regeringssammanträde 1982-12-09.

Chefen för kommunikations- och försvarsdepartementen, statsrådet Boström, anför.

Dir 1982:97

Bakgrund

Genom överenskommelse (normalspårs- eller pendeltågsavtalet) i mars 1966 mellan statens järnvägar (SJ) och dåvarande kommunalförbundet för Stockholms stads och Stockholms läns regionala frågor träffade parterna avlal om en upprustning av och trafikering på de delar av SJ:s normalspåriga järnvägslinjer i Storstockholm på vilka SJ som entreprenör driver lokaltrafik för AB Storstockholms Lokaltrafik (SL).

Avtalet avser en viss lokaltågslrafik som skall bedrivas på angivna fyra normalspårslinjer, turtätheten inkl, vissa insatståg och extratåg samt hur lokaltrafiken skall behandlas i förlurshänseende. Det stipulerar vidare vilka anläggningar och materiel m, m, som behövs för trafiken samt hur SJ skall få ersättning för dem.

Överenskommelsen, som gäller t, o, m, den 31 december 1990 med en femårig uppsägningslid, baseras på en principöverenskommelse i december 1964 mellan Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun om samordning, utbyggnad och drift av det kollektiva trafiksystemet i Storstockholm m, m, (den s, k, Hörjelöverenskommelsen). Principöverenskommelsen, som godkänts av berörda parter samt av SJ i berörda delar, säger bl. a. atl SL lill SJ skall betala en ersättning för lokaltågsentreprenaden som molsvarar den kostnadsskillnad som framkommer vid en enligt vedertagna företagsekonomiska beräkningsgrunder gjord jämförelse mellan å ena sidan den totala tågtrafiken och å den andra en Irafikrörelsé som inte omfattar lokaltågslrafiken.

Principöverenskommelsen, som gäller lill dess berörda parter avtalar om annal, har redovisats för riksdagen som för sin del endast kommenterade den statliga bidragsgivningen lill Stockholms tunnelbaneutbyggnad, Princip-

r Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 54

Prop. 1983/84:54 10

överenskommelsen träffades nämligen under förutsättning att statsbidrag skulle utgå med 95 procent av vissa kostnader för det dåvarande lunnelba-nesystemets utbyggnad,

TraFikpolitiska riktlinjer

Enligl 1979 års trafikpolitiska beslut skall järnvägens förutsättningar och möjligheter las tillvara för all slags trafik som från samhällsekonomiska utgångspunkter är lämplig atl driva. Genom beslutet slås fast att detta också gäller lokal och regional tågtrafik som trafikhuvudmännen således kan köpa av SJ,

1979 års trafikpolitiska beslut kännetecknas allmänt av en samhällsekonomisk grundsyn. Detta innebär bl, a, au investeringar i större trafikanläggningar skall baseras på övergripande samhällsekonomiska kalkyler, att en marginalkostnadsbaserad prissättning skall främja elt högt utnyttjande av befintliga anläggningar och att trafikförelagen genom förelagsekonomisk effektivitet skall verka för rationella transporter, där varje trafikgrens förutsättningar las tillvara så långt möjligt, I detta hänseende betonas särskilt det nära samarbetet mellan trafikföretagen. Dessa, däribland SJ, skall alltså verka enligl vanliga ekonomiska principer inom de av statsmakterna uppställda ramarna.

Genom den av riksdagen beslutade strukiurplanen 1980 lades fasl all SJ skulle påskynda avvecklingen av sin resullatbrisl och ha genomfört detta senast under budgelårel 1983/84, Bland åtgärder för atl uppnå delta mål nämndes en höjning av taxenivån, SJ:s taxa, som fastställs av regeringen, är beräknad för alt täcka en genomsnittlig km-särkoslnad vid en viss sträcka med ett proportionellt täckningsbidrag till gemensamma kostnader. Detta bidrag är beräknat på sedvanligt sätt så all kostnadstäckning nås först vid en viss såld minimivolym resor och transporter. Genom fastläggandet av dylika principer har staten gett uttryck för hur marginalkostnaden över liden skall läckas. Samtidigt har statsmakterna uttalat, vad gäller SJ såväl som andra trafikgrenar, atl man genom en rabattgivning ner emot marginalkosinadsni-vån skall eftersträva ett så gott utnyttjande som möjligt av given kapacitet.

Regeringen har enligt riksdagens beslul genom 1981 års riktlinjer för beräkning av trafikhuvudmäns ersättning lill SJ för köpta lokala/regionala lågtrafikljänster kompletterat de angivna taxe- och kalkylprinciperna. Som grund för ersättningen skall således endera användas SJ:s månadstaxa (bestämd enl, marknadsmässiga grunder) eller särskoslnaden för SJ:s extrainsatser på grurid av lokaltrafiken plus ell lill 50 % maximerat täckningsbidrag.

Utredningar m. m. om lokaltågstrafiken

SJ och SL har i mars 1980 på grundval av en teknisk utredning gemensamt framlagt en rapport om investeringar för lokaltågslrafiken. Parterna har därefter fört förhandlingarom ell nytt invesleringsavtal baseral bl, a, på den

Prop. 1983/84:54 11

gjorda ulredningen, I särskild ordning har parterna träffat en överenskommelse om vissa ombyggnader av för lokaltågslrafiken tidigare anskaffade vagnsenheter (XI). Vidare har vissa andra åtgärder ägnade all förbättra lokaltågstrafikens uthållighet under svåra vinterförhållanden avialals.

Vid landslingels sammanträde i maj 1979 behandlades landstingets kollekiivtrafikutredning varvid beslöts atl till regeringen göra en framställning om en ny principöverenskomrnelse om kollektivtrafiken i Stockholmsregionen och etl nylt lokallågsavlal på lång sikt. Det uppdrogs ål landstingets trafiknämnd och åt SL alt utarbeta underlag för regeringsförhandlingarna.

Under genomförandet av detta uppdrag inleddes förhandlingar med SJ om pendetlågstrafiken (april 1981) varvid bl, a, villkoren för fortsatta investeringar har diskuterats,

I december 1981 avgav utredningen (Dir 1980:23) om samordnade statliga insalser på trafikområdet 1 Stockholmsregionen belänkandet "'Statliga insatser för Stockholmstrafiken" (Ds K 1982:1), Vid sidan av väg-, terminal-, parkerings- och arbetslidsfrågor ges förslag rörande lokaltågslrafiken. Belänkandet har överlämnats lill de planeringsansvariga.

Under hösten 1982 färdigställdes SJ:s spårkapaclietsutredning kort efler det att landstingets trafikkontor och SL presenterat sin utredning "Lokaltågen på längre sikt". I SJ:s investeringsplaner ingår bl. a, de anskaffningar i fasta och rullande anläggningar om vars användning SJ kan träffa avtal med landstinget eller SL.

I september 1982 tillskrevs den dåvarande kommunikationsministern av landstingets förvaltningsutskotts pendeltågsberedning som hänvisade lill atl det inle gick att nå överenskommelse med SJ om kostnadsfördelningen för de investeringar som krävs för ytterligare pendeltåg. I skrivelsen begärdes därför förhandlingar med regeringen.

Ny överenskommelse angelägen

Jag kan för min del konstatera, att svårigheter har uppstått vid olika tillfällen när det gäller alt träffa avtal om nya investeringar mellan landstinget och SJ, Oenigheten tycks framför allt gälla ersättningsprinciperna.

För den lokaltågslrafik som förutsätts genom 1964 års principöverenskommelse gäller alt SJ:s ersättning skall molsvara merkostnaden eller bortfalls-kostnaden för lokaltrafiken. Ersättningar som beräknas efter en sådan princip ger dock inle SJ täckning för del i verkets gemensamma kostnader, varför en motsättning föreligger mellan avtalet och de järnvägspolitiska besluten 1979 och 1980. Det är mot bakgrund härav som SJ ställer sig avvisande lill atl låta en sådan princip gälla även för ytterligare trafikåta-gånden. Landstinget har å sin sida hävdat alt den överenskommelse om SJ;s entreprenad som träffades 1966 innehåller för landstinget oförmånliga principer för kapitalkostnadens beräkning. Bl, a, har från landstingets sida förts fram alt den av SJ använda normalräntemetoden kommit alt medföra en alltför hög räntenivå.

Jag finner det angelägel all de förhandlingar som båda parter eftersträvar

Prop. 1983/84:54 12

och som berör så stora antal lokala resenärer snabbt kan resultera i en uppgörelse.

Med hänsyn till atl såväl SJ som landstinget anser alt nuvarande ersättningsprinciper är oförmånliga i olika avseenden är det önskvärt med en omförhandling av överenskommelserna så snart som möjligt. En snar överenskommelse baserad på de framtida förutsättningarna för Stockholmsregionens trafikförsörjning har också slor betydelse för samhällsplaneringen,

I regeringens proposition 1982/83:50 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m, m, har regeringen på min föredragning föreslagil atl 35 milj, kr, anvisas för att påbörja utbyggnaden av dubbelspåret Älvsjö-Flemingsberg, Delta kan ske omedelbart efter del att en överenskommelse om vilken ersättning SJ skall få av Stockholms läns landsting för lokaltågslrafiken träffals mellan SJ och SL,

Enligt den överenskommelse som regeringen 1981 träffade med representanter för de regionala trafikhuvudmännen om köp av lokal och regional lågtrafik har huvudmännen möjlighel alt ta upp förhandlingar med SJ om egenfinansiering av rullande materiel och fasta anläggningar.

Vid en omförhandling skulle vidare möjligheter ges för SJ alt utöver täckning av rena driftkostnader av landstinget kräva rimlig ersättning för täckning av gemensamma kostnader,

I den ekonomisk-politiska propositionen anförs att ett nytl dubbelspår Älvsjö-Flemingsberg utgör första etappen i utbyggnaden lill Järna. En utbyggnad av spårkapaciteten söderut måsle dock kombineras med en ombyggnad av Stockholms Central. Vidare krävs utbyggnad även norrut särskilt på sträckan Karlberg-Ulriksdal. Preliminärt har investeringsutgifterna beräknats lill 1,8 miljarder kr, I sammanhangel kan erinras om önskemålen om en spårbunden lokallågsförbindelse till Arlanda flygplats.

Det har från SJ:s sida hävdats alt med den omfaltning SJ;s trafik har fåll under senare år pendeltågstrafiken i Stockholmsregionen bidrar lill störningarna i fjärrtågstrafiken. På molsvarande sätt har från landstingets sida hävdats all fjärrtrafiken stör lokaltrafiken. Det kan vidare konstaleras att en framtida utbyggnad av spår- och stationskapaciteten kommer hela trafiken till nytta.

Även dessa faktorer talar för en omförhandling. Jag anser därför att en särskild förhandlare bör tillkallas för att fillsammans med parterna utreda förutsättningarna för och utarbeta en ny överenskommelse dem emellan om SJ:s lokaltågstrafik i Storstockholm.

Riktlii\jer för utrednings- och förhandlingsarbetet

Frågan om trafiken i Stockholmsregionen har utretts av både statliga, landstingskommunala och kommunala organ. Tillsammans med SJ;s spår-kapacitetsutredning samt trafikkontoret/SL:s lokaltågsutredning med underliggande utredningar finns således ett rikhaltigt material som väl kan ligga scrm grund för förhandlingar. Prognoser har således utarbetats för resandet utmed berörda SJ-linjer och kan eventuellt med viss komplettering med

Prop. 1983/84:54 13

kostnadsuppgifter o. dyl. hgga till grund för samhällsekonomiska bedömningar som kan behövas vad gäller olika trafikeringsalternativ.

Det finns hos alla berörda ett starkt behov av att förutsättningarna för lokaltågstrafiken i Stockholmsområdet klarläggs och att lösningar tas fram. Förhandlaren bör med tanke härpå och på den särställning och omfattning kollektivtrafiken i denna region har kunna söka även okonventionella lösningar på finansierings- och ersättningsproblemen.

Utrednings- och förhandlingsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för kommunikations- och försvarsdepartementen

att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda och utarbeta en ny överenskommelse om SJ;s lokaltågstrafik i Storstockholm,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

att kostnaden för utredningen skall belasta sjätte huvudtitelns anslag Kommittéer m. m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)

Prop. 1983/84:54 14

Bilaga 2

Lokaltåg i

Stockholmsregionen 1983-09-21

!.	1SS3<0	.12	• •
'"t.	I '-	*\ /- :*	0

Statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet

överenskommelse om SJ:s lokaltågstrafik i
Stockholmsregionen___________________

Regeringen bemyndigade den 9 december 1982 chefen för kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda och träffa överenskommelse om SJ:s lokaltågstrafik i Stockholmsregionen.

Departementschefen förordnade samma dag undertecknad, Gunnar E. Sträng, som särskild utredare. Utredningens sekretariat har bestått av förhandlingsdirektören Håkan Boberg, statens förhandlingsnämnd, och civilekonomen Susanne Lindh.

Utredningen har nu slutfört sitt uppdrag och jag vill därför anmäla följande.

En överenskommelse om SJ:s lokaltågstrafik i Stockholmsregionen har träffats mellan företrädare för svenska staten. Statens Järnvägar (SJ) och Stockholms läns landstingskommun (SLL) . Överenskommelsen gäller under förbehåll att den godkänns av regeringen och av Stockholms "läns landsting genom beslut som vinner laga kraft.

■Enligt överenskommelsen skall sträckorna Älvsjö-Flemingsberg och Karlberg-Ulriksdal byggas ut med två nya spår. Vidare skall om- och nybyggnader ske vid Stockholm C och Stockholm S samt vid vissa lokaltågsstationer. De sammanlagda kostnaderna för dessa investeringar beräknas till ca 1 185 milj kr i prisläge december 1982. I beloppet inkluderas kostnader för markförvärv, projektering, administration samt mervärdeskatt. Räntekostnader under byggnadstiden tillkommer. Landstinget skall svara för 65 % av kostnaderna för dessa investeringar. Landstinget skall härutöver erlägga ett engångsbelopp om 200 milj kr för en fortsatt spårutbyggnad söder om Flemingsberg. Denna spårutbyggnad är kostnadsberäknad till 1 120 milj kr.

Prop. 1983/84:54 15

Trafiken pa Södertäljelinjen skall enligt överenskommelsen utökas år 1984 med ett tåg under morgonens rusningstid. Omkring år 1988 skall samtliga linjer vara förstärkta med ett tåg under morgonens och kvällens rusningstid. Överenskommelsen qer SLL rätt att senast år 1992 under rusningstid trafikera Södertälje-, Märsta- och Kungsängenlinjerna med 12 tåg och Västerhaningelinjen med 10 tåg. Jämfört med i dag innebär detta en ökning med 3 tåg såväl morcon som kväll på varje linje eller med sammanlagt 24 tåg under rusningstid.

SLL:s åtaganden enligt denna överenskommelse följer huvudsakligen de principer som uppställts i de av regeringen år 1981 utfärdade allmänna riktlinjer för reglering av ersättning vid utnyttjande av tåq för lokal och regional persontrafik. Den andel av kostnaderna för nyinvesteringarna som SLL påtagit sig motsvarar i stort lokaltrafikens nytta av investeringarna .

De resterande kostnaderna för nyinvesteringarna faller enligt överenskommelsen på staten. SJ har under förhandlingarnas gång framhållit att dessa kostnader endast i begränsad omfattning kan täckas genom en utökad person- och godstrafik. SJ har därför i skrivelse till utredningen angett att SJ som villkor för överenskommelsen förutsatt vissa statliga åtaganden om bl a förräntningspliktens omfattning.

SJ förutsätter i korthet

att kapitalbehovet för samtliga investeringar täcks genom särskilda anslag utöver SJ:s investeringsram. SJ räknar dock med att finansiera ombyggnaden av Stockholms centralstation inom ordinarie investerings ram

att 25 % av investeringar i fasta anläggningar enligt 2 § i förhandlingsprotokollet direktavskrivs

att belopp överskjutande 400 milj kr i prisläge december 1982 för linjen Flemingsberg-Järna) protokollets § 3) direktavskrivs

att statsmakterna anpassar sina krav på SJ i enlighet med nedskrivningen av SLL:s skuld till SJ för hittills avslutade investeringar

att linjen Flemingsberg-Järna byggs via Grödinge.

I nämnda skrivelse erbjuder sig SJ

att förränta 10 % av kapitalinsatsen för investeringar enligt § 2 i förhandlingsprotokollet

att förränta 200 milj kr (prisläge december 1982) av investeringen i linjen Flemingsberg-Järna (§ 3 i protokollet).

Prop. 1983/84:54

För egen del finn gående i huvuds

Gunnar E. Sträng

jag goda skäl för ett tillmötes-.nlighet med SJ: s framförda

///-./•

Prop. 1983/84:54

1983 .Q .B

Närvarande:

Protokoll, fort vid förhandlingar den 19 septe.-ber 1983 mellan företrädare for svenska staten, state.ns järnvägar och Stockholms läns landstingskommun

For svenska staten Riksdagsman Gunnar Sträng Förhandlingsdirektör Håkan Boberc Civilekonom Susanne Lindh

For statens järnvägar (SJ) Generaldirektor Bengt Furback Direktör Bertil Hammarberg Direktör Per Gunnar Andersson Direktör Bo Tollin

För Stockholms läns landstingskommun

(SLL)______________________________

Landstingsråd Olov Lekberg

Landstingsråd Bo Ringholm

F d landstingsråd Knut Nilsson

Enli

f öru

slag

är 1

dett

traf

som

ekon

det

Såd

som

ning

Den

göra

gt 19 tsätt s tra ämpli a ock ikhuv av ol omisk traf i na in för vä en, t samhä s av

79 å

ning

fik

g at

så g

udmä

ika

a lo

kpol

ve st

ntas

raf i

Ilse

stat

rs tr ar oc som f t dri äller n kan skäl nsamh i tisk er ing få e kutve konom smakt

af ik h mö rån va. lok köp är ö eten a be ar k n vä ckli iska erna

pol i t

jligh

samhä

Genom

al oc

a av

nskvä

är o slute an av sentl ngen

värd

iska beslu eter tas t llsekonorai

beslutet h regional SJ. Vissa rda men dä tillräckli t komma at se projekt ig effekt eller samh er ingen bö

t sk illv ska slås

tåg inve r de g, k t ak

och på t alls r i

all ara utgå

fas traf ster n fö an e tual

åtg raf i utve såda

3 arnvägens for all ngspunkter t att ik som ingår, retags-nlig t iseras. ärder kfördel-cklingen. na fall

Regeringen har år 1981 utfärdat allmänna riktlinjer för reglering av ersättning vid utnyttjande av tåg för lokal och regional persontrafik. Enligt dessa riktlinjer skall som grund för ersättning användas endera SJ:s månadsbiljettaxa eller särkostnader för SJ:s extrainsatser på grund av lokaltågstrafiken plus ett till 50 procent maximerat täckningsbidrag.

Parterna är överens om följande principer rörande fortsatt utbyggnad och trafikering på SJ:s normalspåriga järnvägslinjer i Storstockholm samt rörande SLL:s ersättning till SJ för lokaltågstrafiken.

1 §

Överenskommelsen omfattar all lokaltrafik på normalspårslinjer som SJ bedriver för SLL:s räkning.

Följande spårutbyggnader m.m. skall utföras.

Pröp. 1983/84:54 18

Al\{S2°Zi'!IIl-i:'®'ä' "   "i' Sjjär
"samt o.T.byggnuu av befintliga statio
ner på   sträckan. Uppförande av lo-
kalstätion i Flemingsberg.
Beräkhad byggnadstid 1983-1986                             375 milj kr

Ka£lbe£gj;U]rk£dal.; två nya spår
"samt ombyggnad av befintliga sta
tioner på stäckan.
Beräknad byggnadstid 1986-1991 405 milj kr

Stöcj<holm C( ombyggnad äv spår-
system och signalanläggning inkl
ställverk, utbyggnad av serviceplatt-
f otitiar , förbättring av gångf or bindel-
serha till/från plattformarna.
Beräknad byggnadstid 1984-1968 210 milj kr

Stocjhplm S; utbyggnad till cvå platt
formar och fyra spår m.m;
Beräknad byggnadstid 1985-1968 75 milj kr

Vi£S£ ]oJ<alsation£å£g£rde£; om- och

'tillbyggnader i enlighet med den till

detta protokoll fogade bilagan 1.

Beräknad byggnadstid 1984-1990 120 milj kr

Dé sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande investeringar beräknas till ca 1 185rnilj kr i prisläge december 1982. I beloppet inkluderas kostnader för rharkförvärv, projektering, administration samt mervärdeskatt. Räntekostnader under byggnadstiden tillkommer. De slutgiltiga investeringsbeloppen - inklusive ränta under byggnadstiden - fastställs med ledning av de verkliga kostnaderna för respektive objekt.

Anmärkningar

1 Innan igångsättning sker av investeringsobjekt skall särskild överenskommelse ha träffats om objektet mellan SJ och AB Storstockholms Lokaltrafik (SL).

2 Investeringar under rubriken Vissa lokal-stationsåtgärder som ej är beroende av spårutbyggnader skall genomföras under perioden 1984-1988, varvid byggande av stationshus prioriteras.

3 §

Investeringarna enligt 2 § skall finansieras av staten. Kapitalkostnaderna betalas till 65 procent av SLL.

SLL erlägger härutöver ett engångsbelopp om 200 milj kr (prisläge december 1982) till SJ för den fortsatta

utbyggnaden söder om Flemingsberg . Beloppet skall utbetalas per den 1 juli med en fem.tedel per ar med början år 1985.

Prop. 1983/84:54 19

Kostnader for invc?ster ingår i rullande materirl san-.t i fasta anläggningar i övrigt som kan konu;-,a ott aktualiseras under avtalsperioden och som helt ar itt hänföra till lokaltrafikens behov skall till 100 procent bäras av SLL. Om SLL finner det förenligt med sina ekonom.iska intressen att själv finansiera dessa investeringar kan SJ och SLL avtala om sådan finansiering samt om formerna för denna.

Anmär kning

Byggnadstiden för .=,uärutbyggnaden söder om Flemingsberg beräknas till 1987-1992. Totalkostnaden - exklusive ränta under byggnadstiden -beräknas till 1 120 milj kr i prisläge december 1982.

4 §

Lokaltågstrafiken på Södertäljelinjen skall under år 1984 utökas med ett insatståg under morgonens rusningstid. Tåget skall sättas in under den mest belastade timmen och i anslutning till det mest belastade lokaltåget. Tåget skall endast göra uppehåll i Huddinge.

När ombyggnaden av Stockholm C är avslutad skall, jämfört med tågplan 63, samtliga linjer vara förstärkta med ett insatståg under rusningstid morgon och kväll. Insatstågen skall, under rimliga hänsynstaganden till fjärrtrafike(ns behov, sättas in under den för lokaltågstrafiken] mest belastade timmen och i anslutning till det mest belastade lokaltåget på respektive sträcka och i princip trafikera hela lokaltågssträckan.

5 §

Under byggnadstiden kommer tågtrafiken att åsamkas betydande störningar. SJ och SL skall i samråd planera erforderliga traf ikoir.läggningar. Särskild hänsyn skall därvid tas till lokaltågstrafikens behov i rusningstid samt till fjärrtrafikens behov under övrig tid. Vid svårare driftstörningar till följd av spårutbyggnaderna skall SJ ansvara för att trafiken upprätthålls på ett nöjaktigt sätt utan merkostnader för SL, som i sådana fall erlägger ersättning högst för trafik enligt gällande tågplan.

6 §

SLL ersätter SJ för särkostnader för lokaltågstrafiken samt ersätter SJ med en fast avgift för täckande av lokaltågstrafikens andel av gemensamma kostnader i järnvägstrafiken.

Anmärkning

Definitionen av särkostnader respektive gemensamma kostnader framgår av de av regeringen år 1981 utfärdade allmänna riktlinjerna för reglering av ersättning vid utnyttjande av tåg för lokal och regional persontrafik. De överenskomna sarkostnadsslagen har av SJ specificerats i den till detta protokoll fogade bilagan 2.

Prop. 1983/84:54 20

Kapitalkostnaderna for investeringar sorr, avslutats senast den 30 juni 1983 och som per detta datum skall tas upp till ett sam.-nanlag t återstående värde om 1 815 milj kr, skall beräknas enligt annuitets-metoden med 27 års avskrivningstid varvid en räntefot om fyra procent skall tillämpas.

Kapitalkostnaderna för investeringar gjorda fr.o.m. den 1 juli 1983 sa.mt for de sex XlO-enheter som levererats under första halvåret 1983, skall beräknas på sådant sätt att SLL:s ersättning till SJ motsvarar det krav som åvilar SJ för det bundna statskapitalet. Härmed förstås för närvarande linjär avskrivning pä återanskaffningsvärdet samt ränta på det historiska anskaffningsvärdet minskat med gjorda avskrivningar.

Anmärkiiing

Vid beräkning av kapitalkostnader skall justering för prisförändringar ske i enlighet med utvecklingen av konsumentprisindex.

7 §

Fr.o.m. år 1984 skall SLL erlägga en årlig fast avgift om 125 milj kr. Avgiften skall höjas till 175 milj kr fr.o.m. år 1989.

Anmär kning

Beloppen ovan är beräknade i prisläge december 1962. Beloppen skall justeras i enlighet med utvecklingen av konsumentprisindex.

Senast vid utgången av år 1992 skall - om SLL så påfordrar - antalet tåg under de två mest belastade timmarna vara tolv tåg på Södertälje-, Märsta- och Kungsängenlinjerna s?mt tio tåg på Västerhaningelinjen. Av dessa tåg skall sju tåg trafikera den mest belastade timmen på Södertälje-, Märsta- och Kungsängenlinjerna samt sex tåg på Västerhaningelinjen. Under tvåtimmarsperioden skall hänsyn tas till övrig trafik som ej kan beredas plats under den mest belastade timmen. Alternativa lösningar, t.ex. skip-stop-körning, kan prövas under rusningstid.

An.Tiärkningar

1 Om SJ och SLL träffar överenskommelse om ökad.trafikvolym av betydelse eller om ytterligare investeringar för lokaltrafikens behov skall parterna i samband härmed förhandla om ändring av den fasta avgiften.

2 Det tionde tåget på Västerhaningelinjen under de två mest belastade timmarna respektive det sjätte tåget under den mest belastade timmen kan föranleda behov av vissa ytterligare spärinvesteringar på denna linje.

Prop. 1983/84:54

9 §

Tågplanen för varje tidtabellsperiod liksom normer för tågstorlek under olika avsnitt av perioden skall fastställas efter samråd mellan SJ och SL. Vid trafikplaneringen skall eftersträvas största möjliga regula-ritet i tidtabell och tågföring. Utöver vad sålunda överenskommits för varje tidtabellsperiod kan SJ och SL överenskomma om tillfälliga tågarrangemang av olika slag, t.ex. extratåg vid särskilda evenemang, utökning och minskning av tågsätt o.d.

10 §

Överenskommelsen gäller inte vid strejk, lockout eller annan force majeure som förhinur.jr pirt>=rLiia att uppfylla sina åtaganden.

11 §

SJ och SL skall senare träffa de närmare avtal som föranleds av denna överenskommelse med innehåll enligt de principer på vilka överenskoiTimelsen vilar.

12 S

Denna överenskommelse gäller från och med den 1 januari 1984 tills vidare med en uppsägningstid av fem år per den 31 december. Överenskommelsen skall dock galla minst till och med den 31 december 2010.

Anmär kning

SJ eller SLL kan efter utgången av år 1998 påkalla förhandling om ändring av den i 7 § angivna fasta avgiften.

13 §

Överenskommelsen och de därpå grundade avtal som SJ och SL skall träffa ersätter vad gäller lokaltågstrafiken den s.k. Hörjelöverenskom.melsen, normalspårs-eller pendeltågsavtalet med tilläggsavtal samt överenskommelser om lokaltågstrafik på järnvägslinjerna Södertälje S - Gnesta och Västerhaninge - Nynäshamn.

14 §

Överenskommelsen gäller under förbehåll att den godkänns av regeringen och av Stockholms läns landsting genom beslut som vinner laga kraft.

Vid protokollet

/<-,

'~C<

/--

Håkan Boberg Justeras

För Stockholms läns landstings kpnimun

Olov Lekberg

Prop. 1983/84:54 22

Bilana 1

Lokaltåg i Stockholmsreaionen

Vissa lokalstatignsåtgärder

Förteckning över vissa investeringsobjekt i fasta anlägartingar för lokaltrafiken på järnvägslinjerna

MSRSTA - SÖDERTÄLJE C - GNESTA och KUNGSÄNGEN - VÄSTERHANINGE - NYNÄSHA.MN

Prop. 1983/84:54

Särskilda åtgärder vid stationerna

Södertäljelinjen

Södertälje C

Nuläget

Åtgärder

Stationshus saknas Höga plattformar

Stationshus (spärrhus)

östertälje Nuläget

Åtgärder

ö-stationshus Hög plattform Gångtunnel

Hiss till plattformen Gängramp till norra sidan

Rönninge Nuläget

Åtgärder

ö-stationshus Hög plattform Gångtunnel

Hiss till plattformen Gångramp till södra sidan

Tumba

Nuläget

Åtgärder

Spärrkurar

Höga plattformar

Gångtunnel

Stationsanordningar i tunnelplanet

Hissar (4 st) till båda plattformarna samt på södra och norra sidan (alternativt ramp på södra sidan)

1) I projekten nytt dubbelspår Älvsjö-Flemingsberg och Karlberg-Ulriksdal ingår kostnaderna för följande stationer i denna förteckning:

Huddinge Stuvsta Solna Ulriksdal

Prop. 1983/84:54 24

Huddinge

Nuläget Äldre stationshus och spärrhus

Höga plattformar Gångtunnel

Åtgärder Ny stationsanläggning inkl ny

plattform

Ö-stationshus, gångtunnel Hiss till plattformen Ombyggnad av spårsystemet

Stuvsta

Nuläget Spärrkur

Hög plattform Gångtunnel

Åtgärder ö-stationshus

Hissar på östra resp västra sidan samt till plattformen

Märstalinjen

Solna

Nuläget Spärrkur

smal och hög plattform

Åtgärder Breddning av spårsystemet, ny

plattform med plattformstak, ny trappa, Ö-stationshus Hiss till plattformen

Ulriksdal

Nuläget Provisoriskt spärrhus

Höga plattformar

Åtgärder Ny stationsanläggning inkl ny

plattform Ö-stationshus Plattformstak Gångtunnel Hiss till plattformen

Prop. 1983/84:54

Helenelund

Nuläget

Åtgärder

ö-stationshus av äldre typ

Hög plattform

Gångtunnel

Ombyggnad av ö-stationshus Hiss till plattformen

Sollentuna

Nuläget

Åtgärder

Spärrkurar Hög plattform Hiss

ö-stationshus Plattformstak Ombyggnad av spårsystemet

Häggvik Nuläget

Åtgärder

ö-stationshus av äldre typ

Hög plattform

Gångtunnel

Ombyggnad av ö-stationshus Hiss till plattformen

Norrviken

Nuläget

Åtgärder

Spärrkur

Hög plattform

Gångtunnel

ö-stationshus

Plattformstak

Hiss till plattformen

Ev utflyttning av uppspår

Rotebro

Nuläget

Åtgärder

ö-stationshus Hög plattform Gängtunnel

Hiss till plattformen Gångramp pä östra sidan På vänstra sidan gängramp alternativt hiss

Prop. 1983/84:54

Upplands Väsby Nuläget

Åtgärder

Äldre stationshus (endast personallokaler för spärrpersonal disp) samt två spärrhus Gängtunnel Höga plattformar

Hissar (2 st) till plattformarna Gångramper (2 st) i tunneländarn (kräver att nuvarande godsmagasin ersätts)

Rosersberg Nuläget

Åtgärder

Märsta

Nuläget

Åtgärder

Ö-stationshus Hög plattform Gängtunnel

Hiss till plattformen

Äldre stationshus samt spärrhus Hög plattform och tvä spår väster om genomfartsbangärden

Ny stationsanläggning med

ö-stationshus, gångtunnel,

hög plattform med plattformstak,

tvä lokaltägsspär, uppställ-

ningsspär

Anordningarna utförs så att

korsande tägvägar ej uppstår

Hissar

Västerhaningelinjen

Jordbro

Nuläget

Åtgärder

Trångsund

Nuläget

Åtgärder

ö-stationshus Hög plattform Gångtunnel

Hiss till plattform

Spärrkur

Hög plattform

Stationshus

Prop. 1983/84:54

Södertörns villastad Nuläget

Åtgärder

ö-stationshus Hög plattform

Gängtunnel

Hiss till plattformen

Kungsängenlinjen

Sundbyberg

Nuläget

Åtgärder

Spärrkur

Hög plattform

ö-stationshus

Hissar till plattformen och på

södra sidan av Landsvägen

Barkarby Nuläget

Åtgärder

ö-stationshus av äldre typ

Gångtunnel

Hög plattfonn

Hiss till plattformen Upprustning av ö-stationshus

Kallhäll Nuläget

Åtgärder

ö-stationshus, gängbro med rulltrappa och hiss Hög mellanplattform

Hög sidoplattform

Växelförbindelser

Ombyggnad av växelförbindelser till sth 70 km/h skall ske vid Älvsjö, Barkarby och Sundbyberg.

Kraftförsörjning

Kan ej preciseras f n. (Inga kostnader upptagna härför.)

Prop. 1983/84:54 28

Bilaaa 2

Lokaltåg i Stockholmsregionen

Förteckning över,särkostnadsslag

Kapitalkostnader för fasta anläggningar, rullande materiel och investeringsinventarier.

Drift- och underhållskostnader:

Personal (utom för fordons- och banunderhåll): lokförare, konduktörspersonal och stationär personal.

Motorvagnar-underhäll och skötsel: Xlvsjöhallen (bokförda kostnader), huvudverkstadsunderhäll (bokförda kostnader för revisioner och särskilt underhäll) .

Vägberoende kostnader: spärunderhåll, kontaktledningsunderhåll, elenergi för tågdrift och tåguppvärmning, underhåll och depåtjänst för lok och vagnar.

Ersättning för skador till följd av järnvägstrafiken.

övriga kostnader: kostnader direkt hänförliga till SL-trafikens lokaltågsstationer och tåg säsom underhäll av byggnader, renhållning, snöröjning, uppvärmning, belysning telefonkostnader, driftinventarier och förbrukningsmateriel.

CHEFEN

STATENS |A,RN\-\C.AR

Prop. 1983/84:54

fsa

1983-09-16

Bilaga 3

Till förhandlingsmannen frågan om Lokaltåg i Stockholmsregionen

I förslag till förhandlingsprotokoll 1983-08-23 mellan Stockholms läns landstingskommun, svenska staten och Statens Järnvägar fastläggs principerna om fortsatt utbyggnad och trafikering på SJ:s normalspåriga järnvägslinjer i stockholmsregionen samt rörande SLL:s ersättning till SJ för lokaltågstrafiken. I förhandlingarna har SJ som villkor för överenskommelsen förutsatt vissa statliga åtaganden om förräntningspliktens omfattning för de aktuella investeringarna och finansiering av investeringarna utanför SJ:s ordinarie investeringsram.

I fråga om förräntningspliktens omfattning har SJ utgått från att 25% av investeringar i fasta anläggningar enligt § 2 i förhandlingsprotokollet direktavskrivs, dvs inte belastar SJ:s statskapital I fråga om linjen Flemingsberg-Järna (protokollets § 3) har SJ utgått från att belopp överskjutande 400 milj kr i prisläge december 1982 direktavskrivs. Behovet av direktavskrivning utgår från den begränsning som finns i SJ:s möjligheter att förränta de berörda investeringarna pä företagsekonomiska grunder.

Genom att SLL enligt förhandlingsprotokollet skall
betala kapitalkostnader för 65% av investeringarna
enligt 5 2 i förhandlingsprotokollet innebär det att
SJ förräntar 10% av kapitalinsatsen. SJ räknar
Kop: CSJ, GDX, CP, CT, CE, CB, CMR Cst, CBR Cst, CTV,
77;7- Poila PAP g.RjTTV---------- —--------------

10? <0 STOCKHOL.M

iiaisbanan .lockholm

19410 sjigmc s

Prop. 1983/84:54 30

Gess'jton rp.ed p.f: förränta 200 milj kr (prisläge december 1932) :i',' ir.vc-ser incer. i linjen Flc-ni-.asoera-jjirna,

In-.-ester 1 ngarna i. st jc..h-ol.f.srecior.en :; 11 r enligt överens-k-or.-.e 1 ser. 'CJ SLL a'.' såcar. omfattning och koncentration 1 tide:-. 2-1 de, ~ ;:•,= sk-all tränga ndan andra investeringar mom SJ:s ordinarie investeringsram (d v s de belopp scm for perioden tom 1988/89 anges i investeringsplanen på sid 7.1 1 SJ:s anslagsframställning för bL:d:;etåret 1984.'55), nenligt skulle inverka på möjligheterna att >jtv.-:;ckl.T järnvägstrafiken i övriga landet Jndcr 1980- och början av 1990-talet på det sätt som 'oehd'.'s for on trafikförsörjning av god kvalitet i hela landet, ■,'ilktit är er. förutsättning för förbättrad ekonomi i järnvägstrafiken. Det bör observeras att i 1nvester]ngarna i fasta anläggningar enligt förhandlingsprotokollet, kos t.nadsberäknade till ca 2 300 milj kr i prisläge dece.Tiber 1982, motsvarar ett helt års normala investeringar vid SJ. Härtill kommer framtida beställningar av motorvagnar för lokaltrafiken.

När det gäller det sa.".lade kapitalbehovet för investeringar enligt §§ 2 och 3 i förhandlingsprotokollet har SJ i anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 förklarat sig berett att inom sin ordinarie investeringsram täcka kapitalbehovet för ombyggnaden av Stockholms centralstation (i förhandlingsprotokollet angiven till 210 milj kr i prisläge december 1982). För övriga investeringar i fasta anläggningar och motorvagnar enligt §§ 2 och 3 i förhandlingsprotokollet förutsätter SJ — som också framgår av anslagsframställningen --att kapitalbehovet täcks genom särskilda anslag utöver SJ:s ordinarie investeringsram.

Prop. 1983/84:54

Parterna har kommit överens om en nedskrivning av SLLis skuld till SJ för hittills avslutade investeringar från 1 987 milj kr till 1 815 milj kr (i prisläge 30 juni 1983). Det har i förhandlingarna förut-" satts att statsmakterna anpassar sina krav på SJ i enlighet härmed.

En förutsättning i förhandlingarna om överenskommelsen har varit att linjen Flemingsberg-Järna byggs via Grödinge.

Bengt Furbäck

minab/gotab Stockholm 1983 76320