om lokal- och utrustningsplaneringen vid statliga högskoleenheter

Proposition 1978/79:92

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79:92

Regeringens proposition

1978/79:92

om lokal- och utrustningsplaneringen vid statliga högskoleenheter

beslutad den 8 februari 1979.

Regeringen föreslär riksdagen atl aniaga de förslug som har upplugils i bifogude utdrag uv regeringsprotokoil.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

JAN-ERIK WIKSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

Med början år 1964 har av Kungl. .Maj:l och senare av regeringen tillkallats lokal- och utrustningsprogramkommittéer, en vid varje universitetsort liksom en för jordbrukets högskolor. En speciell universilets-restaurangkommitté har tillkallats för högskolornas reslaurangfrågor. Kommittéernas verksamhetsområden har efter hand vidgats till att omfuttu lokal- och Ulrustningsplanering för i huvudsak all statlig högskoleutbildning saml därtill knuten forskning och förvaltning.

Kommitléernu har alt uireda de lokal- och ulruslningsbehov som aktualiseras främst av lokala eller centrala högskolemyndigheter. Behoven omsätts i lokal- resp. utruslningsprogram som fasisiälls av kommittéerna. Lokalprogrammen bildar underlag för de byggnadsprogram som redovisas av byggnadsstyrelsen för regeringen och som efter prövning normalt leder lill uppdrag till byggnadsstyrelsen all projektera och utföra byggnader. Kommittéerna utreder högskoleenheternas behov av ersättningsanskaffning av inredning och utrustning och prövar lokalbehov vid förhyrningar.

En särskild samarbetsnämnd svarar för atl utarbeta vissa normer och anvisningar för programarbetet saml för övergripande prioritering av aktuella byggnadsobjekt och ersätiningsbehov av utrustning. Handläggning av lokal- och utrustningsfrågorna vid kommittéerna sker vid ett gemensami kansli.

1 proposilionen föreslås all nuvarande kommilléorganisation för lokal-och ulruslningsfrågor uvvecklus. Arbetet med dessa frågor inom den statliga delen av högskolan förs i stället till stor del över pä de enskilda högskoleenheternas styrelser. I proposilionen föreslås speciella organ, s. k. lokalnämnder för hithörande frågor. De regionala aspekterna på fram-

1 Riksdagen 1978179. 1 .saml. Nr 92

Prop. 1978/79:92                                                                     2

förallt den grundläggande högskoleutbildningen.s lokal- och utrustningsbehov skall bevakas av regionslyrelsernu. Till universitels- och högskoleämbetet förläggs samordnande och prioriterande uppgifter. Dil knyts även vissa expertgrupper som finns inom den nuvarande lokal- och utrustnings-programorganisationen.

Lokal- och ulrustningsplaneringen vid Sveriges lantbruksuniversitet föreslås ske på likartat sätt.

Universitetsreslaurungkommiltén föreslås bli uvvccklad och uppgifterna fördelade på olika myndigheter.

Förslagen syftar lill all anpussu planeringen uv lokaler och uiruslning lill den nya högskoleorganisationen och i övrigi ändrade förulsäiiningur.

Prop. 1978/79:92

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-02-08

Närvarande: slalsminislern Ullslen, ordförande, och slalsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Winén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winlher, De Geer, Blix, Gabriel Romanus, Tham, Bondeslam.

Köredragande: statsrådet Wikström.

Proposition om lokal- och utrustningsplanering vid statliga högskoleenheter

1    Inledning

År 1975 lillkallade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet en sakkunnig' med uppdrag atl utreda organisationen av handläggningen av lokal- och utrustningsärenden inom högskolan. Arbetet skulle ske med utgångspunkt i dels den befintliga lokal- och uimslningsprogramorganisa-tionen (LUP-organisalionen) och erfarenheterna av den, dels synpunkier i hithörande frågor som anförts i yttranden över förslag av 1968 års ulbild-ningsulredning. IJiredaren skulle vidare lägga fram förslag om hur uppgifter motsvarande dem som fullgörs av lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (LUP-kommittéerna) och samarbetsnämnden för lokal- och utruslningsprogrumkommitiéerna (LUP-nämnden) skulle organiseras för den nyu högskolan och anpassas lill den organisation för denna som riksdagen hude beslulal om (prop. 1975:9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Den sakkunnige', som antog namnet LUP-uiredningen, avlämnade i maj 1977 belänkandei (Ds U 1977:7) Lokaler och uiruslning för högskolan. Betänkandet - som också innehåller en redogörelse för nuvarande förhållanden - bör fogas lill proiokollei i della ärende som bilaga I.

Efter remiss har yllranden avgetls av statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverkei, universilels- och högskoleämbelei (UHÄ) efter hörande UV regionala och lokala högskolemyndigheter, ulrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH), LUP-nämnden efter hörande av LUP-kommittéerna, skolöverstyrelsen, statens kulturråd, lanlbruksstyrelsen,    humanistisk-samhällsvelenskapliga    forskningsrådet,    medicinska

' Dåvarande överdirektören Iennart Rydback.

Prop. 1978/79:92                                                                     4

forskningsrådel, nalurvelenskupligu forskningsrådel, Sverige luntbruks-universitei. Centralorganisationen SACO/SR, Landsorgunisutionen i .Sverige (LO), Tjänstemännens cenlrutorganisation (TCO) samt Sveriges förenade studentkårer (SFS).

En sammanfattning av remissyiirandena över LUP-ulredningens bciun-kande bör fogas lill protokollet i dellu ärende som hilagu 2.

1 mars 1969 bemyndigade Kungl. Muj:t dåvarande slalsrådel Moberg utt tillkalla en kommiilé med uppgift uti forllöpunde svaru för planering och samordning m. m. av restaurangverksamheten vid universitet och högskolor. Kommittén som antog namnet universitetsresiaurangkommiltén erhöll i maj 1972 genom beslul uv Kungl. Muj:t tilläggsdirektiv alt bl.u. uiredu den framtida handläggningen uv sådunu ärenden rörande lokul- och utrusi-ningsprogramfrågor m.m. avseende restauranger vid imiversiiet och högskolor för vilka kommittén svarar. Kommittén avlämnade i augusti 1977 belänkandei (Ds U 1977: 13) Universitelsreslauranger - organisaiion för planering. Betänkandet - som också innehåller en beskrivning av nuvurunde förhållanden - bör fogas lill protokollet i detla ärende som hihiga 3.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetls av statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, statens personalnämnd, UHÄ efter hörande av regionala och lokala högskolemyndigheter, UUH, LUP-nämnden efter hörande av LUP-kommittéerna, statens kulturråd, bostads-styrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet, SACO/SR, LO, SFS, Högskolerestauranger i Stockholm AB, Universitetsrestauranger i Linköping AB, Göteborgs universitelsreslauranger AB samt Sveriges allmänna restaurang AB (SARA).

En sammanfattning av remissyttrandena över universiietsrestaurang-kommitténs belänkande bör fogus till protokollet i delta ärende som bilaga

Föredraganden

Föredragandens överväganden 2.1 Inledning

Intill år 1964 vilade ansvarei för lokalplaneringen vid universitet och högskolor liksom för övrig civil slallig förvallning på byggnadsstyrelsen. För större utbyggnadsprojekt tillkallades speciella programkommittéer som i byggnadsstyrelsens ställe upprättade lokalprogram. Ulruslnings-nämnden för universilel och högskolor (UUH) ansvarade för planeringoch upphandling av såväl inredning som uiruslning.

Mol bakgrund av del myckel omfattande utbyggnadsprogram för universitet och högskolor som fastställdes av 1963 års riksdag föreslog Kungl. Maj:l i prop. 1964:50 ang. universitetens och högskolornas organisaiion och förvaltning m.m. atl lokal- och utrustningsprogramarbetet skulle an-

Prop. 1978/79:92                                                                    5

förtros ut speciella kommiltér, en för var och en av universiletsorlernu. Plunering och upphandling uv inredning föreslogs sumtidigl bli överförd lill byggnadsstyrelsen. Riksdagen hade ingen erinran moi dessu förslag (SU 1964: 119, rskr 1964:239). Ijuni 1964 lillkalludes lokal-och utruslningspro-gramkommilléer (LUP-kommittéer) för de dåvarande universitetsorterna Uppsala, Lund, Göleborg, Siockholm och Umeå. En särskild samarbetsnämnd för LUP-kommittéerna (LUP-nämnden) inrättades samtidigt föratt sörja för ett nära samarbete kommittéerna emellan. År 1965 tillkallade ilåvurunde chefen för jordbruksdepartementet en LUP-kommitté för jordbrukets högskolor. En LUP-kommitté för Linköping tillkulludes är 1970. Den summu år lillkullude organisationskommittén för planering av högre leknisk utbildning och forskning i övre Norrland hade fram till den 1 juli 1977 ansvarei för lokul- och utruslningsplaneringen vid högskolan i Luleå. Ansvarei häiför åvilar nu LUP-kommillén för Umeå.

Min företrädare redovisade i prop. 1975: 9 ang. reformering av högskoleutbildningen m. m. ell förslag av 1968 års ulbildningsulredning (U 68) all LUP-kommittéerna skulle inordnas i den lokala högskoleorganisationen. Vidare skulle det av U 68 föreslagna universilels- och högskoleämbetet (UHÄ) överta de cenlrala samordningsuppgifter som ankommer på LUP-nämnden. 1 sina yttranden över U 68:s förslag förordade statskontoret, byggnadsstyrelsen och riksrevisionsverkei ytierligare överväganden i dessa avseenden. Med anledning bl.a. härav anförde min företrädare att frågan borde uiredas vidare.

I anslutning lill övrigt arbele med att föra högskolereformen vidare initierades därför den uiredning om planering av lokaler och utrustning för högskolan som bl. a. ulgör grunden för denna proposiiion.

Riksdagen har tidigare beslutat om högskolans organisation (prop. 1975:9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179 samt prop. 1976/77:59, UbU 1976/ 77:20, rskr 1976/77:246). Jag vill inledningsvis peka på atl de enskilda högskoleenheterna genom högskolereformen har fått vidgade befogenheter och större handlingsfrihet i skilda hänseenden. Delta gäller bl.a. dispositionen av de medel som riksdagen anvisar. Syfiet härmed är bl.a. atl stimulera det lokala engagemanget i planerings- och utvecklingsarbelel. Jag kommer i del följande att förorda atl lokal- och ulrustningsplaneringen inom högskolan anpassas till bl. a. del ökade ansvar och de ökade befogenheter som sålunda i andra avseenden har getts lill högskoleenheterna. Detta innebär att de av riksdagen tidigare antagna riktlinjerna för lokal-och utrustningsplaneringen inom högskolan förändras och att denna ges en stadigvarande organisation.

Jag uppdrog våren 1977 åt en sakkunnig' inom utbildningsdepartementet att företa en översyn av befogenhelsfördelningen mellan cenlrala, regionala och lokala organ inom högskolan. Den sakkunnige, som tillsammans

' Riksdagsledamoten Jörgen Ullenhag.

Prop. 1978/79:92                                                                     6

med ell unial lillkullude experier hur urbetui under benämningen decentraliseringsgruppen, hur med uigångspunki i sitt arbete anförl vissa princi-piellu synpunkier i unslulning lill LUP-utredningens lorslag.

Innun jug går in pä de enskildu frägor som bör unilerslullus riksdugen för beslut eller som för summunhangels skull bör redovisus vill jug ange två vikligu utgångspunkier för mina överväganden.

-      Ny- och ombyggnudsobjekten inom högskolesektorn innehåller oftu lokaler som måsle uppfyllu speciella verksamhetskruv. Det är därför belydelsefulll utt de blivande brukarna ges möjlighel att aktivt della i planeringen. Högskolesiyrelsernu bör ges ansvur för utt redovisa en beskrivning av verksamheien samt i de fall där faslslällda normer saknas även utarbeta förslag lill ramprogram. Högskolesiyrelsernu bör ocksä ha ell ökut ansvar för all befinlligt lokalbesiånd utnyttjas rationellt.

-      Lokaler, inredning och utrustning ulgör en lungt vägande del av de lolalu resurser som ställs lill högskoleenheternas förfogande. Jag anser del därför belydelsefulll utt planeringen av dessa resurser närmure knyls lill övrig resursplunering inom högskolan.

2.2 Lokal- och utrustningsbehov inom högskolesektorn

Jag vill inledningsvis, som bakgrund till den organisatoriska förändring jag senare kommer att förorda, något beröra de ny- och ombyggnadsbehov som kan förutses inom den slutliga delen av högskoleseklorn.

Nuvarande lokaler inom det äldre byggnadsbeståndet uppvisar ofta brister från arbetsmiljö- och ibland även arbelarskyddsynpuki. Ålgärderna under den kommunde femärsperioden bör därför i stor utsträckning inriktas på ombyggnader inom befintligt lokalbestånd. Visst nybyggnadsbehov föreligger för att samla institutioner som nu är splitirade på flera lokaler, medan nybyggnadsbehov för tillkommande verksamhet kommer att svara fören relalivi liten del uv det totala behovet. De stora investeringsbehoven under perioden kommer i försia hand att föreligga i Lund/Malmöregionen, Göteborgsregionen samt Stockholmsregionen. För att ge en uppfattning om det loiala investeringsbehovet för högskolesektorns byggnadsverksamhet under de närmaste fem åren villjag nämna atl del aktuella planerings-materialet för denna period som har redovisals av LUP-nämnden i samråd med byggnadsstyrelsen omfattar 58 större byggnadsobjekt. Ett byggande av dessa, som har prioriterats ur ett samlat material från samtliga LUP-kommittéer omfattande 146 objekt, skulle kräva en årlig investeringsvolym av storleksordningen 200 milj.kr., vartill kommer medel för inredning och utrustning.

Behovet av ersättning och komplettering av utrustning inom högskolesektorn har ökal starkt. UHÄ framhöll i sina förslag till anslagsframställning för innevarande budgetår alt en stor del av nuvarande utrustning vid

Prop. 1978/79: 92                                                                   7

högskolorna tillkom undei 196()-talels ulbyggnadsperiod uv universitet och högskolor och därför nätt en ålder då den bör slulligl avskrivas. För alt uppnå en generell avskrivningstid uv tio år skulle nuvurunde ersullnings-rum enligt UHÄ i det närmusle behövu fördubblas.

Forskningsrådsnumnden hur vidure i sitt förslug till unslugsfrumstullning för budgetåret 1979/80 redovisal en pä uppdrug uv regeringen veikslälld uiredning om behovet och finansieringen uv dyrbur veienskuplig uiruslning.

Jag avser alt i annat sammanhang återkomma lill regeringen med lörslag som berör högskolesekiorns ulruslningsbehov, såväl i form av uiruslning av baskaraklär som i form av dyrbar velenskaplig uiruslning.

2.3 Långsiktig planering av lokaler och utrustning inom högskolesektorn

Den långsiktiga lokalplaneringen ligger nu inom LUP-orgunisulionens och byggnudsstyrelsens ansvarsområden. Enligt direktiven för LUP-kom-milléernu skall de i sill arbete beakta möjligheternu till effektivt och flexibelt utnyttjande av lokal- och utruslningsresurser bl.a. genom all eftersträva ett sambruk av resurser mellun läroanstalter och institutioner.

Sedan år 1973 har LUP-nämnden årligen fastställt en prioriteringslista över aktuella byggnadsobjekt inom högskolesektorn. Efter beredning inom nämndens sekretariat fastsläller varje kommitté ordningen melllan aktuella objekl inom sill ansvarsområde. Sekrelariaiei upprällar därefier förslag till gemensam priorileringslisla som nämnden bearbelar och faslsiäller. Lislan överlämnas lill ulbildningsdepariemenlet och byggnadsstyrelsen för alt utgöra en del av underlaget vid handläggningen av de enskilda byggnadsärendena.

Jug vill i sammanhanget framhålla del unika i ull en kommiliéorgunisa-lion, under så lång lid som varit fallet med LUP-organisaiion, kommit att ha en betydande roll i den fortlöpande planeringsprocessen. Organisationens arbele har, som LUP-ulredningen strukit under, varit avgörande för lokal- och utruslningsplaneringen inom högskolesektorn. De normer och arbetssätt som LUP-organisalionen har utvecklat kommer alt utgöra en god grund för sektorns fortsatta planeringsarbete.

Uigängspunkien för LUP-ulredningens arbete har varit att knyta planeringen av lokal- och utrustningsfrågor starkare till övrig resursplanering vid den enskilda högskoleenheten. Utredningen föreslår därför att viss lokalplanering, lokalprioritering och lokaldisposition bör ankomma på högskolestyrelsen i samråd med byggnadsstyrelsen och dess regionala organ. Samråd bör enligt utredning ske med forskningsråd när rådsfinansierad verksamhet berörs. På orter med fiera högskoleenheter bör samräd ske enheterna emellan i lokalplaneringsfrågor så all möjligheler till sambruk av lokaler tillvaratas.

För att främja en mer samlad resursplanering föreslår utredningen all

Prop. 1978/79:92                                                                     8

högskolestyrelsen redovisar sin lokal- och ulrustningsplanering i anslutning till den årliga anslagsframställningen. Högskolestyrelserna bör där preseniera en översikt uv aktuella och överblickbara lokalbehov som prioriteras inbördes. Redovisningen bör omfatta byggnadsinvesteringar i såviil sådana objekt eller grupper av objekt som byggnadsstyrelsen har bemyndigande alt beslula om som sådana som skall underställas regeringens och riksdagens prövning.

Byggnadsstyrelsen anser i sill remissvar atl högskoleenhetens årliga planeringsredovisning bör uigå från orsakerna till ett ökat lokalbehov som arbeismiljökrav, önskemål om förändrad verksamhei elc. De olika behoven bör angelägenhelsgraderas från enhelens synpunki och de föreslagna objekten bör vidare åsätlas en uppskattad årskostnad. Därigenom skulle redovisningen ge en samlad bild av de totala lokalbehoven fördelade på ändamål och ort liksom ett teoretiskt mätt på de ökade lokalkostnaderna. UHÅ anser att så länge anslagssystemel inte medger en meningsfull prioritering mellan lokal- och ulruslningsbehov och andra resursbehov så bör högskolestyrelsernas redovisning i första hand inskränkas lill en angelä-genhetsgradering mellan aktuella objekl.

Jug unsluier mig för egen del lill UHÅ:s synpunkier och förordar all högskolemyndigheternas årliga redovisning av lokalfrågorna främst bör omfatia en angelägenhelsgradering av aktuella behov.

Utredningen har med utgångspunkt i önskvärdheten av att hålla ansvarei för lokalanskaffning och ansvarei för verksamheien samlat, ansett att regionsiyrelsernas roll i den långsikliga lokal- och utruslningsplaneringen bör begränsas lill yttranden över högskoleenheternas förslag till lokalisering och dimensionering som hänger samman med den grundläggande högskoleutbildningens planering.

UHA:s uppgifi blir enligt utredning alt svara för samordning, lokalisering och riskprioritering. Resullalei av UHÄ:s granskning av högskolestyrelsernas planeringsmaterial, bör av UHÅ redovisas i form av en plan för den framtida byggnads- och utrustningsverksamheten för den högre utbildningen och forskningen i anslutning till ämbetets förslag lill anslagsframställning. Det inom högskoleväsendet sålunda framställda underlaget för de totala lokalbehoven skall liksom redovisningen av behoven av ny inredning och utrustning uigöra underlag för ortsvisa investeringsramar som fastställs av riksdag och regering.

Enligt sitt remissvar anser sig UHÄ inte övertygat om all den av utredningen föreslagna handläggningen är realistisk vad avser att uppnå avsedd förenkling och samiidigi bevara kvalitet i underlaget för statsmakternas beslul. Ämbelel förordar därför att utredningens förslag som avser planerings- och prioriteringsansvar förverkligas men mera med nuvarande organisation och rollfördelning som utgångspunkt. Byggnadsstyrelsen framför liknande synpunker och föreslår alt det av högskoleväsendet framställda underlaget redovisas i form av en femårig lokalförsörjningsplan i anslut-

Prop. 1978/79:92                                                                    9

ning lill verkels förslag lill anslagsframställning. Denna plan bör enligt verkets mening uigöra grund för ekonomiska planeringsramar för hela landet som omprövas åriigen.

Jag anser för egen del att följande ordning bör lillämpas. Högskolestyrelsen redovisar i anslutning till sina förslag till anslagsframställning planer beträffande lokal- och utrustningsbehoven för de närmaste fem åren, s. k. planeringsredovisningar. Regionstyrelserna yttrar sig med utgångspunkt i sitt ansvar för främst samordnande planering av den grundläggande utbildningen över dessa lill UHÄ. Ämbetet sammanställer planeringsredovisningarna och gör en samlad prioritering av i dem ingående objekl. Detta samlade material redovisas av UHÄ i anslutning till ämbetets förslag till anslagsframställning. Det överlämnas också till byggnadsstyrelsen för att utgöra underlag för styrelsens utformning av, liksom hittills, femåriga lokalförsörjningsplaner. Styrelsen bör i dessa planer förteckna de objekt som kan ingå i den s. k. projektreserven, dvs. objekt som lämpar sig att bli utförda vid en tidpunkt som bestäms med hänsyn lill sysselsättningsläget. Jag förutsätter att byggnadsstyrelsen i dessa frågor nära samråder med UHÄ.

Enligt min mening behöver regeringen i ökad omfattning kunna ge myndigheterna anvisningar för inriktningen av lokalplaneringen även på något längre sikt. Den årliga redovisning som högskolemyndigheterna och byggnadsstyrelsen enligt milt förslag bör lämna i fråga om lokalplaneringen kan bilda underiag för sådana mer långsiktiga överväganden. Dessa anvisningar för planeringens huvudsakliga inrikining bör knylas till de konkrela projekt och verksamheter som myndigheterna redovisar.

2.4 Handläggning av enskilda lokal- och utrustningsärenden

2.4.1 Nuvarande förhåUanden

Jag redovisar inledningsvis hur de enskilda ärendena f. n. handläggs. Det praktiska arbetet med att utforma verksamhelsbeskrivning och lokalprogram för ett separat byggnadsobjekl har till stor del åvilat personer, som på ett eller annat sätt har representerat de blivande lokalbrukarna. På senare tid har del oftast skett i en arbelsgrupp med representanter för institutionsledning, personal och studerande. Personal vid LUP-kommittéerna har deltagit i eller nära följt arbetsgruppernas arbele. De lill LUP-nämnden knuina expertgrupperna har i män av behov biträtt med rådgivning och bedömning av de funktionskrav som ställs på högt specialiserade lokaler eller utrustning. Representanter för byggnadsstyrelsen och UUH har också ofta varit knuina till det inledande planeringsarbetet. För LUP-kommittéernas enskilda ledamöter har del i regel inte varil möjligt all i detalj följa programarbetet.

Prop. 1978/79:92                                                                   10

2.4.2    Ulredningens förslag

Ulredningen har föreslagil att LUP-kommitiéernas uppgifier i forlsällningen överförs lill de lokala högskoleenheiernu och all högskolesiyrelsernu skall äläggas ansvar för lokal- och ulruslningspluneringen.

De arbeisuppgifier som enligt utredningens förslag bör fulla inom liög-skoleslyrdsernus ansvarsområde är i huvudsak följande.

1    Prioritering av lokal- och utrustningsbehov inom enheten sumi ell sammanhållande ansvar för dispositionen av tillgängligt lokulbesländ inkl. förhyrningar. Dessa arbetsuppgifter hänger till stor del sammun med den långsiktiga planeringen av lokalfrågorna inom högskolesektorn som jag tidigare har berört.

2    Verksamhetsbeskrivningar vid anskaffande av lokaler och uiruslning och därav följande programmeringsarbete.

3    Behovsprövning av lokaler och utrustning.

Omfattningen av lokal- och utruslningsärenden vid den enskilda enheten kan enligt ulredningen komma atl bli så stor all högskolestyrelsen från avlastningssynpunkt anser sig behövu ell sländigi arbetsutskotl för beredning av hithörande frågor. Regionsiyrelsernas uppgifter blir enligt utredningen alt med eget yttrande vidarebefordra ärendena till UHÄ. Region-styrelserna föreslås begränsa sina yttranden till alt avse sådana lokaliserings- och dimensioneringsfrägor som ligger inom deras ansvarsområde.

Ulredningen föreslår att UHÅ granskar det framlagda lokalbehovet främsi med hänsyn till inrikining och omfattning av de verksamheter som skall bedrivas i de nya lokalerna. UHÄ har enligt ulredningen också alt beakta lokaliseringsfrågan. Utredningen föreslår att planeringsberedningarna inom UHÄ prövar verksamhelsbeskrivningar i samband med nya lokaler, ny inredning och ny utrustning.

2.4.3    Arbetsuppgifter för högskolemyndigheterna

Vad gäller ulredningens förslag om alt överföra LUP-kommitléernas arbeisuppgifier till högskoleenheterna har de remissinsianser som repre-senlerar högskoleseklorn genomgående bemött detta förslag positivt. Ell fåtal remissinsianser inom denna grupp har velal yUeriigare förslärka högskoleenhelernas befogenheler och ansvar till all omfatta även byggnadsobjeklens projekleringsskede. Vissa andra remissinsianser anser att lokalförsörjningen för högskolan bör anpassas lill den handläggningsordning som gäller för annan slallig lokalförsörjning.

I fräga om det av utredningen föreslagna arbetsutskottet har UHÄ och LUP-nämnden i sina remissvar föreslagit att ett sådant arbetsutskott, en lokalnämnd, görs till ett permanent organ vid högskoleenheter med fasta forskningsresurser och skall kunna inrättas vid övriga enheier efter beslut av högskolestyrelsen. Lokalnämnden bör enligt förslagen bestå av företrädare för verksamheten, de anställda och de studerande. Till nämnden bör vidare knylas represenianier för byggnadsslyrelsen och UUH.

Prop. 1978/79:92                                                                   II

Juy hui lidigure betonul uti cll syfte med högskolereformen iir ull inom högskoleenheleinu sliniuleru det lokulu engugemungel i planerings- och utvecklingsurbetel. Jug unser del därför rikligl och nödvändigi all anpussu lokul- och ulrustningsplaneringen inom högskolan till dennu förändrade situution. Jug förordur således ull LUP-kommittéernus urbetsuppgifter förs över till högskoleenheiernu. Jug biträder vidare UHÄ:s och LUP-nämndens förslug om inruilunde uv lokulnämnd underslulld högskolestyrelsen.

Jug unser att det är vikligl ull den sukkunskap som byggnadsslyrelsen och UUH representerar regelbundet företräds i lokalnämnden. Enligt min mening bör dellu kunnu ske genom ull verkens representunter ges närvaro-och yttrunderult sumi rän utt uvge särskildu yllrunden. En represenlanl för UHÄ bör också kunnu knylus till nämnden under summu förutsättningar. Vid de högskoleenheter dur lokulnämnd inte inrättas bör representanter för de niimnda myndigheternu på samma villkor hu rätl ull närvara vid högskolestyrelsens behandling uv lokul- och ulruslningsfrågor.

Remissinslunser hur ullmänl. liksom decentraliseringsgruppen, ansett uti regionslyrelsernu endust i undunlagsfall bör la ställning lill enskilda lokalbehov eller utruslningsprogram. Deras uppgift är istället, enligt min mening, utt lämna sådana kompletterande synpunker som avser den grundläggande utbildningens omfultning, inriktning och forskningsanknytningen av dennu.

Regionslyrelsernu hur därmed ett särskilt ansvar för att de små högskoleenheternas lokal- och Ulruslningsbehov vägs mol behoven för övrig grundläggande uibildning inom regionen saml ull erforderlig samverkan i lokal- och ulruslningsfrågor kommer till stånd mellan berörda högskoleenheter.

UHA:s uppgifier ligger inom den långsiktiga planeringen av lokal- och utrustningsfrågor somjag lidigare har berörl. Ämbelel bör däruiöver bislå högskoleenheterna med experthjälp underdel fortlöpande beredningsarbetet av ell enskili ärende. I samband med enskilda byggnads- eller ulrusl-ningsärenden bör ämbelel lägga synpunker på inrikining och omfallning av den akluella verksamheien. UHÅ bör liksom lidigare i samarbele med UUH ha ansvarei för ersättningsanskaffning av utrustning för högskoleenheterna saml sammanställa ersättningsbehov av inredning.

Jag vill i sammanhanget framhålla viklen av alt UHÅ, UUH och byggnadsstyrelsen i samverkan utarbetar normer och anvisningar för planering av lokaler, inredning och utrustning för högskolan.

2.4.4 Rollfördelning mellan högskolemyndigheterna och byggnadsstyrelsen

Utredningen har förutsatt en handläggningsordning där även del ekonomiska ansvarei för byggnadsprojekten i planeringsfasen faller på högskolestyrelsen. Byggnadsslyrelsen skulle under denna fas bislå med experthjälp för framtagande av kostnadsunderlag. Högskoleorganisationen skulle

Prop. 1978/79:92                                                                    12

bäru huvudansvaret för projektet lill dess del prövats av regeringen. Därefter skulle projektet i och med projekteringsuppdraget övergå till byggnadsstyrelsen som ansvarar för projektering och utförande,

Ulredningens förslag förutsätier atl bindande ekonomiska ramar kan fastställa på grundval av verksamhetsbeskrivning och ramprogram. En rad remissinsianser har ifrågasatt att delta skulle vara möjligt bl.a. beroende på Ull lekniskl komplicerade byggnadsprojekl ofta förekommer inom högskoleseklorn.

UHÅ har i sitt remissvar förordat all utredningens principiella förslag vad belräffar planerings- och programansvar förverkligas, men med en mindre drastisk förändring i jämförelse med gällande handläggningsordning och mera med uigångspunki i nuvarande rollfördelning mellan högskolesektorn och byggnadsstyrelsen. Beträffande den närmare ansvarsfördelningen vid handläggning av ett enskilt byggnadsärende anför UHÄ i sitt yttrande bl. a. följande. När del gäller lokaler för forsknings- och mera speciella utbildningsändamål bör högskolestyrelsen ha ansvaret för atl konkretisera verksamhelsbeskrivningen till ett ramprogram. 1 fråga om lokaler t.ex. för allmänna förvaltningsändamål kan del vara tillräckligt med en verksamhetsbeskrivning från styrelsens sida. Den mer konkrela planeringen kan då ankomma på byggnadsstyrelsen på samma sätl som för statliga lokaler i allmänhet. Ramprogrammet överlämnas till byggnadsstyrelsen, som sedan har att omsätta programmen lill konkreta förslag. I fall där byggnadsstyrelsen bedömer del som omöjligt att föreslå att ett sådant program i sin helhet realiseras bör byggnadsstyrelsen vara skyldig att samråda med högskolestyrelsen. Härvid bör alltid högskolestyrelsens synpunkter bifogas förslaget.

Byggnadsstyrelsen framhåller all verkei är ansvarigt för all lokalförsörjningen sker på ett för staten ekonomiskt sätl. Byggnadsslyrelsen har atl bearbeta de ingivna programmen. I de fall byggnadsstyrelsen i sin bearbetning gör kompletteringar eller utarbetar ramprogram själv skall verket inhämta resp. högskolestyrelses synpunkier innan ärendei redovisas till regeringen. Högskolestyrelsens synpunkter skall redovisas i framställningen till regeringen. Byggnadsstyrelsen tillfogar, att den ser frågan om programansvar som en fråga om praktisk arbetsfördelning mellan slyrelsen och högskolemyndigheterna. Byggnadsslyrelsen har inte atl i sak göra en överprövning av olika myndigheters bedömningar rörande den egna verksamhetens innehåll och utveckling.

LUP-nämnden anför i sitt yttrande synpunkter på den konkreta handläggningen av ärenden som direkt ansluter till de uppfattningar byggnadsstyrelsen redovisar. Nämnden riktar uppmärksamheten på det föreslagna samverkansorganet inom högskoleenheten. Om sådana inrättas blir frågan om del formella "programansvaret" inte lika avgörande för högskolan som LUP-kommittéerna har anfört i sina remissvar. Nämnden anför vidare, att frågan om programansvar mer blir en fråga om samverkan inom den föreslagna lokalnämnden mellan berörda myndigheler.

Prop. 1978/79:92                                                                   13

Också enligt min uppfattning bör högskolestyrelsen ansvara för att arbeta ul verksamhetsbeskrivning och i de fäll där fastställda normer saknas förslag till ramprogram. Byggnadsslyrelsen bör självfallet, liksom hiltills, vara ansvarig i de delar av projektplaneringen som avser bedömningar av byggnadsteknisk och byggnadsekonomisk nalur. Den fortsatta handläggningen av ett ärende bör tillgå pä del sätt som framgår av de uttalanden från UHÄ, byggnadsslyrelsen och LUP-nämnden somjag nyss har återgivit. Byggnadsstyrelsen komplellerar och faslsiäller slutligen ramprogrammen. Dessa bildar grunden för de byggnadsprogram, som byggnadsstyrelsen överlämnar till regeringen.

Högskoleslyrelsen eller dess lokalnämnd bör ansvara för ularbelande av förslag lill utruslningsprogram i anslutning till ny- och ombyggnadsprojekt. Regionstyrelsernas och UHÄ:s uppgifter vid hanteringen av enskilda utrustningsärenden har jag nyss berört. UUH bör efter samräd med UHÄ fastställa ulrustningsprogrammen och liksom hittills i samband med sina förslag till anslagsskrivelse inkomma med förslag till enskilda kostnadsramar för aktuella ulrustningsobjekt.

Jag vill i sammanhanget betona att förutsättningarna för ett framgångsrikt planeringsarbete ligger i ett gott samarbete mellan i första hand högskoleenhet och byggnadsstyrelse resp. UHÅ. Det är vidare vikligl att samråd sker högskoleenheterna emellan och att samordning sker med den kommunala högskolans behov.

2.5 ErsättningsanskafTning av inredning och utrustning

2.5.1    Inredning

Utredningen har föreslagil alt anslagen för inköp av inredning lill lokaler för högre utbildning och forskning skall handhas av den myndighei som har en organisation för inredningsfrågor, nämligen byggnadsstyrelsen. Brukarna har i sinu yttranden över ulredningen angell all den tidigare uppdelningen av inredningsresurser pä såväl byggnadsstyrelsens som UHÅ:s anslag är opraktisk och förhållandet har dessutom gett upphov lill besvärliga gränsdragningar.

UHÄ och byggnadsstyrelsen föreslog i sina förslag lill anslagsframställning för budgetårel 1978/79 atl all ersättning av inredning fortsättningsvis skulle belasta av byggnadsslyrelsen förvaltat anslag. Kostnadsramen Till UHÅ:s disposition som tidigare använts för ersättning av såväl inredning som utrustning skulle därmed utnyttjas för enbarl uiruslning. Regeringen föreslog en sådan lösning och riksdagen hade ingen erinran däremoi (prop. 1977/78: 106 sid. 27, UbU 1977/78: 23, rskr 1977/78: 288).

2.5.2    Utrustning

Kostnadsramen lill UHÄ:s disposition utnyttjas sålunda fr. o. m. innevarande budgetår enbart för ersättnings- och kompletteringsanskaffning av

Prop. 1978/79: 92                                                                   14

uiruslning. Koslnudsrumen utgör jämte ulruslningsanslag viu forskningsråden den huvudsakliga medcisresursen för an behålla en rimlig uirusi-ningssiundurd vid högskoleenheiernu.

2.5.3  Handläggning av ersöllningsanskuffning

Au anvisa medel för ersättningsanskaffning av utrustning inom seklors-unslug, fukulietsunslug eller liknande förutsätter enligt utredningen an översiktliga beräkningur av behovei kan ske baserade på uiruslningens avskrivningstid. Detla börenligt utredningen vara det långsiktiga målet. 1 uvvukian på en sådun anslagsomläggning föreslår utredningen att kostnadsramen Till UHÄ:s disposition skull föras upp i budgelproposilionen. UHÄ skulle därvid liksom hittills fördela medlen inom kostnadsramen. Földelningen borde enligt ulredningen ske schablonmässigt på de olika högskoleenheiernu. Vissa medel disponeras av UHÄ för all ämbetet vid behov skull kunnu justera fördelningen och tillgodose oförutsedda behov under budgetåret. Detaljerade utrusiningslislor för vilka högskoleslyrelsen unsvurur skulle därmed enbart ligga till grund för UUH:s upphandlingsbe-skil och i övrigt endusi redovisas översiktligt i anslagsframställningar på central nivå. Enligt utredningen bör därför högskolestyrelsen i årliga anslagsframställningar redovisa ersätiningsbehov. Regionstyrelserna bör på samma sätl yttra sig beiräffande sådana ersättningsbehov eller komplet-leringsbehov som sammanhänger med förändringar företrädesvis inom den grundluggunde ulbildningen.

UHÄ har, enligt vud jug har erfarit, under de senare åren tillämpat en hundläggningsordning som har medgett ett ökat lokalt inflytande vid fördelningen av medel. De slörsla högskoleenheierna har sålunda lilldelals rumbelopp. Den deluljerade fördelningen - som lidigare har berells inom LUP-nämnden och faslsiällis av UHÅ - har åvilai högskoleslyrelsen. Flertalet remissinstanser har ställt sig positiva till alt liknande principer lillämpas fortsättningsvis.

Jag finner det naturligt att UHÄ i forlsällningen, liksom hittills, på riksplanet sammanfattar och angelägenhetsgraderar förslagen om ersätl-ningsunskaffning av uiruslning och i sill förslag lill anslagsframslällning lämnar överväganden om utruslningsramens sioriek och användningsområden saml all UUH lämnar förslag om all en koslnadsram för dessa behov förs upp under reservalionsanslagel Inredning och uiruslning av lokaler för högskoleenheierna m. m. Jag anser all de ålgärder som utredningen har föreslagil och som i prakiiken redan har prövais vid handläggning och fördelning av koslnadsramen innevarande budgelår bör lillämpas forlsällningsvis.

Jag vill i sammanhanget belöna viklen av all frågorna om ersättning av utrustning på lokal nivå bereds planmässigt och i ett flerårigt perspektiv. Det bör också på sikt vara fördelaktigt om resurserna inom givna ekonomiska ramar ett år till viss del koncenireras lill en mer genomgripande

Prop. 1978/79:92                                                                   15

lörnyelse uv uiruslning för några inslilulioner för alt följande år koncentreras lill undru.

Jag förordar vidare att planmässig ersättning av inredning även i fortsättningen enbart sker via av byggnadsstyrelsen förvaltade anslag. Behovet av ersättning av inredning bör enligt min åsikt redovisas av högskolestyrelserna i deras förslag till anslagsframställning. Efter det all regionslyrelsernu har yitrul sig svarar UHÄ för en sammanställning av materialet. Byggnadsstyrelsen redovisar i sin anslagsframställning förslag lill ram för ersättningsanskaffning för det aktuella budgetårel. Fördelningen av medel inom givna ekonomiska ramar bör åvila byggnadsstyrelsen, varvid jag förutsätter all sådana ställningstaganden som har direkta konsekvenser för utbildnings- och forskningsverksamheten sker i samråd med UHÄ.

2.6 Expertgrupper

Ulredningen anser att behovet av särskilda expertgrupper inom lokal-och utrustningsområdet är väl styrkt och atl sådana även i fortsättningen bör finnus på central nivå. Med hänsyn till sambandet med övrig verksamhet inom högskoleutbildning och forskning bör de framgent vara knutna till UHÄ. Tillfälliga grupper bör liksom hittills kunna tillkallas vid behov och samtligu grupper bör även kunna biträda myndigheler utanför högskoleområdet.

Remissinstanserna har varit genomgående positiva till alt expertgrupperna behålls och med ett undanlag ansett all de bör knylas lill UHÅ.

Flera expertgrupper har, genom sin sammansättning av bl.a. forskare och tekniker, utgjort en unik samlad kompetens för att beträffande i försia hand forskningsverksamheten avstämma behov mol lekniska krav och lösningar.

Ell exempel på en sådan expertgrupp är den s. k. djurhusgruppen. Denna avses bli utnyttjad som expertorgan vid granskning av försöksdjurslokaler i enlighel med den ändring av lagen om djurskydd m.m. varom riksdagen nyligen beslutat (prop. 1978/79: 13, JoU 1978/79:5, rskr 1978/ 79:41).

Jag förordar därför all en organisation av expertgrupper bibehålls och knyts lill UHÄ som fortlöpande får pröva behovei av sådana grupper saml deras sammansättning.

Jag förutsätter att expertgruppernas kompetens kan utnyttjas även fortsättningsvis för de lokal- och utrustningsfrågor som uppkommer inom verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet och lokal- och ulrust-ningsprogramdelegationen vid statens kulturråd. Expertgrupperna bör vid behov även kunna biträda andra myndigheter eller intressenier utanför högskoleområdet.

Prop. 1978/79:92 16

2.7 Förhållanden vid Sveriges lantbruksuniversitet

En lokal- och utrustningsprogramkommitté för jordbrukels högskolor tillkallades är 1965. Avsikten var att lokal- och ulrustningsplaneringen vid dessa högskolor skulle ske pä i princip samma sätt som vid övriga högskolor.

Arbetsformerna inom denna kommitté överenssiämmer i stort med dem vid övriga LUP-kommittéer. Byggnadsstyrelsen och UUH hur dock en förhållandevis större del av ansvarei i kommitténs arbete vid lokal- och utrustningsprogrammering bl.a. genom alt denna LUP-kommitté saknar sekretariat med heltidsanställd personal.

Ersättnings- och kompletteringsanskaffning av uiruslning inom kommiiiéns verksamhelsområde sker via koslnadsramen Ersättningsanskaffningar m.m. under reservalionsanslagel Inredning och utrustning uv lokuler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

LUP-ulredningen föreslår att kommittén upphör. Konsult- och expert-organisationen vid UHÄ bör enligt utredningens förslag vid behov kunna anlitas.

Jordbrukels högskolor sammanfördes den 1 juli 1977 till en högskoleenhel med benämningen Sveriges lanibruksuniversiiei. Den leds av en slyrelse som bl.a i fråga om den grundläggande ulbildningen svarar för de uppgifier som inom den övriga högskoleorganisationen vilar på de regionala styrelserna och UHÄ. Lantbruksuniversitetet är som myndighet direkl underställt regeringen (jordbruksdepartementet).

De organisatoriska skillnaderna mellan Sveriges lanibruksuniversiiei och del övriga högskoleväsendel kan enligt lantbruksuniversitetets remiss-svar motivera en organisation för lokal- och utrustningsfrågor med annorlunda uppbyggnad. Lantbruksuniversitetet föreslår sålunda att lokal- och utrustningsfrågor fortsättningsvis behandlas inom en speciell delegation vars medlemmar utses av regeringen. Den bör enligt universitetels förslag vara sammansatt av representanter för verksamheien vid lantbruksuniversitetet med förelrädare för personal och studerande saml företrädare för byggnadsstyrelsen, UUH och statskontoret.

Jag har vid samråd med chefen för jordbruksdeparlemeniei funnil del nalurligt att samma ordning som föreslås gälla den statliga högskolan i övrigi tillämpas ocksä vid Sveriges lantbruksuniversitet. Jag föreslår därför alt LUP-kommillén för jordbrukels högskolor avvecklas. På slyrelsep för lanlbruksuniversilelel och den lokalnämnd som där bör inrättas ankommer del ansvar och de uppgifter som jag förordal skall gälla för den övriga högskoleorganisationen.

1 prop. 1976/77: 59 (UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) förordade jag all samverkan skulle äga rum mellan UHÄ, regionslyrelserna och slyrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet i den långsiktiga planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen för atl nå bästa möjliga verksamhet

Prop, 1978/79:92                                                                   17

och lesursiilnyujundc. Jug förordur nu utt eti sumrådsförfarande pä liknande siill skull invecklas i de frågor som sammunhunger med lokul- och iMriisininusphtnering.

2.8      Universitetsrestaurangårcnden

l)c toislug lill frumtida hundläggningsordning ifråga om lokal-, inrednings- och ulrustningsplanering av restauranger och kaféer vid olika högskoleenheter som hur lugis frum av universiieisrestaurangkommittén an-knyier till de förslug som lämnuts av LUP-ulredningen. Liksom ftertalel remissinslunser anserjag all i princip samma ordning bör gälla för hand-liiggtiing UV frågor om universileisreslaurunger som för frågor om utbildnings- och forskningslokuler. 1 enlighet med vad jug har anfört tidigare bör sulundu h()gskoleslyrelsen vuru ansvarig för verksamhetsbeskrivning och evenUieill förslug till ramprogrum. 1 fråga om handläggning av enskilda lokul- och LUriislningsärenden hänvisar jag lill mina tidigare ställningstaganden.

Universitelsrestuurungkommittén har föreslagil all en expertgrupp för niuliidsfrågor knyls lill UHÄ. Med några undanlag biträds förslaget av resissinstunsernu.

För egen del vill jug anföra följande. De olika lyper av frågor som sammunhunger med planering av restauranger, för såväl universitet och högskolor som de kulturinstitulioner för vilka universitelsrestaurangkom-miiién ansvarar, har nu grundligt bearbetats av kommittén. Därmed har en god bus lagts för planeringsarbetet i olika organ. Till UHÅ bör föras vissa uppgifter. Jag avser här i försia hand vägledning och rådgivning i driftfrågor. Huvudansvaret centralt för lokalplaneringsarbetel och därav följande byggnudsfrågor bör självfallet falla på byggnadsslyrelsen medan ansvarei för utruslningsplanering och dess fullföljande faller på UUH. 1 de fall där lokul- och ulruslningsfrågor som sammanhänger med restauranger finansierade med kårlokallån blir akluella har liksom lidigare bosladsstyrelsens sumlingslokuldelegulion ansvar för bedömning och redovisning till regeringen. Det bör av främsi anslagtekniska skäl ankomma på UHÄ atl behandla och till regeringen redovisa förslag lill subvenlioner för lånefi-nansierade restauranger.

2.9      Personalresurser

Organisationen för högskolesektorns behandling av lokal- och ulruslningsfrågor behandlades i förarbetena lill högskolereformen (SOU 1973:47). Min förelrädare förordade i prop. 1975:9 (s. 543) att LUP-organisalionen t. v. skulle beslå och att lokal- och utrustningsfrågorna skulle göras lill föremål för den särskilda utredning somjag nu har redovisal. Ulredningen har bedöml behovei av handläggningsresurser på grund-

2   Riksdagen 1978179. I saml. Nr 92

Prop. 1978/79: 92                                                                  18

val UV sinu principförslag om ansvuisfördelning mellan lokala, regionala och cenlrala instanser inom högskolesektorn somjag tidigare hur redogjort för. Utredningen menar att de rena sekreleraruppgifter som tillkommer i t.ex. lokalnämndernas arbele i första hand skull skötas uv resp. högskolas egen personal. Med utgångspunkt i den förväntade omfattningen av programarbete under närmast följande år föreslår ulredningen att ytterligare en handläggare ställs lill förfogande för vari och ell av universiieien i Siockholm, Uppsala, Lund och Göleborg saml för tekniska högskolan i Stockholm. Arbetsbelastningen pä regional nivå har utredningen inte bedömt kräva någon personaiförsiärkning.

För de arbetsuppgifter som utredningen föreslår kommer all falla på UHÄ nämligen konsulterande verksamhet, informations- och utvecklingsarbete, expertgmppsverksamhel samt arbete med anslagsframställning och hundläggning av ersättningsanskaffning beräknar ulredningen ett personalbehov av fyra konsulenter samt biträdespersonal,

UHÅ och LUP-nämnden ställer sig tveksamma till utredningens förslag till fördelning av handläggningsresurser på lokal nivå. De menar alt en bälire anpassning till de reella behoven sker om resurser molsvarande fyra personår fördelas på de elva största högskoleenheterna. Övriga högskoleenheter som saknar utbyggd förvaltning skulle tilldelas resurser motsvarande ett personalår och då placerade vid UHÅ. För de cenlrala uppgifterna vid UHÄ har dessa inslanser bedömt alt det fordras handläggarre-surser motsvarande fyra personalår.

En antal såväl siörre som mindre högskoleenheter har i sina yttranden belönat viklen av all direkia resursförstärkningar sker lokall för beredning av lokal- och utruslningsärenden.

För riksdagens information vill jag här redovisa mina bedömningar av fördelningen av erforderliga personalresurser vid genomförandet av den nyu organisationen. Det ankommer på regeringen atl beslula i hithörande frågor.

Jag anser alt resurser motsvarande en handläggarljänsl bör ställas till förfogande för de lokal- och utrustningsprogrambehov som uppkommer inom resp. högskoleregion. Tjänsterna bor organisatoriskt knytas lill den störsla högskoleenheten inom regionen. Förhållandena i Stockholmsregionen är sådana att avsteg kan vara motiverade. Jag vill stryka under atl dessa befattningshavare var och en inom sin region skall vara skyldiga atl ägna erforderlig tid åt de mindre högskoleenhelernas programbehov.

För att tillgodose det nödvändiga personalbehovet inom de närmaste åren avser jag, med utgångspunkt i den bedömning av byggnadsbehovet inom högskolesektorn somjag tidigare har redovisat, föreslå att ytterligare en handläggarljänsl knyts till stockholmsregionen under en period av minst tre år. Det får ankomma på UHÄ all komma med förslag om högskolean-knyming av de två handläggarna och arbetsfördelning dem emellan samt ull mot slulel av den angivna perioden redovisa en bedömning av del fortsatta personalbehovet.

Prop. 1978/79:92                                                                    19

För de arbetsuppgifter som tillkommer vid UHÄ ruknui jug med perso-nulresurser moisvurunde tre hundläggurijänsier och en bilrädesljänst.

För utt trygga kontinuilelen vid handläggning uv lokul- och utruslningsärenden bör i förslu hund personulen inom den nuvurunde LUP-orgunisu-lionen kommu ifråga för de nya ijänslernu lokull och ceniruli. I den mun den nya orgunisationsformen inte kan lillgodose LUP-personulens önskemål om arbetslillt~ällen förutsätter jag atl denna övergångsvis bereds lon-satt statlig anställning och då företrädesvis vid högskoleenhel. UUH. UHÄ eller byggnadsslyrelsen. Jug vill i sammanhanget eriniu om de bestämmelser som meddeludes när UHÄ och regionslyrelsernu inruiiudes och som uvsåg personul vid bl.a. dåvarande universilelskunslersumbeiei och nämnden för socionomulbildning.

Sekrelariaisuppgiflerna vid LUP-kommillén för jordbrukeis högskolor fullgörs i dag av flera personer på dellid och inom rumen för tjänster vid andra myndigheter. Ulredningen föreslår alt en Uänsl inräiius för lokul-och ulruslningspluneringen vid Sveriges lunlbruksuniversitet i sumbund med övergången till den nya organisation somjag lidigure hur förorilui. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet bedömer jug en handläggarljänsl erforderlig för beredning av lokal- och utrustningsärenden vid Sveriges lantbruksuniversitet, statens veterinärmedicinska ansiall, statens maskinprovningar och statens lantbrukskemiska laboratorium.

Lokal-och utruslningsprogramdelegationen vid statens kulturråd svarar för planering av lokaler och utrustning vid i försia hand Operan, Dramalen och de statliga museerna. Delegationen har i dag vissa personella resurser gemensamma med LUP-nämndens sekretariat. Inför föreslående omorganisation av lokal- och utrustningsplanering har jag i mina anslagsberäkningar i 1979 års budgetproposition beaktat behovet av ökade resurser för delegaiionen så all denna efter den 1 juli 1979 kan fungera självständigt.

2,10 Genomförande

Jag hur i lidigare sammanhang (prop. 1977/78: 106 s. 8) redovisat min avsikl atl den nya organisationen för lokal- och utruslningsplanering och nya riktlinjer för handläggning av dessa frågor skulle kunna genomföras den 1 januari 1979. Beredningsarbetet har emellertid inte kunnai bedrivas i sädan tukl att deltu har varil möjligt. Jag förordar nu atl den förändrade orgunisalionen träder i kruft den 1 juli 1979.

De orgunisuloriska förändringar jag här har föreslagit kan i huvudsak genomföras inom ramen för nuvarande resurser för motsvarande ändamål. Kostnaderna för den nuvarande LUP-organisalionen bestrids f.n. från anslaget Kommitiéer m.m. under nionde huvudtiteln. Medel förden nya Organisationen bör emellertid anvisas över anslag som högskolemyndighe-terna disponerar. Inrättandet av de ijänsler somjag lidigare har förordal skall föregås av  sedvanliga förhandlingar. Jag ulgår från atl dessa är

Prop. 1978/79:92                                                                   20

sliiitoidu i sådun lid ull ijänslernu kan inrättas den 1 juli 1979. Jag avser atl liiicslu regeringen uti uppdra ål UHÄ all inkomma med förslag till fördelning uv medel för den nyu organisationen på berörda anslag. Jag förordar ull medel moisvurunde högst 1,6 milj. kr. övergångsvis får utgå från det undei nionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget Kommitiéer för verksuniheien under budgetåret 1979/80.

Enligt vud jug erfuril hur chefen för jordbruksdepartementet i sin beräkning uv unslagen i 1979 års budgetproposition beaktat behovet av resurser föl hundliiggning uv lokal- och ulruslningsfrågor vid Sveriges lanibruksuniversiiei.

3    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdugen

un bemyndigu regeringen all vidlu de ålgärder som erfordras för att uvvecklu nuvurunde kommilléorganisation för lokal- och ulrusiningspla-nering

UU godkiinna de riktlinjer för lokal- och ulrustningsplaneringen för statliga högskoleenheter somjag har förordat

sumi ull bemyndiga regeringen att disponera högsl 1600000 kr. från nionde hiivudiiielns unslag Kommittéer m.m. för alt budgetårel 1979/80 bestrida koslnudernu för den förordade organisationen för lokal- och ulrustningsplanering.

4    Beslut

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposiiion föreslå riksdagen all anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilaga I

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Lokaler och utrustning för högskolan

Organisation och handläggning Betänkande av LUP-utredningen

Ds U 1977:7

Prop. 1978/79:92

Till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Genom beslut den 1 juli 1975 tillkallade chefen för utbild ningsdepartementet dåvarande överdirektören Lennart Rydback att som sakkunnig utreda LUP-oi-ganisationen m.m, I samma beslut förordnades revisionsdirektören Per Eskilsson till expert.

Numera byråchefen Leif Lindfors förordnades från den 29 okto ber 1975 till sekreterare i utredningen. Numera avdelningsdirektören Ulf Fornstedt förordnades från den 9 augusti 1976 till sekreterare och från samma tidpunkt förordnades Lindfors till expert. Utredningen har arbetat under namnet LUP-utred-ningen.

Utredningen överlämnar betänkandet Lokaler och utrustning för högskolan. Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm den l6 maj 1977

Lennart Rydback

/Ulf Fornstedt

Prop. 1978/79:92

INNKHALL                                                                   Sid

DEFINITIONER                                                             9

FÖRKORTNINGAR

11

.■SAMMANFATTNING                                                    l 3

1              DIREKTIV M.M.                                            19

1.1                     Direktiv                                                       19

1.2                     Utredningens avgränsning                             20

1.3                     Arbetets uppläggning och genomförande        20

2              NUVARANDE ORGANISATION                        22

2, 1       LUP-organisationen inom utbildnings- 22
departementets område

2,1.1     Historik

22

2.1.2        LUP-organisationens uppbyggnad och          23
verksamhetsområde

2.1.3         LUP-kommittéernas verksamhet                    25
2,l,l4     LUP-nämndens verksamhet                              30

2.1.5               LUP-sekretariatet                                         32

2.1.6               Expertgrupper                                             33

2.1.7               Verksamhetens omfattning, Kostnader           36

2.2                      LUP-kommittén för jordbrukets högskolor      37

2.3                      Byggnadsstyrelsen                                       39

2.3.1               Uppgifter och organisation                            39

2.3.2               Handläggning av projekt för högre utbild-  2 ning och forskning

2.I4       Utrustningsnämnden för universitet och          '*
högskolor (UUH)

3         ANDRA ORGANISATIONSFORMER FÖR LOKAL- OCH      6
UTRUSTNINGSPROGRAMMERING

3.1       Inom universitets- och högskoleområdet              °

3.1.1               Inledning                                                  1*6

3.1.2               Universitetsrestaurangkommittén k6

3.1.3               Studentkärlokaler kj 3.1.1* Lärarutbildningsområdet     I48 3.1.5     Högskolor utanför LUP-organisationen                1*8

Prop. 1978/79:92

Sid

3.2        Andra statliga områden                                          1*9

3.2.1                  Allmänt hg

3.2.2                  Statens kulturråds LUP-delegation                      1)9

3.2.3                  Näranden för undervisningssjukhusens 50 utbyggnad (NUU)

3,2.U      Kommittén för akademiska sjukhusets i  50
Uppsala utbyggande

h                VISSA BETYDELSEFULLA GRUNDER FÖR UTREDNINGS-    52

ARBETET

h.1        Bakgrund till utredningsuppdraget                             52

U.2       Den nya högskolan                                                  56

1*.3        Medbestämmandelagen 60

k.k                    Arbetarskyddslagen m.fl. arbetsmiljö-         6l
bestämmelser

1».5        Den framtida omfattningen av programarbetet                           63

5
5.	1
5.	2
5.	2.	1
5.	2.	2
5.	3
5.	3.	1
5.	3.	2
5.	3.	3
5.	.3.	It
5,	.3.	5
5.	.3.	.6
5.	.3.	•7
5	.3.	.8
5	.3.	.9
5	.3	.10
5	.3	. 11
5	.1»

UTVÄRDERING AV LOKAL- OCH PROGRAMARBETET  6U

Inledning - metoder för utvärdering                                     61*

Objektstudierna                                                                     65

Vilka objekt och varför - arbetsmetodik                              65

Sammanfattning                                                                     66

Allmänna synpunkter på LUP-organisationen                     68

Inledning                                                                                68

Ansvaret för programmering av lokaler                               69

LUP-organisationen                                                              69

Handläggningsordningen                                                      70

Uppdelningen på lokaler - utrustning -                               71
inredning

Inredningsfrågor                                                                   71

Ersättnings- och kompletteringsanskaffning                      72
av utrustning och inredning

Kontinuiteten                                                                        72

Medbestäiiraiande                                                                73

Samarbetet inom lokal- och utrustnings-                           75
området

Övriga frågor                                                                         77

Utvärderingens resultat                                                       78

Prop. 1978/79:92 T

Sid

6                    Ul'nEDNIiJnENS ÖVERVÄGAJSDEN OCH FÖRSLAG        82

6.1                      Allmänna synpunkter                                           82

6.2                      Precisering av utredningens område                     85

6.3     Lokalplanering och prioritering inom den       86
nya högskolan

6,14       Handläggning av lokal- och utrustnings-        91 ärenden

6.5    Ersättnings- och kompletteringsanskaff-        100
ning av utrustning och inredning

6.5.1               Inledning                                                           100

6.5.2                    Utrustning                                                                              101

6.5.3               Inredning                                                          103

6.6                         Expertgrupper                                                                        lOlt

6.7                         Information och utbildning                                                    105

6.8                      Kansliorganisation och personal                           IO6

6.8.1               U 68 om organisation och personal                       IO6

6.8.2                    Utredningens förslag                                                               107

6.9                         Lokal- och utrustningsärenden inom jord-       111 brukets högskolor

6.10                       Nämnden för undervisningssjukhusens ut-        111 byggnad (NUU)

7                    KOSTNADSBERÄKMING OCH GENOMFÖRANDE             II3

7.1                Kostnadsberäkning                                                                 113

7.1.1                    UHÄ ocli högskoleenheterna                                                 II3

7.1.2                    Sveriges lantbruksuniversitet                                               113

7.1.3                    Byggnadsstyrelsen och UUH                                                III4

7.2                Genomförande                                                                        III4

Bilagor

Bilaga 1   Kontakter under utredningsarbetet

Bilaga 2  Behandlingsgång m.m. för de byggnads objekt som LUP-utredningen har granskat

Bilaga 3   Prioriteringslista 1977-01-31 för byggnadsobjekt vid universiteten och högskolorna

Bilaga h       Planeringsläget för byggnadsärenden 1977-OI4-OI

Bilaga 5  Pågående och planerat lokalprogramarbete inom LUP-kommittéerna 1977-05-01

Prop. 1978/79:92

DEFINITIONER

BRUKARE

BYGGHANDLINGAR

BYGGNADSPROGRAM

BYGGUPPDRAG

LOKALPROGRAM

NYTTJARE

PROGRAMYTA

PROJEKTERING

PROJEKTERINGSUPPDRAG

SYSTEMHANDLINGAR

(förslagshandlingar)

UTRUSTNINGSPROGRAM

de som använder en viss lokal (anställda, studerande etc.)

detaljerade ritningar och andra handlingar som ligger till grund för produktion

principförslag till lösning av ett lokalbehov i ny- eller ombyggnad innefattande lokalprogram samt uppskattning av kostnader och tidsåtgång

ges av regeringen till byggnadsstyrelsen som regel på grundval av systemhandlingar

en beräkning av lokalbehovet för en verksamhet i regel omfattande verksamhetsbeskrivning, dimensioneringsunderlag, lokalförteckning, funktionssamband och speciella krav på lokalerna

myndighet, läroanstalt e.d. till vilken lokalen är upplåten

i lokalprogram angivna utrymmen för arbete, personal och förvaring. Primär programyta avser utrymmen för den direkta verksamheten (tjänsterum, laboratorier etc). Sekundär programyta avser biutrymmen som t.ex. kapprum, skyddsrum, vilrum, pentry

sammanfattande benämning på de delar av lokalproduktionsprocessen som ligger mellan byggnadsprogram och bygghandlingar

ges av regeringen till byggnadsstyrelsen efter framlagt byggnadsprogram

ritningar och beskrivning över ett byggnadsprojekt som redovisar byggnadsutformning, materialval, rumsdisposition, försörjning m.m.

en beskrivning av utrustningsbehovet för en verksamhet mot bakgrund av bl.a. dess omfattning, inriktning och lokaler samt dessutom förslag till kostnadsram

Prop. 1978/79:92 11

FÖRKORTNINGAR

JoU           jordbruksutskottet

KrU           kulturutskottet

LUP-         lokal-  och  utrustningsprogram-

NUU          nämnden  för  undervisningssjukhusens  utbyggnad

RRV          riksrevisionsverket

SACO/SR  samarbetsorganisationen  SACO/SR

SFS          Sveriges   förenade  studentkårer

SU            statsutskottet

SÖ            skolöverstyrelsen

TCO          Tjänstemännens;  centralorganisation

U 68         1968  års  utbildningsutredning

UbU          utbildningsutskottet

UHÄ          universitets-  och  högskoleämbetet

UKÄ          universitetskanslersämbetet

UUH          utrustningsnämnden  för  universitet  och  högskolor

Prop. 1978/79:92 13

SAMMANFATTNING

Kapitel   1

Vid anskaffande av nya lokaler inom den civila statsförvaltningen svarar byggnadsstyrelsen regelmässigt för upprättande av lokalprogram samt projektering, byggande och inredning. När det gäller universitet och högskolor ligger emellertid ansvaret för upprättande av lokalprogram på särskilda lokal- och utrustningsprogramkommittéer (LUP-kommittéer), en för varje universitetsort. Vidare finns en LUP-kommitté för jordbrukets högskolor. För samordning av kommittéernas arbete har inrättats en särskild samarbetsnämnd (LUP-nämnden) .

Förevarande utredning (LUP-utredningen) har i uppdrag att göra en utvärdering av LUP-organisationen och att lägga fram förslag om hur uppgifter motsvarande dem som f.n. fullgörs av LUP-kommittéerna och LUP-nämnden skall organiseras i den nya högskolan, som beslutats vid 1975 års riksdag.

Utredningen har emellertid ansett sig böra behandla inte bara lokal-och utrustningsprograrameringen utan hela den process för anskaffning av lokaler och utrustning i vilken programmeringen är ett led.

Kapitel 2

LUP-organisationens   verksamhetsområde  omfattar  f.n.   - med  några  få undantag -  universitet  och högskolor  under utbildnings-  och   jordbruksdepartementen.   LUP-kommittéernas  huvudsaJtliga arbetsuppgifter  -  utöver upprättande  av  lokal-  och  utrustningsprogram  -  gäller ersättnings-och kompletteringsanskaffning av inredning och utrustning samt prövning av lokalbehov  vid  förhyrningar.   LUP-nämnden behandlar  i  huvudsak  norm-  och principfrågor,  prioritering av byggnadsobjekt  samt  fördelning av medel  för  inredning  och  utrustning.   Inom LUP-organisationen finns  också ett   för  nämnden  och  kommittéerna gemensamt  sekretariat samt expertgrupper.   LUP-organisationen har ett nära samarbete med

3   Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 92

Prop. 1978/79:92 !*

UHÄ, byggnadsstyrelsen och UUH, vilka också - jämte statskontoret -har företrädare i nämnden och kommittéerna. Även universitet och högskolor samt personal och studerande är renresenterade i dessa organ.

Kapitel 3

Som  underlag  för  sina överväganden har  utredningen  studerat  andra organisationsformer  för  lokal-  och  utrustningsprogrammering  inom den civila statsförvaltningen.

Kapitel  U

Utredningen har enligt direktiven vid utformningen av sina förslag byggt på den nya högskoleorganisationen. Vidare har utredningen beaktat bl.a. lagstiftning och föreskrifter om medbestämmande, arbetarskydd och arbetsmiljö. Utredningen har också funnit det angeläget att få en uppfattning om den framtida omfattningen av byggnadsverksamheten inom den nya högskolan. Några större förändringar synes inte vara att vänta.

Kapitel 5

Utredningens utvärdering av LUP-organisationen grundar sig på dels studier av olika byggnadsprojekt som lokalprogrammerats av LUP-kommittéer eller byggnadsstyrelsen,dels överläggningar och intervjuer med olika medverkande och andra intressenter.

Utvärderingen ger enligt utredningens bedömning till resultat att LUP-organisationen gjort en betydelsefull insats under en period av stark expansion av universitets- och högskoleväsendet och att organisationen väl fyllt sin uppgift. Den nära anknytningen till universitet och högskolor har inneburit att funktionskraven kunnat göra sig gällande i programarbetet och att lokalbrukarna haft förtroende för detta arbete. Företrädare för anställda och studerande har dock haft svårt att i detalj följa programarbetet.

Prop. 1978/79:92 i5

Kapitel 6

Trots det positiva resultatet av utvärderingen anser utredningen att LUP-organisationen bör upphöra. Huvudskälet för detta är att frågor om lokaler, inredning och utrustning bör handläggas i samma ordning som gäller för övriga resurser inom den nya högskolan. Byggnadsverksamheten inom högskoleväsendet har en sådan omfattning och ställer i stor utsträckning så speciella krav på lokaler att högskolan bör ha resurser och egen kompetens för bl.a. programarbete. Utredningen föreslär sålunda att planering och prioritering av lokaler integreras med övrig resursplanering för högre utbildning och forskning på olika nivåer. Varje högskolestyrelse bör inom sitt område i samråd med byggnadsstyrelsen svara för planering, prioritering och disposition av lokaler. Vid behov bör samråd ske med övriga högskoleenheter på orten.

Högskolestyrelsen sammanställer och prioriterar lokal-, utrustnings-och inredningsbehoven i saraband med den årliga petitan. Efter yttrande av vederbörande regionstyrelse gör UHÄ en riksprioritering och lämnar en plan för den framtida byggnads- och utrustningsverksamheten till regeringen. Byggnadsstyrelsen och UUH beräknar i sina resp. petita medel för projekt för vilka kostnader börjar löpa det aktuella pe-titabudgetåret.

Utredningens förslag innebär att UHÄ kommer att lämna en på utbildnings- och forskningspolitiska överväganden grundad redovisning av de samlade behoven av lokaler, inredning och utrustning för högre utbildning och forskning. Genom att behoven redovisas samlat i petita kan de totala behoven för högskoleväsendet bedömas i ett sammanhang. Statsmakterna bör därför kunna fastställa ortsvisa investeringsramar för byggnadsverksamheten.

Beträffande handläggningen av lokal- och utrustningsärenden inom högskolan anser utredningen att det kan vara lämpligt att högskolestyrelsen har ett permanent beredningsorgan för lokal- och utrustningsfrågor. För större byggnadsprojekt kan behövas särskilda arbetsgrupper. I samtliga organ bör företrädare för bl.a. lokalbrukarna ingå och byggnadsstyrelsen och UUH bör utse särskilda kontaktpersoner. För sekreterare-

Prop. 1978/79:92 16

uppgifter i beredningsorgan och arbetsgrupper bör de större högskoleenheterna "na egna tjänstemän som kan medverka i programarbetet. Vid UHÄ bör finnas konsulenter i lokalprogramfrågor m.m. som kan biträda de olika enheterna alltefter behov. Utredningen beräknar personalbehovet till fem handläggare vid högskoleförvaltningarna samt fyra handläggare och biträdespersonal vid UHÄ, Totalt motsvarar detta i stort sett personalen vid det nuvarande LUP-sekretariatet.

Till grund för den första prövningen av ett större lokalärende bör ligga verksamhetsbeskrivning, ramprogram och kostnadsberäkning. Dessa tre handlingar bör vara av sådan kvalitet att de kan ligga till grund för högskolemyndigheternas prövning och statsmakternas beslut om investeringar i lokaler, inredning och utrustning. Förslag som utarbetats inom högskoleenheter i samarbete med byggnadsstyrelsen och UUH prövas av högskolestyrelsen. Efter yttrande av regionstyrelsen granskar UHÄ inriktning, omfattning och lokalisering för förslaget och överlämnar det till regeringen, som i förekommande fall lämnar förslag till riksdagen. Riksdagen får härmed på ett tidigare stadium än f.n. ta ställning till ett byggärendes inriktning, omfattning och kostnader. Om riksdagen godkänner en ramkostnad för projektet, behöver riksdagen inte pröva projektet ytterligare.

Regeringen uppdrar åt byggnadsstyrelsen att fullfölja projektet dvs. programmera, projektera, bygga och inreda inom den fastställda ramkostnaden. At UUH uppdras att utrusta projektet. Lokalprogrammet skall godkännas av högskolestyrelsen. När byggnadsstyrelsen färdigställt bygghandlingar begär verket bygguppdrag hos regeringen. Genom systemet med ramkostnad kan byggprocessen påskyndas.

Med den föreslagna handläggningsordningen kan även i fortsättningen enskilda byggnadsprojekt successivt färdigställas och beslutas varvid den av UHÄ gjorda prioriteringen bör beaktas.

Även handläggningen av ersättnings- och kompletteringsanskaffningen av utrustning bör anpassas till den nya högskoleorganisationen. Högskoleenheterna bör ta upp medelsbehovet i petita och UHÄ sammanställer behoven och lämnar förslag i sin petita.

Prop. 1978/79:92

17

Medel bör anvisas i form av en särskild kostnadsrara inom en utrust-ningsplan och UHÄ bör liksom hittills fördela medel på högskoleenheter. Ett av UHÄ i år prövat system med mer schablonmässig fördelning av medel på högskoleenheter bör därvid utvecklas vidare.

Byggnadsstyrelsen föreslås få ansvaret för ersättningsanskaffning av all inredning varigenom endast en central myndighet handlägger inred-ningsfrägor för högskoleområdet. För petita och fördelning av inredningsramen skall i tillämpliga delar gälla detsamma som beträffande utrustningsanskaffningen.

Utredningen anser att det även i fortsättningen bör finnas centrala expertgrupper för särskilda lokal- och utrustningsfrågor och att dessa grupper bör vara knutna till UHÄ. Utredningen har funnit att behovet av information och utbildning är stort bland brukare ooh andra som förväntas göra en Eiktiv insats i planering av anskaffning av lokaler, inredning och utrustning. UHÄ, byggnadsstyrelsen och UUH bör därför vidtaga åtgärder inom detta område.

Förslagen om organisation och handläggning av lokal- och utrustningsarbetet inom utbildningsdepartementets del av högskoleområdet bör i allt väsentligt kunna gälla även för jordbrukets högskolor. Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet bör svara för de uppgifter som föreslås för regionstyrelse och UHÄ. LUP-kommittén för jordbrukets högskolor bör därvid upphöra och en tjänst för en handläggare med program-uppgifter bör inrättas vid universitetet.

Kapitel 7

Ett införande av den nya organisationen medför endast en begränsad kostnadsökning. Den nya organisationen föreslås efter förslag till och beslut av riksdagen under våren 1978, träda i kraft den 1 juli 1978. Den nya handläggningsordningen införes successivt även beträffande påbörjade lokalprojekt om detta inte medför fördröjning. Systemen med ramkostnad och investeringsramar bör införas snarast möjligt.

Prop. 1978/79:92 19

DIREKTIV M.M.

1.1      Direktiv

I anförande till statsrådsprotokollet den 29 maj 1975 gav chefen för utbildningsdepartementet följande direktiv för översyn av LUP-organisationen:

Med anledning av riksdagens beslut angående universitetens och högskolornas organisation och förvaltning m.m. (prop. 1961*:50, SU 119, rskr 293) tillkallade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet år 1961* ett antal lokal- och utrustningsprogram-koramittéer (LUP-kommittéer) för de olika universitets- och högskoleorterna. På motsvarande sätt har senare tillkallats en särskild LUP-kommitté för jordbrukets högskolor. För att samordna de olika kommittéernas verksamhet tillkallades redan från början en samarbetsnämnd för LUP-konimittéerna (LUP-nämnden). Kommittéernas uppgifter har successivt vidgats så att de numera omfattar flertalet högskolor inom utbildnings- och jordbruksdepartementens verksamhetsområden med undantag av dels lärarhögskolorna, där skolöverstyrelsen har programansvaret, dels flertalet av högskolorna inom kulturområdet, för vilka byggnadsstyrelsen upprättar lokalprogram.

Som jag redovisat i prop. 1975:9 (s. 5*3) föreslog 1968 års utbildningsutredning (U 66) att LQP-kommittéerna skulle inordnas i den av utredningen förordade lokala högskoleorganisationen. Vidare skulle det av U 68 föreslagna universitets- och högskoleäjn-betet (UHÄ) överta de centrala samordningsuppgifter som f.n. ankommer på LUP-nämnden.

I yttranden över U 68:s förslag från statskontoret, riksrevisionsverket och byggnadsstyrelsen förordades ytterligare överväganden i dessa frågor. Mot bakgrund av de näranda remissyttrandena anförde jag i propositionen att LUP-organisationen borde utvärderas, innan ställning tas till den framtida organisationen för högskolans planering i denna del. En sakkunnig bör nu tillkallas för att göra en sådan utvärdering samt pröva vilka förändringar den kan ge anledning till.

Den sakkunnige bör med utgångspunkt i dels den nuvarande LUP-organisationen och erfareriheterna av den, dels de synpunkter i hithörande frågor som emförts i yttrandena över U 68:s förslag, lägga fram förslag om hur uppgifter motsvarande dem som f.n. fullgörs av LUP-kommittéerna och LUP-nämnden skall organiseras för den framtida högskolan. Övervägandena bör härvid utgå från att samma principer för lokal- och utrustningsplaneringen skall gälla för den statliga delen av högskolan och att dessa principer skEill vara anpeissade till den nya organisation för högskolan som statsmakterna fattat beslut om (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179).

Prop. 1978/79:92 20

Den sakkunnige bör samråda med den centrala organisationskommittén för högskolereformen samt bedriva sitt arbete i kontakt med berörda myndigheter samt personal- och studerandeorganisationer, främst de som f.n. är företrädda i LUP-kommittéerna. Arbetet bör bedrivas skyndsamt och förslag avges senast den 1 oktober 19T7.

1.2       Utredningens avgränsning

Enligt direktiven för den sakkunnige - som antagit benämningen LUP-utredningen - skall utredningen lägga fram förslag om hur uppgifter motsvarande dem som f.n. fullgörs av LUP-kommittéerna och LUP-nämnden skall organiseras för den framtida högskolan. Därav följer att statens kulturråds LUP-delecation i huvudsak inte berörs av utredningens uppdrag.

Planering och programarbete för restaurangverksamhet inom högskoleområdet handhas f.n. av en särskild kommitté - universitets-restaurangkommittén (U 1970:1*6) som även skall lämna förslag om framtida handläggningsordning i fråga om lokal- och utrustningsplanering av universitetsrestauranger. Kommitténs verksamhetsområde berörs inte i direktiven för LUP-utredningen och har inte tagits upp till behandling av utredningen.

Inom LUP-organisationens verksamhetsområde faller i princip endast den del av bygg- och utrustningsprocessen som avser upprät-rande av lokal- och utrustningsprogram. Utredningen anser emellertid att arbetet med lokal- och utrustningsprogrammering för nya lokaler inte är och inte heller bör ses som en isolerad uppgift utan som ett led i en process alltifrån en föTsta beskrivning av vilken verksamhet som skall bedrivas i de nya lokalerna t.o.m. den tidpunkt då dessa tas i bruk. Utredningen har därför i sina förslag behandlat samtliga led i denna process. Däremot har utredningen inte ansett sig ha att behandla orgahisationen för fastighetstjänst samt underhåll och reparationer av lokaler.

1 .3       Arbetets uppläggning och genomförande

Utredningen inledde utvärderingen av den nuvarande LUP-organisationen med att studera arbetet med lokal- och utrustnings-

Prop. 1978/79:92 21

program. Samtidigt som enskilda byggnadsobjekt studerades inhämtade utredningen genom intervjuer och överläggningar erfarenheter av den nuvarande LUP-organisationen från ett stort antal myndigheter och organisationer m.fl. Dessa finns förtecknade i bil. 1.

På grundval av resultaten av dessa objektstudier och tillhörande intervjuer och överläggningar har utredningen i kap. 5 - efter en redovisning av de studerade objekten (bil. 2) och synpunkter kring dessa - dragit sina egna slutsatser om den nuvarande LUP-organisationen m.m. Mot bakgrund av den genomförda utvärderingens resultat och de vid överläggningar och intervjuer framförda synpunkterna på den framtida organisationen utarbetade utredningen en diskussionspromemoria. Med denna som underlag hade utredningen förnyade överläggningar med LUP-nämndens sekretariat, vissa centrala myndigheter, personal- och studerandeorganisationer, ledningarna för de större läroanstalterna samt företrädare från några av de större nya högskoleorterna. Därefter har utredningen utarbetat det slutliga förslaget till framtida organisation för handläggning av lokal- och utrustningsfrågor inom högskoleväsendet (kap. 6) samt beräknat kostnader för densamma (kap. 7).

Prop. 1978/79:92 22

2               NUVARANDE ORGANISATION

2.1       LUP-organisationen inom utbildningsdepartementets
område___________________________________

2.1.1     Historik

Före år 196)4 hade byggnadsstyrelsen i princip ansvaret för lokalplaneringen vid universitet och högskolor. Liksom inom den civila statsförvaltningen i övrigt upprättade byggnadsstyrelsen lokalprogram och redovisade byggnadsprogram för dåvarande Kungl. Maj:t. För större utbyggnadsprojekt hade dock tillkallats ett antal programkommittéer. Som exempel på sådana kommittéer kan nämnas organisationskommittén för teknisk högskola i Lund, Frescatikomraittén och programkommittén för Uppsala humanistiska fakultet. I dessa kommittéer ingick bl.a. företrädare för dåvarande finans- och ecklesiastikdepartementen, berörda läroanstalter samt för byggnadsstyrelsen. Programkommittéerna upprättade lokalprogram som överlämnades till byggnadsstyrelsen.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) hade t.o.m. budgetåret 1963/6U ansvaret för planering och upphandling av såväl inredning som utrustning. I planeringsarbetet ingick att upprätta inrednings- och utrustningsprogram.

I prop. 196U:50 angående universitetens och högskolornas organisation och förvaltning m.m. föreslog ecklesiastikministern mot bakgrund av det mycket omfattande utbyggnadsprogram för universitet och högskolor som fastställts av 1963 års riksda.g att såväl lokal-som utrustningsprogramarbetet skulle anförtros åt en lokal- och ■utrustningsprogramkommitté för var och en av universitetsorterna. Dessa kommittéers uppgift borde vara att inom ramen för av statsmakterna godtagna program för verksamhetens utbyggnad utarbeta lokal- och utrustningsprogram för samtliga läroanstalter i ifrågavarande universitetsort. Särskild vikt lades vid att lokala representanter för universitet och högskolor skulle ingå i kommittéerna. I dessa skulle även ingå representanter för byggnadsstyrelsen och UUH samt för den centrala universitets/högskoleledningen dvs. universi-

Prop. 1978/79:92 23

tetskanslersämbetet (UKÄ). Vidare föreslogs att planeringen och upphandlingen av inredning fr.o.m. budgetåret 196'*/65 skulle överföras till byggnadsstyrelsen. Riksdagen hade ingen erinran mot förslagen (SU 19614:119, rskr ig6U:293).

2.1.2     LUP-organisationens uppbyggnad och verksamhetsojnråde

Kungl. Maj:t tillkallade den 29 juni I96I4 LUP-kommittéer för dåvarande universitetsorter nämligen Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå. LUP-kommittén för Liiiköping tillkallades den 1 juli 1970. LUP-kommittéernas verksamhetsområden omfattade från början universiteten, de tekniska högskolorna, karolinska mediko-kirurgiska institutet, socialhögskolorna samt dåvarande handelshögskolan i Göteborg och farmaceutiska institutet. Verksamhetsområdena har successivt vidgats. Sålunda uppdrog regeringen den 27 februari 1975 åt LUP-kommittéerna för Lund, Göteborg och Stockholm att svara för lokal- och utrustningsplanering för musikhögskolorna. Vidare uppdrog regeringen den 16 september 1976 åt LUP-kommittéerna att -i avvaktan på slutförandet av utredningen om LUP-organisationen m.m. - inom sina resp. områden övergångsvis fr.o.m. den 1 oktober 1976 svara för lokal- och utrustningsplanering för lärarhögskolorna, förskoleseminarierna, seminarierna för huslig utbildning, slöjdlärar-seminEiriet och statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor.

Härutöver har vederbörande kommittéer fått lokal- och utrustnings-programansvar för gymnastik- och idrottshögskolorna och för bibliotekshögskolan i Borås.

Vad angår LUP-kommittéernas sammansättning ingick från början i varje kommitté representanter för byggnadsstyrelsen, UUH, UKÄ, statskontoret och berörda läroanstalter. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 10 juli 1969 kompletterades kommittéerna med en representant vardera för de anställda och de studerande. Dessa utses av regeringen efter förslag av arbetstagarorganisationerna resp. av SFS och berörda studentkårer. Fr.o.m. budgetåret 1971/72 ingår i LUP-kommittéerna för Uppsala, Lund och Göteborg även en representant för de studerande vid universitetsfilialerna i resp. Örebro,

Prop. 1978/79:92 2I4

Växjö och Karlstad. Representanten för universitetet på orten är i regel ordförande i vederbörande kommitté. Dessutom är LUP-organisationens tf.huvndsekreterare adjungerad ledamot i LUP-kommittéerna för Uppsala, Lund och Stockholm och en biträdande sekreterare är adjungerad ledamot i LUP-kommittéerna för Göteborg, Umeå och Linköping.

I de den 29 juni I96I1 meddelade direktiven framhölls att det är av central betydelse för arbetet med lokal- och utrustningsprogrammen att ett nära samarbete mellan LUP-kommittéerna etableras. För detta ändamål inrättades en särskild samarbetsnämnd (LUP-nämnden). Numera ingår i LUP-nämnden universitetskanslern (ordförande), ordförandena i de sex LUP-kommittéerna, ordföranden i LUP-kommittén för jordbrukets högskolor, en representant för vardera byggnadsstyrelsen, UUH och Sveriges förenade studentkårer (SFS) samt en representant för de anställda vid universitet och högskolor.

Enligt direktiven har vidare upprättats ett för samtliga kommittéer gemensamt sekretariat som leds av en huvudsekreterare. Sekreterareresurserna är i princip rörliga nien arbetet är dock ordnat så att till viss kommitté eller vissa kommittéer företrädesvis är knuten viss sekreterare. Sekreterarna har även vissa centrala arbetsuppgifter inom sekretariatet.

Vid sekretariatet är f.n. elva personer anställda, nämligen huvudsekreteraren, t tta biträdande sekreterare (varav två med deltidstjänstgöring), en assistent, en kansliskrivare och en kontorist (deltid). Till sekretariatet räknas också två personer som utan tjänstledighet från sina ordinarie befattningar fullgör olika göromål. En av dessa är tillkallad som biträdande sekreterare, den andre som expert. Huvudsekreteraren är sedan den 1 januari 1977 tjänstledig varvid en av de biträdande sekreterarna förordnats som chef för sekretariatet (kanslichef).

I anslutning till LUP-nämnden har inrättats vissa expertgrupper av såväl tillfällig som permanent art. Gruppernas uppgift är att biträda kommittéerna vid programmering av såväl lokaler som utrustning. Enligt särskilt beslut skall expertgrupperna även biträda

Prop. 1978/79:92 25

kulturrådets LUP-delegation. F.n. finns fyra permanenta och två tillfälliga expertgrupper. Dessutom finns en samarbetsgrupp för datafrågor. Expertgruppernas sammansättning varierar efter verksamhetsområdets art. En tjänsteman från UUH ingår dock i samtliga permanenta grupper. Även universitets- och högskoleväsendet är representerat i dessa grupper.

2.1.3     LUP-kommittéernas verksamhet

Av kommittéernas direktiv framgår att de skall för verksamhetens utbyggnad vid berörda universitet och högskolor utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram, de senare även innefattande kostnadsramar. Kommittéerna skall därvid utgå från av statsmakterna godtagna program för verksamhetens utbyggnad. Därjämte bör de beakta den verksamhet, som finansieras av forskningsråd och därmed jämförliga organ. Vidare bör kommittéerna utreda de lokal-och utrustningsbehov som kan föranledas av förslag från vederbörande lokala eller centrala universitets- och högskolemyndigheter. Programarbetet bör avse både lokaler och utrustning för bl.a. undervisning, forskning och förvaltning samt serviceanordningar, däremot inte studentkårlokaler.

Kommittéerna bör i sitt arbete särskilt beakta möjligheterna till ett effektivt och flexibelt utnyttjande av lokal- och utrustningsresurser. Ett sambruk av resurserna mellan läroanstalter, fakultets och institutioner bör i största möjliga utsträckning eftersträvas. Syftet med att organisera en kommitté för var och en av universitets- och högskoleorterna var bl.a. att i största möjliga utsträckning kunna tillvarata föreliggande möjligheter till gemensamt utnyttjande två eller flera läroanstalter eller fakulteter emellan av lokaler och utrustning.

I programarbetet bör särskilt övervägas sådana lösningar som leder till att å ena sidan lokaler för lägre utbildning och å andra lokaler för högre utbildning och forskning hålls samman, allt i den mån så befinns lämpligt.

Prop. 1978/79:92 26

Sedan kommittéerna inrättades har deras arbetsuppgifter successivt utvidgats. F.n. är deras viktigaste arbetsområden

lokalprogram

utrustningsprograra

ersättningsanskaffning av inredning och utrustning

prövning av lokalbehov vid förhyrningar

remisser m.m.

informationsutbyte.

I det följande lämnar utredningen en kortfattad redogörelse för LUP-kommittéernas verksamhet inom angivna områden.

Lokalprogram

Ett lokalprogram kan initieras på olika sätt. Regeringen kan uppdra åt en LUP-kommitté att utarbeta program för viss verksamhet. Vidare kan den berörda institutionen, högskolan eller universitetet anhålla hos LUP-kommittén att ett program skall utarbetas. Även byggnadsstyrelsen kan framföra att ett lokalprogramarbete bör påbörjas. Slutligen kan en kommitté själv besluta att ett lokalprogram skall upprättas. Ofta är det fråga om lokalprogram för om- eller tillbyggnad av lokaler som tas i anspråk för ett nytt ändamål.

Såsom riktlinjer för programarbetet har framför allt tjänat 1963 års universitets- och högskolekommittés betänkanden (SOU 1965:11 och 12) Utbyggnaden av universitet och högskolor samt prop. 1965:11(1 angående utbyggnaden av universitet och högskolor. Ramen för utbyggnaden av universitet och högskolor beslöts av riksdagen i december 1965 på grundval av denna proposition. Grunden för kommittéernas arbete med lokalprogram har varit de normer och anvisningar som utarbetades av 1963 års universitets- och högskolekommitté.

Innan det egentliga programarbetet inleds fastställer kommittén

2 1 vissa fall en ram uttryckt 1 m för programmet. En ramarea kan

också undantagsvis ha getts genom beslut av regeringen. En annan

Prop. 1978/79:92 27

planeringsförutsättning är de av regeringen fastställda ytramarna för icke-laborativa ämnen. Vid arbetet med större lokalprogram tillsätter kommittén ofta en arbetsgrupp med företrädare för brukarna och eventuellt byggnadsstyrelsen eller annan myndighet. Vid mindre omfattande program bearbetas programunderlaget direkt av sekretariatet och berörd institution. I arbetet deltar ora så erfordras •LUP-nämndens expertgrupper som utarbetar förslag avseende speciella lokaler som djurhus, verkstäder, läromedelscentraler etc. Om oklarhet uppstår om verksamhetens omfattning eller inriktning kan kommittén samråda med UHÄ.

Förslaget till lokalprogram behandlas därefter i kommittén som beslutar i frågan. Kommitténs beslut är så gott som alltid enhälligt. Vid kommitténs behandling av programärenden bereds ofta ämnesföreträdare eller motsvarande möjlighet att närvara. Det av kommittén fastställda lokalprogrammet överlämnas till byggnadsstyrelsen.

Kommitténs arbete med ett lokalprogram är dock i regel inte avslutat i och med att det överlämnats till byggnadsstyrelsen. Då regeringen tar ställning till det av byggnadsstyrelsen utarbetade byggnadsprogrammet händer det ofta att programarean skärs ned. Detta medför att programmet måste revideras, vilket ibland innebär att i stort sett hela programarbetet görs om. Även på grund av förändr-ringar i verksamheten vid berörda institutioner kan omarbetningar krävas. Byggnadsstyrelsens projektering kan ge förslag till ändringar i programmet, vilka behandlas av kommittén.

Som framgår av ovanstående föranleder en programrevidering ny medverkan av kommittén, dess sekreterare samt eventuellt berörd expertgrupp.

Sekreteraren och expertgruppen medverkar ofta under projekteringen. En viktig del i arbetet utgör därvid inplEineringen av byggnadspå-verkande utrustning.

Prop. 1978/79:92 28

utrustningsprogram

Kommittéernas utrustningsplanering följer som en konsekvens av lokalplaneringen. Oftast sker endast en översiktlig utrustningsplanering samtidigt som lokalprogrammet upprättas genom att det i programmet anges speciella krav som den planerade utrustningen ställer på vissa lokaler. Den slutliga utrustningsprogrammeringen sker i stället samtidigt med byggnadsstyrelsens projektering.

Det vanligaste tillvägagångssättet vid utrustningsprogrammering är följande.

Sekretariatet bereder utrustningsärendena tillsammans med UUH:s representant i kommittén. Därefter får de berörda institutionerna eller motsvarande upprätta förslag till utrustningslistor. Dessa listor skall omfatta utrustning för undervisning samt basutrustning för forskning. Övrig forskningsutrustning finansieras via forskningsråd etc. LUP-nämndens expertgrupper deltar i utrustningsplaneringen om så erfordras. Även tjänstemän inom UUH deltar i utrustningsplaneringen på de områden där UUH har speciell kompetens. Då fullständigt underlag inhämtats bereder sekretariatet ärendet tillsammans med UUH:s representant och ämnesföreträdarna. Detta förslag till utrustningsprogram behandlas därefter av kommittén. UUH:s representant är i regel föredragande då kommittéerna behandlar utrustningsfrågor. Ett utrustningsprogram innehåller förslag till kostnadsram. Det av kommittén fastställda utrustningsprogrammet överlämnas till UUH som i anslagsframställning till utbildningsdepartementet lämnar förslag om dels vilka ramar som bör uppföras i regeringens utrustningsplan dels vilka anslag som erfordras. UUH prövar inte kommittéernas utrustningsprogram. Då regering och riksdag tagit ställning till förslaget till kostnadsram måste kommittén ibland åter behandla utrustningsfrågan. Om kostnadsramen skurits ner måste ställning tas till vad som skall utgå ur programmet. Om inte programmet innehåller en fullständig uppdelning av kostnadsramen på olika funktioner måste kommittén fastställa en sådan.

Prop. 1978/79:92 29

Ersättningsanskaffning av inredning och utrustning

I regeringens årliga utrustningsplan för lokaler vid högskoleenheterna m.m. uppförs årliga kostnadsramar benämnda Till universi-tetskanslersämbetets disposition, den s.k. UKA-ramen, fr.o.m. budgetåret 1977/78 Till universitets- och högskoleämbetets disposition (UHÄ-ramen).

Ramen utnyttjas för behov inom ämbetets förvaltningsområde vilka inte tillgodoses genom särskilda kostnadsramar, bl.a. för planmässig upprustning av föråldrad eller försliten utrustning och inredning och för kostnader som föranleds av ändrade studieplaner eller ökat utnyttjande av tekniska hjälpmedel i undervisningen samt för oförutsedda anskaffningsbehov. Ramen får även tas i anspråk för kostnader för underhåll och reparationer av mer dyrbar utrustning. Fördelningen av dessa medel sker på följande sätt.

Institutionerna lämneir sina ansökningar till läroanstaltens rektorsämbete. Rektorsämbetet överlämnar dessa med eget angelägen-hetsgraderat yttrande till resp. kommitté. Materialet granskas och sammanställs inom sekretariatet som därefter tillsammans med UUH:s representant i kommittéerna gör en bedömning av medelstilldelningen för resp. läroanstalt. Nämndens expertgrupper behandlar ansökningar inom sina områden och lämnar yttranden till resp. kommitté. Beträffande ansökningar föreinledda av nya kurser etc. inhämtas yttrande från UHÄ. Därefter bereder kommittén, i regel sekretariatet och UUH:s representant, ärendet i samråd med resp. rektorsämbete. Efter bearbetning och sammanställning inom sekretariatet tar kommittén ställning till behovet av ersättningsanskaffningar m.m. inom sitt ansvarsområde och överlämnar sitt förslag till LUP-nämnden. Nämnden behöver i regel inte ändra kommittéernas förslag eftersom beredningen samordnats av sekretariatet och UUH:s representant.

Framställningar om medel från den reserv som avsätts från ramen lämnas av institutionerna via resp. rektorsämbete till kommittéerna. Dessa tar ställning till behovet och överlämnar ärendet direkt till UHÄ som oftast följer förslaget.

4 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 92

Prop. 1978/79:92 30

UHÄ-ramen för innevarande budgetår uppgår till 32 milj. kr. Institutionernas ansökningar uppgick till ca 100 milj. kr, varav rektorsämbetena hade prioriterat ansökningar till ett belopp av ca UU  milj. kr.

Budgetåret 1977/78 omfattar UHÄ-ramen alla utbildningar som ingår i den nya högskolan fr.o.m. den 1 juli 1977.

Prövning av lokalbehov för förhyrningar

Alla förhyrningsärenden som innebär utökade lokaler för viss verksamhet behandlas av kommittéerna efter framställning från resp. rektorsämbete (motsvarande). 1 de fall behovet anses styrkt och inte kan tillfredsställas i disponibla lokaler överlämnas ärendet, i förekommande fall med lokalprogram, till byggnadsstyrelsen.

Remisser m.m.

Remisserna avser t.ex. utbyggnadsplaner och svstembanrtlinoar fr större byggnadsobjekt från byggnadsstyrelsen eller utredningsförslag från departementen.

Information

Kommittéerna är fora för information mellan de centrala myndigheterna och de lokala högskolorna. Byggnadsstyrelsen redovisar exempelvis planeringsläget för byggnadsärenden i kommittéerna. UUH informerar om sin verksamhet inom utrustningsområdet.

2.I.I4    LUP-nämndens verksamhet

LUP-nämnden behandlar i huvudsak följande ärenden.

norra- och principfrågor prioritering av byggnadsobjekt planeringsläget avseende byggnadsobjekt

Prop. 1978/79:92 31

ersättningsanskaffning av inredning och utrustning

remisser

information

Beträffande behandlingen av dessa ärenden vill utredningen i korthet framhålla följande.

Norm- och principfrågor

Enligt de vid LUP-kommittéernas tillkomst meddelade direktiven inrättades LUP-nämnden för att åstadkomma enhetliga normer för kommittéernas arbete. Arbetet med normer för lokaler eller utrustning var tidigare en väsentlig del i nämndens verksamhet men antalet ärenden av denna typ har minskat under de senaste åren. Försla.o; till normer utarbetas ofta av tillfälliga arbetsgrupper.

Prioritering av byggnadsobjekt

LUP-nämnden har sedan år 1973 åriigen fastställt prioriteringslistor över aktuella byggnadsobjekt. Efter beredning inom sekretariatet fastställer varje kommitté ordningen mellan aktuella ärenden inom sitt ant;varKoi!iråde. Sekretariatet upprättar förslag till gemensam  prioriteringslista, som behandlas i nämnden. Listan överlämnas till utbildningsdepartementet och byggnadsstyrelsen för att utgöra en del av underlaget vid handläggning av byggnadsärenden. Den senast upprättade prioriteringslistan redovisas i bil. 3.

Planeringsläget avseende byggnadsobjekt

Sedan hösten 1975 har LUP-nämnden två gånger per år redovisat förändringarna för aktuella byggnadsobjekt inom nämndens och LUP-kom-mitteernas ansvarsområden. Den av sekretariatet upprättade sammanställningen över förändringarna i planeringsläget sker i form av en specifikation av läget för olika skeden inom gällande handläggningsordning med objekten fördelade ortsvis. En sammanställning över planeringsläget den 1 april 1977 redovisas i bil. U.

Prop. 1978/79:92 32

Ersättnings- och kompletteringsanskaffning av inredning och utrustning

Fördelningen'av UHÄ-ramen bereds inom kommittéerna (se ovan). Sekretariatet och UUH:s representant i kommittéerna utarbetar ett förslag till fördelning som behandlas i nämnden. Denna överlämnar sitt förslag till UHÄ, som slutligt fastställer fördelningen. UHÄ har hittills alltid följt nämndens förslag. Vid fördelningen avsätts en del - ca 1 milj. kr. - av kostnadsramen för oförutsedda ersättningsanskaffningar, föranledda av t.ex. brand, stöld eller haveri.

Remisser

Re;i)itterande departement är i regel utbildningsdepartementet. Yttrandena bered:; ofta av sekretariatet; vid viktigare remisser tillsätts arbetsgrupper inom nämnden. Ibland förekommer undei— remiss till kommittéerna.

Information

Nämnden är också ett forum för utbyte av information i aktuella frågor mellan UHÄ, UUH, byggnadsstyrelsen och läroanstalterna. De centrala myndigheterna informerar regelbundet om sitt pågående arbete med anknytning till LUP-organisati'onens verksamhetsområde och företrädarna för läroanstalterna har möjlighet att ta upp aktuella lokala problem som har allmän betydelse.

2.1.5    LUP-sekretariatet

De vid LUP-sekretariatet anställda sekreterarnas huvudsakliga uppgift är att vara sekreterare i de olika LUP-kommittéerna. Sekreterarnas arbetsinsatser växlar givetvis med erfarenhet och kunskaper. Även andra omständigheter som de aktuella byggnadsobjektens storlek och karaktär, tillgång till sekreterarekrafter inom vederbörande läroanstalt etc. påverkar LUP-sekreterar-nas arbetsuppgifter och arbetsmetoder. De deltar dock regelmässigt aktivt i utarbetandet av lokalprogram och tillför programarbetet kännedom om gällande dimensioneringsnormer o.d.

Prop. 1978/79:92 33

Men LUP-sekreterarna har också - som tidigare antytts -centrala arbetsuppgifter. En tjänstgör således som sekreterare i LUP-nämnden. Sekreterarna tas även i anspråk för expertgrupperna, både som ordförande och sekreterare. Slutligen fördelas vissa samordnande uppgifter på sekreterarna beträffsmde t.ex. programmering av bibliotekslokaler, uppföljning av planeringsläget i fråga om byggnadsärenden och prioritering av byggnadsobjekt. LUP-sekretariatets expertis tas även i anspråk utanför LUP-organisationen. En sekreterare är exempelvis huvudsekreterare i kulturrådets LUP-delegation.

Slutligen kan nämnas att representanter för LUP-sekretariatet medverkat i byggnadsstyrelsens utvecklingsarbete avseende exempelvis lärosalar, djuravdelningar, kliraatkammare och skärmade rum.

2. 1.6        Expertgrupper

LUP-organisationen har fyra permanenta expertgrupper, nämligen

verkstadsgruppen djurhusgruppen Av-gruppen funktionsgruppen

Verkstadsgruppen har till uppgift att planera verkstadsresurser vid universitet och högskolor. Vid nybyggnadsärenden upprättar gruppen i samråd med företrädare för brukarna lokal- och utrustningsprogram som överlämnas till berörd LUP-kommitté el. till statens kulturråds LUP-delegation. Verkstadsgruppen har också att granska och angelägenhetsgradera inkomna framställningar om ersättningsanskaffning för försliten verkstadsutrustning. Gruppen medverkar också vid planeringen av viss utbildning för verkstadspersonal.

Djurhusgruppen medverkar i större eller mindre omfattning vid planeringen av samtliga statliga djuravdelningar. Under

Prop. 1978/79:92 31*

alla förhållanden granskas såväl förslags- som bygghandlingar. Gruppen har också tagit initiativ till att nya lokaler för försöksdjur skall funktionskontrolleras innan de tas i bruk.

Djurhusgruppen utför också vissa utredningar av mer övergripande karaktär och utarbetar förslag till LUP-nämndens yttranden i försöksdjursfrågor.

Vidare upprättar gruppen ortsvisa prioriteringar angående behov av upprustning av befintliga djuravdelningar inom utbildningsdepartementets del av högskolesektorn och medverkar vid handläggningen av framställningar om anslag för ersättningsanskaffning av försliten djurhusutrustning.

Lantbruksstyrelsen, som är tillståndsgivande myndighet för försöksdjursverksamhet, är alltsedan år 1975 representerad genom adjungerad ledamot i djurhusgruppen. Styrelsen har föreskrivit att LUP-nämndens djurhusgrupp fungerar som styrelsens sakkunnigorgan vid uppförandet av nya djurlokaler och att projektering av djurhusutrymmen därför bör ske i samråd med gruppen.

Djurhusgruppens arbete omfattar således planering av lokaler och utrustning för djurförvaring för såväl universitets- och högskolesektorn som den statliga och privata sektorn av läkemedelsindustrin.

AV-gruppens viktigaste uppgift är att granska programhandlingar (lokal- och utrustningsbehov) vad gäller lärosalsprojekt, produktionscentra (läromedelscentraler, reprocentraler, ljud- och TV-studios m.m.), särskilda inlärningsenheter (språklaboratorier, elevstationer ra.m.) och utrustning för datorstödd utbildning.

Vidare granskar och prioriterar AV-gruppen framställningar om anslag från UHÄ-ramen.

Prop. 1978/79:92 35

AV-gruppen bedriver också upplysningsverksamliet, initierar försöksverksamhet och utför tekniska undersökningar och utredningar.

Funktionsgruppen medverkar vid beredningen av ärenden beträffande behov och utformning av lokaler, där brukarna ställer Lipeciella krav.

Den alldeles övervägande delen av kraven gäller temperatur, luftfuktighet och ventilation. Till denna grupp hänförs bl.a. Utrymmen, sora allmänt brukar kallas frys- och kylrum, klimatrum och klimatkammare. Härutöver förekommer andra, mindre frekventa, krav beträffande exempelvis elektromagnetisk avskärmning, ekofria rum och ljuddämpning.

Funktionsgruppens medverkan har visat sig kunna medföra avsevärda besparingar på investeringssidan.

Gruppen medverkar även vid planeringen av byggnadsobjekt utanför LUP-nämndens verksamhetsområde.

För att samordna planering och upphandling av datorutrustning inom högskoleområdet finns det en samarbetsgrupp, datagruppen. I datagruppen ingår representanter för UUH, statskontoret, LUP-organisationen och brukarna. Ansvarsområdet om.fattar utrustning som finansieras med utrustningsanslag eller alternativt nyutrustningsramar eller UHÄ-ramen samt även forskningsrådsmedel, donationer och driftkostnadsanslag men inte utrustning som finansieras via statens datamaskinfond. Liksom de permanenta expertgrupperna lämnar datagruppen sina förslag till de olika LUP-kommittéerna.

F.n. arbetar två tillfälliga expertgrupper, nämligen magasins-gruppen, sora utreder magasinsbehoven vid universitetsbiblioteken, och larmgruppen, som utreder frågan om behov och utformning av skydd för dyrbar el. unik utrustning inom statens kulturråds och LUP-nämndens verksamhetsområden.

Prop. 1978/79:92 36

2.1.7     Verksamhetens omfattning. Kostnader

I nedanstående tablå lämnas nägra uppgifter som anger omfattningen av LUP-verksamheten.

1972/73  l973/7'<  19714/75  1975/76

Antal fastställda     13      10      12      2I4 lokalprogram (inkl. genomgripande revideringar )

Antal utrustnings-     20       13       13       I6 program

Antal besvarade departements remis ser

Nämnden	5	7	I4	5
kommittéerna	I4	6	1	13
Antal rapporter m.m.	2	1	1	2
från expertgrupper

LUP-nämnden sammanträder ca sex gånger per år och LUP-kommittéerna mellan fem och åtta gånger per är.

Kostnaderna för LUP-organisationens verksamhet bestrids från utbildningsdepartementets kommittéanslag. Av anslaget har tagits

i anspråk följande belopp (tkr)

...    Dag-     Resor,        r  • 4.     a Lon        ,     i  , i    4.     Övrigt      Summa arvoden  traktamenten

19614/65-1969/70					3 507,9
1970/71	1468,7	52,9	88,14	50,0	660,0
1971/72	595,14	199,14	136,9	217,2	1   1148,9
1972/73	567,5	131,6	97,1	90,7	886,9
1973/714	583,8	183,7	914,8	99,7	962,0
19714/75	675,2	163,3	99,9	88,7	1 027,1
1975/76	8l49,l4	163,6	128,7	TI,2	1 212,9

Summa   3 71*0,0  69!*,5     61t5,8       617,5     9 1+05,T

Kostnaderna för lokal- och utrustningsprogrammeringen inom LUP-området är omöjliga att beräkna eftersom det inte är möjligt att kvantifiera det arbete som utförs inom andra organ som byggnads-

Prop. 1978/79:92 37

styrelsen, UUH, universitetsförvaltningarna m.fl.

2.2       LUP-kommittén för jordbrukets högskolor

Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor (LUP-J) tillkom för att lokal- och utrustningsplaneringen vid dessa högskolor skulle ske på samma sätt som för övriga högskolor. Direktiv för kommittén lämnades i statsrådsprotokollet den 23 juni 1965.

1 kommittén ingår rektorerna för lantbrukshögskolan, skogshögskolan och veterinärhögskolan, föreståndaren för statens veterinärmedicinska anstalt, en representant vardera för byggnadsstyrelsen, UUH, statskontoret, de studerande och de anställda samt förvaltningschefen vid lantbrukshögskolan. Byggnadsstyrelsens representant är ordförande i kommittén.

Kommitténs verksamhetsområde omfattar

lantbrukshögskolorna

skogshögskolan

statens skogsmästarskola

veterinärhögskolan

statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

statens lantbrukskemiska laboratorium

Högskolorna och SVA omvandlas fr.o.m. den 1 juli 1977 till Sveriges lantbruksuniversitet (se avsnitt I4.2). Sekretariatet består av en huvudsekreterare och två biträdande sekreterare. Alla sekreterare har heltidstjänster vid andra myndigheter.

LUP-J:s arbetsformer är i princip desamma som'övriga LUP-kom-raittéers. Genom att inte någon i kommitténs sekretariat är hel-tidsengagerad har dock servicemyndigheterna, byggnadsstyrelsen och UUH, ett större ansvar vid lokal- och utrustningsprogrammeringen. Vid lokalprogrammeringen förstärks detta av att en av de biträdande sekreterarna är avdelningsdirektör

Prop. 1978/79:92 38

vid utredningsbyrån inov. 'lyggnadsstyrelsen.

Utrustningsprogrammen iiandläggs i betydande omfattning inom UUH:s utredningssektion, vars chef kontinuerligt deltar i kommitténs arbete.

Även LUP-J utnyttjar LUP-nämndens permanenta expertgrupper, även om detta sker i mindre omfattning än i fråga om övriga LUT-koirjnittéer.

UHÄ-ramen omfattar inte jordbrukets högskolor. I stället finns kostnadsramar benämnda Ersättningsanskaffningar m.m. Ramen uppgår budgetåret 1976/77 till 3 milj. kr. och budgetåret 1977/78 till 3,5 milj. kr. Fördelningen av denna kostnadsram sker på följande sätt. Institutionerna lämnar sina förslag till ersättningsanskaffningar till resp, rektorsämbete scm med eget yttrande överlämnar förslagen till LUP-J. Ärendet bereds inom UUH och sekretariatet varefter kommittén upprättar ett förslag till fördelning. Detta förslag överlämnas till UUH som fastställer fördelningen. Även av denna kostnadsram avsätta varje år en reserv för oförutsedda ersättningsbehov.

Verksamhetens omfattning framgår av nedanstående tablå,

1972/73   1973/714  197I4/75    1975/76

Antal lokalprogram     I4        6      10                          2

Antal utrustnings-     5        5       7        10 program

Kommittén sammanträder ca sex gånger per år.

Kos-Lnaderna för kommitténs verksamhet bestrids från jord-briiksJepartementets kommittéanslag. Ur detta har följande belopp utgått (tkr).

Prop. 1978/79:92 39

Dag-        , ,     Resor,     x     ■   » c

,     1)          ,           Övrigt      Summa

arvoden     traktamenten

1965/66-1970/71				208,5
1971/72	3,1	1,7	6,8	1)2,6
1972/73	1)8,5	3,8	-	52,3
1973/714	55,9	10,2	-	66,1
197I4/75	50,8	5,7	0,3	56,8
1975/T6	68,9	2,6	5U,i* ■-'	125,9

Summa             258,2           2l4,0             6l,5         552,2

1)    Sekreterarna har inte varit tjänstlediga

2)    Inkl.   tryckningskostnad m.m.

2.3       Byggnadsstyrelsen

2.3.1     Uppgifter och organisation

Byggnadsstyrelsens huvuduppgift är att förvalta av staten ägda fastigheter samt att förse civila statliga myndigheter raed lokaler. Verket anskaffar lokaler genom att bygga, köpa eller hyra. Till verkets uppgifter hör också att svara för inredningsverksamhet och att vara statsförvaltningens centrala expertorgan för fastighetsförvaltning, byggnadsverksamhet, inredning och städning m.m.

I byggnadsstyrelsens huvuduppgift ingår således bl.a. att förse civila statliga myndigheter med lokaler. Styrelsen skall också efter särskilda uppdrag projektera och utföra byggnadsföretag för statens räkning (affärsverken m.m.) samt genom utvecklings- och norraeringsarbete verka för rationaliseringar och besparingar i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning. Byggnadsstyrelsen förvaltar de delfonder av statens allmänna fastighetsfond som är ställda under verket.

Prop. 1978/79:92 Uo

Byggnadsstyrelsens lokalförsörjningsansvar omfattar bl.a.

civil förvaltning

polis- och åklagarväsendet

1 högre utbildning och forskning

övrig utbildning

kriminal- och socialvård

kulturella institutioner

Anskaffningen av lokaler sker i huvudsak genom

utnyttjande av och omdisponeringar i befintligt lokalbestånd

om- och tillbyggnad av befintligt lokalbestånd

förhyrning av lokaler

inköp av lokaler och fastigheter

produktion av nya lokaler (nybyggnader)

Produktion av lokaler omfattar programmering, projektering, upphandling och byggande. Produktionsvolymen inkl. ombyggnader uppgick budgetåret 1975/76 till ca 875 milj. kr. varav ca 15 procent för högskolesektorn.

Byggnadsstyrelsens organisation består av dels en central förvaltning i Stockholm, dels fem regionala byggnads förvaltningar. Organisationen framgår av nedanstående schema.

Universitet och högskolor samt laboratorier eller forskningslokaler för försvarets forskningsanstalt, statens provnings-anstalt m.fl.

Prop. 1978/79:92

I41

ORGANISATIONSSCHEMA FÖR BYGGNADSSTYRELSEN

Centralförvaltningen

Regionalförvaltningen

Intendentsbyrån

(I)

Fastighetssektionen

(F)

Byggnads-förvalt-I—I ningen i LUND

(BF L)

Plaiierings-och budgetsekretariatet'

(PBS)

Utredningsbyrån

(U)

1:a Projek teringsbyrån

(IP)

Byggnads-förvaltningen i GÖTEBORG

(BF G)

Styrelsen

Ve:-ksled-

ningen

(V)

1

2: a Projek teringsbyrån

(2?)

Byggnads-__ "byrån

(B)

Utrikesbyrån (UT)

Byggnads-förvalt-—} ningen i STOCKHOLM (BF S)

Revisions-kontoret

(RK)

Utvecklings-byrån

(UV)

Inrednings sektionen

(UVi)

;nads-förvalt-ningen i UPPSALA

(BF Up)

Adm:nistra-tiva byrån

(A)

Ekonomibyrån

(E)

Byggnads-förvaltningen i

(BF Um)

Prop. 1978/79:92 1*2

2.3.2     Handläggning av projekt för högre utbildning och forskning

Handläggningen av byggnadsärenden för högre utbildning och forskning inom utbildningsdepartementets och jordbruksdepartementets verksamhetsområden skiljer sig i förhållande till andra projekt som byggnadsstyrelsen svarar för därigenom att den särskilda LUP-organisationen svarar för bl.a. lokalprogrammeringen. Lokalprogram upprättas av LUP-kommittéerna och överlämnas till byggnadsstyrelsen. Därefter handläggs utredning, projektering och efterföljande moment i princip som för andra byggnadsärenden inom byggnadsstyrelsens ansvarsområde. LUP-programmet kompletteras med areor för s.k. tillkommande funktioner (kapprum, toaletter, pentry, motionslokaler etc), tomtval,  tidplan, kostnad m.m. till ett byggnadsprogram. Byggnadsprogrammet redovisas för regeringen och byggnadsstyrelsen begär projekteringsuppdrag. Programmeringen av lokaler för högre utbildning och forskning för verksamheter som inte faller inom LUP-kommittéernas ansvarsområden görs av byggnadsstyrelsen.

Byggnadsärenden för högre utbildning och forskning handläggs, med undantag för vissa läroanstalter (scenskolor) inom kulturområdet och ett par projekt i samband med omlokalisering av ."statlig verksamhet, inom utredningsbyrån och första projekteringsbyrån. Utredningsbyrån svarar för jordbrukets högskolor och vissa läroanstalter inom kulturområdet i fråga om byggnadsprogram varefter första resp. andra projekteringsbyrån sköter projekteringen. Första projekteringsbyrån svarar i princip för utredning och projektering för universitet och högskolor inom UHÄ-området samt för forskningsinstitutioner som har anknytning till universitet och högskolor. Utvecklingsbyråns inredningssektion svarar för programmering, pro jektering och upphandling av inredning för samtliga läroanstalter.

Byggnadsbyrån svarar för kalkylering, huvuddelen av upphand ling och besiktning raedan de regionala byggnads förvaltningarna

Prop. 1978/79:92

I43

svarar för viss upphandling och för verkställigheten av byggnadsverksamheten och för underhåll av förvaltade fastigheter samt i några fall inom den högre utbildningen och forskningen även för driften. För större om- eller nybyggnadsprojekt används nujnera i speciella fall s.k. projektorganisation. En särskild projektchef, direkt underställd generaldirektören, utses sora sedan leder, sainoi-rtnar och följer projektet från utredning tills det är färdigbyggt. De olika arbetsinsatserna utredning, projektering etc. utförs på normalt sätt inom resp. byrå "på beställning" av projektchefen. Exempel på organisation.

Generaldirektör

Projektchef

Programmering	Projektledning	Upphandling	Byggledning
i 1

Servicefunktioner (administrativa, ekonomi, fastighets, utvecklings, kalkyl och statistik, inredning)

Efter regeringens prövning av byggnadsprogramraet erhåller hyggnadsstyrelsen projekteringsuppdrag. Projekteringsbyråerna svarar här för projektledning och saraordning av projekteringsarbetet. För projekteringen anlitar byggnadsstyrelsen utomstående konsulter. Projektledningen och samordningen sköts av en projektledare, och det ankommer på denne att S'-" till att projektet håller sig inom av statsmakterna och/eller verksledningen fastställda ramar för areor, kostnader, tider etc. Det ankoimner även på projektledaren att svara för att samråd sker med brukaj-e, LUP-kommittéer, övriga myndigheter etc. under projekteringen.

Prop. 1978/79:92 U

Sedan systemhandlingar eller förslagshandlingar färdigställts kostnadsberäknas dessa och utgör grund för byggnadsstyrelsens begäran hos regeringen och riksdag om fortsatt projekterings-uppdrag och om byggnadsuppdrag. Innan projektet redovisas för regeringen inhämtas formella yttranden från berörda myndigheter, brukare, eventuellt LUP-kommitté etc. Under tiden son ärendet prövas av regeringen fortsätter byggnadsstyrelsen i allmänhet projekteringen. Sedan bygghandlingar färdigställts och byggnadsuppdrag erhållits av regeringen kan styrelsen upphandla entreprenörer för byggnadsarbetena samt påbörja dessa. En viss byggnadsverksamhet sker även i verkets egen regi.

2.I4       Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
(UUH)___________________________________

UUH inrättades år 1959 med uppgift bl.a. att utrusta universiteten m.fl. läroanstalter. Nämndens uppgifter har genom successivt tillkomna uppdrag vidgats.

Inom utbildningsdepartementets område svarar UUH för anskaffning av utrustning åt institutioner vid universitet och högskolor och statliga kulturinstitutioner. Av övriga uppdrag kan nämnas utrustningsanskaffning åt jordbrukets högskolor, omlokaliserade statliga myndigheter, styrelsen för teknisk utveckling och statens naturvårdsverk. UUH bistår vidare LUP-kommittéerna och statens kulturråds LUP-delegation vid utrustningsplanering. Nämnden svarar vidare för effektivisering ocVi samordning av upphandling av förbrukningsartiklar inom högskolesektorn. Upphandlingen vid UUH uppgick budgetåret 1975/76 till 127 milj. kr. varav ca 70 1„  eller 87 milj. kr. avsåg universitet och högskolor.

Verksamheten vid UUH syftar till rationell planering och ekonomiskt gynnsam upphandling av främst vetenskaplig och tekniskt kvalificerad utrustning, bl.a. teleutrustning, laboratorieutrustning, odontologisk utrustning, tekniska hjälpmedel i undervisningen, t.ex. intern TV och verkstadsutrustning.

Prop. 1978/79:92

I45

Representanter för UUH är ledamöter i LUP-nämnden, var och en av LUP-kommittéerna, statens kulturråds LUP-delegation samt LUP-nämndens fra permanenta expertgrupper. Nämndens organisation framgår av nedanstående tablå.

Styrelse Överdirektör

Sekretariat

Planeringsenhet -Teknisk sektion -Utredningssektion

Upphandlingsenhet -Inköpssektion -Kameral sektion -Samordningssektion

I styrelsen för UUH ingår en företrädare för UHA. Handläggningen av utrustningsärenden inom LUP-organisationen och UUH:s medverkan därvidlag framgår av avsnitten '2.1 och 2.2. De utrustningsprogram som LUP-kommittéerna fastställer överlämnas till UUH som i anslagsframställning till utbildningsdepartementet lämnar förslag om dels vilka ramar som skall föras upp i regeringens utrustningsplan, dels vilket anslag som erfordras. UUH prövar inte kommittéernas utrustningsprogram.

5 Riksdagen 1978179. I saml Nr 92

Prop. 1978/79:92 -

3               AN.DRA   ORGANISATIONSFORMEI!   ?v?.   LOaAL-   OCH   UTKUCT-

NINGSPROGRAMMERING

3.1            Inom universitets-  och  högskoleområdet

3.1.1        Inledning

Som utredningen har redovisat i kap. 2 ligger lokal- och ut-rustningsprogramarbete för universitetsrestauranger och kårlokaler utanför LUP-organisationens ansvarsområde liksom fallet varit med viss högre utbildning. T syfte att ge en fullständig bild av ansvarsförhållanden och organisation för lokal- och utrustningsprogramarbetet inom högskoleområdet beskrivs nämnda områden i det följande.

3.1.2         Universi tetsrestaurangkommittén

Under LTlp-organisationens första verksamhetsår hade denna programansvar även för universitetsrestauranger och kafi?lokaler. Ett till LUP-kommittéerna knutet arbetsutskott för bespisningslokaler hade till uppgift att i samråd med byggnadsstyrelsen, vederbörande universitets- och högskolemyndigheter och studentkårer samt representanter för den vid läroanstalterna anställda personalen upprätta förslag till lokalprogram för resp. univers. tetsorter. I mars 169 tillkallade statsrådet Moberg en särskili kommitté, universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46), för att fortlöpande svara för planering och saraordning m.m. av restaurang- och kaféverksamheten vid universitet och högskolor. Genom tilläggsdirektiv den 26 maj 1972 uppdrog Kungl Maj:t ät kommittén att utreda samt lämna förslag om framtida driftformér ooh huvudmannaskap för universitetsrestauranger. Kommitténs uppdrag i programfrågor och liknande innebär att den skall

lämna underlag föx de delar av byggnadsprogram som gäller restaurang- och kaféverksamhetens funktion och lokalbehov

lämna den medverkan vid projektering och byggande av restaurang- och kafllokaler som normalt lämnas av nyttjaren eller prograimkoiiiraitté

Prop. 1978/79:92 hi

.Tiedverka vid upprättandet av lokalprogram för restauranglokaler som uppförs av studerandeorganisationer med hjälp av statliga lån

utarbeta normer för bedömning av behovet av inredning och utrustning i restauranglokalerna samt beräkna kostnaderna härför

lämna förslag ifråga om ombyggnader och upprustningar av restauranglokaler

upprätta planer för underhåll och planmässig återanskaffning av inredning och utrustning i restauranglokaler

Fr.o.m. ;\r 1974 har kommittén även till uppgift att svara för motsvarande uppgifter för restaurang- och kafélokaler vid statliga kulturinstitutioner. Universitetsrestaurangkommittén fullgör således sådana uppgifter som LUP-organisationen svarar för i fråga om lokaler och utrustning för undervisning och forskning. Kommittén avser enligt vad utredningen erfarit att senare lägga fram förslag till framtida handläggningsordning m.m. i fråga om lokal- och utrustningsplanering för universitetsrestauranger.

1 kommittén ingår tjänstemän från byggnadsstyrelsen, UUH, riksrevisionsverket (RRV) och lokala högskolemyndigheter samt representant för SFS m.fl.

3.1.3    Studentkårlokaler

Enligt  LUP-kommittéernas direktiv från år I964 ingår inte studentkårlokaler i deras verksamhetsområde. Kommittéerna programmerar därför kårlokaler endast när dessa är insprängda i lokaler som LUP-kommittéerna svarar för. I andra fall svarar resp. studentkår i ssunråd med byggnadsstyrelsen för programarbetet. Beträffande omfattningen av lokalerna skall samråd ske med bostadsstyrelsens saralingslokalsdelegation.

Prop. 1978/79:92                I48

Dessförinnan bör resp. LUP-kommitté beredas tillfälle att yttra sig om brukarnas samlade synpunkter på omfattningen av lokalerna.

3.1.4         Lärarutbildningsområdet

Skolöverstyrelsen (SÖ) har intill hösten 1976 svarat för lokal-och utrustningsplaneringen för lärarhögskolor, förskolesemi-uarier, seminarier för huslig utbildning, slöjdlärarseminaxier, och statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Teckningslärarinstitutet i Stockholm har dock handlagts av byggnadsstyrelsen. Färdiga programförslag har remitterats till nyttjarna för synpunkter innan SÖ har lämnat förslagen till byggnadsstyrelsen och UUH. Det har inte funnits några särskilda besfämmelser om samråd som reglerat medverkan från studerande och anställda i dessa frägor inom läroanstalterna. Det har ankommit på ledningen för den berörda läroanstalten att, om den funnit det lämpligt, tillse att sådant samräd kommit till stånd.

SÖ:s programförslag utgår ifrån normer som utarbetats och fastställts av SÖ. Liksom inom högskoleområdet i ö'VTigt sv£irar liyggnads styrel sen för projektering och inredning samt TTOH för anskaffning av utrustning. SÖ svarar även för prograumaeringen för sådan kommunal högskoleutbildning som förläggs till gym-nasieskollokaler.

Regeringen har som tidigare nämnts genom beslut den 16 september 1976 ålagt LUP-kommittéerna att - i avvaktan på slutförandet av LUP-utredningen - övergångsvis fr.o.m. den 1 oktober 1976 svara för lokal- och utrustningsplaneringen för de läraruthildningsanstalter som SÖ dittills svarat för.

3.1.5         Högskolor utanför LUP-organisationen

LUP-organisationen har programansvar för det stora flertalet

läroanstalter som kommer att ingå i den nya högskolan den

1 juli 1977. De statliga läroanstalter som f.n. ligger utanför

Prop. 1978/79:92 U9

LUP-organisationens ansvarsområde men ing.ir i den nya högskolan är läroanstalter för konstnärlig utbi ldi'iing, journalisthögskolorna, högskolan i Luleå, sydsvenska sj ukgymnasti ns ti tiilet i Lund och sjöbefälskolorna samt högskoleutbildning (exkl. läi-ar-utbildning) på de nya högskoleorterna. Förutom de kommunala läroanstalter som SÖ svarar  Tör har  byggnadsstyrelsen progi-am-ansvar för de statliga utbildningarna. Det finns således inget särskilt lokalt eller centralt programorgan I'öi- -iessa.

3.2      Andra statliga områden

3.2.1          Allmänt

För de statliga områden utanför universitets- ocli högskoleområdet sora byggnadsstyrelsen är prograniansvarig för finns ingen motsvarighet till LUP-organisationen. Ansvaret, för in redning och utrustning vilar i rege] på lokalnyttjarna. I vissa fall finns speciella organisationsformel-. Exempel på sådana lämnas i avsnitten 3,2.2 - '-.S.U.

3.2.2       Statens   kulturråds   LUP-delegation

På grundval av förslag i propositionen om den statliga kulturpolitiken inrättades år 1971) ett statens kulturråd för att samordna och planera de statliga insatserna på kulturområ.let (prop. 197'):28, KrU 1971): 15, rskr 197li:2l48). Efter rörslag i prop. 197li;3l4 om byggnadsarbeten inom utbi J dni ngsdepart-.pnien-tets verksamhetsområde beslöt riksdagen air lokal- ocYi   atrust-ningsfrågor inom det statliga kulturområdet skall beredas av en särskild delegation sora är knuten till kulturrådet och som i rådets ställe skall besluta i dessa frågor (KrU lvY'i;il, rskr 19714:251 )• Delegationen lämnar dock förslag till kulturrådets styrelse om i vilken ordning lokalfrågorna skall lösas. I delegationen ingår en ledamot av kulturrådet, som tillika är ordförande, och en ytterligare representant för  allmän-intressena samt en representant föl' vardera byggnadsstyrelsen, UUH, statskontoret, LUP-nämnden ävensom kulturrådets

Prop. 1978/79:92 50

kanslichef. Sekreterare på deltid i delegationen är LUP-näran-dens kanslichef och en biträdande sekreterare från nämnden.

Enligt kulturrådets instruktion (1974:644) skall delegationen svara för lokal- och utrustningsprogram for de statliga museerna. Operan, och Dramatiska teatern samt för de ö-vriga institutioner som regeringen bestämmer särskilt. Delegationen har utarbetat program för scenskolan och musikdramatiska skolan i Stockholm, men 1 övrigt skall delegationens program-ansvar inte omfatta andra utbildningar än sädana som Operan och Dramatiska teatern själva svarar för.

3.2.3        Hämnden för undervisningssjukhusens utbyggnad (NUU)

NUU har till uppgift att följa planeringen och samordna utbyggnaden av de kommunala undervisningssjukhusen. NUU skall bl.a, medverka med samråd vid upprättandet av förslag till byggnadsarbeten och utrustningsanskarfnlngar för sädana objekt vid dessa sjukhus för vilka statlig investeringsersättning utgår enligt avtal och överenskommelser om läkarutbildning och medicinsk forskning m.m. mellan staten samt berörda kommunala och landstingskommunala sjukvårdshuvudmän. Godkännande av sädana objekt av större omfattning meddelas av regeringen och i övrigt av NUU.

5.2.4 Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala ut
byggande

Sedan år 1953 finns en av Kungl. Maj:t tillsatt kommitté för fortsatt utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala. Den skall enligt sin instruktion i samråd med universitetet och Uppsala läns landsting fullfölja utredningsarbetet beträffande sjukhusets ufbyggande, upprätta förslag till erforderliga byggnadsåtgärder vid sjukhuset, ombesörja de byggnadsföretag som Kungl. Maj:t i de olika fallen uppdrar ät kommittén samt handha frägor om utrustning av de institutioner som omfattas av gällande generalplan för sjukhusets utbyggande. Kommittén gör ärliga anslags-

Prop. 1978/79:92 51

framställningar till staten och landstinget.

I kommittén ingår företrädare för staten och Uppsala läns landsting. För den omedelbara ledningen av verksamheten svarar ett arbetsutskott. För arbetet med lokaler och specialistfunktioner finns särskilda arbetsgrupper med företrädare för de verksamheter som planeras äga rum i de nya lokalerna. Av sjukhusets företagsnämnd utsedda referensgrupper medverkar med att ta fram lokalprogram och i projekteringen. Som exempel på en referensgrupp kan nämnas den som finns tillsatt för nya lokaler till barnklinikerna. Denna grupp består av företrädare för arbetsgivare och arbetstagare som är verksamma vid berörda kliniker. Referensgruppens uppgifter är att säkerställa att det vetande som finns på olika håll ställs till byggnadskommitténs förfogande och att dä lösningar föreligger hjälpa till med att få dessa förankrade och accepterade.

Även skyddskommittén vid sjukhuset medverkar bl.a. genom att granska huvudhandlingar.

Por att genomföra vissa byggnadsprojekt tillsätts en särr-skild projektledning bestående av planeringschefen, chefsarkitekten och byggledaren.

Kommittén har ett samlat ansvar för alla led i bygg- och utrustningsprocessen  dvs. verksamhetsbeskrivning, lokal-och utrustningsprogram, inredning, projektering samt byggnadsproduktion och utrustningsåtgärder. Kommittén svarar direkt inför regeringen pä de områden där i vanliga fall på det statliga området byggnadsstyrelsen och UUH har ansvaret.

Prop. 1978/79:92 52

I4            VISSA BETYDELSEFULLA GRUNDER FÖR UTREDNINGSARBETET

U . 1      Bakgrund till utredningsuppdraget

Frågan om handläggning av lokal- och utrustningsärenden inom den nya högskolan behandlades av U 68 i huvudbetänkandet (SOU 1973:2) Högskolan och i betänkandet (SOU 1973:147) Högskolornas förvaltning. U 68 såg därvid "lokal- och utrustningsplaneringen som en väsentlig del av den samlade resursplaneringen för högskolorna. Den bör följaktligen enligt utredningens uppfattning såväl lokalt som centralt bedrivas i nära kontakt med den planering i fråga ora bl.a. dimensionering, lokalisering, studieorganisation och institutionell organisation som är av avgörande betydelse för arten och omfattningen av behovet av lokaler och utrustning (SOU 1973:2 s. 522-523).

Beträffande den centrala organisationen ansåg U 68 att de funktioner som idag fylls av LUP-nämnden bör inordnas i UHÄ:s uppgifter. Härigenom bör också lokal- och utrustningsfrågor på ett naturligt sätt kunna fogas in i de samlade bedömningarna rörande resursutvecklingen inom högskoleväsendet. U 68 ansåg att LUP-nämndens samordningsfunktioner borde övertas av ett särskilt organ inom det nya verket, benämnt lokal-och utrustningsberedning.

"Denna beredning blir ett väsentligt organ  för kontakter mellan bl.a. högskoleväsendet och de för byggnads- och utrustningsverksamheten ansvariga myndigheterna. Beredningen bör också kunna biträda raed prioriteringar och samlade bedömningar i planeringsfrågor inom sitt omräde, bl.a. när det gäller fördelning av medel för utrustning som kan komma att stå till UHÄ:s disposition i enlighet med vad som idag gäller för UKÄ, I beredningen bör ingå företrädare för "bl.a. byggnadsstyrelsen och UUH samt för de inom högskolorna verksamma. Även SÖ och LUP-kommittén för jordbrukets högskolor bör lämpligen vara representerade. Ordförande och övriga ledamöter bör utses av UHÄ" (SOU 1973:2 s. 529).

I fråga om ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter aafördfi U 68:

Prop. 1978/79:92

"Några formella förändringar i fråga om högskoleväsendets kontakter med byggnadsverksamheten är enligt U 68:s bedömning inte påkallade. Expertis från byggnadsstyrelsen böi-liksom hittills knytas till berörda organ såväl centralt som lokalt.

När det gäller UUH mäste denna myndighets ställning i förhållande till det föreslagna UHÄ något diskuteras, bl.a, mot bakgrund av att statsmakterna i samband med 1961) års beslut om universitetsorganisationen uttalade att utrustnirigsnämn-den vid senare tidpunkt borde upphöra och att nämndens verksamhet då borde tas över av UKÄ (prop. 1961):50 s. 152, SU 19614:119, rskr 196l4:29l4).

Ett inordnande av UUH i verksorganisationen för högskoleväsendet är enligt U 68:s bedömning inte nu lika naturligt som I96I), bl.a. med hänsyn till att nämnden de senaste åren fått väsentliga uppgifter också utanför högskolesektorn i fråga om planering och upphandling för statlig verksamhet. Uppgifterna av detta slag avses öka ytterligare. I sammanhanget kan nämnas att statskontoret på Kungl. Maj:ts uppdrag utrett frågor om formerna för anskaffning av inredning m.m. för statliga byggnader och härvid bl.a. kommit in på frågor som berör UUH:s uppgifter. Själva inköpsfunktionen för högskolorna är enligt utredningens bedömning inte heller av den arten att det av planerings- eller samordningsskäl

är motiverat att knyta den till högskolemyndigheterna ........

Enligt U 68:s uppfattning är mot den angivna bakgrunden någon överföring av uppgifter från UUH till det föreslagna UHÄ eller någon formell förändring i ansvarsförhållandena inte aktuell. Erforderlig saraordning bör liksom hittills kunna garanteras bl.a, genom personsamband mellan UUH och berörda organ inom högskoleorganisationen"(SOU 1973:2 s.523).

U 68 föreslog även att det inom UHÄ inrättades en särskild basresursenhet för planeringsuppgifter beträffande basresurser och servicefunktioner. Denna enhet borde betjäna lokal-och utrustningsberedningen (SOU 1973:1)7 s. 50).

I fråga om den lokala organisationen ansåg U 68 att högskolestyrelsen bör ha det yttersta ansvaret för planering av alla för högskolans olika verksamhetsgrenar och enheter gemensamma resurser samt serviceinrättningar såsom bibliotek

etc. U 68 föreslog att "i enlighet härmed bör styrelsen även svara för de uppgifter som för närvarande inom främst UKÄ-området ankommer på vederbörande LUP-kommitté. De experter från vederbörande centrala myndigheter som ingår i denna kommitté bör då i stället knytas till respektive högskola som ledamöter i ett beredande organ för lokal- och utrust-

Prop. 1978/79:92 5I)

ningsfrågor. Till detta organ förutsätts styrelsen komma att delegera beslutanderätt i sådana hithörande frågor sora inte är av principiell karaktär" (SOU 1973:2 s, 501).

Endast ett fåtal reraissinstanser yttrade sig över U 68:s förslag om lokal- och utrustningsplaneringen för den nya högskolan. I fräga ora den centrala nivån och det föreslagna UHÄ:s uppgifter tillstyrktes U 68:s förslag i regel. Statskontoret förordade att LUP-nämnden och LUP-koramittéerna i stort skulle behållas oförändrade i avvaktan på en samlad översyn och utvärdering av LUP-koramittéernas hittillsvarande verksarahet. RRV var av en liknande uppfattning. Byggnadsstyrelsen tillstyrkte att LUP-organisationen inordnades i den nya högskoleorganisationen men ansåg att rollfördelningen mellan högskolemyndigheterna och byggnadsstyrelsen borde renodlas så att byggnadsstyrelsen utarbetar lokalprogram pä grundval av verksamhetsbeskrivningar lämnade av högskolemyndigheterna. LUP-nämnden - med stöd av LUP-koramittéerna -anförde att det av funktionella och ekonomiska skäl torde vara nödvändigt att lokal- och 'atrustningsprogrammeringen även i framtiden organiseras regionalt. LUP-nämnden borde inordnas i UHÄ. UUH förordade att ett beredningsorgan för lokal- och utrustningsfrågor inrättas inom varje utbildnings-region, om U 68:s förslag beträffande ansvar för lokal- och utrustningsplaneringen genomförs. LUP-nämnden borde inordnas i UHÄ och ges en enbart övergripande funktion. Statsanställdas förbund ansåg att de frågor som idag handläggs inora NUU borde överföras till UHÄ.

Är I97I4 tillkallade utbildningsministern sex sakkunniga för att inom utbildningsdepartementet medverka i beredningen av de förslag som avgetts i U 68:s huvudbetänkande samt därmed sammanhängande frägor. De sakkunniga antog benämningen U 68-beredningen.

U 68-beredningen lade fram sina förslag i promemorian (DsU 19714:6) Högskolereform. I promemorian behandlades inte lokal- och utrustningsfrågorna särskilt. Beredningen

Prop. 1978/79:92 55

föreslog bl.a. att i var och en av de sex utbildningsregionerna skulle inrättas en särskild styrelse, regionstyrelse, för att ge ökad tyngd åt den regionala nivån i utbildningsplaneringen. Den regionala organisationen bör i princip förbehållas sådana planerings- och samordningsuppgifter som bör eller måste fullgöras över gränserna mellan enheter och högskoleområden (DsU 197li:6 s. 31),

I prop, 1975:9 Reformering av högskoleutbildningen berörs

lokal- och utrustningsplaneringen endast kortfattat. Efter

att ha refererat U 68:s förslag och vissa remissyttranden

över detta framhåller departementschefen:

"Jag har för egen del sympati för U 68;s tanke att närma lokal- och utrustningsplaneringen till planeringen för högskolans utbildning och forskning i övrigt. Jag finner det emellertid mot bakgrund av de refererade remissynpunkterna motiverat att, innan några förändringar vidtas göra en utvärdering av den nuvarande LUP-organisationen, som tillkom i samband raed 196I) ärs universitetsreform. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att låta företa en sådan utvärdering och pröva vilka förändringar den kan ge anledning till. I avvaktan på att underlag för bedömning av dessa frågor föreligger bör LUP-organisationen i huvudsak bestå " (Prop. 1975:9 s. 51)3).

Vid behandlingen av regionstyrelserna, som föreslås inrättade i propositionen, anför föredraganden beträffande deras arbetsuppgifter:

' Organisationen för lokal- och utrustningsplanering för universitet och högskolor är redan regional i den meningen att det finns en kommitté för varje universitetsort (motsv.),

i förekommande fall med uppgifter också för andra orter......

För olika speciella funktioner av detta slag inom högskolan kan en anknytning till den regionala organisationen visa sig ändamålsenlig" (prop. 1975:9 s. 532).

Prop. 1978/79:92 56

l4.2      Den nya högskolan

1975 års riksdagsbeslut om  principerna för högskolans reformering följdes av ett utredningsarbete inom en central och sex regionala organisationskommittéer. I prop. 1976/77:59 ora utbildning och forskning inom högskolan m.m. lade regeringen fram förslag om högskolelag, högskolans institutionella organisation, studieorganisation och indelning i enheter samt budget för budgetåret 1977/78. Förslagen innebar inga förändringar i de förutsättningar som enligt 1975 års direktiv skall gälla för utredningens arbete.

Riksdagen anslöt sig i de delar som är av betydelse för LUP-utredningens uppdrag till förslagen i propositionen (UbU 1976/77:20, rskr 1976/77:21)6).

Utredningen anser det lämpligt att innan den presenterar sina förslag till lokal- och utrustningsplanering i framtiden kortfattat redogöra för de delar av högskolereformen som är av direkt betydelse för utredningens förslag i det följande.

I 1975 års riksdagsbeslut om reformering av högskoleutbild-. ningen angavs att en av huvuduppgifterna för reformarbetet var att ytterligare främja utbildningens tillgänglighet, särskilt för andra studerandegrupper än de traditionella, och därmed främja den sociala utjämningen.

Prop. 1978/79:92 57

Beslutet om att öka utbildningens tillgänglighet innebar bl.a. att antalet högskoleorter utökades. Den fortsatta utbyggnaden av högskoleutbildning skall i huvudsak ske i Borås, Eskilstuna/ Västerås, Gävle/Sandviken, Halmstad, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping/Norrköping, Luleå, Skövde, Sundsvall/ Härnösand, Växjö, Örebro och Östersund.

Till grund för åtgärder att bredda och differentiera utbildningsutbudet ligger ett enhetligare och vidare högskolebegrepp. Sådana utbildningsvägar sora framstår som alternativ till tre-ditionell universitets- och högskoleutbildning kommer att tillsammans med dessa betecknas som högskoleutbildning. Som exempel kan nämnas sjuksköterske- och förskollärareutbildningarna.

Den grundläggande högskoleutbildningen delas in i yrkesutbildningssektorer och - inom dessa - utbildningslinjer. Utbildningslinjerna består av kurser som också kan anordnas i form av enstaka kurser.

En av grundprinciperna för att realisera en demokratisering av utbildningsorganisationen är att decentralisera beslut. En annan princip är att personal, studerande och företrädare för allmänintressen skall ha möjlighet att öva inflytande på beslut. Dessa principer realiseras bl.a. genom att olika beslut flyttas från central nivå till de regionala och lokala nivåerna och att studerande och personal ges medbestämmanderätt i högskoleorganen.

Landet delas in i sex utbildningsregioner och för var och en av dessa inrättas en regional styrelse för planering av den grundläggande statliga och kommunala högskoleutbildningen. Regionstyrelserna skall också svara för forskningsanknytningen mellan olika högskoleenheter inom regionen. Inom varje region finns ett antal högskoleenheter som var och en kan omfatta ett flertal tidigare fristående högskolor (motsvarande). VEirje statlig högskoleenhet leds av en högskolestyrelse. Planering och ledning av utbildningslinjer sker

Prop. 1978/79:92 58

inom linjenämnder och av forskning/forskarutbildning inom fakultets/sektionsnämnder.  Utbildning och  forskning bedrivs vid institutioner.

Den kommunala högskoleutbildningen får skolstyrelse -  eller i  fråga om landsting - utbildningsnämnd som styrelse.

På central nivå inrättades  ett universitets-  och högskoleämbete  (UHÄ)  fr.o.m.   den  1  oktober  1976.   I  detta inordnades skolöverstyrelsens byrå L  1  med intagningssektion för lärarutbildning,  näiinden för socionomutbildning,  samarbetsnämnden för journalisthögskolorna och universitetskanslersämbetet.

Även beträffande anslags- och budgetsystemet  innebär högskolereformen  förändringar.  Medel  för  forskning/forskarutbildning och grundläggande utbildning anvisas  under särskilda anslag.   I budgetpropositionen redovisas bl.a.   fördelning av anslag till allmänna utbildningslinjer på olika högskoleenheter.     För lokala/individuella utbildningslinjer och enstaka kurser utgår till var och en av regionerna en gemensam anslagsram som    regionstyrelserna skall  fördela pä de olika högskoleenheterna inom regionen.  Högskolestyrelserna fördelar givna ramar för olika ändamål på institutioner  (motsvarande).   Det  nya anslagssystemet  syftar  till  en  större  lokal frihet  att  disponera medel  utan hinder  av  centralt  givna anvisningar.  Anslagsframställningar för den grundläggande utbildningen lämnas  av högskolestyrelsen till UHÄ.   Fakultets-och sektionsnämnder lämnar sina anslagsframställningar till UHÄ.   Högskolestyrelsen yttrar sig över de  sistnämnda.   Respektive regionstyrelse yttrar sig över samtliga förslag till anslagsframställningar.

I besluten om högskolereformen betonas  även att ett samspel mellan grundläggande högskoleutbildning och forskning/forskarutbildning måste komma till stånd inom hela högskolan.

Högskolereformen innebär således att den framtida planeringen

Prop. 1978/79:92 59

av lokal- och utrustningsbehov inom högskolan koramer att - i jämförelse med nuvarande LUP-organisation - arbeta utifrån andra förutsättningar. Av betydelse i sammanhanget är sammanfattningsvis

fler högskoleorter

fler utbildningslinjer (inkl. kommunala)i högskolan

ökad decentralisering i beslutsfattandet

regional planering och resursfördelning för den grundläggande högskoleutbildningen

medbestämmanderätt för lärare, studerande och övrig personal

ändrat anslagssystem med mer ändaraålsinriktade anslag

forskningsanknytning för all grundläggande högskoleutbildning.

I prop. 1976/77:67 om ändrad organisation för jordbrukets högskolor, m.m. föreslog regeringen att fr.o.m. den 1 juli 1977 skulle jordbrukets högskolor sammanföras till en högskoleenhet med benämningen Sveriges lantbruksuniversitet. Denna skulle ledas av en styrelse som bl.a. i fråga om den grundläggande utbildningen skall svara för de uppgifter som i den övriga högskoleorganisationen vilar pä de regionala styrelserna. Statens veterinärmedicinska anstalt skall lyda under styrelsen men i övrigt vara en i huvudsak självständig enhet. Högskoleenheten skall sortera under jordbruksdepartementet.

I prop. 1976/77:59 om utbildning och forskning inom högskolan m.m. uttalar föredraganden att samverkan bör äga rum mellan UHÄ, regionstyrelserna och styrelsen för lantbruksuniversitetet i den långsiktiga planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen för att nå bästa möjliga verksamhet och resursutnyttjande. Detta bör ske i form av ett ömsesidigt samråds förfarande i frågor raed anknytning till respektive verksamhetsområde. Formerna för detta fär successivt utvecklas av berörda organ.

Riksdagen anslöt sig till förslagen i propositionen (JoU 1976/77:17, rskr 1976/77:21)7).

Prop. 1978/79:92 60

U. 3      Medbestämmandelagen

Pä grundval av förslag i prop. 1975/76:105 (bil. 1) om arbetsrättsreform beslöt riksdagen våren 1976 om lag om medbestämmande i arbetslivet (InU 1975/76:1)5, rskr 1975/ 76:l+Ol4). Lagen (SFS 1976:580) trädde i kraft den 1 januari 1977 och äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den kommer att kompletteras med kollektivavtal som sluts mellan parterna på arbetsmarknaden. Som en följd av lagen kan även lokalfrågor bli föremål för förhandlingar och slutande av avtal.

Enligt 11 § i lagen skall arbetsgivare, innan han beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet, på eget initiativ förhandla med arbetstagareorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. Enligt 12 § i lagen skall arbetsgivare, när arbetstagarorganisation som avses i 11 § påkallar det, även i annat fall förhandla raed organisationen innan han fattar eller verkställer beslut, som rör medlem i organisationen.

Enligt 19 § i lagen är arbetsgivaren skyldig att fortlöpande förse arbetstagarorganisation med information om produktions-mässig utveckling, ekonomisk utveckling och personalpolitik. Arbetstagarparten har även rätt att ta del av böcker, räkenskaper och andra handlingar som behövs för den fackliga verksamheten.

Enligt 32 § i lagen bör, om arbetstagarparten begär det, träffas kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som avser ingående och upphörande av anställningsavtal, ledningen och fördelningen av arbetet och verksamhetens bedrivande i övrigt. I propositionens special-

Prop. 1978/79:92 61

motivering anför föredragande statsrådet i fråga om denna paragraf bl. a. :

"Inom tillämpningsområdet för 32 § faller alltsä frägor som brukar anses höra in under begreppet arbetets ledning och fördelning. Hit hör allmänt sett alla frågor rörande arten av arbetstagarnas arbetsuppgifter och sättet för arbetets utförande. Inom den ramen hör under begreppet in frågor om arbetets utformning, om fördelningen av arbetet inom en grupp, om växling av arbetsuppgifter, om planering av arbetslokalen vad avser teknisk inredning, maskinplacering och rationaliseringsätgärder, frågor om produktionens uppläggning inom den egna lokalen, om produktionsväxling, om självstyrande grupper, om arbetsmiljö i övrigt."

Föredraganden anför vidare att pä gränsen mellan avtalsfrä-gor och medbestämmandefrågor enligt 32 § ligger bl.a. frågor rörande arbetslokalens utformning där denna inte har samband med arbetets bedrivande i och för sig, mat- och matsalsfrågor, frågor rörande gemensamma personalutrymmen, hälso- och sjukvårdsfrågor. Här gäller genomgående att frågorna faller inom området för 32 § i den mån de inte är att betrakta som frågor vilka inte kan regleras på annat sätt än genom avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare.

k.k          Arbetarskyddslagen m.fl. arbetsmiljöbestämmelser

Av särskild betydelse i arbetarskyddslagen (I9l49:1) är i lokalsammanhang lagens § 1)0 a och § I4I a.

Enligt § I4O a skall skyddsombud inom sitt skyddsområde vaka över sundhet och säkerhet i arbetet och deltaga vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar och arbetsmetoder.

Enligt § I4I a skall i skyddskommitté behandlas frågor om företagshälsovård, frägor om planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar och arbetsmetoder samt frågor om upplysning och utbildning rörande arbetarskydd.

I arbetarskyddskungörelsen (SFS 1973:8141) stadgas bl.a. om förheindsgranskning av arbetslokaler m.m. med innebörd att

6 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 92

Prop. 1978/79:92 62

yrkesinspektionen skall granska om- ny- eller tillbyggnad av arbetslokal eller personalrum. Arbetsgivare skall underrätta skyddsombud, skyddskommitté eller arbetstagareorganisation om meddelat byggnadslov för byggnadsföretag sora avser arbetslokal eller personalrum.

Enligt § 7 i avtal ora arbetarskydd vid statliga myndigheter från år 197I4 stadgas bl.a. i fråga om lokaler, utrustning m.m. att om personalrepresentanter i företagsnämnd eller skyddskommitté, vilka representerar minst hälften av de anställda, begär att medverkan vid planering av lokaler skall ske i särskild projektgrupp, skall sådan projektgrupp utses. Projektgruppen äger deltaga i sammanträde som myndigheten har med byggmyndighet eller som hålls inom byggnadsavdelning (motsvarande) hos myndigheten.

I statens arbetsmiljönämnds anvisningar för skyddsarbetet i statlig tjänst, del 2, Samräd om arbetslokaler, 1976, lämnas bl.a. följande riktlinjer:

"Skyddskommittén eller projektgruppen ska med utgångspunkt från
erfarenhet delta i beskrivningen av de arbetsmiljökrav sora bör
tillgodoses för lokal, inredning och utrustning. Det är denna
medverkan i verksamhetsbeskrivningen sora är projektgruppens
huvuduppgift ......

Även om det tillsatts en särskild projektgrupp, ska skyddskommittén diskutera speciella arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudens och skyddskomraitténs synpunkter på lokalplaneringen sammanställs inom projektgruppen och överlämnas som underlag för byggmyndig-hetens beslut.

Under planeringens gång sker ett fortlöpande samråd, vilket
innebär att projektgruppen också ges möjligheter att diskute
ra hur byggrayndigheten tänkt lÖsa problemen ...

Det tekniska ansvaret vilar på byggrayndigheten. Den avgör vil
ket tekniskt utförande som är ändamålsenligt inom de kostnads-
och kvalitetsramar sora fastställts av statsmakterna ........

Byggnadsprogrammet utgör underlag för projekteringen. I detta
skede sker samrådet mellan byggrayndigheten och den brukande
myndigheten i ett eller flera steg. Projektgruppen förbereder
myndighetens ställningstagande. Den ges också en fortlöpande
redovisning från byggmyndighetens sida.....

Prop, 1978/79:92

Projektgruppen svarar för att kraven på inredningen formule
ras. Vid större projekt kan detta med fördel ske i arbets
grupper för olika enheter inora myndigheten...... "

I anvisningarna slås fast att det yttersta ansvaret för arbetsmiljön vilar på brukarmyndigheten.

U.5      Den framtida omfattningen av programarbetet

För att kunna bedöma vilken organisation som i framtiden behövs rör  programarbetet ino.-n högskolan är det av intresse att känna till pågående och framför allt planerat programarbete samt aviserat lokalbehov som kan leda till programarbete. I bil. 5 redovisar utredningen därför en sammanställning över det programarbete som f.n. pågår eller planera.;. Utredningen har givetvis inte ingått på nägon gransknin.'- fiv upptjifterna i sammanställningen.

I detta sammanhang bör framhålla. att även on; nybyggnationen minskar detta inte behovei innet..-ii-a -'itt omfattningen av programarbetet också gör det. let i-Iir nämligen allt vanligare att förändringar av utoi Idiiingens innehåll samt undervisningsmetoderna leder ti.'i att befintliga lokaler mäste ändras i sådan omfattning att programarbete blir nödvändigt.

Prop. 1978/79:92 6k

5               UTVÄRDERING AV LOKAL- OCH PROGRAMARBETET

5.1       Inledning - metoder för utvärdering

Utredningen skall enligt sina direktiv göra en utvärdering av LUP-organisationen samt pröva vilka förändringar resultatet av utvärderingen kan ge anledning till. Den byggnadsverksamhet som ägt riam vid universitet och högskolor under LUP-organisationens hittillsvarande verksamhet har varit raycket omfattande. Utredningen har inte funnit det raöjligt att gå igenom alla de byggnadsärenden i vilka LUP-kommittéerna har gjort lokal- och utrustningsprogram. Detta har inte heller ansetts erforderligt rör att fullgöra utredningsuppdraget. Utredningen har valt att studei-.T -stt mindry antal byggnadsobjekt som kan betraktas sora repr.;senta"i.-l va for de senaste årens lokal- och utrustningsprogramarbete. u't rediij nger: li.ar även studerat ett par byggnadsobjekt för vilka byggnadsstyrelsen svarat för programarbetet. Under avsnitt 5.2.2 jåmi.as en översiktlig, sammanfattande redovisning av de synpunkter pä. tii.iekten som iitredningen har inhämtat genom intervjuer raed represeiit.anter för olika parter som har deltagit i planeringsprocessen alltifrån verksamhetsbtskriv-ning till färdig lokal. Utredningen liar på d.-rta sätt försökt bilda sig en uppfattning om hur arbet.ei. ir.ed ä>vssa projekt nar bedrivits och utfallit.

Vid intervjuerna har även allmänna synpunkter på LUP-organisationen, byggnadsstyrelsen och UUH framförts till utredningen. Olika frågor som ligger nära själva LUP-arbetet har också aktualiserats, säsom fastighetstjänst och underhåll av lokaler.

Utredningen har som tidigare nämnts även haft överläggningar med rektorsämbeten och företrädare för lärare och andra anställda samt de studerande vid universitet och högskolor, berörda departement, myndigheter och organisationer. De vid dessa intervjuer och överläggningar framkomna allmänna synpunkterna på LUP-organisationen sammanfattas i detta kapitel under avsnitt 5.3. Avslutningsvis redovisar utredningen sina egna slutsatser pä grundval av objektstudierna, intervjuerna och överläggningarna.

Prop. 1978/79:92 65

5 .2      Objektstudierna

5.2.1     Vilka objekt och varför - arbetsmetodik

Utredningen har granskat följande objekt:

Objekt                                  Programansvarig

1.     Institutionerna för hygien   LUP-kommittén för Lund
och naturvetenskaplig

mikrobiologi i Lund

2.  Humanisthuset i Umeå        LUP-kommittén för Umeå

3.  Universitetsfilialen och    LUP-kommittén för Göteborg lärarhögskolan i Karlstad

I4. Laboratorieblocket vid      LUP-kO!nmittén för Stockholm karolinska institutet, Stockholm

5.     Institutionen för mark-     LUP-kommittén för jordbru-
vetenskap, lantbriikshög-    kets högskolor

skolan, Ultuna

6.  Livsmedelsverket, Uppsala   byggnadsstyrelsen

7.  Statens väg- och trafik-    byggnadsstyrelsen institut, Linköping

Objekten har en geografisk spridning vilket innebär att olika LUP-kommittéer svarat för programmeringen inom högskoleområdet. Eftersom LUP-kommittén för jordbrukets högskolor omfattas av utredningsuppdraget har ett objekt vid dessa högskolor tagits med. De av byggnadsstyrelsen programmerade objekten har tagits med för att om möjligt fä belyst vilka likheter och skillnader som kan förekomma mellan objekt som byggnadsstyrelsen resp. LUP-organisationen programmerat. Både livsmedelsverket och statens väg- och trafikinstitut är omlokaliserade myndigheter som fått nya lokaler och i stor utsträckning ny  utrustning. I likhet med vad som gäller för universitets- och högskoleområdet svarade in.IH för dessa verks utrustningsplanering och upphandling. Dessa båda verk har valts ut därför att de i likhet med universitet och högskolor bedriver forskning.

Prop. 1978/79:92 66

vid båda verken finns det laboratorier och statens väg- och trafikinstitut förfogar dessutom över provningsanläggningar,

I bil. 2 beskrivs planering och genomförande för de olika objekten på grundval av dels de handlingar som olika m.vndigheter förfogar över dels de muntliga upplysningar som utredningen har inhämtat vid överläggningar och intervjuer med handläggare.

5,2.2     Sammanfattning

I det följande lämnas i sammanfattningens form en redovisning av dels olika sakuppgifter ora de studerande objekten dels synpunkter på vissa för utredningsarbetet särskilt intressanta frågor som har kommit fram vid de intervjuer utredningen haft med personer som varit engagerade i de olika byggnadsobjekten.

Samtliga studerande objekt har i huvudsak planerats och färdigställts under LUP-organisationens verksamhetstid. Det gäller statliga lokaler för undervisning, forskning, förvaltning och utvecklingsarbete. Lokalerna har i sin helhet finansierats över statsbudgeten med särskilda anslag för resp, byggnadsverksamhet, inredning samt utrustning. LUP-organisationen har programmerat fem objekt, varav LUP-kommittén för jordbrukets högskolor ett, och byggnadsstyrelsen t-j-å objekt. UUH har svarat för utrustningsprogram för tvä objekt och för upphandling till samtliga objekt. Byggnadsstyrelsen har svarat för projektering, inredning och byggande av samtliga objekt. Tidsåtgången har varierat för objekten och för två av objekten har processen varit extremt lång. I fråga om markvetenskap vid Ultuna berodde den långa behandlingstiden i vederbörande departement enligt uppgift på att man avvaktade beslut i lokaliseringsfrågan för veterinärhögskolan. Även för hygien och naturvetenskaplig mikrobiologi i Lund var behandlingstiden läng i vederbörande departement. De totala kostnadsramarna för de olika objekten justerades i allmänhet varje år vid redovisningen för riksdagen. I de flesta fall berodde kostnadsökningarna på prisomräkningar. Oavsett vilken myndighet som har varit programansvarig har Kungl. Maj:ts

Prop. 1978/79:92 67

projekteringsbeslut med ett undantag inneburit en reducering av totalytan vilket lett till omprogrammering.

I de fall LUP-organisationen svarat för nrogrammering har det inte gjords nägon formell skil.lnad mellan verksamhetsbe.skri v-ning och programarbete utan det har v.arit en tämligen integrerad verksamhet. I stort sett anses programarbetet ha gätt bra men brukarna framhåller oberoende av varandra några problem i Sammanhanget, Genomgående hävdas att eftersom det. ar bi-ukarna av lokalerna som "kan" den verksamliet som skall bedrivas dar så kan de också bäst avgör-a de kvantitativa och kvalitativa behoven. Därför bor brukarnas synpunkter få väga tungt i såv.äl programmering som projektering så att den verksamliet för vilken lokalerna byggs kan bedrivas ändamålsenligt och effektivt, I samtliga fall hävdas att medverkan i programarbetet är mycket tidsödande vilket förstärks av att handläggningsordningen,.som innebär dubbel prövning av regeringen, i regel medför omprogram-mering. I vissa fall har t,o,m., dubbel oi:programjnering förekommit. I sammanhanget påt.alas att de lång.a behandlingstiderna innebär att förutsättningarna for lokalutnyttjandeL ibland hinner förändras p.g.a. att institutionen (motsvarande) får ny verksamhetsinriktning. Detta förhållande anses tala för att lokallösningarna måste göras flexibla och beslut kunna fattas snabbare.

Beträffande projekteringsfasen anförs från brukarna att det ibland kan vara oklart för dera var huvudansvaret för arbetet legat någonstans. Den enskilda institutionen (motsvarande) får samtidigt ha att göra med byggnadsstyrelsens projektledning ocb anlitade arkitekter, UUH och leverantörer av utrustning samt byggnadsstyrelsens inredningssektion. 1 ett flertal objekt har brukarna under projekteringen varit starkt kritiska till arkitektförslagen och anser sig ha fått arbeta hårt för att få till stånd ändringar. De projektansvariga framhåller att brukarna inte alltid beaktar kostnadsmässiga och andra förutsättningar under vilka projekteringen bedrivs.

Prop. 1978/79:92 68

Utrustningsprogrammcringen och i allmänhet även upphandlingen av utrustning är det led i processen som brukarna är mest nöjda med i samtliga objekt. Det påpekas att enstaka misstag i upphandlingen förekommit men att det i stort sett har fungerat bra och att utrustning funnits på plats vid inflyttningen.

Programmeringen och planeringen av inredningen kritiseras däremot genomgående av br-ukarna som anser sig ha haft for litet inflytande över detta led, vilket oftast lett till otillfredsställande resultat.

Byggandet av lokalerna har br-ukare och projekterare inte kommenterat men däremot anser ett flertal brukare att det brister i funktionskontrollen av lokalerna oeh att påtalade brister och driftfel inre åtgärdas av byggnadsstyrelsen. Detta innebär även att-återföringen av erfarenheter till 'nyggnadsstyrelsen blir brist rällig.

De synpunkter på medbesti-JRiraande och kontinuitet i processen m.m, som brukarn.1 av de studerade objekten har fört fram överensstämmer raed de allmänna synpunkter som redovisas i avsnitt 5.3.

5 . 3       A3 Imä.nna synpunkter på LUP-organisationen

5.3.1      Inledning

I det följande redovisar utredningen all.Ti.änna synpunkter pä den nuvaranfle L'UP'--organis&t i onen Tn.m. som knr.mit fram vid objektstudierna, överläggningarna och int.ervjuerna. Redovisningen baserar sig således inte på någon skriftlig enkät utan är en sammanställning grundad på yttranden vid samtal med utredningen. Utredningen redovisar endast synpunkter som är relevanta vid en bedömning av LUP-organisationen eller sora ett större antal företrädare haft synpunkter på. Tyngdpunkten har därvid lagts vid LUP-kommittéernas huvuduppgift som organ för programmering, planering och prioritering. Utredningen redovisar även de synpunkter som framförts pä handläggningen av LUP-ärenden pä central nivå och dess inverkan pä LUP-kommittéernas arbete.

Prop. 1978/79:92 69

5.3.2         Ansvaret för programmering av lokaler

Nästan samtliga som yttrat sig i frågan anser att det har varit värdefullt med ett särskilt programorgan inom universitets- och högskolesektorn. Läroanstalterna anser i allmänhet att LUP-organisationens tillkomst innebar ett bättre och varaktigare inflytande över lokal- och utrustningsplaneringen. De enstaka röster som är kritiska mot systeraet raed en särskild LUP-organisation anser, att programarbetet i stället borde ha skötts av läroanstalterna själva i direkt samarbete med byggnadsstyrelsen. Dessa kritiker upplever LUP-organisationen, när det gäller programmering, sora en onödig mellaninstans mellan nyttjare och projekterare/byggare. Byggnadsstyrelsen anser att styrelsen bör svara för programarbetet på grundval av verksamhetsbeskrivningar från nyttjarna,

5.3.3        LUP-organisationen

LUP-organisationen i sin helhet har av flertalet bedömts i stort sett vara en nyttig och värdefull institution under ett skede av stark expansion inom universitets- och högskoleväsendet. I fråga ora LUP-kommittéerna har framhållits att representanterna för de centrala verken, främst UUH och byggnadsstyrelsen, tillfört kommittéerna kunskaper och erfarenheter som bidragit till att programmen blivit väl underbyggda och realistiska. Personal- och studeranderepresentanterna har starkt understrukit svårigheten att inom LUP-koramittéernas ram genomföra en verklig prograragranskning. Pä orter där nybyggnadsverksamheten varit jämförelsevis begränsad har LUP-komraittén fått svara för programmering inför omdisposition inom befintliga lokaler på samma ort samt provisoriska lokallösningar genom förhyrningar o.d. Koramittéerna anses därvid ha fyllt en viktig funktion. De enstaka kritiska synpunkter som har framförts till utredningen riktar sig emot dels att kommittéerna inte alltid anses ha gett läroanstalterna den service dessa anser sig vara berättigade till dels att LUP-koramittéerna, i jämförelse raed LUP-kommittén för jordbrukets högskolor, haft sämre kontakter med sitt depar-

Prop. 1978/79:92 70

tement, vilket lett till onödiga omprogrammeringar. Några bedömare anser även att LUP-koramittéerna inte är tillräckligt kritiska i granskningen av brukarnas programförslag.

LUP-sekretariatet får nästiin uteslutande goda vitsord och dess erfarenheten och kunskaper bedöms som synnerligen värdefulla för läroanstalterna och LUP-arbetet.

När det gäller LUP-nämnden är flertalet bedömare däremot mer kritiska, även om några framhåller att verksamheten blivit bättre under senare år. Nämnden upplevs inte som lika angelägen som kommittéerna och dess normgivande uppgifter anses av mänga kunna upphöra, eftersom det mesta numera anses vara normerat. Andra raenar däremot att den normgivande verksamheten varit för begränsad ooh att näranden varit för svag i prioriteringsarbetet. De som är mer positiva till LUP-nämnden framhåller att nämnden är ett bra samarbetsorgan för de berörda centrala verken där utbildningens och forskningens företrädare kan framföra och diskutera dessa verksamheters speciella krav med representanter för byggnadsstyrelsen och UUH. Det som uppskattas genomgående mest i näranden är dess särskilda expertgrupper, framför allt djurhusgruppen och funktionsgruppen.

LUP-kommittén för jordbrukets högskolor berör ett mindre antal intressenter och antalet intervjuer har därför varit begränsat. Let nära samarbetet mellan kommittén och jordbrukets högskolor och dess olika institutioner har bedömts övervägande positivt men nackdelar anses ha framträtt när det gäller prioritering och granskning av institutionernas förslag.

5.3.1)     Handläggningsordningen

Den gällande handläggningsordningen för byggnadsärenden frän är 1968 möter genomgående kritik på alla nivåer. Den anses bl.a. vara omständlig, tidsfördröjande och förorsaka onödigt arbete på programmeringsstadiet. Ett flertal bedömare anser att den nuvarande ordningen präglas av för mycket överlämnandemetodik.

Prop. 1978/79:92 71

Den dubbla prövningen av regeringen leder oftast till omprogram-mering, vilket är arbets- och tidsödande. Allmänt avses att det tar för lång tid att få fram beslut ora projektering. Olika bedömare framhåller det önskvärda i att ett förenklat förfarande kommer till stånd,

5.3.5         Uppdelningen på lokaler - utrustning - inredning

Ett flertal institutioner (motsvarande) sora fått nya lokaler anser att uppdelningen av handläggningen på lokaler, utrustning resp. inredning skapar svårigheter. En av anledningarna är att gränsdragningen inte upplevs som rationell. Det anses vara svårt att dra klara gränser mellan de tre delarna i byggnadsplaneringen. Man anser att det även i tidshänseende bör planeras mer samlat än vad.som är fallet f.n,, så att den nuvarande bristande samordningen kan upphöra. En bättre samplanering skulle skapa större möjligheter att väga de olika delarnas kostnader mot varandra. Ett flertal anser även att de s.k. sekundärytorna bör tas med i lokalprogrammet från början och således få samma behandling som de primära programytorna.

5.3.6         Inredningsfrågor

Byggnadsstyrelsen möter kritik frän nyttjarna för sin handläggning av inredningsfrägor. De anser bl.a. att byggnadsstyrelsen har för höga administrationskostnader, som debiteras nyttjarna, och att nyttjarna har för litet inflytande i dessa frägor, både absolut och i förhällande till lokal- och utrustningsfrågorna. Vissa framhåller att det går att komma överens om inredningens funktion men inte om dess kvalitet. Nyttjarna skulle i större utsträckning vilja kunna väga in inredningskostnaderna mot såväl andra investeringskostnader som mot driftkostnader för skötseln. Det hävdas att arbetsmiljöaspekterna måste beaktas mer i fortsättningen ifråga om inredningen.

Prop. 1978/79:92 2

5.3.7     Ersättnings- och kompletteringsanskaffning av utrustning och inredning

Synpunkterna är delade när det gäller forinerna för anskaffning av utrustning. De flesta anser att den nuvarande ordningen fungerar tillfredsställande men det finns de sora menar att medel för ersättningsanskaffning av utrustning bör tas upp i vederbörande myndighets petita och F»tt anslaget sedan skall fördelas på lokal eller regional nivå.

Samtliga bedömare är av den åsikten att UUH gör ett gott arbete med ersättningsanskaffningen och att det lokala inflytandet i dessa frågor är tillfredsställande. Vissa institutioner raenar dock att de själva har större teknisk kompetens än UUH ifråga om vilka fabrikat som skall upphandlas.

De sora yttrat sig om ersättningsanskaffning av inredning kritiserar den nuvarande ordningen som upplevs som opraktisk och centralstyrd. Uppdelningen av inredningen på planmässig anskaffning via anslaget till UHÄ:s disposition resp. anskaffning vid omdisposition via byggnadsstyrelsen anses av några som mindre meningsfull och mogen att avskaffa,

5.3,8     Kontinuiteten

Ett flertal bedömare anser att det är önskvärt med så stor kontinuitet som möjligt under hela processen från vei-ksarahetsbeskriv-ning t.o.m. byggande och funktionskontroll. Därmed avses att brukare, programmerare och projekterare skall kunna, följa ett lokalärende under hela processen eller i vart fall mer kontinuerligt än vad som sker F.nj   Den nuvarande ordningen upplevs av olika parter sora otillfredsställande i så raotto att det uppstå.r glapp och skarvar raellan de olika leden i processen. LUP-koramittéernas sekreerare är sällan med vid utformningen av verksamhetsbeskrivningen på institutionsnivå och får därmed inte på ett tidigt stadium kännedom om för vilken verksarahet programmeringen skall ske. Brukarna samarbetar f.n. först med LUP-kommittén

Prop. 1978/79:92 73

i programmeringen. När denna är avslutad och projekteringen inleds med byggnadsstyrelsen och dess konsulter får man, ofta utan vidare medverkan frän LUP-koirimittén, ånyo ta upp verksamhetsaspekter och funktionskrav. Byggmyndigheten å andra sidan går miste om de överväganden som har gjorts under programarbetet, och det skulle underlätta för denna om man kunde komma in på ett tidigare stadiim; i processen, I det sammanhanget har framhållits att ett sätt att lösa problemet är att byggmyndighe-ten får ansvaret även för programmeringen inom universitets-och högskoleområdet.

Några hävdar att funktionskontrollen av de nya lokalerna ibland är bristfällig och att påtalade brister inte åtgärdas. Från flera håll påpekas att genom att byggnadsstyrelsens projektledning släpper ifrån sig ansvaret till den regionala byggnadsförvaltningen pä ett tidigt stadium går byggnadsstyrelsen miste om värdefull återföring av kunskap om hur olika led i processen funktionsmässigt fallit ut. Därtill kommer att projektledning och konsulter skiftar även mellan likartade byggnadsobjekt.

5.3.9     Medbestämmande

Under senare år har olika personalgrupper och studerande vid universitet och högskolor fått större möjligheter att utöva medbestämmande ifråga om den egna arbetsmiljön. Utredningen har i avsnitten li. 3 - l).l4 redovisat gällande bestämmelser inom detta område. Dessa är dock av sent datum och har således inte alla varit i kraft under den tid då flertalet av de objekt som utredningen har studerat har planerats och färdigställts. De anställda och de studerande har sedan år I969, som ett led i försöksverksaiTihet med nya samarbetsformer, haft företrädare i både LUP-nämnden och LUP-kommittéerna. (avsnitt 2.1.2)

En av mänga omfattad åsikt är att arbetstagarrepresentationen i LUP-kommittéerna bör utökas till tre ledamöter sä att samtliga tre stora hu'/ii.iorgani3ationer kan medverka i samtliga kommittéer. Andra hävdar att man åtminstone bör tillse att

Prop. 1978/79:92 7i)

lärarna ges en fast representation i kommittéerna. Arbetstagarorganisationerna delar f.n, på platserna i de olika koramittéerna.

På orter med mänga läroanstalter, friimför allt i Stockholm och Göteborg, upplevs det sora svårt för i första hand studeranderepresentanterna att kunna svara för intressebevakningen. Den förhållandevis snabba omsättningen av studeranderepresentanter utgör därvid också en svårighet men detta senare förhållande är inte kännetecknande enbart för LUP-organisationen utan är av generell karaktär. De anställda och de studerande betraktar i allmänhet sin representation i LUP-organen som viktig för deras möjligheter att utöva sitt medbestämmande. De betonar dock svärigheten för sina representanter att hinna sätta sig in i de ärenden sora behandlas i LUP-Kominittéerna,

När det gäller medbestäirunande på det lokala planet, berörd institution (motsvarande), har samarbetet organiserats på olika sätt beroende på byggnadsobjektets karaktär och storlek, Inora universitets- och högskoleområdet har institutionsstyrelse eller sä.i— skild arbetsgrupp i allmänhet svarat för institutionens ställningstaganden. I dessa frägor finns i regel de olika vid institutionen verksamma grupperna representerade. Tidigare har dock i flera fall institutionsföreståndare och ämnesföreträdare ensamma representerat institutionen i kontakter med LUP-kommitté och byggnadsstyrelsen. Under senare år har dock raedbestäramandet reglerats och därmed har inflytandemöjligheterna förbättrats. Det anses även ha medfört att byggnadsstyrelsen tvingats ta större hänsyn till personalens önskemål. Utanför universitets- och hög-skoleorarädet har företagsnämnd eller utskott ur denna samt sk.ydds-kommitté varit forum för personalinflytandet i lokal- och utrustningsfrågor, särskilt vid nybyggnad, I vissa fall har dock inte alla frågor behandlats i samrädsorganet, utan de har avgjorts direkt mellan institutionschef och berörd myndighet.

Prop. 1978/79:92 75

Från flertalet håll har påtalats att även om personalen har formella möjligheter till medbestämmande saknar man ofta kunskap om såväl planerings- som byggprocessen inom det statliga området som detta områdes speciella arbetsteknik, nomenklatur och arbetsraaterial, framför allt ritningar. Denna bristande kunskap och erfarenhet finns även inom de enskilda myndigheternas administration och förvaltning, eftersom flertalet inte har haft anledning att befatta sig med byggnadsärenden. Detta för~ hållande försvårar kommunikationen raed myndigheter och arkitekter samt försvagar påverkningsraöjligheherna.

Ett annat hinder för att utöva inflytande är tidsfaktorn. Man anser sig dels ofta få alldeles för kort tid till att ta ställning till ändringsförslag och liknande under projekteringsstadiet dels inte ha tid att vara frånvarande frän det ordinarie arbetet sä raycket sora krävs för inlärning, samråd och forraulering av önskemål. Från olika håll hävdas att möjligheterna till medbestämmande och påverkan varierar mellan frågor rörande lokaler, utrustning och inredning. Brukarna hävdar i allmänhet att man får stort gehör för sina synpunkter i utrustningsfrågor och minst i inredningsfrågor. Dä den senare frägan berör samtliga anställda som är verksamma inom en institution (motsvarande) och dessutom är viktig ur arbetsrailjösynpunkt är man missnöjd raed att det lokala inflytandet är sä litet.

5-3.10    Samarbetet inom lokal- och utrustningsomrädet

Samarbetet pä och mellan olika nivåer inora organisationen för lokal- och utrustningsfrågor berörs av samtliga sora gett synpunkter till utredningen, I den föregående redovisningen har samarbetsfrägor redan berörts vid flera tillfällen men det finns anledning att också behandla dessa i ett särskilt avsnitt.

Den nuvarande organisationen är splittrad sä till vida att olika myndigheter svarar för olika delar när en byggnad skall uppföras. Inom universitets- och högskoleområdet svarar LUP-organisationen för programmering, UUH för utrustning och bygg-

Prop. 1978/79:92 76

nadsstyrelsen för projektering, byggande och inredning. Därtill kommer att byggnadsstyrelsen anlitar konsulter av olika slag och att den regionala byggnadsförvaltningen ansvarar för byggnadet. En sådan organisationsbild ställer stora krav på att samarbetet fungerar, vilket har stått klart från första början, UHÄ (tidigare UKÄ), UUH och byggnadsstyrelsen är därför representerade i LUP-kommittéerna och i LUP-nämnden och UHÄ är representerat i UUH;s styrelse. Numera ingår även LUP-nämndens ordförande i styrelsen för byggnadsstyrelsen. Det har franhållits att dessa arrangemang är orsaken till att samarbetet på verksnivå centralt har fungerat tillfredsställande. Från de berörda verken själva och från LUP-kommittéerna framhålls värdet av att ha övriga verk med i LUP-nämnden och representanter för byggnadsstyrelsen och UUH i LUP-kommittéerna, Flera bedömare anser däremot att statskontorets medverkan inte längre är lika motiverad,

Nyttjarna, företrädesvis på institutionsnivå, framhåller att den nuvarande ordningen är besvärande, eftersom man är osäker om vilken av myndigheterna som är ansvarig för olika frågor. När det gäller projektering och inredning är man ofta osäker om ansvarsfördelningen mellan byggnadsstyrelsen och arkitekterna och i fråga om byggnads frågor om byggnadsstyrelsen centralt eller regionalt är ansvarig.

De läroanstalter och myndigheter sora utredningen har besökt har olika erfarenheter och värderingar av samarbetet med var och en av myndigheterna. 3oiri utredningen redovisat i avsnitt 5.3.3 är man inom universitets- och högskoleområdet i allmänhet nöjda raed LUP-kommittéernas arbete. 'JUK får genomgående positiva omdömen ifråga om såväl planering som upph.andling. Det senare omdömet delas även av de verk för vilka UUH svarat for utrustningsfrågorna. När det däremot gäller erfarenheterna av byggnadsstyrelsen är kommentarerna med enstaka undantag kritiska. Den kritik som fram-först avser inte samarbetet med enskilda tjänstemän utan det är byggnadsstyrelsen som verk som man upplever sora svårt att påverka och få beslut ifrån. Omdömena gäller såväl byggnadsstyrelsen som de konsulter byggnadsstyrelsen anlitat. I flertalet fall

Prop. 1978/79:92        yt

görs ingen skillnad mellan byggnadsstyrelsen och dessa konsulter, vilket bottnar i en osäkerhet om vem son; ytterst .-ir ansvarig. Vad man i allmänhet vänder sig emot är .att synpunkter och önskemål beaktas i   för liten utsträckning eller inte åtgärdas alls. Beträffande programmeringsstadiet, i de   fall b;yggnads-styrelsen svarar för detta, och projekteringsstadiet fraiiihålls att det är svårt att få ändringar till stånd i ett ursprungligt, förslag. Detta är särskilt besvärande när dessa stadier i processen-tar lång tid, eftersom förutsättningarn.a i'ör  den verks.amliet som skall bedrivas i lokalerna kan hinna förändras under den tiden. Man efterlyser större flexiVii litet under- pro.iekteringen, Byggnadsstyrelsen anses över lag ha störr-e kompetens i fråga on förvaltningslokaler än för de speciella lokaler som de fiesta högre läroanstalter och vissa verk har.

Ett antal bedömare ifrågasätter ora byggnadsstyrelsens interna organisation är den mest lämpade för  .ändamålet.

5.3.11    Övriga frågor

I saraband med att utredni.igen haft öv.-rlåggriifigar ocli intoi-vjuer rörande den hittillsvarande I.Ui-organis.at innen har inari från skilda läroanstalter aktualiserat några närliggande frågor, [jeri första av dessa är fastighetstjänsten där ett antal högskolor önskar föra över ansvaret för underhåll, fa.stighetstjänst och viss-a andra lokalfrågor från byggnadsstyrelsen till läroanstalten. Man anser sig ha möjligheter att sköta dessa t'r.ior  bättre än byggn.adssty-relsen. På en läroanstalt har man däremot överlåtit dessa uppgifter på byggnadsstyrelsen.

Den andra frågan sora har tagits upp av några läroanstalter är NUU. Det frajiihåils att dess verksamhet är viktig för den medicinska utbildningen men att - till skillnad frän LUP-organisationen - läroanstalterna saknar inflytande inom NUU och att den kliniska delen av utbildningen blir lidande på detta. Även ora uppgörelser kan träffas med sjukvårdshuvudmannen i dessa frågor kan NUU förhindra att besluten genomförs. Läro-

7 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 92

Prop. 1978/79:92 i

anstalterna borde därför ges möjlighet att kunna p)åverka även NUU:s verksamhet. Flera läroanstalter har även gjort gäl.lande att de frågor som NUU handlägger skulle kunna föras över till LUP-organisationen.

Den nuvarande uppdelningen av utrustningsanskaffning på klinisk utrustning via NUU och pre-klinisk via LUP-kommittéerna anses otillfredsställande,

5.1)       Utvärderingens resultat

I förevarande avsnitt ger utredningen sin egen bedömning av LUP-organisationens verksamhet på grundval av i det föregående redovisat material om verksamheten, de objekt som studerats och synpunkterna på dessa samt de allmänna synpunkter s.om kominit fram vid överläggningar och intervjuer. Utredningen hegränsar med hänsyn till sina direktiv de egna synpunkterna till att omfatta endast själva LUP-organisationen och den handläggningsordning inom vilken organisationen har verkat. I fråga om de övriga synpunkter och åsikter som kommit fram under utredniiigsarbet.et nöjer sig utredningen med len redovisning av dessa som gjorts i det föregående.

Som helhet har LUP-organisationen (LUP-kommittéer, LUP-sekretariatet, LUP-nämnden och dess expertgrupper) inneburit en betydelsefull förstärkning av de ordinarie administrativa och tekniska resurserna under en period av stark utbyggnad av högre utbildning och forskning. LUP-organisationen har inom universitets- och högskoleväsendet med gott resultat genomfört arbetsuppgifter som eljest skulle ha fullgjorts av förvaltningsorganen inom universitets- och högskoleväsendet och av byggnadsstyrelsen och UUH. I ett skede av stark expansion har LUP-organisationen verkat sammanhållande och normerande samt verkat för effektivitet och rationellt resursutnyttjande. Även om det egentliga programarbetet i stor utsträckning har utförts i arbetsgrupper med institutionsrepresentanter och andra företrädare för brukarna har prograraför-slagen - genora att de på olika stadier i arbetet granskats i

Prop. 1978/79:92 79

LUP-kommitté med dess representanter för berörda centrala verk - i stort sett kunnat läggas på en kostnads- och kvali-tetsmässigt realistisk grund.

Efter tillkomsten av representanter för personal- och studerandeorganisationer i LUP-nämnden och LUP-kommittéerna har dessa representanter haft möjligheter att se till att personalens och de studerandes synpunkter vederbörligen prövats.

De starka kontakterna mellan LUP-kommittéerna och LUP-nämnden har skapat förutsättningar för enhetliga bedömningar i fråga om lokalernas utformning och kvalitet. Samarbetet mellan LUP-organisationen och byggnadsstyrelsen har, bl.a. genom att byggnadsstyrelsen är representerad, i såväl LUP-kommittéerna som i LUP-nämnden, varit nära och i stort sett fungerat bra. Arbetssättet har varierat raellan olika orter. Det synes ha varit till fördel om byggnadsstyrelsen engagerat sig i programarbetet på ett tidigt stadium.

Samarbetet mellan LUP-organisationen och UUH har fungerat m.ycket tillfredsställande i fråga om såväl programarbete som arbete med ersättningsanskaffning av utrustning. Samarbetet mellan LUP-organisationen och UKÄ/UHÄ har blivit mer omfattande under årens lopp Och det har under senare år underlättats av att universitetskanslern varit ordförande i LUP7nämnden,

LUP-sekretariatet har haft goda kontakter med läroanstalter och andra myndigheter. Deras placering i en central, förhållandevis liten enhet har skapat förutsättningar för en enhetlig programverksamhet med god återföring och utbyte av erfarenheter. Genom åren har sekretariatet förvärvat en värdefull erfarenhet och kompetens inom sitt sakområde. Det har även tagits i anspråk för andra programuppgifter inom det statliga området. Dessa resultat har uppnåtts till en förhållandevis liten kostnad.

Utredningen finner således att LUP-organisationen väl fyllt sin uppgift. Detta innebär inte att uredningen anser sig kunna bedöma

Prop. 1978/79:92 80

om resultatet av programarbetet blivit bättre när det handhafts av LUP-kommittéerna än om det skulle ha handhafts av byggnadsstyrelsen. Utredningen anser sig dock ha fog för att hävda att lokal- och utrustningsprogrammeringens nära anknytning till universitet och högskolor inneburit god.a förutsättningar för att funktionskraven kunnat göra sig gällande och tillgodoses så bra som möjligt i programarbetet. Detta har i sin tur medfört att programarbetet mötts av förtroende från universitet och högskolor.

Utredningen kan inte heller på grundval av det materi,al den tagit fram. dra några slutsatser om hur kostnaderna för byggnads-objekten påverkats av att ha programmerats av den ena eller den andra myndigheten. Det är likaså svårt att säga hur LUP-organisationen kunnat påverka tidplanerna. De objekt i utvärderingen som byggnadsstyrelsen programmerat har varit tidsbundna genom riksdagsbeslut.

Vid en värdering av LUP-organisationens verksamhet är det naturligt att beröra den handläggningsordning för byggnadsärenden sora varit gällande under den period som utvärderingen omfattar. Som framgår av redovisningen i det föregående föreligger pä olika håll stark.a önskemål om en förenklad ordnin.g som leder till snabbare beslut och att omprograramering undviks. Kritiken mot denna ordning från nyttjarna drabbar ofta LUP-kommittéerna, eftersom det år dessa som får svara för att en omprograramering kommer till stånd. Mot denna bakgrund finner utredningen det motiverat att kortfattat ge sina egna synpunkter pä Jen handläggningsordning inom vilken LUP-organisationen svarar för ett betydelsefullt led.

Handläggningsprocessen är enligt utredningens bestämda uppfattning för läng och omständlig och det finns brister i fråga om kontinuitet och kontakter mellan par-terna. Gällande ordning motsvarar inte nyttjarnas krav och det omfattande arbetet med omprograramering efter förhållandevis marginella prutningar är oekonomiskt och tidsfördröjande. Ur planeringssynpunkt kan det

Prop. 1978/79:92 81

ifrågasättas ora planeringen av lokaler och utrustning skall äga rum tidsmässigt och organisatoriskt skilt frän övrig resursplanering vid läroanstalterna. Kritiken drabbar säledes samtliga nivåer i handläggningen och det är enligt utredningens mening motiverat med en förändring i här berörda avseenden.

Prop. 1978/79:92 82

6               UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

6. 1       Allmänna s.ynpunkter

Innan utredningen gär in på lokal- och utrustningsplaneringen inora den nya högskolan vill utredningen framhålla vissa allmänna synpunkter på arbets- och ansvarsfördelningen när det gäller byggnadsärenden inora den civila statsförvaltningen.

En av byggnadsstyrelsens h-avuduppgifter är att förse civila statliga myndigheter med lokaler genom byggande, köp eller förhyrning. Vid bedömning av lokalförsörjningsfrågor måste byggnadsstyrelsen beakta mänga olika omständigheter, såsom behovet av förnyelse och upprustning av befintligt lokalbestånd, anpassning av lokalbeståndet till utvidgning eller annan förändring av myndigheternas verksamhet, lokaliseringssynpunkter och arbetsmarknadsläget. När det gäller enstaka myndigheter med ett begränsat lokalbestånd är det endast byggnadsstyrelsen som primärt kan väga dessa olika omständigheter mot varandra och ta ställning till prioriteringen mellan olika myndigheters aktuella lokalbehov. Gäller det däremot myndigheter med regional förvaltning och ett omfattande lokal-bestånd säsom rikspolisstyrelsen eller kriminalvårdsstyrelsen måste det såvitt utredningen kan finna i första hand ankomma pä den verksamhetsansvariga myndigheten att svara för den lokalplanering och prioritering som betingas av verksamheten och dess förändringar. Denna prioritering får sedan byggnadsstyrelsen - och i sista hand statsmakterna - väga mot övriga ovan berörda omständigheter av betydelse för prioritering inom den statliga lokalförsörjningen. Vad utredningen hittills anfört gäller lokalplanering i stort, men även i fråga om ett enstaka byggnadsprojekt torde byggnadsstyrelsens primära ansvar och insatser variera. Gäller det myndigheter med ett begränsat lokalbestånd för vilka större ny- eller ombyggnadsprojekt är sällsynta är det ofrånkomligt att byggnadsstyrelsen frän början aktivt bistår dessa myndigheter för att fä fram verksamhetsbeskrivningar och lokalförteckningar. Är

Prop. 1978/79:92 83

det däremot fräga om  myndigheter med ett stort lokalbestånd med ständigt pågående ny-, tiH-och ombyggnader, finns undei— lag för en fast organisation för lokalärenden vid varje sådan myndighet. Behovet av en sådan organisation är större ju mer specialiserad myndighetens verksamhet är. I anslutning härtill vill utredningen erinra om den betydelsefulla roll som nyttjarmyndigheten och lokalbrukarna enligt utredningens mening har vid handläggning av byggnadsärenden.

Nyttjaren är normalt den enda myndigheten som har sådan kännedom om den verksamhet som skall bedrivas i de nya lokalerna att den kan väga alternativ med olika tekniska utföranden och olika kostnader mot varandra. Med kostnader avses dä inte enbart  investeringskostnader utan även kostnader för den löpande driften. Lokalbrukarna har det direkta intresset av att nya lokaler blir så ändamålsenliga som möjligt. Hos lokalbrukarna finns sådana kunskaper om och erfarenheter av verksamheten att deras medverkan i byggprocessens olika etapper synes nödvändig för ett gott resultat. Lokalbrtikarna har ocksä förutsättningar att korrekt ange de krav som bör ställas med hänsyn till arbetarskydd och arbetsmiljö.

I detta sammanhang vill utredningen erinra ora att statens arbetsmiljönämnd i sina riktlinjer för skyddsarbetet i statlig tjänst (avsnitt 1).!)) slagit fast att det. yttersta ansvaret för arbetsmiljön vilar på nyttjarmyndigheten. Vidare bör beaktas det inflytande som medbestämmandelagstiftningen tillförsäkrar arbetstagare i lokalärenden. Nyttjarmyndigheten måste tillförsäkras ett motsvarande inflytande, i den mån arbetstagarnas förhandlingsrätt i lokalärenden koramer att gälla mot den myndighet som lokalbrukarna tillhör.

Mot denna bakgrund har utredningen vid utformning av sitt förslag sett lokalbrukarna som den viktigaste instansen i byggprocessen. Bristande förmåga hos brukarna att överföra verksamhetskrav i verksamhetsbeskrivning samt programarbete och ritnings-granskning föranleder dock krav på utbildning och information.

Prop. 1978/79:92 UU

Byggnadsstyrelsen skall med sina speciella kunskaper och vida erfarenheter bistå nyttjarmyndigheten och lokalbrukarna i deras arbete och överta ansvaret för de delar av byggprocessen som - om detta ansvar låg kvar hos nyttjaren -skulle kräva att denna myndighet tillfördes personalresurser med annan kompetens än vad som behövs för den ordinarie verksamheten. Lokalbrukarna bör inte uppleva byggnadsstyrelsen som en motpart utan som en servicemyndighet vars mål är att inom ramen för fastställda normer och gängse standard ge brukarna så bra lokaler som möjligt. Att utredningen så starkt betonar nyttjarrayndighetens och lokalbrukarnas ansvar innebär alltsä inte att utredningen raenar att byggnadsstyrelsens allmänna ansvar för att statliga civila myndigheter har ändamålsenliga lokaler skall minska. En klarare ansvarsfördelning mellan nyttjare/brukare och byggnadsstyrelsen bör emellertid innebära ökade förutsättningar för ett gott resultat av deras samarbete, dvs. att de nya ."■ okalerna skall vara så väl anpassade till brukarnas behov sora möjligt.

Vad utredningen här anfört ora betydelsen av brukarnas insatser har vunnit stöd vid utredningens studium av olika byggnadsprojekt. I ett fall - nybyggnad för statens väg- och trafikinstitut - inrättade nyttjarmyndigheten en arbetsgrupp som leddes av en tidigare verkschef och i vilken ingick representanter för bl.a. personalen. Resultatet av denna arbetsgrupps samarbete med byggn.adsstyrelsen blev enligt samstämmiga uppgifter från verket bra ur lokalplaneringssynpunkt. De erinringar som framfördes mot de nya lokalerna gällde mest liyggnadstekniska lösningar. I ett annat fall - nybyggnad för statens livsmedelsverk - framhölls från verksledningens sida att det efteråt framstått som en brist att verket saknat egen kompetens som kunnat göra det möjligt för verket att bättre hävda sina synpunkter vid diskussionerna med byggnadsstyrelsen.

Hur de behov som sålunda framkommit skall lösas i allmänhet inom statsförvaltningen ankommer det inte på utredningen att

Prop. 1978/79:92 85

pröva. Vad angår högskoleområdet föreligger emellertid speciella anledningar och möjligheter att tillförsäkra nyttjarmyndigheten en sådan organisation att det inom detta omräde kommer att finnas tillräcklig kompetens för att säkerställa ett fullgott underlag för olika projekt. Främsta anledningen härtill är att byggnadsverksamheten inom högskoleväsendet kan fortlöpande beräknas få en sådan orafattning att det motiverar upprätthållande inom högskolan av egen kompetens för ändamålet. Därtill kommer att inora högskoleområdet verksamheten förhållandevis ofta ställer speciella krav på lokaler.

5.2       Precisering av utredningens område

Enligt direktiven skall LUP-utredningen i sina överväganden Utgå ifrån att samma principer skall gälla för hela den statliga delen av högskolan och att dessa principer skall vara anpassade till den nya organisation för högskolan sora statsmakterna fattade beslut om år 1975- Som framgår av kap. 2 ligger programansvaret för lokaler för den statliga delen av högskoleutbildningen f.n. i huvudsak på LUP-koirmiittéerna raen i vissa fall pä byggnadsstyrelsen. Detta hänger saraman med den uppdelning av läroanstalterna under olika huvudmän som har varit rådande under den tid som LUP-organisationen har verkat. I den högskoleorganisation som kommer att gälla fr.o.m. den 1 juli 1977 ingår, som redovisas i avsnitt 1).2, befintliga statliga läroanstalter inom utbildningsdepartementets område i någon lokal högskoleenhet och i någon av de sex högskoleregionerna. UHÄ är central förvaltningsmyndighet för högskoleenheterna.

Den statliga delen av högskolan kommer att bestå av följande högskoleenheter inora UHÄ:s ansvarsoraråde: Chalmers tekniska högskola, högskolan för lärarutbildning i Stockholm, högskolorna i Borås, Eskilstuna/Västerås, Falun/Borlänge, Gävle/ Sandviken, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå, Sundsvall/Härnösand. Växjö, Örebro och Östersund, karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm, universiteten i

Prop. 1978/79:92 86

Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå och Linköping. Läroanstalterna inom det konstnärliga utbildningsområdet i Stockholm ingår också i den nya högskolan. Den lokala organisationen av detta utbildningsområde är emellertid ännu inte fastlagd. I förhållande till nuläget kommer antalet utbildningsvägar under UHÄ att vara betydligt fler och vara fördelade på ett större antal orter. Eftersom såväl lärarutbildningar som olika slag av utbildning inom kultur-och informationsområdena förs in i den nya högskoleorganisationen kommer högskolans lokal- och utrustningsplanering att omfatta mer artskilda utbildningsvägar än tidigare.

Jordbrukets högskolor har f.n. en gemensara central förvaltning och ett rektorsämbete m.m. och har sin huvudsakliga verksamhet förlagd till Ultuna i Uppsala. Verksamheten leds av styrelsen för jordbrukets högskolor sora är direkt underställd jordbruksdepartementet. Fr.o.m. den 1 juli 1977 bildar jordbrukets högskolor en högskoleenhet benämnd Sveriges lantbruksuniversitet (se avsnitt 1).2). Utredningens förslag avser i första hand lokal- och utrustningsfrågor vid de statliga högskoleenheterna under utbildningsdepartementet raen gäller i tillämpliga delar även lantbruksuniversitetet.

6.3       Lokalplanering och prioritering inora den nya hög-
skolan____________________________________

Med lokalplanering avser utredningen i det följande planeringen av lokalbehov för olika ändamål inom högre utbildning och forskning inom den nya högskolan. LUP-organisationen inom utbildningsdepartementets omräde handlägger bl.a. frågor om planering och prioritering av lokalbehov samt disposition av tillgängliga lokaler. Den lokala LUP-kom-mitténs arbete med dessa uppgifter avser samtliga frägor av detta slag inom dess verksamhetsområde medan LUP-nämndens uppgifter i huvudsak begränsas till en prioritering på riksnivå av de behov av nya lokaler som de olika LUP-kommittéer-" na anmäler. Handläggningen av dessa frägor inom LUP-organisationen har skett i nära samverkan med byggnadsstyrelsen och

Prop. 1978/79:92 87

dess regionala organ som har - eller har lätt att skaffa sig - en samlad överblick över lokalbeståndet på de olika orterna. Detta gäller inte bara befintliga statliga lokaler och deras tillstånd utan även läget på hyresmarknaden. Planeringen kan resultera i skilda slag av åtgärder såsom utnyttjande av befintligt lokalbestånd, förhyrning, köp, ny-, till-eller ombyggnader. Den omständigheten att lokalplaneringen och därmed förenad utrustningsplanering f.n. ligger inom LUP-organisationen innebär att de behandlas skilda från övrig resursplanering inom universitet och högskolor. Detta har raedfört att vid behandling av förslag om ökad eller ändrad verksamhet dessa förslags inverkan på lokal- och utrustningsbehov inte alltid beaktats i tillräcklig omfattning.

Även om uppkonmiande lokal- eller utrustningsbehov oftast inte kan tillgodoses omedelbart bör varje förslag om förändring av verksamheten åtföljas av en redovisning av vad förändringen - på kort och läng sikt - kräver i fråga om lokal- och utrustningsresurser. Utredningen anser därför att i framtiden lokalplaneringen bör vara en integrerad del i övrig resursplanering för högre utbildning och forskning och att lokalbehoven bör prövas i samma ordning som gäller för övriga slag av resurser. Detta innebär att högskolemyndigheterna på olika nivåer i fortsättningen bör ta ansvar för lokalplaneringen. När förslag läggs fram om utbyggnad av eller förändring inom den högre utbildningen och forskningen bör de framtida konsekvenserna i fråga om lokaler alltid belysas. Härigenom skapas enligt utredningens uppfattning bättre förutsättningar för att fä en överblick över de totala resursbehoven för olika slag av reformer inora högskoleområdet. Med detta synsätt som grund anser utredningen att lokalplanering, lokalprioritering och lokaldisposition på en ort bör ankorrmia på högskolestyrelsen i samräd med byggnadsstyrelsen och dess regionala organ. Detta bör även på orter med tvä eller flera högskoleenheter gälla för var och en av enheterna. Högskolestyrelserna bör även

Prop. 1978/79:92 88

svara för kontakten med forskningsråden m.fl. och planera för de lokalbehov rådens verksamhet ger upphov till vid högskoleenheterna.

För orter sorn har flera högskoleenheter är det emellertid enligt utredningens raening angeläget att enheterna samråder sinsemellan i lokalplaneringen så att alla möjligheter till sambruk av lokaler tas tillvara. Utredningen vill erinra om att denna samordningsfunktion är en av LUP-kommittéernas huvuduppgifter. Denna uppgift bör upprätthållas av högskolestyrelserna i den nya organisation sora utredningen föreslår. Det bör ankomma på högskoleenheterna själva att tillsammans raed byggnadsstyrelsen komma överens ora formerna för sådant lokalt samråd som avses här. Även med företrädare för den kommunala högskolan på orten bör samräd ske i syfte att utröna möjligheterna till sambruk av lokaler. Sararåd kan även bli aktuellt med myndigheter utanför högskoleväsendet.

Högskolestyrelses lokalplanering bör redovisas i den årliga petitan. Refiovisningen bör avse såväl sådana objekt sora senare komraer att underställas regeringen som den beräknade omfattningen av sådana mindre byggnadsföretag som byggnadsstyrelsen har bemyndigande att besluta om. Till petitan bör fogas en sammanfattning av de aktuella och framtida lokalbehoven med inbördes prioritering och kostnadsuppskattningar.

De lokal- och utrustningsbehov som redovisas kan vara på olika planeringsstadier. Somliga har avancerat sä långt att det finns verksamhetsbeskrivning och kostnadsberäkning. Andra håller på att kartläggas. För dessa anges ändamål och uppskattad kostnad.

Vad angår den regionala nivån i den nya högskoleorganisationen gäller att regionstyrelsen ålagts betydelsefulla uppgifter beträffande den grundläggande utbildningen och dess planering raedan den beträffande forskningen endast har en

Prop. 1978/79:92       89

starkt begränsad uppgift i fräga om forskningssamband med högskoleenheter som saknar egna forskningsresurser. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten av att hålla samman ansvaret för lokalanskaffningen och ansvaret för den aktuella verksamheten, anser utredningen att regionstyrelses yttrande över högskoleenheternas förslag i lokalfrågor i huvudsak bör begränsas till sådana lokaliserings- och dimensioneringsfrägor som har ett direkt samband med den grundläggande högskoleutbildningens planering.

UHÄ bör svara för samordning, lokalisering och riksprioritering. Resultatet av UHÄ:s granskning av högskolestyrelsernas i petita framlagda investeringsplaner bör redovisas i UHÄ:s petita i form av en plan för den framtida byggnads-och utrustningsverksamheten för den högre utbildningen och forskningen.

Vid här föreslaget förfarande kommer endast en myndighet - nämligen UHÄ - att redovisa behoven av lokaler, inredning Och utrustning för högre utbildning och forskning. Den samlade prioriteringen av behoven för dessa ändamål koramer i fortsättningen att grundas pä utbildnings- och forskningspolitiska överväganden. Till dessa får sedan läggas arbetsmarknadspolitiska och konjunkturmässiga bedömningar. Den av UHÄ framlagda planen för den framtida byggnadsverksamheten inom högskoleområdet bör därför kompletteras med en av UHÄ och byggnadsstyrelsen i samråd utarbetad förteckning över de objekt i planen som kan utnyttjas som projektreserv.

För undvikande av missförstånd vill utredningen framhålla att vad utredningen här behandlat gäller lokalplanering i stort och inte handläggning av de särskilda lokalprojekten. De i petitan upptagna projekten kan allteftersom underlag färdigställs underställas regeringens prövning i enlighet med den handläggningsordning som utredningen föreslär i det följande. Anslag för sådana projekt som kommit

Prop, 1978/79:92       90

så långt att medel behövs det aktuella petitabudgetåret beräknas i vanlig ordning av byggnadsstyrelsen för byggande och inredning och av UUH för utrustning. Byggnadsstyrelsen beräknar även behovet av medel för sädana byggnadsföretag som styrelsen äger att själv besluta om.

Om den av utredningen föreslagna planeringsmodellen genomförs fär statsmakterna ett inom högskoleväsendet framställt underlag för de totala lokalbehoven. Detta skulle göra det möjligt för statsmakterna att fastställa vissa ortsvisa investeringsramar, motsvarande de ytramar som f.n. finns för icke-laborativa ämnen. På orter med flera högskoleenheter bör denna ram i sin tur delas upp på enheterna. Dessa ortsvisa investeringsramar skulle, när det arbetsmarknads- eller konjunkturmässiga läget så motiverar, kunna kompletteras med särskilda beslut om tillgripande av projektreserven. Det här skisserade förfaringssättet skulle kunna förenkla handläggningen av de särskilda lokalärendena i regeringens kansli, där en betungande detaljgranskning bör undvikas, och skapa bättre förutsättningar för decentralisering. Enligt utredningens mening är ett system av här skisserat slag ägnat att stärka högskolemyndigheternas intresse för den ekonoraiska planeringen i lokalfrågor. Det ger också bättre förutsättningar för ett ändamålsenligt utnyttjande av begränsade resurser än den nuvarande prövningen på regeringsnivå frän fall till fall av byggnadsärenden, allteftersom de underställs regeringen.

Vad utredningen föreslår ora lokaler gäller i tillämpliga delar även för behoven av ny utrustning och inredning.

Sammanfattningsvis föreslär således utredningen att lokal- och utrustnings frågorna tas upp och prioriteras i samma ordning som övriga slag av resurser. Härigenom skapas enligt utredningens mening bättre förutsättningar än f.n. att i alla led bedöma omfattningen av de totala behoven för högskoleväsendet.

1 samband med att förslag till förändring och utbyggnad av

Prop. 1978/79:92 91

högre utbildning och forskning reses måste högskolemyndigheterna även överväga och redovisa effekterna i form av investeringar i lokaler, inredning och utrustning samt driftkostnadskonsekvenserna. Även den befintliga verksamhetens behov av nya lokaler bör prövas tillsammans raed övriga resursbehov. Pä grundval av redovisade investeringsbehov för olika samhällsområden kan regeringen och riksdagen besluta om övergripande investeringsramar för bl.a. högre utbildning och forskning.

6.1)       Handläggning av lokal- och utrustningsärenden

Vid studiet av LUP-kommittéernas behandling av olika byggnadsobjekt har utredningen funnit att det egentliga arbetet med att ta fram verksamhetsbeskrivning och lokalprogram m.m. nästan genomgående överlämnats till personer som på ett eller annat sätt representerat den eller de blivande lokalbrukarna. Det har ibland varit fråga ora en eller flera institutionsföreståndare (motsvarande), i andra fall en arbetsgrupp med representanter för exempelvis institutionsledning, personal och studerande. Från LUP-kommittén har i allmänhet sekretariatet deltagit i eller nära följt arbetet. Detsamma har åtminstone pä vissa orter gällt byggnadsstyrelsens representant i kommittén. Beträffande ut-rustningsprograramen har genomgående UUH:s representant deltagit aktivt. För LUP-kommittén som helhet gäller att dess insatser i huvudsak bestått av viss styrning och granskning av programarbetet i olika skeden. Det har inte varit möjligt för alla ledamöterna i konimittén att sätta sig in i programarbetets detaljer. Detta har särskilt framhållits av representanter för anställda och studerande. Deras arbete har - när det gällt lokaler för andra verksamhetsgrenar än sådana som de själva varit verksamma i - huvudsakligen inneburit en kontroll av att de blivande brukarna getts tillfälle att deltaga i eller följa programarbetet och att deras synpunkter vederbörligen prövats. Svärigheterna för personal- och studeranderepresentanter att sätta sig in i och

Prop. 1978/79:92 92

bidraga till lösningen av detaljfrågor i programmen skulle bli ännu större inora den nya högskoleorganisationen om en LUP-kommitté eller motsvarighet till denna skulle organiseras pä regional nivå. I flertalet regioner är utbildnings-och forskningsverksamheten så omfattande och av så skiftande innehåll att det inte är möjligt för en lokal representation i kommitléerna att göra konstruktiva insatser vid utformningen av lokal- och utrustningsprogram, knappast heller i fråga om styrning och granskning av programarbetet.

Mot denna bakgrund anser sig utredningen inte kunna förorda att de nuvarande LUP-kommittéerna bibehålls på regional nivå eller att LUP-kommittéernas uppgifter överförs till regionstyrelserna. Hot den senare lösningen talar även att regionstyrelserna i huvudsak har att syssla med grundläggande utbildning och inte med forskning.

Utredningen har i det föregående föreslagit att högskolestyrelserna skall åläggas ett ansvar för lokal- och utrustningsplaneringen. De större högskoleenheterna är numera bättre rustade att handha dessa uppgifter än när LUP-organisationen kom till. De arbetsuppgifter det här gäller är i hu-vudsak

prövning av lokal- och utrustningsbehov lokaliserings frågor prioritering av lokalbehoven disposition av tillgängligt lokalbeständ förhyrningar

verksamhetsbeskrivningar och annat underlag vid anskaffande a-/ lokaler och utrustning

Högskolestyrelse får vid fullgörandet av dessa arbetsuppgifter själv inom givna ekonoraiska ramar bestämma om sin organisation. Organisationen vid de enskilda högskoleenheterna blir beroende av enhetens storlek och omfattningen av aktuella lokal- och utrustningsärenden m.m.

För att avlasta högskolestyrelsen kan det vara lämpligt att inrätta ett ständigt arbetsutskott för beredning av ärenden

Prop. 1978/79:92       93

av här ifrågavarande slag. Till detta utskott kan även beslutanderätten i vissa frågor delegeras. Det är angeläget att högskoleenhetens lokal- och utrustningsplanering hälls samman raen för större byggnadsprojekt kan särskilda arbetsgrupper behövas. Vid handläggningen av dessa frägor bör tillses att olika intressenter såsora bl.a. anställda och studerande får möjlighet att aktivt deltaga i arbetet och att det bedrivs i nära samräd med byggnadsstyrelsen och UUH.

Vidare vill utredningen understrj'ka angelägenheten av att förutsättningar skapas för kontinuitet i handläggningen av ett byggnadsärende. Ora särskild arbetsgrupp inrättas bör denna såvitt raöjligt med oförändrad sammansättning följa ly68f°'etaget från upprättande av verksam.hetsbeskrivning tills lokalerna tagits i bruk och garantitiden gått ut. Utredningen har nämligen funni-t att bristande kontinuitet i genomförandet av ett byggnadsföretag kan medföra att diskussioner ora förekommande problem får upprepas och att - i sämsta fall - vid överläggningar uppnådda resultat övei-huvudtaget inte koramer till genomforande. Återföringen av erfarenheter från färdiga byggnadsföretag är inte heller tillfredsställande.

Kravet pä kontinuitet gäller även samarbetet med byggnadsstyrelsen och UUH. Dessa myndigheter bör därför ha en särskild kontaktperson för varje högskoleenhet sora kan följa lokalplaneringen inom enheten. Dessa kontaktpersoner bör ocksä i erforderlig utsträckning följa arbetet i enheternas arbetsgrupper redan frän början. I det sammanhanget vill utredningen erinra att inom de områden där byggnadsstyrelsen utarbetar lokalprogram kontinuiteten inte heller är säkerställd, eftersom programarbetet sker på utredningsbyrån och inte på vederbörande projekteringsbyrå.

De intressenter inom högskoleenheten som bör deltaga i arbetet med ett byggprojekt är de direkta brukarna av lokalerna på institutionsnivå, dvs. institutionsledning, anställda och studerande samt representanter för högskoleledning, drift-8 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 92

Prop. 1978/79:92 9ii

avdelning och skyddskommitté.

Utredningen förutsätter att särskild(a) tjänsteraan(män) koramer att avdelas inom högskoleförvaltningen för handläggning av lokal- och utrustningsärenden av olika slag. Dessa tjänstemän bör ocksä anlitas sora sekreterare ät arbetsutskottet och arbetsgrupper.

Utredningen har tidigare betonat vikten av att de kunskaper och erfarenheter som finns inom byggnadsstyrelsen och UUH utnyttjas vid behandling av lokal- och utrustningsfrågor för högre utbildning och forskning. Enligt utredningens mening behövs det även tillgång till speciell expertis inora högskoleväsendet. Den utvärdering av LUP-organisationen som utredningen genomfört har visat att det centrala LUP-sekretariatet utgjort en värdefull tillgång för arbetet med lokal- och utrustningsfrågor inom LUP-kommittéerna. LUP-sekreterarna har i sitt arbete i olika LUP-kommittéer och centrala expertgrupper förvärvat värdefulla kunskaper och erfarenheter, som de tack vare den gemensamma centrala placeringen haft lätt att förraedla till varandra. Av den tidigare redogörelsen 'för deras verksamhet framgår också att de specialiserat sig på olika områden vilket ytterligare ökat den gemensamma kunskaps-och erfarenhetsbanken. När enligt utredningens förslag LUP-kommittéernas arbetsuppgifter i väsentliga delar överförs till högskoleenheterna, bör dessa få tillgång till en motsvarande, till högskoleväsendet knuten expertorganisation. De som ingår i denna organisation bör såsom konsulter kontinuerligt deltaga i högskolornas arbete med lokal- och utrustningsärenden samt i samband därmed verka för enhetlighet och samordning i behandling av lokal- och utrustningsfrågor inom högskoleväsendet. Till skillnad från de nuvarande LUP-sekreterarna bör de däremot normalt inte fullgöra seki-eteraregöromål. De bör emellertid bistå de lokala sekreterarna/handläggarna. Behovet av sådant bistånd kommer givetvis att växla alltefter den lokala handläggarnas kunskaper och erfarenheter samt omfattningen- av den lokala organisationen för lokal- och utrustningsärenden.

Prop. 1978/79:92        95

såsom underlag rör  ett större lokalprojekt, antingen det gäller ny-, till- eller ombyggnad, köp eller förhyrning fordras en beskrivning av verksamheten i de nya lokalerna. Verksarahet sbosk rivningen bör beskriva de utbildnings- och forskningsändamål för vilka de nya lokalerna skall användas. Den bör vara en framtidsbedöraning av behoven. I beskrivningen bör ingå dimensioneringsunderlag såsom uppgifter om beräknat antal verksamma personer i lokalerna och om det finns speciella krav pä lokalerna. Till verksamjietsbeskrivningen bör fogas ett ramprogram för lokalbehovet, som anger ytbehovet av lokaler sammanförda i grupper alltefter funktion. Vidare bör redovisas behovet av medel till personal och driftkostnader för verksamheten i de nya lokalerna. Byggnadsstyrelsen och UUH gör erforderliga beräkningar av kostnaderna för lokaler, inredning och utrustning. Byggnadsstyrelsen bör även redovisa en beräknad inarknad&hyra för de nya lokalerna. Om verk-sajnheten enligt beskrivningen blir mer omfattande än i de gamla lokalerna bor av kostnadsber.äkni ngen framgå hur mycket som belöper på ökningen, i förekommande fall med uppdelning pä olika verksamtietsgrenar. För utrustningens del bör UHA göra en schablonberäkning med kompletterande uppgifter för utrustning som ställer särskilda krav på lokalerna eller eljest är mer kostnadskrävande än normalt, I anslutning härtill vill utredningen understryka vikten av att lokal- och utrustningsfrågorna hela tiden behandlas parallellt och samordnat.

Verksamhetsbeskrivningen är ett mycket betydelsefullt dokument. Det bör tillsammans med ramprogram och kostnadsuppskattningar ge ett bättre underlag för statsmakternas ställningstagande om investering i lokaler, utrustning och inredning för det i verksamhetsbeskrivningen angivna ändamålet än nuvarande byggprogramhandlingar.

Verksarahetsbeskrivningen m.m. skall prövas av högskolestyrelsen. Högskoleenheten bör även tillsammans med byggnadsstyrelsens regionala organ undersöka om ifrågavarande lokalbehov kan tillgodoses enbart genom omdispositioner inom det lokal-

Prop. 1978/79:92       96

bestånd som högskolestyrelsen förfogar över eller eljest inom befintliga statliga lokaler.

Högskoleenhet bör fortlöpande redovisa för byggnadsstyrelsen sina aktuella lokalbehov och de båda myndigheterna bör tillsammans bedöma vilka åtgärder som skall vidtagas för att täcka behoven. Byggnadsstyrelsen beslutar därvid i sädana frägor sora den har bemyndigande att besluta om såsom köp, förhyrningar  och mindre byggnadsarbeten inom den investeringsrara som styrelsen disponerar. Uppkommer behov av prioritering av sädan.a byggnadsprojekt från olika högskoleenheter skall samråd ske med UHÄ.

Sedan ett ärende färdigbehandlats i högskolestyrelsen överlämnar styrelsen det till regionstyrelsen som med eget yttrande vidarebefordrar ärendet till UHÄ. Som utredningen tidigare framhållit bör regionstyrelsen begränsa sitt yttrande till att avse sådana lokaliserings- och dimensioneringsfrågor som ligger inom styrelsens ansvarsområde. Någon detaljgranskning bör inte förekoiruna.

UHÄ granskar det framlagda lokalbehovet främst med hänsyn till inriktning och omfattning av de verksamheter som skall bedrivas i de nya lokalerna. UHÄ har även att beakta lokaliseringsfrågan. Inom UHÄ prövar planeringsberedningarna inriktningen av den högre utbildningen och forskningen och utarbetar petitaunderlag till UHÄ:s styrelse. Med den syn på integration mellan olika slag av resurser som utredningen företräder är det naturligt att planeringsberedningarna för högre utbildning och forskning prövar även verksamhetsbeskrivningar för nya lokaler, ny inredning och ny utrustning.

På grundval av UHÄ:s planeringsunderlag prövar regeringen behoven och lämnar i förekommande fall förslag till riksdagen i budgetpropositionen eller i särproposition allteftersom ärendena färdigberetts. Riksdagen får härraed på ett tidigare stadium än f.n. ta ställning till byggnadsobjektens inriktning, omfattning och kostna-

Prop. 1978/79:92 97

der. Genom att en ramkostnad anges för varje objekt behöver detta i normalfallet endast behandlas en gång av riksdagen.

Med stöd av riksdagens beslut lämnar regeringen planeringsdirektiv till berörda myndigheter med besked om huvudsaklig inriktning av verksamheten samt ramar för kostnad för byggande, inredning resp. utrustning.

Utredningen är väl medveten om de svårigheter som är förbundna med att på ett tidigt stadium fastställa en realistisk kostnad. Enligt utredningens mening måste emellertid sådana krav ställas på verksamhetsbeskrivningen att detta blir möjligt. För kostnadsberäkningar räcker det inte med generella jämförelser med tidigare uppförda byggnader av liknande slag. Utredningen förutsätter att byggnadsstyrelsen har tillräckligt statistiskt kostnadsmaterial för att kunna göra en kostnadskalkyl för objektet. I fråga om lokaler med speciella krav kan det dock bli erforderligt med särskilda funktionsstudier för att fä ett tillräckligt underlag för ramprogramme t.

Därest lokalbehovet kommer att tillgodoses genom nybyggnad, är grundläggningskostnaderna beroende av byggnadens slutliga placering. Eftersom endast en normal grundläggningskostnad kan ingå i ramkostnaden bör byggnadsstyrelsen ha möjlighet att täcka extra grundläggningskostnader frän anslag som står till styrelsens förfogande.

Det görs ofta gällande att systemet med ramkostnader är särskilt svårt att använda vid ombyggnader, eftersom det vid dessa framkommer behov av åtgärder som inte förutsetts. Enligt utredningens mening är det snarast ett skäl för att använda metoden med ramkostnad. Även i dessa fall måste krävas att underlaget är så fullständigt att beslutsfattaren överblickar de ekonoraiska konsekvenserna och bl.a. kan väga ett ombyggnadsalternativ mot nybyggnad.

Prop. 1978/79:92       98

Det är uppenbart otillfredsställande att som nu meddela projekteringsbeslut utan att samtidigt besluta om en ekonomisk ram för projektet. De erfarenheter som vunnits av den nuvarande handläggningsordningen där regeringen på ett relativt sent stadium - när lokalprogram och systemhandlingar är färdiga - fastställer ramar som nödvändiggör omarbetningar av lokalprogrammet  talar även för den här föreslagna ordningen. Sådana omarbetningar på ett sent stadium ger säkerligen ett sämre slutresultat än om programarbetet från början fått genomföras inom en bestämd kostnads- eller yt-ram. Genom ett sådant förfaringssätt kan byggprocessen också påskyndas. Utredningen vill erinra om att det även inom ramen för nuvarande handläggningsordning förekommit att regeringen på ett tidigt stadium schablonmässigt fastställt yt-eller kostnadsramar för ett lokalbehov och att detta bedömts vara positivt för det fortsatta programarbetet och det slutliga resultatet,även ora lokalbrukarna ansett att ramen i och för sig varit för snäv.

Regeringen bör således uppdra åt byggnadsstyrelsen att programmera och projektera ny- eller ombyggnaden. Ansvaret för byggnadsföretagets genomförande vilar från denna tidpunkt på byggnadsstyrelsen.

Uppdraget till byggnadsstyrelsen att utarbeta lokalprogram bör enligt utredningens mening innebära att byggnadsstyrelsen skall tillse att lokalprogram kommer till stånd och att byggnadsstyrelsen skall leda detta arbete. Det grundläggande arbetet med lokalprogrammen bör liksom hittills utföras inom högskoleenheten och med anlitande av den expertis inora området som högskoleenheten finner lämplig.

Det är angeläget att arbetet inom byggnadsstyrelsen organiseras på sådant sätt att kontinuiteten på nyttjarsidan fär sin motsvarighet pä byggsidan. Byggnadsstyrelsen utser projektledare (jfr avsnitt 2.3-2) och annan personal från verket som skall arbeta med projektet. Som projektledare bör i

Prop. 1978/79:92        99

första hand styrelsens kontaktram för ifrågavarande byggobjekt komma i fråga. Projektledaren tar kontakt med högskoleenheten som beslutar om former för arbetet och i förekommande fall aktiverar den tidigare arbetsgruppen. Under ledning av byggnadsstyrelsens projektledare görs ett detaljerat lokalprogram, omfattande såväl primär- som sekundärytor, vilket underställs högskolestyrelsen. I programmet skall också ingå ett program för lokalernas inredning. När det föreligger ett av högskolestyrelsen godkänt lokalprogram överlämnas detta till byggnadsstyrelsen,som därefter fortsätter projekteringen fram till bygghandlingar. Projekteringen bör ske i nära kontakt med högskolestyrelsen. Pä samma sätt behandlas inrednings frågor.

Samtidigt som byggnadsstyrelsen får i uppdrag att fullfölja byggprojektet bör UUH få i uppdrag att tillsammans med högskoleenheten utarbeta utrustningsprogram som underställs högskolestyrelsen.

Byggnadsstyrelsen och UUH tar sora nämnts i sina resp, petita upp anslagsbehoven när planeringsarbetet fortskridit så långt att man kan bedöma vilket budgetår kostnaderna kommer att belasta. Om myndigheterna finner att förslagen kan realiseras inom planeringsdirektivens ram begär byggnadsstyrelsen bygguppdrag och UUH upphandlingsuppdrag hos regeringen. Om myndigheterna finner att programmen av andra skäl än av kostnadsutvecklingen inte kan realiseras inora planeringsdirektivens ram skall de omgående anmäla detta till regeringen. Om regeringen finner det skäligt att den fastställda ramen överskrids underställs frågan ånyo riksdagens prövning. Endast ora nya tvingande oraständigheter föranlett utvidgning av det ursprungliga programmet bör en sådan omprövning medges.

När regeringen anvisat medel och gett byggnadsstyrelsen i uppdrag att bygga bör även under själva byggprocessen byggnadsstyrelsen arbeta i nära kontakt med högskoleenheten.

Prop. 1978/79:92 100

Förslaget till ny handläggningsordning lägger ett större ansvar på de enskilda högskoleenheterna än vad som hittills varit fallet och skjuter över ett större ansvar för utformning en av lokalerna på brukarna. Utbildningsväsendet och byggnadsstyrelsen kommer även i framtiden att samarbeta intimt med byggnads frågorna. För att detta samarbete skall löpa smidigt och beslut kunna fattas snabbt bör byggnadsstyrelsens regionala enheter ges större befogenheter så att den decentralisering av ansvar som inom högskolesektorn äger rum som en följd av högskolereformen får en motsvarighet på byggsidan.

6.5       Ersättnings- och kompletteringsanskaffning av
utrustning och inredning__________________

6.5.1     Inledning

Ersättnings- och kompletteringsanskaffning av utrustning har kommit att bli en allt viktigare uppgift för LUP-organisationen. I utrustningsplanen för budgetåret 1976/77 har för ändamålet uppförts en kostnadsram på 32 milj. kr. till UKÄ:s disposition varav ca 7 milj. kr. använts för utrustning för nya kurser, nya tjänster och nya lokaler samt ca 0,6 milj. kr. för planmässig ersättningsanskaffning av inredning. För budgetåret 1977/78 uppfördes i utrustningsplanen en kostnadsram på 1)2 milj. kr. till UHÄ:s disposition. Anslaget fördelas av UHÄ efter beredning av LUP-organisationen och UUH. Den nuvarande handläggningen framgår av avsnitten 2.1.3 och 2.1.1). Läroanstalterna har framfört att detta anslag får en allt större betydelse för den grundläggande utbildningen och forskningen/ forskarutbildningen. Av anslagsframställningarna angående ersättningsanskaffningar frän senare år framgår att läroanstalternas totala anspråk är flera gånger större än den anvisade ramen.

I framtiden bör enligt utredningens mening behandlingen av dessa frågor anpassas till den nya högskoleorganisationen.

Prop. 1978/79:92 lOi

Hittillsvarande erfarenheter av nu gällande handläggningsordning, som utredningen har redovisat i avsnitt 5.3.7, bör därvid beaktas. Utredningen föreslär vidare att utrustning resp, inredning handläggs var för sig.

6.5.2     Utrustning

I likhet med vad utredningen föreslår för lokalplanering och programarbete bör även de uppgifter sora LUP-organisationen fullgör i fråga om ersättnings- och kompletteringsanskaffning av utrustning i fortsättningen handläggas inora högskoleorganisationen.

Utredningen anser att petitaarbetet för anskaffning av utrustning i huvudsak bör ansluta sig till de former sora gäller för andra resurser. Resp. organ inom högskoleenheten bör lärana förslag till högskolestyrelsen, som på grundval av dessa förslag begär medel för enheten. UUH bör biträda högskolestyrelserna med kostnadsberäkningar m.m.

När det gäller anslagsutformning bör medel för utrustningsanskaffning även i fortsättningen anvisas i form av en särskild kostnadsram inom utrustningsplanen och inte läggas in i sektorsanslag, fakultetsanslag eller andra anslag. Det främsta skälet för att behålla ett särskilt anslag är de former för budgetering som utredningen anser sig böra föreslå i nuvarande läge. På sikt kan det dock bli möjligt att anvisa medel till utrustningsanskaffning i samma ordning som till andra resurser för driftändamål, dvs. sektors- och fakultetsanslag.

Här det gäller budgetering har utredningen övervägt om anslaget i regeringens förslag till riksdagen skulle kunna delas upp antingen på regionala ramar eller på de enskilda högskoleenheterna. UHÄ skulle i så fall endast disponera ett mindre belopp för oförutsedda utgifter. Uppdelningen skulle kunna ske i budgetpropositionen och fördelningen ske i regleringsbrevet.

Prop. 1978/79:92 102

så länge kostnadsramarnas storlek medför att en planmässig ersättningsanskaffning med ledning av avskrivningstiden är omöjlig skulle emellertid uppdelning av ramen i budgetpropositionen eller i regleringsbrev på regioner eller högskoleenheter innebära en detaljgranskning och reglering på för hög nivå och en centralisering i jämförelse med nuvarande ordning. Tidigare erfarenheter av en sådan detaljreglering av detta anslags motsvarighet är enligt vad utredningen erfarit inte goda. Vidare bör beaktas att regionstyrelserna är organ för planering av den grundläggande utbildningen och har satts samman för detta ändamål. Eftersom det här till stor del gäller ersättningsanskaffning för forskning/forskarutbildning är regionstyrelsen mindre lämplig som fördelningsorgan för dessa ändamål. Ett särskilt organ skulle alltså behöva inrättas.

För en fortsatt central fördelning av UHÄ av en för hela riket gemensam kostnadsram talar först och främst att den nuvarande ordningen med en sådan central fördelning har fungerat tillfredsställande. I ett läge där behoven vida överstiger tillgängliga medel ger en central fördelning av UHÄ möjlighet att av den totala ramen göra en koncentrerad större insats för någon högskoleenhet eller utbildningssektor där behovet av ersättningsutrustning bedöms som särskilt angeläget.

Utredningen föreslår att det i budgetpropositionen såsom hittills förs upp en kostnadsram till UHÄ:s disposition för ersättnings- och kompletteringsanskaffning av utrustning. Utredningen har erfarit att en delvis ny handläggningsordning tillämpas vid fördelningen av kostnadsramen för budgetåret 1977/78. Denna handläggningsordning innebär bl.a.  att läroanstalterna fått större möjlighet att inom givna ramutrymmen fördela medel till institutionerna. Utredningen anser att detta system bör kunna vidareutvecklas så att det lokala inflytandet stärks ytterligare. Det bör övervägas att göra en mer schablonmässig fördelning av UHÄ-ramen på högskoleenheterna varvid UHÄ behåller en del för sin disposition för

Prop. 1978/79:92 103

eventuell justering av fördelningen och för oförutsedda behov. Utrustningslistorna bör därvid kunna stanna på lokal nivå under petita- och budgeteringsskedena och på central nivå endast ligga till grund för injH:s upphandlingsbeslut.

LUP-nämnden bereder f.n. fördelningen av utrustningsanslaget för UHÄ:s styrelse. Högskoleenheterna och personal och studerande bör även i framtiden fä deltaga i denna beredning. Det bör ankomma pä UHÄ att besluta om lämpliga former för detta. UUH bör även i fortsättningen medverka i beredningsarbetet.

6.5.3     Inredning

För s.k. planmässig ersättningsanskaffning av inredning finns kostnadsramen Till universitets- och högskoleämbetets disposition, UHÄ~ramen, dvs. samma ram sora avser ersättningsanskaffning av utrustning. Vidare finns en i inredningsplanen uppförd kostnadsrara Till byggnadsstyrelsens disposition, som får utnyttjas för nyinredning och ersättningsanskaffning av inredning främst i samband med omdispositioner eller sådana smärre ombyggnader som styrelsen själv beslutar om och för vilka särskilda kostnadsramar inte finns uppförda i investeringsplanen. Kostnadsramen Till byggnadsstyrelsens disposition får inte utan regeringens medgivande utnyttjas för inredning av utökade lokaler i förhyrningar och den skall inte användas för inredning av allmänna förvaltningslokaler inom utbildningsdepartementets område.

Uppdelningen av ansvaret för inredningsfrägor upplevs av raänga lokalnyttjare som opraktisk. Ansvarsförhållandena anses oklara och gränsdragningen mellan olika slag av inredningsbehov är svår att upprätthälla.

Utredningen anser att ansvaret för all anskaffning av inredning bör läggas pä en enda myndighet. Byggnadsstyrelsen svarar för ny inredning till lokaler för högre utbildning och

Prop. 1978/79:92 loi.

forskning och har en organisation för inredningsfrågor. Om ansvaret läggs på byggnadsstyrelsen blir det således ett enda organ som svarar för samtliga inredningsfrägor inom högskoleområdet. En kostnadsram bör alltsä ställas till byggnadsstyrelsens disposition för all ersättningsanskaffning av inredning.

Petitaarbetet för denna ersättningsanskaffning bör inom högskoleenheterna ske på samma sätt som i fräga om ersättningsanskaffning av utrustning. Högskolestyrelserna lämnar förslag till UHÄ som sammanställer behoven och med eget yttrande lämnar över dessa till byggnadsstyrelsen. Styrelsen tar upp dem i sin petita.

Fördelningen av medel bör gå till på liknande sätt som för UHÄ-ramen raed den skillnaden att det är byggnadsstyrelsen i stället för UHÄ sora fördelar medlen. Högskoleenheterna, anställda och studerande bör ha inflytande över fördelningen.

Högskolans egna organ bör i viss utsträckning kunna svara för inköp, i förekommande fall efter gällande avropsavtal.

6.6       Expertgrupper

LUP-nämnden har, som utredningen redovisat i avsnitt 2.1.6, sedan åtskilliga år säväl permanenta som tillfälliga expertgrupper för speciella frägor inom lokal- och utrustningsomrädet. I dessa expertgrupper, till vilka utredningen även räknar datagruppen, ingår företrädare för närmast berörda verk, läroanstalter och fristående experter. Av utvärderingen framgår att expertgruppernas arbete över lag röner uppskattning och allmänt förordas att de skall behållas i framtiden.

Utredningen anser för egen del att behovet av särskilda expertgrupper inom lokal- och utrustningsonurådet är styrkt och att det därför även i fortsättningen bör finnas sådana på central nivå. Med hänsyn till sambandet med övrig verksamhet

Prop. 1978/79:92        105

inom högre utbildning och forskning bör expertgrupperna vara knutna till UHÄ. I samband med ett genomförande av utredningens förslag bör - efter hörande av högskoleenheter och andra berörda myndigheter - de permanenta expertgruppernas antal och verksamhetsområden omprövas. Liksom hittills bör även tillfälliga expertgrupper kunna tillsättas för särskilda, begränsade utredningsuppgifter. Expertgrupperna bör även biträda myndigheter utanför högskoleområdet.

6.7      Information och utbildning

Byggnadsstyrelsen, LUP-nämnden, UKÄ och UUH gav år 1971) gemensamt ut en skrift om lokaler, inredning och utrustning för universitet och högskolor. Skriften riktade sig till lokalbrukare m.fl. vid dessa läroanstalter.

Vid de överläggningar som utredningen haft med lokalbrukare har utgivningen av denna skrift i och för sig bedömts som ett värdefullt initiativ. Det har emellertid från flera håll betonats att deras möjligheter att medverka i programarbete och projektering begränsats av att de saknar tillräckliga kunskaper om detta arbete (avsnitt 5.3.9). De har inte heller förutsättningar att tillämpa sina kunskaper om verksamhetens krav vid utarbetande av lokalprogram och vid bedömning av ritningar o.d.

Enligt utredningens mening bör en handbok utarbetas för myndigheter och lokalbrukare som skall deltaga i lokal- och utrustningsärenden. Handboken bör kompletteras med någon form av utbildning om byggprocessen, samarbetsfrågor och ritningsgranskning innan program- och projekteringsarbete börjar. Detta skulle enligt utredningens mening vara av värde inte endast inom högskoleområdet utan en sådan utbildning borde aktualiseras för hela statsförvaltningen. Det är lämpligt att UHA, byggnadsstyrelsen och UUH i fortsättningen samverkar på detta informationsområde.

Prop. 1978/79:92 106

En annan fråga som ocksä tagits upp med utredningen är hur program- och projekteringsexperterna skall få erforderlig kännedom om den verksamhet för vilka nya lokaler avses. Utredningens förslag om programarbetet i avsnitt 6.I4 syftar bl.a. till att fä raed byggexpertisen på ett tidigare stadium i processen, varigenom förutsättningarna för ömsesidigt informationsutbyte ökar.

6.8       Kansliorganisation och personal

6.8.1     U 68 om organisation och personal

U 68 föreslog i betänkandet (SOU 1973:1)7) Högskolornas förvaltning bl.a. att på central nivå en särskild lokal- och utrustningsberedning skulle inrättas inora UHÄ. Denna beredning föreslogs få ansvar för planering m.m. av s.k. basresurser som lokaler, utrustning, bibliotek, serviceinrättningar i övrigt och förvaltningsresurser. En särskild basresursenhet borde finnas för planeringsuppgifter för basresurser och servicefunktioner. Med U 68:s förslag till fördelning av LUP-organisationens uppgifter lokalt och centralt räknade U 68 med sammanlagt tre personårs resurser chefs- och handläggande personal (motsvarande huvudsekreterare och två biträdande sekreterare) och 1,5 personårs biträdesresurser för UHÄ. För den lokala högskoleförvaltningen föreslog U 68 att i högskoleenheter med forskning och forskarutbildning skulle lokal-och utrustningsfrågor organiseras tillsaramans med planering för andra funktioner. En särskild arbetsenhet för basresurser och budget skulle ha hand om bl.a. lokaler, utrustning och servicefrågor. För större högskoleenheter med enbart grundläggande utbildning (t.ex. Örebro) föreslog U 68 att en handläggande tjänsteman borde beräknas för bl.a. basresursplanering. För utbyggnadsorter föreslog U 68 i huvudbetänkandet (SOU 1973:3) att dessa skulle biträdas i lokal- och utrustningsfrågor av vissa större högskolor och att dessa högskolor skulle ges resurser för detta. Varje högskolestyrelse borde dock inom sitt område vara det ansvariga beslutande organet i

Prop. 1978/79:92 107

hithörande frågor.

I prop. 1975:9 anförde föredraganden att i avvaktan på en utvärdering och underlag för en bedömning av LUP-organisationen denna borde i huvudsak bestå. Föredraganden räknade t.v. inte med någon särskild enhet för basresurser inora UHÄ och inte heller med någon beredning. Omfattningen av personalresursbehoven m.m. pä olika nivåer skulle beräknas av en central och sex regionala organisationskommittéer.

6.8.2     Utredningens förslag

Inledning

Utredningens förslag i föregående avsnitt av kap. 6 innebär bl.a. att tyngdpunkten i arbetet raed lokal- och utrustnings-frågor koramer att ligga på lokal nivå inom högskolan. Det gäller framför allt lokalplanering och prioritering samt programarbete. Högskoleenheterna kommer således att svara för verksamhetsbeskrivning och ramprogram samt medverka i programarbete och under projekterings- och byggstadierna. De större högskoleenheterna har redan i dag särskild personal för lokalfrågor, bl.a. programarbete. Beträffande den regionala nivån medför utredningens förslag inte nägon nämnvärd arbetsbelastning. Däreraot har utredningen i det föregående förordat att UHÄ får vissa centrala uppgifter i fräga ora lokaler och utrustning. Dessa förhållanden har varit bestämmande för utredningens följande förslag till organisation för handläggning av lokal- och utrustningsärenden.

Organisation och personal på lokal nivå

De lokal- och utrustningsfrågor sora kommer att handläggas av högskoleenhet är i huvudsak prövning och planering för lokal-och utrustningsbehov samt upprättande av verksamhetsbeskrivningar och annat underlag i lokal- och utrustningsärenden. För dessa och liknande arbetsuppgifter finns redan personal vid universiteten, de tekniska högskolorna samt karolinska

Prop. 1978/79:92 108

institutet i Stockholm. Vad utredningen anfört innebär emel lertid att sekreterareuppgifterna i lokal- och utrustningsärenden i större utsträckning än hittills kommer att skötas av högskolans egen personal i stället för av personal från det centrala LUP-sekretariatet. Med hänsyn härtill och med beaktande av den förväntade omfattningen av programarbetet under de närmaste åren vid olika högskoleenheter räknar utredningen med att det behövs ytterligare en handläggare vid vardera av universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm samt vid tekniska högskolan i Stockholm.

Vid högskoleenheter som inte har särskild personal avdelad för lokal- och utrustningsärenden räknar utredningen med att dessa ärenden normalt kommer att handläggas av befintlig personal inom högskoleförvaltningen. Uppkommer vid sådan högskola ett stort lokalärende, som kräver särskilda insatser, får tillfällig personal anställas för ändamålet. I anslutning härtill vill utredningen erinra ora att det enligt utredningens förslag kommer att i UHÄ finnas konsulenter för lokal- och utrustningsärenden. Denna expertorganisation står till förfogande för högskoleväsendet i dess helhet, men dess insatser blir särskilt betydelsefiiLla för de mindre högskoleenheterna.

Organisation och personal inom UHÄ

Utredningen har i det föregående föreslagit att i fråga om lokal- och utrustningsärenden i huvudsak följande arbetsuppgifter skall ankomma på UHÄ, nämligen

. prövning och planering av lokal- och utrustningsbehov inkl.

prioritering . prövning av verksamhetsbeskrivningar o.a. underlag i lokal-

och utrustningsärenden (ej kostnadsberäkningar) . information och utbildning av högskolepersonal som skall

medverka i bygg- och utrustningsprocesser . biträde med expertis vid högskoleenheternas handläggning av

lokal- och utrustningsärenden.'

Prop. 1978/79:92                109

De lokal- och utrustningsfrågor som utredningen föreslagit skall handläggas av UHÄ bör beredas av byrån för budget och basresurser. Konsulenterna och erforderlig kanslipersonal bör knytas till denna byrå. Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att UHÄ:s försöksdjurskonsulent är knuten till nämnda byrä.

Som utredningen har anfört bör LUP-nämndens expertgrupper finnas kvar och olika specialutredningar inom området bör även i fortsättningen kunna tillsättas av UHÄ och knytas till byrån för budget och basresurser. Utredningen finner det däremot inte motiverat att inrätta en särskild planeringsberedning inom UHÄ för lokal- och utrustningsfrågor. Utredningens förelag till handläggningsordning innebär att olika slag av resurser skall behandlas tillsammans. Planeringsberedningarna för utbildning och forskning bör därför pröva lokalbehov och verksamhetsbeskrivningar m.m. Det vore  inkonsekvent att pä det centrala planet bryta ut prövningen av dessa frågor till en särskild beredning.

Utredningen vill stryka under vikten av att det samarbete på central nivå som ägt rum inom LUP-nämnden fortsätter. Det bör emellertid ankomma på berörda myndigheter, främst UHÄ, byggnadsstyrelsen och UUH att besluta om formerna för detta samarbete.

Vad personalresurserna inom UHÄ angår räknar utredningen raed ett behov av fyra konsulenter samt kanslipersonal. Konsulenternas arbetsuppgifter kan sammanfattas till

att biträda högskoleenheterna vid handläggning av lokal- och utrustnings frågor

att i samarbete med byggnadsstyrelsen och UUH fortlöpande lämna anvisningar för upprättande av verksamhetsbeskrivnihgar

att medverka i utvecklingsarbetet inom lokal- och utrustningsområdet i samverkan med byggnadsstyrelsen och UUH

att medverka i information och utbildning beträffande handläggning av lokal- och utrustningsärenden

9 Riksdagen 1978179. I saml Nr 92

Prop. 1978/79:92       no

att medverka i expertgrupperna

att medverka i arbetet med lokal-, inrednings- och utrustningsärenden inom UHÄ.

Övergångsfrågor

Utredningen har föreslagit att det för lokal- och utrustningsfrågor inrättas fera handläggartjänster inom de lokala högskoleförvaltningarna och fyra vid UHÄ. F.n. är vid LUP-sekretariatet anställda - förutom den tjänstledige huvudsekreteraren -åtta biträdande sekreterare, varav en på halvtid och en pä 3/5-tid. Tjänstemannen med 1/2-tidstjänstgöring kommer att fr.o.m. den 1 juli 1977 övergå till tjänstgöring pä heltid. Till sekretariatet räknas också tvä personer som utan tjänstledighet från sina ordinarie befattningar fullgör olika göromål. Därutöver är en tjänsteman från SÖ förordnad att såsom expert medverka vid handläggningen av lokal- och utrustningsfrågor inom lärarutbildningssektorn.

Personalen vid LUP-sekretariatet bör enligt utredningens mening garanteras fortsatt statlig anställning. LUP-organisationen har under de drygt tio år den verkat i praktiken arbetat som en myndighet med permanenta arbetsuppgifter.

Mot denna bakgrund och med beaktande av att ett flertal av de anställda inte innehar fast statlig tjänst föreslår utredningen att LUP-sekretariatets personal ges förtur vid tillsättningen av de av utredningen föreslagna tjänsterna vid lokala förvaltningar och UHÄ. Utredningen erinrar om den ordning som gällde vid omorganisationen av UKÄ och inrättandet av regionstyrelserna. Kanslipersonalen bör i första hand erhålla tjänster raed placering på byrån för budget och basresurser. I andra hand bör den erbjudas tjänst inom andra delar av UHÄ.

Avslutningsvis vill utredningen erinra om att fr.o.m. den

1 juli 197T LUP-sekretariatet lär befrias från sin skyldighet

att biträda statens kulturråds LUP-delegation, eftersom i

Prop, 1978/79:92 ni

senaste budgetpropositionen medel anvisats vid kulturrådet för personalförstärkning för bl.a. lokal- och utrustningsfrågor. Härigenom friställs personalresurser vid sekretariatet motsvarande en halv till en tjänst.

6.9____________________________________ Lokal- och utrustningsärenden inom jordbrukets
högskolor_______________________________

De principer för lokal- och utrustningsarbetet inora utbildningsdepartementets område som utredningen föreslår bör i allt väsentligt gälla även för den högre utbildning och forskning som ligger under jordbruksdepartementet. LUP-kommittén för jordbriikets högskolor bör upphöra. De uppgifter sora föreslås ligga på regionstyrelse och UHÄ bör fullgöras av styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet. Erforderligt samråd med byggnadsstyrelsen och UUH organiseras i styrelsens egen regi, men styrelsen bör också vara företrädd i UHÄ:s organ för samråd med dessa myndigheter. Vidare bör konsulent- och expertorganisationen inom UHÄ vid 'oehov kunna anlitas. För de LUP-sekreterareuppgifter sora f.n. är fördelade på olika tjänstemän bör inrättas -n tjänst vid lantbruksuniversitetet. Insatser för utbildning och information av personal och studerande bör saraordnas raed motsvarande verksamhet inora UHÄ:s område.

6.10          Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggnad (NUU)

I sitt yttrande över U 68:s huvudbetänkande föreslog Statsanställdas förbund att de frågor som handläggs inom NUU skulle föras över till UHÄ. Vid de överläggningar som utredningen haft med läroanstalter har frågan om NUU:s roll i lokal-och utrustningsplaneringsarbetet aktualiserats och krav framförts på inflytande från olika intressenter i NUU:s verksamhet.

Utredningen finner att NUU faller utanför ramen för uppdraget. De redovisade synpunkterna (avsnitt 5.3.11) ger dock anledning till följande kommentar.

Prop. 1978/79:92 ns

Då olika intressenter har krävt att man skall få samma inflytande i NUU som i LUP-organisationen har man inte tillräckligt beaktat vilka uppgifter som NUU tilldelats av statsmakterna. Till skillnad från LUP-koramittéerna är inte NUU ett planeringsorgan. NUU kan visserligen medverka i att upprätta förslag till byggnation och utrustning men nämnden är i första hand en prövningsinstans för de förslag sjukvårdshuvudmännen lägger fram efter hörande av brukarna. De statliga brukarnas inflytande bör göra sig gällande under programarbetet. F.ö. lär även NUU:s verksamhet komma att beröras av medbestämmandelagen.

Prop. 1978/79:92 13

7                  KOSTNADSBERÄKNING  OCH  GENOMFÖRANDE

7.1              Kostnadsberäkning

7.1.1        UHÄ  och  högskoleenheterna

Budgetåret ygilld  uppgick utgifterna för LUP-nämnden, LUP-koramittéerna och expertgrupperna från utbildningsdepartementets komraittéanslag till sammanlagt 1 213 000 kr. (avsnitt 2.1.7). Av detta belopp belöpte ca 850 000 kr. pä lönekostnader, ca l61j 000 kr. på dagarvoden, ca 121) 000 kr. pä re.se-kostnader och ca 72 000 kr, på expenser. Utredningens förslag till ny organisation för lokal- och utrustningsfrågor innebär att för lönekostnader (1976 ärs löneläge raed 39 % lönekostnads-pålägg) för budgetåret 1978/79 bör beräknas 678 508 kr, under UHÄ:s anslag och 586 000 kr. under högskoleanslagen. Eftersom lokal- och utrustningsfrägorna enligt utredningens förslag handläggs inom den ordinarie organisationen behöver i fortsättningen arvoden endast beräknas för ledamöterna i expertgrupperna. P.g,a, att LUP-nämnden och LUP-komraittéerna upphör och den centrala handläggarorganisationen rainskar går även utgifterna för resor ned.

7.1.2        Sveriges lantbruksuniversitet

Budgetåret 1975/76 uppgick utgifterna för LUP-kommittén för jordbrukets högskolor till sammanlagt 126 000 kr. Då är att märka att sekreterarna i denna kommitté inte uppbär lön från kommittén utan fullgör sina sekreterareuppgifter inom ramen för sina tjänster vid andra myndigheter. Utredningens förslag innebär att en tjänst inrättas för ändamålet vid Sveriges lantbruksuniversitet. Lönekostnaden kan i 1976 års löneläge iped 39 %  lönekostnadspålägg beräknas till 117 200 kr.

Prop. 1978/79:92 iii)

7.1.3    Byggnadsstyrelsen och UUH

Byggnadsstyrelsens och UUH:s resekostnader koramer att öka eftersora dessa myndigheters representanter i LUP-kommittéerna hittills fått sina resekostnader ersatta från utbildningsdepartementets resp. jordbruksdepartementets kommittéanslag.

Utredningen räknar inte raed någon ökning av byggnadsstyrelsens och UUH:s personalbehov med anledning av utredningens förslag.

7.2      Genomförande

Utredningen föreslår att den nya organisationen träder i kraft den 1 juli 1978 och att LUP-organisationen därmed upphör. Ärendet bör om raöjligt underställas riksdagen i budgetpropositionen, eftersom ett genomförande av utredningens organisationsförslag påverkar medelsbehovet under de i avsnitt 7.1 nämnda anslagen för budgetåret 1978/79. Utredningen förutsätter att frågorna om tjänsteställning och lönesättning ra.ra. för personalen bestäms efter sedvanliga förhandlingar.

Högskoleenheterna bör i petita för budgetåret 1979/80 första gängen redovisa plan för anskaffning av lokaler, inredning och utrustning. Myndigheterna bör då även beräkna medel för personal m.m. i den nya organisationen.

Vad angår genomförandet av den nya handläggningsordningen förutsätter utredningen att de ärenden som den 1 juli 1978 är under beredning i LUP-kommittéerna överlämnas till vederbörande högskolestyrelse för fortsatt handläggning. För dessa ärenden bör den nya handläggningsordningen tillämpas om så kan ske utan att ärendets handläggning fördröjs. Det är angeläget att systeraet med planeringsbeslut med ramkostnader helst i förening med ortsvisa investeringsramar genomförs snarast möjligt. Enligt utredningens mening är detta ett nödvändigt led i strävandena att åstadkomma en snabb

Prop. 1978/79:92 115

och rationell handläggning av högskolans  lokal- och utrustningsplanering.

Prop. 1978/79:92

Bilaga 1

Kontakter under utredningsarbetet

LUP-utredningen har haft överläggningar med företrädare för nedan angivna myndigheter, läroanstalter och organisationer m.fl.

statens väg- och trafikinstitut

statskontoret

byggnadsstyrelsen

universitets- och högskoleämbetet

utrustningsnämnden för universitet och högskolor

LUP-nämnden, LUP-kommittéerna och LUP-sekretariatet

skolöverstyrelsen

statens livsmedelsverk

LUP-kommittén för jordbrukets högskolor

jordbrukets högskolor

institutionen för markvetenskap, lantbrukshögskolan

universiteten med filialer

tekniska högskolan i Stockholm

Chalmers tekniska högskola

högskolan i Luleå

karolinska institutet

institutionerna för hygien och raikrobiologi, universitetet i Lund

statens scenskola i Stockholra

Centralorganisationen SACO/SR

Statsanställdas förbund

Statstjänstemannaförbundet

universitetsrestaurangkommittén

centrala organisationskommittén för högskolereformen

organisationskommittéerna för Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lund/Malmö, Göteborgs och Umeå högskoleregioner

lokala högskolekommittéerna i Gävle/Sandviken, Jönköping, Karlstad, Sundsvall/Härnösand, Växjö och Örebro

Sveriges förenade studentkårer

Teknologorganisationen REPTEC

Utredningen har även hört tjänstemän i dåvarande finansdepartementet, samt i utbildnings- och jordbruksdepartementen

Prop. 1978/79:92

Kommentarer till bilaga 2

De i denna bilaga lämnade redogörelserna för handläggning av vissa byggnadsärenden har begränsats till sådtuia uppgifter om lokalfrågorna som utredningen funnit av intresse med hänsyn till sitt uppdrag.

Av uppgifterna under 'Viktigare moment i behandlingsgången framgår att vissa byggnadsärenden komplicerats av exempelvis successiva förändringar i fråga om antalet institutioner (motsvarande) som resp. byggnader avsetts för. Vidare kan utläsas att byggnadsstyrelsens projekteringsarbete ofta fortgått under det att programhandlingar prövats av Kungl. Maj:t eller varit föremål för omarbetning enligt Kungl. Maj:ts beslut. Utredningen har så långt det 'varit möjligt sökt belysa detta förhållande i avsnitten Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till bygguppdrag. De i detta avsnitt lämnade uppgifterna är endast avsedda att ge en allmän uppfattning om tidsåtgången i olika instanser. Arbetet med verksamhetsbeskrivning och lokal program har uppenbarligen i flera fall påbörjats före den tidpunkt som angetts i handlingarna.

Prop. 1978/79:92

Bilaga 2

BEHANDLINGSGÅNG M.M.FÖR DE BYGGNADSOBJEKT SOM LUP-UTREDNINGEN
HAR GRANSKAT______________________________________

1        HYGIEN OCH NATURVETENSKAPLIG MIKROBIOLOGI I LUND

1.1      Viktigare moment i behandlingsgängen

1965-      LUP-kommittén för Lund (LUP-L) diskuterade lokalfrågan för den naturvetenskapliga mikrobiologin vid flera tillfällen.

1966    dec   Kommittén uppdrog åt professorn i ämnet att utarbeta förslag

till lokal- och utrustningsprogram.

1967    nov   Efter begäran från institutionsföreståndarna för naturvetenskap-

lig och medicinsk mikrobiologi beslöt kommittén att utreda frågan om integration av de båda institutionerna.

1968    jan   Efter att ha konstaterat att utrymme för en nybyggnad fanns i

anslutning till byggnaden för medicinsk mikrobiologi uppdrog kommittén åt de två ämnes företrädarna att utarbeta förslag till lokal- och utrustningsprogram för en nybyggnad för ämnena hygien och naturvetenskaplig mikrobiologi.

1968    okt   Kommittén antog lokalprogram för den föreslagna nybyggnaden.

Innan programmet överlämnades till byggnadsstyrelsen skulle LUP-nämndens djurhusgrupp granska det. Lokalprogrammet omfattade totalt 3 6h  m.

1969    sept  Byggnadsstyrelsen redovisade byggnadsprogram för Kungl.

2 totala programytan 3 500 m . Byggkostnaden beräknades till

Maj:t. Med tillägg för sekundära programytor omfattade den totala progra 7,5 milj. kr.

1970 okt   Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att projektera en

2 nylyggnad med en total prograrayta av högst 3 000 m . Detta

beslut innebar att LUP-L måste revidera lokalprogrammet så

2 att den primära programytan omfattade ca 2 5OO m .

Prop. 1978/79:92 2:2

1971 feb   Kommittén minskade I968 års program till 2 539 ro .

1971 mars   Kommittén behandlade nybyggnadens standard. Lokalerna för mikrobiologi var godkända men ämnes företrädaren för hygien accepterade inte den föreslagna standarden. Kommittén uppdrog ät institutionen att precisera sina krav.

1971dec   Kommittén godkände förslagshandlingarna för nybyggnaden.

1972jan   Byggnadsstyrelsen överlämnade komplettering till byggnadsprogram-

met och begärde bygguppdrag. Av handlingarna framgick att kostnaderna för nybyggnaden trots ytrainskningen blev högre än vad som tidigare beräknats, vilket berodde på bl.a. exceptionellt stor andel lokaler med särskilda miljökrav, hög installationstäthet samt relativt hög andel serviceyta och koramunikationsyta.

1972 aug   Kungl. Maj:t gav byggnadsstyrelsen i uppdrag att fortsätta projekteringen.

1972 dec   Kungl. Maj:t gav byggnadsstyrelsen bygguppdrag.

197) april Kommittén beslöt att tillstyrka viss omprojektering av nybyggnaden så att vissa laboratoriesalar avsedda för mikrobiologi skulle kunna användas även för biologiska övningslaboratoriet.

1975 okt   Inflyttning.

1.2      Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till
hygguppdrag_______________________________

Instans                                                      ca mån

LUP-L     Arbete med slutligt lokalpro
gram (8 + 3 =)                              11

BS        Arbete med byggnadsprogram       12

Projektering, totalt ca 19 mån. ,
varav tid utan samtidig hand
läggning i annan instans                 12

Kmt      Prö-vning av byggnadsprogram  13

Prö-vning av förslagshand
lingar                                    1 1  21)

59

Prop. 1978/79:92 23

1.3      Antal behandlingar i LUP-kommittén för Lund

Lokaler                       15

Utrustning/inredning  7

Totalt                         22

1.14      Det lokala planeringsarbetets organisation

Institutionernas kontakter med LUP-L, byggnadsstyrelsen och UUH sköttes av ämnesföreträdarna, som hade kommitténs uppdrag att utarbeta förslag till program. Någon särskild referensgrupp med företrädare för anställda och studerande vid institutionerna fanns inte inrättad.

1.5      Kostnader (tkr)

Lokaler                       13 000 000

Utrustning                    2 000 000

Inredning                     2 250 000

Totalt                         17 250 000

Prop. 1978/79:92 2-.U

2               HUMANISTHUSET I UMEÅ

2. 1       Viktigare moment i behandlingsgången

1965           Riksdagen beslöt om utbyggnad av universitetet i Umeå med bl.a.
humanistisk utbildning och forskning med ett beräknat studeran
deantal om 1 200 i början av 1970-talet.

1966     jan   LUP-kommittén för Umeå (LUP-Um) fastställde som underlag för

programarbetet lokalramar för bl.a. humanistisk utbildning och forskning.

1967     dec   Kommittén sände lokalprogramförslag till rektorsämbetet för ytt-

rande.

1968     dec   Kommittén överlämnade program till byggnadsstyrelsen. Utbygg-

naden av ett humanisthus skulle ske etappvis med en första etapp

2 om 6 000 ra . Förslaget grundades på ett betydligt större antal

studerande än vad I965 års riksdagsbeslut förutsatt. Skälet var att de fastställda ramtalen redan hade överskridits av den faktiska tillströmningen. Programmet innehöll inte en detaljerad rumsförteckning utan ramytan hade fördelats på funktioner.

1968 dec   Byggnadsstyrelsen lämnade byggnadsprogram till Kungl. Maj:t.

1970     mars   Kungl. Maj:t uppdrog ät byggnadsstyrelsen att projektera ny-

byggnad för icke-laborativa institutioner i huvudsak på grundval av byggnadsprogrammet.

1971     feb   Byggnadsstyrelsen redovisade systemskisser för nybyggnaden,

vilka LUP-Um godkände i stort sett den 30 mars 1971.

1971 feb   Byggnadsstyrelsen lämnade förslagshandlingar till Kungl. Maj:t.

1971 maj   Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden.

1972okt-   Inflyttning.

1973feb

Prop. 1978/79:92       2 5

2.2      Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till
bygguppdrag______________________________________

Instans                                                                     ca mån

LUP-Um   Arbete med lokalprogram                              35

BS      Arbetet med byggnadsprogrammet bedrevs parallellt med lokalprogrammet

Projektering                                                 11

Kmt      Prövning av byggnadsprogram    U

Prö-vning av förslagshandlingar 3 j

53

2.3     Antal behandlingar i LUP-kommittén för Umeå

Lokaler                                      15

Utrustning/inredning                     8

Övrigt                                         3

Totalt                                        26

2.I4      Det lokala planeringsarbetets organisation

Rektorsämbetet vid universitetet utarbetade i samråd med en docent vid humanistiska fakulteten förslag till lokalprogram. Efter det att regeringen hade gett projekteringsuppdrag tillsatte LUP-Um en referensgrupp med företrädare för anställda och studerande.       Lärarrepresentanten i LUP-Um blev ordförande i gruppen. Denna utvidgades sedermera med företrädare för humanistiska ämnen och ovannämnde docent blev ordförande. I gruppen ingick också byggnadsstyrelsens arkitektkonsult. Företrädare för UUH och inredningsarkitekten föredrog sina olika förslag i gruppen.

2.5      Kostnader (tkr)

Lokaler                     16 1)00 000

Utrustning                  2 100 000

Inredning                   1 000 000

Totalt                        19 500 000

Prop. 1978/79:92       2:6

3        UNIVERSITETSFILIALEN OCH LÄRARHÖGSKOLAN I KARLSTAD

3.1      Viktigare moment i behandlingsgången

1965       Riksdagen beslöt att en universitetsfilial med anknytning till

universitetet i Göteborg skulle inrättas i Karlstad fr.o.m. budgetåret 1967/68. Under de första årens verksamhet hyrdes lokaler för undervisning och administration. Organisationskommittén för universitetsfilialen utarbetade ett prel. lokalprogram för filialen och lärarhögskolan (f.d. folkskoleseminariet).

1969 feb   Kungl. Maj:t uppdrog ät byggnadsstyrelsen att i samräd med statens förhandlingsnämnd, SÖ och LUP-kommittén för Göteborg (LUP-G) upprätta byggnadsprogram och utföra förberedande projekteringsarbete för nybyggnad för lärarhögskolan och universitetsfilialen. Om SÖ fann att utbildning av förskollärare borde anordnas i Karlstad skulle lokalbehovet för denna utbildning beaktas vid upprättandet av byggnadsprogrammet.

1969 dec   Kommittén beslöt om lokalram för filialen om sammanlagt

2                                                                                2

5 700 m varav institutions- och undervisningslokaler U  000 m ,

2                                 2

administration 250 m och bibliotek 1 500 m . Den 30 december

1969 fastställde Kungl. Maj:t efter förslag av U 68 lokalramar

för utbyggnaden av icke-laborativa ämnen vid universitet

och universitetsfilialer. För filialen i Karlstad innebar detta

o                                              2

skulle baseras pa en lokalram om I4 000 m för institutions

att lokalplaneringen för perioden fram till budgetåret 19714/75 skulle baseras på en lokal och undervisningslokaler.

1970 mars  LUP-G lämnade lokalprogram för filialen och lärarhögskolan till byggnadsstyrelsen. I lokalerna beräknades även utrymme för förskollärarutbildningen. Lokalprogrammen för lärarutbildningarna hade utarbetats av en expertgrupp inom SÖ. För att samordna likartade funktioner inom de olika enheterna

hade de preliminära lokalprogrammen integrerats, varvid lo-

2 kalytorna kunde reduceras med 30I4 m . Huvuddelen av reduktionen avsåg läromedelsproduktion och tekniska hjälpmedel. Sam-

Prop. 1978/79:92

2:7

manlagt omfattade förslaget 10 653 m . Kommittén redovisade att lärarhögskolans och filialens personal och studerande önskade en större gymnastiksal än den som tagits upp i lokalprogrammet och fann för egen del det angeläget att förutsättningarna för en större gymnastiksal utreddes i det fortsatta projekteringsarbetet.

1971 feb   Byggnadsstyrelsen lämnade av kommittén godkända förslagshandlingar för byggnadsprojektet till Kungl. Maj:t.

1971 juni  Kungl. Maj:t uppdrog ät byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för lärarhögskolan och filialen t.o.ra. bygghandlingar. Projekteringen skulle omfatta lokaler för lärarhögskolan om före-

2               . .                        2

slagna 5 207 m och för filialen om 5 000 m , vilket innebar

2 en reduktion med I4I46 m .

1971 sept  LUP-G antog ett reviderat lokalprogram och i sin skrivelse till

byggnadsstyrelsen anmälde kommittén också att SÖ hade räknat

2 upp lärarhögskolans behov med 110m. Det totala lokalprogram-

2 raet omfattade 10 207 m .

1971 nov   Byggnadsstyrelsen lämnade reviderade förslagshandlingar till Kungl. Maj;t och anhöll om bygguppdrag.

1971 dec   Kungl. Maj;t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggna-

....        .        2 den. Gymnastiksalen skulle därvid fa utökas till högst 650 ra

efter avtal ora samverkan mellan staten och Karlstad koramun.

1973 mars  Byggnadsstyrelsen beslöt att slopa en planerad, friliggande

byggnad för matsal och kårlokaler. Dessa lokaler fick i stället rymmas i huvudbyggnaden, varvid filialens undervisnings-

2 lokaler minskades med 68O m . Orsaken till nedskärningen var

att studerandeunderlaget bedömdes bli mindre än tidigare beräknat .

årsskiftet Inflyttning-1973/714

JO Riksdagen 1978179. I saml Nr 92

Prop. 1978/79:92

2:{

3.2       Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till
hygguppdrag_______________________________

Instans

LUP-G

BS

Kmt

Arbete med lokalprogram (13 ■•- 3 =)

Totalt ca 22 män., varav tid utan saratidig handläggning i annan instans

Prövning av förslagshandlingar I   5

Prövning av förslagshandlingar II  2

16

11

31)

3.3

Antal behandlingar  i  LUP-kommittén för Göteborg

Lokaler

Utrustning/inredning

Övrigt

Totalt

21

3.1*

Det lokala planeringsarbetets organisation

I Karlstad bildades är 1970 en referensgrupp för lokalplanering för filialen och lärarhögskolan. Referensgruppen bearbetade förslag till lokalprogram, svarade för kontakter med och information till brukarna samt granskade förslagshandlingar och andra förslag frän byggnadsstyrelsen, arkitekter, UUH m.fl. Referensgruppen bestod av rektor samt representanter för anställda och studerande vid lärEirhögskolan, samordningslektor, representanter för anställda och studerande vid filialen samt representant för Karlstad kommun. Arkitekten, som var från Karlstad, deltog i allmänhet i sammanträdena och vid behov företrädare för LUP-G, byggnadsstyrelsen och dess konsulter. Filialens samordningslektor vai- ordförande i gruppen.

Prop. 1978/79:92 2:9

3.5      Kostnader              (tkr)

Lokaler                    37 950 000

Utrustning                 2 300 000

Inredning                  3 800 000

Totalt                    I4I4 050 000

Prop. 1978/79:92       2:io

1)             LABORATORIEBLOCKET VID KAROLINSKA INSTITUTET

U . 1      viktigare moment i behandlingsgången

1965       Riksdagen beslöt ora ökat intag av studerande vid karolinska institutets medicinska fakultet fr.o.m. höstterminen I969, vilket ställde krav på större lokaler för de medicinskt teoretiska ämnena.

1965     april  Byggnadsstyrelsen begärde hos karolinska institutet och LUP-

kommittén för Stockholm (LUP-S) att snarast få en lokalförteckning m.m. för institutet. Kommittén tillsatte en arbetsgrupp, benämnd LUPSKI, i vilken ingick företrädare för bl.a. institutet och 'oyggnadsstyrelsen med byggnadsstyrelsens representant som c*-'lfcraricle.

1966     jan   LUP-S tillstyrkte ett program som omfattade undervisningsloka-

ler för den lägre utbildningen för samtliga institutioner

p (exkl. hygien och bakteriologi) till en yta av U  61)3 m i ny-

2 byggnad och I456 ra i befintliga lokaler. Huvuddelen skulle

samlas i nybyggnaden, ett s.k. laboratorieblock.

1966 aug   Kommittén beslöt att LUPSKI skulle fä ändrad sammansättning samt att lokalprogramförslaget som gruppen utarbetat s'K.ulie revideras. LUP-S angav i november I966 vissa ramar för två alternativa förslag, ett centraliserat (nybyggnad) och ett decentraliserat (om- och tillbyggnad av befintliga institutioner). LUPSKI förordade det centraliserade alternativet, vilket även tillstyrktes av medicinska fakulteten och konsistoriet och som innebar en total programyta av I6 737 m ,

2 varav för lägre utbildning 5 353 m .

1966dec   Kommittén tillstyrkte LUPSKI:s förslag till lokalprogram.

1967mars  Byggnadsstyrelsen lämnade förslagshandlingar till Kungl. Maj:t. 1967 juni  Kommittén fastställde lokalprogram för viss odontologisk ut-

Prop. 1978/79:92 211

bildning som ett komplement till det tidigare programmet, som

2 därigenom kom att uppgå till totalt 7 708 ra .

1967 okt   Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att i samräd med

LUP-S projektera ifrågavarande nybyggnad med en programyta

2 av 6 000 m .

1967 nov Byggnadsstyrelsen redovisade principskisser och begärde bygguppdrag för den första etappen, dvs. innan kommittén beslutat om en revidering.

1967    dec   LUP-S reviderade programmet. Revideringen innebar att farmako-

logi inte samordnades lokalmässigt med fysiologi octi medicinsk fysik utan förlades till befintliga lokaler. Lo-

.   ,    2  .. kalerna för den lägre utbildningen blev da 3 633 ra . Även

ytorna för den högre utbildningen och forskningen måste revideras.

1968    jan   Byggnadsstyrelsen lämnade förslagshandlingar till Kungl. Maj:t

och begärde bygguppdrag.

1968 april Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att bygga inom ramen 17 150 000 kr. för 280 studerande per år med en totalyta om 6 000 m.

2 tillbyggnad till laboratoriebygget om 2 300 m for ett intag

1969 maj   Kungl. Maj:t uppdrog ät byggnadsstyrelsen att projektera en tillbyggnad till laboratoriebygget om 2 om ytterligare 90 studerande per läsår.

1969 sept  Kommittén fastställde nytt lokalprogram för nybyggnaden till 2 6 256 m med anledning av det ökade intaget.

1971 aug   Inflyttning.

Prop, 1978/79:92 2:12

I4.2      Ungefärlig tidsåtgång för behandling av etapp I i
olika instanser fram till bygguppdrag___________

Instans                                                                     ca mån

LUP-S    Arbete med lokalprogram                                 20

BS       Arbete med förslagshandlingar I och II totalt ca 28 mån., varav tid utan samtidig handläggning i annan instans       6

Kmt      Prövning av förslagshandlingar I     8

Prö-vning av förslagshandlingar II    2     10

36

I4.3      Antal behandlingar i LUP-kommittén för Stockholm

Lokaler                                      16

Utrustning/inredning                    2

Totalt                                        18

I4.1)      Det lokala planeringsarbetets organisation

Medicinska fakulteten tillsatte en egen lokal- och utrustningsgrupp med företrädare för berörda institutioner. LUPSKI:s förslag remitterades till institutionerna och studentkåren. Någon gemensara referensgrupp med företrädare för anställda och studerande fanns inte.

I4.5      Kostnader (tkr)

Lokaler                     31 150 000

Utrustning                   6 000 000

Inredning                   I4 750 000

Totalt                        I43 900 000

Prop. 1978/79:92 2:13

5         INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP, LAKTBRUKSHÖGSKOLAK,
ULTUNA_____________________________________

5.1      Viktigare moment i behandlingsgängen

1965 juni  Lokalprogramkommittén för lantbrtikshögskolan m.m. , som svarade för det lokala programarbetet innan LUP-kommittén för jordbrukets högskolor (LUP-j) hade tillkallats, lämnade förslag .till byggnadsstyrelsen angående lokalprogram för den s.k. markgruppen vid lantbrukshögskolan, dvs. institutionerna för ämnesområdena marklära, växtnäringslära, lantbrukets hydroteknik samt

2 jordbearbetning. Förslaget omfattade ca 3 700 m institutions-

2                          2                              2

lokaler, 1 100 m arbetshall, 350 m växthus och 2 000 m nät-hallar.

1965 okt   Byggnadsstyrelsen lämnade byggnadsprogram till Kungl. Maj:t.

1967 april Kungl. Maj;t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att projektera institutionslokaler för markgruppen exkl. arbetshall, växthus och näthallar t.o.m. huvudhandlingar. För sistnämnda lokaler skulle planeringsarbetet inriktas på att dessa lokaler skulle anskaffas genom direkt upphandling hos lämpligt företag. Planeringen skulle äga rum i en arbetsgrupp i vilken även företrädare för

lantbrukshögskolan skulle ingå. Programytan för institutions-

2                   2

lokaler skulle minskas från 3 700 m till 3 500 m .

1968 sept  LUP-J yttrade sig över byggnadsstyrelsens förslag till huvudhandlingar för institutionen för markvetenskap, som var det nya namnet på de sammanslagna institutionerna i markgruppen. Kommittén lämnade som yttrande ett yttrande från institutions-gruppskollegiet för de markvetenskapliga ämnena. Kollegiet hemställde att som alternativ till byggnadsstyrelsens förslag skulle utarbetas ett nytt förslag som skulle baseras på samma principer som tillämpades för medicinska fakultetens nybygge på Artillerifältet i Uppsala.

Prop. 1978/79:92 2:ii4

1968 okt   Inctitutionskollegiet krävde i en ny skrivelse till LUP-J

ändringar i arkitektförslaget men kommittén, som lämnat kollegiets förra skrivelse till byggnadsstyrelsen, lämnade denna skrivelse utan åtgärd.

1968 okt   Byggnadsstyrelsen lämnade kompletterande förslagshandlingar

till Kungl. Maj:t och begärde bygguppdrag. Styrelsen föreslog

2                               2

en total yta av I4 6I4O m bestående av 3 500 m institutions-

2                               2

lokaler, 600 m arbetshall och 1*50 m skyddsrum. Arbetshallen

togs med eftersom den enligt styrelsen borde inrymmas i anslutning till laboratorielokalerna. Styrelsen framhöll att den inte kunde biträda institutionsgruppskollegiets förslag och att LUP-J inte hade begärt nägon omprövning av förslaget.

1968 dec   I skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 december I968 krävde professorerna i de markvetenskapliga ämnena att byggnadsstyrelsens förslag skulle återförvisas för ny utredning, varvid samma principer skulle gälla för det nya förslaget som gällt för biomedicinska centrum i Uppsala. Byggnadsstyrelsens förslag kritiserades för bristande flexibilitet och ljusförhållanden, dålig arbetsekonomi och otillfredsställande ventilation.

1970 jan   Byggnadsstyrelsen lämnade kompletterande förslagshandlingar

avseende arbetshall, växthus och näthallar till Kungl. Maj:t

2 och begärde bygguppdrag. Förslaget omfattade 2 708 m varav

2 2 000 m för näthallar.

1970       I prop. 1970:37 ang. veterinärhögskolans lokalisering m.m.

redovisades byggnadsprojektet för riksdagen. Ett investeringsanslag om 8 950 000 kr. togs upp för institutionslokalerna och 1 750 000 kr. för övriga lokaler.

1970    maj   Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att projektera de

föreslagna byggnadsprojekten t.o.m. bygghandlingar på grundv,l av styrelsens förslag.

1971    sept  Byggnadsstyrelsen lämnade bygghandlingar till Kungl. Maj:t

och hemställde om bygguppdrag för institutionslokalerna, växthus, näthallar och arbetshall.

Prop. 1978/79:92

2:15

1971 nov   Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att utföra de begärda nybyggnaderna för markvetenskap till en kostnad av 9 650 000 kr.

1973 mars  Inflyttning.

5.2      Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till
bygguppdrag______________________________

Instans

BS

Kint

Arbete med lokalprogram, uppskattat

Arbete med byggnadsprogram U

Arbete med kompletterande

förslagshandlingar I och II                33

Arbete med bygghandlingar                l6

Prövning av byggnadsprogram          18

Prövning av förslagshandlingar          1*

Prövning av bygghandlingar                2

12

53

21)

5.3     Antal behandlingar i LUP-kommittén för jordbrukets
högskolor__________________________________

Lokaler Utrustning/inredning

Totalt

5.1)

Det lokala planeringsarbetets organisation

Lokalbrukarnas medinflytande var inledningsvis knutet till institutionsföreståndarna för att sedan successivt övergå till insti-tutionsgruppskollegiet resp-, institutionskollegiet efterhand som dessa instanser organiserades. Någon särskild referensgrupp med företrädare för anställda och studerande fanns inte inrättad.

Prop. 1978/79:92 2:16

5. 5      Kostnader (tkr)

Lokaler                      13 800 800

Utrustning                    3 900 000

Inredning                    2 200 000

Totalt                         19 900 800

Prop. 1978/79:92 2:i7

6             LIVSMEDELSVERKET I UPPSALA

6. 1      'Viktigare moment i behandlingsgängen

1971       Riksdagen beslöt att ett statens livsmedelsverk skulle inrättas den 1 januari 1972. Verket skulle bestå av bl.a. delar av veterinärstyrelsen och statens institut för folkhälsan. Verket skulle få 186 tjänster och lokaliseras till Uppsala.

1971 juni  Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att skyndsamt fullfölja lokalförsörjningsplanering inkl. inredning och utrustning för statlig verksamhet som skulle omlokaliseras.

1971 juni  Byggnadsstyrelsen begärde att statens institut för folkhälsan

och veterinärstyrelsen skulle utse var sin kontaktman för byggnadsprojektet. Institutet utsåg en professor och styrelsen utsåg en byråchef.

1971 nov   Efter begäran frän byggnadsstyrelsen redovisade en särskild

organisationskommitté för livsmedelsverket en preliminär bedömning av lokalbehoven. Med sikte på behoven år 1975 krävdes

2
laboratorier inkl. djurlokaler                      5 953 m

2 n

2
kontorslokaler                                          3 135 m

kontorslokaler i anslutning till

laboratorier                                              1 O9I4 m

2

2
total programyta                                     10 182 m

1972 mars  Byggnadsstyrelsen begärde kompletteringar till redovisningen av lokalbehovet.

1972 april Livsmedelsverket redovisade det begärda underlaget. På grundval av detta utarbetade byggnadsstyrelsen ett förslag till ytramar som remitterades till verket. Av förslaget framgick att byggnadsstyrelsen ansåg att verket räknat med en för stor personalökning under planeringsperioden. Verkets krav för undersökningsavdelningen bedömdes som orealistiskt varför för-

Prop. 1978/79:92

2:U

2                        2

slaget skars ned från ca 7 200 ra till ca 1* 900 m . Administrationsavdelningen och hygienavdelningen ra.m. prutades från ca

2                        2

2 965 ra till ca 2 1)00 m . Totalt prutades förslaget från ca

2                        2

10 200 m till ca 7 300 ra , allt i primär programyta.

1972 juni   Livsmedelsverket yttrade sig över prelirainära systerahandlingar för projektet. Företagsnämnden kritiserade förslaget vad avser pausrum, duschar och omklädningsrum samt vilrum.

1972    aug   Efter överläggningar med verket anhöll byggnadsstyrelsen hos

2 Kungl. Maj:t om bygguppdrag för totalt 8 828 m inom en gemensam nybyggnad för verket och länsstyrelsen i Uppsala län.

1973    mars   Kungl. Maj:t uppdrog ät byggnadsstyrelsen att pä grundval av

styrelsens förslag projektera byggnader för livsmedelsverket och länsstyrelsen t.o.m.. bygghandlingar.

1973 mars  Livsmedelsverket godkände systemhandlingar under förutsättning att de anmärkningar som verket anförde beaktades.

1973 april Byggnadsstyrelsen redovisade ånyo ärendet till Kungl. Maj:t.

1973 juni  Kungl. Maj:t lämnade bygguppdrag för livsmedelsverket och

länsstyrelsen till en total kostnad av 92 railj. kr. varav för livsmedelsverket 58 milj. kr.

1975 aug   Inflyttning.

Ungefärlig tidsåtgång

1 olika instanser fram till

Instans BS

Kmt

Arbete med lokalprogram och preliminära
svstemhandlingar                             1*)

Arbete med slutliga systemhandlingar totalt ca 8 mån.,varav utan samtidig handläggning hos Kungl. Maj:t  1

Prövning av preliminära systemhand- 7 lingar

Prövning av slutliga systemhand
lingar                                               2

15

21)

Prop. 1978/79:92 2:19

6.3      Det lokala planeringsarbetets organisation

I organisationskommittén representerades verket av chefspersoner och inga personalrepresentanter ingick. Företagsnämnden utsåg en särskild grupp för omlokaliserings- och byggnads frågor som behandlade sekundärytor säsom personalutrymmen. Vid kontakter med de olika avdelningeirna företräddes dessa enbart av resp.  chefer och nägot organiserat personalinflytande förekom inte.

6.I4     Kostnader (tkr)

Lokaler                     75 000 000

Utrustning                  7 6OO 000

Inredning                   6 550 000

Totalt                       89 150 000

Prop. 1978/79:92 220

7        STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT (VTI) i LINKÖPING

7.1      Viktigare moment i behandlingsgången

1971       Riksdagen beslöt att ett statens väg- och trafikinstitut skulle bildas den 1 juli 1971 och lokaliseras till Linköping.

1971 juni  Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att skyndsamt fullfölja planering av lokalförsörjning inkl. inredning och utrustning för omlokaliserade myndigheter.

1971 juli  Byggnadsstyrelsen anhöll i skrivelse till 'VTI att institutet

skulle utarbeta en verksamhetsbeskrivning och ange lokalbehov. 1971 sept  VTI överlämnade de begärda uppgifterna till byggnadsstyrelsen.

1971 okt   Byggnadsstyrelsen lämnade förslag till Kungl. Maj:t om lokalförsörjning för till Linköping omlokaliserade myndigheter. Förslaget innebar bl.a. att VTI, statens geotekniska institut och statens kriminaltekniska laboratorium skulle förläggas till högskoleområdet vid Valla gård.

1971dec   Kungl. Maj:t godkände byggnadsstyrelsens förslag.

1972maj   Byggnadsstyrelsen remitterade förslag till ramprogram och

systemskisser för nybyggnaderna till nyttjarna.   Förslaget  innebar bl.a.   att VTI och statens  geotekniska institut skulle rymmas  i en byggnad och kriminaltekniska laboratoriet och VTI:s prowäghallar i separata byggnader.  VTI yttrade sig över förslaget i juni   1972.

1972 aug Efter diskussioner med verken redovisade byggnadsstyrelsen för Kungl. Maj:t ramprogram, systemskisser och kostnadsramar för de tre verken på Vallaområdet och begärde bygguppdrag.  Byggnadsstyrelsens programförslag grundade sig på de

verksamhetsbeskrivningar som verken lämnat och den primära

p programytan for VTI beräknades  till   15   130m.   Kostnaden beräknades till totalt ca 38 milj.  kr.

Prop. 1978/79:92 2:21

1973 feb   Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnader på Vallaområdet för de tre verken. Lokalprogrammet

2 för VTI skulle begränsas till 13 900 m primär programyta.

Begränsningen borde inte beröra lokaler inom en planerad hallbyggnad för laboratorier m.m.

1973 maj   Med anledning av Kungl. Maj:ts beslut överlämnside VTI ett reviderat förslag till byggnadsstyrelsen.

1973 juni  Byggnadsstyrelsen anhöll hos Kungl. Maj:t om bygguppdrag.

1973 juni  Kungl. Maj:t gav bygguppdrag.

19T5 juni  Inflyttning.

7.2      Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till
hygguppdrag_______________________________

Instans                                                                     ca mån

VTI      Arbete med verksamhetsbeskrivning m.m.      2

BS      Arbete med ramprogram m.m.                 11

Arbete med projektering totalt ca

10 mån., varav utan samtidig

handläggning i annan instans        U    15

Kint      Prövning av ramprogram m.m.                6

Prö-vning av bygghandlingar                1     7

21)

7-3      Det lokala planeringsarbetets organisation

För att planera institutets omlokalisering till Linköping bildades enligt Kungl. Maj:ts beslut en särskild organisationskommitté. Denna kommitté tillsatte en projektorganisation för omlokalisering i vilken ingick ett delprojekt för lokaler med institutets förre chef som ledare. Gruppen svarade för VTI:s kontakter med byggnadsstyrelsen, UUH, arkitekter m.fl. angående byggnader, inredning, utrustning och yttre arbeten. I lo-

Prop. 1978/79:92      2:22

kalgruppen ingick en representant för varje avdelning inom VTI och en gemensam representant för personalorganisationerna.

7.1)      Kostnader (tkr)

Lokaler                     39 500 000

Utrustning                   5 0I45 000

Inredning                   3 800 000

Totalt                        1)8 3U'y  000

Prop. 1978/79:92

Bilaga 3

Prioriteringslista  1977-01-31  för byggnadsobjekt

avseende universiteten och högskolorna___

(Upprättad inom LUP-nämnden)

Hr	Objekt	Proj.-reserv	Ber.byggstart enl BS proj.-plan 1976-12-20
1	Centrum, Frescati		78-02
2	Fysik hufo, Umeå		78-02
3	Kl-blocket: Restaurang m.m. Kårlokaler m.m. Bibliotek och förvaltning		77-03 77-12 79-10
I4	Sektion K, KTH		79-03
5	Kemi, ombyggnad av etapp I .GU/CTH		77-08
6	Icke-laborativa ämnen. Lund		77-12
7	Renströmsparksproj ektet: centralbibliotek, icke-laborativa ämnen Göteborg	1	80-01
8	Idrottshall, GIH		77-11
9	Laboratoriebyggnad II i Frescati, SU		78-0I4
10	Riksmuseet, ombyggnad med nybyggnad för geologi och naturgeografi, SU		8O-0I4
11	BMC, etapp IV, Uppsala		n-ok
12	Djurhus, BMC, Uppsala		82-09
13	Om- och tillbyggnad för synkro-cyklotronen vid Gustaf Werners institut, Uppsala		78-05
1I4	Anatomi, histologi , Lund		78-03
15	Förläggningsbyggnad vid Tjärnö marinbiologiska station		77-09
16	Bibliotekshögskolan i Borås	x	79-03
17	Ombyggnad av odont. fak., Malmö		78-03
18	Astronomi, Lund	X	78-09
19	Icke-laborativa ämnen och bibliotek, Liiiköping	-	77-08
20	Datalogi, Linköping		79-01
1	Ombyggnad av Gustaf Werners institut, Uppsala		78-11

11    Riksdagen 1978179. I saml. Nr 92

Prop. 1978/79:92

3:2

Nr	Objekt	Proj.-reserv	Ber .byggstart enl. BS proj.-plan 1976-12-20
22	Klubbans biologiska station. Fiskebäckskil		77-02
23	BÖL, Uppsala		78-07
21*	Musikhögskolan och musikvetenskap , Malmö		78-03
25	Om- och tillbyggnad av musikhögskolan, Stockholm, etapp II-IV		78-12
26	Hållfasthetslära, KTH	X	78-10
27	Musikhögskolan i Göteborg		79-12
28	Verkstadsbyggnad för astronomi , SU	X	77-12
29	Handikappforskning, Göteborg		Förhyrning
30	Biologiämnena, Göteborg		79-10
31	Administrationsbyggnad för CTH	X	78-06
32	Livsmedelsämnena, Kemicentrtun, etapp V, Lund	X	79-03
33	Förvaltning, KTH	X	78-10
3I4	Djuravdelning för anatomi/ histologi, GU		77-05
35	Fysiologi, Anatomi m.m., GIH		77-12
36	Central djurstation, etapp I, Göteborg	X	T8-11
37.	Förvaltning, Umeå	X	78-06
38	Förvaltning, Linköping		-
39	Etapp X, centrumkvarteret,Luleå		77-02
I40	Lärosalar, KTH	X	78-10
I4I	Institutionen för plasmafysik med fusionsforskning, KTH		79-08
1*2	Nybyggnad för matematiskt centrum, CTH/GU/GDC	X	79-06
I43	Ombyggnad för matematik m.fl., Uppsala		77-01*
I4I*	Hydrologi, Uppsala		77-06
1*5	Djuravdelning, zoofysiologi, Uppsala	X	78-03
I46	Arbetsvetenskaplig sektorsforskning, KTH		-

Prop. 1978/79:92

3:3

Nr	Objekt	Proj.-reserv	Ber.byggstart enl. BS'proj.-plan 1976-12-20
Ul	Sektion M, etapp I, svetstekno-logi, KTH		80-08
I48	Utökade lokaler, sektion M, CTH	X	77-12
I49	Sektion B, KTH		79-08
50	Etapp XI, centrumkvarteret, Luleå	X	77-02
51	Teologi, Uppsala		78-07
52	Systematisk botanik, Uppsala	X	78-11
53	Energiforskning, KTH och SU		1
5I)	Mikrobiologi, Kl		79-10
55	Kungliga biblioteket,Stockholm		81-06
56	Sektion M, etapp II, KTH		80-08
57	Utbyggnad för CTH:s bibliotek	X	-
58	Renströmsparksprojektet: administrationen, Göteborg	X	80-01
59	Sektion A, KTH	X	80-08
60	Institutionerna för talöverföring och teknisk audiologi, KTH		~
61	Sektion T, flygteknik, KTH	X	80-08
62	Ombyggnad av Skogshögskolans lokaler för psykologi, SU		79-0I4
63	Ombyggnad av Skogshögskolans lokaler för matematik och statistik, SU		79-01)
61)	Fältstation, Tullgarn, SU	X	79-03
65	Astronomiska institutionen, SU	X	80-09
66	Juridiska fakulteten, Uppsala		-
67	Simhall, Örebro	X	79-09
68	Central djurstation, etapp II, Göteborg		80-12
69	Pedagogik, Uppsala		79-12
1 '°	Laboratoriebyggnad III, Frescati, SU		8U-O9

Prop. 1978/79:92 '

C'rtvis   förtc-ckning   över   l'.v'tgriad;-,oL)jekt   avseende   universiteten oc:h   !)0.-;:-.ko.lorn:i   håijI'urJi   tiil   projektreserv   i   priori teri ngs-liGl.a    hiTT-O!-:;!

\ Ort	Nr  i pri lista 1977-01-31	Objekt	äeräknad byggstart enl Bs'proj.-plan 1976-12-20
Uppsala	1)5	Djuravdelning,   zoofysio logi	78-03
	52	Systematisk  botanik	78-11
Lund	18	Astronomi	78-09
	32	Livsmedelsämnena,  Kemicentrum,   etapp  V	79-03
Stockholra	26	Hällfasthetslära,  KTH	78-10
	28	Verkstadsbyggnad  för astronomi,   SU	77-12
	33	Förvaltning,  KTH	78-10
	l40	Lärosalar,  KTH	78-10
	59	Sektion A,   KTH	80-08
	61	Sektion T,   flygteknik,   KTH	80-08
	61)	Fältstation, Tullgarn,  SU	79-03
	65	Astronomiska institutionen, SU	80-09
Göteborg	31	Administrationsbyggnad för  CTH	78-06
	36	Central  djurstation,etapp  I         78-11
	1)2	Nybyggnad för matematiskt centrum,  CTH/GU/GDC	79-06
	1)8	Utökade  lokaler,   sektion M,          77-12 CTH
	57	Utbyggnad för CTH:s bibliotek
	58	Renströmsparkprojektet:   administrationen	80-01
Umeå	37	Förvaltning	78-06
Örebro	67	Simhall	79-09
Borås	16	Bibliotekshögskolan	79-0 3
Luleå	50	Etapp XI,  centrumkvarteret	77-06

Prop. 1978/79:92 3:5

Sammanfattning av prioriteringslista  1977-01-31   för byggnads-
objekt avseende universiteten och högskolorna_______

Uppsala	13
Lund	5
Stockholm	29
Göteborg	17
Umeå	3
Linköping	2
Luleå	1

70

Prop. 1978/79:92

Bilaga U

Planeringsläget för byggnadsärenden 1977-OI4-OI (Sammanställning av uppgifter från LUP-sekretariatet)

21 objekt

2l4_objekt_

_ 9 objekt

67 389 m

97 561 m

67 2I43 m

6 objekt

25 050 m

Lokalprogram  Hos regering-   Hos BS för     Hos regering-
hos BS       en för projek-  projektering   en för bygg-
teringsuppdrag                                                   uppdrag

Prop. 1978/79:92

Bilaga 5

Pågående och planerat lokalprogramarbete inom

LUP-kommittéerna 1977-05-01____________

(Sammanställning av uppgifter från LUP-sekretariatet)

LUP-kommittén för Uppsala Institution (motsvarande)

Juridik

Geovetenskapliga ämnen

Zoologi

Informationsbehandling

Lärarhögskolan

Förskoleseminariet

Seminariet för huslig utbildning

Fjärrmagasin för universitetsbiblioteket

Uppsala Jonosfärobservatorium

Förskoleseminariet

Uppsala

Västerås

LUP-kommittén för Lund Institution (motsvarande)

Geocentrum (geologi, naturgeografi, ekonomisk geografi, geoämnen vid LTH, SGU)

Ekologisk botanik, ekologisk zoologi , limnologi

Översyn av lokalbehoven för sektionen för arkitektur

Energihall, LTH

Översyn av lokalbehoven för högskolan

Lxind

Kalmar

Prop. 1978/79:92

5:2

LUP-kommittén för Göteborg Institution (motsvarande)

Icke-laborativa institutioner,                       Göteborg

centralbibliotek, universitetsförvaltning, musikhögskolan

Vissa samhällsvetenskapliga ämnen       "

Matematiskt centrum

Handikappforskning

Översyn av djuravdelningar för                  "

medicinska fakulteten och av lokalprogram för djurexperimenten station

Förvaltningen vid CTH                                "

Biblioteket vid CTH                                    "

Översyn av lokalprogram för högre utbildning och forskning i Mölndal

Valands konstskola                                    "

Konstindustriskolan

Tjärnö marinbiologiska  laboratorium     Tjärnö

Bibliotekshögskolan                                   Borås

Förskoleseminariet                                     "

Prop. 1978/79:92

5:3

LUP-kommittén för Stockholm _Ins,t_itut_ioji j_motvarand.e_)_

Forskningsprojekt vid icke-laborativa institutioner, universitetet

Astronomi, universitetet

Universitetets forskningsstation, Tarfala

Energiforskning, KTH

Arbetsplatser i lärosalar, KTH

Översyn av lokalbehoven vid sektionerna A, M, T och vid biblioteket

Skrivsalsbehovet, KTH

Mikrovågsteknik, KTH

Talöverföring, sektion E, KTH

Teknisk audiologi. Kl (KTH:s område)

Översyn av djuravdelningar

Mikrobiologienhet, Kl

Ev. tillskott till förskollärar-utbildning i Stockholmsregionen

Översyn av lokalbehoven vid Kungl. Biblioteket

Biblioteksdepån i Bålsta, etapp III

LUP-kommittén för Umeå

2n£ttuti_on mrtvara,nd.e_)_

Lärarhögskolan, pedagogik, psykologi, sociologi

Översyn av lokalbehoven för högskolan

Översyn av lokalbehoven för lärarhögskolan Och förskoleseminariet

Kiruna geofysiska institut

Umeå

Sundsvall/Härnösand

Luleå

Kiruna

Prop. 1978/79:92

5:1)

LUP-kommittén for Linköping Institutioii (motsvarande)

Univers itets förvaltningen

Lärarhögskolan, slöjdlärar-seminariet

Datalogi

Pedagogik, psykologi, sociologi

Biologi och kemi

Översyn av lokalbehoven för högskolan

Liriköping

Jönköping

Prop. 1978/79: 92 1

Bilaga 2 Handläggning av lokal- och utrustningsärenden

A ii.s-1 iir.sfinhålliinden

Remissinsianserna har till övervägande del ansell atl högskolestyrelserna skall ha ansvaret för framtagande av verksamhelsbeskrivning och ramprogram.

IJniversiiciei 1 Siockholm anser dock atl ulredningen behandlat en alltför begränsad del av lokalförsörjningssyslemel och framför förslag till en handläggningsordning där ell fuDsländigl ansvar för lokalförsörjningen lokall åvilar högskoleslyrelsen och cenlralt UHÄ. Högskolestyrelsen skulle därvid även ha fulll ansvar för projektering och utförande av byggnads-objekten.

Medicinska forskningsrådel föreslår alt huvudansvaret för såväl pro-giamskrivning som projektering läggs på högskolestyrelserna.

ICO anser med utgångspunkt i all ansvarei för arbetsmiljön åvilar brukarmyndigheten all högskolestyrelsen bör ha del primära ansvarei för lokalplaneringen.

Riksrevisionsverkei ställer sig Iveksaml lill all högskolan får ansvarei för framtagande av ramprogram och kostnadsramar som bör ligga under byggnadsstyrelsens formella ansvar och staiskonioret avslyrker utredningens förslag i denna del som innebär en handläggningsordning inom högskolan som avviker från vad som i övrigi gäller för den statliga lokalförsörjningen.

Orts visu invesleringsriimar

Ulredningens förslag i de stycken som berör orlsvisa investeringsramar hnr mött en delad remissopinion. Sveriges förenade studentkårer anser ulredningens förslag dåligt underbyggt.

Den föreslagna ordningen som bygger på orlsvisa investeringsramar har lillslyrkls av bl.a. skolöverstyrelsen, tekniska högskolan i Stockholm, universilelei i Uppsala, högskolan i Örebro samt Medicinska forskningsrådet.

Byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverkei, regionstyrelserna i Göteborg, LUP-nämnden. universitetet 1 Lund, Sveriges tantbruksuniversitet samt SACO/SR har alla ifrågasatt möjligheten all ge förslag lill bindande investeringsramar med verksamhelsbeskrivning och ramprogram som underlag. Byggnadsslyrelsen framhåller all en sådan handläggningsordning i praktiken skulle leda lill tidsmässiga låsningar av hela planeringsprocessen och minska möjlighelen atl lillgodose brukarnas inlressen.

Lokulnämnd

Samtliga remissinstanser har varil posiliva lill utredningens förslag vad avser möjlighelen alt inrätta ell lokall beredningsorgan för lokal- och Ulruslningsfrågor, en lokalnämnd underställd högskoleslyrelsen.

Enligt siaiskoniorei krävs atl bestämmelser härför införs i högskoleförordningen. Vidare bör representanter för centrala myndigheler som byggnadsstyrelsen och UUH knyls till nämnden som sakkunniga. UUH och LUP-nämnden anser dock atl representanter för dessa myndigheter skall ingå som ledamöier.

Prop. 1978/79:92                                                                    2

Slvrdseriui för Linköpings Iwgskoleregiim och universilelei i (iolehorg liksom SACOISR har närmare diskuterat nämndernas sanimanstiillning vad avser förelrädare för de anställda, de studerande och för verksamheten. Behovei av att tillförsäkra personalgruppernas fackliga organ medinflytande i en sådan niimnd har påpekats av den pedagogiska insiituiioncn vid universilelei i Linköping.

Nalurveienskupliga forskningsrådet ulgår från att de anställda som avlönas med rådsmedel får della i arbelel med lokal- och utrustningsprojekl pä samma villkor som övriga anställda.

Regionslyrelserniis roll

Regionslyielsernas roll i lokal- och ulruslningsfrågor har särskilt behandlals av regionslyrelsernu, universiieien i Uppsala och Stockludin saml högskolorna i EskilslunalVösierås och i Östersund saml av Sveriges jöreiuide sludenikurer och SACOISR.

Regionsiyrelsen i Stockholm anser all regionstyrelserna bör göra en inomregional prioritering i samband med behandlingen av högskoleenheternas förslag lill anslagsäskanden. Slyrelsen påpekar vidare behovet av ett samrådsorgan i den egna regionen med fem högskoleenheter saml landstings- och primärkommunala intressen. Regionsiyrelsen i Liindl Malmö föruisäiier alt regionstyrelserna får inrätta särskilda beredande organ för översiktlig planering.

Sveriges förenade sludenikurer anser det tillräckligt med informella samverkansorgan på orter med flera högskoleenheter.

Universilelei i Stockholm framhåller alt regionstyrelserna ej bör detalj-granska programmalerial ulan endasl lämna synpunkier i de frägor som berör utbildning i form av enstaka kurser och lokala linjer. Liknande synpunkier framför 5/4CO/5/?.

Universitetet i Uppsala anser att regionstyrelserna ej behöver belastas med granskning av de siörre högskoleenheternas anslagsframställningar som avser lokaler.

Arbetsupgifter vid UHÅ

Prakliskl tagel alla remissinstanser ställer sig positiva lill utredningens förslag i de siycken som avser UHÄ.s funktioner i lokal- och utruslningsplaneringen.

Universilelei 1 Lund sann Chalmers tekniska högskola förutsätter alt lärosätena garanteras inflytande vid den prövning av verksamhetsinriktning och verksamhelsbeskrivning som enligt utredningen skall ske inom planeringsberedningarna medan styrelsen jör universilelei 1 Linköping snarare anser all denna prövning bör ske i ett beredningsorgan med en sammansättning som motsvarar den nuvarande LUP-nämndens. Högskolan i Vö.xjö har liknande uppfattning och menar alt en ceniral konsuliorganisa-lion är nödvändig inte minst för att upprätthålla nära koniaki med byggnadsslyrelsen och UUH.

Konsifiickskolan och stålens dansskola anser det angelägel med samordningsinsatser vid UHÄ inte minst för atl biträda de mindre högskoleenheterna.

Sveriges förenade sludenikurer anser del viktigt all det utarbetande av normer inom programverksamheten som skett inom ramen för LUP-nämndens verksamhet knyts till UHÄ.

TCO framhåller del nödvändiga i ell fastare organisatoriskt samarbele mellan forskningsråd och den centrala organisationen.

Prop. 1978/79:92                                                                     3

l-.\l'i'rlgriipper

Reiiiissinslaiiserna har entydigt ställt sig positiva till fortsau verksamhet i form av expertgrupper. Gruppernas värdefulla medverkan i lokal- och uliiislningsärenden har särskili påpekats av universilelei i Siockholm och Slyrelsen j(n- universilelei i Linköping.

Karolinska inslilulel anser atl expertgrupperna bör knylas lill byggnadsstyrelsen i stiillet för till UHÄ som ulredningen föreslagil.

l.aiilhriikssiyrdsen har betonat djurhusgruppens betydelsefulla arbete och päpekai' all gruppen avses få tillkommande arbetsuppgifter i den proposiiion om imdring i lagen om djurskydd m. m. (prop. 1978/79: 13) som nyligen förelagts riksdagen.

Personellu resurser

Ett ston antal remissinstanser har berört de personella resurser som erfordras för genomförande av den föreslagna omorganisationen.

Utredningen har i sitt förslag utgått frän i stort oförändrade personalresurser jiimfört med dem inom nuvarande LUP-organisalionen och inkomna synpunkter har i första hand berörl fördelningen av dessa inom högskoleorganisationen.

Karolinska inslilulel förslår att handläggarresurser på lokal nivå bör lilldelas samtliga siörre högskolor och slyrelsen för universilelei i Linkö-pin,i; liksom ICO all samtliga universilel och lekniska högskolor behandlas likviirdigt vid fördelningen av handläggarresurserna.

Regionsiyrelsen i LundlMalmö menar atl utredningen borde ha övervägt en mer regionall inriktad organisaiion kring en siörre högskoleenhel.

Högskoleenheierna 1 EskilsliinalVäslerås, GävlelSandviken och Siinds-vulljHurnösund föreslår att konsulenttjänster knyls lill regionslyrelserna.

Högskoleenheten i Örebro anser alt tjänsterna bör ställas lill UHÄ.s disposition för atl ett år i tagel och efter ansökan fördelas efter behov alternativt läggs som extra tjänsleresurs vid medelstora och små högskolor. Konsisioriel vid Uppsala universilel samt högskoleenheterna i Vä.vjö och Kallnar föreslår pä samma sätl en placering vid UHÄ.,

UHÅ och LUP-nämnden anser alt en bälire anpassning lill de reella behoven sker om resurser motsvarande fyra årsarbetskrafter fördelas på de elva högskoleenheter som har fasta forskningsresurser. Övriga högskoleenheter som saknar utbyggd förvallning och vilkas behov särskilt borde beaktas skulle lilldelas resurser motsvarande en person placerad vid UHÄ.

UHÅ och LUP-nämnden har vidare berört behovei av handläggarresurser för de uppgifier som kommer all äläggas UHÄ som myndighei i samband med omorganisationen och bedömt dessa uppgå till fyra handläg-gaitjänster.

Medicinska forskningsrådel anser del nödvändigi all den lill UHÄ knuina konsultverksamheten görs slagkraftig.

Kurolinska inslilulel anser i motsats till övriga remissinsianser all de handläggaruppgifler som utredningen föreslagit bli utförda vid UHÄ, i stället uiförs av personal placerad vid byggnadsslyrelsen.

Ersällningsanskajfning av inredning och uiruslning

Högskolan i FulunjBorläuge anser atl medel för ersättning och komplel-leringsanskaffning av utrustning ej bör läggas inom sektorsanslagen ulan liksom hiltills anvisas i form av en särskild kostnadsram.

Ett slorl antal remissinsianser inom högskolesektorn har understrukit

Prop. 1978/79:92                                                                     4

betydelsen och behovei av medel lör ersällningsanskaffning. Musikbög-sknUiii i Siockholm har dessutom påpekal atl ersättningen av utrustning bör ske planmässigt och baseras på en genomsnittlig avskrivningstid.

Medel för ersättning av utrustning bör fördelas genom regionala uirusl-ningsramai som anges i budgelproposilionen enligt regionsiyrelsen i LundI Miilinö.

Regionslyrelserna i Stockholm och Uppsala föreslår all medel för anskaffning av utrustning för sådana utbildningar för vilka styrelserna beviljat medel ställs till styrelsernas förfogande. Sveriges jörcnude studentkårer menar att en sådan ordning vore rimlig.

Ilögskolun Jör lårarulbildning i Siockholm har berört del mellan byggnadsslyrelsen och UHÄ delade ansvaret för medel för ersättning av inredning och föreslår liksom ulredningen atl delta helt läggs på byggnadsstyrelsen.

Universilelei i Lund anser att inredningsansvaret bör läggas på byygnadslyrelsens lokala förvaltningar. Styrelsen för universitetet 1 Linköping menar all äteranskaffning av inredning bör ske genom alt högskolans egen organisation svarar för inköpen och liknande synpunkier framförs av liögskoleenheteii i Karlslad.

Infiirniation och uibildning

Dessa frågor har behandlals av regionsiyrelsen i Uppsala, universiletet i Upi>\ulu. högskoleenheierna i FulunlBorlänge och Karlstad, Konstfackskolan samt LO.

De ansluler sig samtliga till utredningens förslag om utbildning och information och anser utarbetandet av den av ulredningen föreslagna handboken som värdefulli.

LO anser det nödvändigi med utbildning i program- och projekieringsar-belel och atl detla är ett generellt behov inom hela statsförvaltningen.

Universiletet i Uppsala vill att de föreslagna ålgärderna vidlas innan den nya veiksamhelen genomförs och sedan fortlöpande.

Övrigu synpunkter

Riksrevisionsverkei lägger sior vikt vid atl möjlighelerna lill samutnytljande av lokaler och utrustning tas till vara.

Högskolcin för lärurulhlldning i Siockholm betonar viklen av all förslag om utbyggnad av utbildning åtföljs av en belysning av de lokalbehov som uppstår.

Chalmers tekniska högskola har särskilt behandlal smärre ombyggnads-och ändi ingsarbeien och anser all behörighels- och gränsdragningfrågorna gentemot byggnadsstyrelsen i detta sammanhang bör ses över. Högskolestyrelsen bör, tor atl åstadkomma en snabb och ändamålsenlig behandling av sädana ärenden ges inflytande i handläggningens samtliga led.

Konstfackskolan Fäster uppmärksamheten på de problem som kan uppkomma i lokalplaneringen när verksamheten inom en och samma byggnad är knuten lill såväl en högskola för konslnäriig utbildning som till en högskoleenhel.

Medicinska forskningsrådet anser alt UUH bör la ansvarei för anskaffande av utrustning lill undervisningssjukhusen.

Prop. 1978/79:92

Bilaga 3

Tiil

Statsråde-t   och  chefen  för  utbildningsdepartementet

Un iversitetsrestaurangkommittén   tillkallades   i   mars   1969  med   uppgift att  fortlöpande svara  för   planering  och  samordning  m m av  restaurangverksamheten   vid   universitet   och   högskolor.

Genom t i I Iäggsdirekfi v  den  26 maj   1972  uppdrog  Kungl   Maj:t  åt   kommittén  att   utreda  samt   lämna  förslag  bl   a  om  framtida  driftformer  och huvudmannaskap   för  universitetsrestauranger  och  om den  framtida  handläggningen   av   sådana   ärenden   rörande   lokal-  och   utrustningsprogramfrågor m m avseende  restauranger  vid  universitet  och  högskolor  för  vilka  kommittén  svarar.

Kommittén  har  sedan  den   I   oktober   1975  bestått  av  kanslichefen Göran Hagbergh,   ordförande,   byråchefen  Paul   Almefelt,   direktören  Ni Is-Erik Brundell,   rev isionsflirektören  Per  Eskilsson,   byråchefen  Sixten  Fors, byggnadsrådet   Leif   Juthagen,   divisionschefen   Leif   Magnusson  och  doktoranden   Lars  Phi I i pson.

Fil kand Kjell Holmgren, som fr o m den I januari 1977 varit förordnad som expert åt kommittén, har fungerat som sekreterare vid utarbetandet av  föreliggande  betankande.

Till   sekreterare åt   kommittén  har  förordnats mellanstadielärare Per Heister   (fr  o m den   1   Januari    1977).

Kommittén  överlämnar   härmed   betänkandet Universitetsrestauranger  - organisation   för  planering.     Förslagen   i   betänkandet  redovisas med  anknytning  till   LUP-utredningens  betänkande Lokaler och  utrustning  för

12   Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 92

Prop. 1978/79:92

högskolan (DsU 1977:7).  Kommittén vill emellertid framhålla att kommittén inte närmare behandlat eller tagit ställning till LUP-utredningens förslag.  Kommitténs uppdrag är slutfört i och med att den föreslagna organisationen träder i kraft.

Stockholm den 2 augusti 1977.

Göran Hagbergh

Paul Almefelt                                  Ni Is-Erik Brundell                           Per Eskilsson

Sixten Fors                                      Leif Juthagen                                    Leif Magnusson

Lars Philipson                                                                                         /Kjell Holmgren

Prop. 1978/79:92

INNEHALL
1. 1.	, 1 ,2
1 ,	.3
2.
2.	, 1
2,	.2
2.	,3

BAKGRUND............................................................................. 7

'niedning.................................................................................... 7

Direktiven................................................................................. 8

Tillkommande uppgifter ..........................................................  9

NUVARANDE HANDLÄGGNINGSORDNING ..................   10

Nyproduktion och ombyggnader ........................................   10

Utrustningsanskaffning ......................................................   10

Underhåll och återanskaffning av inredning och ut
rustn ing...............................................................................   II

2.4                         Nyinredning i samband med smärre ombyggnader och omdispositioner                 II

2.5                         Driftfrågor............................................................................... II

2.5                Subventionering  av  s   k  L-restauranger........................... 12

i.                    ARBETSUPPGIFTERNAS OMFATTNING   ........................     13

3. I               Nybyggnader och   större ombyggnader............................       13

3.2                          Utrustn i ngspet i ta  mm....................................................... 14

3.3                          Övriga  arbetsuppgifter   ....................................................       15

4.                   KOMMITTÉNS   PERSONELLA  RESURSER   .................       16

5                    FÖRSLAG............................................................................... 17

5.1                 Inledning...............................................................................   17

5.2                         Un ivers i tetsrestaurangkomm itténs funktion ....                 17

5.3                         Framtida central spec ia I i sf f unkt ion...............................   .'9

5.4                         Expertgrupp för må 11idsfrågor............................................ . 21

5.5                         Expertgruppens arbetsuppgifter ........................................ ... 21

6                    KOSTNADER OCH GENOMFÖRANDE ............................   23

6. I       Kostnader........................................................................................ 23

6.2       Genomförande...............................................................................   23

Prop. 1978/79:92

BI LÅGOR

Bilaga 1: Handläggning av ärenden rörande utrustning för restauranger och kaféer vid universitet och högskolor

Bilaga 2: Restaurang- och kaféenheter som tillkommit under medverkan av un i vers itetsrestaurangkommittén

Bilaga 3: Vid universitet och högskolor planerade restaurang- och kaféenheter för vilka un ivers itetsrestaurangkommittén upprättat loka 1 program

Prop. 1978/79:92

BAKGRUND

I. I      Inledning

Universitetsrestaurangkommittén tillkallades i mars 1969 för att fortlöpande svara för planering och samordning m m av restaurang- och kafé-verksamheten vid universitet och högskolor.  Dessförirnan hade vissa utrednings- och planeringsuppgifter fullgjorts av ett till lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för universitet och högsk; lor (LUP-kommittéerna) knutet arbetsutskott för bespisningslokaI er (AufS).  Tillkallandet av en särskild kommitté för restaurangverksamheten v i cl universitet och högskolor motiverades av att en omfattande utbyggnad av bespisnings-lokaler ansågs nödvändig.  Utbyggnaden av måltidsverksamheten vid universitet och högskolor nödvändiggjordes främst av att studerandeantalet ökat kraftigt under 1960-talet.  Statsrådet Moberg ansåg vid tillkallandet av kommittén att ett samordnat planeringsarbete krävdes för att en rationell utbyggnad av må 11 ids loka I er skulle kunna ske.

Vi har vid sidan av vårt fortlöpande planeringsansvar ålagts vissa utredningsuppgifter avseende bl a framtida driftformer, intressenternas inflytande över driften, huvudmannaskap för verksamheten samt framtida handläggningsordning.  Vi har redovisat vårt utredningsuppdrag vid hittills fyra tillfällen. I mars 1970 avlämnade vi betänkandet  Budgetsystem och kontoplan för universitetsrestauranger (DS U 1970:1).  I maj 1973 avlämnade vi betänkandet Universitetsrestauranger - mål och subventioner (DS U 1973:4) och rapporten Universitetsrestauranger - fakta-(Ds U 1973:5).  I Juni 1974 lämnade kommittén tillsammans med den dåvarande, till statens personalnämnd knutna, samarbetsdelegationen för förpIägnadsfrågor (Safff) e+t förslag till principer för central organisation (Dnr 1388/HUV/74). Slutligen har vi i maj 1976 avlämnat betänkandet Universitetsrestauranger - driftformer och huvudmannskap (Ds U 1976:10).  Av de utredningsuppgifter som åvilar kommittén återstår därmed endast frågan om framtida handläggningsordning av på kommittén ankommande löpande arbetsuppgifter.

Utbyggnaden av måltidslokaler vid universitet och högskolor har varit mycket intensiv under första hälften av 1970-talet. På flera högskoleorter

Prop. 1978/79:92

har uppförts restaurang- och kafélokaler i sådan omfattning att planering och projektering av ytterligare enheter för närvarande inte är aktuell. På vissa andra högskoleorter har utbyggnaden och projekteringen av tillkommande restaurang- och kaféenheter kommit så långt att vårt planerings-och samordningsansvar i huvudsak har kunnat slutföras.  För närvarande erfordras kommitténs medverkan bl a vid projektering av restaurang I oka I er vid Stockholms universitet samt vid programmering och projektering av återuppbyggnad av restaurang inom medicinarområdet i Göteborg och ett antal mindre restauranger vid bl a mindre högskoleenheter och statliga kulturinstitutioner.  Även framgent kommer det självfal let att erfordras ny-, om- och tillbyggnader av restaurang- och kafélokaler vid universitet och högskolor.  Utbyggnadstakten torde dock under överskådlig tid komma att bli avsevärt läge än hittills under 1970-talet.  I detta delbetänkande framlägger vi förslag som möjliggör att de löpande arbetsuppgifter som nu åvi lar kommittén kan fulIgöras på annat sätt.

I.2      D i rekt i ven

Dåvarande statsrådet Moberg gav i anförande till statsrådsprotokollet den 7 mars 1969 utförliga direktiv för kommitténs arbete.  Kommittén skulle fortlöpande svara för bl a följande uppgifter.

o     Lämna underlag för de delar av ett byggnadsprogram som gäller restaurang- och kaféverksamhetens funktion och lokalbehov m m.

o     Lämna den medverkan vid projektering och byggande av restaurang-

och kafélokaler som normait lämnas av nyttjaren eller programkommitté.

o     Medverka vid upprättande av lokalprogram för restaurang loka 1 er somi uppförs av studerandeorganisationer med hjälp av statliga lån.

o     Utarbeta normer för bedömning av behovet av inredning och utrustning i restaurang lokaI er samt beräkna kostnaderna härför.

o     T i I I se att alla möjI igheter tas till vara att bri nga ned i nveste-rings- och driftkostnaderna för restaurangerna vid universitet och högskolor genom samverkan t ex vad gäller produktion, mellan dessa restauranger och annan - statlig eller icke-statlig - bespisnings-verksamhet .

o     Utarbeta förslag till avtal om upplåtelse av statliga lokaler och vill kor för lån.

Prop. 1978/79:92

o     Ge driftorganen de råd och informationer som dessa kan behöva.

o     Följa utvecklingen inom restaurangbranschen och livsmedelsindustrin och medverka till att restaurangverksamheten vid universitet  och högskolor anpassas till denna och att alla möjligheter att förbättra driftekonomin genom rationaliseringar tas till vara.

I . 3      Tillkommande uppgifter'

I enlighet med det förslag till provisorisk handläggningsordning som kommittén lämnat i del betänkandet Universitetsrestauranger - mäl och subventioner åligger det oss att löpande svara för även följande arbetsuppgifter:

0               Lämna förslag i fråga om ombyggnader och upprustningar av restaurang-
I oka I er.

o     Upprätta planer för underhåll och planmässig återanskaffning av inredning och utrustning i restauranglokaI er.

o     Lämna yttrande över framställningar om subventioner till student-kärsägda restaurang I oka I er.

o     Gemensamt med byggnadsstyrelsen ansvara för att upplåtelseavtal upprättas.

Vi har med anledning av den provisoriska handläggningsordningen träffat överenskommelse med byggnadsstyrelsen av innebörd att kommittén tom juni månads utgång 1977 svarat för upprättande av förslag till upplåtelseavtal avseende restaurang I oka I er vid universitet och högskolor och att kommittén dessutom svarat för viss avtals- och ar iftuppfo Ijning.

1  proposition år 1974 om kulturpolitiken (prop 1974:34) angavs att univer
si tetsrestaurangkommi ttén skall biträda kulturrådets LUP-delegation i frå
gor rörande restauranger och kaféer vid statliga kulturinstitutioner.  De
arbetsuppgifter kommittén sedan 1969 haft att ful.lgöra beträffande restau
rang- och kafélokaler vid universitet och högskolor har uärmed utökats
till att omfatta sådana lokaler även vid statliga kulturinstitutioner.

Prop. 1978/79:92

NUVARANDE   HANDLÄGGNINGSORDNING

2.1              Nyproduktion   och  ombyggnader

Initiativ som kan leda till nyproduktion av restaurang lokaI er eller ombyggnad av befintliga lokaler tas av berörda lokala intressenter eller av un iversitetsrestaurangkommittén.  1 samband med utredningar om. lokaldispositionen inom större universitetsområden och större nybyggnader av undervisningslokaler tas sådant initiativ normalt av byggnadsstyrelsen. Både i samband med nyproduktion och ombyggnader upprättar vi förslag till dimensionering och detaljerat funktions- och lokalprogram och överlämnar -efter samråd med berörd högskoleenhet samt studerande och anställda -programmet till byggnadsstyrelsen för vidare handläggning.

Vi följer också projekteringen av restaurangloka1 er frän utrednings- och programstadiet till färdigställande av bygghandlingar.  Efter inhämtande av synpunkter från berörda lokala intressenter lämnar vi yttrande till byggnadsstyrelsen över i allmänhet såväl systemhandlingar som bygghand-I ingår.

Byggnadsstyrelsen svarar för inredning av restauranglokaI er.  Vi granskar därvid inredningsarkitektens förslag med avseende på program- och funktionskrav samt lämnar yttrande häröver till byggndsstyrelsen.

2.2              Utrustn ingsanskaff n i ng

Un i versitetsrestaurangkommittén lämnar förslag till kostnadsramar för utrustningsdetaljer inom köks- och ekonomilokaI erna och upprättar i allmänhet detaljerade program för sådan utrustning.  Utrustningsprogrammen utarbetas efter samråd med dels berörd högskoleenhet samt studerande och an-ställda, dels - i de fall beslut i driftfrågan har hunnit fattas - med drifthuvudmannen.  Upphandling av utrustning sker genom utrustningsnämndens vid universitet och högskolor (UUH) försorg.  UUH och universitetsrestaurang-kommittén har den 10 oktober 1973 träffat överenskommelse om provisorisk handläggningsordning av ärenden rörande utrustning för restauranger och kaféer vid universitet och högskolor (bilaga 1).

Prop. 1978/79:92

2.3              Underhåll och återanskaffning av inredning och ufrustning

Underhåll och planmässig återanskaffning av inredning uch utrustning fill restauranger och kaféer vid universitet och högskolor sker sedan I juli 197 6 över kostnadsramarna Till regeringens disposition, Till UHÄ:s di spo-sition och Till jordbrukets högskolors disposition. Vi inhämtar årligen underlag för beräkning av behovet av underhåll och planmässig återanskaffning och överlämnar förslag till fördelning av kostandsramar och program för underhåll och återanskaffning till UUH.

2.4              Nyinredning i samband med smärre ombyggnader och omdispositioner

I samband med ombyggnader finns det ofta behov av ny inredning eller komplettering av befintlig inredning.  Byggnadsstyrelsen disponerar medel för sådan nyinredning i samband med smärre ombyggnader och omdispositioner. Fördelning av medel för sädana ändamål inom restauranger och kaféer vid universitet och högskolor sker efter förslag från un i vers itetsrestaurangkomm ittén.

2.5          Driff-frågor

I   samråd  med   berörd  högskoleenhet  samt  berörda  anställda  och  studerande har vi   upprättat   underlag  för anbudsintag,   svarat   för  annonsering  och  prövat   inkomna  anbud   på  drift  av  universitetsrestauranger.      I   del betänkandet Universitetsrestauranger  -  driftformer  och  huvudmannaskap  föreslog  vi   att ansvaret   för   val   av  driftform,   val   av   entreprenör  och  avtalstecknande   från och med   I   juli    1977   skulle åvila   högskoleenheten.     Riksdagen   har   på   grundval   av  förslag   i   propositionen   1976/77:79 om anslag  för  budgetåret   1977/78 till   byggnadsarbeten m m   inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde beslutat   i   enlighet  med   värt   förslag     (UbU   1976/77:31,   rskr   1976/77:352, UHÄ-FS   1977:148).

1   bilagor  till   betänkandet  Universitetsrestauranger -  driftformer och   huvudmannaskap har vi   lämnat förslag till   normerande upplåtelseavtal   avseende restaurang- och   kafélokaler.     Även  efter  den   1   juli   1977   lämnar  vi     självfallet  tills  vidare råd  och  biträder   i  övrigt  högskolemyndigheterna   i dr i ftfrågor.

Prop. 1978/79:92 12

2.6              Subventionering  av   s  k  L-restauranger

Subventioner  av   lokalkostnader  till   restauranger   i   icke-statliga   lokaler  utöver  vad   som  följer  av   kungörelserna   1964:398 och   1970:273 (Om   lån   för   anskaffning   resp.    inredning  och  utrustning  av   kårlokaler) beslutas  av   regeringen  och   bekostas över  anslaget   Lokalkostnader m m vid   högskoleenheterna.     Ansökningar  om  subventioner   till   sk   L-restauranger   inges   till   un i vers itetsrestaurangkommittén,   som  efter   remit-tering  till   berörda   nögskoIeenheter,   företagsnämnder  och  studentkårer, med   eget   yttrande över I ämnar  ansökningarna  till   regeringen/utbildningsdepartementet.     På  uppdrag  av  byggnadsstyrelsen  upprättar  vi   också   förslag  till   överenskommelser  som  reglerar  de  villkor  som  skall   gälla   för subventioner   till   sk  L-restauranger och  svarar  för  utvärdering  av subvent ioner i ngen.

Prop. 1978/79:92                     I 3

3.        ARBETSUPPGIFTERNAS OMFATTNING

3. I       Nybyggnader och större ombyggnader

Under perioden 1970 - 1976 har ett trettiotal nya restaurang- och kaféenheter anordnats vid universitet och högskolor.  I bilaga 2 redovisar vi antalet platser i dessa serveringar och det årtal då restaurangdrift påbörjades.  För huvuddelen av dessa lokaler har vi svarat för bl a lokalprogram, utrustningsprogram och upp 1ätelseavta1.

Vi har vidare upprättat funktions- och lokalprogram för ytterligare ett 30-tal restaurang- och kafélokaler.  Dessa redovisas i bilaga 3. Några av de i bilaga 3 upptagna enheterna är under uppförande och detaIjprojekten ing pågår för ett tiotal enheter.  Vi bedömer att huvuddelen av de i bilaga 3 redovisade restaurang- och kafélokalerna kommer att kunna färdigställas under perioden 1977 - 1980.

Utrustningsprogrammeringen för de i bilaga 3 redovisade enheterna har delvis påbörjats och definitiva eller preliminära program föreligger för de enheter som beräknas bli tagna i bruk under budgetåret 1977/78.

Det kan självfallet bli nödvändigt att under de närmaste åren upprätta funktions- och lokalprogram för ytterligare nytillkommande restaurang- och kafélokaler vid universitet och högskolor.  Vi förutsätter emellertid att det i sä fall endast behöver bli fråga om några enstaka mindre restauranger eller kaféer.

Prop. 1978/79:92

14

När det gäller restaurang- och kafélokaler vid statliga kulturinstitutioner har vi hittills upprättat detaljerade funktions- och lokalprogram enpart för restii:,rang och kafé inom Riksmuseet och restaurang inom permianent Wasamuseum.  Vi har vidare medverkat vid utrustningsprogrammeringen för kafé inom Etnografiska museet och restaurang inom Moderna museet samt vid anbudsintag för restaurang inom Moderna museet.  Slutligen har vi avgivit yttrande över ett förslag till ombyggnad av persona 1servering inom Operan.

3.2

Utrustningspetita m

1 fråga om såväl nyanskaffning av utrustning som underhåll och återanskaffning av inredning och utrustning medverkar vi i det årliga petitaarbetet. Av nedanstående arbetsplan framgår hur våra uppgifter i detta avseende fördelar sig över året.

Arbetsplan för petitaärenden

Ändamå1/ans 1agsram

jan

feb

mar

apr

maj

jun

jul

aug

sep

okt

nov

dec

Nyanskaffning av utrustn i ng

X

Prel imi nära ramar

Def init iva ramar

X

lordelning av beviljade ramar

X

Underhåll och återanskaffning av inredning och utrustning

Inhämtande av underlag

X

Förslag till ramar

X

Fördelning av medel och programmering

X

Prop. 1978/79:92 I D

3. 3      Övriga arbetsuppgifter

Vi har upprättat förslag till upplåtelseavtal för samtliga i drif1 varande restaurang- och kaféenheter vid universitet och högskolor.  De flesta nu gällande upplåtelseavtal har tecknats i anslutning till att nya subventioneringsbestämmeI ser trädde i kraft den I juli 1974. Gällande upplåtelseavtal överensstämmer till stora delar med de förslag till normerande avtal som vi lämnat i bilagor till del betänkandet om drift-forrner och huvudmannaskap.

Fem restauranger belägna i kärhus har erhållit lokaIsubventioner i enlighet med riksdagens beslut är 1974 (prop 1974:1, bil 10, UbU 1974:13, rskr 1974:121) och efter särskild prövning av regeringen. Vi har ärligen upprättat förslag till överenskommelser om verksamheten i dessa restauranger och utvärderat effekterna av subventioneringen under budgetåren 1974/75 och 1975/76.

Vi har fortlöpande lämnat råd till driftorgan, högskoleenheter och studerandesammanslutning m fl i frågor rörande restaurangdrift, lokalhållning, utrustning och avtalsfrågor m m.  Un iversitetsrestaurangkommittén har vid upprepade tillfäll en tag it initiativ till överläggningar mel lan driftbo Iag (motsvarande) på samtliga universitetsorter.

Universitetsrestaurangkommittén har fortlöpande samarbetat med andra ståtlige organ med uppgifter som rör  statlig persona I restaurangverksamhet.

I del betänkandet Universitetsrestauranger - driftformer och huvudmannaskap har vi lämnat en redogörelse för vårt arbete för att åstadkomma samverkan mellan universitetsrestauranger och annan statlig och icke-statlig restaurangverksamhet .

Vi svarar slutligen för information till bl a högskolemyndigheter och drifthuvudmän och har i oktober 1974 distribuerat aktuella författningar m m till cirka 150 berörda myndigheter och organ.  Vi biträder ocksä vid förhandlingar i samband med ändrad prissättning och har i september 1976 sänt ut en promemoria med nägra synpunkter pä prissättningen i universitetsrestauranger.

Prop. 1978/79:92                            1 6

KOMMITTÉNS PERSONELLA RESURSER

Un iversitetsrestaurangkommittén består för närvarande av åtta ledamöter med anknytning till bl a byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden för universitet och högskolor, riksrevisionsverket, de lokala högskolemyndigheterna, restaurangbranschen och Sveriges förenade studentkårer.  Vi har sammanträtt 89 gånger från mars 1969 till augusti 1977 vilket motsvarar ungefär ett sammanträde per månad.  Sedan oktober 1975 har kommittén inom sig bildat ett arbetsutskott.  Kommittén har delegerat till arbetsutskottet att besluta i sådana löpande ärenden som inte är av principiell natur.

Arbetsbelastningen pä komn-iittén har varit särskilt hög från budgetåret 1972/73 till budgetåret 1975/76 under vilken tid kommitténs sekretariat utgjordes av 4-5 handläggande tjänstemän (delvis deltidsanställningar). Därefter har det varit möjligt att successivt reducera sekretariatet till att nu omfatta en heltidsanställd handläggande tjänsteman, biträdes-resurser och pä konsultbasis anlitade experter.

Prop. 1978/79:92 17

FÖRSLAG

5.I      I n 1 edn i ng

De förslag till framtida handläggningsordning ifråga om lokal-, inrednings- och utrustningsplanering av restauranger och kaféer vid olika högskoleenheter som un i vers itetsrestaurangkommittén har att framlägga bör anknyta till de förslag som avlämnats av LUP-utredningen i dess betänkande Lokaler och utrustning för högskolan (DsU 1977:7).

LUP-utredningen anser att

Byggnadsverksamheten inom högskoleväsendet har en sådan omfattning och ställer i stor utsträckning så speciella krav på lokaler att högskolan bör ha resurser och egen kompetens för bl a programarbete, (sid 15)

........... LUP-organisationen bör upphöra. Huvudskälet för detta är att

frågor ora lokaler, inredning och utrustning bör handläggas i samma ordning som gäller för övriga resurser inom den nya högskolan.(sid 15).

Beträffande handläggningen av lokal- och utrustningsärenden inom högskolan anser utredningen att det kan vara lämpligt att högskolestyrelsen har ett permanent beredningsorgan för lokal- och utrustningsfrågor, (sid 15)

För sekreterareuppgifter i beredningsorgan och arbetsgrupper bör de större högskoleenheterna ha egna tjänstemän som kan medverka i programarbetet. Vid UHÄ bör finnas konsulenter i lokalprogramfrågor m m, som kan biträda de olika enheterna alltefter behov, (sid 15 f)

Utredningen anser att det även i fortsättningen bör finnas centrala expertgrupper för särskilda lokal- och utrustningsfrågor och att dessa grupper bör vara knutna till UHÄ.  Utredningen har funnit att behovet

Prop. 1978/79:92

av information och utbildning är stort bland brukare och andra som förväntas göra en aktiv insats i planering av anskaffning av lokaler, inredning och utrustning, (sid 17)

Kommittén har för sin del inte närmare behandlat eller tagit ställning till LUP-utredningens förslag men vi har velat ställa våra förslag i relation till dessa eftersom vi anser att i princip samma ordning bör gälla för handläggning av frågor om universitetsrestauranger som för frågor om utbildnings- och forskningslokaI er.  Vissa av resonemangen i det följande gäller därför under förutsättning att LUP-utredningens förslag genomförs.

5. 2       Un i vers i tetsrestaurangkommi t tens f unkt ion

Un iversitetsrestaurangkommittén är i huvudsak en lokal- och utrustningsprogramkommitté och arbetar i mänga avseenden på samma sätt som övriga LUP-kommittéer vid universitet och högskolor.  Våra arbetsuppgifter är emellertid vidare än övriga LUP-kommittéers uppgifter. Vi har också haft möjlighet att kontinuerligt följa verksamheten och att utifrän erfarenheterna av driften ta initiativ till er förder 1 iga ny-, om- och till byggnadsåtgärder.  Dessutom har kommittén i icke oväsentlig utsträckning fungerat som informationscentral dit läroanstalter, dr i f th...vudmän m fl kunnat vända sig med frågor.  Kommittén har således karaktären av ett centralt specialistorgan för må 11idsfrågor vid universitet, högskolor och statliga ku I tur i nst i t ut ioner.

Vi samverkar i vårt arbete med många olika myndigheter och organ. Flödesschemat på nästa sida visar hur ärenden som handläggs inom kommittén överlämnas för vidare handläggning inom annan myndighet eller organ.  1 de flesta fall redovisar vi slutresultat av vårt arbete till byggnadsstyrelsen el ler UUH.

Prop. 1978/79:92

bostadstyrelsens samlingslokaldelegation

o yttrande över framställningar om subventioner till L-restauranger

o yttrande över låneärenden

UUH

o kostnadsramar och utrustningsprogram för nyanskaffning

o kostnadsramar och program för underhåll och återanskaffning av inredning och utrustning

o inköpsbegäran (i vissa fall)

o prioriter 111g av objekt

o dimensionering

o lokal- och driftsprogram

o medverkan vid projektering

o ombyggnadsförslag

o upplåtelseavtal och driftuppföljning

o rådgivning o anbudsintag och anbudsprövning

o råd och

informationer

5. 3      Framtida central specialistfunktion

Vi anser det angeläget att det finns en central expertfunktion som kan fungera som rådgivare i frågor rörande måltidsservice vid universitet och högskolor och som kan anlitas av berörda centrala och lokala myndigheter vid planering och programmering av lokaler och utrustning.  En sådan permanent expertfunktion bör emellertid enligt vår mening inte fullgöras av en till utbildningsdepartementet knuten kommitté.  Vi utgår ocksä ifrån att vårt tidigare förslag om inrättande av ett centt-alt specialistorgan för statlig persona I restaurangverksamhet inklusive universitetsrestaurangverksamhet inte kommer att realiseras (Dnr I388/HUV/74).

En expertfunktion för lokal- och utrustningsprogrammering av restauranger och kaféer inom högskolan skulle kunna knytas till byggnadsstyrelsen.  De

13   RiksduKcn mSITi. i saml. Nr 92

Prop. 1978/79:92 20

arbetsuppgifter som nu åvilar un i vers itetsrestaurangkommittén och som i framtiden bör åvila expertfunktionen innefattar emellertid bl a omfattande informations- och rädgivningsuppgifter i driftekonomiska frågor samt i frågor som rör  prissättning och högskolemyndigheternas m fl insyn och medverkan i driften m m.  Sådana frägor ligger utanför byggnadsstyrelsens traditionella ansvarsområde.

LUP-utredningen har i sitt betänkande (DsU 1977:7) anfört att det inom högskoleområdet föreligger

speciella anledningar och möjligheter att tillförs.äkra nyttjarmyndigheten en sådan organisation att det inom detta område komraer att finnas tillräcklig kompetens för att säkerställa ett

fullgott underlag för olika projekt............................

Därtill kommer att inom högskoleområdet verksamheten förhållandevis ofta ställer speciella krav på lokaler. Hå 11 idsservicen för studerande och anställda vid universitet och högskolor är inte specifik i den meningen att de praktiska lösningarna skiljer sig frän vad som gäller inom persona I restaurangverksamhet i allmänhet. Trots detta är det ändå - på samma sätt som beträffande lokaler för undervisning och forskning - väsentligt att den lokaia högskolemyndigheten, studerande och anställda samt i förekommande fall driftorganet i största möjliga utsträckning får möjlighet att medverka i byggprocessens olika etapper. För att de lokala intressenterna skall kunna utöva sitt inflytande är det motiverat att man inom högskoleorganisationen har tillgång till sakkunskap när det gäller måltidsservice.

Inom LUP-organisationen har tillsatts särskilda expertgrupper för beredning av vissa frågor.  Sådana expertgrupper finns bl a för verkstäder, djurhus och AV- och reproutrustning.  Expertgrupperna har tillkommit alltefter-somi LUP-nämnden funnit behov av sakkunnig expertis på skilda områden.  Expertgrupperna har endast att bereda till grupperna remitterade ärenden och att lämna förslag till beslut.  LUP-utredningen har kommit till den slutsatsen att expertgruppernas arbete röner uppskattning och att det allmänt förordas att de skall behällas i framtiden.  LUP-utredningen anser därför att det även i fortsättningen bör finnas expertgrupper pä central nivå. Den expertfunktion för må Itidsfrågor som universitetsrestaurangkommittén föreslår i detta betänkandeär en parallell till dessa expertgruppers nuvarande arbete.

Prop. 1978/79:92

5.4                Expertgrupp  för må 11idsfrågor

Lokal-  och  utrustningsplanering  av  må 11idslokaI er  vid  universitet och  högskolor  bör  ske på   samma  sätt   som  planeringen  av   undervisnings-och   forskningslokaI er.     Un i vers itetsrestaurangkommitténs  nuvarande uppgifter   vid   programmeringen   bör   således   i   framtiden   ankomima   pä   det eller  de organ   som  kommer  att  ansvara   för   lokalplaneringen   i   övrigt. Expertgruppen   bör   i   huvudsak överta   de övriga   arbetsuppgifter   som   nu åvilar   kommittén.     Expertgruppen   bör   i    likhet  med  vad   som  för  närvarande gäller   för   till   nuvarande  LUP-nämnd   knuta   expertgrupper   ha   till   uppgift att   bereda   ärenden   som  remitterats   från   andra   lokal-  och   utrustnings-planerade organ   inom   högskolan  och   lämna   förslag   till   beslut  men   inte själv   vara   beslutsfattande myndighet.      Expertgruppen   bör  också   på   eget init-iativ   kunna  aktualisera   frågor   som   rör måltidsverksamhet  och   för de   lokal-  och   utrustn i ngsp 1 anerade organen   framlägga   försla-g   till   åtgärder .

En   framtida   expertgrupp   för  mä 11 idsfrågor   -  med   hänsyn   till   LUP-utredningens  förslag   knuten  till   UHÄ:s  byrå   för  budget och  basresurser   -   bc;r bestå   av   personer  med   sakkunskap   inom området.     Det   är   betydelsefullt ätt   de  som   skall    ingå   i   expertgruppen   för   rnå 11 idsf rågor   v.äljs   bland   personer   som   har  anknytning   till   myndigheter  och  organ   som   har   att   rör.=: med   lokal-  och   utrustn i ngsp 1 aner i no  m m   i noni   fiögskolan  och   bland   personer   som  har   erfarenhet   från   driften   av   un i vers itetsrestauranoer.

5.5                Expertgruppens  arbetsuppgifter

Expertgruppen   bör   såsom   ett   rådgivningsorgan  arbeta     med   de  uppgifter

som  nu  åvilar   un i ver istetsrestaurangkommittén.     Det   bör   säledes   åvila

expertgruppen att

o      lämna underlag för de delar av byggnadsprogrammet som gäller må Itidslokal ernås funktion och lokalbehov m m

°      medverka vid upprättande av lokal- och utrustningsprogram för restaurang I oka I er som uppförs av byggnadsstyrelsen och av studerandeorganisationer med hjälp av statliga lån

Prop. 1978/79:92                 22

o      medverka vid planeringen av underhåll och plan.mässig återanskaffning ev inredning och utrustning i må 11 ids loka I er-na

o      lämna råd och informationer till högskoleenheterna i samband med val av driftforrri, val av drifthuvudman och upprättande av upplåtelseavtal samt

o      fortlöpande' I amma råd och informationer till driftorganen.

Expertgruppen bör eftersträva en begränsning av investerings- och driftskostnaderna för universite+sres+auranger och att universitets-restaurangverksamheten bedrivs rationellt.  Expertgruppen bör härvid bland annat beakta möjligheterna att samordna universitetsrestaurangverksamheten med annan - statlig eller icke statlig - bespisningsverksamhet.

Det är mot bakgrund av ovanstående uppgifter nödvändigt att expertgruppen för må 11idsfrågor har erforderliga resurser för art följa utvecklingen inom restaurangbranschen och att kontinuerligt hålla sig informerad om utvecklingen i fråga om resultat, priser m m inom univers i tetsrestaurang er na.

Den föreslagna expertgruppen för må 11 i dsf rågor bör inte i sarrma utsträckning som, un i vers itetsrestaurangkommittén medverka vid projekteringen av mä11idslokaI er.  Det bör inte heller åvila expertgruppen att själv upprätta detaljeratutrustningsprogram.  Däremot bör den regelmässigt få tillfälle att yttra sig även över förslagshandlingar m m bland annat för att bidra med önskvärd erfarenhetsåterför ing.

Kommittén anser för sin del att det inte föreligger något hinder för att expertgruppen för må 11idsfrågor, oaktat knytningen till UHÄ, fullgör samma uppgifter för restaurangverksamhet inom Sveriges Lantbruksuniversitet och vid statliga kulturinstitutioner, som universi-te+srestaurangkommittén nu gör. (Jfr prop 1974:34, s 19).

Prop. 1978/79:92

KOSTNADER OCH GENOMFÖRANDE

6. I                 Kostnader

Un iversitetsrestaurangkommitténs   kostnader   bestrids   frän   utbildningsdepartementets   kommittéanslag.     Budgetåret   \91inB   beräknas   kostnadei'-na  till   högst   315.000  kronor.

Kommittén   utgår   från   att   den   föreslagna   expertgruppen   kommer   att   bestå   av   5  -   7   ledamöter   och   att   den   inledningsvis   biträds   av   en   handläggande tjänsteman  jämte  skr ivpersonaI,      Behovet  av   på   konsultbasis anlitade  experter   förutsätts  oförändrat.      Kostnaderna   kan   da   beräknas till   cirka   300.000  kronor/är.

6.2                        Genomförande

LUP-utredningen   har   föreslagit   att   en   ny  organisation  och   handläggningsordning  av   frågor  rörande   lokaler och  utrustning   för   högskolan  skall träda   i   kraft  den   I   juli    1978.

En  ändring  av  den  framtida   handläggningsordningen  för   un i vers itetsres-taurangärenden  bör genomföras  samtidigt  som   lokal- och  u'rustningspro-gramorganisationen   i   övrigt   för  universitet  och  högskolor  ändras.      I enlighet     med   LUP-utredningen  anser   vi   det  möjligt   att  övergå   till   en ny   handläggningsordning   från  den   I   juli    1978.

När  den   i   detta  betänkande föreslagna  handläggningsordningen  för  uni-vesitetsrestauranärenden   har genomförts  anser  vi   oss  ha  fullgjort  våra uppdrag   såväl   enligt  de ursprungliga  direktiven  från   1969  som  enlig| tilläggsdirektiven  från   1972.

Prop. 1978/79:92

Bi laga   I

UNIVERSITETSRESTAURMGKOMtllTTEN                 HANDLÄGGNINGSORDNING   1 (2)

UTRUSTNINGSNÄMNDEN FÖR                                1973-10-10

UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

Handläggniiig av ärenden rörande utrustning för
restauranger och. kaféer vid universitet och hög
skolor_____________________________________

(Provisorisk handläggningsordning)

1,   Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
(UUH) och UR-korrjnittén komnier att fr o m inne
varande budgetår - i a-wa.ktan pä en definitiv
handläggningsordning - tilltlrnpa följande rutiner
vad gäller anskaffning av utrustning för restau
ranger och kaféer vid universitet och hc.gskolor
m m.

2.  Planering

UR-kommittén upprättar - i förekommande fall efter samråd .rned driftbola.g (motsv) - förslag till utrustningsprograra för respectivo objekt. Sädana förslag till utrustnJ.ngsprograin tillställs berörd läroanstalt, ''tudcrandeorganisation och eventuellt driftbolag (entreprenör) för yttrande. Där sä bedöms lämpligt tropdrar UR-kommittén ät driftbolag (motsv) att upprätta och till UR-kommittén inkomma raed förslag till utrustningsprc-gram. Sådant uppdrag skall ges slcriftligt och med angivande av preliiriinärt berätoad kostnadsram för utrustning för obje>'':et.

Efter UR-kommltténs prövning av förslag till utrus tningsprogreuTi, justeras programmet och tillställs berört driftb )lag (entreprenör) för slutligt yttrande. Häref'i;er upprättas definitivt utrustningsprogrem att läggas till grund för UUH;s anslagsframställning.

UR-kommittén upprättar och i.nger till UUH i augusti månad respektive år preliv.inärt förslag till kostnadsramar för utrustning för objekt vilka skall utrustas nästa budgetår.

Utrustningsprogram med motiveringar och förslag till kostnadsramar - definitiva ramar eller del-ramar - för objekt enligt ovan upprättas och inges av UR--kommittén till UUH efter överenskommelse respektive år, dock senast under oktober månad.

MK

Prop. 1978/79:92

5. Upphandling

Upphandlingsunderlag överlämnas av UR-kommittén till UUH senast tvä månader innan upphandlingen skall påbörjas. Väsentliga ändringar av eller tillägg till upphandlingsunderlag skall prövas och föreslås av UR-kommittén.

Av fastställd kostnadsram kan mindre belopp reserveras för "oförutsett". Härigenom har driftbolag (entreprenör) möjlighet att efter vunna erfarenheter hemställa hos UR-kommittén ora kompletteringar m m av den utrustning sora ställts till förfogande. Sädana önskemal om kompletteringar skall inkomma till Uil-kommlttén senast ett år efter det att enheten tagits i drift.

UUH upphandlar utrustning efter inköpsbegäran frän -- i förekommande fall - driftbolag (motsv) samt på gr'undval av överläm:iat upptiandlingsunder-lag jämte de ändringar eller tillägg som därefter kan ha föreslagits av UR-kommittén.

UTJH samråder mod eventuellt befintligt driftbolag (motsv) vid uppliandling i vad gäller typ, fabrikat m m såvitt detta ej tidigare angivits i upphandlingsunderlaget.

UUH -lillställer Uk-kommittcn och i förekoimnande fall driftbolag (motsv) avskrift av inköpsorder.

4.   Blanketter m m

Förslag till utrustningGprogram ocli upph.andlings-underlag skall upprättas i enlighet m.ed av UR-kommittén och UUH utarbetade blanketter m n ocii anvisningar i övrigt,

5.  Eftergranslming

UUH   och  UR-kommittén  koi:u':ier  -   bi   a  i   u tv.ärderan-de  syfto -  att  gei.icnsanit  följa  upv utföi't  utru.st-r.ingsprLigram.arbo i;o   och  gjord   upphandJing  genom att  stickprovsvis   ca  6 m.ånadcr  efter  det  att  objektet  tagits   i   dril't gi'ar,ska hur  till  förfogande  ställd  utrustning nyttjas/icke-nyttjas.

5,   Inf orniation

Pör.slag  till  kostr;adsramaj'  samt  -atrustnin.gspro-gram  till3tälls_ byggnadsstyrclsun,   bei-örd lUF-komraitté  (motsv),   berörd   läroanstalt,   studerande-organisation   och -  i   förckoirj-.ande  fall -   driftbolag  (motsv).

Prop. 1978/79:92

Q i laga        2

Restaurang- och kaféenheter 50m. t i I I kom«r, i t under medverkan av un i vers itetsrestaurangkommittén

OFlT/OBJEhT

Platsantal

Driftstart

STOCKHOLM

Frescat i

Restaurang Lantis,

Kafé Trean                              "

Kafé S.3Xön                           "

Kafé Arrhen iuslab.     "

Kafé Lao block, Karolinska institutet

Kafé OF Huddinge    "                            "

UPPSALA

Provisorisk restaurang II, EäMC Restaurang humanistcentrum Huvudrestaurang, Ultuna Annexrestaurang,  " Kafé Alma (ombyggnad), universitetshuset

ÖREBRO

700

55

212

I 14

50

174

294 340 400 250 125

1970 1971 1972 1974 1972 1974

1973 1976 1976 1976 1977

Restaurang östra Mark

GÖTEBORG

Kafé Viktoriagatan 30

Kafé Psykologiska institutionen

Restaurang, lärarhögskolan       i PöIndal

Kafé I                        "                 "  "

Kafé II                       "                 "   "

Restaurang   Medicinarberget

Resfaurang  Chalmers   kårhus  (tillbyggnad)

KARLSTAD

300

120 I 16 529 I 12 80 4 59 400

1975

1972 1973 1974 1974 1974 1974 1976

Restaurang   i   Kronoparken
Kafé              "            "

BORAS

264 104

1974 1974

Restaurang bibliotekshögskolan   (ombyggnad)

LUND

Restaurang Kem Inn, kemicentrum Restaurang Sparta Kafé UB I 1

MALMÖ

140

212

350

50

1974

1971 1971 1977

Restaurang, lärarhögskolan
Kafé                         "

355 75

1974 1974

Prop. 1978/79:92

ORT/OBJEKT	Platsantal	Driftsfart
VÄXJÖ Restaurang inom Te 1eborgsområdet LINKÖPING Restaurang hus A, universitetet Kafé hus B         " Kafé hus C        " Restaurang 1 1 LULEÅ Restaurang Maskin II kv 4, högskolan Kafé III Kafé IV Provisorisk restaurang, lärarhögskolan ÖSTERSUND ------------ Restaurang, socialhögskolan	225 350 42 56 150 230 152 140 100 125	1976 1971 1971 1971 197 5 1971 1974 1976 1977 1975
TOTALT	7 950

Prop. 1978/79: 92

Bi

Vid   univer'sitet   och   högskolrir   planerade   restauranj-  och kaféenheter   för   vilka   un i vers i tetsrestaurangki-mini ttén upprättat   lokalprogram

OR r/OBJEKT

Platsantal

STOCKHOLM

Restaurang A I 1hus/Lantis, Frescafi Restaurang Kl/vårdskola

Restaurang musikhögskolan (f d statens normalskola) Kafé sektion K, KTH Kafé sektion A  " Kafé sektion M  " Kafé sektion E "

Restaurang biologi m n,   Frescati (f d SVA)
Restaurang matematik, psykologi m m Fi-escati (f d skogs
hög sko lan)
Må 11 ids I oka I er inom. biologisk fältstation. Tullgarn
k'afé inom bibliotek, Frescati
Kafé hus A                               "

Må 11idsloka1 er inom Blommensbergsskolan

UPPSALA

Kafé och   lunchservering,   Ph i loi og icumi

Restaurang,    lärarhögskolan

Kafé   icke-laborativa   inst   (etapp  Jf)

GÖTEBORG

Restaurang,    icke-laborativa   inst

Kafé   inom  miatematiskt   centrum

Må 11idsloka1 er  vid  mar inbiolog iskt   laboratorium,   Tjärnö

Restaurang   inom medicinarområdet   (återuppbyggnad)

LUND

Kafé inom södra universitetsområdet

MALMÖ

Restaurang,   Odont  fak  (ombyggnad Kafé,   musikhögskolan

LINKÖPING

Kafé inom icke laborativa inst Permanent restaurang T

UMEÅ

Kafé   inom skogshögskolan

LULE A

Restaurang, centrumbyggnad Restaurang, lärarhögskolan

I 000

500

200

80

90

I 10

90

100

200 30 90 50 60

100 275 I 10

225

150

48

225

100

350 75

100 ( 250)

75

375 150

Prop. 1978/79:92

ORT/OBJEKT

Platsantal

KALMAR

Restaurang, lärarhögskolan

BORAS

Restaurang, bibliotekshögskolan

140

160

Prop. 1978/79:92                                                      1

Billiga 4 Planering av högskolerestauranger

/    Allnuinl

Utredningens betänkande har vid rcmisshehandlingen ffttl ell i stoit sett gynnsamt mottagande. Flerialel remissinstanser har i huvudsat; tiilslyri<t förslagen.

2       HundtäggnlngSDrdnliig
Universitelsresiaurangkomniittén har för sin del inte närmare behandlal

eller tagil ställning till LUP-ulredningens förslag, men kommittén har ställi sina egna förslag i relation till LUP-utredningens dä kommittén anser atl i princip samma ordning bör gälla för handläggning av frägor om universitelsreslauranger som för fräg<')r om iilbikliiings- och forskningslokaler. En gemensam handläggningsordning förordas bl.u. av riksrevisionsverkei (RRV), universitets- och högskoleämbelei (UHÅ), samarbetsnumnden jor LUP-komniittéerna (LUP-nämnden), Sveriges lanibruksuniversiiei saml de bolag som bedriver universitetsrestaiiranger i Siockholm, Linköping, Lund, Göleborg och Umeå.

3   Expertgrupp för lokul- och uiredningsplunering uv mållidslokaler

Under hänvisning lill vad LUP-ulredningen anförl i betänkandet om lokaler och utrustning för högskolan (Ds U 1977: 7) föreslår kommittén all en expertfunklion för lokal- och ulrustningsplanering av måltidslokaler knyls till det eller de organ inom högskolan som - enligt LUP-utredningens förslag - skall svara för lokalplaneringen i övrigt, dvs. UHÄ.

Delta förslag biträds av samtliga remissinsianser med undantag av siaiskoniorei, byggnadsstyrelsen och sunens pcrsoiuilnämnd (SPN).

Enligt slalskonlorels mening bör ansvarei för programmering av lokaler och utrustning avseende restauranger och kaféer inom högskolan istället föras till byggnadsstyrelsen, även om dess ansvarsområde härigenom skulle behöva vidgas också till funktionen driflsekonomisk rådgivning.

En sådan lösning framstår för statskontoret som mer rationell och i bättre överenstämmelse med handläggningsordningen för statliga lokalförsörjningsärenden.

Även byggnadsstyrelsen och SPN anser att den statliga handläggnings-ordningen för statliga lokaler bör tillämpas i fråga om måltidslokaler. Enligt byggnadsslyrelsen är del därför nalurligt atl högskoleslyrelsen i en verksamhetsbeskrivning anger behovei av måltidsservice samt de dimensionerande förutsättningarna och att sedan byggnadsstyrelsen i nära samarbete med berörda högskolemyndigheter upprättar ramprogram, byggnadsprogram, svarar för projektering och byggande m.m. De informations- och rådgivningsuppgifter i driflsekonomiska frågor samt i frågor som rör prissättning och högskolemyndigheternas m. fl. insyn och medverkan i driften m. m. som för närvarande ligger på universiletsrestaurangkommil-tén är till stora delar uppgifier som ligger utanför byggnadsstyrelsens

Prop. 1978/79:92                                                                    2

ansvarsområde. Det Tinns emellertid enligt verkets mening även fortsättningsvis behov av sakkunskap cenlralt som kan ge råd i saml följa upp gemensamma frågor utanför verkets ansvarsområde. SPN anser däremot, att det inte finns något behov av en särskilt central expertgrupp. Karolinska inslilulel önskar knyta den föreslagna expertgruppen till byggnadsstyrelsen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979