om livsmedelsforskning

Proposition 1984/85:121

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1984/85:121

Regeringens proposition

1984/85:121

om livsmedelsforskning;

beslutad den 7 februari 1985.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

Som en del i ett program för 1990-ialets livsmedelsproduktion anges i propositionen riktlinjer för forskning och ulvecklingsverksamhel inom livsmedelsområdet. I propositionen förordas att forskningen på livsmedelsområdet skall omfatta en helhetssyn på livsmedelskedjan och utgå från konsumenlens krav på våra livsmedel. Därvid måsle forskning rörande livsmedlens kvalitet ägnas ökad uppmärksamhet liksom frågor som rör sambanden mellan kost, hälsa och sjukdom. Jordbruks- och produktions-forskningen föreslås kompletterad med insatser rörande näringsforskning och forskning om människans beleende och attityder till mal, konsum-lionsekonomi, livsmedelsteknik, distribution m. m.

I propositionen föreslås skogs- och jordbrukets forskningsråd få en sammanhållande funktion inom livsmedelsforskningen. Rådet ges ansvaret för gmndläggande forskning av belydelse för livsmedelsområdel. Huvud-ansvarel för stöd till den grundläggande medicinska näringsforskningen skall ligga kvar på medicinska forskningsrådet. Styrelsen för teknisk utveckling skall även i fortsättningen ha ansvar för teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet med anknytning lill livsmedels- och apparalindu-strin.

1    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 121

Prop. 1984/85:121                                                    2

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET            PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-02-07

Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om livsmedelsforskning

1    Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet den 9 september 1982 en särskild utredare' med uppgift alt göra en översyn av livsmedelsforskningen. Översynen skulle omfatta forskningsplanering, forskningsbehov, forskarutbildning, resursfördelning och informationsverksamhet av belydelse för de delar av livsmedelskedjan som följer efter råvaruproduktionen. I tilläggsdirektiv fick utredaren i uppgift alt överväga vilka behov av forskning som föreligger vid Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner saml vilka anpassningar som är önskvärda för att försöGningstryggheten inom livsmedelsområdet därigenom skall kunna förbättras.

Utredaren, som har antagit namnet Utredningen angående översyn av livsmedelsforskning m. m. (LIE), avlämnade i november 1983 delbetänkandel (SOU 1983:69) Livsmedelsforskning I. Utredningens sammanfattning av betänkandet bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 1. Belräffande nuvarande förhållanden m.m. samt utredningens närmare överväganden hänvisas till detta betänkande.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bdaga 2.

Professor Lennart Hjelm.

Prop. 1984/85:121 3

2    Föredragandens överväganden

2.1 Allmänt

I mitten av förra seklet var svälten inte ovanlig i Sverige. Nödår med brist på livsmedel utgjorde etl sländigl hot mot människors livsuppehälle. 1 böQan av 1900-talet var bristsjukdomar allmänt förekommande. Industrialiseringen som påböQades under förta århundradet medförde ekonomiska och sociala förändringar i samhället som berörde även jordbruket och livsmedelsproduktionen. Genom industrins ökade efterfrågan på arbetskraft, vilken hämtades från bl. a. jordbruket, inleddes en omfattande rationalisering av råvaruproduktionen. Kravet på effektivitet har lell lill en ökad efterfrågan på tekniska lösningar och försök atl rationalisera driftsformerna. Härigenom har den totala jordbruksproduktionen kunnat ökas trots alt åkerarealen och antalet sysselsatta har minskat. Tänkandet i kvanfitaliva termer har sålunda dominerat utvecklingen och vi har i dag en belydande överskoltsproduklion. På drygt hundra år har vi i vårt land gått från sväll och undernäring lill överflöd.

Industrialiseringen omfattade även livsmedelsindustrin. Stora framsteg när det gäller hållbarhelsbehandling genom l.ex. kyl- och frys- saml förpackningstekniken har möjliggjort långa transporter av råvaror och färdiga produkter. Tillverkningen av halv- och färdigfabrikal av livsmedel har utvecklats. Detta har gett oss möjligheter alt bevara produkterna i deras urspmngliga skick från tillverkning till konsumtion. Därigenom har störte distributionsområden skapats och avstånden från producent lill konsument har ökats. Denna centralisering av såväl produktion som distribution har också fört med sig en långt driven standardisering. I dag finns därför en jämn och säker leverans av skilda slags livsmedel året runt lill alla delar av landet.

Den utveckling jag nu har beskrivit samt den allmänna slandardutveck-lingen i samhället har medfört alt livsmedelsutgifternas andel av vår privata konsumtion har minskat. Livsmedlen svarar dock fortfarande för en betydande del av den privata konsumtionen eller ca 20%.

De senaste årens samhällsdebatt har aktualiserat en rad frågor om både konsumtionen och produktionen inom livsmedelsområdet. De stora förändringarna i samhällsstrukturen har medfört ändrade livsbetingelser. Nya livsstilar har bl. a. lett lill förändrade kostvanor, vilka anses ha medfört nya hälsorisker. Kosthållels stora betydelse för människors utveckling i en rad olika avseenden såsom motståndskraft mot sjukdomar och gifter, psykisk hälsa och livslängd har alltmer uppmärksammals. Många av de iakttagna sambanden mellan koslinlag, ofta baserat på ett alltför rikligt och ensidigt näringsintag, och viss sjuklighet m. m. har under senare år kunnal hänföras till kostens sammansättning, l.ex. hallen av fett och koslfiber. Man kan således nu med viss säkerhet säga all koslvalel spelar en betydande roll för hälsa och välbefinnande.

Prop. 1984/85:121                                                    4

Del ökade medvetandet om sambandet mellan koslens sammansättning och människors hälsa har helt naturligt lett till att krav på livsmedlens kvalitet böQal framföras med störte kraft. Livsmedlen skall vara näringsriktiga, giftfria och även goda, hållbara, bekväma, prisvärda och billiga. Konsumenterna och samhället kommer emellertid med all sannolikhet att skärpa kraven på livsmedlens olika egenskaper. Motståndet mol höga livsmedelspriser kommer att vara stort. Den allmänna debatten om dessa frågor har emellertid blottat stora kunskapsluckor rörande våra livsmedel. Det kvantitativa tänkandet och kraven på effektivitet har gjort atl kvalitets- och hälsofrågor med anknytning till livsmedelsproduktionen kommii i andra hand. Våra kunskaper på dessa områden har därför inte utvecklats i den takt som hade varit önskvärd. Ökade insatser på livsmedelsforskningen är mot denna bakgrund angelägna.

Riksdagen antog våren 1984 mål för livsmedelspolitiken (prop. 1983/84:76, JoU 20, rskr 141). Dessa mål överensstämmer med vad jag i direktiven lill 1983 års livsmedelskommitté angett som utgångspunkter för kommitténs arbete. Bl. a. den utveckling inom livsmedelssektorn som jag nyss berört var ett av skälen till atl livsmedelskommitlén tillsalles och alt den fick till uppgift atl behandla hela livsmedelskedjan. Kommittén lade i november 1984 fram sina förslag i betänkandet (SOU 1984:86) Jordbruks-och livsmedelspolitik. Detta betänkande bereds nu med sikte på att en särskild proposition om livsmedelspolitiken skall läggas fram senare i vår. Etl viktigt medel för all uppnå målen för livsmedelspolitiken är forskning på livsmedelsområdet och atl denna forskning i ökad utsträckning omfattar hela livsmedelskedjan. Förslagen i det följande anknyter lill vad jag i samband med prop. 1983/84:107 om forskning framhöll om jordbruksproduktionens omfattning och inriktning med hänsyn till bl. a. människors hälsa. LIF:s förslag och remissyttrandena däröver utgör enligt min mening en lämplig gmnd för ställningstaganden i detta ärende.

2.2 Livsmedelsforskningens allmänna inriktning

Forskning, teknisk utveckling och utbildning är några av de medel som används för all nå de av samhället uppställda målen för livsmedelsproduktionen. En stor del av forskningen har hittills gällt råvaruproduktionen. Den forskningen har av naturliga skäl därför förlagts till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Näringsmässiga och samhällsvetenskapliga aspekter på råvamproduklionsledel har beaktats endast i ringa omfattning. Förädlingsledets krav på råvarornas kvalitet från processynpunkt har inte heller föranlett mer genomgripande forskningsinsatser.

Den av livsmedelsindustrin stödda forskningen har hell naturligt inte i första hand rört råvaruproduktionen utan mer koncentrerats lill förädling av råvarorna. Kost- och närings- samt samhällssynpunkter har inte heller

Prop. 1984/85:121                                                                  5

beaktats i önskvärd omfattning. Mycket begränsade insatser har gjorts för forskningen rörande distribution och handel, konsumtion och tillagning, dvs. de två senare leden i livsmedelskedjan.

Ulredningen har uppskallal statens insatser för forskning rörande pri-märproduktionsledet till ca 250 milj. kr. och den av näringslivet finansierade på samma område till ca 150 milj. kr. De statliga insatserna i förädlingsledet kan beräknas till ca 50 milj. kr. Industrins insatser uppskattas till ca 175 milj. kr. eller ca 1,5% av förädlingsvärdet, vilket är litet i jämförelse med vad som förekommer i andra branscher. Sammanlagt anslog sålunda staten och näringslivet ca 625 milj. kr. till denna forskning budgetåret 1982/83.

Utredningen framhåller atl de insatser som görs för forskning avseende de efter råvaruproduktionen följande leden i livsmedelskedjan, dvs. förädling, distribution, handel, konsumtion m. m. inte slår i rimlig proportion lill dessa leds betydelse i samhällsekonomin. Till detla skall läggas alt den nuvarande forskningen inom livsmedelsområdel är dåligt samordnad. Den är organisatoriskt splittrad på tre departement, flera forskningsråd och ett flertal forskande enheter med en spridd lokalisering.

Ulredningen föreslår att livsmedelsforskningen fördjupas och anpassas till de möjligheter som grundläggande forskning kan erbjuda. Utredningen pekar förutom på grundläggande forskning inom grundläggande discipliner som biokemi, fysiologi och immunologi särskilt på de vida områdena bioteknik och datateknik. Utredningen föreslår atl statsmakternas ansvar i första hand skall omfatta grundläggande och kompetensuppbyggande forskning, teknikutveckling samt forskning som underiag för utbildning. Den biotekniska kompetensen inom livsmedelsområdet föreslås byggas upp bl. a. genom att professurer i bioteknik, tillämpad mikrobiologi och biokemisk apparatteknik inrättas. Vidare föreslås en utbyggnad av näringsforskningen. Förstärkningar föreslås vid universitetet i Lund och vid SLU. Härutöver föreslås en omfördelning av resurser inom SLU. Utredningen föreslår även all forskningsrådsanslagen tillförs ytterligare medel. ■

Den utveckling som jag nyss har redovisat har lett lill elt ökat medvetande om och intresse för livsmedlens kvalitet. Kvaliteten, livsmedlens egenskaper i olika avseenden, och inte kvantiteten tenderar då alt bli styrande för produktionen. Detla är en ny siluation som kan komma att påverka konsumlionsutvecklingen under de närmaste åren. Marknaden, konsumenlen, kan i högre grad än hittills komma att bli styrande. Frågor som då aktualiseras är livsmedlens näringsvärde, säkerhel, smak, m. m.

Problemen kring dessa frågor måste emellertid ytterligare konkretiseras och analyseras. Alla berörda sektorer måste bidra lill att de höga kraven på våra livsmedel och på vår kost skall kunna uppfyllas. Koslens egenskaper är en funktion av råvarorna och deras egenskaper, förädling till livsmedel, beredning och kombination lill färdig mat. Forskningen på livsmedelsområdet bör med hänsyn till vad jag nu har sagt omfatta en helhetssyn på livsmedelskedjan och utgå från konsumentens krav på våra livsmedel.

Prop. 1984/85:121                                                    6

I likhel med utredningen vill jag betona vikten av att de staUiga insatserna i första hand görs för sådan forskning som leder lill en nödvändig kunskapsuppbyggnad inom livsmedelskedjans olika led. För alt möta den kommande utvecklingen, som jag lidigare antytt, måste forskning om livsmedlens kvalitet ägnas ökad uppmärksamhet. Livsmedelsforskningen skall också söka svar på många frågor inom närings- och kostlärans områden. Den skall ge underlag för produktutveckling inom hela livsmedelskedjan. Insatser för alt förbättra kostvanorna har hittills skett främsl genom informations- och upplysningsverksamhet. En intensifierad forskning kan förbättra denna verksamhel och bidra till att öka förståelsen för sambanden mellan kost och hälsa. Forskningen skall också ge svar på frågor kring människors beteende och attityder till mat, frågor om konsumlionsekono-mi, livsmedelsteknik, distribution, distributionsteknik, m. m. Det är enligt min mening viktigt att söka klargöra hur hanteringen i de olika leden i livsmedelskedjan påverkar egenskaperna hos del konsumtionsfärdiga livsmedlet.

Ulredningens förslag avser den långsiktiga inriktningen av svensk livsmedelforskning. Jag är medveten om angelägenheten av de ökade insatser som utredningen har föreslagit. I ett resursknappt läge måste emellertid en prioritering ske mellan olika forskningsområden. Del organisationsförslag som jag kommer alt redovisa syftar till atl ge skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) en sammanhållande funktion inom livsmedelsforskningen. Härigenom bör enligt min mening möjligheterna att göra dessa prioriteringar förbättras. För egen del vill jag särskill framhålla näringsforskningens betydelse. Denna har hittills uppmärksammats i första hand inom den medicinska forskningen och utbildningen. Forskning inom stora delar av näringsläran har dock varit av liten omfattning. Del är därför angeläget att forskningen kompletteras med sådana insatser rörande näringsforskning, att livsmedlet får en så lämplig sammansättning och beredning som möjligt. Detta är en viktig komplettering av den mer kliniskt och medicinskt inriktade näringsforskningen.

2.3 Livsmedelsforskningens organisation

Av vad jag nyss har anfört framgår att jag anser att forskningen på livsmedelsområdet bör omfatta hela livsmedelskedjan. Det är angelägel alt den organiseras och utförs med hänsyn tagen till detta. Den nuvarande organisationen är splittrad. Den behöver förändras så att en samordning befrämjas.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har för livsmedelsforskningen spelat en väsentlig roll vilken egentligen ligger utanför styrelsens uppgift att främst främja teknisk forskning och utveckling, i detta fall inom livsmedelsindustrin. Inom primärproduktionsforskningen är SLU en väl sammanhållen enhet med belydande resurser. SJFR har ansvar för långsiktig

Prop. 1984/85:121                                                    7

kunskapsuppbyggnad inom primärproduktionsområdet. SJFR stöder i dag råvaru re laterad livsmedelsforskning. Något forskningsråd eller annat organ med primärt ansvar och finansiella resurser för forskning inom hela livsmedelsområdet finns inte.

Ulredningen har diskuterat tre modeller för hur frågan om forskningsrådsansvar skall lösas. Utredningen förordar därvid atl SJFR övertar ansvaret för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom livsmedelsområdet. STU skall enligt förslaget ha kvar ansvaret för den kollektiva forskningen på livsmedelsområdet och teknikutvecklingen inom sektorn.

Flertalet remissinstanser delar i huvudsak utredningens åsikt att det är angelägel med ett övergripande forskningsansvar inom hela livsmedelskedjan och till den hörande delar av näringsforskningen. Vissa remissinstanser, t. ex. det medicinska forskningsrådet (MER) och vissa medicinska fakulteter, framför emellertid farhågor för all den medicinskl, kliniskt inriktade näringsforskningen härigenom skulle komma atl beskäras och att därför etl särskilt forskningsrådsansvar rörande medicinsk näringsforskning bör läggas på MER.

För egen del vill jag anföra följande. Forskning som rör livsmedelskedjan efter primärproduktionen har liten omfattning i dag jämfört med jord-bmksforskningen och även jämfört med forskning med anknytning lill andra sektorer i samhället. Behovet av samordning är stort. SJFR har, som jag lidigare nämnt, forskningsrådsansvar för långsiktig kunskapsuppbyggnad inom primärproduktionsforskningen. Rådet finansierar också i viss omfattning sådan livsmedelsforskning som berör de senare leden i livsmedelskedjan. Del gäller bl. a. kvalitetsstyrande mekanismer inom växtodling och husdjursskötsel. Även forskning rörande lagring och distribution av Irädgårdsprodukter liksom livsmedelssäkerhet finansieras i viss utsträckning. Rådet har således redan i dag visst ansvar för sådan forskning, vari man studerar förhållandel mellan råvaruproduktionen och livsmedelsprodukternas kvalitet. Inom SJFR finns en kompetens som kan vidareutvecklas så att tillfredsställande uppmärksamhet kan ägnas alla led i livsmedelskedjan. Jag anser därför i likhet med utredningen att SJFR:s ansvar bör vidgas till atl omfatta även forskning avseende leden efter råvaruproduktionen. Rådet bör sålunda ges uppgiften all främja grundläggande forskning av betydelse för livsmedelsområdet samt utveckling av den vetenskapliga kunskapsuppbyggnaden. Milt organisationsförslag syftar till att ge SJFR möjlighet atl göra samordnande bedömningar av forskningsbehovet inom livsmedelskedjan och självständigt eller i samverkan med andra organ initiera och stödja angelägen forskning på delta område. SJFR får härigenom etl övergripande ansvar som ger primärproduktionsforskningen bättre kontakt med de krav som ställs frän livsmedelskedjans senare led och från forskningen i dessa led. Råvarukännedomen inom primärproduktionsforskningen kan å sin sida tillföra forskningen inom senare led av kedjan väsentlig information. Enligt min mening tillgodoses genom mitt

Prop. 1984/85:121                                                    8

förslag behovet av en helhetssyn inom livsmedelsforskningen. Jag vill i della sammanhang nämna alt SJFR har fåll i uppdrag alt, enligt de riktlinjer som anges i prop. 1983/84:107 om forskning, ta fram etl sammanhållet program för forskning och utvecklingsverksamhet rörande alternativa produktionsformer inom jordbruket och trädgårdsnäringen. Jag ämnar i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag att uppdra ål SJFR all med utgångspunkt i bl. a. utredningens belänkande upprätta ett program rörande livsmedelsforskning.

Det finns emellertid vissa gränsdragningsfrågor inom området näringsforskning som måste beaktas. Inom den grundläggande medicinska näringsforskningen har MFR kompetens och en utbyggd organisation för prioritering av projektens kvalitet och belydelse. Mol denna bakgrund finner jag det inte motiverat atl bygga upp molsvarande kompelens inom SJFR. Huvudansvaret för denna forskning bör således ligga kvar hos MFR, som f n. anslår ca 3,5 milj. kr. årligen till detta område. Jag utgår från att MFR även i fortsättningen stöder sådan forskning i minst samma omfattning. Med hänsyn till SJFR: s övergripande ansvar för forskning rörande livsmedelskedjan i övrigl bör rådsansvaret för den till produktions-, förädlings- och distributionsleden anknutna näringsforskningen läggas på SJFR. Jag är medveten om att gränsdragningsproblem ändå kan uppkomma. I vissa situationer kan sålunda svårigheter uppslå alt avgöra vem som har huvudansvaret för ett näringsforskningsprojekl. Jag förutsätter emellertid att ett fast samarbete etableras mellan SJFR, berörda råd och andra organ i dessa frågor. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Ingvar Carlsson.

STU har till uppgift att främja den svenska industrins internationella konkurtenskraft, bl. a. genom att höja den teknisk-vetenskapliga kunskapsnivån. Livsmedelsteknologin faller i huvudsak inom STU:s ansvarsområde. Genom sitt stöd till livsmedelsteknisk forskning har STU kommit att spela en roll även för forskning som går ulöver styrelsens normall ålagda uppgifter. Eftersom inget forskningsråd har haft huvudansvar för bl. a. kunskapsuppbyggande livsmedelsforskning och näringslära har STU i praktiken spelat motsvarande roll. Regeringen har godkänt ett av STU fattat beslut om stöd lill ramprogram avseende bl. a. forskning rörande cerealier under budgetåren 1984/85-1987/88. Visst ansvar för stöd till näringsforskning har i avvaktan på regeringens proposition om livsmedelsforskning övertagits av forskningsrådsnämnden.

Jag har tidigare förordat att en helhetssyn bör tillämpas inom livsmedelsforskningen. Mot denna bakgrund skulle det ligga nära till hands att lägga ansvaret även för den livsmedelslekniska forskningen på SJFR. Hänsyn måste dock tas till atl STU har en övergripande kompetens inom teknikområdet och till all STU har ansvaret för Svenska livsmedelsinstilutet (SIK) m.fl. kollektivforskningsinstitut inom del lekniska området. Ansvaret för livsmedelsteknisk forskning bör av rationella skäl inte skiljas från

Prop. 1984/85:121                                                    9

ansvaret för övrig teknisk forskning. Jag biträder därför utredningens förslag att STU även i fortsättningen skall ha ansvaret inom de områden där STU har bäst erfarenhet och kompelens. Delta innebär all STU bör ha ansvar för teknisk forskning och utveckling med anknytning lill livsmedels- och apparalindustri. STU skall även i fortsättningen vara statlig avtalspart för del kollektiva programmet som genomförs av SIK. Jag utgår därvid ifrån alt stödets omfattning och inriktning skall överensstämma med vad som gäller f n. Den föreslagna modellen utesluter inte atl SJFR och STU var för sig eller gemensamt finansierar projekt inom varandras ansvarsområden. Jag förutsätter alt SJFR och STU i förekommande fall efter samråd kan planera resursanvändningen. Till den övriga av STU stödda livsmedelsforskningen återkommer jag strax. Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartementet.

Inom SJFR bör frågor rörande livsmedelsforskning behandlas i beredande organ på samma sätt som sker inom jord- och skogsbrukssektorn. Vad jag nu har föreslagit om SJFR motiverar en ny sammansättning av rådet. Jag avser alt återkomma till regeringen med förslag lill ändring av rådels instruktion och sammansättning. Någon namnändring såsom ulredningen har föreslagit är jag inte beredd att förorda.

Utredningen framhåller all vissa omfördelningar bör göras inom livsmedelsforskningen. De berör främsl SLU:s verksamhel. SLU svarar för en väsenllig del av forskningen då det gäller primärproduklionen av livsmedelsråvaror. Den relativt begränsade omfattning som forskningsverksamheten vid SLU har vad gäller leden i livsmedelskedjan efter primärproduktionen är inte tillfredsställande. För atl åsladkomma helhetssynen inom livsmedelsområdet måste forskning inom de senare leden i livsmedelskedjan integreras med råvamproduklionsforskningen inom SLU. Livsmedelsforskningen vid SLU måste få en stark anknytning till pågående verksamhel vid institutionerna. Mol denna bakgrund finner jag ulredningens förslag lill omfördelning väl avvägda. Förslagen till ny inriktning av vissa professurer innebär enligt min mening en vetenskaplig fördjupning av vissa för livsmedelsforskningen vikliga ämnesområden. Förslag härom har lagts fram även av SLU i universitetets anslagsframställning för budgetåret 1985/86. Jag biträder förslaget och förordar alt professuren i livsmedelshygien vid vakans får återbesättas med en Qänst som professor i livsmedelsmikrobiologi och all en Qänst som professor i husdjurens utfodring och vård vid vakans får återbesättas med en Qänst som professor inom mjölkproduktområdet.

Ulredningen föreslår alt verksamheterna på olika orter mer än i dag bör profileras och därigenom få en mer specialiserad forskningsinriktning. Flertalet remissinstanser avstyrker eller ställer sig tveksamma till utredningens förslag om sådan profilering. För egen del vill jag anföra följande.

Prop. 1984/85:121                                                   10

Vid en del institutioner förekommer i vissa fall redan i dag en specialisering av forskningen. Detta är elt sätt atl åstadkomma fördjupning och koncentration av resurser. Del förekommer också en längre gående specialisering än på produkter nämligen i mera begränsade discipliner eller i specifika problem. En profilering enligt ulredningens förslag kan emellertid inom elt vetenskapsområde under uppbyggnad enligt min mening komma att bli alltför begränsande. Det kan under sådana förhållanden vara givande för forskningen om den kan bedrivas inom likartade områden men från hell olika utgångspunkter. Jag anser därför att det bör ankomma på SJFR atl genom planering och samordning främja stödet till institutioner där kompetens finns. Genom det övergripande ansvar SJFR får minskar risken för onödig dubbelforskning.

2.4 Finansiering

Utredningen har föreslagit atl statens insatser för livsmedelsforskning inom en femårsperiod ökas kraftigt. Näringsforskningsresurserna föreslås fördubblade under femårsperioden. Näringslivets insatser bör enligt ulredningen öka i samma omfattning. Vidare föreslår ulredningen atl staten lar upp förhandlingar med livsmedelsindustrin rörande dess finansiella medverkan i en utbyggd forskning kring delar av livsmedelsområdet.

Flertalet remissinslanser ansluter sig till utredningens bedömningar av medelsbehovel. Åtskilliga remissinslanser, främst inom den enskilda sektorn, avvisar emellertid förslaget atl industrin skall delta i finansieringen av långsiktig kunskapsuppbyggnad. Därvid framhålls i huvudsak alt staten bör ensam svara för finansieringen av forskningen vid universitet och högskolor. Dock kan överläggningar länkas rörande avgränsningar för statens ansvar resp. näringslivets engagemang för FoU-verksamhel inom sektorn.

För egen del vill jag anföra följande. Hårda krav på rationaliseringar gäller för hela den statliga sektorn. I sig angelägna reformer måsle finansieras genom omfördelning av befintliga resurser. Insatser för FoU-verk-samhet har ingått som central del av regeringens politik atl öka produktiviteten och stimulera den ekonomiska tillväxten. Resursförstärkningar även inom högt prioriterade forskningsområden måsle dock ske i första hand genom omfördelning av befintliga resurser.

Del uttalades i anslutning lill förra årets proposition om forskning alt bl. a. livsmedelsforskning skulle prioriteras. En förstärkning av kompetensen och en fördjupning av den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden måste emellertid i stor utsträckning finansieras genom en fortgående omprövning och omfördelning av befintliga resurser. 1 detla syfte har jag i min anmälan till budgetpropositionen 1985 förordat en omfördelning inom ramen för SLU:s verksamhel. För alt möjliggöra angelägen kunskapsuppbyggnad och stöd till livsmedelsforskningen bör dock ytleriigare medel anvisas till

Prop. 1984/85:121                                                   1 i

SJFR. Jag är medveten om att alla angelägna behov inte kan fillgodoses genom de tillskott som jag nu föreslår. Det innebär atl stora krav ställs både på SJFR som fördelar dessa resurser och på de forskare som förväntas göra belydande insatser inom livsmedelsforskningen.

Den livsmedelsforskning som ryms inom STU: s ramprogram om cerealier är som jag lidigare antytt av sådant slag all den enligt de riktlinjer som jag nyss har förordat i fortsättningen kommer att ingå i SJFR: s ansvarsområde. Regeringens tidigare nämnda beslut innebär atl stöd för forskningen inom programmet utgår för budgetåren 1984/85-1987/88 med 3, 3,1, 3,2 resp. 3,3 milj. kr. Enligt min mening saknas anledning alt nu flytta över ansvaret för stödet lill ramprogrammet till SJFR. Frågan får aktualiseras i anslutning lill budgetpropositionen år 1988. Jag förutsätter atl under programtiden uppkommande samordningsfrågor kan lösas i samförstånd mellan SJFR och STU.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört föreslår jag alt anslaget till SJFR förstärks med 6 milj. kr. utöver vad jag har föreslagit i budgetpropositionen 1985, varav 3 milj. kr. utgör en engångsanvisning. Jag har därvid räknat medel för arbelel med att ta fram etl långsiktigt program för livsmedelsforskning. Vidare har jag räknat medel för mellanQänsler. Yllerligare insatser inom området får ske genom omfördelning av befintliga resurser.

1 enlighet med ulredningens förslag har överläggningar hållits med företrädare för livsmedelsindustrin och för producent- och konsumentkooperationen. Ifrågavarande industri har en mycket heterogen sammansättning. Jag bedömer därför möjligheterna som små alt inom ell sammanhållel program bedriva en av staten och industrin gemensamt finansierad forskning. Jag är emeilerlid övertygad om att det finns ämnesområden, l.ex. avseende närings- och kvalitetsfrågor, där industrin kan vara intresserad av en gemensamt finansierad forskning.

Branschforskningsinstilulen har möjlighel alt bedriva uppdragsforskning genom s. k. delkollekliv vid sidan av den programbundna verksamheten. Villkoren för delkollektiven innebär som regel att staten och elt eller flera intresserade förelag delar lika på kostnaden för mer tillämpad kunskapsuppbyggande verksamhet. En viss vetenskaplig prövning sker i del sammanhanget men andra aspekter har väl så slor belydelse, t. ex. möjligheter lill teknisk och industriell förnyelse och bedömningar om marknaden i fråga för processen eller produkten.

Motsvarande möjligheter skulle enligt min mening kunna erbjudas olika intressenter i livsmedelskedjan inom ramen för samhällets ökade insatser för forsknings- och utvecklingsarbete via SJFR. En del av resurstillskottet till SJFR bör mot denna bakgrund avsättas för gemensamma insatser med intresserade delar av näringslivet i form av mer tillämpad men även långsiktig kompetensuppbyggnad, i första hand vid högskoleinstitutioner. Jag vill här erinra om de förnyelsefonder som riksdagen nyligen beslutat om. Det bör ankomma på SJFR att avgöra hur stor del av resurstillskottet som skall avsättas för ändamålet.

Prop. 1984/85:121 12

3   Övriga frågor

Jag vill i delta sammanhang också ta upp en fråga rörande vallenbruk. I prop. 1983/84: 107 om forskning förordades en uppbyggnad av forsknings-och utvecklingsverksamheten rörande odling av fisk, skaldjur m. m. Särskilda medel anvisades för ändamålet, bl. a. lill SLU. Vidare bemyndigades regeringen alt inrätta en Qänsl vid SLU som professor, personlig för Hans Ackefors. Denne.har anmäll all han inte har möjlighet alt åta sig professuren. Styrelsen för SLU har utarbetat etl förslag till ämnesinnehåll på professuren som motsvarar kraven på den avsedda uppbyggnaden av vatlenbruksområdet. Jag föreslär all professuren inrällas i. vattenbruk, särskilt fiskodlingens biologi och teknik. En utgångspunkt är atl innehavaren av Qänslen också skall ansvara för samordningen av verksamhet på ifrågavarande område mellan SLU och SVA.

4    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen all

1.   bemyndiga regeringen alt ändra benämningen av Qänster som professor (L 24/26) i enlighel med vad jag har förordat,

2.   bemyndiga regeringen att inrätta en Qänst som professor (L 24/26) i enlighel med vad jag har förordat,

3.   atl till Skogs- och Jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1985/86 utöver i prop. 1984/85: 100 bil. 11 föreslaget reservationsanslag anvisa ytteriigare 6000000 kr.

Vidare hemställer jag atl regeringen bereder riksdagen tillfälle all la del av vad jag har anfört om livsmedelsforskningens inriktning och organisation.

5    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och del ändamål som han har hemslällt om.

Prop. 1984/85:121 13

Sammanställning av remissyttrandena över utredningens om svensk livsmedelsforslning betänkande (SOU 1983:69) Livsmedelsforskning I

1    Remissinstanserna

Efter remiss har yllranden över betänkandet avgetls av försvarels forskningsanstalt, socialstyrelsen, statens pris- och kartellnämnd, konsumentverket, universitets- och högskoleämbetet, lanlbmksslyrelsen, statens livsmedelsverk, statens jordbruksnämnd, statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, statskontoret, riksrevisionsverket, forskningsrådsnämnden, medicinska forskningsrådet, Sveriges lantbruksuniversitet, skogs- och jordbrukets forskningsråd, 1983 års livsmedelskommitié. Lantbrukarnas riksförbund. Kooperativa förbundet. Industriförbundet, Gros-sislförbundel. Handelns samarbelsorgan i jordbruksfrågor. Trädgårdsnäringens riksförbund, Insiitutet för storhushållens rationalisering. Svenska förpackningsforskningsinstitutel, Sveriges fiskares riksförbund. Stiftelsen SIK-Svenska Livsmedelsinstitutet, Stiftelsen Svensk Näringsforskning, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation. Centralorganisationen SACO/SR och Sveriges Civilingenjörsförbund.

Universitets- och högskoleämbetet har bifogat yttranden från universitetet i Stockholm, Karolinska institutet, Uppsala universitet, som inhämtat yttranden från medicinska fakultelsnämnden och institutionen för utbildning av barnavårdslärare, ekonomiföreståndare, hushålls- och lexlillärare, universitetet i Lund, som inhämtat yttrande från medicinska fakultelsnämnden och Kemicentrums styrelse, högskolan i Kalmar, universitetet i Göteborg, som inhämtal yttranden från fakultelsnämnden vid matemalisk-nalurvetenskapliga fakulteten samt linjenämnden för utbildning i kost och näringsekonomi, Chalmers lekniska högskola och universitetet i Umeå. Landsorganisationen i Sverige har bifogat yttrande från Svenska Livsme-delsarbetareförbundel.

Yttranden har dessutom inkommit från Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Livsmedelskollegiet, Ingenjörsvelen-skapsakademien och Svalöf AB samt ell yttrande från Alfa-Laval Food & Dairy Engineering, Frigoscandia AB, Telra Pak AB och AB Åkerlund & Rausing.

2   Allmänna synpunkter

2.1 Socialstyrelsen: i olika sammanhang påtalat behovet av ökade

insatser för forskning och utveckling inom kost- och livsmedelsområdel, inie minsl i fråga om human näringsforskning. Socialstyrelsen delar hell utredningens uppfattning att de nuvarande låga insatserna på området är

Prop. 1984/85:121                                                   14

oförsvarliga med hänsyn till livsmedlens belydelse för hälsa och välbefin
nande. -- utredningen (behandlar) endast de led i livsmedelssyslemet

som följer efter primärproduktionen. Av flera skäl hade det varil önskvärt
atl hela systemet kunnal belysas.    utredningen berör knappasl frå
gan om en omfördelning av FoU-resurserna inom livsmedelssektorn till
förmån för de senare leden i kedjan.

2.2------------------------------------------- Statens pris- och kartellnämnd: Utredningen har förtjänstfullt beskrivit
produktionssystemen för livsmedel och redogjort för livsmedelsforskning
ens nuvarande omfattning, inriktning och organisation.     de komper-

aliva resonemangen i betänkandet lill stora delar har fått ersätla en genomgripande analys av behov och krav på livsmedelsforskningen. Alt forskningsinsatserna inom livsmedelssektorn - satt i relation till förädlingsvärdet - är lägre än inom tillverkningsindustrin behöver inte innebära alt den

är för liten.--- Utredningen ger begreppet livsmedelsforskning en så

vid definition att det även inrymmer viss utredningsverksamhet. 

Frågan är om inte fler instanser än de som redovisats i betänkandet ägnar
sig åt verksamhet som inryms i utredningens definition av forskning.     

-  Det är därför möjligl alt de samlade medlen för livsmedelsforskning i
själva verkel är större än de belopp som redovisas i betänkandet.

2.3   Konsumentverket: Konsumentverket ser positivt på atl livsmedelsforskningen i sin helhet kartläggs och analyseras och all förslag lämnas för alt effektivisera och modernisera forskningen på området.

2.4   Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ): UHÄ finner  atl rapporten ger en god överblick över livsmedelsforskningens nuvarande inriktning och organisation och lillslyrker i stort de framlagda förslagen.

2.4.1------------------- Uppsala universitet:       etl delbetänkande, som ger en värdefull

lägesbeskrivning och väl underbyggda förslag till förstärkningar.

2.4.2-------------------------------------------------- Uppsala universitet, medicinska fakultetsnämnden: Utredningen--------------------------------------------

-  är översiktligt och klart skriven och ger en värdefull faktainformation.

2.4.3   Uppsala universitet, institutionen för utbildning av barnavårdslärare, ekonomiföreståndare, hushålls- och textillärare: Utredningen ger en översiktlig och värdefull information om vilka forskningsinsatser som görs inom livsmedelsområdet.------

2.4.4   Göteborgs universitet, fakultetsnämnden vid matematisk-naturveten-skapliga fakulteten: Den framlagda rapporten ger på etl lill stora delar lättillgängligt sätt en god överblick av livsmedelsforskningens nuvarande inriktning och organisation.

Prop. 1984/85:121 15

2.4.5--------- Göteborgs universitet, linjenämnden för utbildning i kost och närings
ekonomi: --- delar------- utredningens uppfattning all resurserna för

livsmedelsforskning bör förslärkas.- forskningen bör byggas ut och

breddas samtidigt som en viss samordning av resurserna sker.

2.4.6   Chalmers Tekniska Högskola: Utredningen är mycket välskriven och genomarbetad. Vi tycker all utredningen i stort är mycket bra.

2.4.7   Umeå universitet: Ulredningen behandlar elt område av stort intresse för Umeå universitet och för den norra regionen.

2.5                                    Lantbruksstyrelsen:            tillstyrker ulredningens förslag vad avser

åtgärder för all åsladkomma en helhelssyn och samordning inom den samlade livsmedelsforskningen.

2.6                                       Statens livsmedelsverk:   instämmer i ulredningens påpekande att

svensk livsmedelsforskning är av hög kvalitet och alt resurser i form av lokaler och utrustning också har en god standard vid en internationell jämförelse. De internationella kontakterna inom såväl näringslära som de

livsmedelsvetenskapliga ämnena i vid mening är väl utvecklade.       En

----- svaghet i betänkandet är atl utredningen inte kartlagt de enskilda

forskningsrådens och andra viktigare forskningsmedelsbeviljande organi
sationers (--- ) ansvarsområden och finansiering av livsmedelsforsk
ning.------ av inlresse all se hur och i vilken omfallning exempelvis

medicinska forskningsrådet (MFR) finansierat näringsforskning.        

Livsmedelsverkets verksamhet omnämns endasl kortfattat i betänkandet.
Utredningen synes ha glömt bort den omfattande undersökningsverksam
het på livsmedelsområdet som bedrivs vid verket och som i stor utsträck
ning berör livsmedelssäkerhet.- inom livsmedelsverket har byggts

upp en särskild koslseklion under ledning av en professor.    Även

beträffande livsmedelsloxikologi förbises livsmedelsverkels insatser och undersökningsresurser. Vid verkel finns landets enda professur i livsmedelsloxikologi saml en laboralur i samma ämne.

2.7                                                  Statens jordbruksnämnd (JN):      finner del         rimligl alt en

viss omfördelning av forskningsresurserna från råvaruledet till övriga led i livsmedelskedjan görs. I övrigl lillslyrker JN betänkandets förslag om ökade resurser till livsmedelsforskningen (leden efter råvaruledet).

2.8       Styrelsen för teknisk utveckling (STU): Ulredningen belyser den oba
lans som f n. råder mellan FoU-insalser i anslutning lill olika delar av

livsmedelskedjan.--- Några motiveringar utöver obalansen lill varför

livsmedelsforskningen skall ökas ges inte, l.ex. konsumeniaspekier, folkhälsoskäl, jordbruks- eller induslripoliliska skäl. STU anser det viktigt all

Prop. 1984/85:121                                                   16

motiven redovisas efiersom del bör bli styrande för inriktning och avvägning på detla område i framtiden.

2.9     Statskontoret: Statskontoret delar ulredningens uppfattning alt ökade
resurser bör allokeras till problemområden i livsmedelskedjans senare
delar.

2.10------------------------- Riksrevisionsverket (RRV): RRV konstaterar all ulredningen

avser alt redovisa resultaten av sina fortsatta överväganden under hösten
1984. Då beräknas även 1983 års livsmedelskommitié lägga fram sitt slutbe
tänkande. Enligt RRVs uppfattning bör ett beslut om den framtida livsme
delsforskningens lämpliga dimensionering, inriktning och organisation an
slå i avvaktan på det mer fullständiga beslutsunderlag som då torde förelig
ga. --- RRV kan instämma i ulredningens uppfattning all del kan vara

befogal all livsmedelsforskningen i framliden ägnar ökad uppmärksamhet ål de senare leden i livsmedelskedjan. RRV anser dock inte alt del på grundval av de resonemang som' förs i betänkandet går att avgöra vilken

omfattning och inriktning denna forskning bör ha.-------- förutsätter   

en genomlysning av vilka intressen och krav som bör utgöra utgångspunkt för och styra såväl primärproduktionsforskningen som forskningen i livsmedelskedjans senare led. Genom atl utredningen i sina överväganden inte

närmare diskuterat den rena jordbruksforskningen försvåras        en

bedömning av vilka möjligheter som finns att genom omprioriteringar inom ramen för nuvarande resurser tillgodose behovel av föreslagna ökade medel för forskning i livsmedelskedjans senare led.

2.11--------------------------------------------------- Forskningsrådsnämnden: Nämnden anser att ulredningen innehåller
en utomordentlig beskrivning av den svenska livsmedelsforskningen av
idag. Samtidigt vill vi kanske någol beklaga den avgränsning av ämnesom
rådet som gjorts i och med atl man bl. a. uteslutit primärproduklionen.  

2.12  Sveriges lantbruksuniversitet: Ulredningen är som helhet välgjord och utredaren har på ett syslemaliskl säll kartlagl svensk livsmedelsforskning och lämnal konstruktiva förslag på verksamhetens framlida organisation och finansiering.

2.13  Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Betänkandet är en värdefull karlläggning av livsmedelsforskningen i Sverige.--------------------------------- Livsmedelsforskningen bör inte längre vara produktionsinriktad utan en helhelssyn måsle läggas på forskningen.

2.14--------------------------- 1983 års livsmedelskommitté:   Kommittén tillstyrker del nu

remitterade betänkandets förslag.om ökade resurser till forskning som berör livsmedelskedjans senare led.

Prop. 1984/85:121 17

2.15  Lantbrukarnas riksförbund (LRF): LRF konstaterar atl ulredningen lämnat en god redovisning av förhållandena i livsmedelskedjan så långt delta varil möjligt. Relevanta data om ekonomiska förhållanden i kedjans senare led saknas dock.

2.16  Kooperativa förbundet (KF): KF får- uttrycka sin posiliva

uppskattning av den gedigna och omfattande enmansulredningen om livs
medelsforskningen i Sverige, KF (delar) inte ulredningens påslåen
de alt "nuvarande låga insatser på området är oförsvarliga".

2.17  Sveriges Industriförbund: Industriförbundet vill inledningsvis med tillfredsställelse notera utredningens uttalande alt forskning på livsmedelsområdel bör utgå från en helhetssyn på livsmedelskedjan och organiseras med hänsyn härtill.

2.18  Sveriges Livsmedelsindustriförbund (SLIM):     I belänkandet har

---- på etl myckel förQänstfulll och belysande sätt behandlats den första

delen av livsmedelskedjan, medan distribution och storhushåll fått en

mycket blygsam behandling.- I utredningsdirektiven finns även

nämnt, all uppmärksamhet bör ägnas ål forskningens betydelse för förädlings- och utrustningsinduslrin. Den senare delen borde enligt SLIMs

uppfattning ha behandlats utförligare i utredningen.        I betänkandet

finns--- ingen analys av exportindustrins eventuella specialbehov.

2.19  Sveriges Grossistförbund: Inledningsvis vill vi uttrycka vår tillfredsslällelse över utredarens uppfattning av livsmedelsforskningen efter pri-märproduktionsledet framgent bör omfaltas av utvidgade insatser och all resurser härför lillskapas.

2.20  Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Vi delar ulredningens uppfattning om värdet av utvidgat forsknings- och utvecklingsarbete inom den totala livsmedelskedjan.

2.21  Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRF): Särskill vill vi belöna

ulredningens påpekande "atl forskning på livsmedelsområdet bör utgå från en helhetssyn på livsmedelskedjan och organiseras med hänsyn till detta behov".

2.22------------ Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR): I ulredningen påslås "att brutto
produktionen i fiskerinäringen väntas förbli oförändrad under 1980-lalet".
SFR vill här påstå alt Sverige har en slor möjlighel alt öka sin bruttopro
duktion av fisk. -

2    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 121

Prop. 1984/85:121 18

2.23  Stiftelsen Svensk Näringsforskning: Stiftelsen hälsar med tillfredsställelse att en översyn av livsmedelsforskningen kommit till stånd. Det är en välgörande helhelssyn som präglar hela utredningen.

2.24  Landsorganisationen i Sverige (LO):------ LO, (vill) framhålla

det värdefulla i att livsmedelsforskningens problem preciserats.  

2.24.1 Svenska Livsmedelsarbetareförbundet: Utredningen presenterar
första samlade översynen av livsmedelsforskningen efter primärproduk
tionen som gjorts i Sverige. En sådan samlad översyn är av utomordentligt
stort värde inom ett område där organisation och finansiering är så splitt
rat. ---

2.25------------------------------------- Tjänstemännens centralorganisation (TCO):         TCO anser    

att livsmedelsforskningen får en tvärvetenskaplig inriktning, all samordning av forskningsinsatserna från staten resp. näringslivet sker, atl samrådsorgan inrättas för att skapa broar mellan olika institutioner och forskningsområden, att resurser tillförs för alt skapa rutiner för samordning av forskningsrön mellan olika discipliner.

2.26   Centralorganisationen SACO/SR: Utredarna har gjort en värdefull kartläggning av de nuvarande forskningsinsatserna inom livsmedelsområdet.       SACO/SR kan  slälla sig bakom förslagen om alt forskningsinsatserna bör öka inom livsmedelsområdel.

2.27   Institutet för internationell ekonomi: Del hade varil värdefullt

om ulredningen vinnlagt sig om en motivering till varför just livsmedel

skall inta en särställning inom offentligt finansierad forskning.      Del

är inte alls klarlagt i utredningen vid vilka beslulslillfällen bristen på

helhetssyn (- ) har medfört problem för svensk forskning.          Del

hade naturligtvis varit värdefullt alt få någol sådanl mycket ulföriigt re
dovisat i utredningen.- svårt alt se alt Livsmedelsforskning I kan

ulgöra beslutsunderlag för en ökning och omfördelning av statliga anslag.

2.28    Livsmedelskollegiet: Livsmedelskollegiet vill inledningsvis betona
Kollegiets tillfredsställelse med huvuddragen i utredningens belänkande.

2.29--------------- Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA): IVA anser alt ulredningen Livs
medelsforskning I (- ) på ell utmärkt sätt beskriver produktion och

konsumlion av livsmedel i Sverige och den ger en god översikt över

ämnesområdet.-- Förslaget all forskningen på området bättre skall

svara mot livsmedelskedjans olika länkar är bra.    Enligt IVAs upp
fattning har utredningen undervärderat de industriella och induslripoliliska
aspekterna av livsmedelsforskningen.

Prop. 1984/85:121 19

2.30 Alfa Laval m.fl.: Vi anser atl utredningen på eU förQänstfulll

sätl har belyst och beskrivit situationen på livsmedelsområdel i Sverige.

3   Kunskapsbehov inom olika verksamhetsområden

3.1-------------------------------- Försvarets forskningsanstalt: Det är        angelägel all det sker en

samordning mellan föreliggande delbetänkande, fortsall arbete och den
pågående särskilda utredning som behandlar livsmedelsförsöGningens sår
barhet. --

3.2--------------- Socialstyrelsen:          Utredningen och dess förslag inriktas i hög grad

på produktions- och produktivitetsfrågor, något som i och för sig utgör förutsättningar för måluppfyllelse på andra områden. Mot bakgrund av en allt mer övertygande kunskap om sambanden mellan kost och hälsa och livsmedelskonsumtionens beroende av flera olika faklorer, hade del dock

varit naturiigl med en starkare betoning av dessa problemområden.      

Socialstyrelsen har också ell intryckav att forskning om betydelsen-för
livsmedlens egenskaper av processer eller metoder för beredning och
förädling, främst från hälsosynpunkt, varil mindre intressant för utre
daren. Mot bakgmnd av den snabba utvecklingen, bioteknologiskt eller i
andra avseenden, borde en sådan forskningsinriktning vara en av de priori
terade på området. Socialstyrelsen vill också framhålla behovet av

att processtekniker och mätmetoder utvecklas för atl minska energiberoendet, liksom metoder som förhindrar eller minskar utsläpp till mark och

vatten av organiskt material och miljöpåverkande kemikalier.      Vid

sidan av de medicinska och biologiska aspekterna på livsmedelsforskning
en vill socialstyrelsen också framhålla de samhälls- och beteende veten
skapliga. -- Enligt socialstyrelsens mening borde livsmedelskonsum-

lionen ha fått en mer framträdande plats i utredningen,    .

3.3------------------ Konsumentverket:-------------- livsmedelsproduktionen bör utgå från konsu
menternas behov. Som underlag för framtida forskning och som styrmedel
för produktutveckling, distribution och informationsinsatser på livsme
delsområdet är del därför av största vikt all statistiken rörande livsmedel,
mal och malvanor ulvecklas. Med ledning av akluell konsumtionsslatislik
torde det vara möjligt att styra produktion, förädling och distribution av
livsmedel på sådant sätt alt överskoltsproduklion kan undvikas.  

3.4.1 Uppsala universitet, rektorsämbetet: instämmer i ulredningens

slutsals all stort behov föreligger av insatser både inom grundforskning

och tillämpningsinriktad forskning utefter hela livsmedelskedjan.  

Hälsotillståndels samband med kosten är numera uppenbart för de allra flesta och därför måste vi öka vårt vetande på området. Den samhällseko-

Prop. 1984/85:121                                                   20

nomiska och sysselsältningspoliliska sidan av livsmedelsproduktionen har ulredningen klart visat ha en betydande omfallning och bör därför yllerligare klariäggas genom ökade forskningsinsatser.

3.4.2------------------------------------------ Uppsala universitet, medicinska fakultetsnämnden: En direkt

koppling mellan livsmedelsproduktionsled och medicinsk-epidemiologisk

och preventiv verksamhel är ytterst önskvärd. Uppsala erbjuder via

INU unika möjligheter för livsmedelsforskningen vid SLU atl samarbeta
med primärvårdens akademiska företrädare

3.4.3----------------------- Umeå universitet: Kopplingen mellan näringsforskning/livsmedels
forskning och den industriella produktionen av livsmedel är väsentlig och
styr i slor utslräckning framlidens produktutveckling på området. Utveck
lingen av nya produkter och marknadsidéer samt användningen av nya
råvaror, är i stor utsträckning förknippade med produktion och sysselsätt
ning inom livsmedelsindustrin.- del är angeläget att via produktutr.

veckling hitta nya produkter som är väl anpassade till vårt nuvarande och
framtidens minskade energibehov, men som samtidigt täcker vårt behov
av essentiella näringsämnen. Utredaren kommenterar atl konsu
menterna kommer att få etl allt slörre inflytande på livsmedelsproduk
tionen i framliden men alt deras preferenser är svåra all bedöma. Vi delar
inte denna uppfattning. Konsumenterna kommer atl kräva livsme
del som förenar tre faklorer: God smak, näringsrikiighet och acceptabelt
pris.

3.5     Lantbruksstyrelsen: Styrelsens uppfattning är atl fortfarande kan forsk
ningen inom primärproduktionens områden bidra med stora samhällseko
nomiska vinster genom all anvisa ytterligare produktivitets- och kvalitets-
höjande produktionsmetoder. Liksom hittills behövs särskilda åtgärder,
bl a rådgivning, för all ny kunskap snabbt skall kunna integreras i förelags
utveckling och praktiskt tillämpad produktionsteknik.

3.6 Statens livsmedelsverk: Livsmedelsverket vill betona viklen av alt

forskning behövs inom alla delar av livsmedelskedjan.       Det är viktigt

all ökade resurser tillförs forskning om livsmedelsförädling, -beredning, -förpackning och -distribution saml tillagning av livsmedel i hem och storhushåll. Härvid måste problem rörande livsmedelssäkerhet särskilt

beaktas.-- med hänsyn till livsmedlens och kostens betydelse för vår

hälsa och vårt välbefinnande, (är det) oförsvarligt att nuvarande forsk
ningsinsatser på näringsområdel är så små.          det finns behov av en

bättre statistik om kost, kostvanor och förändringar i dessa.

3.7------------------------- Statens industriverk (SIND):        utrustningsinduslrin för livsmedels
sektorn är en mycket heterogen industri vars omfattning och betydelse inte

Prop. 1984/85:121                                                   21

finns klariagd. Enligt utredningens och SINDs uppfattning finns här elt stort behov av närmare analys av det ömsesidiga beroendet mellan utrusl-

ningsindustrin och de olika livsmedelssektorerna.   Mot bakgrund av

den ojämna fördelningen av forskningsmedel och det klargjorda behovel
av forskning i leden efter råvaruproduktionen finner SIND det angeläget
med förstärkta forskningsinsatser i dessa led och stöder därmed ulredning
ens förslag lill åtgärder.- Tillsammans med föreslagna åtgärder för

samordning bör förslagen innebära etl effektivare resursutnylQande.

3.8   Forskningsrådsnämnden (FRN):   Tonvikten i FRNs forskningsprogram ligger på konsumentperspektivet och nämnden anser atl den förstärkning av livsmedelsforskning som föreslås i utredningen i första hand skall tillföras forskning med en sådan inriktning. Det är enligt vår uppfattning alltså inte den produklivitetsinriktade forskningen som i första hand behöver förstärkning.

3.9   Sveriges lantbruksuniversitet: Utredningen är starkt centrerad till livsmedelsindustrins och "process"-industrins frågeställningar. Man skulle kunna önska en mer ulföriig diskussion om industrialiseringen av livsmedelshanteringen enbart är av godo. Tankarna kring en mer decentraliserad livsmedelshantering och konsekvenserna härav för forskningens

inriktning är inte berörda. Ulredningen har inte tagit upp och belyst

möjligheterna till etl ökat nordiskt samarbete inom livsmedelsforskningen.

--- Långsiktig kunskapsuppbyggnad inom livsmedelsforskningen är väl

lämpad för ett nordiskt samarbele.  Lantbruksuniversitetet finner

det nordiska samarbetet inom livsmedelsområdel så angeläget att man
snarast bör finna lämpliga samverkansformer inom området.        Nä
ringsforskningen har- delvis hamnal mellan de anslagsgivande orga
nen så att inget organ känt del fulla finansiella ansvaret för denna. Lant
bruksuniversitetet tillstyrker en föreslagen upprustning inom området.

3.10    Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR): SJFR anser atl det
borde ha varil av värde om ulredningen närmare belyst möjligheterna lill

elt nordiskt forskningssamarbete.    Ulredningen borde också ulförii-

gare ha behandlat en decentraliserad livsmedelshantering med en ökad' konsumtion av färsk föda. Nu betonas alltför mycket livsmedelsindustriris

och processindustrins roll i livsmedelshanteringen. Ulredningen har

inte berört den omfattande forskning rörande sambanden kost och hälsa
som traditionellt bedrives med stöd av bl a medicinska forskningsrådet
(MFR)----

3.11    Lantbrukarnas riksförbund: Utvecklingen inom livsmedelssektorn
kan inte ses isolerat från andra näringsgrenar. Utvecklingen i andra länder
måsle också beaktas trots det gränsskydd vi har på många livsmedelspro-

Prop. 1984/85:121                                                   22

dukter. Detta ställer krav på en fortsalt teknisk och ekonomisk utveckling inom berörda branscher. Den ökade medvetenheten hos konsumenterna för kvalitet i vid bemärkelse, såväl näringsmässig som gastronomisk, måste också fångas upp. Allt detta ställer krav på forskning och utveckling. -

--- statens insatser för forskning för de tre senare leden i livsmedelsked
jan (är) underdimensionerade. Utredningens förslag till en samordning och
en förstärkning av dessa insatser hälsas därför med tillfredsställelse.    

— Del hade varit en fördel, om utredningen närmare hade diskuterat målen
för livsmedelsforskningen i relation till de mål som satts upp för jordbruks-
och livsmedelspolitiken.-

3.12------------------------- Kooperativa förbundet (KF):       KF förordar en belydande ökning

av FoU-insalserna både inom livsmedelsindustrin och distributionen och vad gäller tillagningen såväl i storkök som i hemmen, där den dominerande arbetsinsatsen för livsmedlens slutliga färdigställande sker.

3.13  Sveriges Grossistförbund: I sammanhanget vill vi framhålla den utveckling och forskning som handeln bedriver inom logistikområdel. Under senare år har denna forskning gett lill resultat avsevärda förbättringar vad avser bl. a. förpackningsutveckling, fysisk varuhantering och distributionsteknik.

3.14  Trädgårdsnäringens Riksförbund: Den satsning som SLU gjorl på posl-harveslforskning borde ytterligare breddas för att också omfatta de produkter som kan vara eller bli aktuella för export.  Förädlingsindustrin inom trädgårdsområdet har ofta haft belydande problem.------

För all förädlingsindustrin skall få bättre möjligheter behövs        förut
sällningarna förbättras bl a genom utökad forskning.- För all utveck
la såväl primärproduktionen som de efterföljande leden, är del viktigt atl
det finns en teknisk forsknings- och försöksverksamhet som täcker träd-
gårdsproduklernas hantering, alltifrån produktion lill konsumlion.

3.15    Svenska Förpackningsforskningsinstitutet: Forskningen inom livsme
delsområdel är i princip hell koncentrerad till råvaror och produktion.
Aktiviteterna efter produktionen, dvs förpackningar, lager, hantering och
transporter, är enbart föremål för mindre, isolerade forskningsinsatser. -

-- Del är livsmedelsindustrin och förpackningsindustrin tillsammans

som ger livsmedlen den hållbarhet och iransporterbarhet som är nödvändig för en regelbunden försörjning. Sådanl samarbete är också en förutsättning för framgångsrika exportsatsningar.

3.16-------------------------------- Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR):     SFR ser         med stor

förvåning alt ulredningen hänvisar fiskerinäringens FoU behov till en närstående sektors speciella förutsättningar och då med tanke på all fiskodlingen har en produklionsvolym som understiger 1 % av yrkesfiskets.

Prop. 1984/85:121 23

3.17------------------------ Tjänstemännens centralorganisation (TCO): TCO anser alt det är av
största vikt att satsningar görs på de speciella områden som man i utred
ningen lar upp som eftersatta. Speciellt vill TCO framhålla den

stora bristen på relevanta undersökningar av den faktiska konsumtionen
av livsmedel.-- TCO anser alt den faktiska konsumtionen bör bestäm
ma huvudinriktningen av en seriös konsumenlinriktad livsmedelsforsk
ning, ---

3.18---------------------------- Sveriges Civilingenjörsförbund: En viss överföring av medel

från forskning som berör primärproduktion till kunskapsuppbyggnad till
stöd för utveckling av varor för export borde vara möjlig.         ■

3.19    Institutet för internationell ekonomi: Om man har folkhushållets intres
se för ögonen måste ökad forskning syftande lill alt möjliggöra en export
strategi för svenska livsmedel alltså starkt avrådas ifrån.

4   Resursbehov inom olika ämnesområden

4.1--------------------- Försvarets forskningsanstalt (FOA): FOA delar tankarna om forskning
ens koncentrering till olika centra i Sverige samt att en ökad samordning
bör eftersträvas. Specialiseringen bör dock ej drivas för långt utan hänsyn
bör även tas lill andra etablerade institutioner (motsv) där livsmedelsan-
knuten forskning bedrivs. FOA anser även att den ökade satsningen

på näringsforskningen är väl motiverad och att den även har betydelse ur
försvars- och beredskapsskäl. Därvid bör sambanden mellan kost/sjukdo
mar, kost/fysik och mental prestation beaktas.     instämmer i delbe-

tänkandels syn på bioteknikens betydelse för livsmedelsforskningen och att de områden inom biotekniken är viktiga som UHÄ och andra utredningar har framhållit.

4.2     Socialstyrelsen: I fråga om forskningsinstitutionernas profilering och
specialisering vill socialstyrelsen ansluta sig till del särskilda yttrandet av

experten Hallström.-- Beträffande ansvaret för kost-, närings- och

livsmedelsforskningen anser socialstyrelsen att koslen som hälsofaktor och kosthållets sociala betydelse framstår som etl allt angelägnare kunskaps- och problemområde som därtill uppvisar en mycket stor komplexitet. Dessa aspekter har hittills haft myckel svårt atl hävda sig gentemot t ex teknologiska, jordbruksekonomiska m fl aspekter. - -—

4.3------------------------ Statens pris- och kartellnämnd (SPK): Angående forskningens profile
ring och specialisering ansluter sig SPK till vad som sägs i experten Bengl
Hallströms särskilda yttrande.        

Prop. 1984/85:121 24

4.4------------------------- Konsumentverket:      Områden som  bör prioriteras är enligt

verkets mening forskning rörande sambandet mellan hälsa å ena sidan och

kost, mat- och levnadsvanor samt hushållens ekonomi å andra sidan.          

- Ulredningen anser--- atl forskning kring livsmedlens tillredning och

hantering i övrigt intensifieras. Konsumentverket delar denna åsikt. 

Verket anser alt BEHT:s möjligheter lill brukarinriktad forskning på
nämnda områden (konsumentleknisk och hushållsekonomisk) bör förbätt
ras. ----- Konsumentverket ifrågasätter förslagel all de olika forskande

enheterna på livsmedelsområdet skall profileras        anser att samhäl
lets medel bör satsas på forskning och kompetensuppbyggnad på mera

allmänna områden--- medan produktspecifik forskning bör bekostas

av branschorganisationer.

4.5------------------------------------------ Universitets- och högskoleämbetet:     tveksamt till förslaget att de

olika forskande enheterna på livsmedelsområdel profileras med huvudan
svar för olika produkter.--

4.5.1----------------------------------------------------------------------- Karolinska institutet, institutionen för medicinsk näringslära:--------------------------------------------------------------

det kan hell allmänt konstaleras att genomförandel av de föreslagna förstärkningarna skulle innebära en kraftfull stimulans åt svensk medicinsk näringsforskning.

4.5.2 Uppsala  universitet,   rektorsämbetet:  Denna  (näringslära)

forskning bör förstärkas, men samlidigl måste även tillämpad forskning stödjas. Den bör i första hand inriktas mol frågor kring hanteringen av

livsmedel i storhushåll och i enskilda hushåll.  1 detla sammanhang

bör nämnas alt universitetet har en undemtnyUjad forskningspolential vid

Institutionen för BEHT.---- Rektorsämbetet instämmer i förslagel att

ell nära och fördjupat samarbete mellan Uppsala universitet och Sveriges
lantbruksuniversitet borde komma lill stånd. 

4.5.3----------------------------------------------------------- Uppsala universitet, medicinska fakultetsnämnden:     resurserna

till den humana näringsforskningen bör kraftigt ökas;            den profile
ring som under den relativt korta lid institutionerna för näringslära hittills
fåll verka varit av godo; — -

4.5.4   Uppsala universitet, institutionen för utbildning av barnavårdslärare,
ekonomiföreståndare, hushålls-och textillärare: ■—'- — vill framhålla bety
delsen av alt slörre forsknings- och utvecklingsresurser även satsas på

studier av malhantering och mallagningsmeloder i enskilda hushåll. 

ser del som angelägel att sådan forskning ser del som angelägel

att sådan forskning kommer tillstånd såsom tvärvetenskapliga projekt där förutom näringsfrågor även frågor om ekonomi, pedagogik och marknadsföring studeras.

Prop. 1984/85:121 25

4.5.5------------------------------------------ Lunds universitet, medicinska fakultetsnämnden:    fakultels
nämnden (anser) inte alt närings- och livsmedelsforskningen skall profile
ras mot olika livsmedelsgruppér vid de olika universiteten, En

profilering mot olika livsmedelsgrupper, som ulredningen föreslår, skulle omvandla dessa institutioner till branschinstitut av alltför begränsad karaktär.

4.5.6---------------------------- Lunds universitet, Kemicentrum:      ansluter sig    hell lill de

synpunkter som framförts av experten Bengt Hallström i dennes särskilda

yttrande.-- vi ställer oss tveksamma lill förslagel   atl förstärka

de livsmedelstekniska avdelningarna vid lanlbmksuniversitelel.

4.5.7   Högskolan i Kalmar: Områden som särskill bör prioriteras är FoU inom förädlingsledet, t ex process- och produktutveckling------- näringsforskningen i vid mening,

4.5.8   Göteborgs universitet, fakultetsnämnden vid matematisk-naturveten-skapliga fakulteten: Fakultetsnämnden stöder professor Hallströms reser-vaUon. God forskning skall ges möjlighet att utvecklas oberoende av universitetsort.-- Utredningen konstaterar all den livsmedelsbiologiska och livsmedelstekniska forskningen är koncentrerad till i stort sell tre orter,-- fakultelsnämnden  förordar all också i fortsättningen utvecklingen bör koncentreras till de------------ orterna.---------- Del är

fakultetsnämndens bestämda uppfattning alt SIK bör få en fastare anknyt
ning lill universitet/högskola, lex i form av en instilutionsbildning vid
CTH/GU, så aU den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden främjas..

4.5.9------- Göteborgs universitet, linjenämnden för utbildning i kost och närings
ekonomi: -- bristerna är särskill stora vad gäller sambandet mellan

kost och hälsa samt förädling i enskilda och storhushåll när det gäller
forskningens nuvarande inriktning. Utbyggnaden av forskningen bör emel
lertid inte ske enbart lill nu existerande discipliner.------- ell ämnesområ
de "kostvetenskap" av mer tvärvetenskaplig karaktär (bör) byggas upp
och förläggas till de institutioner för huslig utbildning som finns vid tre av
landels universitet.- i stort sett samtliga enheter (seminarier, social
högskolor, journalisthögskolor m fl) som införlivades med högskoleorgani
sationen 1977- saknade fasta forskningsresurser. Ingenting      

hindrar emellertid all de utgör bas för forskning i den nya högskolan.     

- finns redan en avsevärd kompelens rörande kostupplysning, koslkun-
skap, produktionskunskap, livsmedelsförädling mm vid dessa institutio
ner. --- kostvetenskap som ämne (behöver inte) sakna egentligt hem
vist som ulredningen påslår.-------------- "kostvetenskap" (bör) kunna ulveck
las, och förläggas till ovan nämnda institutioner.  

Prop. 1984/85:121 26

4.5.10-------------------------- Chalmers tekniska högskola:   ansluter         helt till del

särskilda yttrande som Bengt Hallström har avgett.         näringsforsk
ning, --- har fåll en omotiverat stark framtoning och en alltför detalje
rad beskrivning.

4.5.11---------------- Umeå universitet:  väsentligt atl de grundläggande delarna av

livsmedelsforskningen i huvudsak handhas av staten----- .Vi anser      

- att näringsforskningen i första hand bör vara knuten till medicinsk

fakultet.--- Näringsforskningen i Umeå bör inriktas mot kost och hälsa

ur sjukdomsförebyggande synvinkel. Insitulionen bör även ha en inrikt
ning mot det regionala näringslivet i Nortland.       instämmer också i de

synpunkter som avgetts av Bengt Hallström i ett särskilt yttrande.

4.6   Lantbruksstyrelsen: - - - En utbyggnad av forskningen i livsmedelskedjans senare del får inte leda lill att angelägen forskning på primärproduktionens område vid Sveriges lantbruksuniversitet eftersäUs.      

4.7   Statens livsmedelsverk: Utredningen föreslår en ökning av resurserna för näringsforskning. Livsmedelsverket tillstyrker detta och vill i detla sammanhang betona vikten av alt resurserna används för att la fram etl bättre underiag för rekommendationer till allmänheten i frågor rörande

kost och hälsa.- Del är en stor brist att i föreliggande belänkande ett

så viktigt forskningsområde som livsmedelsloxikologi knappt har nämnts och att inget förslag lämnals till hur den nuvarande brislen på resurser

inom detta område skall avhjälpas.  området livsmedelsloxikologi

och riskvärdering i övrigl är av slor konsumenlpolitisk betydelse och att
del inom området behövs en reell resursförstärkning.       Livsmedels
verket vill dock instämma i utredningens förslag om alt ramprogram bör

utarbetas för olika produkter,         . Huruvida endast en institution skall

ges huvudansvar för etl område eller om ramprogrammen skall styras på
annat sätt bör ytteriigare utredas.  Två nackdelar med del av utred
ningen föreslagna systemet bör omnämnas. Del kan vara mycket svårt för
utomstående forskare all.få del av en i praktiken redan fördelad resurs. -

-- Sannolikt föreligger också ovilja från andra medelsbeviljande organ

alt finansiera forskning inom ramprogrammets område. Som allmän regel
bör naturiigtvis gälla aU forskning föriäggs dit där den bästa kompetensen
finns.--- Livsmedelsverket hälsar-- med tillfredsställelse alt ut
redningen föreslår en utökning av den livsmedelsmikrobiologiska forsk
ningen, - . Verket anser emellertid alt livsmedelsmikrobiologi är så

viktig alt ytterligare förstärkning behöver göras.

4.8-------------------- Statens industriverk:       de.föreslagna åtgärderna innebär en speci
alisering av den tillämpade livsmedelsforskningen vid våra universitet och
högskolor men att tyngdpunkten kommer atl ligga på lantbruksuniversile-

Prop. 1984/85:121                                                   27

tet--- Detla innebär en möjlighet för primärproduktionsforskningen att

få en bättre kontakt med de krav som ställs från livsmedelskedjans senare led och från forskningen i dessa led.

4.9------- Styrelsen för teknisk utveckling (STU): STU anser det viktigt atl perso
nella och ekonomiska resurser utnylQas effektivt. Profilering mellan insti
tutioner anser STU nödvändig och ligger hell i linje med vad som sker vid
utbyggnad av ny forskning, lex inom data-, elektronik- och bioleknikom-
rådena.--- STU anser--- alt profilering bör ske utifrån vetenskap
liga discipliner som lex livsmedelskemi, -teknologi, -teknik etc.    

4.10-------- Statskontoret: Med ledning av de presenterade materialet är del inte
möjligt all avgöra om omprioriteringar som utredningen föreslår är de som
är möjliga.--- en mera genomgripande utvärdering av pågående jord
bruksforskning (borde) gjorts en ökad satsning (måsle) ske inom

discipliner som bioteknik, genteknik samt gmndläggande fysikalisk-ke-misk forskning.

4.11-------------------------------------- Forskningsrådsnämnden (FRN): Vad gäller området bioteknik vill
FRN, som tagit initiativ till en pågående utredning rörande bioteknisk
forskning, starkt instämma i betänkandets analys. forskningsområ
den som konsumentbeteende, distributionssystem och organisations
former inom livsmedelssystemet, styrmedel och konkurrensförhållanden
inom detta system är viktiga problemområden i FRNs forskningsprogram

inom   livsmedelsområdel.-- nämnden   (är)   tveksam   till   den

branschvisa fragmenteringen av forskningen som föreslås. Vi instämmer i experten Bengl Hallslröms särskilda yttrande.

4.12   Medicinska forskningsrådet (MFR): MFR vill understryka utredningens påpekande alt näringsforskning i dag i Sverige förfogar över små personella såväl som materiella resurser       

4.13   Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksuniversitetet ser med slor tillfredsslällelse all utredningen föreslår en förstärkning av den livsmedelsmikrobiologiska forskningen.      Styrelsen       förordarmed hänsyn

till behovet atl nu förslärka livsmedelsforskningen att den efter (prof Olof)

Claesson ledigblivna Qänslen inriktas mot mjölkproduktområdel.  

Ulredningen lar upp ytleriigare ett antal förslag lill omdisponeringar av
främsl mellanQänsler. Lantbruksuniversilelel är inte nu berett atl ta ställ
ning lill dessa förslag ulan avser alt successivt pröva behoven när ulred
ningens förslag genomförs. lantbruksuniversitetet (ställer sig) bak- ,

om utredningens förslag om profilering och huvudansvar.  Förslagel

att lägga huvudansvaret för cerealieforskningen till Lunds Universitetet är
--- tveksamt efiersom det i ulredningen sägs om verksamheten vid

Prop. 1984/85:121                                                   28

Lunds Universitet atl samarbetet med forskningen inom primärproduktionen har liten omfattning och att den egna biologiska kompetensen är

begränsad.-- Lantbruksuniversitetet anser all man bör kunna

överväga ett delat ansvar mellan Lund och Ulluna. Molsvarande diskus
sion kan föras om oljeväxlerna.       Lantbruksuniversitetet fömisäller

atl den forskning (vid Köttforskningsinstitutet i Kävlinge) som sker med
medel från forskningsrådet bedrivs på samma villkor vad beträffar publice
ring etc som annan rådsfinansierad forskning.       Trindsäd (ärter,

bönor mm) nämns inte i ulredningen.         Institutionen för växtodling

har kompetens inom forskning som berör dessa växter.    Kvalitén

hos råvaror och livsmedelsprodukter från sk alternativa odlingsformer

(l.ex. organisk-biologisk odling) behandlas inte av utredningen.    av

inlresse alt få även denna sektor behandlad.

4.14-- Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR): Vad beträffar ulredning
ens förslag lill näringsforskning stödjer SJFR den föreslagna upprustning
en. --- SJFR lillslyrker---- , atl vissa inslilulioner får ell hvudansvar

för speciella områden.- Livsmedelsforskningen-- måste inrik
tas mol en långsiktig grundläggande kunskapsuppbyggnad inom de existe
rande disciplinerna genetik, mikrobiologi, biokemi och fysiologi. Livsme
delsforskningen liksom näringsforskningen bör i sina tillämpade delar in
riktas mot programområden. Väsentligt ökade forskningsinsatser är nöd
vändiga på områdena kost, hälsa och sjukdom.

4.15------------------------------------------- 1983 års livsmedelskommitté: Kommittén konstaterar       atl    

ökade resurser lill viss del kommer att tas från dem som f n används för
forskning rörande jordbruket. En omfördelning av forskningsre
surser är--- enligt kommitténs mening angelägen.

4.16------------------------------ Lantbrukarnas riksförbund (LRF):    Förbundet tillstyrker 

de ämnesvisa prioriteringar som utredningen gjorl. Ur LRFs synvinkel är därvid kompetensuppbyggnad för en kvalilelsbevarande hantering av råvarorna, näringsforskningen saml ekonomisk och social forskning kring livsmedelskedjan av slörsl inlresse. Belräffande näringsforskningen bör

nya resurser utnylQas för att i första hand förslärka befintliga enheter. 

- Beträffande den. oro som framkommer i det särskilda yttrandet från
experten Hallström bör denna kunna mötas genom alt hvuddelen av del
statliga engagemanget läggs på SJFR.      

4.17-------------------------- Kooperativa förbundet (KF):     Från folkhälsosynpunkl är del

enligi KF:s uppfattning mycket viktigt alt näringsläran får en betydligl

mera central plats vid särskill läkamndervisningen än f n   När det

gäller ulredningens förslag lill ämnesvisa prioriteringar genom ätt de olika forskningsinstitutionerna specialiserar sig på resp. råvamgrupper är KF

Prop. 1984/85:121                                                   29

synnerligen tveksamt. KF föreslår att staten bygger upp en statistik

över vad olika befolkningsgrupper verkligen äter på ell bättre säll än de hittillsvarande hushållsbudgelundersökningarna har gjort.

4.18----------------------- Sveriges Industriförbund:     Vi vill peka på några forskningsom
råden som vi anser särskilt angelägna.------- Livsmedelsteknik och livs
medelsteknologi behöver väsentligt störte insatser.         Storhushållen.

---- den kulinariska och näringsmässiga kvaliteten som erbjuds är inte

alltid tillfredsställande.- Forskning och teknisk utveckling kring

dessa hanteringsfrågor är därför mycket väsentlig.          De enskilda

hushållen.--- forskningen kring--- såväl----- apparatur som

tillagningsförfarande, är ytterst begränsad.-------------- Näringsforskning.     

-  Enligt vår mening finns skäl som motiverar en viss ökning av resurserna

---- Processleknisk industri. Ökade insatser är också angelägna inom

denna sektor, inte minst vad gäller förpackningar och distribution.        

Enligt vår mening måste del anses myckel tveksamt atl specialisera de
forskande institutionerna lill vissa råvarugmpper som ulredningen före
slår. ---

4.19-------------------------------------- Sveriges Livsmedelsindustriförbund (SLIM):        SLIM anser att

ansträngningar bör göras för atl omfördela resurserna till efterföljande led i livsmedelskedjan samtidigt som de totala forskningsinsatserna ökas.

4.20---------------------------------- Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRF):          En ökad forskningsin
sats på de efterföljande leden får inte innebära att de statliga forskningsin
satserna för den primära trädgårdsprodukiionen minskar.   I elt

samhälle som präglas av utveckling av nya produkter, bör livsmedelsområdet också kunna ha en inriktning mot gastronomisk kvalitet och inte enbart

hållbarhets- och näringsinnehållsbegreppen.         Med nära anknytning

till den samhällsvetenskapliga forskningen, borde del också vara angeläget
atl studera samhällsstrukturens förändringar och dess påverkan på kon-
sumtionsmönslrel.-- TRF finner kraven på alt den humana närings-
läran finns representerad vid de medicinska fakulteterna välgrundad.    

-  TRF anser all profilering och specialisering på vissa orler kan vara
riklig.

4.21------------------------------------------------ Institutet för Storhushållens Rationalisering: Storhushållen--------------------------------------- har

lill relativt nyligen varit föremål för ringa inlresse från forskare och forsk
ningsinstitutioner. - ell starkt önskemål att FoU-verksamhet med

inriktning mol ekonomi, metoder och utrustning i storhushållen förs vidare.

4.22    Svenska Förpackningsforskningsinstitutet: Såväl den tillämpade forsk
ningen som utvecklingsarbetet är starkt beroende av ökande baskunskaper

Prop. 1984/85:121                                                                 30

om förpackningsmaterial, grundläggande mekanismer vid mekanisk inpackning, ergonomiska förhållanden vid manuell inpackning, mekaniska och klimatologiska påkänningar vid transport. Särskilt viktigt är genomarbetade ekonomiska modeller för beräkning av de totala kostnaderna för

förpackning och distribution.- Det finns ett stort behov av forskning

om förpackningarnas viktigaste funktioner - godsskydd och distribu
tion/hantering. --- Del behövs en integrerad forskning - som täcker

över de olika leden i framställningskedjan - tillverkning - inpackning, materialhantering och användning, som tar hänsyn lill såväl tekniska som ekonomiska faktorer - och som samtidigt beaktar olika användargruppers

behov.----- Förpackningsforskningen bör ges en mera direkt anknytning

till universitet och högskolor och förslärkas genom inrättandet av en eller flera professurer vid KTH i Stockholm med inriktning på livsmedelsförpackningar och livsmedelsdistribulion.

4.23------------------------------------------------ Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR):      SFR      vill här

nämna atl forskningsresultat har visat alt fisk är en myckel hälsovänlig

föda.----- För att stödja utvecklingen mol elt störte fiskätande krävs

utökade FoU-insatser. Då ulredningen ej närmare behandlat behoven önskar vi precisera några av de forskningsområden SFR anser vara viktiga -

--- 1. Beståndsuppskatlningar och uttagsprognoser för olika fiskarter -

--- 2. Miljöundersökning med förslag lill medföljande åtgärder            3.

Förpackning och distribution av fisk 4. Produktutveckling----

4.24   Stiftelsen SIK - Svenska Livsmedelsinstitutet: Stiftelsen anser all den föreslagna branschinriktningen eller profileringen för olika forskningsinstitutioner och institut drivits väl långt i betänkandet. I stort instämmer Stiftelsen i de synpunkter som framförts i experten Bengt Hallslröms särskilda yttrande.           

4.25   Stiftelsen Svensk Näringsforskning: Professurerna i näringslära bör

även i fortsältningen vara knutna lill respektive medicinska fakulteter.         

— Näringsforskningens mest angelägna behov är f n. flera fasta Qänster för handledning och projektledning vid institutionerna.

4.26------------------------------------------- Landsorganisationen i Sverige (LO):  LO vill dock betona     

atl------ samhällsvetenskaplig forskning måsle få en egen plats med ell

eget beredningsorgan för atl kunna hävda sig. Livsmedelsforskningen bör också uppmärksammas vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna.

4.26.1 Svenska Livsmedelsarbetareförbundet: En allmän utgångspunkt som Svenska Livsmedelsarbeiareförbundei delar är behovel av ökad forskning

inom del berörda området.- Vad gäller profilering av verksamheter

vid olika orter och enheter motiveras detta främst ur effektivitetssynpunkt.

Prop. 1984/85:121                                                   31

Della måste vägas mot de fördelar som ligger i kopplingen till grundforsk
ning och forskarutbildning på respektive ort/enhet. Slor försiktighet är
därför enligt Svenska Livsmedelsarbelareförbundet motiverat även ur ef
fektivitetssynpunkt. Vad gäller långsiktig kunskapsuppbyggnad är

det Svenska Livsmedelsarbetareförbundels uppfattning all detta är en oerhört central fråga som tillmätts allför liten vikt i ulredningen.

4.27------------------------------------- Tjänstemännens centralorganisation (TCO):        ell annat område

som bör prioriteras med resurser är området human nutrition.      TCO

vill också betona viklen av att den medicinska profileringen av närings
forskningen bör kvarstå. TCO anser vidare all inlegrering av sociala

och ekonomiska frågor i den lekniska och biolekniska grundforskningen är
viktig,---

4.28---------------------------------------- Centralorganisationen SACO/SR: SACO/SR kan          i princip till
styrka all livsmedelsforskningen ges olika profil vid de olika institutioner
na. Däremol anser SACO/SR alt utredningens förslag till profilering är

mindre väl valt- utredningens förslag (innebär) all huvudansvarel för

viss lyp av forskning kommer alt ligga på branschinstitul. Enligt SACO/SR:s mening bör inte branschens egna organ ensamma ansvara för

forskning inom vissa sektorer. Risk finns---- atl forskningen i

alltför hög grad behandlar frågor till gagn för producenterna.      Staten

måste kunna garantera all del finns utrymme för fri forskning och atl den
grundläggande utbildningens behov av forskningsanknytning kan tillgo
doses. SACO/SR stödjer härvid experten Bengt Hallslröms särskilda ytt
rande. -- Utredningens påstående all del inom lantbruksuniversitetet

inte finns någon högre Qänsl i livsmedelsmikrobiologi finner SACO/SR
märkligt. Vid inslilulionen för livsmedelshygien finns en professur som
framför allt är inriktad mol livsmedelsmikrobiologi i form av livsmedels-
burna infektioner och intoxikationer. Utredaren föreslår ökade

anslag till bl a mellanQänsler. Det är, enligt SACO/SR:s uppfattning, en riklig prioritering.

4.29---------------------------- Sveriges Civilingenjörsförbund:         För området hantering och

distribution efteriyser förbundet utvecklingsarbete rörande förpackningars roll och möjligheter. Stor betydelse för livsmedelssektorn kommer pro-

cesskonlroll och processtyrning att få,       '■ Däremot förordar förbundet

en reslriktiv hållning till forskning om allmänna ekonomiska, sociala och

politiska frågor.--- De här upptagna områdena är pä gränsen till

"forskningsbara" och tangerar området marknadsundersökningar. Statliga forskningsmedel bör användas lill mer långsikliga frågeställningar. -

— Alt specialisera de forskande institutionerna utifrån olika råvarugrup-

per,---- , avstyrks av förbundet. Däremot bör en profilering av

kompetenser stödjas samt arbele i program

Prop. 1984/85:121 32

4.30   Livsmedelskollegiet:- Kollegiet (anser)--- förslag om profilering olyckligt och ställer sig enhälligt bakom experten Bengl Hallslröms särskilda yttrande

4.31   Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA):  En effektiv forskning

förutsätter en klar profilering mellan de forskningsinsfitulioner som be
rörs. Utredaren belyser profileringsfrågan och det ligger mycket i utred
ningens förslag på denna punkt.     måste dock ligga i kvaliteten hos

resultaten--- IVA anser vidare att ulredningen gått för långt i sina

preciseringar genom atl föreslå att inslilulionsforskningen skall profileras mol vissa råvamgrupper och branschområden.

4.32----------------- Alfa Laval m.fl.:      en del av de resurser som hittills har salsats

på FoU om primärproduklionen bör (nu) överföras lill vidareförädlingsom
rådet och livsmedelsindustrien FoU. vi (vill) erinra om den stora

betydelse för landels industriella utveckling som tillverkningen av utrust
ningen för livsmedelssektorn har. Dessa frågor behandlas i ulredningen,
men deras belydelse underskattas enligt vår mening.       del (är) uppen
bart atl industrins lokalisering och inriktning, liksom satsningar som redan
gjorts av staten och industrin, talar för alt tyngdpunkten i de livsmedelsin
dustriella FoU-salsningarna borde förläggas till Sydsverige         

5   Finansiering och resursfördelning

5.1------------------------------ Försvarets forskningsanstalt (FOA):          Även om man godlar försla
get alt från staten öka anslagen till inslitulionerna vid LTH och SLU      

- och till näringsforskningen så bör användningen och fördelning
en av resterande, statliga mersalsning      göras beroende dels av hur

näringslivets medverkan säkras, dels av hur det nya forskningsrådet (SLFR) och dess samverkan med STU ulformas.

5.2---------------- Socialstyrelsen:        positiv till ett ökat samarbele mellan stal och

näringsliv och alt näringslivets insatser ökas till samma nivå som statens.

5.3 Statens pris- och kartellnämnd (SPK): Vad beträffar utredningens för
slag om att statens insatser för livsmedelsforskning        har nämnden

svårl all bedöma behovel med hänsyn lill vad som ovan anförts. 1 betänkandet föreslås också atl näringslivets insatser skall ökas med samma

belopp som staten tillskjuter---------------------------- genom någon slags produklskatl.  

- tveksam till en sådan tvångsmässig finansieringsform, som i slutändan oundvikligen måste leda lill höjda livsmedelspriser - delta i en situation där strävan är atl den årliga inflationen i år och nästa år skall begränsas -

Prop. 1984/85:121 33

5.4 Konsumentverket: Konsumentverket anser i likhet med utred
ningen atl näringslivet bör ta ell slörre finansiellt ansvar för livsmedels
forskningen.--

5.5.1   Stockholms universitet (SU): Forskningsresurser bör inriktas mot en utbyggnad av verksamheten med minst en forskarQänst och doklorandut-bildningsbidrag knutna till SUs ämne zoofysiologi, särskilt näringslära, samt med ökade basresurser.

5.5.2   Uppsala universitet, rektorsämbetet:   tillstyrker att livsmedelsforskningen tillförs väsentligt ökade resurser enligt utredningens förslag.

5.5.3   Uppsala universitet, medicinska fakultetsnämnden:    angelägel

att snarast möjligt inrätta ytterligare forskarQänster vid inslitulionerna.

5.5.4   Uppsala universitet, institutionen för utbildning av barnavårdslärare,

ekonomiföreståndare, hushålls- och textillärare:-- vill       instämma

i utredningens förslag all forskningsrådsmedel för livsmedelsforskning rörande bioteknik, näringslära, kompetensuppbyggnad för produkter, processer, storkök och marknadsföring saml ekonomisk och social forskning

ökas---- vill framhålla viklen av atl--- särskilda medel avsätts

rörande samband kost - sjukdom, kost - hälsa samt koslupplysning. Dessa medel bör då del gäller studier av samband kost - hälsa och kost -

sjukdom, administreras av MFR.---- avvisande lill inrättande av en ny

professur i näringslära i Umeå, innan kompetensuppbyggnad skett och resurser tillförts det starkt eftersatta området för hantering av livsmedel i storhushåll och enskill hushåll.

5.5.5------------------------------------------ Lunds universitet, medicinska fakultetsnämnden:    tillstyrker

utredningens förslag atl förstärkta resurser skall ges lill forskning inom

området näringslära.- Inrällandel av en professur i näringslära vid

Umeå universilel tillslyrkes även.---

5.5.6---------------------------- Lunds universitet, Kemicentrum:      Ökningarna bör främsl la sig

uttryck i en förstärkning av antalet mellanQänster.        

5.5.7-------------------- Högskolan i Kalmar:      Vi anser att Norrlands behov i dessa

avseenden skall tillgodoses i betydligl slörre omfattning och föreslår därför

all etl centrum för livsmedelsforskning byggs upp i Umeå.  även

andra orter-- , bör ges punktslöd anpassad lill livsmedelsindustrins

behov på orten i fråga. Här kunde Kalmar komma i fråga, 

5.5.8------------------------------- Chalmers Tekniska Högskola:   beklagligt och olyckligt atl ul
redningen nu föreslår förstärkningar endast lill 2 av de 3 läroställena, LU
3    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 121

Prop. 1984/85:121                                                   34

och SLU. Det nära samarbetet mellan SIK och CTH/GU motiverar en förstärkning även för CTH:s del, speciellt om man beaktar att störte delen

av FoU verksamheten i landet inom livsmedelsteknik utförs vid SIK.       

- CTH/GU svarar i samarbele med SIK dessutom för en belydande del av landets grundutbildning och forskamibildning inom det livsmedelstekniska

området.--- Göteborgs universitet, som enda universitet i landet, ger

livsmedelsvetenskapliga kurser på matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Även denna undervisning ges på SIK.

5.5.9 Umeå universitet: Den koncentration av livsmedelsforskning
en till syd- och mellansverige som skett är - — inte heller bra. Om
resurserna utökas måsle den norra regionen ges förstärkta resurser till
näringsforskning.-- en belydande satsning på en institution för nä
ringsforskning i Umeå.- Det bör----- , finnas utrymme för ökade

insatser även från näringslivet       Vi tillstyrker förslaget om inrättandet

av en professur i näringsforskning i Umeå saml förslaget om utbyggnad av

näringsforskningen med mellanQänster och ökade basresurser.    En

väsentlig del av nytillskottet för näringsforskningen bör föriäggas till Umeå

för alt en bättre regional balans skall uppnås.       tillstyrker atl statens

insatser för livsmedelsforskningen inom en femårsperiod ökar     

5.6------------ Lantbruksstyrelsen:---------- hela den av växtförädlingsnämnden finansi
erade verksamheten vid kemiska avdelningen (kostar) ca 2 milj kr per år.
Av della belopp kan möjligen 1-1,5 milj kr bedömas hänförbara Ull livsme
delsforskning. -- Lantbruksstyrelsen avstyrker- utredningens

förslag om överföring av medlen som växtförädlingsnämnden disponerar.

5.7------------------------- Styrelsen för teknisk utveckling (STU):    STU vill         under
stryka betydelsen av all universitet och högskolor ges tillräckliga egna
resurser för sin basverksamhet.------- STU tillstyrker förslaget all förslär
ka de livsmedelstekniska avdelningarna vid LTH.---- STU har under

några år tagit etl utvidgat ansvar för livsmedelsforskning genom temporära program i gränsytan mot teknik för atl möjliggöra teknikutveckling inom området. STU hävdar med bestämdhet att delta inte kan las som intäkt för att STU-medel i framtiden skall användas för kompetensuppbyggnad av icke teknisk karaktär. Del sker nu en snabb utveckling inom områden som lex bioteknik, elektronik och dalateknik. STU bedömer det som angeläget att ta tillvara dessa nya möjligheter och utnytQa dem för livsmedelsindustrins framtida förnyelse och konkurtensförmåga. - - - En överföring av resurser från STU skulle uppfattas som en markering av ett minskal STU-ansvar även i dessa avseenden.

5.8                      Statskontoret: Enligt statskontorets uppfattning bör ett ökat

engagemang från näringslivet inom livsmedelsforskningen inte påverkas av

Prop. 1984/85:121                                                   35

att den statliga ökningen är ett resultat av omprövningen av pågående
verksamhel.-- Del kan ifrågasättas om inte hela växtförädlingsnämn
dens anslag skulle ingå SJFR.

5.9---------------------------- Forskningsrådsnämnden (FRN):  finansieringen innebär -

-- en kraftig förstärkning av området.       Rådet anser detta vara väl

motiverat---

5.10   Medicinska forskningsrådet (MFR): Den i utredningen föreslagna resursökningen synes väl motiverad och bör ha hög prioritet.-------------------------------- —

5.11   Lantbrukarnas riksförbund (LRF):- Om staten av lex stats-finansiella skäl inte anser sig omedelbart kunna fullfölja utredarens ambitioner------- (skulle) också en mer begränsad uppräkning       ha

genomslagskraft.-- Utredningen---- föreslå(r) all näringslivet

skulle bidraga till den allmänna kompetensuppbyggnad     genom att

medel från näringslivet kanaliseras via SJFR. LRF avvisar detta förslag och konstaterar all den allmänna kompetensuppbyggnaden också inom

detta område måste vara statens ansvar.  Ett finansiellt bidrag från

näringslivet till forskningen på det föreslagna sättet torde komma att bli starkt kopplat lill en önskan att också ha ett belydande inflytande över medlens användning. Detta skulle komma i konflikt med forskningsrådens

fria och obundna ställning,   LRF avvisar således tanken på särskilda

förhandlingar mellan näringslivet och staten i denna fråga. Om diskussio
ner anses erforderliga, bör (dessa) ha formen av överläggningar i

vilka man söker skissera gränser för statens ansvar resp. näringslivels
engagemang för FoU inom livsmedelssektorn.       

5.12-------------------------- Kooperativa förbundet (KF):       KF tillstyrker utredningens för
slag att näringsforskningens resurser fördubblas under en 5-årsperiod,  

- Del är härvid naturligt att man i första hand satsar på de fyra befintliga

institutionerna i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund. Av flera

skäl finner KF del-- mycket förvånande alt utredningen föreslår att

näringslivets ekonomiska insatser skall ökas med samma belopp som sta
tens, --- Främsl anser KF att det är principiellt fel med en sådan

finansiering eftersom detta kan äventyra forskningsrådens fria och
obundna ställning genom att näringslivet då givetvis har krav på ett infly
tande över medelsanvändningen.    näringslivets egen satsning på

interna FoU-insatser skulle minska i motsvarande grad som man ev tvingades bidra till den offentliga livsmedelsforskningen på bl a nutritionsområ-

det.--- KF finner det därför vara ett oeftergivligt krav alt staten svarar

för hela kostnaden när det gäller livsmedelsforskning vid universitet och högskolor samt verksamheten vid forskningsråden. KF anser att den framtida finansieringen till belydande del borde kunna ske genom en omfördel-

Prop. 1984/85:121                                                   36

ning av forskningsresurser från råvaruledet till de senare dislribulions- och

förädlingsleden.-- Däremot kan det finnas anledning till diskusion för

alt söka göra en ändamålsenlig avgränsning mellan näringslivets och sta
tens engagemang vad gäller FoU-insalser inom livsmedelsområdel.        

KF föreslår atl de lidigare tillämpade FoU-avdragen för företagen återin-förs.

5.13----------------------- Sveriges Industriförbund:    Vi vill   ifrågasätta behovet av

ytteriigare en professur i näringsJära vid universitetet i Umeå.   

Förbundet avvisar-- tanken på finansiering genom någon form av

produktbunden avgift.- Grundforskningen eller den sk fria forsk
ningen bör däremot helt finansieras av staten.      Förbundet avvisar -

-- tanken på förhandlingar mellan staten och näringslivet rörande finan
sieringen av SLFR:s verksamhet. Däremol bör överiäggningar komma lill
stånd med syfte att precisera statens respektive näringslivets roll och
ansvar vad gäller livsmedelsforskningen.

5.14-------------------------------------- Sveriges Livsmedelsindustriförbund (SLIM):        Det måsle anses

vara rimligt med en kraftig förstärkning av SIK:s basresurser finansierade
genom statliga insatser, medan utredningens förslag all ansvaret för SIK
liksom hittills delas lika mellan näringslivet och staten, bör gälla för den
kollektiva forskningen.-- SLIM ser med tillfredsställelse alt resur
serna för näringsforskningen avsevärt ökas. Den föreslagna splittringen äv
näringsforskningsresurserna överensstämmer dock dåligt med den kon
centration som i övrigl föreslås av livsmedelsforskningen till SLU, LTH
samt SIK. Det är sannolikt bättre atl koncentrera resursökningen lill nu

befintliga institutioner och avstå från den nya satsningen i Umeå.        

Etl införande av särskilda forskningsavgifier uttaxerade enligt utredningens förslag är nämligen inget annat än en ny produklskatl, varför SLIM

icke kan acceptera förslaget på denna produkt.    Man får inte heller

förtinga den negativa effekt en forskningsskalt rent psykologiskt kan få
hos företagen belräffande motivationen atl satsa på forskning över huvud
taget.--- SLIM anser, att en utökning av resurserna för kunskapsbyg
gande forskning inom livsmedelsområdet är synnerligen angelägen och bör
bekostas av staten.

5.15------------------------ Sveriges Grossistförbund:   avvisande till att näringslivet i ökad

omfattning skall bidra med medel till den fria forskningen. Ett sådant
arrangemang skulle enligt vår mening öka riskerna för en icke önskvärd
styrning av forskningsverksamheten.        

5.16-------------------------------------- Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor:       vi (vill) däremot

avvisa förslaget om att den fria forskningen i ökad omfattning göres beroende av medel från näringslivet. Denna forskning bör enligt vår mening vara obunden och därmed finansieras av staten.

Prop. 1984/85:121 37

5.17------------------------------------------ Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRF): TRF vill       betona att

primärproducenterna inom trädgårdsnäringen på grund av rådande kon-kurtensläge och importförhållanden inte kan delta i finansieringen av FoU-verksamhet som inte på mycket kort sikt ger näringen konkurtensfördelar.

5.18-------------------------------------- Stiftelsen SIK - Svenska Livsmedelsinstitutet:    Stiftelsen anser

alt en viss ökning av näringsforskningen i landet är befogad, men ifrågasät
ter behovet av ytterligare en professur i näringslära vid universitetet i
Umeå. Det är Ullfredsställande att näringsforskningen i betänkandet hän
förts lill elt bestämt forskningsråd.   Stiftelsen anser all en förstärk
ning av personal för forskning och utbildning bör ske inte bara vid Lunds
Tekniska Högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet.utan även vid SIK,

---- kostnaderna för basresurserna vid SIK-CTH/GU bör tillskjutas av

staten på samma sätt som vid andra högskolor,    möjligheter (borde)

kunna skapas för SIK-CTH/GU alt få anslag lill dyrare instrumenlulmst-
ning.---- Beträffande den föreslagna ökade finansieringen av livsme
delsforskningen från näringslivels sida vill Stiftelsen hänvisa till remiss
varen från huvudorganisationerna Sveriges Industriförbund, Kooperativa
Förbundet och Lantbrukarnas Riksförbund, 

5.19------------------------------ Landsorganisationen i Sverige (LO):         LO godlar den ansvarsför
delning i framtiden som man föreslår. Det betyder atl statsmakterna på etl
mer markerat sätl lar ansvar för en grundläggande kompetensuppbyggnad
och att industrin ökar sin insats för den tillämpningsinriktade forskningen

och för produktutvecklingen. LO vill därför rekommendera atl

utbyggnaden sker ungefär i den takt och den omfattning som utredningen

föreslår,--- . Taklen i en sådan uppbyggnad kan självfallet diskuteras

---- angelägel atl statsmakterna finner former för etl ökat ansvar för

forskningen inom industrin. Utredningen har här inte kommii med någol konkret förslag. LO vill betona alt industrins ansvar gäller såväl ökad finansiering av grundläggande forskning som dess egen forskning som mer är av utvecklingskaraklär.

5.19.1 Svenska Livsmedelsarbetareförbundet:---- kan     slälla sig

bakom nivån på förstärkningen av resurserna och de statliga insatsernas
ökning enligt utredningens förslag, som en minimiförstärkning. Vad gäller
formerna för finansiering av näringslivels ökade insatser för livsmedels
forskningen, hade ulredningen Qänal på en grundligare penetrering.      

5.20-------------------------------- Sveriges Civilingenjörsförbund (CF):      förbundet (finner) del

svårt alt slälla sig bakom de beräkningar som görs lill grund för de utökade

anslagen.--- CF har inie funnit någon som helst analys som ger

underlag för en utökning av forskningsverksamheten med jusl här föresla
gen dimension. Förbundet finner del nödvändigt atl klarare mål för dessa
satsningar tages fram innan storleksordningen kan beslutas.      

4    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 121

Prop. 1984/85:121 38

5.21-------- Livsmedelskollegiet:-- Särskill betydelsefullt anser Kollegiet för
slaget om förstärkning av LTHs livsmedelsinstilutioner med mellanQän
ster vara.-- Kollegiet vill---- betona värdet av ökade forsknings
rådsanslag till livsmedelsforskningen.        

5.22--------------------------------- Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA):  Statsmakternas beslut

om livsmedelsforskning-- beakta att den tekniska forskningen får

tillräckliga resurser.- IVA kan alltså instämma i att livsmedelsforsk
ningen behöver stärkas finansiellt. IVA ställer sig på principiella grunder
tveksam lill någon form av forskningsavgifl. En av statens främsta upp
gifter är att svara för den grundläggande forskningen      När det gäller

den tillämpade,-- kan man så långt möjligt söka finna gemensamma

former för finansiering och genomförande. 

5.23------------ Svalöf AB: Förslagel att överflytta de växlförädlingsnämnds-

medel (VXN) som nu utnylQas för utvecklingsarbete för sortbedömning
inom t ex bakningslaboraloriet eller för utvärdering av grönsaker till SLFR
med motivering att det är fräga om livsmedelsforskning utanför primärpro
duklionen är--- inte logiskt med hänsyn lill atl utredningen inte avser

primärproduktionsledel.- Vi skulle därför på del bestämdaste avråda

att anslaget flyttas från VXN.

5.24------------- Alfa Laval m.fl.:  Områden som livsmedelsteknik och livsme
delsteknologi har-- slörre behov av ökade insatser än lex nutritions-

området i en induslripoliliskl orienterad satsning på livsmedelsforskning.

---- Förslaget till hur nysatsningarna skall finansieras ligger snubblande

nära en särskild forskningsavgift. En sådan är både principielll och prak
tiskt olämplig och bör därför avvisas.        

6   Forskningsrådsorganisation

6.1-------- Försvarets forskningsanstalt (FOA):   utredningen (förordar) alter
nativet II--- . Delta förefaller lämpligi, fömlsalt alt SLFR kan ges en

instruktion och sammansättning som garanterar "balanserad heltäckning"
inom livsmedelsforskningen och att samordningen med STU kan lösas
effekfivt. Dessa frågor bör ytterligare övervägas under ulredningens fort
satta arbete- .

6.2------- Socialstyrelsen: Socialstyrelsen föreslår att ett speciellt forsk
ningsråd för kost-, närings- och livsmedelsforskning inrättas. 1 della råd
bör socialsektorn vara företrädd. Socialstyrelsen föreslår också inrättan
det av elt beredningsorgan med samhälls- och beleendevetenskaplig kom
petens. -- Om förslaget om etl speciellt forskningsråd inte skulle vara

Prop. 1984/85:121                                                   39

möjligt all realisera vill socialstyrelsen förorda ett alternativ, där ansvaret fördelas mellan Skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd. Medicinska forskningsrådet och STU.

6.3---------- Statens pris- och kartellnämnd (SPK): Utredningen har i sill organisa
tionsförslag -- förordat alternativ 2. Nämnden anser att det på grund

av---- bristerna i analysen av forskningsbehoven saml i kartläggningen

av den hittillsvarande forskningen inte är möjligt alt på basis av ulredningen kunna ta ställning till vilket alternativ som bäst synes ägnat främja

livsmedelsforskningen.- krävs----- att frågan blir föremål för

ytterligare belysning.

6.4     Konsumentverket: Konsumentverket ställer sig tveksamt till alt ett

enda forskningsråd,- får ansvaret för finansiering och samordning av

forskningen inom två så tunga områden som skog och livsmedel. Det finns en viss risk för att delar av livsmedelsforskningen får svårt att hävda sig.

En lösning på problemet kan vara alt,        "öronmärka" vissa medel för

livsmedelsforskning.-- av största vikt att konsumentintressena blir

väl representerade i forskningsrådet.

6.5     Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ): UHÄ tillstyrker atl skogs-
och jordbrukels forskningsråd (SJFR) ombildas lill skogs- och livsmedels
sektorns forskningsråd (SLFR). Gränsdragningen till den medicinska
forskningen kan emellertid bli svår och UHÄ förutsätter atl sådana åtgär
der vidtas som förhindrar alt den medicinskt anknytna näringsforskningen
kommer i kläm. Detta kan främst förhindras genom att MFR även fortsätt
ningsvis får ansvaret för medicinsk näringsforskning saml alt MFR får
representation i det nya rådet.

6.5.1-------------------- Karolinska institutet:    Generellt kan sägas all medicinsk nä
ringsforskning är och bör vara oupplösligt förenad med övrig medicinsk

forskning.--- det förefaller utomordentligt konsUat att bryta ut vissa

delar av denna verksamhet och föra över ansvaret för forskningsstödet till

etl annal råd än MFR.- Det förefaller istället naturligt atl de ökade

resurser som bör komma medicinsk näringsforskning till del administreras
av MFR----

6.5.2------------------------------- Uppsala universitet, rektorsämbetet:      ser positivt på atl skogs-

och jordbrukets forskningsråd (SJFR) ombildas till skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd (SLFR) och ges ansvar för finansiering och samordning av forskning inom hela livsmedelskedjan.

6.5.3----------------------------------------- Uppsala universitet, medicinska fakultetsnämnden:  Jordbruks
departementet genom SLFR (efter ombildning från nuvarande SJFR) bör

Prop. 1984/85:121                                                   40

ha det dominerande ansvaret för den samlade livsmedelsforskningen. Me-
dicinska fakultetsnämnden vill dock starkt betona att detla nödvändiggör
en klar markering av all de medel som anvisas för detta ändamål också
skall användas för humannutritionella problem.      medicinska forsk
ningsrådet bör ha huvudansvarel för grundläggande näringsforskning och
dess kliniska tillämpning.-

6.5.4   Uppsala universitet, institutionen för utbildning av barnavårdslärare,

ekonomiföreståndare, hushålls- och textillärare:    ser positivt på en

ombildning av skogs- och jordbrukels forskningsråd (SJFR) till skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd (SLFR) med ansvar för finansiering och

samordning av forskning utmed hela livsmedelskedjan      en utredning

bör lillsältas för forskningskompelensuppbyggnad inom BEHT och tillskapandet av en Koslvetenskaplig institution i samverkan med Institutionen för näringslära, SLU och SLV.

6.5.5   Lunds universitet, medicinska fakultetsnämnden: Den föreslagna nya organisationen med en förändring av nuvarande SJFR lill SLFR synes i många avseenden ändamålsenlig. Man saknar emellertid inte denna organisation kompetens atl bedöma kvaliteten i projekt inom den kliniska nuiri-tionen. Fakultetsnämnden anser därför att det finns tungt vägande skäl att anvaret för forskning och kompetensuppbyggnad inom näringsforskningen delas mellan SLFR, STU och MFR och aU MFR får huvudansvarel för den medicinskl anknutna näringsforskningen.  

6.5.6   Lunds universitet, Kemicentrum:         en formaliserad samordning

mellan STU och SJFR/SLFR bör ske så atl man inte åter kommer i en situation där projekt kan hamna mellan olika anslagsgivares ansvarsområden. När del vidare gäller ledamolskap i SJFR/SLFR bör man införa en regel om begränsad mandattid i analogi med vad som gäller för lex NER.

6.5.7-------------------- Högskolan i Kalmar:      SJFR bör ombildas lill SLFR och alt

detta råd och STU åtminstone tills vidare skall svara för den övergripande samordningen av livsmedelsforskningen i Sverige.

6.5.8------ Göteborgs universitet, linjenämnden för utbildning i kost och närings
ekonomi: -- SJFR bör ombildas lill SLFR och få elt huvudansvar för

livsmedelsforskningen i vid mening. För kostvetenskapen som forskningsområde bör antingen FRN eller en särskild beredningsorganisation inom SLFR svara.

6.5.9----------------- Umeå universitet:  lillslyrker även förslagel om inrättande av

elt skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd (SLFR) saml all det inom detta forskningsråd inrättas en programkommitté för näringsforskning. -

Prop. 1984/85:121                                                   41

-- angeläget att olika delar av landet representeras i rådet och Umeå

universitet bör därför ha en representant med.     antalet medlemmar

(bör) inte överstiga del som föreslås av utredningen,      

6.6--------------------- Statens livsmedelsverk: Motivering till atl ansvaret läggs på ett

ändrat SJFR är kortfattad. Del hade varit synnerligen önskvärt om andra

alternativ också diskuterats. livsmedelsforskning (bör) samordnas i

ell enda organ, ell livsmedelsforskningsråd alt. delegation för livsmedels
forskning. --

6.7  Statens jordbruksnämnd (JN): JN tillstyrker också förslagel alt samordna forskningsrådsansvaret för livsmedelskedjan hos ell skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd. JN lillslyrker också förslagen om att inrätta programkommittéer och etl övergripande beredningsorgan för hela livsmedelsforskningen.       

6.8  Styrelsen för teknisk utveckling (STU): STU stöder utredningens förslag att utvidga nuvarande SJFRs ansvarsområde------------------------- Med en sådan uppläggning är det för STU från induslripoliliska utgångspunkter naturligt all fortsätta atl stödja och samordna tekniskt/industriell forskning och utveckling.   Den föreslagna modellen har stora likheter med det medicinska

området.--- Denna kunskap i kombination med ny teknik öppnar icke

sällan nya tekniskt industriella möjligheter vilka STU kan stödja. 

6.9-------------- Statskontoret:   Förutsättningarna för den kunskapsuppbyggande

forskningen inom det livsmedelslekniska området bör emellertid klart förbättras om projekten behandlas äv elt forskningsråd. Genom den av ulredningen föreslagna öronmärkningen av medel skapas garantier atl de ökade resurserna verkligen går lill livsmedelsforskning.

6.10-------------------- Riksrevisionsverket (RRV): RRV har svårt atl bedöma vilka förbätt
rade möjligheter den föreslagna forskningsrådsorganisalionen ger att
åstadkomma en från samhällssynpunkt effektiv styrning och planering av
forskningen jämfört med nuvarande ordning.         Intressenter från sena
re led av en FoU-process,------------- lorde ha svårt atl inom denna institutio
nella ram få sina intressen tillgodosedda, åtminstone om della sker på

bekostnad av intressenter från tidigare skeden,    frågor av delta

principiella slag måste behandlas i det fortsatta utredningsarbetet. I detta
sammanhang bör bl a övervägas vilken roll centrala myndigheter som
socialstyrelsen och statens livsmedelsverk (SLV) bör spela när del gäller
styrningen av forskningens inriktning.-- Etl alternativ lill utredning
ens förslag skulle.kunna vara alt initiera tre parallella ramprogram inom
området (löpande på 4-7 år) med huvudmannaskapet föriagt lill SJFR,
SLV resp. styrelsen för teknisk utveckling. 

Prop. 1984/85:121                                                                 42

6.11-------------------------------- Forskningsrådsnämnden:        Vi stöder i och för sig tanken all ett

forskningsråd ges huvudansvarel för livsmedelsforskningen. Däremol är nämnden något tveksam lill om man med den i utredningen föreslagna organisationsförändringen kan garantera att de delar av livsmedelsforskningen som framförallt behöver utökat finansiellt stöd verkligen får detta.

----- Det är en hell annan typ av forskning än vad SJFR tidigare haft

ansvaret för som enligt förslagel skall falla inom del nya rådels ansvarsom
råde. ---- Del kan ifrågasättas om inte en så radikal utökning av SJFRs

ansvarsområde som här föreslås också fordrar en mer genomgripande
förändring av rådets organisation och sammansättning.       

6.12------------------------------------------- Medicinska forskningsrådet (MFR):     ges i del föreliggande orga
nisatoriska förslaget ej något ansvar för kompetensuppbyggnad eller forsk
ning inom den humana näringsforskningen, ej heller någon representation i

SLFR. MFR finner detta anmärkningsvärt av följande skäl.      Inom

della område har MFR en hög kompelens och en utbyggd organisation för

prioritering av projektens kvalitet och belydelse. MFR föreslår

således att ansvaret för den del av livsmedelsforskningen, som diskuteras i
detla betänkande, delas mellan det nytillkomna SLFR, STU och MFR och
atl MFR får huvudansvaret för den medicinskl anknytna näringsforskning
en. -----

6.13    Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksuniversitetet tillstyrker den

föreslagna forskningsrådsorganisationen,      Lantbruksuniversilelel

ifrågasätter om § 2 i förslaget lill instruktion   läcker viss miljöforsk
ning och annan jordbruks- och veterinärmedicinsk forskning som inte
direkt kan inordnas i livsmedelskedjan och som lidigare stötts av SJFR.
Del är angeläget atl dessa forskningsområden kan få fortsatt stöd av SJFR.

6.14------------------------------------------------------- Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR):         är berett att ta

rådsansvar för livsmedelsforskningen enligt ulredningens alternativ 2.        

- SJFR (betecknas) som ett tillämpat forskningsråd. SJFR vill påpeka all
rådet,----- skall,-------- svara för den långsiktiga, kunskapsuppbyg
gande forskningen dvs grundforskningen. I delta avseende skiljer sig alliså

inte SJFR från grundforskningsråden MFR och NER.- SJFR (har)

inte något atl invända mot att rådets ledamöter utökas enligt del föreliggan
de förslagel.--- Rådet avstyrker förslaget lill förändrad instruktion vad

beträffar 2 och 3 §§.- Rådet avstyrker även den föreslagna namnänd
ringen.

6.15------------------------------------- 1983 års livsmedelskommitté: Kommittén tillstyrker också förslagel alt
samordna forskningsrådsansvarel för livsmedelskedjan hos ell skogs- och
livsmedelssektorns forskningsråd.

Prop. 1984/85:121 43

6.16---------- Lantbrukarnas riksförbund: Förslaget atl lägga ett ansvar för finansi
ering av forskning också för de senare leden av livsmedelskedjan hos SJFR
tillstyrks----- . Men del kan diskuteras om förändringen i rådets ansvars
område blir så stor att en namnändring är befogad.   Det kan också

diskuteras om ansvaret för SIK borde överföras från STU till SJFR. -. 

6.17----------------------------------- Kooperativa förbundet (KF):            ställer sig frågande till sambandet

mellan skogs- och livsmedelsforskning och anser att SJFR uppdelas i etl forskningsråd för skogsfrågor och etl för jordbruks- och livsmedelsforskning. Om delta inte är möjligt fömtsätter KF att man inom det tilltänkta SLFR tillskapar lämpligt sammansatta beredningsorgan för olika ämnesområden, varvid elt bör tillsättas för livsmedels- och näringsforskningen,

----- KF anser del också viktigt med en bättre samverkan mellan de olika

forskningsråden (SLRF - STU - Medicinska forskningsrådet och Forsk
ningsrådsnämnden), - också viktigt att man tar lill vara näringslivets

synpunkter och insatser när del gäller både programutformning och FoU-anslagens fördelning. Vad speciellt gäller SIK:s situation anser KF det viktigast atl arbetsförhållandena förbättras och atl SIK tills vidare som

fn organisatoriskt sorterar under STU,--- KF delar utredningens

uppfattning om STU:s väsentliga roll vad gäller teknisk forskning och
teknikutbildning---

6.18     Sveriges Industriförbund: Förbundet kia-n tillstyrka förslagel all om-
bilda SJFR lill ett råd (SLFR) med ansvar för finansiering och samordning

av forskningen även i livsmedelskedjans senare led,  Enligt vår

mening finns också skäl som talar för atl dela upp SLFR på två skilda

forskningsråd - etl för skogssektorn och ett för livsmedelssektorn,   

STU:s betydelsefulla roll och ansvar för teknisk forskning och teknikut
veckling bör----- bibehållas,----- I och för sig vore det naturligt atl

SIK,------ placerades parallellt med Lunds Tekniska Högskola och övri
ga högskolor och universitet, dvs med SLFR som statens huvudman,

6.19----------------------------------------------------- Sveriges Livsmedelsindustriförbund (SLIM):  Det är sannolikt

en fördel att hela livsmedelsområdets forskning koncentreras lill ett forskningsråd, men detta bör skiljas från skogsbruket, så att koncentration på livsmedel erhålles. Näringslivet bör vara väl representerat i rådet. Ansvaret för teknikutveckling bör ligga kvar hos STU,

6.20--------------------------------- Sveriges Grossistförbund:       Ell sådant ombildande (av SJFR till

skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd) medför en ökad samordning av den statliga forskningsverksamheten med ett bättre utnytQande av både

finansiella och andra resurser,--------- Vi förutsätter i detla sammanhang all

representanter för samtliga led i produktion och distribution bereds plats i

Prop. 1984/85:121                                                   44

del tilltänkta forskningsrådet, Vad beträffar den tekniska forskning
en och teknikutvecklingen samt den kollekliva forskningen instämmer vi
med utredaren--

6.21--------------------------------------- Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor:      vi (tillstyrker)

förslaget till omorganisation av den framlida forskningsrådsverksamheten,

6.22----------------------------------- Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRF):         anser att alternativet

III borde innebära avsevärda fördelar ur samordningssynpunkt. På grund
av den hittillsvarande administrativa uppbyggnaden, kan emellertid alter
nativ II visa sig mera rationellt.      

6.23  Institutet för Storhushållens Rationalisering (ISR): Mot förslagel att ansvaret för teknisk forskning och teknikutveckling även i fortsättningen åvilar Styrelsen för teknisk utveckling (STU) liksom ansvaret för kollektiv forskning på livsmedelsområdel (främst vid SIK) har ISR intet atl erinra.

6.24  Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR):    instämmer i betänkandets

förslag atl skogs- och jordbrukels forskningsråd (SJFR) ombildas till

skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd (SLFR).       Vi föreslår

även en organisalionsombildning enligt alternativ 3 SFR instämmer

i utredningens förslag när det gäller SIK som huvudansvarig för forskning
omkring förädling och hantering av fisk     

6.25    Stiftelsen SIK - Svenska Livsmedelsinstitutet: Stiftelsen anser del mest

logiskt att SIK,-- placerades parallellt med Lunds Tekniska Högskola

och övriga högskolor och universitet, dvs med SLFR som statens huvud
man (all. III,--- Även om SIK,---- organisatoriskt knöts till Jord
bruksdepartementet och därmed till SLFR, måste institutet kunna få an
slag av STU inom områden av betydelse för livsmedelsproduktionen, lex

processteknik, datateknik och energiteknik.          SIK-Sliflelsen anser -

-- atl SJFR bör uppdelas i två forskningsråd, etl för skogsforskning,

SFR, och ett för jordbruks- och livsmedelsforskning, JLFR.

6.26---- Stiftelsen Svensk Näringsforskning:         enligt Sfiflelsens uppfatt
ning --- (kan) del övergripande ansvaret för livsmedelsforskningen och

för teknisk forskning och teknikutveckling inom området liksom kollektiv
forskningen (SIK)-- falla under ett och samma forskningsråd och

departement.-- Det måsle----- förutsättas all ansvaret för de

grundläggande områdena såsom biokemi, fysiologi, ävensom rent medicinska problem, också i fortsättningen skall åvila de naturvetenskapliga respektive medicinska forskningsråden.

Prop. 1984/85:121                                                   45

6.27------------------------------- Landsorganisationen i Sverige (LO):         godlar i huvudsak den av

utredningen föreslagna organisationsmodellen för en ökad statlig insats. -

-- LO----- (vill) kraftigt betona alt del nybildade rådet garanteras en

kompetens som motsvarar de nya uppgifterna, så atl inte primärproduk
tionen som förut blir helt dominerade.       

6.27.1 Svenska Livsmedelsarbetareförbundet (Livs):        vill förorda i

första hand att en organisationsmodell med utökat ansvar för FRN övervägs, i andra hand att nuvarande organisation bibehålls och i tredje hand alt utredningens alternativ II genomförs. Skulle emellertid ulredningens alternativ II genomföras är det enligt Livs uppfattning helt nödvändigt med en betydligt mer genomgripande förändring av SJFR:s sammansättning än

vad utredningen föreslår. en stark representation för konsumenlin-

iresset och de anställa inom livsmedelssektorn ett oavvisligt krav.        

Enligt Svenska Livsmedelsarbelareförbundet är inrättande av kollektiv-
forskningsinstitut inom livsmedelsområdet en angelägen uppgift för atl
förstärka forskningen. en forskningsrådsorganisation enligt förbun
dets modell i kombination med kollektivforskningsinstitut och etl system
med ramprogram (bör) bidra till all lösa problemen med kunskapsuppbygg
naden. --

6.28  Tjänstemännens centralorganisation (TCO): De båda organisationsmodeller som utredningen föreslår är i sig ingen garanli för att målet -helhelssyn på livsmedelsforskningen - uppnås. Möjligen finns en slörre risk i modell II för att en klyfta uppslår mellan lekniska, biotekniska och humanbiologiska intressen.     TCO tillstyrker atl all livsmedelsforskning samlas under etl departement.

6.29  Centralorganisationen SACO/SR: SACO/SR kan stödja förslaget atl ett forskningsråd ges huvudansvarel för forskningen inom livsmedelsområdet. Vidare kan SACO/SR instämma i utredningens bedömning alt alterna-

fiv 2 bör förordas.- Rådels instruktion bör-- tydligare markera

samtliga delar av ansvarsområdet än vad utredningens förslag lill instruk
tion gör.--- SACO/SR (finner) det naturiigl alt konsumenlinlresset blir

representerat.-- Vad gäller rådels sammansättning i övrigl anser

SACO/SR att det vore lämpligare med 12 ledamöter utöver ordföranden. Då skulle universitetet kunna representeras av 6 ledamöter och näringsliv och konsumentintressen företrädas av resterande 6 ledamöter.

6.30------- Sveriges Civilingenjörsförbund: förordas atl skogs- och jord
brukets forskningsråd ombildas lill skogs- och livsmedelssektorns forsk
ningsråd.---

Prop. 1984/85:121 46

6.31-------------------------------- Institutet för internationell ekonomi:      SJFR bör avskaffas och

dess resurser överföras till övriga forskningsråd.    — Sveriges Lant
bruksuniversitet (SLU) (bör) överföras lill Utbildningsdepartementets an
svarsområde. - Ett annat skäl till all avskaffa SJFR och atl överföra

SLU lill Utbildningsdepartementets ansvarsområde är att man då, för
hoppningsvis, kan minska den mycket starka inriktning som undervisning
och forskning inom livsmedelssektorn för närvarande har på producenter
nas intressen snarare än på konsumentintresset.   Det är alltså viktigt

all stimulera mer "konsumenlvänlig" forskning om jordbruk och livsme
del --- utanför forskningsorgan där personer med anknytning till lant
bruket, livsmedelsindustrin och SLU dominerar.

6.32-------------------------------------- Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA): IVA kan instämma i motiven
för att Skogs- och Jordbrukels Forskningsråd även lar ansvar för den
grundläggande forskningen på livsmedelsområdel. 

Prop. 1984/85:121                                                                47

Bilaga I

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1983:69) Livsmedelsforskning I

Forskning om livsmedel kan bidra både till att belysa och lösa problem som finns kring vårt dagliga bröd. Dessa problem gäller t ex sambandet mellan kost och hälsa, prisutvecklingen för livsmedlen, bristande konkurrenskraft och produktutveckling inom livsmedelsindustrin. Forskningen kan ge en bättre bild av hur livsmedelssektorn fungerar i alla dess delar och därigenom ge underlag till en rationell livsmedelspolitik. Forskning och utvecklingsarbete kan bidra till att förbättra livsmedlens kvalitet och göra hanteringen effektivare och mindre sårbar.

Livsmedelsforskning är ett tillämpat forskningsområde. Behoven av forskning i framtiden liksom forskningens möjligheter påverkas av vad som sker inom livsmedelssektorn. Utvecklingsmöjligheterna inom livsmedelshanteringen och inom forskningen beror också i hög grad på hur kunskapen växer och förändras inom angränsande forskningsområden, t ex nya genombrott på de biologiska, tekniska och biotekniska fälten. Mer vetande om sambandet mellan kost och hälsa ger också impulser till andra delar av livsmedelsforskningen.

Vi har i denna utredning utgått från de förändringar som skett och kan väntas inom livsmedelssystemet i stort för att därefter formulera de krav som kan ställas på forskningen i framtiden. Vi har dessutom analyserat forskningens möjligheter inom olika områden för att mot denna bakgmnd komma fram till hur forskning på livsmedelsområdet bör prioriteras och inriktas för framtiden.

Konsumtionen i Sverige kännetecknas sett över en längre period av att den kvantitativa försörjningen förbättrats avsevärt. Däremot återstår mycket att göra när det gäller livsmedlens kvahtet i vid mening. Delta gäller såväl om man betraktar problemet från näringsfysiologisk synpunkt som från livsmedelsteknisk eller gastronomisk. Efter hand har därför intresset förskjutits mot livsmedelsförsörjningens kvalitativa aspekter. Alltjämt utgör dock livsmedlen en stor andel av den privata konsumtionen. Det rör sig om ca 20 procent eller ca 70 miljarder kr.

De förändringar som skett under senare decennier innebär en förskjutning mot mera högförädlade livsmedel och mot bekvämare livsmedel som minskar arbetet i hemmet, t ex djupfrysta och konserverade produkter. Samtidigt har förändringar mot en högre konsumtion av fett och socker inträffat, vilket från näringsfysiologisk synpunkt är en ogynnsam utveckling. Detta har dessutom skett samtidigt som arbetslivet generellt sett blivit mindre fysiskt påfrestande, vilket minskar vårt behov av energirika livsmedel.

Prop. 1984/85:121                                                                 48

Våra kunskaper om livsmedelskonsumtionen bygger i huvudsak på statistik över de totala inköpen. Däremot finns det stora brister i våra kunskaper om vad olika grupper av medborgare faktiskt äter.

Livsmedelsproduktionen har en viktig funktion i svensk ekonomi. Sektorn sysselsätter omkring en halv miljon människor och har ell förädlingsvärde på 50-60 miljarder kr. Såväl primärproduktionen som industriell förädling och övriga led i livsmedelskedjan har stor betydelse från regionalekonomisk synpunkt. Det är därför av flera skäl viktigt att livsmedelssektorn kan utvecklas gynnsamt i framliden, såväl när det gäller produkliviiel som kvalitetsutveckling.

Förändringarna inom livsmedelssektorn har de senaste decennierna medfört att jordbruket, trädgårdsnäringen och fisket fått en relativt sett mindre betydelse. De fyra leden i den s k livsmedelskedjan; primärproduktion, industriell förädling, handel och distribution samt konsumlion och tillagning, har var för sig etl ungefär lika stort förädlingsvärde. Även sysselsättningen är ganska jämnt fördelad mellan de olika leden. Produktivitetsutvecklingen har varit mindre gynnsam i de led av kedjan som föQer efter råvaruproduktionen.

Även utrustningsinduslrin på livsmedelsområdet är en viktig del av svensk ekonomi. Lantbruksmaskiner, anläggningar för livsmedelsindustrin, transportmedel, frys- och kyldiskar och inte minst förpackningar spelar en viktig roll. Livsmedelsindustrins investeringar uppgick 1980 till nära 2 miljarder kr. Kostnaderna för emballage är årligen i samma storleksordning inom livsmedelssektorn. Framgångsrika exportförelag arbetar inom denna del av sektorn.

Den forskning som berörs i utredningen är sådan som har anknytning till industriell förädling av livsmedel. Även de begränsade insatserna av FoU som finns inom handel/distribution och lillagning/storkök berörs. Näringslära är ett annnat vikUgt ämnesområde som ingår i utredningen. Forskningen är förlagd till universitetet i Lund, till Göteborg och även till Lantbruksuniversitetet i Uppsala. Näringsforskningsinstitutioner finns i Lund, Göteborg, Stockholm och Uppsala. Samhällsvetenskaplig forskning på livsmedelsområdet finns vid institutioner för företagsekonomi vid universiteten, vid Lantbruksuniversitetet och Handelshögskolan.

Stat och näringsliv tillsammans finansierar FoU inom livsmedelssektorn totalt med ett belopp av nära 650 milj kr. Råvaruledet svarar för 400 milj kr fill vilket staten bidrar med 250 och näringslivet med 150 milj kr. Detta utgör ca 4 procent av produktionens förädlingsvärde. Industrisektorns FoU finansieras Ull 175 milj kr med medel från näringslivet och med 50 milj kr från staten, vilkel tillsammans endast är ca 2 procent av produktionens förädlingsvärde, jämfört med ca 8 procent inom andra industrisektorer. Den statligt finansierade näringsforskningen har en volym av ca 10 milj kr per år. Forskningen utmed livsmedelskedjan finansieras via Industridepartementet (STU), Utbildningsdepartementet (basresurser vid universiteten) och Jordbruksdepartementet (främst Sveriges lantbruksuniversitet). Även Växtförädlingsnämnden spelar en viktig roll.

Den livsmedelsforskning som sker i Sverige har allmänt sett en hög kvalitet. Della har visats bl a i tidigare genomförda utvärderingar på området. Stora delar av livsmedelsforskningen har knapphändiga ekono-

Prop. 1984/85:121                                                                 49

miska resurser och vissa områden är särskilt eftersatta. Det gäller näringslära, samhällsekonomiska frågor, marknad och distribution, konsumtionsförändringar, tillagningen i hushållen och produkt-och kvalitetsutveckling.

Organisatoriskt kännetecknas livsmedelsforskningen av en spridd lokalisering, en splittrad finansiering via flera departement och en bristande samordning av forskningen utmed produktionskedjan. Brister finns också när del gäller kompetensuppbyggnadens anpassning och inriktning. Dessa brister kan medföra svårigheter att anpassa produktionen Ull nya tekniker som kan komma fram inom bioteknik, datateknik, mät- och reglerteknik m m. Eftersom forskningen i allmänhet är av hög kvalitet, finns det goda möjligheter att bygga ut livsmedelsforskningen i Sverige.

Med hänsyn till livsmedlens och kostens betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande är nuvarande låga insatser på området oförsvarliga. Till detta kommer att möjligheterna atl i framfiden göra nya framsteg, såväl när det gäller produktivitet som produktkvalitet i vid mening, behöver bygga på en fördjupad livsmedelsforskning inom de biologiska, tekniska och biolekniska områdena. Mot bakgrund av detta föreslår vi: att statens insatser för livsmedelsforskning inom en femårsperiod ökas med

drygt 30 milj kr per år, att näringsforskningens resurser därvid fördubblas under femårsperioden (20

milj kr per år mot idag ca 10 mlQ kr), att näringslivets insatser ökar med samma belopp som statens, att en förstärkning sker av de livsmedelstekniska avdelningarna vid Lunds universitet liksom vid lantbruksuniversitetet med främst mellantjän-ster, alt lanlbruksuniversitetel dessutom genom omfördelningar ökar sitt engagemang inom livsmedelsforskningen - under femårsperioden bör bl a tre högre tjänster få denna inriktning, alt forskningsrådsmedel för livsmedelssektorn som rör bioteknik, näringslära,  kompetensuppbyggnad  för produkter,  processer,  tillagning och marknadsföring samt ekonomisk och social forskning ökas med ca 18 mlQ kr per år inom femårsperioden, att staten tar upp förhandlingar med livsmedelsindustrin som rör dess finansiella medverkan i en utbyggd forskning kring delar av livsmedelsområdet, atl skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) ombildas till skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd (SLFR) och får ansvar för finansiering och samordning av forskningen utmed hela livsmedelskedjan, att ansvaret för teknisk forskning och teknikutveckling även i fortsättningen åvilar styrelsen för teknisk utveckling (STU) liksom ansvaret för kollekliv forskning på Hvsmedelsområdet (främst vid SIK - Svenska livsmedelsinstitutet), att de olika forskande enheterna på livsmedelsområdet i Lund, Göteborg och Uppsala profileras på så sätt atl de får huvudansvar för forskningen som berör olika produkter, mjölk, kött, grönsaker, rotfrukter osv.

Forskning på livsmedelsområdet bör utgå från en helhetssyn på livsmedelskedjan och organiseras med hänsyn härtill. Detta förutsätter en samordning

Prop. 1984/85:121                                                                 50

av finansieringen vid olika forskande enheter. De mera grundläggande delarna av livsmedelsforskningen bör organiseras i vetenskapliga discipliner. För mer tillämpade områden är en planering i program och projekt lämplig.

Staten bör ta ett särskilt ansvar för den kompetensuppbyggnad som behövs på livsmedelsområdet. Forskningen bör inriktas mot fördjupad förståelse av samband och orsakssammanhang. Det gäller såväl fysikaliska, biokemiska, mekaniska som ekonomiska och sociala aspekter på livsmedlen.- En tillräckligt omfattande forskning är också avgörande för möjligheterna till kunskapsutbyte med forskningscentra i andra länder. Detta är också ett villkor för möjligheterna att utnyttja nya upptäckter inom gmndläggande forskning och tillämpa den på livsmedelsområdet.

Offentlig forskning äv mera tillämpad karaktär skäll ha en inriktning för att tillgodose allmänna samhällsbehov och konsumentkrav. Det kan gälla forskning som underlag för livsmedelspolitiska beslut och för de behov som myndigheterna på livsmedelsområdet har. I avsaknad av en tillämpad forskning på sådana områden minskar möjligheterna för samhället att inhämta kunskap som underlag för välgrundade beslut. Utan en sådan forskning minskar därför möjligheterna att erbjuda konsumenterna säkra, smakliga och hälsosamma hvsmedel till rimliga priser.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985