om läroplan för den kommunala vuxenutbildningen

Proposition 1980/81:203

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1980/81:203

Regeringens proposition 1980/81:203

om läroplan för den kommunala vuxenutbildningen;

beslutad den 27 maj 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

JAN-ERIK WIKSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

F. n. finns ingen särskild läroplan för den kommunala vuxenutbildningen (komvux). I propositionen föresläs en sädan läroplan pä grundval av etl förslag från komvux-ulredningen. Förslagen i propositionen gäller i tillämpliga delar även verksamheten vid slalens skolor lör vuxna och grundutbildningen för vuxna.

Läroplanen föreslås omfalla dels en allmän del med mål och rikllinjer för verksamheten samt lim- och kursplaner, dels kommentarmaterial till läroplanen.

Avsnittet mål och riktlinjer skall gälla för all verksamhet inom komvux. Tim- och kursplaner föreslås nu endast för grundskolkurser. Frågan om lim- och kursplaner för annan ulbildning inom komvux behandlas f.n. av komvux-utredningen. Kommittén har också för avsikt att i sitt fortsatta arbele ytterligare överväga vissa frägor i anslutning till läroplanen för komvux. bl.a. frågan om orienteringsämnen och om studie- och yrkesorientering.

De nu föreslagna lim- och kursplanerna skall uppdelas i en grunddel, som är gemensam för alla kursdeltagare, och en fördjupningsdel. där dellagarna väljer arbetsuppgifter. SÖ föreslås få i uppdrag att fastställa lim- och kursplaner saml atl ularbela kommenlarmalerial lill läroplanen. Även lokala arbetsplaner föreslås bli utarbetade.

Teckning skall inle längre kunna förekomma som grundskolkurs i komvux. Det nya ämnet bild. som införs i grundskolan, skall inte finnas i komvux. Grundskolkurser i ämnet svenska som främmande språk införs, liksom grundskolkurser i hemspråk. Dessa kurser är avsedda för vuxenstu-I    Rik.sdagen 1980/81. I .stmil. Nr 203

Prop. 1980/81:203                                                                  2

derande. som inte har svenska som modersmål och som är i behov av kurserna för att kunna följa undervisning i komvux. Allmän och särskild kurs skall inle finnas i komvux. utan en enda lyp av grundskolkurser skall anordnas i engelska, matematik resp. B-språk.

Förslagen i propositionen skall genomföras genom omprioritering inom ramen för tillgängliga resurser.

Den nya läroplanen föreslås träda i krafl fr. o. m. läsåret 1982/83,

Prop. 1980/81:203                                                                  3

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1981-05-27

Närvarande: statsministern Fälidin. ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder. Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmsledt, Tilländer, Ahriand, Molin.

Föredragande: statsrådet Wikström

Proposition om läroplan för den kommunala vuxenutbildningen

1    Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 16 mars 1978 tillkallade jag en kommitté' för att göra en översyn av den kommunala vuxenutbildningen (U 1978:04). Kommittén, som antog namnet komvux-ulredningen, har bl.a. i uppdrag att överväga hur reformer inom ungdomsskolans omräde bör påverka den kommunala vuxenutbildningen (komvux) i framtiden.

Riksdagen har beslutat om införande av en ny läroplan för grundskolan läsåret 1982/83 med början i samlliga årskurser (prop. 1978/79: 180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422).

Komvux-utredningen har med skrivelse den 28 oktober 1980 till regeringen överlämnat ett förslag till läroplan för komvux. En sammanfattning av kommitténs skrivelse bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga I. Förslaget till läroplan överlämnades som en bilaga till nämnda skrivelse från kommittén. Avsnitten Inledning saml Mål och rikllinjer i della förslag bör i sin helhet fogas till protokollet i della ärende som bilugu 2.

Efler remiss har yttranden över förslaget avgelts av skolöverstyrelsen (SÖ), arbelsmarknadsstyrelsen (AMS), kommittén ang. svenskundervisning för invandrare (SFI-kommittén), kommittén för arbetsmarknadsutbildning och företagsulbildning (KAFU), Svenska kommunförbundel. Landstingsförbundet, Tjänstemännens cenlralorganisalion (TCO), Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Svenska Arbelsgivareför-

' När del nu aktuella förslaget avlämnades: riksdagsledamoten Stig Alemyr, ordförande, riksdagsledamoten Karl-Erik Häll. länsbildningskonsulenten Martin Hällgren, folkhögskolerektorn Gösta Karlsson, lektorn Ove Nordstrandh. fil.lic. Marie Nordström och studiesekreteraren Berit Oscarsson.

Prop. 1980/81:203                                                                  4

eningen (SAF) och Samarbelsorganisationen för Sveriges Vuxenstuderande (SOSVUX). Yttranden har dessutom inkommit från en grupp elever i Nacka vuxengymnasium och från Föreningen Lärare i Religionskunskap. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detla ärende som bilugu 3.

I propositionen om läroplan för grundskolan m.m. (prop. 1978/79: 180) tog föredraganden, dåvarande statsrådet Birgit Rodhe. efter samråd med mig inte upp de konsekvenser som hennes förslag i nämnda proposition skulle komma all få för den kommunala vuxenutbildningens läroplan pä grundskolnivå. Hon förutsatte i slällel att jag skulle återkomma till dessa frågor i samband med behandlingen av förslag från komvux-utredningen.

Jag anhåller all nu få la upp dessa frågor. För överblickens och sammanhangets skull redovisar jag också vissa förslag som inte fordrar beslut av riksdagen.

2   Föredragandens överväganden

2.1 Bakgrund

År 1967 lades grunden för den nuvarande vuxenmbildningen genom propositionen angående vissa åtgärder inom vuxenutbildningens område m.m. (prop. 1967:85, SU 1967: 117, rskr 1967:227). På grundval av denna proposition infördes fr.o.m. den I juli 1968 bl.a. en lokal gymnasial vuxenutbildning. Den ersatte kvällsgymnasierna. som i flertalet fall redan hade kommunen som huvudman. I denna lokala gymnasiala vuxenutbildning skulle undervisning i princip kunna erbjudas enligl kursplanerna för grundskolans högstadium, fackskolan, gymnasiet och yrkesskolan. Till den kommunala vuxenutbildningen (komvux) fördes också yrkesskolans dellidskurser. Undervisningen organiserades som separata ämncskurser.

Särskilda timplaner infördes för komvux. Härvid fastställde regeringen del högsla antalet lektioner i vaije ämne.

Utbildningsprogrammet inom den kommunala vuxenutbildningen har därefter successivt anpassats efter de nya läroplaner som införts för grundskolan och gymnasieskolan. Både primärkommuner och landstingskommuner får anordna komvux. Landstingskommuner får dock bara anordna kurser som molsvarar den ulbildning som landstingskommuns gymnasieskola kan omfatta.

Regeringen medgav den 18 maj 1977 atl läroplaner för allmänna ämnen och preparandkurs inom arbetsmarknadsutbildning (AMU) efter samråd med länsarbetsnämnden får lillämpas försöksvis inom komvux i Botkyrka, Gävle, Haninge och Sandvikens kommuner fr. o. m. den I juli 1977.

Pä grundval av riksdagens beslul med anledning av budgetpropositionen 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 12, UbU 1976/77: 19, rskr 1976/77: 176) fasl-

Prop. 1980/81:203                                                                  5

släller SÖ högsta anlalel undervisningslimmar för komvux i varje ämne inom ramen för en viss procent av det sammanlagda antalet undervisningslimmar för molsvarande ulbildning i ungdomsskolan. Regeringen fastställer dessa procenttal. För grundskolkurser fastställde regeringen den 9 juni 1977 procenttalet lill 45.

Riksdagen har vidare efter förslag i propositionen om kommunal vuxenutbildning (prop. 1977/78:36, UbU 1977/78: 10. rskr 1977/78:60) funnit alt innehållet och utformningen av undervisningen i komvux skall anpassas bättre lill de vuxnas silualion. Det är inte självklart alt vuxna skall behöva läsa alla ämnen eller alla delar av kursen i ett ämne enligt läroplanerna för ungdomsskolan. De vuxnas ertärenheter skall tas lill vara och endast kompletteras i en sädan omfattning att de vuxna får en ulbildning av samma kvalitet som ungdomsutbildningen. Utbildningens innehåll behöver däremol inte vara identiskt.

Sedan läsåret 1978/79 pågår försöksverksamhet med elappindelade kurser inom komvux i ett anlal kommuner i enlighet med riktlinjer som har godkänts av riksdagen efler förslag i nyss nämnda proposition om kommunal vuxenutbildning. Riksdagen har nyligen (prop. 1980/81: 100 bil. 12. UbU 1980/81:18, rskr 1980/81:217) beslulal att delta försök, som ursprungligen skulle vara treårigt, får fortsätta sä länge att ingen försökskommun tvingas återgå lill det lidigare gällande systemet i avvaklan på en slutlig utvärdering av försöksverksamheten och på beslut om huruvida verksamheten skall permanentas eller ej. SÖ får genom detta riksdagsbeslut också räll all medge all alla kommuner som så önskar får delta i försöket fr.o. m. läsåret 1981/82.

2.2 Läroplanens utformning

Komvux-utredningen har utarbetat ett förslag till läroplan lör komvux omfattande mål och rikllinjer samt tim- och kursplaner för grundskolkurser. Läroplanen skall enligt komvux-utredningens förslag bestå av en allmän del, som omfallar mål och rikllinjer för verksamheten och lim- och kursplaner, saml av ett kommentarmaterial, som SÖ förutsätts utarbeta. Kommittén föreslår atl avsnittet mål och riktlinjer skall gälla för all verksamhel i komvux. Komvux-ulredningen förutsätter också alt lokala arbetsplaner skall Ularbelas.

Ingen remissinstans har uttalat tveksamhet inför en särskild läroplan för komvux. Tvärtom har bl.a. TCO. SACO/SR och SOSVU.X uttalat sin lillfredsslällelse härmed. SFl-kommiltén menar att en tydligare frigörelse från gmndskolans läroplan hade varil bättre.

I sammanhanget vill jag erinra om all regeringen i propositionen om folkbildning m. m. (prop. 1980/81: 127) nyligen har sammanfattat sin syn på de övergripande målen för vuxenutbildning och sin syn på målen för komvux. Även målgrupper och prioriteringar vad gäller komvux behandlas där.

Prop. 1980/81:203                                                                  6

Enligt min mening är det inte möjligt all genomföra den vuxenanpassning av komvux som riksdagen har uttalat sig för utan atl fastställa en särskild läroplan för komvux. Jag delar kommitténs uppfattning att en allmän del av läroplanen omfattande mål och riktlinjer saml lim- och kursplaner bör fastställas. Dessa mål och rikllinjer bör gälla för all verksamhet i komvux. De bör i lillämpliga delar även gälla för verksamheten vid slalens skolor för vuxna och för den av kommunerna anordnade grundutbildningen för vuxna. Regeringen bör faslslälla del avsnitt som omfattar mål och rikllinjer. Jag räknar med alt denna dei av läroplanen i sina huvuddrag bör få del innehåll som föreslagils av komvux-utredningen med de modifieringar som jag kommer att ange. Tim- och kursplaner bör liksom nu fastställas av SÖ. Jag återkommer lill denna fräga.

Alt utarbeta lokala arbetsplaner är elt viktigt inslag i den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 80; se mål och rikllinjer i läroplanen, SFS 1980:64 s. 39-41). Det betonas också i komvux-utredningens förslag lill läroplan. Enligt min mening bör de lokala arbetsplanerna vara uttryck för en kommunal viljeinriktning och prioritering. De bör dock få en någol annoriunda utformning inom komvux vad gäller ämnesövergripande frägor. Komvux-utredningens förslag lill läroplan betonar, liksom Lgr 80, vikten av ämnesövergripande studier. Jag delar uppfattningen atl della är ett synsätt, som om möjligt bör tillämpas även i komvux. Del kan dock inte ges samma vikt i vuxenutbildningen som i grundskolan, eftersom det skall vara möjligt för vuxenstuderande alt läsa elt ämne i laget.

Föreskrifter om delning av kurs i undervisningsgrupper bör fastställas av regeringen och i enlighel med komvux-uiredningens förslag inga i avsnittet mål och riktlinjer.

2.3 Samverkan mellan komvux och AMU på grundskolnivå

Under budgetåren 1977/78-1979/80 har försöksverksamhet med samverkan mellan komvux och arbetsmarknadsutbildning (AMU) bedrivits i Haninge kommun. AMU:s läroplaner för preparandkurser har tillämpats inom komvux. Det har sketl efler samräd med länsarbetsnämnden i Stockholms län. SÖ har utvärderat försöket. Utvärderingen visade atl en sådan samverkan är möjlig men all vissa problem kan uppstå i fråga om anpassningen av preparandkurserna lill den kommande yrkesutbildningen. Komvux-ulredningen har ularbelal sina förslag lill mål och rikllinjer och lill kursplaner så alt det skall finnas möjlighel lill samverkan mellan komvux och AMU. när del finns behov därav.

SÖ framhåller all samverkan bör vara möjlig efler begränsade justeringar av kurserna. Däremol är det, menar SÖ, inle lika självklart atl preparandkurserna inom AMU kan anordnas separat från den efleiföljande yrkesutbildningen. Della bör enligl SÖ beaklas i kommenlarmalerial lill läroplanen för komvux. AMS har inte kommenterat frågan i sill yllrande.

Prop. 1980/81:203                                                                  7

KAFU meddelar all kommittén ännu inle har övervägt konsekvensen av en eventuell samverkan mellan komvux och AMU.

Enligt min mening bör möjligheter till samverkan las lill vara. Den utformning av läroplanen som föreslagits, möjliggör en samverkan i de fall skolstyrelse och länsarbetsnämnd enas om alt della är lämpligt. Givetvis bör man i sådana fall beakla de krav på anpassning i fråga om organisation och innehåll som AMU ställer. Jag räknar med alt KAFU följer ulvecklingen av denna samverkan.

I denna del harjag samrått med arbetsmarknadsministern. Vad jag har anfört i detta avsnitt (2.3) kräver inte någol beslut av riksdagen.

2.4 Grunddel och fördjupningsdel. Etappsystem

Komvux-utredningen konslalerar alt det ännu inte föreligger någon slutlig utvärdering av den försöksverksamhet med elappindelade kurser som påbörjades läsåret 1978/79. Kommittén har därför inte kunnat ta ställning till systemet med etappindelning i dess helhel. De tvä första försöksåren utvisar dock övervägande positiva resullal. Kommilléns förslag lill läroplan innebär att grundskolkurserna i varje ämne betraktas som en första etapp i en sammanhängande studiegäng i ämnet. Det är möjligt att avsluta studierna efter denna första etapp. Det skall också vara möjligt all påbörja studier i nästa elapp, dvs. i en gymnasieskolkurs i ämnet, utan atl ha genomgått den första etappen i komvux.

Inom försöksverksamheten är kurserna uppdelade i en grunddel, som är gemensam för alla, och en fördjupningsdel, där deltagarna väljer arbetsuppgifter. I detta avseende har försöksverksamheten gett så positiva eria-renheter att kommittén föreslår all en sädan uppdelning av grundskolkurserna genomförs i den nya läroplanen.

Remissinstanserna är i huvudsak positiva till att denna uppdelning genomförs och lill att grundskolkurserna betraktas som en första elapp i en sammanhängande studiekurs i resp. ämne.

Jag anser atl den föreslagna uppdelningen av grundskolkurserna möjliggör en ökad vuxenanpassning. Del bör också förbättra förulsältningarna för samverkan mellan komvux och AMU. Jag förordar därtör all grundskolkurserna uppdelas i en grunddel och en fördjupningsdel saml atl de betraktas som en första etapp i en sammanhängande studiegång i resp. ämne.

2.5       Utbildningsprogram i komvux

Komvux-utredningen föreslär vissa förändringar i del utbildningsprogram som kan ingå i komvux. De är huvudsakligen föranledda av ändringar som riksdagen har beslutat (prop. 1978/79: 180. UbU 1978/79: 45. rskr 1978/ 79:422) angående läroplan för grundskolan. De förändringar av utbild-

Prop. 1980/81:203                                                                  8

ningsprogrammet i komviix som jag kommer atl förorda bör gälla även i den slatliga vuxenutbildningen.

Teckning, bild och svenska

I grundskolan kommer enligt l.gr 80 ämnet teckning atl ersättas av ämnet bild. Grundskolkurs i teckning kan f n. anordnas inom komvux efter särskilt medgivande av SÖ. Komvux-utredningen föreslår atl teckning utgår ur utbildningsprogrammet i komvux och atl inte heller ämnet bild skall förekomma som särskill ämne inom komvux.

Komvux-utredningen föreslår emellertid atl de moment i ämnet bild, som handlar om bilden som kommunikationsmedel, skall finnas även i komvux. Dessa moment bör föras lill ämnet svenska, där film- och TV-kunskap redan ingär. Timtalet för ämnet bör därvid utökas något.

Av remissinstanserna menar SOSVUX all bild enligt förslaget mycket väl kan ingå i ämnet svenska. SACO/SR däremol avslyrker detta, eftersom kursen i svenska redan är myckel omfattande och timförslärkningen inle svarar mot den föreslagna utvidgningen av ämnesinnehållet. Svensklärarna har dessutom enligt SACO/SR ingen utbildning för atl undervisa i bildämnet. En ulbildningskomplellering skulle i så fall krävas. SÖ anser all de moment ur grundskolans ämne bild, som behandlar bilden som kommunikationsmedel, kan erbjudas i komvux inom fördjupningsdelen i ämnet svenska ulan atl det lotala timtalet ökas.

Jag förordar att ämnet teckning inte längre skall förekomma inom komvux. Ämnet bild bör heller inte införas som separat ämne. Jag delar dock SÖ:s uppfattning atl moment, som behandlar bilden som kommunikationsmedel, bör kunna förekomma inom fördjupningsdelen i ämnet svenska. Timtalet i svenska behöver knappasi utökas av denna anledning. Det ankommer pä SÖ all bedöma om en ulökning av andra skäl är lämplig när SÖ, som jag senare kommer all föreslå, fastställer lim- och kursplaner för grundskolkurser i komvux.

Samhällsorienterande och nuturm-ienterande ämnen

De samhällsorienterande och de nalurorienleiande ämnena förs i grundskolans högstadium samman lill två slora ämnesgrupper med elt gemensaml timtal och en gemensam kursplan lör vardera ämnesgruppen. 1 komvux har alllsedan starten ell ämneskurssyslem tillämpats, som gör del möjligt för vuxna all på dellid studera enstaka ämnen. Komvux-ulredningen konstaterar atl en sammanslagning av orienteringsämnena även i komvux till två block (ämnesgrupper) skulle försvåra för vuxna att skaffa sig kompetens i enbart ell delämne inom elt sädant block. Kommittén föreslår därför att de olika orienteringsämnena l.v. får ulgöra separata ämnen (kurser) i komvux. Samlidigl meddelar dock kommittén att den i sill fortsatta arbele ytteriigare kommer att överväga, om det är möjligt all sammanföra orienteringsämnena i block, ulan alt de vuxenstuderande

Prop. 1980/81:203                                                                  9

tvingas till mer omfattande sludier än vad som är påkallat av deras utbildningsbehov.

SÖ framhåller all block-kurser i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen vore all föredra bl. a. med hänsyn lill önskvärdheten av ökad samverkan mellan .AMU och komvux. Det kan enligt SÖ också få betydelse för hur mänga och vilka ämnen som bör ingå i olika kompetenser som studeras inom komvux.

De vuxenstuderande, särskill de som studerar på dellid och frilid, planerar i regel sina studier på lång sikl. Ell ämnesbelyg som är upp till åtta år gammall fär beaklas vid utfärdandet av slutbetyg. Enligt min mening får förändringstakten i komvux utbildningsprogram därför inte vara alltför hög. Komvux-ulredningen räknar enligl vad jag har erfarit med att avsluta sill arbete inom ett år. Jag förordar därför all inga slora förändringar görs i utbildningsprogrammet, förrän komvux-uiredningens arbete har slutförts. Orienteringsämnena bör alltså t. v. liksom hittills ulgöra separata ämnen i komvux.

Religionskunskap

Komvux-ulredningen redovisar att den har övervägt atl föreslå, atl ämnet religionskunskap inte skall förekomma som separat ämne pä grundskolnivå i komvux. Skälet är alt man vill införa teknik som ett nytt ämne och åndå undvika en utökning av den studietid, som krävs för fullständig grundskolkompelens från komvux. Innehållet i ämnet religionskunskap kunde i stället föras dels lill de övriga samhällsorienterande ämnena på grundskolnivå, dels lill en senare elapp i religionskunskap. Kommittén har inte framfört något förslag på denna punkt, men aviserar all den kommer alt överväga frägan ytterligare i samband med sitt lörtsatla arbele för de följande etapperna och sin diskussion om en evenluell organisation av orienteringsämnena i block.

Om komvux-ulredningen i sitt fortsatta arbele kommer fram till att det är lämpligt alt slå samman orienteringsämnena till två ämnesgrupper ocksä i komvux, borde del vara naturligt atl låta moment som behandlar livsfrågor, Iro och etik ingå i den samhällsorienterande ämnesgruppen. Sverige har nu elt stort antal invandrare, vilkas religion och livsåskådning starkt skiljer sig från vad som lidigare funnits i Sverige. 1 komvux grundskolkurser är andelen invandrare belydande. Även bland svenska vuxenstuderande finns etl behov av orientering om skilda religioner. Bland invandrarna finns sannolikt molsvarande behov av orientering om svensk inställning i livsåskådningsfrågor förr och nu. Längl ifrän alla vuxenstuderande fortsätter med sludier i gymnasieskolkurser. Med hänsyn till delta är det enligt min mening olämpligt all hell utesluta undervisning i religionskunskap från grundskolnivån i komvux.

Prop. 1980/81:203                                                                 10

Teknik

I Lgr 80 införs leknik som ett obligatoriskt ämne inom den naturorienterande ämnesgruppen. Komvux-ulredningen har övervägt all integrera leknik i övriga naturorienterande ämnen. Eftersom kommittén föreslår att grundskolkurser skall ulgöra den första elappen i en sammanhängande studiekurs i resp. ämne, har kommittén dock stannat för atl föreslå alt leknik införs som etl separat ämne i komvux. Della föruisätter en omfördelning av limmar mellan ämnena.

Meningarna om förslaget är delade bland remissinstanserna.

Med hänvisning lill vad jag tidigare har uttalat om önskvärdheten all f n. inte göra slörre förändringar än nödvändigl i komvux utbildningsprogram, avstyrker jag atl teknik införs som ett separat ämne i komvux. I del lim-och kursplanearbete som jag senare kommer alt föreslå all SÖ skall bedriva, förutsäller jag alt det är möjligt för SÖ alt integrera de för vuxenstuderande väsentliga delarna av ämnet teknik i grunddelar och fördjupningsdelar inom övriga naturorienterande ämnen.

Svensku somfrämmunde språk saml hemspråk

1 Lgr 80 införs undervisning i svenska som främmande spräk som ell komplement lill undervisningen i svenska. En särskild kursplan finns för svenska som främmande språk. Målsättningen är att elever, som har ett annat hemspråk än svenska, skall kunna lillgodogöra sig den reguljära undervisningen och lättare della i kamratlivet och i samhällslivet i Sverige. Undervisningen utformas som undervisning i ett främmande språk.

Komvux-ulredningen framhåller atl vuxna invandrare i regel har ännu svårare ån barn och ungdom alt lillgodogöra sig en svenskspråkig undervisning. Kommittén föreslår därför, att svenska som främmande språk införs i komvux som en grundskolkurs med samma högsla timtal som grundskolkursen i ämnet svenska. Vidare bör invandrare, som har genomgått kurs i svenska som främmande språk, ha räll all genomgå även grundskolkurs i svenska, om de har otillräckliga kunskaper för att fortsätta sina studier i ämnet på gymnasieskolnivå.

F.n. kan grundskolkurser i finska anordnas inom komvux. Finska kan också ingå som lillvalsåmne i slutbetyg. I grundskolan kommer hemspråk alt kunna vara tillvalsämne. Komvux-ulredningen föreslår därför all kurser även i andra hemspråk ån finska skall kunna anordnas och atl hemspråk skalt kunna vara tillvalsämne även i komvux.

Komvux-utredningens förslag om svenska som främmande språk mottas mycket positivt av remissinslanserna. Del tillstyrks av alla som yttrat sig i frågan. SÖ framhåller all en belydande del av kursdeltagarna i grundskolkurser har annat hemspråk ån svenska, f n. sannolikl minsl 15%. Dessa kursdeltagare har slora svårigheier att följa undervisningen. SÖ finner del därför synnerligen angeläget all komvux-uiredningens förslag om svenska

Prop. 1980/81:203                                                                 II

som främmande spräk och hemspråk förverkligas. SFI- kt>minitién framhåller att den grundskolkurs i svenska som främmande språk, som komvux-utredningen föreslår, mycket väl kan utformas som en påbyggnad till den grundläggande utbildningen som SFI-kommittén kommer atl föreslå. SFI-kommittén tillstyrker därför förslaget som en av de angelägnaste reformerna av grundskolulbildningen i komvux.

Jag förordar alt komvux-uiredningens förslag alt införa svenska som främmande språk och hemspråk som grundskolkurser i komvux genomförs. Del är en angelägen reform med tanke på invandrarnas utbildningsbehov och möjligheler atl studera. Dessa kurser bör slå öppna för vuxenstuderande, som inte har svenska som modersmål och som är i behov av kurserna för atl kunna följa undervisning i komvux. Timtalet i grundskolkursen i svenska som främmande spräk fär inte översliga timtalet i ämnet svenska.

Normalt gäller i komvux atl en sökande får tas in lill en kurs i elt ämne. där han redan har betyg. En förutsättning är dock all den sökande kan beredas plats ulan ökade koslnader för statsverket, dvs. det måsle finnas en tom plats i en kurs som ändå kommer alt starta. Jag kommer i samband med mina förslag i betygs- och kompetensfrågor alt förorda att ämnena svenska och svenska som främmande spräk skall ge samma kompetens. Jag förordar därför, atl den som har betyg i svenska som främmande språk får tas in i kurs i svenska, om del kan ske ulan ökade kostnader för staten. Motsvarande bör tillämpas när någon önskar della i kurserna i den motsatta ordningen.

Allmän och särskild kurs

I grundskolan kommer även i fortsättningen altemativa kurser (allmän och särskild kurs) atl anordnas i engelska och matematik men inte i B-spräk, dvs. tyska och franska. Komvux-utredningen föreslär att endast en kurs skall kunna anordnas i komvux i ämnena engelska, matematik resp. B-språk. Den skall motsvara både allmän och särskild kurs.

Jag förordar all endasi en grundskolkurs anordnas inom komvux i ämnena engelska, matematik, tyska resp. franska. Kurserna bör ge behörighet till utbildningar, där särskild kurs krävs i dessa ämnen.

2.6 Tim- och kursplaner. Kommentarmaterial

Som jag inledningsvis redogjorde för fastställer SÖ f n. lim- och kursplaner för komvux. SÖ fastställer därvid antalet lektioner, som resp. kurs högst får omfatta, enligt riktlinjer som regeringen meddelar.

Komvux-utredningen har i sitt läroplansarbele ulgåll från att en viss omfördelning av timmar kan göras mellan olika ämnen pä grundskolnivå. Kommittén har överiämnal ell förslag lill omfördelning, men förutsätter att nuvarande riktlinjer från regeringen inle skall ändras. Kommittén föreslär

Prop. 1980/81:203                                                                 12

att SÖ skall fä i uppdrag alt revidera nuvarande limplaner. SÖ bör enligt komvux-utredningen därvid beakta de förändringar som beslutals lör grundskolan och dem som kommittén föreslår för komvux. SÖ föreslås också få i uppdrag all fastställa kursplaner enligl komvux-utredningens förslag. Slulligen bör SÖ enligl kommittén också få i uppdrag all utarbeta kommenlarmalerial till Mål och rikllinjer och lill kursplanerna för grundskolkurser.

Jag har lidigare redogjort för kommilléns förslag lill förändringar i utbildningsprogrammet för komvux och lör remissopinionen. I samband med mina ställningstaganden till utbildningsprogrammet harjag redan kommenterat en del av de förändringar belräffande lim- och kursplaner, som föreslagits av komvux-ulredningen.

Jag vill också erinra om alt regeringen i propositionen om folkbildning m.m. (prop. 1980/81: 127) nyligen har föreslagil en utvidgning av grundskolkursen i engelska vad gäller bäde innehåll och omfattning.

Del innebår en förändring av arbetet med komvux inom SÖ, om SÖ enligl komvux-utredningens förslag fär i uppdrag all faslslälla särskilda kursplaner för komvux saml all ularbela kommenlarmalerial. Jag vill i sammanhanget påpeka all denna förändring ligger i linje med förslagen i regeringens proposition om den slalliga skoladministralionen m.m. (prop. 1980/81: 107).

Om mina förslag godkänns kommer jag alt föreslå regeringen att ge SÖ i uppdrag all fastställa nya timplaner lör grundskolkurser i komvux. Jag räknar med att regeringens riktlinjer för fastställande av antalet undervisningslimmar i grundskolkurser l.v. skall vara i princip oförändrade. En förändring erfordras dock på grund av del förslag avseende grundskolkursen i engelska, som framförts i propositionen om folkbildning m. m.

Jag kommer vidare alt föreslå regeringen alt uppdra åt SÖ all faslslälla kursplaner för grundskolkurser pä grundval av framlagda förslag.

SÖ bör också få i uppdrag all ularbela kommenlarmalerial till läroplanen för komvux. Komvux-utredningens förslag lill lim- och kursplaner bör överlämnas lill SÖ tillsammans med remissinstansernas synpunkler.

2.7 Betygs- och kompetensfrågor

Inom komvux gäller i princip samma system för betygsättning och för slulbelyg och avgångsbetyg som i grundskolan och gymnasieskolan. Del innebär bl. a. atl den femgradiga belygsskalan används utom i vissa särskilda yrkesinriktade kurser. Slutbetyg utfärdas när en elev har slutfört utbildning som motsvarar grundskolans högstadium. 1 slulbelyg skall ingå belyg i ämnena svenska, matematik, engelska, religionkunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi, kemi och fysik. Slulbelyg från komvux får dessulom omfatta belyg i lillvalsämnena tyska eller franska saml i finska.

Komvux-utredningen redovisar all den i samband med diskussion om

Prop. 1980/81:203                                                                 13

rekrytering av kortlidsutbildade lill komvux bl. a. har diskuterat de graderade betygens roll. Kommittén har därvid allvarligt övervägt ett förslag alt ersälla den femgradiga belygsskalan med bedömningen Godkänd - Icke godkänd belräffande grundskolkurser. Något förslag lill förändringar i fråga om belyg förs emellertid inte fram. Kommittén meddelar i stället atl den avser atl återkomma lill betygsfrågan i sitt slutbetänkande.

Komvux-utredningen föreslär som jag redan har nämnt, att betyg i ämnet svenska som främmande språk skall ge samma kompetens som betyg i ämnet svenska.

Enligl komvux-uiredningens förslag skall följande förändringar genomföras vad gäller de betyg som skall resp. fär ingå i slulbelyg från grundskolan inom komvux.

Belyg i ämnet svenska som främmande språk skall för invandrare med annal modersmål än svenska kunna ersälla betyg i svenska.

Belyg i ämnet leknik skall ingå obligatoriskt.

Betyg i hemspråk (dvs. åven annal hemspråk än finska) skall kunna ingå som lillvalsåmne.

TCO och SOSVUX uttalar sig i sina remissyttranden mol graderade betyg i vuxenutbildningen.

AMS framhåller i sill yttrande atl förtydliganden måsle göras i fråga om vilkel belyg som skall meritvärderas för de elever som först läst svenska som främmande språk och därefter kompletterar sina studier med grundskolkursen i svenska. AMS framhåller alt del förra betyget kan vara högre än del senare och föreslår all det högre betyget får riiknas. eftersom det annars finns risk all invandrarelever undviker nödvändig komplettering för atl inle få etl lägre belygsmedelvärde.

Reglerna för betygsällning i grundskolan ändras fr.o. m. läsåret 1982/83 (prop. 1978/79:180, s. 94. UbU 1978/79:45. rskr 1978/79:422). Liksom hittills bör grundskolans regler härvidlag tillämpas även i grundskolkurser inom komvux.

Enligl min mening bör betyg i ämnena svenska och svenska som främmande språk ge samma kompelens. Endasi belyg i elt av dessa ämnen bör föras in i slutbetyget. Om en elev har flera betyg i samma ämne. gäller i princip den regeln atl del förslå belygel i ämnel tas in i slulbelygel resp. avgängsbelygel. I della speciella fall förordar jag. atl den vuxenstuderande själv skall fä välja vilkel av de båda betygen som skall tas in i slutbetyget.

Jag vill i sammanhanget erinra om vad jag nyss uttalat, nämligen att grundskolkurserna i engelska, matematik, tyska och franska bör ge behörighet till utbildningar, där särskild kurs krävs.

Med hänvisning lill mina förslag belräffande förändringar i utbildningsprogrammet och med hänvisning till mitt förslag om svenskämnet förordar jag, alt reglerna om slutbetyg frän grundskolan inom ramen för kommunal och slallig vuxenutbildning t. v. endasi skall förändras på två punkter. Jag föreslår all betyg i ämnel svenska eller i ämnet svenska som främmande

Prop. 1980/81:203                                                                 14

språk skall ingå. Dessutom bör slutbetyg få omfalla betyg i hemspråk, dvs. även andra hemspråk ån finska.

2.8       Studie- och yrkesorientering

Komvux-ulredningen erinrar om all den i sill delbetänkande Komvux och studieförbund, Arbelsfördelning och samråd (SOU 1979:92) översiktligt har behandlat frågan hur studie- och yrkesorientering (syo) för vuxna skall vara organiserad och vilka uppgifter den skall ha. Kommilién konslalerar alt syo för vuxna bör organiseras pä elt annat sätl än syo i ungdomsskolan, men lägger inte fram några konkrela förslag, bortsett från ell kort avsnill i förslaget till mål och rikllinjer för komvux. Kommittén meddelar alt den fortsätter atl utreda frägan. Den kommer i sitt slutbetänkande all behandla syo inom komvux och samverkan i detla avseende mellan komvux och andra utbildningsanordnare. Mål och rikllinjer bör därefter kom-plelteras med etl utförligare avsnitt om syo inom komvux.

Jag har erfarit att statsrådet Tilländer senare avser att föreslå regeringen alt lägga fram en proposition om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola m.m. Med hänsyn till komvux-utredningens fortsatta arbete kommer frägan om syo inom komvux inte atl behandlas i delta propositionsförslag. SÖ har inkommil till regeringen med en redovisning av erfarenhelerna frän försöksverksamheten med ny organisation av syo samt förslag lill vissa förändringar, Genom beslul den 7 maj 1981 överlämnade regeringen SÖ:s förslag i den del, de avser organisation av syo i komvux jämte remissyttranden till komvux-utredningen för att beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. Jag utgår frän atl principerna, som gäller för syons mål och innehåll i grund- och gymnasieskola, skall kunna vara vägledande för komvux-utredningens forlsalla överväganden när det gäller syo.

Vad jag har anförl i della avsnill (2.8) kräver självfallel inle någol beslul av riksdagen.

2.9       Kostnadskonsekvenser

Undervis ning si immar

Komvux-ulredningen framhåller all en utgångspunkt för arbetet med läroplan för komvux har varil alt förslagen inle skall medföra några kostnadsökningar. Kommilién menar dock alt behovel av undervisningstimmar för grundskolkurser kan länkas öka någol med anledning bl.a. av all svenska som främmande spräk och andra hemspråk ån finska föreslås bli separata kurser.

Kommunförbundet noterar i sill yttrande, att ulgångspunklen varit alt förslagen inte skall medföra nägra koslnadsökningar. Kommunförbundel påpekar all denna utgångspunkt måste bibehållas i del forlsalla arbetet med låroplanen.

Prop. 1980/81:203                                                                 15

Landstingsförbundet framhåller atl behovel av fler undervisningslimmar i vissa ämnen inte behöver höja de lolala kostnaderna. Om hårda prioriteringar görs av vissa utbildningar pä bekostnad av andra som dras in. kan kostnaderna enligt landstingsförbundet l.o. m. bli lägre än nu.

Jag vill erinra om alt regeringen i propositionen om folkbildning m. m. (prop. 1980/81:127) har föreslagit att utvidgningen av grundskolkursen i engelska skall genomföras inom ramen för det antal undervisningslimmar som beräknas för budgetärel 1981/82 i budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 12, UbU 1980/81:18, rskr 1980/81:217). Detta innebår atl förslaget genomförs utan kostnadsökning. På samma sätl anser jag atl de förändringar jag i dag har förordat, dvs. införande av grundskolkurser i svenska som främmande språk och i andra hemspråk än finska, inle bör medföra några koslnadsökningar. De bör genomföras genom omprioritering inom de ramar för antalet undervisningstimmar som gäller vid lidpunkten för genomförandet.

Genomförunderesurs

Komvux-utredningen föreslår alt en särskild genomföranderesurs, molsvarande den som finns för genomförandet av Lgr 80, slälls lill skolornas, länsskolnämndernas och SÖ:s förtogande för information, planering och genomförande av den nya läroplanen i komvux.

Jag vill erinra om det schablonlillägg för stödundervisning, sludiehandledning och syo som slår till kommunernas förfogande. Dessa medel bör kunna användas för planering och information på lokal nivå. Denna planering och information bör givelvis rikla sig lill både lärare och elever i komvux och i viss ulslräckning även till andra arrangörer av vuxenutbildning m.fl.

Jag vill också erinra om propositionen om skolforskning och personalutveckling (prop. 1980/81:97), där bl.a. personalutbildningen för skolväsendel behandlats.

Även kostnaderna för information och planeringsinsalser på central och regional nivå i samband med genomförandel av den nya läroplanen för komvux bör finansieras inom ramen för tillgängliga resurser.

2.10 Genomförande

Komvux-ulredningen föreslår att den nya läroplanen skall träda i kraft för all verksamhet inom komvux fr.o.m. läsåret 1982/83. Kommittén föreslår dock att slutbetyg enligt nuvarande bestämmelser skall fä utfärdas t.o.m. den 30juni 1985.

Kommittén meddelar att den avser all i sill fortsatta arbele utarbeta särskilda avsnitt gällande ämnen, limplaner och kompetensfrågor i fråga om gymnasieskolkurser och särskild yrkesinriktad ulbildning saml förslag till kursplaner för gymnasieskolkurser.

Prop. 1980/81:203                                                   16

SÖ har i sitt yttrande framhållit alt vuxna inle bör undervisas efter en äldre ungdomsskolläroplan (Lgr 69) än vad som kommer all ske i grundskolan och tillstyrker därtör den föreslagna lidpunkten för införande av den nya läroplanen i komvux.

Jag delar SÖ:s uppfattning. Den nya läroplanen bör således gälla fr. o. m. läsåret 1982/83. Kurser, som startat tidigare men fortsätter efler den I juli 1982, bör slutföras enligt den tim- och kursplan som gällde för resp. kurs när den påbörjades. Vissa övergångsbestämmelser kan komma att erfordras. Del ankommer på regeringen atl utfärda eriorderliga övergångsbestämmelser.

Komvux-utredningen avser all ytterligare överväga vissa frågor i anslulning till läroplanen för komvux, bl. a. frågan om orienteringsämnen och om syo. Såvida en revision av läroplanen därefter blir nödvändig, avser jag all återkomma med förslag om förändringar.

3   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen atl

1.    godkänna alt en läroplan för komvux i sina huvuddrag fär den utformning och del innehåll jag har förordat,

2.    godkänna alt grundskolkurserna uppdelas i en grunddel och en fördjupningsdel samt alt de betraktas som en första etapp i en sammanhängande studiegäng.

3.    godkänna de förändringar i utbildningsprogrammet för komvux som jag har förordat,

4.    godkänna vad jag har förordat i betygs- och kompetensfrågor.

5.    godkänna vad jag har förordal angående de kostnader som kan vara förbundna med läroplanen och dess genomförande.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagl fram.

Prop. 1980/81:203                                                                 17

Bilaga t

Sammanfattning av komvux-utredningens skrivelse om läroplan för komvux

1. Inledning

Komvux-uiredningens läroplansarbele har utgått från propositionen om läroplan för grundskolan och utgör en anpassning av de förändringar i fråga om grundskolans läroplan som riksdagen har beslutat (prop. 1978/79: 180, UbU 1978/79:45, rskr 1979/80:422). Förslaget omfattar Mål och rikllinjer avsedda att gälla för all verksamhet inom komvux saml förslag lill kursplaner för de ämnen i vilka grundskolkurser löresläs kunna anordnas inom komvux. Förslaget baseras dels på Mäl och riktlinjer för grundskolan utfärdade av regeringen den 14 februari 1980. dels på kommilléns förslag lill mål för vuxenutbildningen och för komvux. till målgrupper och lill prioriteringar i delbelänkandel Komvux och sludieförbund (SOU 1979:92).

Mål och rikllinjer föreslås gälla fr. o. m. läsåret 1982/83 både för grundskolkurser. gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser. Kommilién kommer under sill forlsalla arbele även att behandla ämnen, timplaner och kompetensfrågor i fräga om gymnasieskolkurser och särskild yrkesinriktad ulbildning.

2. Försöksverksamhet med etappindelade kurser

Regeringen har den 29 juni 1978 medgivit att försöksverksamhet med etappindelning inom kommunal vuxenutbildning får bedrivas i 15 kommuner under budgetåren 1978/79. 1979/80 och 1980/81. Komvux-utredningen skall enligl sina direktiv nära följa denna försöksverksamhet och söka bedöma värdet av syslemel med elappindelning för de studerandes del. Eftersom försöksverksamheten ännu inte är avslutad och en slutlig utvärdering säledes ännu inle föreligger har kommilién inte kunnal la ställning till syslemel med etappindelning i dess helhet. De två första årens försöksverksamhet visar dock lill övervägande del posifiva resullal. Kommitténs förslag till läroplan för komvux innebär atl grundskolkurserna inom komvux betraktas som en första elapp i en sammanhängande studiegäng. Del mäsle ocksä vara möjligt alt avsluta studierna efler denna etapp resp. all påbörja sludier i näsla etapp ulan atl ha genomgått den första etappen i komvux. Kommittén arbetar med en elappindelning av de teoretiska ämnena på gymnasieskolnivå och avser all senare återkomma med förslag.

I fråga om uppdelning av kurserna i grunddel och fördjupningsdel har försöksverksamheten givit positiva erfarenheler. Kommittén föreslår därför att grundskolkurserna uppdelas i grunddel och fördjupningsdel i enlig-2    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 203

prop. 1980/81:203                                                                 18

hel med vad som skett inom försöksverksamheten med etappindelade kurser.

3. Samverkan  mellan  komvux  grundskolkurser och  preparandkurserna
inom arbetsmarknadsutbildningen

Under budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80 har i Haninge kommun bedrivits försöksverksamhet med tillämpning i komvux av läroplanerna lör preparandkurser inom arbetsmarknadsutbildningen. Försöksverksamheten har bedrivits efter samråd med länsarbetsnämnden. Den har utvärderats av skolöverstyrelsen (SÖ). Ulvärderingen visar atl sådan samverkan är möjlig men all vissa problem kan uppslå i fråga om anpassning av preparandkurserna lill den kommande yrkesutbildningen. Kommilléns förslag lill Mål och riktlinjer och till kursplaner ger möjlighet till samverkan mellan grundskolkurser inom komvux och motsvarande utbildning inom arbetsmarknadsutbildningen, när det finns behov av sådan samverkan. Det är dock nödvändigl alt därvid beakta de krav på anpassning i fråga om organisation och innehåll som arbetsmarknadsutbildningen ställer.

4. Ämnen, timplaner

Komvux-utredningen föreslär i detta sammanhang huvudsakligen sådana ändringar i fråga om ämnen som föranleds av de ändringar som riksdagen har beslutat angående läroplanen för grundskolan.

I grundskolan ersätts ämnet Teckning av ämnet Bild. Grundskolkurs i teckning kan f. n. anordnas inom komvux efter särskill medgivande av SÖ. Kommittén föreslår att Bild inle blir etl särskill ämne inom komvux. Eftersom film- och TV-kunskap redan ingår i ämnet Svenska, föreslår kommittén alt de moment i ämnel Bild som handlar om bilden som kommunikationsmedel förs lill ämnet Svenska. Timtalet för ämnel Svenska bör därvid utökas något. Ämnel Teckning föreslås ulgå ur komvux organisation på grundskolnivå.

De samhällsorienterande ämnena och de naturorienterande ämnena förs i grundskolan samman till två slora block. Komvux har emellertid ett ämneskurssyslem som gör del möjligt för vuxna all på dellid studera enstaka ämnen. En sammanslagning av orienteringsämnena till två stora block kan försvära för vuxna atl skaffa sig kompelens i enbarl en del av dessa. Kommilién kommer i sill forlsalla arbete atl ytterligare övervåga om det är möjligt alt inom komvux sammanföra orienteringsämnena i block ulan atl de vuxenstuderande tvingas till mer omfattande studier än vad som är påkallat av vederbörandes utbildningsbehov. Kommittén föreslär att de olika orienteringsämnena l.v. fär ulgöra separata kurser inom komvux.

I grundskolan införs Teknik som etl obligatoriskt huvudmoment inom

Prop. 1980/81:203                                                                 19

naturorienterande ämnen och tilldelas tvä veckotimmar pä högstadiet. Samhällsorienterande ämnen minskas med en veckotimme. Kommittén har övervägt atl integrera Teknik i övriga naturorienterande ämnen. Men eftersom grundskolkurser som nämnts bör utgöra den första etappen i en sammanhängande studiegång i resp. ämne, har kommittén stannat för alt föreslå att Teknik införs som ett separat ämne i komvux.

För att undvika en utökning av den ulbildning och den studietid som krävs för fullständig grundskolkompelens från komvux har kommittén övervägt olika alternativ all utesluta något ämne eller all minska timtalet i vissa ämnen. Kommittén har bl.a. övervägt alt föreslå all Religionskunskap inle skall förekomma som separat ämne på grundskolnivå inom komvux. Innehållet i Religionskunskap kunde då i stället föras dels till övriga samhällsorienterande ämnen på grundskolnivå, dels till en senare elapp i Religionskunskap. Kommittén avser atl ylterligare överväga frågan i samband med kursplanearbelel för de följande etapperna och diskussionen om en eventuell organisation av orienteringsämnena i block. Kommittén har därför stannat för atl inte nu föreslå några andra förändringar i fråga om orientei ingsämnena än att Teknik införs som elt separat ämne. Kommittén har i stället i kursplanearbelel utgått frän atl en viss omfördelning av timmar mellan ämnena kan göras.

I grundskolan införs Svenska som främmande språk som etl separat ämne. För all invandrarbarn skall kunna följa undervisningen i andra ämnen bör de i ämnet Svenska få koncentrera sig på sådanl som för dem utgör särskilda svårigheter, t.ex. uttal, stavning, ordkunskap och förmåga att använda svenska språket i tal och skrift. Undervisningen i Svenska bör för denna elevgrupp utformas som undervisning i etl främmande spräk. Vuxna invandrare har i regel ännu svårare atl lillgodogöra sig en svenskspråkig undervisning. De har i sill modersmål byggl upp en språkstruktur och vissa språkvanor, och undervisningen i svenska bör ulgå från deras kunskaper och färdigheter i modersmålet och utformas som undervisning i elt främmande språk. Kommittén föreslår därför att Svenska som främmande språk införs även i komvux i form av en grundskolkurs med samma högsta timtal som grundskolkursen i ämnet Svenska.

Belyg i Svenska som främmande spräk bör ge samma kompelens som betyg i Svenska. Invandrare som har genomgått kurs i Svenska som främmande spräk bör dock ha rätt att genomgå även grundskolkurs i Svenska, om de har otillräckliga kunskaper för atl fortsätta sina studier i ämnet pä gymnasieskolnivä.

F.n. kan grundskolkurser i tillvalsämnena Tyska, Franska och Finska anordnas inom komvux. Belyg i dessa ämnen krävs dock inte för slulbelyg. I grundskolan kommer Hemspråk all kunna vara lillvalsåmne. Kommittén föreslår därför att kurser även i andra hemspråk än finska skall kunna anordnas i komvux och att Hemspråk skall kunna vara tillvalsämne även inom komvux.

Prop. 1980/81:203

20

I grundskolan kommer även i fortsättningen alternativa kurser allmän kurs och särskild kurs atl anordnas i engelska och matematik men inte i B-språk. Kommittén föreslår all i komvux skall endast en kurs kunna anordnas i Engelska, Matematik och B-språk. Den skall motsvara både allmän och särskild kurs.

Antalet undervisningslimmar skall enligl 16 § förordningen om kommunal och slallig vuxenutbildning bestämmas av SÖ enligt rikllinjer som regeringen meddelar. Kommittén fömlsäller alt nuvarande riktlinjer inte skall ändras. SÖ bör därför få i uppdrag att revidera nuvarande timplaner och därvid beakta de förändringar som beslutats för grundskolan och som föreslås för komvux.

Komvux-ulredningen har i kursplanearbelel utgått från att följande omfördelning av timmar kan göras:

Nuvarande    Föreslaget
högsta antal högsta anlal
undervisnings-     undervisnings
limmar           limmar

Svenska	175	200
Svenska som främmande språk	-	200
Engelska	230	350
Matematik	270	270
Samhällskunskap	45	45
Historia	45	40
Religionskunskap	45	35
Geografi	45	40
Biologi	80	75
Fysik	80	75
Kemi	60	55
Teknik	-	45
Tyska/Franska	230	160
Hemspråk (Finska)	85	85
Teckning	35	-

5. Betygsättning, grundskolkompetens

Komvux-ulredningen skall enligl sina direktiv uppmärksamma frågor rörande rekryteringen av deltagare lill komvux, bl.a. i vilken utsträckning utbildningsmässigt eftersatta och därför prioriterade målgrupper har rekryterats och vilka reella möjligheter de har att delta i och slutföra den önskade utbildningen.

Kommittén har i samband med diskussionen om rekrytering av kortlidsutbildade bl. a. diskuterat de graderade betygens roll och allvarligt övervägt ett förslag atl ersätta den femgradiga belygsskalan med bedömningen Godkänd - Icke godkänd i grundskolkurser inom komvux. Kommittén avstår dock i detta sammanhang frän att föreslå förändringar i fråga om betygssystemet utan återkommer i stället i slutbelänkandel lill frågan om betyg för alla utbildningar inom komvux.

Prop. 1980/81:203                                                                 21

Kommittén föreslår nu endast sådana förändringar i fråga om utfärdande av slutbetyg från komvux som betingas av atl läroplanen för grundskolan ändras. Kommittén föreslår sålunda alt betyg i Svenska som främmande spräk skall för invandrare med annal modersmål ån svenska kunna ersätta belyg i Svenska. Vidare föreslår kommittén atl betyg i Teknik skall ingå i slulbelygel samt atl betyg i Hemspråk (dvs. åven annal hemspråk än finska) och betyg i Tyska och Franska skall kunna ingå i slutbetyget.

6. Studie- och yrkesorientering

Kommittén har i sill delbetänkande Komvux och studieförbund översiktligt behandlal frägan hur studie- och yrkesorientering för vuxna (syo) skall vara organiserad och vilka uppgifter den skall ha. Kommittén konslalerar atl syo för vuxna bör organiseras på elt annal säll än syo i ungdomsskolan men lägger inle fram några konkrela förslag. Frågan år föremål för fortsatt ulredningsarbete, och kommittén kommer i sitt slutbetänkande all behandla bl.a. syo inom komvux och samverkan mellan komvux och andra utbildningsanordnare.

Mål och riktlinjer bör därför kompletteras med ett mera utförligt avsnitt om studie- och yrkesorientering inom komvux enligt de förslag som kommittén kommer atl lämna i sitt slutbetänkande.

7. Kostnadskonsekvenser

En utgångspunkl för arbelel med läroplanen för komvux har varil all förslagen inle skall medföra nägra koslnadsökningar. Riksdagens beslul atl i grundskolan införa Svenska som främmande språk och Hemspråk som separata ämnen och Teknik som etl obligatoriskt huvudmoment inom naturorienterande ämnen har föranlett kommittén atl föreslå alt dessa ämnen införs även i komvux. Införandet av ämnet Teknik balanseras genom den timplanerevision som kommittén föreslår atl SÖ skall genomföra. Behovel av undervisningstimmar för grundskolkurser kan dock länkas öka något, eftersom Svenska som främmande spräk föreslås bli elt separat ämne och grundskolkurser även i andra hemspråk än finska föreslås för komvux.

Även kommilléns förslag i delbelänkandel Komvux och sludieförbund alt grundskolkursen i Engelska skall omfatta även lågstadiets och mellanstadiets kurs och därigenom lilldelas ca 350 undervisningslimmar ökar behovet av undervisningstimmar något.

Övriga åndringar i fråga om timplanerna som kommittén förutsätter atl SÖ gör leder däremot inte till nägra kostnadsökningar, eftersom ökningen för ämnet Svenska balanseras av minskning för Teckning.

Prop. 1980/81:203 22

8. Genomförande

Kommittén föreslär att läroplan för komvux omfattande Mål och rikllinjer införs för all utbildning inom komvux samt att nya kursplaner för grundskolkurser fastställs. Förändringarna föreslås gälla fr.o.m. läsåret 1982/83. För information, planering och fortbildning inför införandet av den nya läroplanen i grundskolan slälls en särskild genomföranderesurs till skolornas, länsskolnämndernas och SÖ:s förfogande. Kommittén föreslår all en molsvarande resurs ställs lill förfogande för information, planering och genomförande av läroplanen för komvux.

9. Hemställan

Komvux-utredningen hemställer

att regeringen fastställer Mål och riktlinjer för all ulbildning inom komvux enligt bifogade förslag atl gälla fr. o. m. läsärel 1982/83,

atl grundskolkurser inom komvux skall få anordnas i följande ämnen: Svenska, Svenska som främmande språk. Engelska. Matematik, Geografi, Historia, Religionskunskap, Samhällskunskap, Biologi, Fysik, Kemi, Teknik, Tyska, Franska och Hemspråk,

att slutbetyg från komvux enligt nuvarande bestämmelser får övergängs-vis utfärdas t. o. m. 1985-06-30,

atl i ämnena Engelska. Matematik, Tyska och Franska endasi får anordnas en kurs som motsvarar bäde allmän och särskild kurs,

att regeringen uppdrar åt SÖ all fastställa kursplaner, limplaner och föreskrifter om elevernas fördelning på grupper för grundskolkurser inom komvux i huvudsak enligt bifogade förslag,

att dessa förändringar genomförs fr. o. m. läsåret 1982/83,

all regeringen uppdrar äl SÖ atl ularbela kommenlarmalerial lill Mål och riktlinjer och Kursplaner för grundskolkurser och

all särskilda medel slälls till förfogande för information, planering och genomförande av Läroplan för komvux.

Prop. 1980/81:203 23

Bilaga 2

Komvux-utredningens förslag till läroplan för komvux INLEDNING

Den kommunala vuxenutbildningen (komvux) inrättades fr.o.m. den I juli 1968. Primärkommuner och landstingskommuner fick därigenom möjlighel atl anordna utbildning för vuxna motsvarande den som ungdomar fick i grundskola, fackskola och gymnasium. Även yrkesskolans deltidskurser fördes lill komvux. Fr.o.m. 1971 byggdes komvux ut till atl i princip kunna omfatta hela gymnasieskolans utbildning. Yrkesskolans deltidskurser ersattes så småningom av delmomentskurser ur gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och av särskilda yrkesinriktade kurser. Vuxna, som förut inle hade haft möjlighel alt skaffa sig kompelens motsvarande grundskolan eller gymnasieskolan, fick därigenom tillfälle alt bygga på sin lidigare ulbildning. Del blev också möjligi för människor alt efler några års yrkesverksamhet komplettera sin tidigare utbildning eller skaffa sig en utbildning med annan inriklning. Komvux har på detta sätt kommit att fungera som ett led i en återkommande utbildning.

Komvux var lill en början huvudsakligen en fritidsulbildning på kvällstid. Komvux organiserades som separata kurser i enstaka ämnen. Under 1970-lalel har emellertid reformer genomförts, som i viss män förändrat komvux karaktär. Lagen om rätl till ledighet för sludier och utbyggnaden av det särskilda vuxensludiestödet har medförl. all utbildningen inom komvux nu lill stor del sker på daglid. Komvux har också fält en uppgift som elt arbetsmarknadspoliliskl instrument för atl ge utbildning lill arbetslösa eller människor som hotas av arbetslöshet. Vidare har komvux kommit alt spela en viss roll i fråga om utbildning av anställda inom företag och kommunala och slalliga förvaltningar. Men trots att ulbildning inom komvux i större kommuner nu också finns som hellidsutbildning på daglid, består komvux fortfarande till sin uppbyggnad av separata ämneskurser, vilka vanligen anordnas som koncenlrationsläsning. Dessa kan kombineras så att de leder fram lill en fullständig kompetens motsvarande grundskolan eller en linje eller specialkurs i gymnasieskolan.

1    Bestämmelser för komvux

Verksamhelen inom komvux regleras i första hand av förordningen om kommunal och statlig vuxenulbildning och dessulom av vissa speciella förordningar. Till de olika förordningarna har skolöverstyrelsen (SÖ) i förekommande fall utfärdat föreskrifter och anvisningar. Vissa bestämmelser i skollagen och skolförordningen gäller också för komvux. Della anges

Prop. 1980/81:203                                                   24

särskill i vuxenutbildningsförordningen. Bestämmelserom behörighet och tillsättning av lärare finns i en särskild förordning om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun.

Även grundutbildningen för vuxna (grundvux) administreras av komvux, men den följer en särskild förordning. Grundvux har till uppgift all ge grundläggande kunskaper och färdigheter i läsning, skrivning, räkning, samhällsorientering och nalurorientering.

Lagar som rör förhållandena på arbetsmarknaden och i arbelslivel gäller ocksä för komvux. Arbelsmiljölagen, lagen om anställningsskydd, lagen om offentlig anslällning och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen innehåller föreskrifter om bl.a. skyddsombud och personalens anställningsförhållanden. Genom lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) garanteras de anställda bl. a. rätl till information och förhandlingar före beslul om viktigare förändringar i verksamheten. Olika lagar om arbetstagares rätl lill ledighet, exempelvis för vård av barn och för sludier, gäller också personalen inom komvux liksom lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbelslivel.

Arbetsmiljölagen och tillhörande författningar, föreskrifter och avtal skall tillämpas i de sammanhang där de äger giltighet. Skolledning, lärare och annan personal skall i samverkan med de studerande i komvux verka för en god arbetsmiljö.

Föreliggande läroplan för komvux gäller i fräga om mäl och rikllinjer all verksamhel inom komvux, dvs. både grundskolkurser. gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser.

2   Läroplanens utformning

Läroplanen för komvux beslår av tvä delar, en allmän del och ell kommentarmaterial som ansluter till denna. I den allmänna delen ingår mål och riktlinjer för verksamheten och kursplaner. Dessulom skall lokala arbetsplaner utarbetas. Endasi mål och rikllinjer fastställs centralt av regeringen. SÖ fastställer timplaner och kursplaner och utarbetar kommenlarmalerial.

Mål och riktlinjer utgår frän de mål för vuxenundervisningen och för komvux verksamhel som fastställts av regering och riksdag. Dessutom behandlas allmänl övergripande mål som är gemensamma för all utbildning. Där anges ocksä den kunskapssyn som bör ligga till grund för verksamheten inom komvux. Vidare anges riktlinjer för val av innehåll, arbelsformer och utvärdering.

I timplanerna anges del anlal undervisningstimmar som resp. grundskolkurs högst fär omfatta.

I kursplanerna anges mål och huvudmoment för de ämnen som kan ingå i grundskolutbildningen inom komvux. Grundskolkurserna uppdelas i en

Prop. 1980/81:203                                                                 25

grunddel och en fördjupningsdel. Kursplanerna är vad innehållet beträffar så utformade alt en samverkan skall kunna ske mellan komvux grundskolkurser och molsvarande ulbildning inom arbetsmarknadsutbildningen.

Till kursplanerna skall utarbetas elt kommenlarmalerial som fortlöpande förnyas. Detla malerial kommer att utarbetas av SÖ och skickas ut lill kommunerna allteftersom det blir färdigt. Del innehåller inga föreskrifter. I materialet belyses aktuella frågor och problem och diskuleras alternativa metoder alt söka bemästra svårigheterna och arbeta i den riklning som målen för komvux anger. Resultat av forskning och försöksverksamhet och andra erfarenheler bör successivi arbelas in i kommenlarmaterialel. Tillsammans med annan informafion, fortbildning, lokalt utvecklingsarbete och läromedeisutveckling bör kommenlarmaterialel kunna bidra lill en utveckling av innehåll, arbetssätt och organisation inom komvux.

För varje skolenhet skall dessutom utarbetas lokala arbetsplaner. Det finns inga föreskrifter om hur dessa arbetsplaner skall utformas eller vad de skall innehålla. Det beslämmer varje skolenhet själv. Arbetsplanerna utgör en konkretisering av de övergripande målen för verksamhelen inom komvux och målen och huvudmomenten i resp. ämne. Vid utarbetandet bör man naturligtvis också ta till vara de forskningsresultat, erfarenheler och synpunkler som publiceras i SÖ:s kommenlarmalerial. Genom alt arbetsplanerna ularbelas lokalt, kan de anpassas till de lokala förutsättningarna, komvux organisation och kursernas omfallning och uppläggning i kommunen. De bör också la lill vara de möjligheler till kontakt med samhällsinstitutioner, näringsliv och kulturaktiviteter som finns i kommunen. Om kurserna organiseras som sammanhållen utbildning, bör också möjlighelerna lill samverkan mellan olika ämnen beaklas. Dessa lokala arbelsplaner ulgör alltså en grovplanering av undervisningen i de olika ämnena. De bör utarbetas gemensaml av skolledning, lärare och represenlanler för kursdeltagarna. De bör utgöra underlag för utvärdering av verksamhelen inför varje nytt läsår och vid behov revideras och kompletteras.

Dessa arbelsplaner bildar sedan underlag för den kursplanering som läraren gör i samråd med kursdeltagarna. Därvid bör läraren ansvara för att undervisningen anpassas till deltagarnas förutsättningar och behov.

MÅL OCH RIKTLINJER

1    MÅL OCH MÅLGRUPPER

1.1 Allmänna mål för vuxenutbildningen

Komvux ulgör en del av den samhällsslödda vuxenutbildningen. Andra former av vuxenulbildning är folkhögskola, studiecirkelverksamhet och

Prop. 1980/81:203                                                                 26

arbetsmarknadsutbildning. Riksdagen har faslslälll vissa mål som är gemensamma för all vuxenutbildning. De gäller alltså även för komvux. Dessa mäl är följande: Vuxenutbildningen skall syfta lill

1.    att minska utbildningsklyftorna och därigenom verka för ökad jämlikhet och social rättvisa,

2.    atl öka de vuxnas förmåga atl förstå, kritiskt granska och medverka i kulturellt, socialt och politiskt liv samt därigenom bidra till det demokratiska samhällels utveckling,

3.    all utbilda vuxna för varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets förändring och bidra till full sysselsättning saml därigenom främja utveckling och framsteg i samhällel,

4.    atl tillgodose de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie-och utbildningsmöjligheter och atl ge dem tillfälle atl komplettera ungdomsutbildningen.

1.2      Särskilda mål för komvux

Komvux har vissa speciella uppgifter som skiljer komvux från andra vuxenutbildningsformer. Komvux uppgifter är följande:

Komvux skall medverka till all förverkliga vuxenutbildningens allmänna mäl genom

1.    atl anordna utbildning såväl för kompelens i ensiaka ämnen som för fullständig kompelens motsvarande låroplanen för grundskolan saml läroplanen för gymnasieskolans linjer och specialkurser,

2.    alt förmedla kunskaper i det egna yrket och utbilda för nytt yrke enligt gymnasieskolans läroplan eller enligt läroplaner som fastställts efter samråd med arbetsmarknadens parter.

1.3      Målgrupper för komvux

Ulbildningen inom komvux skall i första hand inriktas mot följande målgrupper och anpassas till deras behov: korttidsutbildade, resurssvaga och socialt utsatta personer.

En viktig målgrupp för komvux är också yrkesverksamma personer som har behov av all komplettera sitt yrkeskunnande och vuxna som vill förändra sin situation i arbetslivet. Ytterligare en angelägen målgrupp för komvux är människor som behöver komplellera sin tidigare ulbildning för alt skaffa sig behörighet för fortsatta studier. Komvux vänder sig lill alla vuxna som har behov av kompetensgivande utbildning av det slag som komvux enligt ovanstående målformuleringar kan anordna.

Prop. 1980/81:203 27

1.4 Prioritering av utbildningar inom komvux

När resurserna atl anordna utbildning inom komvux år begränsade bör én prioritering ske. Med hänsyn till de mål som gäller för vuxenutbildningen och de målgrupper som komvux skall vånda sig till bör utbildning inom komvux prioriteras i följande ordning:

1. överbryggande utbildning motsvarande grundskolan,

2.    arbelsmarknadsinriklad utbildning, dvs. yrkesinriktad utbildning som arbetsmarknadens parter rekommenderar samt utbildning i tekniska och naturvetenskapliga ämnen,

3.    behörighetskomplettering, dvs. utbildning som ger formell och reell behörighet för högskolestudier,

4.    överbryggande utbildning molsvarande gymnasieskolan, dvs. fullständig utbildning motsvarande två- eller treårig linje i gymnasieskolan.

2    ÖVERGRIPANDE   MÅL   FÖR   UNDERVISNINGEN   INOM KOMVUX

Skollagens första paragraf lyder:

■'Den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och ungdom har till syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbele med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska människor och lill dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar."

Detla övergripande mål gäller i tillämpliga delar också undervisningen av vuxna. Utbildningen inom komvux är en del av den undervisning som samhället bedriver. Till grund för undervisningen inom komvux skall ligga demokratins samhällssyn och människosyn: människan är aktiv, skapande, kan och mäste ta ansvar och söka kunskap för att i samverkan med andra förstå och förbättra sina egna och sina medmänniskors livsvillkor. Undervisningens innehåll och arbetsformer måste vara så utformade att de befrämjar denna samhällssyn och människosyn.

2.1 Kunskap — inlärning

Undervisningen inom komvux skall ge kunskaper och färdigheter som är likvärdiga med dem som grundskolan och gymnasieskolan ger. Den skall också ge vuxna utbildning för deras yrkesverksamhet.

Ett viktigi mäl för komvux - liksom för övrig vuxenutbildning - är alt medverka lill att överbrygga utbildningsklyftor i samhällel. Komvux skall därför i första hand rekrytera utbildningsmässigt eftersatta grupper, och

Prop. 1980/81:203                                                                 28

undervisningen inom komvux skall anpassas lill dessa gruppers behov och förutsättningar. Både undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer bör utformas så all dessa prioriterade målgrupper får reella möjligheter all fullfölja ulbildningen.

Många kursdeltagare har vid början av studierna i komvux ett dåligt självförtroende och blir därtör beroende av lårarens auktoritet. De väntar sig att låraren skall tala om för dem vad de skall lära sig. Läraren bör ulgå från de förväntningar, frågor och problem som deltagarna bär med sig från sin vardagserfarenhet. Del är bra om läraren kan visa att sådana frägor är värdefulla tillgångar i studiearbetet och startpunkter för sökandel efter djupare kunskap. Del är dock viktigi att läraren inte alllför tidigt släller krav på atl kursdeltagarna själva skall börja ta ansvar för sin inlärning och sludieplanering.

De vuxna som börjar studera i komvux har genom tidigare sludier och i arbetslivet och vardagslivet bildat sig en uppfattning om vad kunskap är. Många vuxna anser atl man har kunskap, om man känner lill en mängd fakta. Att tillägna sig kunskap blir för många liktydigt med atl prägla in och i minnet lagra fakta, som sedan kan redovisas vid prov och förhör. De vuxnas egna erfarenheter och reflexioner i yrkesarbetet, vardagslivet och som samhällsmedborgare betraktas av mänga inte som kunskap i egentlig mening.

Det är viktigi all kursdeltagarnas uppfattning om vad kunskap är tas upp till diskussion och bearbetning tidigt i undervisningen. Dellagarnas självförtroende kan stärkas, om de kommer till insikt om att deras tidigare erfarenheter är av värde för studierna. Deltagarna bör göras medvetna om samspelet mellan de kunskaper som vardagslivet ger och innehållet i studierna. Dellagarna bibringas därigenom en vidgad syn pä vad kunskap är.

Många vuxna har skaffat sig etl rikt mått av kunskaper och erfarenheler dels genom tidigare studier, dels i sitt yrkesarbete, i vardagslivet och som samhällsmedborgare. De har utvecklats genom att de varit tvungna att lösa konkreta uppgifter eller omedelbara problem och genom försök och misslyckanden, anlaganden och funderingar över. upplevelser i vardagslivet, under resor eller som familjemedlemmar. Undervisningen i komvux bör ta till vara och knyta an till de kunskaper, erfarenheter, attityder och värderingar som de vuxna har med sig når de börjar studierna.

Utbildningen inom komvux skall vara målinriktad och systematiskt uppbyggd. Den bör ge deltagarna möjlighet all skapa sammanhang i och överblick över de kunskaper de lidigare skaffat sig och de erfarenheter de gjort i vardagslivet. Den bör också ge deltagarna möjlighet att träna de grundläggande färdigheterna alt tala, läsa, skriva och räkna.

De nya begrepp, kunskaper och färdigheter som dellagarna tillägnar sig under studierna kan hällas levande om de kommer lill användning i vardagslivet. Det är därför viktigt all sambandet mellan inlärningen under kursen och deltagarnas dagliga liv hälls aktuellt.

Prop. 1980/81:203                                                                 29

Eftersom komvux har till uppgift att ge en kompetensinriktad utbildning, blir för många kursdeltagare betygsdokumentet i sig elt viktigt sludiemål vid sidan av reella kunskaper oph färdigheter. Strävan till höga betyg påverkar slarkl både vad den studerande koncentrerar sill arbete på och hur han arbetar. Lärarens uppgift att betygsälta dellagarnas prestationer gör dellagarna beroende av lärarens auktoritet. Del är därför angeläget all läraren och kursdeltagarna vid studieplaneringen kommer överens om vad som är vikligl i kursen och hur dellagarnas erfarenheler skall tillvaratas och deras behov bäsl tillgodoses. Det är ocksä vikligl all diskutera hur man bedömer kunskaper och färdigheter. Även deltagarnas förmåga atl bedöma sina egna kunskaper och färdigheter bör ulvecklas. Formella prov som endast tjänar lill underiag för betygsällning bör inte få styra undervisningen.

2.2       Ämnesövergripande frågor och kommunikationsfärdigheter

Innehållet i de olika ämnena anges i låroplaner och kursplaner. Del finns emellertid liksom i ungdomsskolan en rad övergripande frågor som bör belysas i flera ämnen, t.ex. frägor som har med miljö, hushållning med resurser och överievnad all göra, frågor som gäller internationella förhållanden, invandring och kultur, ekonomiska frägor och arbetslivs- och arbetsmarknadsfrågor. Detta bör i komvux ske på etl sätt som passar de vuxna och anknyter till kursdeltagarnas personliga erfarenheter.

Eftersom komvux har lill uppgift alt i första hand rekrytera korttidsutbildade vuxna, bör i samlliga ämnen skapas möjligheler för deltagarna alt öva de grundläggande färdigheterna atl tala, läsa, skriva och räkna. De är nödvändiga både för fortsatta studier och återkommande utbildning, för yrkesverksamhet och inte minst för atl ge människor möjlighet att hävda sina rälligheler och fullgöra sina skyldigheter i samhället.

Även inom yrkesinriktad utbildning och i lekniska och naturvetenskapliga ämnen bör man välja metoder, exempel och arbetsuppgifter så att man medvetet skapar tillfällen att öva språkbehandling och räknefärdighet. Likaså bör i yrkesutbildningen behandlas arbetsplatsens skyddsfrågor, arbetslivsorientering och yrkeslivets villkor i övrigt.

2.3       Attityder, normer och värderingar

Undervisningen i komvux skall aktivt och medvetet påverka och stimulera dellagarna att vilja omfatta vårt samhälles grundläggande värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Undervisningen skall därför ulveckla sådana egenskaper som kan bära upp och förstärka demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberättigande mellan människorna. Alt väcka respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde, för människolivets okränkbarhel och därmed rät-

Prop. 1980/81:203                                                   30

ten till personlig integritet är en huvuduppgift för undervisningen. Undervisningen i komvux skall också syfta lill att åstadkomma jämslälldhel mellan kvinnor och män. Den skall söka grundlägga solidaritet med eftersatta grupper inom och ulom landet. Den skall aktivt verka för atl invandrarna i vårt land innefattas i samhällsgemenskapen.

I vuxenundervisningen möts oftare än i ungdomsskolan människor med olika uppfattningar grundade på personliga erfarenheler. Del kan gälla livsåskådning, politik, sociala värderingar eller moral. Det kan också gälla människosyn och historieuppfattning, stilriktningar och smak. Lärarna i komvux skall vara öppna för att skiljakliga värderingar och åsikler framförs men samlidigl skall de hävda vår demokratis väsentliga värden och klart la avstånd från allt som strider mot dessa. Undervisningen skall alltså inle vara neutral eller passiv i fråga om det demokraiiska samhällets grundläggande värderingar.

2.4     Personlighetsutveckling

En viktig uppgift för vuxenutbildningen - liksom för all utbildning - är alt bidra lill de studerandes personlighetsutveckling. Det gäller därvid bl.a. alt utveckla förmågan till kritisk analys av den egna situationen och det omgivande samhällel och all stimulera lill att inom ramen för demokratins arbetsformer medverka till förbättringar på skilda områden.

Undervisningen har vidare till syfte alt främja dellagarnas utveckling till harmoniska människor. Undervisningen skall bidra till all deltagarna kan ulveckla sitt känslo- och fanlasiliv och aktivt ta del av och medverka i samhällets kulturliv. Undervisningen skall också medverka till atl deltagarna utvecklar kreativitet och kritiskt länkande. Den skall främja solidaritet och samarbete, vilja och förmåga att ta initiativ och ansvar samt socialt och politiskt engagemang.

Undervisningen i komvux skall också medverka till att utveckla deltagarnas relationer till varandra. Det är viktigt alt relationerna mellan kursdeltagarna, lärarna och övrig skolpersonal är sådana alt de befrämjar etl gott samarbete. Man bör därför vid planering, val av arbetsformer och aktiviteter av olika slag beakta att inte bara deltagarnas individuella önskemål tillgodoses, ulan att även deras förståelse för och solidaritet med andra ulvecklas. För utvecklingen av goda sociala relationer krävs ett gott sam-arbelsklimal i undervisningen.

2.5     Goda arbets- och studievanor

Mänga vuxna, som inte har ägnat sig ål formella studier på älskilliga år, saknar ungdomarnas sludielräning. De har i stället erfarenheter frän arbelslivel. Arbetsformerna i vuxenundervisningen måsle därför bli annorlunda än i ungdomsskolan och anpassas lill de vuxnas tidigare erfarenheter och förutsättningar.

Prop. 1980/81:203                                                                 31

Undervisningen inom komvux mäsle metodiskt inriktas på atl förbällra dellagarnas förmåga alt pä egen hand inhämta och tillägna sig kunskaper och färdigheter. Undervisningen inom komvux måste ge deltagarna tillfälle all öva sig i all planera, genomföra och utvärdera arbete, atl utnyttja informationskällor säsom bibliotek, uppslagsverk, kataloger, massmedier m.fl. och alt systematisera, kritiskt analysera och bedöma informafion av olika slag och att samarbeta med andra mot ett gemensaml mål.

För atl dellagarna aktivt skall kunna medverka i planeringen av undervisningen, mäste de ocksä få tillgång lill information om olika slag av förutsättningar för undervisningens genomförande. Del gäller t. ex. ekonomiska och organisatoriska förutsättningar, innehåll i läroplaner och kursplaner, skolstyrelsebeslul m. m.

2.6 Övergripande mål i ett ämneskurssystem

Komvux är uppbyggd av en rad frislående kurser, och mänga dellagare i komvux studerar bara ell ämne i tagel eller deltar i en enda yrkesinriktad kurs. Åtskilliga komvux-lärare har endast fyllnadstjänstgöring i komvux eller fungerar som limlärare i etl enda ämne. Timlalel i teoretiska ämnen i komvux är ytterst begränsat i förhållande till i ungdomsskolan. Della kan leda till alt undervisningen begränsas lill kursinnehållet i resp. ämne och att de övergripande målen försummas.

För både lärare och kursdeltagare kan det ibland vara svårt att se utbildningens innehåll som en helhet och åstadkomma samverkan mellan ämnena såsom kan ske i ungdomsskolan. Även då vuxna studerar ensiaka ämnen, bör dessa framstå som en del av en större helhet. Detla leder bl.a. till att kursinnehållet måste bli annoriunda ån i ungdomsskolan.

1 yrkesutbildningen integreras visserligen ofta fackleori med arbelstek-nik. Viss samverkan mellan olika ämnen sker också framför allt i utbildningar som molsvarar specialkurser och i särskilda yrkesinriktade kurser. En ensidig inriktning på yrkeskunnande medför dock risk för all de övergripande målen blir bortglömda.

Det år angeläget atl man beaktar dessa problem, när man gör upp de lokala arbetsplanerna för skolenheten. Vid planeringen av undervisningen, vid val av innehåll och arbelsformer bör man inle bara utgå från mål och huvudmoment för ämnet i fräga. De övergripande mål som fastställts för undervisningen i dess helhel skall också beaklas.

Naturvetenskapliga och lekniska aspekter måste beaktas i undervisningen i humanistiska och sainhållsvelenskapliga ämnen, och omvänt bör man i undervisningen i naturvetenskapliga och lekniska ämnen även ta upp eliska frågor och samhällsfrågor. Energi och miljö år exempel på sådana områden som behöver belysas ur teknisk och naturvetenskaplig synvinkel och som samhällsföreteelser.

Vardagskunskaper och vardagsfärdigheter skall spela stor roll i under-

Prop. 1980/81:203                                                                 32

visningen. Dil hör kunskaper som berör hushåll, familj, arbetsliv, miljö, samlevnad, teknik och ekonomi. Dellagarna bör vidareutveckla sin förmåga all som konsumenter kritiskt kunna värdera de varor och budskap de utsätts för.

3    UTBILDNINGENS UPPBYGGNAD

3.1      Uppdelning i olika ämnen och kurser

Medel atl uppnå vuxenutbildningens mål mäsle lill väsenllig del sökas i utbildningens innehåll och uppläggning. En grundläggande förulsällning för att äsladkomma en framgångsrik utbildning år atl dess innehåll och studieformer förmår skapa god motivation hos de studerande. Del är viktigt att de studerande kan se sambandet mellan de kunskaper de tillägnar sig och tillämpningen av dessa kunskaper i livssituationen eller i yrkeslivet.

Utbildningen inom komvux består av separata ämnen och kurser. Varje ämne och kurs måste kunna bilda en avgränsad helhet och kunna studeras frislående från andra ämnen och kurser. Men del måsle också vara möjligt atl kombinera olika ämnen med varandra till en sammanhängande utbild--ning.

Denna uppdelning i ämnen medför ocksä nackdelar. De problem vi möler i vardagen, i yrkesliv och i samhälle är ofla ämnesövergripande. Förståelse av t.ex. miljöproblem, konflikter i världen och u-landsfrågor kräver kunskaper inom flera olika ämnesområden. Del är därför angelägel atl möjlighelerna till ämnesövergripande studier beaklas ocksä inom komvux.

3.2      Urval av stoff, saklighet och allsidighet

De kunskaper och färdigheter vi behöver behärska är av många slag och ställer stora krav pä övning. Man mäste därför strängt begränsa urvalet av stoff i undervisningen. Inom yrkesutbildningen får della dock inle leda lill all man eftersätter kravel på godtagbart yrkeskunnande, sett mot bakgrund av de kunskaper och färdigheler som ulbildningen i fråga avser all meddela samt de säkerhetsaspekter som gäller för yrkesområdet.

Urvalel och behandlingen av stoff i alla ämnen skall präglas av saklighet och allsidighel. Genom alt undervisningen görs saklig och allsidig, uppfyller man pä bäsla säll kravel på objektivitet. Därigenom kommer deltagarna att ulveckla ett självständigt och kritiskt belraklelsesäll och en vilja till saklig bedömning. De stimuleras lill elt personligt engagemang och elt fördjupat inlresse.

Saklighet innebär bl.a. alt innebörden i mångtydiga och vaga begrepp

Prop. 1980/81:203                                                                 .33

klargörs. Läraren måsle avhålla sig från all använda tendentiösa beskrivningar och att själv dra förhastade slulsalser.

Allsidighet innebär bl.a. alt stoffurvalet skall vara sädant alt centrala problem i ämnel, arbetsområdet eller projektet lyfts fram.

Skiljaktiga uppfattningar liksom problem och svårigheter skall öppet redovisas och bearbelas. Värderingar får givetvis förekomma. Samhålls-frågor år 1. ex. aldrig värderingsfria. Men del skall alllid klarl framgä vem del är som slär för värderingarna.

Del år en viklig uppgift för läraren alt klargöra för dellagarna vad som är kontroversiellt resp. okontroversiellt i sakfrågor liksom i värderings- och normfrägor och redovisa de argument som kan finnas för all inla en viss ståndpunkt.

3.3 Ämnenas uppbyggnad

Komvux omfatlar utbildning molsvarande grundskolans högstadium och gymnasieskolan. Dessutom finns särskild yrkesinriktad utbildning.

Ämnen med samma beteckning förekommer inle sällan både i grundskolan och i gymnasieskolan men med olika omfattning och innehåll. Ämnenas innehåll och omfattning skiljer sig också mellan de olika linjerna i gymnasieskolan. De teoretiska ämnena saml vissa yrkesinriktade ämnen uppdelas i komvux i etapper. Dessa bygger på varandra och ingår som delar i en sammanhängande studiegäng. Varje etapp leder till en viss bestämd nivå.

De studerande inplaceras på den nivå där de har förutsätlningar alt följa undervisningen. Eftersom etapperna bygger pä varandra, behöver de studerande i komvux inle från början bestämma sig för hur omfaltande studier i ämnel de skall ägna sig åt. De som vill ha avgångsbetyg från komvux motsvarande någon studieväg i gymnasieskolan kan därför uppskjuta sill val, lills de har skaffat sig viss erfarenhet av sltidierna i resp. ämne och känner sina förutsäitningar och behov bättre. Vuxna som återvänder till sludier i komvux efter tidigare sludier i ungdomsskolan eller komvux kan tas in i lämplig etapp.

På gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och specialkurser är del s. k. karaktärsämnet (yrkesämnet) i regel av myckel stor omfattning. För att underlätta vuxenstudierna har dessa ämnen uppdelats i mindre kurser, s.k, delmoment. Dessa måste av lokal- och utrustningsskäl i en del fall anordnas i form av s. k. modulkurser. Delmomenlskurser och modulkurser kan läsas var för sig om de omfatlar ett visst antal timmar eller kombineras med varandra efter vissa fastställda regler. Därigenom erhålls ett stort antal kombinationsmöjligheter.

På grund av bl.a. den tekniska utvecklingen och tillkomsten av nya yrken måste dock gymnasieskolans läroplaner kompletteras med s. k. särskild yrkesinriktad utbildning. Läroplaner för särskild yrkesinriktad utbild-3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 203

Prop. 1980/81:203                                                                 34

ning fastställs av SÖ efler samräd med arbelsmarknadens parter. 1 läroplanen för varje ulbildning anges utbildningens mäl, innehåll och omfallning. De yrkesinriktade kurserna bygger i vissa fall på tidigare utbildning inom samma omräde (påbyggnadskurser). Detta framgår i sä fall i regel av kursernas namn. I de fall förkunskaper krävs för att en kursdeltagare skall kunna följa ulbildningen i specialkurs eller särskild yrkesinriktad kurs, framgår detla också av läroplanen.

Möjligheten all uppdela vissa ämnen i fyra lika slora moduler ger tillfälle atl bygga upp modulkurs 1-2-3-4. som följer pä varandra på samma sålt som elappindelade kurser.

I vissa grundskolkurser, t.ex. engelska, svenska och matematik, kan studierna i komvux behöva påbörjas pä en nivä som motsvarar grundskolans mellanstadium. I engelska omfattar grundskolkursen också grundskolans lågstadium, eftersom undervisning i engelska kan anordnas som nyr börjarundervisning inom komvux.

Inom komvux kan samverkan ske mellan grundskolkurser och molsvarande ulbildning inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU) efler samråd med länsarbetsnämnden. Samundervisning ordnas om särskilda skäl föreligger. Det bör dock beaktas atl den leoreliska ulbildningen inom AMU ulgör en förberedelse för yrkesutbildningen. I inledningen lill kursplanerna och i kursplanerna för resp. ämne anges ytterligare förutsättningar för samverkan mellan grundskolkurser inom komvux och molsvarande ulbildning inom AMU.

3.4 Grunddel och fördjupningsdel

Mänga vuxenstuderande återupptar sludier efter en lids yrkesarbete. De bör inläs lill den kurs (elapp) och på den nivå som är lämplig med hänsyn till deras föregående ulbildning och deras möjligheter alt följa undervisningen. 1 ell initialskede kan dock problem uppslå om lidigare kunskaper år inaktuella. Möjlighet till viss repetition bör därför finnas inom kursens (etappens) timram. I vissa ämnen med starkt reducerat timtal bör i slällel stödundervisning ges till deltagare med bristande förkunskaper.

Vuxna har elt annat utgångsläge än ungdomar. Del är inte nödvändigt att i alla ämnen behandla alla delar av kursen i samma omfattning som i ungdomsskolan. Mänga vuxna studerar ämnen med anknytning till sin yrkesverksamhet eller för all uppnä ell väl preciserat mål. Delta bör påverka stoffurvalet. För atl åstadkomma en sädan anpassning till deltagarnas behov och intressen delas kurserna in i en grunddel och en fördjupningsdel. I flertalel yrkesinriktade kurser förekommer dock inle denna uppdelning.

I grunddelen behandlas vanligen allt del stoff som kursdeltagarna behöver för atl kunna gä vidare till en följande kurs (elapp). 1 fördjupningsdelen väljer deltagarna olika arbetsuppgifter, vilkel säledes innebär atl de priori-

Prop. 1980/81:203                                                                 35

terar en del av kursen på bekostnad av andra delar. Studierna (inom fördjupningsdelen) kan t.ex. utformas som problemområden. Deltagarna har olika behov och intressen, som skall kunna tillgodoses i fördjupningsdelen. Inom denna bör dellagarna också ges möjlighet att välja arbetssätt. Fördjupningsdelen kan därför inte i sin helhel förläggas lill slutet av kursen.

I vissa ämnen är det nödvändigt att dellagarna väljer vissa moment som i och för sig inte är nödvändiga för den kurs (elapp) de genomgår men som krävs som underlag för fortsatta studier i påföljande kurs (elapp). För alt del skall bli utrymme för fördjupningsdelen och anpassning till dellagarnas erfarenheter, behov och intressen blir det nödvändigt att begränsa grunddelen.

3.5 Planering av studierna

De övergripande målen och målen för olika ämnen anger studiernas inriklning och de begrepp som varje kursdeltagare skall få insikt i liksom de färdigheler han skall tillägna sig. I huvudmomenten anges det grundläggande stoff som dellagarna skall arbeta med liksom de nödvändiga färdigheler som deltagarna skall öva sig i. Men även inom huvudmomenten måste lärare och kursdeltagare vid planeringen av kursen göra ell urval av stoff som skall behandlas.

Följande riktlinjer bör kunna vara till ledning för elt sådanl urval inom komvux:

—lärare och kursdeltagare måste söka komma överens om den kärna av kunskaper som är nödvändig för alla att känna till i dagens samhälle och som behövs för vuxnas fortsalla sludier samt yrkesverksamhet och arbetsliv,

—tillfällen lill övning av grundläggande kommunikalionsfärdigheter och andra basfärdigheter som är väsentliga för en allsidig personlighetsutveckling skall ges dellagarna i många ämnen och får inte ensidigt koncentreras lill svenska och matematik,

—inom yrkesinriktad utbildning bör kravet på godtagbart yrkeskunnande samt arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor vara avgörande för vad som skall las med i undervisningen.

Planeringen i kurserna innebär all lärare och kursdeltagare tillsammans avgör hur läng tid de vill ägna äl olika moment, i vilken ordning de skall la upp olika frägor, med vilka meloder frågorna skall bearbetas och vilka läromedel man kan använda.

Eftersom planeringen görs gemensaml av lärare och kursdeltagare, bör läraren la hänsyn lill deltagarnas olika förutsättningar och behov. Vid planeringen måste man utgå både ifrån de centrala begreppen i målen och från kursplanernas huvudmoment. Även SÖ:s kommentarmaterial och de lokala arbetsplanerna skall beaktas vid planeringen av undervisningen i den enskilda kursen. Valel av lämpliga läromedel - bl.a. material som

Prop. 1980/81:203                                                                 36

kompletterar läroboken, studiebesök, tidningar, experiment — bör ske med utgångspunkt i denna gemensamma planering. Behovel av yrkesinriktad undervisning och praktik måsle avgöras med hänsyn lill dellagarnas tidigare yrkeserfarenhet.

Vid planeringen av den yrkesinriktade ulbildningen skall beaklas alt all yrkesinriktad utbildning bör ha inslag av arbetslivsorientering, t.ex. skyddsfrågor, arbetsmiljöfrågor, yrkes- och arbelsmarknadsorienlering, avtalsfrägor, facklig information.

Vid den konkreta planeringen i kursema skall man utgä frän den lid som står lill förfogande. Har man kommit överens om att en del av tiden i etl ämne skall anslås till temaarbete eller till fördjupningsdel, mäsle stoffmängden i övrigt anpassas därefter. Tillräcklig lid måste avsättas för praktisk tillämpning, för bearbelning av aktuellt stoff och för elt undersökande arbetssätt.

Vid planeringen bör man ocksä avsätta lid för oförutsedda händelser. Det kan under kursens gäng inträffa all deltagarna vill ta upp något moment mera utförligt än vad som frän början var tänkt. Det kan ocksä hända atl redovisning av grupparbeten eller enskilda arbeten tar längre lid än beräknat. Det bör dä finnas reservlid för sädana inslag.

3.6 Kursdeltagare med särskilda behov

Enligt de övergripande målen för vuxenutbildningen skall komvux medverka till att överbrygga utbildningsklyftorna i samhället. Detta innebär alt komvux i första hand skall rekrytera korttidsutbildade människor, dvs. människor som tidigare fäll en relativt liten del av samhällets ulbildning. Andra målgrupper som särskill utpekats som angelägna för komvux att rekrytera är t. ex. invandrare, äldre personer, medicinskt och socialt handikappade, arbetslösa och interner. Eftersom komvux är en kompetensinriktad och arbelsmarknadsinriklad ulbildning som släller stora krav på deltagarna, kan mänga av dessa människor fä problem med studierna inom komvux.

Risken för studieavbrott är överhängande om kursdeltagaren möter problem med studierna eller på det studiesociala området. Både lärare, skolledare, syo-funktionärer och övrig personal på skolan bör vara uppmärksamma på de risker för studieavbrott som finns och medverka till alt studiehinder undanröjs.

Det kan t.ex. vara nödvändigt att starta med en inskolningsperiod, där man ger möjligheter till sludielräning för människor som saknar studievana. Korttidsutbildade kursdeltagare och invandrare kan också ofla ha svårigheter med den lerminologi som används i läromedel och i undervisningen. Undervisningen bör utformas så att i första hand de prioriterade målgrupperna ges möjlighet att fullfölja utbildningen.

När man upptäcker att vissa kursdeltagare har brister i sina kunskaper eller färdigheter, vilket gör det svårt för dem atl följa undervisningen, bör

Prop. 1980/81:203                                                                 37

man utnyttja den resurs som finns för stödundervisning och sälta av lid för extra handledning för dessa kursdeltagare. Stödundervisningen bör ordnas enskilt eller i små grupper, där deltagarna inle behöver vara rädda för atl avslöja eventuella brister i fråga om kunskaper och färdigheler.

För vissa handikappade kan man ordna speciella kurser om antalet deltagare beräknas bli varaktigt lägst fem i kursen, men handikappade kan ocksä integreras i vanliga kurser. Man bör observera att synskadade och hörselskadade elever ofta behöver längre lid på sig för att lillgodogöra sig etl stoff. Därför bör för dessa elever resursen för stödundervisning användas. Man bör också utnyttja möjligheterna alt använda lekniska stödåtgärder, för vilka det finns särskill slalsbidrag.

Invandrare, som har svårigheter alt delta i den reguljära undervisningen i svenska, bör kunna delta i kurs i svenska som främmande språk i slällel. En sädan kurs inriktas betydligt mera på de svårigheier med språket som invandrare har. Vidare bör invandrare genom dellagande i kurs i hemspråk kunna fä förslärkning av sin begreppsvårid. Men del kan ändå vara nödvändigl all sälta av en del av stödundervisningsresursen för all invandrare skall kunna följa undervisningen. Om möjligt bör invandrare kunna få stödundervisning på sill hemspråk.

3.7 Schablontilläggets användning

För studie- och yrkesorientering, studiehandledning och stödundervisning inom komvux finns en särskild resurs, del s.k. schablonlilläggel. Bestämmelser om beräkning av schablonlilläggets storlek och dess användning finns i förordningen om kommunal och statlig vuxenutbildning.

Kommunerna har stor frihet all själva bestämma hur schablonlilläggel skall användas för de ändamål som anges i förordningen. Kommunerna kan fördela resursen lill olika aktiviteter allt efler kursdellagarnas behov. Resursen kan användas både för personella insatser och för inköp av material — dock ej läromedel - för studie- och yrkesorientering, studiehandledning och stödundervisning.

Studie- och yrkest>rientering

Studie- och yrkesorienteringen (syo) vänder sig dels lill allmänheten med information om studiemöjligheter inom komvux och hos andra utbildningsanordnare, dels till studerande inom komvux. En viklig uppgift för syo är all informera om behörighetskrav och inlagningsbestämmelser för olika ulbildningar. Syon skall också kunna ge upplysningar om arbetsmarknadssituationen och möjligheterna all fä anslällning efler en viss ulbildning. Man bör i della sammanhang observera möjlighelen all anordna en särskild kurs — uianför schablonlilläggets ram - Orienteringskurs för vuxenstuderande, enligl av SÖ fastställd läroplan. Den ger orientering om studiemöjligheter och arbetsmarknad och viss studieleknisk träning.

Prop. 1980/81:203                                                                 38

Sludiehandledning

Med studiehandledning avses dels information om undervisningens innehåll och uppläggning före kursens början, dels handledning av vuxna som studerar etl ämne pä egen hand eller vid statens skolor för vuxna. Vuxna som vill studera i komvux kan känna sig osäkra på om de har tillräckliga förkunskaper eller om kursens/ämnets innehåll molsvarar de behov de har. De kan då av en erfaren lärare i ämnel före studiernas början få information om vad som krävs för atl kunna följa undervisningen på en viss nivä. De kan också med hjälp av diagnostiska prov undersöka sina egna förkunskaper.

Del händer emellertid ocksä all vuxna behöver ulbildning inom ell område där underlagd är för litet för alt en kurs skall kunna starta. Del kan t.ex. gälla nödvändiga förkunskaper för en yrkeskurs eller ett ämne som krävs för behörighet för fortsatta studier eller för atl vederbörande skall få fullständig kompelens. I sädana fall kan den vuxenstuderande välja alt sludera ämnet pä egen hand och få viss sludiehandledning av lärare i komvux. Den studerande får sedan dokumentera sina kunskaper och färdigheter genom särskild prövning. 1 vissa fall kan också handledning behöva ges lill vuxna som studerar etl ämne per korrespondens vid slalens skolor för vuxna, dä inle kurs har kunnat anordnas inom komvux. Möjligheterna atl ge sådan handledning med hjälp av schablonlilläggel får avvägas med hänsyn lill andra angelägna behov och lillgången på resurser.

Stödundervisning

Genom atl antalet undervisningstimmar i komvux är reducerat i förhållande till ungdomsskolans limtal blir studietaklen ofla betydligt snabbare än i ungdomsskolan. Även om en fördelning av kursens innehåll i grunddel och fördjupningsdel i viss mån motverkar delta, kan det ändå medföra svårigheter för korttidsutbildade och studieovana vuxna att hänga med. Del är därför angelägel alt schablonlilläggel används lill att ge dessa grupper extra hjälp för att motverka risken för studiemisslyckanden och studieavbrott. Man bör särskilt observera handikappades behov av stödundervisning. Det gäller t.ex. hörselskadade och synskadade som kan ha behov av extra hjälp för atl de skall kunna lillgodogöra sig undervisningen.

Vuxna har också ofla svårigheter all regelbundet delta i undervisningen. Stödundervisning kan därför sällas in när dellagare varil frånvarande från undervisningen nägra lektioner. Del är vikligl atl slödundervisningsresur-sen används för dem som bäst behöver del och inte för hela undervisningsgruppen.

Studieovana vuxna kan också behöva få en viss inskolning i ämnet, innan de deltar i den reguljära undervisningen. Del kan t.ex. gälla invandrare som har otillräckliga kunskaper i svenska för all kunna della i en kurs. I vissa ämnen, t. ex. matematik, kan ibland sädan inskolning eller förberedande undervisning behöva anordnas för en grupp av studerande. Även

Prop. 1980/81:203                                                                 39

kursdeltagare i särskilda yrkesinriktade kurser kan behöva sådan inskolning. Många kursdeltagare behöver också en studieteknisk förberedelse för studier. En sådan träning kan ges med utnyttjande av schablontillägget, men åven SÖ:s föreskrifter om möjlighelen atl under vissa förutsätlningar dela kurs i mindre grupper för sludietekniska övningar bör uppmärksammas. Även Orienteringskursen för vuxenstuderande ger viss studieteknisk träning.

Material

Enligl 17 S förordningen om kommunal och statlig vuxenulbildning fär schablonlilläggel användas oavsell utgiflsslag. Om man använder det för inköp av visst material, bör man observera all det skall vara malerial som används för studie- och yrkesorientering, studiehandledning och stödundervisning, alltså inle malerial som används i den reguljära undervisningen. Del kan t.ex. vara material som används för information om studiemöjligheter, kursutbud och arbetsmarknad eller övningsuppgifter med facit i malemalik och språk eller kassettband för kursdellagarnas individuella träning.

4    METODER OCH ARBETSFORMER

4.1 Deltagarmedverkan och ansvarsfördelning

Etl vidgat och fördjupat dellagarinflylande är etl medel all nä cenirala övergripande mäl och en metod alt öka effektiviteten i undervisningen. En strävan bör vara alt deltagarna skall medverka i studieplanering, i val av arbetsformer och material samt i utvärdering. Ett av de övergripande målen för undervisningen i komvux är all dellagarna skall lära sig planera och ta ansvar för sina studier.

Flera faktorer försvårar deltagarmedverkan i planeringen av undervisningen i komvux. Ell konkrel problem är del i förhållande lill ungdomsskolan låga timtalet. Deltagarmedverkan lar tid. En avvägning måsle göras mellan den lotala kurslid man har lill sill förfogande och den lid som 1. ex. gemensam planering tar.

Andra hinder för deltagarmedverkan ligger ofla hos de vuxna själva. Även om de vuxenstuderande i sitt arbete har fått vana atl planera självständigt och att ta initiativ, har de ibland bestämda och på lidigare skolerfarenheter grundade förväntningar och krav pä hur undervisning skall gå lill och vilken roll låraren skall spela. Man har inte sällan en alltför stor respekt för ämnel och läraren. Kursdeltagarna har ofla, hell oberättigat, dåligl självförtroende och en därav betingad rädsla för all ta ansvar för den egna inlärningssituationen.

Lärarslyrd undervisning får inle ersällas med slyrning av en liten grupp

Prop. 1980/81:203                                                                 40

deltagare. Både lärare och kursdeltagare måste arbeta för att samtliga skall fä komma till tals. Det är läraren som framför allt i inledningsskedet har överblick över kursens omfattning och innehåll och kännedom om ramar och resurser. Kursen bör därför inledas med en inskolningsperiod, styrd och planerad av läraren.

4.2       Inskolning

Kursen bör börja med en inskolningsperiod som kan variera i längd beroende på kursens omfattning. Inskolningen syflar till att kursdeltagarna skall

—         börja lära känna varandra.

-ta del av övergripande mål och kursplanens mål och huvudmoment och diskulera vad kunskap i ämnel är.

—börja formulera egna mål för studierna,

—börja diskutera studieteknik och pröva olika arbelsformer,

—diskutera former för utvärdering av kunskaper och färdigheler och arbetsformer.

4.3 Studieplanering och kursvärdering                                      

Lärare och kursdeltagare bör gemensaml ularbela en studieplan för kursen. En studieplan behövs dels för alt kursdeltagarna skall fä en överblick över studiernas omfattning, dels för alt dellagare som är frånvarande från någon eller några lektioner skall ha möjlighet att arbeta på egen hand.

Dellagarnas förutsätlningar, inlressen och behov bör i stor utsträckning påverka planeringen. Planeringen bör avse fördelning av tid mellan grunddel och fördjupningsdel i kursen och val av arbetsuppgifter gruppvis eller individuellt inom fördjupningsdelen, val av malerial som komplettering till de låromedel som finns tillgängliga för kursen, val av arbetsformer och former för utvärdering.

Inskolningsperioden och varje annan period av studierna bör avslutas med en kursvärdering, innan näsla period detaljplaneras. På så sålt kan man i det fortsatta arbetet ta vara på de erfarenheter och synpunkter som framkommit i kursvärderingen. I de återkommande kursvärderingarna, som kan vara muntliga eller skriftliga, kan man bl.a. ta upp frågor som gäller hur man lyckats uppfylla de mål som man ställt upp, om urvalet av stoff och avvägningen mellan olika moment varil tillfredsställande, hur arbelsformer, läromedel, hemarbete och prov fungerat osv. Vid slulel av kursen kan det vara lämpligt att göra en grundligare och mera övergripande utvärdering. Särskill vikligl är del belräffande kurser som är nya för skolenhelen eller som man ordnar relativt sällan, 1. ex. vissa slag av yrkesinriktad utbildning.

Prop. 1980/81:203                                                                41

4.4 Arbetsformer

Arbetsformerna skall varieras. Alla arbelsformer har sina för- och nackdelar och lämpar sig olika väl beroende på undervisningsgruppens sammansältning, sloff, syfte och arbetsmaterial. Det finns slora valmöjligheter för lärare och kursdeltagare att tillsammans pröva olika arbetssätt. Indivi-dualisering måsle så långl del är praktiskt möjligt få prägla arbetet. Det innebär en anpassning av stoffet till dellagarnas behov och inlressen. Del innebär också att olika deltagare bör få olika lång lid för en viss inlärning. Ell och samma arbelssäll passar inle alla deltagare. Också arbetssättet måsle individualiseras utan atl kravet på en allsidig träning åsidosätts. Reellt deltagarinflytande över valet av arbelsformer måsle utgå ifrån atl läraren styr gruppen lill att pröva och utvärdera olika arbetsformer.

Den vanliga "klassrumsundervisningen", som består i atl läraren med kursdeltagarna håller lektionen i form av frågor och svar, har sin givna plats inom komvux, t.ex. vid genomgång av nytt sloff eller presentation av ett avsnitt av grunddelen i en kurs. Men det bör inte vara den dominerande arbetsformen. Kursdeltagarna bör också få arbeta individuellt, i par och i grupper av olika storlekar. Arbete i grupp ger social träning, ökad deltagar-aklivitet och större engagemang i studierna. Det underlättar för dellagarna att lära känna varandra, atl väga yttra sig och att ägna sig ål problemområden som just de är intresserade av. Deltagarnas egna erfarenheler kan på detta säll också bällre tas tillvara.

I några ämnen kan del vara lämpligt alt pröva mera omfattande enskilda arbeten eller grupparbeten i form av projekl eller leman. Om deltagaren eller deltagarna studerar flera ämnen samtidigt, kan man i etl sädant projekt arbeta över ämnesgränserna. Ett projektarbete ger dellagarna möjlighet alt ta ansvar för planering, genomförande och redovisning av en längre sammanhängande studieperiod.

4.5 Hemarbete

Hemarbete utgör en viktig del av arbetssättet inom komvux. Eftersom den lärariedda undervisningen är reducerad i förhällande till ungdomsskolan, förutsätter studierna i komvux ell omfaltande hemarbete, om kursdeltagarna skall fä samma kompetens som i ungdomsskolan. Hemarbetet har till syfte dels att befästa vissa kunskaper och färdigheler, dels alt ge deltagarna tillfälle lill en självständig genomgäng och summering av vad som behandlals under lektionstid. Hemarbetet får då karaktären av en fortsättning av etl under lektionstid påbörjat arbele. Genom hemarbetet och kursdeltagarnas egna studier kan en del avsnill som inle kräver lärarhandledning klaras av.

4    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 203

Prop. 1980/81:203 42

4.6 Läromedel

Inom komvux används i slor utsträckning samma läromedel som i ungdomsskolan. Endast i ett begränsat antal ämnen finns särskilda läromedel producerade för vuxenutbildningen. 1 vissa ämnen, särskilt inom den yrkesinriktade utbildningen, saknas i stor utsträckning läromedel. I sådana fall kan annat material, t.ex. informationsmaterial, bruksanvisningar eller lokalt producerat material, användas.

Del finns en risk all läromedel styr innehåll och uppläggning i undervisningen. En strävan i komvux bör därtör vara alt frigöra sig från läromedlets dominerande inflytande på undervisningen. Man bör arbeta med ett vidgat läromedelsbegrepp, vilket innebär att allt material som kan användas för all uppfylla någol eller några av läroplanens mäl och huvudmoment betraktas som låromedel. Utnyttjande av bibliotek, uppslagsverk, tidskrifter, material producerat för andra ändamål än undervisning och studiebesök bör vara nalurliga inslag i studierna.

Beslul om läromedel fallas i regel en termin eller ett läsår i förväg. Deltagarna har därför knappast några möjligheler att påverka valet av läromedel i den kurs de deltar i. Deras erfarenheter och synpunkler bör emellertid beaktas vid beslul om läromedel i kommande kurser. Dellagarna bör också få möjlighel all påverka valel av kompletterande malerial i kursen. Läroboken bör kunna användas som referensbok eller läsas i valda delar, där deltagarna kan vara med och göra urvalet.

Det bör vara lärarens uppgift all presentera olika allernaliva läromedel som kan användas för alt man skall uppnå målen i läroplanen eller i de lokala arbetsplanerna. Deltagarna bör sedan vara med och besluta om vilka läromedel man skall använda med hänsyn till dellagarnas förutsättningar, intressen och behov.

4.7 Redovisningsformer och utvärdering

I läroplanen eller i SÖ:s föreskrifter om betygsällning anges om belyg skall sättas eller om "Deltagit" skall anges.

Läraren bör för deltagarna redovisa och med dem diskulera på vilka grunder belygsättningen sker. Utgångspunkten för denna diskussion bör vara kursplanens mål och huvudmoment och den planering som lärare och dellagare gjort tillsammans.

För atl läraren skall kunna sätta betyg mäste han få reda på vilka kunskaper och färdigheler de olika deltagarna har i ämnel. Han behöver därför utnyttja olika redovisningsformer såsom redovisning av grupparbeten, projekl och individuella uppgifter, diskussioner, praktiska arbetsinsatser, muntliga och skriftliga prov m. m. Eftersom proven har en benägenhet all styra undervisningen, bör redovisningsformerna varieras. Skriftliga prov bör användas i begränsad omfallning.

Prop. 1980/81:203                                                                 43

Eftersom kursdeltagarna successivt får ta över mer och mer av ansvaret för sUidierna och inlärningen i komvux, bör de också mer och mer få la över ansvaret för ulvärderingen. De bör få Iråna sig i atl bedöma sina kunskaper och färdigheler i förhällande lill de mäl som gäller för verksamheten. Läraren bör tillhandahälla hjälpmedel för en sådan bedömning av de egna studieresultaten. Del kan vara lämpligt atl läraren lar upp en diskussion om dessa frågor med den enskilde kursdeltagaren och försöker förklara orsaken till evenluella skillnader mellan lärarens och dellagarens egen bedömning.

5    GRUNDSKOLKURSER INOM KOMVUX

5.1      Ämnen

Komvux har ett ämneskurssystem pä grundskolnivå, dvs. varje ämne utgör en separat kurs. Vuxna kan alliså välja vilkel eller vilka ämnen de vill studera i komvux. Kurserna kan också kombineras så alt de ger en fullständig gmndskolkompetens. En vuxenstuderande i komvux kan också kombinera en eller flera grundskolkurser med gymnasieskolkurser eller särskilda yrkesinriktade kurser. Grundskolkurser kan anordnas i följande ämnen inom komvux:

Svenska. Svenska som främmande språk. Engelska, Matematik, Samhällskunskap, Geografi, Historia, Religionskunskap, Fysik, Kemi, Biologi, Teknik. Tyska, Franska och Hemspråk.

I ämnena Engelska, Matematik, Tyska och Franska förekommer endasi en kurs i komvux. Den molsvarar både allmän kurs och särskild kurs. Variationen mellan allmän och särskild kurs tillgodoses inom ramen för fördjupningsdelen i resp. ämne.

För varje ämne fastställer SÖ kursplan bestående av mäl och huvudmoment. Till kursplanerna utarbetar SÖ kommentarmaterial som ylleriigare belyser undervisningens innehåll och uppläggning. Mål och riktlinjer, kursplanerna och de lokala arbetsplanerna som skall finnas vid varje skolenhet utgör underlag för studieplaneringen i varje kurs.

Undervisningen i grundskolkurser bör organiseras så all samverkan med molsvarande ulbildning inom arbetsmarknadsutbildningen år möjligt, om behov av samverkan föreligger.

5.2      Grundskolkompetens

I förordningen om kommunal och statlig vuxenutbildning anges i vilka ämnen det krävs belyg för alt slutbetyg från komvux motsvarande fullständig grundskolkompetens skall kunna utfärdas. Där anges också i vilka övriga ämnen betyg kan ingå i slutbetyget.

Prop. 1980/81:203                                                                 44

Ämnet Svenska kan för invandrare med annat modersmål ån svenska bytas ut mot Svenska som främmande språk. Belyg i Svenska som främmande språk är likvärdigt med betyg i Svenska. Invandrare som har betyg i Svenska som främmande språk men inte har tillräckliga kunskaper i svenska för fortsatta sludier kan las in i grundskolkurs i svenska och få nytt betyg i Svenska.

5.3 Timplaner

Enligl 16 § förordningen om kommunal och statlig vuxenulbildning bestäms antalet lektioner, tid för prov inräknad, som kurs högsl får omfalta av SÖ enligt rikllinjer som regeringen meddelar. Del högsla anlalel undervisningslimmar som SÖ faslällt för resp. ämne meddelas i SÖ:s förteckning över läroplaner inom komvux.

5.4       Delning av kurs i undervisningsgrupper

Gmndskolkurs får delas i två undervisningsgmpper

—i Svenska, Svenska som främmande språk. Engelska, Matematik, Tyska och Franska under högsl 20 undervisningstimmar i vartdera ämnet, om antalet kursdeltagare i resp. kurs är lägst 21,

—vid laborationer i Fysik, Kemi, Biologi under högst 30 undervisningstimmar i vartdera ämnet och i Teknik under högst 20 undervisningstimmar om antalet kursdeltagare i resp. kurs är lägst 17.

5.5       Betygsättning i grundskolkurser

Betygsällning i komvux grundskolkurser följer i princip samma bestämmelser som betygsättningen i grundskolan. Belyg skall sältas vid slutet av varje grundskolkurs och avse hela kursen. Betygen skall ges i en femgradig skala, där medelbetyget är tre. Någon given procentsats för de olika betygsgraderna skall inte finnas. Normall skall dock antalet fyror och tvåor i en kurs vara fler än antalet femmor resp. ettor.

Betyget utgör en bedömning av vad kursdeltagaren vid betygsättnings-tillfället presterat. Vid betygsättningen skall läraren utnyttja all tillgänglig information om kursdeltagarens studieresultat. 1 betyget vägs samman prestationerna i olika delar av ett ämne, bäde grunddel och fördjupningsdel. Därvid bör kursplanens betoning av de olika momenten och deras omfattning vara vägledande. Brister på elt mindre väsentligl omräde bör inte få sänka betyget i samma ulslräckning, som om del gällt etl mera väsenlligt. Även kunskaper och färdigheter i ämnel som kursdeltagarna tillägnat sig vid tidigare sludier eller pä annal säll skall beaklas. Belyg i vissa ämnen, där skriftliga prov ges, får inte göras beroende enbarl av dessa prov. Samtliga prestationer skall inräknas, och läraren måsle undvika alt övervärdera sädana resultat som lättare än andra låter sig bedömas.

Prop. 1980/81:203                                                                 45

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttranden över förslag tijl läroplan för komvux

Allmänt

Ingen iveksamhel har uttalats inför en särskild läroplan för komvux. Tvärtom är bl.a. SFI-kommittén, TCO, SACO/SR, SAF och SOSVUX positiva till delta. TCO noterar med tillfredsställelse all nu för första gången utarbetats ell förslag lill Mäl och rikllinjer som avser all ulbildning inom komvux och som i huvudsak ulgår från de vuxnas behov.

SÖ anför all förslagel till läroplan visar på de målkonflikler som finns inom vuxenutbildningen. Den skall i första hand anpassas till korttidsutbildade, resurssvaga och socialt utsatta personer. Samtidigt skall den erbjuda alla som behöver skaffa sig viss behörighet möjlighet härtill. Kopplingen mellan utbildningsinnehåll och målgrupp hade därför, enligl SÖ, kunnal göras något klarare t.ex. genom följande formulering "yrkesutbildningen skall i första hand vånda sig lill personer som är resurssvaga och socialt utsatta".

SACO/SR anmärker att de höga ambitionerna i Mäl och rikllinjer inte motsvaras av förbättrade möjligheter alt genomföra undervisningen. Även SAF finner ambitionsnivån hög. Många lärare specielll i kurser med begränsad omfattning kan uppleva den som orealistisk. Deltagarna i komvux, specielll i enstaka ämnen, kan uppfatta en breddning av undervisningen mol de övergripande målen som någol ovidkommande.

SFI-kommittén menar all en lydligare frigörelse från grundskolans läroplan hade känts mera riktig. Vidare säger SFI-kommittén alt invandrarnas silualion i komvux bör belysas klarare och borde ha resulierat i en större anpassning av läroplanen lill den relativt slora målgruppen invandrare.

Komvux-utredningen föreslår alt förslagen skall genomföras fr.om. läsåret 1982/83. SÖ ansluler sig till uppfallningen, all de vuxna inle bör undervisas efler en äldre ungdomsskolläroplan (Lgr 69) än vad som kommer all ske i grundskolan och tillstyrker lidpunkten för genomförandel.

Enligt förslagel skall lokala arbelsplaner ularbelas för varje skolenhet. SACO/SR anser all vad som står i förslaget om lokala arbelsplaner bör lönas ned i den kommande läroplanen.

SOSVUX hoppas alt man snabbi skall finna formema för de lokala arbetsplanerna. Det är viktigt alt kursdeltagarna är representerade.

Landsting.sförbundet framhåller vikten av samordning vid planering av den totala utbildningsverksamheten. Vid en sådan planering bör man inte bara se på lillgången lill de utbildningsresurser och ekonomiska resurser som finns för alt kunna genomföra vissa kurser ulan också på vilka möjligheler lill arbele framöver som de olika utbildningarna kan ge.

Prop. 1980/81:203 46

Grunddel och fördjupningsdel. Etappsystem

Kommittén föreslår atl grundskolkurserna delas i en grunddel och en fördjupningsdel i likhet med vad som skett inom försöksverksamheten med etappindelade kurser. Förslagel innebär vidare att grundskolkurserna betraktas som en första etapp i en sammanhängande sludiegång med möjlighel all avsluta studierna efler denna elapp.

TCO har liksom kommittén funnil atl en anpassning till de vuxnas studiebehov kräver ett sådanl syslem. SAF. SFI-kommittén och SOSVUX anser att uppdelningen av varje kurs i grunddel och fördjupningsdel ger slora möjligheler för komvux alt tillfredsställa de vuxenstuderandes individuella behov, intressen och mål med ulbildningen.

SOSVUX ser posilivt pä en elappindelning därför atl vuxna ofla har mycket skiftande bakgrund och kunskaper. En elappindelning underiättar inplacerandet pä räll nivå och gör det också lättare atl återuppta studierna efter evenluella avbrott. Den största fördelen med en etappindelad komvux är dock alt det skulle underlätta rekryteringen bland de prioriterade målgrupperna som av olika anledningar är dåligt motiverade för studier och långa krävande utbildningar.

Enligt SACOISR bör utvärderingen av försöksverksamheten med etappindelning avvaktas innan man tar ställning lill om elappkurssyslemet är etl bra arrangemang för den kommunala vuxenutbildningen.

Samverkan mellan komvux och AMU på grundskolnivå

Kommitténs förslag till Mål och riktlinjer och kursplaner har utarbetats sä at* en samverkan mellan AMU och komvux skall vara möjlig belräffande ulbildning i allmänna ämnen resp. grundskolkurser.

SÖ finner alt delta bör vara möjligt efter begränsade justeringar av kurserna. Däremol är del inle lika självklarl all preparandkurserna inom AMU kan anordnas separal frän den efterföljande yrkesutbildningen. Hil-hörande frägor bör enligt SÖ:s uppfattning beaktas i kommenlarmaterialel lill läroplanen.

SAF framhåller atl möjlighelerna lill samverkan mellan komvux och AMU i alla sammanhang bör utnyttjas och understryker nödvändighelen av smidiga samarbetsformer saml anpassning av ulbildningen till de krav som AMU ställer.

KAFU meddelar alt kommittén ännu ej i delalj har övervägt konsekvensen av en evenluell samverkan mellan komvux och AMU.

Prop. 1980/81:203 47

Ämnen

Teckning, bUd och svenska

Komvux-utredningen föreslär alt teckning skall utgå ur utbildningsprogrammet i komvux och all inte heller ämnel bild skall förekomma som särskill ämne inom komvux. Kommittén föreslår också all momenl i ämnel bild som handlar om bilden som kommunikalionsmedel förs lill ämnel svenska, varvid antalet undervisningstimmar i svenska bör utökas med 25.

SOSVUX menar att ämnel bild myckel väl kan ingå i svenska.

SÖ är inte berett alt acceptera den föreslagna utökningen på grund av koslnadskonsekvenser. Enligt SÖ:s uppfattning bör nämnda momenl ur grundskolans ämne bild kunna erbjudas inom fördjupningsdelen i ämnet svenska ulan alt timtalet ökas.

SACO/SR anser all kursen i svenska redan är mycket omfattande och timförslärkningen inle svarar mol det utvidgade ämnesinnehållet. Svensklärarna har dessulom ingen ulbildning för atl undervisa i bildämnet. Ämnel svenska måste få slörre limförslärkning än komvux-utredningen tänkt sig, om moment från bildämnet skall föras dil. Vidare krävs enligt SACO/SR utbildningskomplettering för de lärare som skall undervisa inom komvux.

Samhälls- och naturorienterunde ämnen

Komvux-utredningen föreslår all de olika samhälls- och naturorienterande ämnena 1. v. skall studeras som enstaka ämnen, trols att de i Lgr 80 förs samman i två block. Kommittén föreslår också atl ämnet leknik införs som etl separat ämne i komvux.

SÖ framhåller atl bl. a. med hänsyn lill önskvärdheten av ökad samverkan mellan AMU och komvux skulle anordnandet av samhällsorienterande och naturorienterande kurser som "blockkurser" vara att föredra. En sådan samlad uppbyggnad av orienteringsämnena kan enligl SÖ ocksä få belydelse för hur mänga och vilka ämnen som bör ingå i olika kompetenser, som sluderas inom komvux.

SAF anser alt del t. v. är nödvändigt alt de samhälls- och naturorienterande ämnen får utgöra separata kurser med tanke pä elevernas möjligheler alt välja inriktning och anpassning på sina studier.

TCO har observerat all kommittén övervägt alt föreslå all religionskunskap inte skall förekomma som separal ämne på grundskolnivä inom komvux. TCO anser all kommittén bör överväga atl föreslå en sådan lösning i slutbetänkandet. Härigenom skulle ökat utrymme skapas för andra ämnen.

SOSVUX finner diskussionen om religionskunskap på grundskolnivå intressant och menar, alt man redan nu kan skära ned religionskunskapen ytteriigare till förmän för historia.

Föreningen Lärure i Religionskunskap finner del anmärkningsvärt att en minskning av lektionsantalet föresläs för religionskunskap samtidigt som

Prop. 1980/81:203                                                                 48

viktiga livsåskådningsmässiga mål anges i Mål och rikllinjer. De vuxnas erfarenheler och uppfattningar inom livsäskädningsområdel är myckel olika. Följaktligen blir det kanske viktigaste målel för religionsundervisningen att skapa förståelse mellan olika grupper. Invandrarnas religiösa bakgrund bör också behandlas. För all kunna bidra till all motverka spänningar i samhållet krävs, enligt Föreningen Lärare i Religionskunskap, snarare en ökning än en minskning av religionskunskapens timtal och en annan syn på ämnets betydelse än den som kommer till uttryck i komvux-utredningens förslag.

Landstingsförbundet anser det konsekvent att ämnet teknik införs som ett separat ämne i komvux därför att ämnet införs som etl obligatoriskt moment i grundskolans naturorienterande ämnen.

SOSVUX framhåller all dagens samhälle ställer allt slörre krav på en teknisk allmänbildning. Frågeställningar som tidigare var uppdelade på de olika naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena kan i ämnel teknik diskuteras som en helhet.

Enligt SACOISR:s mening får studiet av leknik inle gå ul över andra orienteringsämnen.

Svensku somfrämmunde språk och hemspråk

Kommittén föreslär alt del skall vara möjligt för invandrare alt sludera svenska som främmande språk i komvux som ell alternativ lill ämnet svenska. Vidare föresläs att kurs i hemspråk skall kunna anordnas.

Förslaget tillstyrks av SÖ, AMS. SFI-kommittén, TCO, SACO/SR, SAF och SOSVUX. Inom komvux ulgör enligl SÖ vuxna med annat hemspråk än svenska en betydande del av dellagarna i grundskolkurser, sannolikt minst 15%. Dessa kursdeltagare har slora svårigheier all följa undervisningen.

SFI-kommittén bedömer all den grundskolkurs i ämnel svenska som främmande språk som komvux-ulredningen föreslår mycket väl kan anpassas som en påbyggnad lill den grundläggande ulbildningen som SFI-kommittén kommer att föreslå.

Allmän och särskild kurs

Kommittén föreslär att endast en kurs skall anordnas i engelska, matematik och B-språk molsvarande såväl allmän som särskild kurs.

SOSVUX inslämmer i kommilléns förslag, medan SACO/SR främsl av pedagogiska skäl anser alt allmän och särskild kurs i engelska och matematik bör bibehållas även i komvux.

AMS menar att kommittén borde ange hur elevernas sludier kommer alt "varudeklareras". Av läroplanen måste enligl AMS klarl framgå, om dessa kurser ger behörighet lill ulbildningar där särskild kurs krävs.

Prop. 1980/81:203 49

Tim- och kursplaner

SÖ föreslås fä i uppdrag all revidera timplaner och fastställa kursplaner samt att ularbela kommenlarmalerial till läroplan för komvux.

SÖ kan ansluta sig härtill men vill samtidigt påpeka att det innebär en väsentlig vidgning av arbetet med vuxenutbildningen inom SÖ jämfört med nuvarande förhållanden.

TCO tillstyrker kommitténs förslag till timplan.

SACO/SR anser att timtalet i B-språk (tyska/franska) reduceras mycket kraftigl i komvux-utredningens förslag, från 230 undervisningstimmar till 160. Della förslag lill nedskärning görs utan att några som helst moliv anges. SACO/SR avslyrker bestämt den föreslagna reduktionen och förutsäller atl denna fräga blir föremål för särskilda överiäggningar under den fortsatta handläggningen av kommitténs förslag.

SOSVUX framhåller atl timtalet i dag år mycket lågt. Det gör att studie-takten blir hög och att studierna ofta upplevs pressande. En del av studierna skall bedrivas på fritid. Del år enligl SOSVUX svårt att hitta tider för grupparbete härvid. SOSVUX föreslår därför att komvux-utredningen tar upp frägan om vad schemalagda icke lärarledda timmar ulöver det föreslagna anlalel lärarledda limmar skulle innebära för studietakt och arbetsformer.

En elevgrupp i Nacku Vuxengymnusium protesterar mol nedskärning av timtalet i leoreliska ämnen. Utökat timtal i fysik och kemi behövs.

Betygs- och kompetensfrågor

Komvux-utredningen har diskuterat de graderade betygens roll och övervägt att föreslå alt den femgradiga belygsskalan ersätts med bedömningen Godkänd - Icke godkänd i grundskolkurser inom komvux. Kommittén avstår dock frän all föreslå förändringar i fråga om betygssystemet.

TCO anser att graderade betyg allvarligt kan ifrågasättas inom vuxenutbildningen och ser fram mol atl kommittén lämnar förslag lill förändringar i nuvarande betygssystem.

SOSVUX anser all grundskolan inom komvux skall vara betygsfri och att gymnasiedelen skall ha ett system med Godkänt/Deltagit där ullu ges reella möjligheter alt uppnå godkänt.

SÖ pekar på nägra problem som är förknippade med betygsättningen i komvux. Dellagare i komvux skall jämföras med molsvarande grupper i grundskolan. Kurserna i komvux behöver emellertid inte vara identiska med ungdomsskolans. Riksdagen har under 1970-talet i olika sammanhang påtalat att ulbildningen skall vuxenanpassas. Anknytningen till ungdomsskolan när del gäller grunderna för betygsällning leder lill likhel med ungdomsskolan även vad gäller undervisningens utformning. Försöksverk-

Prop. 1980/81:203                                                   50

samheten med etappindelade kurser har också visal sig innehålla problem i samband med betygsättningen. SÖ finner det angeläget atl komvux-utredningen i sitt avslutande betänkande närmare belyser hithörande frågor.

AMS menar att nägra förtydliganden måste göras i fråga om vilket betyg som skall meritvärderas för de elever som först läst svenska som främmande spräk och därefter kompletterar sina studier med grundskolkursen i svenska. Det förra betyget kan vara högre än det senare. AMS föreslär att del högre betyget fär räknas, eftersom det annars finns risk alt invandrarelever undviker nödvändig komplettering för att inte få ell lägre belygsmedelvärde. AMS anser också alt avsnitten om ämnenas grunddel och fördjupningsdel måste förtydligas. Frågan hänger enligt AMS samman med vilken kurs som ger behörighet.

Studie- och yrkesorientering

AMS framhåller atl samarbetet mellan komvux-syo och arbetsförmedlingen är av stor betydelse.

TCO anser atl studie- och yrkesorienteringen måste ske i andra kanaler och organiseras på annal sätt än den yrkesorientering som ges för ungdomar.

SACOISR underslryker betydelsen av alt komvux-utredningen i sill slutbetänkande särskiljer å ena sidan syo för studerande inom komvux. å andra sidan det allmänna informationsbehov som finns hos allmänheten. Enligl SACO/SR:s åsikt finns ett storl behov av insatser på båda dessa områden. Också frågan om ett nytt statsbidragssystem för syo inom komvux bör aktualiseras enligt SACO/SR.

SAF menar, i anslutning lill ett resonemang kring kursdeltagare med särskilda behov, alt syo-funktionen i delta sammanhang har en betydelsefull uppgift att fylla. Genom en realistisk information om utvecklingsmöjligheter och ulbildningskrav kan deltagare få hjälp alt ställa upp mäl som är möjliga att nå. Upplevelsen av all ha nått ett mål år sannolikt en av de starkaste drivkrafterna för atl fortsätla en studiegång.

Kostnadskonsekvenser

Kommunförbundet har noterat, att komvux-utredningen haft som ulgångspunkt att förslagen inte skall medföra några koslnadsökningar. I det fortsatta arbetet med låroplanen för komvux mäste självfallel denna ulgångspunkt bibehållas.

Enligt Lundstingsförbundet finns det i dag ingen möjlighet att till alla delar överblicka, vilka eventuella ekonomiska konsekvenser som kan följa om komvux-utredningens hittills framlagda förslag skulle genomföras.

Prop. 1980/81:203                                                   51

Landstingsförbundet vill därför invänta slutbelänkandel för en total bedömning av den kommunala vuxenutbildningen. Denna måste enligt landstingsförbundet dessutom ha ett starkt samband med bedömningen av gymnasieulredningens arbete. Vidare säger landslingsförbundel alt behovel av fler undervisningstimmar i vissa ämnen inte behöver höja de lolala kostnaderna. Om hårda prioriteringar görs kan kostnaderna t. o. m. bli lägre än nu.

Genomföranderesurs

Komvux-utredningen föreslår en särskild genomföranderesurs för information, planering och införandet av läroplanen av samma karaktär som anvisats för införandel av Lgr 80.

SÖ finner del nödvändigt att så sker, inte minst mot bakgrund av att någon tidigare läroplan inte införts speciellt för komvux. Kommunförbundet framhåller också atl särskilda medel måste ställas lill förfogande för information, planering och genomförande som komvux-utredningen förordat.

ICO anser att särskilda resurser bör avsättas för information om den nya läroplanen för komvux till lärare, studieorganisatörer och personalutbildare. Härutöver krävs särskilda utbildningsinsatser för komvux-lårarna.

Kommentarer till komvux-utredningens förslag till text i Mål och riktlinjer

Utöver vissa förslag till omformuleringar har remissinslanserna framfört bl.a. följande synpunkter.

Prioritering uv utbildningur inom komvux

SACO/SR framhåller, att åven den som saknar utbildning motsvarande gymnasieskolan inom en nära framtid kommer att anses som korttidsutbildad. Det kan därför inte vara rimligt att prioritera överbryggande utbildning motsvarande gymnasieskolan så lågt som i komvux-utredningens förslag.

Kunskup — inlärrung

SFI-kommittén säger att invandrarnas annorlunda och skiftande bakgrund och förutsättningar bör beskrivas i detta avsnitt.

SOSVUX vill att det klarare skall framgå att arbetet skall nå fram till att deltagarna själva tar ansvaret för sin utbildning, inlärning, planering och utvärdering. Det bör ocksä tilläggas att kunskapssynen skall tas upp till diskussion under hela utbildningen. Man får då möjligheter att omvärdera

Prop. 1980/81:203                                                                 52

sin kunskapssyn utifrån de erfarenheter man gjort av studier och kunskaper.

Attityder, normer och värderingur

SOSVUX anför att det enligl läroplansförslaget är läraren som skall tolka begrepp som bl.a. "värt samhälles grundläggande värderingar" och se till att kursdeltagarna häller sig inom ramarna. En alltför snäv lolkning kan dock läll leda till en alllför samhällsbevarande och passiv inställning. Stycket bör därför omformuleras, menar SOSVUX.

Personlighetsutveckling och övergripunde mål i etl ämneskurssystem

SÖ framhåller att många dellagare studerar endast etl eller etl par ämnen. Del är iveksaml om del då finns reella möjligheler atl till fullo uppnå vad som sägs om personlighelsutveckling och om alt "åstadkomma samverkan mellan ämnena". SÖ föreslär en nedtoning. Även SACO/SR föreslår detla.

Godo urbets- och sludievunor

SÖ menar att erfarenheter från monotona och tempobetonade arbetssituationer inte alltid pekar på det inlärningssätt som läroplansförslaget betonar.

SOSVUX föreslår atl skolledningen åläggs alt informera de studerande och deras organisationer om ekonomiska och organisatoriska förutsätlningar, innehåll i läroplaner och kursplaner, skolstyrelsebeslul m. m. Denna information fungerar enligt SOSVUX myckel dåligt i dag.

Kursdeltugure med särskildu behov

SACO/SR anser att de åtgärder som komvux-utredningen föreslår för elever med problem år otillräckliga och menar att kommittén borde ägnal betydligt större utrymme för atl analysera behovet av studiesociala insalser för denna grupp. Vidare anser SACO/SR del vara en brisl att komvuxutredningen inte här behandlat skolkuratorns funktion.

SAF menar atl för kursdeltagare.med särskilda behov mäste betydelsen av anknytning till den personliga erfarenheten och kunskapen vara av stor betydelse. Deltagarnas yrkes- och arbetslivserfarenheter bör alltså tas fill vara som en ingångsväg till studier och som stöd och sUmulans i undervisningen.

SOSVUX menar att det är synneriigen viktigt att så klart sågs atl undervisningen skall anpassas till de utbildningsmässigt svagaste.

Schablonlilläggets användning

SÖ påpekar att användningsområdet för schablontillägget vidgas i förslagel lill atl omfatta även studiehandledning för elever som är inskrivna vid statens skolor för vuxna (SSV). Enligt SÖ:s uppfattning bör kostnaderna

Prop. 1980/81:203                                                                 53

för den handledning av SSV-elever som kan ske på hemorten bestridas ur de resurser som tilldelats SSV.

Deltagarmedverkan och ansvarsfördelning

SÖ understryker vikten av att deltagarna lär sig planera sitt arbele och framhåller atl deltagarmedverkan i planering och utvärdering måste ges tillräckligt stort utrymme.

Inskolning

SÖ framhåller viklen av inskolningsperiod och all elt omsorgsfullt förberedelsearbete i samband därmed frän kursledning och lärares sida görs inför kursstarten.

SOSVUX menar att en inskolningsperiod vore mycket värdefullt för kontakten mellan kursdeltagarna och för att få nya kursdeltagare alt känna sig säkrare. Del skulle ge färre avbrott i början av terminen.

Hemarbete

Enligt SÖ fär det som sägs om hemarbete inle las till intäkt för all kursinnehållets omfattning inte sätts i relation till tillgängligt timtal och andra resurser. Del är således vikligl atl urvalel av stoff planeras noga och ges en rimlig omfallning.

Läromedel SÖ föreslår att avsnittet om låromedel omformuleras enligl följande:

"Läromedel är sådant som lärare och kursdeltagare kommer överens om att använda för att nå uppställda mål.

Närsamhället bör utnyttjas för iakttagelser och undersökningar. I samhällel finns också ett rikligt informationsutbud genom etermedia, facklit leralur, tidskrifter, broschyrer och tidningar. De studerande måsle övas alt kritiskt granska och bearbeta sådan information och lära sig all utnyttja biblioteken. De vuxenstuderandes egna erfarenheter av samhälls- och arbetsliv år en viktig resurs, som bör utnyttjas i skolarbetet saml vid studiebesök och exkursioner.

Trycki malerial som läcker väsentliga delar av ämne, ämnesgrupp eller kursmoment kan spela en viklig roll för alt ge fasthet och sammanhang i studierna. Specielll för vuxenundervisningen producerade läromedel finns emellertid inte alltid atl tillgå. Ungdomsskolans läromedel kan ofla användas, men man måste särskilt uppmärksamma alt de inle alltför myckel påverkar valel av innehåll och uppläggning.

Skolstyrelsen antar läromedel som skall användas för all ge överblick och sammanhang för kursmoment, ämnen eller ämnesgrupper. Rektor skall lämna förslag i ärendet efter samräd med berörda lärare och företrädare för berörda elever. Om övriga läromedel beslutar rektor efler liknande samråd. Han kan emellertid fördela uppgiften på lärare och elever. Låromedelsvalet bör vara en del av skolans arbelsplanering.

Endasi genom etl lokall val av läromedel knutet till lärares och elevers planering av arbetet kan läromedel bli de flexibla redskap som behövs för atl nä de uppslällda målen."

Prop. 1980/81:203                                                   54

Enligt SOSVUX framhävs i förslaget ett vidgat läromedelsbegrepp men fortfarande framstår läroboken som självklar. Det måste klarare framgå alt fördjupningsdelen i möjligaste män bör klaras utan lärobok, dä denna annars kan styra både valel av och arbelel med fördjupningsdelen.

AMS anser att man bör peka pä vikten av alt läromedel avpassade för vuxenstuderande framställs, vilket är särskill betydelsefullt om man vill nå de utbildningsmässigt eftersatta grupperna.

SACOISR framhåller att traditionella läromedel inle förslär för atl etl undersökande arbetssätt skall kunna uppnås. Della förutsätter också tillgång till elt välutrustat bibliotek.

Redovisningsformer och utvärdering

SOSVUX anser att kursdeltagarna själva, med hjälp av varandra och låraren, skall utvärdera sina sludier. Skrivningar och andra redovisningar skall ha till uppgift alt visa om gruppen som helhet inhämtat det som satts upp som mål. Det måste tydligare framgå att skrivningar och övriga redovisningsformer inte får styra undervisningen.

Prop. 1980/81:203 55
INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Propositionen  ....................................................     1

Propositionens huvudsakliga innehåll   .....................      I

1      Inledning ....................................................... .... 3

2      Föredragandens överväganden  .........................     4

2.1       Bakgrund  ................................................ .... 4

2.2       Läroplanens utformning   ............................. .... 5

2.3       Samverkan mellan komvux och AMU pä grundskolnivå   ... 6

2.4       Grunddel och fördjupningsdel. Etappsystem   ..      7

2.5       Utbildningsprogram i komvux  .......................      7

2.6       Tim- och kursplaner. Kommentarmaterial   ......     II

2.7       Betygs- och kompetensfrågor   .................... .. 12

2.8       Studie- och yrkesorientering   ...................... .. 14

2.9       Kostnadskonsekvenser ................................    14

2.10    Genomförande   .........................................    15

3      Hemställan   ................................................... .. 16

4      Beslut   .........................................................    16

BUagor

Bilaga 1 Sammanfattning av komvux-uiredningens skrivelse om läroplan

för komvux Bilaga 2 Komvux-utredningens förslag lill läroplan för komvux Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över förslag till läroplan för

komvux

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981