om lån till Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB, m.m.
Proposition 1979/80:115
Prop. 1979/80:115
Regeringens proposition
1979/80:115
om lån till Saab-Scania AB och "Volvo Flygmotor AB, m. m.
beslutad den 28 februari 1980.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
NILS G. ÅSLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag till ett stödprogram som syftar till att göra det möjligt för den svenska flygindustrin att delvis ställa om sin tillverkning från militära till civila flygprodukter. Riksdagen föreslås anvisa 350 milj. kr. som lån till Saab-Scania AB för att ge företaget möjlighet att deltaga i ett civilt flygprojekt i samarbete med det amerikanska företaget Fairchild Industries Inc. Riksdagen föreslås vidare anvisa 160 milj. kr, som lån till Volvo Flygmotor AB för att i samarbete med det amerikanska företaget The Garrett Corporation deltaga i ett civilt flygmotorprojekt. Slutligen framläggs förslag att anvisa 10 milj, kr. till Saab-Scania AB för studier av lätta, obeväpnade skolflygplan.
1 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 115
Prop. 1979/80:115
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-02-28
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri
Föredragande: statsrådet Åsling
Proposition om lån till Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB, m.m.
1 Inledning
Den svenska flygindustrin tillkom under åren före andra världskriget för att inom landet säkerställa försvarels behov av stridsflygplan. Sålunda har tillverkning av flygplan i Linköping och flygmotorer i Trollhättan pågått sedan år 1930. Tillsammans med sina föregångare har flygdivisionen vid Saab-Scania AB (SAAB) sedan år 1937 tillverkat 4000 flygplan, varav 2 000 jetplan. Volvo Flygmotor AB (VFA) och dess föregångare har sedan starten tillverkat ett femtontal typer av flygmotorer, sedan slutet av 1940-talet uteslutande jetmotorer. Båda företagens verksamhet har helt dominerats av leveranser till försvaret och de har genom sin verksamhet utvecklat en för landet unik kompetens inom en mångfald områden av avancerad teknik. SAAB gjorde en inbrytning på den civila marknaden omedelbart efter kriget med det civila passagerarflygplanet Scandia. Detta plan fick emellertid överföras till Fokker i Holland för att ge plats åt produktion för det svenska försvaret.
Under 1970-talet har det allt klarare framgått att sysselsättningen för militära ändamål vid företagen på längre sikt skulle nedgå. Båda företagen har därför sedan en längre tid med sitt tekniska kunnande som bas sökt bredda sin verksamhet till den civila marknaden. Detta har också skett inom ett antal smärre produktområden, men den militära sidan är fortfarande den helt dominerande. För SAAB:s flygdivision svarar den för drygt 80 % och för VFA är den ca 70 % av omsättningen.
Under 1970-talets senare hälft har ett flertal utredningar arbetat med frågan om det militära flygets framtida utformning. I november 1978 presen-
Prop. 1979/80:115 3
terade flygindustrikommittén (Fö 1978: 01) del 1 av sitt betänkande (Ds Fö 1978: 8). Kommittén anförde bl.a. att oavsett vilket beslut om flygplansupphandling som regeringen skulle komma att fatta, kommer ett minskat persunalbehuv främst på utvecklingssidan att uppstå vid flygindustrin. Enligt kommittén borde regeringen därför omedelbart ta initiativ till överiäggningar med berörda företag och fackliga organisationer i syfte att snarast finna nya arbetsuppgifter som kunde ge alternativ sysselsättning.
Med stöd av regeringens bemyndigande den 21 december 1978 tillkallade dåvarande chefen för industridepartementet en delegation' (I 1978:09) för att bereda frågor om civilt utnyttjande av flygindustriella resurser m. m. I delegationens direktiv framhölls att anskafl°ningen av nästa generation militära stridsflygplan kommer att medföra minskade insatser av främst utvecklingspersonal i flygindustrin.
Under våren 1979 föreslog regeringen i prop. 1978/79:138 att utvecklingsarbetet på flygplansprojekten B3LA/SK38/A38 skulle läggas ned och att överbefälhavaren skulle ges i uppdrag att utreda andra altemativ. Dessa förslag godkändes av riksdagen (FöU 1978/79:23, rskr 1978/79:237). Överbefälhavarens förslag har framlagts i februari 1980. I förslaget förordas studier och inledande utveckling av ett stridsflygplan av enhetstyp för 90-talet kallat JAS 90.
Delegationen har den 6 september 1979 fått regeringens uppdrag att undersöka förutsättningarna för bl. a, finansiering av arbeten avseende visst vindkraftaggregat. Delegationen har i skrivelse den 7 januari 1980 redovisat sina synpunkter på projektet.
Beträffande undervattensteknik har SAAB för delegationen presenterat flera konkreta förslag till projekt. Flygindustridelegationen tillstyrker ett visst statligt stöd för ett av dessa projekt.
Flygindustridelegationen har under sitt utredningsarbete inkommit med två skrivelser med förslag till stödåtgärder för flygindustrin. Delegationen avlämnade i Januari 1980 sitt betänkande (Ds I 1980: 2) med förslag till ett stödprogram för att ge flygindustrin möjlighet att utvecklas i civil riktning. Riksdagen har tidigare beslutat att bevilja ett lån om 138 milj. kr. till VFA för att finansiera VFA:s andel i ett civilt flygmotorprojekt som drivs av det amerikanska företaget General Electric Company (prop. 1979/80:13, NU 1979/80:6, rskr 1979/80: 39).
SAAB har inkommit med en skrivelse med hemställan om anslag för civil produktutveckling. SAAB har vidare den 25 januari 1980 träffat ett samarbetsavtal med det amerikanska företaget Fairchild Industries Inc. (Fairchild). Enligt avtalet skall SAAB svara för viss andel av utveckling, tillverkning och försäljning av ett nytt trafikflygplan, avsett för 30 passagerare.
' Generaldirektör Tony Hagström, ordförande, direktör Morgan Abrahamsson, ombudsman Ame Angelöf, verkställande direktör Gösta Bystedt, tekn. dr. Martin Fehrm, ingenjör Benn Ottosson och generaldirektör Sigvard Tomner.
Prop. 1979/80:115 4
Företrädare för staten och SAAB har därefter förhandlat om villkoren för statens medverkan till finansiering av SAAB:s deltagande i projektet. Enighet har uppnåtts om ett avtal, enligt vilket staten beviljar SAAB ett lån på 350 milj. kr. på i avtalet närmare angivna villkor. Enligt avtalet kommer regeringen, under förutsättning att riksdagen fattar de beslut som behövs härför, att slutligt godkänna detsamma. Avtalet, som undertecknades den 26 februari 1980, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
VFA har inkommit med skrivelser med begäran om anslag för samarbete med det amerikanska företaget The Garrett Corporation Inc. (Garrett). VFA har den 28 januari 1980 träffat ett samarbetsavtal med Garrett beträffande ett projekt för att utveckla och tillverka två nya civila flygplansmotorer, en mindre jetmotor och en turbopropmotor. Enligt avtalet skall VFA svara för viss motorutveckling samt tillverkning av vissa komponenter och reservdelar till dessa motorer.
En förutsättning för att avtalet mellan VFA och Garrett skall gälla är att avtal träffas om statlig medverkan i finansieringen av projektet. Företrädare för staten och VFA har förhandlat om villkoren för sådan statlig medverkan till finansieringen av VFA:s deltagande i projektet. Enighet har uppnåtts om ett avtal, enligt vilket staten beviljar VFA ett lån på 160 milj. kr. på i avtalet närmare angivna villkor. Enligt avtalet kommer regeringen, under förutsättning att riksdagen fattar de beslut som behövs härför, att slutligt godkänna detsamma. Avtalet, som undertecknades den 25 februari 1980, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
2 Den svenska flygindustrins situation m. m.
2.1 Verksamheten vid Saab-Scania AB, Flygdivisionen
SAAB:s flygdivision har sin verksamhet förlagd till Linköping, Stockholm, Göteborg och Malmö. Den största delen av divisionen återfinns i Linköping. Divisionen sysselsätter ca 5 800 personer, varav ca 3 300 tjänstemän. Flygplansverksamheten sysselsätter ca 4 500 personer. Omsättningen år 1979 var 932 milj. kr., varav drygt 80 % avsåg militära produkter.
Verksamheten vid SAAB:s flygdtvision är huvudsakligen baserad på beställningar från det svenska försvaret. Under år 1978 har en andra delserie av flygplanet Viggens jaktversion JA37 beställts. Tillsammans med den option på en tredje delserie som ingår i avtalet uppgår det totala antalet JA37 till 149. Detta program innebär en förhållandevis jämn beläggning i verkstäderna till slutet av 1980-talet.
Beställningarna av militära projekt minskar inom flygdivisionens utvecklingsavdelning och sysselsättningen inom divisionen är därför vikande.
Prop. 1979/80:115 5
För att motverka detta och för att i möjligaste mån behålla den höga tekniska kompetens som den militära flygplansutvecklingen har givit, eftersträvar SAAB att ställa om tillverkningen mot en ökad andel av civila produkter.
På uppdrag av McDonnell-Douglas Aircraft Company deltar SAAB i arbete på att framställa vingklaffama till flygplanet DC-9 Super 80. Vidare deltar SAAB som riskbärande partner i utvecklingen av passagerarplanet British Aerospace 146.
SAAB:s flygdivision har även en viss produktion utanför flygområdel för bl. a. leveranser till satellit- och raketprojekt.
1 samband med att flygindustridelegationen inledde sitt arbete, uttryckte den dåvarande regeringen ett önskemål om att erhålla ett beslutsunderlag beträffande möjligheterna att utveckla ett lätt, obeväpnat skolflygplan. För detta krävdes vissa fortsatta, grundläggande studier vid SAAB. Företaget har för delegationen skisserat två sådana flygplan och begärt medel för vidare studier av dessa projekt.
Delegationen föreslog i skrivelse den 28 maj 1979 att SAAB för budgetåret 1979/80 skulle erhålla ett statligt bidrag på 10 milj. kr. för fortsatta studier av skolflygplansprojekt. Reslutatet av dessa studier borde redovisas för regeringen under år 1980.
Som ett ytteriigare led i sin strävan mot civil tillverkning har SAAB haft kontakter med etl antal flygindustriföretag för att diskutera samarbete för civil flygplanstillverkning. Diskussionerna har bl. a. lett fram till att SAAB den 25 januari 1980, som nyss nämnts, har träffat ett avtal med det amerikanska förelaget Fairchild Industries Inc. (Fairchild) om samarbete vad avser utveckling, tillverkning och försäljning av ett civilt passagerarflyg-plan för 30 passagerare. Det skall börja levereras under år 1984. Slutmonteringen avses ske i Sverige. SAAB ansvarar för tre fjärdedelar av utvecklingsarbetet och hälften av produktionen. Marknadsföringen sker gemensamt. Arbetet med del nya flygplanet väntas sysselsätta ca 400 personer på SAAB:s ulvecklingsavdelningoch ca 500 personer vid SAAB:s verkstäder,
2.2 Avtalet mellan staten och Saab-Scania AB
Avtalet mellan staten uch SAAB syftar till att bevara ett högt tekniskt kunnande inom svensk flygindustri och till att främja sysselsättningen vid SAAB. Avtalet innebär i huvudsak följande.
Staten lämnar SAAB ett lån om 350 milj. kr. för att göra det möjligt för SAAB att fullfölja sitt åtagande att utveckla, konstruera, tillverka och montera delar, komponenter och system på säu som närmare anges i avtalet mellan SAAB och Fairchild. Lånet utbetalas i svenska kronor i fyra posler; 60 milj.kr. ijuli 1980, 100 milj.kr. ijuli 1981, 100 milj.kr, i mars 1982 och 90 milj.kr. i december 1982. Som villkor för utbetalningarna gäller att projektet fortskrider i huvudsak planenligl. It Riksdagen 1979180. I saml. Nr 115
Prop, 1979/80:115 6
Tillverkningen skall ske i Sverige antingen av SAAB självt eller undantagsvis genom underleverantör.
Återbetalning av lånet skall ske genom att SAAB till staten, i stället för amortering och ränta, betalar royaity i form av ett belopp i kronur för varje sålt flygplan med undantag för de 100 först sålda planen. Beloppens storlek och indexuppräkning framgår av avtalet. Avtalstiden är inte begränsad, vilket innebär att återbetalning skall ske så länge försäljning förekommer, även om summan av återbetalningarna på så sätt kan komma att överstiga lånebeloppet. Återbetalningarna kan emellertid helt utebli om försäljningen misslyckas. På så sätl delar staten och företaget de kommersiella riskerna och vinstmöjligheterna.
Om samarbetet mellan SAAB och Fairchild ändras, skall detta rapporteras till staten. SAAB skall även årligen rapportera hur Fairchild-projektet fortskrider i förhållande till uppgjorda tids- och kostnadsplaner.
Avtalet innehåller vidare bestämmelser om redovisning, revision, hävning, jämkning, skiljeförfarande vid tvist m. m.
2.3 Verksamheten vid Volvo Flygmotor AB
Som redovisades i prop. 1979/80:13 är VFA ett helägt dotterbolag till AB Vnlvn. Verksamheten vid VFA syssselsatte år 1979 ca 3.000 personer, av vilka ca 2.400 arbetar med flygmotorer. Av de senare är ca 500 sysselsatta med forskning och utveckling av jetmotorer. Omsättningen år 1979 var 661 milj.kr. Flygprodukter svarade för ca 70 % av omsättningen. Resten hänförde sig till civila produkter utandör flygområdet. Detta produklprogram omfattar områdena värmeteknik, hydraulik och energiteknik.
Vid VFA tillverkas i första hand militära flygmotorer, f. n. motorer till de olika versionerna av flygvapnet Viggen. För att tillverka jetmotorer krävs det, förutom en mycket avancerad material- och produktionsteknik, omfattande utvecklings- och konstruktionsresurser. Dessa resurser utnyttjar VFA även för översyn av civila flygmotorer. Vidare har VFA en viss legotillverkning av komponenter till europeisk rymd- och flygindustri. VFA har till exempel framställt brännkammare till bärraketen Ariane, ett projekt inom det europeiska rymdorganet ESA.
Liksom för SAAB:s flygdivision är sysselsättningen med militära projekt vid VFA:s utvecklingsavdelning vikande. I verkstäderna väntas dock sysselsättningen med militära projekt minska först mot senare delen av 1980-talet. För att kompensera denna nedgång i sysselsättningen krävs en fortsatt omställning mot en större andel civila produkter. Nya projekt måste dessutom planeras och påbörjas i god tid om en jämn sysselsättning skall kunna upprätthållas. VFA har därför fört diskussioner om samarbete med utländska tillverkare av civila flygmotorer för att med den hittillsvarande militära verksamheten som bas bredda sitt verksamhetsområde. Detta har
Prop. 1979/80:115 7
den 2 maj 1979 resulterat i ett avtal med det amerikanska företaget General Electric Cumpay. Enligt avlalet skall VFA deltaga i etl prujekt för alt tillverka uriginal- nch reservdelar till en ny flygmntur betecknad CF6-32 uch avsedd för medelstura trafikflygplan, i första hand Boeing 757 och 777. För alt göra det möjligt för VFA att deltaga i detta flygmotorprujekt har statsmakterna anvisat 138 milj. kr. sum lån till VFA.
Sum nyss nämnts har VFA den 28 januari 1980 träffat etl avtal med Garrett um samarbete med utveckling av två civila flygmutnrer. VFA uch Garrett skall gemensamt utveckla en mindre jetmntur med beteckningen TFE 731-5 uch en turbuprnmutur med beteckningen TPE 331-I4för mindre pas-sagerarflygplan. VFA:s andel i prujekten är 5,6 % resp. 15 %. VFA betalar en del av Garretls nedlagda knslnader i prujekten uch blir gennm avtalet delaktigt i avancerad mnturteknulogi uch kvalificerad prnduktinnsteknik. De nya prujekten förväntas sysselsätta ca 100 personer med utvecklingsarbete och 400 personer med verkstadsarbete vid VFA.
2.4 Avtalet mellan staten och Volvo Flygmotor AB
Avtalet mellan staten och VFA syftar till att bevara ett högt tekniskt kunnande inom svensk flygindustri och till att främja sysselsättningen vid VFA. Avtalet innebär i huvudsak följande.
Staten lämnar VFA ett lån på 160 milj. kr. för VFA:s medverkan i utveckling och tillverkning av en mindre jetmotor samt en turbopropmotor. VFA skall svara för viss motorutveckling samt tillverkning av komponenter och reservdelar till dessa motorer på sätt som närmare anges i avtalet mellan VFA och Garrett. Lånet utbetalas i svenska kronor i två poster; 85 milj. kr. ijuli 1980 och 75 milj. kr. i mars 1981.
Tillverkningen skall ske i Sverige antingen av VFA självt eller genom annat bolag som ingår i Volvo-koncernen. I undantagsfall får VFA anlita svensk underleverantör.
Återbetalning av lånet skall ske genom att VFA till staten i stället för ränta uch amnrtering betalar ruyaity i furm av en andel av sina intäkter från försäljningen av kumpnnenter uch reservdelar till mninrerna. Ruyal-tyns sturlek framgår av avtalet. Återbetalningar beräknas pågå till andra hälften av 1990-talet, även um summan av återbetalningarna på detta sätt kan knmma att överstiga lånebelnppet. Återbetalningarna kan emellertid helt utebli um försäljningen misslyckas. På detta sätt delar staten och företaget de kommersiella riskerna och vinstmöjligheterna.
Om samarbetet mellan Garrett uch VFA ändras, skall detta rappnrteras till staten. VFA skall även årligen rappuriera hur Garrett-prujektet furt-skrider i förhållande till uppgjorda tids- uch kustnadsplaner.
Avtalet innehåller vidare bestämmelser nm reduvisning, revisiun, hävning, jämkning, skiljeförfarande vid tvist m.m.
Prop. 1979/80:115 8
2.5 Flygindustridelegationens betänkande m. m.
Flygindustridelegatiuncn tillkallades den 5 februari 1979. 1 dess uppgifter ingick att inventera uch värdera ulika möjligheter alt utnyttja flygindustrins resurser såväl inum sum ulnm flygumrådet. Delegatiunen har avlämnat förslag dels under utredningsarbetet, dels i silt betänkande.
I en skrivelse den 28 maj 1979 förnrdade flygindustridelegatiuncn att möjligheterna att utveckla ett nytt lätt, ubeväpnat skulflygplan skulle studeras. Delegatiunen föreslug att SAAB skulle beviljas elt bidrag på 10 milj. kr, för grundläggande studier för atl skapa beslutsunderlag nm två sådana flygplansprujeki sum skisserats vid företaget.
Flygindustridelegatiunen framhåller i sitt betänkande att endast utveckling för den civila flyg- nch rymdmarknaden, snm ligger nära industrins nuvarande tekniska inriktning, kan ge väsentliga tillskott av utvecklingsarbete under de närmaste åren. Delegatiunens förslag dumineras därför av de redan beskrivna projekien vid SAAB uch VFA. Det framhålls också att den av statsmakterna beslutade ökningen av de statliga insatserna på rymdområdet (prup. 1978/79: 142, NU 1978/79: 36, rskr 1978/79: 292) i viss utsträckning kan bidraga till lösningen av de prublem sum uppstått i flygindustrin.
Flygindustridelegatiunen knnstaterar att det är förenat med betydande risker att i stur utsträckning överföra flygindustrins utvecklingsresurser från militär till civil verksamhet, främst beroende på skillnaderna i marknadsstruktur mellan den militära och den civila sidan. En förutsättning för att ett utvecklingsarbete för den civila marknadens behov skall lyckas, är enligt delegationens uppfattning att ett organiserat samarbele kan etableras med utländska företag som redan har en stark ställning på marknaden och som kompletterar de svenska företagen. Detta framhålls som den enda realistiska vägen att inhämta konkurrenternas försprång.
Delegationen framhåller att projekt utanför flyg/rymdområdet kan få betydelse enbart på längre sikt. Man har undersökt projekt inom områdena datorstödd konstruktion, materialteknik, undervattensteknik, energiteknik, transmissionsteknik m.m. Delegationens förslag på dessa områden inskränker sig till arbeten av mindre omfattning och förberedande karaktär.
Sammanfattningsvis föreslår delegationen att staten totalt skall satsa högst 675 milj. kr., varav 642,5 milj. kr. för flyg- och rymdområdena och 32,5 milj. kr. för övriga områden. Förslagen avser att i första hand ge SAAB och VFA möjlighet att utvecklas i civil riktning. Det statliga stödet i samband med omstrukturering vid dessa företag bör klart begränsas i tid och omfattning. En förutsättning är vidare enligt delegationen att företagen i ett fortfarighetstillstånd kan räkna med kommersiell lönsamhet. De åtgärder som föreslås kan dock enligt delegationen bara lösa problemen med överkapaciteten vid flygindusirins utvecklingsavdelningar till en viss del.
Prop. 1979/80:115 9
3 Föredragandens överväganden
Den svenska flygplans- och flygmotorindustrin har under den gångna 50-årsperioden byggts upp till en tekniskt avancerad industri huvudsakligen inriktad på att tillgodose det svenska försvarets behov av moderna stridsflygplan. Kompetens har byggts upp på en mångfald högteknologiska nyckelområden. Inte minst viktig är sysiemkompetensen, dvs. förmågan att hålla samman och leda utvecklingsarbetet på stora och komplicerade projekl. De samarbelsavlal som de svenska företagen har slutit med framstående utländska företag i branschen visar enligt min mening att den svenska industrins kompetens står på en hög nivå, även vid en internalionell jämförelse.
Som jag inledningsvis har framhållit minskar emellertid beläggningen för försvarets behov vid SAAB och VFA, i första hand på utvecklingssidan men på några års sikt även på produktionssidan.
Frågan om det militära behovet av flygindustriella resurser i framtiden utreds f, n. av 1979 års militära flygindustrikommitté (Fö 1979:02).
Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet finner jag det såväl av försvarspolitiska som av industripolitiska skäl viktigt att slå vakt om den fortsatta existensen av de kvalificerade nationella resurser som har byggts upp i flygindustrin. En utvecklingskompetens är nödvändig både för att kunna utveckla och för atl kunna tillverka flygplan inom landet. Ett flertal studier har på senare år framhållit att Sveriges speciella konkurrensfördelar står att finna inom områden som fordrar högt utvecklad teknik. Jag finner det dårför följdriktigt att flygindustrin söker sig ut på nya marknader, där dess speciella kompetens kan utnyttjas till alt skapa lönsamma exportintensiva projekt för den intematiunella civila marknaden. En svensk flygindustri med en bredare marknadsbas än enbart den inhemska försvarsmarknaden har enligt min bedömning rimliga kommersiella framtidsutsikter.
En överföring från militära lill civila användningsområden av flygindustrins utvecklingsresurser är emellertid förenad med svårigheter och risker av främst marknadsmässig art. För att klara en sådan omställning krävs det enligt min mening att den svenska flygindustrin samarbetar med utländska företag som redan har etablerat sig på flygmarknaden och vilkas kompetens kompletterar de svenska företagens. Både SAAB uch VFA har nckså sedan flera år arbetat på att skapa civila samarbetsprnjekt.
Jag ser de av SAAB inledda samarbetsprujekten kring flygplanen Duug-las DC9-80 nch British Aerospace 146 liksom VFA:s samarbetsprojekt kring flygmnturn General Electric CF6-32 snm bevis för den svenska flyg-industrins långsiktiga möjligheter på den internationella marknaden. VFA har nckså en icke oväsentlig legotillverkning för ett flertal utländska flygmotortillverkare. Legotillverkning har emellertid nackdelen att ge relativt kortsiktiga kontrakt, varför jag delar företagets bedömning att det är
Prop. 1979/80:115 10
nödvändigt att satsa även på mera långsiktiga projekt. Somjag har redovisat har SAAB nch VFA under januari 1980 tecknat var sitt avtal med de amerikanska företagen Fairchild resp. Garrett beträffande utveckling nch tillverkning av ett civilt passagerarplan resp. flygmotorer för civila flygplan. Det ena motorprojektet med Garrett är dessutom ett tänkbart alternativ för det flygplan som Fairchild och SAAB skall utveckla. De amerikanska företagen har båda en ledande ställning på sina resp. marknadsområden.
Framtidsutsikterna för den civila flygmarknaden är enligt samstämmiga bedömningar goda. Trots oljekrisen under 1970-talel ökar flyglransporter-na globalt sett. De kraftigt höjda bränslepriserna tvingar fram en generationsväxling när det gäller flygplan och flygmotorer i syfte att förbättra bränsleekonomin. Kraven på lägre bullernivåer verkar i samma riktning. Stora framsteg har gjorts när det gäller struktur och aerodynamisk utformning av flygplan, vilka nu kan omsättas i konkreta projekt. På flygmotorsidan har gjorts stora framsteg både når det gäller rena jetmotorer och när del gäller turbopropmnturer av den art som avses för Fairchilds och SAAB:s flygplansprojekt och som VFA avser utveckla tillsammans med GarreU.
Den globala utvecklingen kännetecknas också av en ökande andel internationella samarbetsprojekt. Detta betingas dels av marknadsmässiga skäl, dels av önskemål om riskspridning.
Det kan i detta sammanhang erinras om den överenskommelse om handel inom den civila flygindustrisektorn som har slutits inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (the General Agreement on Tariffs and Trade, GATT), vilket har godkänts av riksdagen (prop. 1979/80:24, UU 1979/80:13, rskr 1979/80:138). Överenskommelsen syftar till att underiätta handeln på detta område.
Trots den förväntade positiva utvecklingen av den civila flygmarkna-den är de föreslagna projekten förknippade med betydande kommersiella risker, betingade bl.a. av att projekten är långsiktiga. Sålunda har båda projekten, om de blir framgångsrika, en tidsomfattning av åtminstone 15 år. Det ekonomiska resultatet blir därför beroende av eventuella olikheter i kustnadsutvecklingen i Förenta staterna uch Sverige under denna periud. Vidare har de svenska företagens andel i projekten en ekonomisk omfattning sum är stor i förhållande till deras årsomsättning. Företagen förmår därför inte att helt med egna medel finansiera sina andelar enligt de två samarbetsavtalen.
Det faktum att företagen är beredda att ta en avsevärd risk genom att satsa den större delen av erforderliga resurser i projekten av egna medel ser jag emellertid som ett klart bevis på deras egen tilltro till projekten och deras vilja att satsa helhjärtat på dem. De båda projekten har som förut framhållits uckså fått flygindustridelegatinnens klara förurd.
Jag finner att SAAB:s nch VFA:s deltagande i resp. samarbetsprnjekt är
Prop. 1979/80:115 11
viktiga led i arbetet med att skapa en vidgad, civil marknadsbas för svensk flygindustri. En sådan är enligt min bedöming en nödvändig förutsättning för en långsiktigt lönsam verksamhet. Därför finner jag det berättigat att staten i form av lån satsar riskkapital i projekten för att göra det möjligt för företagen att dellaga i dessa.
Jag förordar således att medel anvisas för de lån till SAAB och VFA som har förutsatts i avtalen mellan staten och företagen. Lånebeloppen, 350 milj. kr. resp. 160 milj. kr., bör anvisas under särskilda anslag på statsbudgeten för budgetåret 1980/81.
Under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med vad jag här har förordat, kan regeringen slutligt godkänna avtalen mellan staten och SAAB resp. mellan staten och VFA utan särskilt bemyndigande från riksdagens sida. Jag kommer i så fall att föreslå regeringen atl ge den nyligen inrättade Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) i uppdrag att, liksom i fallet med VFA:s samarbete med General Electric, för statens del svara för uppföljning av avtalen.
Jag finner det viktigt att SAAB gör en analys av de tekniska och marknadsmässiga förutsättningarna även för andra projekt än det som har överenskommits med Fairchild. Jag förordar därför att SAAB i enlighet med flygindustridelegationens förslag beviljas ett särskilt bidrag på 10 milj. kr. för sludier av lätta, obeväpnade skolflygplan. Detta arbete bör redovisas underår 1980.
Flygindustridelegationen har utöver statligt stöd till de redan nämnda projekten föreslagit ett antal mindre bidrag till andra projekt, vilka har framförts såväl från SAAB och VFA som från annat håll. Jag finner det viktigt att förslagsställarna fortsätter att bearbeta dessa. De av mig här förordade insatserna på flygområdet ger enligt min bedömning de berörda företagen ökade möjligheter att på egen bekostnad finansiera åtminstone de inledande skedena av lovande sådana projekt. Industrifonden har i princip också möjlighet att inom ramen för sin verksamhet lämna stöd till projekt av aktuellt slag. Fonden har dessutom kompetens att göra de detaljerade bedömningar som fordras för att kunna ta ställning till frågan om eventuellt statligt stöd. Jag är därför nu ej beredd att föreslå några särskilda åtgärder för stöd till hithörande projekl.
4 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till
I. Lån till Saab-Scania AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag av 350000000 kr.
Prop. 1979/80:115 12
2. Lån lill Volvo Flygmotor AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 160000000 kr.
3. Bidrag lill Saab-Scania AB för budgetåret 1980/81 under fjortun-de huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av lOOOOOOO kr.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandes överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1979/80:115 13
Bilaga 1
Avtal mellan Svenska Staten och Saab-Scania AB om lån för utveckling och tillverkning av civilt flygplan.
Saab-Scania AB, ("SAAB"), har genom ett den 25 januari 1980 träffat ramavtal med Fairchild Industries Inc, Germantown, Maryland, USA ("Fairchild"), överenskommit om samarbete för utveckling och tillverkning av ett civilt flygplan betecknat Flygplanet samt vidareutveckling därav. Enligt ramavtalet ("SAAB-Fairchild avtalet") skall SAAB svara för viss andel av utvecklingen, tillverkningen samt försäljningen av Flygplanet. SAABs och Fairchilds gemensamma åtaganden enligt SAAB-Fairchild avtalet benämnes i fortsättningen Projektet.
Projektets innehåll samt vissa av SAABs åtaganden för genomförandet av Projektet framgår av Bilaga D till detta avtal.
I huvudsakligt syfte att genom satsning på utvecklingsarbete bevara sysselsättning och ert högt tekniskt kunnande inom svensk flygindustri vid en övergång till ökad produktion för civilt ändamål, är staten beredd att lämna SAAB lån på sammanlagt 350 miljoner kronor. Parterna har överenskommit att hela beloppet skall tagas i anspråk för Projektet.
§ 1 Statens åtagande
Staten lämnar SAAB på de villkor som anges i detta avtal ett lån pä 350 miljoner kronor.
Lånet avser att möjliggöra SAABs åtagande att utveckla, konstruera, tillverka uch montera delar, komponenter och system till Flygplanet eller utveckling därav i enlighet med SAABs åtaganden i SAAB-Fairchild avtalet.
§ 2 SAABs ålaganden
SAAB åtager sig att vidmakthålla erforderligt tekniskl kunnande och att ställa till förfugande för Projektet den persunal nch de ekonnmiska resurser sum utöver statens lån erfurdras för att gennmföra Projektet enligt Bilaga I samt skall även i övrigt göra sitt bästa för att Prujektet skall kunna genumföras.
Väsentliga ändringar i Prujeklels innehåll eller inriktning förutsätter statens skriftliga godkännande innan sådan ändring genomförs.
§ 3 Utbetalning av lånet Utbetalning av lånet sker i fyra rater enligt följande ordning.
1. 60 miljuner krnnor utbetalas senast 30 dagar efter del riksdagen godkänt detla avtal i erforderliga delar, duck tidigast den I juli 1980.
2. 100 miljuner kronor utbetalas under juli 1981.
3. 100 miljuner kronur utbetalas under mars 1982.
4. 90 miljuner krunur utbetalas under december 1982.
Sum villknr för utbetalning av belupp sum avses under 1-4 skall gälla att Prujektet furtskrider i huvudsak planenligl eller med avvikelser snm staten godkänt.
' Avtalets bilagor ej återgivna här.
Prop, 1979/80:115 14
Till ledning för statens prövning enligt föregående stycke såvitt avser utbetalning enligt 2-4 skall SAAB tidigast fyra och senast tre månader före respektive utbetalningsmånad enligt 2-4 avge lägesrapport som avses i § 6 punkt A.
SAAB skall därjämte inom 14 dagar från riksdagens beslut respektive före varje utbetalningsmånads början, dock tidigast 12 dagar dessförinnan, skriftligen bekräfta att Projektet fortskrider i huvudsak planenligl eller med avvikelser som staten godkänt.
§ 4 Sysselsättning i Sverige
SAAB förbinder sig att utföra sin del av utvecklingsarbetet och tillverkningen i den egna organisatiunen i Sverige eller undantagsvis genom underleverantör. Härifrån undantages sådant utvecklingsarbete som med hänsyn till samarbetet med Fairchild måste förläggas utomlands, ävensom inköp av råmaterial och sådana delar sum SAAB sedvanligen inköper för sin flygplanstillverkning.
§ 5 Återbetalning
Återbetalning skall ske på så sätt atl SAAB till staten betalar ett belopp i kronor för varje sålt Flygplan. Återbetalning skall dock ej ske för de 100 först sålda Flygplanen. De belopp som SAAB skall återbetala, skall uppräknas med index, vilket i princip skall baseras på förändringar i försäljningspriset för Flygplanen. Närmare bestämmelser för tillämpning och beräkning av index framgår av Bilaga 2.
Beloppens storlek före uppräkning med index framgår av följande uppställning:
Antal sålda Flygplan Belopp i kronor att åter-
betala per försålt Flygplan
101-200 400000
201-325 800000
326-500 1120000
.501- 200000
Statens rätt till återbetalning uppkommer när en försäljning av ett Flygplan enligt god redovisningssed skall bokföras av SAAB som försäljning. Återbetalning skall ske, när Flygplan har levererats till slutkund, kalenderkvartalsvis i efterskott senast 30 dagar efter utgången av varje kalenderkvartal med början det kalenderkvartal under vilket det I01:a Flygplanet har levererats till slutkund.
Statens rätt lill återbetalning föreligger så länge försäljning av Flygplan eller vidareutveckling därav inum ramen för SAAB-Fairchild avtalet i dess nuvarande omfattning förekommer, även om därigenom summan av återbetalningarna kommer alt överstiga lånebeloppet.
§ 6 Revision och informalion
Utöver vad snm eljest föreskrives i detta avtal skall SAAB rapportera till chefen för Industridepartementet eller den som denne anvisar enligt följande.
A. Lägesrapporter för utbetalning
Rapporter skall innehålla en aktuell redovisning av hur Prujektet fort-
Prop. 1979/80:115 15
skrider i förhållande till uppgjorda planer (se Bilaga I), förändringar av belydelse i Projektets inriktning och marknadsförutsättningar samt följderna av sådana förändringar.
B. O v riga lägesrapport e r
Från och med år 1983 skall rapporter sum avses under A. avges årligen under seplember månad.
C. Redu v i sning a v försäljn ing
SAAB skall i samband med att återbetalning enligt § 5 sker skriftligen lämna alla uppgifter som erfordras för att fastställa storleken av de belopp som SAAB skall återbetala till staten.
SAABs revisorer skall bestyrka riktigheten av de uppgifter som lämnas i redovisning enligt § 5. Skulle ej SAABs revisorer bestyrka riktigheten av de lämnade uppgifterna, skall SAAB på egen bekostnad tillhandahålla staten eller av staten utsedda ombud alla handlingar och upplysningar som erfordras för granskning av redovisningen.
D. Rapporter angående SAAB-Fairchild avtalet
SAAB är skyldigt att omgående rapportera varje förändring av betydelse i SAAB-Fairchild avtalet. Detsamma gäller förändringar i förhållandet mellan SAAB och Fairchild, inom ramen för eller som komplettering av SAAB-Fairchild avtalet.
E. Övrig information
SAAB är jämväl skyldigt att i skälig omfattning lämna all övrig information beträffande Projektet, som chefen för Industridepartementet eller den som denne anvisar kan komma att begära.
§ 7 Överlåtelse av SAABs åtaganden
SAABs skyldigheter och rättigheter enligt detta avtal eller SAAB-Fairchild avtalet kan ej helt eller delvis överlåtas till annan utan att staten dessförinnan skriftligen godkänt överlåtelsen.
Det åligger SAAB att tillse att förvärvaren av rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal förbinder sig att följa samtliga bestämmelser häri. Om staten så begär, skall SAAB vid sådan överlåtelse garantera att förvärvaren i alla avseenden fullgör sina skyldigheter enligt detta avtal.
§ 8 Licenstillverkning
SAAB äger ej upplåta rätt till annan att mot licens tillverka eller sälja i Projektet framtagna konstruktioner eller betydande delar därav utan att överenskommelse träffas dessförinnan med staten om ersättning till staten för sådan upplålelse.
Vad nu sagts avser ej sådana upplåtelser av tillverknings- och försäljningsrättigheter som sker inom ramen för SAAB-Fairchild avtalet.
§ 9 Hävning
Staten äger med omedelbar verkan häva avtalet
om SAAB utan statens medgivande överiåter - helt eller delvis - sina skyldigheter och rättigheter enligt SAAB-Fairchild avtalet;
om SAAB i väsentlig mån åsidosätter sina skyldigheter enligt SAAB-Fairchild avtalet och därigenom åstadkommer att detta upphör före utgången av dess giltighetstid;
om SAAB försätts i konkurs, upptar förhandlingar med borgenär om ac-
Prop. 1979/80:115 16
kurd eller på grund av utmätning, betalningsinsiällelse eller andra omständigheter kan antagas vara på obestånd;
um SAAB träder i likvidation;
om SAAB i väsentlig mån åsidosätter sina skyldigheter enligt delta avtal och vägrar företaga rättelse i rimlig tid efter skriftligt påpekande; eller
om SAAB uppsålligen eller av grov oaklsamhel lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter av betydelse för statens bedömning vid ingåendet av detta avtal eller vid utbetalning av lånebelopp.
Häver slaien avtalet enligt bestämmelserna i denna paragraf, skall SAAB till staten genast betala tillbaka utbetalda lånebelopp med avdrag för enligt detta avtal dessförinnan gjorda återbetalningar.
§ 10 Andrad ålerbetalningsskyldighel
Upphör Prujektet i förtid av annat skäl än som sägs i § 9 skall staten uch SAAB förhandla nm huruvida nch i vad mån då ulestående lånebelupp skall återbetalas till siaten. Om det därvid kunstateras att resultat av Prujektet används i SAABs affärsverksamhet, skall SAAB till staten utge en ersättning som är skälig med hänsyn till utbytet av den affärsverksamhet där resultat av Projektet används.
8 11 Jämkning av avtalet
Med hänsyn främst till den långa avtalstiden har staten och SAAB överenskommit om följande.
SAAB äger påkalla att återbetalning enligt § 5 skall jämkas om SAABs självkostnad fritt fabrik för Flygplan beräknade enligt SAABs kalkylmodell (Bilaga 3) under en längre tid väsentligt överstiger SAABs intäkter av försäljning av Flygplan eller om tillverkningslakten avsevärt överstiger den enligt BUaga I förutsatta och detta medför att staten återfår det av staten enligt detta avtal utlånade kapitalet i väsentligt snabbare takt än SAAB återfår sitt under motsvarande tid insatta kapital.
Om lönsamheten per försålt Flygplan under en längre tid skulle bli sådan att återbetalningsbeloppen enligt § 5 framstår som oskäligt låga jämförl med SAABs vinst av försålda Flygplan under samma tid, har staten rätt att påkalla jämkning av SAABs återbetalningsskyldighet enligt § 5.
Förhandling som avses ovan får påkallas högst vartannat år, första gången tidigast den 15 juni 1987. Jämkning fastställes för en tvåårsperiod räknat fr. o. m. kalenderkvartalet efter den dag jämkning påkallats. Vid utgången av denna tvåårsperiod skall återgång ske till den återbetalning som föreskrives i § 5, såvida icke ny jämkning påkallats och fastställts enligt bestämmelserna i denna paragraf.
§ 12 Skiljeförfarande
Tvist rörande detta avtal, dess tillkomst, tolkning eller tillämpning, så ock annan tvist härflytande ur rättsförhållande på grund av avtalet, skall avgöras genom skiljedom enligt lagen om skiljemän.
Kan ej staten och SAAB enas om ändrad återbelalningsskyldighet enligt § lOeller om jämkning av återbetalningsskyldigheten enligt § 11 skall jämväl sådan tvist avgöras av skiljemän enligt vad som sägs i föregående stycke.
Prop. 1979/80:115 17
§ 13 Godkännande av avtalel
Det förutsätts att regeringen kommer att framlägga proposition för riksdagen på grundval av detta avtal.
Regeringen kummer - under förutsätlning alt riksdagen fattar de beslut som behövs härför - att slutligt godkänna avtalet.
Detta avtal har upprättats i två originalexemplar, varav parterna tagit var sitt.
Stockholm den 26.2.1980
för SVENSKA STATEN för SAAB-SCANIA AB
H. L. Svahn Sten Gustafsson
Bilaga 2
Avtal mellan Svenska Staten och Volvo Flygmotor AB om lån för deltagande i flygmotorprojekten Garrett TFE 731-5 och TPE 331-14,
Volvo Flygmntur AB, Trollhättan, ("VFA"), har genom ett den 28 januari 1980 träffat avtal med The Garrett Corporation, Los Angeles, Cali-fornia, USA ("Garrett"), överenskommit nm att VFA skall deltaga i två projekt ("Prujekten"), avseende utveckling och tillverkning av två flygmotorer betecknade TFE 731-5 och TPE 331-14 uch vidareutvecklingar därav. Enligt avtalet ("Garrett avtalet"), skall VFA svara för viss mntnr-utveckling, tillverkning av vissa kumponenter och reservdelar till dessa muturer nch vidareutvecklingar därav ("Prudukterna"). VFA's på överenskommet sätt beräknade andel i tillverkningen av komponenter och reservdelar är för TFE 731-5 motorn 5,6 % och för TPE 331-14 motorn 15 %. VFA skall betala 30 miljoner US dollar till Garrett för delar av de utvecklingskostnader Garrett haft för motorerna TFE 731 och TPE 331 samt för Produkterna uch blir genum avtalet delaktigt i avancerad mutnrteknnlugi uch kvalificerad prnduktinnsteknik.
1 huvudsakligt syfte att bevara sysselsättning och ett högt tekniskt kunnande inom svensk flyginduslri genum en övergång till ökad produktion för civilt ändamål är siaten beredd att lämna VFA ett lån på 160 miljoner kronor.
Statens åtagande
Staten lämnar VFA på de villkor som anges i detta avtal ett lån på 160 miljoner kronor.
Lånet avser att möjliggöra VFA's åtaganden i Garrett avtalet, vars innehåll delgivits staten.
§ 2 VFA's åtaganden
VFA åtar sig att vidmakthålla erforderiigl tekniskt kunnande och aU ställa till förfugande för Projekten den personal och de ekonomiska resurser som utöver statens lån erfordras för att fullgöra åtagandena i Garrett avtalet på sätt och villkor, som däri anges.
Prop. 1979/80:115 18
Ändringar i GarreU avtalet som kan påverka statens och VFA's inbördes rälligheler eller skyldigheter enligt detta avtal förutsätter statens skriftliga godkännande innan sådan ändring genomförs.
§ 3 Utbetalning av lånet
Utbetalning av lånel sker i två rater enligt följande ordning.
1. 85 miljoner kronor utbetalas senast 30 dagar efter
det riksdagen god
känt delta avtal i erforderliga delar, dock tidigast den 1 juli 1980.
2. 75 miljoner kronor utbetalas under mars 1981.
Som villkor för utbetalning skall gälla att Garrett avtalet trätt i kraft och alltjämt gäller och att Garrett ej lämnat meddelande enligt Artide V (1) andra stycket (ii).
VFA skall under tiden den 10-20 februari 1981 skriftligen bekräfta aU Garrett avtalet alltjämt gäller och att meddelande som avses i föregående stycke ej lämnats.
§ 4 Sysselsättning i Sverige
VFA förbinder sig att utföra sin del av utvecklingsarbetet och tillverkningen i den egna organisationen i Sverige eller undantagsvis genom svensk underleverantör. Detta åtagande skall inte utgöra hinder för VFA att fullgöra det utvecklings- och inköpssamarbete Garrett avtalet förutsätter eller att därutöver fritt inköpa råmaterial och sådana delar som VFA sedvanligen köper för sin flygmotortillverkning.
§ 5 Återbetalning
Återbetalning skall ske endast på så sätt att VFA till staten betalar ett belopp som motsvarar nedannämnda procentsatser av VFA's intäkt av försäljning av Produkterna, dock med undantag för sådana komponenter och reservdelar som levereras av VFA enligt Artide IV i Garrett avtalet som ett led i utvecklingsarbetet.
Återbetalning skall ske med 6 % på VFA's bokförda försäljningsintäkter från den tidpunkt Garrett levererat sammanlagt I 000 TFE 731-5 och/eller TPE 331-14 motorer och vidareutveckling (derivativ) därav lill den tidpunkt då Garrett levererat 8000 sådana motorer. Efter denna tidpunkt skall återbetalning ske med 10% på bokförda försäljningsintäkter. Redovisning av intäkt skall ske för varje kalenderkvartal i efterskott senast 30 dagar efter utgången av kalenderkvartalet. Återbetalning skall ske med redovisat belopp sex månader efter respektive kalenderkvartals utgång. Reduvisning skall ske till chefen för Industridepartementet eller till den som denne anvisar.
Statens rätt till återbetalning föreligger så länge VFA tillverkar och försäljer Produkterna inom ramen för Garrett avtalet i dess nuvarande omfattning, även om därigenom summan av återbetalningarna kommer att överstiga lånebeloppet.
§ 6 Revision och information
Utöver vad som eljest föreskrives i detta avtal skall VFA rapportera till chefen för Industridepartementet eller den som denne anvisar enligt följande.
Prop, 1979/80:115 19
A. Lägesrapport för utbetalning
Rapporten skall lämnas under december 1980 och skall innehålla en aktuell redovisning av hur Projekten fortskrider i förhållande till uppgjorda planer, förändringar av betydelse i Projektens inriktning och marknadsförutsättningar samt följderna av sådana förändringar.
B. Övriga lägesrapporter
Från och med år 1981 skall rappurt snm avses under A. avges årligen under september månad.
C. Reduvisning a v försäljning
VFA skall på statens begäran skriftligen lämna alla uppgifter snm staten behöver för att fastställa storleken av de belupp snm VFA skall återbetala till staten.
VFA's revisurer skall bestyrka riktigheten av de uppgifter sum lämnas i reduvisning enligt § 5 eller enligt föregående stycke. Skulle ej VFA"s revisorer bestyrka riktigheten av de lämnade uppgifterna, skall VFA på egen bekostnad tillhandahålla staten eller av staten utsedda ombud alla handlingar nch upplysningar sum erfordras för granskning av redovisningen.
D. Rapporter angående Garrett avtalet m. m.
VFA är skyldigt att omgående rapportera varje förändring i Garrett avtalet. Detsamma gäller förändringar av betydelse i förhållandet mellan VFA och Garrett inom ramen för eller som komplettering till Projekten.
E. Övrig information
VFA är jämväl skyldigt att i skälig omfattning lämna all övrig information beträffande Projekten som chefen för Industridepartementet eller den som denne anvisar kan komma att begära.
§ 7 Överlåtelse av VFA's åtaganden
VFA's skyldigheter och rättigheter enligt detta avtal eller Garrett avtalet kan ej helt eller delvis överlåtas till annan utan att staten dessförinnan skriftligen godkänt överiåielsen. Licensupplåtelse skall anses som överiäielse.
Det åligger VFA att tillse att förvärvaren av rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal förbinder sig att följa samtliga bestämmelser häri. Om staten så begär, skall VFA vid sådan överlåtelse garantera att förvärvaren i alla avseenden fullgör sina skyldigheter enligt detta avtal.
Hävning
Staten äger med omedelbar verkan häva avtalet
om VFA utan statens medgivande överlåter - helt eller delvis - sina skyldigheter och rättigheter enligt Garrett avtalet;
om VFA i väsentlig mån åsidosätter sina skyldigheter enligt Garrett avtalet och därigenom åstadkommer att detta upphör före utgången av dess giltighetstid;
om VFA försätts i konkurs, upptar förhandlingar med borgenär om ackurd eller på grund av utmätning, betalningsinställelse eller andra nm-ständigheter kan antagas vara på nbestånd;
om VFA träder i likvidatiun;
om VFA i väsentlig mån åsidnsätter sina skyldigheter enligt delta avtal nch vägrar företaga rättelse i rimlig tid efter skriftligt påpekande; eller
om VFA uppsålligen eller av gruv naktsamhet lämnar uriktiga eller vil-
Prop, 1979/80:115 20
seledande uppgifter av betydelse för statens bedömning vid ingåendet av detta avtal eller vid utbetalning av lånebelupp.
Vardera parten kan häva detta avtal nm GarreU avtalet inte trätt i kraft senast den 31 december 1980.
Häver staten avtalet enligt bestämmelserna i denna paragraf, skall VFA till staten genast betala tillbaka utbetalda lånebelupp med avdrag för enligt detta avtal dessförinnan gjnrda återbetalningar.
§ 9 Ändrad ålerbetalningsskyldighel
Upphör någnl av Prujekten i förtid men fullföljs Garrett avtalet i övrigt nch ersälts det upphörda Prujektet med ett alternativt mutorprojekt enligt Artide VII i Garrett avtalet, skall försäljningsintäkterna från detta projekt ersätta intäkterna för del upphörda Projektet som underlag för återbetalning om och i den mån så är skäligt med hänsyn bl.a. till vad VFA eriagt som ytteriigare utvecklingsbidrag till Garrett.
Upphör eljest något av projekten i förtid eller upphör Garrett avtalet helt att gälla skall siaten och VFA förhandla om uch i vad mån ulestående lånebelopp skall återbetalas och på vad sätt återbetalning skall ske. Ålerbelalningsskyldigheten skall därvid bestämmas till vad som skäligen kan antagas motsvara VFA's nytta av statens lån i form av bestående affärsvärde sum en följd av det upphörda Projektet respektive av Garrett avtalet.
§ 10 Jämkning av avtalet
Med hänsyn främst lill den länga avtalstiden har staten och VFA överenskommit om följande.
VFA äger påkalla att återbetalning enligt § 5 skall jämkas om VFA's självkostnader - omfattande de kostnadselement som anges i bilaga P -för Produkterna under en längre tid väsentligt överstiger VFA's försäljningsintäkter därå minskade med därå belöpande återbetalning till staten.
Förhandling som avses nvan får påkallas högst vartannat är, första gången tidigast den 15 december 1987. Jämkning fastställes för en tvåårsperiod räknat fr. o. m. kalenderkvartalet efter den dag jämkning påkallats. Vid utgången av denna tvåårsperiod skall återgång ske till den återbetalning som föreskrives i § 5, såvida icke ny jämkning påkallats och fastställts enligt bestämmelserna i denna paragraf.
§ II Skiljeförfarande
Tvist rörande detta avtal, dess tillkomst, tolkning eller tillämpning, så uck annan tvist härflytande ur rättsförhållande på grund av avtalet, skall avgöras genom skiljedom enligt lagen om skiljemän.
Kan ej staten och VFA enas om ändrad återbetalningsskyldighet enligt § 9 eller om jämkning av återbetalningsskyldigheten enligt § 10 skall jämväl sådan tvist avgöras av skiljemän enligt vad som sägs i föregående stycke.
Avtalets bilaga ej återgiven här.
Prop. 1979/80:115 21
§ 12 Godkännande av avtalet
Det förutsattes att regeringen kommer att framlägga proposition för riksdagen på grundval av detta avtal.
Regeringen kommer - under förutsättning att Garrett avtalet träder ikraft och att riksdagen fattar de beslut som behövs härför - att slutligt godkänna avtalet.
Detta avtal har upprättats i två originalexemplar, varav partema tagit var sitt.
Stockholm den 25.2.1980
för SVENSKA STATEN för VOLVO FLYGMOTOR AB
H. L. Svahn Bengt Eriksson
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980