om kompetensprov för jägare
Proposition 1977/78:141
Prop. 1977/78:141
Regeringens proposition
1977/78:141
om kompetensprov för jägare;
beslutad den 16 mars 1978.
Regeringen föreslår riksdagen atl antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoU,
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
ANDERS DAHLGREN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen anges riktiinjer för ett utvidgat kompelensprov för jägare. Provet, som avses bli infört år 1981, föreslås uppdelat i en teoretisk och en praktisk del. Prov skall 1 första hand avläggas av den som avser att förvärva vapen för jakländamål för första gången eller vapen av annan klass än som tidigare innehas.
1 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 141
Prop. 1977/78:141
Utdrag JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1978-03-16
Närvarande: statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, UUsten, Romanus, Turesson, Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Wirtén
Föredragande: statsrådet Dahlgren
Proposition om kompetensprov för jägare
1 Inlednmg
Med slöd av Kungl, Majl:s bemyndigande den 6 oktober 1967 tillkallades sju sakkunniga med uppdrag att utreda vissa jaktfrågor. De sakkunniga antog namnet jaktmarksutredningen.
I december 1974 överlämnade jaklmarksulredningen sitt belänkande (SOU 1974:80-81) Jaktmarker med förslag angående åigärder inom viltvården.
Utredningen behandlar i ell särskilt avsnitt frågan om kompetensprov för jägare. Äv belänkandet framgår i denna del sammanfattningsvis följande.
Ett ökat anlal jakttillfällen i landet bl. a. i form av korttidsupplåtelser av jaktmark bör enligl jaklmarksulredningen medföra ökade och nya krav på jaktiigt kunnande hos landels jägare. Den fortgående urbaniseringen som Innebär alt allt fler jägare rekryteras från tätorter aktualiserar också sådana krav. Utredningen anser därför atl den som viU utöva jakt bör genomgå prov som visar alt han eller hon har teoretiska och praktiska kunskaper som möjliggör en väl anpassad och säker jakt samt ett meningsfullt viltvårdsarbete.
Ett kompetensprov för jägare bör enligt utredningen i forsla hand syfta lill all främja en god jaktkultur samt öka jägarnas kunskaper om och Intresse för viltvård och jaktteknik. Provet bör därjämte förhindra all personer som är klart olämpliga eller undermåligt utbildade för jakt får tillfälle all jaga. Eftersom praktiska och ekonomiska förutsättningar saknas för all införa ett aUmänt kompetensprov, föreslår utredningen alt det bör begränsas tiU atl avse nytUlkommande jägare. Provet bör knytas till förvärvet av skjutvapen. Varje jägare som vill ha tillstånd all Inneha
Prop. 1977/78:141 3
skjutvapen för jaktändamål skall vara skyldig att förete bevis om genomgånget kompelensprov för del slag av skjulvapen som ansökan avser. De jägare, som frivilligt önskar genomgå prov, bör ha möjlighet därtill. Med hänsyn till olika vapenlyper föreslår utredningen ett differentierat kompetensprov omfattande både en teoretisk och en praktisk del. Det praktiska provet bör enligt utredningen indelas i tre prov varav ell prov för hagelge-vär, ett för kulgevär klass 2, 3 och 4 saml ett prov för kulgevär klass 1.
Utredningen föreslår att statens naturvårdsverk bör vara huvudman för kompelehsprovel och ansvara för utformningen av läromedel och provmetoder. Som verkställande organ bör enligl förslaget i första hand anlitas Svenska jägareförbundet och de till detta förbund anknutna länsjakt-vårdsföreningarna.
Jaklmarksutredningens förslag har remissbehandlats. Remissinstanserna har överlag ställt sig positiva till förslaget om obligatoriskt kompetensprov för jägare.
Genom beslut i juni 1976 uppdrog regeringen åt siatens naturvårdsverk atl utarbeta närmare förslag till anordnande av kompetensprov för jägare 1 huvudsak enligt de riktiinjer som föreslagits av jaklmarksulredningen.
Naturvårdsverket har under detta arbele i vissa delar samrått med representanter för berörda parter 1 en referensgrupp. I denna grupp har, förutom naturvårdsverket, ingått företrädare för Svenska jägareförbundet. Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare och rikspolisstyrelsen. Därutöver har en företrädare för en projektgrupp vid socialhögskolan i Göteborg ingått 1 referensgruppen.
Naturvårdsverket har i juni 1977 tiU regeringen överlämnat Redovisning av uppdrag rörande utarbetande av förslag till anordnande av kompelensprov för jägare. Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av riksåklagaren (RÅ), rikspolisstyrelsen, kammarkoUegiet, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), naturhistoriska riksmuseet, lantbmksstyrelsen, skogsstyrelsen, domänverket, länsstyrelsernas organisallonsnämnd, länsstyrelserna i Kronobergs, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Gävleborgs, Jämtlands och Västerbottens län samt Svenska jägareförbundet efter hörande av länsjaktvårdsföreningarna. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare, Sveriges länsjaktvårdares förening och Sveriges länsjaklvårdskonsulenlers förening.
2 Nuvarande ordning
Enligt 1 § andra stycket lagen (1938:274) om räll llU jakt bör varje jakträttsinnehavare genom ändamålsenlig och efter tillgången på villebråd lämpad jakt ävensom, där så lämpligen kan ske, genom åtgärder för viUe-brådels skydd och förkovran sörja för bevarandet av ell artrikl och livskraftigt villebrådsbestånd (jaktvård). Enligt 3 § jaktstadgan (1938:279) får jakt Inte bedrivas så att vUlebrådet onödigtvis tillfogas lidande.
Prop. 1977/78:141 4
Jägaren ansvarar själv för atl han har erforderliga kunskaper och färdigheter för jakt. I fråga om jakt med vapen som är lämpat för jakt efler älg eller annal större vilt som statens naturvårdsverk bestämmer (klass 1-vapen) krävs dock atl den, som ansöker om tillstånd att Inneha sådant vapen, skall ha förvärvat Svenska jägareförbundels älgskyttemärke i brons eller förete bevis om att han uppfyller motsvarande fordringar. För atl få Svenska jägareförbundets älgskyttemärke i brons skall jägaren genomgå prov som består av en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska delen avser all kontrollera provtagarens kunskaper om älgjakt och vård av älgstammen. Den praktiska delen avser alt pröva vederbörandes skjutförmåga. Bortsett från fordringarna för tillstånd all inneha älgvapen behöver en jägare således inte kunna styrka sina kunskaper om jakt.
Den som ansöker om tiUstånd tiU innehav av annat vapen än sådant som skall ingå i vapensamling eller annars uteslutande används för dekorationsändamål eller liknande, skall emellertid visa sig kunna handha sådant vapen ansökan avser. De krav som uppställs för rätten all inneha skjutvapen återfinns i vapenlagen (1973:1176) och vapenkungörelsen (1974: 123). Enligt 9 § vapenlagen får enskUd person meddelas tUlstånd att inneha skjutvapen endast om han har behov av vapnet och det skäligen kan antas alt han inle kommer att missbruka det. Beträffande bl. a. jaktvapen som förvärvats på grund av giftorätt eUer genom arv eller testamente gäller dock särskilda bestämmelser.
1 fråga om lån av jaktvapen gäller enligt 22 § vapenlagen atl den som är berättigad all inneha skjulvapen tillfälligl får låna ul vapnet tiU annan person under vissa viUkor. Bland dessa vUlkor kan nämnas att utlåning endasl får ske för kortare tid, högst två veckor, och att vapnet endasl får lånas ut för samma ändamål som Innehavarens tillstånd avser. Låntagaren skall i princip ha fyllt 18 år. Om tUlstånd för enskild att inneha visst slag av skjutvapen enligl särskild föreskrift endast får meddelas den som genom avlagt skytleprov eller på annat sätt ådagalagt all han är lämplig alt inneha vapnet, får utlåning av sådant vapen ske endasl till den som motsvarar samma krav. Delta gäller dock inte när vapnet skall användas enbart för provskjutning, övning eller tävling på skjulbana. Enligt 37 § vapenkungörelsen skall vid utiåning av vapen tUl låntagaren överlämnas intyg om lånet, om inte vapnet uteslutande används 1 upplålarens närvaro.
Fråga om tiUstånd för enskild person atl inneha vapen skall enligl 2 § vapenkungörelsen i första hand prövas av polismyndigheten på den ort där sökanden är kyrkobokförd. Tillstånd att inneha skjulvapen skall enligt 10 § vapenlagen meddelas för särskUt angivet ändamål.
Enligt 48 § vapenlagen meddelas närmare föreskrifter om villkor för tiUstånd enligt denna lag av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Det ankommer enligl 57 § vapenkungörelsen på rikspolisstyrelsen att meddela ytterligare föreskrifter beträffande tillämpningen av vapenkungörelsen.
Prop. 1977/78:141 5
3 Statens naturvårdsverks förslag 3.1 Målsättning och målgrupper
1 sitt förslag hänvisar statens naturvårdsverk till de av jaktmarksutredningen uttalade skälen lill varför ett kompelensprov snarast bör anordnas. Utöver de skäl utredningen anfört vill naturvårdsverket särskilt betona allmänna faunavårdsintressen. Allmänhetens intresse för faunan ökar alltmer, vilket gör det naturligt att också faunans beskattning blir föremål för vidgade överväganden. I takt med den ökande urbaniseringen tycks även förståelsen för jakten i allmänhet minska liksom för jakt som en aktiv naturvård. Jaktens och jägarens ställning i samhället blir därmed också föremål för intensivare granskning.
Målsättningen för provet, sådan den kortfattat formuleras i naturvårdsverkets förslag, är sammanfattningsvis atl skapa en grundläggande kunskap hos varje berörd jägare eller innehavare av jaktvapen så att jakten blir mer ekologiskt anpassad och atl större hänsyn visas viltet. En sådan kunskap bör också leda till att jakten bättre anpassas till samhällets krav och atl större förutsättningar och motivation skapas för vidareutbildning. Målet bör allmänt vara alt ge jiigaren en samhälls- och serviceinriktad funktion.
Naturvårdsverket har liksom dess referensgrupp tagit fasta på jaklmarksutredningens förslag att varje person som söker tillstånd att inneha skjutvapen för jakländamål skall vara skyldig all förete bevis om genomgånget kompelensprov för del slag av skjulvapen ansökan avser. Liksom jaklmarksulredningen anser verket all del f. n. av framför allt praktiska och ekonomiska skäl inte är möjligt att Införa ett obligatoriskt kompetensprov.
Skyldigheten att avlägga kompetensprov föreslås av verket gälla följande målgrupper, nämligen
målgmpp 1: jägare som för första gången förvärvar vapen,
målgmpp 2: jägare som avser all utöka sitt vapeninnehav,
målgmpp 3: jägare som avser all byta ut vapen som han redan har tillstånd för.
Samtliga jägare som på något sätt avser alt förändra sill vapeninnehav eller för första gången köpa vapen föreslås således komma att omfattas av provet.
Utländska jägare som avser att jaga i Sverige bör enligt förslaget f. n. inte omfattas av skyldigheten att avlägga kompetensprov.
Kravet på kompelensprov föreslås gälla även lån av vapen.
3.2 Förslag till kompetensprov
Naturvårdsverket föreslår all kompelensprovel delas upp i en teoretisk och en praktisk del, som var för sig utformas på sådant sätl atl maximala
2t Riksdagen 1977178. I .saml. Nr 141
Prop. 1977/78:141 6
möjligheter erbjuds provtagaren att anpassa utbildningen till den typ av vapen han avser all förvärva.
Naturvårdsverket lägger fram förslag lill ett teoretiskt grundprov som är gemensamt för alla kategorier provlagare. Det teoretiska provet föreslås läcka ett anlal övergripande områden som skall ge provtagaren kunskap om bl.a. ekologi, biologi, viltvård, skjutvapen och ammunition, jaktiag-stiflning och annan lagstiftning av betydelse samt om berörda myndigheter och organisationer.
Naturvårdsverket förordar att man även fortsättningsvis gör viss åtskillnad meUan teoretiska kompetenskrav för klass 1-vapen och andra jaktvapen. Den kompelens som krävs för klass 1-vapen är särskilt anpassad lill älgjakten. Efiersom endast klass I-vapen får användas vid älgjakt bör också det teoretiska kunskapsprovet för sådant vapen skiljas från det teoretiska grundprovet för övriga vapenklasser.
Naturvårdsverket föreslår mot denna bakgrund att ett särskilt teoretiskt påbyggnadsprov knyts till grundprovet. Avlagt godkänt påbyggnadsprov skall dock endast krävas av sådana personer som avser förvärva klass 1-vapen.
Naturvårdsverket föreslår att det praktiska provet delas upp i tre olika vapenprov, nämligen ett för hagelvapen, ell för kulvapen klass 2— saml ett prov för kulvapen klass 1.
Hagelvapenprovet föreslås utformat på sådant sätt all del registrerar provtagarens förmåga all hantera sitt hagelvapen säkert, bedöma avstånd, skjuta mot stillastående och rörliga mål samt välja rätt hagelstorlek och kaliber med hänsyn lill det vapen som skall användas och del vill som skall jagas.
Naturvårdsverket föreslår vidare att ett särskilt precisionsprov för kulvapen anordnas. Detla prov skall 1 första hand gälla för kul vapen klass 2-4 men skall också kunna krävas av den som avser alt förvärva kulvapen klass 1. Verket föreslår således all ett s. k. precisionsprov alllid skall ha avlagts, oavsett vilken typ av kulvapen man avser atl förvärva. Provet bör utformas så atl del ger en klar uppfattning om bl. a. provtagarens förmåga atl skjuta med hög precision, all hantera vapnet på ett säkert sätt saml all välja rätl ammunition.
Beträffande prov för kulvapen klass I föreslås att man bygger vidare på de regler som f. n. gäller för denna vapenklass. Provet bör således i huvudsak utformas enligt de regler som gäller för godkänt prov för Svenska jägareförbundets älgskyllemärke i brons. Provet skall syfta lill alt bedöma provtagarens förmåga all skjuta med precision mot stUlaslående och mot rörlig älgfigur på 80 m avstånd.
Verket föreslår slutligen periodiskt återkommande skjutprov för den som vUl jaga älg. Detta prov skall 1 princip motsvara den praktiska delen av Svenska jägareförbundels älgskylteprov.
Verket föreslår vidare att proven får avläggas 1 valfri ordning. Avlagt godkänt prov bör enligt verket gälla tills vidare.
Prop. 1977/78:141 7
Naturvårdsverket framhåller att detaljutformningen av de teoretiska proven tills vidare måste anstå. Proven skall konstrueras så alt de verkligen mäter provtagarens förmåga atl omsätta sina kunskaper i praktiken.
3.3 Utarbetande av underlag for provkonstruktion och prov
Naturvårdsverket framhåller vikten av alt såväl kursmaterial som prov utformas så alt de uppfattas som meningsfulla och praktiskt förankrade. Del är därför angelägel att omfattande samråd sker med framför allt den personal som 1 dag arbetar med jakt- och viltvård ute på fältet. Personalen hos landets länsjaklvårdsföreningar bör därför beredas möjlighet alt påverka provels utformning. På detta sätt erhålls också kännedom om i vilka avseenden jägarnas kunskaper brister, hur vissa moment bör utformas för att kunna genomföras praktiskt etc. Vidare måste enligt verket resurser tillskapas för att möjliggöra utvärderingar av vilka förändringar 1 fråga om kunskaper, minskat antal olyckor m. m. som sker inom jägarkåren som en följd av kompetensprovet.
Naturvårdsverket framhåller atl det studie- och kursmaterial som skaU ligga som grund för proven måste vara pedagogiskt utformat. Verket redovisar också ett detaljerat förslag till arbetsplan för framtagning av kursmaterial och prov.
Såväl prov som bakomliggande kursmaterial bör enligt naturvårdsverket prövas omsorgsfullt. Såsom lämplig provverksamhet föreslås någon form av "projekt" som bedrivs i olika faser, nämligen såvitt avser det teoretiska provet utarbetning av underlag för provkonslruklion (kursmaterial) och prov, tester av materialet samt slutgiltig utarbetning av kursmaterial och prov. Verksamheten beräknas medföra behov av viss resursförstärkning vid naturvårdsverket. En projektledartjänst med uppgift atl effektivt samordna projektet bör inrältas. Vid sidan av projektledaren bör finnas en referensgrupp. Resurser måste finnas för all lill verksamheten kunna knyta erforderlig expertis. De ämnesområden som kompelensprovel skall omfatla föreslås sammanförda till fem huvudområden. För vart och ett av dessa huvudområden bildas en redaktionsgrupp om fyra-fem personer under direkt ledning av projektledaren.
Beträffande del praktiska provet föreligger enligt verket redan detaljerade förslag till hur detta prov bör vara upplagt, varför något mer omfattande projekt inte krävs för att utarbeta ell korrekt praktiskt prov.
Innan kompelensprovel genomförs i hela landet anser verket all del upprättade materialet bör prövas under en försöksperiod 1 vissa län.
3.4 Produktion och distribution av kursmaterial
Naturvårdsverket ser det som angeläget alt verket får det yttersta ansvaret för att ta fram underlag för provkonslmktion, kursbeskrivning och prov. Huvudansvaret för kursverksamhet i anslutning till kompetenspro-
Prop. 1977/78:141 8
vet bör läggas på jägarorganisalionerna och studieorganisationerna. Mot denna bakgrund finner verket del naturligt alt dessa också ansvarar för distributionen av kursmaterialet. Enligt naturvårdsverket föreligger inga hinder mot alt jägarorganisalionerna gemensamt eller var för sig svarar för produktion av läromedlen.
3.5 Administration och organisation - ansvarsfördelning
Naturvårdsverket föreslås bära huvudansvaret för kompetensprovet. Verket bör sålunda få utarbeta riktlinjer och underlag för kursmaterial, utarbeta och fastställa prov, svara för produktion av sådana trycksaker som har med proven alt göra saml utarbeta direktiv m,m. för provens genomförande. Verket bör vidare bl. a. utarbeta rutiner för rättning av prov och registrering av provlagare samt svara för den ekonomiska planeringen och för utbildning av erforderlig personal, auktorisation av exami-nalorer saml tillsyn över den regionala och lokala verksamheten. Svenska jägareförbundet föreslås få ansvaret för del praktiska genomförandel av provet inom de olika verksamhetsområdena. Förbundet och de regionala organen bör svara för att befintliga skjutbanor anpassas lill de krav som de praktiska proven ställer och för inköp av materiel m. m. till skjulbanor. Likaså bör jägareförbundet ansvara för övriga praktiska och ekonomiska frågor i förbindelse med kurs- och provverksamheten.
Länsstyrelserna bör enligt verket inle beröras administrativt av kompe-lensprovens införande och drift.
Naturvårdsverket anser det inte vara möjligt alt lägga någon regislre-ringsskyldighet på polismyndigheterna. Verket föreslår i stället alt registrering av de provlagare som helt eller delvis avlagt kompetensprovet skall ske regionalt hos vederbörande länsjaktvårdsförening.
3.6 Tidsperspektiv
Enligt den av naturvårdsverket föreslagna tidsplanen bör en försöksomgång med praktiska prov inledas den 1 november 1978 och med teoretiska prov den 1 februari 1979. Kompetensprov genomförs i hela landet från den I januari 1981. 1 förslaget finns även en tidsplan för olika moment redovisad.
3.7 Resursbehov
Kostnader för framtagning av kompetensprov beräknas under tre år uppgå till totalt ca 800 000 kr., varav ca 435 000 kr. för projektiedaren, vilken föreslås placerad på en tjänst som byrådirektör i F 15. Konsultation
Prop. 1977/78:141 9
av experter m.fl. beräknas kosta ca 150 000 kr. samt försöksverksamheten ca 200 000 kr. Därutöver tillkommer kostnader för diverse tjänster, förbmk-ningsmaieriel m. m. Medelsbehovet har för dessa kostnader inte specificerats i förslaget.
Diverse initialkostnader för produktion av provblanketler, anvisningar för examinalor m. m. saml medel till banmateriel m. m. beräknas uppgå lill ca 550 000 kr.
Den av naturvårdsverket föreslagna projeklledartjänsten föreslås permanentad inom verket för tiden fr. o. m. den I januari 1981. För vissa kontorsgöromål krävs enligt verket härutöver en havltidsljänst som kontorist i lägst lönegrad Fe 1. De löpande åriiga kostnaderna härför sedan kompetensprovet införts beräknas uppgå till ca 175 000 kr. Del löpande årliga medelsbehovet för konsulttjänster, förbrukningsmateriel m, m. torde inte komma att överstiga ca 50 000 kr. I ett initialskede torde dock kostnaderna härför komma all uppgå tUl minst 150 000 kr.
3.8 Finansiering
Naturvårdsverket föreslår all kostnaderna för provet skall bestridas med avgifter som provtagarna erlägger i samband med prov, medel ur jaki-vårdsfonden och länsälgskadefonderna saml statliga anslag.
Den avgift som provtagaren måste betala får enligt verkels mening inte vara för hög. Kostnaden bör inte sällas högre än 150-175 kr. inberäk-nat kostnader för kursmaterial. Kostnadstäckningen genom provtagarens egna avgifter - utöver kostnader för kursmaterial - bör därför begränsas till att endast gälla direkta personalkostnader, dvs. arvoden tiU examinatorer och personal vid skjulbanorna. Naturvårdsverket bör svara för atl underlag för årliga beslut om avgiftens storlek finns tillgängligt.
Medel från jaktvårdsfonden bör enligl förslaget i första hand användas för atl täcka kostnaderna för framtagning av kompelensprovel. På samma sätt föreslås också kostnaderna i initialskedet för framtagning och produktlon av bl. a. vissa blanketter och anvisningar bli täckta. Såväl när del gäller initialkostnaderna som de fr. o. m. år 1981 löpande årliga kostnaderna bör medel ställas till verkels förfogande efter särskild åriig framställning till regeringen.
Medel från länsälgskadefonderna föreslås framför allt få användas till att täcka kostnader för regionala malerielbehov till skjulbanor.
Statliga anslag föreslås slutligen finansiera de kostnader som den centrala administrationen och organisationen av kompetensproven medför. Kostnaderna för projektledaren, vilken skall knytas till naturvårdsverket, föreslås kunna täckas med medel över naturvårdsverkets ordinarie stat. Även när det gäller finansieringen av kostnaderna för den tjänst som enligt förslaget fr. o. m. år 1981 bör inrättas hos verket, jämte dithörande kostnader, föreslår verket att del allmänna träder in.
Prop. 1977/78:141 10
4 Remissyttrandena
Remissinstansema är genomgående positiva lill förslaget om krav på särskilda kompetensprov för jägare. Vissa erinringar av i huvudsak detalj-karaktär har anförts.
4.1 Målsättning och målgrupper
Ingen av remissinstanserna har haft något alt erinra mot den uppställda målsättningen. Enligt Svenska Jägareförbundet Innebär den uppställda målsättningen alt en ny jägarroll tillskapas vilken kommer atl kräva möjlighet lill fortbildning. Vidareutbildning kan lämpligen ske över sludiecir-kelverksamhet. I sammanhanget erinrar förbundet om alt studiecirkel-verksamhet i ämnet jakt- och viltvård f. n. enligt vissa bestämmelser generellt inte skall vara statsbidragsberättigad. Dessa bestämmelser bör enligl f ärbundet snarast undanröjas.
RRV, lantbruksstyrelsen, länsstyrelserna i Kronobergs, Gävleborgs och Västerbottens län samt Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare tillstyrker de föreslagna målgrupperna. RÅ, länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Värmlands län, Svenska Jägareförbundet och hörda länsjaklvårdsföreningar, LRF, Sveriges länsjaktvårdares förening och Sveriges länsjaklvårdskonsulenlers förening avstyrker eller ställer sig tveksamma till förslaget om målgrupp 3. Dessa remissinstanser anför i huvudsak följande. Krav på att denna grupp skall genomgå kompetensprov kan utgöra ell hinder mot utbyte av dåliga och från säkerhetssynpunkt farliga vapen. Den som inle tror sig kunna klara kompetensprovet fortsätter i stället all jaga med sitt olämpliga vapen. Enligt LRF:s mening bör jägarutbildningen koncentreras till dem vars kompetens det finns särskUd anledning att pröva, nämligen de som för första gången avser atl förvärva vapen för jaktändamål och de som avser att förvärva vapen av annan klass än han tidigare innehar. Den som vill byta ut ett vapen mot ett annat inom samma vapenklass skaU inte behöva genomgå kompelensprov, framhåller förbundet.
Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar ulan erinran förslaget att utländska jägare skall undantas från skyldigheten alt avlägga kompetensprov. RÅ framhåller bl. a. alt förslaget ytterligare torde behöva preciseras för all begränsa undantaget till personer som endasl llllfålligl besöker rikel.
Länsstyrelserna I Kronobergs och Värmlands län. Svenska Jägareförbundet och hörda länsjaklvårdsföreningar samt Sveriges länsjaktvårds-konsulenters förening anser att personer, som redan har tillstånd att inneha viss typ av vapen även fortsättningsvis kortfristigt skaU kunna fa låna ett motsvarande vapen ulan att behöva förete intyg om genomgången jägarexamen.
Prop. 1977/78:141 II
4.2 Förslag till kompetensprov
Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar ulan erinran förslaget om Uppdelning av kompelensprovel i en teoretisk del och en praktisk del. Statskontoret ställer sig emellertid allmänt mycket tveksamt tiU den resurskrävande uppläggningen. RRV påpekar all en analys av vad olika ambitionsnivåer för provverksamheten har för effekter och kostnadskonsekvenser bör ligga till grund för valet av ambitionsnivå.
Den föreslagna uppdelningen av del teoretiska provet i grundprov och påbyggnadsprov har ej heller föranlett erinringar. Beträffande innehållet i det teoretiska provet anser RÅ att jaktlagstiftning och annan lagstiftning bör ges största möjliga utrymme. Rikspolisstyrelsen anser att slor vikt bör läggas vid säkerhelsfrågoma, vapenlagstiftning m. m. Liknande synpunkter framförs av domänverket. Naturhistoriska riksmuseet anför atl provet skall omfatta moment som ger gedigen arlkunskap, insikt om biotopvårdens betydelse och kännedom om lagar m.m. för jakt, naturvård och djurskydd. Lanlbruksstyrelsen framhåller bl.a. all jägarna bör meddelas teoretiska och praktiska kunskaper i att tillvarata fällt vilt. Skogsstyrelsen fömtsätter att samspelet skogsbmk - vUlets populatlonsdynamik behandlas ävensom samhällels krav på virkesproduktion mot risken för viltskador på skog. Enligl LÄF bör 1 provet hänsyn las till all jakt- och viltvård är en del av del aktiva jord- och skogsbruket. Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare framhåller atl säkerheten, djurskyddet, lagar och författningar saml viltvården bör prioriteras i proven.
Ingen remissinstans har haft något att erinra mot uppdelningen av del praktiska provet i föreslagna vapengrupper. I fråga om det praktiska provets innehåll avseende hagelgevär ifrågasätter länsstyrelsen i Gävleborgs län, åtskilliga länsjaklvårdsföreningar och Sveriges länsjaklvårdskonsulenlers förening om delmomenten val av hagelstorlek och hylslängd bör ingå. Länsjaktvårdsföreningarna uttrycker önskemål att proven skall göras så enkla och så praktiskt betonade som möjligt. Alltför tidskrävande moment bör om möjligt ulgå eller förenklas. Flertalet länsjaklvårdsföreningar samt Sveriges länsjaktvårdares jörening och Sveriges länsjaklvårdskonsulenlers förening förordar all flyklskytte ingår i delmomentet skott mot rörliga mål.
Synpunkterna rörande kul vapen klass 2-4 har ej mött erinran. Detsamma gäller kulvapen klass 1. Flera länsjaklvårdsföreningar ifrågasätter emellertid nödvändigheten av att avlägga precislonsprovel med kulvapen klass 1. Svenska Jägareförbundet anser, med instämmande av länsjaktvårdsföreningarna, att obUgatoriskt skjutprov för personer som avser delta 1 jakt med klass 1-vapen snarast bör införas.
Länsstyrelserna i Kronobergs, Göteborgs och Bohus och Värmlands län. Svenska Jägareförbundet, flera länsjaklvårdsföreningar, LRF och Sveriges lånsjaktvårdskonsulenters förening ansluter sig till uppfattningen att
Prop. 1977/78:141 12
provet bör utformas så atl innehållet blir så lättillgängligt som möjligt. Av remissyttrandena framgår vidare bl. a. följande. Teoridelen bör inte göras mera detaljerad och specialinriktad än att den kan vara gemensam för alla jägare. Man måste noga beakta de avsevärt skilda förutsättningar att tillgodogöra sig teoretiska kunskaper som provavläggama har. Frågorna i den teoretiska delen av provet får inle bli konstlade eller verklighetsfrämmande för den praktiske jägaren. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län rekommenderar att förslaget omarbetas och förenklas innan det läggs till grund för en författningsreglering.
Enligt rikspolisstyrelsen erbjuder en turordning mellan de olika delarna av provet bl. a. stora pedagogiska fördelar. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län vill för sin del rekommendera all teoriprovet föregår det praktiska provet. Övriga remissinstanser har ej framfört erinringar mot förslaget.
Rikspolisstyrelsen anser att ett alternativ med tidsbegränsade prov hade varit önskvärt för att snabbare få en förbättrad kvalitet på landets samtliga jägare. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att giltighetstiden för avlagt prov bör begränsas till tio år. Övriga remissinstanser har inte anfört några erinringar mot förslaget i denna del.
4.3 Utarbetande av underlag för provkonstruktion och prov
Lantbruksstyrelsen har intet att erima mot föreslaget sätt alt ta fram kursmaterial. Styrelsen anser dock atl en expert på djurskydd och en expert på livsmedelshygien bör ingå i redaktionsgrupperna. Länsstyrelsen i Kronobergs län understryker viklen av all jägarorganisalionerna får medverka i den slutiiga utformningen av såväl de praktiska som de teoretiska provens uppläggning och innehåll. Liknande uppfattning framförs av länsstyrelserna i Värmlands och Gävleborgs län samt LRF. Enligt förbundet bör en representant för "medeljägarna" ingå i expertgrupperna. Den organisation som föreslås för framtagande av material m. m. anser Svenska Jägareförbimdei vara kraftigt överdimensionerad. Förbundet föreslår ytterligare samråd inom en referensgrupp som ytterligare preciserar de allmänna riktlinjerna för jägarexamen, utarbetar översiktligt förslag lill del praktiska provets olika moment m. m. I sammanhanget betonar förbundet, liksom länsjaktvårdsföreningarna och Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare, att en mycket lång erfarenhet av utbildnings- och provverksamhet finns inom organisationerna. Sedan ett antal år tillbaka finns även kurspaket inom centrala avsnilt av jakt- och viltvården. Vunna erfarenheter och befintligt material bör kunna utnyttjas vid framtagning av provmaterial, vilket medför besparingar såväl kostnads- som tidsmässigt.
Remissinstanserna tillstyrker eUer lämnar utan erinran naturvårdsverkets förslag att del upprättade materialet bör prövas under en försöksperiod i vissa län.
Prop. 1977/78:141 13
4.4 Produktion och distribution av kursmaterial
Naturhistoriska riksmuseet fömtsätter att undervisningsmaterial i ekologi, naturvård, artkunskap etc, produceras i samråd med andra organisationer och myndigheter som förelräder dessa ämnesområden. Enligl Svenska jägareförbundet och länsjaktvårdsföreningarna bör kursmalerialproduk-tionen vara fri och kursmaterialets utformning och innehåll styras av de anvisningar som naturvårdsverket ger beträffande provels InnehåU och kravnivå. Vissa länsjaklvårdsföreningar anser atl naturvårdsverket inte skall godkänna utan endast kunna rekommendera kursmaterial. LRF framhåUer all produktion av läromedel bör kunna ske genom jägarorgani-sationema.
4.5 Administration och organisation - ansvarsfördelning
RÅ ifrågasätter om inle de arbetsuppgifter som föreslås ankomma på de regionala jägarorganisalionerna bör fullgöras både av Svenska jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare. Liknande synpunkter framförs av statskontoret saml länsstyrelserna i Kronobergs och Gävleborgs län. Statskontoret anser att länsstyrelserna bör ges ett regionall tiUsynsansvar. RRV framhåller bl. a. att Svenska jägareförbundet erhåller en myndighets utövande funktion utan atl ha klar ställning som myndighet varför andra organisatoriska lösningar bör övervägas närmare, t. ex. att regional eller lokal myndighet får ansvaret för kompelenspröv-ningen. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Jämtlands län. Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller bl. a. alt den ansvarsfördelning som tillämpas i dag skall gälla även kompelensprovel saml föreslår all så slor del som möjligt av verksamheten - administrativt och organisatoriskt - sker i Svenska jägareförbundets regi. Länsstyrelsernas organisationsnämnd och länsstyrelsen i Jämtlands län ansluter sig till naturvårdsverkets inställning atl länsstyrelsema inte bör beröras av kompetensprovets införande och drift. Svenska jägareförbundet framhåller bl. a. atl naturvårdsverket inte skall ansvara för de ekonomiska rutiner som måste utarbetas för provet. I stället bör varje organisation svara för sin del av den ekonomiska planering som utförs i lokala och regionala organisationer. Om naturvårdsverket skulle utöva tillsyn över de regionala och lokala organisationerna och deras verksamhet medför delta enligt förbundet antingen att dessa organisationer får två överinstanser med de komplikationer detla kan medföra eller all jägareförbundet skulle nödgas lämna ifrån sig den beslutanderätt över verksamheten som stadgemässlgl och enligt normal förenlngsrällsllg praxis tillkommer förbundet. Liknande synpunkter framförs av skilda länsjaklvårdsföreningar och Sveriges lånsjaklvårdares förening. Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare kan inte acceptera naturvårdsverkets förslag om provens praktiska genomförande. Naturvårdsverkets förslag ger, enligt Jägamas Riksförbund-Landsbygdens Jägare, Svenska jägareför-
Prop. 1977/78:141 14
bundet totalt monopol på utbildning och utfärdande av kompelensbevis. Med naturvårdsverkets förslag återstår enligt förbundet endast atl lägga ner verksamheten vid förbundets utbildnings- och skytteanläggningar, varav många är nybyggda och av högsta internationeUa klass. De båda jägarorganisationema bör enligt förbundet på lika viUkor och i frivUligl samarbete genomföra utbildningsarbetet. Härför bör likvärdiga bidrag utgå. Skulle tidigare ställningstagande av riksdagen lägga hinder i vägen bör frågan om jaktens administration och organisation tas upp till omedelbart övervägande och lösas innan frågan om jägamtbUdning och kompelensprov avgörs.
Statskontoret ifrågasätter lämpligheten av att naturvårdsverket skall svara för auktorisation av examinatorer och föreslår alt uppgiften i stället delegeras tUl länsstyrelserna. Svenska Jägareförbundet liksom länsjaktvårdsföreningarna finner det naturligt att polismyndigheticn allemativt länsstyrelsen auktoriserar examinatorerna. Även länsstyrelsen i Värmlands län. Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare och Sveriges länsjaklvårdskonsulenlers förening anser att polismyndigheten bör auktorisera examinatorer.
Statskontoret stäUer sig tveksamt tUl inrättandet av nya personregister och föreslår alt registrering bör ske hos polisen i samband med att vederbörande söker licens för jaktvapen. Länsstyrelsen i Gävleborgs län ifrågasätter om inte centralt eller regionalt datorstöd skulle kunna utnyttjas för registrering av genomfört kompetensprov. Liknande synpunkter framförs av Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare. Svenska Jägareförbundet tillstyrker naturvårdsverkets förslag och framhåller atl det bör vara varje lokal jaktvårdssammanslutning obetaget att på lämpligt sätt registrera och arkivera prov.
4.6 Tidsperspektiv
Remissinstanserna lämnar i allmänhet den i förslaget angivna tidsplanen utan erinran. Svenska jägareförbundet och flera lämsjaktvårdsföreningar framhåller att tidsplanen bör kunna hållas om produktionen av prov- och kursmaterial förenklas. Vissa länsjaklvårdsföreningar anser liden för knapp med hänsyn till det omfattande förberedelsearbetet lokall och regionalt.
4.7 Resursbehov
Statskontoret ställer sig tveksamt lUl förslaget atl inrätta en särskild projektiedarljänsl på heltid inom naturvårdsverket för utvecklingsarbetet. En permanentning av tjänsten som föreslås synes Inte motiverad då huvuddelen av insatsen torde vara av engångskaraktär. Svenska Jägareförbundet och länsjaktvårdsföreningarna anser alt personalförstärkningar regionall och lokalt inom förbundet är en absolut fömtsättning för provens
Prop. 1977/78:141 15
genomförande. Sveriges länsjaklvårdskonsulenlers förening anför liknande synpunkter.
4.8 Finansiering
Statskontoret anser atl kostnaderna för kompelensprovel i sin helhet bör bäras av jägarna. Även RRV anser all provet bör helt finansieras med avgifter och inte med statliga medel. Länsstyrelsen i Kronobergs län och LRF kan inte tillstyrka att medel ur länsälgskadefonderna tas i anspråk eftersom dessa medel behövs för att ersätta älgskador på gröda. Enligl Svenska Jägareförbundet bör examinanden betala kostnaden för eget kursmaterial, material som förbmkas under utbildningsskedet m.m. samt för själva examen. Medel ur jaktvårdsfonden och älgskadefonderna bör få utnyttjas för nybyggnad och komplettering samt upprustning av provbanor, lokalhyror, utbildning av lokala och regionala funktionärer, m. m. Allmänna medel bör enligl förbundet läcka naturvårdsverkels kostnader i anledning av verkets medverkan i förberedelser, administration och organisation av jägarexamen.
5 Föredraganden
I betänkandet (SOU 1974:80-81) Jaktmarker har jaktmarksutredningen i ett särskilt avsnitt behandlat frågan om kompetensprov för jägare. Utredningen har därvid föreslagit all den som vill utöva jakt bör genomgå prov som visar alt han besitter sådana teoretiska och praktiska kunskaper att han kan bedriva väl anpassad och säker jakt samt ell meningsfullt viltvårdsarbete. Vid remissbehandlingen av jaklmarksutredningens betänkande mottogs förslaget om obligatoriskt kompelensprov för jägare genomgående positivt av remissinstanserna. Regeringen uppdrog i juni 1976 ål statens naturvårdsverk atl utarbeta närmare förslag tUl anordnande av kompetensprov för jägare i huvudsak enligt de riktiinjer som föreslagils av jaklmarksulredningen.
Naturvårdsverket har i juni 1977 redovisat uppdraget som i vissa delar utförts 1 samråd med en referensgmpp med företrädare för berörda par-ler. Målsättningen för provet bör enligt naturvårdsverket vara att skapa en gmndläggande kunskap hos varje jägare eUer Innehavare av jaktvapen så att jakten blir mer ekologiskt anpassad och all större hänsyn visas viltet. En sådan kunskap bör också leda llU att jakten bällre anpassas till samhällels krav och att större förutsättningar och motivation skapas för vidareutbildning.
I övrigl innebär naturvårdsverkets förslag i huvudsak följande.
Kompetensprovet föreslås omfatla tre målgrupper, nämligen grupp 1. jägare som för första gången förvärvar vapen, grupp 2. jägare som avser utöka sitt vapeninnehav samt grupp 3. jägare som avser byta ul vapen som han redan betrotts Inneha.
Prop. 1977/78:141 16
Kravet på kompetensprov föreslås gäUa även lån av vapen.
Utländska jägare som avser bedriva jakt i Sverige föreslås undantagna från skyldigheten att avlägga kompetensprov.
Innan kompelensprovel genomförs bör del enligt naturvårdsverket prövas under en försöksperiod i vissa län. Kompetensprovet bör därefter genomföras 1 hela landet fr. o. m. den 1 januari 1981.
Enligl naturvårdsverket bör kompetensprovet omfatta såväl en teoretisk som en praktisk del. Det teoretiska provet bör omfatta dels ett grundprov som skaU avläggas av samtiiga tre målgmpper, dels ett särskilt påbyggnadsprov för den som förvärvar klass 1-vapen. Påbyggnadsprovel bör utformas på sådant sätt alt en kontroll görs av de kunskaper som särskilt krävs för all få jaga älg.
Del praktiska provet bör delas upp i tre olika vapenprov avseende vapengrupperna hagelvapen, kul vapen klass 2-4, dvs. vapen för jakt efter småvilt såsom rådjur, räv, fågel m. m., samt kulvapen klass 1, dvs. vapen som företrädesvis används vid älgjakt. För alla typer av kulvapen föreslås ett gemensamt precisionsprov. Därutöver föreslås ett särskilt prov för kulvapen klass 1.
Naturvårdsverket framhåller alt detaljutformningen av de teoretiska proven tills vidare måste anslå. Verket finner vidare det svårt att f n. ange det anlal moment som skall ingå i det praktiska provet. De teoretiska och de praktiska proven föreslås få avläggas i valfri ordning. Avlagt godkänt prov skall gälla tills vidare.
Det teoretiska provet och materialet härför bör enligl naturvårdsverket las fram inom ramen för ett projekt. En projektledartjänst för att samordna projektet bör inrättas inom naturvårdsverket. Vid sidan av projektiedaren bör finnas en referensgrupp och särskild expertis.
Naturvårdsverket föreslås få huvudansvaret för kompelensprovel. Verket skall därvid bl. a. utarbeta riktlinjer och underiag för kursmaterial, fastställa prov, svara för den ekonomiska planeringen, auktorisera examinatorer saml utöva allmän tUlsyn av verksamheten. Svenska jägareförbundet föreslås få ansvaret för det praktiska genomförandel av provet inom länen. Förbundet bör vidare enligt förslaget bl. a. utbilda examinatorer, handledare och banpersonal saml regionalt och lokalt svara för atl proven kan genomföras. Förbundets uppgift bör också vara all rätta avlagda prov och utfärda bevis om avlagt kompelensprov. Registrering av de provlagare som helt eller delvis avlagt kompelensprovel bör enligt naturvårdsverket ske regionalt hos vederbörande länsjaktvårdsförening.
Kostnader för att ta fram kompetensprov under tre år (1978-1980) beräknas uppgå lill ca 800 000 kr. Kostnaderna avser projektledarens lön inkl. sociala avgifter m. m., konsulter och testverksamhet. Härutöver kommer ej närmare angivna kostnader för diverse tjänster, förbrukningsmaterial m. m. Diverse initialkostnader för produktion av provblanketter, anvisningar för examinatorer m. m. saml banmateriel beräknas uppgå lill
Prop. 1977/78:141 17
ca 550 000 kr. Verket föreslår atl projeklledartjänsten permanentas inom verket fr. o. m. år 1981. För vissa kontorsgöromål erfordras härutöver en halvtidstjänst som kontorist. De löpande årliga kostnadema för verksamheten sedan provet införts år 1981 har av verket beräknats tUl ca 225 000 kr. räknat i 1977 års penningvärde.
Kostnaderna för provet föreslås av verket böra täckas genom dels avgifter som provlagarna betalar då de avlägger prov, dels medel ur jaktvårdsfonden och länsälgskadefonderna och dels statliga anslag. Provtagarens avgifter skall, utöver kostnaden för kursmaterial, begränsas till att gälla endasl arvoden lUl examinatorer och personal vid skjutbanor. Kostnaden för provtagaren bör enligt verket inle få bli högre än 150-175 kr. Medel från jaktvårdsfonden föreslås i första hand få användas för alt täcka kostnaderna för framtagning av kompetensprovet m. m. Medel från länsälgskadefonderna föreslås framför allt få. användas tUl att täcka regionala malerielbehov till skjulbanor. Statliga anslag föreslås slutiigen finanslera de kostnader som den centrala administrationen och organisationen av kompetens-provet medför. Kostnaderna för projektledaren föreslås sålunda få läckas med medel över naturvårdsverkets ordinarie stat. Den tjänst som föreslås inrättad inom verket fr. o. m. år 1981 bör enUgt förslaget Ukaså finansieras genom budgetmedel.
Naturvårdsverkets förslag har remissbehandlats. Remissinstanserna är eniga om behovet av särskilda kompelensprov för jägare och tillstyrker allmänt verkels förslag lill mål för provet. Den av verket föreslagna utformningen av provet godtas i huvudsak av remissinstanserna. Erinringar och avvikande meningar framförs dock av några remissinstanser.
Även enligt min mening bör kompetensprov för jägare införas. I likhet med jaklmarksulredningen anser jag atl ett krav på goda kunskaper hos jägarna om jakt och jaktutövning kan motiveras från såväl jakt- och viltvårdssynpunkter som från allmänna säkerhetssynpunkter.
Jakt- och viltvård kräver insikt i samspelet mellan viltarterna och deras miljö. I detta ingår också krav på kunskaper om vilka förbättringar av viltets miljö som kan öka viltförekomsten i markerna och kännedom om hur sådana åtgärder kan samordnas med ett rationellt jord- och skogsbmk. För atl jakt skall kunna bedrivas på ett sätt som tiUgodoser både allmänna och enskilda intressen är det nödvändigt att varje jägare även har en grundläggande artkännedom och en väl anpassad jaklleknik. VUlebrådet får självfallet inte onödigtvis tillfogas lidande. Av stor betydelse är vidare sådana insikter i säkerhetsfrågor som kan minska riskerna för olyckor och olyckstillbud i samband med jakt.
De svenska jägarna besitter 1 regel goda jaktliga kunskaper. De utför också ett betydelsefuUt viltvårdsarbete som ofla har sin grund i ett slort allmänt naturvårdsintresse. Såsom framhållits av bl. a. jaklmarksulredningen har det emellertid skett en förskjutning av jägarkårens rekryteringsunderlag från landsbygden till tätorterna vilket ofta kan innebära atl
Prop. 1977/78:141 18
den som vill bedriva jakt inte har samma naturliga möjligheter som tidigare alt förvärva nödvändiga erfarenheter och kunskaper på jaktens område. Det är därför angelägel att jägarna tillförs kunskaper om den utveckling som sker när del gäller jaklleknik och får kännedom om de rön som görs inom viltforskningen. Ett kunskapsprov bör verksamt kunna bidra lUl atl öka jägarnas kunskaper om jakt- och vUlvård och kan hos allmänheten öka insikten om jägamas betydelse för vUt- och naturvården.
Jag delar naturvårdsverkets uppfattning alt ett kompelensprov bör införas år 1981 efter viss försöksverksamhet.
Naturvårdsverket har föreslagit atl samtliga jägare som avser all på något sätt förändra sitt vapeninnehav eUer för första gången köpa vapen skaU omfattas av provet. Åtskilliga remissinstanser har emellertid avstyrkt förslaget om atl den som redan har ett vapen inom en viss vapenklass och som endast viU skaffa annat vapen inom samma vapenklass skaU omfattas av provet. EnUgl min mening bör provet av främst praktiska skäl i första hand inriktas på dem vars kompetens det finns särskild anledning alt pröva. Provet bör således tUls vidare omfatta dem som avser att förvärva vapen för jaktändamål för första gången eller vapen av annan vapenklass än som tidigare innehas. Del bör ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om vilka kategorier jägare provet bör omfatla och i vad mån utiåning av vapen bör få ske.
Flertalet remissinstanser ställer sig positiva till en uppdelning av kompelensprovel i en teoretisk och en praktisk del. Även jag finner denna uppdelning ändamålsenlig.
Ingen remissinstans har haft något atl erinra mot den föreslagna uppdelningen av den teoretiska provdelen i ett grundprov och ett påbyggnadsprov. Jag bedömer också för egen del denna uppdelning som lämplig och praktisk. Vad gäller grundprovel har verkets preliminära förslag om vilka ämnesområden som skall ingå i kompetensprov föranlett flera remissinstanser atl framföra synpunkter på provens innehåll och omfattning. För egen del anser jag alt jakt- och viltvård, artkännedom, lagar och författningar, säkerhetsfrågor samt djurskydd bör ägnas särskild uppmärksamhet. Jag vill samtidigt understryka viklen av alt proven inte blir alllför omfattande och teoretiska. De bör utformas så att de i princip kan vara gemensamma för alla kategorier av jägare.
Del bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer alt meddela föreskrifter om provens utformning.
Remissinstanserna har inte haft något all erinra mot den föreslagna uppdelningen av det praktiska provet. Jag kan också för egen del tillstyrka vad naturvårdsverket föreslagit härom. Förslaget alt det praktiska provet för kulvapen skall utformas som ett för samtliga kulvapenklasser gemensamt prov, s. k. precisionsprov, finner jag välmotiverat. Eftersom verkels förslag i denna del måste betraktas som preliminärt är jag f. n. inle beredd att närmare gå in på dessa frågor men förutsätter alt provet utformas 1 samråd med berörda parter.
Prop. 1977/78:141 19
Praktiskt taget samtliga remissinstanser har godtagit naturvårdsverkets förslag om all proven skall gälla tills vidare. Jag tillstyrker förslaget. Liksom f. n. bör dock prov för kulvapen klass 1 inte ha avlagts alltför lång lid före licensansökan. Naturvårdsverkets förslag om ell periodiskt återkommande skjutprov för kulvapen klass 1 avser jag alt ta upp i annat sammanhang.
Naturvårdsverket har ingående redogjort för hur kursmaterial för provkonslmktion och prov skall utarbetas. 1 likhet med flera remissinstanser anser jag för egen del atl förslaget i denna del förefaller omfattande och resurskrävande. Dessa frågor bör ytterligare prövas.
Såsom framgår av remissyttrandena från jägarorganisationema finns inom dessa en mycket lång erfarenhet av utbildnings- och provverksamhet för personer som vill förvärva kompelensbevis för kulvapen klass 1. Vidare finns sedan ett anlal år tillbaka kurspaket som behandlar centrala avsnilt av jakt- och viltvården. Kursmaterialet har använts vid studier i studiecirklar och av enskilda. Enligl min mening bör de vunna erfarenheterna och befintligt material kunna utnyttjas vid framtagning av provmaterial för kompelensprovel. Detla torde även medföra såväl kostnads- som tidsbesparingar. De av naturvårdsverket föreslagna åtgärderna för framtagning av provmaterialel kan härigenom även starkt begränsas. Det bör ankomma på regeringen eller efter regeringens bemyndigande naturvårdsverket alt efter samråd med bl. a. jägarorganisalionerna slutligt fastställa provets utformning.
Jag delar verkels uppfattning att del framtagna provmaterialet bör prövas under en försöksperiod. Härigenom kan erfarenheter samlas och såväl de teoretiska som de praktiska provens utformning utvärderas innan kompetensprovet obligatoriskt införs fr.o.m. år 1981. Försöksverksamheten bör förläggas lill sådana län där de praktiska förutsättningarna för försöksverksamhet är särskilt goda. Prov som avlagts under försöksperioden bör gälla även därefter.
I likhet med vissa remissinstanser anser jag all kursmalerlalproduktio-nen bör vara fri. På grundval av de krav som senare kommerati fastställas skall vem som helst, oavsett om det är någon av jägarorganisationema, studieförbund eller enskild, kunna producera kursmaterialet.
Åtskilliga remissinstanser har framfört erinringar mot den föreslagna administrativa och organisatoriska ansvarsfördelningen. Flera av remissinstanserna ifrågasätter om inle de arbetsuppgifter som föreslås ankomma på de regionala jaktvårdsorganen bör fullgöras av båda jägarorganisalionerna. Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare motsätter sig naturvårdsverkets förslag om provens praktiska genomförande, vilket enligt förbundet innebär att Svenska jägareförbundet ges monopol på utbildning och utfärdande av kompelensbevis. Båda jägarorganisationema bör enligl Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare på lika villkor och i frivilligt samarbete genomföra utbildningsarbetet.
Prop. 1977/78:141 20
För egen del anserjag atl sakliga skäl talar för att de resurser som finns såväl inom Svenska jägareförbundet som inom Jägamas Riksförbund-Landsbygdens Jägare bör tas i anspråk vid provens genomförande. Bl. a. de praktiska proven torde kräva att även del senare förbundels skjutbanor kan utnyttjas. 1 fråga om verksamheten med kompetensprov för kulvapen klass I är för övrigt delta förbund behörigt atl bl. a. utfärda kompetensbevis. Enligt min mening bör båda jägarorganisalionerna i samarbete svara för provens praktiska genomförande på fältet. De bör därvid på lika villkor erhålla bidrag ur jaktvårdsfonden för den verksamhet som de utför i anledning av kompetensprovet.
Vad jag nu har sagt Innebär inte att nuvarande ansvarsfördelning på jaktens område ändras. De frågor som berör jaktens administration och organisation kommer all behandlas av den i mars 1977 tillsatta jakt- och viltvårdsberedningen eller i annal sammanhang.
Liksom flera remissinstanser anser jag alt polismyndigheten bör utse examinatorer. Eftersom personkännedom är betydelsefull i detla sammanhang bör den lokala polismyndigheten inom det distrikt där examinatorn skall ha sitt verksamhetsområde besluta om auktorisation. Examinalor bör utses på ansökan eller förslag av jägarorganisalionerna. Dessa bör i samråd kunna besluta om och föreslå vilken eller vilka som bör vara examinalor inom ett visst distrikt. Vad gäller registrering av avlagt godkänt prov bör sådan enhgt min mening ske hos poUsen i samband med ansökan om licens. Även i dessa hänseenden bör föreskrifter meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Som tidigare nämnts förordar jag atl obligatoriska kompetensprov införs i hela landet fr. o. m. år 1981. En fömtsättning härför är självfallet alt de praktiska förulsättningarna då föreligger.
Några remissinstanser anser alt kostnaderna för provet jämte tillsynen helt bör finansieras genom avgifter. Jag delar i princip denna uppfattning. Provtagaren bör själv betala kostnaden för eget kursmaterial och annat material, som förbrukas under utbildningen. Vidare skall provtagaren erlägga avgift för själva provet. Avgiften skall täcka framför alll ersättning lill examinalor, regislreringskostnader och kostnader för provmaterial som förbrukas vid provtillfället. Del bör ankomma på regeringen eller myndighet regeringen bestämmer att meddela de föreskrifter som kan behövas i fråga om avgift i samband med provet.
Enligt förslaget bör medel ur jaktvårds- och älgskadefonderna i första hand användas till atl täcka kostnader för framtagning av kompelensprovel resp. kostnader för regionala malerielbehov tiU skjutbanor. Det ankommer på regeringen att besluta om vilka kostnader som skall täckas med medel ur jaktvårds- och älgskadefonderna.
Naturvårdsverket bör svara för den centrala administrationen och organisationen av kompelensprovel. Jag är emellertid inte beredd att föreslå atl verket nu ges ytterligare resurser för detta ändamål. Stor restriktivitet
Prop. 1977/78:141 21
råder för all offentlig verksamhet vad gäller nya åtaganden. Kostnaderna för central administration torde därför få läckas inom ramen för naturvårdsverkets befintiiga resurser. Därjämte bör jaklvårdsfonden kunna utnyttjas, särskilt vad gäller kostnader för utformning av kompetensproven och övriga förberedelser. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga efler framställning av naturvårdsverket.
6 Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna de riktlinjer för kompelensprov för jägare som jag har förordat.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig tiU föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen all antaga det förslag som föredraganden har lagt fim.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978