om Iuftfartsverkets investeringar m.m (Proposition 1984/85:139)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1984/85:139

Regeringens proposition

1984/85:139

om luftfartsverkets investeringar m. m.;

beslutad den 28 februari 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

CURT BOSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresläs att luftfartsverkets invesleringar fr.o.m. budgetåret 1985/86 fastställs enligt en rullande ireårsplan. Verket får härigenom bättre möjligheter än med nuvarande ettåriga investeringsbeslut att tidsmässigt anpassa sina investeringar.

Luftfartsverkets invesleringar föresläs delas in i huvudområdena infra-strukturella investeringar och övriga investeringar s. k. kommersiella investeringar. Merparten av de infrasirukturella investeringarna föresläs som hittills finansieras av anslagsmedel. De kommersiella investeringarna skulle däremot enligt förslaget finansieras i huvudsak med upplåning genom riksgäldskontoret. För vissa mindre investeringar föreslås alt luftfartsverket fär rätt alt självt beslula om investeringen.

Ell reservaiionsanslag på 114,4 milj. kr. föreslås anvisas för den del av luftfartsverkets investeringar som bör finansieras över statsbudgeten.

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 139

Prop. 1984/85:139

Uidrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-02-28

Närvarande: slatsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peierson, Boström, Bodsiröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Boström

Proposition om luftfartsverkets investeringar m. m.

1 Bakgrund

Luftfartsverket föreslog i sin anslagsframslällning för budgetåret 1984/85 vissa förändringar i finansierings- och beslutsreglerna för investeringar.

1 1984 års budgetproposition konstaterades att verket genom del luftfartspolitiska beslutet våren 1982 fått utökade möjligheter atl träffa inve-sleringsavtal med kommuner och andra intressenter. Jag var vid det tillfället därför inle beredd alt föreslå ytterligare förändringar innan de redan genomförda blivii utvärderade.

I anslagsframslällningen för 1985/86 ålerkommer luftfartsverket med förslag om vidgade finansieringsmöjligheter och ökad beslutsrätt beträffande verkels investeringar.

1 årets budgetproposition konstaleras att utvecklingen för affärsverken under senare år inneburit alt verken har närmat sig marknaden och därmed anpassat sin verksamhet till marknadens krav och de förutsällningar och villkor som gäller i näringslivet. Flera affärsverk har redan fått ökad rörelsefrihet för vissa lyper av investeringar. Det finns därför enligt min mening starka skäl som talar för att även luftfartsverket bör ges vidgade befogenheler när det gäller beslut om finansiering av verkets investeringar.

1 en skrivelse till regeringen den 25 februari 1985 föreslär luftfartsverket dels vissa förändringar fr.o.m. budgetåret 1985/86 i finansieringen av verkels investeringar och befogenheterna att fatta beslut, dels vissa ålgärder som syftar till att utveckla statsmakternas målstyrning av luftfartsverket.

Förslagen läggs fram med utgångspunkt i en treårsplan för verkets invesleringar.

Prop. 1984/85:139 3

2 Föredragandens överväganden

2.1 Allmänt

F.n. finansieras invesleringar inom luftfartsverket på följande sätt

- Anslag över statsbudgeten

- Finansieringsbidrag (lån) frän kommuner

- Finansieringsbidrag (lån) frän kunder

- Arbetsmarknadspolitiska medel i vissa fall då sysselsättningsläget så kräver.

Dessulom har under de senaste åren förekommit atl mindre investeringar finansierats med egna rörelsemedel. Anmälan härom har i sådana fall gjorts i årsredovisningen.

Anslag över statsbudgeten har varit och är alltjämt den dominerande finansieringskällan. Under de tre senaste budgetåren har dock medel som används i sysselsättningsfrämjande syfte fåll en ökad betydelse. Även finansiering genom lån och bidrag från kommuner och kunder har tillämpats. Finansieringsbidragen från kommuner har dock minskat i betydelse genom 1982 års luftfartspolitiska beslut då kommunernas dittills ovillkorliga finansieringsskyldighet ersattes med regler om överenskommelser från fall till fall. Numera ställs sålunda anspråk på kommunal investeringsmedverkan endast för sådana kapacitets- och slandardinvesleringar som primärt inte föranleds av luftfartens behov. Luftfartsverket har träffat ett antal avtal om kommunal finansieringsmedverkan enligt de nya reglerna.

Dessa investeringsavtal underställs f n. enligt 1982 års luftfartspolitiska beslut regeringen för godkännande. Luftfartsverket anser nu att sådana avtal fortsättningsvis bör kunna Iräffas av verket för invesleringar som regeringen godkänner.

De olika finansieringssätlens betydelse under de tre senaste budgetåren belyses i följande sammanslällning (medelsförbmkning).

Finansieringssätt		Andel i	procent
	1982/83	1983/84		1984/85
Anslag över statsbudgeten	67	43		54
varav egna avskrivningsmedel	(25)	(23)		(43)
Finansieringsbidrag från
kommuner	22	6		12
Finansieringsbidrag från
kunder	-	27		1
Arbetsmarknadspolitiska medel	II	24		33
Summa	100	100		100

1 sammanhanget kan nämnas all verkel gör avskrivning på tillgångarna enligt plan. De avskrivningsmedel som avser investeringar finansierade över statsbudgeten inlevereras lill staten. Avskrivningsmedlen täcker, som framgår av sammanställningen, till stor del anslaget över statsbudgeten.

Prop. 1984/85:139

2.2 Treårsplan för verksamhet och investeringar

Mitt förslag: Treårsplaner ersätter anslagsframslällningen.

Luftfartsverkets förslag: Luftfartsverket har sedan länge arbetat med investeringsplaner över en sexårsperiod. Med den dynamik som kännetecknar flygtransportbranschen har det dock enligt verket inte varil meningsfullt att göra upp fullständiga planer för mer än ca halva perioden. För den senare hälften har i huvudsak enbart konsekvenser av redan påbörjade investeringar angivits. Nya investeringsobjekt har redovisals endast om de med säkerhet kunnat motiveras för genomförande under den aktuella planeringsperioden. Genom den starka fokusering till det första budgetåret som uppslår vid statsmakternas prövning av investeringsförslag har investeringsplanerna för de övriga åren kommil i skymundan. De skarpa gränserna mellan budgetåren har också ibland upplevts besvärande vid flerårs-planering.

Mot den angivna bakgmnden ser luftfartsverket flera fördelar med att gentemot statsmakterna få arbeta med den typ av mllande treärsplaner som införls på televerkets område och som planeras för poslens verksamhet. Luftfartsverket föreslår därför att en sådan ordning införs även för verkets del. Det fömtsätts då att denna plan kommer att ersälla den nuvarande anslagsframställningen.

1 sammanställningen nedan redovisas luftfarlsverkels förslag lill investeringsplan för treårsperioden 1985/86-1987/88.

Innehållel i planen är hämtat från del arbete som f.n. pågår med atl förbereda anslagsframslällningen för budgetåret 1986/87. Planen måste med hänsyn lill dessa omständigheter enligt verkel betraklas som preliminär. Den baseras på den längtidsplan som redovisades i anslagsframställningen för budgetårel 1985/86 men flera justeringar och kompletteringar har fått göras, bl. a. till följd av inrikesflygets fortsaita snabba expansion.

Luftfartsverkels förslag till treårsplan för investeringar* milj. kr.

Beräknal Förslag Förslag Förslag
1984/85 1985/86 1986/87 1987/88

Infrasirukturella Kommersiella m.m.

225 25

165

I.SO

150 50

Förslag till nivå för treårsplan

250

200

210

200

* Genomförandepris

Skälen för mitt förslag: Utvecklingen i flygtransportsektorn har varit mycket expansiv under senare år. En fortsalt snabb tillväxt är ocksä att förvänla. En sådan utveckling ställer krav på en mer flexibel och mindre

Prop. 1984/85:139 5

utdragen planerings- och investeringsprocess än den som f n. gäller för luftfartsverkets investeringar. En övergång lill en treårsplan för verkets investeringar i slället för de åriiga anslagsframställningarna skulle enligt min mening ge den önskvärda flexibiliteten bl. a. i den meningen att verket kan flytta investeringsåtgärder mellan budgetåren i planen för att snabbt möla uppkommande investeringsbehov. Verket får också möjlighel all mera långsiktigt planera investeringsverksamheten. Jag vill i likhet med luftfartsverket underslryka alt förslagen till investeringsnivå för budgetåren 1986/87 och 1987/88 måste betraktas som preliminära och vara avsedda att läggas till gmnd för en fullständig investeringsbedömning i den ireårsplan som skall lämnas senast 1 september 1985. Jag återkommer till luftfartsverkets förslag Ull investeringar för budgetåret 1985/86 liksom till finansieringen av verkets investeringar.

Luflfartsverkel har nyligen omorganiserats i syfte att uppnå en ökad affärs- och marknadsorientering. Det är även mot den bakgmnden angelägel att treårsplanen utformas med syfte att ge statsmakterna ett bättre underiag än tidigare för en övergripande styming av luftfartsverket. Etl treårsperspektiv ser jag som lämpligl för att ge ett sådant underlag. Arbetet med ireårsplanens utformning bör fortsätta. Härigenom kommer successivt det underlag statsmakterna behöver för att kunna ta ställning till utvecklingen av luftfartsverkets verksamhet att förbättras.

I ireårsplanen bör beskrivas mål och strategier för att klara den ökade efterfrågan på verkets produkter och tjänster, däribland mål för service, priser och produktivitet. Det är angeläget att måluppfyllelse i olika avseenden redovisas i den årliga treårsplanen. Jag återkommer senare till denna fråga.

2.3 Uppdelning av luftfartsverkets investeringar

Mitt förslag: Luftfartsverkets investeringar indelas i huvudområdena infrasirukturella investeringar och kommersiella investeringar.

Luftfartsverkets förslag: F. n. indelas luftfartsverkets investeringar i flyg-platsinvesteringar, flygtrafiktjänslinvesteringar och investeringar i fordon, maskiner och utmstning.

För all förbättra planeringen och skapa underlag för en ökad marknadsorientering är det enligt luftfartsverket mer ändamålsenligt att dela in investeringarna i dels systemberoende eller infrasirukturella, dels kommersiella. En motsvarande indelning har gjorts av luftfartsverkets tjänsteutbud som underlag för bl.a. diskussion av verkets prispolitik. Det har i del sammanhanget visat sig att olika strategier för prissättning bör tillämpas för båda grupperna. Etl viktigt skäl härför är de olika fömtsättningar beträffande lönsamhet som föreligger, dvs. samma skäl som kan anföras ti Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 139

Prop. 1984/85:139 6

för olika behandling av investeringar beträffande beslutanderätt och val av finansiering.

Till gruppen infrasirukturella investeringar hänförs sädana investeringar som är en nödvändig förutsätining för alt flygverksamhet av avsett slag skall kunna bedrivas. Typiska sådana investeringar är investeringar i banor, byggnader, plattformar, belysningsanläggningar och komplexa lekniska system (exempelvis trafikledningssystemet). Även investeringar i fälifordon, brandbilar och enskilda radiofyrar hör till den gruppen. Exemplen visar all såväl den funktionella betydelsen som slorleken på en enskild investering varierar starkt. Sålunda kan anskaffningar av fordon, maskiner och annan ulruslning betraktas som nödvändiga kompletteringar av en given grundstruktur bestående av fasta anläggningar. Vidare förekommer varje är nyanskaffningar, kompletteringar och ersättningsanskaffningar inom olika verksamhetsområden där investeringsulgiften för varje enskill objekt ofta är förhållandevis lilen. Större delen av den typen av invesleringar syftar lill alt förnya eller bibehålla den funktionella och tekniska kvaliteten på en anläggning och är således i regel ersättningsanskaffningar.

Gruppen kommersiella invesleringar har hittills huvudsakligen bestått av investeringar i lokaler i samband med ny-, om- eller lillbyggnad av terminaler, anskaffning av fordon och diverse utrustning, samt iordningssiällande av parkeringsplatser. Enskilda kommersiella investeringar av någon storlek har egentligen förekommit endast i de båda parkeringshusen pä Arlanda flygplats. 1 framliden kan del bli aktuellt med kommersiella satsningar som kräver minst lika omfatlande investeringar. En sådan satsning är den anläggning för konferenser och annan service som går under namnet Arianda Centrum.

Skälen för mitt förslag: Luftfartsverket har tillsammans med flygbolagen etl ansvar för att luftfarten bedrivs med hög säkerhet, effektivitet, regularitet och servicenivå. Enligt min mening är den av luftfartsverket föreslagna indelningen av verkets investeringar i två huvudgrupper lämplig och ägnad atl bältre beskriva marknadens behov av kapacitet i verkets markanläggningar samt god funktion och hög standard på servicetjänsterna.

Med infrasirukturella investeringar avserjag trafikberoende investeringar dvs. investeringar som är en nödvändig förutsättning för atl flygverksamhet av avsett slag skall kunna bedrivas. Utgångspunkten för de infrasirukturella investeringarna bör vara att tillhandahålla en rimlig basslan-dard men med möjlighet till anpassningar beroende på olika intressenters behov och betalningsvilja. De kommersiella investeringarna är inte direkt trafikinriktade utan är avsedda atl ulgöra ett komplement till de infrasirukturella investeringarna. Dessa investeringar skall vara till gagn för flygresenärerna eller på annal sätt leda lill att flygsektorns konkurrenskraft stärks.

Det ankommer på regeringen att fastställa vad som skall hänföras till resp. invesleringsgmpp.

Prop. 1984/85:139 7

Det är i sammanhanget angelägel atl verkel fortsäller all förbällra dialogen med sina kunder om investeringarna. Härvid bör betonas sambandet mellan kundernas önskemål om förbättrade anläggningar och deras kostnadsansvar.

Enligt del s.k. SILA-protokollel (prop. 1983/84:147, TU28, rskr3I7)är också parterna eniga om betydelsen av samråd om aktuella investeringar. Man är också överens om att detta samråd ytterligare bör intensifieras.

2.4 Finansieringen av luftfartsverkets investeringar

Mitt förslag: Som huvudregel bör gälla atl infrasirukturella investeringar finansieras med anslagsmedel och kommersiella finansieras utanför statsbudgeten.

Luftfartsverkets förslag: Luftfartsverket anser att den utvidgning av finansieringsmöjligheter - främst genom långfristig upplåning i riksgäldskontoret - som enligt verkel bör komma till stånd i huvudsak bör nyttjas för sådana investeringar som kan beslutas med ledning av företagsekonomiska krilerier begränsade till luftfartsverkets ekonomi. Del finns två skäl härför. Del ena är att del genom renodlingen av beslulsförutsättningarna pä detta område borde vara möjligt att övertala viss beslutsrätt till luftfartsverket och därmed kunna förena utökade finansieringsmöjligheter med utökade beslutsbefogenheter. Statsmakternas nuvarande styrning genom all ta slällning lill enskilda objekt skulle dä kunna ersättas av t. ex. krav på viss internränla för sådana invesleringar. Det andra skälet är atl slatlig finansiering över statsbudgeten naiurligen i försia hand bör avse luftfartsverkets primäruppgift atl tillhandahålla den infrastruktur som är en nödvändig förulsällning för fiygtransporter. Kalkylsitualionen på detta område är också i många fall mer komplex bl.a. eflersom ekonomiska konsekvenser av alt inveslera mäste beräknas både för luftfartsverket och för flygbolagen. Hänsyn kan också behöva tas till olika externa faktorer och i anslutning härtill kan behov uppstå av en bedömning av investeringens samhällsekonomiska lönsamhet.

Mot denna bakgrund anser verket att man från besluts- och finansieringssynpunkt kan dela in investeringarna enligt följande, beroende på olika karakiär på luftfartsverkets investeringar och olika förutsällningar och krilerier för beslutsfattande.

Prop. 1984/85:139

Typ av	Genomförande	Huvudsak-	Övriga finan-
mveslenng	av enskill	lig finan-	sieringssäll
	objekl	siering
	beslutas av

Infrasirukturella

Kommersiella

Regeringen eller riksdagen

Luftfartsverket

Anslagsmedel

Upplåning via riksgäldskontoret

Finansieringsbidrag eller lån från kommuner

Finansieringsbidrag eller lån från kunder och andra nylljare (användar-bidrag)*

Rörelsemedel

Finansieringsbidrag eller lån från kommuner

Finansieringsbidrag eller lån från kunder och övriga intressenter eller kapital frän delägare

För vissa anläggningar kan även kapital frän delägare bli aktuellt.

1 beskrivningen har även sekundära finansieringsmöjligheter medtagits. Verket betonar all det är fråga om en grov och mycket generell beskrivning. Dess syfte är närmast att tjäna som utgångspunkt för en vidare och djupare diskussion om förändringar i beslut om och finansiering av luftfartsverkets invesleringar, där även synpunkter på en praktisk och effekiiv hantering fär göra sig gällande.

Luftfartsverkets uppfatlning är att verket bör kunna få rätt atl besluta om sädana kommersiella investeringar som ligger i linje med av statsmakterna godkända strategier. Inom luftfartsverket har etl omfattande arbete pågått med att med utgångspunkt i verkets övergripande mål formulera strategier eller handlingsregler för olika områden. Enligt luftfartsverkets mening bör statsmakternas siyrning av verksamhet och investeringar på det kommersiella området i huvudsak ske genom slällningslagande till mål och strategier och i mindre utsträckning genom beslut i enskilda ärenden. Statsmakterna har vidare möjlighet att slyra genom alt siälla upp avkastningskrav.

Under den tid det lar all utveckla nya styrmedel föreslär luftfartsverket all verket i sina investeringsplaner redovisar förslag till slora kommersiella invesleringar på ett sätl och med elt sådani underlag som gör det möjligt för statsmakterna att fatta beslut om det enskilda objektet. Övriga kommersiella investeringar redovisas endasl översiktligt och mbd angivande av beräknad total volym per budgetår. Gränsen mellan "stora" och "små" kommersiella investeringar bör förslagsvis sältas vid lOmilj. kr. i investering per objekt. Finansieringen av samtliga kommersiella investeringar bör

Prop. 1984/85:139 9

i enlighet med vad som tidigare sagls i princip ske på annal säll än genom anslag över statsbudgeten.

Luftfartsverket bedömer all beslutanderätten om anskaffning av enskilda objekt i gruppen Fordon, maskiner och ulruslning liksom över huvud tagel anskaffningar där investeringsulgiften uppgår lill högsl visst belopp - förslagsvis I milj. kr. - bör kunna delegeras till luftfartsverket. Samma är förhållandel med poslen "Diverse och oförutsett". Detta skulle innebära atl luftfartsverket i sin redovisning lill regeringen av investeringsplaner endast beskriver sådana invesleringar översiktligt utan att gä in på nägra enskilda objekl såvida det inte finns speciell anledning att underställa det regeringens prövning. För atl del önskvärda sambandel mellan beslutande-rätlen och finansieringsformen skall upprätthållas bör sådana investeringar finansieras utanför statsbudgeten.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare redogjort för har det under senare år skett en successiv förskjutning av beslutanderätten belräffande invesleringar från statsmakterna till olika affärsverk. Denna förändring ligger i linje med statsmakternas strävan att i högre grad styra affärsverken genom ekonomiska mål och servicemål än genom de medel som används för att uppfylla målen.

Allmänna principer

Enligt min mening är det lämpligl atl även luftfartsverket i större utsträckning än hittills ges möjlighet atl besluta om sina invesleringar och all finansiera investeringarna utanför slalsbudgelen. Syftet med delta är atl skapa mer marknadsmässiga förutsättningar så atl verket skall kunna tillgodose bl.a. de kommersiella investeringsbehoven på ett rationellt och flexibelt sätt. Räntabla och på annal sätt betydelsefulla investeringar får inle eftersättas och därmed förhindra en sund utveckling av verksamheten och dess konkurrenskraft. Jag anser del vikligt att en hanteringsordning skapas som är så arbetsbesparande som möjligt samtidigt som regeringen ges möjlighet all vid behov ingripa i luftfartsverkets investeringsverksamhet. Del bör ankomma pä regeringen all besluta om de närmare formerna fördetta. Regeringen bör även i fortsättningen av t.ex. sysselsältningsskäl kunna föreskriva att vissa av luftfartsverkets invesleringar skall tidigareläggas.

Frågan om finansiering av affärsverkens verksamhet behandlades även i prop. 1984/85:100, bilaga 1. Härvid har föreslagits att en möjlighet öppnas för vissa affärsverk att erhålla både löpande och långfristiga krediter i riksgäldskontoret. Räniorna pä krediterna skall kunna knytas till räntorna på riksgäldskoniorets marknadsmässiga upplåning kompletterat med elt påslag för att täcka riksgäldskontorets administrationskostnader. En utgångspunkt för finansiering via riksgäldskontoret bör vara atl den skall användas för investeringar där full förräntning kan påräknas.

Prop. 1984/85:139 10

Jag föreslår efter samråd med chefen för finansdepartementet atl luftfartsverket ges möjlighet till sådan upplåning i riksgäldskontoret på marknadsmässiga villkor för vissa investeringar som redovisas i del följande. Det får ankomma på regeringen att ange ramar för omfattningen av de investeringar som får finansieras genom upplåning i riksgäldskontoret. Jag återkommer senare till del beräknade medelsbehovel för näsla budgetår.

1 del följande ges en mera detaljerad beskrivning över befogenheler och finansieringsformer som bör lillämpas i luftfartverkeis investeringsverksamhet. Min uppfattning överensstämmer i huvudsak med luftfartsverkets förslag.

Finansiering av infrasirukturella investeringar

För större infrasirukturella invesleringar dvs. invesleringar med mer långsiktiga konsekvenser och effekler bör statsmakterna la ställning lill genomförande och finansiering av enskilda objekt. Dessa invesleringar ingår som en väsentlig del i verkets primäruppgift all bibehålla och vid behov höja flygsäkerheten och atl tillhandahålla erforderlig kapacitet och slandard i flygplats- och flygtrafikledningssyslemen. För hela objeklgrup-pen Fordon, maskiner och utrustning samt dessutom för övriga enskilda infrasirukturella investeringar med en invesleringsutgift om högst I milj. kr. bör beslutanderätt och val av finansiering delegeras lill luftfartsverket. En översiktlig redovisning bör lämnas i luftfartsverkets investeringsplan av sådana invesleringar med angivande av innehåll i slort och beräknade volymer i varje grupp.

Finansiering av infrasirukturella investeringar om vilka statsmakterna fattar beslut bör i första hand ske genom anslag över statsbudgeten. Därutöver kan finansieringsbidrag eller lån frän kommuner saml finansieringsbidrag eller lån från kunder eller andra nylljare (användarbidrag) användas. Förekommande avtal bör i de sistnämnda fallen kunna tecknas av luftfartsverket utan alt därefter behöva godkännas av regeringen. Under året tecknade avtal skall redovisas i treårsplanen. Dock bör sådana finansie-ringsavlal som avser invesleringar överstigande 25 milj. kr. underställas regeringen för godkännande.

Finansiering av övriga infrastmklurella investeringar som oftasl avser snabbi uppkommande behov bör primärt kunna ske genom upplåning på marknadsmässiga villkor i riksgäldskontoret. Dessulom skall egna rörelsemedel, finansieringsbidrag eller lån från kommuner samt finansieringsbidrag eller lån från kunder och övriga intressenter samt kapilal från delägare kunna nyttjas.

Finansiering av kommersiella invesleringar

Kommersiella investeringar med en tolal utgift överstigande lOmilj. kr. bör underställas statsmakternas prövning. Övriga kommersiella investeringar bör beslulas av luflfartsverkel som också väljer finansieringsform.

Prop. 1984/85:139 11

Dessa redovisas endast översiktligt i luftfarlsverkels investeringsplan, varvid typ av objekt och beräknad lotalvolym anges.

Finansieringen av samlliga kommersiella invesleringar bör i försia hand ske genom upplåning pä marknadsmässiga villkor i riksgäldskonlorel. Därutöver skall egna rörelsemedel, finansieringsbidrag eller lån från kommuner samt finansieringsbidrag eller län från intressenter samt kapital från delägare kunna användas.

2.5 Luftfartsverkets investeringar för perioden 1985/86—1987/88 och medelsbehov för budgetåret 1985/86

Mitt förslag: Luftfartsverkets investeringar faslslälls fr.o.m. budgetåret 1985/86 enligt en rullande treårsplan.

Inriktningen av verkets investeringsplan för perioden 1985/86-1987/88 godkänns.

Budgetåret 1985/86 beräknas luftfartsverkets invesleringar till 187 milj. kr. varav 120 milj. kr. finansieras över statsbudgeten.

Luftfartsverkets förslag: Verket beräknar att investeringsbehovet är relativt stort de narmasle åren, eller ca 600 milj. kr. för den kommande treårsperioden.

En bedömning av invesleringarnas fördelning på olika objeklgrupper budgetåren 1985/86-1987/88 framgår av följande tabell.

Prop. 1984/85:139

	Beräknat	(milj. kr)
	1985/86	1986/87	1987/88
Infrasirukturella invesleringar (> 1 milj.	kr.)
Flygplatser
Arlanda	28,0	20,4	14,4
Landvetter	-	8,5	4,0
Sturup	1.2	14.2	7,9
Umeå	5,9	8,0	1,2
Kiruna	2,7	2.2	1.6
Skellefteå	1,0	7.4	3,7
Östersund	32,1	5,4	-
Sundsvall	14,6	0,5	0,9
Örnsköldsvik	6,4	4.9	-
Jönköping	-	-	3,5
Luleå	2,1	1,3	—
Karlstad	5,1	-	1.2
Norrköping	-	-	2,7
Visby	13,7	16,0	2,0
Kalmar	0,9	-	-
Ängelholm	-	6,0	-
Brand- och räddningsskolan	-	2,7	5,4
Summa flygplatser	113,8	97.5	48.5
Flygtrafiktjänst lokall	1.4	2,9	4,5
Flygtrafiktjänst en route	18,4	16,7	27,6
Övriga infrastmklurella investeringar
«1 milj. kr.)	15,9	16,7	39,3
Fordon, maskiner, utrustning	23,0	26,0	28,5
Kommersiella invesleringar* (> 10 milj	.kr.) 9,3	23,9	16,0
Kommersiella investeringar «10 milj.	kr.) -	-	-
Summa investeringsvolym i prisläge
januari 1984	181,8	183,7	164,4
Summa investeringsvolym i
genomförandepris	200,0	211,3	197,3

* Arianda Centrum ingår inte i investeringsplanen.

Som tidigare påpekats har tiden inte medgett för luftfartsverket alt genomföra en mer detaljerad investeringsplan för budgetåren 1986/87 och 1987/88. De investeringsutgifter som redovisas i sammanställningen får därför ses som ett ullryck för den allmänna inriktningen av investeringarna under dessa budgetår.

För budgetåret 1985/86 har luftfartsverket beräknat en total investeringsvolym av 200 milj. kr. i genomförandepris varav 10,2 milj kr. ulgörs av kommersiella investeringar. Av de infrastmklurella investeringarna beräknas 127,3 milj. kr. finansieras genom anslag över statsbudgeten.

Mina överväganden: Jag föreslår att inriktningen av verkets investeringsplan godkänns. Vad gäller den föreslagna totalvolymen av investeringarna för budgelåret 1985/86 är jag beredd att godta 187 milj kr. Jag har inget atl erinra mot de av luftfartsverket beräknade investeringsvolymerna för budgetåren 1986/87 och 1987/88 på ca 200 milj. kr. per budgetär. Av följande sammanställning framgår hur jag beräknar att investeringarna i stort kom-

Prop. 1984/85:139 13

mer aU fördela sig under budgetårel 1985/86. Uppgifterna i sammanslällningen avser genomförandepris. Jag anser att invesleringar av säkerhets-och raiionaliseringskarakiär och investeringar som syftar lill alt bibehålla kapaciieten pä flygplatserna bör prioriteras.

Objektgrupp Beräknad utgift

1985/86 (milj. kr.)

Infrasirukturella investeringar (>1 milj. kr.)

Arianda 30,8

Övriga flygplatser 89,7

Flygtrafiktjänst lokalt 1,5

Flygtrafiktjänst en route 18,0

Summa 140.0

Infrasirukturella investeringar (<1 milj. kr.) 15,9

Fordon, maskiner, utrustning 22.0

Kommersiella investeringar 9,1

Summa 187,0

Genomförandepris.

Den beräknade investeringsramen för budgetåret 1985/86 ger utrymme bl.a. för vissa investeringar på Arianda flygplats t.ex. ombyggnad av den förutvarande inrikesterminalen (T 3) samt ell antal nya mindre invesleringar. På Sundsvalls, Örnsköldsviks och Umeå flygplatser pågår en upprustning av eldistributionssystemen. Motsvarande ulbyte planeras pä Skellefteå flygplats. För Östersunds flygplats har medel beräknals för pågående utbyggnad av slalionsområdet samt för planerat nytt instrumentlandnings-system.

Investeringarna inom gruppen Flygtrafiktjänst en route beräknas budgelåret 1985/86 till 18,0 milj. kr. Den beräknade ramen medger planenlig ersättning och erforderlig nyanskaffning av utrustning. Bl.a. kommer teleutrustningen i ett antal radarstationer all bylas ut.

Investeringsvolymen för övriga mindre infrasirukturella investeringar beräknas till 15,9 milj. kr. budgetåret 1985/86. För ersättning och nyanskaffningar av Fordon, maskiner och utrustning beräknas 22,0 milj. kr.

När det gäller objektgmppen Kommersiella investeringar vill jag understryka att dessa måste betraklas som affärsmässiga komplement till verkets infrastmklurella investeringar som är verkets huvudsakliga uppgift. För budgetårel 1985/86 beräknas dessa invesleringar lill 9,1 milj. kr.

De infrastmklurella investeringarna budgetåret 1985/86 bör i huvudsak finansieras över statsbudgeten. De anslagsfinansierade investeringarna beräknar jag till 120 milj. kr. Luflfartsverkel bör inom ramen för Ireårsplanen få disponera anvisade medel. Finansiering genom användande av rörelsemedel bör få uppgå lill högsl 6 milj. kr. för budgetårel 1985/86.

1 vissa fall kan leasingförfarande vara ekonomiskt fördelaktigare än ägande. Exempel på tänkbara leasingobjekt för luftfartsverket är fordon

Prop. 1984/85:139 14

och datorutrustning. Verket förulsäller all finansiering via leasing skall kunna ske i de fall della bedöms lönsammare än ägande och luflfartsverkel har befogenheter atl fatta beslut om inveslering i samma objekl. Jag föreslår all leasing under budgelåret 1985/86 bör kunna ske inom en lolal ram av 10 milj. kr./år.

Det bör som jag tidigare anfört ankomma på regeringen att ange ramen för omfattningen av de investeringar som får finansieras genom luftfartsverkets upplåning i riksgäldskontoret. För budgetårel 1985/86 räknar jag med att ramen behöver uppgå till 55 milj. kr.

Investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte bör finansieras över finansfullmaklen, förutom de investeringar som beslutas av arbetsmarknadsmyndigheterna.

Med hänsyn till vad jag sålunda har anfört förordar jag alt medel för näsla budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

milj. kr.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1985/86 120.0

Avgår beräknad ingående behållning 5,6

Anslag budgetåret 1985/86 114,4

2.6 Statsmakternas styrning av luftfartsverket

Mitt förslag: Treårsplan fastställs för verksamheten och investeringarna.

Regeringen sätter mäl för avkastning, service, produktivitei, prissättning och soliditet.

Regeringen lägger fast strategier för luftfartsverkets agerande pä olika områden.

Skälen för mitt förslag: 1 takt med att verket erhåller vidgade befogenheter att besluta om vissa investeringar och välja finansieringsform bör vissa kompletteringar och förändringar göras i statsmakternas styrning av luftfartsverket. De utökade befogenheterna när det gäller finansieringen av luftfartsverkets investeringar som jag tidigare föreslagit förulsäller en mer ändamålsenlig styrning frän statsmakternas sida. Del bör i högre grad ske genom fastställande av ekonomiska mål och servicemål än genom styrning av medlen. Bl.a. bör treåriga investeringsplaner med utblickar på längre sikt upprättas, avkastningskrav formuleras och målstyrningen av verket utvecklas. Det bör ankomma på regeringen alt inom ramen för den av riksdagen angivna huvudsakliga inriktningen av luftfartsverkets verksamhel lägga fasl mål för avkastning, service, produktivitet, prissättning och soliditet samt strategier för verkets agerande på olika områden. Riksdagen beslutade i december 1984 om en ny organisation för luftfarts-

Prop. 1984/85:139 15

verkel. I samband med organisationsförändringsarbetet har arbele pågått med analys och ulveckling av mål för verksamheten, affärsidéer och strategier. Verksamheten präglas nu också av en alltmer ökad affärs- och marknadsorientering där verkels kunder sätts i centrum. Arbelel med all utveckla mål och strategier fortsätter. Den redovisning jag kommer att göra av olika styrformer bör därför betraklas som etl led i utvecklingen av instrument för en övergripande styrning av verket.

Treårsplan för verksamhet och investeringar

Ett realiserande av de förslag lill förändringar i invesleringsadminislra-tionen som förts fram i det föregående kommer att öka flexibiliteten och möjligheterna till snabb anpassning av luftfartsverkets verksamhet lill ändrade yttre förutsättningar. Dessa ändringar kommer att bli etl viktigt inslag i strävandena mol ökad marknadsorientering.

Treårsplanen bör i framtiden också innehålla redogörelser för de mäl som har salts upp för verksamhet, resursanvändning, marknader, produkter och ekonomi. Vidare bör av planen framgå hur verkel tänker gå till väga för all nå uppsatt mäl, dvs. vilken strategi som avses lillämpas på viktiga områden. Planen bör således utformas så alt den dels till staten/ägaren kommunicerar luftfartsverkels uppfallning om nuläge, mål och strategier samt väsentliga åtgärder i verksamheten för alt nå uppsatta mål, dels utgör underlag för statsmakternas slällningslaganden och styrning av verket. Sådana treårsplaner bör upprättas fr.o.m. budgetåret 1986/87 och försia gången redovisas för regeringen före utgången av augusti 1985 i stället för anslagsframslällning i hittillsvarande form. Jag räknar med att luftfartsverket liksom hittills årligen behöver tillföras medel över statsbudgeten.

Treårsperioden bör betraktas som en period och inte splittras på budgetår utöver vad som är nödvändigt för genomförande- och finansieringsplanering. Luftfartsverket bör presentera investeringsplanen enligt den klassificering som lidigare beskrivits.

Statsmakternas siyrning inom ramen för den nu diskuterade ireårsplanen bör i princip ske i måltermer. Bland målen intar del övergripande målel för luftfartsverket enligt 1982 ärs luflfartspolitiska beslut en särställning. Detla mäl anger del yttersta syftet med den verksamhel luftfartsverket bedriver och skall vara grunden för alla andra mera operativa och silualionsanpassade mål. 1 treårsplanen är del närmast den senare typen av mål som bör las upp och stämmas av. I del följande beskrivs ett antal sådana mål som synes vara relevanta för den målslyrning av luftfartsverket som bör ersätta den mer medelsinriktade styrning som utövats hittills. Del är angelägel atl luftfartsverket aktivt utvecklar instrument för att mäta måluppfyllelse i olika avseenden. En sådan redovisning bör ske i den årliga treårsplanen.

Prop. 1984/85:139 16

Mål för avkastning

Statsmakternas ekonomiska mål för luftfartsverket är uttryckt som elt vissl förräntningskrav på genomsnittligt disponerat statskapital. Detta förräntningskrav är lika med den statliga avkastningsräntan, somf. n. är 13%. Avkastningsräntan sätts på en nivå som svarar mol statens koslnader för upplåning. Det är således inte avsikten att luftfartsverkets överskott skall vara större än alt det tillgodoser statens förräntningskrav.

Även i fortsättningen kommer en betydande del av kapitalbehovet alt tillgodoses med anslag över statsbudgeten. Statskapitalet kommer även med de nu föreslagna utvidgade finansieringsmöjligheterna all förbli den dominerande enskilda kapitaldelen. Så länge som statskapitalet har samma karaktär och konstruktion som f n. bör även ell avkastningskrav pä della formuleras. Delta innebär all luftfartsverket skall uppnå en vinst som är tillräcklig för atl svara mol förränlningskravet.

De förändringar i finansieringssätlet som jag har föreslagil medför atl luftfartsverkets kapitalslmktur kommer att ändra karakiär. Andelen "främmande" kapital kommer successivt alt öka. På denna kapitaldel bör ställas andra krav på avkastning, åtminstone till den del kapitalel kommer att investeras i kommersiella projekt. På detla kapilal bör avkastningskravet anpassas lill vad som är gängse i näringslivet i molsvarande branscher. Det kommer således att uppstå behov av att mäta avkastningen även på det lotala kapitalet, dvs. den genomsnittliga balansomslutningen. Luftfartsverket bör redovisa förslag till hur ell sådant avkastningskrav bör bestämmas.

Mål för service

Luftfartsverket har utformat ett antal strategier för beteendet gentemot marknaden, enskilda kunder och övriga intressenter. Bland dessa ingår att verket skall påverka flygtransportsektorns konkurrensförmåga genom att följsamt anpassa och utveckla sitt tjänsteutbud till ändrade behov eller möjligheter. Luftfartsverkets agerande skall medverka till atl flyget kan bibehålla och utveckla den konkurrensfördel som snabbhet, punktlighet, säkerhet och god service utgör. Detta innebär bl.a. atl verkel inom sitt område skall bidra till att ge flygbolagen möjlighet till hög regularitet, korta markuppehåll (s. k. turn-arounds) och en smidig Irafikavveckling. Vidare skall flygsäkerhetsstandarden vara i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer.

Alt sammanfatta vad luftfartsverket skall uppnå i nu nämnda avseenden i elt enda operativt mål är inle möjligl. Målen måsle i stället knylas till olika Ijänsler, verksamheter och aktiviteter.

I pågående arbete med att utveckla den interna styrningen mot ökad målstyrning ingår att formulera mål dels för vaije s. k. produktgrupp, dels för i produktgmpperna ingående tjänster och dels för de olika verksamheter som dellar i tjänsteproduktionen. De mäl som utvecklas på de an-

Prop. 1984/85:139 17

givna områdena beskriver flera olika egenskaper. En av dessa är att ange vilken servicenivå som skall eftersträvas.

De målbeskrivningar som nu görs ingår som medel i den interna styrningen av olika budgetansvariga enheter inom luftfartsverket. Servicebe-greppet kan härvid ges en vidsträckt betydelse och innefatta dels kapaci-letsegenskaper såsom tillgänglighet och beredskap, dels kvalitativa egenskaper som slandard och punktlighet.

Hur den nu beskrivna målslrukluren skall anpassas för statsmakternas styrning av luftfartsverket genom uppställande eller godkännande av servicemål behöver undersökas ytteriigare innan konkreta förslag lämnas. Verket bör återkomma om detta i nästkommande treårsplan.

Jag anser det härvid angeläget atl luflfartsverkel strävar efter att utveckla servicemål som är mätbara över liden och som kan specificeras i form av serviceålaganden. I sin vidareutveckling av servicemålen bör luftfartsverket även beakla invesleringarnas relation till servicemålen, avvägningen mellan olika servicemål samt mellan servicemål och ekonomiska mål. Vidare bör verket närmare utvärdera hur graden av måluppfyllelse skall kunna följas upp.

Mål för produktivitet

Luftfartsverket har årligen i anslagsframslällningen redovisal och kommenterat produktivitetsutvecklingen. Den produktivitet som mätts är personalproduktiviteten. Genom de samband som finns mellan förändring i kapitalresurser och förändring i personalresurser kan det valda mättet även i stort anses spegla den lolala produktiviteten. Eftersom resurserna i Slor omfattning bestäms av den valda kapaciteten på fasta anläggningar och system blir produktiviteten också ett uttryck för kapacilelsutnytljandel. Detta kan man tydligl iaktta om man studerar luftfartsverkets produktivitetsutveckling under 1970-lalet. Den stora kapacitetsuppbyggnad som då ägde rum med initialt lågt ulnylljande förklarar en stor del av den negaliva ulveckling av produktiviieten som då skedde.

Sedan 1979/80 har produktivitetsutvecklingen varit positiv. Ökningen under det senaste budgetåret var 7%. Den positiva trenden beräknas kunna fortsätta med en genomsnittlig ökning om ca 4 % per år under resten av 1980-ialei.

Mål för prisförändringar

Del ekonomiska målet för luftfartsverket är att verksamhelen skall bedrivas så alt kostnadstäckning nås totalt sett och atl därulöver ett överskott uppstår som motsvarar räntekravel på tillskjutet statligt investerings-kapital. Kostnadstäckningskravel skall uppfyllas för varje enskilt budgetår. Avvikelser kan medges om resuliatuijämning kan åstadkommas över tiden i likhel med den plan för resuliatuijämning som f.n. tillämpas. Luftfartsverkets ursprungliga plan gällde perioden 1977/78-1986/87. De

Prop. 1984/85:139 18

förutsättningar som planen byggde på har successivi förändrats. Det gäller bl.a. en lägre trafikutveckling och etl högre ränteläge än beräknat. För alt molverka de ogynnsamma förändringarna har verket successivt begränsat resursåtgången genom verksamhetsförändringar och rationaliseringar. Taxehöjningarna har inte heller kunnat genomföras i den takt som förutsattes. Luftfarlsverkels priser har därför sedan mitten av 1970-talel ökat något mindre än konsumentprisindex. Ökningen har även understigit ökningen i de inrikes flygpriserna.

Åtagandet enligt del s.k. SlLA-prolokollet innebär atl när verket nått balans mellan kostnader och intäkter bör verkets laxehöjningar ske i långsammare takt än lidigare och i genomsnitt undersliga den allmänna prisutvecklingen. Som redovisals i skrivelse lill regeringen 1984-10-07 med prognos över resultatutvecklingen under resten av 1980-talet beräknas balans uppnås fr.o.m. budgetårel 1987/88. Luftfartsverket har i enlighet därmed utgått från alt laxehöjningarna fr. o. m. denna lidpunkt genomsnittligt skall ligga 0,5 procentenheter under konsumentprisindex. 1 fasta priser innebär detta således en prissänkning.

Prissättningen på andra än trafikinriktade tjänster - t. ex. hyror, arrenden, parkeringsavgifter — bör motsvara vad som är gängse på marknaden. De överskoll som kan uppnås på dessa områden är direkl till fördel för hela lufitransportseklorn genom atl de yllerligare håller tillbaka behov av taxehöjningar.

Jag har inte anledning atl nu ta slällning lill hur luftfartsverkets taxeul-veckling bör vara efter att verket nått balans mellan intäkter och kostnader. Jag ser det dock som angeläget all luftfartsverket så snart som möjligt kan uppnå en sädan balans vilkel är del primära ekonomiska målet. Efler den lidpunkien utgår jag från all verket i möjligaste mån begränsar behovel av laxehöjningar sä att laxeuivecklingen kan ske i den takt som framgår av SILA-protokollel. Det är också angeläget atl ell framtida överskott kan genereras som så snart som möjligl kan kompensera statsmakterna för den brislande förråntningen på statskapitalet.

Mål för soliditet

1 luftfartsverket har soliditeten mätt som verkskapitalel i förhållande lill balansomslutningen under senasle femårsperioden legal mellan 60% och 65%. Della skall jämföras med 20-30% för förelag i allmänhet. Luftfartsverkets soliditet som ligger väl över de tumregler som finns för etl företags riskkapital i relation till allt kapital, har dock hittills inle haft något egentligt informationsvärde.

Säväl anskaffningen av främmande kapital som villkoren för upplåningen har i stort varil givna. Varken ägare eller längivare har haft anledning atl betrakta ett relativt slort verkskapital som elt skydd för externa långivare vid evenluella förlusler. De förändringar i luftfartsverkets kapitalanskaffning som nu föreslagils förändrar inte särskilt mycket i detta avseende.

Prop. 1984/85:139 19

eftersom staten får anses stå som garant för att extema lån kommer att ålerbelalas. Däremol kommer solidiielsbegreppet atl få en annan betydelse för ställningstaganden inom luftfartsverket lill det toiala kapitalels sammansättning. I fortsättningen kommer nämligen lånat kapital att medföra ovillkoriigt krav på ränia. Nytt främmande kapital kan inte anskaffas i snabbare lakt än att verksamhelen kan bära uppkommande kapitalkostnader och därutöver ge ett överskott som svarar mot kravel på avkastning på statskapitalet. 1 delta läge kommer avkastningen på tolall kapilal och soliditeten att kunna användas som styrmedel för investeringar och kapitalanskaffning.

Hur stor soliditet luftfartsverket bör eftersträva är en bedömningsfråga. Ett lägre värde än de 60 till 65% som varit fallel under de senasle åren måste accepleras. Enligt min uppfattning bör dock verkels soliditet, dvs. verkets egel kapital i förhållande till de lolala lillgångarna, kvarstå pä en forlsall hög nivå. En hög soliditet gör verkel mer oberoende av händelser uianför dess kontroll och är därtör av värde.

Statens krav på överskott bör liksom lidigare vara slatens avkastningsränta på statskapitalet.

Invesleringar som inte finansieras av anslagsmedel bör täcka sina finansieringskostnader och därulöver ge elt överskott. Dock bör för sädana kommersiella invesleringar som innebär ell större risklagande avkastningskravet sättas någol högre än för övriga externt finansierade investeringar.

Styrning med strategier

Förutom målstyrning av luftfartsverkels verksamhel såsom redovisats tidigare är också de strategier som utarbetats för kapacitetsutnyttjande och kapacitetsuppbyggnad och för verkets kommersiella verksamhel av väsentlig betydelse. Dessa båda områden berörs alldeles särskilt av de föreslagna förändringarna beträffande beslutsfattande och finansiering av investeringar.

Utöver rent trafikinriktade tjänster riktade till flygföretagen producerar luftfartsverket en rad kommersiella tjänster för flygföretag, resenärer, allmänhelen, förelag m.fl. Efterfrågan på sådana ijänster uppstår huvudsakligen på och i anslutning till verkets flygplatser. Det som möjliggör produktionen av ijänsterna i fråga är tillgången på resurser i form av mark, byggnader och personal saml kunnande. Luftfartsverkets avsikl är att aktivt expandera sin verksamhet inom detta område. Denna strävan står i överensslämmelse med del övergripande målet atl förbättra flygiransport-sektorns konkurrensförmåga. Förbättrad lönsamhet inom det kommersiella området innebär att trafikavgifterna - taxorna - kan hållas på en lägre nivå än eljest.

För att inte luftfartssektorn i övrigt skall belaslas med en ev. förlusl i den kommersiella verksamhelen bör luflfartsverkel överväga möjlighelerna till

Prop. 1984/85:139 20

fonderingar de år dä resultatet i den kommersiella verksamheten medger detta. Konsolideringen bör ske i luftfartsverkets räkenskaper. De kommersiella delarna av verkels verksamhet bör hållas åtskilda från övrig verksamhet genom atl de särredovisas i räkenskaperna.

Kvalificeral och unikt kunnande som kan frigöras i den egna verksamhelen skall marknadsföras till ulomslående. För produktion av ijänsler som kräver unikt kunnande som verket inte har eller lämpligen bör anskaffa skall egen kompetens inte byggas upp utan i stället skall samverkan ske med andra förelag som redan har sådani kunnande.

Vilka projekl som blir aktuella för genomförande måste självfallel avgöras med beaklande av de allmänna målsättningar som fastställts för luftfartsverkets verksamhet. 1 övrigt bör ankomma på verkel och dess slyrelse, som förvaltare av de statliga flygplatserna, att ta slällning lill elableringsfrågor, vilka verksamheler som bör bedrivas pä flygplatserna, i vems regi elc.

Verkels kunnande skall också marknadsföras internationellt. Detla skall ske genom Swedavia AB. Exportverksamheten skall bedrivas efter luftfartsverkets specifika förutsättningar och på affärsmässiga grunder samt med luftfartsverket som resursbas. Risktagandet bör begränsas enligt vad som angivits för verkels kommersiella verksamhet i övrigl.

Under de produklionsförutsätlningar som luftfartsverket arbetar, dvs. med stor andel fast kapacitet och liten andel resurser som samvarierar med produktionsvolymen, är kapacitelsutnyttjandet av avgörande betydelse för ekonomin. I första hand skall kapaciteten användas för verksamhel som direkt riklar sig mot flygtrafiken. Inom ramen för den luftfartspolitik som gäller skall luftfartsverket därför vid kapaciteisöverskott vidla åtgärder som slimulerar till ökade flygtransporter. Detta skall ske i samverkan med i första hand flygföretag, researrangörer, turistorganisationer, kommuner, näringslivsorganisaiioner, speditörer och varuägare.

Uppbyggnad av ny kapacitet skall endast ske för en efterfrågan som kan förutses med slor sannolikhet och om möjligl sä att fortsatt uppbyggnad kan ske senare i takt med en bedömd ökad efterfrågan. Som villkor för kapacitelsutbyggnad - eller förbättrad standard - gäller atl lönsamhei inom flygsektorn skall kunna uppnås. Innan utbyggnad påbörjas skall det vara klarlagt hur evenluella merkostnader för luftfartsverket skall läckas.

2.7 Vissa övriga frågor

För att de mål som tidigare angivits för luftfartsverkets verksamhet skall kunna uppfyllas är del angeläget aU luftfartsverket kan uppnå en rimlig lönsamhei. Enligt den nya planen för resultatutjämning som redovisas i årets budgetproposition kommer under vissa anlaganden om priser, koslnader, ränte- och trafikutveckling staten att få full förräntning fr.o.m. budgetåret 1987/88.

Prop. 1984/85:139 21

Staten kommer vid givna antaganden atl vara hell kompenserad för ackumulerad underförräntning senast budgetåret 1991/92.

Centrala element i 1979 års trafikpolitiska beslut är del samhällsekonomiska synsättet och konkurrensneutraliteten mellan olika Iransporlmedel.

Luftfartsverket skall främja en på sunda ekonomiska villkor grundad ulveckling och verka för all en tillfredsställande flyglransporiförsörjning uppnås och vidmakthålls till lägsta möjliga kostnader. Jag har i del föregående försökt beskriva hur denna övergripande målsättning bör brytas ner i mer operationella mål.

En fömtsättning för atl verket genom en ökad marknadsorientering pä affärsmässiga villkor skall kunna tillgodose olika kunders kapacitets- och servicebehov är atl verket kan uppvisa en god ekonomi. En förbältrad lönsamhei slår i överensstämmelse med den ökade handlingsfriheten vad gäller investeringar och deras finansiering och den målstyrning som jag tidigare föreslagil.

Bakgrunden till atl luftfartsverket i dag inte helt uppnår kravel på avkastning pä det statliga kapitalet är de omfattande flygplatsutbyggnader som genomfördes under 1970-talet.

Vidare belastas verkel med vissa lån som i dag framsiår som ogynnsamma. Jag avser i annal sammanhang föreslå regeringen att ge luftfartsverket i uppdrag atl göra en genomgång av resultatbelastande investeringar, lån, o. d. Detla kan ulgöra underiag för statsmakternas ställningstagande lill verkets framtida kostnadsbild och avkastningskrav.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna vad jag har förordat om inriktningen och omfattningen
av luftfartsverkets verksamhet och om verkels invesleringar un
der perioden 1985/86-1987/88, samt bemyndiga regeringen all
besluta om avvikelser därifrån,

2. godkänna de av mig förordade rikllinjerna för finansiering av luftfartsverkets invesleringar,

3. godkänna att luftfartsverket under budgetåret 1985/86 får träffa hyresköpsavtal och långtidförhyra (leasa) anläggningar och utrustningar motsvarande ett anskaffningsvärde på lOOOOOOO kr.,

4. till Flygplatser m. m. för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 114400000 kr.

Prop. 1984/85:139 22

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985