om inriktningen av verksamheten vid statens hundskola m.m. (Proposition 1987/88:126)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1987/88:126

om inriktningen av verksamheten vid statens hundskolam. m.

Prop.

1987/88:126

Regeringen föreslår riksdagen atl anta de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 3 mars 1988.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Bengt Lindqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag om den framlida verksamheten vid statens hundskola. Tjänstehundproduktionen föreslås i första hand inriktas på polis-och ledarhundar. Skolan föreslås bli en renodlad uppdragsmyndighet. Kostnaderna för skolan skall läckas av intäkter från försäljningen av produkter och tjänster. För alt underlätta övergången till avgiftsfinansiering föreslås etl omsiällningsbidrag till skolan under den kommande treårsperioden. Resurserna inom djursjukvården anpassas fill skolans eget behov, och förhandlingar bör las upp med olika intressenter om ell övertagande av djursjukhuset.

För budgetåret 1988/89 upptas ett 1 000-kronorsanslag för hundskolan i statsbudgeten samt ett omställningsbidrag om 2 600 000 kr. över ett särskilt anslag. Dessutom beräknas 12 360 000 kr. för täckande av det ackumulerade rörelseunderskotlel.

I propositionen beräknas vidare medel om 9 115 000 kr. till Synskadades riksförbunds ledarhundsverksamhet budgetåret 1988/89 under förslagsanslaget Kostnader för viss verksamhet för handikappade.

I Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 126

Socialdepartementet Prop. 1987/88:126

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988

Närvarande: statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Lindqvist

Proposition om inriktningen av verksamheten vid Statens hundskola m.m.

Inledning

Staten har inom en del verksamhetsområden ell behov av tjänstehundar. Framför allt gäller detta polisväsendet och försvaret för bl.a. skydds- och bevakningsändamål saml i begränsad omfattning tullverket i jakten på narkotika. Även andra sektorer av samhället utnyttjar olika typer av dresserade hundar, främst ledarhundar för synskadade samt i mindre omfattning s.k. sökhundar för lokalisering av röta och mögel i bl.a. byggnader. Hundarna är många gånger en förutsättning för alt kunna upprätthälla viktiga samhällsfunktioner och för atl underiätta levnadsförhållandena för synskadade.

Av grundläggande belydelse i all tjänslehundproduktion är en avelsverk-samhel som kan säkra en god och kontinuerlig tillgång på kvalificerade dressyrämnen. Inriktningen av aveln måste därvid anpassas till hundarnas användningsområden. Självfallet är det också nödvändigt med skickliga och erfarna dressörer.

På högkvalificerade tjänstehundar, såsom polis- och ledarhundar, ställs stora krav på både den fysiska och den mentala statusen. Flertalet av dessa hundar tas fram av statens hundskola. Hundskolan producerar även dresserade hundar för andra ändamål.

Hundskolan har alltsedan början av 1970-lalet haft svårigheter all skapa ekonomisk balans i sin verksamhet. För närvarande dras hundskolan med ell stort ackumulerat rörelseunderskotl.

Bl. a. mot bakgrund av den negativa resultatutvecklingen uppdrog regeringen våren 1986 ål statskontoret alt göra en översyn av hundskolans verksamhet.

Statskontoret överlämnade i september 1986 rapporten (1986:25) Statens hundskola - en översyn.

Efter remiss har yttranden över rapporten avgetls av rikspolisstyrelsen, riksrevisionsverkel, överbefälhavaren, generaltullslyrelsen, räddningsverket, televerket, Sollefteå kommun och Synskadades riksförbund. En sam-

manfattning av rapporten och remissyttrandena bör fogas lill protokollet i Prop. 1987/88:126 detta ärende som bilaga 1.

Jag återkommer i del följande med de förslag lill åtgärder jag anser nödvändiga atl genomföra för alt på längre sikt kunna garantera en kvalificerad produktion av ijänslehundar.

Historik

Genom riksdagens beslut (prop. 1970:96, SU 1970:202, rskr. 1970:419) omorganiserades dåvarande arméns hundskola fr. o. in. den 1 juli 1971 lill en självständig myndighet, försvarets hundskola, direkt underställd regeringen. Enligt riksdagsbeslutet skulle hundskolans kostnader i princip täckas av intäkter av sålda produkter och tjänster. För skolans verksamhet upptogs därför ell 1 000-kronorsanslag i statsbudgeten.

Redan under de första verksamhetsåren ökade skolans kostnader, särskilt för administration, i en omfattning som väsentligt översteg höjningen av såväl hundpriser som neltoprisindex. Försäljningspriserna på olika hundly-per täckte inte något år produktionskostnaderna. Målet om full kostnadstäckning uppnåddes alltså inte, och riksdagen började år 1974 alt anvisa årliga bidrag lill skolan.

Regeringen tillsalte år 1975 en arbetsgrupp för alt se över verksamheten vid försvarets hundskola och för atl förbättra beslutsunderlaget för dess ekonomi och inriktning. På grundval av arbetsgruppens rapport lade regeringen i propositionen 1976/77:157 fram förslag om den framlida inriktningen och organisationen av hundskolan.

I anledning av propositionen beslöt riksdagen (FöU 1977/78:1, rskr. 1977/78:40) alt godkänna de förordade riktlinjerna. Dessa innebar bl.a. all skolan borde dimensioneras för en produktion av omkring 155 hundar per år. Vad gäller finansieringen innebar riksdagsbeslutet all den tidigare gällande principen om full kostnadstäckning frångicks. Vissa kostnader som inte direkt avsåg hundproduktion, utbildning, veterinärvård o.d. skulle delvis bestridas genom ett anslag (grundbidrag) över statsbudgeten med en fördelning på olika huvudtitlar. Vidare ansågs del nödvändigt all dessutom under en övergångstid ge skolan etl särskilt driflbidrag. Även delta bidrag borde beräknas med hänsyn lill att även andra samhällssektorer än det militära försvaret drog nytta av skolans verksamhet.

Fr. o. m. den 1 juli 1978 tillämpades dessa nya riktlinjer och skolan döptes om till statens hundskola med oförändrad departementsiillhörighet, alltså försvarsdepartementet. Medelsbehovet för grundbidrag och driftbidrag fördelades på andra, fjärde och femte huvudtitlarna i statsbudgeten.

Fr. o. m. budgetåret 1980/81 överfördes hundskolan lill socialdepartemen
tet. Samtidigt minskades försvarsramen med etl belopp motsvarande förs
varsdepartementels andel av anslaget till skolan. Därefter har anslaget
fördelals på justitie- och socialdepartementen. Någon uppdelning av ansla
get i grund- resp. driftbidrag förekommer inte utan det har karaktären av ell
mer generellt verksamhetsbidrag. För innevarande budgetår uppgår del
totala anslaget lill 4 140 000 kr., varav 2 600 000 kr. beräknats under femte
huvudtiteln och 1 540 000 kr. under andra huvudtiteln. -

1 * Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 126

Hundskolan har under den nu beskrivna perioden haft svårigheter alt Prop. 1987/88:126 uppfylla de produktionsmål som salts upp för verksamheten. Exempelvis har produktionen av ledarhundar oftast legat lägre än 75 % av del angivna årliga behovet.

Hundskolans ekonomi

Som framgått av tidigare avsnitt har hundskolan alltsedan början av 1970-lalel haft betydande svårigheter atl skapa ekonomisk balans i sin verksamhet. Under de senaste budgetåren har svårigheterna accentuerats och orsakat ett ackumulerat rörelseunderskott på omkring 12 milj. kr. vid årsskiftet 1987/88. Även om det skedde en påtaglig förbättring under budgetåret 1986/87 efter det alt skolan vidtagit vissa besparingsåtgärder uppgick del årets underskott till 1.3 milj. kr. Ungefär hälften av delta kan förklaras av ränteutgifterna på del ackumulerade rörelseunderskottet.

Svårigheterna atl få verksamheten självbärande hänger bl.a. samman méd ijänstehundproduktionens känslighet för oförulsebara störningar, särskilt inom avelsverksamheten. Förändrade krav från skolans stora aviiäinare med åtföljande skiftningar i efterfrågan är en annan omständighet som påverkat inriktningen och resultatet. Organisationens uppbyggnad och struktur har inte anpassats lill sådana förändringar. Vidare har skolan haft ambitionen all utveckla och producera hundar för nya användningsområden, där den faktiska efterfrågan på de färdiga produkterna ofta visat sig inte slå i rimlig proportion till de avsalta resurserna. Starkt bidragande orsaker lill skolans finansiella situation har också varit brister i den interna ekonomiadministrationen och en dålig kostnadsmedvetenhet i organisationen.

För innevarande budgetår beräknas de vidtagna besparingsåtgärderna medföra atl verksamheten - med oförändrade statsbidrag- kan uppnå målet om ekonomisk balans. En förutsättning är därvid att den ackumulerade skulden kan regleras, vilken annars drar med sig höga skuldräntor.

Hundskolans uppgifter och organisation

Hundskolan har lill uppgift atl mot ersättning tillhandahålla dresserade hundar samt meddela utbildning i hundtjänsl. Skolan får också mot ersättning meddela djursjukvård och tillhandahålla andra med verksamhe-. len förenliga tjänster orn det kan ske utan atl övriga arbetsuppgifter eftersatts. Vidare åligger del skolan bl.a. all efter samråd med Sveriges lantbruksuniversitet bedriva avel och annan anskaffning av hundar. Dessutom skall skolan bedriva uppfödning, dressyr och försäljning av hundar saml anordna kurser i användning, dressyr och vård av hundar. Skolan ansvarar för närvarande för ultagningen av hundar lill totalförsvaret.

Hundskolan leds av en styrelse, som beslår av chefen för skolan och sex av regeringen utsedda ledamöter. Bland dessa ingår representanter för de största avnämarna.

Antalet anställda vid hundskolan är för närvarande ca 85. Enligt instruktionen finns inom skolan fyra enheter, en för förvaltning, en för avel och test,

en för dressyr och utbildning och en för djursjukvård. På försök prövar Prop. 1987/88:126 skolan en annan indelning, där produktionsenheten är den personellt största Och omfattar avel, kennel, marknadsföring och dressyr. Vidare finns en utbildningsenhet, en ekonomienhet, en serviceenhel och en veterinärenhet.

Efterfrågan på tjänstehundar

Polisväsendet har ett årligt anskaffningsbehov om ca 60-70 tjänstehundar. Större delen av dessa har levererats frän hundskolan. Resterande behov har fitlgodosetts genom inköp från olika privata uppfödare. Rikspolisstyrelsen har för övrigt framhållit att hundar kan inköpas lill en lägre kostnad på den privata marknaden än hos hundskolan. Styrelsen är dock beredd all även fortsättningsvis köpa hundar från skolan om de medel som anslås över statsbudgeten beräknas med hänsyn lill hundskolans prissättning.

Gfenerallullstyrelsen är också beredd alt fortsättningsvis inköpa etl mindre antal (8-9 st.) narkotikahundar från hundskolan om erforderliga medel anvisas.

Försvaret har däremot successivt minskal sina inköp från skolan beroende på ätt den inte kunnat levei-era hundar till konkurrenskraftiga priser. Under senare år ,har försvarels inköp utgjort endast en liten del av skolans produktion. Försvaret har helt nyligen tecknat ett femårigt avtal med Securitas, vilkel innebär alt försvaret under avtalsperioden avser alt inte utnyttja hundskolan för leverans av tjänstehundar. ■ Ocksä andra avnämare av hundskolan har blivit allt mer priskänsliga, t.ex. televerket som nu ifrågasätter lönsamheten för röthundar med hänsyn till prisutvecklingen och befarade kraftiga framtida prishöjningar. Trots denna tveksamhet har verket nyligen tecknat ett ramavtal med hundskolan, vilket innebär alt skolan årligen tillförsäkras ell fast belopp för atl kunna upprätthålla beredskapen och kompetensen för leveransav ca sex sökhundar årligen under de närmaste fyra åren.

Såvitt avser ledarhundar beräknar Synskadades riksförbund (SRF) årsbehovet lill omkring 40 hundar. Hundskolans produktion har hittills inte kunnat fylla detta behov utan legat kring 30 hundar. För inköp av ledarhundar beräknas medel över statsbudgeten till förbundet baserade på del årliga behovet och anpassade lill hundskolans prisnivå. I den mån hundskolan inte kan leverera erforderligt antal hundar får förbundet i samråd med skolan anskaffa resterande hundar från annat håll, dock till högst samma kostnad som vid köp från hundskolan.

Föredraganden

Prop. 1987/88:126

Mitt förslag:

1. Verksamheten inriktas på produktion av ledar- och polishundar samt därmed sammanhängande och förenlig verksamhet.

2. Samarbetet med Sveriges lantbruksuniversitet bör ökas.

3. Verksamheten skall drivas utan bidrag över statsbudgeten.

4. Veterinärresurserna anpassas lill verksamhetens eget behov av djursjukvård.

5. Personalresurserna anpassas lill verksamhetsinriktningen.

Skälen för mitt förslag:

1. Verksamheten inriktas på produktion av ledar- och polishundar samt därmed sammanhängande och förenlig verksamhet.

Sedan försvaret beslutat alt inte anlita hundskolan för att tillgodose sitt behov av Ijänslehundar, är rikspolisstyrelsen och Synskadades riksförbund de klart största avnämarna med ell årligt behov av ca 60 resp. 40 hundar. Hundskolan har hittills inte till fullo kunnat fylla detta behov. En orsak har varit skolans ambitioner till utvecklingsarbete inom nya marknader. Detta har dragit resurser från verksamheten i övrigt. Eftersom dessa hundar fyller viktiga samhällsfunktioner, som inte utan betydande insatser kan fullgöras på annat sätt, bör ansträngningarna ökas för atl säkra en tillräcklig tillgång.

Jag ser det som angeläget alt resurserna inte splittras på för många hundlyper och förordar därför att skolan fortsättningsvis inriktas på produktion av polis- och ledarhundar, så alt den når de uppställda målen. Även med en sådan inriktning kommer det att bli etl visst antal dressyrämnen som inte passar till polis- eller ledarhundar men som med relativt begränsade insatser kan användas som exempelvis bevaknings- eller sökhundar. Om det finns avsättningsmöjligheter, bör skolan kunna utföra även sådan dressyr, men den fär inte inkräkta på den huvudsakliga verksamheten. Enligt min bedömning bör hundskolan med denna insnävning av sin verksamhet kunna tillgodose en större del än för närvarande av del årliga behovet av polis- och ledarhundar, samtidigt som avtalet med televerket om röthundar kan fullgöras.

Såväl polis- som ledarhundar finansieras över anslag i statsbudgeten. Det ligger naturligtvis i allas intressen att priserna för sådana hundar kan hållas på en så låg nivå som möjligt. Såvitt avser polishundar är hundskolan inte ensam producent, och den måste därför anpassa sina kostnader och priser till konkurrenterna på den öppna marknaden.

Såvitt avser ledarhundar har regeringen föreskrivit att SRF skall köpa dessa hos eller genom hundskolan. Jag avser atl föreslå regeringen alt denna skyldighet skall upphöra. Syftet med del är all hundskolan skall utsättas för en viss konkurrens, vilket kan medföra positiva effekter på kostnader och effektivitet.

Som tidigare har framhållits förutsätter tjänslehundproduktion bl. a. en målinriktad och vetenskapligt förankrad avel samt en dressyrverksamhel

som inrymmer kompetens och långvarig erfarenhet. Mot den bakgrunden Prop. 1987/88:126 förefaller det naturligt atl huvudavnämarna tillförsäkrar sig långtgående garantier för atl deras framlida behov skall kunna fyllas. Delta skulle exempelvis kunna åstadkommas genom långsikliga leveransavial av ramkaraktär. Enligl vad jag har erfarit pågår överläggningar mellan hundskolan och rikspolisstyrelsen resp. SRF med den inriktningen.

Vid hundskolan bedrivs i dagslägel utbildning i hundtjänst. Utöver den nödvändiga verksamhet som hänger samman med leverans m.m. av utbildade Ijänslehundar, anordnas kurser som riktar sig lill den hundägande allmänheten. Sädana kurser har motiverats av atl de dels bidrar till en allmän kompetensutveckling för skolans personal, dels ger vissa - men totalt sett marginella - intäkter för skolan. Med den snävare inriktning av hundskolans verksamhet som jag ovan förordat, måste utbildningsresurserna i första hand dimensioneras efter huvudavnämarnas behov.

Skolan disponerar förläggningsresurser för sin utbildningsverksamhet. Dessa förläggningar, som används företrädesvis av synskadade, är emellertid otidsenliga och i behov av renovering. Polisväsendet har också en del kurser förlagda till hundskolan men utnyttjar inte förläggningarna. Med tanke på kostnaden för denna ombyggnad och då utnyttjandet är relativt litet anser jag del inte försvarbart att genomföra någon större upprustning av lokalerna. Så länge förläggningarna tjänar sill ändamål bör de dock kunna behållas. Jag förutsätter därvid att skolan tillsammans med SRF söker finna andra lösningar för alt tillgodose behovet av utbildning för synskadade i samband med att de erhåller sina ledarhundar. Jag vill här erinra om att riksförbundet i dag får medel över statsbudgeten för att bedriva viss utbildningsverksamhet. Del kan finnas skäl atl samordna skolans och riksförbundels utbildningsverksamhet på ett bättre sätt än hittills.

Jag anser således alt utbildningsverksamheten vid skolan bör anpassas efter vad huvudavnämarna anser vara nödvändigt. Del bör ankomma på skolan att snarast ta upp överläggningar med dessa för att klara ut denna fråga.

2. Samarbetet med Sveriges lantbruksuniversitet bör ökas.

En god stam av arbetshundar tryggas genom etl systematiskt avelsarbele som bygger på forskning och utvecklingsarbete. I dag bedrivs avelsarbele av hundskolan men även av andra uppfödare. Eftersom tillgången på goda dressyrämnen inte är tillräcklig varken för den produktion som bedrivs av hundskolan eller för andra avnämare måste ansträngningarna öka på detta område.

Vad gäller avelsverksamheten besitter hundskolan en obestridlig kompetens och har ett avelsmaterial av hög kvalitet. Kvaliteten bedöms ytterligare kunna förbättras genom en än mer målinriktad avel, som bygger på vetenskaplig grund. En närmare samverkan med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) måste därför ske. Genom ett intensifierat samarbete bör det vara möjligt att i egen avel la fram samtliga de högkvalificerade dressyrämnen som krävs för främst polisväsendets behov. Del är naturligtvis till fördel för hundhållningen inom riket om samverkan eller i vart fall erfarenhetsutbyte

med andra större uppfödare främst av schäfrar etableras, exempelvis genom Prop. 1987/88:126 Svenska Brukshundklubben.

Under hand har hundskolan påtalat vissa problem som rör hundarnas tjänslbarhel i förhållande lill den fysiska och mentala statusen. Del förekommer atl del hos färdigdresserade tjänstehundar kan påvisas vissa smärre defekter, exempelvis i höft- och armbågsleder. Även om felen enligl hundskolans och även andras bedömning inte utgör något hinder för hunden att fullgöra sina uppgifter, vägrar avnämaren oftast att ta emot den leveransklara hunden eller gör senare en reklamation med samtidigt krav på ersällningshund. Delta leder enligt hundskolan lill onödiga kassalioner med kraftiga fördyringar av verksamheten. Avnämarna och hundskolan har trots ingående diskussioner inte kunnat finna praktiska lösningar av frågan.

Jag är för egen del inte beredd att här ta ställning lill vad som kan anses som berälfigade kvalitetskrav i fråga om olika Ijänslehundar. Jag anser dock atl SLU med sina kunskaper och erfarenheter bör kunna bidra lill all ambitionerna och kvalitetskraven hos hundskolan och dess avnämare kan mötas på en med hänsyn lill den reella tjänstbarheten lämplig nivä. Det bör ankomma på hundskolan alt efter samråd med de stora avnämarna finna en passande form för lantbruksuniversitetels medverkan i delta avseende.

3. Verksamheten skall drivas ulan direkta bidrag över statsbudgeten.

Som all annan offentlig verksamhet måste naturligtvis hundskolan sträva efter högsta möjliga effektivitet och optimalt resursutnyttjande.

Del pågående effekiiviseringsarbelel har verkat positivt pä skolans finansiella situation. Kostnadsmedvetenheten har ökat starkt hos skolans personal och bl.a. har inlernbudgeteringssystem införts för att bättre kunna kontrollera och styra såväl utgifter som inkomster. Den förbättrade ekonomiadministrationen i förening med klarare angivna produktionsmål bör innebära atl möjligheterna ökat för atl verksamheten skall kunna drivas utan årliga rörelseunderskott. Skolan har också räknat med att verksamheten för innevarande budgetår skall ge ett balanserat resultat under förutsättning att det ackumulerade rörelseunderskotlel inkl. upplupen ränta inte belastar resultatet.

Hundskolan har inga egentliga myndighetsuppgifter bortsett från att den är ultagningsmyndighet för hundar lill totalförsvaret. Överbefälhavaren har nyligen föreslagit regeringen att delta ansvar överförs lill chefen för flygvapnet. Etl beslut i den frågan avses att fattas under våren. Verksamheten i övrigt vid skolan är helt inriktad på produktion och alltså av den karaktären att dess kostnader helt bör täckas av intäkterna från vad som produceras i verksamheten. 1 fortsättningen bör därför inte utgå några driflbidrag över statsbudgeten, ulan verksamheten bör vara självbärande. I valet mellan de alternativa organisations- och driftsformer som kan gälla för en sådan affärsverksamhet har jag nu stannat för den modell som innebär alt hundskolan blir en renodlad uppdragsmyndighel. I statsbudgeten för 1988/89 kommer därför atl till hundskolan las upp etl 1 000-kronorsanslag.

Detta får självfallet inte leda till alltför stora prishöjningar på Ijänslehun
dar ulan skolan måste i första hand möta den nya situationen med
kostnadsbesparingar. Genom all driflbidragen upphör kommer också de o

verkliga kostnaderna för ijänslehundar atl bli synliga på ett helt annat sätt än Prop. 1987/88:126

för närvarande. Detta innebär atl kunderna kan göra bättre bedömningar av

dels om det går alt få samma kvalitet till lägre pris hos andra producenter,

dels om en hund i relation till de alternativ som kan stå till buds är värd sitt

pris.

För all underlätta denna omställning lill en renodlad uppdragsmyndighel bör del under de kommande tre åren utges etl omsiällningsbidrag lill hundskolan. Bidraget bör stegvis trappas ner. För budgetåret 1988/89 bör omslällningsbidraget från femte huvudtitelns anslag utgå med 2 600 000 kr., ' vilket motsvarar socialdepartementets andel av driftbidraget för innevarande budgetår. Chefen för juslitiedeparlementet har upplyst mig atl del under andra huvudtitelns anslag B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet för budgetåret 1988/89 finns medel tillgängliga för etl bidrag lill hundskolan av samma omfattning som nu vid sidan av de medel som föreslagils för bl.a. hundinköp. Sammantaget för budgetåret 1988/89 kommer hundskolan alt ■ därigenom få elt omsiällningsbidrag som motsvarar det nuvarande drifibid-raget.

Jag förordar vidare att det ackumulerade rörelseunderskotlel inte skall belasta hundskolan. För atl läcka detta underskott bör etl särskilt obelecknat • anslag föras upp på statsbudgeten. Jag återkommer lill delta vid min behandling av anslagsfrågan.

4. Veierinärresurserna anpassas fill verksamhetens eget behov av djursjuk
vård.

I avelsverksamheten och även under dressyrliden är det nödvändigt med
tillgång lill veterinärresurser. Djursjukvården vid hundskolan har dock en
omfattning som vida överstiger vad som är motiverat av tjänstehundproduk
tionen. Uppgifter från skolan visar alt ungefär 80 % av verksamheten är
inriktad pä externa kunder och då företrädesvis smådjur. På andra håll i
landet bedrivs inte sådan verksamhet i statlig regi. Jagseringen anledning till
särbehandling av den verksamhet som nu bedrivs vid hundskolan. Jag
förordar därför att veterinärresurserna dimensioneras efter skolans eget
behov av djursjukvård. 1 den mån det inom regionen finns behov att hålla i
stort sett oförändrad nivå på djursjukvården, kan en fortsatt drift av .

djursjukhuset säkras genom att någon intressent, exempelvis de kommuner som ger årliga bidrag för atl skolan skall upprätthålla bl.a. en viss jourverksamhet, tar över verksamheten. I så fall kan hundskolan överväga alt teckna avtal om köp av erforderliga tjänster därifrån. Jag avser all ge etl förhandlingsuppdrag till statens förhandlingsnämnd avseende en överlåtelse av djursjukhuset.

5. Personalresurserna anpassas till verksamhetsinriktningen.

Den nuvarande personalstyrkan beslår av ca 85 personer motsvarande 82 årsarbetare inkl. elt mindre antal med lönebidräg.

Med den föreslagna huvudsakliga inriktningen på polis- och ledarhundar samt med ett produktionsmål på ca 100 högkvalificerade hundar per år bör verksamheten kunna drivas med ett mindre antal anställda. I det pågående rationaliseringsarbelet vid hundskolan har antalet tjänster redan minskals.

och ytterligare personalinskränkningar planeras under innevarande och Prop. 1987/88:126 nästa budgetår. Efter förhandlingar med de fackliga organisationerna har därför s.k. överlalighetsgrupper bildats för olika urvalsområden inom verksamheten i enlighet med det statliga trygghetsavtalets bestämmelser.

Genom mitt förslag att anpassa veterinärresurserna lill verksamhetens eget behov kommer personalstyrkan atl minskas ytterligare med de ca 20 personer som i dagsläget sysselsätts vid djursjukhuset. Detta behöver dock inte medföra några negativa effekter på sysselsättningen inom regionen om en fortsatt drift av djursjukhuset kan säkras genom att någon intressent tar över verksamheten och därigenom bereder motsvarande sysselsättning för berörd personal.

Eftersom skolan inte kan räkna med atl, efter en kortare anpassningsperiod, erhålla bidrag till sina kostnader över statsbudgeten, ankommer det på skolans ledning alt inom ramen för sin budget anpassa bl.a. personalresurserna så atl skolan uppfyller såväl produktionsmålen som de ekonomiska målen.

Anslagsfrågan

I prop. 1987/88:100 (bil. 7) har regeringen föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill statens hundskola för budgetåret 1988/89 beräkna ett förslagsanslag av 2 600 000 kr. Jag återkommer nu till denna anslagsfråga.

Jag har vidare vid min anmälan av förslagsanslaget Kostnader för viss verksamhet för handikappade för budgetåret 1988/89 bl.a. anfört alt jag fann det lämpligt att behandla frågan om bidraget till Synskadades riksförbunds ledarhundsverksamhet i anslutning till förslaget om statens hundskola. Jag föreslog därvid ett tills vidare oförändrat bidrag om 8 582 000 kr. Jag återkommer nu även till denna anslagsfråga.

Femte huvudtiteln

G. Omsorg om äldre och handikappade

G 8.Statens hundskola

1986/87 Utgift 2 600 000

1987/88 Anslag 2 600 000

1988/89 Förslag 1 000

Hundskolan har i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 beräknat anslagsbehovet för verksamheten lill 4 140 000 kr. fördelat med 1 540 000 kr. på andra huvudtiteln och 2 600 000 kr. på femte huvudtiteln.

Med hänvisning till vad jag tidigare anfört om all hundskolans kostnader i princip skall täckas av intäkter från verksamheten förordar jag att anslaget förs upp med 1 000 kr.

G 7. Kostnader för viss verksamhet för handikappade Prop. 1987/88:126

1986/87 Utgift 22 026 000*

1987/88 Anslag 24 358 000*

1988/89 Förslag 34 702 000

* Anslaget Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva.

Synskadades riksförbund (SRF) beräknar behovet av ledarhundar för det kommande budgetåret till 40. För inköp av hundar samt för veterinär- och materialkostnader anges ett medelsbehov av 6 726 000 kr. Kostnaderna för konsulentverksamheten beräknas till 1 537 000 kr. och för kursverksamheten lill 1 623 000 kr. SRF begär vidare 190 000 kr. för viss informafion till ledarhundsförarna. Det totala medelsbehovet anges till 10 076 000 kr.

Under de senaste åren har hundskolan levererat omkring 30 hundar per är till SRF, vilket inneburit atl de anslagna medlen för hundinköp inte utnyttjats fullt ut. I sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 har hundskolan planerat för en ökad produktion av ledarhundar. Med hänsyn härtill och lill pris- och löneutvecklingen beräknar jag SRF:s medelsbehov för ledarhunds-verksamheten till 9 115 000 kr., vilket innebär en ökning med 533 000 kr.

G12. Omsiällningsbidrag tiU hundskolan

Nytt anslag (förslag) 2 600 000

I syfte atl underlätta övergången från att vara en myndighet med årliga driflbidrag till att bli en renodlad uppdragsmyndighel, bör ett omställningsbidrag utgå över statsbudgeten för de kommande tre budgetåren. Detta bidrag bör stegvis minskas. För budgetåret 1988/89 beräknar jag omslällningsbidraget till 2 600 000 kr., vilkel tillsammans med medlen över andra huvudtiteln innebär ett bidrag om 4 140 000 kr. För budgetåret 1989/90 kommer det samlade bidraget atl uppgå till 2 600 000 kr. och för budgetåret 1990/91 till 1 300 000 kr.

G13. Bidrag för täckande av hundskolans skuld

Nytt anslag 12 360 000

Under de gångna verksamhetsåren har hundskolan dragit på sig ett ackumulerat rörelseunderskotl. Delta beräknas vid utgången av innevarande budgetår uppgå till 12 360 000 kr. Enligt min bedömning saknas förutsättningar för att hundskolan själv skall kunna reglera detta inom överskådlig tid och jag förordar därför atl medel i motsvarande omfattning ställs till hundskolans förfogande för reglering av underskottet hos riksgäldskontoret. Anslaget bör vara obetecknat.

Hemställan Prop. 1987/88:126

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1. lill Statens hundskola för budgetåret 1988/89 under femte huvudtiteln anvisa elt förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Kostnader för viss verksamhet för handikappade för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 34 702 000 kr;,

3. lill Omställningsbidrag till hundskolan för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.,

4. lill Bidrag för täckande av hundskolans skuld för budgetåret 1988/89 anvisa elt anslag av 12 360 000 kr.,

5. godkänna de riktlinjer för verksamheten vid statens hundskola som jag har förordat,

6. godkänna atl regeringen tar upp överläggningar med olika intressenter om etl överlagande av djursjukhuset.

Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Sammanfattning av statskontorets rapport 1986:25 Statens Prop. 1987/88:126

hundskola-en översyn Bilaga i

Våren 1986 uppdrog regeringen åt statskontoret att göra en översyn av hundskoians verksamhet. Statskontoret överlämnade den 15 september 1986 rapporten 1986:25 Statens hundskola - en översyn. Rapporten innehåller dels en analys av hundskolans finansiella situation, dels förslag till förändringar i verksamhetens organisation och driftsform.

I rapporten föreslår statskontoret bl.a.

- all statens hundskola ges i uppdrag atl utarbeta och lämna in en reviderad anslagsframställning för budgetåret 1987/88 med förslag lill realistiska kostnadsminskningar och intäktsökningar i verksamheten med början under innevarande år

- att tidigare underskott i verksamheten regleras genom avskrivning av hundskolans skuld hos riksgäldskonloret.

Beträffande verksamhetens organisation på längre sikt lämnas följande alternativa förslag:

- att statens hundskola ombildas till en avnämardominerad, marknadsanpas-sad stiftelse med överbefälhavaren, rikspolisstyrelsen och tullverket saml Synskadades riksförbund som huvudmän med direkt ekonomiskt ansvar för verksamheten tillsammans med intressenterna för Sollefteå djursjukhus.

- att statens hundskola - om nämnda förvaltningsmyndigheter skulle avvisa etl direkt ekonomiskt engagemang i en samordnad lösning- ombildas lill en resurs enbart för produktion av ledarhundar och därmed sammanhängande hundförarutbildning. (Denna resurs bör i så fall överlåtas lill Synskadades riksförbund alt drivas inom dess företagssfär med - som nu - särskilt statsbidrag lill verksamheten.)

Statskontoret föreslår vidare, oavsett framtida driftsform för hundskolan, all stödet till avelsbefrämjande åtgärder för atl upprätthålla en god stam av arbetshundar samordnas med motsvarande former för bidrag till bl.a. Brukshundklubben samt att ansvaret för uttagning av hundar lill totalförsvaret överförs till försvarsmyndighet.

Genom remiss har Sollefteå kommun, riksrevisionsverket, rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, televerket, generaltullslyrelsen, räddningsverket saml Synskadades riksförbund beretts tillfälle all avge yttrande över rapporten. Från samtliga remissinstanser utom de två förstnämnda begärdes samtidigt dels en redovisning av del framlida behovet av tjänstehundar, varvid särskilt skulle beaktas alt priserna på hundskolans produkter för närvarande är för lågt satta och att prishöjningar således kan väntas, dels om möjligt elt förslag till alternativ modell för hundskolans finansiering och organisation med hänsyn till behovet hos resp. instans av hundar från skolan.

Sammanställning av remissinstansernas yttranden Prop. 1987/88:126

Framtida behov av tjänstehundar

Rikspolisstyrelsen (RPS) har fastställt en plan för fördelningen av hundar inom polisväsendet. Planen omfattar för närvarande 427 hundar. Med utgångspunkt däri uppgår del ärliga behovet av övervakningshundar till ca 60. För narkotika- och bombsökhundar beräknas behovet till 8-10 hundar per år. En viss osäkerhet råder dock om detta antal är tillräcktigt. Det är möjligt alt behovet av hundar för bombsök snabbi kan öka.

Överbefälhavaren (ÖB) avser att för närvarande inte utnyttja statens hundskola för leverans av ijänslehundar. Ett feinårigt avtal har tecknats med Securitas på ekonomiskt fördelaktigare villkor och med uppfyllande av de kvalitetskrav som försvaret har.

Televerket, som hittills genom hundskolan låtit utbilda och utplacera 30 sökhundar, kan inte precisera det framtida behovet av tjänstehundar (röthundar) med någon större säkerhet. Enligl nuvarande bedömning kan del bli aktuellt med ca 4-6 hundar per år innefattande såväl utbyte som ytterligare behov.

Generallullstyrelsen disponerar för närvarande 29 narkoiikahundar. I rådande narkotikasilualion är tillskott av hundekipage en nödvändighet, och del omedelbara behovet är beräknat till 11 ekipage. Anskaffningen av dessa bör fördelas på de kommande tre budgetåren. Tillsammans med behovet av utbyte bedöms tullverkels behov till 8-9 hundar per år.

Räddningsverket kan ta ställning till del framtida behovet först under budgetåret 1989/90. Då avslutas ett projekt med syfte alt klarlägga behovet av ammunitionsröjningshundar (bombhundar). För projektet har 3 hundar inköpts.

Synskadades riksförbund (SRF) uppskattar det årliga behovet av ledarhundar till ca 40, varav ena hälften utgör ersätlningsbehov och den andra nyanskaffningsbehov.

Priskänslighet

RPS bidrar på olika sätt till kostnaderna för verksamheten. Dels betalas via styrelsens anslag etl åriigl driftbidrag (1 540 000 kr. för budgetåret 1986/87), dels betalar styrelsen det pris som skolan begär för de hundar som levereras lill polisen. Delta pris (för närvarande 60 000 kr. per hund) överstiger kraftigt den prisnivå som privata uppfödare offererar. Ett vanligt pris på den privata marknaden torde vara 10 000 - 15 000 kr. för en bra hund.

Styrelsen anser all prissättningen på skolans produkter inte utgör något problem för polisväsendet, dock under förutsättning all stalsmakierna även i fortsättningen utgår från hundskolans aktuella prisnivå vid beslut om medelstilldelning för inköp av hundar.

Televerket anser alt prishöjningar på hundskolans produkter och tjänster förmodligen kommer alt uppfattas negativt av verkets lokala enheter. Dessa är redan med nuvarande prissättning tveksamma lill lönsamheten. Om prishöjningen ej är marginell kan en stor del av verkets angivna behov äventyras.

Generaltullstyrelsen utgår ifrån all medelstilldelningen lill tullverket Prop. 1987/88:126 anpassas med hänsyn till eventuella prishöjningar.

SRF år berett alt med statsanslag svara för inköpen av ledarhundar. dock utan att påta sig något ytterligare ekonomiskt ansvar utöver del hittillsvarande.

ÖB och räddningsverket uttalar sig inte i frågan.

Alternativa modeller för hundskolan

RPS understryker starkt att hundskolans verksamhet är av synnerligen stor betydelse för polisväsendets hundorganisation. Skolan har utgjort en garanti för en god avel, vilkel är en förutsättning för atl polisväsendets Ijänslehundar skall kunna uppfylla myckel höga krav. Den omfattande erfarenheten inom skolan på dressyrområdel har vidare varit av stor betydelse för polisens egen utbildning. Styrelsen framhåller därför all en ombildning av skolan till en resurs för enbart produktion av ledarhundar och därmed sammanhängande utbildning är oacceptabel för polisväsendets del.

RPS kan inte heller acceptera en ombildning av skolan till en stiftelse, där bl.a. styrelsen skulle ha elt direkt ekonomiskt ansvar för verksamheten. Utöver driftbidraget på över 1,5 milj. kr. per år, köper styrelsen hundar för ca 2 milj. kr. under innevarande år. Dessa medel är dock i regleringsbrevet mer eller mindre specialdeslinerade direkt till hundskolan. Styrelsen kan -mot bakgrund av del ekonomiska läget inom polisväsendet - inte från andra anslag tillskjuta ytterligare medel för hundskolans verksamhet, eftersom detta omedelbart skulle få allvarliga konsekvenser för annan polisverksamhet.

RPS förordar all den plan för en rekonstruktion av verksamheten vid hundskolan som den nya styrelsen för skolan utarbetat prövas i stället för något av statskontorets alternativa förslag.

Televerket ser det som naturligt att verkels roll är som normal kund och inte som delägare/finansiär, då verkets behov av hundar är litet jämfört med hundskolans totala produkfion.

Generaltullstyrelsen vill inte - med hänsyn lill alt tullverkels andel av den totala produktionen är mindre än 5 % och till den ekonomiska osäkerhet som en drift i stiftelseform torde innebära - för närvarande förorda en samordnad lösning.

Styrelsen anser alt hundskolan utgör en kraftsamlad institution för framför allt avel och dressyr av hundar men också för utbildning av hundförare av skilda slag. Hundskolan är en omistlig tillgång för hela rikels hundverksam-het. Driften i myndighetsform ulan dominerande kommersiella intressen är en nödvändig garanti för en framtida god hundstam samt för utveckling av dressyr och utbildning. Styrelsen föreslår därför att hundskolan får fortsätta i nuvarande driftsform med de förändringar och åtgärder som planeras i enlighet med den reviderade anslagsframställningen för 1987/88.

5/?förespråkar all staten även fortsättningsvis svarar för produktion och tillhandahållande av ledarhundar samt menar atl den bästa formen för detta är via en uppdragsmyndighet.

ÖB kan inte biträda statskontorets förslag om elt direkt ekonomiskt

engagemang i hundskolan, eftersom försvaret avser all inte utnyttja skolans Prop. 1987/88:126 tjänster.

Räddningsverket uttalar sig inte i frågan.

RRV anser att bättre sainordning mellan berörda organ beträffande bl.a. prioritering av hundbehov, ökat direkt ansvar och ökad ulnylljandegrad kan leda lill vissa marginella resultatförbättringar. Enligt verket finns inget konkret underlag som stöd för att en avgörande förbättring av resultatet skulle uppnås om hundskolans drift sker i stiftelseform enligl statskontorets förslag.

Om statsmakterna finner all samhällets behov av ijänslehundar endast .. behöver säkerställas när det gäller ledarhundar har RRV inget att erinra mot förslaget alt hundskolans verksamhet begränsas till produktion av denna hundtyp.

Sollefteå kommun motsätter sig statskontorets förslag och anser att stäléh måste salsa de medel som erfordras dels för atl läcka rörelseunderskottet; dels och inte minst för nödvändiga investei-ingar i niark, byggnader; utrustning och utveckling. Innan diskussionen om ändrad ägarstruktur sker, skall skolan först ges chansen alt vända resultatet. Myndighetsformen är att föredra ur många synpunkter, främst marknadsmässiga men också ur trovärdighets- och kvalitetssynpunkt samt vid utlandskontakter.

Tanken på en nedbanlning lill enbart en ledarhundskola är - enligt koinmunen - så orealistisk atl den över huvud laget inte kan diskuteras, eftersom skolan redan nu med 600 hundar i omlopp/år inte kan klara en efterfrågan på 40 hundar. Statsmakterna bör på etl bättre sätt än hittills säkerställa alt de statliga kunderna i första hand hänvisas till hundskolan och först när skolan inte klarar leveranserna tillåts vända sig lill andra leverantörer.

Övriga synpunkter

RPS framhåller all hundskolan hittills inte har haft en sådan nivå på kvalitet och kvantitet i sin produktion, att polisväsendets behov av hundar har kunnat tillgodoses fullt ut. Under de senaste tio åren har uppskattningsvis två tredjedelar levererats från hundskolan medan övriga hundar köpts in från annat håll.

ÖB har i skrivelse till försvarsdepartementet föreslagit att ansvaret för uttagning av hundar till totalförsvaret överförs lill chefen för flygvapnet.

Räddningsverket har med hundskolan diskuterat olika modeller för utbildning av hundförare och ammunitionsröjningshundar i civilförsvarsor-ganisationen, bl.a. innebärande två utbildningsomgångar per är om 2-4 månaderför vardera 25 direktrekrylerade värnpliktiga. Dessa skulle utbildas vid skolan samtidigt som de skulle vara behjälpliga med utbildning av hunden.

Sollefteå kornmun erinrar om hundskolans belydelse för länet och kommunen (90 arbetstillfällen samt 8 000 - 10 000 lurisler/år) saml framhåller de regionalpolitiska ansträngningar som görs med stöd av industridepartementet i syfte atl åstadkomma en positiv utveckling i regionen.

Innehållsförteckning Prop. 1987/88:126

Propositionens huvudsakliga innehåll............................ ....... 1

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 2

Inledning........................................................................ ....... 2

Historik........................................................................... ....... 3

Hundskolans ekonomi ................................................... ....... 4

Hundskolans uppgifter och organisation........................ ....... 4

Efterfrågan på tjänstehundar.............. ....................... ....... 5

Föredraganden.............................................................. 6

Anslagsfrågan ..... ..................... ............................. 10

Hernslälian................... ;....... ..................................... 12

Beslbt :.:..:......................... ...... ................. ......... 12

Bilaga 1. Sammanfattning av statskontorels rapport 1986:25 Statens
hundskola - en översyn jämte säminanslällning av remissin
stansernas yttranden.............. ........ ;........ 13