om höjning av Sveriges kvot i Internationella valutafonde godkännande av beslut inom Internationella valutafonden revidering av de generella Iånearrangemangen.

Proposition 1983/84:21

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1983/84:21

Regeringens proposition

1983/84: 21

om höjning av Sveriges kvot i Internationella valutafonden och om godkännande av beslut inom Internationella valutafonden rörande revidering av de generella lånearrangemangen.

beslutad den 15 september 1983.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag för den åtgärd som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition föreslås atl regeringen bemyndigas att öka den svenska insatsen (kvoten) i Internationella valutafonden med 389,3 milj. SDR (SDR=särskilda dragningsrätter) från f.n. 675 milj. SDR (ca 5 500 milj. kr.) till 1 064,3 milj. SDR (ca 8600 milj. kr.).

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar riksbanken alt för Sveriges del biträda det av valutafondens direktion fattade beslutet om en revidering av de generella lånearrangemangen - General Arrangements to Borrow (GAB) - och därmed öka det svenska utlåningsåtagandel till 382,5 milj. SDR., innebärande en ökning från 517 milj. kr. till ca 3 100 milj. kr.

1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 21

Rättelse: S. 2, under Närvarande Tillkommer: Leijon, Peterson, Rainer, Bodström, Göransson,

Prop. 1983/84:21                                                       2

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-09-15

Närvarande: statsminister Palme, statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Gustafsson, Leijon, Peterson, Rainer, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Thunborg.

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om höjning av Sveriges kvot i Internationella valutafonden samt om godkännande av beslut inom Internationella valutafonden rörande revidering av de generella lånearrangemangen

1   Inledning

Riksbanksfullmäktige bar i en skrivelse till regeringen den 14 juli 1983 anmält dels frågan om en höjning av Sveriges insats i valutafonden, dels frågan rörande revidering av de generella lånearrangemangen (GAB). Fullmäktiges skrivelse - till vilken är fogad en översättning av fonddirektionens resolution samt den engelska texten till direklionsbeslutet om generella lånearrangemang jämte översättning till svenska — bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga.

2   Höjning av Sveriges kvot i Internationella valutafonden

2.1 Bakgrund

Enligt Internationella valutafondens stadga, artikel III, paragraf 2(a), skall valutafonden minst vart femte år göra en allmän översyn av medlemmarnas insatser, deras s. k. kvoter. Den senaste höjningen av Sveriges insats skedde 1979 (prop. 1978/79:158, FiU 31, rskr 284-285). Resolutionen om den sjunde allmänna översynen antogs av Internationella valutafondens styrelse i december 1978. Kvotökningen trädde i kraft i november 1980. Förberedelserna för den åttonde översynen inleddes 1981. Vid ett möte med valutafondens interimskommitté i september 1982 enades medlemsländerna om atl översynsarbetet borde påskyndas bland annal mol bakgrund av de akuta skuldkriser som vissa utvecklingsländer befann sig i. Vid kommitténs möte i februari 1983 nåddes en pricipöverenskommdse

Prop. 1983/84:21                                                                    

om alt medlemsländernas sammanlagda kvoter skulle höjas från ca 61 miljarder SDR' till ca 90 miljarder SDR, dvs. med ca 47%.

Med utgångspunkt i inlerimskommilténs överenskommelse utarbetade fonddirektionen en rapport om kvotöversynen och ett förslag till resolution. Valutafondens styrelse godkände resolutionsförslaget i mars 1983. För atl höjningen av en medlems kvot skall träda i kraft krävs dessutom dels all medlemmen har godkänt och inbetalat höjningen, dels att medlemmar med minst 70% av den totala kvotsumman i fonden har meddelat silt godkännande. Enligt resolutionen skall godkännande lämnas senast den 30 november 1983. Till skillnad från de närmast föregående översynerna öppnar resolutionen inte någon möjlighet för medlem att godkänna endasl del av föreslagen kvothöjning.

Vid den sjunde kvotöversynen uttalades atl man i den åttonde översynen skulle söka nå större överensstämmelse mellan medlemmarnas relativa ekonomiska betydelse och deras andelar av kvotsumman i fonden. Samtidigt skulle önskvärdheten av en rimlig balans i fonddireklionens sammansättning beaktas. I det fall de nu föreslagna höjningarna accepteras kommer en viss anpassning av kvotandelarna atl äga rum. Således avses 60% av den totala kvothöjningen fördelas i form av selektiva höjningar vilka är beräknade pä så vis att de i stort återspeglar medlemsländernas relativa ekonomiska styrka. Återstående 40% av den totala kvothöjningen fördelas i förhållande till gällande kvoter. Inom ramen för den åttonde översynen görs en särskild anpassning för mindre medlemsländers kvoter (understigande 10 milj. SDR). Något generösare avrundningsregler tillämpas för beräkningen av dessa kvoter än för övriga kvoter. Del är främst vissa mindre utvecklingsländer som gynnas av dessa regler.

För Sveriges del innebär fonddireklionens förslag att den nuvarande kvoten på 675 milj. SDR ökas med 389,3 milj. SDR, dvs. med 57,5%. Sveriges kvot kommer, om höjningen accepteras, att uppgå till 1 064,3 milj. SDR eller om ca 8600 milj. kr. Den svenska andelen av de totala kvoterna i valutafonden skulle, enlig förslaget, öka frän 1,11% till 1,18%. Sverige skulle därmed få en procentuellt större höjning än genomsnittet för samtliga medlemsländer. Detla beror till största del på att Sverige vid inträdet i Internationella valutafonden valde att acceptera en kvot som var låg i förhållande till landets ekonomiska betydelse.

2.2 Riksbanksfullmäktiges förslag

Riksbanksfullmäktige finner det angeläget att valutafondens resurser förstärks genom de föreslagna höjningarna av medlemskvoterna. Enligt fullmäktige kan man räkna med en fortsatt hög efterfrågan på det belal-ningsbalansstöd som valutafonden tillhandahåller och som främst finansi-

' 1 SDR (särskild dragningsrätt) motsvarade 1983-06-30 8,15 kr. ti    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr21

Prop. 1983/84:21                                                      4

eras genom utnyttjande av medlemsinsatserna. Åtskilliga medlemsländer, särskilt utvecklingsländer, kommer sannolikt atl ha betalningsproblem av en sådan karaktär atl del bli nödvändigt med omfattande och kanske också upprepade insatser av valutafonden. Vidare bör enligt fullmäktige särskilt beaktas alt valutafondens långivning normalt är förenad med ekonomiskpolitiska villkor, som har till syfte att få låntagariänderna all vidta anpassningsåtgärder. Vad gäller storleken av valutafondens resurser konstaterar fullmäktige alt dessa även efter den föreslagna höjningen och GAB-revi-deringen kommer all uppgå till relativt små belopp i förhållande till medlemmarnas upplåningsbehov och atl huvuddelen av dessa behov måste läckas från andra källor. Fullmäktige framhåller emellertid att anpassningsprogram stödda av valutafonden för åtskilliga medlemsländer är en fömtsättning för atl få låna från andra källor.

Vidare anför fullmäktige i sin skrivelse att endast en del av den föreslagna kvothöjningen skulle resultera i ökade ullåningsresurser, då vissa av de valutor som inbetalas härrör från länder med otillfredsställande reserv-eller belalningsbaiansslällning. Dessa länders valutor kan ej användas i fondens utlåningsverksamhet.

Som ett komplement till de ordinarie resurserna har valutafonden under ett antal år lånat upp medel från industriländer och oljeexporterande länder. Denna extraordinära upplåning är ett viktigt tillskoll men bör enligt fullmäktiges mening fortsätta att vara elt komplement till de ordinarie resurserna, då den endast ger tillfälliga förstärkningar och därmed medför större osäkerhet vad gäller fondens resursläge.

Vad gäller höjningen av den svenska kvoten talar enligt fullmäktige flera skäl för ett godkännande. Det viktigaste är att Sverige bör medverka till en angelägen förstärkning av fondens resurser. För det andra kan del, påpekar fullmäktige, inte helt uteslutas atl Sverige i framtiden kan behöva utnyttja fondens resurser. I ett sådant läge är del av intresse all kvoten är så stor som möjligt eftersom den bestämmer låneutrymmet. Del tredje skälet som fullmäktige anför är alt ländernas kvotstorlek bestämmer deras röststyrka i valutafonden. De nordiska ländernas sammanlagda röststyrka har hittills varit tillräcklig för att garantera en gemensam representant i valutafondens direktion. Den föreslagna kvolrevisionen skulle innebära viss ökning av Nordens röstandel i valutafonden. Genom atl godta föreslagen höjning skulle Sverige medverka till denna höjning av röstandelen.

Slutligen anför fullmäktige atl den belalningsordning som angetts för kvothöjningen, 75% i nationell valuta och 25% i SDR, inle kommer aU innebära någon påfrestning på valutareserven. Inbetalningen av SDR kompenseras nämligen av en lika stor ökning av Sveriges reservposition i Internationella valutafonden. Fullmäktige erinrar också om att fondens användning av den svenska insatsen inte innebär någon reservförlust för Sverige utan endast byte av reservtillgång. Enligt fullmäktiges skrivelse förklarar sig riksbanken beredd att, om riksdagen lämnar silt bemyndi-

Prop. 1983/84:21                                                      5

gande, eriägga ett belopp motsvarande 389,3 milj. SDR enligt den angivna belalningsordningen.

Med hänsyn till alt det är fråga om förvaltning av monetära reserver anser sig fullmäktige ej böra begära garanti för täckning av eventuella förluster.

Riksbanksfullmäktige hemställer all regeringen utverkar dels riksdagens godkännande av den föreslagna ökningen av den svenska kvoten i valutafonden, dels riksdagens bemyndigande för riksbanken alt erlägga erforderligt insatsbelopp.

2.3 Föredragandens överväganden

En av Internationella valutafondens huvuduppgifter är alt ge finansiellt slöd till medlemsländer med betalningsbalansproblem. För detla slöd används främst valutafondens permanenta resurser, dvs. medlemmarnas insatser (kvoter).

Oljekriserna under 1970-talet medförde slora omsvängningar i ländernas betalningsbalanser. En rad utvecklingsländer tog upp lån på de internationella kapitalmarknaderna för att finansiera sina bytesbalansunderskott och en utbyggd produktionskapacitet. Med dåvarande höga inflationstakt och låga realränlenivå var skuldtjänsten ej så betungande. En rad utvecklingsländer lyckades myckel väl i ansträngningarna att öka invesleringar, sparande och exportinkomster. Efter den andra oljeprischocken förväntade sig utvecklingsländerna atl de gynnsamma förulsätlningarna skulle bestå och dessa länder fortsatte därför alt la upp lån på de internalionella kapitalmarknaderna. I stället kom en långt utdragen recession, stagnerande eller t.o.m. fallande världshandel, fallande råvampriser, avtagande inflationstakt och höga realräntor. I denna situation har många utvecklingsländer hamnat i akuta betalningssvårigheler med stora underskott i bytesbalansen. Behovet av krediter för att läcka dessa underskott kommer sannolikt alt bestå och ytterligare öka. Först när den ekonomiska återhämtningen vunnit sådan styrka och varaktighet att världshandeln och därmed avsättningsmöjligheter för utvecklingsländernas export åter tagit fart kan finansieringsproblemen fömtses minska i betydelse.

Valutafondens roll i del internationella betalningssystemet är central. Med de nuvarande belalningsbalansmbbningarna är det av största vikt all valutafonden ges ökade resurser på permanent basis. Fondens resurser kommer visserligen även efter en kvolhöjning och GAB-revidering alt vara relativt små i förhållande till medlemmarnas upplåningsbehov, men del faktum atl fondens lån är förenade med ekonomisk-politiska villkor kan bidra till all rätta till fundamentala ojämvikler i ländernas bytesbalanser. Dessa ekonomisk-politiska villkor ökar ofta förtroendet för landels ekonomiska politik och därmed också landets kreditvärdighet. Ekonomiska anpassningsprogram stödda av valutafonden får därför ofta till effeki alt

Prop. 1983/84:21                                                       6

landet också får låna från andra källor. Det är därför av största vikt atl valutafondens permanenta resurser blir så stora att fonden kan fortsätta au spela en viktig roll i den internationella anpassningsprocessen.

Förslaget om en åttonde allmän kvothöjning innebär all valutafondens resurser ökas från omkring 61 miljarder SDR till ca 90 miljarder SDR. Det sistnämnda beloppet motsvarar ca 730 miljarder kr. Ökningen föreslås ske genom atl 60% av den totala kvothöjningen fördelas i form av selektiva höjningar vilka är beräknade på så vis att de i stort återspeglar ländernas relativa ekonomiska styrka i väridsekonomin. Resterande 40% av den totala kvothöjningen avses fördelas i förhållande till gällande kvoter. Medlemsland kan endasl godta eller avböja föreslagen kvothöjning.

För Sveriges del har en höjning från 675 milj. SDR till 1064,3 milj. SDR föreslagils. Sveriges kvot i Internationella valutafonden skulle därmed höjas från f.n. ca 5 500 milj. kr. till ca 8600 milj. kr. Förslaget innebär vidare alt vår andel av valutafondens totala kvoter vid ett allmänt godkännande enligt fonddirektionens förslag kommer att stiga från 1,11 till 1,18%.

I likhet med riksbanksfullmäktige anser jag att Sverige bör medverka i den åttonde allmänna kvothöjningen. En svensk kvolhöjning bidrar till en myckel angelägen förstärkning av valutafondens permanenta resurser. De allvariiga betalningsbalansproblem som uppkommit i vissa länder kommer atl ställa stora krav på valutafonden. Det är därför av vikt att fondens resurser förstärks. Kvothöjningen ökar även utrymmet för eventuella svenska lån i framtiden. Den skulle vidare innebära att vi ökar vår röstandel i valutafonden och medverkar därmed till en höjning av den nordiska röstandelen.

Jag vill slutligen erinra om att våra insatser i valutafonden inle medför någon avtappning av valutareserven. 1 den mån valutafonden disponerar insatserna, dvs. utnyttjar svenska kronor för alt finansiera ett annat medlemslands dragning på fonden, sker endast ett byte av reservtillgång.

Jag förordar att regeringen utverkar riksdagens bemyndigande all öka Sveriges kvot med 389,3 milj. SDR motsvarande en ökning om 57,5%. Vidare förordar jag att riksdagen bemyndigar riksbanken atl eriägga del erforderliga insatsbeloppet.

3   Godkännande av beslut inom Internationella valutafonden rörande revidering av de generella lånearrangemangen

3.1    Bakgrund

De generella lånearrangemangen - General Arrangements to Borrow (GAB) - trädde i kraft 1962. De har tillkommit i syfte atl komplettera den Internationella valutafondens resurser vid allvarliga rubbningar i det internationella betalningssystemet. Deltagande länder utöver Sverige är Bd-

Prop. 1983/84:21                                                      7

gien, Canada, Frankrike, Italien. Japan, Nederländerna, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Förenta Staterna. Sedan 1962 har lånearrangemangen föriängts elt anlal gånger och enligt det senaste beslutet gäller de till den 24 okober 1985.

1 samband med ell möte med valutafondens interimskommitté i september 1982 framkom att flertalet medlemsländer ansåg att det fanns behov av atl utvidga valutafondens resurser utöver den övervägda och i sig väsentliga kvothöjningen. Vid ett möte i januari 1983 mellan representanter för GAB-länderna uppnåddes enighet om en betydande utvidgning av och vissa ändringar i arrangemangen. Valutafondens direktion beslöt den 24 februari 1983 att för sin del godkänna de föreslagna ändringarna. De reviderade generella lånearrangemangen kan dock ej träda i kraft förrän formellt godkännande givits av samtliga dellagande länder. Sådant godkännande skall lämnas senast den 31 december 1983.

Valutafonden kan utnyttja de generella lånearrangemangen då kompletterande tillgångar erfordras för all förebygga eller motverka en försvagning av det internationella betalningssystemet. Arrangemangen har hittills endasl kunnal användas för alt finansiera dragningar på valutafonden av något av de deltagande GAB-länderna. I del reviderade GAB-beslulet fömtsätts nämnda kriterier fortsätta alt gälla. Dämlöver öppnas möjligheter för valutafonden att aktivera de generella lånearrangemangen vid utlåning till andra medlemsländer än GAB-ddlagare. Särskilda villkor har fastställts för sådan aktivering.

Ett första villkor är alt det skall vara fråga om utlåning som är knuten till ett ekonomiskt anpassningsprogram. Lånearrangemangen skall alltså inle kunna aktiveras när t. ex. ett land som inte är medlem i GAB gör en villkorslös dragning på valutafonden. Ett andra villkor är alt fondens verkställande direktör måsle ha konstaterat all vissa speciella kriterier har uppfyllts. Dessa är alt valutafondens resurser är otillräckliga för att möta uppkomna och väntade finansieringskrav samt all dessa återspeglar en exceptionell situation, som sammanhänger med att medlemsländer har betalningsbalansproblem av sådan natur eller total omfattning atl del internationella betalningssystemets stabilitet kan anses hotad. Verkställande direktören skall i detta sammanhang beakta all de generella lånearrangemangen även kan behövas för att bidra till finansieringen av deltagares dragningar.

Summan äv existerande kredilavtal inom ramen för de generella lånearrangemangen uppgår till ca 6400 milj. SDR. Denna förslås i det reviderade arrangemanget höjas till 17000 milj. SDR. I del existerande arrangemanget uttrycks åtaganden i nationell valuta, vilkel föreslås ändras till användandet av en gemensam enhet, SDR, i det reviderade avtalet.

Riksbanken, som är avtalspart för Sveriges del, har ett åtagande om 517 milj. kr., vilket föreslås höjas till 382,5 milj. SDR motsvarande ca 3100 milj. kr. efter aktuella valutakurser. Detta åtagande föreslås bli minimibelopp för nya GAB-ddlagare.

Prop. 1983/84:21                                                       8

Den schweiziska centralbanken har, utan atl vara medlem i Internationella valutafonden, sedan 1964 haft elt särskilt avtal med valutafonden om utlåning i anknytning till de generella lånerarrangemangen. Det reviderade avtalet skulle innebära att den schweiziska centralbanken inträder som fullvärdig medlem av arrangemangen.

Internalionella valutafonden och ett medlemsland, som ej är GAB-ddlagare, kan i anknytning till GAB ingå avlal om upplåning med samma syften och pä liknande villkor som i avtalen med dellagarna. Enligt det reviderade GAB skall Internalionella valutafonden - med deltagarnas samtycke - få rält atl i ett sådant upplåningsavtal inta speciella regler om infordrande av medel från deltagarna i vissa situationer. Sådant infordrande kan avse dragning av part i parallellavtal och/eller förlida återbetalning av denna parts fordran under låneavtalet. En icke-ddlagare som ingår sådant parallellavtal får alltså i nyssnämnda avseenden i stort sett samma ställning som deltagare. Fonden kan också ingå andra former av parallellavial som inte ger långivaren dessa rättigheter. Ett sådant avtal har nyligen ingåtts med Saudiarabien omfaUande ett lånebelopp om 1,5 miljarder SDR. Detta avtal fömtses träda i kraft samtidigt som det reviderade GAB.

Räntan på utestående GAB-fordringar är för närvarande knuten till valutafondens avgiftssats (6,6%), dock att den ej skall understiga 4%. Del reviderade GAB innebär att räntesatsen höjs till en marknadsrdalerad nivå och att ränteberäkningen sker enligt den melod som används inom valutafonden för att fastställa räntan på SDR-behållningar. Denna ränta fastställs som ett vägt genomsnitt av avkastningen på korta marknadsinslmment de-nominerade i SDR-korgens fem valutor (amerikanska dollar, tyska mark, japanska yen. brittiska pund och franska francs). Vidare förutses avveckling av gällande avgift på en halv procent vilkel fonden erlägger i samband med infordrande av medel.

De reviderade generella lånearrangemangen avses gälla för en hel femårsperiod räknat från ikraftträdandet, dvs. del bortses från alt senaste förlängning omfattar perioden fram till den 24 oktober 1985.

3.2   Riksbanksfullmäktiges skrivelse

Riksbanksfullmäktige framhålleri sin skrivelse att valutafondens likviditetsläge under de närmaste åren kommer all vara så ansträngt att del är angelägel med tillskott även i andra former än höjning av medlemskvo-lerna. Då de generella lånearrangemangen torde innebära en mer långsiktig resursförstärkning anser fullmäktige att en höjning av GAB är att föredra framför extraordinär upplåning. Fullmäktige erinrar också om atl GAB-ländernas åtaganden med ett enda undantag förblivit oförändrade i tjugo år.

Riksbankens nya kreditåtagande inom ramen för de generella lånearrangemangen skulle enligt fullmäktige komma atl utgöra drygt två procenl av

Prop. 1983/84:21                                                      9

det totala kreditålagandel. Denna andel ligger nära Sveriges del av GAB-ddlagarnas kvotsumma i valutafonden. Del svenska åtagandet skulle även fortsalt komma alt vara det klart lägsta inom GAB-kretsen.

Vidare erinrar riksbanksfullmäktige om att en GAB-ddlagare med otillfredsställande betalningsbalans- och valulareservläge kan begära att ej omfattas av en aktivering. Särskild vikl har fullmäktige fast vid alt GAB-fordringar även fortsättningsvis kan inräknas i valutareserven. Till valutafonden utlånade medel skall kunna återbetalas i förtid om långivande lands betalningsbalansläge så kräver. Också möjligheten alt med fondens tillstånd överföra GAB-fordran till annan deltagare kommer atl kvarstå. För fullmäktige förefaller den föreslagna höjningen av räntan på GAB-fordringar till en marknadsanknulen nivå utgöra en rimlig anpassning.

Riksbanksfullmäktige finner sammanfattningsvis all den föreslagna höjningen av det svenska kreditåtagandet bör godkännas.

Vad gäller den schweiziska centralbankens anslutning till de generella lånearrangemangen finner fullmäktige denna naturiig då Schweiz sedan GAB:s tillkomst haft elt kredilavtal med valutafonden. Alt landet inte är medlem i fonden bedöms inle innebära någon väsentlig komplikation.

Fullmäktige har heller inga invändningar mot den mera långtgående utvidgningen all GAB-medd kommer att kunna ianspråktas för finansiering av icke-ddlagares dragningar. Denna ändring anser fullmäktige ligga i linje med de gmndläggande tankegångarna bakom GAB, nämligen alt förse valutafonden med kompletterande resurser i situationer som hotar stabiliteten i det internationella valutasystemet. Finansiella problem i enskilda större utvecklingsländer eller i grupper av utvecklingsländer skulle kunna hota denna stabilitet. Sammantaget anför fullmäktige att de vidgade användningsmöjligheterna för GAB-medd skulle kunna medverka till alt stärka valutafondens roll i valutasystemet.

Riksbanksfullmäktige hemställer atl regeringen utverkar riksdagens bemyndigande för riksbanken alt för Sveriges del biträda det av Internationella valutafondens direktion fattade beslutet om en revidering av de generella lånearrangemangen innefattande en ökning av det svenska utlåningsåtagandel till 382,5 milj. SDR.

2.3   Föredragandens överväganden

Inom ramen för de generella lånearrangemangen åtog sig ett antal industriländer, däribland Sverige, att i vissa situationer förstärka Internationella valutafondens resurser genom utlåning till fastställda belopp. De deltagande ländernas åtaganden har med ett undantag varit oförändrade i drygt tjugo år. Jag har tidigare redogjort för det angelägna i att valutafondens resurser förstärks genom en höjning av medlemmarnas kvoter. Finansieringsbehoven är emellertid av en sådan storlek alt det kan fömtses alt fondens likviditelsläge även med en kvothöjning kommer atl vara

Prop. 1983/84:21                                                     10

mycket ansträngt under de kommande åren. Valutafonden bör därför ha möjlighet alt tillgå ytterligare resurser. Jag finner liksom riksbanksfullmäktige atl de reviderade och utvidgade generella lånearrangemangen är att föredra framför extraordinär upplåning eftersom de förra skulle innebära en mer långsiktig resursförstärkning.

Till skillnad från nuvarande avtal avses de reviderade generella lånearrangemangen kunna aktiveras av fonden även för finansiering av icke GAB-dellagares dragningar. Detla förefaller mig rimligt med tanke på att det främst är utvecklingsländer som f.n. har betalningshalansproblem av sådan karaktär och storlek, att de skulle kunna komma att hota stabiliteten i det internationella betalningssystemet. De särskilda villkor som är förknippade med ianspråktagande av arrangemangen för dragning av ickedeltagare finner jag också rimliga. Förslaget om den betydande höjningen från 6400 milj. SDR till 17000 milj. SDR och utvidgningen av de generella lånearrangemangen skulle troligen också medverka till en önskvärd förstärkning av valutafondens roll i det monetära systemet.

Schweiz har sedan länge haft ett utlåningsavtal med valutafonden utan att vara medlem. Vidare har landet varit representerat vid samråden mellan deltagarna i de generella lånearrangemangen. Atl den schweiziska centralbanken upptas som en fullvärdig medlem av de generella lånearrangemangen får ses som en fördel genom atl de totala kreditåiagandena under arrangemangen på del sätlet ökas.

Det svenska kreditålagandel skulle, om förslaget antas, öka från 517 milj. kr till ca 3 100 milj. kr. Det svenska åtagandet skulle därmed utgöra drygt två procenl av det totala förhöjda GAB-ålagandel, vilkel ligger nära den svenska andelen av GAB-ländernas sammanlagda kvolsumma i valutafonden. Sverige skulle fortsatt slå för det klart lägsta kreditåtagandet inom lånearrangemangen.

Jag finner i likhet med riksbanksfullmäktige alt den föreslagna höjningen av del svenska kreditåtagandet inom ramen för de generella lånearrangemangen bör godkännas. Sverige skulle därmed bidra till all ökade resurser kan mobiliseras vid allvariiga störningar i det internalionella betalningssystemet. 1 mina överväganden har jag fäst avseende vid att valutafonden vid aktivering av kredilavtal skall beakta deltagarnas betalningsbalansläge och sin egen behållning av olika valutor samt att en deltagare med otillfredsställande betalningsbalans- och valulareservposition kan begära alt dess kreditåtagande ej ianspråktas.

Jag har också fäst vikt vid GAB-fordringarnas likviditet. Även fortsättningsvis blir det möjligt att i valutareserven inräkna till valutafonden utlånade medel. Delta följer av GAB-avtalets bestämmelser alt utlånade medel skall kunna återbetalas om det långivande landets betalningsbalans-läge så kräver. Vidare kan GAB-fordran överföras till annan deltagare med valutafondens tillstånd.

Förslaget atl höja räntan på GAB-fordringar till en markndsmässig nivå

Prop. 1983/84:21                                                      11

finner jag vara en förbättning. Med tanke på alt fondens extraordinära upplåning från medlemsländer sker till marknadsrdalerad ränta är det rimligt all även GAB-ränlan uppjusleras till denna nivå

Jag förordar att regeringen utverkar bemyndigande för riksbanken all för Sveriges del biträda del av Internalionella valutafondens direktion fattade beslutet om en revidering av de generella lånearrangemangen innefattande en ökning av det svenska utlåningsåtagandel till 382,5 milj. SDR.

4   Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1.  bemyndiga regeringen alt öka Sveriges insats (kvot) i Internationella valutafonden med 389,3 milj. SDR till 1064,3 milj. SDR,

2.  bemyndiga Sveriges riksbank att erlägga det insalsbdopp som behövs,

3.  bemyndiga Sveriges riksbank atl för Sveriges del biträda det av internalionella valutafondens direktion fattade beslutet om en revidering av de generella lånearrangemangen innefattande en ökning av det svenska utlåningsåtagandel till 382,5 milj. SDR.

5   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84:21                                                     12

Bilaga Till Finansdepartementet

Inom Internationella valutafonden (IMF) slutfördes den 31 mars 1983 den åttonde allmänna översynen av medlemsländernas insatser eller s. k. kvoter. Översynen resulterade i förslag om höjning av den totala kvoisum-man i IMF frän ca SDR' 61 miljarder till ca SDR 90 miljarder. För Sveriges del föreslås en höjning av kvoten från SDR 675 miljoner till SDR 1 064,3 miljoner. Resultatet av översynen har tillställts medlemsländerna för formellt godkännande.

Samtidigt med kvotöversynen har överiäggningar ägt rum om revidering och utvidgning av de s. k. generella lånearrangemangen (GAB). Under GAB har ett antal industriländer, däribland Sverige, åtagit sig all i vissa situationer förstärka lMF:s resurser genom utlåning upp till fastställda belopp. Vid ett möte med Tio-gmppens finansministrar och centralbankschefer i januari 1983 togs ett principbeslut om att höja GAB:s totalram från ca SDR 6,4 miljarder till SDR 17 miljarder. Principbeslutet innebär alt del svenska åtagandel ökar från SEK 517 miljoner till motvärdet av SDR 382,5 miljoner (ca SEK 3 100 miljoner). Även detla förslag har utsänts till deltagande länder för formellt godkännande.

I det följande behandlas först resultatet av den åttonde kvolöversynen såväl generellt som med avseende på den svenska insatsen i valutafonden. Därefter lar fullmäktige upp revideringen av de generella lånearrangemangen och höjningen av det svenska utlåningsåtagandel. Avslutningsvis föreslår fullmäktige att riksdagens bemyndigande begärs dels för svenskl godkännande av höjningen av Sveriges kvot, dels för riksbanken atl erlägga för kvothöjningen erforderligt insatsbelopp. Fullmäktige föreslår därjämte att riksdagens bemyndigande begärs för svenskt godkännande av ändringama i de generella lånearrangemangen.

1    Förslaget om höjning av kvoterna i valutafonden

1.1 Beskrivning av förslaget

Sverige inträdde som medlem i IMF 1951 med en kvot på USD 100 miljoner (prop. 1950:89). Riksdagen godkände 1959 en ökning av den svenska kvoten till USD 150 miljoner (prop. 1959:126), 1965 en höjning till USD 225 miljoner (prop. 1965: 122) saml 1970 en höjning till USD 325 miljoner (prop. 1970:95). Valutafonden beslutade 1972 alt kvoterna skall uttryckas i SDR i stället för USD. Efter detta bar ytteriigare två höjningar

SDR (särskild dragningsrätt) motsvarade 1983-06-30 SEK 8,15.

Prop. 1983/84:21                                                     '3

av Sveriges kvot skett; riksdagen godkände 1977 en höjning till SDR 450 miljoner (prop. 1976/77:86) samt, slutligen, 1979 en höjning till SDR 675 miljoner (prop. 1978/79: 158). Samtliga ovannämnda kvolökningar skedde som ell resullal av allmänna kvolöversyner. För en närmare beskrivning av bakgrunden till tidigare svenska finansiella åtaganden sammanhörande med valutafondens verksamhet hänvisas till nämnda propositioner.

Enligt valutafondens stadga skall en översyn av medlemmarnas kvoter ske minst vart femte år. Resolutionen om den sjunde allmänna översynen antogs av lMF:s styrelse i december 1978. Förberedelserna för den åttonde översynen inleddes 1981. Vid ett möte med lMF:s interimskommitté i september 1982 enades medlemsländerna om alt översynsarbelel borde påskyndas. Vid kommitténs nästa möte i februari 1983 kunde en principöverenskommelse nås. Denna överenskommelse innebär all den totala kvotsumman i IMF höjs från ca SDR 61 miljarder till ca SDR 90 miljarder, dvs. med ca 47 %, samt att fördelningen av höjningen sker enligt schablonregler som beskrivs närmare nedan.

Med utgångspunkt i inlerimskommilténs överenslcommdse utarbetade fonddirektionen en rapport om den åttonde allmänna kvotöversynen. Till rapporten har bilagts ett förslag till resolution, vilkel bifogas i översättning (bilaga 1). Resolutionsförslaget antogs med erforderlig majoritet av valutafondens styrelse i mars 1983. Den åttonde allmänna kvotöversynen är därmed avslutad.

För atl höjningen av en medlems kvot skall träda i kraft krävs emellertid dessutom dels atl medlemmen godkänt och inbetalat höjningen, dels att medlemmar med 70 % av den totala kvotsumman i fonden meddelat sitt godkännande. Enligt resolutionen skall godkännande lämnas senast den 30 november 1983. Till skillnad från de närmast föregående översynerna öppnar resolutionen inte någon möjlighet för medlem att godkänna endast viss del av föreslagen kvothöjning.

I samband med genomförandet av den sjunde kvolrevisionen uttalades alt man i den åttonde översynen skulle söka nå större överensstämmelse mellan medlemsländernas relativa ekonomiska betydelse och deras andelar av kvotsumman i fonden. Ä andra sidan skulle önskvärdheten av en rimlig balans i fonddireklionens sammansättning beaktas. Resultatel av åttonde översynen innebär all en viss anpassning av kvolanddarna kommer att ske om föreslagna höjningar accepteras. Av den totala kvothöjningen fördelas 60 % i form av selektiva höjningar i förhållande till varje medlems andel av summan av de s. k. beräknade kvoterna. Dessa "beräknade" kvoter återspeglar i stort medlemsländernas relativa position i världsekonomin. Återstående 40 % av kvolhöjningsbeloppel fördelas i förhållande till gällande kvoter.

En ytterligare anpassning inom ramen för åttonde översynen gäller medlemsländer med mycket små kvoter (under SDR 10 miljoner). För beräkningen av dessa kvoter har fastställts något generösare avrundningsregler än för övriga kvoter.

Prop. 1983/84:21                                                      14

För Sveriges vidkommande innebär del aktuella förslaget alt nuvarande kvot på SDR 675 miljoner ökas med 389,3 miljoner, dvs. med 57,7 %. Om höjningen accepteras skulle Sveriges kvot således komma att uppgå till SDR 1064,3 miljoner eller ca SEK 8600 miljoner med gällande valutakurser.

Inbetalningen av de föreslagna kvoihöjningarna skall till 75 % fullgöras i medlemmens egen valuta. Återstående 25 % skall inbetalas i SDR eller i av IMF särskih angivna valutor. Föreskriften all 25 % av kvolhöjningen i första hand skall inbetalas i SDR grundas på bestämmelserna i fondstadgans artikd III. För de medlemmar som harotillräckliga SDR-behållningar kommer fonden atl arrangera lån så all inbetalningen kan fullgöras.

I direktionens rapport sägs inget om tidpunkten för nästa allmänna kvotöversyn. Stadgans regler innebär dock all nästa översyn skall vara klar senast fem år efter det atl den åttonde avslutals, dvs. den 31 mars 1988.

1.2 Fullmäktiges synpunkter

En av valutafondens huvuduppgifter är atl ge temporärt finansiellt stöd åt medlemsländer med betalningsbalansproblem. Stödet är avsett att underlätta en nödvändig ekonomisk anpassning utan tillgripande av handels-eller betalningsrestriktioner. Delta belalningsbalansstöd finansieras primärt genom ianspråktagande av fondens ordinarie resurser, dvs. medlemmarnas insatser. Det råder enighet i medlemskretsen om all lMF:s utlåning även framgent i första hand bör finansieras genom utnyttjande av IMF:s egna medel.

Efterfrågan på belalningsbalansstöd från valutafonden har varit mycket hög under den senaste åren. Prognoser som gjorts såväl inom IMF som av andra institutioner pekar på ett fortsatt högt utnyttjande av resurserna under de närmaste åren. Åtskilliga medlemsländer, särskilt utvecklingsländer, kommer sannolikt att ha betalningsproblem av en sådan karaktär att det blir nödvändigt med omfattande och kanske också upprepade IMF-insalser. Del bör också observeras att efterfrågan på IMF:s resurser varit mycket hög under senare år, trots att inget industriland i nämnvärd omfallning lånat från IMF. Skulle en ändring ske på denna punkt blir IMF:s resursläge givetvis än mer ansträngt.

En annan viktig aspekt är atl lMF:s långivning, till skillnad från upplåning på de internationella kreditmarknaderna, normalt är förenad med ekonomisk-politiska villkor. Syftet med denna s. k. konditionaliiet är att medverka till att låntagarlandet vidtar ekonomiska anpassningsåtgärder. IMF:s långivning främjar härigenom den internalionella anpassningsprocessens funktion. Det bör i detta sammanhang framhållas att IMF:s konditionaliiet givetvis inle utgör någon universallösning. För att anpassningsprocessen skall fungera på global nivå krävs att effekterna av den

Prop. 1983/84:21                                                     15

restriktiva ekonomiska politik som med nödvändighet måste föras av låntagariänderna uppvägs av en expansiv utveckling i länder utan allvariiga balansproblem.

Beträffande storleken av IMF:s resurser kan konstaleras alt de medel IMF har tillgängliga för utlåning uppgår, och kommer efter kvolhöjningen och GAB-revideringen all uppgå, till relativt små belopp i förhållande till medlemmarnas upplåningsbehov. Huvuddelen av dessa behov måste täckas från andra källor. Trots detla är IMF-utlåningen av central betydelse genom atl den är konditiondl, dvs. kopplad till ekonomiska anpassningsprogram för låntagarna. IMF-stödda anpassningsprogram är för åtskilliga medlemsländer en förutsättning för att få låna från andra källor.

Det förtjänar vidare påpekas, atl den föreslagna höjningen av kvotsumman endast till en del resulterar i ökade utlåningsresurser. Vissa av de valutor som inbetalas härrör från länder med otillfredsställande reserv-dier belalningsbaiansslällning. Dessa valutor kan ej användas i fondens utiåningsverksamhet.

Som ett komplement till de ordinarie resurserna har IMF under elt antal år lånat upp medel från industriländer och oljeexporterande länder. Denna extraordinära upplåning, som ligger vid sidan av de generella lånearrangemangen, är elt viktigt tillskoll men bör enligt fullmäktiges mening fortsätta alt vara elt komplement till de ordinarie resurserna. Finansiering genom särskild upplåning ger endasl tillfälliga förstärkningar och medför därmed större osäkerhet vad gäller IMF:s resursläge. Om IMF ensidigt baserar ökad utlåning på särskild upplåning i olika former kommer dessutom dess karaktär av mdlanstatlig samarbetsinslitution att urholkas.

Mot bakgmnd av vad som ovan anförts finner fullmäktige del angelägel att valutafondens resurser förstärks genom de föreslagna höjningarna av medlemskvoterna.

Vad gäller höjningen av Sveriges kvot till SDR 1064,3 miljoner vill fullmäktige anföra följande. Förslaget innebär att Sverige får en procentuellt större höjning än genomsnittet för samtliga medlemsländer. Detla beror primärt på att Sverige vid inträdet i IMF valde att acceptera en kvot som var låg i förhållande till landets ekonomiska betydelse. Under fömtsättning att alla medlemsländer godkänner föreslagna kvothöjningar kommer den svenska kvotandelen i IMF alt öka från 1,11 till 1,18%.

Flera skäl talar för att Sverige bör godkänna den föreslagna kvolhöjningen. Det viktigaste skälet är, som ovan berörts, atl Sverige bör medverka till en angelägen förstärkning av fondens permanenta resurser. Som fullmäktige framhållit i samband med tidigare kvotjusteringar kan del dessutom ej hell uteslutas atl Sverige i framtiden kan behöva utnyttja fondens resurser. 1 ett sådant läge är det av intresse att landels kvot är så stor som möjligl eftersom den bestämmer låneutrymmet.

Ett annal skäl sammanhänger med aU ländernas kvolstoriek bestämmer deras röststyrka i IMF. De nordiska ländernas sammanlagda röststyrka

Prop. 1983/84:21                                                     16

har hittills varit tillräcklig för atl garantera en gemensam representant i valutafondens direktion. Den föreslagna kvotrevisionen innebär viss ökning av Nordens röstandel i IMF. Genom att godta föreslagen höjning medverkar Sverige till denna röslanddshöjning.

Den förutsedda betalningsordningen, 75 % i kronor och 25 % i SDR, innebär ingen påfrestning på valutareserven. Inbetalningen av SDR kommer att kompenseras av en lika stor ökning av Sveriges reservposilion i IMF. Det bör också erinras om att fondens användning av den svenska insatsen, dvs. utnyttjande av svenska kronor för finansiering av annan medlems s. k. dragning, inte innebär reservförlust för Sverige utan endast byte av reservtillgång.

Om riksdagen lämnar sitt bemyndigande är riksbanken beredd att till valutafonden erlägga ett belopp motsvarande SDR 389,3 miljoner enligt den angivna betalningsordningen. Med hänsyn till att det är fråga om förvaltningen av monetära reserver anser sig fullmäktige ej böra begära garanti för täckning av eventuella förluster.

2   Revidering av de generella lånearrangemangen (GAB)

2.1 Beskrivning av f«)rslaget

Riksdagen godkände 1962 på förslag av Kungl. Maj:l (prop. 1962:102) att riksbanken för Sveriges del biträdde det inom valutafonden fattade beslutet om generella lånearrangemang. Sedan detta godkänts av samtliga deltagande länder — Belgien, Canada, Frankrike, Italien, Japan, Nederländerna, Storbritannien, Sverige, Förbundsrepubliken Tyskland och USA -trädde arragemangen i kraft i oktober 1962.

Sedan 1962 har GAB föriängts i ett antal omgångar; enligt del senaste beslutet till den 24 oktober 1985. De diskussioner som vid några tillfällen har förts om en revidering av arrangemangen har ej lett till något resluiat. Den enda väsentliga ändring som gjorts sedan tillkomsten är en höjning av Japans ullåningsålagande från JPY 90 miljarder till JPY 340 miljarder.

Vid ett möte med valutafondens interimskommitté i september 1982 nåddes en överenskommelse om att ånyo granska humvida fondens stående upplåningsarangemang, dvs. GAB, kunde anses tillräckliga. Flertalet medlemsländer ansåg alt del utöver en väsentlig kvolhöjning fanns behov av att i andra former vidga IMF:s resursbas. Redan vid ett möte i januari 1983 kunde, som ovan nämnts, representanter för GAB-ddtagarna enas om en betydande utvidgning av arrangemangen samt om vissa andra ändringar i GAB. lMF:s direktion beslöt den 24 februari att för sin del godkänna de föreslagna ändringarna. Ett reviderat GAB kan dock inte träda i kraft förrän formellt godkännande inhämtats från samtliga deltagande länder. Sådant godkännande skall lämnas senast den 31 december 1983.

Prop. 1983/84:21                                                                   17

1 det föreliggande beslutet från valutafondens direktion ingår ell antal ändringar i GAB. En redogörelse för dessa ändringar lämnas nedan. De viktigaste avser nya regler för ianspråktagande av GAB, höjning av kreditramarna, anslutning av ny fullvärdig deltagare i GAB, införande av formella regler för s. k. parallellavial samt höjning av räntegottgördsen till kreditorer under GAB. Texten till beslutet i original samt översättning av texten till svenska har fogats till skrivelsen som bilaga 2. Det bör här också nämnas att några ändringar i delta sammanhang ej gjorts i den procedur för samråd mellan GAB-ddtagarna vilken reglerats i särskild skriftväxling (bilaga B till prop. 1962: 102).

Nya regler för ianspråktagande av GAB. De generella lånearrangemangen har tillkommit i syfte att komplettera lMF:s ordinarie resurser i vissa situationer. Valutafonden kan utnyttja GAB "då supplementära tillgångar erfordras för all förebygga eller motverka en försvagning av det internalionella betalningssystemet". Hittills har GAB-medd endast fäll användas för all finansiera IMF-dragningar som görs av något av de tio GAB-länderna. Sedan 1962 har IMF infordrat medel under GAB vid sammanlagt nio tillfällen. Aktiveringarna har skett för att finansiera dragningar av Frankrike, Italien, Storbritannien och USA.

Enligt del reviderade GAB-beslulet skall ovanstående kriterier fortsätta att gälla vid aktivering för alt finansiera GAB-dellagares dragningar. Därutöver öppnar del reviderade beslutet möjligheter för IMF all ianspråkla GAB vid utlåning till andra medlemsländer än GAB-ddlagare. Särskilda villkor har fastställts för sådant ianspråktagande (paragraf 21 i beslutet).

Ett första villkor är att det skall vara fråga om utlåning som är knuten till ett ekonomiskt anpassningsprogram, dvs. utlåning med relativt hög grad av kondilonalilet. GAB skall alltså inte kunna aktiveras för l.ex. ickedeltagares utnyttjande av reservslällning i IMF. Ett andra villkor är atl fondens verkställande direktör måste ha konstaterat att vissa speciella kriterier uppfyllts innan han föreslår infordrande av GAB-medd för icke deltagares dragningar. Kriterierna är alt IMF:s resurser är otillräckliga för atl möta uppkomna och väntade finansieringskrav samt att dessa återspeglar en exceptionell situation som sammanhänger med att medlemsländer har betalningshalansproblem av sådan natur eller total omfattning all det internationella betalningssystemets stabilitet kan anses hotad. Verkställande direktören skall i detta sammanhang också beakta atl GAB kan behövas för ätt bidra till finansieringen av deltagares dragningar. 1 beslutet reserveras dock inte viss del av GAB-ramen för deltagares dragningar.

Höjning av kreditåtagandena samt anslutning av ny GAB-ddlagare. De urspmngliga kreditavtalens totalbelopp uppgick till motvärdet av USD 6000 miljoner. Åtagandena är uttryckta i deltagarens egen valuta. Riksbanken, som är avtalspart, har ett åtagande om SEK 517 miljoner, vilket 1962 motsvarade USD 100 miljoner. Uttryckt i SDR motsvarar summan av existerande kreditavtal under GAB ca 6400 miljoner.

Prop. 1983/84:21                                                                    18

I det reviderade GAB uttrycks deltagarnas kreditåtaganden i en gemensam enhet, SDR. Vidare föreslås summan av kredilavtalen höjas till SDR 17000 miljoner. Riksbankens åtagande föreslås bli SDR 382,5 miljoner, vilkel motsvarar ca SEK 3 100 miljoner efler aktuella valutakurser. Detla åtagande blir dessutom minimibelopp för nya GAB-ddlagare.

Den schweiziska centralbanken har sedan 1964 haft ett särskilt avtal med IMF om utlåning i anknytning till GAB. Schweiz, som ej är medlem i IMF, har också deltagit vid Tio-gmppens överläggningar. Det reviderade GAB innebär att den schweiziska centralbanken inträder som fullvärdig deltagare i GAB (paragraf 22). Antalet deltagare utökas därmed till elva. Det bör understrykas atl del schweiziska deltagandet är begränsat till GAB; de rättigheter och skyldigheter som följer av IMF-medlemskap gäller inle för Schweiz. I nedanstående tablå redovisas den föreslagna fördelningen av kreditåiagandena.

Deltagare                                                  Belopp (i SDR)

USA                                                      4 250000000

Deutsche Bundesbank                       2 380 000 000

Japan                                                   2 125000000

Frankrike                                               1700000000

Storbritannien                                       1700000000

Italien                                                   I 105000000

Canada                                                   892500000

Nederländerna                                        850000000

Belgien                                                   595 000000

Sveriges riksbank                                   382.'i00000

Schweizerische Nationalbank               1020000000

17000000000

Regler för parallellavial. IMF och ett medlemsland, som ej är GAB-ddlagare, kan i anknytning till GAB ingå avtal om upplåning med samma syften och på liknande villkor som i avtalen med dellagarna. Enligt det reviderade GAB skall IMF - med deltagarnas samtycke - få rätt att i ett sådant upplåningsavtal inta speciella regler om infordrande av medel från dellagarna i vissa situationer (paragraf 23). Sådant infordrande kan avse dragning av part i parallellavtal och/eller förtida återbetalning av denna parts fordran under låneavtalet. En icke-ddlagare som ingår sådant parallellavtal får alltså i nyssnämnda avseenden i stort sett samma ställning som deltagare. Fonden kan också ingå andra former av parallellavtal som inte ger långivaren dessa rättigheter.

Höjning av räntegottgörelse. Räntan på uteslående GAB-fordringar är för närvarande knuten till IMF:s avgiftssats (6,6 %), dock atl den ej skall understiga 4 %. Det reviderade GAB innebär att räntesatsen höjs till en marknadsrdalerad nivå och att ränleberäkningen sker enligt den metod som används inom IMF för att fastställda räntan på SDR-behållningar. Denna ränta fastställs som ett vägt genomsnitt av avkastningen på korta marknadsinslmment denominerade i SDR-korgens fem valutor (ameri-

Prop. 1983/84:21                                                                    '9

kanska dollar, tyska mark, japanska yen, brittiska pund och franska francs). Vidare förutses avveckling av gällande avgift på en halv procent vilken IMF erlägger i samband med infordrande av medel.

Övriga ändringar. I det reviderade beslutet ingår också en serie smärre ändringar som främst förklaras av behovet av anpassning till gällande praxis och terminologi i IMF. Dessutom förutses en ändring beträffande föriängningen av GAB. När det reviderade GAB träder i kraft skall det gälla för en hel femårsperiod, dvs. det bortses från atl senaste förlängning omfattar perioden fram till den 24 oktober 1985.

2.2 Fullmäktiges synpunkter

Fullmäktige har redan i avsnittet om den åttonde allmänna kvotöversynen uppehållit sig vid behovet av en väsentlig förstärkning av IMF;s resurser. I detla sammanhang har framhållits atl valutafondens utlåning i första hand bör baseras på dess ordinarie resurser, dvs. medlemskvoterna. IMF:s likviditetsläge kommer emellertid att vara så ansträngt under de närmaste åren atl del är angelägel med tillskott även i andra former. En GAB-höjning synes vara att föredra framför extraordinär upplåning eftersom GAB torde innebära en mera långsiktig resursförstärkning. Till detla skall också läggas att GAB-avtalen — med ett enda undantag - omfattat samma belopp i drygt 20 år.

Vad gäller höjningen av riksbankens kreditåtagande från SEK 517 miljoner till ca SEK 3 100 miljoner vill fullmäktige anföra följande. Riksbankens andel av den förhöjda GAB-ramen utgör drygt 2 %, vilket ligger nära Sveriges andel av GAB-deltagarnas kvotsumma i IMF. Del svenska åtagandet var redan vid upprättandet det klart lägsta och kommer att så förbli i del reviderade GAB.

Det bör vidare erinras om att IMF vid ianspråktagande av kreditavtal skall beakta dellagarnas betalningsbalansläge och sin egen behållning av olika valutor. Liksom i nuvarande GAB gäller att en deltagare med otillfredsställande betalningsbalans- och valutareservläge kan begära att ej omfattas av en aktivering.

Vid bedömningen av det föreslagna åtagandet har fullmäktige fäst särskild vikt vid GAB-fordringarnas likviditet. I det reviderade GAB kommer de regler som hittills gällt och som gjort del berättigat att inräkna GAB-fordringar i valutareserven all kvarstå oförändrade. Återbetalning av till IMF utlånade medel skall sålunda kunna ske om långivande lands betalningsbalansläge så kräver. Möjligheten att med fondens tillstånd överföra GAB-fordran till annan deltagare skall också kvarstå.

Den föreslagna höjningen av räntan på GAB-fordringar till en marknads-anknuten nivå förefaller utgöra en rimlig anpassning. I fondens extraordinära upplåning tillämpas genomgående marknadsrdaterade räntor.

Sammanfattningsvis finner fullmäktige atl den föreslagna höjningen av det svenska GAB-åtagandet bör godkännas.

Prop. 1983/84:21                                                                   20

Anslutningen av den schweiziska centralbanken som deltagare till GAB förefaller vara en naturlig utveckling med tanke på att landet nästan sedan GAB:s tillkomst haft ett kredilavtal med IMF. Schweiz har ju också, som redan antytts, i praktiken varit representerat vid samrådet mellan GAB-ddtagarna i Tio-gmppen. Del har bedömts att det förhållandet alt Schweiz ej är medlem i IMF inte innebär någon väsentlig komplikation.

Möjligheten alt ianspråkla GAB för finansiering av icke-ddlagares dragningar innebär en mera långtgående utvidgning. Del kan dock hävdas alt ändringen ligger i linje med de grundläggande tankegångarna bakom GAB, nämligen att förse IMF med kompletterande resurser i situationer som hotar stabiliteten i det internationella valutasystemet. Vid GAB:s tillkomst kunde sådana situationer nästan uteslutande hänföras till betalningsba-lanssvårigheler hos de större industriländerna, dvs. GAB-ddtagarna. I dag kan stabiliteten i det monetära systemet i lika hög grad hotas av finansiella problem i enskilda större utvecklingsländer eller i gmpper av utvecklingsländer.

Vad beträffar de särskilda villkor som uppställs för GAB-aktivering för icke-ddlagare har fullmäktige inga invändningar. Sammantaget finner fullmäktige all de vidgade användingsmöjlighetema för GAB-medd kan medverka till att stärka IMF:s roll i valutasystemet.

3    Hemställan

Med åberopande av vad som ovan anförts får fullmäktige i riksbanken hemställa att regeringen måtte utverka

dels riksdagens godkännande av en ökning av den svenska kvoten i valutafonden från SDR 675 miljoner till SDR I 064,3 miljoner samt bemyndigande för riksbanken att erlägga erforderligt insatsbelopp,

dels riksdagens bemyndigande för riksbanken alt för Sveriges del biträda det av Internationella valutafondens direktion fattade beslutet om en revidering av de generella lånearrangemangen infattande en ökning av det svenska utlåningsåtagandel till SDR 382,5 miljoner.

Stockholm som ovan Å Fullmäktiges vägnar G. E. Sträng

T. af Jochnick

Prop. 1983/84:21

21

Bilaga I till riksbanksfullmäktiges skrivelse

Resolution

ökning av fondmedlemmarnas kvoter — åttonde allmänna översynen

Då direktionen förelagt styrelsen en rapport betitlad "Ökningar i fond-medlemmarnas kvoter - åttonde allmänna översynen" innehållande rekommendationer om ökningar av enskilda fondmedlemmars kvoter; och

då direktionen har rekommenderat styrelsen att, genom röstning utan sammanträde enligt paragraf 13 i fondens procedurregler, anta följande resolution, vilken innehåller förslag om ökningar av fondmedlemmarnas kvoter till följd av åttonde allmänna kvotöversynen och avhandlar vissa därmed sammanhängande frågor;

beslutar styrelsen all:

1.     Internationella valutafonden föreslår att, i enlighet med bestämmel
serna i denna resolution, fondmedlemmarnas kvoter skall ökas till de
belopp som anges vid deras namn i bilagan till denna resolution.

2.    En medlems kvotökning i enlighet med förslaget i denna resolution skall inle träda i kraft om inte medlemmen har meddelat fonden sitt samtycke till ökningen senast den dag som föreskrivs i enlighet med punkt 3 nedan och har inbetalat hela kvolökningen; dock skall ingen kvotökning träda i kraft före den dag fonden fastslår att medlemmar som den 28 februari 1983 innehade minst 70 procent av den totala kvolsumman har samtyckt till ökningarna av sina kvoter.

3.    Meddelanden i enlighet med punkt 2 ovan skall lämnas av en vederbörligen befullmäktigad ämbetsman i medlemslandet och skall vara fonden till hända före kl 18.00, Washington-tid, den 30 november 1983, dock att direktionen äger besluta om förlängning av denna period.

4.    Varje medlem skall till fonden inbetala ökningen av sin kvot inom 30 dagar efter den senare av (a) den dag den meddelar fonden sitt samtycke eller (b) den dag fonden beslutar enligt punkt 2 ovan.

5.    Varje medlem skall inbetala 25 procent av sin ökning antingen i särskilda dragningsrätter eller i andra medlemmars valutor, vilka med dessa medlemmars medgivande angivits av fonden, eller i en kombination av särskilda dragningsrätter och sådana valutor. Återstoden av ökningen skall inbetalas av medlemmen i egen valuta.

Prop. 1983/84:21

22

Land

Föreslagen kvot i milj. SDR

Land

Föreslagen kvot i milj. SDR

1. Afghanistan	86,7	43.	Ghana	204,5
2. Algeriet	623,1	44.	Grekland	399,9
3. Antigua och Barbuda	5,0	45.	Grenada	6,0
4. Argentina	1 113,0	46.	Guatemala	108,0
5. Australien	1619,2	47,	Guinea	57.9
6. Bahamas	66,4	48.	Guinea-Bissau	7,5
7. Bahrain	48,9	49.	Guyana	49,2
8. Bangladesh	287,5	50.	Haiti	44,1
9. Barbados	34,1	51.	Honduras	67,8
10. Belgien	2080,4	52.	Indien	2207,7
II. Belize	9,5	53.	Indonesien	1009,7
12. Benin	31,3	54.	Irak	504.0
13. Bhulan	2,5	55.	Islamiska republiken Iran	1 117,4
14. Bolivia	90,7	56.	Irland	343,4
15. Botswana	22,1	57.	Island	59,6
16. Brasilien	(461,3	58.	Israel	446.6
17. Burma	137,0	59.	Italien	2909,1
18. Bumndi	42,7	60.	Jamaica	145,5
19. Canada	2941,0	61.	Japan	4223,3
20. Centralafrikanska republiken	30,4	62.	Arabrepubliken Jemen	43,3
21. Chile	440,5	63.	Demokratiska folkrepubliken
22. Colombia	394,2		Jemen	77,2
23. Costa Rica	84,1	64.	Jordanien	73,9
24. Cypern	69,7	65.	Jugoslavien	613,0
25. Danmark	711,0	66.	Kamemn	92,7
26. Djibouti	8,0	67.	Demokratiska Kampuchea	25,0
27. Dominica	4,0	68.	Kap Verde	4,5
28. Dominikanska republiken	112,1	69.	Kenya	142,0
29. Ecuador	150,7	70.	Kina	2390.9
30. Egypten	463,4	71.	Komorema	4,5
31. Ekvatorialguinea	18,4	72.	Folkrepubliken Kongo	37,3
32. El Salvador	89,0	73.	Republiken Korea	462,8
33. Elfenbenskusten	165,5	74.	Kuwait	635,3
34. Elopien	70,6	75.	Demokratiska folkrepubliken	Laos 29,3
35. Fiji	36.5	76.	Lesotho	15,1
36. Filippinerna	440,4	77.	Libanon	78.7
37. Finland	574,9	78.	Liberia	71,3
38. Frankrike	4482,8	79.	Libyen	515,7
39. Förenade Arabemiraten	385,9	80.	Luxemburg	77,0
40. Förenta Staterna	17918,3	81.	Madagaskar	66,4
41. Gabon	73,1	82.	Malawi	37,2
42. Gambia	17,1	83.	Malaysia	550.6

Prop. 1983/84:21

23

Land

Föreslagen kvot i milj. SDR

Land

Föreslagen kvot i milj. SDR

84. Maldiverna	2.0	116. Solomon-öarna	5,0
85. Mali	50,8	117. Somalia	44,2
86. Malta	45,1	118. Spanien	1 286,0
87. Marocko	306,6	119. Sri Länka	223,1
88. Mauretanien	33,9	120. Storbritannien	6194,0
89. Mauritius	53,6	121. Sudan	169,7
90. Mexico	1 165,5	122. Surinam	49,3
91. Nederiänderna	2264,8	123. Swaziland	24,7
92. Nepal	37,3	124. Sverige	1 064,3
93. Nicaragua	68,2	125. Sydafrika	915,7
94. Niger	33,7	126. Arabrepubliken Syrien	139,1
95. Nigeria	849,5	127. Tanzania	107,0
96. Norge	699,0	128. Tchad	30,6
97. Nya Zeeland	461,6	129. Thailand	386,6
98. Oman	63,1	130. Togo	38,4
99. Pakistan	546,3	131. Trinidad och Tobago	170,1
100. Panama	102,2	132. Tunisien	138,2
101. Papua Nya Guinea	65,9	133. Turkiel	429,1
102. Paraguay	48,4	134. Förbundsrepubliken Tyskland	5403,7
103. Peru	330,9	135. Uganda	99,6
104. Portugal	376,6	136. Ungern	530,7
105. Qalar	114,9	137. Umguay	163,8
106. Ruanda	43,8	138. Vanuatu	9,0
107. Rumänien	523,4	139. Venezuela	1371,5
108. St. Lucia	7,5	140. Vietnam	176.8
109. St. Vincent	4,0	141. Västra Samoa	6,0
110. Sao Tome och Prindpe	4,0	142. Zaire	291,0
III. Saudi Arabien	3 202,4	143. Zambia	270,3
112. Senegal	85,1	144. Zimbabwe	191,0
113. Seychellerna	3,0	145. Österrike	775,6
114. Sierra Leone	57,9	146. Övre Volta	31,6
115. Singapore	250,2

Prop. 1983/84:21

24

Bilaga 2 till riksbanksfullmäktiges skrivelse

IMF Executive Board Decission No 7337-(83/37), Annex 1, Revised Text

IMF direktionsbeslut nr 7337-(83/ 37), bilaga 1, ändrad lydelse

General arrangements to borrow

Preamble

In order to enable the International Mone-lary Fund to fulfill more effectivdy its role in the intemational monetary system, the main industrial countries have agreed thal they will, in a spiril of broad and willing coopera-tion, slrenglhen the Fund by general arrangements under which they will stånd ready lo make loans to the Fund up to specified amounts under Artide VII, Section 1 ofthe Artides of Agreemenl when supplementary resources are needed to forestall or cope with an impairment of the international monetary system. In order to give effect to these intentions, the following terms and conditions are adopted under Artide VII, Section 1 of the Articles of Agreemenl.

Paragraph 1. Definitions

As used in this Dedsion the term:

(i) "Articles" means the Articles of Agreemenl of the International Monetary Fund;

(ii) "credil arrangement" means an undertaking to lend to the Fund on the terms and conditions of this Decision;

(iii) "partidpant" means a participating member or a participating institution;

(iv) "participating institution" means an offidal institution of a member that has entered into a credil arrangement with the Fund with the conseni of the member;

(v) "participating member" means a member of the Fund thal has entered into a credil arrangement with the Fund;

(vi) "amount of a credil arrangemenl" means the maximum amount expressed in special drawing rights that a partidpant undertakes to lend to the Fund under a credil arrangement;

(vii) "call" means a notice by the Fund to a partidpant to make a transfer under its

Generella lånearrangemang

Inledning

I syfte all sälta Internationella valutafonden i stånd alt mer effektivt fylla sin uppgift i del internationella betalningssystemet, hårde större industriländerna överenskommit, att de i en anda av samarbetsvillighet skall stärka fonden genom generella arrangemang under vilka de skall vara beredda all intill angivna belopp ställa krediter till fondens förfogande under fondstadgans artikel VII, § 1, då supplementära tillgångar erfordras för atl förebygga eller motverka en försvagning av del internationella betalningssystemet. För att förverkliga dessa avsikter antas följande villkor under fondstadgans artikel VII, § 1.

Paragraf 1. Definitioner

I detta beslut används beteckningen: (i) "stadgan" för stadgan för Internalionella valutafonden;

(ii) "kreditavtal" för åtagande all låna till fonden enligt villkoren i detta beslut;

(iii) "deltagare" för en dellagande medlem eller en deltagande institution;

(iv) "deltagande institution" för en medlems offentliga institution, vilken har ingått ett kredilavtal med fonden med medlemmens samtycke;

(v) "dellagande medlem" för en medlem av fonden, vilken har ingått ett kredilavtal med fonden;

(vi) "kredilavtalets bdopp" fördel största belopp uttryckt i särskilda dragningsrätter, som en deltagare åtar sig låna till fonden under elt kreditavtal;

(vii) "infordrande av medel" för ell meddelande från fonden till en dehagare alt göra

Prop. 1983/84:21

credil arrangement to the Fund's account;

(viii) "borrowed currency" means currency iransferred lo the Fund's account under a credil arrangemenl;

(ix) "drawer" means a member that pur-chases borrowed currency from the Fund in an exchange transaclion or in an exchange transaclion under a stand-by or exlended arrangement;

(x) "indebtedness" ofthe Fund means the amount it is commilled to repay under a credil arrangement.

25

en betalning under sill kredilavtal till fondens konto;

(viii) "lånad valuta" för valuta, som betalats till fondens konto under ell kredilavtal;

(ix) "dragande medlem" för en medlem, som köper lånad valuta från fonden genom en valutatransaktion eller genom en valutatransaktion under ett stand-by-avtal eller under den utvidgade fadlileten;

(x) fondens "skuld" för det belopp den är förpliktad atl återbetala under ett kreditavtal.

Paragraph 2. Credil Arrangements

A member or institution thal adheres to this Decision undertakes lo lend its currency to the Fund on the terms and conditions of this Decision up to the amounl in special drawing rights set forth in the Annex lo this Decision or established in accordance with Paragraph 3(b).

Paragraph 3. Adherence

(a)   Any member or institution specified in the Annex may adhere to this Decision in accordance wilh Paragraph 3(c).

(b)   Any member or institution nol specified in the Annex that whishes to become a partidpant may at any time, after consullation with the Fund, give notice of its willing-ness lo adhere lo this Decision, and, if the Fund shall so agree and no partidpant object, the member or institution may adhere in accordance wilh Paragraph 3(c). When giving noiice of its wiltingness to adhere under this Paragraph 3(b) a member or institution shall specify the amounl, axpressed in terms ofthe special drawing right, of the credil arrangement which it is willing lo enter into, provided that the amount shall not be less than the amounl of the credil arrangement of the partidpant wilh the smallest credil arrangemenl.

(c)   A member or institution shall adhere to this Decision by deposiiing wilh the Fund an instrument setling forth that it has adhered in accordance with ils law and has laken all sleps necessary to enable it to carry oul the terms and conditions of this Decision. On the deposit of the instrument the member or institution shall be a partidpant as of the date of the deposil or of the effective date of this

Paragraf 2. Kreditavtal

En medlem eller institution, som ansluter sig till detta beslut, åtar sig alt låna sin valuta till fonden enligt villkoren i detta beslut intill •det belopp i särskilda dragningsrätter, som anges i bilagan till detta beslut eller fastställes i enlighet med paragraf 3 (b).

Paragraf 3. Anslutning

(a)    Medlem eller institution, som anges i bilagan, må ansluta sig till delta beslut i enlighet med paragraf 3 (c).

(b)    Medlem eller institution, som icke angivits i bilagan men som önskar bli deltagare, må när som helst efter samråd med fonden tillkännage sin önskan att ansluta sig till delta beslut. Om fonden samtycker och ingen deltagare motsätter sig, må medlemmen eller institutionen ansluta sig i enlighet med paragraf 3 (c). När en medlem eller institution tillkännager sin önskan atl ansluta sig under denna paragraf 3 (b), skall den ange i särskilda dragningsrätter det belopp, för vilket den är beredd ingå kredilavtal, varvid förutsätts att beloppet icke må understiga kredilavtalets belopp för den deltagare vars avlal uppgår till del lägsta beloppet.

(c)    Medlem eller institution skall ansluta sig till detta beslut genom att hos fonden deponera en handling, utvisande au medlemmen eller institutionen har anslutit sig i enlighet med gällande lagstiftning och har vidtagit alla erforderliga åtgärder för alt den skall kunna uppfylla villkoren i detla beslut. Efter depositionen av handlingen skall medlemmen eller institutionen vara deltagare från och

Prop. 1983/84:21

Decision, whichever shall be laler.

Paragraph 4. Entry into Force

This Decision shall become effective when it has been adhered to by at least seven ofthe members or institutions induded in the Annex with credil arrangements amouniing in all to not less than the equivalent of five and one-half billion United States dollars of the weight and fineness in effect on July I, 1944.

Paragraph 5. Changes in Amounts of Credil Arrangements

The amounts of participants' credil arrangements may be reviewed from lime to time in the light of developing circumstances and changed with the agreemenl of the Fund and all participants.

Paragraph 6. Initial Procedure

When a participating member or a member whose institution is a partidpant approaches the Fund on an exchange transaclion or stand-by or exlended arrangemenl and the Managing Director, after consullation, considers that the exchange transaclion or stand-by or exlended arrangement is necessary in order to forestall or cope with an impairment of the inlernational monetary syslem, and that the Fund's resources need to be supplemented for this purpose, he shall iniliate the procedure for making calls under Paragraph 7.

Paragraph 7. Calls

(a)    The Managing Director shall make a proposal for calls for an exchange transaclion or for future calls for exchange transactions under a stand-by or exlended arrangement only after consullation wuh Executive Directors and participants. A proposal shall become effective only if it is accepted by participants and the proposal is then approved by the Executive Board. Each partidpant shall nolify the Fund ofthe acceptance of a proposal involving a call under its credil arrangement.

(b)   The currencies and amounts to be called under one or more of the credil arrangements shall be based on the present and

med dagen för depositionen eller dagen för detta besluts ikraftträdande, om denna infaller senare.

Paragraf 4. Ikraftträdande

Detta beslut skall träda i kraft, när minst sju av de i bilagan intagna medlemmarna eller institutionerna anslutit sig med kredilavtal uppgående till sammanlagt minst motvärdet av fem och en halv miljarder US-dollars av den vikt och finhet, som var gällande den I juh 1944.

Paragraf 5. Ändring av kreditavialens belopp

Beloppen i deltagarnas kredilavtal må överses tid efter annan mot bakgrund av ändrade förhållanden och ändras med samtycke av fonden och samtliga deltagare.

Paragraf 6. Inledande procedur

När en dellagande medlem eller en medlem vars institution är deltagare vänder sig till fonden för en valutalransaklion eller stand-by-avtal eller avtal under den utvidgade faci-liteten, och verkställande direktören efler samråd anser, att valutatransaktionen eller stand-by-avlalet eller avtalet under den utvidgade fadlileten är nödvändigt för all förebygga eller motverka en försvagning av det internationella betalningssystemet, och att fondens tillgångar behöver ökas för detla ändamål, skall han inleda den procedur för infordrande av medel som anges under paragraf 7.

Paragraf 7. Infordrande av medel

(a)    Verkställande direktören skall föreslå infordrande av medel för en valutatransaktion eller framlida infordrande av medel för valulairansaklioner under ett stand-by-avtal eller avtal under den utvidgade fadlileten endast efler samråd med direktionsledamöler och deltagare. Ett förslag skall träda i kraft endasl om det antas av deltagare och förslaget därefter godkänns av direktionen. Vaije deltagare skall underrätta fonden om silt godkännande av ett förslag, som inbegriper infordrande av medel under dennes kredilavtal.

(b)   Valet av valutor och bdopp, avsedda att infordras under ett eller flera av kredilavtalen, skall baseras på del aktuella och förut-

Prop. 1983/84:21

27

prospective balance of payments and reserve position of participating members or members whose institutions are participants and on the Fund's holdings of currencies.

(c)    Uniess otherwise provided in a propos
al for future calls approved under Paragraph
7(a), purchasesofborrowed currency under a
stand-by or exlended arrangement shall be
made in the currencies of participants in pro
portion to the amounts in the proposal.

(d)    If a partidpant on which calls may be
made pursuant lo Paragraph 7(a) for a
drawer's purchases under en stand-by or ex
lended arrangemenl gives noiice lo the Fund
that in tbe participant's opinion, based on the
present and prospective balance of payments
and reserve position, calls should no longer
be made on the partidpant or that calls
should be for a smaller amount, the Managing
Director may propose to other participants
thal substitute amounts be made available
under their credil arrangements, and Ihis pro
posal shall be subject to the procedure of
Paragraph 7(a). The proposal as originally ap
proved under Paragraph 7(a) shall remain ef
fective uniess and until a proposal for substi
tute amounts is approved in accordance wilh
Paragraph 7(a).

(e)    When the Fund makes a call pursuant
lo this Paragraph 7, the partidpant shall
promptly make the transfer in accordance
with the call.

sedda betalningsbalans- och valutareservläget för deltagande medlemmar eller medlemmar vilkas institutioner är deltagare samt på fondens innehav av valutor.

(c)    Såvida icke annal fömtsälls i ett förslag
om framlida infordrande av medel, vilket
godkänts under paragraf 7 (a), skall köp av
lånad valuta under ett stand-by-avtal eller un
der den utvidgade fadlileten ske i dellagarnas
valutor i förhällande till beloppen i förslaget.

(d)    Om en deltagare, från vilken medel må
infordras enligt paragraf 7 (a) för en dragande
medlems köp under ett sland-by-avtal eller
under den utvidgade fadlileten. meddelar
fonden, att enligt deltagarens mening, grun
dad på del aktuella och förutsedda betal
ningsbalans- och valutareservläget, inford
rande av medel icke längre bör ske frän delta
garen, eller att infordrande av medel bör avse
ell lägre belopp, mä verkställande direktören
föreslå andra deltagare, att motsvarande be
lopp tillhandahålls under deras kreditavtal,
och detta förslag skall behandlas enligt proce
duren i paragraf 7 (a). Del under paragraf
7 (a) ursprungligen godkända förslaget skall
gälla tills ett förslag öm ändrade belopp god
känns enligt paragraf 7 (a).

(e)    När fonden infordrar medel i enlighet
med denna paragraf 7, skall deltagaren ome
delbart verkställa betalningen enligt anford
ran.

Paragraph 8. Evidence of Indebtedness

(a)    The fund shall issue to a partidpant, on its request, non-negoliable instmments evi-dencing the Fund's indebtedness lo the partidpant. The form ofthe instruments shall be agreed between the Fund and the partidpant.

(b)   Upon repayment of the amounl of any instrument issued under Paragraph 8(a) and all accmed interest, the instmment shall be returned to tbe Fund for cancellalion. If less than the amount of any such instmment is repaid, the instmment shall be returned to the Fund and a new instrument for the remainder of the amounl shall be substituted with the same malurity date as in the old instrument.

Paragraph 9. Interest

(a) The Fund shall pay interest on its indebtedness at a rale equal lo the combined

Paragraf 8. Skuldbevis

(a)    Fonden skall till deltagare på dennes begäran utfärda icke överiåtbara bevis om fondens skuld till deltagaren. Fonden och deltagaren skall överenskomma om bevisens form.

(b)   Vid återbetalning av beloppet i ett bevis, som utfärdats under paragraf 8 (a), jämte upplupen ränta, skall beviset återställas till fonden för makulering. Om icke hela beloppet på ett sådant bevis återbetalas, skall beviset återställas till fonden, och ett nytt bevis på återstoden av beloppet med samma förfallodag som det gamla beviset skall lämnas i stället.

Paragraf 9. Ränta

(a) Fonden skall betala ränta på sin skuld efter en räntesats som är lika med den sam-

Prop. 1983/84:21

märket interest rale computed by the Fund from lime to time for the purpose of delermining the rale at which it pays interest on holdings of special drawing rights. A change in the method of calculating the combined märket interest rale shall apply only if the Fund and at least two thirds of Ihe participants having three fifths of the total amount ofthe credil arrangements so agree; provided that if a partidpant so requests al the time this agreemenl is reached, the change shall not apply to the Fund's indebtedness to that partidpant outslanding at the date the change becomes effective.

(b)   Interest shall accrue daily and shall be paid as soon as possible after each July 31, Oclober 31, January 31, and April 30.

(c)    Interest due to a partidpant shall be paid, as delermined by the Fund, in special drawing righls, or in the participant's currency, or in other currencies that are actually convertible.

mansatta marknadsränta vilken periodiskt beräknas av fonden i syfte atl fastställa den räntesats till vilken fonden skall erlägga ränta på behållningar av särskilda dragningsrätter. Ändring i metoden för beräkning av den sammansatta marknadsräntan skall gälla endasl om fonden och minst två tredjedelar av deltagarna med tre femtedelar av del totala kredit-avtalsbeloppet samtycker därtill, varvid förutsätts, om en deltagare så begär vid del tillfälle denna överenskommelse nås, alt ändringen ej skall gälla för fondens skuld till denna deltagare vilken utestår vid den tidpunkt ändringen träder i kraft.

(b)   Ränta skall beräknas på varje dag utestående belopp och betalas snarast möjligl efterden3l juli, 31 oktober, 31 januari och 30 april varje år.

(c)    Ränta till en deltagare skall eriäggas, enligt fondens avgörande, i särskilda dragningsrätter, i deltagarens valuta eller i andra valutor, som är de facto konvertibla.

Paragraph 10. Use of Borrowed Currency

The Fund's policies and practices under Artide V, Sections 3 and 7 on the use of ils general resources and stand-by and exlended arrangements, including those relating to the period of use, shall apply to purchases of currency borrowed by the Fund. Nothing in this Decision shall affect the authorily of the Fund wilh respect lo requests for the use of its resources by members shall be determined by the Fund's policies and practices, and shall not depend on whether the Fund can borrow under this Decision.

Paragrapb 11. Repayment by the Fund

(a) Subject to the other provisions of this Paragraph II, the Fund five years after a transfer by a partidpant, shall repay the partidpant an amount equivalent lo the transfer calculated in accordance with Paragraph 12. If the drawer for whose purchase participants make transfers is committed to repurchase at a fixed date earlier than five years after ils purchase, the Fund shall repay the participants at thal date. Repayment under this Paragraph 11 (a) or under Paragraph 11 (c) shall be, as delermined by the Fund, in the parlici-

Paragraf 10. Användning av lånad valuta

Fondens politik och praxis enligt artikel V, §§ 3 och 7, rörande utnyttjandet av dess allmänna tillgångar samt sland-by-avtal och den utvidgade fadlileten, inbegripet vad som tilllämpas beträffande tiden för användandet, skall gälla för köp av valuta, som upplånats av fonden. Föreliggande beslut skall ej på något sätt påverka fondens beslutanderätt avseende ansökningar från enskilda medlemsländer rörande utnyttjande av dess resurser. Medlemsländers tillgång till dessa resurser skall vara avhängig av fondens politik och praxis och skall inte vara beroende av om fonden kan låna i enlighet med detta beslut.

Paragraf 11. Återbetalning från fonden

(a) Med förbehåll för övriga bestämmelser i denna paragraf 11 skall fonden fem år efter en deltagares betalning återbetala till deltagaren elt belopp likvärdigt med betalningen, beräknad i enlighet med paragraf 12. Om den dragande medlem för vars köp deltagare gör betalningar, är förpliktad atl verkställa åter-köp vid en angiven tidpunkt tidigare än fem är efter sitt köp, skall fonden återbetala dellagarna vid denna tidpunkt. Återbetalning under denna paragraf 11 (a) eller under paragraf 11 (c) skall ske, enligt fondens bestämmande.

Prop. 1983/84:21

29

pant's currency whenever feasible. or in special drawing rights, or, after consullation with the partidpant, in other currencies that are actually convertible. Repaymenls to a partidpant under Paragraph 11 (b) and (e) shall be credited against transfers by the partidpant for a drawer's purchases in the order in which repayment must be made under this Paragraph 11 (a).

(b)   Before the date prescribed in Paragraph II (a), the Fund. after consullation with a partidpant. may make repayment lo the partidpant in part or in full. The Fund shall have the option to make repayment under this Paragraph 11 (b) in the participant's currency, or in special drawing righls above the limit under Artide XIX. Section 4, of the Articles of Agreemenl uniess the partidpant agrees to accept special drawing rights above thal limit in such repayment, or, with the agreemenl ofthe partidpant, in other currencies that are actually convertible.

(c)   Whenever a reduction in the Fund's holdings of a drawer's currency is attributed to a purchase of borrowed currency, the Fund shall promptly repay an equivalent amount. If the Fund is indebted lo a partidpant as a result of transfers to finance a reserve tranche purchase by a drawer and the Fund"s holdings of the drawer's currency that are not subject to repurchase are reduced as a result of nel sales of that currency during a quarterly period covered by an operalional budget, the Fund shall repay at the beginning of the next quarterly period an amount equivalent to that reduction, up to the amounl ofthe indebtedness to the partidpant.

(d)    Repayment under Paragraph 11 (c)
shall be made in proportion to the Fund's
indebtedness to the participants thal made
transfers in respecl of which repayment is
being made.

(e)    Before the dale prescribed in Para
graph II (a) a partidpant may give noiice
representing that there is a balance of pay
ments need for repayment of part or all ofthe
Fund's indebtedness and requesting such re
payment. The Fund shall give the over-
whelming benefit of any doubt to the parlici-
pant's representation. Repayment shall be
made after consullation with the partidpant

i deltagarens valuta när detta är möjligt eller i särskilda dragningsrätter, eller, efter samråd med deltagaren, i andra valutor som är de faclo konvertibla. Återbetalningar till en deltagare under paragraf 11 (b) och (e) skall avräknas mot deltagarens betalningar för en dragande medlems köp i den ordning, vari återbetalning måste ske under denna paragraf II (a).

(b)   Fonden må efter samråd med deltagaren återbetala deltagaren, helt eller delvis, före den dag som föreskrivs i paragraf 11 (a). Fonden skall äga rätl att välja mellan au erlägga återbetalning enligt denna paragraf. 11 (b), i deltagarens valuta eller i särskilda dragningsrätter till elt belopp som ej innebär att deltagarens behållning av särskilda dragningsrätter överstiger gränsen enligt stadgans artikel XIX, § 4, såvida inle deltagaren godtar att emottaga särskilda dragningsrätter utöver denna gräns vid sådan återbetalning, eller, med deltagarens samtycke, i andra valutor som är de facto konvertibla.

(c)    När minskning av fondens innehav av en dragande medlems valuta hänför sig till köp av lånad valuta skall fonden omgående återbetala motsvarande belopp. Om fonden står i skuld till en deltagare som följd av betalningar för alt finansiera en dragande medlems köp under reservtranchen och fondens innehav av den dragande medlemmens valuta, vilket inte är underkastat krav på åter-köp, minskas till följd av nettoförsäljning av denna valuta under en tremånadersperiod som omfattas av en valulaförsäljningsplan. skall fonden vid inledningen av nästkommande tremånadersperiod återbetala ett belopp motsvarande denna minskning, intill del belopp som skulden till deltagaren uppgår till.

(d)    Återbetalningar under paragraf II (c)
skall verkställas i förhållande till fondens
skulder till de deltagare, som giort betalning
ar i avseende på vilka återbetalning sker.

(e)    Deltagare må före den dag, som före
skrivs i paragraf 11 (a), tillkännage, att betal
ningsbalansskäl föreligger för återbetalning
helt eller delvis av fondens skuld och begära
sådan återbetalning. Fonden skall på mest
välvilliga säll bedöma deltagarens framställ
ning. Återbetalning skall efter samråd med
deltagaren ske i övriga medlemmars valutor,
som är de facto konvertibla, eller i särskilda

Prop. 1983/84:21

30

in the currencies of other members that are actually convertible. or made in special drawing rights, as determined by the Fund. If the Fund"s holdings of currencies in which repayment should be made are not wholly adequate, individual participants shall be requested, and will be expected, to provide the necessary balance under their credil arrangements. If, nolwithstanding the expeclation that the participants will provide the necessary balance, they fail to do so, repayment shall he made to the extent necessary in the currency of the drawer for whose purchases the partidpant requesting repayment made transfers. For all ofthe purposes of this Paragraph 11 transfers under this Paragraph 11 (e) shall he deemed to have been made at the same time and for the same purchases as the transfers by the partidpant obtaining repayment under this Paragraph 11 (e).

(O All repaymenls to a partidpant in a currency other than its own shall be guided, to the maximum extent praciicable, by the present and prospective balance of payments-and reserve position of the members whose currencies are to be used in repayment.

(g) The Fund shall at no lime reduce its holdings of a drawer's currency bdow an amount equal to the Fund's indebtedness lo the particpants resulting from transfers for the drawer's purchases.

(h) When any repayment is made to a partidpant, the amounl that can be called for under its credit arrangement in accordance wilh this Decision shall be restored pro tanlo.

(i) The Fund shall be deemed to have dis-charged ils obligations to a participating institution lo make repayment in accordance with the provisions of this Paragraph or to pay interest in accordance wilh the provisions of Paragraph 9 if the Fund transfers an equivalent amounl in special drawing righls lo the member in which the institution is established.

dragningsrätter enligt fondens bestämmande. Om fondens innehav av valutor, i vilka återbetalning skall ske, icke är tillräckliga, skall enskilda deltagare anmodas, och förväntas, tillskjuta ertbrderiigt tilläggsbelopp under sina kreditavtal. Om, trots att det förväntas, att deltagarna skall tillskjuta det erforderliga lilläggshdoppet, de underlåter göra detta, skall återbetalning göras i nödvändig utsträckning i den dragande medlems valuta för vars köp den deltagare, som begär återbetalning, gjort betalningar. För alla ändamål i denna paragraf 11 skall betalningar under denna paragraf 11 (e) anses ha gjorts vid samma tid och för samma köp som den deltagares betalningar, vilken erhåller återbetalning under denna paragraf 11 (e).

(O Alla återbetalningar till en deltagare i annan valuta än dennes egen skall i största möjliga utsträckning ske med ledning av det aktuella och fömtsedda belalningsbalans-och valulareservlägel hos de medlemmar, vilkas valutor skall användas för återbetalning.

(g) Fonden skall icke vid något tillfälle nedbringa sitt innehav av en dragande medlems valuta under ett belopp motsvarande fondens skuld till deltagarna på grund av betalningar för den dragande medlemmens köp.

(h) När en återbetalning görs till en deltagare, skall del belopp, som kan infordras under dennes kreditavtal i enlighet med detta beslut, i samma mån ökas.

(i) Fonden skall anses ha fullgjort sina förpliktelser gentemot en deltagande institution avseende återbetalning i enlighet med föreskrifterna i denna paragraf eller räntebetalning i enlighet med föreskriflema i paragraf 9 om fonden betalar ett motsvarande bdopp i särskilda dragningsrätter till det medlemsland i vilket institutionen är upprättad.

Paragraph 12. Råtes of Exchange

(a) The value of any transfer shall be calculated as of the dale of the dispatch of the inslructions for the transfer. The calculalion shall be made in terms ofthe special drawing right in accordance with Artide XIX, Section 7 (a) of the Artides, and the Fund shall be obliged lo repay an equivalent value.

Paragraf 12. Växelkurser

(a) Värdet av varje betalning skall beräknas per dagen för utsändandet av instruktionerna rörande betalningen. Beräkningen skall uttryckas i särskilda dragningsrätter i enlighet med artikel XIX, § 7 (a), i stadgan, och fonden skall vara skyldig att återbetala elt motsvarande värde.

Prop. 1983/84:21

(b) For all ofthe purposes of this Decision. tbe value of a currency in terms ofthe special drawing right shall be calculated by the Fund in accordance wilh Rule 0-2 of the Fund's Rules and Regulalions.

Paragraph 13. Transferahility

A partidpant may not transfer all or part of its claim to repayment under a credit arrangemenl except with the prior conseni of the Fund and on such terms and conditions as the Fund may approve.

Paragraph 14. Notices

Noiice lo or by a participating member under this Decision shall be in writing or by rapid means of communication and shall be given to or by the fiscal agency of the participating member designated in accordance with Artide V, Section 1 ofthe Articles and Rule G-1 ofthe Rules and Regulalions ofthe Fund. Noiice to or by a participating institution shall be in writing or by rapid means of communication and shall be given to or by the participating institution.

Paragraph 15. Amendment

This Decision may be amended during the period prescribed in Paragraph 19 (a) only by a decision of the Fund and with the concur-rence of all participants. Such concurrence shall nol be necessary for the modification of the Decision on ils renewal pursuant to Paragraph 19 (b).

Paragraph 16. Withdrawal of Adherence

A partidpant may withdraw its adherence to this Decision in accordance with Paragraph 19 (b) bul may nol withdraw within the period prescribed in Paragraph 19 (a) except with the agreemenl of the Fund and all participants.

Paragraph 17. Withdrawal from Membership If a participating member or a member whose institution is a partidpant withdraws from membership in the Fund, the partici-panl"s credit arrangemenl shall cease al the same lime as the withdrawal lakes effecl. The Fund's indebtedness under the credit arrangement shall be treated as an amount due from the Fund for the purpose of Artide XXVI, Section 3, and Schedule J ofthe Articles.

(b) Vid tillämpningen av detta beslut skall värdet av en valuta, uttryckt i särskilda dragningsrätter, beräknas av fonden i enlighet med regel 0-2 i fondens regler och bestämmelser.

Paragraf 13. Överlåtelse

Deltagare må icke hell eller delvis överlåta sin rält till återbetalning under elt kredilavtal utom med föregående samtycke av fonden och på sådana villkor, som fonden godkänner.

Paragraf 14. Meddelanden

Meddelanden till eller från en deltagande medlem under detta beslut skall ske skriftligt eller via en snabb kommunikationsform och skall lämnas till eller av den dellagande medlemmens finansinstilulion, vilken utsetts i enlighet med stadgans art.ikd V, § I och regd G-1 i fondens regler och bestämmelser. Meddelanden till eller från en deltagande institution skall ske skriftligt eller via en snabb kommunikationstorm och skall lämnas till eller av den deltagande institutionen.

Paragraf 15. Ändring

Detla beslut må ändras under den period, som föreskrivs i paragraf 19 (a) endast genom elt beslut av fonden och med samtycke av samtliga deltagare. Sådant samtycke skall icke vara nödvändigt för ändring av beslutet vid dess förnyande i enlighet med paragraf 19 (b).

Paragraf 16. Återkallande av anslutning

Deltagare må återkalla sin anslutning till detla beslut i enlighet med paragraf 19 (b) men må icke göra sådant återkallande under den period, som föreskrivs i paragraf 19 (a), annat än efter samtycke av fonden och samtliga deltagare.

Paragraf 17. Återkallande av medlemskap

Om en deltagande medlem eller en medlem, vars institution är deltagare, återkallar sitt medlemskap i fonden, skall deltagarens kreditavtal upphöra samtidigt som återkallandet träder i kraft. Fondens skuld under kreditavtalet skall behandlas som ett belopp fonden är skyldig vid tillämpningen av stadgans artikd XXVI, §3 och bilaga J.

Prop. 1983/84:21

32

Paragraph 18. Suspension of Exchange Transactions and Liquidalion

(a)   The right of the Fund to make calls under Paragraph 7 and the obligation to make repaymenls under Paragraph 11 shall be sus-pended during any suspension of exchange transactions under Artide XXVII ofthe Artides.

(b)   In the event of liquidalion ofthe Fund, credit arrangements shall cease and the Fund's indebtedness shall constitute liabili-ties under Schedule K ofthe Articles. For the purpose of Paragraph I (a) of Schedule K, the currency in which the liability of the Fund shall be payable shall be first the participant's currency and then the currency ofthe drawer for whose purchases transfers were made by the participants.

Paragraph 19. Period and Renewal

(a)   This Decision shall continue in exis-lence for four years from its effective date. A new period of five years shall begin on the effective date of Decision No. 7337-(83/37), adopted February 24, 1983. References in Paragraph I9(b) to the period prescribed in Paragraph I9(a) shall refer lo this new period and to any subsequent renewal periods that may be decided pursuant lo Paragraph I9(b). When considering a renewal of this Decision for the period following the five-year period referred lo in this Paragraph I9(a), the Fund and the participants shall review the functioning of this Decision, including the provisions of Paragraph 21.

(b)   This Decision may be renewed for such period or periods and wilh such modifications, subject to Paragraph 5, as the Fund may decide. The Fund shall adopt a decision on renewal and modification, if any, not laler than twelve months before the end of the period prescribed in Paragraph I9(a). Any partidpant may advise the Fund not less than six months before the end of the period prescribed in Paragraph I9(a) that it will withdraw its adherence lo the Decision as renewed. In the absence of such notice, a partidpant shall be deemed lo continue to adhere to the Decision as renewed. Withdrawal of adherence in accordance with this Paragraph I9(b) by a partidpant, whether or not induded in the Annex, shall not predude ils subsequent adherence in accordance with Paragraph 3(b).

Paragraf 18. Inställande av valutatransaktioner och avveckling

(a)    Fondens räll all infordra medel under paragraf 7 och skyldigheten att göra återbetalningar under paragraf 11 skall upphöra vid inställande av valutatransaktioner under stadgans artikel XXVII.

(b)    I händelse av avveckling av fonden skall kredilavtalen upphöra, och fondens skuld skall utgöra skulder enligt bilaga K till stadgan. Vid tillämpning av § 1 (a) i bilaga K skall den valuta, vari fondens skuld skall betalas, vara i första hand deltagarens valuta och i andra band den dragande medlems valuta, för vars köp betalningar gjorts av deltagarna.

Paragraf 19. Giltighetslid och förnyelse

(a)    Detta beslut skall förbli giltigt under fyra år från dess ikraftträdande. En ny period omfattande fem år skall påbörjas i och med ikraftträdandet av beslut nr7337-(83/37), som antogs den 24 febmari 1983. Hänsyftningar i paragraf 19 (b) till den period som föreskrivs i paragraf 19 (a) skall anses syfta på denna nya period och till varje ytterligare period, för vilken förnyelse kan komma all beslutas i enlighet med paragraf 19 (b). När förnyelse av detta beslut övervägs för perioden som följer den femårsperiod som nämns i denna paragraf 19 (a), skall fonden och deltagarna göra en översyn av detla besluts tillämpning, inklusive vad som stadgas i paragraf 21.

(b)   Detta beslut må förnyas för den period eller de perioder och med de ändringar, med förbehåll för paragraf 5, som fonden må bestämma. Fonden skall anta ett beslut om förnyelse och eventuell ändring senast tolv månader före utlöpandet av den period, som föreskrivs i paragraf 19 (a). Envar deltagare må underrätta fonden senast sex månader före utlöpandet av den period, som föreskrivs i paragraf 19 (a), atl den vill återkalla sin anslutning till beslutet i dess förnyade skick. I avsaknad av sådan underrättelse skall en deltagare anses fortsätta att vara ansluten till beslutet i dess förnyade skick. Återkallande av anslutning i enlighet med denna paragraf 19 (b) av en deltagare, oberoende av om han är intagen i bilagan eller icke, skall icke utesluta senare anslutning i enlighet med paragraf 3 (b).

Prop. 1983/84:21

33

(c) If this Decision is terminated or not renewed, Paragraph 8 through 14, 17 and 18(b) shall nevertheless continue to apply in connection with any indebtedness of the Fund under credit arrangements in exislence al the date of the termination or expiration of the Decision until repayment is completed. If a partidpant withdraws ils adherence lo this Decision in accordance wilh Paragraph 16 or Paragraph I9(b), il shall cease to be a partidpant under the Decision, but Paragraphs 8 through 14, 17 and 18(b) ofthe Decision as of the date of the withdrawal shall nevertheless continue lo apply to any indebtedness of the Fund under the former credil arrangemenl until repayment has been completed.

Paragraph 20. Interpretation

Any queslion of interpretation raised in connection wilh this Decision which does not fall within the purview of Artide XXIX ofthe Articles shall be settled to the mutual satis-faclion of the Fund, the partidpant raising the question, and all olher participants. For the purpose of this Paragraph 20 participants shall be deemed lo include those former participants lo which Paragraphs 8 through 14, 17 and I8(b) continue to apply pursuant to Paragraph I9(c) lo the exient that any such former partidpant is affecled by a question of interpretation thal is raised.

Paragraph 21.  Use of Credit Arrangements for Nonparticipants

(a)   The Fund may make calls in accordance with Paragraphs 6 and 7 for exchange transactions requested by members that are not participants if the exchange transactions are (i) transactions in the upper credil iranches, (ii) transactions under stand-by arrangements extending beyond the first credit tranche, (iii) transactions under exlended arrangements, or (iv) transactions in the first credit tranche in conjunction with a stand-by or an exlended arrangement. All the provisions of this Decision relating to calls shall apply, except as otherwise provided in Paragraph 2l(b).

(b)   The Managing Director may intitiate the procedure for making calls under Paragraph 7 in connection with requests referred lo in Paragraph 21(a) if, after consullation, he considers that the Fund faces an inadequacy

(c) Om detta beslut upphör eller icke förnyas, skall paragraferna 8-14, 17 och 18 (b) ändå fortsätta atl tillämpas på fondens skulder under kredilavtal, som är i kraft vid tiden för upphörandet eller utlöpandet av detta beslut, till dess återbetalning fullgjorts. Om en deltagare återkallar sin anslutning till detta beslut i enlighet med paragraf 16 eller paragraf 19 (b), skall den upphöra att vara deltagare enligt detta beslut, men paragrafema 8-14, 17 och 18 (b) i beslutet i dess lyddse vid tidpunkten för återkallandet skall ändå fortsätta att tillämpas på fondens skuld under det tidigare kreditavialel, till dess återbetalning fullgjorts.

Paragraf 20.  Tolkning

Varje tolkningsfråga i samband med detla beslut, som icke faller under beslämmelserna i stadgans artikel XXIX, skall lösas i samförstånd av fonden, den deltagare som tar upp frågan och samtliga övriga deltagare. Vid tilllämpning av denna paragraf 20 skall deltagare anses inbegripa de tidigare deltagare, på vilka paragraferna 8-14, l7och 18 (b) fortsätter alt tillämpas i enlighet med paragraf 19 (c), i den utsträckning någon sådan tidigare deltagare berörs av en tolkningsfråga, som tagits upp.

Paragraf 21. Användning av kredilavtal för ickedeltagare

(a) Fonden må infordra medel i enlighet med paragraferna 6 och 7 för valulairansaklioner som begärs av medlemmar som ej är deltagare om dessa valulairansaklioner är (i) transaktioner i de högre kredittrancherna, (ii) transaktioner under stand-by-avtal som sträcker sig utöver den första kreditlranchen, (iii) transaktioner under den utvidgade fadlileten eller (iv) transaktioner inom den första kreditlranchen i förening med ett stand-by-avtal eller elt avtal under den utvidgade fadlileten. Alla föreskrifter i detta beslut som är hänförliga till infordrande av medel skall gälla såvida ej annal följer av paragraf 21 (b). . (b) Verkställande direktören må igångsätta proceduren för infordrande av medel i enlighet med paragraf 7 i samband med sådana transaktioner som anges i paragraf 21 (a) om han efter samråd anser att fondens resurser

Prop. 1983/84:21

34

of resources to meel aclual and expected requests for financing that refiect Ihe existence of an exceplional situation associated with balance of payments problems of members of a character or aggregate size thal could Ihrealen the stabilily of the intemational monetary system. In making proposals for calls pursuant to Paragraph 2 Ka) and (b), the Managing Director shall pay due regard to potential calls pursuant lo other provisions of this Decision.

Paragraph 22. Participalion ofthe Swiss National Bank

(a)    Nolwithstanding any olher provision of this Decision, the Swiss National Bank (hereinafter called the Bank) may become a partidpant by adbering lo this Decision in accordance with Paragraph 3(c) and accepling, by its adherence, a credil arrangemenl in an amount equivalent to one thousand and Iwen-ty million special drawing rights. Upon adherence, the Bank shall be deemed to be a participating institution, and all the provisions of this Decision relating lo participating institutions shall apply in respect of the Bank, subject to, and as supplemented by, Paragraph 22(b), (c), (d), (e) and (f).

(b)   Under its credit arrangement, the Bank undertakes to lend any currency, specified by the Managing Director after consullation with the Bank al the time of a call, that the Fund has determined lo be a freely usable currency pursuani to Artide XXX(f) of the Anides.

(c)    In relation to the Bank, the references to the balance of payments and reserve position in Paragraph 7(b) and (d), and Paragraph 11(e), shall be underslood lo refer lo the position ofthe Swiss Confederalion.

(d)    In relation to the Bank, the references
to a participanrs currency in Paragraph 9(c),
Paragraph I Ka) and (b), and Paragraph 18(b)
shall be underslood to refer lo any currency,
specified by the Managing Director after con
sullation with the Bank at the time of pay
ment by the Fund, that the Fund has deter
mined to be a freely usable currency pursuant
to Artide XXX(0 of the Articles.

(e)    Payment of special drawing righls to
the Bank pursuant to Paragraph 9(c) and

är otillräckliga för alt möta faktiska och förväntade finansieringsönskemäl, vilka återspeglar atl det råder en exceptionell situation som sammanhänger med att medlemmars betalningsbalansproblem är av en art eller sammanlagd storiek som skulle kunna hota stabiliteten i det internationella betalningssystemet. När verkställande direktören framlägger förslag om infordrande av medel i enlighet med paragraf 21 (a) och (b) skall han i rimlig utsträckning ta hänsyn till möjliga infordran-den av medel i enlighet med andra föreskrifter i detta beslut.

Paragraf 22. Deltagande av Schweiz' Nationalbank

(a)    Ulan hinder av vad som i övrigt föreskrivs i detla beslut, kan Schweiz' Nationalbank (nedan benämnd banken) bli deltagare genom alt ansluta sig till detla beslut i enlighet med paragraf 3 (c) och genom sin anslutning godtaga ett kredilavtal uppgående till motvärdet av ellusentjugo miljoner särskilda dragningsrätter. Efter anslutningen skall banken anses vara en deltagande institution och alla föreskrifter i detta beslut som avser deltagande institutioner skall gälla för banken, med iakttagande därtill av paragraf 22 (b), (c), (d), (e) och (f).

(b)   1 sitt kreditavtal åtar sig banken atl låna ut varie valuta som verkställande direktören angivit, efter .samråd med banken, vid infordrande av medel och som fonden beslutat vara elt fritt användbar valuta enligt stadgans artikel XXX (f).

(c)    Med avseende på banken skall hänsyftningarna till betalningsbalans- och valutareservläge i paragraf 7 (b) och (d), och i paragraf 11 (e) anses avse situationen för Schweiziska Edsförbundet.

(d)    Med avseende på banken skall hänsyft
ningarna till en deltagares valuta i paragra
ferna 9 (c), 11 (a) och (b) och i paragraf 18 (b)
anses avse varje valuta som verkställande
direktören angivit, efler samråd med banken,
när betalning sker från fonden och som fon
den beslutat vara en fritt användbar valuta
enligt stadgans artikel XXX (O-

(e)    Betalning till banken i särskilda drag
ningsrätter i enlighet med paragraf 9 (c) och

Prop. 1983/84:21

Paragraph 11 shall be made only while the Bank is a prescribed holder pursuant to Artide XVII ofthe Articles.

(O The Bank shall accept as binding a decision ofthe Fund on any question of interpretation raised in connection with this Decision which falls wiihin the purview of Artide XXIX of the Articles, to the same exient as that decision is binding on other participants.

Paragraph 23. Associated Borrowing Arrangements

(a)    A borrowing arrangement between the Fund and a member that is not a partidpant, or an offidal institution of such a member, under which the member or the offidal institution undertakes to make loans to the Fund for the same purposes as, and on terms comparable to, those made by participants under this Decision, may, with the concurrence of all participants, aulhorize the Fund to make calls on participants in accordance with Paragraphs 6 and 7 for exchange transactions wilh thal member, or lo make requests under Paragraph ll(e) in connection with an early repayment of a claim under the borrowing arrangement, or both. For the purposes of this Decision such calls or requests shall be treated as if they were calls or requestö in respect of a partidpant.

(b)    Nothing in this Decision shall predude the Fund from entering into any other types of borrowing arrangements, including an arrangement belween the Fund and a lender, involving an association with participants, that does not contain the aulhorizations referred to in Paragraph 23(a).

35

paragraf 11 skall endast ske så länge som banken är en föreskriven innehavare i enlighet med artikel XVII i stadgan.

(O Banken skall godta, såsom bindande, beslut av fonden i varje tolkningsfråga som reses i förbindelse med delta beslut och som faller inom tillämpningsområdet för artikel XXIX i stadgan, i samma utsträckning som ett sådant beslut av fonden är bindande för andra deltagare.

Paragraf 23. Associerade lånearrangemang

(a)    Elt lånearrangemang mellan fonden och en medlem, som ej är deltagare, eller en offentlig institution hos en sådan medlem, enligt vilkel medlemmen eller den offentliga institutionen förbinder sig atl lämna lån till fonden för samma syften, och på jämförliga villkor, som för de lån som lämnats av deltagare enligt delta beslut, kan, med alla deltagares samtycke, bemyndiga fonden antingen alt infordra medel från deltagare i enlighet med paragraferna 6 och 7 för valulairansaklioner med denne medlem eller alt rikta anmodanden enligt paragraf 11 (e) i samband med en förtida återbetalning av en fordran under låneavtalet, eller båda. Vid tillämpningen av detta beslut skall sådana infordranden eller anmodanden behandlas som om de vore infordrande eller anmodan avseende deltagare.

(b)   Inget i detta beslut skall förhindra att fonden ingår andra typer av lånearrangemang, inbegripet arrangemang mellan fonden och en långivare som innebär en assodering med deltagare, vilka inte innehåller sådana bemyndiganden som åsyftas i paragraf 23 (a).

Prop. 1983/84:21 Annex

Participants and Amounts of Credit Arrangements

1. Prior lo ihe Effective Date of Decision No.

7337-(83/37):

36 Bilaga Deltagare och kreditavtalens belopp

Före ikraftträdandet av beslut nr 7337-(83/ 73):

Pai	"lidpani		Amount	Deltagare	Belopp i deltagarens
			in Units of			valuta
		Partie	;ipant's currency
1.	United Stales of			1. Amerikas
	America	US$	2,000,000,000	Förenta Stater	US$	2000000000
2.	Deutsche			2. Deutsche
	Bundesbank	DM	4.000,000,000	Bundesbank	DM	4000000000
3.	United Kingdom	£	357,142,857	3. Storbritannien	£	357142857
4.	France	F	2,715,381,428	4. Frankrike	F	2715381428
5.	Ilaly	Lil	343.750,000,000	5. Italien	Lire	343750000000
6.	Japan	Yen	340,000,000,000	6. Japan	Ven	340000000000
7.	Canada	Can$	216,216,000	7. Canada	Can$	216216000
8.	Netheriands	f.	724,000,000	8. Nederländerna	Fl	724000000
9.	Belgium	BF	7,500,000,000	9. Belgien	BF	7500000000
10.	Sveriges Riks-			10. Sveriges Riks-
	bank	SKr	517,320,000	bank	SKr	517320000

II. From the Effective Dale of Dedsion No.

7337-(83/37);

Efler ikraftträdandet av beslut nr 7337-(83/ 37):

Amount

in special drawing

righls

4,250,000.000

Deltagare

382,500,000

Partidpant

2,380.

2,125,

1,700,

1,700

1,105

892

850

595

000,000 ,000,000 000,000 ,000,000 000,000 500,000 000,000 000,000

1.    United States of America

2.    Deutsche Bundesbank

3.    Japan

4.    France

5.    United Kingdom

6.    Ilaly

7.    Canada

8.    Netheriands

9.    Belgium

10.   Sveriges Riksbank

11.   Swiss National Bank*

1,020,000,000 17,000,000,000

* With effect from the date on which the Swiss National Bank adheres to this Decision in accordance with Paragraph 22.

Belopp i särskilda dragningsrätter

1.    Amerikas Förenta Stater

2.    Deutsche Bundesbank

3.    Japan

4.    Frankrike

5.    Storbritannien

6.    Italien

7.    Canada

8.    Nederiänderna

9.    Belgien

10.   Sveriges Riksbank

11.   Schweizerische Nationalbank*

4 250000000

2380000000

2125000000

1700000000

1700000000

I 105000000

892500000

850000000

595000000

382500000

1020000000

17000000000

* Träder i kraft den dag, då Schweiz' Nationalbank ansluter sig till detta beslut i enlighet med paragraf

22.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983