om höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken (IBRD)
Proposition 1985/86:71
Regeringens »proposition 1985/86:71
om höjning av Sveriges kapitalinsats i p
Världsbanken (IBRD) 1985/86:71
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 12 december 1985.
På regeringens vägnar
OlofPalme
Kjell-Olof Feldt
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att höja Sveriges kapitalinsats i Världsbanken i samband med en s. k. selekliv höjning av bankens auktoriserade kapital. Höjningen sker genom alt medlemsländerna tecknar nya andelar i Världsbanken. Sverige har inom ramen för denna kapitalhöjning erbjudits teckna andelar för maximall 103,7 milj. dollar, vilket enligt växelkursen vid ulgången av november 1985 motsvarar ca 960 milj.kr. (Andelama är uttryckta i 1944 års dollar.)
Sveriges nuvarande kapitalinsats är 736,7 milj. dollar eller ca 6800 milj.kr. Av detta belopp har 8,5% betalats in fill Världsbanken. Resten utgör etl garantiåtagande. Enligt det aktuella förslaget skall av det belopp som nu tecknas 8,75% betalas in. Utnyttjas erbjudandel till fullo, motsvarar det svenska inbetalningen ca 85 milj.kr. Återstoden skall utgöra garantiåtagande.
Sveriges riksbank har förklarat sig beredd alt, liksom vid tidigare kapitalhöjningar, svara för det svenska kapitaltillskottet.
1 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 71
Finansdepartementet Prop. 1985/86:71
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1985
Närvarande: Statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodslröm, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken, IBRD
1 Inledning
Världsbanken (Inlernafional Bank for Reconslruction and Development, IBRD) inledde sin verksamhet år 1946. Den är etl självständigt FN-anknu-tel organ med egen styrelse. Den 30 juni 1985 hade banken 148 medlemmar. Banken ger finansiellt och tekniskt bistånd i form av obundna län lill u-ländernas utveckling.
Bankens utlåning finansieras huvudsakligen genom upplåning pä den privata kapitalmarknaden och garanteras genom det kapital medlemsländerna har satsat i banken. Världsbankens utlåning har traditionellt koncentrerats till infrastrukturella projekt inom sektorerna industri, energi, transport och kommunikation. Under de senaste årtiondena har en ökad utlåning gått fill jordbmks- och landsbygdsutveckling, som idag ulgör den enskilt största sektorn, saml lill s.k. sociala projekt inom sektorerna utbildning, hälsovård, befolkning, stadsutveckling och vallenförsörjning.
2 Världsbanksdirektionens rapport
2.1 Allmänt
I en rapport lill Världsbankens styrelse den 24 maj 1984 har bankens direkfion föreslagit en sammanlagd höjning av bankens auktoriserade kapital med 7000 milj. 1944 års dollar.
Syftet med förslagel är att säkra att Världsbankens kapital höjs i samband med höjningar av insatserna ("kvoterna") i Inlemationella valutafonden (IMF). Eftersom en ökning av medlemskvolerna i valutafonden godkändes den 31 mars 1983 har bankens direktion i överensstämmelse med tidigare praxis rekommenderat ytterligare en höjning av bankens kapital. Allmän enighet råder om behovet att öka kapitalet i föreslagen omfattning.
Till direktionens rapport hör ett förslag till resolufion, vilket underställts Prop. 1985/86:71 bankens styrelse för antagande genom omröstning. Styrelsen har godkänt resolufionen vilket innebär atl banken för sin del bemyndigats la emot de nya kapitalinsatserna.
Enligt förslaget till resolution har den totala kapitalhöjningen om 7000 milj. dollar uppdelats på teckningsbara andelar uttryckta i 1944 års dollar, som i detta sammanhang åsätts en fast kurs i förhållande lill dagens dollar, innebärande att en 1944 års dollar anses motsvara 1,20635 dagens dollar. Under denna fömlsältning fördelas höjningen av det auktoriserade kapitalet på 70000 andelar ä 1000001944 års dollar. Skälet lill atl bankens kapitalhöjningar alltjämt uttrycks i 1944 års dollar är all enighet ej kunnat nås om en formell övergång till Internationella valutafondens särskilda dragningsrätt (SDR) som värdeenhet för bankens kapital.
1984 års kapitalhöjning fördelas i resolutionen på preciserade teckningserbjudanden till medlemsländerna. Vid denna fördelning har beaktats hur stor allmän resp. särskild höjning av IMF-kvotema som medlemmarna erhållit. För ett fåtal medlemsländer har dessutom andelarna beslämts i särskild ordning. De fastställda erbjudandena anger del högsta anlal andelar som får tecknas. Det står medlemmarna fritt att teckna färre andelar. Teckningen skaU verkställas före den 1 januari 1987. Av sålunda tecknat belopp skall 8,75% inbetalas fill banken (0,875% i guld eller dollar och 7,875% i medlemmens egen valuta), medan resten skall utgöra garantiåtagande.
2.2 Sveriges del i kapitalhöjningen
Sveriges inträde i Världsbanken godkändes av riksdagen år 1950 genom bifall till Kungl. Maj:ts proposition 1950:89 (BaU 8, rskr. 152). Inträdet ägde mm år 1951, varvid Sverige tecknade andelar i Världsbanken fill ett belopp av 100 milj. dollar. Sverige har bidragit till ett flertal senare höjningar av bankens kapital. Höjning av den svenska kapitalinsatsen godkändes av riksdagen år 1959 med 100 milj. dollar (prop. 1959:126, BaU 30, rskr. 275), år 1965 med 40 milj. dollar (prop. 1965:122, BaU 42, rskr. 335), år 1970 med 37,3 milj. dollar (prop. 1970:174, BaU 74, rskr. 467), år 1977 med 90,3 milj. dollar (prop. 1976/77:86, FiU 18, rskr. 198) saml år 1980 med 369,1 milj. dollar (prop. 1979/80:139, FiU 38, rskr. 393). Med "dollar" menas i det föregående US-dollar av 1944 års värde.
I och med sistnämnda höjning blev den sammanlagda svenska insatsen i Väridsbanken 736,7 milj. dollar av 1944 års värde fördelad på 7367 lika stora tecknade andelar. Av denna summa - 1,26 % av bankens tecknade kapital vid halvårsskiftet 1985 - har 8,5% inbetalats, medan resten utgör en garantidel, som kan infordras endast i den mån detta skulle behövas för atl möta Väridsbankens förpliktelser.
Riksbanken
har hittills med riksdagens bemyndigande lillskjulil den
svenska insatsen i Världsbanken. Vid tidigare kapitalhöjningar har Sverige
fill fullo utnyttjat erbjuden andelsteckning. Av Kungl. Maj:t resp. regering
en har riksbanken garanterats täckning av eventuella förluster fill följd av
Sveriges medlemskap i banken. 3
ti Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 71
Väridsbankens auktoriserade kapital, dvs. del maximala belopp bankens Prop. 1985/86:71 kapital bemyndigats uppgå till, är efter 1980 års höjning 71 650 milj. dollar av 1944 års värde. Beloppet är fördelat på 716500 andelar om 100000 sådana dollar. Härav hade den 30 juni 1985 589476 andelar eller ca 82% tecknats.
Sverige erbjuds nu att teckna 1037 andelar å 1000001944 års dollar eller 1,48% av höjningen av det auktoriserade kapitalet. Omräknat lill svenska kronor enligt växelkursen vid utgången av november 1985 motsvarar summan av Sveriges teckningsbara andelar ca 960 milj. kronor. Molvärdel i svenska kronor av Sveriges tidigare tecknade 7367 andelar uppgick vid samma lidpunkt till ca 6800 milj. kronor.
Som jag nyss nämnde skall 0,875% av tecknat belopp för höjningen inbetalas lill Världsbanken i guld eller dollar. Vid samtliga tidigare kapital-höjningar har guld/dollardelen av de inbetalade medlen eriagts i dollar. Vidare skall 7,875% av ifrågavarande andelsleckning inbetalas i svenska kronor. Om Sverige utnyttjar erbjudandet lill fullo kommer den svenska valutareserven atl vid belalningslillfället belastas med hela del inbetalda beloppet, dvs. med 8,75 % av denna andelsteckning eller ca 85 milj. kronor enligt växelkursen vid utgången av november 1985. Resten, eller 91,25% av värdet på de tecknade andelarna, skall vara garantiåtagande.
3 Riksbanksfullmäktiges skrivelse
I en skrivelse den 25 juli 1985 har fullmäktige i Sveriges riksbank hemställt alt regeringen av riksdagen utverkar bemyndigande för regeringen alt höja Sveriges kapitalinsats i Världsbanken enligt erbjudandet och alt för Sveriges del teckna samtliga erbjudna andelar i Världsbankens kapitalhöjning. Fullmäktige förordar atl 0,875% av det tecknade beloppet, den del som skall inbetalas i guld eller i dollar, eriäggs i dollar. Resterande 7,875% eriäggs i svenska kronor. Riksbanken har, liksom i samband med tidigare kapilalhöjningar i Världsbanken, förklarat sig beredd att tillskjuta de medel som krävs för Sveriges dellagande i kapilalhöjningen.
Fullmäktige har hemställt om bemyndigande för riksbanken att verkställa de utbetalningar som föranleds härav. Fullmäktige har vidare hemställt att regeringen hos riksdagen inhämtar bemyndigande att lämna riksbanken garanfi för täckning av eventuella förluster inom ramen för de nya åtagandena.
Fullmäktiges skrivelse bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga. Till denna är bifogad en översättning av resolutionsförslaget.
4 Föredragandens överväganden
Sverige har sedan inträdel i Världsbanken år 1951 slött bankens ansträngningar att ge lån till utveckling och åtemppbyggnad. Sverige har deltagit i en rad kapitalhöjningar, som under de gångna åren skett för att tillföra Världsbanken medel. Mol bakgmnd av u-ländernas svåra situafion och
därmed fortsatta behov av finansiellt stöd, anser jag det väsentligt alt Prop. 1985/86:71 bankens ullåningskapacitel hålls på en hög nivå även i framliden.
Jag förordar att Sverige höjer sin kapitalinsats i Världsbanken och tecknar samtliga erbjudna 1037 andelar å 100000 1944 års dollar inom ramen för den selektiva kapilalhöjningen. Av nyteckningen skall 8,75% betalas in, vilket vid ulgången av november 1985 motsvarade ca 85 milj.kr. Valutareserven kommer all vid belalningslillfället belastas med hela del till Väridsbanken inbetalda beloppet. Resterande belopp av kapilalhöjningen är garantiåtagande. Sveriges riksbank har hitfills finansierat de svenska kapitalinsatserna i Världsbanken. Riksbanken har förklarat sig beredd att också nu tillskjuta de medel som erfordras för Sveriges dehagande i den förestående kapitalhöjningen.
Riksdagens medgivande bör sålunda inhämtas så alt den föreslagna höjningen av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken kan komma Ull stånd. Vidare bör hos riksdagen utverkas bemyndigande för Sveriges riksbank all verkställa de utbetalningar som föranleds härav. Del blir således inte aktuellt alt föra upp något anslag i statsbudgeten för all finansiera Sveriges ökade åtagande. I överensstämmelse med vad som gällt vid tidigare kapilalhöjningar bör vidare regeringen av riksdagen bemyndigas all lämna Sveriges riksbank garanti för täckning av eventuella förluster, som ligger inom ramen för den ökade kapitalinsatsen.
Jag har i frågan om kapilalhöjningen i Världsbanken samrått med statsrådet Hjdm-Wallén.
5 Hemställan
Med hänvisning fill vad jag har anfört i del föregående hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen alt
1. bemyndiga regeringen atl, i enlighet med föreliggande resolutionstext, öka Sveriges kapitalinsats inom ramen för en selekliv kapilalhöjning i Världsbanken med 103,7 milj. dollar fill 840,4 milj. dollar (1944 års värde) genom att teckna ifrågavarande andelar,
2. bemyndiga Sveriges riksbank atl verkställa erforderliga utbetalningar inom ramen för kapilalhöjningen,
3. bemyndiga regeringen att lämna Sveriges riksbank garanti för täckning av förluster som kan uppkomma på den ökade kapitalinsat-
6 Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
BUaga Prop. 1985/86: 71
Till Finansdepartementet
Sveriges inträde i Världsbanken (International Bank for Reconslmction and Development, IBRD) godkändes av riksdagen år 1950 genom bifall till Kungl. Maj:ts proposition 1950:89. Inträdet ägde mm år 1951, varvid Sverige tecknade andelar ("shares") i Världsbanken till ett belopp av 100 milj. dollar. Sverige har bidragit till ett flertal senare höjningar av bankens kapital. Höjning av den svenska kapitalinsatsen godkändes av riksdagen är 1959 med 100 milj. dollar (prop. 1959:126), år 1965 med 40 mUj. dollar (prop. 1965:122), år 1970 med 37,3 mUj. dollar (prop. 1970:174), år 1977 med 90,3 milj. dollar (prop. 1976/77:86) samt år 1980 med 369,1 milj. dollar (prop. 1979/80:139). Med "dollar" menas i det föregående US-dollar av 1944 års värde.
I och med sistnämnda höjning blev den sammanlagda svenska insatsen i Världsbanken 736,7 milj. dollar av 1944 års värde fördelad på 7367 lika stora tecknade andelar. Av denna summa — för närvarande 1,26% av bankens tecknade kapital - har 8,5% inbetalats, medan resten utgör en garantidel, som kan infordras endasl i den mån detta skulle behövas för all möta Världsbankens förpliktelser.
Riksbanken har hittills med riksdagens bemyndigande lillskjulil den svenska insatsen i Världsbanken. Av Kungl. Maj:l respektive regeringen har riksbanken garanterats täckning av eventuella förluster till följd av Sveriges medlemskap i banken.
Världsbankens auktoriserade kapital, dvs. det maximala belopp bankens kapital bemyndigats uppgå till, är efter 1980 års höjning 71650 milj. dollar av 1944 års värde. Beloppet är fördelat på 716500 andelar om 100000 sådana dollar. Härav har enligt senast tillgängliga uppgifter 589476 andelar eller ca 82% tecknats.
Bankdirektionens förslag den 24 maj 1984 rörande kapitalhöjning
I en rapport lill Världsbankens styrelse den 24 maj 1984 har bankens direktion föreslagit en sammanlagd höjning av bankens auktoriserade kapital med 7000 milj. 1944 års dollar.
Syftet med förslagel är atl säkra all Världsbankens kapital höjs i samband med höjningar av insatserna ("kvoterna") i Internationella valutafonden. Eftersom en ökning av medlemskvolerna i valutafonden godkändes den 31 mars 1983 har bankens direktion i överensstämmelse med tidigare praxis rekommenderat ytterligare en höjning av bankens kapital. Allmän enighet råder om behovet att öka kapitalet i föreslagen omfattning.
Till direktionens rapport hör ett förslag lill resolution, vilket underställts bankens styrelse för antagande genom omröstning. Styrelsen har godkänt resolutionen vilket innebär att banken för sin del bemyndigas motta de nya kapitalinsatserna. Resolutionstexten bffogas i översättning som bilaga 1.
Enligt förslaget till resolution har den totala kapitalhöjningen om 7 000 milj. dollar uppdelats på leckningsbara. andelar uttryckta i 1944 års dollar.
som i detta sammanhang åsätts en fast kurs i förhällande lill dagens dollar, Prop. 1985/86: 71 nämligen 1,20635. Under denna fömlsältning fördelas höjningen av det auktoriserade kapitalet på 70000 andelar ä 1000001944 års dollar. Skälet till att bankens kapitalhöjningar alltjämt uttrycks i 1944 års dollar är att enighet ej kunnat nås om övergång lill annan värdeenhet. Sedan länge pågår en diskussion i Världsbanken om att formellt övergå till Internationella valutafondens särskilda dragningsrätt (SDR) som värdeenhet för bankens kapital.
1984 års kapitalhöjning fördelas i resolutionen på preciserade tecknings-erbjudanden lill medlemsländerna. Vid denna fördelning har beaktats hur stor allmän respektive särskild höjning av IMF-kvoterna som medlemmarna erhållit. För ett fåtal medlemsländer har dessutom andelarna bestämts i särskild ordning. De fastställda erbjudandena anger det högsta antal andelar, som får tecknas. Det står medlemmarna fritt all teckna färre andelar. Teckningen skall verkställas före den 1 januari 1987. Av sålunda tecknat belopp skall 8,75% inbetalas lill banken (0,875% i guld eller dollar och 7,875% i medlemmens egen valuta), medan resten skall utgöra garantiåtagande.
Sveriges deltagande i kapitalökningen
Sverige erbjuds teckna 1037 andelar ä 1000001944 års dollar dier 1,48% av höjningen av det auktoriserade kapitalet. Omräknat till svenska kronor enligt växelkursen vid utgången av juni 1985 motsvarar summan av Sveriges teckningsbara andelar ca 1100 milj. kronor. Molvärdel i svenska kronor av Sveriges tidigare tecknade 7367 andelar uppgick vid samma tidpunkt till ca 7800 milj. kronor.
Vid tidigare höjningar av Världsbankens kapital har Sverige till fiillo utnyttjat erbjuden andelsteckning. Fullmäktige utgår ifrån atl Sverige skall göra delta även när det gäller den aktuella höjningen och därigenom medverka till en angelägen förstärkning av Världsbankens utlåningskapacitet.
Hittills har riksbanken finansierat de svenska kapitaltillskotten lill Världsbanken. Riksbanken är beredd att även denna gång tillskjuta medel för Sveriges deltagande i den föreslående ökningen av bankens kapital.
Som ovan angivits skall 0,875% av tecknat belopp för höjningen inbetalas lill Världsbanken i guld eller dollar. Fullmäktige förordar, att denna del eriäggs i dollar liksom vid tidigare kapitalhöjningar. Vidare skall 7,875% av ifrågavarande andelsleckning inbetalas i svenska kronor. Den svenska valutareserven belastas vid betalningstillfället med hela del inbetalda beloppet, dvs. med 8,75% av denna andelsteckning eller ca 100 milj. kronor enligt växelkursen vid utgången av juni 1985.
Fullmäktige fömtsätter, att regeringen, efler bemyndigande av riksdagen, lämnar riksbanken sedvanlig garanfi mot förluster som kan uppkomma pä den höjda kapitalinsatsen och som fullmäktige inte anser bör belasta riksbanken.
Åberopande vad ovan anförts får fullmäktige i riksbanken hemställa, atl regeringen av riksdagen utverkar dels bemyndigande för regeringen att
höja Sveriges kapitalinsats i Väridsbanken med 103,7 milj. 1944 års dollar Prop. 1985/86:71
enligt det härtill fogade resolutionsförslaget och alt teckna ifrågavarande
andelar, dels bemyndigande för riksbanken att verkställa de utbetalningar
som därav föranleds, dels ock bemyndigande för regeringen all lämna
riksbanken garanti för täckning av eventuella förluster som uppkommer på
den ökade kapitalinsatsen.
Stockholm som ovan
På Fullmäktiges vägnar:
G. E. Sträng
Hanna Ericson
ÖVERSÄTTNING PP- 1985/86:71
Internationella återuppbyggnadsbanken Resolution nr 395
Höjning av det auktoriserade kapitalet med USD 7 miljarder och särskilda höjningar av andelsteckningar
Då bankens ursprungliga kapital uppgick till 10 miljarder US-dollar av den vikt och finhet, som gällde den 1 juli 1944 (härefter benämnda 1944 års dollar);
då styrelsen genom resolutionerna nr 128, 131, 194, 222, 264, 315, 346, 347 och 374 höjt det auktoriserade kapitalet lill 71,65 miljarder 1944 års dollar;
då Internationella valutafondens styrelse den 31 mars 1983 godkände en resolution benämnd "Höjningar av medlemmarnas kvoter - åttonde allmänna översynen" innebärande ökningar av medlemskvolerna upp lill vissa belopp (härefter benämnd fondens resolution);
då medlemmar som accepterar ökningar av sina kvoter utöver den generella höjningen, i överensstämmelse med fidigare praxis, förväntas begära motsvarande ökningar av sina kapitalandelar i banken (s. k. särskilda höjningar);
då bankens direktion i sin rapport lill styrelsen, dalerad 24 maj 1984, (härefter benämnd direktionens rapport) har rekommenderat sådana särskilda höjningar av medlemmarnas andelsteckningar och en höjning av bankens auktoriserade kapital med 7 miljarder 1944 års dollar;
då bankens direktion anser att vid beräknandet av de särskilda höjningar som skall fördelas, endast de kvothöjningar i fondens resolufion som översfiger 22,0833% av nuvarande kvoter, bör anses vara särskilda höjningar, och alt medlemmarna bör äga teckna 50 % av andelama som har beräknats på detta sätt. Storbritannien äger dock teckna 529 andelar och Kina äger teckna 1660 andelar;
då, för all nå syftet med dessa särskilda andelshöjningar, det är nödvändigt att medlemmarna avstår från sin rätt enligt artikel II, paragraf 3(c), i bankens stadga atl teckna sin proporfionella del av ökningen av del auktoriserade kapitalet enligt denna resolution;
beslular styrelsen härmed följande:
1. Direktionens rapport godkännes.
2. Bankens auktoriserade kapital skall ökas med 70.000 andelar, vilka vardera har etl nominellt värde om USD 100.000 av den vikt och finhet som gällde den 1 juli 1944.
3. Medlem skall anses ha avstått från sin rätt att teckna sin proportionella del av kapilalhöjningen enligt denna resolution, om ej banken erhållit meddelande av motsatt innebörd från medlemmen senast den 15 juni 1984.
4. Envar av bankens nedan uppräknade medlemmar äger teckna högst del antal andelar i banken vilket angivils vid medlemmens namn.
|
Medlem |
Högsta antal |
Medlem |
Högsta antal |
|
|
andelar |
|
andelar |
|
Afghanistan |
18 |
Kap Varde |
4 |
|
Algeriet |
437 |
Kenya |
66 |
|
Antigua och Barbuda |
3 |
Kina |
1660 |
|
Argentina |
624 |
Komorema |
1 |
|
Australien |
745 |
Kongo |
24 |
|
Bahamas |
26 |
Republiken Korea |
649 |
|
Bahrain |
53 |
Kuwait |
1002 |
|
Bangladesh |
40 |
Lesotho |
10 |
|
Barbados |
13 |
Libanon |
351 |
|
Belgien |
1945 |
Liberia |
11 |
|
Belize |
3 |
Libyen |
714 |
|
Benin |
g |
Luxemburg |
102 |
|
Bhutan |
2 |
Madagaskar |
18 |
|
Bolivia |
36 |
Malawi |
12 |
|
Botswana |
14 |
Malaysia |
377 |
|
Brasilien |
1054 |
Maldivema |
1 |
|
Burma |
14 |
Mali |
5 |
|
Burundi |
2 |
Malta |
37 |
|
Canada |
1976 |
Marocko |
137 |
|
Centralafrikanska |
|
Mauretanien |
11 |
|
Republiken |
4 |
Mauritius |
18 |
|
Chile |
187 |
Mexico |
806 |
|
Colombia |
177 |
Nederländerna |
2264 |
|
Costa Rica |
39 |
Nepal |
10 |
|
Cypern |
32 |
Nicaragua |
26 |
|
Danmark |
617 |
Niger |
17 |
|
Djibouti |
4 |
Nigeria |
822 |
|
Dominica |
2 |
Norge |
686 |
|
Dominikanska |
|
Nya Zeeland |
158 |
|
Republiken |
49 |
Oman |
134 |
|
Ecuador |
98 |
Pakistan |
114 |
|
Egypten |
175 |
Panama |
86 |
|
Elfenbenskusten |
100 |
Papua Nya Guinea |
47 |
|
El Salvador |
44 |
Paraguay |
27 |
|
Etiopien |
10 |
Peru |
133 |
|
Fiji |
15 |
Portugal |
251 |
|
Filippinerna |
243 |
Qatar |
147 |
|
Finland |
411 |
Rumänien |
323 |
|
Frankrike |
4687 |
Rwanda |
7 |
|
Förenade Arabemiraten |
598 |
Saint Lucia |
4 |
|
Förenta Staterna |
12453 |
Saint Vincent |
3 |
|
Gabon |
74 |
Salomonöama |
5 |
|
Gambia |
2 |
Sao Tomé och Principe |
1 |
|
Ghana |
44 |
Saudiarabien |
"2757 |
|
Grekland |
165 |
Senegal |
46 |
|
Grenada |
2 |
Seychellerna |
2 |
|
Guatemala |
63 |
Sierra Leone |
3 |
|
Guinea |
12 |
Singapore |
374 |
|
Guinea-Bissau |
1 |
Somalia |
9 |
|
Guyana |
15 |
Spanien |
1 159 |
|
Haiti |
8 |
Sri Länka |
22 |
|
Honduras |
24 |
Storbritannien |
529 |
|
Indien |
602 |
Sudan |
36 |
|
Indonesien |
560 |
Surinam |
15 |
|
Irak |
707 |
Swaziland |
12 |
|
Iran |
2114 |
Sverige |
1037 |
|
Irland |
257 |
Sydafrika |
601 |
|
Island |
26 |
Syrien |
101 |
|
Israel |
307 |
Tanzania |
27 |
|
Italien |
2754 |
Tchad |
5 |
|
Jamaica |
43 |
Thailand |
238 |
|
Japan |
6624 |
Togo |
18 |
|
Jordanien |
78 |
Trinidad och Tobago |
86 |
|
Jugoslavien |
457 |
Tunisien |
90 |
|
Kamerun |
36 |
Turkiet |
271 |
Prop. 1985/86:71
10
|
Medlem |
Högsta antal |
Medlem |
Högsta antal |
|
|
andelar |
|
andelar |
|
Förbundsrepubliken |
|
Arabrepubl. Yemen |
84 |
|
Tyskland |
6285 |
Demokratiska Folk- |
|
|
Uganda |
34 |
republiken Yemen |
9 |
|
Ungern |
315 |
Zaire |
54 |
|
Uruguay |
43 |
Zambia |
52 |
|
Vanuatu |
2 |
Zimbabwe |
34 |
|
Venezuela |
706 |
Österrike |
740 |
|
Vietnam |
53 |
Övre Volta |
9 |
|
Västra Samoa |
2 |
|
|
Prop. 1985/86:71
5. Varje
andelsleckning, som auktoriseras enligt punkt 4 ovan, skall ske
på följande villkor:
a) priset på tecknad andel skall vara det nominella;
b) medlem må teckna andelar i omgångar före den 1 januari 1987, eller det senare datum som direktionen må bestämma; dock att banken icke må mottaga någon andelsteckning före den 1 oktober 1984;
c) den tecknande medlemmen skall inbetala fill banken dels guld eller US-dollar utgörande 0,875% av tecknade andelars pris vid tecknandet, dels ett belopp i medlemmens egen valuta utgörande 7,875% av samma pris;
d) banken
skall infordra de belopp av andelsteckningarnas 2%- och
18%-delar, vilka ej behöver inbetalas enligt punkt 5(c) ovan, endasl då
detta är nödvändigt för atl möta bankens förpliktelser för upplånade medel
eller för av banken garanterade lån; beloppen ifråga får ej användas av
banken för ufiåning eller för förvaltningskostnader;
e) innan
någon andelsteckning accepteras av banken, skall följande
åtgärder ha vidtagits:
(i) medlemmen skall ha vidtagit alla åtgärder, som erfordras för andelsteckningens bemyndigande, och skall tillställa banken de upplysningar därom, som banken må begära;
(ii) medlemmen skall ha verkställt betalningarna enligt punkt 5(c) ovan.
6. Denna
resolution skall ej träda i kraft såframt icke alla medlemmar
har avståtl från sin rätt att teckna sin proportionella del av den kapitalhöj
ning i banken som auktoriseras med denna resolufion.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 11