om höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken (IBRD)
Proposition 1979/80:139
Prop. 1979/80:139
Regeringens proposition
1979/80:139
om höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken (IBRD);
beslulad den 13 mars 1980
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade uidrag av regeringsprolokoll.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
STAFFAN BURENSTAM LINDER
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 proposilionen föreslås riksdagen bemyndiga regeringen alt höja Sveriges kapitalinsats i Världsbanken i samband med en höjning av bankens auktoriserade kapital. Höjningen sker genom att medlemsländema tecknar nya andelar i Världsbanken. Sverige har inom ramen för en allmän kapitalhöjning erbjudits teckna andelar för maximalt 344,1 milj. dollar, vilket f, n. motsvarar ca 1 720 milj. kr. (Andelarna är uttryckta i 1944 års dollar),
Sveriges nuvarande kaphalinsats är 367,6 milj. dollar eller ca 1 840 milj. kr. Av detta belopp har 10 % betalats in till Världsbanken. Resten utgör ett garantiåtagande. Enligt det aktuella förslaget skall av det tecknade beloppet 7,5 % betalas in. Utnyttjas erbjudandet till fullo, motsvarar den svenska inbetalningen ca 130 milj, kr. Återstoden skall uigöra garanlikapital. Sverige erbjuds vidare teckna andelar i en tilläggshöjning av Världsbankens kapital. Denna skall motverka att de mindre ländernas röststyrka försvagas genom den allmänna kapitalhöjningen. Ingen del av tilläggsande-lama skall dock betalas in.
Sveriges riksbank har förklarat sig villig att, liksom vid tidigare kapital-höjningar, svara för det svenska kapitaltillskottet.
1 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 139
Prop, 1979/80:139
Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-03-13
Närvarande: slalsminislern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Dahlgren, Äsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson. Boo, Winberg, Adelsohn, Danell och Pelri,
Föredragande: statsrådet Burenstam Linder
Proposition om höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken, IBRD
1 Inledning
Världsbanken (International Bank for Reconstmction and Developmeni, IBRD) inledde sin verksamhet år 1946. Den är ett självständigt FN-anknutet organ med egen styrelse. Banken skall bidra till åtemppbyggnad och ekonomisk utveckling i medlemsländerna. F. n. är 134 stater medlemmar i banken.
Bankens utlåning finansieras huvudsakligen genom upplåning som garanteras genom det kapital medlemsländema har satsat i banken. Den utestående upplåningen värden 30 november 1979drygt 28000 milj. dollar, eller ca 116000 milj. kr. Den årliga vinsten överförs dels till bankens reservfond, som kan användas för ny utlåning, dels till Internationella utvecklingsfonden (IDA), som använder sin del för utlåning.
Bankens utestående lån uppgick den 30 november 1979 lill drygt 45 000 milj, dollar eller ca 187 000 milj. kr. Under verksamhetsåret 1978/79 beviljades nya lån för ca 7000 milj. dollar, eller ca 29000 milj. kr. Utlåningen avser huvudsakligen u-Iänderna. Traditionellt har Världsbanken i första hand främjat projekt inom transport- och kraftförsöijningssektorerna. Under 1970-talet har utlåningen successivt breddats. Jordbmks- och landsbygdsutvecklingen är numera den största sektorn och vidare slöds industriutvecklingsprojekt och i ökande utsträckning s, k. sociala projekt (ulbildnings-, stadsutvecklings-, vattenförsörjnings- och befolkningsprojekt).
Prop. 1979/80:139 3
2 Världbanksdirektionens rapport
2.1 Allmänt
I en rapport till Världsbankens slyrelse den 28 juni 1979 har Världsbankens direktion föreslagit en höjning av bankens auktoriserade kapital (det maximala belopp Världsbankens kapital bemyndigals uppgå till) med totalt ca 44000 milj, löpande dollar. 1 detla belopp ingår dels en allmän kapital-höjning, dels en tilläggshöjning. Den föreslagna höjningen är en ungefärlig fördubbling av bankens kapital. Med en kapitalhöjning av denna slorlek anses Världsbanken få möjlighet att bibehålla en real utlåningsökning under de närmaste åren. Väridsbankens gmndkapital uppgick till 34000 milj. dollar i 1944 års värde vid halvårsskiftet 1979. Beloppel är uppdelat på 340000 andelar, vardera på ett nominellt värde av lOOOOO i 1944 års dollar. 289 902 av de 340 000 andelarna (ca 85 %) hade tecknats vid halvårsskiftet 1979. 10 % av det totall tecknade beloppet har inbetalals. Resten, dvs, 90 %, utgör garantiåtaganden, som kan infordras endasl om del skulle bli nödvändigt för att möla Väridsbankens förpliktelser för upplånade medel eller för av banken garanterade lån. Garantibeloppen får sålunda inte av Världsbanken utnyttjas för utlåning eller för att täcka förvaltningskostnader.
Det av Världsbanksdirektionen presenterade förslaget har föregåtts av flera års överläggningar. Dessa har varit inriklade på kapitalhöjningens storlek, proportionen mellan inbetalt kapital och garantibelopp, effekterna pä medlemsländernas röststyrka och styrelserepresentation samt på frågan när nyteckningen skulle ske. Allmän enighet råder bland medlemsländerna om behovet atl höja Världsbankens gmndkapital i nu föreslagen omfattning. Sverige och de övriga nordiska länderna har uttalat sitt stöd för den aktuella kapitalhöjningen.
Till Världsbanksdirektionens rapport hör två resolutionsförslag, etl om den allmänna kapitalhöjningen, ett om tilläggshöjningen. Syftet med till-läggshöjningen är att korrigera vissa oönskade effekter på medlemsländernas röststyrka, vilka uppkommer genom den allmänna kapitalhöjningen. Resolutionsförslagen har tillställts Väridsbankens slyrelse för omröstning. Denna kan göras fram till den 1 juli 1980. Kraven för atl resolutionerna skall antas har emellertid redan uppfyllts. Världsbanken har därmed fått bemyndigande atl ta emot de nya kapitalinsatserna,
I enlighet med resolutionen om "1979 års allmänna kapitalhöjning" höjs Världsbankens gmndkapital med 40000 milj, löpande dollar. Beloppet har provisoriskt uppdelats på 331 500 andelar ä lOOOOO 1944 års dollar, som härvid åsatts en fast kurs i förhållande till löpande dollar, nämligen 1,20635, Denna provisoriska lösning vad gäller uppdelning i andelar hänger samman med atl frågan om värdeenhet för Världsbankens kapital är olöst. Diskussioner pågår om att Världsbanken skall övergå till samma värdeen-
Prop. 1979/80:139 4
het som Internationella valutafonden, dvs. särskilda dragningsrätter (SDR). Antalet andelar kan därför komma all justeras; det avgörande är alt den allmänna kapilalhöjningen totalt skall uppgå till 40000 milj, löpande dollar.
Enligt förslagel kommer den allmänna kapitalhöjningen atl beslå av två komponenter. Omkring 25(X)0 andelar reserveras för selektiva andelsteckningar, vilka kommer att fördelas genom särskilda beslut. Syflel är att någol justera proportionerna mellan medlemsländernas andelar. Merparten, ungefär 306500 andelar, fördelas enligt de erbjudanden om teckning som preciseras i resolutionen. Del i resolutionen angivna erbjudandet är det maximala antal andelar landet i fråga får teckna. Medlemsländerna kan sålunda teckna sig för färre andelar. Teckningen av andelar i kapitalhöjningen kan göras fr. o, m. den 30 september 1981 t. o. m, den 30 juni 1986. Begynnelsedalum är fastställt så att kontinuiteten säkras för Världsbankens utlåningsprogram. Bankens bemyndigande atl ikläda sig nya åtaganden beräknas f, n. vara utnyttjat med ulgången av mars 1982.
Av del belopp elt medlemsland tecknar skall 7,5 % inbetalas till Världsbanken (3/4 % i guld eller dollar; 6 3/4 % i den egna valutan). Reslen, eller 92,5 % av del tecknade beloppet, skall utgöra garanlikapital.
Enligt resolutionen om "1979 års tilläggshöjning av det auktoriserade kapitalet och teckning av andelar i denna" kompletteras den allmänna höjningen med 33 500 andelar ä lOOOOO dollar i 1944 års värde. Dessa andelar skall fördelas lika mellan medlemsländerna, 250 andelar per medlemsland. Men till skillnad från vad som gäller för den allmänna kapitalhöjningen behöver ingen del av tilläggshöjningen inbelalas till Världsbanken, Vidare skall de i tilläggshöjningen tecknade andelarna inte räknas in i den formella basen för Världsbankens utlåningskapacitet. Syftet med tilläggshöjningen är att molverka den försvagning av de mindre ländemas relativa röststyrka, vilken blir följden av den allmänna kapitalhöjningen. Då den övervägande delen av de små medlemsländerna är utvecklingsländer skulle, utan den föreslagna tilläggshöjningen, denna ländergrupps samlade röststyrka försvagas. Det är också med lanke på utvecklingsländerna som ingen del av de i lilläggshöjningen tecknade andelarna skall belalas in.
2.2 Sveriges del i kapitalhöjningen
Sveriges inträde i Världsbanken godkändes av riksdagen 1950, då Kungl, Maj:ts proposition 1950:89 biföUs (BaU 1950:8, rskr 1950: 152). Vid inträdet i Världsbanken 1951 tecknades andelar till ett belopp av 100 milj. dollar i 1944 års värde i Världsbankens auktoriserade kapital. Sverige har därefter tecknat andelar i samband med en rad kapitalhöjningar i Världsbanken. Riksdagen godkände 1959 en höjning av den svenska insatsen med 100 milj. dollar i 1944 års värde (prop. 1959: 126, BaU 1959:30, rskr 1959:275); 1965 med 40 milj. dollar (prop. 1965:122, BaU l%5:42.
Prop. 1979/80:139 5
rskr 1965:335); 1970 med 37,3 milj. dollar (prop, 1970: 174, Bau 1970:74, rskr 1970:467) saml 1977 med 90,3 milj, dollar (prop, 1976/77:86. FiU 1976/77: 18, rskr 1976/77: 198), Efter den senasle höjningen uppgår den svenska kapitalinsatsen i Världsbanken lill 367,6 milj, dollar (i 1944 års värde) fördelad på 3 676 lika stora andelar. Motvärdet i svenska kronor uigjorde vid utgången av 1979 ca 1 840 milj. Av beloppet, som f, n, utgör 1,27 % av Världsbankens tecknade kapital, har en tiondel inbetalats till banken. Resten är garanlidel,
Sveriges riksbank har med riksdagens bemyndigande tillskjutil den svenska insatsen i Världsbanken. Vid tidigare kapilalhöjningar har Sverige utnyttjat erbjuden andelsteckning fulll ut. Riksbanken har av Kungl. Maj;l resp, av regeringen garanterats täckning av sådana förluster, som kan uppkomma till följd av Sveriges medlemskap i Världsbanken.
1 resolurionen "1979 års allmänna kapitalhöjning" erbuds Sverige öka sin insats med maximalt 3 441 andelar ä lOOOOO dollar (i 1944 års värde). Moivärdet lill en sådan ökning i svenska kronor uppgick enligt växelkursen vid årsskiftet 1979/1980 till ca 1 720 milj.
7,5 % av det tecknade beloppet i den allmänna kapitalhöjningen skall betalas in lill Världsbanken, 3/4 % i guld eller dollar, 6 3/4 % i svenska kronor. Vid samtliga tidigare kapilalhöjningar har guld/dollardelen av de inbetalade medlen erlagts i dollar. Utnyttjar Sverige erbjudandet till fullo krävs efter samma omräkning som tidigare en inbetalning på moivärdet till ca 130 milj. kr. Resten, eller 92,5 % av värdet på de tecknade andelarna skall vara garantikapital.
1 enlighet med resolutionen "1979 års lilläggshöjning av del auktoriserade kapitalet och teckning av andelar i denna" kan Sverige teckna ytterligare 250 andelar ä lOOOOO dollar i 1944 års värde, Motvärdet till dessa andelar uppgick till ca 125 milj. kr. vid årsskiftet 1979/1980, Somjag tidigare angett skall ingen del av detla belopp belalas in till Världsbanken ulan skall i sin helhet utgöra garanlikapital.
3 Riksbanksfullmäktiges skrivelse
1 skrivelse den 31 januan" 1980 har fullmäktige i Sveriges riksbank hemställt att regeringen utverkar riksdagens godkännande att för Sveriges del teckna maximalt antal erbjudna andelar i Väridsbankens kapitalhöjning. Detta skulle innebära att det för Sveriges räkning inom ramen för den allmänna kapitalhöjningen teféknas 3441 andelar om 100000 dollar (i 1944 års värde). Enligt den växelkurs som gällde vid utgången av 1979, skulle summan av de leckningsbara andelarna motsvara ca 1 720 milj. kr. För teckningserbjudandet gäller att 7,5 % av beloppet skall belalas in till Världsbanken. Fullmäktige förordar att 3/4 % av det tecknade beloppel, den del som skall inbetalas i guld eller i dollar, eriäggs i dollar, Reslen,
Prop. 1979/80:139 6
6 3/4%, erläggs i svenska kronor. Vid fullt ulnylljande av erbjudandet att teckna andelar, kommer den svenska inbetalningen atl molsvara ca 130 milj, kr. enligt den växelkurs som gällde vid utgången av 1979. Vidare skulle för Sveriges del erbjudandel att teckna 250 andelar om 100000 dollar (i 1944 ärs värde) i tilläggshöjningen accepteras. Ingen del härav skall dock inbelalas. Riksbanken har, liksom i samband med lidigare kapitalhöjningar i Världsbanken, förklarat sig beredd all tillskjuta de medel som krävs för Sveriges dellagande i den allmänna kapilalhöjningen.
Fullmäklige har hemställt om erforderliga bemyndiganden vad gäller teckningen av ifrågavarande andelar saml verkställandet av de ulbelalningar, som föranleds härav. Fullmäktige har vidare hemställt att regeringen hos riksdagen inhämlar bemyndigande att lämna riksbanken garanii för täckning av ev. förlusler inom ramen för de nya åiagandena.
Fullmäktiges skrivelse bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga. Till denna bör såsom underbilagor I resp. 2 fogas översättningar av resolutionsförslagen,
4 Föredragandens överväganden
Sverige har sedan inträdet i Världsbanken 1951 stött bankens ansträngningar atl ge lån till utveckling och åtemppbyggnad, Sverige har deltagit i en rad kapilalhöjningar, som under de gångna åren skett för att lillföra Väridsbanken medel. Jag anser det väsentligt att bankens ullåningskapacilei hålls på en hög nivå även i framtiden. Med den höjning som nu förslås skapas fömlsätlningar att väsenlligl öka Världsbankens låneverksamhet under de närmaste åren. Teckningen av nya andelar skall ske mellan den 30 september 1981 och fram l.o.m. den 30 juni 1986. På så sätl kan Världsbankens utläningsprogram garanteras kontinuitet.
Jag förordar atl Sverige höjer sin kapitalinsats i Världsbanken och tecknar dels de maximalt erbjudna 3 441 andelarna ä 100000 1944 års dollar inom ramen för den allmänna kapitalhöjningen, dels 250 andelar ä 100000 1944 års dollar inom ramen för tilläggshöjningen. Av nyteckningen skall 7,5 % av den allmänna kapitalhöjningen betalas in, vilket vid utgången av 1979 motsvarade ca 130 milj, kr. Valutareserven kommer att vid betalningstillfället belastas med hela det till Världsbanken inbetalda beloppet, Reslerande belopp av den allmänna kapitalhöjningen liksom hela andelsteckningen i tilläggshöjningen är garantiåtaganden. Sveriges riksbank har hittills finansierat de svenska kapitalinsatserna i Världsbanken. Riksbanken har förklarat sig beredd att också nu tillskjuta de medel som erfordras för Sveriges deltagande i den förestående kapitalhöjningen.
Riksdagens bemyndigande bör sålunda utverkas så att den föreslagna höjningen av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken kan godkännas dels vad avser den allmänna höjningen, dels vad avser tilläggshöjningen. Vidare bör hos riksdagen utverkas bemyndigande för Sveriges riksbank att
Prop. 1979/80:139 7
Verkställa de ulbelalningar som föranleds härav, I överensstämmelse med vad som gällt vid tidigare kapilalhöjningar bör vidare regeringen av riksdagen bemyndigas att lämna Sveriges riksbank garanti för täckning av ev. förluster, som ligger inom ramen för den ökade kapitalinsatsen. Jag har i frågan om kapitalhöjningen i Väridsbanken samrått med utrikesministem.
5 Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört i del föregående hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen alt
1. bemyndiga regeringen all, i enlighel med föreliggande resolulionstexler, öka Sveriges kapitalinsats inom ramen för en allmän kapitalhöjning i Världsbanken med 344,1 milj. dollar lill 711,7 milj. dollar (1944 års värde) samt teckna 250 andelar ä lOOOOO dollar (1944 års värde) i en tilläggshöjning i Världsbanken,
2. bemyndiga Sveriges riksbank att erlägga del erforderliga beloppel inom ramen för den allmänna kapilalhöjningen,
3. bemyndiga regeringen att lämna Sveriges riksbank garanti för täckning av förlusler, som kan uppkomma på den ökade kapitalinsatsen och som fullmäktige i riksbanken inle anser bör belasta riksbanken.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1979/80: 139 8
Bilaga Till Ekonomidepartementet
Sveriges inträde i Väridsbanken (Internationella åleruppbyggnadsban-ken. IBRDI godkändes av riksdagen år 1950 genom bifall lill Kungl, Maj:ts proposiiion 1950:89, Inträdet ägde rum år 1951. varvid Sverige tecknade andelar ("shares"") i Väridsbanken lill ell belopp av 100 milj, dollar, Sverige har bidragil lill etl flertal senare höjningar av bankens kapiial. Höjning av den svenska kapitalinsatsen godkändes av riksdagen år 1959 med 100 milj. dollar (prop, 1959: 126), år 1965 med 40 milj, dollar (prop, 1965: 122), år 1970 med 37,3 milj. dollar (prop. 1970: 174) saml år 1977 med 90,3 milj, dollar (prop. 1976/77:86),
I och med sisinämnda höjning blev den sammanlagda svenska insatsen i Världsbanken 367.6 milj, dollar fördelad på 3676 lika stora tecknade andelar. Av denna summa - f n, 1.27 % av bankens tecknade kapital - har en tiondel inbetalats, medan resten utgör en garantidel, som kan infordras endast i den mån della skulle behövas för all möla Världsbankens förpliktelser. Med "dollar"' menas i del föregående US-dollar av 1944 års värde.
Riksbanken har hillills med riksdagens bemyndigande tillskjutil den svenska insatsen i Världsbanken. Av Kungl. Maj:t respektive regeringen har riksbanken garanterats täckning av evenluella förluster lill följd av Sveriges medlemskap i banken.
Världsbankens auktoriserade kapital, dvs, del maximala belopp bankens kapital bemyndigals uppgå till, var den 30 juni 1979 34 miljaider dollar av 1944 års värde. Beloppet är fördelal på 340000 andelar om 100000 sådana dollar. Härav hade 289902 andelar eller ca 85% tecknats l. o, m, juni 1979, Av det tecknade beloppet har 10% inbelalals, reslen ulgör garantiåtaganden.
Bankdirektionens förslag den 28 juni 1979 rörande kapitalhöjning
I en rapport till Världsbankens slyrelse den 28 juni 1979 har bankens direktion föreslagil en sammanlagd höjning av bankens auktoriserade kapital med ca 44 miljarder dollar, vilkel i stort innebär en fördubbling av della kapital. Syftet härmed är atl ge banken möjlighel alt vidmakthålla en avsevärd reell ökning av utlåningen under de närmasle åren. Direktionens förslag har föregåtts av flera ärs överläggningar mellan Väridsbankens medlemsländer. Allmän enighel råder om behovel all öka kapilalel i föreslagen omfattning, Sverige och övriga nordiska länder har uttalat sitt slöd för den akluella kapitalhöjningen.
Till direktionens rapport hör förslag lill två resolutioner, vilka underställts bankens styrelse för anlagande genom omröstning. Den ena behandlar huvuddelen av kapilalhöjningen, den andra gäller en lilläggshöjning med sy|'te att motverka icke önskvärda effekler på vissa medlemmars röststyrka när huvudresolutionen genomförs. Styrelsen har godkänt resolutionerna, vilket innebär att banken för sin del bemyndigas motta de nya kapitalinsatserna, Resolutionslexterna bifogas i översättning som bilaga I och 2.
Enligt förslaget lill huvudresolution med rubriken "1979 års allmänna kapiialhöjning" (bil, I) höjs Världsbankens auktoriserade kapital med 40
Prop. 1979/80:139 9
miljarder dollar. Detta belopps uppdelning på teckningsbara andelar bygger tills vidare på 1944 års dollar, som i delta sammanhang åsatts en fast kurs i förhållande till dagens dollar, nämligen 1,20635. Under denna förutsättning fördelas den allmänna höjningen av det auktoriserade kapitalet på 331500 andelar å 100000 1944 års dollar. Denna lösning vad gäller den enhet, vari andelarna skall uttryckas, är provisorisk i väntan på alt enighel kan nås om en ny värdeenhet för bankeris kapital. Sedan en tid pågår nämligen i Världsbanken en diskussion om atl övergå lill Inlernalionella valutafondens särskilda dragningsrätt (SDR) som värdeenhet för bankens kapital,
1979 års allmänna kapiialhöjning föreslås bli uppdelad på två komponenter. Omkring 25 000 andelar reserveras för selekliva ökningar av medlemsländernas andelsleckningar. Dessa ökningar, som är avsedda främst för att tillmötesgå önskemål om mindre justeringar, kommer att fördelas genom särskilda beslul. Resten - ca 306 500 andelar - fördelas i resolutionen på preciserade teckningserbjudanden lill medlemsländerna i proportion lill ländernas tidigare del i kapilalel. Dessa erbjudanden anger del högsta antal andelar, som fär tecknas. Del stär medlemmarna fritt att teckna färre andelar. Teckningen skall verkställas fr, o,m. den 30 september 1981 1,0. m, den 30 juni 1986. Av sålunda tecknat belopp skall 7,5% inbelalas till banken (0,75% i guld eller dollar och 6,75% i medlemmens egen valuta), medan resten skall utgöra garantiåtagande.
Resolutionsförslaget med rubriken "1979 års tilläggshöjning av det auktoriserade kapitalet och teckning av andelar i denna'" (bil. 2) avser atl motverka den oavsiktliga försvagning av de mindre medlemsländernas relaliva röststyrka, som kapilalhöjningen enligt huvudresolutionen medför, Frånsell elt obelydligl antal fasta röster besläms nämligen röststyrkan i Världsbanken av en medlems del i kapitalel. Den allmänna höjningen av del auktoriserade kapitalet föreslås kompletterad med ytteriigare 33 500 andelar. Dessa kompletterande andelar skall emellertid fördelas lika mellan medlemsländerna; vart och ell erbjuds teckna 250 st. Till skillnad från vad som gäller för den allmänna höjningen behöver ingen del av tecknat belopp inbelalas till banken. Ej heller skall tecknade andelar av detta slag inräknas i den formella basen för bankens utlåningskapacitet.
Sveriges deltagande i kapitalökningen
Sverige erbjuds teckna 3 441 andelar ä lOOOOO 1944 års dollar eller 1,04% av den allmänna höjningen av det auktoriserade kapitalet, Omräknal lill svenska kronor enligt växelkursen vid utgången av 1979 motsvarar summan av Sveriges leckningsbara andelar ca 1 720 milj, kronor, Motvärdet i svenska kronor av Sveriges tidigare tecknade 3 676 andelar uppgår f. n. lill ca 1 840 milj. kronor; därav har 10% inbetalats lill banken. Fördel aktuella teckningserbjudandet gäller att 7,5% av tecknat belopp skall inbetalas på ovan angivei sätt. Om erbjudandel utnyttjas till fullo, kommer den svenska inbetalningen med nyssnämnda växelkurs all molsvara ca 130 milj. kronor. Återstående 92,5% av tecknade andelar skall utgöra garantikapital.
Enligt resolutionen om lilläggshöjningen av bankens auktoriserade kapital erbjuds Sverige teckna ytterligare 250 andelar. Summan av dessa andelar i svenska kronor blir efter omräkning på samma sätt som i föregående stycke ca 125 milj, kronor. Ingen del av detta belopp behöver inbetalas; tecknade andelar skall i sin helhel utgöra garantikapital.
Prop. 1979/80:139 10
Vid tidigare höjningar av Världsbankens kapital har Sverige till fullo utnyttjat erbjuden andelsleckning. Fullmäklige ulgår ifrån all så skall ske även när det gäller de båda nu akluella höjningarna.
Hittills har riksbanken finansierat de svenska kapitaltillskotten till Väridsbanken, Riksbanken är beredd all även denna gäng lillskjuta medel för Sveriges deltagande i den föreslående ökningen av bankens kapital.
Som ovan angivils skall 0,75% av tecknat belopp för den allmänna höjningen inbelalas lill Världsbanken i guld eller dollar. Fullmäklige förordar, all denna del erläggs i dollar liksom vid lidigare kapilalhöjningar. Vidare skall 6.75% av ifrågavarande andelsleckning inbelalas i svenska kronor. Den svenska valutareserven belastas vid belalningslillfället med hela det inbetalda beloppel, dvs, med 7,5 % av denna andelsleckning eller ca 130 milj. kronor enligt växelkursen vid utgången av 1979.
Fullmäklige förulsäller, all regeringen efler bemyndigande av riksdagen lämnar riksbanken sedvanlig garanti mot eventuella förluster.
Åberopande vad ovan anföris får fullmäktige i riksbanken hemställa, alt regeringen målle hos riksdagen utverka dels godkännande av Sveriges fulla utnyttjande av erbjudandena all teckna andelar i Världsbankens kapital enligt de båda härtill fogade resolutionsförslagen rörande allmän höjning respeklive lilläggshöjning av bankens auktoriserade kapital, dels bemyndigande för riksbanken atl å Sveriges vägnar teckna ifrågavarande andelar samt att verkställa de utbetalningar som därav föranleds, dels ock bemyndigande atl lämna riksbanken garanii för täckning av evenluella förluster som ligger inom ramen för den ökade kapitalinsatsen.
Siockholm som ovan Å Fullmäktiges vägnar:
Torsten Bengtson
T af Jochnick
Prop. 1979/80:139
ll
Underbilaga I
ÖVERSÄTTNING
Inlernationella åleruppbyggnadsbanken Resolution nr I
/ 979 års allmänna kapitalhöjning
Då bankens urspmngliga kapital uppgick lill 10 miljarder US-dollar av den vikt och finhet, som gällde den I juli 1944 (härefter benämnda 1944 års dollar);
då slyrelsen genom resolutionerna nr 128, 131, 194, 222, 264 och 315 höjt del auktoriserade kapilalel lill 34 miljarder dollar uppdelat på 340000 andelar med vardera ett nominellt värde om lOOOOO 1944 års dollar;
då bankens direktion, som i vederbörlig ordning behandlat frågan om en ulökning av bankens resurser genom en höjning av dess auktoriserade kapital, kommii till slutsatsen all ålgärder för alt höja bankens kapital är önskvärda och framlagt etl förslag med detta syfte för slyrelsen;
då direktionen har funnit all det skulle vara önskvärt att reservera en del av höjningen av det auktoriserade kapitalet för selekliva ökningar av de nuvarande medlemmarnas andelsteckningar;
då styrelsen förulser att medlemmarna under rådande omständigheter inte önskar utnyttja förstahandsrätten enligt artikel II, paragraf 3 (c), i bankens stadga;
beslutar styrelsen härmed följande:
1, Bankens auktoriserade kapital skall ökas med 331 500 kapitalandelar, vilka vardera har etl nominellt värde om lOOOOO 1944 års dollar; dock alt -om lill följd av beslul om värdeenhet för bankens kapital höjningen av del auktoriserade kapitalet skulle överstiga 40000000000 dollar, beräknat vid lidpunkten för dylika beslul och på grundval av detta värde — antalet andelar, som auktoriseras genom denna resolution, skall minskas tills totalvärdet moisvarar 40000000000 dollar (till närmaste anlal andelar),
2, Envar av bankens nedan uppräknade medlemmar äger, med förbehåll för justering enligt denna resolutions punkt 3, teckna högst det antal andelar i banken vilkel angivils vid medlemmens namn:
Medlem
Afghanistan
Algeriet
Argentina
Australien
Bahamas
Bahrain
Bangladesh
Barbados
Belgien
Benin
Bolivia
Botswana
Brasilien
Burma
|
Högsta antal |
|
Högsia anlal |
|
andelar |
Medlem |
andelar |
|
327, |
Bumndi |
163 |
|
2 178 |
Canada |
10410 |
|
4 400 |
Centralafrikanska Republiken |
110 |
|
6037 |
Chile |
1 161 |
|
253 |
Colombia |
1 100 |
|
153 |
Costa Rica |
123 |
|
1 163 |
Cypern |
260 |
|
130 |
Danmark |
2 362 |
|
6803 |
Dominikanska Republiken |
164 |
|
110 |
Ecuador |
344 |
|
247 |
Egypten |
1544 |
|
69 |
Ekvatorialguinea |
72 |
|
5055 |
Elfenbenskusten |
478 |
|
553 |
El Salvador |
132 |
Prop. 1979/80:139
12
Medlem
Etiopien
Fiji
Filippinerna
Finland
Frankrike
Förenade Arabemiraten
Förenta Slalerna
Gabon
Gambia
Ghana
Grekland
Grenada
Guatemala
Guinea
Guinea-Bissau
Guyana
Haiti
Honduras
Indien
Indonesien
Irak
Iran
Iriand
Island
Israel
Italien
Jamaica
Japan
Jordanien
Jugoslavien
Kamerun
Kampuchea
Kap Verde
Kenya
Komorerna
Kongo
Republiken Korea
Kuwait
Laos
Lesotho
Libanon
Liberia
Libyen
Luxemburg
Madagaskar
Malawi
Malaysia
Maldiverna
Mali
Marocko
Mauretanien
Mauritius
|
ögsta anlal |
|
Högsta anlal |
|
andelar |
Medlem |
andelar |
|
137 |
Mexico |
2954 |
|
138 |
Nederländerna |
7 188 |
|
1605 |
Nepal |
137 |
|
2 003 |
Nicaragua |
103 |
|
16443 |
Niger |
110 |
|
1032 |
Nigeria |
2 753 |
|
72 760 |
Norge |
2 256 |
|
215 |
Nya Zeeland |
1766 |
|
61 |
Oman |
180 |
|
801 |
Pakistan |
2 358 |
|
885 |
Panama |
202 |
|
22 |
Papua Nya Guinea |
230 |
|
156 |
Paraguay |
66 |
|
224 |
Peru |
878 |
|
25 |
Portugal |
1239 |
|
192 |
Qatar |
338 |
|
163 |
Rumänien |
1873 |
|
102 |
Rwanda |
163 |
|
10608 |
Salomonöarna |
16 |
|
3639 |
Sao Tomé och Principe |
13 |
|
895 |
Saudiarabien |
5 300 |
|
5 284 |
Senegal |
419 |
|
1 185 |
Sierra Leone |
167 |
|
208 |
Singapore |
376 |
|
1566 |
Somalia |
177 |
|
9472 |
Spanien |
4 260 |
|
558 |
Sri Länka |
899 |
|
16417 |
Storbritannien |
24 336 |
|
218 |
Sudan |
657 |
|
2118 |
Surinam |
152 |
|
230 |
Swaziland |
92 |
|
238 |
Sverige |
3 441 |
|
15 |
Sydafrika |
3 241 |
|
515 |
Syrien |
475 |
|
15 |
Tanzania |
411 |
|
117 |
Tchad |
110 |
|
1304 |
Thailand |
1383 |
|
2998 |
Togo |
170 |
|
IIO |
Trinidad och Tobago |
624 |
|
54 |
Tunisien |
439 |
|
167 |
Turkiel |
1527 |
|
243 |
Förbundsrepubliken Tyskland |
16485 |
|
1485 |
Uganda |
373 |
|
278 |
Umguay |
485 |
|
256 |
Venezuela |
3 534 |
|
170 |
Vietnam |
707 |
|
1934 |
Västra Samoa |
22 |
|
6 |
Arabrepubliken Yemen |
99 |
|
190 |
Demokratiska Folkrepubliken Yemen 314 | |
|
1 142 |
Zaire |
1157 |
|
118 |
Zambia |
1077 |
|
207 |
Österrike |
2523 |
|
|
Övre Volta |
110 |
Prop. 1979/80: 139 13
3, För den händelse alt antalet andelar, som auktoriseras genom denna resolution, skall minskas enligt förbehållet i punkl I ovan, skall vaoe medlems anlal auktoriserade andelar minskas molsvarande (lill närmasle anlal andelar),
4, Varje andelsleckning, som auktoriseras enligt punkt 2 ovan, skall ske på följande villkor:
(a) priset per tecknad andel skall vara det nominella;
(b) medlem må teckna andelar i omgångar före den I juli 1986. eller del senare datum, som direklionen må beslämma; dock aU banken icke må mottaga någon andelsteckning före den 30 seplember 1981;
(c) den tecknande medlemmen skall inbetala till banken dels guld eller US-dollar utgörande 3/4% av tecknade andelars pris vid tecknandet, dels ell belopp i medlemmens egen valuta utgörande 6 3/4% av samma pris;
(d) banken skall infordra de belopp av
andelsteckningarnas 2%- och
18%-delar, vilka ej behöver inbelalas enligt punkt 4 (c) ovan, endasl då
detta är nödvändigl för alt möta bankens förpliktelser för upplånade medel
eller för av banken garanterade lån; beloppen ifråga får ej användas av
banken för utlåning eller för förvallningskoslnader;
(e) innan någon andelsleckning accepleras av banken,
skall följande
ålgärder ha vidtagits:
(i) medlemmen skall ha vidlagil alla åtgärder, som erfordras för andelsteckningens bemyndigande, och skall tillställa banken de upplysningar därom, som banken mä begära;
(ii) medlemmen skall ha verkställt betalningarna enligt punkl 4 (c) ovan;
(O det högsta anlalet andelar, som auktoriseras för tecknande av en medlem vid någol lillfälle enligt denna resolution, skall minskas med det anlal andelar ifrågavarande medlem är auktoriserad att teckna men ännu inte tecknat enligt resolutionerna nr 313 och 314 - av styrelsen antagna den 3 januari 1977 respektive den 9 februari 1977 - saml enligt resolutioner, vilka underställts slyrelsen för omröstning efler sistnämnda datum och före den 22 mars 1979; dock att ingen sådan minskning skall göras beiräffande andelar, vilka auktoriseras enligt resolutionerna nr 313 och 314. och vilka medlemmen enligt formellt meddelande lill banken före den 22 mars 1979 avstått från atl teckna.
5. Om inga avgöranden fattals beiräffande värdeenhet för bankens kapital före den 30 september 1981, och om någon medlem därefter tecknat etl antal andelar överskridande del anlal andelar, vilket medlemmen auktoriseras att teckna efter minskning enligt punkl 3 ovan, skall sådanl överskridande annulleras och härför.inbetalade belopp skall gottgöras medlemmen för andra tecknade andelar i den mån belopp enligt punkl 4 (c) ovan ej inbetalats; eventuellt överskoll skall återbetalas till medlemmen.
6. Om medlem ej meddelat banken senast den 19juli 1979, alt den ämnar utöva sin rält att teckna sin proportionella del av kapitalhöjningen enligt denna resolution, kommer medlemmen atl anses ha avstått från denna rätt; dock att, om banken erhåller sådanl meddelande från någon medlem, bankens sekreterare skall ofördröjligen efler nämnda datum meddela alla övriga medlemmar därom, varefter dessa skall ha yUeriigare 30 dagar på sig efter nämnda datum för att lämna meddelande av ifrågavarande slag.
Prop. 1979/80:139 14
Underbilaga 2 ÖVERSÄTTNING
Internationella återuppbyggnadsbanken Resolution nr 11
7979 års lilläggshöjning av del auktoriserade kapitalet och teckning av andelar i denna
Då resolutionen med rubriken "1979 års allmänna kapiialhöjning" (härefter benämnd huvudresolutionen) stipulerar en höjning med 331 500 andelar av bankens auktoriserade kapital (med förbehåll för justering);
då det är önskvärt med en tilläggshöjning av bankens kapital för all ge varje medlem möjlighel all teckna ytterligare 250 kapitalandelar i syfle all undvika en försvagning av vissa medlemmars röststyrka till följd av den allmänna höjningen av kapitalet;
då medlemmarna är ense om atl ifrågavarande andelsleckningars 2%-och 18%-delar, vilka enligt bankens stadga skall inbelalas i guld respeklive US-dollar, ej må infordras för att användas av banken till utlåning eller lill förvaltningskostnader;
då medlemmarna också är ense om all andelsleckningar enligt denna resolution inte skall räknas när det gäller alt bestämma begränsningen av bankens upplåning och garantiåtaganden enligt artikel III, paragraf 3, i bankens stadga;
då, för att nå syftet med lilläggsteckningen av andelar, det är nödvändigt, att medlemmarna avstår från sin räll enligt artikel II, paragraf 3 (c), i bankens stadga atl teckna sin proportionella del av ökningen av del auktoriserade kapitalel enligt denna resolution;
beslutar styrelsen härmed följande:
1. Bankens auktoriserade kapital skall ökas med 33 500 andelar, vilka vardera har ett nominellt värde om lOOOOO US-dollar av den vikl och finhet som gällde den 1 juli 1944.
2. Varje medlem äger teckna 250 andelar på följande villkor:
(a) priset per tecknad andel skall vara det nominella;
(b) varje medlems andelsteckning skall vara banken tillhanda senast den I juli 1986 eller del senare datum, som direktionen må bestämma; dock alt banken icke må mottaga någon andelsteckning före den 30 september 1981;
(c) vaije medlem skall meddela banken, att den vidtagit alla ålgärder, som erfordras för andelsteckningens bemyndigande, och skall tillställa banken de upplysningar därom, som banken må begära.
3. Banken skall infordra 2%- och 18%-delarna av
andelsteckningarna
enligt denna resolution endasl när detta är nödvändigt för att möta bankens
förpliktelser för upplånade medel eller för av banken garanterade lån;
ifrågavarande delar av andelsleckningarna får ej användas av banken lill
ullåning eller till förvaltningskostnader,
4. Medlem skall anses ha avstått från sin rätl alt teckna sin proportionella del av kapilalhöjningen enligt denna resolution, om ej banken erhållit meddelande av motsatt innebörd från medlemmen senasl den 19 juli 1979,
5. Teckningar av andelar i kapitalet enligt denna resolution skall icke tagas med i beräkningen när det gäller att beslämma omfattningen av bankens outnyttjade tecknade kapital, reserver och överskott för ändamål varom förordnas i bankstadgans artikel III, paragraf 3.
Prop. 1979/80:139 15
6, Denna resolution skall ej träda i krafl såframt icke:
(a) alla medlemmar har avstått från sin rält atl teckna sin proportionella del av ifrågavarande kapitalhöjning;
(b) huvudresolutionen har trätt i kraft.
Norstedts Tryckeri, Stocitholm 1980