om högre skoglig utbildning

Proposition 1983/84:131

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1983/84:131

Regeringens proposition

1983/84:131

om högre skoglig utbildning;

beslutad den 8 mars 1984.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokoll för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemslällan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa förändringar av den högre skogliga utbildningen. Bl. a. föreslås att skogsleknikeriinjen utökas med 30 nybörjarplatser förlagda till Skinnskatteberg.

1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 131

Prop. 1983/84:131                                                     2

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET            PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-03-08

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I.Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om högre skoglig utbildning

1   Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 10 december 1981 tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet en särskild utredare' med uppdrag att utreda vissa frågor rörande den eftergymnasiala skogliga utbildningen. Utredningen, som antog namnet skogsutbkdningsutredningen, avlämnade i september 1983 betänkandet (Ds Jo 1983:6) Högre skoglig utbildning. Betänkandet har remissbehandlats.

Till protokollet i detla ärende bör fogas dels utredningens sammanfattning av betänkandet som bdaga 1, dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena som bUaga 2.

2   Föredragandens överväganden

Den skogliga eftergymnasiala utbildningens innehåll och omfattning sammanhänger i hög grad med en sedan länge rådande befattningsuppdelning inom skogsbruket. De olika utbildningslinjerna för skogstekniker, skogsmästare och jägmästare tar sålunda sikte på att utbilda befattningshavare på olika nivåer. Utbildningen av skogstekniker, skogsmästare och jägmästare bedrivs vid Sveriges lantbmksuniversitet (SLU) och genomförs på sex orter med ett relativt litet antal studerande på varje ort. Skogstekni-keratbkdningen genomförs i Värnamo och Bispgården medan skogsmäs-tarutbildningen genomförs i Skinnskatteberg. Jägmästarutbildningen före-

' Landshövdingen Gösta Gunnarsson.

Prop. 1983/84:131                                                     3

kommer vid den skogsvetenskapliga fakultetens tre huvudsakliga förläggningsorter, nämligen Umeå, Garpenberg och Uppsala. Efter ett inledande skol- och praktikskede förlagt till tre skogsbruksskolor i landet påbörjas jägmästarutbildningen i Garpenberg. Efter ett studieår i Garpenberg slutför huvuddelen av de studerande utbildningen i Umeå. Genom att nuvarande utbildningsplan getts olika inriktningar kommer de studerande som följer marknadsinriktningen dock att få sitt sista studieår föriagt till Uppsala.

Skogsteknikeratbkdning meddelas också av Stiftelsen Värmlands och Örebro läns skogsskola i Gammelkroppa (Gammelkroppa skogsskola).

Utredningen har bl. a. haft i uppdrag att studera alternativ till den nuvarande uppdelningen på tre utbildningslinjer. Därvid har utredningen särskilt övervägt behovet av den meUannivå som skogsmästamtbildningen representerar. Utredningen har kommit till den slutsatsen att utbildningen väl fyller sin plats i det skogliga utbkdningssystemet. Därför föreslås att de nuvarande tre utbildningslinjerna behålls. Jag delar i likhet med de flesta remissinstanserna denna uppfattning.

Även i fråga om det framtida behovet av skogligt utbildad arbetskraft delar jag utredningens och flertalet remissinstansers bedömning. Jag räknar således med att det totala behovet kommer att öka något. Vad gäller fördelningen av antalet nybörjarplatser på resp. utbildningslinje talar allt för att skogsbrakets behov av personal inte kan tillgodoses på sikt såvida inte vissa förändringar görs. Bl. a. leder åldersfördelningen hos de i dag yrkesverksamma skogsteknikerna till att pensionsavgången blir mycket stor under de närmaste 15-20 åren. Utredningens analys visar atl utbildningen av skogstekniker behöver utökas. Jag föreslår mot bakgmnd härav att antalet nyböriarplatser ökas från 90 till 120 per år. För att kunna uppnå en erforderlig kompetenshöjning bör skogsteknikemtbkdningen såsom utredningen föreslagit förlängas med en termin till att omfatta sammanlagt fyra terminer (80 poäng). Därigenom kommer det att föreligga möjligheter att förstärka vissa inslag i utbildningen såsom arbetsledning och skogsproduktionens gmnder.

Utredningen har framlagt vissa förslag till ändringar i de nuvarande behörighetskraven för skogsleknikeriinjen. Det är SLU:s styrelse som har att besluta om behörighetskraven. Som underlag för styrelsens överväganden om ändring av dessa krav bör kunna tjäna utredningens förslag och remissyttrandena däröver.

Om skogsteknikemtbkdningen förlängs i enlighet med vad jag nyss har förordat bör skogsmästamtbildningen i enlighet med utredningens och flertalet remissinstansers bedömning kunna förkortas med en termin till att omfatta sammanlagt två terminer (40 poäng). Skogsmästarlinjen bör, såsom utredningen förordat, i första hand ge en vidareutbildning för skogstekniker. För tillträde till linjen bör enligt min mening krävas genomgången skogsteknikerlinje eller motsvarande kunskaper. I den mån alla platser på linjen inte upptas av skogstekniker som söker vidareutbildning bör de

Prop. 1983/84:131                                                     4

användas för utbildning i kombination med annan kvalificerad yrkesutbildning på högskolenivå. Jag tänker då främst på kombinationer med jordbruksutbildning, sågverksutbildning och andra utbildningar som berör skoglig vidareförädling. Del ankommer på styrelsen för SLU att närmare utforma tillträdesreglerna till skogsmästarlinjen.

Genom förkortningen av skogsmästamtbildningen kommer utbildningsresurser i form av t. ex, lokaler, lärare och undervisningsmaterial att frigöras i Skinnskatteberg. Dessa resurser bör användas för den utökning av skogsleknikeriinjen med de 30 nybörjarplatser som jag har förordat. En skogsteknikerutbildning bör alltså komma tkl stånd i Skinnskatteberg. Det innebär atl skogsteknikerutbildningen i Bispgården och Värnamo behålls med nuvarande omfattning. lag utgår från att skogsteknikerutbildning också fortsättningsvis meddelas vid Gammelkroppa skogsskola.

Vad jag nu har förordat i fråga om skogsleknikeriinjen bör gälla för de studerande som börjar sin utbildning efter den 30 juni 1984. Antagningen till den förlängda skogsteknikerutbildningen bör gälla dem som påbörjar sin utbildning efter den I januari 1985. Förkortningen av skogsmästarutbild-ningen bör genomföras fr. o. m. läsåret 1987/88.

Utredningen föreslår att jägmästamtbildningens nuvarande uppläggning och utformning i pincip behålls. Det innebär att jägmästarlinjen även i fortsättningen skall omfatta högst 200 poäng och att den första terminen skall vara en praktiktermin. På denna skall enligt utredningen följa ett års grundkurser i Garpenberg och ett års fortsatta gmndkurser i Umeå. Därefter följer kurser med olika inriktningar under två år. Utredningen förordar atl SLU skall närmare utreda om en skogsbiologisk utbildning bör införas. De flesta remissinstanserna anser att den nuvarande jägmästarutbildningen är väl anpassad till de arbetsuppgifter som jägmästare ställs inför och förordar därför i likhet med utredningen en oförändrad uppläggning av utbildningen. Behovet av en skogsbiologiskl inriktad utbildning ifrågasätts av några remissinstanser medan andra anser atl det finns behov av en gren med ytterligare fördjupad biologisk kunskap och finner det angeläget alt frågan närmare utreds.

För egen del vill jag anföra följande. Jag har tidigare i min anmälan till propositionen (1983/84:107) orn forskning framhåUit vikten av kunskapsfördjupning rörande de grundläggande sambanden mellan olika processer i de biologiska systemen. Kunskaper om skogsproduktionens villkor, om råvarans kvalitet och utnyttjande och om skogens betydelse i ekosystemet är avgörande för en framgångsrik skogsproduktion. Genom att fördjupa kunskaperna kan en bättre förståelse uppnås för skogsnäringens biologiska, tekniska och ekonomiska möjligheter och begränsningar. Sett mot denna bakgmnd bör frågan om en skogsbiologisk fördjupning av utbildningen prövas ytterligare. Enligt gällande bestämmelser ankommer det på styrelsen för SLU att närmare besluta om utbildningens huvudsakliga innehåll och uppläggning.

Prop. 1983/84:131                                                     5

Skogsutbildningarna har tidigare i huvudsak varit koncentrerade till frågor som rör produktionen av råvara för skogsindustrin. Det senaste decenniets utveckling visar emellertid att kunskaperom produktutveckling och kvalitetsfrågor, tekniska system och ekonomisk organisation är viktiga och att dessa kunskaper måsle omfatta alla led i näringen: råvaruproduktion, industriell förädling, lagring, distribution och användning. I den nu gällande utbildningsplanen har detta beaktats genom en utbildningsinriktning mot marknadsfrågor. Denna inriktning har vidgat jägmästarnas arbetsmarknad till vissa för skogsnäringen och samhället betydelsefulla nya områden.

Utredningen har förordat att det avslutande årets utbildning inom marknadsinriktningen flyttas från Uppsala. För en lokalisering till Umeå talar enligt utredningen att en önskvärd samordning blir möjlig med övriga inriktningar.

Skogsbrukets företrädare tillstyrker utredningens förslag. Sågverkens råvaruförening och sågverksindustrins kommitté för utbildning och teknisk utveckling anser däremot att utbildningen även i fortsättningen bör vara knuten till institutionen för virkeslära i Uppsala. Enligt dessa är del nödvändigt med en fortsatt bred satsning på utbildning och forskning inom områdena produktutveckling och marknadsföring av svenska träprodukter.

Enligt SLU har det avslutande årets utbildning en naturlig förankring i institutionen för virkeslära i Uppsala eftersom tyngdpunkten i undervisningen ligger inom detta ämnesområde. En bidragande orsak till den höga kvaliteten anser SLU vara den omfattande externa medverkan som möjliggjorts genom atl förelag och branschorganisationer i den egna och angränsande regioner har visat ell starkt intresse för utbildningen. Av SLU:s remissyttrande framgår alt den skogsvetenskapliga fakultetens kollegienämnd enhälligt har motsatt sig atl utbildningen flyttas från Uppsala.

För egen del anser jag övervägande skäl talar för att det avslutande årets utbildning inom marknadsinriktningen sker i Uppsala. Det ankommer som jag tidigare nämnt på styrelsen för SLU atl närmare besluta om utbildningens huvudsakliga innehåll och uppläggning och därvid även ange bl. a. hur den närmare skall organiseras.

I detla sammanhang vill jag något beröra vissa frågor om ämnena skogsteknik och virkeslära. Institutionen för skogsteknik är i sin helhet lokaliserad till Garpenberg och institutionen för virkeslära till Uppsala. I olika sammanhang har framhållits att lärarrepresenlalionen i dessa ämnen är underdimensionerad i Umeå. SLU har tidigare föreslagit en förstärkning av lärarkapaciteten inom de nämnda områdena i Umeå. SLU framhöll då att ämnena virkeslära och skogsteknik i undervisningssammanhang skulle kunna bilda en enhet och benämnas skogsleknologi. Även utredningen har föreslagit en förstärkning av ämnena skogsteknik och virkeslära i Umeå. Jag anser för egen del alt en sådan förstärkning är angelägen. Jag avser ti    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 131

Prop. 1983/84:131                                                     6

därför att återkomma lik regeringen med förslag om att en tjänst som universitetslektor i skogsteknologi inrättas med placering i Umeå. Något meddtillskott för detta ändamål behövs inte.

3   Vissa anslagsfrågor

I min anmälan till prop. 1983/84:107 om forskning har jag under anslaget Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader räknat 1700000kr. för den förstärkning av den skogliga utbkdningen somjag har förordat i del föregående. Jag har därvid räknat 1370000 kr. för en förlängning och utvidgning av skogsleknikeriinjen. För ändamålet kan även utnyttjas de resurser som frigörs från skogsmästarlinjen vid ett genomförande av mitt förslag i det föregående.

För att säkerställa en skogsteknikerutbildning vid Gammelkroppa skogsskola i minst nuvarande omfattning har jag dessutom räknat en ökning av skolans statsbidrag med 150000 kr. För förstärkning av utbildningsresurserna i Umeå har jag räknat 180000 kr.

4   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemstäker jag att regeringen dels föreslår riksdagen all

1.      godkänna den av mig förordade ökningen av antalet studerande
på skogsleknikeriinjen,

2.      godkänna den av mig förordade lokaliseringen av skogstekniker
utbildningen,

dels bereder riksdagen tklfäke att ta del av vad jag i övrigt har anfört om den högre skogliga utbildningen.

5   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål, som föredraganden har hemställt om.

Prop. 1983/84:131 7

BUaga 1

Sammanfattning av betänkandet (Ds Jo 1983:6) Högre skoglig utbildning

SAMMANFATTNING

Skogsutbildnlngsutredningens uppgift har varit att pröva och avge förslag om den eftergymnasiala skogllga utbildningen. I eftergymnasial skoglig utbildning ingär f.n. skogstekniker-, skogsmästar- och jägmästarlinjerna vid Sveriges lantbruksuniversitet.

För skogsbrukets behov har sedan mycket länge utbildats skogstekniker, skogsmästare och jägmästare. Utredningen har prövat behovet av resp. kategori samt analyserat utbildningsmål, utbildningens innehåll och uppläggning m.m. samt arbetsmarknaden för de skogligt utbildade.

Skogsbruket har behov av arbetsledare-planläggare-rSdgivare med en kompetens som närmast svarar mot skogsteknikerutbildningen men har ocksS behov av personal med längre högskoleutbildning vilket dä närmast svarar mot jägmästarutbildningen. Befattningar direkt avpassade för skogsmästare finns inte i sanina utsträckning men skogsmästarna har väl försvarat sin plats på arbetsmarknaden. Skogsmästarna har också i större utsträckning än övriga kategorier sökt sig till mera specialiserade befattningar 1 gränsområdet till skogsbruket.

Storskogsbruket har under 1970-talet och hittills under 1980-talet väsentligt minskat antalet befattningar för skogligt utbildad personal. Även för de närmaste tio åren beräknas en fortsatt minskning av personalbehovet. För skötseln av det enskilda skogsbruket är det troligt att det behövs en viss ökning av skogligt utbildad personal. Om hela det enskilda skogsbruket skall skötas på ett sätt som är önskvärt ur samhällets synpunkt finns det ett ökat behov av skoglig service.

Prop. 1983/84:131 8

Till detta kommer skogsvårdsstyrelsernas behov av personal för lagtnisyn, rådgivning och översiktlig planering.

Den skogliga forskningen har genomgått en mycket stark volymexpansion sedan mitten av 1970-talet. Det är sannolikt att denna även framöver konmer att ha ett stort nyrekryteringsbehov. Ett annat område som varit mycket expansivt för skogligt utbildad personal är utlandsverksamhet. Utredningen bedömer att det finns ett fortsatt expansionsutrymme utomlands för i Sverige skogligt utbildade personer.

Den sammanfattande bedömningen är att inom det egentliga skogsbruket finns det ett något minskat eller möjligen oförändrat behov av skogligt utbildad personal. För utbildning, forskning och utlandsverksamhet finns ett ökat personalbehov. För de skogliga gränsområdena är behovet mera svårangett men det kan antas vara ungefär oförändrat men med en annan fördelning jämfört med dagens läge. Totalbehovet skulle därmed peka på någon ökning.

Med nuvarande utbildningskapacitet finns det ungefär lika många skogligt utbildade personer år 2000 som idag. Antalet skogstekniker, skogsmästare och jägmästare sammantaget 1 yrkesverksam ålder uppgår till ca 5 600. Om den nuvarande utbildningskapaciteten bibehålles är dock fördelningen mellan de olika kategorierna väsentligt förskjuten Sr 2000. Nuvarande kader av skogstekniker om ca 3 450 minskar till ca 2 870. Antalet skogsmästare ökar från ca 875 till ca 1 250 och antalet jägmästare från knappt 1 300 till drygt 1 600.

Den fördelning mellan de tre utbildningskategorierna som blir effekten om nuvarande utbildningsdimensionering bibehålles svarar inte mot skogsbrukets behov av fördelning mellan de tre kategorierna. Utredningen föreslår därför att utbildningen av skogstekniker ökas med 30 per år. Utökningen föreslås ske genom att en skogsteknikerutbildning förläggs till Skinnskatteberg.

Prop. 1983/84:131 9

Utredningen har prövat lokaliseringen av den skogliga eftergymnasiala utbildningen. På de tre lokaliseringsorterna Uppsala, Umeå och Garpenberg har det gjorts mycket stora investeringar för skogsfakultetens räkning. Jämfört med riksdagens ursprungliga beslut i samband med omlokaliseringen av

skogshögskolan har det skett en påtagligt större utbyggnad i Uppsala och en mindre i UmeS. Successiva beslut inom fakultet, styrelse, regering och riksdag har lett till detta resultat. Externa forskningsmedel har i betydande grad lokaliserats till Uppsala.

I lantbruksuniversitetets långsiktsplan 1981 uttalas att på sikt och vid behov av investeringar bör övervägas att flytta skogsmästarutbildningen i Skinnskatteberg till Garpenberg. Sett ur lantbruksuniversitetets synpunkt kan det finnas vissa kostnads- och undervisningsfördelar att vinna på en lokalisering av skogsmästarskolan till Garpenberg men utredningen finner att dessa fördelar inte uppvägs av de lokaliserings-politiska och samhällsekonomiska konsekvenserna av en nedläggning av lantbruksuniversitetets verksamhet i Skinnskatteberg. Utredningen har därför funnit starka skäl för en fortsatt verksamhet i Skinnskatteberg och föreslår en utökning av verksamheten på nämnda ort.

Skogsteknikerutbildning sker f.n. i Värnamo, Bispgården och vid Gammelkroppa skogsskola. Den senare drivs av en särskild stiftelse. Utredningen föreslår att skogsteknikerutbildningen bibehålles på dessa tre orter och som ovan nämnts utökas med en utbildning i Skinnskatteberg.

Skogsteknikerutbildningen som omfattar tre terminer (60 poäng) syftar till att så förbereda de studerande för sin yrkesverksamhet att de efter introduktion skall kunna ansvara för arbetsledar-, planläggnings- och rådgivningsuppgifter inom skogsbruket. Dessa huvuduppgifter bör även framgent ligga till grund för skogsteknikerutbildningen.

Prop. 1983/84:131 10

Utredningen har funnit att den nuvarande utbildningens omfattning och längd inte räcker till för att ge de uppsatta utbildningsmålen önskat innehåll. Därför föreslås att skogsteknikerutbildningen förlängs med en termin för att ge utrymme för en allmän kompetenshöjning med koncentratlon på skogsproduktionens grunder och arbetsledning.

De som antas till skogsteknikerutbildningen anses ha otillräckliga kunskaper 1 matematik. Av denna anledning föreslås att förutom allmän behörighet för högskoleutbildning införs krav på särskild behörighet i matematik omfattande två årskurser i gymnasieskolan.

Den genomsnittliga examensåldern för en skogstekniker är nu närmare 30 år. Medelåldern har ökat väsentligt under senare år. Det är enligt utredningens uppfattning angeläget att sänka intagningsåldern för studerande på skogsteknikerlinjen. En väg för att nå detta mål är att kravet pä förpraktik ersattes med av lantbruksuniversitetet ordnad praktik, för antagna studerande som saknar sådan. Detta bör leda till att studiebegåvningar snabbare koinner in pä skogsteknikerlinjen och därmed att antagningsåldern sänks samtidigt som förfarandet underlättar för kvinnor att bli antagna till skogsteknikerutbildningen, eftersom kvinnor i mänga fall har svårt att skaffa nödvändig praktik.

Skogsmästarlinjen föreslås bli en päbyggnadslinje enligt högskoleförordningen för i första hand skogstekniker men även för vissa kombinationsutbildningar där en annan yrkesutbildning tillsammans med skogsmästarutbildningen ger en lämplig kombination. Utredningen föreslår därför att till skogsmästarlinjen antas

a)      de som genomgått skogsteknikerutbildning

b)      de som utöver tvåårig gymnasieutbildning har minst tvåårig eftergymnasial utbildning eller utöver treårig gymnasie-

Prop. 1983/84:131 11

utbildning har minst ettårig eftergymnasial utbildning som vid kombination med skogsmästarutbildning ger en lämplig yrkesinriktning.

För dem som antas till skogsmästarlinje utan skogsteknikerutbildning föresläs en särskild preparandkurs inom skogsmästarlinjen. Denna preparandkurs innehåller såväl praktik som skolutbildning i skogligt grundläggande ämnen.

Skolskeden och praktik varvas och praktiken styrs från skogsmästarskolan. Den för skogsmästarlinjen nödvändiga praktiken ingår därmed i linjen.

Det är enligt utredningens uppfattning angeläget att skogs-mästarlinjens karaktär av päbyggnadslinje för i första hand skogstekniker bibehålles. Därför bör andelen skogstekniker pä linjen vara ca två tredjedelar av de årligen antagna. Detta gör att antalet studerande som antas till linjen kan behöva hållas något flexibelt.

Som tidigare nämnts föreslås skogsteknikerutbildningen förlängas till fyra terminer. Med den föreslagna förlängningen av skogsteknikerutbildningen bör skogsmästarlinjen kunna begränsas till tvä terminer och utredningen lämnar förslag om detta.

Beträffande jägmästarutbildningen har en väsentlig principfråga varit att ta ställning till om jägmästarutbildningen skall ges en mera teoretiskt grundläggande naturvetenskaplig inriktning dvs. om de grundläggande naturvetenskapliga ämnena skall ges större utrymne på bekostnad av de tillämpade skogliga. En annan viktig fräga har varit om specialisering och linjeuppdelning skall ske tidigare 1 utbildningen och eventuellt från början.

För flertalet av de uppgifter som jägmästarna ställs inför förefaller den nuvarande jägmästarutbildningen vara en bra

Prop. 1983/84:131 12

utbildning. Arbetsgivarna efterfrågar en jägmästare med i huvudsak nuvarande inriktning och utredningen föreslår därför att den nuvarande jägmästarutbildningen i princip bibehålles till sin uppläggning och utformning. Detta innebär att jägmästarutbildningen även fortsättningsvis omfattar fyra och ett halvt Sr (190 poäng) där den första terminen är en prakti ktermin varpå följer ett Srs grundkurser i Garpenberg och ett Srs grundkurser 1 Umeå. Därefter läses påbyggnadskurser under två år inom endera av tre samplanerade studieinriktningar (naturresurs, förvaltning eller marknad) eller läses en med vissa begränsningar fritt vald kurskombination.

Påbyggnadskurserna läses i Umeå. För närvarande läses dock sista årets kurser inom marknadsinriktningen 1 Uppsala. Utredningen föreslår att även sista Srets utbildning inom marknadsinriktningen läses i Umeå. Därigenom blir det möjligt med en önskvärd samordning mellan förvaltnings- och marknadsinriktningarna i enlighet med studenternas och arbetsmarknadens önskemål. Dessutom möjliggörs genom detta arrangemang en förstärkning inom ämnena skogsteknik och virkeslära 1 Umeå.

Det finns ett intresse för att läsa vissa kurser inom jägmästarlinjen som vidareutbildning för skogstekniker, skogsmästare och äldre jägmästare. Utredningen anser det angeläget att möjligheten att använda jägmästarl1njens kurser som enstaka kurser utnyttjas. Särskilda vidareutbildningskurser är också en viktig uppgift för lantbruksuniversitetet.

Den nuvarande jägmästarutbildningen ger inte en i alla avseenden lämplig utbildning för mera forskarbetonade uppgifter inom de skogliga discipliner som ligger nära grundläggande naturvetenskapliga ämnen. För att få en förbättring till stånd har två huvudalternativ diskuterats. Det ena innebär att inom den nuvarande naturresursinriktningen inom jägmästarutbildningen tillskapa kurser för att därigenom göra jägmästare med denna inrikl-,ning mera lämpade för de aktuella

Prop. 1983/84:131 13

uppgifterna. Det andra alternativet som har diskuterats innebär att en särskild utbildning tillskapas.

En tillämpad biologisk utbildning enligt den senare modellen fyller ett behov inte enbart inom skogsbruket utan även inom angränsande näringar såsom jordbruk och trädgårdsnäring. Utredningen förordar att lantbruksuniversitetet närmare utreder och prövar en sådan skogsbiologisk utbildning.

Även om en sådan skogsbiologisk utbildning Inrättas tar det minst sex år innan den ger utslag på arbetsmarknaden. Det är

önskvärt att rekryteringen tidigare än sä förbättras till de biologiskt grundläggande institutionerna vid skogsvetenskapliga fakulteten. En väsentlig förbättring 1 den sökta kompetensen uppnås genom forskarförberedande kurser inom naturresursinriktningens sista termin. Utredningen finner sådana kurser angelägna och noterar att linjenämnden nyligen beslutat om en sådan kurs efter förslag från företrädare för de biologiska ämnena i Umeå. Det är önskvärt att liknande kurser koinner till stånd 1 Uppsala med den ämnesprofil som där är speciellt representerad.

Jägmästarl injens sista termin erbjuder stora möjligheter att lägga in nya ämnesområden och dä specielVt tillämpade sådana som ger en viss specialisering. Utredningen anser att vissa kurser kan göras kombinerade att ingå i jägmästarlinjens sista termin och som vidareutbildningskurser för skogstekniker skogsmästare och yrkesverksanma jägmästare. Ett angeläget sådant avsnitt är inhemsk energi där utredningen bedömer att det vore lämpligt att anordna en kurs omfattande 15-20 poäng lämpligen förlagd till Garpenberg. Kursen skulle kunna utnyttjas även av andra än de nämnda kategorierna.

Datatekniken är ett område som utvecklas mycket snabbt och det är nödvändigt att de skogliga utbildningarna anpassas till detta. Inom detta område bör det finnas goda samordningsmöjligheter mellan lantbruksvetenskapliga och skogs-

t2    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 131

Prop. 1983/84:131 14

vetenskapliga fakulteterna och därför föreslås att utbildningsutbudet och kompetensen samordnas mellan fakulteterna.

Av hela skogstjänstemannakåren om ca 5 600 personer är 54 kvinnor. T.o.m. år 1983 har utbildats 31 kvinnliga jägmästare, 8 kvinnliga skogsmästare och 19 kvinnliga skogstekniker. Av de kvinnliga skogsteknikerna har två vidareutbildat sig till skogsmästare och tvä till jägmästare.

Det är angeläget att fler kvinnor söker sig till de skogliga utbildningarna och utredningens förslag att praktiken skall ingå 1 utbildningslinjerna bör vara en hjälp i detta avseende. Kvinnor har svårt att skaffa nödvändig praktik och då speciellt avverkningspraktik. Att få fler kvinnor till de skogliga utbildningarna är i övrigt närmast fräga om en attitydförändring som bör konma redan i yrkesorientering och information i grundskolan och i gymnasieskolan.

Utredningens förslag rörande jägmästarutbildningen bör innebära något lägre kostnader. En med en termin förlängd skogsteknikerutbildning vid de befintliga skogsinstituten har kostnadsberäknats till drygt 900 000 kr. per år. Den föreslagna förändringen i Skinnskatteberg med skogsteknikerutbildning med ett årligt intag av 30 elever och förkortning av skogsmästarutbildningen har beräknats medföra en kostnadsökning om ca '800 000-kr. per år. Den totala kostnadsökningen av utredningens förslag håller sig därför i storleksordningen 1,7 milj. kr.

Utredningen har noterat att statens totala stöd till skogsnäringen uppgår till över 500 milj. kr. inkl. skogsvårdsavgiftsmedel. Det vore enligt utredningens bedömning en dålig prioritering att ställa dessa medel till skogsbrukets förfogande utan att tillse att den personalkategori som står närmast den direkta skötseln av skogen får en förbättrad utbildning för att kunna fullgöra sina viktiga arbetsuppgifter, tillgodogöra sig den framtida utvecklingen och till-

Prop. 1983/84:131 15

lämpa forskningens framsteg. En förbättrad utbildning för denna personalkategori är nödvändig enligt samstämmiga bedömningar från skogsnäringens företrädare och skogsteknikernas fackliga organisationer.

Sveriges lantbruksuniversitet har budgetåret 1983/84 en omslutning över 700 milj. kr. varav över 500 milj. kr. utgör anslag över statsbudgeten. Den skogsvetenskapliga fakulteten har en omslutning på nära 150 milj. kr. Endast 12,5 procent härav går till utbildning. Ingen annan universitetsfakultet använder en så liten andel av sina anslag till utbildningsändamål .

Utredningen anser att den förbättring av den skogliga utbildningen, som utredningens förslag innebär, måste ses som en del i statens satsning pä skogsnäringen. Den niycket begränsade kostnadsökning som förslaget inebär bör därför kunna finansieras genom omprioritering inom 1 första hand statens totala stöd till skogsbruket men till en viss del inom lantbruksuniversitetets nuvarande budgetram.

Prop. 1983/84:131 16

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttrandena över skogsutbildnlngsutredningens betänkande (Ds Jo 1983:6) Högre skoglig utbildning

1 Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över belänkandet avgetts av universitets- och högskoleämbetet, skolöverstyrelsen, domänverket, Sveriges lantbmksuniversitet (SLU), Skinnskaltebergs kommun, Ragunda kommun. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges arbetsledareförbund. Skogs- och lantarbetsgivareförbundet, Skogsindustriernas samarbetsutskott (SISU), Sveriges skogsägareföreningars riksförbund (SSR), Sågverkens råvamförening. Sågverksindustrins kommitté för utbildning och teknisk utveckling, skogshögskolans studentkår, skogsmästarskolans elevkår, norra skoginstitutets elevkår, stiftelsen Värmlands och Örebro läns skogsskola.

Universitets- och högskoleämbetet har bifogat yttranden från regionstyrelsen i Umeå högskoleregion, högskolan i Karlstad och Umeå univershet.

Yttranden har dessutom kommit in från Kungl. tekniska högskolan, länsstyrelsen i Västmanlands län, Agrifack-Skog och från enskilda perso-

2 Allmänna och sammanfattande synpunkter

2.1    Universitets- och högskoleämbetet: Skogsbiologisk utbildning. De studerandes efterfrågan på biologiutbildning är f. n. stor och biologlinjen starkt översökt. Arbetsmarknaden är däremot dålig. En ytterligare förstärkning av det totala utbudet av biologiutbildning på grundnivå vore olycklig. Det är därför viktigt att arbetsgruppen får en sådan sammansättning att hela det biologiska gmndutbildningsområdet blir representerat och all man ingående analyserar befintliga utbildningar och möjligheterna tkl samordning med dessa.

2.2    Regionstyrelsen i Umeå högskoleregion: Allmänt. Regionslyrdsen vill inledningsvis framhålla att utredningen på ett förtjänstfullt sätt beskrivit de organisatoriska och ekonomiska fömtsättningarna för högre skoglig utbildning. Vidare lämnas en värdefull kort historik över de skogliga utbildningarnas utveckhng.    Även om omlokaliseringen av skogshögskolan

redan nu innebär en viktig komplettering och fördjupning av den högre utbildningen och forskningen i Umeå högskoleregion ser regionstyrelsen det som mycket angeläget att satsningen på enheten i Umeå fullföljs och

fördjupas.--- En förstärkning av skogshögskolans resurser i Umeå

skulle bl. a. skapa bättre förutsättningar för ett fmktbarl samarbete över ämnes-, fakultets- och universitetsgränserna inom ramen för nystartade Centrum för regionalvelenskaplig forskning i Umeå högskoleregion (CERUM).

En genomgång av belänkandet visar att det på olika nivåer finns behov
av samordning och samarbete mellan de universitets/högskoleorganisa
tioner som organiseras under jordbruksdepartementet resp. utbildningsde
partementet. -

Prop. 1983/84:131                                                   17

Regionstyrelsen anser att utredningen inte tillräckligt uppmärksammat
betydelsen av att utrymme skapas för insatser inom fortbildning och vida
reutbildning. I en situation då näringslivet och samhället i övrigt genomgår
stora förändringar och omstruktureringar inte minst på grund av teknikut
vecklingen framstår behovet att vidareutbilda de människor som finns i
arbetskraften som mycket angelägen. Sett ur näringslivets möjligheter atl i
ett kortare perspektiv förstärka sin konkurrenskraft intar kompetenshöj
ning av redan yrkesverksamma en strategisk ställning.     Utökade

insatser inom fortbildning och vidareutbildning inom Lantbruksuniverske-
tets ram bör samordnas med närliggande utbildningsutbud inom övrig
högskoleutbildning.-

Jägmästarlinjen--- Regionstyrelsen som tillstyrker utredningens

förslag anser alt det finns goda möjligheter till bl. a. lärarsamverkan med ekonomlinjen vid universitetet i Umeå.

Marknadsföring utgör således en av de inriktningar som finns på den nyligen reformerade ekonomknjen vid universitetet. För skogshögskolan i Umeå föreslås också en förstärkning av resurserna för ämnena virkeslära och skogsteknik. Regionstyrelsen tklstyrker även detta förslag, men ifrågasätter om del inle finns skäl till ytterligare förstärkning av nämnda och närliggande områden. En sådan förstärkning skulle både vara av värde för utbildningen och göra skogshögskolan i Umeå bättre rustad att delta i samordnade FoU-insalser för regional utveckling.

Skogsbiologisk utbildning.- Med hänsyn till den anknytning som

finns till biologlinjen anser regionstyrelsen att ett eventuellt utredningsarbete bör utföras i samverkan mellan UHÄ-området och Lantbmksuniver-sitetet. I annat fall finns det risk för att i stort parallella utbildningar kommer att byggas upp inom Lantbruksuniversitetet och övriga universitet. Regionstyrelsen vill också framhålla att biologlinjen vid universitetet i Umeå har ett fördjupningsalternativ som i huvudsak överensstämmer med den i utredningen efterfrågade utbildningen. Denna utbildning skulle kunna kompletteras med ytterligare kurser med skoglig inriktning. I detta sammanhang kan också noteras att Skogshögskolans lokalisering tkl universitetsområdet i Umeå underlättar samverkan mellan Skogshögskolan och de biologiska ämnena vid universitetet. Skulle det efter utredningsarbetet visa sig finnas behov av en tillämpad biologisk utbildning inom Lantbruksuniversitetet bör vid bestämning av lokalisering och dimensionering hänsyn tas till framtida samordningsmöjligheter över departementsgränserna.

2.3 Skolöverstyrelsen: Allmänt.      Inledningsvis vill SÖ framföra atl

gymnasieskolans behov av skoglig utbildad personal borde ha belysts tydligare av utredningen. SÖ vik framhålla atl det från många håk framförts synpunkter som tyder på brister i det transportmaskintekniska kunnandet hos utbkdade från högskolans olika nivåer. För undervisningen på gymnasieskolan får detta ogynnsamma konsekvenser. Delta bör beaktas av berörda linjenämnder. Det är också viktigt att tillgodose behovet av nya kunskaper som t. ex. inom dator- och energiområdena.

SÖ konstaterar atl utredningen inte närmare analyserat den vetenskapliga och tekniska utveckkngens betydelse för inriktningen av utbildningen.

---- SÖ tikstyrker att de tre nivåerna bibehåks. SÖ vik dock framhålla

att skogstekniker, utbildade enligt utredningens förslag, tenderar att få mer
begränsad erfarenhetsbakgrund vilket kan minska den nyutexaminerade
skogsteknikerns kompetens som lärare.     Väsentligt är dock att kom
petensen hålls på ett sådant plan att rekryteringen till lärartjänster inte

Prop. 1983/84:131                                                    18

försämras.--- SÖ bedömer all behovet av lärare med skoglig utbild
ning kommer atl vara oförändrat under den närmaste framtiden. 

Skogsteknikerlinjen. SÖ stöder utredningens förslag atl krav på särskild behörighet i matematik för tillträde till skogsleknikeriinjen bör eftersträvas och anser att delta bör lösas inom den tvååriga skogsbrukslinjens ram. Utredningen har emekertid inte tillräckligt utrett förutsättningarna och konsekvenserna härav.

SÖ anser att införandet av sådant krav på särskild behörighet i matema
tik innebär att man inte längre, utan extraordinära ansträngningar/lösning
ar, inom ramen för skogsbmkslinjen kan skaffa sig såväl allmän som
särskild behörighet.-

SÖ ser positivt på förslaget att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skall ordna praklikplalser för de antagna och delar utredningens uppfattning att en sådan ordning kan komma att underlätta för kvinnor att vinna inträde tkl utbildningen.

Skogsmästarlinjen. SÖ ställer sig positiv till utredningens förslag att även andra grupper än skogstekniker skall kunna beredas tillfälle att utnyttja skogsmästarutbkdningen som vidareutbildning. Behovet av personal med kombinationsutbildning är i ökande, inte minst inom jordbruks-och skogsbrukssektorn. SÖ finner dock all utredningens förslag tkl möjliga ingångar för studerande med olika utbkdningsbakgmnd inte är läckande. SÖ anser därför att det bör uppdras åt SLU att avgöra hur behörigheten skall utformas.

I konsekvens härmed bör även frågan om skogsmästarlinjen skall definieras som en allmän utbkdningshnje eker påbyggnadslinje lämnas öppen. SÖ anser även att dessa frågor kan ha betydelse för skogsmästarutbild-ningens innehåll och längd. SÖ delar inte utredningens förslag om att en föriängning av skogsleknikeriinjen skulle kunna ifrågasätta skogsmästarlinjen.

2.4 Lantbruksstyrelsen: Allmänt. Lantbruksstyrelsen har bedömt utredningens förslag dels med hänsyn tik hur förslagen kan tänkas komma att påverka det enskilda skogsbruket och speciellt det kombinerade jord- och skogsbruket, dels med tanke på lantbruksstyrdsens roll som arbetsgivare för skogligt utbildad personal.

Skogsteknikerlinjen.- Möjligheter tik ett allt intensivare skogsbruk

föreligger framgent samtidigt som allt färre skogsägare inte är direkt involverade i produktionen. I en sådan situation borde en förbättrad rådgivning i skogsproduktion vara av stort värde. Del framgår dock inte klart av belänkandet om kompetenshöjning också innebär bättre kunskaper i förelagsekonomi. Atl en rådgivare har god uppfattning om de ekonomiska konsekvenserna av de produktionstekniska råd om skogsproduktion som ges kommer säkerligen att skapa ett gott förtroende mekan rådgivningsorganisationen och den enskilde markägaren, vilket är gmnden för framgångsrik rådgivning. Därtill torde behovet av en renodlad skogsekonomisk rådgivning bli allt större i framtiden.

Skogsmästarlinjen.-- Det är från lantbmksverkets sida angeläget

atl den förkortade skogsmästarutbkdningen inle på något vis kommer att medföra en sänkning av kompetensen vad gäller företagsekonomi och planläggningsteknik.

I belänkandet framförs att en kombination av lantmäslarulbildning som avslutas med en skogsmäslarutbildning skulle fylla elt väsentligt behov hos bl. a. lantbruksnämnderna. Givetvis skulle en sådan kombination vara

Prop. 1983/84:131                                                    19

värdefull för lantbmksverket, men behovet kan dock inte anses som myc
ket angeläget.-

Den effekt som en kombinationsulbkdning skulle innebära kan uppnås
och uppnås redan nu genom samarbete tjänstemän emellan.       Lant
bruksstyrelsen vill understryka att det för lantbruksverkets del är värde
fullt att så många skogstekniker som möjligl vidareutbildar sig till skogs
mästare. Detta kan innebära en viss garanti för verket att även framgent
kunna rekrytera välutbildade och erfarna skogliga tjänstemän.

2.5 Skogsstyrelsen: Allmänt. Med den föreslagna förändringen dvs.

att skogsmästarutbildningen blir en kvalificerad vidareutbildning för
skogstekniker och studerande med annan fackutbildning tillstyrker skogs
styrelsen att de tre utbildningsnivåerna behålls.    Både vad det gäller

totala antalet som föreslås erhålla skoglig utbildning och fördelningen mellan olika utbildningsnivåer ansluter sig skogsstyrelsen till utredningens

förslag.--- Det går dock inle att alltför ofta anpassa utbildningens

dimensionering till bedömt närliggande behov utan man får i stället godta att utexaminerade får söka från utbildningssynpunkt inadekvata sysselsättningar om den skogliga arbetsmarknaden sviktar. Skogsstyrelsen ansluter sig tik utredningens bedömning att, som situationen nu är, är det lämpligast att på bästa sätt försöka utnyttja de stora investeringar som gjorts i Uppsala, Umeå och Garpenberg, Skinnskatteberg och Bispgården. För att förbättra jägmästarutbildningen bör utbkdningskapadteten i virkeslära förstärkas i Umeå på det sätt som utredningen föreslagk och den mycket viktiga fortbildningen och vidareutbildningen för skoglig personal bör utökas i Garpenberg där det finns outnyttjade lokaler och lärarresurser. Skogsstyrelsen bedömer också liksom utredningen att den förkortade skogsmästamtbildningen och den nya skogsteknikerkursen som utredningen föreslår bör lokaliseras till Skinnskatteberg och att skogsinstkutet i Bispgården ej bör flyttas till Umeå.

Skogsstyrelsen tillstyrker också utredningens förslag om Gammelkroppa skogsskola.

Skogsteknikerlinjen. Skogsstyrelsen anser alt den föreslagna förlängningen av inslkutsutbildningen från tre till fyra terminer är mycket angelägen eftersom de arbetsuppgifter som skogsteknikerna har idag är av sådan art att det krävs en högre kunskapsnivå än vad som tidigare varit fallet. Skogsstyrelsen delar utredningens uppfattning att den allmänna kompetenshöjning, som kan erhållas genom förlängning av utbildningen, främst bör användas till fördjupning i ämnena skogsproduktionens grunder och arbetsledning. Till detta vill skogsstyrelsen foga atl för skogsvårdsorganisationen och förmodligen även för skogsägareföreningarna är en utökad utbkdning om rådgivning och information mycket angelägen.

Beträffande den särskilda behörigheten i matematik så bör en sådan införas så att större del av tiden vid skogsinstituten kan användas för fackinriktad utbildning.

Förslaget om inbyggd praktik tillstyrks också bland annat därför att det
torde vara en stor fördel för skogsbruket om man tidigt kan ge de studeran
de besked om att de bar antagits till skoglig utbildning.   

Skogsmästarlinjen. Utredningens förslag att skogsmästarutbkdningen främst skall vara en kvalificerad vidareulbkdning för skogslekniker ställer skogsstyrelsen sig bakom. Beträffande den andra gmppen som skak kunna antas till skogsmästarutbildningen dvs. personer med gymnasieutbildning kombinerad med fackutbildning är skogsstyrelsen också positiv men vill

Prop. 1983/84:131                                                    20

betona att det är viktigt att hålla fast vid de antagningskrav som utredningen angivit dvs. att de sökande för att antas utöver gymnasieskola måste ha

en acceptabel fackutbildning inom annat område.  Skogsstyrelsen

bedömer också att om teknikerutbildningen utökas till fyra terminer så kan skogsmästarutbildningen som utredningen föreslagit minskas från tre till två terminer.

Jägmästarlinjen. Skogsstyrelsen anser att nuvarande jägmästarutbkd-
ning i stort motsvarar den utbildningsprofil som skogsbmket efterfrågar
och som behövs inom överblickbar framtid. Beträffande påbygg
nadskursen med marknadsinriktning delar skogsstyrelsen utredningens
uppfattning att den i sin helhet bör förläggas till Umeå. Motiven är de
samma som utredningen angivit nämligen alt ekonomin bör kraftsamlas till
Umeå, alt det är angeläget med samordning mellan de förvaltnings- och
marknadsinriktade utbkdningarna, att det bör bkdas underlag för utbygg
naden av tekniken i Umeå och att det finns möjligheter tik samarbete med
den trätekniska civilingenjörsutbildningen i Skellefteå. I konsekvens här
med tklstyrker skogsstyrelsen också utredningens förslag att en övnings-
ledartjänst i virkeslära och den eventuella s. k. SIND-professuren i pro
duktutveckling och marknadskunskap för sågade trävaror placeras i
Umeå.

Skogsstyrelsen anser liksom utredningen att den sista terminen i jägmäs-tamtbkdningen bör användas till specialisering av olika slag exempelvis på det sätt som används i Garpenberg för skogsteknik där eleverna erbjuds en särskild kurs på 10 ä 20 poäng. På motsvarande sätl borde bl. a. ämnet inhemsk energi och ovannämnda forskarförberedande kurser genomföras under jägmästarlinjens sista termin.

Skogsbiologisk utbildning.- För studerande som önskar särskilt

grundlig biologisk utbildning finns enligt skogsstyrelsens bedömning möjlighet alt välja sådana kurser inom naturresurslinjen så att de blir tämligen väl förberedda för forskamppgifter och vissa biologiska specialistbefattningar inom skogsbruket.

Skogsstyrelsen är tveksam om det bör tikskapas en särskild tillämpad biologisk utbildning för forskare som omfattar både jord-, skog- och trädgård. Det bör ankomma på lantbmksuniversitetet att närmare utreda en sådan biologisk utbildning. Eftersom det tar lång tid innan en sådan utbkdning kan genomföras ansluter sig skogsstyrelsen tkl utredningens förslag att forskarrekryteringen förbättras genom forskarförberedande kurser under jägmästariinjens sista termin och att sådana kurser bör finnas både i Umeå och Uppsala.

2.6 Domänverket: Allmänt. Domänverket kan instämma i de gjorda

bedömningarna beträffande kvahtetskrav och volym för de olika utbildningslinjerna.

Skogsteknikerlinjen. Domänverket förordar en annorlunda geo
grafisk förläggning av den tillkommande teknikemtbildningen. Enligt ver
kets erfarenheter är skogsteknikerna avsevärt mindre geografiskt rörliga
än jägmästare och skogsmästare. Det är därför viktigt att de nytillkomna
platserna lokaliseras i norra delen av landet. Två alternativ anses tillgodo
se detta krav. Det ena är att utökningen görs i Bispgården. Ett andra
alternativ är en lokalisering tkl Umeå-området, där institutet kan ha visst
stöd av närheten till skogsvetenskapliga fakulteten.

Beträffande utredningens övriga förslag vill verket tikstyrka förslaget om en av SLU organiserad, inbyggd praktik för skogstekniker som kom-

Prop. 1983/84:131                                                   21

plement till individuell förpraktik saml vidare att den tillkommande terminen för skogstekniker disponeras enligt utredningens förslag.

Jägmästarlinjen. Domänverket delar utredningens förslag angående lokaliseringen av den merkantka utbildningen.

2.7                                                             Kungl. tekniska högskolan: Allmänt. I betänkandet   kommente
ras utbildningsförhållandena i träteknisk civilingenjörsutbildning inom
Tekniska Högskolan i Stockholm (KTH) på ett felaktigt sätt. Beskrivning
en återger läget före 1980 och även den numera självständiga institutionens
namn Träteknologi ckeras fel.

Eftersom Träteknologi, KTH har ett väl utvecklat samarbete med Vir
keslära, SLU, är det viktigt att beskrivningen av de verkliga förhållandena
om den trätekniska dvkingenjörsutbkdningen vid KTH är korrekt. 

2.8                                         Högskolan i Karlstad: Allmänt.  Högskolan i Karlstad har tagit

del av förslagen i rapporten och finner dem väl underbyggda och väl avvägda och ser ingen anledning att ifrågasätta eller föreslå ändringar i

rapporten.-- Högskolan och Rikssågverksskolan har        förklarat

sig villiga att medverka i utvecklingen av enstaka kurser med inriktning mot sågverksteknik och ekonomi som komplement till den skogliga utbildningen. Det finns en stor erfarenhet av sådana kurser i Karlstad samt goda erfarenheter av okonventionella distributionsformer, distansundervisning

m. m.--- Antar man att marknaden är viktig för produktionsprocessen

och råvaruhanteringen är ett överbryggande utbildningsprogram som tar tillvara kompelens och kunskap hos utbildningsanordnare inom både utbildningsdepartementets och jordbruksdepartementets ansvarsområden intressant. En sådan ansats är även rimlig med tanke på branschens behov av personal samtidigt som linjen är tillräckligt allmängiltig.

2.9                                                Umeå universitet: Jägmästarelinjen.      I utredningen påpekas

---- att ämnena skogsteknik och virkeslära har för svag representation

inom jägmästarutbildningen i Umeå, varför utredningen finner det nödvändigt att stärka dessa ämnen. Umeå universitet delar utredningens uppfattning därvidlag och anser vidare att en förstärkning av dessa ämnen är nödvändig för att skogshögskolan i Umeå skall bli den samverkanspartner som förutsattes under arbetet med skapandet av Centrum för regional vetenskaplig forskning (CERUM).

Umeå universitet stöder vidare förslaget att påbyggnadskurserna inom
marknadsinriktningen även sista året föriäggs till Umeå. Den ekonomiska
kompetens som krävs lorde kunna tillgodoses inom Umeåområdel i sam
verkan med universitetet där en omfattande forskning och undervisning
bedrivs inom det ekonomiska ämnesområdet.        Med de goda flygför
bindelser som finns med Stockholm/Uppsala och med den stora vana
skogshögskolan har att använda lärare från detla område lorde del heller
inle vara någon svårighet att även fortsättningsvis i viss utsträckning
utnyttja externa föreläsare från branschorganisationerna i Stockholm.

---- Umeå universitet vill--- påpeka att del från botanikämnenas

sida ej finns några skäl atl förlägga en betydande del av undervisningen i Garpenberg. Denna undervisning kan utan vidare förläggas till Umeå.

Skogsbiologisk utbildning.- För atl stärka den skogsbiologiska

forskningen i landet och öka rekryteringen av forskare till de skogliga vetenskaperna inrättades ämnet skoglig produktionslära vid Umeå univer-

Prop. 1983/84:131                                                    22

sitet 1967. Inrättandet av detla ämne har gett möjlighet för biologlinjestu-
derande från i första hand Umeå att skaffa sig en skoglig profilering på sin
utbildning som gör dem väl lämpade att ägna sig åt skoglig forskning. Den
större bredd i den skogliga tillämpningen som efterfrågas skulle på ett
enkelt sätt nås genom atl de i jägmästarutbildningen ingående kurserna
kunde läsas av bl. a. skogligt profilerade biologlinjestuderande. Detta är
troligtvis samhällsekonomiskt mer fördelaktigt än atl starta en ny skogs
biologisk utbkdning inom lantbmksuniversitelet.      Umeå universitet

anser att den av utredningen föreslagna utredningen om skogsbiologisk
utbildning ej bör göras isolerat inom lantbruksuniversitetet utan i samarbe
te med Umeå universitet.--- Vad vi vill förorda är en utbyggnad av den

samverkan som idag sker mellan biologämnena vid skogsvetenskapliga fakulteten och universitet i Umeå.

2.10 Sveriges lantbruksuniversitet: Allmänt.         Utredningen har på ett

förtjänstfullt sätt belyst den historiska utvecklingen av de skogliga utbildningarna fram till idag samt gett en uttömmande beskrivning av de utredningar inom området, som ägt mm sedan 60-talets början.

I framtidsperspektivet har dock-- ett alltför snävt betraktelsesätt

anlagts. De utgångspunkter för utredningens arbete som ges i direktiven -väntad samhällsutveckling, förändringar inom näringen, vetenskaplig utveckling - har inte fått den allsidiga belysning som krävs för att möjliggöra en önskvärd framförhållning vad gäller eftersträvad kompetensuppbyggnad på det skogliga området. Utredningens överväganden avseende de skogliga utbildningarnas innehåll och dimensionering har i alltför hög grad präglats av det egentliga skogsbrukets behov av utbildad arbetskraft, medan den vetenskapliga och tekniska utvecklingens betydelse för inriktningen av utbildningen inle närmare analyserats. Sålunda hade del varit fruktbart att för de skogliga utbildningarna ha anlagt en mer offensiv syn i arbetsmarknadsanalysen med sikte på vilka nya områden som kan utgöra expansionsmöjligheter för dessa studerandegrupper. Erfarenheter från marknadsutbildningen på jägmästarlinjen har t. ex. visat att merparten av dem som utexaminerats på denna inriktning (14 av 17) arbetar inom andra områden än det traditioneka skogsbruket.

Skogsteknikerlinjen. Styrelsen delar utredningens bedömning atl såväl utbildningstiden som dimensioneringen bör ökas. En fjärde termin ger den önskade möjligheten till större koncentration på utbildning i arbetsledning och skogsproduktionens grunder, samtidigt som den ger ulrymme ål en önskad ökad praktisk tklämpning. Förläggningen av ytterligare en teknikerkurs till Skinnskatteberg tklstyrkes. Med den föreslagna förkortningen av skogsmästarutbildningen är en skogsteknikerutbildning föriagd till Skinnskatteberg en förutsättning för att integrering ska kunna ske med skogsmästarutbildningen och ett vikkor för atl den höga kvaliteten i denna utbildning ska kunna bibehållas.

Styrelsen delar utredningens uppfattning att krav på särskild behörighet i matematik för tillträde till skogsteknikerlinjen måste eftersträvas och anser att möjligheten att uppnå detta behörighetskrav ska skapas inom tvååriga skogsbmkslinjens ram. Utredningen har dock inte utrett förutsättningarna för detta tillräckligt.

Utredningens motiv för atl SLU ska ordna praktikplatser är enligt styrelsens mening välgrundade. Styrelsen delar utredningens uppfattning att den föreslagna ordningen kan komma alt underlätta för kvinnor atl vinna inträde till utbkdningen.

Prop. 1983/84:131                                                   23

Skogsmästarlinjen. Styrelsen vill understryka utredningens uppfattning
om den betydelse skogsmästarutbildningen har i del skogliga utbildnings
systemet, såväl atl läcka näringslivets behov som att ge vidareutbildnings-
möjligheter för utbildade skogstekniker.      Styrelsen finner det myc
ket angeläget att skogsmästarutbildningen även i framliden huvudsakligen
skall vara en vidareutbildning av skogstekniker och lar bestämt avstånd
från att en förlängning av skogsteknikerlinjen skulle kunna ifrågasätta

skogsmästarlinjen.- Styrelsen ställer sig i princip positiv tik att även

andra grupper än skogstekniker ska kunna beredas tillfälle atl utnyttja

skogsmästamtbildningen som en vidareulbkdning.--------- Del bör        

överlämnas åt SLU att avgöra hur behörigheten ska utformas.   

Frågan om linjen ska definieras som en påbyggnadslinje eller som en allmän utbkdningshnje bör även lämnas öppen.

Jägmästarlinjen. Den senaste omläggningen av jägmästarutbildningen är ännu inte fullt genomförd och därför inte heller utvärderad. Uppfattningen är dock att principerna för utbildningens uppläggning i huvudsak är riktiga

och bör bibehållas.- Styrelsen instämmer i utredningens bedömning

atl marknadsinriktningen håller en mycket hög kvalitet med den utformning den fått under de år den funnits. Det avslutande årets utbildning har en naturlig förankring i institutionen för virkeslära i Uppsala, då tyngdpunkten i undervisningen ligger inom detla ämnesområde. En bidragande orsak till den höga kvaliteten är enligt styrelsens uppfattning även den omfattande externa medverkan som möjliggjorts genom den breda kontaktyta mot företag och branschorganisationer i den egna och angränsande regioner som upparbetats. Det är förmodligen inte möjligt att utan vissa svårigheter och ökade kostnader tillföra utbildningen en motsvarande kompetens vid en föriäggning till Umeå.

Föriäggningen av det sista året till Uppsala ger även möjlighet till väsent
ligt större kontakter med ekonomisk forskning. Utöver den kontakt med
ekonomisk forskning som finns i Umeå under inriktningens första år är den
marknadsinriktade ekonomiska forskning som bedrivs såväl inom lanl-
bmksvetenskapliga fakulteten som SIMS-gmppen relevant för marknads
inriktningen. Lärare härifrån deltar även i undervisningen, vilket ytterliga
re förstärker anknytningen.- Med de förslag till kompletteringar

avseende såväl utbildning som forskning, som framgår av det följande, förordar styrelsen all nuvarande förläggning av marknadsinriktningens andra år tik Uppsala bibehålles.

Styrelsen finner alt del inom jägmästarutbildningen finns ett behov av en kunskapsuppbyggnad med en mer renodlad ekonomisk inriktning med tyngdpunkt i ekonomisk analys. En fördjupning i form av ett differentierat utbud av kurser på det ekonomiska området skulle kunna ge vissa studerande en profilering som skulle kunna läcka in en ännu delvis obearbetad del av arbetsmarknaden, nämligen ekonomisk verksamhet inom banker, försäkringsbolag, företag, föreningsrörelsen och offentlig utredningsverksamhet. Dessutom kan detta utgöra en god gmnd för forskarutbildning.

---- Styrelsen avser-- att överlämna åt linjenämnden atl närmare

utreda fömtsättningar för och uppläggning av ett kursutbud med utgångspunkt i Umeå.

Styrelsen delar utredningens uppfattning alt en förstärkning av skogsteknik och virkeslära i Umeå är nödvändig. Motiven härför är bl. a. det slora behovet av teknik - och virkeslärekompelens i samordnade forskningsinsatser för regional utveckling samt även behovet av en förstärkning av undervisningen i dessa ämnen.

Prop. 1983/84:131                                                    24

Skogsbiologisk utbUdning.- Styrelsen finner--- att del finns

behov av en gren med ytteriigare fördjupad biologisk kunskap med sikte
inte enbart på forskarrekrytering utan även på en tikämpning inom skogs
bruket och ställer sig därför positiv till skapandet av en sådan utbildning.
---- Styrelsen vill emellertid inte ta ställning till den närmare utform
ningen ulan föreslår att detta ska överlämnas för en förutsättningslös
prövning till SLU.

2.11 Länsstyrelsen i Västmanlands län: AUmänt. Länsstyrelsen delar ut
redningens uppfattning om att det är angeläget med ett utökat samarbete
mellan Garpenberg och Skinnskatteberg. Ett exempel kan vara utbild
ningsområdet inhemsk energi som i utredningen föreslås föriäggas tik
Garpenberg. Det är angeläget atl även vidareutbildningskurser för skogs
tekniker och skogsmästare föriäggs tkl Skinnskatteberg.   Länssty
relsen finner det glädjande att utredningen också tagit lokaliseringspoli
tiska hänsyn genom att föreslå en utökning av verksamheten vid Sveriges
Lantbmksuniversitet i Skinnskatteberg.

Skogsmästarlinjen. Skogsmästarutbildningen är värdefull för näringsli
vet. De flesta som genomgår utbildningen erhåller också med lätthet arbete
efter avslutade studier.--------------------------------- Länsstyrelsen anser - i enlighet med utred
ningen - att det är riktigt att satsa på en fortsatt utbildning av skogsmäs
tare och att denna såsom hittiks skall bedrivas i Skinnskatteberg.        

Utredningens förslag måste också dock ses som en "paketlösning". En avkortning av skogsmästarutbkdningen kan endast ske under förutsättning att en förlängd skogsteknikerutbildning kommer till stånd och all del nya skogsinstitutet placeras i Skinnskatteberg. Förändringar i utbildningen måsle genomföras så att det ges realistiska möjligheter att rekrytera till skogsmästamtbildningen.

2.12                                             Skinnskattebergs kommun: Allmänt.       Vid (skogsmästar-)skolan

arbetar ca 30 personer årel om. Skolan är därmed kommunens åttonde
största arbetsplats. Kommunens näringsliv domineras av skogs- och träin
dustrin. -- Skogsmästarskolan är således ett bra bidrag till den diversi
fiering av kommunens arbetsmarknad som så väl behövs för att minska
känsligheten för stmktur- och konjunkturförändringar i skogs- och trä
branschen.

Skogsmästarskolan har även stor betydelse för underlaget för centralor
tens kommersiella service.

Vi delar helt utredningens uppfattning att verksamheten bör fortsätta och utökas med skogsteknikerutbildning. En utökning bidrar till atl stärka kommunens roll som skogligt centrum och tik att bredda arbetsmarknaden.

Samarbetet mellan skogsmästarskolan och kommunen är gott. Kom
munen har medverkat till anskaffande av såväl undervisningslokaler som
bostäder tik eleverna. Vi är givetvis beredda att engagera oss i dessa frågor
även fortsättningsvis om förslaget till skogsteknikemtbildning genomförs.
---- Kommunen betraktar för sin del utredningens förslag om avkort
ning av skogsmästarlinjen och ökad skogsteknikerutbildning som en paket
lösning.

2.13---------------------------------- Ragunda kommun: Skogsteknikerlinjen.        en förlängning

(av den) skogstekniska utbkdningen tillstyrkes av kommunen.

Kommunen får härmed också poängtera möjligheter till elevbostäder

Prop. 1983/84:131                                                   25

m.m. i elt tidigare ålderdomshem vilket även utredningen har noterat.
---- Ragunda kommun konstaterar all utredningens förslag inne
bär att 102 av 132 årligen utexaminerade elever kommer atl utbildas i södra
Sverige. Detta skulle medföra all norra rikshalvan ej erhåller tillräckligt
med utbkdningsplatser för att uppnå balans i utbildningen mellan norra och
södra rikshalvan. Kommunen finner det riktigt all de som skall erhålla
sysselsättning i norra Sverige även utbildas där. Vid en eventuell utökning
med ytterligare en kurs bör denna placeras i norra Sverige och då till
Bispgården.

2.14 Lantbrukarnas riksförbund: Allmänt.    Den ökade uppmärk
samheten på del kombinerade jord-skogsbruksförelaget inom samtliga
skogliga högskoldinjer under 70-lalet bör upprätthållas med hänsyn till en
ökad efterfrågan av tjänster på detla område. Gemensamma investeringar
för jord-skog och skogsbrukels betydelse i samhällsekonomin och direkt
för skogsägaren ställer krav på delvis andra insikter än dem storskogsbru
ket ställer.--- För föreningsrörelsen är de kooperativa idéerna och

arbetsformerna fundamentala. Föreningsrörelsen är för sin utveckling beroende av atl förtroendevalda och anställda är engagerade i dessa frågor. De relativt långa kurser som ryms i högre skoglig utbildning ger utomordentliga förutsättningar för utveckling av nödvändiga insikter på området.

Redan 1975 larmade "del samlade skogsbruket" - bolagen, skogsvårdsorganisationer, domänverket och skogsägarrördsen - om akut brist på

skogsteknikemlbkdad personal. Utredningens förslag kan därför

betraktas som en uppföljning av de noggranna behovsanalyser, som redan 1975 visade på stor brist inom skogsleknikerkalegorin. LRF tillstyrker således utökningen. För skogsmästar- och jägmästarutbildningens del ansluter LRF till utredningens uppfattning att arbetsmarknaden tydligare behöver anvisa skäl till förändrad dimensionering innan sådan prövas.

Skogsteknikerlinjen.--- (LRF) tillstyrker---- att skogstekniker
linjen förlängs med en termin. Detla särskilt som denna termin föreslås
omfatta utbildning i arbetsledning och rådgivning.

Skogsmästarlinjen.- Att skogsmästarlinjen - den tredje kategorin

- kan behållas förefaller LRF välmotiverat utifrån ambitionen alt förse näringen med personal med anpassad kompelens.

Jägmästarlinjen.---- Utredningen föreslår en flyttning av marknads
inriktningens sista år till Umeå. Med hänsyn till att denna kurs fungerar väl
med de villkor som lokaliseringen till Uppsala ger och alt LRF är angelä
gen om denna utbildning ställer sig LRF negaliv till detta förslag, främst på
grund av behovet av en nära samverkan med institutionen för virkeslära.
Den föreslagna förstärkningen i Umeå inom området skogsteknologi ser
LRF positivt på.

LRF vill i sammanhanget också framhålla de övergripande ekologiska och ekonomiska samband som finns mekan de aredla näringarnas högre utbildningar som inle under några omständigheter får negligeras.

Skogsbiologisk utbildning.-- Utredningens förslag till utbildnings-
modell för skogsbiologisk forskning anser LRF angelägen. Det är angelä
get all följa upp vilka effekter användningen av ny teknik i skogsbruket får
för ekosystemet. Utvecklingsplanen och utredningen berör dessa samband
och LRF understödjer bestämt inrättandet av en forskningsförberedande
utbildning, som kan stärka våra insikter på dessa områden.

Förslaget har dessutom styrkan av atl utveckla det samband mellan de aredla näringarna som LRF även i andra sammanhang vill tydliggöra.

Prop. 1983/84:131                                                   26

2.15 Tjänstemännens centralorganisation: AUmänt.         TCO har sedan

länge krävt en sammanhållen översyn av samtliga dessa linjer. Det är enligt TCOs uppfattning otillfredsställande att studieorganisation, lokalisering, dimensionering m. m. för de okka linjerna, som hittiks skett, behandlas i

skilda sammanhang och ulan samordning.   Högskolereformens mål

(har) endast i begränsad utsträckning varit utgångspunkt för den gjorda
översynen, vilkel TCO beklagar.

Utredningen konstaterar atl det är få skogstekniker och skogsmästare
som går jägmästariinjen. Alt av detta dra slutsatsen all de saknar intresse
är inte korrekt. Anledningen till nuvarande förhållande är den bristande
samordningen mellan jägmästariinjen och såväl gymnasieskolans skogs
brukslinje som teknikerhnjen och skogsmästarlinjen. Utredningen har allt
för lättvindigt berört frågan studiegång från gymnasieskolans skogsbmks-
linje till jägmästarlinjen.-

Det av utredningen föreslagna antalel elever, 120 per år vid de statliga
skolorna och 24 i Gammelkroppa, bör vara tillfyllest för all läcka behovet
inom skogsbmket. Speciella åtgärder är dock nödvändiga för att förse
Övre Norrland och främst dess inland med utbildade skogslekniker. TCO
förutsätter att denna fråga beaktas då slutlig stäkning tas tik lokaliseringen.
---- Intagningen tik jägmästarutbkdningen höjdes 1980 till 60 från tidi
gare 40 platser. TCO anser att utredningens egen argumentation klart visar
på skälen att återgå till 40 intagningsplatser.

Skogsteknikerlinjen.- TCO tillstyrker förslaget om förlängning av

skogsleknikeriinjen. Emellertid är en ytterligare förlängning önskvärd, bl. a. för alt ge tillräckligt djup i de nämnda ämnena men också med hänsyn till att en modern skogsteknikemtbildning kräver betydande inslag av yrkesinriktad datakunskap.

Skogsmästarlinjen.- TCO tillstyrker förslaget. TCO anser även att

den nuvarande skogsmästarskolan bör kunna utnyttjas för specialkurser av skiftande slag, dels för fortbildning av vidareutbildning av skoglig personal, dels för yrkesutövare inom andra områden som behöver skoglig kompetens. Vad särskilt gäller lärare inom det skogliga området är det angeläget att kunna få del av vissa kurser som ingår i jägmästarlinjen.

Jägmästarlinjen. En huvudfråga för utredningen har varit atl se över möjlighetema atl ge jägmästarutbildningen en mera teoretisk grundläggande naturvetenskaplig inriktning på bekostnad av den specifikt skogliga. Skogsmästarlinjen skulle därmed bli en med jägmästarlinjen parallell men mer praktiskt yrkesinriktad högskolelinje. TCO ser betydande fördelar i en sådan utveckling med hänsyn till det stora behovet av naturvetenskapligt inriktad forskning inom skogssektorn. Detta är den naturliga utvecklingen om nuvarande rekryteringsväg bibehålles. Utredningen konstaterar dock att "om jägmästarutbildningen ges en mera teoretisk inriktning får sannolikt jägmästarna svårare att konkurrera med skogsmästarna om platserna inom det egentiiga skogsbmket".

TCO finner argumentationen anmärkningsvärd men möjligen förståelig mot bakgrund av den stora dominansen av jägmästare i utredningens expertgrupp och vid de skolor och bland de arbetsgivarföreträdare utredningen rådfrågat. Utredningens utgångspunkt bör rimligen inte vara att den ena yrkesgruppen skall kunna konkurrera ut den andra utan atl finna en avvägning av de olika utbildningarnas inriktning som svarar mot samhällets behov och som skapar utvecklingsmöjligheter för den enskilde. Mot denna bakgrund vill TCO också se det faktum att utredningen inle enkgt TCOs mening levt upp till direktivens krav att underiätta för studerande från de kortare utbildningarna att fortsätta i de längre.

Prop. 1983/84:131 27

2.16 Centralorganisationen SACO/SR: i4//wäMr.    Den mycket vikliga

frågan vilken kompelens inom det skogliga området som samhällsutvecklingen och utvecklingen inom skogsnäringen kommer atl kräva i framtiden, har utredningen emellertid enligt SACO/SR:s mening inle belyst tillräckligt. De enkäter på vilka utredningen säger sig grunda sina förslag är bristfälligt redovisade. Utredningen berör vidare alltför flyktigt frågan om vilken arbetsmarknadsutveckling som kan förutses i gränsområdet till det skogliga området och för de sektorer av arbetsmarknaden som ligger utanför skogsbmket men med anknytning lik detta. Bland områden som kan utveckla en större efterfrågan på skogligt utbildade kan nämnas naturvårds- och miljöområdena, samhällsplaneringen och energiområdet.

De nya krav på utbildningarna inom det skogliga området som utveck
lingen inom denna och andra sektorer kan ställa går utredningen inte
närmare in på. Man konstaterar bara att jägmästarutbildningen ger en vid
kompetens som är användbar inom fler yrkesområden än rent skogliga.
Utredningen borde enligt SACO/SR:s mening ha gjort försök att analysera
dessa frågor mer ingående. 

Med tanke på de stora pensionsavgångarna under de närmaste 20 åren föreslår utredningen att dimensioneringen av utbildningen ökas genom atl en skogsteknikerkurs med åriig antagning av 30 studerande förläggs till Skinnskatteberg. SACO/SR kan tillstyrka förslaget.

Lokaliseringen av utbildningen bör enligt SACO/SR:s mening förena största möjliga flexibilitet med ett effektivt resursutnyttjande. Detta talar för en koncentration av utbildningarna till färre orter. Utredningen har inte föreslagit några förändringar i syfte alt komma tik rätta med nuvarande otillfredsställande situation, vilkel SACO/SR anser vara en stor brist i betänkandet. Regionalpolitiska hänsyn får enligt SACO/SR inte gå ut över omsorgen om utbildningens kvalitet på det sätt som skett med de skogliga utbildningarna.

Skogsteknikerlinjen.--- SACO/SR tillstyrker samtliga förslag beträf
fande skogsteknikemtbkdningen. En förlängning av utbildningen är enligt
SACO/SR:s uppfattning väl motiverad med hänsyn till arbetsmarknadens
krav.

Del är också tillfredsställande alt kravet på förpraktik slopas för skogsteknikerutbildningen (liksom för skogsmästamtbildningen). Därmed undanröjs, som utredningen påpekar, ett hinder för kvinnor som vill söka till dessa utbildningar.

Skogsmästarlinjen.--- Behovet av den mellannivå som skogsmäs
tarutbildningen utgör har, som utredningen redovisar, från en del håk
ifrågasatts. Mot bakgmnd av utredningens förslag om en föriängning av
skogsteknikerutbildningen och en förkortning av skogsmästamtbildningen
bör enligt SACO/SR:s mening frågan om antalet nivåer inom den postgym
nasiala skogliga utbildningen närmare analyseras. Därvid bör hela frågan
om organisationen av fortbildning och vidareutbildning för skogstekniker
belysas ytteriigare. Del är angeläget att en särskild beredning av utredning
ens föriag i delta avseende görs inom lantbruksuniversitetet innan regering
och riksdag lar ställning.

Jägmästarlinjen.---- Utredningen finner att den nuvarande jägmäs
tarutbildningen är väl anpassad till de arbetsuppgifter som jägmästare
ställs inför och all principerna för utbildningens uppläggning därför bör
gälla även i fortsätlningen. SACO/SR delar denna uppfattning.

En ny utbildningsplan för jägmästarlinjen tillämpas från och med 1980. Det är ännu för tidigt att utvärdera utbildningen och de effekter på arbets-

Prop. 1983/84:131                                                    28

marknaden som den kan få. Utbildningens nuvarande dimensionering - 60 platser per år — bör därför behållas oförändrad i avvaktan på utvärderingen.

Jägmästarutbkdningen är en bred utbkdning med möjlighet tkl specialisering. Utredningen anser alt det är önskvärt att i utbildningen ge mer metodträning och yUeriigare övning av förmågan att analysera och strukturera problem. SACO/SR instämmer i denna bedömning.

Då det gäller lokakseringen tik Garpenberg instämmer SACO/SR i utredningens bedömning.

SACO/SR stöder också utredningens förslag, att undervisningsresurser i ämnena virkeslära och skogsteknik byggs upp i Umeå. Detta är angeläget, då huvuddelen av de studerande annars kommer att sakna direktkontakt med dessa ämnen. På sikt bör huvuddelen av förädlings- och marknadsforskning samt utbildning inom ämnesområdet förläggas till Umeå.

Skogsbiologisk UtbUdning.-- Förslaget att inrätta en särskild skogs
biologisk utbildning är, som utredningen också påpekar, inte en fråga
enbart för skogsfakulteten. För att en sådan utbildning skak kunna anord
nas krävs att det finns ett arbetsrnarknadsbehov. Den utredning av frågan,
som lantbruksuniversitetet föreslås få i uppdrag atl göra, bör göras gemen
samt av UHÄ och SLU med beaktande av dimensionering och inriktning
av motsvarande utbildningslinjer på UHÄ-området. I samband med ett
ställningstagande till frågan om en ny utbildning bör man också beakta den
redan existerande skogliga utbildningen vid Umeå universitet. Om en
biologutbildning enhgt utredningsförslaget skulle inrättas anser SACO/SR
att dimensioneringen av jägmästarutbildningen bör ses över.

2.17 Landsorganisationen i Sverige: AUmänt.       LO har från Svenska

Skogsarbetareförbundet erhållit      synpunkter vilka LO också instäm
mer i.

Svenska Skogsarbetareförbundel ställer sig bakom de förslag som utred
ningen framlagt.-

Att antalet platser för skogsteknikerutbildningen skall öka med 30 per år
ställer förbundet heller inte sig avvisande till, detta med hänsyn till att
nuvarande kader av skogstekniker synes ha en något sned åldersfördelning
med ell stort antal personer på den högre åldersskalan.  

Emellertid finns ingenting nämnt i sammanfattningen om den urspmngliga basen för ak högre skoglig utbildning, nämligen den skogliga gymnasieskolans dimensionering. Skogsarbetareförbundet fömtsätler att den tvååriga skogliga gymnasieskolan kommer att gmndutbkda huvuddelen av de personer som senare kommer in på högre skoglig utbildning.

Skogsteknikerlinjen.- När del----- gäller skogsteknikemtbkd-

ningens utökning och denna utbildnings förläggning till Skinnskatteberg
bör detta vara del alternativ som ur flera synpunkter är atl föredra. Dels
finns redan både lokaler och utmstning i Skinnskatteberg som innebär att
en del' kostsamma investeringar inte behövs, vilket måsle bli fallet om
skogmästarutbildningen skulle ha flyttats till Garpenberg. Dels slipper man
också undan de kostnader som hör samman med de arbetsmarknadsmäs
siga åtgärder som alltid måste vidtas när en utbildningsinstitution upphör
eller flyttas.--

En problematisk fråga är, enkgt vad förbundet anger, att de elever som
nu antas till skogsteknikerutbildningen anses ha otillräckliga kunskaper i
matematik.--

Vidare ställs krav på kunskaper i engelska och det är tveksamt om

Prop. 1983/84:131                                                   29

avgående elever från gymnasieskolan har haft möjlighet atl förvärva de erforderliga kunskaper i dessa båda ämnen som behövs för inträde i skogsteknikemtbkdningen. Här måsle möjligheter skapas för atl eleverna genom kompletterande kurser i såväl matematik som engelska skall kunna bli tillräckligt rustade för att ulan svårighet kunna tillgodogöra sig utbildningen vid skogsteknikerskolan.

Jägmästarlinjen.---- Att man på jägmästarutbildningen också före
slår en något förstärkt inrikning mot forskarkompetens har förbundet inget
att erinra emot.

2.18----------------------------------- Sveriges Arbetsledareförbund: AUmänt.       SALF ställer sig i

princip bakom förslagen i föreliggande skogsutbildningsutredning.

Det bör inte ankomma på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) att ensamma göra arbetsmarknadsbedömningar som grund för det framtida behovet och dimensioneringen av jägmästamlbildningen. För atl få en allsidig och objektiv uppföljning av arbetsmarknadsläget och behovet bör flera intressenter tillsammans med SLU ta del i delta arbete, exempelvis arbetsmarknadens parter.

Beträffande utbildningens lokalisering kan framhållas atl hänsyn bör tas till de krav som framförts om en utjämning av intagningen så alt instkutet vid Bispgården skulle erhålla ett högre anlal studerande. Motivet för dessa krav är svårigheten att rekrytera till ledigförklarade tjänster i landets norra delar, vkket vi tror skulle underlättas om flera utbildade från angränsande delar av landet fanns att tillgå.

2.19------------------------------------------- Skogs-  och   lantarbetsgivareförbundet:  AUmänt.      Eftersom

skogsbruket faller inom Skogs- och Lantarbetsgivareförbundets (SLA) område, har SAF överlåtit till SLA all avge yttrandet.

Utredningens förslag--- vilar dock inte på ingående försök alt bedö
ma den framlida utvecklingen inom skogsnäringen t. ex. av arbetsmetoder
och bmkningsformer. Sådana framtidsbedömningar skuke behövas som
ledning vid val mellan olika insatser eller ändringar av utbildningen som
efterfrågas i dagslägel.

Vi tycker dock att utredningen i övrigt tagit lämplig hänsyn till ändrade
fömtsättningar och till skogsbrukets behov. Vi kan därför samtycka till
förslagen.---

Uppdelningen på tre nivåer och nuvarande lokalisering bör behållas tills vidare. Det är bra att skogsmästarutbildningen får tveklös status som vidareutbildning för skogslekniker och inle som alternativ till skogsteknikemtbkdningen.

Skogsteknikerlinjen.- Det är riktigt all skogsföretagen efterlyser

arbetsledare med god utbildning i personalledning. Förslaget att tillföra teknikerlinjen en kvalificerad sådan utbildning hälsas därför med tillfredsställelse.

Förslaget att förlänga teknikerlinjen med en årskurs men samtidigt förutsätta atl skogsmästarskolan rekryterar flera skogstekniker innebär alt antalel tekniker och skogsmästare som utexamineras ökar med tillsammans 15 ä 20 per år. Det är möjligl att denna relativt blygsamma ökning av antalet visar sig otillräcklig. I så fall bör också utbildningsresurserna vid

Gammelkroppa skogsskola utnyttjas till fullo.        Behörighetskravet (i

matematik) är berättigat. Givetvis borde elever i skogsbruksskolorna som avser alt utbilda sig till skogstekniker då också få möjlighet tillägna sig malematikkunskaperna i skogsbruksskolan. Den tilläggsutbildning som

Prop. 1983/84:131                                                    30

måste tkl får emellertid inte inkräkta på den yrkesinriktade utbildningen. Om så måsle ske är det bättre att eleverna i fråga får tillägna sig matematik-kunskaperna utanför skogsbmksskolan.

Skogsmästarlinjen. Vi vill- betona värdet av specialistutbildning

på skogsmästarskolan. Denna utbildning bör också innefatta speciell utbildning för personer som avser aU starta egen verksamhet inom skogsbruk eller angränsande områden. Förelagarulbildning saknas idag inom skogsbmket.

Jägmästarlinjen. Vi tillstyrker åtgärder som samlar den utspridda jägmästarutbkdningen till en plats. Detta får dock inte bli självändamål. Varje förändring i den riktningen måste innebära att åtmistone kvaliteten på utbildningen bevaras.

2.20 Skogsindustriernas samarbetsutskott: Allmänt.        Det är med till
fredsställelse vi konstaterar att utredningen står enig i alla vikliga bedö
manden och förslag.

Prognoser om framlida behov av utbildad personal på olika nivåer blir i en föränderlig skogsnäring osäkra. Till osäkerheten bidrar också förändringar inom samhället i övrigt. SISU kan emekertid acceptera utredningens beräkningar av behovet av utexaminerade på olika nivåer och därpå grundade förslag. Enligt dessa ökas skogsteknikernas antal med 30 elever per år. Lokalisering av utökningen - ny kurs om 30 elever - tkl Skinnskatteberg tklstyrkes och bör öppna goda samordningsmöjligheter med skogsmästamtbildningen .

Skogsteknikerlinjen. SISU tillstyrker alt skogsteknikerutbildningen förlängs med en termin till fyra terminer med ökat utrymme för främst allmän kompetenshöjning och koncentration på skogsproduktionens grunder samt arbetsledning.

Yrkesinriktad förpraktik - inte minst för skogsteknikerna - tklmäts stor betydelse inom den praktiska näringen. Med hänsyn till Ikltagande svårigheter för den enskilde att själv ordna allsidig praktik, tillstyrks förslaget alt obligatoriet avskaffas samt att SLU efter antagning anvisar sådan under erforderligt antal månader.

Skogsmästarlinjen. Enligt SISUs mening finns inom överblickbar tid behov av en teoretisk påbyggnad för skogstekniker, samt för dem som önskar kombinera annat utgångsläge med denna form av skoglig utbildning. Skogmästamtbildningen bör därför t. v. bestå. SISU tillstyrker att utbildningstiden förkortas med en termin.

Jägmästarlinjen. I samband rned SLUs långsiktsplan 1981 framförde
Domänverket, SSR och SISU gemensamt näringens synpunkter på den
skogliga fakultetens framtida verksamhet. Beträffande jägmästamtbkd-
ningen konstaterades dess stora värde ligga i att den erbjuder en målinrik
tad syntes av kunskaper i biologi, teknik och ekonomi. Utbildningen får
betraktas som en "generakstutbildning" på högskolenivå med möjligheter
för studenterna att under avslutande terminer fördjupa sig i ämnen efter
intresse och studieinriktning. En sådan sludieuppläggning ger också god
grund för specialisering efter jägmästarexamen samt fortsatt forskamt-
bildning på doktorandnivå inom eller utom SLU. Näringen ville med sin
skrivelse slå vakt kring denna utbildningsprofil och förorda att den gäkan-
de utbildningsplanen för jägmästare skulle ligga fast. - SISU har för sin
del ingen anledning att frångå den uppfattning som då redovisades.    

SISU har understött tillkomsten och sedermera genomförande av marknadsutbildningen. Vi har bedömt att denna skulle utgöra en värdefull och

Prop. 1983/84:131                                                    31

efterfrågad komplettering av Skogshögskolans produktion. Uppenbart är
också att merkantkisterna är eftersökta på arbetsmarknaden. Det finns
alltså goda skäl för en fortsatt satsning på marknadslinjen med nuvarande
uppläggning.-- Med----- uppläggning avser vi mål och ämnesinne
håll. Beträffande marknadslinjens förläggning ansluter vi oss tik utredning
ens förslag.

Skogsbiologisk utbildning.- Vi vill----- anmäla stor tveksamhet

inför tanken på att inom jägmästamtbildningens ram införa en särskild skogsbiologisk linje med inriktning på forskarverksamhet.

2.21 Sveriges skogsägareföreningars riksförbund: Allmänt. Utredningen har på den korta tid som stått till buds på ett förtjänstfullt sätl analyserat vilka kompetenser nuvarande utbkdningar ger och vilka kompetenskrav framför akt de traditionella skogliga arbetsgivarna ställer på personal med högre skoglig utbildning.

Vi delar utredarens uppfattning att den tillkommande skogsteknikerlin
jen bör sammanföras med skogsmästardinjen. Vi anser emellertid att
mycket kunde vinnas på att såväl skogsmäslardinjen/den nya skogstekni
kerlinjen som jägmästareutbildningens första år förlades till Garpenberg.
Därigenom åstadkommer man ett starkt skogligt utbildningscentrum tik
nytta för hela skogsnäringen.        

Mot bakgrund av privatskogsbmkets viktiga roll i skogsnäringen vill SSR slutligen framhålla vikten av alt det i den skogliga utbkdningen - på alla nivåer - ges tillräckligt utrymme för undervisning om såväl det kombinerade jord- och skogsbmksföretaget som producentkooperationens idéer och verksamhet.

Skogsteknikerlinjen. SSR delar utredningens uppfattning om skogstekni-kemtbkdningens dimensionering. Vi delar vidare uppfattningen om behovet av en förlängd skogsteknikemtbkdning för att kunna utöka undervisningen i nya arbetsledarfunktioner samt informations- och rådgivningsverksamhet. Det är också viktigt att tillräcklig tid kan ägnas åt företagsekonomi, skattefrågor, producentkooperationens speciella förhållanden m. m. eftersom behovet av skogstekniker bör komma atl öka främst inom prival-skogsbmket.

Skogsmästarlinjen. Förslaget till en fortsalt skogsmästamtbkdning är väl underbyggt. Eftersom huvuddelen av eleverna är skogstekniker och dessa kommer alt ha en högre kompetens än för närvarande, motiverar det en avkortning av utbkdningen med en termin. Det är också positivt atl personer med annan utbildningsbakgrund kan rekryteras. Särskilt intressanta för privatskogsbruket är sökande med lantmästareutbkdning. Trots avkortningen bör den nya skogsmästarutbildningen ge minst hka god kompetens som dagens.

Jägmästarlinjen. Vi delar utredarens uppfattning att del första året även
fortsättningsvis bör förläggas till Garpenberg och att man i påbyggnadsde
len som nu skall ha tre inriktningar. Vi anser också att påbyggnadslinjerna
bör vara lokaliserade till samma ort och vkl särskilt peka på förvaltnings-
och marknadsinriktningen. Det är från många synpunkter olyckligt om
man även i fortsättningen skall förlägga avslutningsåret för marknadsin
riktningen till Ultuna. Med den splittrade lokaliseringen, som riksdagen
beslutat om och som innebär en huvudsalsning på Umeå, anser vi att för
hela jägmästareutbildningen uppnås bäst resultat med en samlokalisering
till Umeå. Vi delar utredarens uppfattning atl likvärdig kvalitet på utbild
ningen kan erhållas där.

Prop. 1983/84:131                                                    32

Enligt SSRs uppfattning bör inte nuvarande lokalisering permanentas
utan statsmakterna bör snarast söka överföra virkesläreinstitutionen till
Umeå.---- För jägmästareutbildningen är det en klar fördel om institu
tionen finns i Umeå. Det bör också påpekas att institutionen för skogseko
nomi är lokaliserad till Umeå och atl det speciellt beträffande marknads
ekonomiska frågor finns ett starkt samband mellan virkesläre- och ekono
miinstitutionerna.

Skogsbiologisk utbildning.- Enligt vår bedömning borde stora

fördelar kunna vinnas genom att samordna denna typ av utbildning med motsvarande utbildning för dem som påbörjat agronom- och hortonomut-bkdning. Vi är emellertid inte ense med utredaren om nödvändigheten av att forcera försöksverksamheten.

2.22 Sågverkens råvaruförening: Allmänt. Den nu presenterade utredning
en av den "Högre skogliga utbkdningen" har          granskats med hänsyn

till sågverkens intresse av ett fungerande samspel mellan skogsbruk och sågverksindustri. Möjlighet till kombinationsutbildning och goda kontakter

gentemot både skog och sågverk är härvid av största intresse.   En

expertgmpp med representanter från de större markägarna Domänverket
och bolagen saml skogsägarrördsen och Skogsstyrelsen har biträtt utre-
dama vid uppskattning av framtida behov av skogligt utbildad personal.
Dessa företräder det förvaltande skogsbmkets intresse av högre utbildad
personal med minskande antal anställda med hög skoglig utbkdning. Mind
re intresse har ägnats den heterogena grupp som har ökande intresse av
högre skogligt utbildad personal utöver de traditionella större skogliga
arbetsgivarna.--

1 utredningen konstateras att skogsbmkets intäktssida väntas få ökad
betydelse med konsekvenser för skogsbruket från produktion till marknad.
Denna utvecklings inverkan på utbildningsbehov och inriktning har inte
närmare diskuterats i utredningen. Det är uppenbart att den pågående
utvecklingen med ökande marknadsanpassning av sågverkens produkter
och strävan mol hög vidareförädkng medför krav på anpassning i skogs
bmket. --- Utredningen har--- inte haft de kontakter med såg
verksnäringen som krävs för all kunna analysera trävaruindustrins utveck
ling och utbildningsbehov.

I elt internationellt perspektiv sysselsätter den svenska sågverksnäringen förhållandevis låg andd högt utbildad personal.

Skogsteknikerlinjen.- De föreslagna förändringarna är motiverade

med hänsyn tkl den utveckling som skett i skogsbmket.

Skogmästarlinjen.-- Utredningens förslag--- är bra med en

utbildning med insikt i både skogsbrukets och sågverkens verksamhet. Denna föreslagna möjlighet till kombination får dock inte medföra att nödvändiga baskunskaper om sågverksindustrins råvamkrav inte förmedlas redan på skogsteknikernivå.

Jägmästarlinjen.--- Jägmästarutbildningen   föreslås   förändrad

främst inom ämnesområdet Virkeslära, där sågverksindustrin har de natur-kga kontaktema med den skogliga utbildningen och forskningen. Den tik Institutionen för virkeslära i Uppsala förlagda merkantila studieinriktningen föreslås flyttad tik Umeå. Samtidigt omlokaliseras även en övningsle-darbefattning till Umeå samt förläggs en nyinrättad professur, den s.k. "SIND-professuren", till Umeå. Sågverkens Råvaruförening motsätter sig utredningens förslag på dessa tre punkter. Utflyttningen av Skogshögskolan från Siockholm har inle gagnat högskolan. Än mindre härden nuvaran-

33

de lokaliseringen till tre orter medfört önskvärd kraftsamling och arbetsro. Under nuvarande förhållanden ler sig en i och för sig logisk och önskvärd omlokalisering av resurserna till två orter som avlägsen.

De föreslagna omflyttningarna drabbar den del av jägmästarutbildning
och forskning som ligger sågverksnäringen närmast. Det är Sågverkens
Råvamförenings uppfattning, att samarbetet mellan sågverksnäringen och
Lantbruksuniversitetet genom Institutionen för virkeslära utvecklas posi
tivt för närvarande genom branschmedverkan i SIMS-projektet, i forsk
ningsprojekt, i programkommittéer och i undervisning. Den pågående ut
vecklingen gagnas inte av beslut som inte tar stor hänsyn till den berörda
industrins synpunkter och önskemål.         

Enligt sågverkens uppfattning finns del i dag tre utbildningsanstaller
som i första hand har kompetens att tillfredsställa branschens utbildnings
behov. Det är Rikssågverksskolan i Skoghall, Tekniska Högskolan i Stock
holm och Institutionen för Virkeslära vid Sveriges Lantbruksuniversitet i
Uppsala (SLU).---

Marknadsinriktningen vid SLU i Uppsala tillgodoser branschens behov
av personal med kunskap rörande råvarans beskaffenhet, träets egenska
per, ekonomi och med en integrerad helhetssyn på skog - såg - marknad.
Institutionen för Virkeslära bedriver en för branschen värdefull forskning
inom området vedens egenskaper och funktioner.  Vad gäller kon
takten mellan den merkantila utbildningen och den ekonomiska forskning
en, erhålls en väsentligt bredare kontaktyta, om del sista året är förlagt till
Uppsala i stället för till Umeå. Uppsala-allernativet medför nämligen kon
takt med den ekonomiska forskningen i Umeå under den tid utbildningen
är föriagd dit och därefter kontakt med den tillämpade ekonomiska forsk
ningen inom gruppen SIMS i Uppsala under det sista året. En lokalisering
till Uppsala ger dämtöver kontakt med den ekonomiska forskningen vid
lantbmksfakultelen. Centrum för internationella företagssludier, Uppsala
universitet, Handelshögskolan m.fl. Utredningen för ett alltför allmänt
resonemang utan att närmare motivera sina slutsatser. Sågverken anser atl
samverkansmöjligheterna är bättre, om den merkantila linjens sista år
förläggs till Uppsala.-

Sågverksnäringen har visat stor uppskattning över den merkantila jägmästarutbildningen genom att anställa 10 av de 16 hittills examinerade jägmästarna.

2.23 Sågverksindustrins kommitté för utbildning och teknisk utveckling:

Allmänt.---- Kommittén anser det nödvändigt med en bred satsning på

utbildning och forskning inom områdena produktutveckling och marknadsföring av svenska träprodukter. Om en dylik satsning skall ge det resultat som eftersträvas krävs ett intimt samarbete mellan läroanstalter och forskningsinstitutioner som verkar inom dessa områden.

Den utan jämförelse mest omfattande forskningen av detta slag bedrivs vid Svenska Träforskningsinslilutet i Stockholm saml vid institutionen för träteknik på Tekniska Högskolan i Stockholm. Vid Högskolan i Karlstad drivs för Qärde året en specialkurs i sågverksleknologi och ekonomi. Högskolan i Karlstad har härigenom skaffat sig en värdefull kompelens inom sågverksindustrins speciella ekonomi- och marknadsföringssiluation. Vid Rikssågverksskolan i Skoghall bedrivs en ettårig högre gymnasial specialkurs i marknadsföring av trävaror och Iräprodukter. Rikssågverksskolan med dess välutrustade maskinpark har dessutom unika möjligheter att utföra avancerade utvecklingsprojekt i fullskalemoddl för såväl forskning som utbildning.

34

Mot bakgrund av ovan sagda finner kommittén det mycket angeläget ur sågverksindustrins synpunkt att jägmästarlinjen med marknadsinriktning samt professuren i produktutveckling och marknadskunskap lokaliseras lik Uppsala.

2.24 Skogshögskolans studentkår: Allmänt.-------------- Med hänsyn till       

direkliv(-en) har man, menar studentkåren, i utredningen använt ett alltför snävt tilltaget framtidsperspektiv. En grundligare analys borde ha utförts med avseende på framtida kompetensområden, vilka nuvarande utbildningssystem inte tklgodoser.

Inom det traditionella arbetsfältet har äldre utredningar utnyttjats, medan det för naturresurs- och marknadsinriktningens del inte gjorts någon ordentlig framtidsanalys. Denna är nödvändig som underlag för beslut om framtida förändringar och inle minst för alt kunna rätta tik eventuella brister i dagsläget.

När det gäller utbildningens dimensionering anser studentkåren, i likhet med utredningen, att man bör avvakta en utvärdering av den ökade antagningen och atl nivån om 60 elever ska bibehållas.

Jägmästarlinjen.-- Utredningens ställningstaganden när det gäller

utbildningen av jägmästare stämmer i stort sett bra överens med studentkårens uppfattning, såväl när del gäller inriktning som utbildningsfilosofi.

Vi vill---- inlämna följande synpunkter när det gäller lokaliseringen

av marknadsinriktningen.

-     Huvudulbildningsort för samtiiga påbyggnadskurser ska vara Umeå.

-     De utbildningsmoment som inte anses kunna genomföras på ett tklfredsställande sätt i Umeå, ska förläggas till den ort där de bäst kan bedrivas.

-     Vid kursplanläggningen ska elevernas krav på att kunna läsa enstaka kurser ur de olika påbyggnadsinriktningarnas program beaktas. Detla gäller i synnerhet under den sista terminen.

Studentkåren noterar dock att 30% av mötesdeltagarna var allvarligt oroade för de negativa konsekvenser en flyttning till Umeå skulle innebära.

Skogsbiologisk utbildning.-- Studentkåren menar att såväl del öka
de behovet av biologiskt inriktade jägmästare som rekryteringen kan lösas
inom ramen för den befintliga naturresursinriktningen. Vi tror alt denna,
redan mycket slagkraftiga, studieinriktning med Uppsalainstitutionernas
hjälp skulle kunna utvecklas tik en jägmästarutbildning av mycket hög
klass. I likhet med utredningen anser vi emellertid inte atl den föreslagna
skogsbiologiska utbildningen är en jägmästarutbkdning.

2.25 Skogsmästarskolans elevkår: AUmänt.         Skogsmästarskolans

elevkår ser det positivt atl intresset har riktats mot den högre skogliga utbildningen i Sverige, då skogsbruket spelar en betydande roll i vårt samhälle. Därför bör man naturligtvis eftersträva att förändra den svenska skogliga utbildningen i samma utsträckning som skogsbruket förändras.

Skogsteknikerlinjen.- Utredningen föreslår att i viss mån ersätta

kraven på arbetslivserfarenhet med SLU-styrd "praktik" ä la jägmästarlinjen. Det vore likvärdigt med att kapitalt nedvärdera praktiskt arbete och den erfarenhet detta ger. Det vore också stick i stäv med moderna ulbild-ningsprinciper och till stor skada för skogsmästamtbildningen. Att ytteriigare öppna utbildningen för ungdomar som kommer direkt från gymnasieskolan utan "mellanlandning" i förvärvslivet vore detsamma som att ur-

35

holka utbildningen, vilkel vi därför kraftigt vill varna för. Kvalitén på praktiken skulle även den minska och man skulle med en sådan praktik gå miste om två viktiga saker, prestationskravet och den "sociala biten". Som skolpraktikant har man svårt alt bli betraktad som "en i laget".

Vi välkomnar utredningens förslag om förläggning av ett tredje skogsinstitut till Skinnskatteberg.

Skogsmästarlinjen. Vi ser poskivt på att utredningen uppmärksammat skogsmästarens funktion i näringslivet, samt näringshvets poskiva omdömen om skogsmästaren och utbildningen. Därför ser vi med förundran på de förändringar utredningen föreslår för skogsmästarlinjen, då förslaget

verkar ogenomtänkt och hastigt ihopsatl, och del är beklagligt att utredningen som bearbetat skogsutbildningen under en längre tid inte har ett

mera genomtänkt förslag att presentera.  

Vi uppmärksammar att en konsekvens av utredningens förslag till omorganisation av skogsmästarutbildningen kan bli att rekryteringen av elever hämmas eller stryps. Detta kan på sikt leda lik att utbildningen läggs ned.

Vi anser att skogsmästarutbkdningens profil måsle bevaras      och i

takt med utveckhngen bör utbildningen snarare förlängas än förkortas. Skogsmästaren är med sin utbkdningsbakgrund väl rustad för att ta del av de i utredningen föreslagna vidareulbildningskurserna vid skogshögskolan. Han kan här ytterligare förkovra sig inom det område han arbetar, och vi välkomnar därför denna del av utredningens förslag, som också är i linje med näringshvets behov.

2.26 Norra skogsinstitutets elevkår: Skogsteknikerlinjen.  Arbetsgi-

vama ser det som en stor tikgång att en utbildad skogstekniker har ett antal år med praktisk yrkeserfarenhet innan han går in på skogsteknikerutbildningen och medför att han har stora möjligheter att få adekvata arbetsuppgifter direkt efter utbildningen vilket är väldigt viktigt.

Den praktik man får bör vara väl anknuten tkl de verkliga arbetsförhål
landen som råder i dagens skogsbruk. Risken är att den inte blir det med av
SLU ordnad förpraktik.-

Utredningen har helt riktigt pekat på missförhållandet att man på skogsbrukslinjen läser engelska istället för matematik som lik valsämne. Detta för att kravet på allmän behörighet skall uppfyllas. Utredarna har här ej noterat att kravet på tvåårig svenska ej heller uppfylls på skogsbrukslinjen.

Enligt utredarnas förslag skall man som särskild behörighet vid ansök
ning till skogsteknikemtbkdningen ha 2-årig gymnasiematematik, som på
skogsbmksskolan skall inhämtas utom schemalagd tid. Vår uppfattning i
denna fråga är att engelsk- och matematikundervisningen skall ske under
schemalagd tid.-

Den tilltänkta utökningen av antalet devplalser på skogsteknikemtbkd
ningen är föreslagen att lokaliseras till södra delen av Sverige. Detta
medför att antalet devplalser i södra Sverige kommer atl bli ca 102, vilka
skall stakas mot de 30 utbildningsplatserna som är lokaliserade till Bispgår
den och norra Sverige. En sådan fördelning kan inle anses tillgodose norra
Sveriges behov av utbkdningsplatser.      

Förslaget att förlänga skogsteknikerutbildningen och förkorta skogsmäs
tarutbildningen och ge den en karaktär av atl i huvudsak vara en påbygg
nadslinje för skogslekniker ser vi som ett positivt förslag.

36

Ett område som utredningen ej nämnvärt berört är lärarfrågan. Vi från elevhåk ser det som en stor nackdel att det på skogsteknikerutbildningen inte finns personal med skogsteknikerutbildning som kan tjänstgöra som lärare och övningsledare. En lärare med sådan utbildning och en god arbelsledarerfarenhel bakom sig skulle vara en stor resurs och ge oss elever en nära anknytning i undervisningen till de verkliga arbetsförhållanden vi kommer att ställas inför efter vår examen.

2.27 Stiftelsen Värmlands och Örebro läns skogsskola: Allmänt.   Så

långt vi kan överblicka det berörda utbildningsområdet finner vi all utredningen gjort en myckel väl genomarbetad kartläggning av nuläget och utvecklingstendenserna. Likaså anser vi att de framlagda förslagen tik förändringar är väl underbyggda och måttfulla. Vi tillstyrker därför ett genomförande av utredningens förslag.

Skogsteknikerlinjen. Den föreslagna ökningen med 30 skogstekniker per
år är--- synnerligen angelägen.

Ökningen till fyra terminer är- enligt vår uppfattning en riktig

åtgärd och det är även logiskt att samtidigt förkorta skogsmästamtbild
ningen med en termin då en total utbildningstid om 3 år bör vara tillfyllest
för skogsmästare med skogsteknikerbakgmnd.     

Det föreslagna ökade behörighetskravet avseende matematik välkomnar
vi.----

I en tänkt valsituation som en följd härav skulle kraven på kunskaper i
engelska utan vidare kunna minskas.        

Givetvis är det önskvärt med en lägre genomsnittiig examensål
der än dagens. Det föreslagna medlet - sänkt krav på praktik - för att nå
dessa mål kan dock vara tveeggat. En ökning av antalel renodlade studie-
begåvningar får inte gå för långt på bekostnad av antalet antagna med mera
praktisk läggning, med längre praktik och arbetslivserfarenhet. Resultatet
kan då bli en skogsteknikerkår med alltför få individer lämpade som
arbetsledare.--

Skolans styrelse har tidigare förklarat sig beredd atl öka antagningen till 24 studerande vid skogsteknikerlinjen och upprepar denna inställning nu.

Redan i detta sammanhang vkl vi emellertid fömtskicka att en förutsättning för detta erbjudande är atl statliga medel tikskjutes i sådan omfattning att verksamheten kan fortlöpande finansieras.

Vid skolans tidigare medelsäskanden har angivits atl ett minimibehov av statliga medel uppskattas tkl ett bdopp motsvarande kostnaderna för två lärartjänster. Rimligtvis erfordras dämtöver ett bidrag till skolans administrationskostnader.

2.28 Agrifack — Skog: Allmänt.      Utredningen synes endasl i begrän
sat urval ha tagit del av sakmaterial och överväganden i tidigare utredning
ar. Dess egna undersökningar redovisas så knapphändigt, att det är svårt
att bedöma de påståenden, slutsatser och förslag som anges i betänkandet.

Vi har konstaterat all det insamlade materialet om arbetsmarknaden
avser tnindre än två tredjedelar av berörda personalgrupper. De utelämna
de områdena kan mycket väl komma att svara för en betydhgt större andel
av nyrekryteringen under de närmaste åren. Utredningen kan således inte
anses ha nått en tillfredsställande täckning genom sina undersökningar.
---- Utredningen verkar inte ha uppmärksammat atl skolor och efter
gymnasiala utbildningar för skogsbmket vuxit fram under helt andra för-

37

hållanden än vad som nu råder såväl inom denna näring som i utbildnings
systemet och samhället i stort.      Utredningen borde grundligare än

vad som skett analyserat huruvida, trots de stora förändringarna i arbetsformer och organisation under de senaste decennierna, nuvarande ulbild-ningsled alltjämt bäst tillgodoser skogsbrukets behov.

Genom begränsningen till gmpperna skogstekniker, skogsmästare och jägmästare har utvecklingen av arbets- och organisationsformer inom

skogsbmket kommit helt i bakgmnden.       I betänkandet finns heller

inga uppgifter om vilka utbildningar vid sidan om lantbmksuniversketets
institutioner, som skulle kunna nyttjas för skogsbruket.   

Utredningen berör inte relationerna mekan högskolans grundutbildning
och inskolningen hos respektive arbetsgivare. I betänkandet analyseras
inte behov och fördelning av insatser mellan grundutbildning och utbild
ning för alt de yrkesverksamma teknikerna skall få tillfälle att komplettera
sina kunskaper.-- Vi har inte funnit skäl att detaljgranska utredning
ens förslag, eftersom redovisat material, såsom vi exemplifierat, inte kan
betraktas som tillräckligt hållbar grund för överväganden om hur den
framtida högskoleutbkdningen för skogsbruket bör inriktas och organi
seras.

Många av utredningens förslag är av den art atl det ligger inom lantbruksuniversitetels befogenheter att genomföra dem.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984