om godkännande av protokoll nr 7 till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Proposition 1984/85:123
Prop. 1984/85:123
Regeringens proposition
1984/85:123
om godkännande av protokoll nr 7 till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna;
beslutad den 21 februari 1985.
Regeringen föreslår riksdagen atl anta del förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar INGVAR CARLSSON
LENNART BODSTRÖM
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås alt riksdagen godkänner protokoll nr 7 lill konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättighe-lerna och de grundläggande friheterna. 1 protokollet uppställs garantier för vissa ytleriigare rättigheter, bl. a. rätl till prövning i två inslanser av brottmål, rätt till ersättning för orikliga broitmålsdomar och krav på lika behandling av makar i vissa familjerätlsliga frågor.
1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 123
Prop. 1984/85:123 2
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1985-02-21
Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsrådet Bodslröm
Proposition om godkännande av protokoll nr 7 till konventionen angående . skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
1 Inledning
Med stöd av riksdagens godkännande (prop. 1951:165, UU 1951:11, rskr 1951:251) deponerade Sverige den 4 februari 1952 ratifikationsinstrumentet avseende konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. De i konventionen upptagna rättigheterna har sedermera kompletterats genom tilläggsprotokoll av den 20 mars 1952 (prop. 1953:32, UU 1953: I, rskr 1953:124) och protokoll nr 4 av den 16 september 1963 (prop. 1964:87, UU 1964:4, rskr 1964: 137). De svenska ratifikationsinstrumenten avseende dessa protokoll deponerades den 22 juni 1953 respektive den 13 juni 1964.
Genom protokoll nr 2 av den 6 maj 1963 (se betr. protokoll nr 4) fick den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna behörighet alt under vissa fömtsättningar avge rådgivande yttranden. Protokoll nr 3, som också undertecknades den 6 maj 1963 (se betr. protokoll nr 4), avsåg ändring av artiklarna 29, 30 och 34 i konvenlionen i syfte atl underiälla arbetet för den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna. Genom protokoll nr 5 av den 20 januari 1966 ändrades artiklarna 22 och 40 i konvenlionen när det gällde mandattiden för ledamöterna av kommissionen och av den europeiska domslolen för de mänskliga rättigheterna.
Del senasle protokollet som Sverige har anslutit sig till är protokoll nr 6 av den 28 april 1983 om dödsstraffets avskaffande i fredslid (prop. 1983/84:31, UU 1983/84:4, rskr 1983/84:62).
Europarådets ministerkommitté har vid sitt 375: e slällföreträdarmöte i september 1984 antagit texten till elt sjunde tilläggsprotokoll till konventionen. Protokollet öppnades för undertecknande av ministerkommittén
Prop. 1984/85:123 3
den 22 november 1984, dä det skrevs under av Sverige. De engelska och franska texterna, som har samma giltighet, saml en översättning till svenska bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga.
Jag avser nu atl la upp frågan om godkännande av detta filläggsproto-koll.
Under ärendets behandling i regeringskansliet har kontakter under hand förekommit med justitiekanslern (JK), kammarrätten i Jönköping, riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, statens invandrarverk, familjelagssakkun-niga saml justitieombudsmannen (JO).
2 Bakgrund
Den 16 december 1966 antog Förenta Nationernas generalförsamling den internationella konvenlionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, den internafionella konvenlionen om medborgeriiga och politiska rättigheter saml det fakultativa protokollet till den senare konventionen (prop. 1971:125, UU 1971:13, rskr 1971:270). Konventionerna och protokollet undertecknades för Sveriges vidkommande den 29 september 1967. De svenska ratifikationsinslrumenten deponerades den 6 december 1971.
Europarådels ministerkommitté, som var medveten om atl problem kunde uppstå genom alt FN-konvenlionerna och den europeiska konvenlionen existerade sida vid sida, gav i oktober 1967 en expertkommitté i uppdrag att undersöka frågan. Expertkommittén lade år 1969 fram en rapport till ministerkommittén om skillnaderna mellan de rättigheter som garanterades genom den europeiska konventionen och de rättigheter som omfattades av den internationella konvenlionen om medborgeriiga och politiska rättigheter.
Europarådets rådgivande församling antog den 23 oktober 1972 rekommendation 683 (1972) om de åtgärder som borde vidtas med anledning av slutsatserna från en parlamentarisk konferens om mänskliga rättigheter som hölls i Wien den 18-20 oktober 1971. Församlingen lade fram förslag till ett program för Europarådet på kort och medellång sikt i fråga om mänskliga rättigheter. Den rekommenderade särskilt en undersökning av frågan om att utvidga de rättigheter som skyddas genom den europeiska konvenfionen om mänskliga rättigheter. I sin rekommendation 791 (1976) om skyddet för de mänskliga rätligheterna i Europa rekommenderade församlingen vidare ministerkommittén att sträva efter att i den europeiska konventionen införa så många som möjligt av de substantiella bestämmelserna i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
År 1976 inleddes på grundval av 1969 års rapport etl arbete på att utvidga rältighelsskyddel i den europeiska konvenlionen. Detla arbele har numera ti Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 123
Prop. 1984/85:123 4
uppdragits åt en särskild expertkommitté. En ledsQärna i denna kommittés arbele har varil all bland de skyddade rältighelerna endasl la med sådana som kan anses lillräckligl specificerade för au kunna garanteras inom ramen för del kontrollsystem som upprättats genom konventionen.
Del protokoll som nu föreligger har arbetats ul av expertkommiltén och har behandlats av Europarådels huvudkommillé för de mänskliga rättigheterna innan det anlagils av slällföreirädarkommiltén.
3 Allmänt om protokollets innehåll
Genom protokollet kompletteras konvenlionen med fem nya rälligheler. Dessa upptas i artiklarna 1 -5. Artikel 1 ger utlänningar vissa garantier för proceduren i samband med utvisning. Artikel 2 ger dömda personer rätl alt överklaga lill högre domslol. Artikel 3 stadgar om rätl till ersättning i händelse av felaklig dom. Genom artikel 4 uppställs förbud mot lagföring mer än en gång för samma sak. Artikel 5 kräver likställdhet mellan makar i fråga om rättigheter och ansvar både inbördes och i förhällande till deras barn.
Artiklarna 6-10 är av teknisk natur. Artikel 6 har all göra med den lerriloriella tillämpningen av proiokollel. Enligt artikel 7 skall de nya bestämmelserna betraktas som tilläggsartiklar till konventionen. .Artikel 8 innehåller bestämmelser om undertecknande och ratifikation m. m. Regler för protokollets ikraftträdande finns i artikel 9. Artikel 10 slutligen avser de uppgifter som Europarådels generalsekrelerare har i egenskap av deposi-larie.
4 De enskilda bestämmelserna 4.1 Artikel I
Enligt denna artikel får en utlänning som lagligen är bosall på en konven-tionsslats område inte utvisas utan ell i laga ordning fattat beslut härom. Han skall vidare tillåtas (a) framlägga skäl som talar mol utvisningen, (b) få sin sak omprövad och (c) för dessa ändamål förelrädas genom ombud inför vederbörande myndighet.
En ullänning som lagligen befinner sig på en medlemsslals område åtnjuter redan nu vissa garantier enligt den europeiska konvenlionen när en ulvisningsåtgärd vidtas emot honom. Del är i synnerhet fråga om del skydd som ges genom artiklarna 3 (förbud mot omänsklig eller förnedrande behandling) och 8 (rätt till skydd för privat- och familjeliv), i förening med artikel 13 (rätt lill effektiv möjlighet alt tala inför inhemsk myndighet). Rätten alt föra talan tillkommer enligt en dom av den europeiska domslolen för de mänskliga rättigheterna var och en som vill göra gällande all
Prop. 1984/85:123 5
hans rättigheter och friheter enligt konventionen har kränkts (domen i fallet Klass och andra den 6 september 1978).
Av den förklarande redogörelse (Explanatory Report) lill protokollet, vilken utarbetats av expertkommittén, framgår bl. a. följande. Ordet "lagligen" hänför sig till den inhemska lagen i den stal det är fråga om. Det är därför den inhemska lagen som avgör vilka villkor som måste vara uppfyllda för att en persons närvaro på statens område skall betraktas som "laglig". Bestämmelsen gäller dock inte bara för utlänningar som har rest in på lagligt sätt ulan även för utlänningar som har kommit in illegalt, om de senare har fått tillstånd att bosätta sig i landet. Begreppet utvisning används i allmän belydelse och täcker varje åtgärd som framtvingar en utlännings avresa från territoriet men inbegriper inte utlämning.
Rätten alt lägga fram skäl som talar mot utvisningen (a) gäller redan innan saken kommer upp till omprövning. Detta framgår av de procedu-rella garantiernas ordningsföljd. Rätten alt få sin sak omprövad (b) kräver inte nödvändigtvis etl förfarande i två instanser ulan kan innebära atl den behöriga myndigheten omprövar saken i ljuset av skäl mot utvisningen som lagts fram av personen i fråga. Det överlåts ål inhemsk lag atl avgöra på vilket sätl omprövningen skall ske.
Beslämmelsen under (c) att utlänningen skall ha rält att företrädas genom ombud måste respekteras både med avseende på (a) och (b). När det talas om "vederbörande myndighet" förutsätts att denna kan vara antingen föryaltningsmyndighet eller domstol. Den myndighet som omprövar saken behöver inte vara samma myndighei som fattar det slutliga beslutet om utvisning. Artikeln innebär ingen rätt för personen i fråga eller dennes ombud all fysiskt närvara när saken prövas eller omprövas. Hela proceduren kan alltså vara skriftlig.
Normall bör en ullänning vara befogad att utöva sina rättigheter enligt artikelns första moment innan han blir utvisad. Genom det andra momentet öppnas emellertid möjlighet lill utvisning dessförinnan, när del är nödvändigt i den allmänna ordningens inlresse eller motiveras av hänsyn till den nationella säkerheten. Dessa undantag skall lillämpas under beaktande av den proportionalitetsprincip som definierats i domar från den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Om den allmänna ordningen åberopas, måste staten kunna visa att den exceptionella åtgärden var nödvändig i det särskilda fallet eller i fall av detta slag. Om utvisningen sker av hänsyn till den nationella säkerheten, skall detta å andra sidan accepteras som tillräckligt skäl. I båda fallen skall personen i fråga emellertid ha rätt atl utöva sina befogenheter enligt del första momentet efter utvisningen.
Prop. 1984/85:123
4.2 Artikel 2
Denna artikel erkänner rälien för vaQe person som dömts för brott au få skuldfrågan eller del ådömda straffet omprövat av högre domstol. Del krävs inte generellt all både skuldfrågan och straffet skall kunna omprövas. Om vederbörande l.ex. erkänt gärningen, kan rättigheten begränsas till en omprövning av del ådömda straffet. Artikeln överlämnar åt inhemsk lag att fastställa på vilket säll och enligt vilka grunder denna räll kan utövas. I motiven (Explanatory Report) sägs alt rätten all begära prövningstillstånd i sig är all anse som en omprövning i den mening som avses i artikeln.
Artikelns andra moment medger undanlag från rätten till omprövning i fråga om mindre grova gärningar, enligt föreskrift i lag, samt i fall då personen i fråga blivit dömd i högre instans sedan en frikännande dom överklagats eller dömts i första instans av den högsta domstolen. Det senare kan förekomma t. ex. när den tilltalade är regeringsmedlem, domare eller innehavare av ell annal högt ämbete. Etl viktigt kriterium när del gäller all avgöra om brollel är mindre grovt är om fängelsestraff kan komma i fråga eller inte.
4.3 Artikel 3
Genom denna artikel införs en räll till ersättning på vissa villkor vid felaktiga domar i brottmål. Ell villkor är alt domen har vunnit laga kraft och elt annat att vederbörande person har undergått straff till följd av domen. Vidare krävs alt domen senare upphävts eller nåd beviljats, i båda fallen på grund av en ny eller nyuppdagad omsländighel som styrkt all domen var felaktig. Någon räll lill ersättning föreligger inte, om det kan visas alt det helt eller delvis berott på den dömde själv att den tidigare okända omständigheten inte blivit uppdagad i lid.
När villkoren är uppfyllda skall ersältning utgå i enlighel med den berörda statens lag eller praxis. Avsikten är alt förplikta staten att beiala ersättning i sådana fall där det slår klart all personen i fråga var oskyldig.
4.4 Artikel 4
Artikeln stadgar att ingen får rannsakas eller straffas på nytt genom brotlmålsförfarande i samma stal för etl brott för vilket han redan blivit slutligt frikänd eller dömd. Detla brukar uttryckas med den latinska grundsatsen ne bis in idem. Tillämpningen är begränsad lill det nationella planet och avser endast slutliga avgöranden i enlighet med lagen och rättegångsordningen i den berörda staten.
Enligt moment två kan målet dock återupptas, om det föreligger bevis om nya eller nyuppdagade omständigheter eller om elt grovt fel begåtts i
Prop. 1984/85:123 7
del lidigare rällegångsförfarandel som kan ha påverkal utgången i målet, antingen till förmån för eller lill men för den person det gäller.
Etl särskilt stadgande i moment tre utesluter inskränkningar i denna artikel med stöd av artikel 15 i konvenlionen. Enligt den artikeln är del annars möjligt all göra undanlag frän vissa av konventionens bud i krig eller i annal allmänt nödläge som hotar nationens existens.
4.5 Artikel 5
Enligt denna artikel skall makar vara likställda i fråga om rälligheler och ansvar vid äktenskapets ingående, under äktenskapet och i händelse av dess upplösning. Kravet på likställdhet gäller bara i makarnas förhållande lill varandra, med avseende på deras person eller egendom, och i deras förhållande lill barnen. Rältighelerna och ansvaret är således av privat-rällslig natur.
Den omständigheten all makarna skall ha samma rälligheler och ansvar i förhållande lill sina barn skall inte förhindra staten från atl vidta sådana ålgärder som är nödvändiga i barnens inlresse. 1 detla sammanhang bör kommissionens och domstolens praxis uppmärksammas, särskill avseende artiklarna 8 och 14 i konvenlionen.
När del gäller artikel 8 (rätten lill skydd för familjelivet) har kommissionen och domslolen betonat nödvändigheten all la hänsyn lill barnels inlresse. Vad avser artikel 14 (principen om icke-diskriminering) har domstolen förklarat all denna arlikel kränks, om en dislinklion inte har något objektivt och skäligl berättigande.
Arlikel 5 innebär inte all de nationella myndigheterna hindras från all la vederbörlig hänsyn fill alla relevanta faklorer när de skall falla beslut angående delning av egendom i händelse av äktenskapels upplösning.
4.6 Artiklarna 6—10
Protokollets slutbestämmelser ger endast anledning till några påpekanden i förarbetena (Explanatory Reporl). De har utformats med beaktande av de modellbeslämmelser som antogs av ministerkommittén i febmari 1980. Enligt första momentet i artikel 7 skall de nya bestämmelserna anses som lilläggsartiklar till konvenlionen, och alla konventionens beslämmelser skall följaktligen vinna lillämpning på de genom protokollet tillagda rättigheterna.
Det andra momentet i samma artikel innehåller föreskriften all artiklarna 25 och 46 i konvenlionen inte skall lillämpas på protokollet, om inte den berörda staten genom en särskild förklaring gått med på delta. Artikel 25 gäller rälien för enskilda personer atl föra fram klagomål lill kommissionen om kränkningar av konvenlionen. Artikel 46 avser en stals förklaring om all den underkastar sig domslolens jurisdiktion. En skillnad bör uppmärk-
Prop. 1984/85:123 8
sammas i förhållande till det Qärde protokollet, som stadgar att molsvarande förklaringar kan göras med avseende på artiklarna 1 —4 i protokollet "eller någon av dessa". Denna möjlighet står inte öppen när det gäller förklaringar angående artiklarna 25 och 46 enligt det sjunde protokollet. 1 detta fall måste förklaringarna avse samtliga tilläggsarliklar (artiklarna 1-5).
Sedan protokollet undertecknats skall det ratificeras, antas eller godkännas. För ikraftträdande fordras att sju av Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till atl vara bundna av protokollet.
5 Föredragandens överväganden
Skyddet för de mänskliga rältighelerna har byggts ut successivt. FN:s generalförsamling antog år 1948 den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Europarådet var emeilerlid försl med alt utarbeta och anta en bindande konvention på området. Den europeiska konvenlionen angående skydd för de mänskliga rätligheterna och de grundläggande friheterna tillkom redan år 1950.
Genom konvenlionen upprättades också organ för effektiv övervakning av tillämpningen. Del är i första hand den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som är kontrollorgan, men också ministerkommittén har tilldelats vissa uppgifter. Redan år 1952 kompletterades konventionen med etl tilläggsprotokoll, som omfattade tre rättigheter. Härigenom garanteras äganderätten (artikel I), rätten lill undervisning (artikel 2) och rätten till fria val (artikel 3). Genom del Qärde protokollet år 1963 tillkom fyra nya rättigheter. De gäller förbud mot frihetsberövande på grund av oförmåga att fullgöra avtalad förpliktelse (arlikel I), rätten till personlig rörelsefrihet (artikel 2), rälien alt vistas i sitt hemland (artikel 3) saml förbud mol kollektiv utvisning av utlänningar (artikel 4).
FN-konvenlionerna om medborgeriiga och politiska rättigheter saml om ekonomiska, sociala och kulturella rälfigheter tillkom år 1966. Del har varit naturligt att därefter försöka komplettera den europeiska konventionen med vissa rättigheter från FN-konvenlionerna som kan lämpa sig alt underkastas det effektiva kontrollsystem som existerar enligt Europarådets konvention.
Del sjunde protokollet omfattar fem rättigheter som har sin motsvarighet i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Rättigheternas innehåll och utformning avviker dock i vissa avseenden från motsvarande bestämmelser i FN-konvenlionen.
Artikel 1 i del sjunde protokollet ger utlänningar vissa procedurella garantier i samband med utvisning. En liknande beslämmelse finns i arlikel 13 i FN-konvenlionen om medborgerliga och politiska rättigheter. En
Prop. 1984/85:123 9
skillnad är emellertid all FN-konvenlionen avser utlänningar som lagligen befinner sig på en konventionsslals område, medan den europeiska beslämmelsen gäller för utlänningar som lagligen är bosatta på en stats lerrilorium. En strävan har även varil all ge etl klarare uttryck åt garantiernas innehåll och förhållande till varandra. 1 del första momentel har en uppdelning sketl under tre punkter, och i det andra momentet har undanlag med hänsyn till den allmänna ordningen eller den nationella säkerheten uppställts.
Gällande svenska beslämmelser lorde väl läcka innehållet i arlikel I. Avvisningar av utlänningar, som inte har erhållit uppehållstillstånd här, faller utanför artikelns tillämpningsområde. En dom eller ell beslut om utvisning får inte verkslällas förrän domen eller beslulel har vunnil laga kraft, om inte ullänningen har avgell nöjdförklaring. För alt undvika eventuella framtida meningsskiljakligheler om innebörden av en nöjdförklaring bör Sverige i samband med ratifikationen avge en särskild deklaration. Det bör konslaleras atl en ullänning som avgell nöjdförklaring enligt 70 S i utlänningslagen (1980:376) därigenom har avstått från rälien all få ell beslut om utvisning omprövat. En nöjdförklaring kan inte heller alertas. Har ullänningen överklagat beslulel innan nöjdförklaringen avges, anses hans talan återkallad genom nöjdförklaringen.
Artikel 2 avser rätlen för den som dömts för ell brott alt få skuldfrågan eller det ådömda slraffel omprövat av högre domstol. En likartad beslämmelse finns i arlikel 14 mom. 5 i FN-konvenlionen om medborgerliga och politiska rälligheler.
Några svårigheter alt förena beslämmelserna med gällande svensk lag föreligger inte. Arlikel 2 innehåller inga föreskrifter med avseende på formen för omprövningen. I förarbetena till artikeln sägs dock atl rätten atl begära prövningstillstånd i sig är atl anse som en omprövning i den mening som avses i artikeln. Man kan utgå från all avgörandel av en fråga om prövningslillstånd inte fömtsätls ske vid en muntlig förhandling. Delta skulle tyda på alt artikel 6: I i konventionen, som gäller rätlen lill opartisk och offentlig rättegång, inte är tillämplig på omprövning enligt arlikel 2 i den meningen alt muntlig förhandling krävs. Den svenska överrällsproces-sen. som i vissa fall medger skriftlig handläggning i brottmål, kan därför inte anses stå i slrid med föreskrifterna i arlikel 2 i protokollet.
Artikel 3 stadgar om rält lill ersältning i vissa fall med anledning av felaktiga domar i brottmål. En molsvarande beslämmelse finns i arlikel 14 mom. 6 i den inlernalionella konvenlionen om medborgerliga och politiska rälligheler.
1 svensk rält finns inie någon allmän beslämmelse om ersältning lill den som dömts och undergått straff för brottslig gärning enligt en dom som senare visar sig felaktig. Om påföljden har varil fängelse, förvandlings-straff för böter eller frihetsstraff har den dömde rätl lill ersäilning enligt lagen (1974:515) om ersältning vid frihetsinskränkning. Ersättning utgår
Prop. 1984/85:123 10
oberoende av om den felaktiga domen har tillkommit genom något fel eller försummelse från domares eller domstols sida. Ersättning utgår för utgifter, föriorad arbetsförQänsl, intrång i näringsverksamhet och lidande. Om påföljden är böter skall dessa, om de har betalats, avkortas och återbetalas i överensslämmelse med 11 § bötesverkställighetslagen (1979: 189).
Enligt skadeståndslagen (1972:207) kan viss ersättning utgå, om den dömde har lidit skada till följd av fel eller försummelse vid myndighetsutövning. I lagen föreskrivs vissa särskilda förutsäUningar för sådan skadeslåndsskyldighet för stålen. Bl. a. förutsätts aU de krav har blivit åsidosatta som med hänsyn till verksamhetens art och ändamål skäligen kan ställas på dess utövning (standardregeln).
De möjligheter till gottgörelse åt de dömda som sålunda föreligger enligt svensk rätt får anses uppfylla kraven enligt artikel 3. Artikeln kan således godkännas ulan lagändringar.
Artikel 4 uppställer förbud mot lagföring mer än en gång för samma sak. FN-konvenlionen om medborgerliga och politiska rättigheter har ett något annoriunda utformat förbud i artikel 14 mom. 7.
Bestämmelserna i artikeln stämmer väl med den svenska lagstiftningen.
Artikelns tredje moment stadgar atl ingen inskränkning får göras i denna rättighet med stöd av arlikel 15 i konvenlionen. Den artikeln gäller rälien alt göra avvikelser från skyldigheterna enligt konventionen under krig eller i annat allmänt nödläge som hotar nationens existens.
Artikel 5 kräver likställdhet mellan makar i fråga om rättigheter och ansvar både inbördes och i förhållande till deras barn. Kravet på likställdhet gäller vid äktenskapets ingående, under äktenskapet och i händelse av dess upplösning. En likartad beslämmelse finns i arlikel 23 mom. 4 i FN-konvenlionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
Den svenska lagstiftningen om äktenskap och barn svarar hell mot de krav som följer av arlikel 5.
Av protokollets slutbestämmelser lorde endasl arlikel 7: 2 påkalla några kommentarer. Sverige har vid ratifikation av konvenlionen samt del första och Qärde lilläggsprolokollel avgell förklaring enligt artikel 25 om erkännande av kommissionens behörighel alt motta framställningar från enskilda personer, icke-slalliga organisationer eller grupper av enskilda. Sverige bör vid ratifikationen av del sjunde protokollet avge en molsvarande förklaring beträffande artiklarna 1-5 i protokollet.
Sverige har även, med förbehåll om ömsesidighet, erkänt domstolens jurisdiklion enligi arlikel 46 med avseende på konvenlionen samt del förslå och Qärde lilläggsprolokollel. Vid ratifikationen av det sjunde protokollet bör Sverige genom en särskild förklaring godta domstolens jurisdiktion också belräffande artiklarna I -5 i proiokollel.
Prop. 1984/85:123 11
6 Hemställan
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen atl
dels godkänna protokoll nr 7 till konvenfionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
dels medge alt Sverige vid ratifikation av protokoll nr 7 avger förklaringar både om erkännande enligt artikel 25 av kommissionens behörighet att ta emot framställningar från enskilda personer, icke-slalliga organisationer eller grupper av enskilda och om godtagande enligt artikel 46 av domstolens tvingande jurisdiklion beträffande artiklarna 1-5 i protokollet.,
7 Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen atl anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1984/85:123
12
Protocol No. 7
to the Convention for the Protection of
Human Rights and Fundamental Free-
doms
Protocole N° 7
å la Convention de sauvegarde des Droits
de 1'Homme et des Libertés fondamen-
tales
The member States of the Council of Europé signatory hereto,
Being resolved to lake further steps lo en-sure the collective enforcement of certain rights and freedoms by means of ihe Conven-fion for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms signed al Rome on 4 November 1950 (hereinafter referred lo as "the ConvenUon"),
Have agreed as follows:
Artide 1
1. An alien lawfully resident in
the lerti-
tory of a State shall not be expelled therefrom
except in pursuance of a decision reached in
accordance with law and shall be allowed:
a. to submil reasons against bis expulsion,
b. to have bis case reviewed, and
c. to be represented for these
purposes be-
fore the cqmpelent aulhority or a person or
persons designated by that authorily.
2. An alien may be expelled before the
exercise of his rights under paragraph l.a. b
and c of Ihis Artide, when such expulsion is
necessary in the inlereslsof public orderor is
grounded on reasons of national security.
Les Elals membres du Conseil de TEu-rope, signalaires du present Protocole,
Résolus å prendre de nouvelles mesures propres å assurer la garanlie collective de certains droits et libertés par la Convention de sauvegarde des Droils de THomme el des Libertés fondamentales, signée ä Rome le 4 novembre 1950 (ci-aprés dénommée «la Convention »),
Sont convenus de ce qui suil:
Artide I
1. Un élranger résidanl réguliéremenl sur
le lerritoire d'un Flat ne peul en élre expulsé
qu'en exéculion d'une decision prise confor-
mémenl ä la loi et dolt pouvoir:
a. faire valoir les raisons qui
militenl
conlre son expulsion,
b. faire examiner son cas, et
c. se faire représenler ä ces fins
devanl
fautorité compélenle ou une ou plusieurs
personnes désignées par celle aulorité.
2. Un étranger peul élre expulsé
avant
fexercice des droils énumérés au paragraphe
l.a. b et c de cet artide lorsque celle expul
sion est nécessaire dans fintérét de fordre
public ou est basée sur des motifs de sécurilé
nalionale.
Artide 2
1. Everyone convicted of a criminal of-fence by a tribunal shall have the right lo have his conviclion or senlence reviewed by a higher tribunal. The exercise of this right, including the grounds on which it may be exercised, shall be governed by law.
2. This right may be subject lo exceptions in regard to offences of a minor character, as prescribed by law, or in cases in which the person concerned was tried in the first in-slance by the highesl tribunal or was convicted following an appeal against acquittal.
Artide 2
1. Toute personne dédarée coupable d'une infraclion pénale par un tribunal a le droit de faire examiner par une juridiclion supérieure la déclaration de culpabilité ou la condamnalion. L'exercice de ce droit, y compris les motifs pour lesquels il peul élre exercé, sonl regis par la loi.
2. Ce droil peul faire 1'objet d'exceptions pour des infraclions mineures lelles qu"elles sonl définies par la loi ou lorsque fintéressé a été jugé en premiére instance par la plus haule juridiclion ou a élé déclaré coupable el condamné å la suile d'un recours conlre son acquitlemenl.
Prop. 1984/85:123 13
Översättning
Protokoll nr 7
till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Europarådets medlemsstater, som undertecknat detta protokoll,
som beslutat atl vidta ytterligare åtgärder för all gemensamt säkerställa vissa rättigheter och friheter genom konvenlionen angående skydd för de mänskliga rätligheterna och de grundläggande friheterna undertecknad i Rom den 4 november 1950 (här nedan kallad "konventionen"),
har kommit överens om följande:
Arlikel 1
1. En utlänning som lagligen är bosaU på
en stats territorium får utvisas därifrån en
dast efter elt i laga ordning fattat beslut och
skall tillåtas
a. framlägga skäl som talar mot utvisning
en,
b. få sin sak omprövad, och
c. för dessa ändamål förelrädas genom
ombud inför vederbörande myndighei eller
inför en eller flera av denna myndighet ut
sedda personer. ,
2. En ullänning kan utvisas innan han ut
övar sina rättigheter enligt moment 1 a, b och
c i denna artikel, när utvisningen är nödvän
dig i den allmänna ordningens inlresse eller
motiveras av hänsyn lill den nationella säker
heten.
Arlikel 2
1. Var och en som dömts av domslol för brottslig gärning skall ha rätt att få skuldfrågan eller straffet omprövat av högre domslol. Utövandet av denna rätt, inbegripet grunderna för dess utövande, skall regleras i lag.
2. Undantag från denna rätt får göras vad avser mindre grova gärningar, enligt föreskrift i lag, eller i de fall då vederbörande har dömts i första instans av den högsta domslolen eller har dömts efter det att en frikännande dom har överklagats.
Prop. 1984/85:123
14
Artide 3
When a person bas by a final decision been convicted of a criminal offence and when subsequently his conviclion bas been re-versed, or he bas been pardoned, on the ground that a new or newly discovered fact shows conclusively that there has been a mis-cartiage of justice, the person who has suf-fered punishment as a result of such conviclion shall be compensaled according to the law or the practice of the State concerned, uniess it is proved that the non-disclosure of the unknown fact in fime is wholly or partly attributable to him.
Artide 4
1. No one shall be liable to be tried or punished again in criminal proceedings under the jurisdiction of the same State for an offence for which he has already been finally acquitted or convicted in accordance with the law and penal procedure of that State.
2. The provisions of the preceding paragraph shall not prevent the reopening of the case in accordance with the law and penal procedure of the State concerned, if there is evidence of new or newly discovered facls, or if there has been a fundamental defecl in the previous proceedings, which could affect the outcome of the case.
3. No derogation from this Artide shall be made under Artide 15 of the Convention.
Artide 5
Spouses shall enjoy equality of rights and responsibilities of a private law character be-iween them, and in Iheir relations with Iheir children, as lo marriage, during marriage and in the event of ils dissolution. This Artide shall not prevent States from taking such measures as are necessary in the interests of the children.
Artide 6
1. Any State may al the lime of signature or when deposiling ils inslrumenl of ralifica-tion, acceplance or approval, specify the ter-rilory or lerrilories lo which this Protocol shall apply and slale the exlenl lo which il undertakes that the provisions of this Protocol shall apply lo such lerrilory or lerrilories.
Artide 3
Lorsqu'une condamnalion pénale défini-tive est ultérieurement annulée, ou lorsque la grace est accordée, parce qu'un fait nouveau ou nouvellemenl révélé prouve qu'il s'esl produil une erteur judiciaire, la personne qui a subi une peine en raison de celle condamnalion est indemnisée, conformément ä la loi ou ä fusage en vigueur dans TElat concerné, ä molns qu'il ne soit prouvé que la non-rév-élation en temps ulile du fall inconnu lui est imputable en lout ou en partie.
Artide 4
1. Nul ne peul élre poursuivi ou
puni péna-
lement par les juridictions du méme Etal en
raison d'une infraclion pour laquelle il a déjä
élé acquitté ou condamné par un jugement
définilif conformément å la loi el ä la proce
dure pénale de cet Etal.
2. Les disposifions du paragraphe précé-dent n'empéchent pas la réouverture du procés, conformément å la loi el ä la procedure pénale de TElat concerné, si des falls nouvaux ou nouvellemenl révélés ou un vice fondamental dans la procedure précé-dente sont de nature å affecter le jugement inlervenu.
3. Aucune derogation n"est autorisée au present artide au titre de rartide 15 de la Convention.
Artide 5
Les époux jouissenl de fégalilé de droils el de responsabililés de caractére civil enlre eux el dans leurs relations avec leurs enfants au regard du mariage, durant le mariage et lors de sa dissolution. Le present artide n"em-péche pas les Elals de prendre les mesures nécessaires dans rintérét des enfants.
Artide 6
1. Toul Etal peul, au moment de la signature ou au momenl du dépöl de son instmmenl de ralification, d'acceplation ou d"ap-probalion, designer le ou les lerriloires aux-quels s'appliquera le present Protocole, en indiquanl la mesure dans laquelle il s"engage ä ce que les disposifions du present Protocole s'appliquenl ä ce ou ces lerriloires.
Prop. 1984/85:123 15
Arlikel 3
Har en lagakraftvunnen dom varigenom någon dömts för brottslig gärning senare upphävts eller nåd beviljats på grund av en ny eller nyuppdagad omständighet, som styrkt att domen var felaktig, skall den som undergått straff lill följd av domen gottgöras i enlighel med den berörda statens lag eller praxis, om det inte visas alt det helt eller delvis berott på honom själv att den lidigare ej kända omsländigheten inte blivit uppdagad i lid.
Arlikel 4
1. Ingen får rannsakas eller
straffas på nytt
genom brotlmålsförfarande i samma stat för
elt brott för vilket han redan blivit slutligt
frikänd eller dömd i enlighet med lagen och
rättegångsordningen i denna stat.
2. Beslämmelserna i föregående moment skall inte ulgöra hinder för att målet tas upp på nytt i enlighet med lagen och rättegångsordningen i den berörda staten, om det föreligger bevis om nya eller nyuppdagade omständigheter eller om ett grovt fel begåtts i del tidigare i'ältegångsförf'arandel som kan ha påverkat utgången i målet.
3. Ingen inskränkning i denna arlikel får göras med stöd av arlikel 15 i konvenlionen.
Arlikel 5
Makar skall vara likslällda i fråga om rättigheter och ansvar av privaträlislig natur inbördes saml i förhållande lill sina barn. vid äktenskapets ingående, under äktenskapet och i händelse av dess upplösning. Denna artikel skall inte ulgöra hinder för slalerna atl vidta sådana åtgärder som är nödvändiga i barnens intresse.
Arlikel 6
1. Varje stal kan vid lidpunklen för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, antagande- eller godkännandein-strumenl uppge pä vilket territorium eller vilka territorier delta protokoll skall vara till-lämpligl samt ange i vilken utslräckning den åtar sig att tillämpa protokollets bestämmelser på della lerrilorium eller dessa territorier.
Prop. 1984/85:123
16
2. Any State may al any låter date, by a déclaration addressed to the Secretary General of the Council of Europé, extend the application of this Protocol to any other terti-tory specified in the déclaration. In respect of such tertitory the Protocol shall enter into force on the first day of the month following the expirafion of a period of two months after the date of receipt by the Secretary General of such déclaration.
3. Any déclaration made under the two preceding paragraphs may, in respect of any tertitory specified in such déclaration, be withdrawn or modified by a notification addressed to the Secretary General. The wiih-drawal or modification shall become effective on the first day of the month following the expirafion of a period of two months after the date of receipt of such notification by the Secretary General.
4. A déclaration made in accordance with this Artide shall be deemed to have been made in accordance with paragraph 1 of Arfi-cle 63 of the Convention.
5. The lerrilory of any State to which this Protocol applies by virtue of ralification, acceplance or approval by that Slale, and each tertitory lo which this Protocol is applied by virtue of a déclaration by that State under this Artide, may be treated as separale lerrilories for the purpose of the reference in Artide 1 lo the lerrilory of a Slale.
Artide 7
1. As belween the States Parties, the provisions of Artides 1 lo 6 of this Protocol shall be regarded as additional Artides lo the Convention, and all the provisions of the Convention shall apply accordingly.
2. Toul Etal peul, ä lout autre moment par la suile, par une déclaration adressée au Se-crétaire General du Conseil de TEurope, étendre fapplication du present Protocole å lout autre tertitoire désigné dans la déclaration. Le Protocole entrera en vigueur ä l'é-gard de ce tertitoire le premier jour du mois qui suil fexpiration d'une période de deux mois apres la date de reception de la déclaration par le Secrélaire General.
3. Toute déclaration faite en verlu des deux paragraphes précédents pourra élre re-tirée ou modifiée en ce qui concerné lout territoire désigné dans celle déclaration, par notification adressée au Secrélaire General. Le retrait ou la modification prendra effet le premier jour du mois qui suit fexpiration d'une période de deux mois apres la date de reception de la nofification par le Secrélaire General.
4. Une déclaration faite conformément au present artide sera considérée comme ayant été faite conformément au paragraphe 1 de. fartide 63 de la Convention.
5. Le tertitoire de lout Etal auquel le present Protocole s'applique en vertu de sa ralification, de son acceplalion ou de son appro-bätion par ledit Etal, et chacun des lerriloires auxquels le Protocole s'applique en vertu d'une déclaration souscrile par ledit Etal conformément au present artide, peuvent élre considérés comme des lerriloires dis-linets aux fins de la référence au territoire d'un Etal faite par fartide 1.
Artide 7
1. Les Elals Parlies considérent les artides 1 ä 6 du present Protocole comme des artides additionnels ä la Convention et toutes les dispositions de la Convention s'appli-quent en conséquence.
2. Nevertheless, the right of individual re-course recognised by a déclaration made under Artide 25 of the Convention, or the acceplance of the compulsory jurisdiction of the Court by a déclaration made under Artide 46 of the Convention, shall not be effective in relation to this Protocol uniess the State concerned has made a statemenl recog-nising such right, or accepting such jurisdiction in respect of Artides 1 to 5 of this Protocol.
2. Toulefois, le droit de recours individuel reconnu par une déclaration faite en vertu de fartide 25 de la Convention ou la reconnais-sance de la juridiclion obligaloire de la Cour faite par une déclaration en verlu de fartide 46 de la Convention ne s'exercera en ce qui concerné le present Protocole que dans la mesure oii f Etal intéressé aura déclaré re-connaitre ledit droit ou accepter ladite juridiclion pour les artides I ä 5 du Protocole.
Prop. 1984/85:123 17
2. VaQe stat kan när som helst vid en sena
re tidpunkt, genom en förklaring ställd lill
Europarådets generalsekreterare, utsträcka
. tillämpningen av detla protokoll till ell annal territorium som uppges i förklaringen. Med avseende på elt sådant territorium träder protokollet i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på två månader efter den dag då generalsekreteraren tog emot förklaringen.
3. Varje förklaring som avgetls i enlighel med de båda föregående momenlen kan, med avseende på elt lerrilorium som har uppgells i förklaringen, återkallas eller ändras genom en underrättelse ställd lill generalsekreteraren. Ålerkallelsen eller ändringen gäller från den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på två månader efter den dag då generalsekreteraren tog emot underrättelsen.
4. En förklaring som avgetls i enlighet med denna artikel skall anses ha tillkommit i överensstämmelse med artikel 63 mom. 1 i konvenlionen.
5. Varje stats territorium, varpå delta protokoll är tillämpligt lill följd av denna stats ratifikation, antagande eller godkännande, liksom varje territorium, varpå protokollet är tillämpligt på grund av en av samma stal avgiven förklaring med stöd av denna artikel, kan betraktas som särskilda territorier när del gäller hänvisningen i artikel 1 till en stats territorium.
Arlikel 7
1. I förhällandet mellan de stater som är parter skall bestämmelserna i artiklarna 1 -6 i delta protokoll anses som lilläggsartiklar till konventionen, och alla konventionens bestämmelser skall lillämpas i enlighel därmed.
2. Dock skall den rätt för enskilda personer all göra framställningar som erkänts genom en förklaring avgiven enligt arlikel 25 i konvenlionen, eller en förklaring om godtagande av domstolens ivingande jurisdiklion. avgiven enligt arlikel 46 i konventionen, inte gälla vad avser delta protokoll, om inte den berörda staten förklarat sig erkänna denna rätt eller godta denna jurisdiktion belräffande artiklarna 1-5 i delta protokoll.
Prop. 1984/85:123
18
Artide 8
This Protocol shall be open for signature by member States of the Council of Europé which have signed the Convention. It is subject to ralification, acceplance or approval. A member State of the Council of Europé may not ralify, accept or approve this Protocol withoul previously or simultaneously ratify-ing the Convention. Instruments of ralification, acceplance or approval shall be deposit-ed with the Secretary General of the Council of Europé.
Artide 9
1. This Protocol shall enter into force on the first day of the month following the expi-ralion of a period of two months after the date on which seven member States of the Council of Europé have expressed iheir cön-sent to be bound by the Protocol in accordance with the provisions of Artide 8.
2. In respect of any member State which subsequently expresses ils consent to be bound by it, the Protocol shall enter into force on the first day of the month following the expirafion of a period of two months after the date of the deposit of the instrument of ralification, acceplance or approval.
Artide 10
The Secretary General of the Council of Europé shall notify all the member States of the Council of Europé of:
a. any signature;
b. the deposit of any instrument of
ralifica
tion, acceplance or approval;
c. any date of enlry into force of
this Pro
tocol in accordance with Artides 6 and 9;
d. any other act, notification or
déclara
tion relating to this Protocol.
In wilness whereof the undersigned, being duly authorised ihereto, have signed this Protocol.
Done al Strasbourg, this 22nd day of November 1984, in English and French, bolh texts being equally authentic, in a single copy which shall be deposiled in the archives of the Council of Europé. The Secretary General of the Council of Europé shall Iransmit cerlified copies to each member State of the Council of Europé.
Artide 8
Le present Protocole est ouvert å la signature des Etats membre du Conseil de l'Eu-rope qui ont signé la Convention. Il sera sou-mis ä ralification, acceplalion ou approba-tion. Un Etal membre du Conseil de TEurope ne peul ratifier, accepter ou approuver le present Protocole sans avoir simultanément ou antérieurement ralifié la Convention. Les instruments de ralification, d'acceptation ou d'approbalion seront déposés prés le Secrélaire General du Conseil de 1'Europe.
Artide 9
1. Le present Protocole entrera en
vigueur
le premier jour du mois qui suit fexpiration
d'une période de deux mois apres la date å
laquelle sept Etats membres du Conseil de
1'Europe auronl exprimé leur consenlement å
élre lies par le Protocole conformément aux
dispositions de fartide 8.
2. Pour toul Etal membre qui
exprimera
ultérieurement son consenlement ä élre lié
par le Protocole, celui-ci entrera en vigueur le
premier jour du mois qui suit fexpiration
d'une période de deux mois apres la date du
dépöl de finstmment de ralification, d'ac-
ceptation ou d'approbation.
Artide 10
Le Secrélaire General du Conseil de TEu-rope notifiera ä lous les Etats membres du Conseil de f Europé:
a. toute signature;
b. le dépöl de lout inslrumenl de
ralifica
tion, d'acceptation ou d'approbalion ;
c. toute date d'entrée en vigueur
du pre
sent Protocole conformément ä ses artides 6
et 9;
d. lout autre acle, notification ou
déclara
tion ayant trall au present Protocole.
En foi de quoi, les soussignés dömenl au-torisés å cet effet, ont signé le present Protocole.
Falt ä Strasbourg, le 22 novembre 1984, en frangais et en anglais, les deux textes faisant également foi, en un seul exemplaire qui sera déposé dans les archives du Conseil de 1'Europe. Le Secrélaire General du Conseil de fEurope en communiquera copie certifiée conforme ä chacun des Etats membres du Conseil de fEurope.
Prop. 1984/85:123 19
Artikd 8
Detta protokoll står öppet för undertecknande av de medlemsstater i Europarådet som har undertecknat konventionen. Det skall ratificeras, antas eller godkännas. En medlemsstat i Europarådet får inte ratificera, anta eller godkänna detta protokoll utan tidigare eller samtidig ratifikation av konvenfionen. Ratifikations-, anlagande- eller god-kännandeinstrumenlen skall deponeras hos Europarådets generalsekreterare.
Artikel 9
1. Detta protokoll träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på två månader efter den dag då sju av Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av protokollet i enlighet med bestämmelserna i arfikel 8.
2. Med avseende på en medlemsstat som senare uttrycker sitt samtycke till atl vara bunden av protokollet träder detta i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på två månader efter dagen för depositionen av ratifikations-, antagande- eller godkännandeinstrumentet.
Artikd 10
Europarådets generalsekreterare skall undertätta alla Europarådels medlemsstater om
a. vaQe undertecknande;
b. depositionen av varje ratifikations-, an
tagande- eller godkännandeinstrument;
c. vaQe datum för detta protokolls ikraft
trädande enligt artiklarna 6 och 9;
d. vaQe annan åtgärd, undcrtättelse eller
förklaring som rör detta protokoll.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta protokoll.
Upprättat i Strasbourg den 22 november 1984 på engelska och franska, vilka båda texter har samma gilfighel, i ett enda exemplar, som skall vara deponerat i Europarådets arkiv. Europarådets generalsekrelerare skall överiämna bestyrkta avskrifter till vaQe medlemsstat i Europarådet.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985