om godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Sovjetunionen om avgränsningen av kontintalsockeln samt av den svenska fiskezonen..... (Proposition 1987/88:175)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1987/88:175

om godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Sovjetunionen om avgränsningen av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön m.m .;

Prop.

1987/88: 175

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 21 april 1988.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Sten Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse mellan Sverige och Sovjetunionen om avgränsningen av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön. Vidare föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse mellan de båda länderna om ömsesidiga relationer på fiskets område i det tidigare omtvistade området.

1 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 175

Utrikesdepartementet Prop. 1987/88:175

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988.

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Gustafsson, Leijon, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Holmberg, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet S. Andersson

Proposition om godkännande av överenskommelse om avgränsningen av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön m. m.

1 Inledning

Efter förhandlingar mellan Sverige och Sovjetunionen undertecknades den 13 januari 1988 i Stockholm en överenskommelse om principerna för avgränsning av havsområdena mellan de båda länderna i Östersjön.

Enligt överenkommelsen skall det mellan Sverige och Sovjetunionen tidigare omstridda området i Östersjön delas på sädant sätt att 75 procent av områdets yta tillfaller Sverige och 25 procent tillfaller Sovjetunionen. Avgränsningslinjen skall enligt överenskommelsen förbinda det omtvistade områdets nordligaste och sydligaste punkter och förhålla sig till områdets ytterkonturer på ett symmetriskt sätt. Vidare fastställs i överenskommelsen att Sovjetunionen under en tjugoårsperiod årligen får ta upp 18000 ton fisk, varav 240 ton lax, i den svenska delen av det tidigare omstridda området och att Sverige årligen får ta upp 6000 ton fisk, varav 80 ton lax, i den sovjetiska delen av omrädet under samma tidsperiod.

Texten till principöverenskommelsen, som med stöd av 10 kap. 2 § tredje stycket andra och tredje meningen regeringsformen ingicks av regeringen efter överiäggning med utrikesnämnden, bör för riksdagens kännedom fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Som en uppföljning av principöverenskommelsen har efter förhandlingar mellan svenska och sovjetiska delegationer enighet nåtts om två överenskommelser vilka undertecknats den 18 april 1988. I den ena regleras avgränsningslinjen på kontinentalsockeln mellan de båda staterna samt avgränsningen av den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen. Den andra innehåller ett avtal om fisket under en tjugoårsperiod i det tidigare omtvistade området. Till överenskommelserna är ett protokoll fogat om viss provisorisk tillämpning från och med den 16 maj 1988.

överenskommelserna med tillhörande protokoll, som är upprättade på svenska och ryska språken, varvid båda texterna äger lika giltighet, bör

fogas till protokollet i detta ärende som bilagor 2-4. De till överenskom- Prop. 1987/88: 175 melserna hörande sjökorten har här uteslutits. Av tekniska skäl bör i stället till protokollet fogas ett utsnitt av det svenska sjökortet nr 1 som bilaga 5. På detta har avgränsningslinjen återgetts med heldragen linje genom punkterna A 1-A 17. De båda fiskeområdena har återgetts medelst nämnda linje och linjerna mellan punkterna 1-10 respektive 11-22. Mellan punkterna 4 och 5 motsvaras fiskeområdets västra gräns av den svenska territorialvattengränsen.

Jag avser nu att efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet ta upp frågan om godkännande av de två överenskommelserna den 18 april 1988.

2 Överenskommelsernas innehåll

2.1 Avgränsningsöverenskommelsen

I iidedningen till avgränsningsöverenskommelsen konstateras att den tidigare principöverenskommelsen om avgränsningen i Östersjön av den 13 januari 1988 utgör grundvalen för förstnämnda överenskommelse.

I artikel I beskrivs avgränsningslinjen som de räta linjer vilka förenar de geografiska koordinater som anges i artikel 2. Denna avgränsningslinje är beräknad dels i det nu gällande svenska koordinatsystemet och dels i det sovjetiska koordinatsystemet. De aktuella svenska och sovjetiska sjökorten är fogade till överenskommelsen och utgör integrerade delar av denna. De räta linjerna anges som loxodromer, vilket innebär att linjerna kan läggas ut som räta linjer i sjökort med Mercators projektion.

Artikel 2 innehåller en uppräkning av de i artikel 1 nämnda koordinater-na, såväl koordinaterna enligt svenskt system som enligt sovjetiskt system. Båda koordinatsystemen har enligt överenskommelsen lika giltighet.

I artikel 3 konstateras slutligen att överenskommelsen ingåtts pä grundval av principöverenskommelsen om avgränsningen i Östersjön den 13 januari 1988 och att den skall godkännas enligt vardera partens lagstiftning. Den träder i kraft den dag då det genom noteväxling konstaterats att ett sådant godkännande ägt rum.

2.2 Fiskeöverenskommelsen

I inledningen till fiskeöverenskommelsen konstateras att principöverenskommelsen den 13 januari 1988 utgör grundvalen för fiskeöverenskommelsen.

I artikel I förbinder sig Sverige att i den del av det tidigare omtvistade
området, som genom avgränsningen tillförts den svenska fiskezonen, un
der tjugo år åriigen avsätta en fiskekvot av 18000 ton, varav 240 ton lax,
för sovjetiska fiskare. I samma artikel förbinder sig Sovjetunionen att i den
del av det tidigare omtvistade området som tillförts den sovjetiska ekono
miska zonen under samma tidsperiod årligen avsätta en fiskekvot av 6000
ton, varav 80 ton lax, för svenska fiskare. I artikeln definieras de svenska
och sovjetiska delarna av området. Detta sker genom angivande av geogra
fiska koordinater, mellan vilka räta linjer (loxodromer) dras. 3

1 or/ZAe/2 föreskrivs att genomförandet av bestämmelserna skall bestäm- Prop. 1987/88: 175 mas genom överläggningar mellan parterna, som vid fördelningen på fiskslag skall grunda sig på bästa tillgängliga vetenskapliga underiag.

I artikel 3 konstateras, liksom när det gäller avgränsningsöverenskommelsen, att fiskeöverenskommelsen ingåtts på grundval av principöverenskommelsen om avgränsningen i Östersjön den 13 januari 1988 och att den skall godkännas enligt vardera partens lagstiftning. Den träder i kraft den dag då det genom noteväxling konstaterats att ett sådant godkännande ägt rum.

I de till överenskommelserna fogade protokollet ges föreskrifter om provisorisk tillämpning av dessa.

3 Föredragandens överväganden

Avgränsningen i Östersjön har aktualiserats genom havsrättens utveckling under tiden efter andra väridskrigel då de nya begreppen kontinentalsockel, fiskezon och ekonomisk zon etablerades utöver det sedan länge existerande territorialvattenbegreppet. Denna utveckling har gått i riktning mot en ökad suveränitet för kuststaterna över havsområdena utanför det egna territorialvattnet. Den inleddes med att kuststaterna gjorde anspråk på att få tillgodogöra sig det egna kontinentalsockelområdets naturtillgångar. Dessa rättigheter fastställdes i 1958 års Genévekonvention om kontinentalsockeln, vilken både Sverige och Sovjetunionen anslutit sig till.

Sedermera böljade kuststater också göra gällande ensamrätt till fisket i havsområdena närmast utanför de egna territorialvattnen, och allt fler nationer introducerade i enlighet härmed begreppet fiskezoner. I ett försök att närmare definiera staternas rättigheter och skyldigheter i och till haven sammankallade FN år 1973 en ny havsrättskonferens med mandat att reglera alla former för havens nyttjande. Efter många års förhandlingar kunde i december 1982 en ny omfattande havsrättskonvention öppnas för undertecknande. Konventionen träder i kraft när minst sextio stater ratificerat den, men så har ännu ej skett. Både Sverige och Sovjetunionen befinner sig emellertid bland de drygt 150 nationer som undertecknat konventionen. Trots att konventionen sålunda ännu inte formellt har trätt i kraft spelar den en viktig roll inom havsrätten och räknas i viss mån som en del av gällande folkrätt. I konventionen introduceras bl.a. begreppet ekonomisk zon, vilket innebär att kuststater ges ensamrätt över alla levande och icke levande tillgångar i en zon på upp till 200 nautiska mil utanför de egna kusterna.

Sveriges geografiska belägenhet gör att vi inte har möjlighet att i full utsträckning tillgodogöra oss de rättigheter kuststater ges enligt den nya havsrätten. Runt våra kuster möter vi mittemot liggande eller angränsande staters zoner, och en avgränsning av kontinentalsockeln och andra zoner måste därför ske. Sverige utvidgade år 1978 sin fiskezon i enlighet med den nya havsrätten.

Sverige har hitintills träffat avgränsningsavtal med Norge, Danmark och DDR samt, med undantag för ett mindre område, också med Finland.

Sålunda har Sverige avtalat med Norge om avgränsningen av kontinental- Prop. 1987/88: 175 sockeln i Skagerack (prop. 1968: 152, UU 14, rskr. 413, SÖ 1969:3), med Finland om avgränsningen av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och fram till en punkt i nordligaste delen av Östersjön söder om vilken avtal om avgränsningen av kontinentalsockeln i Östersjöns norra del ännu inte träffats med Finland (prop. 1972: 123, UU 21, rskr. 324, SÖ 1973: 1) och med Tyska Demokratiska Republiken om avgränsningen av kontinentalsockeln och fiskezonerna i Östersjön (prop. 1978/79: 14, UU 7, rskr. 47, SÖ 1978:42). Med Danmark träffades år 1984 en överenskommelse om avgränsning av kontinentalsockeln och fiskezonerna (prop. 1984/85: 131, UU 15, rskr. 239, SÖ 1985:54).

Genom principöverenskommelsen den 13 januari 1988 och avgränsningsöverenskommelsen den 18 april 1988 har också en avgränsning gentemot Sovjetunionen förverkligats. Därmed återstår för svensk del frågan om avgränsning gentemot Polen samt avgränsning gentemot Finland i norra Östersjön.

Det förhållandet att det tagit relativt lång tid att nå en överenskommelse får ses mot bakgrund av parternas vitt skilda ursprungliga ståndpunkter. Från svensk sida har vi hävdat en mittlinje med utgångspunkt från det sovjetiska fastlandet och Gotland. Vi har härvid åberopat 1958 års konti-nentalsockelkonvention i vilken mittlinjeprincipen anges som ledande för avgränsningstvister. Den sovjetiska utgångspositionen har varit en mittlinje med utgångspunkt från det svenska fastlandet utan beaktande av Gotland. Från svensk sida har man häremot hävdat att Gotland är en ö av sådan storlek och betydelse att den både enligt 1958 års kontinentalsockel-konvention och enligt gällande havsrätt i övrigt måste ges utdelning vid beräkning av mittlinjen.

1982 års havsrättskonvention ger ingen mer precis vägledning för lösande av avgränsningstvister än att parterna på grundval av folkrätten skall sträva efter en "skälig lösning". I en särskild artikel sägs dock att öar har rätt till egen ekonomisk zon och eget kontinentalsockelområde på samma sätt som landterritorier. Undantag görs endast för klippor som inte kan hysa befolkning eller ha ett eget näringsliv. Det tidigare omtvistade området mellan de av Sverige och Sovjet ursprungligen hävdade mittlinjerna (den s. k. vita zonen) omfattar ca 13 500 km".

Den nu föreliggande avgränsningsöverenskommelsen utgår från och utgör en uppföljning av principöverenskommelsen den 13 januari 1988 om avgränsning av havsområdena i Östersjön. Denna principöverenskommelse hade föregåtts av förhandlingar under närmare två decennier. Förhandlingar har sålunda förts åren 1969, 1970, 1974, 1982 och 1986. Utrikesnämnden har kontinuerligt informerats om förhandlingarnas gång. År 1987 intensifierades de svensk-sovjetiska kontakterna i syfte att söka uppnå en lösning av avgränsningsfrågan. Kontakterna tog sig uttryck såväl i formella förhandlingar som sonderingar och andra bilaterala kontakter. De båda parternas ansträngningar att nå en snar lösning ledde under år 1987 till ett närmande av förhandlingspositionerna som slutligen resulterade i den principöverenskommelse som undertecknades av statsministern och den

ti Riksdagen 1987/88, 1 saml. Nr 175

sovjetiske ministerrådsordföranden Ryzjkov i Stockholm den 13 januari Prop. 1987/88: 175 1988.

Det har under åren närmast före uppgörelsen blivit alltmer uppenbart att fisket i området fått en omfattning som går långt utöver vad omsorgen om återväxt och det framtida fisket medger. Koncentrationen av fiskeaktiviteter till området har givetvis haft sin grund i att det varit det enda större området i Östersjön utanför nationella fiskezoner. Detta har varit en viktig bidragande orsak till parternas strävan att snarast möjligt avveckla områdets oreglerade status.

Principöverenskommelsen den 13 januari 1988 förutser en uppdelning av det tidigare omtvistade området så att Sverige får 75 procent och Sovjet 25 procent. Överenskommelsen innehåller förutom fördelningsprinciperna en bestämmelse om ömsesidig tilldelning av fiskekvoter i det tidigare omstridda området. Inom ramen för överenskommelsen och under en tidsperiod om tjugo år efter det att avgränsningslinjen fastställts skall sålunda Sverige årligen medge Sovjetunionen en fångstkvot om 18000 ton fisk, varav 240 ton lax, i sin del av det tidigare omstridda området. Sovjetunionen skall under samma period årligen medge Sverige en fångstkvot av 6000 ton fisk, varav 80 ton lax, i sin del av detta område. Parterna uttalar vidare sin avsikt att efter tjugoårsperiodens utgång förhandla om framtida fångstkvoter.

Principöverenskommelsen förutsätter en uppföljning för fastställande av den exakta avgränsningen av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön. Den ger, förutom de angivna procenttalen, endast vägledning för avgränsningen i så måtto att avgränsningslinjen skall förbinda det aktuella områdets nordligaste och sydligaste punkter och förhålla sig till områdets ytterkonturer på ett symmetriskt sätt.

Den förutsatta uppföljningen har genomförts vid två förhandlingsomgångar i Moskva och en teknisk genomgång i Stockholm. Inför förhandlingarna har synpunkter inhämtats från myndigheter, organisationer och andra intressenter som berörs av avgränsningen. Överläggningar med utrikesnämnden har ägt rum vid två tillfällen.

Med utgångspunkt från den överenskomna procentfördelningen 75/25 har parterna i ett avtal den 18 april 1988 enats om en avgränsningslinje som anges med 17 koordinatpunkter från norr till söder. Med hänsyn till att området både i norr och söder ligger i anslutning till omtvistat område med tredje part som intressent har koordinatpunkterna fastställts så att de inte föregriper kommande uppgörelser med dessa parter. Eftersom de svenska och sovjetiska koordinatsystemen inte är helt överensstämmande har avgränsningslinjen definierats i såväl svenskt som sovjetiskt koordinatsystem.

Principöverenskommelsen innehåller förutom anvisningar för avgränsningen ocksä ett avsnitt om det framtida fisket i det tidigare omstridda området. Det förutsätts sålunda, som tidigare redovisats, att vardera parten skall tilldela den andra parten fångstkvoter i sin del av området.

I en särskild överenskommelse den 18 april 1988 rörande fisket i det
tidigare omtvistade området i Östersjön har Sverige, som uppföljning av 6

principöverenskommelsen, förbundit sig att inom sin del av området under Prop. 1987/88: 175 tjugo år årligen avsätta en fiskekvot för sovjetiska fiskare i enlighet med principöverenskommelsen. Överenskommelsen innehåller ett motsvarande åtagande från Sovjetunionen till förmån för svenska fiskare. 1 överenskommelsen bestäms de tvä områdena genom koordinatangivelser. Områdesbestämningarna är en för fiskeändamål av praktiska skäl förenklad beskrivning av det tidigare omtvistade området (jämför fiskeavtalet artikel 1 sista stycket). Områdena har ritats ut på svenska resp. sovjetiska sjökort, vilka fogats vid överenskommelsen. I denna föreskrivs vidare att parterna genom överiäggningar skall genomföra dessa bestämmelser, häri inbegripet frågan om fördelning på fiskslag av överenskomna kvoter samt regleringsåtgärder rörande fisket.

I ett särskilt protokoll fogat till överenskommelserna har parterna avtalat att avgränsningsöverenskommelsen såvitt avser fiskerijurisdiktionen samt fiskeavtalet skall tillämpas provisoriskt från och med den 16 maj 1988.

I fråga om fiskeöverenskommelsen vill jag särskilt framhålla att vi sedan lång tid tillbaka har ett bilateralt fiskeavtal med Sovjetunionen, liksom f. ö. med andra grannländer och med EG. Det svensk-sovjetiska avtalet från år 1977 (SÖ 1978:80) innebär rätt för svenska och sovjetiska fiskare att bedriva fiske i resp. länders fiskezoner. Överenskommelser om fiskekvoter enligt detta avtal brukar årligen träffas i december.

Den uppdelning av det tidigare omtvistade området som nu genomförts motsvarar inte det svenska utgångskravet om full utdelning enligt mittlinjeprincipen med utgångspunkt från Gotland. Överenskommelsen innebär dock en lösning av den utdragna avgränsningstvisten som vi på svensk sida har anledning att vara tillfredsställda med. Det kan här vara skäl att nämna att den havsrättsliga utvecklingen under de senaste åren gått i en sådan riktning att mittlinjeprincipen jämfört med tidigare i någon mån försvagats, vilket givetvis påverkat den svenska förhandlingspositionen. Överenskommelsen får anses vara väl förankrad i gällande folkrätt.

Det finns flera skäl att välkomna den avgränsning av havsområdena mellan Sverige och Sovjetunionen som nu förverkligats. Genom överenskommelsen har ett tvisteämne mellan de båda länderna bragts ur världen. Detta är i sig ägnat att positivt påverka de bilaterala förbindelserna. En definitiv och exakt avgränsning gentemot våra grannländer är ett väsentligt svenskt intresse. Genom överenskommelsen har ännu en viktig länk fogats till de överenskommelser som vi har att träffa med våra grannländer. Det slutliga målet, som är att få yttergränserna för den svenska kontinentalsockeln och den svenska fiskezonen fastställda i förhållande till alla våra grannländer, kommer nu allt närmare. Jag erinrar om att vi nu endast har två frågor kvar, nämligen avgränsningen gentemot Polen och avgränsningen i ett återstående område gentemot Finland. Slutligen vill jag tillägga att överenskommelsen innebär ökade krav på den fisketillsyn som kustbevakningen utövar. Särskilt mot bakgrund av vad jag tidigare nämnt om den omfattning fisket fått under senare tid är det angeläget att kustbevakningen kan bedriva en effektiv övervakning i området. Regeringen bör i annat

sammanhang återkomma med förslag till ytteriigare resurser för kust- Prop. 1987/88: 175 bevakningen och hur dessa skall finansieras.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag

att regeringen föreslår riksdagen att

dels godkänna överenskommelsen den 18 april 1988 mellan Sverige och Sovjetunionen om avgränsningen av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön,

dels godkänna överenskommelsen den 18 april 1988 mellan Sverige och Sovjetunionen om ömsesidiga relationer på fiskets område i det tidigare omtvistade området i Östersjön. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilagor

Prop. 1987/88: 175

överenskommelse Prop. 1987/88:175

om principer för avgränsning av havsområdena i Östersjön mel- iS lan Konungariket Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikemas Union

I syfte att ytterligare stärka de vänskapliga förbindelserna och samarbetet mellan Konungariket Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union i enlighet med Förenta Nationernas stadga har parterna kommit överens om följande.

Det mellan Sverige och Sovjetunionen omstridda området skall delas pä sådant sätt att 75 procent av områdets yta tillfaller Sverige och 25 procent tillfaller Sovjetunionen. Avgränsningslinjen skall förbinda det omtvistade områdets nordligaste och sydligaste punkter och förhålla sig till områdets ytterkonturer på ett symmetriskt sätt.

Inom denna överenskommelses ram och under en tidsperiod om 20 år efter det att avgränsningslinjen fastställts skall Sverige årligen medge Sovjetunionen en fångstkvot om 18 000 ton, varav 240 ton lax, i sin del av det tidigare omstridda området. Sovjetunionen skall under samma tid ärligen medge Sverige en fångstkvot om 6 (XX) ton, varav 80 ton lax, i sin del av det tidigare omstridda området.

Parterna utgår från att fisket i det tidigare omstrida området inte skall vara till men för bestånden av levande tillgångar.

Efter tjugoårsperiodens utgång skall de båda parterna inleda förhandlingar om framtida fångstkvoter med beaktande av bestånden av levande tillgångar i området liksom Sveriges och Sovjetunionens traditionella fiske.

Vid förhandlingarna skall vardera parten på grundval av de nya kvoter, om vilka överenskommelse skall träffas och utan förfång för dess möjligheter att tilldela andra stater fångstkvoter, ge den andra parten tillgång på grundval av denna överenskommelse till den outnyttjade del av högsta tillåtna fångstmängd i sin del av det tidigare omstridda området som parten ifråga anser sig kunna avsätta för utländskt fiske.

På grundval av denna överenskommelse skall befullmäkligade företrädare för parterna i en nära framtid utarbeta ett eller flera avtal i syfte att genomföra dess bestämmelser.

Denna överenskommelse träder i kraft på dagen för undertecknandet.

Som skedde i Stockholm den 13 januari 1988, i två exemplar vart och ett på svenska och ryska språken, vilka båda texter äger samma vitsord.

För Konungariket Sverige För De Socialistiska

Rådsrepublikernas Union

Ingvar Carlsson

Ryskjkov

CorjiaujCHHe Prop. 1987/88:175

o npHHiinnax pasrpaHMHCHMH mopckhx npocxpaHCXB b Bilaga 1

EaJiTMiicKOivi Mope Me}K.qy KopojieBCTBOM IIlBeuMM h Cok)3om

COBeTCKHX CoUHajIHCTHHeCKMX PecnyöJiHK

B uejiJix aajibHeHuiero yKpeiuieHHH flpyjKecTBCHHbix oTHomeHHti h corpy-jiHHHecTBa Mea<ny Kopo.neBCTBOM UlBeitHH n CotosoM CoseTciCHX CoiwajiH-CTHMecKHx PecnyöjiHK b cooTsexcTBHH C YcTaBOM OpraHHsauHH OöteaHHeH-Hbix HauHÖ CxopoHbi floroBopnjiHCb o cneayiomeM.

CnopHbiH pafloH MeKny UlBeuHeH h CCCP paarpaHHHHBaexca TaKHM o6pa30M, qxo k UlBeuHH otxojiht 75 npoueuTOB nnoinanH axoro pafioHa, a k CCCP — 25 npoueHxoB nnomaiiH 3xoro paftona. JIhhhh pasrpaHHHeHHSi 5yflex coenHHaxb KpaflHKJK) ceeepHyio h KpaiiHioio toKuyio tohkh cnopuoro paitoha H npoxoflHXb CHMMexpHHHo BHemneii KOH(t)HrypauHH pafiona.

B paMKax Hacxojiiuero CorjiameHHfl b xeweMHe 20-jiexHero nepnoaa nocne xoro, KaK öyztex onpeaejieHa jihhhh pasrpaHHteHHfl, UlBeuHH o5H3yexcH e»eroiiHO Bbifle/iHTi> CCCP b ee tacrn öbiBiuero cnopHoro pafioHa KBoxy Bbi.noBa B o5teMe 18 (XX) tohh pbi6bi, BKjitoiaH 240 tohh jiococa. CCCP b xeneHHe xoro we nepnoaa BpeMenn oÖHsyexca OKeroaHO Bbiaenaxb LUbcuhu B ero 4acxH öbiBiiiero cnopnoro paftoHa Ksoxy BbiJiOBa b oöieivie 6(XX) xohh pbi6bi, BKJiioHasi 80 XOHH .nococH.

CxopOHbl HCXOflHX H3 XOrO, 1X0 pblÖOJlOBHblH HpOMblCeH B 6blBtlieM

cnopHOM paflone ne öyaex uaHOCHXb ymep6a cocxojihhk) »HBbix pecypcoB.

Oo HcxeneHHH 20-JiexHero nepHoaa CxopoHbi Bcxynnx b neperoBopbi o pasMcpax KBOx Bbijioaa na 6yflymee, yHHXbiBa» cocxoHHHe »HSbix pecypcoB pafiona, a xaKjKe xpajiHUHOHHoe pbiöonoBcxBO UIbcuhh h CCCP. Ha neperoBopax KaÄaaa Cxopona, na ochobc non.ne>KaLttHx cor.nacoBaHHio hob-bix KBOT H 5e3 yiuepöa ana ee bo3mo>khocxh BbinejiHXb KBOXbi ztpyrnM rocy-flapcxBaM, o6H3yexcH npeaocxaB.n5ixb ztpyrofi Cxopone aocxyn na ochobc Hacxoflniero Cor.nameHHa k HeHcno.ub3yeMOMy ocxaxxy oömero aonycTiiM-oro yjiosa b CBoeii lacxH öbisiuero cnopnoro paflona, Koxopbifl flaHuaH CxopoHa C04xex B03M0)KHbiM Bbiflennxb hjiji HHOCxpanHoro npoMbicjia.

Ha ocHOBe nacxoHmero CorjiamennH ynojiHOMOtCHHbie npencxaBHTejiH CxopoH Bbipa6oxaK)x b 6jiH>KaHmee BpeMJi ouho hjih HecKoni>KO corjiameHHH B uensix ocymecxBJieHHsi ero noJio>KeHHH.

HacxoHtuee CorTiauieHHe Bcxynaex b cmiy b aeub ero nozinHcaHHH.

CoBcpmeHo b CxoKrojibMC 13 HHBapsi 1988 roaa b nsyx 3K3eMnjiapax, Ka>KflbiH Ha mBeacKOM h pyccKOM asbiKax, npHieM o5a xeKcxa hmciox oatiHaKOByjo cn.r7y.

3a KopojiCBcxBO 3a C0103 Cobcxckhx

UlBeuHH CouHajiHCXHitecKHx PecnyöjiHK

Ingvar Carlsson Ryzjkov

Prop. 1987/88:175 Bilaga 2

Överenskommelse

mellan Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikemas Unions regering om avgränsning av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön

Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering har,

på grundval av överenskommelsen om principer för avgränsning av havsområdena i Östersjön mellan Konungariket Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union av den 13 januari 1988,

överenskommit om följande:

CorjiamcHHe

viejKoy ripaBHTejibCTBoivi KopojieBCTBa

IIlBeuMH M npaBMTejibCTBOM Coiosa

CoBeXCKMX CoUMaJlHCTHMeCKHX

PecnyöjiMK o pasrpaHHHeHHH kohtmh-CHTajibHoro iiiejib(|)a, a xaicjK

lllBe.aCKOH pblÖClOBHOM 30HbI H COBeXCKOM 3KOHOMHHeCKOH 30Hbl B

EaJixMMCKOivi Mope

ripasHxeibCTBO KopojiCBcxBa UIbcuhh h npaBHxejibcxBO Coio3a Cobcxckkx CouHanHCXHHecKHX PecnyönHK,

ocHOBbiBajiCb Ha CornaiueHHH o npHHunnax pasrpaHHweHHJi Mopciotx npocxpancxB b BajixHHCKOM Mope Me>KXty KopojiescxBOM

UlBeUHH H C0K)3a COBeXCKHX

CouHajiHCXHnecKnx PecnyöjiHK ox 13 siHBapa 1988 rofla, cor.nacHJiHCb o cjienytomeM:

Artikel 1

Avgränsningslinjen mellan de områden av kontinentalsockeln, över vilka Sverige respektive Sovjetunionen utövar suveräna rättigheter i fråga om utforskning och utvinning av naturtillgångarna, samt mellan Sveriges fiskezon och Sovjetunionens ekonomiska zon utgörs av de räta linjer (loxodromer) som förenar punkter med de geografiska koordinater som anges i artikel 2.

Avgränsningslinjen är beräknad dels i det nu gällande svenska koordinatsystemet (RT 38), tillämpat i de svenska sjökorten nr 7 och 8, tryckår 1988, dels enligt det sovjetiska koordinatsystemet, tillämpat i det sovjetiska sjökortet nr 1150, tryckår 1987. Nämnda sjökort bifogas denna överenskommelse och utgör en integrerad del av denna.

Cxaxbfl 1

JIhhhh pa3rpaHH4eHH5i MOKZty pafloHaivin KOHXHHeHxajibHoro uienha, rat LUbcuh» h CoBexcKHH Coto3 cooxBexcTBCHHO ocy-mecxB/iHKDT cysepeHHbie npasa b oxHouieHHH Hx pasBCflKH H pa3pa5oxKM Hx npHponHbix pecypcoB, H MeJKay pbiöojiobhoh sohoh

UlBeUHH H SKOHOMHHeCKOH 30H0fi COBeXCKOrO

CoK)3a npoxoflMX no npHMbiM jihhhhm (jiOKconpoMHaM), coeaHHHiomHM xohkh c re-orpacjjHHecKHMH KOopflHHaxaMH, yKasaHHbiMH B Cxaxbe 2.

JIhhhh pasrpaHHHeHHH paccnnxana, c oahoh CXOpOHbl, B COOXBeXCXBHH C fleHcxBytoiuefl B

Hacxoamee speMH uiBeacKoft chcxcmoh KoopflHHax (RT 38), npHMenenHOH na mBencK-hx MopcKHx Kapxax N°N° 7 h 8, HSflauHJi 1988 rozta, a c npyroft cxopoubi, b cooxbcxcxbhh c coBCxcKOH chcxcmoh KOOpflHHaX, npHMeHCH-HOH na coBexcKOH MopcKoö Kapxe Ne 1150, H3naHHa 1987 roaa. VnoiviaHyxbie Bbime MopcKHe Kapxbi npHjiaratoxca k Hacxoameiny CoraameHHK) h asnaioxcH ero HeoxieMjieMoit tacxbto.

Artikel 2

De i artikel I nämnda koordinaterna är följande:

Koordii	täter enligt svenskt system
punkt
A 1	58°46,836'	N	20=28,672'	E
A 2	58°29,000'	N	20=26,590'	E
A 3	58°12,000'	N	20=22,502'	E
A 4	57=54,691'	N	20=24,920'	E
A 5	57°44,000'	N	20=14,139'	E
A 6	57=33,800'	N	20=03,965'	E
A 7	57°26,717'	N	20=02,160'	E
A 8	57°14,192'	N	19=53,565'	E
A 9	56°58,000'	N	19=40,270'	E
A 10	56°45,000'	N	19=31,720'	E
A 11	56°35,000'	N	19=25,070'	E
A 12	56°27,000'	N	19=21,070'	E
A 13	56°15,000'	N	19=13,565'	E
A 14	56°02,433'	N	19=05,669'	E
A 15	55°58,863'	N	19=04,876'	E
A 16	55°57,300'	N	19=04,049'	E
A 17	55°53,482'	N	18=56,777'	E
Koordinater enligt se		}vjetiskt system
punkt
A 1	58°46,836'	N	20=28,582'	E
A 2	58°29,000'	N	20=26,500'	E
A 3	58°12,000'	N	20=22,412'	E
A 4	57=54,691'	N	20=24,830'	E
A 5	57=44,000'	N	20=14,049'	E
A 6	57=33,800'	N	20=03,875'	E
A 7	57=26,717'	N	20=02,070'	E
A 8	57=14,192'	N	19=53,475'	E
A 9	56=58,000'	N	19=40,200'	E
A 10	56=45,000'	N	19=31,650'	E
A 11	56=35,000'	N	19=25,000'	E
A 12	56=27,000'	N	19=21,000'	E
A 13	56=15,000'	N	19=13,500'	E
A 14	56=02,433'	N	19=05,604'	E
A 15	55=58,863'	N	19=04,811'	E
A 16	55=57,300'	N	19=03,984'	E
A 17	55=53,482'	N	18=56,717'	E

		Prop. 1987/88:175
		Bilaga 2
	Cxaxbfl 2
VnoMJiHyxbie b		Cxaxbe	1 KOOPflHHaXbl
HBjiHioxcH cjieztyioumMH:
KoopduHambt e lueedcKou cucmeMe
X04KH
A 1	58=46,836'	cm.	20=28,672'	B.fl.
A 2	58=29,000'	cm.	20=26,590'	B.fl.
A 3	58=12,000'	cm.	20=22,502'	B.fl.
A 4	57=54,691'	cm.	20=24,920'	B.fl.
A 5	57=44,000'	cm.	20=14,139'	B.fl.
A 6	57=33,800'	cm.	20=03,965'	B.fl.
A 7	57=26,717	c.ui.	20=02,160'	B.fl.
A 8	57=14,192'	cm.	19=53,565'	B.fl.
A 9	56=58,000'	cm.	19=40,270'	B.fl.
A 10	56=45,000'	cm.	19=31,720'	B.fl.
A 11	56=35,000'	cm.	19=25,070'	B.fl.
A 12	56=27,000'	cm.	19=21,070'	B.fl.
A 13	56=15,000'	cm.	19=13,565'	B.fl.
A 14	56=02,433'	cm.	19=05,669'	B.fl.
A 15	55=58,863'	cm.	19=04,876'	B.fl.
A 16	55=57,300'	cm.	19=04,049'	B.fl.
A 17	55=53,482'	cm.	18=56,777'	B.fl.
KoopduHambi e coeemcKoU cucmeMe
XOHICH
A 1	58=46,836'	c.m.	20=28,582'	'B.fl.
A 2	58=29,000'	' c.m.	20=26,500	'B.fl.
A 3	58=12,000'	c.m.	20=22,412	B.fl.
A 4	57=54,691'	c.m.	20=24,830'	'B.fl.
A 5	57=44,000'	c.m.	20=14,049'	'B.fl.
A 6	57=33,800'	' c.m.	20=03,875	■B.fl.
A 7	57=26,717'	c.m.	20=02,070'	'B.fl.
A 8	57=14,192'	c.m.	19=53,475'	'B.fl.
A 9	56=58,000'	cm.	19=40,200'	B.fl.
A 10	56=45,000'	c.m.	19=31,650'	B.fl.
A 11	56=35,000	c.m.	19=25,000'	■ B.fl.
A 12	56=27,000'	c.m.	19=21,000'	B.fl.
A 13	56=15,000'	c.m.	19=13,500'	■ B.fl.
A 14	56=02,433'	c.m.	19=05,604'	■ B.fl.
A 15	55=58,863'	c.m.	19=04,811'	' B.fl.
A 16	55=57,300'	c.m.	19=03,984'	B.fl.
A 17	55=53,482'	cm.	18=56,717'	' B.fl.

Prop. 1987/88:175 Bilaga 2

Båda koordinatsystemen har lika giltighet. Från punkten A 1 i norr samt från punkten A 17 i söder skall avgränsningslinjen fortsätta till punkter som överenskommes med berörd tredje stat.

05e CHCxcMbi KOopflHHax HMetox oflnnaKO-ByK) CHfly. Ox X04KH A 1 Ha cesepe h ox xohkh A 17 Ha tore ahhhsi pasrpaHHMeHHH Gyaex npoflOflJKena flo xokck, Koxopbie öyflyx corflacoBaHbi c 3aHHxepecoBaHHbiMH xpexbHMH cxpaHaMH.

Artikel 3

Denna överenskommelse har ingåtts på grundval av överenskommelsen om principer för avgränsning av havsområdena i Östersjön mellan Konungariket Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union av den 13 januari 1988 och skall godkännas enligt vardera partens lagstiftning.

Denna överenskommelse skall träda i kraft den dag då det genom noteväxling konstateras att sådant godkännande ägt rum.

Upprättat i Moskva den 18 april 1988 i två exemplar på svenska och ryska språken, varvid båda texterna äger lika giltighet.

Cxaxbfl 3

Hacxoamee CorjiamcHHe saKjiroieno na ocHOBC CorflameHHfl o npHHUHnax pasrpannM-eHHH MopcKHx npocxpaHCTB B Beltixhhckom Mope MCÄfly KopoflCBcxBOM UlBeuHH h

CotO30M COBeXCKHX CoUHariHCXHHeCKHX

Pecny6flHK ox 13 HHBapa 1988 rofla h noflflCÄHx yxBepjKflCHHio b cooxbcxcxbhh c 3aK0H0flaxenbcxB0M KasKflOH h3 CxopoH.

Hacxoamee Cor/iamenHe Bcxynnx b CHjty b flCHb oÖMCHa HoxaMH, H3BematoLUHMH o ero yxBep>KfleHHH.

CoBepmcHo b Mockbc 18 anpefla 1988 roaa b flByx 3K3eMnflapax, KaJKflbifl Ha mBCflCKOM h pyccKOM a3biKax, hphhcm o5a xeKcxa hmciox

OflHHaKOByHD CHJiy.

För Konungariket Sveriges regering Sten Andersson

3a ripaBHxejibcxBo

KopOflCBCXBa UlBeUHH

Sten Andersson

För De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering

Sjevardnadze

3a npaBHxeflbcxBO CoK)3a CosexcKHx CouHajiHcxHtecicHx Pecny6flHK

Sjevardnadze

Prop. 1987/88:175 Bilaga 3

Överenskommelse

mellan Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikemas Unions regering om ömsesidiga relationer på fiskets område i det tidigare omtvistade området i Östersjön

Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering har,

på grundval av överenskommelsen om principer för avgränsning av havsområdena i Östersjön mellan Konungariket Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union av den 13 januari 1988,

överenskommit om följande:

CorjiameHHe

MCMcoy npaBHxejibcxBOM KopojieacxBa

IllBeilHM H npaBHxejibcxBOM Coio3a

COBeXCKMX CoUHajlHCXHHeCKMX

PecnyöJiHK o B3aHMHbix oxHOUieHivix b oöJiacxH pbiöojiOBCXBa b öbiBuieivi cnopHOM paiioHe EaJixHHCKoro Mopti

npaBHxeflbcxBO KopojieBCTsa UlBeuHH h ripaBHxeflbcxBO Cotosa Cobcxckhx CouHaflHCTHwecKHx PecnyöflHK,

ocHOBbiBaacb na CorflamcHHH o npHHunnax pa3rpaHHieHHa MopcKHX npocxpancxB b BanxHHCKOM Mope MOKay KopojieBcxBOM

UlBeUHH H C0K)30M COBeXCKHX

CouHajTHcxHHecKHx PecnyöJiHK ox 13 ansapa 1988 rofla, corflacHjiHCb o cfleaytomeM:

Artikel 1

I ett område av Sovjetunionens ekonomiska zon som begränsas av räta linjer (loxodromer) som förbinder punkter med nedan angivna geografiska koordinater enligt det nu gällande svenska koordinatsystemet (RT 38), tillämpat i de svenska sjökorten nr 7 och 8, tryckår 1988, samt nedan angivna geografiska koordinater enligt det sovjetiska koordinatsystemet, tillämpat i det sovjetiska sjökortet nr 1150, tryckår 1987, förbinder sig Sovjetunionen att under tjugo år årligen avsätta en fiskekvot om 6 (XX) ton fisk, varav 80 ton lax, för svenska fiskefartyg.

Cxaxbfl 1

B paflone sKOHOMHwecKofl 30Hbi CoBCxcKoro

COH33a, OrpaUHICHHOM npaMblMH JlHHHaMH (jIOKCOflpOMHaMH), COeflHHaK)mHMH X04KH C

yKasaHHbiMH hhäc reorpatJiHqecKHMH

KOOPflHHaXaMH B COOXBCXCXBHH C

fleflcxBytoiueö b Hacxoamee BpeMa uiBeflcKoH

CHCXCMOH KOOPflHHaX (RT 38), npHMCHenHOH

Ha mseflCKHx mopckhx Kapxax JVaJVa 7 h 8, HSflaHHa 1988 rofla, a xaK>Ke c HHÄeyKasan-HbiMH reorpa(j)HqecKHMH KoopflunaxaMH b

COOXBeXCTBHH C COBeXCKOH CHCXeMOH

KoopflHHax, npHMencHHOfl na cobcxckoh MopcKOH Kapxe Ns 1150, H3flaHHa 1987 rofla, CoBexcKHH Coio3 oöasyexcfl b xeHCHHC 20 Jiex npeflocxaBflaxb e>KeroflHO KBOxy BbinoBa b 6000 XOHH pbi6bi, BKflKDtaa 80 xohh flococa fljia mBeflCKHx pbi6oflOBHbix cyflOB.

Koordinater enligt svenskt system

punkt
A 1	58=46,836'	N	20=28,672'	E
A 2	58=29,000'	N	20=26,590'	E
A 3	58=12,000'	N	20=22,502'	E
A 4	57=54,691'	N	20=24,920'	E
A 5	57=44,000'	N	20=14,139'	E
A 6	57=33,800'	N	20=03,965'	E
A 7	57=26,717'	N	20=02,160'	E

KoopduHombi 6 lueedcKoä		cucmeMe
T04KM
A 1 58=46,836'	c.m.	20=28,672'	B.fl.
A 2 58=29,000'	c.m.	20=26,590'	B.fl.
A 3 58=12,000'	c.m.	20=22,502'	B.fl.
A 4 57=54,691'	c.m.	20=24,920'	B.fl.
A 5 57=44,000'	c.m.	20=14,139'	B.fl.
A 6 57=33,800'	c.m.	20=03,965'	B.fl.
A 7 57=26,717'	c.m.	20=02,160'	B.fl.

							Prop. 1987/88:175
							Bilaga 3
A 8	57=14,192'	N	19=53,565'	E	A 8	57=14,192'	c.m.	19=53,565'B.fl.
A 9	56=58,000'	N	19=40,270'	E	A 9	56=58,000'	c.m.	19=40,270'B.fl.
A 10	56=45,000'	N	19=31,720'	E	A 10	56=45,000'	c.m.	19=31,720'B.fl".
A 11	,56=35,000'	N	19=25,070'	E	A 11	56=35,000'	c.m.	19=25,070'B.fl.
A 12	56=27,000'	N	19=21,070'	E	A 12	56=27,000'	c.m.	19=21,070' B.fl.
A 13	56=15,000'	N	19=13,565'	E	A 13	56=15,000'	c.m.	19=13,565'B.fl.
A 14	56=02,433'	N	19=05,669'	E	A 14	56=02,433'	c.m.	19=05,669' B.fl.
A 15	55=58,863'	N	19=04,876'	E	A 15	55=58,863'	c.m.	19=04,876'B.fl.
A 16	55=57,300'	N	19=04,049'	E	A 16	55=57,300'	c.m.	19=04,049' B.fl.
A 17	55=53,482'	N	18=56,777'	E	A 17	55=53,482'	c.m.	18=56,777' B.fl.
11	55=53,361'	N	18=56,943'	E	11	55=53,361'	c.m.	18=56,943'B.fl.
12	55=57,300'	N	19=07,273'	E	12	55=57,300'	c.m.	19=07,273' B.fl.
13	56=17,000'	N	19=24,065'	E	13	56=17,000'	c.m.	19=24,065' B.fl.
14	56=37,000'	N	19=36,869'	E	14	56=37,000'	c.m.	19=36,869' B.fl.
15	56=57,000'	N	19=51,070'	E	15	56=57,000'	c.m.	19=51,070' B.fl.
16	57=17,000'	N	20=11,090'	E	16	57 = 17,000'	c.m.	20=11,090' B.fl.
17	57=27,000'	N	20=13,090'	E	17	57=27,000'	c.m.	20=13,090' B.fl.
18	57=48,000'	N	20=33,336'	E	18	57=48,000'	■cm.	20=33,336' B.fl.
19	58=00,000'	N	20=39,090'	E	19	58=00,000'	c.m.	20=39,090' B.fl.
20	58=13,000'	N	20=32,090'	E	20	58=13,000'	c.m.	20=32,090' B.fl.
21	58=29,000'	N	20=33,090'	E	21	58=29,000'	c.m.	20=33,090' B.fl.
22	58=46,514'	N	20=29,982'	E	22	58=46,514'	c.m.	20=29,982' B.fl.
A 1	58=46,836'	N	20=28,672'	E	A 1	58=46,836'	c.m.	20=28,672' B.fl.
Koordinater enligt sovjetiskt system					KoopduHamti e coeemcKou cucmeMe
punkt					X04KH
A 1	58=46,836'	N	20=28,582'	E	A 1	58=46,836'	c.m.	20=28,582'B.fl.
A 2	58=29,000'	N	20=26,500'	E	A 2	58=29,000'	c.m.	20=26,500'B.fl.
A 3	58 = 12,000'	N	20=22,412'	E	A 3	58=12,000'	c.m.	20=22,412'B.fl.
A 4	57=54,691 '	N	20=24,830'	E	A 4	57=54,691'	cm.	20=24,830'B.fl.
A 5	57=44,000'	N	20=14,049'	E	A 5	57=44,000'	c.m.	20=14,049'B.fl.
A 6	57=33,800'	N	20=03,875'	E	A 6	57=33,800'	c.m.	20=03,875' B.fl.
A 7	57=26,717'	N	20=02,070'	E	A 7	57=26,717'	c.m.	20=02,070'B.fl.
A 8	57=14,192'	N	19=53,475'	E	A 8	57=14,192'	c.m.	19=53,475'B.fl.
A 9	56=58,000	N	19=40,200	E	A 9	56=58,000'	c.m.	19=40,200'B.fl.
A 10	56=45,000'	N	19=31,650	E	A 10	56=45,000'	c.m.	19=31,650'B.fl.
A II	56=35,000'	N	19=25,000	E	A 11	56=35,000'	c.m.	19=25,000'B.fl.
A 12	56=27,000'	N	19=21,000'	E	A 12	56=27,000'	c.m.	19=21,000'B.fl.
A 13	56=15,000'	N	19=13,500'	E	A 13	56=15,000'	c.m.	19=13,500'B.fl.
A 14	56=02,433'	N	19=05,604'	E	A 14	56=02,433'	c.m.	19=05,604'B.fl.
A 15	55=58,863'	N	19=04,811'	E	A 15	55=58,863'	c.m.	19=04,811'B.fl.
A 16	55=57,300	N	19=03,984	E	A 16	55=57,300'	c.m.	19=03,984'B.fl.
A 17	55=53,482	N	18=56,717	E	A 17	55=53,482'	c.m.	18=56,717'B.fl.
11	55=53,361	N	18=56,888	E	11	55=53,361'	c.m.	18=56,888'B.fl.
12	55=57,300'	N	19=07,208'	E	12	55=57,300'	c.m.	19=07,208'B.fl.
13	56=17,000'	N	19=24,000'	E	13	56=17,000'	c.m.	19=24,000'B.fl.
14	56=37,000'	N	19=36,799'	E	14	56=37,000'	c.m.	19=36,799'B.fl.
15	56=57,000	N	19=51,000	E	15	56=57,000	c.m.	19=51,000'B.fl.

								Prop. 1987/88:175
								Bilaga 3
16	57=17,000'	N	20=11,000'	E	16	57=17,000'	c.m.	20=11,000'B.fl.
17	57=27,000'	N	20=13,000'	E	17	57=27,000'	c.m.	20=13,000'B.fl.
18	57=48,000'	N	20=33,246'	E	18	57=48,000'	c.m.	20=33,246'B.fl.
19	58=00,000'	N	20=39,000'	E	19	58=00,000'	c.m.	20=39,000'B.fl.
20	58=13,000'	N	20=32,000'	E	20	58=13,000'	c.m.	20=32,000'B.fl.
21	58=29,000'	N	20=33,000'	E	21	58=29,000'	c.m.	20=33,000'B.fl.
22	58=46,514'	N	20=29,892'	E	22	58=46,514'	c.m.	20=29,892'B.fl.
1	58=46,836'	N	20=28,582'	E	A 1	58=46,836'	c.m.	20=28,582'B.fl.

I ett område av Sveriges fiskezon som begränsas av räta linjer (loxodromer) som förbinder punkter med nedan angivna geografiska koordinater enligt det nu gällande svenska koordinatsystemet (RT 38), tillämpat i de svenska sjökorten nr 7 och 8, tryckår 1988, samt nedan angivna geografiska koordinater enligt det sovjetiska koordinatsystemet, tillämpat i det sovjetiska sjökortet nr 1150, tryckår 1987, förbinder sig Sverige att under tjugo år årligen avsätta en fiskekvot om 18 (XX) ton fisk, varav 240 ton lax, för sovjetiska fiskefartyg.

Koordinater enligt svenskt system

punkt
A 1	58=46,836'	■N	20=28,672'	E
1	58=47,680'	N	20=25,264'	E
2	58=42,000'	N	20=16,985'	E
3	58=17,000'	N	19=55,263'	E
4	58=01,305'	N	19=44,307'	E

B paflone pbiöoflOBHofl 30Hbi UlBeuHH, orp-

aHHHCHHOM npaMblMH flHHHHMH

(flOKCOflpOMHaMH), COeflHHatOlIlUMH XOHKH C

yKa3aHHbiMH nnsKe reorpa4)HHecKHMH

KOOpflHHaXaMH B COOXBCXCXBHH C

flCflcxByiomefl b nacxoamee BpcMa tuBeflCKOfl

CHCXCMOH KOOPflHUaX (RT 38), npHMCHCHHOfl

Ha mBeflCKHx mopckhx Kapxax JVeNa 7 h 8, H3flaHHa 1988 rofla, a xaKÄC c HHa<eyKa3aH-HbiMH reorpa4)HHecKHMH KOopflHnaxaMH b

COOXBCXCXBHH C COBCXCKOfl CHCXCMOH

KOOpflHHax, npHMCHCHHOH Ha COBCXCKOfl

MopcKOH Kapxe JVs 1150, HSflaHHH 1987 rofla, UlBeitHa o5a3yexca b xchchhc 20 flcx npcflocxaBflaxb OKcrofluo KBOxy BbinoBa b 18000 XOHH pbi6bi, BKfliOHaa 240 xohh aococh

flna COBCXCKHX pblÖOJIOBHblX CyflOB.

KoopduHambi e lueedcKOu cucmeMe

XOHKH

1	58=46,836'	c.m.	20=28,672'	B.fl.
1	58=47,680'	c.m.	18=25,264'	B.fl.
2	58=42,000'	c.m.	19=16,985'	B.fl.
3	58=17,000'	c.m.	19=55,263'	B.fl.
4	58=01,305'	c.m.	19=44,307'	B.fl.

Från punkt 4 fortsätter begränsningslinjen längs gränsen för Sveriges territorialvatten till punkt 5.

Ox XOHKH 4 flHHHa, orpaHHHHBaiomaa paftoH, npoxoflHX Bflonb rpaHHUbi

XeppHXOpHajlbHblX BOA UlBCttHH flO XOHKH 5.

5	57=14,210'	N	19=10,852'	E	5	57=14,210'	c.m.	19=10,852'	B.fl.
6	56=50,000'	N	19=01,055'	E	6	56=50,000'	c.m.	19=01,055'	B.fl.
7	56=30,000'	N	18=52 269'	E	7	56=30,000'	c.m.	18=52 269'	B.fl.
8	56=03,896'	N	18=45,403'	E	8	56=03,896'	c.m.	18=45,403'	B.fl.
9	55=58,863'	N	18=53,977'	E	9	55=58,863'	c.m.	18=53,977'	B.fl.
10	55=53,788'	N	18=55,232'	E	10	55=53,788'	c.m.	18=55,232'	B.fl,
A 17	55=53,482'	N	18=56,777'	E	A 17	55=53,482'	c.m.	18=56,777'	B.fl,
A 16	55=57,300'	N	19=04,049'	E	A 16	55=57,300'	c.m.	19=04,049'	B.fl.
A 15	55=58,863'	N	19=04,876'	E	A 15	55=58,863'	c.m.	19=04,876'	B.fl,

							Prop. 1987/88:175
							Bilaga 3
A 14	56=02 433' N	19=05,669'	E	A 14	56=02 433'	c.m.	19=05,669'	B.fl.
A 13	56=15,000' N	19=13,565'	E	A 13	56=15,000'	c.m.	19=13,565'	B.fl.
A 12	56=27,000' N	19=21,070'	E	A 12	56=27,000'	c.m.	19=21,070'	B.fl.
A 11	56=35,000' N	19=25,070'	E	A 11	56=35,000'	c.m.	19=25,070'	B.fl.
A 10	56=45,000' N	19=31,720'	E	A 10	56=45,000'	c.m.	19=31,720'	B.fl.
A 9	56=58,000' N	19=40,270'	E	A 9	56=58,000'	c.m.	19=40,270'	B.fl.
A 8	57=14,192' N	19=53,565'	E	A 8	57=14,192'	c.m.	19=53,565'	B.fl.
A 7	57=26,717' N	20=02,160'	E	A 7	57=26,717'	c.m.	20=02,160'	B.fl.
A 6	57=33,800' N	20=03,965'	E	A 6	57=33,800'	c.m.	20=03,965'	B.fl.
A 5	57=44,000' N	20=14,139'	E	A 5	57=44,000'	c.m.	20=14,139'	B.fl.
A 4	57=54,691' N	20=24,920'	E	A 4	57=54,691'	c.m.	20=24,920'	B.fl.
A 3	58=12,000' N	20=22,502'	E	A 3	58=12,000'	c.m.	20=22,502'	B.fl.
A 2	58=29,000' N	20=26,590'	E	A 2	58=29,000'	c.m.	20=26,590'	B.fl.
A 1	58=46,836' N	20=28,672'	E	A 1	58=46,836'	c.m.	20=28,672'	B.fl.
Koordinater enligt sovjetiskt system				KoopduHambi e coeemcKou cucmeMe
punkt				XOHKH
A 1	58=46,836' N	20=28,582'	E	A 1	58=46,836'	c.m.	20=28,582'	B.fl.
1	58=47,680' N	20=25,174'	E	1	58=47,680'	c.m.	18=25,174'	B.fl.
2	58=42,000' N	20=16,920'	E	2	58=42,000'	c.m.	19=16,920'	B.fl.
3	58=17,000' N	19=55,198'	E	3	58=17,000'	c.m.	19=55,198'	B.fl.
4	58=01,305' N	19=44,242'	E	4	58=01,305'	c.m.	19=44,242'	B.fl.

Från punkt 4 fortsätter begränsningslinjen längs gränsen för Sveriges territorialvatten till punkt 5.

Ox XOHKH 4 flHHHa, orpaHHHHBaiomaa pafloH, npoxoflHX BflOflb rpanHUbi xeppHxopnaflbHbix BOfl UlBCitHH ao xohkh 5.

5	57=14,210'	N	19=10,797'	E
6	56=50,000'	N	19=01,000'	E
7	56=30,000'	N	18=52,214'	E
8	56=03,896'	N	18=45,348'	E
9	55=58,863'	N	18=53,922'	E
10	55=53,788'	N	18=55,177'	E
A 17	55=53,482'	N	18=56,717'	E
A 16	55=57,300'	N	19=03,984'	E
A 15	55=58,863'	N	19=04,811'	E
A 14	56=02,433'	N	19=05,604'	E
A 13	56=15,000'	N	19=13,500'	E
A 12	56=27,000'	N	19=21,000'	E
A 11	56=35,000'	N	19=25,000'	E
A 10	56=45,000'	N	19=31,650'	E
A 9	56=58,000'	N	19=40,200'	E
A 8	57=14,192'	N	19=53,475'	E
A 7	57=26,717'	N	20=02,070'	E
A 6	57=33,800'	N	20=03,875'	E
A 5	57=44,000'	N	20=14,049'	E
A 4	57=54,691 '	N	20=24,830'	E
A 3	58=12,000'	N	20=22,412'	E

5	57=14,210'	c.m.	19=10,797	B.fl
6	56=50,000'	c.m.	19=01,000	B.fl
7	56=30,000'	c.m.	18=52,214	B.fl
8	56=03,896'	c.m.	18=45,348	B.fl
9	55=58,863'	c.m.	18=53,922	B.fl
10	55=53,788'	c.m.	18=55,177	B.fl
A 17	55=53,482'	c.m.	18=56,717	B.fl
A 16	55=57,300'	c.m.	19=03,984	B.A
A 15	55=58,863'	c.m.	19=04,811	B.A
A 14	56=02,433'	c.m.	19=05,604	B.A
A 13	56=15,000	c.m.	19=13,500	B.A
A 12	56=27,000'	c.m.	19=21,000	B.A
A 11	56=35,000'	c.m.	19=25,000	B.A
A 10	56=45,000'	c.m.	19=31,650	B.A
A 9	56=58,000'	c.m.	19=40,200	B.A
A 8	57=14,192'	c.m.	19=53,475	B.A
A 7	57=26,717'	c.m.	20=02,070	B.A
A 6	57=33,800'	c.m.	20=03,875	B.A
A 5	57=44,000'	c.m.	20=14,049	B.A
A 4	57=54,691 '	c.m.	20=24,830	' B.fl
A 3	58=12,000'	c.m.	20=22,412	' B.fl

Prop. 1987/88:175 Bilaga 3

A 2 58=29,000' N A 1 58=46,836'N

20=26,500' E 20=28,582' E

A 2 58=29,000' cm. A 1 58=46,836'cm.

20=26,500'B.fl. 20=28,582'B.fl.

Nämnda svenska sjökort nr 7 och 8, tryckår 1988, och sovjetiska sjökort nr 1150, tryckår 1987, bifogas denna överenskommelse och utgör en integrerad del av denna.

Parterna är överens om att de i denna artikel återgivna områdesbestämningarna är en förenklad beskrivning av det område som omfattas av den nämnda principöverenskommelsen.

ynoM5iHyxbie Bbime mBCflCKne Mopcwte Kapxbi N2JV9 7 H 8, H3flaHHa 1988 rofla, h coBCxcKaa MopcKaa Kapxa N° 1150, H3flaHHa 1987 rofla, npHAaraioxca k nacxoamcMy CorA-amcHHio H aBAaioxca ero HCoxiCMACMOfl nacxbto.

CxopoHbi corflacHAHCb o xoM, Hxo yKa3aH-Hoe B nacxoamefl cxaxbe onpeflCACHHC pafloHOB npcflcxaBAaex coöofl ynpomcHHoe onHcaHHC paflona, noflnaaatomero nofl Bbim-eyKasaHHoe CornamcHHe o npHHitHnax.

Artikel 2

Frågor rörande genomförandet av bestämmelserna i denna överenskommelse, inbegripet frågan om fördelning på fiskslag av överenskomna kvoter samt regleringsåtgärder rörande fisket, skall bestämmas genom överläggningar mellan parterna. Fördelningen på fiskslag inom kvoterna skall överenskommas av parterna i god tid före varje kalenderår.

Parterna skall vid fördelningen på fiskslag grunda sig på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag.

Craxbfl 2

Bonpocbi ocymecxBACHHa noAOJKCHHfl Hacxoamero CorAaiucHna, BKAfonaa Bonpoc o pacnpefleACHHH cornacoBanHbix kbox no BHflaM pbi6 H o Mcpax peryAHposaHHa npoMbicAa, öyflyx pemaxbca nyxcM neperoBopoB MCÄfly CxoponaMH. PacnpeflCACHHC no BHflaM pbi6 b paMKax kbox 6yflex cornacoBbiaaxbca CxoponaMH 3a6AaroBpeMeHHO flo Hanana Ka>Kfloro KaflCHflapnoro roAa.

npH pacnpcflCAeHHH kbox no BHflaM pbi6 CxopoHbi öyflyx ocHOBbiBaxbca na HamiyHmHx flocxynubix naynnbix flannbix.

Artikel 3

Överenskommelsen skall träda i kraft den dag då det genom noteväxling konstateras att sådant godkännande ägt rum.

Upprättat i Moskva den 18 april 1988 i två exemplar på svenska och ryska språken, varvid båda texterna äger lika giltighet.

Cxaxbfl 3

Hacxoamee CornamcHHe saKAioneHo na ocHOBC CorflamcHHa o npHHUHnax pasrpaHHH-

CHHa MOpCKHX HpOCXpaHCXB B BaAXHHCKOM

Mope Mcacfly KoponcBCXBOM UIbcuhh h C01030M Cobcxckhx CouMaAHcxHHCCKHx PecnyÖAHK ox 13 aHBapa 1988 rofla h

nOflACJKHX yXBCpÄfleHHK) B COOXBCXCXBHH C

3aK0H0flaxeAbcxB0M Ka>KflOH h3 CxopoH.

Hacxoamee CorAamcHHC Bcxynnx b ciuiy b flCHb oÖMcna HOxaMH, H3BemaiomHMH o ero yxBep>KfleHHH.

CoBcpmcHO B MocKBC 18 anpcAa 1988 rofla b flByx 3K3eMruiapax, KaKflbifl na mBCflCKOM h

pyCCKOM H3blKaX, npHHCM 06a XCKCXa HMClOX

OflHHaKOByio CHAy.

Prop. 1987/88:175 Bilaga 3

För Konungariket Sveriges regering Sten Andersson

3a OpaBHXCAbcxBO

KopOACBCXBa LUBeUHH

Sten Andersson

För De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering

Sjevardnadze

3a npaBHxcflbcxBO CoK)3a Cobcxckhx CouHaAHcxHHecKHx PecnyÖAHK

Sjevardnadze

Prop. 1987/88: Bilaga 4

Protokoll

npOXOKCl

I anslutning till den idag undertecknade överenskommelsen mellan Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering om avgränsning av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön har de båda parterna avtalat att överenskommelsen såvitt avser fiskerijurisdiktionen provisoriskt skall tillämpas från och med den 16 maj 1988.

Vidare har, i anslutning till den idag undertecknade överenskommelsen mellan Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering om ömsesidiga relationer på fiskets område i det tidigare omtvistade området i Östersjön, de båda parterna avtalat att bestämmelserna i överenskommelsen skall tillämpas provisoriskt från och med den 16 maj 1988. Fördelning på fiskslag inom kvoterna för är 1988 skall överenskommas av parterna inom tre veckor efter undertecknandet av denna överenskommelse.

Upprättat i Moskva den 18 april 1988 i två exemplar på svenska och ryska språken, varvid båda texterna äger lika giltighet.

För Konungariket Sveriges regering Sten Andersson

CcbiAaacb na noAnHcaHHoe cero HHCAa CorflamcHHe MCJKAy FIpaBHxejibcxBOM

KopOACBCXBa UlBeUHH H npaBHXCAbCXBOM

Coio3a Cobcxckhx CouHanHCXHHCCKHx PecnyÖAHK o pasrpaHHHCHHH KOHXHHCHxanbH-oro menb(J)a, a xaKKC mscflCKOH pbiöoAOBHOfl

30Hbl H COBCXCKOfl BKOHOMHHCCKOH 30Hbl B

EajixHflcKOM Mope, CxopoHbi corAacnAHCb o

XOM, HXO B HaCXH pblÖOAOBHOH tOpHCflHKUHH

CorflamcHHC öyflcx bpcmchho npHMenaxbca HaHHHaa c 16 Maa 1988 rofla.

CcbiAaacb flanee na noflnncaHHoe cero nncfla CorjiamcHHe MOKfly npaBHxeAbcxBOM

KopOABBCXBa IIlBCItHH H HpaBHXCflbCXBOM

CoK)3a Cobcxckhx CoHnanHcxHHccKHx PecnyÖAHK o B3aHMHbix oxHomcHHax b oöflacxH pbiöoAOBCXBa b öbiBmcM cnopnOM paflone BanxHflcKoro Mopa, CxopoHbi corAacHAHCb o XOM, HXO noflOÄCHua Corfla-mcHHa öyflyx bpcmchho npHMCHaxbca nannnaa c 16 Maa 1988 roAa. PacnpcAeACHHC no bhaem pbiö B paMKax kbox Ha 1988 roA öyflex corAacoBaHO CxoponaMH b xchchhc xpex HCflCAb nocAC noflUHcaHHa yKa3aHHoro CorAamcHHa.

CoBcpmcHo b MocKBe 18 anpcAa 1988 rofla b flByx SKSCMnAflpax, Ka>Kflbifl na mBCflCKOM h pyccKOM a3biKax, npHHCM oöa xcKcxa hmciox OflHHaKOByio CHny.

För De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering

Sjevardnadze

3a ripaBHxcAbcxBO KopOACBCXBa UIbcumh

Sten Andersson

3a npasHxcAbcxBO Coiosa CoBexcKHx CouHanHCXHHecKHx PecnyÖAHK

Sjevarnadze

NorstedtsTryckeri, Stockholm 19

Prop. 1987/88:175 Bilaga 5