Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

om godkännande av konventionen den 10 april 1972 om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen

Proposition 1975/76:43

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1975/76:43 Regeringens proposition

1975/76:43

om godkännande av konventionen den 10 april 1972 om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring;

beslutad den 23 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga del förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

G. E. STRÄNG

SVEN ANDERSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås atl riksdagen godkänner den av Sverige den 27 febmari 1975 undertecknade konventionen om förbud mot utveckling, framslällning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxin­vapen saml om deras förstöring.

I—Riksdagen 1975176 1 saml. Nr 43


 


Prop. 1975/76:43                                                       2

Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-10-23

Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Gus­tafsson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Andersson

Proposition om godkännande av konventionen den 10 april 1972 om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) va­pen och toxinvapen samt om deras förstöring

1    Inledning

Bakteriologiska stridsmedel omfattas av olika folkrältsliga regleringar. Del centrala intemationella instmmentel är 1925 års GenéveprolokoU rö­rande förbud mot användning i krig av kvävande, giftiga eller liknande ga­ser och bakteriologiska stridsmedel.

Även om världens länder länge har varit medvetna om del hot som inte endast de bakteriologiska vapnen (B-vapen) ulan också de kemiska vapnen (C-vapen) utgör, är del först under de senasie tio åren som frågan om dessa vapen har behandlats i nedrustningssammanhang. Det är således först på senare tid som man har inriktat sig på all söka uppnå överenskommelser om förbud mol innehav av dessa typer av vapen och inte endast mol an­vändningen av dem. I en resolution som antogs av Förenta nationernas ge­neralförsamling 1966 anges bl. a. alt nedmstningskonferensen har till upp­gifl alt söka nå fram till en överenskommelse om all utveckling och fram­ställning av B- och C-vapen skall upphöra. Två år senare uppmanade gene­ralförsamlingen generalsekreteraren att utarbeta en rapport om B- och C-vapen och om dessa vapens verkningar. Rapporten, som utarbetades av en expertgrapp, lades fram av generalsekreteraren sommaren 1969. Experter­na framhöll i denna rapport att om dessa vapen någonsin skuUe komma till användning i slor skala i krig, skulle ingen kunna förutsäga hur långvariga deras verkningar skuUe bli och hur de skuUe påverka den omvärld vi lever i. En överväldigande fara skuUe föreligga både för det land som använde dessa vapen och för del land som anfölls, och detta oavsett de skyddsåt­gärder angriparen hade vidtagit i samband med utvecklingen av anfallsva-


 


Prop. 1975/76:43                                                      3

pen. En särskild fara angavs ligga i all vilket land som helst kunde själv ut­veckla eller från andra anskaffa dessa typer av vapen, även om det skulle visa sig dyrt. Faran för spridning av denna vapentyp var lika slor med av­seende på utvecklingsländer som på utvecklade länder.

Storbritannien lade i juli 1969 fram ell förslag till en konvention, som dock var begränsad till B-vapnen. Anhängarna av en sådan konvention hävdade alt en omedelbar överenskommelse om elt begränsat förbud var möjlig och alt denna överenskommelse inte borde uppskjutas i väntan på en lösning av de mera kontroversiella problemen kring C-vapnen. Del brit­tiska förslaget följdes samma år av etl förslag från öststaternas sida omfat­tande både B- och C-vapen. Förenta staterna motsatte sig emellertid att detta senare förslag lades till grund för fortsatta förhandlingar. Skälen här­till var all man på amerikansk sida inte var beredd all frånhända sig C-vap­nen så länge man fruktade atl andra länder fortfarande hade sådana vapen. Man ansåg vidare inle all förfarandet för att säkerstäUa ett förbuds efter­levnad var tillfredsstäUande, eftersom öslslalsförslaget endasi innefattade nationell konlroll och etl mycket löst åtagande om internationella konsul­tationer.

Här bör nämnas att ett antal länder, däribland Sverige, vid denna tid gjorde ensidiga uttalanden om sina avsikter med B- och C-vapen. USA:s president uttalade bl. a. atl förefintliga lager av B-vapen och toxiner skuUe förstöras. Från svensk sida förklarades den 29 april 1970 atl "Sverige inte har och inte heUer avser atl tillverka några biologiska eller kemiska strids­medel", men atl "forskningsarbete förekommer för all utveckla skydds­metoder för den händelse vårt land skuUe utsättas för angrepp med dylika vapen".

Del bör också framhållas all Sverige tillsammans med nio andra länder liU nedrustningskonferensen i Geneve 1970 lade fram ell memorandum vari angavs bl. a. alt B- och C-vapnen borde behandlas tillsammans och att efterlevnaden borde garanteras genom en kombination av nalioneUa och intemationella åtgärder.

Är 1971 gick öststaterna ifrån sitt tidigare krav på all ett förbud mot in­nehav skulle omfatta både B- och C-vapen samtidigt som de för att säker­stäUa uppfyUdse av konventionsbestämmelserna accepterade en procedur som innefattade både nationella och inlemationeUa element. Därmed blev del möjligt att lägga fram en slutiig text.

Sedan Förenta nationernas generalförsamling i en resolution i december 1971 hade godtagit elt konventionsförslag, framlades konvenlionen om förbud mot utveckling, framstäUning och lagring av bakteriologiska (biolo­giska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring för undertecknande i London, Moskva och Washington den 10 april 1972. Ett betydande antal stater, däribland de nordiska ländema utom Sverige, undertecknade kon­ventionen redan första dagen. Sverige undertecknade konventionen den 27 febmari 1975.


 


Prop. 1975/76:43                                                       4

Konventionen trädde i kraft den 26 mars 1975 i och med att den då ratifi­cerades av de tre depositariemakterna Förenta staterna, Sovjetunionen och Storbritannien. F. n. har 56 stater tillträtt konvenlionen. Ytterligare 57 stater har undertecknat men inte ratificerat den.

Konventionen i engelsk originaltext jämte översättning till svenska bör fogas lill regeringsprolokollel i detta ärende som bilaga.

2    Konventionens innehåll

1 inledningen uttalar de fördragsslutande staterna till en början sin be­slutsamhet att verka för effektiva framsteg i riktning mot allmän och full­ständig avmstning, innefattande förbud mot och avskaffande av varje slag av massförslörelsevapen. De säger sig vara förvissade om att ett förbud mol utveckling, framställning och lagring av både kemiska och bakteriolo­giska (biologiska) vapen och deras förstöring genom effektiva åtgärder kommer all bidraga till en sådan avmstning. Vidare ullalar de fördragsslu­tande staterna att föreliggande överenskommelse om förbud mot bakterio­logiska vapen kan utgöra elt första steg mot en konvention avseende ke­miska stridsmedel. De fördragsslutande staterna erkänner betydelsen av GenéveprotokoUel den 17 juni 1925 rörande förbud mot användande i krig av kvävande, giftiga eller liknande gaser och bakteriologiska stridsmedel och bekräftar sin anslutning till detta protokolls principer och syften. De uppmanar alla stater att noggrant iakttaga dessa principer och syften samt erinrar om att Förenta nationernas generalförsamling vid upprepade tillfäl­len fördömt alla åtgärder som strider mot Genéveprotokollels principer och syften.

Artikel I innehåUer den ena av konventionens centrala bestämmelser, nämligen alt varje fördragsslutande stat förbinder sig alt inte utveckla, framstäUa, lagra eller på annal sätt förvärva eller inneha vare sig mikro-biella eller andra biologiska medel eller toxiner av sådana typer eller i så­dana mängder som inte har något berättigande för profylaktiska ändamål, skyddsändamål eller andra fredliga ändamål, eller vapen, utmstning eller utspridningsanordningar, avsedda all användas för sådana medel eller toxiner för fientliga ändamål eller i väpnad konflikt.

1 konventionstexlen ges inte någon definition av vad som avses med "mikrobiella eller andra biologiska medel" eller med "toxiner". Den defi­nition på biologiska medel som används i Förenta nationernas generalsek­reterares rapport från 1969 kan emellertid i viss mån vara vägledande. En­ligt denna rapport är bakteriologiska (biologiska) stridsmedel levande or­ganismer av vilket slag som helst eller smittosamt material som härrör från sådana organismer, under fömtsättning att organismerna eller materialet avses våUa sjukdom dier död hos människor, djur eller växter och för sin verkan beror av sin förmåga alt föröka sig i den människa, det djur eller den växt som angrips. Toxiner är beteckningen för giftiga ämnen som alst-


 


Prop. 1975/76:43                                                                     5

ras av levande organismer, häri inbegripet växter, djur och bakterier. Till skillnad från de organismer som alstrar dem kan toxinerna inte själva fort­planta sig. Toxinerna kan framstäUas på både bakteriologisk och kemisk väg. Konvenlionen går alltså utöver det bakteriologiska fältet, vilket för övrigt även framgår av titeln.

Bestämmelsen i artikel 1 om att produktion för skyddsändamål är undan­tagen från förbudet innebär all bakteriologiska stridsmedel och toxiner får utvecklas för alt prova skyddsulmstning såsom skyddsmasker och skyddsdräkter, luft- och vallenfiller, varningssystem, saneringsulrustning m. m. 1 Sverige bedrivs viss forskning inom området, vilket framhöUs i re­geringens deklaration den 29 april 1970.

Den andra centrala bestämmelsen är arlikd II, enligt vilken fördragsslu­tande stat förbinder sig att så snart som möjligt och inle senare än nio må­nader efter konventionens ikraftträdande förstöra eller till fredliga ända­mål överföra de stridsmedel och utspridningsanordningar som anges i arti­kd 1.

Artikel III kompletterar bestämmelserna i artikel 1 med förbud mot alt till annan stat överföra bakteriologiska stridsmedel och utspridningsanord­ningar och mot all uppmuntra eller hjälpa annan stal att skaffa sig dessa medel. Bestämmelsen har sin betydelse för alt förhindra all förbudet i arti­kel 1 kringgås exempelvis i samband med det utbyte av material, utmstning och teknisk kunskap för utnyttjande av bakteriologiska medel och toxiner i fredligt syfle som behandlas i artikel X.

Artikel IV innehåller bestämmelsen att fördragsslutande stat skall vidta­ga nödvändiga åtgärder för atl efterkomma förbuden i konvenlionen.

Artiklarna V och VI innehåller bestämmelser om hur de fördragsslutan­de staterna skall handla för atl tillsammans lösa de problem som kan upp­komma med avseende på konventionens syfle eller tillämpningen av dess bestämmelser. Sålunda föreskrivs i artikel V alt staterna skall samråda och samarbeta i detta syfle och vidare att samråd och samarbete som avses i artikeln även kan komma lill stånd genom lämpliga internationella förfa­randen inom ramen för Förenta nationerna och i enlighet med dess stadga. Det senare ledet av bestämmelsen intogs i konvenlionen på bl.a. svenskt initiativ.

Artikel VI anger hur en stat kan förfara, om den finner att annan kon­ventionsslat har bmtit mol konvenlionen. Staten kan i sådana fall anföra klagomål hos Förenta nationernas säkerhetsråd. Sådant klagomål skall in­nefatta allt tillgängligt bevismaterial och en begäran att klagomålet las upp till behandling av säkerhetsrådet.

1 artikeln föreskrivs vidare all, om säkerhetsrådet inleder en undersök­ning i enlighet med FN-stadgan, så är varje fördragsslutande stat skyldig alt samarbeta i genomförandet av undersökningen.

Säkerhetsrådet ges genom artikeln väsentliga befogenheter. Dess per­manenta medlemmar, vilka inte alla är eller kan förväntas bli parter i kon-


 


Prop. 1975/76:43                                                                     6

ventionen, kan genom alt göra bmk av sin vetorätt förhindra genomföran­det av ell undersökningsförfarande. Detta innebär att vissa konventions­stater har större rättigheter än andra, vilka de kan utnyttja för att förhindra en undersökning riktad mot dem själva eller mol deras allierade. Sverige har i förhandlingarna uttalat kritik på denna punkt och föreslagit all de ve-toberälligade medlemmarna av säkerhetsrådet skulle förbinda sig atl avstå från alt utnyttja vetorätten vid behandling av klagomål som avser dem själva eller deras allierade.

I artikel VII förbinder sig parterna att bistå stat som. enligt vad säker­hetsrådet finner, har utsatts för fara till följd av brott mot konventionen. Artikeln syflar närmast på medicinsk eUer annan humanitär hjälp.

Artikel VIII föreskriver att konventionen inte skall lolkas såsom en in­skränkning av förpliktelserna i 1925 års Genéveprotokoll.

I artikel IX upprepas åtagandel i inledningen alt fortsätta förhandlingar med sikte på en motsvarande konvention avseende kemiska stridsmedel.

1 artikel X förbinder sig de fördragsslutande staterna atl befordra ut­vecklingen av bakteriologiska medel och toxiner för fredliga ändamål ge­nom utbyte av utmstning, material och information. 1 artikeln stadgas vidare att konventionen inte skall hämma konventionsslatemas ekonomis­ka eller teknologiska utveckling och inle heller del internationella fredliga samarbetet inom området.

1 artikel XI regleras förfarandet vid revision av konventionen. Varje för­dragsslutande stat kan föreslå ändringar. Ändring träder i kraft för stal som har antagit ändringen, sedan denna har godkänts av majoriteten av kon­ventionsstaterna, och för övriga konventionsstater den dag då de antager ändringen.

Fem år efter konventionens ikraftträdande, dvs. våren 1980, skall enligt artikel XII en konferens hållas i Geneve för att granska hur konventionen tillämpas. Syftet skall vara att förvissa sig om att ändamålen i konventio­nens inledning och bestämmelser, häri inbegripet bestämmelserna rörande förhandlingar om kemiska vapen, förverkligas. Konferensen kan även hål­las tidigare om majoriteten av konventionsstaterna önskar delta.

I artikel XIII anges alt konventionen gäller utan tidsbegränsning. I arti­keln stadgas vidare att part har rätt att frånträda konventionen om den fin­ner alt extraordinära händelser, som sammanhänger med ämnet för kon­venlionen, har äventyrat landets vitala intressen. Konventionen är enligl artikel XIV öppen för alla stater. Den träder i kraft sedan den har ratifice­rats av 22 stater, däribland Förenta staterna, Sovjetunionen och Storbri­tannien. Detla skedde aUlså den 26 mars 1975. Efter detta datum kan ytter­ligare stater ansluta sig varvid de omedelbart blir bundna av konventionen.

Artikel XV, slutligen, innehåller bl.a. uppgifter om de språk, på vilka konventionen avfattats.


 


Prop. 1975/76:43                                                                  7

3    Föredraganden

Konventionen om förbud mot bakteriologiska vapen och toxinvapen är etl belyddsefuUt internationeUt instmment i nedmstningens tjänst. Den kompletterar del förbud mot användning av kemiska och bakteriologiska vapen, som redan finns bl.a. i 1925 års Genéveprotokoll, med etl förbud mol innehav av den ena av dessa båda kategorier, nämligen bakteriologis­ka vapen. Dämtöver förbjuds innehav av toxiner, som är en mellankatego-ri mdlan bakteriologiska och kemiska vapen. Konvenlionen har visserli­gen sina svagheter. Den omfattar inte de vida mer betydelsefulla kemiska stridsmedlen, och de föreskrifter som skall säkerställa förbudets efterlev­nad kan kritiseras.

Trots detla vill jag förorda att Sverige ratificerar konventionen.

En av huvudpunkterna i Sveriges utrikespolitik är att verka för allmän och fuUständig nedmslning. Sverige intar som bekant en framskjuten plats i del inlernationeUa nedmslningsarbetel och har synnerligen aktivt medar­betat i tillkomsten av konventionen.

Konvenlionen förbjuder anskaffandet av nya vapen men föreskriver dessutom all förefintliga vapen skall förstöras. Därigenom är konvenlio­nen den första internationella överenskommelse som innebär verklig av­mstning. De överenskommelser som tidigare har träffats har stannat vid åtaganden atl inte prova vissa massförslörelsevapen i viss omgivning, atl inte anskaffa sådana vapen och atl inle placera dem i vissa miljöer och om­råden.

Vidare innehåUer konventionen elt åtagande av konventionsstaterna alt fortsätta förhandlingarna i syfle att sluta moisvarande överenskommelse även för kemiska stridsmedel.

Dessa förhandlingar pågår och Sverige deltar aktivt i dessa. Konven­tionsstaterna skall hålla en konferens år 1980 för granskning av hur kon­venlionen om bakteriologiska vapen fullgörs. Om vi inte tillträder konven­tionen, avskärs vi från möjligheten atl deltaga i denna konferens och atl därvid, om så erfordras, verka för ett förbud mot innehav av kemiska va­pen.

Slutligen skall framhållas alt vi inte genom en anslutning till föreliggande konvention frånhänder oss något vapen till rikels försvar eller försvagar vårt skydd mol en attack med bakteriologiska vapen, eflersom Sverige inle har och inte heller har för avsikt all tillverkade av konventionen omfattade vapnen. Detta gjordes klart redan genom 1970 års regeringsdeklaration. Att någon tillverkning av dessa vapen eller någon forskning som syflar till sådan tillverkning inle bedrivs i Sverige har bekräftats genom de upplys­ningar som har inhämtats från läkemedelsindustrin, universiteten och be­rörda statliga institutioner. Konventionen ger emellertid uirymme för forskning beträffande skydd mot bakteriologiska stridsmedel. Sådan forsk­ning bedrivs också och den har även betydelse för fredsförhåUanden, efter-


 


Prop. 1975/76:43                                                                     8

som den tjänar till att utveckla vacciner för att trygga befolkningsskyddet mot sjukdomar.

Sveriges tillträde till konventionen föranleder inte någon ny lagstiftning. Förbudet mol tillverkning av bakteriologiska vapen och toxinvapen kan tillgodoses genom lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m.m. (senast ändrad 1975:690). Enligl denna lag får krigs­materiel inte tillverkas utan regeringens tillstånd. Med stöd härav kan hindras att de ämnen och vapen som avses i konventionen utvecklas eller framsläUs i Sverige.

Konventionens bestämmelser om lagring, förvärv och innehav får med hänsyn till att tillverkning är utesluten inga praktiska konsekvenser för Sveriges del. De förbud som förutsätts i konventionen kan om det skulle visa sig nödvändigt genomföras med stöd av lagen (1973:329) om hälso-och miljöfarliga varor.

4   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen före­slår riksdagen

att godkänna konventionen den 10 april 1972 om förbud mot utveckling, framslällning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxin­vapen samt om deras förstöring.

5   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen alt antaga del förslag som föredra­ganden har lagt fram.


 


Prop. 1975/76:43


9

Bilaga

Översättning


 


Convention on the prohibition of the de­velopment, production and stockpiling of bacteriological (biological) and toxin weapons and on their destruction


Konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriolo­giska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring


 


The States Parties lo this Convention,

Determined to act with a view to achieving effective progress lowards general and com­plele disarmamenl, induding the prohibition and elimination of all types of weapons of mäss deslmclion, and convinced that the prohibition of the development, produclion and stockpiling of chemical and bacteriolog­ical (biological) weapons and their elimina­tion, through effective measures, wiU facili­tate the achievemenl of general and complete disarmamenl under strid and effective inter­national control,

Recognizing the importanl significance of the Protocol for the Prohibition of the Use in Warof Asphyxiating, Poisonous or Olher Ga­ses, and of Bacteriological Methods of Warfa-re, signed at Geneva on June 17, 1925, and conscious also of the contribution which the said Protocol has already made, and con-tinues to make, lo mitigaling the horrors of war,

Reaffirming their adherence to the princi­ples and objeclives of that Protocol and cal-ling upon all States lo comply slriclly with them,

Recalling that the General Assembly of the United Nations has repeatedly condemned all actions contrary to the principles and ob­jeclives of the Geneva Protocol of June 17, 1925,

Desiring lo contribute to the strengthening of confidence between peoples and the gener­al improvement of the international almo-sphere,

Desiring also to contribute to the realiza-lion of the purposes and principles of the Charter of the United Nations,

Convinced of the importance and urgency of eliminating from the arsenals of States, through effective measures, such dangerous weapons of mäss deslmclion as those using


De fördragsslutande staterna,

som är beslutna all verka för effektiva framsteg i riktning mot en allmän och full­ständig avmstning, innefattande förbud mol och avskaffande av alla slag av massförslö­relsevapen, och som är förvissade om att elt förbud mot utveckling, framställning och lag­ring av kemiska och bakteriologiska (biolo­giska) vapen och deras avlägsnande genom effektiva åtgärder kommer alt underlätta uppnåendet av allmän och fullständig avrusl-ning under noggrann och effektiv internatio­nell kontroll,

som erkänner den stora betydelsen av pro­tokoUet rörande förbud mol användande i krig av kvävande, giftiga eller liknande gaser och bakteriologiska stridsmedel, underteck­nat i Geneve den 17 juni 1925, och som även är medvetna om det bidrag detta protokoll re­dan har lämnat och fortsätter att lämna till lindring av krigets fasor,

som bekräftar sin anslutning till protokol­lets principer och syften och som uppmanar alla stater all noggrant iakttaga dem,

som erinrar om att Förenta nationernas ge­neralförsamling vid upprepade tillfällen har fördömt alla åtgärder som strider mot princi­perna och syftena i GenéveprotokoUel den 17 juni 1925,

som önskar bidraga till alt stärka förtroen­det mellan folken och till en allmän förbätt­ring av den intemationella atmosfären,

som även önskar bidraga till all förverkliga syftena och principema i Förenta nationemas stadga,

som är övertygade om viklen och angelä­genheten av atl sådana farliga massförslörel­sevapen som använder kemiska eller bakte­riologiska (biologiska) medel genom effektiva åtgärder avlägsnas ur staternas vapenarsena­ler,

som erkänner all en överenskommelse om


 


Prop. 1975/76:43


10


 


chemical or bacteriological (biological) agents.

Recognizing thal an agreement on the pro­hibition of bacteriological (biological) and toxin weapons represenls a first possible step lowards the achievemenl of agreement on ef­fective measures also for the prohibition of the development, production and stockpiling of chemical weapons, and determined to con­linue negotiations to that end.

Determined, for the sake ofall mankind, to exclude completely the possibility of bacte­riological (biological) agents and toxins being used as weapons,

Convinced that such use would be repug-nant lo the conscience of mankind and that no effort should be spared to minimize this risk,

Have agreed as follows:


förbud mot bakteriologiska (biologiska) va­pen och toxinvapen kan utgöra ell första steg mol träffandet av en överenskommelse om effektiva åtgärder även avseende förbud mol utveckling, framställning och lagring av ke­miska vapen, och som är beslutna att fortsät­ta alt förhandla i detta syfle,

som är beslutna att för hela mänsklighe­tens bästa fullständigt utesluta möjligheten alt bakteriologiska (biologiska) medel och toxiner skall kunna användas som vapen,

som är övertygade om atl en sådan an­vändning skuUe vara moraliskt stötande för mänskligheten och att ingen möda bör sparas för atl minska denna risk,

har överenskommit om följande:


 


Article I

Each Slale Party to this Convention under­lakes never in any circumstances to develop, produce, stockpile or otherwise acquire or retain:

(1)  Microbial or other biological agents, or toxins whatever their origin or method of production, of lypes and in quanlities that have no juslification for prophylactic, protec-live or other peaceful purposes;

(2)  Weapons, equipment or means of deliv­ery designed to use such agents or toxins for hostile purposes or in armed conflict.


Artikel I

Varje fördragsslutande stat förbinder sig atl aldrig under några förhåUanden utveckla, framstäUa, lagra eller på annat sätt förvärva dier inneha

1)  mikrobiella eller andra biologiska medel, eller toxiner oavsett ursprung eller framsläU-ningssätt, av sådana typer eller i sådana mängder som ej har berättigande för profy­laktiska ändamål, skyddsändamål eller andra fredliga ändamål,

2)  vapen, utmstning eller utspridningsan­ordningar avsedda alt användas för sådana medel eller toxiner för fientliga ändamål eller i väpnad konflikt.


 


Arlicle II

Each State Party lo this Convention under­lakes lo destroy, or lo divert to peaceful pur­poses, as soon as possible but not laler than nine months afier the entry into force of the Convention, all agents, toxins, weapons, equipment and means of delivery specified in Article I of the Convention, which are in ils possession or under ils jurisdiction or con­trol. In implementing the provisions of this article all necessary safety precautions shall be observed lo protect populations and the environment.


Artikel H

Varje fördragsslutande stat förbinder sig atl, så snart som möjligl och icke senare än nio månader efler del atl konventionen trätt i krafl, förstöra eller till fredliga ändamål över­föra alla i artikel 1 i denna konvention angiv­na medel, toxiner, vapen, utmstning och ut­spridningsanordningar som befinner sig i dess besittning eller under dess överhöghet eller konlroll. Vid genomförandel av bestämmel­serna i denna artikel skall alla nödvändiga försiktighetsmått vidtagas för atl skydda be­folkning och miljö.


 


Prop. 1975/76:43


11


 


Article III

Each State Party to this Convention under­takes not lo transfer to any recipient what­soever, directly or indirectly, and not in any way lo assist, encourage, or induce any State, group of States or international organi­zations lo manufacture or otherwise acquire any of the agents, toxins, weapons, equip­ment or means of delivery specified in Artide 1 oflhe Convention.


Arrikd Hl

Varje fördragsslutande stat förbinder sig att icke överlåta till någon mottagare, vare sig direkt eller indirekt, och att ej heller på något sätt hjälpa, uppmuntra eller förmå någon stat, gmpp av stater eller internationella organisa­tioner atl tillverka eller på annat sätt förvärva några av de medel, toxiner, vapen, utmstning eller utspridningsanordningar som anges i Ar­tikel 1 i konventionen.


 


Article IV

Each State Party lo this Convention shall, in accordance with ils constitutional proces-ses, take any necessary measures lo prohibit and prevent the development, production, stockpiling, acquisition or retention of the agents, toxins, weapons, equipment and means of delivery specified in Article 1 oflhe Convention, within the territory of such State, under its jurisdiction or under ils con­trol anywhere.


Artikd IV

Varje fördragsslutande stal skall i enlighet med sina konstitutionella förfaranden vidtaga alla nödvändiga åtgärder för att förbjuda och förhindra utveckling, framställning, lagring, förvärv eller innehav av sådana medel, toxi­ner, vapen, utmstning eller utspridningsan­ordningar som anges i Artikd 1 i konventio­nen, inom vederbörande stats territorium, under dess överhöghet eller under dess kon­troU.


 


Arlicle V

The States Parties lo this Convention un­dertake to consult one another and to cooper-ate in solving any problems which may arise in relation to the objeclive of, or in the appli­cation of the provisions of, the Convention. Consultalion and coopération pursuant to this article may also be undertaken through appropriate international procedures within the framework of the United Nations and in accordance with its Charter.


Artikd V

De fördragsslutande staterna förbinder sig att samråda med varandra och att samarbeta för att lösa alla problem som kan uppkomma med avseende på konventionens syfte eller tillämpningen av dess bestämmelser. Samråd och samarbete som avses i denna artikel kan även komma lill stånd genom lämpliga inter­nationella förfaranden inom ramen för För­enta nationerna och i enlighet med dess stad­ga.


 


Article VI

(1)   Äny State Party lo this Convention which finds that any olher State Party is acl­ing in breach of obligations deriving from the provisions of the Convention may lodge a complaint with the Security Council of the United Nations. Such a complaint should in­clude all possible evidence confirming ils va­lidity, as well as a request for its considera­tion by the Security Council.

(2)   Each State Party lo this Convention undertakes lo cooperale in carrying out any investigation which the Security Council may initiale, in accordance with the provisions of the Charter of the United Nations, on the


Artikd VI

1.   Varje fördragsslutande stat som finner att en annan fördragsslutande stat handlar i strid med sina förpliktelser enligt konventio­nens bestämmelser kan anföra klagomål hos Förenta nationernas säkerhetsråd. Sådant klagomål skall innefatta all tillgänglig bevis­ning som kan styrka dess berättigande även­som en begäran om dess upptagande till be­handling av säkerhetsrådet.

2.   Varje fördragsslutande stat förbinder sig atl samarbeta vid genomförandet av varje undersökning som säkerhetsrådet kan inleda, i enlighet med bestämmelserna i Förenta na­tionemas stadga, på gmndval av klagomål


 


Prop. 1975/76:43


12


 


basis oflhe complainl received by the Coun­cil. The Security Council shall inform the States Parties lo the Convention of the re­sults oflhe investigation.


som mottagits av rådet. Säkerhetsrådet skall underrätta de fördragsslutande staterna om undersökningens resultat.


 


Article VII

Each State Party to this Convention under­takes lo provide or support assistance, in ac­cordance with the Charter of the United Na­tions, lo any Party lo the Convention which so requesls, if the Security Council decides that such Party has been exposed lo danger as a result of violation oflhe Convention.


Artikel VII

Varje fördragsslutande stat förbinder sig att, i enlighet med Förenta nationernas stad­ga, lämna bistånd eller medverka till all bi­stånd lämnas till fördragsslutande stat som så hffigär, om säkerhetsrådet finner all denna stat har utsatts för fara tUl följd av brott mol konventionen.


 


Article VIH

Nothing in this Convention shaU be inler­preted as in any way limiting or delracting from the obligations assumed by any State under the Protocol for the Prohibition of the Use in War of Asphyxiating, Poisonous or Other Gases, and of Bacteriological Methods of Warfare, signed al Geneva on June 17, 1925.


Artikd VIH

Ingen bestämmelse i denna konvention skall lolkas så, alt den innebär en begräns­ning i eller avvikelse från de förpliktelser som en stat åtagit sig enligl protokoUet rörande förbud mol användande i krig av kvävande, giftiga eller liknande gaser och bakteriologis­ka stridsmedel, undertecknat i Geneve den 17 juni 1925.


 


Article IX

Each State Party lo this Convention af-firms the recognized objeclive of effective prohibition of chemical weapons and, to this end, underlakes lo conlinue negotiations in good failh with a view to reaching early agreement on effective measures for the pro­hibition of their development, production and stockpiling and for their deslmction, and on appropriate measures concerning equipment and means of delivery specifically designed for the production or use of chemical agents for weapons purposes.


Artikd IX

Varje fördragsslutande stat bekräftar det erkända syftet alt effektivt förbjuda kemiska vapen samt förbinder sig, för att uppnå detta syfte, alt fortsätta allvarligt menade förhand­lingar i avsikt atl nå en snar överenskommel­se om effektiva åtgärder för förbud mot ut­veckling, framställning och lagring av sådana vapen och för deras förstöring, och om lämp­liga åtgärder rörande utmstning och utsprid­ningsanordningar särskilt avsedda för fram­ställning eller användning av kemiska medel för vapenändamål.


 


Article X

(I) The State Parties to this Convention undertake to facilitate, and have the right to participate in, the fuUesl possible exchange of equipment, materials and scienlific and technological information for the use of bac­teriological (biological) agents and toxins for peaceful purposes. Parties to the Convention in a position to do so shall also cooperale in contribuling individuaUy or together with other States or intemational organizations lo


Arlikd X

1. De fördragsslutande staterna förbinder sig all underlätta, och har räll all deltaga i, ell så fullständigt utbyte som möjligl av utmst­ning, material saml vetenskaplig och teknolo­gisk information för utnyttjande av bakterio­logiska (biologiska) medel och toxiner för fredliga ändamål. Fördragsslutande stater, som har möjlighet därtill, skall även samarbe­ta för all, antingen enskilt eller tillsammans med andra stater eller intemationella organi-


 


Prop. 1975/76:43


13


 


the further development and application of scienlific discoveries in the field of bacteriol-ogy (biology) for prevention of disease, or for other peaceful purposes.

(2) This Convention shaU be implemented in a manner designed to avoid hampering the economic or technological development of States Parties to the Convention or interna­tional coopération in the field of peaceful bacteriological (biological) activities, indud­ing the intemational exchange of bacteriolog­ical (biological) agents and toxins and equip­ment for the processing, use or produclion of bacteriological (biological) agents and toxins for peaceful purposes in accordance with the provisions oflhe Convention.


sationer, bidraga till den fortsatta utveckling­en och tillämpningen av vetenskapliga upp­täckter på bakteriologins (biologins) område för förebyggande av sjukdomar eller för and­ra fredliga ändamål.

2. Denna konvention skall tillämpas så, att den icke hämmar de fördragsslutande stater­nas ekonomiska eller teknologiska utveckling eller det internationella samarbetet rörande fredlig bakteriologisk (biologisk) verksamhet, häri inbegripet inlemalionelll utbyte av bak­teriologiska (biologiska) medel och toxiner saml utmstning för bearbetning, användning eller framställning av bakteriologiska (biolo­giska) medel och toxiner för fredliga ändamål i enlighet med bestämmelserna i denna kon­vention.


 


Arlicle XI

Any Slale Party may propose amendments to this Convention. Amendments shall enter into force for each Slale Party accepting the amendments upon their acceptance by a ma­jority of the States Parlies to the Convention and thereafter for each remaining State Party on the date of acceptance by it.


Arlikd XI

Varje fördragsslutande stat kan föreslå ändringar i denna konvention. Ändringama skall, för varje fördragsslutande stal som godkänner dem, träda i kraft, när de har god­känts av flertalet av de fördragsslutande sta­terna, och därefter för varje annan fördrags­slutande stal, den dag den godkänner änd­ringarna.


 


Article XII

Five years after the entry into force of this Convention, or earlier if it is requested by a majority of Parties to the Convention by sub-mitling a proposal to this effect to the Deposi­tary Governmenls, a conférence of States Parlies lo the Convention shall be held al Ge­neva, Switzerland, lo review the operation of the Convention, with a view lo assuring that the purposes of the preamble and the provi­sions of the convention, induding the provi­sions concerning negotiations on chemical weapons, are being realized. Such review shall take into account any new scienlific and technological developmenls relevant to the Convention.


Arlikd XH

Fem år efler denna konventions ikraftträ­dande, eller tidigare om en majoritet av de fördragsslutande staterna begär detta genom förslag därom till depositarieregeringarna, skall en konferens med dellagande av de för­dragsslutande staterna hållas i Geneve i Schweiz för att granska hur konventionen tilllämpas, varvid syftet skall vara all förvissa sig om att ändamålen i konventionens inled­ning och bestämmelser, häri inbegripet be­stämmelserna rörande förhandlingar om ke­miska vapen, förverkligas. Denna granskning skall beakta ny vetenskaplig och teknologisk utveckling som är av betydelse för konven­lionen.


 


Artide XIH

(1)   This Convention shall be of uniimiled duration.

(2)   Each State Party lo this Convention shall in exercising ils national sovereignty


Artikd XIH

1.    Denna konvention skall gäUa ulan tids­begränsning.

2.    Varje fördragsslutande stat skall under utövande av sin nationella suveränitet ha rält


 


Prop. 1975/76:43


14


 


have the right lo withdraw from the Conven­tion if it decides that exlraordinary events, related to the subject malier of the Conven­tion, have jeopardized the supreme interesls of ils country. It shall give nolice of such withdrawal to all other States Parties to the Convention and to the United Nations Secu­rity Council three months in advance. Such notice shall include a statement oflhe exlra­ordinary events il regards as having jeopar­dized its supreme interesls.


att frånträda konventionen om den finner att extraordinära händelser, som sammanhänger med ämnet för konventionen, har äventyrat landets vitala intressen. Den skall underrätta alla andra fördragsslutande stater och För­enta nationernas säkerhetsråd om sådant frånträdande tre månader i förväg. Sådan un­derrättelse skall innefatta en redogörelse för de extraordinära händelser som vederböran­de stat anser ha äventyrat dess vitala intres­sen.


 


Article XIV

(1)   This Convention shall be open to all States for signature. Äny State which does not sign the Convention before its entry into force in accordance with paragraph 3 of this article may accede to it at any time.

(2)   This Convention shall be subject to ra­tification by signatory States. Instmments of ratification and instmments of accession shall be deposited with the Governmenls of the United States of America, the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland and the Union of Soviet Socialist Republics, which are hereby designated the Depositary Governmenls.

(3)   This Convention shall enter into force after the deposit of the instmments of ratifi­cation by twenty-two Governmenls, indud­ing the Governmenls designaled as Deposila-ries oflhe Convention.

(4)   For States whose instmments of ratifi­cation or accession are deposited subsequent to the enlry into force of this Convention, it shaU enter into force on the dale oflhe depo­sit of their instmments of ratification or ac­cession.

(5)   The Depositary Govemments shaU prompfly inform all signatory and acceding States oflhe dale of each signature, the date of deposit of each instmment of ratification or of accession and the date of the entry into force of this Convention, and oflhe receipt of olher notices.

(6)   This Convention shaU be registered by the Depositary Governmenls pursuant to Ar­ticle 102 of the Charter of the United Na­tions.


Artikd XIV

1.    Denna konvention får undertecknas av alla stater. Stat som icke undertecknar kon­venlionen före dess ikraftträdande enligt punkl 3 i denna artikel får när som helst an­sluta sig till den.

2.    Denna konvention skall ratificeras av signatärstaterna. Ratifikations- och anslut­ningsinstmment skall deponeras hos Ameri­kas Förenta Staters regering, de Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering och För­enade Konungariket Storbritannien och Nordirlands regering, vUka härmed utses lill depositarieregeringar.

3.    Denna konvention skall träda i kraft, se­dan ljugotvå regeringar, däribland de som ut­setts till depositarieregeringar, har deponerat sina ratifikationsinstrument.

4.    För stater vilkas ratifikations- eller an­slutningsinstmment deponeras efler denna konventions ikraftträdande skall den träda i krafl på dagen för deponerande av deras rati­fikations- eUer anslutningsinstmment.

5.    Depositarieregeringarna skall omedel­bart underrälla alla stater som undertecknat och anslutit sig till konvenlionen om dagen för varje undertecknande, dagen för depone­rande av varje ratifikations- eller anslutnings­instmment, dagen för denna konventions ikraftträdande saml om mottagandet av andra meddelanden.

6.    Denna konvention skall registreras av depositarieregeringarna enligl artikel 102 i Förenta nationernas stadga.


 


Prop. 1975/76:43


15


 


Arlicle XV

This Convention, the English, Russian, French, Spanish and Chinese texts of which are equally authentic, shall be deposited in the archives oflhe Depositary Governmenls. Duly certified copies of the Convention shall be transmitted by the Depositary Govern­menls to the Governmenls of the signatory and acceding States.


Artikel XV

Denna konvention, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter har lika vitsord, skall deponeras i depositarierege-ringarnas arkiv. Vederbörligen bestyrkta av­skrifter av konvenlionen skall av depositarie­regeringarna överlämnas till regeringama i de stater som undertecknat eller anslutit sig till konventionen.


 


In witness whereof the undersigned, duly authorized, have signed this Convention.


TUl bekräftelse härav har undertecknade, vederbörligen befullmäktigade därtill, un­derskrivit denna konvention.


 


Done in triplicale, at the cities of London, Moscow and Washington this lOlh day of April, one thousand nine hundred and seven-ty-two.


Som  skedde  i  tre  exemplar i   London, Moskva och Washington den 10 april 1972.


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1975


 


 


 

Tillbaka till dokumentetTill toppen