Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

om godkännande av den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse

Proposition 1988/89:119

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1988/89:119

om godkännande av den europeiska

konventionen om kommunal självstyrelse ''P

1988/89:119

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 16 mars 1989.

På regeringens vägnar Sten Andersson

Bengt K. A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att riksdagen godkänner att Sverige ratificerar den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse. Konventionens syf­te är att bidra till att stärka och trygga den kommunala självstyrelsen i Europa. 1 konventionen fastslås därför vissa grundläggande principer för statens förhållande till kommunerna. Sveriges tillträde till konventionen kräver inga lagändringar.

Riksdagen 1988/89. I saml Nr 119


Civildepartementet                                         Prop. 1988/89:119

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989

Närvarande: statsrådet S. Andersson, ordförande, och statsråden Görans­son, Gradin, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om godkännande av den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse

I  Inledning

Inom Europarådet har utarbetats en konvention om kommunal självstyrel­se (The European Charter of Local Self-Government). Initiativ till konven­tionen togs av Europarådets kommunalkonferens (CLRAE) där Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet är representerade. Konven­tionen antogs av Europarådets ministerkommitté ijuni 1985 och lades fram för undertecknande den 15 oktober 1985. Konventionens engelska text och en svensk översättning bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

I anslutning till konventionen finns en förklarande rapport med bl.a. en redovisning av hur arbetet med konventionen har bedrivits samt kommen­tarer till de olika artiklarna. Rapporten i engelsk text samt en svensk översättning bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Konventionen har hittills undertecknats av 16 stater och ratificerats av 7. Den trädde i kraft den 1 september 1988.

Sverige undertecknade konventionen den 4 oktober 1988. Det svenska rättssystemet uppfyller enligt min mening de krav som konventionen ställer. Ett svenskt tillträde till konventionen kräver därför inga lagänd­ringar. Ämnesområdet är emellertid sådant att frågan om att ratificera konventionen skall underställas riksdagen. Jag kommer här att ta upp denna fråga.

2 Konventionens innehåll och det svenska rättssystemet

Europarådskonventionen om kommunal självstyrelse innehåller tio hu­vudartiklar (artikel 2—11) med totalt 30 punkter. Om en stat inte vill ansluta sig till alla punkter, finns möjlighet att undanta vissa (artikel 12). 1 det följande redovisas översiktligt artiklarnas innehåll och hur de förhåller sig till det svenska rättssystemet. Vad som sägs om kommuner gäller om inte annat framgår även landstingskommuner.


 


ArUkd2                                                                        Prop. 1988/89:119

Artikelji ger uttryck för att principen om kommunal sjäjvstyrelse bör vara inskriven i lag och att detta helst bör ske i grundlagen.

Det svenska rättssystemet uppfyller detta krav framför allt genom rege­ringsformens portalparagraf (1 kap. 1 § RF) om att den svenska folkstyrel­sen — förutom genom ett representativt och parlamentariskt statsskick — förverkligas genom kommunal självstyrelse.

Artikel 3

1 denna artikel anges vissa grundläggande drag i den kommunala självsty­relsen. I punkt I slås således fast att kommunerna skall ha rätt att inom lagens gränser självständigt reglera och sköta en väsentlig del av de offent­liga angelägenheterna i den lokala befolkningens intresse. Av punkt 2 framgår att beslutanderätten i kommunerna skall utövas av demokratiskt valda organ.

Den svenska regeringsformen samt kommunal- och vallagstiftningen bygger på dessa principer.

Artikel 4

Artikeln innehåller i sex punkter grundläggande principer för kommuner­nas befogenheter.

Enligt punkt 1 skall de_kommunala befogenheterna i princip vara lagfäs­ta. Att så är fallet i det svenska rättssystemet framgår bl. a. av 8 kap. 5 § RF.

1 punkt 2 ger artikeln uttryck för att kommunerna bör ha frihet att ta initiativ i alla frågor av lokal betydelse som inte ligger utanför deras kompetens. De svenska kommunerna har enligt I kap. 4 § kommunallagen (1977:179, ändrad senast 1988:1253) en allmän befogenhet att sköta loka­la angelägenheter. 1 detta ligger självfallet också en initiativrätt i sådana frägor.

Punkt 3 ger uttryck för huvudprincipen att offentliga uppgifter bör utövas av myndigheter som ligger så nära medborgaren som möjligt. Denna princip om en decentraliserad samhällsförvaltning har sedan länge varit vägledande för förvaltningspolitiken i Sverige.

Punkt 4 gäller frågor i vilka myndigheter på olika nivåer har befogenhe­ter. De kommunala befogenheterna skall normalt vara fullständiga och oinskränkta. Om andra myndigheter skall kunna gripa in i den kommuna­la verksamheten måste det finnas ett klart författningsmässigt stöd för det.

I Sverige bygger uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun på dessa
principer.

I punkt 5 anges att kommunerna, när uppgifter delegeras till dem av statliga myndigheter, så långt möjligt skall ges frihet att anpassa utövandet av befogenheterna till lokala förhållanden. Det framgår dock av den för­klarande texten att behovet av enhetlighet i vissa fall kan begränsa det

II  Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 119


lokala handlingsutrymmet. Det svenska rättssystemet måste anses uppfylla     Prop. 1988/89:119 de krav som ställs i denna punkt.

Punkt 6 innehåller krav på att kommunerna ges tillfälle att yttra sig i alla frågor som direkt berör dem. Den svenska förvaltningstraditionen bygger sedäfTlänge på en sådan ordning.

Artikels

Enligt denna artikel får ändringar i den kommunala indelningen inte göras utan föregående samråd med de kommuner som berörs, eventuellt genom folkomröstning där detta är tillåtet i lag.

Regler om ändringar i den kommunala indelningen finns i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landstings­kommuner (ändrad senast 1988:198). Reglerna uppfyller kraven i denna artikel.

Artikel 6

1 punkt 1 i denna artikel fastslås att kommunerna skall kunna bestämma om sin inre organisation för att anpassa den till de lokala behoven och säkerställa en effektiv förvaltning. Den svenska kommunallagstiftningen ger kommunerna stor organisatorisk frihet. Speciallagstiftningen innehål­ler emellertid krav på vissa särskilda nämnder. Av den förklarande texten framgår dock att artikeln inte hindrar detta.

Punkt 2 behandlar den kommunala personalens arbetsvillkor. Kommu­nerna skall ha möjlighet att rekrytera högt kvalificerad personal på grund­val av förtjänst och skicklighet. Tillfredsställande möjligheter till utbild­ning, adekvat lön och karriärmöjligheter skall kunna erbjudas. I Sverige har kommunerna i stort sett full frihet inom detta område.

Artikel 7

1 artikeln behandlas de förtroendevaldas arbetsvillkor.

Enligt punkt I skall de förtroendevalda fritt kunna utöva sina uppdrag. Några begränsningar i detta hänseende finns inte i den svenska laoSfift-ningen.

Punkt 2 avser att garantera att de förtroendevalda kan ges en rimlig ekonomisk ersättning både för utgifter i samband med uppdraget och där så är lämpligt för föriorad arbetsförtjänst eller för utfört arbete samt motsvarande socialskydd. Ersättningsbestämmelser finns bl.a. i 2 kap. 29 § och 3 kap. 16 § kommunallagen. Kommunerna har rätt att lämna sådan ersättning som avses i punkten.

1 punkt 3 anges att funktioner och verksamheter som bedöms vara oförenliga med innehav av ett kommunalt förtroendeuppdrag i princip skall fastställas genom lag. Begränsningar i valbarheten finns i 2 kap. 4 § och 3 kap. 3 § kommunallagen.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att den svenska kommunal­lagstiftningen uppfyller kraven i denna artikel.


 


Artikd 8                                                                                         Prop. 1988/89:119

I artikeln behandlas frågan om administrativ tillsyn över kommunema. Bestämmelserna gäller dock i första hand tillsyn genom förhandskontroll eller underställning av beslut, rätt att upphäva beslut utan överklagande, räkenskapskontroll och liknande förfaranden som endast i mycket liten omfattning förekommer i Sverige.

1 artikeln slås till en början fast att tillsynen skall ha lagstöd (punkt 1). Vidare ges uttryck för att det i första hand skall handla om en laglighets-kontroll (punkt 2). Det framhålls också att kontrollmyndighetens ingripan­de skall stå i proportion till betydelsen av de intressen som skall skyddas (punkt 3).

Det svenska systemet för tillsyn och kontroll av kommunal verksamhet uppfyller artikelns krav. Kontroll av hur statsbidrag används, som hos oss ofta regleras i regeringsförordningar, måste anses falla utanför artikelns tillämpningsområde.

Artikd 9

I denna artikel behandlas frågor om kommunernas ekonomiska resurser. Artikeln innehåller åtta olika punkter.

Till att börja med slås fast att kommunerna inom ramen för den natio­nella ekonomiska politiken skall ha rätt till egna tillräckliga ekonomiska resurser (punkt I). Resurserna skall motsvara de uppgifter som tilldelats kommunerna (punkt 2). Vidare skall åtminstone en del av resurserna komma från lokala skatter och avgifter som kommunerna kan bestämma nivån på (punkt 3). Nästa punkt ger uttryck för att kommunerna inte skall vara ensidigt beroende av ekonomiska system som gör det svårt att följa med i den verkliga kostnadsutvecklingen (punkt 4). Det finns vidare en punkt som understryker behovet av ekonomisk utjämning mellan komtnu­ner (punkt 5). Kommunerna skall på lämpligt sätt rådfrågas angående det sätt på vilket omfördelningen av resurser skall ske (punkt 6). När det gäller statsbidrag sägs att bidragen såvitt möjligt inte skall öronmärkas för speci­ella projekt. De skall heller inte påverka kommunernas grundläggande frihet att själva bestämma inom sitt eget kompetensområde (punkt 7). Slutligen finns en punkt som betonar kommunernas rätt att ta upp lån på den nationella kapitalmarknaden (punkt 8).

De svenska kommunernas beskattningsrätt är gmndlagsskyddad (I kap. 7 § RF). Beskattningsrätten är i princip obegränsad. Detta är givetvis en väsentlig gmnd för kommunernas ekonomiska oberoende. Även i övrigt måste det svenska systemet för kommunernas ekonomi anses uppfylla artikelns krav. När det gäller statsbidragen finns visserligen ett antal specialdestinerade bidrag vid sidan om skatteutjämningsbidraget. En strä­van finns dock att föra samman och åstadkomma mera generella statsbi­drag. Artikeln hindrar för övrigt inte att speciella bidrag förekommer i rimlig omfattning.


 


Artikd 10                                                                      Prop. 1988/89:119

I artikeln fastslås kommunernas-rätt-att-samarbetaoch bildasamrrianslut-ningar. Det gäller både samarbete för att utföra uppgifter (punkt 1) och •—möjligheten att organisera sig för skyddet av gemensamma intressen inklu­sive rätten att tillhöra ett internationellt kommunförbund (punkt 2). Kom­munerna skall också ha möjlighet att samarbeta över riksgränsema under de villkor som anges i lag (punkt 3).

1 Sverige kan kommunerna samarbeta för att lösa gemensamma uppgif­ter både genom kommunalförbund och genom privaträttsliga organ, t. ex. aktiebolag. För intressebevakningen svarar i första hand Svenska kom­munförbundet och Landstingsförbundet. På det internationella planet deltar de svenska kommunerna och.landstingen i det internationella kom­munförbundet (lULA). Även direkt samarbete över riksgränsema har möjliggjorts och förekommer. Jag vill i detta sammanhang peka dels på den nordiska överenskommelsen om kommunalt samarbete över riksgrän­serna, dels på den europeiska ramkonventionen om samarbete över riks-gränser mellan lokala och regionala samhällsorgan. Sverige är anslutet till båda dessa.

Från svensk sida uppfyller vi således kraven i denna artikel.

Artikd II

Denna artikel är avsedd att garantera kommunerna ett yttersta rättsskydd om deras lagliga rättigheter skulle trädas för när. Enligt artikeln skall kommunerna ha rätt att anlita ett judiciellt förfarande för att säkerställa ett fritt utövande av sina befogenheter och respekt för de principer om kommunal självstyrelse som finns fastlagda i grundlagen eller den natio­nella lagstiftningen.

Artikeln syftar i första hand till att slå fast möjligheten till kontroll av att statliga myndigheter håller sig inom lagens ramar i sitt agerande gentemot kommuner. Kontrollen skall enligt artikeln kunna göras av domstol eller liknande organ. Från det svenska rättssystemets utgångspunkt kan artikeln diskuteras,på-denna-punkt. Alla administrativa beslut kan i Sverige inte göras till förmål för domstolsprövning i vanlig ordning. Även om flertalet sådana beslut kan överklagas hos förvaltningsdomstol finns det således åtskilliga typer av beslut som inte följer denna väg. Dessa beslut överklagas i stället hos regeringen eller förvaltningsmyndighet som högsta instans. Det finns emellertid, vilket också uppmärksammats i den förklarande rapporten, en yttersta möjlighet att få lagligheten av ett myndighetsbeslut prövad av domstol även när beslutet inte normalt överklagas dit. Enligt 11 kap. 11 § RF kan således regeringsrätten bevilja resning i ärenden där regeringen eller en förvaltningsmyndighet är högsta instans. I den mån ett myndighetsbeslut berör en kommun på ett sådant sätt som krävs för att kravet på s. k. saklegitimation skall vara uppfyllt, kan kommunen använda resningsförfarandet för att få beslutets laglighet domstolsprövad. Det svenska systemet bör därför såsom sägs i den förklarande rapporten anses uppfylla artikelns krav.


 


Det kan tilläggas att kommunerna som självständiga juridiska personer naturligtvis också har tillgång till de allmänna domstolama i de fall då kommunala rättigheter kan ha kränkts på ett sätt som kan angripas på civilrättsliga grunder.

Det bör slutligen betonas att artikeln endast är avsedd att garantera ett yttersta skydd mot olagliga ingripanden, inte att ange ett normalt förfaran­de. Det bör i sammanhanget också understrykas att artikeln inte innebär krav på att lagars grundlagsenlighet skall kunna bli föremål för någon prövning i vidare mån än vad som gäller i dag.


Prop.1988/89:119


Övriga artiklar

Som tidigare nämnts finns det enligt artikel 12 en möjlighet att undanta vissa punkter vid en anslutning till konventionen. Minst 20 av de tidigare redovisade 30 punkterna måste dock omfattas av förpliktelsen. Av dessa måste minst 10 väljas bland ett antal som anges i artikeln.

Enligt artikel 13 kan staterna vid anslutning till konventionen bestämma på vilka lokala eller regionala samhällsorgan som konventionen skall vara tillämplig. Härigenom kan vissa kommuntyper uteslutas från tillämp­ningen.

Enligt artikel 14 skall varje part till Europarådets generalsekreterare överlämna all information av betydelse rörande lagstiftnings- och andra åtgärder som vidtagits för att uppfylla konventionens bestämmelser. Nå­got särskilt kontroll- eller sanktionssystem som i den sociala stadgan och i konventionen om mänskliga rättigheter finns dock inte.

Konventionen innehåller i övrigt sedvanliga bestämmelser om under­tecknande, ratifikation och ikraftträdande (artikel 15). Vidare finns möj­ligheter att begränsa tillämpningen till visst eller vissa territorier inom en stat (artikel 16). Slutligen finns regler om uppsägning (artikel 17) och om olika underrättelser till Europarådets generalsekreterare (artikel 18).

3 Svenskt tillträde till konventionen

Mitt förslag: Riksdagen skall godkänna att Sverige ratificerar den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse.

Skälen till mitt forslag: Europarådskonventionen om kommunal själv­styrelse har nu undertecknats av 16 av rådets 22 medlemsstater. 7 stater har också ratificerat den. Konventionens syfte är att lägga fast gmndläg­gande principer för att trygga den kommunala självstyrelsen som en av de viktigaste gmndstenama i ett demokratiskt styrelseskick. En annan viktig utgångspunkt är den kommunala självstyrelsens betydelse för medborgar­nas möjligheter att delta i de offentliga angelägenheterna.

Konventionen bör ses som ett led i strävandena att stärka och utveckla den kommunala självstyrelsen och demokratin i Europa och världen.


 


Dessa strävanden bör Sverige som nation självfallet ställa sig bakom. Jag     Prop. 1988/89:119 anser således att Sverige bör ratificera konventionen.

1 Sverige har den kommunala självstyrelsen en lång tradition och en  j.   , ■

stark förankring i samhällsskicket. Som framgår av redovisningen i föregå-       , ■   .

ende avsnitt medför ett svenskt tillträde till konventionen inte något "behov av att ändra den svenska lagstiftningen. Tvärtom är de principer som konventionen ger uttryck för sedan länge införlivade i det svenska rättssystemet eller i den allmänna förvaltningstraditionen. Det saknas därför anledning att undanta någon punkt vid ratificeringen. Däremot bör det i enlighet med artikel 13 anges att konventionen äger tillämpning på kommuner och landstingskommuner. Det innebär att de kyrkliga kommu­nerna kommer att falla utanför tillämpningen.

Några administrativa eller ekonomiska konsekvenser torde ett tillträde till konventionen inte heller få. Det bör noteras att konventionsförpliktel­serna inte är förenade med något särskilt kontroll- eller sanktionssystem. Tillämpningen kommer dock att följas av Europarådets kommunalkon­ferens (CLRAE) och styrkommitté för kommunala och regionala frågor (CDLR).

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna att Sverige ratificerar den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan­den har lagt fram.


 


Prop. 1988/89:119 Bilaga 1


European charter of local self-govern-ment

Preamble

The member States of the Council of Eu­ropé, signatory hereto,

Considering that the aim of the Council of Europé is to achieve a greater unity between its members for the purpose of safeguarding and realising the ideals and principles which are their common heritage;

Considering that one of the methods by which this aim is to be achieved is through agreements in the administrative field;

Considering that the local authorities are one of the main foundations of any demo­cratic regime;

Considering that the right of citizens to participate in the conduct of public affairs is one of the democratic principles that are shared by all member States of the Council of Europé;

Convinced that it is at local level that this right can be most directly exercised;

Convinced that the existence of local authorities with real responsibilities can pro­vide an administration which is both effec­tive and close to the citizen;

Aware that the safeguarding and reinforce-ment of local self-government in the different European countries is an important contribu-tion to the construction of a Europé based on the principles of democracy and the decen-tralisation of power;

Asserting that this entails the existence of local authorities endowed with democratical-ly constituted decision-making bodies and possessing a wide degree of autonomy with ' regard to their responsibilities, the ways and means by which those responsibilities are ex­ercised and the resources required for their fulfilmént,

Have agreed as follows:

Artide 1

The Parties undertake to consider them­selves bound by the following artides in the


Europeisk   konvention   om   kommunal självstyrelse

Inledning

Signatärstaterna, medlemmar av Europa­rådet,

som beaktar att Europarådets syfte är att uppnå en fastare enhet mellan dess medlem­mar för att skydda och förverkliga de ideal och principer som utgör deras gemensamma arv;

som beaktar att en av de metoder med vilka detta syfte kan uppnås är att ingå över­enskommelser på det administrativa områ­det;

som anser att kommunerna är en av de viktigaste grundstenarna i varje demokratiskt styrelseskick;

som beaktar att medborgarnas rätt att delta i skötseln av de offentliga angelägenheterna är en av de demokratiska principer som delas av alla medlemsstater i Europarådet;

som är övertygade om att det är på lokal nivå som denna rätt kan utövas mest direkt;

som är övertygade om att förekomsten av, kommuner med verkligt ansvar kan åstad­komma en förvaltning som är både effektiv och ligger nära medborgaren;

som är medvetna om att skyddet och stär­kandet av den kommunala självstyrelsen i de olika europeiska länderna är ett viktigt bi­drag till uppbyggandet av ett Europa som grundar sig på demokratiska principer och decentralisering av makten;

som hävdar att detta fömtsätter förekom­sten av kommuner med demokratiskt till­satta beslutsorgan och med stor grad av själv­bestämmanderätt när det gäller uppgifter, på vilket sätt och med vilka medel dessa upp­gifter skall utföras samt nödvändiga resurser för deras fullgörande,

har kommit överens om följande.

Artikel I

Parterna åtar sig att anse sig bundna av följande artiklar på det sätt och i den ut-


 


Prop. 1988/89:119


manner and to the extent prescribed in Artic-le 12 of this Charter.


sträckning som föreskrivs i artikel 12 i denna konvention.


 


Part I

Artide 2

Constitutional and legal Jöundation for local

self-government

The principle of local self-government shall be recognised in domestic legislation, and where practicable in the constitution.


Dell

Artikd 2

Konstitutionell och laglig grund för kom­munal självstyrelse

Principen om kommunal självstyrelse skall erkännas i nationell lagstiftning och, där så är praktiskt möjligt, i grundlagen.


 


Artide 3

Concept of local self-government

1.   Local self-government denotes the right
and the ability of local authorities, within the
limits of the law, to regulate and manage a
substantial share of public affairs under their
own responsibility and in the interests of the
local population.

2.   This right shall be exercised by councils
or assemblies composed of members freely
elected by secret ballot on the basis of direct,
equal, univseral suffrage, and which may
possess executive organs responsible to them.
This provision shall in no way affect recourse
to assemblies ofcitizens, referendums or any
other form of direct citizen participation
where it is permitted by statute.


Artikel 3

Begreppet kommunal självstyrelse

1.    Med kommunal självstyrelse menas
kommunernas rätt och möjlighet att inom
lagens gränser reglera och sköta en väsentlig
del av de offentliga angelägenheterna på eget
ansvar och i den lokala befolkningens in­
tresse.

2.   Denna rätt skall utövas av fullmäktige
eller församlingar, som skall bestå av leda­
möter valda genom sluten omröstning i fria
direkta val på grundval av allmän och lika
rösträtt, och som kan ha inför dem ansvariga
verkställande organ. Denna bestämmelse
skall inte på något sätt påverka möjligheten
till medborgarförsamlingar, folkomröstning­
ar eller annan form av direkt medborgerligt
deltagande, där detta är tillåtet i lag.


 


Artide 4

Scope of local self-government

1.   The basic powers and responsibilities of local authorities shall be prescribed by the constitution or by statute. However, this pro­vision shall not prevent the attribution to local authorities of powers and responsibi­lities for specific purposes in accordance with the law.

2.   Local authorities shall, within the limits of the law, have full discretion to exercise their initiative with regard to any matter which is not exduded from their competence nor assigned to any other authorily.

3.   Public responsibilities shall generally be exercised, in preference, by those authorities which are closest to the citizen. Allocation of


Artikel 4

Den kommunala självstyrelsens omfattning

1.  Kommunernas grundläggande befogen­heter och åligganden skall fastställas i grund­lag eller annan lag. Denna bestämmelse skall dock inte utgöra något hinder mot att kom­munerna i enlighet med lag tilldelas befogen­heter och ansvar för särskilda ändamål.

2.  Kommunerna skall inom lagens gränser ha full frihet att ta initiativ i ärenden som inte ligger utanför deras kompetens eller till­kommer annan myndighet.

3.  De offentliga uppgifterna skall normalt i första hand utföras av de myndigheter som ligger närmast medborgaren. Tilldelning av


10


 


Prop. 1988/89:119


responsibility to another authority should weigh up the extent and nature of the task and reqiiirements of efficiency and economy.

4.  Powers given to local authorities shall normally be full and exclusive. They may not be undermined or limited by another, central or regional, authority except as provided for by the law.

5.  Where powers are delegated to them by a central or regional authority, local authorities shall, insofar as possible, be allowed discre­tion in adapting their exercise to local condi­tions.

6.  Local authorities shall be consulted, in­sofar as possible, in due time and in an ap­propriate way in the planning and decision-making processes for all matters which con­cern them directly.


en uppgift till en annan myndighet bör grun­das på uppgiftens omfattning och natur samt kraven på effektivitet och ekonomi.

4.   De befogenheter som ges kommunerna skall normalt vara fullständiga och oin­skränkta. De får inte urholkas eller begränsas av någon annan, central eller regional, myn­dighet om inte annat föreskrivs i lag.

5.   Då kommunerna tilldelas befogenheter av en central eller regional myndighet skall de, i den mån det är möjligt, ges handlingsfri­het att anpassa utövandet av dessa befogen­heter till lokala förhållanden.

6.   Kommunerna skall, i den mån det är möjligt, rådfrågas i god tid och på lämpligt sätt i planerings- och beslutsprocessen vad gäller alla frågor som direkt berör dem.


 


Artide 5

Protection of local authority boundaries

Changes in local authority boundaries shall not be niade without prior consultation of the local communities concerned, possibly by means of a referendum where this is permit­ted by statute.


Artikel 5

Skydd av den kommunala indelningen

Ändringar i den kommunala indelningen får inte göras utan föregående samråd med de kommuner som berörs, eventuellt genom folkomröstning där detta är tillåtet i lag.


 


Artide 6

Appropriate administrative structures and re­sources for the tasks of local authorities

1.  Without prejudice to more general statu-
tory provisions, local authorities shall be able
to determine their own internal administra­
tive structures in order to adapt them to local
needs and ensure effective management.

2.  The conditions of service of local gov-
ernment employees shall be such as to permit
the recruitment of high-quality staff on the
basis of merit and competence; to this end
adequate training opportunities, remunera­
tion and career prospects shall be provided.


ArUkel 6

Lämpliga administrativa strukturer och re­surser för de kommunala uppgifterna

1.   Utan hinder av mer allmänna lagregler skall kommunerna själva kunna bestämma om sina inre administrativa strukturer för att anpassa dem till de lokala behoven och för att säkerställa en effektiv förvaltning.

2.   De kommunalt anställdas tjänstgörings­villkor skall vara sådana att de tillåter rekry­tering av högt kvalificerad personal på grund­val av förtjänst och skicklighet. För detta än­damål skall kunna erbjudas tillfredsställande möjligheter till utbildning, adekvat lön samt karriärmöjligheter.


 


ArUcle 7

Conditions under which responsibilities at lo­cal level are exercised

I. The conditions of office of local elected


Artikd 7

Villkor under vilka uppgifter utövas på- lokal nivå

I. De kommunalt förtroendevaldas arbets-


 


t2    Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 119


II


Prop. 1988/89:119


representatives shall provide for free exercise of their functions.

2.   They shall allow for appropriate finan­cial compensation for expenses incurred in the exercise of the office in question as well as, where appropriate, compensation for loss of earnings or remuneration for work done and corresponding social welfare protection.

3.   Any functions and activities which are deemed incompatible with the holding of lo­cal elective office shall be determined by sta­tute or fundamental legal principles.


villkor skall möjliggöra fritt utövande av deras uppdrag.

2.  Villkoren skall tillåta lämplig ekonomisk ersättning för utgifter i samband med upp­draget liksom, där så är lämpligt, ersättning för förlorad arbetsförtjänst eller ersättning för utfört arbete och motsvarande social­skydd.

3.  Funktioner och verksamheter som be­döms vara oförenliga med innehav av ett kommunalt förtroendeuppdrag skall faststäl­las genom lag eller grundläggande rättsliga principer.


 


Artide 8

Administrative supervision of local authori­ties' activities

1.   Any administrative supervision of local authorities may only be exercised according to such procedures and in such cases as are provided for by the constitution or by sta­tute.

2.   Any administrative supervision of the activities of the local authorities shall nor­mally aim only at ensuring compliance with the law and with constitutional principles. Administrative supervision may however be exercised with regard to expediency by hig-her-level authorities in respect of tasks the execution of which is delegated to local au­thorities.

3.   Administrative supervision of local au­thorities shall be exercised in such a way as to ensure that the intervention of the control-ling authority is kept in proportion to the importance of the interests which it is inten-ded to protect.


Artikd 8

Administrativ tillsyn över kommunernas verk­samhet

1.   Administrativ tillsyn över kommunerna
får endast utövas i enlighet med de förfaran­
den och i de fall som föreskrivs i gmndlag
eller annan lag.

2.   Administrativ tillsyn över kommuner­
nas verksamhet skall normalt endast syfta till
att säkerställa efterlevnad av lag och konsti­
tutionella principer. Administrativ tillsyn i
fråga om lämpligheten får dock utövas av
högre myndigheter när det gäller uppgifter
som delegerats till kommunerna.

3. Administrativ tillsyn över kommunerna skall utövas på sådant sätt att det garanteras att kontrollmyndighetens ingripande står i proportion till betydelsen av de intressen som skall skyddas.


 


Artide 9

Financial resources of local authorities

1.   Local authorities shall be entitled, with­
in national economic policy, to adequate fi­
nancial resources of their own, of which they
may dispose freely within the framework of
their powers.

2.   Local authorities' financial resources
shall be commensurate with the responsibi­
lities provided for by the constitution and the
law.


Artikel 9

Kommunernas ekonomiska resurser

1.   Kommunerna skall inom ramen för den
nationella ekonomiska politiken ha rätt till
egna tillräckliga ekonomiska resurser, som de
fritt får disponera över inom gränserna för
sina befogenheter.

2.    Kommuneriias ekonomiska resurser
skall motsvara de uppgifter som tilldelats
dem i grundlag och annan lag.


12


 


Prop. 1988/89:119


3.  Part at least of the financial resources of
local authorities shall derive from local taxes
and charges of which, within the limits of
statute, they have the power to determine the
råte.

4.   The financial systems on which re­
sources available to local authorities are
based shall be of a sufTiciently diversified and
buoyant nature to enable them to keep pace
as far as practically possible with the real
evolution of the cost of carrying out their
tasks.

5.  The protection of fmancially weaker lo­cal authorities calls for the institution of fi­nancial equalisation procedures or equi-valent measures which are designed to cor-rect the effects of the unequal distribution of potential sources of finance and of the finan­cial burden they must support. Such proce­dures or measures shall not diminish the dis­cretion local authorities may exercise within their own sphere of responsibility.

6.  Local authorities shall be consulted, in an appropriate manner, on the way in which redistributed resources are to be allocated to them.

7.  As far as possible, grants to local aut­horities shall not be earmarked for the fi-nancing of specific projects. The provision of grants shall not remove the basic freedom of local authorities to exercise policy discretion within their own jurisdiction.

8.  For the purpose of borrowing for capital investment, local authorities shall have ac­cess to the national capital märket within the limits of the law.


3.  Åtminstone en del av kommunernas ekonomiska resurser skall komma från lokala skatter och avgifter vars nivå de har befogen­het att bestämma inom lagens gränser.

4.  De finansiella system på vilka de re­surser .som är tillgängliga för kommunerna grundar sig skall vara tillräckligt varierande och flexibla för att göra det möjligt för kom­munerna att, så långt det är praktiskt möjligt, följa med i den verkliga kostnadsutveckling­en för uppgifternas utförande.

5.  Skyddet av ekonomiskt svagare kom­muner kräver inrättande av förfaranden för ekonomisk utjämning eller liknande åt­gärder, som är avsedda att rätta till effek­terna av den ojämna fördelningen av möjliga inkomstkällor och ekonomiska bördor. Så­dana förfaranden eller åtgärder får inte minska kommunernas handlingsfrihet inom deras eget ansvarsområde.

6.  Kommunerna skall rådfrågas på lämp­ligt sätt angående det sätt på vilket omförde­lade resurser skall tilldelas dem.

7.  Bidrag till kommunerna skall såvitt möj­ligt inte öronmärkas för att finansiera spe­ciella projekt. Bidragen får inte påverka kom­munernas gmndläggande frihet att själva be­stämma inom sitt eget kompetensområde.

8.  För att kunna ta upp lån för kapitalin­vesteringar skall kommunerna inom lagens gränser ha tillgång till den nationella kapital­marknaden.


 


Artide 10

Local authorities' right to associate

1.   Local authorities shall be entitled, in exercising their powers, to cooperate and, within the framework of the law, to form consortia with other local authorities in order to carry out tasks of common interest.

2.   The entitlement of local authorities to belong to an association for the protection and promotion of their common interests and to belong to an intemational association of local authorities shall be recognised in each State.


Artikd 10

Kommunernas rätt att bilda sammanslut­ningar

1.   Kommunerna skall vid utövandet av sina befogenheter ha rätt att samarbeta med och att inom lagens ram bilda sammanslut­ningar med andra kommuner för att utföra uppgifter av gemensamt intresse.

2.   Kommunernas rätt att. tillhöra ett för­bund för att skydda och främja sina gemen­samma intressen och att tillhöra ett interna­tionellt kommunförbund skall erkännas i varje stat.

13


 


Prop. 1988/89:119


3. Local authorities shall be entitled, under such conditions as may be provided for by the law, to co-operate with their counterparts in other States.


3. Kommunerna skall på de villkor som föreskrivs i lag ha rätt att samarbeta med sina motsvarigheter i andra stater.


 


Artide 11

Legal protection of local self-government

Local authorities shall have the right of recourse to a judicial remedy in order to secu-re free exercise of their powers and respect for such principles of local self-government as are enshrined in the constitution or do­mestic legislation.


Artikd Jl

Rättsskydd för den kommunala självstyrelsen Kommunerna skall ha rätt att anlita ett judiciellt förfarande för att säkerställa ett fritt utövande av sina befogenheter och respekt för de principer om kommunal självstyrelse som finns fastlagda i gmndlagen eller den nationella lagstiftningen.


 


Part II

MisceUaneous provisions ArUcle 12 Undertakings

1.   Each Party undertakes to consider itself
bound by at least twénty paragraphs of Part I
of the Charter, at least ten of which shall be
selected from among the following para­
graphs:

— Artide 2,

— Artide 3, paragraphs 1 and 2,

— Artide 4, paragraphs 1, 2 and 4,

— Artide 5,

— Artide 7, paragraph I,

— Artide 8, paragraph 2,

— Artide 9, paragraphs I, 2 and 3,

— Artide 10, paragraph I,

— Artide II.

 

2.  Each Contracting State, when depositing its instrument of ratification, acceptance or approval, shall notify the Secretary General of the Council of Europé of the paragraphs selected in accordance with the provisions of paragraph 1 of this Artide.

3.  Any Party may, at any låter time, notify to the Secretary General that it considers it­self bound by any paragraphs of this Charter which it has not already accepted under the terms of paragraph 1 of this Artide. Such undertakings subsequently given shall be deemed to be an integral part of the ratifica­tion, acceptance or approval of the Party so notifying, and shall have the same effect as from the first day of the month following the


Del II

Övriga bestämmelser Artikd 12 Åtaganden

1.  Varje part åtar sig att anse sig bunden av
minst tjugo punkter i del I i konventionen av
vilka minst tio skall väljas bland nedan­
stående punkter:

— Artikel 2,

— Artikel 3, punkterna 1 och 2,

— Artikel 4, punkterna 1, 2 och 4,

— Artikel 5,

— Artikel 7, punkt 1,

— Artikel 8, punkt 2,

— Artikel 9, punkterna 1, 2 och 3,

— Artikel 10, punkt I, -Artikeln.

 

2.  Varje fördragsslutande stat skall då den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-dier godkännandeinstmment meddela Euro­parådets generalsekreterare vilka punkter som valts i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel.

3.  En part kan vid vilken senare tidpunkt som helst underrätta generalsekreteraren om att den anser sig bunden av punkter i denna konvention som den inte redan godtagit en­ligt punkt I i denna artikel. Sådana senare åtaganden skall anses utgöra en integrerad del av den parts ratifikation, godtagande eller godkännande som lämnar underrättelsen och skall ha samma verkan från den första dagen i den månad som följer efter utgången av en


14


 


Prop. 1988/89:119


expiration of a period of three months after the date of the receipt of the notification by the Secretary General.


period på tre månader efter den dag då gene­ralsekreteraren mottog underrättelsen.


 


Artide 13

Authorities to which the Charter applles

The principles of local self-government contained in the present Charter apply to all the categories of local authorities existing wi­thin the territory of the Party. However, each Party may, when depositing its instrument of ratification, acceptance or approval, specify the categories of local or regional authorities to which it intends to confine the scope of the Charter or which it intends to exclude from its scope. It may also include further categori­es of local or regional authorities within the scope of the Charter by subsequent notifica­tion to the Secretary General of the Council of Europé.


Artikd 13

Samhällsorgan på vilka konventionen äger tillämpning

Principerna om kommunal självstyrelse i denna konvention är tillämpliga på alla kate­gorier av kommuner inom partens territo­rium. Varje part kan emellertid vid depone­ring av sitt ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument ange de lokala eller regionala samhällsorgan till vilka den har för avsikt att begränsa konventionens tillämp­ning eller som den har för avsikt att utesluta från dess tillämpningsområde. Den kan även inkludera ytterligare kategorier av lokala eller regionala samhällsorgan inom konventionens tillämpningsområde genom senare underrät­telse till Europarådets generalsekreterare.


 


Artide 14            .

Provision of injörmation

Each Party shall forward to the Secretary General of the Council of Europé all relevant information concerning legislative provi­sions and other measures taken by it for the purposes of complying with the terms of this Charter.


Artikd 14 Information

Varje part skall till Europarådets general­sekreterare överlämna all information av be­tydelse rörande lagstiftnings- och andra åt­gärder som den vidtagit för att uppfylla kon­ventionens bestämmelser.


 


Part III

Artide 15

Signature, ratiftcatlon and entry Into force

1.  This Charter shall be open for signature by the member States of the Council of Eu­ropé. It is subject to ratification, acceptance or approval. Instruments of ratification, ac­ceptance or approval shall be deposited with the Secretary General of the Council of Eu­ropé.

2.  This Charter shall enter into force on the first day of the month following the expira­tion of a period of three months after the date on which four member States of the Council of Europé have expressed their consent to be


Del III

Artikd 15

Undertecknande,  ratifikation och  ikraftträ­dande

1.   Denna konvention skall vara öppen för undertecknande av Europarådets medlems­stater. Den skall ratificeras, godtas eller god­kännas. Ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument skall deponeras hos Europarådets generalsekreterare.

2.   Denna konvention träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på tre månader från den dag då fyra medlemsstater i Europarådet har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna


15


 


Prop. 1988/89:119


bound by the Charter in accordance with the provisions of the preceding paragraph.

3, In respect of any member State which subsequently expresses its consent to be bound by it, the Charter shall enter into force on the first day of the month following the expiration of a period of three months after the date of the deposit of the instrument of ratification, acceptance or approval.


av konventionen i enlighet med bestämmel­serna i föregående punkt.

3. 1 förhållande till en medlemsstat som senare uttrycker sitt samtycke till att vara bunden av konventionen träder denna i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på tre månader från dagen för deponeringen av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet.


 


Artide 16 Territorial clause

1.  Any State may, at the time of signature or when depositing its instrument of ratifica­tion, acceptance, approval or accession, spe­cify the territory or territories to which this Charter shall apply.

2.  Any State may at any låter date, by a dedaration addressed to the Secretary Gene­ral of the Council of Europé, extend the ap­plication of this Charter to any other territory specified in the dedaration. In respect of such territory the Charter shall enter into force on the first day of the month following the expiration of a period of three months after the date of receipt of such dedaration by the Secretary General.

3.  Any dedaration made under the two preceding paragraphs may, in respect of any territory specified in such dedaration, be withdrawn by a notification addressed to the Secretary General. The withdrawal shall be-come effective on the first day of the month following the expiration of a period of six months after the date of receipt of such noti­fication by the Secretary General.


Artikel 16

Territoriell bestämmelse

1.  En stat kan vid undertecknandet eller vid deponeringen av sitt ratifikations-, godta­gande-, godkännande- eller anslutningsin­strument ange på vilket territorium eller vil­ka territorier denna konvention skall vara tillämplig.

2.  En stat kan vid vilken som helst senare tidpunkt, genom förklaring ställd till Euro­parådets generalsekreterare, utsträcka till-lämpningen av denna konvention till ett an­nat territorium som anges i förklaringen. Med avseende på sådant territorium träder konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på tre månader från den dag då generalsekre­teraren mottog förklaringen.

3.  En förklaring som avgetts i enlighet med de båda föregående punkterna kan, med av­seende på ett territorium som angetts i för­klaringen, återtas genom en till generalsek­reteraren ställd underrättelse. Återtagandet träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på sex månader från den dag då generalsekreteraren mottog underrättelsen.


 


ArUcle 17 Denundatlon

I. Any Party may denounce this Charter at any time after the expiration of a period of five years from the date on which the Charter entered into force for it. Six months' notice shall be given to the Secretary General of the Council of Europé. Such denunciation shall not affect the validity of the Charter in re­spect of the other Parties provided that at all times there are not less than four such Par­ties.


Artikel 17 Uppsägning

1. En part kan säga upp denna konvention när som helst efter utgången av en period på fem år från den dag då konventionen trädde i kraft för den parten. Europarådets general­sekreterare skall underrättas sex månader i förväg. Uppsägningen skall inte påverka kon­ventionens giltighet i förhållande till de an­dra parterna under förutsättning att antalet sådana parter alltid är minst fyra.

16


 


Prop. 1988/89:119


2. Any Party may, in accordance with the provisions set out in the preceding para­graph, denounce any paragraph of Part I of the Charter accepted by it provided that the Party remains bound by the number and type of paragraphs stipulated in Artide 12, para­graph 1. Any Party which, upon denouncing a paragraph, no longer meets the require-ments of Artide 12, paragraph 1, shall be considered as also having denounced the Charter itself


2. En part kan enligt bestämmelserna i föregående punkt säga upp vilken punkt som helst i konventionens del I, som den godtagit, under förutsättning att parten förblir bunden av det antal och det slags punkter som före­skrivs i artikel 12, punkt 1. En part som efter uppsägningen av en punkt inte längre upp­fyller kraven i artikel 12, punkt 1, skall även anses ha sagt upp själva konventionen.


 


Artide 18

Notifications

The Secretary General of the Council of Europé shall notify the member States of the Council of Europé of:

a.     any signature;

b.  the deposit of any instrument of ratifica­
tion, acceptance or approval;

c.  any date of entry into force of this
Charter in accordance with Artide 15;

d.  any notification received in application
of the provisions of Artide 12, paragraphs 2
and 3;

e.  any notification received in application
of the provisions of Artide 13;

/ any other act, notification or communi­cation relating to this Charter.

In witness whereof the undersigned, being duly authorised thereto, have signed this Charter.

Done at Strasbourg, this 15th day of Octo­ber 1985, in English and French, both texts being equally authentic, in a singie copy which shall be deposited in the archives of the Council of Europé. The Secretary Gene­ral of the Council of Europé shall transmit certified copies to each member State of the Council of Europé.


Artikd 18 Underrättelser

Europarådets generalsekreterare skall un­derrätta Europarådets medlemsstater om

a.     undertecknande,

b.    deponering av ratifikations-, godta­
gande- eller godkännandeinstrument,

c.   dag för konventionens ikraftträdande
enligt artikel 15,

d.   underrättelse enligt artikel 12, punk­
terna 2 och 3,

e.     underrättelse enligt artikel 13,

f andra åtgärder, notiftkationer eller med­delanden som rör denna konvention.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, under­tecknat denna konvention.

Upprättad i Strasbourg den 15 oktober 1985 på engelska och franska, vilka båda texter har lika giltighet, i ett enda exemplar, som skall deponeras i Europarådets arkiv. Europarådets generalsekreterare skall över­sända bestyrkta kopior till varje medlemsstat i Europarådet.


17


 


Prop. 1988/89:119 Bilaga 2


Explanatory report

A, Origins of the Charter

The European Charter of Local Self-Göv-ernment is the culmination of a series of ini-tiatives and many years of deliberation with­in the Council of Europé.

The protection and strengthening of local autonomy in Europé by means of a document expounding the principles subscribed to by all the democratic states of Europé is a long-standing ambition in local government cir-cles. Moreover, it was recognised at an eariy stage that such a text should aim at securing the adherence of those whose actions are pri-marily at issue in any defence of local auto­nomy, namely governments.

The Council of Europé, as the custodian of human rights and the upholder of the princi­ples of democratic government, was the obvi-ous framework within which to dräft and adopt such an instrument; all the more so because, as long ago as 1957, it showed its appreciation of the importance of local authorities by establishing for them a repre­sentative body at European level which has since become the Standing Conference of Lo­cal and Regional Authorities of Europé (CLRAE).

It was indeed the CLRAE which, in its Resolution 64 (1968), proposed a Dedara­tion of Principles on Local Autonomy and called upon the Committee of Ministers of the Council of Europé to adopt it. This initia­tive was supported by the Consultative As-sembly, which in its Recommendation 615 (1970) presented to the Committee of Minis­ters a text dosely based on that of the CLRAE and drafted jointly by the two bo­dies. The proposed dedaration was, howev­er, of a rather too general and sweeping char­acter for any firm action to be taken on it.

The new initiative of the CLRAE in 1981 was therefore based on a more flexible ap­proach. But the view was also taken that a mere nonbinding dedaration of principles could not do justice to the importance of local autonomy or to the nature of the threats


Förklarande rapport

A. Konventionens tillkomst

Den europeiska konventionen om kommu­nal självstyrelse är kulmen på en rad initiativ och många års överläggningar inom Europa­rådet.

Att skydda och stärka kommunal självsty­relse i Europa med hjälp av ett dokument vars principer undertecknats av alla demo­kratiska stater i Europa är en gammal kom­munal ambition. Dessutom stod det redan på ett tidigt stadium klart att syftet med ett så­dant dokument borde vara att respektive re­gering skulle ansluta sig till konventionen, då det i första hand är regeringsåtgärder som blir diskussionsfrågor när det gäller att skyd­da kommunal självstyrelse.

1 sin egenskap av skyddsorgan för mänskli­ga rättigheter och försvarare av principerna för demokratiskt styrelsesätt utgjorde Euro­parådet uppenbart den organisation inom vilken ett dokument av detta slag skulle ut­formas och antas. Detta var desto mer själv­klart som Europarådet redan 1957 upprätta­de ett representativt organ på europanivå och därigenom visade att man klart insåg vilken viktig roll kommunerna spelar. Detta organ kom senare att utgöra Europarådets perma­nenta kommunalkonferens (CLRAE).

Det var i själva verket CLRAE som 1968 i resolution 64 lade fram ett förslag till "Dekla­ration om principer för kommunal självsty­relse" och som anmodade Europarådets mi­nisterkommitté att anta denna. Den rådgi­vande församlingen stödde initiativet och framlade en rekommendation i frågan, 615 (1970). Denna rekommendation anslöt sig till CLRAE:s text och hade utarbetats gemen­samt av de två organen. Utformningen av förslaget till deklaration var emellertid för allmänt hållen och för översiktlig för att kun­na ligga till grund för någon bestämd åtgärd.

Det nya initiativ som år 1981 togs av CLRAE utgick därför från ett mera flexibelt betraktelsesätt. Man beaktade emellertid också det faktum att en icke bindande dekla­ration om principer inte skulle göra betydel-


18


 


Prop. 1988/89:119


to which it is exposed. Rather, government must be asked to enter into binding commit-ments. The necessary flexibility to take ac­count of the differences between national constitutional arrangements and administra­tive traditions was to be built in, not by ex-cessively diluting the requirements of the new instruments but by allowing govern­ments a degree of choice with regard to the provisions by which they would consider themselves bound.

The logical outcome of this approach was the submission to the Committee of Minis­ters, in CLRAE Resolution 126 (1981), of a draft European Charter of Local Self-Gov­ernment with the request that it. be adopted with the status of a European convention.

The Committee of Ministers decided to transmit the CLRAE's proposals to the Steer-ing Committee for Regional and Municipal Matters (CDRM) with a view to their being discussed at the 5th Conference of European Ministers responsible for Local Government (Lugano, 5-7 October 1982). In their con-dusions, the Ministers present at Lugano

"... consider that this draft Charter consti-tutes an important step towards a definition of the principles of local autonomy, while noting the reservations of some ministers about the need for a Charter in the form of a binding convention and about some aspects of the content of the Charter;

ask the Committee of Ministers of the Council of Europé to instruct the Steering Committee for Regional and Municipal Mat­ters (CDRM), in contact with the Conference of Local and Regional Authorities of Europé, to make the necessary changes to the draft European Charter of Local Self-Government in accordance with the comments concerning the form and the substance made during the conference, so that it may be submitted to them for approval at their next conference

The Committee of Ministers so instmcted the CDRM, which thereupon carried out a thorough revision of the draft Charter. In application of the conclusions of the Lugano Conference, representatives of the CLRAE participated in the discussions.


sen av kommunal självstyrelse rättvisa och inte heller spegla arten av det hot som den är utsatt för. Regeringarna måste därför anmo­das att ingå bindande avtal.

Deklarationen måste vara så flexibel att nödvändiga hänsyn till de olika nationernas grundlagar och administrativa traditioner kunde byggas in, inte genoin en försvagning av de nya instrumenten, utan genom att ge regeringarna viss frihet då det gällde att välja vilka bestämmelser man skulle betrakta sig bunden av.

Det logiska resultatet av ett sådant sätt att närma sig frågan var att CLRAE i resolution 126(1981) till ministerkommittén översände ett utkast till en "Europeisk deklaration om kommunal självstyrelse" med hemställan om att denna skulle antas och erhålla status av europeisk konvention.

Ministerkommittén beslöt att översända CLRAE:s förslag till CDRM (styrkommittén för regionala och kommunala frågor) för att förslaget skulle diskuteras av de för kommu­nala frågor ansvariga europeiska ministrarna vid deras femte konferens (i Lugano 5 — 7 oktober 1982). I sitt yttrande framförde de vid konferensen närvarande ministrarna att man

" .. ansåg detta utkast till konvention utgö­ra ett viktigt steg i riktning mot en definition av principerna för kommunal självstyrelse, samtidigt som man noterar att vissa minist­rar reserverar sig beträffande behovet av en bindande konvention, liksom också beträf­fande vissa aspekter på konventionens inne­håll;

hemställer till Europarådets ministerkom­mitté att uppdra åt CRDM att i samverkan med Europarådets kommunalkonferens göra erforderliga ändringar i utkastet till en "Eu­ropeisk deklaration om kommunal självsty­relse" i enlighet med de kommentarer beträf­fande form och innehåll som framkom vid konferensen, så att utkastet skulle kunna framläggas för dem för godkännande vid de­ras nästa konferens.."

Ministerkommittén instruerade på detta sätt CDRM som därpå gjorde en noggrann revision av utkastet till deklaration. I enlig­het med Lugano-konferensens beslut deltog


19


 


Prop. 1988/89:119


The text of the draft Charter as revised by the CDRM was finally submitted to the 6th Conference of European Ministers responsi­ble for Local Government, which met in Rome from 6 to 8 November 1984. After examining this text, the ministers expressed their unanimous agreement on the principles contained in it. With regard to the legal form which the Charter should take, a majority of ministers expressed themselves in favour of a convention.

In the light of the opinions of the Consulta­tive Assembly and the Rome Ministerial Conference, the Committee of Ministers therefore adopted the European Charter of Local Self-Government in the form of a con­vention in June 1985. In recognition of the fact that the initiative for the Charter had originally come from the Standing Confer­ence of Local and Regional Authorities of Europé, it was decided that the convention should be opened for signature on 15 October 1985 on the occasion of the CLRAE's 20th Plenary Session.


representanter för CLRAE i diskussionerna.

Det av CDRM reviderade utkastet till de­klaration underställdes slutligen de för kom­munala frågor ansvariga europeiska minist­rarna vid deras sjätte konferens i Rom den 6-8 november 1984. Efter att ha granskat tex­ten uttryckte ministrarna sitt enhälliga stöd för principerna i den. Då det gällde frågan om vilken juridisk form deklarationen skulle ha, uttalade sig en majoritet av ministrarna till förmån för en konvention.

Mot bakgrund av de uppfattningar som framförts av den rådgivande församlingen och ministerkonferensen i Rom antog därför ministerkommittén ijuni 1985 den europeis­ka deklarationen om kommunal självstyrelse i form av en konvention.

Som ett erkännande av förhållandet att ini­tiativet till konventionen ursprungligen togs av Europarådets permanenta kommunalkon­ferens beslöt man att konventionen skulle framläggas för underskrift den 15 oktober 1985 under det att CLRAE avhöll sin tjugon­de plenarsession.


 


B. General remarks

The purpose of the European Charter of Local Self-Government is to make good the lack of common European standards for measuring and safeguarding the rights of lo­cal authorities, which are closest to the citi­zen and give him the opportunity of partici­pating effectively in the making of decisions affecting his everyday environment.

The Charter commits the parties to apply-ing basic mles guaranteeing the political, ad­ministrative and financial independence of local authorities. It is thus a demonstration, at European level, of the political will to give substance at all levels of territorial administ­ration to the principles defended since its foundation by the Council of Europé, which considers its function to be the keeping of Europe's democratic conscience and the de­fence of human rights in the widest sense. Indeed, it embodies the conviction that the degree of self-government enjoyed by local authorities may be regarded as a touchstone of genuine democracy.


B. Allmänna kommentarer

Syftet med den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse är att avhjälpa bristen på enhetliga europeiska normer för att bedöma och trygga kommunernas rättig­heter. Kommunerna ligger medborgaren när­mast och ger denne möjlighet att effektivt delta i beslut som påverkar den dagliga mil­jön.

Konventionen ålägger parterna att tilläm­pa grundläggande regler som garanterar kom­munernas politiska, administrativa och eko­nomiska oberoende. Den är sålunda en ytt­ring på europeisk nivå av den politiska viljan att på alla nivåer av territoriell administra­tion ge substans åt de principer som Europa­rådet ända från tidpunkten för dess grundan­de försvarat. Rådet ser det som sin uppgift att i Europa vidmakthålla en demokratisk med­vetenhet och att i vidaste bemärkelse försva­ra mänskliga rättigheter. I själva verket är konventionen ett uttryck för övertygelsen, att graden av kommunal självstyrelse kan be­traktas som ett kriterium på äkta demokrati.


20


 


Prop. 1988/89:119


The Charter is in three parts. The first part contains the substantive provisions setting out the principles of local self-government. It specifies the need for a constitutional and legal foundation for local self-government, defines the concept and establishes principles governing the nature and scope of local authorities' powers. Further artides are con­cerned with protecting the boundaries of lo­cal authorities, ensuring that they have autonomy as regards their administrative structures and access to competent staff and defining conditions for the holding of local elective olTice. Two major artides aim at limiting administrative supervision of the ac­tivities of local authorities and ensuring that they have adequate financial resources at their disposal on terms which do not impair their basic autonomy. The remaining provi­sions in this part cover the right of local authorities to co-operate and form associ­ations and the protection of local self-govern­ment by the right of recourse to a judicial remedy.

Part II contains miscellaneous provisions relating to the scope of the undertakings en­tered into by the parties. In accordance with the intention of securing a realistic balance between the safeguarding of essential princi­ples and the flexibility necessary to take ac­count of the legal and institutional peculiar-ities of the various member states, it permits the parties specifically to exclude certain pro­visions of the Charter from those by which they consider themselves bound. It thus re-presents a compromise between, on the one hand, acknowledgement of the fact that local self-government affects the stmcture and or­ganisation of the state itself, which is a basic concern of government, and, on the other hand, the objective of protecting a minimum of basic principles which any democratic sys­tem of local government should respect. Moreover, the commitments of the parties can subsequently be added to, whenever the relevant obstacles have been removed.

Potentially, the principles of local self-gov­ernment laid down in the Charter apply to all the levels or categories of local authorities in each member state, and indeed also, mutatis mutandis, to territorial authorities at regional


Konventionen består av tre delar. Den första delen innehåller de grundläggande vill­kor som anger principerna för kommunal självstyrelse. Den tar upp behovet av en kon­stitutionell och laglig grundval för kommunal självstyrelse, definierar detta begrepp och fastställer de principer som skall reglera arten och omfattningen av kommunernas befogen­heter. Ytterligare artiklar tar upp skyddet av den kommunala indelningen och säkerställer kommunernas rätt dels till självbestämman­de i fråga om administrationen, dels till möj­lighet att rekrytera kompetent personal, sam­tidigt som de definierar villkoren för innehav av kommunala förtroendeuppdrag. Två vik­tiga artiklar syftar till att begränsa den admi­nistrativa tillsynen över kommunernas verk­samhet och att säkerställa att kommunerna har tillräckliga finansiella resurser till sitt för­fogande på villkor som inte inskränker den gmndläggande självständigheten. Återståen­de bestämmelser i denna del behandlar rätten för kommuner att samarbeta och att bilda sammanslutningar samt rätten att anlita ett judiciellt förfarande för att skydda kommu­nal självstyrelse.

Del II innehåller olika bestämmelser be­träffande omfattningen av respektive signa-tärstats åtaganden. 1 linje med avsikten att säkerställa en realistisk balans mellan garan­tier för viktiga principer och den flexibilitet som krävs för att hänsyn skall kunna tas till de skilda medlemsstaternas respektive natio­nella lagstiftning och hävdvunna egenart, till­låter man parterna att uttryckligen utesluta vissa bestämmelser i konventionen från dem som respektive part anser sig vara bunden av.

Del II är sålunda en kompromiss mellan å ena sidan ett erkännande av det faktum att kommunal självstyrelse påverkar statens struktur och organisation, vilket är av funda­mental betydelse för styrelseskicket, och å andra sidan målsättningen att skydda ett mi­nimum av gmndprinciper som varje demo­kratiskt system bör respektera. Dessutom kan respektive parts åtaganden utökas i efter­hand så snart föreliggande hinder undanröjts.

De principer för kommunal självstyrelse som fastlagts i konventionen kan tillämpas på alla nivåer eller kategorier av kommuner i varje medlemsstat. Efter vederbörliga änd-


21


 


Prop. 1988/89:119


level. However, to allow for special cases, the parties are permitted to exclude certain cate­gories of authorities from. the scope of the Charter.

The Charter does not provide for an insti-tutipnalised system of control of its applica­tion, beyond a requirement for parties to supply all relevant information concerning legislative or other measures taken for the purpose of complying with the Charter. Consideration was indeed given to setting up an intemational system of supervision analo-gous to that of the European Social Charter. However, it was felt possible to dispense with complex supervisory machinery, given that the presence within the Council of Europé of the CLRAE with direct access to the Com­mittee of Ministers would ensure adequate political control of compliance by the parties with the requirements of the Charter.

The last part of the text contains final pro­visions consistent with those customarily used in conventions drawn up under the aus-pices of the Council of Europé.

The European Charter of Local Self-Gov­ernment is the first multilateral legal instru­ment to define and safeguard the principles of local autonomy, one of the pillars of de­mocracy which it is the Council of Europe's function to defend and develop. It may be hoped that it will thus make a substantial contribution to the protection and enhance-ment of common European values.


ringar kan de i själva verket även tillämpas på territoriella organ på regional nivå. För att tillåta att hänsyn tas till speciella fall, medges emellertid för parterna rätt att utesluta vissa kategorier av kommuner från konventionens ram.

Utöver kravet att parterna skall tillhanda­hålla all relevant information beträffande lagstiftande eller andra åtgärder som vidta­gits för att följa konventionen, föreskriver denna inte något institutionaliserat system för kontroll av konventionens tillämpning. Man övervägde i själva verket att inrätta ett internationellt övervakningssystem av sam­ma typ som gäller för den europeiska sociala stadgan, men fann att det var möjligt att av­stå från ett komplicerat övervakningssystem, under förutsättning att CLRAE:s deltagande i Europarådet och dess direkta kontakt med ministerkommittén skulle komma att säker­ställa en fullgod politisk kontroll av att par­terna följer de krav konventionen ställer.

Den sista delen av konventionen innehål­ler avslutande klausuler i överensstämmelse med dem som vanligen används i konventio­ner som utarbetas inom Europarådet.

Det är Europarådets uppgift att försvara och utveckla demokratin, och den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse är det första multilaterala rättsliga instrument som definierar och garanterar principerna för kommunal självstyrelse som är en av demo­kratins grundstenar. Tanken är att konven­tionen sålunda väsentligt skall bidra till skyd­det och stärkandet av gemensamma europeis­ka värderingar.


 


C. Commentary on the Charter's provisions

Preamble

The preamble provides an opportunity for a statement of the basic premises undedying the Charter. These are, essentially: - the vital contribution of local self-govern­ment to democracy, effective administra-


C. Kommentarer till konventionens bestämmelser

Inledning

Inledningen ger en förklaring av grundför­utsättningarna för konventionen. Dessa är i huvudsak följande:

— det väsentliga bidrag till demokrati, effek­tiv administration och decentralisering av


22


 


Prop. 1988/89:119


tion and the decentralisation of power;

-     the important role of local authorities in
the construction of Europé;

—    the need for local authorities to be demo-
cratically constituted and enjoy wide-
ranging autonomy.

Artide 1

Artide 1 expresses the general undertaking of the parties to observe the principles of local self-government laid down in Part 1 of the Charter (Artides 2-11), to the extent prescribed by Artide 12.

Artide 2

This artide provides that the principle of local self-government should be enshrined in written law.

In view of the importance of the principle, it is further desirable that this should be achieved by including it in the fundamental text governing the organisation of the state, that is to say, the Constitution. However, it was recognised that, in those countries in which the procedure for amending the Con­stitution required assent by a special majorr ity of the legislature or the assent of the whole population expressed in a referendum, it might not be possible to give a commitment to enshrine the principle of local self-govern­ment in the Constitution. It was also recog­nised that countries not having a written con­stitution but a constitution to be found in various documents and sources might en-counter specific difficulties or even be unable to make that commitment.

Account must also be taken of the act that, in federal countries, local government may be regulated by the federated states rather than by the central federal government. For the federal states, this Charter in no way af­fects the division of powers and responsibi­lities between the federal state and the fede­rated states.

Artide 3

This artide lays down the essential charac-teristics of local self-government as they are to be understood for the purposes of the Charter.


makten som kommunal självstyrelse ut­gör;

-     kommunernas viktiga roll vid uppbyggan­
det av Europa;

—    behovet av att kommuner inrättas på ett
demokratiskt sätt och att de åtnjuter en
omfattande självbestämmanderätt.

ArUkel 1

Artikel I uttrycker parternas allmänna åta­gande att iaktta principerna för kommunal självstyrelse såsom dessa är fastställda i del I av konventionen (artiklarna 2—11), i den omfattning som föreskrivs i artikel 12.

Artikd 2

Denna artikel stadgar att principen om kommunal självstyrelse skall vara inskriven i lag.

På grund av principens betydelse är det dessutom önskvärt att den ingår i den grund­läggande text som styr statens organisation, dvs. i grundlagen. Man insåg emellertid att det eventuellt inte skulle vara möjligt att bin­da sig för att skriva in principen om kommu­nal självstyrelse i grundlagen i länder där en ändring av grundlagen kräver godkännande med viss majoritet i den lagstiftande försam­lingen eller hela befolkningens godkännande i en folkomröstning. Man insåg också att det i länder utan skriven grundlag, där grundlagen återfinns i olika dokument och källor, kan uppstå särskilda svårigheter och till och med bli omöjligt att göra ett sådant åtagande.

Vad gäller förbundsstater måste hänsyn också tas till det faktum att kommunal själv­styrelse kan vara reglerad av delstaterna sna­rare än av den centrala förbundsregeringen. Vad gäller förbundsstater påverkar denna konvention inte i något avseende uppdel­ningen av makt och förpliktelser mellan för­bundsstaten och de i denna ingående delsta­terna.

Artikel 3

Denna artikel fastställer de väsentliga kän­netecknen på kommunal självstyrelse såsom de skall tolkas för denna konventions syften.


23


 


Prop. 1988/89:119


Paragraph I

The notion of "ability" expresses the idea that the legal right to regulate and manage certain public affairs must be accompanied by the méans of doing so effectively. The indusion of the phrase "within the limits of the law" recognises the fact that this right and ability may be defined more dosely by legis­lation.

"Under their own responsibility" stresses that local authorities should not be limited to merely acting as agents of higher authorities.

It is not possible to define precisely what affairs local authorities should be entitled to regulate and manage. Expressions such as "local affairs" and "own affairs" were reject-ed as too vague and difficult to interpret. The traditions of member states as to the affairs which are regarded as belonging to the pre-serve of local authorities differ greatly. In reality most affairs have both local and na­tional implications and responsibility for them may vary between countries and över time, and may even be shared between diffe­rent levels of government. To limit local au­thorities to matters which do not have wider implications would risk relegating them to a marginal role. On the other hand, it is accept­ed that countries will wish to reserve certain functions, such as national defence, for cen­tral government. The intention of the Charter is that local authorities should have a broad range of responsibilities which are ca-pable of being carried out at local level. The definition of these responsibilities is the sub­ject of Artide 4.

Paragraph 2

The rights of self-government must be ex­ercised by democratically constituted autho­rities. This principle is in accordance with the importance attached by the Council of Europé to democratic forms of government.

This right normally entails a representative assembly with or without executive bodies subordinate thereto, but allowance is also made for the possibility of direct democracy where this is provided for by statute.


Första punkten

Begreppet "möjlighet" är ett uttryck för uppfattningen att den lagliga rätten att regle­ra och handlägga vissa offentliga angelägen­heter måste åtföljas av resurser som på ett effektivt sätt möjliggör detta. Införandet av uttrycket "inom lagens gränser" är ett erkän­nande av förhållandet att denna rätt och för­måga kan definieras närmare genom lagstift­ning.

"På eget ansvar" betonar att kommunerna inte skall vara begränsade till att endast verka som representanter för högre organ.

Det är inte möjligt att exakt definiera vilka angelägenheter kommuner skall ha rätt att reglera och handha. Uttryck som "lokala an­gelägenheter" och "egna angelägenheter" av­visades som alltför vaga och svåra att tolka. Medlemsstaternas traditioner vad gäller an­gelägenheter som ingår i kommunernas privi­legier skiljer sig starkt från varandra. I reali­teten har de flesta angelägenheter både lokala och nationella konsekvenser, och ansvaret för dem kan variera såväl mellan länder som under tidens gång och kan även fördelas mel­lan olika beslutsnivåer. Att begränsa kommu­nernas ansvarsområde till angelägenheter som inte får några vidare konsekvenser, vore att tilldela dem en roll av marginell betydel­se. Å andra sidan accepterar man att länder vill förbehålla den centrala regeringen vissa funktioner, t.ex. det nationella försvaret. Konventionens avsikt är att kommuner skall ha vidsträckta befogenheter som kan utövas på lokal nivå. Dessa befogenheter definieras i artikel 4.

Andra punkten

Rätten till självstyre skall utövas av demo­kratiskt tillsatta organ. Denna princip har som grund den vikt Europarådet faster vid demokratiska styrelseformer.

Denna rätt är normalt förbunden med en representativ församling med eller utan un­derordnade verkställande organ, men den ger också möjlighet till direkt demokrati där det­ta är tillåtet i lag.


24


 


Prop. 1988/89:119


Artide 4

As was explained in the comments on Artide 3, it is not possible, nor would it be appropriate to attempt, to enumerate exhaus-tively the powers and responsibilities which should appertain to local government throughout Europé. However, this artide lays down the general principles on which the responsibilities of local authorities and the nature of their powers should be based.

Paragraph 1

Since the nature of local authorities' re­sponsibilities is fundamental to the reality of local self-government, it is in the interests of both clarity and legal certainty that basic re­sponsibilities should not be assigned to them on an ad hoc basis but should be sufficiently rooted in legislation. Normally, responsibili­ties should be conferred by the Constitution or an Act of Parliament. However, notwith-standing the use of the word "statute" in this paragraph, it is acknowledged that in certain countries some delegation by parliament of power to assign specific responsibilities, par­ticularly in respect of details or of matters requiring implementation as a result of Euro­pean Community directives, may be desir­able for the sake of efficiency, provided par­liament retains adequate powers of supervi­sion över the use of delegated powers. Fur-thermore, an exception applies in the case of member states of the European Community insofar as Community Regulations (whicli under Artide 189 of the Treaty of Rome are directly applicable) may stipulate application of a specific measure at a given level of ad­ministration.

Paragraph 2

In addition to the responsibilities assigned by legislation to specific levels of authority, other needs or possibilities for action by pub­lic bodies may present themselves. Where these fields of action have local implications and are not exduded from the general com­petence obtaining in most member states, it is important to the conception of local autho­rities as political entities acting in their own right to promote the general welfare of their inhabitants that they have the right to exer-


Artikel 4

Som förklarades i kommentarerna till arti­kel 3 är det inte möjligt och det skulle inte heller vara lämpligt att uttömmande räkna upp de befogenheter och åligganden, som skulle gälla för kommunerna över hela Euro­pa. I denna artikel fastställs emellertid de allmänna principer på vilka kommuners an­svarsområden och arten av deras befogenhe­ter skall grundas.

Första punkten

Eftersom arten av kommunernas ansvars­områden är av. fundamental betydelse för verklig kommunal självstyrelse är det viktigt, såväl för klarhet som för rättssäkerheten, att förpliktelser inte skall påläggas dem på ad hoc-basis, utan att dessa skall vara fastställda i lagstiftningen. Normalt skall ansvaret fin­nas inskrivet i grundlagen eller anges genom riksdagsbeslut. Trots användningen av ordet "lag" i denna punkt erkänner man att i vissa länder någon form av delegering från riksda­gens sida av befogenheter inom specifika an­svarsområden kan vara önskvärd från effek­tivitetssynpunkt, speciellt då det gäller de­taljer eller frågor som kräver fullföljande av direktiv från Europeiska Gemenskapen, för­utsatt att riksdagen behåller tillräcklig makt att övervaka tillämpningen av det ansvar som utdelats. Dessutom tillämpas ett undan­tag för medlemsstater i den Europeiska Ge­menskapen, såtillvida att gemenskapens före­skrifter (som i Rom-fördragets artikel 189 är direkt tillämpbara) kan stipulera tillämpning av en specifik åtgärd på en viss administrativ nivå.

Andra punkten

Förutom de ansvarsområden som tillkom­mer specifika myndighetsnivåer genom lag­stiftning, kan andra behov av eller möjlighe­ter till åtgärder genom offentliga organ fram­komma. Där dessa åtgärdsområden har kon­sekvenser för kommunerna och inte faller utanför den allmänna kompetens som finns i de flesta medlemsstater, ärrätten att ta initia­tiv i dessa frågor av stor vikt för kommuner­na i deras egenskap av politiska, självständi­ga enheter, som i sig verkar för att främja


25


 


Prop. 1988/89:119


cise their intitiative in these matters. The general rules under which they may act in such cases may, however, be laid down by law. In certain member states, however, local authorities must be able to adduce statutory authority for their actions. A wide discretion beyond specific responsibilities can be given to local authorities under such a system, whose existence is to that extent compre-hended by Artide 4, paragraph 2.

Paragraph 3

This paragraph articulates the general prin­ciple that the exercise of public responsibili­ties should be decentralised. This principle has been stated on a number of occasions within the context of the Council of Europé and in particular in the Conclusions of the Lisbon Conference of European Ministers responsible for Local Government in 1977. This implies that, unless the size or nature of a task is such that it requires to be treated within a larger territorial area or there are overriding considerations of efficiency or economy, it should generally be entmsted to the most local level of government.

This clause does not imply, however, a re­quirement systematically to decentralise functions to such local authorities which, be­cause of their nature and size, can only ac-complish limited tasks.

Paragraph 4

This paragraph is concerned with the prob­lem of overlapping responsibilities. In the in­terest of clarity and for the sake of avoiding any tendency towards a progressive dilution of responsibility, powers should normally be full and exclusive. However, complementary action by different levels of authority is re­quired in certain fields and it is important that in these cases the intervention by central or regional authorities takes place in accor­dance with clear legislative provisions.

Paragraph 5

The administrative structures of local authorities and their familiarity with local conditions may make them appropriate bo­dies to implement certain functions, the ulti-mate responsibility for which falls on supra-


invånarnas välfärd. De allmänna regler kom­munerna i dessa fall måste följa kan dock vara fastställda i lag. I vissa medlemsstater måste emellertid kommunerna kunna åbero­pa lagstadgad rätt för sina åtgärder. En vid­sträckt handlingsfrihet utöver specifika an­svarsområden kan ges åt kommuner i ett så­dant system vars existens i detta avseende omfattas av Artikel 4, andra punkten.

Tredje punkten

I denna punkt betonas den allmänna prin­cipen att offentligt ansvar skall decentralise­ras. Denna princip har uppställts vid ett fler­tal tillfällen inom Europarådets ram och spe­ciellt i slutsatserna från konferensen i Lissa­bon 1977, där de europeiska ministrarna med ansvar för kommunala frågor deltog. Så­vida icke omfattningen eller arten av en upp­gift är sådan att den behöver behandlas inom ett större område, eller det föreligger starka effektivitetsskäl eller ekonomiska skäl härför, innebär detta att uppgiften i allmänhet skall anförtros åt den mest lokala myndighets­nivån.

Bestämmelsen ii\nebär emellertid inte nå­got krav på en systematisk decentralisering av funktioner till sådana kommunala organ som på grund av art och storlek endast kan utföra begränsade uppgifter.

Fjärde punkten

Denna punkt behandlar problemet med överlappande ansvarsområden. För klarhe­tens skull och för att undvika varje tendens mot en ökande urholkning av ansvaret bör befogenheterna normalt vara fullständiga och oinskränkta. På vissa områden krävs emeller­tid kompletterande åtgärder på skilda myn­dighetsnivåer, och det är i dessa fall av vikt att de centrala och regionala myndigheternas inblandning sker i enlighet med klara rätts­regler.

Femte punkten

Kommunernas administrativa struktur och deras förtrogenhet med lokala förhållan­den kan göra dessa till lämpliga organ för utförandet av vissa funktioner, för vilka det yttersta ansvaret faller på centrala eller regio-


26


 


Prop. 1988/89:119


local authorities. It is important, however, in order that recourse to such delegation does not excessively impinge on the sphere of in­dependent authority of the local level, that the latter should, when possible, be allowed to take account of local circumstances in ex­ercising delegated powers. It is recognised, however, that in respect of certain functions, for example the issue of identity papers, the need for uniform regulations may leave no scope for local discretion.

Paragraph 6

Whilst paragraphs 1 to 5 deal with matters which come within the scope of local authori­ties, paragraph 6 is concerned both with mat­ters coming within the scope of such authori­ties and with matters which are outside their scope but by which they are particulariy af-fected. The text provides that the manner and timing of consultation should be such that the local authorities have a real possibi­lity to exercise influence, whilst conceding that exceptional circumstances may override the consultation requirement particularly in cases of urgency. Such consultation should take place directly with the authority or au­thorities concerned or indirectly through the medium of their associations where several authorities are concerned.

Artide 5

Proposals for changes to its boundaries, of which amalgamations with other authorities are extreme cases, are obviously of funda­mental importance to a local authority and the citizens whom it serves. Whilst in most countries it is regarded as unrealistic to ex-pect the local community to have power to veto such changes, prior consultation of it, either directly or indirectly, is essential. Refe­rendums will possibly provide an appropriate procedure for such consultations but there is no statutory provision for them in a number of countries. Where statutory provisions do not make recourse to a referendum manda-tory, other forms of consultation may be ex­ercised.


nala myndigheter. För att tillgripandet av så­dan delegering inte i onödan skall göra in­trång på respektive kommuns oberoende och självständighet, är det emellertid viktigt att kommunen vid utövandet av sådana delege­rade befogenheter får rätt att ta hänsyn till lokala förhållanden där så är möjligt. Man inser emellertid att beträffande vissa funktio­ner, t. ex. utfärdande av identitetshandlingar, behovet av enhetliga regler inte ger utrymme för lokal handlingsfrihet.

Sjätte punkten

Medan punktema 1-5 behandlar frågor som avser kommuners verksamhetsområde, behandlar den sjätte punkten såväl frågor av detta slag som frågor som ligger utanför kom­munernas verksamhetsområde, men som i särskild grad påverkar dessa. Texten slår fast att sättet och tidpunkten för samråd bör väljas så att kommunerna får en reell möjlig­het att utöva inflytande. Samtidigt medges att exceptionella omständigheter kan åsido­sätta kravet på samråd i synnerhet i bråds­kande fall. Samråd skall äga rum direkt med berörda kommuner eller, där flera kommu­ner berörs, indirekt via deras sammanslut­ningar.

Artikel 5

Förslag till ändringar i den kommunala in­delningen, där sammanläggning med andra kommuner representerar extremfall, är up­penbarligen av fundamental betydelse för en kommun och dess invånare. Medan man i de flesta länder betraktar det som orealistiskt att förvänta sig att kommunerna skall ha makt att inlägga veto mot sådana förändringar, är det dock väsentligt att direkt eller indirekt samråd i förväg äger mm med dessa. Folk­omröstningar kan eventuellt vara ett lämpligt instrument för sådant samråd, men i ett antal stater innehåller lagen inga bestämmelser om detta. 1 de fall lagen.inte föreskriver obligato­risk folkomröstning, kan andra former av samråd tillämpas.


27


 


Prop. 1988/89:119


Artide 6 Paragraph 1

The text of this paragraph deals not with the general constitution of the local authority and its council but rather with the way in which its administrative services are organi-sed. Whilst central or regional laws may lay down certain geiieral principles for this or­ganisation, local authorities must be able to order their own administrative structures to take account of local circumstances and ad­ministrative efficiency. Limited specific re­quirements in central or regional laws con­cerning, for example, the establishment of certain committees or the creation of certain administrative posts are acceptable but these should not be so widespread as to impose a rigid organisational structure.

Paragraph 2

In addition to the appropriate manage­ment stmctures, it is essential to the efficien­cy and effecti veness of a local authority that is is able to recruit and maintain a staff whose quality corresponds to the authority's respon­sibilities. This clearly depends in large degree on the local authority's ability to offer suffi­ciently favourable conditions of service.

Artide 7

This artide aims at ensuring both that elected representatives may not be prevented by the action of a third party from carrying out their functions and that some categories of persons may not be prevented by purely material considerations from standing for of­fice. The material considerations include ap­propriate financial compensation for ex­penses flowing from the exercise of functions and, as appropriate, compensation for loss of earnings and, particularly in the case of coun-cillors elected to full-time executive responsi­bilities, remuneration and corresponding so­cial welfare protection. In the spirit of this artical, it would also be reasonable to expect provision to be made for the reintegration of those taking on a full-time post into normal working life at the end of their term of office.


Artikel 6 Första punkten

Denna punkt behandlar inte den allmänna sammansättningen ay kommunerna och de­ras fullmäktige, utan snarare det sätt på vil­ket förvaltningsgrenarna är organiserade. Under det att vissa allmänna principer för organisationen kan fastläggas av centrala el­ler regionala lagar, måste kommunerna kun­na fatta beslut om sin egen administrativa struktur så att hänsyn kan tas till lokala för­hållanden och administrationens effektivitet. Begränsade specifika krav i centrala eller re­gionala lagar som rör t.ex. inrättandet av vissa nämnder eller skapandet av vissa admi­nistrativa befattningar kan accepteras, men de får inte vara så omfattande att en stel organisation påtvingas kommunerna.

Andra punkten

För en kommuns produktivitet och effekti­vitet är, fömtom lämplig administrativ struk­tur, möjligheten att anställa och behålla per­sonal, vars kvalifikationer motsvarar kom­munens ansvar, av väsentlig betydelse. Det står helt klart att denna förmåga i hög grad beror av de kommunala myndigheternas möjlighet att erbjuda tillräckligt förmånliga anställningsvillkor.

Artikel 7

Denna artikel syftar till att säkerställa såväl att tredje part inte får hindra de förtroen­devalda från att utföra sina arbetsuppgifter som att vissa kategorier av personer inte av rent materiella skäl får hindras från att kan­didera.

De materiella övervägandena inkluderar lämplig ekonomisk gottgörelse för utgifter som har samband med uppdragets utförande, och där så är lämpligt ersättning för inkomst­bortfall. Det gäller vidare ersättning för ut­fört arbete och mot denna svarande sociala trygghetsförmåner särskilt för förtroendeval­da med heltidsuppdrag. Det ligger också i denna artikels anda att det är skäligt att svara för kostnader som kan uppstå i samband med att personer som åtagit sig ett uppdrag på heltid vid mandattidens utgång skall återgå till normalt arbete.


28


 


Prop. 1988/89:119


Paragraph 3

This paragraph provides that disqualifica-tion from the holding of local elective office should only be based on objective legal crite-ria and not on ad hoc decisions. Normally this means that cases of incompatibility will be laid down by statute. However, cases have been noted of flrmly entrenched, non-written legal principles which seem to provide ade­quate guarantees.

Artides

This artide deals with supervision of local authorities' activities by other levels of gov­ernment. It is not concerned with enabling indivuduals to bring court actions against lo­cal authorities nor is it concerned with the appointment and activities of an ombudsman or other official body having an investigatory role. The provisions are above alt relevant to the philosophy of supervision normally asso-ciated with the contröles de tutelle which have long been the tradition in a number of coun­tries. They thus concern such practices as requirements of prior authorisation to act or of confirmation for acts to take effect, power to annul a local authority's decisions, ac-counting controls, etc.

Paragraph 1

Paragraph 1 provides that there should be an adequate legislative basis for supervision and thus rules out ad hoc supervisory proce­dures.

Paragraph 2

Administrative supervision should nor­mally be confined to the question of the legal-ity of local authority action and not its expe­diency. One particular but not the sole excep­tion is made in the case of delegated tasks, where the authority delegating its powers may wish to exercise some supervisioh över the way in which the task is carried out. This should not, however, result in preyenting the local authority from exercising a certain dis­cretion as provided for in Artide 4, para­graph 5.


Tredje punkten

Denna punkt stadgar att hinder mot att inneha ett kommunalt förtroendeuppdrag en­dast får grundas på objektiva rättsliga kriteri­er och inte på beslut i varje särskilt fall. Nor­malt innebär detta att sådana hinder skall vara fastställda i lag. Det förekommer emel­lertid fall av fast förankrade, oskrivna rättsli­ga principer som tycks ge tillräcklig garanti.

Artikd 8

Artikel 8 behandlar hur andra förvaltnings­nivåer skall övervaka kommunernas verk­samhet. Den behandlar inte rätten för enskil­da personer att överklaga beslut av kommu­nala myndigheter, och inte heller utnämnan­de av ombudsman, dennes verksamhet eller inrättande av annat officiellt tillsynsorgan. Bestämmelsema handlar framför allt om den övervakningsfilosofi som normalt förknippas med "förmyndarkontroH" som sedan länge varit tradition i ett antal stater. Den avser sålunda sedvana av typ krav på förhandsbe-myndigande för att vidta åtgärder, krav på bekräftelse av åtgärder för att dessa skall trä­da i kraft, befogenhet att upphäva en kom­munal myndighets beslut, kontroll av räken­skaper etc.

Första punkten

Den första punkten stadgar att tillfredsstäl­lande laglig grund bör finnas för kontrollen, vilket därmed utesluter kontrollåtgärder ba­serade på speciella fall.

Andra punkten

Administrativ tillsyn skall normalt begrän­sas till frågan om lagligheten av de kommu­nala åtgärderna och inte åtgärdernas lämplig­het. Ett särskilt undantag som dock inte är det enda görs beträffande delegerade upp­drag, där den delegerande myndigheten kaii vilja utöva viss tillsyn över det sätt på vilket uppdraget utförs. Detta får emellertid inte resultera i att den kommunala myndigheten fråntas viss grad av handlingsfrihet, som stadgas i artikel 4, femte punkten.


29


 


Prop. 1988/89:119


Paragraph 3

The text draws its inspiration from the principle of "proportionality", whereby the controlling authority, in exercising its prero-gatives, is obliged to use the method which affects local autonomy the least whilst at the same time achieving the desired result.

Since access to judicial remedies against the improper exercise of supervision and control is covered by Artide 11, precise pro­visions on the conditions and manner of in­tervention in specific situations have not been felt to be essential.

Artide 9

The legal authority to perform certain functions is meaningle.ss if local authorities are deprived of the financial resources to car­ry them out.

Paragraph 1

This paragraph seeks to ensure that local authorities shall not be deprived of their free­dom to determine expenditure priorities.

Paragraph 2

The principle in question is that there should be an adequate relationship between the financial resources available to a local authority and the tasks it performs. This rela­tionship is particularly strong for functions which have been specifically assigned to it.

Paragraph 3

The exercise of a political choice in weigh-ing the benefit of services provided against the cost to the local taxpayer or the user is a fundamental duty of local elected representa­tives. It is accepted that central or regional statutes may set overall limits to local au­thorities' powers of taxation; however, they must not prevent the effective functioning of the process of local accountability.

Paragraph 4

Certain taxes or sources of local authority finance are, by their nature or for practical reasons, relatively unresponsive to the effects of inflation and other economic factors. Ex-


Tredje punkten

Texten har sitt ursprung i principen om "proportionalitet", enligt vilken kontroll­myndigheten då den utnyttjar sin rätt är tvingad att använda den metod som minst påverkar kommunens självbestämmande­rätt, samtidigt som önskat resuhat skall upp­nås.

Eftersom möjlighet till rättsliga åtgärder mot orättmätig övervakning och tillsyn täcks av artikel II, har detaljerade bestämmelser som rör villkor och sätt för intervention i speciella situationer inte ansetts vara nödvändiga.

Artikd 9

Den lagliga befogenheten att utföra vissa funktioner är meningslös om kommunerna inte får de ekonomiska resurser som erford­ras för att utöva dem.

Första punkten

I denna punkt söker man säkerställa alt kommuner inte berövas sin frihet att själva bestämma hur utgifter skall prioriteras.

Andra punkten

Principen är att, de ekonomiska resurser kommunen förfogar över skall motsvara de uppgifter som åvilar den. Detta är särskilt viktigt när det gäller uppgifter som specifikt ålagts kommunen.

Tredje punkten

Det är en grundläggande plikt för kommu­nalt förtroendevalda att på basis av ett poli­tiskt ställningstagande väga nyttan av tillhan­dahållna tjänster mot kostnaden för kommu­nens skattebetalare eller den som utnyttjar tjänsten. Att centrala eller regionala lagar kan sätta generella gränser för kommunernas be­skattningsrätt godkännes; dessa får emeller­tid inte hindra att den kommunala ansvars­processen fungerar effektivt.

Fjärde punkten

Vissa skatter eller kommunala finansie­ringskällor är till sin natur eller av faktiska skäl relativt okänsliga för effekterna av infla­tion   och  andra  ekonomiska   faktorer.   En


30


 


Prop. 1988/89:119


cessive reliance on such taxes or sources can bring local authorities into difficulties since the costs of providing services are directly influenced by the evolution of economic fac­tors. It is recognized, however, that even in the case of relatively dynamic sources of revenue there can be no automatic link bet­ween cost and resource movements.

Paragraph 6

Where redistributed resources are allocat­ed according to specific criteria set out in legislation, the provisions of this paragraph will be met if the local authorities are consult­ed during the preparation of the relevant le­gislation.

Paragraph 7

Block grants ör even sectör-specific grants are preferable, from the point of view of local authority freedom of action, to grants ear­marked for specific projects. It would be un­realistic to expect all specific project grants to be replaced by general grants, particularly for major capital investments, but excessive re-cource to such grants will severdy restrict a local authority's freedom to exercise its dis­cretion with regard to expenditure priorities. However, the part of total resources repre-sented by grants varies considerably between countries, and a higher ratio of projectspeci-fic grants to more general grants be consid­ered reasonable where grants as a whole re-present a relatively insignificant proportion of total revenue.

The second sentence of Artide 9, para­graph 7, seeks to ensure that a grant for a specific purpose does not undermine a local authority's freedom to exercise discretion within its own sphere of competence.

Paragraph 8

It is important for local authorities that they have access to loan finance for capital investment. The possible sources of such fi­nance will, however, inevitably depend on the structure of each country's capital mär­kets; procedures and conditions for access to


överdriven tillit till sådana skatter eller finan­sieringskällor kan försätta kommuner i svå­righeter, eftersom de ekonomiska faktorernas utveckling direkt påverkar kostnaderna för tillhandahållna tjänster. Det erkänns emeller­tid att något automatiskt samband mellan kostnads- och resursförändringar inte existe­rar, ens i fråga om relativt föränderliga in­komstkällor.

Sjätte punkten

När omfördelade resurser fördelas enligt i lag fastställda, särskilda kriterier, skall be­stämmelserna i denna punkt anses vara upp­fyllda om kommunerna rådfrågats under det att ifrågavarande lagstiftning förbereddes.

Sjunde punkten

Sett ur den kommunala handlingsfrihetens synvinkel är generella bidrag, eller till och med bidrag bundna till vissa sektorer, att fö­redra framför bidrag som är öronmärkta för specifika projekt. Det skulle vara orealistiskt att räkna med att alla specifika projektbidrag kan ersättas med generella bidrag, speciellt när det gäller stora kapitalinvesteringar, men en överdriven användning av projektbundna bidrag skulle allvarligt begränsa en kommuns rätt till handlingsfrihet vad gäller priorite­ringen av utgifter. Den andel av de totala resurserna som representeras av bidrag vari­erar emellertid starkt mellan staterna, och en högre andel projektbundna bidrag i förhål­lande till mer generella bidrag kan betraktas som skäligt, om bidragen som helhet repre­senterar en relativt obetydlig del av den tota­la inkomsten.

Den andra meningen i artikel 9 sjunde punkten syftar till att säkerställa att ett bidrag för ett specifikt ändamål inte får undergräva kommunens handlingsfrihet inom dess eget kompetensområde.

Åttonde punkten

Det är viktigt för kommuner att kunna ta upp lån för att finansiera kapitalinvestering­ar. Vilka möjliga källor som finns för sådan finansiering beror emellertid oundvikligen av respektive lands kapitalmarknad; metoder och villkor för tillgång till dessa finansie-


31


 


Prop. 1988/89:119


these sources may be laid down by legisla­tion.


ringskällor kan vara fastlagda i lagstiftning­en.


 


Artide 10 Paragraph 1

This paragraph covers co-operation bet­ween local authorities on a functional basis with a view in particular to seeking greater efficiency through joint projects or carrying out tasks which are beyond the capacity of a singie authority. Such co-operation may take the form of the creation of consortia or federations of authorities, although a legal framework for the creation of such bodies may be laid down by legislation.

Paragraph 2

Paragraph 2 is concerned with associations whose objectives are much more general than the functional considerations of paragraph I and which normally seek to represent all local authorities of a particular kind or kinds on a regional or national basis. The right to belong to associations of this type does not however imply central government recognition of any individual association as a valid interlocutor.

In a Council of Europé instrument of this type, it is normal that the right to belong to associations at the national level be accompa­nied by a parallel right to belong to intema­tional associations, a number of which are active in the promotion of European unity along lines which accord with the aims laid down in the statute of the Council of Europé.

However, Artide 10.2 leaves to individual member states the choice of means, legisla­tive or otherwise, whereby the principle is given effect.

Paragraph 3

Direct co-operation with individual local authorities of other countries should also be permitted, although the manner of such co­operation must respect such legal rules as may exist in each country and take place within the framework of the powers of the authorities in question.


Artikd 10 Första punkten

Denna punkt behandlar samarbete mellan kommuner med avseende på funktioner, sär­skilt i syfte att genom gemensamma projekt söka öka effektiviteten eller för att gemen­samt utföra arbetsuppgifter som överstiger en enskild kommuns förmåga. Sådant samarbe­te kan ske genom att sammanslutningar mel­lan kommuner eller kommunalförbund ska­pas. Juridiska ramar för bildandet av sådana organ kan dock vara fastställda i lagstiftning­en.

Andra punkten

Andra punkten behandlar sammanslut­ningar, vars syften är betydligt mer generella än de på funktioner baserade övervägandena i första punkten. Dessa förbund har normalt till syfte att representera alla kommuner av viss typ eller vissa typer, på regional eller nationell basis. Rätten att tillhöra förbund av detta slag innebär emellertid inte att den cen­trala regeringen är tvingad att erkänna varje individuellt förbund som godkänd förhand­lingspart.

1 ett europarådsinstrument av denna typ är det normalt att rätten att tillhöra förbund på nationell nivå åtföljs av en motsvarande rätt att tillhöra internationella förbund, av vilka ett antal aktivt söker främja europeisk enig­het i enlighet med riktlinjer som överens­stämmer med målsättningarna i Europarå­dets stadgar.

Artikel 10 andra punkten ger emellertid de individuella medlemsstaterna rätt att genom lagstiftning eller på annat sätt välja medel med vars hjälp denna princip kan förverkli­gas.

Tredje punkten

Direkt samarbete med enskilda kommuner i andra stater bör också vara tillåtet, även om metoden för sådant samarbete måste ta hän­syn till de lagregler som kan finnas i respekti­ve stat. Samarbetet bör försiggå inom ramen för kommunernas befogenheter.

32


 


Prop. 1988/89:119


The provisions of the European Outline Convention on Transfrontier Co-operation between Territorial Communities or Authorities (21 May 1980, ETS No. 106) are particularly relevant in this respect, although some forms of co-operation need not be re-stricted to frontier areas.

Artide 11

By recourse to a judicial remedy is meant access by a local authority to:

a. a properly constituted court of law, or

b.   an equivalent, independent, statutory
body having the power to rule and advise on
the ruling respectively, as to whether any ac­
tion, omission, decision or other administra­
tive act is in accordance with the law.

An instance has been noted in one country where, although administrative decisions are not subject to an ordinary appeal to a court, it is possible to have recourse to an extraordi-nary remedy called an application for re-opening of proceedings. This judicial re­medy, which is available if the decision is based on a manifestly incorrect application of the law, is in accordance with the require­ments of this artide.

Artide 12

The formulation of the principles of local self-government laid down in Part I of the Charter had to try to reconcile the wide di-versity of legal systems and local government structures existing in the member states of the Council of Europé. Nevertheless, it is recognised that individual governments may still face constitutional or practical impedi-ments to subscribing to particular provisions of the Charter.

This artide accordingly adopts the "com-pulsory nucleus" system first established by the European Social Charter, by providing that the Parties to the European Charter of Local Self-Government are required to sub-scribe to at least twenty of the thirty para­graphs of Part I of the Charter, including at least ten from a nucleus of fourteen basic principles. However, as the ultirnate aim re­mains compliance with all the provisions of the Charter, the Parties are specifically en-


Bestämmelserna i den europeiska ram­konventionen om samarbete över riksgränser mellan lokala och regionala samhällsorgan (21 maj 1980, ETS nr 106) har särskild rele­vans i detta avseende, även om en del former av samarbete inte behöver vara begräiisade till gränsområden.

ArUkel 11

Med rätt att anlita ett judiciellt förfarande avses att kommunen skall ha rätt att föra sin talan inför:

a.    en vederbörligen inrättad domstol, eller

b.  ett likvärdigt, oberoende, författnings­
enligt organ med befogenhet att kontrollera
och ge råd om huruvida en handling, en
underlåtenhet att handla, ett beslut eller an­
nan administrativ åtgärd är laglig.

Ett exempel har noterats i en stat där det är möjligt att tillgripa en typ av extraordinärt förfarande kallat resning trots att administra­tiva beslut inte på vanligt sätt kan överklagas till domstol. Detta rättsliga förfarande, som är möjligt om beslutet grundas på en uppen­bart felaktig tillämpning av lagen, uppfyller kraven i denna artikel.

Artikd 12

De formuleringar av principerna för kom­munal självstyrelse som fastställts i konven­tionens del I har sökt harmonisera de många olika juridiska system och kommunala struk­turer som finns i Europarådets medlemssta­ter. Icke desto mindre erkänns att enskilda regeringar fortfarande kan finna att konstitu­tionella eller praktiska hinder föreligger mot att underteckna vissa bestämmelser i kon­ventionen.

Genom att kräva att parterna i den europe­iska konventionen om kommunal självstyrel­se skall underteckna minst tjugo av de trettio punkterna i del 1 av konventionen, tillämpar artikel 12 således den princip om den "obli­gatoriska kärnan" som först infördes i den europeiska sociala stadgan. Dessa tjugo punkter skall inkludera minst tio av de grundläggande principer, som i sin tur ingår i en kärna bestående av Ijorton punkter. Efter­som det slutiiga målet att samtliga bestäm-


33


 


abied to add to their undertakings as and when this becomes possible.

Artide 13

In principle, the requirements set forth in Part I of the Charter reläte to all categories or levels of local authority in each member state. They potentially apply also to regional authorities where these exist. However, the special legal form or constitutional status of certain regions (in particular the member states of federations) may predude their be­ing made subject to the same requirements as local authorities. Furthermore, in one or two member states there exists a category of local authorities which, because of their small size, have only minor or consultative functions. To take account of such exceptional cases. Artide 13 permits the Parties to exclude cer­tain categories of authorities from the scope of the Charter.

Artide 14

This artide is intended fo facilitate the monitoring of the application of the Charter in the individual Parties by creating an obli­gation for the latter to supply relevant infor­mation to the Secretary General of the Coun­cil of Europé. Especially in the absence of a specific body responsible for supervising the implementation of the Charter, it is particu­larly important that information should be available tö the Secretary General concerning any changes of legislation or other measures which have a significant impact on local autonomy as defined in the Charter.

Artides 15 to 18

The final clauses contained in Artides 15 to 18 are based on the model final clauses for conventions and agreements conduded with­in the Council of Europé.


Prop. 1988/89:119

melser i konventionen skall uppfyllas emel­lertid kvarstår, kan parterna utöka sina åta­ganden om och när så blir möjligt.

Artikel 13

I princip gäller kraven i del I av konventio­nen alla kategorier eller nivåer av kommuna­la organ i var och en av medlemsstaterna. De kan också gälla regionala organ, där sådana finns. Emellertid kan den speciella juridiska form eller statsrättsliga ställning som gäller för vissa regioner (i synnerhet de federala medlemsstaterna) hindra att de krav som ställs på kommuner även ställs på dem. Dess­utom finns det i några medlemsstater en ka­tegori av kommuner, vilka pä grund av sin ringa storlek endast har mindre betydelse­fulla eller enbart rådgivande funktioner. För att ta hänsyn till sådana undantagsfall ger artikel 13 parterna möjlighet att undanta vis­sa kategorier av kommuner från konventio­nens tillämpningsområde.

Artikel 14

Denna artikel äravsedd att underlätta upp­följningen av hur de individuella parterna tillämpar konventionen genom att ålägga dessa att till Europarådets generalsekreterare översända relevant information. Särskilt som ett specifikt organ med ansvar att övervaka konventionens uppfyllande saknas, är det speciellt viktigt att det hos generalsekretera­ren finns sådan information tillgänglig som rör ändrad lagstiftning eller andra åtgärder med betydande konsekvenser för den kom­munala självstyrelsen såsom den definierats i konventionen.

Artikd 15-18

De avslutande bestämmelserna i artiklarna 15 till 18 är baserade på den modell för avslu­tande bestämmelser som gäller för inom Eu­roparådet beslutade konventioner och över­enskommelser.


34


 


Prop. 1988/89:119

Innehåll

Proposition   ......................................................     1

Propositionens huvudsakliga innehåll........................      I

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989 . .       2

1    Inledning.........................................................     2

2    Konventionens innehåll och det svenska rättssystemet          2

3    Svenskt tillträde till konventionen   ......................     7

4    Hemställan   ....................................................     8

5    Beslut   ..........................................................     8

Bilaga 1 Konventionens engelska text och en svensk översättning   .     9
Bilaga 2 Den förklarande rapporten i engelsk text och en svensk

översättning   ..........................................    18

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989                                                                                                                      35


 


 


 

Tillbaka till dokumentetTill toppen