om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Proposition 1978/79:207)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79:207

Regeringens proposition

1978/79:207

om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB

beslutad den 17 april 1979

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

i ERIK HUSS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om statens medverkan i en finansiell rekonstruktion av Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB. Avtal har undertecknats som innebär bl.a. atl staten skall förvärva aktier i dessa förelag.

llpropositionen föreslås alt 500 milj. kr. anvisas för slalens förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och alt 600 milj. kr. anvisas för slatens förvärv av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.

1 Riksdagen 1978179. t samt. Nr 207

Prop. 1978/79:207

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssamraanträde 1979-04-17

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo. Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus. Tham. Bondeslam

Föredragande: statsrådet Huss

Proposition om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB

1 Inledning

Den svenska skogsindusirin har under de senaste åren utsatts för hårda påfrestningar. Den internationella marknaden för ett flertal av skogsindustrins produkier har kännetecknats av svag efterfrågan cch prisfall. Lönsamheten har därmed utvecklats i slarkl negaliv riktning vilket resulterat i en markant försämring av såväl likviditet som soliditet för etl stort antal företag. Den successiva förbättring av efterfrågan och priser som för viktiga produktslag inträdde under andra halvåret 1978 fortgår och en förbättring av lönsamheten kan förutses för innevarande år och även för år 1980. För några av företagen är emellertid situationen sådan atl fortsatta och omfattande ekonomiska problem kan förutses.

Inom regeringskansliet har under lång lid pågått etl omfattande analysarbete rörande den svenska skogsindustrins nuläge och utvecklingsmöjligheter. I detla arbeie har bl.a. den finansiella utvecklingen ägnats särskild uppmärksamhet. Resultaten av detta arbeie kommer inom den närmaste tiden att redovisas i en departementspromemoria som har utarbetats inom industridepartementet. Som underiag för de bedömningar som görs i det följande har inom industridepartementet upprättats bl. a. en sammanställning över lönsamhetsutvecklingen m. m. för de 18 största skogskoncernerna med vissa skogsägareföretag särredovisade. Sammanställningen bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga t.

Den ogynnsamma resultatutvecklingen under åren 1977 och 1978 har särskilt hårt drabbat de företag som gick in i lågkonjunkturen med svag

Prop. 1978/79:207 3

konsolidering och pågående stora investeringar. I början av år 1978 var likviditelssitualionen för flera företag sådan atl ett omfattande behov av ytterligare upplåning förelåg. 1 syfte att underlälta för företagen att klara detla beslutade riksdagen (prop. 1977/78:123, NU 1977/78:74, rskr 1977/78:360) våren 1978 om statliga garantier under är 1978 inom en medelsram om totalt 900 milj. kr. för lån lill skogsindustrin. Möjligheten att slälla sådana garantier har senare utsträckts till utgången av år 1979 (prop. 1978/79: 25 bil. 11, NU 1978/79: 16, rskr 1978/79: 122). Hittills har regeringen beviljal garantier för lån med totalt ca 485 milj. kr.

Under våren 1978 blev den ekonomiska situationen för Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) akut. En betalningsinställelse med åtföljande konkurs bedömdes som nära förestående. De lånegarantier som riksdagen tidigare hade beslutat om var inte av sådan konstruktion atl de skulle kunna bidra lill en lösning av företagets problem. Därför beslutade riksdagen i maj 1978 (prop. 1977/78:180, NU 1977/78:74, rskr 1977/78:360) atl anvisa 400 milj. kr, som elt lån lill NCB med villkorlig ålerbelalningsskyldighel. Syftel med lånet var att medverka lill att lösa de akuta ekonomiska problem som hade uppstått i företaget.

I samband med att regeringen beslulade alt förelägga riksdagen förslag i frågan bemyndigades chefen för industridepartementet att tillkalla en särskild kommitté, skogsägareföretagskommittén (I 1978:02), med uppgift atl bl.a. närmare analysera Ncb:s akuta finansiella problem. Åt kommittén uppdrogs vidare all studera struktur- och kapitalförsörjningsfrågor inom skogsägareföretagen. Kommillén har genomfört och redovisat omfattande analyser av skogsägareföretagens struktur och utveckling. Analysresultaten har utgjort underlag för regeringens ställningslagande i olika frågor.

I december 1978 lillkallade jag en särskild förhandlingsgrupp med uppgift all biiräda regeringen vid fortsatta överläggningar med skogsindustrin. Förhandlingsgruppens arbeie har i alll väsentligt bedrivits i enlighet med de riktlinjer som angetts i direktiven till skogsägareföretagskommittén. Kommillén entledigades i mars 1979. Förhandlingsgruppens arbeie fortgår.

Inom ramen för förhandlingsgruppens arbeie har framkommit att en finansiell rekonstruktion med statens medverkan nu bör ske för dels Södra Skogsägarna AB, dels Ncb. Den ekonomiska situationen för dessa företag har utvecklats så all extraordinära åtgärder bedöms som nödvändiga för all en fortsatt omstrukturering och effektivisering av företagen skall kunna ske i ordnade former. En sammanställning över struktur och resultatutveckling m. m. inom Södra Skogsägarna AB och Ncb har upprättats inom industridepariemenlel och bör fogas lill protokollet i delta ärende som resp. bilaga 2 och bilaga 3.

Ytterligare uppgifter om företagen har sammanställts inom industridepartementet och bör i särskild ordning redovisas i samband med utskottsbehandlingen i riksdagen av detta ärende. ti Riksdagen 1978179. I saml. Nr207

Prop. 1978/79:207 4

Förelrädare för staten och Södra Skogsägarna, ekonomisk förening, som äger Södra Skogsägarna AB, har den 16 april 1979 undertecknat dels etl såsom huvudavtal betecknat avtal om statens förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB. dels ett konsorlialavtal, som reglerar parternas samarbete i bolaget. Huvudavtalet och konsortialavtalet bör fogas till protokollet i detta ärende som resp. hiUigu 4 och hiliiga 5.

Vidare har företrädare för staten och de sju skogsägareföreningar som äger Ncb den 16 april undertecknat dels ett såsom huvudavtal betecknat avtal om statens förvärv av aktier i Ncb, dels ell konsorlialavtal om samarbele mellan parterna i bolaget. Huvudavtalet och konsortialavtalet bör fogas till protokollet i delta ärende som resp. bilaga 6 och bilaga 7.

2 Föredragandens överväganden

Skogsindusirin är en av våra mest konjunkturkänsliga branscher. Lön-samheisiilvecklingen inom skogsindustrin har varit nära förbunden med den inlernaiionella konjunkturens förlopp. Konjunktursvängningarna har under senare år varit våldsamma. Detta har ställt skogsindusirin inför betydande problem. Perioden inleddes med en kraftig högkonjunktur med högt kapacitetsuinytijande och extrema prisstegringar för flera viktiga produktslag. Lönsamhelsmässigi innebar denna utveckling vinster för skogsindustrin som saknar motstycke under efterkrigstiden. Både likviditet och soliditet stärktes avsevärt inom flertalet skogsindustriföretag.

Högkonjunkturen följdes av en djup och utdragen lågkonjunktur. Denna inleddes redan år 1975 men fick fullt genomslag försl under åren 1977 och 1978. Lågkonjunkturen drabbade hårt vissa företag inom massa- och pappersindustrin. I syfte att sysselsättningsmässigt överbrygga konjunktursvackan inleddes år 1975 en lageruppbyggnad. Denna uppbyggnad främjades av slalliga stödinsatser, det s.k. lagerslödel, som med bred parlamentarisk förankring beslutades av riksdagen. Massalagren blev snart tre till fyra gånger siörre än normalt. Lågkonjunkturen dröjde sig kvar och förstärktes, vilket medförde alt företagen under senare delen av år 1977 och början av år 1978 av likviditetsskäl tvingades alt snabbt avveckla lagren lill föduslbringande priser. Även för vissa pappersslag, t. ex. kraft-liner och säckpapper, var priserna förlustbringande. Till den starkt negativa resultatutvecklingen bidrog i hög grad det låga kapacilelsulnylijandel och även den kraftiga ökningen av produktionskostnaderna till vilka grunden hade lagts redan under de extrema vinståren 1973 och 1974. De devalveringar av den svenska kronan som gjorts år 1977 innebar en viss förbättring av lönsamhelsläget men ulvecklingen av dollarkursen under år 1978 medförde atl devalveringseffeklen reducerades avsevärt. . Under senare delen av år 1978 inträdde successivt en förbättring av konjunkturen för massa- och pappersindustrin. Genom alt överiagren re-

Prop. 1978/79:207 -T 5

dan hade avvecklats ledde det förbätlrade eflerfrågeläget lill att kapacitets-utnyttjandet inom industrin kunde öka. Denna förbättring följdes av successiva prishöjningar för viktiga produktslag. För år 1979 kan förutses elt högt kapacitetsutnyttjande inom skogsindustrin och prisutvecklingen kan vänlas bli fortsatt gynnsam. En markant förbättring av lönsamheten kan därmed förulses inträda under åren 1979 och 1980. Bilden äremellertid inte hell entydig beroende på den svaga dollarkursen och vissa svårigheter när det gäller skogsindustrins råvaruförsörjning. Flera skogsföretag och då framför allt de stora avsalumassaproducenterna är i hög grad beroende av dollarns kurs gentemot den svenska kronan. Den hittillsvarande utvecklingen under år 1979 har inneburit en fortsatt svag dollarkurs.

Även råvarusitualionen inger anledning till oro. I lakl med produktionsökningen inom skogsindusirin har även förbrukningen av vedråvara ökat. De relalivl stora råvarulager som under lågkonjunkturen byggdes upp inom industrin har nu i allt väsentligt reducerats lill normalnivå och behovet av ökade och kontinuerliga virkesleveranser är starkt. För flera företag föreligger redan nu vissa problem med råvaruanskaffningen och dessa kan komma att förvärras under hösten. Det är av störsia vikt atl skogsindustrins kapacitetsutnyttjande kan hållas på en hög nivå så alt det förbättrade marknadsläget kan ulnyltjas fullt ut. Regeringen har därför nyligen beslutat ätt föreslå riksdagen tidsbegränsade åtgärder i syfte all stimulera lill ökad avverkning av skog under den närmast kommande avverkningssäsongen (prop. 1978/79: 199).

Vid sidan av de osäkerhetsmoment som valutamarknadens utveckling och ! råvaruförsörjningen ulgör, föreligger inom delar av skogsindusirin problem av annan karaklär som kommer all i väsenllig grad molverka de ekonomiska fördelar som den positiva eflerfråge- och prisutvecklingen nalurligen borde medföra.

För vissa företag har sålunda utvecklingen under åren 1977 och 1978 medfört ell behov av omfattande nyupplåning för alt likviditelsmässigl kompensera ett negativt resullat. Skuldbördan har därigenom vuxit avse-värloch i molsvarande takt även räntekostnaderna. Ökad upplåning och krympande eget kapital har försvagat soliditeten. De kraftigl ökade kapitalkostnaderna och den markant försvagade soliditeten som har inträtt i några förelag innebär att dessa - även med en mycket optimistisk bedömning av eflerfråge- och prisutvecklingen - inte av egen kraft kan åstadkomma den konsolidering och den minskning av räntebärande skulder som måste ske.

Särskilt utsatt är siluationen för skogsägareföretagen. Dessa företag har under 1960- och 1970-talen expanderat i snabb lakl. Expansionen har i hög grad skett genom extern finansiering och konsolidering har inle skett i den takt och omfattning som har varit nödvändig. På grund av den ogynnsamma kapitalstruktur som därmed har uppstått har dessa förelag drabbats särskilt hårt av den slarkl negaiiva resultatutvecklingen under åren 1977

Prop. 1978/79:207 6

och 1978. Del är uppenbart att kapitalstrukturen pä elt avgörande sätt har bidragii lill den krissituation som flertalet av de föreningsägda företagen har hamnat i. Del egna kapitalet har varit för litet och de ekonomiska resurserna även i övrigt alltför små för att företagen skulle kunna klara omfattande förluster under flera år. I viss mån likartade förhållanden gäller för några av de icke föreningsägda skogsindustriföretagen.

Våren 1978 bedömdes den ekonomiska situationen som akut för flera siörre skogsindustriföretag. Riksdagen beslulade, som lidigare har nämnts, i maj 1978 om särskilda statliga garantier för lån till skogsindur.rin i likviditelsstärkande syfte. För Ncb bedömdes situationen som så allvarlig atl företagels fortbestånd var i omedelbar fara. Riksdagen beslutade därför samtidigt om ett särskilt lån av 400 milj. kr. till Ncb med villkorlig ålerbelalningsskyldighel.

Analyser som utfördes inom regeringskansliet och överläggningar som ägde rum mellan regeringen och förelrädare för skogsägarrörelsen visade alt problemen inom skogsägareförelagen var omfattande. Därför tillkallades i april 1978 en kommitté med uppgift all utreda vissa frågor rörande skogsägareföretagen, skogsägareföretagskommittén. I direktiven uppdrogs åt kommittén att dels närmare analysera de akuta problem av finansiell natur scm hade uppstått inom Ncb, dels analysera frågan om lämplig struktur och långsiktig finansiering av skogsägareförelagen. I direktiven anfördes även att de evenluella effektivitetsvinster som kunde uppnås genom ökat samarbete mellan skogsägareföretagen skulle uppmärksammas och att kommittén skulle vara oförhindrad att också undersöka eventuella positiva effekter av strukturåtgärder där även andra skogsindustriförelag kunde komraa all beröras. I juni 1978 avlämnade kommillén en rapport om Ncb. De rekommendationer och den analys som redovisades i denna rapport utgjorde en del av beslutsunderlaget för regeringens beslut om i vilken takt och omfattning lånet skulle ställas till Ncb:s förfogande. Kommittén har därefier under år 1978 genomfört omfattande analyser av skogsägareföretagen och haft överläggningar med olika intressegrupper inom skogsindustrin. Vid avrapporteringen lill regeringen framkom all problemen för några av skogsägareföretagen var av sådan karaktär och omfauning aU särskilda statliga åtgärder skulle kunna komma alt aktualiseras.

Kommilléns arbetsuppgifter överfördes i december 1978 till en särskild förhandlingsgrupp med uppdrag att biiräda regeringen i de konkreta förhandlingar med enskilda förelag som förestod. Förhandlingsgruppens arbete har i alll väsentligt skett raed utgångspunkt i situationen för skogsägareföretagen. Eftersom en lösning av de problem av strukturell och finansiell karaktär som föreligger inom dessa företag skulle kunna underlättas genom samverkan med andra förelag i branschen, har förhandlingsgruppen haft överläggningar med etl flertal siörre skogsindustriföretag angående förutsätlningarna och viljan att medverka till ändamålsenliga strukturiösningar. Dessa diskussioner är ännu inte slutförda.

Prop. 1978/79:207 '.;- 7

De resultat som har framkommit av förhandlingsgruppens överläggningar med företagen inom skogsindustrin och det analysarbete som har bedrivits inom regeringskansliet ger vid handen att situationen för Södra Skogsägarna AB och Ncb är sådan all en omedelbar finansiell rekonstruktion av dessa företag måste ske. Enligt min bedömning kan en sådan rekonstruktion inte ske ulan slatens medverkan.

Jag vill emellertid i sammanhanget framhålla alt det i första hand åvilar företagens ledning, ägare och kreditgivare alt genom erforderliga ålgärder säkerställa företagens fortbestånd. Samtidigt innebär näringspolitiken etl ansvar från samhällets sida all på olika sätl medverka till alt företagens långsikliga konkurrenskraft stärks och alt den successiva strukturomvandling som pågår i vårt näringsliv så långt möjligt sker i kontrollerbara former.

Den ekonomiska situation som nu har uppstått i Södra Skogsägarna AB och Ncb är av sådan karaklär all ägarna inle kan skjuta till behövligt riskkapital i den takt och omfattning som är erforderlig för atl genomföra nödvändiga strukturåtgärder cch skapa en sund ekonomisk bas i företagen. Det äi därför nödvändigt alt staten medverkar lill att stärka dessa två förelags konkurrenskraft och atl slalliga insatser härför sätts in snabbt.

Jag kommer i det följande atl närmare utveckla behovet av insalser för Södra Skogsägarna AB och Ncb. Del bör emellertid påpekas atl problem föreligger även inom andra delar av skogsindustrin. Vad gäller övriga förelag inom den producenlkooperaliva gruppen har vissa ålgärder, delvis med slatens medverkan, redan vidtagits eller är under genomförande för all skapa förutsättningar för en successiv konsolidering och effektivisering av verksamhelen. Del är här fråga om dels Vänerskog, dels Mälarskog.

Vad gäller Vänerskog har förelaget beviljats statliga garantier för lån på totalt 120 milj. kr. Vid de överläggningar som har föregått regringens beslul om garantier har företaget redovisat elt ålgärdsprogram som enligt min bedömning bör kunna stärka förelagets ekonomiska slällning väsentligt. Jag bedömer all Vänerskog har goda möjligheler all genomföra erforderliga ålgärder av finansiell och strukturell natur. Även inom Mälarskog pågår arbete för alt skapa slabililel och framlida lönsamhel i verksamheten. Förutsättningar härför har skapats bl.a. genom en uppgörelse mellan Mälarskog, företagets bankförbindelser, Lanibrukarnas Riksförbund och slaten. Uppgörelsen innebär att samtliga parter ekonomiskt bidrar till att stärka förelagets likviditet och soliditet.

Även om situationen för stora delar av den svenska skogsindustrin är mycket bekymmersam vill jag framhålla att della inte får las som ullryck för atl en bestående cch radikal försämring av branschens internationella konkurrenskraft har inträtt. Svensk skogsindustri har en i slora delar modern och effektiv produktionsapparat och ell genomgående mycket kvalificerat yrkeskunnande hos de anställda. Mot bakgrund av den relativt lillfredsställande resultatutveckling som flera skogsindustriföretag redovi-

Prop. 1978/79:207 8

sade även under lågkonjunkturåren 1977 och 1978 finns det enligt min mening anledning atl ha en positiv syn på den svenska skogsindustrins framtid.

Jag övergår nu lill alt redogöra för utvecklingen och den situation som har uppstått i Södra Skogsägarna AB och Ncb.

Södra Skogsägarna AB ägs av Södra Skogsägarna, ekonomisk förening, som är en sammanslutning av ca 43 500 skogsägare i södra Sverige.

Tillkomsten av Södra Skogsägarna betingades i hög grad av den blygsamma skogsindustriella verksamheten i södra Sverige. Sålunda har ulbyggnaden av företaget i väsentlig grad skett genom omfattande investeringar i nya anläggningar. Den industriella verksamhelen inom Södra Skogsägarna etablerades redan i början av 1950-lalel men det är först under den senaste tioårsperioden som en mer omfattande expansion har skett.

Koncernen, dvs. Södra Skogsägarna AB inkl. i huvudsak dotterbolagen AB Klippans Finpappersbruk och Göta Cellulosa AB, bedriver en mångskiftande industriell verksamhet. Tyngdpunkten ligger på pappersmassa för avsalu. Med en produktionskapacitet, som vid slutet av år 1979 kommer all uppgå till ca 750000 ton avsalumassa per år, tillhör företagel väridens största producenter på detta område. Massatillverkningen sker i allt väsentligt vid anläggningarna i Värö, Mörtum och Mönsterås. I övrigt tillverkas inom koncernen sågade trävaror, trähus, spånskivor, papper och kemiska produkier.

Södra Skogsägarna AB inkl. dotterbolagen hade år 1978 en omsätlning på drygt 2 400 milj. kr. och sysselsatte ca 7 700 personer. Härutöver var ca I 900 personer verksamma i den ekonomiska förening som äger bolaget. Under 1970-talet har faktureringen i det närmaste trefaldigals och balansomslutningen har ökat från ca 900 milj. kr. i början av 1970-lalel lill 3 400 milj. kr. vid ulgången av år 1978. Resultatmässigt har emellertid utvecklingen inle varil tillfredsställande. Under perioden 1972-1978 har del sammantagna resultatet efter finansiella poster varit negativt, -31 milj. kr. Då något lillskott till bolagets egel kapital inte har lämnats från den ekonomiska föreningen, har soliditeten utvecklats ogynnsamt. De räntebärande skulderna och därmed räntekostnaderna har vuxit starkl.

Resultatutvecklingen har varierat starkl mellan enskilda år. Under den extrema högkonjunkiuren, som fick silt genomslag för förelaget mot slutet av år 1973 och varade ett stycke in på år 1975, kunde etl myckel gynnsamt resultat redovisas. Sammantaget under treårsperioden 1973-1975 uppgick sålunda resultalel efter finans ella poster lill 535 milj. kr. vilket innebar en vinstmarginal, beräknad på omsättningen, på nära 12%. Detta medförde att soliditeten kunde stärkas väsentligt, från endast ca 10% år 1972 lill 23% vid utgången av år 1975. Resultatutvecklingen var lillfredsställande även under år 1976. Den gynnsamma resultatutvecklingen följdes åren 1977 cch 1978 av en negativ ulveckling som resultatmässigt innebar en föriust med

Prop. 1978/79:207 9

sammantaget inemot 700 milj. kr. Likviditeten församlades och en omfattande nyupplåning skedde. Soliditeten sjönk snabbt och uppgick till endast knappt 12% vid slutet av år 1978.

För| Södra Skogsägarna AB föreligger inte någon omedelbar fara för att likvidationsplikl skall inträda. Däremot har likviditeten länge varit utomordentligt ansträngd. Till detla har, vid sidan av de stora föriusterna, i hög grad den omfattande investeringen i en ny massafabrik i Mönsterås bidragit. Det är sålunda främst likviditetsproblemen som har utlöst den ekonomiska; kris som företaget nu befinner sig i. Efter ansökan har företaget beviljats statliga garantier för lån av totalt 300 milj. kr. Detta har inneburit en väsenllig likviditetsförstärkning och gelt förelaget rådrum. De mer grundläggande problemen för företaget kvarstår dock.

För åren 1979 och 1980 förulses visserligen en god efterfrågan och en gynnsam prisutveckling för väsentliga produktområden och därmed ett förbättrat rörelseresultat. Samlidigl har emellertid den omfattande upplåningen medfört sä stora räntekostnader att nettoresultatet kommer att bli helt otillfredsställande. Investeringen i Mönsterås som slutförs under år 1979 kommer att medföra en ytterligare belastning. Räntekostnaderna för denna investering får resultatmässigt genomslag fr. o. m. år 1980. De totala kapitalkostnaderna för företagel kommer därmed alt anta en helt oacceptabel nivå i förhållande lill det rörelseresultat som kan förutses. Utgångsläget för förelaget är således inte särskilt gynnsamt.

Ett' kapitaltillskott av beiydande storleksordning måste därför tillföras företaget för all säkerställa likviditet och soliditet och för atl i väsenllig omfattning nedbringa de räntebärande skulderna. Staten bör medverka härtill genom atl skjuta lill aktiekapital till bolaget. Jag återkommer lill medelsfrågan i det följande.

Jag vill i sammanhanget nämna alt även andra alternativ för statlig medverkan har övervägts vid diskussionerna mellan slaten och Södra Skogkägarna. Bl.a. har diskuterats frågan om ett statligt finansiellt åtagande i ett bolag omfattande enbart förelagets anläggning i Mönsterås. De analyser som har genomförts visar emellerlid att de ekonomiska problemen inom förelaget som helhet inle på elt avgörande sätt kan lösas genom en sådan insals från slatens sida.

Vid sidan av de finansiella problemen har företaget problem även av strukturell karaktär. En finansiell rekonstruktion av förelaget får inle innebära atl det strukturarbete som har påbörjats inom företaget avstannar. Jag vill undersiryka all en fortsatt effektivisering och omstrukturering av företaget är nödvändig för atl långsiktig konkurrenskraft, lönsamhet och konsolidering ska kunna uppnås.

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb), som bildades år 1959, ägs av sju skogsägareföreningar i norra Sverige med totall ca 48000 medlemmar. Ncb med dotterbolag (koncernen) bedriver en mångskiftande skogs-industriell verksamhet. Inom koncernen tillverkas sågade trävaror, trähus, plywood-, spån- och träfiberskivor, cellulosa, papper och kemiska pro-

Prop. 1978/79: 207 10

dukter. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på produktion av massa och papper. Av koncernens totala fakturering svarar dessa produktgrupper för ungefär två tredjedelar. Det totala antalet anställda i Ncb uppgick år 1978 till ca 2 900 personer. Inom koncernen som helhet sysselsattes ca 7400 personer, varav 5 200 inom landet. Inom de sju skogsägareföreningar som iiger Ncb var 2400 personer verksamma. Koncernens verksamhei har avgörande betydelse för sysselsättningen på åtskilliga orter, inle minsl i Västernorrlands län.

Ncb:s snabba expansion har i allt väsentligt skett genom förvärv av företag. Finansieringen av dessa förvärv, liksom av investeringar i övrigt, har nästan helt skett genom extern upplåning. Då samtidigt lönsamheten varit svag har konsolideringen i förelaget kraftigt eftersatts.

En ekonomisk analys av Ncb avseende 1970-talel visar all soliditeten har uppgåii till som högst ca 17%'. Detta gäller år 1975 då en viss konsolidering hade kunnai ske efter den extrema högkonjunkiuren. För de 18 största skogskoncernerna uppgick soliditeten nämnda år lill i genomsnitt 31%.

Liksom för flera andra skogsförelag medförde ulvecklingen under åren 1977 och 1978 omfattande ekonomiska problem för Ncb. För detla förelag blev emellertid situationen ohållbar och våren 1978 var företagels fortbestånd i omedelbar fara. Vid de överläggningar med staten som påkallades från förelagels sida framkom att förelagets ägare inte kunde skjuta lill del riskkapital som behövdes för all förhindra alt företagel skulle tvingas träda i likvidation.

Mot den bakgrunden beslöt riksdagen, somjag tidigare har nämnl, i maj år 1978 alt ett lån om 400 milj. kr. med villkorlig ålerbelalningsskyldighel skulle kunna lämnas till företagel. Lånet var så konstruerat att det kunde las upp som intäkt i företagels resultaträkning.

Under verksamhetsåret 1977/78 (18 månader) redovisade Ncb en föriust på 520 milj. kr. efter avskrivningar och finansiella poster. För hela koncernen var förlusten 600 milj. kr. Genom det statliga lånet, scm ställdes till företagets förfogande i slutet av juni 1978, kunde förlusten dock avsevärt reduceras.

Syftel med lånet lill Ncb var alt åsiadkomma en sådan ekonomisk bas i företaget atl erforderliga strukturåtgärder skulle kunna ske i kontrollerbara former. Ulvecklingen för förelaget har emellertid varit forlsall negativ. 1 mitten av år 1978 beräknades förlusten i moderbolaget för verksamhetsåret 1978/79 till ca 150 milj. kr. Enligl företagsledningens senasle bedömning beräknas förlusten nu komma alt uppgå lill ca 200 milj. kr. För de närmaste åren förutses en fortsalt ogynnsam resultatutveckling. En väsentlig orsak lill detta är den omfattande upplåning som har skelt för atl likviditelsmässigl täcka förluster. År 1976 uppgick räntenettot till -90 milj. kr., vilket motsvarade 10% av moderbolagets fakturering. För innevarande verksamhetsår beräknas ränlenetlol lill -176 milj. kr., vilket svarar mol 16 % av

Prop. 1978/79:207

den beräknade faktureringen. Det statliga lån som Ncb beviljades år 1978 har inte pä etl avgörande sätt kunnat förbättra förelagets ekonomiska situalion.

Vid sidan av det tyngande finansnettol finns även andra problem i företaget. Flera enheter inom såväl Ncb som dotterbolagen redovisar otillfredsställande rörelseresultat. Det är här i flera fall fråga om långsiktiga lönsamhetsproblem. Vidare föreligger f n. ett behov av att anpassa omfattningen av den industriella verksamheten lill den kapitalbas som de nuvarande ägarna kan mobilisera. Eftersom dessa har ansett sig inte ha möjlighet alt skjuta till riskkapital i mer betydande omfattning, slår företaget nu inför en krympning av verksamhelen. Förelagets dilemma är emellertid atl de finansiella och solidilelsmässiga förutsättningarna inte föreligger för etl framgångsrikt rekonstruktions- och strukturarbete av denna karaktär.

öm inle särskilda åtgärder vidtas föreligger en uppenbar risk all företaget inom en snar framtid ånyo kommer i en likviditets- och solidiletsmäs-sigl akut situation. Detta skulle kunna leda lill en belalningsinställelse åtföljd av konkurs. I den stora och komplicerade företagsgrupp som Neb-koneernen utgör är konsekvenserna av elt sådant förlopp svåra att överblicka. Enligt min bedömning är dock risken uppenbar all beiydande negaiiva effekter skulle kunna uppslå såväl för sysselsättning som för virkesförsörjningen lill hela den norrländska skogsindusirin.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört bedömer jag att ett kapitaltill-skolt av beiydande slorlek måste ske lill Ncb för alt säkerställa likviditet och soliditet och för att reducera räntebärande skulder och fullfölja del strukturarbete som redan har påbörjats. Staten bör medverka härtill genom all skjuta till medel i form av aktiekapital till bolaget. Jag återkommer till medelsfrågan i del följande.

Jag vill framhålla att etl slalligt ekonomiskl och ägarmässigt engagemang inle får las som uttryck för atl det strukturarbete som redan påbörjats inom företaget nu skall avstanna. För de enheter för vilka långsiktig lönsamhet inle kan uppnås inom ramen för Ncb:s verksamhei måste övervägas avveckling eller avyttring till andra företag i den mån förutsättningar för delta kan föreligga. Samtidigt måste forlsall ulveckling ske av vissa enheter. Somjag i annat sammanhang har framhållil gäller detla bl. a. Ncb:s anläggningar i Väja och Vallvik.

Jag övergår nu till att i korthel redogöra för avtalen dels mellan staten och Södra Skogsägarna, ekonomisk förening, dels mellan slaten och de sju skogsägareföreningar som äger Ncb. Avtalen åierfinns som bilagorna 4-7 till prolokollel i della ärende.

I huvudavtalel mellan staten och Södra Skogsägarna, ekonomisk förening anges de allmänna utgångspunkterna och de huvudsakliga villkoren för statens engagemang i Södra Skogsägarna AB. Avtalet innebär i huvudsak följande.

Utgångspunkten för statens engagemang är som förut har nämnts alt t2 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 207

Prop. 1978/79:207 12

nuvarande ägare inte kan skjuta till det riskvilliga kapital som behövs för en finansiell sanering av bolaget och en förstärkning av dess soliditet. Samtidigt ligger det i parternas intresse att den ägarform som producent-kooperationen representerar så långl möjligt bibehålls. Slaten skall därför tillsammans med skogsägareföreningen tillskjuta riskvilligt kapital för alt väsentligt förbättra bolagets soliditet så att förutsättningar skapas för bolagets fortbestånd och utveckling. Skogsägarna skall vara majoritetsägare i bolaget och ha möjlighet att genom framtida inlösen av statens aklier åter bli ensam ägare till bolagel.

Parterna skall verka för att bolagets verksamhet bedrivs efter affärsmässiga grunder och att den påbörjade strukturomvandlingen och rationaliseringen genomförs för alt åstadkomma långsiktig konkurrenskraft, lönsamhet och konsolidering.

Aktiekapitalet, som f n. uppgår till 180 milj. kr., skall genom fondemission och nyemission ökas till 500 milj. kr. Staten skall teckna aklier för 500 milj. kr., varav 300 milj. kr. skall avsättas till reservfonden. Skogsägarna tecknar nyemitterade aktier för 180 milj. kr., varav 108 milj. kr. skall avsättas till reservfonden. Betalning av aktierna, som skall ske senasi 60 dagar efter aktieteckningen, eriäggs av staten kontant och av skogsägareföreningen genom kvittning av en fordran på bolagel.

När slaten har betalat för aktierna, skall bolaget, så snart lånevillkoren medger det, återbetala lån som har tagits upp mot statlig garanti så att garantin på 300 milj. kr. frigörs.

Parterna skall verka för alt bolaget och dess dotterbolag å ena sidan och skogsägarna å andra sidan träffar etl långsiktigt avtal om virkesleveranser. Detla avtal skall träda i kraft samtidigt med huvudavtalel.

Skogsägarna tillförsäkras rätt att när som helst begära inlösen av statens aklier eller del därav, dock inte på mindre aktiepost än som motsvarar en tiondel av aktiekapitalet i bolaget. Vid inlösen av statens aktier skall skogsägarna ersätta staten värdet av aktierna vid tidpunkten för äganderättens övergång.

Staten har rält atl överlåta sina aktier i bolagel och sina rättigheter och skyldigheler till bolag vari staten direkl eller indirekt äger aktiemajoriteten.

I avtalet finns vidare bestämmelser om bolagets soliditet, vilka bl.a. innebär att parterna, om soliditeten sjunker under en viss nivå, skall överväga atl lämna aktieägarlillskoll i förhållande till sina andelar i aktiekapitalet.

Huvudavtalet träder i kraft när regeringen slutligt har godkänt det. En förutsättning härför är atl riksdagen fattar de beslut som behövs för delta.

Konsortkilavtalel inellan staten och Södra Skogsägarna, ekonomisk förening innebär bl. a. följande.

Aktierna i bolaget skall ägas till 60 % av Skogsägarna och lill 40 % av staten.

Prop. 1978/79:207 . 13

Bolagets styrelse skall beslå av åtta ledamöler med tre suppleanter förutom de ledamöter och suppleanter som enligt lag utses av annan än bolagsstämma. Parterna skall vid bolagsstämma lill ordförande i styrelsen välja person som Skogsägarna i samförstånd med staten nominerar. Därutöver skall Skogsägarna nominera fyra styrelseledamöter med två suppleanter och staten tre ledamöler med en suppleant. Vardera parlen skall vidare nominera en revisor och en revisorssuppleant. Slyrelsen utser ledamot nominerad av staten till vice ordförande.

Bolagets revisorer har viss räll all informera styrelsens ledamöter. Bl. a. får jav staten nominerad revisor lämna de slalliga styrelseledamöterna information och synpunkter som behövs för kontroll av alt syftena med statens engagemang i bolaget fullföljs.

För vissa beslut krävs enighel mellan parterna eller deras representanter. Del gäller t.ex. ändring av bolagsordningen, ändring av bolagels aktiekapital, vinstutdelning, tillsättning av verkställande direktör, väsentlig utvidgning av rörelsen, större invesieringar och väsentlig omstrukturering.

Bolagets och dess dotterbolags verksamhei skall bedrivas affärsmässigt ochen lillfredsslällande konsolidering skall eftersträvas. Utdelning får inte ske av vinstmedel som hänför sig lill någol av åren 1979-1982. Därefier skall skälig utdelning eftersträvas.

Avtalet träder i kraft samlidigl som huvudavtalel och gäller för en tid av tio år, såvida inte Skogsägarna dessförinnan har återköpt slatens aktier, ochi därefier så länge slaten direkt eller indirekt äger minst en tiondel av aktierna i bolagel.

Avtalet kan bringas att upphöra i förtid om parterna inle lyckas uppnå enighet vid upprepade tillfällen i frågor där enighet förutsäits mellan parterna, om de grundläggande förutsätlningarna för avtalet ändras eller om part bryter mot beslämmelserna i avtalet. Om avtalet sägs upp skall den part som har sagt upp avtalet erbjuda den andra parlen all lösa in den uppsägande parlens aklier.

I huvudavtalel mellan staten och de sju skogsägareföreningar som äger Ncb, nämligen Skogsägareföreningen Mellanskog saml Örnsköldsviks, Västerbottens, Norrbottens läns, Medelpads, Ådalarnas och Jämtlands Skogsägareföreningar anges de allmänna utgångspunkterna och de huvudsakliga villkoren för statens engagemang i Ncb. Avtalet innebär i huvudsak följande.

Utgångspunkten för slalens engagemang är som jag tidigare har nämnl alt nuvarande ägare inle kan tillskjuta det riskvilliga kapital som behövs för en finansiell sanering av Ncb och en förstärkning av dess soliditet. Del ligger samtidigt i parternas intresse alt den ägarform som producent-kooperationen representerar så långl möjligl bibehålls. Staten skall därför tillsammans med skogsägareföreningarna skjuta till riskvilligt kapital för

Prop. 1978/79:207 14

att väsentligt förbättra Ncb:s soliditet och för att skapa förutsättningar för en effektivisering av företagels verksamhei.

Aktiekapitalet, som f n. uppgår lill 132 milj. kr. skall genom nyemission ökas lill 545 milj. kr. Slaten skall teckna aktier för 600 milj. kr., varav 200 milj. kr. skall avsättas till reservfonden. Skogägareföreningen tecknar nyemitterade aktier för 19,5 milj. kr., varav 6,5 milj. kr. skall avsättas till reservfonden. Belalning av aktierna, som skall ske senasi 60 dagar efter aktieteckningen, eriäggs av staten kontant och av skogsägareföreningarna genom kvittning av en fordran på Ncb.

Parterna skall verka för atl Ncb:s verksamhet bedrivs efter affärsmässiga grunder och alt den påbörjade strukturomvandlingen och rationaliseringen genomförs för att åsiadkomma en långsiktig konkurrenskraft, lönsamhet och konsolidering.

Skogsägareföreningarna skall vara minoritetsägare i Ncb men ha möjlighet alt genom framlida förvärv av slalens aklier äter bli ensamma ägare till Ncb.

Staten har rält att överiåla sina aktier i bolagel och sina rältigheler och skyldigheler lill bolag vari staten direkl eller indirekt äger aktiemajoriteten.

Parterna skall tillse atl avtal träffas om långsiktig virkesförsörjning för Ncb och dess dotterbolag. Virkesavtal skall träda i kraft samtidigt med huvudavtalel.

Staten förbinder sig enligl avtalet att efterge sin villkorade fordran av 400 milj. kr. på bolaget jämle ränta.

I avtalet finns vidare beslämmelser om bolagels soliditet, vilka bl.a. innebär alt parterna, om soliditeten sjunker under en viss nivå, skall överväga all lämna aktieägartillskctl i förhållande till sina andelar i aktiekapitalet.

Huvudavtalel träder i kraft när regeringen slutligt har godkänt det. En förutsättning härför är all riksdagen fattar de beslul som behövs för della.

Konsortialavtalet mellan staten och Ncb:s ägare innebär bl. a. följande.

Aktierna i bolagel skall ägas till 73% av slaten och till 27% av skogsägareföreningarna.

Bolagets styrelse skall bestå av älta ledamöler med fyra suppleanter utöver de ledamöter och suppleanter scm enligl lag ulses av annan än bolagsstämma. Staten skall nominera fem styrelseledamöter med två suppleanter och skogsägareföreningarna tre ledamöter med två suppleanter. Till styrelsens ordförande skall utses ledamot som har nominerats av staten och lill vice ordförande ledamol som har nominerats av skogsägareföreningarna. Vardera parten skall vidare nominera en revisor cch en revisorssuppleant.

Parternas sirävan skall vara alt hålla en hög konsolideringsgrad i Ncb. Om konsolideringsbehcvet tillgodoselts skall, med beakiande av övriga

Prop. 1978/79:207 15

omständigheter såsom likviditet, rörelseresultat m.m.. skälig utdelning eftersträvas.

För vissa beslut krävs enighet mellan parterna eller deras representanter. Det gäller l.ex. ändring av bolagsordningen, ändring av bolagels aktiekapital, vinstutdelning, tillsättning av verkställande direktör, väsentlig uividgning av rörelsen och större investeringar.

Avtalet iräder i kraft samtidigt som huvudavtalel och gäller fören lid av lio år.

Avtalet kan bringas att upphöra i förlid om parterna inte lyckas uppnå enighet vid upprepade tillfällen i frågor där enighet förutsätts mellan parterna, om de grundläggande förutsätlningarna för avtalet ändras eller om part bryier mot beslämmelserna i avtalet. Öm avtalet sägs upp skall den part som har sagt upp avtalet erbjuda den andra parlen att lösa in den uppsägande parlens aklier.

Jag bedömer de villkor som har upptagits i huvudavialen och konsortial-avlalen som lillfredsslällande för staten.

För förvärv av aklier i Södra Skogsägarna AB erfordras enligt huvudavtalel 500 milj. kr. Vidare behövs för förvärv av aktier i Ncb 600 milj. kr. Jag förordar alltså all på statsbudgeten för nästa budgetår under fonden för statens aklier las upp dels elt invesleringsanslag av 500 milj. kr. för förvärv av aklier i Södra Skogsägarna AB, dels ell invesleringsanslag av 600 milj. kr. för förvärv av aklier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.

Huvudavtalen innebär som nämnts bl.a. all de nuvarande ägarna lill Södra Skogsägarna AB resp. Ncb skall ha rätt att när som helst lösa in slalens aklier i resp. bolag. I avtalen finns också beslämmelser om atl slaten skall ha rätt att överlåta sina aktier i resp. bolag till bolag vari slaten direkl eller indirekl äger aktiemajoriteten. Vidare innebär konsor-tialavtalens regler om hembud elt åtagande för staten att i vissa fall erbjuda motparten all lösa in slatens aktier. Regeringen bör i de fall somjag här har berört ha möjlighet all besluta i frågan om överlåtelse av slalens aktier. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande atl överlåta aklier i enlighel med nämnda beslämmelser i avtalen.

Under förulsätlning av alt riksdagen beslutar i enlighet med vad jag nu har förordat ankommer det pä regeringen att godkänna avtalen.

Som jag tidigare har nämnl innebär huvudavtalel mellan staten och ägarna lill Ncb alt slaten förbinder sig all efterge del lån av 400 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet som tidigare har lämnats till företaget. Chefen för budgetdepariementei avser i samband med sin anmälan av komplelteringsproposiiionen 1979 alt behandla denna fråga.

Jag vill avslutningsvis framhålla att det arbete som har påbörjats med att söka finna strukturlösningar över ägargränserna inom skogsindustrin nu måste fortsätta. Regeringen kommer även framgent att aktivt deltaga i detta arbete genom bl.a. den särskilda förhandlingsgrupp som har lillkal-

Prop. 1978/79:207 16

lats för ändamålet. De åtgärder somjag i detla sammanhang har förordal är ett viktigt steg för atl skapa reella förutsättningar för etl konstruktivt arbete i detla avseende.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB för budgetåret 1979/80 under fonden för statens aktier anvisa etl investeringsanslag av 500000000 kr.

2. till Förvärv av aklier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB för budgetåret 1979/80 under fonden för statens aklier anvisa ett investeringsanslag av 600000000 kr.

3. bemyndiga regeringen atl i enlighet med vad jag har förordat överiåla de aktier som staten förvärvar i Södra Skogsägarna AB och i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

4 Beslut

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposiiion föreslå riksdagen atl aniaga de förslag som föredraganden har lagl fram.

Prop. 1978/79:207 17

Bilaga I

Lönsamhetsutveckling m. m. inom de 18 största skogskoncernerna

Resultatutveckling 1973—1977, samtliga företag, milj. kr.

197. 1974 1975 1976 1977

Fiikliirering 17 500 25 100 23 900 26 300 28 300

Rörclsercsiillat före avskrivningar 3 400 7 000 4 300 3 300 I 500

Avskrivningar enligl plan -1100 -1100 -1.300 -1 .SOO -1700

Rörelseresultat efter avskrivningar 2.300 5 900 3 000 1800 -200

Finansnetto -.M)0 -.SOO -.'00 -800 -1400
Resullat eltei avskrivningar och

llnansiella poster 1 800 5 400 2 500 1 000 - 1 600

Exlraoidinära intäkter och kosinader 100 O 200 100 200

Resultat före dispositioner och skatt 1900 5 400 2 700 1100 -1400

Bruttoinai-ginal 1%)- 19,4 27.9 18.0 12.5 5.3

VinstniarginLil(%)' 10.3 21.5 10.5 3.8 -5.7

' AB ,Statens Skogsindustrier

Billeruds AB

Fiskeby AB

Holniens Biuk AB

Hylte Bruks AB

.AB Iggesunds Bruk

Koppartors AB

Korsnäs-Marma AB

Mo och Domsjö AB

Miuiksjö .\B

Norrlands Skogsägaies Cellulosa AB (moderbolaget)

Nymöila AB

AB iPapyius

Sloi-a Koppaibergs Bergslags AB (inkl. stålrörelsenl

Svenska Cellulosa Aktiebolaget

Södra Skogsägarna (koncernen)

Uddeholms AB (inkl, stålrörelsen)

Vänerskog (koncernen)

Beiäknad som rörelseresultat före avskrivningar i förhållande till faktureringen. ' Beriiknad som resultat efter avskrivningar och finansiella poster i förhållande lill

fakiureiingen.

Resultatutveekiing 1973—1978, skogsägareföretagen,' milj. kr.

	1973	1974	1975	1976	1977	1978
Fakturering	3 116	3 890	3 674	4 407	4 976	5 394
Rörelseresultat före
avskrivningar	469	898	567	455	-165	-89
Avskrivningar enligt plan	-139	-149	-164	-211	-241	-261
Rörelseresultat efter
avskrivningar	330	749	403	244	-406	-350
Finansnetto	-139	-I2.S	-149	-2''7	-349	-450
Resultat efter avskrivningar
och finansiella poster	191	624	254	17	-755	-799
Extraordinära intäkter och
kostnader	0	11	-4	56	93	3
Resultat före dispositioner
och skatt	191	635	250	73	-662	-796
Bruttomarginal (%)-	15.1	23.1	15,4	10.3	-3.3	-1.6
Vinslmaiginal('7r)'	6,1	16,0	6.9	0.4	-15.2	-14,8

Ncb (moderbolaget). Södra Skogsägarna (koncernen) och Viinerskog (koncernen). Beräknad som rörelseresultat före avskrivningar i förhcällande till faktureringen. Beräknad .som resultat efter avskrivningar och finansiella poster i förhållande lill faktureringen.

Prop. 1978/79:207

Finansiell struktur — samlliga företag

			Milj. kr.			Procentuell fövdcl-ning
			1972	1974	1977	1972	1974	1977
Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Latent skatteskuld Eget kapital' Summa skulder och i	-■get k;!	ipital	4 500 9 100 2 200 6 200 22 000	6 800 9 700 4 900 10 000 31 400	10 400 19 000 4 800 12 400 46 600	20 41 10 28 100	TT 31 16 32 100	41 10 27 100
Finansiell struktur —	- skogsägarefuretagen
			Milj. kr			Procentuell föidel-ning
			1972	1974	1977	1972	1974	1977
KorllVistiga skulder Långfristiga skulder Latent skatteskuld Eget kapital' Summa skulder och eget k:		ipital	828 1 774 3.S 204 2 841	1 073 1 803 444 714 4 034	2 049 4 044 369 663 7 125	29 62 1 7 100	27 45 II 18 100	29 57 S 9 100

' Andelen eget kapital = soliditet.

Finansieringsanalys — samtliga företag

	Genomsnitt pei år
	Milj. kr.			Piocentuell fördel		Ining
	1973— 1974	1975-1977	197.3— 1977	1973— 1974	I97.S— 1977	1973— 1977
Tillförda medel Internt tillförda medel Nyemissioner Ökning av långfristiga skulder Summa tillförda medel	4 200 100 200 4 500	1 800 300 3 200 5 300	2 700 200 2 000 4 900	93 -) 4 100	34 6 60 100	55 4 41 100

Använda medel

Investeringar i anlägg ningslillgångar m. m

Invesleringai i finansiella tillgångar

Ökning av rörelsekapital

Summa använda medel

1. 2 300	3 900	3 200	51	74	65
300	700	500	7	13	K)
1 900	700	1 200	42	13	24
;l 4 500	5 300	4 900	100	100	100

Prop. 1978/79: 207 19

Finansieringsanalys — skogsägareförelagen

	Genr	imsnill pfi in-
	Milj.	kl.		1'lOLL'lHU	cli förde	Imng
	197.-	- I97s—	197—	1973—	1975—	1973—
	1974	1977	1977	1974	1977	1977
Tllljördii medel
Internt tillförda model	545	45	275	92	14	43
Nyemissioner	.3	4	16	6	1	T
Ökning a\ längfristiga
skulder	12	.s8!	354	-1	S.s	■ss
Summa tillförda medel	590	680	645	100	100	100
Aiiuändii medel
Investeringar i anlägg-
ningstillgångar m. m.	277	440	375	47	6.S	.■s
Investeringar i fi-
nansiella lillg;ingar	87	180	143	15	26	->-(
Ökning av rörelse-
kapital	226	60	127	38	9	21)
Summa använda mcilel	590	680	645	100	100	100

t3 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 207

Prop. 1978/79:207

Bilaga 2

Struktur, finansiell utveckling m. m. inom Södra Skogsägarna AB med dotterbolag

Vissa uppgifter om Södra Skogsägarnas tillverkande enheter år 1978

Division	Anläggning	Medelantal	Huvudsaklig
		anställda	produktions-
		1978	inriktning
Tiämekanisk	Väiö	140	Sågade trävaror
	Kinda	206	Sågade trävaror
	Övriga sågverk	556	Sågade trävaror
	Äryd	120	Spånskivor
	Laholm	72	Spånskivor
	Hultsfred	181	Spånskivor
	Hultsfredshus	691	Monteringsfärdiga trähus
Emballage	Sliömsnäs Bruk	690	Pappersmassa, papper, papperssäckar m. m.
	Fridafors Bruk	344	Papp m. m.
	Emslors Bruk	225	Specialpapper
Cellulosa	Mörrums Bruk	561	Sulfatmassa
	Värö Bruk	471	Sulfatmassa
	Mönsterås Bruk	597	Sulfatmassa
	Böksholms Bruk	141	Sulfilmassa
	Göta Bruk	252	Termomekanisk massa
Klippan	Klippans Bruk	578	Special- och mjukpapper
	Östanå Bruk	165	Papper
	Håvteströnis Bruk	540	Papper
	Lessebo Bruk	436	Sulfilmassa, papper
	Långansjönäs Bruk	186	Råpapper, konverterade produkter
Summa		7 152

Resultatutveckling 1972—1978 i Södra Skogsägarna AB med dotterbolag, milj. kr.

	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978
Fakturering	863	1 2.S4	1 726	1 591	2 172	2 295	2 435
Rörelseresultat före avskriv-
ningar	III	239	460	296	298	-72	-16
Avskrivningar enligt plan	-61	-87	-90	-90	-114	-145	-135
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	50	151	369	206	183	-218	-151
Finansnetto	-48	-72	-61	-58	-87	-158	-139
Resultat efter avskrivningar
och finansiella poster	2	79	308	148	97	-375	-290
Extraordinära intäkter och
kostnader	2	-4	3	2	10	88	74
Resultat före dispositioner och
skatt	3	75	311	150	107	-287	-216
Bokslutsdispositioner	0	-64	-292	-126	-79	254	184
Resultat före skatt	4	11	19	24	27	-33	-33
Skatt	-4	-5	-5	-6	-9	-7	-13
Redovisal resultat	0	7	15	17	19	-41	-45

Prop. 1978/79:207

Finansiell struktur 1972—1978, Södra Skogsägarna AB med dotterbolag

	Milj. kr
	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978
Kortfristiga skulder	214	288	339	302	517	607	689
Långfristiga skulder	1 019	991	938	1 034	1 460	1 817	2 198
Summa främmande kapital	1 233	1 279	1 277	1 3.36	1 976	2 424	2 887
Obeskattade reserver	23	101	390	514	671	414	204
Minoritetsintressen	3	0	0	0	5	-)	0
Beskattat eget kapital	126	136	212	226	306	267	291
Balansomslutning	1386	1516	1879	2 077	2 959	3 107	3 382
SoliditeU%)'	9,9	12.3	21,7	23,3	21.7	15.3	11.6
	Andelar i procent
	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978
Kortfristiga skulder	15	19	18	15	17	20	20
Långfristiga skulder	74	65	50	50	49	58	65
Summa främmande kapital	89	84	68	64	67	78	S.S
obeskattade reserver	2	7	21	25	23	13	6
Minoritetsintressen	0	0	0	0	0	0	0
Beskattat eget kapital	9	9	11	11	10	9	9
Balansomslutning	100	100	100	100	100	100	100

Eget beskattat kapital -i-50% av obeskattade reserver i förhållande til omslutningen.

balans-

Finansieringsanalys 1972—1978, Södra Skogsägarna AB med dotterbolag, milj. kr.

	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978
Tillförda medel
Internt tillförda medel	60	162	399	215	180	-140	-89
Nyemissioner	0	0	0	0	0	0	0
Ökning av långfristiga skulder	131	-28	-53	96	426	357	381
Summa tillförda medel	192	134	346	310	606	217	292
Använda medel
Investeringar i anläggnings-
tillgångar m. m.	222	63	109	102	546	433	476
Investeringar i finansiella
tillgångar	25	-32	24	3	-26	-4	3
Förändring av rörelsekapital	-55	103	213	205	86	-212	-187
Summa använda medel	192	134	346	310	606	217	292

Prop. 1978/79:207

Bilaga 3

Struktur, finansiell utveckling m. m. inom Ncb

Vissa uppgifter om Ncb:s tillverkande enheter år 1978

Anläggningar	Produkter	Antal	Kommun/
		anställda	land
		1978-06-30
Moderbolaget
Dynas	Cellulosa, säckpappei kemikalier, trävaror	720	Kramfors
Forss	Cellulosa, kemikalier, trävaror	640	Örnsköldsvik
Hörnefors	Cellulosa, finpapper, sprit	535	Umeå
Vallvik	Cellulosa, kemikalier	400	Söderhamn
Hissmofors	Cellulosa, sprit, trävaror	265	Krokom
Sandviken	Cellulosa, kemikalier	220	Kramfors
Ramvik	Trävaror	85	Härnösand
Dotterbolag
Edel-gruppen
— Edet	Mjukpapper	1 110	Lilla Edet
— Edet Papier	Mjukpappersprodukter	80	Danmark
— Edet Nederiand	Mjukpapper	215	Nederiänderna
— Papeteries de	Mjukpappersprodukter	135	Frankrike
Buxeuil
Edsbyn-Johannedal AB
—Johannedal	Board. plywood	300	Sundsvall
— Edsbyn	Spånskivor, plywood	180	Ovanåker
AB Elementhus
— Mockfjärd	Hus	550	Gagnef
Dalaträ Mockfjärd AB	Trävaror	140	Gagnef
HP-koncernen
— Hannover Papier	Cellulosa, finpapper	1 060	Västtyskland
— Sachsa	Säckar	250	Västtyskland
— Landré	Skriv- och ritblock m. m.	160	Västtyskland
Sacallain	Säckar	110	Belgien
Kilafors Trävaru AB
— Kilafors	Trävaror	70	Bollnäs
— Edsbyn	Trävaror	35	Ovanåker
Bodensågen	Trävaror	50	Boden
Norrbottnia	Trävaror	25	Boden
Summa		7 335

Prop. 1978/79:207

Resultatutveckling 1972—1978 i Ncb (koncernen), milj. kr.

	1972	1973	1974	1975	1976	1977/78'
Fakturering	582	937	1 465	1 274	1 674	3 123
Rörelseresullat före
avskrivningar	87	168	408	197	189	-119
Avskrivningar enligl plan	-44	-50	-71	-80	-89	-170
Rörelseresultat efter
avskrivningar	43	118	337	117	100	-289
Finansnetlo	-55	-63	-67	-94	-126	-311
Resultat efter avskrivningar
och finansiella poster	-12	55	270	23	-26	600
Extraordinära intäkter och
kostnader	1	2	0	2	18	386-
Resullat före dispositioner
och skatt	-11	57	270	25	-8	-214
Bokslulsdisposilioner	14	-43	- 253	-19	0	178
Resultat före skatt	3	14	17	6	-8	-36
Skatt	-4	-6	-9	-7	-fS	-9
Redovisat resultat	-1	7	8	-1	-3	-45

1977-01-01—1978-06-30 (18 mån.). Varav statligt villkorslån 400 mkr.

Finansiell struktur 1972—1978, Ncb (koncernen)

	Milj. kl	r.
	1972	1973	1974	1975	1976	1978
	1972	1973	1974	1975	1976	30/6	31/12
Kortfristiga skulder	431	372	510	691	933	1 282	997
Långfristiga skulder	526	562	733	878	1 112	1 407	1 508
varav industrilån	94	97	117	128	147	143	145
Summa främmande kapital	957	934	1 243	1 569	2 045	2 689	2 505
Obeskattade reserver	0	45	368	399	399	254	204
Minoritetsintressen	15	21	25	24	34	42	49
Beskattat eget kapital	54	60	55	97	94	182	115
Balansomslutning	1026	1 060	1691	2 089	2 572	3 167	2 873
Soliditet (%)'	5.6	7,8	14,1	14,2	11,4	9,8	7,6
	Andelar i procent
	1972	1973	1974	1975	1976	1978
	1972	1973	1974	1975	1976	30/6	31/12
Kortfristiga skulder	42	35	30	33	36	40	35
Långfristiga skulder	51	53	43	42	43	44	52
varav induslrilån
Summa främmande kapital	93	88	74	75	80	85	87
Obeskattade reserver	0	4	22	19	16	8	7
Minoritetsintressen	1	1	1	1	1	1	1
Beskattat eget kapital	5	6	3	5	4	6	4
Balansomslutning	100	100	100	100	100	100	100

' Egel beskattat kapital -1-50 % av obeskattade reserver i omslutningen.

förhållande till balans-

Prop. 1978/79:207

Resultatutveckling 1972—1978 i Ncb (moderbolaget), milj. kr.

	1972	1973	1974	1975	1976	1977/78'	1978-
Fakturering	383	672	894	764	869	1 399	524
Rörelseresultat före avskriv-
ningar	62	128	292	180	146	-212	-3
Avskrivningar enligt plan	-30	-31	-35	-44	-47	-83	-36
Rörelseresultat efter
avskrivningar	32	97	257	136	99	-295	-39
Finansnetlo	-44	-47	-45	-63	-90	-226	-71
Resultat efter avskrivningar
och Tinansiella poster	-12	51	213	73	9	-520	-110
Extraordinära intäkter och
kostnader	0	0	0	-9	*--)*	330'	0
Resultat före dispositioner
och skatt	-12	51	213	63	1	-190	-110
Bokslutsdispositioner	14	-44	-206	-49	1	181	58
Resultat före skalt	1	7	7	14	8	-10	-S2
Skalt	_ ■>	_-)	_->	-4	-3	-6	_ -)
Redovisat resultat	0	5	5	10	4	-16	-54

1977-01-01 —1978-06-30118 mån.). 1978-07-01 —1978-12-31 (6 mån.). Inkl. statligt villkorslån 400 milj. kr.

Finansiell struktur 1972—1978, Ncb (moderbolaget)

	Milj.	kr.
	1972	1973	1974	1975	1976	1978
	1972	1973	1974	1975	1976	30/6	31/12
Kortfristiga skulder	361	297	339	450	671	818	571
Långfristiga skulder	426	440	580	711	883	1 003	1 065
varav industrilån	94	97	117	128	147	143	145
Summa främmande kapital	787	737	919	1 161	1 5.'>4	1 821	1 636
Obeskattade reserver	0	44	265	331	330	153	95
Beskattat eget kapital	58	63	68	112	116	229	175
Balansomslutning	845	844	1 252	1 604	2 000	2 203	1906
Soliditet (%)'	6,9	10.1	16,0	17,3	14.1	13,8	11,6
	Ande	ar i procenl
	1972	1973	1974	1975	1976	1978
	1972	1973	1974	1975	1976	30/6	31/12
Kortfristiga skulder	43	35	27	28	34	37	30
Långfristiga skulder	50	52	46	44	44	46	56
varav industrilån
Summa främmande kapital	93	87	73	72	78	83	86
Obeskattade reserver	0	5	21	21	17	7	5
Beskattat eget kapital	7	7	5	7	6	10	9
Balansomslutning	100	100	100	100	100	100	100
Soliditet (%)'

' Eget beskattat kapital -i-50 % av obeskattade reserver i förhållande till balansomslutningen.

Prop. 1978/79:207

Finansieringsanalys 1972—1978, Ncb (moderbolaget), milj. kr.

		1972	1973	1974	1975	1976	1977/78'
Tillförda medel
Internt tillförda medel		15	80	246	103	53	-497
Nyemissioner		0	0	0	0	0	60
Statligt villkorslån		0	0	0	0	0	260
Ökning av långfristiga	skulder	-55	17	133	137	171	117

Summa tillförda medel

-40 97

379 240 223

Använda medel Invesieringar i anläggningstillgångar m. m. Investeringar i finansiella tillgångar Förändring av rörelsekapital

Summa använda medel

22 62 175 75 98

4 4 118 26 57

-66 31 86 139 68

-40 97

379 240 223

219

54 -333

-60

' 1977-01-01 —1978-06-.30 (18 mån.).

Prop. 1978/79:207 26

Bilaga 4

Huvudavtai

mellan Staten och Södra Skogsågarna, ekonomisk förening.

Eflerfiågan på skogsindustrins produkter har under de senaste åren varit svag samtidigt som prisnivån för ett flertal viktiga produkter varit synnerligen otillfredsställande. Delta har för flera större skogsindustriföretag medförl stora förluster och tvingat dessa till en omfattande upplåning. Soliditeten har undergrävts och råniekoslnaderna har ökal markant. Möjlighelerna att förränta upplånade medel har påtagligt försämrats. Den ekonomiska situationen är nu akut för bl. a. Södra Skogsägarna AB, nedan kallat Bolaget, som är helägt dotterbolag till Södra Skogsägarna, ekonomisk förening, nedan kallad Skogsägarna.

Lågkonjunkturens negaiiva inveikan på resultat, soliditet och likviditet har för Bolaget i liden sammanfallit med den stora investeringen i Bolagets anläggning i Mönsterås med påföljd att skuldbelastningen med därav följande räntebörda kommit att bli alltför betungande. Därigenom hotas Bolagets och Skogsägarnas fortbestånd liksom fullföljandet av igångsatta strukturåtgärder. Det tillskott av riskvilligt kapital sotn nu ei-fordras för en finansiell rekonstruktion av Bolagel kan inte mobiliseras från nuvarande ägare i den takt och omfattning som är erforderlig.

Parterna är överens om att den ägarform som producentkooperationen representerar så långt möjligt bibehålles. Staten skall därför tillsammans med Skogsägarna tillskjuta riskvilligt kapital lill Bolaget för att väsentligt förbättra dess soliditet så att förutsättningar skapas för Bolagets fortbestånd och utveckling. Parterna skall verka för atl Bolagels verksamhei bedrivs efter affärsmässiga grunder och alt den påbörjade strukturomvandlingen och rationaliseringen genomförs för att åstadkomma långsiktig konkurrenskraft, lönsamhel och konsolidering.

Skogsägarna skall vara majoritetsägare i Bolaget och ha möjlighet aU genom framlida förvärv av Slatens aktier äter bli ensam ägare lill Bolaget.

Så länge enligt detta avtal belopp av allmänna medel av någon betydelse utnyttjas för Bolagets verksamhet skall Staten ha etl väsentligt inflytande över denna.

Mol denna bakgrund har parterna överenskommit följande.

i? I

Då avtalet trätt i kraft enligt S 15 nedan, dock ej tidigare än den I juli 1979, skall hållas en extra bolagsstämma i Bolaget varvid beslut skall fattas enligl följande.

a) Bolagsordningen skall erhålla den nya lydelse som framgår av bilaga A' till delta avtal innefattande ändringar av bl.a. aktiekapitalets gränser ' Bilagan här utesluten

Prop. 1978/79:207 27

och anlalel styrelseledamöter samt införande av hembudsskyldighet och lösningsrätt vid överlåtelse av aktie.

b) Aktiekapitalet, som f.n. uppgår till 180000000 kronor fördelat på
18 000 aktier, skall ökas dels med 48 000000 kronor molsvarande 4 800
aktier genom överföring till aktiekapitalet av reservfonden samt av
22900000 kronor av uppskrivningsfonden, dels med 272000000 kronor
genom nyemission av 27 200 aktier på vardera 10 000 kronor och på föl
jande villkor i övrigt.

Fondaklierna tillhör Skogsägarna.

Staten skall teckna 20000 nytecknade aktier.

Skogsägarna skall teckna 7 200 nytecknade aktier.

Aktieteckning skall ske i protokollet vid den bolagsstämma där beslulet om nyemissionen fattas.

Förde nytecknade aktierna skall Staten betala 500000000 kronor varav 300000000 kronor skall avsättas till reservfonden och Skogsägarna skall betala 180000000 kronor varav 108000000 kronor skall avsättas lill reservfonden. Staten betalar kontant senast 60 dagar efter aktieteckning. Skogsägarna betalar genom kvittning mot Skogsägarnas fordran på bolaget, vilket skall ske samtidigt med Statens betalning.

Skogsägarnas fordran mot Bolaget uppgår enligl balansräkningen den 31 december 1978 till 264 255 000 kronor. Skulle fordringen vid tidpunkten för aktielikvid vara lägre än 180000000 kronor, eriäggs resterande betalning kontant vid samma tidpunkt. Kostnaden för registrering och stämpel bäres av Bolaget.

c) Val av nya styrelseledamöter och suppleanter samt av revisorer och
suppleanter skall ske med iakttagande av bestämmelserna i den nya bo
lagsordningen och i elt Konsorlialavtal, bilaga B', nedan benämnt Konsor
tialavtalet.

Så snart bolagsstämma hållils i Bolaget skall bolagsstämma även hållas i dotterbolagen för utseende av nya styrelser i dessa.

S 2

Skogsägarna garanterar

atl Bolagets och dess dotterbolags årsredovisningar för verksamhel.såret 1978 med däri ingående resultaträkningar och balansräkningar per den 31 december 1978 upprättats med iakttagande av aktiebolagslagens och bokföringslagens bestämmelser och har reviderats utan anmärkning,

att därefier och lill dess nya styrelser tillträtt i Bolaget och dess dotterbolag endast normala affärshändelser skall ha skett innebärande bl. a. all alla intäkter i rörelsen kommit Bolagel och dotterbolagen tillgodo och alt endast kosinader hänförliga till rörelsen belastat deras resultat.

att vid sistnämnda tidpunkl endast affärsmässiga relationer består mel-

' Här bilaga 5

Prop. 1978/79: 207 28

lan Bolaget och dess dotterbolag å ena sidan och Skogsägarna å andra sidan innebärande bl. a. att fullständig avräkning och bokföring skett av mellanhavanden, att dessa dokumenterats på lillfredsslällande sätl och att villkoren är normala och affärsmässiga och icke betingade av de särskilda relationer som rått före tillkomsten av detla avtal,

att Skogsägarnas aktier i Bolagel icke skall vara pantsatta vid tidpunkten för inbetalning av Bolagets nya aktiekapital,

atl Skogsägarna i övrigl icke skall ha några förpliklelser eller åtaganden som strider mot dess åtaganden i Konsortialavtalet,

att Bolaget eller dess dotterbolag icke har några förpliklelser eller åtaganden utöver vad som framgår av årsredovisningarna för år 1978 avseende särskilt stora värden eller särskilt lång avtalstid än sådana som före avtalets undertecknande redovisats för företrädare för Staten,

att gällande kollektivavtal iakttagits och att inga avtal eller överenskommelser gäller med styrelseledamöter, VD eller andra tjänstemän i Bolaget eller dess dollerbolag än som är normala,

alt Bolagel eller dess dotterbolag, utöver vad som före avtalets undertecknande redovisats för företrädare för Staten, icke är svarande i rättegång avseende krav överstigande 250000 kronor och atl icke krav riktats mot Bolaget eller dess dotterbolag avseende sådant belopp vilket krav beslrides och som därför kan föranleda stämning på Bolaget eller dotterbolagen.

S 3

Pä återstoden av Bolagels skuld till Skogsägarna, sedan kvittning skett mol aktielikvid enligt § I b) ovan, skall Bolagel uifärda skuldebrev med villkor att skulden amorteras med en tiondel varje den 30 juni och den 31 december med början den 31 december 1979 till dess den är betald. Skulden skall löpa med årlig ränta efter en räntesats av 10%. Skulden uppgick den 31 december 1978 till 264255 000 kronor och skall, om ej annan överenskommelse träffas, icke få nedbringas annoriedes än genom kvittning och avbetalning enligl bestämmelserna i delta avtal.

S 4

Sedan Sialen erlagl belalning för av Staten enligl § I b) ovan tecknade aklier skall del eller de lån Bolagel upptagit mol statlig garanti uppgående lill 300 miljoner kronor återbetalas sä snart lånevillkoren medger så atl Statens garanti frigöras och kan återtagas.

§ 5

Parterna skall verka för alt Bolagel och dess dotterbolag å ena sidan och Skogsägarna å andra sidan snarast träffar långsiktigt avtal om virkesleveranser till Bolaget och dess dotterbolag. Aviai härom skall träda i kraft samtidigt med detta Huvudavtal och avse Bolagels och doUerbolagens totala virkesbehov.

Prop. 1978/79:207 29

§ 6

Bolagel och Skogsägarna skall så snart delta avtal trätt i kraft vidtaga åtgärder för alt befria Bolagel och dess dotterbolag från deras borgensåtaganden för Skogsägarnas förpliklelser.

§ 7

1 fråga om lillskott till Bolagets verksamhet gäller följande.

Bolagets soliditet skall beräknas på sätt som framgår av bilaga C. Skulle Bolagets soliditet, beräknad på enahanda sätt sjunka under 15% skall parterna överväga alt lämna Bolaget aklieägartillskott i förhållande till sina andelar i aktiekapitalet.

Kan överenskommelse om lämnande av aktieägarlillskoll enligt ovan ej nås och sjunker del behållna egna kapitalet under aktiekapitalet, äger Staten, utöver rätlen all vidtaga sådana ålgärder som avses i § 12 i Konsortialavtalet, i stället begära alt aktiekapitalet nedsältes lill vad som kan anses vara i behåll och att nya aktier tecknas av Staten mot betalning av nominella värdet intill beloppel av vad som erfordras för alt återslälla soliditeten till ovan angiven procentsats.

Om icke annat överenskommes, skall Bolaget och dess dotterbolag även forlsätiningsvis avyttra skogsmark i nödvändig takt för all med de medel som därigenom frigöres konsolidera Bolagel och dess dollerbolag.

§ 9

Parterna är ense om att Skogsägarna, Bolaget och dotterbolagen skall ha rätt atl på affärsmässiga villkor köpa kontors- och administrativa tjänster av varandra i den mån sådana tjänster kan lämnas ulan atl della medför behov av nyanställning hos den som skall ulföra tjänsten. Avtal härom skall träffas av Bolagels och dotterbolagens nya styrelser.

§ 10

Det är parternas avsikt att Skogsägarna skall förvärva Statens aktier i Bolagel så snart del kan ske så alt della på nyU blir eU helägt dollerbolag lill Skogsägarna.

Skogsägarna äger därför när som helst begära inlösen av Slatens aklier i Bolagel lill värde beräknat enligt S 14 i Konsortialavtalet. Denna rätt må utövas med avseende på Statens hela aktiepost eller del därav, dock icke med avseende på mindre aktiepost än som motsvarar en tiondel av aklieka-pilalel i Bolagel.

I och med all Skogsägarna återköpt samlliga Slalens aklier i Bolaget upphör delta avtal all gälla.

' Bilagan här utesluten

Prop. 1978/79:207 30

§ II

Staten skall alltid äga räll alt överlåta sina aktier i Bolaget och sina rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal till bolag vari Staten direkt eller indirekt äger aktiemajoriteten. 1 sådani fall skall dock Slaten även efter överlåtelsen svara för de förpliktelser Staten åtagit sig enligt detta avtal och Konsortialavtalet samt tillförbinda den nya ägaren att i alla avseenden respekiera detla avtal och Konsortialavtalet.

t! 12

Skogsägarna skall tillse all samtliga av bolagsstämman utsedda styrelseledamöter och suppleanter avgår ur Bolagets styrelse vid den extra bolagsstämma som omnämnts i S I ovan.

§ 13

Regeringen kommer - under förutsättning att riksdagen fattar de beslul som behövs härför - att slutligt godkänna avtalet. Har regeringens godkännande ej lämnats senasi den 1 sepiember 1979 är avtalet förfallet varvid ingendera parten i anledning därav skall ha någol skadestånds- eller ersättningsanspråk mot den andra parlen.

S 14

Tvister i anledning av della avtal får ej hänskjutas lill domstol utan skall slutgiltigt avgöras av skiljemän enligt gällande lag. Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm.

§ 15

Detta avtal träder i kraft när regeringen slutiigl har godkänt det.

Detta avtal har upprällals i tre exemplar varav parterna lagit var sitt och ett förbehållits Bolagel.

Stockholm den 16 april 1979

För Svenska Sialen För Södra Skogsägarna,

ekonomisk förening

Della avtal tillträdes av undertecknat Bolag som förbinder sig att i alla tillämpliga delar iaktta dess beslämmelser.

Slockholm den

Södra Skogsägarna Aktiebolag

Prop. 1978/79: 207 31

Bilaga 5

Konsorlialavtal

Företrädare för Slaten och Södra Skogsägarna, ekonomisk förening, nedan kallad Skogsägarna, har denna dag undertecknat elt såsom Huvudavtal betecknat avtal om att Slaten och Skogsägarna tecknar aklier i Södra Skogsägarna Aktiebolag, nedan kallat Bolaget. 1 anslutning härtill har parterna träffat följande Konsorlialavtal.

S I

De allmänna utgångspunkter som angetts i Huvudavtalet mellan Staten och Skogsägarna skall tjäna till ledning vid tolkningen och tillämpningen även av detla avtal.

ij 2

Fördelning av aktier

Aktierna i Bolaget, vars aktiekapital, som efter aktieteckning i enlighet med Huvudavtalet, kommer att uppgå till 500000000 kronor, skall ägas till 60% av Skogsägarna och lill 40% av Staten.

S 3 Bolagsordning

Bolagels bolagsordning skall ha den lydelse som framgår av Bilaga A till Huvudavtalel

§ 4

Styrelse, revisorer, verkställande direktör m.m.

Bolagets styrelse skall beslå av ålta ledamöler med tre suppleanter för dem, förutom de ledamöter och suppleanter som enligt lag ulses av annan än bolagsstämma.

Parterna skall vid bolagsstämma i Bolaget välja lill styrelsens ordförande person som Skogsägarna i samförstånd med Stålen nominerar saml i övrigl utöva sin rösträtt så att därulöver ulses fyra styrelseledamöter med två suppleanter för dem nominerade av Skogsägarna saml tre ledamöler med en suppleant nominerade av Staten. Verkställande direktören skall ej vara ledamol av styrelsen. Styrelsen utser ledamol nominerad av Sialen lill vice ordförande. Ordföranden har utslagsrösl vid lika röstetal.

Vardera parlen skall därjämte nominera en auktoriserad revisor och en auktoriserad revisorssuppleant all väljas av bolagsstämman.

Suppleant får endasi tjänstgöra i stället för ledamol eller revisor som

Prop. 1978/79: 207 32

nominerats av samma part som ledamoten eller revisorn. Suppleanl som ej inträtt i styrelseledamots ställe har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträde.

Till styrelseordförande, styrelseledamöter och styrelsesuppleanter skall utses personer, som besitter erfarenhel och sakkunskap erforderlig för Bolagets verksamhet. Skogsägarna skall inte utan Statens godkännande till sina representanter i styrelsen nominera fler än tre personer som samtidigt är ledamöter av Skogsägarnas styrelse. Part skall ej heller nominera person som är engagerad i med Bolagel konkurrerande verksatuhet.

Innan en part beslutar vilka personer som skall nomineras lill styrelseledamöter och styrelsesuppleanier skall samråd äga rum med den andra parten.

S 5

Revisorernas rätt att informera styrelsen

Bolagets revisorer skall i förening eller var för sig ha rätt alt informera styrelsens ledamöter om sina iakttagelser i samband med revisionen eller i samband med särskilda uppdrag om granskning av verksamhelen i hänseenden som styrelsen begär. Uppgifter, synpunkter och informationer skall företrädesvis lämnas slyrelsen eller samtliga styrelseledamöter, dock alt det skall vara av Staten nominerad revisor obetaget alt lämna av Staten nominerade styrelseledamöter information och synpunkler som behövs för kontroll av att syftena med Statens engagemang i Bolaget fullföljs.

S 6

Enighet vid vissa beslut

Bolagsstämman och styrelsen fattar beslut i enlighel med beslämmelserna i lag och bolagsordningen. I nedan under a-c upptagna frågor förulsätls dock enighet mellan parterna på bolagsstämma och i frågor under d-j mellan parternas representanter i styrelsen.

a) ändring av bolagsordningen,

b) ändring av bolagets aktiekapital samt utgivning av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med oplionsrätl vid nyteckning saml vinslan-delsbevis,

c) vinstutdelning,

d) tilLsättande av verkställande direktör och vice verkställande direktör
i Bolaget samt styrelseledamöter i dotterbolagen,

e) överlagande av annan rörelse av väsenllig omfattning eller väsentlig
utvidgning av Bolagels egen rörelse,

f) nedläggning av Bolagets rörelse eller väsentlig omstrukturering av
denna ävensom försäljning eller nedläggning av beiydande rörelsegren
eller driflsställe.

Prop. 1978/79: 207 33

g) tillskott av rörelsekapital av permanent karaktär från parterna eller part eller större lån från utomstående,

h) lån från Bolaget lill Bolagets aktieägare (omfattar dock ej avräkningar enligl Bolagets affärsmässiga mellanhavanden med Skogsägarna),

i) större invesiering i eller försäljning av större enskilt investeringsobjekt,

j) uppskrivning av anläggningstillgång.

Förekommer lill behandling på bolagsstämma eller slyielsesammanträde fråga som enligt föregående stycke kräver enighet mellan parterna eller mellan deras representanter i slyrelsen och kan sådan enighel ej uppnås skalli frågan avföras från dagordningen och snarast tas upp lill förnyad behandling. Kan enighel inte näs då heller och det är i styrelsen enighet ej kunnai uppnås, skall frågan hänskjutas till bolagsstämma som styrelsen omedelbart skall sammankalla. För beslut i sådan hänskjuten fråga krävs enighet mellan parterna på bolagsstämman.

§ 7

Tillskott till Bolagets verksamhet m. m.

I fråga om tillskott till Bolagels verksamhet gäller följande.

Bolagets soliditet skall beräknas på sätl som framgår av bilaga C till Huvudavtalet. Skulle Bolagets soliditet, beräknad på enahanda säll, sjunka under 15% skall parterna överväga att lämna Bolaget aktieägarlillskoll i förhållande till sina andelar i aktiekapitalet.

kan överenskommelse om lämnande av aktieägartillskott enligt ovan ej näs.och sjunker det behållna egna kapitalet under aktiekapitalet, äger Slaten, utöver rätten atl vidtaga sådana ålgärder som avses i § 12, i stället begära atl aktiekapitalet nedsältes lill vad som kan anses vara i behåll och att nya aklier tecknas av Staten mot betalning av nominella värdet intill beloppet av vad som ertordras för all återställa soliditeten till ovan angiven procentsats.

Principer för verksamhet och vinstdisposition

Bolagels och dess dotterbolags verksamhet skall bedrivas affärsmässigt.

Detta innebär bl.a. alt Bolagets inköp av vedråvara skall ske till priser sotn är marknadsmässiga. I Huvudavtalet förulsätls atl avtal om virkesleveranser skall ha träffats om tillgodoseende av Bolagels och dess dotterbolags långsiktiga behov av vedråvara.

Del skall också vara parternas strävan att hålla en tillfredsställande konsolideringsgrad i Bolaget. Parterna är ense om atl framtida vinster i Bolaget ej får användas till utdelning om Bolagels konsolideringsbehov, bestämt mol bakgrunden av den i Huvudavtalel angivna målsättningen, ej

Prop. 1978/79:207 34

tillgodosetis oeh att utdelning över huvud ej skall ske av vinstmedel som hänför sig till något av verksamheisåren 1979-1982. Därefter skall en skiilig utdelning eficrsträvas.

Alla avtal mellan part och Bolagel respeklive mellan Bolaget och part närstående skall vila på affärsmässig grund och upptaga affärsmässiga villkor sann godkännas av båda parter.

Avtal av löpande återkommande karaktär eller mindre omfattning kan dock godkännas genom delegation till verkställande direktören med instruktion varom pariernas representanter i styrelsen är ense.

S 9

Överlåtelse oeh pantsättning av aktier

Staten och Skogsägarna förpliktar sig ömsesidigt att icke utan den andre partens skriftliga medgivande överiåla eller pantsätta aktie i Bolaget eller eljest vidtaga eller underiåla ålgärd som kan få lill följd en minskning av partens relativa andel i aktiekapitalet.

Oavsett vad ovan stadgals skall Staten ha rätt att överlåta sina aktier i Bolaget och sina rättigheter och skyldigheter enligl detta avtal till bolag i vilket Staten direkt eller indirekt äger aktiemajoriteten. 1 sådant fall skall dock Staten även efter överlåtelsen svara för de förpliktelser Slaten åtagit sig enligt detta Konsorlialavtal samt tillförbinda den nya ägaren all i alla avseenden respektera Konsortialavtalet.

S 10 Avtalstid

Avtalet som träder i kraft samtidigt som Huvudavtalet, gäller för en tid av lio år, såvida ej Skogsägarna dessförinnan genom återköp enligt § 15 nedan blivit ägare lill samtliga aklier i Bolaget, och därefter så länge Staten eller den lill vilken Staten överlåtit aktierna enligt §9 ovan är ägare av minst en tiondel av aktierna i Bolaget. Parterna har överenskommit atl förhandlingar skall upptas inom tio år från detta avtals ikraftträdande om justeringar i avtalet och formerna för del fortsatta samarbetet, om detta då alltjämt består.

S II

Jämkning av avtalet

Skulle på grund av oförutsedda händelser förutsättningarna för detla avtal väsentligen rubbas, skall på parts begäran skälig jämkning i avtalet ske.

Prop. 1978/79: 207 35

ij 12

Förtida uppsägning

Avtalet kan bringas atl upphöra i förtid endast i följande fall:

a) om parterna ej lyckats nå enighel vid upprepade lillfällen i frågor där sådan erfordras enligl §6 och den bristande enigheten parterna emellan uppenbarligen äventyrar Bolagets fortsatta verksamhei,

b) om de grundläggande förutsätlningarna för detla avtal till följd av oförutsedda händelser väsentligen rubbas eller vid bristande enighet enligt S 7 och jämkning enligl § 11 ej kan åstadkommas,

c) om en part bryier mot bestämmelse i detta avtal och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för den andra parlen samt den försia parten icke inom 60 dagar efter därom tillställd skriftlig anmaning vidtagit rättelse,

d) i fall som avses i a) och b) ovan har vardera parlen rält alt säga upp
avtalet till upphörande tidigast sex månader efter det att motparten fåll del
av uppsägningen. Uppsägning i fall som avses i c) får ske av den andra
parten men ej senare än fyra månader efter del alt Bolagets styrelse erhållit
kännedom om den handling eller underlåtenhet som konstituerar avtals
brottet. Uppsägning skall ske skriftligen.

Beslämmelserna i delta avtal skall dock i tillämpliga delar gälla till dess inlösen skelt enligl § 13 nedan.

§ 13

Följder av avtalets upphörande

a) Skulle detta avtal uppsägas av någondera parten enligt beslämmelser
na i S 12 d) ovan skall den part, som uppsagt avtalet, senast fem månader
före avtalets upphörande hembjuda den andra parlen sina aklier i Bolagel
till inlösen, varvid värdet på aktierna i brist på åsämjande skall bestämmas
på sätt som anges i S 14 nedan.

Därest den part som hembjudils aktierna enligl föregående siycke, icke inom tre månader efter mottagandet av hembudet förklarat sig villig att inlösa aktierna lill det värde som, i brisl på åsämjande, fastställs enligt § 14 skall denna part i sin tur hembjuda den andra parlen sina aklier lill inlösen enligt motsvarande regler.

b) Skulle avtalet upphöra på grund av sådant avtalsbrott som avses i S 12 c) ovan gäller de i a) ovan angivna hembudsreglerna i tillämpliga delar, varvid den part som begått avtalsbrottet - inom en månad från mottagandet av uppsägningen - försl skall hembjuda aktierna till inlösen.

c) Skulle samtliga aktier ej enligt inlösenbestämmelserna i a) eller b) ovan komma i endera parlens hand skall Bolagel träda i likvidation.

S 14 Värdering m. m.

Har part hembjudit sina aktier lill inlösen enligl beslämmelserna i § 13 ovan skall priset för aktierna moisvara deras värde vid lidpunkten för

Prop. 1978/79:207 36

äganderättens övergång, vid inlösen av Statens aktier dock lägst 25 000 kronor per aktie. Har parterna icke enats om värdet inom de i SJ 13 a) st. 2 angivna iremånadersperioderna skall värdet, pä hemställan av part. fastställas av skiljemän enligl S 20.

Så snart den hembjudande parlen motiagit förklaring atl motparten önskar inlösa de hembjudna aktierna skall den förstnämnde överlämna sina aktier vederbörligen endosserade in blanco till den inlösande parlen, varvid äganderätten lill aktierna övergår. Den hembjudande parten har rätt till godtagbar säkerhet för betalningen av så mycket av köpeskillingen som motsvarar aktiernas nominella värde. Köpeskillingen för aktierna skall i köparens val erläggas kontant inom en vecka från den dag värdet på aktierna slutgiltigt fastställts eller, om godtagbar säkerhet ställes lör köpeskillingen, inom sex månader från nämnda dag. Ränta å köpeskillingen skall utgå enligt §6 i räntelagen från den dag aktierna överlämnats till den inlösande parten till dess betalning sker.

S 15

Återköp av aktier

Del är pariernas avsikt all Skogsägarna skall förvärva Slatens aktier i Bolagel så snart det kan ske sä att della på nyll blir ett helägt dotterbolag till Skogsägarna.

Skogsägarna äger därför när som helst begära inlösen av Statens aktier i Bolagel till värde beräknat enligt § 14. Denna rätt må utövas med avseende på Statens hela aktiepost eller del därav, dock icke med avseende på mindre aktiepost än som motsvarar en tiondel av aktiekapitalet i Bolaget.

ii 16 Röstning m. m.

Staten och Skogsägarna förpliktar sig alt ulöva sin rösträtt på bolagsstämmor i Bolaget samt alt instruera sina representanier i Bolagets styrelse på sådant sätt aU beslämmelserna i deUa avtal iakttages.

§ 17 Skadestånd

Part som gör sig skyldig till brott mot delta avtal skall, oavsett om avtalet uppsäges enligt S 12 eller ej och oavsett om avlalsbroltet är väsentligt eller ej, goitgöra bolagel och/eller den andra parten den skada som uppkommit för vederbörande genom avtalsbrotlet.

Prop. 1978/79:207 37

ij 18

Ändringar i avtalet

Ändringar i eller tillägg till detta avtal får ske endast skriftligen.

ij 19

Bolagets anslutning till detta avtal

Så snart detta avtal trätt i kraft skall parterna tillse alt Bolagel skriftligen förklarar sig bundet av detla avtal.

S 20 Skiljedom

Tvister i anledning av detta avtal får ej hänskjutas lill domstol utan skall slutgiltigt avgöras av skiljemän enligt gällande lag. Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm.

Detta avtal har upprättats i tre exemplar varav parterna lagit var sitt och elt förbehållits Bolaget.

Slockholm den 16 april 1979

För Svenska Slaten För Södra Skogsägarna.

ekonomisk förening

Delta avtal tillträdes av undertecknat bolag och förbinder sig Bolaget att i alla tillämpliga delar iakttaga dess bestämmelser.

Stockholm den

Södra Skogsägarna Aktiebolag

Prop. 1978/79:207 38

Bilaga 6

Huvudavtal

mellan å ena sidan Slaten och å andra sidan Skogsägareföreningen Mellanskog u.p.a.. Örnsköldsviks Skogsägareförening, ekonomisk förening, Västerbottens Skogsägareförening, ekonomisk förening, Norrbottens läns Skogsägareförening, ekonomisk förening, Jämtlands Skogsägareförening u. p. a., Medelpads Skogsägareförening, ekonomisk förening samt Ådalarnas Skogsägareförening u. p. a., nedan Föreningarna.

Efterfrågan på skogsindustrins produkier har varit låg under de senasle åren samlidigl som prisnivån varil synnerligen otillfredsslällande. Della har för flera större skogsindustriförelag medfört stora förluster, som har undergrävt soliditeten och möjligheten atl förränta upplånade medel. Den ekonomiska situationen är nu akut för Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, nedan Ncb.

En snabb expansion och en svag konsolidering tillsammans med lågkonjunkturens negativa inverkan på resultat, soliditet och likviditet har kommit alt bli alltför betungande. Därigenom hotas Ncb:s och Föreningarnas fortbestånd. Del tillskott av riskvilligt kapital som nu behövs för en finansiell sanering och en förstärkning av soliditeten kan inle mobiliseras från nuvarande ägare i den takt och omfattning som är nödvändig. Parterna är överens om all den ägarform som producentkooperationen representerar så långl som möjligl bibehålls. Staten skall därför tillsammans med Föreningarna tillskjuta riskvilligt kapital för alt väsentligt förbätlra Ncb:s soliditet och effektivisera Ncb:s verksamhei. Parterna skall verka för atl Ncb.s verksamhei bedrivs efter affärsmässiga grunder och au den påbörjade strukturomvandlingen och rationaliseringen genomförs för att åstadkomma långsiktig konkurrenskraft, lönsamhet och konsolidering.

Föreningarna skall vara minoritetsägare i Ncb men ha möjlighet all genom framlida förvärv av Statens aktier åter bli ensamma ägare eller majoritetsägare i NCB.

Mot denna bakgrund har parterna överenskommit om följande.

§1

Ncb, vars samlliga aktier ägs av Föreningarna, har ell aktiekapital uppgående lill 132000000 kronor fördelat på 660000 aklier av serie A, envar å nominellt 200 kronor.

Staten och Föreningarna skall under här givna förutsättningar genom en riktad nyemission i Ncb tillskjuta riskvilligt kapital.

Efter godkännande enligt §9 nedan, dock ej tidigare än den I juli 1979, skall hållas extra bolagsstämma i Ncb, varvid beslut skall fallas enligl följande.

Prop. 1978/79: 207 39

a) Bolagsordningen skall erhålla den nya lydelse som framgår av bilaga A' till detta avtal.

b) Aktiekapitalet skall ökas med 413000000 kronor lill 5450000(H) kronor genom nyemission av 2 065 000 aktier envar å nominellt 200 kronor och på följande villkor i övrigt.

Staten skall senasi 14 dagar efter

bolagsstämma teckna 2 000 000 aktier

Föreningarna skall senast 14 dagar

efter bolagsstämman teckna 65 000 aktier

Aktierna skall vara A-aktier. De nytecknade aktierna skall vara bundna aktier.

Belalning för nytecknade aktier skall erläggas av parterna med 300 kronor per aktie. Statens betalar kontant senast 60 dagar efter aktieteckning. Föreningarna betalar genom kvittning mol Föreningarnas fordringar på Ncb, vilket skall ske samtidigt med Slatens betalning. Dessa fordringar uppgår enligt Ncb:s balansräkning per den 30 juni 1978 till kronor 94 265037:55. 1 det fall fordringarna vid tidpunkten för aktielikvid är lägre än 19500 000 kronor, erlägges resterande betalning kontant vid samma tidpunkt.

Överleckning av aktier kan ej ske.

Kostnader för registrering och stämpel bäres av Ncb.

c) Val av nya styrelseledamöter och suppleanter samt av revisorer och
revisorssuppleanler skall ske med iakttagande av beslämmelserna i den
nya bolagsordningen och i elt Konsorlialavtal, bilaga B, nedan Konsortial
avtalet.

§2

Föreningarna förbinder sig atl tillse atl samtliga av bolagsstämman utsedda styrelseledamöter och suppleanter släller sina platser lill förfogande vid den exlra bolagsstämma, som omnämnes i § 1 ovan.

§3

För Ncb och dotterbolagen, nedan Koncernen, föreligger reviderade årsredovisningar för verksamhetsperioden l.l. 1977-30.6.1978.

Föreningarna garanterar

alt Ncb:s årsredovisning inklusive Koncernredovisning för ovan nämnda verksamhetsperiod upprättats med iakttagande av aktiebolagslagens och bokföringslagens beslämmelser,

att Koncernen inte efter den 30 juni 1978 och intill dess nya styrelser tillträtt avhänt sig anläggningstillgångar inklusive firmanamn, varumärken, patent eller licensrättigheter eller lämnat några pantförskrivningar, bor-

' Bilagan här utesluten Här bilaga 7

Prop. 1978/79:207 40

gens- eller garantiåtaganden, pensionsutfästelser eller gjort andra åtaganden eller vidtagit handlingar i övrigt i annan mån än som utgör led i bolagens normala löpande verksamhet med undantag av vad som skriftligen redovisats för Staten före undertecknandet av detta avtal,

all inga andra avtal eller överenskommelser gäller med tidigare eller nuvarande styrelseledamöter, suppleanter, verkställande direktörer eller andra tjänstemän i Koncernen än som är normala utifrån en strikt affärsmässig och företagsekonomisk bedömning,

att endast alfärsmiissiga relationer mellan Föreningarna och Koncernen förekommit efter den 30 juni 1978 och alt härvid fullständig avräkning och bokföring skett av desamma och att dessa dokumenteras på tillfredsställande säll saml att villkoren icke är belingade av de särskilda relationer sorn rått före tillkomsten av föreliggande avtal,

att Föreningarnas aktier i Ncb icke är pantsatta vid lidpunkten för inbetalning av Ncb:s aktiekapital med undanlag av vad som skriftligen redovisats för Staten före undertecknandet av detla avtal,

att Föreningarna i övrigt icke har några förpliktelser eller åtaganden som strider mot Föreningarnas åtaganden i Konsortialavtalet,

att Koncernen f.n. icke är part i rättegångar eller skatteprocesser av väsentlig betydelse eller eljest är utsatt för andra tvisliga anspråk av väsentlig betydelse med undantag av vad som skriftligen redovisats för Staten före undertecknandet av detla avtal. Med väsentlig betydelse avses ett krav mol Koncernen översiigande 250000 kronor,

att Koncernen har iakttagit samtliga skyldigheler enligt gällande arbetsrättslig lagstiftning,

att vederbörlig informaiion om Koncernen lämnats Staten beträffande omständigheter av väsentlig betydelse för bedömning av pågående arbeten, inneliggande order, lämnade offerter och pågående orderförhandlingar,

att Koncernen fram lill dagen för nya styrelsers tillträde rätteligen fullgjort sina betalningar, samt

att Koncernen icke har andra förpliktelser eller åtaganden av större ekonomisk betydelse eller med särskilt lång avtalstid än sådana som skriftligen redovisats för Staten före della avtals undertecknande.

§4

Föreningarna skall verka för alt Ncb:s industrilån, vilka f. n. uppgår lill ca 145 miljoner kronor las över av Föreningarna mol all Föreningarna erhåller en fordran å Ncb på molsvarande belopp ävensom ränle- och amorleringsvillkor.

Staten förbinder sig alt efterge sin villkorade fordran, "villkorslånet", å Ncb på 400 miljoner kronor jämte ränta.

Prop. 1978/79: 207 41

Parterna skall tillse att avtal träffas om långsiktig virkesförsörjning för Ncb och dess dotterbolag. Avtal om virkesförsörjning skall träda i kraft samtidigt med della huvudavlal.

Parterna är ense om att Föreningarna och Ncb samt dess dollerbolag skall ha rätt alt på affärsmässiga villkor köpa kontors- och administrativa tjänster samt tjänster såsom skogsskötsel, transporter m. m. av varandra i den mån sädana ijänsler kan lämnas ulan att detla medför behov av nyanställning hos den som skall utföra tjänsten. Avtal härom skall träffas av Ncb:s och dotterbolagens nya styrelser.

Om tillskoll till Ncb:s verksamhet gäller, utöver vad som stadgas i § 1 följande.

Ncb:s soliditet skall beräknas på sätt som framgår i Konsortialavtalet. I de fall Ncb:s soliditet sålunda beräknad efter nyemission i enlighel med § I .sjunker under 25%, skall parterna överväga att lämna aktieägartillskott i förhällande till sina andelar i aktiekapitalet.

Kan överenskommelse om lämnande av aklieägartillskott enligl ovan ej nås äger Staten rätt all säga upp avtalet enligl § 11 b Konsortialavtalet eller begära alt aktiekapitalet nedsältes lill vad som kan anses vara i behåll och att nya aktier tecknas av Staten mot belalning av nominella värdet intill beloppet av vad som erfordras för atl återställa soliditeten till ovan angivna procentsats.

§7

Föreningarna skall äga rätt alt framdeles förvärva Slalens aklier i Ncb. Föreningarna äger därför räll alt vid vilken tidpunkt som helst begära inlösen av dessa i förhållande till tidigare innehav och till ett värde, som fastställes och betalas enligt S 13 i Konsortialavtalet; dock icke avseende aktiepost på mindre än vad som motsvarar en tiondel av aktiekapitaJel i Ncb.

§8

Staten skall alllid äga rätt alt överlåta sina aktier i Ncb och sina rättigheter och skyldigheter enligl detla avtal till bolag vari staten direkt eller indirekt äger aktiemajoriteten under förutsättning alt Slaten även efter överlåtelsen svarar för de förpliktelser Staten åtagit sig enligl della avtal.

ij9

Regeringen kommer, under förulsätlning all Riksdagen fattar de beslul som behövs härför, alt slutiigl godkänna avtalet. Har regeringens godkännande ej lämnats senast den 1 september 1979 är avtalet förfallet varvid ingendera parlen i anledning därav skall ha något skadestånds- eller ersättningsanspråk mot den andra parten.

Prop. 1978/79:207 42

iJIO

Detta avtal träder i kraft när Regeringen slutligt godkänt det.

Tvister i anledning av detta avtal får ej hänskjutas till domstol utan skall slutgiltigt avgöras av skiljemän enligt gällande lag. Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm.

Detla avtal har upprättats i 9 exemplar, varav parterna har lagit var silt och etl förbehållits Ncb.

Stockholm den 16 april 1979

För Svenska Staten För Skogsägareföreningen Mellanskog

u. p.a.

För Örnsköldsviks Skogsägareförening, ekonomisk förening

För Västerbottens Skogsägareförening, ekonomisk förening

För Norrbottens läns Skogsägareförening, ekonomisk förening

För Jämtlands Skogsägareförening u. p. a.

För Medelpads Skogsägareförening, ekonomisk förening

För Ådalarnas Skogsägareförening u. p. a.

Della avtal tillträdes av undertecknat Bolag som förbinder sig atl i alla tillämpliga delar iakttaga dess beslämmelser.

Stockholm den

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB

Prop. 1978/79:207 43

Bilaga 7

Konsortialavtal

Företrädare för å ena sidan Staten och å andra sidan Skogsägareföreningen Mellanskog u.p.a.. Örnsköldsviks Skogsägareförening, ekonomisk förening, Västerbottens Skogsägareförening, ekonomisk förening, Norrbottens läns Skogsägareförening, ekonomisk förening, Jämtlands Skogsägareförening u.p.a., Medelpads Skogsägareförening, ekonomisk förening samt Ådalarnas Skogsägareförening u.p.a., nedan Föreningarna, har denna dag undertecknat elt såsom Huvudavtal betecknat avtal om att Staten och Föreningarna tecknar aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, nedan Ncb.

I anslulning till Huvudavtalel har parterna träffat följande Konsortialavtal.

§1

De allmänna utgångspunkter som angetts i Huvudavtalel skall tjäna till ledning vid tolkning och lillämpning jämväl av detla avtal.

ij2

Fördelning av aktier

Aktierna i Ncb, vars aktiekapital efter aktieteckning i enlighel med Huvudavtalel kommer aU uppgå lill 545000000 kronor fördelat på 2 725 000 A-aktier, envar å nominelll 200 kronor, skall ägas av Slaten till etl anlal av 2000000 aktier och av Föreningarna lill ett antal av 725000 aktier fördelade enligl bilaga I'.

Om förändringar i aklieägarförhållandena är vidare stadgal i §§ 5 b, 6, 8 och 14.

§3 Bolagsordning

Ncb:s bolagsordning skall ha den lydelse som framgår av bilaga A till Huvudavtalel lill dess annal beslutas på bolagsstämma.

§4

Styrelse, revisorer och verkställande direktör

Ncb:s styrelse skall beslå av åtta ledamöter med fyra suppleanter för dessa, uiöver de ledamöler och suppleanter som enligt lag utses av annan än bolagsstämma.

Staten och Föreningarna skall vid bolagsstämma i Ncb utöva sin rösträtt

' Bilagan här utesluten.

Prop. 1978/79:207 44

så, att val sker av fem styrelseledamöter med två suppleanter nominerade av Staten samt tre ledamöler med två suppleanter nominerade av Föreningarna.

Vid konstituterande av Ncb:s styrelse skall till styrelseordförande ulses en av de fem ledamöler, som nominerats av Staten. Till vice ordförande skall utses en av de tre ledamöler, som nominerats av Föreningarna.

Staten och Föreningarna skall vardera nominera en auktoriserad revisor och en auktoriserad revisorsuppleanl att väljas av bolagsstämman.

Ncb:s verkställande direktör skall ej vara ledamol av slyrelsen.

Suppleant får endast tjänstgöra i stället för ledamol eller revisor, som noiTiinerats av samma part som ledamoten eller revisorn. Suppleant, som ej inträtt i styrelseledamots ställe, har rält att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden.

Till styrelseledamöter och suppleanter skall utses personer, som för Ncb:s verksamhei besitter erforderlig sakkunskap och erfarenhel. Staten och Föreningarna skall ej nominera person, som är direkt eller indirekt engagerad i med Ncb konkurrerande verksamhei.

Innan Staten och Föreningarna beslutar vilka personer som skall nomineras till styrelseledamöter, suppleanter och revisorer, skall samråd äga rum.

Staten och Föreningarna skall instruera sina representanier i Ncb:s styrelse på sådant sätl att beslämmelserna i detta avtal iakttas.

Enighet vid vissa beslut

Bolagsstämman och styrelsen fattar beslut i enlighel med beslämmelser i lag och bolagsordning. I nedan under a-c upptagna frågor förutsätts dock enighet mellan Slaten och Föreningarna på bolagsstämman och beträffande d - f mellan pariernas representanter i styrelsen.

a Ändring av bolagsordningen.

b Ändring av bolagels aktiekapital samt ulgivning av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt vid nyteckning saml vinstandelsbevis.

c Vinstutdelning.

d Tillsättande av verkställande direktör och vice verkställande direktör samt styrelseledamöter i dotterbolag.

e Överlagande av annan rörelse av väsentlig omfaltning eller väsenllig utvidgning av Ncb:s egen rörelse.

f Investering av väsentlig ekonomisk betydelse för Ncb.

För den händelse Föreningarna eller deras representanier i styrelsen icke är eniga, äger Slatens mening företräde.

Prop. 1978/79:207 45

§6

Tillskott tili Ncb:s verksamhet

öm tillskott till Ncb:s verksamhet gäller följande.

Ncb:s soliditet skall beräknas på sätl som framgår av bilaga C lill Huvudavtalet. I de fall Ncb:s soliditet sålunda beräknad efter nyemission i enlighet med S I Huvudavtalel sjunker under 25%, skall parterna överväga att lämna aklieägartillskott i förhållande lill sina andelar i aktierkapitalet.

Kan överenskommelse om lämnande av aktieägartillskott enligt ovan ej nås enligl ovan äger Staten rätt att säga upp föreliggande avtal enligt S 11 b eller begära att aktiekapitalet nedsätts till vad som kan anses vara i behåll och att nya aktier tecknas av Slaten mot betalning av nominella värdet intill beloppet av vad som erfordras för att återställa soliditeten till ovan angivna procentsats.

§7

Principer för verksamhet och vinstdisposition

Ncb:s verksamhet skall bedrivas efter strikt affärsmässiga och företagsekonomiska principer. Detta innebär bl. a. att bolagets inköp av vedråvara skall ske lill priser som är marknadsmässiga inom berörda prisområden och ulan hänsyn till andra inlressen än del atl långsiktigt irygga Ncb:s försörjning av vedråvara. Under i övrigt lika betingelser skall likväl Ncb i försia hand inköpa vedråvaran från Föreningarna.

Mellan Ncb och Föreningarna skall särskilt avtal upprättas för reglering av framlida virkesinköp.

Pariernas strävan skall vara alt hålla en hög konsolideringsgrad i Ncb. Parterna är därför ense om all vinster i Ncb ej får användas lill utdelning om Ncb:s konsolideringsbehov ej medger utdelning. Sedan nämnda konsolideringsbehov tillgodosetis skall med beakiande av övriga omständigheter såsom likviditet, rörelseresultat m. m. skälig utdelning eftersträvas.

Alla avtal mellan part och Ncb respeklive mellan Ncb och part närstående bolag, skall vila på strikt affärsmässig grund samt godkännas av parterna.

Avtal av löpande, ålerkommande karaktär eller mindre omfaltning kan dock godkännas genom delegation till verkställande direktören med instruktion varom pariernas representanter i Ncb:s styrelse är ense.

Staten försäkrar alt där Ncb:s direkta ägande av nuvarande anläggningar övergår till indirekt ägande genom majoritets- eller minoritetsintresse i annat bolag tillförsäkra Föreningarna insyn av en omfattning molsvarande vad som varit fallet om en av Föreningarna nominerad person ingått i del överlagande bolagets styrelse.

Prop. 1978/79: 207 46

§8

Överlåtelse och pantsättning av aktier

Slaten och Föreningarna förplikligar sig all icke ulan den andres skriftliga medgivande överlåta, pantsätta eller eljest avhända sig förfoganderätten till sina nuvarande eller framtida aktier i Ncb eller eljesl vidtaga ålgärd, som kan få lill följd en minskning av parts andel av aktiekapitalet.

Staten skall dock alllid äga rätt atl överiåla sina aklier i Ncb och sina räliigheter och skyldigheler enligl detta avtal lill bolag vari slaten direkt eller indirekt äger aktiemajoriteten under förutsättning atl Staten även efter överlåtelsen svarar för de förpliktelser Staten åtagit sig enligt detla avtal.

Ikraftträdande m. m.

Detta avtal träder i kraft samtidigt som Huvudavtalel och gäller för en lid av lio år. Senasi ell år före utlöpandet av della avtal skall parterna förhandla om jusleringar i avtalet och formerna för forlsalt samarbele. 1 de fall parterna icke under dessa förhandlingar kan komma överens, förlängs föreliggande avtal på ytterligare lio år.

§10

Jämkning av avtalet

Skulle, på grund av oförutsedda händelser, förutsättningarna för detla avtal väsentligen rubbas skall, på parts begäran, skälig jämkning i avtalet ske.

§11

Förtida uppsägning

Detla avtal kan bringas att upphöra i förtid endasi under följande förutsättningar.

a) öm parterna ej lyckats nå enighel vid upprepade lillfällen i frågor där sådan erfordras enligl §5 och den bristande enigheten parterna emellan i dessa frågor uppenbariigen äventyrar Ncb:s fortsatta verksamhei.

b) Om de grundläggande förutsätlningarna för detta avtal lill följd av oförutsedda händelser väsentligen rubbas eller vid bristande enighet enligl §6 ovan och jämkning enligl § 10 ej kan åsiadkommas.

Som händelse av detla slag skall anses vara bl.a. alt Föreningarna i annat än ringa mån brustit i sina garantier enligt § 3 i Huvudavtalel.

c) öm part bryier mol bestämmelse i detla avtal och avtalsbrotlet är av
väsenllig betydelse för den andra parten samt den felande parten icke inom
sextio dagar efter därom tillställd anmaning vidtagit rättelse.

Prop. 1978/79:207 47

1 fall som avses ovan har endera parten rätt all säga upp avtalet till upphörande sex månader efter del atl motparten fått del av uppsägningen. Uppsägning i fall som avses i c) fär ej ske senare än fyra månader efter det alt Ncb:s styrelse erhållit kännedom om den handling eller underlåtenhet som konstituerar avlalsbroltet.

Uppsägning skall alllid ske skriftligen.

§12

Hembud och följder av avtalets upphörande

Part är skyldig alt före erbjudande om överiålelse av aktie i Ncb till annan än part - med undantag för sådan överiålelse som åsyftas i §7 Huvudavtalet och §8 andra stycket föreliggande avtal - hembjuda sådan aktie till övriga parter för inlösen.

Önskar någon av Föreningarna överlåta aktie, skall den i försia hand hembjudas de övriga Föreningarna. Önskar icke hembjuden Förening inom tre månader lösa hembjuden aktie, skall den hembjudas Slaten eller den Staten i silt ställe helt eller delvis satt enligt §8 Huvudavtalet och §8 andra styckel föreliggande avtal. Önskar Staten eller den Slaten i sitt ställe hell eller delvis satt enligl förutnämnda paragrafer icke inom tre månader lösa hembjuden aktie, äger aktien fritt överlåtas lill tredje man under förbehåll av alt denna inträder i föreliggande avtal samt Huvudavtalel.

I de fall föreliggande avtal kommer atl uppsägas av någondera parten enligt beslämmelserna i § 11 a och b, skall den part som för sin del uppsagt avtalet senast fem månader före utträde ur avtalet hembjuda sina aktier i Ncb till inlösen enligt föregående siycke. Utnytljas ej hembudel av parter som ej uppsagt avtalet må den hembjudande påkalla att Ncb likvideras.

1 de fall avtalet skulle upphöra på grund av sådant avtalsbrott, som avses i § 11 c ovan, skall de här angivna hembudsreglerna äga motsvarande tillämpning, varvid den part som begått avtalsbrottet inom en månad från mottagandet av uppsägningen skall hembjuda sina aktier till inlösen.

§13

Värdering m.m.

Värdel å hembjuden aktie skall motsvara dess verkliga värde vid lidpunkten för äganderättens övergång, dock skall värdel vid inlösen av Statens aklier lägsl vara 300 kronor per aktie. Om parterna icke enas om värdet inom tre månader från mottagandet av hembudet, skall värdet på hemställan av part fastställas av skiljemän enligt § 18 nedan.

Då hembjudande part mottagit förklaring alt annan part önskar inlösa hembjuden aktie, skall sådan aktie överlämnas vederbörligen endosserad in blanco, varvid äganderätten till aktien övergår sedan likvid enligt nedan eriagts.

Prop. 1978/79: 207 48

Köpeskillingen för aktierna skall i köparens val erläggas kontant inom en vecka från den dag värdet på aktierna slutgiltigt fastställts ellei. om godtagbar säkerhet ställes för köpeskillingen, inom sex månader från nämnda dag. Ränta å köpeskillingen skall ulgå enligl §6 i räntelagen från den dag aktierna överlämnats till den inlösande parten till dess belalning sker.

§ 14 Återköp

Föreningarna skall äga rätt att framdeles förvärva Slalens aktier i Ncb. Föreningarna iiger därför rätt atl vid vilken tidpunkt som helst begära inlösen av dessa i förhällande till lidigare innehav och till elt värde, som fastställes och betalas enligl § 13 delta avtal; dock icke av.seende aktiepost på mindre än vad som motsvarar en tiondel av aktiekapitalet i Ncb.

Bestämmelserna i detta avtal skall oförändrat äga tillämpning så länge Staten äger minst en tiondel av aktiekapitalet.

§15 Skadestånd

Part som gör sig skyldig till brott mot delta avtal, skall oavsett om avtalet uppsäges eller ej och oavsett om avtalsbrottet är väsentligt eller ej, goitgöra Ncb och/eller den andra parten för den skada, som uppkommit för vederbörande genom avtalsbrottet.

§ 16

Ändringar i avtalet

Ändringar i eller tillägg till detla avtal får endast ske skriftligt.

§17

Ncb:s anslutning till detta avtal

Så snart Regeringen godkänt Huvudavtalet, skall parterna tillse att Ncb skriftligen förklarar sig bundet av delta avtal.

§18 Skiljedom

Tvister i anledning av detta avtal får ej hänskjutas till domstol utan skall avgöras av skiljemän enligt gällande lag. Skiljeförfarandet skall äga rum i Slockholm.

Prop. 1978/79:207 49

Detta avtal har upprättats i 9 exemplar, varav parterna har tagit var sitt och ett förbehållits Ncb.

Stockholm den 16 april 1979

För Sven.ska Slaten För Skogsägareföreningen Mellanskog

u. p. a.

För Örnsköldsviks Skogsägareförening, ekonomisk förening

För Västerbottens Skogsägareförening, ekonomisk förening

För Norrbottens läns Skogsägareförening, ekonomisk förening

För Jämtlands Skogsägareförening u.p.a.

För Medelpads Skogsägareförening, ekonomisk förening

För Ådalarnas Skogsägareförening u.p.a.

Delta avtal tillträdes av undertecknat Bolag som förbinder sig all i alla tillämpliga delar iakttaga dess beslämmelser.

Stockholm den

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB

Norsledis Trycken, Stockholm 1979