Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

om forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Proposition 1975/76:129

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1975/76:129 Regeringens proposition

1975/76:129

om forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verk­samhetsområde;

beslutad den 18 mars 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

BERTIL ZACHRISSON

Propositionens huvudsakliga innehåU

I propositionen läggs på grandval av forskningsrådsutrednmgens be­tänkande (SOU 1975: 26) Forskningsråd fram förslag rörande forsk­ningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartemenlels verksamhels-område.

Nuvarande fem forskningsråd inom utbUdningsdepartemenlets område föreslås ersättas av tre: elt humanistisk-samhällsvetenskapligt forsk­ningsråd, som ersätter statens humanistiska forskningsråd och statens råd för samhällsforskning, ett medicinskt forskningsråd samt ell natur­vetenskapligt forskningsråd, som ersätter statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens råd för atomforskning. Forskningsråden skall ge stöd lill och initiera forskning inom sina resp. områden samt infor­mera om sådan forskning.

Vid sidan av de tre nya forskningsråden skall inrättas en forsknings­rådsnämnd med uppgift bl. a. all finansiera forskning med stort sam­häUeligt intresse, att svara för allmän, övergripande information om forskning saml att vara ett samarbetsorgan för forskningsråden inom utbildningsdepartemenlels område, statens råd för skogs- och jordbruks­forskning saml styrelsen för teknisk utveckling.

Av ledamöterna i forskningsråden skall majoriteten utses av elektors­församlingar valda av aktiva forskare vid universitet och högskolor. Elt mindre antal ledamöter, som skall företräda myndigheter eller andra organ inom olika samhällssektorer, utses av regeringen.

1    Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 129


 


Prop. 1975/76:129                                                     2

Merparten av ledamöterna i forskningsrådsnämnden skall utgöras av representanter för allmänmtressen, däribland riksdagsledamöter, före­trädare för löntagarorganisationerna samt kommuner och landstmg. De tre nya forskningsråden inom utbildningsdepartemenlels område, statens råd för skogs- och jordbraksforskning samt styrelsen för teknisk utveck­ling skall vardera utse en ledamot i nämnden.

Den nya rådsorganisationen skall avse forskningsverksamhet fr. o. m. budgetåret 1977/78. Rådets arbete inför detla budgetår bör dock kunna mledas våren 1977. Ledamötema i de nya forsknmgsråden och i forsk-nmgsrådsnämnden bör därför utses redan i början av år 1977. De nya organen skall därefter inrättas den 1 mars 1977.


 


Prop. 1975/76:129

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET          PROTOKOLL

vid regeringssanunanträde 1976-03-18

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, statsråden Sträng, An­dersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Feldt, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Zachrisson

Ärende: Proposition om forskningsrådsorganisationen inom utbildnings­departementets verksamhetsområde

1    Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:Is bemyndigande tillkallade dåvarande stats­rådet Moberg den 30 maj 1972 sakkunniga med uppdrag att utreda frågor rörande forskningsråden inom UtbUdningsdepartementet'! verk­samhetsområde. De sakkunniga har antagit benämningen forsknings­rådsutredningen (FRU).

FRU har i juni 1974 och i aprU 1975 fått tUläggsdu-ektiv att bl. a. ut­reda formerna för slöd tiU långsiktsmotiverad forskning och undersöka och bedöma förutsättningarna för en långsiktig forskningsplanering. Arbetet inom FRU fortgår med framför allt de frågor som anges i tUl-läggsdirektiven.

FRU överiämnade i april 1975 betänkandet (SOU 1975: 26) Forsk­ningsråd. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av brotts­förebyggande rådet, försvarets forskiungsanstall (FOA), socialstyrelsen, Iransportforskningsdelegationen, statskontoret, byggnadsstyrelsen, sta­tistiska centralbyrån (SCB), riksrevisionsverket (RRV), riksarkivet, riks­antikvarieämbetet och statens historiska museer, universitetskanslers-ämbetet (UKÄ) — som överlämnat yttranden från universiteten, karo-Imska institutet, de tekniska högskolorna, högskolan i Luleå och bibUo-tekshögskolan —, utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH),  samarbetsnämnden  för  LUP-kommittéerna  (LUP-nämnden),

1 Professorn Bengt Gustafsson, bitr. professorn Lars Ingelstam, byråchefen, numera professorn Kerstin Lindahl-Kiessling, dåvarande riksdagsledamoten, docen­ten Gunnar Richardson, f. d. imiversitetskanslem Nils Gustav Rosén (ordföran­de), professorn Torgny Segerstedt samt riksdagsledamoten Roland Sundgren.


 


Prop. 1975/76:129                                                              4

skolöverstyrelsen (SÖ), Svenska Unescorådel, fiskeristyrelsen, statens naturvårdsverk, arbelarskyddsstyrelsen, styrelsen för arbetarskyddsfon­den, statens råd för byggnadsforskning (BFR), Sveriges geologiska un­dersökning, styrelsen för teknisk utveckling (STU), statens utvecklings­fond, statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK), statens delegation för rymdverksamhet. Riksbankens ju­bileumsfond. Handelshögskolan i Stockholm, statens medicinska forsk­ningsråd (MFR), statens naturvetenskapliga forskningsråd (NFR), sta­tens humanistiska forskningsråd (HFR), statens råd-för samhällsforsk­ning (SFR), statens råd för alomforskning (AFR), styrelsen för jord­brukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt. Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, statens råd för skogs- och jordbruks­forskning (SJFR), Vetenskapsakademien, Vilterhels-, historie- och an­tikvitetsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien, Riksföreningen mot cancer, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska lä­karesällskapet. Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriför­bund gemensamt (SAF/SI), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), beredningen för u-landsforsknmg, delegationen för folkrörelseforskning, nämnden för energiproduklionsforskning, samarbetskommittén för lång­siktsmotiverad forskning, delegationen för social forskning, forskarul­bildningsutredningen (FUN), expertgrappen för regional utrednings­verksamhet (ERU), expertgruppen för forskning om fysisk planering och bebyggelse, forskningsavgiftskommittén, STU-kommittén, delega­tionen för energiforskning, AB Atomenergi, Sveriges förenade student­kårer (SFS). Dessutom har yttranden inkommit från forskningsinstitutet för atomfysik. Svenska arkeologiska samfundet, Sveriges museimanna-förbund och Sveriges sociologförbund.

För överblickens och sammanhangels skull behandlar jag i det föl­jande åtskilliga frågor i vilka del ankommer på regeringen eller berörda myndigheter all besluta.

2    Nuvarande  forskningsrådsorganisation  inom  utbildningsdeparte­mentets verksamhetsområde

Forskningsrådsorganisationen byggdes upp i huvudsak under 1940-talet.

Inom utbildningsdepartementets ansvarsområde finns i dag fem forsk­ningsråd, statens medicinska forskningsråd (MFR), statens humanistis­ka forskningsråd (HFR), statens råd för samhällsforskning (SFR), sta­tens naturvetenskapliga forskningsråd (NFR) och statens råd för atom­forskning (AFR).

Forskningsråden har enligt sin instruktion tUl uppgift att "medelst


 


Prop. 1975/76:129                                                              5

anslag och annorledes, inom sitt område främja forskning och därmed sammanhängande verksamhet ävensom befordra samverkan mellan forskning inom rådets område och forskningen inom angränsande dis­cipliner".

MFR och SFR är uppdelade i sektioner: det förra i en aUmänmedi-cinsk och en försvarsmedicinsk sektion och det senare i en socialveten­skaplig och en rättsvetenskaplig sektion samt en sektion för psykologi och pedagogik.

Forskningsrådens sammansättning, antalet ledamöter och det sätt på vilket dessa utses varierar mellan de olika råden. I samtliga forsknings­råd utses ordföranden och vissa andra ledamöter av regeringen, leda­möterna i flertalet fall efler förslag från myndigheler, organisationer etc. I MFR:s försvarsmedicinska sektion utses samtliga ledamöter av regeringen. I övriga forskningsråd väljs etl varierande antal ledamöter av berörda fakulteter vid universitet och högskolor och andra sairi-manslutningar av forskare eller — beiräffande SFR — av för ända­målet bildade valgrupper av forskare m. fl. Chefen för socialstyrelsen och generalläkaren är självskrivna ledamöter i resp. MFR:s allmänme­dicinska och försvarsmedicinska sektion. I AFR utses vissa ledamöter av försvarefs forskningsanstalt och AB Atomenergi.

Vart och etl av forskningsråden disponerar elt reservationsanslag lill forskning inom rådets verksamhetsområde. För de seklionsindelade forskningsråden görs i regleringsbrev en uppdelning av de berörda an­slagen på anslagsposter till forskning inom varje sektions verksamhels-område. Under anslaget lill naturvetenskaplig forskning finns uppförd en anslagspost till rymdverksamhet. Denna anslagspost disponeras av statens delegation för rymdverksamhet. Anslagen till forskningsråden uppgår innevarande budgetår tUl sammanlagt 206,3 milj. kr. I 1976 års budgetproposition föreslås för budgetåret 1976/77 en ökning med sammanlagt ca 28 milj. kr. (prop. 1975/76: 100 bil. 10, s. 415 ff.).

Vid forskningsråden finns — utöver sådana tjänster som råden själva beslutar om — inrättade vissa högre tjänster. Budgetåret 1975/76 fmns således vid råden sammanlagt 29 tjänster som professor/biträdande professor och 92 tjänster som forskare.

Huvuddelen av forskningsrådens verksamhet utgörs av att efler be­dömning av ansökningar om forskningsstöd bevilja medel lill forsk­ningsprojekt m. m. Budgetåret 1974/75 beviljade råden sammanlagt ca 2 200 forskningsanslag. Råden kan också själva initiera forskning. Rå­den bedriver vidare viss informationsverksamhet inom forskningsom­rådet.

Via forskningsråden finansieras också svenskt dellagande i visst inler­nalionelll forskningssamarbete, t. ex. samarbetet inom del molekylär­biologiska området. Vissa kosinader för svenskt deltagande i det euro­peiska samarbetet på kärnforskningens område, CERN, bestrids från del anslag som disponeras av AFR.


 


Prop. 1975/76:129

3    Forskningsrådsutredningen

I sitt betänkande (SOU 1975: 26) gör forskningsrådsutredningen en analys av vissa begrepp inom forskningen (Avdelning I Forskningspoli­tiska utgångspunkter, s. 17—37) samt ger en utförlig beskrivning av bl. a. forskningsrådens tillkomst och utveckling, rådens sammansättning och arbetsformer, forskningen vid universitet och högskolor samt den sektoriella forskningsorganisationen och vissa andra forskningsorgan (Avdelning II Forskningens organisation, s. 39—213).

Jag ger i det följande en kort sammanfattning av de delar av betän­kandet som innehåller utredningens förslag (Avdelning III En ny råds­organisation och avdelning IV Särskilda frågor, s. 215—368).

3.1 Den framtida organisationens ramar

Utredningen diskuterar och avvisar två alternativ till en forsknings­rådsorganisation, dels alternativet all aUa rörliga forskningsmedel utan­för universitetens fasta ramar hänförs till sektorsorganen för att där­ifrån styras mol från samhäUets synpunkt angelägna projekt, dels alter­nativet att de resurser som nu disponeras av rådsorganisationen går di­rekt till universiteten och högskolorna atl disponeras och fördelas av dessa själva.

Vidare diskuterar utredningen olika alternativ för forskningsrådens organisatoiiska form: ämbetsverk — forskningsråd — stiftelse. Utred­ningen finner varken ämbetsverks- eller stiftelsealternativet överlägset den organisationsform som prövats inom den nuvarande rådsorganisa­tionen.

Utredningen förordar således att de planerande, prioriterande och an-slagsfördelande uppgifterna inom det område som berörs av utred­ningens uppdrag även fortsättningsvis skall handhas av en forsknings­rådsorganisation.

FRU anser att kraven på forskningsrådsorganisationen kan samman­fattas som krav på kompetens, öppenhet och integritet och att dessa krav innebär att rådsorganisationen måsle

—   kunna främja och stödja forskning av betydelse för samhället och den vetenskapliga utvecklingen

—   kunna göra bedömningar i alla vetenskapliga frågor och ha överblick över nationell och internationell forskning inom alla relevanta om­råden

—- kunna göra bedömningar av forskningsbehov i samhället och själv­ständigt eller i samverkan med olika samhällsorgan initiera och främja angelägen forskning

—  ha beredskap och förmåga att la upp nya problem inom vetenskap
och samhälle


 


Prop. 1975/76:129                                                    7

—   kunna  samverka  med  universitets-  och  högskoleorganisationen   i frågor som berör den långsiktiga inriktningen av svensk forskning

—   kunna verka för internationellt samarbete i forskningsfrågor

—   kunna öppet redovisa och motivera sina beslut och ställningstagan­den

—   kunna sprida information om forskning och forskningens resultat

—   ha förmåga till successiv omprövning av verksamhetens inriktning och organisation.

Utredningen finner det naturligt att företrädare för allmänna in­tressen ges inflytande i rådsorganisationen. Uiredningen diskuterar frå­gan om vilka grapper som i detta sammanhang företräder allmänna intressen och betonar att i en representativ demokrati de politiskt för­troendevalda och företrädare för de inom politiskt beslutade ramar arbetande samhällsorganen har de bästa förutsättningarna härför. Sam­tidigt framhåller uiredningen dock atl rådsorganisationen måste ha goda kontakter med en rad olika grupper, folkrörelser, fackliga organisatio­ner och andra.

Vid valet mellan olika indelningsgrunder för rådsorganisalionen finner FRU att den nuvarande principen med individuella och från varandra frislående råd inle helt tillgodoser kraven på inbördes sam­arbete och stora kontaktytor gentemot hela den vittförgrenade sek­toriella forskningsorganisationen. Inte heller en centraliserad rådsorga­nisation med en rådsstyrelse placerad som sammanhållande organ ö\er en mer eller mindre sammanhållen underliggande organisation bedöms vara tillfredsställande.

Utredningen föreslår atl vid sidan av självständiga forskningsråd ställs ett organ som i samverkan med råden, andra liknande organ och sek­toriella organ skall stimulera och stödja samhällsrelevant forskning med hög inomvelenskaplig betydelse och samarbetet mellan råden över huvud. Detla organ bör benämnas forskningsrådsnämnden. Genom den markerade sidoställningen kan vissa av den centraliserade lösningens fördelar kombineras med kraven på bevarad självständighet för det enskilda rådet. Egna resurser och möjligheter till egna initativ är dock nödvändiga för att nämnden skall få slagkraft och spela en aktiv roll.

Rådsorganisationens övergripande uppgift är

att i samverkan med andra forskningsstödjande organ främja forsk­ning av betydelse för samhället och vetenskapens utveckling och verka för att sprida information om forskningens resultat.

De enskilda rådens uppgifter är

att främja inomvetenskaphgt betydelsefull forskning och utvecklingen av på sådan forskning grundade kunskaper och därvid beakta behovet av forskning inom från samhällets synpunkt viktiga områden

att självständigt eller i samverkan med andra forskningsstödjande organ finansiera sådan forskning och därmed sammanhängande verk­samhet


 


Prop. 1975/76:129                                                              g

att genom planering på kort och lång sikt främja en ändamålsenlig utformning av stödet tiU sådan forskning

att initiera forskning och bidra till alt skapa vetenskaplig kompetens som är angelägen från inomvetenskapUg eller samhällelig synpunkt

att utföra en kompetent, öppet redovisad och brett förankrad veten­skaplig granskning, bedömning och värdering av den forskning som kan komma i fråga för eller har rådens stöd

att redovisa sina bedömningar av forskningens samhällsrelevans och utröna forskningsbehov inom olika samhällsområden och i samverkan med andra forskningsstödjande organ identifiera forskningsområden av gemensamt intresse

att ta vetenskapligt och finansiellt ansvar för investeringar eller andra åtaganden av betydelse för den långsiktiga inriktningen av svensk forskning

alt verka för internationellt forskningssamarbete och tvär/mångve-tenskapligt samarbete över råds-, fakultets-, disciplin- och sektorsgrän­ser.

Det råden sidoordnade organels — forskningsrådsnämndens — sär­skilda uppgifter bör enligt utredningens uppfattning bli

att i samverkan med de enskilda råden och andra forskningsstödjan­de organ initiera och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkl

att i samverkan med råden och andra anslagsgivande organ genom planering på kort och lång sikt främja en ändamålsenlig utformning av stödet till forskning

att verka för samarbete mellan rådsorganisationen och de ansvariga samhäUsorganen vid vetenskaplig bedömning, initiering och finansiering av forskning

alt verka för att särskilt dyrbar vetenskaplig utrustning efter avväg­ning inom råden och andra berörda organ kan finansieras inom ramen för rådsorganisationens resurser eller genom samfinansiering mellan denna och berörda organ

att bidra lill samordning av rådens verksamhet inom områden av gemensamt intresse, såsom information och dokumentation, forskning om forskning, internationella frågor som inle hanleras av de enskilda råden, gemensamma arbetsgivarfrågor etc. samt alt verka för möjHgast enhetliga handläggnings- och granskningsrutiner inom rådsorganisatio­nen

att i samarbete med forskningsråden verka för en successiv ompröv­ning och förnyelse av rådsorganisalionen, dess verksamhet och ansvars­område.

3.2 Forskningsrådsnämnden

Forskningsrådsnämnden (FRN) skaU dels initiera och stödja forsk­ning inom angelägna områden, dels vara ett forskningsrådens samar-


 


Prop. 1975/76:129                                                    9

betsorgan. FRN skall liksom råden ges ställning som självständig myndighet direkt under regeringen. FRN föreslås disponera egna kans­liresurser och medel för särskilda utredningar, projeklplaneringsinsalser och pilotstudier liksom för de för rådsorganisalionen gemensamma funktioner som kan komma att läggas inom nämndens ansvarsområde. FRN skall disponera ett särskilt anslag för forskning.

De ekonomiska insatserna för genomförande av de forskningsprojekt FRN skall stödja bör normalt ske genom samfinansiering mellan FRN och berörda intressenter, dvs. forskningsråd och sektoriella organ. Elt sådant system får som konsekvens alt FRN inte behöver utrustas med en egen apparat för den vetenskapliga värderingen av forskningspro­jekt. För denna prövning kan normall forskningsråden och den gransk-ningsorganisalion de förfogar över liksom sektorsmyndigheternas mot­svarande organ utnyttjas. FRN skall normalt inle på samma sätt som forskningsråden ta emot ansökningar från och ge anslag för forsknings­projekt lill enskilda forskare.

FRN:s uppgift blir bl. a. atl aktivt söka skapa övergripande sam­arbelsprojekt mellan råd och seklorsorgan.

FRU betonar att samarbetet skall ske mellan självständiga parter. I de projekt där FRN medverkar skall de olika organen på grundval av utarbetade forskningsplaner falla separata beslut om medelstill­delning m. m.

Till FRN bör också knytas ansvar för frågor som ulan att vara di­rekta forskningsfrågor har ett för hela rådsorganisalionen gemensamt intresse. Som exempel på sådana frågor lar FRU upp samordning av de rutiner råden tillämpar vid sin anslagsbehandling, informations- och dokumenlalionsfrågor, finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning samt internationellt vetenskapligt samarbete. Den verksamhet som be­drivs inom kommittén för forskningsorganisation och forskningsekonomi bör vidare knytas lill FRN. Härutöver bör, enligt FRU, i särskild ord­ning prövas i vad mån FRN och det därtill knutna kansliet skall utföra mer renodlat administrativa serviceuppgifter för de berörda råden. FRN bör i samarbete med råden verka för en successiv omprövning och för­nyelse av rådens verksamhet.

FRU betonar att den uppgift som åläggs rådsorganisationen genom FRN måsle ses som en utvidgning av dess ansvarsområde. De medel som krävs för att dessa nya och vidgade forskningsinsatser skall kom­ma till slånd måste tillföras rådsorganisalionen utan all grunden för dess nuvarande åtaganden rubbas. En faktor av särskild betydelse vid bedömning av FRN:s behov av medel är samfinansieringsprincipen. FRN:s medel måste slå i rimlig relation till de finansiella resurserna hos de organ med vilka den skall samarbeta.

FRN:s stöd tUl projekt bör koncentreras till dessas inledningsperiod. FRN får därigenom möjlighet att fortiöpande la nya initiativ.


 


Prop. 1975/76:129                                                    10

FRN:s insatser kommer att kräva en betydande planering bedriven i samarbete mellan FRN, råd och sektorsorgan. Bl. a. därför bör upp­byggnaden av FRN:s resurser ske successivt men efter en från början fastställd plan. FRU föreslår alt FRN:s anslag byggs upp under en treårsperiod så alt FRN budgetåret 1979/80 skall disponera 30 milj. kr. för forskning och forskningsinitierande verksamhet. För det första verksamhetsåret — 1977/78 — bör beräknas 8 milj. kr. och för budget­året 1978/79 16 milj. kr.

3.3 Indelningen av forskningsråden under UtbUdningsdepartementet

FRU framhåller alt en principieUt och logiskt helt oantasthg indel­ning av forskningsråden inte är möjhg. Vare sig systematiska eller praktiska synpunkter läggs lill grund för indelningen uppkommer mål­konflikter och gränsdragningsproblem.

FRU diskuterar två alternativ för rådsindelning, dels ett alternativ med indelning av forskningsområdena i sådana som syftar lill praktiskt nyttiga resultat och sådana som avser en utveckling av (den naturve-tenskaphga) världsbilden, dels ett alternativ där de discipliner som brukar benämnas livsvetenskaper bildar underlag för en rådsindelning.

FRU:s förslag förändrar inte de nuvarande principerna för rådsin­delningen men syftar till en mindre splittrad organisation.

FRU föreslår en sammanslagning av HFR och SFR tUl ett forsk­ningsråd benämnt humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Rådet bör organiseras som ett enhetligt, icke sektionsindelat råd. Enligt FRU är en förstärkt beredningsapparat och sekretariatsfunktion nöd­vändig inom den humanistisk-samhällsvelenskapliga delen av rådsorga­nisalionen. En sammanslagning bidrar till att skapa en tillräcklig eko­nomisk bas för en sådan utvidgning. En ökad ekonomisk omslutning inom samma rådsorgan skapar också större rörelsefrihet.

Under SFR:s anslag anvisas f. n. en anslagspost till folkrörelseforsk­ning. FRU föreslår att anslag till folkrörelseforskning kanaliseras ge­nom FRN.

Elt medicinskt forskningsråd bör även i fortsättningen finnas som självstäncUgt rådsorgan under benämningen medicinska forsknings­rådet. Rådet bör organiseras som elt enhetligt råd ulan sektionsindel­ning.

Ett samlat ansvar för den renodlat försvarsmedicinska forskningen bör vila på de för försvaret ansvariga myndigheterna. Det anslag för försvarsmedicinsk forskning som f. n. disponeras av MFR:s försvars­medicinska sektion används tiU betydande del för stöd lill medicinsk forskning av stort allmänt intresse. Det bör ankomma på MFR och FOA att la fram underlag för prövning av frågor om den fortsatta dispositionen av dessa medel.

Riksföreningen mol cancer (RmC) fungerar inom cancerforskningens


 


Prop. 1975/76:129                                                   H

område som elt forskningsråd med totalansvar för såväl finansiering som planering av forskningen. FRU anser all en väsentlig ökning bör ske av det statliga stödet till cancerforskning. En uppräkning av statens stöd bör dock ske inom ramen för anslagen till de statliga forskningsråden inom området — främst det medicinska. Råden bör åläggas såväl pla­nerings- som initieringsansvar för cancerforskningen. De erforderliga beloppens slorlek, tidsplanerna och metoderna för en gradvis överföring av det projektansvar som svarar mot resursökningen hos de statliga råden bör göras till föremål för särskild utredning av berörda organ.

FRU föreslår atl AFR och NFR förs samman lill elt forskningsråd benämnt naturvetenskaphga forskningsrådet. Inle heller inom detta råd bör någon sektionsindelning förekomma.

Den under NFR:s anslag anvisade anslagsposten till rymdforskning bör läggas samman med NFR:s medel i övrigt. NFR bör få uppgiften att inom sina ramar avväga anslag till och inriktning av även denna forskning och väga den mol sina övriga ansvarsområden.

3.4 Rådsorganens sammansättning

FRU föreslår att i forskningsråden bevaras en majoritet för aktiva forskare med anknytning till universitet och högskolor. I vart och ett av de tre föreslagna råden bör vidare en grupp i klar men inte negli-gerbar minoritet utgöras av representanter för sektoriella och mot­svarande organ.

Råden bör vara relativt små beslutande organ, stödda av en bered­ningsapparat där den vetenskapliga och samhälleliga bedömningen kan göras med full bredd och kompetens. Med hänsyn härtill föreslår FRU att i vart och ett av de föreslagna råden skall ingå, utöver ordförande, tio ledamöter, varav sju bör representera universitetens och högskolor­nas forskning och tre sektoriella och motsvarande organ. För alla leda­möter utom ordföranden skall utses personliga suppleanter.

Mandattiden för samtliga ledamöter bör vara sex år. Möjlighet till omedelbart förnyat mandat bör inte förehgga. En successiv förnyelse bör åstadkommas genom saxning av mandattiderna så att hälften av ledamöterna utses vart tredje år.

Valet av ordförande bör ankomma på regeringen. Regeringen bör även ha avgörandet när del gäller vilka företrädare för sektorieUa intressen som skall ingå i råden. De ledamöter i råden som skall repre­sentera universitetens och högskolornas forskare bör utses för varje råd för sig av särskilda elektorsförsamlingar. Ledamöterna i elektors­församlingarna bör utses av valkorporationer vid de berörda universite­ten och högskolorna.

Röstberättigade vid de lokala valen lill elektorsförsamling skall vara innehavare av tjänst (eller långtidsvikariat) som

professor


 


Prop. 1975/76:129


12


biträdande professor

forskardocent

docent

forskarassistent samt

motsvarande personal avlönad med medel anslagna av forskningsråd, myndigheter och offentliga stiftelser.

Utredningens förslag lill fördelning av mandat i elektorsförsamling­arna för vart och ett av de tre föreslagna forskningsråden framgår av följande tabeller.

 

Fakultets/ämnesområde

Ort

Antal elektorer

Humaniora

Uppsala

3-F suppleanter

Humaniora

Lund

3-f suppleanter

Humaniora

Göteborg

3+suppleanter

Humaniora

Stockholm

3-f suppleanter

Humaniora

Umeå

3-F suppleanter

Teologi

Uppsala

1+suppleant

Teologi

Lund

H-suppleant

Juridik

Uppsala

H-suppleant

Juridik

Lund

1-t-suppleant

Juridik

Stockholm

1-I-suppleant

Samhällsvetenskap

Uppsala a

3-t-suppleanter

Samhällsvetenskap

Lund a

3-r suppleanter

Samhällsvetenskap

Göteborg a

3-t-suppleanter

Samhällsvetenskap

Stockholm b

3-Fsuppleanler

Samhällsvetenskap

Umeå a

3-1-suppleanter

Summa elektorer

 

35 + suppleanter

a Inklusive forskare vid lärarhögskolan inom resp. region. b Inklusive Handelshögskolans forskare och forskare vid lärarhögskolorna i Stockholm och Linköping. Frågan om särskild representation för Linköping får prövas sedan ställning tagits till uppbyggnaden av forskningsorganisation inom den filosofiska fakulteten där.

 

Fakultets/ämnesområde

Ort

Antal elektorer

Medicin, farmaci

Uppsala

5-t-suppleanter

Medicin, odontologi

Lund

5-I-suppleanter

Medicin, odontologi

Göteborg

5-1-suppleanter

Medicin, odontologi

Stockholm a

5-1-supplcanter

Medicin, odontologi

Umeå

5-t-suppleanter

Medicin, medicinsk teknik

Linköping

5-1-suppIeanter

Matematik-naturvetenskap

Uppsala

1-I-suppleant

Matematik-naturvetenskap

Lund

1-(-suppleant

Matematik-naturvetenskap

Göteborg

H-suppleant

Matematik-naturvetenskap

Stockholm

H-suppleant

Matematik-naturvetenskap

Umeå

H-suppleant

Summa elektorer

 

35-1-suppleanter

a Inklusive forskare vid gymnastik- och idrottshögskolan.


 


Prop. 1975/76:129


13


 

Fakultets/ämnesområde

Ort

Antal elektorer

 

Matematik-naturvetenskap

Uppsala

5-t-suppleanter

 

Matematik-naturvetenskap

Lund

5 4-suppleanter

 

Matematik-naturvetenskap

Göteborg

5-1-suppleanter

 

Matematik-naturvetenskap

Stockholm

5-1-suppleanter

 

Matematik-naturvetenskap

Umeå

5-t-suppleanter

 

Medicin, farmaci

Uppsala

1-t-suppleant

 

Medicin, odontologi

Lund

1 -I-suppleant

 

Medicin, odontologi

Stockholm a

H-suppleant

 

Medicin, odontologi

Göteborg

l-I-suppleant

 

Medicin, odontologi

Umeå

1-1-suppleant

 

Medicin, medicinsk teknik

Linköping

1 -I-suppleant

 

Teknik

Stockholm

l-I-suppleant

 

Teknik

Göteborg

1-1-suppleant

 

Teknik

Lund

H-suppleant

 

Teknik

Linköping

1-f suppleant

 

Teknik

Luleå

1-f suppleant

 

Summa elektorer

 

3 6-1-suppleanter

 

a Inklusive forskare vid gymnastik- och idrottshögskolan.

Ansvaret för genomförande av elektorsvalen bör åvUa de lokala uni­versitetsorganen.

Elektorernas val av rådsledamöter bör förberedas av en valberediung Valberedningen bör kunna tillsättas av resp. råd.

I samband med valen av vetenskapliga ledamöter i råden skall vart tredje år anordnas särskilda rådskonferenser. Som underlag för råds­konferensens diskussion skall föreligga en rapport från resp. råd och FRN. Vid dessa rådskonferenser skall rådens verksamhet kuima göras till föremål för granskning och diskussion.

Företrädare för aUmänna intressen bör få en klar majoritetsställning i FRN. Övriga ledamöter i FRN bör representera forskningsråd eller motsvarande organ.

FRU anser att allmänintressena i FRN bör företrädas av politiskt valda samhällsrepresentanter.

De politiskt förtroendevalda ledamötema av FRN bör vara sju till antalet och jämte suppleanter utses av regeringen. Regeringen bör vi­dare utse ordförande.

De råd eller motsvarande organ som har alt stödja den forskning av inomvetenskaplig betydelse som bedrivs vid imiversitel och högskolor skaU vara representerade i FRN med vartdera en ledamot jämte sup­pleant. Det innebär att, utöver de föreslagna tre råden inom utbild­ningsdepartementets verksamhetsområde, även SJFR och STU bör vara företrädda i FRN. Respektive organ bör själva utse sina före­trädare.

Mandattiden bör vara tre år. Ledamöter i FRN bör kunna utses för högst två perioder i följd. För ordföranden «, FRN bör dock denna be-gränsiung inte gälla.


 


Prop. 1975/76:129                                                    14

3.5 Rådsorganisationens arbetsformer

Mot bakgrund av en kortfattad diskussion av vissa planeringsbe­grepp använda i långsiktig myndighetsplanering saml en kort beskriv­ning av planeringen vid vissa statliga myndigheler inom FoU-områdel gör uiredningen en analys av särdragen i forskningsrådens planerings­situation. Med detta som underlag redovisar utredningen överväganden om utformningen av arbetsformerna i den nya rådsorganisationen.

Den forskning rådsorganisalionen stöder har ofta extremt långsiktiga, oföralsägbara eller svåravläsbara effekter. Mer konkreta planeringsbe­hov yppas dock inom den forskning — främst inom det naturvetenskap­liga och medicinska området — som är beroende av omfattande och dyrbar utrustning. Forskningen inom många av rådens områden är dessutom personalintensiv med åtföljande bindningar i t. ex. tjänster. Universitets- och högskoleväsendets utveckling är av fundamental bety­delse för rådens möjligheter atl stödja och ta initiativ till forskning. Ut­vecklingen inom sektorsforskningen vidgar rådens kontaktyta gentemot sektorsorganen. Den internationella vetenskapliga utvecklingen påver­kar omedelbart och starkt de krav som ställs på råden från forskare och samhället i övrigt.

Arten av rådens uppgifter och de särskilda förutsättningar som gäller för dem gör alt rådens planeringsunderlag i flera avseenden är svagare än andra myndigheters och delta måste påverka uppläggningen av och formerna för deras planering.

Enligt utredningens uppfattning måste även i framtiden en huvud­uppgift för råden vara att bedöma och besluta om finansiering av forsk­ningsprojekt initierade av enskUda forskare eller grapper av forskare. Vid sidan härav har dock råden en -viktig uppgift i att på eget ansvar initiera forskning som de bedömer angelägen på grund av dess sam-häUsrelevans och/eUer inomvetenskapliga betydelse.

Ansvaret för insamling av underlag och för andra förberedelser inför den vetenskapUga prövningen och bedömningen av den forsk­ning som kan komma i fråga för eller har rådens stöd skall åvila råden och deras granskningsorganisation. FRN skaU i mån av behov kunna utnyttja granskningsorganisationen.

Ansvar för planering och initiering av forskningsinsatser åvUar både råden och FRN.

Råden svarar för systematiska behovsinventeringar och omgivnings­studier samt för upprättandet av översiktliga handlingsprogram inom sina områden.

FRN skall initiera och även svara för inventeringar, studier och utredningar av gemensamt intresse för rådsorganisationens långsiktiga planering.


 


Prop. 1975/76:129                                                   15

För verksamhetsplanering, budgetplanering saml uppföljning och kontroll är varje råd och FRN ansvarigt inom sitt område.

Råden ansvarar för bedömning av utrustningsbehov och utrustnings-planering inom sina områden, medan FRN svarar för fördelning av medel för finansiering av tung utrastning.

Ansvaret för planeringen och tillsättandet av forskartjänster har resp. råd.

Utredningen anser del angelägel all bevara rådens frihet alt själva utforma sitt arbete och pröva nya arbetsformer. FRU:s synpunkter på gransknings- och initieringsarbetet i rådsorganisationen har därför karaktär av rekommendationer. De bör alltså inle läggas lill grund för reglerande bestämmelser men beaktas av råden och FRN vid utform­ningen av rådens gransknings- och prioriteringsratiner och vid rådens och FRN:s initierande verksamhet.

Ett system med särskilda grupper för granskning och prioritering knutna till de enskilda råden men som kan utnyttjas av hela organisa­tionen anser utredningen vara den lämphgaste arbetsformen i den nya organisationen. Det är enligt utredningens uppfattning angeläget att i grapperna för granskning och prioritering ges utrymme för representa­tion för bl. a. folkrörelser, intresseorganisationer, arbetsmarknadens par­ter och sektorsföreträdare. I ett granskningssystem bör vidare såväl behovet av starkt specialiserad kompetens för särskilda forskningsom­råden som behovet av geografisk representativitet och förtrogenhet med olika forskningsmiljöer kunna tillgodoses. Representationen för olika särintressen och discipliner på granskningsgrappsnivån utgör sålunda ett mycket betydelsefullt komplement tUl de relativt små råden.

Granskningsgruppema bör utses av resp. råd som vid behov kan in­hämta förslag fråö olika organ. Den granskning av rådens arbete som skall företas vid de av utredningen föreslagna rådskonferenserna bör även inbegripa rådens granskningssystem. Därvid kan eventuella skev­heter i grappemas sammansättning bli föremål för debatt.

Den aktivitetskontroU som den nuvarande skyldigheten för forskare med rådsanslag att årligen avrapportera pågående arbete tUl råden innebär bör bibehållas och utvecklas. Vid sidan av den allmäima ut­värderingen av varje projekt bör regelbundet vissa forskningsprojekt som är principiellt intressanta från vetenskapliga eller samhällssyn­punkter intensivgranskas.

De beslut som forskningsråden och deras prioriteringsorgan fattar under prioriteringsarbetet bör så långt möjligt öppet delges omgivningen och i första rummet den som söker rådets stöd för genomförande av forskningsprojekt. Samma krav på öppen redovisning och insyn bör gälla rådens utvärdering.

FRN skall på eget initiativ eller efter förslag från såväl forskningsråd som sektoriella eller andra organ kunna tUlsätta särskilda arbetsgrapper


 


Prop. 1975/76:129                                                    16

för inventering och precisering av forskningsbehov och forskningsmöj­ligheter och för planering och formulering av förslag till forsknings­program inom områden där nämnden bedömer sådana insatser vara an­gelägna.

FRN bör ha särskilt ansvar för vissa frågor som är av gemensamt intresse fö|r hela rådsorganisationen. För sådana ändamål bör inrättas delegationer. FRU nämner som exempel på sådana delegationer den nuvarande samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning, kom­mittén för forskningsorganisation och forskningsekonomi, delegationen för tjänsteorganisatoriska frågor, finansiering av dyrbar vetenskaplig utraslnmg, personalfrågor, information och dokumentation samt inter­nationellt vetenskapligt samarbete.

Utredningen föreslår att i rådsorganisalionen genomförs en fast ut­formad planering, verksamhetsplanering, med en tidshorisont av tre år.

Ärliga verksamhetsberättelser bör även fortsättningsvis inges lill re­geringen av såväl råden som FRN. Av stor vikt är att garantera möj­ligheter lill rättvisande och meningsfulla jämförelser mellan råden. FRN och dess sekretariat bör svara för forskningsstatistiken i organi­sationen.

De berättelser som FRU föreslår skall vara diskussionunderlag vid de vart tredje år återkommande rådskonferenserna bör utgöra tyngd­punkten i informationen om rådens och FRN:s verksamhet.

Utredningen har ännu inte slutfört de delar av utredningsarbetet som gäller information och dokumentation. Forskningsrådens nämnd för forskningsinformation som främst har lUl uppgift att ge ut tid­skriften Forskning och framsteg bör knytas tiU FRN. FRN bör även i övrigt ges ett ansvar för gemensam utåtriktad information medan råden bör svara för information av rådsspecifik natur.

3.6 Ledning, administration och anslagssystem

Råden och FRN beslutar var för sig i plenum efter pröviung i gransk­nings- och initieringsgrapper eller andra rådgivande organ samt efter beredning i sekretariatet. Råden och FRN skall ha möjlighet att efter särskilda beslut för visst ärende eller grupper av ärenden delegera be­slutanderätten tUl arbetsutskott samt till ordförande, sekreterare eUer aiman tjänsteman. Det bör finnas möjligheter tUl ekonomisk ersättning för ordföranden eller aiman ledamot vid ledighet för att utföra råds-uppdrag. FRU finner del dock inte motiverat med heltidsanställd ord­förande.

Utredningen förordar atl beslut om stora anslagsbelopp — nuvarande beloppsgräns 300 000 kr. — inte längre skall behöva underställas rege­ringen.

FRU föreslår att till vart och ett av de tre råden samt till FRN knyts ett sekretariat. Varje sekretariat skaU som chef ha en hu-vudsek-


 


Prop. 1975/76:129                                                    17

relerare. Varje sekretariat föreslås dessutom ha en administrativt an­svarig tjänsteman, kanslichef, som svarar för samordning av sekreta­riatets löpande tekniskt-administraliva verksamhet och samarbete med övriga råd och FRN. Utredningen föreslår att frågan om fasta tjänster på byråchefsnivå prövas vid fastställandet av personalslat för rådens och FRN:s sekretariat.

FRU redovisar en principmodelJ för organisation av ett rådssekre­tariat, där sekretariatet delats upp på å ena sidan en forsknings- och planeringsfunktion och å andra sidan två administrativt inriktade funk­tioner: en ekonomiskt-administraliv fimktion och en servicefunktion. En organisationskommitté bör tillsättas för att behandla frågor rörande den närmare utformningen av sekretariaten.

Medel till forskningsråden bör liksom hittills anvisas under ett re­servationsanslag för vart och ett av forskningsråden. På motsvarande sätt bör ett reservationsanslag anvisas lill FRN.

Uiredningen föreslår vidare att ett särskilt reservationsanslag anvisas tiU FRN för långsiktsmotiverad forskning.

Vidare bör ett särskilt förslagsanslag anvisas till FRN för rådsorga­nisationens gemensamma utåtriktade informationsverksamhet.

Utredningen föreslår att rådens merkostnader som föranleds av löne­höjningar till följd av löneavtal täcks med medel från anslaget till täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. efter samma regler som gäller för programanslagen och driftkostnadsanslagen till universiteten.

Arbetsformerna i den nya rådsorganisationen kan, enligt utredningen, väntas ställa ökade krav på rådens kansliorganisation. En basorganisa­tion i form av en personalstat bör fastläggas för vart och ett av råden och för FRN. Därutöver bör råden och FRN av de anvisade reserva­tionsanslagen till forskning fritt kunna avsätta medel som bedöms be­hövliga för förvaltningsändamål. Därigenom kan åstadkommas en önsk­värd vägning av förvaltningskostnader mot forskningskostnader. FRU framhåller alt med denna relativt fria konstraktion för beslut om för­valtningskostnader följer krav på en noggrann redovisning i efterhand av anslagens utnyttjande såväl i de årliga verksamhetsberättelserna som i de särskilda redogörelserna till rådskonferenserna.

Koslnaderna för publicering av forskningsresultat och -rapporter bör som hittiUs bestridas från rådens anslag. FRU avvisar således tanken på ett särskUt publiceringsanslag.

Utredningen anser att detaljeringsgraden i föreskrifterna om fördel­ning på koslnadsslag bör anpassas till rådens behov av beslutsunderlag och önskemål om styrning av enskilda projekt. Forskningsanslaget bör betraktas som en budget för projektet där de ohka kostnadsslagen inte är fritt utbytbara mot varandra.

För forskningsråden skulle enligt utredningens menmg en projeklvis

2   Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 129


 


Prop. 1975/76:129                                                    18

genomförd kostnadsredovisning och kostnadsuppföljning i många faU ge ett värdefullt underlag för utvärdering och för prövning av fort­satta forskningsanslag.

Den ekonomiskt-administraliva kontrollen av anslagen bör som hit­tills handhas av de myndigheter som förvaltar de av råden utdelade anslagen.

3.7 Fördelningen av ansvar och kostnader mellan råden och andra organ

Utredningen diskuterar principer för fördelningen av kostnadema för forskningsprojekt mellan råden samt universitet, högskolor och fristå­ende forskningsinstitut. FRU anser alt en ändrad fördelning av vissa kosinader — framför allt lokalkostnader — mellan råden och läro­anstalterna och en ytterligare precisering närmast har pedagogiska för­delar. Mot detta får ställas de ökade administrativa kostnader ett sådant system medför. FRU är mot denna bakgrand inle beredd föreslå en principiell omläggning av fördelningen av ansvaret för kostnadema för forskningsverksamheten vid universitet och högskolor. Den f. n. rimli­gaste utvägen är att de problem som råder inom vissa delar av del be­rörda området preciseras och från fall till fall löses gemensamt av råds­organisalionen och läroanstalterna samt att läroanstalternas anslag och anslagen för utrastning dimensioneras så att universiteten och högsko­loma kan fortsätta att ta emot och härbärgera forskningsprojekt som råden stöder.

FRU påpekar att vissa forskningsinstitut är ålagda atl ta ul full kostnadstäckning för sin forskningsverksamhet. Detla kan innebära atl deras anspråk på medel för ett visst projekt måsle sällas högre än om motsvarande projekt hade föreslagils av en forskare anställd vid ett universitet. FRU finner det angeläget att särskilda forskningsmedel an­visas till dessa forskningsinstitut. Dessa medel kan då användas separat efter vederbörande instituts egen bedömning eller kombineras med anslag från forskningsråd eller motsvarande organ.

I delta sammanhang behandlar FRU rådens uppgift att ta tUlvara, fånga upp och utveckla ny forskning som, i den mån den visar sig fraktbar, senare kan införlivas med den fasta organisationen. Utred­ningen renodlar resonemangsvis två alternativa roller för råden. I den ena får råden ullalat och enbart rollen som plantskola för sådan forsk­ning som senare skall kunna införlivas med fast organisation. Universi­tetens och högskolornas fasta forskningsorganisation skulle i detla alternativ få praktiskt taget hela sin tillväxt via råden. Det andra ren­odlade alternativet innebär att råden inte strävar efter en överföring tUl den fasta organisationen. Råden skulle i ett sådant system komma att vid sidan av universiteten successivt bygga upp fasta resurser för forskning.

Utredningen föreslår inte en renodling som skulle innebära att uni-


 


Prop. 1975/76:129                                                                  19

versitetens och högskolornas långsiktiga forskningsexpansion skulle bindas tUl de prioriteringar som görs av forskningsråden men betonar rådens uppgifl alt medverka i den långsiktiga utvecklingen och förnyel­sen av universitetens och högskolornas basorganisation.

FRU föreslår alt rådsorganisationen och UKÄ vart tredje år i sina anslagsframställningar skall ge ell samlat förslag till överföringar. Ut­redningen bedömer det ackumulerade överföringsbehovet vara så stort alt det inledningsvis motiverar särskilda insalser. Utredningen föreslår att regeringen anvisar en särskild planeringsram när del första upp­draget alt planera dessa överföringar ges. I detla sammanhang betonar FRU alt råden för atl systemet skall fungera väl måste få behålla dis­positionsrätten över de medel som frigörs vid överföringarna. Dessa skall möjliggöras genom nettotillskott lUl de mottagande organen. Syste­met gör det möjligl för regering och riksdag atl pröva varje enskild överföring och omfattningen av de insalser som skall göras.

Ansvaret för insamling, registrering och bearbetning av data och forskningsmaterial av permanent eller mycket långsiktig natur bör så långt möjligt förläggas lill andra organ än forskningsråden. En samlad utvärdering och prövning av samtiiga aktiviteter av detla slag bör ge­nomföras av råden för alt precisera de alternativ som förehgger: om­strukturering, nedläggning, överföring tiU andra organ eller fortsall rådsanknytning.

3.8 Samarbetet tnellan rådsorganisationen och universitetskanslers­
ämbetet

Utredningen föreslår inle att något särskilt samrådsorgan inrättas för samarbetet mellan rådsorganisationen och universitelskanslersäm­betet. Frånvaron av formella samarbetsorgan gör det än viktigare att andra samarbetsformer prövas och utredningen pekar på följande möj­ligheter:

—    framstäUning av beslutsunderlag av gemensamt intresse

—    samarbete vid utarbetande av de treårsberällelser som råden och FRN skall avge

—    direkta personsamband mellan råden och det centrala verkets be­redningar

—    framläggande av gemensamma förslag även i andra frågor än sådana som rör överföringar.

3.9 Teknisk grundforskning

FRU redogör för utredningens tidigare behandling av frågan om slöd lill teknisk grundforskning och gränsdragningsproblemet mellan å ena sidan AFR/NFR och å andra sidan STU.

Utredningens förslag i denna fråga redovisades i en promemoria, överlämnad lill UtbUdningsdepartementet den 15 januari 1974, och nu


 


Prop. 1975/76:129                                                   20

överlämnad tiU STU-kommittén. FRU:s förslag innebär alt STU även i fortsättningen bör ha ansvaret för finansiellt stöd till teknisk grand­forskning. En särskild nämnd bör inrättas inom STU som enbart har atl syssla med tekniska grundforskningsfrågor. Denna nämnd för tek­nisk grundforskning bör disponera särskild medelsram.

FRU påpekar alt den vid sitt förslag rörande sammansättningen av FRN utgått från att FRU:s förslag läggs till grund för det fortsatta arbetet med atl öka STU:s möjligheter alt främja teknisk forskning av grandforskningskaraktär.

3.10 Tjänsteorganisatoriska frågor

Det större ansvar råden numera har för personal av olika kategorier, de delvis varierande former som tiUämpas både när del gäller slag av tjänster och när det t. ex. gäller metoder för tillsättning och anställ­ningsvillkor gör, enligt FRU, en översyn av dessa förhållanden och en prövning av de tillämpade systemens ändamålsenUghet angelägen. Rådsorganisationen bör av regeringen ges i uppdrag att i samråd med berörda organ — bl. a. UKÄ, läroanstalterna och de fackliga organisa­tionema — och under fortlöpande kontakt med forskaralbUdningsut-redningen utreda dessa frågor.

FRU framhåller att de beslut råden fattar när de föreslår innehavare av eller besätter personUga forskartjänster ofta är livsavgörande för dem som berörs. Inom hela rådsorganisationen bör därför gälla att sådana tjänster ledigkungörs. Rådets beslut om förslag eller tillsättning bör föregås av särskUd sakkunniggranskning av de sökande. Skäl talar för att även möjlighetema lill överklagande av rådens beslut i dessa ärenden klarläggs.

FRU anser vidare att det bör övervägas om råden bör ges bemyndi­gande alt inrätta ett visst antal tjänster för vUka bastjänster garanteras utan alt bemyndigandena avser viss typ av tjänst.

FRU förutsätter att till FRN knyts en delegation för personalfrågor.

3.11 Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning

Utredningen föreslår, efter mönster av vad som tUlämpas för styrel­sen för teknisk utveckling, att till FRN:s förfogande stäUs ett reserva­tionsanslag avsett atl användas för finansiering av dyrbar utrastning. Medel som disponeras under anslaget skall jämte ränta återföras till statsverket. Genom att utnyttja detla anslag kan forskningsråden sprida kostnadema för dyrbar vetenskaplig utrastning över flera år, vUket ökar rådens möjligheter att planera sin verksamhet.

Det föreslagna anslaget skall inte disponeras för alltför små objekt. Dessa skaU alltfort kunna planeras in i rådens normala anslagsutdel­ning och omedelbart avskrivas. Utredningen rekommenderar att inves-


 


Prop. 1975/76:129                                                   21

teringsanslagel utnyttjas för utruslningsobjekl som är dyrare än 100 000 kr. men föreslår också alt i varje fall inledningsvis strikta regler för beloppsgränser undviks.

Inom FRN bör finnas en delegation för vetenskaplig utrustning som bereder frågor rörande fördelning av anslaget, avskrivningslider etc. I delegationen bör, utöver företrädare för MFR, NFR, SJFR och STU, ingå representanter för UKÄ, LUP-nämnden, UUH och byggnadssty­relsen samt de övriga ledamöter som FRN bestämmer.

Då särskilda skäl föreligger bör det vara möjligt för FRN att av sitt eget anslag ge direkt slöd till ulruslningsprojekt för vilka kostnaderna är mycket höga.

När StäUning tagits till utredningens förslag och de organisatoriska förutsättningarna i utrustningsfrågan föreligger bör en utredning göras för atl pröva möjligheten all få till stånd elt fungerande och ekono­miskt lönsamt förhyrnings-, bytes- eUer lånesystem för vetenskaplig utrustning. I denna utredning, som bör göras av FRN genom dess delegation för utrustningsfrågor, bör prövas olika vägar att göra det förmånligt för institutioner med outnyttjad materiel att låta denna komma till användning på annat håU.

Utredningen anser sig sakna möjlighet atl uppskatta den önskvärda storleken av anslaget för tung utrustning. FRU utgår från att forsk­ningsråden lämnar förslag till erforderlig medelsanvisning.

3.12 Genomförande av utredningens förslag

FRU föreslår atl den nya rådsorganisationen träder i kraft senast den 1 juli 1977. Genomförandet bör förberedas av en organisations­kommitté. På organisationskommittén bör ankomma alt lägga fram förslag till anslagsframställningar för FRN för budgetåret 1977/78. HFR och SFR bör tillsammans avge förslag till anslagsframställningar för det nya humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet samt NFR och AFR tUlsammans för det nya naturvetenskapliga rådet.

I god tid före den tidpunkt då rådsorganisalionen planeras träda i kraft bör val av ledamöter ha genomförts. Utredningen föreslär att elektorsval inför val av rådsledamöter genomförs tidigt 1977 samt atl val av rådsledamöter och de första rådskonferensema genomförs våren 1977.

Råden bör snarast efler inrättandet välja representanter i FRN. Råden och FRN bör samtidigt utse huvudsekreterare. Det bör åvila ordförandena alt förbereda beslut härom.


 


Prop. 1975/76:129                                                             22

4    Remissyttrandena

Många remissinstanser berömmer utredningens analys av vissa be­grepp inom forskningsområdet och utförliga redovisning av den statligt finansierade forskningen saml forskningsrådsorganisalionens framväxt och utformning.

Utredningens belänkande innehåller i dessa delar inga egentliga för­slag. I vissa yttranden framförs dock med anledning av FRU:s redo­görelse synpunkter på bl. a. den sektoriella forskningsorganisationen och relationerna mellan denna och dels universitet/högskolor, dels forsk­ningsråden. Dessa frågor behandlas i det fortsatta utredningsarbetet inom FRU. Berörda remissyttranden torde kunna ge visst underlag för utred­ningens överväganden och kommer därför att överlämnas till utred­ningen.

Jag redovisar i det följande remissinstansernas synpunkler på förslags­delen av FRU:s betänkande.

4.1 Den framtida organisationens ramar

Flertalet remissinstanser ansluter sig lill FRU:s principiella resone­mang rörande forskningsrådsorganisationen.

BFR beklagar att sambanden med forskningsberedningen och de alter­nativa förslagen för organisationen som helhet inte närmare studerats. FUN kan i allt väsentligt ansluta sig till FRU:s preciseringar av de krav som bör ställas på rådsorganisationen. FUN vill dock starkare än FRU stryka under betydelsen av organisationens förmåga till successiv om­prövning av verksamhetens inriktning och organisation.

LO framhåller att inflytandet på forskningsområdet är mycket ojämnt fördelat i samhället och att en förändring kommer alt ta lång tid. Uti­från detta perspektiv är del, enligt LO, klart alt forskningsråden kan spe­la en betydande roll som påskyndare av en nödvändig förnyelse. Forsk­ningsråden har, i motsats till universiteten och högskolorna, möjligheter att relativt snabbt göra omprioriteringar och rikta in sin verksamhet på angelägna områden, t, ex. inom arbetslivet. LO menar dock att FRU i slor utsträckning saknar detta perspektiv och atl del är en allvarlig brist som också sätter sina lydliga spår i utredningens förslag.

Arbetarskyddsfonden anser att, om de mål som FRU satt upp för rådsorganisationen skall tillgodoses, det förefaller mest konsekvent alt välja en organisation med samordning under en lekmannadominerad styrelse. En styrelse kan i slörre avvägningsfrågor, främst när del gäller prioriteringen och inriktningen på lång sikt av rådsorganisalionens verk­samhet, uppträda med krafl och auktoritet. Den skulle också bli en central kontaktpunkt gentemot andra organ som stöder forskning.

BFR anser atl det inle kan uteslutas alt en centraliserad rådsorganisa­tion också skulle kunna fungera väl.


 


Prop. 1975/76:129                                                   23

Enligl brottsförebyggande rådet kan det ifrågasättas om en långt gående integration är önskvärd ur forskarens synvinkel. En mycket fast och centraliserad beslutsslraklur kan te sig oroväckande: den som en gång blivit negativt bedömd kan uppfatta sig själv som chanslös i fort­sättningen därför all ingen ny och förutsättningslös prövning av hans idéer kommer till stånd.

Några av de remissinstanser som tiUstyrker FRU:s självständiga råd och en sidoordnad forskningsrådsnämnd kommenterar detla närmare.

Styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt framhåller atl de självständiga råden utgör en väsentlig tiUgång och att de hittills har på ett avgörande sätt medverkat till alt svensk forskning åtnjuter ett högt inlernalionelll anseende.

Enhgl TCO bör den föreslagna organisationen ge ökade möjligheter till aktiva planeringsinsatser och omprioriteringar samtidigt som möjlig­heterna till integration i det vetenskapliga arbetet och möjligheterna alt ta upp forskningsproblem med klar samhällsrelevans förbättras. Sär­skilt vill TCO betona rådens ansvar för alt nya forskningsområden som inte kan repliera på etablerade discipliner utvecklas.

Bl. a. BFR poängterar alt FRN skall vara ett råden sidoordnat organ. FRN får inte successivt utvecklas tUl någon form av överordnat organ.

Arbetarskyddsstyrelsen anser att många frågor i samband med den skisserade organisationen med FRN i centrum är oklara och bör disku­teras ytterligare.

4.2 Forskningsrådsnämnden

Endast ett fåtal remissinstanser avstyrker förslagel om en forsknings­rådsnämnd (FRN) sidoordnad forskningsråden. Naturvårdsverket anser alt de administrativa komplikationer som inrättandet av FRN skulle medföra, med hänsyn till nämndens roll gentemot den sektoriella forsk-nmgen, saml vissa oklarheter beträffande FRN:s befogenheter talar mot inrättande av elt organ med de arbetsuppgifter som föreslås för FRN. Enligt historisk-filosofiska och språkvetenskapliga sektionernas utbild­ningsnämnder i Göteborg ter det sig tveksamt om behovet av forsknings­resurser måste leda tUl upprättandet av ett permanent organ av så kost­nadskrävande arl som den föreslagna forskningsrådsnämnden.

Arbetarskyddsfonden är tveksam om FRN skall kunna svara för de uppgifier utredningen angivit för den och finner del troligt att nämnden får svårt atl uppträda som företrädare för rådsorganisalionen gentemot andra organ med samma auktoritet som en gemensam styrelse.

Det helt övervägande antalet remissinstanser tillstyrker emellertid in­rättande av en forskningsrådsnämnd. Till dessa hör bl. a. RRV, statskon­toret, socialstyrelsen, delegationen för social forskning, UKÄ, flertalet organ vid universitet och högskolor, SFR, AFR, Handelshögskolans lä­rarråd,  riksantikvarieämbetet och  stålens historiska museer,  Svenska


 


Prop. 1975/76:129                                                    24

UNESCO-rådet, styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veteri­närmedicinska anstalt, SJFR, STU, transportforskningsddegationen, sta­tens utvecklingsfond, expertgruppen för forskning om fysisk planering och bebyggelse, riksbankens jubileumsfond. Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien, Landstingsförbundet, SI/SAF, SACO/ SR, Svenska Läkaresällskapet och SFS.

FRN bör, enligt vissa remissinstanser, ges en starkare ställning än ut­redningen föreslagit.

FUN delar utredningens uppfattning alt FRN är ett lämpligt organ för rådsorganisationens medverkan i samarbetet mellan de forskningsplane-rande organen. FUN framhåller dock alt FRN:s möjligheter att fungera effektivt i denna samverkan är beroende av att nämnden ges en förhål­landevis stark ställning i förhåUande tUl råden i synnerhet när det gäUer den långsiktiga planeringen. FUN anser att FRN bör ges ett i förhål­lande till utredningsförslaget vidgat ansvar när del gäller petitaarbelet. FRN bör således i skrivelser lill forskningsråden inför petitaarbelet re­dovisa prioriteringar mellan skilda problemområden. FRN bör vidare regelmässigt yltra sig över rådens anslagsframställningar. Genom sin nära samverkan med forskningsråden, högskolan och sektorsorganen kan FRN genom elt aktivt agerande i budgetprocessen bidra tUl att för­bättra slatsmaktemas beslutsunderlag och underlätta en forskningspoli-lisk helhetssyn.

Enhgt LO bör FRN:s uppgifter väsentligt kunna utökas så att nämn­den i högre grad blir ett koordineringsorgan och också får ett övergri­pande planeringsansvar för de olika forskningsråden. FRN bör över hu­vud tagel i förhållande tiU forskningsråden ges ett slörre inflytande på viktiga prioriteringsfrågor inom forskningsrådsorganisationen än vad ut­rednmgen föreslår.

Även TCO anser atl FRN bör få en betydligt starkare ställning än i utredningens förslag. FRN bör inte bara vara elt samrådsorgan utan även etl samordningsorgan. Ett sätt att åstadkomma detta skulle vara att ansökningar om anslag för forskningsprojekt normall ställdes till FRN. FRN skulle då kunna göra en preliminär bedömning av vilka projekt som skulle vara aktuella för samfinansiering. Elt annat sätt vore att låta FRN yttra sig över de enskilda rådens petita. Nämndens möjUgheter att stödja den direkt samhällsnyttiga forskningen skulle därmed förbättras. Nämndens uppgift att verka för en successiv omprövning och förnyelse av rådsorganisalionen kräver att FRN har en relativt stark stäUning i förhållande till råden.

Flertalet remissinstanser accepterar utredningens förslag i fråga om uppgifter för FRN.

Förslaget att FRN:s stöd till forskningsprojekt i princip skall ges ge­nom samfinansiering med forskningsråd och/eller sektorsorgan kom­menteras i några remissyttranden.


 


Prop. 1975/76:129                                                             25

Delegationen för social forskning och Landstingsförbundet anser att hinder inte bör föreligga för FRN att ta emot ansökningar från enskUda forskare eller forskargrapper. En viss del av FRN:s forskningsresurser bör även avsättas till projekt finansierade av enbart FRN. Enligt dessa båda remissinstanser kan FRN, om den inle blir helt bunden tUl samfi­nansieringsprincipen, agera mer oberoende av andra organs policy och resurser och exempelvis salsa på en mer långsiktig forskning än vad de sektoriella organen f. n. har möjlighet atl göra.

I några yttranden framförs farhågor för all samfinansieringsprincipen skall leda till att andra organs resurser blir alltför uppbundna.

SFR framhåller atl FRN inte bör ges möjlighet att fatta beslut om samfinansiering som framdeles inte binder FRN utan enbart råden vid vissa åtaganden. Det vore olyckligt om rådens handlingsfrihet och möj­lighet att finansiera egna projekt skulle beskäras genom att det ekono­miska ansvaret för samfinansierade projekt efter viss tid skulle gå över till det enskilda rådet.

NFR delar inte utredningens uppfattning atl FRN:s insalser bör kon­centreras till projektens inledningsperiod och alt projekten därefter skall finansieras av t. ex. grundforskningsråden. De berörda projekten är inte primärt motiverade från grundforskningssynpunkt utan har direkt kopp­ling till specifika tillämpningar och samhällsbehov. Principen bör därför vara att dessa projekt successivt slussas över för slutiig finansiering inom resp. sektor. FRN:s anslag bör utgå tiUs denna slutiiga finansiering är ordnad eller projektet lagts ned. Forskningsrådens anslag är avsedda för grundforskning och detta moment i dessa projekt torde genom­gående vara aktuellt endast i ett inledande övergångsskede.

Arbelarskyddsstyrelsen påpekar att, om FRN i överensstämmelse med de räkneexempel som redovisas i utredningens betänkande bidrar med 1/3—2/3 av kostnaderna för berörda forskningsprojekt, nära hälften av rådens medel kommer atl engageras i samfinansierade projekt vid en medelsanvisning av 30 milj. kr. till FRN.

STU anmäler viss tveksamhet inför principen om samfinansiering bl. a. med hänvisning till erfarenheler av atl samråd mellan olika organ inte sällan är tidskrävande.

Bl. a. medicinska fakulteten i Göteborg anser till skiUnad mot FRU att FRN bör kunna ta emot ansöknmgar från enskilda forskare.

Ulrednmgens förslag att FRN inte skall ha egna granskningsgrupper för bedömning av vetenskapliga projekt utan normalt anlita rådens till­styrks uttryckligen av bl. a. HFR och NFR.

FRN skaU även, enligt förslaget, ha till uppgift alt vara rådens samar­betsorgan i gemensamma frågor av administrativ natur och sammanhål­lande organ för vissa gemensamma aktiviteter. NFR konstaterar att det behövs ell samordnande organ för dessa uppgifter. Rådet tycker dock att det är en något ovanlig konstruktion att överlåta dessa uppgifier på


 


Prop. 1975/76:129                                                   26

etl organ där råden visserligen själva är representerade men där deras representation är i klar minoritet. Rådet tillstyrker dock förslagel på denna punkt under föratsättning att FRN:s roll blir alt vara serviceor­gan åt råden och att rådens initiativmöjligheter beiräffande den egna verksamheten inle beskärs.

AFR instämmer också i föi-slaget att FRN skall utgöra elt samarbets­organ för råden, men påpekar samtidigt atl det med endast en represen­tant för vart och etl av råden torde bli svårl för nämnden alt fullgöra de uppgifier detta innebär.

SJFR biträder likaså utredningsförslaget. Rådet förutsätter därvid atl de olika rådens huvudsekrelariat även fortsättningsvis engageras i ett fortlöpande samråd berörande främst behövliga mångforskningskontak-ler men även administrativa problem.

Ingenjörsvetenskapsakademien anser all de uppgifter som ankommer på ett samarbelsorgan meUan råden inte uppenbart hör till de frågor som i första hand bör påverkas av ell vidgat lekmannainflytande. Enligt akademiens mening finns del risk för all FRN i avsevärd grad kommer alt belastas med ärenden inom områden där nämnden inte har sin pri­mära kompelens.

SI/SAF finner det angelägel alt FRN och dess kansli inle rutinmässigt belastas med alla ärenden som berör flera råd enbart för all FRN har en samordningsfunktion. De enskilda råden bör genom direktkontakt söka lösa så många gemensamma problem som möjligt och endast aktualisera "projekt med stor potential för gränsöverskridande sam­verkan" hos FRN.

FRN:s engagemang i internationella forskningsfrågor behandlas av bl. a. STU. STU framhåller att FRN bör kunna tillföra behandlingen av sådana frågor vidgade aspekter och verka för en enhetlig svensk policy hos forskningsråden.

Specifika arbetsuppgifter som föreslagits för FRN kommenteras i re­gel bara av de närmast berörda remissinstanserna,

UUH tillstyrker utredningens förslag att det inom FRN skall finnas en särskUd delegation för vetenskaplig utrustning med företrädare bl. a. för LUP-nämnden, UUH och byggnadsstyrelsen. UUH finner alt det bör bli möjligt all därigenom bättre än hittills samordna lokal- och ut­rustningsplaneringen för forskningsändamål. Även LUP-nämnden till­styrker förslaget om en särskUd delegation för vetenskaplig utrustning.

Enligt uiredningen motiverar del särskilda ansvar som FRN i varje fall övergångsvis bör ha för långsiktsmotiverad forskning (framlidsforsk­ning) atl den nuvarande samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning får ställning som delegation under FRN. Samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning vill inte ta ställning lill hur verksamhe­ten organisatoriskt kopplas tiU den föreslagna rådsorganisationen. De erfarenheter kommittén kan dra av hittillsvarande verksamhet är att det organ som i framtiden skaU arbeta med dessa frågor i sin dagliga verk-


 


Prop. 1975/76:129                                                                  27

samhet bör fungera på samma oberoende sätt som samarbetskommittén nu fungerar. Med denna reservation kan verksamheten både kopplas lill FRN i form av en delegation (med givna direktiv och rapporteringsskyl­dighet) eller inkorporeras med FRN och handhas av en arbetsgrapp el­ler ell utskott (med ekonomiska och personella resurser).

Förslaget all medlen för folkrörelseforskning skall disponeras av FRN kommenteras på följande sätt av delegationen för folkrörelseforsk­ning. Delegationen anser del befogat att ett särskilt anslag till folkrörel­seforskning behålls under ett antal år, under vilka en fortiöpande utvär­dering bör ske. Detla förutsätter etl särskilt organ med representanter för folkrörelserna. Delegationen har inget alt invända mot atl betecknas som interimistisk i sin nuvarande form. Det är emellertid väsentligt att delegationen får fortsätta sin verksamhet under så lång lid atl verksam­heten hinner utvärderas. Om delegationen knyts till det humanistisk­samhällsvetenskapliga forskningsrådet eller till FRN är av mindre bety­delse. Delegationen anser att en anknytning till FRN är all föredra.

Elt stort antal remissinstanser, däribland många organ vid universitet och högskolor, framhåller att ytterligare forskningsmedel måste anvisas för FRN:s verksamhet och atl anslagstilldelningen till FRN inte får på­verka anslagstilldelningen lill råden. I vissa remissyttranden redovisas dock tveksamhet inför det av uiredningen föreslagna anslagsbeloppet lill FRN:s verksamhet. Medicinska fakulteten i Uppsala, MFR, FUN, Svenska Läkaresällskapet m. fl. förordar atl FRN:s resurser byggs ul successivt och efter prövning av i FRN:s anslagsframställningar presen­terade förslag.

NFR påpekar all ju slörre FRN:s anslag blir, desto mer kan råden komma atl bindas upp i projekt som samfinansieras med FRN. NFR tillstyrker därför utredningens förslag att FRN:s anslag byggs upp så atl det budgetåret 1979/80 uppgår till 30 milj. kr. endast under förutsätt­ning atl FRN kan bekosta projekt ensam eller tillsammans med något sektorsorgan.

Farmaceuliska fakulteten och dess utbildningsnämnd avstyrker att FRN får ett eget anslag.

4.3 Antalet forskningsråd inom utbildningsdepartemenlels område

Endasi elt fåtal remissinstanser kommenterar utredningens diskussion och avvisande av alternativa principer för rådsindelningen. FOA anser alt del hade varit värdefullt om utredningen utnyttjat lillfäUel att mer förutsättningslöst analysera och pröva en rådsindelning som inte är fullt lika bunden tUl traditionella fakultelsgränser.

MFR diskuterar för- och nackdelar med dels en styrelse för medi­cinsk forskning och utveckling, dels etl råd för livsvetenskaplig forsk­ning. MFR finner att mol alternativet med en styrelse för medicinsk forskning och utveckling talar argument av samma natur som FRU an-


 


Prop. 1975/76:129                                                                  28

fört mot etl råd för livsvetenskaplig forskning. MFR föratser att den medicinskt orienterade grandforskningen skulle löpa samma risk för bristande slöd uiom en styrelse för medicinsk forskning och utveckling som den kliniska forskningen skuUe göra inom etl livsvelenskapligt forskningsråd.

FUN anför att man från skilda utgångspunkter kan hävda all del bör föreligga överensstämmelse mellan indelningsgrunderna för dels verk­samhetsområdet forskning/forskarutbUdning inom högskolan, dels den huvudsakligen grundforskningsfinansierande forskningsrådsorganisatio­nen. I Sverige har i stort sett en sådan ordning tillämpats. Man kan emellertid, enligt FUN, ifrågasätta om inte helt skUda indelningsgrunder skulle kunna underlätta bl. a. gränsöverskridanden och finansieringen av mång- och tvärvetenskapliga projekt.

Ett betydande antal remissinstanser — däribland statskontoret, RRV, UKÄ, STU, BFR, socialstyrelsen, delegationen för social forskning, Vetenskapsakademien, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges museimannaförbund, Sveriges socio­logförbund, SFS — tiUstyrker i dess helhet utredningens förslag att de nuvarande fem forskningsråden inom utbildningsdepartementets område slås samman lill tre icke seklionsindelade forskningsråd: ett humanistisk-samhällsvetenskapligt (HSFR), ett mediciiiskt och ett naturvetenskapligt forskningsråd.

En majoritet av remissorganen inom universitet och högskolor anslu­ter sig till förslaget atl nuvarande HFR och SFR slås samman lill ett enda forskningsråd, dock ofta imder framhållande av att sammanslag­ningen har både för- och nackdelar. Till de organ som förordar en sam­manslagning hör bl. a. konsistorierna vid universiteten i Uppsala och Liaid, teologiska fakulteterna i Uppsala och Lund, juridiska fakulteten och dess utbildningsnämnd i Uppsala, medicinska fakulteten i Lund, farmaceutiska fakulteten och dess utbildningsnämnd, humanistiska fa­kulteterna i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, historisk­filosofiska och språkvetenskapliga sektionerna i Göteborg. Enhgt huma­nistiska fakulteten i Umeå skulle en förening av humanister och sam­hällsvetare på rådsnivå kunna bota de brister som den hittillsvarande skilsmässan mellan dem har åstadkommil och på forskningsplanet skapa nya symbioser mellan de två grannfakulteterna.

Även Vitterhetsakademien m. fl, tillstyrker en sammanslagning av HFR och SFR.

SFS hänvisar tiU att utrednmgen bl. a. föreslagit en bred berednings­organisation där HSFR:s alla fakulteter får representation och tillstyr­ker därför tillskapandet av ett nytt humanistiskt-samhällsvetenskapligl forskningsråd.

Arbelarskyddsfonden framhåller att utredningen anfört flera överty­gande argument för en sammanslagning av HFR och SFR men att det


 


Prop. 1975/76:129                                                   29

samtidigt inle får bortses från all framför aUt SFR har viktiga kontakt­ytor gentemot andra vetenskapsområden. Skälen för atl sammanföra HFR och SFR synes dock enligt fonden överväga.

HFR ansluter sig till förslaget om sammanslagning med SFR, dock endast om förslaget inte väcker häftigt motstånd på den samhällsveten­skapliga sidan. Enligt HFR visar erfarenheten att inget är mera kontakt­störande än ett samarbete som den ena parten uppfattar som påtvunget, och HFR anser sig ha under årens lopp visat alt det kan fungera bra som elt enbart humanistiskt forskningsråd. Det föreslagna HSFR bör enligt rådels mening organiseras som elt enhetligt råd ulan sektions- el­ler andra indelningar.

SamtUga samhällsvetenskapliga fakulteter ullalar sig mot en samman­slagning av HFR och SFR. Bl. a. samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm hänvisar härvid tUl den mycket stora ämnesbredden redan inom de båda nuvarande råden. Samhällsvetenskapliga fakulteten i Umeå anser att FRU:s argumentation skulle kunna föras också när del gäller avgränsning mellan samhällsvetenskaplig forskning och medicinsk och naturvetenskaplig forskning.

Enligt juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna i Lund bör SFR snarare delas upp i tre särskilda forskningsråd (motsvarande dess tre nuvarande sektioner) än slås samman med HFR tUl HSFR,

SFR delar visserligen utredningens uppfattning om ell nära samband mellan SFR:s och HFR:s arbetsfält men viU också betona kontaktbeho­ven med övriga forskningsråd, SFR finner atl de organisatoriska kom­plikationerna av en sammanslagning är av den arten att rådet inte nu kan tillstyrka en sådan, SFR påpekar bl, a. att det sammanslagna rådet måste arbeta med ett betydligt större antal berednings- eller priorite­ringsgrupper än som nu firms inom HFR:s och SFR:s psykologisk-peda-gogiska sektion. Det föreslagna systemet kan därmed komma att med­föra en ökad byråkratisering och större tungroddhet i ansökningsären­denas behandling. Någon effektivering av arbetet skulle enligt rådets mening inle uppnås. Även Handelshögskolans lärarråd befarar att den föreslagna sammanslagningen skall innebära atl anslagssökande inom olika ämnesområden korcmier alt ställas inför mer komplicerade och by­råkratiska förhållanden. Lärarrådet finner inte argumenten för samman­slagning övertygande.

Även SÖ och SACO/SR avstyrker den föreslagna sammanslagningen av HFR och SFR.

SÖ anser att den föreslagna sammanläggningen inte är någon effektiv metod att främja forskningssamarbete mellan ämnen inom HFR och SFR.

Om sammanslagning skall ske bör, enhgt SACO I SR, rimligen ett be­hov av nära samverkan mellan råden ha manifesterats på något sätt, t. ex. i form av talrika ärenden i gränsen mellan de två rådens verksam-


 


Prop. 1975/76:129                                                    30

hetsområden. Så har inte varit fallet i fråga om HFR och SFR i någon nämnvärd omfattning.

En förändring av indelningen av forskningsråden bör enligl FUN:s uppfattning övervägas samtidigt som ställning tas till indelningen av verksamhetsområdet forskning/forskarutbildning inom högskolan. FUN förordar därför atl den föreslagna sammanläggningen av HFR och SFR t. v. inte genomförs.

Endast ell fåtal remissinstanser — däribland medicinska fakulteten i Uppsala — berör frågan om avskaffande av den försvarsmedicinska sektionen inom MFR. Inte någon motsätter sig detta förslag.

FOA biträder förslaget och framhåller samtidigt alt detla dock ej skall ses som etl uttryck för all försvarets intresse för biomedicinsk forskning av grundläggande natur minskar utan atl delta intresse alltmer vidgats utöver de traditionella försvarsmedicinska speciahtelerna. FOA förulsälter därför all slopandet av sektionsindelningen inle innebär minskade möjligheter att få totalförsvarets behov av grundläggande bio­medicinsk forskning tillgodosedda och all detta kommer till uttryck i sammansättningen av såväl MFR som dess priorileringsorgan. FOA poängterar alt i den mån ansvaret för vissa forskningsprojekt och fors­kargrupper förs över från MFR till FOA så skall en däremot svarande överföring ske av medel från åttonde till fjärde huvudtiteln liksom att FOA:s personalramar räknas upp i motsvarande grad.

MFR tUlstyrker likaså utredningens förslag till framlida former för fi­nansiering av försvarsmedicinsk grandforskning. En integrering av vä­sentliga delar av denna verksamhet med den aUmänna medicinska forsk­ningen är motiverad då frågestäUningar och problem inom civU och mi­litär sjuk- och hälsovård i stort sammanfaller. I samband härmed bör MFR organiseras som ett enhetiigt råd utan sektionsindelning och sam­tidigt åläggas etl ansvar för framtida samarbete med berörda sektorsor­gan inom försvaret. MFR framhåller att det är berett att i samarbete med FOA medverka till atl de till rådet knutna försvarsmedicinska fors-kargrapperna erhåller ett ur forskningssynpimkt lämpligt framtida hu­vudmannaskap.

AUa remissinstanser som uttalat sig i frågan delar utredningens upp­fattning atl det statliga stödet tUl cancerforskning bör ökas.

Socialstyrelsen, UKÄ, MFR m. fl. tUlstyrker förslaget atl en uppräk­ning av detta slöd skall ske inom ramen för anslagen lill de statliga forskningsråden inom området och att dessa skall åläggas planerings-och initieringsansvar för cancerforskningen. Härigenom möjliggörs, en­ligt socialstyrelsens mening, en effektiv avvägning av de statliga forsk­ningsresurserna lUl cancerforskning och annan medicinsk forskning bl. a, med beaktande av de insalser som görs för cancerforskningen från andra bl. a. privata organisationer.

Styrelsen utgår ifrån alt Riksföreningen mot cancer även i fortsätt-


 


Prop. 1975/76:129                                                                 31

ningen med hjälp av insamlade medel och i samverkan med de statliga forskningsråden på ett övergripande och effektivt sätt skall kunna stödja cancerforsknmgen inom landet.

Enligt UKÄ:s mening måsle det statliga stödet till cancerforskning minsl fördubblas. Statens slöd till cancerforskning bör kanaliseras ge­nom MFR. UKÄ utgår från att etl fruktbart samarbete kommer alt etableras mellan MFR och Riksföreningen mot cancer.

MFR understryker alt Riksföreningen mol cancer har fungerat ut­omordentligt väl och efler samma principer som de statliga forsknings­råden. Rådet bedömer utsikterna för bl. a. insamlingsverksamhet mindre gynnsamma. Med hänsyn lill cancerforskningens framtid och dess snabbt ökande resursbehov avvisar rådet därför etl bibehållande av nu­varande ordning. Enligl rådels bedömning måsle en avvägning av beho­ven av resurser för cancerforskning mol behov inom andra delar av den medicinska forskningen ske inom ramen för MFR. Rådet förutsätter alt samarbetet mellan Riksföreningen mot cancer och berörda statliga forskningsråd kommer atl fortsätta i den gemensamma samarbetsnämn­den.

Riksföreningen mot cancer anser atl tillräckliga skäl inte anförts för all bryta den nuvarande organisationen enligl vUken Riksföreningen med bidrag från staten haft del samlade ekonomiska ansvaret för can­cerforskningen i Sverige. Riksföreningen poängterar all en förutsättning för organisationens bestånd är elt väsentligt höjt statsbidrag.

NFR tillstyrker en uppräkning av statens slöd till cancerforskning. Rådet anser all en kanalisering av stödet via råden är i linje med FRU:s allmänna principer för anslagshanlering inom grandforskningen och att möjligheten bör hållas öppen för en sådan omläggning om olägenheter med nuvarande system mot förmodan skulle uppstå i den nya organisa­tionen. F. n. finns dock, enligt rådet, inle anledning till ändring.

Ell antal organ inom universitet och högskolor avstyrker likaså försla­get till ändrade former för det statliga stödet till cancerforskning. TUl dessa hör bl. a. konsistoriet vid universitetet i Lund, medicinska fakulte­terna i Uppsala, Lund, Göteborg och -vid karolinska institutet, samt odontologiska fakulteterna i Umeå och vid karolinska institutet.

Medicinska fakulteten i Uppsala framhåller alt det statliga inflytandet över Riksföreningen mot cancer medfört alt föreningens donationsmedel utdelas efter samma rigorösa principer som forskningsrådsanslag. Om det statiiga inflytandet försvinner är risken stor atl donationsmedlen fördelas efler andra principer och atl medicinsk forskning härigenom förlorar potential. Liknande synpunkter framförs av de medicinska och odontologiska fakulteterna i Umeå.

Svenska Läkaresällskapet och SACO/SR anser att utredningens för­slag skulle medföra att man bryter sönder en organisation som fungerat väl. Delta skulle kunna medföra att Riksföreningens forsknmgsstödjande


 


Prop. 1975/76:129                                                   32

verksamhet, i varje faU i dess nuvarande form, skuUe komma att upp­höra. Riksföreningen bör liksom hittills erhåUa ett statsbidrag och detta bör räknas upp enligt samma principer som gäller för det statliga stödet lUl övrig medicinsk forskning.

Ingen remissinstans motsätter sig en sammanslagning av AFR och NFR. Exempel på remissinstanser som tillstyrker en sådan sammanslag­ning är FOA, Vetenskapsakademien, STU, arbetarskyddsfonden och SI/SAF.

NFR tUlstyrker en sammanslagning till ett icke sektionsuppdelat råd. En välulbyggd organisation för granskning och prioritering inom det nya rådet torde, enligt NFR, komma att kräva några tiotal grupper eller kommittéer. Sammanhållande instanser motsvarande de nuvarande dele­gationerna torde därför bli nödvändiga på nivån närmast under rådet.

AFR vUl inte motsätta sig all AFR och NFR läggs samman men fin­ner dock fördelarna med förslaget obetydliga. AFR påpekar att den nu­varande uppdelningen på-två råd med elt gemensamt kansli, har funge­rat mycket väl. De administrativa rationaUseringsvinster som kan bli följden av en sammanslagning lorde, enligt AFR, inle bli särsldlt stora. Samtidigt kan vissa nackdelar inle undvikas såsom större arbetsbelast­ning på rådsledamölerna och sämre ämnesrepresentation i rådet.

FOA, NFR, AFR, Vetenskapsakademien och statens delegation för rymdverksamhet avstyrker förslaget att den nuvarande särskUda an­slagsposten tUl rymdverksamhet under NFR:s anslag i fortsättningen skall disponeras av NFR och läggas ihop med NFR:s medel. UKÄ finner det svårt att på grundval av befintligt material ta ställning i frågan.

NFR och AFR påpekar att del system som FRU föreslår i viss mån har tillämpats tidigare, men visat sig innebära olägenheter av skilda slag, då rymdforskningen är nära knuten lill tekniska resurser och resurser för tillämpad forskning. Det nuvarande systemet har däremot fungerat tillfredsstäUande.

Statens delegation för rymdverksamhet anser att FRU:s förslag skulle innebära en spUttring av den svenska rymdverksamheten. Beslut om den inhemska rymdforskningens omfattning och inriktnmg skulle tas helt fristående från deras implikationer för den övriga rymdverksamheten, från deras konsekvenser för det internationella rymdsamarbetet och från deras industripolitiska följder. Delegationen pekar särskilt på de svårigheter som skulle uppstå för planeringen och driften av Esrange.

4.4 Rådsorganens sammansättning

Ett stort antal remissinstanser stöder utredningens förslag rörande rådsorganens sammansättning. Till dessa hör bl. a. FOA, UKÄ, många organ vid universitet och högskolor, STU, SACO/SR och SFS.

FOA anser att den av utredningen förordade principmodellen med


 


Prop. 1975/76:129                                                                 33

forskningsråd beslående av forskarrepresentanter och sektorföreträdare saml en forskningsrådsnämnd med en majoritet av politiskt förtroende­valda är väl avvägd. De politiska representanterna kan då inle direkt på­verka de enskilda rådens beslut rörande olika forskningsprojekt. Samti­digt kan de dock utöva inflytande på prioriteringarna i stort.

Enligt LO:s mening uppfyller utredningens förslag lUl sammansätt­ning av forskningsråden inte kraven på elt starkt inflytande från allmän­intressena. I den föreslagna forskningsrådsnämnden har allmänintres­sena getts majoritet men nämnden har då getts ett i förhållande till rå­den mycket begränsat inflytande. I syfte alt få ett mera markerat inslag av erfarenheler från samhällsliv och arbetsliv föreslår LO atl de tre forskningsråden ges en majoritet av representanter för allmänintresset. Representanter för de stora löntagarorganisationerna bör då, enligt LO, ingå bland allmänintressena.

TCO anser all allmänintresset med utredningens förslag får en alltför svag ställning i råden. Regeringen bör därför utse ylterligare två leda­möter utöver de tre representanterna för sektoriella organ. Dessa två bör ha en politisk förankring och främst hämtas bland riksdagsledamöter.

SACO/SR betonar att man inle bör binda sig för alt aUlid hämta sam­hällsrepresentanterna i råden från just sektoriella organ. Det finns bl. a. på det humanistiska området vissa organ med forskningskapacitet, vUka dock inle kan betecknas som sektoriella organ. Del bör vara möjligt alt hämta ifrågavarande representanter från dessa organ.

RRV framhåller alt samhällsinflytande borde vara värdefullt även för forskning som är avgränsad till en speciell disciplin. RRV anser därför alt representanter för samhällsintressen bör ingå inte bara i FRN ulan också i forskningsråden.

Teologiska fakulteten i Lund, konsistoriet och de juridiska och sam­hällsvetenskapliga fakulteterna vid universitetet i Stockholm m. fl. vUl att de tre icke vetenskapliga ledamötema i råden skall vara riksdags­ledamöter.

Flertalet remissinstanser — t. ex. SCB, Sveriges geologiska undersök­ning — tillstyrker seklorsrepresentation i forskningsråden. Bl. a. NFR och styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt pekar på positiva erfarenheter av sektorsrepresentation inom NFR resp. SJFR.

I flera remissyttranden förs önskemål fram om ett större inslag av seklorsrepresenlanter i råden än FRU föreslagit. ,

Socialstyrelsen påpekar alt FRU:s förslag för det medicinska forsk­ningsrådets del innebär all antalet representanter för sektorn hälso- och sjukvård och läkemedel minskas från fem i nuvarande forskningsråd lill tre. Socialstyrelsen finner sig inle kunna tillstyrka denna reducering utan föreslår att antalet seklorsrepresenlanter bibehålles oförändrat. Med sju vetenskapliga representanter kommer den föreslagna veten-

3    Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 129


 


Prop. 1975/76:129                                                   34

skapliga profileringen av forskningsråden ändock att kvarstå. Även i det humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet bör, enligt socialsty­relsen, antalet sektorsrepresentanter vara fem. Även MFR och Lands­tingsförbundet framhåUer alt sektorsrepresentanterna i MFR liksom f. n. bör vara fem.

Transportforskningsddegationen anser alt inte bara sektorsorgan bör ha representation i forskningsråden ulan också forskningsråden-i sek-torsorganen.

Konsistoriet vid universitetet i Lund vill alt representanterna för sek­toriella och moisvarande organ också skall vara aktiva forskare.

HFR avstyrker förslaget om sektoriella företrädare i råden, men före­slår samtidigt att det i andra former organiseras elt samarbete mellan rådsforskning och sektorieU forskning. HFR anser alt det fmns risk för atl de sektoriella representanterna inle i tUlräcklig utsträckning skulle företräda allmänna intressen. De sektoriella forskningskraven torde också, enligt HFR, i längden bäst gagnas av strikt vetenskaplig bedöm­ning i aUa avseenden och i aUa situationer.

Flertalet remissinstanser acceperar FRU:s förslag om antalet ledamö­
ter i råden. Bl. a. Landstingsförbundet ser det som positivt alt råden ges
en enhetlig uppbyggnad och blir relativt små beslutande organ. Medi­
cinska och odonlologiska fakulteterna vid karolinska institutet påpekar
att del med det föreslagna ledamolsantålet blir nödvändigt att bortse ,
från den geografiska representativiteten och i stället sträva efter att välja
den som har den bästa överblicken.          •

Några remissinstanser önskar dock fler ledamöter i råden eller anser
att del finns skäl för varierande ledamolsantal.          ' . ■■

Många organ vid universitet och högskolor vill således ha fler leda­möter i råden än FRU föreslagit. Filosofiska fakultetens utbildnings­nämnd i Linköping anser att antalet vetenskapliga ledamöter bör vara åtta för atl ge möjlighet att tillgodose önskemål utöver dem om regional representation. Medicinska fakulteten i Göteborg menar att en utbyggd beredningsapparal med många prioriteringskommittéér inte kan ersätta en bred ämnesmässig representation i rådet och alt därför tio ledamöter är för lite. Behovet av direktkontakt mellan råd och forskningsutförande organ gör det, enligt fakulteten, önskvärt med en representant för varje universitet i råden.

Konsistoriet vid universitetet i Stockholm påpekar alt genom: sam­
manslagning antalet rådsledamöter inom det humariistisk-samhällsve-:
tenskapliga området skulle minska från 35 tUl 11 och inom det naturve­
tenskapliga från 23 till 11, en förändring som, enligl konsistoriet, knap­
past förefaUer rimlig.
                           '

NFR föreslår minst 13 eventueUt 15 ledamöter, varav 9 resp. 11 skulle representera grundforskningen. För NFR:s del bör ett minimum vara att i själva rådet åtmmstone ha två representanter för vartdera av


 


Prop. 1975/76:129                                                   35

de fyra ämnesfälten biologi, kemi, fysik-matematik och geovetenskaper. Däratöver är det önskvärt med representation för de institutioner som ligger utanför universitet och högskolor men som bedriver grundläg­gande forskning. Liknande synpunkter framförs av AFR.

MFR önskar med hänsyn till det stora forskningsfält, som rådet har att täcka och för atl bibehålla ell reellt inflytande för rådels beslutande organ i anslagsfrågor elt ledamolsantal i forskningsrådet om 15 perso­ner.

Endasi i elt mindre antal yttranden kommenteras utredningens förslag att mandattiden för rådsledamölerna skall vara sex år. De som tar upp frågan — bl. a. juridiska fakidteien i Stockholm, samhällsvetenskapliga­fakulteten och dess utbildningsnämnd i Uppsala, SFR, NFR, TCO — förordar i regel en mandatlid på tre år, i regel med möjlighet till ome­delbart omval för en mandatperiod.

Delegationen för social forskning förordar, med hänsyn till den nuva­rande expansiva utvecklingen av sektoriella organ och önskvärdheten av en successiv prövning av forskningens inriktning och omfattning efler samhällets behov, en mandatlid på tre år för de sektoriella forskningsle­damöterna. Möjlighet till omedelbart förnyat mandat bör föreligga.

FRU:s förslag atl regeringen skall utse ordförandena i forsknings­råden tillstyrks eller lämnas utan erinran.

Regeringen skall enligt förslaget också utse seklorsrepresenlanterna i
råden. Många remissinstanser — t. ex. NFR, IVA — tiUstyrker uttryck­
ligen delta eller, vilket är vanligast, kommenterar inle detla särskUl. 1
flera remissyttranden, bl. a. från delegationen för social forskning, AB
Atomenergi och Landstingsförbundet framhålls all, även om regeringen
utser ledamöterna, de sektoriella organen bör få lämna förslag på kan­
didater.              ■

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala, teologiska fakulteten och dess utbildningsnämnd i Uppsala anser att de icke-vetenskapliga rådsledamö­lerna bör utses inte av regeringen utan direkl av riksdagen.

Utredningens förslag beträffande formerna för utseende av represen­tanter för universitet och högskolor i forskningsråden kommenteras i flertalet remissyttranden. Så gott söm samtiiga accepterar den föreslagna proceduren, i flera fall dock med påpekande om att den är komplicerad och tungrodd. NFR tUlstyrker det föreslagna systemet och framhåller att detta är principielll tiUtalande genom att del skapar garantier för alt företrädarna för universitetens och högskolornas forskning i råden-har förankring i forskarsamhället. Detta bör dock, enligl NFR, inle skymma del faktum att det är etl tungrott och kostsamt system som kan inrym­ma svåra problem av detaljnalur. En snårskog av regler kan lätt växa upp där möjligheter till överklaganden på grand av obetydliga procedurfel o. d. kan lamslå hela förfarandet.

Många vill dock ha vissa förändringar i fråga om avgränsningen av


 


Prop. 1975/76:129                                                   36

de röstberättigade vid val liU elektorsförsamlingarna och/eller samman-sättnmgen av elektorsförsamlingarna.

Förslagen om ändringar i fråga om vilka som skall ha rätt atl delta i val till elektorsförsamlingarna gäller i huvudsak utvidgning av rösträtten till två grapper utöver de av FRU angivna, nämligen universitetslekto­rerna och de forskarstuderande.

I ett antal yttranden från organ vid universitet och högskolor hävdas att imiversitelslektorer — eller åtmmstone docenlkompetenla universitets­lektorer — bör ha rösträtt vid elektorsvalen. Det gäller bl. a. konsisto­rierna vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm, teologiska fa­kulteten i Uppsala, humanistiska fakulteterna i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, samhällsvetenskapliga fakulteterna i Stockholm och Umeå, medicinska fakulteterna i Uppsala och Linköping, matema­tisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm och filosofiska fakulteten i Linköping.

SACOISR framhåUer atl universitetslektorer bör ges rösträtt på samma villkor som de ay uiredningen föreslagna grupperna.

SFS påpekar också alt även universitetslektorer skall få möjligheter atl ägna sig åt forskning och atl över huvud taget elt ökal samband mel­lan grundutbildning och forskning eftersträvas över hela högskolesek­torn. Ell led i denna strävan anser SFS vara atl också universitetslekto­rer deltar i utseendet av rådsledamöter.

HFR föreslår all docenlkompetenla universitetslektorer skall få röst­rätt i elektorsvalen.

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala, teologiska och humanistiska fakulteterna i Uppsala, historisk-filosofiska och språkvetenskapliga sek­tionernas utbildningsnämnder i Göteborg, filosofiska fakulteten i Linkö­ping, TCO, Sveriges sociologförbund, SFS m. fl. anser att också fors­karstuderande bör få delta i valen lill elektorsförsamlingarna.

SFS medger alt den vetenskapliga kompetensen är mycket ojämn inom gruppen doktorander, liksom möjligheterna alt avgöra vilka som är närvarande och aktivt bedriver studier. Forskarstuderande som inne­har doktorandstipendier, assistent/amanuensljänster eller de söm har en aktivitetsgrad som är större än eller lika med 80 % är kategorier av forskarstuderande som klart kan anges vara aktiva forskarstuderande och ha ett visst mått av vetenskaplig kompetens. Åtminstone dessa bör få delta i elektorsvalen.

SACO/SR framhåUer alt, då kategorin forskarstuderande ensam är större än alla universitelslärarkategorier tillsammantagna och det vidare ofta är tveksamt vilka som är att anse som aktiva forskarstuderande, de forskarstuderande inle kan ges rösträtt vid elektorsval på samma sätt som universitetslärarna. Del vore, enhgt SACO/SR, dock möjligt att i varje elektorsförsamling avsälla ett bestämt antal elektorsplatser, vilka tillsätts genom omröstnmg bland de forskarstuderande. SACO/SR för­ordar alt en sådan lösning prövas.


 


Prop. 1975/76:129                                                   37

Forskningsingenjörer m. fl. inom gruppen teknisk-administrativ,perso­nal torde, enligt TCO, också ha rättmätiga krav på inflytande vid val till forskningsråden.

Mot bakgrand av betydelsen av forskning hänförlig tUl den statliga sektoriella administrationen bör, enligt fiskeristyrelsens uppfattning, även forskare som är fast knutna till administration av detta slag få delta i elektorsvalen.

Enligt matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg bör en­dast de som har rösträtt i elektorsvalen vara valbara tUl elektorsförsam­lingarna. Konsistoriet vid universitetet i Stockholm anser alt endast or­dinarie professorer och biträdande professorer skall vara valbara som elektor.

Enligt SFR bör endast professorer och biträdande professorer vara valbara till rådet, detta bl. a. för att tillgodose behovet av sakkunskap och med hänsyn till alt personer inom övriga tjänstekategorier lättare kan komma i en jävsituation i tiUsältnings- och anslagsärenden. Liknan­de synpunkter framförs av bl. a. samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm.

Organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland framhåller alt högskolan i Luleå bör få utse en represen­tant i elektorsförsamlingen för det humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

SFR anser att varje samhäUsvelenskapligt ämne inom varje högskole­region bör få utse en representant i elektorsförsamlingen och de juri­diska fakulteterna vardera tre representanter.

HFR yrkar att mandatfördelningen lill eleklorsförsamUngen modifie­ras så att varje humanistisk fakultet erhåller fyra mandat och de två teo­logiska fakulteterna tUlsammans tre.

Beträffande elektorsförsamlingen för det medicinska forskningsrådet föreslår MFR alt veterinärhögskolan skall beredas möjlighet alt utse en elektor.

Styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt anser att jordbrukets högskolor och veterinärmedicinska anstal­ten bör få utse en ledamot i envar av elektorsförsamlingarna för de me­dicinska och naturvetenskapliga forskningsråden.

NFR, AFR, tekniska fakulteten i Lund, rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm m. fl. anser att ämnesområdet teknik är under-representerat i elektorsförsamlingen för det naturvetenskapliga rådet. Enligt AFR vore sammanlagt tio elektorer i stället för de föreslagna fem rimligare med tanke på den ämnesmässiga spännvidden Vid de tek­niska fakulteterna.

Forskningsinstitutet för atomfysik vill att institutet skall få utse en elektor i den församling som skall välja ledamöter i det naturvetenskap­liga rådet.


 


Prop. 1975/76:129                                                    38

I några yttranden poängteras vikten av valberedningarnas arbete med att förbereda elektorsförsamlingarnas val.

Bl. a. AFR finner sådana valberedningar helt nödvändiga för att sam­ordna rådens behov av bred ämnesläckning med ev. andra önskemål.

Ingenjörsvetenskapsakademien framhåller vikten av atl vid lillsät- , lande av forskarrepresentanter i råden tillgodose behovel av allsidig täckning av forskningsområden. Delta sker, enligt akademien, bäst ge­nom atl elektorsförsamlingarnas val av ledamöter i forskningsråden väl förbereds av valberedningar. Principiella skäl talar för att dessa, också utses av resp. elektorsförsamling, men av praktiska skäl tiUstyrker aka­demien att resp. forskningsråd får utse valberedning.   .

Juridiska fakulteten och dess utbildningsnämnd i Uppsala föreslår att från varje fakultelsområde inom det humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets verksamhetsfält skall utses minsl en rådsledamot bland . de sju företrädarna för forskningen vid universitet och högskolor.

Odontologiska fakulteten i Lund anser alt män bör försäkra sig om att även mindre fakulteter som de odontologiska blir representerade i råden.

Språkvetenskapliga sektionens utbildningsnämnd i Uppsala förutsät­ter alt elektorsförsamlingen vid valet av rådsledamöter har fria händer att välja mellan olika kandidater oavsett fakultetstillhörighet. En på för­hand fastslagen kvotering skulle enligt nämndens mening vara olycklig.

Bl. a. HFR och SFR tillstyrker förslaget om anordnande av rådskon­ferenser vart tredje år. Några organ vid universitet och högskolor, bl. a. humanistiska fakulteten i Göieborg, samhällsvetenskapliga fakulteten, i Lund, medicinska och odontologiska fakulteterna i Umeå, matematisk­naturvetenskapliga fakidteten och dess utbildningsnämnd i Göteborg finner de föreslagna treårskonferenserna alltför omständliga.

FRU:s förslag i fråga om forskningsrådsnämndens sammansättning accepteras av flertalet remissinstanser.

Löntagarorganisationernas medverkan i den föreslagna forsknings­rådsorganisationen är, enligt LO, inte tillfredsslällande, LO föreslår bl, a, att det bland representanterna för allmänintresset i FRN skall ingå representanter för löntagarorganisationerna.

Farmaceutiska fakulteten och dess utbildningsnämnd anser att antalet riksdagsledamöter i FRN bör kunna begränsas till tre.

Flera remissinstanser önskar någon form av sektorsrepresentation också i FRN.

Enligt Landstingsförbundets uppfattning är dét angeläget ätt seklors­represenlanter även får möjlighet att medverka i de avvägningar mellan olika problemområden och forskningsprojekt, som kommer att göras inom FRN. Landstingsförbundet föreslår att antalet samhällsrepresen­tanter utökas tUl åtta och ått åtminstone fem av de åtta utses på grund­val av deras sektorsanknytning.


 


Prop. 1975/76:129                                                   39

Socialstyrelsen föreslår att av de äv utredningen föreslagna sju sam­hällsrepresentanterna minst fyra utses på grundval av deras sektorsan-knyining.

BFR vill att de sektoriella organen gemensamt bereds en plats i FRN
för atl mer direkt kunna delta med synpunkter på samarbels- och plane­
ringsfrågor.                            ,      '

Även bl. a. arbetarskyddsstyrelsen, brottsförebyggande rådet, och fis­keristyrelsen förordar sektorieU representation i FRN.

SI/SAF föreslår att FRN kompletteras med företrädare för närings­liv och seklorsorgan i deras egenskap av samhällets största forsknings-avnämare.

I vissa remissyttranden framförs mer specificerade förslag om repre­sentation i FRN.

Riksarkivet, HFR och Vitterhetsakademien vill att Vitterhetsakade­mien får utse en ledamot i FRN.

Vetenskapsakademien föreslår att en representant för akademien skall
ingå i FRN.          ,

Enligl socialstyrelsen, farmaceutiska fakulteten och dess utbildnings­nämnd och AFR bör riksbankens jubileumsfond vara representerad i FRN.

Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet anser att repre­sentanter även för kommunala intressen bör bli företrädda i FRN.

Med tanke på FRN:s vikliga uppgift att verka för samarbete och
samordning mellan råden finner AFR del rimligt atl vart och ett av ,
råden under utbildningsdepartementet blir representerade med två leda­
möter i nämnden.                                                        ,

4.5 Rådsorganens arbetsformer

Flertalet remissinstanser accepterar den av FRU föreslagna organisa­tionen med granskningsgrupper för bl. a. bedömning av ansökningar om forskningsanslag.

Bland organ vid universitet och högskolor råder enighet om behovet av en väl utbyggd beredningsorganisation för prioriterings-, inilierings-och samarbelsfrågor. I många yttranden framförs dock farhågor för aft, beredningsorganisationen kan bli alltför mäktig och i realiteten överta forskningsrådens/FRN:s styrande roll.

NFR anser all en orimligt stor del av forskama kan komma att bli in­
volverade i arbete i granskningsgrupperna, vilket från resurs-, kostnads-
och partsintressesynpunkt bör undvikas. En uppsplittring av projeklbe-
dömningen på många små enheter kan vidare, enligt NFR, försvåra hel­
hetsbedömningen av de tvärvetenskapliga projekten. ,

Flera remissinstanser,, bl. a. FC>.i4, delegationen för social forskning, AB Atomenergi,  riksantikvarieämbetet  och  statens historiska, museer och TCO delar utredningens uppfattning att utöver forskare även reprcr sentanter  för  folkrörelser,   intresseorganisationer,, sektorsorgan ,m.:fl., skall kunna ingå i rådens granskningsgrapper.


 


Prop. 1975/76:129                                                   40

SACO/SR anser att företrädare för olika intressen självfallet skall kunna ingå i gransknuigsgrupperna i de fall deras medverkan bedöms angelägen och naturlig. SACO/SR kan dock inle tillstyrka en ordning som innebär att intresseorganisationer m. fl. generellt ges rält till repre­sentation på denna nivå.

Flera organ vid universitet och högskolor — bl. a. konsistorierna i Uppsala och Lund, medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund samt vid karolinska institutet, odontologiska fakulteten vid karolinska institu­tet — har invändningar mot atl i grahskningsgrappema generellt skall ingå representanter för folkrörelser och intresseorganisationer.

MFR kan inle se något värde i ökat lekmannainflytande inom rådets beredande organ. Enligt MFR:s mening bör företrädare för arbetsmark­nadens parter, folkrörelser och intresseorganisationer verka i mera övergripande forskningspolitiska sammanhang.

Teologiska fakulteterna i Uppsala och Lund, humanistiska fakulteten och dess utbildningsnämnd i Uppsala föreslår att en mellaninstans mellan rådet och dess granskningsgrupper inrättas med uppgifl att väga gruppernas förslag. HFR förordar atl inom varje forskningsråd en sär­skild priorileringsnämnd skjuls in som mellaninstans meUan gransk­ningsgrupperna och rådet för alt sammanvägningen av gruppernas för­slag skall kunna göras av en mångsidigt sammansatt instans. Enligt HFR bör denna mellaninstans bestå av ordförandena i granskningsgrupperna.

Utredningens förslag om öppnare arbetsformer inom råden tillstyrks i princip av flertalet remissinstanser som berör frågan. I många yttranden framförs dock tveksamhet mot tanken på en dialog mellan anslagssö­kande forskare och priorileringsorgan under beredningsskedet. Tvek­samheten motiveras framför allt med alt en sådan dialog skulle innebära orimligt merarbete och slor tidsuldräkt vid granskningen. Sådana syn­punkter framförs bl. a. av många organ vid universitet och högskolor, t. ex. konsistoriet vid universitetet i Stockholm, humanistiska fakulteten i Göteborg, juridiska fakulteten i Stockholm, medicinska fakulteterna i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, farmaceutiska fakulteten, odonto­logiska fakulteten i Lund, matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Stockholm och Umeå.

MFR vill bestämt avstyrka att forskarna får formell rätt att under be­redningen av deras egna ansökningar ta del av rådens preliminära be­dömningar och påverka ärendets handläggning. Inte heller NFR är f. n. berett att tillstyrka elt sådant förfarande.

Styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt har den uppfattningen att utvärdering av forskning f. n. befinner sig på en sådan nivå att den i sig själv bör betraktas som forskning eller utvecklingsarbete. Det kan då, enligt styrelsen, ifrågasättas om denna verksamhet bör bedrivas av varje råd för sig. En bättre ordning i vart fall i de första stadierna, då former och metoder för sådan verksamhet skall utarbetas, kan vara att FRN ges dessa uppgifter.


 


Prop. 1975/76:129                                                   41

NFR anser att det är praktiskt att FRN får svara för forskningsstatis­tiken inom rådsorganisationen. SCB ställer sig tveksam till tanken atl inom FRN skapa en tUlfällig eller permanent delegation för statistikfrå­gor. Det är enligt SCB:s uppfattning naturligare att en viss förstärkning av representationen for sektoriella organ sker i SCB:s referensgrapp för forskningsstatistik än att en delegation tillskapas inom FRN.

SINFDOK delar utrednmgens åsikt alt systematiserad information om pågående och avslutad forsknmg i rådens regi är viktig. Det skulle enligt SINFDOK:s mening med anlitande av modern informations- och dokumentationsteknik kunna inrättas ett eller flera syslem för insamling, lagring och återvinning av velande på berörda områden med resp. forsk­ningsråd som ansvarigt för sitt fackområde. Genom ett statligt informa-tionspolicyorgan skulle sedan dessa system kunna samordnas med andra allmänt tillgängliga informationstjänster till ett "loD-nälverk", varar bl. a. underlag för en långsiktig forskningsplanering skulle kunna häm­tas. Med utgångspunkt i de intressen som SINFDOK har alt företräda synes FRU:s förslag innebära en god plattform för utveckling av etl in­tegrerat informationssystem.

4.6 Ledning, administration och anslagssyslem

Flertalet remissinstanser kommenterar inle närmare FRU:s förslag rörande rådsorganisationens ledning, administration och anslagssyslem. Statskontoret och MFR m. fl. tillstyrker uttryckligen utredningsförslagen i dessa delar.

Vad beträffar de beslutande organens arbetsformer framhåller NFR alt redan i nuvarande organisation rådsledamötemas arbetsbelastning är betydande och att någon minskning knappast lär vara alt påräkna i den nya organisationen. Man bör, enligt NFR, från början acceptera att ar­betet i rådet inte kan bedrivas vid sidan av en fulltidsbefatlning. Detta förhållande gör att man bör pröva om inte ordförande och ledamöter bör få nedsättning i sin övriga tjänstgöring moisvarande arbetet inom rådsorganisationen.

AFR tUlstyrker FRU:s förslag atl rådsledamölerna skall kunna ta tjänstledigt för att under vissa tider odelat kunna ägna sig åt speciella rådsuppgifter såsom petitaarbete, långsiktig planering, längre utred­ningar m. m. Även det löpande arbetet i rådet lorde, enligt AFR, inne­bära att partiell tjänstledighet bör kunna beviljas för rådsledamöterna.

Vad ordföranden beträffar är NFR:s bedömning att denna måste räkna med att sätta av ca 1/3 av normal arbetstid för rådsarbetet.

FRU:s förslag att kostnadskrävande projekt inle skall behöva under­ställas regeringen berörs endast i elt fåtal yttranden. Enligt AFR bör rå­den självfaUet vara fria att genom anslag under ett eller flera år direkt finansiera dyrbar utrastning. Anskaffning och utrastning i koslnadsklas-sen över 10—20 mUj. kr. bör dock underställas riksdagen.


 


Prop. 1975/76:129                                                   42

RRV har inget att erinra mot förslaget om separata kanslier för råden. Verket ser det dock som väsentligt att rådsorganisationen får en viss gemensam utveckling av ekonomi-administrativa funktioner och all­männa metoder för vetenskapliga bedömningar.

Även övriga remissinstanser som behandlar frågan — bl.a. FOA, NFR — tillstyrker etl sekretariat för varje råd.

SFR m. fl. är positiva till utredningens förslag att samtliga råd får en huvudsekreterare med vetenskaplig kompetens och att de administrativa funktionerna vid varje råd leds av en kanslichef.

NFR anser att det bör övervägas om inle huvudsekreterarna skall ges tidsbegränsade förordnanden.

Enligt AFR bör den vid rådens kansli anställda personal som har ve­tenskaplig bakgrand med lämpliga intervall ges tillfälle lill forskning för all hålla sig å jour med den vetenskapliga utvecklingen inom sina resp. ' specialområden.

Flera remissinstanser — t. ex. FOA, HFR, NFR, AFR, TCO — till­styrker alt en organisationskommitté tillsätts för att lämna förslag till organisation av sekretariaten vid råden och FRN.

TCO finner det angeläget att personalorganisationerna ges en stark ställning inom organisationskommittén. Till organisationskommitténs uppgifter bör även höra utformningen av det framlida personalinflytan-. det i Ijänsletinsältningsfrågor m. m.

Flertalet organ inom universitet och högskolor tillstyrker anslagstypen reservationsanslag för de nya rådsanslagen. Det är också enligt UKÄ viktigt att utredningens förslag följs vad gäller anslagstypen, dvs. att medlen tilldelas som reservationsanslag.

FUN anser alt frågan om anslagssystemets utformning hänger sam­man med forskarutbildningsulredningens fortsatta arbete, bl. a. .med va-r let av indelningsgrund för forskning/forskaratbildning inom högskolan. . I den mån man väljer en enhetlig indelningsgrund för högskolan Och forskningsråden kan del ifrågasättas om inte också anslagssystemet böf påverkas härav. Från statsmakternas synpunkl kan del, enligt FUN, vara ändamålsenligt att alla resurser för forskning och forskarutbUdning inom ett och samma område samlas under ett anslag med skUda poster till resp. högskolan och forskningsråden.

Både NFR och AFR tillstyrker att det nya naturvetenskapliga forsk­ningsrådet anvisas ett reservationsanslag. Råden pekar dock på de svå-righeter för den ekonomiska planeringen som de oföratsebara och många gånger kraftiga svängningarna i de internationella valutakurserna innebär när deltagande i stora internationella projekt skall betalas ur ett reservationsanslag. Baskostnadema för sådana projekt bör bestridas från ett särskilt förslagsanslag. Bidrag tiirinternalionella organisationer.,     ■

Forskningsrådens nämnd för forskningsinformation tiUstyrker försia- . get om elt särskilt anslag för den samhällsinriklade informationen Om'


 


Prop. 1975/76:129                                                   43

forskning och delar utredningens uppfattning alt de ekonomiska be­hoven är stora.

Statens delegation för rymdverksamhet vill fasta uppmärksamheten på frågan om finansiering av datorkostnader. Delegationen föreslår, lik­som AFR att de till rådsprojekt knutna dalorkoslnadema anvisas genom råden. Råden får därigenom en klarare överblick av totalkostnadema för de olika projekten samt större möjligheter till prioriteringar mellan olika projekt.

Förslaget att råden skall få kompensation från det s. k. täckningsan­slaget för merkostnader till följd av avtalsenliga lönehöjningar hälsas med tillfredsställelse av ett stort antal organ vid universitet och högsko­lor, bl. a. konsistoriet vid universitetet i Lund, humanistiska fakulteten i Stockholm, medicinska fakulteterna i Uppsala, Lund och Linköping, matematisk-natiirveteriskapliga fakulteten och dess utbildningsnämnd i Uppsala. Förslaget tillstyrks också av bl.a. SÖ, UKÄ, HFR, NFR, AFR, Handelshögskolans lärarråd, Vitterhetsakademien, styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt, SJFR och statens delegation för rymdverksamhet.

SÖ pekar på erfarenhetema från anslaget Pedagogiskt utvecklingsar­bete inom skolväsendet, där medel från täcknmgsanslag inte erhållits under de senaste åren. Utebliven täckning av merkostnader för höjda lö­ner medför svårigheter för såväl kort- som långsiktig planering, ansläll-ningsfrågor, möjligheter att följa uppgjorda projektprograin och genom­föra relevant resultatspridnuig:

Styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt poängterar att rådens stora lönekostnadsandel gör att en lösning av problemet med täckning av kostnaderna för lönehöjningar är väsenl-lig.

UKÄ framhåller att utan kompensation för automatiska lönehöj­ningar de ökade planeringskrav som den nya rådsorganisalionen lägger på råden knappast kan uppfyllas.

FRU:s förslag rörande rådens förvaltningskostnader uppmärksammas endast i ett fåtal yttranden. Bl. a. NFi? tillstyrker förslaget.

Uiredningen föreslår att råden för varje beviljat anslag anger belopp
för löner, materiel etc. och att belopp inte skall kunna föras över från
ett kostnadsslag till ett annat. Medicinska fakulteten i Uppsala har för­
ståelse för att forskarna inte kan få anställa mer personal än råden med­
ger, men anser att icke utnyttjade lönemedel bör få utnyttjas för mate­
riel m.m.                                         -       ■,

Den förväntade ökningen av antalet projekt med flera anslagsgivare torde enligt RRV medföra ytterligare behov av projekt- och kostnadsre­dovisning av den typ system S kan medge på berörda nivåer. För att rå­den skall få ett bättre beslutsunderlag än f. n. bör projektredovisningen utvecklas mol att omfatta de totala kostnadema för varje projekt.


 


Prop. 1975/76:129                                                   44

4.7 Fördelningen av ansvar och kostnader mellan råden och andra organ

Bl. a. statskontoret samt flertalet organ inom universitet och högsko­lor tillstyrker utredningens förslag rörande kostnadsfördelningen mellan råden och framför allt universitet och högskolor.

Enligt RRV:s uppfattning bör en ändring av nuvarande fördelning av kostnadsansvaret gå i riktnmg mot ett system med mera fuUständig kost­nadsredovisning. Råden skulle härigenom få information om alla de kostnader som kan hänföras till bl. a. av råden finansierade forsknings­projekt och inte som nu en redovisning av skiftande särkostnader. I ett övergripande perspektiv kan även jämförbarheten meUan olika forsk­ningssatsningar inom och mellan råden öka.

Byggttadsstyrelsen framhåller alt nuvarande föreskrifier och praxis för dimensionering, fördelning och finansiering av lokaler för rådsfinansie-rad forsknmg är bristfälliga. En föratsättning har bl. a. hittills varit att forskningen skall rymmas inom befintliga lokalresurser. Om samma föratsättningar skall gälla i fortsättningen måste, enligt byggnadsstyrel­sen, större hänsyn tas till den rådsfmansierade forskningens lokalbehov' vid dimensioneringen av lokaler för högre utbUdning och forskning. Icke inslilutionsbundna forskningslokaler torde kunna utgöra en gemen­sam resurs som fördelas mellan olika forskningsprojekt allteftersom be­hov uppstår. Prioriteringen och fördelningen av dessa gemensamma lo­kaler borde kunna åvila högskolestyrelserna.

AFR påpekar att principen om full kostnadstäcknmg vid vissa forsk­ningsinstitut etc. kan innebära att deras anspråk på anslag för visst pro­jekt måste sältas högre än om motsvarande projekt hade föreslagits av en forskare anställd vid ett universitet. Rådet delar FRU:s uppfattning alt dessa institut bör ha möjlighet att hos råden begära anslag på möjU-gasl lika villkor med universitet och högskolor. AFR tillstyrker att därför särskilda forskningsmedel anvisas till dessa institut. Även bl. a. Sveriges geologiska undersökning och AB Atomenergi tillstyrker att vissa sektorsorgan anvisas medel bl. a. för att läcka underskott i rådsfi-nansierade projekt.

Landstingsförbundet anser att imdervisningssjukhusen är att jämföra med instituten eftersoih undervisningssjukhusen borde redovisa total­kostnader i ansökan om medel från rådsorganisationen. Så sker då man inom kommunal förvaltning begär anslag från andra forskningsråd, t. ex. STU och BFR.

Ett stort antal remissinstanser instämmer i vad FRU anför om över­föring av rådsfinansierad verksamhet tUl annan mer permanent finansie­ringsform. Det gäller bl. a. UKÄ, många organ vid universitet och hög­skolor, MFR, HFR, NFR, AFR, styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt, SACO/SR, TCO, SI/SAF, Ingenjörs­vetenskapsakademien.

FOA anser att utredningen borde ha behandlat formerna för över-


 


Prop. 1975/76:129                                                   45

föring av rådsfinansierad forskning till sektorieUa organ mer utförligt. Dessa problem kan, enligt FOA, ofta bli besvärliga att lösa eftersom det blir fråga om samordning meUan myndigheter under olika departement.

UKÄ framhåller att systemet måste brakas med omdöme så att dels högskolans forskningsförnyelse kan ske också på andra sätt än via råds-tjänster, dels alt högskolor med ofullständig forskningsutbyggnad inte blir missgynnade.

MFR påpekar atl prövning av ämnesområden enligt 69 § i universi­tetsförordningen inte skapat tillräckliga möjligheter för ökad rörlighet i planeringen av universitetens resurser. Det av utredningen föreslagna systemet för överföring av rådsunderslödd verksamhet till universiteten bör enligl rådets mening således prövas.

Enligt BFR kan förslaget om överföring under ett övergångsskede få en negativ effekt på utvecklingen av basresurserna för teknisk forskning. Överförande av nuvarande rådstjänster kommer att ta en betydande del av det ekonomiska utrymme för reformer som står till buds för högsko­leväsendet. Det förhållandet att antalet rådsstödda forskartjänster vid teknisk fakultet är litet får inle leda till att det tekniska områdets behov trängs åt sidan.

Enligl konsistoriet vid universitetet i Linköping kan FRU:s förslag om överföringar få katastrofala följder för en nyelablerad forskningsorgani­sation av den typ som universitetet i Linköping representerar.

RRV avstyrker utredningens förslag rörande överföringar. RRV anser att resurser för forskning inom högskoleområdet bör prövas genom gängse budgetprocesser.

4.8 Samarbetet mellan rådsorganisationen och universilelskanslersäm-hetet

Utredningens kapitel om samarbetet mellan rådsorganisationen och universiletskanslersämbelet har kommenterats i några enstaka remiss­yttranden.

Enligl statskontorets mening bör särskild uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna all åstadkomma personsamband mellan dels råden och planeringsberedningarna, dels FRN och styrelsen för det nya universi­tets- och högskoleämbetet.

FUN räknar med alt rådsorganisationen, företrädd av FRN, kommer alt spela en betydelsefull roll vid planering och dimensionering av fors­karutbildning i framliden. Kraven på samverkan och samplanering mel­lan rådsorganisalionen och UKÄ kommer därvid alt bli vida slörre än i nuläget. Enligt FUN:s uppfattning ligger det ett betydande värde i en delning av planeringsansvaret för forskningen mellan UKÄ, rådsorgani­salionen och de sektoriella organen. En pliiralism av detla slag bidrar till att skapa förutsättningar för att inopportim och okonventionell forskning bereds rimligt uirymme. FUN föratser emeUertid att garan-


 


Prop. 1975/76:129                                                   46

tier, möjligen av organisatorisk natur, behöver skapas för ätt den av­sedda planeringen och dimensioneringen av forskariitbUdningen skall kunna förverkligas.

4.9 Tektxisk grundforskning

Många remissinstanser — däribland FOA, UKÄ, NFR, BFR, AB Atomenergi, Ingenjörsvetenskapsakademieit — hänvisar till tidigare yttranden över FRU:s promemoria angående stödet till den mot tek­niska tiUämpningar riktade. grundforskningen, i vilka yttranden de till­styrkt FRU:s förslag.

Mot bakgrand av att det pågående utredningsarbetet förande STU
kan komma atl ta lång tid är det, enligt SACO/SR:s mening, nödvändigt
med snabba provisoriska åtgärder. SACO/SR föreslår att del nya natur­
vetenskapliga rådet — åtminstone i avvaktan på STU-kommittén —
ges etl särskilt ansvar för den tekniska grundforskningen samt beviljas
ett häremot svarande särskilt anslag. Anslagsfördelningen bör anförtros
åt en särskild nämnd för teknisk grundforskning. Liknande synpunkter
framförs av SI IS AF.                                     '       ,

Med hänsyn till den pågående parlamentariska uiredningen om STU vUl STU inle ta ställnmg till förslag rörande den organisatoriska utform­ningen av slöd till teknisk grundforskning.

STU-kommittén framhåller alt den kommer alt utreda hur STU:s forskningsrådsfunktioner bör handhas. STU-kommilténs uppfattning är alt ell beslut bör anslå till dess STU-kommittén slutgiltigt behandlat frå­gan.

RRV anser all frågan om genom vilken organisation medel skall för­medlas till den tekniska grandforskningen bör övervägas ytterligare.

Forskningsavgiftskommittén påpekar all den har lill huvuduppgift att överväga hur stödet till industriell FoU bör finansieras. Även utifrån kommitténs utgångspunkter kan det vara naturligt att grundforsknings­nämnden, om den inrättas enligl FRU:s förslag, finansieras med skatte­medel. Delta bör, enligt kommittén, likväl inte utesluta att avgiftsmedel inom STU eller andra organ också bör kunna kanaliseras lill grand­forskningen om forskningsavgiftskommittén föreslår avgiftsfinansiering av slöd till induslriell FoU.

4.10    Tjänsleorganisatoriska frågor

Kapitlet om tjänsleorganisatoriska frågor uppmärksammas endasi i ringa ulslräckning i remissyttrandena.

Bl. a. medicinska fakulteten i Linköpiitg och dess utbildningsnämnd saml MF/? tillstyrker utredningens förslag.

Enligt TCO:s uppfattning föreligger ett akut behov av alt vidta åtgär­der inom del tjänsleorganisatoriska området. Det av FRU föreslagna ut­redningsarbetet bör därför påbörjas snarast. Sveriges, museimannaför-


 


Prop. 1975/76:129                                                   47

bund anser alt trygghelsfrågorna för i forskningsrådsstödd forskning engagerad personal bör tas upp till skyndsam utredning. Även bl. a. konsistoriet vid universitetet i Lund förordar utredning av tjänsleorgani­satoriska frågor vid råden.

Med hänvisning till behovel av en samlad lösning av frågorna rö­rande Ijänsteslrukluren inom forskning och forskarulbildnmg förordar SACO/SR att den av FRU föreslagna översynen görs inom forskaral­bildningsulredningen.

NFR hänvisar tUl arbetet inom forskaralbildningsulredningen och föreslår atl man tills vidare avvaktar med alt tillsälta den av FRU före­slagna utredningen.

FUN erinrar om att frågan om den s. k. forskarkarriären behandlas inom utredningen. FUN utgår från att såväl tjänsterna inom rådsorgani­sationen som andra statligt reglerade tjänster måsle beaktas i delta sam­manhang. FUN vill mot denna bakgrund bestämt avstyrka att rådsorga­nisationen ges i uppdrag alt se över annat än rent tekniska frågor rö­rande tjänsteorganisationen. Ett uppdrag med den bredd FRU föreslagit skulle, enligt FUN, på väsentliga punkter innebära en dubblering av det uppdrag FUN redan erhålUt.

4.11 Finansieringen av dyrbar vetenskapUg utrustning

RRV, UKÄ, flera organ vid universitet och högskolor, NFR, STU, forskningsavgiftskommittén m. fl, tillstyrker utredningens förslag om ett särskilt anslag för dyrbar vetenskaplig utrustning.

Bl, a, NFR och AFR tillstyrker förslaget om ett särskUl utrustnings-anslag för tyngre utrastning. Båda råden tycker dock all den föreslagna beloppsgränsen är för låg, NFR föreslår lägst 500 000 kr,, medan AFR anser atl ingen beloppsgräns nedåt bör fixeras.

Enligt NFR bör endast de tre nya forskningsråden och FRN få anlita utruslningsanslagel.

Statens delegation för rymdverksamhet tillstyrker förslaget men anser all den föreslagna beloppsgränsen — 100 000 kr. per objekl — är för låg och ligger inom ramen för vad som är alt anse som normalanskaffning. Delegationen föreslår 500 000 kr. som lägsta gräns för utruslningsobjekl som skall finansieras med hjälp av det särskUda utmstningsanslaget.

STU betonar alt avbetalningstiden för lånefinansiering inte får vara längre än nyltjandetiden.

Utredningens förslag förutsätter, enligt RRV, alt elt inventarie- och utrustningsredovisningssystem införs.

UUH anser atl resurser för anskaffning av dyrbar forskningsappara­tur bör anvisas via kostnadsramar som förs upp i utrustningsplanen för universitet och högskolor m. m. Med en sådan ordning skulle, enligt UUH, dels den finansiella planeringen vid fluktuationer i investeringsbe­hoven underlättas, eftersom medelsförbrukningen belastar den för alla


 


Prop. 1975/76:129                                                                 48

kostnadsramar gemensamma anslagsposten, dels UUH få möjlighet lill effektivare upphandling, eftersom nämnden kan samordna anskaff­ningar av dyrbar forskningsapparatur inom tillgängliga kostnadsramar för hela universitets- och högskolesektorn. Även UUH anser att be­loppsgränsen inle bör låsas vid 100 000 kr.

Styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt och SJFR anser alt förslagen rörande finansiering av dyrbar ve­tenskaplig utrastning bör bearbetas vidare.

Enligl SI/SAF är den lämpligaste lösningen alt anslag till mycket tung utrustning även i fortsättningen söks direkt från regeringen av resp. råd.

NFR framhåller beiräffande den föreslagna delegationen för veten­skaplig utrustning inom FRN att handläggningen inom delegationen bör kunna bli enkel. Om en anskaffning inle drar med sig extrakostnader för statsverket i form av nya lokaler o. d. bör hanteringen inom FRN gå snabbt och begränsa sig tiU fastställande av räntefot, amorteringstid och eventuella användningsföreskrifter.

LUP-nämnden tillstyrker alt den föreslagna delegationen inrättas. LUP-nämnden framhåUer alt representationen av UKÄ, LUP, UUH och byggnadsstyrelsen ger dessa organ möjligheter atl på ett tidigt sta­dium få en inblick i den planering som äger rum inom forskningsrådens område. Utrustningsbehoven för den rådsfinansierade forskningen kan därigenom bättre än för närvarande beaktas i samband med utrustnings­planeringen för universiteten och högskoloma.

Byggnadsstyrelsen betonar alt frågan om dimensionering, fördelning och finansiering av lokaler inkl. byggnadsåtgärder i befintliga byggnader för den rådsfinansierade forskningen bör utredas närmare innan beslut fattas om de framtida förutsättningarna för denna forskning.

Enligt Lf/P-nämnden bör den föreslagna delegationen inom FRN kunna fylla en viktig funktion även vid planering för de lokalbehov som initieras genom såväl rådsinsatser som sektoriella insalser.

Bl. a. NFR och konsistoriet vid Chalmers tekniska högskola tillstyr­ker att frågan om en ulrustningspool prövas.

UUH påpekar att frågan om en "rikskatalog" för dyrbar vetenskaplig utrustning aktualiserats i skilda sammanhang. UUH tillstyrker att FRN:s utruslningsdelegalion prövar frågan närmare. UUH framhåller att även arman dyrbar utrustning än den som anskaffas genom anlitande av forskningsrådsanslag bör kunna registreras och ingå i en eventuell ul­rustningspool.

4.12 Genomförande av utredningens förslag

Den föreslagna lidsplanen för genomförande av FRU:s förslag till­styrks i regel av de organ vid universitet och högskolor som behandlat frågan. Enligl konsistoriet vid Chalmers tekniska högskola måste dock tillsättningsförfarande och valprocedur starta tidigare än enligt utred-


 


Prop. 1975/76:129                                                   49

ningsförslaget om den nya rådsorganisalionen skall kunna börja fungera den 1 juU 1977.

AFR föreslår atl AFR:s och NFR:s nuvarande delegationer får fort­sätta att fungera under ett år efter det nya rådets tillkomst. Under den tiden bör delegalionsordförandena få närvaro- och yttranderätt vid del nya rådels sammanträden. Det nya rådet kan härigenom få tid att ut­forma elt ändamålsenligt delegations- och prioriteringskommittésystem och erfarenheterna från de nuvarande råden kan föras över till den nya rådsorganisationen.

NFR påpekar atl, eflersom AFR och NFR vid utdelnmgstillfället un­der våren 1977 inte är sammanslagna, de måste disponera sina egna an­slag för alt slutföra sin verksanihet. Detta gör, enligt NFR, att del är föga meningsfullt för de båda råden att redan för budgetåret 1977/78 avge gemensamma petita. Detla bör göras av det nya rådet och avse budgetåret 1978/79.

LO hänvisar tUl atl FRU "fortsätter sitt arbete med väsentligt vid­gade perspektiv på hela forskningsområdet" och finner inte skäl för en separat delreform efler utredningens nuvarande förslag. "En delreform skulle också riskera att bli normgivande på representationsfrågan för övriga organ med forskningsrådsfunklioner och som uiredningen inte behandlat."

FUN har prövat om sambandet mellan FRU:s förslag och forskarut­bildningsutredningens uppdrag är så djupgående att stäUningstagandel till FRU:s förslag bör uppskjutas till dess båda utredningarna kan bedö­mas i elt sammanhang. FUN har också övervägt om viktigare ställnings­taganden inom forskarulbildningsutredningen bör anstå till dess stats­maktema tagit ställning till FRU:s förslag. FUN bedömer emellertid att de av FRU framförda förslagen inte förändrar förutsättningarna för dess utredningsarbete på ett sådant sätt, alt något av dessa alternativ bör komma i fråga för förslaget i dess helhet.

5    Föredraganden

5.1 Inledning

Forskningsrådsulredningen (FRU) klargör i sitt belänkande Forsk­ningsråd (SOU 1975: 26) några viktiga utgångspunkter för forskningsar­betet. Den grandläggande synen är alt forskningen skall skapa ny kun­skap om fakta och förhållandet mellan fakta. Den ska ständigt pröva gjorda erfarenheler mot ny kunskap. Dessa drag i forskningsarbetet ställer speciella krav på planering och rörlighet i dispositionen av till­gängliga resurser. Det är naturligt atl i elt sådant arbete acceptera risk­tagning och misslyckanden. Men det ställer också krav på noggrann pla­nering och uppföljning av verksamheten.

4    Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 129


 


Prop. 1975/76:129                                                                 50

Utredningen slår fast att forskningens frihet är ett grundläggande begrepp i all forskningspolitik. Forskning fri från bindningar av olika slag är ett vitall samhällsintresse. Samtidigt är det uppenbart atl till­gången på resurser begränsar denna frihet. Men inom givna ekonomiska ramar väljer forskama fritt problem och metod.

I begreppet forskningens frihet ligger också forskarens frihet atl sprida kännedom om sina resultat. Mot detta svarar en skyldighet att öppet ställa kunskaper och resultat lill förfogande. Därigenom kan forskningen bidra lill atl den kritiska dimensionen i forskningsarbetet förs in i det löpande samhällsarbetet.

I växande utsträckning samarbetar forskama tvärvetenskapligt genom integration av metoder och teoribUdning eller mångvetenskaphgt genom elt mer koncentrerat samarbete över institutionsgränser. Inte minst gäl­ler delta på samhällsforskningens område. Del är viktigt alt organisa­toriskt underlätta gränsöverskridande forskning. Utredningen visar ge­nom hänvisning tUl olika undersökningar hur en allt påtagligare sam­verkan mellan forskning och samhällsaktivileler växer fram. Det är ell skäl bland många att stödja forskning och garantera all de forsknings­stödjande organen har relevant kompetens i sammansättning och arbets­former.

Den grundsyn på forskningen, som FRU redovisat i sitt betänkande och som jag i allt väsentligt delar, innebär bl. a. atl all forskning kan bedömas både med hänsyn till sin inomvetenskapHga betydelse och sin samhällsrelevans. Någon motsättning mellan inomvetenskapligt moti­verade forskningsinsatser och insatser som har sin grund i forskningens samhällsrelevans finns inte. Delta innebär bl. a. ett erkännande av att all forskning på något sätt har betydelse för samhället i vid mening.

Samhället har då också behov av inflytande på och insyn i de forsk-ningspriorilerande organens arbete och i den verksamhet som bedrivs vid de institutioner där forskningen utförs. Delta krav på inflytande grundar sig just på insikten om forskningens betydelse för samhällsut­vecklingen och på förhoppningen att forskningen skall bidra till all lösa samhällsproblem och främja en önskvärd samhällsutveckling.

Forskningsråden har haft och har etl stort ansvar för atl vidmakt­hålla och bygga upp den vetenskapliga kompetensen och för alt främja förnyelsen i den svenska forskningen. Det står därmed också klart alt forskningsrådens prioriteringar, särskilt på lång sikt, är av stor sam­hällelig betydelse. Elt inflytande för allmänna intressen blir då natur­ligt även i denna verksamhet.

Detta inflytande måste avvägas så atl forskningsrådens möjligheter atl kompetent bedöma de rent inomvetenskapHga frågorna kvarstår orub­bade och alt balanserade lösningar främjas när det gäller avvägningen mellan önskemål om samhällsrelevans och inomvetenskaplig betydelse i


 


Prop. 1975/76:129                                                   51

forskningen. Organisationen måste alltså ha förmåga att själv bedöma inriktningen av den forskning som har en stark samhällsrelevans.

Det är mol denna bakgrund mina ställningstaganden i det följande till FRU:s konkreta förslag om de forskningsstödjande organens arbete och organisation skall ses.

Den svenska grandforskningen tilldelas resurser över statsbudgeten dels inom ramen för en basorganisation, dels genom anslag till de stat­liga forsknmgsråden och vissa andra organ som i avseende på stödet lill grandforskning fungerar som forskningsråd, t, ex. styrelsen för teknisk utveckling. Basorganisationen beslår väsentligen av tjänster, lokaler, utrustning etc. vid universitet och högskolor. Kostnadema härför vid universitet och högskolor inom utbUdningsdepartemenlets område kan för innevarande budgetår uppskattas lill ca 800 mUj. kr. I delta belopp ingår även kostnaderna för forskarutbUdning. Till forskningsråden inom utbUdningsdeparlementets område anvisas innevarande budgetår ca 200 milj. kr. De medel som anvisas forskningsråden kan betecknas som forsk­ningens operativa resurser. Med deras hjälp är del möjligl att initiera och/eller stödja forskningsprojekt som bedöms som angelägna och ve­tenskapligt lovande och som inle kan bedrivas endast med de resurser som finns inom basorganisationen.

Den svenska forskningsrådsorganisationen tOlkom under perioden närmast efter andra världskriget som ett led i den uppmstning av forsk­ningen och universitets- och högskoleväsendet som då skedde. Upprust­ningen kom lill slånd i en stark tro på forskningens betydelse både för den materiella välfärdsutvecklingen och för utvecklingen av en rikare kulturell och social miljö.

Anslagen tiU forskningsråden har, sett över en längre lidsperiod, ökat kraftigt. I fasl penningvärde har under perioden 1950/51—1975/76 an­slagsbeloppen till forskningsråden under utbildningsdepartementet mång­faldigats.

Parallellt med denna utveckling har en rad förändringar skett både inom själva forskningsverksamheten och när del gäller synen på forsk­ningen. Inom universitetsorganisationerna har utvecklingen, föratom en allmän expansion, bl. a. inneburit all forskningen kraftigt differentierats. Nya discipliner har tillkommit, och antalet institutioner där forskning bedrivs har ökat kraftigt. Detta har iimeburil starkt ökade möjligheter för universiteten atl genom sin forskningsproduklion spela en betydelse­full roll för hela samhällets utveckling och har givit Sverige en respek­terad ställning inom del internationella forskningssamarbetet. Samtidigt har denna process skapat problem inom universiteten bl. a. genom atl de etablerade organisationsformerna inle alltid har kunnat svara mol de nya behov som utvecklingen har medfört.

Parallellt med den snabba utvecklingen av forskningsråden och av universitets-  och högskoleorganisationen inom både utbildnings- och


 


Prop. 1975/76:129                                                   52

jordbruksdepartementens områden har en annan för svensk forskning utomordentligt viktig utveckling ägt rum.

Inom flertalet samhällssektorer har, särskUt under senare år, tillkommit särskilda organ eller organisationsformer för alt tillgodose behov av sektorieU forskning och utveckling (FoU). Från att tidigare ha varit in­riktad främst mot teknisk och ekonomisk utveckling har den sektoriella forskningen vid sidan härav under senare år i allt högre grad kommit att inbegripa också forskning och utveckling inom det sociala området i vid mening, forskning rörande den yttre och inre miljön etc.

Även för den sektoriella forskiungen utgör universitets- och högskole­organisationen en naturlig bas. I Sverige — till skUlnad från främst vissa större industriländer — har inle annat än i särskUda fall inrättats fri­stående forskningsinstitut för de sektorieUa FoU-behoven.

Den här skisserade utvecklingen har för forskningsråden successivt skapat en ny situation. Det var mot denna bakgrand som FRU tillkaUa­des med uppdrag att för forskningsråden inom utbildningsdepartemen­tets verksamhetsområde se över bl. a, forskningsrådens verksamhet, be­slutsformer och sammansättning. I samband därmed skulle FRU bl. a, överväga i vilka former företrädare för allmänna intressen bör medver­ka vid rådens avvägningar, FRU har redovisat sina förslag i dessa frågor i betänkandet Forskningsråd.

FRU har sedermera också fått i uppdrag bl. a, atl utreda och bedöma förutsättningarna för en övergripande forskningsplanering. Även andra forskningsfrågor kommer således alt aktualiseras av FRU:s andra ut­redningsetapp. Enligt min mening är det dock lämpligt att redan nu, på grundval av FRU:s förslag, anpassa rådsorganisalionen lill dagens för­hållanden.

5.2 Principerna för den framtida rådsorganisationen

FRU redovisar i betänkandet utförligt utvecklingen av såväl forsk­ningsrådsorganisationen som forskningen vid universitet och högskolor och den sektoriella forskningen. Jag instämmer med de många remiss­instanser som berömmer denna klargörande skildring. FRU diskuterar vissa mer långtgående förändringar i formerna för samhäUets stöd till forskning. Utredningen avvisar dock lösningar som skulle innebära atl forskningsråden avskaffas och alt de medel som i dag anvisas genom dem antingen kanaliseras genom sektorieUa organ eller tilldelas univer­sitet och högskolor direkt. Jag delar utredningens uppfattning alt dessa alternativ inte är realistiska. En forskningsrådsorganisation har sålunda enligl min bedömning alltjämt angelägna funktioner att fylla i plane­ringen och resursfördelningen på forskningsområdet.

Forskningsråden är statliga myndigheler. FRU diskuterar för- och nackdelar med den nuvarande organisationsformen och andra former för forskningsråden såsom ämbetsverk eller stiftelse. SkUlnaderna mel-


 


Prop. 1975/76:129                                                   53

lan de olika altemativen är, enligt FRU, endast marginella. Med hän­syn härtill och då inga negativa erfarenheler föreligger av den nuva­rande forskningsrådsformen finner FRU all den bör behållas. Jag delar denna uppfattning.

Rådsorganisalionen, den sektoriella forskningsorganisationen och bas­organisationen vid universitet och högskolor kompletterar varandra och utgör tillsammans den statliga organisationen på forskningsområdet. Rådsorganisationens forskningsstöd bör framför allt ägnas relativt lång­siktigt orienterad forskning som bedöms ha stor inomvelenskaplig be­tydelse och samhällsrelevans.

De skilda forskningsrådens totala resurser, inriktningen i stort av deras verksamhet, vilka områden som bör prioriteras etc, måsle be­stämmas genom avvägning mot bl. a. behovet av resurser inom bas­organisationen och för den sektoriella forskningen. Dessa bedömningar är ytterst av politisk natur.

FRU anser att forskningsrådsorganisationens övergripande uppgifl bör vara att i samverkan med andra forskningsstödjande organ främja forskning av betydelse för samhällets och vetenskapens utveckling samt atl verka för all sprida information om forskning och kunskap om forskningens resultat. Liksom remissinstanserna instämmer jag helt i detta.

En förutsättning för all rådsorganisalionen skall kunna fullgöra dessa uppgifter är att också företrädare för andra än forskarna själva med­verkar i rådens arbete och beslut. Denna medverkan är viktig främst men inte bara såvilt avser användningen av forskningsrådsorganisatio­nens resurser. Den är också viktig när det gäller atl förbättra informa­tionen om forskning och forskningsresultat till andra än dem som är direkt engagerade i eller beroende av forskningsverksamheten. Jag åter­kommer i det följande till formerna för att utse ledamöterna i rådsorga­nen.

FRU presenterar ett förslag till uppbyggnad av rådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Förslaget innebär dels tre fristående forskningsråd, vart och ell beslående av en majo­ritet av forskare men med inslag även av företrädare för sektoriella or­gan, dels vid sidan av råden en forskningsrådsnämnd (FRN) med ma­joritet för representanter för allmänintressen och därutöver represen­tanter för forskningsråden inom utbildningsdepartementets område, styrelsen för teknisk utveckling (STU) samt statens råd för skogs- och jordbruksforskning (SJFR), Förslaget tiUstyrks av flertalet remissin­stanser. Även jag finner den av FRU föreslagna lösningen väl avvägd och biträder i huvudsak utredningens förslag, I del följande redovisar jag mina stäUningstaganden närmare. Jag har i vissa frågor samrått med cheferna för försvars-, jordbruks- och industridepartementen. I den mån inle annat sägs avser mina synpunkter och förslag endast


 


Prop. 1975/76:129                                                                 54

forskningsråden inom utbildningsdepartementets område. För samman­hangels skull redovisar jag även vissa frågor i vilka det ankommer på regeringen eller annan myndighet all fatta beslut.

5.3 Forskningsrådsnämiiden

Det är en aUmän uppfattning all den nuvarande forskningsrådsorga­nisationen i stort sett fungerat väl när det gäller atl fördela medel lill inomvetenskapligt motiverad forskning. Däremot har den bl. a. till följd av sin institutionella utformning inte alltid kunnat fånga upp och tUlgodose de forskningsbehov som har sin utgångspunkt i aktuella samhällsproblem. Varje forskningsråd har f. n. sitt särskUda ämnes­mässiga ansvarsområde. Delta har medfört svårigheler att få slöd för dem som vill arbeta med tvär- och mångvelenskapliga forskningspro­jekt, FRU diskuterar hur man bör utforma en rådsorganisation som bättre kan tillgodose behovet att främja forskning också av sådan karaktär, FRU:s förslag innebär atl man vid sidan av forskningsråden inrättar en forskningsrådsnämnd (FRN), Denna bör enligt FRU i sam­verkan med råden, andra liknande organ och sektoriella organ kunna stimulera och stödja samhällsrelevant forskning.

Som jag tidigare har redovisat anser jag all en forskningsrådsnämnd bör inrättas vid sidan av forskningsråden. Jag har i denna fråga sam­rått med cheferna för jordbruks- och industridepartementen. Vissa remissinstanser vill ge FRN en i förhållande till råden mer framskju­ten StäUning Un FRU har föreslagit. Bl. a. anser man atl FRN bör få fördela tillgängUga medel mellan råden. De uppgifter som FRN i så fall skulle få är emellertid enligt min mening av sådan karaktär alt de ankommer på regering och riksdag. Jag vUl således i likhet med FRU och flertalet remissinstanser framhålla att FRN bör vara sidoordnad och inte överordnad forskningsråden. FRN:s främsta uppgift bör vara all vid sidan av de insatser som de enskilda råden gör initiera och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från sam­häUets synpunkt. FRN bör härvid särskUt beakta behovet av tvär-och mångvetenskaplig forskning.

FRN bör, som FRU föreslår, disponera egna medel. FRU har före­slagit atl FRN normalt endast skall kunna finansiera projekt m. m. som samfinansieras med forskningsråd eller sektoriella organ. Enligt min mening bör detta gälla som huvudregel. Självfallet är det värde­fullt om forskningsprojekt kan finansieras gemensamt av flera intressen­ter som finner projekten angelägna utifrån skilda utgångspunkter. FRN bör dock i likhet med forskningsråden ha möjlighet att ensam ta initativ till och stödja projekt. För de projekt som samfinansieras av FRN och l.ex. etl forskningsråd bör fördelningen i tiden av FRN:s slöd


 


Prop. 1975/76:129                                                                 55

avgöras från fall till fall i samband med beslut om igångsättande och finansiering.

Jag delar FRU:s uppfattning att FRN inte behöver en egen gransk­ningsorganisation för bedömning av ansökningar etc. För sådana pro­jekt som kan komma i fråga för finansiering enbart genom FRN bör dock nämnden kunna anlita experter eller lUlsätta egna gransknings­grupper för bedömning och prioritering. För sådana projekt måste ock­så ansökningar om anslag kunna ställas direkt till FRN, medan an­sökningar för övriga projekt i första hand bör gå via berört forsknings­råd till FRN.

För långsiktsmotiverad forskning anvisas i dag medel under anslaget Framtidsstudier. Dessa medel disponeras av en särskild kommitté, samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning. Jag kommer i det följande att föreslå atl FRN får en sammansättning likartad sam-arbetskommilténs. FRN bör därför överta de uppgifter som f. n. åligger kommittén. Medel för den långsiktsmotiverade forskningen bör ingå i FRN:s anslag. FRN bör inom ramen för detta anslag väga behovet av resurser för långsiktsmotiverad forskning mol resursbehov för annan forskning och själv avgöra i vilka organisatoriska former sådan forsk­ning fortsättningsvis skall initieras och stödjas.

Under anslaget lill samhällsforskning är f. n. uppförd en anslagspost till folkrörelseforskning. Posten disponeras av en särskild delegation med representanter för de ideella folkrörelserna. Medel för detta ända­mål bör enligl min mening fortsättningsvis anvisas under anslaget till forskningsrådsnämnden men fortfarande disponeras av en särskUd dele­gation för folkrörelseforskning.

Råden bedriver redan i dag viss informationsverksamhet. De ger t. ex. gemensamt med en rad andra intressenter ut tidskriften Forskning och framsteg. Vissa av råden informerar också om forskningen inom det egna området. En viktig uppgift för FRN bör, enligt min mening, vara att svara för en mer allmän och övergripande information om forskning och forskningsresultat. De enskilda forskningsråden bör dock, liksom hittills, svara för informationen om verksamheten inom sina områden.

FRN bör vidare vara samarbelsorgan för forskningsråden inom så­väl utbildnings- som jordbruksdepartementens områden. Det är ock­så önskvärt alt styrelsen för teknisk utveckling bereds tillfälle att delta i samarbetet inom FRN i vad avser styrelsens stöd till teknisk forskning. FRN bör således ansvara för frågor som är gemensamma eller har ett gemensamt intresse för hela rådsorganisalionen. Som exempel på sådana frågor kan nämnas samordning av ratiner för an­slagsbehandling, vissa informations- och dokumenlalionsfrågor, viss forskningsstatistik, administrativa serviceuppgifter och internationellt vetenskapligt samarbete som inte naturligt faUer inom ett visst forsk-


 


Prop. 1975/76:129                                                   56

ningsråds arbetsområde. Nämnden kommer således all ersätta forsk­ningsrådens samarbetsdelegation. En viktig uppgift för FRN i dess egenskap av samarbetsorgan för forskningsråden bör vara atl svara för en fortlöpande omprövning av rådsorganisationens verksamhetsfor­mer. Några av de arbetsuppgifter jag nu har angett är av den karaktä­ren atl de åtminstone inte regelmässigt behöver handläggas av FRN i plenum. De bör t. ex. kunna hänskjutas tiU en av FRN tillsalt delega­tion för gemensamma rådsangelägenheler i vilken skulle kunna ingå bl. a. företrädare för rådens kanslier. Del bör självfallet ankomma på FRN att finna lämpliga former för arbetet inom nämnden. Det an­kommer emellertid på regeringen eller efler regeringens bmyndigande på FRN att i den mån så erfordras meddela bestämmelser i de av­seenden som jag nu har berört.

5.4 Antalet forskningsråd inom utbildriingsdepartementets område

Rådsorganisationen fick sin nuvarande utformning i huvudsak un­der 1940-lalet. Då inrättades med början år 1942 forskningsråd inom de tekniska, medicinska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskaphga områdena liksom för jordbruksforskning och för byggforskning. Den nämnd för fonden för humanistisk forskning, som inrättats under 1920-lalel, fick en ställning likartad forskningsrådens. Delsamma gällde den särskUda kommittén för atomforskning. Vissa organisatoriska juste­ringar vidtogs under 1950-talet, varigenom bl. a. de sistnämnda orga­nen ombildades till resp. statens humanistiska forskningsråd och sta­tens råd för atomforskning.

Rådsorganisationens huvuddrag har sålunda inle förändrats under mer än ett kvarts sekel, en lid då en intensiv utveckling har ägt rum på forskningens område. FRU har diskuterat vissa mer långtgående för­ändringar i rådsorganisalionen. Utredningen avvisar sådana och finner att den nuvarande rådsorganisalionens principiella uppbyggnad bör bi­behållas. FRU föreslår dock all de nuvarande fem forskningsråden er­sätts av tre, nämligen ett humanistisk-samhäUsvetenskapligt, ett medi­cinskt och ell naturvetenskapligt forskningsråd. FRU:s förslag tUlstyrks av flertalet remissinstanser.

Frågan om den inbördes avgränsningen av de samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsområdena och om de lämpligaste organi­satoriska formerna för att främja forskningen inom dessa har disku­terats i flera sammanhang sedan rådsorganisationens tillkomst. Det synes emeUertid inle vara möjligl att fördela olika forskningsområden mellan forskningsråden på ell sätt som samtidigt tillgodoser alla önske­mål. FRU framhåller att gemensamt för forskning inom de här ak­tuella  områdena  är atl  forskningen  gäller  "samhället  som  politiskt.


 


Prop. 1975/76:129                                                                 57

socialt och ekonomiskt system, människans villkor och yttringar av mänsklig kultur i detta system".

De humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådens arbets­fält omfattar en mängd discipliner som hör till fyra olika fakulteter. Det finns dock mer eller mindre starka samband när det gäller forsk­ningsobjekt och forskningsmetoder. Jag delar FRU:s uppfattning alt frågan om hur forskningen inom berörda ämnesområden bör stödjas bör prövas i elt sammanhållet forskningsråd. Jag förordar därför att statens humanistiska forskningsråd (HFR) och statens råd för sam­hällsforskning (SFR) ersätts av elt humanistisk-samhällsvelenskapligt forskningsråd. För att del nya rådet skall få största möjliga rörelsefrihet inom ramen för tillgängliga resurser bör rådels verksamhet och re­surser inte fördelas på sektioner.

Det medicinska forskningsrådet (MFR) är f. n. uppdelat på två sektioner, en allmänmedicinsk och en försvarsniedicinsk. Jag delar FRU:s uppfattning all den försvarsmedicinska sektionen inom MFR bör avskaffas. Denna omorganisation innebär ingen ändring av MFR:s uppgifl att inom ramen för sitt ansvar för all medicinsk grundforskning även tUlgodose behov av sådan forskning inom det försvarsmedicinska området. Den verksamhet som i dag hör tiU den försvarsmedicinska sek­tionen torde vara av sådan art att den därför även i fortsättningen bör knytas till MFR. Det bör dock i samband ined omorganisationen övervägas om någon del av verksamheten med hänsyn till sin karaktär bör föras över till myndighet inom försvarssektorn. Jag avser därför att föreslå regeringen atl uppdra åt MFR alt i samråd med berörda myur digheter pröva frågan och komma med förslag rörande den fortsalta an­svars- och medelsfördelningen för den verksamhet för vilken den föf-svarsmedicinska sektionen i dag svarar. Jag har i denna fråga sam­rått med chefen för försvarsdepartementet.

Till Riksföreningen mot cancer utgår f. n. ett årligt statsbidrag öm tre milj. kr. Riksföreningens totala stöd till cancerforskning är dock avsevärt större. MeUan Riksföreningen och de närmast berörda forsk­ningsråden, de medicinska och naturvetenskapliga, har sedan länge ut­vecklats ett nära samarbete vid bl. a. bedömningen av forskningspro­jekt.

FRU har föreslagit alt det statliga stödet till cancerforskning i sin helhet skall kanaliseras genom de statiiga forskningsråden inom om­rådet, främst det medicinska. Förslaget har fått elt blandat mottagande av remissinstanserna. Bl. a. Riksföreningen mot cancer avstyrker för­slaget. Föreningen framhåUer att deri nuvarande ordningen fungerar väl. Föreningen framför också farhågor för alt om del särskilda bi­draget till föreningen skulle tas bort, detta skulle kunna medföra all viljan  att ge gåvor och donationer, till  föreningen minskar.  Om så

5    Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 129


 


Prop. 1975/76:129                                                    58

skulle bli fallet skuUe enligt föreningen de totala resurserna för cancer­forskning komma alt reduceras.

Liksom FRU och många av remissinsianserna anserjag atl de be­rörda forskningsråden i princip bör svara för avvägningarna, mellan cancerforskning och annan forskning. Den sakkunskap som behövs för alt avgöra angdägenhetsgraden av viss forskning, möjligheterna alt ge­nomföra den och sannolikheten att den skall leda till, resultat finns framför allt inom råden själva.

Jag delar emellertid samtidigt uppfattningen att del hittillsvarande samarbetet mellan Riksföreningen mot cancer och berörda forsknings­råd har fungerat väl. Jag vill därför inte nu förorda någon ändring av nuvarande ordning för medelsanvisning till cancerforskning. Riks­föreningen bör som hittills anvisas elt bidrag över statsbudgeten. Stor­leken av bidraget får prövas i det årliga budgetarbetet.

Inom det naturvetenskapliga området finns i dag två forskningsråd, statens naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och statens råd för atomforskning (AFR). Den omständigheten att vi har hafl elt särskilt forskningsråd och ett särskilt anslag för alomforskning har bidragit till all bygga upp forskning inom delta område. Nu, när den svenska atom­forskningen har nått en viss omfattning, finns del dock enligl min me­ning inle skäl alt särskUl avdela resurser för denna forskning. Forsk­ningsprojekt med sådan inriktning bör i stället prövas i samband med och vägas mot andra naturvetenskapliga forskningsprojekt. Jag delar således FRU:s och remissinstansernas uppfattnmg alt AFR och NFR bör ersättas av elt råd, benämnt naturvetenskapliga forskningsrådet. En indelning av rådet i sektioner skulle, enligt min mening, kunna mot­verka en önskvärd enhetlighet vid bedömningen av forskningsprojekt. Rådet bör därför arbeta utan uppdelning på sektioner.

Det nya naturvetenskapliga forskningsrådet bör överta ansvaret för den svenska medverkan i forskningssamarbetet inom CERN. Jag räknar därvid med att den prioritering som AFR gjort i fråga om dellagande i CERN:s program för en sloraccelerator inle skall ändras. Acceleralor-anläggningen påbörjades år 1971 och beräknas ta åtta år all färdig­ställa. Medel för del av det svenska bidraget till nämnda program utgår under uppbyggnadsskedet från anslaget Europeiskt samarbete inom kärnforskningen (prop. 1971: 55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175). Från år 1979 bör samtiiga kosinader för Sveriges dellagande i stor-acceleratorprojektet helt bestridas inom ramen för det nya rådels an­slag.

Jag räknar vidare med atl det nya rådet i samarbete med nämnden för energiproduklionsforskning skall lämna stöd till den svenska fusions­forskningen.

Under det naturvetenskapliga forskningsrådets anslag anvisas i dag, under en särskild anslagspost, medel för rymdforskning. Dessa medel


 


Prop. 1975/76:129                                                   59

disponeras av statens delegation för rymdverksamhet. FRU har före­slagit att medlen läggs samman med det nya NFR:s anslag och dispo­neras av NFR. Statens delegation för rymdverksamhet och flera andra remissinstanser har dock redovisat övertygande skäl mot en sådan sammanläggning. Statens delegation för rymdverksamhet pekar bl. a. på det mycket nära sambandet. mellan den grundforskning, som fi­nansieras från anslagsposten under NFR:s anslag, och den tillämpnings-inriktade forskning som bekostas från anslag som delegationen dispo­nerar under industridepartementets hu-vudtitel. Jag anser, liksom fler­talet av de remissinstanser som har behandlat frågan, alt medlen för rymdforskning liksom hittills bör disponeras av statens delegation för rymdverksamhet. Medlen bör alltjämt anvisas under en särskild anslags­post under naturvetenskapliga forskningsrådets anslag. Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartemenlet.

5.5 Rådsorganens sammansättning

De nuvarande forskningsråden har en relativt varierande samman­sättning. Även i fråga om antalet ledamöter är variationema stora. Ge­nomgående är dock all råden så gott som uteslutande beslår av leda­möter som är direkt eller indirekt utsedda av forskare med fast an­ställning inom universitets- och högskoleorganisationen.

Enligt FRU:s förslag skall varje forskningsråd beslå av ordförande och tio övriga ledamöter. Sju av ledamöterna avses representera univer­sitetens och högskolomas forskning och tre representera sektoriella eller moisvarande organ.

Det är enligl min mening önskvärt alt antalet ledamöter i forsknings­råden blir relativt begränsat. Med elt stort antal ledamöter ökar risken för att varje ledamot anser sig skyldig att först och främst väma om det egna ämnesområdets/fakultetens, den egna läroanstaltens eller den egna sektoms intressen. Svårigheterna att åstadkomma övergripande bedöm­ningar kan då öka. Som flera remissinstanser påpekar kan det dock fin­nas skäl för vissa olikheter råden emellan med avseende på antalet leda­möter. De nya råden kommer atl vara inbördes olika bl. a. i så måtto att de får kontaktytor mot elt varierande antal samhällssektorer. Med hänsyn bl. a. härtill bör det fiimas möjligheter alt variera antalet leda­möter i råden något. Det av FRU angivna antalet ledamöter bör dock vara en riktpunkt. Det ankommer på regeringen att fastställa antalet ledamöter i varje forskningsråd.

Som den nya rådsorganisationen föreslås bli uppbyggd är det, som FRU har föreslagil, lämpligt att en majoritet av rådsledamöterna ut­görs av företrädare för vetenskapen. En betydande minoritet bör utgö­ras av representanter för sektoriella eller motsvarande intressen. Ord­föranden och seklorsrepresenlanterna bör utses av regeringen. Flera re­missinstanser anser att berörda seklorsorgan m. fl. bör få avge förslag


 


Prop. 1975/76:129                                                    60

till ledamöter. Självfallet bör dessa ledamöter utses efter samråd med berörda intressenter. Förfarandet i denna del bör dock enligt min me­ning inte formaliseras.

FRU föreslår att företrädarna för vetenskapen i forskningsråden skall utses av elektorsförsamlingar som utses av forskarna själva. Rösträtt vid val till elektorsförsamlingarna skall, enligt FRU:s förslag, tillkomma dem som innehar tjänst eller långtidsvikariat som professor, biträdande pro­fessor, forskardocent, docent eller forskarassistent. Vidare bör rösträtt tillkomma personal med motsvarande arbetsuppgifter i den mån de är anställda med anlitande av medel som har anslagits av forskningsråd, myndigheter och offentliga stiftelser.

FRU lägger också fraih detaljerade förslag rörande mandatfördel­ningen inom elektorsförsamlingarna. Dessa förslag tillstyrks av flertalet remissinstanser, ofta dock med del tUlägget all man önskar atl den egna myndigheten eller det egna området skall få större andel av mandaten. Många remissinstanser, framför allt organ vid universitet och högskolor, vill alt — utöver de av FRU föreslagna kategorierna — även universi­tetslektorer skall ha rösträtt vid val till elektorsförsamlingarna. I vissa yttranden framförs också önskemål om alt studerande i forskarutbild­ning skall ha rösträtt vid dessa val.

Den av FRU föreslagna proceduren för utseende av rådsledamöter kan förefalla otymplig. Den innehåller dock, enligt min mening, mo­ment som är nödvändiga för den rådsorganisation som här föreslås och inslag som utifrån olika utgångspunkter måste anses som mycket värde­fulla.

I forskningsråd med ett relativt litet antal vetenskapliga ledamöter , kan t. ex. varje fakultet på varje ort inte vara företrädd med en ledamot. Detta gör del lämpligt alt skapa elt system med någon form av elektors­församlingar för val av ledamöter. Valen av företrädare för vetenskapen i de nya forskningsråden bör sålunda enligt min mening ske genom så­dana församlingar. Det bör ankomma på regeringen att faslsläUa sam­mansättningen av dessa. Jag .utgår från att den principiella uppläggningen inte bör innefatta några större avvikelser från vad FRU har föreslagil och remissinstansema i allmänhet tUlstyrkt. Ett värdefuUt inslag i den av FRU utformade proceduren är alt även personer som är aktiva inom forskning utan att inneha fast tjänst inom högskoleorganisationen skall få delta i elektorsvalen.

Med hänsyn bl. a. till att universitetslektorer och moisvarande lärare i framliden skall beredas möjlighet att inom ramen för högskoleorgani­sationen bedriva forskning är det vidare viktigt alt även dessa grapper kan få påverka rådens sammansättning.

Den nya högskoleorganisationens fakultetskollegier — beslående av professorer, biträdande professorer, universilelslektorer och moisvarande lektorsgrupper — är enligt min mening lämpliga som bas för utseende


 


Prop. 1975/76:129                                                   61

av ledamöter i de elektorsförsamlingar som skall utse rådsledamöter. I detla sammanhang bör då också innehavare av docent- och forskar­assistenttjänster samt sådan personal med självständiga forskningsupp­gifter som avlönas med rådsmedel vara ledamöter i kollegierna.

För FRN föreslår FRU en sammansättning som innebär all allmän­intressena får en majoritetsställning samt alt vart och etl av de huma-nistisk-samhällsvelenskapliga, medicinska och naturvetenskapliga forsk­ningsråden, styrelsen för teknisk utveckluig samt statens råd för skogs-och jordbraksforskning får utse en representant. FRU utgår från att all­mänintressena skall företrädas av politiskt valda samhällsrepresentanter, i försia hand riksdagsledamöter. Enligt min mening är det angeläget att även bl. a. representanter för lönlagarorganisationema får ingå i FRN. Vidare bör den stora sektor som representeras av kommuner och lands­ting vara representerad inom FRN. Enligt min bedömning bör repre­sentanter för dessa intressen jämte ett parlamentariskt inslag kunna be­redas plats i FRN inom ramen för det antal allmänrepresentanter som FRU har föreslagit, dvs. sju. Regeringen bör utse samtliga representan­ter för allmänintressena i FRN. övriga ledamöter bör utses på det sätt FRU har föreslagit. Det ankommer på regeringen att besluta härom.

Mandattiden för de ledamöter som väljs bör både för forskningsråden och för FRN vara tre år med möjlighet tUl omedelbart omval en gång.

5.6 Rådsorganens arbetsformer

Forskningsråden beslutar i dag själva om sina arbetsformer. FRU före­slår inte någon ändring i detta. Utredningen redovisar vissa synpunkter i fråga om arbetsformer som utredningen finner lämpliga. Jag delar FRU:s uppfattning alt det bör ankomma på råden själva att åstadkom­ma ändamålsenliga arbetsformer. FRU:s utredningsmaterial bör kunna utgöra ett värdefullt underlag. Jag vill dock något kommentera ett par av de frågor som FRU tar upp i detta sammanhang.

Enligt FRU skall rådens och FRN:s beslut om beviljande av anslag förberedas genom att granskningsgrapper bedömer forskningsprojekten. Ett sådant förfarande tillämpas redan i dag inom rådsorganisationen. De nuvarande granskningsgrupperna består så gott som uteslutande av personer utsedda på grandval av vetenskapUga meriter. Enligt FRU bör i granskningsgrapperaa kunna ingå också representanter för folk­rörelser, intresseorganisationer, arbetsmarknadens parter och sektoriella organ. Flertalet av de remissinstanser som behandlat FRU:s förslag i denna del är positiva till det. Även jag anser all det måste vara värde­fullt att synpunkter från bedömare utanför kretsen av vetenskapsmän kan få komma fram redan i granskningsgrapperaa. Även om det med hänsyn till vissa forskningsområdens karaktär knappast är rimligt att fö­reskriva att i granskningsgrupperna alltid skall ingå representanter av


 


Prop. 1975/76:129                                                    62

detta slag är det, enligt min mening, angeläget att denna typ av represen­tation blir så utbredd som möjligl.

FRU diskuterar också möjlighetema till och formerna för öppenhet och insyn i forskningsrådens och dess granskningsgrappers arbete. FRU föreslår bl. a. all de beslut som råden och deras granskningsgrapper fat­tar under prioriteringsarbetet så långt möjligt öppet skall redovisas i försia hand för dem som söker anslag hos råden. Jag delar denna upp­fattning, men vill också understryka de farhågor som har yppats i många remissyttranden för att etl system med en formaliserad dialog mellan anslagssökande och priorileringsorgan riskerar att bli etl mycket be-timgande och tidskrävande inslag i beredningsarbetet inom rådsorgani­sationen. Jag anser därför inte alt krav kan ställas på råden att utforma granskningsproceduren i detta avseende så som FRU har angett.

FRU förordar alt i rådsorganisalionen genomförs en fast verksam­hetsplanering med en tidshorisont av tre år. Enligl min mening bör de krav på verksamhetsplanering som gäller för statsförvaltningen i övrigt gälla också för rådsorganisationen. Detla innebär f. n. en planering i form av (inlem) budget för det närmast kommande budgetåret och i form av förslag lUl anslagsframställningar för det därpå följande budget­året. Vissa uppgifter avseende den kommande femårsperioden lämnas också av myndighetema i samband med förslagen till anslagsframställ­ningar. För egen del vill jag dessutom betona betydelsen av verksam-helsuppföljnmg.

FRU föreslår även alt rådens verksamhet utvärderas vid vart tredje år återkommande rådskonferenser i samband med vilka elektorsförsam­lingamas val av rådsledamöter skall äga ram. Jag delar FRU:s uppfatt­ning att det är angeläget att finna former för en återkommande och öp­pen prövning av rådens verksamhet. De föreslagna rådskonferensema bör, enligt min mening, kunna utgöra ett värdefullt led i en sådan pröv­ning.

5.7 Ledning, admhxistration och anslagssystem

FRU föreslår alt det till vart och elt av råden samt till FRN skall knytas etl sekretariat. Inom varje sekretariat skall finnäs två högre tjäns­ter, en som huvudsekreterare och en som kanslichef. Av huvudsekrete­raren skall krävas vetenskaplig meritering. Remissinstanserna tillstyrker genomgående en sådan organisation av sekretariatsfunktionerna vid rå­den.

Även enligt min mening bör till vart och ett av råden och till FRN knytas ett sekretariat, vars ledning bör utformas med hänsyn tUl såväl de vetenskapliga som de administrativa sekretariatsfunktionerna. I viss utsträckning synes arvodesanställning härvidlag vara lämplig. Vissa ar­betsuppgifter vid rådssekretariaten bedömer jag vara av sådan karaktär att de motiverar inrättande av extra ordinarie tjänster. Det bör bl. a.


 


Prop. 1975/76:129                                                   63

gälla tjänsten som chef för kansliet vid vart och etl av sekretariaten. Den närmare omfattningen av forskningsrådens och FRN:s sekretariat får behandlas i samband med den reguljära budgetprövningen. Jag avser alt i annat samanhang föreslå regeringen all uppdra ål en särskild organisa­tionskommitté att utarbeta underlag och komma med förslag i dessa frågor.

FRU redovisar en principmodell för den närmare organisationen av rådssekrelariat. Flertalet remissinstanser tiUstyrker de av FRU angivna principema. I dessa frågor ankommer det på regeringen och på råden själva all besluta. FRU:s förslag och yttrandena däröver bör kunna ut­göra värdefullt underlag för arbetet såväl inom den organisationskom­mitté som jag nyss har berört som för rådens fortlöpande arbete med utformningen av den interna organisationen.

FRU:s förslag lill anslagssyslem för forskningsråden och FRN inne­bär all råden och FRN skall disponera var sitt reservationsanslag. An-slagssystemel för de nuvarande forskningsråden är uppbyggt på detta sätt. Någon annan uppläggning är knappast möjlig. Jag förordar sålunda alt medel för den forskning som stöds via den nya rådsorganisalionen anvisas under följande anslag, nämligen Humanislisk-samhällsvelenskap-liga forskningsrådet. Medicinska forskningsrådet. Naturvetenskapliga forskningsrådet och Forskningsrådsnämnden. Från dessa anslag bör be­stridas kostnader för dels stöd till forskning, dels rådsorganisationens för-, valtningskoslnader.

F. n. gäller att rådens beslut om bidrag över 300 000 kr. måste under­ställas regeringen. Beloppsgränsen har varit oförändrad under en följd av år. Jag avser atl i annal sammanhang föreslå regeringen att höja denna gräns lill 1 milj. kr.

Jag delar helt FRU:s uppfattning att det är ytterst angeläget att in­formationen om pågående och avslutad forskning förbättras. Även i de fall där forskningen och dess resultat inte kan komma till direkt och omedelbar användning är det självfallet många gånger av stort värde — t. ex. från allmänna kulturella synpunkter — alt en slörre krets än fors­karvärlden själv får ta del av forskningens rön.

FRU behandlar närmare frågor om uiformation om forskning i den utredningsetapp som pågår f. n. Ställningstaganden tUl frågorna om in­formation om forskning och forskningsresultat samt hur koslnaderna härför skall bestridas bör anstå tills resultatet av detta utredningsarbete föreligger. Kostnadema för forskningsinformation bör därför t. v. bestri­das från forskningsrådens och FRN:s anslag. I enlighet med vad jag tidigare framhållit bör FRN ges ett särskilt ansvar för allmän, inle äm­nesspecifik information om forskning.

FRU föreslår med instämmande av remissinstanserna all forsknings­råden och FRN i fortsättningen skall få kompensation under löpande budgetår för merkostnader tUl följd av löneavtal som har träffats efter


 


Prop. 1975/76:129                                                   64

det att anslagsberäkningarna avslutats. För egen del får jag anföra föl­jande. Sådan särskild kompensation förekommer inom utbUdningsdepar­temenlets område endast i de fall kostnader för en permanent verksam­het med betydande inslag av fast anställd personal förs upp under ett reservationsanslag. Den verksamhet som finansieras av forskningsrådens anslag beslår av projekt med skiftande varaktighet. Det innebär att varje år några projekt avslutas och några nya påbörjas. Inom varje forsknings­råds område bör därmed finnas en sådan rörlighet att medel alltid kan avsättas för att täcka de löneförändringar som kan uilräffa under ett budgetår. I de årliga budgetbedömningama kommer också — liksom hit­tills — att beaktas de kostnadsförändringar som inträffar. Jag är således inle beredd alt tillstyrka FRU:s förslag.

Kostnader för forskningsrådens sekretariat bestrids redan i dag inom ramen för rådens anslag. Regeringen anger för varje budgetår det högsta belopp som får användas for detta ändamål. Jag fmner inte skäl alt före­slå någon ändring i detta avseende. FRU redovisar vissa förslag om för­bättring av de ekonomisk-administrativa ratinema med avseende på den verksamhet som bekostas från rådsanslagen. I flertalet frågor inom detta område ankommer del på myndigheterna själva att fatta beslut.

5.8 Fördelning av ansvar och kostnader mdlan råden och andra organ

Forskningsråden ger f. n. i regel slöd endast tUl vissa slag av kostna­der främst för personal och materiel, övriga kostnader, t. ex. lokalkost­nader, bestrids från annat håll och vanligen från universitetens och hög­skolomas anslag. Sedan ell antal år pågår inom statsförvaltningen för- söksverksamhet med programbudgetering bl. a. i syfle alt få till slånd en mer konsekvent fördelning av kostnadema på ändamål.

Bl. a. mot bakgrund härav diskuterar FRU om det är lämpligt att ändra nuvarande principer för kostnadsfördelningen. FRU förordar dock inte detta.

Det är självfallet av stort värde att vid bedömningen av t.ex. elt forskningsprojekt samtliga kostnader för delta beaktas. Stora praktiska och administrativa problem är dock förknippade med ett system där också kosinader som i dag är mer eller mindre dolda för forskningsrå­den skulle bestridas från forskningsrådens anslag. Dessa frågor hänger också samman med utformningen av prmciperaa för avgiftssätlning för olika former av uppdragsverksamhet. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har nyligen sett över reglema för universitetens och högskolornas upp­dragsverksamhet, till vilken räknas bl. a. uppdragsforskningen. I skrivelse till regeringen har UKÄ lagt fram synpunkter och förslag med anledning av denna översyn. Beredningen av detta ärende är ännu inte avslutad. Jag avser all återkomma till regeringen i anledning av förslagel.

Särskilda problem uppstår vidare när projekt finansieras från, flera käUor för vilka olika regler gäUer i fråga om omfattningen av kostnads-


 


Prop. 1975/76:129                                                   65

ansvaret. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att låta närmare utreda för- och nackdelar med olika principer för kostnadsför­delning mellan råden och framför allt universitet och högskolor men också fristående forskningsinstitut. För de senare, vilka i dag ofla av forskningsråden måsle kräva täckning för samtiiga kostnader i samband med forsknmgsprojekt, kan vissa problem uppstå när de hos råden kon­kurrerar med forskare från universitet och högskolor. Även dessa pro­blem och möjlighetema att lösa dem bör belysas närmare i det nyss nämnda utredningsarbetet. I avvaktan på resultatet av den bör de prin­ciper som i dag gäller för kostnadsfördelning mellan forskningsråden och universitet, högskolor, forskningsinstitut m. fl. alltjämt tillämpas.

Jag vill i detla sammanhang nämna alt UKÄ i rapporten om universi­tetens och högskolornas uppdragsverksamhet utifrån delvis andra ut­gångspunkter har föreslagit en översyn av reglema för kostnadsläckning vid skilda former för finansiering av forskningsprojekt.

Viss verksamhet som stöds av forskningsråden är av långsiktig na­tur. Del finns exempel på projekt som har stötts via forskningsråd under 20—25 år. Råden stöder också vissa verksamheter såsom in­samling av data eller olika slag av serviceverksamhet. Dessa är antingen av den karaktären atl de inte har något naturligt slut eller i varje fall kan fortgå under mycket lång tid.

FRU föreslår att råden och den centrala myndigheten för universitet och högskolor vart tredje år gemensamt skall bedöma de forskningsråds-stödda aktiviteter, för vilka ansvaret bör föras över till universitet, hög­skola, forskningsinstitut etc. samt lägga fram förslag därom i samband med förslagen till anslagsframställningar. Jag delar uppfattningen att råden kan behöva avlastas ansvaret för aktiviteter som visar sig vara av långsiktig natur. Hur detta skall ske bör efter förslag från berörda råd och myndigheter prövas från fall till fall i det årliga budgetarbetet. Det är givetvis en fördel om en sådan prövning kan ta sin utgångspunkt i en mera långsiktig bedömning av behovet av avlastning som råden och den centrala myndigheten för universiteten och högskolorna har enats om. Det bör ankomma på råden och berörda myndigheter att utveckla den lämpliga formen för en sådan gemensam bedömning. Jag har i denna fråga samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

5.9 Teknisk grundforskning.

FRU erinrar om de förslag rörande ansvaret för den tekniska grund­forskningen som utredningen lade fram i en särskUd promemoria i januari 1974. FRU föreslog därvid bl. a. alt inom STU skulle inrättas en nämnd för finansiellt slöd lill teknisk grundforskniiig. Nämnden skulle disponera en särskild medelsram.

Frågor rörande STU:s organisation och verksamhetsformer utreds f. n. av STU-kommittén (I 1974: 06). FRU:s nyss nämnda promemoria


 


Prop. 1975/76:129                                                                 66

har överlämnats till denna kommitté. Ställning till frågan om särskilda former för slöd till teknisk grundforskning kan enligt min mening tas först när STU-kommilténs förslag föreligger. Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartementet.

5.10 Tjänsteorganisatoriska frågor

Ett stort antal personer med varierande typer av tjänster avlönas med medel från forskningsråden. Särskilda bestämmelser om former för ledigförklarande, ansökningsförfarande och tiUsättning finns endast för vissa tjänster, framför allt de s.k. särskilda forskartjänsterna ■vid forskningsråden.

Enligt FRU:s uppfattning är tjänsteorganisationen vid forskningsrå­den f. n. alltför splittrad och bör ses över.

ForskarutbUdningsutredningen har enligt sina direktiv i uppdrag alt bl. a. se över utformningen av forskarkarriären. Tjänstestrukturen vid råden bör enligt min mening ses i sammanhang med den vid universi­tet och högskolor. Jag avser därför alt återkomma till regeringen i dessa frågor när forskarutbildningsulredningens förslag föreligger.

5.11 Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning

Jag delar FRU:s och remissinstansernas uppfattning att särskUda åtgärder måsle till för att lösa de problem som är förknippade med finansieringen av dyrbar vetenskaplig utiuslning. En tänkbar lösning är att etl särskilt utruslningsanslag anvisas för delta ändamål. Forsknings­rådens ordinarie anslag skulle därefter enligt denna lösning belastas med avskrivnings- och räntekostnader för utrustning som finansieras från ett sådant särskilt anslag. Jag är emellertid inle nu beredd att ta slutiig ställning till hur denna fråga bör lösas ulan avser alt åter­komma härtill i samband med budgetpropositionen år 1977.

5.12 Genomförande

Jag delar FRU:s uppfattning att den nya rådsorganisationen bör avse forskningsverksamhet fr. o. m. budgetåret 1977/78. En slor del av rådens medelsfördelning och planering sker i regel på våren före bud­getårets början. Arbetet inför budgetåret 1977/78 bör därför kunna inledas redan under våren 1977. Ledamöterna i de nya forsknings­råden och FRN bör därför utses redan i början av år 1977. De nya organen bör inrättas den 1 mars 1977. De nuvarande forskningsråden bör självfallet handlägga alla frågor om slöd till forskning m. m. som avser budgetåret 1976/77. Dessa forskningsråd måste därför finnas kvar tUl den 30 juni 1977 men får sålunda inga uppgifter avseende budgetåret 1977/78.

En särskild organisationskommitté bör få i uppdrag alt svara för för­beredelser för den nya forskningsrådsorganisationen. Jag avser ätt i annat sammanhang återkomma till regeringen i denna fråga.


 


Prop. 1975/76:129                                                             67

6    Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag, att regeringen föreslår riksdagen att

1.  godkänna de riktlinjer för forskningsrådsorganisationen inom UtbUdningsdepartemenlets område som jag har angett i det föregående,

2.  bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som erfordras för att genomföra denna organisation.

7    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som före­draganden har lagt fram.


 


Prop. 1975/76:129                                                    68

InnehåUsförteckning

Sida

Proposilionen.......................................................       I

Propositionens huvudsakliga innehåU........................       1

1   Inlednmg..........................................................       3

2   Nuvarande forskningsrådsorganisation inom utbUdningsdeparte­menlets verksamhetsområde               4

3   Forskningsrådsutredningen   .................. .•••••.....       6 .

 

3.1       Den framtida organisationens ramar ................       6

3.2       Forskningsrådsnäirmden  ...............................       8

3.3       Indelningen av forskningsråden under UtbUdningsdeparte­mentet                 10

3.4       Rådsorganens sammansättnmg.......................    11

3.5       Rådsorganisationens arbetsformer................... .. 14

3.6       Ledning, administration och anslagssyslem.........   16

3.7       Fördelningen av ansvar och kostnader mellan råden och andra organ                    18

3.8       Samarbetet   mellan   rådsorganisationen   och   universitels­kanslersämbetet                   19

3.9       Teknisk grandforskning  ................................ .. 19

3.10............................................................... Tjänsleorganisatoriska frågor              20

3.11. Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning 20

3.12 Genomförande av utredningens förslag ........... .. 21

4 Remissyttrandena  ............................................ . 22

4.1       Den framtida organisationens ramar ................   22

4.2       Forskningsrådsnämnden  ............................... . 23

4.3       Antalet forskningsråd inom utbildningsdepartementets om­råde                    27

4.4       Rådsorganens sammansättning.......................   32

4.5       Rådsorganens arbetsformer............................ . 39

4.6       Ledning, adnunistration och anslagssyslem   ..... . 41

4.7       Fördelningen av ansvar och kostnader mellan råden och andra organ                    44

4.8       Samarbetet mellan rådsorganisationen och universitelskans­lersämbetet                 45

4.9       Teknisk grandforskning.................................. . 46

4.10    Tjänsleorganisatoriska frågor.......................... . 46

4.11    Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrastning . 47

4.12    Genomförande av utredningens förslag ............   48

5 Föredraganden..................................................   49

5.1       Inledning....................................................   49

5.2       Pruiciperna för den framtida rådsorganisationen   52

5.3       Forskningsrådsnämnden  .............................. . 54

5.4       Antalet forskningsråd inom utbildningsdepartementets om­råde                   56

5.5       Rådsorganens sammansättning....................... . 59

5.6       Rådsorganens arbetsformer............................ . 61

5.7       Ledning, administration och anslagssystem.......   62

5.8       Fördelning av ansvar och kostnader mellan råden och andra organ              64


 


Prop. 1975/76:129                                                   69

Sida

5.9       Teknisk grandforskning  ................................ . 65

5.10    Tjänsteorganisatoriska frågor......................... . 66

5.11    Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrastning . 66

5.12    Genomförande.............................................   66

 

6    Hemställan....................................................... . 67

7    Beslut    ......................................................... . 67

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM 1974 760113


 


 


 

Tillbaka till dokumentetTill toppen