om finnansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB (Proposition 1978/79:87)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1978/79: 87

om finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB

beslutad den 11 januari 1979.

Regeringen föreslär riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

Pä regeringens vägnar OLA ULLSTEN

ERIK HUSS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresläs att Statsföretag AB fär ett tillskott av 700 milj. kr. för att genomföra en finansiell rekonstruktion av Luossavaara-Kiimna-vaara AB(LKAB). Medlen är avsedda att täcka 1978 års förlust i LKAB och möta finansiella påfrestningar som kan uppstå under år 1979. Vidare föreslås ett anslag av 135 milj. kr. för investeringar och andra sysselsättningsfrämjande åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen vid LKAB. Genom dessa åtgärder avses ca 530 personer av den personal som bedöms bli övertalig vid bolaget att få sysselsättning under ca ett års tid.

1 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 87

Prop. 1978/79: 87

Prop. 1978/79: 87 2

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-01-11

Närvarande: statsminislern Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondeslam.

Föredragande: slalsrådet Huss.

Proposition om finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB

1 Inledning

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) bildades är 1890. Riksdagen godkände år 1907 ett avtal mellan Trafik AB Grängesberg-Oxelösund, som ägde samtliga aktier i LKAB, och staten, enligt vilket staten skulle överta hälften av aktierna i LKAB och ha inlösenrätt till resten. Efter inlösen är 1957 innehade staten 95,7% av aktiekapitalet. Trafik AB Grängesberg-Oxelösund behöll 4,3%. Statens aktier i LKAB överfördes den 1 januari 1970 till Statsföretag AB vid dess tillkomst. År 1976 inlöste Statsföretag resterande aktier i LKAB.

LKAB:s verksamhet består i huvudsak av produktion och förädling av järnmalm. Av försäljningsintäkterna hänför sig över 90% till denna verksamhet.

Utvecklingen under lägkonjunklurären 1975-1978 inom stålindustrin har medfört bl. a. atl LKAB drabbats av svårigheler att avsätta sin malmproduktion. Företaget kunde emellertid trots stålkrisen åren 1975-1976 redovisa vinsler. Detla har sin förklaring i atl förelaget under tidigare år kunnat bygga upp betydande finansiella och tekniska resurser. Åren 1977 och 1978 uppstod emellertid betydande förluster och förluster kan förutses ocksä under de närmaste åren.

LKAB:s förutsättningar för företagsekonomiskt lönsam brytning och försäljning av järnmalm under perioden fram till år 1983 har utretts av en arbetsgrupp bestående av företrädare för Statsförelag, LKAB och berörda personalorganisationer. Arbetsgruppen, som antog namnet Strukturutredning LKAB 1978, redovisade i augusti 1978 resultatet av sitt utredningsuppdrag i en rapport. Ett sammandrag av rapporten bör fogas lill proiokollei i detta ärende som bilaga I.

Prop. 1978/79:87 3

Slatsförelag häri skrivelse den 21 december 1978 lämnal en redogörelse för uivccklingen inom LKAB och begärt all slalen skall medverka i en finansiell rekonstruktion av LKAB. Statsföretag har vidare begärt statlig finansiell medverkan i investeringar och andra sysselsältningsskapande åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen vid LKAB.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Världsmarknaden för Järnmalm

Efter en period av knapphet pä malm i mitten av 1950-lalel expanderade kapacilelen i järnmalmsgruvorna inom Atlantområdet genom nya gruv-etableringar under 1960-lalels början och därefter. Detta skedde genom atl dessa nya gruvor och även äldre gruvor byggdes ul. Under senare hälfien av 1960-lalet ökade gmvinvesleringarna i Västauslralien krafiigl. Högkon-junklurären 1973 och 1974 ingav malmförbrukarna farhågor om en framtida knapphet på malm. Mol denna bakgrund gjordes nya gruvinvesleringar runt om i världen.

Järngruvenäringen är nu etablerad på alla kontinenter. För exportändamål har först de kustnära reserverna utnyttjats men efter hand har även stora, rika fyndigheter längre in på kontinenterna tagits i anspråk.

Världens totala exportkapacilet för järnmalm bedöms uppgå lill ca 500 milj. lon några år in på 1980-lalet jämfört med 430 milj. ton år 1977. Överskottskapaciteten inom gruvnäringen beräknas i dag till ca 80 milj. lon exportmalm. Konkurrenssituationen för järnmalm har skärpts av att ny exportkapacilet i storleksordningen 50-60 milj. årslön malm har tillkommit på världsmarknaden under de senaste åren. Övemlbudel pä malmmarknaden väntas bestå ytterligare ett antal år. Bättre balans väntas först i millen av 1980-lalet. Nu aktuella marknadsbedömningar för 1980-talet anger världens exportkapacilet för järnmalm till ca 600 ä 650 milj. lon i slutet av nämnda årtionde.

Överutbudet pä malmmarknaden har lett till att priserna .sjunkit under de tre senaste åren.

Efterfrågan på järnmalm är helt beroende av utvecklingen inom järn- och stålindustrin. Lågkonjunkturen sedan år 1975 har drabbat den europeiska stålindustrin mycket hårt. Råstålsproduktionen inom Europeiska Gemenskaperna (EG), som år 1974 nådde 155 milj. ton, har under de därefter följande åren sjunkit till en nivå omkring 130 milj. ton. Den hårdnande konkurrensen från länder uianför Europa, framför allt Japan, har pressat ned stålpriserna, i mänga fall under de löpande driftkostnaderna. Lågt kapacitelsutnyttjande och stegrade produktionskostnader medför all stålföretagen redovisar mycket stora föriuster. Förhållandena är likartade även för stålindustrin i bl. a. Japan. 1 EG, Förenta staterna och Japan står nu sammanlagt inemoi 150 milj. ton råstålkapacitet outnyttjad av en total

Prop. 1978/79:87 4

kapacitet om ca 500 milj. ton. År 1977 redovisades en världsprodukfion för stål av 673 milj. ton att jämföras med 710 milj. lon år 1974.

Den exporterande järngruveinduslrin har utsatts för stora ekonomiska påfrestningar på grund av minskad efterfrågan på malm. Den internationella handeln med järnmalm sjönk från knappt 400 milj. ton år 1974 till ca 340 milj. ton är 1977. År 1974 svarade Europa, Förenta staterna och Japan för 98% av världens totala efterfrågan pä importmalm och dessa regioner beräknas även under 1980-talel dominera marknaden med en marknadsandel av ungefar 90%. En låg produktionstak! inom ståltillverkningen slår oproportionellt hårt pä konsumtionen av pellets, d.v.s. brända kulor, som tillverkas av nedmald malm. Detta beror på att stålverken i försia hand ulnyttjar sin egen siniringskapacitel, d.v.s. möjlighel alt genom upphettning binda samman malmpulver till siörre stycken. Samtidigt har, särskilt inom pelletssektorn, gjorts betydande utbyggnader under de senaste åren. Resultatet härav är alt pellelsverken är starkt undersysselsalta och i några fall har produktionen hell upphört.

Olika internationella prognoser pekar på all världens stålbehov kommer all öka om än i långsammare läkt än under 1960-lalet och början pä 1970-talel. En stor del av produktionsökningen kommer att ske i länder som i dag har en liten stälkapacitet men som är stadda i kraftig utbyggnad. Områden som EG, Förenta staterna och Japan väntas komma upp till 1974 års stälproduktionsnivå först ett siycke in pä 1980-talet. Inom Östersjöområdet räknar man med en fortsatt ökning av stålproduktionen och därmed ell ökat malmbehov.

2.2 LKABcs verksamtiet

LKAB:s uppgift är atl "efterforska, utvinna och förädla mineraliska ■ tillgångar och driva därmed förenlig rörelse". LKAB är statens mineralföretag med tyngdpunkt pä produktion och förädling av järnmalm i Norrbotten. Företaget är en av världens större järnmalmsexporlörer. Vikliga kundländer härför är Belgien/Luxemburg, Frankrike, Polen och Förbundsrepubliken Tyskland. Största inhemska kund är SSAB Svenskl Stål AB i Luleå.

Ulöver järnmalm produceras inom LKAB-gmppen bl. a. bly-, zink- och volframsliger, induslrimineral och sprängämnen. Vidare bedrivs malm-och mineralprospektering och internationell konsultverksamhet.

LKAB:s leveranser och produktion har successivt ökat frän ca 10 milj. ton per år i början av 1950-talet till som mest kring 30 milj. ton år 1974. Utvecklingen har utmärkts av en fortlöpande Ullväxt påverkad av periodens regelbundna konjunkturrörelser.

Leveransvärdel för järnmalm ökade från ca 440 milj. kr. år 1950/51 till drygt I 940 milj. kr. år 1974. Även om kvantiteterna successivt har ökal under denna period har detta inte gälll malmpriserna. Under långa perioder

Prop. 1978/79:87 5

har dessa i löpande penningvärde varit konstanta eller sjunkande. Under de Ivå senasle åren har genomsnittspriset sjunkit med närmare 25%.

Trots ofördelaktig prisutveckling var del genom teknisk utveckling, rationaliseringar och ökad volym möjligl att under 1950- och 1960-talen upprätthålla vinstnivån. Nettovinsten efter skatt låg under 1950-talel på i genomsnitt 185 milj. kr. per är. Under samma period uppgick skallen lill i genomsnitt 190 milj. kr. per år. Under 1960-lalet uppgick nettovinsten efter skall lill i genomsnitt 130 milj. kr. per år och den åriiga skallen lill i genomsnitt 130 milj. kr. per är. Under 1970-talet fram till år 1976 uppgick nettovinsten efter skatt lill ca 35 milj. kr. per år och skatten till knappt 60 milj. kr. per år. Under denna period påverkades nettovinsten genom att LKAB lämnade koncernbidrag lill Slatsförelag och dess dotterbolag med i genomsniii ca 75 milj. kr. per år.

Frän förslalligandet år 1957 har LKAB lämnat utdelning och koncernbidrag på loiall drygl 1 700 milj. kr. Utdelning lämnades senast för är 1976.

LKAB investerade under 1950-talet totalt ca 830 milj. kr., under 1960-talet loiall ca 1 660 milj. kr. och under 1970-lalel t. o. m. är 1977 loiall ca 2 660 milj. kr.

Järnmalmsrördsen

1 Kirunaområdet bryis f. n. Kiirunavaara och Leveäniemi (Svappavaara). 1 Kiirunavaara bryls malmen pä ca 450 melers djup. Produklions-kapacilelen ligger med nu Ullämpad skiftgäng inom den närmaste 15-ärsperioden på drygl 20 milj. lon per år. Malmen är en blandning av låg-och högfosformalmer. Fosforn kan avlägsnas ur vissa typer av högfosfor-malm genom anrikning vilken ger en finkornig slig som medelst hoprullning och bränning omvandlas till hårda kulor, pellets. Pellelskapaciteten är 2 milj. ton. I Svappavaara bryts malmen i dagbrott. Årskapaciteten för färdiga produkter ar 3,5 milj. ton, varav 3 milj. ton pellets. Transporten av Kirunaprodukter sker mol Narvik med järnväg, som är byggd för 25 lons axeltryck och kan ta högst 4 000 ton i varje tåg.

I Malmberget bryls malmen under jord på 450 meters djup. Samtliga malmer är av mellanfosfortyp och hela produktionen anrikas till lågfosfor-produkter. Kapaciteten är totalt 8-9 milj. ton per år, inkl. en pelletskapa-citet av drygl 4 milj. ton per år. Malmbergsprodukter transporteras både mol Luleå och Narvik. Järnvägen mol Luleå är byggd för 18 lons axel-iryck. Slörsla laslvikl är 2 500 lon.

Med nuvarande anläggningar är LKAB:s gruvkapacitet totalt ca 33 milj. ton per år färdiga produkter inkl. pelletskapacilet på ca 9 milj. lon. Försäljningen sker genom Malmexport AB, som till lika delar ägs av LKAB och Gränges AB.

Leveransvolymen uppgick år 1977 till 19,3 milj. ton vilket var en onormalt läg nivå. År 1978 sleg leveranserna till 24,5 milj. ton. Denna ökning berodde bl.a. på att järnmalmsproducenler i andra länder hade leverans-

Prop. 1978/79:87 6

svårigheter, förbättrade marknadsandelar för LKAB och tillkomst av nya kunder. Priserna låg i genomsnitt 15% lägre än är 1977. För alt utjämna konjunktursvängningarna har LKAB i betydande utsträckning upprätthållit produktionen och byggt upp lagren, varigenom ett jämnare sysselsättningsläge kunnai uppnäs. Produktionen fick dock främsi under är 1978 kraftigt begränsas eftersom lagernivån hade nått den övre gränsen för vad LKAB kan lagra. Järnmalmsproduktionen uppgick år 1978 Ull 18,5 milj. ton mot 21,3 milj. ton är 1977. Malmlagren minskades under år 1978 frän 15 milj. ton lill 8 milj. ton vid årets slut.

Avsättningsmöjligheterför LKAB:sjärnmalm

Av en leveransvolym är 1977 på 19,3 milj. ton exporterades 18,1 milj. lon. Ca 80% av exporten, eller 14,3 milj. ton, gick det året till EG-området, vilket motsvarade 14% av EG-ländernas import av järnmalm. Motsvarande andel för LKAB var år 1974 19,2%, då den loiala leveransvolymen uppgick lill 32,2 milj. ton. LKAB:s leveranser har sjunkit proportionellt mer än minskningen av importen bl. a. på grund av att den fosformalmba-serade stålproduktionen i Europa har haft särskilt svårt alt hävda sig. Fram till 1970-talets stålkris låg lyngdpunklen av leveranserna på fosforrika malmer inom vilken sektor LKAB mötte föga konkurrens. I och med att tidigare förbrukare av fosforrik malm övergick till fosforlåga produkter möttes emellertid LKAB av hela väridsmarknadens ulbud, som i kvalitets-hänseende ofta var lika bra som LKAB:s fosforläga malm.

LKAB arbetar för att behålla och vidga sin marknad. Marknadsföringen byggs ut. Företaget konkurrerar med kvalitet och nya produkter och försöker finna nya marknader för järnmalmen. I målsättningen för marknadsansträngningarna ingår att leveranserna skall hållas på en hög och jämn nivå. Kapaciteten utnyttjas därmed bättre.

Del totala marknadsutrymmel för LKAB-malmen begränsas av produkt-sammansättningen. Marknadsutrymmel för högfosformalm och pellets är begränsat. Företaget har gjort bedömningen att marknaden för högfosformalm kommer att krympa ytterligare. För pellets ökar däremot marknaden och bör vid mitten av 1980-lalet ha lell lill balans mellan lillgång och efterfrågan. LKAB anser atl möjligheterna att sälja lågfosformalm är goda, och målel är atl producera så stor kvantitet därav som möjligl.

LKAB:s möjligheler att konkurrera effektivt på malmmarknaden hämmas av att kostnadslägel jämfört med konkurrenterna är ogynnsamt. Produktionskostnaden per lon järnmalm i Brasilien och Australien ligger betydligt lägre än i Sverige.

Den huvudprognos som LKAB har gjort om leveransutvecklingen och som återfinns i utredningsrapporten innebär en viss kvantitetsökning till en total leverans av ca 26 milj. ton järnmalmsproduklerår 1983. Bedömningen grundar sig på antagandet alt råstålsproduktionen i.Europa kommer att öka till 1974 års nivå under den kommande femårsperioden. LKAB:s prognos i

Prop. 1978/79:87 7

detta avseende stämmer väl överens med andra internationella prognoser, bl. a. den som EG publicerat.

Övrig verksamhei

Vid sidan av järnmalmsrörelsen är koncernen organiserad i följande verksamhetsgrenar. AB Statsgruvor som bryter sulfidmalm och volfram i Bergslagen, AB Forshammars Bergverk som bryter industrimineral i Bergslagen och Dalsland och Kimil AB som tillverkar sprängämnen i Kiruna. År

1977 bildades LKAB Prospektering AB som bedriver prospekteringsverk-
samhet och LKAB International AB som bedriver internationell konsult
verksamhet.

LKAB och Boliden AB samverkar beträffande prospektering, forskning och utveckling kring de svenska alunskiffrarna. Samarbetet sker genom ett till lika delar ägt bolag, AB Svensk Alunskiffemtveckling. De senasle åren har stora satsningar gjorts för att finna vägar för ett kommersiellt utnyttjande av landets stora tillgångar på alunskiffer. Former härför har sökts som tillfredsställer såväl företagsekonomiska som miljömässiga krav. Intresset har varit speciellt inriktat på Billingenområdet med Ranslad, för vars utveckling ell särskili bolag har bildals Ranslad Skiffer AB, vari även Sludsvik Energileknik AB medverkar. För forsknings- och ulvecklingsar-betet har fastställts ett treårigt program.

2.3 Ekonomisk utveckling

LKAB:s försäljningsintäkter för järnmalmsprodukter beräknas för år

1978 till 1 700 milj. kr. Den långvariga lågkonjunkturen och den allvarliga
krisen inom järn- och stålindustrin har successivt försämrat LKAB:s resul
tat och finansiella ställning.

Fram t. o.m:-år 1976 har föriuster kunnat undvikas men för åren 1977 och 1978 redovisas förluster före bokslutsdispositioner och skatt pä 630 milj. kr. resp. prel. 860 milj. kr. Bakgrunden är i första hand utvecklingen på malmmarknaden, som lett lill lägre priser och minskade leverans- och produktionsvolymer, vilket i sin tur betytt högre kostnader per ton producerad malm. En annan bidragande orsak är kosinaderna för järnvägsfrakterna, som trots minskad fraklvolym ökal starkt på senare är.

I rörelseförlusten för år 1978 ingår en extra nedskrivning av anläggningstillgångar. Denna nedskrivning, som uppgår till 214 milj. kr., avser anläggningar som inte bedöms kohima alt utnyttjas under överskådlig framlid. Föriuslen för år 1978 kan lill en del läckas av disponibla reserver. Den beräknade nettoförluslen efter skatt uppgår till 617 milj. kr. Upplåningen har ökat snabbi och sammanhänger bl.a. med senare års rörelseförluster och omfattande investeringar i såväl lager som anläggningar. Upplåningen har under år 1978 kunnat hållas tillbaka till följd av stor lagerreduktion. Den ökade upplåningen har i sin tur resulterat i att soliditeten urholkats. Sedan år 1974 har soliditeten sjunkit från ca 60 % till beräknat 27 % år 1978.

Prop. 1978/79:87 8

Som villkor för tidigare upplåning på den svenska obligationsmarknaden gäller att summan av LKAB:s upplåning och vissa ansvarsförbindelser men exkl. förlagslån från Statsföretag och kortfristig upplåning, icke får överstiga företagels egna kapital. Om så sker äger emissionsbankerna rält att förklara resp. län förfallet till belalning. Utan finansiell rekonstruktion av LKAB kan sådan uppsägning förväntas i anslutning till bokslutet för år 1978. Vissa uppgifter om LKAB-koncernen redovisas i en särskild tabell. Tabellen bör fogas till protokollet i detla regeringsärende som bilaga 2.

Förbättring av konkurrenskraften och diversifiering

För atl minska förlusterna har LKAB vidtagit en rad ålgärder. Produk-lionsvolymen har begränsats. Detta har inneburit bl.a. alt tillverkningen av den högst förädlade produkten, pellets, reducerats starkt. Pellelsverket i Kiruna har varit stängt sedan i början av år 1978, medan verket i Svappavaara körts med starkt beskuren produktion under hela år 1978. Samma gäller det största pellelsverket i Malmberget samtidigt som de mindre, äldre verken där varit helt avstängda. Högfosformalmens andel av brytningen har minskal. Produktionsinskränkningarna har kombinerats med åtgärder för att sänka den allmänna kostnadsnivån. De totala investeringarna har under är 1978 begränsats till ca 300 milj. kr., vilkel innebär i det närmaste en halvering jämfört med åren 1976 och 1977.

Produktiviteten i gruvorna, som sleg under 1960-talel, har haft en ogynnsam utveckling under senare är, påverkad av den låga avsättningen. Olika åtgärder har sedan hösten 1976 satts in för att sänka kostnaderna och höja företagets effektivitet. Dessa åtgärder har haft positiva effekter på kostnaderna. Under åren 1977 och 1978 har LKAB kunnat kompensera kostnadshöjningen till följd av inflationen och dessutom kunnat göra vissa ytterligare kostnadssänkningar. De olika insatserna i kostnadssänkande syfte väntas medföra successiva förbättringar i kostnadsläget under planeringsperioden.

LKAB:s kostnadsläge och därmed konkurrenskraft är i jämförelse med konkurrenterna f. n. otillfredsställande. Det är därför nödvändigt att företaget med kraft fullföljer det pågående effektiviseringsprogrammel.

LKAB har också för avsikl alt utveckla nya verksamhetsgrenar som på sikt kan ge företaget en ny ekonomisk bas för sin verksamhet. Järnmalms-röreisen befinner sig i ett skede där det finns risk för stagnation. LKAB har ell värdefullt kunnande inom gruvhantering och därtill gränsande aktiviteter. En förstärkning av företagel sker därför naturligast utifrån dessa kompetensområden. För gruvrörelsen är bl.a. prospekteringsverksamhe-ten en viktig bas. Bolaget samverkar även med Statsföretag samt kommunala, statliga och fackliga organ för att bredda verksamheien framförallt i gruvorterna.

LKAB:s olika åtgärder all ulveckla nya verksamhelsgrenar har redan medfört atl vissa nya rörelsegrenar har tillkommit. Bland LKAB:s på-

Prop. 1978/79:87 9

gående projekt finns t.ex. investeringurna i ett apatitverk i Kiruna och förberedelse för kopparmalmsbryining i Viscaria. Som exempel kan även nämnas LKAB:s olika projekt inom energiområdet med inrikining på produktion och utnyttjande av fasta energirävaror.

2.4 Finansiell rekonstruktion

Marknadsutsikterna för är 1979 är enligt LKAB:s bedömning osäkra. Några tecken på en snar förbättring av konjunkturlägel för den europeiska stålindustrin finns inte. LKAB räknar därför inte med någon höjning av leveranserna utöver 1978 års nivå. Under föruisättning atl uppnådda marknadsandelar kan bibehållas räknar LKAB med en leveransnivä pä 24 milj. lon för år 1979.

Del är ännu sä länge svårt atl göra en säker prognos över resultatutvecklingen för år 1979. Osäkra fakiorer som lillsammans med marknadsutvecklingen påverkar resultatet är bl.a. prisutvecklingen och valutakurserna. LKAB räknar med stora förluster även för år 1979. De stora underskollen leder lill alt förelagel ulan finansiella stödåtgärder mol slutet av år 1979 kan komma all närma sig gränsen för upprättande av likvidalionsbalans-räkning.

Kosinaden för järnvägsfrakler hör lill de poster som har ökal snabbasl under de senasle åren. Den är nu en av de slörsla koslnadsposlerna för förelaget. LKAB och Statens järnvägar (SJ) har träffat ett nytt fraktavtal för perioden 1979-1985. Del nya avtalet ger möjlighet till anpassning av Iransporlkapacileten lill variationer i LKAB:s transportbehov. Avtalet innebär även en sänkning av fraktkostnaden. Uppgörelsen mellan LKAB och SJ omfattar dessulom ett rationaliseringsavtal. Genom kostnadssänkande investeringar och effektivisering i driften av malmbanan skall fraktkostnaden successivt sänkas under avtalsperioden.

1 utredningen om LKAB:s framtida verksamhet har utifrän ett antal alternativa händelseförlopp gjorts en bedömning av resullatutfallel för järnmalmsrörelsen under den närmaste femårsperioden. Med de förutsättningar som LKAB räknar med i huvudalternativet beträffande leveranser, kostnader och priser redovisas ett positivt rörelseresultat före avskrivningar fr.o.m. år 1979. De successivt stigande planenliga avskrivningarna medför att rörelseresultatet efter avskrivningar blir positivt först år 1981. Den stora räntebördan, som till sin huvuddel härrör från den belydande upplåningen före år 1979, medför atl resultatet efter avskrivningar samt finansiella och extraordinära intäkter och koslnader blir positivt först mot femårsperiodens slut.

Osäkerheten i de faktorer som påverkar framlidsutvecklingen är belydande. LKAB har i olika utredningsalternativ försökt täcka in en rimlig del av osäkerheten beiräffande avsättningens storlek. Den ekonomiska utvecklingen påverkas dock i lika hög grad av den framlida pris- och dollar-It Rikidagen 1978179. 1 saml. Nr 87

Prop. 1978/79:87 10

kursnivån. Spännvidden i resultat mellan en alternativ prisutveckling på 10% högre eller 10% lägre prisnivå kan uppgå till ca 800 milj. kr. under femärsperioden. Av samma storleksordningar skillnaden i resultatpåverkan av alternativa avsätlningsvolymer. Skulle leveranserna stagnera på 1977 års nivå, leder detta till belydande underskott i rörelseflödet, åtminstone under de närmaste tre åren. Även om den största osäkerheten är koncentrerad lill marknadssidan finns även inom LKAB osäkerhetsfaktorer. Detta gäller framför allt det egna effektiviseringsprogrammel. En utebliven effektivisering leder till en kraftig försämring under hela perioden.

Osäkerheten i prognoserna för den angivna femärsperioden försvårar självfallet bedömningen av järnmalmsrörelsens utveckling under de närmaste åren. En sammanvägning av positiva och negativa faktorer visar dock enligt utredningen alt del sannolika utfallet innebär en successiv resullalförbällring.

Moderbolagets verksamhet omfattar till övervägande del järnmalmsrörelsen. Moderbolaget uppvisar därför under hela femårsperioden i allt väsentligt samma resultatutveckling som denna. Möjligheten att genom användande av obeskattade reserver minska förlusterna efter skatt är begränsad och spelar någon roll endast förår 1978. Detta innebär att LKAB de närmaste åren kommer alt redovisa förluster som måste balanseras.

Den negativa resultatutvecklingen får självfallet kraftiga inverkningar på balansräkningen. Genom de stora förlusterna förbrukas snabbt det egna kapitalet.

Koncernens resultatutveckling under den närmaste femårsperioden är i huvudsak densamma som moderbolagets. På motsvarande sätt överensstämmer koncernens skulder och egna kapital väl med moderbolagets. Genom atl koncernen finansiellt inte skiljer sig väsentligt från moderbolaget bör det senare vara utgångspunkten för en finansiell rekonstruktion av verksamheten.

Som redan har anförts redovisas för år 1978 preliminärt en förlust före dispositioner och skatt på 860 milj. kr. Förlusten efter skatt uppgår till 617 milj. kr. Det egna kapitalet beräknas därmed utan rekonstruktion uppgå till ca 595 milj. kr. och om hänsyn tas till obeskattade reserver till ca 915 milj. kr.

Sedan utredningen om LKAB:s framtida verksamhet genomfördes har prognoserna i denna justerats med hänsyn till leveransutvecklingen, aktualiserade antaganden om valutakurser och det nya fraktavtalet med SJ. Den aktuella bedömningen omfattar åren 1979-1981 dä utvecklingen under åren därefter får anses vara alltför oviss. Den väntade resultatutvecklingen för LKAB innebär atl företaget utan en finansiell rekonstruktion kommer all redovisa föriuster efter skatt som uppgår till ca 480 milj. kr. för år 1979, ca 600 milj. kr. för år 1980 och ca 455 milj. kr. för år 1981, totalt ca I 535 milj. kr. LKAB anser atl företagel inte kommer att ha möjligheter att själv

Prop. 1978/79: 87 11

täcka dessa förluster. En tabell med moderbolagets preliminära resultat utan rekonstruktion är 1978 och budget förär 1979 bör fogas lill protokollet i della regeringsärende som bilaga 3.

Statsförelagsgruppens resultatutveckling bedöms bli sädan atl inte heller moderbolaget anser sig ha några möjligheler att täcka LKAB:s väntade föriuster eller i övrigi bistå LKAB i finansiellt avseende. Statsföretag har hemställt atl staten skall medverka lill en finansiell rekonstruktion av LKAB. Statsföretag framhåller bl.a. att den finansiella rekonstruktionen bör utformas sä, att åtskillnad kan göras mellan de redan konstaterade förlusterna för år 1978 och den mer osäkra utvecklingen åren därefier. Staisföretag anser alt den önskvärda skillnaden uppnäs bäst genom dels ett medelstillskoll för alt täcka 1978 års underskott, dels ett län med villkoriig återbelalningskyldighel för att läcka de väntade underskollen åren 1979-1981.

Med anledning härav begär Statsförelag ett tillskott pä 700 milj. kr. för föriusttäckning för är 1978. Slatsförelag begär vidare ett län lill LKAB pä I 100 milj. kr. med villkorlig älerbelalningsskyldighet. Länet skulle lyftas under åren 1979- 1981 och förutsätts vara ränlefrill under ire år.

Sialsföreiag har i sin framställning även lagit upp frågan om värderingen av aktierna i LKAB i Statsförelags balansräkning. Del bokförda värdel av dessa aktier uppgår till 1 330 milj. kr. eller till ca en tredjedel av Statsföretags tillgångar. Enligt Statsförelags bedömning kommer inte aktierna under överskådlig tid atl ge någon utdelning. En planmässig avskrivning av dessa aktiers bokförda värde är därför motiverad. Som en nedre gräns för aktiernas värde anger Statsförelag del nominella beloppet på aktierna, dvs. 500 milj. kr. Avskrivningsperioden bör sättas till fem är. Enligt Statsförelags uppfattning kan man inte balansera en sådan avskrivning i resultaträkningen med andra intäkter. En avskrivning av aktierna innebär således en ökning av moderbolagets föriust och får dessutom svåra återverkningar på finansieringen av Statsförelagsgruppens övriga verksamhet.

Statsförelag framhåller vidare atl om en statlig medverkan vid en finansiell rekonstruktion av LKAB skulle innebära en mer kortsiktig lösning pä LKAB:s problem aktualiseras en nedskrivning av LKAB-aktiernas bokförda värde redan i 1978 års bokslut. 1 sådant fall hemställer Staisföretag om ett tillskott på 150 milj. kr.

Jag delar Statsföretags uppfattning atl en finansiell rekonstruktion av LKAB är nödvändig. Denna bör utformas sä atl LKAB inte finansiellt belastar Statsförelag så att del hämmar utvecklingen för övriga företag i gruppen.

LKAB har en väl utbyggd modern produktionsapparat och beslut om ytteriigare stora investeringar blir, under förutsäitning all marknadsutvecklingen blir den förutsedda, aktuella tidigast några år in pä 1980-lalet. Förelaget genomför ett program för atl effektivisera verksamheten och därmed förbättra resultaten. De närmaste årens utveckling blir av stor

Prop. 1978/79: 87 12

betydelse för beslut om förelagets verksamhet inför 1990-ialet, Dessa omständigheter gör att staten bör medverka i en finansiell rekonstruktion av LKAB och därigenom ge företaget möjlighet att fortsätta verksamheien i nuvarande omfallning.

För alt möjliggöra sådan rekonstruktion anserjag att staten bör i huvudsak täcka förlusten för år 1978. Med hänsyn till all LKAB har disponibla reserver atl täcka en del av 1978 ärs förlust bedömer jag att 500 milj. kr. bör räcka för detta ändamål. Jag finner vidare att LKAB bör ges ett belopp för alt möta finansiella påfrestningar som kan uppslå under år 1979. För della ändamål bör 200 milj. kr. vara tillfyllesl. Jag förordar sålunda all ett anslag av 700 milj. kr. för ändamålet tas upp på lilläggsbudgel II lill sialsbudgelen för innevarande budgetår. Medlen bör utbetalas lill Statsföretag som har atl genomföra den finansiella rekonstruktionen av LKAB.

Jag är inte nu beredd an förorda all slalen skall tillskjuta medel för att läcka LKAB:s beräknade finansieringsbehov föraren 1979-1981. Osäkerheten i prognoserna är alltför stor för att ställning nu skall kunna las till behovet av medel. Företagets egna resultatprognoser för den aktuella perioden tyder dock på fortsatt behov av statliga medel. Jag vill därvid erinra om den belydelse för resultatutvecklingen som företagets effeklivi-seringsprogram har, och del angelägna i att detla fullföljs. Frägan om ytteriigare finansiellt stöd får tas upp i slutet av är 1979 när resullatutfallel närmare kan bedömas.

Jag är inte heller beredd atl nu ta upp frågan om tillskott till Staisföretag för nedskrivning av del bokförda värdet av LKAB-aktierna.

2.5 Sysselsättning vid LKAB

Antalet anställda i moderbolaget har genom rekryteringsslopp, förtidspensioneringar och annan s. k. naturlig avgång minskat med ca 760 personer under de senaste två åren. Antalet anställda i moderbolaget var vid utgången av år 1978 ca 7400. Samtidigt har antalet anlitade entreprenörer minskat kraftigt. Det starkt reducerade produktions- och investeringsprogrammet har medfört att LKAB trots detta har betydande personalöverskott.

Av LKAB:s anställda var därför under är 1978 ca 750 personer sysselsatta i särskilda arbeten finansierade av staten och Statsföretag. Detta innebär att antalet sysselsatta inom den ordinarie verksamheten under Ivä är minskat med drygt I 500 personer.

Riksdagen beslöt våren 1978 (prop. 1977/78:96, NU 1977/78:50, rskr 1977/78:225) atl staten skuUe lämna LKAB ett medelstillskoll pä 200 milj. kr. för alt upprätthålla sysselsättningen vid företagel under är 1978. Medlen används till tidigareläggning av investeringar och andra sysselsätt-ningsstödjande åtgärder. Dessa omfattar bl.a. miljöinvesteringar i Kiruna

Prop. 1978/79:87 13

och Malmberget, undersökningsarbeten, lillfarlsorter och andra investeringar för kommande huvudtransporisnivåer i Kiruna och Malmberget saml fortsatt gråbergsbrytning i Svappavaara för friläggning av malmkroppen. Dessa arbeten har givit sysselsättning ät ca 650 personer under ett års lid.

Vidare beslöt Statsföretag i början av år 1978 alt bevilja LKAB 181 milj. kr. dels som ägartillskott, dels som ett t. v. ränte- och amorleringsfrill lån för investeringar i bl. a. ell apatitverk i Kiruna, förberedelser för kopparmalmsbrytning i Viscaria och en anläggning för fosforrening i Kiruna. 1 dessa invesleringsarbeten har ca 100 personer sysselsatts under är 1978.

LKAB har studerat personalbehovet för de närmaste åren. Trots den snabba lageravvecklingen under år 1978 och en högre produktionsnivå år 1979 kommer ett personalöverskoll att finnas under de närmaste åren. Enligt LKAB:s bedömning skulle personalöverskollel komma alt uppgå lill ca 650 personer under år 1979 och skulle med enbart naturlig avgång ha eliminerats under en femårsperiod. Av den övertaliga personalen kan ca 120 personer sysselsättas i projekt som påbörjats under år 1978 och som finansieras av Statsföretag. Den personal som därutöver beräknas vara övertalig uppgår således lill ca 530 personer. Mot bakgrund av erfarenheterna från år 1978 är del min uppfattning atl sysselsättningen för den övertaliga personalen bäst löses genom ell sysselsätlningsprogram för är 1979 av samma karaklär som för år 1978.

LKAB har inför år 1979 inventeral de möjligheler som kan finnas all inom förelagel finna meningsfulla arbeisuppgifier för den övertaliga personalen. Det har visal sig möjligl att genom främst tidigareläggning av arbeten av samma karaklär som för år 1978 skapa erforderlig sysselsättning.

De för år 1979 tillkommande objekten utgörs i första hand av

- miljö- och skyddsinvesteringar

- tidigareläggningar, bl.a. av undersökningsarbeten, arbeten på kommande huvudlransportniväer i Kiruna och Malmberget samt verksombyggnader i Kiruna

- vissa nya investeringar som ökar effektiviteten och bidrar till lönsamhet även på kort sikt.

Det belopp som erfordras för de i sysselsätlningsprogrammet upptagna arbelena härav LKAB beräknalstill 170 milj. kr. Det bör här nämnas atl av 1978 års sysselsättningslödjande åtgärder hos LKAB återstod investeringar för ca 35 milj. kr. vid årels utgång. Genom beslut den 7 december 1978 har arbetsmarknadsstyrelsen bemyndigats att göra utbetalningar till LKAB för ifrågavarande investeringar även under år 1979 av anslagna 200 milj. kr. för ändamålet. För atl kunna genomföra det planerade sysselsätlningsprogrammet för år 1979 anserjag all det behövs ytterligare 135 milj. kr. Jag förordar att dessa medel ställs till LKAB:s förfogande under förutsättning att ca 530 personer, som annars skulle ha varslats om uppsägning, garanteras sysselsättning under år 1979. Tillskottet bör lämnas i form av ett

Prop. 1978/79:87 14

särskili bidrag för sysselsäliningssiödjande åtgärder lili LKAB och anvisas på lilläggsbudgel 11 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79. Det bör utbetalas successivt i takt med alt investeringarna fullföljs.

De ca 530 personer som skall ulföra dessa arbeten som finansieras med det särskilda bidraget bör ingå i en särskild arbetsstyrka, skild frän ordinarie produktion. Jag har vidare räknat med alt berörd personal, liksom är fallet när del gäller tillfälligt sysselsättningsbidrag till större förelag, kan få del av tillgängligi arbetsmarknadsstöd, såsom utbildningsbidrag och flyltningsbidrag.

Det nu föreslagna särskilda stödet för sysselsättningsskapande åtgärder innebär att varselhotel för berörd personal kan undvikas för år 1979. En forisaii uiveckling enligi de verksamhels- och resullatprognoser som förelagel nu har lagl fram innebär emellertid att personalinskränkningar kan bli nödvändiga under år 1980.

Även om sysselsättningen för den övertaliga personalen till en tid kan tryggas genom ell sysselsätlningsprogram inom LKAB och personalöverskollel till övervägande del elimineras genom naturlig avgång, medför en sysselsällningsreducering vid LKAB all arbetsmarknaden väsentligt försämras för malmfältskommunerna. Denna sysselsällningsreducering medför sålunda inte bara minskad efterfrågan pä gruvarbetskraft utan även minskad arhetskraftseflerfrägan inom underleveranlörsförelag och servicenäringarna. Jag vill därför efter samräd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet anmäla atl arbete f. n. pägär inom regeringskansliet i syfte atl senare i vår lägga fram ett regeringsförslag till riksdagen om regional-och sysselsältningspoliliska åtgärder i Norrbotten.

2.6. Sammanfattning

Sammanfattningsvis bör alltså Statsförelag ges eU tillskott av medel av 700 milj. kr. för atl finansiellt rekonstruera LKAB. Tillskottet skall användas för att läcka 1978 ärs förlusl i LKAB och för att möta finansiella påfrestningar under år 1979.

För sysselsäliningssiödjande åtgärder vid LKAB bör 135 milj. kr. anvisas. Medlen är avsedda för all finansiera invesleringar och andra åtgärder i sysselsällningsfrämjande syfte i malmfältskommunema. Härigenom beräknas ca 530 personer få sysselsättning under ca ett år.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag anförl i fråga om riktlinjer för sysselsättnings-främjande åtgärder vid LKAB.

Prop. 1978/79:87 15

2. till Tillskott av medel tål Statsföretag AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 700000000 kr.

3. till Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB på lilläggsbudgel Il till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under Ijortonde huvudUteln anvisa ett reservationsanslag av 135 000000 kr.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig Ull föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag föredraganden har lagt fram.

Prop. 1978/79:87 16

Bilaga I

LKAB: s framtida verksamhet

Slruklurutredning LKAB 1978 SAMMANFATTNING

Bakgrund och huvudslutsats

Statsföretag AB initierade med anledning av den finansiella krissituationen, som LKAB och därigenom också ägareförelaget ställts inför, en utredning om LKAB: s framtida verksamhet. Den genomfördes av LKAB och Statsföretag gemensamt i samarbete med representanter för LKAB: s personalorganisationer. Utredningsarbetet, som pågick från årsskiftet 1977/78 till augusti 1978, har resulterat i en rapport om LKAB: s framtida verksamhei.

Utredningsarbetet har bedrivits mot bakgrund av bl. a. följande förhållanden.

LKAB:s verksamhet i de norrbottniska malmfälten spänner över en mycket lång lidsrymd. Stora, permanenta samhällsbildningar har uppstått kring de lappländska gruvorna. Möjlighelen atl lillgodogöra sig gruvorna under lång lid har varil betingad av malmfyndighelernas storlek och närheten till den europeiska stålindustrin. Anknytningen till denna har medfört, att gruvdriften kommit all följa den europeiska stålindustrins utvecklings-och konjunkturmönster. Tider med lysande ekonomiska resultat har sålunda växlat med depressionstider, som fordrat samhälleliga stödåtgärder.

LKAB har underde tre ä fyra krisår, som stålindustrin under åren 1975- 1978 genomgått, drabbats mycket hårt. Förelaget kunde dock under åren 1975 och 1976 trots stälkrisen redovisa vinster. För år 1977 uppstod emellertid en betydande förlust och förluster kan förutses ocksä för de närmaste åren.

Utredningens huvudslulsats är all LKAB: s möjligheter att kvarleva som ett betydande järnmalmsföretag under lång tid framåt är goda. Det vikligaste målet är att göra företagel lönsamt. En förutsättning för detla är atl LKAB rekonstrueras finansiellt.

I utredningen fastslås också, att en utveckling av LKAB som ett lönsamt järnmalmsföretag släller myckel stora krav pä att de åtgärder, som igångsatts för att åstadkomma resultatförbättring, med krafl fullföljs. 1 utredningen förutsätts ocksä, atl järnvägsfrakterna minskar, och all samhällel gör vissa åtaganden.

Prop. 1978/79:87 17

LKAB-koncernens struktur

Järnmalmsrörelsen är LKAB:s dominerande verksamhet. Omsättningen var är 1977 1 573 milj. kr. (moderbolaget). Operativ verksamhet bedrivs dessulom genom följande dotterbolag:

Omsättning 1977 milj. kr.

AB Forshammars Bergverk industrimineral 44

AB Statsgruvor sulfidmalm och volfram 33

Kimit AB sprängämnen 25

LKAB International AB konsultverksamhet 3

LKAB Prospektering AB prospektering (nybildat)

Utredningen behandlar i huvudsak järnmalmsrörelsen, efiersom den är LKAB:s väsentligaste rörelsegren och också är den verksamhei, som med sill beroende av stålindustrin gett de stora förlusterna. Genom sin anknytning lill en region, där gruvdriften utgör den dominerande näringsgrenen, har den också en avsevärd samhällelig betydelse. Utredningen belyser emellertid också andra rörelsegrenar, som är eller kommer att vara betydelsefulla för LKAB-koncernens utveckling. Möjlighelen all ulveckla förelaget vid sidan av järnmalmsrörelsen ses som ell slöd för järnmalmsrörelsens fortlevnad.

De fakiorer, som främsi ulgör förulsältningar för företagels framtid, och som studeras, hör samman med marknaden, varifrån intäkterna kommer, dvs. leveransnivåer för olika slag av produkter, produktutveckling, priser, metallurgiens utveckling etc, samt med transporterna och produktionen, där de störsla koslnadsposlerna finns.

Ulredningen ägnar ett omfattande studium åt strategier och åtgärder, som kan förbättra järnmalmsrörelsens lönsamhet och konkurrenskraft, liksom åt personell utvärdering och en beskrivning av samhällseffekter.

Ulredningen preciserar slutligen en ekonomisk och finansiell utvärdering för järnmalmsrörelsen och för koncernen.

Järnmalmsmarknaden

Malinbehov. Inlernationelt handel

Järnmalmsmarknaden utmärks f.n. av ett utbud som vida överstiger efterfrågan. Detta överutbud är betingat av atl stälkonsumtionen ligger belydligi lägre än vad som anlagils i lidigare inlernaiionella prognoser och av all belydande gruvkapacitet kommit fram i länder som Brasilien och Australien. Man kan utgå från alt stålindustrins behov av järnmalm kommer all kunna täckas ett siycke in pä 1980-talel av den kapacitet, som finns tillgänglig eller sådan som tillkommer under de närmaste åren. Stora mängder malm, som finns lagrade hos gruvföretagen eller av stålindustrin, ärockså tillgängliga.

Prop. 1978/79:87 18

Del är sålunda ovisst om stålproduktionen i världen under de återstående åren av 1970-talet kan komma upp i nivå med 1974 års rekordhöga produktion, 710 milj. ton. År 1977 producerades 673 milj. ton. Den svära stälkri.sen under aren 1975- 1978 häri synnerhet drabbat den västeuropeiska och den japanska stålindustrin. Dessa är de största importörerna av järnmalm och den exporterande järngruveindustrin har därför utsatts för stora ekonomiska påfrestningar pä grund av minskad efterfrågan pä malm. Den internationella handeln med järnmalm sjönk frän knappt 400 milj. lon år 1974 lill ca 340 milj. lon är 1977 (labell 1).

Tabell 1. Internationell handel med järnmalm i milj. ton (Ar 1977 preliminärt)

Exp/Imp	EG		Japan		USA		Tote:	up
	1974	1977	1974	1977	1974	1977	1974	1977
LKAB	25,6	14,3	_	_	0,3	0,2	29,7	18,1
Australien	11,8	12,5	67,9	63,1	0,6	0,3	83,5	80,0
Brasilien	25,5	21,8	19,5	23,7	6,7	2,3	73,0	57,0
Canada	11,9	12,9	4,5	4,6	20,0	26.6	37,4	45,0
Indien	0,8	0.3	17,3	17,9	-	-	21,0	22,0
Liberia	19,8	14,2	1,3	0,4	2,8	1,8	25,5	18,0
Sovjet	3.8	2,3	1,0	1,0	0,1	-	43,3	45,0
Venezuela	7,9	4,3	-	-	15,6	6,3	24,3	12,2
Övriga	26,3	19,6	30,3	21,9	2,7	1,0	59,3	42,5
Totalt	133,4	102.2	141,8	132,6	48,8	38.5
LKAB:s
marknads-
andel	19,2%	14,0%	-	-	0,6%	0,5%

LKAB avsätter ca 75% av sina leveranser inom EG-området. Utvecklingen inom denna marknad betyder därför mycket för bolagets framtida avsättning. Tidigare prognoser om stålindustrins utveckling har visat sig alltför optimistiska. Del synes emellertid inte finnas skäl att antaga att stålindustrin inom EG helt kommer att stagnera. Utredningsgruppen har ställt upp ett antal alternativ med som mest realistisk bedömning en produktion av 155 milj. ton resp. 165 milj. ton råstål för åren 1983 och 1990. Produktionen är f.n. 125-130 milj. ton. Sedan denna prognos gjorts har EG publicerat "EG-prognos 1978". Den anger som trolig produktion förår 1985 152-158 milj. ton (Se figur 1).

1 utredningens rapport förutsätts alltsä en produktionsökning inom EG:s stålindustri. Ocksä inom övriga kundländer förutses ökningar.

LKAB:s leveranser

LKAB:s leveranser (labell 2) har sjunkit mer än proportionellt bl.a. pä gmnd av att den fosformalmbaserade stålproduktionen i Europa haft särskilt svårt att hävda sig. Detta gäller i synnerhet den belgiska stålindustrin, som i stor utsträckning arbetar pä export och med produkter som drabbats särskilt starkt av ökande konkurrens frän nya stålländer.

LKAB marknadsför tre malmlyper: högfosformalm, lågfosformalm och

Prop, 1978/79:87

Figur I. EG:s råstålsproduktion

Milj. ton

200

180

160

140

120

100

..J

„..J' EG-prognos 1975—76

,.--

■"' ..—-'-"

EG-prognos våren 1978

'•LKAB:s bedömning vären 1978

>är

1970-72 -74 -76 -78 -80 -82 -84-85

pellets. Dessa malmtyper indelas i olika produkter med specifika metallurgiska egenskaper. Den metallurgiska utvecklingen har, delvis som en följd av nedläggning av gruvor på den europeiska kontinenten, allvariigt påverkat framliden för LKAB:s högfosformalm. Thomasverken, som utnyttjat högfosformalm, har avvecklats, delvis av miljöskäl. Nya processer för stälframställning med användning av lågfosformalm har ersatt thomas-processen.

Högfosformalmen kan renas från fosfor genom en höggradig anrikning. Fosforn kan i form av apatit användas som råvara i gödselmedelsindustrin. Den järnmalm som erhålls efter anrikningen är finmald och måsle därför pelletiseras. Pellets är emellertid nu och för ett antal är framåt en produkt som finns i överskoll pä marknaden.

Tabell 2: LKAB:s leveranser

lOOOt

Högfosformalm

Lågfosformalm

Pellets

Totalt

Övr EG

Övr

1974 1977

15 151

7753

87 6307 104 4 370

2611 4837 2769 2202

3088 26295 2071 14 325

5 786 4944

Förändr doi%

-7 398 -49%

+ 17 -1-19%

-1937

-31%

-Hl 58 -2635 +6% -54%

-1017 -11970 -842 -33% -46% -15%

Prop. 1978/79:87 20

Pellets används i Europa främst vid högt kapacitetsulnytljande som komplement till den sinter stålverken själva tillverkar. Vid läg stälproduktionsnivå sjunker därför pelletsefterfrågan bäde snabbare och kraftigare än efterfrågan pä t. ex. fines, dvs. finkornig malm.

LKAB har sina naturliga avnämarområden inom EG och runt Östersjön. Fram till 1970-talels siälkris läg lyngdpunklen för LKAB:s leveranser pä fosforrika malmer (år 1977: 49 %, är 1967: 79 %. är 1957: 92 %), där LKAB hos kunderna i BRD och Belgien, tidigare även i Storbritannien, inom just denna sektor mötte föga konkurrens. När emellertid tidigare förbrukare av fosforrik malm övergår till fosforlåga produkter möter LKAB hela världsmarknadens utbud.

LKAB var den störsla malmleveranlören till den europeiska stålindustrin och därför ocksä prisledare frän tidigt 1900-tal i.o.m. förhandlingarna för leveransårel 1975. Denna roll har nu överlagils av den brasilianska ställiga Rio Doce-koncernen, CVRD, vars siarka expansion som järnmalmsexportör ännu är långt ifrån avslutad.

Den framlida malmavsällningen är svårbedömbar, särskilt på längre sikt. 1 rapporten har därför ett antal alternativ studerats. Här skall endast visas det som av utredningsgruppen valts som ett huvudalternativ (tabell 3). Osäkerheten i bedömningarna illustreras av hur siffran för år 1978 förändrats.

Tabell 3: Leveransanlaganden LKAB lolalt. Milj. ton järnmalmsprodukter

1974 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983

Högfosformalm 15,2 7,9 10,3" 10,7 9,4 9,7 7,4 6,7 6,8
Lågfosformalm 9,0 7,1 8,6 8,8 9,1 10,4 10,7 10,5 10,7
Pellets 8,0 4,3 3,5 5,5 2,9 3,8 5,6 8,0 8,4

32,2 19,3 22,4 25,0 21,4 23,9 23,7 25,2 25,9

Malmpriser

Malmmarknaden har i princip utvisat ett överutbud alltsedan slulel av 1950-lalel. Endasl för nägra fä år under 1970-talels första hälft kan man tala om en bättre balans mellan utbud och efterfrägan. Överutbudel har av-speglals i en fallande priskurva, som efter nägra fä är av upphämtning på grund av stål- och malmkrisen äter vänt nedåt under de tre senasle åren. Prissänkningarna cif Rotterdam beräknas till 35 % i realpriser. Samtidigt har det låga kapacitetsutnyttjandet i malmproduktionen verkat höjande på produktionskostnaderna per ton.

' Skeppningsplan 1978-06-01 2 Skeppningsplan 1978-11-01

Prop. 1978/79:87 21

LKAB:s fob-priser bestäms numera i princip av cif-priserna i Rotterdam varifrån fär dras kostnaderna för sjöfrakterna frän LKAB:s exporthamnar. Skillnaden i kosinad mellan LKAB:s och konkurrenternas sjöfrakter till Rotterdam är en viktig faktor för LKAB:s konkurrenskraft. Sjöfraktskost-naden har nu nått ett minimum. Genom LKAB:s närhet till Europamarknaden kommer varje höjning av sjöfrakterna att bli till Narvikslradernas favör. Inte heller kan man räkna med att någon mer betydande ökning av del malmförande tonnagets genomsniilsstoriek kommer atl ge de långväga malmerna fraklkoslnadssänkningar. Konkurrensläget för LKAB, som påverkats negativi av de låga sjöfrakterna, borde därigenom inte komma att försämras ytterligare. Effeklivare lossningsanordningar i de stora lossningshamnarna gynnar i första hand korla trader och blir sålunda, när de på sikl installeras, en positiv faktor för LKAB-malmen. En återgång till sjöfrakler, som ger rederierna kostnadstäckning torde däremot komma att dröja.

Fob-prisernas utveckling sedan år 1956 på en representativ hög- resp. lågfosformalm samt för de senaste åren även pä pellets exemplifieras i figur 2. Priserna för pellets har utvecklats likarlat. Under de senasle åren har pellelspriserna sjunkil från ett genomsnitt år 1976 av ca 136 kr. per ton lill ca 131 kr. per lon år 1977 och 110 kr. per ton år 1978.

Figur 2. Faktiska fob-priser på en hög- resp en lågfosformalm jämförda

priset 1962 uppräknat med fiänsyn till kronans värdeminskning

Kr/ton '0l

50 ■ 50 10-50 20 10-)0 30-30 70 30

solo

20-

10-

Fosformalms-priset 1962 uppräknat som ovan

Faktisl<t lågfos-formalmspris

Faktiskt fosfor malmspris

med 1962 års priser uppräknade med hänsyn tiU kronans värdeminskning Lågfosformalm-

i t

/ /

,*''

.''

.—

—''

.—A

■

«*

i**

'■sJ

'N,

—

:=*•

■*».

___

'•■'...

—

'--.

—

1955 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978

Prop. 1978/79:87 22

För framtiden förutses en prisutveckling, som åtminstone över en längre period innebär minst kompensation för infiationen, dvs. minst oförändrade realpriser pä malm, räknat från 1978 års nivå.

Murknadsjöring

LKAB arbetar för att behålla och vidga sin marknad. Marknadsföringen byggs ut. En särskild marknadsorganisation har skapats inom LKAB med uppgift bl. a. att samordna Malmexports och LKAB:s marknadsaktiviteter och produktutvecklingen.

En väsentlig affärsidé är att konkurrera med kvalitet och nya produkter och att finna nya marknader för LKAB:s produkter.

Resultat härav har redan visat sig.

Inom företaget finns hög teknisk kompelens, välulrustade laboratorier och nya produklidéer. Den intensiva forskningen i förening med teknisk marknadsföring sker sedan länge i samarbete med kunder. Sädanl samar-bele med tongivande verk kommer alt utvidgas ytterligare.

I målsättningen för marknadsansträngningarna ingår atl leveranserna skall hällas inte bara pä en hög utan ocksä på en så jämn nivå som möjligl. Den utbyggda kapaciteten utnyttjas därmed bättre och lönsamheten ökar. Sysselsättningen gagnas. Vissa av LKAB:s kunder har på senare år funnil det förenligt med sina intressen att bygga egna pelletsverk i hemlandet eller att som delägare engagera sig i pelletsverk i malmproducenlernas utskeppningshamnar. Detta har kommit atl inskränka LKAB:s leveransmöjligheter, dä kunderna i första hand utnyttjar egna hel- eller delägda verk.

För att kunna öka leveranserna och hålla en jämn sysselsättning är förelaget icke främmande för atl erbjuda kunderna att bli delägare i verk i Kiruna och Malmberget eller att själva bli delägare i pellelsverk, som kan komma all byggas av kunderna.

Delta kan öka leveranserna och bidra till sysselsättningen i malmfälten.

Marknadsutrymmet för högfosformalm och pellets är begränsal. Man kan befara att marknaden för högfosformalm kommer atl krympa ytterligare. För pellets ökar däremot marknaden och bör vid mitten av 1980-talet ha lett till balans mellan tillgång och efterfrågan. LKAB:s möjligheter alt sälja lågfosformalm är goda.

Järnmalmsproduktion

Kirunaområdet och Narvik

Basen för LKAB:s järnmalmsproduktion är gruvorna i malmfälten. 1 Kirunaområdet bryts f.n. Kiirunavaara och Leveäniemi (Svappavaara). Dessutom finns i området ett antal mindre högfosformalmer samt Mer-tainen och Gruvbergel.

Kiirunavaara är en underjordsgruva. Brytningen befinner sig i dag på ca 450 m djup. Malmen torde ha ett djupgående till minst 1 500 m med ett

Prop. 1978/79:87 23

förmodat malminnehåll av 1 800 milj. lon. Hur stor del därav som är brytvärd är en ekonomisk fräga, som bl.a. avgörs av marknadsförutsättningarna och produktionens effektivitet. Produktionskapaciteten vid dis-kontinuerlig skiftgång ligger inom den närmaste femlonärsgränsen pä drygt 20 milj. lon per år färdiga produkter men kan eveniuelli ökas. Sannoliki ligger övre gränsen härvidlag vid 23 milj. lon per år.

Kiirunavaaramalmen är en blandning av låg- och högfosformalmer. Ca 25 % av de färdiga produkterna utgörs f. n. av lågfosformalm.

Ca 90% av produktionen frän Kiirunavaara ulgörs av styckemalmer och fines. Dessulom kan ärligen drygl 2 milj. lon pellets tillverkas. Genom anrikning före pelleiiseringen kan fosforn avlägsnas ur vissa typer av högfosformalm.

1 Svappavaara finns i Leveäniemigmvan en malmreserv av uppskattningsvis 200 milj. ton i dagbrottsbrytning. Dessulom finns 50 milj. ton för eventuell underjordsbrylning. Årskapaciteten i färdiga produkter är 3,5 milj. ton, varav 3 milj. lon pellets.

Leveäniemigmvan bryts som dagbrott och med tilllagande djup minskar produktionskapaciteten. De långsiktiga planerna förutsätier därför att kompletterande brytning startas i slutet av 1980-talet och början på 1990-lalet i de näriiggande malmerna Gruvbergel och Meriainen.

Malmprodukterna frän Kirunaområdet är: styckemalm, högfosfor fines, högfosfor styckemalm, lågfosfor fines, lågfosfor pelleis

Samtliga styckemalms- och finesprodukler är magneliter, dvs. magnetiskjärnmalm.

Transporten av kirunaprodukter sker mot Narvik med järnväg. Kapaciteten på järnvägen lorde f. n. ligga omkring 26 milj. ton per är. Med vissa investeringar i vagnpark m. m. kan järnvägens kapacitet bli ca 30 milj. ton per år. Vissa kvantiteter transporteras i dag och i framliden från Malmberget lill Narvik. För att järnvägens kapacitet mot Narvik pä 30 milj. ton hell skall kunna utnyttjas fordras dä förutom vagnsanskaffning även ombyggnad av banslräckan Malmberget-Kiruna.

Hamnen i Narvik moderniserades i mitten av 1970-talet dels med en ny mottagningsstation för låg med en kapacitet avpassad till ovanstående järnvägskapacitet, dels med en ny kaj med tillhörande lager. Den nya kajen kan ta de största nu förekommande fartyg, 350000 ton. Ulskeppningskapa-citelen bedöms ligga på ca 32 milj. ton per år men reduceras något, om en siörre andel pelleis kommer all skeppas. Den sammanlagda lagervolymen är ca 4,5 milj. ton och är i första hand avsedd all ta upp variationer mellan tågtrafik och skeppning. Den kan endasl i mindre omfattning tas i anspråk för konjunkturlagring.

Prop. 1978/79:87 24

Malmhergsoinrådet och Luelå

I Malmberget bryts malmen under jord i fiera från varandra skilda malmkroppar. Ca 80% av järnmalmsinnehållel är magnelil, resten hemalil eller s. k. blodsiensmalm. Brytningen befinner sig på omkring 450 m djup. Malmdjupel är okänt, men gjorda mätningar indikerar att djupel är siörre än vad man kan klara av med nuvarande tekniska metoder. Malminnehål-lel ner till 1000 m djup uppskattas lill 450 milj. lon. En ulfiackning av malmen pä större djup kan komma att kräva nya brytningsmeloder.

I Malmberget är samtliga malmer av mellanfosfortyp, men eftersom hela produktionen anrikas minskas fosforhalten så atl samtliga produkter blir lägfosforprodukier. Kapaciteten är totalt 8-9 milj. lon per är, inkl. en pelletskapacilet av drygl 4 milj. lon per år. Utom pellets produceras fines. Ingen hemalil bryts just nu, men ett anrikningsverk finns, som kan ta hand om hematilmalmen.

Produkterna från Malmberget är således:

lågfosforfines, magnetil (inkl. höganrikade specialsliger)

lägfosforfines, hematit (ej f. n.)

pellets.

En belydande flexibilitet finns mellan fines och pellets.

Malmbergsgruvornas kapacitet ligger f. n. och beräknas under hela 1980-talet ligga vid ca 9 milj. ton färdiga produkter under förutsäitning av full brytning av hemaliier. Med brytning av enbart magnelit ligger produktionstaket vid ca 8 milj. lon per är.

Malmbergsprodukler transporteras efter kundernas fria val mot Luleå eller Narvik. Järnvägens kapacitet mot Luleå är ca 10 milj. ton men kan höjas.

Mottagnings- och skeppningskapaciteten i Luleå är i storleksordningen 9 milj. ton. Skeppning sker normalt ej med större fartyg än 40000-tonnare. Hamnen kan dock ta emot speciellt grundgående fartyg som tillåter större laster. På grund av isförhållandena ligger malmskeppningen nere i ungefär fem månader om året, efiersom järnmalm normalt ej kan bära merkostnaden för vintersjöfraki. Lagervolymen i Luleå är 4 milj. ton. Storleken är motiverad av nödvändigheten att klara vinterlagring.

Kapacitetssummering

Konjunkturlagringsmöjligheler finns f. n. vid gruvorna i Kiruna. Svappavaara och Malmberget. 1 Kiruna kan ca 10 milj. ton lagras upp, i Svappavaara ca 1 milj. ton och i Malmberget 2-3 milj. ton. Möjligheler finns normalt också att som f. n. konjunklurlagra på kontinenten.

Med nuvarande anläggningar och anordningar är LKAB:s gruvkapacitet ca 33 milj. ton per år (färdiga produkter), järnvägskapacitel 35 milj. ton per år och skeppningskapacitet drygt 40 milj. lon per år.

Samtliga dessa värden kan med vissa investeringar höjas. Gruvkapacite-ten kan höjas om marknad skulle finnas för mer högfosforprodukter.

Prop. 1978/79:87 25

Produktionens ej fekil vise ring

1 Kiirunavaara förekommer som nämnts både läg- och högfosformalm. Malmerna ligger skiktade inlill varandra inom siora delar av gruvan med geometriskt oregelbundna men i övrigt skarpa gränser. De med hänsyn lill kostnaderna användbara brytningsmetoderna medger inte atl de tvä malm-typerna helt hålls isär. 1 gränsskikten sker blandningar och blandmalmen innehåller för hög hall av fosfor för all kunna säljas som lågfosformalm. Den lämpar sig däremot efter avfosforisering för pellelsframställning.

Det pågar sedan länge ett tekniskt utvecklingsarbete inom mänga områden av gruvhanteringen. Utredningen visar med särskilt eftertryck den ekonomiska betydelsen av att forskning och utveckling för åstadkommande av en bättre särskiljning (selektiviiei) av malmerna i Kiirunavaara fullföljs med krafl och att förståelse för dess betydelse sprids hos den i brytningsarbetel sysselsatta personalen. Därigenom frigörs ökade mängder lågfosformalm. Resurser har satts in för detta arbele.

Kostnadssidan bearbetas nu intensivt. Produktiviteten i gruvorna sleg under 1960-talet mycket snabbt, delvis som ett resultat av den ökande produktionen. Den har därefter haft en ogynnsam utveckling, under senare är påverkad av den låga avsättningen. Olika åtgärder har sedan hösten 1976 satts in för att sänka kostnaderna och höja företagets effektivitet. Dessa ålgärder har haft en betydande effekt på kostnaderna.

Förelagels effektivisering skall fortsätla. De befintliga resurserna i personal och utrustning är avsevärda. De gångna årens stora investeringar har medfört att en tekniskt väl utbyggd och modern produktionsapparat nu står till förfogande.

Vid rörelseenheterna har utarbetats omfattande program, som visar på möjlighelen lill siora effekliviserings- och besparingsåtgärder i fråga om drift och investeringar. Effekliviseringen i form av ett bättre utnyttjande av de fasta produktionsanläggningarna är till en del beroende av hur produktionen kan höjas. Medan kostnadsbesparingar snabbt och kontinuerligt genomförs i fråga om material- och energikonsumtion etc, kräver åtgärder, som innebär inskränkningar av egen och entreprenörers personal mer omfattande förberedelser.

All förutsatta effektiviletsförbällringar kommer lill stånd är en av ett antal fakiorer, som är av avgörande belydelse för utredningens slutsals att LKAB har möjligheler all fortsätla som självbärande förelag.

LKAB:s kostnadsläge och därmed förelagets konkurrenskraft i jämförelse med de stora översjöiska järnmalmsgruvorna är f. n. otillfredsställande. Detta innebär ell allvarligt hot mol företagel och gruvsamhällena. Del är därför nödvändigt all del sker en kraftsamling för fortsatta förbättringar av produktion och effektivitet.

Utredningsgruppen, som tvingats arbeta snabbt, har inte haft möjlighet atl i samarbete med personalen genomföra den analys av effekliviserings-programmen, som torde vara en föruisättning för genomförandet. Arbete i detta syfte har igångsatts och organiserats i särskild projektform.

Prop. 1978/79:87 26

Personalstyrkans utveckling

Antalet anställda har under de senaste åren genom rekryteringsresirik-tioner, förtida pensioneringar och naturlig avgång minskat men är fortfarande siörre än som f. n. erfordras. Även med den ökande produktion som förutses i utredningen kommer bl.a. som en följd av effekliviseringspro-grammens genomförande ett personalöverskoll att finnas under de närmaste åren. Enligt utredningens bedömningar våren 1978 skulle personal-överskottet år 1978 ha varit omkring I 000 personer vilkel överskott med enbart naturlig avgång i del närmaste skulle kunna avvecklas under en femårsperiod.

Personalutvecklingen redovisas säsom beräknad personalutveckling, bedömt personalbehov samt över- eller underskott av personal. Den beräknade personalutvecklingen avser det faktiska genomsnittliga antalet anställda åren 1976-77 samt den beräknade utvecklingen åren 1978-83 under förutsättning av naturlig avgång. I sifferuppgifterna ingår anställda länglidsfränvarande. Den naturliga avgången består av pensionsavgång, vilken generellt beräknas ske vid uppnådda 60 år, och övrig naturlig avgång, som med hänsyn till den låga omsättningen av personal beräknas lill 2% vid var och en av de båda järnmalmsrörelserna och lill 3% vid Regionkontoret i Kiruna (netto efter hänsyn till viss nödvändig äterrekry-lering).

Del bedömda personalbehovel avser behovet av personal för den produktion, som är planerad under perioden. I uppgifterna ingår personal sysselsatt med invesleringar, som är nödvändiga för fortsatt drift. Siffrorna inkluderar normal kortiidsfrånvaro men däremot inte långtidsfrånvarande personal. Vid bedömning av personalbehovet har hänsyn tagits till föreliggande förslag till effektiviseringsprogram.

Över- resp. underskottet av personal utgör skillnaden mellan beräknad personalutveckling och bedömt personalbehov. Skillnaden inkluderar således länglidsfränvarande, vilka dock även redovisas separat för utvisande av det egentliga över- eller underskottet av personal.

Exemplet i figur 3 visar hur den totala personalstyrkan genom naiurlig avgång skulle minska under åren 1976-83 med ca 1900 personer eller drygt 23 %. Behovet av personal är redan år 1978 1 100 personer mindre än den tillgängliga personalen om man undantar långtidsfrånvarande. Under perioden minskar behovei med ytterligare ca 225 personer.

Personalöverskottel ulgörs av skillnaden mellan kurvorna 3 och 4 i figur 3 (avser bedömningarna från utredningsperioden våren 1978, ej det dagsaktuella läget som innebär att personalöverskottet år 1979 blir lägre än vad som förulsalls i utredningen).

Om man i samma exempel studerar personalutvecklingen inom Kiruna-resp. Malmbergsomrädel och inkluderar all där pågående verksamhet men utesluter hamnarna i Narvik och Luleå fördelar sig personalöverskottet, exkl. långtidsfrånvarande, enligt figur 4.

Prop. 1978/79:87

Figur 3. Personcdutveckling och personalbehov

Totalt Kiruna och Malmbergsområdet samt hamnarna

(T) Beräknat medeltal anställda resp. år efter reducering

med faktiska pensionsavgångar och 2% övrig avgång.
(T) Bedömt personalbehov enligt budget 1 978 och
5-årsplan 1979—83. (Bedömn. våren 1978).
antal © Differens. ® - ©

anställda (J\ Långtldsfränvaro.

1 400

1 200

1 000

800

600

400

200

8 500 8 000 7 500 7 000 6 500 6 000 5 500 5000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500

1976

-77

-78

-79

-80

-81

-82

-83

■>är

Utredningsgruppen finner det nödvändigt att kostnaden för den övertaliga personalen betraktas som en samhällelig kostnad som inte skall belasta LKAB:s resultat.

Transporter

Malmulvinningen innebär i sin tekniska del ett omfattande transportarbete, som från gruvan fram till stålverket med transporter inom gruvområdet, pä järnväg och lill sjöss ingår i ett stort system.

Prop. 1978/79:87

Figur 4. Personalöverskott Kiruna- och Malmhergsoinrådet

antal personer

1 100 1 000 900 800 700 600-500-400 300 200 100 O

1978 -79

-80

-81

-82

> Totalt , I Kirunaområdet

,_ Malmbergsomrädel >är

-83

Sjötransporterna sker beträffande LKAB:s malm på fariyg tillhörande andra företag. Vissa konkurrerande järnmalmsförelag har skaffat egna fartyg. Frågan om LKAB:s framtida politik på detta omräde utreds.

Malmlransporten lill hamnarna i Luleå och Narvik sker pä malmbanan, som på svenska sidan lillhör statens järnvägar och pä norska NSB (Norges Statsbaner).

Järnvägskostnaderna är enligt LKAB:s uppfattning orimligt höga. De konkurrentanalyser, som utredningen lålil genomföra, omfattar även kostnader för järnvägstransporter. Jämförelserna är visserligen vanskliga att göra med hänsyn lill de skilda lokala förhållandena men ger ändå en uppfattning om storleken av konkurrenternas järnvägskostnader. Den bekräftar den höga fraktkostnadsnivån för LKAB-malm.

Utredningsgruppen utgår från alt järnvägsfrakterna radikalt sänks så att LKAB:s allvarliga konkurrensnackdel i detta avseende elimineras.

Prop. 1978/79:87 29

Nya verksamheter

Järnmalmsrörelsen befinner sig i ell skede, där risk finns för slagnation och tillbakagäng. Nya verksamhelsgrenar skall därför utvecklas som pä sikl kan ge företaget en ny ekonomisk bas för sin verksamhet. LKAB har ett värdefullt kunnande inom gruvhantering och därtill gränsande aktiviteter. En försiärkning av förelagel sker därför nalurligasl utifrån dessa kompetensområden.

LKAB avser all i försia hand inrikla uivccklingen av nya rörelsegrenar på prospektering efter och utvinning av andra malmer och mineral än järnmalm med särskild inriktning på Norrbotten. Även utveckling av internationell konsultverksamhet är av vikt.

Bolaget samverkar med Statsföretag saml kommunala, statliga och fackliga organ för att bredda verksamheten i framförallt gmvorterna.

Järnmalmsrörelsen förblir dock LKAB:s huvudverksamhet.

Resultat och finansiering

Bedömningen av LKAB:s framlida förutsättningar, ekonomi och finansiella behov är naturligtvis behäftad med viss osäkerhet. En utveckling, som är mer gynnsam beträffande leveranserna eller priserna, kan medföra att ekonomin blir mycket god. Ell kvarstannande vid 1977-78 års låga leveransnivä får däremot allvarliga konsekvenser.

Om sänkningen av järnvägsfraklen skulle utebli försämras LKAB:s förulsältningar drastiskt. Delsamma gäller om genomförande av effektivise-ringsprogrammen ej lyckas.

Resultaten för åren 1977 och 1978 visar betydande underskott. Under den långvariga stålkrisen har malmlagren byggts upp till ca 15 milj. ton vid årsskifiet 1977/78. Ett omfattande investeringsprogram har fullföljts. Detta har gjort en avsevärd upplåning nödvändig. Den finansiella belastningen har stigit och soliditeten försämrats.

Investeringarna har, som lidigare nämnts, lett till att företaget genomgående har moderna anläggningar. Förutsatt att marknadsutvecklingen blir den förutsedda gäller att beslut om ytterligare stora investeringar blir aktuella tidigast nägra år in pä 1980-talel.

Resultaturvecklingen under den närmaste femårsperioden har analyserats för olika leveransalternativ. Utvecklingen på längre sikt har studerats mer översiktligt.

Med vissa förutsättningar beträffande leveranskvantiteter, priser, järn-vägskoslnader och sociala kostnader uppkommer i huvudalternativet ett rörelseresultat omkring noll före avskrivningar och finansiella poster redan från år 1979.

Prop. 1978/79:87 30

1 utredningen har analyserats finansieringsalternativ med utgångspunkt i resultat- och balansräkningar och olika former för en rekonstruktion har studerats.

Utredningsgruppen anser pä grundval härav att en finansiell rekonstruktion är nödvändig. Denna bör utformas så att förutsättningar skapas för företaget atl i fortsättningen uppfylla rimliga krav pä lönsamhet.

Bilaga 2 Prel. utfall

Uppgifier om LKAB, åren 1974-1978

1974 1975 1976 1977 1978

Genomsnittspris, kr./ton levererad malm Järnmalmsproduktion, milj. ton

Järnmalmsleveranser, milj. ton

Malmlager per 31/12 milj. ton

Omsiättning, koncernen, milj. kr.

Resultat efter plan-enl. avskrivn. före disp. o skatt, koncernen, milj. kr. Balansomslutning, koncernen, milj. kr. Soliditet, koncernen, %

Invesleringar, koncernen, milj. kr. Antal anställda per 31/12, koncernen

62:24	86:99	90:34	79:92	69:90
31,0	26,3	25,5	21,3	18,4
32,2	20,8	22,1	19,3	24,5
3,9	9,4	12.1	15,0	8,2
2013,3	I 845,5	2061,3	1 653,2	ca 1940
362,8	313,9	26,5	-642,8	ca -860
2 752,1	3215,1	4026,4	4326,2	ca 4 040
63,9	57,4	48,4	35,8	ca 27
296,5	388,0	586,9	589,5	ca 300
8182	8681	8863	8293	ca 7 920

Bilaga 3

LKAB:s resultat (moderbolaget) 1978-1979 utan rekonstruktion

milj. kr.	prel. utfall 1978	budget 1979
Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader	1820 2040	1780 1775
Rörelseresultat före avskrivningar Planenliga avskrivningar Extra avskrivning	-220 -225 -214	5 -230
Rörelseresultat efter avskrivningar Finansiella och extraordinära intäkter och kostnader	-659 -197	-225 -230
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Bokslutsdispositioner och skatt	-856 -f239	-455 - 25

Resultat efter skatt -617 -480

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1979