om finansiering av stirlingprojektet, m.m.
Proposition 1980/81:161
Prop. 1980/81:161
Regeringens proposition
1980/81:161
om finansiering av stirlingprojektet, m. m.
beslutad den 12 mars 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
NILS G. ÅSLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås bl.a. att förenade fabriksverken skall kunna få efterge lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co. För att företagel skall få finansiella resurser all återbetala lån lill Sveriges Investeringsbank AB och för fortsalt utveckling av en mindre slirlingmotor föreslås 100 milj. kr. bli anvisade.
Vidare föreslås atl förenade fabriksverken skall kunna få medgivande alt lämna ägartillskott till FFV Företagen AB med högst 30 milj. kr. Därutöver föreslås att förenade fabriksverkens rörliga kredit i riksgäldskontoret höjs till 300 milj. kr.
1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 161
Prop. 1980/81:161 2
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-03-12
Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson.
Föredragande: statsrådet Äsling
Proposition om finansiering av stirlingprojektet, m. m.
1 Inledning
Frågan om finansiering av det utvecklingsprojekt rörande en slirlingmotor som bedrivs vid KB United Stirling (Sweden) AB & Co (United Stirling) har behandlats av riksdagen varje år sedan år 1972. Därvid har lämnats redogörelser för projektels läge. Hälften av andelarna i kommanditbolaget förvallas direkl och via United Stirling (Sweden) AB av förenade fabriksverken (FFV), medan övriga andelar ägs direkt och indirekt av det sedan år 1979 statsägda Kockums Air AB. Redogörelser har också lämnats till riksdagen år 1979 och år 1980 för FFV:s medverkan i utveckhngen av en mindre slirlingmotor inom FFV Industriprodukter AB.
FFV har för budgetåret 1971/72-1978/79 av staten erhållit sammanlagt 47 milj. kr. genom särskilda anslag för finansiering av stirlingprojektet och dessförinnan för ändamålet använt 2,7 milj. kr. som ingått i ordinarie invesleringsanslag. FFV har för nämnda ändamål även getts rätl att solidariskt med Kockums AB och senare med Kockums Air AB teckna borgen för lån i Sveriges Inveteringsbank AB till United Stirling intill ett belopp av 110,5 milj. kr. jämte ränta (prop. 1978/79: 101 bil. 11, NU 1978/79:21, rskr 1978/79; 167). Genom beslul av riksdagen våren 1980 lämnades elt villkorligt lån till United Stiriing på 46,8 milj. kr. (prop. 1979/80:125 bil. 11, NU 1979/80:58, rskr 1979/80; 346).
United Stirling är lokaliserat till Malmö och har f.n. 135 anställda. Dessutom har förelaget etl dotterbolag i Förenta staterna med fyra anställda.
FFV Industriprodukter AB driver etl utvecklingsarbete rörande en mindre slirlingmotor. Redogörelse för projektet har lämnats i prop. 1978/ 79; 125 (bil. 11) och prop. 1979/80; 125 (bil. 11). Finansieringen av deUa
Prop. 1980/81:161 3
projekt har skett genom att FFV har bemyndigats atl lämna ägartillskott lill FFV Förelagen AB som i sin lur har lämnat ägartillskott lill FFV Industriprodukter.
FFV Industriprodukters stirlingverksamhet är lokaliserad till Linköping och sysselsätter f.n. ca 70 personer i denna verksamhel. Dessutom finns 19 anställda i Förenta staterna i bolaget Stiriing Power Syslems Corp.
2 Verksamheten vid KB United Stirling (Sweden) AB & Co
Utvecklingen av större stirlingmotorer sker i förtaget United Stirling. Detta påbörjade år 1968 sin verksamhel med målel all utveckla och kon-stmera sliriingmotorer med sådana egenskaper och tillämpningsområden som kunde leda till seriemässig tillverkning. Ulvecklingsarbelel har delals upp i delmål som skall uppnås vid vissa tidpunkter då beslut belräffande den fortsatta verksamheten skall fattas. Den senast reviderade långsiklsplanen för United Stirling fastställdes hösten 1979. I denna plan har slor vikt lagts vid stationära tillämpningar, i första hand för decentraliserad el-och värmeproduktion. Med stigande energiknapphel har dessa tillämpningar fått allt större intresse.
Av planerna framgår bl. a. följande.
I stationära tillämpningar ligger slirlingmotorns slyrka gentemot konkurrerande energiomvandlare främst i alt med bibehållet goda miljöegenskaper effektivt kunna ulnyllja alla lyper av bränslen - gasformiga, flytande eller fasta och dessutom solenergi. Decentraliserad elproduktion medger under vissa förutsättningar lägre investeringar säväl i kraftverk som i elnät. Inom vissa länder kommer lokall tillgängliga fasta bränslen i framliden att bli mycket intressanta för att producera el och värme. United Stirling deltar även i ett utvecklingsprogram inom solenergiområdel i syfte att utveckla ett system för elenergiförsörjning genom all ulnyllja solvärme i slirlingmolorn och driva generatorer med den. Delta utvecklingsprogram finansieras delvis genom medel från myndigheter i Förenta staterna.
En ytterligare stationär tillämpning av slirlingmolorn utgörs av värmepumps- och luftkonditioneringsanläggningar med en naturgasdriven slirlingmotor som drivkälla. Denna tillämpning medför en hög tolal verkningsgrad i jämförelse med konventionella anläggningar.
Vid sidan av stationära tillämpningar är elt andra huvudområde vid United Stirling ett framdrivningssystem för fordon. United Stirling deltar i ett sexårigt utvecklingsprogram bekostat av Förenta staternas energidepartement. Under år 1981 har en motor presenterats som uppfyllt de krav i fråga om bl.a. funktion och kostnad som specificerats av beställaren. Motorn beräknas kunna provköras i Förenta staterna senare under år 1981.
Detta utvecklingsprogram kan dock bli föremål för revidering i samband med fastställande av budgeten för nästa budgetår i Förenta staterna.
Prop. 1980/81:161 4
Bolaget är genom sina utvecklingsuppdrag en betydande exportör av svensk avancerad teknologi. Samarbele med utländska beställare ger emellertid inte enbart ekonomiskl utbyle. Värdefull information och kunskap har kommit bolaget till del genom bl.a. erfarenhetsutbyte inom nya teknikområden.
Verksamheten i United Stirling har t. o. m. utgången av år 1979 finansierats dels från ägarna genom att FFV lämnat län på 49,7 milj. kr. och bidrag med 4,8 milj. kr., och atl Kockums AB har lämnat bidrag med 75,4 milj. kr., dels genom betalda utvecklingsuppdrag på 49,8 milj. kr., dels genom att 96,9 milj. kr. har lånals upp i Sveriges Investeringsbank mol solidarisk borgen av ägarna. Av FFV;s lån har 47 milj. kr. motsvarats av särskilda investeringsanslag och 2,7 milj. kr. disponerats av ordinarie investeringsanslag till FFV. För finansiering av verksamhelen efler år 1979 har Llnited Stirling efler beslut av riksdagen erhållit etl lån av 46,8 milj. kr. med villkorad äterbetalningsskyldighet (prop. 1979/80:125 bil. 11, NU 1979/80:58, rskr 1979/80:346). Bolagels utvecklingskostnader brutto för år 1980 uppgår lill 54,1 milj. kr., varifrån avgår intäkter från betalda utvecklingsuppdrag och sålda motorer med 31,1 milj. kr. Dessulom har betalats ränta och amortering pä lån i Invesleringsbanken med 23,8 milj. kr. Gjorda amorteringar under är 1980 har medfört atl skulden lill Invesleringsbanken inkl. ännu inle förfallna räntor f. n. upgår till ca 90 milj. kr.
FFV har i skrivelse den 29 januari 1980 framhållit att del inle är rimligt all finansiera elt långsiktigt utvecklingsprojekt av denna storlek med lån med marknadsmässiga krav på räntor och amorteringar. FFV begär att utan egen kostnad få efterge lämnade lån till United Stirling och att United Stirlings hittillsvarande lån i Investeringsbanken avvecklas.
3 Utredning om stirlingmotorns konkurrenssituation m. m.
På uppdrag av mig har Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) gjort en ulredning om dels stirlingmotorns konkurrenssituation gentemot andra framlida motorer, dels vissa tekniska problem i relation till kompetens och resurser. Av Industrifondens ulredning framgår i huvudsak följande.
Av de olika marknadssektorerna för slirlingmolorn är personbilslitlämp-ningen den marknadsmässigt svåraste och den mest riskfyllda men även den som skulle kunna ge störst utdelning om den lyckades. United Stirling använder genom det av Förenta staternas energidepartement finansierade s. k. ASE-programmet en väsentlig del av sina resurser åt att ta fram en personbilsmotor. Det fortsatta arbetet med della projekt bedöms lill slor del bero på bil- och molorinduslrins inlresse av atl anamma slirlingtekno-login och på tillgången på medel hos de anslagsbeviljande myndigheterna i Förenta staterna.
Prop. 1980/81:161 5
Betydande sannolikhet finns för atl biltillverkarna under åtskillig lid framöver i första hand kommer alt satsa på vidareutveckling av bensin-och dieselmotorer.
För en naturgasdriven värmepump finns ett behov i synnerhet i Förenta staterna där gasbolagen driver på ulvecklingen. En omfattande marknad anses fullt möjlig under fömtsättning att tekniska krav kan uppfyllas och alt ett marknadsmässigt pris kan åsättas produkten.
Tillämpningar där stirlingmotorn kombineras med en solkollektor och en generator är intressanta för elframställning. Vissa problem kvarstår dock att lösa. Marknadspotentialen på sikl är stor. På längre sikt blir troligen s. k. solceller och liknande system allvarliga konkurrenter.
Att utnyttja stirlingmotorns flerbränsleegenskaper för tillämpning med biomassa som bränsle anses vara en marknad först på längre sikl. Slora tekniska problem återstår dock.
Undervattensaggregat blir sannolikt aldrig någon stor marknad, kanske nägot hundratal enheler per år. Marknaden bedöms emellertid som prisokänslig och lämplig för en introduktion av stirlingmotorn. Därigenom skulle erhållas en tidig demonstration av stirlingmotorn i en kommersiell tillämpning.
Stirlingmotorn innehåller såväl konventionell som okonventionell teknik. De senaste fem åren har trols stora lekniska problem avsevärda framsteg gjorts inom United Stirling.
Det tidsmässigt svåraste tekniska problemel bedöms i utredningen vara alt ersätta de nuvarande materialen i motorns varma delar med andra mol värme motståndskraftigare och samtidigt billigare malerial. United Stirling bedöms ha goda möjligheler att klara detta inom ca fem år under fömtsättning att avsevärda resurser sätts in. Inom denna tidsrymd bedöms även problem inom övriga områden vara avklarade utom när det gäller all finna en bra metod för användning av fasta bränslen. Motorn kräver dock omfattande yllerligare utvecklingsarbete och provning innan den är färdig för produkfion.
En reservation bör göras för osäkerhelen om välgasens långsikliga inverkan på materialen vid de aktuella temperaturerna och trycken.
Sammanfattningsvis konstaterar Industrifonden att den svenska stirling-motorverksamhelen omfattar projekt med möjligheter lill lönsamhel, men atl dessa projekt samtidigt är förknippade med avsevärda risker. Riskerna är i någon mån tekniska men utgörs framför allt av marknadsrisker. Enligt Industrifonden finns det fortfarande elt starkt spekulativt inslag i den svenska stirlingmotomtvecklingen. Risken för misslyckande är påtaglig men det finns även möjlighet att lyckas med intressant utveckling i form av ekonomiska vinster och teknologiskt kunnande alt bygga vidare pä. Industrifonden gör också bedömningen alt en återvinning av de koslnader som hittills lagts ned i projektet är osannolik. Avsevärd lid och omfattande
Prop. 1980/81:161 6
ytterligare resurser kommer att krävas innan det finns möjlighel att visa vinst i projektet.
Industrifonden rekommenderar, om projektet drivs vidare, alt hög prioritet ges arbetet med framtagning och utprovning av motorer. Omfattande erfarenhel av provkörning såväl i laboratorium som i fält är viktig. Marknadsintroduktion bör ske med en tillämpning, lämpligen undervattenstill-lämpning, där samarbetspartner finns. Nästa kommersiella tillämpning bör, enligt fonden, bli en gasdriven värmepump om lämplig industriell partner kan erhållas samtidigt som förhandlingar om en solvärmedriven motor fortsätts.
Industrifonden anser vidare alt etl villkor för fortsatt utvecklingsarbete bör vara att samarbele med störte industriföretag etableras och all framtida delägande bör bli en följd av sådant samarbete. Den svenska slirlingmo-torverksamhelen bör sammanföras under gemensam ledning av United Stirling och etappindelas för fortsalla utvärderingar.
4 Verksamheten vid FFV Industriprodukter AB
FFV Industriprodukter AB bildades år 1979 och övertog den verksamhet som tidigare bedrevs inom seklor Industriprodukter vid FFV. Bolaget utvecklar, monterar och marknadsför vissa civila produkter, vilka huvudsakligen avses att tillverkas vid någon av sektor Försvarsmaleriels fabriker inom FFV. Huvudprojektet inom bolaget är att utveckla en mindre slirlingmotor, den s. k. V160-motorn. Syftel med projektet är att utnyttja en liten slirlingmotor för att alstra ström och värme med ell minimum av störningar i form av skadliga avgaser, buller och vibrationer. V160-motorn har utvecklats inom FFV på licens från United Stirling. Enligt hittills gällande planer skall motom inbyggd i ett kraflaggregat, del s. k. Stiriing Power Pack, introduceras i begränsad omfattning i Förenta staterna under perioden 1981 -1983.1 första hand har avsikten varit all utnyttja motorn för el-och värmeframställning för fritidsfordon (motor homes) och fritidsbåtar. Enligl planerna skulle försäljningen expandera mot allt slörre volymer under perioden 1984—1986. Tillverkning av vissa komponenter och montering av motom har planerats ske i Sverige.
Projektet har beskrivits i prop. 1979/80:125 (bil. 11). 1 proposhionen nämndes att oron på oljemarknaden har drabbat försäljningen av motor homes i Förenta staterna. En analys av denna marknad och andra tillämpningar för Stirling Power Pack påbörjades därför under år 1980 för att få förbättrat underlag för projektet. Verksamheten med utvecklingen av V160-molorn finansierades direkl av FFV så länge verksamheten skedde inom verket och med ägartillskott lill bolaget när verksamhelen överförts till FFV Industriprodukter.
Prop. 1980/81:161 7
FFV har i skrivelsen till regeringen den 29 januari 1980 framhållit all projektet är av en sådan storleksordning all FFV saknar möjlighel att i fortsättningen själva finansiera del. FFV föreslog att staten skulle träda in som finansiär på samma sätt som gäller för utvecklingen inom United Sfiriing. FFV har i skrivelse den 29 december 1980 ännu en gång understmkit att FFV inte har möjlighet att i fortsättningen finansiera projektet.-
5 Utredningar rörande Stirling Power Pack
En förnyad marknadsundersökning för Stirling Power Pack har genomförts under hösten 1980 av en internalionell konsullbyrå. Den genomförda undersökningen visar atl projektet har en viss potential på de ursprungligen planerade marknaderna för fritidsfordon och fritidsbåtar, men all dessa marknader numera har minskat drastiskt. Undersökningen visar all dessa marknadsinriktningar mäste kompletteras med eller ersällas av andra tillämpningar med slörre potential för all inom rimlig tid möjliggöra seriestorlekar som medför konkurrenskraftiga produktionskostnader. Denna slutsats innebär att den hittillsvarande planen för introduktion av projektet på fritidsfordonsmarknaden måste revideras. Undersökningen pekar på vissa möjligheter atl exploatera andra störte tillämpningar i samarbete med företag som kan tillföra marknadsmässiga och tekniska resurser för det aktuella tillämpningsområdet.
6 Samordning mellan de båda svenska stirlingmotorprojekten
FFV föreslog i sin skrivelse till regeringen den 29 januari 1980 alt stirlingmotomtvecklingen inom FFV Industriprodukter skulle organisatoriskt samordnas med verksamheten inom United Stirling. FFV föreslog vidare atl United Stirling i sin helhel skulle ägas av FFV Förelagen. För att kunna genomföra detta framhöll FFV att det var nödvändigt att United Stirlings balansräkning först rekonstruerades. I prop. 1979/80: 125 (bil. 11) framhöll jag att pågående utredningar bl.a. från Industrifonden måsle slutföras innan ställning togs till en organislorisk samordning av projekten och till deras långsiktiga finansiering.
7 Ägartillskott till FFV Företagen AB
Efter beslut av riksdagen våren 1979 (prop. 1978/79: 125 bil. 11, NU 1978/79:54, rskr 1978/79:447) bildades ell förvallningsbolag, FFV Förelagen, vars aktier förvallas av FFV. Förvallningsbolaget innehar aktier och andelar i de bolag som FFV tidigare har förvaltat aktierna i med undantag
Prop. 1980/81:161 8
av aktierna i United Stirling (Sweden) AB och andelarna i KB United Stiriing (Sweden) AB & Co.
FFV Företagen innehar f.n. aktier och andelar i följande bolag. Telub AB (100 %), FFV Industriprodukter AB (100 %), FFV Allmateriel AB (100 %), FFV Norma AB (100 %), Stiriing Power Systems Corp. (100 %), Innovation AB Projeclion (14,3 %) och Innovations AB Projeclion KB (14,3 %).
Enligl gällande regler kan inle medel i form av ägartillskoU föras från verket till bolagsgmppen utan riksdagens medgivande. I samband med riksdagens tillstånd att bilda FFV Företagen bemyndigades regeringen att medge FFV att för verksamhetsåret 1979/80 lämna ägartillskott till bolaget med högsl 30 milj. kr. Genom beslul av regeringen den 17 april 1980 har verksamhetsåret 1979/80 för FFV förlängts alt omfatta liden t. o. m. den 31 december 1980 och föreskrivits alt verksamhetsår för FFV därefter skall sammanfalla med kalenderår. FFV har med hänsyn lill detta inte kunnat bestämma storleken av erforderiigt ägartillskott förrän boksluten i verk och bolag föreligger.
FFV har i skrivelse den 29 december 1980 hemställt all verket medges tillstånd att som ägartillskott för verksamhelen i FFV Företagen och dess dotterbolag under år 1981 få betala ul högst 15 milj. kr. Beloppet förutsätter all staten fr.o.m. år 1981 finansierar utvecklingen av V160-motorn. FFV har framhållit atl del inom bolagsgruppen görs betydande satsningar på civila produkter. Intäkterna härav har ännu inle fått sådan volym all de täcker utvecklingskostnaderna. Medelslillskoltet behövs därför för alt täcka mellanskillnaden. För några av bolagen som är dotterbolag till FFV Förelagen krävs också tillskoU för föriuslläckning. Detta gäller främsl FFV Allmateriel och Telub. För alt kunna underlätta kapitalförsörjningen fill dessa förelag har FFV vidare hemställt alt FFV:s bemyndigande alt lämna borgen för lån till FFV Förelagen ökas från 25 milj. kr. till 30 milj. kr.
8 Ökning av rörlig kredit
FFV får sitt behov av rörelsekapital tillgodosett främsl genom röriig kredit i riksgäldskontoret. Kreditramen har ökats genom riksdagsbeslut vid flera tillfällen sedan verket bildades, senasl genom beslut vid 1978/79 års riksmöte (prop. 1978/79: 125 bil. 11, NU 1978/79: 54, rskr 1978/79:447), från 170 milj. kr. till 210 milj. kr.
FFV har i skrivelse den 28 januari 1981 hemställt att verkels rörliga kredit i riksgäldskonloret höjs från 210 milj. kr. till 350 milj. kr. Till framställningen har verket fogat en likvidiletsprognos för verksamhetsåren 1981 och 1982. 1 skrivelsen anförs i huvudsak följande.
Prop. 1980/81:161 9
För ett förelag av FFV:s storlek och verksamhetsinriktning varierar den likvida ställningen betydligt under verksamhetsåret. De främsta orsakerna är säsongvariationer i verksamheten och den rutin som ännu några år gäller för betalning av vissa sociala avgifler. Den ordertillverkning som FFV bedriver främsl inom seklor Försvarsmateriel med varierande orderstockar medför ojämna inbetalningar. FFV har lidigare, liksom övrig för-svarsmaterielindustri, kunnat påräkna stora förskott från kunder. Kunderna har emellertid inte längre möjlighet alt lämna förskott i samma utsträckning. Delta förhållande ställer ökade krav på finansiering med rörlig kredit. FFV:s omsättning stiger varje år. Även detta medför ökade krav på rörelsekapital. Eftersom FFV inte har möjlighet all la upp lån är det nödvändigt att den rörliga krediten i riksgäldskontoret höjs. FFV beräknar behovet av rörlig kredit för år 1981 lill 300 milj. kr. och fill 350 milj. kr. förär 1982.
9 Föredragandens överväganden
I prop. 1979/80; 125 (bil. 11) anmälde jag all jag avsåg all återkomma lill frågan om finansieringen av stirlingprojektet när vissa utredningar hade slutförts. Utvecklingsarbete har också drivits i fråga om en mindre stiriing-motor, först inom FFV och senare inom del år 1979 bildade FFV Industriprodukter. Sistnämnda projekt har hittills finansierats hell genom FFV.
De båda projekten har fortlöpande presenterats för riksdagen, senasl i prop. 1979/80; 125 (bil. 11). FFV har i skrivelser lill regeringen hemställt dels att finansieringen för de båda sliriingprojekten säkerställs genom anslag över statsbudgeten för de närmaste åren, dels att sliriingprojekten förs samman i United Stirling och atl de finansiellt rekonstmeras. Det sistnämnda föreslås ske genom atl FFV ulan kostnad för verkel får efterge de lån som har lämnats United Stirling och all United Stirling tillförs medel som gör det möjligt alt återbetala de lån som mol slallig borgen erhållits av Sveriges Investeringsbank.
9.1 Finansieringen av utvecklingsarbetet inom United Stirling
Det svenska utvecklingsarbetet i fråga om stirlingmotorn har väckt internationell uppmärksamhet. Genom de internationella kontakter som tagits upp på grund av stirlingutvecklingen har skapats en kanal för att utbyta avancerad teknologi med andra länder, framför allt Förenta sta-tema. Projektet har kommit att bli elt utvecklingsprojekt av en storleksordning som del finns få motsvarigheter till inom landet. Totalt har i projektet inom ramen för United Sfiriing nedlagts bmtto 299 milj. kr., varav 39 milj. kr. avser räntor till Investeringsbanken. Härifrän har avgått 81 milj. kr. avseende inkomster av försäljningar och betalda utvecklings-
Prop. 1980/81:161 10
uppdrag, varför nettokostnaden, exkl. kapitalkostnader, uppgår till 179 milj. kr. Till detta kommer utvecklingen av den mindre motorn som hittills helt har finansierats av FFV.
Projekt av denna storleksordning fordrar självfallet noggranna överväganden för atl kunna motivera statliga insatser. Fristående konsulter har därför granskat förutsättningarna för fortsalt utvecklingsarbete för såväl den större som för den mindre motorn. Vad gäller ulvecklingen av den större stirlingmotorn har Industrifonden lämnat synpunkter på projektet och gett rekommendalioner lill fortsatt inriktning, om statsmakterna beslutar att projektet skall drivas vidare.
Industrifonden har i sin rapport konstaterat atl den svenska stirlingmo-torverksamheten omfattar projekt med möjligheter till lönsamhel men som samlidigl är förknippade med avsevärda risker och då framför aUt marknadsrisker. De tekniska problem som återstår bedöms kunna lösas. Detta kommer dock atl kräva lång lid och omfattande yllerligare resurser.
För egen del bedömer jag det som mycket angelägel att del i värt land bedrivs utveckling av projekt med hög teknologi även om de är förenade med betydande ekonomiska risker. Del är rimligt all staten i vissa fall vid projekt av denna storleksordning, delar sådana risker med induslrin. Detta innebär dock inte att alla riskprojekt förtjänar stöd. De bakomliggande affärsidéerna måste innehålla väl genomtänkta planer för hur projekten skall fylla krav på långsiktig lönsamhet, ökad sysselsältning och möjligheter atl höja den teknologiska nivån. Det är ännu för tidigt alt entydigt kunna bedöma om slrirlingprojektel skall lyckas eller inte. Det är enligt min mening sä intressant att det bör drivas vidare ytterligare etl steg. För att skapa så goda fömtsättningar som möjligt för projektet och bedömningen av del fortsättningsvis är det enligl min mening nödvändigt alt verksamheten i fortsättningen drivs i enlighet med de rekommendalioner som har lämnats av Industrifonden. Del ankommer på ägarna och ledningen i United Stirling atl svara för att så sker. Rekommendationerna innebär bl. a. atl en koncentration sker lill ett begränsat anlal tillämpningar och alt projektet delas upp i väl definierade etapper. En utvärdering måsle ske efter vatje etapp. Under nästa etapp som omfattar en tid av ca elt år skall samarbetspartners knytas till projektet.
Utvärdering av verksamheten bör enligt min mening ske ulöver vad som sker internt och genom ägarnas försorg genom alt medel lill finansiering av Utvecklingen av olika tillämpningar av stirlingmotorn under år 1981 får sökas via Industrifonden och andra inhemska eller utländska institutioner.
Ell krav som då kommer alt slällas är all företagel skall ha en rimlig finansiell styrka. United Stirling uppfyller f.n. inte detta krav. Enligt fonden torde hittills nedlagda kostnader i projektet inte kunna återvinnas. Jag bedömer därför att en finansiell rekonstruktion bör genomföras vid United Stirling i enlighet med FFV;s hemställan. Jag förordar atl regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att medge att FFV får efterge de lån
Prop. 1980/81:161 11
som har lämnats till United Stirling. Eftergiften av lånen bör på grund av skattetekniska skäl ges formen av ett aktieägarlillskott. Länen har lähinats av FFV med anslag som anvisats över slatsbudgelen. De lämnade anslagen på sammanlagt 49,7 milj. kr. har ökal statskapitalet inom fabriksverkens fond. I samband med eftergift av lånen bör statskapitalet inom fabriksverkens fond sättas ned med motsvarande belopp. Jag förordar därför atl regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande till en sådan nedsättning.
Fömtom skulden till FFV finns per den 31 december 1980 i United Stirlings balansräkning även en skuld lill Invesleringsbanken på ca 85 milj. kr., för vilken ägarna av United Stiriing lämnat solidarisk borgen. En fömtsättning för atl bolaget skall kunna få projektstöd från Industrifonden och andra institutioner är atl låneskulden lyfts av från företagel. Eftersom företaget saknar egna medel för atl återbetala lånen, finner jag all staten bör medverka finansiellt genom atl lämna etl ägartillskott lill förelaget. Etl sådant ägartillskott innebär att skulden till Investeringsbanken kan elimineras varvid del av slaten tidigare lämnade borgensåtagandet upphör. Lånet med villkorlig äterbetalningsskyldighet lill United Stiriing som lämnades våren 1980 berörs inte. United Stiriing kommer genom denna åtgärd inte atl belastas av några slörre kapitalkostnader under år 1981. Enligt vad jag har erfarit har United Stirling bl.a. genom aktiva insalser erhållit tidigare inte förutsedda uppdragsinläkter och bidrag saml genom vissa förskjutningar i lidsprogrammel fått möjlighel att med hjälp av tidigare lämnade lån finansiera den del av företagets utvecklingskostnader under är 1981 som inte läcks av uppdragsintäkter.
9.2 Ägare till United StirUng
Genom atl staten år 1979 förvärvade Kockums AB:s andel av United Stirling kom företagel att bli direkl och indirekt hell statligt ägt. Industrifondens uppfattning är att etl ägande fördelat mellan svenska slalen och elt eller flera svenska eller utländska privatägda företag är alt föredra framför ett helt statligt ägande. Industrifonden anser all företag med tillverkningskapacitet och internalionellt inriktad marknadsorganisation är önskvärda som samarbetsparter i projektet om statsmakterna väljer alt satsa ytterligare resurser i det.
Jag delar Industrifondens inställning till elt ökal egagemang i United Stirling av privatägda industriföretag. För riksdagens information får jag därför nämna alt jag avser atl snarast ta initiativ lill alt förhandlingar kommer till stånd med syfte atl sälja andelar i United Stirling till intressenter som har större fömtsättningar genom sina erfarenheler och sin inriklning alt förankra stirlingprodukter internationellt och bidra till kommande utvecklingskostnader än de nuvarande ägarna. Detla underlättas av den finansiella rekonstruktion som jag har förordat.
Prop. 1980/81:161 12
I detta sammanhang vill jag ta upp en annan fråga som rör ägandet av United Stirling. United Stirling (Sweden) AB ägs lill lika delar av Kockums Air AB och slalen. Statens aklier förvaltas av FFV. Aktiekapitalet uppgår f.n. till 5000 kr. Med hänsyn till gällande regler för aktiekapitalets storlek i aktiebolag fr.o.m. år 1982 måste aktiekapitalet höjas med 45000 kr till 50000 kr. Detla kan ske genom en nyemission av aktier i företaget. Förenade fabriksverken bör för slalens räkning teckna hälften av de nyemitterade aktierna och betala dem med 22500 kr. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande härtill.
9.3 FFV Industriprodukter AB
FFV har hemställt att slalen övertar ansvarel för finasieringen av den utveckling av stirlingmotorer som f. n. bedrivs inom FFV Industriprodukter och Stirling Power Syslems Corp. i Förenta staterna saml all verksamheten samordnas med den som bedrivs inom United Stirling.
Även delta projekt har utvärderats av en frislående konsult för atl underlaget för beslut skall förbättras. Av konsultens rapport framgår bl. a. att förändringarna på de tilltänkta marknaderna varil så slora att förutsättningarna att driva projektet som hittills har rubbats. Konsulten föreslår atl projektet drivs vidare men med betoning på delvis andra marknader och tillsammans med en partner som har en god position på någon av de aktuella marknaderna.
Jag delar den uppfattning om projektet som har framförts i rapporten. Jag anser att projektet bör drivas vidare med den ändrade inriklning som konsulten har föreslagit och som bl.a. kan innebära atl montering av Stirling Power Pack i Linköping f. n. inte är aktuell. Jag delar vidare den inställning som har redovisats från såväl FFV som Industrifonden all del är nödvändigt all de slirlingprojekt som hittills har bedrivits i separata organisationer i Sverige nu integreras. Slirlingulveckling inom FFV Industriprodukter bör därför överföras till United Stiriing. Detsamma bör ske med företaget Stirling Power Systems Corp., som f. n. ägs av FFV Förelagen. Jag anser alt integration av förelagen dels ger ledningen för United Stirling ökade möjligheler alt skaffa delägare till denna och andra tillämpningar av stirlingmotomtvecklingen, dels ger bättre möjligheler att prioritera mellan olika projekt. Jag vill emellertid framhålla att det ankommer på ledningarna i de berörda förelagen att besluta i dessa frågor.
Jag delar den uppfattning som redovisats av FFV atl det inle är möjligt för verket att i längden finansiera elt projekt av della slag, eftersom mer närliggande projekt behöver prioriteras inom verket. United Stiriing har inte heller finansiella resurser för att svara även för detta projekt, som efter en viss omstrukturering är kostnadsberäknat till ca 30 milj. kr. förär 1981.
För att säkra projektet intill dess atl svenska eller utländska medfinan-siärer har inträtt i projektet bör enligt min mening staten genom anslag
Prop. 1980/81:161 13
över statsbudgeten bidra lill finansieringen av projektet under år 1981. FFV bör enligt min mening svara för ca halva koslnaden för år 1981. Övriga 15 milj. kr. som behövs för detla projekt under år 1981 bör tillföras United Stirling som ägartillskott sedan projektet har överförts dit. Projektet skall därefter betraktas på samma sätt som övriga projekt som drivs inom United Stirling. Som jag redan nämnt bör staten lämna etl tillskott av 85 milj. kr. för att göra det möjligt för United Stirling atl betala sina lån. Med tillägg av nu nämnda 15 milj. kr. ökar beloppet för tillskott till 100 milj. kr. Jag förordar alltså att ett reservationsanslag av 100 milj. kr. för ändamålet tas upp pä tilläggsbudget III till statsbudgeten för år 1980/81 atl utgöra ägartillskott till KB United Stirling (Sweden) AB & Co.
9.4 Ägartillskott m. m. till FFV Företagen AB
Med slöd av riksdagens beslut våren 1979 har regeringen bemyndigat FFV au för verksamhetsåret 1979/80 lämna ett ägartillskott till FFV Företagen med högst 30 milj. kr. (prop. 1978/79:125 bil. 11, NU 1978/79:54, rskr 1978/79:447). Med stöd av etl riksdagsbeslut våren 1980 har regeringen vidare bemyndigat FFV atl för verksamheten under tiden den 1 juliden 31 december 1980 lämna ägartillskott med högst 19 milj. kr. (prop. 1979/80:125 bil. 11, NU 1979/80:58, rskr 1979/80; 346). Med hänsyn lill alt regeringen har förlängt FFV:s räkenskapsår 1979/80 till att omfatta liden den 1 juli 1979-den 31 december 1980 bör förstnämnda belopp enligt min uppfattning omfalla verksamheten för denna period. Motiven för besluten om ägartillskotten till FFV Företagen har främst varil all finansiera projektet med utveckling av en mindre slirlingmotor, sedan detla har flyttats över till FFV Industriprodukter. Under verksamhetsåret 1979/80 har enligt preliminära bokslut betydande förluster uppställ i vissa av dotterbolagen lill FFV Företagen, främsl Telub och FFV Allmateriel. Det är därför enligt min mening nödvändigl atl de medel som efter beslul av riksdagen får överföras från verket lill FFV Företagen för verksamheten under del förlängda verksamhetsåret 1979/80 får användas också för att lämna aktieägartillskott till FFV Förelagen för atl läcka förluster i förelagel och dess dotterbolag. Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att medlen får utnyttjas även för detta ändamål.
FFV har vidare begärt alt få överföra medel från verket lill FFV Företagen för verksamhelen under år 1981.
Med hänsyn till behovet av alt täcka kostnader för vissa satsningar på andra produkter och täcka förluster i vissa dotterbolag till FFV Företagen finner jag det motiverat att FFV får överföra medel från verkel lill bolagsgruppen även för verksamhelen under år 1981. De medel som las i anspråk är huvudsakligen de vinstmedel hos verket som överstiger det av regeringen fastställda kravet på förräntning på statskapitalet.
Prop. 1980/81:161 14
FFV har beräknat storleken av överföringen till 15 milj. kr. fömtsatt att staten övertar finansieringen av stirlingutvecklingen. Med hänsyn till vad jag nyss anfört om alt FFV bör medverka i denna finansiering även för år 1981 bör det av FFV beräknade beloppet höjas med 15 milj. kr. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande atl medge FFV att för verksamheten under år 1981 lämna ägartillskott lill FFV Företagen med högst 30 milj. kr.
Genom beslut av riksdagen har FFV medgivits rätt att teckna borgen för lån lill FFV Förelagen intill 25 milj. kr. jämte ränta (prop. 1978/79:125 bil. 11, NU 1978/79:54, rskr 1978/79:447). FFV har hemstäUt aft borgensramen höjs med 5 milj. kr. Jag är inle nu beredd att förorda en sådan höjning.
'9.5 Ökning av rörlig kredit
FFV;s rörliga kredil i riksgäldskonloret ökades genom beslul av riksdagen våren 1979 från 170 milj. kr. till 210 milj. kr. FFV har hemställt att den rörliga krediten ökas från 210 milj. kr. till 300 milj. kr. Beräkningen av behovet grundas på en prognos för verksamhetsåren 1981 och 1982. Del prognosticerade behovel av rörlig kredil uppgår för år 1981 lill ca 300 milj. kr. och för år 1982 till 350 milj. kr. Med hänsyn till omsättningsökningen för FFV och till svårigheier alt bedöma förskott och övriga betalningar från främst utländska kunder bör FFV:s rörliga kredit höjas. Jag förordar att FFV:s rörliga kredit höjs med 90 milj. kr. lill 300 milj. kr.
10 Hemställan
Med hänvisning till vad jag sålunda har anförl hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen atl medge förenade fabriksverken att efterge de lån som lämnats lill KB United Stirling (Sweden) AB & Co i enlighet med vad jag har förordat,
2. bemyndiga regeringen alt sälta ned statskapitalet i fabriksverkens fond med 49 700 000 kr.,
3. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken all teckna och förvärva aklier i United Stirling (Sweden) AB för 22500 kr.,
4. medge alt lämnade bemyndiganden för regeringen om förenade fabriksverkens ägartillskott till FFV Förelagen AB får användas i enlighet med vad jag har förordat,
5. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att för verksamhelen under verksamhetsåret 1981 lämna ägartillskott till FFV Företagen AB med högsl 30000000 kr. i enlighet med vad jag har förordat.
Prop. 1980/81:161 15
6. medge att förenade fabriksverken får disponera en från 210000000 kr. till 300000000 kr. ökad röriig kredit i riksgäldskontoret,
7. till Finansiering av stirlingprojektet på tilläggsbudget III lill stalsbudgelen för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 100000000 kr.
11 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1980/81:161 16
Innehåll
Proposition ..................................................... 1
Proposhionens huvudsakliga innehåll ..................... 1
1 Inledning .................................................... 2
2 Verksamheten vid KB United Stirling (Sweden) AB&Co 3
3 Ulredning om stirlingmotorns konkurrenssituation m.m 4
4 Verksamheten vid FFV Industriprodukter AB ........ .... 6
5 Utredningar rörande Stirling Power Pack ............ .... 7
6 Samordning mellan de båda svenska stirlingmotorprojekten .... 7
7 ÄgartillskoU till FFV Företagen AB ..................... .... 7
8 Ökning av rörlig kredil .................................... 8
9 Föredragandens överväganden ..... ............... .... 9
9.1 Finansieringen av utvecklingsarbetet inom United Stirling .. 9
9.2 Ägare fill United Sfiriing................................. .. 11
9.3 FFV Industriprodukter AB ............................ .. 12
9.4 Ägartillskott m. m. till FFV Förelagen AB ........ .. 13
9.5 Ökning av rörlig kredit ................................ .. 14
10 Hemställan .................................................... 14
11 Beslut ......................................................... 15
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981