om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor (Proposition 1986/87:23)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens propositiöii 1986/87:23

om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor;

Prop.

1986/87:23

Regeringen förelägger riksdagen vad som har lagUs upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Mats Hellström

Propositionens huvudsakhga innehåll

I propositionen föreslås atl exportkredilgaranlier, inkl. bislåndsgarantier, får ges i ulländska valutor och all skadereglering inom ramen för denna garanligivning får ske i utländska valutor. Om garanlilagarna därvid får möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valula minskar deras kursrisker. Delta bör ha en exportfrämjande effekl samlidigt som det även har fördelar från belalningsbalanssynpunkl.

Vidare föreslås alt garantier får lämnas för refinansieringslån.

Det nya systemel med exportkredilgaranlier i ulländska valutor föreslås börja lillämpas den 1 januari 1987.

I Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 23

Utrikesdepartementet Prop. 1986/87:23

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanlräde den 2 oktober 1986

Närvarande; statsminister Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvisl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist

Föredragande; statsrådet Hellström

Proposition om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor

1 Inledning

Under senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen sketl i ulländska valutor. Staten har medverkat fill all styra exportkreditgivningen mot ulländska valutor bl.a. genom beslul om all utiåningsräntan i svenska kronor i det statsstödda exportkreditsystemet skall ligga högre än räntorna i utländska valutor.

Exporikreditnämnden (EKN) är en statlig myndighel som har till uppgift att genom utfärdande av olika typer av garanlier skydda svenska exportörer mol förluster i samband med exportaffärer. Premier för sådana garantier belalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar enbart i svenska kronor även om den garanterade kredilen är i ulländsk valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kredilgivning, sligil mellan garantiförbindelsens uifärdande och förfallodagen, läcker EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inle hela kursförlusten.

EKN erbjuder visst skydd mol kursförluster vid skadefall. Kursstegringar upp till 10% ersätts av EKN ulan extra premiekoslnad. Kursriskskydd därutöver kan mol lilläggspremie erhållas upp lill 100%. 1 prakliken har dock EKN lämnal sådant extra kursriskskydd ganska restriklivi i syfle atl begränsa sina risker. Möjlighelen att utnyttja det extra skyddel synes också ha varil föga attraktiv. Sammantaget medför detta all garantilagarna föredrar att lämna krediter i svenska kronor för all därigenom minska sina kursrisker.

Kursrisken vid skadefall har blivil en belydelsefull faklor, särskilt för de kapitalvaruexporlerande förelagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet med en krafiig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurserna på de vanligasle exportkreditvalutorna har lett lill all förelagen i samband med skadefall själva fått bära kostnadema av kursökningar på valulan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker, blivit så stora att deras möjligheter atl gå in i nya exportaffärer med krediler i utländsk valula påverkas negativt.

EKN har mot denna bakgrund ularbelal ett förslag om exportkredU-garanligivning i utländska valutor. Vidare har EKN hemstäUt om atl få lämna garanlier för refinansieringslån. Förslagen, som har framlagts för regeringen i skrivelse den 26 juni 1986, bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga I. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbele (BITS) har i skrivelse till regeringen den 27 juni 1986 hemställt atl den föreslagna garantigivningen i valutor också skall lillämpas på krediter som ges för vissa ulvecklingsändamål (u-krediter). BITS skrivelse bör fogas lill prolokollet som bUaga 2.

Riksbanken och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över EKN;s skrivelse. I skrivelsen har EKN också lagil upp frågan om garanligivning i ulländsk valula avseende u-krediler. Deras yllranden bör i sammandrag fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Prop. 1986/87:23

2 Föredragandens överväganden

2.1 Exportkreditgarantier m. m. i utländska valutor

Mitt förslag: Etl syslem med exportkredilgaranlier och skadereglering i ulländska valutor införs den I januari 1987. Sysiemel får tillämpas på samtliga kredilgarantier, inkl. bislåndsgaranfier. Min bedömning: Möjlighel bör öppnas för regeringen eller, efter regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta upp lån för skadereglering i ulländska valutor.

Exportkreditnämndens och beredningens för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer med milt förslag och min bedömning.

Remissinstanserna: Riksbanken anför att del av EKN skisserade systemel för garantigivning i ulländsk valula förefaller all med smärre förändringar vara möjligt all tillämpa och vill inle motsätta sig atl elt sådant system genomförs.

Riksbanken anser vidare alt EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd lill upplåning hos AB Svensk Exportkredil (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanleringen (se bU. 3).

Riksgäldskontoret har ingen erinran mol systemel med garanligivning i utländsk valuta.

Riksgäldskonlorel kan emellertid inle biträda all en annan statlig myndighet, dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ulländsk valuta (se bil. 3).

Bakgrund: Exporten skapar ell för landel angelägel valulainflöde. När exporten sker på kredii skjuls detla inflöde på framtiden, varvid exportens posUiva effekl på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekl av kreditgiv-

ningen ka:i lättast molverkas genom alt exportkrediterna finansieras med Prop. 1986/87:23 en motsvaiande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför från samhällsekonomisk synpunkt också den fördelen alt den svenska kapitalmarknaden inte belastas med exportkredilfinan.sieringen.

Av kreditmarknads- och belalningsbalansskäl har regeringen och riksbanken sökt styra exportkreditgivningen lill utländsk valula. Riksbanken har under senare år hänvisat AB Svensk Exportkredil (SEK) till de utländska kapitalmarknaderna för upplåningen både lill den statsstödda ex-portfinarisieringen och till kredilgivningen inom SEK:s marknadssektor. Regeringen har beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom del statsstödda systemel skall ligga högre än räntorna på krediter i ulländsk valula. För närvarande lillämpar SEK ett påslag på de inlernationellt överenskomna minimiränlorna för statsstödda exportkrediter (consensus-räntorna) på 0.75% för krediter i utländsk valula och pä 2,25% för krediter i svenska kronor. Kredilgivningen i SEK:s marknadssektor och i andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i stor utsträckning till ulländska valutor.

När en exportkredit i utländsk valuta finansieras genom upplåning i siirnma valuta uppkommer ingen kursrisk om exportkrediten betalas i överenskommen ordning. Om kursen på den ufländska valulan emellerlid stigit till förfallodagen och betalning då uteblir, kommer en kursföriusl alt realiseras eflersom EKN belalar ut ersättning för den uleblivna betalningen i svenska kronor. EKN ersäller normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Koslnaden för resterande delen slannar normall hos exportföretagen.

Del faklum att EKN enbari skadereglerar i svenska kronor leder således ;ill au garanlilagarna föredrar att lämna exportkrediter i svenska kronor framför alt lämna dem i utländsk valuta.

På grund av en kraftig höjning av skadefallen och samtidiga stora kurs-liöjningar i de vanligaste handelsvalulorna, har förelagen under senare år belastats med belydande ökningar av de fakiiska självriskerna. Enligt uppgift från många exportförelag utgör kursriskerna ell osäkerhetsmoment av sådan belydelse all företagens möjligheter alt ingå i nya exportaffärer påverkas negalivi. Slalens sirävan all förmå företagen alt i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor motverkas således av EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Systemel med skadereglering i svenska kronor fungerade fulll fillfredsställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kursrelationerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet mindre tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom det är omöjligl all på läng sikl och med någon högre grad av säkerhet förulsäga utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det en fast grund för premiesällning för extra kursrisktäckning.

EKN har föreslagit alt nämnden skall utfärda garanlier i utländsk valula, dvs. premien skall inbelalas i ulländsk valula och skadereglering ske i samma valula. Garanlilagarna skulle härigenom slå kursrisk endasl på självriskandelen, medan EKN skulle slå för hela kursrisken i övrigl. Kost-

naderna härför skulle begränsas genom att ÉKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23 sina garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tUlgångar i form av reserver uppbyggda av premier och återvinningar resp. upplåning. Eventuella risk- och koslnadsökningar jåmfört med nuvarande system skulle avspegla sig i höjda premier.

Skälen för mitt förslag: För atl underlätta export är del angelägel alt företagen erbjuds bättre möjligheter alt skydda sig mot kursfluktuationer. Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet inte är sådan aU den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska kronor än ulländsk valuta. Jag anser därför atl ett system bör införas som gör det möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän-nade tUl delta.

Förslagel fömtsätter att premier kan belalas in tUl EKN i ulländsk valula och alt reserver kan placeras i ulländsk valuta. EKN:s garantigivning med undantag av korta garanlier men inkl. garantier för kredUer för vissa ulvecklingsändamål, bislåndsgarantier, har under senare år legal på 6 liU 7 miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och kan förvänlas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%. Premierna beräknas i genomsnitt uppgå liU drygt 4%. Med dessa utgångspunkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i ulländska valutor skulle uppgå till 15 å 20 miljarder kronor fem år efter införandet av systemel. Tillgångarna på valutakonton skuUe uppgå tUl högst 600 milj.kr.

Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast fillämpas för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exportkrediter. Därmed skuUe riskerna för slutliga kursförluster minska. Det bör ankomma på regeringen all besluta i denna fråga. Om del visar sig alt en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på några få svaga länder, måste hänsyn las fill kursrisken då EKN bedömer det tUlgängliga utrymmet på landet.

Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där behovet av garantier i utländsk valula är störst. EventueU fillämpning på korta krediter bör diskuteras först när erfarenhei av garanligivning i ulländsk valuta för längre krediler har vunnits. Det bör ankomma på regeringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens sida som jag nyss förordal att regeringen bör inhämta bör omfalla garanlier för såväl medellånga och långa krediter som korta.

När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas lill aU
premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald
förskoltspremie som förränlas fill en låg räntesats ger sämre täckning av
ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta
skuUe kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanfi i en
lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesältningen i
systemel. En given utgångspunki härvidlag är att verksamheten på sikt går
ihop. Verksamheten skaU naturUgtvis också bedrivas i enlighet med Sveri
ges internafionella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som
EKN varje år tillställer regeringen, bör givetvis innehålla en redovisning '.

av utfall och erfarenheter av del föreslagna systemet. ti Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr23

BITS medger för närvarande inle kurssäkring i garantier som lämnas för Prop. 1986/87:23 krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediler). Den övervägande delen av u-krediterna lämnas i ufländsk valuta med stark koncentration fill amerikanska dollar. Om kurssäkring medgavs, skulle kursriskexponeringen bli ensidig och skulle vid etl kursfall för kronan geniemot den amerikanska dollarn leda fill en stor belaslning på bislåndsanslagen. Nuvarande restriktiva system har dock indirekta negativa effekter från bislåndssyn-punkl. Det leder lill alt företagen föredrar u-krediler i svenska kronor. Den kursrisk som exportföretagen tar, söker de rimligen kalkylera in i priset. Ett sådant förfarande medför en prishöjning som drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, biståndsanslaget.

Efler samråd med statsrådet Hjelm-WaUén anser jag all del nya systemet även bör tillämpas på bislåndsgarantier. De tillgångar i utländsk valuta som EKN adminislrerar för BITS räkning måste självfallet särredovisas. Principerna för hanteringen av fillgångarna i utländsk valuta bör fastställas i samråd med BITS.

Riksdagen har medgivit alt siaten ålar sig betalningsansvar i form av slalsgaranli för exportkrediter till etl belopp av högst 70 miljarder kronor, varav 22 miljarder kronor reserveras för garantigivning vid särskilt samhällsintresse och för garanfigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen bemyndigats all överföra ytteriigare 10 miljarder kronor för sådan garanfigivning om så anses erforderiigl (prop. 1986/87:100 bil. 5, NU 20, rskr. 238). Avräkning mot ramarna sker för närvarande genom atl förbindelser las upp till 100%, utfästelser lill 40% och förhandsbesked lill 20%. Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mol ramarna ske löpande i svenska kronor till dagskurs. Risk finns för alt betydande valulakursändringar skulle kunna leda till all ramarna överskrids. Hänsyn till denna risk bör tas genom att en viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek.

Skälen för min bedömning: Skaderegleringar fmansieras normalt från premiereserven i resp. valula. Om premiereserven inle räcker till, måsle EKN få rält atl la upp lån i valulan i fråga. Under fömtsättning alt den utbetalade skadeersättningen återvinns och tiUförs premiereserven i valulan eller används lill all återbetala upplåning i valutan, uppstår varken kursvinst eller kursföriusl eftersom inga växlingstransaklioner förekommer. Upplåningskostnaden förutsätts därvid normall bli läckt av den dröjs-målsränla som belalas av gäldenären.

Riksdagen har godkänl all den rörliga kredit i riksgäldskontoret som
ställts ull EKN:s förfogande för aU vid behov användas för utbetalning av
ersättning för föriuster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder
kronor (prop. 1986/87; 100 bil. 5, NU 20, rskr. 238). Det föreslagna syste
met förulsäller all de premiereserver som byggs upp i utländsk valula inle
används iör betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier
som utfärdats före systemels ikraftträdande. Skaderegleringar i ulländsk
valula väntas således inte behöva ske förrän efter ell anlal år. Något behov
av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser
all i kommande budgelproposition ta upp frågan om bemyndigande för <

regeringen att medge att EKN får ta upp lån i utländsk valuta under Prop. 1986/87:23 budgetårel 1987/88. Om EKN:s resuUat inte försämras avsevärt och skaderegleringar under redan uteslående garanlier finansieras genom den rörliga krediten, bör en minskad likviditet i svenska kronor kunna molsvaras av reservuppbyggnaden i valutor. På sikl skulle således EKN:s behov av kredii i riksgäldskonlorel i svenska kronor kunna minska.

En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till. Jag vill redan här som min mening redovisa atl utomstående inslilulioner bör anlitas med den expertis som är nödvändig för valutahanleringen. Tänkbara sådana är SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana institutioner krävs inle någon särskild garanii från EKN:s sida.

EKN:s och SEK:s arbeisområden berör varandra och ett nära samarbete finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En betydande andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor förtrogenhet med EKN;s verksamhel. SEK skulle således kunna förvalla EKN:s premiereserver i utländsk valula och låna ufländsk valuta fill EKN.

Chefen för industridepartementet och jag har tidigare i skrivelser till SEK och EKN uttalat inlresse för elt närmare samarbete mellan dessa två organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka samarbetet skulle kunna utvecklas. Jag ser således positivt på elt ulnylljande av SEK:s tjänster för valutahanlering och upplåning i utländsk valuta. Det bör dock få ankomma på regeringen eller, efler regeringens besiämmande, på EKN att bestämma om SEK eller en valulabank eller riksgäldskontoret skall utnylljas härför.

2.2 Garantier för refinansieringslån

Mitt förslag: Garanlier får lämnas för sådana refinansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen.

Exportkreditnämndens framställning: Överensslämmer med milt förslag.

Remissinstanserna: Varken riksbanken eller riksgäldskontoret har anförl några synpunkier på EKN:s förslag.

Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin framställning om exportkredilgaranligivning i ulländska valutor också pekal på en möjlighel att hanlera skuldkonsolideringar genom refinansiering i svenska kronor eller ulländsk valuta som ell alternativ till den nu lillämpade modellen med senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN. Detla innebär att etl refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas till gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar förfaller under den ursprungligen garanterade kredilen. Detla medför all garanlilagarna får betalt och EKN behöver således inle skadereglera förfallna fordringar. Refinansieringslånel fömtsätls normall garanteras i dess

helhet av EKN med en garanfi av proprieborgenskaraktär. Genom ett Prop. 1986/87:23 sådant arrangemang kan i vissa faU både administrafiva och koslnadsmässiga fördelar uppkomma för EKN. Jag anser därför alt garantier bör få lämnas för sådana refinansieringslån. Även biståndsgaranlerade krediter kan komma atl omfattas av refinansieringslån garanterade av EKN. Med hänsyn tiU att skuldkonsolidering genom refinansiering enbart medför fördelar om gäldenärslandet sköter sina nya kreditålaganden, är det uppenbart att garantier enbart skall ges för refinansieringslån i sådana fall där sannolikheten för att lånel återbetalas i överenskommen ordning är hög.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande all garanlier får lämnas för de nämnda lånen.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen atl

1. godkänna all ell syslem med exportkredilgaranlier i ulländska
valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsniu 2.1,

2. godkänna alt garantier får lämnas för sådana refinansieringslån
som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom
ramen för den slalliga exportkreditgivningen (avsnill 2.2),

dels bereder riksdagen lilltalle att ta del av vad jag i avsnUt 2.1 har anfört om upplåning för skadereglering i ulländsk valula.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular alt genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de ålgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Prop. 1986/87:23

EXPORTKREDITNÄMNDEN

Swedish Export Credits Guarantee Board

86-80182-000-1

Bilaga 1

Till Regeringen

UTtlKE:;..r.TEMENT£T I

*"""—— —r...ifl»n Regisuatom

'"Il 1986 -07- O 3

Garantigivning 1 valutor

Jnlednlna

Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. DA exporten sker pS Icredlt skjuts detta Inflöde pa framtiden, varvid exportens positiva effekt pS betalningsbalansen fördröjs. I den mAn exporten innehåller komponenter frän utlandet eller skapar efterfrågan pA varor frSn utlandet som betalas kontant uppkommer en negativ effekt pd betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit-glvnlngen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en motsvarande upplSning i utlandet. En sSdan upplåning medför ur samhällsekonomisk synvinkel ocksd den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte belastas med exportkreditfinansieringen. Uppldning i utlandet kan i princip ske endast 1 utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss utsträckning beredd att bl a ta pä sig kursrisker för att underlätta finansiering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att exportkrediterna där sS är möjligt lämnas 1 upplSnlngsbar valuta. BKN-systemet InnehAller emellertid vissa fördelar för företagen att lämna exportkrediter i svenska kronor.

vid införandet av den statsstödda sektorn 1 AB Svensk Exportkredit (SBK) 1978 åtog sig staten betydande kursrisker 1 samband med exportkreditfinansieringen, valutakursförluster uppkommer 1 SEK i huvudsak da exportkrediter i svenska kronor refinansieras genom upplåning av utländsk valuta. Till 1982 hade SEK möjligheter att i begränsad omfattning ISna svenska kronor. Därefter har riksbanken hänvisat SEK till de utländska kapitalmarknaderna för all upplåning till den statsstödda exportkreditfinansieringen. Staten har därmed fatt ett ökat intresse att styra även exportkreditgivningen till utländsk valuta för att minska risken för kursförluster. Detta har skett genom att regeringen beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom SEK-systemet skall

Prop. 1986/87:23

ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor. Detta s k kronränte-påslag uppgick inledningsvis till 0,5 * och höjdes 1 januari 1984 till nuvarande 1,5 %. Även den icke-subventionerade exportkreditgivningen hos SEK och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i stor utsträckning till utländska valutor.

Di en exportkredit 1 utländsk valuta refinansieras 1 samma valuta uppkommer ingen kursrisk i SEK, förutsatt att exportkrediten betalas i vederbörlig ordning. Om kursen pa den utländska valutan stigit till förfallodagen och betalning dä uteblir kommer emellertid en kursförlust att realiseras da EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen 1 svenska kronor. Son närmare framgär nedan ersätter KKN vid skadefall normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen fdr normalt ersättas av exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit under åttiotalets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit väsentligt högre för krediter i utländsk valuta än för krediter i svenska kronor.

Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering genom att i ökad utsträckning styra exportkreditgivningen till utländska valutor har kursrisken vid skadefall blivit en betydelsefull faktor, särskilt för de kapitalvara-exporterande företagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellänga och länga krediter. Utvecklingen under åttiotalet med kraftigt ökade skadefall och samtidig stark ökning av kurserna pä de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till fitt företagen 1 samband med skadefall - utöver övriga självriskbelopp - fatt betala ut i storleksordningen 320 Mkr för att kompensera kurshöjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende perloden juli 1980 till juni 1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker - inkl. kursriskerna - blivit sa stora att deras möjligheter att ta upp nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta päverkas.

Pörslaget nedan, att EKN 1 enlighet med önskemal frdn de större kundföretagen under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken vid skadefall, syftar till att främja exporten. Samtidigt föresläs åtgärder för att begränsa statens förlustrisk pa grund av kursrisktäckningen.

Om förslaget genomförs, kommer det incitament som BKN-systemet nu ger företagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor än i utländsk valuta praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att fa ta ut högre premie för

Prop. 1986/87: 23

garantier som täcker valutakursrisker än för garantier 1 svenska kronor. Med det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN kunna begränsas sa att premietillägget kan sättas till en för företagen acceptabel nivä. EKN— systemet kommer säledes inte liksom hittills att motverka andra statliga åtgärder för att styra exportkreditgivningen till utländska valutor.

yaiut.akursrisk_vl,d_skadefail_enligt nuvarande system

Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller bank) har normalt ingen valutarisk genom att han matchar krediten med Inläning i samma valuta. För dem som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt EKN och exportföretag) finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer genom att när läntagaren inte betalar sina räntor och/eller amorteringar sä mäste garantigivaren betala dessa 1 den utländska valutan eller 1 svenska kronor till dagskurs. Garanti-givarnas sammanlagda kostnad härför blir dä en funktion av valutakursen vid betalningstillfället. Risken för företagen och EKN är alltsä en funktion bäde av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen. Omedelbar kursförlust uppstär om kursen pä den utländska valutan stigit vid skaderegleringen.

Vid skadereglering flyttas valutafordringen över frän kreditgivaren till EKN/-exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bil betald förr eller senare. (EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar som skadereglerats pga privata köpares insolvens. Under de senaste fem verksamhetsåren har sammanlagt 20 Mkr avskrivits som definitiva förluster, samtidigt som 3.440 Mkr utbetalats i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen finansieras frän skadereglering till återvinning normalt med svenska kronor frän EKNs premiereserver eller frän den rörliga kredit som ställts till EKNs förfogande hos riksgäldskontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir dä en funktion av valutakursen ocksä vid ätervinningstillfället. Efter skaderegleringen motsvaras fordringen inte längre av matchande Inläning i valuta, vilket Innebär fortsatt exponering för kursrisk. Vid återvinningen uppstär sälunda förlust om kursen pa den utländska valutan sjunkit i förhållande till den kurs scmd EKN tillämpat vid skaderegleringen.

EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. Vid skadereglering avseende fordran i utländsk valuta tillämpade BKK till 1974 den lägsta av omräk-ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive förfallodagen.

Prop. 1986/87:23

Detta innebar att EKN inte till nägon del inkluderade kursstegring efter garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade emellertid exportföretag lidit förlust pga detta och EKN beslöt att tillmötesgå företagens önskemal om mer generösa villkor sätillvida att ersättning skulle utbetalas även för kursstegring upp till 25 % av kursen vid garantiförbindelsens utfärdande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren förutsägs bli relativt smä eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna lämnades 1 utländsk valuta och skadefrekvensen fortfarande var läg. Hed hänsyn härtill genomfördes denna förbättring 1 garantitäckningen utan preniehöjning.

1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för garantitagarna dä EKN beslöt att - inom 25 % taket - lämna ersättning även för kurshöjning efter förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare framställning frän exportföretagen infördes 1982 möjligheten att pä särskild begäran och not tilläggspremie erhälla täckning för kursriskstegringar utöver 25 \. Den gamla bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan särskild premie flck da kvarstå oförändrad.

Frän 1974, dd 25 % regeln infördes, till början av BD-talet hade emellertid bäde finansieringen av exportkrediter 1 utländsk valuta och skadefrekvensen ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN drabbades av ökade kostnader pga 25 % regeln. 1983 infördes därför nuvarande regler som Innebär att kursstegring upp till 10 % täcks utan särskild premie och att extra kurssäkring erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt följande:

Skadereqlerinqskurs 1 förhällande Tilläggspremie uttryckt i procent av

till kurs vid förbindelsens ut grundpremien

färdande

150 \ 15 %

175 % 20 \

200 % 25 %

I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt restriktivt, oa det gäller svagare länder är EKN ofta angelägen att hBlla ned riskexponeringen. Extra kursrisktäckning medges da 1 regel för delskador men inom ett pä normalt sätt beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har beslutat att inte medge extra kursrisktäckning 1 garantier för u-krediter ned hänsyn till att alla

Prop. 1986/87; 23

u-krediter ges i utländsk valuta med stark koncentration till USD och att kursriskexponeringen därför skulle kunna leda till en betydande belastning pä BITS' anslag.

Den del av en kursförlust vid skadefall som inte ersätts frän EKN enligt ovan drabbar det exporterande företaget, som normalt har att till kreditgivaren inbetala skillnaden mellan a ena sidan värdet i svenska kronor av den uteblivna betalningen till dagskurs och a andra sidan EKNs ersättning. Företagets betalning inkluderar den självrisk som gäller enligt vederbörande garanti (5 -30 %), dröjsmälsräntekostnad under karenstiden (vanligen motsvarande 4 - 12 % beroende pä karenstidens längd) och den kurshöjning som inte täckts av EKNs ersättning. I bilagorna 1 och 2 visas exempel pä den faktiska självrisk som kan uppkomma pä grund av dröjsmälsränta resp. kurshöjning.

Genom samtidiga avsevärda höjningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna har företagen under senare är drabbats av mycket betydande ökningar av de faktiska självriskerna. Enligt exportföretagen utgör kursriskerna ett osäkerhetsmoment av sädan dignitet att deras möjligheter att ta nya exportaffärer päverkas. Statens strävan att förmä företagen att 1 huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor, motverkas säledes direkt av EKNs nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor.

Det slutliga utfallet av en transaktion päverkas, som tidigare nämnts, ocksä av återvinningen. Till den 1 mars 1985 gällde att återvunna belopp fördelades mellan EKN och garantitagaren sä att garantItagaren erhöll vad som svarade mot självriskandelen enligt garantin, medan återstoden tillföll EKN. Den enda inskränkningen 1 denna fördelningsregel var att EKN inte hade nägon rätt till dröjsmälsränta som hänförde sig till karenstiden. Nägon hänsyn togs emellertid inte till eventuella inskränkningar i EKNs ersättning för kursstegring. Detta innebar att EKN vid återvinning kunde göra vinster som motsvarades av definitiva förluster för exportföretagen. Vid skadereglering efter den 1 mars 1985 beräknas emellertid EKNs och exportföretagens resp. förlustandelar, med hänsyn tagen till kurshöjningen och dessa förlustandelar används som fördelningsnyckel vid återvinning. Effekterna av de nya reglerna framgär av bilaga 3.

Bland EKNs motsvarigheter 1 utlandet täcker en rad garantiinstitut, huvudsak ligen 1 mindre länder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att skadereglera i nationell valuta till kurs som gäller vid skaderegleringen -

t2 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23

Prop. 1986/87: 23

v;>r>'-iark, Finland och Storbritannien - eller genom att skadereglera i utländsk valuta - Belgien, Finland (betr vissa köparkrediter), Italien, Norge och Österrike. Kursrisken täcks normalt inte i länder där exportkrediter till helt övervägande del lämnas 1 den egna valutan, som Canada, Frankrike, Japan, Nederländerna, Schweiz, USA och Västtyskland. Frägan är emellertid under omprövning 1 en del av de sistnämnda länderna.

Förslaa om_garantier,i_ut.ländsk valuta

Systemet med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfredsställande sä länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades 1 kronor och kurs-relationerna var stabila. Under nuvarande förhällanden är systemet emellertid mindre tillfredsställande. Problem skulle kvarstä även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning mer liberalt än för närvarande. En fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning saknas och varken EKN eller företagen har möjligheter att begränsa och hantera kursriskerna.

EKNs större kunder har därför föreslagit att EKN skall utfärda garantier 1 utländsk valuta, dvs garantiernas högsta förlustbelopp skall anges i den garanterade kreditens valuta, premien skall Inbetalas i valutan och skadereglering ske 1 valutan.

Garantitagarna skulle härigenom sta kursrisk endast pä självriskandelen, medan EKN skulle stä hela kursrisken i övrigt. Kostnaderna för detta skulle begränsas genom att EKN sä längt som möjligt skulle gardera sina ätaganden och fordringar i valuta med matchande tillgängar resp. Inläning i valutan. Eventuella riskoch kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla sig i premierna.

Systemet är tänkt att fungera pä följande sätt. Premie tas ut i resp. valuta och tillförs en premiereserv i valutan som förvaltas pä räntebärande valutakonto. Skaderegleringar finansieras normalt frän premiereserven eller genom upplåning i resp. valuta.

under förutsättning att beloppet slutligen ätervinns och da tillförs premiereserven 1 valutan eller används till att återbetala upplåningen i valutan uppstär varken kursvinst eller kursförlust, eftersom inga växlingstransaktioner skulle förekomma 1 dessa fall. Upplänlngskostnaden förutsätts normalt

Prop. 1986/87:23

bli täckt av den dröjsmälsränta (konsolideringsränta), som betalas av gäldenären. Förutsättningarna för att dröjsmälsräntan skall täcka upplänlngskostnaden torde vara större vid uppläning i valuta än vid uppläning i svenska kronor (enl nuvarande system), eftersom dröjsmälsräntorna bestäms med hänsyn till ränteläget för den konsoliderade fordringens valuta och detta kan vara väsentligt lägre än kronräntan.

Sä länge definitiva förluster kan finansieras frän premiereserven i resp. valuta uppkommer ingen kursrisk. Att ta upp eller behälla ett valutalän för att finansiera en skadereglering som väntas leda till definitiv förlust vore emellertid olämpligt. Om reserven är otillräcklig kan EKN säledes tvingas att växla svenska kronor för att kunna betala skadeersättning i valutan. Om kursen pä valutan stigit drabbas EKN av en omedelbar kursförlust.

Pörsiaaets_konselcvenser £ör EKN

Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN 1 valuta och att premiereserver kan förvaltas pä räntebärande valutakonton. Premien skall betalas till EKN av garantitagaren, som normalt är svensk bank eller svenskt företag (endast i fä undantagsfall utländsk bank). Premiebetalning 1 valuta förutsätter säledes särskilt tillstånd frän riksbanken. Riksbanken har meddelat förhandsbesked att sädant tlllständ kan päräknas under viss förutsättning. Ytterst bärs premiekostnaden av den utländske köparen.

ftven vad gäller rätten att hälla räntebärande valutakonton har riksbanken meddelat positivt förhandsbesked. En särskild fräga är hur stora valutakontona kan väntas bli. Varje kvantifiering mäste grundas pä ytterst osäkra antaganden. EKNs garantigivning exkl. korta garantier men Inkl. garantier för u-krediter och garantier enligt särskilda regeringsbeslut har under senare är legat pä en nivä mellan 6 och 7 miljarder kr per är. Nägon kraftig ökning 1 garantigivningen förutses inte, med hänsyn till de fortsatta verkningarna av den internationella skuldkrisen. Andelen garanterade krediter i utländsk valuta torde vara ökande och kan eventuellt - för andra än korta garantier -nä samma nivä som i SEKs kreditgivning, 70 \. Premierna kan i genomsnitt beräknas komma att uppgä till drygt 4 \. Premieintäkterna i utländsk valuta skulle dä sä smäningom kunna väntas öka till ca 200 Mkr per är. I ett system för nya

Prop. 1986/87:23

affärer med leveranser som delvis ligger längt fram i tiden kan emellertid förbindelseengagemanget och premieintäkterna inledningsvis väntas bli relativt smä för att sedan växa successivt under följande är. Detsamma kan väntas gälla skadeutbetalningarna och, med längre fördröjning, återvinningarna.

Med ovanstående utgångspunkter kan ett engagemang av garantier i utländsk valuta väntas uppgä till 15 å 20 miljarder kr fem är efter införandet och tillgångarna pa valutakonton till högst 600 Mkr.

Körslaget innebär vidare att EKN mera regelmässigt bör kunna lana belopp 1 utländsk valuta för att finansiera fordringar som uppkommit genom skadefall pä krediter 1 utländsk valuta, och som har god prognos för återvinning. Upp-länlngsbehovet kan emellertid inte kvantifieras. Skadeutbetalningar pä grund av avtalade skuldkonsolideringar bör dock till den helt övervägande delen kunna väntas bli återbetalda i reglerade former, och säledes kunna finansleras genom uppläning 1 resp. valuta 1 den män inte premiereserven i valutan är sä stor att reserven 1 första hand bör utnyttjas för skadeersättningarna.

Cm garantier i valuta införs, kommer antalet skadefall Inte att påverkas. Med nuvarande system kommer vid kurssänkning pä garanterade valutor den uttagna premien att svara mot reducerad utbetalning vid skadereglering, medan vid kurshöjning en ökad men dock maximerad skadeersättning fär utbetalas, vid det föreslagna systemet blir utbetalningarna i forhäilande till uttagen premie lika stora oavsett om kursen pa den täckta valutan fallit eller stigit, vid stigande kurs pä den täckta valutan kan det nya systemet leda till att teoretiskt sett obegränsade ersättningsbelopp 1 svenska kronor räknat kan t& utbetalas. Räknat 1 svenska kronor kan emellertid de ökade utbetalningarna till övervägande del kompenseras med kurshöjningar pä premiereserv i valuta och ökade återvinningar. (Knligt nuvarande regler minskas EKNs del av återvinningen dä exportören drabbats av kursförlust vid skaderegleringen). Systemet medför ökade förluster för EKN endast 1 den män en utbetald skadeersättning blivit större genom kurshöjning, ersättningen väntas leda till definitiv förlust och premiereserven i valutan är otillräcklig sä att kursförlusten mäste realiseras. EKN bör eftersträva att kompensera denna förlustrisk genom premiesättningen.

Konsekvenserna av framtida kursrörelser är omöjliga att kvantifiera med nägon säkerhet. En viss belysning kan emellertid erhällas genom studium av utveck-

Prop. 1986/87; 23

lingen under de senaste tio aren. I bilaga 4 redovisas beräkningar över de resultat som skulle uppkommit 1975 - 1985 om EKN tidigare utfärdat garantier i USD och CHF. Nägra definitiva slutsatser för framtiden kan inte dras ur detta material men vissa erfarenheter kan vara beaktansvärda.

Beträffande ökningen av skadeutbetalningarna kan konstateras att EKN vid de skaderegleringar och den valutakursutveckling som varit under den senaste tioårsperioden skulle fatt betala ut ca 25 % (motsvarande ca 450 nkr) mer för skadefall 1 USD och CHF om den nu gällande begränsningen av EKNs kursrisk-täckning till 10 % hade varit 1 kraft och tagits t)ort vid periodens början. (I bilaga 4, tabell 3, har ökningen framräknats till 319 mkr. I dessa beräkningar har dä beaktats att EKN till 1983 täckte kursökningar upp till 25 %.) Till denna kraftiga ökning i utbetalningarna hade dä bäde den plötsliga ökningen i skadefallen pa grund av skuldkrisen och de anmärkningsvärda ökningarna 1 USD och CHF-kurserna bidragit.

EKNs utestående fordringar skulle emellertid ha ökat 1 motsvarande grad. Om sä stor del av beloppet återbetalas - med marknadsmässiga räntor - att de definitiva förlusterna motsvaras av premieintäkter i resp. valutor, skulle EKN inte lida nägon slutlig förlust pä grund av den högre risktäckningen. Beloppet skulle dä fa Ses som ett mätt pä ökat uppläningsbehov.

Frägan blir dä i vilken utsträckning förlusterna kan väntas bli definitiva. Hittills har BKN avskrivit endast obetydliga belopp som definitiva förluster, men en risk finns för att ytterligare avskrivningar av nu utestående fordringar blir nödvändiga.

Frägan om det är bättre att läna 1 valuta eller i svenska kronor för att finansiera fordringar i valuta har redan tidigare uppkommit 1 EKNs verksamhet. EKN har betydande fordringar i utländska valutor pä Polen, som svarar för en mycket stor andel av EKNs skadefall under den gängna tioårsperioden. I>e fordringar som uppstod fram tom juni 1983 finansierades med län frän riksgäldskontoret i resp. valuta. Dessa lan uppgär till 205 MCHF, 11 MUSD och 3 HDBH. När en uppgörelse med Polen om ränte- och återbetalningar dröjde, valde EKN 1983 att finansiera senare skadebetalningar med län i svenska kronor, för att inte exponera sig för en alltför stor kursrisk, som skulle komma att realiseras om fordringarna inte regleras till fullo.

Prop. 1986/87:23

Rrfarenheterna frän Polenfordringarna visar pä en typ av avvägningar som kan väntas bli vanligare vid ett system med skadereglering i valutor. Beräkningarna rörande CHF-sektorn i bilaga 4, tabell 2, tyder pä att CHF-ford-ringarna, som i huvudsak hänför sig till Polen, hade kunnat finansieras endast till ca 15 4 frän en premiereserv 1 CHF, om en sädan hade funnits. Exemplet visar att det vid en försiktig valutahantering kan visa sig lämpligt att finanslera vissa valutafordringar 1 svenska kronor och dä eventuellt realisera en kursförlust, även on orsak finns att räkna med att fordringarna till sist betalas.

Polenexemplet visar ocksä att premiereserven i en valuta kan komma att motsvara en relativt liten andel av mer betydande skadefall, särskilt om valutan använts koncentrerat till en marknad. Risken för att premiereserven inte räcker till finansiering av förluster som väntas bli definitiva torde vara mindre i en valuta son används 1 sädan omfattning att riskspridning erhälles. Beräkningarna i bilaga 4 över USD-sektorn styrker denna slutsats, vid koncentration av garantiåtaganden 1 valuta pä några enstaka svaga länder mäste därför hänsyn tas till kursrisken dä EKN bedömer det tillgängliga riskutrymmet pä landet.

Det föreslagna systemet förutsätter att premier för krediter i utländsk valuta läggs till särskilda premiereserver och säledes inte avses användas för betalning av skadeersättningar son uppkommer pä garantier som utfärdats före systemets ikraftträdande. Enligt de beräkningar som redovisas ovan (sid 8) bör reservuppbyggnaden 1 valutor under en första femårsperiod motsvara högst 600 Mkr, som alltsä skulle undanhållas frän verksamheten 1 kronor. Frän det tredje aret skulle en växande andel av skaderegleringarna ske i valuta, nedan återvinningarna i svenska kronor kunde förväntas ligga kvar pä en hög nivä under en följd av ér.

On EKNs resultat inte försämras avsevärt och skaderegleringar under redan utestående garantier som beslutats av regeringen finansleras genom den av EKN disponerade rörliga krediten 1 riksgäldskontoret 1 enlighet ned nu gällande beslut, bör reservuppbyggnaden 1 valutor kunna motsvaras av minskad likviditet 1 svenska kronor och sAledes inte skapa t>ehov av särskild upplAning. Cn emellertid EKNs likviditet 1 kronor måste tas 1 anspråk för finansiering av mycket stora skadefall, måste reservuppbyggnaden i valutor motsvaras av drag ningar pä den rörliga krediten.

Prop. 1986/87; 23

Pä längre sikt blir alla beräkningar mer osäkra. Stora skadefall kan leda till uppläningsbehov inom kronsektorn eller 1 andra valutor.

Om verksamheten fördelas pä svenska kronor och valutor torde EKN behöva hälla en högre sammanlagd likviditet än som annars varit nödvändig. Eftersom EKN under överskädllg framtid kan förväntas ha ackumulerade underskott kan likvi ditetsbehovet ocksä komma att leda till ett visst ökat totalt uppläningsbehov jämfört med den situation som skulle rada om nuvarande begränsning i kursrisk-täckningen behälles. Detta innebär i sig en kostnadsökande faktor, eftersom räntenettot päverkas i negativ riktning.

Obegränsad kursrisktäckning leder vid en ogynnsam valutakursutveckling till att EKN far skadereglera större belopp än med nuvarande begränsade kursrisktäckning. Som framhållits i föregäende avsnitt och som utfallet under den senaste tioårsperioden utvisar kan dessa belopp bli betydande vid en samtidig ogynnsam valutakurs- och skadeutveckling. Även sädana ökade utbetalningar kan komma att bidra till ökat uppläningsbehov. Omfattningen är emellertid svdr att prognostisera.

Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot riksdagens och regeringens ramar för garantiåtagandena löpande ske i svenska kronor till dagskurs. Appreciering av en eller flera valutor eller en devalvering av den svenska kronan kan emellertid dä leda till att ramarna överskrids. Hänsyn härtill t>ör tas genom att viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek. Riksdagen och regeringen mäste härutöver vara medvetna om att ramarna vid plötsliga och kraftiga kursrörelser ända kan komma att överskridas.

Valut.ayai

För att reducera riskerna för definitiva kursförluster 1 systemet bör detta som tidigare framhållits tillämpas endast för ett fätal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exportkrediter. Valutorna mäste vara fritt konvertibla och kunna förräntas kort- och långfristigt till mark nadsmässiga satser samt kunna lanas upp pä kort och läng sikt. BKN bör kunna anpassa valutavalet till utvecklingen.

Prop. 1986/87: 23

USD är en självskriven valuta. Kn viss styrning t>ort frän subventionerade kre-riter 1 SEK-systemet torde kunna erhällas om vissa lägräntevalutor, säsom DEM, CHK, JPX och ECU, Inkluderas i systemet.

Tiiläm£nlnasOTi£äde

Om garantier 1 valuta införs bör dessa i första hand tillämpas för medel- och långfristiga krediter i valuta som EKN beslutar om och rekommenderas för de kreditärenden som BITS och regeringen beslutar om.

Det är tveksamt om systemet bör tillämpas för korta garantier med hänsyn till att administrationen kompliceras bäde hos EKN och garantitagarna. Inledningsvis bör systemet reserveras för längre risker, där behovet av garantier i valuta är störst. Ev tillämpning pä korta risker kan diskuteras när erfarenhet vunnits.

Garanti 1 valuta bör vara obligatorisk i fall dä valutan omfattas av systemet och detta i övrigt är tillämpligt, sä att riskspridning erhälles.

Hanterlna av_valutasekt.orn

Skapandet av en valutasektor skulle fä betydande konsekvenser för EKNs bokföring och databehandling mm. Systemet kan därför inte införas med kort varsel. Pä sikt skulle beräkningen av skadeersättningar och fördelningen av återvunna medel förenklas väsentligt.

Enligt EKNs mening bör en utomstående institut lon anlitas för den uppläning i utlandet som systemet förutsätter och för att tillhandahälla den expertis som är nödvändig för valutahantering. Tänkbara institutioner är valutabank, riksgäldskontoret eller SEK.

EKNs och SEKs arbetsområden är närliggande och ett nära samarbete finns sedan gammalt pä flera omräden. En mycket betydande del av EKNs garantier överläts till SEK, vilket gett SEK stor förtrogenhet med EKNs verksamhet.

SEK skulle, förutsatt att vederbörliga tlllständ erhälles, kunna förvalta och förränta EKNs premiereserver i valuta och ombesörja uppläning för EKNs räkning. Uppläning i SEKs namn med KKN-garantl l>ör kunna ske till förmänliga

Prop. 1986/87: 23

räntesatser. Flexibilitet kan erhällas genom län med rätt till förtidsinlösen var sjätte manad (vid ränteförfallen). Förtidsinlösen kan dä ske om t ex premiereserven 1 valutan vuxit till en nivä som anses onödigt hög eller om återvinning av vissa skadereglerade fordringar framstär som mer osannolik sä att fortsatt "matchande* uppläning innebär en onödig kursriskexponering.

Skuldkonsolideringar har frän svensk sida hittills arrangerats sä att de konsoliderade krediternas förfallodagar senarelagts, varvid EKN betalat skadeersättning till garantitagarna i anslutning till de ursprungliga förfallodagarna. Konsolidering kan ocksä ordnas genom att de ursprungliga exportkrediterna betalas med utnyttjande av ett nytt refinansieringslån frän SEK som garanteras av EKN. Vid en sädan refinansiering skulle varken EKNs resultat eller premiereserver behöva belastas vid konsolideringstillfället. Detta sätt att arrangera skuldkonsolideringar har inte använts i Sverige huvudsakligen pä grund av svärigheter att hantera företagens självrisker och delningen av kursrisker mellan EKN och företagen. On dessa svärigheter kan lösas bl a genom att EKN övertar kursriskerna, skulle refinansiering genom SEK vid vissa skuldkon solideringar kunna utnyttjas som alternativ till skadereglering frän EKN.

SEK har erbjudit EKN sina tjänster för valutahanteringen i bifogade skrivelse (bilaga 5).

Premier

Premiesättningen bör syfta till att ge kostnadstäckning över tiden och löpande kunna anpassas av EKN. Hänsyn bör bl a tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som förräntats till en läg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntats till en hög räntesats. En högre premie bör säledes tas ut för en garanti i en lägräntevaluta.

Genom en uppdelning av verksamheten pä olika valutasektorer uppkommer ocksä en risk för att en viss valutasektor kommer att uppvisa bestäende underskott vilka bedöms behöva täckas genom tillskott frän andra valutasektorer. Detta exponerar EKN för svårbedömbara kursrisker. Exemplet Polen, säsom det redovisats ovan och i bilaga 4, är en belysande illustration. Pä grund av svårigheten att bedöma och allokera förlustrisker av detta slag bör kompensation för

dem sökas vid fastställandet av den allmänna premienivän hellre än vid fastställandet av premiepäslag för enskilda valutor.

Prop. 1986/87:23

Järaförelse_mell.an det_ nuvarande och det. föreslagna systemet

Jämfört med nuvarande system innebär förslaget för EKN och företagen gemensamt att ökade möjligheter skapas att gardera kursförluster son uppkommer vid skadefall.

En positiv effekt är att EKN med det föreslagna systemet kan ta pä sig större kursrisker utan att detta, pä samma sätt som tidigare, minskar garantiutrymmet pä enskilda länder. Dä BKN enligt nuvarande system medger täckning av kurshöjning upp till t ex 200 % belastas garantiutrynmet med det maximala belopp son kan komma att utbetalas i svenska kronor. Detta har i mänga fall lett till att EKN medgett ett mer begränsat kursriskskydd än företagen önskat. Hed det föreslagna systemet realiseras normalt ingen kursförlust vid skadefall, varför garantiutrymmet inte behöver belastas pä samma sätt. Hänsyn till potentiella kursförluster behöver vid garantigivningen tas endast dä användningen av en valuta är koncentrerad till en eller ett fätal marknader, där risken för mera bestäende skadefall anses beaktansvärd.

Med det föreslagna systemet erhäller företagen ett generellt skydd not kursförluster vid skadefall (utom beträffande självriskandelen). Premiekostnaden för detta skydd föresläs variera främst med differensen mellan kronräntan och räntan för respektive valuta. I vissa fall, när ränteskillnaden är stor, kan premien väntas bli större än nu gällande, nägot godtyckliga premie för täckning av kurshöjning upp till 200 % (premiepäslag 25 %). I dessa fall bör kursriskskyddet ocksä vara mest angeläget för företagen, son med det nya systemet inte behöver riskera att EKN nekar att medge kursrisktäckningen. I genomsnitt bör premietilläggen för garantier 1 valuta kunna begränsas till en för företagen acceptabel nivä, lägre än den som skulle gälla vid mer regelbundet utnyttjande av den extra kurssäkring som BKN nu erbjuder.

För EKN ger det föreslagna systemet även förutsättningar att minska den kurs-riskexponering som nu finns i garantisystemet, dels 1 den generella täckningen av kurshöjningar till 110 % och dels 1 extra kurssäkringar därutöver.

Samanfattning

Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Genom exportkrediter skjuts detta inflöde pä freuntiden. Denna negativa effekt av kreditgivningen

Prop. 1986/87; 23

motverkas genom en likformig utlandsupplåning. Ur betalningsbalanssynpunkt är det därför en fördel om exportkreditgivningen sker i valuta och refinansieras i valuta. Exportkreditgivningen och -finansieringen styrs därför till utländsk valuta genom räntepäslag för svenska kronor i SEK-systemet och genom andra valutareglerande åtgärder.

Genom EKN sker emellertid en viss styrning mot exportkreditgivning 1 svenska kronor. Detta blir en effekt av att EKN dä betalning frän utlandet uteblir skadereglerar i svenska kronor även dä krediten lämnats 1 utländsk valuta och dä ersätter endast en begränsad del av inträffad kurshöjning för den utländska valutan.

För exportföretagen innebär risken för kurshöjning före ett skadefall en väsentligt höjd självrisk som företagen inte kan säkra sig emot med nuvarande system och som inte förekommer vid kreditgivning i svenska kronor. Genom kursrisker vid skadefall pä krediter i utländsk valuta kan företagens totala självrisker bli sä betydande att deras förmåga att ta nya affärer päverkas och EKNs större kunder har därför uttalat starka önskemal om att EKN skall täcka kursrisken vid skadefall. Härtill kommer att EKNs möjligheter att garantera nya affärer pä ett Importland med nuvarande system minskas dä EKN medger extra kursrisktäckning eftersom den totala risken för skadeutbetalningar i svenska kronor belastar garantiutrynmet.

Säväl betalningsbalansskäl som exportfrämjandeskäl talar säledes för att EKN bör bära denna kursrisk. I sä fall bör emellertid åtgärder vidtas för att sä längt som möjligt begränsa riskexponeringen 1 EKN. Det föreslagna systemet med premiereserver 1 valuta och ökade möjligheter till uppläning 1 valuta är avsett att tjäna detta syfte. Svärlgheten att bedöma kursutvecklingen och därigenom ocksä den rätta storleken pä premierna leder emellertid till att systemet inte helt kan gardera för ökade förlustrisker om mer betydande gälde-närsländer drabbas av betalningsproblem som inte kan lösas och den svenska kronans värde samtidigt sjunker.

Det föreslagna systemet i fräga om utfärdande av garantier i utländsk valuta kan komma att leda till att ramarna för garantigivningen - vid oförutsedda kursrörelser - överskrldes.

I fräga om hanteringen av valutasektorn föreslås särskilt att EKN skall kunna läna 1 första hand utländsk valuta ocksä frän SEK (och inte som för närvarande enbart frän riksgäldskontoret).

Prop. 1986/87:23

1 fräga om placeringar av EKNs premiereserver gäller, enligt särskilt regeringsbeslut 1983-09-08, att dessa fär placeras bl a pä räkning 1 bank. Enligt EKNs mening torde detta fä tolkas sä att hinder frän regeringens sida inte föreligger 1 fräga om den föreslagna placeringen av premiereserver i utländsk valuta hos SEK.

Det föreslagna systemet är förenat med en särskild garantigivning frän EKN, bl a för viss uppläning av SEK för EKNs räkning. En sädan garantigivning är att jämställa med att EKN ikläder sig ett borgensåtagande och är säledes av annan karaktär än EKNs ordinarie garantigivning. Denna garantigivning kommer emellertid att svara mot redan gällande förpliktelser för EKN under tidigare utfärdade garantier.

Hejnstäilan

Hemställes att regeringen medger EKN att Införa ett system med garantier i utländsk valuta i enlighet med vad ovan anförts.

I avgörandet av det ärende har, förutom undertecknade, deltagit ledamöterna Israelsson, Kiessling och Landahl samt suppleanterna Frykholm, Lemne, Löwenthal och Rangrost.

Föredragande har varit J. Hallsénlus.

Stockholm den 26 Juni 1986 EKM-EXPORTKREDITNÄHNDI

L/I

/ r

Carl Ivar öhman / /■ /•

/agnar Sohlman

0016K

BiUge 1 Prop. 1986/87:23

TtHETACETS HISK VII DITKA KAIiDSTiaER

Sbcempea

rerutaettningar

	100 K
15*	155 K
90 5J 10 5i	. 15 M
	6K

Tintnsitrat belopp

lUmtcbelopp

Högst» förlustbelopp (EF)

I)rejsisilB-A»lkylr«nt»

BteaPel i - noraalvillkor

CarantiproccstaatB

SJJtlvrisk

Karenstid 4 olnader

Sr&jBtn&lBrlkiita kaxenstid

Faktisk •;]iilvTisk 14 %

Exenpel 2 - fBr vissa kBiaarlknder tllHJrtiade villkor

Caxantiprocentaats BO 9>

Självrisk 20 % " 31 M

Karenstid • ) 6 mAn&der

DröjBallsrlmt» k*renetid 11 M

IWrtisk »JSlvriBk 27 %

b) 12 alnader

Srbjamilarltxita ku-enatid 16 M

lUrtiak BjälvTiak 30 %

BilEgc 2

Prop. 1986/87: 23

företagets risk pga valutekurshojning fatskadefall-exempel

yinanalering av 100 H CEF (å 3:65)
med räntor 55 K CEF (å 5:65

155 « CBF

i Kormalt KN täcker (i SH) hb % ib:p37törenB ajälvriek

152 W CEF (å 3:65) 23 M (37 (å 3:65)

B Qd kursen CEF/SDC ändras -f 1 kr
iKN täcker sax -f 10 f( i kursändring > 1 CEF
BCNs tak blir d& 132 x 4:02 - 530 N SBC
Banken kräver 155 M CEF x 4:65 « 720 K SEK
ECN betalar 530 M SEK

4:02

Självriak

C Kursen ändras -f Etnken kräver Et3« täcker

SJälvriEk

2 kr

190 M SEK

875 M SEK 545 M SEK

Ca CHF finansieringen bar

blir exportörens Bezinalexponering

Detta Mx ea. n % av finansierat belopp

- 85 * täckr.ing -12 BAr.aders karens

- normalt kursst:.'dd (10 ??)

- och + 1 kr/CE?

85 K SEK (15 5ö s;älvris:':) 105 M EEK (kursrisl:) 93 K SDC (dröjsmålsränte 20 K X 4:65) 283 K SEK (- löpande pew.i:: värde)

Bilaga 3 Prop. 1986/87:23

Fördelning av étervunns belopp i utlänosk valuta

rörutaättningar:

Högsta förlustbeloppet är 5:-

Carantiprocentsatsen är 90

Skadereglering sker till en kurs aom utgör 110 Si av kursen vid garanti-förbindel sens utfärdaode.

Exempel Törbin. Skade- Törlust- Återvinning

delse fall andel Kldre Nya

regler regler

Ex 1 kurs	5:-	6:-			6:-
EKNs del		4:95	61,9 ii	7:20'		4:95
EXPs del		3:05	*38,1* %	0:B0		3:05
Ex 2
Kurs	5:-	6:-			5:-
EKNs del		4:95	61,9 SI	4:50		3:10
EXPs del		3:05	3B,1 Si	0:50		1:90
Ex 3
Kurs	5:-	B.-			10:-
EKNs del		4:95	61,9 Si	9:-		6:75
EXPs del		3:05	38,1 SI	1:-		3:25')
Ex 1
Kurs	5:-	5:-			B:-
EKNe del		4:50	90 »	7:20		7:20
EXPe del		0:50	10 Si	0:80		0:B0

1) ■ 90 > av 5:- X 110 >

2) ■ 90 J av 6:-

3) ■ 10 > av 2:- ♦ 3B,1 t av 6:-

1 (3) Prop. 1986/87:23 Bilaga 4

Beräkningar över skadereglering i valuta

För att illustrera de tänkbara konsekvenserna av skadereglering i valuta har beräkningar gjorts pä garantiverksamheten under perioden 1975/76 - 1984/85. BKN tankes därvid ha skade-reglerat i USD och C9{F för fordringar i nyssnämnda valutor sävltt avser andra än korta affärer.

,/. utgångspunkt för beräkningarna är tabell 1, som visar det

verkliga resultatet av garantigivningen under perioden, dock med vissa Justeringar. Resultaten för de senare Sren har i tabellen belastats med vissa räntekostnader för upplåning i riksgäldskontoret som enligt regeringsbeslut betalats med budgetmedel. För att underlätta Jämförelser bed senare beräkningar har emellertid räntekostnader och ränteintäkter som hänför sig till uppianad likviditet (dvs län utöver ackumulerade underskott) eliminerats.

./. I tabell 2 redovisas de Intäkter, kostnader och resultat som BKN beräknat skulle ha uppkommit cm verksamheten under perioden hade varit uppdelad i tre separata sektorer, en för svenska kronor, en för USD och en för CHF.

Fördelningen av garantigivningen och premieintäkterna pä krediter i olika valutor kan inte utläsas ur BKNs statistik. Fördelningen mellan svenska kronor och utländsk valuta har antagits vara samma som 1 SEKs kreditgivning. Premierna för garantier 1 utländsk valuta antas ha Influtit i proportionen 80 % USD resp. 20 % CHF. Efter inbetalningen antas premierna ha förvaltats ph valutakonton. Skadeersättningarna och återvinningarna är de verkliga. Fördelningen av dessa pä valutor finns registrerad 1 BKNs statistik. För beräkningen av ränte-

2 (3) Prop. 1986/87:23

Intäkter pS ackumulerade reserver 1 USD och CHF har tillämpats villkoren för löpande placeringar pS en Banad. Räntekostnaderna 1 valutor har baserats pä villkor son tillämpats av riksgäldskontoret .

Son framgår av tabell 2 visar beräkningama att såväl den reducerade kronsektorn boo verksamheten i CHF skulle ha gått med betydande underskott medan verksamheten i USD skulle ha uppvisat ett överskott, (underskottet 1 CHF hänför sig nästan uteslutande till skaderegleringar på Polen.) Ned antagandet att USD-överskottet behållits på valutakonto, hade BKN tvingats låna kronor och CHF för att finanslera hela undskotten i dessa sektorer, upplåningsbehovet hade blivit ca 360 MSEK högre än vid garantigivning enbart i kronor enligt tabell 1.

Det totala resultatet för perloden hade emellertid blivit bättre med garantigivning 1 valutor (enligt tabell 2) än med garantigivning enbart 1 svenska kronor (enligt tabell 1), trots att BKN skulle ha burit hela kursrisken vid skadefallen. Detta 1 och för sig förvånande resultat beror huvudsakligen pä att BKN under den senare delen av perloden skulle ha fått låna upp CHF, vilket gett låga utgiftsräntor och samtidigt kunnat tillgodogöra sig betydande ränteintäkter och kursvinster pä tillgångar i USD.

I tabell 3 jämförs år för år och sanmanräknat för hela beräkningsperioden resultatet av garantigivning enbart 1 kronor (värden redovisade på rad a) med resultatet av garantigivning 1 tre sektorer (värden på rad b). Enligt tabell 3 skulle utfallet av garantigivning 1 valuta blivit något sämre än det som framkomnit i tabell 2. Anledningen till detta är att de årliga resultaten av verksamheten 1 valuta på rad b) är redovisade efter vid varje år gällande valutakurser vilket, vid saimnanräknlngen för hela beräkningsperioden, ger en underskattning av de faktorer scen kompenserat för de ökade skaderegleringarna.

3 (3) Prop. 1986/87:23

Kv tabell 3 framgår att BKN vid garantigivning i valutor hade näst betala ut aotsvarande 319 MSEK mer än vid garantigivning enbart 1 svenska kronor. Detta motsvarar en 5)cning med drygt 17 % av beräknade totala skadeutbetalningar under 1975/76 -- 84/85 för fordringar i USD och CHF. För fordringar i USD är ökningen ca 19 %aedan den för CHF uppgår till ca 16 \. Dessa beräkningar baseras på förutsättningen att den gällande max-kursen för skadereglerade garantier 1 USD och CHF nästan genomgående uppgått till 125 % av kursen vid resp. garantis utfärdande. Oa 1 stället den 1983 införda maxkursen på 110 % läggs till grund för beräkningarna kan de ökade skaderegleringsbeloppen för fordringar i valuta uppskattas till drygt 450 KSEK, en ökning med ca 25 %.

Oen studerade tioårsperioden uppvisar många anmärkningsvärda drag. Till att börja ned skulle skadereglering i valuta inte ha haft någon nämnvärd betydelse för utfallet av det löpande resultatet av verksamheten före 1981/82 eftersom skaderegleringar av större omfattning i USD och CHF hade blivit aktuella först då. Under den senare delen av perioden skulle tillgångar i USD ha gett både kursvinster och bättre förräntning än till-gängar i svenska kronor samtidigt san underskotten 1 CHP-sek-tom skulle ha gett lägre upplåningskostnader. Om tillgångarna hade legat 1 CHF och skulderna 1 USD skulle ett väsentligt sämre resultat blivit följden.

0029K

Prop. 1986/87; 23

r- IO o

fM o D

-4 w rx

«	»	eo	O		w	0\	,H	o> in	o>	rg	in
4.J	ce	f-t		1	eo	.H	eo	eo	o	M	eo
3	tn	n	<N		s			P)	o		o
C	eo						1	1 1	fH		fM
>									1
W
C	n	-	in		o	r»	-H	m t»		rg	tn
■rt	eo	IC	r-	1	o	*H		rg	rg		v
s		N			eo			»	«		N
	eo						1	1 1	1		rg
a
a
3
JC
\i	M	fM	in		«	n	r»	in	t--	rg	fH
\i	00	(M	eo	1	CM	-H		tn	ov		te
		rg			VO			tn	fH		in
v	•-(
c	eo						1	1	1		-H
H
u
(>

CT
01		«	ro	n	O	rg		o	eo		O
kl	CD	Ul	<c	fH	r-	-H		in	p)		O
•1		-H							fH		O
•o	O
<0	eo							+			-
ii
n
c
«
4.J	o	-	r-	r>-	o	e		«	CO	•H	Pl
3	eo	-4	tA	-H	CM tn	fH		tn	eo		r-
in	Ol
eo	r*							t

t» CO

» rg o

m M v

o -4

o in

rg tn

									kl	1
									fl	ov
						C		4J	tr	II
			kl			4.1		.H	c	kl u
			fl			n		3	-4	1) fl
			tn			0		n	u	•o ov
			C	g	kl	M		II		• C
	Irt	Li	ii	g	•1	>..		kl	><	M -H
	«	«	c	a	V				0	n u
	DV	4.1	4J	4J	fl	4.,		4.,	lu
	C	J<	M	fl	C	Jl		fl		« b
	«H	te	l«	kl	4.,	ifl		u	fl	5 0
	C	**	n	**	m	*>	*J	•	§	c <ki
L,	c	c	kl	m	0	c	fl	M	§	«
A)	wt	•H	•)	H	j<		4J	3	•H	•0 II
	>	V	(1	C	t)		-	i	l4	4J
E	kl	u	■o	■H	4J		3	s	J<	n fl
s	t)	c	fl	E	C	kl	n	.K	n	II b
b	df'	10	j<	€	Ifl	é	(1	l>	>	4J v
0,	t	K	in	•c	K	é	K	It	<	S -4

Prop. 1986/87; 23

o n

CD O I •>v LA Ov =J I

r~ 3£ I

Ul LO

lA D

U_ I ITV I lA

X •- rg

<-> I

SO IA rg fA Ov
KV T- *- -

r vO OD rg lA

rg CM csi o r*

4- KV CM 4-

I I

iA »- lA »- lA

lA ol •■-

00 ml r =1

Ujl vA

o ■a

vO SO

v 1 I KV Ov

f.»		X	4-				»-
lA		CJ
r ID
O JJ
•r- 3	Ov	Oj	r	O	-	Ov	<o
—	r-	tn	rg	~			fA
u. to	-~.	=>l
X >	00
u	r»
o.			r-	o	■3	•O	r*
X n		UJ	CD	On	•»	lA	rg
U 01		in			rg	■
o l.						(

Li.| CM 4- « X vO 4- VO ul 4-

4 Ol CO

CO m r

O CD

CS O O *- r lA lA 4- so

(B Ov

Lf. I KV fA I KV vD
X 4- 4-

O vC

rg KV 4-4- 4- o

- c o

r~ Ol

. LO

r~ 3)

CM r* CM lA r
rg CM

O m

a E

o .-,

■H a o

c -1

c u

•H .D

.tf r O K 4-

KV K\ lA 00

CM 4- 4- 14—

U-I O KV I KV

X 4-

a r- o 4- r CD

« 4- .tf

lA KV o O Ov sO I I

r o I >ö vo I vC rg
r- irl CM

Cl m

r» KV

so IA

1 KV lA .tf Ov .tf UJ vO o KV CM KV

ml rg 4- *- i cm

O »A

ict ujl m

so r

4- lA

CM 4-

.tf r- KV .tf o o

u. CO rg

£1

NO o) PM <r I c
r*» m «- r-

T r* \o f UJ « pw u fsj \o

					CD
-.4					O'
3				JJ	1 C
n				ID	01 -H
01				JJ	■O t.
u				-	OTI
		k		3	JC k.
01	u	01	JJ	m	n o
■o	01	■O	ID	01	w
c	*J	o	JJ	e	•
01	Jt	c	m		JJ .
•o	:a	JJ	3	■	n -j
o	.u	o	n	J(	01 ov
c	C	o	01	u	JJ 01
,—1	•-V		q:	<r	=1 b

	Cj	Ov	•tf	yo	m	t-		O
00	m	■tf	CM			SO
	= 1
o
00
	1	lA	SO	rv		se		--
	UJ	r-	KV	r-	■tf	■		SO
	inj	1 JJ a 1 3 n 01 u		kl	1	CM 1 JJ O JJ -4 3	1 01 •0 o JC	to k a O' c L. ■D Lf
		01	b	01	JJ	n	n	O
		•o	01	■o	o	01		w
		c	JJ	a	jj	q:	.
		Ol	JC	c	4		JJ	•
		•o	:n	JJ	3	.	B	f-4
		o	JJ	m	ID		V	o>
		c	c	o	01	u	JJ	01
		—	—	3£	tc	«	3	b

Prop. 1986/87:23

in	-J o Ov
ao	*CM tn*
'v	*tn tn +*

tn col

SON	O NN	w o	ve	\e vo	pH (D CV	D
-g n »g	ev ev	s ve	r-	in in	« <D	fH
Pl n	N nI +	eo ov
+				+	1	1

kl h.

Ij 01 c

bol

n 01

o eo

-g cvi .H seovP,

■»■

N ve » N « rg N N

in i~ CN c» r-

g 4H ■f

o p> o ev

(O eo

p) ev ve

»g • P)

■»■

in .

SS '

p) tn

ve 01 r -g •v. o in 11 r. kl Ch

4J M

fl n

t5 'O

3 -H c £

ei4j

■•4 u

*j fl c A

SS 5-

'J P> CSI ov 0>

■f

r- • -g ve ve

* *l P> P)l

* «l

in ml

3SI

o o

	fl .a fl	8 c	• A fl		fl fO fl		fl .C fl
	1	8 c	1		1		1
k,		<r4		t4		k.
fl	jQ	C	■o	«	A	01	■Q
o		JJ		A'		«J
s		4J ■fl		JC Ifl		UJ »4
c		n		4J		O
c «g		kl •		5		4J 3
t		u		«		II
t				.M		iJ
JJ <		fl		.g		C tfl Dt

fl fl tn A

Prop. 1986/87:23

AB SVENSK EXPORTKREDIT

i NIC EKN"

1986-05-23

Bilaga b

SEK-EKN-SAHAJWETET - INi'>M RAMEN FÖR GARANTIGIVNING I UTlJUfDSK VALUTA

INLEDNING

Vid övergången till ett garantlsystem där EKN erbjuder skadereglering 1 utliindsk valuta och Sven tar in premier och återvinningar 1 utltindsk valuta uppstår nya möjligheter och behov för EKN.

För att tillgodose dessa och underlätta övergången till ett nytt garanti system Sr SEK villigt att erbjuda EKN vissa tjiinster på områden där SEK under årens lopp vunnit erfarenhet, främst avseende likviditetsförvaltning och upplåning, men iiven bistå med rådgivning på andra områden, typ valutapositionshantering och därtill hörande kursriskproblematik.

1 Likviditetsförvaltning

EKN har 1 dagsläget en betydande likviditet placerad dels hos Riksgäldskontoret och de svenska affärsbankerna, dels i statsskuldväxlar.

Övergången till ett nytt garanti system kommer att ge EKN en betydande likviditet, också 1 utländsk valuta.

På SEK har under många år bedrivits en aktiv likviditetsförvaltning med mycket gott resultat. SEK har för närvarande en betydande likviditet både i Skr och utländsk valuta (ca Skr 6 000 milj.).

Vidare kan här påpekas att SEK redan idag bedriver likviditetsförvaltning för statens räkning, då av SEKs totala likviditet drygt Skr 4 000 milj. finns 1 den statsstödda sektorn. SEK fungerar alltså redan idag som ett institut för statsmakterna i detta avseende. SEK är därför villigt att erbjuda sig att för EKNs räkning vidtaga placeringar av EKNs överskott i framförallt utländsk valuta.

- Placeringsstrategi

I och med de stora kassaflöden som förekommer på SEK kan EKN alltid räkna med att ha sin likviditet omedelbart tillgänglig samtidigt som man uppnår optimala placeringar. Denna likviditetsaspekt gör att EKNs reserver 1 utländsk valuta kan placeras på längre perioder. Detta ger under normala förhållanden en högre avkastning, samtidigt som EKN alltid har tillgång till omedelbar likviditet.

- Räntebiirande atatspapper 1 utliindsk valuta

Genom att utnyttja SEKs likviditetsförvaltning kan EKN även få sin reserv i utländsk valuta placerad i räntebärande svenska och eventuellt andra statspapper.

.2.

Prop. 1986/87; 23

Reservens fördelning nellar. valutor

Beroende på hur omfattningen av garantigivningen och skadefall 1 olika valutor blir kan det från tid till annan bli aktuellt för EKN att omfördela reserven mellan olika valutor. För att hantera denna omfördelning kan utnyttjandet av terminsaffärer och valutaswappar bli aktuellt. Inom detta område har SEK genom årens lopp vunnit betydande erfarenheter.

2 Upplåningen

EKNs enda upplåningsmöjlighet är för närvarande den röriiga krediten hos Riksgäldskontoret.

SEK kan erbjuda EKN krediter som är speciellt anpassade till såväl skaderegleringar som refinansierlngar med gäldenärsländer. Dessa krediter kan antingen vara till fast ränta på valfria tidsperioder, vilket kan vara speciellt angeläget 1 refinansierigssamman-hang, eller till rörlig ränta baserad på LIBOR.

EKN skall hos SEK ha rätt att förtidsinlösa de LIBOR-baserade krediterna vanligtvis var 6:6 månad, dvs normalt i samband med ränteförfallotillfället. Tillgången till matchande krediter vid ref inansierlngar och en rörlig kreditfacilitet ger EKN en betydande flexibilitet 1 sitt agerande.

I detta sammanhang kan även påpekas att ca 40% av SEKs kreditvolym för närvarande är garanterad av EKN. SEK är därmed EKNs största kund och det förefaller därför naturligt att SEK, såsom halvstat-llgt institut som beviljar exportkrediter, ges möllghet att erbjuda EKN krediter, vilka utnyttjas bl a för refinansiering och rescheduling av exportfordringar.

'Reflnansieringar och skuldkonsolideringar"

För refinansiering förutsätts idag att det finns ett kreditinstitut som tillhandahåller den nya krediten. SEK är villigt att agera som ett sådant kreditinstitut förutsatt att EKN garanterar fordringen. Det gamla kreditavtalet avslutas och ett nytt upprättas visavi gäldenärslandet. På grund av SEKs låga refinansieringskostnad och blygsamma marginal skulle i många fall den ränta som gäldenären betalar, särskilt om den är LIBOR-baserad, ge överskott för EKN såsom ersättning för EKNs fortsatta risktagande och därmed tjäna som en ny inkomstkälla för EKN.

Kostnadsfördelar

Genom att utnyttja den erfarenhet från Internationell upplåning som finns på SEK, kan EKN försäkra sig om betydande kostnadsfördelar, jämfört med om EKN själv skulle låna pengar på den Internationella penning- och kapitalmarknaden. Detta ställer sig både onödigt och dyrt. Vidare kan förväntas att om EKN utnyttjar de svenska affärs- och sparbankerna för eventuell upplåning, kommer bankerna (då dessa lån kan liknas vid lån för exportfinansiering) med största sannolikhet att

.3. 35

Prop. 1986/87:23

1-efinansiera dessa lån hos SEK. Ett sådant arrangemang skulle Istda till en högre upplåningnkostnad då SEKs kreditvärdighet i>°r betydligt högre än svenska affärsbankers och leda till administrativt merarbete för EKN samt ge onödiga balansräk-n i ngsbelastnlngar.

Valutapositioner

I det nya systemet kommer EKN att få olika valutapositioner beroende på hur man väljer att agera. För att styra EKNs valutaexponering kan kredltfaciliteten utnyttjas. Antag att EKN har stora fordringar 1 USD, men vet att dessa kommer att betalas mycket snart, dock är USD-kursen på väg ner - 1 ett sådant läge kan det vara berättigat att belasta kredltfaciliteten och växla dessa USdollar till en starkare valuta, t ex Skr, för att senare amortera på faclllteten när EKN får in fordringarna.

Vidare kan tillgången av en billig kreditfacilitet i en viss valuta utnyttjas tillsammans med en valutaswap för att skapa billiga lån i andra valutor.

Resultatut jiimnande effekt

Tillgången till ett kreditinstitut och därmed lånemöjligheter innebär att EKN kan bestämma huruvida premiereserven skall belastas eller ej (skadereglering contra refinansiering). EKN kan därmed uppnå cn jämnare och mer realistisk belastning av rörelseresultatet (premiereserven) eftersom en förlust ej realiseras om EKN väljer att gå refInansleringsvägen.

Tillgång till LIBOR-baserade faclliteter i konsoliderlngssam-manhang Innebär dessutom genom möjligheterna till regelbundna återbetalningar och förändring av valutaval att EKN ges möjligheter till en bättre och lönsammare likviditetsförvaltning samtidigt som man fritt kan bedöma när man vill realisera kursvinster eller kursförluster och därmed påverka resultatet.

3 Premiesättning

Premierna avses bli baserade på aktuella kapitalmarknadsräntor för olika valutor. SEK har här en uppbyggd organisation för bevakning av internationell kapitalmarknad vilket EKN skulle kunna utnyttja. Ett samarbete innebär således att EKN icke behöver bygga upp egen expertis och bevakning för detta ändamål.

Ovanstående arrangemang innebär ett intensivare samarbete mellan SEK och Erai, ett samarbete som gynnar uppbyggandet av ett nytt garantlsystem samt ger EKN en Okad känsla för valuta-, pennlng-och kapitalmarknaden. Det intensifierade samarbetet som detta arrangemang kräver underlättas av att det redan idag finns ett väl fungerande kontaktnät mellan SEK och EKN samt att en stor kännedom om verksamheten på varandras områden föreligger.

1986-05-22

BL/JT/yt 36

Bilaga 2 Prop. 1986/87: 23

Beredningen för Internationellt Tekniskt-ekonomisl<t Samarbete

Agency for International Technical and Economic Co-operation

Agence pour la cooperation technique et économlque Internationale • Agencia para ia Cooperaciön Técnica y Econömica Internacional

U 2307 0.8.1 27 juni 1986

Till regeringen

Utrikesdepartementet

Box 16121

103 21 STOCKHOLM

Kursrisker vid skadefa11

EKN skadereglerar f n 1 svenska kronor även om den bakomliggande exportkrediten lämnas i utländsk valuta. Genom detta förfarande står exportören en kursrisk i det fallet att den utländska valutan stigit i värde gentemot kronor mellan kreditförsäkringens ingående och skadetillfallet. Sedan 1983 -då ett tidigare system ändrades - täcker EKN en kursstegring på upp till W% utan särskild premie medan en extra kurssäkring till högst 200% erbjuds mot särskild premie. I praktiken har EKN tillämpat bestämmelserna om extra kurssäkring restriktivt för att hålla nere riskexponeringen.

BITS har inte medgivit kurssäkring för u-kreditgarantier enligt det system som tillämpas av EKN. Skälet är att den övervägande delen av u-krediterna lämnats i utländsk valuta med stark koncentration till USD. Kursriskexponeringen skulle bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot USD leda till en stor belastning pä biståndsanslagen.

En arbetsgrupp med representanter för bl a EKN. SEK och riksbanken har sedan något år utrett möjligheterna för EKN att utfärda garantier och motta premier i utländsk valuta för att därigenom eliminera kursriskerna. EKNs styrelse accepterade den 26 juni arbetsgruppens förslag vilket nu tillställts regeringen. Förslaget, som upptas i en EKN skrivelse med titeln "Garantigivning i valutor" innehåller sammanfattningsvis följande

- premier mottas i utländsk valuta och premiereserv förvaltas på räntebärande valutakonton

- skadereglering företas i utländsk valuta och att återvunna belopp hänförande sig till garantier 1 utländsk valuta placeras på valutakonto

- SEK medverkar vid förvaltningen av EKNs valutatillgångar och den upplåning som kan komna att erfordras för att täcka likviditetsunderskott på valutakontona

Address Telephone Telela» Telex

BITS

Fredsgatan 2 Nat 06-24 53 90 Nal 08-796 71 54

S-111 52 Stockholm, SWEDEN Int-f 46 8 24 53 90 Int -i-46 8 796 71 54 13091 SWEDCOM S

Prop. 1986/87:23

Vad gäller BITS och säkerhetsreserven för u-kreditsystemet finns anledning att överväga om inte en samtidig övergång till det föreslagna nya systemet borde företas.

Nuvarande restriktiva system innebär ingen direkt olägenhet för biståndet utan drabbar snarare de svenskaföretagen. Indirekt har det dock två negativa effekter också ur biståndssynpunkt:

- det skapar ett incitament för företagen att söka u-krediter i kronor. Om, något som ofta är fallet, det finns en preferens också hos mottagarlandet/köparen för kronor (eller som i fallet Algeriet en "reglementa-tion" innebärande krav om leverantörslandets valuta) skapas en "ohelig allians" mellan köpare och säljare till förmån för kronfinansiering, vilket försvårar för BITS att tillse att u-krediter enbart lämnas i utländsk valuta,

- den kursrisk som exportföretagen tar söker de rimligen inkalkylera i priset. Ett dylikt förfarande innebär en prishöjning som drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, biståndsanslaget.

Samnantaget talar övervägande skäl för att även garantierna för u-krediterna bör inordnas i det nya systemet.

En förutsättning för BITS medverkan bör vara att de valutakonton som EKN administrerar för BITS räkning hålls separata från EKNs övriga valutakonton (på samna sätt som idag kronkonton hålls separata). Härigenom kan inte en diskussion uppstå i ett senare skede till vilket system en viss valutatransaktion skall hänföras.

Hemställan

Styrelsen hemställer

att det nu aktuella förslaget från Exportkreditnämnden avseende elminering av kursrisker vid skadefall också skall tillämpas på u-kreditsystemet.

I styrelsens behandling av detta ärende har deltagit: E Michanek, ordförande, G Dahlström, H Grönwall, T Hagdahl, B Nygren, B Ljunggren, C Wall och C I Öhman. Föredragande har varit L Ekengren.

rSSrSId;"' ' [{myUc0.b(

Ingvar Karién

Bilagas Prop. 1986/87:23 Remissyttranden i sammandrag

Exportkredilgaranlier m.m.

Riksbanken anför att den beskrivning som finns i exportkreditnämndens (EKN) ansökan av hur ett sådant system skall fungera närmast får betraktas som en skiss som så småningom får utarbetas till ett fastare regelsystem. Det nya är att EKN tänkt bygga upp premiefonder i utländsk valuta för att minska kursrisken och låna i utländsk valuta för att finansiera skaderegleringar om det bedöms som sannolikt att fordringarna kommer att återvinnas. Det i ansökan skisserade systemet kan tolkas som en grupp enskilda försäkringssystem i var sin valuta. Skadereglering sker i första hand genom att reserv i aktuell valuta ianspråktas.

Ett synsätt som utgår frän att kreditgarantierna ses som ett för varje valuta separat försäkringssystem, är naturligt om man tror att kreditrisken är relaterad till valet av valuta. Ett enligt riksbanken rimligare synsätt är att relationen kreditrisk och valuta är mer slumpmässig varför premiereserverna bör ses mer integrerat i den totala valutasammansättningen av utfärdade garantier, upptagna län och övertagna fordringar. Följaktligen bör skadereglering ske från den totala premiereserven med olika valutor.

Övertar EKN vid skadereglering en fordran som med stor sannolikhet kommer att återvinnas ärdet som framgår av EKN:s skrivelse naturligt att skadereglering kan finansieras genom uppläning i den valuta som gäller för ifrågavarande fordran. Däremot anser EKN att man inte bör ta upp eller behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda till en definitiv förlust. I en sådan situation bör man enligt EKN istället "växla svenska kronor" vilket t.ex. kan betyda att EKN drar på kredit i riksgäldskontoret för att kunna betala skadeersättning i valutan. Riksbanken anser att EKN:s resonemang i denna fråga bygger på missuppfattningen att svenska kronor intar någon särställning i ett system med kreditgarantier i utländsk valuta. Om premiereserverna inte räcker till och upplåning bedöms önskvärd bör man enligt riksbankens uppfattning finansiera sådana förluster i valuta som svarar mot valutafördelningen av de förväntade framtida premieintäkterna.

Det av EKN skisserade systemet för garantigivning i utländsk valuta förefaller med smärre förändringar vara möjligt att tillämpa och fullmäktige viil inte motsätta sig att ett sädant system genomförs. Från de valutapolitiska synpunkter som fullmäktige har att beakta är det en nackdel att det föreslagna systemet inledningsvis leder till en avtappning av valutareserven genom att premiereserver byggs upp i utländsk valuta. Detta uppvägs av att EKN tänkt sig att fordringar som uppstår vid skadereglering kan finansieras genom upplåning i valuta. Från valulapolitisk synpunkt medför detta klara fördelar genom att en tillfällig ackumulation av skadefall inte belastar valutareserven utan balanseras av ökad utlandsupplåning.

Efter en övergångsperiod bör vid en skicklig premiesättning det inte
finnas nägra systematiska förändringar i premiereserverna, bortsett från
dem som förklaras av förändringar i den totala garantigivningen. Det är 39

fråga om balans på lång sikt, och också från valutapolitisk synpunkt blir Prop. 1986/87:23 uppgiften att bevaka att utvecklingen inte spårar ur. 1 de valutatillstånd som ges bör därför gränser anges för att förhindra en excessiv uppbyggnad av premiereserverna. Detta har också angivits i det förhandsbesked som valutastyrelsen på EKN:s önskemål givit för att möjliggöra de valutatransaktioner med valutakonton som erfordras för ett system med garantigivning i utländsk valuta. Fullmäktige vill också understryka att omväxlingar av tillgångar i svenska kronor till utländska valuta bör begränsas av valuta-politiska skäl varför sådana transaktioner bör fordra valutatillständ.

Riksgäldskontoret har ingen erinran mot EKN:s förslag utom vad avser upplåningen för systemet.

Upplåning Jör systemet

Riksbanken finner det lämpligt att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning genom Svensk Exportkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen.

Riksgäldskontoret anför att som förslaget nu är utformat kan fullmäktige inte biträda förslaget till den del det innebär att en annan statlig myndighet - EKN - skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i utländsk valuta. Enligt fullmäktiges uppfattning bör all statlig garantigivning för utlandsupplåning ske genom riksgäldskontoret.

Riksgäldskontoret erinrarom att motsvarande frågeställning var aktuell i samband med att televerket önskade ta upp lån i utländsk valuta. Därvid tillsattes en arbetsgrupp med företrädare för regeringskansliet och övriga berörda parter. Genom prop. 1984/85:100 (se bil. s. 118 f) redovisades gruppens överväganden för riksdagen. Behovet av samordning av den statliga upplåningen utomlands underströks. När det gäller statlig garantigivning för utlandsupplåning, har denna fråga varit aktuell i samband med upplåning av bolag i vilka vattenfallsverket förvaltar statens aktier. I prop. 1985/86; 100 bil. 14 s. 143 anför föredraganden att han förordar att "regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att, efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall och inom den av riksdagen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolag i vilket statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier, teckna borgen för uppläning utomlands till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier".

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1986 40