om ett nytt plan- och bostadsverk (Proposition 1987/88:37)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1987/88:37

om ett nytt plan- och bostadsverk

Prop. 1987/88:37

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 oktol)er 1987 för de ätgärder och det ändamål som framgär av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Hans Gustafsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Bostadsstyrelsen och statens planverk skall läggas samman lill en ny central myndighet, plan- och bostadsverket.

Propositionen innehäller bl. a. förslag om den nya myndighetens huvudsakliga inriktning och organisafion.

Den nya myndigheten inrättas den 1 juli 1988.

Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 37

Bostadsdepartementet Prop. 1987/88:37

Utdrag ur protokoll vid regeringssamiTianträde den 22 oktober 1987

Närvarande: statsministem Carlsson, statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellslröm, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrädet Gustafsson

Proposition om ett nytt plan-och bostadsverk

1 Inledning

Riksdagen har, efter förslag i prop. 1.986/87:48 om bostadspolitiken, beslutat att bostadsstyrelsen och statens planverk skall läggas samman till en myndighet (BoU 7, rskr. 93). En organisationskommitté (Bo 1987:01) har haft i uppdrag att länma förslag om den huvudsakliga inriktningen och organisafionen av verksamheten vid den nya.myndigheten (dir. 1987:18). Kommittén har den 25 september 1987 redovisat sitt arbete i betänkandet (SOU 1987:48) Ett nytt plan- och bostadsverk. Betänkandets sammanfattning bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Resultatet av organisationskommitténs arbete och regeringens bedömning därav skall enligt nyssnämnda riksdtgsbeslut underställas riksdagen iiman det nya verkels närmare inriktning och organisation slutligen läggs fast.

2 Allmänna utgångspunkter

Mälet för samhällsbyggandet är att alla människor nu och i fi-amtiden skall tillförsäkras en god miljö och goda sociala levnadsvillkor. Den fysiska planeringen och bostadspolitiken är väsentliga instrument for att nå detta mål.

Inom bostadsförsörjningen gör saimhället tetydande insatser i syfte att främja ett bostadsbyggande av tillrä<:klig omfattning. Det sker genom stöd till kapitalkostnaderna i form av räntebidrag och skattelättnader samt genom . ett direkt stöd fill de hushåll som armars inte skulle kunna efterfiräga en bostad som svarar mot deras behov. Att kimna erbjuda alla en god bostad till skäliga kostnader har länge varit den centrala uppgiften i de bostadspolitiska strävandena,

En framgångsrik bostadspolitik fömtsätter en god och framsynt bebyggelseplanering. Trivseln i ett bostadsområde beror inle enbart pä om det finns bostäder av god kvalitet i tillräcklig omfatming utan också fill stor del på närmiljön och den service som finns där. Välordnade samhällen, som svarar mot människomas behov, kan åstadk<jmmas endast om bebyggelsen föregås av ingående överväganden. Det sker i den fysiska planeringen.

Ett av den fysiska planeringens syften är att inför medborgare och t>esluts- Prop. 1987/88:37 fattare i kommimema lyfta fram och tydliggöra de ibland konkurrerande anspråk och önskemål soih från olika sektorer i samhället ställs på användningen av mark och vatten och i fråga om utformningen av miljön.

En samhällsutveckling som svarar mot människomas hehow på kort och
läng sikt förutsätter att gnmdläggande sociala strävanden beaktas. Den krä
ver ocksä att hänsyn tas fill behovet att hushålla nied natvuresurser och att
långsiktigt bevara värdefulla natur- och kulturvärden. Bebyggelsefrågoma
mäste därför sättas in i ett vidare sammanhang, sä att det blir möjligt att
l)edönia och l)eakta olika effekter av byggandet. För att överväganden av
detta slag skall kunna göras pä ett meningsfullt sätt krävs normalt att mar- :

ken planläggs.

Genom planläggning av bebyggelsen skapas fömtsättningar för att marken utnyttjas rafionellt för olika ändamål och för att bäde allmänna och enskilda intressen tillgodoses pä ett tilllTedsställande sätt. Det ökade behovet av hushållning med namrtesurser och av hänsyn fill miljön har vidgat kraven pä den fysiska planeringen.

Plan- och byggnadslagstiftningen, liksom statens stöd fill lx)stadsförsörj-ningen, ingår bland de medel som samhället använder sig av för att främja målet för samhällsbyggandet. En ändamälsenlig markanvändning och' en lämplig utformning av bebyggelsemiljöer och byggnader kan dock mte ga-. ranteräs enban genom lagstiftning. Kunskaper, samverkan mellan olika parter och en demokrafisk process som tillsammans manifesteras i en politisk vilja är av största betydelse.

Bostadsstyrelsen och statens planverk fullgör i dag var för sig uppgifter av väsentlig betydelse för samhällsbyggandet.

Bostadsverket - dvs. bostadsstyrelsen och länsbostadsnänmdema - tillkom den 1 juli 1948 som ett instrument för statsmaktemas strävanden att förbättra Ixjendeförhällandena. Bostadsstyrelsen ansvarar som central förvaltningsmyndighet bl. a. för den stafiiga lån- och bidragsgivningen fill txjstadsbyggandet. Bosladsslyrelsen är chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna.

Planverket inrättades den 1 juli 1967. Bakgnmden var bl. a. behovet av en förbättrad hushällning med mark och vatteiL Samtidigt framstod det vid denna tid som alltmer uppenbart att instrumenten för kommunernas fysiska planering måste vidareutvecklas. Som central förvaltningsmyndighet har • planverket till uppgift att bl. a. lämna allmärma råd för planväsendet samt ■ meddela föreskrifter och allmänna råd för byggnadsväsendet. Planverket utfärdar också typgodkännanden av konstrukfioner eller utförande av byggnader.

Bostadsstyrelsens och planverkets nuvarande uppgifter framgår av de olika
författningar som reglerar verksamhetema - bl. a. verkens instmktioner
(SFS 1965: 669 resp. 1967: 329) - och av de uppdrag som verken vid olika '

tidpunkter har fått efter särskilda beslut av regeringen. ■

I mitt anförande fill proposifionen 1986/87:48 om bostadspolitiken uttalade jag att de problem som i dag och i framtiden möter den plan- och bostadspolitiska administrationen i många avseenden skiljer sig frän dem som förelåg då deima byggdes upp. Grundläggande bostadspolitiska mäl har

förverkligats. Erfarenhetema av 20 ärs arbete med fysisk riksplanering har Prop. 1987/88:37 summerats i en särskild lag. Kommiinindelningsrefonnen har medfört att kommimema nu har både kompetens och resurser att ta ett slöne självständigt ansvar för bostadsförsörjning och samhällsplanering. Detta synsätt präglar såväl den nya plan- och bygj|lagen (PBL) som lagen om hushållning med natunesurser (NRL), vilka ti-ädde i kraft den 1 juli i år.

Genom PBL-reformen har ansvarsfördelningen mellan stat och kommun inom plan- och byggnadsväsendets cnnräde blivit väsenfiigt tydligare. De stafiiga myndighetemas tillsynsuppgifter enligt PBL och NRL bör inte i första hand riktas in pä en l)evakning av enskilda beslut. Tillsynen och uppsikten bör i stället ha en mer framålsyftande inriktning och bedrivas i . ett långsiktigt perspektiv. Tillsynen ulövas främst genom det samråd pä regional nivå som länsstyrelserna svarar för. Den centrala myndighetens uppgifter är att svara för den alhnämia uppsikten och samordningen inom dessa områden.

Inom bostadsförsörjningen gäller alltjämt de mäl som har väglett bostadspolitiken tmder efterkrigstiden. Bostadsförsörjnmgen är ett konmiunalt ansvar. Statens uppgift är i första hand att se till att kommunema har ändamålsenliga instmment till sitt förfogimde för att kunna uppfylla delta ansvar. Sådana instmment är bl. a. plan- och byggnadslagstiftningen, de mark-polifiska medlen, finansieringen av bostadsbyggandet, medel att påverka bostädemas fördehiing och alt motverka brister i förvaltningeiL

En förändring av den centrala myndighetens roll är möjlig och bör efter
strävas också inom bosiadsförsörjnin;gens område. Det som bör tjestämma
inriktningen av det nya verkets arbete också inom det bostadspolitiska om-,
rådet, är myndighetens uppgift all utöva en framålsyftande uppsikt över hur
bostadsförsörjningens behov tillgodoses. Del iimebär att myndigheten mer '

än tidigare mäste arbeta med andra instrument än detaljföreskrifter, främst råd och information i oUka former.

Jag har fidigare framhållit den fysiska planeringens och bostadspolitikens betydelse för att mälen för samhällsb)'ggandet skall nås. Jag har vidare sagt att en framgångsrik bostadspolitik förutsätter att det ocksä finns tillgång till bl. a. en god närmiljö, en offenfiig och kommersiell service av god kvalitet och väl fungerande kollektiva kommunikationer. Det fömtsätter att bostads-försörjningsfrågoma sätts in i ett vidare sammanhang och närmare samordnas med kommimemas verksamhetsplanering i övrigt och med den fysiska planeringen. Med PBL kommer en sådan samordning naturligt fill stånd i kommunema.

Riksdagens beslut i december 1986 atl bostadsstyrelsen och statens planverk skall läggas samman till en myndighel medför att en sådan samordning nu kan åstadkommas också på myndij;hetsnivå.

En organisationskominitté har på;mitt uppdrag lämnat förslag om den huvudsakliga inriktningen och organisationen av en ny plan- och bostadspolitisk myndighet. Kommitténs överväganden om det nya verket har preciserats så långt all det i fräga om im'ikmingen av verksamheten kan ligga till gmnd för beslut av riksdagen. Kommittén har vidare länmat förslag i fråga om verkets organisation och väiderat hur det nya verkets resurser bör fördelas mellan olika uppgifter. Kommittén har beaktat de förändringsbehov

som jag har redogjort for i det föregående och den rationalisering och effektivisering som kan genomföras i och med sammanläggningen. I fräga om organisationen av verksamheten har kommittén, i enlighet med direktiven, begränsat sina förslag till att avse den indelning i huvudenheter som txir beslutas av regeringen samt till att ange det ungefärliga antalet tjänster som bör disponeras for enhetemas uppgifter.

Kommittén har anordnat fyra konferenser i syfte att inhämta synpunkter från olika personer fill ledning för kommitténs arbete. De fyra konferenserna har Ijehandlat frågor om bostadsmarknad, fysisk planering, närmiljö och byggande. Kommittén har därefter redovisat sina överväganden vid en slutkonferens, till vilken hade inbjudits-företrädare för alla de intressenter som berörs av den nya myndighetens arbete.

Vid sin behandling av frågan om den bostadspolifiska organisationen förordade riksdagen att organisationskommitténs förslag och regeringens bedömning därav i lämpligt sammanhang imderställs riksdagen innan det nya verkets närmare inriktning och organisafion slufiigen läggs fast. Mot den bakgnmden vill jag först redovisa mina överväganden och förslag i fråga om det nya verkets huvudsakliga uppgifter. Därefter kommer jag att redovisa mina överväganden i fräga om organisafionen av det nya verket samt vissa personal- och genomförandefrägor.

Prop. 1987/88:37

3 Det nya verkets verksamhetsområde

3.1 Huvuduppgifter

Mitt förslag: Plan- och bostadsverket skall vara central myndighet för frågor om bostadsmarknad, fysisk planering, stadsmiljö och. byggande. Plan- och bostadsverket skall bl. a. ha till uppgift att

- följa utvecklingen inom bostads- och byggsektom samt fortlöpande utvärdera de bostadspolitiska styrmedlen,

- följa hur anspråken på den byggda miljön förändras och utveckla metoder som underlättar bl. a. en förnyelse av denna,

- ha uppsikt över den fysiska planeringen och utveckla metoder för denna,

- ha uppsikt över hushållningen med naturresurser,

- saihordna och förtydliga de krav på byggnader som samhället ställer med stöd ay bygglagstiftning och bestämmelser om statens stöd till bostadsförsörjningen,

- informera allmänhet, kommuner och näringsliv m. fl. om de erfa
renheter som vinns inom verksamhetsomrädet.
Kunskapsförsörjning och äterföring av erfarenheter får en fram
skjuten roll,

Plan- och bostadsverket inrättas den 1 juli 1988.

ti Riksdagen 1987/88. I saml. Nr37

Kommitténs förslag: överensstäinmer med mitt förslag (se betänk- Prop. 1987/88:37 andet s. 97-126).

Skälen till mitt forslag: En ny central plan- och twstadspolifisk myndighet bör inrättas den 1 juli 1988. Den nya myndigheten bör benämnas plan- och bostadsverket. De uppjjifter som i dag åvilar planverket och bostadsstyrelsen enligt olika författningar och beslut av regeringen bör i stort bestå och föras över till det nya verket. Kommitténs förslag innebär att verksamhetema integreras i det nya verket men att de i stora delar behåller sin fidigare karaktär. I vissa avseenden förskjuts tyngdpunkten i verksamheten så att den plan- och Iwstadspolitiska organisationen bättre skall kunna möta nya angelägna samhällsbehov.

Jag delar kommitténs bedömning att det nya verkets uppgifter bör fördelas pä huvudområdena bostadsmarknad, fysisk planering och hushållning med natunesurser, stadsmiljö samt byggande.

Det bör vara en uppgift för det nya verket att följa utvecklingen på tx)-stads- och byggmarknaden samt fortlöpande utvärdera effektema av statens stöd till bostadsförsörjningen och det direkta stödet till hushållen.

En annan av verkets uppgifter bör vara att utveckla planinstmmenten och svara för erfarenhetsåterföring och vidareförmedling av kunskaper som efter hand vinns av den nya planlagslifmingen. Verket Ixir vidare svara för den allmärma uppsikten över den fysiska planeringen och hushållningen med natunesurser.

Inom stadsmiljöområdet bör verket följa hur anspråken pä den byggda miljön förändras och utveckla metoder för utformningen av närmiljön. Därvid bör uppmärksamhet ägnas åt frägor om förnyelsen av bebyggelsen och den byggda miljön med beaktande av befmfiiga natur- och kulturvärden. Även omställningar inom socialsektorn mot värd och omsorg i eget boende bör ägnas uppmärksamhet

Inom byggområdet bör det nya verket efter regeringens bemyndigande -och inom ramen för de begränsningai som regeringen ställt upp - utveckla de krav som ställs pä byggnader i bygglagstiftningen och i bestämmelser för statens stöd fill bostadsförsörjningen. Verket bör vidare förmedla erfarenheter och goda exempel och bevalca kostaadsutvecklingen i byggandet. Goda kvaliteter och egenskaper hos byggnader bör främjas genom en aktiv rådgivning. .

I det nya verkets uppgifter bör till Ijetydande del ingå informations- och rädgivningsverksamhet. Denna måste grundas på en väl fungerande kunskapsförsörjning och erfarenhelsälerfbiing.

Jag utvecklar i det följande de bedömningar som ligger fill gnmd för mitt förslag. Det bör ankomma på regeringen att bestämma om den närmare inriktningen av verksamheten vid det nya verket.

3.2 Bostadsmarknaden

Prop. 1987/88:37

Min bedömning: Plan- och lx)stadsvericet bör följa och analysera utvecklingen pä lx)stads- och byggmarknaden samt forfiöpande utvärdera effektema av statens stöd till lx)stadsforsörjningen och det direkta stödet fill hushållen. Därvid bör verket ge särskild akt pä hur boendeförhållandena förändras och på den fördelningspolitiska utvecklingen i övrigt. Till uppgifterna hör också att följa och analysera kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet och att följa utvecklingen på kreditmarknaden. Det bör ankomma på verket att uppmärksamma statsmakterna och andra Ijerörda pä förhållanden som kan föranleda ändrade regler eller andra åtgärd».

Kommitténs förslag: Överensstämmer med min bedömning (se betänkandet s. 102-107).

Skälen för min bedömning: Den centrala uppgiften i de bostadspolitiska strävandena har länge varit att kunna erbjuda alla en god bostad fill skäliga kosmader. I detta syfte gör samhället l)etydande insatser för att dels främja ett bostadsbyggande av fillräcklig omfattning, dels också de hushåll som har begränsade ekonomiska resurser skall få del av välfärdens utveckling.

Av samhällsekonomiska skäl och för att insatsema skall vara fördelningspolitiskt försvarliga, är det angeläget att de bostadspolitiska styrmedlen fortlöpande kan effektiviseras. Det bör vara en av verkets mest angelägna uppgifter att fortlöpande följa och utvärdera styrmedlens effekter för bostadsförsörjningen. Till deima uppgift ansluter den i sammanhanget viktiga uppgiften att utvärdera de fördelningspolifiska effektema i förhällande till de uppsatta mälen och till sådana förändringar i omvärlden som påverkar hushållens levnads- och lx)endeförhällanden. Det kan gälla inkomsternas utveckling och fördelning, beskattningen, familjestödet och olika pensionsförmåner. Det txir ankomma på verket att med stöd av sådana utvärderingar lämna förslag till ätgärder som leder fill att de bostadspolifiska medlen blir mer effektiva i foihäUande till de bostadspolitiska målen.

Som kommittén föreslår Ixir det vara en uppgift för verket att fortlöpande imdersöka och l)elysa utvecklingen av lx)stadsbyggandet och bostadsmarknaden och med ledning därav ge underlag för bedömningar på nationell och regional nivå av framfida bostadsefterfrågan och byggnadsbehov. I detta ingår att följa och analysera hushällens boendeförhållanden bl. a. med avseende pä utrymmesstandard och boendekosmader. Vidare txir det ankomma på verket att l)earbeta statistik om lån- och bidragsgivningen och sätta in denna i ett samhällsekonomiskt perspekfiv. Det är bl. a. mot denna bakgrund som behovet av olika former av bostadspolitiska insatser skall bedömas.

I likhet med kommittén anser jag det vara viktigt att verket - i samarbete med Ijerörda myndigheter - kontinuerligt följer och analyserar utvecklingen på byggmarknaden, främst vad gäller sysselsättningen och produktiviteten i byggsektom samt kosmadsutvecklingen i bostadsbyggandet. Även utvecklingen på den allmärma kreditmarknaden i fräga om fillgängen på och villkoren for krediter har stor betydelse i sammanhanget.

Information om aktuella problem (x;h utvecklingstendenser på bostadsmarknaden bör belysas och föras ut pil ett tidigt stadium sä att statsmakterna och andra t)erörda i god fid uppmärlcsammas pä de förändringsbehov som kan uppkomma.

3.3 Fysisk planering och hushållning med naturresurser

Prop. 1987/88:37

Min bedömning: Plan- och lx)stadsveiket txir utveckla metoder för den fysiska planeringen med tonvikt pä den kommimala fysiska översiktsplaneringen. Det bör ocfciå ankomma på verket att utveckla plansystemet samt ge alknäima råd och vidareförmedia goda exempel. Verket bör vidare utveckla metoder för kommimemas bostadsförsörjningsplanering samt ge råd därom. En viktig uppgift är att verka för samordning av de stafiiga myndighetemas arl)ete med frägor som rör tillämpningen av plan- och bygglagen och natunesurslagen samt att ha den allmäima uppsikten över hushållningen med natunesurser. Verket bör i övrigl Ijevaka akmella utvecklingstendenser, följa till-lämpningen av lagama pä området och lämna förslag till nödvändiga förändringar.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med min bedömning (se be-tänkandets. 107-117).

Skälen För min bedömning: Den nya plan- och bygglagstiftningen iimebär att ett långt skede av utrednings- och försöksveiksamhet inom planområdet är avslutat. Verkets uppgift Wir nu att föra ut, följa och vidareutveckla det nya plansystemet på ett sådant sätt att intenfionema bakom reformerna förverkligas.

Ett vikfigt instument är översiktsplanen. Genom den översiktliga kommunala planeringen eftersträvas en frän.allmän synpunkt lämplig hushåll--ning med natunesurser och ett ökat hänsynstagande fill natur- och kulturvärden, översiktsplanen är avsedd att i stort ange kommunens politiska program för hur den fysiska miljön kan utformas, vårdas och användas så att eri god miljö och goda sociala levnadsvillkor uppnås, översiktsplanen blir ett dokument för kommunens mål i fräga om mark- och vattenhushållning, fysisk miljö och bebyggelseutveckling.

Som kommittén framhåller är det väsenfiigt att såväl kommunala som stafiiga sektoriella planer samordnas i översiktsplaneringen. Endast genom en sådan samordning kan översiklsplimen fullgöra sin avsedda upjjgift att främja en allsidig sammanvägning av de olika överväganden som rör kommimens utveckling.

Bostadsförsörjningsplaneringen samt bl. a. planering för utbildning, sjukvård, bamfillsyn, energihushållning eller sysselsättning bör således bättre samordnas med den fysiska planeringen i övrigt. Härigenom skapas. fömtsättningar för en god kommunal pilanberedskap och en bättre gmnd för olika beslut som syftar till att utveclda bebyggelsen efter medborgarnas behov. Det nya verket bör stödja kommimema i detta arbete.

Jag ansluter mig till kommitténs uppfattning alt metodema för den långsiktiga planeringen av bostadsförsörjningen behöver utvecklas. Den uppgiften bör enligt min mening ses som en del av verkets arbete med alt utveckla metoder för den kommunala översiktliga planeringen.

TiU det nya verket förs över planverkets ansvar för den allmänna uppsikten över hushållningen med natunesurser, liksom ansvaret för samordningen av de olika statliga sektorsmyndighetemas arbete med frågor som rör hushållningen med natunesurser.

Naturresurslagens regler ger fömtsättningar för en bättre samordning av de stafiiga och kommunala myndighetemas arbete med hushållningsfrågor och bildar en gemensam grund för myndighetemas prövning av konkurrens-frägor om mark- och vattenanvändning. Natiuresiulagens bestämmelser får genomslag vid prövningen av ansökningar om tillständ enligt plan- och bygglagen och en rad olika speciallagar, t. ex. miljöskyddslagen, vattenlagen och naturvårdslagen. Sålunda föreskrivs i plan- och bygglagen att natunesurslagen skall fillämpas vid planläggning och vid prövning av bl. a. ärenden om bygglov.

Plan- och bygglagens översiktsplan är ett av de viktigaste underlagen för kommimema, när de skall ta ställning i frägor om markanvändning och hushållning med natunesiu-ser. Det innebär att verkets uppgifter enligt natunesurslagen är nära förknippade med verkets arbete med att utveckla metoder för den kommunala översikfiiga planeringen.

Prop. 1987/88:37

3.4 Stadsmiljön

Min bedömning: Plan- och bostadsverket Ixir verka för en god tätortsmiljö. Det bör ankomma på verket att följa utvecklingen i våra tätorter samt att utveckla metoder och ge råd som kan imderlälla planering, produktion, värd och förnyelse av tätortsmiljön. Därvid bör även utveckling av boendeservice och andra bostadssociala frågor ägnas uppmärksamhet. Vidare bör det ankomma pä verket att följa styrmedlens effekter och uppmärksamma statsmaktema och andra berörda pä hur dessa kan behöva förändras.

Kommitténs förslag: överensstämmer i huvudsak med min bedömning (se betänkandet s. 117-123).

Skälen för min bedömning: Den gemensamma miljön har slor t>e-tydelse for vårt välbefinnande. Dit räknar jag miljön omkring den egna bostaden, arbetsmiljön, fritidsmiljön och den offenfiiga miljön i våra tätorter. Utvecklingen har medfört att behovet av insatser av skilda slag allt mer har förskjutits från den enskilda byggnaden till dess omgivning och från nybyggnad till hur den befmtliga bebyggelsen skall tas till vara och vårdas. Kommittén framhåller att deima utveckling har lett till ett ökat behov av utvecklingsarbete och råd om hur miljön kan utformas, hur fillgängliga resurser kan samordnas samt om hur sociala, miljömässiga och kulturhistoriska värden kan tas tillvara.

Detta innebär att frägor om gestaltning och utformning av bebyggelse-miljön liksom förvaltningen av derma måste ges en ökad betydelse. Uppmärksamheten måste riktas inte bara mot hur bebyggelsen anordnas, utan' också mot hur den kan användas och mot den verksamhet som faktiskt l)edrivs där.

Det är i huvudsak en uppgift för kommunema och andra huvudmän att med olika medel verka för att värd, omsorg, service och kulturella aktiviteter i vid mening samordnas pä ett sätt som främjar framväxten av en rikare och för alla tillgänglig miljö i den befmtliga och tillkommande bebyggelsen. Det nya verket bör stödja kommunema i denna uppgift, genom att vidareutveckla de instrument för detaljplanering och stöd fill txKtads-byggande och miljöförbättring som verket har ett ansvar för. Verket bör informera om de möjligheter som dessa instnmient erbjuder och förmedla erfarenheter och exempel på goda lösningar.

Det bör vidare ankomma pä verket att följa styrmedlens effekter och uppmärksamma statsmakterna pä de förändringsl)ehov som uppkommer.

3.5 Byggande

Prop. 1987/88:37

Min bedömning: Plan- och bosi;adsverket bör efter bemyndigande av regeringen utfärda de föreskrifter som behövs för tillämpmingen av plan- och bygglagens bestämmelser om byggnaders grundläggande egenskaper. Verket bör ocksä ha motsvarande uppgifter i fråga om fillämpningen av bestämmelser cm statens stöd fill lx)stadsförsörj-ningen. Vidare bör verket genom låd främja goda kvaliteter och egenskaper hos enskilda byggnader och i bebyggelsen som helhet. Regelsystemen bör samordnas och riktas in på fiinkfioner och ekonomiska förhållanden av särskild betydelse.

Kommitténs förslag: överensstämmer med min bedömning (se betänkandet s. 123-126).

Skälen för min bedömning: Byggnaders egenskaper och kvaliteter är av väsenfiig betydelse för människors säkerhet, hälsa och välbefinnande. Samhället måste därför ställa upp regler för byggandet. Sädana regler finns i dag såväl i bygglagstiftningen som i län- och bidragsförfattningar. Det bör ankomma på verket att efter bemyndigande av regeringen, meddela sådana ytterligare föreskrifter som behövs för att byggnader skall uppfylla grundläggande krav på bl. a. stabilitet, säli:erhet, värmehushållning, hygien och tillgänglighet eller som syftar till att precisera samhällets krav vid ombyggnad. Den nya myndigheten bör vidare verka för att bostadssociala ambitioner i fråga om tx)stadsstandard och kvalitet främjas.

De regelverk som står fill samhällets förfogande för att säkra tekniska kvaliteter och främja bostadsförsörjningen har successivt byggts ut och med fiden blivit relativt omfattande och svåröverskådliga. Jag ansluter mig fill kommitténs uppfattning att det nu finns skäl att närmare samordna och rikta in regelsystemen pä de funktioner och ekonomiska förhållanden som är av särskild l)etydelse för all samhället skall kunna förverkliga de bostadspolitiska målen och garantera grundläggande egenskaper och kvaliteter till rimliga kosmader i all bebyggelse. I detta ligger också att på olika säll skilja ut och lyfta fram det som är väsenfiigt och att se till att de regler som behövs blir enkla och Ijegripliga.

Byggandet har under senare decennier genomgått genomgripande förändringar. Nya material, produkter och produktionsmetoder har utvecklats

snabbt. En effektiv produktionsapparat har byggts upp, genom vilken höjda Prop. 1987/88:37 anspråk på utformningen av bostäder och aiman bebyggelse har kunnat fillgodoses. Det blir en viktig uppgift for verket att medverka till att regelsystemen utformas så att effektiviteten i byggandet framdeles främjas och kostnadema kan begränsas.

Samfidigt kan jag konstatera att utvecklingen inte alltid har lett fill de tekniska kvaliteter som fömtsatts. Det är väsenfiigt att olika brister kan undvikas i det framtida byggandet och också avhjälpas i de byggnader där de nu fums. Som kommittén påpekar är ökad kunskap, bättre återföring av erfarenheter och kvalitetsstyrning viktiga inslag om misstag och brister skall kunna undvikas. Därför är det angeläget att det nya verket har en god och fortlöpande återföring av erfarenheter frän byggnaders Imiks- och förvaltningsskede. Nya material och produkter kan i vissa fall innehålla ämnen som har en negativ inverkan pä människors hälsa eller är olämpliga pä annat sätt. Det är vikfigt att verket förmår bedöma sådana nya material och produkter samt förändringar i byggnadstekniken och tillgodogöra sig de erfarenheter som vinns, bäde för sitt författningsarbete och i sin rådgiv-ningsveiksamheL

Verket bör främja kvalitetsutvecklingen inom byggområdet genom att akfivt förmedla sina erfarenheter.

Det finns anledning att erinra om de ökade krav som kommer att ställas på intemationell harmonisering och på undanröjande av tekniska handelshinder i förhällande fill ufiandet. Det är ett betydande svenskt intresse att driva frågor om harmonisering av bestämmelser som rör byggvarors och komponenters egenskaper samt metoder för hur sådana egenskaper skall verifieras. Jag utgär därför från att verket kommer att medverka i det pågående intemationella arbetet pä området.

3.6 Vissa Övriga frågor

Jag har i det föregående redovisat mina överväganden i fråga om den huvudsakliga inriktningen av verksamheten och uppgiftsfördelningen vid den nya myndigheten. De t)åda nuvarande verken utfor hämtöver vissa andra arbetsuppgifter som till sin karaktär skiljer sig från de av mig angivna huvuduppgifterna. Jag tänker då närmast på bostadsstyrelsens arbete med låneförvaltningen och planverkets typgodkännandeverksamheL

3.6.1 Låneförvaltning

Ansvaret for låneförvaltningen är uppdelat mellan länsbostadsnämndema och lx)stadsstyrelsen. Länslx)stadsnämndema ansvarar for alla åtgärder som vidtas innan ett län är färdigt att betalas ut. Deras ansvar omfattar även beslutet om utbetalning liksom kontroll och registrering av inteckningssäkerheter. På länsbostadsnämndema förvaras sedan pantbreven. Nämnderna svarar även för kredit- och förlustbevakningen av utestående län, beslut om övertaganden, inteckningssaneringar m. fl. ätgärder som kan behöva genomföras imder lånens löpfid.

Bostadsstyrelsen verkställer utbetalning av alla lån och bidrag utom bostadsbidrag. Dessutom svarar bostadsstyrelsen för avisering av räntor och

amorteringar på utestående lån. För de flesta lån sker aviseringama for när- Prop. 1987/88:37 varande två gånger per är.

Det har inte ingått i kommitténs uppdrag att pröva läneförvaltningens organisation. För egen del är jag inte beredd att nu ta ställning till organisationen av de läneadministrafiva delarna av den nuvarande bostadssty-relseiL Låneförvaltningen bör därför nu i oförändrad form tillföras den nya myndigheten.

3.6.2 Typgodkännandeverksamheit

Byggprodukter, metoder och tekniska lösningar kan efter ansökan hos planverket prövas i forhällande till kraven i Svensk l)yggnonn. Om gällande krav bedöms vara uppfyllda kan planverket utfärda ett typgodkäiman-de. Som villkor för typgodkännand<!t föreskrivs noraialt en av planverket godkänd fillverkningskontroll. En tyjpgodkänd produkt, metod eller teknisk lösning skall godtas av byggnadsniimnden i de avseenden som anges i typgodkännandebeviset. T)T)godkärmandet är frivilligt, och verksamheten fmansieras med avgifter.

Kominittén har haft i uppdrag att överväga den nuvarande frivilliga typ-godkännandeverksamhetens ställning. 1 uppdraget ingick även att pröva om verksamheten lämpligare l)edrivs av annan huvudman än den myndighet som utfärdar foreskrifter på området.

Kommillén erinrar om att byggherren enligt plan- och bygglagen skall ta ett mer uttalat ansvar för att byggnadsr tillförsäkras de grundläggande egenskaper som fömtsatts i bygglagstil'tningen. Enligt konmiittén bör motsvarande synsätt tillämpas i fräga om typgodkännandeverksamheten på byggområdet. Därför bör näringslivet ta ett ökat ansvar för typgodkännandeverksamheten. Detta bör ske genom att näringslivet blir delägare tillsammans med staten i ett nybildat g:odkännandeorgan. Därigenom uppnås också att prövning inte kommer atl utföras av samma organisation som utfärdar de regler som skall ligga tUl grund för prövningen.

Tydgodkännandeverksamheten bö;r enligt kommittén i ökad omfattning inriktas mot nya produkter, metoder <x;h tekniska lösningar. Konventionella produkter bör föras över till produktjjlandard. Det nya godkännandeorganet bör överta planverkets nuvarande up]3gift att utfärda typgodkännanden som styrker produkters överensstämmelse med gällande byggbestämmelser. Pä sikt bör verksamheten också kunna innefatta europeiska och andra internationella typgodkännanden.

Kommittén föreslår att det nya vei-ket fär i uppdrag att ta upp överläggningar med näringslivet om att iiirätta ett nytt godkännandeorgan inom byggområdet (se l)elänkandet s. 132-136).

Jag kan i huvudsak ansluta mig till kommitténs överväganden i fråga om
typgodkännandeverksamhelens ställning och inriktningen av verksamheten.
Övervägande skäl talar enligt min mening ocksä för att nya organisations
former bör prövas. Jag avser därför att föreslå regeringen att ge den nya
myndigheten i uppdrag att ulföra det kompletterande utredningsarbete som
kan behövas. Jag kommer därefter att ta initiativ till överläggningar med
näringslivet om inrättandet av ell godlkännandeorgan som ägs gemensamt av
staten och näringslivet '12

I awakten på att detta arbete slutförs Ixir typgodkännandeverksamheten tills vidare vara knuten till det nya veikeL

Prop. 1987/88:37

4 Plan- och bostadsverkets organisation

Mina överväganden och förslag: Plan- och bostadsverket bör organiseras i fyra sakenheter för lx)stadsmarknadsfrågor, plan- och naturresursfrågor, stadsmiljöfrågor och byggfrågor. Sakenheterna utgör huvudenheter inom verket. En huvudenhet bildas dessutom for administrativa frägor. Låneförvaltning och typgodkännande ingår som särskilda enheter i verket vid sidan av huvudenheterna. Ärenden om stafiigt stöd fill allmänna samlingslokaler handläggs inom verket av en samlingslokaldelegatioiL Till verket knyts olika råd för att underlätta kontakterna med andra myndigheter och organisationer. Beslutanderätten i dessa frågor ankommer på regeringen. Det bör ankomma på verket att besluta om organisafionen inom huvudenheterna.

Verket skall ledas av en styrelse. Chef för verket skall vara en generaldirektör.

Kommitténs förslag: överensstämmer i allt väsentiigt med mina överväganden och forslag (se betänkandet s. 165-184).

Enligt kommittén bör till varje sakenhet knytas ett eller flera råd med ledamöter frän den omvärld som berörs av enhetens arljete. Rådet för stäl-och betongnormer föresläs bestå och knytas fill sakenheten för byggfrågor. övriga råd som i dag är knuma fill planverket och bostadsstyrelsen - tekniska rådet, rådet för samhällsplanering, värderingsrådet och lx)stadssociala rådet - föreslLs ombildade och kopplade fill huvudenheterna. Enligt kommittén txir rådens sammansättning, beslutas av regeringen pä förslag av verket.

Slufiigen föreslår kommittén att statens va-nämnd, som för närvarande administrativt hör till planverket, avskiljs från det nya verket

Skälen för mina överväganden och förslag: Jag har i det föregäende redovisat de huvudsakliga arbetsuppgifterna för det nya verket. Jag bedömer i likhet med kommittén att det kan vara lämpligt att verksamheten vid verket fördelas på fyra sakenheter, som svarar mot de huvuduppgifter som jag har angett i det föregående. Sakenhetema bör således utgöras av en huvudenhet för bostadsmarknadsfrägor, en huvudenhet för plan- och natur-resursfrågor, en huvudenhet för stadsmiljöfrågor och en huvudenhet för byggfrågor. Fömtom det utvecldingsarl)ete som är verkets huvudsakliga uppgifter, bör respektive huvudenhet ha ansvaret för handläggningen av remisser och överklaganden inom,sitt område. Huvudenheten för administrativa frågor blir en serviceenhet för ekonomisk uppföljning, personalfrågor, kontorsservice och information. I verket bör ocksä ingå en enhet för typgodkännande av byggprodukter och en enhet för låneförvaltning. Det ankommer på regeringen att besluta om indelningen i huvudenheter och om enheter fristående från huvudenheterna.

För funktionen som chef för verket bör inrättas en ordinarie tjänst för generaldirektör med l)eteckningen p.

Jag vill framhålla att den nya organisationen måste präglas av stor flexibilitet så att den i dag och i framtiden kan möta de krav som ställs från ett samhälle i förändring. Huvudenheternas uppgifter mäste därför löpande omprövas inom verket. Vidare måste fstt samarbete mellan enheterna på alla sätt underlättas och främjas. Jag utgår frän att detta uppmärksammas i det fortsatta organisationsarbetet.

Enligt min mening är det ännu för tidigt att ta närmare ställning till rådens antal och sammansättning. Frågan om vilka uppgifter råden bör ha, Ixir också övervägas ytterligare.

I likhet med kommittén anser jag alt samlingslokaldelegafionen bör fort-sälta sin verksamhet utan förändringar. Beredningen av delegafionens frågor sker lämpligen inom huvudenheten för stadsmiljöfrågor.

Va-nämndens adminislrafiva fillhöiighet kommer att övervägas i aimat sammanhang. Tills vidare bör plan- (x;h bostadsverket fungera som värdmyndighet för va-hämnden.

Prop. 1987/88:37

5 Personal

Min bedömning: En resursram om högst 208 årsarbietskrafter för plan- och bostadsverkels huvudenhieter bör gäUa vid verkels inrättande. Till detta kommer vad som kan finansieras genom uppdragsverksamhet.

Kommitténs förslag: Antalet årsarbetskrafter i min bedömning överstiger med 14 årsarbetskrafter det lägre antalet i det intervall som kommittén har föreslagit (se betänkandet s. 165-184).

Skälen för min bedömning: Det är rimligt och nödvändigt att vid den nu förestående omorganisationen rikta in sig på att bilda en organisation som kan bestå under den tid som kan överblickas. Det innebär att organisationen måste minskas inte oväinfiigt i förhållande fill i dag. Som framgått av vad jag har sagt i det föregående behöver samtidigt ökade insatser göras inom vissa områden. Del är därför nödvändigt att alla samordnings- och rationaliseringsåtgärder tas fill vara i det fortsatta organisationsarbetet.

Under budgetåret 1986/87 fanns vid de båda nuvarande myndighetema 357 ärsarbetskrafter. Härav disponerades 86 årsarbetskrafter för låneförvaltning och typgodkännandeverksamhet samt för städning och telefonservice för de myndigheter som är förlagda i och i anslutning till kv. Lysbomben. För de uppgifter som närmast har prövats av kommittén användes således 271 årsarbetskrafter. De resurser som behövs för det nya verket i motsvarande delar bedöms av kommittén till 194-234 årsarbetskrafter. Det lägre talet i de intervall som kommittén anger för varje huvudenhet utgör emellertid den absoluta miniminivå som krävs för atii enheterna skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Enligt min mening txir veiket ges forutsättningar att ta initiativ till Prop. 1987/88:37 ökade insatser inom vissa strategiskt viktiga områden. Jag anser det vidare vikfigt att verket hämtöver disponerar över resurser som från fid fill aiman kan avdelas för uppgifter inom områden där särskilda insatser behöver göras. Mot den bakgrunden bedömer jag att, i de delar som har prövats av kommittén, totalt högst 208 ärsarbetskrafter bör utgöra ramen för den nya organisationen. Till detta bör komma vad som kan fmansieras genom upp-dragsveiksamhet inom veiksamhetsområdet, exempelvis tjänsteexport

Det ankommer på regeringen att, inom den nu föreslagna ramen, besluta om det imgefärliga antalet tjänster som Ixir disponeras för de olika enhetemas uppgifter.

Jag avser att senare i särskild ordning återkomma till frägan om det samlade medelsl)ehovet för den nya myndigheten under budgetåret 1988/89. Jag kommer därvid även att behandla medelsbehovet för de gemensamma funktioner som är knutna till de myndigheter som är förlagda i och i anslutning till kv. Lysbomben, liksom för de läneadministrafiva delarna av den nuvarande bostadsstyrelsen och planverkets tydgodkännandeverksamhel som nu i oförändrad form bör tillföras den nya myndigheten.

6 Genomförande

Det återstående arbetet för att genomfora den nya organisafionen måste utföras på kort fid. Kommittén, som i sitt l)etänkande även berört vissa frågor som hör till genomförandefasen (s. 184—185), erinrar därvid om de stora krav som kommer att stäUas på genomförandeorganisationeiL

Jag kan ansluta mig fill kommitténs synpunkter. Personalfrågorna måste enligt min mening ägnas stor omsorg för att göra övergängen smidig. Jag bedömer dock att de möjligheter som det stafiiga trygghetsavtalet (TRA-S) erbjuder skall vara till god hjälp i sammanhanget. Vad jag tidigare har sagt om att överföra de låneadministraliva delarna och typgodkännandeverksamheten till det nya verket innebär inte att personal som nu handhar dessa uppgifter skall särbehandlas i omställningsarbetet.

En smidig övergång är angelägen även för att minimera sådana effektivitetsförluster som kan uppkomma i omställningsskedet

Som framgår av vad som nyss sagts, återstår en rad frågor att lösa för att det nya verket skall funjgera redan från starten. Det gäller främst utformningen av den närmare verksorganisafionen tmder huvudenheterna, fördelningen av personalresurser på enheterna och på olika arbetsuppgifier samt tillsättningen av tjänster. Härtill kommer vissa ekonomi-administrativa frägor som bör lösas innan del nya verket påbörjar sin verksamhet. Jag avser att inom kort föreslå regeringen att bemyndiga chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att överväga de frågor som jag nyss har nämnt, dvs. frågor som är av den arten att de normalt avgörs på myndighetsnivå, samt att leda arbetet med att genomföra den nya organisationen. Utredaren skall vidare bl. a. lägga fram förslag om författningsändringar och inslruklion för verket.

7 Hemställan Prop. 1987/88:37

Med hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

dels föreslår riksdagen att

1. godkänna atl en central myndighet, plan- och bostadsverket, med de huvuduppgifter som jag har angett inrättas den 1 juli 1988 (avsnitt 3.1),

2. bemyndiga regeringen att för funktionen som chef för plan-och Ixjstadsverket inrätta en ordinarie tjänst för generaldirektör med beteckningen p (avsnitt 4),

dels tjereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört om den nya myndighetens verksamhet, organisation och personal (avsnitten 3.2-3.6, 4, 5 och 6).

8 Beslut

Regeringen ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagtn vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

BUaga 1 Prop. 1987/88:37

Sammanfattning av SOU 1987:48 Ett nytt plan- och bostadsverk

I detta betänkande föreslås en huvudsaklig inriktning och organisation av verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk.

Det nya plan- och bostadsverket organiseras i fyra sakenheter som avser bostadsmarknadsfrågor, planfrågor, stadsmiljöfrägor och byggfrågor. En huvudenhet bildas dessutom för administrativa frågor. Låneförvaltning och typgodkännande ingår tills vidare som särskilda enheter i verket. Till generaldirektörens förfogande finns ett verkssekrelariat. Tjänsteexporten imderställs generaldirektören direkt

Delegationen för samlingslokaler fortsätter sin verksamhet oförändrad. Rådet för stål- och belongnormer består. Övriga råd som i dag är knutoa till planverket och bostadsstyrelsen ombildas så att ett eller flera råd knyts till sakenhetema.

Vi bedömer att de resurser som erfordras för myndighetens verksamhet motsvarar 280-320 årsarljetskrafter. Verket bör vara lokaliserat i Stockholm.

Organisationen framgår av följande tablå.

Prop. 1987/88:37

		r

\|s	å 11
§	I Ö s
&11	Pi.
H >	O-u M*

•a

1 II.

ctf n :B £

u o p .ra

ill

E i2| c>2-

I/l OdCL, B i«i T3 3

Vi Vi

O .O


.2	c
	o •a
	bO


c/5	■a

CO ä

Utveckling av den bygg(& miljön, boende-miljöfrågor och bostadssociala frägor.

o o

j5 "a,

*-C

CQ yi

0X1

Tidplan Prop. 1987/88:37

Genom beslut den 2 april 1987 bemyndigade regeringen chefen for bostadsdepartementet att tillkalla en kommitté med högst åtta ledamöter med uppdrag att lämna förslag om den huvudsakliga inriktningen och organisafionen av verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk. Förslag fill inriktning av verkets arbete skall redovisas före utgången av september månad 1987. Utredningens arbete skall bedrivas så att det nya verket kan inrättas den 1 juli 1988. I en andra etapp tas frågor upp som berör budgetregleringen inför budgetåret 1988/89. Denna etapp redovisas före november månads utgång 1987.

Utredningen har tagit en utgångspunkt i erfarenheter av de båda verkens hitfillsvarande verksamhet samt sökt höra de olika intressenter i samhället som kan anses vara i väsentlig grad l)erörda av verksamhelen. Vi har även sökt informera berörda arbetstagare om vårt arbete.

De båda verkens hittillsvarande verksamhet

Bostadsstyrelsen tillkom den 1 juli 1948. Den nuvarande organisafionen innefattar fem huvudenheter, boendebyrän, byggnadsekonomibyrån, rällsby-rån, administrativa byrån och personalkontoret. Till generaldirektörens förfogande finns ett verkssekretariat och en informationsenhet. Ett råd för bostadssociala frågor och ett för belånings- och värderingsmetoder är knutna till styrelsen. En särskild delegation, samlingslokaldelegationen, handlägger i styrelsens ställe det stafiiga stödet till allmänna samlingslokaler och vissa teaterlokaler m. m. 1 bostadsverket ingår dessutom 24 länsbostadsnämnder.

Bostadsstyrelsens arbetsuppgifter enligt insUiiktionen SFS 1968:669, senast ändrad 1987:318, är i korthet

"att handha den stafiiga låne- och bidragsverksamheten för att främja bo-stadsfbrsöijningen,

att undersöka och belysa utvecklingen i fråga om bostadsbyggande, bostadsmarknad och bostadssociala förhällanden samt på gmndval härav ge underlag för beslut som avser det framtida bostadsbyggandets omfattning och inriktning,

att på lämpligt sätt bistå kommuner, bygghenar och andra, som medverkar i bostadsbyggandet, för att främja långsiktig planering av byggandet och fortgående allmän förbättring av bostadsförsörjningen,

att genom råd och information främja konsumentupplysning och vamdeklaration på bostadsområdet,

att främja sådant utvecklingsarbete inom styrelsens arbetsområde, vars resultat kan väntas komma till prakfisk användning inom bostadsförsörjningen, att i övrigt ta de initiativ som kan behövas för att främja att goda bostäder byggs och att en god boendemiljö skapas.

Det åligger vidare styrelsen att handlägga ärenden om stafiigt stöd lill allmänna samlingslokaler."

Under budgetåret 1986/87 disponerade bostadsstyrelsen for sin verksamhet totalt 55,777 milj. kr. Det totala antalet nedlagda årsarl)etskrafter var 195,3

Statens planverk tillkom den 1 juni 1967. Den nuvarande organisationen Prop. 1987/88:37 innefattar tre huvudenheter, planavdehiingen, administrativa byrån och byggnadsavdelningen. Till generaldirektörens förfogande fmns ett verkssekretariat. Ett planräd, eU tekniskt råd samt ett stål- och betongråd är knutna till verket. Statens va-nämnd är i adminisiialivi Mnseende knutet till veikct

Planverkets arbetsuppgifter enligt instrukfion SFS 1967:329, ändrad 1987:289, är i korthet att samla in och bearbeta kunskaper och erfarenheter inom sitt verksamhetsområde, ha allmän uppsikt över plan- och byggnadsväsendet, lämna allmänna råd för planväsendet samt meddela föreskrifter och allmänna råd för byggnadsväsendet. Dessutom ska planverket verka för samordning mellan verket och andra myndigheter när det gäller insamling och bearbetning av kunskaper och erfarenheter som rör hushällning med mark och vatten samt råd och vägledning beträffande fullföljandet av de rikfiinjer som har beslutats av statsmakterna för hushållningen.med mark och vatten.

Planverket utfärdar ocksä riksgiltiga typgodkännanden av konstruktioner eller utförande i övrigt av byggnader eller andra anordningar om vilka bestämmelser ges i byggnadslagsttftninj;en samt biträder med utlåtande, undersökning eller aimat arbete, om det är av allmänt intresse för byggnadsväsendet. Planverket bedriver tjänsteexport enligt de regler som gäller för myndigheters afTårsdrivandc verksamliet i ufiandet

Under budgetåret 1986/87 disponerade planverket för sin verksamhet totalt 35,379 milj. kr. Det totala antalet nedlagda årsarbetskrafter var 161,1 åa.

Olika intressenter i samhället

Med syfte att inhämta synpunkter frän olika intressenter i samhället rörande det framtida verkets arbetsformer och resultat har vi anordnat fyra hearings. De fyra konferenserna behandlade bcistadsmarknadsfrägor, planfrågor, när-miljöfrågor och byggfrågor. Elt 20-tal personer från stat, kommun, näringsliv, organisationer, forskning och yrkesideella föreningar deltog vid varje hearing.

Vid konferenserna framfördes flera värdefulla synpunkter. Det är framför allt tre roller det nya verket bör utveclda.

Den första sammanhänger med öv(!rblick. Verket bör utarbeta översikter över och analyser av olika förhällanden i landet av intresse för bbstadsför-sörjningen och plan- och byggnadsväsendel. Att söka förutse och åstadkomma en framförhållning inför olika förändringar är väsenfiigt. S. k. early waming vore ett uppskattat sätt.

Den andra sammanhänger med verkets arl)ete med att ge underlag till statsmaktemas beslut. Verket bör ta ett ansivar för själva systemen för bostadsförsörjningen och plan- och byggnadsväsendet och att med en konsekvent uppbyggd utvärderingsverksamhet ge underlag till ändamålsenliga regelförändringar. Verket bör också med utgångiipunkt från statsmaktemas beslut, utarbeta författningar och bestämmelser som kan fungera på ett praktiskt och enkelt sätt.

Den tredje utgår från önskan om att verket bör vara offensivt. Verket bör
utveckla en aktiv och pådrivande roll. Det kan innebära insatser vad gäller
information, rådgivning, visa upp goda exempel och aktivt deltagande i ut- __

vecklingsarbeten.

Även i andra studier har synpimktcr frän olika intressenter sökt inhämtas. Prop. 1987/88:37 Erfarenheter har dragits av. fidigare utförda omvärldsstudier och utvärderingar. Konsekvenser för verkets myndighetsroll som förorsakas av ny lagstiftning och riksdagens behandling av verksledningspropositionen har sökt belysas. Särskilt PBL och NRL föranleder en delvis ny rollfördelning mellan stat och kommun.

Omprövning och förnyelse

I ett flertal avseenden har de båda verkens hittillsvarande verksamhet ansetts behöva omprövas och förnyas. De förändringar som härvid föreslås är

* Kunskapsförsörjnhig och erfarenhetsåterföring

För att förbättra kunskapsförsörjningen och erfarenhetsåterföringen behövs flera olika åtgärder. Det är väsenfiigt att olika typer av uppgifter rörande ett sakområde kan sammanhållas i en enhet. Det är vidare väsenfiigt att mer systematiska former utvecklas för insamling, sammanställning, analys och presentafion. Riksöversikter bör utarbetas för olika frågor. Även former för fortlöpande diskussion och samarbete med olika avnämare och parter Ixir utvecklas. TiU varje sakområde bör rådgivande organ knytas.

* Bostadsmarluiadsfrågor

För att ge tyngd åt det nya verkets bostadspolitiska roll bör de övergripande bostadspolitiska frågorna föras samman inom en särskild enhet i det nya verket. Hit samlas den kompetens som finns inom bostädsstyrelsen för uppföljningar och utvärderingar av det bostadspolifiska stödets effekter. Hit förs också ansvaret för administrafionen av regelsystemet för det individuella bostadsstödet. Enheten tillförs dessutom ny kompetens när det gäller samhällsekonomi och kreditmarknadsfrågor. Samarbete etableras med forskningsinstitutioner för att kunna initiera sådant utvecklingsarbete som ej kan bedrivas inom det nya verket.

* Samordningsansvar for hushållning med naturresurser

Med utgångspunkt i den planeringsprocess som har etablerats i genomförandet av den fysiska riksplaneringen och med stöd av en ny lag om hushållning med naturresurser (NRL) föreslås att det nya plan- och lx)stadsver-ket får ansvar för samordning och uppsikt över hushållning med naturresurser. Delta arbete Ixir ske i nära anslutning fill utveckling av metoder för översikfiig kommunal planering enligt den nya plan- och bygglagen (PBL) och i samarttete med berörda sektororgan.

* Kommunal översiktsplanering och bostadsförsörjnings- I
planering

En huvuduppgift för plan- och bostadsverket är rådgivning till kommunema I

om översikfiig planering. Det gäller särskilt infor utvecklingen av översikts
planer enligt PBL. I anslutning härtill bör inom det nya plan- och bostads
verket utvecklas metoder för kommunemas långsiktiga bostadsförsörjnings- 2i

planering. Arbetsuppgifter som i dag vilar "pä kommunsektionen vid Prop. 1987/88:37 bosladsstyrelsens boendebyrå, planverkets kommunbyrå och dess regionbyrå bör sammanföras inom samma enhet i det nya verket. .

* Närmiljöns verksamheter och utformning

Arbetsuppgifter inom de båda myndighetema som l)erör frågor för nätmiljön bör sammanföras till en enhet inom det nya veiket Ett samordnat arbetssätt och synsätt bör eftersträvas. Översikter txir utarbetas över boendeförhållanden för olika gmpper och över den befmtliga bebyggelsens standard, kvalitet och gestalt Förändringar för boendet öch av bebyggelsen bör sökas fömlses. Utvecklingsarbete bör främst bedrivas genom att sprida goda exempel. Besvärliga administrativa frågor och principärenden bör klaras ut fidigt. Verket bör regelbimdet lämna underlag fill regeringen om hur arbetsformerna för fömyelsen skall kunna underlättas. Verket txir ha en aktiv roll och söka samarbete med organisafioner som bedriver informations- och utställnings-verksamhet för att därmed informera pm den befinfiiga bebyggelsens värden och möjligheter.

* Bostadslåne- och byggbestämmelser

För att förenkla byggprocessen bör de krav på byggnader som ställs i byggbestämmelser öch lånebeslämmelser samordnas i största möjliga utsträckning. För att uppnå detta bör dessa frågor handhas inom en och samma enhet. Utarbetandet av delområden i bygg- och lånebestämmelsema som herÖT samma byggnadstekniska eller bostadsfunktionella fråga bör föras ner i organisafionen sä långt det är praktiskt iriöjligt På enheten bör också ankomma alt samordna hela verkels författningssamling.

• Låneförvaltningen

De arbetsuppgifter i bostadsstyrelsen? nuvarande verksamhet som är knuma till låneförvaltningen - dvs. utbetalning av lån och bidrag samt avisering av betahiingar - förs samman inom en särskild enhet inom det nya verket. Nuvarande resurser för låneförvaltningen bibehålls fills vidare för att inga störningar skall uppstå i samband med sammanläggningen.

• Typgodkännandeverksamheten

Näringslivet txir ta ett ökat ansvar för typgodkännandeverksamheten inom byggområdet. Detta txir ske i form av att näringslivet blir delägare Ullsammans med staten i ell nybildat godkärinandeorgan inom byggområdet Därigenom uppnås också den fördelen alt prövning inte kommer att utföras av samma organisation som utfärdar d(; regler som skall ligga till gmnd för prövningen. Dessutom minskas organisationen.

Typgodkännandeverksamheten bör i ökad omfatming i förhållande till i dag inriktas mot nya produkter, metoder och tekniska lösningar. Traditionella produkter bör överföras till produktstandard.,

Det nya godkännandeorganet bör överta planverkets nuvarande uppgift att
utfärda typgodkännanden om produk ters överensstämmelse mednalionella 22

byggrelger. På sikt bör veiksamheten också kunna innefatta europeiska och Prop. 1987/88:37 internationella typgodkännanden. Det nya organet bör också ges möjlighet att utfärda interimistiska tidsbegränsade godkännanden för helt nya produkter och metoder.

Det nya plan- och lx)stadsverkel txir få i uppdrag att närmare utreda formerna för det nya godkännandeorganet samt att uppta förhandlingar med näringslivet i syfte att inrätta ett nytt godkännandeorgan inom byggområdet

* Konsumentupplysning och fastighetsjuridisk rådgivning

Fastighetsjuridisk rådgivning till småhusägare bör ej ingå i det nya verkets ansvarsområde. Konsumentverket bör därför även i fortsättningen ha det centrala stödjande ansvaret för den fastighetsjuridiska rådgivning som bedrivs av länslxjstadsnämnder och kommunala konsumentvägledare. Det ansvar som bostadsstyrelsen har för att främja konsumentupplysning och varudeklaration på tx>stadsområdet bör dock ingå som ett led i det nya plan-och bostadsverkels informationsverksamhet

• Inforimi verksamheten

Den informations- och utslällningsverksamhet som drivs gemensamt av 12 myndigheter/forskningsorgan vid Inforum har sitt värde.i möjligheten att kunna bedriva sektorsövergripande information i aktuella samhällsfrågor. Efter samråd med berörda myndigheter står det dock klart att resurser inte kan säkras för en fortsatt verksamhet i oförändrad form tmder det nya plan-och bostadsverkets huvudmannaskap. Qm verksamheten skall kunna fortleva bör den överlåtas på annan huvudman. Inom kommittén saknar vi förutsättningar att nu föreslå hur resurser for en fortsatt verksamhet skall kunna säkras.

• Tjänsteexporten

Statsmaktema har i en serie beslut under senare år tagit initiativ till att intensifiera tjänsteexporten, även frän statliga myndigheter. Tjänsteexport t)edrivs för närvarande såväl vid lx)stadsstyrelsen som planverket. I det följande föreslås att det nya plan- och bostadsverket ska bedriva tjänsteexport i uppdragsform och med full kostnadstäckning.

* Ledning och administrativ service

Den administrativa service som l)ehövs vid det nya plan- och bostadsverket foreslås koncentreras fill en huvudenhet for administrafion. De frågor om låneförvalttiing som handläggs inom bostadsstyrelsens administativa byrå föreslås brytas ut ur administrationen och placeras i en separat enhet för läneadministration i det nya verket. Den juridiska kompetensen föresläs bli fördelad på sakenhetema men med en koncentration till en av dem. Ett verkssekretariat och en enhet för tjänsteexport föreslås imderställas verkschefen.

.23

Innehåll Prop. 1987/88:37

Propositionens huvudsakliga irmehäll......................... 1

1 Inledning.......................................................... 2

2 Allmänna utgångspunkter.. ............................... .2

3 Del nya verkets verksamhetsområde...................... 5

3.1 Huvuduppgifter............................................ 5

3.2 Bostadsmarknaden........................................ 7

3.3 Fysisk planering och hushiållning med natunesurser 8

3.4 S tadsmilj ön............................. ................ 9

3.5 Byggande........ ................... ................... 10

3.6 Vissa övriga frågor................... ................. 11

3.6.1 Låneförvaltning................................... 11

3.6.2 TypgodkännandevtTksamhet................. 12

4 Plan- och bostadsverkets organisation.................. 13

5 Personal.......................................................... 14

6 Genomförande.................................................. 15

7 Hemställan...................................................... 16

8 Beslul......................................................... :.;...16

Bilaga 1 Sammanfattning av organiisationskommilténs betänkande 17

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987