Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan
Tillbaka till dokumentet

om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen

Proposition 1981/82:108

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1981/82:108

Regeringens proposition

1981/82:108

om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen;

beslutad den 22 december 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att anta del förslag som upptagits i bifo­gade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ätt riksdagen antar en lag om dubbelbeskatt­ningsavtal mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union (Sovjetunionen). Avtalet har tagils in i lagen som bilaga.

Sedan avtalet trätt i kraft skall dess bestämmelser tillämpas i fråga om inkomsl som förvärvals från och med år 1979 saml i fråga om förmögenhet som taxerats från och med år 1980.

I    Riksdagen 1981182. I samt. Nr 108


 


Prop. 1981/82:108                                                              2

Förslag till

Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen

Härigenom föreskrivs följande.

1§ Del avtal för all undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomsl och förmögenhet som Sverige och Sovjetunionen undertecknade den 13 oktober 1981 skall gälla för Sveriges del. Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

2§ Avtalet skall tUlämpas endasi i den mån del medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3§ Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom har medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot bestäm­melserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 20 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör ges in inom den lid som anges i nämnda bestämmelse.

4§ Även om en skattskyldigs inkomsl eller förmögenhet skall vara helt eller delvis undantagen från beskattning i Sverige, skall den skatlskyldige lämna alla de uppgifter lill ledning för taxeringen som han annars "skulle ha varit skyldig att lämna.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.


 


Prop. 1981/82:108

Bilaga


Avtal mellan Konungariket Sveriges rege­ring och De Socialistiska Rådsrepubliker­nas Unions regering för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst och förmö­genhet


CorjiamcHMe   MCjKjiy   npaBMTe.FibCTBOM

CoiOaa     COBeTCKHX     CoUMajlMCTHMeCKMX

PecnyÖJiMK w npasMTejibCTBoivi KopoJieB-

CTBa   lUBeUHH  06  yCTpaHCHHH  ABOMHOrO

HaJioroo6.tioM<eHMH aoxoflOB h mviymecTBa


 


Konungariket Sveriges regering och De Socia­listiska Rådsrepublikernas Unions regering, vil­ka bekräftar sin strävan att, i överensstämmelse med den europeiska säkerhels- och samarbels-konferensens slutdokument, undertecknat i Helsingfors den 1 augusti 1975, utveckla och fördjupa del ekonomiska, industriella, tekniskl-vetenskapUga och kulturella samarbetet, har i syfte att undvika dubbelbeskattning beslutat ingå delta avtal och kommit överens om föl­jande:


npaBHTejibCTBO Coioaa CoBercKux CouuajiH-CTHHecKHX PecnyöjiHK h npaBUTejibCTBO Kopo.neBCTBa UlBemrn,

noflTBepjKaaii CBoe CTpeMjieHue, b cooTseT-CTBHH c SaWIIOHHTejTbHblM Aktom CoBeiuaHHJi no öesonacHOCTH h coTpyfluuMecTBy b Espone, noauHcaHHbiM b XenbCHHKu 1 aarycxa 1975 rofla, K pa3BHTHK) h yrnyöneHuio bkohomuhc-CKoro, npoMbiuuieHHoro, HayHHO-xexHHHe-CKoro H KyjibTypuoro coTpyaHuqecTBa,

H B uejisix ycTpaueHHH flBOUHoro uajiorooö-

JlOJKeHHH,

peuiHJiH saKJiioHHTb nacTOHmee Cor.riaiue-Hue H floroBopnnHCb o HUÄecneaytomeM.


 


Artikel 1

Personer som omfattas av avtalet

1.    Delta avtal tillämpas på personer med
hemvist i en avlalsslutande stal eller i båda
avlalsslutande staterna.

2.    Uttrycket "person med hemvist i en avlals­
slutande stat" åsyftar i detta avtal juridisk per­
son, bolag eller annan sammanslutning som är
skattskyldiga där på grund av att den verkliga
ledningen är belägen där eller på grund av att
dessa bildats enligt lagstiftningen i denna avtals­
slutande stat samt vidare fysisk person som i
skattehänseende anses bosatt i denna avtalsslu­
tande stat.

3. Om på grund av bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel fysisk person anses ha hemvist i båda avlalsslutande staterna, bestäms hans hemvist på följande sätt:


CxaTb» 1

Jluifa, K KomopbiM npuMennemai Coe/iauienue

1.  HacTOHmee CorjiameHue npHMeHsieTCfl k jiHuaM, HMeioiUHM nocTOHHHoe MCCTonpeöbi-Baiiue B oflHOM HjiH B oöoHX floroBapuBa-lomuxcH FocyaapcTBax.

2.  TepMHH ".riHuo c nocTOHHHbiM MecTonpe-öbiBaHueM B OflHOM florosapuBaiomeMCJi Fo-cyaapcTBe" b uacToameM Cor/iameHUH osua-HaCT lopHflHMecKoe nuuo, oömecTBO hjih apy-ryio opraHH3amuo, KOTopbie oöasaubi nna-THTb B HCM Hajior ua ochobc MecTOuaxo»-flCHHJi (taKTunecKoro pyKOBOflamero  opraua

HJIH B CHJiy TOrO, 1T0 OHH C03flaHbI B COOTBeT-

CTBHH c saKOHOflaxenbCTBOM 3Toro /IoroBapn-aaiomeroca FocyflapcTBa, a xaKe (J)H3HHecKoe nms.0, HMeiomee c towkh spenusi najiorooöjTO-

aceHHH nOCTOHHHOe MeCTOÄUTejlbCTBO B 3T0M

floroBapusaiomeMcfl FocyflapcTBe.

3.    B cnynae, Koraa, b cooTBexcTBHH c no-
jioJKeHHHMH nyuKTa 2 HacxofliueH CTaxbu,
(t)H3H4ecKoe   .nHuo   CHUTaeTCH   jihuom,   hmc-

lOUtHM nOCTOHHHOe MeCTOJKHXejIbCTBO B Ka»-

flOM H3 floroBapHBatoumxcJi FocyflapcTB, ero nocTOHHHoe MecToaHxejibCTBO onpeflenaexcH cneflyioutHM oöpasoM:


11    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 108


 


Prop. 1981/82:108


a) Han anses ha hemvist i den avtalsslutande stal där han har ett hem som stadigvarande slår till hans förfogande. Om han har ett sådant hem i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum lör levnadsin­tressena).

b) Om det inle kan avgöras i vilken avlalsslu­tande stat han har centrum för sina levnadsin-Iressen eller om han inte i någondera avtalsslu­tande staten har ett hem, som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den avtalsslutande stat där han stadigvarande vistas.

c) Om han stadigvarande vistas i båda avtals­slutande staterna eller om han inte vistas stadig­varande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare.

d) Om båda avlalsslutande staterna anser ho­nom som medborgare i sin stat eller om han inle anses som medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan i den ordning som anges i artikel 20 i delta avtal.

4. Om på grund av bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel person, som inte är fysisk per­son, har hemvist i båda avlalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den avtals­slutande stat där den har sin verkliga ledning.


a)    3X0 jiHuo CMHxaexcji nuuoM, hmcioiuhm
nocxoHHHoe MecxoHcuxejibcxBO b tom floro-
BapuBaiomeMCH FocyflapcxBe, b koxopom oho
pacnonaraex nocxoHHHbiM MCHnumeM. Ecnu
OHO pacnonaraex nocxoHHHbiM McujiumeM b
Ka>Kfl0M H3 floroBapHBatoiUHxcji FocyflapcxB,

OHO C4HXaeXC51 JIHUOM, HMCIOmHM nOCXOHHHOe

MecxoacHxenbcxBo b xom floroBapHBatouteMCH FocyaapcxBe, b koxopom oho HMeex uaHÖonee xecHbie jiHHHbie h sKOHOMHqecKHe CBsnw (ueuxp 3KH3HeHHbix HHxepecoB);

b)    B cjiyHae, Korfla Hejibsa onpeaejiHXb, b
KaKOM H3 ZloroBapHBaiomHxca FocyflapcxB
flauHoe jiHuo HMeex ueuxp a<H3HeHHbix HHxe-
pecoB, HflH ecjiH OHO ne pacnonaraex nocxoHH-

HblM MCHJlHlueM  HH  B OflHOM H3 florOBapHBa-

loumxcfl FocyflapcxB, oho ctuxaexcfl jihuom, HMeiomHM nocTOHHHoe MecxojKuxejibcxBO b TOM JHoroaapHBaiomeMCfl FocyflapcxBe, rfle 3X0 JIHUO oöbiHHO upcöbiBaex;

c)    ecjiH flauHoe jihuo oöbiiHo npe6biBaex b
KajKflOM H3 floroBapHBaiomHxcji FocyflapcxB
HJiH ecjiH OHO oöbmuo ne npeöbisaex hh b

OflHOM   H3   HHX,   OHO  CHHXaexCH  HKUOM,   HMC-

KDUtHM nocxoHHHoe MecxoacHxeiibCTBO b xom /JoroBapHBawmeMca Focyflapcxae, rpa»<fla-HHHOM Koxoporo OHO »BjiJiexcJi;

d)    ecjiH Kaacfloe h3 /JoroBapHBaioutHXCH Fo­
cyflapcxB paccMaxpHBaex flaunoe jihuo b Kane-
cxBC rpa»<flaHHHa CBoero Focyflapcxaa hjih
ecriH OHO He paccMaxpHsaexcH rpajKflanuHOM
hh oflHoro H3 HHX, xo KOMHexeHXHbie opraubi
oroBapHBaioiuHxcH FocyflapcxB pemaiox
Bonpoc B oxHomcHHH xaKHx jiHu B nopsiflKe,
npeaycMoxpcHHOM cxaxbefl 20 Hacxoamero
CorjiameHHfl.

4.   EcJlH   B   COOTBeXCXBHH   C   HOJIOÄCHHJIMH

nyuKxa 2 HacToameH cxaxbu nuuo, ne HBflHioiueeca (J)H3HwecKHM jihuom, hmccx nocxoHHHoe MecxonpeöbiBauHe b Ka>KflOM h3 jJoroBapHBaioumxcji FocyflapcxB, oho CHHxaexcH ahuom, HMeioiUHM nocxoHHHoe MecTonpeöbiBauHe b tom JHoroaapHBaioiueMCfl FocyflapcTBe, b KOTopoM HaxofluTCH ero aKXHMecKHH pyKOBOflHLUHH opraH.


 


Artikel 2

Skatter som omfattas av avtalet

1. Detta avtal tillämpas på följande skatter på inkomst och förmögenhet som påförs i enlighet


Cxaxb» 2

Hanoeu, na Komoptie pacnpocmpawtemai

Coe/iaiuenue

1.   HacToaiuee  CorjiameHue  pacnpocxpa-HHexcH Ha cjieflyioiuHe uajiorH c floxonoB h


 


Prop. 1981/82:108


med vardera avtalsslutande statens lagstiftning, oberoende av sättet på vilket skatterna ullages:

a)      Beträffande DSRU:

Inkomstskall på utländska juridiska perso­ner, inkomstskatt på befolkningen, skatt på jordbruk, skatt från besittare av byggnader och jordskatt.

b)      Beträffande Sverige:

Den statliga inkomstskatten inklusive ku­pongskallen, sjömansskallen, bevillningsavgif­ten för vissa offentliga föreställningar ("artist­skatt"), den kommunala inkomstskatten och den statliga förmögenhetsskallen.

2. Detta avtal tillämpas även på skatter och avgifter av i huvudsak likartat slag som de som anges i punkt 1 i denna artikel och som efter un­dertecknandet av detta avtal kommer att påfö­ras vid sidan av eller i stället för de för närva­rande utgående skatterna och avgifterna.


HMymecxBa, B3HMaeMbie b cooxBCTcxaHH c 3a-KOHOflaxejibcxBOM KajKfloro h3 iloroBapH-BaioiUHxcfl FocyflapcxB, He3aBHCHM0 ox cno-co5a BSHMaHHH:

a) npHMeHHxejibHo k CCCP:
noaoxoflHbiH Hajior c HHOcxpauHbix lopuflu-

necKHx jiHu, HOfloxoflHbiH uaaor c HacejieHua, cejibCKoxo3HHCXBeHHbiH Hajior, Hajior c BjiaaejibueB cxpoeHHfl, 3eMenbHbifl nanor;

b) npHMCHHxeflbHO k ILlBeiuiH:
rocyflapcxBeHHbiH     noaoxoflUbiH     uajior,

BKJUOwaa uanor Ha flUBUfleuflbi, nepeBOflUMbie 3a py6e>K, Hajtor c mophkob, nanor co ipemim-Hbix MeponpuHXHH ("uajior c apTHCXoa"), KOMMyuajtbHbiH HOfloxoflHbiH uajior h rocy-flapcxBCHUbiii noHMymecTBeHHbiii uanor.

2. HacTO«mee CorjiameHue öyflex xaiOKC npHMeHHXbCH K HajioraM h cöopaM, no cyme-CTBy auajiorHHHbiM npeflycMOxpeHUbiM b nyHKxe 1 HacTOHiuefi cxaxbH, KOTopbie öyayx BSHMaxbCJi B flonoflHCHHe k cymecxByioumM uajioraM h cöopaM, jih5o bmccxo hhx nocjie uoflnHcaHHfl uacxoHiuero CorjiaiueHHa.


 


Artikel 3

Vissa allmänna definitioner

1. Nedan angivna ullryck, som används i det­ta avtal, har följande betydelse:

a) Uttrycket "avtalsslutande stat" åsyftar be­roende på sammanhanget Konungariket Sverige (Sverige) eller De Socialistiska Rådsrepubliker­nas Union (DSRU) och åsyftar vid användning i geografisk betydelse:

—   Respektive avtalsslutande stats territorium och territorialvatten;

—   havsbotten och dess underlag vilka grän­sar till respektive avlalsslutande stals kust men som är belägna utanför denna stals territorialvatten och med avseende på vil­ka respektive avlalsslutande stat i överens­stämmelse med inlernalionell rätt utövar sina suveräna rättigheter för all utforska och utnyttja naturtillgångar.

b) Ullrycket "internafioneU transport" åsyf­tar transport med havsgående eller flodgående fartyg, luftfartyg, järnvägs- eller landsvägsfor-


CxaxbH 3

HeKomopbie oöufue onpede/ienusi

1. HH5KeynoM5uiyxbie xepMuubi, npHMCHji-CMbie B uacxojimeM CorjiaiuenHu, hmciox cjie-flytomee 3HaHeHHe:

a)    xepMHH "ZJoroBapHBaioiueecH Focyaap-
cxBo" 03Haiaex, b saBHCuMocxH ot KOHxeKcxa,
CoK)3 CoBexcKHx CouHajTHCTHHecKHx Pecnyö-
JIHK (CCCP) HjiH KopojiCBCxBO UIbcukh
(UlBeuHJi), H, npH yuoxpeöJieHHH b reorpatH-
necKOM cMbicjie,

—    xeppHXopHic H xeppHXopHaJibHbie BOflbi cooxaexcxByiomero floroBapuBaiouie-rocH FocyflapcTBa;

—    MopcKoe flHo H HCflpa noflBOflHbix pafio-HOB, npHjieraKJUOTX k no5epe»bK) coox-BexcxByiomero fioroBapHBaioiuerocsi Focyflapcxaa, ho Bbixofljuiwx 3a npe-aejibi TeppHxopnaabHbix BOfl, b oxho-meHHH KOTopbix cooxBexcxByioutee JXo-roBapHBaiomeecsi FocyflapcxBO b coox-BexcxBHH c MewflynapoflHbiM npaaoM ocymecxBflHex cyBepenubie npaaa c uejibio pasBCflKH h HcnojibsoBauHJi npu-poflHbix pecypcoB;

b)    xepMHH "MOKayHapoauafl nepeB03Ka"
03Haiaex ocymecxBJicHHe nepeB03KH mopckhm,
pe4HbtM HflH B03flymHbiM cyauoM, >Kejie3Ho-


 


Prop. 1981/82:108


don, med undanlag för det fall då transporten sker uteslutande meUan platser på den ena av­lalsslutande statens territorium.

c) Uttrycket "behörig myndighet" åsyftar:

—   Beträffande DSRU, DSRU:s finansmini­sterium eller dess befulhnäktigade ombud;

—   beträffande Sverige, budgetministern eller dennes befuUmäktigade ombud.

2. Då en avtalsslutande stat tillämpar detta avtal anses, såvida inte sammanhanget föranle­der annat, varje uttryck som inle definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har en­ligt den statens lagstiftning, i första hand dess skattelagstiflning.


flopoacHbiM xpaHcnopxoM hjih aaxoxpauc-nopxHbiM cpeflcxBOM, 3a HCKjuoHCHHeM xex cjiywaeB, Korfla xaKasi nepeB03Ka ocymecxB-jiHexca HCKjiKDHHTenbHO Me5Kay nynKxaMH, HaxoaaLUHMHca na xeppHxopHH oaHoro /Joro-BapHBawiueroca FocyaapcxBa;

c) xepMHH "KOMnexenxHbie opraubi" 03Ha-4aex:

—  npHMeHHxejibHO k CCCP — MnuHcxep-

CTBO  (jJHHaHCOB  CCCP  HJIH  ynOflHOMO-

HCHHoro HM npeflCTaBHxejia;

— npHMCHHxejibHO K UlBeuHH — Mhhh-
CTpa ÖHDfljKexa hjih ynojiHOMOMCuHoro
HM npeflcxasHxejiH.

2.  ripH npHMeueHHH /JoroBapHBatoLUHMca FocyaapcxBOM     Hacxo«mero     CorjiameuHH

JUOÖOH XepMHH, KOTOpblH HC onpeflejiCH B Ha-

cxoHmeM CorjiameHHH, HMeex xo 3HaHeHHe, Koxopoe npuflaexcH CMy saKOHOflarejibcxBOM, B nepayio owepeflb najioroBbiM, 3xoro JXoro-BapHBaioiuerocH FocyflapcTBa, ecjiH h3 koh-xeKcxa ne BbixcKaex hhoc.


 


Artikel 4

Inkomst av representation

1. Inkomst som person med hemvist i en av­talsslutande stal förvärvar genom näringsverk­samhet i den andra avlalsslutande staten kan be­skattas endast i denna andra stal endasi om in­komsten förvärvas genom representation i den­na stal. Sådan beskattning får dock ske endast av den del av inkomsten som är hänförlig tUl verksamhet som bedrivs vid representationen.

Vid bestämmandel av en representations in­komster medges avdrag från intäkterna för ut­gifter som har uppkommit för verksamhetens bedrivande, härunder inbegripna utgifier för förelagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stal där representationen är belägen eller annorstädes.

2. I delta avtal avser uttrycket "representa­tion" varje stadigvarande inrättning genom vil­ken person med hemvist i en avlalsslutande stal bedriver verksamhet i den andra avtalsslutande staten.


CxaxbH 4

ffoxodbi npedcmaeume/ibcmea

1.    floxoflbi, HOflyHaeMbie ahuom c nocxojm-
HbiM MecTonpe6biBaHHeM b ofluoM oroBapn-
BaromeMCH FocyflapcxBe ox ocymecTBfleHua
K0MMep4ecK0H fleaxeflbHOCTH b flpyroM /Joro-
BapHBaiomeMCJi rocyaapcTse, Moryx oÖJia-
raxbcji uajioraMH xojibKo b stom apyroM
FocyflapcxBe h xoabko b xom cayMae, ecjiH ohh
HoayHeubi Hepe3 npeflcxasHxeabcxBo, uaxo-
aauieecH b stom /JoroBapHBaKDUieMCJi Focy-
aapcxBe. npu sxom oöaoJKcuHio uajioraMu
noaaejKHx xoabKo xa lacxb aoxoaoB, Koxopaa
othochxch k aeaxejibHOCTH 3Toro npeacxaBH-
xejibcxBa.

OpH onpeaejieHHH aoxofloa, oxhochiuhxch k fleaxejibHOcxH npeacxaaHxejibcxBa, paspe-uiaexcfl BbiHHxaxb pacxoabi, CBHsaHHbie c ero aesxenbHocxbio, BKJUonaH ynpaBJieunecKHe h oömeaflMHHHCxpaxHBHbie pacxoabi, He3aBH-chmo ox xoro, bo3hhkjih sm ohh b cxpaue MecTOHaxoacHHa npeflCTasHxeabcxBa hah 3a ee npefleaaMH.

2.    B CMbicjte Hacxoamero CoraaiueHiM xep­
MHH "npeflcxasHxeflbcxBo" 03Ha4aex anjöoe
nocTOHHHoe Mecxo fleaxeabHocxu, Hepe3 koxo-
poe jiHuo c nocxosuiHbiM MecTonpeGbiBauHeM
B OflHOM /JoroBapHBaromeMca Focyflapcxse
ocymecTBflHex fleaxeabuocxb b flpyroM floro-
BapHBaiomeMCH FocyflapcxBe.


 


Prop. 1981/82:108


7


 


3. Följande slag av verksamhet anses inte be­driven genom representation:

a)   Inköp av varor och produkter samt lagring
av varor och i samband härmed förekommande
hantering och leverans av varor och produkter;

b)   demonstration av varor och produkter, visning av utsläUningsföremål på utställningar saml verksamhet i samband med deras försälj­ning vid utställningens slut;

c)    bedrivande av reklamverksamhet, inför­skaffande och meddelande av upplysningar, marknadsundersökningar eller annan liknande verksamhet av förberedande eller biträdande art;

d)    projekterings-, konstruktions- och forsk­
ningsarbeten (däribland även gemensamma),
engineering, ulprovning av varor, maskiner och
utrustning samt leknisk service av maskiner och
utrustning, om denna service är av förberedan­
de eller biträdande art;

e)   genomförande av flera av ovan nämnda
slag av verksamheter förutsatt att verksamheten
huvudsakligen är av förberedande eller biträ­
dande art;

f)    bedrivande av andra slag av verksamhet av
förberedande eller biträdande art.

4. Person med hemvist i en avlalsslutande stat anses inle bedriva verksamhet genom represen­tation i den andra avtalsslutande staten endasi på den grund, att han bedriver sin verksamhet i den andra avtalsslutande staten genom mäklare, kommissionär eller genom annan agent med självständig ställning, under förutsättning all denna verksamhet inte strider mol sådan mäkla­res, kommissionärs eller annan agents normala affärsverksamhet.

5. Vid tillämpningen av detta avtal anses sovjetisk ulrikeshandelsorganisalion uppträ­da som mäklare eller kommissionär för sovje­tiska industriföretag och organisationer vid inköp av varor och tjänster från utländska leverantörer. Svenskt företag som säljer varor till en sovjetisk ulrikeshandelsorganisa­lion anses bedriva sådan verksamhet genom mäklare, kommissionär eller genom annan


3.     CaeflyiolUHe auflbi fleaxeabiiocxH He
öyayx paccMaTpHBaxbca KaK ocymecxBflneMbie
4epe3 npeflcxaBHxejibcxBo:

a)    saKynKa xoaapoB h »saeimii, a xaK>Ke
xpaueune xoaapoa, ocyiuecxBacHHe CBJi3aHHbix
c 3XHM CKJiaacKHx onepauHii h nocxaaKa xoaa-

POB H H3fleflHH;

b)   acMOHCTpauH» TObapoa h H3aenHfi, noKa3
3KcnoHaTOB ua BbicxaBKax, a xaKjKC onepaunu
no Hx npoaa>Ke no OKOHianuH BbicxasKH;

c)      ocymecxBneuHe peioiaMHOH aeaxeab-
HOCTH, c5op H pacnpocxpaHCHHe uuopMa-
UHH, MapKexHHr hah apyraa anajiornMHaji aea-
xejibHOcxb HoaroxoBHxeabHoro h BcnoMora-
xeabHoro xapaKxepa;

d)    ocyutecxBflCHHe npocKXHbix, npoeKXHO-
KOHCTpyKTopcKHX   H   HayHHO-HccfleaoBaxejib-

CKHX paÖOX (b XOM HHCJie COBMeCXHblX), HH)KH-

HHpuHra, HcnbixauHH oöpasuoa xoaapoB, MaujHH H oöopyaoBanua h xexHHiecKoro o6cay)KHBaHH5i Mamuu h oöopyaoBauHa, ecnvi 3X0 oöcjiyjKHBaHHe HOCHX noaroxoBHxeabHbiH HflH BcnoMoraxejibHbiH xapaKxep;

e)   BbinoaHCHHe uecKoabioix (tyHKUHti h3 hh-
caa BbimenepeHHCJieuHbix npu ycaoBUH, 4x0
3xa aeaxeabHOCTb b ueaoM hocht noaroxoau-
xejibHbiH HJIH BcnoMoraxeabHbiH xapaxxep;

f)    ocymecTBjieHue apyxHX anaoB flCHTeab-
hocth, HOCHiuHx noflroxoBHxeabHbiH h bcho-
MoraxeabHbifl xapaKxep.

4.  JIhuo c nocxoHHHbiM MecxonpeöbiBaHHCM b OflHOM AoroBapHBaKDiueMCfl Focyaapcxse hc öyaex paccMaTpHBaTtcH KaK HMeiomee npea-cxaBHxeabcxBO b flpyroM /JoroBapHBaroLueMca FocyflapcxBe anmb ua xom ocHOBaHHH, .4x0 OHO ocyuiecxBflHex cbok) fleaxeabuocxb b 3tom flpyroM /loroBapHBaiomeMCJi FocyaapcxBe 4epe3 öpoKepa, KOMHccHonepa hah apyroro arenxa c He3aBHCHMbiM cxaxycoM npu ycjioauH, 4X0 3xa aeaxeabHocTb ne npoxHBope4Hx o5bi4HbiM (JjyuKUHHM xaKoro öpoKepa, komhc-CHouepa HflH apyroro arenxa.

5.  npu npHMeHCHHH Hacxoamero Coraaiue-HHH öyaex c4HxaxbCH, 4x0 coBexcKHe BneuiHe-ToproBbie oprauHsauHH BbinojiH5iK3T (tiyuKimH öpoKepa HflH KOMHCCHOuepa flaji coaeTCKnx npoMbiuuieHHbix npeflnpHHTHft h opraHusaunfl npH 3aKynKe xosapoB h ycayr y 3apy5e>KHbix nocxaBUiHKOB. UlBeacKaH KOMnauHa, KOTopaa npoaacT xoaapbi coBexcKoii BHeuiHCToproBoö opraHHsauHH, paccMaxpHBaexca KaK ocymecx-Bjiaiomaa 3anpoaa>Ky 4epe3 öpoKcpa, komhc-


t2    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 108


 


Prop. 1981/82:108

agent med självständig ställning.

6. Del faktum all person med hemvist i en av­lalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av person med hemvist i den andra avlalsslutan­de staten eller i någon tredje stal kommer, vid tillämpningen av detta avtal, inle .att betraktas som något som ger anledning att anse att en av dem är representation för den andra.

7. Bestämmelserna i denna artikel berör inle skallebefrielse som avses i andra artiklar av del­ta avtal.


CHouepa HflH apyroro arenxa c uesaBHCHMbiM cxaxycoM.

6.   B CMbicae Hacxoamero CorjtameHua xox 4)aKx, 4X0 flHuo c nocxoaHHbiM Mccxonpeöbi-BauHeM B oaHOM floroBapHBaromeMca Focy­aapcxBe KOHxpoflHpyex hjih Kouxpojiupyexca flHuoM c nocxoauHbiM MecxonpeöbmaHueM b apyroM jJoroBapHBaromeMca FocyaapcxBe HJIH B KaKOH-flHÖo xpexbefi cxpaue, ne 5yaeT paccMaxpHBaxbca KaK aaiouuiH ocHOBaHue aJia xoro, 4xo5bi c4Hxaxb ofluo h3 hhx npeflcxaaH-xeabcxBOM apyroro.

7.   Ylonoxemia Hacxoamefi cxaxbu ne 3a-TparuaaioT ocBo6o>KaeHHfl ot Hajioroo6ao»<e-HHa, npeflycMOxpcHHoro b flpyrux cxaxbax Ha­cxoamero CoraamcHHa.


 


Artikel 5

Inkomst av anläggnings-, byggnads- och

monteringsarbete

1. Inkomst som person med hemvist i en av­lalsslutande stat förvärvar genom utförande av anläggnings-, byggnads- och monteringsarbeten i den andra avtalsslutande staten kan beskallas endast i den förstnämnda avlalsslutande staten, om arbetet pågår under högst 18 månader.

Om arbetet pågår under mer än 18 månader, kan inkomsten beskattas endast i den andra av­talsslutande staten. De behöriga myndighelerna i de avtalsslutande staterna kan dock i särskilda fall överenskomma att inkomst av arbete, som pågår under mer än 18 månader, skall beskattas endasi i den förstnämnda avlalsslutande staten.

2. Arbeten av förberedande karaktär samt garantiarbelen, som pågår under högst 12 må­nader efter det att anläggnings-, byggnads- eller monteringsarbetet slutförts, skall vid fillämp­ningen av punkt 1 i denna artikel inte medräk­nas vid bestämmandet av om arbetet pågått un­der mer än 18 månader eller ej.


Cxaxba 5

fjoxodbi om coopyoiceHUsi oöbeKmoe u

ebino/iHenuH MOHmaoKHbix paöom

1.   /Joxoflbi, noayMacMbie jihuom c nocxoau­
HbiM MecTonpeöbiBaHHCM b ofluoM floroaa-
pHBaiomeMca   FocyflapcxBe  ox  coopyjKeHHa

OÖtCKXa HflH BbinOaHCHHa MOHTaiKHblX paöoT

B apyroM /JoroBapHBaroiueMca Focyaapcxse, Moryx oöaaraxbca nanoraMH xoabKO b nepsoM floroaapHBaiomeMca Focyaapcxae, ecan xaKue paöoxbi npoaoa5Kaioxca ne öoaee 18 Mccauea. B cay4ae, ecau paöoxbi npoaoa>Kaioxca CBbime 18 MCcaueB, xaKHe aoxoabi noaaoKax Hajioroo5ao)KeHHio xoafaKO b apyroM JXoroaa-pHBaiomeMca FocyaapcxBe. KoMnexenxubie opraubi floroBapHBaHJumxca FocyaapcxB mo-ryx, ofluaKO, b ocoöbix cay4aax aoroaapu-Baxbca o XOM, 4xo5bi aoxoabi, noayMacMbie ox BbinoaHCHHa paöox, npofloajKatoumxca CBbime 18 MecaucB, nofljieacaaH Hajiorooöjio-5KeHHK) xoflbKO B HcpBOM floroBapuBaKDiueMca FocyaapcxBe.

2.    Paöoxbi noaroxoBHxeabHoro xapaKxepa
H rapanxHHHbie paöoxw, npoaojiÄaKDiUHeca
He öoaee 12 Mecauea nocae sasepiueHua coopy-

JKCHHa   OÖieKXOB   HflH   BbinOflHCHHa   MOHXa>K-_

Hbix paöox, npu npHMeHeuHH nyuKxa 1 ua-cxoaiuefl cxaxbu ne öyayx y4HXbiBaxbca aaa onpeaeacHHa xoro, npoaojiÄaaHCb au paöoxbi CBbime 18 MecaucB hjih hcx.


 


Prop. 1981/82:108


Artikel 6

Inkomst av internationella transporter

1.    Inkomst som person med hemvist i en av­
lalsslutande stat förvärvar genom utförande av
internationella transporter kan beskattas endast
i denna stat.

2.    Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel
tillämpas även på inkomst på grund av delta­
gande i en pool, ett gemensamt företag eller en
internafioneU driftsorganisation.


Cxaxba 6

floxodbi om MeoKdynapodHbix nepeeosoK

1.  Xloxoabi, noay4aeMbie ox MCKaynapoa-Hbix nepeB030K ahuom c nocToauubiM Mecxo-npeöbiBauHeM b oahom /XoroBapHBaiomeMca Focyaapcxse, noaacÄax HanorooöaojKCHHio xoabKO B 3X0M FocyflapcTse.

2.  noao)KeHHa nyHKTa 1 nacToameK cxaxbH npHMCHaioxca TaK>Ke k floxoaaM, noay4aeMbiM ox y4acxH« b "nyae", cobmccxhom npeanpHa-THH HflH B Me>KayHapoaHOH xpaucnopxHOH opraHH3auHH.


 


Artikel 7

Inkomst av upphovsrätt och licens

I. Ersättning på grund av upphovsrätt och li­cens, som förvärvas från källa i en avlalsslutan­de stal av person med hemvist i den andra av­talsslutande staten kan beskattas endasi i denna andra stat.

2. Med ersättning angiven i punkt 1 i denna artikel avses alla belopp utbetalade för nytt­jandet av eller rätten att nyttja:

a)  Upphovsrätt lill vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk;

b)  uppfinningar (skyddade eUer inte skydda­de av patent eller uppfinnarbevis) och rationali­seringsförslag;

c)  industriella och allmännyttiga mönster;

d)      varumärken och servicemärken;

e)      firmanamn och annan liknande rättighet;

f) program för datorer;

g)   band, grammofonskivor och andra före­
mål för framsläUning av ljud;

h) band och filmer som används för radio-och televisionsulsändningar saml filmförevis-ning;

i) erfarenhetsrön, tekniskt kunnande och hemlig tillverkningsmetod (know-how).

3. Bestämmelserna i denna artikel tillämpas även i fråga om ersättning för:


Cxaxba 7

JHoxodbi om aemopcKux npae u /luifeusuii

1.    HaaxoKH no asxopcKHM npasaM h anueH-
3HaM, noay4aeMbie h3 hcto4hhkob b oaHOM
florosapHsaiomeMCH rocyaapcxse ahuom c
nocxoaHHbiM MecxonpeöbiBaHueM b apyroM
/JoroBapHsaioiueMca Focyaapcxse, Moryx
oSaaraxbcfl uaaoraMH xoabKo b 3tom apyroM
FocyflapcTse.

2.    Hofl naaxejKaMH, yKa3aHHbiMH b nyuKxe 1
Hacxoamefi cxaxbu, nouuMaioxca Bce aene»-
Hbie cyMMbi, Bbmaa4HBaeMbie 3a ucnoabsosa-
HHe HJIH npeaocxasaeHHe npasa Hcnoabsosa-
HHa:

a)   aBTopcKHx npas na npousBeaenua uayKu,
flHTepaxypbi h HCKyccTsa;

b)    H3o6pexeHHH (saummeHubix h Hesaum-
mcHHbix naxeuxaMH hah asTopcKUMH CBHae-
xeabcxsaMH), paLmoHaaH3axopcKHx npeaao-
>KeHHH;

c)      npoMbiuuieHHbix h o5menoae3Hbix
o6pa3uoB;

d)   xosapubix 3HaK0B, a TaK>Ke snaKos o6cay-
>KHBaHHa;

e)     (JjHpMCHHbix HaHMeHOsaHHH H apyrHX
aHaaorH4Hbix npas;

f)    nporpaMM aaa 3aeKxpoHHo-Bbi4HcaHxeab-
HblX MauiHH;

g)    naenoK, rpaMMO(J)OHHbix naacxHHOK h
apyrux npeaMexos BOcnpousseacHHa 3ByKa;

h) luienoK h (JjuabMOB, Hcnonb3yeMbix aaa paflHosemaHHa, khho h xeaesHaeHua;

i) OHblXa, 3HaHHH H CeKpeXOB npOH3BOflCTBa

(Hoy-xay).

3.    noaojKCHHa Hacxoamefi cxaxbu npHMC-
Haioxca xaK>Ke s caynaax Bbinaaxbi fleuoKHbix

cyMM:


 


Prop. 1981/82:108


10


 


a) Nyttjandet av eller rätten att nyttja enstaka exemplar av industriell, handels- eller veten­skaplig utrustning, andra vetenskapliga eller tekniska hjälpmedel, om sådan ersättning har samband med nyttjande eller nyttjanderätt, som avses i denna ariikel;

b) utförandet av tekniska tjänster, om sådan ersättning har samband med n)tljande eller nyttjanderätt som avses i denna artikel.


a)   3a Hcnoab30BaHHe hah npeflocxasaeHue npasa Hcnoab30BaHHa eaHHH4Hbix 3K3eMnaa-poB npoMbimacHHoro, xoproBoro h uaynHoro oöopyaoBauHa, uubix Hay4Hbix h TexHH4ecKHx cpeflcxs, ecaH xaKue naaxejKH cBa3aHbi c npe-flycMOxpeHHbiMH s Hacxoamefi cxaxbe ucnoab-30BaHHeM HflH npeflocxasacHHeM npasa hc-noabsosanna;

b)   3a OKasaHHC xexHHMCCKHx ycayr, ecaH xa­Kue naaxeiKH csasaHbi c npeflycMoxpeuKbiMH b Hacxoamefi cxaxbe HcnoabsosaHHeM nan npe-flocxaBflCHHeM npasa Hcnoab30BaHHa.


 


Artikel 8 Utdelning

1. Utdelning från person med hemvist i en av­lalsslutande stat lill person med hemvist i den andra avtalsslutande staten kan beskattas i den förstnämnda avtalsslutande staten, men skallen får härvid inte översliga 15 % av utdelningens bruttobelopp.

2. Uttrycket "utdelning" betecknar inkomst av aktier eller andra liknande värdepapper samt varje annan utbetalning som enhgt lagstift­ningen i den stat där den utdelande personen har hemvist i skallehänseende behandlas som avkastning av aktier.


CxaTba 8 flueudendbi

1.    /jHBHfleHflbi, Bbinaa4HBaeMbie auuoM c
nocToaHHbiM MecTonpe6biBaHHeM b ofluOM
XlorosapuBaiomeMca FocyflapcTse auuy c no-
CToaHHbiM MecTonpeöbiBaHHCM s flpyroM JXo-
rosapHsaiomeMca FocyflapcTse, MoryT o6aa-
raxbca naaoraMu s nepsoM floroBapHBaio-
meMCfl Focyaapcxse, oauaKO pa3Mepbi uaaora
npu 3X0M He Moryx npesbimaxb 15% oömefi

CyMMbI aHSHflCHflOB.

2.    TepMHH "flHSHfleHflbi" 03Ha4aex aoxofl
ox aKUHH Han HHbix aHanorH4Hbix ueuHbix 6y-
Mar, a xaxiKe aio6bie apyrue Bbinaaxbi, pac-
CMaxpHsaeMbie c xo4kh 3peHHa uaaorooöao-
M<eHHa KaK aoxoabi ox aKuufi s cooxbccxshh c
saKOHoaaxeabcxsoM xoro AorosapHsaiome-
roca Focyaapcxsa, b KoxopoM aHuo, Bbinaa-
4HBaK)mee aHSHaenabi, hmccx nocxoaHHoe
MecxonpeöbisaHHe.


 


Artikel 9 Ränta

1. Ränta som betalas från källa i en avlalsslu­tande stat lill person med hemvist i den andra avtalsslutande staten kan beskattas endast i den­na andra stat.

2. Uttrycket "ränta" avser inkomst av lån in­klusive StatUga lån, bankinsällningar, skuldför­bindelser saml annan inkomst, som enligt lag­stiftningen i den stal där den person som betalar räntan har hemvist, i skattehänseende behand­las som ränta.


Cxaxba 9 npoaenmbi

1.  FIpoueHXbi, Bbinaa4HBaeMbie h3 hcto4hh-KOB B oauoM /lorosapHsaiomeMca Focyaap-CTse aHuy c nocToaHUbiM MecxonpeöbiBaHueM s apyroM floroBapHsaKJmeMca Focyaapcxse, Moryx oöaaraxbCH uaaoraMH xoabKO s 3Tom apyroM. FocyaapcTBe.

2.  TepMHH "npouenxbi" 03Ha4aex aoxoflbi ox ccyfl, BKaio4aa rocyflapcxseHUbie 3aftMbi, öaHKOscKHx BKaaaos, floarosbix oöasaTeabCTs, a xaKÄC aioöbie HHbie aoxoabi, npHpasueHUbie B ueaax Haaoroo6ao»ceHHa k npoueuxaM b cooTsexcxBHH C 3aKOHoaaTeabCTBOM Toro floroBapusaiomeeroca FocyaapcTBa, s koxo­pom aHuo, sbinaa4HBaiomee npouenxbi, hmccx nocxojiHHoe MecxonpeöbisaHHe.


 


Prop. 1981/82:108


Artikel 10

Inkomst av fast egendom

1. Inkomsl av fast egendom, som tiUhör per­son med hemvist i en avlalsslutande stat och som är belägen i den andra avtalsslutande sta­ten, kan beskattas endast i denna andra stat.

2. Uttrycket "fast egendom" har i detta avtal den betydelse som uttrycket har enhgt lagstift­ningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

3. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.


CxaTba 10

Moxodbi om nedeujicuMoeo ujviyufecmea

1.  floxoabi OT HeasH)KHMoro HMymecTsa, npHuaaaejKamero anuy c nocToaunbiM mccto-npeöbisaHueM s oauoM florosapusaiomeMca FocyaapcTse h naxoaameroca s apyroM floro-sapHsaiomeMca FocyaapcTse, noaae>KaT ua-aoroo5ao)KeHHK) ToabKO s stom apyroM Fo­cyaapcTse.

2.  TepMHH "ueasHÄHMoe HMymecTso" s HacToamcM CoraamcHHH hmcct to 3Ha4eHHe, KOTopoe npuaaerca eMy saKOHoaaTeabCTsoM Toro ZIoroBapHsaiomerocH FocyaapcTsä, na TeppHTopHH KOToporo 3T0 HMymecTBo uaxo-aHTca.

3.  rioaojKCHHa nyHKTa 1 HacToatuefi cTaTbu npHMCHaMJTca k aoxoaaM, noayMacMbiM s pe-3yabTaTe HenocpeacTBennoro Hcnoab30BaHHa, caa4H B apeuay hah mioro Hcnoab30BaHHa ue-asH>KHMoro HMymecTsa.


 


Artikel 11

Inkomst på grund av överlåtelse av egendom

1. Inkomst, som person med hemvist i en av­talsslutande stat förvärvar på grund av överlå­telse av fast egendom som är belägen i den andra avlalsslutande staten, kan beskallas en­dast i denna andra stat.

2. Inkomsl på grund av överlåtelse av lös egendom, som ingår i en representation, vUken en person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avlalsslutande staten, kan be­skattas endast i denna andra stat.

3. Inkomst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel kan beskattas endast i den av­talsslutande stat där överlåtaren har hemvist.


CTaTba 11

JJoxodbi om omyoicdeHUH uMyufecmea

1.   /Joxoabi, noay4aeMbie auuoM c nocToau-
HbiM MecTonpeöbiBaHHCM s oauoM florosapn-
saiomeMca FocyaapcTse ot oxHysKaeHua ue-
asHJKHMoro HMymecxsa, uaxoaameroca s apy-
roM ZIorosapHsatomeMca Focyaapcxse, Moryx
oöaaraxbca uaaoraMH xoabKo s 3xom apyroM
Focyaapcxse.

2.    /Joxoabi ox ox4y)KaeHHa asnjKUMoro HMymecxsa, npHuaflaoKamero npeacxasH-xeabcxBy, KOxopoe iwuo c nocTOHHHbiM mccto-npeöbisaHHCM s oanoM JJoroBapHsaiomeMca FocyaapcTse uMecT s apyroM /JorosapHsaio-mcMca FocyaapcTse, MoryT oöaaraTbca naao-raMH ToabKo s stom apyroM FocyaapcTse.

3.    /loxoflbi, noayHacMbie ot oTnyjKaeHHa apyroro HMymecrsa, ne oxsaTbisaeMoro no-aojKCHHaMH nyuKTOB 1—2 uacToamefi CTa-TbH, MoryT oöaaraTbca uanoraMH ToabKo b TOM iJorosapHBaHDmeMca FocyaapcTse, s KOTopoM anuo, 0X4y>Kaaiomee uMymecxso, HMeex nocxoauHoe MecxonpeöbisaHHe.


 


Ariikel 12

Lön och annan liknande ersättning

1. Lön och annan liknande ersättning, som fysisk person med hemvist i en avlalsslutande


Cxaxba 12

SapaöomnoH ruiama u dpyeue nodoÖHbie eosHaepao/cdeHun

1. 3apa5oxHaa naaxa h apyrue noaoÖHbie B03Harpa>KaeHHa   (J)H3H4ecKoro   auua   c   no-


 


Prop. 1981/82:108


12


 


stal uppbär pä grund av verksamhet som be­drivs i den andra avtalsslutande staten och som inte är undantagen från beskattning där enligt punkt 2 i denna artikel eller enligt andra artiklar i detta avtal, kan beskattas endasi i denna andra stat endast om denna person vistas där under loppet av en eller flera tidrymder som samman­lagt överstiger 183 dagar under kalenderåret el­ler för tekniska specialister 365 dagar under lop­pet av två på varandra följande kalenderår.

2. Följande inkomster som förvärvas av fy­sisk person med hemvist i en avlalsslutande stat kan beskattas endast i denna stat:

a)  Inkomst på grund av arbele i den andra av­talsslutande staten, vilket har omedelbart sam­band med anläggnings-, byggnads- eller monte­ringsarbete, som enligt bestämmelserna i ariikel 5 i detta avtal inle kan beskattas i denna andra avtalsslutande stat;

b)  inkomst förvärvad av person, som vistas i den andra avtalsslutande staten på inbjudan av statlig myndighet eller insfitufion, läro- eller forskningsanstalt i denna avtalsslutande stat för undervisning, forskning eller dellagande i veten­skapliga eller tekniska konferenser eller yrkes­konferenser eller i syfte alt förverkliga mellan­statliga samarbelsprogram; detta gäller dock en­dast under förutsättning att inkomsten förvär­vas genom verksamhet som anges i denna punkt. Bestämmelserna i denna punkt tillämpas inte då verksamheten i fråga huvudsakligen tjä­nar sådan persons enskilda intres;;en;

c) stipendier fill sådan person, om denne är studerande, student, licenliand, doktorand eller praktikant och vistas i den andra avlalsslutande staten i utbildningssyfte eller för att erhålla spe­cialiserad praktik, saml annan ersättning från källa utanför denna andra stat, om mottagaren uppbär ersättningen för sitt uppehälle, för sin undervisning eller för att genomgå speciaUserad


cxoaHHbiM MecxonpeöbisaHHCM b oahom JXo-rosapusaiomeMca Focyaapcxse, noay4aeMbie 3a ocymecxBaeHue aeaxeabuocTH b apyroM XlorosapHsaiomeMca FocyaapcTse h ne ocBo5o)KaaeMbie ot HanorooöaojKCHHa b cooTseTCTSHH C HyuKTOM 2 uacToamefi cTaTbu H flpyrHMH CTaTbaMH uacToamero Coraame-HHa, MoryT oöaaraTbca uaaoraMH ToabKo s 3T0M apyroM FocyaapcTse h ToabKo s caynae, ecaH ynoMauyToe anuo naxoauTca TaM s Te4e-HHC oaHoro hah necKoabKHx nepHoaos spe-MCHH, npesbimaioLUHx s cyMMC 183 ana s Ka-aenaapnoM roay, a aaa TexHH4ecKHx cneuna-aHCTOs 365 auefi s Te4eHHe asyx caeayiomux apyr 3a apyroM KaaenaapHbix aeT.

2. Caeayioume KaTeropun aoxoflos (t)H3H-4ecKHx anu c nocToaHHbiM MecTonpeöbisa-HHCM B OflHOM /lorosapHsaiomeMca Focyflap­cTse MoryT oöaaraTbca uaaoraMH ToabKO s 3T0M FocyaapcTse:

a)  floxoflbi OT paöoTbi s flpyroM florosapu-saromeMca FocyflapcTse, HenocpeflCTSCHHO CBa3aHH0fi c coopyjKeHHCM oöieKTa min moh-TaHbiMH paöoTaMH, KOTopbie ne noflaeacaT HaaorooöaoÄCHHio s stom apyroM /Jorosa-pHsaiomeMca FocyflapcTse b cooTsercTSHH co CTaTbefi 5 HacToamero Coraamenua;

b)  aoxoabi anua, uaxoaameroca s apyroM /JorosapnsaiomeMca FocyflapcTse no npu-raameHHK) rocyaapcTsenHoro oprana nan y4-pe5KfleHHa, y4e6Horo hjih HayMHO-Hccaeaoea-TeabCKOro 3aBeaeHHa SToro floroBapHsaio-meroca FocyaapcTsa aJia npenoaasauHa, npo-seflCHHa Hay4Hbix HCcaeaosaHHfi auöo ztaa y4acTHa s Hay4Hbix, TexHH4ecKHx nan npottec-CHOuaabHbix KOutJjepeHimax nan c ueabio ocy-mecTsaeHua MOKnpasHTeabCTseHUbix npo­rpaMM coTpyauHqecTsa, ToabKO ecau ohh no-ay4eHbi ot nepe4HcaeHHbix s 3tom noanyuKTe BHflOB aeaTeabHOCTH. HoaojKeHua uacTO-amero noanynKTa ne npHMCHanjTca b cay4aax, Koraa ocymecTsaeHue nepe4HcaeHHbix s stom noanyuKTe snaoB aeaTeabHOCTH cayÄHT raas-HbiM o6pa30M aH4HbiM HHTepecaM TaKoro auua;

c)  CTHnenaHH y4aiuHxca, cTyaeuTOs, acnu-paHTOB H npaKTHKauTos, HaxoflaumxcH b flpy-roM florosapHsaiomeMca FocyflapcTse c ueabK) o6y4eHHa hsih npHOÖpeTCHHa oubiTa no cneuuaabHOCTH, a TaK>Ke noay4aeMbie sthmh aHuaMH H3 HCT04HHK0S 3a npeaeaaMH 3Toro flpyroro XlorosapHsaiomeroca FocyflapcTBa aenejKKbie cyMMbi aaa o6ecne4eHHa npojKu-


 


Prop. 1981/82:108


13


 


praktik. Förmån enligt denna punkt medges en­dast under den tid som är nödvändig för att uppnå syftet med vistelsen, dock inle under längre tid än sex år;

d)   ersättning fiU sådan person, om denne vis­
tas i den andra avtalsslutande staten i egenskap
av journalist eller korrespondent för press, ra­
dio eller television, om ersättningen utbetalas
från källa utanför denna andra stat. Förmån en­
ligl denna punkt medges endast under en period
av högst tre år;

e)   lön till sådan person för arbete på trans­
portmedel, som används av en avtalsslutande
stal eller av person med hemvist i denna stat för
internationell transport samt lön till sådan per­
son för arbete vid representation som tillhör
person som bedriver sådan transporlverksamhel
om den lön som sådan person erhåller för arbe­
tet har direkt samband med verksamhet med
anknytning till sådan transport. Lön för arbele,
som utförs ombord på fartyg, som används för
internationell transport, kan emellertid beskat­
tas endasi i den avtalsslutande stat där den per­
son som utför transporten har hemvist;

f) lön till sådan person för arbete vid repre­sentation som tillhör turistorganisation, om mottagaren är medborgare i den avtalsslutande stal där turistorganisationen har hemvist. Skat­tebefrielse enligt denna punkt medges dock inte om turistorganisationen bedriver kommersiell verksamhet genom sådan representation;

g) ersättning till sådan person på grund av gästspel och andra offentliga framträdanden;

h) ersättning lill sådan person i form av pris­summor, premier och belöningar som han mot­tager i egenskap av vinnare eller annan deltagare i sport- och andra tävlingar;

i) belopp som utbetalas till sådan person så­som ersättning för skada på person.

3. Fysisk person som vistas i en avtalsslutande stat för verksamhet som avses i punkt 2 i denna


T04Horo yposHa, aaa noay4eHHa o5pa30saHHa HaH npHOÖpeTCHHa onbiTa no cneimaabHOCXH. npeaycMoxpeuHbie s uacxoameM noanyuKxe abroxbi npeaocxasaaHDXca na cpoK, HeoöxoaHMbifl aaa aocxHJKCHHa uemi npeöbisauHa, ho ue cBbime mecxu aex;

d)    BOSHarpaaeHHa auua, Haxoaameroca s
apyroM /JorosapHsaioiueMca FocyaapcTse s
Ka4ecxBe ÄypuaaHcxa nan Koppecnouaenxa
nenaxH, paauo, xeaesHacHHa, noay4aeMbie h3
HCX04HHK0B, HaxoaaLUHxca 3a npeaeaaMH 3x0-
ro apyroro FocyaapcxBa. OpeaycMOTpcHHaa
HacToauTHM noanyuKTOM abroTa npeaocTa-
BaacTca na cpoK ne csbime Tpex acT;

e)    3apa5oxHaa naaxa nepcoHaaa xpauc-
nopxHbix cpeacxs, HcnoabsycMbix aaa MCJKay-
uapoaubix nepesosoK oauuM h3 florosapHsa-
loiUHxca FocyaapcTB nan anuoM c nocToan-
HbiM MecTonpeöbisauHeM s hcm, a TaK>Ke 3a-
paöoTHaa naaTa nepconaaa npeacTasHTeas-
cTBa auua, sKcnayaTupyKimero TpaucnopT-
Hbie cpeacTBa, ecaH 3apa6oxHaa naaxa, noay-
4aeMaa nepcouaaoM 3a yKa3aHHyio paöoxy,
HenocpeacxBCHHO csa3aHa c aeaxeabHOCxbio
no ocymecTsaeHHK) raKHx TpancnopTHbix
onepauHfi. OfluaKO 3apa5oTHaa naaTa,
noay4aeMaa 3a paöoTy ua 5opTy MopcKoro
cyaua, ucnoabsyeMoro b MeÄayuapoflHbix ne-
peB03Kax, MOJKCT oöaaraTbca ToabKo s tom
florosapHsaiomeMca FocyaapcTse, s kotopom
HMeeT nocToauHoe MecTonpeöbisauHe anuo,
ocymecTsaaiomee TpaucnopTHbie nepeso3KH;

f)     3apa5oTHaa naaTa auua 3a paöoTy s
npeacTasHTeabCTse TypucTCKofi opraHH3auHH,
ecau 3T0 anuo asaaeTca rpajKaauHHOM Toro
floroBapHsaiomeroca FocyaapcTsa, s koto-
poM TypHcxcKaa oprauusauHa HMeex nocToan-
Hoe MecTonpeöbisauHe. npeaycMOTpcHHoe b
uacToameM noanyuKTe ocso5o>KaeHHe ot
uaaorooöaoÄCHHa ue pacnpocTpauaeTca na
cay4aH, Koraa TypucTCKaa opraHH3auHa ocy-
mecxB.iaex K0MMep4ecKyK) aeaxeabHOcxb
4epe3 xaKoe npeflcxasHTeabCTso;

g)    sosuarpaÄaeHua 3a racTpoabnyK) aea-
TeabHoctb H apyrue nyöaHiHbie sbicxynaeHua;

h) B03Harpa>KaeHHa b suae npH30B, npcMHfi H apyrux sbinaaT noöeauTeaaM h apyruM y4aCTHHKaM cnopTHsubix H npo4Hx COCTa-3aHHfi H KOHKypCOB;

i) cyMMbi, nocTynatOLUHe s BosMcmeHHe speaa, npH4HHeHHoro anuy.

3. <t>H3H4ecKoe aHuo, uaxoaameeca b oaHOM XlorosapHBaiomeMCH  FocyaapcTBe aaa  ocy-


 


Prop. 1981/82:108


14


 


ariikel och som omedelbart före denna vistelse hade hemvist i den andra avlalsslutande staten skall vid tillämpning av detta avtal inte anses ha förlorat sitt hemvist i denna andra stat på grund av vistelsen i den förstnämnda avtalsslutande staten.

4. Vid tUlämpning av punkterna 2 a), c) och d) i denna artikel får beskattning ske av inkomst som förvärvas av där angivna fysiska personer från och med dagen närmast efter den då de i dessa punkter angivna fidsperioderna har löpt ut.


mecTBacHHa aeareabHocTH, npeaycMOTpeu-Hofi B nyuKTe 2 uacToamefi cTaTbu, KOTopoe HenocpeacTBCHHO nepea 3thm uMeao nocToau-Hoe MecTonpeöbisauHe b apyroM florosapu-saiomcMca FocyaapcTse, ue öyaeT paccMaT-pusaTbca npu npHMCHCHHu uacTOamero Co-raamcHHa KaK yTpaTusmee csoe nocToauHoe MecxonpeöbiBaHue s sxom apyroM Focyaap­cxse B CHay ynoMauyxoro uaxoJKaeHua s nepBOM florosapHsaiouieMca FocyaapcxBe.

4. Opu npHMeHCHHu noaojKCHHfi noanyHK-TOB a) , c) H d) nyHKTa 2 uacToamefi CTaTbu Ha4HcaeHHe naaoros npoH3soaHTca c aoxo-flOB, HoayMeHHbix nepe4HcaeHHbiMH TaM $h3h-4ecKHMH auuaMH, Ha4HHaa co ana nocae hctc-4eHHa npHseacHHbix b sthx noanyuKTax npe-aeabHbix cpoKos.


 


Artikel 13

Löner och pensioner utbetalade av staten

1. Lön eller annan Uknande ersättning, som medborgare i en avlalsslutande stat erhåller för utförande av tjänster för denna stat eller för in-sikution liUhörande denna stat, kan beskallas endasi i denna stal. Frågan om ijänster anses ut­förda för denna stat eller för institution tillhö­rande denna stat bedöms enligt lagstiftningen i denna stal. Person som arbetar i organisation som driver kommersiell verksamhet lill exempel som medarbetare i eller representant för sovje­tisk ulrikeshandelsorganisalion och medarbeta­re i eller representant för svensk kommersiell organisation anses inle utföra tjänster för den sovjetiska respektive svenska staten.

2. Pension, bidrag och annan Uknande ersätt­ning, som medborgare i en avlalsslutande stal erhåller för tidigare utförda tjänster som avses i punkt 1 i denna artikel saml pension och bidrag som utbetalas enligl denna avlalsslutande stats socialförsäkringslagstiftning, kan beskattas en­dast i denna stat.


CTaTba 13

Sapaöomnaa ruiama u nencuu, ebinjiauueaeMbie eocydapcmeoM 1. 3apa5oTHaa naaTa nan apyroe noaoÖHoe B03Harpa>KaeHHe, noay4aeMbie rpa)KaaHHHOM oauoro floroBapusaiomeroca FocyaapcTsa 3a paöoTy s rocyaapcTseHHbix opranax h y4pe5K-aejiHJix 3Toro FocyaapcTBa, MoryT oöaaraTbca uaaoraMH ToabKo s 3tom FocyaapcTse. Bo­npoc, ocymecTsaaeTca au paöoTa aaa TaKoro rocyaapcTscHHoro opraua nan y4pe>KaeHHH, peuiacTca coraacuo 3aKOHoaaTeabCTBy SToro FocyaapcTBa. JIhuo, paöoTaiomee b oprauu-sauHH, KOTopaa ocymecTsaacT K0MMep4ecKyio aeaTeabHOCTb, uanpuMep, coTpyauHR Han npeacTaBHTeab coseTCKOfi sHemHeToprosoft opraHH3auHH h coTpyauHK HflH npeacTasHTeab uiseacKOH KOMMep4ecKofi opraHH3auHH ue 5y-ayT paccMaTpHsaTbca KaK sbiiioaHaiouiHe (j)yHKUHH aaa cooTseTCTseHHO coseTCKoro uau ujseacKoro rocyaapcTsa.

2. neucHH, nocoÖHa h apyrne noaoöubie B03Harpa>KfleHHa, noay4aeMbie rpaJKaanuHOM oauoro XlorosapHsaiomeroca FocyaapcTsa 3a ocymecTBaeHHe s npouiaoM rocyaapcTsenubix ({jyHKUHfl, o KOTopbix roBopHTca s nyuKTe 1 HacToautefi CTaTbu, a TaK>Ke neucHH h nocoGua, sbinaa4HBaeMbie s cootbctctshh c 3aKOHoaaTeabCTBOM no couHaabuoMy cTpaxo-saHHK) sToro /lorosapHsaioiueroca Focyaap-CTsa, MoryT oöaaraTbca uaaoraMH ToabKo s 3T0M FocyaapcTse.


 


Prop. 1981/82:108


15


 


Artikel 14 övriga inkomster

Inkomsl, som inle behandlats i föregående artiklar i detta avtal och som förvärvas av per­son med hemvist i en avlalsslutande stat från källa i den andra avlalsslutande staten, kan be­skattas endast i den förstnämnda staten.


CTaxba 14 fjpyeue doxodbi

He nepeHHcaeuHbie s npeabiayumx cxaxbax Hacxoamero Coraamenua aoxoabi, noay4a-eMbie aHUOM c nocxoanubiM MecxonpeöbiBa-HueM B OflHOM /loroBapHsaiomeMCfl Focyaap­cxBe H3 HCX04HHK0B B apyioM florosapHBa-HDmeMca Focyaapcxse, Moryx oöaaraxbca uaaoraMH xoabKO b nepsoM Focyaapcxse.


 


Artikd 15 Förmögenhet

1. Fast egendom, som innehas av person med hemvist i en avtalsslutande stal och som är belä­gen i den andra avlalsslutande staten, kan be­skattas endast i denna andra stat.

2. Lös egendom, som ingår i en representa­tion, vilken person med hemvist i en avlalsslu­tande stat har i den andra avtalsslutande staten, kan beskattas endast i denna andra stal.

3. AU annan egendom, som innehas av per­son med hemvist i en avlalsslutande stat, kan beskattas endast i denna stat.


Cxaxba 15 MMyufecmeo

1.  HeflSHJKHMoe uMymecTso, npHuaaaoKa-mee anuy c nocToaHHbiM MecTonpeöbisaHneM B oaHOM floroBapHsaiomeMca FocyaapcTse h uaxoflameeca s apyroM /JorosapusaiomeMca FocyaapcTse, moäct oöaaraxbca uaaoraMH ToabKo B 3T0M flpyroM FocyaapcTse.

2.  /IsHJKHMoe HMymecTBO, npHuaaaoKamee npeacTasHTeabCTBy, KOTopoe anuo c uocToaH-HbiM MecTonpeöbisaHHCM B oaHOM iJoroBapH-saiomeMca FocyaapcTse HMeex s apyroM JXo-roBapHsaiomeMca FocyaapcTse, MO>KeT oöaa­raTbca uaaoraMH ToabKO s 3tom apyroM Fo­cyaapcTse.

3.  Bce apyrue Buabi uMyiuecTsa, npHuaaae-5Kamero anuy c nocToauKbiM MecTonpeöbisa-HHCM B oauoM /JorosapHsaiomeMca Focyaap­cTse, MoryT oöaaraTbca uaaoraMH ToabKo s 3T0M FocyaapcTse.


 


Artikel 16

Diplomatiska och konsulära

representationer samt anställda vid dessa

1. Bestämmelserna i detta avtal berör inte de skatteprivilegier som fillkommer diplomatiska och konsulära representationer och andra här­med jämställda insfitufioner och organisationer tillhörande de avtalsslutande staterna samt an­ställda vid dessa och deras familjemedlemmar, i enlighet med folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda mellanstatliga avtal.

2. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas även på företrädare med officiellt uppdrag för de avtalsslutande staterna, med­lemmar i parlaments- och regeringsdelegationer från de avlalsslutande staterna samt på personer som ingår i delegationer från de avtalsslutande


CTaTba 16

fLun/ioMamuuecKue u Koncy/ibCKue

npedcntaeume/ibcmea u ux compydiiuKu

1.   HoaoÄCHHa uacToamero Coraameuna ne
3aTparHsaK)T uaaorosbix npusHaerufi, npeao-
CTasaaeMbix aHnaoMaTH4ecKHM h KOHcyab-
CKHM npeacTasHTeabCTsaM h apyruM y4pe>Kae-
HHaM H oprauHsauHaM florosapHsaiouiHxca
FocyaapcTs, KOTopsie npupasHeubi k hhm, a
TaKJKe coTpyauHKaM h 4aeHaM hx ccMefi s
cooTseTCTSHH C oÖLUHMH HopMaMH MOKayHa-
poauoro npasa Han noaoJKennaMH cneuuaab-
Hbix Me5KrocyaapcTseHHbix Coraameunfi.

2.   noao>KeHHa nyHKTa 1 uacToamefi cTaTbu
npHMeuaroTca TaK5Ke k npeacTasHTcaaM JXo-
rosapHsaFoumxca Focyaapcxs c otjjuunaab-
HbiMH nopy4eHHaMH, 4aeHaM napaaMeuxcKHx
H npasHxeabcxseHHbix aeaerauuH florosapu-
saKHUHXca Focyaapcxs, a xaKace k coxpya-


 


Prop. 1981/82:108


staterna, vilka besöker Sverige respektive DSRU för att delta i förhandlingar, i internatio­neUa konferenser och möten eller som har andra officiella uppdrag.


HHKaM fleaerauHH orosapuBaioiuHxca Focy­aapcxs, Koxopbie npHe3>Kaiox cooxsexcTseHHO B CCCP Han UlBCUHio aaa yMacTHa b nepero-Bopax, MOKaynapoaHbix KOH(j)epeHUHax h co-semaHHHx nan c apyruMu otbHuuaabHbiMH no-py4eHHaMH.


 


Artikel 17

Förbud mot diskriminering

1.   Medborgare i en avlalsslutande stal kan inte i den andra avtalsslutande staten underkas­tas högre eller mer betungande beskattning än den beskattning som medborgare i denna andra stal är underkastade under samma förhållan­den.

2.   Medborgare i en avtalsslutande stat, som har hemvist i den andra avlalsslutande staten, och representation, som upprättats av person med hemvist i en avtalsslutande stat i den andra avtalsslutande staten, får inle i denna andra stat underkastas högre skatter eller avgifter än de som i allmänhet uttages i denna andra stat av medborgare i eller representation tillhörande person med hemvist i tredje stal som bedriver samma verksamhet.

3. Bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel innebär dock inte skyldighet för någondera av­lalsslutande staten att medge medborgare i eller representation tillhörande person med hemvist i den andra avlalsslutande staten sådana skatte­förmåner som tillförsäkras medborgare eller representation från tredje stat på grund av spe­ciella avtal mellan den förstnämnda avlalsslu­tande staten och denna tredje stal.


CTaTba 17

Hedonyufenue ducKpuMunaifuu

1.  FpasKaaue oaHoro AorosapHsaiomeroca FocyaapcTsa ue MoryT nonsepraTbca s apy-roM /JorosapuBaiomeMca FocyaapcTse öoaee BbicoKOMy HaH öoaee oöpeMeunTeabuoMy ua-aorooöaoaccHHio, 4eM rpaacaaHe sxoro apyro­ro Focyaapcxsa, Haxoaauineca s xex x.e ycao-sHax.

2.  FpavKaaHHH oauoro floroBapHsaromeroca Focyaapcxsa, HMeiomufi nocxoaHHoe Mecxo­npeöbisaHHe B flpyroM floroBapHsaiomeMca FocyaapcxBe, h npeacxaBuxeabcxBo, oöpaso-sauHoe anuoM c nocxoauubiM Mecxonpeöbisa-hhcm B OflHOM /JorosapHBaiomeMca Focyflap­cxBe, B flpyroM florosapuBaiomeMca rocyaap­cxse ue Moryx oöaaraxbca s stom apyroM Fo­cyaapcxse öoaee sbicoKHMH uaaoraMH nan cöopaMH, 4eM xe, Koxopbie o6fai4Ho sauMa-roxca B 3X0M apyroM Focyflapcxse c rpajKflau xpexbefl CTpaHbi nan npeacTasHTcabCTs anu c nocToaHHbiM MecTonpeöbisaHueM s TpcTsefi CTpane, ocymecTsaaioiUHX Ty »e caMyio aea-

TeabHOCTb.

3.   OauaKO noaojKCHua nyHKTa 2 HacToamefi
CTaTbH ue o6a3biBaioT oaHO ZlorosapHBa-
romeeca FocyaapcTso npeaocTasaaTb rpajKaa-
HaM apyroro /JorosapHsaKjmeroca Focyaap­
cTsa HaH npeacTasHTcabcTsaM anu, uMeKimHx
nocToaHHoe MecTonpeöbisaHHe s apyroM ffo-
roBapusaiomeMca FocyaapcTse, uaaoroBbie
abroTbi, npeaocTasaacMbie coraauieunaMH
rpajKaanaM nan npeacTasHTcabCTsaM KaKOfi-
auöo TpeTbefi cTpaubi b cuay cneunaabubix
coraameHHH nepsoro florosapHsaiomeroca
FocyaapcTsa c stoh TpeTbefi cTpauofi.


 


Artikel 18

Särskilda bestämmelser

Bestämmelserna i delta avtal berör inte gäl­lande avtal som tidigare slutits mellan de avtals­slutande staterna och som behandlar beskatt­ningsfrågor. 1 den mån förevarande avtal med­för en för den skattskyldige gynnsammare be­handling skall emellertid detta avtal tillämpas.


CTaTba 18 öcoöbie no/iojicenuH

rioaOÄCHHa uacToamero CoraameuHa ue saTparnsaioT aeficTsyromnx coraameunfi, s KOTopbix peryaupyroTca sonpocbi uaaoro-oöaoKCHua, KOTopbie pauee öbiau 3aKaK)4eHbi Me5Kay JHoroBapusaiomHMHca FocyaapcTsa-MH.  OauaKO,  ecau nacToamee CoraameHue


 


Prop. 1981/82:108


17


npeaycMaTpHsacT öoaee öaaronpuaTHbifi ua-aorosbiH pejKHM, to npHMCHaeTca HacToaiuee CoraameuHe.


Artikel 19

Utbyte av upplysningar

1. De behöriga myndighelerna i de avlalsslu­tande staterna skall efter framställning utbyta sådana upplysningar, som är nödvändiga för att tillämpa beskattningsreglerna i detta avtal. Upplysningar som en avlalsslutande stal motta­git skall behandlas såsom hemliga och får yppas endasi för personer eller myndigheter som handlägger frågor om tillämpningen av delta avtal.

2. Bestämmelserna i punkt 1 i denna ariikel anses inle i något fall medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att:

a) Vidtaga förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning eller administrativ praxis i den­na stat eller i den andra avtalsslutande staten;

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller administrativ praxis i denna stal eller i den andra avtalsslutande sta­ten;

c)  lämna upplysningar som skulle röja affärs­hemlighet, industri- eller yrkeshemlighet eller andra upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mol aUmänna intressen.

 

3.   De behöriga myndigheterna i de avlalsslu­tande staterna skall vid behov utbyta upplys­ningar om ändringar i skattelagstiftningen i res­pektive stal.

4.   Alla upplysningar och alll material, som avses i denna artikel, får användas endast för syften som sammanhänger med tillämpningen av delta avtal.

Artikel 20

Förfarandet för att lösa tvistefrågor som uppkommer vid tillämpning och tolkning av avtalet

1. Om en person med hemvist i en avlalsslu­tande stal anser alt han har blivit eller kan kom-


CTaTba 19

OÖMen UHopMaifueu

1.     KoMneTCHTHbie opraubi XloroBapusa-
roiUHXca FocyaapcTB öyayx no npocböe na-
npasaaTb cseaenna, KOTopbie neoöxoaHMbi
aaa ocymecTsaenHa HaaorooöaojKCHHa, npeay-
CMOTpeHHoro HacTOaiuHM CoraamcHHeM.

Cseaeuna, noay4eHHbie florosapHsaioumM-ca FocyaapcxsoM, öyayx Hcnoab30BaTbca KaK ceKpcTHbie H MoryT öbiTb cooömeubi ToabKO TCM aHuaM HaH opranaM, KOTopbie öyayT ue-nocpeflCTseuHO csH3aHbi c BbinoancHHeM uacToamero Coraamenua.

2.   noaOÄCHHa nyuKTa 1 HacToameft CTaTbu
HH B KaKHX cay4aax ne öyayT ToaKosaTbca KaK
cosaaHDume aaa oauoro h3 florosapHsa-
louiHxca FocyflapcTB oöasaTeabCTsa:

a)     nposoflHTb aaMHHHcxpaxHSHbie Mepo-
npuaTua, KOTopsie npoTHBope4aT coöcTseu-
HOMy Han apyroro florosapusaiomeroca Fo­
cyaapcTsa 3aKOHoaaTeabCTBy Han aaMuun-
cTpaTHSHOfi npaKTHKe;

b)    npeaocxasaaxb cseaeHHa, Koxopbie ueab-
3a noay4axb h nepeaasaxb s cooxbcxcxshh c
coöcxseHHbiM HflH apyroro florosapHBatome-
roca Focyaapcxsa saKOHoaaxeabcxsoM nan
aflMHHHCxpaTHSHOfi npaKTHKofi;

c)      npeflOCTasaaTb cseaenna, pacKpbisa-
K)iUHe K0MMep4ecKyK), npoMbiuiaeuHyio uaH
npotteccHOHaabHyio Tafiny, anöo apyrue cse-
acHHa, pacKpbiTue KOTopbix npoTHBope4Hao
6bi HHTepecaM rocyaapcTsa.

3.     KoMueTeuTHbie opraubi /JorosapHsa-
KDuiHxca FocyaapcTB öyayT npeaocTasaaTb
apyr apyry no Mepe ueoöxoauMOCTH cseaeHua
o6 HSMeHCHHax B HX uaaorosoM 3aK0H0aa-
reabCTBe.

4.    Jlioöbie cseaeHHa nan MaTepuaabi, yKa-
sauubie B HacToamefi craxbe, öyayx ucnoabso-
saTbca ToabKO aaa ueaefi, csasaHUbix c Bbi-
noaueHueM HacToamero Coraaiueuna.

CTaTba 20

nopndoK pa3peu4eHUH cnopubix eonpocoe, eo3HUKaioiaux npu npuMenenuu u mo/iKoeanuu Coe/iaiuenua

1. Ecau anuo c nocToauHbiM MecTonpeöbi-saHHeM B oauoM floroBapHsaHsmeMca Focy-


 


Prop. 1981/82:108


ma att bli beskattad på ell säll som inte står i överensstämmelse med detta avtal, kan han gö­ra framställning i saken till behörig myndighet i en av de avtalsslutande staterna. Delta kan göras oberoende av de rättsmedel som finns i de avlalsslutande staternas lagsiiftning. FramstäU-ningen skaU göras inom två år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om: den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal.

2. Om den behöriga myndighet fill vilken framställning gjorts finner invändningen grun­dad men anser att den inte kan få till stånd en tillfredsställande lösning utan samråd med be­hörig myndighet i den andra avtalsslutande sta­ten, skaU de båda myndigheterna gemensamt söka lösa frågan genom överenskommelse i syf­te att undvika beskattning som strider mol delta avtal. Överenskommelse som träffats skall ge­nomföras utan hinder av tidsgränser i de av­talsslutande staternas lagstiftning.

3. De behöriga myndighelerna i de avtalsslu­tande staterna skall genom ömsesidig överens­kommelse söka undanröja svårigheter eller tvi­velsmål som uppkommer i fråga om tillämp­ningen eller tolkningen av detta avtal. De kan även överlägga i syfte alt undanröja dubbelbe­skattning i fall som inte omfattas av avtalet.


aapcxBe c4Hxaex, 4xo ero Haaoroo5ao>KeHHe npoH3seaeHO nan mojkct öbiTb npoH3seaeHO ue B cooTseTCTBHH C HacToauuiM Coraaiue-hhcm, OHO MoaccT npeacTasHTb saasaeHue KOMncTCHTHbiM opraHaM B oaHOM h3 florosa-pHsaiouiHxca FocyaapcTB. 3to moäct öbiTb caeaauo HesasHCHMo ot npasa ua 3amHTy, ko-Topoe npeaycMOTpeHO saKOHOflaTeabCTsoM AorosapnsaioLUHXca FocyaapcTs. 3aasaeHHe aoa>KHO öbiTb npeacTasaeno s Te4eHHe asyx aer c MOMCHTa noay4eHHa nepsoro yseaOMae-Hua o Mepax, KOTopbie npHsoaaT k uaaoro-oöaoÄeuHHD, npoTHBope4ameMy noaoKeunaM uacToamero Coraamenua.

2.    EcaH KOMnereHTHbifi opran, KoxopoMy
noaano saasacHue, Hafiaer sospajKCHHa o6o-

CHOSaUHblMH, HO C4HTaeT,  4T0 CaM He M05KeT

npHuaTb yaoBacTBopHTeabHoro peuieuna 5e3 coraacosaHHa c KOMneTeuxHbiM opraHOM apy­roro floroBapHsaiomerocH FocyaapcxBa, o5a KOMnexeHXHbix opraua öyayx nbixaxbca cos-MecTHO pemHTb Bonpoc nyTCM TaKoro coraa­cosaHHa c ueabK) H35e5KaTb uaaorooöaojKC-Hua, ue cooTseTCTsyiomero uacroameMy Co-raaiueHHto. TaKeia aorosopeHHOCTb BCTynux b CHay uesasHCHMO ox cpoKos, Koxopbie ycxa-HOsacHbi 3aKOHoaaxeabCTBaMH orosapHsaK)-lUHXca FocyflapcTB.

3.    KoMneTCHTHbie opraHbi /JorosapHsaK)-
lUHXca FocyaapcTB no B3aHMH0fi aorosopeu-
HocTH ÖyayT cTpcMUTbca K ycTpaHCHHio Tpya-
HOCTefi Han comhchhh npH npHMeneHHH h Toa-
KosaHHH HacToamero CoraameHua. Ohh mo-
ryr TaK»e KOHcyabTuposaTbca apyr c apyroM
c ueabK) H3Öe3KaHHa asoftuoro uaaorooöao-
ÄCHHa B cay4aax, ue yperyaupoBaunbix ua-
CToamHM CoraauieMHCM.


 


Artikel 21

Avtalets ikraftträdande

1.   De avlalsslutande staterna skall på diplo­
matisk väg skriftligen underrätta varandra när
de åtgärder vidtagits, som enligl respektive stats
lagstiftning krävs för att avtalet skaU träda i
kraft.

2.   Avtalet träder i kraft trettio dagar efter del
att den sista av de under punkt 1 i denna ariikel
nämnda underrättelserna lämnats och dess be­
stämmelser tillämpas i fråga om inkomst som
förvärvas från och med år 1979 samt i fråga om
förmögenhet som taxeras från och med år 1980.


CTaxba 21

BcmyrmeHue Coe/iaiuemui e cu/iy

1.  jJorosapHBaKJumeca Focyaapcxsa nucb-MCHHo yseaoMax flpyr apyra no aunaoMaxH-4ecKHM KauaaaM o npHHaxHH hmh Mcp, npeay-CMOTpeuHbix saKOHOflareabCTBOM cootbcx-cxsynjmero rocyaapcxsa aaa scxynaenua s CHay Hacxoamero Coraamenna.

2.  Coraaiueune scxynux s cuay 4epe3 xpua-uaxb fluefi nocae xoro, KaK öyaex nepeaano nocaeauee h3 npeaycMoxpenubix nyuKxoM 1 Hacxoamefi cxaxbH yseaoMaenuH, h ero noao-ÄCHHa 5yayx npuMeHaxbca s oTHomenuH ao-xoaos, noay4eHHbix, Ha4HHaa c 1979 roaa, a


 


Prop. 1981/82:108


19


xaKJKe B OTHOUieHHH HMyurecTsa, uaaor ua KOTopoe Ha4HcaaeTca, Ha4HHaa c 1980 roaa.


Artikel 22

Avtalets upphörande

Detta avtal förblir i kraft under obegränsad lid, men var och en av de avtalsslutande stater­na kan före den 30 juni under ett kalenderår, dock tidigast efter del att tre år förflutit från da­gen för detta avtals ikraftträdande, på diploma­tisk väg skriftligen uppsäga avtalet hos den andra avtalsslutande staten. 1 sådant fall upp­hör avtalet att gälla i fråga om inkomsl som för­värvas från och med kalenderåret efter det då avtalet sades upp samt i fråga om förmögenhet som taxeras från och med andra året efter det då avtalet sades upp.


Cxaxba 22

HpeKpaufeHue deåcmeuH CoenaiuenuH

Hacxoamee CoraauiCHHe ocxaexca s CHae Ha ueonpeaeaeHHbifi cpoK, npn 3tom Ka>Kaoe JXo-roBapHsaiomeeca FocyaapcTso ao 30 Hioua aioöoro KaaeHaapHoro roaa, ho ue pauee, 4eM no HCTe4eHHH Tpex aeT co ana scTynaeuna ua-CToamero CoraaiueHua s cuay, moäct nucb-MCHHO yseaoMHTb apyroe florosapHsaHsmeeca FocyaapcTBo 4epe3 flHnaoMaTH4ecKHe Kauaabi o ero aeuoHcauHH. B TaKOM cayiiae Coraame­Hue upeKpamacT csoe aeflcTsue b OTHomeuHH floxoaos, noay4aeMbix, Ha4HHaa c Kaaeuaap-Horo roaa, caeayiomero sa roaoM, a KOTopoM nepeflauo yseflOMaeune o aeHOHcauHu Coraa-lueHua, a TaK>Ke s OTHOiuenuH HMymecTsa, Haaor na KOTopoe Ha4HcaaeTca, Ha4HHaa co sToporo roaa nocae roaa, b kotopom nepe­aano yseaoMaeuKe o aenoHcaunn Coraa-luenna.


 


Undertecknat i Moskva den 13 oktober 1981 i två exemplar på ryska och svenska språken, vilka båda texter äger lika vitsord.


OoanHcaHO s r. MocKse 13 OKTaöpa 1981 rofla, B flsyx noflanuubix 3K3eMiiaapax, Ka>K-flbifi ua pyccKOM h uiBeflCKOM asbiKax, npH4eM o6a TeKcra hmciot oflHHaKOByio cnay.


 


För Konungariket Sveriges regering


3a IJpasHTeabCTBo CoK)3a CosexcKHX CouHaaHCXH4ecKHx PecnyöauK


 


C. De Geer


B. O. FapöysoB


 


För   De    Socialistiska Unions regering


Rådsrepublikernas


3a npaBHxeabcxBo KopoaescxBa lUseunn


 


V. F. Garbuzov


K. JXe Feep


 


Prop. 1981/82:108                                                   20

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, An­dersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen

1    Inledning

Ell avtal för undvikande av dubbelbeskattning har brukat införlivas med svensk rätt genom att regeringen i förordning om avtalets tillämpning föreskrivit all avtalet skall lända till efterrättelse för Sveriges del. Enligt den nya regeringsformen skall emellertid dubbelbeskattningsavtal införli­vas med den svenska rättsordningen genom lag och inte genom förordning. Detta nya förfarande tillämpades första gången då riksdagen förelades förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Republiken Korea. Jag får i denna del hänvisa till vad jag då anförde (prop. 1981/ 82:107, S.28).

Sverige och Sovjetunionen har tidigare träffat två avtal som reglerar beskallningsfrågor, dels protokollet den 8 februari 1971 angående ömsesi­dig skattebefrielse för luftfartsföretag och deras anställda (SFS 1971; 130), dels protokollet den 5 april 1973 angående ömsesidig skallebefrielse för sjöfartsföretag (SFS 1973:563). Vidare gäller allljäml kungörelsen (1928:113) med vissa bestämmelser angående ryska handelsdelegalionens i Slockhoim skattskyldighet m. m.

I beslut av Sovjetunionens Högsta Presidium den 12 maj 1978 föreskrevs alt utländska medborgare och förelag som gör affärer med sovjetiska organisationer skulle beskattas för inkomster som uppbärs från Sovjetuni­onen. Detta medförde all fysiska och juridiska personer hemmahörande i Sverige, vilka tidigare inkomslbeskatlals endasi i Sverige, i fortsättningen kunde bli beskattade för samma inkomst även i Sovjetunionen. 1 samband med införandel av denna beskattning inbjöd emellerfid Sovjetunionen flera länder, däribland Sverige, lill dubbelbeskallningsförhandlingar. Förhand-


 


Prop. 1981/82:108                                                   21

Ungarna mellan Sverige och Sovjetunionen inleddes den 22-27 april 1979 i Moskva och avslutades i Slockhoim den 18-22 februari 1980. Sistnämnda dag paraferades ell på svenska och ryska upprättat förslag lill dubbelbe­skattningsavtal mellan de båda ländernas regeringar. Genom skriftväxling har sedermera vissa justeringar gjorts i texterna.

Förslaget fill avtal remitterades lill riksskatteverket och kammarrätten i Stockholm. Riksskatteverket har gjort vissa anmärkningar av formell na­tur. I övrigi har förslaget lämnats utan erinran. Sedan regeringen den II september 1980 beslutat all avtalet skulle undertecknas har detta den 13 oktober 1981 undertecknats för Sveriges del av beskickningschefen i Moskva.

2   Lagförslaget

1 1 § föreskrivs all del fill lagen som bilaga fogade avtalet skall gälla för Sveriges del. I 2§ slås fast alt delta avtal skall tillämpas endast om del innebär en förmånligare behandling i skallehänseende i Sverige än om avtal inte hade funnits. Vidare finns bestämmelse om hur den skallskyldige skall förfara om han blir beskattad i strid med avtalets bestämmelser (3 §). Slutligen klargörs alt skallskyldig skall lämna de uppgifter till ledning för taxering som han annars varit skyldig all lämna även i det fall inkomsl eller förmögenhet enligt avtalet helt eller delvis undanlagils från beskattning (4§).

Enligt ariikel 21 i avtalet skall de avlalsslutande staterna skriftligen underrätta varandra när de åtgärder vidtagits, som enligt respektive stats lagstiftning krävs för alt avtalet skall träda i kraft. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter del alt den sista av dessa undertättelser lämnats. Det är således inle möjligt all redan nu bestämma vid vilken tidpunkt avtalet skall träda i kraft. 1 förslaget till lag har därför föreskrivits all lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

3   Skattelagstiftningen i Sovjetunionen

Del sovjetiska inkomstskattesyslemel för fysiska personer är uppbyggt av skatter på särskilda inkomstslag, s. k. sedulärskaller. För varje kategori av inkomsl gäller särskilda regler och skalleskalor. Exempel på sådana inkomstslag är inkomsl av anställning, inkomsl av litterär eller artistisk verksamhet och inkomsl av fritt yrke. Skatteskalorna är progressiva och varierar sinsemellan kraftigt. För anställningsinkomster är skattesatsen högst 13 %. Denna högsta skattesats gäller för månadsinkomster över 100 rubel (1 mbel är ca 6:60 kr.). För andra kategorier av inkomster kan skalleskalan vara betydligt vidare. Hyresinkomster beskattas l.ex. enligl


 


Prop. 1981/82:108                                                   22

en skala som varierar mellan 4 och 81 %. Person som har slor försörjnings­börda kan få viss nedsättning av skatten på arbetsinkomst. Andra typer av skaller för fysiska personer förekommer också, l.ex. lantbruksskallen, skallen från besittare av byggnader och jordskatten. Dessa skatter är s. k. egendomsskaller och ulgår oberoende av inkomst. Skatten beräknas i slällel på grundval av egendomens värde.

Sovjetiska industriföretag är i regel skyldiga all till staten erlägga en avgift som bestäms på grundval av förelagels inkomst. Företagen överför — efter vissa fonderingar - sin vinst lill staten.

Utländska medborgare och företag betalade i praktiken ingen skall i Sovjetunionen för inkomst före den 1 juli 1978 trots att de i princip var skattskyldiga. Genom beslutet av Sovjetunionens Högsta Presidium den 12 maj 1978 och en inslmklion om tillämpningen av beslutet utfärdad av finansministeriet den 5 oktober 1978 blev emellertid även utländska med­borgare och utländska företag faktiskt beskattade i Sovjetunionen. För utländska fysiska personer innebar dessa författningar all de i princip blev underkastade samma inkomstbeskattning som sovjetiska medborgare. Detta gällde också de nyss nämnda egendomsskalierna. De sovjetiska myndighelerna är emellertid inle bundna av de skattesatser som gäller för sovjetiska medborgare. Om sovjetiska medborgare i en viss utländsk stal beskattas efter högre eller lägre skallesals för likartade kategorier inkoms­ter, kan i slällel denna högre eller lägre skallesals fillämpas av de sovje­tiska myndigheterna vid beskattning av medborgare från denna stat.

För utländska förelag som gör affärer i Sovjetunionen innebar de nya författningarna att de blev skallskyldiga där för alla inkomster från Sovjet­unionen. Delta gällde såväl vid affärer direkt med en sovjetisk avtals-partner som vid affärer genom ett förelags representation i Sovjetunionen. Skattskyldighet kan alltså inträda ulan att företaget har vad som i dubbel­beskattningsavtal normall bmkar betecknas som fast driftställe. Från brut­tointäkten får avdrag göras för kostnader. Nettointäkten beskattas sedan 'efter en skattesats av 40 %. Skatt kan emellertid även för företag utgå efter högre eller lägre skallesals enligt samma reciprocilelsprincip som gäller för fysiska personer.

De nya författningarna kan komma alt tillämpas retroaktivt, dock högst två år tillbaka i liden. I förhållande fill stater med vilka Sovjetunionen inlett förhandlingar om dubbelbeskattningsavtal las dock skall inle ul så länge förhandlingarna pågår.

På upphovsmannaroyally som betalas från Sovjetunionen utgår källskatt med 30 %. Industriell royalty lill förmånstagare i ullandel beskallas inle i Sovjetunionen.


 


Prop. 1981/82:108                                                             23

4    Avtalets innehåll

Bakgrunden liU avtalets tillkomst är som tidigare nämnts alt svenska fysiska och juridiska personer, som tidigare inle beskattats i Sovjetunio­nen, genom ändrad lagstiftning blev beskattade för inkomst och egendom från och med den 1 juli 1978. Sovjetunionen förklarade vid förhandlingarna alt målsättningen med ell dubbelbeskattningsavtal mellan Sovjetunionen och Sverige var all uppnå skattefrihet för sovjetiska intressen i Sverige och i motsvarande mån medge svenska intressen i Sovjetunionen skattefrihet där. Från svensk sida har målsättningen varit all i möjligaste mån försöka bevara den skattefrihet som rådde i Sovjetunionen för svenska fysiska och juridiska personer före den 1 juli 1978 samtidigt som verksamhet bedriven i Sverige av sovjetiska medborgare eller organisationer i princip inle skulle bli gynnsammare behandlad i skattehänseende än motsvarande verksam­het bedriven av personer från andra stater med vilka Sverige ingått dubbel­beskattningsavtal.

Del utpräglade slalshandelssyslem som tillämpas i Sovjetunionen pla­cerar ulan tvekan Sovjetunionen i en särställning jämfört med andra länder med vilka Sverige tidigare har ingått dubbelbeskattningsavtal, inklusive andra länder i Östeuropa. Del visade sig också på ett tidigt stadium av förhandlingarna att del modellavlal som organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) utarbetat och rekommenderar för bila­terala dubbelbeskattningsavtal endasi i viss utsträckning kunde läggas fill grund för förhandlingarna. Emellertid bör framhållas alt avtalet i färdigt skick lill sin yttre form och disposition samt i fråga om den prakfiska betydelsen av dess sakinnehåll inle skiljer sig i alltför hög grad från OECD:s modellavlal. Den kanske mest påfallande skillnaden är att en särskild artikel saknas för hur man undviker dubbelbeskattning. Detta regleras i stället särskill för varie inkomstslag i resp. artikel. Den metod som tillämpas i båda staterna är den s. k. exempt-meloden, vilket för svensk del innebär all inkomsl som en i Sverige bosall person uppbär från Sovjetunionen och som enligt avtalet kan beskattas endast i Sovjetunionen skall vara undantagen från svensk inkomstskatt. Sverige tillämpar i sina avtal normall den s. k. credit of tax-metoden (credit of tax = avräkning av skatt). Avvikelsen i detta fall är befingad av bl. a. hänsyn lill de skattemäs­siga förhållanden som förelåg mellan Sverige och Sovjetunionen fram till lagändringen den 1 juli 1978 saml lill alt credit of tax-metoden, med tanke på de särskilda skatteförhållandena i Sovjetunionen, kunde antas vålla administrativa svårigheter vid tillämpningen i Sverige.

Art. 1 punkt 1 anger vilka personer som omfattas av avtalet. I punkterna 2-4 hårde regler intagits som i OECD:s modellavtal återfinns i en särskild artikel och som avser att fastställa var en person har hemvist vid tillämp­ning av avtalet.

Art. 2 anger de skatter som omfattas av avtalet. De sovjetiska skatterna


 


Prop. 1981/82:108                                                   24

beträffande utländska fysiska personer är desamma som de skaller som sovjetiska medborgare är underkastade. För juridiska personer är del, som framgått av den tidigare redogörelsen, fråga om en speciell skall för ut­ländska juridiska personer. Den beskattning som sovjetiska juridiska per­soner är underkastade omfattas inle av avtalet eftersom utländska juridis­ka personer inte kan beskattas efter dessa regler. Det är enligl sovjetisk lagstiftning inle heller möjligt för elt ufiändskt förelag all etablera ett dotterbolag i Sovjetunionen och på så säll bli underkastat skall såsom ett sovjetiskt företag. Avsikten är alltså all avtalet skall omfatta praktiskt taget alla de direkta skatter på inkomsl och egendom som kan komma alt tillämpas på svenska fysiska och juridiska personer i Sovjetunionen. Upp­räkningen av de svenska skaller som omfattas av avtalet avser att på motsvarande sätt vara heltäckande för sovjetiska fysiska och juridiska personer verksamma i Sverige.

I art. 3 definieras vissa uttryck som används i avtalet.

Art. 4 innehåller regler om inkomst av representation. Enligl punkt I kan inkomsl som person med hemvist i den ena staten förvärvar genom nä­ringsverksamhet i den andra staten beskallas i denna andra stal endasi om inkomsten förvärvas genom en representation som finns i denna andra stat. Beskattningen begränsas lill den del av inkomsten som är hänförlig till representationen. Uttrycket "representation" definieras i punkt 2. Defini­tionen läcker vad som normall brukar betecknas som ett "fasl driftställe". Vid tiUämpningen av avtalet i Sovjetunionen har uttrycket "representation" dock en snävare innebörd. Elt "fast driftställe" förelig­ger ju normalt om vissa förutsättningar är uppfyllda, l.ex. om förelaget bedriver verksamhet av viss omfattning i den andra staten eller har en agent där som tecknar kontrakt på företagets vägnar. En representation föreligger emellertid inte genom alt vissa objektivt konstaterbara förhållan­den är för handen ulan företaget måste i enlighet med sovjefisk lagstiftning ha öppnat en representation i Sovjetunionen. För all få öppna en represen­tafion i Sovjetunionen krävs tillstånd för viss lid. Representationens upp­gift är begränsad i förhållande tUl ell fasl driftställes. Dess huvuduppgift är att vara det svenska företagels representant i förhållande tUl sovjetiska företag och organisationer. Representationens befogenhet är begränsad. Den får l.ex. inte själv ingå avtal med sovjetiska företag ulan detta skall ske direkt med det svenska företaget. Den får inte heller bedriva kommer­sieU verksamhet. Även om elt förelag har en representation i Sovjetunio­nen kan affärer göras endast genom förmedling av mäklare, kommissionär och annan agent. Av punkterna 4 och 5 framgår att i sådant fall någon beskattning normall inle kommer att äga mm i Sovjetunionen. För svensk del skall denna artikel tUlämpas som om med representafion avsågs fast driftställe. Beskattning kan alltså äga mm i Sverige för eventuella fasta driflslällen som sovjetiska företag har i Sverige. Genom punkterna 3-5 görs dock begränsningar som i praktiken lär innebära all endast fasta


 


Prop. 1981/82:108                                                   25

driftsläUen som bedriver fillverkning och montering av produkter o. dyl. blir beskattade i Sverige.

Art. 5 behandlar inkomst av anläggnings-, byggnads- och monteringsar­bete. Sådant arbele kan beskallas endasi i den stal där arbetet utförs, om arbetet pågår i mer än 18 månader. Pågår arbetet i högst 18 månader, kan beskattning ske endast i hemvislslalen (punkt 1). Av punkt I andra stycket framgår att det finns möjlighet för de behöriga myndighelerna att komma överens om förlängning av denna tidsfrist i särskilda fall. Arbeten av förberedande karaktär saml garantiarbelen, som pågår under högst 12 månader efter del all anläggnings-, byggnads- eller monteringsarbetet slut­förts, skall inte räknas med vid tillämpningen av punkt 1 (punkt 2).

I art. 6 behandlas inlernalionella transporter. Inkomst av sådan verk­samhet kan beskattas endast i den stal där den person som bedriver Iransportverksamhelen har hemvist. Det bör påpekas, all de inledningsvis nämnda avtalen från åren 1971 och 1973 om skallebefrielse för luftfarts-och sjöfartsförelag i princip allljäml skall gälla; se art. 18.

Art. 7 innehåller regler om beskattning av inkomsl av upphovsrätt och licenser. Sådan inkomsl beskattas endasi i den stat där inkomsttagaren har hemvist. Artikeln behandlar vad som normaU benämns royallies och över­ensstämmer sakligt sett i allt väsentligt med flertalet andra svenska dubbel­beskattningsavtal och med OECD:s modellavlal.

Art. 8 behandlar utdelning. Källslalen har enligl punkt 1 rätt all beskatta utdelning till mottagare med hemvist i den andra staten men skatten har begränsats fill 15 %. För utdelning från Sverige lill person bosall i Sovjet­unionen innebär detta all kupongskallen sätts ned lill 15 %. Beskattning kan sedan äga mm i Sovjetunionen ulan all avräkning av den svenska skatten behöver ske. Skattesatsen i Sovjetunionen uppgår emellertid en­dast lill 40 % varför beskatlningsresullalel ändå inle kan sägas avvika från vad som kan betecknas som normalt på utdelningsinkomster. I Sovjetunio­nen förekommer inte någon utdelning i den bemärkelse som avses här. Någon beskattning i Sverige av utdelning från Sovjetunionen kan alltså inle komma i fråga.

EnUgl art. 9 beskallas ränta endasi i den stat där räntemottagaren har hemvist.

Fasl egendom beskattas endasi där den fasla egendomen är belägen (art. 10).

Art. 11 behandlar beskattning av realisationsvinst. Bestämmelserna överensstämmer i princip med motsvarande bestämmelser i OECD:s mo­dellavtal, dvs. beskattningsrätten vid överlåtelse av fast egendom saml rörelselillgångar nedlagda i fasl driftställe (här representation) har tillagts den stal där den fasla egendomen respektive representationen är belägen, medan vinst vid överlåtelse av annan egendom beskallas där överlålaren har hemvist.


 


Prop. 1981/82:108                                                   26

Art. 12 behandlar lön och annan liknande ersättning. Sådan ersättning beskattas i regel i den stat där arbetet utförs. Ersättning vid kortare vistelser, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under ett kalenderår eller, i fråga om tekniska specialister, 365 dagar under två på varandra följande kalenderår, skall dock vara undantagen från beskattning i arbets-landet. I punkt 2 finns en rad kategorier fysiska personer uppräknade som även i andra fall är undantagna från skall i arbelslandel. Dessa undanlag har medtagits enligt önskemål från Sovjetunionen. Flera av dessa kategori­er, t. ex. studerande, lärare och forskare erhåller emeUertid skattebefrielse eller skallelällnader av olika slag även enligl andra svenska dubbelbe­skattningsavtal.

Art. 13 punkt 1 föreskriver att statslön lill den egna statens medborgare beskattas endasi i denna stat. Samma sak gäller beträffande pension till tidigare slalsanslälld och likaså utbetalningar enligt socialförsäkringslag­stiftningen, l.ex. svensk ATP och folkpension (punkt 2). Pension fill den som varit anställd i enskild Ijänsl är inle särskilt behandlad i avtalet och skall därför med stöd av art. 14 beskattas endasi i pensionslagarens hem­vislslat. Under art. 14 faller också andra typer av inkomster som inle behandlats särskill i avtalet.

Förmögenhet beskattas enligl art. 15 efter sedvanliga principer i detta hänseende.

Art. 16 innehåller bestämmelser om diplomatiska och konsulära repre­sentationer, anställda vid dessa saml företrädare med officiellt uppdrag m.fl.

1 art. /7 finns bestämmelser om förbud mot diskriminering. Bestämmel­serna avviker delvis från OECD:s modellavlal.

An. 18 klargör delta avtals förhåUande till tidigare ingångna avtal.

Bestämmelser om utbyte av upplysningar för alt fillämpa beskattnings­reglerna i avtalet har tagits in i art. 19 och i art. 20 regleras förfarandet för all lösa tvistefrågor som kan uppkomma vid tillämpningen och tolkningen av avtalet. Båda artiklarna ansluter i princip lill OECD:s modellavlal.

Enligl art. 21 träder avtalet i kraft trettio dagar efter det att den sista underrättelsen lämnats om att de åtgärder vidtagits som enligt respektive stats lagstiftning krävs för all avtalet skall träda i kraft. Avtalels bestäm­melser fillämpas därefter beträffande inkomst som förvärvals från och med år 1979 och beträffande förmögenhet som taxerats från och med år 1980.

Art. 22 innehåller bestämmelser om avtalets upphörande.


 


Prop. 1981/82:108                                                            27

5   Föredragandens överväganden

Sovjetunionens åtgärd att ändra sin interna lagstiftning för ufiändska fysiska och juridiska personer medförde risk för all svenska fysiska och juridiska personer verksamma i Sovjetunionen skulle bli beskattade såväl i Sovjetunionen som i Sverige. Det har därför ansetts önskvärt att genom avtal reglera de båda staternas beskattningsrätt för alt så långt möjligt förhindra att dubbelbeskattning uppkommer.

Avtalet har utformats i syfte all undanröja den dubbelbeskattning som utan avtal skulle ha uppkommU fill följd av den ändrade sovjetiska lagsfift­ningen. Mot denna bakgmnd kan sägas att resultatet blivit tillfredsstäUan­de. Den beskattning som sovjetiska fysiska och juridiska personer under­kastas i Sverige kan inle heller sägas nämnvärt avvika från svensk beskatt­ning av personer från andra stater med vilka Sverige ingått dubbelbe­skattningsavtal. Beskattningen sker också i huvudsaklig överensstäm­melse med de riktlinjer som anges i OECD:s modellavtal. Avtalet bygger på ömsesidiga åtaganden och utgör enligl min mening en tillfredsställande lösning på hUhörande skatteproblem.

Såsom jag nyss påpekat har avtalet utformats så att beskallningsresulta-tet kommit alt nära överensstämma med vad som normall är fallet då OECD:s modellavtal ligger till grund för avtalet, dvs. i enlighet med internationellt vedertagna normer. Såsom framgår av 2 § i den föreslagna lagen skall avtalet tiUämpas endast i den mån del medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Jag anser på grund härav att lagrådets hörande inle är erforderligt.

6   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen alt anta elt inom budgetdepartementet upprättat förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen.

7   Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen all anta det förslag som föredra­ganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982


 


 


 

Tillbaka till dokumentetTill toppen