om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge (Proposition 1983/84:19)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1983/84:19

om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge;

beslutad den 22 september 1983.

Regeringen föreslår riksdagen alt anta det förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen antar en lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge. Avtalet och ett till avtalet fogat protokoll har tagits in i lagen som bilaga.

Avtalet och protokollet avses bli tillämpliga pä inkomst som förvärvas efter utgången av del år då avtalet och protokollet träder i kraft saml på förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter ikraftträdandet eller senare. Avtalet och protokollet ersätter gällande internordiska dubbelbeskattningsavtal beträffande inkomst och förmögenhet.

I Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 19

Prop. 1983/84:19

Prop. 1983/84:19 2

Förslag till

Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland,

Island och Norge

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge undertecknade den 22 mars 1983 skall tillsammans med del protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en integrerande del av detta gälla för Sveriges del. Avtalels och protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en person anser att del vidtagits någon åtgärd som för honom medfört eller kommer alt medföra en beskattning som strider mol beslämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 28 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos riksskalteverket.

4 § Även om en skattskyldigs inkomst eller förmögenhet enligt avtalet skall vara helt eller delvis undantagen från beskattning i Sverige, skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för taxeringen som han annars skulle ha varit skyldig att lämna.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I anslutning härtill bestämmer regeringen från vilken tidpunkt lagen skall tillämpas på inkomst och förmögenhet som omfattas av lagen och fram till vilken lidpunkt äldre bestämmelser fortfarande skall tillämpas.

Prop. 1983/84:19

Bilaga

OVERENSKOMST

mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige til undgåelse af dobbeltbeskat-ning for så vidt angår ind-komst- og formueskatter

Regeringerne i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige,

der önsker at indgå en overenskomst til undgåelse af dobbellbeskatning for så vidt angår indkomsl- og formueskatter,

er blevet enige om f0l-gende:

Suomen, Islannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan välinen SOPIMUS

tulo-ja varallisuusveroja kos-kevan kaksinkertaisen vero-tuksen välttämiseksi

Suomen, Islannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan hallituk-set,

haluten lehdä sopimuksen tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi,

oval sopineet seuraavasta:

AVTAL

mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet

Regeringarna i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige har,

föranledda av önskan alt ingå ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet,

överenskommit om följande:

Artikel 1

De af overenskomsten om-fattede personer

Denne overenskomst skal finde anvendelse på personer, der er hjemmeh0rende i en eller flere af de kontraherende stater.

1 artikla

Henkilöt, joihin sopimusta

sovdletaan

Täta sopimusta sovdletaan henkilöihin, jotka asu-vat sopimusvaltiossa tai useissa sopimusvaltioissa.

Artikel I

Personer på vilka avtalet till-lämpas

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en eller flera av de avtalsslutande staterna.

Artikel 2

De af overenskomsten om-

fattede skatter

1. Denne overenskomst skal finde anvendelse på indkomsl- og formueskatter, der pålignes på en kontraherende stats, dens politiske underaf-delingers eller dens lokale myndigheders vegne, uden hensyn til hvorledes de op-kraeves.

2. Som indkomsl- og formueskatter skal anses alle skatter, der pålignes hele indkomsten, hele formuen eller dele af indkomsten eller formuen, herunder skatter af fortjeneste ved afhaendelse af rörlig formue eller fast ejen-dom, samt skatter på for-mueforögelse.

2 artikla

Sopimuksen piiriin kuuluvat

verot

1. Täta sopimusta sovdle
taan veroihin, jotka määrä-
tään kunkin sopimusvallion,
sen valliollisen osan tai pai-
kallisviranomaisen lukuun
lulon ja varallisuuden perus-
teella, verojen kantotavasta
riippumalla.

2. Tulon ja varallisuuden
perustedla suorileltavina
veroina pidelään kaikkia ko-
konaistulon tai kokonaisva-
rallisuuden taikka lulon tai
varallisuuden osan perus
tedla suoritettavia veroja,
niihin lueltuina irtaimen tai
kiinteän omaisuuden luovu-
tuksesta saadun voiton pe
rustedla suoriteltavat verot
sekä arvonnousun perus
tedla suoriteltavat verot.

Artikel 2

Skatter som omfattas av avtalet

1. Detla avtal tillämpas på skatter pä inkomst och förmögenhet, som påförs för envar av de avtalsslutande staternas, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters räkning, oberoende av del sätt på vilket skatterna uttages.

2. Med skaller på inkomst och förmögenhet försläs alla skatter, som utgår på inkomst eller förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri inbegripna skaller på vinst genom överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring.

Prop. 1983/84:19

SAMNINGUR milli Islands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og Svilijödar til ad komast hja tvisköttun ad |>vi er värdar skatta ä tekjur og eignir

Rikissljörnir Islands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og Svijjjööar,

sem aeskja bss aö gera samning lil aö komast hjä tvisköttun aö pvi er varöar skatta ä tekjur og eignir,

hafa oröiö äsällar um eftir-farandi:

OVERENSKOMST

mellom Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige til unngåelse av dobbeltbeskat-ning med hensyn til skatter av inntekt og formue

Regjeringene i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige,

som 0nsker å inngå en overenskomst om unngåelse av dobbellbeskatning med hensyn lil skatter av inntekt og formue,

er blitt enige om f0lgende:

AVTAL

mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet

Regeringarna i Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge har,

föranledda av önskan att ingå elt avlal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skaller på inkomst och förmögenhet,

överenskommit om följande:

l.gr.

samningurinn

Aöilar sem tekur til

Samningur JdcssI tekur til aöila sem eru heimilisfastir i einu eöa fleiri aöildartfkj-

Artikkel 1

De personer som overenskomsten gjelder'

Denne overenskomst får anvendelse på personer som er bosatt i en eller flere av de kontraherende stater.

Artikel 1

Personer på vilka avtalet till-lämpas

Detta avlal tillämpas på personer som har hemvist i en eller flera av de avtalsslulande staterna.

2. gr.

Skattar sem samningurinn

tekur til

1. Samningur bessi tekur lil skatta af tekjum og eignum sem eru älagöir vegna aöild-arrikis, opinbers aöila eöa sveilarsljörnar i bvi än tillits til |3ess ä hvern häll beir eru älagöir.

2. Til skatta af tekjum og eignum leljast allir skattar sem lagöir eru ä heildartekj-ur, heildareignir eöa ä bastti lekna og eigna, bar meö tald-ir skattar af ägööa af sölu lausafjär eöa fasteigna, svo og skattar af verömxtis-aukningu.

Artikkd 2

De skatter som overenskomsten gjelder

1. Denne overenskomst får anvendelse på skatter av inntekt og formue som ut-skrives for regning av enhver av de kontraherende stater eller deres regionale eller lokale förvaltningsmyndigheter, uten hensyn til på hvil-ken måle de ulskrives.

2. Som skatter av inntekt og formue anses alle skatter som ulskrives av den sam-lede inntekt, av den samlede formue, eller av deler av inn-teklen eller formuen, herunder skatter av gevinst ved avhendelse av l0s0re eller fast eiendom samt skatter av verdisligning.

Artikel 2

Skatter som omfattas av avtalet

1. Detta avtal tillämpas på
skatter på inkomst och för
mögenhet, som påförs för en
var av de avtalsslulande sta
ternas, dess poliriska under
avdelningars eller lokala
myndigheters räkning, obe
roende av det sätt på vilket
skatterna uttages.

2. Med skatter på inkomst
och förmögenhet förslås alla
skaller, som utgår pä in
komst eller förmögenhet i
dess helhet eller på delar av
inkomst eller förmögenhet,
däri inbegripna skaller på
vinst genom överlåtelse av
lös eller fast egendom samt
skaller pä värdestegring.

Prop. 1983/84:19

3. De gaeldende skatter, på hvilke overenskomsten skal finde anvendelse, er:

a) I Danmark:

1) indkomstskatten lil staten;

2) folkepensionsbidragel;

3) det sasrlige folkepen-sionsbidrag;

4) bidraget til dagpenge-fonden;

5) s0mandsskatten;

6) den saerlige indkomst-skat;

7) udbytleskatten;

8) den kommunale ind-komstskat;

9) kirkeskatten;

10) den amtskommunale indkomstskat; og

11) formueskatten lil staten;

(herefler omtalt som "dansk skat").

b) I Finland:

1) den statslige indkomst-og formueskat;

2) kommunalskatten;

3) kirkeskatten;

4) s0mandsskatten; og

5) kildeskallen;
(herefler omtalt som

"finsk skat").

c) I Island:

1) den statslige indkomstskat;

2) den kommunale indkomstskat; og

3) den statslige formueskat;

(herefler omtalt som "isländsk skat").

d) I Norge:

1) indkomst- og formueskatten til staten;

2) indkomst- og formueskatten lil kommunerne;

3) indkomstskatten til fyl-kene;

4) fcellesskatten fil skatte-fordelingsfonden;

3. Tällä hetkdlä suoritet-lavat verot, joihin sopimusta sovdletaan, oval:

a) Tanskassa;

1) valtion tulovero;

2) kansaneläkemaksu;

3) erityinen kansaneläkemaksu;

4) päiväraharahastolle suoritettava maksu;

5) merimiesvero;

6) erityinen tulovero;

7) osinkovero;

8) kunnan tulovero;

9) kirkollisvero;

10) maakunnan tulovero; ja

11) valtion varallisuus-vero;

(jäljempänä "Tanskan vero").

b) Suomessa;

1) valtion tulo- ja varalli-suusvero;

2) kunnallisvero;

3) kirkollisvero;

4) merimiesvero; ja

5) lähdevero;
(jäljempänä "Suomen

vero").

c) Islannissa:

1) valtion tulovero;

2) kunnan tulovero; ja

3) valtion varallisuusvero; (jäljempänä "Islannin

vero").

d) N örjas sa;

1) valtion tulo- ja varallisuusvero;

2) kunnan tulo- ja varallisuusvero;

3) maakunnan tulovero;

4) verojenjakorahastolle suoritettava yhteinen vero;

3. De för närvarande utgående skatter på vilka avtalet tillämpas är:

a) I Danmark:

1) inkomstskatten till staten;

2) folkpensionsbidraget;

3) det särskilda folkpensionsbidraget;

4) bidraget till dagpenningfonden;

5) sjömansskallen;

6) den särskilda inkomstskatten;

7) utdelningsskatten;

8) den kommunala inkomstskatten;

9) kyrkoskatten;

10) den amtskommunala inkomstskatten; och

11) förmögenhetsskatten till staten;

(i del följande benämnda "dansk skatt").

b) I Finland:

1) den statliga inkomst-och förmögenhetsskatten;

2) kommunalskatten;

3) kyrkoskallen;

4) sjömansskatten; och

5) källskatten;

(i det följande benämnda "finsk skatt").

c) I Island;

1) den statliga inkomstskatten;

2) den kommunala inkomstskatten; och

3) den statliga förmögenhetsskatten;

(i det följande benämnda "isländsk skatt").

d) I Norge:

1) inkomst-och förmögenhetsskatten till staten;

2) inkomst- och förmögenhetsskatten till kommunerna;

3) inkomstskatten till fyl-kena;

4) den gemensamma skatten till skaltefördelningsfon-den;

Prop. 1983/84:19

3. Gildandi skattar sem samningurinn tekur til eru bessir:

a) i Danmörku:

1) tekjuskatturfil rikisins;

2) ellilifeyristrygginga-gjald;

3) sérstakt ellilifeyris-tryggingagjald;

4) sjökradagpeningasjöös-gjald;

5) sjömannaskattur;

6) sérstakur lekjuskallur;

7) ägööahlutaskaltur;

8) tekjuutsvartilsveitarfé-laga;

9) kirkjuskattur;

10) tekjuutsvar til amta; og

11) eignarskattur fil rikisins; (hér eftir nefndir "danskur skattur").

3. De skatter som for tiden ulskrives og kommer inn under overenskomsten er;

a) 1 Danmark:

1) inntektsskatten til staten;

2) folkepensjonsbidragel;

3) det saerskilte folkepensjonsbidragel;

4) bidraget lil dagpenge-fondet;

5) sj0mansskalten;

6) den saerskilte inntektsskatten;

7) utbytleskatien;

8) den kommunale inntektsskatten;

9) kirkeskatten;

10) den amtskommunale inntektsskatten; og

11) formueskatten til staten; (i del f0lgende kalt "dansk skatt").

3. De för närvarande utgående skatter på vilka avtalet tillämpas är:

a) I Danmark:

1) inkomstskatten till staten;

2) folkpensionsbidraget;

3) det särskilda folkpensionsbidraget;

4) bidraget till dagpenningfonden;

5) sjömansskatten;

6) den särskilda inkomstskatten;

7) uldelningsskatten;

8) den kommunala inkomstskatten;

9) kyrkoskatten;

10) den amtskommunala inkomstskatten; och

11) förmögenhetsskatten till staten; (i det följande benämnda "dansk skatt").

b) i Finnlandi:

1) tekju- og eignarskattur til rikisins;

2) utsvar til sveitarfélaga;

3) kirkjuskattur;

4) sjömannaskattur; og

5) afdrättarskatlur; (hér eftir nefndir "finnskur skall-ur").

c) A Islandi:

1) tekjuskatturfil rikisins;

2) tekjutJtsvar fil sveitarfélaga; og

3) eignarskattur til rilcis-ins; (hér eftir nefndir "islenskur skattur").

b) I Finland;

1) inntekts- og formues-skatten til staten;

2) kommuneskatten;

3) kirkeskaften;

4) sj0mannskatten; og

5) kildeskallen; (i det f0l-gende kalt "finsk skatt").

c) I Island:

1) inntektsskatten til staten;

2) inntektsskatten til kom-munene; og

3) formuesskalten til staten; (i det f0lgende kalt "isländsk skatt").

b) I Finland:

1) den statliga inkomst-och förmögenhetsskatten;

2) kommunalskatten;

3) kyrkoskatten;

4) sjömansskatten; och

5) källskaften; (i det följande benämnda "finsk skatt").

c) I Island:

1) den statliga inkomstskatten;

2) den kommunala inkomstskatten; och

3) den statliga förmögenhetsskatten; (i det följande benämnda "isländsk skatt").

d) i Noregi:

1) tekju- og eignarskattur lil rikisins;

2) tekju- og eignarutsvar til sveitarfélaga;

3) tekjuskattur til fylkja;

4) tekjuskattur til skatta-jöfnunarsjöös;

d) I Norge:

1) inntekts- og formuesskalten til staten;

2) inntekts- og formuesskalten til kommunene;

3) inntektsskatten lil fyl-kene;

4) fellesskatten til Skatte-fordelingsfondet;

d) I Norge:

1) inkomst-och förmögenhetsskatten till staten;

2) inkomst- och förmögenhetsskatten till kommunerna;

3) inkomstskatten till fyl-kena;

4) den gemensamma skatten till skattefördelningsfon-den;

Prop. 1983/84:19

5) afgiften til staten af
honorarer til udenlandske
kunstnere; og

6) s0mandsskalten;
(herefler omtalt som

"norsk skat"). e) I Sverige:

1) indkomstskatten til staten, herunder s0mandsskal-ten og kuponskatten;

2) bevillingsafgiften for visse offentlige forestillinger;

3) "ersättningsskatten";

4) "utskiflningsskatlen";

5) den kommunale indkomstskat; og

6) formueskatten til staten;

(herefter omtalt som "svensk skat").

4. Overenskomsten skal også finde anvendelse på alle skatter af samme eller vae-sentlig samme art, der efter denne overenskomsts underskrivelse pålignes som lil-laeg til eller i sledel for de gaeldende skatter. De kompetente myndigheder i de kontraherende stater skal give hinanden underretning om vaesentlige aendringer, som er foretaget i deres respektive skaltelove.

5. Overenskomsten finder ikke for nogen af de kontraherende staters vedkom-mende anvendelse på saerlige skatter af gevinster ved lotteri og vaeddemäl eller på arve- og gaveskatter.

5) ulkomaisille taiteilijoille
maksettavista hyviiyksistä
suoritettava maksu valtiolle;
ja

6) merimiesvero;
(jäljempänä "Norjan

vero"). e) Ruolsissa:

1) valtion tulovero, siihen lueltuina merimiesvero ja ku-ponkivero;

2) eräistäjulkisisla esityk-sistä suoritettava suostunla-maksu;

3) korvausvero;

4) jakovero;

5) kunnan tulovero; ja

6) valtion varallisuusvero;
(jäljempänä "Ruotsin

vero").

4. Täta sopimusta sovdletaan myös kaikkiin samanlai-siin tai pääasiallisesti saman-luonteisiin veroihin, joila on sopimuksen allekiijoilta-misen jälkeen suoritettava tällä hetkdlä suoriteltavien verojen ohella tai asemesta. Sopimusvaltioiden toimival-taisten viranomaisten on il-moitellava toisilleen vero-lainsäädäntöönsä tehdyislä olennaisista muutoksista.

5. Sopimusta ei missään sopimusvaltiossa sovellela erityiseen arpajaisisla ja ve-donlyönnislä saadun voiton veroltamiseen eikä perinnön ja lahjan veroltamiseen.

5) avgiften till staten på ersättningar fill utländska ar-lister; och

6) sjömansskatten;

(i del följande benämnda "norsk skatt"), e) 1 Sverige:

1) den statliga inkomstskatten, däri inbegripna sjömansskatten och kupongskatten;

2) bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar;

3) ersättningsskatten;

4) utskiflningsskatlen;

5) den kommunala inkomstskatten; och

6) den statliga förmögenhetsskatten;

(i det följande benämnda "svensk skatt").

4. Detla avlal tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslulande staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning.

5. Avtalet tillämpas inte i fråga om någon avtalsslutande stal på särskild beskattning av vinst på lotterier och vadhållning eller på beskattning av arv och gåva.

Artikel 3

Almindelige definitioner

I. Medmindre andel frem-går af sammenhaengen, har i denne overenskomst f0l-gende udtryk den nedenfor angivne betydning:

3 artikla

Yleiset määritelmät

1. Jollei asiayhteydeslä muuta johdu, on tälä sopimusta sovellettaessa seuraa-villa sanonnoilla jäljempänä mainittu merkitys:

Artikel 3

Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid till-lämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

Prop. 1983/84:19

5) gjald til rilrisins af jDÖkn-un til erlendra listamanna; og

5) avgiften til staten på honorarer til utenlandske kunstnere m.v.; og

5) avgiften till staten på ersättningar till utländska artister; och

6) sjömannaskattur; (hér eftir nefndir "norskur skattur").

e) i Svfbjöö:

1) tekjuskattur lil rrltisins, bar meö lalinn sjömannaskattur og ägööahlutaskatl-ur;

2) "bevillingsavgifien för vissa offentliga föreställningar";

3) "ersättningsskatten";

4) "utskiftningsskatten";

5) tekjudlsvar til sveitarfélaga; og

6) eignarskattur til rrlcis-ins; (hér eftir nefndir "saenskur skattur").

6) sjömansskatten; (i det f0lgende kall "norsk skatt").

e) 1 Sverige:

1) inntektsskatten til staten, herunder sj0mannsskal-ten og kupongskatten;

2) bevillingsavgifien for visse offentlige forestillinger;

3) ersatningsskalien;

4) ulskiflningsskatten;

5) inntektsskatten til kommunene; og

6) formuesskalten til staten; (i det f0lgende kalt "svensk skatt").

6) sjömansskatten; (i det följande benämnda "norsk skaU").

e) I Sverige:

1) den statliga inkomstskatten, däri inbegripna sjömansskatten och kupongskatten;

2) bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar;

3) ersättningsskatten;

4) utskiflningsskatlen;

5) den kommunala inkomstskatten; och

6) den statliga förmögenhetsskatten; (i del följande benämnda "svensk skatt").

4. Samningurinn tekur einnig til skatta sömu eöa svipaörar tegundar sem lagöir veröa ä eftir undirritun samnings bssa til viöbötar eöa i staöinn fyrir gildandi skatta. Baer stjörnvöld i aöildartikjunum skulu gefa hvert ööru upplysingar um meiri hattar breytingar sem geröar veröa ä skattalögum hvers aöildartrlcis um sig.

4. Denne overenskomst gjelder også skatter av samme eller vesenllig lignende art som etter undertegning av overenskomsten ulskrives i tillegg til eller i sledel for de gjeldende skatter. De kompetente myndigheter i de kontraherende stater skal un-dertetle hverandre om ve-sentlige endringer som blir foretatt i de respektive staters skattelovgivning.

4. Delta avlal tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning.

5. Samningurinn tekur ekki, aö Ipvi er neitl aöild-arrilcjanna varöar, til sér-stakra skatta af ägööa af happdraetti og veömälum eöa skatta af arfi eöa gjöfum.

5. Overenskomsten får ikke i noen av de kontraherende stater anvendelse på saerskilte skatter av gevinster ved lotterier og veddemål, eller på skaller av arv og gaver.

5. Avtalet tillämpas inte i fråga om någon avtalsslutande stat på särskild beskattning av vinst på lotterier och vadhållning eller på beskattning av arv och gåva.

3. gr.

Almennar skilgreiningar

1. i samningi bssum merkja neöangreind hugtök effirfarandi, nema annad leiöi af samhenginu:

Artikkd 3

Alminnelige definisjoner

1. Når ikke annet fremgår av sammenhengen, har f0l-gende uttrykk i overenskomsten denne betydning:

Artikel 3

Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid till-lämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

Prop. 1983/84:19

a) "Danmark" betyder
Kongeriget Danmark; "Fin
land" betyder Republikken
Finland; "Island" betyder
Republikken Island;
"Norge" betyder Kongeri
get Norge; "Sverige" bety
der Kongeriget Sverige;

Udtrykkei omfatter også ethvert område beliggende udenfor de respektive ländes territorialfarvande, indenfor hvilket denne stat if0lge sin lovgivning og i overensstem-melse' med folkeretten har rettigheder med hensyn til udforskning og udnyttelse af naturforekomster på havbun-den eller i dennes under-grund (sådant område be-naevnes i denne overenskomst "kontinentalsokkel");

Udtrykkei "Danmark" omfatter ikke Fasr0erne og Gr0nland; udtrykkei "Finland" omfatter for så vidt angår den finske kommunalskat ikke landskabet Åland; udtrykkei "Norge" omfatter ikke Svalbard (herunder Bj0rn0en), Jan Mayen og de norske områder ("bilande") udenfor Europa;

b) "person" omfatter en fysisk person, et selskab og enhver anden sammenslut-ning af personer;

c) "selskab" betyder enhver juridisk person eller enhver sammenslutning, der i skattemaessig henseende behandles som en juridisk person;

d) "foretagende i en kon
traherende stat" og "foreta
gende i en anden kontrahe
rende stat" betyder hen-
holdsvis et foretagende, som
drives af en person, der er
hjemmeh0rende i en kontra-

a) "Suomi" tarkoitlaa Suomen Tasavaltaa; "Is-lanti" tarkoitlaa Islannin Tasavaltaa; "Norja" tarkoitlaa Norjan Kuningaskunlaa; "Ruotsi" tarkoitlaa Ruotsin Kuningaskunlaa; "Tanska" tarkoitlaa Tanskan Kuningaskunlaa;

sanonta käsittää myös kunkin valtion aluevesien ul-kopuolella oleval alueet, joilla tällä valtiolla lainsää-däntönsä mukaan ja kansain-välisen oikeuden mukaisesti on oikeuksia merenpohjan ja sen sisustan luonnonvarojen tutkimiseen ja hyväksikäyt-töön (tällaista aluetta kutsu-taan tässä sopimuksessa "mannerjalustaksi'');

sanonta "Tanska" ei kä-silä Färsaaria eikä Grönlan-tia; sanonta "Suomi" ei Suomen kunnallisveron osalta käsitä Ahvenanmaan maa-kuntaa; sanonta "Noija" ei käsitä Huippuvuoria (joHa tarkoitetaan myös Karhu-saarta), Jan Mayenia eikä Euroopan ulkopuolella ole-via Norjan alueita ("biland");

b) "henkilö" käsittää luonnollisen henkilön, yhtiön ja muun yhteenliittymän;

c) "yhtiö" tarkoitlaa oi-keushenkilöä tai muuta, jota verotuksessa käsitellään oi-keushenkilönä;

d) "sopimusvaltiossa oleva yritys" ja "toisessa sopimusvaltiossa oleva yritys" tarkoitlaa yritystä, jota sopimusvaltiossa asuva henkilö harjoittaa, ja vastaavasti yritystä, jota toisessa sopimus-

a) "Danmark" åsyftar Konungariket Danmark; "Finland" åsyftar Republiken Finland; "Island" åsyftar Republiken Island; "Norge" åsyftar Konungariket Norge; "Sverige" åsyftar Konungariket Sverige;

uttrycket omfattar även vaije utanför respektive stats territorialvatten beläget område, inom vilket denna stal enligt sin lagstiftning och i överensstämmelse med internationell rätt har rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag (sådant område benämns i detta avtal "kontinentalsockel");

uttrycket "Danmark" inbegriper inte Färöarna och Grönland; uttrycket "Finland" inbegriper inle landskapet Åland i fråga om den finska kommunalskatten; uttrycket "Norge" inbegriper inte Svalbard (med vilket avses även Björnön), Jan Mayen och de norska områdena ("biland") utanför Europa;

b) "person" inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning;

c) "bolag" åsyftar juridisk person eller annan som i beskattningshänseende behandlas såsom juridisk person;

d) "företag i en avtalsslu
tande stat" och "förelag i
annan avtalsslutande stat"
åsyftar företag som bedrivs
av person med hemvist i en
avtalsslulande stal, respekti
ve företag som bedrivs av

Prop. 1983/84:19

a) "Danmörk" merkir Konungsrfkiö Danmörk; "Finnland" merkir Lyö-veldiö Finnland; "Island" merkir Lyöveldiö Island; "Noregur" merkir Konungs-nlciö Noreg; "Svibjöö" merkir Konungsrfkiö Svi'bJöö;

hugtakiö tekur einnig til sérhvers svaeöis utan land-helgi hvers nlcis bar sem rflciö samkvaemt löggjöf sinni og f samraemi viö bjööarétt ä rett til rannsöknar og hagnytingar ä nätturuauölindum ä hafs-botni eöa i honum (slikt svaeöi er i samningi bessum nefnl "landgrunn");

hugtakiö "Danmörk" tekur ekki til Faereyja og Graen-lands; hugtakiö "Finnland" tekur ekki fil landsvaeöisins Ålands aö \)vi er varöar finnskt utsvar til sveitarfélaga; hugtakiö "Noregur" tekur ekki til Svalbaröa (b.m.t. Bjarnarey), Jan Mayen og norskra svasöa ("biland") utan Evröpu;

b) "aöili" merkir mann, félag og hvers konar önnur samtök;

c) "félag" merkir lögadila eöa hvern bann annan sem lalinn er lögaöili aö bi er skatta varöar;

a) "Danmark" betyr Kon-geriket Danmark; "Finland" belyr Republikken Finland; "Island" betyr Republikken Island; "Norge" belyr Kon-geriket Norge; "Sverige" betyr Kongeriket Sverige;

uttrykket omfatter også ethvert område utenfor ved-kommende stats territorial-farvann, der denne stat i samsvar med sin lovgivning og folkeretten har rettigheter med hensyn til unders0kelse og utnytlelse av naturforekomster på havbunnen eller i dens undergrunn (slikt område kalles i denne overenskomst "kontinentalsokkel");

uttrykket "Danmark" omfatter ikke Faer0ene og Gr0n-land; uttrykket "Finland" omfatter ikke landområdet Åland for så vidt angår den finske kommuneskatten; uttrykket "Norge" omfatter ikke Svalbard (herunder Bj0rn0ya), Jan Mayen og de norske biland utenfor Europa;

b) "person" omfatter en fysisk person, et selskap og enhver annen sammenslutning;

c) "selskap" betyr enhver juridisk person eller enhver enhet som i skattemessig henseende blir behandlet som en juridisk person;

a) "Danmark" åsyftar
Konungariket Danmark;
"Finland" åsyftar Republi
ken Finland; "Island" åsyf
tar Republiken Island;
"Norge" åsyftar Konungari
ket Norge; "Sverige" åsyf
tar Konungariket Sverige;

uttrycket omfattar även vajje utanför respekrive stats territorialvatten beläget område, inom vilket denna stat enligt sin lagstiftning och i överensstämmelse med internationell rätt har rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag (sådant område benämns i detta avtal "kontinental-sockel");

uttrycket "Danmark" inbegriper inte Färöarna och Grönland; uttrycket "Finland" inbegriper inte landskapet Åland i fråga om den finska kommunalskatten; uttrycket "Norge" inbegriper inte Svalbard (med vilket avses även Björnön), Jan Mayen och de norska områdena ("biland") utanför Europa;

b) "person" inbegriper fysisk person, bolag eller annan sammanslutning;

c) "bolag" åsyftar juridisk person eller annan som i beskattningshänseende behandlas såsom juridisk person;

d) "fyrirtjeki faöildarriki" og "fyrirtaeki i ööru aöild-artfki" merkir annars vegar fyrirtaeki sem rekiö er af aöila, heimilisföstum i einu aöildartiki og hins vegar fyrirtaeki sem rekiö er af aöila

d) "foretagende i en kontraherende stat" og "foretagende i en annen kontraherende stat" betyr henholds-vis et foretagende som drives av en person bosatt i en kontraherende stat og et foreta-

d) "företag i en avtalsslutande stat" och "företag i annan avtalsslutande stat" åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrivs av

Prop. 1983/84:19

herende stat, og el foretagende, som drives af en person, der er hjemmeh0rende i en anden kontraherende stat;

e) "statsborger" betyder
fysiske personer, der har ind-
f0dsret i en kontraherende
stat og juridiske personer el
ler andre sammenslutninger,
der beslår i kraft af gaeldende
lovgivning i en kontraheren
de stat;

f) "inlernational trafik"
betyder ved anvendelsen af
overenskomsten i en kontra
herende stat enhver trans
port med et skib eller luftfar-
töj, der anvendes af et foreta
gende, hvis virkelige ledelse
har sit saede i en anden kon
traherende stat, bortset fra
tilfaelde, hvor skibet eller
Iuftfart0jel udelukkende an
vendes mellem pladser i den
f0rstnaevnte stat;

g) "kompetente myn
dighed" betyder:

1) i Danmark: ministeren for skatter og afgifter;

2) i Finland; finansministeriet;

3) i Island: finansmini-steren;

4) i Norge: finans- og told-departementet;

5) i Sverige; finansmini-steren;

eller den myndighed i enhver af disse stater, til hvilken det överdrages at be-handle sp0rgsmål vedr0ren-de denne overenskomst.

2. Ved anvendelse af denne overenskomst i en kontraherende stat skal, medmindre andet f0lger af sammenhaengen, ethvert udtryk, som ikke er defineret deri, tillaegges den betydning, som del har i denne stats lovgivning om de skatter, hvorpå overenskomsten finder anvendelse.

valtiossa asuva henkilö harjoittaa;

e) "kansalainen" tarkoitlaa luonnollista henkilöä. jolla on sopimusvallion kan-salaisuus, sekä oikeushenki-löä, yhlymää tai muuta yh-teenhiriymää, joka on muo-doslettu sopimusvaltiossa voimassa olevan lainsäädän-nön mukaan;

O "kansainvälinen lii-kenne" tarkoitlaa sopimusta sopimusvaltiossa sovellettaessa kuljetusta laivalla tai ilma-aluksella, jota käyttä-vän yrityksen tosiasiallinen johto on toisessa sopimusvaltiossa, paitsi milloin lai-vaa tai ilma-alusta käytelään ainoastaan ensiksi maini-tussa valtiossa olevien paik-kojen välillä;

g) "loimivaltainen viran-omainen" tarkoitlaa:

1) Tanskassa: vero- ja maksuministeriä;

2) Suomessa: valfio-varainministeriötä;

3) Islannissa: vallio-varainministeriä;

4) Norjassa: valtiovarain-ja lullidepartementliä;

5) Ruolsissa: valtiovarain-ministeriä;

tai sila kunkin valtion vira-nomaisla, jolle annetaan teh-täväksi hoitaa täta sopimusta koskevia kysymyksiä.

2. Kun sopimusvaltio so-veltaa täta sopimusta, kalso-taan jokaisdla sanonnalla, jota ei ole sopimuksessa määrilelty ja jonka osalla asiayhteydeslä ei muuta johdu, olevan se merkitys, joka sillä on tämän valtion sopimuksessa tarkoitettuihin veroihin sovelletlavan lain-säädännön mukaan.

person med hemvist i annan avtalsslutande stat;

e) "medborgare" åsyftar fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslulande stat och juridisk person eller annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat;

O "internationell trafik" åsyftar vid tillämpningen av avtalet i en avtalsslutande stat transport med skepp eller luftfartyg som används av företag som har sin verkliga ledning i annan avtalsslulande stal, utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den förstnämnda staten;

g) "behörig myndighet" åsyftar:

1) i Danmark: ministern för skatter och avgifter;

2) i Finland: finansministeriet;

3) i Island: finansministern;

4) i Norge: finans- och tulldepartementet;

5) i Sverige: finansministern;

eller den myndighet i envar av dessa stater åt vilken uppdrages att handha frågor rörande detta avtal.

2. Då en avtalsslulande stat tillämpar detta avtal anses, såvida inle sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning rörande sådana skatter pä vilka avtalet tillämpas.

Prop. 1983/84:19

heimilisföstum i ööru aöild-arrfki;

gende som drives av en person bosalt i en annen kontraherende stat;

person med hemvist i annan avtalsslutande stat;

e) "rikisborgari" merkir mann sem ä rikisfang i aöild-arrrlri, svo og lögaöila eöa önnur samtök sem stofnaö er til samkvaemt lögum sem gilda i aöildartrliinu;

O "flutningar ä albjööa-leiöum" merkir i samningi bessum flulninga meö skipi eöa loftfari sem noiaö er af fyrirtaeki sem hefur raun-verulega framkvaemdastjörn f ööru aöildarrilri, nema pvi aöeins aö skipiö eöa loftfariö sé eingöngu notaö i forum milli staöa f fyrtnefnda rrkinu;

g) "baer stjörnvöld"

merkir;

1) i Danmörku: skatta-mälaräöherta;

2) f Finnlandi; Qärmäla-räöuneytiö;

e) "statsborger" betyr
enhver fysisk person som er
borger av en kontraherende
stal og enhver juridisk per
son eller annen sammen
slutning som erverver sin
status som sådan i henhold til
gjeldende lovgivning i en
kontraherende stat;

f) "inlernasjonal fart" be
tyr ved anvendelse av over
enskomsten i en kontrahe
rende stat transport med skip
eller luftfart0y som drives av
et foretagende som har sin
virkelige ledelse i en annen
kontraherende stat, unntatt
når skipet eller luftfart0yel
går i fart utelukkende mellom
sleder i den f0rstnevnte stat;

g) "kompetent myndig
het" betyr:

1) i Danmark: ministeren for skatter og avgifter;

2) i Finland: finansministeriet;

e) "medborgare" åsyftar fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutande stal och juridisk person eller annan sammanslutning som bildals enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat;

O "internationell trafik" åsyftar vid tillämpningen av avtalet i en avtalsslutande stat transport med skepp eller luftfartyg som används av förelag som har sin verkliga ledning i annan avtalsslulande stat, utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den förstnämnda staten;

g) "behörig myndighet" åsyftar:

1) i Danmark: ministern för skaller och avgifter;

2) i Finland: finansministeriet;

1) ä Islandi: fjärmäla-räöherra;

2) f Noregi: fjärmäla- og lollaräöuneytiö;

3) 1 SvibJöö: fjärmäla-räöherra;

eöa baö stjörnvald i hveiju bessara rikja sem faliö er aö annast mälefni varöandi samning bennan.

2. Viö beitingu aöildar-rikis ä samningi bessum skal, nema annaö leiöi af samhenginu, sérhvert hugiak sem ekki er skilgreinl i samningnum hafa på merkingu sem hugtakiö hefur samkvaemt löggjöf hlutaö-eigandi rikis varöandi på skatta sem samningurinn tekur fil.

3) i Island: finansmini-steren;

4) i Norge; finans- og loll-departemenlel;

5) i Sverige: finansmini-sleren,

eller den myndighet i enhver av disse stater som har fullmakt til å behandle spörsmål vedr0rende denne overenskomst.

2. Ved en kontraherende stats anvendelse av denne overenskomst skal ethvert uttrykk som ikke er definert i overenskomsten, når ikke annet fremgår av sammenhengen, ha den betydning som f0lger av lovgivningen i vedkommende stat med hensyn til de skatter som overenskomsten får anvendelse på.

3) i Island: finansministern;

4) i Norge; finans- och tulldepartementet;

5) i Sverige: finansministern:

eller den myndighet i envar av dessa stater åt vilken uppdrages att handha frågor rörande detta avtal.

2. Då en avtalsslutande stal tillämpar detta avtal anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inle definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den staiens lagstiftning rörande sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

Prop. 1983/84:19

Artikel 4 Skattemcessigt hjemsted

1. I denne overenskomst betyder udtrykkei "en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat" enhver person, som i henhold til lovgivningen i denne stat er skattepligtig der på grund af hjemsted, bopasi, ledeisens saede eller ethvert andet lignende kriterium. Delte udtryk omfatter dog ikke en person, hvis skatte-pligt i denne stat er begraen-set til indkomst fra kilder i denne stat eller der beroende formue.

2. I tilfaelde, hvor en fysisk person efter bestem-melserne i slykke I er hjem-meh0rende i flere kontraherende stater, beslemmes hans status efler f0lgende regler:

a) Han skal anses for at vasre hjemmeh0rende i den stal, i hvilken han har en fast bolig til sin rådighed; hvis han har en fast bolig til sin rådighed i flere stater, skal han anses for at vaere hjem-meh0rende i den stat, med hvilken han har de slaerkeste personlige og 0konomiske förbindelser (midtpunkl for sine livsinteresser);

b) hvis det ikke kan af-g0res, i hvilken stat han har midtpunkl for sine livsinteresser, eller hvis han ikke har en fast bolig til sin rådighed i nogen af staterne, skal han anses for at vaere hjemme-h0rende i den stat, i hvilken han saedvanligvis har ophold;

c) hvis han saedvanligvis har ophold i flere stater, eller hvis han ikke har sådant ophold i nogen af dem, skal han anses for at vaere hjem-meh0rende i den stat, i hvilken han er statsborger;

4 artikla Kolipaikka

1. Täta sopimusta sovel
lettaessa sanonnalla "sopi
musvaltiossa asuva henkilö"
tarkoitetaan henkilöä, joka
tämän valtion lainsäädännön
mukaan on siellä verovdvol-
linen kotipaikan, asumisen,
liikkeen johtopaikan tai
muun sellaisen seikan no-
jalla. Sanonta ei kuitenkaan
käsitä henkilöä, joka on tässä
valtiossa verovelvollinen
vain tässä valtiossa olevista
lähleislä saadun tulon tai
siellä olevan varallisuuden
perustedla.

2. Milloin luonnollinen
henkilö on I kappaleen mää-
räysten mukaan useassa so
pimusvaltiossa asuva, määri-
tetään hanen kotipaikkansa
seuraavasli:

a) hanen katsotaan asuvan siinä valtiossa, jossa hanen käyteltävänään on vakinai-nen asunlo; jos hanen käyteltävänään on vakinainen asunlo useassa valtiossa, katsotaan hånen asuvan siinä valtiossa, johon hånen henki-lökohlaisel ja taloudellisel suhteensa oval kiinteimmät (elineiujen keskus);

b) jos ei voida ratkaista, missa valtiossa hånen elin-etujensa keskus on, tai jos hanen käyteltävänään ei ole vakinaisla asuntoa missään valtiossa, katsotaan hånen asuvan siinä valtiossa, jossa hän oleskelee pysyvästi;

c) jos hän oleskelee pysyvästi useassa valtiossa tai ei oleskde pysyvästi missään niislä, katsotaan hanen asuvan siinä valtiossa, jonka kansalainen hän on;

Artikel 4 Hemvist

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "person med hemvist i en avtalsslutande stal" person som enligt lagstiftningen i denna stal är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper emellertid inte person som är skaltskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat eller för förmögenhet belägen där.

2. Då på grund av beslämmelserna i stycke I fysisk person har hemvist i flera avtalsslutande stater, bestäms hans hemvist på följande sätt:

a) Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i flera stater, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsinlressena);

b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsinlressen eller om han inte i någon stat har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas;

c) om han stadigvarande vistas i flera stater eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;

Prop. 1983/84:19

4. gr. Heimilisfesti

I. i samningi bessum merkir hugtakiö "aöili heim-ilisfastur i aöildarriki" aöila sem aö lögum bess rikis er skattskyldur bar vegna heimilisfesti, busetu, stjörnar-aöseturs eöa af öörum svip-uöum äslaeöum. Hugtakiö tekur bö ekki lil aöila sem er skattskyldur i bessu riki ein-ungis af tekjum sem eiga uppruna sinn bar eöa af eignum sem bar eru.

2. Pegar maöur telsl heimilisfastur i fleiri en einu aöildartiki samkvaemt 1. ti." skal urskuröa um heimilisfesti hans eftir neöangreind-um reglum:

Artikkd 4 Skattemessig bopel

1. I denne overenskomst betyr uttrykket "person bosatt i en kontraherende stat" enhver person som i henhold til lovgivningen i denne stat er skattepliktig der på grunn-lag av domisil, bopel, sele for foretagendels ledelse, eller ethvert annet lignende kriterium. Uttrykket omfatter imidlertid ikke noen person som er skattepliktig i denne stat bare på grunnlag av inntekt fra kilder i denne stat eller formue som befinner seg der.

2. Når en fysisk person etter bestemmelsene i punkt 1 har bopel i flere kontraherende stater, skal hans status avgj0res etter f0lgende regler:

Artikd 4 Hemvist

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "person med hemvist i en avtalsslulande stat" person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper emellertid inte person som är skaltskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat eller för förmögenhet belägen där.

2. Då på grund av bestämmelserna i punkt I fysisk person har hemvist i flera avtalsslutande stater, bestäms hans hemvist på följande sätt:

a) Maöur telsl heimilisfastur f pvi riki bar sem hann ä fast heimili; eigi hann fast heimili i fleiri rikjum telsl hann heimilisfastur i bi riki sem hann er nänast tengdur persönulega og fjär-hagslega (miöstöö persönu-hagsmuna);

a) han skal anses for bosatt i den stat hvor han dis-ponerer fast bolig. Hvis han disponerer fast bolig i flere stater, skal han anses for bosatt i den stat hvor han har de sterkesle personlige og 0ko-nomiske förbindelser (sen-trum for livsinleressene);

a) Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i flera stater, anses han ha hemvist i den stal med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsinlressena);

b) ef ekki er unnl aö ä-kvaröa i hvaöa riTci maöur hefur miöstöö persönu-hagsmuna sinna eöa ef hann ä ekki fast heimili i neinu rikjanna telsl hann heimilisfastur i bvi riki bar sem hann dvelsl aöjafnaöi;

c) ef maöur dvelsl aö jafnaöi i fleiri en einu rikjanna eöa dvelsl ekki aö jafnaöi i neinu birta telsl hann heimilisfastur i bvi riki bar sem hann ä rikisfang;

b) hvis det ikke kan bringes på det rene i hvilken stat han har sentrum for livsinleressene, eller hvis han ikke har en fast bolig i noen av de kontraherende stater, skal han anses for bosatt i den stat hvor han har vanlig opphold;

c) hvis han har vanlig opphold i flere stater eller ikke i noen av dem, skal han anses for bosatt i den stat i hvilken han er statsborger;

b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någon stat har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas;

c) om han stadigvarande vistas i flera stater eller om han inle vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;

Prop. 1983/84:19

d) er han statsborger i flere stater, eller er han ikke statsborger i nogen af dem, skal de kompetente myndigheder i de pågaeldende kontraherende stater afgöre sp0rgsmålet ved gensidig aftale.

3. I tilfaelde, hvor en ikke-fysisk person efler beslem-melserne i stykke I er hjem-meh0rende i flere kontraherende stater, skal den anses for at vaere hjemmeh0rende i den stat, i hvilken dens virkelige ledelse har sit saede.

d) jos hän on usean valtion kansalainen tai ei ole minkään valtion kansalainen, on asianomaisten sopimusvaltioiden toimivaltaislen viranomaisten ralkaistava asia keskinäisin sopimuksin.

3. Milloin muu kuin luonnollinen henkilö on I kappaleen määräysten mukaan useassa sopimusvaltiossa asuva, katsotaan henkilön asuvan siinä valtiossa, jossa sen tosiasiallinen johto on.

d) om han är medborgare i flera slaler eller om han inle är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i berörda avtalsslutande stater frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3. Då på grund av bestämmelserna i stycke I annan person än fysisk person har hemvist i flera avtalsslutande slaler, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.

Artikel 5 Fast driftssted

1. I denne overenskomst betyder udtrykkei "fast driftssted" el fast forrel-ningssted, gennem hvilket et foretagendes virksomhed hell eller delvis ud0ves.

2. Udtrykkei "fast driftssted" omfatter navnlig:

a) et sted, hvorfra et foretagende ledes;

b) en filial;

c) et kontor;

d) en fabrik;

e) et vaerksted; og

f) en grube, en olie- eller
gaskilde, el slenbrud eller
ethvert andet sted, hvor na
turforekomster udvindes.

3. Et bygnings-, anlaegs-
eller monteringsarbejde ud-
g0r kun et fast driftssted,
hvis det varer mere end 12
måneder.

5 artikla

Kiinteä toimipaikka

1. Tälä sopimusta sovellettaessa sanonnalla "kiinteä toimipaikka" tarkoitetaan kiinteää liikepaikkaa, josla yrityksen toiminlaa koko-naan tai osaksi harjoitetaan.

2. Sanonta "kiinteä toimipaikka" käsittää erilyisesli:

a) yrityksen johtopaikan;

b) sivuliikkeen;

c) toimislon;

d) tehtaan;

e) lyöpajan;ja

O kaivoksen, öljy- tai kaa-sulähteen, louhoksen tai muun paikan, jossa luonnon-varoja louhitaan.

3. Paikka, jossa harjoite
taan rakennus- tai asennus-
toimintaa, muodostaa kiin
teän toimipaikan vain, jos
toiminta kestää yli kahden-
toista kuukauden ajan.

Artikel 5 Fast driftställe

1. " Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett förelags verksamhet hell eller delvis bedrivs.

2. Uttrycket "fast driftställe" innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning;

b) filial;

c) kontor;

d) fabrik;

e) verkstad; och

f) gruva, olje- eller gas
källa, stenbrott eller annan
plats för utvinning av natur
tillgångar.

3. Plats för byggnads-, an
läggnings- eller installations
arbete utgör fast driftställe
endasl om verksamheten på
går mer än tolv månader.

4. Uanset de foranstående bestemmelser i denne artikel skal udtrykkei "fast driftssted" anses for ikke at om-fatte:

4. Tämän artiklan edellä olevien määräysten estä-mättä sanonnan "kiinteä toimipaikka" ei katsota käsittä-vän;

4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe" inte innefatta:

Prop. 1983/84:19

d) ef maöur ä riTrisfang r fleiri en einu rikjanna eöa i engu beirra skulu baer stjörnvöld hlutaöeigandi aöild-arrikja leysa mäliö meö gagnkvaemu samkomulagi.

3. Pegar aöili, annar en maöur, telst heimilisfastur f fleiri en einu aöildartiki samkvaemt 1. 11. telst hann heimilisfastur f bvi rrlci {jar sem raunveruleg framkvaemdastjörn hans hefur aösetur.

d) hvis han er statsborger i flere stater eller ikke i noen av dem, skal de kompetente myndigheter i de angjeldende kontraherende stater avgj0re spörsmålet ved gjensidig av-tale.

3. Når en annen person enn en fysisk person if0lge bestemmelsen i punkt 1, anses for bosatt (hjemmeh0-rende) i flere kontraherende stater, skal den anses for hjemmeh0rende i den stal hvor setet for den virkelige ledelse befinner seg.

d) om han är medborgare i flera stater eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i berörda avtalsslulande stater frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3. Då pä grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än fysisk person har hemvist i flera avtalsslutande stater, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.

5. gr.

Föst atvinnustöd

1. i samningi bessum merkir hugtakiö "föst at-vinnustöö" fasta atvinnu-stofnun bar sem starfsemi fyrirtaekis fer aö nokkru eöa öllu leyli fram.

2. Hugtakiö "föst at-vinnustöö" merkir einkum:

a) aösetur framkvaemda-stjörnar;

b) utibii;

c) skrifstofu;

d) verksmiöju;

e) verkstaeöi;

O nämu, oliu- eöa gaslind, gijölnämu eöa annan staö bar sem nätturuauöaefr eru nytt.

3. Athafnasv£eöi fyrir byggingarframkvcemdir, mannvirkjagerö eöa uppsetn-ingarvinnu telst bvi aöeins föst atvinnustöö aö slarfsem-in vari lengur en tölf mänuöi.

4. Prätt fyrir framangreind äkvaeöi barar greinar tekur hugtakiö "föst atvinnustöö" ekki til:

Artikkd 5 Fast driftssted

1. Uttrykket "fast driftssted" betyr i denne overenskomst et fast fortetningssted gjennom hvilket et foretagendes virksomhet helt eller delvis blir u0vet.

2. Uttrykket "fast driftssted" omfatter saerlig:

a) et sted hvor foretagen-det har sin ledelse;

b) en filial;

c) et kontor;

d) en fabrikk;

e) et verksted; og

f) et bergverk, en olje- el
ler gasskilde, et stenbrudd el
ler ethvert annet sted hvor
naturforekomster utvinnes.

3. Sledel for et bygnings-arbeid eller anleggs- eller monteringsprosjekt utgj0r et fast driftssled bare hvis virk-somheten pågår i mer enn tolv måneder.

4. Uansetl de foregående bestemmelser i denne artikkd skal uttrykket "fast driftssled" ikke anses å om-fatte:

Artikel 5 Fast driftställe

1. Vid tillämpningen av detta avlal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2. Uttrycket "fast driftställe" innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning;

b) filial;

c) kontor;

d) fabrik;

e) verkstad; och

O gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

3. Plats för byggnads-, an
läggnings- eller installations
arbete utgör fast driftställe
endasl om verksamheten på
går mer än tolv månader.

4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe" inte innefatta:

2 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 19

Prop. 1983/84:19

a) anvendelsen af indret-ninger udelukkende til oplagring, udstilling eller ud-levering af varer tilh0rende forelagendet;

b) oprelholdelsen af et varelager, tilh0rende forelagendet, udelukkende til oplagring, udstilling eller ud-levering;

c) oprelholdelsen af et varelager, tilh0rende forelagendet, udelukkende til bear-bejdelse hos et andet foretagende;

d) oprelholdelsen af et
fast fortetningssted udeluk
kende for at foretage indk0b
af varer eller indsamle oplys-
ninger til forelagendet;

e) oprelholdelsen af et fast
fortetningssted udelukkende
for at ud0ve enhver anden
virksomhed for foretagendet,
der er af forberedende eller
hjaelpende karakter;

a) järjestdyjä, jotka on larkoitettu ainoastaan yrityk-selle kuuluvien tavaroiden varastoimista, näytteillä pitä-mistä tai luovuttamista var-len;

b) yrityksdle kuuluvan ta-varavaraston pitämistä ainoastaan varastoimista, näytteillä pitämistä tai luovuttamista varten;

c) yrityksdle kuuluvan ta-varavaraston pitämistä ainoastaan loisen yrityksen toimesta tapahtuvaa muok-kaamisla tai jalostamista varten;

d) kiinteän liikepaikan pi
tämistä ainoastaan tavaroi
den oslamiseksi tai tielojen
keräämiseksi yrityksdle;

e) kiinteän liikepaikan pitämistä ainoastaan muun luonleeliaan valmistelevan tai avustavan toiminnan har-joittamiseksi yrityksdle;

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor;

b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande;

c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annal företags försorg;

d) innehavet av stadigva
rande plats för affärsverk
samhet uteslutande för inköp
av varor eller införskaffande
av upplysningar för företa
get;

e) innehavet av stadigva
rande plats för affärsverk
samhet uteslutande för att
för förelaget bedriva annan
verksamhet av förberedande
eller biträdande arl;

O oprelholdelsen af et fast fortetningssted udelukkende til samtidig ud0velse af flere af de i htra a)—e) naevnte virksomheder, forudsat al det fäste forretningssteds samlede virksomhed, der er et resultat heraf, er af forberedende eller hjaelpende karakter.

5. Uanset bestemmel-serne i stykke I og 2 skal et foretagende, i tilfaelde, hvor en person, der ikke er en sådan uafhaengig repraesentant, som omhandles i stykke 6, handier på foretagendels vegne og har og saedvanligvis ud0ver i en kontraherende stat en fuldmagt til at indgå aftaler i foretagendels navn,

O kiinteän liikepaikan pitämistä ainoastaan a)-e) kohdassa mainittujen toimin-tojen yhdistämiseksi, edel-lyttäen etta koko se kiin-teästä liikepaikasta haijoilet-tava toiminta, joka perustuu tähän yhdistämiseen, on luonleeliaan valmistelevaa tai avustavaa.

5. Jos henkilö, olematta it-senäinen edustaja, johon 6 kappaletta sovdletaan, loi-mii yrityksen puolesta sekä hänellä on sopimusvalfiossa valtuus tehdä sopimuksia yrityksen nimissä ja hän val-tuuttan siellä tavanomaisesti käyttää, katsotaan tällä yri-tyksellä I ja 2 kappaleen määräysten estämättä olevan

f) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a)—e), under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs vid den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art.

5. Om person, som inte är sådan oberoende representant på vilken stycke 6 rillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag - utan hinder av bestämmelserna i styckena I och 2 - ha fast

Prop. 1983/84:19

a) nylingar aöslööu sem einskoröuö er viö geymslu, syningu eöa afhendingu ä vörum f eigu fyrirtaekisins;

a) bruk av innretninger utelukkende til lagring, utstilling eller utlevering av varer som lilh0rer foretagendet;

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor;

b) birgöahalds ä vörum i eigu fyrirtaekisins sem eingöngu eru jEtlaöar til geymslu, syningar eöa afhendingar;

c) birgöahalds ä vörum i eigu fyrirtaekisins sem eingöngu eru aetlaöar til vinnslu hjä ööru fyrirtaeki;

d) fastrar atvinnuslofn-unar sem eingöngu er notuö viö vörukaup eöa öflun upp-lysinga fyrir fyrirtaekiö;

e) fastrar atvinnustofn-unar sem eingöngu er notuö til aö annast sérhveija aöra undirbunings- eöa aöstoöar-starfsemi fyrir fyrirtxkiö;

f) fastrar atvinnustofn-unar sem nytt er eingöngu til aö samhsfa starfsemi sem fellur undir stafliöi a)-e), enda felisi öll su starfsemi sem fram fer i bessari föstu alvinnuslofnun vegna bess-arar samhaefingar i undirbunings eöa aöstoöarstörfum.

5. Ef aöili, sem ekki er öhåöur umboösaöili samkvaemt äkvaeöum 6. ti., hefur ä hendi starfsemi fyrir fyrirtaeki og hefur heimild i aöildarriki fil aö gera samninga fyrir fyrirtaekiö og notar bana reglulega er fyrirtaeki betta — brätt fyrir äkvaeöi 1. og 2. ti. — taliö hafa fasta atvinnustöö 1 bvi rilci vegna hvers konar

b) opprettholdelsen av varelager som lilh0rer foretagendet, utelukkende for lagring, utstilling eller utlevering;

c) opprettholdelsen av el varelager som tilh0rer foretagendet, utelukkende for bearbeidelse ved et annet foretagende;

d) opprettholdelsen av et
fast forretningssted uteluk
kende for innkjöp av varer
eller til innsamling av opplys-
ninger for foretagendet;

e) opprettholdelsen av et
fast forretningssted uteluk
kende for å drive annen virk
somhet som for foretagendet
er av forberedende art eller
har karakteren av en hjelpe-
virksomhet;

f) opprettholdelsen av et
fast forretningssted uteluk
kende for en kombinasjon av
slike akfiviteter som nevnl i
underpunktene a)—e), förut
satt at resultatet av det fäste
fortetnignssteds samlede
virksomhet som skriver seg
fra denne kombinasjon, er av
forberedende art eller har
karakteren av en hjelpevirk-
somhet.

5. Når en person, med unntagelse av en uavhengig representant som omhandlel i punkt 6, opptrer på vegne av et foretagende og har, og vanligvis ut0ver, i en kontraherende stat fullmakt ril å slutte konlrakler i foretagendels navn, skal foretagendet uansett bestemmelsene i punktene 1 og 2 anses for å

b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande;

c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg;

d) innehavet av stadigva
rande plats för affärsverk
samhet uteslutande för inköp
av varor eller införskaffande
av upplysningar för företa
get;

e) innehavet av stadigva
rande plats för affärsverk
samhet uteslutande för att
för förelaget bedriva annan
verksamhet av förberedande
eller biträdande art;

f) innehavet av stadigva
rande plats för affärsverk
samhet uteslutande för alt
kombinera verksamheter
som anges i punkterna a)-e),
under förutsättning att hela
den verksamhet som bedrivs
vid den stadigvarande plat
sen för affärsverksamhet på
grund av denna kombination
är av förberedande eller bi
trädande art.

5. Om person, som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 6 tillämpas, är verksam för ett företag saml i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag - utan hinder av bestämmelserna i punkterna I och 2 - ha fast

Prop. 1983/84:19

anses for al have el fast driftssted i denne stal med hensyn til hele den virksomhed, som denne person påtager sig for foretagendet, medmindre denne persons virksomhed er begraenset til sådanne forhold, som er naevnt i stykke 4, og som, hvis de var ud0vel gennem et fast forretningssted, ikke ville g0re delte fäste fortetningssted til et fast driftssted efter bestemmelserne i naevnte stykke.

6. Et foretagende skal ikke anses for at have et fast driftssted i en kontraherende stat, blol fordi det driver er-hvervsvirksomhed i denne stal gennem en maegler, kom-missionaer eller anden uafhaengig repraesentant, forudsat al disse personer handier inden for deres saedvanlige erhvervsvirksomheds ram-mer.

7. Den omstaendighed, al el selskab, der er hjemmeh0-rende i en kontraherende stat, behersker eller be-herskes af el selskab, der er hjemmeh0rende i en anden kontraherende stat, eller som (enten gennem et fast driftssted eller på anden made) ud0ver erhvervsvirk-somhed i en anden kontraherende stat, skal ikke i sig selv medf0re, al el af de to selskaber anses for el fast driftssted for det andet.

kiinteä toimipaikka tässä valtiossa jokaisen toiminnan osalta, jota tämä henkilö harjoittaa yrityksen lukuun. Tälä ei kuitenkaan nouda-teta, jos tämän henkilön toiminta rajoitluu sellaiseen, joka mainitaan 4 kappaleessa ja joka, jos sila harjoitettai-siin kiinteästä liikepaikasta, ei tekisi tälä kiinteää liikepaikkaa kiinteäksi toimipai-kaksi mainitun kappaleen määräysten mukaan.

6. Yrityksdlä ei katsota olevan kiinteää toimipaikkaa sopimusvaltiossa pelkästään sen vuoksi, etta se harjoittaa liiketoimintaa siinä valtiossa välilläjän, komissionäärin tai muun itsenäisen edustajan välityksellä, jos tämä henkilö toimii säännönmukaisen lii-ketoimintansa rajoissa.

7. Se seikka, etta sopimusvaltiossa asuvalla yh-tiöllä on määräämisvalta yh-tiössä — tai siinä on määräämisvalta yhtiöllä - joka on toisessa sopimusvaltiossa asuva taikka joka toisessa sopimusvaltiossa harjoittaa liiketoimintaa (joko kiinteästä toimipaikasla tai muulla tavoin), ei itsestään tee kumpaakaan yhtiötä loisen kiinteäksi loimipaikaksi.

driftställe i denna stal i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inle, om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i stycke 4 och som — om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet - inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda stycke.

6. Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslulande stat endasl på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, om sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

7. Den omständigheten att elt bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i annan avtalsslulande stat eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i annan avtalsslutande stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

Artikel 6

Indkomst af fast ejendom

1. Indkomst, som en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat, oppe-baerer af fast ejendom (herunder indkomst af land- eller

6 artikla

Kiinteästä omaisuudesta

saatu tulo

I. Tulosta, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa toisessa sopimusvaltiossa olevasla kiinteästä omaisuudesta (siihen luel-

Artikel 6

Inkomst av fast egendom

I. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk och skogs-

Prop. 1983/84:19

starfsemi sem hann gegnir fyrir fyrirtaekiö. Petla ä bö ekki viö ef starfsemi sem tessi aöili annast fellur undir og takmarkast af äkva;öum 4. II. og mundi ekki gera bessa föstu alvinnuslofnun aö faslri atvinnustöö samkvaemt äkvaeöum léös töluliöar bott hun vaeri inni af hendi ä faslri alvinnuslofnun.

6. Fyrirtaeki telst ekki hafa fasta atvinnustöö i aöildarriTci bott baö reki bai" viöskipti fyrir milligöngu miölara, um-boösmanns eöa annars öhäös umboösaöila, svo framarlega sem bessir aöilar koma fram innan märka venjulegs atvinnurekslrar beirra.

7. bott félag sem er heimilisfasl i aöildartiki stjörni eöa sé stjörnaö af fé-lagi sem er heimilisfasl i ööru aöildartiki eöa félagi sem stundar atvinnurekstur i ööru aöildartiki (annaöhvort frä fastri atvinnustöö eöa ä annan häll) leiöir baö eitt sér ekki til bss aö annaö hvort félagiö sé föst atvinnustöö hins.

ha et fast driftssled i denne stal for enhver virksomhet som denne person påtar seg for foretagendet. Delte gjelder dog ikke hvis virk-somheten er begrenset lil å omfatle aktiviteter nevnl i punkt 4 og som, hvis de ut0ves gjennom el fast forretningssted, ikke ville ha gjort delte fäste forretningssted fil et fast driftssted etter bestemmelsene i nevnte punkl.

6. Et foretagende skal ikke anses for å ha fast driftssted i en kontraherende stat bare av den grunn at det driver forteiningsvirksomhel i denne stat gjennom en megler, kommisjonaer eller annen uavhengig mellom-mann, såfremt disse personer opptrer innenfor rammen av sin ordinaere forrelnings-virksomhet.

7. Den omstendighel al et selskap hjemmeh0rende i en kontraherende stat kontrol-lerer, eller blir kontrollen av, el selskap hjemmeh0rende i en annen kontraherende stat, eller som ul0ver fortetnings-virksomhet i en annen kontraherende stat (enten gjennom el fast driftssted eller på annen måle), medf0rer ikke i seg selv at noen av disse sels-kaper skal anses ä ulgj0re el fast driftssted for det annet.

driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för förelaget. Detta gäller dock inle, om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i punkt 4 och som — om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet - inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt beslämmelserna i nämnda punkl.

6. Förelag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund alt företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, om sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

7. Den omständigheten att ell bolag med hemvist i en avtalsslutande siat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i annan avtalsslulande stat eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i annan avtalsslulande stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inle i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

6. gr.

Tekjur affasteign

Artikkd 6

Inntekt av fast eiendom

Artikel 6

Inkomst av fast egendom

1. Tekjur sem aöili heimilisfastur i aöildartilri hefur af fasleign (bar meö laldar tekjur af landbunaöi og nytingu skogar) r ööru aöildarriki mä

1. Inntekt som en person bosatt i en kontraherende stat oppebaerer av fast eiendom (herunder inntekt av jordbruk og skogbruk), som

I. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslulande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk och skogs-

Prop. 1983/84:19

skovbrug), der er beliggende i en anden kontraherende stal, kan beskattes i denne anden stat.

2. a) Udtrykkei "fast

ejendom" har — medmindre bestemmelserne i punkt b) medf0rer andet — den betydning, som udtrykkei har i lovgivningen i den kontraherende stat, hvori ejendom-men er beliggende.

b) Udtrykkei "fast ejendom" skal dog i alle tilfaelde omfatle tilbeh0r til fast ejendom, besaetning og redska-ber,der anvendes i land- og skovbrug, rettigheder på hvilke civilretten om fast ejendom finder anvendelse, brugsrettigheder til fast ejendom, samt rettigheder lil va-rierende eller fäste ydelser, der belales for udnyttdsen af eller retten til at udnytte mi-neralforekomster, kilder eller andre naturforekomster.

3. Bestemmelsen i stykke I skal finde anvendelse på indkomst, der hidr0rer fra direkte brug, udlejning eller enhver anden form for benyt-telse af fast ejendom.

4. Såfremt besiddelse af aktier eller andre andele i et selskab, hvis vzesentligste formål er at eje fast ejendom, beretliger indehaveren af ak-tierne eller andelene lil at benytle fast ejendom, der ejes af selskabet, kan indkomst, som oppebaeres ved direkte brug, ved udleje eller ved enhver anden anvendelse af sådan brugsret, beskattes i den kontraherende stat, hvori den fäste ejendom er beliggende.

tuna maataloudesta ja metsä-taloudesta saatu tulo), voi-daan verotta tässä toisessa valtiossa.

2. a) Sanonnalla "kiinteä omaisuus" on, jollei b) koh-dan määräyksistä muuta johdu, sen sopimusvallion lainsäädännön mukainen merkitys, jossa omaisuus on.

b) Sanonta "kiinteä omaisuus" käsittää kuilenkin aina kiinteän omaisuuden tarpeis-ton, maataloudessaja metsä-taluodessa käytelyn elävän ja elottoman irtaimislon, oi-keudel, joihin sovdletaan yksityisoikeuden kiinteää omaisuutta koskevia mää-räyksiä, kiinteän omaisuuden käyttöoikeuden sekä oi-keudel määrältään muutlu-viin tai kiinteisiin korvauk-siin, jotka saadaan kiven-näisesiintymien, lähteiden ja muiden luonnonvarojen hy-väksikäytöstä tai oikeudesia niiden hyväksikäyltöön.

3. Tämän artiklan I kappaleen määräyksiä sovdletaan tuloon, joka saadaan kiinteän omaisuuden väliltö-mästä käylöstä, sen vuok-ralle antamisesla tai muusta käylöstä.

4. Jos sellaisen yhtiön, jonka pääasiallisena tarkoi-tuksena on omistaa kiinteää omaisuutta, osakkeiden tai muiden osuuksien omistus oikeutlaa osakkeiden tai osuuksien omistajan käyttä-mään yhtiölle kuuluvaa kiinteää omaisuutta, voidaan tulosta, joka saadaan tällaisen käyttöoikeuden välitlömästa käylöstä, sen vuokralle antamisesla tai muusta käylöstä, verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteä omaisuus on.

bruk) belägen i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stal.

2. a) Om inte beslämmelserna i punkt b) föranleder annat, har uttrycket "fast egendom" den belydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

b) Uttrycket "fast egendom" inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom saml rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten atl nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång.

3. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4. Om innehav av aktier eller andra andelar i bolag, vars huvudsakliga ändamål är att inneha fast egendom, berättigar innehavaren av aktierna eller andelarna att nyttja bolaget tillhörig fast egendom, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av sådan nyttjanderätt, beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.

Prop. 1983/84:19

skattleggja f sföamefnda rilrinu.

ligger i en annen kontraherende stat, kan skattlegges i denne annen stat.

bruk) belägen i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat.

2. a) Hugtakiö "fasteign" hefur, nema annaö leiöi af äkvaeöum stafliöar b), sömu merkingu og hugtakiö hefur samkvaemt lögum bess aöild-artikis {)ar sem fasleignin er.

b) Hugtakiö "fasteign" felur bö 1 öllum tilvikum i sér fylgifé meö fasteign, ähöfn og taeki sem notuö eru f land-biinaöi og viö skögarnytingu, réltindi varöandi landeignir samkvaemt reglum ein-kamälaréttarins, afnotarétt af fasteign og rett lil breyti-legrar eöa fastrar böknunar sem endurgjald fyrir hagnyt-ingu ä eöa rett til hagnytingar ä nämum, lindum eöa öörum nätturuauöaefum.

2. a) Uttrykket "fast

eiendom" skal når ikke noe annet fremgår av bestemmelsen i underpunkt b), ha den betydning som del har etter lovgivningen i den kontraherende stal hvor eiendom-men ligger.

b) Uttrykket "fast eiendom" omfatter imidlertid alltid tilbeh0r fil fast eiendom, besetning og redskaper som anvendes i jordbruk og skogbruk, rettigheter som er un-dergitt pnvatreltens regler om fast eiendom, bruksrett til fast eiendom og rett ril varierende eller fäste ylelser som vedertag for utnyttelse av eller retten lil å ulnylte mineralforekomster, kilder eller andre naturforekomster.

2. a) Om inle bestämmelserna i punkl b) föranleder annat, har uttrycket "fast egendom" den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

b) Uttrycket "fast egendom" inbegriper dock alltid tillbehör fill fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka beslämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätl till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätlen att nyttja mi-neralförekomsl, källa eller annan naturtillgång.

3. Åkvaeöi 1. fi. gilda um tekjur af beinni hagnyringu, leigu eöa hvers konar öörum afnolum fasteignar.

4. Ef hlutabréfaeign eöa önnur hlutareign i félagi, sem hefur aö höfuömarkmiöi aö eiga fasteign, veitir eiganda hlutabréfanna eöa hlutanna rétl til aö nyta fasteign i eigu félagsins mä skattleggja tekjur af beinum notum, leigu eöa annarti hagnyringu afnotaréttar i bvi aöildartiki bar sem fasleignin er.

3. Bestemmelsen i punkt 1 får anvendelse på inntekt som oppebaeres ved direkte bruk, utleie eller ved enhver annen form for utnyttelse av fast eiendom.

4. Når besittdse av aksjer eller andeler i et selskap, hvis hovedsakelige formål er å eie fast eiendom, gir innehaveren av aksjene eller andelene rett til å bruke fast eiendom som lilh0rer selska-pet, kan inntekt som oppebaeres ved direkte bruk, ved utleie eller ved enhver annen utnyttelse av slik bruksrett, skattlegges i den stat hvor den fäste eiendom ligger.

3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4. Om innehav av aktier eller andra andelar i bolag, vars huvudsakliga ändamål är alt inneha fast egendom, berättigar innehavaren av aktierna eller andelarna att nyttja bolaget tillhörig fast egendom, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av sådan nyttjanderätt, beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.

Prop. 1983/84:19

5. Bestemmelserne i stykke 1 og 3 skal også finde anvendelse på indkomst af fast ejendom, der tilh0rer et foretagende, og på indkomst af fast ejendom, der anvendes ved ud0velsen af frit erhverv.

6. Bestemmelserne i stykke 4 skal også finde anvendelse på indkomst på grundlag af en brugsret, der tillkommer et foretagende, eller som anvendes ved ud-0velsen af frit erhverv.

5. Tämän artiklan 1 ja 3 kappaleen määräyksiä sovdletaan myös yrityksen omis-tamasta kiinteästä omaisuudesta saaluun tuloon ja itse-näisessä ammatinharjoilta-misessa käytetystä kiinteästä omaisuudesta saatuun tuloon.

6. Tämän artiklan 4 kappaleen määräyksiä sovdletaan myös yrityksen omista-masta tai itsenäisessä amma-tinharjoitlamisessa käytetystä käyttöoikeudesta saatuun tuloon.

5. Bestämmelserna i styckena 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning.

6. Bestämmelserna i stycke 4 tillämpas även på inkomst på grund av nyttjanderätt som innehas av företag eller som används vid självständig yrkesutövning.

Artikel 7

Fortjeneste ved erhvervsvirk-

somhed

1. Fortjeneste indvundet af el foretagende i en kontraherende stat kan kun beskattes i denne stat, medmindre foretagendet driver erhvervsvirksomhed i den anden kontraherende stat gennem el der beliggende fast driftssted. Såfremt foretagendet driver en sådan virksomhed, kan dels fortjeneste beskattes i den anden stat, men dog kun for så vidt angår den del deraf, som kan henf0res til delte fäste driftssled.

2. Under iagttagelse af bestemmelserne i stykke 3 skal der i tilfaelde, hvor et foretagende i en kontraherende stat dri.ver erhvervsvirksomhed i den anden kontraherende stat gennem et der beliggende fast driftssted, i hver kontraherende stat lil delte fäste driftssted henf0res den fortjeneste, som det kunne forventes at ville have opnået, hvis det havde vaeret et frit og uaf-haengigt foretagende, som ud0vede den samme eller lig-

7 artikla Liiketulo

1. Tulosta, jonka sopimusvaltiossa oleva yritys saa, verotetaan vain siinä valtiossa, jollei yritys har-joita liiketoimintaa toisessa sopimusvaltiossa siellä olevasla kiinteästä toimipaikasla. Jos yritys harjoittaa liiketoimintaa tällä tavalla, voidaan tässä toisessa valtiossa verottaa yrityksen saa-masta tulosta, mutla vain niin suuresta tulon osasta, joka on luettava kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi.

2. Jos sopimusvaltiossa oleva yritys haijoittaa liiketoimintaa toisessa sopimusvalfiossa siellä olevasla kiinteästä toimipaikasla, lue-taan, johei 3 kappaleen määräyksistä muuta johdu, kus-sakin sopimusvaltiossa, jota asia koskee, kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi se tulo, jonka toimipaikan olisi voitu olettaa tuottavan, jos se olisi ollut erillinen yritys, joka harjoittaa samaa tai saman-luonteista toiminlaa samojen tai samanluonteisten edelly-

Artikel 7 Inkomst av rörelse

1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslulande stat förvärvar, beskattas endasl i denna stat, såvida inle företaget bedriver rörelse i annan avtalsslulande stat från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på sådant sätt, får företagets inkomst beskattas i denna andra stat, men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta driftstället.

2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast driftställe, hänförs, om inle bestämmelserna i stycke 3 föranleder annat, i envar av de berörda avtalsslutande staterna till det fasta driftstället den inkomst som det kan antagas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor

Prop. 1983/84:19

5. Åkvaeöi 1. og 3. ti. gilda einnig um tekjur af fasleign i eigu fyrirtaekis og um tekjur affasteign sem hagnyti er viö själfslaeöa starfsemi.

5. Bestemmelsene i punktene I og 3 får også anvendelse på inntekt av fast eiendom som filh0rer et foretagende, og på inntekt av fast eiendom som anvendes ved ut0velse av fritt yrke.

5. Bestämmelserna i punkterna I och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning.

6. Åkvaeöi 4. fi. gilda einnig um tekjur af afnotarétti i eigu fyrirtaekis eöa hagnyt-ingu hans viö själfslaeöa starfsemi.

6. Bestemmelsene i punkt 4 får også anvendelse på inntekt pä grunnlag av bruksrett som tilkommer et foretagende eller som anvendes ved ul0velsen av fritt yrke.

6. Bestämmelserna i

punkt 4 tillämpas även på inkomst på grund av nyttjanderätt som innehas av förelag eller som används vid självständig yrkesutövning.

7. gr.

Hagnadur af atvinnurekstri

I. Hagnaöur af atvinnurekstri fyrirtaekis i aöildartiki er einungis skattskyldur i bvi rfki nema fyrirtjekiö hafi meö höndum atvinnurekstur i ööru aöildarriki frä fastri atvinnustöö bar. Ef fyrir-teekiö hefur slikan atvinnurekstur meö höndum mä leggja skatt ä hagnaö fyrirtaekisins 1 sföamefnda rikinu, en pö einungis bann hluta hans sem stafar frä hinni föstu atvinnustöö.

Artikkd 7

Fortjeneste ved forrelnings-

virksomhet

I. Fortjeneste som oppebaeres av el foretagende i en kontraherende stat skal bare kunne skattlegges i denne stat, med mindre foretagendet ut0ver forretnignsvirk-somhel i en annen kontraherende stat gjennom et fast driftssted der. Hvis foretagendet ut0ver slik forrel-ningsvirksomhet, kan dels fortjeneste skattlegges i denne annen stal, men bare så megel av den som kan til-skrives det fäste driftssled.

Artikel 7 Inkomst av rörelse

1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslulande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inle förelaget bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på sådant sätt, får företagets inkomst beskattas i denna andra stat, men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta driftstället.

2. Pegar fyrirtski i aöild-arriiki hefur meö höndum atvinnurekstur i ööru aöildarriki frä fastri atvinnustöö bar skal hvert aöildartiki, nema annaö leiöi af ä-kvaeöum 3. ti., äkvaröa föstu atvinnustööinni bann hagnaö sem aetla mä aö falliö heföi i hennar hlut ef hun heföi veriö sérstakt og själfstaett fyrirtaeki sem heföi meö höndum sams konar eöa svipaöan atvinnurekstur viö sömu eöa svipaöar aöstaeöur og kaemi själfstaett fram i skiptum viö

2. Når el foretagende i en kontraherende stal ut0ver forteiningsvirksomhel i en annen kontraherende stal gjennom et fast driftssted der, skal det, med forbehold av bestemmelsen i punkt 3, i hver av de kontraherende stater lilskrives del fäste driftssted den fortjeneste som det ventelig ville ha er-vervet hvis det hadde vaert et saerskill og selvslendig foretagende som ut0vet samme eller lignende virksomhet under samme eller lignende vil-

2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i envar av de berörda avtalsslulande staterna till det fasta driftstället den inkomst som det kan an-lagas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor

Prop. 1983/84:19

nende virksomhed på samme eller lignende vilkår, og som under fuldstaendig frie forhold afsluttede forretninger med det foretagende, hvis fäste driftssted del er.

3. Ved fastsaetlelsen af et fast driftssteds fortjeneste skal det vaere lilladt at fra-drage omkostninger, som er afholdt for det fäste driftssted, herunder generalom-kostninger til ledelse og administration, hvad enten de er afholdt i den stat, hvori det fäste driftssted er beliggende, eller andre sleder.

tysten vallitessa ja itsenäi-sesti päättää liiketoimista sen yrityksen kanssa, jonka kiinteä toimipaikka se on.

3. Kiinteän toimipaikan tuloa määrättäessä on vähen-nykseksi hyväksyttävä kiinteästä toimipaikasla johtu-neel menot, niihin lueltuina yrityksen johtamisesta ja yleisestä hallinnosta johtu-neet menot riippumatta siitä, ovatko ne syntyneet siinä valtiossa, jossa kiinteä toimipaikka on, vai muualla.

och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4. Såfremt del har vaeret saedvane i en kontraherende stat at fastsaette den fortjeneste, der kan henf0res til et fast driftssled, på grundlag af en fordding af foretagendels samlede fortjeneste mellem dels forskdlige afdelinger, skal intet i slykke 2 udelukke denne kontraherende stat fra at fastsaette den skatteplig-rige fortjeneste på grundlag af en sådan saedvanemaessig fordding; den valgle forde-lingsmetode skal imidlertid vaere sådan, at resultatet bliver i overensstemmelse med de principper, der er fastlagt i denne artikel.

5. Ingen fortjeneste skal kunne henf0res til et fast driftssted, blöt fordi delte fäste driftssted har foretaget indk0b af varer for foretagendet.

6. Ved anvendelsen af de foranstående stykker skal den fortjeneste, der henf0res til det fäste driftssted, fast-saettes efler samme metode hvert år, medmindre der er god og fyldestg0rende grund til at anvende en anden frem-gangsmåde.

4. Mikäli sopimusvaltiossa noudatetun käytännön mukaan kiinteään toimipaik-kan kuuluvaksi luettava tulo määrätään jakamalla yrityksen kokonaistulo yrityksen eri osien kesken, eivät 2 kappaleen määräykset estä tälä sopimusvaltiota määrää-mästä verotettavaa tuloa tällaista jakamismeneltdyä noudattaen. Käytettävän ja-kamismenetelmän on kuilenkin johdeltava tässä artik-lassa ilmaistujen periaattei-den mukaiseen tulokseen.

5. Tuloa ei lueta kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi pelkästään sen perustedla, etlä kiinteä toimipaikka os-taa tavaroita yrityksen lukuun.

6. Sovellettaessa edellä olevia kappaleita on kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi luettava tulo vuodesla toiseen määrättävä samaa menetelmää noudattaen, jollei pälevislä ja riittävistä syistä muuta johdu.

4. I den mån inkomst hänföriig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företagel, skall bestämmelserna i stycke 2 inte hindra att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel.

5. Inkomst anses inte hänföriig till fast driftställe endast av den anledningen all varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företagel.

6. Vid tillämpningen av föregående stycken bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

Prop. 1983/84:19

fyrirtaeki baö sem hun er föst atvinnustöö fyrir.

kår og opptrådte helt uavhengig i forhold til det foretagende hvis fäste drifssted del er.

och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3. Viö äkvöröun hagnaöar fastrar alvinnustöövar skal leyfa sem frädrält titgjöld sem leiöir af bvi aö hiin er föst atvinnustöö, bar meö lalinn kostnaöur viö framkvaemdastjörn og venjulegur stjörnunarkostnaöur, hvort heidur kostnaöurinn er til oröinn i bvi riki bar sem fasta atvinnustööin er eöa annars staöar.

4. Aö bvi leyli sem venja hefur veriö i aöildarrilri aö äkvaröa hagnaö fastrar alvinnustöövar ä grundvdli skiplingar heildarhagnaöar fyrirtaekisins ä hina ymsu hluta bess, skal ekkert i å-kvaeöum 2. 11. uliloka baö aöildarrrlci frä bvf aö äkvaröa skatlskyldan hagnaö meö beim hcelti. Aöferö sii sem notuö er viö skiptinguna skal samt sem äöur vera slilc aö niöurstaöan veröi i samraemi viö meginreglur bessarar greinar.

3. Ved beregningen av el fast driftssteds fortjeneste skal det innr0mmes fradrag for utgifter som er pål0pt i förbindelse med del fäste driftssted, herunder direk-sjons- og alminnelige admi-nistrasjonsulgifter, uansett om de er pål0pt i den kontraherende stat hvor det fäste driftssted ligger eller andre sleder.

4. Hvis del har vaert vanlig praksis i en kontraherende stat å faslsette den fortjeneste som skal lilskrives et fast driftssted på grunnlag av en fordding av foretagendels samlede fortjeneste på dets forskjdlige avdelinger, skal regelen i punkt 2 ikke vaere lil hinder for al denne kontraherende stat fastsetler den skattbare fortjeneste på denne måle. Den fremgangsmåle som anvendes, skal imidlertid vare slik at resultatet blir overensstemmende med de prinsipper som er fastsatt i denne artikkel.

3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagels ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4. I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av förelagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, skall bestämmelserna i punkt 2 inte hindra att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den för-delningsmelod som används skall dock vara sådan atl resultatet överensstämmer med principerna i denna artikd.

5. Engan hagnaö skal telja faslri atvinnustöö eingöngu vegna vörukaupa hennar fyrir fyrirtaekiö.

6. Viö beitingu äkvaeöa framangreindra töluliöa skal hagnaöur sem lalinn er fastri atvinnustöö äkvaröast eftir sömu reglum frä ari til ärs nema fullnaegjandi ästaeöa sé til annars.

5. Ingen fortjeneste skal henf0res til et fast driftssled utelukkende i anledning av deltes innkj0p av varer eller ting for foretagendet.

6. Ved anvendelse av de foranstående punkter skal den fortjeneste som lilskrives det fäste driftssted fastseltes etter den samme fremgangsmåle hvert år, med mindre det er god og fyl-destgj0rende grunn for noe annet.

5. Inkomst anses inte hänförlig till fast driftställe endast av den anledningen alt varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget.

6. Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande är frän år, såvida inle goda och tillräckliga skäl föranleder annal.

Prop. 1983/84:19

7. I tilfaelde, hvor en fortjeneste omfatter indkom-ster, som er omhandlel saerskill i andre artikler i denne overenskomst, skal bestemmelserne i disse andre artikler ikke ber0res af bestemmelserne i denne artikel.

7. Milloin liikeluloon si-sältyy lulolajeja, joila käsitellään erikseen tämän sopimuksen muissa artikloissa, tämän artiklan määräykset eivät vaikuta sanoltujen ar-tiklojen määräyksiin.

7. Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av delta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

Artikel 8 Skibs- og luftfart

1. Indkomst ved skibs- eller luflfartsvirksomhed i inlernalional trafik kan kun beskattes i den kontraherende stat, i hvilken foretagendels virkelige ledelse har sit saede. I del omfång denne stat if0lge sin lovgivning ikke kan beskatte hele indkomsten, kan indkomsten kun beskattes i den stat, i hvilken foretagendet er hjemmeh0-rende.

2. Såfremt den virkelige ledelse for el foretagende, der driver skibsfartsvirk-somhed, har sit saede om bord på et skib, skal foretagendet anses for al have sit saede i den kontraherende stat, i hvilken skibets reder er hjemmeh0rende.

3. Bestemmelserne i stykke I skal også finde anvendelse på fortjeneste, som oppebaeres ved deltagelse i en pool, i el konsortium eller i en inlernalional driftsorganisation.

8 artikla

Meri-Ja Umakuljetus

1. Tulosta, joka saadaan laivan tai ilma-aluksen käyt-tämisestä kansainväliseen lii-kenteeseen, verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa, jossa yrityksen tosiasiallinen johto on. Mikäli tämä valtio lain-säädäntönsä johdosla ei voi verottaa koko tulosta, verotetaan tulosta vain siinä valtiossa, jossa asuva yritys on.

2. Jos merikuljetusta har-joittavan yrityksen tosiasiallinen johto on laivassa, joh-don katsotaan olevan siinä sopimusvaltiossa, jossa lai-vanisänlä asuu.

3. Tämän artiklan I kappaleen määräyksiä sovdletaan myös tuloon, joka saadaan osallislumisesta poo-liin, yhteiseen liiketoimin-taan tai kansainväliseen kul-jelusjärjestöön.

Artikel 8

Sjöfart och luftfart

1. Inkomst genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i den avtalsslulande stat där företaget har sin verkliga ledning. I den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inle kan beskatta hela inkomsten, beskattas inkomsten endasl i den stat där förelaget har hemvist.

2. Om företag som bedriver sjöfart har sin verkliga ledning ombord på ell skepp, anses ledningen belägen i den avtalsslulande stat där skeppets redare har hemvist.

3. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt förelag eller en internationell driftsorganisation.

Artikel 9

Indbyrdes forbundne foreta-

gender

1. I tilfaelde, hvor

a) et foretagende i en kontraherende stat direkte eller indirekte dellager i ledeisen af, kontrollen af eller kapitalen i et foretagende i en anden kontraherende stat, eller

9 artikla

Etuyhteydessä keskenään

olevat yrilyksel

I. Milloin

a) sopimusvaltiossa oleva yritys välittömästi tai välilli-sesti osallistuu toisessa sopimusvaltiossa olevan yrityksen johtoon tai valvontaan tahi omistaa osan sen pää-omasta, taikka

Artikel 9

Företag med intressegemenskap

1. I fall då

a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av elt förelag i annan avtalsslutande stat eller äger del i detla företags kapital, eller

Prop. 1983/84:19

7. Pegar hagnaöur af atvinnurekstri felur 1 sér tekjur sem sérslök äkvaeöi eru um i öörum greinum samnings bessa skulu äkvaeöi bessarar greinar ekki hafa ährif ä gildi beirta äkvaeöa.

7. Hvor forljeneslen omfatter innlekter som er saerskill omhandlel i andre artikler i denne overenskomst, skal bestemmelsene i disse artikler ikke ber0res av reg-lene i nsrvaerende artikkel.

7. Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inle av reglerna i förevarande artikel.

8. gr.

Siglingar og loflferdir

1. Hagnaöur af rekstri skipa eöa loflfara ä albjööa-leiöuni skal einungis skatt-lagöur f bvi aöildarriki [jar sem raunveruleg framkvaemdastjörn fyrirtaekisins hefur aösetur. Geti betta riki ekki samkvaemt eigin löggjöf skattlagt allan hagnaöinn skal einungis skattleggja hann i bvi riki bar sem fyrirtaekiö er heimilisfasl.

2. Ef aösetur raunveru-legrar framkvaemdastjörnar ulgeröarfyrirtaekis er um boro 1 skipi skal telja aösetur hennar vera i bvi aöildarriki bar sem utgeröarmaöur skipsins er heimilisfastur.

3. Åkvaeöi I. il. eiga einnig viö um hagnaö sem hlyst af bällöku 1 rekstrarsamvinnu ("pool"), sameiginlegu fyrirtaeki eöa albjöölegum rekst-rarsamtökum.

Artikkel 8 Skipsfart og luftfart

1. Fortjeneste ved driften av skip eller luftfartöyer i inlernasjonal fart skal bare kunne skattlegges i den kontraherende stat hvor den virkelige ledelse for foretagendet har sill sele. I den ut-strekning denne stat ikke kan skattlegge hele foretagendels fortjeneste, skal inntekten bare kunne skattlegges i den stat hvor foretagendet er hjemmeh0rende.

2. Når et foretagende som driver skipsfart, har sin virkelige ledelse ombord i et skip, anses foretagendet for å ha setet for sin virkelige ledelse i den kontraherende stat, hvor skipets reder er bosatt (hjemmeh0rende).

3. Bestemmelsene i punkt i får også anvendelse på fortjeneste oppebårel ved deltagelse i en "pool", et felles forretningsforelagende eller i en inlernasjonal driftsorgani-sasjon.

Artikel 8

Sjöfc.rt och luftfart

1. Inkomst genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i den avtalsslulande stat där företaget har sin verkliga ledning. I den mån denna stal på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela inkomsten, beskattas inkomsten endast i den stal där företaget har hemvist.

2. Om företag som bedriver sjöfart har sin verkliga ledning ombord på ett skepp, anses ledningen belägen i den avtalsslutande stat där skeppets redare har hemvist.

3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

9. gr. Tengdfyrirtaki

1. Pegar:

a) fyrirtaeki i aöildarriki tekur beinan eöa öbeinan bätt i stjörn eöa yfirräöum fyrirtaekis i ööru aöildarrflii eöa ä hluta af fjärmagni bess, eöa

Artikkel 9

Foretagender med fast til-

knytning til hverandre

1. I lilfelle hvor

a) el foretagende i en kontraherende stat deltar direkte eller indirekte i ledeisen, kontrollen eller kapitalen i et foretagende i en annen kontraherende stat, eller

Artikel 9

Företag med intressegemenskap

I. I fall då

a) elt företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av ett företag i annan avtalsslutande stal eller äger del i detta företags kapital, eller

Prop. 1983/84:19

b) samme personer direkte eller indirekte har del i ledeisen af, kontrollen af eller kapitalen i såvel et foretagende i en kontraherende stat som el foretagende i en anden kontraherende stat, skal f0lgende iagttages.

Såfremt der mellem de pågaeldende foretagender er af tall eller fastsal vilkår ved-r0rende deres kommercielle eller finansielle förbindelser, der afviger fra de vilkår, som ville vaere blevet aftalt mellem uafhaengige foretagender, kan enhver fortjeneste, som, hvis disse vilkår ikke havde foreligget, ville vaere tilfaldet et af disse foretagender, men som på grund af disse vilkår ikke er tilfaldet delte, medregnes til delte foretagendes fortjeneste og beskattes i overensstemmelse hermed.

2. Opstår der i en kontraherende stat sp0rgsmål som omhandlel i stykke 1, skal den kompetente myndighed i en anden kontraherende stal, som ber0res af sp0rgsmålet, undertettes med henblik på af overveje en regulering vedr0rende opg0relsen af fortjenesten for del foretagende, der er hjemmeh0-rende i sådan anden stat. Såfremt der er anledning hertil, kan de kompetente myndigheder traeffe saerlig aftale om fortjenestens fordding.

b) samat henkilöt välittömästi tai välillisesti osallistu-val sekä sopimusvaltiossa olevan yrityksen etta toisessa sopimusvaltiossa olevan yrityksen johtoon tai valvontaan tahi omistavat osan niiden pääomasta, noudatetaan seuraavaa.

Jos jommassakummassa tapauksessa yritysten välillä kaupallisissa tai rahoitussuh-teissa sovitaan ehdoista tai määrätään ehoja, jotka poik-keavat siitä mista riippumat-tomien yritysten välillä olisi sovittu, voidaan kaikki tulo, joka ilman näilä ehloja olisi kertynyt toiselle näistä yri-tyksistä, mutla näiden ehto-jen vuoksi ei ole kertynyt yrityksdle, lukea tämän yrityksen tuloon ja verottaa siitä tämän mukaisesti.

2. Jos sopimusvaltiossa syntyy I kappaleessa larkoitettu kysymys, on tästä il-moitettava loisen sopimusvallion, jota asia koskee, toi-mivaltaisdle viranomaiselle siinä tarkoiluksessa, etta voi-taisiin harkita tällaisessa toisessa valfiossa asuvan yrityksen tuloa koskevan las-kelman tarkistamista. Milloin syytä on, toimivaltaiset viranomaiset voivat koh-tuullisella tavalla sopia keskenään lulon jakamisesta.

b) samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av såväl elt företag i en avtalsslutande stat som ett företag i annan avtalsslutande stal eller äger del i dessa företags kapital, iaktlages följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som ulan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som pä grund av villkoren i fråga inte tillkommit delta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2. Då i en avtalsslutande stat uppkommer fråga som avses i stycke 1, skall behörig myndighet i annan avtalsslutande stat som berörs av frågan underrättas i syfte att överväga justering i fråga om beräkningen av inkomsten för del företag som har hemvist i sådan annan stat. När anledning därtill föreligger, kan de behöriga myndigheterna träffa skäligt avgörande om inkomstens fördelning.

Artikel 10 Udbytte

1. Udbytte, som udbetales af et selskab, der er hjemme-h0rende i en kontraherende stat, til en person, der er hjemmeh0rende i en anden

10 artikla Osinko

1. Osingosta, jonka sopimusvaltiossa asuva yhtiö maksaa toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle, voidaan verottaa tässä

Artikel 10 Dividend

I. Dividend från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtalsslulande stal får beskallas i den-

Prop. 1983/84:19

b) sömu aöilar laka beinan eöa öbeinan balt i stjörn eöa yfirtäöum fyrirtaekis i aöildartiki, svo og fyrirtaekis i ööru aöildartiki, eöa eiga hluta af fjärmagni beirra

skulu eftirfarandi äkva;öi gilda:

Ef hlutaöeigandi fyrirtaski semja eöa äkveöa skilmäla um innbyröis samband sitt ä viöskipla eöa fjärmäla-sviöinu sem eru fräbrugönir bvi sem vaeri ef fyrirtaskin vaeru hvort ööru öhäö mä telja allan hagnaö, sem än bessara skilmäla heföi runniö lil annars fyrirtaekisins en rennur ekki lil bess vegna skilmälanna, sem hagnaö bess fyrirtaekis og skattleggja hann f samraemi viö baö.

b) samme personer deltar direkte eller indirekte i ledeisen, kontrollen eller kapitalen i et foretagende i en kontraherende stat og et foretagende i en annen kontraherende stat,

skal f0lgende gjelde;

Hvis det mellom vedkommende foretagender blir av-talt eller pålagt vilkår i deres innbyrdes kommersielle eller finansielle samkvem, som avviker fra dem som ville ha vaert avtall mellom uavhen-gige foretagender, kan enhver fortjeneste som uten slike vilkår ville ha tilfall el av foretagendene, men i kraft av disse vilkår ikke har tilfall delte, medregnes i og skattlegges sammen med delte fortagendets fortjeneste.

b) samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett förelag i annan avtalsslutande stat eller äger del i dessa företags kapital, iakltages följande.

Onri mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta förelags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2. Risi upp mäl f aöildarriki sem äkvaeöi 1. ti. laka til skal baeru sljönvaldi i ööru aöildartiki sem mäliö varöar gert aövart svo aö baö megi ihuga hvort breyta skuli uppgjort ä hagnaöi fyrirtaekis sem heimiUsfast er i bvi riki. Ef svo ber undir gela baer stjörnvöld gert samkomulag um skiptingu hagnaöarins.

2. Når del i en kontraherende stat oppstår spörsmål som omhandlel i punkt 1, skal den kompetente myndighet i den annen kontraherende stat som ber0res av sp0rsmålet, undertettes med henblikk på å overveie justering av inntektsberegningen for det foretagende som er hjemmeh0rende i denne annen stat. Når del foreligger grunn til det, kan de kompetente myndigheter treffe ri-melig avgj0relse om inntek-tens fordehng.

2. Då i en avtalsslutande stal uppkommer fråga som avses i punkt 1, skall behörig myndighet i annan avtalsslutande stat som berörs av frågan underrättas i syfte att överväga justering i fråga om beräkningen av inkomsten för det företag som har hemvist i sådan annan stat. När anledning därtill föreligger, kan de behöriga myndigheterna träffa skäligt avgörande om inkomstens fördelning.

10. gr. Agådahlutir

1. Ågööahlufi sem félag heimilisfasl i aöildartiki greiöir aöila heimilisföstum i ööru aöildamTci mä skattleggja I siöamefnda rtlcinu.

Artikkel 10 Dividender

I. Dividender som utdeles av et selskap hjemmeh0ren-de i en kontraherende stat til en person bosatt i en annen kontraherende stat, kan

Artikel 10 Utdelning

1. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtalsslutande stat får beskattas i den-

Prop. 1983/84:19

kontraherende stat, kan beskattes i denne anden stat.

2. Såfremt en udbytte-modtager, der er hjemmeh0-rende i en kontraherende stat, har et fast driftssteH eller et fast sted i en anden kontraherende stat end den, i hvilken han er hjemmeh0-rende, og den akliebesid-delse, der ligger til grund for udlodningen, har direkte förbindelse med erhvervsvirksomhed, som drives fra det fäste driftssted, respektive frit erhverv, som ud0ves fra det fäste sted, skal, uanset bestemmelserne i stykke I og 3, udbytte, der udbetales fra et selskab, der er hjemmeh0-rende i en kontraherende stat, til en sådan modtager, beskattes i overensstemmelse med bestemmelserne henholdsvis i artikel 7 eller i artikd 14 i den kontraherende stat, hvor det fäste driftssted, henholdsvis del fasle sted, er beliggende.

3. Udbytte fra et selskab, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat, til en person, der er hjemmeh0-rende i en anden kontraherende stat, kan tillige beskattes i den kontraherende stat, hvori det selskab, der belaler udbyttet, er hjemme-h0rende, og i henhold til lovgivningen i denne stat, men den skat, der pålignes, må ikke overstige:

a) 5 pct. af bruttobel0bet af udbyttet, hvis modtageren er et selskab (bortset fra per-sonsammenslutninger og d0dsboer), der direkte ejer mindst 25 pct. af kapitalen i det selskab, som udbetaler udbyttet;

toisessa valtiossa.

2. Milloin sopimusval
tiossa asuvalla osingon saa-
jalla on kiinteä toimipaikka
tai kiinteä paikka muussa so
pimusvaltiossa kuin siinä,
jossa hän asuu, ja osingon
maksamisen perusteena

oleva osuus tosiasiallisesti
liillyy kiinteästä toimipai
kasla haijoitettuun liiketoi-
mintaan tai kiinteästä pai-
kasta haijoitettuun itsenäi-
seen ammattitoimintaan, voi
daan, I ja 3 kappaleen mää
räysten estämättä, osingosta,
jonka sopimusvaltiossa

asuva yhtiö maksaa tällai-selle saajalle, verottaa 7 tai 14 artiklan määräysten mukaisesti siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteä toimipaikka tai kiinteä paikka on.

3. Osingosta, jonka sopi
musvaltiossa asuva yhtiö
maksaa toisessa sopimusval
tiossa asuvalle henkilölle.
voidaan verottaa myös siinä
sopimusvaltiossa, jossa

asuva osingon maksava yhtiö on, tämän valtion lainsäädännön mukaan, mutla siten määrättävä vero ei saa olla suurempi kuin:

a) 5 prosenttia osingon ko-konaismäärästä, jos saajana on yhtiö (lukuun ottamatta henkilöyhteenliittymää ja kuolinpesää), joka välittömästi hallitsee vähintään 25 prosenttia osingon maksavan yhtiön pääomasta;

na andra stat.

2. I fall då mottagare av dividend med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stal än den där han har hemvist samt den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen, får, utan hinder av bestämmelserna i styckena I och 3, dividend från bolag med hemvist i en avtalsslulande stat till sådan mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslulande stal där det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns.

3. Dividend från bolag med hemvist i en avtalsslutande stal till person med hemvist i annan avtalsslutande stat får beskattas även i den avtalsslutande stal där bolaget som betalar dividenden har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men den skatt som sålunda påförs får inte överstiga:

a) 5 procent av dividendens bruttobelopp, om mottagaren är ett bolag (med undantag för personsamman-slulning och dödsbo) som direkt behärskar minst 25 procent av del utbetalande bolagets kapital;

Prop. 1983/84:19

2. Pegar viötakandiagööa-hlutar er heimilisfastur f aöildartiki en hefur fasta atvinnustöö eöa fasta stofn-un i ööru aöildarriki en bar sem hann er heimilisfastur og hlutareignin sem af ergreidd-ur ägööahlulurinn er raun-verulega bundin viö atvinnurekstur sem rekinn er af hinni föstu atvinnustöö eöa viö själfslaeöa starfsemi sem stunduö er i hinni föstu siofn-un, mega, brått fyrir åkvaeöi 1. og 3. II., ägööahlulir sem félag heimilisfasl i aöildarriki greiöir slfkum viölakanda skattleggjast samkvaemt ä-kvaeöum 7. gr. eöa 14. gr., eftir bvi sem viö ä, i bvi aöildarriki bar sem fasta atvinnustööin eöa fasta slofnunin er.

3. Ågööahlufi sem félag heimilisfasl i aöildartilri greiöir aöila heimilisföstum i ööru aöildarriki må einnig skattleggja i bvi aöildartiki bar sem félagiö sem ägööa-hlutina greiöir er heimilisfasl samkvaemt löggjöf bess rikis, en sä skaltur sem bannig er älagöur mä aö hämarki vera:

a) 5 af hundraöi af vergri fjärhaeö ägööahlutanna ef viö-takandi er félag (aö undan-skildum samtökum aöila og dänarbuum) sem ra;öur beint yfir aö minnsta kosti 25 af hundraöi eignarhiuldeildar i félaginu sem ägööahlulina greiöir;

skattlegges i denne annen stal.

2. Bestemmelsene i punktene 1 og 3 får ikke anvendelse när mottageren av divi-dendene er bosatt i en kontraherende stat og har et fast driftssted eller et fast sted i en annen kontraherende stat enn der hvor han er bosall og de aksjer hvorav dividendene utdeles reell er knyttet til naeringsvirksom-het som drives fra det fasle driftssted eller til ut0velse av fritt yrke fra et fast sted. I så tilfelle skattlegges dividendene etter bestemmelsene i henholdsvis artikkel 7 eller artikkel 14 i den kontraherende stat hvor henholdsvis det fasle driftssted eller del fasle sted er beliggende.

3. Dividender fra et selskap hjemmeh0rende i en kontraherende stat lil en person bosatt i en annen kontraherende stat, kan også skattlegges i den kontraherende stat hvor sdskapet som ut-deler dividendene er hjem-meh0rende og i henhold til lovgivningen i denne stal. Den skattesats som anvendes må imidlertid ikke overstige:

a) 5 prosent av dividen-denes brultobel0p hvis mottageren er el selskap (unntatt personsammenslutning og d0dsbo) som direkte kontrol-lerer minst 25 prosent av det ulddende selskaps aksjeka-pital;

33 na andra stat.

2. I fall då mottagare av utdelning med hemvist i en avtalsslulande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslulande stal än den där han har hemvist samt den andel pä grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen, får, utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 3, utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till sådan mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns.

3. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stal till person med hemvist i annan avtalsslutande stal får beskattas även där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men den skall som sålunda påförs får inte översliga:

a) 5 procenl av utdelningens bruttobelopp, om mottagaren är ett bolag (med undantag för personsammanslutning och dödsbo) som direkt behärskar minst 25 procent av det utbetalande bolagels kapital;

3 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 19

Prop. 1983/84:19

b) 15 pct. af bruttobel0bet af udbyttet i alle andre tilfaelde.

4. Uanset bestemmelserne i slykke 3 a) kan isländsk skal på udbytte forh0jes fra 5 pel. lil h0jsl 15 pct. i del omfång, sådant udbytte er fra-draget ved opg0relsen af det udbyttebelalende sdskabs indkomst ved fastsaetlelsen af isländsk skat.

5. Uanset bestemmelserne i stykke 3 a) kan norsk skat på udbytte forh0jes til h0jsl 15 pct. Denne beslemmelse gslder, så laenge norske selskaber er beretligede lil fradrag for udloddet udbytte ved statsskalleberegningen.

6. De kontraherende
staters kompetente myndig
heder skal ved gensidig aftale
fastsaette de naermere regler
for gennemf0relsen af be-
graensningerne i henhold til
stykke 3-5.

Bestemmelserne i stykke 3-5 ber0rer ikke adgangen lil al beskatte selskabet af den fortjeneste, hvoraf udbyttet er udbetalt.

7. Udtrykkei "udbytte"
betyder i denne artikel ind
komst af aktier, anddsbe-
viser eller andre rettigheder,
det ikke er gaeldsfordringer,
og som giver ret til andel i
fortjeneste, såvel som ind
komst fra andre selskabsrel-
tigheder, der er undergivel
samme skattemaessige be
handling som indkomsl af ak
tier i henhold lil lovgivningen
i den stal, i hvilken det sel
skab, der forelager udlodnin
gen, er hjemmeh0rende.

8. Uanset bestemmelserne
i stykke 1 skal udbytte fra et
selskab, der er hjemmeh0-

b) 15 prosenttia osingon kokonaismäärästä muissa ta-pauksissa.

4. Tämän artiklan 3 kappaleen a) kohdan määräysten estämättä voidaan osingosta suorileltavaa Islannin veroa korotlaa 5 prosentisla enin-tään 15 prosenttiin, sikäli kuin tällaista osinkoa on vä-hennelty maksavan yhtiön tulosta Islannin veroa määrättäessä.

5. Tämän artiklan 3 kappaleen a) kohdan määräysten estämättä voidaan osingosta suorileltavaa Norjan veroa korotlaa enintään 15 prosen-tiin. Tämä määräys on voimassa niin kauan kuin norja-laisilla yhtiöllä on oikeus val-lionverotuksessa vähenlää jaellua voitloa.

6. Sopimusvaltioiden toi
mivaltaiset viranomaiset so-
pival keskenään, milen 3-5
kappaleen mukaisia rajoiluk-
sia sovdletaan.

Tämän artiklan 3 — 5 kappaleen määräykset eivät vaikuta yhtiön veroltamiseen siitä voilosla, josta osinko maksetaan.

7. Sanonnalla "osinko"
tarkoitetaan tässä arliklassa
tuloa, joka on saatu osak-
keisla, osuuslodistuksisla tai
muisla voitto-osuuteen oi-
keultavista oikeuksisla,
jotka eivät ole saamisia, sa-
moin kuin muista yhtiö-
osuuksista saatua tuloa, jota
sen valtion lainsäädännön
mukaan, jossa asuva voiton
jakava yhtiö on, kohddlaan
veroluksdlisesti samalla ta
voin kuin osakkeisla saatua
tuloa.

8. Tämän artiklan I kappa
leen määräysten estämättä
vapaulelaan osinko, jonka

b) 15 procent av dividendens bruttobelopp i övriga fall.

4. Ulan hinder av bestämmelserna i stycke 3 a) fär isländsk skatt på dividend höjas från 5 procent till högst 15 procent i den mån sådan dividend dragils av från del utbetalande bolagets inkomst vid bestämmandet av isländsk skall.

5. Utan hinder av beslämmelserna i stycke 3 a) får norsk skatt på dividend höjas till högst 15 procent. Denna bestämmelse gäller så länge norska bolag är berättigade till avdrag vid stalsbeskatt-ningen för utdelad vinst.

6. De behöriga myndigheterna i de avtalsslulande staterna skall träffa överenskommelse om sättet alt genomföra begränsningarna enligt styckena 3-5.

Bestämmelserna i styckena 3—5 berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken dividenden betalas.

7. Med uttrycket "dividend" förstås i denna artikel inkomst av aktier, andelsbevis eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist i skattehänseende behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

8. Utan hinder av bestämmelserna i stycke I skall dividend från bolag med hemvist

Prop. 1983/84:19

b) 15 af hundraöi af vergri fjärhaeö ägööahlutanna f öörum tilvikum.

4. Prätt fyrir äkvaeöi stafliöar a) r 3. II. mä haekka rslenskan skatt af ägööahlula ur 5 af hundraöi i aö hämarki 15 af hundraöi, aö svo miklu leyli sem slikur ägööahlutur hefur veriö dreginn frä tekjum félagsins, sem ägööahiul-inn greiddi, viö älagningu islensks skatts.

5. Prätt fyrir äkvaeöi stafliöar a) 1 3. 11. mä haekka norskan skatt af ägööahluta i aö hämarki 15 af hundraöi. Petla äkvaeöi gildir meöan norskum félögum er heimili frädrätlur vegna uthlutaös ägööa viö älagningu skatta til rikisins.

b) 15 prosent av dividen-denes bruttobel0p i alle andre tilfelle.

4. Uansetl bestemmelsene i punkt 3 a) kan isländsk skatt av dividender forhöyes fra 5 prosent til höyst 15 prosent i den ulstrekning slike dividender er fratrukket i det ulddende selskaps inntekt ved fastsettdsen av isländsk skaU.

5. Uansett bestemmelsene i punkt 3 a) kan norsk skatt av dividender forh0yes lil h0ysl 15 prosent. Denne beslemmelse gjelder sä lenge norske selskaper ved slals-skaltdigningen er berettiget lil fradrag i inntekten for ut-delte dividenter.

b) 15 procenl av utdelningens bruttobelopp i övriga fall.

4. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 3 a) fär isländsk skatt på utdelning höjas från 5 procent till högst 15 procent i den mån sådan utdelning dragits av från det utbetalande bolagets inkomst vid bestämmandet av isländsk skatt.

5. Ulan hinder av bestämmelserna i punkl 3 a) får norsk skatt på utdelning höjas till högst 15 procenl. Denna bestämmelse gäller så länge norska bolag är berättigade till avdrag vid slatsbe-skattningen för utdelad vinst.

6. baer stjörnvöld i aöild-arrfkjunum skulu gera meö sér samkomulag um hvernig beila skuli lakmörkunum samkvaemt 3.-5. ti.

Åkvaeöi 3.-5. 11. eru öviö-komandi skalllagningu félags af ägööa sem ägööahlulurinn er greiddur af

7. Hugtakiö "ägööahlutur" merkir i bssari grein tekjur af hlutabréfum, hlut-deildarskirteinum eöa öörum réltindum sem ekki eru skuldakröfur en veila rétl til hluldeildar i ägööa, svo og tekjur af öörum félagsréttind-um sem viö skalllagningu er fariö meö å sama häll og tekjur af hlutabréfum sam-kvsmt löggjöf bess rfkis bar sem félagiö sem uthlutunina framkvaemir er heimilisfasl.

6. De kompetente myn
digheter i de kontraherende
stater skal treffe avtale om
fremgangsmålen for gjen-
nomf0ringen av begrensnin-
gene i henhold til punktene
3-5.

Bestemmelsene i punktene 3—5 ber0rer ikke skattleggin-gen av sdskapet for så vidt angår den fortjeneste hvorav dividendene utdeles.

7. Uttrykket "dividen
der" betyr i denne artikkel
inntekt av aksjer, andelsbe
vis eller andre rettigheter,
som ikke er gjeldsfordringer,
med rett til andel i over-
skudd, samt inntekt av andre
sdskapsreltigheter som etter
lovgivningen i den stat hvor
det ulddende selskap er
hjemmeh0rende er undergilt
den samme skaliemessige
behandling som inntekt av
aksjer.

6. De behöriga myndighe
terna i de avtalsslutande sta
terna skall träffa överens
kommelse om sätlet alt ge
nomföra begränsningarna en
ligt punkterna 3-5.

Bestämmelserna i punkterna 3-5 berör inle bolagels beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.

7. Med uttrycket "utdel
ning" förslås i denna artikel
inkomst av aktier, andelsbe
vis eller andra rättigheter,
som inte är fordringar, med
rätt till andel i vinst, samt in
komst av andra andelar i bo
lag, som enligt lagstiftningen
i den stat där det utdelande
bolaget har hemvist i skatte
hänseende behandlas på
samma sätt som inkomst av
aktier.

8. Prätt fyrir åkvaeöi I. 11. skal ägööahlutur greiddur af félagi heimilisföstu i aöild-

8. Uansett bestemmelsene i punkt 1 skal dividender fra el selskap hjemmeh0ende i

8. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 skall utdelning från bolag med hem-

Prop. 1983/84: 19

rende i en kontraherende stat, til et selskab, der er hjemmeh0rende i en anden kontraherende stal end Danmark, i denne anden stat vaere fritagel for beskatning i del omfång, delte ville have vaeret lilfaeldel if0lge lovgivningen i denne anden stat, såfremt begge selskaber havde va;rel hjemmeh0rende der.

Uanset bestemmelserne i stykke I skal udbytte fra el selskab. der er hjemmehp-rende i en anden kontraherende stat end Danmark, lil el selskab, der er hjemmeh0-rende i Danmark, vaere fritaget for beskatning i Danmark i overensstemmelse med dansk lovgivning.

I del omfång udbyttebel0-bet, der udbetales for et ind-komslår af et selskab, der er hjemmeh0rende i Danmark, til et selskab, der er hjemme-h0rende i en anden kontraherende stat, modsvares af udbytte, som det f0rsl-naevnle selskab, direkte eller gennem formidling af en juridisk person, i samme eller tidligere indkomstår har oppebårel af aktier eller andre andele i el selskab, der er hjemmeh0rende i en tredje stat, indr0mmes imidlertid fritagdse for skat i en anden kontraherende stat i henhold til f0rsle afsnil kun, såfremt

a) det udbytte, som er oppebårel af aklierne eller andelene i selskabet, der er hjemmeh0rende i en tredie stat, er undergivel beskatning i Danmark, eller,

b) hvis delte ikke er lilfaeldel, udbyttet ville have vaeret fritaget for skat i en anden kontraherende stal, såfremt aklierne eller andelene i selskabet, der er hjemmeh0-

sopimusvaltiossa asuva yhtiö maksaa muussa sopimusvaltiossa kuin Tanskassa asuvalle yhtiölle, verosla tässä toisessa valtiossa sikäli kuin vapaulus olisi myönnelly lä-män loisen valtion lainsäädännön mukaan, jos molem-mat yhtiöt olisival olleel siellä asuvia.

Tämän artiklan I kappaleen määräysten estämättä vapaulelaan osinko, jonka muussa sopimusvaltiossa kuin Tanskassa asuva yhtiö maksaa Tanskassa asuvalle yhtiölle, verosla Tanskassa Tanskan lainsäädännön mukaan.

Sikäli kuin osinko, jonka Tanskassa asuva yhtiö vero-vuoddta maksaa toisessa sopimusvaltiossa asuvalle yhtiölle, vaslaa osinkoa, jonka ensiksi mainittu yhtiö välittömästi tai oikeushenkilön välityksellä on samana tai sila ai-kaisempina verovuosina nos-tanut kolmannessa valtiossa asuvan yhtiön osakkeiden tai muiden osuuksien perustedla. myönnelään kuilenkin ensimmäisen alakappaleen mukainen vapaulus verosla toisessa sopimusvaltiossa vain, jos

a) osinko, joka on nostettu kolmannessa valtiossa asuvan yhtiön osakkeiden tai osuuksien perustedla, on veroteltu Tanskassa tai,

b) jollei näin ole, osinko olisi ollut vapaa verosla toisessa sopimusvaltiossa, jos kolmannessa valtiossa asuvan yhtiön osakkeet tai osuudet olisival olleel

i en avtalsslutande stal till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat än Danmark i denna andra stat vara undantagen från beskattning i den mån detta skulle ha varit fallet enligt lagstiftningen i denna andra stal, om båda bolagen hade varit hemmahörande där.

LItan hinder av beslämmelserna i stycke I skall dividend från bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat än Danmark till bolag med hemvist i Danmark vara undantagen från beskattning i Danmark enligt dansk lagstiftning.

I den män beloppet av dividend, som för ett skatteår utbetalas av bolag med hemvist i Danmark till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stal, motsvaras av dividend, som det förstnämnda bolaget, direkt eller genom förmedling av juridisk person, under samma eller fidigare skatteår uppburit på aktier eller andra andelar i bolag med hemvist i tredje stat, gäller emellertid undantag från skall i annan avtalsslulande stat enligt första avsnittet endasl om

a) den dividend, som uppburils på aktierna eller andelarna i bolaget med hemvist i tredje stat, underkastats beskattning i Danmmark eller,

b) om så inle är fallet, dividenden skulle ha varit undantagen från skatt i annan avtalsslutande stal, om aktierna eller andelarna i bolaget med hemvist i tredje stat

Prop. 1983/84: 19

arriki til félags heimilisfasls i ööru aöildarriki en Danmörku vera undanbeginn skalllagningu i sföamefnda rikinu aö svo miklu leyli sem hann heföi veriö baö sam-kva;mi löggjöf bss rikis heföu baeöi félögin veriö heimilisföst bar.

en kontraherende stal lil et selskap hjemmehprende i en annen kontraherende stal enn Danmark, i denne annen stat vaere unntatt fra beskatning i den ulstrekning detle ville ha vaert tilfelle eller lovgivningen i denne annen stat om begge selskaper hadde vaert hjemmeh0rende der.

vist i en avtalsslulande stat till bolag med hemvist i annan avtalsslulande stat än Danmark i denna andra stat vara undantagen frän beskattning i den mån detta skulle ha varit fallet enligt lagstiftningen i denna andra stal, om båda bolagen hade varit hemmahörande där.

Prätt fyrir äkvsöi I. II. skal ägööahlutur greiddur af félagi heimilisföstu i ööru aöildarriki en Danmörku lil félags heimilisfasls i Danmörku vera undanbeginn skalllagningu i Danmörku samkvaemt danskri löggjöf.

Uansett bestemmelsene i punkt 1 skal dividender fra el selskap hjemmeh0rende i en annen kontraherende stat enn Danmark, til et selskap hjemmeh0rende i Danmark, vaere unntatt fra beskatning i Danmark i overensstemmelse med dansk lovgivning.

Ulan hinder av bestämmelserna i punkt I skall utdelning från bolag med hemvist i annan avtalsslulande stat än Danmark till bolag med hemvist i Danmark vara undantagen från beskattning i Danmark enligt dansk lagstiftning.

I beim maeli sem ägööahlutur, sem félag heimilisfasl i Danmörku hefur greitl å lekjuäri lil félags heimilisfasls i ööru aöildartiki, svarar til ägööahlutar, sem fyrtnefnda félagiö hefur hlotiö beint eöa fyrir milligöngu lögaöila ä sama lekjuäri eöa fyrri, af hlutabréfum eöa öörum félagsréttindum i félagi heimilisföstu i briöja riki, gildir undanbäga frä skalllagningu 1 ööru aöildarriki samkvaemt I. mgr. pvi aöeins:

a) aö sä ägööahlutur sem myndaöisl af hlutabréfum eöa félagsréttindum i félagi heimilisföstu i briöJa riki sé skaitlagöur i Danmörku eöa;

b) ef svo er ekki, aö ägööahlulurinn aetti aö vera undanbeginn skatti i ööru aöildartiki ef hlulabréfin eöa félagsréllindin i félagi heimilisföstu 1 brtöja riki vaeru i

I den ulstrekning dividen-debel0pel, som for et inn-teklsår ulbetales av et selskap hjemmeh0rende i Danmark lil et selskap hjemme-h0rende i en annen kontraherende stal, svarer til dividender som del f0rstnevnle selskap direkte eller gjennom formidling av en juridisk person, i samme eller tidligere inntektsär oppebar av aksjer eller andre andeler i el selskap hjemmeh0rende i en tredje stal, gjelder imidlertid fritagelsen for skatt i den annen kontraherende stal i henhold lil f0rste ledd under delte punkt bare for så vidt

a) de dividender som er oppebårel av aksjer eller andeler fra selskap hjemmeh0-rende i en tredje stal, blir undergilt beskatning i Danmark, eller

b) om så ikke er tilfelle, dividendene ville ha va;rt unntatt fra skatt i en annen kontraherende stat, om aksjene eller andelene i sdskapet hjemmeh0rende i den

1 den mån beloppet av utdelning, som för ett beskattningsår utbetalas av bolag med hemvist i Danmark till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat, motsvaras av utdelning, som det förstnämnda bolaget, direkt ellergenom förmedling av juridisk person, under samma eller tidigare beskattningsår uppburit på aktier eller andra andelar i bolag med hemvist i tredje stat, gäller emellertid undantag från skatt i annan avtalsslulande stal enligt första stycket endast om

a) den utdelning, som uppburils på akrierna eller andelarna i bolaget med hemvist i tredje stat, underkastats beskattning i Danmark eller.

b) om så inle är fallet, utdelningen skulle ha varit undantagen från skatt i annan avtalsslutande stat, om aktierna eller andelarna i bolaget med hemvist i tredje stat

Prop. 1983/84:19

rende i en tredie stat, ejedes direkte af selskabet, der er hjemmehörende i den anden kontraherende stat.

For så vidt angår udbytte fra et selskab, der er hjem-meh0rende i Island, til el selskab, der er hjemmeh0-rende i en anden kontraherende stat, gadder fritagelsen for beskatning i en anden kontraherende stat i henhold lil f0rste afsnil kun i det omfång, udbyttet ved beregning af isländsk skal ikke må fra-drages i del isländske sdskabs indkomst.

9. Uanset bestemmelserne
i stykke 3-5 kan de kompe
tente myndigheder i de kon
traherende stater aftale, al
udbytte, som tilfalder en i af
talen navngiven institution
med alment velg0rende eller
andet almennyttigt formål,
der i medf0r af lovgivningen i
den kontraherende stal, i
hvilken institutionen er
hjemmeh0rende, er fritaget
for beskatning af udbytte,
skal vaere fritagel for den i en
anden kontraherende stat
gaildende beskatning af ud
bytte fra selskaber i denne
anden stal.

10. I tilfaelde, hvor el sel
skab, der er hjemmeh0rende
i en kontraherende stat, op
pebaerer fortjeneste eller ind
komst fra en anden kontra
herende stat, må denne an
den stat ikke påligne nogen
skat på udbytte, som udbe
tales af selskabet, med
mindre udbyttet udbetales lil
en person, der er hjemme-
h0rende i denne anden stat,
eller den aktiebesidddse,
som ligger til grund for ud
lodningen af udbyttet, har di
rekte förbindelse med et fast
driftssted eller et fast sted,
der er beliggende i denne an-

toisessa sopimusvaltiossa asuvan yhtiön välitlömässä omisluksessa.

Islannissa asuvan yhtiön toisessa sopimusvaltiossa asuvalle yhtiölle maksaman osingon osalla myönnelään ensimmäisen alakappaleen mukainen vapaulus verosla toisessa sopimusvaltiossa vain sikäli kuin osinkoa ei saa vähenlää islantilaisen yhtiön tulosta Islannin veroa laskellaessa.

9. Tämän artiklan 3-5 kappaleen estämättä voivat sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset sopia keskenään, etta osinko, jonka sopimuksessa nimetty, tarkoilukseltaan yleisesti hy-vää lekevä tai muutoin yleis-hyödyllinen laitos, joka on vapaa osingosta suoritetta-vasla verosla sen sopimusvallion lainsäädännön mukaan, jossa laitos on asuva, vapaulelaan toisessa sopimusvaltiossa tässä toisessa valtiossa olevalta yhtiöllä saadusla osingosta suorilel-lavasta verosla.

10. Jos sopimusvaltiossa asuva yhtiö saa tuloa toisesla sopimusvaltiosta, ei tämä toinen valtio saa verottaa yhtiön maksamasta osingosta, paitsi mikäli osinko maksetaan tässä toisessa valtiossa asuvalle hekilölle tai mikäli osingon maksamisen perusteena oleva osuus tosiasiallisesti liillyy tässä toisessa valtiossa olevaan kiinteään toimipaikkaan tai kiinteään paikkaan, eikä myöskään verottaa yhtiön jakamallo-masta voilosla, vaikka mak-settu osinko tai jakamaton voitlo kokonaan lai osaksi

innehafts direkt av bolaget med hemvist i annan avtalsslulande stal.

I fråga om dividend från bolag med hemvist i Island till bolag med hemvist i annan avtalsslulande stat gäller undantag från beskattning i annan avtalsslutande stat enligt första avsnittet endast i den mån dividenden vid beräkning av isländsk skatt inle får avdragas från del isländska bolagets inkomst.

9. Ulan hinder av bestäm
melserna i styckena 3-5 kan
de behöriga myndigheterna i
de avtalsslutande staterna
komma överens om att divi
dend, som tillfaller i överens
kommelsen namngiven insti
tution med allmänt välgöran
de eller annat allmännyttigt
ändamål, vilken enligt lag
stiftningen i den avtalsslu
lande stal där institutionen
har hemvist är undantagen
från skatt på dividend, skall i
annan avtalsslulande stat
vara befriad frän skatt på di
vidend från bolag i denna
andra stat.

10. Om bolag med hemvist
i en avtalsslutande stat för
värvar inkomst från annan
avtalsslutande stal, får denna
andra stat inte beskatta divi
dend som bolaget betalar,
utom i den mån dividenden
betalas till person med hem
vist i denna andra stal eller i
den mån den andel på grund
av vilken dividenden betalas
äger verkligt samband med
fast driftställe eller stadigva
rande anordning i denna and
ra stat, och ej heller beskalla
bolagels icke utdelade vinst,
även om dividenden eller den
icke utdelade vinsten helt el-

Prop. 1983/84:19

beinni eigu félagsins i fyrtnefnda aöildartikinu.

Um ågööahlut frä félagi heimilisföstu å Islandi lil félags heimilisfasls i ööru aöildartiki gildir undanbäga frä skalllagningu i ööru aöildartiki samkvaemt I. mgr. aöeins aö bvi leyli sem ägööahlulurinn er ekki frä-drättarbaer frä tekjum islenska félagsins viö ä-kvöröun islensks skatts.

9. Prätt fyrir äkvaeöin f
3.-5. ti. geta baer stjörnvöld
i aöildarrikjunum gert
samkomulag um aö ägööa
hlutur, sem fellur til stofn-
unar, nafngreindrar i sam-
komulaginu, sem hefur
liknarslarfsemi eöa önnur
almannaheill aö markmiöi
sem undanbegin er skatti
af ägööahlutum samkvaemt
löggjöf bess aöildarrikis bar
sem slofnunin er heimilis
föst, skuli i ööru aöildarriki
vera undanbegin skatti af
ägööahlutum frä félagi i bvi
nki.

10. Ef félag heimilisfasl i
aöildarriki faer tekjur frä ööru
aöildartiki getur siöamefnda
rikiö hvorki skattlagt ågööa
hlut sem félagiö greiöir nema
aö bvf leyli sem ägööahlulur
inn er greiddur aöila heimil
isföstum f siöamefnda rikinu
eöa aö bvi leyli sem hlutar
eignin sem af er greiddur
ägööahlulurinn er raunveru-
lega bundin viö fasta
atvinnustöö eöa fasta stofn-
un f sföamefnda rfkinu né
heldur skatllagt öiithlutaöan
hagnaö félagsins. Petta gildir
jafnt bön ägööahlutirnir eöa
öulhlutaöi hagnaöurinn séu

tredje stat var direkte det av sdskapet hjemmehörende i den annen kontraherende stat.

Hva angår dividender fra selskap hjemmeh0rende i Island til selskap hjemmeh0-rende i en annen kontraherende stal, gjelder fritagelsen for skatt i den annen kontraherende stal etter f0rsle ledd bare i den ulstrekning dividendene ved beregningen av isländsk skatt ikke kommer til fradrag i det isländske selskaps inntekt.

9. Uansett bestemmelsene i punktene 3-5 kan de kompetente myndigheter i de kontraherende stater avtale at dividender, som tilfaller en i avtalen navngitl institusjon med alment, veldedig eller annet almennyttig formål, som etter lovgivningen i den kontraherende stal der insti-tusjonen er hjemmeh0rende er fritatl for skatt av dividender, skal vaere fritatl i en annen kontraherende stat for skatt av dividender fra selskap i denne annen stat.

10. När et selskap hjem-meh0rende i en kontraherende stat oppebaerer inntekt fra en annen kontraherende stat, kan denne annen stal ikke skattlegge dividender utdelt av sdskapet, medmindre dividendene er utdelt til en person bosatt i denne annen stat, eller de aksjer hvorav dividendene utdeles reell er knyttet til et fast driftssted eller et fast sted i denne annen stat, og kan heller ikke skattlegge sdskapets ikke-ulddte overskudd, selv-om de ulddte dividender eller del ikke-ulddte over-

innehafis direkt av bolaget med hemvist i annan avtalsslutande stal.

I fråga om utdelning från bolag med hemvist i Island till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stal gäller undantag från beskattning i annan avtalsslutande stat enligt första stycket endasl i den mån utdelningen vid beräkning av isländsk skall inle får avdragas från det isländska bolagels inkomst.

9. Utan hinder av besläm
melserna i punkterna 3-5
kan de behöriga myndighe
terna i de avtalsslulande sta
terna komma överens om atl
utdelning, som tillfaller i
överenskommelsen namngi
ven institution med allmänt
välgörande eller annat all
männyttigt ändamål, vilken
enligt lagstiftningen i den av
talsslulande stal där institu
tionen har hemvist är undan
tagen från skatt på utdelning,
skall i annan avtalsslulande
stat vara befriad frän skatt på
utdelning från bolag i denna
andra stat.

10. Om bolag med hem
vist i en avtalsslulande stal
förvärvar inkomst från annan
avtalsslulande stat, får denna
andra stat inle beskatta ut
delning som bolaget betalar,
utom i den mån utdelningen
betalas till person med hem
vist i denna andra stat eller i
den mån den andel på grund
av vilken utdelningen betalas
äger verkligt samband med
fast driftställe eller stadigva
rande anordning i denna and
ra stat, och ej heller beskalla
bolagets icke utdelade vinst,
även om utdelningen eller
den icke utdelade vinsten

Prop. 1983/84:19

den stat, eller undergive sel-skabets ikke-udloddede fortjeneste nogen skal på ikke-udloddel fortjeneste, selv om del udbetalte udbytte eller den ikke-udloddede fortjeneste helt eller delvis består af fortjeneste eller indkomst hidr0rende fra denne anden stat.

11. Udtrykkei "personsammenslutning" i denne artikel betyder:

a) for så vidt angår Danmark: inleressentskab, kom-manditsdskab og partrederi;

b) for så vidt angår Finland: "öppet bolag", "kommanditbolag", "partrederi-bolag" og anden sammenslutning, som omhandles i 4 § 2 mom. i lov om skat på indkomst og formue (1043/ 74) og som ikke beskattes som sdvstaendigl skattesubjekt;

c) for så vidt angår Island: "sameignarfélög" og "sam-lög", som ikke beskattes som selvstaendigt skattesubjekt;

d) for sä vidt angår Norge:
enhver sammenslutning med
undtagdse af "aksjesd-
skap" og "kommanditlaksje-
selskap";

e) for så vidt angår Sveri
ge: "handelsbolag", "kom
manditbolag" og "enkelt bo
lag".

koosluisi tässä toisessa valtiossa kerlyneestä tulosta.

11. Sanonta "henkilöyh-leenliiltymä" tässä arliklassa tarkoitlaa:

a) Tanskan osalta: "inleressentskab", "komman-ditselskab" ja "partrederi" nimisiä yhteenliittymiä;

b) Suomen osalta: avoinla yhtiötä, kommandiittiyh-tiötä, laivanisännistöyhtiölä ja muuta tulo-ja varallisuus-verolain (1043/74) 4 §:n 2 momenlissa tarkoitettua yh-teenliillymää, milloin niitä ei verotela ilsenäisinä verosub-jekteina;

c) Islannin osalta: "sameignarfélög" ja "samlög" nimisiä yhteenliittymiä, milloin niitä ei verotela ilsenäisinä verosubjekieina;

d) Norjan osalta: kaikkia
yhteenliittymiä, lukuun otta
matta "aksjesdskap" ja
"kommanditlaksjesdskap"
nimisiä yhteenliittymiä;

e) Ruotsin osalta: kaup-
payhtiötä, kommandiiltiyh-
tiötäja siviiliyhtiötä.

ler delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stal.

11. Uttrycket "personsammanslutning" i denna artikel avser;

a) i fråga om Danmark: "inleressentskab", "kom-mandilsdskab" och "partrederi";

b) i fråga om Finland; öppet bolag, kommanditbolag, partrederibolag och annan sammanslutning som avses i 4 § 2 mom. lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (1043/74) och som inle beskattas såsom självständigt skattesubjekt;

c) i fråga om Island: "sameignarfélög" och "samlög" som inte beskattas såsom självständiga skattesubjekt;

d) i fråga om Norge: varje
sammanslutning utom "aks
jesdskap" och "komman
ditlaksjesdskap";

e) i fråga om Sverige: han
delsbolag, kommanditbolag
och enkelt bolag.

Artikd II Renter

1. Renter, der hidrörer fra
en kontraherende stal, og
som belales lil en i en anden
kontraherende stat hjemme-
h0rende person, kan kun
beskattes i denne anden stat.

2. Såfremt en rentemod-
tager, der er hjemmehprende

11 artikla Korko

1. Korosla, joka kertyy sopimusvaltiosta ja maksetaan toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle, verotetaan vain tässä toisessa valtiossa.

2. Milloin sopimusvaltiossa asuvalla koron saajalla

Artikel 11 Ränta

1. Ränta, som härtör från en avtalsslulande stat och som betalas till person med hemvist i annan avtalsslulande stat, beskattas endast i denna andra stat.

2. I fall då mottagare av ränta med hemvist i en av-

Prop. 1983/84:19

aö öllu eöa nokkru leyli tekjur sem hafa myndasl f sföamefnda rfkinu.

skudd består helt eller delvis av inntekt som skriver seg fra denne annen stat.

helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

11. Hugtakiö "samtök aöila" r bessari grein merkir:

a) varöandi Danmörku: "inleressentskab", "kom-mandilsdskab" og "partrederi";

b) varöandi Finnland: "öppet bolag", "kommanditbolag", "partrederibolag" og önnur samtök sem geliö er f 2. mgr. 4 gr. laga um skatt af tekjum og eignum (1043/74) og ekki eru skatt-lögö sem själfstaeöir skatl-aöilar;

c) varöandi Island: sameignarfélög og samlög sem ekki eru skattlögö sem själfstaeöir skaltaöilar;

d) varöandi Noreg: hvers
konar samtök önnur en "ak
sjesdskap" og "komman-
dittaksjeselskap";

e) varöandi Svr'bJöö:
"handelsbolag", "komman
ditbolag" og "enkelt bolag".

II. Uttrykket "personsammenslutning" i denne artikkel betyr:

a) for så vidt angår Danmark: "inleressentskab", "kommandilsdskab" og "partrederi";

b) for så vidt angår Finland: "öppet bolag", "kommanditbolag", "partrederibolag", og annen sammenslutning som omhandles i 4 § 2 mom. i loven om skatt pä inntekt og formue (1043/74) og som ikke skattlegges som selvslendig skattesubjekt;

c) for så vidt angår Island: "sameignarfélög" og "samlög" som ikke skattlegges som selvslendige skatlesub-jekter;

d) for så vidt angår Norge:
enhver sammenslutning
utenom "aksjesdskap" og
"kommanditlaksjesdskap";

e) for så vidt angår Sveri
ge: "handelsbolag", "kom
manditbolag", og "enkelt
bolag".

11. Uttrycket "personsammanslutning" i denna artikel avser:

a) i fråga om Danmark: "inleressentskab", "kommandilsdskab" och "partrederi";

b) i fråga om Finland: öppet bolag, kommanditbolag, partrederibolag och annan sammanslutning som avses i 4 § 2 mom. lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (1043/74) och som inte beskattas såsom självständigt skattesubjekt;

c) i fråga om Island: "sameignarfélög" och "samlög" som inte beskattas såsom självständiga skallesubjekt;

d) i fråga om Norge: varje
sammanslutning utom "ak
sjesdskap" och "komman-
diltaksjeselskap";

e) i fråga om Sverige: han
delsbolag, kommanditbolag
och enkelt bolag.

ll.gr. Vextir

1. Vexti sem myndasl f aöildartilri og greiddir eru aöila heimilisföstum r ööru aöildartrlri skal einungis skattleggja f sföamefnda rfkinu.

2. Pegar viölakandi växla er heimilisfastur f aöildartilri

Artikkel 11 Renter

1. Renter som skriver seg fra en kontraherende stal og ulbetales til en person bosalt i en annen kontraherende stat, skal bare kunne skattlegges i denne annen stat.

2. Bestemmelsene i punkl 1 fär ikke anvendelse når

Artikd 11 Ränta

1. Ränta, som härrör från en avtalsslulande stal och som betalas till person med hemvist i annan avtalsslutande stat, beskalttas endasl i denna andra stat.

2. 1 fall dä mottagare av ränta med hemvist i en av-

Prop. 1983/84:19

i en kontraherende stat. har et fast driftssted eller el fast sted i en anden kontraherende stal end den, i hvilken han er hjemmeh0rende, og den fordring, der ligger til grund for den udbetalte renle, har direkte förbindelse med erhvervsvirksomhed, som drives fra det fasle driftssted, respektive frit erhverv, som ud0ves fra del fasle sted, skal, uanset bestemmelserne i slykke I, renter, som hidr0rer fra en kontraherende stat og belales til en sådan modlager, beskalles i overensstemmelse med bestemmelserne henholdsvis i artikel 7 eller i artikel 14 i den kontraherende stat, hvor del fasle drifssted, henholdsvis del fasle sted, er beliggende.

3. Udtrykkei "rente" betyder i denne artikel indkomst af gaeldsfordringer af enhver art, hvad enten de er sikrede ved pant i fast ejendom eller ikke, og hvad enten de indeholder en ret til andel i skyldnerens fortjeneste eller ikke. Udtrykkei omfatter isaer indkomsl af stalsgaeldsbeviser og indkomst af obligationer eller forskrivninger, herunder agiobel0b og gevinster, der knytter sig lil sådanne gaelds-beviser, obligationer eller forskrivninger. Straftillaeg som f0lge af for sen betaling skal ikke anses for renter i denne artikel.

4. I tilfaelde, hvor en saerlig förbindelse mellem den, der belaler, og den, der modtager, eller mellem disse og en tredje person, har bevir-ket, al renlen set i forhold til den gaddsfordring, for hvilken den er betalt, överstiger

on kiinteä toimipaikka tai
kiinteä paikka muussa sopi
musvaltiossa kuin siinä,
jossa hän asuu, ja koron
maksamisen perusteena

oleva saaminen tosiasiallisesti liillyy kiinteästä toimipaikasla harjoitelluun liike-loiminlaan tai kiinteästä pai-kasta harjoitelluun itsenäi-seen ammattitoimintaan, voidaan, I kappaleen määräysten estämättä, korosla joka kertyy sopimusvaltiosta ja maksetaan tällaisdle saajalle, verottaa 7 tai 14 artiklan määräysten mukaisesti siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteä toimipaikka lai kiinteä paikka on.

3. Sanonnalla "korko" tarkoitetaan tässä arliklassa tuloa, joka saadaan kaiken-laatuisisla saamisista riippumatta siitä, onko ne turvatlu kiinleistökiinnityksellä vai ei, ja liiltyykö niihin oikeus osuuteen vdallisen voilosla vai ei. Sanonnalla tarkoitetaan erilyisesli tuloa, joka saadaan valtion antamisla ar-vopapereista, ja tuloa, joka saadaan obligaatioista tai de-bentuureista, siihen lueltuina lällaisiin arvopapereihin, ob-ligaatioihin tai debentuurei-hin liillyväl agiomäärät ja voilot. Maksun viivästy-misen johdosla suorileltavaa sakkomaksua ei tälä arliklaa sovellettaessa pidetä kor-kona.

4. Jos koron määrä mak-sajan ja saajan tai heidän mo-lempien ja muun henkilön välisen erilyisen suhteen vuoksi ylitlää koron maksamisen perusteena olevaan velkaan nähden määrän, josla maksajaja saaja olisival

talsslulande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat ån den där han har hemvist samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som ulövas från den stadigvarande anordningen, får, ulan hinder av bestämmelserna i stycke I, ränta som härtör från en avtalsslulande stal och som betalas till sådan mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns.

3. Med uttrycket "ränta" förslås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdals av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

4. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan ulbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att räntebeloppel, med hänsyn till den skuld för vilken räntan betalas, över-

Prop. 1983/84:19

en hefur fasta atvinnustöö eöa fasta stofnun i ööru aöildartiki en bar sem hann er heimilisfastur og krafan sem vexlirnir eru greiddir af er raunverulega bundin viö atvinnurekstur sem rekinn er af hinni föstu atvinnustöö eöa viö själfsla;öa starfsemi sem stunduö er ä hinni föstu stofnun, mega, brått fyrir ä-kvaeöi 1. ti., vextir sem myndasl i aöildarriki og greiddir eru slfkum viölakanda skatfieggjasl samkvaemt äkvsöum 7. gr. eöa 14. gr., eftir bvi sem viö ä, i bvf aöildarriki bar sem fasta atvinnustööin eöa fasta slofnunin er.

3. Hugtakiö "vextir"

merkir f bessari grein tekjur af hvers konar kröfu än tillits til bess hvort hun er Iryggö meö veöi f fasteign eöa ekki eöa hvort htin felur f sér rett til hluldeildar f hagnaöi skuldunautar eöa ekki. Hugtakiö tekur sérstaklega fil lekna af rt'kisskulda-bréfum og tekna af öörum skuldabréfum eöa skuldar-viöurkenningum, bar meö talinn gengismunur og ägööi tengdur slfkum veröbréfum, skuldabréfum eöa skuldar-viöurkenningum. Drättar-vexlir vegna vanskila leljast ekki vextir samkvaemt bessari grein.

mottageren av rentene er bosalt i en kontraherende stat og har et fast driftssled eller et fast sted i en annen kontraherende stat enn der han er bosalt, og den fordring som foranlediger rentebetalingen reell er knyttet lil den nae-ringsvirksomhet som drives fra det fasle driftssted eller lil ut0velse av fritt yrke fra det fäste sted. I så fall skattlegges mottageren etter bestemmelsene i henholdsvis artikkel 7 eller artikkel 14 i den kontraherende stat hvor henholdsvis det fasle driftssled eller det fäste sted er beliggende.

3. Med uttrykket "renter" i denne artikkel forslas inntekt av fordringer av enhver art uansett om de er sikret ved pant i fast eiendom eller medf0rer rett til andel i skyldnerens overskudd. Uttrykket omfatter saerlig inntekt av statsobligasjoner, andre obligasjoner eller gjeldsbrev, herunder agiobe-l0p og overskudd som skriver seg fra slike obligasjoner eller gjeldsbrev. Mo-rarenler som f0lge av for sen betaling skal ikke anses som renter i denne artikkel.

talsslulande stal har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslulande stat än den där han har hemvist saml den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från del fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som ulövas från den stadigvarande anordningen, får, utan hinder av bestämmelserna i punkt I, ränta som härtör från en avtalsslutande stat och som betalas till sådan mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stal där det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns.

3. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inle och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inle. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sädana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgift pä grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

4. Pegar sérstakt samband milli greiöanda og viölakanda eöa milli beirra beggja og briöja aöila leiöir til bess aö vaxtafjärhaeöin er haerri, miöaö viö bä skuldarkröfu sem hun er greidd af, en su vaxtafjärhaeö sem greiöandi

4. När det betalte renlebe-l0p på grunn av et saerlig forhold mellom skyldneren og fordringshaveren, eller mellom begge og tredjemann, og sett i rdasjon ril den gjeld som det erlegges for, överstiger del bel0p som ville ha

4. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan ulbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder all räntebeloppet, med hänsyn till den skuld för vilken räntan betalas, över-

Prop. 1983/84:19

det bel0b, som ville va;re blevet aftalt mellem skyldneren og modtageren, såfremt den na;vnte förbindelse ikke havde foreligget, skal bestemmelserne i denne artikel alene finde anvendelse på det sidstnaevnte bel0b. I så fald skal det overskydende bel0b kunne beskattes i overensstemmelse med lovgivningen i hver af de ber0rte kontraherende stater under hensyntagen lil de 0vrige bestemmelser i denne overenskomst.

sopineet, jollei tällaista suh-detta olisi, sovdletaan tämän artiklan määräyksiä vain vii-meksi manitluun määrään. Tässä tapauksessa verotetaan tämän määrän ylitiä-väslä maksun osasta kunkin asianomaisen sopimusvallion lainsäädännön mukaan, oltaen huomioon tämän sopimuksen muut määräykset.

stiger del belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sädana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avlal.

Artikel 12 Royalties

1. Royalties, der hidrörer fra en kontraherende stat og belales til en person, der er hjemmeh0rende i en anden kontraherende stat, kan kun beskattes i denne anden stat.

12 artikla Rojalti

1. Rojaltista, joka kertyy sopimusvaltiosta ja maksetaan toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle, verotetaan vain tässä toisessa valtiossa.

Artikel 12 Royaln'

1. Royalty, som härtör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i annan avtalsslulande stat, beskattas endast i denna andra stat.

2. Såfremt en royaltymod-tager, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stal, har et fast driftssted eller el fast sted i en anden kontraherende stat end den, hvori han er hjemmeh0rende, og den rettighed eller ejendom, som ligger til grund for de udbetalte royalties, har direkte förbindelse med erhvervsvirksomhed, som drives fra det fasle driftssled, respektive frit erhverv, som ud0ves fra del fasle sted, skal, uanset bestemmelserne i stykke I, royalties, som hidr0rer fra en kontraherende stat og belales lil en sådan modlager, beskattes i overensstemmelse med bestemmelserne henholdsvis i artikel 7 eller i artikel 14 i den kontraherende stal, i hvilken det fasle driftssted, henholdsvis det fasle sted, er beliggende.

2. Milloin sopimusval
tiossa asuvalla rojaltin saa
jalla on kiinteä toimipaikka
tai kiinteä paikka muussa so
pimusvaltiossa kuin siinä,
jossa hän asuu, ja rojaltin
maksamisen perusteena

oleva oikeus lai omaisuus tosiasiallisesti liittyy kiinteästä toimipaikasla haijoitettuun liiketoimintaan tai kiinteästä paikasla harjoitelluun itse-näiseen ammattitoimintaan, voidaan, I kappaleen määräysten estämättä, rojaltista, joka kertyy sopimusvaltiosta ja maksetaan tällaisdle saajalle, verottaa 7 tai 14 artiklan määräysten mukaisesti siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteä toimipaikka lai kiinteä paikka on.

2. I fall då mottagare av royalty med hemvist i en avtalsslulande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat än den där han har hemvist samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen, får, utan hinder av bestämmelserna i stycke 1, royalty som härrör från en avtalsslulande stal och som betalas till sådan mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslulande stat där det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns.

Prop. 1983/84:19

og viölakandi heföu samiö um ef bella sérstaka samband heföi ekki veriö fyrir hendi, bä skulu äkva;öi bessarar greinar einungis gilda um siöamefnda Ijär-ha;öina. Pegar bannig slend-ur ä skal skattleggja fjär-haeöina sem umfram er samkvaemt löggjöf hvers hlutaöeigandi aöildartfkis aö teknu tillili til annarta äkvaeöa samnings bessa.

vaert avtall mellom skyldneren og fordringshaveren hvis del saerlige forhold ikke hadde foreligget, skal bestemmelsene i denne artikkel bare få anvendelse på det sistnevnle belöp. 1 så fall skal den overskytende del av betalingen kunne skattlegges i henhold til lovgivningen i hver av de kontraherende stater under hensyntagen til denne overenskomsts 0vrige bestemmelser.

stiger det belopp som skulle ha avtalals mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda avtalsslulande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i delta avtal.

12. gr. Pöknun

I. Pöknun sem myndasl i aöildartilri og greidd er aöila heimilisföstum f ööru aöildartilri skal einungis skattleggja f sföamefnda rfkinu.

2. Pegar viölakandi böknunar er heimilisfastur f aöild-arrfki en hefur fasta atvinnustöö eöa fasta stofnun f ööru aöildartfki en bar sem hann er heimilisfastur og réllindin eöa eignin sem böknunin stafar frä eru raunverulega bundin viö atvinnurekstur sem rekinn er af hinni föstu atvinnustöö eöa viö själfslaeöa starfsemi sem stunduö er ä hinni föstu stofnun, mä, brått fyrir äkva;öi 1. II., böknun sem myndasl f aöildartfki og greidd er slfkum viötakanda skattleggjast samkvaemt äkvxöum 7 gr. eöa 14. gr., eftir bvf sem viö ä, f bvf aöildartfki bar sem fasta atvinnustööin eöa fasta slofnunin er.

Artikkel 12 Royalty

1. Royalty som skriver seg fra en kontraherende stal og ulbetales lil en person bosatt i en annen kontraherende stat, skal bare kunne skattlegges i denne annen stal.

2. Bestemmelsene i punkt I får ikke anvendelse når mottageren av royallyen er bosalt i en kontraherende stat og har el fast driftssled eller et fast sted i en annen kontraherende stat enn der han er bosatt, og den retlighet eller eiendom som foranlediger betalingen av royalty reell er knyttet til den naeringsvirksomhel som drives fra det fasle driftssted eller til ui0velse av fritt yrke fra det fasle sted. I så fall skattlegges mottageren etter bestemmelsene i henholdsvis artikkel 7 eller artikkel 14 i den kontraherende stal hvor henholdsvis del fasle driftsled eller det fasle sted er beliggende.

Artikd 12 Royalty

1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i annan avtalsslutande stat, beskattas endasl i denna andra stat.

2. I fall då mottagare av royalty med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslulande stat än den där han har hemvist saml den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen, får, utan hinder av bestämmelserna i punkt I, royalty som härtör från en avtalsslutande stat och som betalas till sådan mottagare beskattas i enlighet med beslämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslulande stat där det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns.

Prop. 1983/84:19

3. Udtrykkei "royalties" betyder i denne artikel beta-linger af enhvert art, der modtages som vederlag for anvendelsen af eller retten til at anvende enhver ophavsret lil el litleraert, kunslnerisk eller videnskabdigt arbejde (herunder biograffilm samt film og band lil radio- og fjernsynsudsendelser), ethvert patent, varemaerke, mönster eller model, legning, hemmdig formel eller frem-sfillingsmelode, eller for anvendelsen af eller retten lil al anvende industriell, kom-mercidt eller videnskabdigt udslyr eller for oplysninger om induslrielle, kommercielle eller videnskabelige er-faringer.

4. I tilfaelde, hvor en saerlig förbindelse mellem den, der betaler, og den, der modlager, eller mellem disse og en tredie person, har bevir-ket, at de betalte royalties, når hensyn läges lil den anvendelse, rettighed eller op-lysning, for hvilken de er betalt, överstiger del bel0b, som ville vaere blevet aftalt mellem den, der betaler, og modtageren, såfremt den naevnte förbindelse ikke havde foreliggel, skal bestemmelserne i denne artikel alene finde anvendelse på del sidstnaevnte bel0b. I sä fald skal del overskydende bel0b kunne beskattes i overensstemmelse med lovgivningen i hver af de ber0rte kontraherende stater under hensyntagen lil de 0vrige bestemmelser i denne overenskomst.

3. Sanonnalla "rojalti" tarkoitetaan tässä arliklassa kaikkia suoriluksia, jotka saadaan korvauksena kirjalli-sen, tailedlisen tai tietedli-sen leoksen (siihen lueltuina dokuvafilmi sekä radio- ja idevisiolähetyksessä käylel-tävä filmi ja nauha) tekijänoi-keuden, patenlin, tavaramer-kin, mallin tai muotin, piirus-luksen, salaisen kaavan lai valmistusmenetelmän käyl-tämisestä lai käyttöoikeudesta sekä teollisen, kau-pallisen lai tieteellisen väli-neistön käyttämisestä lai käyttöoikeudesta tahi leolli-sia, kaupallisia lai tieteellisiä kokemuksia koskevisla liedoisla.

4. Jos rojaltin määrä mak-sajan ja saajan tai heidän mo-lempien ja muun henkilön välisen erilyisen suhteen vuoksi ylitlää rojaltin maksamisen perusteena olevaan käyttöön, oikeuteen lai lie-loon nähden määrän, josla maksaja ja saaja olisival sopineet, jollei tällaista suh-detta olisi, sovdletaan tämän arfiklan määräyksiä vain vii-meksi mainitiuun määrään. Tässä tapauksessa verotetaan tämän määrän ylitlä-västä maksun osasta kunkin asianomaisen sopimusvallion lainsäädännön mukaan, oltaen huomioon tämän sopimuksen muut määräykset.

3. Med uttrycket "royalty" förslås i denna artikel varje slag av betalning som mottages såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk (biograffilm samt film och band för radio- och lelevisionssänd-ning häri inbegripna), patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod samt för nyttjandet av eller för rätten alt nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4. 1 fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan ulbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Prop. 1983/84:19

3. Hugtakiö "böknun" merkir f bessari grein hvers konar greiöslu sem tekiö er viö sem endurgjaldi fyrir af not eöa rétl til aö hagnyta hvers konar höfundartétl ä bökmennta-, lista- eöa vfsindasviöinu (bar meö tald-ar kvikmyndir og mynd- og hljöösegulbönd fyrir hljöö-varps- og sjönvarpssending-ar), einkaleyfi, vörumerki, mynstur eöa Ifkön, äaetlanir, leynilega formulu eöa fram-leiösluaöferö, og fyrir afnot eöa rétl til aö hagnyta iönaö-ar-, viöskipla- eöa vfsinda-bunaö eöa fyrir upplysingar um reynslu ä sviöi iönaöar, viöskipla eöa visinda.

4. Pegar sérstakt samband
milli greiöanda og viötak
anda eöa milli beirra beggja
og briöja aöila leiöir til bess
aö fjärhaeö böknunarinnar er
haerri, miöaö viö bau afnot,
réltindi eöa upplysingar sem
hun er greiösla fyrir, en su
fjärhaeö sem greiöandi og viö
lakandi heföu samiö um ef
bella sérstaka samband heföi
ekki veriö fyrir hendi, bä
skulu äkvaeöi bessarar
greinar einungis gilda um
sföarnefndu fjärhaeöina.

Pegar bannig stendur ä skal skattleggja fjärhsöina sem umfram er samkvaemt löggjöf hvers hlutaöeigandi aöildar-rfkis aö teknu tillili til ann-arra äkvaeöa samnings bessa.

3. Med uttrykket "royalty" i denne artikkel forslas betaling av enhver art som mottas som vederlag for bm-ken av, eller retten til å bruke, enhver opphavsrett lil verker av litteraer, kunslnerisk eller vitenskapelig karakter (herunder kinemato-grafiske filmer og filmer og band for radio- eller fjern-synsutsendelse), palenter, varemerker, m0nster eller modeller, legninger, hemme-lige formler eller fremsfil-lingsmåter, eller for bruken av eller retten til å bruke, industriell, kommersiell eller vitenskapelig utstyr, eller for opplysningerom induslrielle, kommersielle eller vilenska-pelige erfaringer.

4. Når det betalte royalty-bel0p på grunn av et saerlig forhold mellom belaleren og mottageren eller mellom begge og tredjemann, og sett i relasjon til den bruk, retlighet eller opplysning som det er vederlag for, överstiger det bel0p som ville ha vaert avtall mellom belaleren og mottageren hvis det saerlige forhold ikke hadde foreligget, skal bestemmelsene i denne artikkel bare få anvendelse på del sistnevnle belöp. I sä fall skal den overskytende del av betalingen vaere skattbar i henhold til lovgivningen i hver av de kontraherende stater under hensyntagen lil denne overenskomsts 0vrige bestemmelser.

3. Med uttrycket "royalty" förstås i denna artikel varje slag av betalning som mottages såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten alt nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk (biograffilm samt film och band för radio- och televisionssändning häri inbegripna), patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod saml för nyttjandet av eller för rätlen atl nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan ulbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger del belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inle förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endasl på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avlal.

Prop. 1983/84:19

Artikel 13 Kapitalgevinster

1. Fortjeneste, som en person, der er hjemmehö-rende i en kontraherende stat, erhverver ved afhaendelse af fast ejendom som omhandlel i artikel 6, stykke 2, og som er beliggende i en anden kontraherende stat, kan beskattes i denne anden stat.

2. Fortjeneste, som en person, der er hjemmeh0-rende i en kontraherende stat, erhverver ved afhaendelse af aktie eller anden andel, som omhandlel i artikel 6, stykke 4, kan beskattes i den kontraherende stat, hvori den fasle ejendom er beliggende.

3. Fortjeneste ved afhaendelse af rörlig formue, der udg0r en del af erhvervsfor-muen i el fast driftssled, som el foretagende i en kontraherende stat har i en anden kontraherende stat, eller ved afhaendelse af r0rlig formue, der h0rer lil el fast sted, som en person, der er hjemme-h0rende i en kontraherende stat, har lil rådighed lil ud0-velse af frit erhverv i en anden kontraherende stat, herunder også fortjeneste ved afhaendelse af el sådant fast driftssted (saerskill eller sammen med hele foretagendet), eller af et sådant fast sted, kan beskattes i denne anden stal.

4. Fortjeneste ved afhaen
delse af skibe eller luftfar-
t0jer, der anvendes i inlerna
lional trafik, saml af r0rlig
formue, som er knyttet til
driften af sådanne skibe eller
luflfart0jer, kan kun be
skattes i den kontraherende
stat, hvori foretagendels vir
kelige ledelse har sit ssde. I
det omfång denne stat på

13 artikla Myynlivoitto

1. Voilosla, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 6 artiklan 2 kappaleessa tarkoiletun ja toisessa sopimusvaltiossa olevan kiinteän omaisuuden luovuluksesla, voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.

2. Voilosla, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 6 artiklan 4 kappaleessa tarkoiletun osakkeen lai muun osuuden luovuluksesla, voidaan verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteä omaisuus on.

3. Voilosla, joka saadaan sopimusvaltiossa olevan yrityksen toisessa sopimusvaltiossa olevan kiinteän toimipaikan liikeomaisuuteen kuuluvan irtaimen omaisuuden tai sopimusvaltiossa asuvan henkilön toisessa sopimusvaltiossa itsenäistä am-matinharjoillamista varten käylellävänä olevaan kiinteään paikkaan kuuluvan irtaimen omaisuuden luovuluksesla, voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa. Sama koskee voitloa, joka saadaan tällaisen kiinteän toimipaikan (erillisenä tai koko yrityksen mukana) lai kiinteän paikan luovuluksesla.

4. Voilosla, joka saadaan kansainväliseen liikentee-seen käytelyn laivan tai ilma-aluksen taikka tällaisen laivan sekä ilma-aluksen käyl-tämiseen liiltyvän irtaimen omaisuuden luovuluksesla, verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa, jossa yrityksen tosiasiallinen johto on. Mikäli tämä valtio lainsää-

Artikel 13 Realiationsvinst

1. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stal förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2 och som är belägen i annan avtalsslutande stat, får beskallas i denna andra stat.

2. Vinsl, som person med hemvist i en avtalsslulande stal förvärvar pä grund av överlåtelse av aktie eller annan andel som avses i artikel 6 stycke 4, får beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.

3. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgång-arna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslulande stat har i annan avtalsslulande stat, eller av lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslulande stal har i annan avtalsslulande stat, får beskattas i denna andra stal. Delsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företagel) eller av sådan stadigvarande anordning.

4. Vinst på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik samt lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp eller luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där förelaget har sin verkliga ledning. I den män denna stal på grund av sin lagstiftning inle

Prop. 1983/84:19

I3.gr.

Söluhagnadur af eignum

I. Hagnaö sem aöili heimilisfastur i aöildartfki hlytur af sölu fasteignar sem nånar er skilgreind i 2. II. 6. gr. sem er i ööru aöildartfki, mä skattleggja i siöamefnda rfkinu.

2. Hagnaö sem aöili heimilisfastur i aöildartiki hlytur af sölu hlutabréfa eöa ann-arra hlutareigna, sbr. 4. ti. 6. gr., mä skattleggja f bvf aöildartfki bar sem fasleignin er.

3. Hagnaö sem hlyst af sölu lausafjär sem er hluti al-vinnurekslrareigna fastrar alvinnustöövar sem fyrirtaeki f aöildarriki hefur f ööru aöildarriki, eöa lausafjär sem til-heyrir fastri stofnun sem aöili heimilisfastur f aöildarrfki hefur til bess aö leysa af hendi själfslaeöa starfsemi f ööru aöildarrfki, mä skattleggja f sföamefnda rfkinu. Sama gildir um hagnaö af sölu ä slikri faslri atvinnustöö (einni sér eöa äsami fyr-irtaekinu f heild) eöa sifkri faslri stofnun.

4. Hagnaö sem hlyst af sölu skips eöa loftfars sem notaö er ä albjööaleiöum, svo og lausafjär sem tengt er notkun sliks skips eöa loftfars, skal einungis skattleggja i bvf aöildartiki bar sem raunveruleg framkvaemdastjörn fyrirtaekisins hefur aösetur. Geti betta rfki ekki samkvaemt eigin löggjöf skatllagt allan hagnaöinn 4 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 19

Artikkel 13 Formuesgevinsl

1. Gevinst som en person bosatt i en kontraherende stal oppebaerer ved avhendelse av fast eiendom som omhandlel i artikkel 6 punkt 2, og som ligger i en annen kontraherende stal, kan skattlegges i denne annen stat.

2. Gevinst som en person bosatt i en kontraherende stat oppebaerer ved avhendelse av aksje eller annen andel som omhandlel i artikkel 6 punkt 4, kan skattlegges i den kontraherende stat hvor den fasle eiendom ligger.

3. Gevinst ved avhendelse av l0s0re som utgj0r drifls-midler knyttet til el fast driftssled som el foretagende i en kontraherende stal har i en annen kontraherende stat, kan skattlegges i denne annen stal. Delte gjelder også gevinst ved avhendelse av l0s0re knyttet til el fast sted som en person bosall i en kontraherende stat har i en annen kontraherende stal for utovelse av fritt yrke. Det samme gjelder gevinst ved avhendelse av slikt fast driftssted (alene eller sammen med hele foretagendet), eller av fast sted som nevnl.

4. Gevinst ved avhendelse av skip eller luftfarl0y i inlernasjonal fart saml l0s0re knyttet til driften av slike skip eller luftfart0yer skal bare kunne skattlegges i den kontraherende stat hvor den virkelige ledelse for foretagendet har silt sele. I den ulstrekning denne stat på grunn av sin lovgivning ikke kan beskatte hele gevinslen.

Artikel 13 Realisationsvinst

1. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslulande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2 och som är belägen i annan avtalsslulande stal, får beskattas i denna andra stat.

2. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stal förvärvar på grund av överiåtelse av aktie eller annan andel som avses i artikel 6 punkt 4, får beskattas i den avtalsslutande stal där den fasta egendomen är belägen.

3. Vinsl på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ell företag i en avtalsslulande stat har i annan avtalsslutande stat, eller av lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för all utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslulande stat, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela förelaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

4. Vinsl pä grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik samt lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp eller luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stal där företaget har sin verkliga ledning. 1 den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inle kan beskatta hela vinsten.

Prop. 1983/84:19

grund af sin lovgivning ikke kan beskatte hele fortjenesten, kan forljeneslen kun beskattes i den stat, hvor foretagendet er hjemmeh0ren-de.

5. Fortjeneste ved afhaendelse af andre aktiver end de i stykke 1-4 omhandlede kan kun beskattes i den kontraherende stal, hvori afhaen-deren er hjemmeh0rende.

6. Bestemmelserne i stykke 5 ber0rer ikke Norges ret til i henhold til sin egen lovgivning at beskatte fortjeneste ved afhaendelse af aktier i et norsk selskab, når aklierne tilh0rer en person, der er hjemmeh0rende i en anden kontraherende stat, og som inden for de sidste 5 är f0r afhaendelsen af aklierne har vaeret hjemmeh0rende i Norge.

7. Bestemmelserne i slykke 5 ber0rer ikke Sveriges ret lil i henhold til sin egen lovgivning at beskatte fortjeneste, som en person, der er hjemmeh0rende i en anden kontraherende stat, erhverver ved afhaendelse af aktier eller andele i selskaber, hvis vssentlige aktiver består i fast ejendom, såfremt den omhandlede person har vaeret hjemmeh0ren-de i Sverige inden for de sidste 5 år f0r afhaendelsen.

dänlönsä johdosla ei voi verottaa koko voitosta, verotetaan voilosla vain siinä valtiossa, jossa asuva yritys on.

5. Voilosla, joka saadaan muun kuin 1-4 kappaleessa tarkoiletun omaisuuden luovuluksesla, verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa, jossa luovuttaja asuu.

6. Tämän artiklan 5 kappaleen määräykset eivät vaikuta Norjan oikeuteen öman lainsäädäntönsä mukaan verottaa voitosta, joka saadaan norjalaisen yhtiön osakkeiden luovuluksesla, kun osakkeet omistaa toisessa sopimusvaltiossa asuva henkilö, joka jonakin ajanjaksona vii-meisten viiden vuoden ai-kana ennen luovulusla on asunut Norjassa.

7. Tämän artiklan 5 kappaleen määräykset eivät vaikuta Ruotsin oikeuteen öman lainsäädäntönsä mukaan verottaa voitosta, jonka toisessa sopimusvaltiossa asuva henkilö saa sellaisen yhtiön osakkeiden tai osuuksien luovuluksesla, jonka varoista olennaisen osan muodostaa kiinteä omaisuus, eddlyltäen etta henkilö on asunut Ruolsissa jonakin ajanjaksona viimeisten viiden vuoden aikana ennen luovutusta.

kan beskatta hela vinsten, beskattas vinsten endast i den stal där förelaget har hemvist.

5. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i styckena 1—4 beskattas endast i den avtalsslulande stat där överlåtaren har hemvist.

6. Bestämmelserna i stycke 5 berör inle Norges rätl alt enligt sin egen lagstiftning beskalla vinst på grund av överlåtelse av aktier i norskt bolag när aktierna tillhör person som har hemvist i annan avtalsslulande stat och som under någon del av de senas-le fem åren före överlåtelsen av aktierna har haft hemvist i Norge.

7. Bestämmelserna i stycke 5 berör inte Sveriges rätl att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinsl som person med hemvist i annan avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av aktier eller andelar i bolag vars väsentliga tillgångar utgörs av fast egendom, under förutsättning all personen i fråga har haft hemvist i Sverige under någon del av de senaste fem åren före överlåtelsen.

Artikel 14 Frit erhverv

1. Indkomst ved frit erhverv eller ved andel selvstaendigt arbejde af lignende karakter oppebårel af en per-soi-, der er hjemmehörende i en kontraherende stat, kan kun beskattes i denne stat.

14 artikla

Iisenäinen ammatinharjoit-

t a minen

1. Tulosta, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa vapaan ammatin tai muun itsenäisen toiminnan harjoiltamisesla, verotetaan vain tässä valtiossa, jollei hänellä ole toisessa sopimus-

Artikel 14

Självständig yrkesutövning

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslulande stal förvärvar genom alt utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskallas endast i denna stal om han inte i annan avtals-

Prop. 1983/84:19

skal einungis skattleggja hagnaöinn i bvf rfki bar sem fyrirtiekiö er heimilisfasl.

skal den bare kunne skattlegges i den stat forelagendet er hjemmeh0rende.

beskattas vinslen endast i den stal där företaget har hemvist.

5. Hagnaö sem hlyst af sölu annarta eigna en geliö er f I.-4. ti. skal einungis skattleggja f bvf aöildarrfki bar sem sdjandinn er heimilisfastur.

6. Åkvaeöi 5. II. raska ekki rétti Noregs lil bess aö skattleggja samkvaemt eigin löggjöf hagnaö af sölu hlutabréfa I norsku félagi begär hlulabréfin lilheyra aöila heimilisföstum f ööru aöildartilri og hann hefur veriö heimilisfastur f Noregi um eitthvert skeiö ä sföustu fimm ärum fyrir sölu hlutabréfanna.

7. Åkvaeöi 5. 11. raska ekki rétti Svfbjööar lil bess aö skattleggja samkvaemt eigin löggjöf hagnaö sem aöili heimilisfastur i ööru aöildarrfki hlytur af sölu hlutabréfa eöa hlutareigna i félagi sem ä megin-hluta eigna sinna i fasteignum, enda hafi hlutaöeigandi aöili veriö heimilisfastur i SvibJöö um eitthvert skeiö ä sföustu fimm ärum fyrir söluna.

5. Gevinst ved avhendelse av enhver annen formues-gjenstand enn omhandlel i punktene I -4 skal bare kunne skaltelegges i den kontraherende stal hvor av-henderen er bosatt.

6. Bestemmelsene i punkt 5 påvirker ikke Norges rett til i henhold lil sin egen lovgivning å skattlegge gevinst ved avhendelse av aksjer i et norsk selskap, når aksjene tilh0rer en person som er bosalt i en annen kontraherende stat, og som i noen del av de siste fem år f0r avhendel-sen av aksjene har hatt bopel i Norge.

7. Bestemmelsene i punkt 5 påvirker ikke Sveriges rett til i henhold til sin egen lovgivning å skalfiegge gevinst ved avhendelse av aksjer eller andeler i selskap hvis ve-sentlige eiendder består av fast eiendom som en person bosatt i en annen kontraherende stat oppebaerer, såfremt den omhandlede person har hatt bopel i Sverige i noen del av de siste fem år f0r avhenddsen.

5. Vinsl på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1-4 beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

6. Bestämmelserna i punkt 5 berör inte Norges rält att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinst på grund av överlåtelse av aktier i norskt bolag när aktierna tillhör person som har hemvist i annan avtalsslulande stat och som under någon del av de senaste fem åren före överlåtelsen av aktierna har haft hemvist i Norge.

7. Bestämmelserna i punkt 5 berör inte Sveriges rätl att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinst som person med hemvist i annan avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av aktier eller andelar i bolag vars väsentliga tillgångar utgörs av fast egendom, under förutsättning all personen i fråga har haft hemvist i Sverige under någon del av de senaste fem åren före överlåtelsen.

14. gr.

SJälfslred starfsemi

I. Tekjur sem aöili heimilisfastur i aöildarrfki hefur af själfstaeöri starfsemi eöa ööm själfstaeöu starfi skal einungis skattleggja i bvf rfki nema hann hafi fasta stofnun f ööru aöildartrlri bar sem

Artikkel 14

Selvslendige personlige ije-nester (fritt yrke)

I. Inntekt som en person bosalt i en kontraherende stat erverver gjennom ut-0velse av et fritt yrke eller annen selvslendig virksomhet, skal bare kunne skattlegges i denne stat, med-

Artikel 14

Självständig yrkesutövning

I. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslulande stat förvärvar genom atl utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna stal om han inte i annan avtals-

Prop. 1983/84:19

medmindre han har et fast sted, som lil stadighed står lil rådighed for ham i en anden kontraherende stat med henblik på ud0velse af hans virksomhed. Såfremt han har el sådant fast sted, kan indkomsten beskattes i denne anden stat, men kun i det omfång den kan henf0res til delte fasle sted.

2. Udtrykkei "frit erhverv" omfatter isaer selv-sriendig videnskabelig, litteraer, kunslnerisk, uddan-nende eller undervisende virksomhed samt selvstaen-dig virksomhed som laege, advokat, ingeni0r, arkitekt, tandlaege og revisor.

valtiossa kiinteää paikkaa, joka on vakinaisesti hånen käyteltävänään toiminnan harjoillamista varten. Jos hänellä on tällainen kiinteä paikka, voidaan tulosta verottaa tässä toisessa valtiossa, mutla vain niin suuresta tulon osasta, joka on luettava kiinteään paikkaan kuuluvaksi.

2. Sanonta "vapaa am-malti" käsittää erilyisesli itsenäisen tieteellisen, kirjalli-sen ja tailedlisen toiminnan, kasvalus-ja opelustoiminnan sekä sen itsenäisen toiminnan, jota lääkäri, asianajaja, insinööri, arkkitehti, ham-maslääkäri ja tilintarkastaja harjoittavat.

slutande stat har stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten. Om han har sådan stadigvarande anordning, får inkomsten beskallas i denna andra stat men endast så stor del därav som är hänförlig till denna stadigvarande anordning.

2. Uttrycket "fritt yrke" inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet saml sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

Artikel 15

Personlige tjenesleydelser

1. Såfremt bestemmel
serne i artiklerne 16. 18, 19,
20 og 21 ikke medf0rer an
det, kan gage, l0n og andet
lignende vederlag for person
ligt arbejde i tjenesteforhold,
oppebårel af en person, der
er hjemmeh0rende i en kon
traherende stat, kun be
skattes i denne stal, med
mindre arbejdet er udf0rl i en
anden kontraherende stat. Er
arbejdet udf0rt i denne anden
stal, kan det vederlag, som
oppebaeres herfor, beskattes
der.

2. Uanset bestemmel
serne i sik. 1 kan vederlag,
som en person, der er hjem-
meh0rende i en kontrahe
rende stal, oppbebaerer for
personligt arbejde i tjeneste
forhold, udf0rt i en anden
kontraherende stat, kun be
skattes i den f0rstnaevnte
stal, såfremt:

a) modtageren opholder sig i denne anden stal i en

15 artikla Yksityinen palvelus

1. Jollei 16, 18, 19, 20ja21 artiklan määräyksistä muuta johdu, verotetaan paikasla, palkkiosta ja muusta sellai-sesla hyvityksestä, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa epäitsenäiseslä työstä, vain tässä valtiossa, jollei työlä tehdä toisessa sopimusvaltiossa. Jos työ leh-dään tässä toisessa valtiossa, voidaan työstä saadusla hyvityksestä verottaa siellä.

2. Tämän artiklan I kap
paleen määräysten estämättä
verotetaan hyvityksestä,
jonka sopimusvaltiossa

asuva henkilö saa toisessa sopimusvaltiossa tekemäs-tään epäitsenäiseslä työstä, vain ensiksi mainitussa valtiossa, jos:

a) saaja oleskelee tässä toisessa valtiossa yhdessä lai

Artikel 15 Enskild tjänst

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18, 19, 20 och 21 föranleder annat, beskattas lön, arvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslulande stat uppbär på grund av anställning, endasl i denna stat, såvida inle arbetet utförs i annan avtalsslutande stat. Om arbetet utförs i denna andra stat, fär ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2. Ulan hinder av beslämmelserna i stycke I beskallas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande siat uppbär för arbete som utförs i annan avtalsslutande stat, endast i den förstnämnda staten, om

a) mottagaren vistas i denna andra stat under lidrymd

Prop. 1983/84:19

hann getur slundaö starfsemi sina reglulega. Hafi hann slika fasta stofnun mä skattleggja tekjurnar f sföamefnda rikinu en bö einungis bann hluta beirta sem stafa frä hinni föstu stofnun.

2. Hugtakiö "själfsta;ö starfsemi" merkir einkum själfstajöa starfsemi ä sviöi visinda, bökmennta, lista, uppddis- og kennslumåla, svo og själfstaeö störf laekna, lögfraeöinga, verkfraeöinga, arkitekla, tannlaekna og end-urskoöenda.

mindre han i en annen kontraherende stat har et fast sted som regdmessig står lil hans rådighel for ul0velsen av hans virksomhet. Hvis han råder över slikt sted, kan inntekten skattlegges i denne annen stat, men bare så megel av den som kan lilskrives detle fasle sted.

2. Uttrykket "fritt yrke" omfatter saerlig selvslendig virksomhet av vitenskapelig, litterajr, kunslnerisk, pedagogisk eller undervis-ningsmessig art, så vel som selvslendig virksomhet som lege, advokat, ingeni0r, arkitekt, tannlege og revisor.

slutande stal har stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten. Om han har sådan stadigvarande anordning, lär inkomsten beskattas i denna andra stat men endasl så stor del därav som är hänföriig till denna stadigvarande anordning.

15.g r Launad starf

1. Meö beim undantekn-ingum sem um raeöir f 16., 18., 19., 20. og 21 gr. skulu starfslaun. vinnulaun og annaö svipaö endurgjald sem aöili heimilisfastur i aöildartiki faer fyrir starf sitt, einungis skattlögö f bvf rfki, nema starfiö sé inni af hendi f ööru aöildarrfki. Ef starfiö er inni af hendi i ööru aöildartfki mä skattleggja bar endurgjaldiö fyrir starfiö.

Artikkel 15

Privat tjeneste (l0nnsarbeid) I. Med forbehold av bestemmelsene i artiklene 16, 18, 19, 20og2l skal l0nn og annen lignende godlgj0relse som en person bosatt i en kontraherende stat mottar i anledning av l0nnsarbeid, bare kunne skattlegges i denne stal, med mindre arbeidet er utf0rt i en annen kontraherende stat. Hvis arbeidet er utf0rt i denne annen stat, kan godigj0relse for delte skattlegges der.

Artikd 15 Enskild tjänst

I. Om inte beslämmelserna i arriklarna 16, 18, 19, 20 och 21 föranleder annal, beskattas lön, arvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslulande stat uppbär på grund av anställning, endasl i denna stat, såvida inle arbetet utförs i annan avtalsslulande stat. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2. Prätt fyrir äkvaöi I. ti. skal endurgjald sem aöila heimilisföstum f aöildartiki hlolnasl fyrir starf sem hann innir af höndum f ööru aöildartfki einungis skatllagt f fyrrnefnda rfkinu ef

2. Uansett bestemmelsene i punkt 1, kan godtgj0relse som en person bosall i en kontraherende stat, mottar i anledning av l0nnsarbeid ut-f0rt i en annen kontraherende stat, bare skattlegges i den f0rslnevnte stat, förutsatt at:

2. Utan hinder av beslämmelserna i punkl 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stal uppbär för arbete som utförs i annan avtalsslulande stat, endasl i den förstnämnda staten, om

a) viötakandinn dvelur f hinu rfkinu f eitt eöa fleiri

a) mottageren oppholder seg i denne annen stal i elt

a) mottagaren vistas i denna andra stal under lidrymd

Prop. 1983/84:19

eller flere perioder, der til-sammen ikke överstiger 183 dage i del pågsldende kalenderår, og

b) vederlaget belales af eller for en arbejdsgiver, der ikke er hjemmeh0rende i denne anden stat, og

c) vederlaget ikke udredes af et fast driftssted eller el fast sted, som arbejdsgiveren har i denne anden stat.

3. Uanset de foranstående bestemmelser i denne artikel kan vederlag for arbejde, som udf0res om bord på et

a) dansk, finsk, isländsk, norsk eller svensk skib kun beskattes i den kontraherende stat, hvis nationalitet skibet har; ved anvendelsen af denne beslemmelse side-stilles udenlandsk skib, som befragles på såkaldl bare-boat-basis af et foretagende i en kontraherende stat, med dansk, finsk, isländsk, norsk eller svensk skib:

b) luftfart0j i inlernalional trafik kun beskattes i den kontraherende stat, hvori den, som oppebaerer arbejds-indkomslen. er hjemmeh0-rende;

c) fiske-, sa;lfangsl- eller hvalfangstfarl0j kun beskattes i den kontraherende stat, hvori den, som erhverver arbejdsindkomslen, er hjemmeh0rende, også i tilfaelde, hvor vederiaget for arbejdet erlaegges i form af en vis part eller andel af over-skuddet af fiskeri-, sa;l-fangsl- eller hvalfangslvirk-somheden.

useammassa jaksossa yh-teensä enintään 183 päivää kalenterivuoden aikana, ja

b) hyvityksen maksaa työnanlaja tai se maksetaan lyönantajan puolesta, joka ei ole tässä toisessa valtiossa asuva. sekä

c) hyvityksdlä ei rasilela kiinteää toimipaikkaa tai kiinteää paikkaa, joka lyön-antajalla on tässä toisessa valtiossa.

3. Edellä tassa artiklassa olevien määräysten estämättä verotetaan tulosta, joka saadaan epäitsenäiseslä työstä, milloin työ lehdään:

a) suomalaisessa, islanti-laisessa, norjalaisessa, ruot-salaisessa tai tanskalaisessa laivassa, vain siinä sopimusvaltiossa, jonka kansallisuus laivalla on; sopimusvaltiossa olevan yrityksen niin sano-tuin bareboat ehdoin rah-taama ulkomainen laiva rin-naslelaan tälä määräystä sovellettaessa vastaavasti suo-malaiseen. islantilaiseen, norjalaiseen, ruolsalaiseen tai tanskalaiseen laivaan;

b) kansainvälisessä liiken-teessä olevassa ilma-aluksessa, vain siinä sopimusvaltiossa, jossa työlulon saaja asuu;

c) kalaslus-, hylkeen-pyynti- tai valaanpyynti-aluksessa, vain siinä sopimusvaltiossa, jossa lyötulon saaja asuu, myös silloin kun tulo työstä saadaan lietlynä osuulena tai osana kalaslus-, hylkeenpyynti- tai valaan-pyyntiloiminnan voitosta.

eller lidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under kalenderåret i fråga, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inle har hemvist i denna andra stal eller pä dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i denna andra stal.

3. Ulan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel beskattas inkomst av arbete som utförs ombord på

a) danskt, finskt, isländskt, norskt eller svenskt skepp endast i den avtalsslulande stat vars nationalitet skeppet har; vid tillämpningen av denna bestämmelse likställs utländskt skepp, som befraktas på så kallad bareboat basis av ett företag i en avtalsslutande stat, med danskt, finskt, isländskt, norskt respektive svenskt skepp;

b) luftfartyg i internationell trafik endast i den avtalsslulande stat där den som förvärvar arbetsinkomsten har hemvist;

c) fiske-, sälfångst- eller valfångstfartyg endast i den avtalsslulande stal där den som förvärvar arbetsinkomsten har hemvist, även då inkomsten för arbetet utgår i form av viss lott eller andel av vinslen av fiske-, sälfångst- eller valfängstverk-samhelen.

Prop. 1983/84:19

skjpti, bö ekki lengur en i 183 daga samtals å viökomandi almanak.säri, og

b) endurgjaldiö er inni af höndum af eöa fyrir hönd vinnuveilanda sem ekki er heimilisfastur i hinu rfkinu og

c) endurgjaldiö er ekki gjaldfaerl hjä faslri atvinnustöö eöa fastri stofnun sem vinnuveitandinn rekur f hinu rtlcinu.

3. Prätt fyrir framangreind åkvaeöi bessarar greinar skal skattleggja endurgjald fyrir störf unnin um boro f:

a) dönsku, finnsku,

islensku, norsku eöa saensku o skipi einungis i bvf aöildarrfki bar sem skipiö er skräö: viö beitingu bessa ä-kvaeöis er erlent skip sem fyrirtaeki f aöildarrfki tekur ä leigu än ähafnar ("bareboat basis") lagt aö jöfnu viö danskt, finnskt, islenskt, norskt eöa saenskt skip;

eller flere tidsrom som lil sammen ikke överstiger 183 dager i l0pet av vedkommende kalenderår, og

b) godtgj0relsen er betalt av, eller på vegne av, en ar-beidsgiver som ikke er bosatt i denne annen stat, og

c) godtgj0relsen ikke belästes et fast driftssted eller el fast sted som arbeidsgi-veren har i denne annen stat.

3. Uansetl de foranstående bestemmelser i denne artikkel skattlegges l0nns-arbeid utfört ombord på:

a) dansk, finsk, isländsk, norsk eller svensk skip bare i den kontraherende stat hvis nasjonalitet skipet har; ved anvendelsen av denne beslemmelse skal utenlandsk skip, som befrakles på såkall bareboat basis av el foretagende i en kontraherende stal, likestilles med henholdsvis dansk, finsk, isländsk, norsk eller svensk skip;

eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under kalenderåret i fråga, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i denna andra stat eller på dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i denna andra stal.

3. Ulan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel beskattas inkomst av arbete som utförs ombord på

a) danskt, finskt, isländskt, norskt eller svenskt skepp endasl i den avtalsslulande stat vars nationalitet skeppet har; vid tillämpningen av denna bestämmelse likställs utländskt skepp, som befraktas pä sä kallad bareboat basis av ett företag i en avtalsslulande stat, med danskt, finskt, isländskt, norskt respektive svenskt skepp;

b) loftfari å albjööaleiöum einungis f bvf aöildartfki bar sem sä er aflar endurgjalds-ins er heimilisfastur;

b) luftfart0y i inlernasjonal fart bare i den kontraherende stat hvor den som oppebaerer godtgjördsen for l0nnsarbeidet er bosatt;

b) luftfartyg i internationell trafik endast i den avtalsslutande stat där den som för'ärvar arbetsinkomsten har hemvist;

c) fiskveiöi-, selveiöi- eöa hvalveiöiskipi einungis f bvf aöildarrfki bar sem sä er aflar endurgjaldsins er heimilisfastur, einnig böri endurgjaldiö miöist viö äkveöinn aflahlul eöa ägööahlut af fisk-, sel- eöa hvalveiöum.

c) fiske-, sdfangst- eller hvalfangstfartöy bare i den kontraherende stat hvor den som oppbaerer l0nnsgodtgj0-relsen er bosatt, også når godtgj0relsen for l0nnsarbei-det utredes i form av en viss lott eller part av ulbyltet av fiske-, sdfangst- eller hval-fangslvirksomheten.

c) fiske-, sälfångst- eller valfångstfartyg endast i den avtalsslulande stat där den som förvärvar arbetsinkomsten har hemvist, även dä inkomsten för arbetet utgår i form av viss lott eller andel av vinsten av fiske-, sälfångst- eller valfångstverksamheten.

Prop. 1983/84:19

Artikel 16 Bestyrelseshortorarer

Bestyrelseshonorarer og lignende vederlag, som oppe-ba;res af en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stal, i hans egenskab af medlem af bestyreisen eller andel lignende organ i et selskab, der er hjemmeh0-rende i en anden kontraherende stal, kan beskattes i denne anden stal.

16 artikla Johtajanpalkkio

Johtajanpalkkiosta ja

muusta sdlaisesta suorituk-sesla, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa toisessa sopimusvaltiossa asuvan yhtiön johtokunnan lai muun sellaisen elimen jä-senenä, voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.

Artikel 16 Styrelsearvode

Slyrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtals-slutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i annan avtalsslulande stat, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 17

Kunstnere og sportsfolk

1. Uanset bestemmelserne i artiklerne 14 og 15 kan indkomsl. som en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat, oppebaerer som optraedende kunstner, såsom teater-, film-, radio- eller fjernsyns-kunstner, eller musiker, eller som sportsmand, ved hans i denne egenskab i den anden kontraherende stal ud0vede virksomhed, beskattes i denne anden stal.

2. I tilfaelde, hvor indkomst ved den virksomhed, som ud0ves af en optraedende kunstner eller en sportsmand i hans egenskab som sådan, ikke tilfalder kunslneren eller sportsman-den selv, men en anden person, kan denne indkomst, uanset bestemmelserne i artiklerne 7, 14 og 15, beskattes i den kontraherende stat, i hvilken kunslnerens eller sportsmandens virksomhed ud0ves.

3. Såfremt den kontraherende stat, hvori den i slykke 1 og 2 omhandlede virksomhed ud0ves, på grund af sin lovgivning ikke kan beskatte den der omtalte indkomst, kan indkomsten kun

17 artikla

Taiteilijat ja urheilijat

1. Tämän sopimuksen 14 ja 15 artiklan määräysten estämättä voidaan tulosta, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa taileili-jana, kulen tealteri- lai elokuvanäyttdijänä, radio-tai idevisiolaileilijana tahi muusikkona, taikka urheili-jana, toisessa sopimusvaltiossa harjoillamasiaan hen-kilökohtaisesta toiminnasla, verottaa tässä toiseessa valtiossa.

2. Milloin tulo, joka saadaan laiteilijan tai urheilijan tässä ominaisuudessaan har-joittamasla loiminnasta, ei tule laiteilijalle tai urheilijalle ilselleen vaan toiselle henkilölle, voidaan tästä tulosta, 7, Hja 15 artiklan määräysten estämättä, verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa tai-leilija tai urheilija harjoittaa toiminiaansa.

3. Jos sopimusvaltio,

jossa I ja 2 kappaleessa tarkoitettua toiminlaa harjoitetaan, ei verolainsäädäntönsä mukaan voi verottaa siellä mainilusla tulosta, verotetaan tulosta vain siinä sopi-

Artikd 17

Artister och idrottsmän

1. Utan hinder av besläm
melserna i artiklarna 14 och
15 får inkomst, som person
med hemvist i en avtalsslu
lande stat förvärvar genom
sin personliga verksamhet i
annan avtalsslulande stat i
egenskap av artist, såsom te
ater- eller filmskådespelare,
radio- eller idevisionsartist
eller musiker, eller av
idrottsman, beskallas i den
na andra stal.

2. 1 fall då inkomst genom
verksamhet, som artist eller
idrottsman utövar i denna
egenskap, inte tillfaller artis
ten eller idrottsmannen själv
utan annan person, fär denna
inkomst, utan hinder av be
stämmelserna i artiklama 7,
14 och 15, beskattas i den av
talsslutande stat där artisten
eller idrottsmannen utövar
verksamheten.

3. Om den avtalsslutande stat, där verksamhet som avses i styckena 1 och 2 utövas, enligt sin lagstiftning inte kan beskatta där angiven inkomst, beskattas inkomsten endasl i den avtalsslu-

Prop. 1983/84:19

16. gr. Stjörnarlaun

Stjörnarlaun og annaö svipaö endurgjald sem aöila heimilisföstum f aöildartiki hlotnast vegna setu f stjörn eöa stjörnarfgildi i félagi heimilisföstu f ööru aöildartiki mä skattleggja f sföar-nefnda rikinu.

Artikkel 16 Styregodtgj0relse m. v.

Styregodlgjördse og annet lignende vederlag som oppebaeres av en person bosatt i en kontraherende stat. i egenskap av medlem av styret eller annet lignende organ i et selskap hjemmeh0-rende i en annen kontraherende stat, kan skattlegges i denne annen stat.

Artikel 16 Styrelsearvode

Slyrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller annal liknande organ i bolag med hemvist i annan avtalsslutande stal, får beskattas i denna andra stat.

17. gr.

Listamenn og ipréttamenn

1. Prätt fyrir äkvaeöi 14.
og 15. gr. mä skattleggja
aöila heimilisfastan f aöild
arriki af tekjum sem hann
aflar f ööru aöildarrfki af per-
sönulegum störfum sem lisia-
maöur, svo sem leikhus- eöa
kvikmyndaleikari, lista-

maöur f hljöövarpi eöa sjön-varpi eöa tönlislarmaöur, eöa sem fbröltamaöur, f sföamefnda rfkinu.

Artikkel 17

Artister og idretlsut0vere

I. Uansetl bestemmelsene i artiklene 14 og 15, kan inntekt som en person bosatt i en kontraherende stat oppebaerer ved personlig virksomhet i en annen kontraherende stat som artist, såsom skue-spiller, filmskuespiller, radio- eller fjernsynsartist, musiker eller idreltsul0ver, skattlegges i denne annen stal.

Artikel 17

Artister och idrottsmän

1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i annan avtalsslulande stal i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskallas i denna andra stal.

2. Pegar tekjur af starfi, sem framkvaeml er af lista-manni eöa fbröttamanni sem slfkum, renna ekki til lista-mannsins eöa fbröttamanns-ins själfs heldur lil annars aöila mä brått fyrir äkvaeöi 7., 14. og 15. gr. skattleggja tekjurnar i bvi aöildarrfki bar sem starfsemi lislamannsins eöa ibrötlamannsins fer fram.

2. Når inntekt som skriver seg fra personlig virksomhet ut0vel av artist eller idretls-ut0ver i denne egenskap, ikke tilfaller artisten eller idrettsutpveren selv, men en annen person, kan denne inntekt uansett bestemmelsene i artiklene 7, 14 og 15, skattlegges i den kontraherende stat hvor artisten eller idreltsut0veren ul0ver virk-somhelen.

2. I fall då inkomst genom verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv ulan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslulande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten.

3. Ef aöildartfki, bar sem starfsemi su sem um raeöir f 1. og 2. 11. fer fram, getur ekki samkvaemt eigin löggjöf skatllagt tekjur br sem bar um raeöir skal einungis skattleggja tekjurnar i bvf aöild-

3. Hvis den kontraherende stat der virksomhet som omhandlel i punktene I og 2 ut0ves, på grunn av sin lovgivning ikke kan skattlegge den der omhandlede inntekt, skal den bare kunne skatt-

3. Om den avtalsslutande stat, där verksamhet som avses i punkterna I och 2 ulövas, enligt sin lagstiftning inle kan beskatta där angiven inkomst, beskattas inkomsten endast i den avtalsslu-

Prop. 1983/84:19

beskattes i den kontraherende stat, hvori modtageren er hjemmeh0rende.

musvaltiossa, jossa saaja asuu.

lande stat där mottagaren har hemvist.

Artikel 18

Pension, livrente og udbela-

ling i henhold til sodallov-

givningen

1. Pension og livrente, som udbetales fra en kontraherende stal, samt udbela-ling i henhold til sociallovgiv-ningen i en kontraherende stat, kan kun beskattes i denne stat.

2. Ved udtrykkei "livrente" forslås el fast sal be-I0b, som skal udbetales periodisk til fastsatle tider enten for den pågaeldendes livstid, for el besteml lidsrum eller for el tidsrum, der läder sig bestemme, og som erlaegges pä grundlag af en forpligtdse lil al praestere disse udbeta-linger som modyddse for dertil svarende fuldl vederlag i penge eller penges vaerdi.

18 artikla

Elake, elinkorko sekä sosiaa-lilainsäädännön mukaan ta-pahtuva suoritus

1. Eläkkeestä ja elinko-rosia, joka maksetaan sopimusvaltiosta, sekä sopimusvallion sosiaalilainsäädän-nön mukaan lapahtuvasta suorituksesta verotetaan vain tässä valtiossa.

2. Sanonnalla "elinkorko" tarkoitetaan vahvis-teltua rahamäärää, joka määrätlyinä ajankohiina joko asianomaisen dinkautena tai yksilöilynä taikka lietlynä aikana toisluvasti maksetaan ja joka perustuu vdvoiluk-seen toimeenpanna maksul täyden raha- tai rahanarvoi-sen suoriluksen vastik-keeksi.

Artikel 18

Pension, livränta och utbetalning enligt sociallagslifl-ningen

1. Pension och livränta
som betalas från en avtals
slutande stal saml utbetal
ning enligt sociallagstiflning-
en i en avtalsslulande stat be
skattas endast i denna stat.

2. Med uttrycket "livrän
ta" förstås ett fastställt be
lopp, som betalas periodiskt
på fastställda tider under ve
derbörandes livslid eller un
der angiven eller fastställbar
tidrymd och som utgår på
grund av förpliktelse att
verkställa dessa utbetalning
ar såsom ersättning för där
emot fullt svarande vederlag
i penningar eller penningars
värde.

Artikel 19 Offentlige hverv

1. Vederlag (undtagen pensioner), der udbetales af en kontraherende stat, dens politiske underafdelinger, lokale myndigheder eller of-fentligretlige inslitulioner til en fysisk person for udf0rel-se af hverv for denne stat, dens politiske underafdelinger, lokale myndigheder eller offenlligrellige institutioner, kan kun beskalles i denne stat.

2. Et sådant vederlag kan imidlertid kun beskalles i den kontraherende stat, i hvilken hvervet udf0res, såfremt modtageren er en i denne stal hjemmeh0rende person, og

19 artikla Julkinen palvelus

1. Hyvityksestä (däkellä lukuun ottamatta), jonka sopimusvaltio, sen valtiollinen osa, paikallisviranomainen tai julkisoikeuddlinen laitos maksaa luonnollisdle henkilölle työstä, joka lehdään tämän valtion, sen valliollisen osan, paikallisviranomaisen tai julkisoikeuddlisen laitok-sen palvduksessa, verotetaan vain tässä valtiossa.

2. Tällaisesta hyvityksestä verotetaan kuilenkin vain siinä sopimusvaltiossa, jossa työ lehdään, jos saaja on henkilö, joka asuu tässä valtiossa ja

Artikel 19 Offentlig tjänst

1. Ersättning (med undan
tag för pension), som betalas
av en avtalsslutande stat,
dess politiska underavdel
ningar, lokala myndigheter
eller offentligrättsliga institu
tioner till fysisk person på
grund av arbete som utförs i
denna stats, dess politiska
underavdelningars, lokala
myndigheters eller offentlig-
rätlsliga institutioners tjänst,
beskattas endasl i denna stat.

2. Sådan ersättning be
skallas emellertid endast i
den avtalsslulande stat där
arbetet utförs, om motta
garen är person med hemvist
i denna stat och

Prop. 1983/84:19

artfki bar sem viölakandi beirta er heimilisfastur.

legges i den kontraherende stat der mottageren er bosalt.

lande stal där mollagaren har hemvist.

18. gr.

Eftirlaun, lifeyrir og greidsl-

iir alinannatrygginga

I. Eftirtaun og Iffeyri sem greiddur er frä aöildarrfki, svo og greiöslur almanna-trygginga f aöildarriki, skal einungis skattleggja i pvi rfki.

2. Hugtakiö "Iffeyrir" merkir lillekna ljärha;ö sem greidd er manni meö vissu millibili ä tilteknum timum i lifanda lifi, eöa um tiltekiö timabil, eöa timabil sem haegt er aö äkvaröa, og greidd er samkvaemt skuldbindingu um aö inna bessar greiöslur af hendi gegn fullna;gjandi eöa fullu endurgjaldi f peningum eöa peningafgildi.

Artikkel 18

Pensjon, livrente og utheta-

ling i henhold til sosiallovgiv-

ningen

1. Pensjon og livrente, som ulbetales fra en kontraherende stat, samt utbetaling i henhold lil sosiallovgivnin-gen i en kontraherende stat skal bare kunne skattlegges i denne stat.

2. Uttrykket "livrente" betyr et fastsatt bel0p, som belales periodisk til fastsatle lider, på livstid eller i l0pel av et bestemt eller konslater-bart tidsrom, og som erlegges i henhold til en förpliktelse til å företa disse ut-belalinger som molytdse for dertil svarande fullt vederlag i penger eller pengers verdi.

Artikel 18

Pension, livränta och utbetalning enligt sociallagslift-ningen

1. Pension och livränta som betalas från en avtals-slutande stat samt utbetalning enligt sociallagstiftningen i en avtalsslutande stat beskattas endasl i denna stat.

2. Med uttrycket "livränta" förstås ett fastställt belopp, som betalas periodiskt på fastställda lider under vederbörandes livslid eller under angiven eller fastställbar lidrymd och som utgår på grund av förpliktelse all verkställa dessa utbetalningar såsom ersättning för däremot fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde.

19. gr. Opinbert starf

1. Endurgjald (aö undan-teknum eftirlaunum) sem greitl er af aöildarrfki, opin-berum aöila, sveitarsijörn eöa opinberri stofnun i bvf lil manns fyrir starf hans f bjön-ustu bessa rfkis, opinbers aöila sveilarsljörnar eöa opinberrar stofnunar bess skal einungis skattleggja f bvf riki.

2. SIfkt endurgjald skal bö einungis skattleggja i bvf aöildarriki bar sem starfiö er inni af hendi aö viölakandinn sé aöili heimilisfastur i pvi riki og

Artikkel 19 Offentlig tjeneste

1. Godtgj0relse (unntatt pensjon) som utredes av en kontraherende stat eller en av dens regionale eller lokale förvaltningsmyndigheter eller offentligrellslige inslitu-sjoner til en fysisk person i anledning av Ijenester som er ylet denne stat eller nevnte förvaltningsmyndigheter og institusjoner, skal bare kunne skattlegges i denne stal.

2. Slik godlg0relse skal imidlertid bare kunne skattlegges i den kontraherende stat der arbeidet utf0res hvis mottageren er en person som er bosatt i denne stat og

Artikd 19 Offentlig tjänst

1. Ersättning (med undanlag för pension), som betalas av en avtalsslulande stal, dess politiska underavdelningar, lokala myndigheter eller offenlligrättsliga institutioner till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska underavdelningars, lokala myndigheters eller offentligrättsliga institutioners tjänst, beskattas endast i denna stal.

2. Sådan ersättning beskattas emellertid endasl i den avtalsslulande stat där arbetet utförs, om mottagaren är person med hemvist i denna stat och

Prop. 1983/84:19

a) er statsborger i denne stat; eller

b) ikke blev hjemmeh0-rende i denne stat alene med det formål at udf0re hvervet; eller

c) ikke kan beskattes af vederlaget i den stat, fra hvilken detle udbetales.

a) on tämän valtion kansalainen; lai

b) häneslä ei tullut tässä valtiossa asuvaa ainoastaan tämän työn tekemiseksi; tai

c) hänlä ei voida verottaa hyvityksestä siinä valtiossa, josla se maksetaan.

a) är medborgare i denna stat; eller

b) inle fick hemvist i denna stat uteslutande för atl ulföra arbetet; eller

c) inle kan beskattas för ersättningen i den stat från vilken denna betalas.

Artikel 20

Studerende og praktikanter

1. En person, som be-
s0ger en kontraherende stal
udelukkende med henblik på

a) studier ved et universitet eller anden undervisningsanstalt i denne kontraherende stat, eller

b) fortetnings-, industri-, landbmgs- eller skovbrugs-praktik i denne kontraherende stal,

og som er eller umiddelbart f0r bes0get var hjemmeh0-rende i en anden kontraherende stat, beskattes ikke i den f0rslnaevnte stat af be-l0b, som han oppebaerer fra kilder uden for denne stal lil sit underhold, sit studium eller sin uddannelse.

2. En person, som slu-
derer ved universitet eller
anden undervisningsanstalt i
en kontraherende stat, og
som under midlertidigt
ophold i en anden kontrahe
rende stat har beskaeftigdse i
denne anden stat i h0jst 100
dage inden for samme kalen
derår for al opnå praktisk er-
faring i tilslutning til stu-
dierne, beskalles i sidst
naevnte kontraherende stat
kun af den del af indkomsten
ved beskaeftigelsen, som
överstiger en gennemsnitlig
månedsindkomst på 2 000

20 artikla

Opiskdijat Ja harjoittdijat

1. Henkilöä, joka oleske
lee sopimusvaltiossa ainoas
taan

a) tässä sopimusvaltiossa olevassa yliopistossa tai muussa opeluslaitoksessa harjoilettavia opintoja varten, tai

b) tässä sopimusvaltiossa tapahtuvaa liikealan, leolli-suuden, maatalouden tai metsälalouden harjoittdua varten

ja joka asuu tai välittömästi ennen tälä oleskdua asui toisessa sopimusvaltiossa, ei ensiksi mainitussa valtiossa verotela rahamääristä, jotka hän saa tämän valtion ulkopuolella olevasla lähleestä elalustaan, koulutustaan tai harjoittduaan varten.

2. Henkilö,joka opiskdee
sopimusvaltiossa olevassa
yliopistossa ja joka tilapäisen
oleskdun aikana toisessa so
pimusvaltiossa työskenldee
tässä toisessa valtiossa enin
tään 100 päivää saman kalen
terivuoden aikana saadak-
seen opintoihin liityvää käy
tännön kokemusta, verote
taan viimeksi mainitussa val
tiossa vain työstä saadun lu
lon siitä osasta, joka ylitlää
2000 Ruotsin kmunun surui-
sen keskimääräisen kuukau-
situlon lai sen vasla-arvon
Suomen, Islannin, Norjan tai

Artikel 20

Studerande och praktikanter

1. Person som vistas i en
avtalsslutande stal uteslutan
de för

a) studier vid universitet eller annan undervisningsanstalt i denna avtalsslutande stat, eller

b) affärs-, industri-, lantbruks- eller skogsbrukspraktik i denna avtalsslutande stat,

och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i en annan avtalsslutande stat, beskattas inle i den förstnämnda staten för belopp som han erhåller från källa utanför denna stat för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning.

2. Person som studerar
vid universitet eller annan
undervisningsanstalt i en av
talsslutande stat och som un
der tillfällig vistelse i annan
avtalsslulande stal har an
ställning i denna andra stat
under högst 100 dagar under
elt och samma kalenderår för
att erhålla praktisk erfaren
het i anslutning till studierna,
beskattas i sistnämnda av
talsslulande stat endast för
den del av inkomsten av an
ställningen som överstiger
en genomsnittlig månadsin
komst av 2000 svenska kro-

Prop. 1983/84:19

a) sé rrlrisborgari bess rrlris; eöa

b) hafi ekki oröiö heimilisfastur i bessu rfki eingöngu f bvf skyni aö inna betta starf af hendi; eöa

c) ekki sé unnl aö skattleggja hann vegna endurgjaldsins f bvi riki sem greiddi endurgjaldiö.

a) er statsborger av denne stat; eller

b) ikke bosatte seg der utelukkende for å utf0re de nevnte Ijenester; eller

c) ikke kan skattlegges for godlgj0relsen i den stat fra hvilken denne ulbetales.

a) är medborgare i denna stat; eller

b) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för atl utföra arbetet; eller

c) inle kan beskattas för ersättningen i den stat från vilken denna betalas.

20. gr.

Nämsmenn og neinar

1. Aöili sem dvelur f aöildarrfki einungis i beim lil-gangi:

a) aö nema viö häsköla eöa aöra mennlastofnun f aöildartrlrinu eöa

Artikkel 20

Studenter og praktikanter

I. En person som oppholder seg i en kontraherende stal utelukkende for

a) studier ved et universitet eller annen undervisningsanstalt i denne kontraherende stat, eller

Artikel 20

Studerande och praktikanter

I. Person som vistas i en avtalsslulande stat uteslutande för

a) studier vid universitet eller annan undervisningsanstalt i denna avtalsslutande stat, eller

b) aö nema viöskipla-, iönaöar-, landbunaöar eöa skögarnylingarstörf f aöild-arrrlrinu

og er eöa slöast var fyrir dvölina heimilisfastur f ööru aöildartrlri, er ekki skattskyldur f fyrrnefnda rrlinu af Qärhsö sem upprunnin er ulan bess rikis sem hann faer til aö standa slraum af fram-fa;rslu sinni, nämi eöa bJålf un.

2. Aöila, sem stundar näm viö häsköla eöa aöra mennlastofnun i aöildarrrTri og sem dvelsl um stundarsakir i ööru aöildarrrTci og starfar i pvi riki aö hämarki f 100 daga ä sama almanaksäri lil aö afla sér hagnyirar reynslu f tengslum viö nämiö, skal einungis skattleggja f sföamefnda aöildarrfkinu af beim hluta tekna vegna slarfsins sem er umfram 2000 saenskar kronur aö meöaltali ä mänuöi eöa jafnviröi beirtar fjär-haeöar f dönskum, finnskum fslenskum eöa norskum

b) å få fortelnings-, industri-, landbruks- eller skogs-brukspraksis i denne kontraherende stat,

og som har eller umiddelbart f0r oppholdet hadde bopel i en annen kontraherende stal, skal i f0rstnevnte stal ikke undergis beskatning av bel0p som han oppebaerer fra kilder utenfor denne f0rstnevnte stat lil sitt opphold, sin undervisning eller uldannelse.

2. En person som sluderer ved universitet eller annen undervisningsanstalt i en kontraherende stat, og som under midlertidig opphold i en annen kontraherende stat er ansatt i denne annen stal i h0ysl 100 dager innenfor ett og samme kalenderår for ä oppnå praktisk erfaring i tilslutning til studiene, skal i den sistnevnle kontraherende stal bare skattlegges av den del av inntekten ved anseltdsen som överstiger en gjennomsniltlig måned-sinnlekt på 2000 svenske

b) affärs-, industri-, lantbruks- eller skogsbrukspraktik i denna avtalsslutande stat,

och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i annan avtalsslutande stat, beskattas inte i den förstnämnda stålen för belopp som han erhåller från källa utanför denna stat för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning.

2. Person som studerar vid universitet eller annan undervisningsanstalt i en avtalsslulande stal och som under tillfällig vistelse i annan avtalsslulande stat har anställning i denna andra stat under högst 100 dagar under ett och samma kalenderår för att erhålla praktisk erfarenhet i anslutning till studierna, beskattas i sistnämnda avtalsslutande stal endast för den del av inkomsten av anställningen som överstiger en genomsnittlig månadsinkomst av 2000 svenska kro-

Prop. 1983/84:19

svenske kröner eller mod-vaerdien i dansk, finsk, isländsk eller norsk valuta. Fra beskatning undtages if0lge detle slykke dog sammenlagl hojst 6000 svenske kröner pr. kalenderår eller modvtcr-dien i dansk, finsk, isländsk eller norsk valuta. For-naivnte bel0b omfatter del for det pågaeldende kalenderår gaeldende personfra-drag.

3. De kompetente myndigheder i de kontraherende stater traeffer aftale om anvendelsen af bestemmelserne i stykke 2. De kompetente myndigheder kan også traeffe aftale om sådan aendring af de der naevnte bel0b, som findes rimelig under hensyn lil förändring i penge-vaerdi, aendret lovgivning i nogen af de kontraherende stater eller anden lignende årsag.

Tanskan rahana. Tämän kohdan mukaisesti vapaulelaan veroluksesla kuilenkin yh-teensä enintään 6000 Ruotsin kruunua kalenlerivuotta kohli tai sen vasta-arvo Suomen, Islannin, Norjan tai Tanskan rahana. Edellä mainitiuun määrään sisältyy kysymyksessä olevalta ka-lenterivuoddta myönneltävä henkilökohtainen vähennys.

3. Sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset so-pivat keskenään 2 kappaleen määräysten sovdlamisesla. Toimivaltaiset viranomaiset voivat myös sopia sdlaisesta muutoksesla siinä mainittui-hin rahamääriin, joka rahan arvon muuttumiseen, jonkin sopimusvallion muutlunee-seen lainsäädäntöön tai muu-hun sellaiseen seikkaan nähden katsotaan kohtuulliseksi.

nor eller motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller norskt myntslag. Frän beskattning enligt denna punkl undantages dock sammanlagt högst 6000 svenska kronor per kalenderår eller motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller norskt myntslag. Förenämn-da belopp innefattar personligt avdrag för kalenderåret i fråga.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna träffar överenskommelse om tillämpningen av bestämmelserna i stycke 2. De behöriga myndigheterna kan också träffa överenskommelse om sådan ändring av där omnämnda belopp som finnes skälig med hänsyn till förändring i penningvärde, ändrad lagstiftning i någon av de avtalsslutande staterna eller annan liknande omständighet.

Artikel 21

Forrelningsvirksomhed og personlige tjenesleydelser uden for en kontraherende stats kyst

1. Medmindre bestemmelserne i slykke 2 og 3 med-f0rer andel, skal en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stal, og som uden for en anden kontraherende stats kyst driver fortet-ningsvirksomhed, der har förbindelse med udforskning eller udnyttelse af naturforekomster på denne anden stats havbundsområde, anses for at have et fast driftssted eller et fast sted i denne anden stat.

2. Bestemmelserne i stykke 1 finder ikke anvendelse, hvis virksomheden

21 artikla

Sopimusvallion rannikon ulkopuolella tapahtuva liike-toiminta tai työ

I. Jollei 2 ja 3 kappaleen määräyksistä muuta johdu, katsotaan sopimusvaltiossa asuvalla henkilöllä, joka loisen sopimusvallion rannikon ulkopuolella harjoittaa tämän loisen valtion merenpohja-alueen luonnonvarojen tutkimiseen lai hyväksikäyltöön liiltyvää liiketoimintaa, olevan kiinteä toimipaikka lai kiinteä paikka tässä toisessa valtiossa.

2. Tämän artiklan 1 kappaleen määräyksiä ei sövd-leta, jos toiminta kestää

Artikel 21

Ajjärsverksamhet och anställning utanför en avtalsslutande stals kust

1. Om inte bestämmelserna i styckena 2 och 3 föranleder annat, anses sådan person med hemvist i en avtalsslutande stat, som utanför annan avtalsslutande stats kust bedriver affärsverksamhet som har samband med utforskning eller utnyttjande av naturtillgångar på denna andra stats havsboltenom-råde, ha fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat.

2. Bestämmelserna i stycke I tillämpas inte, om verksamheten pågår under tid-

Prop. 1983/84:19

gialdmiöli. Undanbegnar skallskyldu samkvaemt bessum löluliö eru bö aö hämarki 6000 saenskar kronur ä almanaksäri eöa jafnviröi beirtar fjärhaeöar f dönskum, finnskum, fslenskum eöa norskum gjaldmiöli. Framangreind fjärhaeö felur f sér gildandi persönufrädrätt fyrir viökomandi almanaksär.

3. Baer stjörnvöld f aöildarrikjunum skulu gera samkomulag um framkvaemd ä-kvaeöa 2. ti. Baer stjörnvöld geta einnig gert samkomulag um bissr breytingar ä bar greindum fjärhajöum, sem sanngjarnar bvja, meö hliösjön af breytingum ä pen-ingagildi, breyttri löggjöf f einhverju aöildarrfkjanna eöa öörum svipuöum äslaeöum.

kröner eller molverdien herav i dansk, finsk, isländsk eller norsk valuta. Fra beskatning i henhold til delte punkt unntas dog sammenlagl h0yst 6000 svenske kröner pr. kalenderår eller molverdien i dansk, finsk, isländsk eller norsk valuta. Forannevnte bel0p omfatter det for angjeldende kalenderår gjeldende personfra-drag.

3. De kompetente myndigheter i de kontraherende slaler treffer avtale om anvendelsen av bestemmelsene i punkt 2. De kompetente myndigheter kan også treffe avtale om slik endring av de der nevnte bel0p som finnes rimelig under hensyn til förändring i pengeverdi, endrel lovgivning i noen av de kontraherende stater eller annen lignende omstendighel.

nor eller motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller norskt myntslag. Från beskallning enligt denna punkl undantages dock sammanlagt högst 6000 svenska kronor per kalenderår eller motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller norskt myntslag. Förenämn-da belopp innefattar personligt avdrag för kalenderåret i fråga.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslulande staterna träffar överenskommelse om tillämpningen av bestämmelserna i punkt 2. De behöriga myndigheterna kan också träffa överenskommelse om sådan ändring av där omnämnda belopp som finnes skälig med hänsyn till förändring i penningvärde, ändrad lagstiftning i någon av de avtalsslutande staterna eller annan liknande omständighet.

21.gr.

Atvinnurekstur og launaö starf undan ströndum aöildarrikis

Artikkd 21

Virksomhet og l0nnsarbeid utenfor en kontraherende stats kyst

Artikd 21

Affärsverksamhet och anställning utanför en avtals-slutande stals kust

I. Leiöi ekki annaö af ä-kvaeöum 2. og 3. II. skal telja aö aöili heimilisfastur i aöildarrfki, sem stundar atvinnurekstur undan ströndum annars aöildarrfkis sem tengdur er rannsöknum eöa hagnyringu nätturuauöaefa ä hafsbotnssvaeöi sföamefnda rikisins, hafi fasta atvinnustöö eöa fasta stofnun f sföamefnda rfkinu.

I. Når ikke annet fremgår av bestemmelsene i punktene 2 og 3, skal en person bosatt i en kontraherende stat som utenfor en annen kontraherende stats kyst driver virksomhet knyttet til unders0kelse eller utnyttelse av naturforekomster på denne annen stats havbunnsom-råde, anses for å ha fast driftssted eller fast sted i denne annen stat.

I. Om inte bestämmelserna i punkterna 2 och 3 föranleder annal, anses sådan person med hemvist i en avtalsslulande stat, som utanför annan avtalsslutande stals kust bedriver affärsverksamhet som har samband med utforskning eller utnyttjande av naturtillgångar på denna andra stats havsbottenområde, ha fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stal.

2. Åkvaeöi 1. II. eiga ekki viö ef starfsemin fer fram ä einu eöa fleiri timabilum sem

2. Bestemmelsene i punkt I fär ikke anvendelse dersom virksomhelen pågår i en eller

2. Bestämmelserna i

punkl I tillämpas inte, om verksamheten pågår under

Prop. 1983/84:19

finder sted i en eller flere perioder, som sammenlagl ikke överstiger 30 dage inden for en 12 måneders période.

3. Ved anvendelsen af stykke 2 gaelder, at en virksomhed, som drives af el foretagende, som er indbyrdes förbundet med el andet foretagende, anses drevet af del f0rslnaevnle foretagende, hvis virksomheden i vaesent-1ig grad er den samme som den, der drives af delte andel foretagende. Foretagender anses for al vaere indbyrdes forbundne, hvis del ene foretagende direkte eller indirekte deltager i ledeisen af eller kontrollen af det andet foretagende eller dellager i kapitalen i delte foretagende, eller hvis samme personer direkte eller indirekte dellager i ledeisen af eller kontrollen af begge foretagender eller deltager i kapitalen i disse foretagender.

4. Bestemmelserne i artikel 8, stykke I, finder anvendelse på indkomsl ved transport af personel og materiel med skib eller luftfartpj lil el havbundsområde som omhandlel i stykke 1, eller ved drift af bugserbåde, forsy-ningsskibe og andre fart0jer, som anvendes i lignende 0jemed i förbindelse med virksomhed, som omhandlel i naevnte stykke.

5. Bestemmelserne i artikel 13, slykke 4, og artikel 23, stykke 3, finder anvendelse henholdsvis pä fortjeneste ved afhaendelse af skibe, både og luftfart0jer, som omhandlel i slykke 4, og på formue beslående af sådanne skibe, både og luftfar-t0jer.

yhdessä tai useammassa jaksossa yhteensä enintään 30 päivää kahdenloista kuukauden aikana.

3. Tämän artiklan 2 kappaletta sovellettaessa pidelään loisen yrityksen kanssa etuyhteydessä olevan yrityksen haijoittamaa toiminlaa viimeksi mainitun yrityksen harjoitlamana, jos toiminta on olennaisesli samaa kuin tämän loisen yrityksen har-joittama toiminta. Yritysten katsotaan olevan etuyhteydessä keskenään, jos yritys välittömästi lai välillisesti osallistuu loisen yrityksen johtoon tai valvontaan tahi omistaa osan tämän yrityksen pääomasta taikka jos samat henkilöt välittömästi lai välillisesti osallistuvat mo-lempien yritysten johtoon lai valvontaan tahi omistavat osan näiden yritysten pääomasta.

4. Tämän sopimuksen 8 artiklan I kappaleen määräyksiä sovdletaan tuloon, joka saadaan laivalla tai ilma-aluksella lapahtuvasta henki-löiden ja tarvikkeiden kul-jetuksesta I kappaleessa tarkoiletulle merenpohja-aluedle tahi hinaajien, huol-toaluslen ja muiden saman-kaltaisiin tehtäviin käyteliy-jen aluslen käyttämisestä mainitussa kappaleessa tarkoiletun toiminnan yh-teydessä.

5. Tämän sopimuksen 13
artiklan 4 kappaleen ja 23 ar
tiklan 3 kappaleen määräyk
siä sovdletaan voittoon, joka
saadaan 4 kappaleessa tar-
koitellujen laivojen, venei
den ja ilma-alusten luovuluk
sesla, ja varallisuuleen, joka
koostuu lällaisisla laivoisla,
veneistäja ilma-aluksisla.

rymd eller tidrymder som sammanlagt inle överstiger 30 dagar under loppet av en tidrymd av tolv månader.

3. Vid tillämpningen av stycke 2 gäller, atl verksamhet, som bedrivs av ett förelag som har intressegemenskap med annat företag, anses bedriven av del förstnämnda förelaget, om verksamheten i väsentlig grad är densamma som den som bedrivs av detta andra företag. Förelag anses ha intressegemenskap, om det ena företagel direkt eller indirekt dellager i ledningen eller övervakningen av del andra företaget eller äger del i detta förelags kapital eller om samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av båda förelagen eller äger del i dessa företags kapital.

4. Bestämmelserna i artikel 8 stycke I tillämpas på inkomst av transport av personal och materiel med skepp eller luftfartyg till havsbottenområde som avses i stycke 1 eller av drift av bogser-bålar, försörjningsfarlyg och andra fartyg som används för liknande uppgifter i samband med verksamhet som avses i nämnda stycke.

5. Bestämmelserna i artikel 13 stycke 4 och artikel 23 stycke 3 tillämpas pä vinsl på grund av överlåtelse av skepp, bålar och luftfartyg som avses i stycke 4 respektive förmögenhet bestående av sådana skepp, bålar och luftfartyg.

Prop. 1983/84:19

samtals vara ekki lengur en 30 daga innan 12 mänaöa timabils.

3. Viö beitingu 2. 11. telst starfsemi, sem fyrirtaeki tengl ööru fyrirfski rekur, rekin af fyrtnefnda fyrirtaek-inu ef starfsemit\ er aö veru-legu leyti hin sama og sföar-nefnda fyrirtaekiö rekur. Fyrirtaeki leljast lengd begär annaö fyrirtaekiö tekur beinan eöa öbeinan bätt f stjörn eöa yfirräöum hins fyrirtaekisins, eöa ä hluta af fjärmagni bess, eöa sömu aöilar laka beinan eöa öbeinan bätt f stjörn eöa yfirräöum beggja fyrir-laekjanna eöa eiga hluta. af fjärmagni beirta.

flere perioder som sammenlagl ikke överstiger 30 dager i löpet av en 12 måneders période.

3. Ved anvendelsen av punkl 2 skal virksomhet som drives av et foretagende som har interessefdlesskap med et annet foretagende, anses drevet av del f0rslnevnte foretagende, hvis virksomhelen i vesenllig grad er den samme som den som drives av det annet foretagende. Foretagender anses å ha in-leressefdlsskap, hvis det ene foretagende direkte eller indirekte deltar i ledeisen eller kontrollen av det annet foretagende eller der andel i delte foretagendels kapital, eller om samme personer direkte eller indirekte deltar i ledeisen eller kontrollen av begge foretagender eller der andel i disse foretagenders kapital.

tidrymd eller lidrymder som sammanlagt inte överstiger 30 dagar under loppet av en tidrymd av tolv månader.

3. Vid tillämpningen av punkt 2 gäller, att verksamhet, som bedrivs av ett förelag som har intressegemenskap med annal företag, anses bedriven av det förstnämnda företaget, om verksamheten i väsentlig grad är densamma som den som bedrivs av detta andra förelag. Företag anses ha intressegemenskap, om det ena företaget direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av det andra företaget eller äger del i detta företags kapital eller om samma personer direkt eller indirekt dellager i ledningen eller övervakningen av båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.

4. Åkvaeöi 1. ti. 8. gr. eiga viö um hagnaö af flulningi slarfsmanna og varnings meö skipum og loflförum til hafs-botnssvaeöis, sbr. 1. II., eöa af rekstri drättarbäta, birgöa-skipa og annarra skipa sem notuö em lil svipaöra verk-efna i sambandi viö starfsemi samkvaemt nefndum löluliö.

4. Bestemmelsene i artikkel 8 punkl 1 får anvendelse på inntekt av transport av personell og forsyninger med skip eller luftfart0y til hav-bunnsområde som omhandlel i punkt I, eller ved drift av taubåter, forsyningsfart0yer og andre fart0yer som anvendes for lignende formål i förbindelse med virksomhet som omhandlel i nevnte punkt.

4. Bestämmelserna i artikel 8 punkl I tillämpas på inkomst av transport av personal och materiel med skepp eller luftfartyg till havsbot-lenområde som avses i punkt 1 eller av drift av bogserbå-tar, försörjningsfartyg och andra fartyg som används för liknande uppgifter i samband med verksamhet som avses i nämnda punkt.

5. Åkvaeöi 4. ti. 13. gr. og 3. ti. 23. gr. eiga viö um hagnaö af sölu beirta skipa, bala og loflfara sem um er raett f 4. il., svo og af eignum sem fölgnar eru f slfkum skipum, bätum og loflfömm.

5. Bestemmelsene i artikkel 13 punkl 4 og artikkel 23 punkt 3 får anvendelse på gevinst ved avhendelse av skip, baler og luftfart0yer som omhandlel i punkt 4, respektive formue i slike skip, baler og luftfart0yer.

5. Beslämmelserna i artikel 13 punkl 4 och artikel 23 punkt 3 tillämpas på vinst på grund av överlåtelse av skepp, båtar och luftfartyg som avses i punkl 4 respektive förmögenhet bestående av sådana skepp, båtar och luftfartyg.

5 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 19

Prop. 1983/84:19

6. Uanset andre bestemmelser i denne overenskomst gaelder f0lgende om beskat-ningen af l0n og andre lignende vederlag, som en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat, erhverver ved arbejde, som ud-f0res uden for en anden kontraherende stats kyst for en arbejdsgiver, som driver sådan virksomhed, som omhandlel i slykke 1:

a) Medmindre bestemmelserne under b)-d) medf0rer andet, kan sådant vederlag beskattes i denne anden stat, men kun hvis arbejdet finder sted der i mere end 30 dage inden for en lolv-måneders période.

b) Sådant vederiag kan kun beskattes i den f0rst-naevnte kontraherende stat, såfremt

1) arbejdet har förbindelse med udnyttdsen af oliefore-komster, som befinder sig pä midtlinien mellem en kontraherende stat og en anden stat,

2) der foreligger aftale mellem disse stater om faelles udnyttelse af forekomsterne, og

3) udnyttdsen sker samtidig på begge sider af midtlinien.

Bestemmelserne i detle afsnil finder kun anvendelse efter aftale herom mellem de kompetente myndigheder i de kontraherende stater.

c) Sådant vederlag beskat
tes i overensstemmelse med
bestemmelserne i artikel 15,
slykke 3 a), hvis arbejdet ud-
f0res om bord på en bäd eller
el skib, som omhandlel i
stykke 4 i denne artikd.

6. Tämän sopimuksen muiden määräysten estämättä noudatetaan seuraavia määräyksiä sellaisen lulon ja muun samankallaisen hyvityksen verotuksessa, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa loisen sopimusvallion rannikon ulkopuolella tehdystä työstä lyönantajan lukuun, joka siellä harjoittaa I kappaleessa tarkoitettua toiminlaa:

a) Jollei b)-d) kohdan määräyksistä muuta johdu, voidaan tällaisesta hyvityksestä verottaa tässä toisessa valtiossa vain, jos työ kestää siellä yhdessä lai useammassa jaksossa yhteensä yli 30 päivää kahdenloista kuukauden aikana.

b) Tällaisesta hyvityksestä verotetaan vain ensiksi mainitussa sopimusvalticssa jos

1) työ liittyy öljyesiinty-män hyväksikäyltöön, joka sijaitsee sopimusvallion ja loisen valtion välisellä keski-viivalla,

2) näiden valtioiden välillä on sopimus, joka koskee esiinlymien yhleislä hyväksi-käyltöä, ja

3) hyväksikäyttö lapahtuu samanaikaisesti keskiviivan molemmilla puolilla.

Tämän kohdan määräyksiä sovdletaan vain, milloin sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset oval leh-neet asiasta sopimuksen.

c) Tällaisesta hyvityk
sestä verotetaan 15 artiklan 3
kappaleen a) kohdan mää
räysten mukaan, jos työ leh
dään tämän artiklan 4 kappa
leessa tarkoitetussa veneessä
tai laivassa.

6. Utan hinder av övriga bestämmelser i detla avtal gäller följande om beskattningen av lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av arbete vilkel utförs utanför annan avtalsslutande stats kust för arbetsgivare som bedriver sådan verksamhet där som avses i stycke I:

a) Om inte bestämmelserna i punkterna b)-d) föranleder annal, får sådan ersättning beskattas i denna andra stat endast om arbetet pågår där under tidrymd eller tidrymder som sanfimanlagt överstiger 30 dagar under en lidrymd av tolv månader.

b) Sådan ersättning beskattas endast i den förstnämnda avtalsslutande staten om

1) arbetet har samband med utnyttjandet av oljeföre-komsler som befinner sig på mittlinjen mellan en avtalsslulande stat och annan stat,

2) avlal föreligger mellan dessa stater om gemensamt utnyttjande av förekomsterna, och

3) utnyttjandet sker samtidigt på båda sidor om mittlinjen.

Beslämmelserna i denna punkl tillämpas endast efter överenskommelse därom mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslulande staterna.

c) Sådan e.sättning be
skattas enligt bestämmelser
na i artikel 15 stycke 3 a), om
arbetet utförs ombord på båt
eller skepp som avses i styc
ke 4 av denna artikel.

Prop. 1983/84:19

6. Prätt fyrir önnur ä-kvaeöi samnings bessa gildir eftirfarandi um skalllagningu launa og annars svipaös end-urgjalds sem aöili heimilisfastur i aöildartfki hlytur fyrir vinnu sem innt er af hendi undan ströndum annars aöildartfkis fyrir atvinnu-rekanda sem rekur starfsemi sem fellur undir 1. ti.:

a) Leiöi ekki äkvaeöi staf-liöa b)-d) lil annars getur slikt endurgjald bv' aöeins veriö skatllagt i siöamefnda rfkinu aö vinnan sé innt af hendi ä einu eöa fleiri tfmabilum sem samtals vara lengur en f 30 daga innan 12 mänaöa tfmabils.

b) Slikt endurgjald skal einungis skattleggja i fyrrnefnda aöildartfkinu ef:

1) vinnan tengist hagnyt-ingu olfulinda sem eru ä skiptilinu milli aöildarrikis og annars rfkis,

2) samningur er til milli bessara rfkja um sameigin-lega hagnytingu lindanna og

3) hagnyling fer fram samtfmis bäöum megin skiptilinu.

Åkvffiöi bessa stafliöar koma ekki til framkvaemda fyrr en baer stjörnvöld f aöildarrikjunum hafa gert samkomulag bar um.

c) SIfkt endurgjald skal
skaltlega samkvaemt ä-
kvaeöum stafliöar a) i 3. 11.
15. gr. ef vinnan er innt af
hendi um boro f bäti eöa
skipi, sbr. 4. ti. bessarar
greinar.

6. Uansetl andre bestemmelser i denne overenskomst skal f0lgende bestemmelser gjelde for beskatningen av l0nn og annen lignende godtgj0relse som en person bo.salt i en kontraherende stat mottar i anledning av l0nnsarbeid som ulf0res utenfor en annen kontraherende stals kyst for arbeids-giver som driver slik virksomhet der som nevnl i punkl I:

a) Når ikke noe annet fremgår av bestemmelsene i underpunktene b)-d), kan slik godtgj0relse skattlegges i denne annen stat bare hvis arbeidet pågår der i en eller flere perioder som tilsammen överstiger 30 dager i l0pet av en 12 måneders période.

b) Slik godlgj0relse skattlegges bare i den f0rslnevnte kontraherende stat dersom

1) arbeidet er knyttet lil ulnytlelsen av petroleums-förekomster som ligger på midtlinjen mellom en kontraherende stat og annen stat,

2) overenskomst foreligger mellom disse stater om felles utnyttelse av forekom-stene, og

3) utnyttdsen skjer samtidig på begge sider av midtlinjen.

Bestemmelsene i delte underpunkt får bare anvendelse etter avtale derom mellom de kompetente myndighelene i de kontraherende stater.

c) Slik godtgj0relse skatt
legges etter bestemmelsene i
artikkel 15 punkl 3 a), der
som arbeidet utf0res ombord
i båt eller skip som omhand
lel i punkl 4 i denne artikkel.

6. Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal gäller följande om beskattningen av lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av arbete vilket utförs utanför annan avtalsslutande stats kust för arbetsgivare som bedriver sådan verksamhet där som avses i punkt

a) Om inte bestämmelserna i punkterna b)-d) föranleder annal, fär sådan ersättning beskattas i denna andra stat endast om arbetet pågår där under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt överstiger 30 dagar under en lidrymd av tolv månader.

b) Sådan ersättning beskattas endasl i den förstnämnda avtalsslulande staten om

1) arbetet har samband med utnyttjandet av oljeförekomster som befinner sig pä mittlinjen mellan en avtals-slutande stat och annan stat,

2) avtal föreligger mellan dessa stater om gemensamt utnyttjande av förekomsterna, och

3) utnyttjandet sker samtidigt pä båda sidor om mittlinjen.

Bestämmelserna i denna punkl tillämpas endasl efter överenskommelse därom mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslulande staterna.

c) Sådan ersättning be
skattas enligt bestämmelser
na i artikel 15 punkt 3 a), om
arbetet utförs ombord pä båt
eller skepp som avses i punkt
4 av denna artikel.

Prop. 1983/84:19

d) Sådant vederlag kan kun beskattes i den stat, hvori foretagendels virkelige ledelse har sit saede, hvis arbejdet udf0res om bord på et luftfart0j, som omhandlel i stykke 4 i denne artikel.

7. Med udtrykkei "havbundsområde" forstås i denne artikel havbunden og dens undergrund inden for en kontraherende stats tertitorial-farvand saml denne stats kontinentalsokkel.

d) Tällaisesta hyvityksestä verotetaan vain siinä valtiossa, jossa yrityksen tosiasiallinen johto on.jos lyö lehdään tämän artiklan 4 kappaleessa tarkoitetussa ilma-aluksessa.

7. Sanonnalla "meren-pohja-alue" tarkoitetaan tässä arliklassa sopimusvallion aluevesien merenpohjaa ja sen sisustaa sekä tämän valtion mannerjalustaa.

d) Sådan ersättning beskattas endasl i den stat där företagel har sin verkliga ledning, om arbetet utförs ombord på luftfartyg som avses i stycke 4 av denna artikel.

7. Med uttrycket "havs-bottenområde" förslås i denna artikel havsbottnen och dennas underiag inom en avtalsslulande stats tertitorial-valten samt denna stats kontinentalsockel.

Artikel 22 Andre indkomster

1. Indkomster, der oppebaeres af en i en kontraherende stat hjemmeh0rende person, og som ikke er behandlet i de foranstående artikler i denne overenskomst, kan, uanset hvorfra de hid-r0rer, kun beskattes i denne stat.

2. Bestemmelserne i slykke 1 skal ikke finde anvendelse, såfremt erhver-veren af indkomsten er bjem-meh0rende i en kontraherende stat og har et fast driftssted eller et fast sted i en anden kontraherende stal, og den rettighed eller ejendom, hvorfra indkomsten hidr0rer, har direkte förbindelse med den virksomhed, som drives fra det fasle driftssted, henholdsvis det frie erhverv, som ud0ves fra det fasle sted. I sådanne tilfaelde skal bestemmelserne i ariikd 7, henholdsvis artikel 14, finde anvendelse. I tilfaelde, hvor der til el fast driftssted eller el fast sted h0rer en fast ejendom, som omhandlel i artikel 6, slykke 2, eller en aktie eller anden andel, som omhandlel i arti-

22 artikla Muu tulo

I. Tulosta, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa ja jota ei käsitdlä tämän sopimuksen edellä olevissa artikloissa, verotetaan vain tässä valtiossa riippumatta siitä, mista tulo kertyy.

2. Tämän artiklan 1 kappaleen määräyksiä ei sovellela, jos tulon saaja asuu sopimusvaltiossa ja hänellä on toisessa sopimusvaltiossa kiinteä toimipaikka tai kiinteä paikka, sekä tulon maksamisen perusteena oleva oikeus lai omaisuus tosiasiallisesti liittyy kiinteästä toimipaikasla harjoitelluun liiketoimintaan lai kiinteästä paikasla harjoitelluun itsenäi-seen ammatitoimintaan. Tässä tapauksessa sovdletaan 7 artiklan lai 14 artiklan määräyksiä. Jos kiinteään toimipaikkaan tai kiinteään paikkaan kuuluu 6 artiklan 2 kappaleessa tarkoitettua kiinteää omaisuutta tahi 6 artiklan 4 kappaleessa larkoitettu osake lai muu osuus, verotetaan kuilenkin tulosta, joka saadaan tällaisesta

Artikel 22 Annan inkomst

1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslulande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar i delta avtal beskattas endast i denna stal, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2. Bestämmelserna i stycke I tillämpas inte om inkomsttagaren har hemvist i en avtalsslutande stat och har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslulande stat samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs frän del fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen. I sådant fall till-lämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. Ingår i fast driflslslälle eller stadigvarande anordning fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2 eller aktier eller annan andel som avses i artikel 6 stycke 4 beskattas emellertid inkomst av sådan

Prop. 1983/84:19

d) SIfkt endurgjald skal einungis skattleggja i bvf aöildartfki bar sem raunveruleg framkvaemdastjörn fyrirtaekisins er ef vinnan er innt af hendi um boro i loftfari, sbr. 4. 11. bessarar greinar.

7. Hugtakiö "hafsbotnssvaeöi" merkir f bessari grein hafsbotninn innan landhdgi aöildamlris og baö sein undir honum er, svo og landgrunn bess rfkis.

d) Slik godtgjorelse skattlegges bare i den stat hvor foretagendels virkelige ledelse har sitt sele, dersom arbeidet utf0res ombord i et luftfarlöy som omhandlel i punkt 4 i denne artikkel.

7. Uttrykket "havsbunns-område" belyr i denne artikkel havbunnen og dens undergrunn innenfor en kontraherende stals tertitorialfar-vann saml denne stals kontinentalsokkel.

d) Sådan ersättning beskattas endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning, om arbetet utförs ombord på luftfartyg som avses i punkt 4 av denna artikel.

7. Med uttrycket "havs-bottenområde" förstås i denna artikel havsbottnen och dennas underlag inom en avtalsslulande stats terrilorial-vailen samt denna stats kon-linentalsockd.

22. gr. Ådrar tekjur

I. Tekjur sem aöili heimilisfastur f aöildarrfki aflar og ekki er fjallaö um hér aö framan skal einungis skattleggja f bvf rfki og skiptir ekki mäli hvar beirra er aflaö.

2. Åkvaeöi I. il. eiga ekki viö ef sä er teknanna aflar er heimilisfastur i aöildarriki og hefur fasta atvinnustöö eöa fasta stofnun f ööru aöildarrfki og réllindin eöa eignin sem tekjurnar stafa frä eru raunverulega bundin viö atvinnurekstur sem rekinn er af hinni föstu atvinnustöö eöa viö själfslaeöa starfsemi sem stunduö er ä hinni föstu stofnun. i slfkum tilvikum gilda äkvaeöi 7. gr. eöa 14. gr. eftir bvf sem viö ä. Ef fasteign, sbr. 2. 11. 6. gr., eöa hlutabréfaeign eöa önnur hlutareign f félagi, sbr. 4. ti. 6. gr., tilheyrir faslri atvinnustöö eöa fastri stofnun skal hins vegar skattleggja tekjur af sifkri eign eöa eign-arhlutum samkvaemt ä-kvaeöum 6. gr.

Artikkel 22 Annen inntekt

1. Innlekter som tilfaller en person bosatt i en kontraherende stat, og som ikke er omhandlel i de foranstående artikler i denne overenskomst, skal uansetl hvor de skriver seg fra, bare kunne skattlegges i denne stat.

2. Bestemmelene i punkt I får ikke anvendelse, når mottageren er bosalt i en kontraherende stat og har fast driftssted eller et fast sted i en annen kontraherende stat, og den retlighet eller eiendom som inntekten skriver seg fra har direkte tilknyt-ning lil den virksomhet sorn drives fra del fasle driftssted, henholdsvis det frie yrke som ut0ves fra det fasle sted. I så fall får bestemmelsene i henholdsvis artikkel 7 eller artikkel 14 anvendelse. I tilfelle hvor det til el fast driftssted eller et fast sted h0rer fast eiendom som omhandlel i artikkel 6 punkt 2. eller aksje eller annen andel som omhandlel i artikkel 6 punkt 4, skal imidlertid inntekt av slik eiendom, eller andel skattlegges i henhold

Artikel 22 Annan inkomst

1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslulande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar i detta avlal beskallas endasl i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2. Beslämmelserna i punkl 1 tillämpas inte om inkomsttagaren har hemvist i en avtalsslulande stat och har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslulande stal samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen. I sådant fall tilllämpas beslämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. Ingår i fast driftställe eller stadigvarande anordning fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2 eller aktier eller annan andel som avses i artikel 6 punkl 4 beskattas emellertid inkomst av sådan egendom eller andel

Prop. 1983/84:19

kel 6, stykke 4. beskalles indkomst af sådan ejendom eller andel dog i overensstemmelse med bestemmelserne i artikel 6.

omaisuudesta lai osuudesla, 6 artiklan määräysten mukaisesti.

egendom eller andel med tillämpning av bestämmelserna i artikel 6.

Artikel 23 Formue

1. Fast ejendom, omhandlel i artikel 6, stykke 2, som ejes af en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat, og som er beliggende i en anden kontraherende stat, kan beskattes i denne anden stat.

2. Aktier eller andre andele i el selskab, som. omhandlel i artikel 6, slykke 4. og som ejes af en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stal, kan beskattes i den kontraherende stat, i hvilken den fasle ejendom er beliggende.

3. Skibe og luftfart0jer, der anvendes i inlernalional trafik, samt r0riig formue, som knyttes lil driften af sädanne skibe og luftfart0jer, kan kun beskattes i den kontraherende stat, hvori foretagendels virkelige ledelse har sit saede. I det omfång en stat på grund af sin lovgivning ikke kan beskalle hele formuen, kan formuen kun beskattes i den stat. i hvilken foretagendet er hjemmeh0-rende.

4. Al anden formue. lil-h0rende en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat, kan, uanset hvor den forefindes, kun beskalles i denne stal.

5. Uanset bestemmelserne i stykke 4 kan r0rlig formue, som udg0r en del af erhvervsformuen i et fast

23 artikla Varallisuus

1. Varallisuudesla, joka koostuu sopimusvaltiossa asuvan henkilön omisla-masta 6 artiklan 2 kappaleessa tarkoitetusta ja toisessa sopimusvaltiossa olevasla kiinteästä omaisuudesta, voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.

2. Sopimusvaltiossa asuvan henkilön omistamasla 6 artiklan 4 kappaleessa tarkoitetusta osakkeesla tai muusta yhliöosuudesla voidaan verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteä omaisuus on.

3. Varallisuudesla, joka koostuu kansainväliseen lii-kenteeseen käytetystä lai-vasla ja ilma-aluksesta sekä tällaisen laivan ja ilma-aluksen käyltämiseen liittyvästä irlaimesta omaisuudesta, verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa, jossa yrityksen tosiasiallinen johto on. Mikäli tämä valtio lainsäädäntönsä johdosla ei voi verottaa koko varallisuudesla, verotetaan varallisuudesla vain siinä valtiossa, jossa asuva yritys on.

4. Muusta sopimusvaltiossa asuvan henkilön varallisuudesla verotetaan vain tässä valtiossa riippumatta siitä, missa varallisuus on.

5. Tämän artiklan 4 kappaleen määräysten estämättä voidan kuilenkin varallisuudesla, joka koostuu sopimus-

Artikel 23 Förmögenhet

1. Förmögenhet bestående av sådan fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2, vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar och vilken är belägen i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat.

2. Aktie eller annan andel i bolag, som avses i artikel 6 stycke 4, vilken person med hemvist i en avtalsslulande stat innehar, får beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.

3. Förmögenhet bestående av skepp och luftfartyg som används i internationell trafik samt av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp och luftfartyg beskattas endast i den avtalsslulande stal där företaget har sin verkliga ledning. I den mån denna stal på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela förmögenheten, beskatias förmögenheten endasl i den stat där företaget har hemvist.

4. All annan förmögenhet, oavsett var denna är belägen, som person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar, beskattas endast i denna stat.

5. Ulan hinder av bestämmelserna i stycke 4 får emellertid förmögenhet beslående av lös egendom, som utgör

Prop. 1983/84:19

til bestemmelsene i artikkel 6.

med tillämpning av beslämmelserna i artikel 6.

23. gr. Eignir

I. Eign sem fölgin er i fasteign samkvaemt skilgrein-ingu 2. il. 6. gr. sem er i eigu aöila heimilisfasls f aöildarrfki og sem er f ööru aöildarrfki, mä skattleggja f sföar-nefnda rftinu.

Artikkel 23 Formue

1. Formue i fast eiendom omhandlel i artikkel 6 punkt 2, som des av en person bosatt i en kontraherende stat, og som ligger i en annen kontraherende stat, kan skattlegges i denne annen stat.

Artikel 23 Förmögenhet

1. Förmögenhet bestående av sådan fast egendom som avses i artikel 6 punkl 2, vilken person med hemvist i en avtalsslulande stal innehar och vilken är belägen i annan avtalsslulande stat, får beskattas i denna andra stat.

2. Hlutabréfaeign eöa önnur hlutareign f félagi, sem um er raett f4. II. 6. gr., i eigu aöila heimilisfasls i aöildarrfki mä skattleggja f bvf aöildartfki bar sem fasleignin er.

3. Eign sem fölgin er f skipum og loflförum sem notuö eru ä albjööaleiöum, svo og lausafé sem tengt er notkun sifkra skipa og loflfara, skal einungis skattleggja f bvi aöildam'ki bar sem raunveruleg framkvaemdastjörn fyrirtaekisins hefur aösetur. Geti bella riki ekki samkvaemt eigin löggjöf skatllagt alla eignina skal einungis skattleggja håna f bvf rfki bar sem fyrirtaekiö er heimilisfasl.

4. Allar aörar eignir aöila heimilisfasls f aöildartfki skal einungis skattleggja f bvf rfki og skiptir ekki mäli hvar bar eru staösettar.

5. Prätt fyrir äkvaeöi 4. II. mä skattleggja eign f lausafé sem er hluti alvinnurekstrar-eignar fastrar alvinnustöövar

2. Aksje eller annen andel i selskap som omhandlel i artikkel 6 punkl 4, som des av en person bosatt i en kontraherende stat, kan skattlegges i den kontraherende stal der den fasle eiendom ligger.

3. Formue i skip og lufl-fart0yer som går i inlernasjonal fart, og I0s0re knyttet til driften av slike skip og luftfart0yer, skal bare kunne skattlegges i den kontraherende stal hvor foretagendels virkelige ledelse har sitt sele. I den ulstrekning denne stal på grunn av sin lovgivning ikke kan skattlegge hele formuen, skattlegges formuen bare i den stat der foretagendet er hjemmeh0rende.

4. All annen formue som tilh0rer en person bosatt i en kontraherende stat, skal, uansett hvor den befinner seg bare kunne skattlegges i denne stat.

5. Uansett bestemmelsene i punkl 4 kan imidlertid formue bestående av l0s0re, som ulgi0r driftsmidler knyl-

2. Aktie eller annan andel i bolag, som avses i artikel 6 punkl 4, vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar, fär beskattas i den avtalsslulande stat där den fasta egendomen är belägen.

3. Förmögenhet bestående av skepp och luftfartyg som används i internationell trafik saml av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp och luftfartyg beskattas endast i den avtalsslulande stat där förelaget har sin verkliga ledning. 1 den mån denna stal på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela förmögenheten, beskattas förmögenheten endasl i den stat där företagel har hemvist.

4. All annan förmögenhet, oavsett var denna är belägen, som person med hemvist i en avtalsslulande stat innehar, beskattas endast i denna stat.

5. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 4 får emellertid förmögenhet bestående av lös egendom, som utgör

Prop. 1983/84:19

driftssted, som et foretagende i en kontraherende stat har i en anden kontraherende stat, eller r0rlig formue, som h0rer til el fast sted, som en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat, har i en anden kontraherende stat med henblik på ud0velse af frit erhverv, beskattes i denne anden stat.

valtiossa olevan yrityksen toisessa sopimusvaltiossa olevan kiinteän toimipaikan liikeomaisuuteen kuuluvasta irlaimesta omaisuudesta lai sopimusvaltiossa asuvan henkilön toisessa sopimusvaltiossa itsenäistä ammatin-haijoittamisla varten käylet-tävänä olevaan kiinteään paikkaan kuuluvasta irtai-mesta omaisuudesta, verottaa tässä toisessa valtiossa.

del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslulande stat har i annan avtalsslulande stat, eller av lös egendom, som är hänföriig till stadigvarande anordning för atl utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stal har i annan avtalsslulande stat, beskallas i denna andra stat.

Artikel 24 D0dsbo

Indkomst eller formue, som beskattes hos el d0dsbo, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stal, kan ikke beskattes hos personer, der er beretligede lil anpart i boet, og som er hjemmeh0-rende i en anden kontraherende stal.

24 artikla Kuolinpesä

Tulosta lai varallisuudesla, josla sopimusvaltiossa asuvaa kuolinpesää verotetaan, ei saa verottaa toisessa sopimusvaltiossa asuvaa kuolinpesän osakasta.

Artikel 24 Dödsbo

Inkomst eller förmögenhet, som beskattas hos dödsbo med hemvist i en avtalsslutande stat, fär inle beskallas hos dödsbodelägare med hemvist i annan avtalsslulande stat.

Artikel 25

Ophcevelse af dobbellbeskatning

1. Danmark:

a) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i Danmark, oppebaerer indkomsl eller ejer formue, som if0lge bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stal, skal Danmark, medmindre bestemmelserne i arfikel 10, stykke 8, andel af snil, eller punkt b), medf0rer andel,

1) indr0mme fradrag i denne persons danske indkomstskat med el bel0b, svarende lil den indkomstskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stal;

2) indr0mme fradrag i denne persons danske formueskat med el bel0b sva-

25 artikla

Kaksinkertaisen verotuksen

poistaminen

1. Tanska

a) Milloin Tanskassa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutla, josta tämän sopimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa, Tanskan on, jollei 10 artiklan 8 kappaleen loisen alakappaleen tai b) kohdan määräyksistä muuta johdu:

1) vähennettävä tämän henkilön Tanskan lulove-rosta lässä toisessa sopimusvaltiossa maksettua lulo-veroa vastaava määrä;

2) vähennettävä tämän henkilön Tanskan varalli-suusverosta lässä toisessa

Artikel 25

Undanröjande av dubbelbeskattning

1. Danmark

a) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal fär beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Danmark, såvida inte beslämmelserna i artikel 10 stycke 8 andra avsnittet eller punkt b) föranleder annat,

1) från denna persons danska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalas i denna andra avtalsslulande stat;

2) från denna persons danska förmögenhetsskatt avräkna elt belopp motsva-

Prop. 1983/84:19

sem fyrirtaeki f aöildartiki hefur i ööru aöildartrlri, eöa lausaOäreign sem lengd er fastri stofnun lil aö stunda själfslaeöa starfsemi, sem aöili heimilisfastur I aöildarrrTri hefur i ööru aöildartrlri, i siöamefnda rrliinu.

tet lil el fast driftssled som et foretagende i en kontraherende stal har i en annen kontraherende stat, eller av I0s0re knyttet til et fast sted som en person bosatt i en kontraherende stat har i en annen kontraherende stat for ut0velsen av et fritt yrke, skattlegges i denne annen stat.

del av rördsetillgängarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslulande stat har i annan avtalsslulande stat, eller av lös egendom, som är hänföriig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat, beskattas i denna andra stat.

24. gr. Dänarbu

Tekjur eöa eignir sem skalllagöar eru hjä dänarbui heimilisföstu f aöildartfki mä ekki skattleggja hjä aöila sem ä rétl lil hluldeildar f buinu og er heimilisfastur i ööm aöildartrlri.

Artikkel 24 D0dsbo

Inntekt eller formue, som skaltelegges hos dödsbo hjemmeh0rende i en kontraherende stat, kan ikke skattlegges hos loddeier eller lega-tar som er bosalt i en annen kontraherende stal.

Artikel 24 Dödsbo

Inkomst eller förmögenhet, som beskattas hos dödsbo med hemvist i en avtalsslutande stat, får inle beskattas hos dödsbodelägare med hemvist i annan avtalsslutande stat.

25. gr.

Aåferö til ad komast hjä

tvisköttun

I. Danmörk:

a) Hafi aöili heimilisfastur 1 Danmörku tekjur eöa eigi hann eign sem skattleggja mä samkvaemt äkvaeöum bessa samnings f ööru aöildarrfki skal Danmörk, nema äkvaeöi 2. mgr. 8. il. 10. gr. eöa stafliöar b) leiöi lil annars:

1) veila sem frädrält frä dönskum tekjuskalfi bessa aöila fjärhaeö sem svarar fil bess lekjuskatls sem greiddur hefur veriö i siöamefnda aöildarrfkinu;

2) veita sem frädrält frä dönskum eignarskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til

Artikkel 25

Fremgangsmåle til unngåelse av dobbellbeskatning

I. Danmark

a) Når en person bosatt i Danmark oppebaerer inntekt eller der formue som i henhold lil bestemmelsene i denne overenskomst kan skattlegges i en annen kontraherende stat, skal Danmark, medmindre bestemmelsene i artikkel 10 punkt 8 annet ledd eller underpunkt b) nedenfor medf0rer noe annet,

1) innr0mme fradrag i denne persons danske inn-tektsskatl med el bel0p som tilsvarer den inntektsskalt som er betalt i denne annen kontraherende stat,

2) innrpmme fradrag i denne persons danske formuesskatt med et bel0p

Artikel 25

Undanröjande av dubbelbeskattning

1. Danmark

a) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslulande stat, skall Danmark, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 andra stycket eller punkt b) föranleder annat,

1) från denna persons danska inkomstskall avräkna elt belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stal;

2) från denna persons danska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsva-

Prop. 1983/84:19

rende til den formueskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stat.

Fradragsbd0bet skal imidlertid ikke i noget tilfaelde kunne overstige den del af den danske indkomstskat eller formueskat, beregnel f0r sådant fradrag, der svares af den indkomsl eller formue, som kan beskattes i denne anden stal.

b) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i Danmark, oppebaerer indkomst eller ejer formue, som if0lge bestemmelserne i denne overenskomst kun kan beskattes i en anden kontraherende stat, kan Danmark medregne indkomsten eller formuen i beskalningsgrund-laget, men skal i den danske skat af indkomsten eller formuen fradrage den del af indkomstskatten, respektive formueskatten, der svares af den indkomst, som hidr0rer fra denne anden stal, respektive den formue, som ejes der.

2. Finland

a) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i Finland, oppebaerer indkomst eller ejer formue, som if0lge bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat, skal Finland, medmindre bestemmelserne i artikel 10. stykke 8, f0rste afsnil, eller punkt b), medf0rer andet,

1) indr0mme fradrag i denne persons finske indkomstskat med el bel0b, svarende til den indkomstskat, som er eriagt i denne anden kontraherende stal;

2) indr0mme fradrag i denne persons finske formueskat med et bel0b, sva-

sopimusvaltiossa maksettua varallisuusveroa vastaava määrä.

Vähennyksen määrä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen lekemislä lasketun Tanskan tuloveron tai varallisuus-veron osa, joka jakautuu sille tulolle tai sille varallisuu-delle, josta voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.

b) Milloin Tanskassa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutla, josta tämän sopimuksen määräysten mukaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa, Tanska voi sisällyttää tulon tai varallisuuden verotuspe-rusteeseen, mutta sen on vähennettävä tulon lai varallisuuden perustedla suorilet-lavasta Tanskan verosla se tuloveron tai varallisusveron osa, joka jakautuu tästä toisesla valtiosla saadulle tulolle lai siellä olevalle varalli-suudelle.

2. Suomi

a) Milloin Suomessa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutla, josla tämän sopimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa, Suomen on, jollei 10 artiklan 8 kappaleen ensimmäisen alakappaleen tai b) kohdan määräyksistä muuta johdu:

1) vähennettävä tämän henkilön Suomen tulove-rosla tässä toisessa sopimusvaltiossa maksettua tulo-veroa vastaava määrä;

2) vähennettävä tämän henkilön Suomen varalli-suusverosta lässä toisessa

rande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stal.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den danska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad ulan sädana avräkning, som belöper pä den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stal.

b) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Danmark inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den danska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där.

2. Finland

a) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avlal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Finland, såvida inle bestämmelserna i artikel 10 stycke 8 första avsnittet eller punkt b) föranleder annat,

1) från denna persons finska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalas i denna andra avtalsslutande stat;

2) från denna persons finska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvaran-

Prop. 1983/84:19

bess eignarskalts sem greiddur hefur veriö i siöamefnda aöildartfkinu.

Frädrätlur bessi mä bö f engu tilviki vera haerri en sä hluti danska tekjuskattsins eöa eignarskaltsins, reiknaös än slfks frädrättar, sem er af beim tekjum eöa beirti eign sem skattleggja mä i siöar-nefnda rfkinu.

b) Hafi aöili heimilisfastur i Danmörku tekjur eöa eigi hann eign sem einungis skal skattleggja samkvaemt ä-kvaeöum samnings bessa f ööru aöildarrfki, getur Danmörk taliö tekjurnar eöa eignina meö i skatlstofni, en frä dönskum skatti af tekjum eöa eign skal bä draga bann hluta af lekjuskaltinum eöa eignarskaltinum, eftir bv sem viö ä, sem er af beim tekjum sem stafa frä siöar-nefnda rfkinu eöa af eign sem er f eigu hans bar.

2. Finnland:

a) Hafi aöili heimilisfastur f Finnlandi tekjur eöa eigi hann eign sem skattleggja mä samkvaemt äkvaeöum bessa samnings f ööru aöildarrfki skal Finnland, nema äkvaeöi 1. mgr. 8. fi. 10. gr. eöa staf liöar b) leiöi til annars:

1) veita sem frädrält frä finnskum tekjuskalli bessa aöila fjärhaeö sem svarar til bess lekjuskatls sem greiddur hefur veriö i siöamefnda aöildartfkinu;

2) veila sem frädrält frå finnskum eignarskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til

som tilsvarer den formuesskatt som er betalt i denne annen kontraherende stat.

Fradragsbdöpet skal imidlertid ikke i noen lilfelle overstige den del av den danske inntektsskalt eller formuesskatt, beregnel f0r slikt fradrag er gitt, som svarer lil den inntekt eller formue som kan skattlegges i denne annen kontraherende stat.

b) Når en person bosall i Danmark oppebaerer inntekt eller der formue som i henhold til bestemmelsene i denne overenskomst bare skal kunne skattlegges i en annen kontraherende stat, kan Danmark medregne inntekten eller formuen i beskatnings-grunnlaget, men skal i den danske inntekts- eller formuesskatt gi fradrag for den del av henholdsvis inntekts-eller formuesskalten som faller på inntekt som skriver seg fra denne annen stat eller formue som des der.

2. Finland

a) Når en person bosatt i Finland oppebaerer inntekt eller der formue som i henhold lil bestemmelsene i denne overenskomst kan skattlegges i en annen kontraherende stat, skal Finland, medmindre bestemmelsene i artikkel 10 punkl 8 f0rste ledd eller underpunkt b) nedenfor medf0rer noe annet,

1) innr0mme fradrag i denne persons finske inntektsskalt med et bel0p som tilsvarer den inntektsskalt som er betalt i denne annen kontraherende stat;

2) innr0mme fradrag i denne persons finske formuesskatt med el bel0p som

rande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den danska inkomstskallen eller förmögenhetsskallen, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som fär beskattas i denna andra stat.

b) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endasl i annan avtalsslutande stat, får Danmark inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den danska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskallen som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stal respektive den förmögenhet som innehas där.

2. Finland

a) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avlal får beskattas i annan avtalsslulande stat, skall Finland, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 första stycket eller punkt b) föranleder annat,

1) från denna persons finska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stal;

2) frän denna persons finska förmögenhetsskatt avräkna elt belopp motsvaran-

Prop. 1983/84:19

rende til den formueskat. som er eriagt i denne anden kontraherende stat.

Fradragsbel0bet skal imid lertid ikke i noget tilfaelde kunne overstige den del af den finske indkomstskat eller formueskat, beregnel f0r sådant fradrag, der svares af den indkomsl eller formue, som kan beskalles i denne anden kontraherende stal.

b) Såfremt en person, der er hjemmehörende i Finland, oppebaerer indkomst eller ejer formue, som if0lge bestemmelserne i denne overenskomst kun kan beskattes i en anden kontraherende stat, kan Finland medregne indkomsten eller formuen i be-skatningsgrundlagel, men skal i den finske skat af indkomsten eller formuen fradrage den del af indkomstskatten, respektive formueskatten, som svares af den indkomst, der hidr0rer fra denne anden kontraherende stat, respektive den formue, der ejes der.

3. Island:

a) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i Island, oppebaerer indkomst eller ejer formue, som i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat, skal Island, medmindre bestemmelserne i punkt b) eller c) medf0rer andel, fritage sådan indkomst eller formue fra beskatning.

b) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i Island, oppebaerer indkomst, som i henhold til bestemmelserne i artikel 10 kan beskattes i en anden kontraherende stal, skal Island, medmindre bestemmelserne i stykke 8, f0r-

sopimusvaltiossa maksettua varallisuusveroa vastaava määrä.

Vähennyksen määrä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen lekemislä lasketun Suomen tuloveron lai varallisuus-veron osa, joka jakautuu sille tulolle tai sille varallisuu-delle, josla voidan verottaa tässä toisessa valtiossa.

b) Milloin Suomessa asu
valla henkilöllä on tuloa tai
varallisuutla, josla tämän
sopimuksen määräysten

mukaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa, Suomi voi sisällyttää lulon tai varallisuuden veroluspe-rusteeseen, mutta sen on vähennettävä tulon tai varallisuuden perustedla suoritel-tavasta Suomen verosla se tuloveron tai varallisuus-veron osa, joka jakautuu tästä toisesla valtiosla saadulle tulolle tai siellä olevalle varallisuuddle.

3. Islanti

a) Milloin Islannissa asuvalla henkilöllä on tuloa lai varallisuutla, josla tämän sopimuksen määräysten mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa, Islannin on, jollei b) tai c) kohdan määräyksistä muuta johdu, vapautetlava tällainen tulo tai varallisuus verosla.

b) Milloin Islannissa asuvalla henkilöllä on tuloa, josla 10 artiklan määräysten mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa, Islannin on, jollei mainitun artiklan 8 kappaleen ensimmäisen alakappaleen mää-

de den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stal.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall översliga den del av den finska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper pä den inkomst eller förmögenhet som fär beskallas i denna andra stat.

b) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detla avtal beskattas endasl i annan avtalsslulande stat, får Finland inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskallningsun-deriaget men skall från den finska skatten pä inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskallen respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där.

3. Island

a) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt beslämmelserna i delta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Island, såvida inte bestämmelserna i punkterna b) eller c) föranleder annal, undantaga sådan inkomst eller förmögenhet från beskattning.

b) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst som enligt beslämmelserna i artikel 10 fär beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Island, såvida inle bestämmelserna i stycke 8 första avsnittet av nämnda

Prop. 1983/84:19

bess eignarskalts sem greiddur hefur veriö f si'öarnefnda aöildarrfkinu.

Frädrätlur bessi mä bö f engu tilviki vera haerti en så hluti finnska tekjuskattsins eöa eignarskaltsins, reiknaös än slfks frädrättar, sem er af beim tekjum eöa beirti eign sem skattleggja mä f sföar-nefnda rfkinu.

tilsvarer den formuesskatt som er betalt i denne annen kontraherende stal.

Fradragsbdöpet skal imidlertid ikke i noe lilfelle overstige den del av den finske inntektsskalt eller formuesskatt, beregnel f0r slikt fradrag er gitt, som svarer lil den inntekt eller formue som kan skattlegges i denne annen stat.

de den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stal.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den finska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskallas i denna andra stat.

b) Hafi aöili heimilisfastur f Finnlandi tekjur eöa eigi hann eign sem einungis skal skattleggja samkvaemt ä-kvaeöum samnings bessa f ööru aöildarrfki, getur Finnland taliö tekjurnar eöa eignina meö f skatlstofni, en frä finnskum skatti af tekjum eöa eign skal bä draga bann hluta af lekjuskaltinum eöa eignarskaltinum, eftir bvf sem viö ä, sem er af beim tekjum sem stafa frä sföar-nefnda rfkinu eöa af eign sem er f eigu hans bar.

3. Island:

a) Hafi aöili heimilisfastur ä Islandi tekjur eöa eigi hann eign sem skattleggja mä samkvaemt äkvaeöum bessa samnings i ööru aöildartilri skal Island undanbiggja sirlcar tekjur eöa eign skalllagningu, nema äkvaeöi slaf-liöa b) eöa c) leiöi til annars.

b) Hafi aöili heimilisfastur ä Islandi tekjur sem skattleggja mä f ööru aöildartfki samkvaemt 10. gr. skal Island draga frå fslenskum tekjuskalli bessa aöila fjärhaeö sem svarar til greidds lekjuskatls i siöamefnda rikinu.

b) När en person bosatt i Finland oppebaerer inntekt eller der formue som i henhold til bestemmelsene i denne overenskomst bare skal kunne skattlegges i en annen kontraherende stat, kan Finland medregne inntekten eller formuen i beskatnings-grunnlaget, men skal i den finske inntekts- eller for-mueskall gi fradrag for den del av henholdsvis inntekts-eller formueskatten, som faller på den inntekt som skriver seg fra denne annen stal eller den formue som des der.

3. Island

a) När en person bosatt i Island oppebaerer inntekt eller der formue som i henhold lil bestemmelsene i denne overkomst kan skattlegges i en annen kontraherende stat. skal Island, medmindre bestemmelsene i underpunktene b) eller c) medf0rer noe annet, unnta slik inntekt eller formue fra beskatning.

b) Når en person bosalt i Island oppebaerer inntekt som i henhold til bestemmelsene i artikkd 10 kan skattlegges i en annen kontraherende stat, skal Island, medmindre bestemmelsen i samme artikkel punkl 8 f0rste

b) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskallas endasl i annan avtalsslutande stat, fär Finland inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den finska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburils från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där.

3. Island

a) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslulande stat, skall Island, såvida inte beslämmelserna i punkterna b) eller c) föranleder annal, undantaga sådan inkomst eller förmögenhet frän beskattning.

b) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 10 får beskattas i annan avtalsslutande stal, skall Island, såvida inte bestämmelserna i punkl 8 första stycket av nämnda ar-

Prop. 198.3/84:19

ste afsnit, i naevnte artikel medf0rer andet, i den isländske indkomstskat fradrage et bel0b, svarende til den indkomstskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stal. Fradragsbel0bel skal dog ikke kunne overstige den del af den isländske skat, beregnel f0r sådant fradrag, der svares af den indkomst, som kan beskattes i denne anden stat.

räyksistä muuta johdu. vähennettävä tämän henkilön Islannin luloverosta tässä toisessa valtiossa maksettua tuloveroa vastaava määrä. Vähennyksen määrä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen lekemislä lasketun Islannin veron osa. joka jakautuu sille tulolle, josta voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.

artikel föranleder annat, från denna persons isländska inkomstskatt avräkna ell belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra stat Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den isländska skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i denna andra stat.

c) Såfremt indkomst, der oppebaeres, eller formue, som ejes af en person, der er hjemmeh0rende i Island, i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst er und-tagel fra beskatning der, kan Island dog ved faslssettdsen af den isländske skal af denne persons 0vrige indkomsl eller formue medregne den indkomst eller formue, der er fritagel for skal.

4. Norge

a) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i Norge, oppebaerer indkomst eller ejer formue, som i henhold lil bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat, skal Norge, medmindre bestemmelserne i punkterne b), c) eller d) medf0rer andet, frilage sådan indkomst eller formue for beskatning.

b) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i Norge, oppebaerer indkomsl, som i henhold til bestemmelserne i artikel 10 eller artikel 21 kan beskattes i en anden kontraherende stat, skal Norge, medmindre bestemmelserne i artikel 10, stykke 8, f0rsle afsnil, medf0rer andel, i denne persons norske indkomstskat fradrage et bel0b

c) Jos Islannissa asuvan henkilön tulo lai varallisuus on sopimuksen määräysten mukaan vapautetlu verosla siellä, Islanti voi kuilenkin määrätessään tämän henkilön muusta tulosta lai varallisuudesla suoritetlavan Islannin veron määrää ottaa lukuun sen lulon tai varallisuuden, joka on vapaueteltu verosla.

4. Norja

a) Milloin Norjassa asuvalla henkilöllä on tuloa lai varallisuutla, jota tämän sopimuksen määräysten mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa, Norjan on, jollei b), c) lai d) kohdan määräyksistä muuta johdu, vapautetlava tällainen tulo lai varallisuus verosla.

b) Jos Norjassa asuvalla henkilöllä on tuloa, josla 10 artiklan lai 21 artiklan määräysten mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa, Norjan on, jollei 10 artiklan 8 kappaleen ensimmäisen alakappaleen määräyksistä muuta johdu, vähennettävä tämän henkilön Norjan luloverosta tässä toisessa valtiossa maksettua tulo-

c) Om inkomst, som person med hemvist i Island förvärvar eller förmögenhet som sådan person innehar, enligt bestämmelserna i avtalet är undantagen från beskattning där, får Island likväl vid bestämmandet av beloppet av den isländska skatten på denna persons återstående inkomst eller förmögenhet beakta den inkomst eller förmögenhet som un-dantagitsfrån skatt.

4. Norge

a) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte beslämmelserna i punkterna b), c) eller d) föranleder annat, undantaga sådan inkomst eller förmögenhet från beskattning.

b) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i ariikd 10 eller artikel 21 får beskattas i annan avtalsslulande stal, skall Norge, såvida inte bestämmelserna i artikd 10 stycke 8 första avsnittet föranleder annat, från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den

Prop. 1983/84:19

nema äkvaeöi 1. mgr. 8. 11. 10. gr. leiöi til annars. Frädrätlur bessi mä bö ekki vera haerti en sä hluti islenska skaltsins, reiknaös ån sliks frädrättar. sem er af beim tekjum sem skattleggja mä i siöamefnda rikinu.

c) Ef tekjur sem aöili heimilisfastur ä islandi hefur eöa eignir sem hann ä eru undanbegnar skalllagningu bar samkvaemt äkvaeöum samningsins er Islandi samt heimili viö äkvöröun skatta bessa aöila af öörum tekjum eöa eignum aö laka tillit lil beirra tekna eöa eigna sem undanbegnar eru skatti.

4. Noregur:

a) Hafi aöili heimilisfastur 1 Noregi tekjur eöa eigi hann eign sem skattleggja mä samkvaemt äkvaeöum bessa samnings f ööm aöildartfki skal Noregur undanbiggja slfkar tekjur eöa eign skalllagningu, nema äkvaeöi staf-liöa b), c) eöa d) leiöi til annars.

b) Hafi aöili heimilisfastur f Noregi tekjur sem skattleggja mä f ööm aöildartiki samkvaemt 10. gr. eöa 21. gr. skal Noregur draga frä norskum lekjuskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til greidds lekjuskatls i siöar-nefnda rfkinu, nema äkvaeöi 1. mgr. 8. fl. 10. gr. leiöi fil annars. Frädrätlur bessi mä bö ekki vera haerri en sä hluti

ledd medf0rer noe annet, innr0mme fradrag i denne persons isländske inntektsskalt med et bel0p som tilsvarer den inntektsskalt som er betalt i den annen kontraherende stat. Fradragsbel0-pel skal imidlertid ikke overstige den del av den isländske skatten, beregnel f0r slikt fradrag er gitt, som faller pä den inntekt som kan skattlegges i denne annen stat.

c) Når inntekt som opp-baeres eller formue som des av en person bosall i Island, i henhold til noen beslemmelse i denne overenskomst er unntatt fra beskatning der, kan Island likevel ved beregningen av skatten på denne persons gjenvaerende inntekt eller formue la i betraktning den unnlatte inntekt eller formue.

4. Norge

a) Når en person bosatt i Norge, oppebaerer inntekt elle der formue som i henhold lil bestemmelsene i denne overenskomst kan skattlegges i en annen kontraherende stal, skal Norge, medmindre bestemmelsene i underpunktene b), c) eller d) medf0rer noe annet, unnta slik inntekt eller formue fra beskatning.

b) När en person bosatt i Norge oppebaerer inntekt som i henhold lil bestemmelsene i artikkel 10 eller 21 kan skattlegges i en annen kontraherende stal, skal Norge, medmindre bestemmelsene i artikkel 10 punkt 8 förste ledd medf0rer noe annet, innr0mme fradrag i denne persons norske inntektsskalt med et bel0p som tilsvarer

likel föranleder annat, från denna persons isländska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra stal. Avräkningsbeloppet skall emellertid inle överstiga den del av den isländska skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i denna andra stal.

c) öm inkomst, som person med hemvist i Island förvärvar eller förmögenhet som sådan person innehar, enligt bestämmelse i avtalet är undantagen från beskattning där, får Island likväl vid bestämmandel av beloppet av den isländska skatten på denna persons återstående inkomst eller förmögenhet beakta den inkomst eller förmögenhet som undantagits från skatt.

4. Norge

a) öm person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte bestämmelserna i punkterna b), c) eller d) föranleder annal, undantaga sådan inkomst eller förmögenhet från beskattning.

b) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst som enligt beslämmelserna i artikel 10 eller artikd 21 får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 första stycket föranleder annat, från denna persons norska inkomstskatt avräkna ell belopp motsvarande den

Prop. 1983/84:19

svarende til den indkomstskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stal. Fradragsbel0bet skal dog ikke kunne overstige den del af den norske skat, beregnel f0r sådant fradrag, der svares af den indkomst, som kan beskattes i denne anden stat.

c) Såfremt indkomsl, der
oppebaeres, eller formue,
som ejes af en person, der er
hjemmeh0rende i Norge, i
henhold til bestemmelserne i
denne overenskomst er und-
tagel fra beskatning der, kan
Norge dog ved fastsaetlelsen
af den norske skal af denne
persons 0vrige indkomsl el
ler formue medregne den
indkomsl eller formue, der er
fritagel for skal.

d) Såfremt en person, der
er hjemmeh0rende i en kon
traherende stat, oppebaerer
fortjeneste som omhandlel i
artikel 13, stykke 6, og som
kan beskattes i Norge, skal
Norge i denne persons
norske indkomstskat fra-
traekke et bel0b, svarende lil
den skat, som i den anden
kontraherende stat er betalt
af fortjenesten. Fradragsbe-
l0bet skal imidlertid ikke
kunne overstige den del af
den norske skat, beregnel f0r
sådant fradrag, som svares af
fortjenesten.

5. Sverige:

a) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i Sverige, oppebaerer indkomst eller ejer formue, som if0lge bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stal, skal Sverige, medmindre bestemmelserne i artikel 10, slykke 8, f0rsle afsnil, eller punkt b), c) eller d), med-f0rer andet.

veroa vastaava määrä. Vähennyksen määrä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen lekemislä lasketun Norjan veron osa, joka jakautuu sille tulolle, josta voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.

c) Jos Norjassa asuvan henkilön tulo tai varallisuus on sopimuksen määräysten mukaan vapautetlu verosla siellä, Norja voi kuilenkin määrätessään tämän henkilön muusta tulosta lai varallisuudesla suoritetlavan Norjan veron määrää ottaa lukuun sen tulon tai varallisuuden, joka on vapautetlu ve-rosta.

d) Milloin sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 13 artiklan 6 kappaleessa tarkoitettua voitloa, josta voidaan verottaa Norjassa, Norjan on vähennettävä tämän henkilön Norjan luloverosta toisessa sopimusvaltiossa voitosta maksettua veroa vastaava määrä. Vähennyksen määrä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen lekemislä lasketun Norjan veron osa, joka jakautuu voitolle.

5. Ruotsi

a) Milloin Ruolsissa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutla, josta tämän sopimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa, Ruotsin on, jollei 10 artiklan 8 kappaleen ensimmäisen alakappaleen tai b), c) tai d) kohdan määräyksistä muuta johdu:

inkomstskatt som betalats i denna andra stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inle överstiga den del av den norska skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i denna andra stat.

c) Om inkomst, som per
son med hemvist i Norge för
värvar eller förmögenhet,
som sådan person innehar,
enligt bestämmelserna i avta
let är undantagen från be
skattning där, får Norge lik
väl vid bestämmandet av be
loppet av den norska skatten
på denna persons åter
stående inkomst eller förmö
genhet beakta den inkomst
eller förmögenhet som un
danlagils frän skatt.

d) Om person med hem
vist i en avtalsslulande stal
förvärvar vinst som avses i
artikel 13 stycke 6 och som
får beskattas i Norge, skall
Norge från denna persons
norska inkomstskatt avräkna
ett belopp motsvarande den
skatt som i den andra av
talsslutande staten betalats
på vinsten. Avräkningsbe
loppet skall emellertid inte
överstiga den del av den
norska skatten, beräknad
ulan sådan avräkning, som
belöper på vinsten.

5. Sverige

a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt beslämmelserna i detta avtal får beskallas i annan avtalsslutande stal, skall Sverige, såvida inte beslämmelserna i artikel 10 stycke 8 första avsnittet eller punkterna b), c) eller d) föranleder annat.

Prop. 1983/84:19

norska skatlsins, reiknaös än sliks frädrättar, sem er af beim tekjum sem skattleggja mä f sföamefnda rfkinu.

c) Ef tekjur sem aöili heimilisfastur f Noregi hefur eöa eignir sem hann ä eru undanbegnar skalllagningu bar samkvaemt äkvaeöum samningsins er Noregi saml heimili viö äkvöröun skatta bessa aöila af öörum tekjum eöa eignum aö laka tillit til beirta tekna eöa eigna sem undanbegnar em skatti.

d) Ef aöili heimilisfastur f aöildartiki hlytur hagnaö sem um er raett f 6. ti. 13. gr. og sem skattleggja mä i Noregi, skal Noregur draga frä norskum lekjuskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til bess skatts sem greiddur er af hagnaöinum i fyrrnefnda aöildartfkinu. Frädrätlur bessi mä bö ekki vera haerri en sä hluti norska skatlsins, reiknaös än slfks frädrättar, sem er af hagnaöinum.

den inntektsskalt som er betalt i den annen kontraherende stal. Fradragsbdöpet skal imidlertid ikke overstige den del av den norske skatten, beregnel f0r slikt fra-dragt er gitt, som svarer til den inntekt som kan skattlegges i denne annen stat.

c) Når inntekt som oppebaeres eller formue som des av en person bosall i Norge, i henhold lil bestemmelsene i denne overenskomst er unntatt fra beskatning der, kan Norge likevel ved beregningen av den norske skatten på denne persons gjenvaerende inntekt eller formue ta i betraktning den unnlatte inntekt eller formue.

d) Når en person bosalt i en kontraherende stal oppebaerer gevinst som omhandlel i artikkel 13 punkl 6 og som kan skattlegges i Norge, skal Norge i denne persons norske inntektsskatt inn-r0mme fradrag med el bel0p som tilsvarer den skatt som i den annen kontraherende stat er betalt av gevinslen. Fradragsbel0pel skal imidlertid ikke overstige den del av den norske skatten, beregnel f0r fradragel gis, som faller på gevinslen.

c) Om inkomst, som per
son med hemvist i Norge för
värvar eller förmögenhet
som sådan person innehar,
enligt bestämmelserna i avta
let är undantagen från be
skattning där, får Norge lik
väl vid bestämmandel av be
loppet av den norska skatten
på denna persons åter
stående inkomst eller förmö
genhet beakta den inkomst
eller förmögenhet som un
dantagits från skatt.

d) Om person med hem
vist i en avtalsslulande stat
förvärvar vinsl som avses i
artikel 13 punkt 6 och som
får beskattas i Norge, skall
Norge från denna persons
norska inkomstskatt avräkna
ell belopp motsvarande den
skatt som i den andra av
talsslutande staten betalats
på vinsten. Avräkningsbe
loppet skall emellertid inte
översliga den del av den
norska skatten, beräknad
ulan sådan avräkning, som
belöper på vinsten.

5. Svifijöd:

a) Hafi aöili heimilisfastur f SvibJöö tekjur eöa eigi hann eign sem skattleggja mä samkvaemt äkvaeöum bessa samnings i ööru aöildartfki skal SvfbJöö, nema äkvaeöi 1. mgr. 8. II. 10. gr. eöa stafliöa b), c) eöa d) leiöi til annars:

5. Sverige

a) När en person bosalt i Sverige oppebaerer inntekt eller der formue som i henhold til bestemmelsene i denne overenskomst kan skattlegges i en annen kontraherende stal, skal Sverige, medmindre bestemmelsene i artikkel 10 punkt 8 f0rsle ledd eller underpunktene b), c) eller d) medf0rer noe annet.

5. Sverige

a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt beslämmelserna i detta avtal fär beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Sverige, såvida inle bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 första stycket eller punkterna b), c) eller d) föranleder annat.

6 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 19

Prop. 1983/84:19

1) indr0mme fradrag i denne persons svenske indkomstskat med et bel0b, svarende til den indkomstskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stat;

2) indr0mme fradrag i denne persons svenske formueskat med el bel0b, svarende til den formueskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stat.

Fradragsbel0bet skal imidlertid ikke i noget tilfaelde kunne overstige den del af den svenske indkomstskat eller formueskat, beregnel f0r sådant fradrag, der svares af den indkomsl eller formue, som kan beskattes i denne anden kontraherende stal.

b) Ved anvendelsen af punkt a) skal, i tilfaelde hvor lempelse i henhold til saerlig lovgivning er indr0mmel ved finsk indkomst- eller formue-beskatning af et svensk foretagendes fasle driftssled i Finland, i svensk skat af foretagendels indkomsl eller formue fradrages den indkomstskat, henholdsvis formueskat, som skulle have vaeret pålignet i Finland, såfremt sådan skattelempdse ikke var indr0mmel.

1) vähennettävä tämän henkilön Ruotsin luloverosta tässä toisessa sopimusvaltiossa maksettua tuloveroa vastaava määrä;

2) vähennettävä tämän henkilön Ruotsin varallisuus-verosta tässä toisessa sopimusvaltiossa maksettua varallisuusveroa vastaava määrä.

Vähennyksen määrä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen lekemislä lasketun Ruotsin tuloveron tai varallisuus-veron osa, joka jakautuu sille tulolle tai sille varallisuuddle, josla voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.

b) Sovellettaessa a) koh-laa on, kun ruotsalaisen yrityksen Suomessa olevan kiinteän toimipaikan tulo-tai varallisuusverotuksessa Suomessa on erilyisen lainsäädännön nojalla myönnelly huojennus, yrityksen saaman tulon tai varallisuuden perustedla suoritelta-vasta Ruotsin verosla vähennettävä se tulovero lai varallisuusvero, joka olisi ollut suoritettava Suomessa, jos sdlaista veronhuojennusla ei olisi myönnelly.

1) från denna persons svenska inkomstskatt avräkna ell belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat;

2) frän denna persons svenska förmögenhetsskatt avräkna elt belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inle i något fall överstiga den del av den svenska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.

b) Vid tillämpningen av punkl a) skall, då enligt särskild lagstiftning lättnad medgivils vid finsk inkomst-dier förmögenhetsbeskattning av ett svenskt företags fasta driftställe i Finland, från svensk skatt på företagets inkomst eller förmögenhet avräknas den inkomstskatt respektive förmögenhetsskatt som skulle ha utgått i Finland om sådan skattelättnad inte hade medgivits.

c) Såfremt en person, der er hjemmh0rende i Sverige, oppebaerer indkomst eller ejer formue, som i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst kun kan beskattes i en anden kontraherende stat, kan Sverige medregne indkomsten eller formuen i beskatningsgrund-laget, men skal i den svenske skat af indkomsten eller formuen fradrage den del af indkomstskatten, respektive

c) Milloin Ruolsissa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutla, josla tämän sopimuksen määräysten mukaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa, Ruotsi voi sisällyttää tulon tai varallisuuden verolusper-usleeseen, mutla sen on vähennettävä lulon lai varallisuuden perustedla suorilei-tavasla Ruotsin verosla se tuloveron tai varallisuus-veron osa, joka jakautuu

c) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endasl i annan avtalsslulande stat, får Sverige inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den svenska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögen-

Prop. 1983/84:19

1) veila sem frädrält frä saenskum lekjuskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til bess lekjuskatls sem greiddur hefur veriö f sföamefnda aöildartfkinu;

2) veita sem frädrält frä saenskum eignarskatti bessa aöila fjärhisö sem svarar til bess eignarskalts sem greiddur hefur veriö f sföamefnda aöildartfkinu.

Frädrätlur bessi mä bö i engu tilviki vera haerti en sä hluti saenska tekjuskattsins eöa eignarskaltsins, reiknaös än slfks frädrättar. sem er af beim tekjum eöa beirti eign sem skattleggja mä f sföar-nefnda rfkinu.

b) Viö beitingu stafliöar a) skal, begär saensku fyrirtaeki meö fasta atvinnustöö f Finnlandi hefur veriö veill fvilnun viö älagningu finnsks lekjuskatls eöa eignarskalts meö sérslökum lögum, draga frä saenskum skatti af tekjum eöa eignum fyrirtaekisins tekjuskatl og dgnarskalt, eftir bvi sem viö ä, sem heföu veriö lagöir ä f Finnlandi ef sifk skatlafvilnun heföi ekki veriö veill.

c) Hafi aöili heimilisfastur f SvfbJöö tekjur eöa eigi hann eign sem einungis skal skattleggja samkvaemt äkvaeöum samnings bessa i ööru adild-arriki, getur SvibJöö taliö tekjurnar eöa eignina meö i skatlstofni, en frä saenskum skatti af tekjum eöa eign skal bä draga bann hluta af lekjuskaltinum eöa eignarskaltinum, eftir bvf sem viö ä, sem er af beim tekjum sem stafa frä sföamefnda rfkinu eöa af eign sem er f eigu hans

1) innromme fradrag i denne persons svenske inntektsskalt med et belöp som tilsvarer den inntektsskalt som er betalt i denne annen kontraherende stal;

2) innromme fradrag i denne persons svenske formuesskatt med et bel0p som tilsvarer den formuesskatt som er betalt i denne annen kontraherende stat.

Fradragsbel0pet skal imidlertid ikke i noe tilfelle overstige den del av den svenske inntektsskatten eller formuesskalten, beregnel f0r slikt fradrag er gitt, som svarer til den inntekt eller formue som kan skattlegges i denne annen stat.

b) Når del i henhold til saerskill lovbestemmelse inn- r0mmes lempning i finsk inntekts- eller formuesbeskat-ning av el svensk foretagendes fasle driftssted i Finland, skal det ved anvendelsen av underpunkt a) föran ved beregningen av svensk skatt av foretagendels inntekt eller formue innrommes fradrag for henholdsvis den inntekts-, eller formuesskatt, som skulle ha vaert utskrevet i Finland om slik skattdemp-ning ikke hadde vaert innr0m-met.

c) Når en person bosalt i Sverige, oppebaerer inntekt eller der formue som i henhold til bestemmelsene i denne overenskomst bare skal kunne skattlegges i en annen kontraherende stat, kan Sverige medregne inntekten eller formuen i beskatningsgrunn-lagel, men skal i den svenske skatten av inntekten eller formuen innr0mme fradrag for den del av henholdsvis inntekts- eller formuesskalten, som faller på den inntekt

1) från denna persons
svenska inkomstskatt av
räkna ett belopp motsvaran
de den inkomstskatt som be
talats i denna andra avtals
slulande stat;

2) frän denna persons
svenska förmögenhetsskatt
avräkna ett belopp molsva-
rande den förmögenhetsskatt
som betalats i denna andra
avtalsslutande stal.

b) Vid tillämpningen av punkt a) skall, då enligt särskild lagstiftning lättnad medgivits vid finsk inkomst-dier förmögenhetsbeskattning av ett svenskt företags fasta driftställe i Finland, från svensk skatt på förelagets inkomst eller förmögenhet avräknas den inkomstskall respektive förmögenhetsskatt som skulle ha utgått i Finland om sådan skattelättnad inte hade medgivits.

c) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslulande stat, får Sverige inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den svenska skallen på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på

Prop. 1983/84:19

formueskatten, som svares af den indkomsl, der hidrörer fra denne anden stat, eller af den formue, der ejes der.

d) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat, oppebaerer fortjeneste som omhandlel i artikel 13, stykke 7, og som kan beskattes i Sverige, skal Sverige fra denne persons svenske indkomstskat fra-traekke et bel0b, svarende til den skal, som i denne anden kontraherende stat er betalt af forljeneslen. Fradragsbe-l0bet skal imidlertid ikke kunne overstige den del af den svenske skat, beregnel f0r sådant fradrag. som svares af fortjenesten.

tästä toisesla valtiosla saadulle tulolle lai siellä olevalle varallisuuddle.

d) Milloin sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 13 artiklan 7 kappaleessa tarkoitettua voitloa, josta voidaan verottaa Ruolsissa. Ruotsin on vähennettävä tämän henkilön Ruotsin luloverosta toisessa sopimusvaltiossa voitosta maksettua veroa vastaava määrä. Vähennyksen määrä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen lekemislä lasketun Ruotsin veron osa, joka jakautuu voitolle.

hetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där.

d) Om person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar vinst som avses i artikel 13 stycke 7 och som får beskattas i Sverige, skall Sverige från denna persons svenska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den skatt som i den andra avtalsslulande staten betalats pä vinsten. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den svenska skatten, beräknad ulan sådan avräkning, som belöper på vinsten.

Artikel 26

Begnensning afbeskatnings-retten

Indkomsl, som oppebaeres af en person, der er hjemme-h0rende i en kontraherende stat, eller formue, som ejes af en sådan person, kan ikke beskalles i en anden kontraherende stat, medmindre beskatning udtrykkdig er lilladt i henhold til denne overenskomst.

26 artikla

Verotusoikeuden rajoitia-minen

Tulosta, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa, lai varallisuudesla, joka täl-laisdla henkilöllä on, ei saa verottaa toisessa sopimusvaltiossa, jollei verolus ole nimenomaisesli sallillu tämän sopimuksen mukaan.

Artikel 26

Begränsning av beskattningsrätten

Inkomst som person med hemvist i en avtalsslulande stat förvärvar eller förmögenhet som sådan person innehar får inte beskallas i annan avtalsslutande stat, såvida inle beskallning uttryckligen är tillåten enligt delta avtal.

Artikel 27

Forbud mod diskriminering

I. Slatsborgere i en kontraherende stat skal ikke i en anden kontraherende stat kunne undergives nogen beskatning eller dermed forbundne krav, som er ander-ledes eller mere byrdefulde end den beskatning og dermed forbundne krav, som slatsborgere i denne anden stat under samme forhold er eller måtte blive undergivel.

27 artikla Syrjintäkiello

1. Sopimusvallion kansalainen ei toisessa sopimusvaltiossa saajoutua sellaisen verotuksen tai siihen liiltyvän vdvoiluksen kohleeksi, joka on muunlainen tai ras-kaampi kuin verolus lai siihen liillyvä vdvoilus, jonka kohleeksi tämän loisen valtion kansalainen samoissa olosuhtdssa joutuu tai saal-taajoutua. Tämän sopimuk-

Artikel 27

Förbud mot diskriminering

I. Medborgare i en avtalsslulande stat skall inte i annan avtalsslulande stat bli föremål för beskallning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskallning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stal under samma förhållanden är eller kan bli underkastad.

Prop. 1983/84:19

bar.

d) Ef aöili heimilisfastur f aöildartfki hlytur hagnaö sem um er raett f 7. ti. 13. gr. og sem skattleggja mä f SvfbJöö skal Svi'bjöö draga frä saenskum lekjuskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til bess skatts sem greiddur er af hagnaöinum f fyrrnefnda aöildartfkinu. Frädrätlur bessi mä bö ekki vera haemi en sä hluti saenska skaltsins, reiknaös än slfks frädrättar, sem er af hagnaöinum.

som skriver seg fra denne annen stat eller den formue som des der.

d) Når en person bosalt i en kontraherende stat oppebaerer gevinst som omhandlel i artikkel 13 punkt 7 og som kan skattlegges i Sverige, skal Sverige i denne persons svenske inntektsskalt innr0mme fradrag med el be-l0p som tilsvarer den skall som i den annen kontraherende stat er betalt av gevinslen. Fradragsbel0pel skal imidlertid ikke overstige den del av den svenske skatten, beregnel f0r fradragel gis, som faller på gevinslen.

den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där.

d) Om person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar vinsl som avses i artikel 13 punkl 7 och som får beskattas i Sverige, skall Sverige från denna persons svenska inkomstskatt avräkna ell belopp motsvarande den skatt som i den andra avtalsslutande staten betalats på vinsten. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte översliga den del av den svenska skatten, beräknad ulan sådan avräkning, som belöper på vinsten.

26. gr.

Takmörkun ä rétti til skatl-

lagningar

Tekjur sem aöili heimilisfastur f aöildartfki hefur eöa eign sem hann ä mä ekki skattleggja f ööru aöildarrfki nema skattlagning sé sky-laust heimil samkvaemt samningi bessum.

Artikkel 26

Begrensning i beskatnings-

retten

Inntekt som oppebaeres av en person bosatt i en kontraherende stat, eller formue som des av en slik person, kan ikke skattlegges i en annen kontraherende stat, medmindre skatllegging ut-trykkelig er tillatt etter denne overenskomst.

Artikel 26

Begränsning av beskattningsrätten

Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar eller förmögenhet som sådan person innehar får inte beskattas i annan avtalsslutande stat, såvida inte beskattning uttryckligen är tillåten enligt detta avtal.

27. gr. Jafnrétli

I. Rfkisborgari aöildarrikis skal ekki saeta annarti eöa byngri skalllagningu eöa kröfum f bvf sambandi f ööru aöildartrlri en rikrsborgarar bess rrlris saeta eöa gaetu saetl viö sömu aöstaeöur. Prätt fyrir äkvaeöi I. gr. gildir betta äkvaeöi einnig um aöila sem ekki er heimilisfastur f einu aöildarrrlri eöa fleirum.

Artikkel 27 Ikke-diskriminering

1. Slatsborgere av en kontraherende stat skal ikke i en annen kontraherende stat vaere undergilt noen beskatning eller förpliktelse i sam-menheng hermed, som er an-nerledes eller mer lyngende enn den som slatsborgere av denne annen stat under samme forhold er eller måtte bli pålagt. Denne beslemmelse skal uansetl bestemmelsene i

Artikel 27

Förbud mol diskriminering

I. Medborgare i en avtalsslutande stal skall inte i annan avtalsslutande stat bli föremål för beskallning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad.

Prop. 1983/84:19

Uanset bestemmelserne i artikel I skal denne beslemmelse også finde anvendelse på personer, der ikke er hjemmehörende i en eller flere af de kontraherende stater.

sen 1 artiklan määräysten estämättä sovdletaan tälä määräystä myös henkilöön, joka ei asu sopimusvaltiossa tai useissa sopimusvaltioissa.

Utan hinder av bestämmelserna i artikel I tillämpas denna bestämmelse även på person som inle har hemvist i en eller flera av de avtalsslutande staterna.

2. Beskatningen af et fast driftssled eller el fast sted, som el foretagende eller en person, hjemmeh0rende i en af de kontraherende stater, har i en anden kontraherende stal, må ikke vaere mindre fordelaglig i denne anden stat end beskatningen af foretagender eller personer, hjem-meh0rende i denne anden stat, der driver samme virksomhed.

Denne beslemmelse skal
ikke kunne fortolkes som
forpligtende en kontrahe
rende stat til at indr0mme
personer, der er hjemmeh0-
rende i en anden kontrahe
rende stat, de personlige
skattemaessige begunsli-

gelser, lempelser og nedsast-lelser, som den som f0lge af aegleskabdig stilling eller for-s0rgerpligl över for familie indr0mmer personer, der er hjemmeh0rende inden for dens eget område. Bestemmelsen medf0rer ej heller ret til i en kontraherende stat al opnå fradrag ved beskatningen eller fritagdse for beskatning af udbytte eller andre udbetalinger lil et selskab, der er hjemmeh0rende i en anden kontraherende stal.

Bestemmelsen i I. afsnit hindrer ej heller en kontraherende stat i at beskatte indkomst, der oppebaeres af et fast driftssted, i overensstemmelse med reglerne i denne stats egen lovgivning.

2. Verolus, joka kohdisiuu sopimusvaltiossa asuvan yrityksen tai henkilön toisessa sopimusvaltiossa olevaan kiinteään toimipaikkaan tai kiinteään paikkaan, ei lässä toisessa valtiossa saa olla epäedullisempi kuin verolus, joka kohdisiuu tässä toisessa valtiossa asuvaan saman-laista toiminlaa harjoittavaan yritykseen tai henkilöön.

Tämän määräyksen ei kalsola vdvoittavan sopimusvaltiota myönlämään toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle sdlaista hen-kilökohtaisla vähennystä verotuksessa, vapaulusta verosla tai alennusta veroon siviilisäädyn taikka perheen huollovdvollisuuden johdosla, joka myönnelään ensiksi mainitussa valtiossa asuvalle henkilölle. Määräys ei myöskään luota oikeulta saada sopimusvaltiossa toi-mitettavassa verotuksessa vähennystä lai oikeulta saada siellä vapaulusta verosla toisessa sopimusvaltiossa asuvalle yhtiölle suori-letun osingon lai muun maksun perustedla.

Ensimmäisen alakappaleen määräys ei myöskään estä sopimusvaltiota verolla-masta tuloa, jonka kiinteä toimipaikka saa, tämän valtion öman lainsäädännön mukaan, jos kiinteä loimi-

2. Beskattningen av fast driftställe eller stadigvarande anordning, som företag eller person med hemvist i en avtalsslutande stal har i annan avtalsslutande stat, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag eller person med hemvist i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag.

Denna bestämmelse anses inte medföra förpliktelse för en avtalsslutande stal att medge person med hemvist i annan avtalsslutande stat sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattened-sättning pä grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den förstnämnda staten. Bestämmelsen medför inle heller räll att i en avtalsslutande stal erhålla avdrag vid beskattningen eller skattebefrielse för dividend eller annan utbetalning till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stal.

Bestämmelsen i första avsnittet hindrar inte heller en avtalsslutande stat att beskatta inkomst, som fast driftställe förvärvar, enligt reglerna i denna stats egen lagstiftning, om del fasta

Prop. 1983/84:19

artikkel I, også få anvendelse pä personer som ikke er bosall i en eller flere av de kontraherende stater.

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en eller flera av de avtalsslutande staterna.

2. Skatllagning fastrar alvinnustöövar eöa fastrar stofnunar, sem fyrirtaeki eöa aöili heimilisfastur f aöildartrlri rekur f ööru aöildartrlri, skal ekki vera öhag-slaeöari f sföamefnda rfkinu en skatllagning fyrirtaekis eöa aöila heimilisfasls f sföar-nefnda rfkinu sem hefur sams konar starfsemi meö höndum.

Petta äkvaeöi skal bö ekki skyra bannig aö baö skyldi aöildartfki til aö veita aöila heimilisföstum i ööm aöildarrfki nokkurn bann persönu-' frädrält, fvilnun eöa laekkun skatta vegna hjuskaparslööu eöa fjölskylduframfaerslu-skyldu sem baö veitir aöila sem er heimilisfastur f fyrrnefnda rfkinu. i åkvaeöinu felst heldur ekki réttur til bess f aöildartfki aö fä frädrält viö skalllagningu eöa aö vera undanbeginn skalllagningu af ägööahlut eöa annarri utborgun til félags heimilisfasls f ööru aöildartfki.

2. Beskatningen av et fast driftssted eller el fast sted, som el foretagende eller en person bosatt (hjemmeh0-rende) i en kontraherende stat har i en annen kontraherende stat, skal i denne annen stat ikke vaere mindre gunstig enn beskatningen av foretagender eller personer bosatt (hjemmeh0rende) i denne annen stal, som ut-0ver samme virksomhet.

Denne beslemmelse skal ikke tolkes slik at den forplikter en kontraherende stat lil å innr0mme personer bosatt i en annen kontraherende stat, slike personlige fradrag, fritagelser og ned-seltdser ved beskatningen, som den på gmnn av sivil-sland eller fors0rgelsesbyrde innr0mmer personer som er bosatt på dens eget område. Bestemmelsen medfprer heller ikke rett til i en kontraherende stat å oppnå fradrag ved beskatningen eller fritagdse for beskatning av divi-dende eller annen utbetaling lil et selskap hjemmeh0rende i en annen kontraherende stat.

2. Beskattningen av fast driftställe eller stadigvarande anordning, som förelag eller person med hemvist i en avtalsslutande stal har i annan avtalsslulande stat, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av förelag eller person med hemvist i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag.

Denna bestämmelse anses inte medföra förpliktelse för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i annan avtalsslulande stat sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skallebefrielse eller skatlened-sältning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mol familj som medges person med hemvist i den förstnämnda staten. Bestämmelsen medför inte heller rätt att i en avtalsslutande stat erhålla avdrag vid beskattningen eller skattebefrielse för utdelning eller annan utbetalning till bolag med hemvist i annan avtalsslulande stat.

Åkvaeöi 1. mgr. hamla heldur ekki aöildarrfki aö skattleggja samkvaemt eigin löggjöf tekjur sem föst atvinnustöö hefur ef fasta atvinnustööin tilheyrir hluia-félagi eöa hliöstaeöu félagi

Bestemmelsen i förste ledd hindrer heller ikke en kontraherende stat i å skattlegge inntekt som oppebaeres av et fast driftssted etter reglene i denne stats egen lovgivning, når det fasle driftssled lil-

Bestämmdsen i första stycket hindrar inte heller en avtalsslutande stal att beskalla inkomst som fast driftställe förvärvar, enligt reglerna i denna stals egen lagstiftning, om det fasta driftstället

Prop. 1983/84:19

såfremt det fasle driftssted tilh0rer et aklieselskab eller dermed ligestillet selskab i en anden kontraherende stat. Beskatningen skal dog svare til den beskatning, som anvendes över for aktiesel-skaber og dermed ligeslillede selskaber, der er hjemmeh0-rende i den f0rstnaevnle kontraherende stat, for så vidt angår deres indkomst, beregnel uden fradrag for udloddet fortjeneste.

3. Medmindre bestemmel
serne i artikel 9, slykke 1,
artikd 11, stykke 4, eller arti
kd 12, stykke 4, finder an
vendelse, skal renter, royal
ties og andre betalinger, der
udredes af et foretagende i en
kontraherende stat til en per
son, hjemmeh0rende i en an
den kontraherende stat,
kunne fratraekkes ved opg0-
relsen af et sådant foreta
gendes skattepligtige ind
komst under samme betin
gelser, som hvis betalingerne
var sket lil en person, hjem-
meh0rende i den f0rstnaevnte
stat. På samme made skal
enhver gaeld, som et foreta
gende i en kontraherende
stat har lil en person, hjem-
meh0rende i en anden kon
traherende stat, kunne fra
traekkes ved opg0relsen af el
sådant foretagendes skatte
pligtige formue under samme
betingelser, som hvis gaelden
var blevet stiftet över for en
person hjemmeh0rende i den
f0rslnaevnte stat.

4. Foretagender i en kon
traherende stat, hvis formue
hell eller delvis ejes eller
konlrolleres, direkte eller in
direkte, af en eller flere per
soner, der er hjemmeh0-
rende i en eller flere af de
andre kontraherende slaler,
skal ikke i den f0rstnaevnte

paikka kuuluu toisessa sopimusvaltiossa olevalle osa-keyhtiölle tai siihen vertatla-valle yhtiölle. Verotuksen on kuilenkin vaslatlava vero-tusta,joka kohdisiuu ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa asuvan osakeyhtiön tai siihen vertattavan yhtiön ennen jaetun voiton pemsteella myönnettävän vähennyksen lekemislä laskeltuun tuloon.

3. Muussa kuin sdlaisessa tapauksessa, jossa 9 artiklan I kappaleen, 11 artiklan 4 kappaleen tai 12 artiklan 4 kappaleen määräyksiä sovdletaan, oval korko, rojalti ja muu maksu, jotka sopimusvaltiossa oleva yritys suorit-taa toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle, vähen-nyskdpoisia tämän yrityksen verotettavaa tuloa määrättäessä samoin ehdoin kuin maksu ensiksi mainitussa valtiossa asuvalle henkilölle. Samoin on sopimusvaltiossa olevan yrityksen velka toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle vähen-nyskelpoinen tämän yrityksen verotettavaa varallisuutla määrättäessä samoin ehdoin kuin velka ensiksi mainitussa valtiossa asuvalle henkilölle.

4. Sopimusvaltiossa oleva yritys, jonka pääoman toisessa sopimusvaltiossa tai useissa loisissa sopimusvaltioissa asuva henkilö lai siellä asuvat henkilöt välittömästi tai välillisesti joko kokonaan lai osaksi omistavat tai josta he tällä tavoin mää-

driftstället lillhör aktiebolag eller därmed jämförligt bolag i annan avtalsslutande stat. Beskattningen skall dock motsvara den beskattning som tillämpas för aktiebolag eller därmed jämförligt bolag med hemvist i den förstnämnda avtalsslulande staten på dess inkomst, beräknad utan avdrag för utdelad vinst.

3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 stycke 1, artikel 11 stycke 4 eller artikel 12 stycke 4 tillämpas, är ränta, royalty och annan utbetalning från företag i en avtalsslulande stal till person med hemvist i annan avtals-slutande stat avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stal har till person med hemvist i annan avtalsslulande stat avdragsgill vid bestämmandet av sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten.

4. Företag i en avtalsslulande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i en eller flera av de andra avtalsslulande staterna, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för

Prop. 1983/84:19

i ööm aöildartiki. Skatt-lagningin skal bö samsvara gildandi skalllagningu ä heimilisföst hlutafélög eöa hliöslaeö félög f fyrtnefnda aöildartfkinu af tekjum beirta, reiknuöum än frädrättar uthlutaös hagnaöar.

h0rer el aksjesdskap eller dermed likestillet selskap i en annen kontraherende stat. Beskatningen skal dog svare til den beskatning som anvendes for aksjesdskaper og dermed likestilte selskaper hjemmehörende i den f0rst-nevnte kontraherende stat. for så vidt angår deres inntekt, beregnel uten fradrag for utdelt utbytte.

tillhör aktiebolag eller därmed jämförligt bolag i annan avtalsslulande stat. Beskattningen skall dock motsvara den beskattning som tillämpas för aktiebolag eller därmed jämförligt bolag med hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten på dess inkomst, beräknad utan avdrag för utdelad vinsl.

3. Eigi äkvaeöi, I. Il 9. gr., 4. II. 11. gr eöa 4. fl. 12. gr. ekki viö skulu vextir, böknun og aörar greiöslur frä fyrirtaeki f aöildartfki lil aöila heimilisfasls i ööm aöildartfki vera frädrältarbaerar viö äkvöröun skaltskyldra tekna slfks fyrirtaekis eftir sömu reglum og greiöslur til aöila hdmilsfasts f fyrrnefnda rikinu. Å sama häll er skuld fyrirtaekis f aöildarrfki viö aöila heimilisfastan f ööm aöildarrfki frädrältarbaer viö äkvöröun skattskyldrar eign-ar fyrirtaekisins eftir sömu reglum og skuld viö aöila heimilsfastan f fyrrnefnda rtlcinu.

3. Med mindre bestemmelsene i artikkel 9 punkl 1, artikkel 11 punkt 4 eller artikkel 12 punkl 4 kommer lil anvendelse, skal renter, royalties og andre utbeta-linger fra et fortagende i en kontraherende stat til mottager i en annen kontraherende stat, kunne fratrekkes ved beregningen av den skattbare inntekt for slikt foretagende på samme vilkår som lilsva-rende utbetalinger lil personer hjemmehörende i den f0rslnevnte stal. På samme måle skal gjeld som et foretagende i en kontraherende stat har til en person bosatt (hjemmehörende) i en annen kontraherende stat, ved beregningen av foretagendels skattepliktige formue vaere fradragsbereltigel på samme vilkår som gjeld til personer som er bosatt (hjemmehörende) i den f0rstnevnle stat.

3. Utom i de fall då beslämmelserna i artikel 9 punkt I, artikel 11 punkt 4 eller artikel 12 punkl 4 tillämpas, är ränta, royalty och annan utbetalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtalsslulande stal avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som förelag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i annan avtalsslulande stat avdragsgill vid bestämmandet av sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten.

4. bön Qärmagn fyrirtaekis i aöildarriki sé aö öllu eöa nokkru leyti, beint eöa öbeint, f eigu eöa stjörnaö af einum eöa fleiri aöilum heimilisföstum f einu eöa fleiri öömm aöildartrlcjum, skal baö ekki saeta annarri eöa byngri skalllagningu eöa

4. Foretagender i en kontraherende stat, hvis formue, helt eller delvis, des eller konlrolleres direkte eller indirekte av en eller' flere personer som er hjemmeh0ren-de i en eller flere av de andre kontraherende stater, skal ikke i den f0rstnevnle stat

4. Företag i en avtalsslutande stal, vars kapital hell eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i en eller flera av de andra avtalsslutande staterna, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för

Prop. 1983/84:19

stat kunne underkastes nogen beskatning eller dermed forbundne krav, som er an-derledes eller mere byrdefuld end den beskatning og dermed forbundne krav, som andre tilsvarende foretagender i den f0rstnaevnle stat er eller måtte blive undergivel.

5. Bestemmelserne i denne artikel anses ikke at medföre forpligtdse for Norge lil al indr0mme slatsborgere i en anden kontraherende stat, som ikke er f0dl i Norge af norske foraeldre, de saerlige skaltefordde, som i henhold lil § 22 i skaridoven af 18. august 1911 indr0mmes norske slatsborgere og personer, f0di i Norge af norske foraeldre (personer med norsk "indf0dsret").

6. Uanset bestemmelserne i artikel 2 skal bestemmelserne i denne artikel finde anvendelse på skatter af enhver art og betegndse.

räävät, ei ensiksi mainitussa valtiossa saajoutua sellaisen verotuksen tai siihen liiltyvän vdvoiluksen kohleeksi, joka on muunlainen lai ras-kaampi kuin verolus lai siihen liillyvä vdvoilus, jonka kohleeksi ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa oleva muu samanluonteinen yritys joutuu tai saattaa joula.

5. Tämän artiklan mää
räysten ei katsota vdvoitta
van Norjaa myönlämään loi
sen sopimusvallion kansalai-
selle, joka ei ole syntynyl
Norjassa norjalaisista van-
hemmisla, niitä erityisiä ve-
ronhuojennuksia, jotka 18
päivänä dokuuta 1911 anne-
tun verolain 22§:n mukaan
myönnelään Norjan kansa-
laisdle ja henkilölle, joka on
syntynyl Norjassa norjalai
sista vanhemmista (henkilö,
jolla on Norjan "inf0ds-
rett").

6. Tämän sopimuksen 2 ar
tiklan estämättä sovdletaan
tämän artiklan määräyksiä
kaikenlaatuisiin veroihin.

beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annal liknande förelag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.

5. Beslämmelserna i denna artikel anses inte medföra förpliktelse för Norge atl medge medborgare i annan avtalsslulande stat, som inte är född i Norge av norska föräldrar, de särskilda skatteförmåner som enligt 22 § skattelagen den 18 augusti 1911 medges norsk medborgare och person född i Norge av norska föräldrar (person med norsk "infodsrett").

6. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevarande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet.

Artikel 28

Fremgangsmåden ved ind-gåelse af gensidige aftaler

1. I tilfaelde, hvor en person mener, al der i en eller flere af de kontraherende stater er truffel foranstaltninger, som for ham med-f0rer eller vil medf0re en beskatning, som ikke er i overensstemmelse med bestemmelserne i denne overenskomst, kan han, uden al del påvirker hans ret lil at anvende de relsmidler, som slår til hans rådighed if0lge disse staters inlerne lovgivning, indbringe sin sag for den kompetente myndighed i

28 artikla

Keskinäinen sopimusmenet-

lely

I. Jos henkilö kalsoo, etlä sopimusvallion tai useiden sopimusvaltioiden toimenpi-teel oval johlaneel lai johta-vat hånen osaltaan verotuk-seen, joka on tämän sopimuksen määräysten vas-tainen, hän voi saattaa asiansa sen sopimusvallion toimivallaisen viranomaisen käsildtäväksi, jossa hän asuu tai, jos kysymyksessä on 27 artiklan I kappaleen sovdtaminen. jonka kansalainen hän on, ilman etlä tämä vaikultaa hanen oikeu-

Artikel 28

Förfarandel vid ömsesidig

överenskommelse

I. Om en person anser att i en eller flera av de avtalsslutande staterna vidtagits ål-gärder som för honom medför eller kommer atl medföra beskallning som sirider mot beslämmelserna i detta avtal, kan han, utan atl detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslulande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpningen av

Prop. 1983/84:19

kröfum i bvf sambandi f fyrrnefnda aöildarrfkinu en annaö svipaö fyrirt;eki sietir eöa gaeli saetl i bvf rfki.

kunne underkastes noen beskatning eller dermed forbundne skattekrav, som er anneriedes eller mer lyngende enn den beskatning eller dermed forbundne krav som andre tilsvarende foretagender i den f0rslnevnte stat er eller mätte bli undergilt.

beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande förelag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.

5. Åkvaeöi bessarar greinar skal ekki skyra bannig aö Noregi beri skylda lil aö veita rfkisborgara annars aöildartfkis, sem ekki er faeddur f Noregi af norsku forddri, pxr sérstöku skattafvilnanir samkvaemt 22. gr. norsku skattlaganna frä 18. ägust 1911, sem veitt-ar eru norskum riTrisborgara og aöila, faeddum i Noregi af norsku forddri (menn meö norskan "faeöingartétt").

5. Bestemmelsene i denne artikkel skal ikke tolkes slik at de forplikter Norge lil å innrömme slatsborgere av en annen kontraherende stat, som ikke er f0dt i Norge av norske forddre, de saerskilte skalldellelser som i henhold til § 22 i den norske skalte-lov av 18. august 1911 tilslås norske slatsborgere og personer sorn er f0dt i Norge av norske forddre (personer med norsk innf0dsrelt).

5. Beslämmelserna i denna artikel anses inte medföra förplrktelse för Norge att medge medborgare i annan avtalsslulande stal, som inte är född i Norge av norska föräldrar, de särskilda skatteförmåner som enligt 22 § skattdagen den 18 augusti 1911 medges norsk medborgare och person född i Norge av norska föräldrar (person med norsk "inf0dsrett").

6. Prätt fyrir äkvaeöi 2. gr. gilda äkvaeöi bessarar greinar um hvers konar skatta, hverju nafni sem beir nefn-ast.

6. Bestemmelsene i denne artikkel skal, uansett bestemmelsene i artikkel 2, fä anvendelse pä skatter av enhver art og betegndse.

6. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevarande artikel pä skatter av varje slag och beskaffenhet.

28 gr.

Framkvccmd gagnkvxms

samkomulags

I. Pegar aöili telur aö eitt eöa fleiri aöildarrfkjanna geri räöstafanir sem leiöi lil eöa muni leiöa til skattlagningar aö bvf er hann varöar sem ekki er f samraemi viö äkvaeöi samnings bessa, getur hann, än bess aö baö raski rétti hans lil aö faera sér f nyt rétl-arvernd sem löggjöf bessara rfkja kveöur ä um, lagt mäliö fyrir baert stjörnvald f bvf aöildarrfki bar sem hann er heimilisfastur eöa, svo framarlega sem mäliö fellur innan äkvaeöa 1. ti. 27. gr., f bvf

Artikkel 28

Fremgangsmåle ved inn-gåelse av gjensidige avlaler I. Når en person mener at tillak som er truffel i en eller flere kontraherende stater i forhold til ham medf0rer, eller vil medf0re en beskatning som avviker fra bestemmelsene i denne overenskomst, kan han legge sin sak frem for den kompetente myndighet i den kontraherende stat hvor han er bosatt, eller hvis saken faller inn under artikkel 27 punkt I, i den kontraherende stat hvor han er statsborger. Delte kan gj0res uten at det påvirker hans rett

Artikel 28

Förfärandet vid ömsesidig

överenskommelse

I. Om en person anser atl i en eller flera av de avtalsslulande staterna vidtagits åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detla avlal, kan han, utan att delta påverkar hans rält att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämp-

Prop. 1983/84:19

den kontraherende stat, hvori han er hjemmeh0rende eller, såfremt lilfaeldel er om-fattet af artikel 27, stykke 1, i den kontraherende stat, i hvilken han er statsborger.

2. Den kompetente myn
dighed skal, hvis indsigdsen
synes at vaere begrundet, og
hvis den ikke selv kan nå til
en rimelig l0sning, s0ge at
l0se sägen ved gensidig aftale
med den kompetente myn
dighed i sådan anden kontra
herende stat, som ber0res af
sp0rgsmålet, med henblik på
at undgå en beskatning, der
ikke er i overensstemmelse
med overenskomsten. Hvis
den stal, överfor hvis kom
petente myndighed den på
gaeldende person har forelagt
sägen, ikke selv ber0res af
sp0rgsmålel, skal denne
kompetente myndighed

överlade sägen lil den kompetente myndighed i en af de stater, som ber0res af sp0rgsmälet.

3. I tilfaelde, hvor vanske-ligheder eller tvivlssp0rgs-mål opstår mellem kontraherende stater vedr0rende fortolkningen eller anvendelsen af denne overenskomst, skal de kompetente myndigheder i disse stater for-handle for at s0ge al I0se sp0rgsmålet ved saerlig aftale. De kompetente myndigheder i de kontraherende stater kan tillige forhandle for at undgå dobbellbeskatning i sådanne tilfaelde, som ikke omfattes af denne overenskomst eller for, ved saerlig aftale, at l0se sp0rgsmål, som - uden al vaere regule-rede af overenskomsten — som f0lge af uligheder i de pågaeldende staters principper for skattens beregning d-

leensa käyttää näiden valtioiden sisäisissä oikeusjäijes-tyksissä olevia oikeussuoja-keinoja.

2. Jos loimivaltainen vi-ranomainen havaitsee huo-mauluksen perustdluksi, mutta ei ilse voi saada aikaan tyydytlävää ratkaisua, viranomaisen on pyriltävä loisen sopimusvallion toimivallaisen viranomaisen kanssa, jota asia koskee, keskinäisin sopimuksin ratkaisemaan asia siinä tarkoiluksessa, etlä verolus, joka on tämän sopimuksen vastainen, vältelään. Jollei asia koske sila valtiota, jonka toimivallaisen viranomaisen käsildtäväksi asian-omainen henkilö on saal-tanut asian, tämän toimivallaisen viranomaisen on siir-rellävä asia sellaisen valtion toimivaltaisdle viranomaiselle, jota asia koskee.

3. Jos sopimusvaltioiden välillä syntyy vaikeuksia tai epätietoisuulla tämän sopimuksen lulkinnassa lai so-vdlamisessa, näiden valtioiden toimivaltaislen viranomaisten on neuvotdiava keskenään kysymyksen rat-kaisemiseksi erityisin sopimuksin. Sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset voivat myös neuvotdla keskenään kaksinkertaisen verotuksen poistamiseksi sdlaisissa lapauksissa, joila tämä sopimus ei käsitä, tai sdlaisten kysymyslen ralkai-semiseksi erityisin sopimuksin, jotka, olematta säännel-lyjä sopimuksessa, voivat veron laskemisessa asian-omaisissa valtioissa nouda-tettujen periaatteiden erilai-

artikel 27 stycke 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare.

2. öm den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inle själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med behörig myndighet i annan avtalsslutande stal, som berörs av frågan, i syfte att undvika beskattning som strider mol delta avtal. Om den stat hos vars behöriga myndighet personen i fråga har framlagt saken inte själv berörs av frågan, skall denna behöriga myndighet överlämna saken till behörig myndighet i någon av de stater som berörs av frågan.

3. Om svårigheter eller tvivelsmål uppkommer mellan avtalsslulande slaler beträffande tolkningen eller till-lämpningen av delta avtal, skall de behöriga myndigheterna i dessa stater överlägga för atl söka lösa frågan genom särskild överenskommelse. De behöriga myndigheterna i avtalsslulande slaler kan även överlägga för att undanröja dubbelbeskattning i sådana fall som inte omfattas av delta avtal eller för all genom särskild överenskommelse lösa frågor som, utan att vara reglerade i avtalet, på grund av olikhet i vederbörande staters principer för skallens beräkning eller av andra skäl kan uppkomma i fråga om de

Prop, 1983/84:19

aöildarrfki bar sem hann er rfkisborgari.

til å anvende de rettsmidler som finnes i de kontraherende staters inlerne lovgivning.

ningen av artikel 27 punkt 1, i den avtalsslulande stal där han är medborgare.

2. Ef bart stjörnvald telur aö mölmaelin séu ä rökum reisl en getur bö ekki själfl leysl mäliö ä viöunandi häll skal baö leitasl viö aö leysa mäliö meö gagnkvaemu samkomulagi viö baert stjörnvald f ööru aöildarrfki sem mäliö varöar, f bvf skyni aö komisi veröi hjä skalllagningu sem ekki er i samraemi viö samning bennan. Hafi mötmaeli veriö borin fram viö baert stjörnvald f rfki sem ekki er själfl mälsaöili skal baö baera stjörnvald framsenda mäliö lil baers sljörnvalds f einhverju beirra rfkja sem mäliö varöar.

3. i bvi tilviki aö upp rfsi
erfiöldkar eöa vandamäl
milli aöildartfkja varöandi
tulkun eöa beitingu äkvaeöa
bessa samnings skulu baer
stjörnvöld f beim rikjum
räögasl sfn f milli til bess aö
reyna aö leysa mäliö meö
sérstöku samkomulagi. Baer
stjörnvöld f aöildarriTcjunum
geta einnig räögasl sin i milli
til aö komast hjä tvisköttun i
tilvikum sem samningur
bessi naer ekki til eöa til aö
leysa meö sérstöku

samkomulagi atriöi sem ekki eru fastar reglur um i samningnum en geta komiö upp i sambandi viö skatta samkvaemt 2. gr. vegna mis-munandi grundvallarteglna hlutaöeigandi rikja viö utreikning skatta eöa af

2. Hvis den kompetente myndighet finner al innven-dingen synes begrunnet, men ikke selv er i stånd lil å finne en lilfredsslillende lösning, skal den s0ke å få saken avgjort ved gjensidig avtale med den kompetente myndighet i vedkommende annen kontraherende stat, som be-r0res av sp0rsmålet, med sikte på ä unngå beskatning som ikke er overensstemmende med denne overenskomst. Hvis den stat hvis kompetente myndighet vedkommende person har lagt saken frem for ikke selv be-r0res av sp0rsmålet, skal denne kompetente myndighet overlale saken til den kompetente myndighet i en av de slaler som ber0res av sp0rsmålel.

3. Dersom vanskdigheler eller tvil oppstår mellom kontraherende stater vedr0-rende fortolkningen eller anvendelsen av denne overenskomst, skal de kompetente myndigheter i disse stater forhandle for å s0ke sp0rs-målel l0sl ved saerskill avtale. De kompetente myndigheter i de kontraherende stater kan også forhandle for å unngå dobbellbeskatning i tilfelle som ikke omfattes av overenskomsten, eller for ved saerskill avtale ä l0se sp0rsmål som uten å vaere re-gulert i overenskomsten, kan oppstå på grunn av ulikhel i vedkommende staters prinsipper for skattens beregning, eller av andre grunner for så vidt angår de skaller

2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med behörig myndighet i annan avtalsslulande stal, som berörs av frågan, i syfte att undvika beskattning som sirider mot detla avtal. Om den stal hos vars behöriga myndighet personen i fråga har framlagt saken inte själv berörs av frågan, skall denna behöriga myndighet överlämna saken till behörig myndighet i någon av de stater som berörs av frågan.

3. Om svårigheter eller tvivelsmål uppkommer mellan avtalsslutande stater beträffande tolkningen eller lill-lämpningen av delta avtal, skall de behöriga myndigheterna i dessa stater överlägga för atl söka lösa frågan genom särskild överenskommelse. De behöriga myndigheterna i avtalsslutande stater kan även överlägga för att undanröja dubbelbeskattning i sådana fall som inle omfaltas av delta avtal eller för att genom särskild överenskommelse lösa frågor som, ulan att vara reglerade i avtalet, på grund av olikhet i vederbörande staters principer för skallens beräkning eller av andra skäl kan uppkomma i fråga om de skatter

Prop. 1983/84:19

ler af andre grunde, kan op-slå for så vidt angår de skal-ter, som omhandles i artikel

Inden afgördse traeffes i sp0rgsmäl, som omhandlel i f0rste afsnil, skal resultatet af de der omhandlede for-handlinger snaresl medddes lil de kompetente myndigheder i de 0vrige kontraherende stater. Såfremt den kompetente myndighed i en kontraherende stal finder, al forhandlinger b0r finde sted mellem de kompetente myndigheder i samtlige kontraherende slaler, skal på be-gaering af den kompetente myndighed i den f0rslnaevnle kontraherende stal sådanne forhandlinger finde sted snaresl muligt.

suuden johdosla tai muista syistä ilmaantua 2 artiklassa larkoitettujen verojen osalla.

Ennen kuin lehdään pää-tös kysymyksessä, jota en-simmäisessä alakappaleessa tarkoitetaan, on siinä larkoitettujen neuvottdujen tulok-set mahdollisimman pian an-nettava tiedoksi muiden sopimusvaltioiden toimivaltai-sille viranomaisille. Jos sopimusvallion loimivaltainen viranomainen kalsoo, etlä kaikkien sopimusvaltioiden toimivaltaislen viranomaisten on neuvotdtava keskenään, on ensiksi mainitun sopimusvallion toimivallaisen viranomaisen pyynnöstå täl-laiset neuvotlelut käylävä viivyiyksetlä.

skatter som avses i artikel 2.

Innan beslut fattas i fråga som avses i första avsnittet, skall resultatet av överläggningar som där avses snarast delges behöriga myndigheter i övriga avtalsslutande stater. Finner behörig myndighet i en avtalsslutande stal all överläggningar bör äga rum mellan de behöriga myndigheterna i samtliga avtalsslutande slaler, skall på begäran av den behöriga myndigheten i den förstnämnda avtalsslutande staten sädana överläggningar äga rum utan dröjsmål.

Artikel 29

Personer ansat ved diplomatiske og konsulwre representationer

Bestemmelserne i denne overenskomst berprer ikke de skattemaessige begunsti-gelser, som ansatte ved diplomatiske eller konsutere repraesentationer måtte nyde i kraft af folkerettens almindelige regler eller saerlige af laler.

29 artikla

Diplomaatliset edustajal ja

konsulivirkamiehet

Tämä sopimus ei vaikuta niihin verotuksdlisiin erioi-keuksiin, jotka kansainväli-sen oikeuden yleisten sään-töjen tai erityisten sopimus-len määräysten mukaan myönnelään diplomaallisille eduslajille lai konsulivirka-miehille.

Artikel 29

Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska företrädare eller konsulära tjänstemän.

Artikel 30 Territorial udvidelse

I. Denne overenskomst kan enten i sin helhed eller med de nödvendige aendringer udvides til al omfatle de områder, som i henhold til bestemmelserne i artikel 3, stykke I a), er undtagel fra overenskomstens anvendd-sesområde, under forudsaet-ning af al der pålaegges skatter af vaesentlig samme art

30 artikla

Aluedlinen laajentaminen

I. Tämä sopimus voidaan ulottaa, joko sdlaisenaan tai tarpedlisin muutoksin. käsit-tämään ne alueet, jotka on 3 artiklan I kappaleen a) kohdan määräysten mukaan jä-tetly sopimuksen soveltamis-alan ulkopuoldle, eddlyltäen etlä siellä kannetaan sa-manlaisia tai pääsiallisesli sa-manluonteisia veroja kuin

Artikel 30

Territoriell utvidgning

1. Detta avtal kan antingen i sin helhet eller med erforderliga ändringar utvidgas till atl omfatta de områden som undantagils från avtalets till-lämpningsområde enligt bestämmelserna i artikel 3 stycke I a), under fömlsältning att där påförs skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som de som avses i detta

Prop. 1983/84:19

öömm ästsöum.

som er omhandlel i artikkel 2.

som avses i artikel 2.

Åöur en äkvöröun er tekin i mäli sem fellur undir I. mgr. skal lilkynna baerum stjörn-völdum I öörum aöildarrfkj-um sem fyrsl niöurslööur mälsumleitana sem bar um raeöir. Tdji baert stjörnvald f aöildarrilri aö samningaum-leitanir skuli fara fram milli baerra stjörnvalda i öllum aöildartfkjunum skulu slfkar umleilanir fara fram än tafar aö beiöni baers sljörnvalds i bvf aöildartiTci.

Innen avgj0relse ireffes i spörsmål som omhandlel i foregående ledd, skal resultatet av forhandlingene som der omhandlel snarest medddes ril de kompetente myndigheter i de 0vrige kontraherende stater. Finner den kompetente myndighet i en kontraherende stat at forhandlinger b0r finne sted mellom de kompetente myndigheter i samtlige kontraherende stater, skal på be-gjaering fra den kompetente myndighet i den f0rstnevnte kontraherende stat slike forhandlinger finne sted snaresl mulig.

Innan beslut fattas i fråga som avses i första stycket, skall resultatet av överläggningar som där avses snarast delges behöriga myndigheter i övriga avtalsslutande stater. Finner behörig myndighet i en avtalsslutande siat atl överiäggningar bör äga rum mellan de behöriga myndigheterna i samtliga avtalsslutande stater, skall på begäran av den behöriga myndigheten i den förstnämnda avtalsslulande staten sådana överiäggningar äga rum utan dröjsmål.

29. gr.

Sendierindrekar og radis-

erindrekar

Åkvaeöi samnings bessa skulu ekki hafa ährif ä skatta-ivilnanir sem sendierindrekar eöa raeöiserindrekar njöta samkvaemt almennum bjöö-réttarreglum eöa äkvaeöum sérstakra samninga.

Artikkd 29

Dimplomatiske og konsula:re

tjenestemenn

Bestemmelsene i denne overenskomst skal ikke be-r0re de skatemessige privilegier som tilkommer diplomatiske og konsulaere tjenestemenn i henhold til folkerettens alminnelige regler eller bestemmelser i saeriige av-taler.

Artikel 29

Diplomatiska företrädare

och konsulära tjänstemän

30. gr. Landfrcedileg rymkun

1. Rymka mä gildissviö samnings bessa, annaöhvort i heild eöa meö nauösynleg-um breytingum, bannig aö hann näi til svaeöa sem undanbegin eru gildissvröi samningsins samkvaemt äkvaeöum stafliöar a) r 1. ti. 3. gr. ä beim grundvdli aö bar séu lagöir ä skattar sem eru sams konar eöa i meginatriöum

Artikkel 30 Territorial utvidelse

1. Denne overenskomst kan utvides, enten i sin helhet eller med n0dvendige endringer, lil å omfatle de områder som etter bestemmelsene i artikkel 3 punkt I a) er unntatt fra overenskomstens anvenddsesområde, under forutsetning av at del der ulskrives skatter av samme eller vesenllig lignende

Artikel 30 Territoriell utvidgning

1. Detta avtal kan antingen i sin helhet eller med erforderliga ändringar utvidgas till alt omfatta de områden som undantagils från avtalets tillämpningsområde enligt bestämmelserna i artikel 3 punkt I a), under föruLsätt-ning alt där påförts skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som de som avses i

Prop. 1983/84:19

som de skatter, overenskomsten finder anvendelse på. Enhver sådan udvidelse skal have virkning fra del tidspunkt og vaere undergivel sådanne aendringer og betingelser, herunder betingelser vedr0rende opsigdse, som mätte blive fastsat mellem de kontraherende stater i noter, der skal udveksles ad diplomatisk vej.

2. Såfremt denne overenskomst i henhold til artikel 32 oph0rer at vaere gaeldende, skal, såfremt anden aftale ikke traeffes mellem de kontraherende stater, overenskomsten oph0re al vaere gaeldende også for ethvert område, hvortil overenskofnsten er udvidet i henhold til denne artikel.

ne, joita tässä sopimuksessa tarkoitetaan. Tällainen laajentaminen on voimassa siitä päivästä lukien sekä sdlaisin muutoksin ja ehdoin, niihin lueltuina lakkaamista koske-vat määräykset, kuin sopimusvaltioiden välillä diplo-maattiteitse tapahtuvalla noottienvaihdolla erikseen sovitaan.

2. Jos tämä sopimus 32 artiklan mukaan lakkaa ole-masta voimassa, lakkaa sopimus olemasta voimassa myös jokaisen alueen osalla, jota sopimus tämän artiklan perustedla on uloleltu kos-kemaan, jollei sopimusvaltioiden välillä toisin ole sovittu.

avtal. Sådan utvidgning gäller från den dag och med de ändringar och villkor, häri inbegripet bestämmelser om upphörande, som kan särskilt överenskommas mellan de avtalsslutande staterna genom diplomatisk noteväxling.

2. Om delta avtal enligt artikel 32 upphör atl gälla skall, såvida inte annat överenskommits mellan de avtalsslutande staterna, avtalet upphöra att gälla även beträffande varje område vartill avtalet utvidgats enligt denna artikel.

Artikd 31 Ikrafltreeden

1. Denne overenskomst traeder i kraft tredive dage efter den dag, da samtlige kontraherende stater har meddell det finske uden-rigsministerium, at de foranstaltninger, som er n0d-vendige for ikrafttraeden i den pågaeldende stat, er gen-nemf0rt. Det finske uden-rigsministerium undertetter de 0vrige kontraherende stater om modtagdsen af disse meddelelser.

2. Efter overenskomstens ikrafttraeddse finder dens bestemmelser anvendelse på indkomsl, som oppebaeres fra og med den 1. januar, der f0lger naermest efter ikrafl-traeddsen, og på formue, hvoraf skal pålignes på grundlag af en skatteansaet-telse, foretaget i det andel kalenderår, som f0lger efter ikrafttraeddsen, eller senere.

31 artikla Voimaantulo

1. Sopimus tulee voimaan kolmantenakymmenenlenä päivänä siitä päivästä, jona kaikki sopimusvaltiot oval il-moiltaneel Suomen ulko-asiainministeriölle, etta sopimuksen voimaanlulemiseksi kussakin valtiossa vaaditla-vat toimenpileel on suori-tetlu. Suomen ulkoasiain-minisleriö ilmoittaa muille sopimusvaltioille näiden il-moitusten vastaanottami-sesla.

2. Tämän sopimuksen voi-maantullua sovdletaan sen määräyksiä tuloon, joka saadaan voimaantuloa lähinnä seuraavan lammikuun I päivästä alkaen, ja varallisuuleen, josla veroa on suoritettava voimaantuloa loiseksi seuraavana kalenterivuotena tai sen jälkeen loimiletlavan verotuksen perustedla.

Artikd 31 Ikraftträdande

1. Detta avtal träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslutande stater meddelat det finska ministeriet för ulrikes-ärendena, atl de åtgärder vidtagits som erfordras för ikraftträdande i respektive stat. Det finska ministeriet för utrikesärendena underrättar de övriga avtalsslutande staterna om mottagandet av dessa meddelanden.

2. Sedan delta avtal trätt i kraft, tillämpas dess bestämmelser på inkomst som förvärvas från och med den I januari närmast efter ikraftträdandet och pä förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av beskattning andra kalenderåret efler ikraftträdandet eller senare.

Prop. 1983/84:19

svipaöir beim sköttum sem
samningurinn tekur til. Allar
slfkar rymkanir skulu gilda
frä beim degi og meö beim
breytingum og skilyröum, aö
meötöldum uppsagnarä-

kvaeöum, sem sérstaklega yröi samiö um milli aöild-artikjanna meö erinda-skiptum eftir diplömatiskum leiöum.

2. Veröi samningur bessi felldur ur gildi samkvaemt 32. gr. skal hann einnig falla ur gildi varöandi hvert baö svaeöi sem hann hefur veriö lätinn nä fil vegna rymkunar samkvaemt bessari grein nema aöildartfki hafi komiö sér saman um annaö.

karakter som denne overenskomsten gjelder. Enhver slik utvidelse skal ha virkning fra del tidspunkt og vaere gjen-stand for slike endringer og vilkår, herunder bestemmelser om opph0r, som måtte bli saerskill avtall mellom de kontraherende stater ved noter som blir å ulveksle på diplomatisk vei.

2. I tilfelle av at overenskomsten opph0rer å gjelde i henhold til artikkd 32, skal den hvis ikke noe annet blir avtalt mellom de kontraherende stater, også opph0re å ha virkning for områder som den er blitt utvidel lil å omfatle eller bestemmelsene i denne artikkel.

detta avtal. Sådan utvidgning gäller från den dag och med de ändringar och villkor, häri inbegripet bestämmelser om upphörande, som kan särskilt överenskommas mellan de avtalsslulande staterna genom diplomatisk noleväx-ling.

2. Om delta avlal enligt artikel 32 upphör alt gälla skall, såvida inte annat överenskommits mellan de avtalsslulande staterna, avtalet upphöra atl gälla även beträffande varje område vartill avtalet utvidgats enligt denna artikel.

3l.gr Gildistaka

I. Samningur bessi öölast gildi brjätfu dögum eftir bann dag er öll aöildartikin hafa lillkynnt finnska ulanrfkis-räöuneytinu aö nauösynlegar räöstafanir fyrir gildistöku hans hafi veriö geröar i viökomandi rfki. Finnska ulan-rfkisräöuneytiö skyrir öörum aöildartikjum frä mötlöku bessara lilkynninga.

2. Eftir aö samingurinn hefur öölast gildi, gilda ä-kvaeöi hans um tekjur sem aflaö er frä og meö 1. januar naestum ä eftir gildistöku aö telja og um eignir sem mynda eignarskatlsslofn til ä-lagningar ä ööm almanaksäri eftir gildistöku eöa siöar.

Artikkd 31 Ikrafttredelse

1. Denne overenskomst trer i kraft tredve dager etter den dag, da samtlige kontraherende stater har meddelt det finske ulenriksministe-rium at de foranstaltninger som i vedkommende stat kreves for å selte overenskomsten i kraft, er gjennom-f0rt. Det finske utenriksmini-sterium undertetter de 0vrige kontraherende stater om mottageisen av disse meddelelser.

2. Etter overenskomstens ikrafttredelse fär dens bestemmelser anvendelse på inntekt som oppebaeres fra og med den 1. januar naermest etter ikrafttreddsen, og på formue som ilignes skatt i del annet kalenderår som f0lger etter ikrafttreddsen eller senere.

Artikd 31 Ikraftträdande

1. Delta avtal träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslulande stater meddelat det finska ministeriet för utrikesärendena, att de åtgärder vidtagits som erfordras för ikraftträdande i respektive stat. Det finske ministeriet för utrikesärendena underrättar de övriga avtalsslutande staterna om mottagandel av dessa meddelanden.

2. Sedan detta avtal trätt i kraft, tillämpas dess bestämmelser på inkomst som förvärvas från och med den I januari närmast efler ikraftträdandet och på förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter ikraftträdandet eller senare.

7 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 19

Prop. 1983/84:19

3. Nedennaevnte overens-komsler skal oph0re med al vaere gaeldende og skal ikke laengere finde anvendelse for så vidt angår indkomst eller formue, på hvilke naervae-rende overenskomst skal anvendes i henhold lil stykke 2:

Overenskomst af 19. oktober 1925 mellem Kongeriget Danmark og Republikken Finland om fritagdse for kommuneskal for visse personer;

Overenskomst af 22. fe-bmar 1957 mellem Kongeriget Danmark og Kongeriget Norge til undgåelse af dobbellbeskatning vedr0rende skatter på indkomsl og formue med senere aendringer;

Overenskomst af 23. januar 1964 mellem Republikken Island og Kongeriget Sverige til undgåelse af dobbellbeskatning vedr0rende skatter på indkomst og formue;

Overenskomst af 7. april 1964 mellem Kongeriget Danmark og Republikken Finland til undgåelse af dobbellbeskatning af indkomsl og formue samt forhindring af beskatningsunddragdse med senere aendringer;

Overenskomst af 30. marts 1966 mellem Republikken Island og Kongeriget Norge til undgåelse af dobbellbeskatning og forhindring af skat-teunddragdse vedr0rende skatter på indkomst og formue med senere aendringer;

Overenskomst af 21. maj 1970 mellem Kongeriget Danmark og Republikken Island lil undgåelse af dobbelt-

3. Jäljempänä mainitut so-pimuksel lakkaavat olemasta voimassa eikä niitä enää so-velleta tuloon tai varallisuuleen, johon tälä sopimusta sovdletaan 2 kappaleen mukaan:

Suomen Tasavallan ja Tanskan Kuningaskunnan välillä erinäislen henkilöiden vapaultamisesta kunnallis-veroista 19 päivänä loka-kuuta 1925 tehty sopimus;

Norjan Kuningaskunnan ja Tanskan Kuningaskunnan välillä tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi 22 päivänä helmikuuta 1957 tehty sopimus siihen myö-hemmin lehlyine muutoksi-neen;

Islannin Tasavallan ja Ruotsin Kuningaskunnan välillä tulo-ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi 23 päivänä tammikuuta 1964 tehty sopimus;

Suomen Tasavallan ja Tanskan Kuningaskunnan välillä tulon ja omaisuuden kaksinkertaisen verotuksen sekä veron kiertämisen estä-miseksi 7 päivänä huhtikuuta 1964 tehty sopimus siihen myöhemmin lehlyine muu-toksineen;

Islannin Tasavallan ja Norjan Kuningaskunnan välillä tulo-ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi ja veron kiertämisen eslämi-seksi 30 päivänä maaliskuuia 1966 tehty sopimus siihen myöhemmin lehlyine muu-toksineen;

Islannin Tasavallan ja Tanskan Kuningaskunnan välillä tulo-ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertai-

3. Nedanstående avtal skall upphöra att gälla och skall inte längre tillämpas i fråga om inkomst eller förmögenhet på vilka förevarande avlal blir tillämpligt enligt stycke 2:

Överenskommelse den 19 oktober 1925 mellan Republiken Finland och Konungariket Danmark om befrielse frän kommunalskall för vissa personer;

Avtal den 22 febmari 1957 mellan Konungariket Danmark och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhel, med senare ändringar;

Avlal den 23 januari 1964 mellan Republiken Island och Konungariket Sverige för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet;

Avtal den 7 april 1964 mellan Republiken Finland och Konungariket Danmark för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet samt förhindrande av kringgående av skall, med senare ändringar;

Avtal den 30 mars 1966 mellan Republiken Island och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och förmögenhel, med senare ändringar;

Avtal den 21 maj 1970 mellan Konungariket Danmark och Republiken Island för undvikande av dubbdbe-

Prop. 1983/84:19

3. Eftirfarandi samningar skulu falla ur gildi og skal ekki beitt framar varöandi tekjur og eignir sem samningur bessi tekur lil samkvaemt 2.11.:

Samningur frä 19. oktober 1925 milli Konungsrfkisins Danmerkur og Lyövddisins Finnlands um undanbägu frä älagningu ulsvars fyrir lillekna aöila;

Samningur frä 22. februar 1957 milli Konungsrfkisins Danmerkur og Konungsrfkisins Noregs um aö komast hjä tvisköttun viö skatflagningu å tekjur og eignir. meö sföari breytingum;

3. Nedenstående overens-komsler skal opph0re å gjelde og skal ikke lenger anvendes for så vidt angår inntekt eller formue, som naer-vaerende overenskomst fär anvendelse pä i henhold lil punkt 2:

Overenskomst av 19. oktober 1925 mellom Kongeriket Danmark og Republikken Finland om fritagdse for kommuneskatt for visse personer;

Avtale av 22. februar 1957 mellom Kongeriket Norge og Kongeriket Danmark for å forebygge dobbellbeskatning for så vidt angår skatter av inntekt og formue, med senere endringer;

3. Nedanstående avtal skall upphöra alt gälla och skall inte längre tillämpas i fråga om inkomst eller förmögenhet pä vilka förevarande avtal blir tillämpligt enligt punkt 2:

överenskommelse den 19 oktober 1925 mellan Konungariket Danmark och Republiken Finland om befrielse från kommunalskatt för vissa personer;

Avtal den 22 februari 1957 mellan Konungariket Danmark och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhel, med senare ändringar;

Samningur frä 23. janäar 1964 milli Lyövddisins Islands og Konungsrfkisins Svfbjööar til bess aö koma f veg fyrir tvisköttun lekna og eigna;

Samningur frä 7. aprfl 1964 milli Konungsrilrisins Danmerkur og Lyövddisins Finnlands um aö komast hjä tvisköttun tekna og eigna og koma i veg fyrir undanskot frä skatti, meö sföari breytingum;

Samningur frä 30. mars 1966 milli Lyövddisins Islands og Konungsrfkisins Noregs um aö komast hjä tvisköttun og koma i veg fyrir undanskot frä skalllagningu ä tekjur og eignir, meö siöari breytingum;

Samningur frä 21. mai 1970 milli Lyövddisins Islands og Konungsrikisins Danmerkur lil aö komast hjä tvisköttun

Avtale av 23. januar 1964 mellom Republikken Island og Kongeriket Sverige til unngåelse av dobbdtbe-skalning for så vidt angår skaller av inntekt og formue;

Avtale av 7. april 1964 mellom Kongeriket Danmark og Republikken Finland til unngåelse av dobbellbeskatning av inntekt og formue samt forebyggelse av skatleomgådse, med senere endringer;

Avtale av 30. mars 1966 mellom Kongeriket Norge og Republikken Island til unngåelse av dobbellbeskatning og forebyggelse av skat-leunndragdse med hensyn til skatter av inntekt og formue, med senere endringer;

Avtale av 21. mai 1970 mellom Kongeriket Danmark og Republikken Island til unngåelse av dobbdlbe-

Avtal den 23 januari 1964 mellan Konungariket Sverige och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet;

Avtal den 7 april 1964 mellan Konungariket Danmark och Republiken Finland för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet saml förhindrande av kringgående av skatt, med senare ändringar;

Avtal den 30 mars 1966 mellan Republiken Island och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skaller på inkomst och förmögenhet, med senare ändringar;

Avtal den 21 maj 1970 mellan Konungariket Danmark och Republiken Island för undvikande av dubbdbe-

Prop. 1983/84:19

100

beskatning og forhindring af skalteunddragelse vedr0-rende skatter af indkomst og formue med senere aendringer;

Overenskomst af I. november 1971 mellem Kongeriget Norge og Kongeriget Sverige lil undgåelse af dobbellbeskatning vedr0rende skatter på indkomst og formue;

Overenskomst af 12. januar 1972 mellem Republikken Finland og Kongeriget Norge til undgåelse af dobbellbeskatning og forhindring af skalteunddragelse vedr0rende skatter på indkomst og formue;

Overenskomst af 2. marts

1972 mellem Repubhkken
Finland og Republikken Is
land til undgåelse af dobbell
beskatning af indkomst og
formue og forhindring af
skalteunddragelse;

Overenskomst af 27. juni

1973 mellem Republikken
Finlands regering og Konge
riget Sveriges regering lil
undgåelse af dobbehbeskal-
ning vedr0rende skatter på
indkomst og formue med
senere aendringer;

Overenskomst av 16. november 1973 mellem Kongeriget Danmarks regering og Kongeriget Sveriges regering til undgåelse af dobbellbeskatning vedr0rende skal-ter på indkomst og formue.

sen verotuksen välttämiseksi ja veron kiertämisen estämi-seksi 21 päivänä toukokuuta 1970 tehty sopimus siihen myöhemmin lehlyine muu-loksineen;

Norjan Kuningaskunnan ja Ruotsin Kuningaskunnan välillä tulo-ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi I päivänä martaskuuta 1971 tehty sopimus;

Suomen Tasavallan ja Norjan Kuningaskunnan välillä kaksinkertaisen verotuksen ehkäisemiseksi sekä veron kiertämisen estämi-seksi tulo- ja omaisuusvero-jen osalta 12 päivänä tammikuuta 1972 tehty sopimus;

Suomen Tasavallan ja Islannin Tasavallan välillä tulo- ja omaisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi ja veron kiertämisen estämiseksi 2 päivänä maaliskuuta 1972 tehty sopimus;

Suomen Tasavallan halli-tuksen ja Ruotsin Kuningaskunnan hallituksen välillä tulo- ja omaisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi 27 päivänä kesäkuuta 1973 tehty sopimus siihen myöhemmin lehlyine muutoksineen;

Ruotsin Kuningaskunnan hallituksen ja Tanskan Kuningaskunnan hallituksen välillä tulo-ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi 16 päivänä martaskuuta 1973 tehty sopimus.

skattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och förmögenhel, med senare ändringar;

Avtal den I november 1971 mellan Konungariket Norge och Konungariket Sverige för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet;

Avtal den 12 januari 1972 mellan Republiken Finland och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet;

Avtal den 2 mars 1972 mellan Republiken Finland och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet och förhindrande av kringgående av skall;

Avtal den 27 juni 1973 mellan Republiken Finlands regering och Konungariket Sveriges regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, med senare ändringar;

Avtal den 16 november 1973 mellan Konungariket Danmarks regering och Konungariket Sveriges regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet.

Artikel 32 Opsigelse

Denne overenskomst skal forblive i kraft uden lidsbe-graensning, men en kontra-

32 artikla Päättyminen

Tämä sopimus on voimassa ilman aikarajoitusta, mutta sopimusvaltio voi irti-

Artikel 32 Upphörande

Detla avtal skall förbli i kraft utan tidsbegränsning men avtalsslulande stat kan

Prop. 1983/84:19

101

og koma i veg fyrir undanskot frä skalllagningu ä tekjur og eignir, meö siöari breytingum;

Samningur frä I. november 1971 milli Konungsrikisins Noregs og Konungsrfkisins Svfbjööar um aö komast hjä tvisköttun viö skalllagningu ä tekjur og eignir;

Samningur frä 12. januar 1972 milli Lyövddisins Finnlands og Konungsrfkisins Noregs um aö komast hjä tvisköttun og koma f veg fyrir undanskot frä skatti viö skalllagningu ä tekjur. og eignir;

Samningur frä 2. mars

1972 milli Lyövddisins Is
lands og Lyövddisins Finn
lands til aö komast hjä
tvisköttun og koma i veg
fyrir undanskot frä skalllagn
ingu ä tekjur og eignir;

Samningur frä 27. juni

1973 milli rikisstjörnar Lyö
vddisins Finnlands og
rikisstjörnar Konungsrfkisins
Svibjoöar um aö komast hjä
tvfsköttun viö skalllagningu
ä tekjur og eignir, meö sföari
breytingum;

skalning og forebyggelse av skatleunndragdse med hensyn til skatter av inntekt og formue, med senere endringer;

Avtale av I. november 1971 mellom Kongeriket Norge og Kongeriket Sverige lil unngåelse av dobbdbe-skatning med hensyn lil skaller av inntekt og formue;

Avtale av 12. januar 1972 mellom Kongeriket Norge og Republikken Finland til unngåelse av dobbellbeskatning og forebyggelse av skatleunndragdse med hensyn lil skatter av inntekt og formue;

Avtale av 2. mars 1972 mellom Republikken Finland og Republikken Island til unngåelse av dobbellbeskatning av inntekt og formue og forebyggelse av skatleomgådse;

Avtale av 27. juni 1973 mellom Republikken Finlands regjering og Kongeriket Sveriges regjering til unngåelse av dobbellbeskatning for så vidt angår skatter av inntekt og formue, med senere endringer;

skattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, med senare ändringar;

Avtal den I november 1971 mellan Konungariket Sverige och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet;

Avtal den 2 mars 1972 mellan Republiken Finland och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet och förhindrande av kringgående av skatt;

Avtal den 27juni 1973 mellan Konungariket Sveriges regering och Republikens Finlands regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, med senare ändringar;

Samningur frä 16. november 1973 milli rikisstjörnar Konungsrikisins Danmerkur og rikissijömar Konungsrfkisins Svibjööar um aö komast hjä tvisköttun viö skalllagningu ä tekjur og eignir.

Avtale av 16. november 1973 mellom Kongeriket Danmarks regjering og Kongeriket Sveriges regjering til unngåelse av dobbellbeskatning med hensyn lil skatter av inntekt og formue.

Avtal den 16 november 1973 mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter pä inkomst och förmögenhet.

32. gr. Uppsögn

Samningur bessi skal gilda än timaiakmörkunar en hvert aöildarriki getur sagt honum

Artikkd 32 Opph0r

Denne overenskomst skal förbli i kraft uten tidsbe-grensning, men en konlra-

Artikel 32 Upphörande

Detta avtal skall förbli i kraft utan tidsbegränsning men avtalsslutande stat kan

Prop. 1983/84:19

102

herende stat kan ad diplomatisk vej opsige overenskomsten ved underretning til enhver af de andre kontraherende stater senest seks måneder inden udgangen af el kalenderår. Såfremt opsi-gdsesfristen er iagttagel, oph0rer overenskomsten at vaere gaeldende i forholdet mellem den stat, som har meddelt opsigdsen, og de 0vrige kontraherende stater:

a) for så vidt angår indkomst, som oppebaeres den I. januar i det år, der f0lger naermest efter det, i hvilken opsigdsen har fundet sted, eller senere, samt

b) for så vidt angår formue, hvoraf skat pålignes på grundlag af en skatteansxi-telse foretaget i det andet kalenderår, der f0lger naermest efter det, i hvilket opsigdsen har fundet sted, eller senere.

Overenskomsten skal de-poneres i del finske udenrigs-ministerium og bekraeftede afskrifter skal af det finske udenrigsministerium tilstilles enhver af de andre kontraherende staters regeringer.

Til bekraeftdse heraf har undertegnede, dertil beh0rigt befuldmaegligede, underteg-net denne overenskomst.

Udfaerdiget i Helsingfors den 22. marts 1983 i et ek-semplar på dansk, finsk, isländsk, norsk og svensk, idet der på svensk udfaerdiges to tekster, en for Finland og en for Sverige, hvilke samtlige tekster har lige gyldighed.

sanoa sopimuksen diplo-maattiteilse ilmoiltamalla tästä muille sopimusvaltioille viimeistään kuusi kuukautta ennen kalenterivuoden päät-tymistä. Jos irtisanomisaikaa on noudateltu, sopimus lakkaa olemasta voimassa irti-sanomisen toimittaneen valtion ja muiden sopimusvaltioiden välillä:

a) tulon osalta, joka saadaan sitä vuotta, jona irti-sanominen tapahtui, lähinnä seuraavan vuoden tammi-kuun I päivänä tai sen jälkeen, sekä

b) varallisuuden osalla, josta veroa on suoritettava sila vuotta, jona irtisano-minen tapahtui, loiseksi lähinnä seuraavana kalenterivuotena tai sen jälkeen loimiletlavan verotuksen perustedla.

Sopimus lalletelaan Suomen ulkoasiainministeriöön ja Suomen ulkoasiainminis-teriö toimittaa oikeaksi todis-tetut jäljennökset siitä kunkin sopimusvallion hallituk-selle.

Tämän vakuudeksi oval al-lekirjoittaneet, asianmukai-sesti siihen valtuulettuina, allekiijoittaneet tämän sopimuksen.

Tehty Helsingissä 22 päivänä maaliskuuta 1983 yh-tenä suomen-, islannin-, norjan-, motsin-, ja tanskan-kidisenä kappaleena, jossa ruotsin kieldlä on kaksi lek-stiä, toinen Suomea ja toinen Ruolsia varten, kaikkien tekstien ollessa yhtä lodis-tusvoimaiset.

på diplomatisk väg uppsäga avtalet genom undertätidse fill envar av de andra avtalsslulande staterna senast sex månader före utgången av ell kalenderår. Har uppsägningstiden iakttagits, upphör avtalet att gälla i förhållandet mellan den stat som verkställt uppsägningen och övriga avtalsslutande stater:

a) i fråga om inkomst som förvärvas den 1 januari året närmast efter del då uppsägningen skedde eller senare, samt

b) i fråga om förmögenhel för vilken skatt utgår på gmnd av beskattning andra kalenderåret närmast efler det då uppsägningen skedde eller senare.

Avtalet skall vara deponerat i del finska ministeriet för utrikesärendena och bestyrkta avskrifter skall av det finska ministeriet för utrikesärendena tillställas var och en av de andra avtalsslutande staternas regeringar.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal.

Som skedde i Helsingfors den 22 mars 1983 i ett exemplar på finska, danska, isländska, norska och svenska språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en för Finland och en för Sverige, vilka samtliga texter har lika vitsord.

Kjeld Mortensen

Jermu Laine

Prop. 1983/84:19

103

upp eftir diplömatiskum leiöum meö lilkynningu lil sérhvers hinna aöildartikj-anna i siöasla lagi sex män-uöum fyrir lok almanaksärs. Hafi äkvaeöanna um upp-sagnartima veriö gaett fellur samningurinn iir gildi i sam-skiplum milli bess nlcis sem sagt hefur honum upp og annarta aöildarrflcja:

herende stat kan på diplomatisk vei si opp overenskomsten ved å gi undertetning lil hver av de andre kontraherende stater senest 6 måneder f0r utl0pel av et kalenderår. Er oppsigdsestiden overholdl, opph0rer overenskomsten å gjelde i forholdet mellom den stat som sier opp og de 0vrige kontraherende stater:

på diplomatisk väg uppsäga avtalet genom undertätidse till envar av de andra avtalsslutande staterna senast sex månader före utgången av ett kalenderår. Har uppsägningstiden iakttagits, upphör avtalet atl gälla i förhållandel mellan den stat som verkställt uppsägningen och övriga avtalsslutande stater:

a) varöandi tekjur sem aflaö er 1. januar ä naesta äri ä eftir uppsögn eöa siöar og

b) varöandi eignir sem mynda eignarskatlsslofn til älagningar ä ööm almanaksäri eftir uppsögn eöa siöar.

a) for sä vidt angår inntekt som oppebaeres den 1. januar i del år som f0lger naermest etter del år oppsigdsen skjedde, eller senere, samt

b) forsa vidt angår formue som ilignes skatt i det annet år som f0lger naermest etter det år da oppsigdsen skjedde, eller senere.

a) i fråga om inkomst som förvärvas den I januari året närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare, samt

b) i fråga om förmögenhel för vilken skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret närmast efler del dä uppsägningen skedde eller senare.

Samningurinn skal varö-
veittur i finnska utanrfkis-
räöuneylinu og finnska
utannlcisräöuneytiö skal

senda rfkissljöm hvers aöildartfkis staöfest endurrit.

Til slaöfestingar bessu hafa undirritaöir fulltrliar, sem lil bess hafa fullgilt umboö, ritaö undir bennan samning.

Gjort 1 Helsinki hinn 22. mars 1983 i einu eintaki ä hveiju bessara mala; islensku, dönsku, finnsku, norsku og saensku og eru saensku textarnir Iveir, annar fyrir Finnland og hinn fyrir Svfbjöö, og skulu allir textar jafngildir.

Overenskomsten skal de-poneres i det finske utenriks-ministerium, og bekreftede avskrifter skal av del finske utenriksministerium tilstilles hver av de andre kontraherende staters regjeringer.

Til bekrefldse av foranstående har de undertegnede etter behörig fullmakt underlegnet denne overenskomst.

Utferdiget i Helsingfors den 22. mars 1983 i ett ek-semplar pä henholdsvis norsk, dansk, finsk, isländsk og svensk, i det det pä svensk utferdiges lo tekster, en for Finland og en for Sverige, slik al samtlige tekster har samme gyIdighet.

Avtalet skall vara deponerat i det finska ministeriet för utrikesärendena och bestyrkta avskrifter skall av det finska ministeriet för utrikesärendena tillställas var och en av de andra avtalsslulande staternas regeringar.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal.

Som skedde i Helsingfors den 22 mars 1983 i ett exemplar på svenska, danska, finska, isländska och norska språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en för Sverige och en för Finland, vilka samtliga texter har lika vitsord.

Sigurbjörn Porbjörnsson

O. Bucher-Johannessen

Kaj Sundberg

Prop. 1983/84:19

PROTOKOL

Ved undertegndsen af den i dag mellem regeringerne i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige indgåede overenskomst fil undgåelse af dobbellbeskatning vedr0-rende skatter af indkomst og formue er undertegnede blevet enige om f0lgende bestemmelser, som udg0r en integrerende del af overenskomsten:

I. Til artikd 5.

I tilfaelde, hvor et foretagende i en kontraherende stat samtidig har flere pladser for bygnings-, an-laegs- eller monteringsar-bejder i en anden kontraherende stat, og virksomhed ved nogen af disse pladser oprelholdes i mere end 12 måneder, skal de kompetente myndigheder i disse stater fors0ge ved aftale at afg0re, om sådanne pladser tilsammen udg0r et fast driftssted i den anden kontraherende stal.

Tilsvarende skal gaelde, såfremt et foretagende i en kontraherende stat har flere efter hinanden f0lgende pladser for bygning-, anlaegs-eller monteringsarbejder i den anden stal, og den sam-menlagte tid for virksomheden överstiger 12 måneder.

PÖYTÄKIRJA

Allekirjoilellaessa tänään Suomen, Islannin, Norjan, Tanskan ja Ruotsin hallitus-ten välillä tehtyä sopimusta tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi al-lekirjoittaneel oval sopineet seuraavista määräyksistä, jotka oval sopimuksen olen-nainen osa:

I. 5 artiklaan

Milloin sopimusvaltiossa olevalla yrityksdlä samanaikaisesti on toisessa sopimusvalfiossa useita paikkoja, joissa harjoitetaan rakennus-tai asennustoimintaa, ja toiminta jossakin näistä pai-koista kestää yli kahdenloista kuukauden ajan, voivat näiden vallioiden toimivaltaiset viranomaiset sopimuksin pyrkiä ratkaisemaan, muodoslavatko lällaisel pai-kal yhdessä kiinteän toimipaikan toisessa sopimusvaltiossa.

Mitä edellä on sanottu, on vastaavasti voimassa, jos sopimusvalfiossa olevalla yrityksdlä on toisessa valtiossa useita peräkkäisiä paikkoja, joissa harjoitetaan rakennus-tai asennustoimintaa, ja toiminnan yhleenlaskettu aika on yli kaksitoista kuukautta.

104

PROTOKOLL

Vid undertecknande av det i dag mellan regeringarna i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet har undertecknade överenskommit om följande bestämmelser som utgör en integrerande del av avtalet:

1. Till artikel 5

I fall då elt företag i en avtalsslutande stat samtidigt har flera platser för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbeten i annan avtalsslutande stat och verksamheten vid någon av dessa platser pågår mer än tolv månader, kan de behöriga myndigheterna i dessa stater genom överenskommelse söka avgöra, om sådana platser rillsammans utgör fast driftställe i den andra avtalsslulande staten.

Motsvarande skall gälla, om elt företag i en avtalsslutande stal har flera på varandra följande platser för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbeten i den andra staten och den sammanlagda tiden för verksamheten överstiger 12 månader.

II. Til artiklerne 7 og 15.

1. Uanset bestemmelserne i arfikel 7 kan indkomst, som oppebaeres af et foretagende i Norge eller Sverige gennem virksomhed, som drives i Sverige henholdsvis Norge, kun beskattes i den stat, hvori foretagendet er hjemmeh0rende.

II. 7 ja 15 artiklaan

I. Sopimuksen 7 artiklan määräysten estämättä verotetaan tulosta, jonka Norjassa lai Ruolsissa oleva yritys saa vastaavasti Ruolsissa tai Norjassa haijoitetusla toiminnasla, vain siinä valtiossa, jossa asuva yritys on, jos toiminta käsittää poroai-

II. Till artiklarna 7 och 15

I. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 7 beskattas inkomst, vilken företag i Norge eller Sverige förvärvar genom verksamhet som bedrivs i Sverige respektive Norge, endast i den stat där företaget har hemvist, om verksamheten avser uppsätt-

Prop. 1983/84:19

BÖKUN

Viö undirritun samnings bess sem f dag hefur veriö geröur milli rflcisstjörna Islands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og SviTyööar til aö komast hjä tvisköttun aö bvf er varöar skatta ä tekjur og eignir hafa undirtitaöir oröiö äsällir um eftirfarandi äkvaeöi sem eru öskiplur hluti af samningnum:

I Vid5.gr.

Pegar fyrirtaeki i aöildartiki hefur samtimis mörg athafna-svaeöi fyrir byggingarfram-kvaemdir, mannvirkjagerö eöa uppselningarvinnu f ööru aöildartiki og starfsemin ä einhverju bessara svaeöa varir lengur en 12 mänuöi gela baer stjörnvöld f bessum rfkjum leitast viö aö lilkljä meö samkomulagi hvort slik athafnasvaeöi myndi i heild fasta atvinnustöö i siöar-nefnda aöildarrikinu.

PROTOKOLL

Ved undertegningen av den i dag inngåtle overenskomst mellom regjeringene i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige til unngåelse av dobbellbeskatning med hensyn til skatter av inntekt og formue, er undertegnede blill enige om f0l-gende bestemmelser som utgj0r en integrerende del av overenskomsten:

I. Til artikkel 5

I filfdle hvor el foretagende i en kontraherende stal samtidig har flere sleder for bygnings-, anleggs- eller monteringsarbeider i en annen kontraherende stat, og virksomhelen ved noen av disse sleder pågår i mer en tolv måneder, kan de kompetente myndigheter i disse stater gjennom avtale s0ke å avgj0re om slike sleder til sammen utgj0r el fast driftssled i den annen kontraherende stat.

105

PROTOKOLL

Vid undertecknande av det i dag mellan regeringarna i Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhel har undertecknade överenskommit om följande bestämmelser som utgör en integrerande del av avtalet:

I. Till artikel 5

I fall då ett förelag i en avtalsslulande stat samtidigt har flera platser för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbeten i annan avtalsslulande stat och verksamheten vid någon av dessa platser pågår mer än tolv månader, kan de behöriga myndigheterna i dessa stater genom överenskommelse söka avgöra, om sådana platser tillsammans utgör fast driftställe i den andra avtalsslulande staten.

Hiö sama ä viö ef fyrirtaeki i aöildarriki hefur mörg athafnasvaeöi hvert ä faetur ööm fyrir byggingarfram-kvaemdir, mannvirkjagerö eöa uppselningarvinnu i sföamefnda rikinu og samanlagöur verktimi fer fram ur 12 mänuöum.

II Viö 7. og 15. gr.

1. Prätt fyrir äkvaeöi 7. gr. skal einungis skattleggja hagnaö sem fyrirtaeki i Noregi eöa SvibJöö aflar meö starfsemi sem stunduö er i Svi'bjöö eöa Noregi, eftir bvi sem viö ä, i bvf riki bar sem fyrirtaekiö er heimilisfasl, ef starfsemin felst i uppsetningu

Tilsvarende skal gjelde såfremt et foretagende i en kontraherende stal har flere etter hverandre f0lgende bygnings-, anleggs- eller monteringsarbeider i den annen stat, som tilsammen överstiger tolv måneder.

II. Til artiklene 7 og 15

1. Uansett bestemmelsene i artikkel 7 skal fortjeneste som oppebxres av et foretagende i Norge eller Sverige ved virksomhet som ut0ves i henholdsvis Sverige eller Norge, bare kunne skattlegges i den stal hvor forelagendet er hjemmeh0rende.

Motsvarande skall gälla, om ett företag i en avtalsslutande stat har flera på varandra följande platser för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbeten i den andra staten och den sammanlagda tiden för verksamheten överstiger tolv månader.

II. Till artiklarna 7 och 15

Prop. 1983/84:19

106

såfremt virksomheden lager sigte på opsattning og vedli-geholddse af spaertehegn for rener på sådanne straek-ninger längs den norsksvenske rigsgraense, som angives i en aftale i henhold lil stykke 4.

2. Uanset bestemmelserne i artikel 15 kan indkomst, som en person, der er hjemmehörende i Norge eller Sverige, oppebaerer ved personligt arbejde, som udf0res i Sverige henholdsvis Norge, kun beskattes i den stat, hvori denne person er hjem-meh0rende, såfremt arbejdet tager sigte på opsaelning og vedligeholddse af spaerre-hegn for rener på sådanne slraekninger längs den norsksvenske rigsgraense, som angives i en aftale i henhold lil slykke 4.

3. Bestemmelserne i stykke 1 og 2 vedr0rende foretagender i, henholdsvis personer, der er hjemme-h0rende i Norge eller Sverige, skal finde tilsvarende anvendelse for så vidt angår foretagender i, henholdsvis personer, der er hjemmeh0-rende i Finland eller Norge.

4. De kompetente myndigheder i de ber0rle kontraherende stater skal ved gensidig aftale fastsaette de slraekninger längs de pågaeldende rigsgraenser, for hvilke bestemmelserne i punkterne 1 -3 skal finde anvendelse.

III. Til artiklerne 7, 10-15. 19, 20 og 23.

I. Uanset bestemmelserne i artikel 7, artikel 10, stykke 2, artikel 11, slykke 2, og artikel 12, stykke 2, kan indkomst, som oppebaeres af et foretagende i Danmark eller Sverige i förbindelse med

tojen rakenlamisen ja kun-nossapidon sdlaisella Norjan ja Ruotsin välisen valtakun-nanrajan osuudella, joka mainitaan 4 kappaleen mu-kaisessa sopimuksessa.

2. Sopimuksen 15 artiklan määräysten estämättä verotetaan tulosta, jonka Norjassa lai Ruolsissa asuva henkilö saa vastaavasti Ruolsissa tai Norjassa tehdystä henkilökohtaisesta työstä, vain siinä valtiossa, jossa henkilö asuu, jos työ käsittää poroaitojen rakenlamisen ja kunnassapidon sellaisella Norjan ja Ruotsin välisen valtakunnanrajan osuudella, joka mainitaan 4 kappaleen mukaisessa sopimuksessa.

3. Norjassa tai Ruolsissa olevia yrityksiä tai asuvia henkilöitä koskevia I ja 2 kappaleen määräyksiä sovdletaan vastaavasti Suomessa tai Norjassa olevaan yritykseen tai asuvaan henkilöön.

4. Asianomaisten sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset vahvistaval keskinäisin sopimuksin ne asianomaisen valtakunnanrajan osuudet, joihin 1—3 kappaleen määräyksiä sovdletaan.

III. 7, 10-15, 19, 20 Ja 23 artiklaan

1. Sopimuksen 7 artiklan, 10 artiklan 2 kappaleen, II artiklan 2 kappaleen ja 12 artiklan 2 kappaleen määräysten estämättä verotetaan tulosta, jonka Ruolsissa tai Tanskassa oleva yritys saa

ning och underhåll av spärt-stängsd för renar på sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen, vilka sträckor anges i överenskommelse enligt stycke 4.

2. Ulan hinder av bestämmelserna i artikel 15 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i Norge eller Sverige förvärvar genom personligt arbete som utförs i Sverige respektive Norge, endasl i den stat där denna person har hemvist, om arbetet avser uppsättning och underhäll av spärrstängsel för renar på sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen, vilka sträckor anges i överenskommelse enligt stycke 4.

3. Bestämmelserna i styckena I och 2 beträffande företag i, respektive person med hemvist i Norge eller Sverige skall äga motsvarande tillämpning beträffande förelag i, respektive person med hemvist i Finland eller Norge.

4. De behöriga myndigheterna i berörda avtalsslulande stater skall genom ömsesidig överenskommelse fastställa de sträckor längs vederbörande riksgräns på vilka beslämmelserna i styckena 1-3 skall tillämpas.

III. Till artiklarna 7, 10-15, 19, 20 och 23

I. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 7, artikel 10 stycke 2, artikel 11 stycke 2 och artikel 12 stycke 2 beskattas inkomst, som företag i Danmark eller Sverige förvärvar i samband med byg-

Prop. 1983/84:19

107

og viöhaldi ä hreindyragirö-ingum ä svaeöum meöfram landamaemm Noregs og Svfbjööar og svaeöanna er geliö i samkomulagi skv. 4. ti.

2. Prätt fyrir äkvsöi 15. gr. skal einungis skattleggja tekjur sem aöili heimilisfastur i Noregi eöa SvibJöö aflar meö persönulegu starfi sfnu i SvibJöö eöa Noregi, eftir bvi sem viö ä, f bvf rfki bar sem bessi aöili er heimilisfastur ef vinnan felst f uppsetningu og viöhaldi ä hreindyragiröing-um svaeöum meöfram landamaemm Noregs og Svfbjööar og svaeöanna er geliö f samkomulagi skv. 4. II.

for så vidt virksomhelen gjelder oppselting og vedli-kehold av spertcgjerder for rein på slike strekninger längs den norsk-svenske riksgrensen som angitl i avtale inngåtl i henhold til punkl 4.

2. Uansett bestemmelsene i artikkel 15 skal inntekt som en person bosatt i Norge eller Sverige oppebaerer ved personlig arbeid som utf0res i henholdsvis Sverige eller Norge, bare kunne skattlegges i den stat der denne person er bosall, for så vidt arbeidet gjelder oppselting og vedhkehold av spertcgjerder for rein på slike strekninger längs den norsksvenske riksgrense som angitl i avtale inngåtl i henhold ril punkl 4.

ning och underhåll av spärt-stängsd för renar pä sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen, vilka sträckor anges i överenskommelse enligt punkl 4.

2. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i Norge eller Sverige förvärvar genom personligt arbete som utförs i Sverige respektive Norge, endast i den stal där denna person har hemvist, om arbetet avser uppsättning och underhåll av spärtstängsd för renar på sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen, vilka sträckor anges i överenskommelse enligt punkt 4.

3. Åkvaeöi I. og 2. ti. varöandi fyrirtaeki eöa aöila, eftir bvf sem viö ä, sem heimilisfastir em i Noregi eöa SvibJöö skulu einnig gilda um fyrirtaeki eöa aöila, eftir bvf sem viö ä, sem heimilisfastir eru i Finnlandi eöa Noregi.

4. Baer stjörnvöld f hlutaöeigandi aöildartfkjum skulu äkveöa meö gagnkvaemu samkomulagi til hvaöa svaeöa meöfram viökomandi landamsmm ä-kvaeöi 1.-3. fl. laka.

Ill Vid 7., 10.-15., 19., 20. og 23. gr.

I. Prätt fyrir äkvaeöi 7. gr., 2. fl. 10 gr., 2. il. II. gr. og 2. il. 12. gr. skal einungis skattleggja tekjur sem fyrirtaeki 1 Danmörku eöa SvibJöö aflar f sambandi viö byggingu ä og rekslur fästs tengiliöar

3. Bestemmelsene i punktene 1 og 2 om henholdsvis foretagender i eller personer bosalt i Norge eller Sverige, skal ha tilsvarende anvendelse på henholdsvis foretagender i, eller personer bosatt i Finland eller Norge.

4. De kompetente myndigheter i de ber0rte kontraherende stater skal ved gjensidig avtale faslsette de strekninger längs vedkommende riksgrense, som bestemmelsene i punktene 1-3 får anvendelse på.

III. Til artiklene 7, 10-15, 19, 20 og 23

I. Uansetl bestemmelsene i artikkel 7, artikkel 10 punkt 2, artikkel II punkt 2 og ar-rikkel 12 punkt 2, skal fortjeneste som oppebaeres av el foretagende i Danmark eller Sverige i förbindelse med

3. Bestämmelserna i punkterna I och 2 beträffande företag i, respektive person med hemvist i Norge eller Sverige skall äga motsvarande tillämpning beträffande företag i, respektive person med hemvist i Finland eller Norge.

4. De behöriga myndigheterna i berörda avtalsslulande stater skall genom ömsesidig överenskommelse fastställa de sträckor längs vederbörande riksgräns på vilka bestämmdsema i punkterna 1—3 skall tillämpas.

III. Till artiklarna 7, 10-15, 19, 20 och 23

I. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 7, artikel 10 punkt 2, artikel 11 punkt 2 och artikel 12 punkt 2 beskattas inkomst, som företag i Danmark eller Sverige förvärvar i samband med byg-

Prop. 1983/84:19

108

opf0relsen og driften af fäste förbindelser över 0resund, kun beskattes i den stal, hvori foretagendet er hjem-meh0rende.

2. Uanset bestemmelserne i artikel 13, stykke 3, kan fortjeneste, som er-hverves af et foretagende i, henholdsvis personer, der er hjemmeh0rende i Danmark eller Sverige, ved overdra-gelse af dér angiven ejendom, der anvendes ved op-f0relseo og driften af fasle förbindelser över 0resund, kun beskattes i den stat, hvori foretagendet henholdsvis personen er hjemmeh0-rende.

3. Uanset bestemmelserne i artikel 14, stykke I, artikel 15, stykke I, artikel 19 og artikel 20 kan indkomst, som oppebaeres af en person, der er hjemmeh0-rende i Danmark eller Sverige, i förbindelse med opf0rel-sen og driften af fäste förbindelser över 0resund, kun beskattes i den stat, hvori personen er hjemmeh0rende.

4. Uanset bestemmelserne i artikel 23, stykke 5, kan den der omhandlede formue, som tilh0rer et foretagende i, henholdsvis en person, der er hjemmeh0rende i Danmark eller Sverige, og som anvendes ved opf0rel-sen og driften af fasle förbindelser över 0resund, kun beskattes i den stat, hvori foretagendet henholdsvis personen er hjemmeh0rende.

IV. Til artiklerne 8, 13, 15 og 23.

1. Bestemmelserne i artikel 8, stykke 1, artikel 13, stykke 4, og artikel 23, stykke 3, anvendes i Danmark, Norge og Sverige for

Juutinrauman yli rakennetta-vien kiinteiden yhteyksien rakenlamisen ja käylön yh-teydessä, vain siinä valtiossa, jossa asuva yritys on. 2. Sopimuksen 13 artiklan 3 kappaleen määräysten estämättä verotetaan voitosta, jonka Ruolsissa tai Tanskassa oleva yritys tai asuva henkilö saa siinä mainitun, Juutinrauman yli rakennetta-vien kiinteiden yhteyksien rakentamisessa ja käytössä käytelyn omaisuuden luovuluksesla, vain siinä valtiossa, jossa yritys tai henkilö asuu.

3. Sopimuksen 14 artiklan I kappaleen, 15 artiklan I kappaleen, 19 artiklan ja 20 artiklan määräysten estämättä verotetaan tulosta, jonka Ruolsissa tai Tanskassa asuva henkilö saa Juutinrauman yli rakenneltavien kiinteiden yhteyksien rakenlamisen ja käylön yh-leydessä, vain siinä valtiossa, jossa henkilö asuu.

4. Sopimuksen 23 artiklan 5 kappaleen määräysten estämättä verotetaan siinä tarkoitetusta varallisuudesla, joka Ruolsissa tai Tanskassa asuvalla henkilöllä on ja jota käytelään Juutinrauman yli kiinteitä yhleyksiä rakennet-taessa ja käytettäessä, vain siinä valtiossa, jossa yritys tai henkilö asuu.

IV. 8. 13, 15 ja 23 artiklaan

1. Sopimuksen 8 artiklan I kappaleen, 13 artiklan 4 kappaleen ja 23 artiklan 3 kappaleen määräyksiä sovdletaan Norjassa, Ruolsissa ja Tans-

gandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där företaget har hemvist.

2. Ulan hinder av beslämmelserna i artikel 13 stycke 3 beskattas vinst, som företag i eller person med hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar på gmnd av överlåtelse av där angiven egendom vilken används vid byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där förelaget respektive personen har hemvist.

3. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 14 stycke 1, artikel 15 stycke 1, artikel 19 och artikel 20 beskattas inkomst, som person med hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar i samband med byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där personen har hemvist.

4. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 23 stycke 5 beskattas där angiven förmögenhel, som förelag i eller person med hemvist i Danmark eller Sverige innehar och som används vid byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endasl i den stat där företaget respektive personen har hemvist.

IV. Till artiklarna 8, 13, 15 och 23

I. Bestämmelserna i artikel 8 stycke 1, artikel 13 stycke 4 och artikd 23 stycke 3 tillämpas i Danmark, Norge och Sverige i fråga om

Prop. 1983/84:19

yfir Eyrarsund I bvf rfki bar sem fyrirtaekiö er heimilisfasl.

2. Prätt fyrir äkvaeöi 3. fl. 13. gr. skal einungis skattleggja hagnaö sem fyrirtaeki i eöa aöih heimilisfastur i Danmörku eöa SvfbJöö hlytur vegna sölu bar greindrar eignar sem notuö er viö byggingu ä eöa viö rekstur fästs tengiliöar yfir Eyrarsund f bvf rfki bar sem fyrirtaekiö eöa aöilinn er heimilisfastur.

byggingen og driften av fäste förbindelser över Öresund, bare kunne skattlegges i den stal hvor foretagendet er hjemmehörende.

2. Uansett bestemmelsene i artikkel 13 punkt 3 skal gevinst som oppebaeres av et foretagende i eller person bosatt i Danmark eller Sverige ved avhendelse av en der beliggende fast eiendom som anvendes ved byggingen og driften av fäste förbindelser över Öresund, bare kunne skattlegges i den stal der henholdsvis forelagendet eller personen er bosatt (hjem-meh0rende).

109

gandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där företaget har hemvist.

2. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 13 punkt 3 beskattas vinst, som företag i eller person med hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar på gmnd av överlåtelse av där angiven egendom vilken används vid byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endasl i den stal där företaget respektive personen har hemvist.

3. Prätt fyrir äkvaeöi I. ti. I4.gr., I. fl. 15 gr., 19. gr. og 20. gr. skal einungis skattleggja tekjur sem aöili heimilisfastur i Danmörku eöa SvibJöö aflar i sambandi viö byggingu ä eöa viö rekstur fästs tengiliöar yfir Eyrarsund i bvi riki bar sem aöilinn er heimiUsfastur.

3. Uansett bestemmelsene i artikkel 14 punkl I, artikkel 15 punkt 1, artikkel 19 og artikkel 20 skal inntekt som oppebaeres av person bosatt i Danmark eller Sverige i förbindelse med byggingen og driften av fasle förbindelser över Öresund, bare kunne skatflegges i den stat hvor personen er bosatt.

3. Ulan hinder av bestämmdsema i artikel 14 punkt 1, artikel 15 punkt I, artikel 19 och artikel 20 beskattas inkomst, som person med hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar i samband med byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stal där personen har hemvist.

4. Prätt fyrir äkvaeöi 5. ti. 23. gr. skal einungis skattleggja bar greindar eignir sem fyrirtaeki I eöa aöili heimilisfastur i Danmörku eöa Svibjöö ä og nolaöar em viö byggingu ä eöa viö rekslur fästs tengiliöar yfir Eyrarsund 1 bvf rtlci bar sem fyrirtaekiö eöa aöilinn er heimilisfastur.

IV Vid 8., 13., 15.og23.gr.

1. Åkvaeöi I II. 8. gr., 4. 11. 13. gr. og 3. fl. 23. gr. eiga viö i Danmörku, Noregi og SvfbJöö aö bvf er varöar hlut-areigendur i fyrirtaekjasam-

4. Uansett bestemmelsene i artikkel 23 punkt 5 skal der omhandlel formue som til-h0rer el foretagende i, eller en person bosatt i Danmark eller Sverige, og som anvendes ved byggingen eller driften av fasle förbindelser över Öresund, bare kunne skattlegges i den stat der henholdsvis foretagendet eller personen er bosatt (hjem-meh0rende).

IV. Til artiklene 8, 13, 15 og 23

1. Bestemmelsene i artikkel 8 punkt 1, artikkel 13 punkt 4 og artikkel 23 punkt 3 får anvendelse i Danmark, Norge og Sverige for så vidt

4. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 23 punkt 5 beskattas där angiven förmögenhet, som företag i eller person med hemvist i Danmark eller Sverige innehar och som används vid byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där företaget respektive personen har hemvist.

IV. Till artiklarna 8, 13, 15 och 23

1. Bestämmelserna i artikel 8 punkt 1, artikel 13 punkt 4 och artikel 23 punkt 3 rillämpas i Danmark, Norge och Sverige i fråga om

Prop. 1983/84:19

110

så vidt angår anddshavere i konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) på indkomsl eller fortjeneste ved afhaendelse af formuegen-slande, som oppebaeres, saml formue, som ejes af konsortiet, i forhold til den andel, som disse anddshavere besidder i konsortiet.

2. Bestemmelserne i artikel 15, stykke 3, litra b), finder tillige anvendelse på indkomst ved arbejde, som udf0res om bord på luflfar-t0jer, som anvendes i inden-rigstrafik af konsortiet Scandinavian Airiines System (SAS).

V. TU artiklerne 8, 13 og 23.

Andel i fortjeneste ved sådan virksomhed, som omhandles i artikel 8, stykke I, andel i fortjeneste ved afhaendelse af formuegen-stande, som omhandles i artikel 13, slykke 4, samt andel i formue som omhandles i artikel 23, stykke 3, som en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat, erhverver eller ejer som an-ddshaver i et foretagende, kan kun beskattes i denne stat, såfremt

a) anddshaverne er hjem-meh0rende i forskdlige kontraherende stater, og

b) foretagendet drives af el selskab eller anden sammenslutning med solidarisk ansvarlige ddtagere, hvoraf mindst en tillige er ubegraen-set ansvarlig, saml

c) det ikke er åbenbart, at foretagendels virkelige ledelse har sit saede alene i een kontraherende stal.

De kompetente myndigheder i de kontraherende stater kan traeffe aftale om

kassa Scandinavian Airlines System (SAS) nimisen yhty-män osakkaiden osalta tuloon lai myynlivoilloon, jonka yhlymä saa, sekä varallisuuleen, joka yhlymällä on, niiden osuuksien suh-teessa, jotka näillä osakkailla on yhtymään.

2. Sopimuksen 15 artiklan
3 kappaleen b) kohdan mää
räyksiä sovdletaan myös tu
loon, joka saadaan Scandina
vian Airlines System (SAS)
nimisen yhlymän kotimaan
liikenteessä käyttämässä
ilma-aluksessa tehdystä

työstä.

V. 8, 13 ja 23 artiklaan

Sopimuksen 8 artiklan 1 kappaleessa tarkoitetusta loiminnasta saadun tulon osuudesta, 13 artiklan 4 kappaleessa tarkoiletun omaisuuden luovuluksesla saadun voiton osuudesta, sekä 23 artiklan 3 kappaleessa tarkoiletun varallisuuden osuudesta, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa tai omistaa yrttyksen osakkuu-den perustedla, verotetaan vain tässä valtiossa, jos

a) osakkaat asuvat eri sopimusvaltioissa, ja

b) yritystoimintaa harjoittaa yhtiö lai muu yhteenliit-tymä, jossa on yhteisvas-tuullisia osakkaila, joista vähintään yhden vasluu lisäksi on rajoiltamalon, sekä

c) ei ole ilmeislä, etlä yrityksen tosiasiallinen johto on vain yhdessä sopimusvaltiossa.

Sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset voivat sopia keskenään ensim-

ddägarna i konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) på inkomst eller realisationsvinst som förvärvas samt förmögenhel som innehas av konsortiet i förhällande till den andel dessa delägare innehar i konsortiet.

2. Bestämmelserna i artikel 15 stycke 3 b) tillämpas även på inkomst av arbete som utförs ombord på luftfartyg som används i inrikestrafik av konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS).

V. Till artiklarna 8, 13 och 23

Andel i inkomst av verksamhet som avses i artikel 8 stycke I, andel i vinst på grund av överlåtelse av egendom som avses i artikel 13 stycke 4, samt andel i förmögenhet som avses i artikel 23 stycke 3 som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar eller innehar på grund av delägarskap i företag, beskattas endasl i denna stat, om

a) ddägama har hemvist i olika avtalsslulande stater, och

b) företagel drivs av bolag eller annan sammanslutning med solidariskt ansvariga delägare, av vilka minst en tillika är obegränsat ansvarig, samt

c) det inle är uppenbart, atl företagel har sin verkliga ledning endast i en avtalsslulande stat.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa överenskom-

Prop. 1983/84:19

111

steypunni Scandinavian Airlines System (SAS) um hagnaö eöa söluhagnaö sem hun ber lir bytum, svo og um eignir i eigu samsteypunnar, I hlutfalli viö bann hlut sem hver hlutareigandi å i samsteypunni.

angår dellagerene i konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) på fortjeneste eller formuesgevinsl som oppebaeres, samt formue som eies av konsortiet, i forhold til den andel som disse ddtagere har i konsortiet.

delägarna i konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) på inkomst eller realisationsvinst som förvärvas saml förmögenhet som innehas av konsortiet i förhållande till den andel dessa delägare innehar i konsortiet.

2. Åkvaeöi stafliöar b) i 3. fl. 15. gr. eiga einnig viö um tekjur af vinnu sem unnin er um boro i loftfömm sem fyrirtaekjasamsteypan Scandinavian Airlines System (SAS) notar f innanlands-flugi.

2. Bestemmelsen i artikkd 15 punkt 3 b) får også anvendelse på inntekt av l0nns-arbeid ulf0rt ombord i luft-fart0y som går i innenriksfart av konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS).

2. Beslämmelserna i artikel 15 punkt 3 b) tillämpas även på inkomst av arbete som utförs ombord på luftfartyg som används i inrikestrafik av konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS).

V Vid 8.. 13.og23.gr.

V. Til artiklene 8, l3og23

V. Till artiklarna 8, 13 och 23

Hlutddld f hagnaöi af starfsemi sem um er raett f 1. II. 8. gr., hlutdeild f hagnaöi vegna sölu eigna sem um er raett f 4. fl. 13. gr., svo og hlutdeild f eign sem um raeöir f 3. ti. 23. gr., sem aöili heimilisfastur i aöildartrlri aflar eöa ä vegna sameignar f fyrirtaeki skal einungis skattleggja i bvi riki ef

Andel i fortjeneste ved virksomhet som omhandlel i artikkel 8 punkl I, andel i formuesgevinsl ved avhendelse av eiendom som omhandlel i arrikkd 13 punkl 4, samt andel i formue som omhandlel i artikkel 23 punkt 3, som en person bosatt i en kontraherende stal oppebaerer eller der som deltager i et foretagende, skattlegges bare i denne stat, såfremt

Andel i inkomst av verksamhet som avses i artikel 8 punkt I, andel i vinst på grund av överlåtelse av egendom som avses i artikel 13 punkt 4, saml andel i förmögenhet som avses i artikel 23 punkt 3 som person med hemvist i en avtalsslutande stal förvärvar eller innehar på gmnd av delägarskap i förelag, beskattas endast i denna stat, om

a) sameigendurnir eru heimilisfastir hver i sinu aöildarriki og

b) fyrirtaekiö er rekiö af félagi eöa öömm samtökum meö gagnkvaemri äbyrgö sameigenda, bar sem aö minnsta kosti einn beirta ber auk bess ötakmarkaöa äbyrgö, svo og

c) ekki er augljöst aö raunveruleg framkvaemdastjörn fyrirtaekisins hafi aösetur einungis i einu aöildarrfki.

Baer stjörnvöld f aöildartfkjunum geta gert samkomulag um beitingu skatl-

a) ddtagerne er bosatt i
forskjdlige kontraherende
slaler, og

b) forelagendet drives av selskap eller annen sammenslutning med solidarisk ansvarlige ddtagere, hvorav minst en tillike har ubegren-set ansvar, og

c) det ikke er åpenbart at foretagendels virkelige ledelse har sitt sete bare i en kontraherende stal.

De kompetente myndigheter i de kontraherende stater kan treffe avtale om anven-

a) delägarna har hemvist i
olika avtalsslulande stater,
och

b) företaget drivs av bolag eller annan sammanslutning med solidariskt ansvariga delägare, av vilka minst en tillika är obegränsat ansvarig, samt

c) det inte är uppenbart, atl företaget har sin verkliga ledning endast i en avtalsslulande stat.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa överenskom-

Prop. 1983/84:19

anvendelsen af de i f0rsle stykke angivne beskalnings-principper også i tilfaelde, hvor de der angivne forud-saelninger ikke foreligger.

VI. Til artikel 12.

Når en beslemmelse, som giver Finland ret til al beskatte såkaldl industriel royalty, som betales fra Finland, er oplaget i de aftaler til undgåelse af dobbelbeskat-ning vedr0rende skatter på indkomst og formue, som Finland har indgået med fler-tallet af de industrialiserede medlemsstater i organisationen for 0konomisk samar-bejde og uvikling (OECD), skal forhandlinger mellem de kontraherende stater snarest muligt indledes med henblik på al lilvejebringe en tilsvarende ret for den kontraherende stat, fra hvilken royal-tyen hidr0rer, i forhold til de 0vrige kontraherende stater.

VII. Til artikel 15.

Uanset bestemmelserne i artikel 15, stykke I og 2, kan indkomst, som oppebaeres af en person, der er hjemme-h0rende i en kommune i Finland, Norge eller Sverige, som graenser til landegraen-sen mellem Finland og Sverige henholdsvis Finland og Norge, for personligt arbejde, som udf0res i en sådan kommune i en anden af disse stater, kun beskattes i den stat, hvori den omhandlede person er hjemmeh0-rende, under forudsaetning af, at denne person regel-maessigt opholder sig på sin fäste bopael i denne siat.

Med udtrykkei "regel-maessigt opholder sig" forstås, al den skattepligtige

mäisessä alakappaleessa mainittujen verolusperiaat-leiden sovdlamisesta myös tapauksessa, jossa siinä mainitluja edellyiyksiä ei ole.

VI. 12 artiklaan

Milloin Suomen ja useim-pien Talouddlisen yhleis-lyön ja kehityksen jäijestön (OECD) leollistuneiden jä-senvaltioiden välillä tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi tehtyihin sopi-muksiin on otettu määräys, joka antaa Suomelle oikeuden verottaa Suomesta mak-setusta ns. leollisuusrojal-tista, on sopimusvaltioiden välillä mahdollisimman pian aloilellava neuvottelut vas-taavan oikeuden aikaansaa-miseksi sille sopimusval-tiolle, josta rojalti kertyy, suhleessa muihin sopimus-vallioihin.

VII. 15 artiklaan

Sopimuksen 15 artiklan 1 ja 2 kappaleen määräysten estämättä verotetaan Suomen ja Ruotsin tai Suomen ja Norjan väliseen maarajaan rajoilluvassa Suomen, Norjan lai Ruotsin kunnassa asuvan henkilön tällaisessa kunnassa toisessa näistä val-tioista tehdystä henkilökohtaisesta työstä saamasla tulosta vain siinä valtiossa, jossa kysymyksessä oleva henkilö asuu, eddlyltäen etlä tämä henkilö säännölli-sesli oleskelee tässä valtiossa olevassa vakinaisessa asunnossaan.

Sanonnalla "säännöllisesti oleskelee" tarkoitetaan, etta verovelvollinen normaalita-

melse om tillämpning av de i första avsnittet angivna be-skaltningsprinciperna även i fall då där angivna förutsättningar inte föreligger.

VI. Till artikd 12

När en bestämmelse som medger Finland rätt att beskatta s. k. industriell royalty som betalas från Finland intagils i de avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhel som Finland ingått med flertalet av de industrialiserade medlemsstaterna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), skall förhandlingar mellan de avtalsslutande staterna snarast möjligt inledas i syfte att få till stånd en motsvarande rätt för den avtalsslulande stat från vilken royaltyn härrör i förhållande till de övriga avtalsslulande staterna.

VII. Till artikd 15

Utan hinder av bestämmelserna i artikd 15 styckena 1 och 2 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i kommun i Finland, Norge eller Sverige som gränsar till landgränsen mellan Finland och Sverige respektive Finland och Norge, förvärvar pä gmnd av personligt arbete som utförs i sådan kommun i annan av dessa stater, endast i den stal där personen i fråga har hemvist, under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat.

Med uttrycket "regelmässigt uppehåller sig" avses att den skaltskyldige i normal-

Prop. 1983/84:19

lagningarteglna samkvaemt 1. mgr. jafnvel bott bar greindar forsendur séu ekki fyrir hendi.

delse av de i f0rste ledd an-gitte beskatningsprinsipper også i tilfelle hvor de der an-gitte fomtselninger ikke foreligger.

113

melse om tillämpning av de i första stycket angivna beskattningsprinciperna även i fall då där angivna fömtsält-ningar inte föreligger.

VI Viö 12. gr.

Pegar äkvaeöi sem hdmilar
Finnlandi aö skattleggja
svonefnda framleiöslubökn-
un ("industriell roally"),
sem greidd er frä Finnlandi,
hefur veriö tekiö upp f samn
inga lil aö komast hjä
tvisköttun viö skalllagningu
å tekjur og eignir, sem Finn
land hefur gert viö mdrihlula
iönvaeddra båtttökurikja

Efnahags- og framfarastofn-unarinnar (OECD), skulu samningaumleilanir hafnar sem fyrst milli aöildartilcj-anna i bvf skyni aö koma ä samsvarandi rétti fyrir aöildarriki, sem böknun kemur frä, gagnvart öörum aöildartikjum.

VII Vid 15. gr.

Prätt fyrir äkvaeöi 1. og 2. ti. 15. gr. skal einungis skattleggja tekjur sem aöili heimilisfastur f sveitarfélagi f Finnlandi, Noregi eöa Svi'bjöö, sem liggur aö landamaerum Finnlands og Svfbjööar eöa Finnlands og Noregs, eftir bvf sem viö ä, aflar meö persönulegu starfi sem innt er af hendi f slfku sveitarfélagi i ööm bessara rfkja, i bvf rfki bar sem aöilinn sem f hlut ä er heimilisfastur, enda dvelji bessi aöili aö staöaldri f bvf rfki bar sem hann ä fast heimili.

VI. Td artikkd 12

Når en beslemmelse som gir Finland rett til å skattlegge såkall industriell royalty som betales fra Finland, er tall inn i de avlaler til unngåelse av dobbellbeskatning av inntekt og formue, som Finland har inngåtl med flertallet av de industraliserle medlemsstater i Organisa-sjonen for 0konomisk samar-beid og ulvikling (OECD), skal forhandlinger mellom de kontraherende stater snarest mulig innledes med henblikk på å lilvdbringe en tilsvarende rett for den kontraherende stal, fra hvilken royallyen skriver seg i forhold til de 0vrige kontraherende stater.

VII. Til artikkd 15
Uansetl bestemmelsene i

artikkel 15 punktene 1 og 2 skal inntekt som oppebaeres av en person bosatt i en kommune i Finland, Norge eller Svertge, som grenser til lan-degrensen mellom Finland og Sverige, henholdsvis Finland og Norge, for personlig arbeid som utf0res i en slik kommune i en annen av disse stater, bare kunne skattlegges i den stat hvor den omhandlede person er bosatt, under forutsetning av at denne person regdmessig oppholder seg på sitt fasle bosted i denne stat.

VI. Till artikd 12

När en bestämmelse som medger Finland rätl alt beskatta s. k. industriell royalty som betalas från Finland intagils i de avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Finland ingått med flertalet av de industrialiserade medlemsstaterna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), skall förhandlingar mellan de avtalsslutande staterna snarast möjligt inledas i syfte att få till stånd en motsvarande rätt för den avtalsslulande stat från vilken royaltyn härrör i förhållande till de övriga avtalsslutande staterna.

VII. Till artikd 15

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 punkterna I och 2 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i kommun i Finland, Norge eller Sverige som gränsar rill landgränsen mellan Finland och Sverige respektive Finland och Norge, förvärvar på grund av personligt arbete som utförs i sådan kommun i annan av dessa slaler, endast i den stat där personen i fråga har hemvist, under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat.

Meö oröunum "dvelji aö staöaldri" er ätt viö aö skallskyldi aöilinn dvelji aö

8 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 19

Utrykkel "regdmessig oppholder seg" betyr at den skattepliktige som hovedre-

Med uttrycket "regelmässigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i normal-

Prop. 1983/84:19

114

som hovedregd mindst en gäng om ugen opholder sig på sin fasle bopael i den kontraherende stat, hvori han er hjemmehörende.

pauksessa vähintään kertan viikossa oleskelee siinä sopimusvaltiossa olevassa vakinaisessa asunnossaan, jossa hän asuu.

fallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslulande stat där han har hemvist.

VIII. Til artiklerne 15 og 19. VIII. 15 Ja 19 artiklaan

Uanset bestemmelserne i artikd 15, slykke I og 2, og artikel 19, slykke I, kan indkomst, som oppebaeres af en person, der er hjemmeh0-rende i en kommune i Norge eller Sverige, som graenser til landegraensen mellem disse stater, for personligt arbejde, som udf0res i en sådan kommune i den anden af disse stater, kun beskattes i den stat, hvori den pågaeldende person er hjemmeh0rende, under fomdsaetning af, at denne person regdmaessigt opholder sig på sin fäste bopael i denne stat.

Med udtrykkei "regel-maessigt opholder sig" forstås, at den skattepligtige som hovedregd mindst en gäng om ugen opholder sig på sin fasle bopael i den kontraherende stat, hvori han er hjemmeh0rende.

IX. Til artiklerne 18 og 19.

I del omfång Norge på grund af sin lovgivning ikke kan beskatte indkomst som omhandlel i artikleme 18 og 19, kan indkomsten kun beskattes i den stat, hvori modtageren er hjemmeh0rende.

Sopimuksen 15 artiklan I ja 2 kappaleen ja 19 artiklan I kappaleen määräysten estämättä verotetaan Norjan ja Ruotsin väliseen maarajaan rajoilluvassa jommankum-man valtion kunnassa asuvan henkilön tällaisessa kunnassa toisessa näistä valtioissa tehdystä henkilökohtaisesta työstä saamasta tulosta vain siinä valtiossa, jossa kysymyksessä oleva henkilö asuu, eddlyltäen etlä tämä henkilö säännöllisesti oleskelee tässä valtiossa olevassa vakinaisessa asunnossaan.

Sanonnalla "säännöllisesti oleskelee" tarkoitetaan, etta verovelvollinen normaalita-pauksessa vähintään kertan viikossa oleskelee siinä sopimusvaltiossa olevassa vakinaisessa asunnossaan, jossa hän asuu.

IX. 18 ja 19 artiklaan

Mikäli Noija lainsäädäntönsä johdosla ei voi verottaa 18 ja 19 artiklassa tarkoitetusta tulosta, verotetaan tulosta vain siinä valtiossa, jossa saaja asuu.

VIII. Till artiklarna 15 och 19

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 styckena I och 2 och artikel 19 stycke 1 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i kommun i Norge eller Sverige som gränsar till landgränsen mellan dessa stater, förvärvar på gmnd av personligt arbete som utförs i sådan kommun i den andra av dessa stater, endast i den stal där personen i fråga har hemvist, under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat.

Med uttrycket "regelmässigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist.

IX. Till artiklarna 18 och 19

I den mån Norge på gmnd av sin lagstiftning inte kan beskatta inkomst som avses i artiklama 18 och 19, beskattas inkomsten endast i den stat där mottagaren har hemvist.

X. Til artikel 20.

1. En person, som opholder sig i en anden kontraherende stat end Island udelukkende med henblik på

a) studier ved et universitet eller anden undervisningsanstalt i denne anden

X. 20 artiklaan

1. Henkilö, joka oleskelee muussa sopimusvaltiossa kuin Islannissa ainoastaan

a) tässä muussa sopimusvaltiossa olevassa yliopistossa tai muussa opetuslai-

X. Till artikd 20

1. Person som vistas i annan avtalsslutande stat än Island uteslutande för

a) studier vid universitet eller annan undervisningsanstalt i denna andra avtalsslu-

Prop. 1983/84:19

115

jafnaöi eigi sjaldnar en einu sinni i viku ä sfnu fasta heimili f aöildarrfkinu bar sem hann er heimilisfastur.

gel minst en gäng i uken oppholder seg på sill fasle bosted i den kontraherende stat hvor han er bosall.

fallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist.

VIII Viö 15. og 19. gr.

Prätt fyrir äkvaeöi I. og 2. II. 15. gr. og I. ti. 19. gr. skal einungis skattleggja tekjur sem aöili heimilisfastur i sveitarfélagi i Noregi eöa SvibJöö, sem liggur aö landamaemm bessara rfkja, aflar meö persönulegu starfi sem innt er af hendi i slfku sveitarfélagi f hinu aöildartfkinu, f bvf rfki bar sem aöilinn sem f hlut ä er heimilisfastur, enda dvelji bessi aöili aö staöaldri f bvf rfki bar sem hann ä fast heimili.

VIII. Til artiklene 15 og 19

Uansett bestemmelsene i artikkel 15 punktene 1 og 2 og artikkel 19 punkt 1 skal inntekt som oppebaeres av en person bosall i en kommune i Norge eller Sverige som grenser til landegrensen mellom disse stater, for personlig arbeid som utföres i slik kommune i den annen av disse stater, bare kunne skattlegges i den stal hvor den omhandlede person er bosatt, under forutsetning av at denne person regdmessig oppholder seg på silt fasle bosled i denne stat.

VIII. Tdl artiklarna 15 och 19 Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 punkterna I och 2 och artikel 19 punkl 1 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i kommun i Norge eller Sverige som gränsar till landgränsen mellan dessa slaler, förvärvar på gmnd av personligt arbete som utförs i sådan kommun i den andra av dessa stater, endasl i den stal där personen i fråga har hemvist, under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat.

Meö oröunum "dvelji aö staöaldri" er äll viö aö skattskyldi aöilinn dvelji aö jafnaöi eigi sjaldnar en einu sinni i viku ä sinu fasta heimili i aöildartikinu bar sem hann er heimilisfastur.

Uttrykket "regdmessig oppholder seg" betyr at den skattepliktige som hovedregd minst en gäng i uken oppholder seg på sitt fasle bosted i den kontraherende stal hvor han er bosatt.

Med uttrycket "regelmässigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist.

IX Viö 18. og 19. gr.

Geti Noregur ekki samkvaemt eigin löggjöf skatflagl tekjur baer sem um raeöir i 18. og 19. gr. skal einungis skattleggja tekjurnar i bvf rfki bar sem viötakandinn er heimilisfastur.

IX. TU artiklene 18 og 19

I den ulstrekning Norge på grunn av sin lovgivning ikke kan skattlegge inntekt som omhandlel i artiklene 18 og 19, skal inntekten bare kunne skattlegges i den stat hvor mottageren er bosatt.

IX. Till artiklarna 18 och 19 I den mån Norge på gmnd av sin lagstiftning inle kan beskatta inkomst som avses i artiklarna 18 och 19, beskattas inkomsten endast i den stat där mottagaren har hemvist.

X Vid 20. gr.

I. Aöili sem dvelur i ööm aöildartiki en Islandi einungis i beim tilgangi;

a) aö nema viö häsköla eöa aöra mennlastofnun i ööm aöildartiki eöa

X. TU artikkel 20

I. En person som oppholder seg i en annen kontraherende stat enn Island utelukkende for

a) studier ved et universitet eller annen undervisningsanstalt i denne annen

X. Till artikd 20

1. Person som vistas i annan avtalsslulande stat än Island uteslutande för

a) studier vid universitet eller annan undervisningsanstalt i denna andra avtalsslu-

Prop. 1983/84:19

kontraherende stal, eller

b) fortelnings-, industri-, landbmgs- eller skovbmgs-praktik i denne anden kontraherende stat,

og som er eller umiddelbart f0r opholdel var hjemmeh0-rende i Island, beskalles for så vidt angår indkomst ved beskaeftigdse i den f0rst-naevnte kontraherende stat kun af den del af indkomsten, som överstiger 20000 sv. kr. pr. kalenderår eller modvaerdien i dansk, finsk, isländsk eller norsk valuta. Del forannaevnte bel0b omfatter under uddanndses-ophold i Finland, Norge eller Sverige det for del pågaeldende kalenderår gaeldende personfradrag.

Under uddanndsesophold i Danmark skal, såfremt et h0jere bel0b efter gaeldende bestemmelser anses for n0d-vendigt for den uddanndses-s0gendes ophold, detle h0-jere bel0b fritages for dansk beskatning. Denne sidste beslemmelse skal dog ikke finde anvendelse i tilfaelde, hvor studierne eller uddan-ndsen er af underordnet betydning i forhold til de tjenesleydelser, for hvilke de omhandlede vederiag er betalt.

2. Skaltefrihed i henhold
til stykke 1 indr0mmes kun
for en période, som med

•retle eller efler saedvane medgår til studierne eller prakliktjenesten, dog h0jsl for seks på hinanden f0l-gende kalenderår.

3. De kompetente myn
digheder i de kontraherende
stater traeffer aftale om gen-
nemf0relsen af bestemmel
serne i stykke 1 og 2. De

toksessa harjoilettavia opintoja varten, tai

b) tässä muussa sopimusvaltiossa tapahtuvaa liikealan, leollisuuden, maatalouden tai metsälalouden harjoittdua varten, ja joka asuu tai välittömästi ennen tälä oleskelua asui Islannissa, verotetaan työstä saadusla tulosta ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa vain siitä tulon osasta, joka ylitlää 20000 Ruotsin kmunua kalenterivuolta kohli tai sen vasta-arvon Suomen, Islannin, Norjan tai Tanskan rahana. Edellä mainitiuun määrään sisältyy Suomen, Norjan tai Ruotsin oleskdun aikana kysymyksessä olevalta kalenteri-vuoddta myönneltävä henkilökohtainen vähennys.

Tanskassa harjoitldun vuoksi tapahtuvan oleskdun aikana on, jos voimassa olevien määräysten mukaan korkeampi määrä katsotaan tarpeelliseksi kysymyksessä olevan henkilön elatusta varten, tämä korkeampi määrä vapaa Tanskan verosla. Viimeksi mainiltua määräystä ei kuitenkaan sovellela, milloin opiskdun tai harjoitldun merkitys on toisarvoinen siihen työhön nähden, josta mainittu hyvitys on mak-setlu.

2. Verovapaus 1 kappaleen mukaan myönnelään vain ajalta, jonka opiskdu lai harjoiltdutyö kohluuddla tai tavanomaisesti kestää, kuilenkin enintään kuudeksi pe-räkkäiseksi kalenlerivuo-deksi.

3. Sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset so-pival keskenään 1 ja 2 kappaleen määräysten sovdlamisesta. Toimivaltaiset viran-

116

lande stat, eller

b) affärs-, industri-, lanl-bmks- eller skogsbruksprak-lik i denna andra avtalsslulande stat,

och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i Island, beskattas för inkomst av anställning i den förstnämnda avtalsslulande staten endast för den del av inkomsten som överstiger 20000 svenska kronor per kalenderår eller motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller norskt myntslag. Före-nämnda belopp omfattar under vistelse i Finland, Norge eller Sverige personligt avdrag för kalenderåret i fråga.

Under vistelse för utbildning i Danmark skall, om ett högre belopp enligt gällande bestämmelser anses erforderligt för ifrågavarande persons uppehälle, detta högre belopp undantagas från dansk beskattning. Sistnämnda bestämmelse skall dock inte tillämpas i fall då studierna eller utbildningen är av underordnad betydelse i förhållande till den anställning för vilken angivna ersättning har utgått.

2. Skattefrihet enligt stycke 1 medges endast för tid som skäligen eller vanligtvis åtgår för studierna eller prak-tiktjänslgöringen, dock högst för sex på varandra följande kalenderår.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslulande staterna träffar överenskommelse om tillämpningen av bestämmelserna i styckena 1

Prop. 1983/84:19

kontraherende stal, eller

lande stat, eller

b) aö nema viöskipla-, iönaöar-, landbunaöar- eöa skögarnylingarstörf i ööru aöildartiki

og er, eöa siöasl var fyrir dvölina, heimilisfastur ä islandi skattleggst einungis af beim hluta tekna vegna starfs i fyrrnefnda aöildarrfkinu sem er umfram 20000 saenskar kronur ä almanaksäri eöa jafnviröi beirtar fjärhaeöar f dönskum, finnskum, fslenskum eöa norskum gjaldmiöli. Framangreind fjärhaeö felur f sér gildandi persönufrädrätt fyrir viökomandi almanaksär ef dvaliö er f Finnlandi, Noregi eöa SvibJöö.

b) for å fä fortetnings-, industri-, landbmks- eller skogsbmkspraksis i denne annen kontraherende stat, og som er eller umiddelbart f0r oppholdet var bosalt i Island, skattlegges for inntekt av l0nnsarbeid i den f0rst-nevnte kontraherende stat bare for den del av inntekten som överstiger 20000 svenske kröner pr. kalenderår eller molverdien i dansk, finsk, isländsk eller norsk valuta. Forannevnte bel0p omfatter under uldan-ndsesopphold i Finland, Norge eller Sverige det for angjeldende kalenderår gjeldende personfradrag.

b) affärs-, industri-, lantbruks- eller skogsbrukspraktik i denna andra avtalsslutande stat,

och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i Island, beskattas för inkomst av anställning i den förstnämnda avtalsslutande staten endasl för den del av inkomsten som överstiger 20000 svenska kronor per kalenderår eller motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller norskt myntslag. Förenämn-da belopp omfattar under vistelse i Finland, Norge eller Sverige personligt avdrag för kalenderåret i fråga.

Efdvaliöerognäm slundaö i Danmörku skal, svo framarlega sem haerri fjärhaeö er talin nauösynleg samkvaemt gildandi reglum lil fram-faerslu nämsmannsins, bessi haerti fjärhaeö undanbegin skalllagningu f Danmörku. Petta äkvaeöi gildir bö ekki f beim tilvikum bar sem nämiö eöa bJälfunin er veigalfliö i samanburöi viö starf baö sem endurgjaldiö kemur fyrir.

2. Skatlfrelsi samkvaemt I. ti. veitisl bö einungis fyrir baö limabil sem haefilegt eöa venjulegt telst fyrir nämiö eöa bjälfunina, bö ekki lengur en sex almanaksär i röö.

3. Baer stjörnvöld i aöildarrikjunum skulu gera samkomulag um framkvaemd ä-kvaeöa 1. og 2. ti. Baer stjörnvöld gela einnig gert sam-

Under utdannelsesopp-hold i Danmark skal, såfremt et h0yere bel0p eller gjeldende bestemmelser anses n0dvendig for angjeldende persons underhold, detle h0yere bel0p unntas fra dansk beskatning. Sistnevnle beslemmelse får imidlertid ikke anvendelse i tilfelle hvor studiene eller utdannelsen er av underordnet betydning i forhold til de tjenesleyidser for hvilke de omhandlede vederiag er betalt.

2. Skattefrihet i henhold til punkt I innr0mmes bare for en période, som med ri-mdighel eller vanligvis medgår til studiene eller prakti-kantljenesten, dog h0yst for seks på hverandre f0lgende kalenderår.

3. De kompetente myndigheter i de konlraherende stater treffer avtale om gjen-nomföringen av bestemmelsene i punktene 1 og 2. De

Under vistelse för utbildning i Danmark skall, om ett högre belopp enligt gällande bestämmelser anses erforderligt för ifrågavarande persons uppehälle, detta högre belopp undantagas från dansk beskattning. Sistnämnda bestämmelse skall dock inte tilllämpas i fall då studierna eller utbildningen är av underordnad betydelse i förhållande till den anställning för vilken angivna ersättning har utgått.

2. Skattefrihet enligt punkt 1 medges endasl för tid som skäligen eller vanligtvis åtgår för studierna eller praktik-tjänstgöringen, dock högst för sex på varandra följande kalenderår.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna träffar överenskommelse om tillämpningen av bestämmelserna i punkterna

Prop. 1983/84:19

kompetente myndigheder kan også traeffe aftale om sådanne aendringer af de der naevnte bel0b, som findes ri-melige under hensyn til for-andringer i penge vaerdi, aendret lovgivning i nogen af de konlraherende stater eller andre lignende forhold.

XL Til artikel 25.

1. Bestemmelserne i artikel 25, stykke 3, kan på be-gaering af Island aendres og erstattes af f0lgende teksl:

"a) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i Island, oppebaerer indkomst eller ejer formue, som i henhold lil bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat, skal Island, med mindre bestemmelserne i artikel 10, stykke 8, I. afsnit, eller stykke b) medf0rer andet,

1) fra denne persons isländske indkomstskat fradrage et bel0b svarende til den indkomstskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stat;

2) fra denne persons isländske formueskat fradrage et bel0b svarende til den formueskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stal.

Fradragsbel0bet skal imidlertid ikke i noget tilfaelde kunne overstige den del af den isländske indkomstskat eller formueskat, beregnel f0r sädani fradrag, som svares af den indkomst eller formue, som kan beskattes i denne anden stal.

b) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i Island, erhverver indkomst eller ejer

omaisel voivat myös sopia sdlaisesta muutoksesla siinä mainitiuun rahamäärään, joka rahan arvon muuttumiseen, jonkin sopimusvallion muultuneeseen lainsäädäntöön tai muuhun sellaiseen seikkaan nähden katsotaan kohtuulliseksi.

XI. 25 artiklaan

I. Islannin pyynnöslä voidaan sopimuksen 25 artiklan 3 kappaleen määräyksiä muullaa ja ne korvata seu-raavalla tekslillä:

"a) Milloin Islannissa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutla, josla tämän sopimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa, Islannin on, jollei 10 artiklan 8 kappaleen ensimmäisen alakappaleen tai b) kohdan määräyksistä muuta johdu:

1) vähennettävä tämän henkilön Islannin luloverosta tässä toisessa sopimusvaltiossa maksettua tuloveroa vastaava määrä;

2) vähennettävä tämän henkilön Islannin varalli-suusverosta tässä toisessa sopimusvaltiossa maksettua varallisuusveroa vastaava määrä.

Vähennyksen määrä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen lekemislä lasketun Islannin tuloveron lai varallisuus-veron osa, joka jakautuu sille tulolle tai sille varallisuuddle, josla voidann verottaa tässä toisessa valtiossa.

b) Milloin Islannissa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutla, josta tämän

och 2. De behöriga myndigheterna kan också träffa överenskommelse om sådan ändring av där omnämnt belopp som finnes skälig med hänsyn till förändring i penningvärde, ändrad lagstiftning i någon av de avtalsslutande staterna eller annan liknande omständighet.

XI. Till artikd 25

I. Bestämmelserna i artikel 25 stycke 3 kan på begäran av Island ändras och ersättas av följande text:

"a) öm person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i delta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Island, såvida inle bestämmelserna i artikel 10 stycke 8 första avsnittet eller punkt b) föranleder annat,

1) från denna persons isländska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat;

2) från denna persons isländska förmögenhetsskatt avräkna elt belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslulande stat.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inle i något fall översliga den del av den isländska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.

b) öm person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmö-

Prop. 1983/84:19

komulag um ber breytingar ä bar greindum fjärhaeöum sem sanngjarnar bvkja meö hliösjön af breytingum å peningagildi, breyttri löggjöf 1 einhverju aöildarrikjanna eöa öörum svipuöum äslaeöum.

XI Viö 25 gr.

1. Aö ösk Islands mä breyta äkvaeöum 3. ti. 25. gr. bannig aö i staö beima komi svohljööandi lexti:

"a) Hafi aöili heimilisfastur ä islandi tekjur eöa eigi hann eign sem skattleggja mä samkvaemt äkvaeöum bessa samnings i ööm aöildarrfki skal Island, nema äkvaeöi 1. mgr. 8. 11. 10. gr. eöa stafliöar b) leiöi til annars;

kompetente myndigheter kan også treffe avtale om slike endringer i de der nevnte belöp som finnes rimelige, under hensyn til forandringer i pengeverdi, endrel lovgivning i noen av de kontraherende stater eller andre lignende forhold.

XI. Til artikkel 25

1. Bestemmelsene i artikkel 25 punkt 3 kan på an-modning fra Island endres og erstattes med f0lgende teksl;

"a) Når en person bosall i Island oppebaerer inntekt eller eier formue som i henhold til bestemmelsene i denne overenskomst kan skattlegges i en annen kontraherende stat, skal Island, medmindre bestemmelsen i artikkel 10 punkt 8 förste ledd eller underpunkt b) medf0rer noen annet.

1 och 2. De behöriga myndigheterna kan också träffa överenskommelse om sådan ändring av där omnämnt belopp som finnes skälig med hänsyn till förändring i penningvärde, ändrad lagstiftning i någon av de avtalsslulande staterna eller annan liknande omständighet.

XI. Till artikd 25

1. Bestämmelserna i artikel 25 punkl 3 kan på begäran av Island ändras och ersättas av följande text:

"a) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhel som enligt bestämmelserna i delta avtal får beskallas i annan avtalsslutande stat, skall Island, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 punkl 8 första stycket eller punkt b) föranleder annat.

1) veila sem frädrält frä fslenskum lekjuskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til bess lekjuskatls sem greiddur hefur veriö i siöamefnda aöildarrfkinu;

2) veita sem frädrält frä fslenskum eignarskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til bess eignarskalts sem greiddur hefur veriö i siöamefnda aöildarrikinu.

Frädrätlur bessi mä bö f engu tilviki vera haerri en sä hluti islenska tekjuskattsins eöa eignarskaltsins, reiknaös än sliks frädrättar, sem er af beim tekjum eöa beirti eign sem mä skattleggja f sföar-nefnda rfkinu.

b) Hafi aöili heimilisfastur ä islandi tekjur eöa eigi hann eign sem einungis skal skatt-

1) i denne persons isländske inntektsskatt in-r0mme fradrag med et bel0p som tilsvarer den inntektsskatt som er betalt i denne annen kontraherende stat;

2) i denne persons isländske formuesskatt inn-r0mme fradrag med et bel0p som tilsvarer den formuesskatt som er betalt i denne annen kontraherende stat.

Fradragsbel0pet skal imidlertid ikke i noen lilfelle overstige den del av den isländske inntektsskatten henholdsvis formuesskalten, beregnel f0r fradragel gis, som faller på den inntekt eller formue, som kan skattlegges i denne annen stal.

b) Når en person bosatt i Island oppebaerer inntekt eller eier formue som i henhold

1) från denna persons isländska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat;

2) från denna persons isländska förmögenhetsskatt avräkna elt belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslulande stat.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inle i något fall överstiga den del av den isländska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhel som får beskattas i denna andra stal.

b) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmö-

Prop. 1983/84:19

120

formue, som i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst kun kan beskattes i en anden kontraherende stat, kan Island medregne indkomsten eller formuen i beskatningsgrundla-gel, men skal i den isländske skal på indkomsten eller formuen fradrage den del af indkomstskatten henholdsvis formueskatten, som svares af den indkomsl, som er oppebårel fra denne anden stal, respektive den formue, som ejes der."

Anmodning om en sådan aendring fremsaettes ad diplomatisk vej ved underretning til enhver af de andre kontraherende stater. ./Endringen traeder i kraft tredive dage efter den dag, da samtlige andre kontraherende stater har modlaget sådan undertetning, og dens bestemmelser anvendes

a) på skatter af indkomst, som erhverves den I. januar, der f0lger naermest efter, al sådan underretning er sket, eller senere, og

b) på skatter af formue, som pålignes på gmndlag af en skatleansaettdse (beskatning) i del andel kalenderår efter det år, i hvilken sådan undertelning er sket, eller senere.

2. Bestemmelserne i artikel 25, slykke 4, kan på be-gaering af Norge aendres og erstattes af f0lgende teksl:

"a) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i Norge oppebaerer indkomst eller ejer formue, som i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat, skal Norge,

sopimuksen määräysten mukaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa, Islanti voi sisällyttää tulon tai varallisuuden verotuspe-msteeseen, mutla sen on vähennettävä tulon tai varallisuuden pemsteella suorilet-tavasla Islannin verosla se tuloveron tai varallisuus-veron osa, joka jakautuu tästä toisesla sopimusvaltiosta saadulle tulolle tai siellä olevalle varallisuuddle."

Tällaista muutosta kos-keva pyyntö tehdään diplo-maatlileitse ilmoiltamalla tästä kaikille muille sopimusvaltioille. Muulos tulee voimaan kolmantenakymmenenlenä päivänä siitä, kun kaikki muut sopimusvaltiot oval saaneet ilmoiluksen ja sen määräyksiä sovdletaan

a) tulosta suoritetlavan veron osalta, tuloon, joka saadaan ilmoitusta lähinnä seuraavana lammikuun 1 päivänä tai sen jälkeen, ja

b) varallisuudesla suoritetlavan veron osalta, varallisuuleen, josla veroa on suoritettava sitä vuotta, jona ilmoitus tapahtui, loiseksi seuraavana kalenlerivuonna tai sen jälkeen toimitettavan verotuksen pemsteella.

2. Norjan pyynnöslä voidaan sopimuksen 25 artiklan 4 kappaleen määräyksiä muullaa ja ne korvata seu-raavalla tekslillä:

"a) Milloin Norjassa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutla, josta tämän sopimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa, Norjan on, jollei 10 artiklan 8 kappaleen ensimmäisen alakappaleen tahi b)

genhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Island inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den isländska skallen på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där."

Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna. Åndringen träder i kraft trettio dagar efter det samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan undertätidse och dess bestämmelser tillämpas

a) på skatt på inkomst, som förvärvas den I januari närmast efter det sådan underrättelse skett eller senare, och

b) på skatt på förmögenhet, som utgår på grund av beskattning andra kalenderåret efler det sådan underrättelse skett eller senare.

2. Bestämmelserna i artikel 25 stycke 4 kan på begäran av Norge ändras och ersättas av följande text:

"a) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslulande stat, skall Norge, såvida inte bestämmelserna i ar-

Prop. 1983/84:19

leggja samkvaemt äkvaeöum samnings bessa f ööru aöildarrfki, getur Island taliö tekjurnar eöa eignina meö f skatlstofni, en frä fslenskum skatti af tekjum eöa eign skal bä draga bann hluta af lekjuskaltinum eöa dgnarskari-inum, eftir bvf sem viö ä, sem er af beim tekjum sem stafa frä sföamefnda rfkinu eöa af eign sem er f eigu hans bar."

ösk um slfka breylingu skal komiö ä framfaert' eftir diplömatiskum leiöum meö tilkynningu til sérhvers hinna aöildartikjanna. Breylingin öölast gildi brjätiu dögum eftir aö öll hin aöildartikin hafa möliekiö slfka tilkynningu og äkvaeöi hennar laka lil:

til bestemmelsene i denne overenskomst bare skal kunne skaltelegges i en annen konlraherende stal, kan Island medregne inntekten eller formuen i beskatnings-grunnlaget, men skal i den isländske skatten av inntekten eller formuen innr0mme fradrag i den del av inntektsskatten. henholdsvis formuesskalten, som faller på den inntekt som er oppebårel fra denne annen stat eller den formue som eies der."

Begjaering om slik endring fremmes på diplomatisk vei ved undertetning lil hver av de andre kontraherende stater. Endringen trer i kraft tredve dager etter den dag, da samtlige andre kontraherende stater har moltatl slik underretning, og dens bestemmelser får anvendelse

121

genhet som enligt bestämmelserna i delta avtal beskattas endasl i annan avtalsslutande stat, får Island inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall frän den isländska skallen på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburils från denna andra stat respektive den förmögenhel som innehas där."

Begäran om sådan ändring görs pä diplomatisk väg genom undertätidse till envar av de andra avtalsslutande staterna. Åndringen träder i kraft trettio dagar efter del samtliga andra avtalsslulande stater erhållit sådan undertätidse och dess bestämmelser tillämpas

a) skalls af tekjum sem aflaö er 1. januar naestan ä eftir sifkri tilkynningu eöa siöar og

b) skatts af eignum sem mynda eignarskatlsslofn til älagningar ä ööm almanaksäri eftir slika lilkynningu eöa siöar.

a) på skatt av inntekt som oppebaeres den I. januar naermest etter at slik under-retning er gitt, eller senere, og

b) på skatt av formue som ilignes skatt det annet kalenderåret etter at slik under-retning er gitt, eller senere.

a) på skatt på inkomst, som förvärvas den I januari närmast efter det sådan undertätidse skett eller senare, och

b) på skall på förmögenhet, som utgår på grund av taxering andra kalenderåret efler det sådan underrättelse skett eller senare.

2. Aö ösk Noregs mä breyta äkvaeöum 4. il. 25. gr. bannig aö f staö beirta komi svohljööandi lexti:

"a) Hafi aöili heimilisfastur f Noregi tekjur eöa eigi hann eign sem skattleggja mä samkvaemt äkvaeöum bessa samnings i ööm aöildarriki skal Noregur, nema äkvaeöi 1. mgr 8 fl. 10. gr. eöa stafliöa b) eöa c) leiöi til annars:

2. Bestemmelsene i artikkel 25 punkt 4 kan på anmodning fra Norge endres og erstattes med f0lgende teksl:

"a) Når en person bosatt i Norge oppebaerer inntekt eller eier formue som i henhold lil bestemmelsene i denne overenskomst kan skattlegges i en annen kontraherende stat, skal Norge, medmindre bestemmelsene i ar-

2. Bestämmelserna i artikel 25 punkt 4 kan på begäran av Norge ändras och ersättas av följande text:

"a) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhel som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte bestämmelserna i ar-

Prop. 1983/84:19

122

med mindre bestemmelserne i artikel 10, stykke 8, 1. af snil, eller punkterne b) eller c) medf0rer andel,

1) fra denne persons norske indkomstskat fradrage et bel0b svarende til den indkomstskat, som er erlagt i denne anden konlraherende stat;

2) fra denne persons norske formueskat fradrage el bel0b svarende fil den formueskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stat.

Fradragsbel0bel skal imidlertid ikke i noget tilfaelde kunne overstige den del af den norske indkomstskat eller formueskat, beregnel f0r sådant fradrag, som svares af den indkomst eller formue, som kan beskattes i denne anden stat.

b) Såfremt en person hjemmeh0rende i Norge erhverver indkomsl eller ejer formue, som i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst kun kan beskattes i en anden kontraherende stat, kan Norge medregne indkomsten eller formuen i beskatningsgmndla-get, men skal i den norske skat på indkomsten eller formuen fradrage den del af indkomstskatten, respektive formueskatten, som svares af den indkomst, som er oppebårel fra denne anden stal, respektive den formue, som ejes der.

c) Såfremt en person hjemmeh0rende i en kontraherende stat oppebaerer fortjeneste som omhandlel i arfikel 13, stykke 6, og som kan beskattes i Norge, skal Norge fra denne persons norske indkomstskat fra-

tai c) kohdan määräyksistä muuta johdu:

1) vähennettävä tämän henkilön Norjan luloverosta tässä toisessa sopimusvaltiossa maksettua tuloveroa vastaava määrä;

2) vähennettävä tämän henkilön Norjan varallisuus-verosta lässä toisessa sopimusvaltiossa maksettua varallisuusveroa vastaava määrä.

Vähennyksen määrä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä lasketun Norjan tuloveron tai varallisuus-veron osa, joka jakautuu sille tulolle tai sille varallisuuddle, josta voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.

b) Milloin Norjassa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutla, josta tämän sopimuksen määräysten mukaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa, Norja voi sisällyttää tulon lai varallisuuden verotusperus-teeseen, mutta sen on vähennettävä tulon tai varallisuuden perustedla suoritella-vasta Norjan verosla se tuloveron lai varallisuusveron osa, joka jakautuu tästä toisesla sopimusvaltiosta saadulle tulolle tai siellä olevalle varallisuuddle.

c) Milloin sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 13 artiklan 6 kappaleessa tarkoitettua voitloa, josta voidaan verottaa Norjassa, Norjan on vähennettävä tämän henkilön Norjan luloverosta toisessa sopimusvaltiossa

tikel 10 stycke 8 första avsnittet eller punkl b) eller c) föranleder annat,

1) från denna persons norska inkomstskatt avräkna elt belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat;

2) från denna persons norska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den norska inkomstskatten eller förmögenhetsskallen, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.

b) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt beslämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslulande stat, får Norge inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den norska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburils från denna andra stat respektive den förmögenhel som innehas där.

c) Om person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar vinst som avses i artikel 13 stycke 6 och som får beskattas i Norge, skall Norge från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den

Prop. 1983/84:19

123

1) veita sem frädrält frä norskum lekjuskatti bessa aöila Qärhaeö sem svarar til bess lekjuskatls sem greiddur hefur veriö i siöamefnda aöildarrikinu;

2) veita sem frädrält frä norskum eignarskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til bess eignarskalts sem greiddur hefur veriö i siöamefnda aöildarrikinu.

Frädrätlur bessi mä bö f engu tilviki vera haerti en sä hluti norska tekjuskattsins eöa eignarskaltsins, reiknaös än sliTcs frädrättar, sem er af beim tekjum eöa beirti eign sem mä skattleggja f sföar-nefnda rikinu.

tikkel 10 punkt 8 förste ledd, eller underpunktene b) eller c) medf0fer noe annet,

1) i denne persons norske inntektsskatt innr0mme fradrag med et bel0p som tilsvarer den inntektsskatt som er betalt i denne annen kontraherende stat;

2) i denne persons norske formuesskatt innr0mme fradrag med et bel0p som tilsvarer den formuesskatt som er betalt i denne annen kontraherende stal.

Fradragsbel0pet skal imidlertid ikke i noe tilfelle overstige den del av den norske inntektsskatten, henholdsvis formuesskalten, beregnet f0r fradragel gis, som faller på den inntekt eller formue som kan skattlegges i denne annen stal.

tikel 10 punkt 8 första stycket eller punkterna b) eller c) föranleder annat,

1) från denna persons norska inkomstskatt avräkna ell belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslulande stat;

2) från denna persons norska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskall som betalats i denna andra avtalsslutande stat.

b) Hafi aöili heimilisfastur i Noregi tekjur eöa eigi hann eign sem einungis skal skattleggja samkvaemt äkvaeöum samnings bessa i ööru aöildartiki, getur Noregur taliö tekjurnar eöa eignina meö f skatlstofni, en frå norskum skatti af tekjum eöa eign skal bä draga bann hluta af lekjuskaltinum eöa eignarskaltinum, eftir bvf sem viö ä, sem er af beim tekjum sem stafa frä siöamefnda rikinu eöa af eign sem er i eigu hans bar.

c) Ef aöili heimilisfastur i aöildartiki hlytur hagnaö sem um er raett i 6. ti. 13. gr. og sem skattleggja mä i Noregi skal Noregur draga frä norskum lekjuskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til bess skatts sem greiddur er

b) Når en person bosatt i Norge oppebaerer inntekt eller eier formue som i henhold til bestemmelsene i denne overenskomst bare skal kunne skattlegges i en annen kontraherende stat, kan Norge medregne inntekten eller formuen i beskatnings-grunnlagel, men skal i den norske skatten av inntekten eller formuen innr0mme fradrag for den del av inntektsskatten, henholdsvis formuesskalten, som faller på den inntekt som er oppebårel fra denne annen stal eller den formue som eies der.

c) Når en person bosatt i en kontraherende stat oppebaerer gevinst som omhandlel i artikkel 13 punkt 6, og som kan skattlegges i Norge, skal Norge i denne persons norske inntektsskatt inn-r0mme fradrag med et bel0p

b) öm person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhel som enligt bestämmelserna i delta avlal beskattas endasl i annan avtalsslutande stat, får Norge inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den norska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där.

c) Om person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar vinst som avses i artikel 13 punkt 6 och som får beskallas i Norge, skall Norge från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den

Prop. 1983/84:19

124

dragé et bel0b svarende til den skat, som i den anden konlraherende stat er eriagt af fortjenesten. Fradragsbe-l0bet skal imidlertid ikke kunne overstige den del af den norske skat, beregnel f0r sådant fradrag, som svares af fortjenesten."

Anmodning om en sådan aendring fremsaettes ad diplomatisk vej ved undertetning til enhver af de andre kontraherende stater, /ändringen traeder i kraft tredive dage efler den dag, da samtlige andre kontraherende stater har modtaget sådan undertetning, og dens bestemmelser anvendes

a) på skatter af indkomsl, som erhverves den 1. januar, der f0lger naermest efter, al sådan undertelning er sket, eller senere, og

b) på skaller af formue, som pålignes på gmndlag af en skatleansaettdse (beskatning) i det andet kalenderår efter del år, i hvilken sådan underretning er sket, eller senere.

XII. Til artikd 31.

I. Uanset bestemmelserne i arfikel 31, slykke 2 og 3, skal artikel 15, slykke 4, i den mellem Kongeriget Danmarks regering og Kongeriget Sveriges regering den 16. november 1973 indgåede overenskomst lil undgåelse af dobbellbeskatning for så vidt angår skatter på indkomst og formue fortsat vaere gaeldende, og dens bestemmelser skal finde anvendelse på indkomst, som erhverves inden udgangen af det 3. kalenderår efter del, i hvilket naervaerende overenskomst ertrådl i kraft.

voitosta maksettua veroa vastaava määrä. Vähennyksen määrä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä lasketun Norjan veron osa, joka jakautuu lälle voitolle."

Tällaista muutosta kos-keva pyyntö tehdään diplo-maaltiteilse ilmoiltamalla tästä kaikille muille sopimusvaltioille. Muutos tulee voimaan kolmantenakymmenenlenä päivänä siitä, kun kaikki muut sopimusvaltiot oval saaneet ilmoiluksen ja sen määräyksiä sovdletaan

a) tulosta suoritetlavan veron osalta, tuloon, joka saadaan ilmoitusta lähinnä seuraavana lammikuun I päivänä tai sen jälkeen, ja

b) varallisuudesla suoritetlavan veron osalta, varallisuuleen, josta veroa on suoritettava sitä vuotta, jona ilmoitus tapahtui, loiseksi seuraavana kalenlerivuonna tai sen jälkeen toimitettavan verotuksen perustedla.

XII. 31 artiklaan

1. Sopimuksen 31 artiklan 2 ja 3 kappaleen määräysten estämättä on Ruotsin Kuningaskunnan hallituksen ja Tanskan Kuningaskunnan hallituksen välillä tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi 16 päivänä martaskuuta 1973 tehdyn sopimuksen 15 artiklan 4 kap-pale eddleen voimassa ja sen määräyksiä sovdletaan tuloon, joka saadaan ennen sitä vuotta, jona tämä sopimus on tullut voimaan, seuraavan kolmannen kalenterivuoden pääitymistä.

skall som i den andra avtalsslulande staten betalats på vinsten. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den norska skatten, beräknad ulan sådan avräkning, som belöper på vinsten."

Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom undertätidse till envar av de andra avtalsslutande staterna. Åndringen träder i kraft trettio dagar efter det samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och dess bestämmelser rillämpas

a) på skall på inkomst, som förvärvas den 1 januari närmast efter det sådan undertätidse skett eller senare, och

b) på skatt på förmögenhet, som utgår på grund av beskattning andra kalenderåret efter det sådan underrättelse sken eller senare.

XII. Till artikd 31

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 31 styckena 2 och 3 skall artikel 15 stycke 4 i avtalet den 16 november 1973 mellan Konungariket Danmarks regering och Konungariket Sveriges regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet alltjämt gälla och dess bestämmelser tilllämpas på inkomst som förvärvas före utgången av tredje kalenderåret efter det förevarande avtal trätt i kraft.

Prop. 1983/84:19

125

af hagnaöinum i fyrrnefnda aöildarrfkinu. Frädrätlur bessi mä bö ekki vera haerti en sä hluti norska skatlsins, reiknaös än slfks frädrättar, sem er af hagnaöinum."

Ösk um slfka breylingu skal komiö ä framfaeri eftir diplömatiskum leiöum meö tilkynningu til sérhvers hinna aöildartikjanna. Breylingin öölast gildi brjätfu dögum eftir aö öll hin aöildartikin hafa möliekiö slika lilkynningu og äkvaeöi hennar laka lil:

som tilsvarer den skatt som er betalt av gevinslen i den annen kontraherende stat. Fradragsbel0pel skal imidlertid ikke overstige den del av den norske skatten, beregnet f0r fradragel gis, som faller på gevinslen."

Anmodning om slik endring fremmes på diplomatisk vei ved undertetning til hver av de andre konlraherende stater. Endringen trer i kraft tredve dager etter den dag da samtlige andre konlraherende stater har moltatl slik undertetning, og dens bestemmelser får anvendelse

skatt som i den andra avtalsslulande staten betalats på vinslen. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den norska skatten, beräknad ulan sådan avräkning, som belöper på vinslen."

Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom undertätidse till envar av de andra avtalsslulande staterna. Åndringen träder i kraft trettio dagar efler det samtliga andra avtalsslulande stater erhållit sådan undcrtättelse och dess bestämmelser tillämpas

a) skatts af tekjum sem aflaö er 1. januar naestan ä eftir sifkri lilkynningu eöa siöar og

b) skatts af eignum sem mynda eignarskatlsslofn til älagningar ä ööru almanaksäri eftir slfka tilkynningu eöa sföar.

a) på skatter av inntekt som oppebaeres den 1. januar naermest etter at slik underretning er gitt, eller senere, og

b) på skatter av formue som ilignes skatt i del annet kalenderåret etter al slik undertelning er gitt, eller senere.

a) på skatt på inkomst, som förvärvas den I januari närmast efler del sådan undertätidse skett eller senare, och

b) på skatt på förmögenhel, som utgår på grund av taxering andra kalenderåret efler det sådan underrättelse skett eller senare.

XII viö 31. gr.

1. Prätt fyrir äkvaeöi 2. og 3. ti. 31.gr. skal 4. il. I5.gr. f samningi frä 16. november 1973 milli rfkisstjörnar Konungsrikisins Danmerkur og rikisstjörnar Konungsrfkisins Svfbjööar um aö komast hjä tvfsköttun viö skalllagningu ä tekjur og eignir gilda äfram og äkvaeöi hans eiga viö um tekjur sem aflaö er äöur en briöja almanaksär frä gildistöku samnings bessa er liöiö.

XII. Td artikkd 31

I. Uansett bestemmelsene i artikkel 31 punktene 2 og 3 skal artikkel 15 punkl 4 i avtalen mellom Kongeriket Danmarks regjering og Kongeriket Sveriges regjering av 16. november 1973 til unngåelse av dobbdbeskatning med hensyn lil skatter av inntekt og formue fortsatt vaere gjeldende, og dens bestemmelser skal få anvendelse på inntekt som opp-baeres innen utgången av tredje kalenderår etter det år hvori naervaerende overenskomst er trådt i kraft.

XII. Till artikd31

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 31 punkterna 2 och 3 skall artikel 15 punkt 4 i avtalet den 16 november 1973 mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet alltjämt gälla och dess bestämmelser tilllämpas på inkomst som förvärvas före utgången av tredje kalenderåret efter del förevarande avtal trätt i kraft.

Prop. 1983/84:19

126

Efter udl0bet af det i f0r-ste afsnit angivne tidsmm oph0rer de der angivne bestemmelser i overenskomsten af 16. november 1973 at vaere gaeldende.

De i förste afsnit anförte bestemmelser i overenskomsten af 16. november 1973 har f0lgende ordlyd:

"Uanset bestemmelserne i stykke 1 og 2 beskattes indkomst, som oppebaeres af så-kaldtegraensegaengere, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat, for arbejde ud-f0rt i den anden kontraherende stat, kun i den f0rst-naevnte stat. Ved anvendelsen af denne beslemmelse anses som graensegaenger sådan beskaeftigel person, som regdmaessigt opholder sig i sin fasle bolig i den kontraherende stal, hvori han er hjemmeh0rende, men som normall udf0rer sit arbejde i den anden kontraherende stal."

2. For så vidt angår skattefrihed i Finland og Sverige for flådningsforeninger, som er sliflede for al varetage flådningen i Torne og Muonio graenseelves offentlige flådningsveje. gaelder, hvad der derom er truffel saerlig aftale.

3. For så vidt angår sp0rgsmålet om gmndlagel for fordelingen af beskatningen i Norge og Sverige af Luossavaara-Kiirunavaara Aktieselskabs indkomster gaelder, hvad der derom er tmffet saerlig aftale.

Protokollen skal depo-neres i det finske udenrigsministerium og bekraeftede afskrifter skal af det finske udenrigsministerium tilsrilles hver og en af de andre

Ensimmäisessä alakappa-lessa mainitun ajan päätyltyä lakkaavat siinä mainitut 16 päivänä marraskuuta 1973 tehdyn sopimuksen määräykset olemasta voimassa.

Ensimmäisessä alakappaleessa mainitut 16 päivänä martaskuuta 1973 tehdyn sopimuksen määräykset oval näin kuuluvat:

"Tämän artiklan I ja 2
kappaleen määräysten estä
mättä verotetaan tulosta,
jonka sopimusvaltiossa

asuva ns. rajankävijä saa toisessa sopimusvaltiossa tehdystä työstä, vain ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa. Täta määräystä sovellettaessa pidelään rajankävi-jänä sellaista loisen palve-luksessa olevaa henkilöä, joka säännöllisesti oleskelee siinä sopimusvaltiossa olevassa vakinaisessa asunnossaan, jossa hän asuu, mutta joka normaalilapauksessa le-kee lyölään toisessa sopimusvaltiossa."

2. Tornion ja Muonion ra-jajokien uittoväylässä uittoa toimittamaan perustetun uit-toyhdistyksen verovapau-desta Suomessa ja Ruolsissa on voimassa, mitä siitä erikseen on sovittu.

3. Pemsteista, joita noudatetaan jaettaessa Luossa-vaara-Kiimnavaara Akriebo-lag nimisen yhtiön tulojen verotusta Norjan ja Ruotsin kesken, on voimassa, mitä siitä erikseen on sovittu.

Pöytäkiija talletetaan Suomen ulkoasiainministeriöön ja Suomen ulkoasiainminis-teriö toimittaa oikeaksi todis-tetut jäljennökset siitä kunkin sopimusvallion hallituk-

Efter utgången av den i första avsnittet angivna tiden upphör där angivna bestämmelser i avtalet den 16 november 1973 att gälla.

De i första avsnittet angivna beslämmelserna i avtalet den 16 november 1973 har följande lydelse:

"Ulan hinder av bestämmelserna i punkterna I och 2 beskattas inkomst, vilken uppbäres av s.k. gränsgång-are med hemvist i en avtalsslulande stat för arbete utfört i den andra avtalsslutande staten, endasl i den förstnämnda avtalsslutande staten. Vid tillämpningen av denna bestämmelse anses såsom gränsgångare sådan anställd person, som regelmässigt uppehåller sig i sin fasla bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist men som normalt utför sill arbete i den andra avtalsslulande staten."

2. I fråga om skattefrihet i Finland och Sverige för flott-ningsförening, som bildals för att handha flottningen i Torne och Muonio gränsälvars flottled, gäller vad därom särskilt är överenskommet.

3. Angående grunderna för fördelningen mellan Norge och Sverige av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster gäller vad därom särskilt är överenskommet.

Protokollet skall vara deponerat i det finska ministeriet för utrikesärendena och bestyrkta avskrifter skall av det finska ministeriet för utrikesärendena tillställas var

Prop. 1983/84:19

127

Pegar liöinn er sä tfmi er um raeöir i I. mgr. gilda eigi lengur bar greind äkvaeöi samningsins frä 16. november 1973.

Åkvaeöi samningsins frä 16. november 1973 sem um raeöir i 1. mgr. hljööa svo;

Etter utgången av del i förste ledd angitte tidsrom opp-h0rer de der angitie bestemmelser i avtalen av 16. november 1973 å gjelde.

De i förste ledd angitte bestemmelser i avtalen av 16. november 1973 har f0l-gende ordlyd (översatt til norsk);

Efter utgången av den i första stycket angivna tiden upphör där angivna bestämmelser i avtalet den 16 november 1973 att gälla.

De i första stycket angivna bestämmelserna i avtalet den 16 november 1973 har följande lydelse;

"Prätt fyrir äkvaeöi I. og 2. ti. skal einungis skattleggja tekjur, sem svonefndir landa-maerafarar, heimilisfastir i aöildartiki, hafa af starfi sem innt er af hendi f ööm aöildarriki, i fyrtnefnda aöildarrikinu. Viö beitingu bessa ä-kvaeöis telst sem landamaera-fari slikur starfandi aöili sem dvelsl aö staöaldri bar sem hann ä fast heimili i bvi aöildarrilri bar sem hann er heimilisfastur, en sem venjulega leysir starfiö af hendi i hinu aöildartikinu."

2. Varöandi skatlfrelsi f Finnland og SvfbJöö fyrir fleytingarfyrirtaeki, sem stofnaö hefur veriö til aö annast fleytingu ä fleytingar-leiöum landamaeraänna i Torne og Muonio, gildir sérstakt samkomulag sem hefur veriö gert bar um.

3. Varöandi gmndvöll aö skiptingu milli Noregs og Svibjööar ä skalllagningu tekna hlutafélagsins Luossa-vaara-Kiimnavaara gildir sérstakt samkomulag sem hefur veriö gert bar um.

Bökunin skal varöveilt i finnska utanrikisräöuneytinu og finnska utannlcisräöuneytiö skal senda rikisstjörn hvers aöildarrikis staöfest endurrit.

Uansett bestemmelsene i punktene I og 2 skal inntekt oppebårel av såkalte gren-segjengere som er bosalt i en kontraherende stal, for arbeid utf0rt i den annen konlraherende stal bare kunne skattlegges i den f0rslnevnte kontraherende stat. Ved anvendelse av denne bestemmelsen anses som grense-gjenger slik ansatt person som regdmessig oppholder seg på sitt fäste bosted i den konlraherende stat der han er bosatt, men som normalt utf0rer sitt arbeid i den annen kontraherende stat."

2. For så vidt angår skattefrihet i Finland og Sverige for fl0tningsforeninger som er stiftet for å ivareta fl0tnin-gen i Torne og Muonio gren-sedvers fl0tningsled, gjelder hva derom er tmffet saerskill avtale.

3. For så vidt angår sp0rs-målet om gmnnlagel for fordelingen mellom Norge og Sverige av beskatningen av Luossavaara-Kiirunavaara Akfiebolags innlekter, gjelder hva derom er truffel saerskill avtale.

Protokollen skal depon-eres i det finske utenriksministerium og bekreftede avskrifter skal av det finske utenriksministerium tilstilles hver av de andre konlrahe-

"Utan hinder av bestämmelserna i punkterna I och 2 beskattas inkomst, vilken uppbäres av s.k. gränsgångare med hemvist i en avtalsslutande stal för arbete utfört i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda avtalsslutande staten. Vid tillämpningen av denna bestämmelse anses såsom gränsgångare sådan anställd person, som regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslulande stat där han har hemvist men som normalt utför sitt arbete i den andra avtalsslulande staten."

3. Angående gmnderna för fördelningen mellan Norge och Sverige av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster gäller vad därom särskilt är överenskommet.

Protokollet skall vara deponerat i del finska ministeriet för utrikesärendena och bestyrkta avskrifter skall av det finska ministeriet för utrikesärendena fillställas var

Prop. 1983/84:19

128

kontraherende staters regeringer.

Til bekraeftdse heraf har undertegnede, dertil behörigt bemyndigede, undertegnet denne prolokol.

selle.

Tämän vakuudeksi oval al-lekirjoittaneet, asianmukai-sesti siihen valtuulettuina, allekiijoittaneet tämän pöy-läkirjan.

Tehty Helsingissä 22 päivänä maaliskuuta 1983 yh-tenä suomen-, islannin-, norjan-, ruotsin-ja tanskankieli-senä kappaleena, jossa motsin kieldlä on kaksi lekstiä, toinen Suomea ja toinen Ruolsia varten, kaikkien tekstien ollessa yhtä lodis-lusvoimaiset.

och en av de andra avtalsslulande staternas regeringar.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detla protokoll.

Kjeld Mortensen

Jermu Laine

Prop. 1983/84:19

Til slaöfestingar bessu hafa undirritaöir fulllruar, sem fil bess hafa fullgilt umboö, ritaö undir bökun bessa.

Gjort 1 Helsinki hinn 22. mars 1983 i einu eintaki ä hverju bessara måla: rslensku. dönsku, finnsku. norsku og saensku og eru saensku textarnir Iveir, annar fyrir Finnland og hinn fyrir Svi'bjöö, og skulu allir textar jafngildir.

Sigurbjörn Porbjörnsson

rende staters regjeringer.

Til bekreftdse av foranstående har de undertegnede etter behprig fullmakt undertegnet denne protokoll.

Utferdiget i Helsingfors den 22. mars 1983 i ett ek-semplar på henholdsvis norsk, dansk, finsk, isländsk og svensk, idet det på svensk utferdiges lo tekster, en for Finland og en for Sverige, slik at samtlige tekster har samme gyldighel.

O. Bucher-Johannessen

129

och en av de andra avtalsslutande staternas regeringar.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill veder-böriigen bemyndigade, undertecknat detta protokoll.

Kaj Sundberg

9 Rik!,dagen 1983/84. I saml. Nr 19

Prop. 1983/84:19 130

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-09-22

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge

1 Inledning

Bilaterala dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska staterna beträffande inkomst och förmögenhet har funnits ända sedan 1930-talet. Del första svenska avtalet ingicks med Finland år 1931. Det följdes sedermera av avtal med Danmark år 1932, med Island år 1937 och med Norge år 1947. Med Norge hade emellertid redan år 1937 ingåtts ett specialavial som reglerade grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags (LKAB) inkomster. Nuvarande svenska dubbelbeskattningsavtal med de övriga nordiska staterna beträffande inkomst och förmögenhet ingicks, med Island år 1964 (SFS 1964:584), med Norge är 1971 (SFS 1972:35), med Finland år 1973 (SFS 1977:812, ändr. 1981:116) och med Danmark likaledes år 1973 (SFS 1974:27). Samtliga dessa avtal, utom del med Island, är baserade pä det modellavtal som organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekommenderade är 1963 för bilaterala dubbdbeskaUningsavtal.

Frågan om ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska staterna diskuterades redan på 1960-talet. Sålunda hemställde nordiska rådet i rekommendation 10/1964 att regeringarna skulle undersöka möjligheterna att ingå ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal i huvudsaklig överensstämmelse med ÖECD:s moddlavlal. Frågan om ett multilateralt avtal behandlades emellertid samtidigt även i ett vidare sammanhang. Ar 1964 beslöt nämligen den europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) atl tillsätta en arbetsgrupp med uppgift atl undersöka möjligheterna atl ingå ell multilateralt dubbelbeskattningsavtal mellan EFTA-staterna. Gruppens arbete pågick under åren 1965-1969. I avvaktan på resultatet av

Prop. 1983/84:19 131

gruppens arbete sköts frågan om ett multilateralt nordiskt avtal på framtiden. Samtliga nordiska stater utom Island ingick i EFTA:s arbetsgrupp. EFTA-gruppens arbete resulterade i ell avtalsutkast men det ledde inte fram till ett multilateralt avtal. Gruppen uttalade i sin rapport i november 1969 att man visseriigen funnit att ett multilateralt avtal är tekniskt möjligt men alt ett sådant avtal kunde rekommenderas endast om det från alla synpunkter var bättre än de existerande bilaterala avtalen. Gruppen hade emellertid funnit alt man inte lyckats uppnå det mått av enhetlighet i beskattningsreglerna som vore önskvärt och att man inte lyckats finna en tillfredsställande ordning för att lösa tvisler som kunde uppkomma vid tolkningen och tillämpningen av avtalet.

Sedan arbetet inom EFTA-gruppen avslutats logs tanken på ett multilateralt avtal inom Norden äter upp. I avvaklan på att EFTA-arbetet skulle slutföras hade emellertid diskussioner förts mellan de nordiska staternas finansministerier om möjligheten atl utarbeta ett modellavtal för bilaterala handräckningsavtal och man beslöt att prioritera denna fråga. Jag fär i denna del hänvisa till dåvarande departementschefens redogörelse i prop. 1972: 142 s. 2—3. Sedan ett multilateralt nordiskt handräckningsavtal färdigställts under år 1971 togs frågan om ett inkomst- och förmögenhetsskatteavtal äter upp. Efler preliminära diskussioner beslöts under hösten 1972 att man skulle söka utarbeta ett multilateralt nordiskt avtal på detta område. Som underlag för arbetet användes ett på svenska upprättat utkast som huvudsakligen baserats på ÖECD:s modellavtal frän år 1963 men som också innehöll en rad bestämmelser som hämtats från existerande bilaterala avlal mellan de nordiska staterna. De ändrade formuleringar som krävdes för att ge det bilaterala modellavlalet en multilateral form hämtades från del utkast till multilateralt avtal som utarbetats inom EFTA. Sedan OECD år 1977 utarbetat ett nytt bilateralt modellavtal, omformulerades del multilaterala avtalsutkastel i anslutning till det nya modellavlalet. Förhandlingarna om del multilaterala avtalet avslutades i Köpenhamn den 12- 13 juni 1980. Sistnämnda dag paraferades ett på svenska upprättat förslag till avlal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhel samt elt till avtalet fogat protokoll, som utgör en integrerande del av avtalet. Texter på övriga nordiska språk har sedermera utarbetats i resp. land.

Avlalsförslagets svenska text remitterades till kammarrätten i Stockholm och riksskalteverket. Remissinstanserna har haft vissa erinringar mot förslaget av både formell och materiell natur. En del av dessa erinringar har, efler diskussioner med de övriga avialsslalerna. föranlett ändringar i texterna. Övriga erinringar kommer jag atl beröra senare i samband med redogörelsen för avtalels innehåll.

Avtalet och protokollet undertecknades den 22 mars 1983.

Prop. 1983/84:19 132

2 Lagförslaget

I I § föreskrivs atl det till lagen som bilaga fogade avtalet och protokollet, som utgör en integrerande del av avtalet, skall gälla för Sveriges del. I

2 § slås fast, all avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast om de
innebär en inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som skulle ha
förelegat om avtal inte hade funnits. Vidare finns bestämmelser om hur
den skaltskyldige skall förfara om han blir beskattad i strid med avtalets
bestämmelser (3 §). Slutligen görs del klart all skattskyldig skall lämna de
uppgifter till ledning för taxering som han normalt är skyldig atl lämna,
även i det fall inkomst eller förmögenhel enligt avtalet undantagits från
beskattning helt eller delvis (4 §).

Enligt arl. 31 i avtalet träder detta i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga slaler meddelat det finska ministeriet för utrikesärendena att de åtgärder vidtagits som erfordras för ikraftträdande i resp. stat. Det är således inle möjligt alt redan nu bestämma vid vilken tidpunkt avtalet skall träda i kraft. I förslaget till lag har därför föreskrivits, att lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

3 Skattelagstiftningen I övriga nordiska stater

Danmark

Del danska skattesystemet bygger i huvudsak på samma grundprinciper som skattesystemet i de övriga nordiska länderna. I Danmark tas ut t. ex. statlig och kommunal inkomstskatt, sjömansskatt saml statlig förmögenhetsskatt. Härtill kommer särskild inkomstskatt och amtskommunal inkomstskatt.

Juridiska och fysiska personer är obegränsat skattskyldiga om de har hemvist i Danmark. Obegränsat skattskyldig är också en person som stadigvarande vistas i landet. En person anses i allmänhet vistas stadigvarande i Danmark om han uppehåller sig där sammanhängande i minst sex månader. Dansk medborgare som arbetar på danskt fartyg eller innehar statlig anställning är också obegränsat skattskyldig. Fysisk person, som efter att ha varit obegränsat skattskyldig under minst fyra är lämnar Danmark för att bosätta sig i annan stal, förblir obegränsat skattskyldig under fyra år efter utflyttningen, såvida han inte visar, att han är obegränsat skaltskyldig i den nya bosätlningsslaten enligt reglerna för där bosatta personer. För alt den obegränsade skallskyldigheten till Danmark skall upphöra före fyraårsperiodens utgång, fordras dessutom alt skattesystemet i den nya bosätlningsslaten inte i väsentlig grad avviker från det danska. En person som är obegränsat skaltskyldig i Danmark beskattas där för all inkomst, oavsett om den hårrör från Danmark eller från utlandet, och för all förmögenhet, oavsett var denna är belägen. En person som

Prop. 1983/84:19

133

inle har hemvist i Danmark är begränsat skattskyldig där, dvs. han beskattas endast för vissa inkomster som härrör från Danmark och för förmögenhet som år belägen där.

Skatt för fysiska personer uppbärs genom ett källskattesyslem. Beroende på inkomstslag och inkomsttagare indelas inkomsten i A- och B-inkomst. Med A-inkomst avses lön och liknande ersättning utbetalad av arbetsgivare bosatt i Danmark. Lön eller liknande ersättning från andra arbetsgivare utgör B-inkomst. Till B-inkomst hänförs även t.ex. ränta. Anställd, som erhåller lön som är B-inkomst, eriägger skatt på grundval av en preliminär deklaration. Vissa inkomster av engångskaraktär, t. ex. realisationsvinst, avgängsvederiag etc. som uppbärs av fysisk person, är undantagna från vanlig inkomstskatt. De beskattas i stället med en särskild inkomstskatt efter en skallesats av 50% av den del av vinsten eller inkomsten som överstiger 6000 danska kronor.

Beskattningsåret överensstämmer normalt med kalenderåret. Den statliga inkomstskatten utgår efler en progressiv, skiktad grundskala. Skallen beräknas efter en uttagsprocenl som bestäms för varje beskattningsår och som under år 1983 inle får översliga 90%. Inkomstskalan är indexreglerad och fastställs genom särskilt beslut för varje år. Inkomstskalor och skatteuttag framgår av följande tabell (en dansk krona, dkr., motsvarar ungefär 0,8 svenska kronor):

Inkomsl

Grundskala

Skala för är 1983

Skatt uttas med

Upptill	87 200 dkr.	103 200 dkr.
nästa	64 200 dkr.	68 800 dkr.
därutöver

På grundskalan

16%

32% 44%

Ar 1983

14.4% 28,8% 39,6%

Den kommunala inkomstskatten är proportionell och utgår med procentsats som beslutas av resp. kommun.

T.o.m. år 1982 var äkta makar i princip samtaxerade utom i fråga om inkomst som hustrun uppbar på grund av fritt yrke, på grund av tjänst hos annan än mannen samt egen pension, etc. Fr. o. m. år 1983 särtaxeras äkta makar i princip för inkomsl och förmögenhet. Särtaxeringen är dock inte fullständig. Om båda makarna i väsentlig omfattning deltagit i annans eller i egen gemensam förvärvsverksamhet, beskallas inkomst av denna verksamhet hos den av makarna som huvudsakligen har drivit verksamheten, men till den andra maken kan hänföras högst 50% dock högst 106200 dkr. av inkomsten i fråga.

Underåriga barn särtaxeras i regel, men samlaxeras med föräldrarna vid inkomst- och förmögenhetsbeskattningen i fråga om inkomst på grund av avkastningsrätt samt förmögenhet, om avkastningsrätten eller förmögenheten erhållits som gåva av föräldrarna. 10 Riksdai;en 1983184. I saml. Nr 19

Prop. 1983/84:19 134

Vid beräkning av skatt till staten medges personligt avdrag, s. k. "personfradrag", med f. n. 20000 dkr. och vid beräkning av kommunala skatter och avgifter till kyrkan med 18700 dkr. Vid beräkning av löneinkomst medges ett avdrag med 5% av lönen, dock högst med 3 200 dkr. eller avdrag med de faktiska utgifter man haft för att förvärva inkomsten. Vid beräkning av beskattningsbar inkomsl erhåller en person som uppbär bl. a. folkpension vissa tilläggsavdrag. Anställd som avser att börja egen rörelse får skattefritt avsälla minst 500 dkr. dock högst 20% av nettoinkomsten.

Kommunal inkomstskatt utgår för obegränsat skattskyldiga med den för varje kommun bestämda skatten medan kommunal inkomstskatt för begränsat skattskyldiga utgår med en enhetlig skattesals av 20%. Skattesatsen för utdelning från danskt bolag är 30%. För begränsat skattskyldiga är detta en definitiv skatt medan obegränsat skattskyldiga endasl tillgodoräknas denna som en preliminär skatt. Obegränsat skallskyldig erlägger förmögenhetsskatt med 2,2% på den del av förmögenheten som överstiger 1 158900 dkr., oavsett om förmögenheten finns i Danmark eller utomlands. Om en person är begränsat skattskyldig, eriägger han skatt efler vanliga skattesatser, men amtskommunal inkomstskatt samt bidrag till bl. a. folkpensioneringen utgår inte för sådan skaltskyldig.

Beträffande både den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten finns begränsningsregler. Bl. a. sker nedsättning av statlig inkomstskatt med den del av summan av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal skall, amtskommunal skatt och folkpensionsavgift som överstiger 73% av den beskattningsbara inkomsten. Slutligen medges nedsättning av förmögenhetsskatten enligt vissa regler i fall då inkomsten är låg i förhållande till förmögenhetens storlek. Förmögenhetsskatten fär dock nedsättas med högst 60%.

Inkomsl av en- och tväfamiljshus beräknas i regel efter 2,5% på taxeringsvärde upp till 771 100 dkr. samt efler 7,5% på överskjutande taxeringsvärde.

Den statliga inkomstskatten för aktiebolag uppgår till 40% av den beskattningsbara inkomsten. Moderbolag som innehar 25% eller mer av aktiekapitalet i ett utländskt dotterbolag kan erhålla nedsättning med så stor del av skatten som mottagen utdelning från dotterbolaget utgör av hela den skattepliktiga inkomsten. Enligt särskilda regler om förlustuljämning kan förlusl under ett är kvittas mot vinst under upp till fem år efter föriustårel.

Avräkning medges för utländsk skatt på inkomsten. Detta gäller både för fysiska och juridiska personer. Sjöman, som tjänstgör på fartyg registrerade i Danmark, påförs en särskild sjömansskatt i stället för statlig och kommunal inkomstskatt samt folkpensionsavgift. Ar 1983 uppgår sjömansskatten till 41 % om månadslönen inte överstiger 10320 dkr., till 60% för nästa 6880 dkr. och till 67% pä överskjutande belopp. "Personfradraget" är 1 920 dkr. för månad.

Prop. 1983/84:19 135

Finland

Den finska inkomstbeskattningen grundas liksom den svenska på två allmänna inkomstskatter, nämligen den statliga inkomstskallen och den kommunala inkomstskatten. Härtill kommer en allmän förmögenhetsskatt Iill staten. Den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten samt den kommunala inkomstskatten regleras i en gemensam lag om skatt på inkomst och förmögenhet från år 1974. Sjöman som arbetar ombord på finskt handelsfartyg erlägger en särskild sjömansskatt enligt bestämmelserna i lagen om sjömansskatt från år 1958. Slutligen uttas, enligt i stort sett samma grunder som den kommunala inkomstskatten, en kyrkoskatt till förmån för de lokala församlingarna av den evangelisk-lutherska kyrkan och del ortodoxa kyrkosamfundet.

Fysiska personer bosatta i Finland saml finska bolag och andra sammanslutningar är i princip oinskränkt skattskyldiga, dvs. all inkomst .som förvärvas av och all förmögenhet som innehas av sådana rättssubjekt är skattepliktiga. Fysiska personer som inle är bosatta i Finland samt utländska bolag och andra sammanslutningar är begränsat skattskyldiga, dvs. skattskyldiga för inkomster - med vissa undanlag — som härrör från Finland och för tillgångar som är belägna där. Fysisk person anses bosatt i Finland om han har sitt bo och hemvist där eller om han ulan avbrott vistas i Finland under minst sex månader.

Statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt för fysiska personer bestäms enligt progressiva skalleskalor. Skattesatserna fastställs åriigen. Skattesatsen vid den statliga inkomstbeskattningen varierar frän 6% för inkomst mellan 12 500 och 17000 finska mark (FM) till 51 % för den del av inkomsten som överstiger 373000 FM (en FM motsvarar f.n. ca 1:40 svenska kronor). För bolag och sammanslutningar är den statliga inkomstskatten proportionell. Skattesatsen är 43%. Den kommunala inkomstskatten är proportionell. Den varierar mellan ca 12% och ca 19% beroende på kommunal utdebitering. Kyrkoskatten utgår efter motsvarande grunder. Skattesatsen uppgår till mellan I och 2%.

För äkta makar tillämpas i princip särbeskattning vid inkomstbeskattningen. Beträffande den statliga inkomstbeskattningen gäller dock särbe-skattningen endast förvärvsinkomster. Andra inkomster, t. ex. kapitalinkomster, sambeskattas. Sambeskaltning gäller även i fråga om förmögenhetsbeskattningen.

Aktiebolag är i prtncip underkastat s.k. ekonomisk dubbelbeskattning, dvs. den del av bolagets vinst som delas ut till aktieägare beskattas både hos bolaget och aktieägaren. Den ekonomiska dubbelbeskattningen mildras dock i flera avseenden. Sålunda är finskt aktiebolag samt finsk kooperativ förening (med undanlag för penninginrältning. försäkrings- och pensionsanstalt samt fondhandlare) i allmänhet fritagna frän både statlig och kommunal inkomstskatt på utdelning från annat finskt aktiebolag eller annan finsk kooperativ förening och sparbank. Öm utdelningsmottagaren är fysisk person eller sådant inhemskt dödsbo som beskattas såsom sär-

Prop. 1983/84:19 1,36

skilt skattesubjekt, får denne vid både stals- och kommunalbeskattningen av utdelningen göra avdrag lör mottagen utdelning, dock högst med 2 750 FM. Slutligen har aktiebolag och kooperativ förening samt sparbank och andelsbank rält att vid den statliga inkomstbeskattningen dra av ett belopp motsvarande 60% av utdelad vinst. Under vissa förutsättningar kan avdraget för en begränsad tid uppgå till 100%. 1 den mån bolagels inkomsl utgörs av utdelning, som enligt tidigare nämnda bestämmelser är skattefri hos bolaget, får avdraget beräknas endast på den del av den utdelade vinsten som överstiger mollagen skattefri utdelning.

Den statliga inkomstskatten för bolag är somjag tidigare nämnt proportionell och skattesatsen år 43%. Härtill kommer kommunal inkomstskatt med i genomsnitt 16% saml kyrkoskatt med 1%, sammanlagt således i genomsnitt 60%. Effekten av de redovisade skattereglerna kan illustreras med följande exempel:

Rörelsevinsl 400000

Mottagen skattefri utdelning 100000

Sammanlagd vinst .SOOOOO

Utdelning till aktieägarna 300000

Statlig inkomstskatt:

Rörelsevinsl enligt ovan 400000

Avdrag: 60% av (300000- 100000) = 200000 120000

280000

Statlig inkomstskatt 43% på 280000 120400

Kommunal inkomstskatt 16%på400000 64000

Kyrkoskatt 1% på 400000 4000

188400

Den effektiva skattesatsen på rördsevinslen blir således i exemplet 47,1%.

I fråga om vissa slag av inkomster, som uppbärs från Finland av person bosatt utomlands, sker beskattning i form av definitiv källskali, dvs. skatt som dras av vid utbetalning av inkomsten. De inkomstslag som här avses är utdelning, ränta, vissa slag av royalty, inkomst av anställning saml pension, livränta och vissa utbetalningar enligt sociallagsliftningen. Skattesatsen är 25% för utdelning och 30% för ränta och royalty samt 35% för lön, pension och övriga nämnda inkomstslag. Övriga inkomster, som förvärvas av skattskyldiga bosatta utanför Finland, beskattas fortfarande efter taxering. Delsamma gäller sådan utdelning, ränta eller royalty som förvärvas av ell utländskt företag genom ett fast driftställe som företagel har i Finland.

Den statliga förmögenhetsskatten för fysiska personer utgår efler en progressiv skiktskala med 0,8% för nettoförmögenhet som överstiger 244000 FM men inte 339000 FM och med 1,7% för sådan förmögenhet som överstiger I 016000 FM. För andra än fysiska personer är förmögenhetsskatten proportionell. Skattesatsen är 1 %. Finska aktiebolag och kooperativa föreningar samt vissa andra sammanslutningar är emellertid undantagna från förmögenhetsskatt.

Prop. 1983/84:19 137

Slutligen bör nämnas, all finsk lagstiftning innehåller regler om skattelättnader vid investering i de s.k. utvecklingsområdena. Lagstiftningen är temporär och tillämpas vid taxeringarna för åren 1982-1998 i fråga om skaltskyldig som under åren 1982- 1989 grundar ny produktionsanläggning eller nytt turistföretag inom utvecklingsområde eller utvidgar där befintlig produktionsanläggning eller turistföretag eller förnyar sin maskinpark m. m. så atl anläggningens produktionsförmåga eller produktionens förädlingsgrad väsentligt höjs, eller företagets kapacitet väsentligt ökas eller dess kvalitetsnivå stiger väsentligt. Skattelättnaderna utgörs av fri avskrivningsrätt på anläggningstillgångarna, I -4 % extra avskrivningsavdrag, förbud mol s.k. prövningsbeskaltning vid kommunaltaxeringen samt frihet från förmögenhetsskatt.

Island

I Island utgår inkomstskatt såväl till staten som till kommuner. Förmögenhetsskatt utgår endasl till staten. Fysiska personer bosatta i Island och isländska bolag är i princip skattskyldiga för all inkomsl och förmögenhet. I fråga om fysiska personer som inte har hemvist i Island saml utländska bolag föreligger skyldighet all erlägga inkomstskatt för inkomst av fastig-hel belägen i Island saml av rörelse som bedrivs i eller från Island. Skallskyldigheten omfattar vidare inkomsl frän andra inkomstkällor i Island, t. ex. inkomsl av arbete som utförs där, inkomst i form av lön, pension eller bidrag frän isländska staten samt utdelning från isländska aktiebolag eller andra isländska förelag. Skatten uttas, då så kan ske, genom avdrag vid utbetalningen av inkomsten. Beträffande förmögenhetsbeskattningen gäller i princip att fysiska personer som inle är bosatta i Island och utländska bolag erlägger skatt för i Island belägna förmögenhetstillgångar som inbringar inkomst.

Fysiska personer erlägger inkomstskatt till staten enligt en progressiv skala. Skattesatsen uppgår till 25% i lägsta skiktet och stiger till 50% för beskattningsbar inkomsl som överstiger 205 200 isländska kronor (en isländsk krona motsvarar f n. ca 0:35 svenska kronor). Den sålunda uträknade inkomstskatten minskas med 17351 isländska kronor. Om detta belopp överstiger uträknad inkomstskatt minskas andra skatter med skillnaden. Eventuellt överskott utbetalas inle. Bolag beskattas efter en fast skattesals av 65%. Såväl aktiebolag som annat bolag med begränsad ansvarighet får vid beräkningen av skattepliktig inkomst avdrag för bidrag till reservfond, dock högst med ett belopp motsvarande 25% av nettoinkomsten. Aktiebolag får också göra avdrag för utdelad vinst, dock högst med ett belopp som motsvarar 5% av aktiekapitalet.

Den kommunala inkomstskatten är proportionell. Skattesatsen varierar mellan olika kommuner men uppgår till högst 12,1%. Skatten erläggs endast av fysiska personer. Den uträknade skatten sätts ned med 1 159 isländska kronor för skaltskyldig med hemvist i Island samt med 223 isländska kronor för varje barn som den skaltskyldige försörjer.

Prop. 1983/84:19 138

Fysiska personer erlägger förmögenhetsskatt till staten med 1,2% på den del av den sammanlagda förmögenheten som överstiger 495900 isländska kronor. För bolag och andra juridiska personer är skattesatsen 1,2% på samtliga förmögenhelstillgångar.

Norge

Den norska inkomstbeskattningen bygger i huvudsak på två allmänna inkomstskatter, en statlig inkomstskatt och en kommunal inkomstskatt. Härtill kommer t. ex. förmögenhetsskatt och egendomsskatl.

Skallskyldighelsreglerna är i huvudsak gemensamma för de båda inkomstskatterna. Fysisk person, som är bosatt i Norge, och norsk juridisk person är i princip skattskyldiga för inkomst som förvärvas såväl i Norge som utomlands. Med bosättning i Norge likställs i skattehänseende stadigvarande vistelse där. Stadigvarande vistelse anses föreligga när vistelsen varat minst sex månader. Från den generella skattskyldigheten för i Norge hemmahörande fysisk och juridisk person gäller vissa undantag. Sålunda är mottagare av utdelning från norska aktiebolag inte skattskyldig till kommunal inkomstskatt för utdelningen. Vidare gäller beträffande fast egendom och rörelsetillgångar i ullandel att sådan förmögenhet inle är skattepliktig i Norge. Slutligen stadgas visst undantag för norsk medborgare och person med s.k. norsk innfödsretl, dvs. person född i Norge av norska föräldrar, som efter atl ha boll utomlands bosätter sig i Norge. Sådan person åtnjuter skattefrihet i Norge för inkomsl från utländsk källa vid de första två taxeringarna efter det att vederbörande blivit skattskyldig i Norge. Fysisk person som inle är bosatt i Norge och utländsk juridisk person är i princip skattskyldiga för inkomsl från inkomstkällor i Norge. Ränta, royalty och hyresinkomst från norsk källa är dock skattepliktig endast om inkomsten är hänförlig till inkomsl av rörelse som bedrivs vid fast driftställe i Norge. Utomlands bosall person är alltså skattskyldig i Norge exempelvis för inkomsl av fast egendom i Norge och rörelse som bedrivs där vid fast driftställe. Arvode till utomlands bosatt ledamot av styrelse eller s. k. representantskap i norskt bolag beskattas i Norge även om verksamheten utövats utomlands. Person som tillfälligtvis uppehåller sig i Norge och som uppbär lön eller annan ersättning från norsk källa för arbete inom landet beskattas i Norge för ersättningen. Beträffande inkomsl som förvärvas av sjöman som tjänstgör på norskt fartyg och utomlands bosatt artist gäller dock särskilda regler.

Den statliga inkomstskatten utgår efler en progressiv skiklskala. Skattskyldiga indelas i tvä skalleklasser, klass I avseende ensamslående och gifta som särbeskatlas samt klass 2 som omfattar gifta som sambeskattas och ensamstående med barn. Skaltskyldig som lillhör klass I är vid den statliga beskattningen berättigad till "klassefradrag" med 34000 n. kr. [en norsk krona (n. kr.) f n. = ca 1:05 svenska kronor] medan avdraget för skaltskyldig enligt klass 2 uppgår till 68000 n. kr. Skattesatsen för överskjutande belopp varierar mellan 6 och 43%.

Prop. 1983/84:19 139

Kommunal inkomstskatt utgår efler proportionell skattesats som i hela landet är 21%. Klassindelningen är densamma som vid den statliga inkomstbeskattningen, Vid beräkningen av den kommunala inkomstskatten är "klassefradragel" 11300 n. kr. i klass I och 22600 n. kr. i klass 2. På samma beskattningsunderlag som gäller för beräkning av kommunal inkomstskatt utgår även en s.k. "avgift till skatteförddningsfonden" med 2%.

Vid bestämmandet av beskattningsunderlaget för statlig och kommunal inkomstskall medges person bosalt i Norge bl. a. avdrag för kostnader i vissa förvärvskällor samt vissa personliga avdrag på grund av försörjningsplikt etc. Person bosalt utanför Norge är inle berättigad till sådana avdrag.

Aktiebolag, kommanditaktiebolag eller sammanslutning med hemort i Norge beskattas i allmänhet såsom självständiga skattesubjekt. Avdragsrätt för utdelning gäller för norska bolag vid beräkning av beskattningsbar vinst till statlig inkomstskatt i vissa fall. Utländska bolag har rält till sådant avdrag, om del finns elt skatteavtal mellan staten i fråga som innehåller bestämmelser härom samt i vissa andra fall. Inhemska bolag m. fl. har rätt till avdrag till en skattefri fond och alla aktiebolag skall ha en reservfond. Den beskattningsbara bolagsvinst som uppkommer efter avdrag för utdelning beskattas till statlig inkomstskatt efter en skallesals av 27,8%. Aktiebolag erlägger kommunal inkomstskatt för sin vinsl saml också avgift till skatteförddningsfonden, sammanlagt högst 23%. Norska aktieägare är fritagna från kommunal inkomstskatt på utdelningen. Den ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsvinst har alltså upphävts. Utdelning från norskt aktiebolag till inhemska aktieägare beskattas endast i ett led, i aktieägarens hand med statlig inkomstskatt och hos del utdelande bolaget i form av kommunal inkomstskatt på bolagsvinsten. Vad gäller förmögenhetsbeskattning betalar aktiebolag m.fl. 0,6% som förmögenhetsskatt till staten. Norska aktiebolag är dock liksom fysiska personer skattskyldiga till en särskild kommunalskatt pä fast egendom.

För utländsk aktieägare gäller, att källskali las ut med 25% på bruttoutdelningen frän norska bolag, om inle dubbelbeskattningsavtal föreskriver lägre skattesats. Utdelning frän utländska bolag till mottagare i Norge är enligt norsk lag skattepliktig till såväl statlig som kommunal inkomstskatt.

Den kommunala förmögenhetsskatten utgår efter en proportionell skattesats som kan variera mellan 0,4 och 1 %. Skattskyldiga till den kommunala förmögenhetsskatten är endast fysiska personer och utländska bolag. Fysiska personer bosatta i Norge är i princip skattskyldiga för förmögenhelstillgångar såväl inom landet som utomlands. Undanlag gäller dock som jag nämnt tidigare för vissa tillgångar, t. ex. fastighet och rörelsetillgångar i utlandet. Fysiska personer är skattskyldiga till staten för förmögenhetstillgångar som överstiger 85 000 n. kr. i skatteklass O och I samt 110000 n. kr. i skatleklass 2. Skatten är progressiv och skattesatsen uppgår i lägsta skiktet till 0,4% och i högsta till 1,6%.

Prop. 1983/84:19 140

Beträffande sjömän gäller en särskild sjömansskatt som påförs i stället för de statliga och kommunala inkomstskatterna och avgiften till skatteförddningsfonden. Sjömansskatten är en definitiv källskali som utgår på inkomst som förvärvas av sjömän genom tjänstgöring ombord på norskt fartyg. Lagstiftningen grirndar sig på gemensamma nordiska principer och överensstämmer i stort sett med beslämmelserna om svensk sjömansskatt. Vidare kan nämnas atl del finns en begränsad rätt all avräkna utländsk skatt på inkomst av personligt arbete utomlands från norsk skatt pä samma inkomsl, och räll atl vid beskattning i Norge av inkomst eller förmögenhet som omkostnad resp. skuld dra av utländsk skatt på samma inkomsl eller förmögenhel, om skattelättnad inte kan ske pä grund av andra inierna regler eller enligt bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal.

4 Avtalets och protokollets innehåll

Avtalet är som jag nämnt tidigare uppbyggt pä grundval av OECD:s modellavtal från år 1977. En rad avvikelser frän modellavlalet förekommer emellertid. Dessa är av både formell och materiell natur. De formella avvikelserna är huvudsakligen betingade av att förevarande avtal är multilateralt medan OECD-avtalel är utformat som en modell för bilaterala avtal.

De materiella avvikelserna är i första hand föranledda av särdrag i de nordiska staternas skatldagsliflningaroch i deras policy i fråga om dubbelbeskattningsavtal. Reglerna om beskattning av utdelning (arl. 10), realisationsvinst (arl. 13) och pensioner (art. 18) utgör exempel på sådana avvikelser. Andra bestämmelser i förevarande avtal saknar motsvarighet i modellavlalet, t. ex. beskattningsreglerna i fråga om affärsverksamhet och anställning utanför en avtalsslulande stats kust (art. 21) saml om dödsbon (art. 24). Reglerna om begränsning av beskattningsrätten (art. 26) är föranledda av avtalets multilaterala karaktär och saknas därför givetvis i modellavtalet. En särställning bland avvikelserna intar en del av bestämmelserna om förfarandet vid ömsesidig överenskommelse (art. 28). Åven dessa bestämmelser får ses mot bakgrund av avtalels multilaterala karaktär. Slutligen har en del bestämmelser som finns i några av de nuvarande bilaterala avtalen införts i det multilaterala avtalet, t. ex. bestämmelser om möjlighet för de behöriga myndigheterna atl i vissa fall ingå särskild överenskommelse (art. 28 punkt 3). Avtalsbestämmelserna har införts dels i själva avtalet och dels i protokollet. Avtalet innehåller i princip de beskattningsregler och andra bestämmelser som gäller mellan samtliga nordiska stater, medan i protokollet tagits in dels sådana bestämmelser som endast berör en del av staterna, t. ex. särregler som ansetts nödvändiga för att lösa skatteproblem som uppkommer mellan två stater pä grund av alt staterna har gemensam landgräns, och dels vissa tolkningsbestämmelser och andra

Prop. 1983/84:19 141

bestämmelser som inte har den karaktär alt de ansetts böra införas i själva avtalet.

Art. I anger på vilka personer avtalet tillämpas. Artikeln överensstämmer i sak med OECD:s modellavtal men har erhållit multilateral form. 1 arl. 2 anges vilka skatter som omfattas av avtalet. Till skillnad frän modellavlalet omfattas inte skatter som utgår på sammanlagda beloppet av företags löneutbetalningar. Delta är i enlighet med praxis i gällande svenska bilaterala avtal. Uppräkningen i punkt 3 av de olika staternas skatter avser förhållandena vid avtalets undertecknande. Uppräkningen är uttömmande. Avtalet kan emellertid komma alt gälla även senare införda skatter om dessa är av samma eller i huvudsak likartat slag som de uppräknade (punkt 4). Enligt punkt 5 tillämpas avtalet inte i något fall i fråga om särskild beskattning av vinst på lotterier och vadhållning. Åven skatter på arv och gåva ligger utanför avtalets tillämpningsområde. Sverige har emellertid särskilda bilaterala avtal för atl undvika dubbdbeskaUning av arv eller kvarlåtenskap med Danmark, Finland och Norge. Avtalet med Danmark kan tillämpas även beträffande gåva.

I art. 3 definieras vissa uttryck som förekommer i avtalet. Definitioner förekommer även i andra artiklar i avtalet. Sålunda definieras t. ex. uttrycket "fast driftställe" i arl. 5 saml ullrycken "uiddning", "ränta" och "royalty" i de artiklar som behandlar beskattningen av dessa inkomstslag (arl. 10, 11 och 12). Enligt art. 3 punkt I a) omfattar uttrycken "Danmark", "Finland", "Island", "Norge" och "Sverige" även del område utanför resp. stats territorialvatten som brukar betecknas "kontinentalsockeln". Beträffande Danmark, Finland och Norge utesluts vissa angivna områden, över vilka dessa stater har suveränitet, från avtalets tillämpning. Dessa bestämmelser överensstämmer med dem som gäller i nuvarande bilaterala svenska avtal med dessa stater. Förevarande avtal kan emellertid med stöd av bestämmelserna i art. 30 utvidgas till atl omfatta även de undantagna områdena. Sådan utvidgning avses kunna göras genom diplomatisk notväxling utan att avtalet behöver ändras. Beträffande del finska landskapet Åland förekommer motsvarande bestämmelser i nuvarande svensk-finska dubbelbeskattningsavtal [SFS 1977:812, art. 3 punkl I a) och art. 28 punkt I]. Bestämmelserna får ses mot bakgrund av de särskilda problem som uppkommit i fråga om beskattningen av åländska sjömän som är anställda ombord på svenska fartyg. Jag får i denna del hänvisa till det protokoll som upprättats mellan Sverige och Finland om ersättning för bortfall av kommunalskatt i vissa fall (SFS 1978: 698) och till vad dåvarande departementschefen anförde i samband med alt protokollet förelades riksdagen för godkännande (prop. 1977/78: 18). Genom notväxling den 5 och den 21 oktober 1977 utvidgades det svensk-finska avtalet till alt omfatta landskapet Åland beträffande den finska kommunalskatten. Meningen är atl förevarande avtal skall utvidgas på motsvarande sätt sedan överenskommelse träffats i de frågor som rör kommunalbeskattningen pä Åland. 11 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 19

Prop. 1983/84:19 142

Behörig myndighet i Sverige är enligt punkt I g) finansministern eller den myndighet som fär i uppdrag att handha frågor rörande avtalet. Frågor som rör tillämpningen av gällande bilaterala avtal och som enligt avtalen skall handläggas av behörig myndighet i Sverige, prövas av riksskatteverkel. Om ärendet emellertid bedöms vara av särskild betydelse eller annars av sådan beskaffenhet att del bör avgöras av regeringen, skall dock riksskatteverkel med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen. Jag anser alt motsvarande förfarande bör gälla vid tillämpningen av förevarande avtal. Arl. 4 ger regler för var en person skall anses ha hemvist i avtalets mening. Artikeln överensstämmer i sak helt med OECD:s modellavtal men har fått multilateral form.

En noggrann definition av uttrycket "fast driftställe" är av avgörande betydelse för beskattningen av inkomst av rörelse. Ett företag i en stal som bedriver rörelse i en annan stat får beskattas i denna stat endast om företaget har fast driftställe där (art. 7). Innebörden av uttrycket fast driftställe har betydelse även för tillämpningen av den s.k. 183-dagarsre-geln i art. 15 punkt 2. En definition av uttrycket "fast driftställe" finns i art. 5. Artikeln följer hell motsvarande bestämmelser i modellavlalet.

Trots den mycket noggranna definitionen kommer artikeln erfarenhetsmässigt med all sannolikhet att ge upphov till ett stort antal lolkningslvis-ler. Del är naturligtvis inte möjligt atl förutse och inom ramen för ett avlal reglera alla de situationer som kan uppkomma vid tillämpningen av artikeln. Ell par fall som vållat svårigheter i praktiken har dock reglerats i punkt I av protokollet till avtalet. 1 båda fallen gäller det tolkningen och tillämpningen av tolvmånadersregeln i arl. 5 punkl 3. Det första fallet avser den situation dä ett företag i en stal bedriver byggnads-, anläggnings- eller installationsarbete i en annan stal på flera platser samtidigt och verksamheten vid någon eller några av dessa platser, men inle alla, pågår mer än tolv månader. I det andra fallet gäller det elt företag i en stat som har flera på varandra följande byggnads-, anläggnings- eller installationsarbeten i en annan stat och den sammanlagda tiden för verksamheten överstiger tolv månader. I båda fallen kan de behöriga myndigheterna i de inblandade staterna försöka att genom överenskommelse avgöra om sådana platser tillsammans utgör fast driftställe i den andra staten. Bestämmelsen får ses som en utfyllnad av bestämmelserna om fast driftställe i art. 5. Liknande bestämmelser finns i det svenska avtalet med Spanien (SFS 1977:75, punkl III i protokollet till avtalet).

Bestämmelser om beskattning av fast egendom har tagits in i art. 6. Punkterna 1-3 och 5 överensstämmer med ÖECD:s modellavtal men har fått multilateral form. Bestämmdsema i punkterna 4 och 6 har införts pä finskt initiativ. De tar särskilt sikte på en i Finland vanlig form för dispositionsrätt till bostadslägenhet, nämligen innehav av aktie i bostadsaktiebolag. Liknande bestämmelser finns i gällande avlal mellan Sverige och Finland.

Prop. 1983/84:19 143

Art. /reglerar beskattningen av rördseinkornst. Bortsett från den multilaterala formen är artikeln identisk med motsvarande artikel i ÖECD:s modellavtal. Inkomst av rörelse som elt förelag i en stal bedriver i en annan stat fär beskattas i sistnämnda stal endasl om rörelsen bedrivs från fast driftställe där. Beträffande uttrycket "fast driftställe" hänvisas till redogörelsen för art. 5.

I nuvarande dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Norge finns särskilda bestämmelser om beskattning av rörelseinkomst för företag vars verksamhet avser uppsättning och underhåll av spärrstängsel för renar längs den svensk-norska riksgränsen (SFS 1972:35, art. I6§§ 2 och 3). Motsvarande bestämmelser har tagils in i protokollet till förevarande avtal, punkt 11:1 och 4. Samma regler gäller i förhållandel mellan Finland och Norge (punkt 3).

I gällande svensk-danska dubbelbeskattningsavtal finns särskilda beskattningsregler i fråga om rörelseinkomst som förvärvas i samband med byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund (SFS 1974:27, art. 21 punkt I). Motsvarande bestämmelser har tagits in i protokollet till förevarande avtal, punkt III: 1.

Fast driftställe-principen i art. 7 vid beskattning av rörelseinkomst tilllämpas inte i fråga om inkomsl av sjöfart och luftfart i internationell trafik. I enlighet med internationellt vedertagna regler, vilka återspeglas i OECD:s modellavtal, gäller här i stället att inkomsten beskattas endast där företaget har sin verkliga ledning (art. 8). Förevarande avtal har emellertid i punkt I försetts med en kompletterande beskattningsregel för det fall då den stal där företaget har sin verkliga ledning inte är förelagets hemviststat. Regeln innebär i sådant fall att företagets vinst beskallas endasl i företagets hemvislstal i den mån den stat där den verkliga ledningen finns inte kan utnyttja beskattningsrätten enligt huvudregeln i punkt I. Följande exempel kan illustrera bestämmelserna. Ett rederi har hemvist i Norge men den verkliga ledningen finns i Sverige. Rederiet har även ett fast driftställe i Danmark. Enligt huvudregeln skall rederiels hela vinst beskattas i Sverige medan Norge och Danmark avstår från sin beskattningsrätt grundad pä hemvist resp. fast driftställe. Sverige kan emellertid enligt intern skatlelagstiflning endast beskatta den del av rederiels inkomst som är hänförlig till rörelse bedriven i Sverige. Huvudregeln innebär således att den inkomst som är hänförlig till verksamheten i Norge och Danmark blir obeskattad. Supplemenlärregdn innebår att Norge får beskatta den inkomst som är hänförlig till verksamheten i Norge och Danmark. Inkomsten får däremot inle till någon del beskattas i Danmark. I punkt IV:I i protokollet till avtalet ges särskilda regler för beskattningen i Danmark, Norge och Sverige av inkomst som förvärvas av Scandinavian Airlines System (SAS). Punkl V i protokollet innehåller ytterligare undantag frän huvudregeln i art. 8 punkt 1. Om sjöfarts- eller luftfartsföretag har flera delägare med hemvist i olika nordiska stater kan beskattningsrätten under vissa villkor delas upp mellan hemviststalerna.

Prop. 1983/84:19 144

Art. 9 ger myndigheterna möjlighet att ändra vinstförddningen vid vissa transaktioner mellan företag med intressegemenskap. Artikeln överensstämmer i princip med ÖECD:s modellavtal men utformningen av punkt 2 ansluter till nuvarande bilaterala avtal. Artikelns bestämmelser har för svensk del belydelse vid tillämpningen av 43 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370).

Beslämmelserna om beskattning av utdelning i art. 10 ansluter till de principer som gäller enligt OECD:s modellavtal. Skattelagstiftningarna i de nordiska staterna är uppbyggda efler sinsemellan i stort sett enhetliga linjer. I flera hänseenden föreligger dock vikliga nationella avvikelser. Detta gäller inte minst i fråga om principerna för beskattning av bolagsvinst och utdelning. Del har därför inte varit möjligt att uppnå enhetliga beskattningsregler i avtalet i fråga om utdelning. Beträffande skattesatsens höjd i källslaten gäller som huvudregel, i enlighet med ÖECD:s modellavtal, atl skallen inle får överstiga 15% eller, i vissa fall av utdelning mellan bolag, 5% av utdelningens bruttobelopp (punkl 3). Beträffande utdelning från bolag i Island får sistnämnda skattesats enligt punkl 4 höjas till 15 % i den mån utdelningen dragits av från det isländska bolagels inkomsl vid beskattningen i Island. Som framgått av redovisningen för isländsk skatlelagstiflning innehåller denna regler för att lindra den ekonomiska dubbelbeskattningen av utdelad bolagsvinst. Utdelad vinsl fär dras av vid bolagets beskattning, dock högst med elt belopp motsvarande 5 % av aktiekapitalet. Liknande bestämmelser finns somjag nämnt tidigare i norsk skatlelagstiflning. Avdragsrätten gäller emellertid här endasl statsbeskattningen. Så länge denna avdragsrätt finns kvar, har Norge enligt punkt 5 rätt atl la ut källskatt på utdelningen med högst 15% i stället för högst 5%.

Enligt 54 § kommunalskattelagen är utdelning mellan svenska bolag i regel undantagen från beskattning hos del mottagande bolaget. I praktiskt taget samtliga svenska dubbelbeskattningsavtal har denna skattefrihet, med de villkor som gäller för skattefrihet för utdelning mellan svenska bolag, utvidgats till atl avse även utdelning från bolag i den andra avtalsslutande staten. Liknande bestämmelser och avtalspraxis gäller även i några av de övriga nordiska staterna. I punkt 8, första stycket, finns en sådan skallefrihetsregd. Eftersom bestämmelserna om skattefrihet i dansk skatlelagstiflning direkt avser även utdelning från utländska bolag, måste bestämmelsen utformas något annorlunda såvitt gäller utdelning till danskt bolag (punkl 8, andra stycket).

I svenska dubbelbeskattningsavtal har reglerna om skattefrihet för utdelning ibland försetts med ytteriigare villkor [se t. ex. avtalen med Schweiz (SFS 1966:554), art. 25 §5, och med Nederiänderna (SFS 1968:771), art. 26§6]. Villkoren hänger samman med de holdingprivilegier och andra skaltefrihetsregler som gäller enligt lagstiftningarna i dessa stater för bl. a. utdelning från utlandet. 1 förevarande avlal har skattefrihetsregeln inte försetts med sädana villkor. Undantag gäller dock i fråga om utdelning från

Prop. 1983/84:19 145

danskt bolag (punkt 8, tredje stycket). Av redovisningen för dansk skattelagstiftning framgår atl utdelning från utlandet till ett danskt bolag i vissa fall inle blir beskattad i Danmark. I den män delta är fallet och den mottagna utdelningen vidareuldelas till annan stat föreligger inte sådan kedjebeskattning av bolagsvinsten som skaltefrihetsregeln i punkt 8 avser alt förhindra. 1 fråga om utdelning frän danskt bolag till bolag i annan nordisk stat gäller dårtör, liksom enligt arl. 10 punkt 4 i nuvarande avtal mellan Sverige och Danmark, ytterligare två alternativa villkor för skattefriheten hos det mottagande bolaget i den mån i denna utdelning ingår annan utdelning som del danska bolaget mottagit från bolag i stat utanför det nordiska avtalsområdet. Det första villkoret [punkt 8, tredje stycket a)] är atl utdelningen från sistnämnda bolag beskattats i Danmark. I sådant fall gäller skaltefrihetsregeln i första stycket. Har utdelningen från del ickenordiska bolaget däremoi inle beskattats i Danmark gäller skaltefrihetsregeln för denna del endast om utdelningen från det icke-nordiska bolaget hade varit skattefri hos det mottagande bolaget om delta bolag direkt hade innehaft aktierna i del icke-nordiska bolaget [punkt 8, tredje stycket b)]. Situationen kan illustreras med följande exempel. Ett svenskt bolag har elt helägl dotterbolag i Danmark. Del danska bolaget har i sin tur ett dotterbolag i Storbritannien. Utdelningen från det brittiska bolaget till det danska beskallas inte i Danmark. Det mottagna beloppet vidareuldelas till det svenska moderbolaget. Del första villkoret i punkt 8, tredje stycket a) är alltså inte uppfyllt. Om emellertid aktierna i det brittiska avtalet innehafts direkt av det svenska bolaget och inte via det danska, kunde utdelningen från det brittiska bolaget ha varit skattefri i Sverige på grund av beslämmelserna i art. XXIII punkt (3) i det svensk-brittiska dubbelbeskattningsavtalet (SFS 1968:769). Villkoret i punkt 8, tredje stycket b) för skattefrihet för utdelningen frän det danska dotterbolaget är då uppfyllt. Om i exemplet det danska bolaget i stället har ett dotterbolag i en stat med vilken Sverige inte har dubbelbeskattningsavtal, t. ex. Venezuela, kan fråga uppkomma om villkoret i punkl 8, tredje stycket b) är uppfyllt om utdelning hade skett direkt från Venezuela till det svenska bolaget och i sådant fall hade förklarats vara skattefri efter ansökan om dispens enligt punkt 5 av anvisningarna till 54 § kommunalskatlelagen. Enligt min mening är villkoret inte uppfyllt i ell sådant fall. Frågan om skattefrihet skall kunna avgöras av beskattningsmyndighel genom en direkt tillämpning av förevarande avtal eller med stöd av regler i annat dubbelbeskattningsavtal. En annan tolkning skulle innebära krav på prövning av en hypotetisk ansökan om dispens, något som får anses uteslutet. Även i fråga om utdelning från isländskt bolag gäller visst undantag från bestämmelserna om skattefrihet för utdelning (punkt 8. fjärde stycket). Jag nämnde tidigare att isländskt bolag har rält att vid inkomstbeskattningen i Island göra avdrag för utdelad vinst med högst ett belopp motsvarande 5 % av aktiekapitalet. 1 den mån sädani avdrag skett och utdelningsmottagaren

Prop. 1983/84:19 146

har hemvist i annan nordisk stat behöver denna stat inte undanta denna del av utdelningen från beskattning, eftersom nägon kedjebeskaltningssitua-tion inle föreligger.

Enligt art. 10 punkt 5 i gällande svensk-danska dubbelbeskattningsavtal kan de behöriga myndigheterna komma överens om alt institutioner, som på grund av sitt ändamål är undantagna frän skatt på utdelning i sitt hemland, skall vara fria från källskali på utdelning i den andra staten. Riksskatteverket har träffat en sådan överenskommelse med dansk myndighet i april och juni 1975 avseende sex uppräknade danska institutioner. Motsvarande bestämmelser med bemyndigande finns intagna i punkt 9 i förevarande avtal.

Art. 10 punkt 4 i OECD:s modellavtal föreskriver att de begränsningar i källslalens beskattningsrätt till 5 resp. 15% som gäller enligt punkl 2 i artikeln inte behöver iakttas om utdelningsmottagaren har elt fast driftställe eller en stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke i källslaten och utdelningen har verkligt samband med rörelse resp. fritt yrke som bedrivs från driftställefdler anordningen. Motsvarande bestämmelse finns i förevarande avtal i punkt 2. Bestämmelsen har emellertid formulerats om med hänsyn till avtalets multilaterala form. Bestämmelserna i punkt III: 1 i protokollet kan bli tillämpliga på utdelning som beskattas enligt förevarande punkt. Punkten har berörts vid redogörelsen för art. 7.

Enligt punkt 3 a) får källskallesatsen vid utdelning mellan bolag i regel inle överstiga 5 % av utdelningens bruttobelopp. Denna begränsning gäller dock inte om utdelningsmottagaren är t.ex. "personsammanslulning". Med hänsyn till all detta ultryck har olika innebörd i de olika staterna har uttrycket definierats i punkt II.

Beskattningen av ränta regleras i art. 11. Sådan inkomsl beskattas endast i inkomsttagarens hemvislstal (punkt I) om inle den fordran för vilken räntan betalas har verkligt samband med rörelse resp. fritt yrke som bedrivs från fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomstlagaren har i källslaten (punkt 2). Beträffande utformningen av denna punkt får jag hänvisa till vad jag nyss anförde i fråga om motsvarande bestämmelse i arl. 10 punkl 2. Bestämmelserna i punkt III: I i protokollet kan bli tillämpliga på ränta som beskattas enligt förevarande punkt. Jag får i denna del hänvisa till min redogörelse för art. 7. Art. 11 överensstämmer i övrigt i sak med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal.

Royalty beskattas enligt art. 12 endast i inkomsttagarens hemviststat (punkt I) om inte den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas har verkligt samband med rörelse resp. fritt yrke som bedrivs från fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomsttagaren har i källslaten (punkt 2). Beträffande utformningen av denna punkt får jag hänvisa till vad jag tidigare anfört i fråga om motsvarande bestämmelse i art. 10 punkt 2. Bestämmelserna i punkt III: I i protokollet kan bli tillämpliga på royalty som beskattas enligt förevarande punkl. Jag får hänvisa till

Prop. 1983/84:19 147

min redogörelse för arl. 7. Art. 12 överensstämmer i övrigt i sak med motsvarande bestämmelser i OECD:s moddlavtal.

Från finsk sida framfördes under förhandlingarna önskemål om att avtalet borde medge källslaten rätl alt ta ut skatt efter en begränsad skattesats på s.k. industriell royalty. De övriga stalerna molsatte sig emellertid en sådan bestämmelse. Enighet nåddes om alt förhandlingar i frågan skulle tas upp om Finland enligt dubbelbeskattningsavtal med flertalet av de andra industrialiserade medlemsstaterna i OECD skulle tillerkännas rält atl ta ut skatt på industriell royalty som betalas från Finland. Föreskrift härom finns i punkt VI i protokollet.

I art. 13 finns regler om beskattning av realisationsvinst. Vinst pä grund av överlåtelse av fast egendom får i enlighet med OECD:s modellavtal beskattas i den stat där egendomen är belägen (punkt I). Bestämmelsen i punkt 2 har införts på begäran av Finland. Beträffande bakgrunden till bestämmelsen får jag hänvisa till min redovisning av bestämmelserna i art. 6 punkterna 4 och 6. Punkt 3 överensstämmer i sak hell med motsvarande bestämmelse i OECD:s modellavtal. Beslämmelserna i punkl III: 2 i protokollet kan bli tillämpliga på vinst som beskallas enligt förevarande punkt. Beträffande bakgrunden till bestämmelsen får jag hänvisa till min redogörelse för art. 7. Vinst på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg beskattas enligt punkt 4, första meningen, i avtalet endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning. Beträffande punktens andra mening fär jag hänvisa till min tidigare redogörelse för motsvarande bestämmelse i arl. 8 punkt I. Vid redogörelsen för reglerna om inkomstbeskattning av sjöfarts- och luftfartsföretag i art. 8 punkl I nämnde jag även att vissa specialregler, innebärande uppdelning av beskattningsrätten, tagits in i avtalet för de fall då sådant företag har flera delägare med hemvist i olika stater (punkt V i protokollet). Motsvarande uppdelning kan enligt samma punkt i protokollet ske vid realisationsvinstbeskattning. Beträffande beskattning av SAS finns särskilda bestämmelser i punkl IV: 1 i protokollet. Vinsl vid överlåtelse av annan egendom beskattas i regel endast i överlåtarens hemvislstal (punkt 5). Undantag frän denna regel föreskrivs i punkterna 6 och 7 i avtalet. Dessa har oförändrade förts över från det svensknorska dubbelbeskattningsavtalet (SFS 1972:35, art. 13 §§5 och 6; se även prop. 1971: 172 s. 44-45). Bestämmelsen i punkt 7 har motsvarighet i flera svenska dubbelbeskattningsavtal som ingåtts under senare år. Bestämmelsen har belydelse för tillämpningen av 35 § 3 mom. sjunde stycket kommunalskattelagen. Såsom riksskatteverkel påpekat kan det undantagsvis förekomma att fall som omfattas av de särskilda bestämmelserna i punkterna 6 och 7 även täcks av den generella regeln i punkt 2. Denna situation är emellertid svär att undvika och bör accepteras om man vid sidan av en generell bestämmelse även vill ha särskilda regler för att tillgodose vissa nationella intressen.

Prop. 1983/84:19 148

Bestämmelserna i art. 14 om beskattning av inkomsl av .självständig yrkesutövning överensstämmer i sak helt med OECD:s modellavtal. De principer som enligt art. 7 tillämpas vid beskattning av inkomst av rörelse gäller även här. Bestämmelserna i punkt 111:3 i protokollet kan komma all beröra inkomsl av förevarande slag.

Art. 15 reglerar beskattningen av inkomst av enskild tjänst. Artikeln följer de huvudprinciper som gäller enligt OECD:s modellavtal. Inkomsten får således i regel beskattas i den stat där arbetet uförs (punkt I). Undantag gäller vid visst korttidsarbete enligt den s.k. 183-dagarsregeln, som tagits in i punkt 2.

Mellan de nordiska staterna gäller enligt de nuvarande avtalen särskilda, från OECD-avtalet delvis avvikande beskattningsregler i fråga om personal som är anställd ombord på skepp eller luftfartyg. Beträffande ombord anställda på skepp är delta betingat av alt i de nordiska stalerna utom Island speciella och sinsemellan likartade regler gäller i fråga om sjömans-beskattningen, vilka tillkommit genom nordiskt samarbete. De nuvarande bilaterala bestämmelserna har i huvudsak oförändrade förts över till förevarande avtal (punkt 3).

I protokollet iill avtalet har tagits in en rad särbestämmelser som berör tillämpningen av art. 15. Enligt punkt 11:2 och 4 gäller särskilda regler för beskattningen av inkomst av arbete som avser uppsättning och underhåll av spärtstängsd för renar längs riksgränsen mellan Sverige och Norge. Motsvarande bestämmelser gäller i förhållandet mellan Finland och Norge (punkt 11:3). Somjag nämnt tidigare i samband med redogörelsen föran. 7 tillämpas här samma principer som vid beskattningen av de företag som är verksamma med uppsättning och underhäll av renstängsel (punkt II: 1). Jag har tidigare i samband med redogörelsen för bestämmelserna i arl. 7 och 10-14 även redogjort för de särskilda beskattningsregler som avses bli tillämpade i samband med byggandet och driften av fasla förbindelser över Öresund. Särbestämmelser i detla hänseende avses gälla även beträffande arbetsinkomst {punkt 111:3). Enligt punkt IV:2 tillämpas bestämmelserna i arl. 15 punkt 3 b) även i fråga om SAS.

I gällande svenska bilaterala avtal med Danmark, Finland och Norge har tagils in särskilda beskattningsregler i fråga om s.k. "gränsgångare". Sådana regler finns också i avtalet mellan Finland och Norge. Med gränsgångare avses vanligen person som har hemvist och regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i gränskommun i en stat och som utför arbete i sådan kommun i angränsande stat. Gränsgångare beskattas endasl i hemvisistaten för inkomst av anställning i angränsande stal. Åven förevarande avtal innehåller motsvarande regler för beskattning av gränsgångare (punkterna VII och VIII i protokollet). De föreslagna reglerna avser emellertid endast förhållandel mellan Sverige och Finland, Sverige och Norge samt Finland och Norge. Avsaknaden av landgräns mellan Sverige och Danmark har medfört atl nuvarande gränsgångarregd i Sveriges avtal med

Prop. 1983/84:19 149

Danmark fält en sårskild utformning. Regeln har emellertid i praktiken fått en betydligt vidare innebörd än som var avsett. Både pä svensk och dansk sida framfördes därför önskemål om alt regeln borde formuleras om eller slopas. Det sistnämnda alternativet valdes. För atl medge en skälig tid för anpassning till de nya reglerna har emellertid föreskrivits att nuvarande bestämmelser i avtalet mellan Sverige och Danmark tillämpas under en övergångstid av tre år (punkt XII: I i protokollet).

Enligt art. 16 får styrelsearvode och liknande ersättning, som betalas från bolag med hemvist i en stat, beskattas i denna stat. Bestämmelsen överensstämmer hell med motsvarande regel i ÖECD:s moddlavlal.

Ersättning som artister och idrottsmän förvärvar i denna egenskap får alltid beskattas i den stat där verksamheten bedrivs {art. 17punkt 1). Delta gäller oavsett om inkomsttagaren är anställd eller är fri yrkesutövare. Bestämmelserna om stadigvarande anordning i art. 14 och 183-dagarsregeln i art. 15 gäller alltså inte. Bestämmelserna i punkt 2 har till syfte all förhindra atl beskattningsregeln i punkt 1 kringgås genom bildande av s. k. artistbolag e.d. Båda punkterna överensstämmer i sak med ÖECD:s modellavtal. Bestämmelsen i punkt 3 avser att förhindra att ersättning helt undgår skatt om den stat där verksamheten utövas enligt sin lagstiftning inte kan beskatta ersättningen. Såsom riksskatteverkel påpekat saknar bestämmelsen belydelse för svensk del eftersom Sverige tillämpar den s. k. credil of tax-(avräknings-)metoden för alt undanröja dubbelbeskattning, vilket innebär, att en artist eller idrottsman med hemvist i Sverige alltid beskattas för ersättningen, även om verksamheten utförs i annat nordiskt land. Jag återkommer senare till denna fråga i samband med redogörelsen för art. 25 i avtalet.

Beskattningen av pension, livränta och utbetalning enligt sociallagstiftning behandlas i art 18. Sådan inkomst beskattas endast i den stat varifrån utbetalning sker. Artikeln omfattar även pension på grund av offentlig tjänst. Bestämmelsen innebären ändring i jämförelse med flera av de nuvarande bilaterala avtalen och medför alt de svenska interna reglerna om beskattning av sädana utbetalningar till person bosatt utomlands kan tillämpas till fullo.

Såsom riksskatteverkel påpekat kan dock i vissa undantagsfall regelns utformning komma att medföra att pension på grund av enskild tjänst, som betalas från Sverige till person med hemvist i annat nordiskt land, undgår beskattning. Enligt punkt 2 av anvisningarna till 53 § kommunalskatlelagen kan pension på grund av enskild tjänst, som betalas till person som är bosalt utomlands, beskallas i Sverige endasl om den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här. Om svensk pension, som utgår på grund av enskild tjänst som huvudsakligen utövats utanför Sverige, betalas till person med hemvist i annat nordiskt land kan Sverige inte utnyttja sin beskattningsrätt enligt art. 18 medan artikeln samtidigt förhindrar beskattning i den stal där pensionslagaren har hemvist. Del kan nämnas atl motsvaran-

Prop. 1983/84:19 150

de situation kan uppkomma även i Finland i fråga om finska pensioner. En sådan följd av en samtidig rillämpning av intern rätt och en avtalsbestämmelse kan i vissa lägen vara svår alt undgå men bör givetvis i möjligaste mån undvikas. Artikeln hade under ett tidigare skede av avtalsförhandlingarna en annan lydelse som inte medförde denna situation för Sverige och Finland men väl för Norge. Genom en särskild bestämmelse i punkt IX i protokollet kunde dock Norge förhindra att en sådan situation uppkom.

I förhandlingarnas slutskede fick artikeln sin nuvarande lydelse, varvid den tidigare nämnda konsekvensen av artikelns utformning inte observerades. När förslag till ändring sedermera lades fram från svensk och finsk sida kunde Danmark av konstitutionella skäl inte bifalla förslaget eftersom avtalet där redan hade godkänts. Vissa smärre ändringsförslag har efter paraferingen också aktualiserats av några av de andra staterna. För atl inte ikraftträdandet av avtalet skulle fördröjas har man emellertid enats om atl senare ta upp förhandlingar om dessa ändringsförslag. Sädana förhandlingar kommer atl påbörjas redan under hösten 1983. Därvid kommer givetvis även frågan om beskattningen av svenska och finska pensioner alt las upp. Det är därför sannolikt alt avtalet inom en nära framtid kommer all få en tillfredsställande utformning när det gäller beskattningsrätten i den speciella situation som här redogjorts för.

Art. 19 behandlar beskattningen av inkomst av offentlig tjänst, dock inte pension. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med motsvarande regel i ÖECD:s modellavtal. Bestämmelsen i punkt 2 c) har dock ingen motsvarighet i modellavlalet. Bestämmelsen, som avser alt förhindra atl inkomst av offentlig tjänst blir helt obeskattad, saknar materiell betydelse för svensk del, eftersom ersättning på grund av svensk offentlig tjänst alllid kan beskattas i Svertge enligt kommunalskattelagen och lagen (1947:576) om statlig inkomstskall.

I samband med den tidigare redogörelsen för beslämmelserna i art. 15 om beskallning av inkomsl av enskild tjänst nämnde jag atl särskilda undanlagsregler gäller för s.k. gränsgångare, dvs. en person som bor i en gränskommun i en stat och arbetar i sådan kommun i en angränsande stat. Enligt gällande bilaterala avtal mellan Sverige och Norge tillämpas gräns-gångarbestämmelserna endasl i fråga om inkomst av enskild tjänst. I det nya avtalet avses bestämmelserna gälla även beträffande inkomst av offentlig tjänst {punkt VIII i protokollet). I förhållande till Finland avses dock gränsgångarbestämmdserna enligt finskt önskemål även i fortsättningen bli tillämpliga endast i fråga om inkomsl av enskild tjänst (punkt VII i protokollet). - Bestämmelsen i punkt 111:3 i protokollet gäller även beträf fande offentlig tjänst. Jag får hänvisa till min redogörelse för art. 7.

Pension på grund av offentlig tjänst beskattas som jag tidigare nämnt enligt art. 18. I detla hänseende avviker avtalet från OECD:s modellavtal, som tillämpar samma beskaltningsprinciper för pension som för lön (art. 19 punkl 2 i modellavlalet).

Prop. 1983/84:19 151

Gällande bilaterala internordiska avtal innehåller särskilda, gynnsamma beskattningsregler för studerande och praktikanter. Åven i förevarande avtal finns sädana bestämmelser (art. 20). Del har emellertid därutöver ansetts motiverat all medge studerande och praktikanter med hemvist i Island särskilt förmånlig skattebehandling vid arbete i annat nordiskt land. Regler härom har tagits in i punkt X i protokollet. - De särskilda beslämmelserna i punkt 111:3 i protokollet galler även i fråga om studerande och praktikanter. Beträffande bakgrunden till bestämmelserna hänvisas till redovisningen för arl. 7.

Under senare är har utforskning och utvinning av gas och olja utanför kusten ("offshore-verksamhet") fåll en allt större betydelse för ekonomin, särskilt i Norge men även i Danmark. Utvinningen av dessa naturforekomster har givetvis attraherat utländska företag och utländsk arbetskraft. Därvid har också skattefrågorna kommit i blickpunklen. De särskilda förhållanden under vilka denna verksamhet bedrivs har medfört att de regler som normalt gäller i dubbelbeskattningsavtal beträffande beskallning av inkomsl av rörelse, fritt yrke och tjänst endast i undantagsfall ger ett tillfredsställande resultat. I fråga om plats för utvinning av naturtillgångar föreskrivs i art. 5 punkt 2 f) alt sådan plats utgör fast driftställe, medan plats för utforskning av sädana tillgångar inte omfattas av bestämmelsen. Problemet har observerats av OECD:s skattekommitté (punkt 14 i kommentaren till arl. 5 i modellavtalet), som givit avtalsslulande stater stor frihet att bestämma vilka avialsregler som skall gälla för beskattningen av sådan verksamhet. I förevarande avtal har samtliga regler om beskattning av inkomst av affärsverksamhet och anställning utanför kusten sammanförts i art. 21. Bestämmelserna saknar motsvarighet i gällande avtal. Bestämmelserna har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med de regler som finns i Norges dubbelbeskattningsavtal med Storbritannien. Företag som bedriver verksamhet av förevarande slag i annan stat anses ha fast driftställe där om inte verksamheten pågår högst 30 dagar under en lidrymd av 12 månader. Beträffande anställda gäller motsvarande regler för deras arbetsinkomst. Del bör påpekas, att bestämmelserna avser verksamhet både på kontinenlalsockdn och på den del av havsbotten som befinner sig inom en stats territorialvatten (punkt 7). Riksskatteverket förutser svårigheter med tolkningen av uttrycket "affärsverksamhet som har samband med utforskning eller utnyttjande av naturtillgångar" i art. 21 punkt I och begär elt tolkningsuttalande i ett visst angivet exempel. Del är emellertid enligt min mening inte lämpligt att i detta sammanhang bedöma hur en avialsregd skall tolkas och tillämpas i ell enskilt fall. Verksamhet av förevarande slag bedrivs i ett stort antal olika former och konstellationer. Frågan om tolkningen av artikeln i ett enskilt fall får behandlas av skattemyndigheter och domstolar på vanligt sätl. Uppkommer tvist med annan stat om tolkningen kan frågan lösas med hjälp av bestämmelserna i art. 28 om förfarandet vid ömsesidig överenskommelse.

Prop. 1983/84:19 152

Inkomst som inte har behandlats i art. 6-21, beskattas enligt art. 22 punkt I endast i inkomsttagarens hemvistslat. Undanlag från denna regel gäller i de fall som anges i art. 22 punkl 2. Bestämmelsen ansluter i princip till motsvarande regler i OECD:s modellavtal.

Förmögenhet beskattas enligt bestämmelserna i arl. 23. Artikeln överensstämmer i allt väsentligt med motsvarande bestämmelser i modellavlalet. Beträffande bestämmelsen i punkl 2 hänvisas till den tidigare redogörelsen för art. 6 punkterna 4 och 6. Bestämmelsen i punkt 3, andra meningen, har införts av samma skäl som motsvarande bestämmelser i art. 8 punkt 1, första meningen, och art. 13 punkl 4, andra meningen. Jag får hänvisa till redogörelsen för dessa bestämmelser.

Åven i fråga om förmögenhetsbeskattningen finns särskilda bestämmelser för SAS (punkt IV i protokollet). Beträffande beslämmelserna i punkt V i protokollet får jag hänvisa till min redovisning vid art. 8 och 13. Vidare gäller de särskilda skattereglerna vid byggandet och driften av lästa förbindelser över Öresund även vid förmögenhetsbeskattningen (punkt 111:4 i protokollet).

Bestämmelsen i art. 24 avser all förhindra att inkomsl eller förmögenhet som förvärvas resp. innehas av dödsbo beskattas både hos dödsboet och hos dödsbodelägare. Motsvarande regel finns i nuvarande svenska avtal med Finland och Island.

Bestämmelserna om undanröjande av dubbelbeskattning finns i art. 25 (melodartikdn). Sverige, Danmark och Finland tillämpar i princip credil of tax-(avräknings-)metoden (punkterna 1, 2 och 5) medan Island och Norge tillämpar exempl-(undantagande-)metoden (punkterna 3 och 4). Avtalet förutser emellertid atl Island och Norge senare kan komma atl vilja ändra sina metodbestämmelser (punkt XI i protokollet). Åven Sverige tillämpar emellertid exempt-meloden i de fall dä inkomst eller förmögenhet enligt avtalet skall beskattas endast i annan nordisk stat (punkt 5 c). Vid tillämpningen av credil of lax-metoden i Sverige skall inkomst eller förmögenhet som enligt avtalet får beskattas i annan nordisk stat, medräknas i beskattningsunderlaget i Sverige om inkomsttagaren resp. förmögenhetsinnehavaren har hemvist här. Dubbelbeskattning undanröjs genom alt den utländska skatten avräknas mol den svenska (punkt 5 a). Vid avräkningen av utländsk inkomstskatt iakttas även de nya avräkningsreglerna i 24-26 §§ lagen om statlig inkomstskatt. I fall som avses i punkt 5 d) skall avräkning ske i Sverige även om inkomsttagaren inte har hemvist i Sverige utan i annan nordisk stat. Motsvarande regel finns i nuvarande svenska avtal med Danmark, Finland och Norge. I punkt 5 b) föreskrivs att avräkning i Sverige av finsk skatt i vissa fall skall ske även då den finska skatten helt eller delvis eflergivits, s. k. "matching credil". Motsvarande bestämmelse finns i gällande svensk-finska avtal (SFS 1977:812, art. 24 punkt 4; jfr prop. 1973: 179 s. 5 och 13). Jag fär också hänvisa till min tidigare redogörelse för finsk skattelagstiftning.

Prop. 1983/84:19 1''3

I vissa artiklar i avtalet föreskrivs alt inkomsl eller förmögenhet skall beskattas endast i en stal. Arl. 11 föreskriver exempelvis, att ränta, som person med hemvist i en stat förvärvar från annan stat, beskattas endast i hemvisistaten. Genom en sådan regel utesluts således samtliga andra avtalsslulande stater från beskattningsrätt. 1 andra artiklar föreskrivs emellertid att en stat får beskatta viss inkomst. Art. 6 föreskriver sålunda att inkomst, som person med hemvist i en stat förvärvar av fast egendom belägen i annan stat, får beskattas i denna andra stat. En person, som är bosatt i staten A enligt dess lagstiftning men även bosatt i staten B enligt dess lagstiftning, innehar en faslighet belägen i staten C. Inkomsten av fastigheten får enligt arl. 6 beskallas i C men varken A eller B utesluts från beskaliningsrätt. Om intern lagstiftning i A och B medger beskattning av inkomsten kan således beskallning i tre stater uppkomma. Avsikten med art. 26 om begränsning av beskattningsrätten är all förhindra sådan beskattning. Om B är hemviststat enligt avtalet medför art. 26 att inkomsten får beskallas i C och B medan A utesluts frän beskattningsrätt. B undanröjer dubbelbeskattning genom credil of tax eller exempt. En liknande situation kan uppkomma om en person är medborgare i A och bosalt i B och A kan beskatta sina egna medborgare för all deras inkomsl. Bestämmelsen i arl. 26 förhindrar A från atl utnyttja sitt beskattningsanspråk.

Sedvanliga regler omförbud mol diskriminering har tagits in i art. 27. Bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med motsvarande regler i OECD:s modellavtal. Bestämmelserna i punkt 2 andra stycket andra meningen och tredje stycket har dock överförts frän de nuvarande svenska avtalen med Finland och Norge. 1 fråga om bakgrunden till dessa regler får jag hänvisa till vad dåvarande departementschefen anförde i samband med alt avtalet med Norge förelades riksdagen för godkännande (prop. 1971:172, s. 51). Åven bestämmelsen i punkt 5 har motsvarighet i gällande svensk-norska avlal.

Art. 28 behandlar förfarandet vid ömsesidig överenskommelse. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal. Punkt 3 första stycket, första meningen, har i huvudsak oförändrad överförts från det multilaterala nordiska handräckningsavlalel (SFS 1982:909). Punkl 3 Jörsia stycket, andra meningen, är hämtad från gällande bilaterala.svensk-finska avtal. Vid förhandlingarna har emellertid enighet rålt om att ett multilateralt avtal kräver ett mer utbyggt system för lösning av tolknings- och tillämpningstvister än ett bilateralt. Av särskild vikl är här atl tolkning och tillämpning så långt möjligt blir enhetlig inom hela avtalsområdet. Beslämmelserna i punkt 3 andra stycket har införts i detla syfte. Innehållet överensstämmer i huvudsak med motsvarande bestämmelser i art. 20 andra stycket, andra meningen, och tredje stycket i det multilaterala nordiska handräckningsavlalel.

Artikel 29 innehåller sedvanliga regler om diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän.

Prop. 1983/84:19 154

Enligt arl. 3 punkl I a) tredje stycket i avtalet utesluts vissa danska, finska och norska områden från avtalets tillämplighetsområde. Avtalet kan, somjag tidigare påpekat, enligt art. .?0 genom diplomatisk notväxling utvidgas till dessa områden.

OECD:s moddlavlal (arl. 26) innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar för taxeringsändamål. Förevarande avtal saknar sådana bestämmelser. Anledningen härtill är att det multilaterala nordiska handräckningsavtalet, som ingicks år 1972, innehåller bestämmelser om utbyte av sådana upplysningar och om annan administrativ handräckning i skatteärenden.

Avtalet träder enligt art. 31 i kraft 30 dagar efter den dag då samtliga stater meddelat det finska ministeriet för utrikesärendena att de åtgärder vidtagits som krävs för ikraftträdande i resp. stat. Sedan avtalet trätt i kraft tillämpas det i fråga om inkomst som förvärvas fr. o. m. den 1 januari närmast efter ikraftträdandet och i fråga om förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter ikraftträdandet eller senare. De nuvarande bilaterala avtal som räknas upp i art. 31 punkt 3 upphör att gälla i och med all förevarande avtal börjar tillämpas. Somjag tidigare påpekat i samband med redogörelsen för arl. 15 i avtalet kommer dock den s.k. gränsgångartegdn i art. 15 punkl 4 i avtalet mellan Sverige och Danmark all gälla under en övergångstid av tre kalenderår efter det att förevarande avtal trätt i kraft (punkt XII: I i protokollet).

Mellan Sverige och Finland gäller en överenskommelse om flottning i Torne och Muonio gränsälvar (SFS 1949:183). I överenskommelsen finns bestämmelser om bl. a. skallefrihet för flottningsföretag som bildals för atl handha flottningen i dessa älvars floltled. Förevarande avtal påverkar inte giltigheten av denna överenskommelse (punkt XII:2 i protokollet). Motsvarande gäller enligt punkt XII:3 i protokollet beträffande avtalet mellan Sverige och Norge angående grunderna lör fördelningen av beskattningen av LKAB:s inkomster (SFS 1979:26).

5 Föredragandens överväganden

Samarbetet mellan de nordiska staterna på skatteområdet är av gammalt datum. De första fullständiga dubbelbeskattningsavtalen ingicks redan på 1930-talet. De nuvarande svenska avtalen med övriga nordiska stater utom Island tillkom under åren 1971-1973. Sedan frågan om elt multilateralt dubbelbeskattningsavtal mellan EFTA:s medlemsstater fått skjutas på framtiden beslöt de nordiska stalerna all påbörja arbetet med ett nordiskt multilateralt avtal. Ett första steg logs genom del tidigare nämnda nordiska handräckningsavlalel år 1972. Arbetet med förevarande avlal påbörjades strax därefter.

De nordiska staternas skattelagstiftningar är i sina huvuddrag sinsemd-

Prop. 1983/84:19 155

lan likartade. Väsentliga nationella avvikelser förekommer emellertid. Det är därför ett tidsödande och tekniskt komplicerat arbete som nu i princip avslutats även om vissa frågor kommer att las upp till förnyade diskussioner. Avtalsförhandlingarna har ulgåll från OECD:s moddlavlal år 1977 och det färdiga avtalet ansluter i väsentliga delar till modellavtalet. Många av de avvikelser från modellavlalet som förekommer har sitt ursprung i gällande bilaterala avtal.

Såsom framgår av 2 § i den föreslagna lagen skall avtalet tillämpas endasl i den mån del medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Lagen är vidare tämligen okomplicerad och ansluter tekniskt till andra, motsvarande lagar om dubbelbeskattningsavtal. Jag anser på grund härav atl lagrådet inte behöver höras i detla ärende.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag

atl regeringen föreslår riksdagen atl anta ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen atl anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84:19 156
Innehåll

Propositionen .................................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll .............................. ..... I

Propositionens lagförslag .................................................. 2

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1983-09-22 130

1 Inledning ...................................................................... 130

2 Lagförslaget ................................................................ 132

3 Skattelagstiftningen i övriga nordiska stater .............. 132

4 Avtalets och protokollets innehåll ................................ 140

5 Föredraganden .............................................................. 154

6 Hemställan .................................................................. 155

7 Beslut ......................................................................... 155

Norsledis Tryckeri, Stockholm 1983