om den slutliga regleringen av ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m.m.

Proposition 1985/86:112

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:112

om den slutliga regleringen av ombildningen av
datamaskincentralen för administrativ       1985/86:112

databehandling (DAFA) till aktiebolag m. m.

Regeringen föreslär riksdage i att anla de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 februari 1986.

På regeringens vägnar OlofPalme

Bo Holmberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen har beslutat (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4 rskr 89) atl datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) skall ombildas lill aktiebolag och all en myndighei skall inrättas med uppgift atl svara för huvudmannaskapet för det statliga person- och adressregistret (SPAR). I denna proposition föreslås hur ombildningen tekniskt och ekonomiskt skall genomföras.

I propositionen behandlas i huvudsak frågor som rör dels en ekonomisk reglering av DAFA:s ombildning till aktiebolag och en överföring av driftstället i Gävle till centralnämnden för fastighetsdata (CFD), dels en ekonomisk reglering av SPAR-nämnden.

Förslagen innebär all bolaget DAFA (DAFA Dala AB) tar över myndigheten DAFA:s verksamhei med undantag av uppdragen för CFD:s räkning. Bolaget lar över myndigheien DAFA:s tillgångar och skulder. Vidare överförs till bolaget den ADB-utrustning som statskontoret förvallar för myndigheien DAFA i Stockholm. Utrustningen vid DAFA:s driftställe i Gävle överförs till CFD.

Vidare föreslås all lill SPAR-nämnden, som enligt beslut av riksdagen skall inrättas den 1 juli 1986, skall anvisas ett förslagsanslag på 580000 kr.

1    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 112

Prop. 1985/86:112

Utdrag ur protokoll vid regeringssammaniräde den 20 februari 1986.

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, R Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsråden Holmberg och Göransson

Proposition om den slutliga regleringen av ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m. m.

Statsråden Holmberg och Göransson anmäler sina förslag. Anförandena redovisas i underprolokollen för civil- respektive bostadsdepartementet.

Statsrådet Holmberg hemställer att regeringen i en proposition föreslår riksdagen all anla de förslag han och statsrådet Göransson lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslular att genom proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag föredragandena har lagt fram.

Bilaga I    Prop. 1985/86:112 Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammaniräde den 20 februari 1986 Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till proposition om den slutliga regleringen av ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m.m.

1 Inledning

Riksdagen har beslutat att datamaskincentralen för administrativ dalabehandling (DAFA) skall ombildas till aktiebolag fr.o.m, den 1 juli 1986 (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4, rskr 89).

Regeringen gav i september 1985 en organisationskommitté' i uppdrag att förbereda och — under förutsättning av riksdagens godkännande -genomföra en ombildning av myndigheien DAFA till aktiebolag (Dir 1985:44). Kommittén har i en promemoria den 20 december 1985 lämnat underlag för bl. a. den ekonomiska regleringen av DAFA:s ombildning till aktiebolag. Promemorian bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga 1:1.

Riksskatteverket, riksrevisionsverket och myndigheien DAFA har yttrat sig över kommitténs rapport. Till protokollet bör fogas en sammanställning av dessa yttranden som bilaga 1:2.

Organisationskommittén för DAFA skall i sitt fortsatta arbete särskilt granska behovet av samordning med Statskonsult AB.

I det följande redovisar jag mina förslag lill hur ombildningen av myndigheten DAFA lill bolag tekniskt och ekonomiskt bör gå till för all övergången lill den nya verksamhetsformen skall ske smidigt för säväl DAFA som dess kundmyndigheler.

Ordförande generaldirektören Claes Örtendahl,

2 Föredraganden                                           Prop, 1985/86:112

2.1  DAFA:s framtida verksamhetsinriktning

Riksdagens beslut att ombilda DAFA lill etl aktiebolag är ett led i arbetet alt skapa en slagkraftig ADB-verksamhet inom statsförvaltningen.

Jag anser att del är angeläget att DAFA som bolag ges förutsättningar atl arbeta på etl effektivt sätt och i samverkan med andra statliga bolag och myndigheter,

DAFA som myndighet har hafl tyngdpunkten i sin verksamhet på det statliga området och främst varit driftställe för slora ADB-system.

Organisationskommittén konstaterar i sin rapport atl bolaget DAFA (DAFA Dala AB) under de närmaste åren kommer att ha en relativt stabil kundkrets. De fiesla större statliga systemen hos DAFA är färdigutvecklade och i full drifl. Dessa är av den storieksordningen all kommittén inte bedömer det som troligt all någon annan servicebyrå inom överblickbar framlid utgör ett ekonomiskt alternativ. På längre sikt kan enligt kommitténs mening vissa kundförhållanden ändras genom att en del kunder kan komma atl förlägga dalordriften till egna anläggningar. Detta fömtsätter nyinvesteringar i myndighelemas ADB-utrustning som finansieras över statsbudgeten.

Jag delar kommitténs uppfattning alt DAFA som bolag i försia hand kommer atl arbeta med den nuvarande verksamhetsinriktningen som bas. Jag gör bedömningen att det i statsförvaltningen under överskådlig lid finns etl behov av driftställen för större centrala syslem men också av mer användarnära driftformer. Del är viktigt atl DAFA även i framliden utnyttjar sitt nuvarande kunnande och tillhandahåller en driftmiljö för de stora ADB-systemen och en rationell utvecklingsmiljö för statsförvaltningen, DAFA bör också kunna svara för utveckling och drift av informationsdatabaser.

Det är enligt min mening angeläget att staten har en egen servicebyrå för all pä så sätl få tillgäng lill en miljö för programutveckling etc. Det är viktigt atl de olika bolagen och myndigheterna samverkar för all åstadkomma en rationell organisalion och undvika dubbelarbete.

I direktiven (Dir 1985; 44) till organisationskommittén framhålls att kommittén under våren 1986 skall utreda formerna för samverkan mellan ESKA AB (Statskonsultförelagen) och DAFA inom bl. a. följande områden; allmän konsultverksamhet, anskaffning och utveckling av programprodukter för person- och basdatorer samt försäljning och uihyrning av sådan utrustning.

Genom ett aktivt samarbete mellan de statliga bolagen och myndigheterna inom ADB-området skapas enligt min mening bättre förutsättningar än i dagslägel för all tillgodose den statliga marknadens behov samtidigt som en långtgående utbyggnad av likartade tjänster inom respektive organisalion undviks.

2.2 Ekonomisk reglering av DAFA:s omBildning

Prop. 1985/86:112

Mitt förslag: DAFA Dala AB övertar DAFA:s tillgångar och skulder samt den ADB-utmstning som bokförs hos statskontoret för DA-FA:s räkning utom vad gäller utrustningen i Gävle, Värdet av det som övertas beräknas uppgår till 57,7 milj, kr, per den 30 juni 1986, Totalt överförs 53 milj. kr. till bolaget i form av etl kapitaltillskott. Av detta ulgör 40 milj. kr. bolagets eget kapital, medan 13 milj. kr, avser att täcka den merkostnad som uppkommer genom atl verksamheten i sin helhet blir mervärdeskattepliktig, DAFA erhåller detta kapitaltillskott för all kunna hålla oförändrade priser gentemot de statliga kunderna under budgetåret 1986/87, Resterande belopp, 4,7 milj. kr., upptas som en skuld lill slalen.

Organisationskommitténs förslag: Överensstämmer inte med mitt när del gäller verksamheten i Gävle och mervärdeskatten. Organisationskommittén föreslår att myndigheien DAFA:s nuvarande verksamhei i sin helhet överförs till bolaget. Vad gäller mervärdeskallen förordar kommiftén ett ytteriigare tillskoft utöver mitt förslag till del egna kapitalet på 8 milj. kr. till följd av förslagen i prop 1985/86:47 om ändrad mervärdeskatt som innebär alt det mervärdeskatteplikliga områdel för ADB utökas atl omfatta persontjänsler.

Remissinstanserna: Riksrevisionsverket och myndigheien DAFA har kommenterat mervärdeskattefrågan och har inget att erinra mol en kompensation genom ett kapilallillskolt.

Skälen för mitt förslag: Utgångspunkten för DAFA:s framlida verksamhet är alt DAFA Dala AB lar över myndigheten DAFA:s verksamhei. När det gäller verksamhelen i Gävle anserjag alt den del som avser uppdrag för centralnämnden för fastighetsdata (CFD) inte bör ingå i bolaget DAFA. CFD och DAFA har för tillfället inget formellt avlal. Det har diskuterats om CFD bör driva sin ADB-verksamhet i egen regi. Jag gör den bedömningen all del nu är lämpligl alt CFD själv driver sin ADB-verksamhet. Delta medför en ökad effektivitet i CFD:s verksamhei bl.a. genom att samordningsvinster uppnås.

Ett övertagande av driften innebär att CFD tar över ulmstning och lokaler i Gävle och atl CFD erbjuder all DAFA:s personal i Gävle anställning. Jag fömtsätter alt huvuddelen av de anslällda accepterar detla erbjudande. Detla är ocksä en fömlsäUning för atl DAFA Data AB även vid ett avskiljande av verksamhelen i Gävle skall kunna uppnå de avkastningskrav som jag i del följande förordar. DAFA:s övriga kunder i Gävle fär i fortsäUningen sina uppdrag utförda i Slockholm. DAFA Data AB bör dock ha möjlighet alt under en övergångsperiod ha kvar vissa kunder i Gävle mol ersäuning till CFD.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartmenlet.

Personalfrågor                                                             Prop. 1985/86: 112

Organisationskommittén har för bolagets räkning fört förhandlingar med berörda centrala arbetstagarorganisationer om anställningsvillkoren i DAFA Data AB. Kommittén har tillsammans med bolagets styrelse undertecknat etl avtal med personalorganisationerna. All personal vid myndigheten har fått erbjudande om anställning i bolaget.

När det gäller personalen i Gävle förutsätter jag atl samtliga erbjuds anställning vid CFD. Formerna och villkoren för detta får regleras under våren 1986.

Kapitalbehov (ägarkapilal)

Det är angeläget att DAFA vid övergången lill aktiebolag tillförs elt startkapital som skapar affärsmässiga fömtsättningar för en ekonomiskt sund utveckling på lång sikt. DAFA Data AB bör därför ges en soliditet som gör del möjligt för förelagsledningen alt med acceptabla marginaler verka under tillfälliga svackor i efterfrågan.

Jag har i beräkningarna av DAFA Dala AB:s kapitalbehov utgått från alt myndigheten DAFA:s nuvarande verksamhei med det undantag jag tidigare redovisat överförs till DAFA-bolagei per den 1 juli 1986. Det har också fömtsatts att såväl myndighetens tillgångar och skulder som den av statskontoret för DAFA:s räkning förvaltade dalomlmslningen utom vad gäller Gävle-utmstningen övertas av bolaget till del värde som fmns upplaget i DAFA-myndighetens respektive statskontorets balansräkning per den 30 juni 1986. Efiersom det är fråga om begagnad utrustning är behovet av finansiering lägre än om ny ulmstning anskaffats.

Kommittén har beräknat bolagets kapitalbehov till 61 milj. kr. Kommittén föreslår att bolaget vid övergången ges ell eget kapital på 40 milj. kr. En lämplig fördelning bedöms vara elt aktiekapital på 20 milj. kr., en reservfond pä 4 milj. kr. samt ell ägartillskott för fritt eget kapital på 16 milj. kr. Dessulom föreslår kommittén etl ägartillskott på 21 milj. kr. som kompensation för utökad mervärdeskatteskyldighel. Jag återkommer till detla senare. Vid uppdelningen i fritt och bundet kapital har hänsyn tagits till all DAFA skall kunna ha en uthållighet mol förluster ulan att aktiekapitalet berörs. Eftersom del skulle la åtskilliga år för bolaget atl själv generera ett fritt eget kapital i denna storleksordning förordar kommittén denna lösning för att jämställa DAFA med andra servicebyråer. Med den föreslagna nivån på det egna kapitalet kommer DAFA:s soliditet inledningsvis atl ligga på ca 35 % vilket jag anser rimligl med hänsyn lill förhållandena i branschen.

Jag delar kommitténs uppfattning att det är rimligt att avkastningskravet på del egna kapitalet bör ligga mellan 15 och 20% med dagens ränteläge samt att avkastningskravet på det arbetande kapitalet bör uppgå till ca 20%. Avkastningen bör dessutom vara så hög alt del är möjligt att lämna utdelning på aktiekapitalet. Utdelningen på det nominella aktiekapitalet bör successivt ökas från 5 lill 15% under de första tre åren. På sikt bör utdelningen ligga på en nivå som svarar mot näringslivet i slorl och situationen i branschen.

Mervärdeskall                               '''■'-■■''                   Prop. 1985/86: 112

DAFA som myndighei är inte skattskyldig för försäljning lill andra myndigheter, men däremot för övrig försäljning. Skattskyldighet för mervärdeskatt uppkommer då skattepliktiga varor eller tjänster omsätts inom landet i en yrkesmässig verksamhet. Statlig verksamhet i myndighetsform räknas som yrkesmässig lill den del den avser utåtriktad verksamhet. Den del av verksamheten som avser slalens egna behov anses däremot inte vara yrkesmässigt bedriven och medför inte skattskyldighet. Detla gäller omsättning mellan olika myndigheter. Av staten bedriven verksamhet anses dock alltid som yrkesmässig när den drivs i bolagsform, t. ex..som aktiebolag.

Endast en del av DAFA:s nuvarande verksamhet är skattepliktig. Andelen har uppskattats lill 20%. I och med övergängen lill aktiebolag den 1 juli 1986 anses DAFA:s hela verksamhet vara yrkesmässig och därmed även mervärdeskattepliktig. För sina mervärdeskatteplikliga varor och tjänster - främst dalordriften - skall således DAFA debilera både myndigheter och privata företag mervärdeskatt. Övergången till aktiebolagsform påverkar inte mervärdeskatten avseende de varor och tjänster som enligt nuvarande lagstiftning inte är skattepliktiga, främst persontjänster l.ex. systemering, programmering och utbildning.

När DAFA som bolag debilerar samtliga kunder mervärdeskall innebär detta en kostnadsökning för icke mervärdeskalteskyldiga kunder — främst myndigheter — eftersom dessa inte kan lyfta av ingående mervärdeskatt.

Enligt en ändring (1985:1116) i lagen (1968:430) om mervärdeskall skall del mervärdeskatteplikliga området för ADB utökas från och med den 1 juli 1986 lill alt även omfatta systemering och programmering (prop. 1985/86:47, SkU 17, rskr 92).

Mervärdeskatt utgår för närvarande med 19% på priset inkl. skatt. Genom all DAFA som mervärdeskatleskyldigl bolag kan dra av praktiskt tagel all ingående mervärdeskatt minskar dock DAFA:s nuvarande koslnader med ca 8%. Om man antar att detta slår igenom på DAFA:s prissättning skulle kundmyndigheternas totala kostnadsökningar (pris inkl. utgående moms) bli ca 7% jämfört med nuvarande förhållanden. Om man därtill lägger effekten hos DAFA av det utvidgade beskattningsomrädet skulle kostnadsökningen uppgå lill ca 12% för myndighelema. Det skall observeras all den prisökning som motiveras av mervärdeskatteskyldighe-len och som får erläggas av statliga myndigheter betalas tillbaka till statskassan av DAFA Data AB.

Myndigheterna kommer dock att uppleva mervärdeskatten som en kostnadsökning om de inte kompenseras för delta i sina anslag. I budgetförslaget för budgetåret 1986/87 har inte denna kostnadsökning beaktats.

DAFA Data AB kommer för sin del alt första verksamhetsåret erhålla en belydande resultatförsämring om inte en prishöjning kan ske som svarar mol den ökade kostnaden med hänsyn till mervärdeskalteskyldighelen eller om inte intäktsbortfallet kan kompenseras på annat sätl.

Kommittén har övervägt olika alternativ och stannat för alt DAFA Data AB under budgetåret 1986/87 bör behålla sin nuvarande prisnivå vid för-

säljning till de statliga myndigheterna. Föratt kompensera den resullatför-     Prop. 1985/86: 112

sämring som blir följden av mervärdeskalteskyldighelen bör DAFA Data

AB få en kompensation i form av ett kapitaltillskott. Kompensationen har

beräknats till ca 13 milj. kr. och skall i efterhand avräknas mot faktiskt

utfall. Den erhållna kompensationen återbetalas till statskassan i takt med

att DAFA levererar in erhållen mervärdeskatt för försäljning till statliga

myndigheter. Slutregleringen föreslås ske hösten 1987, Jag kan i huvudsak

biträda kommitténs förslag som har uppenbara praktiska fördelar.

Jag kan däremot inte godta kommitténs förslag atl DAFA även bör få kompensation lill följd av alt även persontjänsler beläggs med mervärdeskatt fr.o.m. den 1 juli 1986. DAFA Dala AB bör inte särbehandlas i förhällande till andra förelag. Det kan dock eventuellt finnas skäl att överväga en kompensation direkt lill myndigheterna under budgetåret 1986/87 lill följd av det utökade mervärdeskatteplikliga området. Detla bör ske på sedvanligt säll efler bedömning i varje enskilt fall.

Jag har vad avser frågan om mervärdeskatt samrått med chefen för finansdepartementet.

Finansiering av kapUalbehov m. m.

Som jag tidigare har nämnt har kommittén beräknat bolagets kapitalbehov till 61 milj. kr. inklusive behovet av kompensation för utökad mervärdeskatteskyldighel.

Förutom vad jag lidigare har anfört om kompensationen för utökad mervärdeskatteskyldighel ansluter jag mig till kommitléns bedömning av det totala behovet av eget kapital. Jag beräknar således detla behov lill 53 milj. kr.

När del gäller finansieringen av delta kapitalbehov vill jag anföra följande.

Som kommittén föreslagit bör behovet av eget kapital tillgodoses genom atl tillgångar och skulder från myndigheien DAFA och tillgångar som förvallas av statskontoret för DAFA:s räkning överförs till det nya bolaget. Nettovärdet av de tillgångar som överförs till bolaget har beräknats med hänsyn till befintlig utrustning och planerade investeringar samt avskrivningar under innevarande budgetår, utrangeringsföriusler saml avskrivningar. Värdet beräknas utgöra 57,7 milj. kr. per den 30 juni 1986. Nettotillgångar lill etl värde av 53 milj. kr. av dessa bör lämnas som etl kapilallillskolt från staten lill bolaget. Formerna för detta bör beslutas av regeringen liksom hur fördelningen av del egna kapitalet mellan bundet och fritt kapital bör ske. Resterande del av nettotillgångarna, 4,7 milj. kr. bör överföras till bolaget mot en revers på marknadsmässiga villkor. Regeringen bör besluta om dessa villkor.

2.3 SPAR-nämnden

Prop. 1985/86:112

Mitt förslag: Ett förslagsanslag pä 580000 kr, skall föras upp i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 för SPAR-nämnden,

Skälen för mitt förslag: Riksdagen har beslutat godkänna riktlinjerna för att en myndighet inrättas med uppgift att svara för huvudmannaskapet för det statliga person- och adressregistret SPAR (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4, rskr 89). Myndigheten skall administrativt knytas till statskontoret. Motiven är alt när DAFA ombildas till aktiebolag är del önskvärt all det finns en huvudman för SPAR-regislrel utanför bolaget. Genom att ansvaret för SPAR läggs pä en statlig myndighei, SPAR-nämnden, kan medborgarnas insyn i verksamhelen garanteras. SPAR-nämndens arbetsuppgifter blir att som regisieransvarig ha överinseende över uppdaterings-och spridningsrutiner saml över innehållet i registret.

Jag förordar all SPAR-nämnden inrättas den I juli 1986. Jag räknar med att kansliresurser hämtas från statskontoret. Jag har beräknat medelsbehovet för nämnden till 580000 kr.

Av dessa medel bör statskontoret erhålla viss ersättning för det merarbete nämnden förorsakar.

I direktiven till organisationskommittén för DAFA berör jag frågan hur driftsavlalen mellan bolaget och myndigheter som är huvudmän för informalionssyslem hos DAFA bör utformas. Jag framhåller därvid atl i de fall statliga myndigheter har medverkat lill alt tillskapa registren, svarar för att uppdatera DAFA:s register eller i övrigi bidrar i hanteringen av registren skall statskassan tillföras en skälig årlig ersättning för dessa register. Jag utgår vidare ifrån all ersättningen från DAFA Data AB även skall täcka nämndens kostnader.

Jag gör bedömningen alt DAFA Data ABs ersällning till staten för SPAR-registret bör under budgetåret 1986/87 uppgå till åtminstone 1,5 milj. kr. Denna ersättning bör successivt höjas för all inom en treårsperiod ha uppnått en mer permanent nivå. Del bör ankomma pä regeringen atl efter förslag från organisationskommittén för DAFA och den särskilde utredaren för SPAR-nämnden sluta avtal med DAFA Dala AB om SPAR-verksamhelen för budgetåret 1986/87.

Ersättningen frän DAFA Dala AB bör tillföras inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhei. Framtida avtalsförhandlingar bör ske mellan SPAR-nämnden och DAFA Dala AB.

I förordningen (1980:628) om rätlsdatasyslemel (ändrad senast 1985:714) finns bestämmelser om bl. a. principerna för avgifter för lermi-nalanvändare, regisleransvariga myndigheter och DAFA. Någon ändring av förordningen är inte aktuell nu. SARI som svarar för samordningen av dalaregislren i rätlsdatasyslemel, arbetar som jag anfört i propositionen 1984/85:225 (s. 27), med frågor som gäller rättsliga informalionssyslem. Enligt vad jag erfarit kommer SARI med elt förslag i slutet av år 1986.

Under våren 1986 kommer driflavtal all slutas med de stadiga myndigheter som är huvudmän för vissa av DAFA:s register.

Mol denna bakgmnd förordarjag all ett förslagsanslag benämnt SPAR-     Prop. 1985/86: 112 nämnden förs upp på statsbudgeten för 1986/87 med 580000 kr.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1,    medge att tillgångar och skulder förs över från myndigheten DAFA till bolaget DAFA i enlighet med vad jag förordat,

2,    medge att huvuddelen av den ADB-utrustning som bokförs hos statskontoret för myndigheien DAFA:s räkning överförs lill bolaget DAFA i enlighel med vad jag förordat,

3.    bemyndiga regeringen att i övrigi vidta de åtgärder som behövs för atl genomföra ombildningen av myndigheten DAFA lill aktiebolag,

4.    till SPAR-nämnden för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 580000 kr.

10

Bilaga 1:1    Prop. 1985/86:112

PM

Redovisning av organisationskommitténs (C 1985:03) arbete i etapp 1 med DAFAs ombildning till aktiebolag

INNEHÅLL

0   Sammanfattning ............................................... .. 12

1   Uppdraget ....................................................... .. 15

2   Marknadsmässiga förutsättningar och krav på dalaserviceföretagen     16

2.1    Allmänna tendenser ...................................... .. 16

2.2    Speciella fömtsättningar för DAFA på den statliga marknaden         18

3   DAFAs verksamhetsinriktning ............................... .. 21

4   DAFAs kunder   ................................................ .. 22

5   Personalfrågor   ................................................ .. 24

6   Mervärdesskall   ............................................... .. 27

6.1   Skafteplikt .................................................. .. 27

6.2   Persontjänsler .............................................. .. 28

6.3   Effekler av utökad momsplikt för DAFA   ............    29

6.4   Tillfällig dispens från momsskyldighel .................    31

6.5   Momskompensalion i form av ägartillskott ..........    31

6.6   Förslag ........... *,......................................... .. 32

7 Kapitalbehov och finansiering   ............................ .. 33

7.1                                                                  DAFAs ekonomiska utveckling             33

7.1.1    Historik ................................................    33

7.1.2    Framlidsbedömning   ...............................    33

7.2   Jämförelser med andra dalaservicebyråer ...........    34

7.3   Kapitalbehovanalys  ...................................... .. 35

7.3.1    Fömtsättningar och anlaganden  ...............    35

7.3.2    Avkastningskrav   ...................................    37

7.3.3    Kapitalbehov   .......................................    37

7.3.4    Känslighetsanalys   .................................    39

7.4   Tillgängligt statskapital   ................................ .. 40

7.5   Förslag ....................................................... .. 42

8   Bolagsbildningen   ............................................. .. 43

9   Genomförandeplan etapp 2   ............................... .. 43

Bilaga till PM om alternativa antaganden om DAFAs ekonomiska

utveckling samt resultat-, balansräkningar och finansieringsanalyser      46

11

0 Sammanfattning                                         Prop. 1985/86:112

Uppdraget

Organisationskommittén för DAFA (C 1985:03) har till uppgift att förbereda och - under förutsättning av riksdagens godkännande - genomföra en ombildning av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) lill ell aktiebolag. I uppgiften ingår ocksä atl utreda hur en framtida samverkan eller etl samgående mellan DAFA och Statskonsult AB skall utformas.

Arbetet skall bedrivas i tvä etapper. Den första etappen skall syfta till atl klargöra de ekonomiska förutsättningarna för bolagsbildningen samt förbereda den medan den andra etappen skall syfta till att genomföra bolagsbildningen per den 1 juli 1986.

Marknadsmässiga förutsättningar och krav på dataserviceföretagen

1        promemorian ges som bakgrund en sammanfattande beskrivning av vissa
utvecklingstendenser på ADB-området och förutsättningarna för dalaser
viceföretagen.

Vidare tas i promemorian upp speciella förulsältningar som gäller för DAFA på den statliga marknaden. I regeringens proposition 1984/85:225 anges vissa utvecklingstendenser på det statliga området som kommer att få betydelse för DAFAs verksamhei. En sådan utvecklingstendens är alt myndigheterna skall ges etl ökat ansvar för att själva dimensionera och upphandla ulmstning. En annan utvecklingstendens gäller satsningen på "småskalighet" och då främst de s. k. basdatorerna. En iredje utvecklingstendens som tas upp i propositionen och som kommer atl påverka DAFAs inriktning och agerande är regeringens ambition till ökad samverkan mellan statliga organ med uppgifter på ADB-området.

Kommittén konstaterar att DAFAs möjligheter alt expandera på den statliga marknaden är goda om statsmakterna väljer all stimulera och salsa på del statliga utnyttjandet av ADB och information.

DAFAs verksamhetsinriktning

Enligt propositionen 1984/85:225 skall DAFA arbeta pä affärsmässiga grunder och i konkurtens med andra dalaservicebyräer och driflformer. Detta kan i huvudsak ses som ett fullföljande och förtydligande av den affärsmässiga inriktning DAFA haft under senare år.

Sammanfattningsvis är DAFAs affärsidé all med egen kommunikations-och driftsmiljö som bas, erbjuda ett vältäckande kompetens- och ADB-stöd för administrativa och handläggande funktioner inom offentlig och prival tjänst.

Tyngdpunkten i DAFAs verksamhet kommer även i fortsättningen atl ligga på den civila statsförvaltningen där DAFA avser att vara fullservice-leveranlör av ADB-baserade tjänster. Dessutom arbetar DAFA på övriga marknader framförallt med informationsbanker.

12

Organisationskommittén anser det nödvändigl att bolagiseringen av Prop. 1985/86:112 DAFA inte innebär etl brott med den nuvarande verksamhetsinriktningen. Bolagets kunder måste känna trygghet att nuvarande kund/leveranlörsför-hällanden inte plötsligt avbryts. Samtidigt finns det på den starkt expansiva marknad på vilket bolaget kommer att arbeta ett behov av att noggrannt följa utvecklingen och överväga framtida strategier. Kommittén kommer att behandla dessa frågor i det fortsatta arbetet - bl, a, i samband med överväganden om samarbete och samverkan med andra företag.

DAFAs kunder

Organisationskommittén har i sina bedömningar och beräkningar utgått från stabila kundförhållanden. Kommittén räknar med att bolaget kan överta myndighetens nu gällande kundavtal som löper längre än 1986-06-30 utan några andra omförhandlingar än de rent formella ändringar som krävs pga. ändrad associationsform och mervärdesskalleplikt. Kommittén räknar även med att huvuddelen av de kundavtal som löper ut 1986-06-30 kommer atl omförhandlas och förlängas av bolaget.

DAFAs filialer i Gävle, Nortköping och Hallstavik bör överföras i sin helhet till bolaget.

Sammanfattningsvis bedömer kommittén att del inte är troligt med något större kundbortfall de försia verksam hetsåren. En expansion i efterfrågan från befintliga kunder är också sannolik.

Personalfrågor

Kommittén har kommit till den uppfattningen atl all nuvarande personal hos DAFA bör erbjudas anställning i bolaget. Det gäller även databered-ningspersonalen och lokalvärdarna eftersom kommittén inte kunnat finna nägon annan huvudman som förklarat sig beredd att överta personal frän DAFA tillhörande dessa personalkategorier. Vad gäller databerednings-personalen finns idag en viss överkapacitet hos DAFA, Kommittén föreslår därför att DAFA redan i myndighetsformen under våren 1986 prövar möjligheterna lill s. k. årlig ersättning lill personaler bland databerednings-personalen.

Kommittén har fört förhandlingar med berörda personalorganisationer och tillsammans med bolagets styrelse undertecknat avlal med TCO-S och JUSEK m.fl. om övergångsbestämmelser och anställningsvillkor för personal i bolaget. Erbjudande om anställning i bolaget fr. o. m. den 1 juli 1986 har därefter lämnats till DAFAs personal.

Organisationskommittén anser atl bolaget DAFA så snart som möjligt -helst fr. o. m. den I januari 1987 - bör anslutas till en lämplig arbetsgivarorganisation - f. n, SFO - och tillämpa de avlal och regler som normall gäller för statliga bolag och näringslivet i övrigi.

13

Mervärdesskatt                                                             Prop. 1985/86: 112

I nuvarande läge är endast ca 20 procent av DAFAs verksamhet momsplik-tig, dvs, den del av verksamheten som inte avser andra statliga myndigheter, förvaltningar eller institutioner. I och med övergången till aktiebolag den I juli 1986 blir DAFAs hela verksamhet momsskaltepliktig. Det innebär atl DAFA måste debilera moms för skattepliktiga tjänster och varor till samtliga kunder. För icke momsskatteskyldiga kunder - främst myndigheter kommer delta all medföra en kostnadsökning eftersom dessa ej kan lyfta av ingående moms.

Enligt propositionen 1985/86:47 föreslås dessulom att det momspliktiga områdel för ADB utökas fr,o.m. I juli 1986 lill alt även omfatta persontjänster.

Genom all DAFA som momsskalteskyldigt bolag kan dra av praktiskt tagel all ingående moms minskar DAFAs nuvarande kostnader med ca 8 procent. Om DAFA sänker sina priser i motsvarande grad men lägger på utgående moms kommer nettoeffekten för de statliga kundmyndigheterna atl bli en kostnadsökning på ca 12 procent. Det skall observeras all delta från statsfinansiell synpunkt inte innebär några ökade utgifter eftersom momsen betalas tillbaka lill statskassan.

Kommittén har antagit atl myndigheterna kommer att kompenseras för den kostnadsökning som uppstår pga momsen eftersom denna är stat.sfi-nansielh neutral. Ett problem är dock atl myndigheterna inte tagit upp denna kostnadsökning i sina anslagsframställningar för budgetåret 1986/87. För atl underlätta anslagshanteringen 1986/87 föreslår därför kommittén att DAFA bibehåller sin nuvarande faktureringsnivå men inkluderar moms gentemot de statliga kunderna. I stället får DAFA en kompensation i form av t, ex. ägartillskott för del inläktsbortfall som härigenom uppkommer för bolaget. Kompensationen har beräknats till ca 21 mkr första året och skall i efterhand avräknas krona för krona. Den erhållna kompensationen återbetalas lill statskassan i takt med att DAFA levererar in moms. Fr,o.m. budgetåret 1987/88 förulsälls myndigheterna fä full kompensation för momseffeklen i sina anslag och atl DAFA då debilerar moms på sedvanligt sätt.

Kapitalbehov och finansiering

För alt kunna bedöma bolagets kapitalbehov har kommittén tagit fram ett antal resultat- och balansräkningar baserade på olika anlaganden om DAFAs ekonomiska utveckling.

DAFAs verksamhet skall bedrivas med lönsamhet som mål och med krav på marknadsmässig avkastning på insatt kapital. Avkastningen bör vara sä hög alt del är möjligt atl lämna utdelning på aktiekapitalet.

Kommitténs ambition är alt DAFA redan vid övergången till bolag skall tillföras etl tillräckligt startkapital sä atl affärsmässiga förutsättningar skapas för en ekonomisk sund utveckling på lång sikt, dvs. ger företagsledningen finansiellt handlingsutrymme. Del är nödvändigl för den långsiktiga

uthålligheten atl DAFA ges en soliditet som gör del möjligt att hinna vidta

14 ålgärder vid nedgångar ulan alt aktiekapitalet urholkas.

Kommittén har i sina beräkningar förutsatt atl såväl DAFA-myndighe-    Prop. 1985/86: 112 lens samtliga tillgångar och skulder som den av statskontoret för DAFAs räkning förvallade datorutrustningen överlages av bolaget till det värde som finns upplaget i DAFA-myndigheténs respektive statskontorets balansräkning per den 30 juni 1986.

Bolaget beräknas i inledningsskedet ha en balansomslutning på ca 105 mkr. Kommittén föreslår alt bolaget tillförs ett eget kapital på 40 mkr. Härav bör ca 20 mkr uigöra aktiekapital, 4 mkr reservfond och 16 mkr ell ägartillskott för fritt eget kapital.

Finansieringen av bolagets egna kapital på 40 mkr bör ske med det statskapital som den 30 juni 1986 finns dels hos statskontoret för DAFAs datorutrustning, dels som eget kapital hos DAFA. Förutom det egna kapitalet föreslås alt 21 mkr tillföres DAFA i form av ett ägartillskott för all finansiera den lidigare nämnda momskompensationen. Det totalt tillgängliga statskapitalet uppgår till ca 63 mkr. Återstående ca 2 mkr föresläs t.v. ligga kvar som en skuld lill staten.

Bolagsbildningen

Civildepartementet har under hösten 1985 anskaffat etl aktiebolag som registrerats under namnet DAFA Data AB. Samtliga aktier i bolaget ägs direkt av staten genom civildepartementet. I samband med alt kommittén under våren 1986 skall utreda samverkansformer mellan Statskonsult AB och DAFA Data AB kommer även att övervägas elt eventuellt överförande av aktierna i DAFA Dala AB lill det för Statskonsult AB och Bohlin & Strömberg gemensamma moderföretaget ESKA.

Genomförandeplan etapp 2

I planen för arbetet i etapp 2 las upp elt antal aktiviteter som måste ulföras under våren 1986 för all bolagsbildningen skall kunna genomföras och DAFA Dala AB överta myndigheten DAFAs hela verksamhei fr. o. m. den I juli 1986. I arbetsuppgifterna under våren ingår bl. a. att klara ut frågor rörande SPAR saml samverkanmellan Statskonsult AB och DAFA Dala AB. Kommitténs arbete beräknas kunna slutföras omkring den 1 juli 1986.

1 Uppdraget

I direktiven för organisationskommittén, vilka beslutades vid regeringssammanträdet 1985-09-12, anges alt kommittén skall förbereda och -under fömtsättning av riksdagens godkännande - genomföra en ombildning av datamaskincentralen för adminislraliv databehandling (DAFA) lill etl aktiebolag. Kommittén skall också ulreda hur en framtida samverkan eller ett samgående mellan DAFA och Statskonsult AB skall utformas.

Arbetet skall bedrivas i två etapper. Den försia etappen skall syfta lill alt
klargöra de ekonomiska förutsättningarna för bolagsbildningen samt förbe
reda den medan den andra etappen skall syfta lill att genomföra bolagsbild-     15
ningen.

Redovisningen av arbetet i etapp I, som skall utgöra grund för regering-    Prop. 1985/86: 112 ens och riksdagens ställningstagande till en slutlig reglering av DAFAs ombildning till aktiebolag, skall redovisas senast den 15 december 1985.

Uppdraget i etapp 1 anges i direktiven enligt följande:

"I etapp I bör organisationskommittén genomföra en granskning av de ekonomiska förutsättningarna för det tänkta bolaget. I denna granskning bör ingå en genomgång av DAFAs större driftåtaganden vad avser deras nuvarande lönsamhet samt prognos för kundförbindelserna baserat bl a på inhämtade uppgifter från resp. kundmyndighet. Bedömningar bör också göras beträffande DAFAs framtida verksamhetsinriktning. Granskningen bör också innefatta en bedömning av förhållandena för DAFAs filialer.

Kommittén bör även granska övriga aspekter på DAFAs kort- och långsiktiga ekonomi.

Kommittén skall också särskill ulreda de ekonomiska konsekvenserna för DAFAs nuvarande kunder med anledning av DAFAs skyldighet att som bolag ta ut mervärdesskatt för vissa tjänster.

Kommittén skall lämna en redovisning av personalkonsekvenserna vid en bolagsbildning, samt utifrån de riktlinjer som ges nedan ge förslag lill hur anställning av personal i den nya organisationen bör gå till. Kommittén skall samarbeta med SAMN i denna fråga.

Redovisningen av arbetet i etapp 1 bör omfatta

-    de ekonomiska fömtsätlningarnainkl, förslag lill vissa ekonomiska villkor för bolaget, bl a rörelse kapitalets storlek och finansiering, värdering av tillgångar, övertagande av skulder, reglering av den rörliga krediten, kreditvillkor, osäkerheter, avkastningskrav m m,

-     förslag atl bilda eller anskaffa befintligt (vilande) aktiebolag,

-     konsekvenser för personalen,

-     plan för genomförande".

Arbetet i etapp 2 avser uppgifter i samband med genomförandet av bolagsbildningen den 1 juli 1986, I denna etapp skall kommittén även utreda frågan om samverkan mellan statskonsultföretagen och DAFA. Etapp 2 bör enligt direktiven redovisas i god lid före den 1 juli 1986.

2 Marknadsmässiga förutsättningar och krav på dataserviceföretagen

2.1 Allmänna tendenser

Den allmänna uppfattningen, som den beskrivs i press, massmedia och officiella rapporter, sammanfattas väl i en rapport som Svenska Industri-tjänstemannaförbundet, SIF, utgivit'. Rapporten beskriver utvecklingen inom ADB-omrädet och pekar på nödvändiga anpassningar hos dataserviceförelagen, I sammanfattning konstateras följande:

Den allmänna ADB-marknaden kommer inom den närmaste femårsperioden att visa fortsatt stor tillväxt. Det finns en given plals på denna

' Strategi för att anpassa verksamheten hos dataserviceföretag med hänsyn till

utvecklingen inom data- och elektronikområdel, SIF rapport 1985-03-18     16

marknad för dataserviceföretagen - men bara för dem som klarar av     Prop. 1985/86: 112 förändringar och nytänkande.

Den rena daladriften kommer alt stagnera - speciellt de satsvisa bearbetningarna.

Kunderna kommer i alll högre utsträckning all skaffa sig mindre, lokala egna lösningar speciellt inom basadministrationen där produktutbudet blir alltmer "standardbetonat" och "lätthanterligt" i ett attraktivt prisläge.

Under perioden kommer behovet av underhäll för befintliga programvaror vara en fortsatt stor marknad för dataserviceföretagen. Åven nyul-veckling av traditionell programvara kommer att vara stor men fjärde generationens språk kommer alt få ordentligt fotfäste och kan ge dataserviceförelagen en ny marknad efiersom dessa till viss del kommer att kräva stora datorer eller samspel mellan datorer.

Ett ännu relativt nytt område är kontorsautomationen som innehåller starkt inslag av kommunikation. Här borde dataserviceföretagen kunna ta en viktig marknadsandel, speciellt vid utformning, underhåll och kommunikation.

De dataserviceföretag som hittills specialiserat sig inom en viss bransch och samtidigt kompletterat silt produktutbud har hittills visat god lönsamhet. Framgångskriterierna i fortsättningen ser i slorl sett ut på samma sätt och kan i punktform sägas vara:

-     all inrikta datadriflen mol alhmer inleraklivitet

-     att låta datadriften omfatta olika datorstorlekar

-     all tillhandahålla lokala lösningar i kundens egen miljö

-     all bygga ul kommunikalionskunnandet

-     alt definiera sin nisch och specialisera sig på den

-     atl skaffa sig etl gediget problemkunnande inom nischen och därefter* bredda sitt kompetensområde till totallösningar med inslag av konsultation, utbildning, programmering, "driftsassistans" saml stöd och drift av 4e-generalionssyslem

-     ett öka marknadsorienteringen

-     atl agera utifrån alternativa lösningsförslag med en helhetssyn på kundens dalabehandling

-     att vara återförsäljare inom den starkt expanderande smådalormarkna-den.

Efterfrågan på personal kommer inom överskådlig lid all överstiga tillgängen. Speciellt gäller detla utvecklings personal med specialkunnande inom

-     kundtillämpningar

-     programvaror, hjälpmedel och högnivåspräk

-     kommunikation

-     lösningar med olika datortyper

-     utbildning

Renodlad regislering kommer ytteriigare att minska för att i slutet på 80-talet ha nästan hell försvunnit.

17 2    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 112

2.2 Speciella förutsättningar för DAFA på den statliga   Prop. 1985/86:112

marknaden

Den statliga grundsynen på ADB som den förs fram bl. a. i prop. 1984/85:220 och prop. 1984/85:225 visar en övertygelse om att dalabehandling är elt viktigt hjälpmedel såväl för effektivisering som för höjda servicenivåer inom civila slalsförvallningen.

Hela samhället fömtsälts kunna dra mycket stor nytta av tekniken som förväntas genomsyra snart sagt alla verksamheter.

Potentialen för ADB-stöd syns därför närmast obegränsad.

Detta innebär inte all del är enkelt för en aktör på den statliga marknaden att fömtse vilka behov som kommer att realiseras.

Ur prop. 1984/85:225 kan utläsas ell antal utvecklingstendenser som påverkar den statliga marknaden.

Den första tendensen innebär ett ökat ansvar för myndigheterna att själva dimensionera och upphandla utrustning. Delta sker dels genom ökad decentralisering av upphandlingsbeslul, från regeringen lill statskontoret och från slaiskontorel lill myndigheterna, dels genom praktiska försök med en ny handläggningsordning.

Den statliga styrningen av formerna för ADB-stöd till en myndighet kommer därmed successivt att förändras. Detta förhållande torde icke förändra behovet av all beslut i upphandlingar baseras på en kalkylmodell som tar hänsyn till den totala kostnadsbilden. En av de väsentligaste svårigheterna i en sädan kalkyl är att bedöma det sätt pä vilket en ulmstning kommer att användas. De behov som ligger till grund för en viss lösning är inte statiska ulan förändras i takt såväl med utvecklingen pä ADB-området som inom verksamhetsområdet. Användarnas engagemang i processen kommer atl öka starkt vilket, om del skall tillgodoses, snabbt kräver tillgång till nya, ofta resurskrävande, programvaror och kontinuerligt ökande resurs- och kommunikationsbehov. I en sådan bedömning av ett behov har en servicebyrå med ett brett underlag för olika tjänster ett helt annat värde än i en bedömning som lar sikte på lägsta möjliga kostnad för ell statiskt minimialternativ. Upphandlingsperspeklivet får därmed mycket stor vikt för servicebyråns möjligheter. Det borde vara naturligt att detta perspektiv omfattar minsl 3-5 år av en i allmänhet betydligt längre avskrivningsperiod och hänsyn tas till utveckling av såväl volym som behov. En närmare granskning av flera upphandlade installationers utveckling skulle troligen visa en oförutsedd kostnadstillväxt och ambitionsökning.

DAFA är, inom statsförvaltningen, helt dominerande som servicebyrå men omsättningen uppgår endast till ca 10% av statens samlade utgifter för ADB. Del är en ulmaning alt 90% av den statliga marknaden, definierad på detta sätt, ligger utanför DAFA. Samtidigt ligger denna till största delen inom myndigheterna själva.

En dominerande del av dessa tillämpningar har konstruerats under 60-och 70-talet. Detta arv måste succesivt överföras till en modern teknologi-och systemsyn. DAFA kan här bidra med olika typer av tjänster.

18

DAFAs kunder, existerande och potentiella; äi- samtidigt DAFAs svå- Prop. 1985/86: 112 raste konkurrenter. Delta förhållande liknar situationen för en dalaorganisation i en privat koncern. Fler och fler exempel finns där dataorganisa-lionen som självständigt bolag styrs så atl den inte skall prioritera ned sin primära interna marknad av kortsiktiga lönsamhetsskäl. Dataorganisa-tionen inom ett förelag elleren koncern ses ofta som en strategisk resurs och beläggs därför med uppdrag som styr i önskad riktning.

Den andra tendensen i propositionen kan karaktäriseras som "småskalighet". Basdatorerna framställs som den teknik som skall tillgodose elt brett behov av datorstöd bl. a. för vissa generella administrativa tillämpningar.

Staten påverkar själv, med de insatser man kan komma att göra, bl. a. på programvaruområdet, utvecklingen av marknaden för denna leknik. DAFA har lidigare förklarat sig intresserad av aft delta inom området men har avvaktat pågående diskussioner om insatsområden och finansiering. DAFA har förberett en insats genom viss kompetensuppbyggnad och har till statskontoret avgetl en offert om utveckling bl. a. inom EA-områdel.

Småskalighet omfattar inte bara en teknik. DAFA har arbetat aktivt med persondatorer i drygt tvä är och skaffat sig en bred och kvalificerad kompelens tillsammans med elt antal produkter.

Med utgångspunkt i de övergripande ekonomi- och personalsystemen utnyttjar DAFA småskalig leknik, hittills endast persondatorer, som samverkar med de centrala systemen. Elt exempel är DAFAs bidrag i det s. k. PIR-projeklel som drivs tillsammans med SPV och UDAC. Här realiseras för första gången i statsförvaltningen en ny systemsyn där olika teknikresurser samverkar intimt. För en stor del av den statliga marknaden innebär ell sådant angreppssätt en naturiig anpassning till modern teknologi och användarkrav. Den småskaliga tekniken måste uppfylla mycket kvalificerade kommunikationskrav för all en användarvänlig informationsmiljö skall kunna realiseras.

DAFA har även anskaffat elt modernt ekonomisystem med stor spridning inom näringslivet bl. a, för atl tillgodose behoven hos de myndigheter som behöver ett avancerat ekonomisystem men av olika skäl ej kan utnyttja system S, Det innebär även goda möjligheter på en privat marknad.

En väsentlig framlida potential finns troligen för DAFA inom del doku-mentadminislraliva området. Dokument kommer alt produceras, lagras och distribueras elektroniskt och på pappers- och andra media, DAFA har mycket god kunskap och konkurtenskraftiga produkter inom diarieföring och frilextsökning. Tillsammans med ett befintligt syslem för elektronisk post. elt omfattande nätverk och centrala resurser för framställning av dokument på olika media och i olika kvaliteter har DAFA dessulom elt antal nödvändiga byggstenar för att skapa en total Ijänst för statsförvaltningens dokumenthantering. Denna måste innefatta såväl stor- som småskalig teknik och kommunikationsfrågorna blir mycket väsentliga. Detla område har dessutom en nära samhörighet med DAFAs satsningar på informalionsbanker.

Den tredje tendensen beskriver just informalionsbankerna. En långt
decentraliserad ADB-verksamhet kan komma att försvåra en samordnad     19

informationssyn. Propositionen markerar behovet av en översyn av områ-     Prop. 1985/86: 112 det ur flera aspekter genom all uttrycka avsikten alt ge statskontoret etl utredningsuppdrag.

På detta område har DAFA byggt upp en unik kompetens såväl belräffande tekniska möjligheter och hjälpmedel som sakområdeskunskap och informalionsbanker. Delta har hittills skell via medel som genererats i verksamhelen. Investeringarna är dyrbara och ålerbetalningstiden lång. Det är förenat med ell myckel stort risktagande alt i längden fortsätta med denna satsning utan alt slalsmaklerna ullalat en långsiktig syn på villkor och former för detta. En lyckad satsning på informationsbanker kräver en samordnad drift och gemensam teknik. Annars blir användarens situation för splittrad.

Den fjärde tendensen av betydelse för den statliga marknaden är de samverkanstankar mellan statliga organ som propositionen uttrycker. Statskonsult AB och ett bolagiserat DAFA skall söka samverkansformer, SIPU, DAFA, Statskonsult och Statskontoret skall söka samverkansformer inom ADB-utbildningens område. Organisationskommittén ser i detta en möjlighet lill gemensam utveckling av produkter och tjänster för den statliga marknaden. Bättre fömtsättningar kan skapas för alt samlat tillgodose den statliga marknadens totala behov samtidigt som en alltför långtgående konkurrerande utbyggnad av likartade tjänster inom respektive organisalion undvikes.

Förutom denna form av samverkan ser DAFA i framliden möjligheten att, genom lämpliga organisatoriska former, erbjuda slora kunder andra samarbetsformer än del traditionella kundförhållandet i servicebyrån. Detla möjliggör andra insyns- och påverkansformer för kunden i hans del av verksamhelen.

Till sist kan tilläggas många intressanta framtida möjligheter i gränslandet mellan prival och statlig verksamhet. Informationsbankerna ligger redan idag här. Nätverk (t.o.m. starka dator-datorkopplingar) är en nödvändig resurs för att bredda användandet. Det kommunikationskunnande som skapas är nödvändigt också för andra system som kan komma all byggas upp för samverkan mellan prival och offentlig verksamhet.

Inom disiributionssektorn borde det l.ex, finnas möjligheter till en sys-lemmässig samverkan mellan tullväsendet, speditörer, åkerier, godsmottagare, avsändare m fl. Ett väl fungerande platsförmedlingssystem borde kunna innehålla en ömsesidig datorstödd kommunikation mellan näringsliv och statliga myndigheter. Del finns säkeriigen mänga tillämpningar som karaktäriseras av relativt enkla grundläggande rutiner men en tekniskt krävande och högfrekvent informalionsulväxling mellan olika parter. Leverantörs-, grossist- och detaljist-strukturen i Sverige kan troligen dra nytta av denna typ av stöd,

DAFA har visat att man kan klara den komplexa miljön genom det s, k. DAKOM-systemet som man driver pä uppdrag av Dagligvaruleverantörers Förening och Grossistförbundel.

Statliga initiativ för en integration av information i näringslivet och
statlig förvaltning kommer att kräva en resurs av DAFAs typ. Hittills har
DAFA dock ej hafl direkta uppdrag i denna riktning bortsett från SPAR,       20

Sammanfattningsvis kan man konstatera att DAFAs möjligheter att ex-     Prop. 1985/86: 112 pandera på en statlig marknad är goda om statsmakterna väljer att stimulera del statliga utnyttjandet av ADB och information.  Kompetens och beredskap finns i väsentliga delar och kan förstärkas i samarbete med andra organisationer.

På flera, för DAFA centrala områden, är emellertid produkt- och tjänsteutveckling förenad med stora investeringar och, utan en klart uttalad statlig inriktning, med mycket stort risktagande.

3 DAFAs verksamhetsinriktning

Enligt regeringens proposition 1984/85:225 skall DAFA arbeta på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra dataservicebyråer och driftformer. Verksamheten skall bedrivas med lönsamhet som mål och med krav på marknadsmässig avkastning på insatt kapital,

I propositionen framhålls samtidigt att det är angelägel atl staten i likhet med stora företagskoncerner har tillgång lill egen servicebyrå inom ADB-området. Detta motiveras av att ett slatiigt ägande ger en säkerhel sä att det inom den statliga sekiorn finns elt organ som tillgodoser de statliga verkens grundläggande behov av dataservice.

Den inriktning och roll som anges för DAFA i propositionen är i huvudsak ett fullföljande och förtydligande av den affärsmässiga inriktning DAFA haft under senare år,

DAFAs hittillsvarande agerande och affärsverksamhet har lagil hänsyn till den uppfattning om marknaden som beskrivits tidgare i avsnitt 2, En organisations verksamhet färgas dock inte huvudsakligen av de förändringar som kan skönjas i en nära eller avlägsen framtid. DAFA har av tradition stor kompelens och styrka inom stordalorområdet. Intäkter genereras av existerande kunder, deras och DAFAs syslem och informalionsbanker. Bolaget kommer därför alt ärva slora delar av den affärsidé och den policy som under senare är varit DAFAs.

Organisalionskommitlén har tagit del av utkast till affärsidé, mål och policy som DAFA nu arbetar med. Kommittén anser det angeläget alt detla arbete fortsätter och fullföljes inom bolaget DAFA.

DAFAs nuvarande affärsidé är kortfattat uttryckt att, med egen kommunikations- och driftsmiljö som bas, erbjuda ell vältäckande kompetens-och ADB-stöd för administrativa och handläggande funktioner inom offentlig och privat verksamhei.

DAFA avser all utveckla denna affärsidé med i huvudsak följande strategiska inriktning vad gäller marknad, syslem/programprodukter och kundtillämpningar.

Marknad

o För den civila statsförvaltningen skall DAFA vara fullserviceleveranlör av ADB-baserade tjänster

21

o För övriga marknader skall DAFA i försia hand erbjuda och anpassa    Prop. 1985/86: 112 befintliga produkter och tjänster inom det generella ADB-området

o För alla marknader skall DAFA tillhandahålla information från adressdatabanker och statliga fakladalabanker

System och programprodukter

DAFA skall anskaffa, utveckla, förvalla och driva syslem och programprodukter som uppfyller ett av kriterierna

-     drivs i ren stordatormiljö inom IBM-konceptets ram

-     bygger på en samverkan mellan lokal, regional och central kapacitet

-     i lokal miljö utgör etl komplement till ett samverkande system eller uppvisar mycket god lönsamhet som enskild produkt.

Kundtillämpningar

DAFA skall pä uppdrag utveckla och förvalla syslem som är kundspecifika. DAFA skall dessulom engagera sig i framtagning av standardsystem i försia hand inom EA-, PA- och KA-områdena. Tillsammans med olika huvudmän skall DAFA bygga upp informationsbanker av generellt intresse.

Enligt organisationskommitténs mening är det nödvändigl att bolagiseringen av DAFA inte innebär ell brott med den nuvarande verksamhetsinriktningen. Bolagets kunder måste känna trygghet atl nuvarande kundförhållanden inte plötsligen avbryts. Samtidigt finns det på den starkt expansiva marknad pä vilken bolaget kommer atl arbeta elt behov av alt noggrannt följa utvecklingen och överväga framtida strategier.

Organisationskommittén kommer alt behandla dessa frågor i det fortsatta arbetet — bl. a. i samband med överväganden om samarbete och samverkan med andra företag.

Förmågan atl skapa goda ekonomiska fömtsättningar är avgörande för bolagels möjligheter att utvecklas som professionell organisation och bereda personalen långsiktig trygghet.

Bolagets verksamhei skall bedrivas i full konkurtens med affärsmässighet som bärande princip. Produkter och tjänster skall bedömas utifrån sin egen lönsamhet i första hand. Samtidigt ökar det samlade utbudet värdet av varje ny tjänst.

Tillväxt är en väsentlig förutsättning för bolagels möjligheter atl skapa ekonomiskt utrymme för investeringar i produkter ooh jänster. Genom tillväxt skapas dels en större bas för finansiering av produkter med stor andel fasta kostnader, dels möjigheter att tillräckligt snabbt tillgodogöra sig ny effektivare teknik.

4 DAFAs kunder

Av DAFAs totala intäkter 1984/85 svarade de kunder vilkas fakturering

översteg 1 milj kr för ca 70%. Dessa kunder är till antalet 22 st.               22

DAFA har under hösten 1985 gjort en genomgång av DAFAs nuvarande    Prop. 1985/86: 112 kundrelationer. Denna har redovisats för kommittén. Materialet har dock ansetts innehålla affärshemligheter av vital betydelse för DAFA, Kommittén har bedömt att en närmare redovisning av kundrelationerna inte är nödvändig i detta sammanhang,

DAFAs nuvarande avlal med flera av de större kunderna löper längre än 1986-06-30, Undantag från detta är bl. a. RSV (med vilka avtalel löper ut 1986-06-30) och CFD i Gävle (som saknar etl formellt avtal).

De största riskerna för att förlora en slor kund ulgör för DAFA s. k. hemtagning av system för drift i egen regi. Sådan hemtagning kräver normalt etl omfattande arbete med etl ställningstagande från regeringen för alt anskaffa erforderlig ulmstning. Sannolikheten för atl någon av de störte kunderna skall övergå till drift i egen regi inom den närmaste treårsperioden kan därför anses vara relativt liten, möjligen med undantag för RSV och CFD.

Organisationskommittén har i sina bedömningar och beräkningar utgått från stabila kundförhållanden. Detta innebär bl. a. all organisationskommittén förutsätter alt de statliga kundavtal som löper längre än 1986-06-30 kan övertas av bolaget utan några andra omförhandlingar än de renl formella ändringar som krävs pga ändrad associationsform och mervärdesskalleplikt.

Organisationskommittén har i sina beräkningar även utgått från atl RSV och CFD kommer alt vara kvar som kunder i oförändrad omfattning. Detla måsle vara en förutsättning för atl DAFA vid övergången lill bolag skall överlaga den utrustning som anskaffats för dessa kunders behov.

När del gäller Gävle-filialen bör bolaget överta denna med förbehåll atl staten återtar utrustningen om CFD väljer att överta driften i egen regi. Delsamma bör gälla personal och lokaler i Gävle.

Marknaden i Gävle är vikande. SLÖR-driflen kan på sikt komma att läggas i Slockholm eller på annan ort. Del finns dock f.n. ingenting som lyder på alt DAFA icke skulle fortsätta med driften av SLÖR.

Organisationskommittén kommer under våren 1986 atl föra diskussioner med RSV om ell nytt avlal fr. o. m. 1986-07-01. Kommittén fömtsätter att ell sådant avtal skall kunna träffas på affärsmässiga grunder och inte påverkas av del förhällandet alt DAFA byter associationsform.

I Nortköping finns ingen omedelbar risk för hemlagning. På sikt kan dock en eller elt par kunder komma att vilja förändra sin driftsituation.

Norrköpingsregionen borde vara ett naturligt försia nära samarbetsom-räde med Statskonsult.

DAFA bör ocksä möta hotet om bortfall av en större kund med alternativa former för samarbete. Driftenlreprenad kan vara en sådan möjlighet där DAFA genom samulnyltjande av personal, programvara och övriga resurser bör kunna erbjuda elt attraktivt alternativ, i synnerhet för en kund med ell brett och ökande krav på funktioner.

Organisationskommittén finner sammanfattningsvis all del knappasl
finns någon risk för etl reellt kundbortfall under det första verksamhets
året. De ekonomiska konsekvenserna av ett bortfall av RSV och/eller CFD
skulle kräva en mer ingående analys efiersom bolaget rimligen inte skall      23

överta kostnader för sådan verksamhei som myndigheien ej skulle bedrivit    Prop. 1985/86: 112 efter den I juli 1986, Med elt bortfall av båda dessa kunder blir troligen "10%-alternativel" (alternativ 2) i de ekonomiska kalkylerna i avsnitt 7 mest realistiskt.

Organisationskommittén finner också att det är angeläget att DAFA nu får arbetsro innebärande

-     att bolaget övertar de av myndighetens nuvarande avtal med leverantörer och kunder som löper över 1986-07-01

-     att fömtsätlningarna för CFD-driften klariäggs samt

-     alt alla statliga kundavtal (med undantag av SPAR) som normalt skulle ha omförhandlats av myndigheien DAFA per den I juli 1986 skall kunna hanleras på samma affärsmässiga gmnder som om myndigheten hade det långsiktiga ansvaret.

5 Personalfrågor

Enligt direktiven skall kommittén redovisa personalkonsekvenserna vid en ombildning av DAFA till bolag. 1 fömtsättningarna anges att DAFAs nuvarande personal beräknas kunna erbjudas anställning i de statliga bolag och myndigheter som lar över uppgiften från DAFA.

Ombildningen av DAFA från myndighet till bolag förändrar inte i sig DAFAs inriktning utan är en konsekvens av den inriktning DAFA haft under senare år. Det har därför varit en utgångspunkt för kommitléns arbete att DAFAs nuvarande verksamhei i största möjliga utsträckning skall överföras lill bolaget och därmed även DAFAs nuvarande personal.

SPAR

Ell undanlag från denna huvudregel är att DAFAs nuvarande myndighels-uppgifter - huvudmannaskapet för SPAR - enligt regeringens proposition skall överföras till en nyinrättad myndighet. Det förutsätts dock att DAFA tills vidare skall behålla drift, produktion, underhåll och marknadsföring av SPAR,

De av DAFAs hittillsvarande arbetsuppgifter som kan hänföras till huvudmannaskapet för SPAR har organisatoriskt inte varit skilda från övriga arbetsuppgifter med SPAR och har endast marginellt berört DAFAs personella resurser. Kommittén har därför funnit atl ell överflyttande av huvudmannaskapet lill den blivande SPAR-myndighelen inte får några personalmässiga konsekvenser för DAFA.

Lokalvård kv Primus

Ell annat område som berörs av bolagsbildningen är lokalvården. DAFA svarar idag för lokalvärden inom fasligheten kv Primus vilken innefattar förutom DAFA även riksrevisionsverkel och statskontoret. Lokal vårdarna som är anställda hos DAFA uppgår till sammanlagt 21 personer.

24

DAFA kommer som bolag alt - liksom nu - vara en av flera hyresgäs- Prop. 1985/86: 112 ter i kv Primus, Kommittén anser alt det inte är förenligt med DAFAs verksamhetsinriktning som bolag atl i fortsättningen svara för lokalvården i hela denna fastighet. Lokalvården och huvuddelen av DAFAs nuvarande . lokalvårdare bör därför överföras lill annan myndighet, antingen byggnadsstyrelsen eller någon av de andra hyresgästerna, statskontoret eller riksrevisionsverket. Ingen av dessa myndigheter har emellertid förklarat sig beredd atl överta lokalvårdarna från DAFA, För all i möjligaste mån underiätla bolagsbildningen och personalförhandlingama i anslutning därtill har kommittén i nuvarande läge kommit till den uppfattningen atl samtliga lokalvårdare hos DAFA tills vidare överförs till bolaget. Kommittén anser dock alt bolaget senare bör la upp förhandlingar med ifrågavarande myndigheter om att övertaga lokalvården inkl. berörd personal.

Databeredningen

Etl tredje område som kommittén övervägt särskill gäller databeredningen och dess personal.

DAFAs nuvarande databeredning (stansning, registrering m. m.) sker dels i Slockholm, dels i Hallstavik. Totalt uppgår arbetsstyrkan lill 41 personer (31 helårsarbetande) varav 19 (14 helårsarbetande) i Slockholm och 22 (17 helårsarbetande) i Hallstavik.

Databeredningsfilialen i Hallstavik överfördes lill DAFA från SCB/DC i samband med DAFAs bildande år 1970. Beslutet att etablera en filial i Hallstavik togs redan år 1964. Orsaken var ett ökat behov av resurser för hålkortsstansning samtidigt som Hallstavik vid denna lidpunkt hade stor tillgång till kvinnlig arbetskraft men saknade sysselsättningsmöjligheter.

Efterfrågan på DAFAs dalaberedningsljänsler har minskat successivt sedan 1970-lalet. Detta gäller generellt för hela branschen, DAFA har alltsedan år 1975 hafl svårigheter atl få full kostnadstäckning för denna verksamhetsgren. Någon nyanställning av dalaberedningspersonal har därför inte skett sedan år 1976.

DAFA har f. n. en överkapacitet bland databeredningspersonalen motsvarande 3-4 helärsarbelskrafter. Delta innebär i sin lur atl databeredningen uppvisar ett underskoll på ca 1 mkr. per år.

Kommittén har övervägt olika alternativ för alt lösa detta överkapaci-lelsproblem.

DAFA skall som bolag arbeta i konkurtens på affärsmässiga villkor med krav på lönsamhet och kan på sikt inte bedriva olönsamma verksamhetsgrenar. Kommittén har därför undersökt möjligheterna all överföra dalaberedningspersonal lill andra statliga myndigheter med uppgifter inom dalaberedningsområdet. Bl. a. har kontakter tagits med SIGA som dock f.n. inte ser några möjligheter atl ta över dalaberedningspersonal från DAFA. Åven andra statliga myndigheter och organ lorde ha slora svårigheter alt erbjuda arbetsuppgifter ät denna typ av personal.

DAFA har på olika sätt försökt att öka sysselsättningen för databered
ningspersonalen bl. a. genom att bredda verksamhelen lill alt även omfatta
ord- och textbehandling i samband med inskrivning av material i informa-    25

tionsdalabaser. Personalen medverkar ibland även i den s. k. eflerbehand-     Prop. 1985/86: 112 lingen samt utför regislreringsarbelen vid terminal hos DAFAs kunder.

DAFA ser f. n. vissa möjligheter till atl ytterligare kunna öka sysselsättningen för databeredningspersonalen. Bl.a. pågår diskussioner om vissa kommersiella projekt som kan leda till en ökad arbelsbeläggning.

Etl problem som bör nämnas i detla sammanhang är alt DAFAs konkurrenskraft vad gäller dalaberedningen inom den statliga sekiorn kan komma att avsevärt försämras om DAFA för dessa tjänster måste debilera ul moms till de statliga kunderna (se avsnitt 6). Den ingående momsen är för databeredningen mycket liten varför huvuddelen av den utgående momsen kommer att innebära en ren prishöjning för de statliga kunderna.

Etl område av särskilt intresse för dalaberedningen är uppbyggnaden av olika informalionsdatabaser. En fortsatt satsning från DAFAs sida på denna typ av databehandlingstjänsler kommer alt medföra en markant ökning av behovet av regislreringsarbele för vilket den nuvarande databeredningspersonalen är väl lämpad. En satsning på informalionsdatabaser för kommersiellt bruk kräver dock ett omfattande investerings- och utvecklingsarbete och fömtsätter en samverkan med flera statliga myndigheter som är informalionslämnare lill databaserna. DAFA kan inte ensamt svara för risklagande och finansiering av en sådan satsning. En möjlighet som kommittén vill peka på kan vara atl staten medverkar vid finansieringen genom all tillskjuta en del av de överskottsmedel som genereras från DAFAs verksamhei med SPAR. Denna fråga bör behandlas under våren 1986 då ell driftsavlal skall träffas mellan bolaget DAFA och den nyinrättade SPAR-myndighelen.

Det bör mot denna bakgmnd finnas möjligheter för DAFAbolaget att ge ökade arbetsuppgifter ål databeredningspersonalen. Samtidigt är del självklart en skyldighet för bolagets ledning och styrelse alt se till att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt och att kapaciteten anpassas till efterfrågan. Personalminskningar torde därför bli nödvändiga. Detta bör enligt kommitténs mening kunna ske utan alt den nuvarande databeredningspersonalen behöver sägas upp. I stället bör i första hand prövas alt redan under våren 1986 i myndighetsformen utverka s.k. årlig ersättning till vissa personer bland databeredningspersonalen som har mindre än fem är kvar till statlig ålderspension. Om denna möjlighet kan utnyttjas fullt ut skulle nuvarande överkapacitet kunna elimineras. De ytterligare nerdrag-ningar som senare kan komma att erfordras i bolaget bör kunna ske genom naturiig avgång.

Mol bakgmnd av vad som anförts anser kommittén atl DAFA-myndighetens dalaberedningsverksamhel i sin helhet bör överföras till bolaget och personalen erbjudas anställning i bolaget.

Uppsägning respektive anställning av personal

En utgångspunkt för kommitténs arbete har varit att myndigheten DAFA

skall avvecklas i sin helhet fr.o.m. den 1 juli 1986 då verksamhelen

överförs till bolaget DAFA. Detta innebär alt personalen måste sägas upp

från sin anställning hos myndigheten DAFA pga arbetsbrist. Elt alternativ    26

är att personalen säger upp sig på eget initiativ.

Tiden för uppsägning från arbetsgivaren är enligt lag sex månader för Prop. 1985/86: 112 personer över 45 års ålder. Detta innebär alt uppsägningen från myndigheten bör ske före den I januari 1986. Enligt del trygghetsavtal som gäller på det statliga området (TrA-S) skall uppsägning föregås av riskförklaring samt förhandlingar om urvalsområden och övertalighetsgrupper. Myndigheten DAFA har under hösten 1985 avgivit riskförklaring och fört förhandlingar med de lokala arbetstagarorganisationerna hos DAFA.

Efiersom del i DAFAs fall inte är fråga om någon reell arbetsbrist ulan byte av huvudman där all personal hos myndigheten kommer all erbjudas anställning av det nya bolaget har kommittén eftersträvat atl i möjligaste mån underiätla uppsägningsförfarandet för parterna. Kommittén har därför sett del som angeläget all kombinera en uppsägning från myndigheien med ett erbjudande om anställning i bolaget fr. o. m. den 1 juli 1986. Av hänsyn till personalen har kommittén haft som ambition alt i samband med anslällningserbjudandet så långt möjligt kunna presentera de anställningsvillkor som kommer all gälla.

Kommittén har därför för bolagels räkning fört förhandlingar med berörda centrala arbetstagarorganisationer om anställningsvillkoren i bolaget DAFA. Organisationskommittén har tillsammans med bolagets styrelse undertecknat avtal med TCO-S och JUSEK om övergångsbestämmelser och anställningsvillkor för personalen i bolaget (bilaga 2). Avtalet gäller i försia hand för liden 1986-07-12-31. Avtalet liknar innehållsmässigt molsvarande avlal på SFO/PTK-områdel.

Med avtalet som gmnd har erbjudande om anställning i bolaget lämnais till DAFAs personal (bilaga 2 här utelämnad). Såvitt kommittén kan bedöma situationen idag bör del med denna lösning vara möjligt att genomföra och avsluta såväl uppsägnings- som anslällningsförfarandet inom de tidsramar som gäller för all verksamhelen i sin helhet skall kunna föras över till bolaget per den 1 juli 1986.

Organisationskommittén anser att bolaget DAFA, så snart som möjligt - helst fr.o.m. den 1 januari 1987 - bör anslutas till en lämplig arbetsgivarorganisation för statliga bolag - f. n. SFO - och tillämpa de avtal och regler som normalt gäller för statliga bolag och näringslivet i övrigt, dvs. PTK-avtal.

6 Mervärdesskatt 6.1 Skatteplikt

Kommittén har enligt direktiven haft all särskill ulreda de ekonomiska konsekvenserna för DAFAs nuvarande kunder med anledning av DAFAs skyldighet alt som bolag i ökad utsträckning debilera och redovisa mervärdeskall för sina tjänster.

Skattskyldighet för mervärdesskatt uppkommer dä skattepliktig vara
eller ijänsl omsätts inom landet i en yrkesmässig verksamhei. Statlig
verksamhet i myndighetsform räknas som yrkesmässig lill den del den
avser utåtriktad verksamhet. Den del av verksamhelen som avser statens  -_

egna behov anses däremot inte yrkesmässigt bedriven och medför inte

skattskyldighet. Omsättning mellan olika myndigheter räknas som inålrik-    Prop. 1985/86: 112 tad och anses avse egna behov. Av staten bedriven verksamhei anses alllid som yrkesmässigt bedriven när den drivs i bolagsform, t ex aktiebolag.

Ovanstående innebär att DAFA för närvarande ej är skattskyldig för sin omsättning till andra myndigheter, men däremot för sin omsättning lill kunder i bolagsform eller liknande (främst den privata sektorn). Således är endast en del av DAFAs verksamhei skattepliktig. Andelen har uppskattats till 20%, dvs ca 80% av DAFAs omsättning har beräknats avse andra statliga myndigheter, förvaltningar eller institutioner som ej är mervärdesskatteskyldiga. I praktiken innebär delta atl DAFA debiterat moms på 20% av faktureringen till kunderna och redovisat denna som utgående moms till momsmyndigheten. På molsvarande säll har endast 20% av den ingående momsen på inköpen behandlats som avlyftbar och redovisats som sådan.

1 och med övergången till aktiebolag den 1 juli 1986 anses DAFAs hela verksamhet vara yrkesmässig och därmed även mervärdesskattepliktig. För sina momspliktiga varor och tjänster - främst datordriften — skall således DAFA debitera moms både till myndigheter och privata företag. Övergången till aktiebolagsform påverkar inte momsen avseende de ej skattepliktiga varorna och tjänsterna, främst persontjänster och teleabon-nemang.

När DAFA som bolag debiterar moms till samtliga kunder innebär detla en kostnadsökning för icke momsskatteskyldiga kunder - främst myndigheter - efiersom dessa ej kan lyfta av ingående moms.

6.2 Persontjänster

Enligt proposition 1985/86:47 föreslås att det momspliktiga området för ADB utökas från och med 1 juli 1986. Nu gällande bestämmelser innebär att skalleplikplikt föreligger för tjänst som avser automatisk databehandling. Vidare föreligger skatteplikt för datorer och s.k. kringutrustning. Slandardprogram anses i skattehänseende som varor och beskattas därmed. År det däremot fråga om specialkonstrukturerade program, s k skräddarsydda program, betraktas dessa som lillhandahållanden av skattefria tjänster. Någon rätt till avdrag för ingående skatt på denna del av verksamhelen hos exempelvis etl dalaförelag föreligger således inte. Något bärande skäl till atl behandla programvaran olika beroende på om del är fråga om standard- eller specialprogram finns enligt propositionen inte och skatlplikten föreslås därför bli generell. Det förekommer vidare att programvaran säljs eller alt rällen atl utnyttja ell visst system eller program upplåts. Några skäl för att behandla dessa förfaranden olika finns inte heller.

Fömtom datorer och programvaror lillhandhåller dataföretagen ocksä
tjänster med anknytning lill ADB. Detta gäller förstudier, ändring av
rutiner, utbildning av personal för aktuellt ADB-arbete m m. Dessa tjäns
ter ingär många gånger i vederlaget för datautrustningen och bör då också
ingå i beskattningsvärdet för leveransen eller upplåtelsen oberoende av om
tjänsten faktureras separat eller ej.                                                      28

Härigenom skapas en i princip generell skattskyldighet för företag som Prop. 1985/86: 112 omsätter dalavaror och sådana tjänster som är direkt hänförliga lill ADB-tekniken såsom systemering, programmering m. m. Däremot bör även fortsättningsvis renodlad datautbildning som inte har något samband med försäljning av datavaror eller tjänster vara skattefri i likhet med annan utbildning,

6.3 Effekter av utökad momsplikt för DAFA

För DAFAs egen del skulle normalt skattskyldigheten för moms innebära

a)   att den ytteriigare utgående momsen beräknas som ett tillägg pä priset och därför inte påverkar intäkterna om inte priserna ändras

b)   att den ingående moms som har ingått i DAFAs rörelsekostnader och avser skattepliktiga varor och tjänster nu kan lyftas av och härigenom minska kostnaderna för DAFA

c)   att den ingående moms som har ingått i avskrivningsunderlaget för DAFAs avskrivningar (via dalamaskinfonden) nu kan lyftas av och härigenom minska DAFAs avskrivningar

d)   att den ingående moms som nu kan lyftas av och minska DAFAs behov
av rörelsekapital och härigenom minska DAFAs räntekostnader

Avlyft enligt b) ovan minskar räntekostnaderna endast marginellt, medan avlyft enligt c) ovan minskar kapitalbehovet under längre tid (avskrivningstiden) och medför härigenom märkbart minskade räntekostnader. Den utgående momsen enligt a) ovan påverkar ej märkbart rörelsekapital-behovet.

Av punkterna ovan framgår atl övergången lill aktiebolag och total skattskyldighet för moms minskar DAFAs rörelsekostnader och avskrivningar samt räntekostnader. Därigenom förbättras resultatet (allt annat lika).

De belopp som berör punkterna b), c) och d) ovan har i organisationskommitténs huvudalternativ (avsnitt? och bilaga 2) beräknat till (mkr.):

1986/87

b)   Ing. moms koslnader                                   12

c)   Ing. moms avskrivningar                               6

d) Minskade räntekostnader                           _2_
Summa resultatförbättring (b -t- c + d)            20

Om man strävarefler att DAFAs priser skall justeras efter den nya kostnads-, avskrivnings- och räntekostnadsnivån, så skulle priserna kunna sänkas med ca 20 mkr.

Detta belopp är dock mindre än den beräknade utgående momsen.

29

1986/87     Prop, 1985/86: 112

a) Ulg, moms intäkter                                     33

Om DAFA istället för att höja priset till kunderna med momspåläggel bibehåller nuvarande nivå och inkluderar momsen i denna minskar intäkterna, dvs. resultatet försämras med molsvarande belopp.

1986/87

Resultatförsämring (a - (b -f c -I- ränta)           13

Detta belopp är det belopp med vilket DAFA skulle behöva öka sin fakturering inkl, moms (för ej momsskatteskyldiga kunder innebär detta en prishöjning) för att inte övergången till aktiebolag skall få resultateffekt för DAFA på grund av den uppkomna momsskyldighelen.

Om personljänslerfrån den I juli 1986 räknas som skattepliktig tjänst blir motsvarande belopp för enbart persontjänslerna

1986/87

Resultatförsämring (a-b-l-c-l-d )

P    P    P    P

Den ingående momsen berörs endast marginellt, medan den utgående

momsen väsentligt ökar.

Om man beaktar såväl övergången till aktiebolag som införandet av momsplikt för persontjänsterna blir den sammanlagda skillnaden (prishöjningsbehovet)

1986/87

Uppskattad total resultatförsämring                  23

Genom alt DAFA som momsskyldigt bolag kan dra av praktiskt taget all ingående moms minskar DAFAs nuvarande kostnader med ca 8%. Om man antar atl delta slår igenom på DAFAs prissättning skulle kundmyndigheternas totala kostnadsökningar (pris inkl. utgående moms) bli ca 7% jämfört med nuvarande förhållanden. Om man därtill lägger effekten hos DAFA av den föreslagna momsulökningen för persontjänster (prop 1985/86:47) skulle kostnadsökningen uppgå till ca 12% för myndigheterna. Det skall observeras att koslnads-/prisökningen mot myndigheterna ur statsfinansiell synpunkt inte innebär några ökade utgifter eftersom momsen betalas tillbaka till statskassan.

Å ena sidan kommer myndigheterna att uppleva momsen som en kostnadsökning om de inte kompenseras för detta i sina anslag. Elt särskill problem är att myndigheterna för nästa budgetår inte tagit upp denna kostnadsökning i sina anslagsframställningar. Å andra sidan kommer DAFA att erhålla en orimlig resultatförsämring om ej moms kan debiteras

30

myndigheterna eller inläktsbortfallel kan kompenseras på annat sätt, t. ex.     Prop. 1985/86: 112 i form av ägartillskott. Kommittén har därför övervägt olika alternativ för all lösa delta.

6.4    Tillfällig dispens från momsskyldighet

En administrativt enkel lösning kan vara alt DAFA tillfälligtvis beviljas dispens.

Sedan början av 1970-talet har dalatjänster som särskilda dalabolag tillhandahåller åt ägarna undantagits från skatteplikt genom särskilda regeringsbeslut i enskilda fall. 1 den mån samma bolag säljer tjänster åt utomstående beskattas dessa i vanlig ordning. Sådana medgivanden har lämnais till bla SPADAB, Kommundala AB, Lantbraksdata AB och Postverket. Enligt uttalande i prop 1985/86:47 bör dessa dispenser på sikt dock upphöra alt gälla efiersom också befogenheten för regeringen atl medge sådana undantag bör utgå ur mervärdesskallelagssliflningen. Det får dä avgöras i vilken utsträckning nuvarande förhållanden kan lagfästas. I den mån förhållandena är likartade bör undanlag kunna medges även om t. ex. försäkringsbolag eller fastighetsförvaltande förelag bildar ett gemensamt ägl särskill bolag som utför datatjänster ål ägarna. Denna möjlighet bör också kunna användas i de fall där en förening eller etl förbund tillhandahållr anslutna föreningar motsvarande tjänster. Däremot kommer utomstående som köper tjänster från dessa bolag eller föreningar att få belala mervärdesskatt på tjänsten.

Organisationskommittén anser att nuvarande dispenser i flera fall har konkurrenshämmande effekler. Därför bör dispensmöjlighelen på sikt generellt sett borttagas. För DAFAs del ser kommittén dessulom vissa nackdelar med en tidsbegränsad dispens. Enligt kommitténs mening kan bolaget komma atl få oönskade skallekonsekvenser i samband med investeringar. Mot denna bakgrund anser kommittén att dispensalternativ el inte bör rekommenderas för DAFAs del.

6.5    Momskompensation i form av ägartillskott

Som framgår av avsnitt 6.3 sista stycken kan den utökade momsplikten innebära elt val mellan ökade koslnader för ej momsskatteskyldiga kunder och försämrat resultat för DAFA.

En lösning är all DAFA istället för alt redan den 1 juli 1986 öka sin faktureringinkl. moms lill statliga myndigheter kompenseras av staten för resultatförsämringen 1986/87. Den 1 juli 1987 justerar DAFA priserna och utgående moms debileras därefter de statliga kunderna som vanligt, vilka då får antagas kompenseras via sina anslag för 1987/88.

Den uteblivna faklureringsökningen 1986/87 innebär för DAFAs del att
bolagets resultat minskar. Kompensation bör därför tas via resultaträk
ningen för all resultatet skall bli opåverkat av momseffeklen. En sådan
kompensation i början av verksamhetsåret medför en räntevinsl på ca 2
mkr, för bolaget vilket gör atl beloppet kan sällas något lägre än annars.
Det föreslås att kompensation erhålls som ett engångsbelopp på 21 mkr.    31

(23-2) i form av ett ägartillskott den I juli 1986. Slutreglering i form av en    Prop. 1985/86: 112 "krona för kronavräkning" görs hösten 1987.

Avräkning "krona för krona" innebär all DAFA i faktureringsrutinen för ej momsskatteskyldiga statliga myndigheter summerar de momsbelopp som ingär i fakturorna (anges på fakturorna som "varav moms .") och som skall medtagas i redovisningarna till momsmyndigheten (belopp a). Regeln är nämligen atl om DAFA är skyldig alt debitera moms på en faktura men inte gör det så betraktas ändock f, n, 19% av fakturabeloppet som utgående moms och skall redovisas som sådan till momsmyndighelen, varigenom DAFAs intäkt endast blir 81 % av fakturabeloppet. Den på detta sätt erhållna summan ställd i relation till DAFAs totala utgående moms utnyttjas sedan för alt avgöra hur stor andel av den ingående momsen avseende kostnader (belopp b) och avskrivningar (belopp c) som innebär besparingar jämfört med tidigare. Den slutgiltiga kompensationen från staten för 1986/87 kan hösten 1987 beräknas exakt som

1,    fakturerad utgående moms lill statliga myndigheter       -i-a

2,    beräknad statlig andel av ingående moms kostnader

enligt bokföringen                                      — b

3,    beräknad statlig andel av den ingående moms som skulle ha ingått i avskrivningsunderlagen om ej momsskyldigheten utökats         - c

4,    beräknad räntevinst på den ökade andelen

momsavlyfl avseende utrustningsanskaffningarna         -_d

5, kompensation från staten                     =a-(b-l-c-I-d)

Statsfinansiellt är momsfrågornas lösning neutral. Den erhållna kompensationen i form av etl engångsbelopp återbetalas lill statskassan i takt med att bolaget levererar in moms. Alternativet till kompensation från staten för DAFAs resultatbortfall enligt ovan är alt DAFA i stället redan den 1 juli 1986 höjer priserna till ej momsskatteskyldiga kunder med elt molsvarande belopp. Detta skulle dock endast innebäratt kunderna skulle få molsvarande högre kostnader (allt annat lika), för vilka staten svarar via statsbudgeten.

6.6 Förslag

Organisationskommittén föreslår all momsfrågan första året löses genom att DAFA kompenseras i form av elt ägartillskott för ej pålagd moms enligt punkt 6,5 ovan och att kompensation beräknas till atl motsvara den totala momseffekten pä 21 mkr.. dvs. säväl själva bolagsbildningen som momsplikten på persontjänsterna. Från och med I juli 1987 justerar DAFA priserna och debiterar moms även till ej momsskatteskyldiga kunder.

En metod av generell art som kommittén i detla sammanhang vill nämna för all dels klara myndigheternas anslagsproblem vid förändrade momsregler eller momsskaltesatser dels underiätta jämförelser mellan produktion i egen regi och externa leverantörer kan vara att låta myndigheternas reglerade anslag redovisasexkl. moms. Den ingående momsen från olika leverantörer skulle särtedovisas pä eget konto. Kommittén har inte sett det som sin uppgift att närmare penetrera denna fråga.

7 Kapitalbehov och finansiering               Prop. 1985/86:112

7.1 DAFAs ekonomiska utveckling

7.1.1 Historik

DAFAs verksamhet har under de senaste åren präglats av en stark volymtillväxt. Som framgår av lidigare avsnitt (2.1) gäller detta i stort för branschen i övrigt.

DAFA har uppdelat sin verksamhet i etl anlal verksamhetsområden. Intäkterna fördelade på dessa har de senaste tre åren varit följande (mkr.):

Verksamhets-	1983/84	1984/85	1985/86	Genomsnitt-
område			Budget	lig förändring
Persontjänster	34,4	43,2	51.8	+ 23%
Dataregistrering	4,6	4,6	4,1	- 6%
Sals vis bearbetn.	56,6	70,8	81,6	+ 20%
Terminaldrift	19,2	21,2	22,2	+ 8%
Datalagring	13,5	15,6	20,9	+25%
Övriga uppdrag	22,5	25,8	29,1	+ 14%
Uppdragsintäkter	150,5	181,1	209,6	+ 18%
Gemensamma funkt.	4,5	4,4	5,3	+ 18%
Övrigt (räntor m, m,)	6,0	2,9	1,5	-75%
Summa	161,0	188,4	216,4	+ 17%

Ovanstående värden är redovisade i löpande priser. Inom områdena persontjänster och dataregislrering har under perioden skett en prisökning med 10-12%. I övrigt speglar värdena rena volymförändringar.

DAFAs koslnader har under de senaste året hafl följande utveckling (mkr.):

Kostnader	1983/84	1984/85	1985/86 Budget	Genomsnittlig förändring
Löner Lokaler Maskiner Övrigt	68.6 13,9 52,3 24,0	74,1 14,3 64,8 26,5	81,5 14,8 73,8 36.3	+ 9% + 3% +20% + 22%
SUMMA	158,8	179,7	205,6	+ 15%
Gemensamma	1,8	2,9	2,4	+ 16%
Summa	160,6	182,6	208,1	+ 15%

DAFAs koslnader har således under treårsperioden ökat i genomsniti med ca 15% per år medan intäkterna ökat med ca 17%.

7.1.2 Framtidsbedömning

Mot bakgmnd av de allmänna utvecklingstendenser som förutspås för
branschen och den geomgång med DAFAs störte kunder som berörts
tidigare (avsnitt 4) har kommittén inte funnit anledning alt fömtse någon
dramatisk avmattning i DAFAs tillväxt de närmaste åren.                                     33

3    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 112

Del kan visserligen finnas risk för alt någon eller några kundmyndigheter    Prop. 1985/86: 112 på sikt går över lill drifl i egen regi men DAFA räknar ändå med en förhållandevis stabil volymtillväxt de närmaste 5-6 åren. Framförallt är det inom tre, fyra olika områden som tillväxten är mest påtaglig.

För det första finns del en allmän volymökning i existerande syslem. Tillväxten finns framför alll inom driftomrädel och kan bedömas lill ca 6% av total fakturering.

För det andra sker en fortlöpande nyförsäljning inom DAFAs hela område. Tillväxten här sker försl inom persontjänstområdet och i elt senare skede driftområdet. Normalt svarar nya kunder för 4% av faktureringen.

För det Iredje sker en mycket kraftig expansion inom området ulveck-lingshjälpmedel och användarnära databehandling. Tillväxten här är över 50% vilket bidrar lill DAFAs volymökning med ca 2%, P g a den höga tillväxten kommer denna verksamhei all bidra alltmer lill DAFAs tillväxt.

För det Qärde pågår del en utveckling av nya produkter inom såväl nya och äldre produktområden. För närvarande sker investeringar inom EA-, PA- och KA-områdena samt som nämnts ovan informalionsbanker. Ökningen är för närvarande ca 2 %.

Sammanlagt räknar DAFA med att faktureringen de närmaste åren kommer att öka med i genomsniti ca 14% per år, vilket motsvarar en volymökning med ca 10%. Kommittén har utgåtl frän dessa värden som sill huvudahernaliv. Det finns dock en risk för en avmattning av volymtillväxten om DAFAs statliga kunder ej får full kompensation för momsen fr.o.m. budgetåret 1987/88. En utebliven kompensation för moms på persontjänster skulle redan 1986/87 kunna innebära en volymnedgång motsvarande 25-30 helårsarbetande.

7.2 Jämförelser med andra dataservicebyråer

För all lättare kunna bedöma vilka ekonomiska förutsättningar och krav som bör gälla för DAFA som bolag har kommittén gjort vissa jämförelser med andra dalaservicebyråer. Totalt sett uppvisar DAFA en utveckling de senaste fem åren som i stort sammanfaller med branschen i övrigt.

1 nedanstående tabell visas vissa s.k. ekonomiska nyckeltal för — förutom DAFA — fyra dataserviceföretag avseende år 1984. DAFAs värden avser budgetåret 1984/85. Bland de upptagna dataserviceförelagen har Lanlbmksdata, Kommundata och A-data vissa likheter med DAFA i den meningen alt de liksom DAFA arbetar på en relativt väl avgränsad och definierad marknad med ett stabilt kundunderlag.

34

Tabell Ekonomiska nyckeltal år 1984

Prop. 1985/86:112

	Finans-	Lant-	Kommun-	• A-data	DAFA
	rutin	bruks-data	data
Omsättning mkr.	31,3	173,3	467,3	124,5	185,5
Tot, kapital TK mkr.	20,8	180,0	144,0	64,9	54.1
Arb,kapital AK mkr.	9.2	92,4	68,2	30,1	31.7
Eget kapital EK mkr.	8,7	43,2	29,0	12,7	22,7
Soliditet 1 %	44	24	21	20	42
Soliditet 11 %	58	40	30	24	42
Avkastning TK%	23	9	5	3	10
AK%	27	24	13	15	18
EK%	27	16	13	8	29
Vinst/omsättn%	17	11	1	3	3
Omsättn./TK gg	1,5	1,0	3,2	1,9	3,4
Antal anställda	61	370	981	182	390
Omsältn./anst kr.	513	469	476	684	476
Omsäun,/pers,kostn. %	333	432	376	540	347

DAFAs värden är inte helt jämförbara med de övrigas eftersom DAFA som myndighet inte arbetat efler samma ekonomiska förutsättningar som de övriga. Bl. a. ingår inte datorutrustningen i DAFAs balansräkning vilket gör att DAFA får förhållandevis för höga solidiletsvärden. Till skillnad mol de övriga ingär vidare inte några latenta skatteskulder i DAFAs balansräkning. Dessutom skall DAFA som myndighei inte generera några vinster vilket gör avkastningsmålten något irrellevanla.

7.3 Kapitalbehovsanalys 7.3.1 Förutsättningar och antaganden

Kommitléns analys och bedömning av DAFAs kapitalbehov bygger på vissa anlaganden om DAFAs ekonomiska utveckling de närmaste åren.

Huvuddelen - ca 80% - av DAFAs nuvarande kunder utgörs av statliga myndigheter. Delta kommer under överskådlig tid även att gälla i bolagsformen.

Statsmakternas beslut om atl ombilda DAFA från myndighet till bolag innebär atl hela DAFAs nuvarande verksamhet - med undantag för huvudmannaskapet för SPAR skall överföras till bolaget per den I juli 1986. Kommittén utgår därför ifrån atl de driflavtal o dyl DAFA nu har med statliga myndigheter och som forlsätler efler den 1 juli 1986 överläs av bolaget utan några andra förändringar än de renl formella som föranleds av ändrad juridisk person för DAFA samt ändrade momsförhållanden (se avsniu 6). Vissa av nu gällande avtal löper ul per den 30 juni 1986 och skulle därefter ha omförhandlats. Kommittén har även när det gäller dessa kunder utgått frän atl avtalen kommer alt förlängas efler den I juli 1986 i ungefär samma volymmässiga omfattning som hittills.

Några av DAFAs statliga kunder har visserligen bl. a. i samband med sina remissytiranden över DAFA-ulredningen och senare i samband med den kundgenomgäng som gjorts (avsnitt 4) antytt alt de p g a själva bolagsformen över väger atl ta över driften i egen regi. Med hänsyn till statsmakternas beslut om DAFAs inriktning och verksamhetsform kan

35

dock enligt kommitténs mening bolagiseringen av DAFA inte vara ett skäl    Prop, 1985/86; 112 för statliga myndigheten att övergå till drift i egen regi. Kommittén förutsätter i stället att ställningstaganden om ändrad driftform för statliga myndigheter grundas på ekonomiska skäl,

1 kommitténs antaganden ingår vidare att bolaget övertar nuvarande verksamhet vid DAFAs filialer i Gävle, Norrköping och Hallstavik.

Den största förändringen mot nuvarande förhållanden gäller SPAR. Som nämnts tidigare skall DAFA-bolaget tills vidare behålla drift, produktion, underhåll och marknads föring av SPAR medan huvudmannaskapet skall föras över på en nyinrättad statlig myndighei (SPAR-nämnden), Enligt kommitténs direktiv skall statskassan tillföras en skälig årlig ersättning av DAFAs vinst för SPAR, Detta innebär relativt sett att DAFAs vinst för SPAR reduceras i förhällande lill dagslägel. I beräkningarna av DAFAs intäkter från SPAR har kommittén antagit full kostnadstäckning för SPAR samt ett vinstpålägg som motsvarar avkastningsnivån på den del av verksamheten som ligger över genomsnittet för hela företaget. Ersättningen till staten skulle därför med detla synsätt innebära en begränsad kostnadsökning för bolaget. Kommittén har i sina beräkningar dessutom antagit att full ersättning lill staten skulle utgå först på tre års sikt.

I bilaga I redovisas elt antal resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalyser för DAFA de närmaste tre åren. Beräkningarna har gjorts utifrån olika antaganden om DAFAs ekonomiska utveckling. Härvid har tre alternativ beräknats,

I beräkningarna har kommittén utgått ifrån alt DAFA i enlighet med vad som föreslagits i avsnitt 6 fullt ul kompenseras för moms lill statliga kundmyndigheler de första 12 månaderna.

Kommittén har utgåtl från att DAFA övergår till kalenderår som räkenskapsår. Det första verksamhetsåret omfattar därför 18 månader.

Vidare har fömtsatts ett oförändrat kapacitetsutnyttjande. Belräffande investeringarna har antagits all alla anskaffningar finansieras med eget kapital eller lån. Bolaget kommer givetvis att ibland välja andra finansieringsformer, t. ex. hyra eller leasing, när sådana lösningar visar sig affärsmässigt fördelaktigare. Dessa finansieringsformer utgör snarast alternativ till lånefinansiering och förändrar inte kommitténs slutsatser beträffande bolagets behov av eget kapital.

Huvudaliernativel (aUernaliv 1) bygger på de bedömningar om efterfrågan och volymtillväxt som redovisats i avsnitt 7.1.2 ovan. Totalt innebär huvudalternativet en omsätt- ningsökning pä 14% per är varav 10% är volymökning. Antalet anslällda beräknas behöva öka med 2 %per år. Den antagna investeringsvolymen bygger på DAFAs nuvarande investeringsplaner.

1 alternativ 2 har antagits en någol lägre tillväxttakt varvid omsättnings-ökningen har beräknats stanna vid 10 % per år. Vissa rörliga koslnader minskar härigenom i för- hållande till huvudalternativet. Även i detta fall har dock räknats med en personalökning pä 2 % per år. Investeringstakten minskas och den sammanlagda investerings- volymen under perioden blir ca 6 % lägre än i huvudalternativet.

36

Allemaliv 3 (nolltillväxialternaiivel) förutsätter ingen volymtillväxt utan    Prop. 1985/86: 112 enbart en prisökning på i genomsnitt 4 % som slår igenom i omsättningsökningen, I detta alternativ sker ingen personalökning. Investeringsvolymen har antagits bli 30 % lägre för hela perioden än i huvudalternativet,

7.3.2   Avkastningskrav m. m.

Antaganden om ägarnas krav pä avkastning, utdelning och soliditet är avgörande för fördelningen av det totala kapitalbehovet pä eget kapital och extern upplåning.

Enligt propositionen 1984/85:225 skall DAFAs verksamhet bedrivas med lönsamhet som mål och med krav på marknadsmässig avkastning på insatt kapital.

Normalt är ägarnas avkastningskrav på det insatta kapitalet något högre än för placeringar utan risk, I dagens ränteläge ligger kravet mellan 15 och 20%. (Definitioner, bilaga 1).

Organisationskommittén anser atl del kan vara tveksamt att i inledningsskedet kräva full avkastning på eget kapital av DAFA, Efiersom DAFA i myndighetsform inte hafl några egentliga avkastningskrav måsle en sädan omställning genomföras pä ell par års sikt, I annat fall kan kunderna drabbas av stora kostnadsökningar.

Vid uppbyggnad av etl förelag ger inte alltid avkastningen pä det egna kapitalet inledningsvis inte ger en rättvisande bild. Därför bör man även ha ett avkastningskrav på det arbetande kapitalel och/eller del totala kapitalet. En rimlig nivå på avkastningen på det arbetande kapitalet bör enligt kommitténs mening ligga på ca 20%,

Avkastningen skall dessulom vara sä hög alt del är möjligt alt lämna en utdelning på aktiekapitalet. Utdelningen har antagits att på sikt motsvara marknadsräntan på del nominella aktiekapitalet. I exemplen nedan har antagils en utdelning med 5, 10 respektive 15 % de tre försia åren.

När det gäller soliditeien har kommittén beaktat den osäkerhet som finns om den framtida utvecklingen för DAFA, Det är nödvändigt för den långsikliga uthålligheten all ge DAFA en soliditet som gör det möjligt att hinna vidta åtgärder vid nedgångar utan atl aktiekapitalet urholkas. Samtidigt har DAFA etl stort investeringsbehov vilket skall finansieras med upplåning eller eget kapital. Kommittén anser all man inte redan vid bolagsslarten bör finansiera investeringarna med lånade medel intill gränsen för kredilvärdigheten.

Därför anser kommittén att soliditeien bör i början vara förhållandevis hög och bör ligga pä 30-40%.

7.3.3   Kapitalbehov

Kommitténs ambition är att DAFA redan vid övergången till bolag skall tillföras etl tillräckligt startkapital så all affärsmässiga fömtsättningar skapas för en ekonomiskt sund utveckling på lång sikt, dvs. ger företagsledningen finansiellt handlingsutrymme.

37

I beräkningarna av DAFAs kapitalbehov har kommittén utgått från att Prop. 1985/86: 112 DAFA-myndighetens nuvarande verksamhei i sin helhet, med undantag för huvudmannaskapet för SPAR, överföres till DAFA-bolaget per den 1 juli 1986. Härvid har förutsatts atl såväl myndighetens samtliga tillgångar och skulder som den av statskontoret för DAFAs räkning förvaltade dalor-ulmslningen övertages av bolaget till del värde som finns upplaget i DAFA-myndighetens respektive statskontorets balansräkning per den 30 juni 1986. Eftersom den övertagna utmslningen är begagnad är behovel av finansiering lägre än om ny utrustning anskaffats.

Som framgår i avsnitt 7.4 beräknas ingångsvärdena på de avbolaget per den 1 juli 1986 övertagna tillgångarna frånmyndigheten respektive statskontoret uppgå lill sammanlagt 105 mkr. Efter de tre försia räkenskapsåren beräknas balansomslutningen ha ökat lill 142 mkr. i huvudaliernativel. I nolllillväxtalternativet blir motsvarande värde 108.

Balansräkningens (tillgängssidan) utveckling enligt huvudalternativet:

1/7-86    31/12-87  31/12-88 31/12-89

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar	63,7 40,9	51,9 59,3	56,5 74,8	60,8 80,9
Summa tillgångar	104,6	111,2	131,3	141,7

Rörelsekapitalet varierar under året med 10-15 mkr. beroende på svängningar i in- och utbetalningsslrömmarna. Del totala kapitalbehov som behöver täckas första året uppgår således till 115-120 mkr.

Härav läcks ca 25 mkr. av kortfristiga skulder. Återstående kapitalbehov i inledningsskedet på ca 90 mkr. måste finansieras dels med lån, dels med eget kapital.

Med traditionell värdering av DAFAs tillgångar kan DAFAs bankmässiga kreditvärdighet — baserad på DAFAs balansräkning - beräknas uppgå till 60-70 mkr. mol säkerhet i förelagsinleckningar med bästa rätl. Härav bör ca 15 mkr. utgöras av en checkräkningskredit (limit) för täckning av betalningssvängningarna. Resterande 50 mkr. bör kunna utnyttjas för långfristig upplåning.

Sammanställning av kapitalbehov och finansiering inledningsvis:

Tillgångar                                                  105 mkr.

Likviditetssvängningar                                     15"

Finansieringsbehov                                         120"

Kortfristiga skulder                                        -_25 "

Övriga kapitalbehov                                        95"

Checkräkningskredit                                      - 15 "

Långfristig upplåning                                     -_50 "

Eget kapital                                                   30"

DAFAs behov av eget kapital med full upplåning skulle således inled
ningsvis vara ca 30 mkr. Med hänsyn till framlida behov av handlingsut
rymme för bolaget anser kommittén dock som nämnis tidigare (7.3.2) inte  

del lämpligl att redan i inledningsskedet finansiera kapitalbehovet med    Prop. 1985/86:112 upplåning upp lill gränsen för kredilvärdigheten. Den långfristiga upplåningen på den öppna kredilmarknaden bör i stället ligga på högst 40 mkr. i inledningsskedet.

Kommittén föreslår därför att det egna kapitalet i form av bundet och fritt uppgår till ca 40 mkr. En lämplig fördelning är ett aktiekapital på 20 mkr., en reservfond pä 4 mkr. saml elt ägartillskott för fritt eget kapital på 16 mkr. Vid uppdelningen i fritt och bundet kapital har hänsyn tagits till alt DAFA skall kunna ha en uthållighet mol förluster ulan all aktiekapitalet berörs. Eftersom det skulle ta åtskilliga år för bolaget atl själv generera etl fritt eget kapital i denna storleksordning förordar kommittén denna lösning för atl jämställa DAFA med andra servicebyråer.

Med denna konslmktion kommer DAFAs soliditet inledningsvis alt ligga på ca 35%. Den i huvudalternativet redovisade solidiletsutvecklingen beror på kortsiktigt gynnsamma effekter av ägartillskottet.

Med ell arbetande kapital pä 80 mkr. krävs elt resultat på 16 mkr. efler finansiella intäkter för atl lidigare antagna krav på avkastning skall kunna uppfyllas. Detta bör vara en rimlig målsättning för ett förelag av DAFAs storlek med en omsättning på 200-300 mkr. per år. Som framgår av bifogade resultaträkningar uppfylles målsättningen om 20% avkastning på det arbetande kapitalet i huvudalternativet. Avkastningen på del egna kapitalel behöver dock förbättras. Del kan dock konstateras alt det är marginella förändringar som behöver ske. Med en produktivitetsförbättring på 2% per år uppnås målet.

Utdelningskravet de tre första åren pä 5-15% av nominella aktiekapitalet kan tillgodoses med den föreslagna fördelningen mellan nominellt aktiekapital och övrigt kapital. Del åtgår dock ca 30% av vinslen efler skatt lill utdelningen.

Möjligheterna lill självfinansierade investeringar utöver reinvesteringar vore inledningsvis otillräckliga utan den föreslagna kombinationen av aktieägartillskott och ytteriigare utrymme för långfristig upplåning. Exempel på andra investeringar är expansion, rationaliseringar och produktutveckling. En ökning av kapitaltillskottet skulle visserligen ä ena sidan öka självfinansieringsgraden, men å andra sidan ge avkastningskrav som i nuläget är orealistiska.

7.3.4 Känslighetsanalys

Som framgår av avsnitt 7.3.1 har balansräkningar, resultaträkningar och finansieringsanalyser beräknats utifrån olika anlaganden om volymutveckling och investeringsnivå. I huvudalternativet når bolaget som nämnis lidigare upp till avkastningskravet på det arbetande kapitalet. En viss förbättring av vinstnivån är behövlig för att ge erforderlig avkastning på det egna kapitalet.

Alternativ två som innebär en tillväxt på 10% ger en acceptabel soliditet
men en något för låg avkastning på det arbetande kapitalel. Kraven på
utdelning skulle riskera strida mol bolagets konsolideringsbehov. Här bör
dock finnas utrymme för produklivitetsförbältrande åtgärder.                    39

Nolltillväxt enligt alternativ 3 skulle innebära atl bolagets fria kapital och delar av aktiekapitalet förbrukas på tre är och soliditeien blir otillfredsställande. Utdelning kan ej lämnas. Situationen kräver åtgärd. Som framgår av balansräkningen medger dock det kapitalmässiga och finansiella utgångsläget en rimlig tidsfrist för åtgärdande.

Prop. 1985/86:112

7.4 Tillgängligt statskapital

Finansieringen av det egna kapitalet på 40 mkr. i bolaget bör i första hand ske med det statskapital som den 30 juni 1986 finns dels hos statskontoret för DAFAs datorutmslning, dels som eget kapital hos DAFA.

Statskontoret

Den utrustning som statskontoret förvallar är inte fullt avskriven och representerar därför ett värde i statskapitalet hos statskontoret. Statskontorets ulmstning består av dels befintlig ulmstning dvs. utrustning som är anskaffad före 1985-07-01, dels beslutad ulmstning och dels budgeterad ej anskaffad utrustning. De tvä sista posterna är således ny ulmstning anskaffad under budgetåret 1985/86 och kommer alt finnas som bokförda tillgångar hos statskontoret den 30 juni 1986 om investeringsplanerna följs.

Nedan redovisas ingående och utgående balanser för budbetäret 1985/86 för befintlig och planerad ulmstning.

Ingående balans 1/7 1985

Avskrivningar 1985/86

Utgående balans 30/6 1986

Befintlig utr. Beslutad utr. Budgeterad utr.

Summa

53 283 871

8 832000

13 325000

75440871

19631468

1726520

942 125

22300113

33652403

7 105 480

12 382875

53140758

De i statskontorets redovisning upptagna tillgångarna är bokfördainkl. mervärdesskall. Eftersom bolagets verksamhet från starten är momsplik-tig får bolaget vid övertagandet av utmslningen från statskontoret minska värdet i sin lillgångsredovisning med 19%. Resterande belopp ulgör ingående mervärdesskall för bolaget och kan dras av mol utgående skall. Exkl mervärdesskall beräknas ulmslningens bokförda värde 1986-06-30 uppgå till 43044014.

Den befintliga utmslningen är av varierande ålder. Centralenheterna är mellan 1 och 2,5 år, kringulmstningen är mellan 1 och 5 år, terminalerna är mellan 1 och 4 år. Detta innebär att för en hel del av utmslningen det endast återstår en begränsad tid innan ersättning måste ske. DAFA räknar f. n. med en livslängd på ca 4 år på central ulmstning och på 5 år på viss kringutrustning och terminaler. Den tekniskt/ekonomiska livslängden kortas allt mer.

Prisbildningen på den begagnade marknaden är beroende av tillgång och efterfrågan samt nyannonseringar av utrustning. Detla gör att den befintliga utmslningen kan innehålla latenta utrangeringsföriusler.

40

Slaiskontorel har låtit göra en första preliminär marknadsvärdering av Prop. 1985/86: 112 befintlig utrustning och funnit att den i dagsläget beräknas till ca 20-24 mkr, exkl mervärdes skall. Kommittén rekommendrar en försiktig värdering och har i beräkningarna kalkylerat med etl värde på 22 mkr. Avsikten är att förnya värderingen av utrustningen i vår. Molsvarande värde i statskontorets redovisning uppgår lill 27,3 mkr. För den utrustning som anskaffas under innevarande budgetär bör marknadsvärdet och bokförda värdet i slort sett överensstämmer.

Enligt kommitléns mening bör bolagels anskaffningsvärde på utrustningen vid överlagandet vara anpassad till marknadsvärdet sä att latenta förluster i samband med utrangering i möjligaste mån undviks. Detta är dessutom elt absolut krav om utrustningen skall övertagas som apportegendom.

DAFA har vid två lillfällen under senare år fått utrangeringsföriusler på två centralenheter saml ell anlal skivminnen. Vid båda tillfällena har DAFA försökt förebygga förlusterna genom exlra nedskrivningar när faran uppdagats. Trots detta har DAFA tvingats ta förluster det år utrangering sketl.

Kommittén anser därför atl värdet på DAFAs datomlmstning hos statskontoret bör justeras ner lill gällande marknadsvärde genom en exlra avskrivning i statskontorets räkenskaper innevarande budgetär. Denna avskrivning bör finansieras med medel från DAFAs nuvarande eget kapital som därmed minskas i molsvarande omfattning (se nedan).

DAFA

Med de redovisningsprinciper som DAFA som myndighet hittills tillämpat beräknas DAFAs tillgångar och skulder per den 30 juni 1986 vara följande (mkr.):

Omsättningstillgångar	54,4	Korta skulder	24,0
Anläggningstillgångar	3,1	Rörlig kredit	2,5
Summa tillgångar	57,5	Eget kapital	31,0
		S:a skulder och Ek	57,5

Denna balansräkning behöver rensas från dolda skulder innan övergången till bolag sker. Framförallt är det semester- och pensionsskulder som inte bokförts i myndigheien. Dessa beräknas lill 8,2 mkr., vilket skulle öka de korta skulderna lill 32,5 mkr. och minska det egna kapitalet lill 22,8 mkr. Beloppet har framräknats pä följande sätl:

Semeslerskuld = dagar x daglön = 72,68 x 647 = 4,7 mkr.

Kompensationsskuld = limmar x timlön = 12065 x 98 = 1,2 mkr.

Pensionsskuld = nuvärde 5 % x 25 x 120' under 13 år = 2,3 mkr.

Pensionsskulden avser en reservering i myndigheien pga. atl bolaget övertar 25 personer med en pensionsålder på 63 år. Detta skulle medföra en exlra kostnad för bolaget om ej reservering görs i myndighetens balansräkning den 30 juni 1986. Kommittén anser det rimligt att en sådan reservering sker.

Den ovan föreslagna extra avskrivningen pådatorulmslningen hos stats
kontoret för att anpassa del bokförda värdet till marknadsvärdet beräknas  41

till ca 6.5 mkr. (värdet hos statskontoret inkluderar moms). Om denna     Prop. 1985/86: 112 extra avskrivning finansieras med medel från DAFA - som föreslås -minskar DAFAs eget kapital innevarande budgetår till 16,5 mkr.

Sammanfattningsvis beräknas följande statskapital hos både statskontoret och DAFA finnas tillgängligt per 1986-06-30 för finansiering av bolagets kapitalbehov:

	Budgeterade	värden	Efter	rensning
			av balansräkning
	exkl.	inkl, moms	exkl.		inkl, moms
DAFA/myndighet	31,1	31,1	16.5		16,5
Befintl.utr	27,3	33,7	22,0		27,2
(statsk,)
Budg.utr,	15,8	19,5	15.8		19,5
(statsk,)
Summa	74,2	84,3	54,3		63,2

Del sammanlagda tillgängliga statskapitalet uppgår således efter rensning av balansräkningen till 63,2 mkr, inkl moms. Om bolaget övertar de tillgångar som motsvaras av detla kapitalinkl. mervärdesskatt kommer ca 8,6 mkr. atl uigöra ingående moms och bokföras som en fordran på staten.

7.5 Förslag

Som framgår av avsnitt 7.3 föreslås DAFA vid övergången till bolag få etl eget kapital på sammanlagt 40 mkr.

Härtill kommer ett belopp på 21 mkr. som kompensation för ej ullagen moms frän statliga kundmyndigheler de försia 12 månaderna enligt förslag i avsnitt 6. Kompensationen föreslås ulgå i form av ett ägartillskott och återbetalas till staten i takt med att bolaget levererar in mervärdesskatt till staten. Avsiktenär all en slutlig avräkning skall ske "krona för krona" efler de försia 12 månaderna.

Kapitalbehov (ägarkapilal)

Aktiekapital                                               20 mkr.

Reservfond                                                 4 mkr,

Fritt eget kapital                                        16 mkr,

(ägartillskott)

Kompensation moms                                   21 mkr,

(ägartillskott)

Summa                                                       61 mkr.

TillgängUgt för finansiering av detta behov finns följande statskapital:

DAFA                                                          16,5 mkr.

Statskontoret                                              46,7 mkr.

Summa                                                       63,2 mkr.

Kommittén föreslår att 24 mkr, av skulden till staten på 46,7 mkr. för övertagande av utrustning från statskontoret kvittas i samband med nyemissionen av akiiekapilalinkl. reservfonden.

42

Av den skuld på 16,5 mkr. till staten som uppslår för överlagandet av    Prop. 1985/86: 112 DAFA-myndighetens samlade tillgångar och skulder föreslås 16 mkr, kvittas mol ett aklieägartillskott för fritt eget kapital.

Av den återstående skulden på sammanlagt 23,2 mkr. föreslås 21 mkr. kvittas mol elt aklieägartillskott för kompensation av mervärdesskaiiende första 12 månaderna. Resterande - skuld på 2,2 mkr. föreslås ligga kvar som skuld till staten. Storleken på skulden är osäker och beror främst på DAFAs resultat innevarande år. Därför kan del vara lämpligl alt låta denna post utgöra saldot vid den slulliga avräkningen mellan myndigheien och bolaget.

Kommittén anser det lämpligl att man senare tar ställning till hur skulden skall behandlas. Den kan t. ex. lösas av bolaget eller om den blir slor ombildas till ett konvertibelt lån.

Belräffande DAFA-myndighetens eventuella skuld till riksgäldskonloret överläs denna av bolaget. Bolaget löser därefter skulden till riksgäldskonloret med lån (checkkredit eller dylikt) i bank. Om myndigheten får fordran på riksgäldskonloret förutsätts all denna utbetalas lill bolaget.

8 Bolagsbildningen

I kommitténs uppgifter under etapp 1 ingick atl klara ul bildande eller anskaffning av ett aktiebolag.

Med hänsyn till bl. a. vad som sagls lidigare (avsnitt 5) om behovet av atl för DAFA-bolagets räkning sluta avtal och anställa personal redan före kalenderårsskiftel 1985/86 har del varit nödvändigt all påskynda bolagsbildningen och utse en styrelse med fullmakt att företräda bolaget.

På kommitténs förslag har därför civildepartementet - efler regeringens bemyndigande - under november 1985 förvärvat elt vilande aktiebolag. En exlra bolagsstämma har hållits varvid bolagels namn fastställdes lill DAFA Dala AB och bolagsordningen ändrades till all överensstämma med DAFAs verksamhet. På bolagsstämman utsågs även styrelse och revisorer fram till nästa bolagsstämma i böljan av juni 1986.

DAFA Dala AB ägs direkt av staten genom civildepartementet. I samband med att kommittén i etapp 2 skall utreda samverkansformer mellan Statskonsult AB och DAFA kommer kommittén även atl la upp ägandefrå-gan. Härvid kommer kommittén bl a atl överväga om aktierna i DAFA Data AB skall ägas direkt av staten eller av del för Statskonsult AB och Bohlin & Strömberg gemensamma moderföretaget ESKA Statskonsult AB. Aktierna i ESKA ägs f n helt av slalen.

9 Genomförandeplan etapp 2

Kommitténs arbete i etapp 2 avser enligt direktiven uppgifter i samband

med genomförandet av bolagsbildningen den I juli 1986. Som framgått

lidigare har en del av dessa uppgifter redan klarals av i etapp 1. Del gäller

främst anställningsvillkor och anställning av personal saml anskaffning av    43

bolag.

Utgångspunkten för planering av etapp 2 är atl bolaget DAFA övertar    Prop. 1985/86: 112 myndighetens verksamhet fr o m den I juli 1986. DAFA-myndighetens verksamhet upphör därmed.

Detla kräver en rad förberedelser och beslut under våren 1986. Kommittén, vars ledamöter även ingär i bolagels styrelse, har till uppgift att svara för själva bolagsbildningen medan ansvaret för avvecklingen av myndigheten DAFA ligger hos myndighetens nuvarande styrelse.

Utöver ftera praktiska frågor som måste klaras ut under våren har kommittén enligt direktiven vissa utredningsuppgifter nämligen:

-    all belysa problemet hur allmänna handlingar och arkivhandlingar skall kunna förvaras hos bolaget,

-    att utforma driftsavlal som även innehåller regler för huvudmännens styrning av SPAR och de övriga informationssystem där sådan styrning erfordras pga, DAFAs ändrade associationsform,

-    att utreda former för samverkan mellan statskonsultförelagen och DAFA saml

-    alt klariägga om särskilt samarbete redan inledningsvis också bör etableras med andra företag och myndigheter och hur detta i så fall bör be drivas.

Som nämnts tidigare i avsnitt 3 kommer kommittén, bl, a, i samband med överväganden om samarbete och samverkan med Statskonsult och andra företag, all även behandla frågor som rör bolagets verksamhetsinriktning och affärsidé m, m.

Vidare ingår del i kommitléns uppgifter atl erbjuda DAFAs nuvarande kunder avtal för drifl på DAFA. Eftersom det inte är frågan om någon förändring av DAFAs verksamhet utan endasl byte av associationsform där staten fortfarande står som ägare räknar kommittén med att nuvarande avtal utan några störte förändringar kan övertagas av bolaget.

Kommittén avser att under etapp 2 arbeta efter följande akiivitelsplan:

AklivUet Färdigdalum

1.   Driftavtal SPAR m. fl.                              15 mars

2.   Utredning om allmänna handlingar m.m.       15 mars

3.   Samverkan med Statskonsult AB               15 april

4.   Ev samarbete med övriga förelag o. dyl.     15 april

5.   Utveckling av och beslut om nya            15 april administrativa system (bl a ekonomi-

och lönesystem) saml utbildning av

berörd personal i nya avlal m. m.                15 april

6.   Kundavtal                                              15 maj

7.   Hyresavtal byggnadsstyrelsen                    15 maj

8.   Avtal med statskontoret och riks-           15 maj revisionsverket om gemensamma funktioner kv Primus

9.   Utredning och överenskommelse med       15 maj riksarkivet ang myndighetens (DAFAs)

arkiv och handlingar

10.                                                         Avvecklingsplan för myndigheten          15 maj

11.                                                          Förhandlingar med banker och kredit-   1 juni

institut om lån och ev säkerhet                                                        44

AklivUet Färdigdatum

12.   Avtal med SPP om pensioner samt ansökan  I juni om egen livränta hos SPV (enligt SPA)

13.   Bolagsstämma med ändring av bolags-    Ijuni ordning saml val av styrelse

14.   Ny arbetsordning och nya altestregler       15 juni

15.   Preliminär resultat-och balansräkning    30 juni myndigheien

16.   Värdering av statskontorets dator-      30 juni utrustning samt köpavtal

17.   Avlal om övertagande av tillgångar       30 juni och skulder från myndigheten DAFA

18.   Bolagsstämma med beslut om nyemission     Ijuli och kvittning.

Prop. 1985/86:112

Efter det all myndighetens definitiva bokslut är klart omkring den 15 oktober 1986 sker en slutlig reglering av bolagets övertagande av tillgångar och skulder från myndigheten.

45

Bilaga till PM om alternativa antaganden om P''op- '985/86:112

DAFAs ekonomiska utveckling samt resultat-, balansräkningar och finansieringsanalyser

1 Olika alternativ

Organisationskommittén har gjort tre olika antagande om den ekonomiska utveckling för DAFA. Etl huvudalternativ som i slort sett följer DAFAs hittillsvarande utveckling. Ett alternativ med lägre tillväxt samt elt alternativ utan volymtillväxt. Samtliga kalkyler är beräknade i löpande priser. Som framgår av de olika alternativen är del en förhållandevis liten del av DAFAs koslnader som är automatiskt rörliga.

1.1 Huvudalternativ (alternativ 1)

Detta alternativ baseras på en volymtillväxt på ca 10% vilket ger en faklureringsökning på ca 14%. Följande förutsättningar har antagils för beräkningarna.

Personal

Personalbehovet antas öka i genomsnitt med två procent per år. Tonvikten för rekryteringar förväntas ligga på icke administrativ personal. En viss ökning av arbelsledande och administrativ personal antas inträffa i slutet på perioden.

Lokaler

DAFAs lokaler bedöms räcka fram till 1989 då tillskott måste ske.

Övriga kostnader

Övriga koslnadsslag förväntas i slorl sett följa volymut vecklingen för respektive område. Endasl programprodukter beräknas få en markant högre kostnadsutveckling beroende på dels allmänt sett höga prishöjningar pä marknaden dels på en snabb utbyggnadstakt på detta område.

Investeringar

1 alternativet räknar kommittén med att statskontorets ulmstning köps över bolagelinkl. mervärdesskatt för 46,6 mkr.

Fördelat på resp år skulle investeringbehovet och finansieringen bli följande

46

			halva
	85/86	86/87	1987	1988	1989
Investeringsbehov	43400	25 862	30925	54 700	43650
Egenfinansierat	500	79187	30925	54 700	43650
Fondfinansierat	22157
Hyrt	20743
Därav tidigare hyrt		53 325

Prop. 1985/86:112

Priser

I huvudalternativet beräknas endast taxeförändringar ske för persontjänslerna med 12% per år. För övriga tjänster bedöms möjlighlen lill taxehöjningar som ringa.

Intäkter och kostnader

I nedanstående redovisas intäkter och koslnader specificerat. Som framgår av uppställningen beräknas intäkterna öka med ca 14% liksom kostnaderna före mervärdesskatlejuslering.

47

Prop. 1985/86: 112

Alternativ I

				Halva	Summa
	85/86	Ökning	86/87	1987	86/87	1988	1989
Intäkter
Persontjänster	51800	14	49013	29619	78632	67531	76986
Dataregistr,	4 100	0	3321	2000	5 321	4000	4000
Satsvis bearb.	81600	16	77618	45 930	123 548	106558	123 607
Terminaldrift	22200	6	19061	10265	29326	21762	23068
Datalagring	20900	18	19976	11479	31455	27 090	31647
Övr drift	9 500	10	8465	5119	13 584	11262	12388
Uthyrning term	4 000	15	3 726	1993	5719	4 584	5 271
Vidarefaklurer,	8 500	15	7918	4 236	12 154	9743	11204
Gemens, funkt.	6200	5	5 273	2988	8261	6 275	6589
Ej momspliktigt	6000	10	6600	3 465	10065	7 623	8 385
Summa intäkter	214800	- 6	200971	117 094	318065	266428	303145
Koslnader
Löner produkt.	63 100	14	73 734	37 236	110970	84 897	96783
Löner administr.	12 100	10	13310	6655	19965	15 227	16749
Löner arb,ledn.	6300	12	7 056	3 563	10619	8780	9834
Övr perskostn	6700	II	7065	3 745	10810	8479	9412
Lokaler	15 800	8	16211	8430	24640	18 208	22 165
Maskinutrustn	16800	15	15 649	8451	24 100	19436	22 352
Programvaror	10500	30	11057	63.S7	17414	16529	21488
Köpta tjänster	13 600	15	13 294	8179	21473	18511	23 788
Teleabonnemang	6600	12	7392	3918	11310	8 776	9829
Material	9800	15	9129	4 929	14058	11338	13039
Summa kostnader	161300	8	173896	91462	265359	210182	245437
Hyra/leasing	45 300	-93	3042	1521	4 564	1742	523
Rörelseresultat	8200	193	24032	24111	48143	54504	57185

1.2 Alternativ 2

Detta alternativ baseras på en volymtillväxt på ca 7 % och en faktureringsökning på drygt 10%.

Personal och lokaler

Alternativ 2 beräknas få ungefär samma utveckling so huvudalternativet vad avser personal och lokaler. Personalen beräknas öka med 2% per är och tillskott av lokaler behövs 1989, Lönekostnadsökning förväntas bli något lägre än i huvudalternativet.

Övriga kostnader

På samma sätt som i huvudalternativet beräknas övriga kostnadsposter i slort sett följa volymutvecklingen.

Fördelat på resp. år skulle investeringsbehovet och finansieringen bli följande

48

1985/86     86/87

halva 1987

1988

1989

Prop. 1985/86: 112

Investeringsbehov	43 400	25 670	29020
Egenfinansierat	500	76995	29020
Fondfinansierat	22 157
Hyrt	20743
Därav tidigare hyn		53 325

51 840

38900

Som framgår av uppställningen är investeringstakten endast marginellt lägre än i huvudalternativet bl. a. beroende på att övertagen äldre utrustning måste ersättas.

Priser

Taxeutvecklingen beräknas följa huvudalternativet dvs. en höjning av personlaxorna med 12%.

Intäkter och kostnader

Nedan redovisas en specificierad uppställning av intäkter och kostnader. Som framgår av denna ökar intäkterna med drygt 10% medan kostnaderna ökar med 11 %.

Alternativ 2

				Halva	Summa
	85/86	Ökning	86/87	1987	86/87	1988	1989
Intäkter
Persontjänster	51800	14	49013	30499	79512	69538	79273
Dataregistr,	4 100	0	3321	2000	5321	4000	4000
Satsvis bearb.	81600	II	74406	42 192	116598	93 835	104 345
Terminaldrift	22200	4	18701	9841	28542	20469	21288
Datalagring	20900	12	19195	10399	29594	23 294	26089
Övr drift	9 500	7	8234	4874	13108	10430	II 160
Uihyrning term	4000	10	3 564	1871	5 435	4116	4 528
Vidarefaklurer,	8 500	10	7 574	3 976	11550	8747	9622
Gemens, funkt.	6200	5	5 273	2930	8203	6153	6461
Ej momspliktigt	6000	8	6480	3 337	9817	7 208	7 785
Summa intäkter	214800	-9	195760	111919	307680	247791	274550
Kostnader
Löner produkt.	63 100	13	73 103	36917	110020	83 432	94279
Löner administr	12 100	8	13068	6534	19602	14678	15 852
Löner arb,ledn.	6 300	10	6930	3465	10395	8385	9224
Övr perskostn	6700	8	6874	3 575	10449	7721	8339
Lokaler	15 800	8	16211	8 268	24478	17 858	21786
Maskinutrustn	16800	10	14914	7830	22744	17 163	18811
Programvaror	10500	20	10172	5 595	15 767	13 382	16005
Köpta tjänster	13600	10	12 670	7652	20321	18 272	22027
Teleabonnemang	6600	8	7095	3 689	10784	7 932	8527
Material	9800	10	8700	4 568	13 268	10012	10973
Summa kostnader	161300	5	169737	89612	257828	200579	226346
Hyra/leasing	45 300		3042	1521	4 564	1742	523
Rörelseresultat	8200	180	22981	20786	45288	45470	47681

49

4   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 112

1.3 Alternativ 3                                                          Prop. 1985/86: 112

Detta alternativ utgår från en nolltillväxt i volym vilket ger ca 4% faktureringsökning.

Personal

Personalen beräknas i detta alternativ inte öka. Endast avgångar täcks av rekryteringar. Lönekostnaden beräknas öka med ca 9%.

Lokaler

Nuvarande lokaler bedöms räcka.

Övriga kostnader

Kostnaderna beräknas i stort sett endasl påverkas av inflationen.

Investeringar

Den låga lilltäxien gör att investeringstakten dras ner bl. a. genom att livslängden på äldre utrustning förlängs.

Fördelat pä är skulle investeringsbehovet och finansieringen bli följande.

halva
1985/86     86/87           1987     1988  1989

Investeringsbehov   43400        15262        21490   "    35970       20580

Egenfinansierat            500       68 587        21490        35970       20580

Fondfinansierat        22157

Hyrt                          20743

Därav tidigare hyrt                 53 325

Priser

Endast priserna för persontjänsterna kan höjas med 12%. Några priser för drifttjänster kan sannolikt inte höjas efiersom marknaden i övrigt växer med sjunkande priser som följd.

Intäkter och kostnader

Nedan redovisas en specificerad uppställning av intäkterna och kostnaderna. Som framgår av denna ökar intäkterna med 4% och kostnaderna med knappt 9%.

50

Prop. 1985/86:112

Alternativ 3

				Halva	Summa
	85/86	Ökning	86/87	1987	86/87	1988	1989
Intäkter
Persontjänsler	51800	12	48 153	28808	76961	64 530	72 274
Dataregistr.	4 100	0	3321	2000	5321	4000	4 000
Satsvis bearb.	81600	0	66912	37 440	104 352	74 880	74880
Terminaldrift	22200	0	17982	9393	27 375	18786	18786
Datalagring	20900	0	16929	9083	26012	18166	18166
Övr drift	9500	1	7772	4 492	12264	9074	9165
Uthyrning term	4000	0	3 240	1620	4860	3 240	3 240
Vidarefaklurer,	8500	7	7367	3794	11161	8119	8688
Gemens, funkt.	6200	4	5 223	2902	8125	6036	6278
Ej momspliktigt	6000	7	6420	3 306	9726	7075	7570
Summa intäkter	214800	-15	183319	102838	286157	213906	223045
Kostnader
Löner produkt.	63100	10	71462	36089	107 551	79683	87971
Löner administr	12100	7	12947	6474	19421	13853	14823
Löner arb,ledn.	6300	10	6930	3465	10395	7623	8 385
Övr perskostn	6700	6	6747	3 373	10120	7152	7581
Lokaler	15800	8	16211	8105	24 316	17 508	18908
Maskinutrustn	16800	6	14424	7717	22142	16 360	17 342
Programvaror	10500	12	9526	5 239	14 765	11736	13 144
Köpta tjänster	13600	6	12254	7311	19564	15998	17958
Teleabonnemang	6600	6	6996	3603	10599	7 638	8097
Material	9800	6	8414	4 333	12748	9187	9738
Summa kostnader	161300	3	165911	85709	251620	186738	203946
Hyra/leasing	45 300		3042	1521	4 563	1742	523
Rörelseresultat	8200	75	14366	15608	29974	25426	18576

1.4 Definitioner av nyckeltal

Totalt kapital Arbetande kapital Justerat eget kapitl

Soliditet 1

Soliditet 2

Avkasln, på totalt kapital

Avkastn. på arbetande kapital

Avkastn, på eget kapital

Skuldsättningsgrad

Ränleläckningsgrad

Tillgångarnas omsättn.hast.

Balansomslutning Balansomslutning - korta skuld Eget kapital -l- 50%av obeskattade reserver

Justerat eget kapital_____

Totalt kapital

Eget kapital-t-obeskatt. reserver

Totalt kapital

Resultat efler avskrivningar

Genomsnittligt totalt kapital

Resultat efler ränteintäkter

Genomsn. arbetande kapital

Resultat före bokslutsdisp.

Uenomsniltl. eget Kapital

Räntebärande skulder____

Justerat eget kapital Resultat efter räntekostnader

Räntekostnader Fakturering

Totalt kapital

Prop. 1985/86:112

2 Resultat-, balansräkningar och finansieringsanalyser 2.1 Huvudalternativ

Balansräkning Belopp i tkr	30/6 1986	1/7 1986	31/12 1987	31/12 1988	31/12 1989
Omsättningstillgångar Kassa Kundfordringar Upplupna intäkter Övriga fordringar Varulager	5 33 500 20500 600 200	5 33 500 20500 9464 200	5 23 963 27400 300 300	5 27 262 28500 400 400	5 31019 28800 500 500
Summa omsättningstillgångar	54805	63 669	51968	56567	60824
Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier	3100	40885	59267	74777	80899
Summa anläggningstillgångar	3 100	40885	59267	74 777	80899
Summa tillgångar	57905	104554	111 235	131 344	141723
Skulder och eget kapital Leverantörsskulder Personalskulder m, m. Förskott från kund Övriga skulder Skuld till statskontoret	3 500 2 357 18500 8186 0	3 500 2357 18500 8186 22649	3900 9964 6000 6898 0	4300 11968 6000 7389 0	4800 15 173 6000 7976 0
Summa kortfristiga skulder	32543	55 192	26761	29657	33949
Checkräknings kredit Reverslån Skuld till staten	8837 0 0	8837 0 16525	2918 30386 2174	4621 37431 2174	4587 33076 2174
Summa långfristiga skulder	8837	25363	35478	44226	39837
Summa skulder	41380	80554	62 239	73883	73 785
Lagerreserv Resultaluljämningsfond Avskrivningar över plan	0 0 0	0 0 0	0 19000 0	0 15400 0	0 17512 0
Summa obeskattade reserver	0	0	19000	15400	17512
Aktiekapital Bundna reserver Fritt eget kapital Årets resultat	0 7000 9229 296	20000 4000 0 0	20000 4000 0 5 996	20000 4000 4996 13 065	20000 4000 16061 10365
Summa eget kapital	16525	24000	29996	42061	50426
Summa skulder/eget kapital	57905	104554	111 235	131344	141723

52

Prop. 1985/86:112

Resultaträkning Belopp i tkr	1985/86		1987	1988	1989
Rörelsens intäkter Uppdragsintäkter Övriga intäkter	209500 5 300		309804 8261	260 154 6275	296557 6589
Summa rörelseintäkier	214800		318065	266429	303 146
Rörelsens kostnader	206600		269923	211924	245960
Resultat före avskrivningar	8200	0	48142	54505	57186
Avskrivningar enligt plan Utrangeringsföriusler	2404 0		50945 2000	34 190 4000	35528 1500
Resultat före finansnetto	5 796	0	-■4803	16315	20158
Ränteintäkter Räntekostnader Resultat före extraordinära	1500 0 7 296	0	100 7301 -12004	100 6376 10039	100 6725 13 533
Myndighetsskulder Aktieägartillskott	-7000		37000
Resultat före bokslutsdisp.	296	0	24996	10039	13 533
Förändring i lagerreserv Förändring av res,utj,fond Avskrivning över plan			0 19000 0	0 -3600 0	0 2112 0
Resultat före skatt	296	0	5996	13 639	11421
Vinstdelningsskatt Skatt			0	-0574 0	-1056 0
Årets resultat	296	0	5996	13 065	10365
Nyckeltal Soliditet 1 Soliditet 2 Avkastn, på totalt kapital Avkastn. arbet. kapital Avkastn, på eget kapital Skuldsättningsgrad Räntetäckningsgrad Rörelseresultat/fakturering Tillgångarnas omsättn,hast	28.5 28,5 20.0 28,8 20,0 0,5 3,8 3.7	23,0 23,0 1,1 0.0 0,0	35,5 44,0 23,2 -7.6 39,4 0,9 -0,6 15,1 2,9	37,9 43,7 8,3 19,4 10,2 0,9 2,6 20.5 2,0	41,8 47,9 9.9 21.0 11.6 0,7 3,0 18,9 2,1

53

5    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 112

Prop. 1985/86:112

Finansieringsanalys	30/6 1986	1/7 1986	1987	1988	1989
Tillförda medel Resultat före bokslutsdisp, Avskrivningar/reaföriusler Skatter Utdelningar m,m.	296 2404 0 - 6492	0 0	24996 52945 0 0	10039 38190 -    574 -1   000	13 533 37028 -       1056 -       2000
Internt tillförda medel (A)	- 3792	0	77941	46655	47 505
Förändring rörelsekapital Kortfristiga fordringar Förskott från kunder Korta ej räntebär, skulder	- 5670 1738 8395	- 8864 22649	11701 -12500 -15930	- 4599 0 2896	- 4257 0 4291
Förändring rörelsekapital (B)	4463	13 785	-16729	-  1703	34
Inlem finansiering (A-(-B)	671	13 785	61212	44952	47 539
Investeringar Maskiner, inventarier Avyttring	- 43 400 0	-37 785 0	-72 327 1000	-54 700 1000	-43 650 500
Investeringsnetto (C)	-43400	-37785	-71327	-53700	-43 150
Finansieringsbehov (A-l-B-(-C)	-42 729	-24000	-10115	- 8748	4 389
Extern finansiering Förhyrning av maskiner Fondfinansiering Korta räntebärande skulder Långa räntebärande skulder Skuld till staten Ökn. eget kapital/emission	20743 22157 -     171 0	0 0 16525 7475	0 0 - 5920 30386 -14351 0	0 0 1703 7 045 0	0 0 34 - 4 355
Extern finansiering (D)	42729	24000	10115	8748	- 4389
Förändr, livkv.medel (A-hB + C-l-D	)           0	0	-      0	0	0

54

Prop. 1985/86:112

2.2 Alternativ 2

Balansräkning Belopp i tkr	30/6 1986	1/7 1986	31/12 1987	31/12 1988	31/12 1989
Omsättningstillgångar Kassa Kundfordringar Upplupna intäkter Övriga fordringar Varulager	5 33 500 20500 600 200	5 33 500 20500 9464 200	5 22904 27400 300 300	5 25 356 28 500 400 400	5 28094 28800 500 500
Summa omsättningstillgångar	54 805	63 669	50909	54661	57899
Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier	3 100	40885	57025	71205	75074
Summa anläggningstillgångar	3 100	40885	57025	71205	75074
Summa tillgångar	57905	104554	107934	125 866	132972
Skulder och eget kapital Leverantörsskulder Skatter och avgifter Förskott från kund Övriga skulder Skuld till statskontoret	3 500 2357 18 500 8186 0	3500 2 357 18 500 8186 22649	3900 9693 6000 6898 0	4300 11022 6000 7 389 0	4800 12836 6000 7976 0
Summa kortfristiga skulder	32543	55192	26491	28712	31611
Checkräkningskredit Reverslån Skuld till staten	8837	8837 0 16525	2130 28890 2 174	3 660 41607 2174	3998 41862 2 174
Summa långfristiga skulder	8837	25 362	33 194	47441	48034
Summa skulder	41380	80554	59684	76153	79645
Lagerreserv Resultatutjämningsfond Avskrivningar över plan			0 19000 0	0 15 400 0	0 17217 0
Summa obeskattade reserver	0	0	19000	15400	17217
Aktiekapital Bundna reserver Fritt eget kapital Årets resultat	7000 9229 296	20000 4000 0	20000 4000 0 5 250	20000 4000 4 250 6063	20000 4000 8313 3797
Summa eget kapital	16525	24 000	29250	34313	36110
Summa skulder/eget kapital	57 905	104 554	107934	125 866	132972

55

Prop. 1985/86: 112

Resultaträkning Belopp i tkr

1985/86

1987

1988

1989

Rörelsens intäkter Uppdragsintäkter Övriga intäkter	209500 5 300
Summa rörelseintäkter	214 800
Rörelsens kostnader	206600
Resultat före avskrivningar	8200
Avskrivningar enligt plan Utrangeringsföriusler	2404 0
Resultat före finansnetto	5796
Ränteintäkter Räntekostnader Resultat före extraordinära	1500 0 7296
Myndighetsskulder Aktieägartillskott	7000
Resultat före bokslutsdisp.	296

Förändring i lagerreserv Förändring av res,utj,fond Avskrivning över plan

Resultat före skatt

296

296

Vinstdelningsskatt
Skatt
Årets resultat	2
Nyckeltal
Soliditet 1	28,5
Soliditet 2	28,5
Avkastn, på totalt kapital	20.0
Avkastn, arbet, kapital	28.8
Avkastn, på eget kapital	20.0
Skuldsättningsgrad	0.5
Räntetäckningsgrad
Rörelseresultat/fakturering	3.8
Tillgångamas omsättn.hast	3.7

23,0 23,0

0,0 0,0

299477 8203	241642 6152	268093 6460
307680	247794	274553
262392	202 321	226 869
45 288	45473	47684
49111 2000	32 659 4000	33 032 1500
- 5823	8814	13152
100 7027 -12750	100 6451 2463	100 7638 5614
37000
24250	2463	5614
0 19000 0	0 -3600 0	0 1817 0
5 250	6063	3 797
0	0 0	0 0
5 250	6063	3 797
35,9 44,7 22,8 -9,4 38.6 0,9 -0,8 14,7 2,9	33,4 39,5 2,1 11.0 2,7 1,1 1,4 18.4 2,0	33.6 40.1 4.3 14,5 5,9 1.1 1.7 17.4 2,1

56

Prop. 1985/86:112

Finansieringsanalys

30/6 1986

1/7 1986

1987

1988

1989

Tillförda medel
Resultat före bokslutsdisp.	296	0	24250	2463	5614
Avskrivningar/reaförluster	2404	0	51 111	36659	34532
Skatter	0		0	0	0
Utdelningar m. m.	- 6492		0	-1  000	- 2000

Internt tillförda medel (A)

Förändring rörelsekapital Kortfristiga fordringar Förskott från kunder Korta ej räntebär, skulder

Förändring rörelsekapital (B)

Inlem finansiering (A-I-B)

Investeringar Maskiner, inventarier Avyttring

Investeringsnetto (C)

Finansieringsbehov (A+B-i-C)

Extern finansiering Förhyrning av maskiner Fondfinansiering Korta räntebärande skulder Långa räntebärande skulder Skuld till staten Ökn, eget kapital/emission

Extern finansiering (D)

Förändr, livkv.medel (A + B-hC-fD)

3 792

75 361

38122

0000

38 146

5670 1738 8 395	- 8864 22649	12760 -12500 -16201	- 3751 0 2 221	- 3 238 0 2900
4463	13785	-15941	-  1530	-    338
671	13 785	59420	36592	37808
43400 0	-37785 0	-68251 1000	-51840 1000	-38900 500
43 400	-37785	-67 251	-50840	-38400
42729	-24000	- 7831	-14 248	-    592
20743 22 157 171 0	0 0 16525 7475	0 0 - 6708 28890 -14351 0	0 0 1530 12718 0	0 0 338 254
42 729	24000	7831	14 248	593
0	0	0	-      0	0

57

Prop. 1985/86:112

2.3 Alternativ 3

Balansräkning Belopp i tkr	30/6 1985	1/7 1986	31/12 1987	31/12 1988	31/12 1989
Omsättningstillgångar Kassa Kundfordringar Upplupna intäkter Övriga fordringar Vamlager	5 33 500 20500 600 200	5 33 500 20.500 9464 200	5 21046 27400 300 300	5 21888 28500 400 400	5 22823 28800 500 500
Summa omsättningstillgångar	54805	63 669	49051	51193	52628
Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier	3 100	40885	50247	59352	55 952
Summa anläggningstillgångar	3 100	40885	50247	59352	55952
Summa tillgångar	57905	104554	99298	110545	108580
Skulder och eget kapital Leverantörsskulder Skatteskulder Förskott från kund Övriga skulder Skuld till statskontoret	3 500 2357 18500 8186 0	3 500 2357 18500 8 186 22649	3900 8995 6000 4 786 0	4 300 9442 6000 5468 0	4800 10135 6000 6248 0
Summa kortfristiga skulder	32543	55192	23682	25210	27183
Checkräkningskredit Reverslån Skuld till staten	8837	8837 0 16525	3080 28855 2174	3 694 45649 2 174	3 156 56633 2174
Summa långfristiga skulder	8837	25363	34108	51517	61962
Summa skulder	41380	80554	57790	76727	89145
Lagerreserv Resuhatutjämningsfond Avskrivningar över plan			0 17 508 0	0 9818 0	0 0 0
Summa obeskattade reserver	0	0	17 508	9818	0
Aktiekapital Bundna reserver Fritt eget kapital Årets resultat	7000 9229 0296	20000 4000 0	20000 4000 0 0	20000 4000 0 0	20000 4000 0 -4565
Summa eget kapital	16 525	24000	24000	24000	19435
Summa skulder/eget kapital	57905	104554	99298	110545	108 580

58

Prop. 1985/86:112

Resultaträkning Belopp i tkr	1985/86		1987	1988	1989
Rörelsens intäkter Uppdragsintäkter Övriga intäkter	209500 5 300		278032 8125	207870 6035	216767 6277
Summa rörelseintäkter	214800		286 157	213905	223044
Rörelsens kostnader	206600		256 183	188480	204469
Resultat före avskrivningar	8200	0	29974	25425	18575
Avskrivningar enligt plan Utrangeringsföriusler	2404 0		41930 500	25 865 500	23 980 0
Resultat före finansnetto	5 796	0	-12456	-    940	- 5405
Ränteintäkter Räntekostnader Resultat före extraordinära	1500 0 7296	0	100 7137 -19492	100 6850 - 7690	100 9078 -14383
Myndighetsskulder Aktieägartillskott	7000		37000
Resultat före bokslutsdisp.	296	0	17508	- 7690	-14383
Förändring i lagerreserv Förändring av res.utj,fond Avskrivning över plan			0 17508 0	0 - 7690 0	0 - 9818 0
Resultat före skatt	296	0	0	-      0	- 4565
Skatt			0	0	0
Årets resultat	296	0	-      0	-      0	- 4 565
Nyckeltal Soliditet 1 Soliditet 2 Avkastn, på totalt kapital Avkastn, arbet. kapital Avkastn. på eget kapital Skuldsättningsgrad Räntetäckningsgrad Rörelseresultat/fakturering Tillgångamas omsättn.hast	28.5 28.5 20.0 28.8 20.0 0.5 3.8 3.7	23,0 23,0 1.1 0,0 0,0	33.0 41,8 17,2 -21,3 30,8 1,0 - 1,7 10,5 2.9	26.2 30,6 -    7,3 -     1,1 -10.9 1,8 -     0,1 11.9 1.9	17,9 17,9 -13,1 -      6.6 -27,0 3,2 -  0,6 8,3 2,1

59

Prop. 1985/86:112

Finansieringsanalys	30/6 1986	1/7 1986	1987	1988	1989
Tillförda medel Resultat före bokslutsdisp. Avskrivningar/reaförluster Skatter Utdelningar m, m.	296 2404 0 - 6492	0 0	17508 42430 0 0	- 7690 26365 0 0	-14 383 23980 0 . 0
Internt tillförda medel (A)	- 3 792	0	59937	18675	9597
Förändring rörelsekapital Kortfristiga fordringar Förskott från kunder Korta ej räntebär. skulder	- 5 670 1738 8 395	- 8864 22649	14619 -12500 -19010	- 2 142 0 1528	-  1435 0 1973
Förändring rörelsekapital (B)	4 463	13 785	-16891	-    614	538
Intern finansiering (AH-B)	671	13785	43046	18061	10135
Investeringar Maskiner, inventarier Avyttring	-43400 0	-37 785 0	-52 292 500	-35970 500	-20580 0
Investeringsnetto (C)	-43400	-37 785	-51792	-35470	-20580
Finansieringsbehov (A-hB-I-C)	-42729	-24000	- 8 746	-17409	-10445
Extern finansiering Förhyming av maskiner Fondfinansiering Korta räntebärande skulder Långa räntebärande skulder Skuld till staten Ökn. eget kapital/emission	20743 22157 -     171 0	0 0 16525 7475	0 0 - 5 758 28854 -14351 0	0 0 614 16795 0	0 0 -    538 10983
Extern finansiering (D)	42729	24000	8 745	17409	10445
Förändr, livkv.medel (AH-B + C-l-D)           0		0	-      0	0	0

60

Bilaga 1:2    Prop. 1985/86:112

Remissammanställning

Efter remiss har yttranden över PM 1985-12-20 från organisationskommittén för DAFA (C 1985:03) med redovisning av arbetet i etapp 1 av DAFA:s ombildning lill aktiebolag avgetts av riksskatteverket, riksrevisionsverkel saml myndigheien DAFA.

Remissinstanserna har främst berört frågorna om kundavtalen, kompensationen för mervärdeskallen, satsningen på informalionsdatabaser och bokföring av vissa skulder.

1 Driftavtal

Kommittén förordar att bolaget övertar myndighetens nuvarande avlal med leverantörer och kunder som löper över 1986-07-01. Vidare bör alla statliga kundavtal (med undanlag av SPAR) som normall skulle ha omförhandlats av myndigheien DAFA per den I juli 1986 kunna hanleras på samma affärsmässiga grunder som om myndigheten hade del långsiktiga ansvaret.

Riksskatteverket

Såsom kommittén antecknat löper RSVs avlal angående REX ut 1986-06-30. Ett förhållande som emellertid i praktiken saknar betydelse eftersom DAFA vid samma tidpunkt upplöses och därigenom samtliga avtalsförhållanden.

Naturligtvis kan - vad gäller REX - under den korta lid som återstår inte driften flyttas till annal ställe redan från den 1 juli. Däremol är del -som kommittén också tycks utgå från - hell logiskt och nödvändigl atl RSVs uppdrag lill "DAFA" på någol längre sikt omprövas och jämförs med andra alternativ.

En lösning för liden efter den I juli bör därför endast gälla för en kortare lid. Om delta påverkar förutsättningarna för bolaget måste det ankomma på kommittén att beakta del. RSV avvaktar f n eventuell offert från del nybildade bolaget angående villkoren för fortsall drifl. Verkel förutsätter all bolaget i del sammanhanget kommer atl lägga slor vikt vid säkerhel, tillgänglighet och svarslider.

Belräffande SPAR finns enligt RSVs mening starka skäl för atl ifrågasätta nuvarande behörighets- och fördelningsregler mellan uppgiftsutlämnande från länsstyrelse resp SPAR i 28 § datalagen och SPAR förordningen. RSV har hittills inte - ulöver vad som framgår av PM:n - erhållit några upplysningar om vilka rättsliga och ekonomiska riktlinjer som planeras för den fortsatta verksamhelen med SPAR. RSV förutsätter alt kommittén också kommer all diskutera de för RSVs verksamhetsområden betydelsefulla frågorna rörande SPAR med verket.

Riksrevisionsverket

RRV är huvudman för det stadiga redovisningssystemet syslem S. RRV
anlitar DAFA för drifl m m av syslem S genom tecknade avlal mellan
DAFA och RRV. Enligt organisationskommitténs förslag kommer bolaget,     61

för att få arbetsro, alt överta gällande avtal för DAFA. RRV har inget all     Prop. 1985/86: 112 invända mot detta inför övergången. På inte alltför lång sikt bör naturligtvis sedvanlig upphandling ske.

RRV väntar därför ett erbjudande om avtal med DAFA för driften m. m, av system S senast del angivna datumet 15 maj 1986,

2 Kompensation för mervärdeskatt

Organisationskommittén förordar atl DAFA kompenseras försia året ge
nom ell kapitaltillskott så att inte priserna behöver höjas för de statliga
myndigheterna till följd av alt bolaget DAFA blir mervärdeskalteplikligl.    '■

Riksrevisionsverket

RRV har inget atl erinra mot den skisserade lösningen med momskompensalion i form av ägartillskott till DAFA.

DAFA

Mervärdeskatten innebär ökade kostnader för de statliga kunderna. Oberoende av mervärdesskattens omfattning och tillämpningsområden är detla en statsfinansiellt neutral konsekvens av DAFAs bolagsbildning. DAFAs beroende av den statliga marknaden är dessulom, som ovan påpekats, både önskvärt och dominerande.

Organisationskommittén har förutsatt att myndigheterna långsiktigt kompenseras för mervärdesskallen. Blir detla inte fallel kommer DAFA Data AB atl tvingas söka sig ul på andra marknader för att kunna expandera på det sätl som är nödvändigl för all finna ett underlag för sina investeringskostnader. En abrupt förändring av det ekonomiska utrymmet för de statliga kunderna vid bolagsbildningstillfället kan också skapa slora svårigheter för DAFA Data AB att nå sina mål.

Genom en förändrad redovisningsskyldighet för myndigheterna när det gäller mervärdesskatten skulle tekniska förutsättningar kunna skapas för en komperiSåtion för kostnadsökningar pga sådana förändringar i mervärdesskatten som är statsfinansiellt neutrala. Denna uppföljning kan då göras generell så all den inte innebär konkurrensfördelar för DAFA.

Till de förslag som organisationskommittén framfört kan DAFA lägga ytterligare ett, nämligen att kompensationen utgår direkl till myndigheterna. Detta vore för DAFA administrativt enklast, men uppföljnings- och anslagsmässigl troligen svårare för myndigheterna och berörda departement.

Del som sagts ovan om kompensation är väsentligt för alt det resursuttag i drift- och persontjänster som avtalats mellan myndigheten DAFA och kunderna inte skall behöva reduceras innebärande atl existerande långtidsavtal måste oinförhandlas av detta skäl.

Mervärdesskatteeffekter får inte heller skapa ell försteg för myndighetsinterna lösningar. Såväl i en upphandlingssiluation som i elt val mellan drift i egen regi eller på servicebyrå måste mervärdesskatten neutraliseras. Delta kan i realiteten endast ske om myndigheien får full kompensation för denna kostnadspost.

62

3 Informationsdatabaser                                  Prop. 1985/86:112

Riksskatteverket

RSV har också på detla område etl samarbete med DAFA. Detta samarbete är väsentligen baserat utifrån atl både RSV och DAFA är myndigheter och atl myndigheternas verksamhetsinriktningar till viss del vad gäller informationsgivning varit varandra närstående. Genom ombildningen ändras dessa grundläggande förutsättningar. Förhållandet måste i stället baseras enbart på avtal. Om enighet därvid inte uppnås måste man la ställning lill frågor av typ vem äger informationen i basen, vem skall disponera programvaran etc. Eftersom dessa rälligheter i dag tillkommer staten — oavsett myndighet - synes i sista hand avgörandet böra ske genom politiska beslul, RSV förutsätter all kommittén också beaktar detla, men verket måste också här betona alt liden fram lill halvårsskiftet synes väl kort.

DAFA

Ulöver detta vill DAFA även markera sill inlresse av den koncerngemenskap som rubricerade PM skisserar. Vår kompetens och våra resurser inom l.ex. informalionsbanksområdet och nälverkssidan ser vi som väsentliga tillgångar i övergripande statliga satsningar. För en lyckad utveckling inom informationsområdet krävs dock avsevärda investeringar med långa återbelalningstider. Finansieringsfrågor är därför av vital betydelse.

4 Bokföring av vissa skulder

Riksrevisionsverket

RRV anser all semeslerskulden skall las upp i årsbokslutet för myndigheten som kortfristig skuld och pensionsskulden som långfristig skuld.

63

Bilaga 2    Prop. 1985/86:112

Bostadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1986 Föredragande: statsrådet Göransson

Anmälan till proposition om den slutliga regleringen av ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m. m.

E 1. Centralnämnden för fastighetsdata

Chefen för civildepartementet har i det föregående redogjort för DAFA:s framtida verksamhetsinriktning och lämnat förslag till den ekonomiska regleringen av DAFA:s ombildning till aktiebolag. Av redogörelsen framgår bl. a. att DAFA:s organisation i Gävle för ADB-driften av fastighetsdatasystemet bör övertas av centralnämnden för fastighetsdata (CFD).

I prop. 1985/86: 100 bil. 13 har regeringen föreslagit riksdagen alt lill Centralnämnden för fastighetsdata anvisa elt förslagsanslag av 43 322000 kr. 1 propositionen förutskickade jag dock atl medelsbehovel för CFD skulle kunna komma att påverkas vid en ändrad organisalion av ADB-driflen. Jag föreslår nu all nämnda anslag räknas upp så atl del till fullo täcker även de beräknade kostnaderna för ADB-driflen av fastighetsdata-systemet vid CFD. Jag beräknar att anslagel behöver tillföras ytteriigare 1760000 kr., vilket kan jämföras med det beräknade överskridandet innevarande budgetår med 3 700000 kr. I fortsättningen räknar jag med att anslaget inte skall behöva överskridas till följd av merkostnader för ADB-driften.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

alt lill Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1986/87 under elfte huvudtiteln anvisa ell i förhållande till prop, 1985/86:100 bil. 13, punkt E 1 med 1760000 kr. förhöjt förslagsanslag av 45082000 kr.

64

Innehåll                                                                       Prop. 1985/86: 112

Propositionen  .................................................... ... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll   ..................... ... 1

Utdrag ur protokoll vid regeringssammaniräde den 20 februari 1986        2
Bilaga I    Anmälan till proposition om den slulliga regleringen av
ombildningen av datamaskincentralen för administrativ
dalabehandling (DAFA) lill aktiebolag m. m. såvitt avser

civildepartementets verksamhetsområde.......     3

1   Inledning .............................................     3

2   Föredraganden .....................................     4

2.1    DAFA:s framtida verksamhetsinriktning   .. 4

2.2    Ekonomisk reglering av DAFA:s ombildning   5

2.3    SPAR-nämnden   ..............................    9

3 Hemställan  .......................................... .. 10

Bilaga 1:1 Redovisning av  organisationskommitténs (C

1985:03) arbete i etapp I med DAFA:s om
bildning till aktiebolag   .................      11

Bilaga 1:2 Remissammanställning ................      61

BUaga 2    Anmälan till propositionen om den slulliga regleringen av

ombildningen av datamaskincentralen för administrativ

dalabehandling (DAFA) till aktiebolag m.m. såvitt avser

bostadsdepartementets verksamhetsområde           64

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986                                                                                                                       65