om avtal med Apoteksbolaget AB m.m.

Proposition 1984/85:170

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1984/85:170

Regeringens proposition

1984/85:170

om avtal med Apoteksbolaget AB m.m.;

beslutad den 14 mars 1985

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

G, SIGURDSEN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås all ell nyll avial ingås mellan slalen och Apoleksbolagel AB om bolagels verksamhel för liden efler år 1985, Avtalet ersäller de nuvarande avtalen från år 1970 om bolagels verksamhet och från år 1973 om vissa försvarsförberedelser m.m. på läkemedelsområdet. Avtalsperioden görs femårig med automatisk förlängning om uppsägning av avtalet inle sker. De sakliga ändringarna i del nya avlalel är små i förhållande lil! de nu sällande avlalen.

1  Riksdagen 1984185. I saml. Nr 170

Prop.  1984/85:170 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:205) om detaljhandel med läkemedel

Härigenom föreskrivs alt i 3 § lagen (1970:205) om detaljhandel med läkemedel ordel "Konungen" skall bylas ul mol "Regeringen".

Denna lag Iräder i krafl den 1 juli 1985.

Prop.  1984/85:170

3

SOCIALDEPARTEMENTET

Uidrag PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1985-03-14

Närvarande: slalsminislern Palme, ordförande, och slalsråden Lundkvisl, Feldl, Sigurdsen, Guslafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Boström, Bodström, Göransson, Gradin. R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: sialsrådel Sigurdsen

Proposition om avtal med Apoteksbolaget AB m.m.

1 Inledning

I november 1983 tillkallade statsrådet Sigurdsen med slöd av regeringens bemyndigande en kommitté för en översyn av läkemedelslagstiflningen m.m. Kommillén anlog namnel 1983 års läkemedelsuiredning.

Eflersom gällande avial mellan slalen och Apoteksbolaget AB (Apoteksbolaget) upphör all gälla med uigången av år 1985 fick utredningen i uppdrag alt med förtur överväga om del mot bakgrund av utvecklingen och vunna erfarenheler av Apoteksbolagets verksamhet fanns anledning atl göra ändringar i avtalet för liden därefier. Ulredningen har i belänkandel (SOU 1984:82) Apoleksbolagel mol år 2000 redovisal resultatet av detta arbele. Utredningens sammanfalining av belänkandel bör fogas lill proiokollei i della ärende som bilaga I.

För en närmare redogörelse för ulredningens genomgång av bolagels verksamhel under avialsperioden och ulredningens överväganden hänvisas lill belänkandet. Betänkandet har remissbehandlats.

En förteckning över remissinstanserna och en sammanslällning av remissyilrandena bör fogas lill proiokollei i delta ärende som bilaga 2.

2 Nuvarande förhållanden

I en överenskommelse mellan slalen och Apolekarsocieteten i seplember 1969 reglerades formerna för en avlösning av del dåvarande apotekssysie-met. Som allmän förulsättning för överenskommelsen gällde all stålen genom lagsliflning skulle införa en principiell ensamräll för slalen all från

Prop.  1984/85:170                                                                  4

den 1 januari 1971 driva detaljhandel med läkemedel och upplåla sin ensamräll pä etl för ändamålet bildal apoteksbolag (prop, 1970:74, 2LU 37, rskr 234, SU 98. rskr 223). Genom tillkomsten av lagen (1970:205) om detaljhandel med läkemedel har möjlighelen härlill skapals. Enligi lagen får detaljhandel med läkemedel bedrivas endasl av slalen eller av en juridisk person i vilken staten äger ell beslämmande inflyiande. Regeringen beslämmer, enligi lagen, av vem och på vilka villkor delaljhandeln får bedrivas.

Apoteksbolaget ägs till två tredjedelar av staten och till en tredjedel av en stiftelse bildad av Apolekarsocieielen, Apolekarsocilelens stiflelse för främjande av farmacins ulveckling och en god läkemedelsförsörjning (sliflelsen). Enligi överenskommelsen i september 1969 skall sliflelsens forisaiia medverkan i bolagel omprövas år 1985.

Genom beslut den 18 september 1970 uppdrogs åt del nybildade Apoleksbolagel all med ensamräll bedriva delaljhandel med läkemedel under tiden den 1 januari 1971-den 31 december 1985, Samma dag undertecknades ell avla! mellan slalen och Apoleksbolagel om bolagets verksamhel. Avtalet avsåg samma lidsperiod. Del föreligger vissa undanlag från bolagels ensamrätt. En viss detaljhandel med sera och vaccin får bedrivas av statens bakteriologiska laboratorium och av statens veterinärmedicinska anstalt. Bolagel får vidare, enligt avtalet med slalen, lill en sjukvårdshuvudman överlåla bolagels skyldighet atl tillhandahålla läkemedel åt allmänheten.

Bolaget beslår i dag av moderbolaget Apoteksbolaget och dolierbolagel ADA AB, som svarar för parlilagerhållning och parlidislribulion av apoleksvaror, saml Ire vilande dollerbolag.

Siyrelsen för Apoleksbolagel består av nio ledamöter och fem suppleanler. Ledamöierna i siyrelsen ulses av slaten, stiftelsen och personalen var för sig, 1 styrelsen finns f.n. representanler för såväl social- och finansdepartementen som sjukvårdshuvudmännen.

Enligt Apoleksbolagels bolagsordning är bolagets verksamhel all tillhandahålla varor och Ijänsler inom läkemedelsområdei samt all bedriva därmed förenlig verksamhet.

Vid bolagels lillkomsl uilalades atl huvudprincipen är all bolagsledningen har frihei och skyldighel all ge bolagel den organisalion den finner mest ändamålsenlig. Organisationens cenirala del beslår numera av verkslällande direklören saml under denne sju seklorer (Ekonomi, Läkemedelsinforma-lion, Personaiadminislraiion, Produklion/Laboralorium, Sorlimenl, Slruk-lur och leknik saml Drifi) saml tvä särskilda avdelningar (Sjukvårdsfarmaci resp. Försvarsfrågor).

Den centrala ledningens uppgifl är atl utarbela beslutsunderlag för styrelsen, atl genomföra styrelsens och verkslällande direktörens beslui och inlenlioner rörande bolagets förhållande till kunder, samhällsorgan och omvärlden i övrigl saml all ge direkliv och rikllinjer beträffande apotekens

Prop.  1984/85:170                                                                  5

verksamhet och alt ge apoteken bilräde och service. Sektorerna är en resurs dels för förelagsledningen i dess övergripande planerings- och beslutsprocess samt genomförande- och uppföljningsverksamhet, dels för att biträda apoteken med olika akiivileler som anses lämpliga all ulöva centralt.

Apoteksverksamheien är indelad i sex regioner som i slort sammanfaller med sjukvårdsregionerna. Apoteken inom regionen är sammanslutna i grupper. Del finns sammantaget 56apoieksgrupper, Apoteksbolaget har f.n. cirka 760 apotek och omkring 1 500 andra försäljningsslällen (apoleksfilialer och apoteksombud) i öppenvårdens ijänsl. Varje apolek beljänar i genomsnill 10 900 invånare. Omkring en fjärdedel av apoleken är inrällade vid vårdcentraler eller sjukhusens öppenvårdsmottagningar. Bolagets personal uppgår f.n, lill cirka 12 000 anslällda. varav cirka 250 vid bolagels huvudkonlor. Della moisvarar omkring 9 400ärsarbelare. Personalen beslår till slörsla delen (93 %) av kvinnor.

Enligt avtalei med slaten skall bolagel i sin verksamhel fullfölja de allmänna riktlinjer för verksamhelen som drogs upp vid riksdagsbehandlingen år 1970 av frågan om ny organisalion av läkemedelsförsörjningen,

Enligi dessa rikllinjer och avtalet om bolagels verksamhet är det bolagels uppgifl atl arbela för en god läkemedelsförsörjning i landel. Bolagels verksamhet skall bedrivas så all möjlighelen all ulnyiija resulialen av uivecklingen inom läkemedelsområdet främjas.

Vidare framgår av riktlinjerna och avlalel atl bolaget beslutar i fråga om apotekens lokalisering och öppelhållande. Inom ramen för avlalel avväger bolagel sin servicenivå i fråga om lagerhållning av läkemedel och tillhandahållande av ijänster. Bolagel skall i dessa frågor hålla kontakt med kotnmunala organ saml lokala och cenirala myndigheler på sjukvårdens område. Bolagel skall lillse all servicen lill allmänhelen och sjukvården är fullgod. Glesbygdens speciella behov skall därvid beaktas. På begäran av läkare, landläkare eller veierinär skall bolagel snarast möjligl anskaffa och lillhandahålla läkemedel. Bolaget skall även sälja sådana varor som naiurligen komplellerar läkemedelssorlimenlet. För all bolagel skall kunna fullgöra sina samhällsvikliga uppgifier måste del ges en hög grad av självsländighel i silt handlande. 1 fråga om bolagels organisalion måste huvudprincipen vara atl ledningen har frihei och skyldighet all ge bolagel den organisalion den finner mesl ändamålsenlig, I bolagets styrelse är sjukvårdshuvudmännen företrädda. Den regionala organisationen skall ha anknylning till sjukvårdsregionerna. Partihandelns organisation skall vara utformad så att varorna snabbt, tillförlitligt och billigt kan fås fram till apoleken. Bolagel har rätt atl själv fastställa sina uiförsäljningspriser och skall redovisa grunderna för sin prissällning, Apoleksbolagels priser på läkemedel skall hållas enhelliga i hela landel och prissällningen skall medge skälig förränlning av del i bolagel insalla kapitalel. Producentpriserna på läkemedel faslslälls i förhandlingar mellan bolagel och läkemedelsfabrikan-lerna. För all regisirering skall ske av ell läkemedel skall del överenskomna

Prop.  1984/85:170                                                                   6

prisel vara skäligl. Bolagels verksamhel omfaltar även sjukhusens läkemedelsförsörjning. Sjukvårdshuvudmännen kan bl.a, genom representation i bolagets slyrelse trygga sill inlresse av all inköpen sker så förmånligl som möjligl. Speciella inköpsavtal kan komma lill slånd mellan bolaget och sjukvårdshuvudmännen. Apoteksbolaget kan också låta en sjukvårdshuvudman fullgöra bolagets skyldighet all lillhandahålla allmänhelen läkemedel, Bolagel skall ulse och betala kostnaderna för en särskild nämnd, Apoteksbolagets nämnd för information och statistik (ANIS), som skall arbela för förbätlrad information och statistik inom läkemedelsområdet, Bolagel skall la hänsyn härtill vid sin prissätining så atl bolagel kan ställa ekonomiska resurser lill förfogande för detla arbete. I nämnden skall ingå representanter för bolagel, socialsiyrelsen och hälso- och sjukvårdens huvudmän saml även medicinsk, farmacevlisk och annan sakkunskap.

Redan vid Apoleksbolagels lillkomsl uttalades all del borde ulredas hur den slatliga läkemedelsförsörjningen på del civila och militära områdel bäst skulle samordnas. Efler en utredning härom kom en sådan samordning lill Slånd genom etl avtal mellan staten och Apoteksbolaget om vissa försvarsförberedelser m.m. på läkemedelsområdet (prop. 1973:16, SoU 6, rskr 101). Avtalet godkändes för statens räkning genom beslut den 11 maj 1973. Del gällde för liden den 1 januari 1974 -den 31 december 1983. Avlalel har därefter förlängts lill och med år 1985. Apoleksbolagel förband sig i avlalel år 1973 att följa de rikllinjer som drogs upp vid riksdagsbehandlingen.

Apoteksbolagets uppgifier inom försvarsområdel är bl.a. all förse mililära förband och sjukvårdsenheler med erforderliga läkemedel i fredslid. Vidare skall bolagel utföra vissa försvarsförberedelser på läkemedelsområdet för berörda cenirala förvaltningsmyndigheter och utarbeta erforderliga beredskapsplaner för läkemedelsdistribulionen vid krig och krigsfara.

3. Föredragandens överväganden

Samhället är numera huvudman för i stort sett all sjukhusvård och för den övervägande delen av den öppna hälso- och sjukvården. Övertagandel av delaljhandeln med läkemedel år 1971, som var ett led i denna ulveckling, innebar atl samhället övertog del direkta ansvaret för läkemedelsförsörjningen i landel. Apoteksbolaget fick ansvaret för i princip alla inköp och all distribution av läkemedel genom apoleken.

Genom hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) har samhällel lagil elt slörre ansvar än lidigare för befolkningens hälsa samlidigt som belydelsen av den enskildes engagemang belonals. Behandlingen med läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården. Detta innebär bl.a. alt läkemedelsbehandlingen skall utformas och genomföras i samråd med den enskilde och atl behandlingen omfaUas av den informalionsskyldighet till den enskilde som åläggs landstingen i HSL. Begreppet läkemedel förekommer emellerlid

Prop.  1984/85:170                                                                  7

inle ullryckligen i HSL. Del allmänna kravet atl en god hälso- och sjukvård skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen får emellerlid anses innefaiia också ell krav på all försörjningen med läkemdel skall vara ändamålsenligt organiserad. Frågor om organisationen av läkemedelsförsörjningen faller uianför HSL:s Ullämpningsområde,

Målel för läkemedelspolitiken är all lillgodose människornas behov av säkra och effektiva läkemedel till så låga kostnader som möjligl för samhällel och den enskilde. Tillgången på läkemedel åren avgörande förulsällning för en stor del av sjukvårdens behandlande verksamhel, Åven om läkemedelshanteringen ulom sjukhusen bedrivs som en självständig verksamhel med egna huvudmän och ansvarsregler har verksamheten starka beröringspunk-ler med hälso- och sjukvården. Så ges exempelvis vid apoleken en slor del av den individuella hälsoupplysningen som del allmänna erbjuder den enskilde. Vidare innebär apolekens verksamhel vid bl.a. försäljningen av läkemedel ulan recepl ofla en individuelll ulredande och rådgivande verksamhet till den enskilde. Verksamheten vid apoleken har i denna del myckel gemensaml med de hälso- och sjukvårdstjänster som erbjuds vid de egenlliga vårdinrättningarna, Apoteksverksamheien har en uppbyggnad som väl ansluler till hälso- och sjukvårdsorganisationen. Apoleksbolagel strävar efler elt nära samarbeie med sjukvårdshuvudmännen men även med andra som arbeiar med läkemedelsfrågor, såsom socialstyrelsen och riksförsäkringsverket.

Vissa remissinslanser har hafl invändningar mol utredningens översyn. De menar au översynen inle varil tillräckligt inträngande och atl vissa frågor, som har stor betydelse för bolagels framtida verksamhel, ännu inle behandlals av ulredningen. Till den senare invändningen återkommer jag längre fram. Beträffande den förslnämnda invändningen är det min uppfallning atl utredningen gjort en rimlig översyn av bolagels hillillsvarande verksamhet. Översynen visar, enligt min mening att Apoteksbolaget i allt väsentligt lyckats väl med au lösa sina uppgifter inom läkemedelsförsörjningen. De flesla av remissinslanserna inslämmer i della. Bolaget har uppfylll sina åtaganden enligt avtalen med slaten.

Vid bildandel av Apoteksbolaget drogs vissa allmänna riktlinjer upp för bolagets verksamhet. Apoleksbolagel har genom avtal med slalen förbundit sig atl följa dessa allmänna riktlinjer. Dessa behandlar, som jag tidigare omialal, bl.a. läkemedelsdistribulionen, apoleksbolagels ulformning och verksamhel, droghandelns slällning, sjukhusens läkemedelsförsörjning och läkemedelsinformationen. Syflel med dessa rikllinjer var alt skapa förutsättningar för etl slagkraftigt apoteksväsende som smidigt kunde anpassas till den medicinska, tekniska och ekonomiska utvecklingen och därigenom i framtiden tillgodose kraven på en god läkemedelsförsörjning.

Del är min uppfallning all ulredningens granskning av bolagels verksamhel inle ger anledning all föreslå några slörre förändringar i de allmänna

Prop.  1984/85:170                                                                   8

rikllinjerna. Riktlinjerna för bolagels framlida verksamhel kan i huvudsak grunda sig på de allmänna rikllinjer som drogs upp av riksdagen vid behandlingen av förslagel lill ny organisalion av läkemedelsförsörjningen år 1970 (prop. 1970:74),

Utredningen har särskilt diskuterat vissa punkler i de allmänna rikllinjerna, bl.a. öppethållande av apoteken och bolagets uppgifter i prisförhandlingarna. Jag ålerkommer senare lill dessa frågor. Jag lar först upp frågan om ägarförhållandet.

Apoleksbolagel ägs, som jag lidigare nämnl, lill ivå iredjedelar av staten och till en tredjedel av Apotekarsocieletens stiftelse för främjande av farmacins utveckling och en god läkemedelsförsörjning. Stiftelsen bildades av Apolekarsocieteten i samband med överenskommelsen i seplember 1969 mellan stålen och Apolekarsocieteten om formerna för en avlösning av det dåvarande apotekssystemet. Stiftelsen grundades genom all Apolekarsocieteten överförde 15 miljoner kronor till sliftelsen. För dessa medel lecknade sliflelsen aklier i Apoleksbolagel. Avkaslningen av sliflelsens egendom skall, enligi överenskommelsen, lillföras en organisalionsenhet med uppgifl alt bl.a. främja information och statistik på läkemedelsområdet, nuvarande ANIS.

Överenskommelsen innehåller ingen uppsägningsklausul. Beträffande frågan om stiftelsens fortsatta medverkan i Apoteksbolaget anges i överenskommelsen alt delta skall omprövas år 1985. Om stiftelsen inte längre önskar medverka i bolaget och därför vill sälja sina aklier har slalen skyldighel alt lösa in dessa. Staten har å sin sida räll all lösa in aktierna om staten så önskar. Värdet av aktierna skall därvid bestämmas med hänsynstagande till den penningvärdesförändring som skell sedan aktierna gavs ut.

Överläggningar om förutsättningarna för stiftelsens fortsalla medverkan i Apoteksbolaget pågår mellan representanter för slaten, Apolekarsocieielen och sliflelsen. Jag föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag alt med representanler för Apolekarsocieielen och sliflelsen iräffa överenskommelse beträffande stiftelsens medverkan i Apoteksbolaget och därmed sammanhängande frågor.

Utredningen har inte haft i uppdrag atl aktualisera någon ändring i den lagstiftning som är grunden för bolagets ensamrätt tdl delaljhandel med läkemedel.

Från vissa remissinstanser har framförts synpunkter på bolagets ensamrätt till detaljhandel med läkemedel. Vissa remissinstanser anser att denna fråga borde ingått i utredningens uppdrag medan andra föreslår ändringar i ensamrätten. Så har exempelvis näringsfrihelsombudsmannen (NO) och statens pris och kartellnämnd (SPK) ifrågasatt om inte även andra än Apoteksbolaget borde få försälja receplfria läkemedel. Vidare har l.ex. Landstingsförbundet och Malmö kommun tillstyrkt ett fortsatt monopol samt framföri önskemål om en modifiering av praxis belräffande etablering

Prop.  1984/85:170                                                                   9

av apotek vid sjukhusen.

Genom riksdagsbeslutet och avtalet med slaten år 1970 lilldclades Apoteksbolaget en nyckelroll i en akliv hälso- och sjukvårdspolitik, Etl av motiven bakom Ijllkomsten av ensamrätten för Apoleksbolagel förutom all lillgodose kravel på en god läkemedelsförsörjning var all samhällel skulle kunna upplräda som en slor och prismedvelen köpare och i denna roll verka bl.a. för låga läkemedelspriser. Detta motiv anser jag fortfarande ha stor bärkraft. Bolagets möjlighel all driva en akliv inköpspoliiik skulle krafiigi försvagas om inskränkningar sker i ensamrållen att driva delaljhandel med läkemedel ulöver de begränsningar som redan nu finns. Jag anser mol bakgrund härav all del inle finns anledning alt göra någon ändring i bolagels slällning i delta avseende. Del rätl lill viss delaljhandel med bakteriologiska preparat som tillkommer statens bakteriologiska laboratorium och statens velerinärmedicinska anstalt förändras inte av det nya avtalet,

Ulredningen har inle föreslagit någon ändring i bolagets organisalion. Som jag lidigare nämnl uttalades vid bolagels tillkomst bl.a, all huvudprincipen måsle vara att bolagsledningen har frihei och skyldighel all ge bolagel den organisalion ledningen finner mesl ändamålsenlig. Denna princip bör gälla även i framtiden. Sjukvårdshuvudmännen är represenlerade i bolagels slyrelse och jag ulgår från alt så blir fallet även i fortsäuningen. Jag förulsäller atl bolagsledningen lar lillvara alla möjligheier atl hålla organisationen så enkel och flexibel som möjligl.

Utredningen pekar på att del i ell monopolförelag som Apoleksbolagel alllid finns inbyggd en risk all möjlighelen inle las lillvara all konlinuerligl genomföra effekliviseringar och rationaliseringar utan atl efiersälta den service som skall erbjudas. Elt sätt för Apoleksbolagel alt minska denna risk är, enligt utredningen, atl ytterligare utnyttja den regionala organisaiionen. Genom att på olika sätt stimulera regionerna atl självständigt initiera och pröva olika metoder all uppfylla bolagets mål kan en viss form av resultalkonkurrens uppnås inom förelagel. Del är därvid särskili vikligt. menar ulredningen, alt bolaget yllerligare ulvecklar meloder för all mala effekliviteten och uppnådda resulial.

Också flera remissinslanser påpekar all del är angelägel all Apoleksbolagels verksamhet präglas av förnyelse och viialilet. De menar atl bolagel med uppmärksamhel måsle följa della.

Enligt min uppfatlning måsle bolagsledningen vara uppmärksam på problemet. Vilka åtgärder som bör vidias och sällel på vilkel de bör genomföras beslämms av bolagsledningen, Vikligi för bolagel är också, som ulredningen ullalar, atl yllerligare uiveckla metoder för all mäia effekiiviiel och uppnådda resullat.

Partihandel med läkemedel sker genom två bolag, det av Apoteksbolaget ägda ADA AB och del privatägda Kronans Droghandel AB, Utredningen anser atl del bör ankomma på Apoteksbolagels ledning alt bedöma om del är rationellt alt Kronan behåller sin särdislribuering i forlsäUningen. Ulred-

Prop.   1984/85:170                                                                10

ningen anser alt det troligen vore naturligast om Apoteksbolaget övergår till att köpa in de av Kronan saluförda läkemedlen i slörre posler och med egna resurser disiribuerar varorna lill apoleken.

Socialstyrelsen. LO och Apolekarsocieteten biträder utredningens övervägande, medan statskontoret, riksrevisionsverkel (RRV) och riksförsäkringsverket (RFV) är tveksamma lill detla. Remissinstanser såsom SPK, NO. Läkemedelsindusiriföreningen (LIF) och Represenlanlföreningen för ulländska farmacevtiska induslrier (RUFI) saml Kronans Droghandel AB är negativa lill utredningens ullalanden i denna fråga.

För egen del vill jag erinra om den bedömning som gjordes vid Apoleksbolagels lillkomst. Därvid uilalades bl,a. all eflersom Apoleksbolagel kommer all vara i besinning av en egen dislribulionsapparat blir det möjligl atl väga olika alternativ mot varandra och välja det kostnads- och serviceiiiässigt fördelaktigaste distributionsallernalivel. Särskild uppmärksamhel ägnades al möjlighelen all effeklivisera distributionen genom en integration av partihandels- och deialjhandelsleden. Avslutningsvis underströks alt om bolagel skulle kunna ansvara för all en effekiiv och ekonomiskl tillfredssiällande läkemedelsdisiribulion upprätthålls måste man tillvarata alla möjligheter all utnyltja de samordningsfördelar som bildandel av Apoleksbolagel kan förvänlas ge. En inlegralion av parti- och deialjhandelsleden har därefier skell. Del ankommer på bolagsledningen även forisällningsvis svara för atl en effekiiv och ekonomiskl lillfredsställande läkemedelsdisiribulion upprätthålls. Jag ser därför ingen anledning att göra några uttalanden i frågan.

En av Apoleksbolagels centrala uppgifter enligt avlalel med slalen är all verka för all sä låga läkemedelskostnader som möjligl upprätthålls.

Ulredningen har jämföri uivecklingen av läkemedelspriserna i Sverige och elva andra jämförbara länder. Ulredningen anser att prisutvecklingen inom läkemedelssektorn varit lugnare än för andra varor och att de svenska läkemedelspriserna ligger väl till i förhållande till de andra länderna.

Ulredningen menar dock all Apoleksbolagel inle fulll ut har infriat de förväntningar som fanns vid bolagels tillkomst, nämligen att bolagel, som en myckel slor läkemedelsköpare, skulle driva en aktiv inköpspoliiik och få etl direkt och indirekl inflytande över prisbildningen på detla område. Utredningen har funnit alt bolaget hillills inte kunnat till fullo utnyttjat denna sin ställning.

Utredningen framhåller alt bolagel p.g.a. den fria förskrivningsrällen saknar möjligheten alt avstå från inköp även om överenskommelse om ett godtagbart pris inte kan uppnås, eflersom alla regislerade läkemedel skall finnas lillgängliga på marknaden och inga läkemedel får diskrimineras från rabattering eller gratis utlämnande enligt de särskilda bestämmelserna härom. Kritik har ibland förts fram av innebörden atl bolaget har en myndighetsuppgifi nämligen all beslämma priserna på läkemedel och samlidigt bedriver kommersiell verksamhel på della område. Ulredningen

Prop.  1984/85:170                                                                 11

deklarerar emellerlid som sin uppfattning att bolaget inte har någon myndighetsuppgift ulan att bolaget skall driva inköpsförhandlingar. I dessa har säljaren inflytande. Om enighet inte kan nas i prisfrågan kan säljaren hänskjuta ärendel lill socialstyrelsen.

Bolagets roll i prisförhandlingarna har inle föranlett ennringar från remissinslanserna, SPK instämmer i utredningens klargörande alt bolaget skall driva inköpsförhandlingar och anlar au den rollfördelning som etablerats mellan bolagel och SPK när det gäller prissällningen på läkemedel kan leda till all den kntik som riktats mot bolaget för dubbla roller inle behöver upprepas. Några av remissinstanserna, exempelvis NO, delar utredningens förslag till inköps- och pnspolitik, SPK anser all Apoteksbolaget redan har möjlighet att bedriva en sådan politik.

Frän ulredningen och remissinstanserna har inte framkommit något som bör föranleda ändring av vad som gäller belräffande prisförhandlingarna och Apoteksbolagets roll som inköpare. Det är angeläget att bolaget, inom ramen för sin uppgift all förse hälso- och sjukvården med säkra och effektiva läkemedel i ökad utsträckning försöker finna former för en inköpspoliiik som kan förslärka bolagets roll som prispressare. Della är en uppgifl för bolagsledningen all la slällning till, Koslnaderna för läkemedelsförsörjningen måste även i framliden hållas på en så låg nivå som möjligl. Frågan om prisbildningen kommer också att tas upp i ulredningens fortsalla arbele bl.a, i samband med uppdragel all överväga behovsprövning av nya läkemedel och generisk förskrivning/generisk subslitulion dvs. all i slällei för all som nu ange den farmaceviiska specialileten, vanligen varumärkel, ange del generiska namnel på läkemedlet som ger en vägledning om dess kemiska och farmakologiska gruppfillhörighet. Del blir sålunda anledning all senare älerkomma i frågan.

Ulredningen har belräffande bolagels eiablerings- och serviccpoliiik särskilt lagit upp frågorna om apolekens öppethållandelider och om bolagels skyldighel atl lagerhålla vissa läkemedel. Ulredningen har förslåelse för atl bolagel av ekonomiska skäl gjori inskränkningar i apotekens öppelhållan-detider, men menar alt en gräns har nåtts med hänsyn til! servicen lill allmänhelen. Ulredningen är posiiiv lill att bolaget fortsäller alt finna lösningar för att kompensera serviceborlfallel. Vad gäller lagerhållningen av läkemedel rekommenderar ulredningen, alt reglerna för bolagets skyldighel atl lillhandahålla olika slags läkemedel bör uppmjukas så, all bolagel kan öka sina anslrängningar atl sanera varuområdet från föråldrade preparai. Remissinstanserna delar ulredningens uppfallning i dessa frågor. Bolagel har i avialet med staten lillagts bl.a. ratten alt beslämma öppethållandetider för apoteken. Jag anser atl bolagel skall ha kvar denna räll. Jag vill dock i anledning av synpunklerna från ulredningen och remissinslanserna inslämma i all yllerligare inskränkningar i princip inle bör ske. Del kan hävdas att sådana inskränkningar inle är förenliga med bolagels övriga åiaganden enligt avlalel. Bolagel har på olika säu sökt begränsa olägenhelerna  med elt  minskat öppelhållande  bl.a,  har minskat  jour-

Prop.  1984/85:170                                                                  12

öppelhållande kompenserats genom utdelning av patientdoser samt särskild läkemedelsjour vid vissa sjukhus. Delta anser jag vara myckel positivt. Jag utgår från att bolagel pä delta sätl fortsätter sin strävan all öka lillgänglig-heien till läkemedel.

Jag ansluter mig lill del av ulredningen framförda förslaget om en uppmjukning av bolagels skyldighel all lillhandahålla läkemedel i syfte att ge bolaget möjlighet att ta bort omoderna preparai ur läkemedelssorlimenlel, Enligi uppgifl har en arbetsgrupp tillsalts av socialstyrelsen och Apoteksbolaget för denna fråga.

Utredningen har inle föreslagit några ändringar i de regler och rikllinjer som gäller för Apoleksbolagels verksamhel inom den slulna vårdens läkemedelsjörsörjning.

1 ell särskilt yllrande lill belänkandel har Landslingsförbundels represenianl i ulredningen framfört bl,a. all sjukvårdshuvudmännen borde fä elt större inflytande på inköp och service lill sjukhusapoteken. Huvudmännen borde få delta i prisförhandlingarna rörande de specifika sjukhusprodukier-na. Vidare har framförts all samordningen borde förbättras i fråga om de sjukhusapotek som drivs av sjukvårdshuvudmannen och bolagels apoieks-verksamhel i syfie all undvika dubbelelablering,

Majoriieien av remissinslanserna har inga invändningar mol ulredningens övervägande om den slulna vårdens läkemedelsförsörjning. Landsiingsförbundei. Slockholms och Uppsala läns landstingskommuner och Malmö kominun inslämmer i de synpunkter som framförs i del särskilda yilrandel. 1 Apoleksbolagels yitrande framförs bl.a. atl bolagel vid prisförhandlingar med läkemedelsproducenterna lar hänsyn till hur dessa produkter levereras till sjukhusen och atl sjukvårdsmännen i samarbetsnämnden för sjukhusens läkemedelsförsörjning alllid har hafl möjlighet all framföra synpunkler på prisförhandlingarna saml fåll information om dessa.

Jag delar ulredningens uppfallning belräffande den slutna vårdens läkemedelsförsörjning. Ensamrållen lill delaljhandel med läkemedel bör behållas i nuvarande form. Prisförhandlingarna bör även i forlsäUningen skolas av Apoleksbolagel. Informalion och samråd sker redan i dag i dessa frågor mellan bolagel och sjukvårdshuvudmännen. Detla samarbete anser jag bör fortsäUa och utvecklas så att sjukvårdshuvudmännen får möjlighel lill en bällre insyn.

Apoleksbolagels del i ansvarel för läkemedelsförsörjningen inom loialförsvaret har fungerat bra. Utredningen föreslår att del nuvarande avtalet i huvudsak förlängs på samma tid som del nya avlalel kommer all gälla. Remissinstanserna har inga invändningar mol att etl nytt avtal träffas. Jag inslämmer i de överväganden som utredningen framföri. Som framgålt tidigare anser jag all det nya avtalet bör omfalla såväl de allmänna bestämmelserna om bolagels verksamhet som de beslämmelser som behövs i fråga om läkemedelsförsörjningen inom totalförsvaret.

Apoteksbolaget svarar för betydande insalser på läkemedelsinformaiio-nens område. Huvuddelen av ulredningens arbele med frågor om läkeme-

Prop. 1984/85:170

13

delsinformalion, bl.a. frågorom den obundna läkemedelsinformationen och frågan om ANIS framtid konimer atl behandlas av ulredningen under dess fortsatta arbete. Del blir därför anledning att återkomma till dessa frågor senare. Jag föreslår inga förändringar f.n, i Apoteksbolagets informationsskyldighet enligt gällande avtal.

Apoleksbolagels slällning ekonomiskl och finansieUl har avsevärl för-slärkls sedan verksamhelen påbörjades. Enligt vad utredningen uppgelt i betänkandet härrör 25 % av del senasle verksamhetsårets resultat frän fastighets- och finansförvaltningen. Enligt utredningen kommer finansförvaltningens uppgifter att ytterligare öka framgent. Apoteksbolaget är sålunda på väg au bli en inle obetydlig intressent pä marknaden för penningplacering. Jag vill med anledning av deua påpeka att huvudmålel naluriigtvis alltid måste vara alt Apoteksbolaget skall upprätthålla en fullgod läkemedelsförsörjning lill lägsla möjliga koslnader för samhället och den enskilde. Handläggningen av finansförvaliningen får inte ges den omfattningen all den inkräktar på huvudmålet. Detla är en uppgift för bolagsledningen.

Utredningens inlryck är all bolaget hillills lyckais bemäsira de lekniska problemen i verksamhelen och personalproblemen, men framhåller att stor uppmärksamhet i framtiden måste ägnas åt personaluivecklingsfrågor.

Flertalel av remissinstanserna har instämt i vad utredningen anförl. Vissa av remissinslanserna bl.a. TCO och Sveriges Farmacevtförbund delar inle ulredningens slutsatser när del gäller personalfrågor. Farmacevlförbundei anser sålunda all bolagel aldrig hafl en fasllagd och väl känd personalpoli-lik.

Jag vill här framhålla följande. Apoleksbolagel är ell personalinlensivl förelag. All personal som arbeiar inom delaljhandeln med läkemedel är hälso- och sjukvårdspersonal enligi lagen (1980:11) om lillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. Den ulveckling inom hälso- och sjukvården som kommil lill ullryck i bl.a, HSL och huvudrapporlen om Hälso- och sjukvård inför 90-lalei (HS 90) saml den lekniska ulveckling som skelt, bl.a, datonsenngen inom apolekens receptexpeditioner, har stor beiydelse för det framtida apoiekssyslemel. Apoteksbolaget är fortfarande mitt inne i en process som medför ylleriigare förändringar av arbetsuppgifternas arl och omfattning. Del är därför, enligt min mening, en mycket viklig uppgift i framtiden för bolagsledningen atl genom en akliv personalpolitik skapa förutsättningar för all kunna möla de problem som kan uppstå bl.a. när det gäller personalbehovet och personalutvecklingen. Bolagsledningen förutsätts skapa en god framförhällning i dessa frågor.

Jag har lidigare talat om att riktlinjerna för Apoteksbolagets framlida verksamhel i huvudsak kommer alt överensstämma med de rikllinjer som gällt sedan år 1970, Vad jag här anförl om bolagets verksamhel medför vissa förändringar i avtalen. På samma sätt som i det nuvarande avtalen föreslår jag en beslämmelse varigenom bolaget förbinder sig all följa de rikllinjer som har dragits upp i samband med riksdagsbehandlingen av frågan om

Prop.  1984/85:170                                                                 14

bolagets verksamhet. Bolaget skall som jag lidigare anförl verka för alt hålla läkemedelskostnaderna pä lägsta möjliga nivå. Den nya avtalstexten har anpassats till delta. En ändring har ocksä skett i avlalel beträffande skyldigheten alt tillhandahälla läkemedel för att bereda bolagel möjlighel atl verka för cn viss sanering a\' äldre läkemedel, Läkemedelsulredningen kommer i sill forisaiui arbete alt överväga hur den probleminriklade läkemedelsinformationen kan förbättras och Apoteksbolagets roll i läkemedelsinformationen och samarbelel i dessa frågor. Jag har därför stannat för au inte föreslå någon beslämmelse om ANIS i det nya avlalel.

Jag föreslår sålunda alt regeringen föreslår riksdagen all godkänna vad som här anförts som riktlinjer för bolagels verksamhet för den nya avtalsperioden och ge regeringen i uppdrag all iräffa ell nyll avial med Apoleksbolagel AB för tiden frän och med den 1 januari 1986. Apoteksbolaget har nu funnit formerna för sin verksamhel. Med hänvisning till den avlalspraxis som rader inom del statliga områdel föreslår jag alt avtalsperioden bestäms till fem är. Avtalets giltighetstid görs beroende av om uppsägning av avtalet sker från någondera av parterna, slaten och Apoleksbolagel. Uppsägning bör ske senasl ell år före avtalsperiodens ulgång. I annal fall förlängs avialet automatiskt att gälla för ytterligare en femårig avtalsperiod. Den försia avialsperioden löper således lill den 31 december 1990. Några härande skäl har jag inle funnii för all Iräffa en särskild överenskommelse om bolagels verksamhel för läkemedelsförsörjningen inom lolalförsvarel. Jag föreslår att erforderliga bestämmelser arbetas in i del nya avlalel om bolagels verksamhel. De mera deialjerade beslämmelserna fogas till avlalel som en bilaga. Förslagel lill avtal bör fogas lill proiokollei i della ärende som en bilaga 3.

I lagen (1970:205) om delaljhandel med läkemedel bör göras en formell ändring.

Flera av remissinslanserna har frainhållil alt flera frågor som har betydelse för förhållandet mellan staten och Apoteksbolaget återstår för utredningen att behandla. Jag vill i del sammanhanget framhålla följande. 1983 års läkemedelsuiredning har helt i enlighet med sina direktiv med förtur behandlal de frågor som är av direkl betydelse för avlalel mellan slalen och Apoleksbolagel. Utredningen skall slutföra silt uppdrag under år 1985.1 det fortsatta arbelel kommer ulredningen alt behandla bl.a. frågor om hur den probleminriklade läkemedelsinformationen kan förbällras och hur bolagels inköpspoliiik kan bli mer akliv. När utredningen slutfört sitl arbele finns sålunda anledning att återkomma till riksdagen. Dessa frågeställningar berör bolagels verksamhel men inle de allmänna rikllinjerna för verksamhelen som jag nu redovisat eller avialet mellan staten och Apoleksbolagel. Vidare har 1984 års insynsulredning lill uppgifl att utreda frågan om formerna för riksdagens revisorers och riksrevisionsverkets insyn i och granskning av bl, a. statliga aktiebolag. Ulredningens arbele bör enligi direkliven vara slulförl senasl den 1 seplember 1985. Del finns således även i delta fall skäl atl älerkomma.

Prop.  1984/85:170 15

4 Upprättat lagförslag

I enlighel med vad jag anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1970:205) om detaljhandel med läkemedel.

5 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att anla förslaget till lag om ändring i lagen (1970:205) om dctaljhaiulel med läkemedel,

att godkänna de allmänna riktlinjer för Apoteksbolaget AB;s yerksamhel som jag har angeli i del föregående,

all bemyndiga regeringen all i huvudsaklig överensslämmelse med vad jag angetl iräffa elt avtal mellan slaten och Apoteksbolaget AB om bolagets verksamhel,

att bemyndiga regeringen all med representanler för Apolekarsocieielen och Apotekarsocieletens stiftelse för främjande av famacins utveckling och en god läkemedelsförsörjning iräffa överenskommelse om evenluellt erforderliga ändringar i 1969 års överenskommelse beträffande stiftelsens medverkan i Apoteksbolaget AB och därmed sammanhängande frågor,

6 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen all anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop.  1984/85:170 16

BUaga 1

Sammanfattning av  1983 års läkemedelsutredningens betänkande (SOU 1984:82) Apoteksbolaget mot år 2000

I kap. I lämnas en inlroduklion lill läkemedelsområdet. Del framhålls där att trols atl läkemedel i någon form använls under snarl sagl mänsklighetens hela hisioria, är del under senaste 50 åren som huvuddelen av de nu använda läkemedlen ulvecklals, Världsproduklionen av läkemedel närmade sig 1980 ell värde av 85 miljarder USD, De slörsla läkemedelsproducenterna har sin hemvisi i USA, VäsUyskland, Schweiz och Japan. Svensk läkemedelsinduslri har expanderal slarkl under eflerkrigsliden. För tio år sedan hade Sverige en slarkl negaliv handelsbalans i fråga om läkemedel men uppvisar nu ell svagl exporlöverskotl. Den toiala läkemedelskonsumtionen i Sverige 1983 uppgick till elt värde av 5.4 miljarder kronor. Koslnaderna har ungefär femdubblals sedan 1970, Della innebär en någol långsammare ökningsiakl än för de totala kostnaderna för hälso- och sjukvård.

En redogörelse för Apoteksbolagets lillkomsl gesikap. 3 och grunderna för bolagets verksamhel redovisas i kap. 4, Beslut att grunda Apoteksbolaget fattades av 1970 års riksdag. Bolagel ägs till 2/3 av slalen och 1/3 av en av Apolekarsocieielen grundad sliflelse. Apoteksbolaget har med ett par smärre undanlag ensamräll lill delaljhandel med läkemedel och driver sedan 1971 samlliga apolek i landel. Enligi det grundläggande avlalel med slaten skall Apoteksbolaget svara för atl en god läkemedelsförsörjning upprätthålls i landel. Bolaget skall efterslräva en god service till allmänhelen och sjukvårdens organ och skall samlidigt befrämja alt läkemedelskostnaderna hålls låga. En aktiv prispolitik skall bedrivas och bolaget skall verka tör uivecklingen av en god läkemedelsinformalion.

I kap. 5 diskulerar ulredningen ell anial kännetecken på en god läkemedelsförsörjning. Under hänvisning lill cilerat malerial bl.a. från Världshäl-soorganisalionen konslaleras all läkemedlen för elt folks hälsa i slorl spelar en underordnad roll men att de är omistliga hjälpmedel i sjukvården. Belräffande läkemedlens förhållande lill hälso- och sjukvårdslagen uttalas all vissa övergripande regler i lagen är lillämpliga beträffande behandling med läkemedel men all frågor om läkemedelsförsörjningens organisalion ligger uianför lagens ullämpningsområde. Krilerierna på en god läkemedelsförsörjning är många. De komponenter i kriterierna som diskuteras är: tillfredsställande urval, fullgod kvalitet, adekval forskning, anpassad produklion, oplimal användning, skäliga priser och koslnader, effekiiv konlroll samt fungerande kunskapsåierföring.

I kap. 6 lämnas en översikt över Apoteksbolagets organisalion. Kap. 7 har titeln Aploicksbolagcis mål och medel för etablering och service. I delta  kapitel skildras huvuddelen av de aktiviteter som ansluler lill Apoleksbolagels   uppgifl   all   dislribuera   läkeinedel   lill   allmänhet   och

Prop.  1984/85:170                                                                17

sjukvårdsorgan. Bolagels apotekslokaliseringar görs i nära samarbeie med sjukvårdshuvudmännen. Under perioden 1971-1984 har omkring 160 nya apolek lillkommii. Ökningstakten är väsentligt högre an lidigare. Ell omfallande arbete pågår med att förnya apolekens lokalbeslånd. Prakiiskl lägel alla apolek har fåll nya eller renoverade lokaler under de 13 år bolagel verkat. Della sammanhänger bl.a. med en slrävan all göra en del av del receplfria sorlimenlel lillgängligl för självval för kunderna. Vidare pågår en succesiv omläggning av receptexpedilionen som påverkar lokalsiluaiionen. Denna omläggning syftar lill öka snabbhel och säkerhel i expedilionen bl.a. genom alt dalalerminaler används som hjälpmedel. Omkring hälften av alla recepl expedieras nu enligt det nya systemel som beräknas vara fulll ulbyggl 1988.

Nalljänsi och beredskapstjänst har avvecklats vid apoteken på de flesla orler. Som kompensalion härför Ullhandahåller Apoleksbolagel ulan kosinad för patient eller sjukvårdshuvudman palientdoser av ett antal läkemedel vid jourmoUagningarna. I fräga om företagna inskränkningar i öppethållandetiderna ifrågasätter kommittén om man inte gått väl långt och atl man i varje fall nått en gräns som inle bör överskridas.

Leveransberedskapen är hög. Varje läkemedel som efterfrågas på ell apolek minst tre gånger inom 12 månader hålls i lager på apoteket i fråga. Del som inle lagerhålls kan i regel levereras inom 24 timmar. Utredningen finner att bolaget vä! uppfyllt sina åtaganden på denna punkl. Samlidigt rekommenderar kommillén atl reglerna om bolagels skyldighel all lillhandahålla olika slags läkemedel uppmjukas så all Apoteksbolaget kan öka sina ansträngningar atl sanera varuområdet från föråldrade preparai.

I kap. 8 behandlas inköp och intern dislribuiion. Utredningen finner atl en smidig slruklurralionalisering ägt rum inom den s.k. droghandelsbranschen. ADA som är helägl dolterförelag lill Apoleksbolagel handhar nu 80 % av bolagels inlerndislribulion. Reslen av läkemedlen distribueras från Kronans Droghandel AB som ägs av ell antal huvudsakligen utländska läkemedelsindustrier. Kommillén uttalar att del ankommer på Apoleksbolagels ledning atl bedöma huruvida det är rationellt atl Kronans särdistribuerande roll fortsätter.

Apoteksbolaget spelar en viktig roll då del gäller prisbUdning inom läkemedelsområdei. Denna fråga behandlas i kap. 9. Apoleksbolagels inköpspris på standardiserade industriproducerade läkemedel - s.k. farmacevtiska specialiteter- faslslälls i förhandlingar mellan Apoteksbolaget och producenterna. Bolagets egel påslag skall täcka koslnaderna och möjliggöra förräntning av del insatta kapilalel. Del material ulredningen redovisar lyder på alt svenska läkemedelspriser väl tål en jämförelse med priserna i andra länder även om Sverige sannolikl inle har de absolui lägsla priserna, I fråga om själva dislribulionskoslnaderna synes Sverige ligga myckel lågl, kanske lägsl bland jämförbara länder. Ulredningen har inle funnit anledning att föreslå någon ändring av de regler som gäller för Apoiekbolagets del i fråga

2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 170

Prop.  1984/85:170                                                                 18

om prisbildningen på läkemedel. Del slås fast all bolagel kraftfullt måste hävda synpunkler av medicinsk och sjukvårdsekonomisk arl i prisförhandlingarna så all lägsla möjliga läkemedelskosinader kan uppnås.

Huvuddelen av kommitténs arbete med frågor om läkemedelsinformalion kommer alt redovisas i ell senare betänkande. I kap. 10 ges en beskrivning av Apoteksbolaget och läkemedelsinjörmaiionen ulan all ulredningen går in i någon delaljgranskning av akiiviieierna nu. Redan av direkliven framgår alt bolagel även framgenl bör ha ell slorl ansvar på informalionsområdel. Ulredningen finner del angeläget atl bolagets slöd lill läkemedelskommil-téerna fortsätter och betonar viklen av atl kommittéerna får ökad genomslagskraft inom den öpnna vården. Utgivandei av Läkemedelsboken bör forlsalta.

I kap. 11 behandlas den slutna vårdens läkemedelsförsörjning. En redogörelse lämnas för etl antal särdrag hos denna del av försörjningen och de speciella ekonomiska avtal som finns på områdel. Enligt gällande lagstiftning skall även den slutna vården förvärva sina läkemedel genom Apoleksbolagel och utredningen menar all moliven för denna ordning fortfarande har slor bärkraft. Av de 26 sjukvårdshuvudmännen i landet har 25 uppdragit åt Apoteksbolaget att helt svara för även den slutna vårdens läkemedelsförsörjning, medan en, nämligen Stockholms läns landsling, driver den i egen regi. Även om inle utredningen är övertygad om alt Stockholmsmodellen är avgjort ekonomiskt fördelaktig föreslår utredningen ingen ändring i den ordning enligt vilken sjukvårdshuvudmännen har frihei all ordna sin slulna vårds läkemedelsförsörjning på del sätt den finner lämpligast.

Sedan 1974 ansvarar Apoleksbolagel även för totalförsvarets läkemedelsförsörjning som framgår av kap, 12. Detta har fungeral väl och utredningen föreslår ingen förändring i sak.

I kap. 13 lämnas en redogörelse för vissa personal- och utbildningsfrågor. För att Apoteksbolaget skall kunna lyckas med uppgiften atl ge en god service på läkemedelsområdet och all påverka läkemedelskosinaderna i sänkande syfte är det enligt ulredningen väsentligt alt man finner en väl avvägd balanspunkt mellan lekniska rafionaliseringar och en progressiv personalpolilik. Bolaget är fortfarande mitl inne i en process som medför ytterligare förändringar av arbetsuppgifternas art och omfallning. Inte minsl sammanhänger detla med den fortgående datoriseringen av receptexpedilionen och de ökade kraven på information inom läkemedelsområdet. Ulredningens inlryck är atl man hittills lyckats bemästra såväl de tekniska som de personalmässiga problemen, men atl slor fortsatt uppmärksamhet måste ägnas åt personalutvecklingsfrågor.

Apoteksbolagets ekonomi och finanser påverkades länge negativt av en övertagen pensionsskuld av 350 Mkr, Denna har numera avbetalts och därjämte har gjorda pensionsåiganden säkrais genom avsältningen om tillhopa 1250 Mkr. En varulagerreserv och andra obeskattade reserver om närmare 800 Mkr har byggts upp. Utredningen konstaterar i kap. 14 alt

Prop. 1984/85:170                                                                  19

bilden nu är väsenlligl annorlunda än när bolaget började sin verksamhel. Behovet av betryggande reserver har emellerlid framhållits i samband med prisbildningsfrågorna i kap. 9, där det belysts hur det ekonomiska utfallet slarkt kan påverkas av omständigheter utanför bolagets konlroll. Tillgängliga beräkningar rörande bolagets produktivitet uttryckt som en kvot mellan arbetsmängd och betalda personaltimmar utvisar en fortgående ökning.

I kap. 15 redovisar utredningen sin syn på Apoteksbolaget efter 1985. Skildringen inrymmer en utvärdering av hittillsvarande verksamhet, synpunkler inför framliden saml förslag till nytt avtal mellan staten och Apoleksbolagel.

Den studie utredningen gjort av Apoteksbolaget har i allt väsenlligl givit vid handen att bolaget väl löst sin uppgift att svara för en god läkemedelsförsörjning i landet. De åtaganden bolaget gjort i avtalen med staten har infriats och de riktlinjer som anvisats har iakttagits. Detta hindrar inte all utredningen på enstaka punkter gjort vissa påpekanden. Vidare har kommittén konstaterat att i ett väsentligt avseende har förväntningarna vid Apoteksbolagets tillkomst inte infriats. I prop. 1970:74 hade framhållils att Apoteksbolaget genom sin ensamrätt skulle bli en myckel stor läkemedelsköpare och få möjlighet att driva en aktiv inköpspolitik och därigenom få både direkt och indirekt inflytande över prisbildningen på läkemedelsområdet. Utredningen är väl medvelen om de hinder som förelegat för bolaget atl driva en kommersiell inköpspolitik i vanlig mening men beklagar att man inte funnii former för all åtminstone i viss utsträckning bedriva en kombinerad inköps- och prispolitik.

Bland synpunkter inför framtiden förekommer några uttalanden som rör probelmet all bibehålla ett monopolföretag vitall. Den slarka decentraliseringen anses värdefull och del styrks under att ju slarkare kravet på vitalisering är desto viktigare torde del vara alt öka regionernas självständighet. Det är emellertid viktigt atl man ytterligare ulvecklar meloder för atl mäta effektivitet och uppnådda resultat. En speciell fråga som kräver fortsatt uppmärksamhet av avvägningen mellan central service inom företagel och köp av Ijänster utifrån.

Det påpekas all Apoteksbolaget vid sidan av sina stora och egentliga uppgifter inom läkemedelsområdet är på väg atl bli en inte obetydlig intressent på marknaden för penningplacering. Ju större de finansiella uppgiflerna blir desto angelägnare blir det för ägare och styrelse att framgent uppmärksamma i vad mån särskilda organisatoriska och personella arrangemang kan erfordras i syfte att garanlera en fortsall gynnsam utveckling av den lolala verksamhelen. Primärmålet måsle alltid vara atl Apoteksbolaget skall upprätthålla en fullgod läkemedelsförsörjning till lägsta möjliga koslnader.

Apoteksbolaget har visat sig vara väl skickat för betydelsefulla uppgifter i fråga om producentobunden information. Vad som emellertid saknas för närvarande är ett obundet organ med resurser och förmåga att utnyttja den

Prop.  1984/85:170                                                                 20

omfallande läkemedelsslatisliken till sludier och bedömningar av samspelel mellan läkemedelskostnader och sjukvårdskostnader, värdering av olika läkemedels pris med hänsyn till effeklerna pä vården, uppföljning av konslalerade statistiska fakta för all närmare lolka deras innebörd elc. Ulredningen menar atl det finns anledning atl överväga om inte kvalificerade statistiska studier och därav föranlelt uppföljningsarbete borde bli tyngdpunkten i det arbete som nu bedrivs inom ramen för Apoleksbolagels nämnd för informalion och slalistik (ANIS). I så fall måste arbelel bedrivas på en högre resursnivå än vad som hittills varit fallet belräffande ANIS.

Texl lill ett nytl avtal mellan staten och Apoteksbolaget läggs fram. Gillighetsliden föreslås bli 1 januari 1986-31 december 2000. De nuvarande två avtalen föreslås bli ersatta av ett avtal. En rad formella förändringar och förtydliganden föreslås. Med hänsyn till atl granskningen av Apoteksbolagets verksamhel utfallit myckel positivt är emellertid de sakliga förändringarna små.

Prop.  1984/85:170 21

BUaga 2

Sammanställning av remissyttranden över 1983 års läkemedelsutrednings betänkande (SOU 1984:82) Apoteksbolaget mot år 2000.

Remissinstanserna

Över belänkandel (SOU 1984:82) Apoteksbolaget mot år 2000 har remissyttranden avgetls av

överbefälhavaren (ÖB), försvarets sjukvårdsstyrelse, civilförsvarsslyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF), socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), slatens bakteriologiska laboralorium (SBL), näringsfrihetsombudsmannen (NO), statens pris- och kariellnämnd (SPK), konsumenlverkei, sialens induslriverk, slalskonioret, riksrevisionsverket (RRV), sialens velerinärmedicinska anslall (SVA), Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri), Apoteksbolaget AB, Malmö kommun, Stockholms läns landstingskommun, Uppsala läns landslingskommun, Östergötlands läns landstingskommun, Värmlands läns landstingskommun. Västerbollens läns landslingskommun. Handikapporganisationernas ceniralkommillé (HCK), De handikappades riksförbund (DHR), Landsiingsförbundei, Apolekarsocieteten (AFF), Svenska Läkaresällskapet, Tjänsiemännens cenlralorganisalion (TCO), Cenlralorganisalionen SACO/ SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Dagligvaruleverantörernas Förbund (DLF), Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Represenlanlföreningen för ulländska farmaceviiska industrier (RUFI), Riksförbundel för Hjälp ål Läkemedelsmissbrukare (RFHL), Sveriges Grossisiförbund, Kronans Droghandel AB, Induslriförbundet, Stockholms handelskammare, Han-delsijänslemannaförbundel (HTF) och Sveriges livsmedelshandlareförbund.

SACO/SR har hänvisal lill yttranden av Sveriges Farmacevtförbund och Sveriges läkarförbund,

LIF och RUFI har avgetl ett gemensamt yttrande.

Svenska kommunförbundet har avstått från atl avge yitrande.

Utredningens uppdrag

Flera av remissinstanserna har kritiska synpunkter på uppdraget. De följer i huvudsak Ivå linjer.

1.    Många frågor återstår att behandla i ulredningens arbele och vissa av dem
har betydelse för förhållandet i framtiden mellan Apoleksbolagel och
slaten.

2,    Ulredningen har inle gjort någon krilisk analys av bolagels hittillsvarande
verksamhel.

Vissa av remissinslanserna har varil kriliska till ulredningens direkliv och menal all dessa varil för snäva.

Prop. 1984/85:170                                                                  22

Så har exempelvis NO anförl att frågan om behovsprövning och generisk förskrivning borde ha behandlats i betänkandet eflersom de omtalas i direktiven och är av stor betydelse för avtalet och är av central betydelse ur konkurrenssynpunkt. Avsaknaden av en kritisk granskning av bolagets organisation trots den risk för svårigheten att behålla vitaliteten utgör en allvarlig brisl.

RRV har ifrågasatt om del underlag som utredningen nu redovisar är tillräckligt för all la ställning till statens krav på Apoteksbolagets verksamhet för hela perioden fram till år 2000. Åtskilliga frågor återstår atl belysa innan uppdragel är slutfört. Enligt RRVs mening torde övervägandena i dessa frågor få väsentlig betydelse för statens krav på Apoteksbolaget. Härtill kommer atl utredningens hittillsvarande överväganden i huvudsak har baserats på uppgifter om Apoteksbolagets verksamhet. Övriga offenlliga organ och andra berörda intressenters verksamheter har inte granskats närmare. I delbetänkandet redovisas inte vilka krav och mål som staten bör ställa upp för den samlade läkemedelsförsörjningen för framtiden. Först när sådani underlag föreligger är det enligt RRVs bedömning möjligt att ta ställning till om ett avtal mellan staten och Apoteksbolaget når avsedda syften. Utredningen har endast översiktligt behandlat frågorna som enligt direkliven skulle behandlas med förtur.

Konsumentverket konstaterar inledningsvis att delbetänkandet behandlar en begränsad frågeställning, eftersom uppdraget är snävt utformat med förutsättningen att Apoteksbolaget skall fortsätta att bedriva sin verksamhet under i huvudsak samma former som nu. Det kan ifrågasättas om man inte skulle gjort en mera förutsättningslös utredning och tagit fram ett bredare beslutsunderlag. Samtidigt bör dock framhållas att det enligt verkets åsikt förefaller som om Apoteksbolaget väl fullgjort sina åligganden. Eftersom det bara finns verksamhet hos bolagets föregångare att jämföra med, har denna jämförelse ett något begränsat värde. Det hade haft sitt givna intresse om utredningen skisserat alternativa konstruktioner, för att eventuellt söka få ytterligare förbättringar till stånd, i varje fall när det gäller vissa delar av bolagets verksamhet. Mot bl.a. denna bakgrund finns, enligt Konsumentverkets bedömning, inte några invändningar mot betänkandet i de avseenden som närmast berör konsumenterna. Konsumentverket avvaktar kommande delbetänkanden.

AFF har framhållit att betänkandet vad gäller Apoteksbolagets verksamhet praktiskt taget uteslutande består av en beskrivning och utvärdering av nuvarande uppgifter och i förekommande fall synpunkter på hur fullgörandet av dessa ytterligare skall kunna förbättras och effektiviseras med utgångspunkt huvudsakligen från dagens förhållanden. Utredningens överväganden mynnar följdriktigt ut i en beskrivning av den framtida verksamheten som föga skiljer sig från status quo. Utvecklingen inom vetenskap och teknik, framtida sociala och ekonomiska skeenden, förändringar i grundläggande värderingar vad gäller synen på hälso- och sjukvården etc. skulle emellertid

Prop.  1984/85:170                                                                23

ha motiverat en mera dynamisk och offensiv analys av apotekens roll och uppgifter. Särskilt saknas en diskussion om hur apoteken skall kunna motsvara de krav som direkt och indirekl följer av den framlida ulformningen av hälso- och sjukvårdssystemet, sådani som del beskrivs i HS 90-projeklels huvudrapport "Hälso- och sjukvård inför 90-lalet" (SOU 1984:39), AFF har i sitl yttrande över denna rapporl visat all apoteken är en underuinytijad resurs som bör kunna tas i anspråk mera målmedvetet inom ramen för del samlade hälso- och sjukvårdsarbetet. AFF konstaterar vidare att utredningen avstått från att behandla vissa fundamentala förutsättningar för apoleksväsendels uppgifter och organisation. Trols alt detla inte ullryckligen angivils i direktiven borde ändå exempelvis värdel av ell försäljningsmonopol på läkemedel och ell därmed förknippat kompetensmonopol ha belysls, AFF anser, liksom sannolikl ulredningen, atl dessa båda faklorer är av grundläggande beiydelse för en hög slandard på läkemedelsförsörjningen. AFF saknar vidare en diskussion rörande apoleksväsendels organisationsform. I och med all avtalet mellan staten och bolaget utlöper den 31 december 1985 finns i princip möjlighelen atl organisera läkemedelsdistributionen på annal säll än f.n. Även om på goda grunder kan antas att ett rikstäckande akfiebolag är den överlägsel bästa organisationsformen för läkemedelsdistributionen även under den kommande 15-årsperioden borde ulredningen dock ha värderal denna jämföri med andra tänkbara alternativ. Överhuvudtagel gäller atl analyser och alternativ ofla saknas, oavsett om utredningen föreslår förändringar eller accepterar hittillsvarande utformning av verksamhet och organisation. Utredningen har haft en ganska kort tid på sig, vilket kan vara en förklaring, men knappast ett godtagbart skäl när diskussionen rör väsentliga frågor. De redovisade slutsatserna kan därför i många fall alltför lätl uppfattas som beställningsuppdrag, något som sätter dem i en orättvis dager.

Socialstyrelsen hade i vissa delar gärna sett en mer ingående analys av Apoteksbolagels nuvarande verksamhet. Ulredningen är i vissa delar allt för mycket en faktaredovisning utan ställningstagande till om den redovisade utvecklingens värde och möjliga framtida konsekvenser.

Nytt avtal

Utredningens studie har i allt väsenlligt visal att bolaget väl löst sin uppgift atl svara för en god läkemedelsförsörjning i landet. Bolagets åiaganden har infriats och riktlinjerna för verksamheten har iakttagits. Med hänsyn till att granskningen av Apoteksbolagets verksamhet i slorl ulfallil myckel positivt föreslås all ett nytt avtal iräffas för tiden efler 1985. Texten till ell nytt avtal läggs fram. Giltighetstiden föreslås bli 1 januari 1986-31 december 2000.

Samtliga remissinslanser anser all ell nyll avtal skall iräffas mellan staten och Apoteksbolaget, De flesla inslämmer med ulredningen i dess åsikt all bolagel fullgjort sina åligganden väl och all avial bör iräffas för ytterligare femton år.

Prop.  1984/85:170                                                                 24

Några remissinslanser föreslår en korlare avtalsperiod. Från några remissorgan har förslag lill ändrad lydelse av avialslexlen i vissa delar eller lillägg till den lämnals.

Socialstyrelsen vill inledningsvis konstatera atl styrelsen anser alt Apoteksbolagels lillkomst har inneburit en positiv ulveckling av läkemedelsförsörjningen i Sverige, en ulveckling som annars inle varit möjlig. Även internationellt har den svenska apoteksstandarden erhållit flera erkännanden. Socialsiyrelsen anser all inga skäl talar för någon övergripande förändring av Apoteksbolagels verksamhel. Socialsiyrelsen delar således i huvudsak utredningens förslag till fortsatt verksamhel för Apoleksbolagel efler 1985. Socialstyrelsen tillstyrker förslaget till avtal mellan slalen och Apoteksbolaget AB för perioden I januari 1985-31 december 2000.

AFF konstaterar att de syften AFF hade vid bolagels lillkomsl uppnålls och anför vidare all bolagel kunde lill följd av avlalel ges en "flygande slart", vilkel innebar all man redan från början kunde ägna sig ål en forlsall utveckling av verksamhelen. I allt väsenlligt har bolaget under de snart gångna 15 åren uppfylll sina åtaganden enligt gällande avtal mellan staten och bolaget. Verksamheten svarar mot högt ställda krav på service och effektivitet. Alltjäml finns dock utrymme för forlsalta förbättringar i flera avseenden. En fortlöpande anpassning till utvecklingen inom hälso- och sjukvården och samhällel i slorl är vidare av avgörande beiydelse, om apoleken skall kunna fullgöra sin roll även i framtiden.

Vad därefier gäller synpunkler för framliden har AFF redan anförl atl utredningen har anlagt ett alltför statiskt belraktelsesält beträffande Apoteksbolagels framtida utveckling. Beträffande de enskilda frågor som ulredningen lar upp rörande nödvändighelen av alt finna säll all vidmakthålla vitaliteten i monopolförelagel, decentralisering av verksamhet och den speciella situation som uppkommil genom bolagels omfallande finansförvaltning har AFF ingen från utredningen avvikande uppfatlning. Vad gäller ANIS och den fortsatta utvecklingen av den obundna läkemedelsinformationen avslås från kommentarer nu i avvaklan på utredningens slutliga förslag i dessa frågor.

Förslaget till nytl avial mellan staten och Apoleksbolagel AB överensstämmer till sitl innehåll nära med nu gällande avial. AFF kan i huvudsak ansluta sig lill della. På några punkler vill AFF emellerlid föreslå ändringar och tillägg. I de exemplifierande satserna i 2 § bör explicit uttalas att i Apoteksbolagets uppgifter även ingår "- medverka lill genomförandet av en i alla avseenden adekvat läkemedelsterapi". Definitionen på apotek i 4 § bör ändras så all den överensslämmer med den nu gällande recepiföreskriflen. I 11 § kan den obegränsade uppgiftsskyldighelen lill Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverkei bli alltför betungande. Sisla meningen föreslås lyda

"Bolaget skall på begäran i rimlig omfallning lämna    "

LO har för sin del inga erfarenheler av Apoteksbolagets verksamhet som motsäger utredningens konslaterande. Det nuvarande avtalet har vad LO

Prop.  1984/85:170                                                                25

förstår fungerat bra och LO ser inte heller några omständigheter .som föranleder behov av någon slörre förändring av avlalel. Sammanfattningsvis tillstyrker LO ulredningens förslag.

SBL och SVA har tillstyrkt nytl avtal och atl deras rält till detaljhandel behålls.

RRV, Statskontoret, Sveriges läkarförbund och Industriförbundet däremol framhåller alt nytt avtal bör iräffas för en korlare lid,

RRV anser alt mol bakgrund av vad som de anförl om utredningens betänkande att avtal inle bör lecknas för hela perioden fram till är 2000 innan ulredningen slutfört sitt uppdrag i sin helhet. Avtalet bör i avvaklan därpå lillämpas provisoriskl l.ex. lill uigången av år 1986.

Statskontoret föreslår med hänsyn lill den osäkerhet statskontoret känner i prisfrågan och lill bolagets roll i distributions- och informationsfrågor en begränsas förlängning av nu gällande avtal tills dessa frågor utretts.

Industriförbundet framhåller atl det bör inle nu komma ifråga att upprätta ett nytt avtal mellan staten och Apoteksbolaget med en giltighetstid på mer än högst ell par år.

Sveriges läkarförbund anför alt även om det kunde vara nödvändigl med en 15-årig avtalsperiod då Apoteksbolaget bildades - med hänsyn till den hell nya organisationen och behovel av en rimligl lång inkörningsperiod - så borde man inför del nu aktuella avlalel mellan slalen och bolagel ha kunnal överväga en någol kortare avtalsperiod. Alternatiyl kunde man ha övervägt alt bygga in "kontrollstationer" i avtalsperioden som möjliggjort en krilisk granskning av den forisaiia verksamheten med kortare lidsinlervall än 15 år.

Sveriges Farmacevtförbund lillslyrker all avlalel förlängs för yllerligare en 15 års-period. I § 2 i avialsförslagel anförs all "verksamhelen skall därvid bedrivas så au möjlighelerna aU ulnyiija läkemedelsulvecklingens resulial främjas samlidigt som förulsällningarna för alt uppnå lägsta möjliga läkemedelskostnader beaktas". Som lidigare anförls vill förbundel slarkl underslryka all della inie får läsas med enbari förelagsekonomisk värdering, Aven rent samhällsekonomiska värderingar måsle få vägas in och beaklas, I §4 anförs "Som apotek betecknas sådant försäljningsställe för läkemedel som med hänsyn lill personella och övriga resurser kan ge en läkemedels-service av mer allsidig arl och omfaUning". Förbundel vill framhålls atl denna definition på apolek inte överensstämmer med den definition som nyligen fastställts av Socialstyrelsen i de nu gällande receplföreskrifterna. Enligt denna författning definieras apolek på följande säll (§ 1, p 9); "Med apolek förslås enhel for delaljhandel med läkemedel med farmacevtisk bemanning under öppethållandet. Med apoieksfilial förslås på apolek replierande enhel utan farmacevtisk bemanning". Förbundet anser alt avtalstexten bör anpassas till förfallninostexlen.

Prop. 1984/85:170                                                                  26

Organisationen

Ulredningen har inle föreslagil några ändringar i bolagels organisation. AFFanser atl aktiebolagsformen visat sig vara ändamålsenlig och effekiiv. Eflersom elt aktiebolags interna organisation i försia hand måste åvila förelagsledningen, vill AFF här inte lägga några förslag i detta avseende utan begränsar sig lill alt framföra vissa allmänna synpunkter. Oavsell apoleks-sysiemeis organisationsform är det funktionen hos de minsta enheterna, apoteken, och apotekspersonalens farmaceviiska kompelens, som är utslagsgivande för läkemedelsförsörjningens slandard. Del är därför väsenlligt all slyr- och utvärderingssystemen inom bolaget utformas på ett sådant säll att inte endasl apolekens verksamhet bedrivs på elt ur ekonomisk och administrativ synpunkt rationellt säu utan också så alt de stimuleras att utveckla sin farmaceviiska service. Nuvarande produktiviletsmått synes inle ta lill räcklig hänsyn till detla förhållande. Den nuvarande linjeorganisationen upplevs vidare av många ute på fältet som alltför komplicerad, även om möjligheter finns till goda informella kontakter inom densamma. Såvitt bekant har Apoteksbolaget inte gjort någon allsidig ulvärdering av de under de senaste åren genomförda organisationsförändringarna. Det bör övervägas om inte erfarenhelerna redan är tillräckliga för en sädan utvärdering. Det kan i sammanhanget också ifrågasättas om inte bolagets verksamhet skulle kunna effektiviseras och vitaliseras genom en decenlralisering av vissa delar av huvudkontorets verksamhet ut till i första hand regioner och apoteksgrupper. Etl av de väsentliga krilerierna på apotekssyslemels organsation måste vara en hög grad av flexibilitet inte minst vad gäller all finna rationella och resullatbefrämjande samarbetsformer med hälso- och sjukvården i övrigt på alla vårdnivåer: egenvård, primärvård och institutionell vård av olika specialistgrader. Sannolikl har Apoteksbolaget stora möjligheter att i detla sammanhang vara den initiativtagande och pådrivande parlen, någol som bör främja en ur såväl terapevtisk som ekonomisk synpunkt adekval läkemedelsanvändning.

TCO delar uppfattningen att bolagsledningen skall ge bolaget den organisation som befinns mest ändamålsenlig.

Socialstyrelsen delar utredningens uppfauning att både staten och sjukvårdshuvudmännen bör vara företrädda i bolagets styrelse även i fortsättningen. Åven i övrigt delar socialstyrelsen utredningens uppfatlning vad gäller Apoteksbolagets övergripande organisation.

Västerbottens läns landsUngskommun anser atl sjukvårdshuvudmännen bör företrädas genom en ordinarie ledamot i styrelsen. Den nuvarande representanten för landstingsförbundet sitter i styrelsen på statligt mandat.

Statskontoret anför att med den tolkning av organisationsfrågan som utredningen gjort saknar statkontoret underlag för all bedöma organisa-tionsns ändamålsenlighet.

Sveriges Farmacevtförbund inslämmer i utredningens överväganden, alt

Prop. 1984/85:170                                                                 27

del bör vara "bolagsledningens frihei och skyldighel all ge bolagel den organisalion den finner mesl ändamålsenlig". Apolekschefens självsländighel begränsas, enligi förbundels uppfattning i etl flertal avseenden av företagels komplicerade organisalion, där framför alll fällverksamhelen blivit alllmer hierarkiskt uppbyggd och inramad av en mängd beslämmelser och direktiv. Organisationen är komplicerad - inte bara på papperet utan också i verkligheten. Enligt förbundel kan också den centrala organisationen inom Apoteksbolaget ifrågasättas i vissa avseenden. Del gäller t.ex. regionkonlorens slällning och uppgifier visavi huvudkonlorel men även funktionerna och arbetsfördelningen mellan de olika sektorerna inom huvudkonlorel. Vad som främsl upplevs från fältet är en bristande samordning mellan sektorernas verksamhet. Förbundet konstaterar all den exlerna förelagsinformation som förekommil under Apoteksbolagets exislens oftast varit både rudimentär och oprofessionell. Del måste betecknas som anmärkningsvärt, all ett förelag av Apoteksbolagets storlek och med de uppgifier man ålagls av samhällel inle anseti del nödvändigl atl satsa på en kvalificerad extern företagsinformation. Oavsett orsakerna vill förbundel slarkl underslryka behovet av atl en professionell extern företagsinformation kommer till slånd inom Apoteksbolaget.

Socialstyrelsen har konstaterat all utredningen inte berör ägarförhållandena efter 1985, dvs om en förändring av nuvarande förhållande är lämplig eller ej.

Effektivitet och vitalisering

Bland synpunkler inför framtiden förekommer några uttalanden som rör problemel atl bibehålla ett monopolföretag vitalt. Den starka decentraliseringen anses värdefull och det stryks under att ju starkare kravet på vitalisering är desto viktigare torde det vara att öka regionernas självständighet. Det är emellertid viktigt all man ytterligare utvecklar metoder för att mäta effekiiviiel och uppnådda resultat. En speciell fråga som kräver fortsalt uppmärksamhet är avvägningen mellan central service inom företagel och köp av Ijänster utifrån.

SPK menar att det finns anledning för alla företag - och speciellt monopolföretag som Apoteksbolaget - att noga följa personalkostnadernas utveckling och genomföra de rationaliseringar och effektiviseringar som bl.a. modern datateknik ger möjligheter till. I sammanhanget pekar ulredningen på den någol hierarkiskt uppbyggda organisatinen inom Apoteksbolaget med många sleg (apolekschef - basenhetschef - gruppchef - regionchef -seklorchef och VD) och föreslår en flexiblare organisation där även någon form av resultalkonkurrens kan prövas mellan de olika regionerna. Detta förslag synes enligt SPK vara en lämpligl åtgärd att åstadkomma en vitalitet i organisaiionen. En annan åtgärd, som utredningen tar fram och som också skulle kunna prövas är atl behovel av huvudkontorets servicefunktioner i

Prop.  1984/85:170                                                                 28

slörre ulslräckning får bedömas efter om moilagarna (apoteken) är beredda all belala för dem. Delta förslag kan ses mot bakgrund av all koslnaderna för huvudkonlorel har ökal kraftigt eller rned över 300 procent mellan 1972 och 1983. Apoleksproduktiviielen ute på apoteken har ökat med i genomsnitt ca 2,6 procent per år mellan 1971 och 1983 Detla tal ligger ungefär i nivå med produktivitetsutvecklingen inom övrig delaljhandel.

NO instämmer i att en viss form av resultalkonkurrens inom företaget kan uppnås genom atl man på olikasätt stimulerar regionerna till all självständigt initiera och pröva olika metoder att uppfylla bolagels mål. Vikten av att man därvid ytterligare ulvecklar meloder för alt mäta effektivitet och uppnådda resulial får underslrykas.

Socialstyrelsen vill i likhel med utredningen framhålla alt del är angelägel alt man i ett monopolföretag bygger in ett system av effektivitets- och koslnudsgransning saml organisalionsulveckling. Ell monopolföretag saknar ju konkurrensens pådrivande effekt på rationalisering och koslnader. Om utredningens förslag tili vitaliserande åtgärder kommer alt ge önskat resulial eller ej ligger uianför socialstyrelsens möjligheter alt avgöra, men det är viktigt all förelagets organisation inle lägger hinder i vägen för en akliv vitaliseringsverksamhet. Socialstyrelsen anser au Apoteksbolaget med uppmärksamhel bör följa risken för byråkrati och självuppfyllande verksamhel i förelagel. Siyrelsen delar härvidlag ulredningens uppfallning.

TCO anser i likhet med ulredningen att det är angeläget med en verksamhet inom bolagel som präglas av förnyelse och vilalilel men delar inte ulredningens syn på hur detla ska ske. Den av ulredningen omnämnda resultatkonkurrensen mellan regionerna riskerar snarast atl minska "vikäns-lan" inom företaget som är väsentlig för ell goll resulial och för all kunna la lillvara de vinster som samverkan innebär. Ur personalens synvinkel innebär resultatkonkurrens mellan regionkontoren en nackdel. Viialileten inom företaget är nämligen yttersl beroende på personalens arbetsförhållanden och möjligheter lill en god arbetsmiljö där egna iniiiativ till förnyelse och förbältrad service tas lillvara. Etl bäure sätt att upprätthälla vitaliteten vore alt ge apoleksgrupperna inom varje region elt slörra självständigt ansvar och att ökad samordning kan ske inom regionerna. TCO anser det nödvändigt med ytterligare överväganden i denna fråga där analyser ingår över vilka länkbara uivecklingslinjer som är möjliga. I föreliggande förslag saknas lillräckliga analyser för all man ska kunna göra slulliga slällningslaganden, Ulredningen anser ju själv alt forlsall uppmärksamhel bl.a. måsle ägnas avvägningen mellan central service inom företagel och köp av ijänster uiifrån. Om regionkonioren ändå skulle föreslås få en uividgd roll vill TCO understryka att det är nödvändigt att de fackliga organisationerna är med i diksussionerna om den planerade ulformningen m.m.

Sveriges Farinaceviförbund för sin del anser all Apoteksbolaget är mindre vitalt och mer byråkratiskt jämföri med företag i näringslivel i övrigl. Apoteksbolagets komplicerade organisafion och hierarkiska utbyggnad har

Prop.  1984/85:170                                                                 29

tidigare påtalats. Förbundet vill här lillägga, all chefer på olika nivåer inle upplever sig ha klarl definierade befogenheter och skyldigheler. Della ger som resulial att man från fältet inle alllid lar inilialiv och framställer krav lill förelagcls ledning. P.g.a. denna osäkerhel avvaktar man isläller ofta direkliv och inslruklioner "uppifrån". Utredningen anför all "risken för byråkrali och självuppfyllande akiivileler med rikt linjer och inslruklioner finns alllid". Förbundel konsialerar med beklagande all della lill slor del är elt faktum i Apoleksbolagel. 1 anslutning lill vad ulredningen anförl om produktivitetsutvecklingen inom Apoteksbolaget önskar förbundet framhålla atl Apoleksbolagel mer konkrel måsle fasllägga all varje läkemedelspost består av en produki samt en servicedel. Ökningen av produktiviteten fär, enligt förbundets bestämda uppfattning, inle ske pä bekosinad av den lilla servicedel som existerar. Del är också väsenlligt alt samma värderingar formuleras vad gäller försäljning av handköpspreparal. Förbundel kan konstatera all mätningen av produktivitei ofla lenderar la överhanden på bekostnad av bl.a, de säkerhets- och servicemässiga aspekterna pä expeditionerna. Enligt förbundel borde målel vara all "erbjuda bäsia möjliga läkemedelsservice med garanlerad säkerhet lill sä laga koslnader som möjligl", I denna formulering innefattar förbundel också all läkemedelsservice skall kunna erbjudas ulan all leverera en produki som ger vinsl i företagsekonomisk bemärkelse. Samhällsekonomiska vinsier måsle få beaktas även om insalser av delta slag innebär en kosinad för företagel. På sikt kommer ell sådani synsäU alt påverka samhällets toiala sjukvårdskostnader i posiiiv riklning.

RRV instämmer i vikten av atl effektivitetsfrågorna bör ägnas stor uppmärksamhet av Apoteksbolaget men konstaterar atl utredningen i det föreliggande delbelänkandet inle föreslår några konkreta effektiviserings-eller besparingsåtgärder. RRV ulgår från att dessa frågor diskuieras yllerligare under utredningens forisaiia arbete, RRV anser all en översyn härvid bör göras av ansvarsfördelningen mellan olika berörda offenlliga organ, så all risken för dubbelarbele undviks. Sannolikl finns möjligheier alt effeklivisera både läkemedelslilisynen och läkemedelsinformationen, RRV anser vidare all del finns anledning atl utvärdera priskontrollens effektivitet, RRV vill även peka pä möjligheten all ändra slatens syslem för ersällning av läkemedel saml alt införa differentierade avgifter för olika typer av läkemedel,

Etablering och service

Betänkandet skildrar huvuddelen av de aktiviteter som ansluler till Apoteksbolagets uppgift atl distribuera läkemedel lill allmänhel och sjukvårdsorgan. Bolagels apotekslokalisering görs i nära samarbete med sjukvårdshuvudmännen. Under perioden 1971 - 1984 har omkring 160 nya apotek  tillkommit.   Ökningstakten  är väsenlligt  högre än  tidigare,   Ell

Prop.  1984/85:170                                                                 30

omfallande arbete pågår med att förnya apolekens lokalbestånd. Praktiskt lagei alla apolek har fåtl nya eller renoverade lokaler under de 13 år bolagel verkai, Della sammanhänger bl.a. med en strävan all göra en del av del receplfria sorlimenlel tillgängligt för självval för kunderna. Vidare pågår en successiv omläggning av receptexpeditionen som påverkar lokalsituationen. Denna omläggning syftar till ökad snabbhet och säkerhel i expeditionen bl.a. genom all dalalerminaler används som hjälpmedel. Omkring hälften av alla recept expedieras nu enligt det nya systemet som beräknas vara fullt utbyggt 1988. Nattjänst och beredskapstjänsl har avvecklats vid apoteken på de flesta orler. Som kompensalion härför tillhandahåller Apoteksbolaget utan kosinad för patient eller sjukvårdshuvudman patientdoser av ett antal läkemedel vid jourmottagningarna. I fråga om förelagna inskränkningar i öppelhållandetiderna ifrågasätter kommiltén om man inle gåll väl långi och all man i varje fall nålt en gräns som inte bör överskridas. Leveransberedskapen är hög. Varje läkemedel som efterfrågas på etl apotek minsl ire gånger inom 12 månader hålls i lager på apoteket i fråga. Det som inle lagerhålls kan i regel levereras inom 24 timmar. Ulredningen finner att bolaget väl uppfylll sina åtaganden på denna punkt. Samtidigt rekommenderar kommittén all reglerna om bolagets skyldighet att lillhandahålla olika slags läkemedel uppmjukas så alt Apoteksbolaget kan öka sina anslrängningar atl sanera varuområdet från föråldrade preparat.

De remissinstanser som yttrai sig har i stort instämt i vad utredningen anfört. Framför alll i vad som anförts beträffande inskränkningarna i öppethållandetiderna har instanserna instämt.

Konsumentverket menar att det torde finnas möjlighet att gå vidare på redan inslagna vägar för att öka tillgängligheten samt bekvämligheten för konsumenlerna, liksom att finna ytterligare nya vägar. Konsumentverket vill kraftigl understryka betydelsen av ett geografiskt väl täckande nål av apoleksombud utöver apoteken.

AFF finner, liksom utredningen, att Apoteksbolaget har förl en aktiv elableringspolitik, varvid en rimlig anpassning skett till sjukvårdens krav. För framliden är det viktigt, att apotekslokalisering sker både vid sjukhus, värdcentraler och kommersiella samhällscentra. Den uppdelning som efter hand skelt i mindre apoteksenheler mestadels belägna i anslutning till vårdcentraler ger en god närservice till allmänheten liksom en god paiienikontaki. Del pågående införande av dalaterminaler på apoteken medger en effekiivare och säkrare receptexpedition på apoleken. Utredningen antyder atl möjligheter härigenom skapas att generera och ulnytlja kunskap om läkemedelsvanor och bidra till ett bältre beslutsunderlag i terapivalet. Med instämmande häri vill AFF också peka på atl härigenom de tekniska möjligheterna skapas att samla patientorienlerad informalion om läkemedelsanvändning (patientens "läkemedelsprofil"), vilket utan ivekan skulle vara etl mycket betydelsefullt steg i riktning med en säkrare läkemedelsterapi i det enskilda fallel. Många svårlösta frågor framför allt

Prop.  1984/85:170                                                                31

med hänsyn till den personliga integriteten återstår emellertid, innan något sädant kan genomföras. Denna fråga bör ulredas i särskild ordning. Däremol kan redan nu starki ifrågasättas, om det är apotekens uppgifl alt ulföra exiemporelillverkning av farmaceviiska specialileier, som avregistrerats p.g.a, brislande medicinsk ändamålsenlighel. Apoteksbolaget bör i samråd med Socialstyrelsen snarast upphöra med sådan tillverkning.

LO påpekar all det förhållandel all Apoleksbolagel är etl monopolförelag medför skyldighet all exlra noga uppmärksamma konsumenlernas behov och önskemål. Della gäller inte minst den service man erbjuder i form av antal apotek och andra försäljnings- eller distributionsslällen, deras belägenhet och öppelhållande saml en läu lillgänglig och begriplig information.

I likhel med ulredningen anser Sveriges Farmacevtförbund del posilivt atl den ökade etableringen av apolek har skett under hänsynstagande till framför allt hälso- och sjukvårdens krav. Etableringar och omlokaliseringar har ägt rum i nära samarbete med landstingen och bör även fortsättningsvis kunna ske enligt den beslutsordning som nu tillämpas. Under senare tid har förslag till etableringar lagts fram, vilka skulle innebära så små enheter att de inte ens skulle kunna sysselsätta en heltidsanställd. Detta kan inle betraktas som rimligl ur personalpolilisk synpunkl. Isiällel för elablering av myckel små sårbara enheler bör övervägas andra former att lämna fullgod läkemedelsservice i l.ex. glesbygd. Förbundet vill framhålla att idag ges glesbygdsbefolkningen lillgång till en rad olika servicefunktioner via buss eller båt. En farmacevtisk service skulle med all sannolikhet kunna etablera exempelvis i anslulning till distriktsläkares ambulerande verksamhet i glesbygd och skärgård. Även på orter med så låg förskrivning, att fasl etablering av apotek ej är motiverad, skulle service via apoteksbuss kunna komma ifråga. Under Apoteksbolagets existens har en väsenllig neddragning gjorls av läkemedlens tillgänglighet från apoleken. Från personalsyn-punki har del förvisso lill slor del varil posilivi att inskränkningar gjorls vad gäller Ijänslgöring på obekväm arbetstid. Trots detta anser förbundet, atl denna starki reducerade läkemedelsservice från allmänhetens synpunkt är så negativ alt personalintressen inle får lägga hinder i vägen för alt åter utvidga apotekens öppelhållande och därmed tillgängligheten till läkemedel. Belräffande extemporetillverkningen av läkemedel vill förbundet emellerfid framhålla atl även sjukhusapoteken måste ha möjlighet all i betydande omfattning göra extemporeläkemedel. Dessa apoteks verksamhel inriktar sig i stor utsträckning på den slutna vården behov, där efterfrågan på extemporelillverkade läkemedel är förhållandevis slor och i många fall rör sig om myckel kvalificerade beredningar. Här bör tilläggas all Apoleksbolagel har en monopolslällning och under perioden hafl en sällsynt god likviditet, vilkel gjort all några slörre ekonomiska överväganden inle behövt göras i elableringsfrågor. Ulredningen konstaterar all farmaceviiska specialiteter som  inte  lagerförs  i  allmänhet  kan  anskaffas inom 24  timmar.

Prop.  1984/85:170                                                                 32

Förbundel vill framhålla all denna leveranslid är mer en målsäiining än en realilel. Leveransiiden beror till slor del på när under dagen varan beställs och var i landel besiällningen sker.

Socialstyrelsen anser alt den förda elableringspoliliken givit goda resullat. Styrelsen anser dock all Apoteksbolaget under den kommande 15-års perioden bör fortsätta ansträngningarna atl föra ul apoleksservice nära konsumenlerna. Styrelsen anser all detta myckel väl kan genomföras om begreppel "apolek" ges annan innebörd än enligi nuvarande praxis. I de nya receplföreskriflerna har socialsiyrelsen införl en definilion av begreppel "apolek" som innebär en enhel för uilämnande av läkemedel med farmacevlisk bemanning under öppethållandet. Del bör därför vara möjligl alt inräila enheler med begränsal sorlimenl men med i övrigl lillfredsslåilande .service. Genom sorlimentsbegränsningar genomförda i samverkan med den omgivande hälso- och sjukvården bör koslnaderna för drifien av "mini-apoiek" kunna reduceras. Likaväl som all distriktsläkare i vissa delar av landel är rörliga och erbjuder sina tjänsler på flera orler borde apoteken i vissa fall överväga en molsvarande verksamhet. Delta skulle innebära atl nya orler skulle erbjudas en bällre apoleksservice, i varje fall under någon eller nägra av veckans dagar. Etl exempel på sådan service är en apoieksbuss, Della skulle även bällre lillgodose målsällningen om den enskildes räll lill likvärdig service oavsett var i riket man bor. Socialstyrelsen skulle vidare se positivt pä en uppruslning av läkemedelsförsörjningen uianför apolekens normala öppethållande. Socialstyrelsen anser alt de två jour-apotek som finns i Helsingborg och Skövde snarasl bör få eflerföljare i övriga delar av landel, Socialsiyrelsen delar ulredningens uppfatlning där ulredningen räknar med all Apoleksbolagel forlsälter atl pröva positiva lösningar pä problemel alt hålla angelägna läkemedel lillgängliga under obekväm arbelslid, Socialsiyrelsen delar ulredningens uppfallning och menar all öppelhällandel bör bällre anpassas till övrig service i samhället. Delar vidare angeläget atl allmänhelen i hela landel ges samma räll lill service. Salsningen pä egenvård gör del vidare angelägel all allmänheten har lillgång lill receplfria läkemedel i Ullräcklig omfallning. Socialsiyrelsen anser atl en forlsall och inlensifierad salsning på sorlimenlurval fillsammans med den omgivande hälso- och sjukvården bör ge möjligheier lill besparingar saml förbällrad leveranssäkerhel som uppväger evenluella merkostnader för ökat öppethållande. Socialstyrelsen delar ul redningens uppfallning om de problem som finns belräffande den extemporeproduktion som apoleken måsle ha. Socialsiyrelsen har fillsammans med Apoleksbolagel lillsall en arbeisgrupp för all se över denna fråga.

Sveriges läkarförbund: En annan värderande slulsals som kan le sig något hastig rör datoriseringen av receplexpedilionerna. Del konslateras i belänkandel all denna process pågår och all främsla syftei härmed är all yllerligare förbättra säkerheten och befrämja förutsättningarna för en god information. Detta är i sig positivt. Men daloriseringsprocessen har samtidigt

Prop.  1984/85:170                                                                 33

andra effekter. Den medför l.ex. förbättrade förutsättningar för att på ett enkell och snabbt sätt kartlägga och ideniifiera läkemedelsulköp på individnivå. Här finns således en angelägen integriletsaspekl som kunde ha belysls.

DHR menar all del är vikligt all alla apolek i landel är lillgängliga på elt sånt säll alt de kan besökas av rörelsehindrade kunder. Belräffande självbetjäningen anser DHR all del är vikligi all alla varor är planerade så atl de kan nås av personer i rullstol och att det finns personal tilgängliga för atl hjälpa dessa. Del är vidare vikligt slutar DHR aU del i slädernas ytterområden finns apotek i närmiljö.

f/CÅ instämmer i DHR:s synpunkter all apotekslokalerna skall iordningställas så alt det är lillgängliga för handikappade och föreslår all konlakl las med HCK kommittéerna. I övrigl inslämmer HCK med utredningens synpunkler pä öppelhållandeliderna.

Med hänsyn till läkemedelskostnadernas sloriek inom den allmänna försäkringen hade det enligt stalskonlorels mening varit av värde om ulredningen presenleral en kalkyl och effektbedömning av ADB-systemel, Statskontoret saknar nu möjlighet att bedöma systemet.

Svenska Läkaresällskapet vill påpeka att rationaliseringen beträffande tillgängligheten inte får drivas längre än som nu skell och atl del är önskvärt att nackdelarna för den enskilda beaktas i den fortsatta planeringen.

En koppling bör enligt TCO:s mening göras mellan belänkandel Bo på egna villkor (SOU 1984:78) och förvarande utredning.

NO poängterar vikten av att Apoteksbolaget ständigt prövar del ekonomiska och rationella i den aktuella distribulionsstrukluren även med hänsyn lill förändringar i behovet och samhällsstrukturen.

Fria handelsvaror

Försäljningen av andra fria handelsvaror sker i konkurrens med handeln i övrigt. Det har inte framkommit någol som lyder på atl Apoleksbolagel i denna konkurrens olillbörligt utnyttjar sin slällning som monopolförsäljare inom etl annat område. Den kvalitets- och prismedvelenhet som prägas Apoleksbolagels befallning med varugrupper ter sig som ell värdefulll inslag i konkurrensen.

Dagligvarideverantörers Förbund har vid flera tillfällen haft anledning atl ifrågasätta Apoteksbolagels praktiska tillämning av sin monopol/monopson-ställning främsl vid prissällningen och uppbyggnaden av sorlimenlel fria handelsvaror och egenvårdsprodukler. Förbundets huvudinvändning är atl en monopoldetaljist bygger upp egna "märken" eller ensidigl främjar enstaka leverantörer i en i övrigt konkurrensulsatl marknad. Leverantörer med väl inarbetade eller ledande varumärken göre sig ej besvär. Förbundet har heller inte fått någon - i strikt ekonomisk mening -nöjaktig beskrivning av Apoteksbolagels prissättning på ovan nämnda sorlimenl enligt principen

3 Riksdagen I9S4/85. 1 saml. Nr 170

Prop.  1984/85:170                                                                 34

varje produkt bör sina egna kostnader, Detla är ett oavvisligt krav i en delaljhandelssilualion där vissa produkter säljs skyddade av monopol samtidigt som andra delar av sortimentet är konkurrensulsatl, Elt slalsmonopol i en marknadsekonomi måsle vara lika oklanderlig i sin hantering av leverantörer och distributörer och deras utbud som man är angelägen att möta konsumenlernas efterfrågan. Apoteksbolagets ambitioner vad gäller monopolisering även av partihandeln av läkemedel ger farhågor också vad gäller hanteringen av del konkurrensulsatta sorlimenl och kan försvåra och fördyra della led i varans väg lill konsumenien. Förbundel har i denna fräga tagit del av Läkemedelsindustrins branschorganisations synpunkter och stöder till fullo deras argumentation.

Det har inle framkommil i ulredningen eller av del material SPK har erhållit i samband med prisövervakningen att brullovinslen på läkemedel ulnylljals för atl hålla nere priserna på fria handelsvaror. Apoteksbolaget har tagit marknadsandelar från övriga detaljhandel beträffande de fria handelsvaror som förelagel säljer. Apoleksbolagel ulgör här en nyllig konkurrens inom delaljhandeln. Med den inköpspoliiik Apoteksbolaget tillämpar kan emellertid företag som inte har fåll plals i Apoteksbolagels sortiment möjligen känna sig diskriminerade, Detla går dock knappasl all undvika om Apoleksbolagel skall driva en akliv sortimentspolitik på delta område, Å andra sidan kan med visst fog hävdas all del borde vara möjligl all nu pröva om inte övrig delaljhandel borde få möjlighel au sälja en del av Apoteksbolagets sortiment, nämligen vissa receplfria preparai.

Mol bakgrund av NOs erfarenheler av framför alll offenllig verksamhel i monopolslällning med konkurrensulsatta delmarknader måste här framhållas belydelsen av atl den konkurrensulsatta verksamhelen sker på lika villkor. Inget har enligi ulredningen framkommil som lyder pä all Apoleksbolagel i sin försäljning av fria handelsvaror som sker i konkurrens med handeln i övrigl skulle ha ulnylljal sin monopolslällnng olillbörligi. Det visas emellerlid all Apoleksbolagel ökal sina marknadsandelar inom de flesta försålda varugrupperna. På marknaderna för ansiklsvallen och landborstar har bolaget fåtl en dominerande slällning. I avialsförslageis § 5 är det därför angeläget alt ändra ordalydelsen från bör bära sina egna kostnader till skall bära sina egna kostnader. Huruvida detla blir fallet kan endast faslslällas genom separal redovisning av den berörda verksamhelen. I delta sammanhang vill NO på nyll ifrågasälla om inle lagen om delaljhandel med läkemedel borde ändras så all del blev möjligl även för andra än Apoleksbolagel all sälja vissa receplfria läkemedel. Konsumenliniressei skulle härigenom lillgodoses genom all dessa produkler blev mer lillgängliga både geografiskt och lidsmässigt samiidigi som konkurrens skulle kunna leda lill lägre konsumentpriser. Eftersom delta för de berörda preparaten skulle innebära ett avsteg från den enhetliga prisnivån vid försäljning till konsumenl som bolagel skall tillämpa, kan en sådan åtgärd möjligen kräva särskilda överväganden.

Prop.  1984/85:170 35

Partihandeln

Partihandeln av läkemedel sker genom bolagen ADA och Kronans Droghandel. Utredningen har ultalal alt del ankommer på Apoleksbolagels ledning alt bedöma om det är rationellt att Kronans särdistribuerande roll fortsäller. Ulredningen anser del naturligast om Apoteksbolaget övergick lill all köpa in de produkler Kronan saluför i slörre poster för att med egna resurser dislribuera dem lill apoteken.

Av remissinslanserna är socialstyrelsen, LO och A Ff positiva til! förslaget. Styrelsen anför: Socialstyrelsen anser atl utvecklingen hittills visar atl slordriflfördelar är påtagliga vid distribution av läkemedel lill apoteken. Styrelsen anser i likhet med utredningen all det bör vara Apoteksbolagets sak all avgöra hur försörjningen av varor till apoleken skall lösas. Socialstyrelsen gör den bedömningen alt fördelarna med en samordnad dislribuiion överväger de nackdelar som ell monopol leoretiskl kan innebära. Socialstyrelsen biträder därför utredningens förslag om att särdistribulionen från Kronans droghandel överförs till ADA på del vis ulredningen föreslår.

AFF:s mening är all del måsle ligga inom Apoleksbolagels beslutskompetens atl avgöra hur distribulionen inom bolagel skall ske. För de enskilda apotekens del torde del innebära vissa förenklingar med endasl en dislribuiör. Dessa jämle ev. effekiivileisvinsler i distributionsledet måsle vägas mot riskerna för en minskad utvecklingstakt vid en monopolisering. Skulle all distribution till apoleken komma atl överläs av ADA och därmed möjligheterna till jämförelser betr. kosinads- och servicenivå upphöra, blir del belydelsefulll alt andra incilamenl lill en effektiv verksamhet skapas. AFF kan för sin del tänka sig lillskapandel av en från förelagsledningen frislående "verksamhetsrevision" beslående av represenlanter för apoleken, leveranlörerna, extern distribulionsexperlis o.s.v. med vissa angivna befogenheter. Vidare förutsälles att även i framtiden jämförelsen kommer atl ske med liknande förelag ulomlands.

LO delar utredningens uppfatlning alt del f, n, inle finns anledning all förändra parlihandeln. Skulle del visa sig att den nu rådande distributionsformen skull vara ineffektiv bör dock förhållandet kunna uppläs lill förnyad prövning.

Siaiskoniorei, RRV och RFV är iveksamma lill ulredningens förslag.

Siaiskoniorei finner del inle klarlagl att ell droghandelsmonopol skulle vara de mest effektiva och ekonomiska lösningen av dislribulionsledel. Innan man går vidare i den anda som anlyds i ulredningen mot en ändrad ägarstruktur inom droghandeln borde konsekvenserna för del allmänna av en monopolmarknad utredas.

Enligt RRVs mening redovisar utredningen inle tillräckligt underlag för övervägandet att låla Apoteksbolaget ensamt fä avgöra huruvida del är rationellt atl hell koncentrera parlihandeln med läkemedel lill bolaget, RRV vill i sammanhanget erinra om de synpunkler som näringsfrihelsombuds-

Prop.  1984/85:170                                                                 36

mannen framföri om parlihandelsverksamhet inom oniradel,

RFV släller sig iveksam lill en ulveckling som innebär monopol i parlihandeln. De direkla ralionaliseringsvinsler som man ser med en sådan förändring måsle vägas mol de posiiiva effekterna på längre sikt av att effektivilelsjämförelser kan göras mellan iva eller flera partidistributörer.

Negaliv lill ulredningens övervägande i denna del är följande remissinstanser:

SPK. NO, LIF/RUFI. Sveriges Grossisrjörbuiid, Kronans Drogliandel,AB. Slockholms Handelskammare. Induslriförbioidcl, Sveriges Farinaceviförbund, Sveriges läkarförbund och HTF.

Representativ för dessa är LIF/RUFI:s synpunkter. De framhåller följande.

Del är LIF/RUFIs bestämda uppfallning all monopol idag inle bor införas inom parlihandelsledet med läkemedel. De bedömningar och slutsatser som lidigare gjorts inom slatliga ulredningar och genom andra studier, äger alltjäml sin fulla gillighel. Utredningens analyser och överväganden vad gäller parlihandeln med läkemedel är enligt vär uppfattning alll för bristfällig för atl kunna läggas lill grund för införande av monopol inom partihandeln med läkemedel. Den konkurrens som idag förekommer bör i stället, med hänvisning lill nedan anförda skäl, bibehållas och om möjligl stärkas.

•      Utredningen har inle med några kalkyler eller analyser visat att del skulle bli några effektivitetsvinster med en monopoliserad droghandel varken på korl eller lång sikl.

•      Droghandeln har utvecklats posilivi och är idag välsköll och effeklivi. Del bör inie ävenlyras med ett monopol som på längre sikt kan ge negaliva effekter.

•      Konkurrensen inom droghandeln är idag effektiv. Förhandlingar om förnyad EKD-kontrakt kan leda lill byle av dislribuiör. Den lalenla faran atl förlora huvudmän som dessa förhandlingar innebär är ett starkt incilamenl till rationalisering och anpassning,

•      Riskerna av minskad utvecklingslakl vid monopolisering är alllid påtagliga. Del kan gälla minskad raiionalisering och anpassning lill ny leknik. nya arbetsformer m,m. All konkrelisera dessa risker är alllid svårt. Del ligger i sakens nalur all framtida möjligheter idag i stor ulslräckning inle är kända. Tillvaratagandel av sådana möjligheter fordrar incitament, vilka inte skulle vara lika starka i en monopolsituation,

•      I en monopolsituation försvinner möjlighelerna lill effeklivitelsjämförel-ser mellan olika förelag.

•      Tidigare ulredningar har avvisal förslagen all införa monopol inom droghandeln. I Läkemedelsförsörjningsulredningen sade man att det sannolikt går att uppnå goda resultat, från vissa synpunkler bättre resultat, genom att bibehålla konkurrensen. Utredningen föreslog inte heller mol den bakgrunden införande av slalsmonopol på grosshandeln av läkemedel.

Prop.  1984/85:170                                                                 37

•      Näringsfrihetsombudsmannen har i början på 1984 uttalat att konkurrensen mellan droghandelsförelagen har tilltagit och atl del är angeläget att konkurrenssituationen mellan ADA och Kronan kan bibehållas.

•      Säkerhetsaspekter talar emol alt endast ha en monopoldroghandel med en slarkl koncenlrerad lagerhållning av läkemedel.

•      Det enda land vi känner till där det finns en monopoliserad droghandel är Norge. NO har uppgivit alt parlihandelsledels kosinad i Norge lorde ligga 80-90 % högre än det svenska för molsvarande preslalioner.

•      Droghandelsmarginalen i procent av omsättningen har fortsatt atl minska under senare år som en effekl av konkurrensen mellan droghandelsföretagen.

Många av dessa remissinstanser menar liksom NO alt med hänsyn lill atl Kronan numera är den enda kvarvarande konkurrenten till ADA och till de risker som allmänt är förknippade med monopolverksamhet, får NO besläml invända mot kommitténs synpunkter rörande Kronans fortsatta roll eller andra förändringar i riklning mol minskad konkurrens inom droghandeln.

Prisbildningen

Ulredningen anser alt del är belagt att prisutvecklingen inom läkemedelssektorn varit lugnare än för varor i allmänhet och atl de svenska läkemedelspriserna ligger väl lill i förhållande till situationen i ålskilliga jämförbara länder. Ulredningen vill klarl deklarera all Apoleksbolagel inle har någon myndighelsuppgifl inom delta område, utan skall bedriva inköpsförhandlingar. Ulredningens granskning av prisbildningen har inle föranleU ulredningen all påkalla någon förändring av de regler som gäller för Apoteksbolagels verksamhel. Ulredningen får i sill forisaiia arbele anledning att ytterligare befalla sig med läkemedelskostnaderna. Utredningen anser dock all Apoteksbolaget i etl avseende inle motsvarat de förvänlningar som fanns vid bolagets tillkomst. Utredningen anser alt inlet lyder på alt bolagel hillills lill fullo kunnal ulnyiija sin ställning som en mycket slor läkemedelsköpare för all kunna pressa priserna i konvenlionell mening. Ulredningen påpekar all bolagel saknar möjlighel enligi bestämmelser all avslå från inköp men beklagar atl del inle varil möjligl au åtminstone i viss utsträckning finna formerna för en kombinerad inköps- och prispolitik.

AFF delar ulredningens bedömning all nuvarande förhandlingssysiem för prisbildningen med en viss arbeisfördelning mellan Apoleksbolagel och SPK har fungeral tillfredsställande såväl renl lekniskl som med hänsyn lill uivecklingen av läkemedelspriserna. En klar fördel med atl lägga huvudansvarel i sammanhängd på Apoleksbolagel är all man där har lillgång lill såväl ekonomisk som farmacevlisk och medcinsk experlis. Några förändringar synes inle påkallade. Ulredningen anför alt den i silt fortsalla arbele

Prop.  1984/85:170                                                                 38

kommer all befalla sig yllerligare med länkbara ålgärder avsedda atl nedbringa läkemedelskostnaderna, och omnämner därvid behovsprövning i regislreringsproccduren, generisk förskrivning och upphandling, AFF avser all la slällning i dessa frågor i samband med all ulredningens överväganden redovisas, AFF vill emellertid redan nu framhålla läkemedelskommittéernas stora betydelse för ell ur säväl terapevtisk som ekonomisk synpunkl raiionelli läkemedelsval. Deras arbete bör ytterligare utvecklas och under-slödjas varvid det är väsentligt all deras rekommendafioner förs ul och följs också i öppenvården i ökande omfallning, Komplelteras ell sådant decentraliserat, aktivt läkemedelskommiltéarbele med den prisuppföljning, som genomförs cenlralt av Apoleksbolagel, erhålls en konkurrensslimule-rande prisbildningsmodell för läkemedelsmarknaden.

Socialstyrelsen, som förutsälter all denna fråga blir föremål för yllerligare ulredning inom läkemedelskommillén, avvaklar med ell slulligi ställningslagande i denna fråga lills samtliga utredningsförslag har presenterats. Styrelsen instämmer emellertid atl den granskning som ulredningen redovisar i delbetänkandel om Apoteksbolaget inte ger anledning ändra de regler som nu gäller för prissätining av läkemedel,

NO kan i slorl sell acceplera den nuvarande ordning beträffande prisbildningen för Apoteksbolagets räkning men känner sig inte helt övertygad om all den är hell tillfredsställande. De låga parti- och detaljhandelsmarginalerna tillskriver NO dels konkurrensen mellan ADA och Kronans Droghandel dels överskottet från finans- och fastighetsförvaltningen.

Enligt siaiskonioreis uppfallning är prisförhandlingarna av avgörande betydelse för läkemedelskostnaderna inom den allmänna försäkringen. Del ligger givelvis i det allmännas inlresse all dessa kostnader hålls så låga som möjligt. Statskontoret vill därför ifrågasätta om inte det allmänna borde ha etl slörra inflytande på prisförhandlingarna som ett komplement till statens represenlalion i bolagels styrelse.

RFV inriktar sitl yitrande på frågor som berör koslnadsulvecklingen eller i övrigt är av betydelse för socialförsäkringen. Kostnaderna för receptförskriv-na läkemedel i öppen vård uppgick till drygt 3 miljarder kronor år 1983. Förulom av paiieniavgifer läcktes denna kosinad till drygt 80 % av den allmänna sjukförsäkringen. En av riksförsäkringsverkets uppgifier är atl följa läkemedelskostnadernas ulveckling. Läkemedelskostnaderna är en produkt av prisel och volymen av försålda läkemedel. Apoleksbolagel spelar en viklig roll då del gäller prisbildningen inom läkemedelsområdei. Någon försäljningsökning av receplförskrivna läkemedel har inle skell under senare år. Ändå har de toiala koslnaderna för läkemedel hafl en snabbare utveckling än inflationen. Riksförsäkringsverkei kan inle avgöra om kostnadsutvecklingen har inneburil en molsvarande kvalilelshöjning av läkemedel. Verkel anser all det är viktigt all sludier genomförs som belyser della. Ell av projekten, som riksförsäkringsverkei för närvarande bedriver i

Prop.  1984/85:170                                                                 39

samråd med socialstyrelsen, har lil! uppgift atl kartlägga och analysera förmånssystemets funklion och effekler. Utifrån vunna erfarenheler ska projektet föreslå förändringar i syfte alt molverka onödig förskrivning, förenkla adminstralionen och begränsa samhällels kostnader för läkemedel, Slalislik som lagils fram i projeklel visar atl socialförsäkrings- och patienternas sammanlagda koslnader för receplförskrivna läkemedel - i en jämförelse med ulfallet åren innan - ökade med i genomsnill drygt 12 % under perioden 1975 -1983. Konsumtionen, mätt i antal sålda läkemedelsförpackningar, var under samma period genomsnittligt sell oförändrad. Neiioprisindex ökade - i en jämförelse med utfallet året innan - med i genomsnitt knappt 10 % per år. 1 projeklel har koslnadsulvecklingen för läkemedel i öppen vård analyserals bland annal enligi en melod som används vid Apoleksbolagel. Som uigångspunkl gäller all den lotala läkemedelskostnaden beror pä dels volymen sålda läkemedel, dels läkemedlens priser. Analysen sker uiifrån vissa s.k. orsakskomponenler; volymförändring, Apoleksbolagels marginal och prisjusleringar. Del årliga utfallet för komponenterna erhålls från den faktiska försäljningsstalistiken. Komponenterna räcker emellertid inle lill för atl fulll ul förklara de årliga kostnadsökningarna. Del föreligger alliså yllerligare orsakskomponenler som påverkar kosinadsulfallel och dessa har fåtl samlingsnamnet "förskjutning mol dyrare läkemedel", Komponenlen anses i första hand avspegla förskjutningar i konsumtionen mot relativt sell dyrare läkemedel. Från 1975 t.o.m. 1983 ökade koslnaderna för receplförskrivna läkemedel med cirka 2 400 miljoner kronor. Enligi preliminära beräkningar svarade komponenlerna volymförändring, Apoleksbolagels marginaler och prisjusleringar för respeklive 3,8 och 52 % av denna koslnadsökning, Reslposlen förskjulning mol dyrare läkemedel skulle därmed förklara ålersloden eller 37 % av ökningen, vilkel motsvarar cirka 900 miljoner kronor. Utfallet visar atl det under den studerade perioden inle har skell någon pålaglig kostnadsökning beroende på atl volymen sålda läkemedelsförpackningar ökat. Enligt den använda analysmetoden måsle därför förklaringar till kostnadsökningen sökas i utvecklingen av läkemedlens priser. Vid kontakter med Apoleksbolagel med anledning av riksförsäkringsverkets projekl har bolagel, som en viklig förklaring till den snabba koslnadsökningen, hävdat atl läkemedelssorlimenlel siändigi förnyas och moderniseras och all kvalilelen på läkemedel därmed höjls. Riksförsäkringsverkei kan inle bedöma om kostnadsutvecklingen för läkemedel, i elt slörre sammanhang, korresponderar med en molsvarande kvalilelshöjning av läkemedelsterapin. Mol bland annal denna bakgrund anser verkel del angelägel all sludier och analyser av den lyp som utredningen nämner kommer lill slånd inom ramen för ANIS verksamhet. Här behövs bland annal djupare sludier om frågan om koslnadsulvecklingen kan anses ha varil adekval och, om så inle varil fallet, vilka ändringar i syslemel som kan vara länkbara. Den koslnadsulveckling som ägl rum under en följd av är lorde dock ha inneburil all Apoleksbolagels marginaler reall

Prop.  1984/85:170                                                                40

sett har ökat. I belänkandel nämns alt Apoteksbolagets totalt reserver har ökal och alt vissa åiaganden som rör pensioner har fullgjorls. Bolagel har också hafl inläkler från bland annal en expanderande finansförvalining. En samlad redovisning över flera år hur dessa posler påverkal bolagels marginaler saknas emellertid. Härigenom går det inle atl få en klar bild av hur stor del av bolagets marginaler som varit pålägg enbari för löpande administrationskoslnder. Riksförsäkringsverket konstaterar vidare atl Apoteksbolagels adminislralionskoslnader, såväl för cenirala funkfioner som för apolek, inle styrs av anslagsbegränsningarna på samma sätl som är vanligl för organ vars verksamhel lill slor del finansieras av allmänna medel. Riksförsäkringsverket anser vidare all del för närvarande föreligger få incilamenl hos patienter, läkare och Apoteksbolaget all begränsa läkemedelskosinaderna. Därför skulle del vara intressant med analyser av förmodade ekonomiska effekler av att läkarna ges ell slörre kosinadsansvar. Här kan flera konstruktioner diskuteras. Etl sätt atl indirekl bidra till elt större kostnadsansvar hos landslingsanställda läkare skulle kunna vara all låla sjukvårdshuvudmännen få ansvar för läkemedelskostnaderna även för sin öppna vård. Delta skulle kunna ske genom att den allmänna sjukvårdsersältningen till huvudmännen även omfattade ersättning för läkemedel. Motsvarande förändring skulle då också kunna göras beträffande kostnadsfria förbrukningsartiklar.

LO och Konsumenlverkei delar synen på att söka främja en låg prisnivå. Konsumentverket menar att nya vägar bör om möjligl övervägas.

Värmlands läns landslingskommun vill framhålla viklen av alt uppmärksamhet rikias mol patienlens engenavgifter vid sjukdom (resekostnad, läkemedel och läkarbesök) så alt inte de sammantagna kostnaderna ulgör etl hinder för patienten atl söka vård.

Det undandrar sig SPK atl bedöma riktigheten av påståendet alt prisförhandlingarna ofta är komplicerade beroende på arbetsmarknadsmässiga och handels- och forskningspohliska omständigheter. Har bolaget lagil sådana hänsyn lorde bolagel ha gått utanför sitt kompelensområde. SPK vill starkt underslrycka utredningens reservation vid jämförelse av läkemedelspriser. Överhuvudtaget är internationella jämförelser av den översiktliga karaktär som utredningen presenterar behäftade med en så stor osäkerhet alt möjligheterna att dra några säkra slutsatser från dessa är begränsade. Rollfördelningen mellan SPK och bolaget vid prissättningen fungerar lillfredsställande. Med denna ordning kan den kritik som riktas mol bolaget för myndighetsuppgifter vid dessa förhandlingar inte behöva upprepas. SPK instämmer i atl ytterligare kunskapsunderlag för bedömning av kostnadsutvecklingen för läkemedel inom sjukvården behövs. Det är motiverat atl utredningen i sill fortsatta arbete undersöker hur ett sådani fall tas fram.

Sveriges Farmacevtförbund anför: Kritik har riktats mot att Apoteksbolaget både har en myndighetsuppgift och bedriver kommersiell verksamhet. Förelagel har således bemyndigande att träffa avtal med läkemedelsindu-

Prop.  1984/85:170                                                                41

sirin om priser. Samtidigt sätter förelagel härigenom sina egna inköpspriser. Man kan knappasl kalla delta inköpsförhandlingar i egentlig mening, eftersom Apoteksbolaget har monopol på försäljning av läkemedel. Prisbildningen på läkemedel borde, enligt förbundet, kunna övervakas i annan ordning så all Apoteksbolagets roll inle skulle behöva ifrågasättas härvidlag.

LIF/RUFI anser atl frågan om i vad mån Apoleksbolagel i sin roll som prisförhandlare med läkemedelsföreiagen inlär en myndighetsfunktion borde ha gett en mer utlömande behandling av utredningen. Utredningen har nu endasl "klarl deklarerat" atl så inle är fallel. Några motiv eller någon bakgrund lill varför ulredningen kommer lill denna klara deklaration ges dock ej i belänkandel. De samlade erfarenheler som läkemedelsindusirin har av del nuvarande prisblidningssyslemel gör alt LIF/RUFI i slort kan instämma i den bedömning som utredningen gjort. Någon förutsättningslös prövning av Apoleksbolagels priskonlrollerade funklion när det gäller läkemedel har ej skell i ulredningen. Detla gjordes i en särskild ulredning 1978 (DsS 1978:11). När del gäller LIF/RUFIs principiella syn på priskonlrollen på läkemedel vill vi hänvisa till LIFs och RUFIs yttranden över 1978 års ulredning. Avtalets §6 bör enligt LIF/RUFIs uppfattning utgå. Motivet härför är atl prissällningen på läkemedel redan finns reglerat i lag-Läkemedelsförordningen §6 respeklive lillämpningskungörelsen § 17. Häri regleras också Apoleksbolagels roll när del gäller priskonlrollen på läkemedel.

NO och Slockholms handelskammare delar utredningens bedömning angående en kombinerad inköps- och prispolitik.

NO delar utredningens uppfallning all Apoleksbolagel bland identiska eller myckel likarlade läkemedel skall söka förhandla fram elt särskilt förmånligl pris för etl av dem under förutsättning att en viss garanterad kvanliiel inköpes. Genom samarbeie med läkemedelskommilléer kan en förskjulning mol ökad eflerfrågan på detta uppnås.

SPK däremol anser att det kan konstateras allt Apoteksbolaget redan i dagsläget kan pressa priserna på de preparat som har eller förväntas få en stor försäljningsvolym. Ulredningen gör ingen analys av konsekvenserna av en inköpspoliiik som skulle gå längre än den nuvarande. Effekter både av arbetsmarknads- saml forsknings- och induslripolitisk art kan komma all upplräda vid ett förverkligande av en sådan politik.

Sveriges farmacevtförbund: Utredningen kritiserar företaget för att man inle fullt ut utnyttjat sin monopolställning fill att cenlralt upphandla sådana läkemedel, som man kunnal förhandla fram lägsla kostnader för. Detta skulle, enligt utredningen, få stark genomslagskraft särskilt om medlet rekommenderas i läkemedelskommilléerna. Elt sådani resonemang måste, enligt förbundel, slarkl ifrågasättas. Skulle central upphandling på detta sätt komma till slånd, måste Apoteksbolaget rimligtvis avstå sin representation i läkemedelskommittéerna, då annars personalen skulle  komma  i stark

Prop.  1984/85:170                                                                 42

lojalitetskonflikt. Under sådana förhållanden måste annan fristående farmacevlisk personal engageras i läkemedelskommitiéarbetet. Vidare måste slarkt ifrågasättas atl läkemedelspriserna i så hög grad skulle fä slyra valel av läkemedel. 1 första rummet mäste ändå läkemedelens kvalitet vara avgörande.

Informationen

Huvuddelen av kommitténs arbele med frågor om läkemedelsinformation kommer att redovisas i elt senare betänkande, I betänkandet ges en beskrivning av Apoteksbolaget och läkemedelsinformationen utan alt ulredningen går in i någon detaljgranskning av aktiviteterna nu. Redan a\ direkliven framgår all bolagel även framgenl bör ha ett stort ansvar på informatinsomrudei, Ulredningen finner del angelägel all bolagets stöd lill läkemedelskommittéerna fortsätter och betonar vikten av att kommittéerna får ökad genomslagskraft inom den öppna värden. Utgivandet av Läkemedelsboken bör fortsätta.

Några av remissinslanserna, som yttrat sig i denna del, menar all frågan om bolagels roll i läkemedelsinformationen borde behandlals innan förslagel lill nytt avtal presenterades, bl.a. Statskontoret och RFHL.

Andra avvaklar med silt slällningslagande till etl samlat förslag finns tillgängligt frän ulredningen, bl.a. Socialstyrelsen,

Svenska LäkaresäUskapci instämmer i utredningens posiiiva bedömning av Apoteksbolagets informationsverksamhet och hoppas atl denna forisällningsvis skal! slödja framför allt sjukvårdens egen personal d,v,s, läkare och sjuksköterskor.

AFF kan i slort sell inslämma i ulredningens posiiiva värdering av Apoleksbolagels insatser vad gäller dess informationsåtgärder såväl till sjukvårdens personal som lill allmänhelen och alt bolagel även framgenl bör ha ell slorl ansvar i sammanhanget. Enligi AFFs mening bör dock bolagel kunna spela en mera aktiv och central roll vad gäller den producenlobundna informationen. AFF åierkoinmer lill denna fråga i yilrandel över ulredningens kommande belänkande rörande läkemedelsinformaiionen.

Några remissorgan har framfört negativa synpunkter här på.

Sveriges farmacevtförbund konslaleral all ulredningen lill slor del glorifieral Apoleksbolagels informalionsverksamhel - man har nämligen försummal atl se hur den fungerar och kommer till uttryck i "levande livet" och vill för sin del peka pä två brisler som hänger samman med apotekens läkemedelsinformation. Informationsmängden har ökat men Apoteksbolaget har inle ulnylljal de kunskapsresurser som finns på apoteken lill att höja kvaliteten på informationen och därvid även sträva efter att individualisera den lill enskilda palienler/kunder, Isiällei har förelaget försöki läcka behovet av information genom standardiserade skriftliga anvisningar, Della är inle tillfyllest för alt tillgodose kundens beho\ aven anpassad informalion.

Prop.  1984/85:170                                                                 43

Syftei måste naturligtvis vara atl uppnå bästa möjliga läkemedelsterapi för varje individ. Förbundet vill vidare framhålla att de centrala policies och riktlinjer som finns inte följs upp med driftmässiga krav på apolekens verksamhet. Del har sålunda inte i någon påtaglig omfattning betonats hur väsenlligl del är alt apoleken följer och eflerlever de cenirala riktlinjerna, Tvärlom har många gånger upplevis all förelaget irols ullalande policies klarl priorilerat ålgärder som framför alll inneburil inskränkningar i apolekens bemanning - detla faslän de brislande möjlighelerna lill bl.a. informalionsinsalser med skärpia pålalals, Förbundel vill för sin del slarkl underslryka, atl Apoleksbolagel inle lillräckligi försiålt och därför inle heller försöki all ulnyiija den kompclens som finns på apoleken för all höja nivån på framför alll kundinformationen. Förbundet kan för sin del således inte instämma i ulredningens odelat posiiiva ullalanden.

Vad gäller Apoleksbolagels roll inom läkemedelsinformaiionen under-siryker ulredningen att bolaget visat sig väl skickat för betydelsefulla uppgifier härvidlag. Så är del kanske. Denna slulsals kan dock knappasl, enligi Sveriges läkarförbund dras på grundval av det material som redovisas i detla belänkande. Frågan om läkemedelsinformaiionen är ju föremål för karlläggning och penelrering av en särskild arbetsgrupp inom ulredningen och synpunkler på och överväganden om della synnerligen viktiga område skall redovisas försl i slulbelänkandet. Utredningen nämner också all informalionsverksamhelen på del enskilda apoiekei skall anpassas lill lokala förhållanden och alt informalionen därvid om möjligl skall utformas i samförslånd med lokal läkemedelskommiiié och berörda läkare. Enligt förbundets mening är del absolut nödvändigl för en adekval läkemedelsinformalion att såväl läkemedelskommilléer som berörda läkare på del lokala planel medverkar i uppläggningen. På läkemedelsinformationsfällel finns en rad aklörer och den närmare rollfördelningen dem emellan kräver en noggrann analys som grund för slällningslaganden. Värderingar på della område kunde därför med fördel ha fåll anslå i sin helhel lill del kommande belänkandel.

Konsumenlverkei anser all informalionen bör ökas och förbättras. Yllerligare insatser krävs vid information till kunderna vid inköp av läkemedel. Vidare bör insalser göras för all höja allmanheiens kunnande och medveienhel om medicinska problem och läkemedel.

WCr vill underslryka viklen av all man vid planering av hur information skall ske beaklar de speciella behov som många av våra grupper har, l.ex. synskadade, döva och hörselskadade. Informalionen måsle bli lillgänglig även för dessa, l.ex. med hjälp av kasseller. punklskrift och lillgäng lill teckentolkning. 1 arbelet med alt finna framkomliga vägar för della borde läkemedelskommilléerna kunna spela en akliv roll om man lill dessa knyler föreirädare för de aktuella grupperna.

Prop.  1984/85:170                                                                44

ANIS

Utrednigen menar att för närvarande saknas ett obundet organ med resurser och förmåga att utnyttja den omfattande läkemedelsstatistiken till sludier och bedömningar av samspelet mellan läkemedelskostnader och sjukvårdskostnader, värdering av olika läkemedels pris med hänsyn till effeklerna på vården, uppföljning av konstaterade statistiska fakta för närmare tolka deras innebörd etc. Kvalificerade sådana studier skulle ge värdefullt underlag för en förbättrad kunskapsåierföring då det gäller läkemedelsförskrivning och läkemedelsvanor. Enligt utredningens mening finns del anledning alt överväga om inte kvalificerade statistiska studier och därav föranleli uppföljningsarbete borde bli tyngdpunkten i det arbete ANIS nu svarar för. Det kan också ifrågasättas om inte denna verksamhet borde få en mera självständig slällning bl.a. för att bidra till att ge verksamheten en mer markerad profil. Om det här avsedda syftet skall uppnås måste arbetet bedrivas på en högre resursnivå än vad som hittills varil fallet ifråga om ANIS, Bestämmelserna i nuvarande 9 § i avtalet om ANIS har ingen molsvarighel i förslagel lill nyit avtal. Skälet härtill är att utredningen i sill forlsalta arbete kommer att föreslå de övergripande åtgärder som kan erfordras för alt trygga ett allsidigt samarbete i informationsfrågor. I den män Apoleksbolagel finner behov av en särskild samarbetsorgan för sitt arbele med information och statistik på läkemedelsområdet torde det få ankomma på bolagel alt självt la erforderliga initiativ.

Socialstyrelsen avvisar påstående att det för närvarande saknas ett obundet organ för läkemedelsinformation. Socialstyrelsens läkemedelsavdelning har redan denna funktion. Denna funktion har socialstyrelsen i nära samarbete med Apoteksbolaget. Beträffande ANIS fortsatta verksamhet och inriktning önskar socialstyrelsen avvakta läkemedelsutredningens fortsatta arbete, särskilt med läkemedelsinformationsfrågorna, så att styrelsen får möjlighet till en samlad värdering av utredningens förslag.

RRV vill i detta sammanhang erinra om de synpunkter som verkel framfört dels i sin förvaltningsrevision inom läkemedelsområdet, vilken dokumenterats i revisonsrapporten Läkemedelskostnaderna - en granskning av riksförsäkringsverkets och socialstyrelsens uppföljning och utvärdering inom området läkemedelskostnader (RRV dnr 1981:446), dels i yttranden över lidigare betänkanden om läkemedelsinformationen. Enligt RRVs mening bör socialstyrelsen och huvudmännen för hälso- och sjukvården ha det primära ansvaret för den uppföljning och utvärdering av sambandet mellan läkemedelskostnaderna och sjukvårdskostnaderna m.m. som utredningen diskuterar.

Värmlands läns landstingskommun: Utredningen pekar på de speciella förhållanden som råder i Sverige med unika förutsättningar för en detaljerad landsomfaltande statistik på läkemedelsområdet. Apoteksbolagets ställning som ensamförsäljare av alla läkemedel och läkemedelsförmåner inom sjukförsäkringen, som berör prakUskt taget all receptförskrivning inom den

Prop.  1984/85:170                                                                45

öppna vården, ger snarl sagt obegränsade möjligheter atl följa läkemedelskonsumtionen inom olika befolkningsgrupper med hänsyn lill ålder, kön, geografisk hemvist m.m. Sådani slatislikmaterial bör enligt landstinget i ökad utsträckning kunna användas i forskning om och för människors hälsa. Sjukvårdshuvudmannen bör i sitl vidgade ansvar av förebyggande insatser kunna använda dylikt slatistikmalerial bl.a. för utredning av sjukdomsföre-komsi. Detla under förutsättning atl insamlandet av ovanstående slalistik kan ske under former som garanterar hänsyn till individens integritet såsom den ullryeks i hälso- och sjukvårdslagen.

Den slutna vården

Ulredningen har inte gjort någon mer djupgående ekonomisk analys av ulfallei av de Ivå praktiserade systemen för den slutna vårdens läkemedelsförsörjning. Sjukvårdshuvudmännens frihei att få bestämma om denna skall få finnas kvar. Ingen ändring föreslås belräffande frågan om inköp. Sjukvårdshuvudmännen måste, liksom för den öppna vården, läcka sill behov av läkemedel genom inköp från Apoleksbolagel. Möjligheten att från bolagel lill en sjukvårdshuvudman överiåta skyldigheten aU fillhandahålla allmänhelen med läkemedel behålls.

I eu särskilt yttrande har föreslagits dels au sjukvårdshuvudmännen borde få insyn i och möjlighel att påverka prisförhandlingarna rörande sjukhusspecifika produkter, dels att en modifiering sker av Apoleksbolagels praxis beträffande etableringen av apolek vid sjukhusen.

Västerbottens läns landslingskommun, som instämmer i atl sjukvårdshuvudmannens frihei att anordna den slulna vårdens läkemedelsförsörjning bör vara kvar, vill dock betona de samordningsvinster som följer av all Apoleksbolagel hell ansvarar för både den slulna och öppna vårdens läkemedelsförsörjning. Landsiingskommunen vill liksom ulredningen betona det angelägna i atl Apoleksbolagels slöd fill läkemedelskommittéerna forisätter liksom all kommiitéerna får ökad genomslagskrafl inom den öppna värden.

Socialstyrelsen anser alt påtagliga fördelar kan uppnås genom en samordning av läkemedelsförsörjningen inom öppen och sluten vård. Erfarenhelen från de landsling som har en samordnad läkemedelsförsörjning lalar för delta. Styrelsen anser vidare att kraven aU läkemedel skall ha samma pris i hela rikel innebär all Apoteksbolagets verksamhel inle får urholkas genom au landslingen tillåts atl ulan medgivande från Apoleksbolagel inräila apotek för läkemedelsförsörjning i den öppna vården. Enligt slyrelsens uppfallning är det tveksamt om några fördelar står atl vinna om fler av landstingen själva organiserar läkemedelsförsörjningen till den slutna vården. Socialstyrelsen anser all Apoleksbolagel genom slordriftsfördelar kunnal erbjuda landslingen inklusive läkemedelskommilléerna ijänster som elt enskilt landsting med rimlig resursinsats inte klarat av.

Prop.  1984/85:170                                                                  46

AFF anförbl.a, följande. För sjukvårdshuvudmännen har vid valel av huvudman   Apoteksbolagets  sakkunskap   på   apoteksdrifl   och   speciella cenirala resurser i sjukhusfarmaci varit ulslagsgivande. Varor och tjänster erhålls till självkostnadspris, varför ekonomiskl fördelaktigare villkor i förhållande lill given servicenivå är svårt alt finna. Gemensam huvudman för apoleken   i  öppen   och  sluten  vård   har  visat  sig  underlätta  arbetet  i läkemedelskommittéer och samarbelel med sjukvårdens föreirädare. Därmed  ges goda  förulsättningar för  likartad,  teapeutisk  välgrundad  och ekonomiskt fördelaklig läkemedelsförbrukning inom l.ex, ett landsling eller ell   sjukvårdsområde.    Även   kvalificerade   informalionsakliviieier   kan genomföras lällare och med lägre koslnader inom elt geografiskl område där huvudmannaskapel   är  enhelligi.   Erfarenhelerna  från   Slockholms  läns landsling, där sjukhusapoteken drivs i landstingets regi, är däremot mindre gynnsamma vad gäller samverkan mellan sjukhusfarmaci och öppenvårdsfarmaci. AFF anser därför alt det är viktigt att samtliga sjukhusapotek i framtiden drivs av Apoleksbolagel och föreslår, all rällen för sjukvårdshuvudmännen alt driva sjukhusens läkemedelsförsörjning i egen regi skall upphöra,  Samlidigt  är del väsenlligt  all  de av Apoteksbolaget drivna sjukhusapoteken i sin verksamhet ytterligare integreras med resp. sjukhus, så atl den kunskapspolenlial, som finns på sjukhusapoteken, ulnyttjas inte endasl   i   dislribulionen   lill   beslällande   avdelningar   ulan   också   i   alll läkemedelsarbele ule i sjukhuset Del är angeläget alt skapa förbättrade organisatoriska förulsällningar härför, som överbryggar problemel med olika huvudmän. Ell led i della kan vara en ulökad cenlral samverkan mellan Apoleksbolagel och sjukvårdshuvudmännen. Arbelsområdel för nuvarande samarbelsnämnd  bör därvid  utvidgas all  även  omfatta ulformning av riktlinjer för samverkans innehåll och organisalion på regional och lokal nivä. Samlokaliseringen av expedilionsapoiek och sjukhusapolek har visal sig ge driflmässiga fördelar. I den män olika parter vid samma sjukhus även fortsällningsvis skulle kunna driva sjukhusapolek resp. expedilionsapoiek bör man söka samordna verksamhelen så långt möjligt. Som ulredningen visar har Apoteksbolaget på ell framsynl sätl kunnal skapa en forsknings-polential på läkemedelsområdei vid de slörre sjukhusapoleken genom alt engagera apolekare med hög velenskaplig kompetens och avsätta lämpliga laborativa resurser. Della har medföri bl.a. att nödvändig dokumenlalion för äldre i bruk varande läkemedel liksom för s.k. "orphan drugs" lagils fram. Vidare har avsevärda lerapiförbällringar kunnal göras t.ex. vad gäller en ändring av smärlslillande medel och cancerläkemedel inom sjukvården. Denna forskning är också självklarl viklig vad gäller generering av dala som underlag för en saklig och objektiv läkemedelsinformalion. Del är därför även  ur denna synpunkl  beklagligl  all  ulredningen  inle  lagit definiliv slällning belräffande huvudmannaskapel för sjukhusapoleken. En utveckling innebärande ell minskal ansvarstagande för Apoteksbolaget skulle sannolikl ävenlyra en fortsatt fruktbärande utveckling inom delta område.

Prop.  1984/85:170                                                                47

Svciiskii LäkaresäUskapci har inga särskilda synpunkter pä utredningens överväganden i denna del men instämmer i atl frihelcn för sjukvårdshuvudmannen att ansvara för läkemedelsförsörjningen bör behållas,

Landsiingsförbundei anser att samarbetet mellan sjukvårdshuvudmannen och Apoteksbolaget i det stora hela fungerat bra men att vissa förbällringar är angelägna. Landstingsförbundet fortsätter. Om ett sjukhus kan fä vissa rabaiter från ett liikeinedelsföretag skall dessa enligt sjukhusavlalel i sin helhet tillgodoräknas sjukhuset via Apoteksbolaget, Sjukvårdshuvudmännen har emellertid inga möjligheter att påverka förhandlingarna mellan läkemedelsindustrin och Apoleksbolagel om apotekens inköpspris, inte ens för preparat som uteslutande används inom sjukhus. En ändring måste hår komma till stånd, I bolagets avtal med staten bör därför skrivas in atl företrädare för sjukvårdshuvudmännen har rätt alt medverka vid förhandlingar om inköpspriser för sjukhusspecifika preparat. Formerna för denna medverkan bör övervägas mellan parierna. Även om förbundsstyrelsen i princip tillstyrker atl monopolet även i framtiden skal! vara kvar, vill förbundet föreslå viss modifikation av delta. Enligt styrelsens uppfatlning bör i de fall dåren samlokalisering av expeditions och sjukhusapotek innebär betydande rationaliseringsvinster, undantag från delaljhandelsmonopolet göras. Särskilda överenskommelser mellan sjukvårdshuvudmannen och Apoteksbolaget om ekonomiska och andra villkor för en sådan samlokalisering och gemensamt utnyttjande av personal med skilda arbetsgivare bör kunna träffas. Härigenom uppnås syftet all yllerligare pressa kostnaderna för sjukhusens läkemedelsförsörjning,

Malmö kommun menar all vissa förbättringar i syslemet för sjukhusens läkemedelsförsörjning är angelägen. Kommunen fortsätter. Sjukvårdshuvudmännen har för närvarande ingen räll alt få insyn i vilka avvägningar som i prisförhandlingar mellan läkemedelsindustrin och Apoteksbolaget göres mellan olika preparat, inle ens produkler som uteslutande används inom sjukhus. Utredningen har i silt förslag till nytt avla! inle föreslagil någon ändring i della avseende, Sjukvårdsslyrelsen anser emellerlid alt en ändring här måsle komma till stånd och i kommande avtal mellan staten och Apoleksbolagel bör den bestämmelsen inlagas all föreirädare för sjukvårdshuvudmännen får räll all dellaga i prisförhandlingar med läkemedelsindusirin beträffande sjukhusspecifika läkemedel. Sjukvårdshuvudmännen har med nuvarande avta! räll atl genoni egen organisation svara för läkmedels-försörjningen vid sjukhus och i sådana fall jämväl tillhandahålla läkemedel till allmänheten i expedilionsapoiek, såvida överenskommelse härom Iräffals med Apoteksbolaget, Detta bolag har dock hillills strikt tillämpat delaljhandelsmonopolel och omöjliggjort för de huvudmän som önskai. atl fa raiionella och ekonomiska lösningar genom samlokalisering av sjukhus-och expedilionsapoiek, LJndantag frän detaljmonopolet borde enligt sjukvårdsstyrelsens uppfattning kunna ske där dylik samlokalisering befinnes ekonomiskt fördelaktig och överenskommelse vara möjlig mellan sjukvårds-

Prop.  1984/85:170                                                                 48

huvudman och Apoleksbolagel. Monopolställningen får inte försvåra eller lägga hinder i vägen för Apoleksbolagels uppgifl som ell serviceförelag i läkemedelsförsörjningens ijänsl.

Uppsala läns landsling menar alt kommande avtal måsle ulformas på ell sådani sätt all sjukvårdshuvudmannen ges möjlighel atl medverka vid förhandlingar om inköpspriser för sjukhusspecifika preparat och au former för samlokalisering av sjukhusapotek och s.k. expedilionsapoiek bör ulvecklas.

Samtliga landsting utom Stockholms läns landsting har överlåtit ansvaret för den slulna vårdens läkemedelsförsäljning till Apoteksbolaget, Betänkandet föreslår ingen ändring utan den nu tillämpade valfriheten skall finnas kvar. Förvaltningsutskottet menar atl effekterna av olika organisationer av den slutna vårdens läkemedelsförsörjning närmare borde ha penelerats bl.a. uiifrån de erfarenheler som finns inom Stockholms läns landsting.

Slockholms låns landslingskommun har framhållit atl beträffande prissällningen har ulredningen konslaleral att bolaget lill viss del inle motsvarar förväntningarna. Landstingskommunen fortsäller. Dessa förhållanden, som kan resullera i atl köparen ej erhåller lägsta pris, lorde i viss utsträckning kunna undvikas för läkemedel knutna till sluten vård och där sjukvårdshuvudmannen är slutlig köpare. Sjukvårdshuvudmannen kan, l.ex. genom sina läkemedelskommittéer, för en eller flera sjukvårdsinrällningar göra upp riktlinjer för användningen av dessa läkemedelsgrupper så all en tillförlitlig prognos över en kommande årsförbrukning kan erhållas och uiifrån delta välja ett preparai framför elt annat eller en fabrikant framför en annan. Härvid kan prisfrågan vara väsenllig. En sådan samverkan är önskvärd och till gagn för sjukvårdshuvudmannen och står i överensstämmelse med intentionerna i det föreslagna avlalel mellan slalen och Apoteksbolaget. Ulredningen borde i detalj belyst hur en sådan samverkan kan ske. När del gäller sjukhusens läkemedelsförsörjning är del väsenlligl alt nuvarande möjlighet för landstinget att själva driva sjukhusapoleken finns kvar. I likhel med vad som framförts av landstingsförbundets ledamot i kommittén anser landstinget dock att när det gäller läkemedelsförsörjningen vid sjukhus måste samverkan med sjukvårdshuvudmannen uttryckas tydligare och bällre i avtalslexten och villkoren bällre preciseras i utredningens förarbeten. Ell landsling som på egen hand svarar för sjukhusapoleken kan med nuvarande beslämmelser inte fullt ut påverka kostnaderna för läkemedel. Den strikta tillämpningen av monopoldefinition innebär i princip att kostnaderna helt styrs av Apoteksbolaget. Delta oavsett hur sjukvårdshuvudmannen väljer all organisera sin verksamhel och vilka åtganden som ingår. Sjukvårdshuvudmännen måste få möjligheter att påverka kostnaderna för läkemedelsförsörjningen på elt bättre sätt. Huvudmannens inköp av läkemedel bör därför icke betraklas som detaljhandel utan undantas från monopolet. Villkoren för huvudmannens inköp bör kunna regleras direkl med leverantör/grossist eller Apoteksbolaget på huvudmannens iniiiativ. Sjukvårdshuvudmannens möj-

Prop.  1984/85:170                                                                49

ligheier all från sina sjukhusapotek få sälja läkemedel till allmänheten borde ha behandlats mer omsorgsfullt i belänkandet, i försia hand uiifrån serviceaspekien genlemol allmänhel, palienter och sjukvårdspersonal.

Spri anser alt en närmare samverkan borde vara nalurligl mellan apoleksbolagel och sjukvårdshuvudmännen när del gäller inköp och service lill den slulna vården, öppenvården och hemsjukvården saml även i lokalfrågor, säkerhelsfrågor m.m.

SPK vill för sin del väcka frågan om ell slopande av Apoteksbolagels monopolräiligheter belräffande sjukhusleveranserna, men förulsäller att tänkbara konsekvenser även för bl.a. öppenvården först analyseras. Om monopolrältigheten på sjukhusleveranserna logs ifrån Apoleksbolagel skulle förelagel tvingas all genom sin egen efekliviiel visa all del var del bäsia allernaiivel för kunderna (sjukhusen).

A'0 anser när del gäller formerna för den slulna vårdens läkemedelsförsörjning bör sjukvårdshuvudmännens frihei all påverka koslnaderna för läkemedel förbällras. Huvudmannen bör vara oförhindrad alt träffa avtal om inköp från andra inköpskällor än Apoleksbolagel, l.ex. direkl från grossisl. Härigenom skapas ökade förutsällningar för konkurrens om leveranser lill huvudmännen. Denna möjlighel bör lillgodoses genom avialels ulformning eller på annal säll,

Sveriges Farmacevtförbund beklagar alt man inom Stockholms läns landslingskommun (SLL) inte funnit anledning låta Apoleksbolagel la över drifien av sjukhusapoleken. Fördelarna av en evenluell konkurrenssilualion mellan Apoleksbolagel och SLL föreligger inle. Slockholms läns landsling har inle de resurser och möjligheier som ur kvalitets- och servicesynpunki skulle kunna ulgöra vikliga konkurrensfaktorer genlemol Apoleksbolagel. Framför alll bör emellerlid framhållas atl det finns klarl konslalerade brisler i samarbelel mellan apolek och sjukvård inom Slockholms läns landsling. Den eflerslrävade integreringen mellan öppenvårdsapolek och sjukvård förekommer endast i liten omfattning. Della lar sig bl.a. ullryck i en dålig följsamhel vad gäller egenvårdshäfien och rekommendationer från sjukhusens läkemedelskommilléer. Från öppenvårdsapoiekenssida upplevs ofta en brisl på vilja all samarbeta från SLLs sida.

Apoteksbolaget har koncenireral sill yllrande lill de synpunkter som förs fram i del särskilda yilrandel och bl.a. anfört följande. Bolagel avser alt ge en fullständigare bild av den frågeslällning som behandlas där. Vissa sjukhusspecifika produklerna, infusions- och spolvälskor, levereras i slor ulslräckning direkl frän producenlerna lill sjukhusapoleken enligi överenskommelse mellan producenlerna och Apoteksbolaget. Hanleringskoslnaden för bolagel är därför mindre belungande vad gäller grossislledel. I sjukhusapoiek-sledel är dessa produkler däremol, såväl ur lagerhållnings- som dislribulions-och konlrollsynpunkt, väl så belungande som övriga produkter. Vid prisförhandlingarna med producenlerna tar givelvis bolagel hänsyn lill hur dessa produkler levereras lill sjukhusapoleken. Apoteksbolaget har dess-

4 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 170

Prop.  1984/85:170                                                                  50

utom i Apoteksbolagets och sjukvårdshuvudmännens samarbelsnämnd för sjukhusens läkemedelsförsörjning kontinuerligt under alla år informerat om prisförhandlingarna med läkemedelsindustrin. Sjukvårdshuvudmännen har således alltid haft möjlighel all framföra synpunkler på dessa. Förhandlingar om volymrabalter förs vanligen av ledamöler av läkemedelskommiliéen. Underlaget för dessa förhandlingar bygger på förbrukningsstalislik från resp, sjukhusapolek. När del gäller s.k, direklleverans från tillverkare, distribution och lagerhållning av det sorlimenl som inte är av lyp infusions- och spolvälskor har endasl Slockholms läns landsting med Apoteksbolagels medgivande bedrivit en sådan verksamhel. En gemensam utredning mellan Apoleksbolagel, Landsiingsförbundei, Stockholms läns landsting och Läkemedelsindustriföreningen under höslen 1984 har emellertid visat all även för landels slörsla landsling är gängse distribution via grossisl det billigaste alternativet. Stockholms läns landsling har därför i samförslånd med ovan angivna parter upphört med egen distribulionsverksamhel för läkemedel från och med den 1 januari 1985. När del gäller toiala läkemedelskostnader i den slutna vården torde elt aklivi läkemedelskommittéarbete och uppföljning av deras rekommendationer utgöra ett gott resultat. Minskningen av läkemedelsandelen av sjukvårdskostnaden i sluten vård lorde lill icke ringa del tillskrivas ett aklivi kommittéarbete. Apoteksbolaget vill slarkl underslryka vikten av samverkan på såväl cenlral som lokal nivå. Sjukvårdshuvudmännen  har   på   central   nivå,  i   de   århga   avtalsförhandlingarna   i samarbetsnämnden  för sjukhusens läkemedelsförsörjning,  möjlighel alt väga service mot kostnader. I nämnden har vid åtskilliga tillfällen diskuterats och redovisals kostnadsfördelningen mellan expeditionsarbeie, fillverkning, administration  och  övrig  service.   Sjukvårdshuvudmännen   har  sålunda kontinuerligt möjlighet atl påverka den service som skall ulgöra grunden för de olika sjukhusapotekens verksamhet i landet. Ett enskilt landsling kan erhålla service utöver den centralt avtalade, mol kostnadsersättning härför. Kostnaden drabbar härigenom inle övriga landsling, vilkel skulle strida mot principen i avtalet mellan Apoteksbolaget och sjukvårdshuvudmännen. Apoteksbolagets expedilionsapoiek kan vara såväl med sjukhusapoleken samlokaliserade som separat belägna inom sjukhuset, beroende på sjukhusapotekels läge, försäljningens omfallning, tillgång lill lämpliga lokaler m.m. Avlalel mellan sjukvårdshuvudmännen och Apoleksbolagel bygger på all sjukvårdshuvudmännen skall erhålla sina läkemedel till den slutna vården till självkostnadspris jämte skälig andel av bolagets kostnader, d.v.s. apotekens inköpspris för läkemedel -t- kostnader för personal och drift och bidrag till bolagels centrala service- och ledningsorgan. Genom gynnsam avkastning från Apoteksbolagets pensionsstiftelse har koslnader för cenlral service och ledning i stor utsträckning balanserats. Sjukvårdshuvudmännen har härigenom,  utöver  apotekens  inköpspris  för  läkemedel  endasl  att  belala kostnader för apotekspersonal och drift som hänför sig till den slutna vårdens försäljning.   Vid   sjukhusapotek   med  försäljning  till   allmänheten   dras

Prop. 1984/85:170                                                                 51

koslnader för personal och drifi som hänför sig försäljning till allmänhelen ifrån sjukhusapolekens lolala personal- och driflkoslnader. Apoleksbolagel vill slulligen framhålla all sjukvårdshuvudmännen har full insyn i sjukhusens läkemedelsförsörjning liksom rätt atl forma den efter sina önskningar och behov, även om drifien sker i Apoteksbolagets regi. År 1971 fanns 3 % av öppenvårdsapoieken vid vårdcenlraler och sjukhus. Idag är 40 % av apoleken lokaliserade dil. En sådan övergripande eiableringspolilik skulle enligi Apoteksbolagels uppfattning inte ha varit möjlig ulan etl nära samarbeie mellan varje enskill landsling och Apoteksbolaget. Kan detta samarbete ytterligare fördjupas under de kommande åren, ser bolaget med tillfredsställelse på delta.

Totalförsvaret

Läkemedelsförsörjningen inom lolalförsvarel har fungeral väl och ulredningen föreslår ingen ändring i sak.

Ingen av remissinstanserna som yttrat sig i denna fråga har något emot ett nyll avtal ingås.

Socialstyrelsen instämmer hell i de överväganden och förslag som ulredningen framför. Apoteksbolaget har på detta område ulförl slora insalser som tillsammans med de insatser som överstyrelsen för ekonomiskl försvar och läkemedelsindustrin genomfört medverkai till all den svenska läkemedelsförsörjningen vid avspärrning eller krig är unik vid en inlernaiionell jämförelse.

ÖB vill pålala viklen av all de lokala produktionsresurserna av viktiga läkemedel t.ex. infusionslösningar och spolvälskor, inle las borl genom centralisering av produktionen.

Civilförsvarsstyrelsen vill framföra att med anledning av att programan-svarel för civilförsvarets nuvarande sjukvårdsenheler kommer alt överföras till Socialstyrelsen kommer civilförsvarels behov av läkemedel fortsättningsvis i princip endasl alt omfatta de samarilgrupper som ingår i undsällnings-plulonerna och den nya hemskyddsorganisalionen. Slulligen anser civilförsvarsslyrelsen det önskvärl atl som tidigare Apoteksbolaget svarar för inköp, förrådshållning och omsättning av civilförsvarets behov.

ÖEF vill framhålla att försörjningen med läkemedel m.m. utgör en betydelsefull del av sjukvården inom lolalförsvarel. Genom etl nära samarbeie i permanenia organ, tillfälliga kommittéer, arbelsgrupper m.m. har både myndigheler och andra inlressenler ell goll grepp om läkemedelsområdet. Sedan ÖEF på uppdrag av socialstyrelsen genomfört den ökning av läkemedelsberedskapen som riksdagen beslutat om på basis av försörj-ningsberedskapsulredningens betänkande 1975, har Sverige fåll en förhållandevis god läkemedelsberedskap. Apoleksbolagels försvarsenhet har härvid lämnal värdefulla bidrag både beträffande uivecklingsarbeiel och den

Prop.  1984/85:170                                                                 52

fortlöpande omsorgen om beredskapen på läkemedelsområdet, ÖEF tillstyrker atl Apoleksbolagel med beaklande av anförda beredskapssyn-punkter erhåller ell nyll avtal med slaten, ÖEF menar atl dess verksamhet inom lolalförsvareis läkemedelsförsörjning bör klargöras och vidare nolerar ÖEF några formuleringar som ger ell missvisande inlryck bl.a. beträffande beredskapslagren. Vidare anför ÖEF: Apoleksbolagels befattning med beredskapslagring av läkemedel har hiuills endasl omfattat färdiga sådana och i stort sell endasl för försvarsmaktens och civilförsvarels behov. Molsvarande lagring för den civila sjukvården har på socialstyrelsens uppdrag urförts av ÖEF, All beredskapslagring av av halvfabrikat och råvaror för tillverkning av läkemedel har ulförts av ÖEF dels pä uppdrag av socialstyrelsen, dels inom ramen för eget programansvar. Lagret av färdiga läkemedel hos ÖEF uppgick 1984-07-01 till ell värde av 100 miljoner kronor medan lagrel av läkemedelssubsianser omräknal till färdiga läkemedel motsvarade ell värde av ca 1 500 miljoner kronor. Utredningens föreslagna avtalstext för "Försvarsförberedelser m,m, på läkemedelsområdet" kan enligt ÖEFs mening behöva ses över så att de beredskapsuppgifter ÖEF angett i sin kommeniar lill punkterna 1 och 7 i avtalet belräffande loialförsvarets läkemedelsförsörjning klarare framgår som skyldighel för Apoteksbolaget atl ulföra för sialens räkning.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har bl.a. påpekal all frågan om läckande av koslnaderna för inköp av beredskapsläkemedel genom påslag på ordinarie läkemedelspriser inte belysts trols all siyrelsen föreslagil detla i skrivelse lill ulredningen, Sjukvårdsslyrelsen lämnar förslag lill ny lydelse lill avlalslexl i anledning av framförda synpunkter. De utfästelser om omsättning av försvarets beredskapsläkemedel som gjordes i CML-kommilléens belänkande har inle kunnal infriats eftersom det toiala behovel av vissa läkemedel som är väsentliga vid ett evenluelll krig vida översiiger vad som är möjligl att omsätta i fred. Sjukvårdsstyrelsen har av ekonomiska skäl köpl läkemedel som inle kan omsällas av Apoleksbolagel. Della har skell i samråd med bolagel trots all det slrider mol avlalen. Apoleksbolagel överlog mililära-polekets analys och forskningsverksamhel. Della åiagande bör drivas ulan lönsamhetskrav från bolagel mol försvarsmakten. Ordet "försvarsmakten" bör användas i avtalstexten för atl klara ul vem som är beräuigad lill viss prisnedsättning vid leverans av läkemedel. Sjukvårdsstyrelsen föreslår all vid leverans till försvarsmakten skall prissätining ske enligt de grunder som lillämpas vid svarande sjukhusleveranser.

Personal

För alt Apoteksbolaget skall kunna lyckas med uppgiften alt ge en god service på läkmedelsområdel och all påverka läkemedelskostnaderna i sänkande syfte är del enligt utredningen väsenlligt atl man finner en väl avvägd balanspunkt mellan tekniska rationaliseringar och en progressiv

Prop.  1984/85:170                                                                53

personalpolitik. Bolaget är fortfarande mill inne i en process som medför yllerligare förändringar av arbetsuppgifternas art och omfattning. Inte minst sammanhänger detla med den fortgående datoriseringen av receptexpedilionen och de ökade kraven på informalion inom läkemedelsområdet Ulredningens inlryck är atl man hiuills lyckais bemäsira såväl de tekniska som de personalmässiga problemen, men atl slor fortsatt uppmärksamhel måsle ägnas ål personalutvecklingsfrågor.

Av remissinslanserna har AFF, TCO, Socialsiyrelsen, Sveriges Farmacevtförbund yllral sig i denna del.

AFF -cmser alt det finns en risk för siagnalion i uivecklingen av apolekens funkfioner lill omvärlden genom all den myckel fålagliga personalen vid de små apoleksenhelerna blir alliför bunden lill den löpande driften. Den nära anknytningen till sjukvården släller allt slörre krav på personalens farmacevtiska kompelens som delvis tillgodosetts genom en utökad utbildningsverksamhet inom apoteksgrupperna. Sannolikt bör även andra mer riklade utbildningsinsatser sältas in till denna växande personalkategori. Av bl.a. anförda skäl framsiår en vidare ulveckling i riktning mot alll mindre apoteksenheler inle som odelat positiv. För Apoteksbolaget liksom för andra serviceförelag gäller all personalen är den vikligasle resursen. Särskilt slora krav slälls därför på personalpolitiken och därmed sammanhängande planering av personalbehov och personalutveckling. Samtidigt som AFF kan notera, all väsenlliga framsleginom della område skett under senare år, l.ex. anställandet av informationsapolekare, introduklionsulbildning för nyan-slällda apolekare och vidareulbildningen av apoiekslekniker lill receplarier, vill vi framhålla betydelsen av alt personalfrågorna i vidsträckt bemärkelse ägnas ökad uppmärksamhel i framtiden. Soin redan inledningsvis anförts saknas i utredningen en diskussion rörande del farmaceviiska kompelens-monopolet. För närvarande är detta författningsmässigt reglerat endasl vad gäller recepiexpedilion och föreslåndarskap för sjukhusapotek. Fram I.o.m. 1970 gällde atl apoleksföreslåndare - även för öppenvårdsapolek - skulle vara farmacevl, en beslämmelse som upphävdes i och med Apoleksbolagels lillkomst. I praktiken har dock även därefter samtliga apotekschefer varit farmacevter. Som AFF redan framfört i vårl remissynrande över behörig-helskommiliéns belänkande (SOU 1983:33), anser AFF emellertid all i ledningen och utvecklingen av varje enskilt apoteks verksamhet är de farmacevtiska tjänsterna del cenirala, varför som behörighetskrav för att förestå apotek skall gälla avlagd farmacevtisk examen. AFF föreslår sålunda alt föreskrifier av denna innebörd ulfärdas anlingen i förfaitningsform eller i avlalel mellan slalen och apoleksbolagel.

TCO: I såväl HSL som HS 90 betonas del slora behovet av personalulbildning i samband med den förändring som hälso- och sjukvården står inför. Della krav gäller även apolekspersonalen nägol som TCO underslrukit och utvecklat i silt yttrande över HS 90. TCO anser det bl.a. mot denna bakgrund vara en slor brisl all ulredningen inte redovisar en övergripande personal-

Prop.  1984/85:170                                                                 54

polilisk syn vad gäller framliden för såväl farmaceuter som apotekstekniker med hänsyn lill den förändring som bolagel genomgår. Ulredningen borde redovisal uiförliga överväganden om personal- och utbildningsfrågor samt gjori kopplingar mellan behovel av ulbildning å ena sidan (inklusive den särskili anpassade receptarutbildningen för apotekstekniker) och de arbets-organisaioriska effekter som direktreceptur, leknikinförande m.m. för med sig å andra sidan. Det är anmärkningsvärl atl utredningen inte övervägt de konsekvenser som den nya tekniken kan få för kvinnornas sysselsättning/ sysselsättningsgrad om det inle finns en god personalplanering och framhåll-ning. Sammanfallningsvis borde utredningen således ha redovisat en övergripande syn på personalutvecklingen inom Apoteksbolaget fram lill år 2000. TCO ulgår från all läkemedelsutredningen i sill fortsalla arbele inom ingående behandlar dessa frågor.

Socialstyrelsen delar ulredningens synpunkter. Styrelsen ser del som lillfredsställande all den nya enkalegoriulbildningen för apoleksverksamhel nu införs vilket medför en genomsnittlig höjd kompetens på apoleken.

Utredningens uppfattning delas inte av Sveriges Farmacevtförbund. De brister som finns härleder framför allt från all företaget aldrig har haft en fastlagd och väl känd personalpolitik. Förbundet vill för sin del särskilt framhålla följande. Tekniska rationaliseringar har genomförts utan en erforderlig och planerad personalanpassning. Företagets beslut att enbart behörig personal skall sköta expeditionsarbetet så snart personalla resurser föreligger, har inle heller resulterat i några klara personalpolitiska åtgärder. Sådana beslut hade i konkurrensutsatta företag varil självklara. Vidare har Apoteksbolaget inte omdisponerat befinlliga resurser för alt möta kraven på ulökad farmacevtisk service. Den farmacevtiska personalen utnyttjas således inte fulll ul i framför alll kundberoende informationsarbete. En faktor som särskilt under åren framöver också kommer atl få slora negativa effekter är Apoteksbolagels bristande personalplanering vad gäller nyrekrytering av personal. Som framgår av ulredningen är andelen anslällda upp t.o.m. 30 år synnerligen låg. Först under det senaste åren har Apoteksbolagets ledning blivit medveten om detta problem och börjat alt förbereda åtgärder för att möta del. Med en kontinuerlig och genomtänkl personalplanering skulle nalurliglvis inte detta ha behövt inträffa. Vad gäller personalsamverkan vill, förbundet för sin del särskilt peka på de brister som föreligger i informalionen från central nivå ut till de anställda på apoteken. Förbundet vill framhålla att denna brist på information mellan huvudkontor och fält i stor utsträckning bidrar till atl skapa avstånd och motsatsförhållande, något som många gånger inle alls är befogat. Förbundet vill för sin del understryka att beskrivningen om personalutvecklingen en deskriptiv framslällning, som i många avseenden framstår som en chimär för de anställda som förbundet företräder. Del gäller framför allt den lokala utbildningen. Företaget har- i likhet med vad som gäller läkemedelsinformationen - uttalde policies, där del  mest  framträdande  dragen  är att  personalutvecklingen skall vara

Prop.  1984/85:170                                                                55

organisallions- och funklionsinriklad. När väl dessa policies är formulerade på central nivå, saknas emellerlid sådana beslut som gör all ulbildningen når alla anslällda och bidrar till uivecklingen av var och en alll efter vederbörandes kunskapsnivå. P.g.a. brisler i planering och genomförande har Apoteksbolaget inle kunnat ianspråkta de medel som årligen avsalls för personalutveckling, Della måste anses anmärkningsvärl i ett företag med de uppgifier och åtaganden som finns gentemot allmänhet och samhälle. Under Apoteksbolagets existens har stora resurser avsatts för att höja och kompletlera apoteksteknikens kompelens. Farmacevlförbundei represenlerar den farmacevtiska personalen - apotekare och receplarier. Motsvarande utbildnings- och utvecklingsinsatser har inte tillnärmelsevis genomförls för farmacevlernas vidkommande, något som på sikt måste leda till en utarmning av den farmaceviiska kompetensen på apoleken. Framför alll har Apoteksbolaget grovt åsidosatt fortbildningen av receplarier lill följd av all man från cenlrall håll inte velal nivåanpassa den lokala utbildningen. Man har därigenom i realiieien förnekal den farmaceviiska personalens ulbildning och kompelens. I ulredningen beskrivs den introduktionsutbildning för apotekare som infördes i slutet av 1970-lalel. Förbundel konsialerar för sin del all sådan förelagsanpassad ulbildning inle på något sätt är unik i svenskl arbetsliv - snarare ivärtom. Enligt förbundels uppfattning bör denna företagsanpassade utbildning vidgas till atl även omfatta receplarier. Det är både naturiigl och väsentligt att förelagel anordnar en anpassad introduklionsulbildning så atl grundutbildningen i del allmänna utbildningsväsendet kan ägnas åt att ge en så bred bas som möjligl för olika slags yrkesverksamhet inom del farmacevfiska områdel. Utredningen konsialerar atl en betydande ökning ägl rum av den mellankalegori som receplarierna kan sägas ulföra. Della är en utveckling som är unik för Sverige jämfört med andra länder. Förbundet anser, i likhet med utredningen, att detla förhållande bl.a. varil en förutsätining för den snabba ulbyggnaden av apoleksnätel. Emellerfid är del, enligi förbundel, av slörsla vikt att denna utveckling inle leder lill atl den högre farmacevtiska kompetensen - representerad av apotekarna - reduceras ytterligare. Om kvaliteten på apoteksfarmacin skall kunna bibehållas och ulvecklas är det nödvändigt med apotekskompetens i tillräcklig omfattning. Del är apotekarna som bl.a. har atl svara för de mer kvalificerade farmacevtiska frågeställningarna samt för den nödvändiga kontinuerliga fortbildningen av receplarier.

Ekonomi och flnanser

Apoteksbolagels ekonomi och finanser påverkades länge negafivl av en överlagen pensionsskuld av 359 MKr. Denna har numera avbelals och därjämle har gjorda pensionsålaganden säkrats genom avsätt ningen om tillhopa 1250 MKr. En varulagerreserv och andra obeskattade reserver om närmare 800 MKr har byggts upp. Utredningen konstaterar att bilden nu är

Prop. 1984/85:170                                                                  56

väsenlligl annorlunda än när bolagel började sin yerksamhel. Behovet av belryggande reserver har emellerlid framhållils i samband med prisbildningsfrågorna, där del belysts hur del ekonoiniska utfallet slarkl kan påverkas av omsländigheter uianför bolagels konlroll. Tillgängliga beräkningar rörande bolagels produkliviiel ullryckl som en kvot mellan arbetsmängd och betalda personaltimmar utvisar en fortgående ökning.

Bland remissinslanserna har AFF, Slalskonioret, NO, RRV och Sveriges läkarförbund avgivii synpunkler på utredningens överväganden i denna del.

y4fF konstaterar, liksom ulredningen, all Apoleksbolagels ekonomi och finansiella slällning utvecklats mycket tillfredsställande. Apoteksbolaget har under de gångna 15 åren expanderal myckel kraftigl. Omsättningen har ungefär 5-dubblats och balansomslutningen 8-dubblats. Delta har bl.a. resulterat i atl kapitalbasen i form av budet egel kapilal, som inle förändrals under perioden, numer får belraktas som alltför begränsad både i relalion lill verksamhelens omfallning pch balansräkningens omslulning, även om bolagel lill följd av sina möjligheier all själv reglera sina priser och sin ställning som statsdomineral bolag inle släller samma krav på aktiekapitalet som en granti för fullgörandet av förpliktelser lill ulomslående. AFF föreslår därför all akliekapitalel ökas. Della kan ske ulan kapilaltillskoU från ägarna genom fondemission med i anspråklagande av lill förfogande slående frill eget kapilal.

Slalskontorel konslaleral liksom ulredningen all bolagel under senare år lyckats bygga upp avsevärda ekonomiska lillgångar som avsalls i balansräkningen, i pensionsstiflelse och som andra obeskattade reserver. Utifrån ulredningens konstateranden vill statskontoret ifrågasätta om inte den förda prispoliliken borde prövas utifrån ell lolall samhällsekonomiskl inlresse.

NO får med anledning av ulredningens konslaterande all Apoleksbolagel vid sidan av sina stora och egentliga uppgifier inom läkemedelsförsörjningen är på väg att bli en inte obetydlig intressent på marknaden för penningplaceringar konstatera att denna verksamhet borde utredningen ha prövat på olika sätl. Allmänt sett får emellertid NO ifrågasälla värdel och nödvändigheten av atl den finansiella verksamhelen får ökad omfallning. Eflersom bolaget redan har säkrat sina gjorda pensionsålaganden bör förutsättningarna finnas för fortsaita marginalsänkningar i apoteksverksamheten.

RRV anser all det behövs en mer ingående analys av bolagels ekonomi och av samspelel mellan bolagels ekonomiska utveckling och slatens kostnader för läkemedel. En samlad analys bör också göras av de statsfinansiella konsekvenserna av skilda ålgärder i fråga om priskonlroll, bolagels prispolitik och pensionsåtaganden saml av statens förräntningskrav. Som framgår av delbelänkandet har Apoleksbolagel under senare år gjori slora fondavsällningar, vilkel bl.a. kan ses som en effekl av lillämpade priser på lillhandhållna varor och tjänster. En belydande del av bolagels överskott kommer från  dess  fastighetsförvaltning och  kapitalförvaltning.   Nästan

Prop. 1984/85:170                                                                 57

hälften av bolagets överskott (före bokslulsdispositioner) under åren 1979-1983 kommer sålunda från dessa verksamhetsgrenar. Utvecklingen synes gå mol all bolaget blir en alll slörre aktör kapitalmarknaden. Enligt RRVs mening bör konsekvenserna av denna ulveckling närmare analyseras,

Sveriges Läkarförbund vill också la fasla på vad ulredningen anför om att Apoteksbolaget viktigaste uppgift är och måste förbli atl upprätthålla en fullgod läkemedelsförsörjning, detta mol bakgrund av all bolagels finans-förvallande uppgifier ökal i omfallning.

Prop.  1984/85:170 58

Bilaga 3

Förslag till

Avtal mellan staten och Apoteksbolaget AB om bolagets verksamhet

1 § Apoleksbolagel AB (bolagel) ålar sig atl med ensamrätt driva
delaljhandel med läkemedel enligt vad som sägs i della avtal. Åtagandel
innebär ingen begränsning i statens bakteriologiska laboratoriums och
statens velerinärmedicinska anstalts rätt atl bedriva sådan verksamhel.

Bolagel skall följa de allmänna rikllinjer för verksamheten som dragils upp vid riksdagsbehandlingen av frågan om avtal med Apoteksbolaget AB (prop. 1984/85:170, SoU:00, rskr 00).

2 § Bolagel skall svara för en god läkemedelsförsörjning i landel. Verksam
helen skall bedrivas på ett sådant sätl atl möjligheterna all ulnyiija resulialen
av läkemedelsulvecklingen främjas samiidigi som förulsällningarna all
uppnå lägsla möjliga läkemedelskostnader beaktas.

I della syfie skall bolagel

-noggranl följa uivecklingen på läkemedelsområdei inom och utom landet;

-   ha etl rikstäckande system för att distribuera läkemedel, som är väl anpassat lill lokala förhållanden och lillgodoser kravel på en säker, rationell och effektiv läkemedelsförsörjning;

-   ha den lager- och leveransberedskap i fråga om läkemedel som behövs för att tillgodose hälso- och sjukvårdens behöriga krav;

-verka för en tillräckligt omfattande saklig information om läkemedel;

-     medverka till atl en fortlöpande statistik produceras över läkemedels
förbrukningens arl och omfallning.

3  S Bolagel åtar sig att fullgöra de försvarsförberedelser m.m. som anges i bilaga till detta avtal. Bolagel skall därvid följa de allmänna riktlinjer för verksamheten som dragits upp vid riksdagsbehandlingen av frågan om samordning av civil och militär läkemedelsförsörjning m.m. (prop. 1973:16, SoU 6, rskr 101).

4  § Bolaget bestämmer i vilken utsträckning apolek och andra försäljningsställen för läkemedel skall finnas och var de skall vara belägna. Med apolek förslås elt försäljningsställe för läkemedel som med hänsyn till personella och övriga resurser kan ge en läkemedelsservice av mer allsidig art och omfattning.

Vid lokalisering och utformning av försäljningsställen skall bolaget eftersträva en god service lill allmänheten och hälso- och sjukvården samtidigt som läkemedelskostnaderna hålls på en rimlig nivå.

Bolaget kan efter överenskommelse och på de villkor som därvid anges låta en sjukvårdshuvudman fullgöra bolagets skyldighel att tillhandahålla läkemedel ål allmänheten.

Prop.  1984/85:170                                                                59

5 § Del åligger bolagel atl på begäran snarasl möjligl anskaffa och lillhandahålla läkemedel som förordnals av behörig läkare, tandläkare, veierinär eller andra som har räll all förskriva läkemedel, Bolagel skall också lillhandahålla farmaceviiska specialileier och andra ändamålsenliga läkemedel vilka får försäljas receplfriu.

Särskilda bestämmelser finns om bolagets befallning med kostnadsfria förbrukningsartiklar och prisnedsatla livsmedel vid vissa sjukdomar.

I övrigl bör bolagel tillhandahålla sådana varor inom hälsovårdsområdet som naiurligen anknyler till bolagels verksamhet. Varorna skall vara av god kvalitet. Denna del av verksamheten skall bära sina egna koslnader och bidra lill förränlningen av del i bolagel insalla kapilalel.

6S Inköpspriserna på farmacevtiska specialileier faslslälls genom överenskommelse mellan bolagel och föreirädare för läkemedelslillverkarna. Vid prisförhandlingarna skall bolagel sträva efler atl uppnå så låga priser som möjligl.

7  S Bolagels priser vid försäljning av läkemedel eller lillhandahållande av ijänsler skall vara sådana att bolagels kostnader täcks och skälig förränlning erhålls av del i bolagel insalla kapitalet.

8  § Bolagels priser på läkemedel vid försäljning till allmänhelen skall vara enhelliga i hela landet.

9  S Villkoren för bolagels leveranser till sjukhus och för dess tjänster i samband därmed fastställs genom avtal mellan bolagel och sjukvårdshuvudmännen. Därvid skall principen vara att bolagets övriga verksamhet varken belastas med kostnader för eller subventioneras genom denna yerksamhel.

10  § Bolagel skall se till atl den personal som sysselsäiis inom läkemedelsdistribulionen uppfyller de krav som måsle uppställas från säkerhetssynpunkt

11  § Bolaget skall sträva efter ett nära samarbete med huvudmännen för hälso- och sjukvården och med organisalioner och andra som har befattning med frågor om läkemedel.

Bolagel skall fortlöpande samråda med socialstyrelsen och riksförsäkringsverket i frågor av gemensamt inlresse.

Bolaget skall på begäran lämna socialstyrelsen och riksförsäkringsverkei de upplysningar och del biträde som behövs för deras verksamhet som bolagel kan lämna.

12       § Bolaget förbinder sig atl infria dels de pensionsulfäslelser som grundar
sig på beslämmelser som före utgången av år 1970 utfärdats av Kungl Maj;t
och som avser apoleksinnehavare och apoteksanslällda saml deras efterle
vande dels, sialens pensionsåtagande enligt överenskommelsen den 17
seplember 1969 mellan slalen och apolekarsocieielen.

Prop.  1984/85:170

60

13 § Delta avtal ersätter 1970 års avtal om Apoleksbolagels verksamhet och avlalel från är 1973 om vissa försvarsförberedelser m, m. på läkemedelsområdet.

Avtalet träder i kraft den 1 januari 1986 och gäller lill och med den 31 december 1990.

Uppsägning av avtalet skall ske senasl eu år före avlalslidens utgång, Avlalel förlängs med fem är ål gången vid ulebliven uppsägning,

Detla avtal är upprättat i ivå lika lydande exemplar, varav parierna lagil var silt.

Bilaga till avtalet mellan staten och Apoteksbolaget AB om bolagets verksamhet avseende försvarsförberedelser m.m. på läkemedelsområdet

1.    Apoleksbolagel AB (bolagel) skall för berörda cenirala förvaltningsmyndigheters räkning svara för inköp, förrådshällning, omsättning och annan lagerhantering av färdiga beredskapsläkemedel m.m.

2.    Bolaget skall följa de centrala förvaltningsmyndigheternas föreskrifter för läkemedelslagrens spridning, uppläggning, sammansätlning, märkning och förpackning m.m.

3.    Bolaget skall biträda angivna myndigheler i fråga om försök och prov med läkemedel och läkemedelsförpackningar som behövs för användning inom lolalförsvarel.

4.    Bolagel skall följa mililärbefälhavarens (mililärkommandochefens), mobiliseringsmyndighelens, civilbefälhavares och länsstyrelses föreskrifter för mobiliseringsplanläggningen av läkemedel om uppläggning och fördelning på mobiliseringsenheier m.m. och tillhandahålla de uppgifier, som behövs för dessa myndighelers planläggning av ultransport i samband med mobilisering.

5.    Bolagel skall hålla lagren av beredskapsläkemedel tillgängliga för inspeklion från berörda cenirala, regionala och lokala myndigheler.

6.    Bolagel skall en gång om årel lämna rapport lill de centrala förvaltningsmyndigheterna om lagerhållning och fördelning av de läkemedel som omfatlas av delta avtal. Genomförda kassalioner skall redovisas särskilt.

7.    Bolagel skall biträda de centrala förvaltningsmyndigheterna i myndigheternas arbele med beredskapsplanläggning m.m, på läkemedelsområdet.

8.    Bolaget skall enligt närmare överenskommelse mellan bolaget och myndighelerna inom lolalförsvarel tillhandahålla läkemedelsinformation, stalisiik och farmacevlisk rådgivning.

9.  Bolagel skall i samråd med de militära myndigheterna utöva farmacev
tisk lillsyn och konlroll enligt gällande författningar om de för
förbandssjukvård avsedda läkemedelsförråd, som förvaras vid krigs
maklens uibildningsförband (motsv).

Prop.  1984/85:170                                                                61

10.   Mellan bolagel ä ena sidan samt berörda centrala förvaltningsmyndigheter å den andra skall ell leverantör/kundförhållande gälla,

11.   Vid leveranser av läkemedel till försvarsmakten skall prisel besiämmas enligt de grunder som gäller vid motsvarande sjukhusleveranser lill den allmänna hälso- och sjukvården.

Försäljning som sker i syfte att omsätta läkemedelen i försvarsmaktens beredskapslager skall ske lill marknadsmässiga priser.

Ersättning till bolaget för dess tjänsler i övrigl skall utgå enligt överenskommelse mellan bolagel och försvarets sjukvårdsstyrelse.

Prop.  1984/85:170 62

Innehåll

Propositionen   ............................................................... ....... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll  ...........................         1

Lagförslag

1      Förslag lill lag om ändring i lagen (1970:205) om delaljhandel

med läkemedel  ........................................................         2

Uidrag ur prolokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 1985. ,   3

1          Inledning  ................................................................. ....... 3

2          Nuvarande förhållanden  ......................................... ....... 3

3          Fördragandens överväganden   ...............................         6

4          Upprällal lagförslag    ............................................... ..... 15

5          Hemställan   ............................................................. ..... 15

6          Beslut ....................................................................... ..... 15

Bilaga 1   1983 års läkemedelsulrednings sammanfalining av sill belän
kande (SOU 1984:82) Apoleksbolagel mot år 2 000........ ..... 16

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna och en sammanslällning

av deras yllranden   ........................................................ ..... 21

Bilaga 3 Förslag till avtal mellan staten och Apoleksbolagel AB    .     58