om åtgärder mot asbest

Proposition 1986/87:68

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse 1986/87:68

om åtgärder mot asbest

Skr. 1986/87:68

Regeringen bereder riksdagen tillfälle all la del av vad som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 20 november 1986.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Anna-Greta Leijon

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en redovisning av asbeslkommissionens avslutade arbele och av de samlade ålgärderna mol asbest.

1    Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 68

Arbetsmarknadsdepartementet                Skr. 1986/87:68

Utdrag ur protokoU vid regeringssammanträde den 20 november 1986.

Närvarande: statsministern I. Carisson, ordförande, och statsråden Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Wickbom, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Leijon

Skrivelse om åtgärder mot asbest 1 Inledning

Asbest har under lång tid använts i samhället i en mängd olika sammanhang. Asbesten förekommer i hela samhället — i arbelsmiljön, i den yttre miljön, i byggnader, i vatten och livsmedel. Många myndigheler har alt svara för riskvärdering och reglering när del gäller asbest.

På arbelsmiljöområdet har Sverige sedan många år liUbaka hafl en myckel sträng reglering, med internaiionelll selt låga gränsvärden för asbeslhalter i luft och med en restriktiv inställning fill nyanvändning av asbest och asbesthalligl material. De första svenska reglerna kom år 1964. De skärptes betydligt i mitten av 1970-talet. År 1982 trädde arbetarskydds-styrelsens kungörelse (AFS 1981:23) om asbest i kraft, i vilken yrkesmässig nyanvändning av asbest förbjöds. Från förbudei undantogs exempelvis montering av asbesthaltiga friklionsbelägg och packningar, om del inle fanns fillgång till godtagbara asbestfria belägg och packningar av mindre hälsofarligt material. Arbelarskyddsstyrelsen kunde också genom individuella tillstånd medge annan användning av asbest och asbesthalligl material.

Trols den strikta lagstiftningen fanns dock en slor och berättigad oro i samhället för de hälsorisker som asbesten kan innebära. Del fanns också en uttalad kritik från olika fackliga organisationer mot all regleringen inle var mer långtgående.

Dessa frågor aktualiserades även i riksdagen.

Socialutskottet (SoU 1983/84:29) behandlade flera mofioner rörande asbest. Utskottet ansåg därvid alt frågan om ett förbud mol alt sälja fordon med asbesthaltiga bromsbelägg borde utredas skyndsamt. Vidare ansåg utskottet all alla som i arbelet utsätts för inandning av asbest borde erbjudas läkarkontroll och att det inte fanns skäl atl behålla del i 26 § i arbelarskyddssiyrelsens kungörelse om asbest angivna villkoret för rält till sådan kontroll, all arbetet med asbest omfaltade minst halva arbelstiden.

Riksdagen beslutade atl ge regeringen till känna vad socialutskottet anfört (rskr. 350).

2 Regeringens inledande åtgärder            Skr. 1986/87:68

Med anledning av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt arbetarskyddsstyrelsen alt skyndsami utreda de aktuella frågorna. I en skrivelse den 26 februari 1985 redovisade slyrelsen sin bedömning att del skulle vara möjligt atl förbjuda försäljning av nytillverkade personbilar och motorcyklar försedda med asbesthaltiga friktionsbelägg från den 1 januari 1987 (fr.o.m. 1988 års modeller). 1 fråga om övriga fordon ansåg styrelsen att det inte var möjligt atl ange någon tidpunkt. Beiräffande den medicinska kontrollen ansåg styrelsen i skrivelse den 31 januari 1985 atl det från medicinsk synpunkt inle var mofiverat atl ändra reglerna.

Mot bakgrund av bl.a. de bedömningar, som arbelarskyddsstyrelsen hade redovisal, beslutade regeringen den 21 mars 1985 att uppdra åt kommerskollegium att i enlighel med gällande GATT- och EFTA-procedurer notifiera dels elt förbud alt försälja nytillverkade personbilar och motorcyklar försedda med asbesthaltiga friktionsbelägg, dels etl förbud atl försälja asbesthaltiga belägg lill vissa fordon. Förbudet vad avser fordonen skulle gälla årsmodeller som godkändes vid regisirerings- eller typbesiktning efter den 1 januari 1987 (1988 och senare års modeller). Förbudet beiräffande friklionsbelägg som reservdelar skulle avse belägg lill fordon som godkänts vid typ- eller registreringsbesiktning med asbestfria belägg.

Regeringen beslutade även all alla de personer, som kände oro efler alt tidigare ha utsatts för asbest i silt arbete, skulle få möjlighel atl genomgå en kostnadsfri läkarundersökning. Socialstyrelsen fick i uppdrag all i samråd med arbelarskyddsstyrelsen planera och administrera undersökningarna. I uppdraget betonades vikten av atl information om rökningens skadeverkningar lämnades i samband med undersökningen.

Men detta var enligt min mening inte lillräckligt. Med tanke på den omfattande förekomsten av asbest i samhällel och de hälsorisker som exponering för asbest kan innebära, ansåg jag atl väsentligl mer långtgående åtgärder var nödvändiga. En kraftfull och sammanhållen politik för att minska förekomsten av asbest i hela samhället behövdes. För atl skyndsamt få fram underlag för ett brett åtgärdsprogram på områdel begärde jag regeringens bemyndigande atl få fillkalla en särskild asbestkommission.

3 Asbestkommissionens arbete

Efter bemyndigande av regeringen den 21 mars 1985 lillkallade jag en asbestkommission med förelrädare för departementen och med mig som ordförande.

Kommissionen skulle bedriva sill arbete inom regeringskansliet och i samverkan med berörda myndigheter m.fl. Parterna på arbetsmarknaden gavs möjlighet till samverkan i en särskild referensgmpp.

För att påskynda kommissionens arbele och ge möjlighel fill en bredare represenlalion av experler, myndigheler och organisaiioner saml arbelsmarknadens parter inom olika problemområden knöts fem arbetsgrupper fill kommissionen.

Skr. 1986/87:68

Arbetsgrupper

					Referensgrupp till
	AsbesiKon:imissionen			kommissionen
Friklionsbelägg i fordon		Övrig industriell användning	Asbest i byggnader, fartyg, tåg			Social- och sjuk- värdspolitiska insatser	Asbest i den yttre miljön, i vattenledningar, vid deponering

I en bUaga till regeringsbeslutet den 21 mars 1985 preciserades kommissionens uppdrag. Dess uppgift skulle vara att lämna förslag till åtgärder mot asbest, men däremot inte alt värdera befintliga forskningsresultat. Det var regeringens bedömning att riskerna med asbest var väl utredda och dokumenterade.

Kommissionen fick i uppdrag atl:

-     utreda förutsättningarna för atl införa etl generelll förbud mot försäljning av lunga fordon med asbesthaltiga bromsbelägg,

-     utreda förutsällningarna för all införa elt generellt förbud mot försäljning av såväl personbilar som lunga fordon med kopplingar som innehåller asbest,

-     utreda förulsällningarna för alt kräva asbeslfria belägg för de fordon som är typgodkända med asbesthaltiga belägg,

-     föreslå åtgärder för all komma lill rätta med de risker som är förenade med asbest i byggnader och fartyg,

-     föreslå åtgärder avseende övrig induslriell användning av asbest, l.ex. i packningar,

-     belysa eventuellt behov av ytterligare social- och sjukvårdspolitiska insalser för personer som drabbats av skada tUl följd av arbete med asbest.

Utredningsarbetet skulle i dessa delar bedrivas skyndsamt och avslutas under hösten 1985.

Även andra frågor som rörde asbest skulle senare kunna tas upp av kommissionen. Del gällde l.ex. asbest i den yttre miljön och asbest i vattenledningar. Kommissionen inriklade silt arbete på atl

-     identifiera problem,

-     diskutera länkbara lösningar saml

-     besluta om vilka åtgärder som måste vidtas för att lösa problemen. Arbetet i kommissionen samt undergrupper bedrevs så att de problem

som rapporterats diskulerades vid ell inledande sammaniräde. Olika myndigheler redovisade därefter tänkbara åtgärder, alternativt vilka åtgärder som redan hade vidtagils.

En viktig utgångspunkt för kommissionen har varil att ålgärder som     Skr. 1986/87:68 kunde vidtas under dess arbete inte fick fördröjas, utan skulle genomföras snarasl ulan avvakian av kommissionens sluirapport.

På grundval av vad som framkommit under det arbele, som bedrevs under tiden april-juni 1985, föreslog kommissionen i en första delrapport (Ds A 1985:5) Handlingsprogram mol asbest ett antal åtgärder. Programmet överlämnades till regeringen den 29 augusli 1985. Kommissionens förslag, som redovisas i del följande, omfattade 28 punkler.

Kommissionen fortsatte sedan hösten 1985 silt arbete med frågor främst rörande den yttre miljön, asbest i vallenledningar saml vid deponering. Den 17 december 1985 avlämnades en andra delrapport (Ds A 1985:7) Handlingsprogram mol asbest lill regeringen. Denna innehöll förslag i lio punkter lill åtgärder mot asbest. Jag återkommer i det följande till förslagen.

Kommissionen har därefler huvudsakligen följt upp de föreslagna åtgärderna.

1 en skrivelse den 3 november 1986 till regeringen har kommissionen framfört sin bedömning att förutsättningar nu finns alt komma till rätta med asbeslproblemen. Kommissionens arbele är därmed slutfört. I skrivelsen har kommissionen understrukit vikien av all beslutade ålgärder följs upp av regeringen genom berörda fackdepartemenl.

Samtliga de förslag till ålgärder som lämnades av kommissionen har godtagits av regeringen. Vissa åtgärder har krävl formella beslul av regeringen.

Jag övergår nu till atl mer i detalj och område för område redovisa de olika ålgärder som har vidlagils för att minska och så långl möjligt eliminera riskerna med asbest.

Asbest i arbetsmiljön — arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter

Arbetarskyddsstyrelsen har skärpt reglerna för hantering av asbest i arbetsmiljön. En ny kungörelse om asbest (AFS 1986:2) utfärdades den 23 januari 1986 och trädde i kraft den 1 april 1986. För närvarande pågår ytterligare revision av reglerna.

Ändringarna innebar skärpta krav på användning av asbestcemenipro-dukter (exempelvis eternilskivor) vid reparation av befintliga installationer. Tillstånd för sådan användning måsle enligl de nya reglerna i varje enskilt fall meddelas av arbelarskyddsstyrelsen. Vidare skärptes reglerna för hantering av asbest i samband med rivning/ombyggnad av olika objekl. Tidigare krävdes att den arbetsgivare, som skulle hanlera asbest i samband med sådana arbeten, skulle göra en skriftlig anmälan fill yrkesinspektionen om detta. Bestämmelsen i fråga var inte slraffsanktionerad. De nya reglerna innebär atl företag som bedriver sådan verksamhel måsle ha tillstånd från yrkesinspektionen. Undantag från delta krav görs bara för enstaka rivning med kortare varaktighet än en mantimme, liksom för demonlering av hela asbestcementskivor utomhus. Den som bryter mol de nya reglerna kan dömas lill böler eller fängelse.

Av ansökan till yrkesinspekiionen om tUlstånd skall framgå bl.a.     Skr. 1986/87:68

-     rivningens art och omfattning,

-     hur avfallet planeras alt omhändertas och deponeras,

-     det antal personer som kommer att hantera asbesthalfigl material och vilken utbildning de har genomgått,

-     alt skyddsombud för de arbetstagare som skall utföra arbetet har yltrat sig,

-     skriflliga skydds- och hanleringsföreskrifter.

Yrkesinspektionen har genom ändringen fått etl effekiivt instrument för atl konlrollera de förelag som ägnar sig åt denna riskfyllda verksamhel.

I den nya kungörelsen om asbest infördes också skärpta krav när del gäller personalens utbildning. Dessa krav irädde i krafl den 1 oktober 1986. 1 korthet innebär de nya reglerna all all personal som river eller bygger om fasligheter m.m. skall vara informerad om asbest, dess förekomst, risker saml skyddsålgärder. Personal som i samband med rivning eller reparalion, om- och lillbyggnadsarbeten (s.k. ROT-arbeten) hanterar asbest skall ha en speciell utbildning. En omfallning av 3—4 dagar anges som lämplig. Personal som huvudsakligen arbetar med sanering av asbest behöver ytterligare utbildning. Denna sker lämpligen som utbildning i arbetet under erfaren ledning. Någon exakl omfattning anges inte. Skälel lill alt bestämmelserna om utbildning inte irädde i krafl förrän den 1 oklober 1986 var alt det inle fanns utbildningskapacitet för atl på den korta lid som gick från del all kungörelsen ulkom från iryckei och dess ikraftträdande (mindre än 1 månad) klara av utbildningsbehoven. Nödvändigheten av en sådan utbildningskapacitet påpekades av asbestkommissionen redan i augusti 1985.

För användning av asbesthalligl packningsmaterial träder skärpta regler i kraft den 1 januari 1987. Enligt de nu gällande reglerna har arbelsgivaren att bedöma om del finns lillgång till godtagbara asbeslfria produkter. Denna reglering har i och för sig medförl en klar minskning av användningen av asbesthaltiga packningsmaterial. Del kunde dock konstateras alt arbetsgivare i många fall inte prövade om det fanns godlagbara produkter utan asbest. Slentrianmässigt beställdes samma typ av packningsmaterial eller packningar som lidigare. Arbelarskyddsstyrelsen har därför ändrat reglerna så att möjligheten för arbelsgivaren atl ensam göra den här bedömningen tas bort. Från den 1 januari 1987 krävs tillstånd från arbelarskyddsstyrelsen i varje enskilt fall när en asbesthallig packning skall monteras.

Det är inte alltid lämpligt eller möjligt atl la bort den asbest som finns i exempelvis byggnader, fariyg eller tåg. I sådana faU kan man i slället välja atl bygga eller kapsla in asbesten. Etl problem som har uppmärksammals är den risk, som kan uppstå när olika yrkesgrupper senare gör ingrepp (reparation eller underhåll) i installationen. Inkapslingen kan då se harmlös ut. För atl förebygga all dessa grupper utsätts för asbest har arbelarskyddsstyrelsen i de nya föreskrifterna infört krav på att inkapslad asbestisolering skall märkas. Det betonas också vikten av att detta anges på befinfliga ritningar.

För alt minska riskerna med hanteringen av asbest, främsl i samband med rivning eller borttagande, har krav införts på speciell märkning av

förpackningar eller behållare som innehåller asbestavfall. Syftet är atl Skr. 1986/87:68 exempelvis transportföretagens och deponeringsplatsernas personal skall få bätte information och därmed kunna förebygga riskerna i samband med transporterna från rivningsplaisen fram till och med deponering. Vidare har kraven skärpts när det gäller vad rivnings- eller saneringsförelagen måsle redovisa när de söker tillstånd för rivning. För all underlätta samarbetet mellan olika intressenter i själva avfallshanteringen (länsslyrelser, miljö- och hälsoskyddsnämnder saml yrkesinspekiionen) ställs som jag lidigare nämnt krav på atl förelagen redovisar var de planerar att deponera avfallet.

Arbetarskyddsstyrelsens regler för medicinsk kontroll av asbestexpo-nerade arbetstagare har ändrals från den 1 april 1986. Ändringen innebär bl.a. att personal, som i samband med byte eller renovering av asbesthaltiga friklionsbelägg utsätts för asbest mer än 50 timmar per kalenderår, numera skall läkarundersökas. Tidigare gällde molsvarande krav för personal som lill mer än halva arbelstiden utförde sådant arbete.

Arbetarskyddsstyrelsen beslutade den 20 november 1986 om alt ytterligare grupper skall omfattas av kraven på medicinsk kontroll. Detla gäller personal sysselsatt med underhålls- och servicearbete mer än 50 limmar per år i värmeanläggning som är isolerad med asbest eller asbesthalligl material. Vidare omfattas därigenom även den personal på avfallslippar som tar emot asbesthalligl material. Genom etl tillsynsprojekl på tipparna som arbelarskyddsstyrelsen på regeringens uppdrag har genomfört framkom uppgifler som talar för all även denna personalgrupp bör omfattas av medicinsk kontroll. Tillsynsprojekiel redovisas i del följande.

4 Regeringens åtgärder med anledning av asbestkommissionens förslag m. m.

Asbest i ventilationsanläggningar, skolor m.m.

Regeringen ulfärdade den 5 december 1985 en förordning (1985:997) om anmälningsskyldighet beträffande asbest i ventilationsanläggningar. Förordningen trädde i kraft den I februari 1986. Den ålägger fastighetsägare m.fl., som ansvarar för en ventilationsanläggning med mekanisk tilluft, vilken innehåller asbest som kan komma i konlakl med tilluften, att senast den 31 december 1986 anmäla asbesiförekomsten lill miljö- och hälsoskyddsnämnden i den kommun där fastigheten är belägen.

Kommissionen har i det sammanhangei medverkat i en omfattande informationsverksamhet. Bland annat utarbelades en informationsskrift av arbetsmarknadsdepartementet, med liteln Asbest i ventilationsanläggningen? Ta reda på del före den 31 december 1986. Broschyren har tryckts i 250000 exemplar och distribuerats till kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder, fastighetskontor, samtliga yrkesinspektionsdistrikt, fas-lighelsägareföreningar, allmännyttiga bostadsföretag m.fl.

Kommissionen har genomfört ell seminarium på temat Erfarenheter från  asbesiinventering i ventilationsanläggningar.  I  seminariel  dellog

drygt hundratalet fastighetsägare, kommunföreträdare m.fl. Vid seminari-     Skr. 1986/87:68 el redovisades också vissa erfarenheler av att kombinera energibesparande åtgärder med en invenlering av asbestförekomst. Seminariet har dokumenterats i en rapporl.

Regeringen har haft överiäggningar med Svenska kommunförbundet i syfle all få lill slånd inventeringar av asbestförekomsl i skolorna. HitliUs har ca 200 kommuner genomfört eller beslutat genomföra en sådan inventering. Jag kommer senare att med Kommunförbundei la upp frågan om inventering även i de kommuner som hitfills inle inventerat asbest i skolorna.

Jag avser alt omedelbart efter årsskiflet informera mig om hur den ovan angivna förordningen har efterlevts.

Asbest i friktionsbelägg i fordon m.m.

Regeringen uppdrog som tidigare nämnls ål kommerskollegium alt notifiera ett förbud alt försälja nytillverkade personbUar och motorcyklar försedda med asbesthaltiga friktionsbelägg. Förbudei skulle gälla från den 1 januari 1987 (fr.o.m. 1988 ärs modeller). Notifieringen har genomförls. För övriga fordon föreslog asbeslkommissionen etl molsvarande förbud all gälla elt år senare. Regeringen uppdrog därefter ål kommerskollegium all inleda notifieringsförfarande även på detla område, vilket nu har slutförts.

Regeringen utfärdade den 21 augusli 1986 en förordning (1986:683) om förbud mol asbesthaltiga friktionsbelägg i fordon. Föreskrifterna innebär att

-    personbilar och motorcyklar av 1988 eller senare års modell,

-    lastbilar och bussar av 1989 eller senare års modell saml

-    andra motordrivna fordon och släpfordon som lUlverkas fr.o.m. den 1 juli 1988

vid saluförande eller överlåtelse inte får vara försedda med asbesthaltiga friktionsbelägg.

När del gäller fordon av äldre modeller har del lidigare varil vissa problem med all olika föreskrifier från arbelarskyddsstyrelsen och trafiksäkerhelsverket griper in i varandra. För att inte övergången tiU asbestfria belägg skulle försvåras uppdrog regeringen åt trafiksäkerhelsverket att under beaktande av trafiksäkerhetsaspekter se över de regler som gäller vid byte av säkerhetsdetalj (exempelvis bromsbelägg) på fordon.

Trafiksäkerhetsverket har nu, för vissa fordon, gjort sådana ändringar i reglerna alt de nämnda hindren är undanröjda. Regeringen har därför, för atl snabbi förhindra all asbesthaltiga belägg monteras på äldre fordon, förbjudil saluförande eller överlåtelse av asbesthaltiga belägg lill sådana fordon, för vUka det finns godlagbara asbeslfria belägg att tillgå. Förbudei, som meddelades i den nyss nämnda förordningen (1986:683) träder i kraft den 1 mars 1987. Arbetarskyddssiyrelsens regler förbjuder yrkesmässig montering av sådana belägg. Däremoi gäller inle styrelsens regler försäljning av asbesthaltiga belägg för "gör-det-själv"-montering. Genom det nu akluella förbudei stoppas också denna försäljning.

Förordningen om förbud mot asbesthalfiga frikfionsbelägg i fordon med- Skr. 1986/87:68 för på sikt atl sådana belägg inle längre kommer att finnas på marknaden. Friklionsbelägg kan dock användas även på ett stort antal andra områden. Exempel på detla är i gruvhissar, excenlerpressar och en mängd andra maskiner. I många fall importeras dessa maskiner från länder med en hell annan inställning till asbest och dess risker än den vi har i Sverige. Vid försia byte eller reparation av friklionsbdäggen gäller asbestkungörelsens bestämmelser. Enligl dessa får asbesthaltiga belägg inle monteras om godlagbara asbestfria sådana finns alt tillgå. För att förhindra alt asbesthaltiga friktionsbelägg kommer in i landet vid leverans av olika maskiner kan etl förbud liknande det mot asbesthaltiga friklionsbelägg i fordon behöva meddelas. Ett sådanl förbud måste även i detta fall las in i en förordning utfärdad av regeringen.

Ett problem i sammanhangei är att det i dag är svårt att exakl ange i vilken typ av maskiner det förekommer asbesthalligl friklionsmaterial. Regeringen har därför gett arbelarskyddsstyrelsen i uppdrag att skyndsamt utreda i vilken utsträckning sådana belägg förekommer. Styrelsen skaU därvid belysa konsekvenserna av etl totalförbud i enlighet med vad jag nyss har redovisat. När utredningen föreligger kommerjag att pröva behovet av etl förbud. Bland de frågor, som måste beaktas i sammanhangei, är i vilken mån garantier från leveranlörer kan påverkas.

Behov av utbildningsinsatser

Kommissionen konslalerade i sin första delrapport i augusti 1985 att det fanns ett behov av utbildning främsl för personal som arbetar med asbest. Kommissionen underströk också vikten av att sådan utbildning bedrevs av arrangörer som inte såg utbildning om asbest som ett kortsiktigt ekonomiskl intressant område.

Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (SIFU) påbörjade hösten

1985   utbildning omfallande två resp. fyra dagar för personal, som hanterar
asbest i samband med bl.a. rivning eller ombyggnad. Från och med höslen

1986   bedrivs utbildning för den aktuella typen av arbelen även inom
arbetsmarknadsutbildningen (AMU) och Katrineholms tekniska skola.
Den senare utbildningen är riktad till VVS-sektorn och omfallar två dagar.
En myckel stor utbildningsinsats har också genomförts av företagshälso
vården, specielll Bygghälsan. Även byggmästarföreningarna landet mnt
har genomfört informationsinsatser.

Utbildning för personal som skall invenlera asbestförekomsl bedrivs sedan ungefär ell år lillbaka av SIFU (total inventering) och Malmö kommun (inventering av asbest i ventilationsanläggningar). Slalens miljömedicinska laboratorium (SML) har genomfört tre lemadagar om asbest i inomhuslufl. Dessa lemadagar, vilka dokumenterats i en skrift utgiven av Byggforskningsrådet, riklade sig främst fill företagshälsovårdens personal. Även i övrigt har ell mycket stort antal regionala och lokala informations-aktiviteter genomförts. Ytteriigare exempel på detta är att Svenska kommunförbundet genomfört länsvisa informafionsdagar.

Från och med den 1 oklober 1986 gäller arbetarskyddssiyrelsens nya

regler beiräffande utbildning. Redan före denna tidpunkt hade etl slort     Skr. 1986/87:68 antal personer genomgått utbUdning anordnad av olika organisationer som jag nämnt tidigare.

Kommissionen har också pekat på behovet av bättre utbildningsmaterial rörande asbest.

Arbelsmiljöfonden — tidigare benämnd arbetarskyddsfonden - har lämnal ekonomiska bidrag till ulvecklingen av sådanl material, bl.a. elt omfallande studiematerial inklusive en slordiaserie, som har färdigställts av arbetarskyddsnämnden. Utarbetande av branschanpassade material har nu påbörials av nämnden. En handledning för asbestinventering har också framställts med stöd från arbetsmiljöfonden tillsammans med byggforskningsrådel. Vidare har, som lidigare nämnts, publicerats en dokumentation kring SML: s temadagar om asbest i inomhuslufl. Ett anlal videofilmer om asbeslsanering har också producerats. De senare har huvudsakligen framställts som en del i saneringsföretagens marknadsföring, men de är enligt min mening i de flesta fall av bra kvalilet och ger en god inblick i asbeslsaneringens leknik och risker.

Socialstyrelsen och livsmedelsverket har fått i uppdrag atl medverka lill ell förbättrat informationsmaierial inom sina respeklive ansvarsområden. Socialstyrelsen håller för närvarande på att färdigställa en faktabok om asbest i byggnader. Livsmedelsverket har i lidningen Vår föda redovisat förekomst av asbest i livsmedel samt en bedömning av vilka risker della innebär. Verket har i enlighet med regeringens uppdrag även skrivit till bl. a. kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder i denna fråga.

Regeringen har getl skolöverstyrelsen i uppdrag atl uireda förekomst av asbesthalligl utbildningsmaterial. Anledningen till detta var bl.a. atl asbesthaltiga friktionsbelägg användes inom utbildningen i fordonsteknik. Regeringen har vidare uppdragil åt skolöverslyrelsen att säkerstäUa att utbildning om asbest och dess risker införs i undervisningen av elever på främst bygg- och anläggningstekniska saml el- och teletekniska utbildningsvägarna. Regeringen har bedömi detla som viktigt eftersom många av dessa elever efter avslutad utbildning direkl kan komma i konlakl med asbesthalligl maierial, främst i byggnader. Skolöverstyrelsen har redovisat uppdragen.

Den ökade aktiviteten när del gäller inventering av asbestförekomsl, provtagning av asbeslhalter i luft m. m. har medfört behov av kvalificerade mikroskopisler. Arbelarskyddssiyrelsens forskningsavdelning har mol den bakgrunden genomfört tre veckolånga kurser i optisk Ijusmikroskopi. Härigenom förbällras analyskapacileten av prover.

Asbest inom sjöfarten

Lagen (1965:719) om säkerhel på fartyg gäller i slället för arbelsmiljölagen
(1977:1160) vid skeppstjänsl på andra fartyg än örlogsfartyg. Sjöfartsver
ket är föreskrivande myndighet enligt båda lagstiftningarna vad gäller
arbetsmiljön vid skeppstjänsl.
Tidigare gällde i stort de regler om asbest som fanns i arbelarskyddssty-    10

relsens anvisningar nr 52 vilka utfärdades år 1975. För arbetsmiljön i övrigl     Skr. 1986/87:68 ersattes dessa år 1982 av en ny kungörelse från arbelarskyddsstyrelsen.

Med verkan från den 15 juni 1985 har sjöfartsverket beslulat atl tiUämpUga delar av arbetarskyddssiyrelsens kungörelser om asbest respektive hygieniska gränsvärden (AFS 1984:5) skall gälla för skeppstjänsl på öriogsfartyg. Regeringen har uppdragil åt sjöfartsverkei alt genomföra molsvarande reglering även inom övriga delar av sjöfarten. Jag har erfarit all sjöfartsverkei avser att genomföra detla före 1986 års utgång.

Regeringen har vidare uppdragit ål sjöfartsverket atl skärpa kraven för inventering och ulmärkning av asbestförekomsl ombord på fartyg, som köps från utlandet. Skälen fill alt skärpta regler behövs, är dels alt fartygen ofta byggts i länder med betydligt lägre krav på skydd mot asbest än de svenska, dels att dessa fartyg kommer alt repareras på svenska varv.

För övrigt bereds för närvarande frågan om en ny sjösäkerhelslag inom regeringskansliel. I del sammanhangei kommer möjligheterna att meddela straffsanklionerade föreskrifier med stöd av den nya lagen atl las upp.

Sjöfartsverket initierade, efler överläggningar med kommissionen, en inventering av asbestförekomsl ombord på olika myndigheters färjor och andra fartyg. Ca 450 fartyg har inventerats. I drygl 280 fartyg påvisades ingen asbestförekomst, medan del i de övriga förekom asbest som isolering i ett 70-tal samt i de reslerande enbart som packningsmalerial e.dyl.

Inventeringsresuliatet används för närvarande för alt prioritera de åtgärder (borttagande, inkapsling, inbyggnad) som kan behöva vidlas.

Chefen för marinen har beslutat om en total inventering av asbestförekomsl på marinens fartyg. Inventeringen genomförs i tre sleg i samarbele med Staishälsan med prioritet för fartyg där asbestförekomst bedöms mest sannolik. Sluirapport över inventeringen lämnas av försvarets malerielverk (FMV) i december i år. Chefen för marinen har med ledning av resultatet från sleg 1 och 2 uppdragit åt FMV atl låla sanera kuslartillerieis fartyg och bålar som har asbestisolering med krokidolit (s.k. blå asbest). Saneringen bedöms vara genomförd år 1991. Beiräffande flottans fartyg (steg 3) beslutar chefen för marinen om åtgärder när FMV:s sluirapport föreligger.

Vidare har chefen för marinen beslutat om översyn av slädrutiner, inköp av dammsugare samt reparalionssalser för att minimera förekomslen av asbestdamm.

Försvarets forskningsanstalt (FOA) har på uppdrag av FMV utvärderat de inkapslingsmaterid som finns på marknaden. Utvärderingen är av värde också för inkapsling av asbest i byggnader och tåg.

Asbest i lok, pendeltåg, person- och godsvagnar

I en stor del av SJ:s person- och pendeltågsvagnar, godsvagnar, lok m.m. finns asbest som isolering. I mångafaU är del krokidolit (s.k. blå asbest). Exempel på förekomst av asbest (1985)

Personvagnar      1700 st. varav       720 isolerade med krokidolit

Penddlågsvagnar      260 st. varav       182 isolerade med krokidolit
Godsvagnar       38000 st. varav   22000 med kondens- och rostskydds-

massa med 35% asbest

SJ har tidigare prioriterat delsanering av vagnarna, vilket innebär atl Skr. 1986/87:68 man sanerar de områden där underhållspersonalen normall arbelar. Större saneringar har hittills genomförts i en saneringshall i Malmö. Vissa mindre arbelen får, på villkor som fastställs av arbelarskyddsstyrelsen, utföras även på andra orter. Med denna saneringskapacitet skulle flertalet personvagnar inte hinna saneras innan de var skrotningsfärdiga.

SJ invigde emellertid i december 1985 en helt ny saneringshall i Tillberga. Härigenom ökade saneringskapaciteten väsentligl. Vidare beslutade regeringen genom proposition (prop. 1986/87:25) att föreslå en förstärkning av SJ:s resurser så alt personvagnsparken skall vara sanerad inom ca sex år. Delta innebär grovt selt en halvering av den tid som bedömdes vara nödvändig för något eller några år sedan.

Asbest utanför arbetsmiljön

Arbetarskyddssiyrelsens regler om asbest utfärdas med stöd av arbetsmiljölagen. De gäller således inte asbest utanför arbetsmiljön. För atl få en enhetligare bedömning av riskerna med asbest ansåg asbestkommissionen det väsentligt att socialstyrelsen, till slöd för miljö- och hälsoskyddsnämndernas arbete, utarbetade allmänna råd för hur riskerna med asbest skulle bedömas. Regeringen uppdrog därför åt socialstyrelsen alt skyndsamt utarbeta sådana råd. Dessa är nu utfärdade (Allmänna råd från socialslyrelsen 1986:4, Handläggning av asbeslfrågor i byggnader).

Livsmedelsverket ansvarar för frågor om främmande ämnen i livsmedel, bl.a. i dricksvatten. En stor oro har funnits beträffande asbestförekomst i dricksvatten. Flera hundra mil dricksvaltenledning beslår av asbeslce-mentrör. En fräga har varit om den tilltagande försurningen kan innebära att cementen i rören påverkas och att asbestfibrer därigenom frigörs lill dricksvattnet.

Regeringen uppdrog mot den bakgmnden åt livsmedelsverket atl dels göra en kunskapssammanställning i första hand avsedd för kommunerna, men som också skulle kunna användas för informalion till allmänheten, dels informera kommunerna om hur man kan förebygga och hindra alt asbestfibrer frigörs från rören. Livsmedelsverket har fullgjort uppdraget.

Under 1970-lalet genomfördes en begränsad mätning av asbestförekomsl i dricksvatten i ett antal svenska kommuner. Kommissionen bedömde atl det skulle vara av intresse att genom en ny mätning undersöka om asbesiförekomsten har ökal. I enlighet med kommissionens förslag uppdrog därför regeringen ål livsmedelsverket atl i etl antal svenska kommuner genomföra en förnyad mätning av asbestfibrer i dricksvatten. När resultatet föreligger under våren 1987, får regeringen la ställning till om särskilda ålgärder bör vidlas.

Somjag tidigare har nämnl finns betydande problem också när det gäller
deponering av asbesthalligl material. För yrkesmässig hantering av asbest
halligl avfall gäller arbelsmiljölagen och andra arbelsmiljöföreskrifler.
Däremot saknas föreskrifter om hur deponeringsplatsen - tippen - skall
vara utformad för all la emot sådanl avfall. Del finns heller inga krav på
hur asbesten skall förvaras. Regeringen uppdrog därför ål statens natur-    12

vårdsverk att uiarbeta allmänna råd för hur deponeringsplatserna skall     Skr. 1986/87:68 vara utformade. Sådana råd väntas föreligga i början av år 1987.

När asbestkommissionen bedömde hanteringen av asbestavfall på tipparna ansågs den som brislfällig. Regeringen delade denna uppfattning och uppdrog ål arbetarskyddsstyrelsen atl som etl riktat tillsynsprojekt låta yrkesinspekiionen inspektera tipparna. Projektet genomfördes under våren 1986. Rapporteringen av projektet visar atl av 251 inspekterade fippar bedömdes 15 vara godlagbara. De övriga fick anmärkning på en eller fler punkler. Anmärkningarna gällde främst utbildning av personal, skydds- och hanleringsföreskrifter, personlig skyddsutrustning m.m. Yrkesinspektionen har av arbetarskyddsstyrelsen uppmanats all speciellt kontrollera att gjorda anmärkningar åtgärdas.

Bättre teknik vid asbestsanering

Asbeslsanering innebär inte bara risk att exponeras för höga asbesthalter, utan också ergonomiska risker. Arbelet kan behöva utföras i värme eller kyla. Det innebär i hög grad obekväma arbetsställningar, l.ex. med armarna lyfta under långa perioder, arbele med tung utrustning m. m. Del är därför väsentligt atl den teknik som finns förbättras så alt arbetet underlättas. Asbestkommissionen har tillsammans med arbelsmiljöfonden genomfört etl seminarium kring behovel av teknikutveckling. Till seminariet inbjöds representanter för byggbranschen, saneringsföretag, maskinuthy-rare, myndigheter, arbetsmarknadens parler, m.fl.

Jag har vidare haft överläggningar med arbetsmiljöfonden om fondens möjligheter att aktivt stödja sådan teknikutveckling. För närvarande pågår ett antal olika projekt finansierade av fonden. Även fortsättningsvis kan utvecklingsbara projekl stödjas.

Ersättningsmaterial

Den inlernationellt sett myckel hårda regleringen av asbeslanvändning som genomförts i Sverige har påskyndat utvecklingen av ersättningsmaterial. En sådan utveckling har sketl både i Sverige och utomlands. Den svenska marknaden har för många förelag varit något av en experiment-marknad, där nya asbestfria produkter har prövals.

Min bedömning är atl ersättningsmaterialen hitlills varit mindre hälsofarliga än asbest. Det är dock min uppfattning alt dessa frågor särskilt bör bevakas. Regeringen har därför på mitl förslag uppdragit ål arbetarskyddsstyrelsen all i samråd med andra berörda myndigheter särskilt bevaka de ersättningsmaterial som nu introduceras.

Analysmöj ligheter

För atl Rfover från exempelvis galu- och bostadsmiljö, livsmedel, vallen
m.m. skall kunna analyseras krävs avancerad analysulrustning. I stor
utsträckning har sådana prover hillills fått analyseras ulomlands, vilket
tagil lång tid och varit kostsamt. För atl möjliggöra analys inom landel                13

beviljade regeringen arbelarskyddsstyrelsen drygt 6 milj. kr. för inköp av     Skr. 1986/87:68 ett sveplransmissionsdekironmikroskop (s.k. STEM). För ändamålet togs i anspråk medel ur fonden för arbetsmiljöförbättringar. Jag har för riksdagens kännedom redan anmält (prop. 1985/86:125) olika insatser bl.a. på asbestområdel, som har bekostats av dessa fondmedel.

Mikroskopet skall kunna användas för analys av prover tagna inle bara i arbelsmiljön ulan också i den yttre miljön. Det har vidare varil min bedömning att tillgängen lill elt sådanl mikroskop är av stor belydelse för att möjliggöra analyser av de maierial som nu ersätter asbesten.

Mikroskopet har nu tagits i bruk och skall bl.a. användas för analys av luflprover från exempelvis barnstugor, asbest i dricksvatten m.m.

Register över asbestexponerade som genomgått hälsokontroll

Regeringen uppdrog åt socialstyrelsen att i samråd med arbetarskyddsstyrelsen utreda behovel av ett register för resultat från den allmänna hälsokontroll som regeringen beslutade om den 21 mars 1985. De båda myndighetema bedömde att del fanns behov av etl regisler för att följa upp resultaten från hälsokontrollen. Regeringen har därefter beviljal medel för elt sådant regisler saml uppdragit åt socialstyrelsen att efter samråd med arbetarskyddsstyrelsen upprätta registret. Även denna utgifi har bestridits med medel ur fonden för arbetsmiljöförbättringar.

Värnpliktiga

I samband med alt asbestförekomsl konstaterades ombord på marinens fartyg väcktes frågan om tjänstgörande ombord, exempelvis värnpliktiga, vid en eventuell senare asbestbelingad sjukdom hade någon möjlighet att få sin asbeslexponering bekräftad.

Överbefälhavaren har till asbestkommissionen redovisal alt tjänstgöring förlagd lill marinens fartyg under värnplikten fortlöpande har dokumenterats. Detla möjliggör att vid en senare upptäckt asbestskada även värnpliktstjänstgöringens roll kan ulvärderas.

5 Sammanfattning

Enligt min mening har asbestkommissionens arbete med förslag till åtgärder inom olika områden lagt en grund för att samhället skall kunna få en mer heltäckande kontroll av riskerna med asbest. Förslagen har, som jag nu har redovisat, följls upp av olika berörda myndigheter, i vissa fall på regeringens uppdrag. Genom de regelskärpningar som har gjorls kommer nyanvändning av asbest all ytterligare minska.

Detla innebär inte att riskerna med asbest är eliminerade. Asbesten kommer alt finnas kvar i samhället - i byggnader, fartyg, låg elc. - i många år framöver.

Kommissionens uppgifter med all invenlera problem, föreslå lösningar
och samordna olika myndigheters insatser har nu slutförts. Det fortsatla            14

arbelet med att eliminera risker och förebygga skador till följd av exposi-     Skr. 1986/87:68 tion för asbest m.m. får i fortsättningen bedrivas inom ramen för de olika berörda myndigheternas ordinarie verksamhet.

Jag kommer självfallet även i fortsättningen atl noggrant följa ulvecklingen på detta område. Inom regeringskansliet kommer frågor som sammanhänger med asbestförekomsl inom olika områden atl bevakas fortlöpande.

6 Hemställan

Jag hemsläller all regeringen bereder riksdagen tilLfälle all ta del av vad jag har anfört i det föregående.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular i enlighet med hennes hemställan.

15

Innehåll                                                                        Skr. 1986/87:68

Sid

1   Inledning ......................................................... .... 2

2   Regeringens inledande åtgärder ........................... .... 3

3   Asbeslkommissionens arbele................................. .... 3

Asbest i arbetsmiljön - arbetarskyddssiyrelsens föreskrifter                5

4.................................................................... Regeringens åtgärder med anledning av asbeslkommissionens för
slag m.m.......................................................... .... 7

Asbest i ventilationsanläggningar, skolor m. m......... .... 7

Asbest i friklionsbelägg i fordon m.m......................     8

Behov av utbildningsinsatser ...............................     9

Asbest inom sjöfarlen......................................... .. 10

Asbest i lok, pendeltåg, person- och godsvagnar .... .. 11

Asbest Ulanför arbetsmiljön ................................. .. 12

Bäitre teknik vid asbeslsanering ........................... .. 13

Ersättningsmaterial............................................ .. 13

Analysmöjligheier .............................................. .. 13

Register över asbestexponerade som genomgålt hälsokontroll             14

Värnpliktiga ......................................................    14

5   Sammanfatining ................................................    14

6   Hemställan........................................................ .. 15

7   Beslut ............................................................. .. 15

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

16