om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

Proposition 1978/79:60

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79:60

Regeringens proposition

1978/79:60

om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

beslutad den 26 okiober 1978

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de forslag som har upptagits i bifogade utdrag av regerings prolokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

HÄDAR CARS

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 proposilionen föreslås ålgärder i syfte alt säkra erforderlig läderskopro-duktion på den nivå som är önskvärd från försörjningsberedskapssynpunki. Bl.a. föreslås generellt stöd i form av offertlån för perioden 1979-1981 under vilken lid den svenska industrins konkurrenskraft förutsätts stärkas. Efter år 1981 fömtsätts skoindustrin ha uppnått en sådan lönsamhet au ytterligare offertlån inte erfordras. Behovei av offertlån för budgetåret 1978/79 kan tillgodoses med disponibla medel.

För investeringar i maskiner och byggnader föreslås för budgetåret 1978/79 2,5 milj. kr.

Vissa strukturförändringar erfordras inom skobranschen. Ett holdingbolag med arbetsnamnet Skokartongen föreslås bildas i vilkel avses ingå åtta skoförelag. För budgetåret 1978/79 föreslås för delta ändamål skostmkturlån på sammanlagt 5,5 milj. kr.

1 propositionen föreslås vidare all ell skoinstilut inrättas. Inslilulel avses bl. a. all få lill uppgifi att vara ell centralt service- och rådgivningsorgan i fråga om bl.a produkt- och designulveckling samt marknadsföring.

Kreditgarantier inom en ram av 17 milj. kr. föreslås för skoföretags behov av säsongskrediier.

För tryggande av försörjningsberedskapen i fråga om gummistövlar föreslås för budgetåret 1978/79 8 milj. kr. i försörjningsberedskapslån och 4 milj.kr. i statlig kreditgaranti till Tretorn AB. Vidare föreslås åtgärder för att siödja sysselsättningen vid Företaget.

1 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 60

Prop. 1978/79:60                                                      2

Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-10-26

Närvarande: statsminister Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo,Winén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, de Geer, Cars, Gabriel Romanus, Tham och Bondestam.

Föredragande: statsråden Cars och Wirtén

Proposition om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

Statsråden föredrar förslag om ålgärder för försörjningsberedskapen på skoområdei. Anförandena redovisas i underprolokollen för resp. departement.

Statsrådet Cars hemställer att regeringen i gemensam proposition föreslår riksdagen

atl antaga de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar atl genom proposiiion föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen förordar att de anföranden som redovisas i underprolokollen skall bifogas proposilionen som bilagor 1-2.

Prop. 1978/79:60

Bilaga 1

Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-10-26

Föredragande: statsrådet Cars

Anmälan till proposition om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

1. Inledning 1.1 Allmänt

Det ekonomiska försvarets omfattning och inriktning bestäms i allt väsentligt av vår säkerhetspolitik saml vårt näringslivs struktur i dag och bedömda struktur i framtiden. De planerings- och andra beredskapsåtgärder som vidlas i fred syfiar lill att göra del möjligt alt vid krig, avspärrning eller annan kris täcka de mest oundgängliga behoven av förnödenheter och tjänster.

Den under efterkrigstiden starkt ökade utrikeshandeln har bidragit till en alltmer utpräglad internationell arbetsfördelning. Denna utveckling har påskyndat strukturomvandlingen inom den svenska industrin. Detla gäller i hög grad beklädnadsindustrin, dvs textil-, konfektions-, läder- och skoindu-slrierna. Inom dessa branscher har under del senaste decenniet skett en drastisk minskning av produktion och sysselsättning. Denna utveckling har fåll konsekvenser för möjlighelerna all i en krissituation lillgodose behoven av beklädnadsvaror. Under 1970-lalet har statsmaklerna vid flera tilirällen beslutat om särskilda åtgärder för att molverka den från försörjningsberedskapssynpunki negativa utvecklingen. Under år 1977 fattade riksdagen beslul om särskilda mål för försörjningsberedskapen på sko- och lekoområdena (prop. 1976/77:85, FöU 1976/77:11, rskr 1976/77:238 resp, prop. 1977/ 78:42, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81). Enligt dessa beslul bör uthålligheten på beklädnadsområdei bestämmas med uigångspunki i en avspärrningssi-luation på ca ell år följd av en efterkristid av ungefär den längd som har studerats i försöken med långsiktsplanering inom del ekonomiska försvaret. Denna uthållighet, som läcker en lidsperiod på ca tre år, innebär en högre ambitionsnivå än på de flesta andra försörjningsområden.

Prop. 1978/79:60                                                                     4

1.2 Utvecklingen på läderskoområdet

Som framgår av följande tabell har importen av läderskor varil relalivi konstant under de senaste åren. Då konsumtionen och exporten samiidigi har minskat har utrymmet för den svenska produktionen minskal. Produktionen var år 1977 ca 40 % mindre än år 1973.

Produktion, import, export och tillförsel av läderskor åren 1970-1977 samt första halvåret 1977 och 1978 (1 000 par)

	1970	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1 hå 1977	1  hå 1978
Produktion	6 005	5 036	4 669	4 663	4 034	3 847	3 270	2 870	1 721	1 176
Import	11 371	10 126	11 576	8 689	8515	10 029	9 540	9 866	5 277	3 766
Export	721	708	1 109	1035	737	637	555	673	358	271
TilHorsei	16 655	14 454	15 136	12317	11 812	13 239	12 255	12 063	6 640	4 671

Den svenska importen av läderskor kommer lill myckel stor del från EG och EFTA medan importen från u-länder är liten. Importens fördelning på länder framgår av följande labell.

Importen av läderskor fördelad på länder åren 1976 och 1977 samt första halvåret 1977 och 1978 (%)

Länderområde	1976	1977	1 hå 1977	1 hå 1978
EG	62,1	62,2	63,8	63,2
EFTA	16,0	17,1	12,9	17,7
Övriga industriländer	9,5	8,8	8,0	7,2
Statshandelsländer	7,0	5,8	8,0	7,2
U-länder	5,4	6,1	7,4	4,6

1.3 Riksdagens beslut om försörjningsberedskapen på läderskoområdet våren 1977. Tillsättandet av en särskild skodelegation

Somjag nämnt i det föregående fållade riksdagen våren 1977 beslul om mål för försörjningsberedskapen på skoområdet (prop, 1976/77:85, FöU 1976/ 77:11, rskr 1976/77:238), Enligt beslutet bör bl. a. en åriig produktion om ca 2 milj. par läderskor säkerställas.

För att möjliggöra en nödvändig omstmkturering av skoindustrin beslöt riksdagen vidare att särskilda lån skulle kunna utgå till läderskoinduslrin. Följande låneformer har kommit till användning.

- Skostrukturlån kan utgå lill förelag, företagare eller anställda för förvärv av skoföretag eller delar av företag. Lån kan utgå med upp till 75 % av köpeskillingen och är ränte- och amorleringsfrill. Lånet skrivs av successivt

Prop. 1978/79:60                                                                     5

om låntagaren uppfyller åtaganden om produktion och produktionskapacitet. För budgetåren 1977/78 och 1978/79 har sammanlagt anvisats 15 milj. kr.

-    Försörjningsberedskapslån kan under omsimktureringsfasen utgå till skoförelag som bedöms ha en roll all spela i den framtida skoindusirin. Lånet som är ränte- och amorleringsfrill kan utgå under högsl ett år och skrivs av vid lånetidens utgång under förutsättning att låntagande företag uppfyllt åtaganden om produktion och produktionskapacitet. För budgetåren 1977/78 och 1978/79 har sammanlagt anvisats 18 milj. kr.

-    Lån mol offer! kan utgå till företag .som åtar sig att efter omsimktureringsfasen upprätthålla åtaganden om produktion och produktionskapacitet under viss tid. Lån mol offert utgår för ett år i tagel och är ränte- och amorleringsfrill. Lånet skrivs av vid årets slut om åtagandet uppfyllts. Enligt regeringsbeslut i juni 1977 skall offeriavial avse en period av minsl fem år. För budgetåren 1977/78 och 1978/79 har sammanlagt anvisats 10 milj. kr.

-    Avskrivningslån kan utgå till företag för investeringar i maskiner och byggnader. Avskrivningslån kan uppgå lill högsl 50 % av investeringskostnaden. Lånet är ränte- och amorleringsfrill och skrivs av under en tio- till femtonårsperiod om låntagande företag uppfyller åtaganden om produktion och produktionskapacitet. För budgetåren 1977/78 och 1978/79 har för avskrivningslån sammanlagt anvisats 15 milj. kr. Vidare kan statlig kreditgaranti utgå för 25 % av investeringskostnaden.

Efter förslag av regeringen beslöt riksdagen i juni 1978 att bemyndiga överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) all inom en ram av 22 milj. kr. ge kreditgaranti för säsongskrediter till läderskoförelag. Kreditgaranti skall kunna utnyttjas för att täcka en temporär ökning av behovei av rörelsekapital för tidigareläggning av produktionen av höst- och vinlerskor för hösten 1978 och vintern 1979.

Regeringen tillsatte i april 1977 en särskild delegation ,"skodelegalionen'med uppgifi atl leda omstruktureringen och effekliviseringen av skoindustrin. I delegationen ingår bl.a. företrädare för staten, arbetstagare- och branschorganisationer.* Delegationen har lämnal förslag lill ÖEF om all bevilja lån av de olika slag som jag här har redovisat.

Skodelegationen överlämnade i augusti 1978 till chefen för handelsdepartementet en "sammanfattande rapport med förslag till säkerställande av viss minimiprodukiion av läderskor".

Rapportens innehåll redovisas i underbilaga 1.

Efter remiss har yllranden över rapporten lämnals av näringsfrihelsom-budsmannen (NO), ÖEF, kommerskollegium (KK), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) som inhämtat yttrande från länsarbetsnämnden i Örebro län, statens industriverk (SIND), Svenska skofabrikanlföreningen, Sveriges gros-

* Professor Ulf af Trolle, ordf, dir Gunnar Lagnell, dir Erling Persson, förbundsord-förande Karl-Erik Persson, dir Gösla Rehnqvisi, ombudsman Christina Högmark och byråchef Anders Öhrling.

2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 60

Prop. 1978/79:60                                                                      6

sistförbund, Sveriges handelsagenters förbund, Sveriges industriförbund, Sveriges skohandlarförbund. Landsorganisationen i Sverige (LO) som inhämtat yttrande från Beklädnadsarbelarnas Förbund saml Tjänsiemännens centralorganisation (TCO). En sammanställning över remissinstansernas yttranden återfinns i underbilaga 2.

2. Föredragandens överväganden och förslag

2.1 Skodelegationens verksamhet och dess förslag i stort

Riksdagens beslut våren 1977 om försönningsberedskapen påläderskoom-rådei innebar att särskilda insirumeni skapades och medel beviljades för atl möjliggöra en omstmkturering och effektivisering av skoindustrin. Skodele-galionen, som tillsattes för att administrera omstrukturerings- och effektivi-seringsprocessen, har nu under drygt ett år analyserat branschens konkurrensförutsättningar och prövat olika vägar alt åstadkomma en ändamålsenlig branschstruktur.

Delegationen har under sin verksamhei behandlal 93 ansökningarom lån av olika slag och i samband härmed föreslagit ÖEF atl bevilja lån enligt följande.

Typ av lån                                        Antal lån        Totalt belopp

(milj. kr.)

Skostrukturlån                                  3                    1,0

Avskrivningslån                                15                   6.8

Försörjningsberedskapslån och offertlån              75  17,9

ÖEF har i samtliga fall beslutat i enlighel med delegationens förslag.

De förslag som skodelegationen lade fram i augusti detla år har en långsiktig karaktär och syftar lill all genom särskilda ålgärder säkra den från försörjningsberedskapssynpunkt erforderliga produktionskapaciteten under perioden 1979-1981. Om inie sådana långsiktiga ålgärder vidlas, bedömer skodelegalionen att en fortsatt svensk årsproduktion om 2 milj. par inie kan upprätthållas.

Skodelegationen anser all om den svenska konkurrenskraften allmänt sett återställs och lämpliga åtgärder vidtas mol lågprisimporten bör det finnas möjligheter för en tekniskt genomraiionaliserad läderskoinduslri med god produktutveckling och marknadsföring alt överleva av egen kraft.

Delegationens förslag innebär i korthet följande.

-     Ett aUmänt produkiionssiöd i form av offertlån bör utgå lill samtliga skoföretag mot åtaganden om bl.a. upprätthållande av viss produktion. Siödet föreslås utgå med 107,0 milj. kr. för perioden 1979-1981. Slödel avses vara högsl i början av perioden för all därefier avirappas.

-     Fortsatt investeringsstöd till branschen i form av avskrivningslån och

Prop. 1978/79:60                                                      7

kreditgarantier. För åren 1979-1981 föreslås 21,0 milj. kr. för avskrivningslän.

-     Bildandet av ett skoiiisiluit med uppgifi atl bistå skoindustrin bl. a. med rationalisering, produktutveckling och marknadsföring. Statens kostnader för institutet beräknas för perioden 1979-1981 till ca 8,2 milj. kr.

-     Bildandet av holdingholagci Skokartongen i vilket till en början avses ingå åtta av landets skoförelag. För främst detta ändamål föreslås utgå skosimk-turiån om sammanlagt 22.5 milj. kr.

2.2 Den svenska skoindustrins konkurrensförutsättningar

Skodelegalionen framhåller i sin rapport att den svenska skoindustrin har att arbeta under ett jämfört med andra länder högt kostnadsläge. Delegationen anför vidare all många skoförelag har stora tekniska brister och alt marknadsföringen vanligen är dåligt utvecklad. Anledningen härtill ärenligt delegationen otillräckliga resurser hos de små och medelstora företag som nu återstår inom branschen. De förelag som finns kvar har salsal på mindre delar av marknaden, s. k. marknadsnischer, medan skoföretag med siandardtill-verkning har slagils ut i konkurrensen med länder med ett lägre kostnadsläge. Under de senaste åren har enligt delegationen siluaiionen förvärrats genom ökad importkonkurrens och vikande efterfrågan på hemmamarknaden. Den negativa utvecklingen har medfört att en nödvändig simklurralionalisering genom sammanslagning av förelag har uteblivit. Det har inte funnits köpare då förelag har varit lill salu.

Ingen av remissinsianserna har några väsentliga invändningar mot delegationens bedömning av vilka fakiorer som har förorsakat den svenska läderskoindustrins svårigheter. Då det gäller frågan vilken betydelse lågprisimporten har haft betonar dock både KK och Sveriges handelsagenters förbund alt den svenska skoimporten i allt väsentligt sker från EG/EFTA-oni rådet.

Svenska skofabrikantföreningen framhåller all en av orsakerna lill skoin-dusirins svårigheter är alt detaljhandeln i prissättningen tillämpar ett system med procentuella pålägg vilket missgynnar svensktillverkade skor.

Jag kan i stort ansluta mig till delegationens analys av läderskoindustrins konkurrenssituation. De brister hos branschen som delegationen pekar på kan enligt min mening ses som en konsekvens av den snabba nedgång som sedan ett par decennier pågått inom branschen. En sådan utveckling medför lätt en bristande framtidstro som i sig förstärker den negativa tendensen. Sålunda minskar t.ex. investeringsviljan hos branschen liksom dess möjligheler all dra till sig nya företagare. Skoinduslrins problem har vidare inneburit att nyrekryteringen av personal försvårats. Medelåldern hos de anställda är därför relativt hög. Vadjag här har anfört leder enligt min mening till slutsatsen all del är av största belydelse all molverka en negaliv framtidstro inom skoindustrin. Jag bedömer alt åtgärder i huvudsaklig

Prop. 1978/79:60                                                      8

överensstämmelse med skodelegaiionens förslag bör kunna få sådana effekter. Däremot anserjag i likhel med KK och Sveriges handelsagenters förbund att åtgärder riktade mol den s.k. lågprisimporten inte kommer alt ha nämnvärd effekt. Lågprisimporten svarar f n. för högst 5-6 ", av den loiala importen. Jag återkommer i avsnitt 2.6 till frågan om lågsprisimportens belydelse.

2.3 Allmänt produktionsstöd m.m.

Under skodelegaiionens verksamhei har ÖEF på förslag av delegaiionen lämnat försörjningsberedskapslån lill skoföreiagen på ca 18 milj. kr. Della stöd har haft en generell karaktär och har utgått för atl förhindra att från försörjningsberedskapssynpunki väsentlig produktionskapacitet skulle läggas ned under delegationens omslrukiureringsarbete.

Delegaiionen har, som jag redan nämnt, utformat ett förslag till generellt slöd för perioden 1979-1981. Därvid har man utgått från att den svenska konkurrenskraften under denna lid kommer att återställas. Del generella siödet om totalt 107,0 milj. kr. föreslås därför trappas ned från 44,0 milj. kr. år 1979 lill 35,0 milj. kr. år 1980 och 28,0 milj. kr. år 1981. Därefier fömtsätls under vissa förutsättningar en från försörjningsberedskapssynpunki tillräcklig produktion kunna upprätthållas ulan statligt stöd. Slödel föreslås utgå i form av offertlån. För all beviljas sådana lån föreslås all företagen skall uppfylla vissa villkor. Förutom åtagande om viss produktion under perioden 1979-1981 skall företag kunna visa all del inte avser att upphöra med skotillverkning efter år 1981. Stödet bör inte få användas till t.ex. punkiak-tioner riktade mol andra svenska företag.

Antagandet om en successivt försiärki konkurrenskrafi ifrågasätts av Sveriges industriförbund som bedömer atl skoindusirin lorde få räkna med en fortsatt oförmånlig kostnadsutveckling. Behovei av slöd lorde kvarslå och lill och med kanske öka. NO instämmer däremot från en principiell utgångspunkt med delegationen i att det är främsi genom en generell ekonomisk politik som näringslivets konkurrensförutsättningar bör förbättras. En selekliv politik medför alltid risk för konkurrenssnedvridning. Svenska skofabrikantföreningen förordar att siödet skall bibehållas på 1979 års nivå under de tre åren 1979-1981 och alt det försl därefter sker någon form av avtrappning. LO anser att regeringen i god lid före treårsperiodens slut bör la ställning lill om del allmänna stödet skall kunna avtrappas hell ellerom det måsle föriängas ytterligare för atl produktionsmålet skall kunna upprätthållas.

Jag vill för egen del framhålla all de föreslagna generella åtgärdema måsle ses i samband med de övriga åtgärder som delegationen föreslår för omstrukturering av branschen saml förstärkning i tekniskt avseende och framförallt i fråga om marknadsföring. Utgående härifrån fömlsäiier jag alt skoindustrins behov av produkiionssiöd successivt kan minska under

Prop. 1978/79:60                                                      9

perioden 1979-1981. Därefter bör effekliviseringen och omstruktureringen av skoindusirin lillsammans med de omfattande stödåtgärderna ha förbättrat skoindustrins konkurrenssituation, så alt ytterligare stödinsatser från statens sida inie erfordras.

Flera remissinsianser tar upp det föreslagna produkiionssiödeis nivå. KK beräknar all stödet molsvarar 25-32 % av branschens förädlingsvärde år 1976 resp. 40-50 % av lönesumman samma år men anser sig i avsaknad av närmare redovisning av beräkningsgrunder inte kunna ha någon bestämd mening om stödet. Sveriges handelsagenters förbund framhåller atl produk-tionsstödei innebären subvention av 20 kr. per par skor år 1979 och 13 kr. per parar 1981. Räknat per anställd blir stödet enligt föreningenca 30000 kr. förår 1979. SIND anser atl del allmänna produktionsslödel kan synas lågt med hänsyn lill redovisad skillnad för arbeiskosinaden gentemot vikliga importländer men all del ändå bör vara tillräckligt om produktgrupper med den starkaste imporikonkurrensen erhåller del slörsla stödet.

Som jag redan har framhållil avses åren 1979-1981 utgöra en anpassningsperiod under vilken skoindusirin bedöms fä förmåga att leva vidare av egen krafl. Skodelegalionen har beräknat branschens behov av produktionsstöd under denna tid med målsättningen alt någoi väsentligt bortfall av produktionskapacitet inte skall ske. Det av delegaiionen föreslagna produktions-stödet innefattar även stöd för gummistöveltillverkningen hos Tretorn AB.

Skodelegationen har beräknat all produkiionssiöd skall utgå för en produktion som något överstiger målet 2 milj. par skor per år. Jag är för egen del beredd all förorda stöd till en produktion som motsvarar målet 2 milj. par läderskor per år.

NO anser att de stödåtgärder delegationen föreslår måste riktas mot de förelag som bedöms ha de bästa förutsättningarna att på lång sikl driva sin rörelse med lönsamhet. I annat fall konserveras enligt NO en orationell företagsstruktur. ÖEF ulgår från att produkiionssiöd även framgent skall lämnas till de företag som under överskådlig lid bedöms kunna vara av belydelse från försörjningsberedskapssynpunki.

Jag vill föregen del framhålla att det av skodelegationen föreslagna stödet har en generell utformning och därmed inte verkar snedvridande på konkurrensen. Jag vill vidare framhålla att delegationens förslag beträffande den s.k. Skokartongen innebär atl en inte oväsentlig strukturomvandling sker av skoindustrin.

Mol bakgrund av vad jag här har anförl förordarjag all medel beviljas föratt möjliggöra avtal med skoföretag om upprätthållande av en produktion av 2 milj. par per år under perioden 1979-1981. Jag vill betona all mina förslag i denna fråga enbart motiveras av önskemålet all upprätthålla en från försörjningsberedskapssynpunkt tillräcklig produktion.

Jag beräknar att 15 milj. kr. erfordras för budgetåret 1978/79. ÖEF disponerar under anslaget V:7 Försörjningsberedskapslån 15 milj. kr. för lån

Prop.  1978/79:60                                                    10

till skoindusirin varför ytterligare medel inie erfordras under innevarande budgetår. Del bör ankomma på ÖEF au förhandla med skoföreiagen och besluta om produktionsstöd upp till en produktion av 2 milj. par per år.

Om del skulle visa sig atl det föreslagna produktionsslödel tillsamnians med övriga föreslagna åtgärder är otillräckligt för atl under åren 1979-1981 upprätthålla produktionsmålet 2 milj. parskor perår får behovei av ytterligare åtgärder vägas mot de slalsfinansiella kostnaderna härför. Redan kostnaderna för de åtgärderjag här föreslår föratt upprätthålla angiven försörjningsberedskapsnivå innebär enligt min mening au nuvarande produktionsmål kan komma atl behöva omprövas under perioden 1979-1981. Härvid bör bl. a. en lösning med produktionskapacitet i malpåse övervägas.

Skodelegationen föreslår att avskrivningslån skall ställas till förfogande för investeringar i maskiner och byggnader. Delegaiionen föreslår vidare alt statliga kreditgarantier som hittills skall kunna utgå för 25 '/i> av investeringskostnaden.

Bl.a. med anledning av den lidigare nämnda bristande framtidstro som länge präglat branschen har företagens ny- och reinvesteringsverksamhet legat på en låg nivå. En grundfömtsälining för att svenska skoförelag skall kunna hävda sig i framliden är enligt min mening all de ges möjlighet alt utveckla sig tekniskt samt all bedriva verksamheten i rationella lokaler. Delegationens förslag syftar lill alt göra detla möjligt. Jag tillstyrker därför i stort delegationens förslag. Av medelsbehovel för avskrivningslån bör 6,5 milj. kr. kunna tillgodoses under våren 1979. ÖEF disponerar f n. 4 milj. kr. för ändamålet. Under budgetåret 1978/79 erfordras därför ytteriigare 2,5 milj. kr. Jag återkommer härtill i det följande vid min anmälan av anslagsfrågor. Del bör ankomma på ÖEF att förhandla med skoföretagen om avskrivningslån och besluta om sådana.

Den ram som ÖEF disponerar för krediigarantier i samband med medgivande av avskrivningslån bör vara tillräcklig föratt tillgodose de behov som kan uppstå i samband med investeringar inom skoindusirin.

2.4 Skoinstitutet

Det finns f n. två centrala serviceorgan på skoområdei. I Skojörsknlngsin-siituiet ingår som medlemmar 24 läderskoförelag lillsammans med nio leveranlörsföretag samt fack- och branschorganisationer. Skoforskningsinsii-lutet utför servicetjänster fränisi på det produktionstekniska området saml då det gäller produktutveckling och konsumeniteknisk forskning. Skobransch-rådei har som huvudmän Svenska garveriidkareföreningen, Skoleveraniö-rernas förening vilken representerar både tillverkare och importörer samt Sveriges skohandlarförbund. Skobranschrådel har således en bredare intres-senikrels än Skoforskningsinsiiluiei. Gentemot skoindustrin har Skobranschrådel sedan ett antal år bedrivit viss informations- och utbildningsverksamhet i designfrågor.

Prop. 1978/79:60 11

Både Skoforskningsinsiiluiei och Skobranschrådel uppbär statliga bidrag för sin verksamhet.

Skodelegationen framhåller i sin rapport atl många av de svenska skoföretagen är alltför små för atl själva kunna bekosta erforderliga insatser (or produkt- och designutveckling, svensk marknadsföring samt exportförsäljning. Delegationen föreslår med hänsyn härtill atl en stiftelse benämnd Skoiiisiiiuiei bildas med uppgifi atl bistå branschen i bl. a. här nämnda avseenden. Siifielsens huvudmän skall enligt förslaget vara staten, skoindusirin, berörda arbelsiagarorganisalioner saml skodelaljhandeln. Finansieringen av institutet föreslås av delegationen ske dels genom avgifier från de skoförelag som köper tjänster från institutet, dels genom statliga bidrag.

Skodelegalionen föreslår att institutet skall organiseras i två avdelningar. Den ena avdelningen ulgörs av det nuvarande Skoforskningsinsiiluiei som med oförändrade uppgifteröverförs till Skoinstitutel. Den andra avdelningen nybildas och utgör marknadsavdelning. Dess uppgifter skall vara atl bistå skoindustrin då del gäller bl.a. marknadsföring, designverksamhei, ekonomisk planering och kalkylering.

Skodelegalionen anser atl Skobranschrådel inte bör inlemmas i det nya Skoinstitutel. Skälei härtill är bl.a atl Skobranschrådet har en myckel bredare iniressentkrets än Skoinstitutel avses få. Enligt delegaiionen bör Skoinsli-tutet ingå som huvudman i Skobranschrådet. Detta innebär att skoföretag inte skall behöva vara medlemmar i Skoleverantörernas förening föratt få del av Skobranschrådels tjänster.

Enligt delegationens uppfattning bör, om förslaget genomförs. Skobranschrådet inte längre erhålla statligt slöd. Della bör i stället tilldelas Skoinstitutel.

Delegationen beräknar de totala kosinaderna för Skoinstitutel under åren 1979, 1980 och 1981 till 3,3, 3,7 och 4,2 milj. kr. Efter avdrag för beräknade intäkter återstår ett behov av statliga bidrag med 2,5, 2,7 resp. 3,0 milj. kr. Delegationen har härvid förutsatt atl ca 25 % av kostnaderna bestrids med intäkter vid försäljning av tjänster till skoföreiagen.

Flertalet av remissinsianserna tillstyrker eller lämnar utan erinran delegationens förslag beträffande ett skoinstilut. Enligt Sveriges skohandlareför-bund kan Skoinstitutel i längden komma alt bli den utslagsgivande faktorn när del gäller skoinduslrins framtid. SIND pekar på lämplighelen av all koncentrera teknologi-, design-, marknads- och ledningskunnande lill skoinstitut;!. Detla bör kunna utgöra en central för utveckling och utbildning inom branschen. Koncentrationen av vitala branschfunktioner är enligt SIND nödvändig efiersom de olika företagen även i den omstrukturerade industrin är för små för alt enskilt bära alla utvecklingskostnader.

Sveriges grossistförbund anför vissa kritiska synpunkier på föreslaget. Förbundel framhåller atl Skoleverantörernas förening inte beretts tillfälle alt framföra synpunkter på bildandet av ett skoinstilut. Förbundel påpekar atl 31 skotillverkande förelag är medlemmar i Skoleverantörernas förening och

Prop. 1978/79:60                                                     12

föreslår alt en överläggning med berörda parter snarast kommer lill stånd för att diskutera olika frågor angående ett eventuellt bildande av ell skoinstilut. Grossisiförbundel framhåller vidare att även om Skoinstitutel nalurligen bör bedöma behovet av och svara för samordningen av statliga stödinsatser är det inte lämpligt atl uppgifier om handläggning av slöd till enskilda förelag delges andra än berört förelag och i särskilda fall branschorganisaiionen. En uppdelning måste enligt förbundel härvidlag ske av institutets olika kompetensområden. När det gäller förslaget att inslilulel skall förstärka skoföretagens marknadsföring anser grossisiförbundel all utan kännedom om produkturval samt varuinformation om importerade skor som svarar för 85 proceni av det totala utbudet, lorde eventuella åtgärder på marknadsföringssidan för återstående 15 % av tillförseln att bli av myckel ringa betydelse. Den svenska marknadens stmklur och i marknaden inbyggda mekanismer måste enligt förbundel noggrant beakias då olika aktiviteter övervägs. Grossistförbundet pekar även på frågor som sammanhänger med kreditinformaiion och krediibedömning samt betydelsen av moderna och rationella betalnings- och leveransvillkor.

Jag vill för egen del anföra följande. Den långt gångna stmkturomvandlingen inom läderskoindustrin har medfört att framförallt små förelag återstår i branschen. Små förelag kan generellt selt i sig ha vissa konkurrensfördelar då det gäller t.ex. möjligheterna att snabbi ändra produktionsinriktning och att vara allmänt följsamma gentemot marknadens förändringar. Denna fiexibilitet har dock inte fullt så stor belydelse då det gäller skoindusirin som inom vissa andra branscher. Denna bransch tillverkar i stor utsträckning på order inför kommande säsong. Det är mindre vanligt att del krävs av förelagen atl på kort tid tillgodose en plötsligt uppkommande efterfrågan. Däremot är det viktigt atl de produkter som visas upp vid t.ex. mässor inte bara har hög kvalitet reni tillverkningsmässigt ulan även är attraktiva från design- och modemässiga synpunkier. Dessutom erfordras en aktiv marknadsföring. Små företag har oftast inte tillräckliga resurser atl ligga väl framme i dessa avseenden.

Mina förslag i del följande om bildande av holdingbolagei Skokartongen innebär au ett förelag skall byggas upp med resurser som är tillräckliga för alt upprätthålla en hög kompelens när del gäller bl.a. marknadsföring och designverksamhei. Del bör vidare finnas goda möjligheter all lill Skokartongen knyta en väl kvalificerad företagsledning. Det är emellertid viktigt ali även de mindre skoföretagen skall ha tillgång lill kompetens av det slag jag här har nämnt. Det är därför angelägel atl ett centralt organ bildas som till en rimlig kostnad kan sälja tjänster lill skoföreiagen.

Skofabrikanlföreningen säger sig inte kunna förstå varför ett nytt organ skall behöva skapas. Enligt föreningen skulle det vara en betydligt enklare framkomstväg atl Föreningen Skoforskningsinsiiluiei får den roll som i skodelegaiionens förslag lilldelas Skoinstitutel.

Jag vill framhålla att skodelegationens förslag inte innebär alt ytterligare ett

Prop. 1978/79:60                                                     13

organ bildas. Skoforskningsinsiiluiei avses ju ingå som en del av Skoinsli-lutel.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört tillstyrker jag bildandet av Skoinstitutet. Enligt min mening kan emellertid vissa frågor beträffande Skoinstitutets uppgifter, organisaiion och finansiering behöva övervägas ytteriigare. Jag anser därför att en närmare precisering i dessa avseenden bör ske snarast möjligt.

Jag förordar atl statliga bidrag ulgår för verksamheten under år 1979 i enlighel med skodelegationens förslag. Bl.a. med hänsyn lill atl lönsamheten inom skoindustrin därefter bör successivt kunna förbättras anser jag au finansieringen av institutet fr.o.m. år 1980 i ökande utsträckning bör ske genom avgifier från skoföretagen. Målet bör vara atl ett permanent inrättat skoinstilul skall avgifisfinansieras i sin helhet.

De samordningsvinster som kan uppnås genom Skoinstitutel torde komma atl medföra betydande fördelar för skoföretagen. Genom avgiftsfinansiering skapas förutsättningar för att institutets verksamhei anpassas lill skoföreiagens behov.

Jag vill framhålla att Skoinstitutel inte bör behandla frågor rörande statligt stöd lill enskilda skoföretag. Detta är frågor som hör till berörda statliga myndigheters ansvarsområden, i första hand ÖEF:s. Däremot bör, som jag redan har nämnt. Skoinstitutet ha till uppgift att lämna förslag till berörda myndigheter om vilka statliga åtgärder som kan behöva vidtas för atl bistå skoindustrin och om vilka principer som bör iakttas vid fördelning av stöd mellan olika skoföretag.

SIND framhåller i sill yttrande att den nuvarande läderskoinduslrin kan vara för liten för att upprätthålla en från försörjningsberedskapssynpunki erforderiig infrastruktur i form av maskinservice, komponenttillverkning etc. Enligt SIND bör Skoinstitutel arbeta även för träskoindustrin. Denna bransch utnyttjar till stor del samma infrastmktur som läderskoinduslrin och skulle genom en sådan åtgärd ha goda möjligheter att vidareutvecklas. ÖEF anför liknande synpunkier.

Jag vill för egen del betona alt de åtgärder som jag här föreslår för läderskoinduslrin motiveras av försörjningsberedskapsskäl. Motsvarande förhållanden kan inte sägas föreligga beträffande träskoindustrin. Jag kan mot denna bakgrund inte tillstyrka ÖEF:s och SlND:s förslag.

Skodelegalionen bör ges i uppdrag au snarast inkomma lill regeringen med förslag hur Skoinslilutels verksamhei bör byggas upp och organiseras i stort under år 1979.

I anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anförde dåvarande chefen för handelsdepartementet att han senare skulle återkomma lill frågan om finansieringen av viss utökad verksamhei vid Skoforskningsinsiiluiei och Skobranschrådet. ÖEF har i skrivelse den 16 juni 1978 hemställt att för budgetåret 1978/79 få överskrida anslagsposten Samarbetsprojeki inom skoindustrin under anslaget F 1. Överstyrelsen för

3 Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 60

Prop. 1978/79:60                                                     14

ekonomiskt försvar med 640 000 kr. för verksamheien vid Skoforskningsinsiiluiei och Skobranschrådet. Skodelegalionen har i skrivelse den 25 augusti 1978 anmält att 375 000 kr erfordras under återstående delen av år 1978 för verksamheien vid Skoforskningsinsiiluiei och Skobranschrådel. Jag avser atl senare lämna förslag om hur dessa medelsbehov skall tillgodoses. När del gälller medelsbehovet för Skoinstitutel beräknar jag för budgetåret 1978/79 1,25 milj. kr. Jag återkommer härtill vid min anmälan av anslagsfrågor.

2.5 Skokartongen

Inom skoindustrin finns ett antal företag vars ägare önskar sälja sina förelag eller avveckla verksamheten. Som redan nämnts framhåller skodelegalionen atl det hittills har varit mycket svårt alt finna köpare lill skoföretag som varit till salu. De åtta företag det här är fråga om svarar tillsammans för omkring hälfien av den svenska läderskolillverkningen. För atl trygga fortsalt verksamhei vid förelagen har delegaiionen slutit preliminära avtal om försäljning av dessa lill ett tänkt holdingbolag benämnt "Skokartongen". Vid företagsurvalel har del bedömts angeläget au

-    så effektiva enheter som möjligt bildas,

-    skokunnandei inom de för produktionen väsentliga regionerna utnyttjas,

-    en fördelning på olika skotyper erhålls samt atl

-    för teknisk och ekonomisk ledning samt för marknadsföring väl kvalificerad personal finns lillgänglig.

Preliminära avtal har slutits med sammanlagt åtta företag om försäljning till Skokartongen för ett belopp av 20,2 milj. kr. Dessa företag redovisas i följande tabell.

Företag		Produktion	Produktions-	Antal
		år 1977	inriktning	anställda
		(1 000 par)
AB Carlsson & Aqvist,
Örebro		-	Import	78
AB Skofabriken Rex,
Örebro		135	Damsko	103
Aristokrat Skoindustri AB		180	Herrsko	127
Ymer AB, Örebro		145	Barnsko	44
Skokompaniet i Mjällom AB		245	Grovsko	188
AB Ivar E Norlins Skofabi	■ik
AB, Mjällom		100	Grovsko	64
Docksta Skofabrik
AB, Docksta		180	Grovsko	112
AB Norrvikens Skofabrik,	Skee	240	Arbeissko	112
	Summa	1 225		758

Prop. 1978/79:60                                                     15

Fördelarna med den föreslagna strukturrationaliseringen är enligt delegationen lägre kolleklionskostnader, möjligheter lill produkifördelning, sorti-menlbegränsning och saniordning av vissa funklioner samt att en stark förhandlingspart bildas gentemot t.ex. varuhus och kedjeföretag.

Skodelegationen har förhandlat med ell antal investmentbolag atl gå in som ägare till Skokartongen. Del har därvid förutsatts alt ett riskkapital i storieksordningen 6-8 milj. kr. erfordras. Skodelegalionen har redovisat resultatet av förhandlingarna. Av redovisningen framgår att ett antal bolag har förklarat sig villiga all åta sig alt gemensamt bilda holdingbolagei Skokartongen och ställa nödvändigi kapital lill bolagets förfogande för förvärv av lidigare nämnda åtta förelag.

Förhandlingarna har förts under bl.a. förutsättningen atl holdingbolagei Skokartongen kan erhålla sedvanliga skostrukturiån vid köp av de åtta skoföreiagen.

Av remissinstanserna har endasl Sveriges handelsagenters förbund invändningar alt göra mot skodelegationens förslag på denna punkl. Förbundel framhåller att i den föreslagna Skokartongen kommer alt ingå företagsdelar vars dominerande verksamhei utgöres av grossiströrelse med importerade skor. Om denna verksamhet skall fortgå inom Skokartongens ram lorde detla medföra en snedvridning av konkurrensen, efiersom företaget som helhet åtnjuter statligt stöd. Förbundel anser att ett villkor för mottagandet av stödinsatser bör vara atl stöden ej lämnas för import av skor.

För egen del anserjag det vara angelägel all det sker en viss omstmkturering av den svenska skoindusirin. En sådan omstrukturering måste dock växa fram på ell naturligt sätt och inte innebära en mereller mindre tvångsvis sammanslagning av olika företag. Bildandet av Skokartongen innebär enligt min mening att ell slagkraftigt företag skapas där de olika produktionsenheterna bör kunna komplettera varandra väl. Väsentliga samordningseffekter bör kunna uppnås bl.a. då del gäller marknadsföring och designverksamhet. Jag vill betona alt delegationens förslag inte innebär alt Skokartongen på något sätt skall inta en särställning jämfört med övriga skoföretag då del gäller de statliga stödåtgärder som föreslås för perioden 1979-1981. För all produktionsmålet 2 milj. par per år skall kunna upprätthållas förutsätts att produktionen hos förelag utanför Skokartongen inte minskar i någon påtaglig utsträckning. När del gäller de farhågor om snedvridning av konkurrensen i fråga om importverksamheten som Sveriges handelsagenters förbund framför, vill jag framhålla atl det föreslagna produktionsslödel är beräknat med uigångspunki från i Sverige tillverkade skor. Med hänsyn härtill synes riskerna för snedvridning av konkurrensfömisättningarna i fråga om import av skor inte vara stor.

Beklädnadsarbelarnas förbund förordar med instämmande av LO atl staten skall gå in som ägare till Skokartongen. Enligt TCO bör staten på lämpligt sätt la ansvar för finansieringen av holdingbolagei för det fall privata

Prop. 1978/79:60                                                      16

bolag inte skulle vara iniressserade av all satsa kapital.

Jag kan för egen del inte se att några väsentliga vinsler skulle uppnås genom ell statligt ägarengagemang. Ett statligt förelag kan inte ges andra möjligheter, rätiigheier och skyldigheter än andra företag. Det väsentliga är alt Skokartongen får ägare som har goda fömtsättningar atl driva ett förelag av Skokartongens karaktär.

Mot bakgrund av vad jag här har anförl tillstyrker jag skodelegaiionens förslag om att skostrukturlån för bildande av Skokartongen skall medges. Enligt delegationens förslag erfordras härför totalt 16 milj. kr. i skostrukturlån. Med hänsyn till att ÖEF fn. disponerar 14 milj. kr. erfordras således under budgetåret 1978/79 ytterligare 2 milj. kr. för delta ändamål. Del bör ankomma på ÖEF att sluta avtal om skostmkturlån och besluta om sådana.

Skodelegationen föreslår vidare en reserv på 6,5 milj. kr. för ev. ytteriigare köp av företag. Jag beräknar för egen del 3,5 milj. kr. som reserv lill regeringens disposition. Jag återkommer härtill vid min anmälan av anslagsfrågor.

2.6 Behov av handelspolitiska åtgärder

Skodelegalionen framhåller i sin rapport atl den inte anser del i längden vara möjligl att utan orimliga kostnader för staten lösa skoindustrins problem om inte också handelspolitiska ålgärder vidlas. Delegaiionen betonar emellertid samtidigt att lågprisimporten hittills i mindre utsträckning berört läderskor än skor av annal slag, främsi lextilskor och stövlar.

Av remissinsianserna anser LO att del nu finns skäl atl införa en allmän licensiering i fråga om import av läderskor. Beklädnadsarbelarnas förbund anser atl ett skydd bör ske mol lågprisimporten av skor. Enligt Svenska skofabrikanlföreningen bör regeringen ta upp frågan om i försia hand beredskap och i andra hand skydd för den verkliga lågprisimporten.

Av övriga remissinstanser är flertalet negativa lill alt handelspolitiska ålgärder skall vidlas. KK anser således att de åtgärder som torde åsyftas av skodelegalionen är åtgärder vid gränsen. För att få effekt måste enligt KK en begränsning omfatta en stor del av importen. På lädersskoområdel svarar emellertid EG/EFTA för ca 80 % av importen. KK hänvisar i della sammanhang lill sin vid fiera tidigare tillfällen framförda negativa inställning till införandel av importrestriktioner gentemot EG- och EFTA-länderna. Utvecklingen då det gäller importen från övriga länder - frånsell importen från stalshandelsländerna - tyder enligt KK inte på atl importrestriktioner kan anses påkallade.

Både Sveriges grossistförbund och Sveriges handelsagenters förbund pekar på lågprisländernas begränsade andel av den svenska läderskoimporten och avstyrker all imporlbegränsningar vidlas mot dessa länder. Grossisiförbundel framhåller vidare all ungefär hälften av svensk produktion ulgörs av

Prop. 1978/79:60                                                      17

arbelsskyddsskor och motsvarande och atl dessa slag av skor inte lorde ha någon betydande känning av importkonkurrens.

NO framhåller atl den internationella arbetsfördelningens fördelar bör tillvaratas. Den betydande skoimporlen torde ha bidragit lill den under en följd av år från konsumentsynpunkt fördelaktiga prisutvecklingen i fråga om skor.

För egen del vill jag framhålla följande.

Som jag har nämnt i del föregående är del enligt min mening den minskade inhemska efterfrågan på skor som medfört de största problemen för branschen.

Våra möjligheter att förbättra den svenska industrins läge genom att ingripa mot importen begränsas av våra inlernaiionella åtaganden. För ell litet, starkt exportberoende land som Sverige finns särskild anledning all slå vakt om frihandeln och de internationella regler som värnar den. Avsieg från dessa regler från svensk sida riskerar - något som inte nog starkt kan understrykas när krav på ökade protektionistiska åtgärder nu förs fram från olika håll - all mötas av motåtgärder från andra länder. Sådana motåtgärder skulle kunna bli besvärande och leda till arbetslöshet i andra viktiga branscher. Vårt bästa skydd mot en tilltagande proteklionism är och förblir det regelsystem som har utvecklats i GATT, det allmänna tull- och handelsavtalet.

Som framhålls av KK kommer ca 80 % av vår läderskoimport från länder inom EG/EFTA. De importrestriktioner som vidtogs hösten 1975 riktade sig bl.a. mot dessa länder och uppfattades av dessa som brott mol våra internationella avtal.

Importen från statshandelsländer är bilateralt reglerad gentemot resp. land. Statshandelsländernas andel av läderskoimporien uppgår till 6-7 %. Lågprisimporten av läderskor dvs. import från länder som Sydkorea, Hongkong, Taiwan, Brasilien och Argentina, uppgick år 1977 lill ca 6 % av den totala importen. Andelen lågprisimport var l:a halvåret 1977 7,4 96 och l:a halvåret 1978 4,6 %. Lågprisimporten ulgör således f n. ingen väsentlig del av läderskoimporien. Jag vil! emellertid samtidigt framhålla betydelsen av atl importutvecklingen från lågprisländerna noga följs.

2.7 Alternativa metoder att tillgodose försörjningsberedskapen

Statens kostnader för all upprätthålla försörjningsberedskapen på skoområdei harökai kraftigt underde senaste åren. Det är med hänsyn härtill enligt min mening angeläget atl nya möjligheler all täcka behoven i en krissituation noga övervägs.

1 prop. 1976/77:85 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdei, som förelades riksdagen våren 1977, framhöll dåvarande chefen för handelsdepartementet att den bäsia metoden att uppnå önskad försörjningsberedskap på skoområdei är alt inom landet vidmakthålla en löpande

Prop. 1978/79:60                                                     18

produktion. Han betonade dock samtidigt atl del kan bli nödvändigi att kombinera den löpande produktionen med en viss produktionskapacitet i malpåse. Vidare skulle enligt dåvarande chefen för handelsdepartementet maskiner från nedlagda skoföretag kunna köpas av staten och placeras hos andra skoföretag.

NO och Sveriges industriförbund anser all möjlighelerna att i viss utsträckning låta försörjningsberedskapen tryggas med maskinutrustning i malpåse nu bör närmare övervägas. Sveriges skohandlareförbund anför liknande synpunkter.

Malpåsefrågan har sedan våren 1977 ytterligare studerats. På uppdrag av regeringen har således ÖEF utrett olika möjligheter atl upprätthålla försörjningsberedskapen på lekoområdei. Utredningsresultatet tyder på alt svårigheterna med all utbilda ny arbetskraft är det stora problemet då del gäller all lita till maskinutrustning i malpåse. ÖEF framhåller i ulredningen all antagandena i planeringen om ökad skiftgång i en krissituation innebär att en betydande malpåsekapacitei då fömtsätts kunna tas i bruk.

Utredningsresultaten börenligt min mening i viss utsträckning kunna vara giltiga även för skoområdei. Även om det således kan finnas vissa problem i alt låta kapacitet i malpåse utgöra ell komplement till den löpande produktionen, är det dock enligt min mening angeläget att undersöka om det genom särskilda förberedelser är möjligl alt minska dessa svårigheter.

2.8 Statlig garanti för skoföretags behov av säsongskrediter

Riksdagen beslöt våren 1978 att siailig kreditgaranti skulle kunna utgå inom en ram av 22 milj. kr. för lån till läderskoföretag att utnyttjas för att täcka behovet av rörelsekapital för tidigareläggning av produktionen av höst- och vinlerskor för hösten 1978 och vintern 1979 (prop. 1977/78:125, FöU 1977/ 78:24, rskr 1977/78:287).

ÖEF har i skrivelse den 19 okiober 1978 efter förslag av skodelegalionen hemställt atl slallig kreditgaranti för skoföretags behov av säsongskrediier skall utgå även för vår- och sommarsäsongen 1979 samt för höst- och vintersäsongen 1979-1980 inom en ram av 30 milj. kr.

Verksamheten inom läderskobranschen karaktäriseras av atl produktion och försäljning sker säsongsvis. Stora lager byggs upp under en längre period och säljs därefter under relativt kort tid. Den dåliga lönsamheten under en följd av år har medfört alt skoindustrins möjligheter alt möta temporära likvidiletspåkänningar är begränsade. Erfarenheterna av de garantier som lämnats under år 1978 är enligt min mening goda. Mol bakgmnd härav och med hänsyn till att den svenska läderskoindustrins tillverkning alltmer kommit atl inriktas på höst- och vinlerskor och därmed koncentreras till endast en försäljningssäsong, är jag beredd att föreslå att vissa kreditgarantier lil! läderskoförelag skall medges. Mol bakgrund av del ökade siödet lill skoindustrin i form av bl.a. allmänt produktionsstöd och skostmkturlån,

Prop. 1978/79:60                                                      19

vilket bör förbättra skoföretagens kreditvärdighei, anserjag dock all garantier inom en ram av 17 milj. kr. bor kunna lillgodose behovei. Jag återkommer härtill i del följande vid min anmälan av anslagsfrågor.

2.9 Stöd för tillverkning av gummistövlar

I prop. 1977/78:125 med förslag om tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1977/78 lillslyrkle dåvarande chefen för handelsdepartementet ell förslag till avtal mellan svenska staten genom ÖEF och Tretorn AB om upprätthållande av viss försörjningsberedskapsviklig produktionskapacitet vid förelaget i fråga om gummistövlar, läderskor och läderstövlar under perioden 1979-1981. Avtalet innebar bl.a. alt Tretorn AB för denna period skulle erhålla sammanlagt 25,5 milj. kr. i försörjningsberedskapslån.

Riksdagen hade ingen erinran mot förslagen (FöU 1977/78:24, rskr 1977/ 78:287).

En av fömtsättningama för giltigheten av avtalet mellan ÖEF och Tretorn AB var att företaget genom banklån eller på annat sätt skulle kunna finansiera verksamheien under år 1978. Eftersom detla villkor inte har kunnai uppfyllas av Tretorn har avtalet förfallit.

Tretorn har i skrivelse den 7 augusti 1978 och i en promemoria som överiämnats den 28 augusti 1978 redovisat vissa planer för omstrukturering av koncernens verksamhet och behovet av statliga insatser för att upprätthålla bl.a. från försörjningsberedskapssynpunkt väsentlig produktionskapacitet.

Skodelegationen har på uppdrag av regeringen granskat de av Tretorn AB redovisade planerna. Delegationen har i skrivelse till regeringen den 22 september 1978 lämnat synpunkter på Tretorns förslag till omstrukturering och på de finansiella fömtsättningama härför saml rekommenderat regeringen all i huvudsak godta Tretorns förslag. Skodelegationens rekommendation innebär dels alt försörjningsberedskapsviktig produktionskapacitet i fråga om gummistövlar skall tryggas dels att statlig garanti för lån, s.k. IG-lån, ulgår för all möjliggöra rekonsimkiionen. Rekonsimklionen fömtsätter uppsägning av viss personal. Särskilt arbeismarknadspoliiiskl stöd föreslås av detla skäl utgå.

Delegaiionen konstaterar alt den från försörjningsberedskapssynpunki inte funnit del vara möjligl all säkra tillverkningen av läiigummiskor vid Tretorns fabriker i Hjärsås och Helsingborg.

Skodelegationen har i den sammanfallande rapport med förslag lill säkerställande av viss produktion av läderskor som jag redogjort för i det föregående räknat med au ett försörjningsberedskapslån på 8 milj. kr. skall lämnas till Tretorn AB för upprätthållande under år 1979 av försörjningsberedskapsviklig produktion på gummisiövelområdei.

ÖEF har den 25 oktober 1978 lämnal förslag till avtal mellan staten och Tretorn AB om upprätthållande av erforderiig produktionskapacitet i fråga

Prop. 1978/79:60                                                     20

om gummistövlar under åren 1979-1981. För hela perioden erfordras enligt avtalet 19,5 milj kr. i försörjningsberedskapslån. Härav avser 8 milj. kr. år 1979.

Riksdagen medgav våren 1978 all Tretorn AB i samband med övertagandel av Embla AB:s i konkurs tillverkning av läderstövlar erhöll statlig kreditgaranti på 8 milj.kr. för rörelsekapital (prop. 1977/78:125, FöU 1977/78:24, rskr 1977/78:287).

Med anledning av att Tretorn AB hösten 1978 sålt Embla AB upphör den ställiga garantin alt gälla vid årsskiftet 1978-1979.

Enligt ÖEF:s avialsförslag skall 4 milj.kr. av garantin till Tretorn AB föriängas atl gälla under år 1979 och avse rörelsekapital för förelagets tillverkning av gummistövlar.

Jag vill framhålla atl genom en sådan garanti förbättras Tretorn AB:s möjligheter atl klara sin likviditet. Några ytterligare statliga insatser under perioden 1979-1981 är därför inte erforderliga. En förutsäitning för avtalet är således alt företaget i forlsällningen kan tillgodose sitt likviditetsbehov på den allmänna kreditmarknaden.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört förordarjag att medel anvisas och alt statlig kreditgaranti lämnas så aU det blir möjligt atl träffa avtal med Tretorn AB om upprätthållande av försörjningsberedskapsviktig produktionskapacitet av gummistövlar under åren 1979-1981.

Jag återkommer härtill vid min anmälan av anslagsfrågor.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag att lägga fram förslag beträffande de arbelsmarknadspoliliska ålgärder som erfordras till följd av omstruktureringen av förelaget.

3. Hemställan

Med hänvisning lill vad jag här har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna de ålgärder för försörjningsberedskapen på skoområdei som jag har förordat.

4. Anslagsfrågor för budgetåret 1978/79
DRIFTBUDGETEN

ELFTE HUVUDTITELN

F. Ekonomiskt försvar

F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Under denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande år anvisats ett förslagsanslag av 234 180 000 kr. Medel har bl.a. beräknats för programmet Beklädnad m.m. Under anslaget

Prop.  1978/79:60                                                    21

får ÖEF under innevarande budgetår på driftbudgeten disponera högsl 50 737 000 kr. för detta program, varav 500000 kr. under anslagsposten Samarbetsprojekt inom skoindusirin. Ytteriigare medel har på kapilalbudgeten anvisats under invesieringsanslagen V:7 Lån till teko-, sko- och garveriinduslrier, V:9 Försörjningsberedskapslån och V: 10 Skostrukturlån. I del föregående har jag lillslyrkt skodelegaiionens förslag om bildande av ell skoinstilut. För budgetåret 1978/79 beräknar jag 1 250 000 kr. ÖEF bör medges alt för ändamälet överskrida förslagsanslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Jag har vidare förordat atl slallig garanti skall utgå för läderskoförelags behov av säsongskrediter samt för behov av rörelsekapital vid Tretorn AB:s tillverkning av gummistövlar. Med hänvisning härtill hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen atl

1.   medge att statlig kreditgaranti får ingås för säsongskrediier till
läderskoföretag inom en ram av 17 000 000 kr.,

2.   medge att statlig kreditgaranti får ingås för lån på 4 000 000 kr
lill rörelsekapital till Tretorn AB:s tillverkning av gummistöv
lar.

KAPITALBUDGETEN

V FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD

V:7 Lån till teko-, sko- och garveriinduslrier. Av vad jag har anfört i del föregående framgår atl för avskrivningslån för skoindustrin erfordras 6 500 000 kr under budgetåret 1978/79. ÖEF disponerar fn. 4 000000 kr. Med anledning härav hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Lån lillieko-. sko- och garveriinduslrier på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett invesleringsanslag av 2 500 000 kr.

V:9 Försörjningsberedskapslån. Med hänvisning lill vad jag har anförl idel föregående om siöd lill Tretorn AB:s tillverkning av gummistövlar hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Försöriningsberedskapslån på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel 1978/79 anvisa ett invesleringsanslag av 8 000 000 kr.

V:10 Skostrukturlån. Av vad jag har anfört i del föregående framgår atl för skostrukturiån erfordras totalt 19 500 000 kr. Beloppet erfordras i sin helhet under budgetårel 1978/79. ÖEF disponerar f n. 14 000 000 kr. Med anledning härav hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

all lil! Skostrukturiån på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1978/79 anvisa ell invesleringsanslag av 5 500 000

kr.

Prop.  1978/79:60                                                     22

Underbilaga f SKODELEGATIONEN

Till Chefen för Handeisdepariemeniet

Sammanfattande rapport med förslag till säkerställande av viss minimiproduktion av läderskor

Skodelegationen tillsattes enligt proposition 1976/77:85 1977.04.28 och påbörjade sin verksamhei 1977.06.08. Den har till uppgift att föreslå sådana ålgärder, som anses vara nödvändiga förall trygga en produktion i fredslid av minsl 2 miljoner, dock helsl 2,5 miljoner par läderskor inom Iandel. Delegationen, vars arbete skall vara avslutat senast 1978.12.31, ber härmed att få överlämna en samnianfatlande rapport över sin verksamhet jämte ett förslag till ålgärder för alt säkerställa den angivna minimiproduktionen.

Rapporten inleds med en kort översikt över delegationens hittillsvarande arbete. Därefier sammanfattas de erfarenheter som ligger till grund för del nu framlagda förslaget, innan detla presenteras.

Skodelegationens hittilsvarande arbete

Skodelegationen har under sitt arbeie fram till dagens datum haft 24 protokollförda sammanträden. Hela delegationen eller delar därav har besökt 36 företag, som lillsammans representerar 95 % av läderskoproduktionen inom landet.

1978.06.29 ägde en hearing mm till vilken alla tillverkare med en produktion av minsl 50.000 par läderskor per år hade inbjudits. Samtliga inbjudna förelag var representerade vid denna hearing.

Delegationen har under sitt arbete överiämnat ett antal lägesrapporter till Handelsdepartementet och även vid olika tillfällen framlagt sina egna och tagit del av departementets synpunkier vid samtal med handelsministern, statssekreteraren och tjäns teman vid departementet.

Lägesrapporterna bifogas denna skrivelse i en särskild bilaga som med hänsyn till de lämnade informationerna bör betraktas som konfidentiellt material, (ej här)

Delegationen har under sin verksamhet haft möjligheter föreslå Överstyrelsen för Ekonomiskt Försvar (ÖEF) ulbetalning av skostrukiur-, avskrivnings-, jörsöriningsberedskaps- och offertlån, vilka samtliga efter varierande tid och efter uppfyllande av gjorda åtaganden avskrives. Dessutom har garantier för lån i bank kunnai lämnas i samband med investeringar. ÖEF har i samtliga ärenden som tillstyrkts av delegationen träffal slutliga avtal med berörda företag.

Prop.  1978/79:60                                                    23

Delegaiionen har under sin verksamhet behandlat 93 ansökningar om lån av olika slag och därvid beslutat föreslå ÖEF atl bevilja desamma enligt nedanstående uppställning:

Antal lån      Totalt belopp

ca mkr

Skostrukturlån	3	1,0
Avskrivningslån	15	6,8
Garantier i anslutning lill avskrivningslån	4	1,6
Försöriningsbcredskaps- och offertlån	75	17,9

Delegaiionen har tidigare dämlöver framlagt ett antal förslag som delvis genomförts, nämligen följande:

Garantier för lån tål rörelsekapital (säsongöverbryggning) har beviljats inom en ram på 22 mkr, varav hittills använts 4,5 mkr.

Utökat .stöd för teknisk hjälp samt modellör- och deslgnhjälp. Vår hemställan härom har i avvaktan på vårt nu framlagda mer omfattande förslag ännu ej genomförts.

Sammanfattande bakgrund till nu framlagt förslag

När delegaiionen bökade sitt arbeie uppgick den svenska produktionen av läderskor lill drygt 3 milj. par läderskor på årsbasis. Förelagen hade bakom sig ett från lönsamhetssynpunkl acceptabelt år 1976.

Delegationens studier av industrin har påvisat stora tekniska brister inom mänga förelag samt en nästan allmänt bristfällig marknadsföring som följd av alltför små resursser inom flertalet av de små och medelstora företag som återstår inom branschen. De tidigare storföretagen med standardskor på sitt program har dukat under för den övermäktiga konkurrensen från låglöneländerna. De företag som överlevt har i regel kunnat göra detla genom alt söka och finna s k nischer, vilka emellertid oftast är små och företrädesvis ger överlevnad åt mindre företag. Därtill kommer osäkerheten i sysselsättningen och produktion på gmnd av plagiering av nischföretagens produkter. De tekniska resp marknadsmässiga bristerna anses emellertid kunna repareras genom insatser på dessa områden, vilket ingått i framlagda föreslag.

Utvecklingen därefter har emellertid blivit starkt negaliv, vilkel avspeglat sig i delegationens löpande rapporter Produktionen har stadigt minskat, såväl genom bortfall av företag som genom produktionsminskningar inom ett stort antal kvarvarande företag.

Det finns många anledningar härtill:

Främsta orsaken till den minskade produktionen är successivt inträffad och ytterligare förväntad ökad importkonkurrens. (Bil. 1 Prod. import, export och tillförsel av skodon 1970, 76, 77 saml l:a kv. 76, 77 och 78). Lönekosinadsgapel till de främsta konkurrentländerna har fortfarande ökat.

Prop.  1978/79:60                                                    24

trots den svenska devalveringen (Bil. 2). Ett resultat har blivit försämrad lönsamhet samt bristande framtidstro. Under 1978 har situationen även förvärrats för skoindusirin liksom andra hemmamarknadsinduslrier som följd dels av den genomförda ålsiramningspoliiiken, dels av betydande lagerminskning inom skodetaljhandeln.

En följd av den negativa utvecklingen har varit atl det inte funnits några möjligheter atl genomföra nödvändiga strukturrationaliseringar genom sammanslagning av förelag. Del har varit företag lill salu som följd av problem vid generationsväxling, den allmänt inträffade eller förväntade negativa utvecklingen etc, med det har i regel inte funnits köpare, inte ens med erbjudna skostrukturlån. Delegaiionen har endasl i två fall kunnat medverka vid övergång till ny ägare, och i båda fallen har det varil fråga om ren övergång för atl säkra produktionsvolym ulan samband med simklurralionalisering.

V i står nu inför en situation, där del synes vara helt orealistiskt atl förvänta oss en fortsatt svensk produktion om ens 2 miljoner par, om inte mer långsiktiga åtgärder vidtages. Det är mol denna bakgrund som föreliggande förslag måsle ses. Det bör vidare observeras, atl det från regeringens sida gällt som en bestämd föruisättning fördelegalionens arbete, att Sverige inte har för avsikt att bygga upp några handelshinder, möjligen med undantag gentemot importen från vissa låglöneländer. Delegationen anser det emelertid icke i läng den möjligt utan orimliga kostnader för statsverket atl lösa skoinduslrins problem utan alt också handelspolitiska åtgärder vidtages. Denna fråga synes emellertid inte kunna aktualiseras så snart, att den får någon belydelse för delegationens arbele. Det bör också nämnas, att låglöneimporten hittills i mindre utsträckning berör läderskor än skor av annal slag, fränisi lextilskor och stövlar.

Precisering av de problem som måste lösas

Ur ovanstående framställning och de övelämnade lägesrapporterna kan utläsas eu anta! delproblem, som måste lösas för au del skall vara möjligl alt säkerställa en beredskapsproduktion om minst 2 miljoner, helsl 2,5 miljoner par läderskor, d.v.s. en svensk produktion som motsvarar ca 20 % av den svenska efterfrågan på läderskor under normala förhållanden.

1.   Det är nödvändigt atl hell allmäni stärka de svenska förelagens konkurrenskraft på lång sikl, så alt de vid en tillfredsställande lönsamhet kan uppnå den angivna andelen av den svenska marknaden, eller alternativi avsätta felande kvantiteter på exportmarknaderna.

2.   Det är nödvändigt alt söka skapa möjlighel till ägarbyte för sådana förelag, som i annal fall kommer atl avvecklas, även om målet enligt punkt I. kan uppnås. Del bör också observeras, atl frågan om ägarbyte i fiera fall är akut, medan målet enligt punkt 1. inte kan nås annai än på längre sikl.

3.   Såsom   tidigare   nämnts,   upphör Skodelegationens   uppdrag   med

Prop. 1978/79:60                                                     25

utgången av år 1978. Oavsett vilka åtgärder som kommer all beslutas för alt lösa problemen enligt punkterna l.och2. kommerdetalt kvarståeit behov av ett organ, som löpande kan övervaka utvecklingen inom branschen och vid behov föreslå och genomföra behövliga ålgärder. Ett sådant organ måste skapas.

Paketlösning

Skodelegationen söker i sill förslag atl lösa de angivna tre delproblemen genom ett paket, vars delar tillsammmans är avsedda att säkerställa den önskade produktionen. Nedan återges korlfallad komponenterna i paketlösningen, innan de behandlas uifdriigare i den följande framställningen samt i bilagorna. Alla detaljer återges i bilagor 3-5, som med hänsyn till de lämnade informationerna bör belraklas som konfidentiella, (ej här)

I.   Den väsentligaste komponenten i paketet utgöres av eu allmänt
produkiionssiöd, som med avtrappande storiek utgår under de närmaste tre
åren.

II.   En andra, i det närmaste lika väsentlig komponent, omfattar skapandet
av eu holdingbolag med arbetsnamnet Skokartongen, vilkel med stöd av
skostrukturiån i första hand uppköper ett mindre antal företag som eljesl
skulle löpa risk all upphöra med sin verksamhet på kort sikl men dämlöver
även några företag med ett önskvärt, kompletterade sortiment. Detta
nyskapande företag skulle givetvis fä del av de allmänna stöden.

III.    Del är nödvändigt all fortsätta den tekniska rationaliseringen inom branschen, vilket bl.a. sker genom fortsatta avskrivningslån för investeringar. Därutver krävs emellertid även förstärkta resurser för teknisk rådgivning av det slag som fn. lämnas genom Skoforskningsinsiiluiei. Se nedan under punkt V.

IV.    Såsom tidigare nämnts är de fiesta av de kvarvarande företagen inom branschen relativt små eller medelstora. De är ofta alltför små för atl själva kunna bekosta erforderliga insatser för produkt- och designulveckling, inhemsk marknadsföring och exportförsäljning. Läll lillgängliga, gemensamma resurser på överkomliga ekonomiska villkor måste skapas. Se nedan under punkt V.

V.   Skodelegalionen ersattes lämpligast genom ett utvidgat Skoinstilul, i
vilkel nuvarande Skoforskningsinsiiluiei infogas och samordnas med nuva
rande Skobranschråd, och ges samiidigi ökade resurser för såväl teknisk
rådgivning som rådgivning ifråga om produkt- och designulveckling, svensk
och utländsk marknadsföring. Vid sidan av det sålunda skapade Skoinstitutel
förutsätts ÖEF liksom hittills handha all fördelning och kontroll av olika
slöd.

I del följande behandlas de olika komponenterna i vårt förslag lill lösning.

Prop.  1978/79:60 26

Det allmänna produktionsstödet

Såsom lidigare nämnls, möter den svenska skoindustrin idag mycket svåra konkurrensförhållanden på en stagnerande marknad. Della gäller emellertid inte enbart skoindustrin utan också en rad andra industrier, såsom stora delar av verkstadsindustrin. Vi nämner detla för alt motivera vår grundläggande uppfattning, atl den svenska regeringen under de närmaste åren tvingas atl föra en politik, som återställer den senska konkurrenskraften hell allmänt. Närdetta skett och lämpliga ålgärder vidtagits som skydd mol lågprisimport, bordet även finnas möjligheter fören teknisk genomraiionaliserad läderskoinduslri med god produktutveckling och marknadsföring atl överleva av egen kraft. Vi har haft delta som arbetshypotes i vårt förslag till allmänt produkiionssiöd enligt ett offertförfarande, som innebär att företag, som ålar sig atl under närmaste treårsperiod upprätthålla en viss konlrakterad produktion samt vidtaga nödvändiga rationaliseringsåtgärder, för delta erhåller ett preciserat ekonomiskt stöd, som är av avlrappande storlek. Avtrappningen reflekterar vår uppfattning, atl den svenska konkurrenskraften helt allmänt måste stärkas.

Såsom allmänt villkor för produktionsslödel gäller sålunda ett åtagande alt upprätthålla viss preciserad produktion under tre års lid. Vid sidan härav har emellertid ytterligare två villkor uppställts:

1.    Det företag som emotiager stöd måsle bedriva produktionen under förhållanden, som ådagalägger företagets avsikt atl föbli inom branschen även efter uigången av stödperioden. Det krävs t.ex. att produktionen bedrivs i lokaler av tillfredsställande kvalitet samt atl den maskinella utrustningen på ekonomiska grunder förnyats i takt med den tekniska utvecklingen.

2.    Produktionsslödel får inte användas på ett sätt, som motverka syftet med slödel, nämligen att hjälpa industrin att överieva under en övergångsperiod. Stödet bör sålunda inte användas till t ex punktaktioner, riktade mol andra svenska företag.

Del i bilaga 3 närmare preciserade stödet beräknas medföra följande kostnader för de tre åren:

1979                          44,0 mkr

1980                          35,0 mkr

1981                          28,0 mkr

Totalt         107,0 mkr

Den s.k. Skokartongen

Förhandlingar har genomförts med ett antal skoindustriföreiag, vars ägare Önskar sälja eller alternativt avveckla sina företag, t.ex. därför att de uppnått pensionsåldern och saknar efterträdare, men även av andra skäl. Förhandlingar har även ägt rum med några andra förelag med kompletterande

Prop. 1978/79:60                                                     27

sortiment. Såsom resultat av dessa förhandlingar har träffats preliminära avial med 8 företag om köp av aktierna i dessa eller i några fall övertagande av tillgångar och skulder för ett sammanlagt belopp på 21,1 mkr. Härvid har förutsatts, att säljarna erhåller befrielse från skatt på realisationsvinst.

Förhandlingar har skett för räkning av ell tänkt holdingbolag med arbetsnamnet Skokartongen och med eu aktiekapital på 6-8 mkr. Alternativt kan det vara lämpligare, att aktiekapitalet i något av de sålunda "köpta" företagen ökas till motsvarande belopp, och alt delta sedan står som köpare lill de övriga.

Del har fömtsätts, att köpen sker med stöd av s k skostrukturiån, som uppgår lill 75 % av köpesumman, som sedan avskrivs på vissa villkor.

När detta förslag framställes, finns det ännu ingen ägare lill Skokartongen, d.v.s. någon som är villig atl ställa del nödvändiga riskkapitalet på 6-8 mkr lill förfogande. Delegaiionen har emellertid fört samtal med tänkbara inires-senier och därvid funnit, alt det inte är orealistiskt atl tänka sig, att något investmentbolag eller en gmpp av sådana skulle vara villiga att ingå som ägare. Det har emellertid inte varit möjligt all genomföra några konkrela förhandlingar förrrän det klargjorts vilka företag, som skall ingå i Skokartongen och utarbeta ell prospekt på denna gmndval. Arbetet härpå pågår nu.

Genomförande av de redan gjorda preliminära avtalen kräver skostrukturlån på 16 mkr. Dämlöver bör det emellertid finnas en reserv på ytteriigare 6,5 mkr för att möta eventuellt kommande behov för köp av ytterligare företag. Kosinaderna för genomförandet av redan träffade avla! kan förutsättas inträffa senare. Beloppet bör emellertid finnas lill förfogande redan från 1979.

I bil 4 (ej här) återges erforderliga uppgifter om de förelag, som fömtsattes ingå i Skokartongen från dess bildande. Ekonomiska utvecklingen rörande de ingående föreigen har sammanställts i en särskild bilaga, (ej här)

Stöd i form av avskrivningslån

Såsom inledningsvis framgått har avskrivningslån beviljats unde flera år. Det förutsattes au sådant slöd kan lämnas även i fortsättningen. Delegationen har beräknat, att under våren 1979-1981 ett sammanlagt stöd av 21 mkr kommer atl behövas. Av detta belopp avser 12 mkr beräknade investeringar i de företag, som ingår i den planerade koncernen, och fömtsäiies au merparten härav komer att lagas i anspråk under 1979. Resterande 9 mkr avser i huvudsak löpande investeringar under perioden.

Prop. 1978/79:60 28

Stöd till rationalisering, produktutveckling och marknadsföring

Såsom nämnls föreslås bildandet av ett övergripande Skoinstilut, som i sin verksamhet inkorporerar den verksamhei, som idag bedrives inom Skoforskningsinsiiluiei och samordnas med Skobranschrådet. För atl kunna sköta de utvidgade uppgifier som Skodelegalionen föreslår atl det nya inslilulel skall få, måste det få betydligt ökade resurser ulöver vad som idag ges till de existerande organen. De utvidgade resurserna skulle gå dels till utökad personalstyrka, dels lill stöd i annan form, t.ex. för utbildning av designer och modellörer, gemensam varuinformation, konsultation betr marknadsföring och ekonomi, kredilfrågor etc.

Förslaget åierges i detalj i bil. 5. Del medför följande årliga nettokostnader for staten, sedan hänsyn tagits lill atl Skoinstitutel kan debilera företagen en viss del av sina tjänster:

Kostnader per år         1979        2.430 tkr

1980         2.710 tkr

1981         3.030 Ikr

BeFmtliga resurser för stöd

När detta förslag avges finns vissa ännu ej disponerade belopp tillgängliga för atl täcka stöd av ovanstående slag fr.o.m. 1979.01.01. Följande belopp har ännu inte disponerats för slöd per dagens datum:

Skostmkturlån                     ca 14,0 mkr

Avskrivningslån                    ca 8,0 mkr
Försörjnings-, beredskaps-

och offertlån                     ca 15,0 mkr*

Säsongskrediter                   ca 17,5 mkr

Skodelegationen fömiser, att följande belopp kommer att utnyttjas under hösten 1978:

Skostmkturlån

Avskrivningslån                    ca 4,0 mkr

Försörjnings-, beredskaps-

och offertlån                     ca 15,0 mkr

Säsongskrediier                    ca 17,5 mkr

Sammanfattande ekonomiska behov för förslaget

Med stöd av ovanstående anhåller Skodelegationen atl följande belopp

s

lälles till förfogande för genomförande av delegationens olika förslag:

*inkluderar gjorda och förväntade återbetalningar

Prop. 1978/79:60

29

Totalt behov

Mkr

Avgår be-    Kvar-

fintligi belopp

Ivlkr

Slående behov

Mkr

Skostrukturlån 1979-81

22,5

14,0

.Avskrivningslån
1979	\
1980	\ 21.0
1981	1
Allmänt produkiionssiöd
enl. offertfortärande
1979	44,0
1980	35,0
1981	28,0
Slöd till nybildal Skoinstilut
1979	2,5
1980	2,7
1981	3,0

4,0

15,0

17,0

29,0 35,0 28,0

2,5 2,7 3,0

92,0

8,2

Avslutande synpunkt

Skodelegalionen anser att ell genomförande av dess förslag i förening med ev nödvändigi skydd mol lågprisimport med god sannolikhet kommer au ge den svenska läderskoinduslrin möjlighel att överleva på längre sikt. De närmaste åren kan förväntas bli besvärliga, innan en allmän anpassning av svensk konkurrenskraft skett. De föreslagna åtgärderna kommer emellertid atl förbättra lönsamheten dels omedelbart på kort sikl genom direkta slöd, dels på längre sikl genom rationellare produktion och förbätirad design och marknadsföring.

Skodelegalionen vill emellertid avslutningsvis reservera sig för möjligheten alt den svenska konkurrenskraften som helhet inte utvecklats på ett tillräckligt positivs sätl. Detla skulle i så fall kunna innebära, atl de föreslagna åtgärdema trots allt inte visar sig vara tillräckliga. Det kan då bli nödvändigt för del nya Skoinstitutel att i samarbete med Överstyrelsen för Ekonomiskt Försvar ta upp frågan om ytteriigare ålgärder, t.ex. i form av långsammare avtrappning av försörjnings-, beredskaps- och olTertlån.

Stockholm 1978-08-23

Ulf af Trolle Ordförande

Christina Högmark

Anders Hörnlund

Gunnar Lagnell

Erling Persson

Karl-Erik Persson

Gösia Rehnqvisi Lennart Sijernström

Prop. 1978/79:60 30

Underbilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över skodelegationens rapport

1. Den svenska skoindustins konkurrensförutsättningar

Remissinstanserna delar i stort skodelegaiionens uppfattning om vilka faktorer som varil avgörande för den svenska skoindustrins utveckling.

I fråga om lågprisimportens betydelse i sammanhanget erinrar dock KK och Handelsageniernas förbund om alt läderskoimporien i allt väsentligt kommer från EG/EFTA-området niedan importen från lågprisländer endast har mindre omfallning.

Svenska skofabrikanlföreningen framhåller all det sagis au en orsak lill branschens problem är alt den inte allild kunnai följa med i modeulveck-lingen. Mol detta kan enligt föreningen invändas all styrkan i svensk skoindustri lidigare var standardiillverkade skor av god kvalitet medan tillverkare med inrikining på modeskor undantagslöst tvingades upphöra med verksamheien på eti tidigt stadium.

Enligt föreningen är skodetaljhandelns prissättningssysteni med procent-pålägg en av anledningarna lill skoinduslrins svårigheter. Genom denna prissältningsmetod accentueras del svenska skokosinadshandikappel.

2. Allmänt produktionsstöd

Skodelegationen framhåller i rapporten atl förutsättningen föratt produktionsslödel skall kunna trappas ned under perioden 1979-1981 äralt en sådan ekonomisk politik kommer atl återföras som stärker Sveriges internationella konkurrenskraft.

Realismen i detla antagande ifrågasätts av några remissinsianser. Enligt Sveriges indusiriförbund torde skoindusirin i relation lill sina utländska konkurrenter få räkna med en fortsatt oförmånlig kostnadsutveckling. Branschen torde därför vara beroende av slöd även efter år 1981 och kanske I.o.m. ett ökande sådani slöd. NO instämmer med delegationen i att det är främst genom en generell ekonomisk politik som näringslivets konkurrensförutsättningar skall förbättras. En selekliv politik medför alltid risk för snedvridning av konkurrensen och därmed minskad effektivitet.

LO anser atl den fömtsedda avirappningen av det allmänna siödet bör kunna omprövas. I god lid innan treårsperioden är till ända bör regeringen överväga om detta stöd kan avtrappas helt eller om det måste förlängas ytterligare för att beredskapsmålet skall kunna upupräilhållas.

Enligt Svenska skqfabrikaniJÖreningen lar det alldeles säkert tre år alt bygga upp Skokartongen med dotterföretag. .Även för övriga företag krävs del lid atl reparera lidigare ev. brister. Det är därför enligt föreningen nödvändigt alt siödet Ulgår med 100 % under hela treårsperioden och att en avtrappning sker

Prop. 1978/79:60                                                     31

försl därefter.

Flertalet remissinstanser kommenterar produkiionslödels nivå. SIND bedömer atl produktionsslödel motsvarar i genomsnitt ca 14 kr. per par läderskor. Verket anser atl detta kan synas lågt med hänsyn lill den redovisade arbeiskostnadsskillnaden gentemot viktiga importländer men atl det ändå bör vara tillräckligt om produktgruppen med den starkaste importkonkurrensen erhåller del största stödet. AÄ'beräknar att produktions-stödet motsvarar mellan 25 och 32 "; av branschens förädlingsvärde år 1976 och mellan 40 och 50 % av lönekostnaden samma år. Enligt Sveriges handelsagenters förbund kan produktionsslödel beräknas lill 20 kr. per par år 1979 och 13 kr. per parar 1981. Per anslälld i branschen skulle detta motsvara 30 000 kr. år 1979. Sveriges skohandlarförbund bedömer atl del föreslagna stödet vid jämförbar arbetstakt bör någorlunda utjämna lönekosinadsskill-naden lill länder som Finland och Italien. Svenska skor bör enligt förbundet däriör kunna hävda sig prismässigt så länge stödet utgår. Skohandlarför-bundet ifrågasätter om ett produktionsstöd kan fa effekt eftersom tillverkare knappast tillverkar på lager bara för atl få stöd för tillverkningen.

KK diskuterar del föreslagna slödel från handelspolitiska utgångspunkier och framhåller att även om avsikten med stödet är alt säkerställa en svensk minimiproduktion av läderskor, kan det inte uteslutas att stödet kan uppfattas som en subvention i strid mol internationella regleroch avtal. Detta gäller särskilt om dei utformas så all del kan uppfattas som en exportsubvention. KK betonar all del för ett litet exportberoende land som Sverige är angeläget att disciplinen på det internationella planet upprätthålls då det gäller offentlig upphandling, exportsubventioner m.m. Del föreslagna produktionsslödel bör därför endasl komma i fråga om del kan utformas och utbetalas på sådana villkor all del inte medverkar till ökning av exporten.

Frågan om selektiviiei i produktionsstödet är önskvärd eller inte tas upp av ett par remissinsianser. Enligt ÖEF kan del inte uteslutas alt de företagsekonomiska betingelserna för förelag inom skobranschen försämras. ÖEF Ulgår från att produktionsstödet även framgent skall lämnas endasl till företag som under överskådlig tid bedöms kunna att vara av belydelse för försörjningsberedskapen. ÖEF finner det därför rimligt att frågan om produktionsstöd prövas i varje enskilt fall, även om det i bollen finns avtal med resp. företag om treårigt slöd. A'0 anför liknande synpunkier. öm inte stödet ges lill de förelag som har de bästa föruisätiningarna konserveras en orationell företagsstruktur. NO betonar vikten av att åtgärderna blir lidsbegränsade så atl normala konkurrensförhållanden snarast möjligl kan återinträda.

3. Skoinstitutel

Frågan om bildandet av ett skoinstilul behandlas relalivi ingående av fiertalet remissinsianser. De flesta av dessa är posiliva till att ell centralt organ

Prop. 1978/79:60                                                     32

byggs upp för all dels svara för service ål skoföretag i fråga om bl.a. marknadsföring, förelagsledning, designverksamhei och produktutveckling, dels överta vissa av skodelegaiionens uppgifier. SIND framhåller således all en koncentration av vitala branschfunktioner är nödvändigt eftersom de olika företagen även i en omstrukturerad skoindustri är försmå föran enskili bära alla uivecklingskoslnader. Del nuvarande Skoforskningsinsiiluiei torde enligt SIND vara en lämplig bas för verksaniheten. Den föreslagna juridiska formen och samarbetet med Skobranschrådet bedöms också vara lämpliga. SIND betonar nödvändigheten av en kompetent, vä! förankrad och aktiv styrelse för institutet. Även Lånsarbeisnämnden i Örebro län finner mot bakgrund av de samordningsproblem som lidigare förelegat, att ett övervakande organ i Skoinslilutels form är en lämplig lösning.

ÖEF framhåller au de uppgifter som föreslås läggas på Skoinsviiuiet ligger vä! i linje med vad ÖEF anser vara erforderligt för skoindusirin. Enligt ÖEF bör del dock vid den mer detaljerade uppläggningen av institutets verksamhet beakias atl kompetens för dessa uppgifter även komnier att finnas inom Skokartongen. Det borde vara möjligt för företag utanför Skokartongen all i viss utsträckning köpa tjänster därifrån. ÖEF betonar vidare vikten av att såväl del reella som del formella ansvarsförhållandet då del gäller beslut om statligt slöd lill företag klariäggs.

Både ÖEF och SIND påpekar atl träskoindustrin befinner sig i ekonomiska svårigheter. Även för denna bransch skulle det enligt dessa remissinstanser vara värdefullt alt ha vissa funklioner samlade i ett centralt organ. ÖEF och SIND föreslår däri"or au Skoinstitutel även bör arbeta för iräskoindusirin.

Sveriges skohandlarförbund bedömer an Skoinstitutet i längden kommer all bli den mest utslagsgivande faktorn när det gäller skoindustrins framtid. Skoinstitutel har en viktig uppgift i att söka upp och hålla sig a jour med vad som kan förväntas bli populära skodon och därmed hjälpa den del som finns kvar av svensk skoindustri att finna någorlunda skyddade nischer för sin tillverkning. Vidare bör Skobranschrådet kunna hjälpa till alt finna de skor som kan bli breda bruksartiklar och Skoforskningsinsiiluiei se til! att felaktigheter i passform och detaljer rättas til! så all svensktillverkade skor blir synonymt med god kvalitet. Skoiiliverkarna bör enligt förbundet för all la lillvara erfarenheter stimuleras lill bättre koniaki med sina kunder.

Sveriges grossisljörbund ifrågasätter på vissa punkter skodelegaiionens förslag om bildande av ell skoinstilut. Förbundet framhåller atl Skoleverantörernas förening inte beretts lillfälle att lämna synpunkter på det föreslagna centralorganet. Förbundet konstaterar att i Skoleverantörsföreningen ingår 45 företag varav 31 tillverkar skor. Förbundet anseratt frågorom statligt stöd til! enskilda företag inte bör delges andra än berörda förelag och i särskilda fall vederbörande industriorganisalion. En uppdelning bör därför ske av det planerade organets olika kompetensområden. När det gäller frågan om ökade insatser på marknadsföringsområdei ärdet enligt förbundel en hell felaktig satsning au begränsa insatserna lill den relativt ringa del av skotillförseln som

Prop.  1978/79:60                                                    33

utgörs av svensktillverkade skor. Om man inte tillgodogör sig erfarenheterna från de leverantörsgrupper som svarar för 85 "o av utbudet av skor torde eventuella ålgärder på marknadsföringssidan för de återstående 15 ". bli av mycket ringa betydelse. Den svenska marknadens struktur och i marknaden inbyggda mekanismer måste enligt förbundet noggrant beakias då olika akliviteierövervägs. Grossisiförbundel tar även upp de frågorsom sammanhänger med kreditinformaiion och krediibedömning samt betydelsen av moderna och rationella betalningsvillkor. En samverkan krävs mellan olika slag av leverantörer. Ändamålsenlig information och utbildning saml effektiva former härför måste skapas för samråd mellan branschens leveran-lörsorganisalioner och del planerade centralorganet.

Grossisiförbundel anser atl bl.a. här nämnda fråga snarast bör diskuteras mellan berörda parter om målsättningen för det föreslagna centralorganet skall kunna förverkligas.

Svenska skofabrikanlföreningen anser inte atl ett nytt skoinstilut bör bildas. Den ideella Föreningen Skoforskningsinstitutei vars styrelse bestämmer Skoforskningsinstiiutets arbetsuppgifter och verksamhet, börenligt Skofabrikanlföreningen fä den rol! som enligt skodelegationen skulle ges Skoinstitutel. Skofabrikanlföreningen framhåller au bl.a. skattetekniska skä! spelade in då formen ideell förening valdes för Skoforskningsinsiiluiei. Föreningen anser vidare all benämningen Skoinsiilulel inte är lämplig eftersom förväxling kan uppslå med Skoforskningsinsiiluiei.

4. Skokartongen

Delegationens förslag om bildande av den s.k. Skokartongen får ett posilivi bemötande eller lämnas utan erinran av remissinstansema. Sveriges haiidel-sageniers förbund ulgör ell undanlag. Förbundel anser alt det kommeratt ske en snedvridning av konkurrensen mellan importörer av läderskor eftersom en del av Skokartongen utgörs av en rörelse som bedriver import av skor och del statliga stödet avser Skokartongen som helhet. Ett klart villkor för mottagandet av stöd bör vara alt stöd inte lämnas för import av skor. Förbundel anser vidare atl del är förvånande alt skodelegalionen inte närmare har diskuterat den vikande marknaden för läderskor. Tillförseln har gått ned från 16 milj. par år 1970 till 11 milj. par. Utan analys av marknadsförhållandena anser förbundel del vara svårt alt bedöma den satsning som Skokartongen innebär.

Sveriges skohandlarförbund och LO framhåller atl bildandel av Skokartongen kommer att möjliggöra stora samordningsvinster. Skohandlarför-bundei anser dock atl i den mån detaljhandelsföretag är knutna lill någoi av de förelag som ingår i Skokartongen, måste de avskiljas från tillverknings-förelaget. Skohandlare har nämligen enligi förbundet en utpräglad motvilja mol alt köpa varor från företag som konkurrerar på samma plan. Enligt förbundel är del vidare anmärkningsvärt all Norrviken AB, Skee, som

Prop. 1978/79:60                                                     34

tillverkar arbelarskyddsskor tagits med i Skokartongen. Eftersom denna lyp av skor säljs direkl till industrin är förelaget befriat från normala detaljhandelskostnader och utgör därför en form av skyddad tillverkning. Skohand-lareförbundei menar alt dessa skor vidare har en "civil" utformning vilkel innebär alt de kommer au konkurrera med skor från andra företag inom Skokartongen.

Konkurrensproblematiken tas även upp av Svenska skofabrikantföreningen som betonar nödvändigheten av att Skokartongen, som redan genom sin storiek far en dominerande plats på marknaden, så långt möjligl förhåller sig konkurrensneutral till övriga svenska tillverkare. De resurser Skokartongen erhåller - i hög grad med statliga medel - (är inie användas för atl söka komma åt de nischer som de mindre företagen kanske lyckats placera sig i. Föreningen understryker att Skokartongen och dess tillverkande förelag inte heller i övrigt får särskilt gynnas av statsmaklerna.

Enligt SIND år den kanske allvarligaste delen av branschbilden den inom skoindusirin under många år eftersatta nyrekryteringen. SIND anser att utbildningsbehovet underskattats i delegationens rapport. Rekrytering av VD och dennes närmaste medhjälpare måste ske med omsorg.

Frågan om slalligl ägande till Skokartongen diskuteras av de fackliga remissinsianserna. Beklädnadsarbelarnas förbund anser atl staten bör äga holdingbolagei. Skälet härför är att delta företag skall stå som ägare av andra företag inom branschen som tillsammans skall svara för en samhällsviktig produktion. LO förklarar sig dela förbundets uppfattning. TCO framhåller alt om privata bolag inte skulle vara intresserade av all salsa kapital, bör staten på lämpligt säll ta ansvarei för finansieringen av holdingbolagei.

5. Behov av handelspolitiska åtgärder

Skodelegalionen framhåller i sin rapport alt det inte i längden är möjligt all utan orimliga kostnader för slaissverket lösa skoindustrins problem om inte också handelspolitiska åtgärder vidlas.

KK, NO, Sveriges grossisiförbund och Sveriges handelsagenters förbund redovisaren negaliv inställning lil! införandel av handelspolitiska resiriklio-ner. Bl.a. anförs all importrestriktioner för all få effekt måsle omfatta EG/ EFTA-området som svarar för 80 "i av Sveriges läderskoimport, och all Sveriges avta! med EG/EFTA inte medger alt sådana åtgärder vidtas. Vidare framhålls att importen från lågprisländer är obetydlig. NO betonar alt den internationella konkurrensen är oumbärlig som en effektivitelstefrämjande faktor. Den omfattande skoimporlen har enligt NO sannolikt bidragit till atl prisindex för skor under en följd av år har utvecklats långsammare än konsumentprisindex.

En annan inställning redovisas av LO som anser atl mol bakgrund av skoinduslrins betydelse från försörjningsberedskapssynpunki bör alla länkbara handlingsalternativ övervägas. Detta gäller speciellt i en situation där

Prop. 1978/79:60                                                     35

övriga jämförbara länder vidtar handelspolitiska åtgärder på detla område. Enligt LO finns det redan nu skäl att införa en allmän licensiering av läderskoiniporten. Beklädnadsarbelarnas förbund anser atl ell skydd mol lågprisimport är nödvändigi.

Enligt Svenska skofahrikaniförcningen bör den svenska skoindusirin kunna konkurrera med länder som Finland, Danmark, Ösierrike och Västtyskland. Då del gäller länder med väsentligt lägre kostnadsläge som Italien, England, Spanien och Portugal bör svenska skor kunna hålla sin marknadsandel om man hittar nischer och får behålla dessa i fred. Skofabrikantföreningen säger sig dock inte hysa några illusioner om möjlighelerna att konkurtcra med u-ländernas priser. Med hänsyn härtill är det enligt föreningen ofrånkomligt alt regeringen lar upp frågan om i första hand beredskap och i andra hand skydd för den verkliga lågprisimporten. Kan deitta ske i form av multilaterala överenskommelser desto bätire.

6. Alternativa metoder att trygga försörjningsberedskapen

A'0 framhåller alt behovei av handelshinder kan reduceras om de aktuella produktionsvolymerna tillämpas fiexibelt. Eftersom det väsentliga äralt den fastställda volymen skor kan tillverkas i en kris, bör under normala lider viss produktionskapacitet kunna förvaras i malpåse. NO hänvisar till all flera remissinstanser i sina yllranden över promemorian (DsH:l976:7) Skor i krislid bedömde delta vara en länkbar lösning. Sveriges indusiriförbund anför liknande synpunkier.

Sveriges skohandlarförbund framhåWer all utsikterna atl kunna upprätthålla en åriig produktion av 2 milj. par lädersskor måsle betraktas som ovissa och att frågan då uppkommer hur helig denna siffra är. Förbundet hänvisar bl.a. till de betydande lagertillgångar som finns i hushållens garderober och hos näringslivet. Om de av delegationen föreslagna åtgärderna inte räcker lill återstår enligt förbundet inte annal än alt lägga den utslagna delen av skoindusirin i malpåse om inte staten skall åsamkas orimliga kostnader.

Prop. 1978/79:60                                                      36

Bilaga 2

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET    PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-10-26

Föredragande: siairsrådet Wirtén

Anmälan till proposition om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet

B 12 (1977/78) Särskilt sysselsättningsstöd till Tretorn AB

1 avtal med staten förband sig Tretorn AB i febmari 1978 atl mot en ersättning av 5,6 milj. kr. förlänga avvecklingsperioden försådan verksamhet som då bedömdes nödvändig all läggas ner för att möjliggöra fortsatt sysselsättning inom övrig verksamhei. Behovei av personalminskning beräknades till 250 personer. Företaget förband sig att inte säga upp några anställda med verkan före den I januari 1979, och alt under perioden den 1 januari - den 30 juni 1979 inte avskeda mer än 100 arbetstagare. Avtalet upprättades under förutsättning av riksdagens godkännande. Genom beslul den 17 maj 1978 godkände riksdagen avtalet (prop. 1977/78:125, AU 1977/ 78:34, rskr 1977/78:305)och anvisade 5,6 milj. kr. till ett särskilt anslag under tolfte huvudtiteln benämnt B 12. (1977/78) Särskilt sysselsätiningssiöd lill Tretorn AB. Bidraget skulle betalas ut med 2,9 milj. kr. i okiober 1978 och med 2,7 milj. kr. i januari 1979.

Fömtsättningama för förelagets verksamhet har sedan avtalet undertecknades avsevärt försämrats. Enligt den omsimktureringsplan som företagel nu har upprättat för all skapa möjligheter för en fortsatt verksamhei behöver antalet anställda under första halvåret 1979 minskas med omkring 500 personer, varav ca 460 i Helsingborg. Förutsättningar för att uppfylla det i avtalet angivna sysselsällningsvillkorel för 1979 föreligger därmed inte längre. Villkoret för sysselsättningen under 1978 har däremot uppfyllts.

Med hänsyn till atl den nu aktuella utvecklingen ytterligare skärpt läget på den lokala arbetsmarknaden i Helsingborg anser jag del angelägel alt de medel som tidigare har an visats får användas föratt i möjligaste mån förlänga avvecklingsperioden för de berörda verksamheterna och därigenom underlätta lösningen av sysselsättningsfrågorna för personalen. Efter förhandlingar mellan arbetsmarknadsdepartementet och Tretorn AB har därför utarbetats

Prop.  1978/79:60                                                   37

ell förslag till nytt sysselsättningsavtal mellan förelaget och staten.

Förslaget innebär atl företaget utöver de 2,9 milj. kr. som man redan uppfyllt villkoren för enligt det ursprungliga avtalet skall fä uppbära ytterligare 2,1 milj. kr. föratt under hela år 1979 upprätthålla sysselsättningen för 75 personer vid blandnings- och bollbeklädnadsenheterna som annars skulle fä lämna sina anställningar vid utgången av april 1979. Företagel förbinder sig därutöver alt upprätthålla verksamheien för ca 25 personer vid blandningsenheien lill och med uigången av 1981, eller så länge det av chefen för handelsdepartementet tidigare denna dag förordade gummistövelavtalet kommer all löpa.

Sysselsättningsbidraget föreslås utgå med 2,9 milj. kr. när riksdagen godkänt förslaget till nytt avtal och 2,1 milj. kr. i oktober 1979.

I likhet med vad som gäller beträffande det av chefen för handelsdepartementet tidigare denna dag föreslagna försöriningsberedskapsslödet, ulgår sysselsättningsbidraget under förutsättning av att Tretorn AB i fortsättningen kan tillgodose sitt likviditetsbehov på den allmänna kreditmarknaden.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl medge att del under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget B 12. (1977/78) Särskilt sysselsätiningssiöd lill Tretorn AB får disponeras i enlighet med vad jag här har förordat.

Prop. 1978/79:60 38

Innehåll

Proposition ......................................................        I

Propositionens huvudsakliga innehåll......................        1

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 1978       2

Bilaga 1 ........................................................... ...... 3

1.   Inledning..................................................... ...... 3

1.1         Allmänt................................................ ...... 3

1.2         Utveckling på läderskoområdet.................        4

1.3         Riksdagens beslut om försörjningsberedskapen på läder-skoområdel våren 1977. Tillsältandet av en särskild skodelegation ........................ ...... 4

2.   Föredragandens överväganden och förslag........        6

2.1          Skodelegaiionens verksamhei och dess förslag i stort...  6

2.2          Den svenska skoindustrins konkurrensförutsättningar..   7

2.3          Allmänt produkiionssiöd m.m.....................        8

2.4          Skoinstitutel......................................... .... 10

2.5          Skokartongen........................................      14

2.6          Behov av handelspolitiska åtgärder............ .... 16

2.7          Alternativa metoder att tillgodose försörjningsberedskapen                   17

2.8          Statlig garanti för skoföretags behov av säsongskrediter.        18

2.9          Stöd för tillverkning av gummistövlar..........      19

3.         Hemställan...................................................      20

4.         Anslagsfrågor för budgetåret 1978/79...............      20

Bilaga 2............................................................      36