om anställning av kvinnor som befäl inom det militära försvaret, m.m.

Proposition 1981/82:3

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1981/82:3

om anställning av kvinnor som befäl inom det militära försvaret, m. m.;

beslulad den 9 juli 1981.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upplagils i bifogade uldrag av regeringsprolokoll för den ålgärd och del ändamål som framgår av föredragandens hemslällan.

På regeringens vägnar BIRGIT FRIGGEBO

TORSTEN GUSTAFSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom beslui av riksdagen är 1978 fick kvinnor lilllräde lill vissa mililä-ra yrken inom flygvapnet. På grundval av belänkandel (Ds Fö 1980:5 och 6) Kvinnan och försvarels yrken från beredningen för del forlsalla arbelel om kvinnan i försvarei föreslås nu all rekryteringen till befälsyrkel sker oberoende av kön. Dessutom informeras om de åtgärder som kommer att vidtas vid rekrytering och anslällning av kvinnor som befäl.

1    Riksdagen 1981/82. I .saml. Nr 3

Prop. 1981/82:3

Prop. 1981/82:3

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET                   PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-07-09

Närvarande: stalsråden Friggebo, Pelri, Eliasson, Guslafsson, Tilländer, Molin

Föredragande: slalsrådel Guslafsson

Proposition om anställning av kvinnor som befäl inom det militära försvaret, m.m.

1    Inledning

Under 1970- och 1980-lalen har frågan om anslällning av kvinnor inom försvarsmaklen behandlals i olika sammanhang.

1972 års värnpliklsulredning gjorde i belänkandel (Ds Fö 1973: 1) Kvinnor i del militära försvaret en översiktlig studie av möjligheterna för kvinnor all fä anslällning inom försvarsmaklen. Ulredningen förordade en översyn av beslämmelserna om rekrytering m.m. Sedan värnpliktsulred-ningens betänkande hade remissbehandlals, fick dåvarande chefen för försvarsdeparlementel i februari 1975 regeringens bemyndigande all tillkalla sakkunniga för all föra utredningsarbetet vidare (Fö 1975:01). De sakkunniga antog benämningen beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (BKF)'.

BKF skulle i en första etapp arbeta med de befallningar där uppgifterna inle ärav slridande karaklär. Beredningen avlämnade i juni 1977 delbelänkandel (SOU 1977: 26) Kvinnan och försvarels yrken.

Beredningen fick i mars 1978 tilläggsdirektiv alt ulreda förutsättningarna att ge kvinnor anslällning som yrkesofficer ulan begränsning lill icke stridande befallningar. 1 direktiven angavs all den personliga lämplighelen i princip borde vara det enda urvalskriteriet vid rekrytering av fast anställt befäl. Ell anlal befallningar i krigsorganisationen ansågs emellertid med hänsyn lill gällande förulsällningar och krav vara av sådan art all de inle

' När det nu aktuella förslaget avlämnades bestod utredningen av studierektorn Beril Frändås, ordförande, riksdagsledamöterna Olle Aulin, Ulla Ekelund och Kerstin Ekman, rikslottachefen Christine Barke och översten Carl-Otto Larsson.

Prop. 1981/82:3                                                                      3

lämpligen borde besättas med kvinnor. Kvinnors tillträde till befälsyrkel ansågs vara en så slor och genomgripande reform alt den borde genomföras stegvis. Beredningens uppgifl blev därför all föreslå en fortsatt ulveckling mot ell befälsyrke som på sikt är oberoende av kön.

Vid 1978/79 års riksmöle beslöl riksdagen i oklober 1978 (FöU 1978/ 79: I, rskr 1978/79:2) efter förslag i prop. 1977/78: 185 om anslällning av kvinnor som befäl inom del militära försvarei m. m. att kvinnor i princip skulle ges möjlighel alt fä anslällning som befäl inom del mililära försvarei pä samma villkor som män. Riksdagsbeslulet följde propositionen, där dåvarande chefen för försvarsdeparlemenlet bl.a. framhöll all alll befäl i krig måsle della i och vid behov leda försvarei av den egna uppehållsplal-sen e.d. Varje befälsbefatlning blev därmed all anse som slridande. En redogörelse för beslulels innehåll och den därefter igångsalla verksamhelen bör såsom en beskrivning av nuvarande ordning fogas lill prolokollel i della ärende som bilaga I.

BKF avlämnade i december 1980 silt slutbetänkande (Ds Fö 1980:5 och 6) Kvinnan och försvarels yrken. En sammanfallning av beredningens överväganden och förslag bör fogas lill prolokollel i della ärende som bilaga 2.

Efler remiss har yttranden över betänkandet avgetls av överbefälhavaren efler hörande av cheferna för armén, marinen och flygvapnet saml försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, värnpliklsverkel, försvarets forskningsanstalt, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, försvarels rationaliseringsinstitut, rikspolisslyrelsen, socialstyrelsen, slalskonlorel, riksrevisionsverkei, sialens arbelsmarknadsnämnd, sialens institut för personaladministration och personalutbildning, skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, jämslälldhelsombudsmannen, jämslälldhelskommiilén. Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisalionen i Sverige (LO), Tjänslemännens Centralorganisations stalstiänstemannaseklion (TCO-S), Folkpartiets kvinnoförbund. Moderata samlingspartiets kvinnoförbund. Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Centerns ungdomsförbund. Folkpartiets ungdomsförbund. Fredrika-Bremerförbundet, Yrkeskvinnors riksförbund, Husmodersförbundel Hem och Samhälle, Cenlralförbundel för befälsulbildning, Riksförbundel Sveriges lotlakårer. Svenska Blå Stiär-nan och Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund. En sammanslällning av remissyllrandena bör fogas lill prolokollel i della ärende som bilaga 3.

2    Föredragandens överväganden

Riksdagen besluiade vid 1978/79 års riksmöle (prop. 1977/78: 185, FöU 1978/79:1, rskr 1978/79:2) atl kvinnor i princip skulle få möjlighel lill anslällning som befäl inom del militära försvarei på samma villkor som

Prop. 1981/82:3                                                                      4

män. 1 en förslå elapp fick kvinnor lilllräde lill vissa yrken inom flygvapnet. Beredningen för det fortsalla arbelel om kvinnan i försvarei (BKF) har nu föreslagil alt yrken även inom armén och marinen görs tillgängliga för kvinnor. Med hänsyn lill all beredningen endasi hade behandlal vissa avflygvapnels yrken vid lidpunklen för riksdagens principbeslul bör enligl min mening frågan om en rekrytering lill befälsyrkel inom hela försvarsmaklen skall få ske oberoende av kön ånyo underslällas riksdagen. Frågan om anslällning av kvinnor som befäl har ocksä en sådan betydelse all riksdagen bör informeras om de åigärder i övrigl som jag senare ämnar föreslå regeringen inom della område.

2.1 Rekrytering till befälsyrket oberoende av kön

Beredningen har slräval efler all så långl möjligl begränsa anialel befallningar som kvinnor inle bör få lilllräde lill. Beredningen föreslår all kvinnor får anslällas som befäl inom armén och marinen saml i de befallningar inom flygvapnet som ännu inle är tillgängliga för dem. Den har kartlagt de hinder som finns för all anställa kvinnor och därefter angett rikllinjer för hur hindren skall las bort. Eftersom alll yrkesbefäl i den nya befälsordningen måsle kunna lösa uppgifterna som chefer, fackmän och ulbildare, har beredningen särskilt sluderal gemensamma resp. särskiljande drag i befälsyrket. Kartläggningen har inriktats på krigsorganisationen, eftersom dess krav har bedömls avgöra var eventuella gränser för kvinnornas tillträde lill befälsyrkel skall sättas. Traditionella uppfattningar om mäns och kvinnors lämplighet fär enligt beredningen inte undanta kvinnor från någon lyp av uppgifter för yrkesbefäl.

Huvuddragen i beredningens förslag lillslyrks av prakiiskl laget alla remissinstanser.

Jag ansluler mig lill beredningens och remissinslansernas uppfallning alt kvinnor på sikt bör få lilllräde lill samlliga befallningar för befäl inom del mililära försvarei, om del inle finns medicinska hinder för della. Jag delar vidare beredningens slåndpunkl alt det inle finns några skäl att vägra kvinnor tillträde till vissa befattningar för yrkesbefäl på grund av traditionella uppfattningar om deras lämplighel.

Överbefälhavaren påpekar alt kvinnorna kommer alt fä tillträde lill befälsyrkel inom försvarsmakten samlidigl som det lill följd av de omfattande ändringarna i fredsorganisalionen är aktuellt med en omplacering av befälet under de närmaste åren. Della kommer all kräva slora personatad-ministraliva insalser pä alla nivåer.

I anslulning lill överbefälhavarens påpekande vill jag framhålla all de åigärder som krävs för all kvinnor skall få lilllräde lill befälsyrkel endasi är en del av de normala personaladminislraliva ålgärderna. Jag vill dock framhålla all anställningslrygghelen för de redan anslällda i forsla hand måsle beaklas.

Prop. 1981/82:3                                                                      5

Alla remissinslanser anser all samlliga befälsyrken pä sikt skall göras tillgängliga för kvinnor, om del inle finns medicinska hinder härför. Folkpartiels ungdomsförbund anser atl en tidsgräns bör fastställas - förslagsvis år 1986-när erforderlig forskning på det medicinska omrädel skall vara genomförd.

Enligt min mening är det f.n. inle möjligl all ange någon slullid för forskningen om de eventuella medicinska hindren vad avser taktisk flyg-tiänsl och viss submarin tiänsl. Tidsförhållandena blir nämligen beroende av vilka resurser som kan avdelas för ändamålel.

Försvarels forskningsanstalt påpekar all del är svårl all förutse några medicinska hinder för kvinnor när del gäller ubälstiänsl och ubälsleknisk tiänsl. Endasi vid vissa former av dykning, l.ex. dykning pä slora djup, kan evenludll finnas fysiologiska könsskillnader som har betydelse.

Jag kan instämma i försvarets forskningsanstalts uppfattning all ytterligare forskning behövs endast beiräffande dykning pä stora djup. Kvinnor bör fä lilllräde lill ubåls- och ubälsleknisk tiänsl saml yrken som innefallar dykning pä mindre djup.

1 likhei med beredningen framhåller näsian alla remissinslanser, l.ex. överbefälhavaren, försvarels forskningsanslall, socialstyrelsen, statens arbelsmarknadsnämnd, Husmodersförbundel Hem och Samhälle och Riksförbundel Sveriges lollakårer, all rekryleringen lill befälsyrkel skall grunda sig på den enskildes lämplighel för befallningen. Rekryleringen av kvinnor bör enligt beredningen grundas på en avvägning mellan individuella anlag och förulsällningar samt del akluella rekryteringsbehovet. Kvalifikationskraven måste grunda sig pä krigsbefallningarnas krav på fysisk och psykisk kapacitet.

Flera remissinstanser, l.ex. överbefälhavaren, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets sjukvårdsstyrelse. LO och Moderata samlingspartiets kvinnoförbund, avvisar i likhet med beredningen kvotering och särlösningar för kvinnorna. En viss ojämn fördelning mellan könen får enligl remissinstanserna godtas inledningsvis.

Inte heller jag kan acceptera någon kvotering för kvinnorna vid rekrytering lill befälsyrkel. Detta medför givelvis all fördelningen mellan könen inom olika yrkesgrenar blir ojämn under ganska lång lid. Rekryteringen bör dock inle få lill följd all vissa yrkesgrenar eller yrkesområden hell kommer all domineras av kvinnor, eftersom strävandena i samhällel i övrigl syftar lill all bryla Irenden all Iraditiondlt lillsälla alla befallningar inom vissa yrken med endasi del ena könel. Kvinnorna måsle liksom männen kunna las i anspråk pä ell allsidigt säll inom försvarsmakten.

Centerns ungdomsförbund underslryker i sill remissvar all den allmänna värnpliklen inle skall gälla både kvinnor och män. Folkparliels kvinnoförbund och Folkparliels ungdomsförbund menar atl den allmänna värnplikten bör omvandlas lill en allmän totalförsvarsplikl. Folkpartiets kvinnoförbund föreslår all en uiredning lillsätls i della syfle.

Prop. 1981/82:3                                                                      6

Vad beiräffar frågan om en allmän lolalförsvarsplikl vill jag påpeka all denna har behandlals av försvarskommittén i belänkandet (Ds Fö 1981: I) Säkerhetspolitiken och totalförsvaret och kommer atl anmälas för regeringen i annal sammanhang.

2.2 Åtgärder för att underlätta kvinnors tillträde till befälsyrket

Del ankommer på regeringen all beslula i de frågor som jag kommer all beröra i del följande. Jag vill dock redovisa min syn på de åigärder som jag senare ämnar föreslå regeringen all vidla för all underlälla kvinnors lilllräde lill befälsyrkel.

För all skapa lillräckligl stora elevgrupper under grundutbildningen måsle enligl beredningen den inledande verksamheten ha ell varierat utbud av yrkesallernativ för kvinnor. Beredningen anser också att del såväl från försvarsmakiens som den enskildes synpunkler lorde vara en fördel atl kvinnor och män utbildas tillsammans på sä säll att flera än några enstaka kvinnor ingår i en och samma utbildningsenhet. Den anser all man bör beakta dels all vissa yrken har en civil anknylning, dels all vissa yrken har relativt låga fysiska antagningskrav. Beredningen föreslår också all verksamhelen inleds med atl kvinnorna går igenom mililärgrundulbildning med början år 1983 inom följande yrkesområden.

Inom armén: signal-och tränglrupperna.

Inom kustartilleriet: sjöfrontsarlilleritiänsl, radar- och sam-bandstiänst saml sjukvårdstiänsl (gemensam för marinen).

Inom flottan: slridsledningstjänst, sambandstjänst, underhållstiänst och ulbildning som är en lämplig grund för fortsatt utbildning på linjen ylallacktiänst.

Vidare föreslår beredningen att kvinnor får tillträde till följande yrkesområden först sedan erfarenheler har vunnits av deras tiänslgöring inom de yrkesområden som försl har gjorls tillgängliga för dem eller när de medicinska hindren — där detta är möjligt — har undanröjts.

Inom armén: infanteriet, kavalleriet och pansarlmpperna.

Inom kustartilleriet: kustiägar-och markstridstiänst.

Inom flottan: ubåts-och ubälsleknisk Ijänsl.

Inom flygvapnet: flygtiänst och tiänsl som flygingenjör på flyglinje.

Beredningen anser atl kvinnor skall få tillträde till övriga yrkesområden (moisvarande) enligl överbefälhavarens eller försvarsgrenschefens bestämmande.

Flertalet remissinslanser delar beredningens uppfattning att det fortsatta reformarbetet med kvinnor som yrkesbefäl skall genomföras i etapper. Inle heller laklen i reformens genomförande ifrägasälls i någon siörre omfattning. Ell flertal remissinstanser föreslår atl kvinnor skall fä tillträde till så många yrkesområden som möjligt redan från början. Överbefälha-

Prop. 1981/82:3

våren, chefen för armén och chefen för marinen anser all del bör ankomma på försvarsgrenschefen all bedöma vilka ylleriigare yrkesområden som kan göras tillgängliga för kvinnor i den förslå etappen. Jag inslämmer i denna uppfallning och ämnar senare föreslå regeringen de åigärder som behövs för alt göra della möjligl.

Beredningen har föreslagil all kvinnor skall få tillträde lill vissa yrkesområden försl sedan erfarenheler har vunnits av den inledande verksamheten. Jag anser alt det bör ankomma på regeringen all avgöra när della skall ske. En löpande utvärdering av verksamhelen bör genomföras och las in i överbefälhavarens årsredovisning för att ge underlag för regeringens ställningstagande härvidlag.

Kvinnor bör sammanfattningsvis få tillträde lill olika yrkesområden inom försvaret enligl vad som framgår av följande sammanslällning.

Yrkesområden inom				Tillgängliga
				for k vinnnr
armén	kustartilleriet	flottan	flygvapnet	ILfl  viiiiiui
Signaltrup-	Sjöfrontsartil-	Stridsledning	_	år 1983
perna	leritjänst	Sambands-
Tränglrup-	Radar- och sam-	tjänst
perna	bandstjänst Sjukvårdstjänst'	Underhålls-tjänst
Ingenjör-	Luftvärnsartil-	Mintjänst	Markförsvars-	enligt för-
trupperna	leritjänst	Teknisk	tjånst	svarsgrens-
Luftvärnet	Mintjänst	tjänst		chefs be-
Artilleriet	Teknisk tjänst	Ubåts- och		stämmande.
Tygtekniska		ubåtsteknisk		tidigast
kåren		tjänst		är 1983
Infanteriet	Kustjägar-/	_	Flygtjänst	enligt re-
Kavalleriet	markstrids-		Flygingenjör	geringens
Pansartrup-	tjänst		på flyg-	bestämmande
perna			linje

' Gemensam för marinen nar det gäller yrkesutbildning.

Enligt min mening skall givetvis samma villkor gälla för kvinnor som för män när det gäller övergång till och ulbildning för försvarels intendentkår och fortifikalionskåren liksom när det gäller karriärväxlingar mellan yrkes-och reservbefälsområdena.

Överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen och riksrevisionsverkei har i sina remissvar föreslagil all formerna för krigsplacering av kvinnor som inle fullföljer sin officersutbildning skall undersökas.

Riksrevisionsverkei har i sill yllrande framhållil alt manliga befälselever, som inle forlsäller inom yrket, placeras på lämplig befallning inom krigsorganisationen med slöd av värnpliktslagen. Eftersom kvinnor inte lyder under värnpliktslagen kan en placering i krigsorganisationen, enligl verket, endasi ske genom frivilligt avtal. Ell alternativ är då en placering inom civilförsvarets krigsorganisation.

Även jag anser att en placering av här aktuella kvinnor i civilförsvarets

Prop. 1981/82:3                                                                      8

krigsorganisation t. v. är lämplig, eftersom där råder slor brisl pä personal i ledande befallningar. Jag ämnar dock föreslå regeringen all vidla de åtgärder som behövs för atl undersöka former för all krigsplacera kvinnor på samma säll som män.

Beredningen föreslår också vissa former av övergångsulbildning för yrkes- och reservanslällning av vissa kategorier redan anslälld kvinnlig personal inom armén och marinen saml för viss kvinnlig A-personal, dvs. personal som genom skriftligt avtal har ålagil sig all frivilligi tiänslgöra inom loialförsvarel och placerals med ständig tiänslgöring där.

Överbefälhavaren är enligl sill remissyllrande beredd aU granska och föreslå hur ulbildningen skall genomföras och vilka anslällda som kan komma i fråga.

Moderata kvinnoförbundet föreslår aU kvinnor som är anslällda i civila befallningar inom försvarei ges dispens för all bli yrkesbefäl.

Den nya befälsordningen bygger på all de blivande befälen har gjort sin grundutbildning gemensamt med övriga värnpliktiga. Jag anser därför all även kvinnor bör ha moisvarande utbildning. 1 de fall civilt anslällda kvinnor inom försvarsmaklen och frivillig personal i övrigl uppfyller de krav som ställs för befälsanslällning bör de dock övergångsvis kunna beredas anslällning efler viss vidareutbildning. Jag avser senare all föreslå regeringen de åtgärder som behövs för all göra vidareutbildningen möjlig.

I fråga om direktrekrylering av kvinnor för anslällning som reservbefäl anser flertalet remissinstanser i likhet med beredningen att överbefälhavaren eller försvarsgrenschefen bör få beslämma när och i vilken omfattning kvinnor skall utbildas till reservbefäl med hänsyn till den merkostnad detta skulle medföra. Jag delar hell beredningens uppfattning i denna fråga.

Beredningen har även föreslagit att kvinnor som har genomgått grundutbildning, men som senare avbryter sin utbildning lill yrkesofficer, får anställas som reservofficer. Anställning i reserven bör härvid kunna ske på samma sätl som gäller för manliga befäl. Överbefälhavaren instämmer i beredningens förslag. Även jag delar denna uppfattning.

2.3 Aktiva åtgärder för främjande av jämställdhet m. m.

Beredningen påpekar atl anslällning av kvinnor som befäl är en fråga dels om alt ge dem lilllräde till olika yrkesområden, dels atl verkligen fä kvinnor all söka lill dessa områden och atl främja deras anpassning i yrket. Åigärder måste enligl beredningen därför vidtas för atl göra det möjligl för kvinnor atl anlas lill ulbildning men också för all reformen skall bli framgångsrik.

De aktiva ålgärderna kan enligl beredningen indelas i två huvudmoment. Det ena är all om möjligl anpassa arbetsförhållandena så atl så mänga kvinnor och män som möjligl kan konkurrera om befälsbefatlningarna. Del

Prop. 1981/82:3                                                       9

andra är all vidla rekryterings- och informationsåtgärder för alt nå en jämnare fördelning mellan kvinnor och män inom olika yrkesområden.

Sä goll som alla remissinslanser anser i likhei med beredningen all del är nödvändigt med aktiva åtgärder för all reformen skall ge ell goll resullai.

Beredningen anser all aktiva åigärder för jämställdhet bör ingå som etl väsentligt mål i försvarsmaktens personalpolitik. Den föreslår därför att personalens kunskaper om könsrolls- och jämslälldhelsfrågor förbättras genom ulbildning och andra personalulvecklande åtgärder. Attityderna bör påverkas på alla nivåer i försvarels organisation. Beredningen föreslår ocksä all del i instruktionerna för de nämnder, som är rådgivande och beredande ål myndigheter i frågor om antagning och urval av yrkesbefäl, las in föreskrifter om all utvecklingen mol jämställdhet i befälsyrket skall främjas. Beredningen föreslår också atl en representant för jämställdhels-ombudsmannen adjungeras i cenlrala nämnder och all en representant för de kvinnor som genomgår grundutbildning adjungeras i lokala nämnder.

Överbefälhavaren och chefen för armén finner beredningens förslag lill aktiva åigärder för jämställdhet m. m. lämpliga. Chefen för marinen menar all dessa frågor måste underordnas chefens för marinen övergripande uppgifl all skapa en effektiv och rationell krigsorganisation. Chefen för flygvapnel anser all flygvapnels behov all rationellt bedriva grundutbildning måsle sällas före jämslälldhelsarbetel.

Jämslälldhelsombudsmannen säger sig gärna bidra med råd och erfarenheter till akluella cenlrala nämnder.

1 likhei med beredningen anserjag att aktiva åigärder för jämställdhet är viktiga och ulgör en naturlig del i försvarsmaktens personalpolitik. Den som i övrigl har ansvar för personaladministrationen bör också svara för jämslälldhelsåtgärderna. Jag vill erinra om atl varje arbetsgivare enligl jämställdhetslagen har skyldighet all verka i delta avseende. Jag anser dock att det måsle godtas atl endasi en liten grupp kvinnor ingår i en utbildningsenhet.

Jag är däremol inle beredd all godta beredningens förslag om adjunge-ring av representanter i olika nämnder. I stället ser jag jämslälldhelsom-budsmannens förslag atl bidra med råd och erfarenheler i nämnderna som en lämplig lösning. Jag vill också erinra om alt del är de fysiska och psykiska kraven i krigsbefatlningen som ytterst avgör vilka som kommer all rekryleras.

Beredningen lämnar vissa synpunkler på den närmare ulformningen av studie- och yrkesorienteringen om befälsyrkel för kvinnor. Den anser atl samordningen mellan skolan och försvarsmaklen bör vidgas. Beredningen anser också atl försvarsmakten via sina representanter i samvérkansråden Skola-Arbetsliv (SSA-råden) bör kiinna medverka lill all genomföra de idéer och program som aktualiseras inom ramen för skolans jämställdhets-arbete.

Skolöverstyrelsen betonar i sill remissyllrande lärares och annan skol-tl    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 3

Prop. 1981/82:3 10

personals behov av ökad kunskap i dessa frågor. Styrelsen anser också all det är viktigt med försvarels medverkan i SSA-råden.

Även jag anser del viktigt med en utvidgning av samverkan mellan skolan och försvarsmaklen men vill påminna om atl även detta är en fråga som har behandlats av försvarskommittén.

Beredningen föreslår vidare att den försöksverksamhet med yrkesinfor-malionskurser för såväl manlig som kvinnlig ungdom som pågår inom armén och marinen görs permanent.

Eftersom förslag nu läggs fram som innebär anslällning av kvinnor som befäl inom armén och marinen, avser jag atl föreslå regeringen att dessa informationskurser skall genomföras kontinuerligt, vilket redan sker inom flygvapnel,

Enligl arbelarskyddsstyrelsens uppfattning är de starkaste hindren för all kvinnan skall kunna arbeta som yrkesbefäl de fysiska könsskillnaderna. Styrelsen anser alt de resurser som beredningen har föreslagit för att undanröja de fysiska hindren verkar underdimensionerade. Betydligt större resurser bör sältas in på särskilda projekt för utredning av tester och för anpassning av arbetsplatser och materiel till kvinnans förutsättningar. Det finns sannolikt goda möjligheler att minska den fysiska arbetsbelastningen inom befälsyrkel. vilket kommer både kvinnor och män tillgodo. En prioritering av problemlösningar som hänger ihop med de fysiska könsskillnaderna är nödvändig. Annars finns enligt styrelsen risk dels för att rekryte-ringsunderiagel blir för lilel, dels för att redan rekryterade kvinnor får svårigheter atl genomföra sina arbetsuppgifter.

Det är enligt min mening inte möjligt alt dra en skarp gräns mellan den forskning som rör de sociala och psykologiska faktorerna och den uppföljning som fortlöpande genomförs i värnpliktsverkets och försvarsgrenschefernas regi och som rör de fysiska kapaciletskraven. Den löpande uppföljningen av kvinnor och män i olika sociala och psykiska siluationer inom försvarei skall genomföras inom resp. försvarsgren i samråd med andra berörda myndigheter. Forskningen måsle koncentreras lill de områden där man kan förutse alt problem kommer att uppstå. En prioritering mellan olika projekt måsle ske. Del är således enligt min mening särskilt viktigt atl en samordning kommer lill stånd mellan de olika projekt som beredningen har föreslagit och eventuella andra erforderliga projekt. Jag avser därför all senare föreslå regeringen att uppdra åt överbefälhavaren alt i samråd med värnpliklsverkel och försvarels forskningsanstalt samordna denna verksamhel.

Jag vill äter erinra om atl det är de fysiska och psykiska kraven i krigsbefatlningen som avgör vilka som skall anställas som yrkesbefäl. Samtidigt anser jag del dock vikligl alt reformen inle försvåras. Det är därför angeläget alt de fysiska prestationskraven kontinuerligt ses över och all varken för höga eller för låga krav ställs i resp. befattning. Jag ämnar senare föreslå regeringen alt detta översynsarbete samordnas med

Prop. 1981/82:3                                                      II

den civila och mililära forskning som i övrigl bedrivs i samhället. Erfarenheterna från pågående civil forskning vid universitet och högskolor, l.ex. institutionerna för gymnasliklärarulbildning. kan då las lill vara liksom slressforskning och annan relevant forskning såväl inom som ulom landei.

Beredningen har också lämnal förslag lill inriktning av studierna av den submarina miljön och flygmiljön.

Med hänsyn lill del ekonomiska lägel avser jag f. n. inle föreslå regeringen atl prioritera de återstående studier som beredningen föreslär av den submarina miljön och flygmiljön, eftersom sådana studier endasi kommer alt beröra ell fåtal befallningar för kvinnor i befälsyrkel. Jag avser all senare föreslå regeringen atl uppdra ål försvarels forskningsanslall all inom ramen för sina forskningsresurser la hänsyn lill och inbegripa även kvinnor i de studier som redan pågår.

2.4      UppföUning och forskning

Beredningen understryker vikten av att följa upp konkreta utbildnings-och arbetssituationer liksom effekterna av de politiska besluten rörande kvinnor inom det militära försvarei. Studierna bör omfalla befälets antagning, utbildning och funktion i befälsarbetet och la upp altilyd-, motivations-, lednings- och chefsfrågor. De projekt som försvarets forskningsanstalt planerar, angående bl.a. individers och gruppers prestationsförmåga under hot och beslutsfattande i sociala situationer, bör enligl beredningen omfatta även kvinnor. Vidare anser beredningen det vikligl all urvalssys-temets effekter kontinuerligt följs upp och utvärderas för atl förhindra en dold könsdiskriminering.

Försvarets forskningsanstalt delar beredningens uppfattning all del är viktigt att den tidigare skisserade undersökningen genomförs. All så ännu inte har skett beror enligt forskningsanstalten på bristande resurser.

Även jag delar beredningens uppfallning alt tidigare beslutade undersökningar för att följa upp resultatet av reformen skall genomföras.

Beredningen föreslår också att en fördjupad studie av de fysiska prestationskraven genomförs inom ramen för del kontinuerliga översynsarbelet på området. Den föreslår vidare en översyn och anpassning av de medicinska kapacitetskrav som slälls på befallningar inom i första hand de utbildningslinjer som leder till anslällning som yrkesofficer för kvinnor.

Värnpliktsverket påpekar alt del ankommer på verkel alt i samverkan med försvarsgrenscheferna, försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarets forskningsanstalt fortlöpande pröva och vid behov justera de fysiska prestationskraven, bl.a. med hänsyn lill ny taktik och teknik.

2.5      Kostnader

Beredningens förslag innebär alt kvinnor - inom fastställda personalramar och tillgängligt rekryteringsutrymme - får konkurrera om anställning

Prop. 1981/82:3                                                      12

som befäl på de villkor som gäller för manliga sökande. De ekonomiska konsekvenserna bedöms av beredningen därför bli marginella. De avser i huvudsak koslnader för anlagningsprövning. grundutbildning och vissa praktiska arrangemang. Beredningens förslag till aktiva åigärder är kostnadskrävande, men många av de föreslagna ålgärderna kan enligl beredningen genomföras inom ramen för tillgängliga resurser. De forskningsprojekt som beredningen har föreslagil förutsätter atl forskningsuppdragen omfördelas inom de berörda myndighelerna för all begränsa den ärliga merkostnaden som totalt uppskattas till drygt I milj. kr. vid genomförande av samlliga förslag under en lidrymd av I -5 år.

Flera remissinstanser, däribland överbefälhavaren, försvarels forskningsanslall. försvarets rationaliseringsinstitut och riksrevisionsverket, är kritiska lill beredningens redovisning av koslnaderna för reformens genomförande. Överbefälhavaren menar all förslagen innebär ökade koslnader för försvarsmaklen. Dessa skall rymmas inom en redan ansträngd ekonomi. Försvarels forskningsanstalt anser sig inle kunna göra någon omfördelning inom ramen för nuvarande resurser och prioritering. Försvarels rationaliseringsinstitut anser del väsentligt all del föreslagna slegvisa införandet i stort anpassas till tillgängliga ekonomiska resurser. Värnpliklsverkel framhåller all verkets utökade verksamhel kräver ökade resurser.

Beredningens förslag innebär att kvinnor får möjlighel all inom faslslällda personalramar och tillgängligt rekryleringsutrymme konkurrera om befälsanställning på samma villkor som gäller för manliga sökande. Vissa kostnader tillkommer dock för information, antagning, inskrivning, viss forskning och vissa praktiska arrangemang. Jag uppskattar atl de tillkommande koslnaderna för den inledande verksamheten kommer atl uppgå till ca 1 milj. kr. för investeringar och 5 milj. kr. i årliga merkostnader för grundutbildning av ca 100 kvinnor. Jag utgår från all dessa medel skall disponeras inom utgiftsramen för det militära försvarei.

3   Hemställan

Jag hemställer atl regeringen

1.      föreslår riksdagen all slulligl godkänna all rekrytering lill befäls-
yrket inom samlliga försvarsgrenar får ske oberoende av kön,

2.      bereder riksdagen lillfälle all la del av vad jag i övrigl har anförl
om rekrytering av kvinnor som befäl inom det mililära försvarei.

4   Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular all genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den ålgärd eller det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Prop. 1981/82:3 13

Bilaga I

Nuvarande ordning 1    Bakgrund

1.1      Riksdagsbeslut

Riksdagen beslutade vid 1978/79 års riksmöle om anslällning av kvinnor som befäl inom del mililära försvarei (prop. 1977/78: 185. FöU 1978/79: I, rskr 1978/79:2).

Riksdagsbeslutet innebär atl kvinnor i princip ges möjlighel all få anslällning som befäl inom del mililära försvarei på samma villkor som män. Kvinnor som skall anslällas som yrkesbefäl förulsälls frivilligt gå igenom en ulbildning som motsvarar den grundutbildning som manliga befälsuttagna får genom värnpliklen.

1 den första etappen fick kvinnor tillträde lill vissa mililära yrken i marktiänst inom flygvapnel. Dessa yrken är stridslednings- och luftbevak-ningsljänst. sambandstiänsl och teknisk Ijänsl. Vidare fick kvinnorna tillträde till befallningar för reservofficer i flygtrafiktiänst, meleorolog och flygingenjör i marktjänst. Kvinnor fick också möjlighet alt bli läkare och veterinärer inom försvarei.

Redan anställda kvinnliga tekniker och lekniska biträden saml viss frivillig personal vid flygvapnet fick möjlighel lill vidareutbildning för anställning som befäl.

Vissa kameralchefsbefallningar med begränsat mobiliserings- och krigs-planläggningsansvar öppnades för civil personal. Dessa var lidigare förbehållna kompaniofficerare.

Kvinnor skulle vidare på försök kunna rekryleras lill befallningar för menig i driftvärnel och lill specialislbefatlningar i Sveriges beredskapsstyrka för FN-tjänsl.

Beslutet innebar inte något ställningslagande lill behovel av särskild prakliktjänstgöring eller praktikanlanställning för kvinnor.

1.2     Regeringsbeslut

Riksdagsbeslutet föranledde etl flerlal regeringsuppdrag lill berörda myndigheter.

Överbefälhavaren fick i uppdrag all leda genomförandel av reformen i enlighel med riksdagens beslut. Genomförandel skall vara etl led i införandel av den nya befälsordningen.

Chefen för armén fick i uppdrag all genomföra försök med kvinnor i driftvärnel under budgelåren 1979/80-1981/82. Försöken skall fortlöpande redovisas för regeringen i årsredovisningarna och slutrapport skall avlämnas i anslulning lill årsredovisningen 1982.

Prop. 1981/82:3 14

1 proposiiionen anförde departementschefen all han ansåg del vara angelägel all utvecklingsmöjligheterna för den civila personalen ökas.

Efler förslag av överbefälhavaren meddelade regeringen i maj 1980 föreskrifter om vilka tiänster för kompaniofficer i kameral tiänsl som skall kunna besällas med både civil och militär personal. Dessuiom skall fortlöpande prövas om ytterligare Ijänsler kan besättas med civil personal. Överbefälhavaren har i april 1981 meddelat beslämmelser (TEG 8I0(M7) om antagning och ulbildning av viss civil personal lill kamerala chefsbe-fatlningar.

Försvarels förvallningsskola skall utbilda civil personal i kameral tiänsl pä moisvarande säll som kompanofficerare (kameralchefskurser).

1 regleringsbreven anges åriigen för varje försvarsgren.all yrkesinforma-lion skall ges i form av kurser vid försvarsgrenens myndigheter för såväl manlig som kvinnlig ungdom.

Den 20 december 1979 ulfärdade regeringen en förordning om mililär gmndulbildning för kvinnor, som omfaiiade regler för antagning, ulbild-ningens omfallning, skiljande från utbildningen och förmåner samt verkslällighelsföreskrifler och besvärshänvisning. Förordningen har sedermera ersatts av dels en lag (1980: 1021) om mililär grundutbildning för kvinnor (prop. 1980/81:43, FöU 1980/81:13, rskr 1980/81:76). dds en förordning (1980: 1024) med samma rubrik.

Lagen stadgar atl kvinnor som genomgår mililär grundutbildning är krigsmän under ulbildningen. Den innehåller ocksä vissa grundläggande beslämmelser om själva grundutbildningen. Förordningen omfallar föreskrifter om bl.a. antagning och ulbildning. Samtidigt gjordes en ändring i skadeståndslagen (1972: 207). vilken innebär all kvinnor som har antagils lill grundutbildning likställs med arbetstagare vid tillämpningen av lagen. Bestämmelserna trädde i kraft den I januari 1981. De lillämpas också pä kvinnor som lidigare har antagits till militär grundutbildning.

2   Anställning av kvinnor i flygvapnet

Chefen för flygvapnel informerade år 1979 om den nya befälsordningen. Därvid upplystes också om all kvinnor skulle kunna rekryleras lill vissa yrken.

Eftersom kvinnorna måste gå igenom en grundutbildning som molsvarar männens, måste de liksom dessa försl inskrivningsprövas. Prövningen genomfördes vid östra värnplikiskonlorel i Solna (VKÖ).

Efler genomförd inskrivningsprövning testades kvarvarande kvinnor som hade sökl militär yrkesofficersutbildning vid flygvapnets uttagnings-kommission (UTK).

Orsaken lill alt kvinnorna testades vid ullagningskommissionen före grundutbildningen var all de som logs ul skulle löpa mindre risk all bli ulslagna vid ansökan lill officershögskolan efler fullgjord grundutbildning. Männen testas försl i samband med ansökan lill vidare officersutbildning.

Prop. 1981/82:3

15

Den 21 juli 1980 ryckte 29 kvinnor in på F 16 för atl genomgå sin frivilliga grundutbildning. Efter avslutad grundutbildning sommaren 1981 har 22 kvinnor antagits till fortsatt utbildning. Älla som har antagits beräknas börja vid officershögskolan hösten 1981. Utbildningen följs upp och utvärderas successivt.

I febmari 1981 genomfördes den andra inskrivningsprövningen på ungefär samma sätt som tidigare.

Följande tabeller visar rekryteringen av kvinnor till flygvapnels yrken åren 1980 och 1981.

Rekrytering av kvinnor som yrkesoilicerare

Antal	Kategori
	Stridsled-		Sambands-		Teknisk		Totalt
	ni ngs-	och	tjänst		tjänst
	luft bevak-
	ningstjänst
	1980	1981	1980	1981	1980	1981	1980	1981
föranmälda	69	89	29	86	5	14	103	189
prövade vid VKÖ	48	61	24	49	4	8	76	118
prövade av UTK	38	35	20	29	4	5	62	69
antagna till
frivillig
grundutbild-
ning	17	15	11	9	2	1	30	25
som genomfört
frivillig
grundutbild-
ning	13		9		2		24
som sökt yrkes-
ofTicersut-
bildning	13		8		2		23
som antagits
till yrkes-
ofTicersul-
bildning	13		7		2		22
Rekrytering av kvinnor <.	som reservoincerare m			.m.
Kategori			Antal
			sökande		prövade av		antagna
					UTK
			1980	1981	1980	1981	1980	1981
Reservofficerare
Stridslednings- och
luftbevakningstjänst			4	7	2	6	-	4
Sambandstjänst			1	4	-	-	-	-
Flygtrafiktjänst			64	54	48	20	2	5
Totalt			69	65	50	26	2	9
Civilmilitär personal
Flygingenjör i marktjänst			8	6	8	2	-	-
Meleorolog i flygvapnets
reserv			14	27	10	23	2	4
Totalt			22	33	18	25	2	4

Prop. 1981/82:3                                                      16

Beträffande antalet prövade vid östra värnplikiskonlorel och ullagningskommissionen finns en viss osäkerhel i underlaget när del gäller individernas ansökningar.

Yrkesofficersulbildningen genomförs enligl bestämmelserna för den nya befälsordningen, medan den övriga ulbildningen sker enligl den gamla befälsordningen. Detta innebär att utbildningen till reservofficer, fiygin-genjör i marktiänst och meteorolog regleras i förordningen (EFS 1977:29) om ulbildning till regementsofficer m.m, vid flygvapnel. Ulbildningen omfallar således för reservofficerare en grundläggande ulbildning och praktisk tiänslgöring i förband om ca 14 månader, reservofficerskurs I om ca 6 veckor och reservofficerskurs 2 med en praktisk tiänslgöring om ca 15 veckor. Ulbildningen lill flygingenjör i marktiänst och lill meleorolog genomförs med särskild yrkesinriktning. Ulbildningen omfatlar lolall drygl 20 månader. Därtill kommer viss ämnesulbildning.

Regeringen beslutade i april 1980 all av redan anslällda och viss frivillig personal fick fem kvinnor anslällas som plulonsofficersaspiranler. Av flera skäl anslöls kvinnorna lill en ulbildning i del gamla befälsulbildningssysle-mel. Bl.a. kan fler kvinnor därmed få en snabbare befordran som befäl inom försvaret. Kvinnorna startade med en allmänmililär ulbildning i april 1980 och påbörjade i augusti 1980 plulonsofficerskurs 2 tillsammans med de män som har anställts som aspiranler. 1 augusti 1981 går de som fullföljer ulbildningen ul som överfurirer och blir vid övergången till den nya befälsordningen fänrikar år 1983.

3    Försök med kvinnor i driftvärnet

Försöken med kvinnor i driftvärnel genomförs under budgelåren 1979/ 80-1981/82 och är uppdelade på fem kurser om vardera tre veckor. Poslverkel. televerket, statens vatlenfallsverk. Sveriges Radio ÄB. flygvapnel, fortifikationsförvallningen, försvarels materielverk, försvarels forskningsanstalt, försvarels radioanstalt. Södra, Östra, Bergslagens och Övre Norrlands militärområden saml byggnads- och reparalionsberedskapen deltar i försöken.

Myndigheterna lar själva ul de kvinnor som skall utbildas för driftvärnel. Del har förekommil slora variationer mellan myndigheterna vad gäller principerna för information och ullagning. Inlressel hos kvinnorna är stort.

I den första kursen varierade åldern mellan 18 och 52 är. Genomsnittsåldern var 33 år. Av kursdeltagarna var 44% 25 år eller yngre.

Försöken med grundläggande driflvärnsulbildning för kvinnor förläggs centralt lill hemvärnets slridsskola i Vällinge. Kvinnorna har under kurstiden samma förmåner som männen i driftvärnel. Driflvärnsmyndighelerna betalar deras löner.

Prop. 1981/82:3                                                                     17

Varje kurs omfallar ca 120(3 x40) limmar under Ivä kursskeden om två resp. en vecka vid slridsskolan. Därefter följer två ärs kontraklerad utbildning vid den egna myndigheten (40limmar).

Efler ulbildningen vid hemvärnels slridsskola skall kvinnorna ha fåll en sådan grundutbildning all de kan medverka i bevakningen av sin arbetsplats. De kan då krigsplaceras som meniga i stridande befattningar vid myndighelernas driftvärn.

Erfarenheterna från de första kurserna är positiva. 1 var och en av de tre kurser som har genomförts har i genomsnitt 26 kvinnor deltagit. Endasi någon enstaka kursdeltagare har slutat. Utbildningen ses fortlöpande över. Några större förändringar har inte skell. Eftersom utbildningstiden är kort. försöker hemvärnels slridsskola alt successivt effektivisera utbildningsplanerna. Avsikten är all fä en grundläggande hemvärnsulbildning för den personal som inle har genomfört värnpliklstiänslgöring.

4   Försök med kvinnor i FN-tjänst

Överbefälhavaren uppdrog i februari 1979 åt chefen för armén atl i samråd med bl.a. värnpliklsverkel ulforma beslämmelser för försöksvis anslällning av kvinnor i Sveriges beiedskapsslyrka för FN-tiänsl.

De befallningar som är akluella för kvinnor finns inom huvudområdena sjukvärds-, expeditions- och slabstiänsl. Ell tiotal befallningstyper är akluella, bl.a. poslkassör, sjukvårdare, slabsassisient och växeltelefonist. De akluella befattningarna är av sådan arl alt den civila yrkeskompetensen är avgörande vid rekryleringen. Tjänslerna är reserverade för kvinnor. Om kvinnor permanenl skall ges möjlighel att-tiänstgöra vid FN-förbanden, är avsikten atl män och kvinnor skall få konkurrera om dessa befattningar på lika villkor. Enda undantaget skulle t. v. vara all kvinnorna inle har värn-", pliktsulbildningen som basfärdighel.

Rekryleringen av kvinnor lill FN-bataljonerna pä Cypern påbörjades sommaren 1979 med annonser främst i dagspressen. Över 3 500 ansökningar kom in. Specialislpersonal. l.ex. postpersonal och sjukvårdspersonal, granskades av berörda myndigheter med fackkunskaper inom resp. område. För anlagningsprövning logs ul 47 kvinnor i åldrarna 25-45 år.

Anlagningsprövningen genomfördes vid öslra värnplikiskonlorel och omfaiiade medicinsk undersökning och psykologiskl inriklad tiänstbar-hetsprövning. 1 lillämpliga delar ulnyujades de prövningsmeloder som gäller vid inskrivning av värnpliktiga.

Vid anlagningsprövningen godkändes 42 kvinnor. Dessa inkallades lill förberedande allmänmililär ulbildning under en vecka i oktober 1979. Utbildningen var förlagd till Livgrenadjärregemenlel i Linköping. Tio av de kvinnor som hade godkänls hade lidigare ulbildning inom någon frivillig n    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr J

Prop. 1981/82:3                                                                     18

försvarsorganisation. Av de 42 kvinnor som hade godkänls logs 36 ut och delades upp i tre grupper för de tre kommande beredskapsbalaljonerna. Den första gruppen påbörjade sin FN-tiänstgöring i direki anslulning lill den allmänmililära utbildningen och genomförde före avfärden lill Cypern i början av november tre veckors FN-utbildning tillsammans med övrig personal vid balaljonen. För de kvinnor som placerades vid senare ulsända balaljoner kom FN-ulbildningen all omfalla lolall fem veckor. Tjänslgö-ringen ulomlands omfattar ca sex månader.

Av prakliska och ekonomiska skäl och för all underlälla genomförandel av försöken förlades den kvinnliga personalen till en tiänslgöringsplais. balaljonens huvudförläggning Camp Vicloria i Larnaca.

För all följa upp försöken har chefen för armén i samråd med öslra värnplikiskonlorel låtit genomföra inlervjuer med kvinnorna vid olika tidpunkter under tiänslgöringen. Även manliga FN-soldaler och resp. bataljonschef har intervjuats i samband med tiänstgöringens avslutande.

Av chefens för armén slutrapport den 8 april 1981 sedan de två första grupperna (vinter- resp. sommarbataljonen) hade avslutat sin tiänslgöring framgår bl. a. följande.

Målet för försöken har varil alt undersöka om del är lämpligt all kvinnor innehar befallningar vid den svenska beredskapsslyrkan. Av den utvärdering som har gjorls kan utläsas all kvinnorna har höjt bataljonernas arbetskapacitet och alt de är överlägsna sina manliga kollegor i vissa arbetsuppgifter, där en direkt jämförelse kan göras (stabsexpedilion, idefonväxel). Dessa befallningar finns inom sådana yrken som är slarkl kvinnodomine-rade i Sverige. Det har således funnits många sökande, vilket har gett möjlighel atl slälla höga krav vid uttagningen.

De befattningar som försöken omfallar har befunnits lämpliga för kvinnor. Mellan fem och tio ylleriigare befallningsryper är tänkbara för kvinnor.

Del undandrar sig egentlig bedömning om kvinnorna skulle ha klarat av mer krävande uppgifter i form av fältliv, strid eller andra former av stress. Någon anledning all tro att de skulle ha klarat en psykisk press sämre än sina manliga kollegor finns inle. Del framslår dock som klart all den manliga personalen genom sin militära grundutbildning är mer användbar för operativa uppgifter.

Problemet med kvinnor i FN-tiänsl är närmasl av ekonomisk nalur. Försöken har kostat ca 300000 kr. extra för de två första bataljonerna. Koslnaderna för den allmänmililära ulbildningen inkl. prövning och rekrytering beräknas forlsällningsvis lill ca 12500 kr. per kvinna.

Även om män och kvinnor rekryleras gemensaml, måsle prövningen kvarslå så länge kvinnor inle gör värnpliklstiänslgöring. Den särskilda utbildningstiden för kvinnor, två veckor, är för kort.

Tillgången på intresserad och lämplig personal har varil god. Detta bedöms i huvudsak gälla också i framliden.

Prop. 1981/82:3                                                                     19

FN-balaljonernas operativa effekt i stort. dvs. möjligheterna att lösa förelagda uppgifter, har inte förbättrats märkbart. A andra sidan kan inte heller konslaleras att bataljonernas operativa förmåga har minskal genom all kvinnor ingåll i organisationen. Det bör dock påpekas atl del operaliva lägel har varit myckel lugnt under försöksperioden.

Del bör nämnas all närvaron av de kvinnor som har tiänslgjorl vid sjukhuskompaniel i Libanon - etl förband som har haft en mer utsatt position - inte har medfört någon som helst komplikation avseende förbandets operaliva effeki.

Försöken ger inle någol belägg för alt övriga i FN-organisalionen deltagande nationers personal eller värdlandels befolkning har intagit några negativa attityder eller visat negativa reaktioner mot de kvinnor som har tiänslgjorl i beredskapsstyrkorna. Chefen för armén finner dock all - om kvinnor i forlsätlningen organisatoriskt skall ingå i beredskapsstyrkans balaljoner-överbefälhavaren bör ges handlingsfrihet atl med hänsyn lill religiösa och eliska eller andra förhållanden som råder inom områdel noga pröva om och i vilka befallningar kvinnor - i varje fall i elt inledningsskede - bör ingå i FN-slyrkan.

5    Informationskurser

1 regleringsbreven anges årligen alt yrkesinformation i form av kurser (praklikanlläger) skall genomföras vid försvarsgrenarna för såväl manlig som kvinnlig ungdom. Eleverna är mellan 15 och 19 år.

Armén anordnar årligen praklikanlläger, både pä sommaren och vintern. Praktikantlägren har till uppgift att som ett led i arméns yrkesinfor-mation bl.a. ge eleverna en uppfattning om arbetsliv och arbetsmiljö, att orientera om olika yrkeskategoriers uppgifter och om truppslagen samt atl ge eleverna en viss personlig färdighet i vapenyänsl och fysisk träning. Antalet elever bör vara högsl 35 per läger. Eleverna tas ut centrall genom chefens för armén försorg. Uttagningen bygger helt på skolbetygen. Ca 50% av antalet sökande tas ul. Resp. förbandschef anordnar lägren.

Eleverna och deras föräldrar informeras i god tid om verksamheten. Informationen innehåller bl.a. en kort historik om förbanden samt uppgifter om utbildningens omfattning i stort, lider och utrustning.

Ulbildningen omfattar bl.a. fysisk träning, vapentiänst. Iruppslags-tiänst, försvarsupplysning, personalbehandling, yrkesinformalion och personalvård.

Sommaren 1980 öppnades 4 av 16 praklikanlläger även för flickor. De fyra lägren för både pojkar och flickor är föriagda lill infanteri-, signal- och irängregemenlen. Ylleriigare ell läger förlagt lill ell signalregemenle öppnas för flickor under sommaren 1981.

Prop. 1981/82:3                                                                     20

Sommariägren omfatlar en Ivåveckorsperiod mellan millen av juli och millen av augusti. De är upplagda så all plals skall kunna beredas lika många pojkar som flickor. Ulbildningen är densamma för alla, men pojkar och flickor har separala föriäggningar. I februari - mars 1981 genomfördes Ivå vinlerpraklikanlläger i Ånn, för förslå gången med flickor. Förbanden hade anmäll de mesl lämpliga eleverna från sommarkurserna.

Marinen har aspiranlskolor i skärgården där eleverna fär lära sig segla, ro, navigera, signalera, ulöva sjömanskap m. m. Ulbildningen innefallar även viss mililär ulbildning, l.ex. signakjänsl, flottans organisation saml viss handräcknings- och vakujänsl. Ulbildningen som genomförs under tre är sker genom sjövärnskären som är en del av flollan.

Sommaren 1979 anlogs på försök sex flickor på samma villkor som pojkar lill skolan på Märsgarn. Försöksverksamhelen fortsalle även åren 1980 och 1981 med anlagning av alla resp. sju flickor. Av de flickor som började år 1979 och senare går under år 1981 fyra flickor iredje årel och sex flickor andra årel av den Ireåriga ulbildningen.

Under den andra årskursen får eleverna möjlighet att avlägga prov för förarintyg för segel- och motorbåtar. 1 slulel av iredje årskursen kan de avlägga prov för skepparexamen vid någon sjöbefälsskola.

Första och andra årskurserna avslutas med en prövning, vid vilken eleverna måste förklaras lämpliga för all fä fortsätta nästa årskurs. Mellanliggande vintrar genomgår eleverna brevkurser som måste vara godkända.

Flygvapnels ungdomsverksamhet - flygpojkar och flygflickor- ger en inblick i arbetet inom flygvapnet. Genom studiebesök får eleverna bilda sig en egen uppfattning om flygvapnets elva yrken, av vilka åtta i dag har öppnats för kvinnor.

Både vinter- och sommarkurser anordnas. Sommarkurserna anordnas under tre veckor pä flottiljerna. Utom studiebesök på olika arbetsplatser m. m. ingår grundläggande teoretisk ulbildning i vissa flygämnen som flyg-och molorlära, navigation m. m. Teorilektionerna varvas med bl. a. idrolt. 1. ex. i form av folboll, bordlennis, fjällvandringar och kanolturer.

Del finns ocksä en fortsättningskurs för de flygpojkar och flygflickor mellan 17 och 19 är som tidigare hargenomgåll en sommarkurs dier minsl tre vinlerkurser. Skillnaden mol lidigare kurser är all eleverna då får siörre möjlighel all praktiskt tillämpa vad de har lärt sig. De kan l.ex. fa pröva vad del innebär all vara navigatör i ell skolflygplan.

Kurserna har för flickornas del pågått sedan år 1977. Från början fanns särskilda kurser för flickor resp. pojkar. Kurserna var föriagda lill F 17 i Ronneby. Fr. o. m. sommaren 1980 finns kurser för enbart flickor vid F 17 och vid F7 i Såtenäs och för både flickor och pojkar vid F 13 i Norrköping. Sommaren 1981 kommer kurserna att ha samma omfattning som år 1980.

Erfarenhelerna från ungdomsverksamheten inom försvarei visar all den är mycket lik annan lägerverksamhel, l.ex den som bedrivs av scouter, seglarungdom m.fl. Ungdomarna kommer frän många olika miljöer och

Prop. 1981/82:3                                                      21

platser och det finns sällan någon mililär anknylning hos deras närmasl anhöriga.

Del finns etl påtagligt intresse hos flickor i aktuella åldrar all della i kurser av detta slag och härigenom få en inblick i arbetsliv och arbetsmiljö inom försvarets yrken. Den påbörjade verksamhelen fyller ett behov åtminstone för flickorna, eftersom de här - förulom genom frivilligorganisationerna — har det enda tillfället uianför skolans ram all få praktisk information om försvarei, innan yrkesplanerna börjar all la fast form. Pojkarna har däremot tillfälle alt under läng tid i samband med den forsla tiänslgöringen under första värnpliklsulbildningen få ingående erfarenheter om försvaret, utan all de själva behöver aklivi verka för della.

Prop. 1981/82:3                                                                     22

Bilaga 2

Sammanfattning av beredningens för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret överväganden och förslag.

1    Inledning

Beredningen för det forlsalla arbetet om kvinnan i försvarei (BKF) lämnade i juni 1977 delbelänkandel (SOU 1977: 26) Kvinnan och försvarels yrken. Belänkandet lades lill grund för prop. 1977/78: 185 om, anslällning av kvinnor som befäl inom det mililära försvaret m.m. Riksdagen (FöU 1978/79: I, rskr 1978/79:2) beslutade i enlighel med regeringens förslag.

1 mars 1978 fick beredningen genom tilläggsdirektiv i uppdrag all utreda förutsättningarna för alt låla kvinnor få anställning som officer utan begränsning lill icke stridande befallningar samt all föreslå en forlsalt ulveckling mol elt på sikt könsobundet befälsyrke.

Enligl beredningens uppfallning bör strävan vara all så långl möjligl begränsa del anlal befattningar som kvinnor inte bör få tillträde till. Beredningen har därför karllagi de hinder som eventuelli kan finnas mot anställning av kvinnor som befäl och sedan angett rikllinjer för hur dessa hinder skall kunna tas bort.

Karlläggningen har inriktals på krigsorganisationen, eftersom dess krav har bedömts avgöra var eventuella gränser skall sällas för kvinnors lilllräde lill befälsyrkel. Kartläggningen har därtör huvudsakligen omfallal uppgifter för yrkes- och reservbefäl där befattningshavarens kön kan bedömas ha avgörande belyddse lill följd av arbetsmiljön och arbelels natur. Granskningen har genomförts med hänsynstagande till vissa faktorer som påverkar kraven i befälsrollen. De viktigaste särdragen och de krav de ställer pä personalen inom de aktuella yrkesgrupperna har analyserats och beskrivits.

Beredningen har under sitt arbete följt jämslälldhelsarbetel och arbetet med den nya befälsordningen. Den har dessuiom följt upp erfarenheterna från den förslå etappen av siu arbete, utländska erfarenheter saml svenska och utländska forskningsinsatser.

2    Allmänna synpunkter

Beredningen framhåller särskill all var och en bör bedömas och behandlas pä grundval av sina lörulsädningai' för del arbete som det ar IVåga om. Ulvecklingen mol ell befälsyrke som inte äi bundet till kön ingår i slriivan-dena i samhällel alt nå en jämnare fördelning mellan kvinnor och män i olika yrken. Kvinnors lilllräde till belälsbelältningar bedöms positivt påverka försvarsmakiens fövulsättningar aU rekrytera personal till befälsyrkel.

Prop. 1981/82:3                                                                     23

Lämplighel och förmåga att tiänslgöra som befäl är cenlrala begrepp i del mililära prövnings- och urvalssysiemet. Chefsrollen förändras successivt och gruppen har fäll ökad betydelse. Denna utveckling är positiv för både män och kvinnor. Utländska mililära erfarenheter liksom svenska erfarenheler från del civila arbetslivet lyder dock på att kvinnor i högre grad än män måste visa sin ledarförmåga innan de godtas som chefer eller ledare.

Tillgänglig litteratur visar atl skillnaderna mellan kvinnor och män i fråga om beteende och anpassning tenderar all minska när påfreslningarna i miljön ökar. Prakiiskl skulle della innebära all del inle finns någon given orsak lill all kvinnor skulle reagera annorlunda än män på de renl psykiska påfreslningarna i slridssituationer.

Kvinnors ulbildnings- och yrkesval bör även inom försvaret baseras på en avvägning mellan individuella anlag och förulsällningar resp. organisationens rekryleringsbehov inom del akluella området.

Beredningen anser all traditionella uppfallningar om könens siörre eller mindre lämplighel inle är någol godtagbart skäl atl undanla kvinnor från någon lyp av uppgifter för yrkesbefäl. Inte heller prakliska problem är godlagbara skäl. 1 undantagsfall kan sådana dock behöva accepteras. En bedömning får göras från fall till fall.

1 den nya befälsordningen anlas den sökande preliminärt som officers-aspiranl efter avslulad gmndulbildning. Avgörande för alt den sökande skall bli preliminärt antagen är den förmåga som han har visal under den mililära grundutbildningen.

Alll yrkesbefäl måste kunna lösa uppgifterna att vara chefer, fackmän och ulbildare. En chef måste ha förmåga att förena sill chefskap med ledarrollen, dvs. den som har det formella chefskapet måste handla på ell sådant sätt all han ocksä blir den naturlige ledaren. Chefskapets innehåll växlar med den nivå på vilken del utövas. Chefen måste således utöva ett ledarskap som anpassar sig lill befattningens nivå, den akluella silualionen, personalen och uppgifterna.

Liksom chefsrollen utövas fackmannarollen på alla nivåer i freds- och krigsorganisationen. Rollen som fackman har en yrkesinriklad del och en allmän del.

Rollen som ulbildare är särskill framträdande i fredsorganisationen. Allt yrkesbefäl måste därför ha sådana kunskaper och personliga egenskaper all de kan tiänslgöra vid befälsskolorna.

De kvinnor som ulövar befälsyrkel skall verka som chefer, fackmän och ulbildare ulan all kraven i de olika rollerna särskill anpassas lill dem. Den mililära miljön, arbelsuppgifterna och den sociala slällning som befälsyrkel medför skapar yrkesbefälsrollen. Del är dock önskvärl och angelägel all den enskilde för med en del av sig själv, sina erfarenheler och värderingar in i yrkesrollen.

Övergängen lill en befälsrekrytering som är oberoende av kön innebär

Prop. 1981/82:3                                                                     24

en genomgripande förändring. Den bör därför genomföras i etapper. Härigenom kan information och övriga förberedelser i anslutning lill olika åtgärder ges en sådan bredd saml fä en sådan lid för genomslag all ålgärderna får avsedda effekter.

Det är angelägel all försvarsmaklen har en beredskap all la emol kvinnorna på elt sådanl säll all de i realiteten får lika goda förulsällningar som männen all lyckas. Del är ocksä viktigt all kvinnorna själva har fått möjlighel alt lära känna del nya yrkesområdet.

Beredningen bedömer att del finns goda förulsällningar för alt inom en snar framlid bereda kvinnor tillträde lill befälsyrkel även inom armén och marinen. Att genomföra förändringar kan vid sidan av saklig information och öppen debatt vara ett säll alt nå etl positivt klimat i denna fråga.

Beredningen anser ocksä att del både frän försvarsmakiens och de enskilda kvinnornas synpunkl torde vara lill fördel all kvinnor och män ulbildas tillsammans på så sätt all flera än några enstaka kvinnor ingår i en och samma utbildningsenhet.

3    Kvinnors tillträde tiil befälsyrkel

3.1 Bakgrund

Armé förbandens uppgift är atl i samverkan med marin- och flygvapenförbanden försvara vårt land mot invasion. Arméförbanden indelas i fältförband, lokalförsvarsförband, regionala lednings- och underhållsförband saml hemvärnslörband. Vissa förband har strid som huvuduppgift (l.ex. skylte- och pansarbataljoner) medan andra har strid som andrahandsuppgifl (t. ex. ingenjör- och underhållsbalaljoner). Flertalet förband skall kunna uppträda i små enheter (t.ex. pluton) utspridda över slora ylor. De skall med utnyujande av olika stridssätt-anfall, försvar, fördröjnings- och avvärjningsslrid - kunna lösa tilldelade uppgifter.

Ulbildningen lill yrkesbefäl genomförs iruppslagsvis resp. genom arméns lekniska kår för personal i leknisk tiänsl. Del årliga rekryteringsbehovet av aspiranler för yrkesbefälsulbildning enligl den nya befälsordningen beräknas hösten 1980 lill lolall ca 670.

Personalbehovet i fred och vid lällförbanden styr rekryteringen av yrkesbefäl inom armén. Yrkesbefälel krigsplaceras försl i de rörliga fällför-banden och förs därefter mellan 35 och 45 års ålder över lill befattningar i lokalförsvarsförbanden resp. lill elt begränsal anlal slalionära förband, t.ex. slabsförband på mililärområdesnivån.

Yrkesbefälel måsle kunna las i anspråk i så stor utsträckning som möjligl med hänsyn lill kunskaper, erfarenhel och ålder. Del varken kan eller bör finnas några andra begränsningar än dessa när del gäller de förbandslyper eller den huvudtiänst som befälet skall kunna placeras i.

Prop. 1981/82:3                                                                     25

Antalet befallningar för yrkesofficerare är begränsal och särskilda åigärder för kvinnorna skulle begränsa möjlighelerna all placera dem och även deras karriärmöjligheter.

Kvinnligt befäl bör kunna placeras i alla lyper av förband som organiseras av de s. k. speciallmppslagen saml på längre sikl även i de förband som har strid som huvuduppgift.

Marinens förband har till uppgift all i samverkan med andra slrids-krafier förhindra eller försvåra anfall som rikias mol oss över havet. Dessuiom skall de skydda sjöfarten och övriga förtlyttningar lill sjöss saml medverka i övervakningen och incidenlberedskapen. Marinens uppgifter löses med kustartilleri och sjöstridskrafter.

Kustartilleriets förband och vapensystem har ulformals för sjö-fronis-, luftvärns- och markslrid.

De skillnader som finns mellan kustartilleriels olika förbandslyper är mesl pålagliga vid jämförelser mellan fasla, rörliga och sjögående förband. De sistnämnda kan ha varierande uppgifter och arbetsförhållanden.

Den övervägande delen av kuslarlilleriförbanden är fasla förband. De haren framskjuten gruppering och är ofta isolerade. De röriiga förbanden är till sin karaklär fältförband anpassade lill skärgårdsmiljön. Yrkesbefälel krigsplaceras försl i rörliga förband, där kraven pä fysisk kapacitet i allmänhel är högre, och därefter i de fasta förbanden. Med högre ålder går befälet över till befallningar i förband som har strid som andrahandsupp-gift.

Gmndrekryteringen av yrkesbefälel är inriklad på olika huvudtiänsler eller yrkesgrupper. Det åriiga rekryteringsbehovet är f. n. (hösten 1980) ca 80.

Kvinnligt befäl bör få möjlighel all bli placerade i befallningar som innebär ledning av såväl sjöfronls- som luftvärns- och markslrid. De måsle kunna placeras både i de primära taktiska enheterna och i understöds- och underhållsenhelerna, i såväl de rörliga som de fasla och sjögäende förbanden och på längre sikt även i kustiägarförbanden.

Flottans förband utgörs av ytatlack-, min- och minröjnings-, ubåts-och hdikoplerförband. För ledning och annal slöd finns gemensamma kustbevaknings- och underhållsförband.

För fiollans yrkesbefäl gäller i likhei med kustartilleriets befäl all del är kraven på bemanning, hantering och service av vapensystemen som siyr behovet av befäl, både när del gäller anlal och kvalitet. Flottans nya utbildningssystem beslår av dels grundrekrylerande linjer, dels överföringslinjer. 1 etl fulll utbyggt system beräknas elevantalet vid officershögskolans officerskurs uppgå lill ca 140 per år.

Befälsyrkel i flollan kännetecknas av all krigsuppgiflerna fram till mellan 40 och 50 års ålder i princip utgörs av uppgifter ombord på slridsfarlyg. I fredsorganisationen är uppgifterna till slor del av ulbildarkaraklär. I åldern 40-50 år sker en växling lill uppgifter inom stabs- och förvall-

Prop. 1981/82:3                                                                     26

ningstiänsten eller underhållsverksamhelen. Alll befäl grundulbildas dock i förband med strid som huvuduppgift. Ulbildningen är inriktad mot elt flerlal fartygstyper och är inte bunden lill enbart slora eller små fartyg.

Inom flottan bör kvinnligt befäl ha möjligheler atl på samma villkor som männen kommenderas lill tiänslgöring på ylallackfarlyg. min- och minröjningsfartyg eller andra fartyg och förband.

De yrkesgrupper inom flygvapnet som inle är öppna för kvinnor är flygförare, flygingenjör med flygyänsl saml markförsvarsbefäl. De tvä försinämnda yrkesgrupperna undantar beredningen t. v. i avvaklan pä erforderiig forskning.

Kvinnligt befäl inom flygvapnet bör kunna placeras i alla lyper av förband i basorganisationen och i övriga markförband.

3,2 Förslag med motiveringar

Beredningen framhåller all alll befäl måsle kunna las i anspråk både i krigs- som fredsorganisationen beroende pä sina kunskaper och erfarenheler. Beredningens invenlering av försvarsmakiens förband och huvudbefallningar har inle gell anledning alt anta all det finns uppgifter för yrkesbefäl, med undantag för den taktiska flygljänsten och viss submarin tjänst, i vilka enbarl befatlningshavarens kön har avgörande belyddse till följd av arbelsmiljön eller arbelels nalur.

Beredningen föreslär all kvinnor siegvis får lilllräde lill samlliga yrkesgrupper (moisvarande) för yrkesbefäl, om inte medicinska hinder bedöms föreligga. När erfarenheler har vunniis av kvinnors tiänslgöring inom vissa yrkesgrupper (moisvarande) inom de olika försvarsgrenarna och vapenslagen bör man la slutlig ställning till deras tillträde till infanteriet, kavalleriet och pansarlmpperna inom armén saml kustiägar- och markstridsomrädena inom kuslartilleriel.

Taktisk flygtiänst samt ubåts- och ubåtsteknisk tiänsl liksom befattningar inom den tunga dykningen och djupdykningen bör undantas från rekrytering med kvinnor i avvaklan på erforderliga undersökningar av de yrkesmedicinska faktorerna.

Det är väsentligt alt reformen inledningsvis omfallar ell varierat utbud av utbildnings- och yrkesallernativ för kvinnor och ger möjligheter alt skapa lillräckligt slora elevgrupper under grundutbildningen. Detta innebär all kvinnjiga sökande måste rekryleras lill linjer som inle i första hand leder lill speciakjänst. Vidare anser beredningen atl man bör beakta alt vissa yrkesgrupper har en klar civil anknytning. Vissa yrkesgrupper med relativt sett låga fysiska antagningskrav lorde få en bredare rekrylerings-bas av kvinnor än andra yrkesgrupper. Beredningen föreslår därför all följande yrkesgrupper inledningsvis öppnas för kvinnor inom armén och marinen.

Prop. 1981/82:3                                                                     27

Armén

Yrken inom signal- och Iränglrupperna

Kustartilleriet

Yrken inom grupperna sjöfronlsarlilleritiänsl, radar- och sambandstiänsl saml sjukvårdstiänsl (gemensam för marinen)

Flottan

Slridsledningstiänsl, sambandstiänsl och underhållsljänsl samt utbildning som är en lämplig grund för fortsatt ulbildning pä linjen ylallacktiänst.

Inom kuslartilleriel bör övervägas alt i första hand fördela kvinnliga befälsaspiranler lill tiänsl inom del fasla sjöfronlsartilleriel under den militära grundutbildningen, eftersom denna tiänsl är mindre fysiskt påfrestande.

Inom flollan bör man i möjlig mån inrikta en gruppvis rekrytering av kvinnor på i första hand befallningar ombord på minfariygen.

Flygvapnet

Beredningen föreslär också all statsmakterna nu fattar beslut om rekrytering av kvinnor till yrken inom flygvapnets markförsvar, men all den närmare lidpunklen när rekryleringen bör inledas bestäms av överbefälhavaren eller chefen för flygvapnel.

Beredningen förutsätter också atl de kvinnor som grundrekryleras inom någol av arméns och marinens yrkesområden skall - på samma säll som gäller för flygvapnels kvinnliga befäl och del manliga befälet inom alla försvarsgrenar — kunna övergå lill utbildning och anställning inom försvarels inlendenlkår och fortifikalionskåren.

Beredningen föreslår atl de yrkesgrupper som kvinnor lill en början inle får tillträde till eller där slutlig slällning las senare får öppnas efler överbefälhavarens eller försvarsgrenschefs bestämmande med hänsyn lill rekryteringsbehoven, intresset m. m.

Beredningen föreslår atl verksamhelen inleds med all kvinnorna genomgår mililär gmndulbildning med början år 1983.

Sammanfattningsvis bör kvinnor siegvis fä tillträde till befälsyrkel enligl vad som framgår av följande sammanslällning.

Prop. 1981/82:3

28

Beredningens förslag om tillträde för kvinnor till arméns och marinens yrkesområden samt de yrkesområden inom flygvapnet som ännu inte har gjorts tillgängliga för kvinnor

Riksdagen beslutar om tillträde för kvinnor

Grundutbildning av kvinnor inleds år

Armén

Kustartilleriet

Nu

1983

Signaltrupperna Tränglrupperna

Sjöfronlsartii-leritjänst Radar- och sambandstjänst Sjukvårdstjänst'

enligt överbefälhavarens eller försvarsgrenschefs bestämmande

Ingenjörtrupperna Luftvärnet Artilleriel Tygtekniska kåren

Luftvärnsartil-leritjänst Mintjänst Teknisk tjänst-

Senare

enligt regeringens bestämmande

Infanteriet Kavalleriet Pansartrupperna

Kustjägar-Zmark-stridstjänsl

Flottan

Flygvapnet

(kvarstående

yrkesområden)

Slridslednings- Mintjänsl

tjänst           Teknisk tjänst-'

Sambandstjänst          (utom ubälsleknisk)
Underhållstjänst

-                   Markförsvarsljänst

Ubåts-och ubåtsteknisk tjänsf*

Flygtjänst Flygingenjör på flyglinje''

' Gemensam för marinen i vad avser yrkesutbildning

- Omfattar maskinteknisk, pjästeknisk, elekironisk och radarteknisk linje saml mariningenjör linje H.

' Omfattar artilleriteknisk, lorpedteknisk. systemteknisk. skeppsteknisk och maskinteknisk linje samt mariningenjör linje H.

* Under förutsättning att föreslagen testverksamhet visaratt det inte finns medicinska hinder.

3.3 Övergångsutbildning och reservanställning

Beredningen föreslår att vissa kategorier kvinnlig personal vid armén och marinen samt viss frivillig personal i princip ges möjlighel all genomgå övergångsulbildning för anställning som befäl på samma säll som har skell inom flygvapnel. De kalegorier som kan vara akluella är sjöbevakningsas-sislenier och enslaka civill anslällda kvinnliga inslruklörer. Behovel av vidareutbildning för denna personal måsle bedömas från fall till fall.

En motsvarande övergångsutbildning bör kunna genomgås för reservanställning. Beredningen föreslår all överbefälhavaren får i uppdrag att närmare granska och föreslå hur A-personalen skall ulbildas för reservanslällning.

Beredningen förulsäiler också all de kvinnor som har genomgått grundutbildning och helt eller delvis genomfört vidareutbildning lill yrkesbefäl men avbryter ulbildningen eller slutar anställningen skall kunna övergå lill

Prop. 1981/82:3                                                      29

reservbefälsulbildning eller anställning som reservbefäl pä samma villkor som män.

På lång sikl lorde kvinnor kunna bli elt reellt tillskott i reservbefälsre-kryleringen. 1 etl kortsiktigt perspektiv torde rekrytering av kvinnor för reservanslällning vara av värde som elt led i en breddning av kvinnors tiänslgöringsmöjligheler. Del kan ge ökade möjligheler all inom försvarsmaklen la lill vara civill kunnande och civila erfarenheler och del kan vara elt stöd i rekryleringen av kvinnor lill yrkesbefäl.

Kvinnor fömlsälts bli anställda som reservbefäl inom ramen för del ordinarie utbildningssystemet och enligl de principer som gäller för män. Med hänsyn lill den merkostnad grundrekrytering av kvinnor för reservanslällning medför jämfört med rekrytering av män som har utbildats till värnpliktiga officerare, bör del ankomma pä överbefälhavaren eller försvarsgrenschef all beslämma när och i vilken omfattning kvinnor skall ulbildas lill reservbefäl.

4    Aktiva åtgärder för främjandet av jämställdhet m. m.

4.1 Allmänna synpunkter

De aktiva ålgärderna för all göra reformen framgångsrik består av tvä huvudmoment. Del ena är atl —där så är möjligl - anpassa arbetsförhållandena så all så mänga kvinnor och män som möjligl kan konkurrera om befälstiänsterna. Det andra är alt vidla rekryterings- och informationsåtgärder för atl nå en jämnare fördelning mellan kvinnor och män inom olika yrkesgrupper.

En alltför liten rekrytering av kvinnor innebär en risk för att reformen försvåras och all de erfarenheler som vinns genom all kvinnor får lilllräde lill befälsyrket inle kommer alt ge ell rättvisande underiag för atl utvärdera effekterna av reformen. Rekryteringen av kvinnor bör avpassas med hänsyn lill del organisatoriska behovet, rekryteringsunderlagets storlek och sammansättning, gällande fysiska och andra antagningskrav samt förhållanden som i övrigl är av betydelse för verksamhelen. En rekrytering av båda könen till yrkesbefäl kan också bidra till all höja effektiviteten i den mening som avses i medbestämmandeavlalel för del slalliga arbetslagar-området.

Aktiva åtgärder för jämställdhet bör ingå som etl väsenlligi mål i försvarsmakiens personalpolitik. lämslälldhetsfrågorna bör behandlas som en inlegrerad del av personaladminislralionens olika led. De befallningshavare som normall har en beslutande funklion inom myndighelen bör ocksä fatta beslut om jämställdhelsälgärder. Konkrela handlingsprogram med fasla lidsplaner för jämslälldhelsålgärder bör utarbetas. Berörda myndigheter bör i möjlig mån ange elappvisa mål för omfallningen av rekrytering

Prop. 1981/82:3                                                                     30

av kvinnor och sedan söka se till att målen uppnås med tillämpning av sedvanliga antagnings- och urvalsgrunder. Man bör dock undvika alt inrikta rekrytering och information så all vissa yrkesgrupper enbart eller till övervägande delen kommer atl rekryleras med kvinnor.

Beredningen föreslår också all personalens kunskaper om könsrolls- och jämslälldhelsfrågor förbättras genom ulbildning och andra personalulvecklande åigärder. Altilyderna bör påverkas pä alla nivåer i försvarels organisation.

Information och ulbildning om jämställdhetsfrägor bör genomföras i anslutning lill bl.a. förbandschefs-, personalchefs- och ulbildningschefs-mölen.

Villkoren för anlagning. ulbildning och befordran av befäl är formdll lika för män och kvinnor. Det kan dock finnas kvalifikationer eller erfarenheler som del ena könet har i avsevärt siörre utsträckning än del andra. Om villkoren för antagning, ulbildning och befordran inle är ofrånkomliga för etl effeklivl arbete eller sakligl sett lill klar fördel för arbelel, kan en tillämpning av dem komma alt falla under jämslälldhelslagens förbud mol indirekl eller dold diskriminering.

1 inslruklionerna för de nämnder (moisvarande) på olika nivåer som är rådgivande och beredande ål myndigheler i frågor rörande anlagning och urval av yrkesbefäl bör las in i föreskrifter om all nämnden skall främja ulvecklingen mol jämslälldhel i befälsyrkel. 1 de cenlrala nämnderna bör representanler för jämslälldhelsombudsmannen adjungeras på samma sätt som kan gälla för representanler för bl.a. skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen. Det är också viktigt att det i de lokala nämnderna adjungeras representanter för de kvinnor som genomgår ulbildning till yrkesbefäl på moisvarande säll som förtroendevalda värnplikliga adjungeras.

Beredningen förulsäiler all jämslälldhetslagen och jämslälldhelsförord-ningen samt moisvarande föreskrifter i kollektivavtal lillämpas för yrkesbefäl såvill gäller de yrkesgrupper (motsvarande) och befallningar lill vilka båda könen kan rekryteras.

4.2 Rekryteringsinriktade åtgärder

Beredningen lämnar vissa synpunkler och förslag på den närmare ulformningen av studie- och yrkesorienteringen om befälsyrkel för kvinnor. Denna blir nämligen av särskild betydelse för kvinnornas möjligheler alt bilda sig en uppfattning om befälsyrkel, eftersom de inte generellt får den miljöerfarenhet om försvaret och befälsyrkel som männen fär genom atl fullgöra värnpliklstiänslgöringen.

Erfarenheter visar atl man lättare kan intressera ungdomar för icke-tradiliondla yrkesval genom all låla någon frän del underrepresenlerade könel som arbetar inom del akluella yrket medverka i informationen om della.

Prop. 1981/82:3                                                                     31

En annonsering riktad enbarl lill kvinnor bör användas främsi i en kortsiktig salsning för atl få tillräckligl stort urval av sökande.

Den skriftliga yrkesinformalionen bör i beskrivningen av innehållet i befälsyrkel omfatta t. ex. yrkets karaklär som utpräglat kontaklarbete.

Yrkesinformalionskurser (praklikanlläger) genomförs ärligen inom armén, marinen och flygvapnel för såväl manlig som kvinnlig ungdom. De informationskurser som har genomförts inom flygvapnel med dellagande av flickor är av permanenl karaktär. Moisvarande kurser inom armén och marinen genomförs försöksvis i avvaklan på förslag om befälsanställning av kvinnor inom dessa försvarsgrenar. Beredningen föreslår all också arméns och marinens kurser permanentas och genomförs gemensaml för pojkar och flickor. Antalet elevplalser för flickor bör efler hand öka.

Skolan och försvarei bör i ökad omfattning samordna studie- och yrkesorienteringen.

Ell planeringsunderlag för studie- och informalionsdagar bör utarbetas centralt och slällas lill förbandens och skolornas förfogande.

Beredningen anser också all försvarei bör överväga hur man via sina representanter i samvérkansråden mellan skola och arbetsliv (SSA-råden) kan medverka lill all genomföra de idéer och program som aktualiseras inom ramen för skolans jämslälldhelsarbele.

5    Uppföljning och forskning

5.1 Uppföljning av sociala och psykologiska faktorer

Beredningen understryker viklen av all följa upp konkrela ulbildnings-och arbetssituationer liksom effekterna av de politiska besluten rörande kvinnor i försvaret. Studierna bör omfatta befälets antagning, utbildning och funklion i befälsarbelet. Därvid bör las upp såväl altilyd- som motivations-, lednings- och prestationsfaktorer. Mäns och kvinnors inställning lill lednings- och chefsfrågor bör las upp liksom akluella frågor om samarbele och beslutsfallande. Uppföljningen bör även inbegripa de prövningspsykologiska metoderna vid antagningsprövningar. Inom den sociologiska och psykologiska forskningen bör man sä långl möjligt samordna forskningen om mannen och kvinnan i befälsyrket.

Försvarels forskningsanslall planerar bl. a. sludier av

—individers och gruppers prestationsförmåga under hol,

—arbetsorganisation och social förändring, särskilt hinder för motivation i arbelel,

—individers och gruppers beslulsfallande i sociala situationer, särskill beslutsfattande i smågrupper,

—utveckling och uppföljning av den nya befälsordningen i fråga om urvals-syslem och utbildningssystem.

Beredningen anser att dessa sludier även bör omfatta kvinnor.

Prop. 1981/82:3                                                                     32

5.2 Fysisk och medicinsk forskning och uppföljning

Kvinnans fysiska kapacitet är genomsnittligt sell, bl. a. av renl biologiska skäl, lägre än mannens. Både manliga och kvinnliga sökande lill försvarsmaklen måste uppfylla vissa minimikrav för all anlas. Del är då nödvändigl atl de kvalifikationskrav som har ställts upp relateras lill kraven i resp. befattning. Kraven får varken vara för höga eller för låga. Beredningen anser därtör all en fördjupad studie av de fysiska presta-lionskraven för antagning till yrkesofficersulbildning bör genomföras inom ramen för del kontinuerliga översynsarbelet på områdel. Kvalifikationskraven måsle dock vara relaterade lill kraven i resp. befallning.

När del gäller medicinska faktorer kan problem uppkomma vid tjänstgöring i vissa extrema miljöer saml för gravida kvinnor under normala miljöbetingelser. Frågan om någon verksamhel inom försvarei kan innebära hälsorisker för gravida kvinnor bör bedömas individudll inom förelagshälsovårdens ram.

Beredningen föreslär även en översyn och anpassning av de medicinska kapaciletskrav som slälls inom i första hand de utbildningslinjer som leder lill anslällning som yrkesofficer för kvinnor. Översynen bör grunda sig på vissa nya forskningsresultat inom arbelsfysiologin och främsi inriktas pä att analysera och beskriva de faktorer som är styrande för de medicinska kapaciletskraven och faslslälla miniminivåer baserade pä fällanalyser av prestationsförmågan. Man måste ocksä klargöra behovel av och formerna för anpassning av lesler vid anlagningsprövningar för sökande lill befälsulbildning. Analyserna bör ingå som en inlegrerad del i del allmänna studie-och utvecklingsarbete som genomförs på detta område under värnplikts-verkels ledning.

Sökande lill befälsulbildning bör i samband med anlagningsprövningen få förslag lill träningsprogram som gör dem bällre förberedda för de fysiska krav som kommer atl slällas på dem under ulbildningsliden.

Beredningen anser all verklyg och andra tekniska hjälpmedel successivt bör lörbällras vid nytillverkning så all de sliier mindre på de anslällda. Dessa förbättringar kommer både kvinnor och män lill godo.

Beredningen har lämnat förslag till inriktning av dyk- och flygmiljöstudier. Flygmiljösludierna bör genomföras siegvis sä atl planerade sludier av möjliga åtgärder för all höja G-loleransen hos män ulökas lill all omfalla kvinnor. Om positiva resultat då uppnås, bör studierna fortsätta med mätningar av variabler (bl.a. kvinnors kroppsmäll, längd och vikl) som har betydelse för bedömning av de bioteknologiska faktorerna, varefter effekterna pä preslalionsförmågan vid extrem värmebdaslning bör sluderas.

Dykmiljösludierna innebär främsi sludier av kvinnans förmåga all arbeta i vatten under tryck, hennes känslighet för ökat koloxidtryck och djupnarkos saml för köldtolerans under iryck. Sludierna bör genomföras siegvis. Rdevanl civil dykmedicinsk forskning bör ulvidgas till all omfalla även kvinnor.

Prop. 1981/82:3 33

6   Kostnader

Beredningens förslag innebär all kvinnor- inom faslslällda personalramar och lillgängligl rekryleringsutrymme - får konkurrera om anslällning som befäl på de villkor som gäller för manliga befälsaspiranler. De ekonomiska konsekvenserna bedöms därför bli marginella. De avser i huvudsak endasi anlagningsprövning, grundutbildning moisvarande värnpliklsulbildningen saml vissa koslnader för prakliska arrangemang.

Rekryteringens omfallning kan inle förutses. Della beror på osäkerheten om hur många som kommer all söka och i vilken uisiräckning kvinnorna kan hävda sig i konkurrensen om elevplalser på olika skolor. Koslnaderna redovisas därför per sökande/elev.

Koslnaderna för anlagningsprövning moisvarande inskrivningsprövningen för värnplikliga beräknas ulgöra 433 kr. per sökande. När del gäller grundutbildningen räknar beredningen med en genomsnittlig dagskostnad avseende förmåner och utbildningskostnader på 105-IIOkr. vid armén och 116—124kr. vid marinen beroende på utbildningskategori.

Del krävs resurser för all fulll genomföra de föreslagna ålgärderna för jämställdhet i befälsyrket. Många av förslagen kan dock genomföras inom ramen för tillgängliga resurser. Koslnaderna bör vägas mol de fördelar man vinner genom anslällning av kvinnor som befäl. Fömlsällningarna all rekrytera befäl ökar liksom möjlighelerna alt förbättra kvaliteten hos de uttagna. Härtill kommer den positiva inverkan pä arbelsklimalel som erfarenhetsmässigt följer av en personalsammansällning med både kvinnor och män.

De forskningsprojekt som beredningen har föreslagil förutsätter atl forskningsuppdragen omfördelas inom de berörda myndighelerna för alt begränsa den årliga merkostnaden som totalt uppskattas lill drygl I milj.kr. vid genomförande av samtliga förslag under en tidsrymd av 1-5 år. Alternativt måste forskningen genomföras under längre lid, vilkel beredningen anser vara olillfredsslällande.

Kostnaderna och genomförandetiden för de föreslagna forskningsprojekten redovisas sammanfattat i följande tabell.

Projekt	Beräknad unge-	Antal är
	färlig merkost-	för genom-
	nad per budget-	förande
	är (l(X)0-tal kr.)

Studier av arbetsorganisation och      100                Minst 5

social förändring

Studier av prestationsförmågan under                     50           Minst 5

hot och beslutsfattande i grupper

Utveckling och uppföljning av den  Normal obser-   Minst 5

nya befälsordningen                       vans på pro-

blemet är direkt inbyggd

Prop. 1981/82:3

34

Projekt	Beräknad unge-	Anlal är
	färlig merkost-	för genom-
	nad per budget-	förande
	år (1000-tal kr.)

Översyn av fysiska antagningskrav	ca 100
Flygmiljöstudier G-toleranssludier (Steg 1) Mätning av kroppsmått (Steg 2) Studier av effekter på prestationsförmåga vid extrem värmebelaslning (Steg 2)	212 200 87
Dykmiljöstudier Studier av arbete i vatten under	235
tryck samt djupnarkos (Steg 1)	varav högsl ca 160 för
Studier av köldtolerans i slutet rum	steg 1

undertryck (Steg 2)

Prop. 1981/82:3 35

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttrandena 1    Allmänna synpunkter

De förslag som beredningen för del fortsatta arbelel om kvinnan i försvaret (BKF) har lagt fram i sitt slutbetänkande har i stort sett mottagits posilivl vid remissbehandlingen. Huvuddragen i förslagel lillslyrks av praktiskt tagel alla remissinslanser.

Överbefälhavaren (ÖB) framhåller dock all en omplacering av befälel är aktuell under de närmasle åren, lill följd av de föreslående fredsorganisa-tionsförändringarna. Dessa lorde leda lill all del tidigare beräknade rekryteringsbehovet måste minskas. Kvinnor kommer sålunda all få lilllräde lill befälsyrkel inom försvarsmaklen samlidigl som slora förändringar i övrigl kommer att genomföras för försvarsmakiens personal. Della kommer all kräva slora personaladministrativa insalser på alla nivåer. Särskill slora blir problemen enligt handlingsväg 2 i perspektivplanen och de ekonomiska nivåerna närmasl dämnder.

Överbefälhavaren delar beredningens uppfallning all rekrytering lill befäl skall grunda sig på den enskildes lämplighel saml övriga kvalifikationer och inle på kön. Kraven på den enskilde grundar sig på krigsbefallningarnas krav på fysisk, medicinsk och mental kapacitet. Mol denna bakgrund finns del inle några könsberoende befattningar inom försvarei.

Chefen för armén (CA) ser positivt på en könsobunden rekrytering pä lika villkor, dvs. lämplighelen för krigsbefallningen bör vara avgörande för uttagningen och ulbildningen lill yrkesofficer.

Chefen för marinen (CM) ser den enskildes förmåga atl kunna lösa befälsuppgifterna i krigsorganisationen som en hell avgörande faktor. Han biträder beredningens uppfallning alt man inledningsvis bör undanta submarin tiänsl.

ÖB framhåller all rekrytering lill befallningar i fredsorganisalionen, som normall även innebär anknylning lill viss krigsbefatlning, ställer krav pä flexibilitet vid fördelning och placering. Några begränsningar som inle hänger samman med utbildning, erfarenhel eller ålder, varken kan eller bör finnas. Sådana skulle begränsa den enskildes möjligheler. Denna uppfallning delas av CA. Chefen för flygvapnet (CFV) framhåller alt höga fysiska prestationskrav inte undantar kvinnor från några befattningar men all antalet antagna kan komma atl begränsas på grund av lägre fysiska prestations värden.

Centerns ungdomsförbund (CUF) underslryker alt förbundel vid instämmandel i beredningens förslag inle anser all den allmänna värnpliklen skall gälla för både kvinnor och män.

Folkpartiets kvinnoförbund (FPK) anser all den nuvarande inriktningen

Prop. 1981/82:3                                                                     36

mot en värnplikt enbarl för män bli alltmer otidsenlig och menar därför att den allmänna värnplikten bör omvandlas till en allmän totalförsvarsplikt, där ullagning lill olika befallningar inom totalförsvaret sker ulan hänsyn lill kön. Kvinnoförbundet föreslår all en uiredning med detta syfte lillsätls. Även Folkpartiels ungdomsförbund (FPU) anser atl den allmänna värnpliklen för män och de övriga Ijänslepliklerna inom försvarei bör göras om till en allmän totalförsvarsplikl.

Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) anser all förslagens genomförande bör vägas mol eventuella merkostnader. En huvuduppgift för försvaret under 1980-lalel är alt minska kostnaderna för fredsdriften för alt kunna behålla en lillräckligt stor krigsorganisation. FRI anser inte tidpunkten 1983 som ell absolut krav ulan menar atl erforderligt uppskov och anpassning får ske till aktuella förhållanden.

Beredskapsnäinnden för psykologiskl försvar, som under en följd av år gjort undersökningar om befolkningens attityder till och kunskaper om försvarei, anser all kvinnors lilllräde lill befälsyrkel kan förmodas öka intresset för försvarei bland kvinnor i allmänhel. Della kan ha betydelse för deras syn pä försvarei och medföra en förslärkl förankring av försvarei hos befolkningen.

Många remissinslanser, l.ex. försvarets .sjukvårdsstyrelse (SjvS), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), SACO/SR och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund (SSKF). ser med tillfredsställelse att beredningens arbele underlällals genom tilläggsdirektiven, där någon begränsning lill icke slridande befallningar inle görs. Skolöverstyrelsen (SÖ) skulle däremol helst se all den ursprungliga begränsningen all undanta kvinnor från direkt stridande befattningar fortsatte alt gälla, men med hänsyn till svårighelerna alt klart skilja mellan stridande och icke slridande befattningar har SÖ inte någol atl erinra mol all beredningens förslag genomförs.

Riksrevisionsverket (RRV) påpekar att den breddade rekryteringsbas, som ges genom kvinnors tillträde lill försvarets yrken, på sikl kan bidra lill alt minska den befälsbrist som länge har varil en besvärande faktor i de militära förbanden enligt bl. a. ÖB:s årsredovisningar.

Ingen remissinstans ifrågasätter all kvinnor på sikt får tillträde lill samtliga befälsyrken, om inte medicinska hinder föreligger. FPU påpekar dock all en tidsgräns bör fasisiällas, förslagsvis år 1986, när lillräckliga lesler bör ha kunnal genomföras.

Med undantag av befallningar där taktisk flygtiänst ingår och vissa befallningar för personal i submarin Ijänsl inom marinen anser försvarets forskningsanstalt (FOA) all kvinnor skall få tillträde lill samtliga yrkesgrupper redan i dag. Del finns inle några klart redovisade skäl till att regeringen skall behöva ta förnyad ställning. Underlaget är tillräckligt för all regeringen skall kunna fatta ell principbeslul.

FOA påpekar också atl man beiräffande ubälstiänsl och ubälsleknisk tiänsl har svårl all förutse några yrkesmedicinska hinder för kvinnor. De

Prop. 1981/82:3                                                      37

krav som finns på ubåtspersonal atl genomföra en s. k. fri uppstigning bör inte ulgöra någol hinder, eftersom denna övning redan i dag i slor utsträckning ulförs av kvinnliga dykare. Vid vissa kategorier av dykning, särskill djupdykning där de praktiska erfarenheterna av kvinnor i det närmasle är obefintliga, kan man eventuellt räkna med fysiologiska könsskillnader som kan vara av betydelse.

Nästan alla remissinstanser, däribland ÖB, FOA, SjvS, Socialstyrelsen (SocS), statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN), LO, TCO-S, SSKF, Husmodersförbundet Hem och Samhälle och Riksförbundet Sveriges lotta-kårer (SLK), framhåller atl rekrytering till befäl skall grunda sig på den enskildes lämplighet för befattningen och inle på kön. Kraven på den enskilde grundar sig på krigsbefallningarnas krav på fysisk och psykisk kapacitet. Samma villkor slälls på de sökande till befälsulbildning oavsett kön.

Flera remissinstanser, t.ex. ÖB, SjvS, LO och Moderata samlingspartiets kvinnoförbund (MKF), avvisar kvotering och särlösningar vad gäller kvinnors anställning i befälsyrket. Man får därvid acceptera en viss snedfördelning inom yrket inledningsvis. SjvS menar aU om man genom kvotering anställer fler kvinnor inom etl vissl yrkesområde lorde detta leda till lägre genomsnittlig kvalitet hos den kvinnliga personalen jämfört med deras manliga kollegor. Detta skulle ge en negativ inställning lill reformen. Universitets- och högskoleämbetet vill däremot erinra om alt ämbelel, enligt regeringens uppdrag, har lagt fram elt förslag avseende försöksverksamhet med positiv särbehandling av del underrepresenlerade könet vid antagning till kvinno- resp. mansdominerade utbildningar inom högskolan.

2   Ett stegvis tillträde till befälsyrket för kvinnpr

De flesta remissinstanser, däribland ÖB. försvarsgrenscheferna, SÖ, arbetarskyddsstyrelsen (ASS), värnpliktsverket IVPV). SjvS och ocS. delar beredningens uppfattning atl införandel av systemet med kvinnor som yrkesofficerare skall ske i etapper.

FRI anser att det ur rationaliseringssynpunkl är yiktigt att yrkesgrupperna öppnas försl när reella möjligheler finns för eii relativt bred kvinnlig rekrytering. Då kan man också la lill vara relevanta erfarenheter av det slegvisa införandet.

Inle heller takten för öppnandet av befälsyrkena ifrågasätts i någon större utsträckning. Tvärtom anser vissa myndigheter, t.ex. ÖB, CA och CM, alt det bör kunna bedömas på försvarsgrenschefsnivå yilkä ylleriigare yrkesgrupper som kan öppnas redan i den första etappen, FOA. statens institut för personaladministration och personalutveckling (SIPU), Jtjm-ställdhetsombiidsmannen (JämO) och FPU menar att så många yrkesområden som möjligt skall öppnas redan från början.

Prop. 1981/82:3                                                      38

ÖB föreslår, atl beslut om de yrkesgrupper som ulredningen har föreslagil att kvinnor skall få tillträde lill senare, bör anslå lills erforderliga erfarenheter har vunniis. ÖB delar beredningens uppfallning om behovel all successivt ta lill vara erfarenheler och att en beredskap bör finnas atl ta emol kvinnor på ell sådant sätt atl goda förutsättningar för den enskilde skapas.

ÖB och CA anser atl verksamhelen bör starta med grundutbildning år 1983. Den bör omfalla elt lillräckligl varierat utbud av yrkesallernativ för atl säkerställa all etl lillräckligl anlal kvinnliga sökande erhålls.

CA anser all ell etappvis införande ger möjligheter atl övervinna det psykologiska motstånd som kan finnas samlidigl som goda möjligheler all tillgodogöra sig vunna erfarenheler i del fortsalla arbelel skapas. CA anser också, liksom beredningen, all kvinnor skall få lilllräde lill infanteriet, kavalleriet och pansarlmpperna först när erfarenheler har vunniis av deras lilllräde lill övriga truppslag. CA anser därför alt del är olämpligt all så starkt faslslälla de imppslag som kvinnor inledningsvis skall få lilllräde till. För all förhindra en ojämn fördelning mellan könen föreslår CA atl kvinnor i första etappen i stället får tillträde lill "minst två truppslag, i första hand signallrupperna och iränglrupperna, dock ej infanteriet, kavalleriet och pansartrupperna". I andra etappen bör de få tillträde lill vissa yrkesgrupper "enligt försvarsgrenschefs bestämmande", eftersom rekrytering av manlig och kvinnlig personal är en angelägenhet för försvarsgrenschefen.

CM biträder beredningens förslag om omfattningen av den inledande verksamhelen och all kvinnor bör fä lilllräde lill ylleriigare utbildningslinjer enligt beslut av ÖB eller försvarsgrenschef. CM anser också liksom beredningen atl floUans ulbildning inledningsvis bör förläggas till minfartygen, där del är rdalivl enkell alt lösa föriäggningsfrågan. Vidare anser CM atl svårigheter all skapa särförläggningar kan begränsa kvinnornas karriärmöjligheter i marinen.

CFV biiräder helt beredningens förslag om den forlsalla verksamhelen för flygvapnets del. Han framhåller all erfarenhelerna visar att flygvapnets rekryleringsförulsätlningar har påverkats positivt genom att kvinnor har fåu lilllräde lill vissa yrken. Della gäller dock inle befallningar i leknisk tiänsl. CFV påpekar också atl BKF i sill uppdrag har beaktat all befattningar i flygtiänst - utom taktisk flygtiänst - avses för personal som förs över från taktisk flygtiänst.

SIPU anser atl del är eflerslrävansvärl all kvinnor samlidigl får lilllräde till så mänga yrkesgrupper som är praktiskt möjligt. Detta skulle ge ell bredare rekryteringsunderlag. Del kommer också all ha en kraftig attityd-påverkande effeki. som kan påskynda förändringar. JämO ifrågasätierom inle fler yrkesgrupper bör öppnas frän början. Samlliga yrkesgrupper som beredningen föreslår skall göras tillgängliga för kvinnor efter beslut av ÖB resp. försvarsgrenschef. anser JämO bör öppnas för kvinnor senast år 1985. Även FPU anser att man från början ska fastställa ett årtal då

Prop. 1981/82:3                                                      39

kvinnor skall ha fått tillträde till alla vapenslagen, förslagsvis år 1985 eller 1986. FRI anser inte att kvinnor absolut måste ha fått tillträde till de av BKF föreslagna yrkesgmpperna år 1983. Erforderiig anpassning och uppskov med reformen måsle kunna ske.

Såväl JämO som FPK anser alt det finns en risk för "kvinnoyrken" genom att kvinnor inledningsvis får tillträde till sådana områden som civill domineras av kvinnor. JämO påpekar också att utvecklingsmöjligheterna för de civilanställda kvinnorna i försvarei inte får bli sämre. MKF anser atl civilanställda kvinnor inom försvaret bör ges dispens så alt de kan bli yrkesbefäl.

Flera remissinstanser, bl. a. SocS och CUF stöder beredningens förslag atl de befattningar som kvinnor får tillträde lill skall avse såväl yrkes- som reservbefäl. SSKF anser i likhet med beredningen all kvinnor på lång sikl kan bli elt reellt tillskott i reservbefälsrekryteringen.

ÖB och CA delar beredningens uppfallning alt den som avbryter yrkes-officersutbildningen skall kunna rekryteras för reservofficersanställning. Vad däremot gäller direktrekrytering till reservofficersbefaltningar anser ÖB all sådan rekrytering t. v. bör anslå men att försvarsgrenschef efler förslag till ÖB bör få påbörja utbildning till reservofficer. CA inslämmer i delta med hänsyn till den merkostnad en direktrekrytering innebär.

ÖB anser atl en temporär övergångsutbildning av A-personal lill reservofficer bör penetreras ytterligare. Han är därför beredd all granska och föreslå bl. a. hur utbildningen skall genomföras.

SLK anser del angeläget att kvinnlig A-personal i armén och marinen får samma möjligheter lill övergångsulbildning som lidigare har varil fallet inom flygvapnel. Denna utbildning skulle avse både anställning som yrkesofficer och reservanställning.

ÖB, CA, CM och RRV anser atl man bör undersöka formerna för krigsplacering av kvinnor som inte fullföljer sin officersutbildning. FRI påpekar all ulredningen inle har behandlal frågan. ÖB och CA menar atl den kvinna som avbryter sin utbildning efter fullgjord grundutbildning i likhet med manliga värnpliktiga bör kunna ulnyujas som värnpliktigt befäl i krigsorganisationen. ÖB påpekar all frågan kräver ylleriigare uiredning. CM framhåller atl det för de manliga sökande torde framstå som en ojämlikhet, om valel atl påbörja gmndulbildning inle skulle innebära alla åtaganden inom värnplikten. RRV framhåller som ett alternativ placering inom civilförsvarets krigsorganisation, där slor brisl råder på personal i ledande befallningar.

RRV biträder beredningens förslag om etl stegvis införande alll eftersom de av beredningen angivna förutsättningarna föreligger. RRV påpekar dock att kraven på planering inte har berörts i betänkandet och all ansvarsfrågan är oklar. RRV har uppmärksammat att beredningen föreslår atl del skall överlåtas åt ÖB eller försvarsgrenschef att bestämma på vilket sätt och vid vilken tidpunkt reformen skall genomföras. Enligt RRV:s mening

Prop, 1981/82:3                                                      40

kräver genomförandel av en så betydelsefull reform en myckel fastare reglering. Del är inle bara fråga om all lösa svåra rekryterings- och utbildningsproblem, ty dessa skall i sista hand lösas av försvarsgrenscheferna. Däremot behöver ålgärderna samordnas för all bl.a. undvika all konkurrens uppstår i rekryteringen.

1 samband med uppföljningen av del förra riksdagsbeslulel anser BKF att den försöksverksamhet som pågår med yrkesinformationskurser inom armén och marinen bör göras permanenta liksom inom flygvapnel. I della instämmer bl. a. SÖ som anser all kurserna erbjuder flickorna möjligheter att få erfarenhet av den mililära miljön och information om befälsyrkel som underlag för ett välgrundat studie- och yrkesval. Kurserna skall genomföras gemensamt för pojkar och flickor och antalet platser för flickor bör öka i enlighel med beredningens förslag.

Centralförbundet för befälsulbildning menar all konsekvenserna för dem av beredningens förslag bör bli alt kvinnligl reserv- och yrkesbefäl även äger rätt alt della i frivillig befälsulbildning liksom all flickor kan vara medlemmar i FBU-rördsens föreningar och ungdomsavdelningar och ha rätt att delta i utbildningen. Innebörden av della måsle dock utredas närmare, de nuvarande medlemmarnas åsikter inhämtas och vissa stadgar och bestämmelser ändras innan förändring kan ske.

3   Aktiva åtgärder för jämställdhet m. m.

3.] Allmänna synpunkter

För atl underlätta kvinnornas anpassning till befälsyrkel har BKF föreslagit en rad olika åtgärder, ålskilliga i jämslälldhelssyfle. ÖB och CA anser att de förslag till aktiva åigärder för jämställdhet m. m. som beredningen framför är lämpliga för all bygga för införandel av kvinnligt befäl.

Fredrika-Bremer-förbundet påpekar alt olika kunskaper behövs hos både kvinnor och män om de s.k. psykiska hindren för jämslälldhel. Erfarenheterna vjsar nämligen all dessa hinder ofta underskattas eller förnekas.

Bl.a. säger BKF att aktiva åtgärder för jämslälldhel bör ingå som ell väsenlligi mål i försvarsmakiens personalpolitik. Elt yttrande som l.ex. SSKF instämmer i. SSKF anser liksom SIPU all jämslälldhelsfrågorna bör behandlas som en integrerad del av personaladminislralionens olika led. SSKF understryker också att hänsyn redan i planeringen bör las till de problem som kan uppstå när kvinnor inträder på en mansdominerad arbetsmarknad.

RRV menar atl de positiva effekler som kan förväntas av atl även kvinnor blir befäl uppnås inle enbarl genom all möjlighelerna öppnas. Vikligl är ocksä beredningens förslag om aktiva åigärder för jämställdhet

Prop. 1981/82:3                                                                     41

som etl slöd vid genomförandet av reformen. RRV föreslår också atl särskilda studier av såväl förbands- som stabsmiljö återkommer i utbildningen t.o.m. kurserna vid militärhögskolan. 1 samband med organisationsförändringar och rationaliseringar bör jämställdhetsfrågor las upp. Studie- och informationsdagar bör kompletleras med handledning och stöd frän staberna.

FOA påpekar all del finns problem som hänger samman med alt vissa grupper med slor auktoritet i jämslälldhelsfrågorna sannolikt också är kritiska mol försvarei och all frågan om rekrylering av kvinnor lill befälsyrkel då inle kan belraklas som en önskvärd jämslälldhelsåigärd.

Samlliga remissinslanser, som ullalal sig i frågan anser all aktiva åtgärder krävs för all reformen skall ge ell goll resultat. De flesta remissvaren rör informations-, ulbildnings- och rekryleringsinsatser av olika slag (t. ex. LO. MKF och FPU) eller atlilydpäverkan av redan anslälld personal inför anställningen av kvinnor i befälsyrkel (t.ex. Yrkeskvinn(ns riksförbund och SLK).

CM anser all frågorna om jämslälldhel måsle underordnas hans övergripande uppgifl all skapa en effektiv och rationell krigsorganisation. CFV godlar beredningens förslag under vissa förulsällningar, bl.a. alt jämställdhetsaspekten underordnas de krav som ställs på befälel i krigsuppgif-len. Flygvapnels behov av en rationell grundulbildning måsle sällas före jämslälldhelsarbelel. Della kan innebära slyrning av ulbildningsinriklning-en och/eller all endasi en liten grupp kvinnor kan ingå i samma utbildningsenhet. En snedförddad rekrylering mellan kvinnor och män måste godtas under en övergångsperiod.

ÖB stöder försvarsgrenschefernas synpunkler avseende kvolering och all snedrekrylering måsle accepleras inledningsvis.

CM slöder BKF:s förslag lill informations- och utbildningsplan och anser del vikligt att införandel av kvinnligt befäl sker stegvis så att eventuellt motstånd kan övervinnas och ett gott kollegialt förhållande mellan män och kvinnor även i slridande förband skapas. CM framför alt införande av kvinnligl befäl kan bli en förtroendefråga för del manliga befälel. Della ställer särskilda krav på information och utbildning.

CFV framhåller i polemik mol beredningens förslag om kvinnliga representanter i olika nämnder atl del är yllersl iveksaml att tillföra inslruk-tioner eller förändra sammansällningen för lokala och cenlrala nämnder enbarl för all lillgodose jämslälldhelsaspekler. CFV anser också alt della fordrar en i grunden ändrad syn totalt i samhällel vad beiräffar könsrolls-och jämslälldhelsfrågor. vilkel innebär all eftersträvade attitydförändringar kommer all la lid. Della måsle godtas.

RRV anser au regeringen bör uppdra ål ÖB all i samråd med försvarsgrenscheferna göra upp och redovisa en plan för de olika ålgärdernas genomförande. Planen bör innefalla förslag lill åigärder, tidpunkter och koslnader för dessa och eventuella samordningsåtgärder.

Prop. 1981/82:3                                                                     42

För all reformen skall bli framgångsrik vill jämsiälldhetskoininittén (JäinK) särskill framhålla konkrel utformade handlingsprogram med fasla lidsplaner, information och utbildning om jämslälldhelsfrågor i chefsutbildningen.

SLK anser del vikligl all som ell led i personalulvecklingen initiera och stimulera diskussioner om jämslälldhelsålgärder på försvarels arbelsplat-ser. De altilydpåverkande åtgärderna bör genomföras som ålerkommande insalser.

Flera remissinslanser. bl.a. FOA, AMS. ASS och TCO-S, pekar pä vikten av all rekryleringen av kvinnor lill befälsyrkel får en sådan omfattning all de inle blir en liten minoritetsgrupp. FOA anser all etl av kriterierna för all öppna ell yrkesområde bör vara all andelen kvinnor kommer all uppgå till 20-30%.

JämO erinrar i sill yllrande om all del inle bara är önskvärt med aktiva åigärder för jämslälldhel ulan all varje arbetsgivare enligt jämslälldhetslagen har skyldighel all verka i delta hänseende. JämO anser också all allilydpåverkande diskussioner och ulbildning för de lokala arbelsledarna är särskill viktig. Denna verksamhel bör slarlas i god lid före kvinnornas ankomst och sedan följas upp kontinuerligt. JämO bidrar gärna med råd och erfarenheler lill akluella cenlrala nämnder.

SAMN framhåller den positiva allilydpåverkande effekt i samhällel i stort som ell genomförande av beredningens förslag kan förmodas fä. Nämnden anser del nödvändigl all ansvarel för jämslälldhelsälgärderna på förbanden läggs på den för verksamhelen i övrigl ansvarige chefen.

CUF framhåller att de nuvarande befälens attityder mot kvinnliga befäl måste motverkas genom aklivi informations- och upplysningsarbete. FPK ser det som synnerligen viktigt att attityderna mot kvinnligt befäl undersöks och påverkas i positiv riklning.

3.2 Rekryteringsinriktade åtgärder

CFV anser all förulsällningarna för all kvinnliga befäl skall kunna medverka i yrkesinformalion. i enlighel med beredningens förslag, tilivaralas genom övergångsvis vidareulbildning av civil och viss frivillig personal.

SÖ belönar viklen av atl i del fortsatta arbetet beakla lärares och annan skolpersonals, l.ex. SYO-funklionärers, behov av ökad kunskap om försvaret så all både pojkar och flickor kan räkna med en allsidig och initierad undervisning och orientering/vägledning. Även AMS framhåller lärarna som en viktig målgrupp för informationen. AMS kommer all med inlresse följa ulvecklingen av reformens genomförande och medverka till spridning av yrkesinformalion.

SSKF underslryker viklen av all studie- och yrkesorienteringen ulformas på sådanl sätt alt befälsyrket blir allraklivl också för kvinnor.

Prop. 1981/82:3                                                                     43

Husmoder.sförbundel Hem och Samhälle och Yrkeskvinnors riksförbund underslryker angelägenhelen av all vidgad samordning sker mellan skolan och försvaret i yrkesorienieringsarbetet och alt all yrkesorienlering sker gemensamt för pojkar och flickor.

SÖ och JämK anser del vikligt med medverkan i SSA-rådens (planeringsråd för samverkan skola - arbetsliv) arbete för jämslälldhel.

SACO/SR anser del angelägel all information om atl kvinnor har möjlighel all söka lill mililära utbildningslinjer sker pä slor bredd. SACO/SR är berett alt medverka lill alt kvinnors tillträde till befälsyrket kan ske på ell friktionsfrill säll.

4    Uppföljning och forskning

4.1 Uppfödning av sociala och psykologiska faktorer

FOA delar beredningens uppfallning all del är vikligl atl den lidigare skisserade uppföljningsundersökningen genomförs. Förseningen beror pä brisl pä resurser. För studiernas genomförande krävs att siörre resurser ställs till FOA:s förfogande allernalivl all inriktningen av den pågående och planerade forskningsverksamheten ompriorileras.

RRV anser all uppföljningen bör utsträckas längre i tiden än vad BKF har föreslagil. En uppföljning bör ske av anställt kvinnligl befäl beiräffande arbetslrivsd, karriär och avgångsbenägenhel. Till stöd för detta arbele bör syslem PAF användas.

SocS, ASS och Yrkeskvinnors riksförbund anser atl beredningens synpunkler på de sociala och psykologiska miljöfaktorerna är väl genomtänkta och alt de problemlösningar som har föreslagils bör ges slor priorilel, inle minsl vad gäller altitydpåverkan pä olika nivåer och i olika sammanhang. ASS framhåller all det beträffande ledarskapsförmåga och duglighet som utbildare inle finns någon anledning att förvänta sig könsskillnader.

AMS påpekar atl försvarets erfarenheler av psykisk funlionsförmåga och fysisk prestationsförmåga hos kvinnor kan ge värdefull information även lill andra yrken.

JämK ser de föreslagna forskningsprojekten om kvinnan i försvarei som ell belydelsefulli tillskott till jämslälldhetsforskningen.

SSKF anser liksom beredningen atl effekterna av de politiska besluten rörande kvinnor i försvarei bör följas upp. Befälets antagning, utbildning och funklion i befälsarbelet bör följas upp psykologiskl och socialt i enlighel med den av riksdagen godtagna försöksplanen.

FPK ser allvarligt på del faktum atl arbetsanalyser och utvärdering av tidigare beslut om kvinnligt befäl ännu inle har påbörjats. Förbundel underslryker all detta är nödvändigl för all gå vidare. FPK anser all hänsyn skall las till den skillnad i erfarenhel som finns mellan kvinnor och män.

Prop. 1981/82:3                                                                     44

4.2 Fysisk och medicinsk forskning och uppföljning

Beredningen anser alt man i avvaklan på vidare forskning skall undanla taktisk flygtiänst och viss submarin tiänsl. I delta instämmer bl.a. ÖB. AMS och JämO.

BKF föreslår atl en fördjupad studie av de fysiska preslalionskraven för anlagning lill yrkesofficersulbildning bör genomföras. Förslagel lillslyrks av bl.a. SocS.

VPV påpekar all del ankommer på verkel all i samverkan med försvars-grenscheferna, SjvS och FOA fortlöpande pröva och vid behov juslera de fysiska prestationskraven, bl.a. med hänsyn lill ny taktik och ny teknik. Del finns omfattande förslag lill justeringar uppåt av dessa krav. Bdäll-ningskraven är slarkl differentierade och relalerade till uppgifterna i krigsorganisationen.

FOA belönar viklen av all den sludie rörande de fysiska preslalionskraven som BKF har föreslagil kommer lill ulförande samlidigl som den komplelleras med en sludie av hur den kvinnliga populalionen kan förvän-las svara mol dessa krav.

CA anför all en konlinueriig översyn av kraven för olika befallningar sker inom den centrala arbeisgruppen för befallningsanalys och påpekar alt översynen av de medicinska kapaciletskraven kan medföra såväl höjning som sänkning av gällande krav. CA delar dock beredningens uppfattning all de kapaciletskrav som slälls inom i första hand de utbildningslinjer som leder lill yrkesofficersanslällning ses över.

CM framhåller all kraven för yrkesofficersaspiranler är desamma som för den rekryterande plulonsbefäls(gruppbefäls)kalegorin. Försvarsgrenschef kan beslula om underskridande av kraven. CM framhåller viklen av all TEST 90 snarasl genomförs. Intill dess översynen är genomförd måsle gällande krav kvarslå.

ASS påpekar alt de av BKF föreslagna projekten för all studera könsskillnader i bl. a. G-lolerans, tolerans mol värme och kyla och tolerans mol övertryck är av intresse från fysiologisk synpunkt men atl sludierna har myckel lilen relevans, eftersom de rör en myckel lilen del av befälskåren. Den planerade sludien av kroppsmåll är dock av väsenllig betydelse, inle bara för flygofficerare ulan för all anpassning av arbetsplatser och materiel inom försvarei.

Enligl ASS' uppfallning är de starkaste hindren för kvinnan som yrkesbefäl de fysiska könsskillnaderna. Den satsning som planeras för alt undanröja de fysiska hindren verkar underdimensionerad. Arbelel med ulveckling av lesler, arbelskravsanalyser m.m. som planeras ingå i den ordinarie verksamheten vid framför alll FOA räcker enligl siyrelsen inle. Belydligl siörre resurser bör sällas in pä speciella projekl för uiredning av fysiska krav, för ulveckling av tester och för anpassning av arbetsplatser och materiel lill kvinnans förulsällningar. Sannolikl finns goda möjlighe-

Prop. 1981/82:3                                                      45

ter, framför alll inom del senare området, till minskning av den fysiska arbetsbdaslningen. Della kommer givelvis inte endast kvinnor ulan även svagare och äldre män till godo. Ett speciellt projekl med mälsällning atl gå igenom den ergonomiska ulformningen av arbelsplalser och maieriel inom försvarei bör därför startas. Det bör drivas av fysiologer och tekniker i nära samarbete med de grupper som utreder arbetskraven. En prioritering av problemlösningar som hänger ihop med de fysiska könsskillnaderna anser styrelsen är nödvändig. Annars finns risk för dels atl rekryteringsunderlaget av kvinnor blir mycket litet, dels atl redan rekryterade kvinnor får svårigheter att genomföra sina arbetsuppgifter. Kvinnans mindre kroppsbyggnad är en faktor som minskar hennes förmåga lill fysiska prestationer. Fordon, reglage och vapen är dimensionerade efter genomsnittsmannen, vilket för kvinnan innebär alt hennes arbele kommer all ske under ogynnsamma ergonomiska förhållanden.

FPK framhåller all verklyg och arbelsplalser renl allmänt bör ulformas så all de är lämpliga för både kvinnor och män.

Fredrika-Bremer-förbundet slöder beredningens förslag alt hindren kartläggs men framhåller att det inom yrkesmedicinen finps en tradition som utgår frän mannens preslalionsförmäga. Förbundel efteriyser därför nya preslalionsmåtl, mänskliga.

5    Kostnader

Flera remissinstanser är kritiska till beredningens redovisning av koslnaderna för reformen.

ÖB ställer sig Iveksam lill de av beredningen uppskattade koslnaderna och menar alt förslaget innebär ökade kostnader för försvarsmakten. Som exempel kan nämnas koslnader för inskrivning, information och utbildning, forskning och behov av särförläggningar pä mindre fartyg och anläggningar. Koslnaderna skall placeras in i en redan anslrängd ekonomi. Inledningsvis bör bl.a. medel för föreslagen forskning lillskjulas försvarsmakten, eftersom denna forskning redan är hårt prioriterad. Denna mening delas av bl. a CA. ÖB anser vidare all behov av nya tiänster kan uppslå för l.ex. inskrivning och för all kunna bedriva de föreslagna aktiva ålgärderna.

CFV menar all del är vikligt all gmndulbildningen genomförs så ralio-nelll som möjligl. Särskild anpassning med hänsyn lill kvinnor avseende organisaloriska, ekonomiska eller utbildningsförsvärande konsekvenser kan inle godlas. Della gäller inle marginella koslnader som rör ulruslning och förläggning.

FOA finner också all någon omfördelning inle är möjlig med nuvarande prioriteringar och resursramar.

Prop. 1981/82:3                                                                     46

FRI påpekar all förslagens genomförande bör vägas mot de merkostnader som kan bli följden. Institutet anser det väsentligt att det föreslagna slegvisa införandel i stort anpassas till tillgängliga ekonomiska resurser. Vissa koslnader är oundvikliga, t. ex. grundulbildningskoslnader och koslnader för anlagning.

VPV framhåller all den utökade verksamhelen där kräver resursför-stärkning. Även om krav och preslalioner skall vara könsoberoende, anser VPV all uppföljning, utvärdering och ulveckling måsle kunna inriktas särskill på kvinnliga prövande, eftersom dessa är en nytillkommande grupp, för vilken erfarenhelsvärden saknas. I forsla hand vill man kunna lägga upp en informationsbas och en modell för informalionsbearbelning. Del är angelägel all informationsbearbetningen inle kommer i efterhand. Verket bör därför tillföras en befallningshavare. Befallningen bör rekryleras med en kvinna som har erfarenhet av befälsyrkel.

RRV anser all beredningen med några exempel borde ha visal slorleks-ordningen på de sammanlagda koslnader för rekrytering och utbildning som reformen medför. Del är nödvändigl för all kunna undersöka pä vilkel sätt dessa merkoslnader skall kunna neutraliseras genom minskning av kostnader på andra områden inom försvarels ekonomiska ram. RRV ifrä-gasälter ocksä riklighelen i atl jämslälldhelsälgärderna, ulom forsknings-projeklen, kan genomföras ulan några nämnvärda ökade koslnader. De positiva effekterna kan inle beräknas uppväga merkoslnaderna förrän efler ganska lång tid. Reformens genomförande ger också försvarsmaktens ledning nya uppgifter.

SIPU underslryker viklen av all sialen lar sill ansvar för all genomföra reformen genom all avsälla tillräckliga resurser.

JämK anser i likhet med beredningen atl kostnaderna för reformen är marginella och lill slor del ryms inom tillgängliga ekonomiska ramar. Kommittén underslryker också viklen av all de föreslagna forskningsprojekten inle fördröjs ulan all berörda myndigheler gör omfördelningar inom sina anslag.

Yrkeskvinnors riksförbund framhåller all de koslnader som genomförandel av reformen medför inle i nuvarande älslramningstider fär bli ell hinder, sä atl olika projekl skjuts på framliden.

CM framhåller atl koslnaderna för del prakliska genomförandel vid marinen lill slor del beror på beslut om krav pä särförläggning pä fartyg och i anläggningar uianför ordinarie kasernomräde. Långtgående krav på separat föriäggning kan leda lill slora koslnader.

Principen all befintlig maieriel inte förändras men all kvinnornas lilllräde till befälsyrkel beaktas vid nyprojeklering anser FRI även bör gälla organisaloriska åigärder och byggnadsålgärder. Därigenom får man möjligheler atl i planeringsarbetet väga kosinadsökningar mot effeklhöjningen vid den vidgade rekryleringen lill olika yrkesområden.

Även TCO-S ifrågasätter riktigheten i beredningens kostnadsberäkning-

Prop. 1981/82:3                                                      47

ar men anser samtidigt att framlida kosinadsökningar bör kunna undvikas genom alt kommande planering av ny- och ombyggnader saml malerial-och metodutveckling utgår från att anslällda av båda könen finns inom försvarei.

Självfallel bör dessutom kostnadsökningarna slällas mol de vinster som kommer att göras genom att även kvinnor får tillträde lill officersyrket, även om dessa vinster är svåra all mäta i ekonomiska termer. Delta anser t. ex. JämO, JämK och TCO-S.

Prop. 1981/82:3                                                      48
Innehåll

1   Inledning......................................................... .... 2

2   Föredragandens överväganden ........................... .... 3

2.1    Rekrytering till befälsyrkel oberoende av kön   ...      4

2.2    Åigärder för alt underiätia kvinnors lilllräde lill befälsyrkel                    6

2.3    Aktiva åigärder för främjande av jämslälldhel m.m .... 8

2.4    Uppföljning och forskning   .............................    11

2.5    Koslnader   ................................................. ... Il

3   Hemslällan   ..................................................... .. 12

4   Beslut   .......................................................... .. 12

Bilaga I Nuvarande ordning   .................................    13

Bilaga 2 Sammanfattning av beredningens för det forlsalla arbe
tet om kvinnan i försvarei överväganden och förslag                22

Bilaga 3 Sammanslällning av remissyllrandena    ........ .. 35

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981