om ändring av lån till Uddeholms AB (Proposition 1980/81:192)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1980/81:192

Regeringens proposition

1980/81:192

om ändring av lån till Uddeholms AB

beslutad den 23 april 1981.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga del förslag som har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar TORBJÖRN FÄLLDIN

NILS G. ÅSLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas all medge Uddeholms AB anstånd under viss tid med nedsättning av återstående del - 150 milj. kr. - av bolagets fordran på staten på grund av det lån med villkoriig äterbetalningsskyldighet som staten beviljade bolaget år 1977.

I Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 192

Prop 1980/81:192 2

Uldrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-04-23

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm. Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om ändring av lån till Uddeholms AB

1 Inledning

Med stöd av riksdagens beslut i december 1977 (prop. 1977/78:25 bil. 11, AU 1977/78: 18, rskr 1977/78:86) beviljades Uddeholms AB (Uddeholm) ett lån på 600 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet. Lånet ställdes till bolagets förfogande i form av en räntelös fordran på staten. Någon utbetalning till Uddeholm har inte skett.

Med stöd av riksdagens bemyndigande i december 1978 (prop. 1978/ 79:25 bil. 11, AU 1978/79: 16. rskr 1978/79: 123) medgav regeringen i beslut den 21 december 1978 att 200 milj. kr. av lånet till Uddeholm överfördes till Billemd Uddeholm AB samtidigt som Uddeholm satte ned sin fordran på staten till 400 milj. kr. Lånet till Billemd Uddeholm har hittills inte tagits i anspråk. Möjligheterna för Billemd Uddeholm att la lånet i anspråk upphör i och med utgången av år 1981.

I enlighet med riksdagens bemyndigande i maj 1979 (prop. 1978/79:194, NU 1978/79:44, rskr 1978/79:37) medgav regeringen den 21 juni 1979 aU 250 milj. kr. av resten av lånet till Uddeholm överfördes till ett nytt bolag för rostfritt stål, numera Nyby Uddeholm AB, som ägs lill 90%' av Uddeholm. Lånet utbetalades i augusti 1979.

En av förutsättningarna för att överföra lånet till Nyby Uddeholm var all Uddeholm förband sig atl senasl den 30 juni 1981 sälta ned sin återstående fordran på staten - 150 milj. kr. - till noll. Uddeholm har i skrivelse den 23 april 1981 hemställt om anstånd med att sätta ned nämnda fordran.

Den exakta ägarandelen är 90% plus en aktie.

Prop 1980/81:192

2 Bildandet av Nyby Uddeholm AB

Efter genomförande av ett anlal större strukturförändringar under åren 1977-1979 har Uddeholmskoncernen nu följande utseende:

Uddeholms AB

Verksamhel

— Krafl

— Toolinp (Verklyys.siäl. m. m.)

— Business Development, Koncernstaber m. m.

Anlal anställda ca

.■00 2 700

.100

Uddeholm Strip
Steel AB- '

I L _

Helägda utländska försäljningsbolag Antal anställda: ca I 900

90 71

Nyby

Uddeholm AB' med dollerbolag Antal anställda ca 4 200

4.S <:/,

49.9',;? j_

Billemd I Uddeholm AB"

____ I I__________ I

' Gränges AB äger återstående 10 9? av aktierna. " Sandvik AB äger återstående 55 '/i av aktierna. Återstående 50.1' av aktierna är fördelade på ca 15 000 ägare.

Nyby Uddeholm AB bildades per den 1 januari 1979 genom alt Uddeholm övertog 90% av aktierna i Gränges Nyby AB från Gränges AB. Samtidigt överlät Uddeholm de tillgångar som var hänförliga till bolagels rostfria tillverkning lill Gränges Nyby AB, som namnändrades till Nyby Uddeholm AB.

Under åren 1979 och 1980 har Nyby Uddeholm tillförts drygt I 000 milj. kr., varav från staten ca 550 milj. kr. och från Uddeholm ca 100 milj. kr. Av det totala beloppet har drygl 500 milj. kr. använts till att förvärva tillgångarna i Uddeholms rostfria rörelse och knappt 200 milj. kr. för att återbetala lån från Gränges AB. Resterande belopp har huvudsakligen använts för andra anläggnings- och lagerinvesteringar saml täckning av underskott i rörelsen.

Statens finansiella engagemang i Nyby Uddeholm' framgår av följande sammanställning.

milj. kr. 250	mdj. kr.
156	406
154
126 Summa lån	280 686
;h garantier	50 736

Lån med villkorlig aterhelalning "Uddeholmslånet", överförd del Strukturdelegationen

Övriga lån

1980)

Strukturdelegationen Lokaliseringslån (åren 1977-

Lånegaranlier Strukturdelegationen

' Inkl. från Uddeholms AB resp. från Gränges Nyby AB överförda, tidigare beviljade statliga län.

Prop 1980/81:192 4

Det kan noteras atl låneskulden ökal p.g.a. alt under år 1979 upplupen ränta på villkorslånen, ca 23 milj. kr., per den 31 december 1979 har lagts till låneskulden. Vidare har räntan på villkorslånen för år 1980. ca 49 milj. kr., i det preliminära bokslutet för samma år lagts till låneskulden. Statens finansiella engagemang i Nyby Uddeholm kan säledes sägas uppgå till ca 800 milj. kr.

3 Utvecklingen i Nyby Uddeholm AB

Den svenska stålindustrins utveckling har under senare år kännetecknats av en starkt försämrad lönsamhet och en minskad konkurrenskraft såväl på hemmamarknaden som internationellt. Del gäller inle bara handelsslälindustrin utan också specialslålindustrin, särskilt vad gäller rostfritt slål. Del ökade utbudet av rostfritt slål i kombinalion med en sjunkande efterfrågan har orsakat en stark prispress på denna marknad. Produk-tionskoslnadsökningarna har inte tillräckligt kunnal hällas igen, varför lönsamheten har försämrats.

För Nyby Uddeholm, som är en av Europas största tillverkare av rostfritt stål, har konjunkturutvecklingen starkt bidragit till atl den väntade resultatförbättringen under år 1980 inte infriats. Andra bidragande faktorer är atl fusionskostnaderna har underskattats och att företagsledningen har haft större svårigheter än beräknat atl sammanföra de båda bolagens enheler till en effektiv produktions- och distributionsapparat. En redovisning av Nyby Uddeholms resultaträkning och balansräkning för åren 1979 och 1980 bör fogas till delta protokoll som bilagu I.

I förhållande till de finansieringsplaner som utarbetades vid bildandet av Nyby Uddeholm har kapitalförbrukningen under åren 1979 och 1980 blivit ca 300 milj. kr. större än beräknat, främst till följd av ca 200 milj. kr. större lagerinvesteringar och ett ca 100 milj. kr. sämre resultat än budgeterat.

Som ett led i omstruktureringen fick ett amerikanskt konsultföretag. Mc Kinsey & Company. Inc., i uppdrag all närmare sludera rördivisionen och plåtdivisionen. Under utredningsarbetets gång stod del klart all den sjunkande orderingången under senare delen av år 1980, i kombinalion med pressade priser på rostfritt stål, skulle innebära en slark försämring av rörelserresullatet.

Konsultföretaget konstaterade i november 1980 alt resultatet för den rostfria seklorn, dvs. Nyby Uddeholm med dotterbolag samt del i Uddeholmskoncernens försäljningsbolag, för år 1981 riskerade aU-bli betydligt sämre än vad som dittills hade budgeterats. Rörelseresultatet efter finansiella kostnader (operating cash flow) kunde väntas bli ett underskott på 250 milj. kr., vilkel skulle leda lill alt bolagel år 1981 stod inför svåra likviditelsproblem om inle stora ingrepp i produktionsinriktningen snabbi kom till stånd.

Prop 1980/81:192 5

Bolaget har med anledning härav beslutat genomföra en genomgripande stukturförändring, som innebär bl.a. en betydande inskränkning av bolagets rörtillverkning. Sysselsättningsminskningen beräknades i november 1980 bli I löOheltidsbefattningar. Förändringarna på olika orter framgår av följande sammanställning:

Strukturplanens personalkonsekvenser i Nyby Uddeholm (omräknat till heltidsanställda)

Orter	Anställda	Minskningen!.	Anställda	Överens-	Lagda
	1980-11-01	strukturplanen	1981-12-31	kommen övertalighel	varsel
Blombacka'	60	60	_	60	60
Degerfors	1410	1.50	1260	-
Storfors	670	450	220	430	430
Torshälla	1420	500	920	400
Övrigt'	800	-	800	-
Summa	4360	1160	3200	890	490

' Enheten har numera sålts.

" Enheter som inte berörs av strukturplanen, nämligen Örnsköldsvik. Molkom och

Munkfors.

Genom naturlig avgång, ändrade bemanningsplaner elc. är den med de fackliga organisationerna överenskomna övertaligheten f. n. ca 890 hellids-anställda. Härav torde ca 50 sysselsättningstillfällen vara trygg.ide i Blombacka efter försäljning av denna enhet lill nya intressenter.

4 Föredragandens överväganden om fortsatt statlig finansiell medverkan i Uddeholmskoncernen

Den i november 1980 beslutade omstruktureringen inom Nyby Uddeholm syftar till att på sikt vända bolagets negativa utveckling. Under år 1981 kommer dock inte kostnadsminskningarna att hinna få full effekt, och Nyby Uddeholms egna resurser att klara omstruktureringen är klart otillräckliga. Totall beräknas omstruktureringen kräva finansiella tillskott i storleksordningen 300 milj. kr. under åren 1981 -1984. Uddeholm anmälde i november 1980 att bolaget förutsåg slora svårigheter att kunna klara de finansiella problemen inom koncernen under 1981.

Mot bakgrund av statens stora finansiella engagemang i Nyby Uddeholm anlitade industridepartementet i november 1980 Bohlins revisionsbyrå för att göra en utredning och analys av Uddeholms och Nyby Uddeholms ekonomiska situation samt av användningen av det statliga slöd som har utgått till koncernen under de senaste åren. Utredningen redovisades i slutet av januari 1981. Bohlins konstaterade i sin ulredning alt Nyby Uddeholms resultat efter avskrivningar och räntor kunde beräknas till ett underskott på närmare 300 milj. kr. för år 1981. Det ackumulerade finansieringsbehovet för åren 1981-1984 uppgår i alternativet med den nu

Prop 1980/81:192 6

inledda omstruktureringen till omkring 330 milj. kr. Utredningsmaterialet visar emellertid också att moderbolaget, Uddeholm, har vissa resurser för att täcka såväl Uddeholms som Nyby Uddeholms finansiella behov. Dels har Uddeholm möjligheter alt frigöra likvida medel i befintliga tillgångar, dels har Uddeholm upplåningsmöjligheter mot outnyttjade säkerheter. I utredningen konstateras dock alt kraftigl vidgade ålaganden genlemol Nyby Uddeholm skulle kunna komma att skapa finansiella restriktioner för den inom Uddeholm bedrivna rörelsen på verktygsstålområdet.

Det förtjänar enligl min mening alt framhållas att staten vid bildandet av Nyby Uddeholm gjort mycket stora finansiella åtaganden gentemot Uddeholmskoncernen. Den jämförl med planerna hittills ofördelaktiga utvecklingen inom Nyby Uddeholm kan förklaras bl.a. av att svårigheterna vid sammanslagningen blivit slörre än väntat och att säväl Nyby Uddeholm som Uddeholm under det senaste året haft bristande kontinuitet i förelags-ledningartta.

Det ankommer på moderbolaget, Uddeholm, att la ansvar för den nödvändiga rekonstruktionen av Nyby Uddeholm. Jag anser att statens roll bör vara alt inom ramen för beviljade krediler sträva efter all underlätta för Uddeholm atl genomföra omstruktureringsprogrammet.

Den tidigare nämnda nedsättningen av Uddeholms fordran på staten senast den 30 juni 1981 med 150 milj. kr. innebär en bokföringsmässig kostnad och en åtföljande soliditelsförsämring som med hänsyn Ull bolagets finansiella ställning kan slarkl försämra möjligheterna för Uddeholm att samtidigt klara problemen i Nyby Uddeholm och utveckla sin rörelse på vertygsstålområdel. Uddeholm har hemställt om anstånd med nedsättningen av nämnda fordran på staten.

Jag finner att alla krafter nu bör samverka för att underlätta en nödvändig strukturell anpassning till den rådande och väntade situationen på marknaden för rostfritt stål. För att underiätta en finansiell rekonstruktion av Nyby Uddeholm i enlighet med vad jag har anfört förordar jag aU Uddeholm bör kunna medges anstånd med nedsättningen av bolagets fordran på staten. En förutsätlning härför bör vara atl Uddeholm dels är bereU atl genom kapitaltillskott öka del egna kapitalet i Nyby Uddeholm, dels att även i övrigt ta ansvar finansiellt för alt lösa problemen i Nyby Uddeholm i den ulslräckning Uddeholms ställning och resultat medger.

Anstånd bör kunna medges för hela eller del av det återstående lånebeloppet 150 milj. kr. för elt år i laget under högsl tre är beroende på den ekonomiska utvecklingen inom Uddeholmskoncernen som helhet. Det bör ankomma på regeringen alt meddela de närmare förskrifterna för ett sådant anstånd.

Prop 1980/81:192 7

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anförl hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen all medge anstånd med nedsättning av återstående del av Uddeholms AB:s fordran pä slalen på grund av del lån som slalen beviljade bolagel år 1977. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen atl antaga del förslag som föredraganden har lagl fram.

Prop 1980/81:192

Bilagu I

Nyby Uddeholm

(med dotterbolag)

Resultaträkning

Fakturerad försäljning Resultat efter avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Extraordinära poster

Resultat före boksluisdisposilioner och skatt

Balansräkning

Tillgångar

Summa omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

Summa tillgångar

Skalder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Pensionsskulder

Vinslandelslån

Övriga långfristiga skulder

Summa skulder

Obeskattade reserver

Minoritetsintressen

Aktiekapital

Övrigt eget kapital

Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Villkorad skuld lill slaten Udeholms AB:s ägarandel

	(Prel.)
1979	1980
1539	1 525
- 9	-13
3	15
-68 -74	-52 -50
27	2
-47	-48
1979-12-31	1980-12-31
1308	1 128
457	499
1765	1627
646	431
38	38
130	55
470 1284	669 1 193
312	265
0	- 1
130	130
39 169	40 170
1765	1627
429	478
90%	90%

Nyckeltal 1979 1980

-74	-50
-0.5 %	-0.1%
18%	18.5%
27%	26,7%

Resultat efter finansiella poster Avkastning på arbetande kapilal Soliditet I" Soliditet 2"

" Soliditel 1 definieras som det egna kapitalet och minoritetsintressen plus 50% av obeskattade reserver i förhållande till balansomslutningen. *' Soliditet 2 definieras som del egna kapitalet och minoritetsintressen plus 100% av obeskattade reserver i relation lill balansomslutningen.

Norstedts Tryclteri, Stockholm 1981