om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterheisvårdsanstalter m. m. (Proposition 1979/80:172)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:172 Regeringens proposition

1979/80:172

om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterheisvårdsanstalter m. m.;

beslutad den 17 april 1980.

Regeringen föresl;'ir riksdiigen ;ill ;iiil;i de förslag som har lagits upp i bifog;ide utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARIN SÖDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen sk;ill bemyndiga regeringen ;itt godkänna en överenskommelse som har träffats med landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykierhetsvårdsansialier m. m. Överenskommelsen ansluter niira till de förslag som i dessa delar har lagls fram i propositionen (1979:80:1) om socialtjänsten, som f. n. behandlas av riksdagen.

Enligt överenskommelsen skall berörda kominuner och landstingskommuner den I januari 1983 la över dels huvudmannaskapet för de statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhelsvårdsanstalterna. dels de rättigheter och åtaganden som staten har i fråga om Margrelelunds och Råby yrkesskolor, erkända och enskilda nykierhetsvårdsansialier samt inackorderingshem och behandlingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.

Personalen vid de institutioner som tas över av landstingskommun eller kommun skall erbjudas anställning hos den nye huvudmannen.

Överenskommelsen innebär att kommuner och landslingskommuner geinensamt skall svara för atl behovet av hem för vård eller boende inom socialtjänsten blir tillgodosett. Kommuner och landstingskommuner skall i samverkan upprätta en vårdplan för institutionsvården inom länet. Planeringen - som bl. a. gäller vård av barn och ungdom och vård av alkohol- och narkotikamissbrukare - förutsätts vara avslutad före den I oktober 1981.

Parlerna iir vidare överens om att före den 1 ;ipril 1981 träffa en överenskomiTielse om statsbidrag till verksamheten. Slatens nuvarande bidrag lill den avsedda verksamhelen skall upphöra den 31 december 1982.

Senasl den I m;irs 1982 skall staten iräffa avtal med berörd kommun/ landstingskoinmun i enlighet ined den nu triiffade överenskommelsen.

Överenskommelsen föranleder vissa smärre ändringar i lörshiget lill socialijiinsllag. I Riksdugen I979',S0. / saml. Nr 172

Prop. 1979/80:172 2

Förslag till

Lag om ändring i förslag till socialtjänstlag

Hiirigenom föreskrivs i fråga om soci;iltjiinstlagen (I98():()()0)'

dels att nuvarande 70-75 SS skall beleckiKis 71-76 SS,

dels att 22, 68, 69, 71. 74 och 75 SS skall ha nedan ;uigivna lydelse.

dels atl rubrikern;i niirinasl före 71. 72, 74 och 75 SS sk;ill sättas niirmast

före 72. 73. 75 och 76iiS,

dels au i lagen skall införas en ny paragraf, 70 S. av nedan angivna

Ivdelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

71 S

Del behov av hein för vård eller boende som är geinensamt för kommunerna inom en landstingskommun skall tillgodoses av landstings-koininunen och kommunerna i området.

Behovet av sådana hem och ansvaret för deras inrättande och drift skall redovisas I en plan. Planen upprättas av landstingskommiiiieii och kommunerna i områdel gemensaml. Den skall redovisas för länssiyrelsen.

Behovel av hem för vård eller boende inom varje landstingskommun skall lillgodoses av landstings-koninutnen och kommunerna i området.

Landsiingskommunen och kommunerna upprätiar gemensamt en plan över behovet av .sådana hem och fördelningen av ansvarei för deras inriillande och drift.

68 S

Länsstyrelsen skall inom länet

följa socialnämndernas tillämpning av denna lag,

informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör socialtjänsten,

biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet,

främja sainverkan på socialtjänstens område mellan kommunerna och iindra .samhällsorgan.

iiven i övrigt se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på etl ändamålsenligt sätt.

Hem för vård eller boende som drivs av en kommun eller landsiingskommun står under länsslyrrl.sens lillsvn.

Eiilial lorslag i prop. 1979/80:1.

Prop. 1979/80:172

Niivaianile lydelse Föreslagen Ivddsc

den kommun där hemmet är beläget. Nämnden har rätt att inspekter: verksamheten vid hemmet.

69 S
Vill en enskild person eller sam- Vill en enskild person eller sam
manslutning inrätta ett hem för vård manslutning inrätta ett hcni för vård
eller boende, skall tillstånd sökas eller boende, skall lillsliind sökas
hos länsstyrelsen. Ett sådanl hem hos länsstyrelsen. Ett hem för vård
står under tillsyn av socialnämnden i eller boende som inie ingår I den plan

.som sägs i 22 § andra siyckei står under löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där hemmet är beläget. Niimnden har rätl att inspektera verksamheten vid hemmet.

Vad som sägs i första stycket gäller även hem som har inrättats för vård under en begränsad del av dygnet.

Om enskilda vårdhem finns särskilda bestämmelser.

70 <i

Hem för vård eller boende slår under socialstyrelsens lillsyn. Den plan över sådana hem som skall upprällas enligt 22 f) andra slyckel skall ges in till styrelsen.

Socialstyrelsen har rän atl inspektera verksamhelen vid hemmen.

70 §

Om det föreligger något missförhållande vid ett hem för vård eller boende, skall länssiyrelsen förelägga ledningen för hemmet alt avhjälpa missförhållandet.

Om missförhållandet är allvarligt och länssiyrelsens föreläggande inte efterkoms, får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet.

71 #

Om det föreligger något missförhållande vid ett hem för vård eller boende, skall socialslyrelsen förelägga ledningen för hemmet att avhjälpa missförhållandet.

Om missförhållandet är allvarligt och socialstyrelsens föreläggande inte efterkoms, fär socialslyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet.

73 § 74 a

Länsstyrelsens beslut i ärenden Länsstyrelsens beslut i ärenden

oin tillstånd enligt 69 S eller om om tillstånd enligt 69 S oc/Moc/«/i7v-

föreläggande eller förbud enligt 70 S relsens beslut om föreläggande eller

Prop. 1979/80:172

Nuvarande lydelse

får överklagas hos kammarrällen genom besvär.

Länssiyrelsens beslut om föreläggande eller förbud enligt 70 S och kammarrättens motsvarande beslul gäller omedelbarl.

Föreslagen lydelse

förbud enligt 71 S får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Socialstyrelsens beslut om föreläggande eller förbud enligt 71 § och kammarrättens motsvarande beslut gäller omedelbart.

74 § 75 §

Till böter döms den som

4. i strid mot etl förbud som har meddelats enligt 70 S fortsätter verksamheten vid elt hem för vård eller boende.

1. åsidosätter bestämmelserna i 25 S eller 31 S första stycket, om inte gärningen i sistnämnda fall är belagd med straff i lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp.

2. överträder förbud som har meddelats med slöd av 27 eller 28 S.

3. utan tillstånd driver ett sådant hem för vård eller boende som avses i 69 S,

4. i strid mot etl förbud som har meddelats enligt 71 S fortsätter verksamheten vid ett hem för vård eller boende.

Allmänt åtal får väckas endast om gärningen har anmälts lill ålal av socialnämnden, länsstyrelsen eller socialslyrelsen.

Prop. 1979/80:172

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssanimanlriide 1980-04-17

Närvarande: statsministern Fiilldiii, ordförande, stiitsråden Bohman. Mundebo, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, .loh;inssoii, Wirlén, Holm, Boo, Adelsohn, Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Söder

Proposition om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterheisvårdsanstalter m. m.

1 Inledning

Socialvårdens institutioner drivs f. n. av olika huvudmän. Såväl staten som landstingskommuner och kommuner driver institutioner. Vissa institutioner har stiftelse eller annan juridisk person som huvudman. Staten är huvudman för ungdomsvårdsskolorna och vissa av de allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare. Genom statsbidrag till investering och drift har staten tagit på sig ett ansvar för de enskilda anstalterna för alkoholmissbrukare liksom för behandlingshemmen och inackorderingshemmen för alkohol- och narkotikamissbrukare.

I prop. 1979/80:1 om socialtjänsten (del A s. 324 ff) har föreslagits att staten inte längre skall vara huvudman för några institutioner inom det sociala vårdområdet. Landstingskommunerna och kommunerna skall i fortsättningen ha ansvaret för samtliga institutioner inom socialtjänsten. Dessa kallas i den nya lagstiftningen för hem för vård eller boende. Behovet av sådana hem och ansvaret för deras inrättande och drifl skall redovisas i en plan för varje landsiingskommun.

I propositionen om socialtjänsten har vidare föreslagils att huvudmannaskapet för de nuvarande statliga ungdomsvårdsskolorna och allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare skall gå över till i första hand landstingskommunerna. När propositionen beslutades den 28 juni 1979 pågick sedan början av år 1978 förhandlingar med landstings- och kommunförbunden om ett ändrat huvudmannaskap för dessa institutioner. Resultatet avförhandlingarna skulle, enligt vad som sades i propositionen, redovisas för

1* Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 172

Prop. 1979/80:172 (

riksdagen i en särskild proposition senare under riksmötet. 1 den propositionen skulle också konsekvenserna för den berörda person;ilen av ell iiiulrat huvudmannaskap tas upp.

Vidare frainhölls i propositionen om socialtjänsten att övervägandeniv om den framtidii institutionsvården måste ses mot bakgrund av atl lorliandling-arna ännu inle var avslutade. Skulle förhandlingarna i något avseeiule led;i lill förändringar i de rikllinjer som hade förordats, skulle iiven detta komina att behandlas i den särskilda propositionen.

Propositionen om socialljiinsteii behandlas f. n. av riksdagen. 1 socialutskottets betänkande den 15 november 1979 (SoU 1979/80:12) har utskotlel uttalat bl. a. följande med anledning av vissa motioner som hade viickis i anslutning till propositionen och som hade avsett de nämnda förhandlingarna rörande bl. a. elt iindral huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolorn;i och de iillmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukiire.

En lösning av frågan om huvudmannaskapet för institutionerna och därmed sammanhängande problem är enligt utskottets mening en nödviindig förutsättning för tillämpningen av de vägledande principerna för socialtjänsten och därmed också för socialljänsireformens genomförande. Ulskollet anser därför atl riksdagen inle bör la sliillning till proposilionen om socialtjänsten innan den närmare organisationen av institutionsvården tillförlitligen kan bedömas. Förhandlingarna mellan staten, å ena sidan, och landstings- oeh kommunförbunden, å andra sidan, måste därför drivas med sådan intensitet att man inom en mycket nära framtid vinner klarhet i de här aktuella frågorna. 1 annal fall kommer riksdagen inle att kunna behiindla propositionen om socialtjänsten i sådan tid att reformen i enlighet ined vad som föreslagits i propositionen kan träda i kraft vid årsskiftet 1980-1981.

Utskottet hemställde att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna vad ulskottet anfört om förhandlingarna rörande ett ändral huvudmannaskap. Riksdagen biföll hemställan (rskr 1979/80:34).

Förhandlingarna om det ändrade huvudmannaskapet har förts mellan å ena sidan statens förhandlingsnämnd som företrädare för staten enligt regeringens uppdrag den 29 december 1977 och å andra sidan landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Mellan parterna har den 10 april 1980 träffats en överenskommelse om att statens ansvar för socialvårdens institutioner skall tas över av landstingskommunerna och kommunerna. Förhandlingsnämndens skrivelse till regeringen samt den träffade överenskommelsen bör fogas till detta protokoll som bilagor I och 2.

2 Socialvårdens institutioner

Enligt 64 § barnavårdslagen (1960:97, BvL) inrättar och driver staten ungdomsvårdsskolor, vilka har till ändamål alt bereda vård, fostriin och utbildning åt dem som har omhändertagits för samhällsvärd och inskrivils som elever vid skolorna. Vid vissn skolor bedrivs i das; också viss

Prop. 1979/80:172

försöksverksiimhet ined frivillig värd iiv uiigdoniiir som inle iir oniliiinder-tagnii för siimhällsvård. F. n. finns det 18 ungdomsvårdsskolor med lillsammans 514 platser, viiriiv 135 på sluliiii iivdelningar. Dessulom finns ilel inom orgiinisiiiionen 9 ulskrivningsiivdeliiingiir med toliill 68 platser. Skolornii fördelar sig på 6 regioner och 13 liin. Två av skolorna -Margretelund och Råby - ägs formellt av var sin stiftelse men disponcriis och drivs av staten som ens;im iinsvarig huvudmiin.

Enligt 40 S lagen (1954:579) om nykterhetsvård (NvL) är de allmänna vårdanstiillerna för alkoholmissbrukare dels anstalter som har inriittats av staten för sfidant ändamål, dels anstalter .,om har anordnats av landstingskommun, kommun, förening, stiftelse eller iinnan och som regeringen har erkänt sorn allmiinna vårdanstalter. F. n. finns det dels fyra statliga anstalter, varav en iir anordnad i Frösöklinikerna, dels 19 erkända anstiiiter med i regel sammanslutningar som huvudmän. Sammiinlagda antalet vårdplatser uppgår till 1 556. Anstalterna fördeliir sig på 17 län.

Härutöver finns del 26 enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukiire (853 platser), på vilka del inte kiin ske någon ivångsintagning enligt NvL. Huvudmän för dessa är kommuner, landslingskommuner, ideella organisationer och stiftelser. Enskilda anstalter finns i 17 län. Andrii vårdresurser inom nykterhetsvården är de i huvudsak kommunala inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare med ca 1 600 vårdplatser. Utöver den reguljära öppna nykterhetsvården finns vidare de s. k. alkoholpoliklinikerna för öppen vård som i huvudsak drivs av kommunerna.

Med stöd av kungörelsen (1955:426) om statsbidrag till driftkostnader för vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. utgår årligen statsbidrag till nettokostnaderna för driften av de erkända och enskilda vårdanstalterna samt inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare. Bidrag till vårdanstalterna utgår i form av dels garantibidrag (per dag och vårdplats), dels beläggningsbidrag (per dag och vårdad person). För budgetåret 1979/80 utgår garantibidrag med högst 118 kr. och beläggningsbidrag med högsl 63 kr. (133 kr. resp. 66 kr. enligt förslag för budgetåret 1980/81). Till inackorderingshemmen ulgår bidrag med högst 75 % av de styrkta nettokostnaderna för hemmens drift.

Statligt bidrag beviljas landstingskommuner, kommuner och stiftelser för att anordna erkända eller enskilda vårdanstalter enligt kungörelsen (1957:144) om statsbidrag till anordnande av vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. Bidrag utgår också för att anordna inackorderingshem för alkoholmissbrukare. För bl. a. ny- och ombyggnadsarbeten beviljas också statliga lån via Fonden för låneunderstöd.

Inom narkomanvården har staten aldrig varit huvudman för någon behandlingsinstitution. Däremoi utgår statsbidrag till driften av såväl behandlingshem som inackorderingshem. Statsbidraget utgår för budgetårel

Prop. 1979/80:172 8

1979/80 med ett belopp som niotsv:ir:ir högsl 75 % av de styrkta godkiinda nettokostnaderna (Vir hemmets drift. Bidriiget får dock inte överstiga 63 00(1 kr. perpliitsoehår(68 OOOkr. förbudgeiårei 1980/81). Bidrag ulgår oeksa för att anordna hem inom niirkoiniinvården. F. n. finns det 24 behiindlings- oeh inaekorderingshein (291) pliilser) lill vilkii det utgår siiiisbidrag. Behandlingshemmen har konnnuner, landstingskominuner eller enskildii sammansliil-ningiir som huvudinän.

Inom ungdomsvårdsskolornii fanns det den I april 1980 inriittade totiilt ca 880 tjänster. Härutöver fiinns del medel iivsatta för extrapersonal m. m. Personiilen h;ir på grund ;iv verksiimhetens inriktning domiiicriits iiv befiitlningshavare inom vård- och utbildningsområdena.

På de statligii vård;instaltern:i för iilkoliolmissbrukare finns Siinimiinliigt cii 200 ijänster. De erkändii anstalterna redovisiir lillsiitnmans cii 550 tjänster och de enskilda iinstaltern:i 345. Hiirutöver finns medel för viss extrapersonal. Huvudmännen för de båda sistnämndii anstiiltskiiiegorierna svarar själva för inriiitandet av tjiinster inom ramen för de ekonomiska stater som upprättas varje år i samråd med socialstyrelsen. När det gäller vissii högre tjänster gör socialstyrelsen enligt särskilda bestämmelser en lämplighetsprövning av sökanden men anstaltsstyrelsen tillsätter tjänsterna. Huvudmännen för de erkända och enskilda anstalterna har genom Nykierhetsvårdens Anstaltsförbund (NAF) uppdragit ål arbetsgivarverket att sköta förhandlingarna med personalorganisationerna.

3 Förslaget i propositionen om socialtjänsten

1 prop. 1979/80:1 om socialtjänsten har min företrädare i anslutning till socialutredningen och flertalet remissinstanser föreslagit ntl staten inte längre skall vara huvudman för några institutioner inom socialtjänsten utan att landstingskommunerna oeh kommunerna skall ha ett gemensnmt ansvnr för institutionsvården (prop. del A s. 324-353).

1 förslaget till socialtjänsting har detta uttryckts så (22 S första stycket) att det behov av hem för vård eller boende som är gemensamt för kommunerna inom en landstingskommun skall tillgodoses av landstingskommunen oeh kommunema i området. Behovet skall redovisas i en plan som också anger ansvarsfördelningen med avseende på inrättandet och driften. Planen upprättas nv landstingskommunen och kommunerna. Den skall redovisas för länsstyrelsen.

Med hem för vård eller boende avses inslitutionernn för dygnsvård inom socialvården-socinltjänsten, såsom bnrn- och ungdomshem, ungdomsvårdsskolor, nykterheisvårdsanstalter. behandlingshem och inackorderingshem för nikohol- och narkotikamissbrukare. Däremoi avses inle ålderdomshem och de servicehus som svarar mot dessa inom socialljänsien.

1 proposilionen utvecklar föredrngande departementschefen hur en

Prop. 1979/80:172 9

liimplig iinsvnrsfördelning mellan landstinget oeh kominuneriiii skulle se ut. Härvid anviinder han termerna resursiinsvnr, kostnadsansviir. vårdiinsviir oeh behandlingsansvar. Jag återger här i korthet innebörilen i det friimliigdii förslaget.

Med resursansvarel avses ansvaret att pliinera. iinordnii och driva institutioner och att administrativt tillhandahållii därtill knutna resurser. Både landslingskommuner och kommuner bör kunna hii ett sådant iinsviir. Fördelningen dem emellan får bestämmas efter gemensammii överliiggning-iiroch kan komma atl variera beroende på loknia förhålkinden. Det får antas att liindstingskommunen normalt kommer att svarii för "tyngre" institutioner (typ ungdomsvårdsskolor) och institutioner för sådiina vårdbehövande som kräver differentierade insatser, l. ex. både sjukvård oeh sociala insatser. Koslnad.sansvaret anges i propositionen primärl kommii ntt åvila institutionens huvudman. Det förutsätts dock atl kommuneriiii. i del tall landstingskommunen är huvudman, skall ha ett visst kostnadsansvar t. ex. i form av avgifter förde platser som tas i anspråk. Vårdansvaret åvilar kommunen. Del innebär bl. a. att det åligger kommunen att se lill all den enskilde vid behov fär vård ulanför del egna hemmet, alt följa vården vid institutionen, alt vid behov medverka till alt den enskilde bereds vård i annan institution och att efter institutionsvårdens avslutande ge den enskilde det slöd och den hjiilp som hnn behöver därutöver (prop. del A s. 339). Behandlingsansvaret. slutligen, sägs åvila den som är huvudman för institutionen. Med behandlingsansvar menas ansvaret för de omedelbara insatserna vid institutionen och för det praktiska vård- och behandlingsarbetet.

Som jag har nämnt redan i inledningen anges del i proposilionen om sociiiltjänsten att övervägandena om den framtida institutionsvården måste ses mot bakgrund av att förhandlingarna om ett ändral huvudmannaskap då inte var avslutade. Om förhandlingarna i något avseende skulle leda till förändringar i de förordade riktlinjerna, så skulle även delta liksom konsekvenserna för den berörda personalen tas upp i den särskilda proposition som redovisade resultatet av huvudmannaskapsförhandlingarna.

4 Överenskommelsen

Genom den överenskommelse som träffades den 10 april 1980 har staten och de två kommunförbunden enats om att stntens nuvarnnde ansvar för institutioner inom socialvården skall tas över nv landstingskommuner och konimuner på i huvudsak följande villkor. Den fullständiga överenskommelsen återfinns i bilaga 1.

Det ändrade huvudmannaskapet föreslås träda i krafl den 1 januari 1983. Kommuner och landstingskommuner skall gemensamt svara för ntt behovet

Prop. 1979/80:172 ID

av hem för vård eller boende som avses i förslaget till socialtjänstlag blir tillgodosett. Huvudman för hem lör vård eller boende skiill vara kommunen, landsiingskommunen eller en juridisk person som företräder samverkiinde kommuner eller landstingskommuner. Institution kan vnra belägen utanför länet. Organisation eller annan kan i vissa fall varii huvudman.

Lnndstingsförbundet och Svenska kommunförbundet har kommit överens om atl kommuner oeh landstingskommuner i samverkan snarasl sknll påbörja länsvis inslitutionsplnnering och med denna som underlag avtnlsre-glern huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolor, statliga, erkända och enskilda nykterheisvårdsanstalter, behandlingshem och icke-kommunala/ landstingskommunalii innckorderingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare snml hithörande samarbetsfrågor. Instiluiionsplanen skall utvisa vilka institutioner - hem för vård eller boende - som skiill finnas inom länet och vilka institutionsresurser som disponeras ulanför länet. Institutionsplaneringen förutsätts vara avslutnd före den 1 oktober 1981.

Berörda kommuner/landstingskommuner skall övertii huvudmannaskapet för de statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsvårdsanslalterna. Staten skall ulnn vederlag till berörda kommuner/landstingskommuner överlåta de markområden med där befintlig fast och lös egendom som behövs för driften av ungdomsvårdsskolor oeh nyklerhetsvårdsnnstnlter och som ägs av staten.

Berörda kommuner/landstingskommuner skall överta stntens rättigheter och skyldigheter rörande Margrelelunds och Råby yrkesskolor enligt särskilda avtal.

Berörda kommuner/landstingskommuner sknll vidare överta de rättigheter och åtaganden som staten har beträffande erkända och enskilda nykterhetsvårdsanstnlter, behnndlingshem och inackorderingshem för alkohol-och narkotikamissbrukare. Statens ekonomiska åtaganden för driften av dessa institutioner tas över av de nya huvudmännen. Till dessa överför staten bl. a. sina fordringar på institutionerna. De institutioner som f. n. drivs av icke-kommunal/landstingskommunal huvudmnn och som inte får ändrat huvudmannaskap förutsätts ingå i institutionsplanen och knytas till denna genom vårdavtal.

Statsbidrag för verksamheten skall ulgå till kommun/landstingskommun. Statsbidragets ulformning skall medge handlingsfrihet för kommunerna/ landstingskommunerna vid utveckling oeh förändring av verksamhelen. Vid den närmare utformningen av bidraget skall eftersträvas en schablonisering. Statens nuvarande bidrag skall upphöra den 31 december 1982. Pnrternn skall vidare komma överens om statsbidrag under en övergångsperiod för upprustning m. m. av institutionsvården. En överenskommelse mellan parterna om statsbidrag avses bli träffad under kalenderåret 1980 och senasl före den 1 april 1981.

Anställda vid institutioner som omfattas av överenskommelsen och som övertas av kommuner/landstingskommuner, skall erbjudas anställning hos

Prop. 1979/80:172 H

den nve huvudniiinnen fr. o. m. den I januari 1983.

Avtal melliin staten oeh berörda kommuner/landstingskommuner med nnledning nv överenskommelsen skall träffas före den I miirs 1982. Avtalen sknll godkännas iiv regeringen saml av var och en av berördii kommuner/ landslingskommuner.

5 Föredragandens överväganden

Det är med stor tillfredsställelse jag konstaierar ntt en uppgörelse har kunnat träffas med Inndstingskommunerna och kommunerna om huvudmannaskapet för institutionerna inom den framtida socialtjänsten.

Den överenskommelse som har träffats ligger väl i linje med de principer och förslag rörande institutionsvården som har presenterats i propositionen om socialtjänsten. Genom överenskommelsen skapas organisnloriska förutsättningar för en sammanhållen planering av ungdoms- och missbruksvården i kommuner och landstingskommuner och en fungerande vårdkedjn från medicinsk vård till den sociala rehabiliteringen. Jag ansluter mig därför till uppgörelsen. Jag skall i det följnnde något närmnre gå in pn de olikn frågor som behandlas i överenskommelsen.

5.1 Överenskommelsens omfattning

Överenskommelsen omfattar samtliga institutioner inom socialvårdens område. Förulom de statliga ungdomsvårdsskolorna, statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare och de erkända och enskilda vårdanstalterna för alkoholmissbrukare omfattar uppgörelsen även innckorderingshem och behandlingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.

Överenskommelsen innebär bl. a. alt kommunerna och landstingskommunen i ett län skall gemensamt svara för alt hela behovet av hem för vård eller boende inom länet blir tillgodosett. Överenskommelsen går därmed längre än den föreskrift om ansvaret för planering, inrättande och drift av institutioner som i propositionen om socialtjänsten har föreslagits i 22 S socialtjänstlagen. Denna bestämmelse tar främst sikte på de större institutioner som kan behöva flera kommuner för att få ett tillräckligt underlag.

Att landstingskommunerna och kommunerna nu är beredda att ta elt gemensamt ansvar för alla institutionstyper inom ett län och inte bara för de tyngre institutionerna ser jag som en stor fördel. Det ökar huvudmännens möjligheter att bedöma de olika delarna av institutionsvården utifrån en helhetssyn. Detta bör underlätta en rationell pinnering och ett effektivt genomförnnde av den snmlade institutionsvården. Jag ansluter mig till överenskommelsens omfnllning, som i dennn del bör föranleda vissa justeringar i 22 S förslaget till socialtjänstlag.

Som framgår av överenskommelsen kommer landstingskommunerna och

Prop. 1979/80:172

koinmunernii snarasl all påbörja sin länsvisii instiuitionsphinering med svfte all komma överens om hur ansvaret för de enskilda institutionernii skiill fördelas mellan dem på det sätt som iir liimpligasi med hänsvn lill de lokiila förutsättningarna. Inslilulionsplnneringen skall vnra avsluliid före den I oktober 1981.

5.2 Statsbidrag

I den nu redovisade principöverenskommelsen har piirlern;i enats om att statsbidrag för verksamheten skall ulgå till kommuner/landstingskommuner fr. o. m. den 1 junuiiri 1983. Parterna hnr vidnre cn;ils om ntt sinlsbidragels utformning skall medge handlingsfrihet för kommuner/lnndstingskommuner vid utveekling och föriindring av verksamheten samt atl vid den närniiire utformningen av bidragel eftersträva en schablonisering. Parterna skiill vidare komma överens om statsbidrag under en övergångsperiod för upprusining m. tn. av institutionsvården.

Som frningår iiv överenskommelsen har parterna enats om att - ulifrån nämnda principer - träffa överenskommelse om statsbidrag före den I april 1981. Jag avser all därefler återkommn till riksdngen med mina förslag avseende statsbidrag till verksamheten resp. slalsbidrag under en övergängs-period för upprustning m. m. Jag vill emellertid redan nu framhålla atl ulgångspunkten är alt statsbidraget till verksamheten skall täcka de kostnader staten vid lidpunkten för övertagandet bär för den här aktuella verksamheten. Därmed uppnås syftet ntt åstndkomma en vid detta tillfälle oförändrad, kostnadsfördelning mellan å ena sidan staten och å andra sidiin den kommunala/landstingskommunala sektorn. Slatens nuvarnnde kostnader kan-enligt mina förslag i budgetpropositionen 1980- beräknas till ca 445 milj. kr. budgetåret 1980/81.

Jag vill vidare mot bakgrund nv vad jag hnr anförl tidignre om en helhetssyn på vården understrykn viklen av att statsbidraget utformas på etl sätt som medger handlingsfrihel för kommuner/landstingskommuner vid utveckling och förändring av verksamheten. Därför bör man vid den närmare utformningen eftersträva en så långt gående schablonisering som möjligt.

5.3 Tillsynen m. m.

I propositionen om socialtjänsten föreslås atl den plan som landstingskommunen och kommunerna skall upprättn över ansvarsfördelningen för institutionerna skall ges in till länsstyrelsen. I anslutning härtill har länsstyrelserna också enligt förslaget ålagts ntt ha tillsynen över inslilulionerna med befogenhet ntt vid missförhållanden meddeln föreläggnnden eller förbjuda fortsatt verksamhet.

I snmband med förhandlingarna hnr det diskuterats att som en följd av den

Prop. 1979/80:172 13

iräffiide överenskommelsen genomföra vissii ändringiir i försliigel lill ny socialtjiinsilag.

De diskuterade ändringiirn;i innebär iitt den phm som liindstingskonmui-nen och kommunerna gemensamt skiill upprättii över institutionsvården för områdel i stiillet skall ges in lill socialstyrelsen. Tillsynen över de institutioner som tas upp i pinnen skall vidare åviki socialstyrelsen med de befogenheier som följer med denna lillsyn enligt försliigel lill sociiilijiinstliig.

Socialtjänstlagen h:ir i proposilionen om sociiilljnnsleii uilbniiiits i avvaktan på resultatet av de då iinnu pågående förhandlingiirniioin ett iindriil huvudmnniiiiskap. Som jag har niimnt har del i proposilionen lörutskickiils att evenluella förändringar i förslagen skulle behiindliis i delta saniniiinhiing. Socialstyrelsen skall enligt det tidigare friiinlagdn förslaget hii den övergripande tillsynen över socialtjänsten. Del har också förulsälts all stiiten genom redovisningen nv institutionspliineringen skall hii möjlighet :iti loljii utvecklingen oeh vid behov tn uppöverläggningar med huvudmännen. Del iir med lanke pn frågornas vikt naturligt ntl staten vid sådanii överliiggningar företräds av den eentriila myndigheten. Jag kiin därför ansluta mig till den ändring som har diskuterats och som innebär att planerna över institutionsvården skiill ges in direkt till socialstyrelsen. Det iir också följdriktigt ntl tillsynen över inslitutionernn - som inle sällan hiir en landsiingskommun som huvudman -görs till en uppgifl för socialstyrelsen. Ett eentrnit tillsynsansvar innebär dessutom en administrativ förenkling. Jag förutsätter alt organisationskommittén (S 1979:12) för socialstyrelsen beaktar det personalbehov som förslagen medför i förhållande lill socialtjänslproposilionen.

Den närmare innebörden av ändringsförslagen framgår av specialmotiveringen. I denna kotnmenterns ocksn 23 S. som föreslås oförändrad, ytterligare.

Undervisningen iiv skolplikiiga elever i ungdomsvårdsskolorna oeh annan undervisning där bör liksom nu stå under skolöverslyrelsens och vederbörande länsskolnämnds lillsyn. Det ändrade huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolorna föranleder vissa ändringar i skolförfatlningarnii. Dessa far övervägas i annat sammanhang.

5.4 Genomförande, personalfrågor

Överenskommelsen innebär all del ändrade huvudmnnnaskiipet m. m, skall gälln fr. o. m. den 1 januari 1983. Denna lidpunkl är väl avvägd med hänsyn till den tid som behövs förden länsvisa inslilulionsplnneringen och för de avtal som med anledning :iv överenskommelsen sknll träffns nielinn sUiien och berördn kommuner och landstingskommuner. Tidpunkten är också motivernd av den tid som behövs för de förhnndlingiir om anställnings- och avlöningsvillkor som skall kommu lill slånd mellan de övertagiinde huvudmännen och berörda personiilorganisationer.

Prop. 1979/80:172 I'*

De anstälkla vid en insliiulion som tiis över av en kommun eller landstingskommun skiill enligt överenskonniielsen erbjudits nnsiiillning hos den nya huvudmiinncn fr. o. m. den I januari 1983. Jag iinser det liimpligi :ill del så snart riksdiigsbeslutet iir fntliii bildas en beredningsgrupp med förclrädiire för stiiien. den kommunala/liiiidstingskommunala seklorn oeh berörda personalorgiinisationer för iitt knrtliiggii och samordna frågor iiv gemensiimt inlresse röriinde löne- och anstiillningsvillkor i syfle att så långl soin möjligt underlätta dessa förhiindlingar.

6 Upprättat lagförslag

I enlighet med viid jiig har iinfört nu hiir det inom socialdepartementet upprättats förslng lill lag om iindring i förslag till socialtjänstlag.

7 Specialmotivering

22 S

Genom ändringarnii görs det klart atl bestämmelserna gäller snmtligii hem för vård eller boende. Inle bara de slörre institutionerna, oftast drivna av Inndstingskommunen. berörs således nv den gemensnmmn planeringen utan bl. a. också inackorderings- och behandlingshemmen. Behovel av hem kiin tillgodoses antingen genom att landsiingskommunen eller komniunernii själva är huvudinän för institutionerna eller genom atl de använder sig av andra huvudmäns resurser i eller utanför länet. Jiig vill erinra om ntl det i propositionen om socialtjiinsten har frnmhållits all planen över institutionsvården i landstingsområdet givetvis får ta hänsyn till institutioner som drivs av enskild eller sammanslutning. Del kan tilläggas atl de alkoholpolikliniker för mestadels öppen vård som vid sidan av den reguljära öppna nykterhets-vården drivs av främst kotmnunerna utgör en belydelsefull resurs när det gäller vården av alkoholmissbrukare. Det får därför förulsätlns att också dessa kliniker blir viktigii komponenter i planeringen av behovet av hem för vård eller boende.

Pinneringen sknll också enligt del nya försingel vara en gemensiim uppgift för landstingskonnnunen och kommunerna i området. Däremoi har redovisningsskyldigheten till länsstyrelsen slopats. I stället finns i den nyn 70 S. som behandlar socialstyrelsens tillsyn, en bestämmelse om ntl den uppriit-tade pinnen sknll ges in lill socinlslyrelsen.

23 S

Lnglexlen föreslås oförändrad. Bestämmelsen i första stycket om att vården i bl. a. hem lör vnrd eller boende skiill bedrivns i samråd med socialnämnden kan emellenid behöva koinmenteras ytterligare.

Principen om sociiilnämndens övergripande vårdansviir iir en hörnsten i

Prop. 1979/80:172 15

den framtidii socialtjänsten. Sociahiiimnden k:m inte befriii sig från nnsvarel för klienten under någon del av vardkecljiin. Det iir på socialnänindeiis ansvar som klienten hiinvisiis till en insiitutioii viirs vårdprogiiim oeh övriga förhållanden bedöms liimpligii. Del övergripiinde viircliinsviirel hiii bl. ii. avgörande betydelse för hur den vård eller del slöd skiill ordniis som kan behövas efler institutionsvistelsen. Men det iir också viktigt tor kontinuiteten i vården att kontakten hålls uppe mellan sociiilnämnden, institutionen och klienten under den pågående vistelsen.

Samtidigt är det givet ntl del är huvudmannen för institutionen som självständigt utformar och svarar för den vård och behandling som bedrivs i institutionen. Socialnämnden kiin diirför inte vare sig tvinga på institutionen en viss klient eller ha bestiimmanderiilt över hur vården skiill bedrivas. Socialtjänsten förutsälter atl socialnämnden och huvudmannen samråder om t. ex. inskrivning, längre permissioner och utskrivning nv klienten. De niirmnre rutinerna för deltii samnrbete får i alll väsentligt lämnas lill landsiingskommunerna och kommunerna att utformii.

I detta sammanhang finns det skäl ntt beröra 11 S i lagen med särskildii bestämmelserom vård av unga. I denna anges de befogenheier som elt beslut om vård med stöd av Ingen ger socialnämnden. Bl. a. sägs det ntt socialnämnden bestämmer hur vården av den unge skiill ordniis och var han skall vistas under vårdtiden. Dessn befogenheter syftnr till ntt reglern förhållandet lill den unge själv och hans föriildrar. De innebär således ingrepp inte bara i den unges frihet utan också i den rätt atl bestämma över den unge som föräldrarna eller annan vårdnadshavare har enligt föräldrabalken. Däremoi är paragrafen inte avsedd alt reglera förhållandet mellan socialnämnden och huvudmannen fören institution. Tveksamma placeringsfall förutsätts bli lösta genom samråd med sociiilnämnden som känner den unge och hans situation och huvudmannen som bäst känner institutionens karaktär och kapacitet.

Det bör till sist anmärkas att vård i första hand bör sökas i hem inom den egna institutionsplanen. Jag vill erinra om att pinnen skall ulvisii vilkii institutioner- hem för vård eller boende - som skall finnas inom länet oeh vilka inslitutionsresurser som disponeras utanför länet. Instilulionsplane-ringen förutsätts i den träffade överenskommelsen vara avslutad före den I oktober 1981. Del finns mindre grupper av klienter som har så omfattande vårdbehov nit de kräver särskilda resurser hos de institutioner som skall ta sig an dem. Det kan röra sig om kraftigt utagerande ungdomar eller äldre gravt alkoholskadade personer. Landsiingskommunerna oeh konimunerna måste gemensamt ta på sig ansvaret för ntt behovet av vård ocksn hos dessa störande eller annars svårbehandlnde vårdtagnre blir tillgodosett.

Prop. 1979/80:172 I,:,

68-71 SS

Här föreslås iitl sociiilstyrelsen i stället för liinsstyrelsernii skiill liii lillsvneii över allii hem för vård eller boende. Som ett led i tillsynsverksiimheien skall den plan över institutionsvården som kommunerna och liindstingskommunen upprälliir gemensamt enligt 22 S ges in till socialslyrelsen. Styrelsen får diirmed en överblick över institutionsvården i landel oeh k:in om del behövs tn upp överliiggningar med oeh ge huvudmännen synpunkter pä och råd om institutionsvårdens ulformning.

Det hiir inte anseits lämpligt alt lägga på socialstyrelsen uppgiflen atl godkiinna priviita hem för vård eller boende. Liksom fallet är belriiffande de enskildii vårdhemmen bör liinsstyrelsernii vara tillslåndsmyiidighet och socialnämnden utöva löpande tillsyn.

I den nyii 71 S liiir del däremot lagts på sociiilstyrelsen iitt besluta om föreläggande iitt avhjälpa missförhållanden vid hem för vård eller boende och. i sista hand. förbjudil fortsatf verksiimhel.

8 Hemställan

Jiig hemsiiiller alt regeringen föeslår riksdngen atl

A. antn försingel till

Ing om ändring i förslag lill socialtjänstlag;

B. bemyndiga regeringen alt enligt de förutsätlningiir oeh på de villkor
som jag har förordiit i det föregående godkänna

1. överenskommelsen mellan staten samt landstingsförbundet och Svens-
kii kommunförbundet om iindrat huvudmaniiiiskap för ungdomsvårdsskolor
och nykterheisvårdsanstalter m. m..

2. avtal mellan siaten och berördii kommuner/landstingskommuner med
anledning av överenskommelsen.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens övervägiinden och beslutar att genom proposiiion föreslå riksdagen nit anla de förslag som föredraganden har Ia2t fram.

Prop. 1979/80:172

Bilaga I

Stålens förhandlingsnämnd 1980-1)4-10 Doss 6957-5/.36

RegeriiigtMi Soeiiikle|iiirteineiilet

Överenskommelse om iintlriit hiivtidnianniiskiip lör iiiigtlomsvårdsskolor oeh nykterhetsvårclsiinstalier ni. m. (1 överenskommelse Siiml 1 proinemo-ria).

Sliitens förhiindlingsniimnd (SFN) imderstiiller regeringen överenskommelse om iindriit huvudniannnskiip för ungdomsvårdsskolor oeh nyklerhels-vårdsanstiiller ni. ni.

SFN har träffiit överenskommelsen med företrädiire för lantlstingsförbuii-det och Svenska komnninförbundel. Överenskommelsen giiller under förbehåll iitt den godkänns iiv regeringen och iiv respektive förbundsstyrelse.

Regeringen uppdrog den 29 december 1977 at SFN iitl tii upp förhandlingar med landslingskommunernii och ifrågavarande kommuner om iindrnl huvudmnnnaskap för de statliga ungdoinsvnrdsskolorna. statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare siiiiil de erkändii oeh de enskilda vårdansiiilternn för nikoholniissbrukare jämte därmed sammanhängande frågor.

Regeringen hnr i proposition 1979/80:1 liigt fram förslag lill ny socialtjänstlag. Riksdiigen har vid sin behandling av denna fråga bland iinnat anförl att en lösning av frågiin om huvudmiinnnskapet för institutionerna inom soeinlvården är en nödvändig förutsiitlning för tilliimpningen iiv de viigledande principerna för socialtjänsten (SoU 1979/80:12).

Såsom underlag för den fortsatui handläggningen av frågan om huvudmannaskapel för nämnda institutioner överliininade regeringen den 13 december 1979 till SFN riksdagens skrivelse den 28 november 1979. nr 1979/80:34, snml därjämte rapporten "Ungdomsvårdsskolor och nykterheisvårdsanstalter i framtida perspekliv".

Den nu träffade överenskommelsen innebär iiii kommuner och landstingskommuner gemensamt svarar för iill behovel nv hem för vnrd eller boende som avses i förslaget till ny socialtjänstlag blir tillgodosett.

Berörda kommuner och landstingskoniniuner övertar dels huvudinannii-skapei för de statliga ungdonisvårdsskolornii och nykierhetsvardsiiiistiiller-na. dels statens rättigheter och skyldigheter röriinde Miirgretelunds och Råby yrkesskolor, dels ock de riittigheler oeh åliigiinden sliiten hiir iivseende erkända och enskilda nyklerhetsvårdsiinstiilier siinii behiiiidlingslieni och inackorderingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.

Kommuner och liindsiingskoininuner skall i siiniverkan påbörja liinsvis institutionsplanering m. m. Parterna har förutsatt att institutionsplaneringen sknll varil avslutad före den I oklober 1981.

Prop. 1979/80:172 18

Piirlernii skiill före den I april 1981 triiffii en övcrenskoninielse om slalsbidrag till verksamheten. Senasl den I mars 1982 skall stiiien triiffa avtiil ined berörd koiiiniun/liindstingskoniinun i enlighet ineil ilen nu träffade överenskommelse 11.

I siiniband med lorhiuidlingiiriiii h;ir diskuterats iilt som en följd ii\ den nu triiffiide övereiiskoiiinielsen bör vissii iiiulriiigiir i torshiget lill nv soeiiill jiinst-liig kommii lill stånd. Pronieinoriii mecl iindringsförslag bifogiis.'

SFN hemsläller att regeringen godkiiiiner den överliiiniiiide överenskoni-iiiclsen. Sa sniirt förhiindlingiirnii om sliilsbidriig lill verksamheten respektive iivtal med berörd koniniuii/liindslingskonnnuii slutfiirls kominer SFN iill undcrstiillii regeringen överenskommelser i dessii frågor.

Beslut i deltii ärende har fiitliits nv ledaniölernii Englund, ordförande. Söderqvist. vice ordförande, iif Siindeberg och Striiiul. Dessutom har i ärendeis slutliga hiinclliiggniiig deltiigit byråchefen Tengwall oeh försie byråsekreleriiren Berglind, föredragande,

Svante Englund

Eva Berglind

Kopia till

budgetdepartementet

sociiilstyrelsen

kiimmiirkollegiet. revisionskontoret

riksrevisionsverkei

riksdiigens upplysningstjänsl (10)

liindslingsförbundel

Svenska koniniiinförbundel

' Into iiK'tl i iMopciiiionoii.

Prop. 1979/80:172 1

Bilaga 2

Protokoll, förl vid förliiindlingiir den 10 iipril 19SI) melliin sliiiens IVirhiiiullingsiiiimnd siiiiil företriidiire for liiiulstingslorhundet oeh Sveiiskii kt)niinunförbiindel om iindiiil huviidniiiniiiiskiip fiH uiigdonisvardsskolor och nykterhelsvärdsiiiistiiller in. ni.

Närvarande:

Silllens förliandlingsiiänind. Överilirektören Sviinte Engliiml. expetlitions-chefeii Bengt Söderqvist, departeinenlsrådet Kiirl-Erik Striiiid. finste bvråsekreteraren Evii Berglind.

Landslingsförbundel. Förbundsordföriinden Börje Hiirnliind. liindslings-rådet Nils Hiillerby. iivdelningschelen Wiilter Slunge. sekreteriireii Anders Hedberg.

Svenska kommiinförbiindet. Förbundsordföriinden S\en Wiklund, direktören Sune Eriksson.

Regeringen har i proposiiion 1979/80:1 lagl friim förslng till ny sociiilijiinstliig. Riksdngen hnr vid sin behnndling av dennii frågii bliind iinniit iinfört iitt en lösning av frågan om huvudmannaskapel för inslilulionerna inom socialvården iir en nödviindig förulsältning för tillämpningen nv de viigle-diinde principerna för socialtjiinsten.

Svenska stiiien, landstingsförbundet och Svenskii koniniiinförbundel iir ense om följande. Där ej annat sägs giiller överenskommelsen från och med den I januari 1983.

1 Kommuner och landstingskommuner sviiriir gemensiimt för iitt behovet
iiv hem för vård eller boende som iivses i försliigel till sociiiltjiinstlag blir
tillgodosett.

Prolokollsanleckning

Med hem för värd eller boende avses i försliig till socialtjänstlag bliind iinnat ungdomsvårdsskolor, stntliga. erkändii oeh enskilda nykterheisvårdsanstalter samt behandlingshem och iniickorderingshem för alkohol- oeh niirkotikitniissbrukiire.

2 Huvudman för hem för vård eller boende som avses i deiniii overens-
komnielse skall viira kommun, liiiidstingskommuii eller juridisk person som
företriider samverkande koniniuiier och/eller liindstiiigskominuner. Institu
tion kan viirii beliigen iitiiiiför liinel. Oigiinisiilioii eller iiiiiiiiii kiiii i vissii fiill
viira huvudman.

Prop. 1979/80:172 20

Prolokollsanleckning

Liindsiingstorhuiidet oeh Svenskii kommunförbundet hiir kommii iiverens om iitt ki)innuiiier oeh liindslingskommuiier i siimverkiin siiiiriisi skall pahörjii liinsvis iiislitutionspliineriiig och med demiii som underliig iiviiilsre-glerii huvudmiimiaskiip lör ungdomsvårdsskolor, statligii. erkiindii och enskildii nyklerlietsvårdsanstiilter. beliiiiullingshem oeh ieke-komiiiuiiiila/ liUKlstingskommuiiiilii iiiiiekorileriiigsheni för iilkohol- och niirkotikiimiss-brukiire snml hii höriinde siiiiiiirbelsfrågor. Inslitulioiisplaiieii utvisiir vilka iiistiluiioiier som skiill finniis inom hiiiet och vilkii instilulionsresurser som disponeras utom liinet.

Piirteriiii föriitsiiiter all inslitiitionsplimeringen är iivslutiid före den I oktober 1981.

3 Berördii kommuner/liiiidstingskommuner skiill överta huviidniiiiiniiskii-
pet för de sintligii ungdomsvårdsskolorna och nykterheisvårdsniisiiilterna.
Niimnda institutioner iir förteckniide i biliigii I till deltii protokoll.'

Stiiten skall iiiiin vederlag till berörda komniuiier/liindsiingskommuner överlåtit de markområden med där befintlig fiisl och lös egendom som erfordras för driflen av ungdoinsvårdsskolor och nykterheisvårdsanstalter, och som ägs nv stiiten.

4 Berördii kommuner/lnndstingskommuner sknll överta statens rättighe
ter och skyldigheter rörande Margrelelunds och Råby yrkesskolor enligt
nvlal med Stiftelsen Aiinii-Lisa Lidbecks uppfoslringsiinstall i Lidköping
respeklive avtal med Stiftelsen Råby räddningsinstitut.

Prolokollsanleckning

Förhandlingar kommer under våren 1980 atl äga rum mellan siaten och respektive sliftelse om iindringar i nu gällande avial.

Parterna är ense om att dessförinnan överlägga om innehållet i dessa avtal.

5 Berörda kommuner/landstingskommuner skiill överta de rättigheter och nlngnnden staten h:ir avseende erkända och enskilda nykterheisvårdsanstalter. behandlingshem och inackorderingshem för alkohol-och niirkotiknmiss-brukare.

Nämnda institutioner är förtecknnde i bilngorna 2 (komniunal/liindslings-kotnniunal huvudmnn) oeh 3 (icke-kommunal/landslingskommunal huvudman.)'

Prolokollsanleckning

Pnrternii är ense om att berörda kommuner/liindstiiigskomniuner övertar sliiiens ekonomiska ansvar för driflen av niimndii institutioner samt iitt staten

Inte med i propositionen.

Prop. 1979/80:172 21

till kommunerna/landstingskommunerna överför bland annat sina fordringar pn institutioncrnn.

Beträffande de institutioner som för niirvariinde drivs iiv icke-kommuniil/ landstingskommunal huvudniiin förutsätts den i protokollsanteckning till punkl 2 angivna avtnlsregleringen kunna medföra ändrat huvudmannaskap. Staten är därvid beredd att - om berörd kommun/landstingskommun eller nuvnrnndc huvudmnn så begär - medverka i sådana huvudmannaskapsför-hnndlingar.

De institutioner som för närvarande drivs av icke-kommunal/landstings-komniunal huvudman och som ej får iindrnl huvudmnnnaskap, förutsätts ingå i instiluiionsplanen och knytas till dennii genom värdavial.

6 Stntsbidrag för verksamheten sknll utgå till kommun/lnndstingskom-
mun.

Prolokollsanleckning

Parterna är ense om ntt statsbidragets utformning sknll medge handlingsfrihet för kommunerna/landstingskommunerna vid utveckling och förändring av verksamheten samt att vid närmare utformning av bidraget eftersträva en schablonisering.

Sliitens nuvarande bidrag till den i detta protokoll avsedda verksamheten skall upphöra den 31 december 1982.

7 Parterna skall överenskomma om statsbidrag under en övergångsperiod
för upprustning m. m. av institutionsvården.

Protokollsanieckning

Parterna är ense om att sådanl statsbidrag även kan användas bland annat för att reglera vissa frågor i samband med den i protokollsanteckning till punkt 5 angivna avtalsregleringen.

8 Anställd vid institution som omfattas av denna överenskommelse och
som övertas av kommun/landstingskommun, skall erbjudas anställning hos
den nye huvudmannen från oeh med den 1 januari 1983.

Protokollsanteckning

Parterna är ense om att vid utformning av statsbidrag enligt punkt 6 beakta och reglera de ekonomiska konsekvenserna av hittillsvarande lösning av pensionsåtagandena för de anställda.

9 Överenskommelse mellan parterna om statsbidrag enligt detta protokoll
bör träffas under kalenderåret 1980, dock senast före den 1 april 1981.

Prop. 1979/80:172

10 Avtal mellan staten och berördii kommuner/liindstingskommuiier med anledning av denna överenskommelse skall träffas före den 1 mars 1982. Avtalen skall godkännas av regeringen samt av var och en av berördii kommuner/landstingskommuner. Avtalen blir giilliinde sediin de godkänts av regeringen oeh av samtliga berörda kommuner/landstingskommuner.

11 Dennn överenskommelse sknll för atl bli gälliinde godkännas nv regeringen oeh styrelsen för landstingsförbundet respeklive Svenskn kommunförbundet.

Stockholm den 10 npril 1980

Vid protokollet Eva Berglind

Justeras:

För svenska staten Stntens förhandlingsnämnd Svante Englund

För landstingsförbundet Nils Hallerby

För Svenskil kommunförbundet Svea Wiklund