om ändrad organisation för statensmiljö medicinska Iaboratorium m.m. (Proposition 1987/88:136)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1987/88:136

om ändrad organisation f(ör statens miljö-medicinska laboratorium m.m.

Prop.

1987/88:136

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 3 mars 1988 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

G. Sigurdsen

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att statens miljömedicinska laboratorium med i stort sett oförändrade arbetsuppgifier inordnas i karolinska institutets organisation den 1 juli 1988 såsom en särskild inrättning med egen styrelse. Som lämpligt namn anges institutet för miljömedicin.

Vidare föresläs att ett förslagsanslag Institutet för miljömedicin av 22 399 000 kr. anvisas under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1988/89.

I Riksdagen 1987I8H. I saml. Nr 136

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 Prop. 1987/88:136

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande..,och stai.sriiden Feldt, Si
gurdsen. Hjelm-Wallén. Peterson. Bodström, Göransson, Gradin. Dahl.
R.Carlsson, Holmberg, Hellström. Johansson. Hulterström, Lindqvist.- ,

G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsråden Sigurdsen éch'Bodströin

Proposition om ändrad organisation för statens miljömedicinska laboratorium m. m.

Statsråden Sigurdsen och Bodström anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för social- resp. utbildningsdepartementet.

Statsrådet Sigurdsen hemställer att regeringen i en proposition förelägger riksdagen vad hon och slalsrådel Bodström har anfört för de åtgärder och del ändamål de har hemställt om.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar alt de anföranden och förslag, som redovisas i underprotokollen, skall bifogas propositionen som bilagorna I och 2.

Bilaga 1 Prop. 1987/88:136

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Anmälan till proposition om ändrad organisation för statens miljömedicinska laboratorium m. m.

1 Inledning

I prop. 1987/88:100 (bil. 7) har regeringen föreslagit riksdagen alt. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens miljömedicinska laboratorium för budgetåret 1988/89 beräkna ett förslagsanslag av 20 506 000 kr.

Vid min anmälan av förslagsanslaget E 6. Statens miljömedicinska laboratorium under femte huvudtiteln anförde jag all slalskonloret hade redovisat en rapport (1986:24), som innehåller en översyn över organisationen för statens miljömedicinska laboratorium (SML). Statskontoret föreslår i första hand att SML infogas i karolinska institutets organisation som en särskild inrättning.

Jag räknade då med att ställning skulle kunna las lill förslagen i rapporten sedan remissyttrandena hade kommit in under januari 1988. Förslag om SML:s framtida organisation borde kunna läggas fram i en proposition under innevarande riksmöte. Samtidigt borde förslag läggas fram i anslagsfrågan.

Jag berörde vidare i prop. 1987/88:100 (bil. 7 s. 66) vid min anmälan av förslagsanslaget E 1. Socialstyrelsen att socialstyrelsen (SoS) är chefsmyndighet för bl.a. SML. För all styrelsen skall kunna koncentrera sina insatser kring de uppgifter som prioriteras framöver bör styrelsen inte ha elt centralt förvaltningsansvar för bl.a. SML:s verksamhet. Jag anförde vidare atl jag skulle komma all senare behandla frågan om vilka former, som är lämpliga för alt tillgodose socialsektorns behov av ulredningsstöd m.m. från SML.

Jag ar nu beredd att ta upp frågan om SML:s framtida organisation.

Remissinstanserna har betonat vikten av alt SML fär bästa möjliga betingelser för att vidareutveckla sin verksamhet när del gäller atl fullgöra de uppgifter som enligt gällande instruktion åvilar SML. Åsikterna har däremot galt isär när det gäller den bästa organisationsformen.

För egen del har jag blivit övertygad om atl statskontorets förslag att knyta SML som en särskild inrättning lill karolinska institutet (Kl) bör följas. Det är också det förslag som SML förordar.

Jag kommer således all i det följande föreslå alt SML med i stort sett oförändrade arbetsuppgifter och en egen styrelse inordnas som en särskild inrättning i Kl:s organisation den 1 juli 1988. Som lämpligt namn anges inslilulel för miljömedicin.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet Prop. 1987/88:136 som senare kommer atl vid sin anmälan till förevarande proposition föreslå att medel övergångsvis under första budgetåret beräknas under ett förslagsanslag under åttonde huvudtiteln till verksamheten vid det nya institutet för miljömedicin. Därvid kan förslagsanslaget E 6. Statens miljömedicinska laboratorium under femte huvudtiteln utgå. Jag föreslår således inte att några medel beräknas under delta anslag.

2 Statens miljömedicinska laboratorium (SML)

SML inrättades den 1 juli 1980 i överensstämmelse med regeringens förslag i prop. 1978/79:120 med törslag om inrättande av statens miljömedicinska laboratorium (SoU 1979/80:17. rskr. 106; prop. 1979/80:100. bil. 8, SoU 32. rskr. 237).

Det var den omgivningshygieniska avdelningen (OHA) vid statens naturvårdsverk som ombildades till SML. OHA hade sitt ursprung i statens institut för folkhälsan, som upphörde som självständig myndighet då statens livsmedelsverk inrättades den 1 januari 1972. Därvid inordnades OHA övergångsvis i statens naturvårdsverk (SNV).

SML bildades för alt samhället skulle få tillgäng till en sammanhållen organisation med en verksamhet som var såväl kunskapsuppbyggande som kunskapsförmedlande. idégivande och utredande inom det miljömedicinska området. Inrättandet av etl laboratorium med bred kompetens inom området markerade statsmakternas medvetenhet om vikten av alt miljömedicinska frågor belystes allsidigt.

Laboratoriets arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1980:571) med instruktion för SML.

Enligl instruktionen har SML till uppgift att inom den fysikaliska och kemiska miljömedicinen samt halsoskyddet bedriva långsiktig forskning samt undersöknings-, utrednings- och utbildningsverksamhet. SML skall särskilt samverka med och biträda myndigheter, institutioner och organisationer i syfte att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna inom miljömedicin och hälsoskydd. SML skall pä grundval av forskning och försök utarbeta, utveckla och pröva analys- och provtagningsmetoder. Vidare åligger del SML atl genom dokumentations- och informationsarbete svara för alt erfarenheter och rön från egen och andras lorskniiigs- och utvecklingsverksamhet blir kända och nyttiggjorda. SML skall särskilt biträda de centrala förvaltningsmyndigheterna med underlag för råd och riktlinjer samt med bedömningar i ärenden enligt gällande lagstiftning.

Bland SML:s uppgifter ingår även atl bedriva viss fortbildning och vidareutbildning samt atl följa, stödja och delta i det internationella hälsoskyddsar-betel, då främst inom världshälsoorganisationens miljöniedicinska program. SML skall ge företräde åt undersökning eller uppdrag som begärs av myndighet.

Inom SML finns fyra enheter, nämligen för allmän hygien, epidemiologi och loxikologi samt en administrativ enhet. SML är lokalniässigt placerat på

området för Kl i Solna. Laboratoriets enheter för allmän hygien och loxiko- Prop. 1987/88:136 logi är sammanvävda med institutionerna för hygien och loxikologi vid Kl när det gäller lokaler, utrustning och andra forskningsresurser. Innehavaren av professuren i loxikologi vid Kl är enhetschef för enheten för loxikologi vid SML.

SoS är chefsmyndighet för SML och skall avgöra frägor om inriktningen av laboratoriets verksamhet och ekonomiska frågor av större vikt m.m.

Till laboratoriet är knuten en rådgivande niimnd. som medverkar i planeringen av verksamheten. Generaldirektören hos SoS är nämndens ordförande. Regeringen har som ledamöter i nämnden utsett representanter lör SNV. arbelarskyddsstyrelsen (ASS). statens livsmedelsverk (SLV), Kl. kemikalieinspektionen (KEMI), statens planverk och Landstingsförbundet.

En föreståndare är chef för laboratoriet och avgör de ärenden som inte skall avgöras av SoS. Föreståndaren är också ledamot och vice ordförande i den rådgivande nämnden. Föreståndaren förordnas av regeringen för högst sex år efter förslag från SoS. som skall samråda med Kl innan förslaget avges.

Regeringen har förordnal professorn i loxikologi vid Kl alt vara föreståndare för SML t.o.m. den 31 december 1993.

Laboratoriets beslut överklagas hos SoS , om inte annat är föreskrivet.

För SML:s verksamhet under budgetåret 1987/88 har anvisats ett förslagsanslag av 20 506 000 kr. (prop. 1986/87:100 bil. 7, SoU 15, rskr. 137). Av anslaget avser 16 310 OUU kr. förvaltningskostnader, varav högst 13 395 000 kr. disponeras för löner, inkl. lönekostnadspålägg. Vidare har för viss ulrust-ningsanskaffning beräknats 300 000 kr. Lokalkostnaderna beräknas uppgå lill 3 895 000 kr. Personalen uppgår till 94 heltidstjänster.

1 staten finns också upptagen en 1 000 kr.-post till uppdragsverksamhet. I den mån SML åtar sig atl ulföra särskilda uppdrag eller tjänster får ersättningen för detta tillföras anslagsposten och användas för att täcka utgifterna. Besläinmelser finns i en förordning för hur ersällningar för särskilda uppdrag och andra tjänster skall beräknas (SFS 1982:290). Vidare betalas projekt vid SML genom olika bidrag till forskning och utveckling (FoU). som förvallas av SML när inte särskilda skäl föreligger att de skall förvaltas av annat organ. SML har räknat med alt kunna få uppdrag och bidrag till FoU under budgetåret 1987/88 i en utsträckning som motsvaras av ett belopp av 4 920 000 kr. En ekonomisk plan föreligger för utnyttjandet även av dessa inflytande medel. Planen omfattar därför totalt 25 426 OOO kr. för SML;s verksamhet under budgetåret. Huvuddelen av verksamheten bekostas emellertid över det statliga anslaget.

Del kan nämnas all SoS. KEMI och SNV aviserat etl ökat behov av SML:s forsknings- och utredningsverksamhet. Sårskilt viktiga problemområden är försurningen av mark och vallen, avfallsfrågor, kemikaliefrågor, sambandet mellan radon och lungcancer saml avvecklingen av kärnkraften med förändringar av energiproduktionssyslem. Andra viktiga frågor är sambandet mellan hudcancer och solstrålning, tungmetallers inverkan på människor, luftföroreningar, rester av bekämpningsmedel i födan och olämplig boendemiljö i form av s. k. sjuka hus. Inom dessa områden är de miljömedi-

cinska bedömningarna mycket svåra och ligger oftast direkt i forskningsfron- Prop. 1987/88:136 ten. SML:s iniljömedicinska bedömningar blir här myckel avgörande.

SML:s allmänhygieniska enhet engagerar sig siirskili i frågor som rör allergi och annan överkänslighet. Hälsoskyddet i byggnader iir en annan viktig fråga. Inom den toxikologiska enheten pågår ett intensivt arbete atl kartlägga olika miljögifiers förekomst, spridningsvägar och toxiska effekter. Den epidemiologiska enheten sysslar med analys av sjukdomsrisker i olika befolkningsgrupper, som exponeras för skadliga miljöfaktorer eller levnadsförhållanden. Bl.a. undersöks sambandet mellan kost och cancer.

3 Statskontorets förslag m.m.

3.1 Rapporten

Regeringen uppdrog den 26 september 1985 ät statskontoret att se över organisationen för S.VIL.

Slalskonloret överlämnade med skrivelse den 25 augusti 1986 rapporten (1986:24) Statens miljöniedicinska laboratorium (SML) - särskild inriittning vid Karolinska inslilulel eller Iristäende laboratorium med chefsmyndighet? Rapporten behandlar särskilt SML:s yttre organisation, samspelet med verksamhetens olika intressenter, ledningsfunktionens ullorinning, verksamhetens inriktning samt finansieringen av laboratoriets insatser.

Rapporten utmynnar i två alternativa förslag till yttre organisation för SML. Det första alternativet innebär en vidareutveckling av nuvarande organisation med SoS som chefsmyndighet. Det andra alternativet, vilkel förordas av statskontoret, innebär att laboratoriet knyts som en särskild inrättning - med egen styrelse - till Kl.

Sistnämnda organisationsform ger enligt statskontoret förutsättningar för en väl fungerande högskolesamverkan. Bl.a. en egen styrelse med företrädare från olika samhällssektorer garanterar att laboratoriets särskilda roll och uppgifter fullföljs. Organisationsformen stämmer väl överens med laboratoriets redan etablerade nära samverkan med Kl när del gäller verksamhet, personal, lokaler och utrustning. Statskontoret framhåller atl den också ger förutsättningar för effektivisering och besparing i adininistralivt hänseende.

Statskontoret betonar atl det är angeläget atl föreståndaren för SML kan utses ur en vidare krets än bland innehavarna av de för verksamheten relevanta professurerna vid Kl med tanke på atl SML även som särskild inrättning vid Kl skall fungera som en rikstäckande expertmyndighel. Utöver de uppgifter, som avser utövandet av själva loreslåndarskapet för SML, bör fö-reslåndartjänslen enligt statskontoret inte vara förenad vare sig med uppgifter inom Kl utanför SML eller med tjänst som enhetschef vid SML. Statskontoret föreslår alt medel för SML:s verksamhet anvisas från anslag under socialdepartementets huvudtitel. Av anslagsmedlen bör en del reserveras för insatser som beslutas av SoS.

Översynen har skett inom ramen för elt särskilt projekt. Arbetet har ge-

nomförts i nära kontakt med företrädare för SML. SoS och Kl, Synpunkter Prop. 1987/88:136 på SML:s verksamhet och organisation har hämtats in genom intervjuer ined företrädare för SML:s avnämare och intressenter, såsom SNV, KEMI, SLV. arbelarskyddsstyrelsen, statens planverk, statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) och statens råd för byggnadsforskning (BFR). Vidare har kontakt tagits med Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Sveriges Kemiska Industrikontor - som är en branschorganisation för drygt tvåhundra svenska industriförelag inom kemisektorn - samt elt urval av nalur-vårdsenheter (länsstyrelser), miljö- och samhällsmedicinska enheter (landstingskommuner), miljö- och hälsoskyddsnämnder (kommuner) och högskoleinstitutioner. Preliminära ställningstaganden har diskuterats i SML:s rad-givande nämnd. SML, SoS och berörda huvudorganisationer för personalen har beretts tillfälle alt lämna synpunkter pä utkast lill rapporten.

3.2 Vissa särskilda förslag från statskontoret

Statskontoret konstaterar bl.a. alt tjänsten som chef för den toxikologiska enheten vid SML förenades med professuren i loxikologi vid Kl när SML inrättades. Såväl iakttagen obalans mellan SML:s huvuduppgifter som befintliga styrproblem hänger samman med att gränserna mellan verksamheten vid Kl och SML inte klart markerats, anser statskontoret. Personalunion på ledande tjänster är en orsak härtill. Därför bör SML. oavsett val av yttre organisation, förfoga över hellidsengagerade resurser för ledning och samordning av laboratoriets och de olika fackenheternas verksamhet. Tjänsteföreningen bör upphöra enligt statskontorets uppfattning.

I slalskonlorels rapport framhålls bl.a. atl del endast är vid SML som det finns en sammanhållen tvärvetenskaplig resurs av någorlunda stor omfattning i landet för tillämpningsinriklad miljömedicinsk kunskapsuppbyggnad.

För att socialsektorns behov av främst kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning till regionala och lokala organ inom hälso- och miljöområdet skall säkerställas bör medel ur anslaget till SML reserveras för uppdrag från SoS.

SML bör sträva efter atl öka kunskapsspridningen. Värdet för samhället av FoU-insalser ligger i atl de förmedlas och nyttiggörs. SML:s forskning bedöms allmänt vara av hög kvalitet. Vissa delar av kunskapsförmedlingen har däremot eftersatts. För atl en rimligare balans mellan kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning skall åstadkommas bör resurser planmässigt reserveras för dels ulredningsstöd till regionala och lokala organ, dels information och dokumentation (loD) om SML:s och andra organs FoU-verksam-het, dels utbildning i enlighet med regionala behov.

I SML:s styrelse bör SoS inneha ordförandeposten med hänsyn till alt miljömedicin som kunskapsområde primärt tillhör socialsektorn. De myndigheter som finns företrädda i den nuvarande rådgivande nämnden bör också vara representerade i SML:s styrelse. Härutöver bör en styrelsepost reserveras för Svenska kommunförbundet. Kl bör enligl slalskonlorels mening ha två ledamöter, varav den ene en vetenskaplig företrädare och den andre

en företrädare för rektorsämbetet. Prop. 1987/88:136

Styrelsen för SML. som särskild inrättning vid Kl, bör enligt statskontoret besluta om verksamhetens inriktning, mottagande av forskningsuppdrag, anslagsframställning, budget och andra ekonomiska frågor av större vikt samt arbetsordning. Ekonomiska frågor av större vikt samt frågor om arbetsordning bör avgöras i samråd med Kl (rektorsämbetet): Styrelsens ordförande bör lämna förslag till regeringen om föreståndare och om andra tjänster, som skall tillsällas av regeringen. 1 övrigt skall enligt statskontorets förslag tjänster tillsättas och personal antas inom SML av styrelsen i samråd med Kl (rektorsämbetet) på föreståndarens förslag.

SML:s personal föreslås bli anställd vid Kl med sin tjänstgöring förlagd lill inrättningen. Ärenden som kan få konsekvenser för Kl när det gäller arbetsgivaransvaret bör avgöras efter samråd med Kl. Föratt Kl:s arbetsgivar-intressen skall kunna tillvaratas bör Kl i SML:s styrelse också som nämnts representeras av en administrativt ansvarig. Vissa administrativa resurser vid SML bör föras över lill Kl. som bör kunna överta stora delar av SML:s personal- och ekonomiadminislrativa uppgifter enligt statskontoret.

I statskontorets rapport anförs atl t.ex. övertalighetsproblem kan lösas på etl smidigare sätt än för närvarande, eftersom Kl blir anställningsmyndighet.

Hur inrättningen skall utformas i detalj bör närmare utredas.

Sammanfattningsvis finner statskontoret atl åtgärder bör vidtas i syfte

- atl säkerställa alt SML:s och andra organs kunskap inom det iniljömedicinska området sprids och nyttiggörs.

- alt klarlägga SML:s roll och uppgifter gentemot regionala och lokala organ samt industrin.

- atl anpassa SML:s organisation och styrsystem till laboratoriets roll och uppgifter samt behov av fortsatt nära samverkan med högskolan.

SML bör därvid ges en organisation som möjliggör

- att laboratoriet samverkar med högskolan på elt sätt som innebär etl effektivt utnyttjande av de samlade resurserna för miljömedicinsk FoU-verksamhet,

- att laboratoriet biträder myndigheter inom olika samhalls.sektorer.

- alt laboratoriet samtidigt i skälig utsträckning prioriterar socialsektorns behov,

- att laboratoriets olika huvudavnämare och viktigare intressenter får infiytande över planering och inriktning av verksamheten.

4 Remissyttranden över statskontorets förslag

4.1 Allmänna synpunkter från remissinstanserna

Över statskontorets rapport (1986:24) Statens-miljömedicinska laboratorium (SML) - särskild inrättning vid Karolinska institutet eller fristående laboratorium med chefsmyndighet? har yttranden avgivits från SoS, SNV, ASS, KEMI, statens planverk, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) -efter hörande av karolinska inslilulel och de övriga medicinska fakulteterna

m.fl. - SML. SBL. IPM. riksrevisionsverket. Landstingsförbundet. Svenska Prop. 1987/88:136 kommunförbundet. Centralorganisationen SACO/SR. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska läkaresällskapet och Sveriges läkareförbund.

Förslaget att knyta SML som en särskild inrättning med egen styrelse till Kl tillstyrks av UHÄ - med stöd av Kl, de medicinska fakultetsnäninderna i Umeå och Göteborg samt medicinska fakultetsstyrelsen i Lund - samt av SML, SBL, KEMI. IPM. Stockholm läns landsting (SLL). TCO och Sveriges Naturvelareförbund. Riksrevisionsverket anser att övervägande skäl talar för delta alternativ om man önskar en mer avgränsad lösning. SACO/SR tillstyrker förslaget under förutsättning att SML främst skall vara ett forskningslaboratorium.

Bibehållande av nuvarande organisationsform med SoS som chefsmyndighet tillstyrks av ASS. Svenska kommunförbundet och LO. Även Landstingsförbundet uttalar tveksamhet till förslaget alt organisera SML som ett frislående laboratorium med egen styrelse i nära samverkan med Kl. LO anser sig inte kunna bortse från de kompetenslvister som kan uppstå mellan SML:s styrelse och Kl t.ex. om arbetsordningsfrågor och om vad sotn är ekonomiska frågor av större vikt.

SoS anser att övervägande skäl talar för alternativet att SML knyts närmare SoS. Med denna organisatoriska lösning har SML större möjligheter att upprätthålla en rikstäckande verksamhet och svara för en ökad samordning mellan olika forskningsinstitutioner inom det miljömedicinska omrädet. Väljs denna lösning ar SoS beredd alt verka för ett närmare samarbete mellan SML och landets kommuner resp. landsting. Vidare bör SoS enligt styrelsens uppfattning - oavsett vilken organisatorisk lösning som väljs- tilldelas minst 8 milj. kr. för alt initiera och säkerställa målinriktad forskning hos SML.

Några remissinstanser förordar atl SML blir ett självständigt laboratorium med egen styrelse och direkt underställt regeringen (socialdepartemenlel), nämligen SNV, den medicinska fakultetsnämnden i Uppsala och Sveriges läkarförbund. Fakulletsnämnden.i Uppsala hänvisar därvid till en jämförelse med det nybildade institutet för arbetsmiljöforskning, som organiserats direkt under regeringen (arbetsmarknadsdepartementet).

Samtliga remissinstanser utgår från att en organisationsförändring inte skall medföra någon förändring i de huvuduppgifter, som SML har i dag.

4.2 Särskilda synpunkter från remissinstanserna

SoS föreslår atl SoS liksom Kl får två ledamöter i SML:s styrelse, om SML inordnas som särskild inrättning vid Kl, och att föreståndaren får ingå såsom ordförande.

ASS delar statskontorels uppfattning atl tjänsterna som föreståndare och enhetschefer skall vara heltidstjänster vid SML. UHÄ avstyrker däremot förslaget att tjänst som föreståndare eller enhetschef vid SML inte bör förenas med tjänst vid KL

IPM menar alt det inte finns någon anledning lill definitiva slällningsta-

ganden till berörda tjänsieföreningar. Svaret på frågan om fördelarna eller Prop. 1987/88:136

nackdelarna överväger (cost-benefit- balansen) kan ulfalla olika från fall till

fall.

Planverket menar alt en prioritering mellan de olika målen lör verksamheten kunde ge etl klarare underlag för att bedöma SML:s framtida organisation. Planverket erinrar om betänkandet (SOU 1987:24) Produkisäkerheislag. Med ett striktare produktansvar för tillverkare kan SML:s uppdragsverksamhet komma atl öka och de ekonomiska förutsättningarna förändras, vilket i sin tur kan ha betydelse för organisationen av SML.

Medicinska fakulletsnämnden i Göteborg hävdar all en stor del av den aktuella debatten saml de politiska prioriteringarna rörande miljömedicinen sker utan samarbete med medicinsk expertis, vilket gör alt risker för felaktiga prioriteringar föreligger. En realistisk epidemiologisk-loxikologisk utvärdering av miljöfaktorer utgör en oundgänglig grund för elt tillfredsställande arbete inom miljömedicinen med dess viktiga inslag av förebyggande åtgärder och spåranden av nya risker. Elt korrekt meddelande av vetenskapliga dala i enkel form är emellertid mycket resurskrävande och erfordrar speciellt utbildad personal.

Medicinska fakultelsslyrelsen vid universitetet i Lund finner det vara olyckligt atl statskontoret inte i åtminstone någon mån övervägt huruvida samtliga centrala miljömedicinska FoU-resurser-alltså även vid statens livsmedelsverk (SLV) och SNV samt möjligen även vid institutet för arbelsmil-jöforskning - borde sammanföras i en större och slagkraftigare enhet, ett åleruppståndet Statens institut för folkhälsan.

Utbildnings- och forskningsnämnden vid Hälsouniversitetet i Linköping befarar att en central, resursstark enhet som SML kan ha en negaliv inverkan på möjligheten alt tillskapa regionala centra kring institutioner för hygien, yrkesmedicin och andra avdelningar med exempelvis toxikologisk inriktning. Ett nationellt institut tenderar till att i första hand skapa relationer lill utländska institutioner av olika slag, vars resultat i bastå fall förs in i landet, medan konkurrerande nationella institutioners resultat snarare undertrycks än förmedlas genom tolkning lill praktisk miljömedicinsk prevention.

Del är enligt SBL:s mening befogat att överväga om SBL bör företrädas i SML:s styrelse för atl åstadkomma ell fastare samarbete mellan myndigheterna.

SML framhåller att laboratoriet representerar etl myckel brett verksamhetsområde, av vilka endast vissa delar är av laborativ art. Den omfattande epidemiologiska verksamheten är t.ex. icke-laborativ. SML föreslär därför alt namnet ändras till den mer korrekta benämningen Institutet för miljömedicin.

Svenska kommunförbundets styrelse anser atl det finns uppenbara risker all etl inlemmande under Kl kan leda lill all SML huvudsakligen blir grund-forskningsinriktat. SML kan därmed komma att fungera som en universitels-insiilulion i stället för all utvecklas som etl nationellt expertorgan med inriktning också i framtiden på tillämpad forskning inom del miljömedicinska området. Del är viktigt att SML blir mer utåtriktat och aktivt tar initiativ till samarbete med kommuner och landsting.

SLL anser atl SML bör flyttas till Kl:s område vid Huddinge sjukhus eller forskarbyn Novum.

5 Principiellt ställningstagande till SML:s organisation m.m.

Prop. 1987/88:136

Mitt förslag: Nuvarande statens miljömedicinska laboratorium (SML) inordnas med i stort sett oförändrade arbetsuppgifier i karolinska institutets organisation den 1 juli 1988 såsom en särskild inrättning med egen styrelse i överensstämmelse med 16 kap. 13 S högskoleförordningen (1977:263). Medel till inrättningens verksamhet föreslås anvisas från anslag under åttonde huvudtiteln.

Utredningens förslag: Förslaget lill yttre organisation överensstämmer i huvudsak med milt förslag. Däremot avviker mina förslag från statskontorets beträffande bl. a. ansvarsfördelningen mellan Kl och den särskilda inrättningen, styrelsens beslutanderätt och medelstilldelningen.

Remissinstanserna: Många remissinstanser - bland dem SML och Kl -

tillstyrker förslaget alt knyta SML till Kl. Andra remissinstanser anser all nuvarande organisationsform med SoS som chefsmyndighet bör behållas. LO framhåller bl.a. atl vissa kompetenslvister skulle kunna uppstå mellan SML:s styrelse och Kl om SML anknyts lill Kl. Även SoS lillstyrker alternativet alt SML knyts närmare SoS. Några remissinstanser - bland dem SNV -förordar alt SML blir ell självständigt laboratorium med egen styrelse och direkt underställt regeringen. Fakulletsnämnden i Uppsala gör en jämförelse med det nybildade institutet för arbelsmiljöforskning. som organiserats direkt under regeringen. Utbildnings- och forskningsnämnden vid hälsouniversitetet i Linköping uttrycker vissa farhågor för att SML som en resursstark central enhet blir etl hinder för tillskapandet av regionala centra.

SoS föreslår all SoS får två ledamöter i SML:s styrelse om SML knyts till Kl. SBL anser alt det bör övervägas om inte SBL bör företrädas i styrelsen. SML föreslår att laboratoriet får benämningen Institutet för iniljömedicin.

Skälen för mitt förslag: Vid SML finns en sammanhållen tvärvetenskaplig resurs av betydande omfattning för tillämpningsinriklad miljömedicinsk kunskapsuppbyggnad. Jag anser alt del är viktigt alt denna resurs får bästa möjliga betingelser atl utvecklas. Förutsättningen är en väl fungerande högskolesamverkan. SML:s redan etablerade nära samverkan med Kl när del gäller verksamhet, personal, lokaler och utrustning bör fullföljas genom en organisationsförändring som innebår alt SML bildår en särskild inrättning med egen styrelse inom Kl i överensstämmelse med 16 kap. 13 <! högskole-förordnngen (1977:263).

Statskontoret och remissinstanserna har i och för sig inte haft något atl invända mot bredden och kvaliteten när det gäller den FoU som bedrivs vid SML. Däremot hävdas alt delar av kunskapsförmedlingen eftersatts. Det är självklart viktigt alt SML får förutsättningar atl fylla sin funktion som en kunskapsförmedlande, idégivande och utredande institution inom det miljömedicinska området. Myndigheter och organisatiner är beroende av alt få etl vetenskapligt kunskapsunderlag för sill arbete inom miljömedicin, hälso-

skydd, livsmedelshygien och miljövård m. m. För att garantera särskilt Prop. 1987/88:136 denna del av SML:s verksamhet bör SML få en egen styrelse med företrädare från de olika intressenterna som kan ge nödvändiga impulser till delta arbete. Sammansättningen av styrelsen bör därvid i stort sett överensstämma med den som gäller för nuvarande rådgivande nämnd vid SML där SoS. SNV, ASS, SLV. Kl, KEMI. statens planverk och Landstingsförbundet är representerade. Enligt min mening bör SoS och Kl därvid få tvä ledamöter vardera i styrelsen. Med hänsyn till SoS:s centrala uppgifter inom miljömedicinen bör en av ledamöterna från SoS utses att vara styrelsens ordförande. Vice ordförande bör vara föreståndaren för SML. Även Svenska kommunförbundet bör få en företrädare i styrelsen.

Statskontoret har föreslagit atl resurser vid SML skall planmässigt reserveras för dels ulredningsstöd till regionala och lokala organ, dels information och dokumentation (loD) om SML:s och andra organs FoU-verksamhet, dels viss utbildning. Enligl min uppfattning bör det emellertid ankomma på institutets styrelse all göra sådana avvägningar av resurstilldelningen till olika områden inom ramen för de totala resurserna. Behoven kan växla från tid lill annan. Del är då inte ändamålsenligt alt genom särskilda föreskrifter ha resurser låsta just lill elt visst ändamål.

Styrelsen för SML skall, såsom statskontoret föreslagit, bl.a. besluta om verksamhetens inriktning. Med den sammansättning, som styrelsen kommer atl ha, finns del all anledning alt förmoda att den kunskapsförmedlande funktionen inte kommer atl åsidosättas. Mycket av ansvaret för en effektivare och mer lättillgänglig kunskapsförmedling bör falla på tillsynsmyndigheterna, dvs. främst SoS. SNV. arbelarskyddsstyrelsen, kemikalieinspektionen och SLV. Dessa myndigheter bör se lill ätt de kan vidaremeddda erforderliga vetenskapliga fakta korrekt i en enkel form.

Statskontoret har vidare föreslagit atl en del av anslagsmedlen bör reserveras för insatser, som beslutas av SoS. Jag vill med anledning av detta framhålla atl SML:s grundresurser, som betalas med statliga medel, självklart skall liksom hittills i första hand användas för undersökningar m.m. som begärs av myndighet.

Del bör lämpligen framgå av bestämmelserna i en instruktion för den nya inrättningen att företräde skall ges åt tillsynsmyndigheternas behov av utredningsunderlag. En föreskrift bör las in om all SML:s styrelse skall på visst sålt i god lid i förväg särskilt efterhöra SoS:s behov bl. a. i samband med dess arbete alt la fram de återkommande rapporterna om folkhälsan. Vid SML:s planering bör inom den totala ramen läggas in behövligt resursutrymme för tillgodoseendet av dessa behov i rimlig omfattning.

Jag anser, såsom framgått av vad jag tidigare har anfört, all SML:s uppgifter skall i stort sett vara oförändrade vid den nya organisatoriska lösningen. Eftersom tonvikten alltjämt bör ligga på SML:s uppgifter inom den tillämpade forskningen och en utökning av kunskaperna inom det miljömedicinska området och med hänsyn lill atl SML redan nu har starka kopplingar lill Kl anser jag alt laboratoriet bäst låter sig inordnas under utbildningsdepartementets verksamhetsområde och atl medel till verksamheten bör anvisas från anslag under åttonde huvudtiteln. Jag får i anslagsfrågan

m.m. hänvisa till vad som chefen för ulbildningsdeparteinenlet kommer all Prop. 1987/88:136 anföra i del följande (bilaga 2 till propositionen).

Jag föreslår - efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet - att SML inordnas i Kl:s organisation den 1 juli 1988 och att SML övergår till att bli en särskild inrättning vid Kl i överensstämmelse med 16 kap. 13 *} högskoleförordningen (1977:263). Som lämpligt namn på denna inrättning vill jag ange institutet för miljömedicin.

6 Det praktiska genomförandet av förslaget

Det ankommer på regeringen att utfärda de föreskrifter som erfordras för atl genomföra mitt förslag. Jag anser emellertid att viss information i frågan bör lämnas riksdagen.

Statskontoret menar all en hög grad av självständighet bör kunna bibehållas för det nya institutet. Institutets styrelse bör enligt statskontoret fatta sina beslut i samråd med Kl (rektorsämbetet) när det gäller ekonomiska frågor av större vikt. frågor om arbetsordning och anställning av personal. Jag menar för min del att det inte är möjligt att införa ett sådant krav på samstämmiga beslut av institutet och Kl för avgörandet av berörda frågor. En övervägande del av beslutsrätten bör enligt min mening läggas på Kl när det gäller inslilulel för miljömedicin. Institutets styrelse kommer alltså all i hög grad få fatta beslut inom resursramar som dras upp av Kl.

Detta innebär bl.a. att den årliga anslagsframställningen och andra framställningar lill regeringen, som rör ekonomiska förhållanden, kommer all läggas fram av Kl.

Del blir vidare naturligt alt Kl skall sköta redovisningen av anslagsdispositionen m.m. beträffande det nya institutet. Det skall lill exempel åligga Kl alt svara för resultatuppföljning och analys. Likaså bör Kl som arbetsgivare fullgöra vad som gäller enligl lagen (1976:600) om offentlig anställning och anställningsförordningen (1965:601). Statskontoret har framhållit atl t.ex. övertalighetsproblem kan lösas på ett smidigare sätt genom alt Kl blir an-ställningsniyndighet. Jag betraktar detta som en väsentlig fördel. Enligt min mening förutsätter detta emellertid att Kl lar del fulla ansvaret för tillsättning och anställning vid institutet.

Den närmare fördelningen av uppgifterna mellan Kl:s ledning och det nya institutet inom Kl får på vanligt sätt göras instruktionsvägen. Det ankommer på regeringen alt fastställa en instruktion för institutet för miljömedicin.

Följden av mitt ställningslagande blir all förklaring om risk för övertalighet enligt de statliga trygghelsreglerna måste lämnas vid SML. Jag räknar med all alla arbetstagarna vid SML skall kunna erbjudas tjänster vid Kl med placering vid institutet för miljömedicin den 1 juli 1988.

En annan följd av mitt ställningstagande blir all olika bidrag till forskning och utveckling vid institutet skall förvaltas av KL som ju får ansvaret för institutets totala verksamhet när del gäller den ekonomiska planeringen. Förvaltningen bör överföras från nuvarande SML till Kl per den I juli 1988. Vidare får Kl överta ansvaret för ingångna leveransavtal m.m.

Bestämmelserna om ersättning för uppdrag som institutet skall ulföra bör Prop. 1987/88:136 anpassas lill vad som gäller för Kl:s uppdragsverksamhet i allmänhet.

Kl företräder vidare institutet i frågor som rör inredning och utrustning av lokaler.

En liknande ordning tillämpas för andra arbetsenheter inom högskolan. Institutets behov får prövas och prioriteras tillsammans med andra behov inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Styrelsen för institutet kommer företrädesvis att besluta angående inriktningen av institutets verksamhet. Med hänsyn till karaktären av de beslut som kommer all meddelas av styrelsen för institutet, finner jag att någon möjlighet atl överklaga dessa beslut inte behövs.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen

dels föreslår riksdagen all godkänna all en särskild inrättning inom karolinska institutets organisation inrättas den I juli 1988 med egen styrelse och med i stort sett samma uppgifter som nuvarande statens miljömedicinska laboratorium, vilkel laboratorium inrättningen ersätter,

dels bereder riksdagen tillfälle atl la dd av vad jag anfört om genomförandel av omorganisationen.

Bilaga 2 Prop. 1987/88:136

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 Föredragande: statsrådet Bodström

Anmälan till proposition om ändrad organisation för statens miljömedicinska laboratorium m.m.

Statsrådet Sigurdsen har tidigare vid sin anmälan lill denna proposition föreslagit atl en särskild inrättning inom karolinska institutets (Kl:s) organisation skall inrättas den 1 juli 1988 med en egen styrelse och med i stort sett samma uppgifter som bestrids av nuvarande statens miljömedicinska laboratorium (SML), vilket laboratorium ersätts av inrättningen. Enligt förslaget skall medel till institutets verksamhet anvisas från anslag under åttonde huvudtiteln.

Förslaget har lagts fram efter samråd med mig. Därvid har som lämpligt namn på inrättningen angivits institutet för miljömedicin. Jag anser mig böra ta upp ett nytt förslagsanslag till detta ändamäl för budgetåret 1988/89.

Ättonde huvudtiteln

D 40. Institutet för miljömedicin (Nytt anslag)

1986/87 Utgift 21 770 722'

1987/88 Anslag 20 506 000'

1988/89 Förslag 22 399 000

' Anslaget Statens miljömedicinska laboratorium under temle huvudtiteln.

Från anslaget utgår medel till verksamheten vid Institutet för miljömedicin, som inrättas den I juli 1988 som en särskild inrättning vid Karolinska institutet. Institutet för miljömedicin skall ha till uppgift all inom den fysikaliska och kemiska miljömedicinen saml hälsoskyddet bedriva långsiktig forskning samt undersöknings-, utrednings- och utbildningsverksamhet. Institutet skall vidare ta fram vetenskapligt kunskapsunderlag för bl.a. socialstyrelsens och statens naturvärdsverks övergripande tillsynsuppgifter. En viktig uppgift för institutet är att tillhandahålla information och dokumentation inom landets miljövårdsverksamhel.

Socialstyrelsen Prop. 1987/88:136

Socialstyrelsen föreslår bl.a. följande.

1. Huvudförslaget innebär all anslaget skall reduceras med 202 000 kr. Med hänsyn till betydelsen av att verksamheten skall kunna upprätthållas i full utsträckning föreslås atl undanlag görs från huvudalternativet.

2. Medel bör beräknas till en laborator i psykologi, en forskartjänst i oorganisk loxikologi och en tjänst för forskare/ handläggare i epidemiologi (-f- 740 000 kr.)

3. Behovet av ny och modern utrustning är stort (-1- 2 567 000 kr.)

1987/88' Beräknad ändrinc 1988/89

Föredraganden

Personal 94

A nslag

Förvaltningskostnader 16 310 0(10 +1.34.1110(1

(därav lönekostnader) (1.1 ,W,S 000) (+1(1% 000)

Lokalkostnader .1 89.S 000 + .S5(l 000

Uppdragsverksamhet 1 000

Utrustning ' .100 000

Simima 20 506 000 + i 893 000

' Anslaget Statens miljömedicinska laboratorium under femte huvudtiteln

Föredragandens överväganden

Jag utgår vid min medelsberäkning för institutet för miljömedicin (IMM) från anslaget som gällt för SML.

Myndigheten har hemställt om undanlag från huvudförslaget. Med hänsyn till de skäl som myndigheten har anfört bör etl mycket begränsat huvudförslag beräknas.

Jag har vidare tagit hänsyn till all institutet inte har nägon s.k. tjänslebrevsrätt och har beräknat kompensation lör porlokostnaderna.

Det har inte visat sig möjligt att redan vid ingången lill budgetåret 1988/89 för lMM:s del infora del anslagssyslem, som gäller för karolinska institutet. Jag har därför vall alt lägga fram förslag om elt särskilt förslagsanslag lill IMM för nämnda budgetär i överensstämmelse med vad som gäller för SML under innevarande budgetår.

Förslagsanslaget får emellertid ses som en övergångsanordning. Jag räknar med atl IMM skall kunna få medel till sin verksamhet från och med budgetåret 1989/90 enligt det anslagssyslem, som gäller för Kl:s verksamhet i övrigt.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag i enlighet med vad jag nyss anfört elt förslagsanslag av 22 399 000 kr. till kostnaderna för IMM under budgetåret 1988/89.

Hemställan Prop. 1987/88:136

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Inslilulel för miljömedicin för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 22 399 000 kr.