Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (Proposition 2025/26:194)

Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola

Regeringens proposition 2025/26:194

Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola	Prop.
	2025/26:194

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 mars 2026

Lotta Edholm

Simona Mohamsson (Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag om ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till en stark kunskapsskola med kunskapsuppdraget i fokus. Det lämnas också förslag om hur läroplanerna för de olika skolformerna ska göras om i samma syfte. De ändringar som föreslås innebär bl.a. följande:

Skollagen ändras så att det framgår att utbildningen inom skolväsendet ska ha till syfte att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever samt att undervisningen bestäms och leds av lärare eller förskol- lärare. Vårdnadshavare ska endast i viss utsträckning erbjudas möjlighet till inflytande över sitt barns utbildning.

Elevens tillgodogörande av kunskap framhålls och inte uppfyllande av betygskriterier. Sammantagen bedömning ska tillämpas för alla betygs- steg, dvs. även för betyget E.

Läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska innehålla inledande delar, kursplaner och timplaner. Kursplanerna ska bestå av syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll, undervisningsstrategier samt betygs- och bedömningskriterier. Läroplanerna ska vara tydligt kunskaps- inriktade och en central utgångspunkt ska vara att grundläggande kun- skaper och färdigheter ska betonas, särskilt i de yngre åldrarna.

Det ska införas nya kursplaner för elever som är nybörjare i svenska språket, där betyg inte sätts.

Merparten av ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2028. Vissa ändringar som rör kommunal vuxenutbildning föreslås dock träda i kraft den 1 januari 2031. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska tillämpas från och med höstterminen 2028.

Prop. 2025/26:194 Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		5
2	Lagtext	..............................................................................................	6
	2.1	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ............	6
	2.2	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ..........	41
3	Ärendet och dess beredning ............................................................		44
4	Skolan behöver en tydligare kunskapsinriktning ............................		45
	4.1	De svenska kunskapsresultaten behöver förbättras ..........	45

4.2Det finns i dag ingen samlad läroplan för respektive

skolform ...........................................................................

4.3Läroplanernas inledande delar utgör inte en

ändamålsenlig grund för utbildningen ..............................

4.4Kursplanerna utgör inte ett tillräckligt stöd för

undervisningen .................................................................

4.5Det finns ett för starkt fokus på att uppfylla

betygskriterierna...............................................................

4.6Kursplanen för svenska som andraspråk är inte

	ändamålsenlig...................................................................	51
4.7	Propositionens disposition................................................	52
5 Nuvarande reglering........................................................................		52
5.1	Kort om skollagen och skolväsendet ................................	52
5.2	Syftet med utbildningen ...................................................	53

5.3Skolans organisation och vårdnadshavares

	inflytande	..........................................................................	53
5.4	Läroplanerna.....................................................................		54
	5.4.1	Läroplanen för grundskolan,
		förskoleklassen och fritidshemmet ..................	55

5.4.2Läroplanerna för de övriga obligatoriska

		skolformerna samt integrerade elever..............	56
	5.4.3	Läroplanerna för de frivilliga
		skolformerna....................................................	57
5.5	Betyg och betygssättning..................................................		57
	5.5.1	När ska betyg sättas? .......................................	57

5.5.2Hur är betygsskalan konstruerad och hur

går betygssättningen till? .................................

5.5.3När används kriterier för bedömning av

		kunskaper?.......................................................	60
	5.5.4	Betygskriterier och kriterier för
		bedömning av kunskaper berörs i
		bestämmelser om bl.a. skolplikt, särskilt
		stöd och utvecklingssamtal..............................	60
5.6	Kortfattat om ämnet svenska som andraspråk ..................		61

5.7Andra planerade ändringar i skollagen som rör

samma delar av regleringen..............................................	62
6 En ny kunskapssyn och nya läroplaner med fokus på
undervisning och lärande ................................................................	64

6.1	Det ska införas en samlad läroplan för varje	Prop. 2025/26:194
	obligatorisk skolform.......................................................	64

6.2Syftet med undervisningen ska tydliggöras och

lärarnas roll ska stärkas ...................................................

6.3De inledande delarna i läroplanerna ska utgöra en

bättre grund för utbildningen ...........................................

6.3.1Det finns problem med dagens inledande

delar av läroplanerna ......................................

	6.3.2	Läroplanerna i den obligatoriska skolan
		ska få nya inledande delar ..............................	96
6.4	Kursplanerna ska få en mer ändamålsenlig struktur ......		113

6.5Kursplanernas innehåll ska utgå från principer som

	främjar en hög och likvärdig kvalitet.............................	124
6.6	Det ska finnas särskilda principer för vissa områden ....	134

6.7Fokus ska vara på elevens tillgodogörande av

kunskap och inte uppfyllande av kriterier .....................

145

6.8Sammantagen bedömning ska användas för alla

		betygssteg	......................................................................	154
7 Grundläggande svenska för elever som är nybörjare i språket.....				159
	7.1	En ny kursplan i grundläggande svenska ska införas ....		159
	7.2	Betyg ska inte sättas i grundläggande svenska ..............		164
8	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................................			168
9	Konsekvenser av förslagen ..........................................................			173
	9.1	Vilka berörs av förslagen?.............................................		173
	9.2	Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen..........		175
	9.3	Ekonomiska konsekvenser för kommunerna .................		176
	9.4	Konsekvenser för enskilda huvudmän...........................		177
	9.5	Konsekvenser för staten ................................................		178
	9.6	Konsekvenser för företag ..............................................		179
	9.7	Konsekvenser för elever ................................................		180
		9.7.1	Förslagen är positiva ur ett barnrätts- och
			elevperspektiv...............................................	180
		9.7.2	Förslagen främjar kunskapsutveckling för
			elever med funktionsnedsättningar ...............	183
	9.8	Konsekvenser för skolans personal ...............................		184
	9.9	Konsekvenser för jämställdhet ......................................		185
	9.10	Konsekvenser för integration och utanförskap ..............		186

9.11Konsekvenser för Sveriges medlemskap i

	Europeiska unionen .......................................................	186
10 Författningskommentar ................................................................		187
10.1	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800).....	187
10.2	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800).....	228
Bilaga 1	Sammanfattning av betänkandet Kunskap för alla –
	nya läroplaner med fokus på undervisning och
	lärande (SOU 2025:19)..................................................	231
Bilaga 2	Betänkandets lagförslag (SOU 2025:19) .......................	239
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna (SOU 2025:19).....	269

Prop. 2025/26:194 Bilaga 4	Sammanfattning av betänkandet Ett likvärdigt
	betygssystem (SOU 2025:18) i relevant del ...................	271
Bilaga 5	Betänkandets lagförslag (SOU 2025:18) i relevant
	del...................................................................................	273
Bilaga 6	Förteckning över remissinstanserna (SOU 2025:18)......	300
Bilaga 7	Sammanfattning av betänkandet Bättre
	förutsättningar för trygghet och studiero i skolan
	(SOU 2025:8) i relevant del ...........................................	302
Bilaga 8	Betänkandets lagförslag (SOU 2025:8) i relevant del ....	304
Bilaga 9	Förteckning över remissinstanserna (SOU 2025:8)........	306
Bilaga 10	Sammanfattning av betänkandet På språklig grund
	(SOU 2025:9) i relevant del ...........................................	307
Bilaga 11	Betänkandets lagförslag (SOU 2025:9) i relevant del ....	311
Bilaga 12	Förteckning över remissinstanserna (SOU 2025:9)........	314
Bilaga 13	Lagrådsremissens lagförslag ..........................................	315
Bilaga 14	Lagrådets yttrande ..........................................................	352
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2026 .......		358

1	Förslag till riksdagsbeslut	Prop. 2025/26:194

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

3.Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om principer för läroplanernas struktur och innehåll i avsnitt 6.1 och 6.3.2–6.6.

Prop. 2025/26:194 2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att 1 kap. 3, 4 och 11 §§, 3 kap. 2, 4, 5, 7, 10 och 12 i §§, 4 kap. 12 §, 7 kap. 5, 14 och 15 §§, 10 kap. 5, 8, 12, 13, 19, 20, 21, 23 a, 23 b,

31a och 35 §§, 11 kap. 7, 11, 15–16 a, 22–23 a, 30 a och 34 §§, 12 kap. 5, 8, 12–13 a, 19, 20 och 21 §§, 13 kap. 5, 8, 12, 13, 20, 21 och 21 b §§,

15kap. 24, 26 och 33 §§, 16 kap. 21 §, 18 kap. 4, 23, 25 och 26 a §§ och

19kap. 22 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sex nya paragrafer, 10 kap. 16 a §, 11 kap. 19 a §,

12kap. 16 a §, 13 kap. 17 b §, 15 kap. 22 b § och 18 kap. 22 b §, av följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2025:729

Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §

I denna lag avses med

–distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda

ibåde rum och tid,

–elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,

–fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda

irum men inte i tid,

–fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

–fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,

–fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolväsendet i form av grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller sådant fritidshem som avses

i2 kap. 7 § första stycket,

–förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad,

–konfessionell inriktning: inriktning på verksamhet som innebär att det där förekommer konfessionella inslag,

–konfessionella inslag: bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag,

– lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna Prop. 2025/26:194 lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är

obligatorisk för elever,

–lärobok: tryckt läromedel, med eller utan digitala komponenter,

–läromedel: helt eller delvis tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen, som överensstämmer med relevanta delar av tillämplig kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan och läroplanen, och som är utgivet av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art,

–lärverktyg: läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen,

–skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,

– undervisning: processer som på	– undervisning: processer som på
lektioner eller vid andra lärtillfällen	lektioner eller vid andra lärtillfällen
leds av lärare eller förskollärare	bestäms och leds av lärare eller
mot mål som anges i förordningar	förskollärare, och som syftar till
och andra författningar som	barns eller elevers utveckling och
ansluter till denna lag och som	lärande mot mål som anges i denna
syftar till utveckling och lärande	lag samt i förordningar och andra
genom att barn eller elever	författningar	som	ansluter	till
inhämtar och utvecklar kunskaper	lagen, genom att lärarna och
och värden, och	förskollärarna	förmedlar		och
	förankrar kunskaper		och värden
	hos barnen och eleverna, och

–utbildning: verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		4 §
Utbildningen inom skolväsendet		Utbildningen inom skolväsendet
syftar till att barn och elever ska		syftar till att förmedla och förankra
inhämta och utveckla kunskaper		kunskaper och värden hos barn och
och värden. Den ska främja alla		elever. Den ska främja alla barns
barns och elevers utveckling och		och elevers utveckling och lärande
lärande samt en livslång lust att		samt en livslång lust att lära.
lära. Utbildningen ska också för-		Utbildningen ska förmedla och
medla och förankra respekt för de		förankra respekt för de mänskliga
mänskliga rättigheterna och	de	rättigheterna och de grundläggande
grundläggande demokratiska	vär-	demokratiska värderingar som det
deringar som det svenska samhället		svenska samhället vilar på.
vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn

och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

För varje skolform och för fritids- hemmet ska en läroplan gälla som utgår från bestämmelserna i denna lag. Läroplanen ska ange utbild- ningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och rikt- linjer för utbildningen. Läro- planerna för grundskolan, an- passade grundskolan, special- skolan och sameskolan ska också innehålla kursplaner och fördel- ningar av undervisningstiden (tim- planer). Regeringen får meddela före- skrifter om de delar av läro- planerna för grundskolan och an- passade grundskolan som inne- håller timplaner. I 10 kap. 8 §, 11 kap. 11 §, 12 kap. 8 § och 13 kap. 8 § finns bestämmelser om kursplaner för grundskolan, anpassade grund- skolan, specialskolan och sameskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om läroplaner i övrigt.

Prop. 2025/26:194

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompe- tenta och ansvarskännande individer och medborgare.

11 §

För varje skolform och för fritids- hemmet ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i denna lag. Läroplanen ska ange utbild- ningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och rikt- linjer för utbildningen.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om läro- planer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för en viss skolform eller för fritids- hemmet meddela föreskrifter om ut- bildningens värdegrund och upp- drag samt om mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än ge- nom en läroplan.

3kap. 2 §1

Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga

1Senaste lydelse 2022:146.

utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas Prop. 2025/26:194 så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Elever som till följd av en	Elever som till följd av en
funktionsnedsättning har svårt att	funktionsnedsättning har svårt att
uppfylla de olika betygskriterier	tillgodogöra sig de kunskaper som
eller kriterier för bedömning av	anges i kurs-, ämnes- eller ämnes-
kunskaper som gäller, ska ges stöd	områdesplanerna, ska ges stöd som
som syftar till att så långt som	syftar till att så långt som möjligt
möjligt motverka funktionsnedsätt-	motverka	funktionsnedsättningens
ningens konsekvenser.	konsekvenser.
Elever som lätt uppfyller de be-	Elever som lätt tillgodogör sig de
tygskriterier eller kriterier för be-	kunskaper som anges i kurs-,
dömning av kunskaper som minst	ämnes-	eller	ämnesområdes-
ska uppfyllas ska ges ledning och	planerna, ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i	stimulans för att kunna nå längre i
sin kunskapsutveckling.	sin kunskapsutveckling.
Lydelse enligt SFS 2025:729	Föreslagen lydelse

4 §

Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1.lågstadiet i grundskolan, i an- lågstadiet i grundskolan, anpassade passade grundskolan och i same- grundskolan, specialskolan och

skolan, om det utifrån användning	sameskolan, om det utifrån använd-
av ett nationellt kartläggnings-	ning av ett nationellt kartläggnings-
material, ett nationellt bedömnings-	material, ett nationellt bedömnings-
stöd eller ett nationellt prov i	stöd eller ett nationellt prov i
svenska, svenska som andraspråk	svenska, svenska som andraspråk
eller matematik, finns en indikation	eller matematik, finns en indikation
på att eleven inte kommer att upp-	på att eleven inte kommer att
fylla kriterierna för bedömning av	tillgodogöra sig de kunskaper som i
kunskaper för årskurs 2 eller 4, och	ämnenas kursplaner anges i den del
	som avser mål och innehåll.

2.lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller ma- tematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kun- skaper för årskurs 3 eller 5.

Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de kriterier för bedöm- ning av kunskaper som gäller för den aktuella skolformen, ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmä- lan till rektorn enligt 7 §.

Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner för den aktuella skolformen anges i den del som avser mål och innehåll, ska det skyndsamt planeras sådant stöd

Prop. 2025/26:194			som anges i 5 § eller göras en anmä-
			lan till rektorn enligt 7 §.
	Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna
	i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant
	stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		5 §2
	Om det inom ramen för undervis-		Om det inom ramen för undervis-
	ningen, genom användning av ett		ningen, genom användning av ett
	nationellt	kartläggningsmaterial	nationellt	kartläggningsmaterial
	eller ett nationellt bedömningsstöd,		eller ett nationellt bedömningsstöd,
	resultatet på ett nationellt prov eller		resultatet på ett nationellt prov eller
	uppgifter från lärare, övrig skol-		uppgifter från lärare, övrig skol-
	personal, en elev eller en elevs		personal, en elev eller en elevs
	vårdnadshavare eller på annat sätt		vårdnadshavare eller på annat sätt
	framkommer att det kan befaras att		framkommer att det kan befaras att
	en elev inte kommer att uppfylla de		en elev inte kommer att till-
	betygskriterier eller kriterier för		godogöra sig de kunskaper som
	bedömning av kunskaper som minst		anges i kurs-, ämnes- eller ämnes-
	ska uppfyllas, och inte annat följer		områdesplanerna till en nivå som
	av 7 §, ska eleven skyndsamt ges		minst motsvarar betyget E eller
	stöd i form av extra anpassningar		motsvarande bedömningskriterium
	inom ramen för den ordinarie		i grundskolan, anpassade grund-
	undervisningen.		skolan, specialskolan, sameskolan,
			gymnasieskolan,		anpassade		gym-
			nasieskolan,	kommunal		vuxen-
			utbildning på gymnasial nivå samt
			kommunal	vuxenutbildning			som
			anpassad utbildning på gymnasial
			nivå, och inte annat följer av 7 §,
			ska eleven skyndsamt ges stöd i
			form av extra anpassningar inom
			ramen för den ordinarie under-
			visningen.
			Detsamma gäller om det kan be-
			faras att en elev inte kommer att
			uppfylla de	betygskriterier			som
			minst ska uppfyllas i kommunal
			vuxenutbildning		i svenska		för
			invandrare,	kommunal		vuxen-
			utbildning på grundläggande nivå
			och kommunal		vuxenutbildning
			som anpassad utbildning på grund-
			läggande nivå.
	Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om
	det inte är uppenbart obehövligt.
10	2 Senaste lydelse 2022:146.

Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet.

		7 §3
Om det inom ramen för undervis-			Om det inom ramen för undervis-
ningen, genom användning av ett			ningen, genom användning av ett
nationellt	kartläggningsmaterial		nationellt	kartläggningsmaterial
eller ett nationellt bedömningsstöd,			eller ett nationellt bedömningsstöd,
resultatet på ett nationellt prov eller			resultatet på ett nationellt prov eller
uppgifter från lärare, övrig skol-			uppgifter från lärare, övrig skol-
personal, en elev eller en elevs			personal, en elev eller en elevs
vårdnadshavare eller på annat sätt			vårdnadshavare eller på annat sätt
framkommer att det kan befaras att			framkommer att det kan befaras att
en elev inte kommer att uppfylla de			en elev inte kommer att tillgodo-
betygskriterier eller		kriterier för	göra sig de kunskaper som anges i
bedömning av kunskaper som minst			kurs-, ämnes- eller ämnesområdes-
ska uppfyllas, trots att stöd har getts			planerna till en nivå som minst mot-
i form av extra anpassningar inom			svarar betyget E eller motsvarande
ramen för den ordinarie undervis-			bedömningskriterium, trots att stöd
ningen enligt 5 §, ska detta anmälas			har getts i form av extra anpass-
till rektorn. Detsamma gäller om			ningar inom ramen för den ordina-
det finns särskilda skäl att anta att			rie undervisningen enligt 5 §, ska
sådana anpassningar		inte skulle	detta anmälas till rektorn. Det-
vara tillräckliga. Rektorn ska se till			samma gäller om det finns särskilda
att elevens behov av särskilt stöd			skäl att anta att sådana anpassningar
skyndsamt utreds. Behovet av sär-			inte skulle vara tillräckliga. Rektorn
skilt stöd ska även utredas om ele-			ska se till att elevens behov av sär-
ven uppvisar andra svårigheter i sin			skilt stöd skyndsamt utreds. Beho-
skolsituation.			vet av särskilt stöd ska även utredas
			om eleven uppvisar andra svårig-
			heter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han

eller hon ges sådant stöd.

Vid skolenheter där utbildningen är begränsad till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskolor) gäller i stället för första–tredje styckena att varje elev vid resursskolan ska ges särskilt stöd.

Det särskilda stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Bestämmelserna i första–tredje styckena och i 9–12 §§ ska inte tilläm- pas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §.

10 §4

För en elev i grundskolan, an-	För en elev i grundskolan, an-
passade grundskolan, specialskolan	passade grundskolan, specialskolan
och sameskolan ska det särskilda	och sameskolan ska det särskilda

3Senaste lydelse 2022:724.

4Senaste lydelse 2022:1315.

Prop. 2025/26:194

Prop. 2025/26:194 stödet ges på det sätt och i den om-				stödet ges på det sätt och i den om-
fattning som behövs för att eleven				fattning som behövs för att eleven
ska ha möjlighet att uppfylla de be-				ska ha möjlighet att tillgodogöra
tygskriterier eller kriterier för be-				sig de kunskaper som i ämnenas
dömning av kunskaper som minst				eller ämnesområdenas				kursplaner
ska uppfyllas.				anges i den del som avser mål och
				innehåll till en nivå som minst mot-
				svarar betyget E eller motsvarande
				bedömningskriterium.
			12 i §5
En nyanländ elev, som har tagits				En nyanländ elev, som har tagits
emot inom skolväsendet i hög-				emot inom skolväsendet i hög-
stadiet	i	grundskolan,	anpassade	stadiet	i	grundskolan,		anpassade
grundskolan eller specialskolan och				grundskolan eller specialskolan och
vars kunskaper har bedömts enligt				vars kunskaper har bedömts enligt
12 c §, ska få studiehandledning på				12 c §, ska få studiehandledning på
modersmålet om det inte är uppen-				modersmålet om det inte är uppen-
bart	obehövligt. Studiehandled-			bart	obehövligt.		Studiehandled-
ningen ska syfta till att ge eleven				ningen ska syfta till att ge eleven
förutsättningar att uppfylla de be-				förutsättningar att tillgodogöra sig
tygskriterier eller kriterier för be-				de kunskaper som i ämnenas eller
dömning av kunskaper som minst				ämnesområdenas kursplaner anges
ska uppfyllas.				i den del som avser mål och inne-
				håll till en nivå som minst mot-
				svarar betyget E eller motsvarande
				bedömningskriterium.
Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är
ett annat än modersmålet.
Lydelse enligt SFS 2025:729				Föreslagen lydelse
			4 kap.
			12 §
Vårdnadshavare för barn i för-				Vårdnadshavare för barn i för-
skolan och för elever i grundskolan,				skolan och för elever i grundskolan,
anpassade		grundskolan,	special-	anpassade		grundskolan, special-
skolan, sameskolan och fritids-				skolan, sameskolan och fritids-
hemmet ska erbjudas möjlighet till				hemmet ska i viss utsträckning er-
inflytande över utbildningen.				bjudas	möjlighet		till	inflytande
				över utbildningen.

12	5 Senaste lydelse 2022:1315.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	7 kap.
	5 §6
Barn som på grund av att de har		Barn som på grund av att de har
en	intellektuell funktionsnedsätt-	en intellektuell funktionsnedsätt-
ning inte bedöms ha förutsättningar		ning inte bedöms ha förutsättningar
att	uppfylla sådana betygskriterier	att tillgodogöra sig de kunskaper
eller kriterier för bedömning av		som i ämnenas kursplaner anges i
kunskaper som gäller för grund-		den del som avser mål och innehåll
skolan och som minst ska uppfyllas,		till en nivå som minst motsvarar be-
ska tas emot i anpassade grund-		tyget	E	eller	motsvarande
skolan.		bedömningskriterium			som gäller
		för grundskolan, ska tas emot i an-
		passade grundskolan.

Frågan om mottagande i anpassade grundskolan prövas av barnets hem- kommun. Ett beslut om mottagande i anpassade grundskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utred- ningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i anpassade grundskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i an- passade grundskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

	14 §7
Om eleven före den tidpunkt som	Om eleven före den tidpunkt som
framgår av 12 eller 13 § uppfyller	framgår av 12 eller 13 § tillgodogör
de betygskriterier som minst ska	sig de kunskaper som i ämnenas
uppfyllas för den skolform där ele-	kursplaner anges i den del som av-
ven fullgör sin skolplikt, upphör	ser mål och innehåll till en nivå som
skolplikten.	minst motsvarar betyget E för den
	skolform där eleven fullgör sin
	skolplikt, upphör skolplikten.

Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hem- kommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Special- pedagogiska skolmyndigheten.

15 §8

En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessför-

innan.
En elev i grundskolan, anpassade	En elev i grundskolan, anpassade
grundskolan eller specialskolan har	grundskolan eller specialskolan har

6Senaste lydelse 2022:1315.

7Senaste lydelse 2022:146.

8Senaste lydelse 2022:1315.

Prop. 2025/26:194

För varje ämne ska en eller i vissa fall flera kursplaner gälla.

Prop. 2025/26:194 också rätt att efter skolpliktens upp-	också rätt att efter skolpliktens upp-
hörande slutföra utbildningen under	hörande slutföra utbildningen under
ytterligare två år, om eleven inte har	ytterligare två år, om eleven inte har
uppfyllt de betygskriterier eller kri-	tillgodogjort sig de kunskaper som
terier för bedömning av kunskaper	i ämnenas	eller ämnesområdenas
som minst ska uppfyllas för respek-	kursplaner anges i den del som av-
tive skolform. En elev i anpassade	ser mål och innehåll till en nivå som
grundskolan har under denna tid	minst motsvarar betyget E eller
rätt till minst 800 timmars under-	motsvarande bedömningskriterium
visning utöver den i 11 kap. 7 §	för respektive skolform. En elev i
första stycket garanterade undervis-	anpassade	grundskolan	har under
ningstiden, om eleven inte dessför-	denna tid rätt till minst 800 timmars
innan uppfyllt betygskriterierna eller	undervisning utöver den i 11 kap.
kriterierna för bedömning av kun-	7 § första	stycket	garanterade
skaper.	undervisningstiden, om eleven inte
	dessförinnan har tillgodogjort sig
	de kunskaper som i ämnenas eller
	ämnesområdenas kursplaner anges
	i den del som avser mål och inne-
	håll till en nivå som minst motsva-
	rar betyget E eller motsvarande be-
	dömningskriterium.

En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfreds- ställande förhållanden i anpassade gymnasieskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytter- ligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbild- ningen enligt andra stycket.

Lydelse enligt SFS 2025:729

Föreslagen lydelse

10 kap.

5 §

Den totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan ska vara minst 7 424 timmar.

För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.

Regeringen får meddela före- skrifter om fördelning av under- visningstiden (timplan).

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 §

För varje ämne ska en kursplan gälla.

Regeringen eller den myndighet			Varje kursplan ska innehålla		Prop. 2025/26:194
som regeringen bestämmer med-			1. syfte,
delar föreskrifter om kursplaner.			2. ämnets bidrag till skolans mål,
			3. mål och innehåll,
			4. undervisningsstrategier, och
			5. betygs- och bedömningskrite-
			rier.
			För ämnet svenska som andra-
			språk ska det finnas två kursplaner
			och den ena av dessa, kursplanen
			för	grundläggande svenska,	ska
			endast innehålla det som anges i
			andra stycket 1–4.
			Av 1 kap. 11 § framgår att kurs-
			planerna ska ingå i läroplanen för
			grundskolan.
			12 §9
Minst en gång varje termin ska lä-			Minst en gång varje termin ska lä-
raren, eleven och elevens vårdnads-			raren, eleven och elevens vårdnads-
havare ha ett utvecklingssamtal om			havare ha ett utvecklingssamtal om
hur elevens	kunskapsutveckling		hur	elevens kunskapsutveckling
och sociala utveckling bäst kan			och sociala utveckling bäst kan
stödjas samt om vilka insatser som			stödjas samt om vilka insatser som
behövs för att eleven ska uppfylla			behövs för att eleven ska dels till-
betygskriterierna eller kriterierna			godogöra sig de kunskaper som i
för bedömning av kunskaper och i			ämnenas kursplaner anges i den del
övrigt utvecklas så långt som möj-			som avser mål och innehåll, dels i
ligt inom ramen för läroplanen. In-			övrigt utvecklas så långt som
formationen	vid	utvecklings-	möjligt inom ramen för läroplanen.
samtalet ska grunda sig på en utvär-			Informationen vid utvecklingssam-
dering av elevens utveckling i för-			talet ska grunda sig på en utvärde-
hållande till läroplanen och be-			ring av elevens utveckling i för-
tygskriterierna eller kriterierna för			hållande till läroplanen.
bedömning av kunskaper i de äm-
nen som eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram

som avses i 3 kap. 9 §.
Lydelse enligt SFS 2025:729	Föreslagen lydelse

13 §

Iårskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kun-		1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling i förhållande	till	skapsutveckling i förhållande till de
kriterierna för bedömning av kun-		kunskaper som i ämnenas kurs-
skaper eller betygskriterierna	för	planer anges i den del som avser
9 Senaste lydelse 2022:146.		15

Prop. 2025/26:194 årskurs 7 i de ämnen som eleven får		mål och innehåll i de ämnen som
undervisning i, och		eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta	vilka insatser	2. sammanfatta vilka insatser
som behövs för att eleven ska upp-		som behövs för att eleven ska till-
fylla kriterierna för bedömning av		godogöra sig de kunskaper som i
kunskaper eller	betygskriterierna	ämnenas kursplaner anges i den del
för årskurs 7 och i övrigt utvecklas		som avser mål och innehåll och i
så långt som möjligt inom ramen		övrigt utvecklas så långt som möj-
för läroplanen.		ligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnads- havare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra till-

fällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas	Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indivi-	behöver inte den skriftliga indivi-
duella utvecklingsplanen innehålla	duella utvecklingsplanen innehålla
en sammanfattning av vilka insatser	en sammanfattning av vilka insatser
i form av särskilt stöd som eleven	i form av särskilt stöd som eleven
behöver för att uppfylla kriterierna	behöver för att tillgodogöra sig de
för bedömning av kunskaper eller	kunskaper som i ämnenas kurs-
betygskriterierna för årskurs 7.	planer anges i den del som avser
	mål och innehåll.

Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	16 a §
	Betyg ska inte sättas för en elev i
	ämnet svenska som andraspråk när
	det gäller undervisning som eleven
	har fått enligt kursplanen för
	grundläggande svenska.
Lydelse enligt SFS 2025:729	Föreslagen lydelse

	När betyg sätts innan ett ämne har
	avslutats,	ska	betygssättningen
	bygga på en bedömning av de kun-
	skaper som eleven inhämtat i ämnet
	till och med den aktuella terminen.
	Läraren ska göra en sammantagen
	bedömning av elevens kunskaper i
	förhållande	till	de betygskriterier
	som gäller för ämnet och sätta det
16	betyg som bäst motsvarar elevens

19 §

kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett god- känt betyg.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1.i årskurs 5 och 6, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i re- lation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7,

2.i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och

3.efter årskurs 7 ställas i rela- tion till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 10.

med utgångspunkt i det som anges i ämnets kursplan i den del som avser mål och innehåll samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kun- skaper.

Prop. 2025/26:194

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §10

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av ele- vens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst mot- svarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om be- tygskriterier.

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av ele- vens kunskaper i förhållande till de kunskaper som i ämnets kursplan anges i den del som avser mål och innehåll samt med stöd av betygs- kriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Lydelse enligt SFS 2025:729	Föreslagen lydelse
	21 §
Om det finns särskilda skäl får det	Om det finns särskilda skäl får det
vid betygssättningen enligt 19 och	vid betygssättningen enligt 19 och

10Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:194 20 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 7 eller

10.Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla be- tygskriterierna för ett visst betyg.

20 §§ bortses från enstaka delar av den del av ett ämnes kursplan som avser mål och innehåll. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig dessa delar.

	23 a §
En huvudman ska, om annat inte	En huvudman ska, om annat inte
följer av andra stycket, erbjuda	följer av andra stycket, erbjuda
lovskola till elever som har avslutat	lovskola till elever som har avslutat
årskurs 9 och som riskerar att i	årskurs 9 och som riskerar att i
nästa årskurs inte uppfylla be-	nästa årskurs inte kunna tillgodo-
tygskriterierna för betyget E i ett	göra sig de kunskaper som i ett eller
eller flera ämnen och som där-	flera ämnens kursplaner anges i
igenom riskerar att inte uppnå behö-	den del som avser mål och innehåll
righet till ett nationellt program i	till en nivå som minst motsvarar be-
gymnasieskolan. Lovskolan ska an-	tyget E och som därigenom riskerar
ordnas i juni samma år som eleven	att inte uppnå behörighet till ett
har avslutat årskurs 9 och uppgå till	nationellt program i gymnasie-
sammanlagt minst 50 timmar. Ti-	skolan. Lovskolan ska anordnas i
den för lovskola ingår inte i den	juni samma år som eleven har av-
minsta totala undervisningstiden	slutat årskurs 9 och uppgå till sam-
enligt 5 §.	manlagt minst 50 timmar. Tiden för
	lovskola ingår inte i den minsta to-
	tala undervisningstiden enligt 5 §.

En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 9 till och med vår- terminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt första stycket.

23 b §

En huvudman ska erbjuda	En huvudman ska erbjuda
lovskola till elever i årskurs 10 som	lovskola till elever i årskurs 10 som
riskerar att inte uppfylla betygs-	riskerar att inte kunna tillgodogöra
kriterierna för betyget E i ett eller	sig de kunskaper som i ett eller flera
flera ämnen och som därigenom	ämnens kursplaner anges i den del
riskerar att inte uppnå behörighet	som avser mål och innehåll till en
till ett nationellt program i gymna-	nivå som minst motsvarar betyget E
sieskolan. Lovskolan ska anordnas	och som därigenom riskerar att inte
på loven under läsåret och uppgå till	uppnå behörighet till ett nationellt
sammanlagt minst 25 timmar.	program i gymnasieskolan. Lov-
	skolan ska anordnas på loven under
	läsåret och uppgå till sammanlagt
	minst 25 timmar.

En huvudman ska också, om inte annat följer av fjärde stycket, erbjuda Prop. 2025/26:194 lovskola till elever som har avslutat årskurs 10 utan att ha uppnått

behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 10 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar.

Tiden för lovskola enligt första och andra styckena ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.

En huvudman får från ett erbjudande enligt andra stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 10 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt

andra stycket.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	31 a §11

En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola

gäller inte 30 och 31 §§.
Kommunen	ansvarar för		att	Kommunen		ansvarar för	att
bedöma om en elev är i behov av				bedöma om en elev är i behov av
sådant särskilt stöd som resurs-				sådant särskilt stöd som resurs-
skolan erbjuder för att eleven ska				skolan erbjuder för att eleven ska
kunna uppfylla	de	betygskriterier		kunna tillgodogöra sig de kun-
eller kriterier för bedömning av				skaper som i ämnenas kursplaner
kunskaper som minst ska uppfyllas				anges i den del som avser mål och
eller för att eleven ska undvika				innehåll till en nivå som minst
svårigheter i	sin	skolsituation.		motsvarar betyget E eller motsva-
Bestämmelser	om	särskilt	stöd	rande	bedömningskriterium		eller
finns i 3 kap.				för att eleven ska undvika svårig-
				heter	i sin	skolsituation.	Be-
				stämmelser om särskilt stöd finns i
				3 kap.

Kommunen beslutar om placering av en elev vid en resursskola, efter ansökan av elevens vårdnadshavare. Ansökan får även göras av elevens rektor, om eleven är placerad vid en av kommunens skolenheter och elevens vårdnadshavare medger det.

Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

35§12

En fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

11	Senaste lydelse 2022:724.	19
12	Senaste lydelse 2022:1104.	19

Prop. 2025/26:194	3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.
	Huvudmannen för en resursskola	Huvudmannen för en resursskola
	ansvarar för att bedöma om en elev	ansvarar för att bedöma om en elev
	är i behov av sådant särskilt stöd	är i behov av sådant särskilt stöd
	som resursskolan erbjuder för att	som resursskolan erbjuder för att
	eleven ska kunna uppfylla de be-	eleven ska kunna tillgodogöra sig
	tygskriterier eller kriterier för be-	de kunskaper som i ämnenas kurs-
	dömning av kunskaper som minst	planer anges i den del som avser
	ska uppfyllas eller för att eleven ska	mål och innehåll till en nivå som
	undvika svårigheter i sin skol-	minst motsvarar betyget E eller
	situation. Bestämmelser om särskilt	motsvarande bedömningskriterium
	stöd finns i 3 kap.	eller för att eleven ska undvika
		svårigheter i sin skolsituation. Be-
		stämmelser om särskilt stöd finns i
		3 kap.
	För en resursskola gäller inte 36 §. Om det inte finns plats för alla
	sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever
	som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder
	prioriteras.
	Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev
	om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 39 §
	tredje stycket.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
	föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första
	stycket 3.
	Lydelse enligt SFS 2025:729	Föreslagen lydelse
	11 kap.
		7 §
	Den totala undervisningstiden för varje elev som läser ämnen i
	anpassade grundskolan ska vara minst 7 424 timmar. För en elev som läser
	ämnesområden ska den totala undervisningstiden dock vara minst
	7 199 timmar.
	För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra
	stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i
	årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga
	elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.
	Regeringen får meddela före-
	skrifter om fördelning av under-
	visningstiden (timplan).
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	11 §
	För varje ämne och ämnesområde	För varje ämne och ämnesområde
	ska gälla en kursplan.	ska en eller i vissa fall flera kurs-
		planer gälla.
	Regeringen eller den myndighet	Varje kursplan ska innehålla
	som regeringen bestämmer med-	1. syfte,
20	delar föreskrifter om kursplaner.

2. ämnets eller ämnesområdets bidrag till skolans mål,

3. mål och innehåll,

4. undervisningsstrategier, och

5. betygs- och bedömningskrite- rier eller bedömningskriterier.

För ämnet svenska som andra- språk ska det finnas två kursplaner och den ena av dessa, kursplanen för grundläggande svenska, ska endast innehålla det som anges i andra stycket 1–4.

Av 1 kap. 11 § framgår att kurs- planerna ska ingå i läroplanen för anpassade grundskolan.

15§13

Minst en gång varje termin ska			Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-			läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklings-			nadshavare ha ett utvecklings-
samtal om hur elevens kunskapsut-			samtal om hur elevens kunskapsut-
veckling och	sociala	utveckling	veckling och	sociala	utveckling
bäst kan stödjas samt om vilka			bäst kan stödjas samt om vilka
insatser som behövs för att eleven			insatser som behövs för att eleven
ska uppfylla betygskriterierna eller			ska dels tillgodogöra sig de
kriterierna för bedömning av kun-			kunskaper som i ämnenas eller
skaper och i övrigt utvecklas så			ämnesområdenas kursplaner anges
långt som möjligt inom ramen för			i den del som avser mål och
läroplanen. Informationen vid ut-			innehåll, dels i övrigt utvecklas så
vecklingssamtalet ska grunda sig på			långt som möjligt inom ramen för
en utvärdering av elevens utveck-			läroplanen.	Informationen		vid
ling i förhållande till läroplanen och			utvecklingssamtalet ska		grunda	sig
betygskriterierna eller		kriterierna	på en utvärdering av elevens
för bedömning av kunskaper i de			utveckling i förhållande till läro-
ämnen eller	ämnesområden som		planen.
eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram

som avses i 3 kap. 9 §.
Lydelse enligt SFS 2025:729	Föreslagen lydelse

16 §

Iårskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen	om elevens	1. ge omdömen	om elevens
kunskapsutveckling	i förhållande	kunskapsutveckling	i förhållande
till		till de kunskaper som i ämnenas
		eller ämnesområdenas kursplaner

13Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:194

1. ge omdömen om elevens kun- skapsutveckling i förhållande till de kunskaper som i ämnets eller ämnesområdets kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll, och

Prop. 2025/26:194	anges i den del som avser mål och
	innehåll i de ämnen eller ämnes-
	områden som eleven får under-
	visning i, och

a) kriterierna för bedömning av
kunskaper eller	betygskriterierna
för årskurs 7 i de ämnen som eleven
får undervisning i, eller
b) kriterierna för bedömning av
kunskaper i de ämnesområden som
eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta	vilka insatser	2. sammanfatta	vilka insatser
som behövs för att eleven ska		som behövs för att eleven ska
uppfylla kriterierna för bedömning		tillgodogöra sig de kunskaper som i
av kunskaper eller betygskri-		ämnenas eller	ämnesområdenas
terierna för årskurs 7 och i övrigt		kursplaner anges i den del som
utvecklas så långt som möjligt inom		avser mål och innehåll och i övrigt
ramen för läroplanen.		utvecklas så långt som möjligt inom
		ramen för läroplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas					Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver	inte	den	skriftliga		behöver	inte	den	skriftliga
individuella	utvecklingsplanen			inne-	individuella	utvecklingsplanen inne-
hålla en sammanfattning av vilka					hålla en sammanfattning av vilka
insatser i form av särskilt stöd som					insatser i form av särskilt stöd som
eleven behöver för att uppfylla					eleven behöver för att tillgodogöra
kriterierna	för	bedömning		av	sig de kunskaper som i ämnenas
kunskaper	eller	betygskriterierna			eller ämnesområdenas			kursplaner
för årskurs 7.					anges i den del som avser mål och
					innehåll.

Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

16 a §

I årskurs 7–10 ska läraren, om eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kun- skapsutveckling i förhållande till

a) betygskriterierna i ämnet, eller	Prop. 2025/26:194
b) kriterierna för bedömning av
kunskaper i ämnesområdet, och
2. sammanfatta vilka insatser	2. sammanfatta vilka insatser
som behövs för att eleven ska upp-	som behövs för att eleven ska till-
fylla betygskriterierna eller krite-	godogöra sig de kunskaper som i
rierna för bedömning av kunskaper	ämnets eller ämnesområdets kurs-
och i övrigt utvecklas så långt som	planer anges i den del som avser
möjligt inom ramen för läroplanen i	mål och innehåll och i övrigt
det ämnet eller ämnesområdet.	utvecklas så långt som möjligt inom
	ramen för läroplanen i det ämnet
	eller ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett

utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas	Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indivi-	behöver inte den skriftliga indivi-
duella utvecklingsplanen innehålla	duella utvecklingsplanen innehålla
en sammanfattning av vilka insatser	en sammanfattning av vilka insatser
i form av särskilt stöd som eleven	i form av särskilt stöd som eleven
behöver för att uppfylla betygskri-	behöver för att tillgodogöra sig de
terierna eller kriterierna för be-	kunskaper som i ämnets eller
dömning av kunskaper.	ämnesområdets kursplaner anges i
	den del som avser mål och innehåll.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	19 a §
	Betyg ska inte sättas för en elev i
	ämnet svenska som andraspråk när
	det gäller undervisning som eleven
	har fått enligt kursplanen för
	grundläggande svenska.

Lydelse enligt SFS 2025:729

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättning bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Lä- raren ska göra en sammantagen be- dömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda

Föreslagen lydelse
22 §
När betyg sätts innan ett ämne har
avslutats,	ska	betygssättningen
bygga på en bedömning av de kun-
skaper som eleven har tillgodogjort
sig i ämnet till och med den aktuella
terminen. Läraren ska göra en
sammantagen bedömning av ele-
vens kunskaper i förhållande till de
kunskaper som eleven ska ha till-
godogjort	sig	vid betygstillfället
med utgångspunkt i det som i
ämnets kursplan anges i den del			23

Prop. 2025/26:194

för att eleven ska kunna få ett god- känt betyg.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

2.i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och

3.efter årskurs 7 ställas i rela- tion till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 10.

som avser mål och innehåll samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

23 §14

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av ele- vens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om be- tygskriterier.

Lydelse enligt SFS 2025:729

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 7 eller

Föreslagen lydelse

23 a §

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av den del av ett ämnes kursplan som

14Senaste lydelse 2022:146.

10. Med särskilda skäl avses		avser mål	och	innehåll. Med Prop. 2025/26:194
funktionsnedsättning	eller andra	särskilda skäl avses funktions-
liknande personliga	förhållanden	nedsättning	eller	andra liknande
som inte är av tillfällig natur och		personliga förhållanden som inte är
som utgör ett direkt hinder för att		av tillfällig natur och som utgör ett
eleven ska kunna uppfylla be-		direkt hinder för att eleven ska
tygskriterierna för ett visst betyg.		kunna tillgodogöra sig dessa delar.
En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen
bara om det finns synnerliga skäl.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

30 a §15

En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola

gäller inte 29 och 30 §§.
Kommunen ansvarar för att be-	Kommunen ansvarar för att be-
döma om en elev är i behov av så-	döma om en elev är i behov av så-
dant särskilt stöd som resursskolan	dant särskilt stöd som resursskolan
erbjuder för att eleven ska kunna	erbjuder för att eleven ska kunna
uppfylla de betygskriterier eller kri-	tillgodogöra sig de kunskaper som i
terier för bedömning av kunskaper	ämnenas eller ämnesområdenas
som minst ska uppfyllas eller för att	kursplaner anges i den del som av-
eleven ska undvika svårigheter i sin	ser mål och innehåll till en nivå som
skolsituation. Bestämmelser om	minst motsvarar betyget E eller
särskilt stöd finns i 3 kap.	motsvarande bedömningskriterium
	eller för att eleven ska undvika
	svårigheter i sin skolsituation. Be-
	stämmelser om särskilt stöd finns i
	3 kap.

Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan er- bjuder prioriteras.

34§16

En fristående anpassad grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i anpassade grundskolan. Utbildningen får dock be- gränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resursskola	Huvudmannen för en resursskola
ansvarar för att bedöma om en elev	ansvarar för att bedöma om en elev

15	Senaste lydelse 2022:724.	25
16	Senaste lydelse 2022:1315.	25

Prop. 2025/26:194

är i behov av sådant särskilt stöd	är i behov av sådant särskilt stöd
som resursskolan erbjuder för att	som resursskolan erbjuder för att
eleven ska kunna uppfylla de be-	eleven ska kunna tillgodogöra sig
tygskriterier eller kriterier för be-	de kunskaper som i ämnenas eller
dömning av kunskaper som minst	ämnesområdenas kursplaner anges
ska uppfyllas eller för att eleven ska	i den del som avser mål och inne-
undvika svårigheter i sin skol-	håll till en nivå som minst mot-
situation. Bestämmelser om särskilt	svarar betyget E eller motsvarande
stöd finns i 3 kap.	bedömningskriterium eller för	att
	eleven ska undvika svårigheter i sin
	skolsituation. Bestämmelser	om
	särskilt stöd finns i 3 kap.

För en resursskola gäller inte 35 §. Om det inte finns plats för alla sö- kande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prio- riteras.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första

stycket 3.
Lydelse enligt SFS 2025:729	Föreslagen lydelse

12kap. 5 §

Den totala undervisningstiden för varje elev i specialskolan ska vara minst 8 604 timmar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	8 §17
För varje ämne ska gälla en kurs-	För varje ämne ska en eller i vissa
plan.	fall flera kursplaner gälla. De kurs-
	planer som gäller för grundskolan
	ska även anses ingå i läroplanen för
	specialskolan. I läroplanen för

17Senaste lydelse 2022:1315.

specialskolan ska därutöver ingå Prop. 2025/26:194 sådana kursplaner som är specifika

för specialskolan utifrån olika elevers funktionsnedsättningar.

De kursplaner som är specifika för specialskolan ska innehålla

1.syfte,

2.ämnets bidrag till skolans mål,

3.mål och innehåll,

4.undervisningsstrategier, och

5.betygs- och bedömningskrite- rier eller bedömningskriterier.

För	elever	med	intellektuell	För	elever	med	intellektuell
funktionsnedsättning får anpassade				funktionsnedsättning får anpassade
grundskolans kursplaner tillämpas				grundskolans kursplaner tillämpas
om elevens vårdnadshavare lämnar				om elevens vårdnadshavare lämnar
sitt samtycke. Om elevens vård-				sitt samtycke. Om elevens vård-
nadshavare inte lämnar sitt sam-				nadshavare inte lämnar sitt sam-
tycke ska eleven läsa enligt special-				tycke ska eleven läsa enligt special-
skolans	kursplaner.		Anpassade	skolans	kursplaner.		Anpassade
grundskolans		kursplaner får dock		grundskolans		kursplaner får dock
tillämpas för en elev utan elevens				tillämpas för en elev utan elevens
vårdnadshavares samtycke om det				vårdnadshavares samtycke om det
finns synnerliga skäl med hänsyn				finns synnerliga skäl med hänsyn
till elevens bästa. I den utsträck-				till elevens bästa.
ning som anpassade grundskolans
kursplaner inte kan användas får
särskilda kursplaner upprättas.
Regeringen eller den myndighet				Av 1 kap. 11 § framgår att kurs-
som regeringen bestämmer med-				planerna ska ingå i läroplanen för
delar föreskrifter om kursplaner.				specialskolan.

12§18

Minst en gång varje termin ska lä-			Minst en gång varje termin ska lä-
raren, eleven och elevens vårdnads-			raren, eleven och elevens vårdnads-
havare ha ett utvecklingssamtal om			havare ha ett utvecklingssamtal om
hur elevens	kunskapsutveckling		hur elevens		kunskapsutveckling
och sociala utveckling bäst kan			och sociala utveckling bäst kan
stödjas samt om vilka insatser som			stödjas samt om vilka insatser som
behövs för att eleven ska uppfylla			behövs för att eleven ska dels till-
betygskriterierna eller kriterierna			godogöra sig de kunskaper som i
för bedömning av kunskaper och i			ämnenas	eller ämnesområdenas
övrigt utvecklas så långt som möj-			kursplaner anges i den del som av-
ligt inom ramen för läroplanen. In-			ser mål och innehåll, dels i övrigt
formationen	vid	utvecklings-	utvecklas så långt som möjligt inom
samtalet ska grunda sig på en utvär-			ramen för läroplanen. Informa-
dering av elevens utveckling i för-			tionen vid	utvecklingssamtalet		ska
hållande till	läroplanen och be-		grunda sig på		en utvärdering	av
18 Senaste lydelse 2022:146.						27

Prop. 2025/26:194 tygskriterierna eller kriterierna för	elevens utveckling i förhållande till
bedömning av kunskaper i de äm-	läroplanen.
nen eller ämnesområden som ele-
ven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram

som avses i 3 kap. 9 §.
Lydelse enligt SFS 2025:729	Föreslagen lydelse

13 §

Iårskurs 1–7 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kun-	1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling i förhållande till	skapsutveckling i förhållande till de
	kunskaper som i ämnenas eller
	ämnesområdenas kursplaner anges
	i den del som avser mål och inne-
	håll i de ämnen eller ämnes-
	områden som eleven får undervis-
	ning i, och

a) kriterierna för bedömning av
kunskaper eller	betygskriterierna
för årskurs 8 i de ämnen som eleven
får undervisning i, eller
b) kriterierna för bedömning av
kunskaper i de ämnesområden som
eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta	vilka insatser	2. sammanfatta	vilka insatser
som behövs för att eleven ska upp-		som behövs för att eleven ska till-
fylla kriterierna för bedömning av		godogöra sig de kunskaper som i
kunskaper eller	betygskriterierna	ämnenas eller	ämnesområdenas
för årskurs 8 och i övrigt utvecklas		kursplaner anges i den del som
så långt som möjligt inom ramen		avser mål och innehåll och i övrigt
för läroplanen.		utvecklas så långt som möjligt inom
		ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas					Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver	inte	den	skriftliga		behöver	inte	den	skriftliga
individuella		utvecklingsplanen			individuella		utvecklingsplanen
innehålla	en sammanfattning			av	innehålla	en sammanfattning av
vilka insatser i form av särskilt stöd					vilka insatser i form av särskilt stöd
som eleven behöver för att uppfylla					som eleven behöver för att
kriterierna	för	bedömning		av	tillgodogöra sig de kunskaper som i
28					ämnenas	eller	ämnesområdenas

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga indivi- duella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnets eller ämnesområdets kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll. Föreslagen lydelse 16 a § Betyg ska inte sättas för en elev i ämnet svenska som andraspråk när 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de kunskaper som i ämnets eller ämnesområdets kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll, och

kunskaper eller betygskriterierna kursplaner anges i den del som

för årskurs 8.avser mål och innehåll.

Om en elev ges betyg i årskurs 6 och 7 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

13 a §

I årskurs 8–11 ska läraren, om anpassade grundskolans kursplaner tillämpas och eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en skriftlig individuell ut- vecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

a) betygskriterierna i det ämne
som eleven får undervisning i, eller
b) kriterierna för bedömning av
kunskaper i det ämnesområde som
eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser	2. sammanfatta vilka insatser
som behövs för att eleven ska	som behövs för att eleven ska
uppfylla betygskriterierna eller	tillgodogöra sig de kunskaper som i
kriterierna för bedömning av kun-	ämnets eller ämnesområdets kurs-
skaper och i övrigt utvecklas så	planer anges i den del som avser
långt som möjligt inom ramen för	mål och innehåll och i övrigt
läroplanen i det ämnet eller ämnes-	utvecklas så långt som möjligt inom
området.	ramen för läroplanen i det ämnet
	eller ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Nuvarande lydelse

Prop. 2025/26:194

				det gäller undervisning som eleven
				har fått enligt kursplanen för
				grundläggande svenska.
Lydelse enligt SFS 2025:729				Föreslagen lydelse
				19 §
När betyg sätts innan ett ämne har				När betyg sätts innan ett ämne har
avslutats,	ska	betygssättningen		avslutats,	ska	betygssättningen
bygga på en bedömning av de				bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven inhämtat i				kunskaper	som	eleven har
ämnet till och med den aktuella				tillgodogjort sig i ämnet till och
terminen. Läraren ska göra en				med den aktuella terminen. Läraren
sammantagen bedömning av ele-				ska göra en sammantagen be-
vens kunskaper i förhållande till de				dömning av elevens kunskaper i
betygskriterier		som	gäller för	förhållande till de kunskaper som
ämnet och sätta det betyg som bäst				eleven ska ha tillgodogjort sig vid
motsvarar	elevens		kunskaper.	betygstillfället med utgångspunkt i
Samtliga kriterier för betyget E ska				det som i ämnets kursplan anges i
dock vara uppfyllda för att eleven				den del som avser mål och innehåll
ska kunna få ett godkänt betyg.				samt med stöd av betygskriterierna
				sätta det betyg som bäst motsvarar
				elevens kunskaper.
Vid bedömningen			ska elevens
kunskaper

1.i årskurs 6 och 7, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i re- lation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 8,

2.i årskurs 8 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 8, och

3.efter årskurs 8 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 11.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	20 §19
När betyg sätts efter det att ett	När betyg sätts efter det att ett
ämne har avslutats ska läraren göra	ämne har avslutats ska läraren göra
en sammantagen bedömning av ele-	en sammantagen bedömning av
vens kunskaper i förhållande till de	elevens kunskaper i förhållande till
19 Senaste lydelse 2022:146.

betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Sam- tliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

de kunskaper som i ämnets kurs- Prop. 2025/26:194 plan anges i den del som avser mål

och innehåll samt med stöd av

betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Lydelse enligt SFS 2025:729					Föreslagen lydelse
					21 §
Om det finns särskilda skäl får det					Om det finns särskilda skäl får det
vid betygssättningen enligt 19 och					vid betygssättningen enligt 19 och
20 §§ bortses från enstaka delar av					20 §§ bortses från enstaka delar av
betygskriterierna för årskurs 8 eller					den del av ett ämnes kursplan som
11. Med särskilda skäl avses					avser mål och innehåll. Med
funktionsnedsättning,			utöver	döv-	särskilda skäl avses funktions-
het eller hörselskada, eller andra					nedsättning,	utöver dövhet eller
liknande	personliga		förhållanden		hörselskada,	eller andra liknande
som inte är av tillfällig natur och					personliga förhållanden som inte är
som utgör ett direkt hinder för att					av tillfällig natur och som utgör ett
eleven ska kunna uppfylla betygs-					direkt hinder för att eleven ska
kriterierna för ett visst betyg.					kunna tillgodogöra sig dessa delar.
				13 kap.
					5 §
Den totala undervisningstiden för varje elev i sameskolan ska vara minst
5 007 timmar.
För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra
stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i
årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga
elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen		bestämmer		kan
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
formen meddela		föreskrifter		om
fördelning	av undervisningstiden
(timplan).
Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				8 §
För varje ämne ska en kursplan					För varje ämne ska en eller i vissa
gälla.					fall flera kursplaner gälla. De kurs-
					planer som gäller för grundskolan
					ska även anses ingå i läroplanen
					för sameskolan. I läroplanen för		31

Prop. 2025/26:194

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om kursplaner.

sameskolan ska därutöver en kurs- plan för ämnet samiska ingå.

Kursplanen för ämnet samiska ska innehålla

1.syfte,

2.ämnets bidrag till skolans mål,

3.mål och innehåll,

4.undervisningsstrategier, och

5.betygs- och bedömnings- kriterier.

Av 1 kap. 11 § framgår att kurs- planerna ska ingå i läroplanen för sameskolan.

12§20

Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vård- nadshavare ha ett utvecklingssam- tal om hur elevens kunskapsut- veckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka in- satser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kri- terierna för bedömning av kun- skaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid ut- vecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveck- ling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen som eleven får undervisning i.

Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vård- nadshavare ha ett utvecklingssam- tal om hur elevens kunskapsutveck- ling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska dels tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll, dels i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssam- talet ska grunda sig på en utvär- dering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

Lydelse enligt SFS 2025:729

Föreslagen lydelse

13 §

Iårskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen	om elevens	1. ge omdömen	om elevens
kunskapsutveckling	i förhållande	kunskapsutveckling	i förhållande
till kriterierna för bedömning av		till de kunskaper som i ämnenas
kunskaper eller betygskriterierna		kursplaner anges i den del som
för årskurs 7 i de ämnen som ele-		avser mål och innehåll i de ämnen
ven får undervisning i, och		som eleven får undervisning i, och

20Senaste lydelse 2022:146.

2. sammanfatta vilka	insatser	2. sammanfatta vilka	insatser Prop. 2025/26:194
som behövs för att eleven ska		som behövs för att eleven ska
uppfylla kriterierna för bedömning		tillgodogöra sig de kunskaper som i
av kunskaper eller betygskri-		ämnenas kursplaner anges i den del
terierna för årskurs 7 och i övrigt		som avser mål och innehåll och i
utvecklas så långt som möjligt inom		övrigt utvecklas så långt som möj-
ramen för läroplanen.		ligt inom ramen för läroplanen.
Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om
elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar
det. Överenskommelser	mellan läraren, eleven och elevens		vårdnads-

havare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas	Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indivi-	behöver inte den skriftliga indivi-
duella utvecklingsplanen innehålla	duella utvecklingsplanen innehålla
en sammanfattning av vilka insatser	en sammanfattning av vilka insatser
i form av särskilt stöd som eleven	i form av särskilt stöd som eleven
behöver för att uppfylla kriterierna	behöver för att tillgodogöra sig de
för bedömning av kunskaper eller	kunskaper som i ämnenas kurs-
betygskriterierna för årskurs 7.	planer anges i den del som avser
	mål och innehåll.

Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	17 b §
	Betyg ska inte sättas för en elev i
	ämnet svenska som andraspråk när
	det gäller undervisning som eleven
	har fått enligt kursplanen för
	grundläggande svenska.

Lydelse enligt SFS 2025:729

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av ele- vens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska

Föreslagen lydelse
20 §
När betyg sätts innan ett ämne har
avslutats, ska	betygssättningen
bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven har till-
godogjort sig i ämnet till och med
den aktuella terminen. Läraren ska
göra en sammantagen bedömning
av elevens kunskaper i förhållande
till de kunskaper som eleven ska ha
tillgodogjort sig vid betygstillfället
med utgångspunkt i det som i
ämnets kursplan	anges i den del	33

Prop. 2025/26:194

dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1.i årskurs 5 och 6, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i re- lation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 7, och

2.i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7.

som avser mål och innehåll samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 §21

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som i ämnets kurs- plan anges i den del som avser mål och innehåll samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Lydelse enligt SFS 2025:729			Föreslagen lydelse
			21 b §
Om det finns särskilda skäl får det			Om det finns särskilda skäl får det
vid betygssättningen enligt 20 och			vid betygssättningen enligt 20 och
21 §§ bortses från enstaka delar av			21 §§ bortses från enstaka delar av
betygskriterierna	för	årskurs 7.	den del av ett ämnes kursplan som
Med särskilda skäl avses funktions-			avser mål och innehåll. Med sär-
nedsättning eller	andra	liknande	skilda skäl avses funktionsned-
personliga förhållanden som inte är			sättning eller andra liknande per-
av tillfällig natur och som utgör ett			sonliga förhållanden som inte är av
direkt hinder för	att eleven ska		tillfällig natur och som utgör ett

21Senaste lydelse 2022:146.

kunna uppfylla betygskriterierna	direkt hinder för att eleven ska Prop. 2025/26:194
för ett visst betyg.	kunna tillgodogöra sig dessa delar.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

15 kap.

22 b §

Betyg ska inte sättas för en elev i grundskolans ämne svenska som andraspråk när det gäller undervisning som eleven har fått enligt kursplanen för grund- läggande svenska.

24§22

Som betyg för godkända resultat i ett ämne ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

Vid betygssättningen ska läraren	Vid betygssättningen ska läraren
göra en sammantagen bedömning	göra en sammantagen bedömning
av elevens kunskaper på den	av elevens kunskaper på den
aktuella nivån i ämnet i förhållande	aktuella nivån i ämnet i förhållande
till de betygskriterier som gäller för	till de kunskaper som i ämnes-
ämnet som helhet och sätta det	planen anges i den del som avser
betyg som bäst motsvarar elevens	syfte och centralt innehåll och med
kunskaper. Samtliga kriterier för	stöd av betygskriterierna sätta det
betyget E ska dock vara uppfyllda	betyg som bäst motsvarar elevens
för att eleven ska kunna få ett	kunskaper.
godkänt betyg.

Vid en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndig- heters föreskrifter ska elevens kunskaper i dessa delar, trots det som anges i andra stycket, som minst motsvara betyget E för att eleven ska kunna ges detta betyg i ämnet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygs- kriterier.

22 Senaste lydelse 2022:147.

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av den del av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig dessa delar. Trots vad som anges i första stycket får det inte bortses från sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter.

Prop. 2025/26:194

26§23

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygskrite- rierna. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygs- kriterierna för ett visst betyg.

Trots vad som anges i första stycket ska sådana delar av betygs- kriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förord- ningar eller myndigheters före- skrifter alltid uppfyllas.

33§24

Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas till att avse

1.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

2.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resursskola	Huvudmannen för en resursskola
ansvarar för att bedöma om en elev	ansvarar för att bedöma om en elev
är i behov av sådant särskilt stöd	är i behov av sådant särskilt stöd
som resursskolan erbjuder för att	som resursskolan erbjuder för att
eleven ska kunna uppfylla de	eleven ska kunna tillgodogöra sig
betygskriterier som minst ska upp-	de kunskaper som i ämnesplanerna
fyllas eller för att eleven ska	anges i den del som avser syfte och
undvika svårigheter i sin skol-	centralt innehåll till en nivå som
situation. Bestämmelser om särskilt	minst motsvarar betyget E, eller för
stöd finns i 3 kap.	att eleven ska undvika svårigheter i
	sin skolsituation. Bestämmelser om
	särskilt stöd finns i 3 kap.

När det gäller programinriktat val som utformas för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion finns särskilda bestämmelser i 17 kap. 29 § om när huvudmannen för en fristående skola är skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller behörighetskraven för sådan utbildning.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket.

23Senaste lydelse 2022:146.

24Senaste lydelse 2022:724.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela Prop. 2025/26:194 föreskrifter om sådan utbildning som avses i första stycket andra

meningen.

16kap. 21 §25

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan.

Av ämnesplanen ska bland annat ämnets syfte och centrala innehåll framgå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner.

18kap.

4 §26

Utbildningen i anpassade gymna-		Utbildningen i anpassade gym-
sieskolan ska vara öppen för		nasieskolan ska vara öppen för
ungdomar vars skolplikt har upp-		ungdomar vars skolplikt har upp-
hört och som på grund av att de har		hört och som på grund av att de har
en	intellektuell funktionsnedsätt-	en	intellektuell funktionsnedsätt-
ning inte bedöms ha förutsättningar		ning inte bedöms ha förutsättningar
att	uppfylla sådana betygskriterier	att	i gymnasieskolan tillgodogöra
som gäller för gymnasieskolan och		sig de kunskaper som i ämnes-
som minst ska uppfyllas.		planerna anges i den del som avser
		syfte och centralt innehåll till en
		nivå som minst motsvarar betyget
		E.

De ungdomar som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan har rätt att bli mottagna i anpassad gymnasieskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

22 b §

Betyg ska inte sättas för en elev i grundskolans eller anpassade grundskolans ämne svenska som andraspråk när det gäller under- visning som eleven har fått enligt kursplanen för grundläggande svenska.

23§27

Som betyg för godkända resultat i ett ämne ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

25Senaste lydelse: 2022:147.

26Senaste lydelse 2022:1315.

27 Senaste lydelse 2022:147.

Prop. 2025/26:194

Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de kunskaper som i ämnes- planen anges i den del som avser syfte och centralt innehåll och med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

	Vid en bedömning av elevens
	kunskaper i förhållande till sådana
	delar av en ämnesplan som avser
	syfte och centralt innehåll och som
	rör säkerhet eller som hänvisar till
	lagar, förordningar eller myndig-
	heters föreskrifter ska elevens
	kunskaper, trots det som anges i
	andra stycket, som minst motsvara
	betyget E i dessa delar för att
	eleven ska kunna ges detta betyg i
	ämnet.
För den elev som inte har uppfyllt	För den elev som inte har
betygskriterierna för betyget E, ska	tillgodogjort sig de kunskaper som
betyg inte sättas.	i en ämnesplan anges i den del som
	avser syfte och centralt innehåll till
	en nivå som motsvarar betyget E,
	ska betyg inte sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygs- kriterier.

25§28

Om det finns särskilda skäl, får			Om det finns särskilda skäl, får
det	vid betygssättningen	bortses	det	vid betygssättningen bortses
från enstaka delar av betygs-			från enstaka delar av den del av en
kriterierna. Med särskilda skäl av-			ämnesplan som avser syfte och
ses	funktionsnedsättning	eller	centralt innehåll. Med särskilda
andra liknande personliga förhål-			skäl	avses	funktionsnedsättning
landen som inte är av tillfällig natur			eller	andra	liknande personliga
och som utgör ett direkt hinder för			förhållanden som inte är av tillfällig
att eleven ska uppfylla betygs-			natur och som utgör ett direkt
kriterierna för ett visst betyg.			hinder för att eleven ska tillgodo-
			göra sig dessa delar.

En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.

28Senaste lydelse 2022:1315.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förord- ningar eller myndigheters föres- krifter alltid uppfyllas.

Trots vad som anges i första och Prop. 2025/26:194 andra styckena får det inte bortses

från sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förord- ningar eller myndigheters före- skrifter.

		26 a §29
Betyg ska inte sättas på ämnes-			Betyg ska inte sättas på ämnes-
områden. För ämnesområdena ska			områden. För ämnesområdena ska
det finnas kriterier för bedömning			det finnas bedömningskriterier.
av kunskaper.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen eller den myndighet
som regeringen	bestämmer	kan	som regeringen	bestämmer	kan
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-			med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
formen meddela	föreskrifter	om	formen meddela	föreskrifter	om
kriterier för bedömning av kun-			bedömningskriterier.
skaper.

19kap. 22 §30

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan. För varje ämnesområde ska det finnas en ämnesområdesplan.

Av ämnesplanerna och ämnes- områdesplanerna ska bland annat ämnets respektive ämnesområdets syfte och centrala innehåll framgå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner och ämnesområdesplaner.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för årskurs 9 och 10 i grund- skolan och anpassade grundskolan, för årskurs 10 och 11 i specialskolan, för andra och tredje året i gymnasieskolan och för andra, tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2028/29, för årskurs 10 i grundskolan och anpassade grundskolan, för årskurs 11 i specialskolan, för tredje året i gymnasieskolan och för tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2029/30 samt för fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2030/31.

3.Äldre bestämmelser gäller även fortfarande för utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan och på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som har påbörjats före höstterminen 2028.

29	Senaste lydelse 2022:146.	39
30	Senaste lydelse 2022:147.	39

Prop. 2025/26:194 4. Utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts inom den tid som anges i punkten två ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

2.2	Förslag till lag om ändring i skollagen		Prop. 2025/26:194
	(2010:800)
Härigenom föreskrivs att 20 kap. 6, 37 och 38 §§ skollagen (2010:800)
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

20kap. 6 §1

För varje kurs i utbildning på grundläggande nivå och i anpassad utbildning på grundläggande nivå ska det finnas en kursplan. För varje ämne i utbildning på gymnasial nivå och i anpassad utbildning på gymnasial nivå ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan.

Av kursplanerna och ämnes- planerna ska bland annat kursens respektive ämnets syfte och centrala innehåll framgå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner, gymnasiepoäng och gymnasie- poäng i anpassad gymnasieskola. Sådana föreskrifter får innebära att kurs- planer eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola inte ska beräknas för vissa kurser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet.

37 §2

Vid betygssättning på en kurs ska läraren göra en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen. För att eleven ska få betyget Godkänt ska samtliga kriterier för detta betyg vara

uppfyllda.
Vid betygssättning i ett ämne ska	Vid betygssättning i ett ämne ska
läraren göra en sammantagen be-	läraren göra en sammantagen be-
dömning av elevens kunskaper på	dömning av elevens kunskaper på
den aktuella nivån i ämnet i för-	den aktuella nivån i ämnet i
hållande till de betygskriterier som	förhållande till de kunskaper som i
gäller för ämnet som helhet och	ämnesplanen anges i den del som
sätta det betyg som bäst motsvarar	avser syfte och centralt innehåll
elevens kunskaper. Samtliga krite-	och med stöd av betygskriterierna
rier för betyget E ska dock vara	sätta det betyg som bäst motsvarar
uppfyllda för att eleven ska kunna	elevens kunskaper.
få ett godkänt betyg.
	Vid en bedömning av elevens
	kunskaper i förhållande till sådana
	delar av en ämnesplan som avser

1Senaste lydelse: 2022:1315.

2 Senaste lydelse 2022:147.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna i kurser som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndig- heters föreskrifter alltid uppfyllas. Det får inte heller bortses från sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter.

Prop. 2025/26:194			syfte och centralt innehåll och som
			rör säkerhet eller som hänvisar till
			lagar, förordningar eller myndig-
			heters		föreskrifter		ska		elevens
			kunskaper, trots det som anges i
			andra stycket, som minst motsvara
			betyget E i dessa delar för att
			eleven ska kunna ges detta betyg i
			ämnet.
Betygskriterier ska finnas för varje kurs och ämne där betyg ska sättas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med
stöd av 8 kap. 7 §	regeringsformen		meddela föreskrifter om						betygs-
kriterier.
		38 §3
Om det finns särskilda skäl, får			Om det finns särskilda skäl, får
det vid betygssättningen		bortses	det vid betygssättningen på en kurs
från enstaka delar av betygskrite-			bortses från enstaka delar av
rierna. Med särskilda skäl avses			betygskriterierna och vid betygs-
funktionsnedsättning	eller	andra	sättningen i ett ämne bortses från
liknande personliga	förhållanden		enstaka delar av den del av
som inte är av tillfällig natur och			ämnesplanen som avser syfte och
som utgör ett direkt hinder för att			centralt		innehåll.		Med	särskilda
eleven ska kunna uppfylla betygs-			skäl	avses		funktionsnedsättning
kriterierna för ett visst betyg.			eller	andra		liknande		personliga
			förhållanden som inte är av tillfällig
			natur och som utgör ett direkt
			hinder för att eleven ska kunna
			uppfylla		betygskriterierna				för ett
			visst betyg eller tillgodogöra sig
			aktuella kunskaper.

Vid betygssättning inom anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå får en intellektuell funktionsnedsättning beaktas bara om det finns synnerliga skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förord- ningar eller myndigheters före- skrifter alltid uppfyllas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2031.

42	3 Senaste lydelse 2022:1315.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning i kommunal vuxenutbildning som har påbörjats före ikraftträdandet.

Prop. 2025/26:194

Prop. 2025/26:194 3	Ärendet och dess beredning
Regeringen beslutade den 14 december 2023 att ge en särskild utredare i
uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skol-
formerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för
elevers lärande och kunskapsutveckling. Detta skulle uppnås genom en
tydlig kunskapsinriktning med fokus på fakta och ämneskunskaper och
bättre anpassning efter barns kognitiva utveckling och skilda förutsätt-
ningar. Utredningen, som tog namnet Läroplansutredningen, överlämnade
den 26 februari 2025 betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med
fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19). En sammanfattning av
betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 2.
Betänkandet har remissbehandlats och en förteckning över remissinstan-
serna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens
webbplats.
Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ge en särskild utredare i
uppdrag att analysera och lämna förslag på förändringar i betygssystemet
och systemet för meritvärdering. Förslagen ska syfta till att betyg och
meritvärden från grundskolan och gymnasial nivå mer rättvisande speglar
elevers ämneskunskaper samt till att motverka betygsinflation. Utred-
ningen, som tog namnet Utredningen om likvärdiga betyg och merit-
värden, överlämnade den 19 februari 2025 betänkandet Ett likvärdigt
betygssystem (SOU 2025:18). I propositionen behandlas förslag från
betänkandets avsnitt 9.3 och 9.4 om betygskriteriernas utformning, att
ändra uttrycket ”uppfylla kriterier”, samt principen om sammantagen
bedömning för hela betygsskalan. En sammanfattning av betänkandet
finns i bilaga 4. Betänkandets lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 5.
Betänkandet har remissbehandlats och en förteckning över remiss-
instanserna	finns i bilaga 6. Remissyttrandena finns tillgängliga på
regeringens webbplats.

	Regeringen beslutade den 2 november 2023 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för ett stärkt ledarskap och ett
	effektivare arbete med trygghet och studiero i skolan. Syftet var att åstad-
	komma en varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan genom flera
	samverkande åtgärder. Utredningen, som tog namnet Utredningen om
	stärkt trygghet och studiero i skolan, överlämnade den 29 januari 2025
	betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU
	2025:8). I propositionen behandlas förslag från betänkandets avsnitt 3.2
	om att vårdnadshavare i begränsad omfattning ska erbjudas möjlighet till
	inflytande. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 7. Betänkan-
	dets lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 8. Betänkandet har remiss-
	behandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 9.
	Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats.
	Regeringen beslutade den 14 december 2023 att ge en särskild utredare
	i uppdrag att se över ämnet svenska som andraspråk i syfte att ämnet bättre
	ska möta behoven både hos elever som saknar grundläggande kunskaper i
	svenska språket och hos elever som kommit längre i sin andraspråks-
	utveckling. Utredningen, som tog namnet Utredningen om införande av
	grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen, över-
44	lämnade den 31 januari 2025 betänkandet På språklig grund (SOU
44

2025:9). I propositionen behandlas förslag från betänkandets avsnitt 8 om Prop. 2025/26:194 att grundläggande svenska som andraspråk ska införas med nya kurs-

planer. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 10. Betänkandets lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 11. Betänkandet har remiss- behandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 12. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats.

Denna proposition efterföljs av tre andra propositioner beslutade samma dag, i vilka det föreslås ändringar i delvis samma paragrafer i skollagen (2010:800). De lagförslag som lämnas i propositionen Tid för under- visningsuppdraget (prop. 2025/26:196), i propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195) och i propositionen Ett likvärdigt betygs- system (prop. 2025/26:197) träder i berörda delar i kraft samtidigt som de ändringar som föreslås i denna proposition. Det innebär att lagförslagen i denna proposition har beaktats i dessa tre propositioner.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 29 januari 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 13. Lagrådets yttrande finns i bilaga 14. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 6.1, 6.2, 6,7, 8 och 10. Regeringen följer i huvudsak Lagrådets synpunkter och förslag. I för- hållande till lagrådsremissens lagförslag görs dessutom vissa språkliga och redaktionella ändringar.

4Skolan behöver en tydligare kunskapsinriktning

4.1 De svenska kunskapsresultaten behöver förbättras

Sverige behöver en stark kunskapsskola där alla lärare har goda förut-
sättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att
nå utbildningens mål. Att förmedla kunskap är skolans viktigaste uppdrag
och grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna ska
prioriteras tidigt. Att alla elever tidigt lär sig dessa grundläggande
färdigheter är en förutsättning för deras fortsatta lärande i alla skolans
ämnen, och på sikt för möjligheterna att fullfölja en utbildning och etablera
sig på arbetsmarknaden.
Den svenska skolan nådde länge goda kunskapsresultat, vilket bl.a.
framgår av internationella kunskapsmätningar. Svenska elevers kunskaper
i läsförståelse och naturkunskap var enligt flera internationella kunskaps-
mätningar på en internationell toppnivå, medan kunskaperna i matematik
som bäst var strax under toppnivån (se bl.a. Vad påverkar resultaten i
svensk grundskola? Statens skolverk 2009). Svenska elevers kunskaps-
resultat inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse i grundskolans
senare årskurser försämrades därefter påtagligt, både i jämförelse med
tidigare år och i jämförelse med andra länder. De senaste internationella
kunskapsmätningarna ger en varierad bild av svenska elevers kunskaper.	45
	45

Prop. 2025/26:194 Till exempel visar TIMSS 2023 (Trends in International Mathematics and Science Study) på förbättrade resultat i matematik för elever i årskurs 4 och 8. Samtidigt visar PISA 2022 (Programme for International Student Assessment) och PIRLS 2021 (Progress in International Reading Literacy Study) på oroväckande låga kunskaper, inte minst när det gäller en så grundläggande färdighet som att kunna läsa. De internationella kunskaps- mätningarna visar dessutom att skillnaden mellan skolor och mellan elevgrupper ökar, bl.a. utifrån socioekonomisk bakgrund. När det gäller läsförmågan har resultaten för de elever som inte alltid talar svenska i hemmet försämrats mer än för de elever som alltid talar svenska i hemmet (se Skolverkets rapporter PIRLS 2021, PISA 2022 och TIMSS 2023).

Det är också alltför många elever som inte når målen för utbildningen. Våren 2025 var 15,9 procent av de elever som gick ut årskurs 9 inte behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan (15,6 procent av flickorna och 16,2 procent av pojkarna). Nästan 19 700 elever saknade därmed behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Av dessa hade 57 procent svensk bakgrund medan 43 procent hade utländsk bakgrund. Jämförelsevis hade 73,2 procent av samtliga elever i årskurs 9 svensk bakgrund medan 26,8 procent hade utländsk bakgrund (Skolverkets statistik 2025).

Behov av stärkta insatser för ökad måluppfyllelse finns inte bara i grund- skolan utan även i de tre motsvarande skolformerna anpassade grund- skolan, specialskolan och sameskolan. Specialskolan och anpassade grundskolan är skolformer för barn med vissa funktionsnedsättningar. Sameskolan ger en utbildning med samisk inriktning som i övrigt mot- svarar utbildningen i årskurserna 1–6 i grundskolan. Elever från same- skolan läser årskurs 7–9 i grundskolan. Som exempel på behov av insatser kan nämnas att av de elever som avslutade specialskolan läsåret 2024/25 var endast 48,7 procent behöriga till ett nationellt program i gymnasie- skolan (50,0 procent av flickorna och 48,2 procent av pojkarna).

4.2Det finns i dag ingen samlad läroplan för respektive skolform

Utgångspunkten för undervisningen i skolan är den läroplan som finns för varje skolform och för fritidshemmet. För grundskolan gäller Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22). Att läroplanerna är ändamålsenliga, dvs. fokuserar undervisningen på rätt saker och även i övrigt skapar de bästa förutsättningarna för elevernas lärande, är av stor vikt för kunskapsresultaten.

Läroplanen anger utbildningens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för utbildningen. Läroplanerna för grundskolan, specialskolan och sameskolan innehåller fem delar: skolans värdegrund och uppdrag (del 1), övergripande mål och riktlinjer (del 2), förskoleklassen (del 3), fritidshemmet (del 4) samt kursplaner i varje ämne (del 5). Kursplanerna kompletteras med kriterier för bedömning av kunskaper och betygs- kriterier som formellt inte är en del av läroplanen. Läroplanen för den anpassade grundskolan skiljer sig åt på så sätt att det inte finns avsnitt om förskoleklassen och fritidshemmet och att kursplaner finns för såväl

ämnen som ämnesområden (se vidare avsnitt 5). Utöver läroplanerna finns Prop. 2025/26:194 även timplaner som reglerar undervisningstiden. Dessa finns i bilaga 1–4

i skolförordningen (2011:185).

De inledande delarna (del 1 och 2) i läroplanerna för alla obligatoriska skolformer är förordningar som regeringen beslutar om (se avsnitt 5). Även grundskolans kursplaner ingår i förordningen med läroplan för grundskolan. Däremot beslutar Skolverket genom föreskrifter om betygs- kriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper. För de andra obligatoriska skolformerna beslutar Skolverket genom föreskrifter om de kursplaner som är specifika för anpassade grundskolan, specialskolan respektive sameskolan samt om betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper.

På gymnasial nivå däremot ingår betygskriterierna i ämnesplanerna. Det är regeringen som beslutar om ämnesplanerna, inklusive kriterierna, för de gymnasiegemensamma ämnena, dvs. de ämnen som ska ingå i alla natio- nella program i gymnasieskolan. Dessa ämnen är engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap samt svenska och svenska som andraspråk. Ämnesplanerna för de gymnasiegemensamma ämnena regleras i en och samma förordning. För övriga ämnen på gymnasial nivå är det Skolverket som beslutar om ämnesplanerna i sin helhet genom föreskrifter.

Denna ordning främjar inte en helhetssyn på styrdokumenten, där det ska vara tydligt hur samtliga delar hänger ihop. Snarare särskiljs delar åt på ett ologiskt sätt vilket kan uppfattas som inkonsekvent och svårt att förstå. Det är bl.a. svårt att motivera den åtskillnad som finns mellan de obligatoriska skolformerna när det gäller vem som beslutar om kurs- planerna. Det framstår även som ologiskt att regeringen beslutar om de gymnasiegemensamma ämnena i sin helhet, men inte om helheten för grundskolans ämnen. Detta trots att grundskolan är en obligatorisk skol- form. Till skillnad mot i många andra länder ingår inte heller timplanen i läroplanen. Den regleras i stället genom en bilaga till skolförordningen. Denna ordning främjar inte att beslut som hänger tätt ihop, t.ex. om inne- hållet i kursplanerna och tiden för undervisningen i ämnet, alltid hanteras samlat.

4.3 Läroplanernas inledande delar utgör inte en ändamålsenlig grund för utbildningen

Både struktur och innehåll behöver uppdateras
De inledande delarna i läroplanerna (del 1 och 2) har inte genomgått någon
genomgripande förändring sedan 1994 års Läroplan för de obligatoriska
skolformerna (Lpo 94). Av den anledningen finns det skrivningar som är
daterade och behöver ses över utifrån aktualitet. Det finns även flera
skrivningar som innebär en upprepning i relation till skollagen (2010:800)
och skolförordningen, bl.a. vad gäller särskilt stöd. Det finns också upp-
repningar gentemot kursplanerna, framför allt i läroplanens avsnitt 2.2 om
kunskaper. Dessutom finns det många upprepningar mellan de olika
avsnitten i del 1 och 2, vilket skapar otydlighet. Efter införandet av 2011
års Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11)	47
	47

Prop. 2025/26:194

har också flera tillägg gjorts i de inledande delarna i läroplanen, bl.a. om digital kompetens, jämställdhet samt sexualitet, samtycke och relationer. Dessa tillägg har ökat upprepningarna mellan olika avsnitt. De har också gjort att balansen mellan olika områden har förskjutits och bidragit till överlastning av de inledande delarna.

Det finns därmed ett behov av att göra ändringar både vad gäller textens struktur och innehåll för att visa på hur de olika skrivningarna i läroplanen hänger samman med varandra och bildar en ändamålsenlig helhet.

Det finns ett för ensidigt fokus på individen

Sedan Lpo 94 finns det en stark betoning på individen i läroplanerna. I Lpo 94 betonades en syn på kunskap och lärande som starkt lyfte fram elevens egen aktivitet för att nå kunskap. En tolkning som fick stor spridning var att kunskap inte går att förmedla eller överföra från den som undervisar till den som lär. Därmed ansågs inte heller den form av undervisningspraktik som i dagligt tal går under begrepp som förmedlings- pedagogik eller katederundervisning som gångbar. Lärarnas roll skulle i stället förändras och lärarna skulle inte längre förmedla kunskap utan handleda eleverna i deras lärande. Ansvaret för elevernas kunskapsutveck- ling lades därmed i större utsträckning på dem själva. I läroplanerna betonas även lärarnas skyldigheter att anpassa undervisningen till varje elevs individuella behov och kraven på vad eleverna ska visa för kun- skaper är höga samtidigt som elevers och vårdnadshavares rätt till infly- tande lyfts fram. Detta har lett till förväntningar som kan vara omöjliga för enskilda lärare att leva upp till inom ramen för den i huvudsak kollektiva verksamhet som skolan utgör och där elever undervisas gemensamt. Dess- utom kan det bli otydligt att det är lärarna som ansvarar för undervis- ningen. Delvis som en följd av detta har undervisningsmönster och arbets- sätt i klassrummen förändrats i riktning mot mer individuellt arbete för eleverna.

Dagens kunskapssyn är för mångtydig och komplex

I de två inledande delarna av läroplanerna för grundskolan och mot- svarande skolformer framgår den kunskapssyn som läroplanen utgår ifrån. Här anges bl.a. att kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och sam- spelar med varandra. De s.k. fyra F:en, dvs. fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, introducerades i Lpo 94. I Lgr 11 infördes begreppet förmåga som ett samlingsbegrepp för samtliga dessa kunskapsformer. Detta gäller även i Lgr 22, med tillägget att vissa mål i ämnets syfte uttrycks som ”kunskaper om” eller ”förståelse av”. Det finns därmed en hög grad av komplexitet vad gäller kunskapsbegrepp i dagens läroplaner. Det framgår även av läroplanerna att skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Den kunskapsdiskussion som förutsätts ske lokalt på skolorna verkar dock inte ha kommit till stånd i någon större omfattning. Det går vidare att ifrågasätta om det är rimligt att alla lärare på alla skolor ska lägga tid och kraft på en sådan diskussion, i stället för att förhålla sig till en mer tydligt formulerad kunskapssyn i läroplanerna.

Det kan även anses att kunskapssynen i läroplanerna för grundskolan Prop. 2025/26:194 och motsvarande skolformer i allt för stor utsträckning präglas av en syn

på kunskaper som rörliga, relativa eller subjektiva. När kunskaper inte ses som något objektivt riskerar det att leda till att elever inte kan lita på att det man lär sig i grundskolan också kommer att vara betydelsefullt och giltigt senare i livet. Om varje synsätt kan ställas bredvid andra, och de anses vara lika giltiga, försvåras även lärarens möjligheter att lära eleverna vad som är sant, vad vi inte vet, vad vi tror men inte kan belägga och vad som är åsikter. Det riskerar att förminska undervisningens betydelse och lärarens roll. Det är även viktigt att ta tillvara tiden i grundskolan och mot- svarande skolformer på bästa sätt. När betydande tid läggs på problema- tiserande ansatser eller kritiska analyser, blir det mindre tid som läggs på att förmedla grundläggande kunskaper och färdigheter. Detta samtidigt som det finns stora brister när det gäller så centrala områden som att eleverna ska lära sig att läsa.

Det finns därmed mycket som talar för att kunskapssynen i läroplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer är allt för mångtydig och komplex. Detta riskerar att försvåra lärarnas arbete med att förmedla sådana tillförlitliga och mer beständiga kunskaper och färdigheter som alla samhällsmedborgare behöver och som krävs för den fortsatta skolgången.

4.4Kursplanerna utgör inte ett tillräckligt stöd för undervisningen

Kursplanerna spelar en central roll i den statliga styrningen av skolan. Det är genom dessa som mål och innehåll för det berörda ämnet bestäms. Den kunskapssyn som framgår av de inledande delarna av läroplanen konkre- tiseras därmed i kursplanerna. Regeringen anser, i likhet med vad som framhålls i Läroplansutredningens betänkande Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärarande (SOU 2025:19), att det finns ett antal brister i konstruktionen av dagens kursplaner. Till dessa hör följande:

•Det är för otydligt vad det är meningen att eleverna ska kunna och när det är meningen att de ska göra det.

•Det är en för svag progression mellan stadier och årskurser.

•Kursplanerna och betygskriterierna är inte tillräckligt anpassade till elevernas kognitiva utveckling och skilda förutsättningar.

•Det är för lite fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, särskilt i låg- och mellanstadiet.

•Det behöver ingå fler delar i kursplanerna så att varje enskild del kan renodlas mer utifrån sina tänkta funktioner.

•Kursplanerna saknar en systematisk koppling till läroplanernas inledande delar, vilket gör att det blir oklart vem som ska ta ansvaret för de områden som lyfts fram i de inledande delarna.

•Det saknas i stor utsträckning anvisningar om undervisningens genom- förande, vilket har funnits i tidigare svenska kursplaner och är vanligt internationellt.

•Det är för stort fokus på bedömning och betyg i relation till undervis-

ning och lärande.

Prop. 2025/26:194 • Kursplanerna präglas av en för stark strävan att använda generella begrepp i stället för ämnesspecifika och vedertagna termer, vilket leder till otydlighet.

Sammantaget medför dessa brister att dagens kursplaner inte i tillräcklig utsträckning främjar en undervisning med hög och likvärdig kvalitet, som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det finns därmed ett stort behov av att även se över såväl strukturen som innehållet i kurs- planerna.

4.5Det finns ett för starkt fokus på att uppfylla betygskriterierna

Det finns ett för starkt fokus på bedömning och betygssättning i svensk skola, vilket kan göra att för lite uppmärksamhet riktas mot vad det är som eleverna ska lära sig av undervisningen. Det kan finnas flera skäl till det. En viktig faktor är den skarpa gränsen för godkända betyg. Lärare ska i dag vid betygssättning göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Det innebär att svaga kunskaper i vissa avseenden kan balanseras upp av starka kunskaper i andra avseenden. För betyget E, som är det lägsta godkända betyget, ska dock samtliga betygskriterier vara uppfyllda. Sammantagen bedömning gäller alltså endast för betygen D–A. Elever som inte uppfyller samtliga betygskriterier för betyget E får F som är ett icke godkänt betyg. Skill- naden mellan att få ett godkänt och ett icke godkänt betyg kan få stor betydelse för den enskilda eleven, bl.a. när det gäller att bli behörig till de nationella programmen i gymnasieskolan. År 2025 var det 15,9 procent av eleverna i grundskolan som inte blev behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan (15,6 procent av flickorna och 16,2 procent av pojkarna). Enligt Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden framgår, vid en jämförelse med andra jämförbara länder, att en betydligt högre andel svenska grundskoleelever underkänns och att färre svenska ungdomar går vidare till en sammanhållen utbildning på gymnasial nivå, trots att kun- skapsnivån är jämförbar. År 2018 låg Sverige nästan fyra gånger högre än genomsnittet i EU vad gäller andel obehöriga till gymnasial utbildning. Den skarpa godkäntgränsen påverkar även elevens meritvärde när eleven ska söka till gymnasieskolan eftersom betyg E–A ger 10–20 poäng, medan F ger 0 poäng.

I propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) föreslås att det ska införas ett nytt betygssystem med tio betygssteg utan en skarp gräns för godkänt, där betyg 4–5 står för godtagbara kunskaper och 1–3 står för begränsade kunskaper. Det föreslås i den propositionen också att behörigheten till nationella program i gymnasieskolan, som i dag inne- fattar krav på ett antal godkända betyg, bl.a. i vissa ämnen, i stället ska utgå från krav på ett meritvärde om lägst 4 som räknas fram utifrån två underlag, dels betyg, dels nationella slutprov. Alla betygssteg föreslås ligga till grund för framräknandet av det meritvärdet, även stegen 1–3. Av beräkningar som presenterats i utredningens betänkande framgår att det

nya betygssystemet och de nya antagningsreglerna kommer att medföra att Prop. 2025/26:194 andelen elever som kommer att vara obehöriga till ett nationellt program

ungefärligen kommer att halveras, till 8–10 procent av en årskull. Den andelen är dock fortfarande för hög. Fler ändringar behöver göras i det svenska skolsystemet, för att höja elevernas kunskaper och för att fler ska bli behöriga till nationella program i gymnasieskolan.

Det faktum att dagens betygskriterier är förhållandevis detaljerade har lett till ett starkt fokus på bedömning och betygssättning i alla led av undervisningen. I flera bestämmelser i skollagen, som har olika syften, hänvisas till uppfyllande av betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper. Betygskriterierna får betydelse i flera olika situationer, bl.a. vid bedömningen av rätt till stöd och särskilt stöd, mottagande i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan, placering i resursskola, skol- pliktens upphörande, erbjudande om lovskola samt vid utvecklingssamtal och betygssättning. Sammantaget skapar betygssystemet, inklusive betygskriterierna, ett starkt fokus på bedömning och betygssättning av elevens prestationer i stället för att rikta uppmärksamheten mot det som eleverna ska lära sig, dvs. mål och innehåll för undervisningen. Detta för- stärks av de ovan redovisade principerna för betygssättning. Den skarpa gränsen för betyget E kan skapa ett starkt fokus på varje del av betygs- kriterierna. Det gör även att lärares tolkning av vad som krävs för att uppfylla varje del av betygskriterierna kan få en mycket stor påverkan på elevens betyg, samtidigt som det har visat sig mycket svårt eller omöjligt för lärare att tolka betygskriterierna på samma sätt i hela landet.

Den skarpa godkäntgränsen kan även leda till att lärare pressas av elever, vårdnadshavare och rektorer att sätta ett godkänt betyg trots att läraren bedömer att eleven inte har tillräckliga kunskaper. Det kan också leda till att lärare fokuserar undervisningen mer mot att de elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg ska klara gränsen för betyget E, snarare än att se till elevgruppens behov som helhet.

4.6Kursplanen för svenska som andraspråk är inte ändamålsenlig

I de obligatoriska skolformerna, i gymnasieskolan och i anpassade gym- nasieskolan finns det två svenskämnen: svenska och svenska som andra- språk. Målgruppen för ämnet svenska som andraspråk är bred och språk- ligt heterogen. Det innebär att eleverna befinner sig på mycket olika nivåer i sin språkutveckling, vissa på nybörjarnivå och andra på en relativt avan- cerad nivå. Elever som läser svenska som andraspråk har därmed i hög grad varierande förutsättningar och behov. Trots det är den sammantagna bilden att innehållet i kursplanerna för svenska som andraspråk i högre grad är anpassat efter elever som kommit längre i sin språkutveckling än efter elever som är nybörjare i svenska språket. Kursplanerna möter därför inte behoven hos elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska och ger inte heller stöd till lärarna avseende hur undervisningen ska läggas upp för dessa elever eller hur elevernas kunskaper ska bedömas. Det finns därmed en risk att elever inte får en likvärdig undervisning i ämnet svenska

Prop. 2025/26:194 som andraspråk och att undervisningen i svenska som andraspråk inte är anpassad efter elevernas olika språkliga förutsättningar.

4.7Propositionens disposition

I denna proposition lämnas i avsnitt 6.1 förslag till ändringar i skollagens bestämmelse om läroplaner som innebär att det ska införas en samlad läroplan för varje obligatorisk skolform som bl.a. inkluderar kursplaner och timplaner. I avsnitt 6.2 lämnas förslag om ändringar i skollagens bestämmelser om syftet med utbildningen och definitionen av undervis- ningen samt förslag om att vårdnadshavares rätt till inflytande över utbildningen ska begränsas. I avsnitt 6.3 föreslås att de inledande delarna i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska få en ny struktur och ett nytt innehåll. Vidare föreslås att skollagens bestämmelser om kurs- planer ska preciseras så att det anges vilka delar en kursplan ska innehålla (avsnitt 6.4). Det föreslås också att kursplanernas innehåll ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet (avsnitt 6.5) samt att det ska finnas särskilda principer för vissa områden (avsnitt 6.6). I avsnitt

6.7och 6.8 föreslås ändringar i skollagen som innebär att fokus ska vara på elevens tillgodogörande av kunskap och inte på uppfyllande av betygs- kriterier och kriterier för bedömning av kunskaper samt att vid betygs- sättning ska sammantagen bedömning användas för alla betygssteg, dvs. även för betyget E. I avsnitt 7 lämnas förslag om att det för ämnet svenska som andraspråk ska finnas två kursplaner, där den ena ska benämnas grundläggande svenska. Det föreslås också att betyg inte ska sättas i detta ämne i den del som undervisningen har avsett grundläggande svenska. Först lämnas dock en inledande redogörelse för nuvarande reglering (avsnitt 5).

5 Nuvarande reglering

5.1 Kort om skollagen och skolväsendet

	I skollagen (2010:800) regleras dels skolväsendet, dels viss annan verk-
	samhet. I skolväsendet ingår skolformerna förskola, förskoleklass,
	grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasie-
	skola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning (kom-
	vux). Fritidshem ingår i skolväsendet men är inte en skolform (1 kap. 1 §).
	Förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och
	sameskola är obligatoriska skolformer. Förskola, gymnasieskola, anpassad
	gymnasieskola och komvux är frivilliga skolformer.
	Anpassade grundskolan är en skolform som är anpassad för elever med
	intellektuell funktionsnedsättning (11 kap. 2 § skollagen). Specialskolan
	är en skolform för barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller
	andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller anpassade grundskolan
	och som har vissa i skollagen angivna funktionsnedsättningar (7 kap. 6 §
52	och 12 kap. 2 § skollagen). Sameskolan ger en utbildning med samisk
52

inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen i årskurserna 1–6 i grund- Prop. 2025/26:194 skolan (13 kap. 2 § skollagen). Elever från sameskolan läser årskurs 7–9 i

grundskolan. Komvux består av utbildning på grundläggande nivå, anpas- sad utbildning på grundläggande nivå, utbildning på gymnasial nivå, anpassad utbildning på gymnasial nivå och utbildning i svenska för invandrare (sfi) (20 kap. 3 § skollagen).

Riksdagen har efter förslag i propositionen En tioårig grundskola beslutat att grundskolan ska utökas och bli tioårig genom att förskole- klassen upphör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i grund- skolan (prop. 2024/25:143, bet. 2024/25:UbU17, rskr. 2024/25:289). Även den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs, så att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028.

5.2Syftet med utbildningen

Syftet med utbildningen inom skolväsendet regleras i 1 kap. 4 § skollagen. Där anges i första stycket att utbildningen syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden samt att den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Vidare anges att utbildningen också ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värde- ringar som det svenska samhället vilar på. I andra stycket anges att hänsyn ska tas till barns och elevers olika behov i utbildningen, att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt, samt att en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I tredje och sista stycket anges att utbildningen också syftar till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

I skollagen görs en skillnad mellan undervisning och utbildning. Med undervisning avses processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen leds av lärare eller förskollärare mot mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag och som syftar till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden. Med utbildning avses verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt skollagen inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter (1 kap. 3 §).

5.3Skolans organisation och vårdnadshavares inflytande

Bestämmelser om huvudmannens, rektorns, lärares och förskollärares uppgifter och ansvar finns i 2 kap. skollagen.

Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med

bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av

Prop. 2025/26:194 lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar (2 kap. 8 §).

Rektorn leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas (2 kap. 9 §).

Det finns en omfattande reglering om vilka som får undervisa i skol- väsendet i 2 kap. 13–18 §§. Där anges bl.a. att huvudregeln är att endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet (2 kap. 13 §). Sådana föreskrifter har meddelats i förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver. Detsamma gäller en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt vissa föreskrifter (2 kap. 15 §).

I förskolan och fritidshemmet får det, utöver legitimerade förskollärare och legitimerade och behöriga lärare, i undervisningen finnas annan perso- nal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas (2 kap. 14 §).

I 4 kap. 9–14 §§ skollagen finns det en reglering om barns, elevers och vårdnadshavares inflytande och om samråd. Denna reglering innebär bl.a. att barn och elever ska ges inflytande över utbildningen, att de fortlöpande ska stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem samt att informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen och elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas (9 §). Vidare ska elevföreträdare och övriga elever ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse (10 §). Vårdnadshavare för barn i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen (12 §). Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna (13 §). Barnen, eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. De ska också informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. Rektorn ansvarar för att sådan information lämnas (14 §).

Det finns, tillsammans med bl.a. skrivningar rörande skola och hem, även skrivningar om elevers inflytande i läroplanerna, se avsnitt 5.4.

5.4Läroplanerna

För varje skolform och för fritidshemmet ska en läroplan gälla som utgår från bestämmelserna i skollagen. Läroplanen ska ange utbildningens

värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar Prop. 2025/26:194 föreskrifter om läroplaner och kursplaner (se 1 kap. 11 § och bl.a. 10 kap.

8 § skollagen).

5.4.1Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Regeringen har beslutat den nuvarande läroplanen för grundskolan genom förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskole- klassen och fritidshemmet. Den innehåller inledande delar och kursplaner. Enligt skollagen ska en kursplan i grundskolan gälla för varje ämne (10 kap. 8 §).

De inledande delarna av läroplanen består av del 1 Skolans värdegrund och uppdrag samt del 2 Övergripande mål och riktlinjer.

Skolans värdegrund och uppdrag är uppdelat i avsnitten: Grundläggande värden; Förståelse och medmänsklighet; Saklighet och allsidighet; En likvärdig utbildning; Rättigheter och skyldigheter; Skolans uppdrag; God miljö för utveckling och lärande; Varje skolas utveckling.

Övergripande mål och riktlinjer är uppdelat i avsnitten: 2.1 Normer och värden; 2.2 Kunskaper; 2.3 Elevernas ansvar och inflytande; 2.4 Skola och hem; 2.5 Övergång och samverkan; 2.6 Skolan och omvärlden; 2.7 Be- dömning och betyg; 2.8 Rektorns ansvar. Flera av dessa avsnitt är i sin tur uppdelade i kategorierna Mål respektive Riktlinjer.

I fråga om Elevernas ansvar och inflytande, anges bl.a. att de demokra- tiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever, att elever ska ges inflytande över utbildningen, att de fort- löpande ska stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem, att informa- tionen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad samt att eleverna alltid ska ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbild- ningen. I fråga om Skola och hem anges bl.a. att skolans och vårdnads- havarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Det framgår även att alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Vidare anges att läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskaps- utveckling.

Kursplanerna består av avsnitten ämnets syfte och centralt innehåll. Kursplanerna är stadieindelade. Grundskolan är indelad i lågstadium (årskurs 1–3), mellanstadium (årskurs 4–6) och högstadium (årskurs 7–9), se 10 kap. 3 § skollagen. När den tioåriga grundskolan införs fr.o.m. läsåret 2028/29 kommer lågstadiet att omfatta årskurs 1–4, mellanstadiet årskurs 5–7 och högstadiet årskurs 8–10.

Kursplanerna för grundskolans ämnen kompletteras av betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper som Skolverket har beslutat (SKOLFS 2011:19). Betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper är formellt inte en del av läroplanen. Kriterierna innehåller

Prop. 2025/26:194 detaljerad information om vad eleverna ska kunna för att uppnå olika betygssteg och kriterium för bedömning av kunskaper i olika ämnen.

5.4.2Läroplanerna för de övriga obligatoriska skolformerna samt integrerade elever

I anpassade grundskolan ska en kursplan gälla för varje ämne eller ämnesområde (11 kap. 11 § skollagen). Utbildning inom ämnesområden – t.ex. kommunikation, motorik och vardagsaktiviteter – är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen (11 kap. 5 § skollagen).

Även inom specialskolan ska en kursplan gälla för varje ämne enligt

12kap. 8 § samma lag. I bestämmelsen anges även i vilka situationer kurs- planer för den anpassade grundskolan respektive specialskolan ska tillämpas. Elever inom specialskolan som vid sidan av dövhet, språk- störning eller hörselnedsättning också har en intellektuell funktionsned- sättning kan – bl.a. om vårdnadshavare lämnar sitt samtycke – läsa ämnen i enlighet med anpassade grundskolans kursplaner.

I sameskolan ska en kursplan gälla för varje ämne (13 kap. 8 § skollagen).

Regeringen har beslutat om de inledande delarna i läroplanerna för anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan (SKOLFS 2010:255, SKOLFS 2010:250 och SKOLFS 2010:251).

Den anpassade grundskolan har egna kursplaner och kriterier som Skolverket har beslutat (SKOLFS 2011:28 och SKOLFS 2011:29).

I specialskolan gäller grundskolans kursplaner och kriterier med några undantag. Skolverket har beslutat fem kursplaner för döva och hörsel- skadade elever och fem kursplaner för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning (SKOLFS 2011:56 och SKOLFS 2011:66). Skolverket har även beslutat om betygskriterier för dessa ämnen (SKOLFS 2011:57 och SKOLFS 2011:67).

Även i sameskolan gäller grundskolans kursplaner och kriterier med undantag för ämnet samiska. Skolverket har beslutat kursplanen för ämnet samiska och betygskriterier för samiska (SKOLFS 2011:22 och SKOLFS 2011:23).

En elev i grundskolan kan få sin utbildning inom anpassade grundskolan (s.k. integrerad elev), om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. En elev i anpassade grundskolan kan under samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan. För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller, som utgångspunkt, de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning (7 kap. 9 § skollagen).

5.4.3

Läroplanerna för de frivilliga skolformerna

Prop. 2025/26:194

Regeringen har beslutat om läroplanen för förskolan (SKOLFS 2018:50), som består av förskolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. I förskolan finns inga kurs- eller ämnesplaner.

För varje ämne inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska det finnas en ämnesplan. För varje ämnesområde inom anpassade gymnasieskolan ska det finnas en ämnesområdesplan (16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen). Regeringen har beslutat om läroplaner för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) och anpassade gymnasieskolan (SKOLFS 2013:148). Regeringen har också beslutat ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. Betygskriterierna ingår i ämnesplanerna (SKOLFS 2023:130). Skolverket beslutar om ämnesplaner för de övriga ämnena.

Inom komvux på grundläggande nivå och komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå ska en kursplan gälla för varje kurs (20 kap. 6 § skollagen). För varje ämne inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska det finnas en ämnesplan (20 kap. 6 § skollagen). Regeringen har beslutat en läroplan för vuxenutbildningen (SKOLFS 2012:101). Regeringen har också beslutat ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. Skolverket beslutar om ämnesplaner för de övriga ämnena.

5.5Betyg och betygssättning

5.5.1När ska betyg sättas?

Betyg ska sättas i vissa årskurser i grundskolan, sameskolan, specialskolan och i anpassade grundskolan. I anpassade grundskolan sätts betyg endast om eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet

(11 kap. 19 § skollagen). I grundskolan, sameskolan och anpassade grund- skolan sätts betyg fr.o.m. årskurs 6 och i specialskolan fr.o.m. årskurs 7 (10 kap. 15 §, 11 kap. 19 §, 12 kap. 15 § och 13 kap. 17§ skollagen). Det finns även möjlighet för en rektor att besluta om att betyg i grundskolan, sameskolan, anpassade grundskolan och specialskolan ska sättas fr.o.m. årskurs 4 respektive årskurs 5 (3 kap. 14 a § skollagen). Fr.o.m. införandet av den tioåriga grundskolan läsåret 2028/29 kommer betyg i grundskolan, sameskolan och anpassade grundskolan att sättas fr.o.m. årskurs 7 och i specialskolan fr.o.m. årskurs 8 och möjligheten för rektorn att besluta om att betyg ska sättas tidigare än så kommer att gälla fr.o.m. årskurs 5 respektive årskurs 6.

Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne i grundskolan, specialskolan eller sameskolan på grund av elevens från- varo ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de naturorienterande respektive samhällsorien- terande ämnena (10 kap. 18 §, 12 kap. 18 § och 13 kap. 19 § skollagen).

I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska betyg sättas i ämnen, men inte inom ämnesområden. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje

avslutad nivå i ämnet. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett

Prop. 2025/26:194 ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Betyg ska också sättas efter genomfört gymnasiearbete och examensarbete, och i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan (15 kap. 22 §, 18 kap. 22 och 26 a §§ skollagen).

I komvux ska betyg sättas på varje avslutad kurs i utbildning på grund- läggande nivå, anpassad utbildning på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare. Inom den del av den anpassade utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar utbildning inom ämnesområden i anpassad grundskola ska betyg inte sättas. I utbildning på komvux på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå ska betyg sättas i ämnen och efter genomfört komvuxarbete. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Detta gäller även om betygen på de lägre nivåerna har satts inom gymnasie- skolan eller anpassade gymnasieskolan (20 kap. 35 och 35 a §§ skol- lagen).

Det är den undervisande läraren som sätter betygen, dvs. som fattar beslut om betyg. Rektor ansvarar för att se till att betygen sätts i enlighet med skollagen och andra författningar (3 kap. 14 och 16 §§ skollagen).

5.5.2Hur är betygsskalan konstruerad och hur går betygssättningen till?

Betygsskalan

Samma betygsskala används i grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Som betyg används någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F (10 kap. 17 §, 12 kap. 17 §, 13 kap. 18 §, 15 kap. 24 § och 20 kap. 36 § skollagen).

I anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå används samma betygsskala, med den skillnaden att betygssteget F inte ingår. För den elev som inte uppfyller betygskriterierna för betyget E i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan, ska betyg inte sättas i ämnet (11 kap. 20 § och 18 kap. 23 § skollagen). För den elev som inte uppnår betyget E i ett ämne i kom- vux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska det utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i utbildning i ämnet (20 kap. 36 § skollagen).

Betyg i komvux på grundläggande nivå och svenska för invandrare (sfi) används inte vid urval till annan utbildning. Som betyg i dessa utbildningar ska därför någon av beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt användas. Som betyg på anpassad utbildning på grundläggande nivå i komvux ska beteckningen Godkänt användas. För den elev som inte uppnår betyget Godkänt inom den anpassade utbildningen på grundläggande nivå ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas (20 kap. 6 § skollagen).

Hur går betygssättningen till?

När betyg sätts i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet t.o.m. den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. En sammantagen bedömning ska även göras när ämnet har avslutats och det krävs även då att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg (10 kap. 19 och 20 §§, 11 kap. 22 och 23 §§, 12 kap. 19 och 20 §§ och 13 kap. 20 och 21 §§ skollagen).

Vid betygssättning i grundskolan, specialskolan och sameskolan i ett ämne som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl (10 kap. 20 a §, 12 kap. 20 a § och 13 kap. 21 a § skollagen).

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan bortses från enstaka delar av betygskriterierna sista året på mellanstadiet (som också är sista året i sameskolan innan eleverna övergår till grundskolan) och sista året i högstadiet. Med särskilda skäl avses i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg (10 kap. 21 §, 11 kap. 23 a § första stycket och 13 kap. 21 b § skollagen). I anpassade grundskolan får en intellektuell funktionsned- sättning beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl (11 kap. 23 a § andra stycket skollagen). Med särskilda skäl avses i specialskolan funktionsnedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygs- kriterierna för ett visst betyg (12 kap. 21 § skollagen).

I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne i grundskolan och specialskolan ska en skriftlig bedömning av elevens kunskaps- utveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Om det inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne i grundskolan på grund av om- fattande frånvaro får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet (10 kap. 18 och 22 §§ samt 12 kap. 18 och 22 §§ skollagen).

Vid betygssättningen i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg (15 kap. 24 § skollagen).

Detsamma gäller inom komvux vid betygssättning i ämnen. Vid betygs- sättning på en kurs ska läraren göra en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen. För att eleven ska

Prop. 2025/26:194

Prop. 2025/26:194 få betyget Godkänt ska samtliga kriterier för detta betyg vara uppfyllda (20 kap. 37 § skollagen).

5.5.3När används kriterier för bedömning av kunskaper?

I vissa ämnen och årskurser i de obligatoriska skolformerna där betyg inte sätts och i vissa andra situationer när betyg inte sätts ska i stället kriterier för bedömning av kunskaper användas (se t.ex. 9 kap. 2 § skolförord- ningen [2011:185]). Kriterierna för bedömning av kunskaper framgår av kursplanerna för de obligatoriska skolformerna och av ämnesområdes- planerna för den anpassade gymnasieskolan (18 kap. 26 a § skollagen). I årskurs 1–3 i grundskolan finns nivån godtagbara kunskaper och inom anpassade grundskolans och gymnasieskolans ämnesområden finns nivåerna grundläggande och fördjupade kunskaper.

5.5.4Betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper berörs i bestämmelser om bl.a. skolplikt, särskilt stöd och utvecklingssamtal

Det hänvisas till betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper i många paragrafer i skollagen.

I 7 kap. skollagen finns det bestämmelser om skolplikt och rätt till utbildning. Som nämnts i avsnitt 5.1 ska barn som på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för grundskolan och som minst ska uppfyllas, tas emot i anpassade grundskolan (5 §). Vidare kan skolplikten för en elev i en obligatorisk skolform upphöra i förtid om eleven före den tidpunkt då skolplikten normalt upphör, uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt (14 §). Det finns även bestämmelser om att en elev i en obligatorisk skolform har rätt att under viss tid fortsätta sin skolgång i den skolformen efter den tidpunkt då skolplikten har upphört i den skolformen. Det gäller om eleven inte har uppfyllt de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas för respektive skolform (15 §).

I 3 kap. skollagen finns bestämmelser om barns och elevers utveckling mot målen. Där finns bl.a. bestämmelser om att vårdnadshavare för ett barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritids- hemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan fortlöpande ska informeras om barnets eller elevens utveckling (3 §). Det finns vidare bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet (4–4 b §§), stöd i form av extra anpassningar (5 §) och särskilt stöd (6–12 §§). Regleringen i bestämmelserna om garantin, extra anpass- ningar och särskilt stöd innebär att förskollärare eller lärare eller rektorn ska göra bedömningar av bl.a. elevens kunskapsutveckling i förhållande till betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper.

I respektive skolformskapitel finns det bestämmelser om att personalen Prop. 2025/26:194 i förskolan och läraren i övriga skolformer, tillsammans med eleven och

elevens vårdnadshavare minst en gång per termin ska ha ett utvecklings- samtal. I förskolan ska samtalet avse barnets utveckling och lärande. I exempelvis grundskolan ska utvecklingssamtalet handla om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett åtgärdsprogram om särskilt stöd (8 kap. 11 §, 9 kap. 11 §, 10 kap. 12 §, 11 kap. 15 §, 12 kap. 12 §, 13 kap. 12 §, 15 kap. 20 § och 18 kap. 20 § skollagen).

I de årskurser i de obligatoriska skolformerna där betygs inte sätts ska i stället läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskaps- utveckling. I exempelvis grundskolan innebär denna reglering bl.a. att bedömningen ska avse elevens kunskapsutveckling i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna i de ämnen som eleven får undervisning i. I planen ska det sammanfattas vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna (10 kap. 13 §, 11 kap. 16 §, 12 kap. 13 § och 13 kap. 13 § skollagen).

5.6Kortfattat om ämnet svenska som andraspråk

Vilka ämnen som får finnas i grundskolan regleras i 10 kap. 4 § skollagen. Där framgår att undervisning ska omfatta bl.a. svenska eller svenska som andraspråk. Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och invandrarelever som har svenska som huvudsakligt um- gängesspråk med en vårdnadshavare. Undervisning i svenska som andra- språk ersätter undervisning i svenska. Svenska som andraspråk får även anordnas som språkval i grundskolan och specialskolan eller inom ramen för skolans val. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andra- språk för en elev (5 kap. 14 och 15 §§ skolförordningen).

Kursplanerna i svenska som andraspråk för grundskolan och mot- svarande skolformer är skrivna utifrån antagandet att en elev, som börjat läsa ämnet i grundskolans årskurs 1 och sedan läst det under hela sin grundskoletid, ska ha sådana kunskaper i svenska språket att eleven kan läsa ämnet svenska på gymnasial nivå. Liksom övriga kursplaner i de obligatoriska skolformerna är kursplanen i svenska som andraspråk stadie- indelad.

Prop. 2025/26:194 Inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan gäller att en elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne i stället för svenska (4 kap. 11 § gymnasieförordningen [2010:2039]). Det ska inte göras någon behovsbedömning utan eleven väljer själv vilket ämne, svenska eller svenska som andraspråk, som eleven vill läsa. Det är också möjligt för en elev att byta svenskämne under utbildningens gång.

För behörighet till nationella program i gymnasieskolan krävs godkända betyg i bl.a. svenska eller svenska som andraspråk (16 kap. 31 § skollagen).

En elev som inte är behörig till ett nationellt gymnasieprogram kan i stället gå ett introduktionsprogram. Det är en utbildningsform inom gymnasieskolan som ger en möjlighet för obehöriga elever att få en utbildning som stödjer dem att komma vidare i sin utbildning eller mot etablering på arbetsmarknaden. Det finns fyra olika introduktionsprogram. Ett av dessa är språkintroduktion, som riktar sig mot den som är nyanländ och behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket och saknar de godkända betyg som behövs för att gå ett nationellt program. Elever som saknar ett godkänt betyg i svenska eller svenska som andra- språk från grundskolans årskurs 9 kan läsa svenska eller svenska som andraspråk på grundskolenivå inom ramen för gymnasieskolans introduk- tionsprogram (se bl.a. 17 kap. 2, 3 och 12 §§ skollagen och 6 kap. 4, 5, 6 och 8 §§ gymnasieförordningen).

5.7Andra planerade ändringar i skollagen som rör samma delar av regleringen

En kort presentation av de förslag som lämnas i denna proposition finns i avsnitt 4.7. Som framgår av avsnitt 8 föreslås att de ändringar i skollagen som lämnas i denna proposition rörande de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska samordnas med införandet av en tioårig grundskola och därför träda i kraft den 1 juli 2028. De ändringar i skollagen som i denna proposition föreslås avseende komvux föreslås träda i kraft den 1 januari 2031. Regeringen har samma dag som denna proposition beslutat flera andra propositioner som helt eller delvis ska samordnas med införandet av den tioåriga grundskolan och i vilka det föreslås ändringar i delvis samma bestämmelser i skollagen som i denna proposition. Nedan lämnas en kort beskrivning av dessa propositioner i nu relevanta delar.

I propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2024/25:195), föreslås ändringar i bl.a. 3 kap. skollagen. Dessa ändringar innebär bl.a. att den nuvarande regleringen om extra anpassningar (3 kap. 5 § skollagen) ersätts dels av en ändring i 3 kap. 2 § skollagen som innebär att alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling i syfte att de ska kunna följa undervisningen och utifrån sina egna förut- sättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål, dels av en ny stödinsats i form av stödundervisning i svenska, svenska som andra- språk och matematik som ska sättas in tidigare än vad som i dag gäller

enligt regleringen av extra anpassningar. Inom ramen för regleringen om ledning och stimulans ska enskilda elever få sådant stöd som är förenligt med att undervisningen av en klass är en kollektiv verksamhet. Om läraren bedömer att en elev riskerar att inte kunna följa undervisningen och har svårt att tillgodogöra sig de kunskaper som anges i kurs- och ämnes- planerna för svenska, svenska som andraspråk eller matematik ska dock eleven ges stödundervisning i mindre, flexibla undervisningsgrupper eller som enskild undervisning i dessa ämnen. Skälet till att stödundervisningen avser dessa ämnen är att de är grundläggande för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i många andra ämnen och att sådan under- visning förebygger stödbehov i andra ämnen. Stödundervisningen ska utvärderas efter en månad och bör som längst ges i två månader. Om behov fortfarande kvarstår är det en indikation på att elevens behov av särskilt stöd behöver utredas. Om behov föreligger enligt 3 kap. 7 § skollagen kan särskilt stöd enligt 3 kap. 8 § skollagen ges även om stödundervisning inte har getts. Det föreslås vidare ändringar som innebär att elever i behov av särskilt stöd ska få bättre möjlighet att få särskilt stöd i mindre undervis- ningsgrupper. Även dessa lagändringar ska samordnas med införandet av den tioåriga grundskolan och föreslås därför träda i kraft den 1 juli 2028.

I propositionen Tid för undervisningsuppdraget (prop. 2025/26:196) lämnas förslag om att undervisningsuppdraget ska regleras i skollagen. Av regleringen ska framgå att utöver undervisning ingår även tid för planering och uppföljning i undervisningsuppdraget. Det föreslås också att regeringen ska ges ett bemyndigande att meddela föreskrifter om omfatt- ningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget. När det gäller vissa skolformer föreslås i stället upplysningsbestämmelser om att regeringen kan meddela sådana bestämmelser med stöd av sin rest- kompetens enligt 8 kap. 7 § regeringsformen. Dessa ändringar föreslås träda i kraft redan den 1 juli 2027. Det föreslås också lättnader i den undervisningsnära dokumentationen som bl.a. innebär att antalet utveck- lingssamtal ska minskas i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan till minst ett per år samt att den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska byta namn till skriftlig plan för kunskapsutveckling och att den ska fokusera på elevens kunskaps- utveckling. Vidare föreslås att elever och vårdnadshavare inte längre ”fort- löpande” ska informeras om barnets och elevens kunskapsutveckling utan vid tillfällen som bestäms av personal på förskolan, fritidshemmet och skolan. Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2028, i syfte att de ska samordnas med införandet av den tioåriga grundskolan.

I propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) lämnas bl.a. förslag om att betygsskalan A–F ska ersättas av en ny numerisk betygsskala, 1–10 utan en skarp gräns för godkänt, där betygsstegen 4–5 står för godtagbara kunskaper och betygsstegen 1–3 står för begränsade kunskaper. Det föreslås även att behörigheten till nationella program i gymnasieskolan ska utgå från krav på ett meritvärde om lägst 4 som räknas fram utifrån två underlag, dels betyg, dels nationella slutprov. Alla betygs- steg föreslås ligga till grund för framräknandet av det meritvärdet, även stegen 1–3. Det föreslås vidare följdändringar med anledning av den nya betygsskalan i bl.a. 3 kap. skollagen samt i lagens bestämmelser om utvecklingssamtal och skriftliga individuella utvecklingsplaner. Den nya betygsskalan föreslås även tillämpas inom komvux på gymnasial nivå och

Prop. 2025/26:194

Prop. 2025/26:194 komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. De ändringar som föreslås för de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan föreslås träda i kraft den 1 juli 2028 och samordnas med införandet av den tioåriga grundskolan. De delar som avser komvux före- slås träda i kraft den 1 januari 2031, dvs. samma datum som de delar i denna proposition som avser komvux föreslås träda i kraft.

Då förslagen i ovan nämnda propositioner delvis avser samma para- grafer som det i förevarande proposition föreslås ändringar i, har förslagen i respektive proposition utformats med beaktande av förslagen i den eller de propositioner som har beslutats dessförinnan, se avsnitt 3.

6En ny kunskapssyn och nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande

6.1Det ska införas en samlad läroplan för varje obligatorisk skolform

Regeringens förslag

Bestämmelsen i skollagen om läroplaner ska ändras så att det framgår att läroplanerna för de obligatoriska skolformerna, förutom att de i likhet med övriga läroplaner ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för utbildningen, även ska innehålla kursplaner och fördelningar av undervisningstiden (timplaner).

Det ska anges i 1 kap. 11 § skollagen att regeringen får meddela före- skrifter om de delar av läroplanerna för grundskolan och anpassade grundskolan som innehåller timplaner. Det ska också upplysas om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om läroplaner i övrigt.

Vidare ska det bemyndigande som finns för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, att för en viss skolform eller för fritidshemmet meddela föreskrifter om utbildningens värdegrund och uppdrag samt om mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än genom en läroplan, tas bort.

I de föreskrifter om läroplaner för de obligatoriska skolformerna som regeringen meddelar ska, för att de ska vara tydligt kunskapsinriktade, kunskaper som är tillförlitliga och mer beständiga i olika ämnen betonas. Dessa kunskaper ska klart framgå av läroplanerna. En central utgångspunkt ska vara att grundläggande kunskaper och färdigheter ska betonas, särskilt i de yngre åldrarna.

Regeringens bedömning

Det bör vara regeringen som meddelar föreskrifterna om läroplanerna för de obligatoriska skolformerna i deras helhet.

Läroplansutredningens förslag

Förslaget stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. Utred- ningens lagförslag om vilka delar en läroplan i grundskolan och mot- svarande skolformer ska bestå av specificerar dock inte att läroplanen, förutom att de i likhet med övriga läroplaner ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för utbildningen, även ska innehålla kursplaner och timplaner. I stället föreslår utredningen att det ska läggas till en mening i 1 kap. 11 § första stycket som innebär att en läro- plan får, utöver utbildningens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för utbildningen, även innehålla andra bestämmelser. Utred- ningen föreslår vidare att den upplysningsbestämmelse som anger att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om läroplaner, ska ändras så att den bara upplyser om att regeringen kan meddela sådana föreskrifter. Utredningen föreslår inte att bemyndigandet att meddela föreskrifter om utbildningens värdegrund och uppdrag samt om mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än genom en läroplan tas bort.

Remissinstanserna

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslagen. Det gäller bl.a. Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Gislaveds, Oskarshamns och Linköpings kommuner, Almega Utbildning, Sveriges Skolledare, Sveriges Elevråd, Sveriges Elevkårer, Nätverket Sveriges ämneslärar- föreningar, Riksförbundet FUB och Svenskt Näringsliv.

Flera remissinstanser uttrycker sig positivt om en samlad läroplan för grundskolan och respektive motsvarande skolform, t.ex. framför SPSM att en tydligare struktur med inledande delar, en sammanhållen kurs- och timplan samt betygs- och bedömningskriterier kan bidra till ökad tydlighet och likvärdighet i utbildningen. Malmö och Stockholms kommuner m.fl. framför att det är bra att timplanen blir en del av läroplanen.

Skolverket tillstyrker förslaget om en ny läroplanshelhet för de obligato- riska skolformerna, men avstyrker att regeringen ska ges mandat att bestämma vilka andra bestämmelser som ska ingå i en läroplan utöver utbildningens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för utbild- ningen.

Göteborgs kommun framför att ambitionen att utforma en samlad läro- plan för de olika skolformerna och fritidshemmet riskerar att göra upp- draget otydligt och att det behöver framgå hur undervisningen ska anpassas till elevers olika åldrar.

När det gäller att regeringen ska besluta om läroplanerna för de obligatoriska skolformerna i sin helhet, inklusive kursplaner med betygs- och bedömningskriterier, framför Skolverket att det är av värde att lärare uppfattar kursplanerna som en helhet. Göteborgs kommun, som tillstyrker förslaget, framhåller dock att det finns risker med en sådan central styrning, där beslutsprocesser ofta är långsamma och mindre flexibla när nya behov uppstår i skolan. Även Föräldraalliansen Sverige ser en risk för att beslutsprocesser fördröjs, och att föräldrar och elever får svårare att förstå och påverka beslut. Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer är positiva till förslaget och framhåller att det skapar en större tydlighet om

Prop. 2025/26:194

Prop. 2025/26:194 regeringen beslutar om kursplanerna i sin helhet. Förbunden framhåller dock att en förändrad nivå för beslut om kursplaner kan riskera att leda till en ökad politisering av deras innehåll. Risken för en politisering lyfts även av Gislaveds kommun, som ändå ställer sig positiva till förslaget.

Högskolan i Halmstad och Karlskoga kommun är på samma grund negativa till förslaget.

Många remissinstanser är positiva till den tydliga kunskapsinriktningen. Exempelvis framför Svenskt Näringsliv att de särskilt välkomnar en inrikt- ning mot att styrdokumenten ska ange tillförlitliga och mer beständiga kunskaper samt betona grundläggande kunskaper och färdigheter. Även Orsa kommun ser positivt på en tydlig kunskapsinriktning med fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter. SPSM anser att betoningen av grundläggande kunskaper och färdigheter bör gynna elever med funktions- nedsättning och Riksförbundet FUB framhåller att det är centralt att grund- läggande kunskaper och färdigheter betonas i läroplanerna. Linköpings kommun framför att fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, inte minst läsningen, kommer att gynna elevernas hela skolgång.

Samtidigt har flera remissinstanser synpunkter på inriktningen. När det gäller benämningen tillförlitliga och beständiga kunskaper har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vissa invändningar. Förbundet framför att sådana fakta redan präglar undervisningen och att betoningen på det icke- föränderliga riskerar leda till att undervisningens innehåll får fel fokus eftersom de mest relevanta kunskaperna kan komma från aktuella händelser och nya rön. SKR framhåller vidare att det är viktigt att undvika att kursplanerna behöver revideras ofta på grund av att de valda kun- skaperna visar sig vara för snäva. Även Stockholms kommun framför att det i vissa ämnen är komplicerat att tala om beständig kunskap, då det som är relevant förändras beroende på tidsepok och sammanhang. Både Malmö och Ragunda kommuner framför att det kan innebära en risk att välja ut vilka kunskaper som är tillförlitliga och mer beständiga i olika ämnen. Ragunda kommun betonar vidare behovet av att undervisningen vilar på tillförlitlig vetenskaplig grund, men varnar för en alltför ensidig kunskaps- syn. Även Elevernas riksförbund är kritiska till vad de anser vara en snäv kunskapssyn och efterfrågar en kunskapssyn som inkluderar både färdig- heter och förståelse, fakta och kritiskt tänkande.

Flera andra remissinstanser har synpunkter på betoningen av grund- läggande kunskaper och färdigheter. Till dessa hör Sveriges Lärare som anser att de grundläggande kunskaperna ska vara i fokus de första åren i skolan, men att det även är viktigt att eleverna utmanas, att det sker en progression i innehållet och att allt svårare kunskapsformer infinner sig ju högre upp i årskurserna eleven kommit. Stockholms kommun anser i sin tur att ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt behöver tränas under hela skoltiden och Övertorneå kommun framhåller vikten av att elever även i de tidiga årskurserna ska problematisera, resonera, reflektera och analysera. Även Göteborgs kommun anser att läroplanen, för att stärka skolans bildningsuppdrag, behöver ge utrymme för både faktakunskaper och ett undersökande, reflekterande arbetssätt. Ett ensidigt fokus på grund- läggande kunskaper riskerar, enligt kommunen, att begränsa elevernas möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Skälen för regeringens förslag	Prop. 2025/26:194
Läroplanerna utgör en central del av den statliga styrningen av skolan
Sverige behöver skapa en stark kunskapsskola med kunskapsuppdraget i
fokus. Den obligatoriska skolan innebär att alla elever har en skyldighet
att gå i skolan, men de har också rätt till en utbildning. Det är av största
vikt att eleverna ges förutsättningar att lyckas med sin utbildning och bli
rustade med de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som de behöver
i sin fortsatta skolgång och senare i arbetslivet. En viktig del i att förbättra
skolan är att se över vilka mål och riktlinjer som finns för undervisningen,
dvs. vilket innehåll som ska tas upp, vad eleverna förväntas lära sig och
hur undervisningen ska bedrivas. Detta styrs framför allt genom läro-
planerna. Det är därför mycket viktigt att läroplanerna fungerar på ett
ändamålsenligt sätt och riktar in undervisningen mot rätt saker.
Dagens läroplaner för de obligatoriska skolformerna bedöms ha en rad
brister (se avsnitt 4). När det gäller de inledande delarna omfattar dessa
bl.a. daterade skrivningar och en otydlig struktur, ett för ensidigt fokus på
individen och brister i kunskapssynen. Kunskapssynen i läroplanerna
präglas i de obligatoriska skolformerna i allt för stor utsträckning av en
syn på kunskaper som rörliga, relativa eller subjektiva. När kunskaper inte
ses som något objektivt riskerar det att leda till att elever inte kan lita på
att det man lär sig i grundskolan också kommer att vara betydelsefullt och
giltigt senare i livet. Om varje synsätt kan ställas bredvid andra, och de
anses vara lika giltiga, försvåras även lärarens möjligheter att lära eleverna
vad som är sant, vad vi inte vet, vad vi tror men inte kan belägga och vad
som är åsikter. En sådan kunskapssyn riskerar att förminska undervis-
ningens betydelse och lärarens roll. När betydande tid läggs på problema-
tiserande ansatser eller kritiska analyser, blir det också mindre tid som
läggs på att förmedla grundläggande kunskaper och färdigheter som
behövs för den fortsatta skolgången samt att förmedla sådana tillförlitliga
och mer beständiga kunskaper och färdigheter som alla samhälls-
medborgare behöver.
När det gäller kursplanerna handlar bristerna bl.a. om ett för svagt fokus
på grundläggande kunskaper och färdigheter, särskilt i låg- och mellan-
stadiet. Det handlar även om en för svag progression mellan stadier och
årskurser och att det är för otydligt vad det är meningen att eleverna ska
kunna och när det är meningen att de ska kunna det.
Sammantaget medför bristerna att dagens läroplaner inte i tillräcklig
utsträckning främjar en undervisning med hög och likvärdig kvalitet, som
vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Regeringen anser
därför att det behövs nya läroplaner för de obligatoriska skolformerna i
syfte att skapa en stark kunskapsskola med en tydlig kunskapsinriktning. I
det sammanhanget är det relevant hur läroplanerna ska konstrueras och hur
beslut om nya läroplaner ska fattas.
Dagens läroplaner, kursplaner, timplaner och betygskriterier regleras i
flera föreskrifter med olika beslutsfattare
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om läroplaner och kursplaner (se 1 kap. 11 § och bl.a. 10 kap.
8 § skollagen). Den tidigare regeringen har beslutat om den nuvarande
läroplanen för grundskolan genom förordningen om läroplan för grund-	67
	67

Prop. 2025/26:194 skolan, förskoleklassen och fritidshemmet, se avsnitt 5.4. Den innehåller inledande delar och kursplaner. Till kursplanerna finns betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper som Skolverket har beslutat. Vanligtvis brukar kursplanerna och kriterierna uppfattas som en helhet. De presenteras också så på Skolverkets webbplats. Men formellt är betygs- kriterier och kriterier för bedömning av kunskaper inte en del av läroplanen.

Regeringen har även beslutat om de inledande delarna i läroplanerna för anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Den anpassade grundskolan har helt egna kursplaner och kriterier som Skolverket beslutat. I specialskolan gäller grundskolans kursplaner och kriterier med några undantag. I den skolformen finns det fem av Skolverket beslutade kursplaner för döva och hörselskadade elever och fem kursplaner för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning. Skol- verket har även beslutat om betygskriterier för dessa ämnen. Även i same- skolan gäller grundskolans kursplaner och kriterier med undantag för ämnet samiska, som Skolverket har beslutat (se avsnitt 5).

Regeringen får meddela föreskrifter om timplanerna, dvs. fördelningen av undervisningstiden inom grundskolan och anpassade grundskolan (10 kap. 5 § och 11 kap. 8 § skollagen). För specialskolan och sameskolan finns upplysningsbestämmelser som anger att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om tim- planerna (12 kap. 5 § och 13 kap. 5 § skollagen). Dagens timplaner för grundskolan och de motsvarande skolformerna framgår av bilagorna 1–4 till skolförordningen och beslutas därmed av regeringen.

Dagens läroplaner och timplaner för grundskolan och motsvarande skol- former beslutas alltså genom flera beslut av både regeringen och Skol- verket. När det gäller att betygskriterierna beslutas av Skolverket framgår det av propositionen Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan (prop. 2008/09:87 s. 14–15) att skälet till att Skolverket gavs bemyndigande att besluta om de dåvarande kunskapskraven i grundskolan var att det krävs en betydande ämneskompetens på detaljnivå för att utfor- ma föreskrifter om kunskapskrav. När det gäller gymnasieskolan gjordes dock bedömningen att regeringen har tillräcklig kompetens för att kunna fatta beslut om ämnesplanerna för de gymnasiegemensamma ämnena, vilka även innefattar betygskriterier (1 kap. 4 § gymnasieförordningen). Samtliga ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena finns vidare i en sammanhållen förordning.

Läroplanerna ska utgöra en sammanhållen helhet som innefattar betygskriterier och timplanen

Regeringen anser att det är omotiverat att läroplanen för grundskolan är uppdelad i flera författningar. Det är bl.a. svårt att motivera att betygs- och bedömningskriterier inte är en del av kursplanerna eftersom de hänger mycket nära samman med kursplanerna. Betygskriterierna anger vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg, och utgår i dag från syftet och det centrala innehållet i kursplanerna. Därför behöver lärare läsa och tolka betygskriterierna i relation till syftet, det centrala innehållet och den under- visning som har bedrivits. I avsnitt 6.4 föreslås en ny struktur för kurs-

planerna för de obligatoriska skolformerna och en ny form av betygs-

kriterier. Med den nya strukturen blir det ännu tydligare att betygs- kriterierna inte kan läsas fristående från kursplanen i övrigt.

Regeringen anser vidare att sambandet mellan undervisningens mål och innehåll som framgår av kursplanerna och den tid som finns till förfogande för undervisningen enligt timplanen bör betonas starkare än i dag. Det bör vara tydligt att tiden sätter gränser för vad som ryms i ämnena. Detta för att undvika att det som ska ingå i undervisningen i ett ämne är alltför omfattande i förhållande till undervisningstiden, vilket länge har varit ett problem (se bl.a. Skolverket, 2019, Redovisning av förslag till ändringar i kursplaner, kunskapskrav och ämnesplaner). Utgångspunkten bör vara att en mer påtaglig utökning eller minskning av kursplanernas innehåll förutsätter en ändring i timplanen och vice versa. Det kan då vara en fördel om kursplanerna och timplanen hålls ihop tydligare än i dag. I likhet med bl.a. Malmö och Stockholms kommuner bedömer regeringen därför att det finns fördelar med att timplanen blir en del av läroplanen.

Regeringen anser därför, i likhet med en majoritet av remissinstanserna, att det finns skäl som talar för att läroplanerna för de obligatoriska skol- formerna bör utgöra en mer samlad helhet. Regeringen instämmer med bl.a. SPSM om att en läroplan för grundskolan med tydligare struktur på de inledande delarna, kursplaner med betygs- och bedömningskriterier samt en timplan bör bidra till en ökad tydlighet och likvärdighet i utbild- ningen.

När det gäller Göteborgs kommuns farhåga om att en samlad läroplan riskerar att göra uppdraget otydligt, vill regeringen framhålla att uppdraget för skolan behöver göras tydligt genom innehållet i läroplanerna, bl.a. genom kursplaner som leder till en åldersanpassad undervisning (se vidare avsnitt 6.5). Att en och samma instans beslutar om en mer samlad läroplan för grundskolan, och på liknande sätt för anpassade grundskolan, special- skolan och sameskolan, bedömer regeringen i stället leder till en ökad tydlighet i konstruktionen och beslutsmandatet för dessa centrala styr- dokument. På så sätt kommer de inledande delarna av läroplanen – med värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer – att beslutas gemensamt med kursplaner, inklusive betygs- och bedömningskriterier och timplanen. Det samlade uppdraget enligt dessa centrala styrdokument utgör då en naturlig helhet, både i processen att ändra dem och i tillämpningen av lärare, rektorer och huvudmän.

Inom specialskolan och sameskolan används i stor utsträckning grund- skolans kursplaner, utöver vissa särskilda kursplaner för respektive skol- form. Det bör förtydligas i skollagen att de kursplaner som gäller för grundskolan även framöver ska tillämpas i specialskolan och sameskolan och ska anses ingå i respektive skolforms läroplan. I specialskolans läro- plan bör det, utöver grundskolans kursplaner, även ingå kursplaner som är specifika för just specialskolan, dvs. dels de kursplaner som ska användas när grundskolans eller anpassade grundskolans kursplaner inte kan användas på grund av elevens funktionsnedsättning, dels kursplaner i de ämnen som inte finns i grundskolan eller anpassade grundskolan. De kurs- planer som är specifika för specialskolan ska ingå i förordningen om specialskolans läroplan. Grundskolans kursplaner ska också ingå i denna förordning, men för att undvika en dubbelreglering bör detta åstadkommas genom att det görs en hänvisning till förordningen om grundskolans läroplan. Även framöver bör det vara möjligt att i vissa fall tillämpa den

Prop. 2025/26:194

Prop. 2025/26:194 anpassade grundskolans kursplaner i specialskolan (12 kap. 8 § andra stycket skollagen). De ingår dock inte i läroplanen för specialskolan. När det gäller sameskolan bör läroplanen, utöver grundskolans kursplaner, också innehålla kursplanen för ämnet samiska. Kursplanen för samiska bör finnas med i förordningen om sameskolans läroplan. Även i denna förordning bör det göras en hänvisning till grundskolans kursplaner. I anpassade grundskolan har alla ämnen och ämnesområden specifika kurs- planer som därmed bör ingå i förordningen om läroplan för anpassade grundskolan.

Skolverket, som tillstyrker förslaget om en ny läroplanshelhet, avstyrker utformningen av Läroplansutredningens författningsförslag när det gäller vad en läroplan får innehålla. Skolverket påpekar att förslaget att det i

1kap. 11 § skollagen ska anges att en läroplan utöver utbildningens värde- grund och uppdrag samt mål och riktlinjer för utbildningen ”även får innehålla andra bestämmelser”, öppnar för bestämmelser oavsett innehåll.

Myndigheten förordar att det i stället ska anges vilka bestämmelser som får ingå. Regeringen delar Skolverkets bedömning att det i 1 kap. 11 § bör framgå vilka delar som ska ingå de obligatoriska skolformernas läroplaner.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att var och en av de obliga- toriska skolformerna ska ha en samlad läroplan. Bestämmelsen i 1 kap.

11§ första stycket skollagen ska ändras så att det framgår att för de obliga- toriska skolformerna ska läroplanerna innehålla värdegrund och uppdrag, mål och riktlinjer samt kursplaner och timplaner. I lagrådsremissen föreslås ingen definition av vad som avses med timplan i den paragrafen. Lagrådet konstaterar att termen timplan används på flera ställen i skollagen och att det i några av kapitlen avseende en skolform ges en definition av termen (10 kap. 5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 § och 13 kap. 5 §). Enligt Lagrådet bör definitionen anges redan i 1 kap. 11 § för att sedan inte upprepas. Regeringen instämmer med Lagrådet och föreslår därför att det redan av 1 kap. 11 § ska framgå att med timplan avses fördelning av under- visningstiden.

Som regeringen återkommer till i avsnitt 6.4 ska vidare bestämmelserna om kursplaner i skolformskapitlen preciseras, så att det för varje skolform anges att varje kursplan ska innehålla bl.a. betygs- och bedömnings- kriterier.

Läroplanerna kan och bör beslutas av regeringen

När det gäller på vilken nivå som olika beslut bör fattas framstår det som inkonsekvent att regeringen beslutar om de gymnasiegemensamma ämnena i sin helhet, men att inte motsvarande gäller för grundskolans ämnen. Det framstår som omotiverat att beslutanderätten ska ligga på högre instans för en frivillig skolform än för den obligatoriska grund- skolan. Det framstår inte heller som motiverat att olika instanser – rege- ringen och Skolverket – beslutar om kursplanerna för de obligatoriska skolformerna. Till skillnad mot gymnasieskolan är det ett mindre antal kursplaner som är specifika för t.ex. specialskolan och sameskolan. Det skulle därmed vara hanterbart för regeringen att besluta om även dessa kursplaner. När det gäller de risker som bl.a. Föräldraalliansen Sverige framför om snabbhet och flexibilitet i beslutsprocessen kan regeringen konstatera att varken grundskolans kursplaner eller de särskilda kurs-

planerna inom de motsvarande skolformerna brukar ändras med täta inter-	Prop. 2025/26:194
vall. Denna hantering förväntas inte heller förändras framöver. På grund
av verksamheternas behov av kontinuitet är det snarare av stor vikt att
ändringar inte görs för ofta. Behoven av att ändra i de delar som Skolverket
i dag beslutar om bedöms inte heller vara tätare än i de delar som reger-
ingen redan beslutar om.
Oavsett på vilken nivå som besluten fattas föregås vidare alltid ändringar
i läroplanerna av en gedigen process, där det brukar vara Skolverket som
tar fram förslag på ändringar. I denna process finns det även möjlighet för
berörda intressenter att lämna synpunkter på förslagen. Inte minst kan
olika urvalsfrågor leda till diskussioner på olika nivåer och prioriteringar
behöva göras. Som regeringen har nämnt tidigare har det t.ex. under en
längre tid varit ett problem att det som ska ingå i ett ämne riskerar att bli
för omfattande i förhållande till den tid som står till förfogande i tim-
planen. En sådan s.k. stoffträngsel medför behov av prioriteringar av vad
som ska ingå i ett ämne. Frågor om läroplanerna innefattar därmed med
nödvändighet en viss politisk dimension. Alla skolpliktiga elevers rätt att
få en kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola är grundlagsfäst.
Det allmänna ska också svara för att högre utbildning finns (2 kap. 18 §
regeringsformen, RF), bl.a. utbildning på gymnasial nivå. Den närmare
regleringen av dessa utbildningar, bl.a. vilka ämnen som ska finnas i
respektive skolform, regleras i skollagen och anslutande författningar och
är av nationellt intresse. Utbildningen är viktig utifrån den enskildes
perspektiv för att i förlängningen kunna försörja sig och delta i samhället
som en aktiv medborgare. Utbildningen är också viktig för Sveriges
konkurrenskraft. Det är således inte möjligt att helt undvika politiska
ställningstaganden när det gäller de obligatoriska utbildningarnas innehåll.
I likhet med Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer bedömer regeringen
att det är lämpligt att en myndighet tar fram förslag på nya kursplaner.
Detta eftersom det är en process med ett stort behov av expertkompetens
och omfattande samverkan med lärare, forskare och andra intressenter.
Däremot anser regeringen att den vikt som läroplanerna för de obliga-
toriska skolformerna har, bl.a. eftersom det gäller elever som omfattas av
skolplikt, talar för att beslutet bör ligga hos regeringen. Som regeringen
återkommer till i avsnitt 6.3–6.6 anser regeringen att det är så viktigt att
det finns en enighet om hur läroplanerna och deras olika delar ska utformas
att regeringen föreslår att principer för det kommande arbetet med läro-
planerna ska godkännas av riksdagen, även om det sedan är regeringen
som fattar beslut om läroplanerna.
Regeringen får enligt 8 kap. 7 § RF bl.a. meddela föreskrifter om verk-
ställighet av lag och föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av
riksdagen (den s.k. restkompetensen). Regeringen får vidare enligt 8 kap.
11 § RF bl.a. bemyndiga en myndighet under regeringen att meddela
föreskrifter enligt 7 §. Det ligger inom ramen för regeringens rest-
kompetens att meddela föreskrifter om läroplaner med det innehåll de har
i dag (1 kap. 11 § skollagen). Det ligger även inom regeringens rest-
kompetens att meddela föreskrifter om kursplaner för de obligatoriska
skolformerna (10 kap. 8 §, 11 kap. 11 §, 12 kap. 8 § och 13 kap. 8 §
skollagen) och föreskrifter om timplaner för specialskolan och sameskolan
(12 kap. 5 § och 13 kap. 5 § skollagen). Timplanerna för grundskolan och
anpassade grundskolan omfattas emellertid inte av regeringens rest-	71

Prop. 2025/26:194 kompetens, utan regeringen har bemyndigats att meddela föreskrifter om

	sådana timplaner (10 kap. 5 § och 11 kap. 7 § skollagen).
	I Läroplansutredningens betänkande och i den lagrådsremiss som ligger
	till grund för denna proposition föreslås att det i 1 kap. 11 § skollagen
	endast ska upplysas om att regeringen kan meddela föreskrifter om läro-
	planer, dvs. att det inte ska upplysas om att regeringen enligt RF kan
	delegera sin föreskriftsrätt. Skälet är att regeringen, i likhet med utred-
	ningen, anser att det bör vara regeringen som meddelar föreskrifter om
	läroplanerna i deras helhet. Lagrådet påtalar att regeringen enligt RF får
	bemyndiga en myndighet att meddela föreskrifter som faller inom området
	för restkompetensen (8 kap. 11 § RF) samt att RF inte medger att
	riksdagen begränsar denna möjlighet. Enligt Lagrådet bör upplysnings-
	bestämmelser som den som föreslås i lagrådsremissen undvikas, eftersom
	de ger en ofullständig bild av vad som gäller enligt RF.
	Lagrådet påtalar vidare att det, när det gäller bestämmelserna med
	bemyndiganden att meddela föreskrifter om timplaner i grundskolan
	respektive anpassade grundskolan, inte framgår av lagrådsremissen vad
	det är som medför att det krävs bemyndiganden avseende de skolformerna
	när det behovet synes saknas avseende timplaner i specialskolan och
	sameskolan. Enligt Lagrådet bör dessa skillnader klargöras. Regeringen
	konstaterar att huvudmän för grundskolor och anpassade grundskolor är
	kommuner eller enskilda som har godkänts som huvudmän (2 kap. 2 och
	5 §§ skollagen). För specialskolan och sameskolan är det däremot staten
	som är huvudman (2 kap. 4 § skollagen). Eftersom föreskrifter om
	timplaner rör kommunernas åligganden krävs bemyndiganden för att
	regeringen ska kunna meddela sådana föreskrifter avseende grundskolan
	och anpassade grundskolan (8 kap. 2 § första stycket 3 RF). Föreskrifter
	om timplaner för sameskolan och specialskolan riktar sig i stället mot
	statliga huvudmän och de kan därför meddelas med stöd av regeringens
	s.k. restkompetens (prop. 2016/17:143 s. 25). Regeringen anser att
	regeringens ställningstagande att timplaner ska ingå i läroplanerna bör
	medföra att de bemyndiganden som finns i 10 kap. 5 § tredje stycket
	respektive 11 kap. 7 § tredje stycket skollagen för regeringen att meddela
	föreskrifter om timplaner i grundskolan respektive anpassade grund-
	skolan, bör flyttas till 1 kap. 11 § skollagen. Ställningstagandet bör också
	medföra att den i sistnämnda paragraf befintliga upplysningsbestäm-
	melsen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
	med stöd av 8 kap. 7 § RF kan meddela föreskrifter om läroplaner, ska
	ändras till att avse ”föreskrifter om läroplaner i övrigt”. Regeringen följer
	därmed Lagrådets synpunkt att upplysningen i lagtexten inte bör vara
	ofullständig i förhållande till föreskrifterna i 8 kap. 7 och 11 §§ RF.
	Regeringen vidhåller dock sin bedömning att det bör vara regeringen som
	beslutar föreskrifter om läroplanerna i sin helhet och att regeringen därför
	inte bör använda sin rätt att delegera sin föreskriftsrätt till en myndighet
	när det gäller läroplaner.
	I såväl betänkandet som lagrådsremissen föreslås vidare att de bestäm-
	melser som upplyser om att regeringen eller den myndighet som rege-
	ringens bestämmer kan meddela föreskrifter om kursplaner för de obliga-
	toriska skolformerna (10 kap. 8 §, 11 kap. 11 §, 12 kap. 8 § och 13 kap.
	8 §) och föreskrifter om timplaner för specialskolan och sameskolan
72	(12 kap. 5 § och 13 kap. 5 §) ska finnas kvar, men ändras så att det inte

upplyses om att regeringen kan delegera sin föreskriftsrätt. Regeringen föreslår dock ovan att det ska framgå av 1 kap. 11 § skollagen att kurs- planer och timplaner ingår i läroplanerna och att de befintliga bemyndi- gandena för regeringen att meddela föreskrifter om grundskolans och anpassade grundskolans timplaner ska flyttas dit. Samtidigt föreslås att den befintliga upplysningsbestämmelsen om regeringens föreskriftsrätt och rätt att delegera den när det gäller läroplaner ska ändras till att avse ”föreskrifter om läroplaner i övrigt”. Därmed konstaterar regeringen, i linje med synpunkter från Lagrådet, att det inte längre finns behov av de befintliga upplysningsbestämmelserna i 10 kap. 8 §, 11 kap. 11 §, 12 kap. 5 och 8 §§ samt 13 kap. 5 och 8 §§. De föreslås således utgå. Däremot bör det i 1 kap. 11 § tredje stycket upplysas om att det finns bestämmelser om kursplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan i 10 kap. 8 §, 11 kap. 11 §, 12 kap. 8 § och 13 kap. 8 §. Som utvecklas närmare i avsnitt 6.4 föreslår regeringen i det avsnittet att det ska framgå av de nämnda paragraferna vad kursplanerna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan övergripande ska innehålla. Därför bör den ovan nämnda upplysningsbestämmelsen i 1 kap. 11 § andra stycket om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § RF kan meddela föreskrifter om läro- planer ”i övrigt” bilda ett nytt fjärde stycke, så att den även förhåller sig till upplysningen om att det finns bestämmelser i skollagen om kursplaner för de obligatoriska skolformerna.

Lagrådet anser vidare att det i upplysningsbestämmelser bör tydliggöras om det är fråga om en ren upplysning eller om det är fråga om en sådan situation där riksdagen lagstiftar inom området för regeringens restkompe- tens och en upplysning därför är nödvändig. Som framgår ovan föreslår regeringen att de befintliga upplysningsbestämmelserna avseende kurs- planer och timplaner ska utgå. När det gäller den föreslagna ändringen av den befintliga upplysningsbestämmelsen i 1 kap 11 § andra stycket skollagen konstaterar regeringen att läroplaner i alla delar utom när det gäller timplaner för grundskolan och anpassade grundskolan faller under regeringens restkompetens (prop. 1973:90 s. 313). Som nämns ovan föreslår regeringen i avsnitt 6.4 att riksdagen ska lagstifta inom ramen för regeringens restkompetens när det gäller vad kursplanerna för de obliga- toriska skolformerna ska innehålla på en övergripande nivå och att sådana bestämmelser ska tas in i 10 kap. 8 §, 11 kap. 11 §, 12 kap. 8 § och 13 kap.

8§ skollagen. Den i 1 kap. 11 § befintliga upplysningsbestämmelsen före- slås också som nämnts justeras till att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om läroplaner ”i övrigt”. Med ”i övrigt” avses så väl andra delar av läroplanerna än de som anges ovan som mer detaljerade bestämmelser om kursplanernas innehåll. Även om det skulle saknas en sådan upplysning i skollagen skulle regeringen ändå kunna meddela sådana föreskrifter, varför det i detta fall inte är fråga om en nödvändig upplysningsbestämmelse utan om en frivillig upp- lysningsbestämmelse.

Av nuvarande lydelse av 1 kap. 11 § tredje stycket skollagen framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för en viss skolform eller för fritidshemmet får meddela föreskrifter om utbildningens värdegrund och uppdrag samt om mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än genom en läroplan. Av förarbetena framgår att bakgrunden

Prop. 2025/26:194

Prop. 2025/26:194 till bestämmelsen är att det vid tiden för den nuvarande skollagens till- komst inte fanns någon läroplan för svenska för invandrare, sfi (proposi- tionen Den nya skollagen, prop. 2009/10:165 s. 233). I dag finns det läro- planer för samtliga skolformer och fritidshemmet, som även omfattar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Det berörda bemyn- digandet används därför inte och regeringen föreslår att det därför tas bort.

Nedan följer en beskrivning av inriktningen för kommande läroplaner för de obligatoriska skolformerna. Vad som ska ingå i de inledande delarna av läroplanerna hanteras närmare i avsnitt 6.3. Kursplanernas struktur och principer för deras innehåll hanteras närmare i avsnitt 6.4, 6.5 och 6.6.

Undervisningen ska förmedla tillförlitliga och mer beständiga kunskaper med betoning på grundläggande kunskaper och färdigheter

Att bestämma vad undervisningen i skolan ska fokusera på kräver priorite- ringar. En viss avgränsning görs genom de ämnen som ingår i utbild- ningen. Som nämnts ovan regleras dessa i skollagen (se t.ex. 10 kap. 4 § när det gäller grundskolan). Därutöver behövs en tydlig styrning genom läroplanerna.

Enligt skollagen ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 5 § tredje stycket). Regeringen anser därför i likhet med Svenskt Näringsliv m.fl. att det är viktigt att läroplanerna får en tydlig kunskapsinriktning och bedömer att det finns starka skäl för att kunskaper som är tillförlitliga och mer beständiga ska betonas i läro- planerna.

Att kunskaperna är tillförlitliga innebär att skolan bör förmedla kunskap förankrad i de bästa vetenskapligt underbyggda förklaringarna. Så långt det går bör tonvikten ligga på kunskaper som det finns enighet om inom relevanta vetenskapliga discipliner. Det innebär även att kunskaperna kan antas vara mer beständiga och inte snabbt bli inaktuella. På så sätt kan de utgöra en gemensam referensram i det svenska samhället. Att mer bestän- diga kunskaper bör betonas i läroplanerna innebär inte att det helt ska saknas utrymme att lyfta fram nya teorier, förklaringsmodeller eller dags- aktuella händelser. Regeringen anser i likhet med bl.a. SKR att det i vissa fall är centralt att i undervisningen knyta an till aktuella händelser och nya rön. Till exempel är det en del av ämneskaraktären i samhällskunskap att väva samman mer beständiga kunskaper om t.ex. ideologier med aktuella politiska skeenden. I andra ämnen kan det vara naturligt att ställa mer klassiska modeller och teorier – som kan ingå i läroplanen – i relation till nya rön. Även med läroplaner som med större klarhet och precision pekar ut vad som ska ingå i undervisningen behöver det finnas ett visst fri- utrymme för lärare att utifrån sin professionella bedömning hantera sådana frågor. Regeringen bedömer samtidigt att det i alla ämnen finns en kärna av kunskaper som kan ses som mer beständiga och som bör framgå uttryckligen av läroplanen. Till dessa hör grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna, och andra ämneskunskaper som bör utgöra en gemensam referensram för alla i samhället. Sett över längre tid är det dock alltid nödvändigt att revidera och uppdatera läroplaner utifrån både ett utvecklat kunskapsläge och en förändrad värld.

Några remissinstanser, bl.a. Malmö och Ragunda kommuner, framhåller

risker med att likställa "vetenskaplig grund" med en specifik eller ensidig

kunskapssyn. Regeringen kan konstatera att det inom många områden finns konkurrerande förklaringsmodeller, teorier och perspektiv inom forskningen. Hur starkt det vetenskapliga stödet för dessa är skiljer sig dock åt. Uppdraget för grundskolan och motsvarande skolformer bör inte heller vara att förmedla den fulla bredden av kunskap inom ett område, utan fokusera på vad som är ändamålsenligt för en utbildning på en grundläggande nivå. Det innebär bl.a. att det bör prioriteras sådan kunskap som ligger till grund för senare och mer nyanserade former av vetande. Det bör också prioriteras kunskaper som ger bättre förklaringar till och mer precisa beskrivningar av olika slags fenomen, samt bidrar till en fördjupad förståelse av dem.

Regeringen anser att det är en central utgångspunkt för nya läroplaner att grundläggande kunskaper och färdigheter betonas. Det gäller i samtliga ämnen. Regeringen bedömer att ett sådant fokus kommer att vara gynn- samt för alla elever, men att det, som bl.a. SPSM påpekar, kan vara särskilt viktigt för elever med funktionsnedsättning. Starkast behöver betoningen vara i de tidiga årskurserna eftersom de grundläggande kunskaperna och färdigheterna behövs för att eleverna ska kunna utvecklas vidare i varje ämne. Detta är helt i linje med den samlade vetenskapliga grunden om barns kognitiva utveckling, som säger att undervisningen för yngre elever särskilt bör betona grundläggande kunskapsförmedling och färdighets- träning. I de yngre åldrarna bör det därför finnas en stark betoning på övning av grundläggande färdigheter såsom att läsa, skriva och räkna. Men också sociala färdigheter som krävs för ett fungerande klassrumsarbete med trygghet och studiero behöver finnas med. I takt med att eleverna blir äldre kan undervisningen i ökande grad inriktas mot mer kognitivt avancerade aspekter i ämnena.

Med anledning av synpunkterna från bl.a. Stockholms, Göteborgs och Övertorneå kommuner om att fokuset på grundläggande kunskaper och färdigheter riskerar att gå för långt, vill regeringen framhålla att även med ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, finns ett visst behov av variation i såväl innehåll som arbetssätt. Det innebär exempelvis att undervisningen inte uteslutande kan bestå av färdighetsträning och förmedling av grundläggande kunskap. Undervisningen behöver variera i uttryckssätt och arbetsformer, inte minst i de tidiga årskurserna. Det är som Sveriges Lärare påpekar även viktigt att eleverna utmanas och att det sker en progression i innehållet. Regeringen anser att inslaget av mer kognitivt avancerade aspekter bör öka successivt i högre årskurser och ser därmed ingen risk för att betoningen av grundläggande kunskaper och färdigheter skulle begränsa elevernas möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Tvärtom bedömer regeringen, liksom bl.a. Linköpings kommun, att ett tidigt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, inte minst läsningen, är nödvändigt och kommer att gynna elevernas hela skolgång.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna att läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska ges en tydlig kunskaps- inriktning genom att kunskaper som är tillförlitliga och mer beständiga i olika ämnen ska betonas. En central utgångspunkt ska även vara att grund- läggande kunskaper och färdigheter betonas. Sådana kunskaper och färdigheter ska klart framgå av läroplanerna. Detta ska komma till uttryck i de inledande delarna i läroplanerna (se avsnitt 6.3.2) och i kursplanerna (se avsnitt 6.5).

Prop. 2025/26:194

Prop. 2025/26:194 6.2	Syftet med undervisningen ska tydliggöras och
	lärarnas roll ska stärkas

Regeringens förslag

Syftesparagrafen i skollagens första kapitel ska ändras från att utbildningen inom skolväsendet syftar till att ”barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden” till att utbildningen syftar till att ”förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever”.

Definitionen av undervisning i samma kapitel ska formuleras om så att det framgår att med undervisning avses ”processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen bestäms och leds av lärare eller förskollärare, och som syftar till barns eller elevers utveckling och lärande mot mål som anges i denna lag samt i förordningar och andra författningar som ansluter till lagen, genom att lärarna och förskollärarna förmedlar och förankrar kunskaper och värden hos barnen och eleverna”.

Vårdnadshavares rätt till inflytande ska begränsas genom att det i skollagen anges att vårdnadshavare i viss utsträckning ska erbjudas möjlighet till inflytande över sitt barns utbildning (4 kap. 12 §).

Läroplansutredningens förslag

Förslaget stämmer överens med regeringens förslag. Utredningen föreslår dock även att bestämmelserna i 1 kap. 4 och 5 §§ skollagen ska ändras genom att skrivningar om att det i utbildningen ska tas hänsyn till barns och elevers olika behov samt skrivningar om att aktivt motverka alla for- mer av kränkande behandling tas bort och ersätts av bestämmelser i 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen respektive 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling. Dessa förslag hanteras i propositionerna Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195) respektive Tid för undervisnings- uppdraget (prop. 2025/26:196), se avsnitt 3.

Remissinstanserna

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslagen. Till dessa hör bl.a. Sameskolstyrelsen, Lunds universitet, Burlövs, Lomma och Osby kommuner, Almega Utbildning och Sveriges Lärare. Flera remissinstanser, bl.a. Statens skolinspektion, Sundsvalls kommun, Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar och Riksförbundet FUB, ställer sig bakom att lyfta fram en aktiv lärarroll genom att ”för- medling och förankring av kunskaper och värden” framhålls i skollagen. Till exempel tillstyrker Sundsvalls kommun förslaget och framhåller att det tydliggör skolans kunskapsförmedlande uppdrag. Även Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar och Svenska Idrottslärarföreningen är mycket positiva. Svenska Idrottslärarföreningen anser att en aktiv lärar- roll, där läraren leder, strukturerar och anpassar undervisningen, är en grundbult i läraryrkets professionalitet. Enligt förbundet stärker detta synsätt undervisningens kvalitet och främjar elevernas lärande.

Samtidigt framför bl.a. Stockholms universitet, Konstfack, Göteborgs, Prop. 2025/26:194 Malmö, Stockholms och Piteå kommuner samt Idéburna skolors riks-

förbund kritik mot skrivningen om att ”förmedla och förankra” kunskaper. Göteborgs kommun, som tillstyrker förslaget med tillägg, anser att grund- läggande värden inte enbart kan förmedlas och förankras. Detta eftersom elevers tillägnande av värden förutsätter en skolmiljö präglad av respekt, öppenhet och delaktighet. Idéburna skolors riksförbund menar att skol- väsendets syfte måste vara att eleverna ska ”inhämta och utveckla” kun- skaper, där ”förmedla och förankra” kunskaper är ett medel för detta. Även Piteå och Stockholms kommuner vill behålla den nuvarande formuleringen om att ”inhämta och utveckla” kunskaper och värden. Piteå kommun anser att en förskjutning mot mer lärarledd, strukturerad och ansvarstagande undervisning är bra, men att förslaget går för långt och efterfrågar ett stort professionellt utrymme för lärare och rektor. Stockholms kommun och Stockholms universitet framhåller att forskningen visar vikten av att eleverna är aktiva i sitt lärande. Konstfack anser att förslaget signalerar en förmedlingspedagogik som inte hör hemma i dagens bild- och slöjdsalar. Malmö kommun anser att ändringen är problematisk för förskolan och framhåller att förskollärare har ett undervisningsuppdrag med förutsätt- ningar som skiljer sig från övriga skolformer och att detta behöver beaktas. Statens skolverk avstyrker förslaget och uppfattar det som otydligt och inte tillräckligt analyserat.

När det gäller förslaget att det ska framgå av definitionen av undervis- ningen att denna ”bestäms och leds av lärare eller förskollärare” är bl.a. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), SKR, Danderyds, Gislaveds, Lomma och Malmö kommuner, Föräldra- alliansen Sverige samt Sveriges Lärare positiva. Sveriges Lärare ser det som nödvändigt att stärka lärarens mandat att bestämma över undervis- ningen. Malmö kommun anser att detta kan underlätta för lärare som utsätts för otillbörliga påtryckningar. Skolverket tillstyrker förslaget, men fram- håller att regeringen i den vidare beredningen bör beakta att det är rektorn som ska leda det pedagogiska arbetet vid skolenheten och att huvud- mannen är ytterst ansvarig för utbildningen. Även Sveriges Skolledare framhåller att det är viktigt att inte formuleringen kan användas för att avlöva skolledarna sitt arbetsledande och kvalitetssäkrande mandat. Skolinspektionen anser att det är viktigt för en aktiv lärarroll att klargöra att det är lärarna som leder och bestämmer över undervisningen. Myndig- heten ser dock en risk med ordet ”bestäms” och bedömer att det tydligare bör framgå att lärare ”bedriver” undervisning. Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer tillstyrker delvis förslaget, men vill belysa att det är viktigt att säkra att elever inte blir passiva i inhämtningen av kunskaper och värden. Elevernas riksförbund lyfter en oro över att i hög grad betona lärarens styrande roll i undervisningen, samtidigt som elevens rätt till inflytande tonas ned.

Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolans förslag

Förslaget i betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8) stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag om att begränsa vårdnadshavares rätt till inflytande. Utredningen

Prop. 2025/26:194 föreslår att vårdnadshavare i begränsad omfattning ska erbjudas möjlighet

	till inflytande över utbildningen.
	Remissinstanserna
	En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar
	mot förslaget. Till dessa hör bl.a. Skolinspektionen, Skellefteå och Haninge
	kommuner, Almega Utbildning, Internationella Engelska Skolan i Sverige
	AB (IES), Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd och Sveriges Lärare.
	Almega Utbildning anser t.ex. att rätten till inflytande ibland har miss-
	brukats. Till exempel anser Sveriges Lärare att vårdnadshavare under lång
	tid vant sig vid att det är möjligt att utöva påtryckningar. Sveriges
	Skolledare anser att tydliga skrivningar kan underlätta för professionen i
	konfliktsituationer. Flera remissinstanser, bl.a. Hudiksvalls och Norr-
	köpings kommuner och Idéburna skolors riksförbund, som är positiva, ser
	samtidigt behov av att det tydliggörs vad begränsningen konkret innebär.
	SKR m.fl. är positiva men anser att Skolverket bör få i uppdrag att ta fram
	stödmaterial. Uppsala universitet anser att förslaget möjligen kan bidra till
	att förtydliga lärarnas position i förhållande till vårdnadshavarna men
	påpekar att förslaget riskerar att bli verkningslöst och tolkas olika.
	Flera remissinstanser är kritiska eller avstyrker förslaget om att begränsa
	vårdnadshavares inflytande. Skolforskningsinstitutet och Linköpings
	universitet betonar att forskning lyfter vikten av samverkan mellan
	personal, vårdnadshavare och barn/elever. Diskrimineringsombudsman-
	nen (DO) framhåller att vårdnadshavares delaktighet kan vara av stor
	betydelse för många elever, men vara extra viktigt för elever med
	funktionsnedsättning. På liknande grund avstyrker Funktionsrätt Sverige
	och Riksförbundet Attention m.fl. förslaget. Även Skolverket, Föräldra-
	alliansen Sverige, Mind och Institutet för mänskliga rättigheter avstryker
	förslaget. Skolverket anser att det följer av nuvarande bestämmelser att
	vårdnadshavare inte har en rätt till inflytande över utbildningen. Föräldra-
	alliansen framhåller att en förbättring av lärarnas arbetsvillkor inte bör ske
	på bekostnad av barns och föräldrars rätt till inflytande. Mind anser att
	förslaget visar en negativ förskjutning i synen på både vårdnadshavare och
	elever. Institutet för mänskliga rättigheter m.fl. anser att förslaget inte är i
	linje med bl.a. FN:s konvention om barnets rättigheter (barn-
	konventionen).
	Skälen för regeringens förslag
	Det ska tydliggöras att syftet med utbildningen är att förmedla och
	förankra kunskaper och värden
	Som framgår i avsnitt 4 finns det sedan 1994 års Läroplan för de obliga-
	toriska skolformerna (Lpo 94) en stark betoning på individen i läroplan-
	erna. När elevernas egen aktivitet lyftes fram mer i Lpo 94 kom lärarnas
	roll att ifrågasättas. Det fanns en uppfattning om att lärarna inte längre i
	första hand skulle förmedla kunskap utan snarare handleda eleverna i deras
	lärande för att ge dem förutsättningar att utveckla kunskaper. Tidigare
	hade lärare haft en mer aktiv roll och ägnat mer tid åt berättande, genom-
	gångar och lärarledda aktiviteter i helklass. Utifrån dagens vetenskapliga
78	grund för lärande bedömer regeringen att den mer aktiva lärarrollen
78

återigen behöver stärkas i svensk skola. Det finns vetenskapligt stöd för att vissa former av undervisning fungerar bättre än andra för elevers lärande. Framgångsrik undervisning kännetecknas av att lärare har ett gott ledarskap i klassrummet, att de ger eleverna strukturerade uppgifter och förklarar nytt innehåll, att de har genomgångar av tidigare lärande och kontinuerligt följer upp elevernas förståelse samt att de visar goda kunskaper i sitt ämne och har välstrukturerade lektioner. Detta är samstäm- migt med vikten av en aktiv och förmedlande lärare.

Det bör här betonas att en del av att förmedla kunskaper är att förankra dem hos eleverna. Lagrådet anser att innebörden av ordet ”förankra” måste förklaras och beskrivas närmare än vad som görs i lagrådsremissen. Med förankra avses här att kunskaperna befästs på djupet så att eleverna verkligen förstår och kommer ihåg dem under lång tid. Det kan bl.a. ske genom att eleverna återkommande ges möjligheter att öva och repetera, att läraren t.ex. förklarar och jämför så att eleverna ges överblick och kun- skaperna får ett sammanhang samt att läraren återkommande ställer frågor som främjar fördjupning och aktiverar elevernas tänkande (se även avsnitt 10.1).

Ett sätt att stärka en aktiv lärarroll är att framhålla skolans och lärarnas ansvar för kunskapsförmedling. Ansvaret att förmedla kunskap är enligt regeringen helt grundläggande för utbildningen. I den förra skollagen från 1985 angavs detta förhållandevis tydligt genom skrivningen att ”utbild- ningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter”. Motsvarande skriv- ningar finns också i de andra nordiska ländernas skolförfattningar. I Danmark anges t.ex. att folkskolan ska ge eleverna kunskaper och färdig- heter. I Finland anges att målet för den grundläggande utbildningen är att ge eleverna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver i livet. En sådan tydlighet finns dock inte i den nuvarande svenska skollagen när det gäller syftet med utbildningen inom skolväsendet (1 kap. 4 §). I stället anges bl.a. att ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.”. Det framgår där- med inte att skolan ska ”förmedla” eller ”ge” kunskaper, utan det som framhålls är snarare vad som sker inom barnet eller eleven. Detta kan uppfattas som en betoning av barnet och eleven som aktör i sitt lärande, mer än som en betoning av skolans ansvar att förmedla kunskaper till barn och elever.

Flera remissinstanser, bl.a. Idéburna skolors riksförbund, Piteå och Stockholms kommuner samt Stockholms universitet vill behålla den nuvarande skrivningen om att barn och elever ska ”inhämta och utveckla” kunskaper och värden. Regeringen instämmer inte i detta, utan anser i likhet med SKR att det är rimligt att i syftesparagrafen lyfta fram ett ökat fokus på den undervisning som ges jämfört med det lärande som sker hos eleven. Det är mot utbildningen som bestämmelserna riktar sig. Även om det på ett mer övergripande plan är för elevernas lärande som utbildningen bedrivs, behöver det på samma sätt som i t.ex. Finland inte framgå av syftet med utbildningen.

Några remissinstanser framhåller att det är viktigt att eleverna är aktiva i sitt lärande och att det inte är i linje med uttrycket att kunskaper för- medlas. Till exempel framför Stockholms universitet att de motsätter sig synen på kunskap som något som ska förmedlas och eleverna som passiva

Prop. 2025/26:194

Prop. 2025/26:194 mottagare av kunskap. Universitetet anger vidare att forskningen om lärande och undervisning visar att för att eleven ska utveckla kunskap om något krävs ett arbete från eleven med att bearbeta och tillgodogöra sig begrepp, teorier, fakta och praktiker. Även Stockholms kommun framhåller att den vetenskapliga grunden för god undervisning talar för att såväl läraren som eleven är aktiva och att eleverna uppmuntras till aktivitet genom lärarens undervisning. Den nuvarande formuleringen ger enligt kommunen ett större utrymme för individens egen reflektion och utveck- ling, något som är centralt för ett demokratiskt samhälle. I likhet med bl.a. Danderyds kommun – som är positiv till förslaget – och Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer – som delvis tillstyrker förslaget – instämmer regeringen i att det är viktigt att eleverna är aktiva i sitt lärande och att undervisningen främjar det. Regeringen vill därför understryka att även om syftet med undervisningen är att förmedla kunskaper bör det inte ses som att eleverna är passiva mottagare av kunskap. Vad regeringen efter- strävar är en aktiv lärarroll, där läraren genom berättande, genomgångar och lärarledda aktiviteter i helklass bedriver en strukturerad undervisning som varierar arbetssätt och arbetsformer, och som även aktiverar eleverna. Regeringen ser därmed ingen motsättning mellan synsättet att läraren besitter kunskaper som ska förmedlas till eleverna och att eleverna är en aktiv part i denna process. Det är dock viktigt att understryka att eleverna i bl.a. grundskolan inte ska lämnas ensamma i sitt lärande. Även om det, som Piteå kommun efterfrågar, fortsatt bör finnas ett stort professionellt utrymme för lärare att bedöma hur undervisningen ska bedrivas, anser regeringen att det behövs en tydligare styrning inom området. Detta i syfte att skolan ska få en tydligare kunskapsinriktning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (se även avsnitt 6.4).

När det gäller skolans värdegrundsuppdrag anser Göteborgs kommun – som tillstyrker förslaget med tillägg – att grundläggande värden inte enbart kan förmedlas och förankras och att en sådan instrumentell hållning riskerar att bli begränsande. Kommunen framhåller att elevers tillägnande av värden förutsätter en skolmiljö präglad av respekt, öppenhet och del- aktighet. Regeringen kan konstatera att det redan i dag framgår av syftet med utbildningen att denna ska ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”. Regeringen anser att tillhanda- hållandet av en skolmiljö som präglas av de värden som skolan ska ge eleverna utgör en viktig del i arbetet med att ”förmedla och förankra” dessa värden. Begreppen bör enligt regeringen inte tolkas för snävt, utan kan inkludera både mer konkret undervisning om dessa värden och att de kommer till praktiskt uttryck i utbildningen.

Närmare om relationen mellan olika delar i syftet

Skolverket avstyrker förslaget eftersom myndigheten uppfattar det som otydligt och inte tillräckligt analyserat. Myndigheten framhåller att det i förslaget till lydelse av 1 kap. 4 § först anges att utbildningen syftar till att förmedla och förankra bl.a. värden, och därefter att utbildningen ”också” ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Det leder enligt myndigheten till frågor om vilka värden som åsyftas i

första ledet. Skillnaden mellan att förankra värden och att förankra respekt för bl.a. värderingar anses också som oklar. Regeringen vill med anledning av detta framhålla att den föreslagna inledande delen i bestämmelsen om att ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever” bör ses som en mer generell beskrivning av syftet med utbildningen. Vilka dessa kunskaper och värden är framgår framför allt genom varje skolforms läroplan. Att utbildningen ska ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” är dock en så grundläggande del av värdegrunden att det bör framgå redan i syftet med utbildningen. Det ryms enligt regeringen redan inom ramen för att ”förmedla och förankra kunskaper och värden”, men specificerar uppdraget i denna del. Mot denna bakgrund bedömer regeringen i likhet med Skolverket att ”också” kan tas bort, så att den tredje meningen i stycket lyder ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”

Hela skolväsendet ska omfattas av ändringen i syftet

Skolväsendet kommer fr.o.m. läsåret 2028/29, då den tioåriga grundskolan införs och förskoleklassen upphör, att omfatta skolformerna förskola, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasie- skola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning (komvux) samt fritidshemmet som inte är en skolform (se vidare avsnitt 5). Att ändra syftet med utbildningen i skolväsendet påverkar samtliga dessa skolformer och fritidshemmet. Skolverket konstaterar att utredningens förslag innebär ett flertal ändringar i grundläggande bestämmelser för hela skolväsendet. Myndigheten anser att förslagen behöver utredas ytterligare för att fungera även i de skolformer som utredningen inte har utrett närmare, bl.a. för- skolan, de anpassade skolformerna, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. När det gäller de skolformer som omfattas av förslaget framhåller vidare Malmö kommun att skrivningen ”förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever” är problematiskt för förskolan. Kommunen lyfter fram att förskollärare har ett undervisningsuppdrag med förutsättningar som skiljer sig från övriga skolformer, bl.a. genom att ämnesinnehåll, omsorg, utveckling och lärande är integrerade med varand- ra.

Regeringen anser att det – på samma sätt som i dag – är rimligt att alla utbildningar inom skolväsendet omfattas av samma övergripande syfte. Det förutsätter att syftet är formulerat på ett sätt som är lämpligt generellt, från barn i förskolan till elever inom den kommunala vuxenutbildningen. Samtidigt bör det påpekas att detta syfte kompletteras av mer specifika syften för utbildningen inom respektive skolform. Till exempel framgår det av skollagen att utbildningen i förskolan bl.a. syftar till att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg (8 kap. 2 §). Det framgår även att verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Regeringen bedömer att ett generellt syfte för utbildningen i skolväsendet att ”förmedla och förankra kunskaper och värden” kompletteras väl av detta skolformsspecifika syfte. Regeringen

Prop. 2025/26:194

Prop. 2025/26:194 delar därmed inte Malmö kommuns uppfattning att det behövs särskilda förtydliganden av undervisningsuppdraget i relation till förskolans upp- drag. I övrigt kan regeringen konstatera att få remissinstanser lyfter fram att det skulle uppstå några problem särskilt kopplat till en viss del av skolväsendet om ”inhämta och utveckla kunskaper och värden” ersätts med ”förmedla och förankra kunskaper och värden”. Regeringen bedömer därför att skrivningen på ett mer övergripande plan passar för hela skol- väsendet.

Skolverket framför även en generell kritik när det gäller utredningens förslag på ändringar i grundläggande bestämmelser för hela skolväsendet. Skolverket framhåller att dessa bestämmelser har en starkt styrande roll och ett viktigt signalvärde. Myndigheten menar att ändringar i dessa bör utredas med noggrannhet och med ett särskilt fokus på dessa bestäm- melser, i stället för att få karaktären av följdändringar. Skolverket bedömer vidare att förslagen i skollagens första kapitel är mer långtgående än vad som motiveras av förslagen om nya läroplaner. Regeringen kan konstatera att myndighetens synpunkter i denna del riktar sig mot utredningens samlade förslag på ändringar i första kapitlet i skollagen, varav flera delar inte hanteras i denna proposition utan i stället hanteras dels i propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195), dels i propositionen Tid för undervisningsuppdraget (prop. 2025/26:196), se avsnitt 3. När det gäller förslaget att ändra syftet med utbildningen inom skolväsendet enligt ovan, och förslaget att ändra definitionen av undervisningen i 1 kap. 3 §, som behandlas nedan, bedömer regeringen att det finns tillräckligt underlag att genomföra ändringarna. De bör betraktas som en del i att tydliggöra kunskapsinriktningen och lärarnas roll i skolväsendet som helhet, inte som följdändringar utifrån kommande ändringar i läroplanen för grundskolan och motsvarande skolformer. Däremot bör denna kunskapsinriktning och lärarnas mer aktiva roll självfallet även återspeglas i de nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att syftesparagrafen för utbild- ningen i skolväsendet ska formuleras om så att det i första stycket första meningen anges att ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever.”. Den nuvarande andra meningen, ”Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.”, bör stå kvar. I den tredje meningen bör ordet ”också” utgå, varpå den får följande lydelse. ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” På så vis framgår att ”de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” är särskilt viktiga delar av de värden som omnämns i första meningen och som lyfts fram i syftesparagrafen.

Definitionen av undervisning ska ändras så att det framgår att det är lärarna som bestämmer över undervisningen…

Som framgår ovan finns det sedan Lpo 94 en stark betoning på individen i läroplanerna, vilket bl.a. har lett till att det blivit otydligt att det är lärarna som ansvarar för undervisningen. Delvis som en följd av detta har under-

visningsmönster och arbetssätt i klassrummen förändrats i riktning mot

mer individuellt arbete för eleverna. Som regeringen återkommer till Prop. 2025/26:194 nedan anses det också otydligt vad bestämmelsen i 4 kap. 12 §, som anger

att vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen, egentligen betyder. Regeringen anser, i likhet med bl.a. Sveriges Lärare, SKR, Gislaveds kommun och Företagarna, att det finns behov av att tydliggöra att undervisningen bestäms och leds av lärarna. Regeringen anser att det måste vara lärarens professionella ansvar att utifrån läroplanen besluta om undervisningens innehåll och hur den ska bedrivas. Det ansvaret kan inte läggas på elever eller vårdnadshavare. Därför instämmer regeringen med Sveriges Lärare som ser det som nöd- vändigt att stärka lärarens mandat att bestämma över undervisningen. Regeringen anser också att en sådan ändring är nödvändig för att det reviderade syftet med utbildningen, dvs. att förmedla och förankra kun- skaper och värden, ska uppnås.

I skollagen definieras undervisning som ”processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen leds av lärare eller förskollärare mot mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag och som syftar till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden” (1 kap. 3 §). För att tydliggöra att syftet med utbildningen är att förankra kunskaper och värden hos barn och elever och att det är förskollärare och lärare som bestämmer över och leder undervisningen föreslår regeringen att definitionen bör ändras så att med undervisning avses ”processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen bestäms och leds av lärare eller förskollärare, och som syftar till barns eller elevers utveckling och lärande mot mål som anges i denna lag samt i förordningar och andra författningar som ansluter till lagen, genom att lärarna och förskollärarna förmedlar och förankrar kunskaper och värden hos barnen och eleverna”.

Som regeringen anfört ovan ligger det inte någon motsättning mellan att lärare och förskollärare bestämmer och leder undervisningen och att barnen och eleverna är aktiva under densamma. Lärarna kan t.ex. när så bedöms lämpligt se till att eleverna får öva på att själva ta ansvar och utöva ett visst inflytande i takt med deras ålder, mognad och kunskaper. Det kan t.ex. ske genom att läraren efterfrågar deras synpunkter i olika frågor och låter dem välja mellan alternativ som läraren bedömer som likvärdiga. I likhet med vad Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer framför behöver således lärarens bestämmanderätt därmed inte stå i kontrast till att, när så bedöms som lämpligt, eleverna ges ett visst inflytande. Detta så länge som det är tydligt att det är läraren som ger inflytandet och sätter ramarna för det. Regeringen anser att ett elevinflytande, under ovan givna förutsätt- ningar, kan vara motiverat, bl.a. eftersom det i vissa fall kan bidra till ökat engagemang, ansvarstagande och motivation, vilket Elevernas riksför- bund framhåller. Regeringen anser sammanfattningsvis att det är viktigt att det inte råder någon tvekan om att det är lärarna som bestämmer om undervisningen. Därmed håller regeringen med Gislaveds kommun om att det är bra att betona att undervisning bestäms och leds av lärare eller för- skollärare för att minska otydligheten kring vem som ansvarar för under- visningens innehåll.

Prop. 2025/26:194

…samtidigt som ansvarsfördelningen mellan läraren, rektorn och huvudmannen är oförändrad

Skolverket tillstyrker definitionen av undervisning och anser att läraren, som ansvariga för den undervisning som bedrivs, behöver ha långtgående möjligheter att utforma undervisningen utifrån sina professionella bedöm- ningar och utifrån elevers behov och förutsättningar. Samtidigt framhåller Skolverket att regeringen i den vidare beredningen bör beakta att det är rektorn som ska leda det pedagogiska arbetet vid skolenheten och att huvudmannen är ytterst ansvarig för utbildningen. Även Sveriges Skol- ledare framhåller att det är viktigt att formuleringen inte kan användas för att avlöva skolledarna sitt arbetsledande och kvalitetssäkrande mandat.

Regeringen vill här framhålla att det som eftersträvas genom en ändring i definitionen av undervisningen är att förtydliga lärarens roll i relation till det inflytande som barn, elever och vårdnadshavare i dag ska ha i utbild- ningen. Däremot är inte avsikten att ändra ansvarsfördelningen mellan lärare, rektor och huvudman. Denna ansvarsfördelning följer av skollagen (2 kap.). Där framgår bl.a. att en legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver. Detsamma gäller vissa lärare som är undantagna kravet på legitimation och vissa andra angivna kategorier av lärare (15 §). Det framgår vidare att det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor och att rektorn särskilt ska verka för att utbildningen utvecklas (9 §). När det gäller huvudmannen ansvarar denna för att utbildningen genom- förs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har med- delats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar (8 §).

Utifrån denna ansvarsfördelning bedömer regeringen, i likhet med SKR, att det även enligt nuvarande lagstiftning i grunden är läraren som bestäm- mer och leder undervisningen, men att detta behöver tydliggöras. Sam- tidigt har rektorn och huvudmannen ansvar som påverkar och skapar förut- sättningar för undervisningen, inte minst genom att säkerställa att den bedrivs av legitimerade lärare med rätt behörighet. Utöver det kan både rektorn och huvudmannen t.ex. ta fram gemensamma arbetssätt och rutiner för utbildningen. Det kan t.ex. gälla ett gemensamt arbetssätt för att främja en undervisning som präglas av studiero. Det kan även behöva vidtas åtgärder vid bristande kvalitet i undervisningen. Lärarens ansvar och mandat inom organisationen behöver – även med en förtydligad definition av undervisningen – ses i relation till denna grundläggande ansvarsför- delning.

Den nya definitionen av undervisning behöver vara tydlig

Skolinspektionen, som anser att det är viktigt för en aktiv lärarroll att klar- göra att det är lärarna som leder och bestämmer över undervisningen, upp- märksammar samtidigt en potentiell risk med förslaget. Erfarenheter från myndighetens tillsyn visar nämligen att nuvarande definition av undervis- ning och begreppet ”leder”, ibland tolkas som att det räcker att en lärare planerar undervisningen och säger sig ha ansvaret för den utan att sedan bedriva den i praktiken. Enligt myndigheten har en praktik utvecklats på vissa skolor där en slags ”huvudlärare” leder och bestämmer ett arbete som sedan andra lärare eller stödpersoner utför i klassrummet med eleverna. I

detta sammanhang ser Skolinspektionen en risk med att ordet ”bestäms” ytterligare kan stärka den tolkningen och därmed leda till att legitimerade och behöriga lärare i lägre grad faktiskt bedriver undervisning med eleverna. För att motverka detta är det myndighetens bedömning att det av definitionen av undervisningen tydligare behöver framgå att en lärare ”bedriver” undervisning, så som även framgår av de ovan angivna bestäm- melserna om vem som får undervisa i skolväsendet (2 kap. 13 och 15 §§ skollagen).

Regeringen vill med anledning av Skolinspektionens synpunkt betona att undervisning i skolväsendet ska bedrivas i enlighet med aktuella bestämmelser i skollagen (2 kap. 13–19 §§). Som huvudregel ska därmed legitimerade lärare och förskollärare med rätt behörighet bedriva under- visningen (2 kap. 13 §). Vidare ansvarar en legitimerad lärare eller förskollärare för den undervisning som han eller hon bedriver (2 kap. 15 § första stycket). Detsamma gäller en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt vissa föreskrifter och obehöriga lärare som undervisar i modersmål, ett yrkesämne i vissa skolformer och individuella kurser eller orienteringskurser i komvux (2 kap. 15 § andra stycket). Lärare ansvarar således enbart för sin egen undervisning, inte för undervisning som t.ex. en obehörig lärare bedriver med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 18 § skollagen. Där anges att om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en annan lärare eller förskollärare under vissa omständigheter bedriva under- visningen. En sådan person får bedriva undervisning under högst ett år i sänder, såvida inte undervisningen avser modersmål, ett yrkesämne i vissa skolformer och individuella kurser eller orienteringskurser i komvux. När det gäller förskola anges i 2 kap. 14 § att utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas. Att annan personal får finnas i undervisningen innebär inte att undervisningen inte måste bedrivas av en legitimerad förskollärare.

Den nuvarande lydelsen av definitionen av undervisning infördes enligt förslag i propositionen Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning (prop. 2021/22:157). Redan när den nuvarande skollagen infördes genom propositionen Den nya skollagen

–för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165) fanns dock en definition. I förarbetena till den nya skollagen anges bl.a. att det i defini- tionen av undervisningsbegreppet ligger att lärandeprocessen sker under ledning av lärare eller förskollärare. Med detta menas inte att dessa måste vara närvarande i undervisningslokalen eller motsvarande all lektionstid. Intentionen var dock att för att en aktivitet ska klassas som undervisning måste en lärare eller förskollärare ha det övergripande ansvaret för det som ska göras (prop. 2009/10:165 s. 633). Regeringen konstaterar att detta för- arbetsuttalande inte kan tillmätas betydelse på ett sätt som står i strid med andra bestämmelser i skollagen, t.ex. huvudregeln att undervisning i skol- väsendet ska bedrivas av legitimerade lärare och förskollärare med rätt behörighet och att en sådan lärare eller förskollärare bara har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver. Att en lärare inte är när- varande i undervisningslokalen är dock t.ex. förenligt med regleringen om

Prop. 2025/26:194

Prop. 2025/26:194	fjärrundervisningen i 21 kap. skollagen. Med fjärrundervisning avses
	enligt skollagen interaktiv undervisning som bedrivs med informations-
	och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte
	i tid (1 kap. 3 § skollagen). Sådan undervisning får dock i de obligatoriska
	skolformerna och i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan endast
	bedrivas under de förutsättningar och med de begränsningar som anges i
	21 kap. skollagen. I 21 kap. 3 § anges att fjärrundervisning får användas
	för en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan i ämnen som
	eleven läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner. I övrigt får i dessa skol-
	former fjärrundervisning användas bara om det för viss undervisning inte
	finns någon lärare inom huvudmannens skolenhet som uppfyller kraven på
	legitimation och behörighet enligt 2 kap. 13 § och huvudmannen trots
	upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan eller, när det
	gäller integrerad samisk undervisning i grundskolan, det inte finns någon
	lämplig lärare inom huvudmannens skolenhet som kan bedriva den
	integrerade samiska undervisningen och huvudmannen trots upprepade
	ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan, eller elevunderlaget för
	en viss skolenhet är så begränsat att ordinarie undervisning inom skol-
	enheten leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
	för huvudmannen. Det finns ytterligare begräsningar för att fjärrundervis-
	ning ska få användas i 21 kap. 4–6 §§. Vid fjärrundervisning ska det finnas
	en handledare och i de obligatoriska skolformerna ska handledaren finnas
	närvarande där eleverna befinner sig. Handledaren ska vara en för detta
	ändamål lämplig person (21 kap. 13 §). Vidare är det endast tillåtet att i de
	obligatoriska skolformerna och i gymnasieskolan och anpassade gym-
	nasieskolan bedriva distansundervisning under de förutsättningar och med
	de begränsningar som anges i 22 kap. skollagen. Med distansundervisning
	avses i skollagen interaktiv undervisning som bedrivs med informations-
	och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och
	tid. Regeringen anser mot denna bakgrund att det är tydligt att när lärare
	bedriver närundervisning så måste de vara närvarande där eleverna be-
	finner sig. Om läraren inte är närvarande där eleverna befinner sig måste
	bestämmelserna om fjärrundervisning eller distansundervisning vara
	tillämpbara för att den verksamhet som bedrivs ska ses som undervisning
	enligt skollagen.
	Regeringen vill därtill starkt betona vikten av att undervisningen alltid
	bedrivs av legitimerade lärare och förskollärare med rätt behörighet när
	det är möjligt.
	Regeringens förslag innebär vidare en viss omformulering av utred-
	ningens förslag. Utredningen föreslår att med undervisning avses ”proces-
	ser som på lektioner eller vid andra lärtillfällen bestäms och leds av lärare
	eller förskollärare och som syftar till barns och elevers utveckling och
	lärande mot mål som anges i denna lag samt i förordningar och andra
	författningar som ansluter till lagen genom att förmedla och förankra
	kunskaper och värden hos barnen och eleverna”. Då denna text är svårläst
	föreslår regeringen att definitionen i stället ska lyda ”processer som på
	lektioner eller vid andra lärtillfällen bestäms och leds av lärare eller
	förskollärare, och som syftar till barns eller elevers utveckling och lärande
	mot mål som anges i denna lag samt i förordningar och andra författningar
	som ansluter till lagen, genom att lärarna och förskollärarna förmedlar
86	och förankrar kunskaper och värden hos barnen och eleverna”. På så vis

förtydligas att det är den lärare eller förskollärare som bestämmer och leder processen som också ska förmedla och förankra kunskaper och värden hos barnen eller eleverna. Detta gäller oavsett om det är fråga om närundervisning, fjärrundervisning eller distansundervisning.

Med anledning av den föreslagna ändringen framför Lagrådet att definitionen i författningskommentaren och även i andra sammanhang beskrivs och används mer som en materiell bestämmelse än en definition. Enligt Lagrådet är det angeläget att upprätthålla distinktionen mellan en definition och en materiell bestämmelse där definitionen ingår. Lagrådet framhåller att lärarnas uppgifter och ansvar inte direkt kan härledas ur definitionen utan måste kunna utläsas av en materiell bestämmelse, exempelvis 2 kap. 15 § där det anges att lärarna ansvarar för den undervis- ning som de bedriver. Regeringen konstaterar att det är en handling att undervisa och att undervisning innefattar ett samspel mellan lärare och elever. En definition av undervisning behöver därför klargöra vem som gör vad. En jämförelse kan göras med definitionen av termen ”konfessio- nellt inslag” som i 1 kap. 3 § definieras enligt följande: ”bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag”. Skälet till att det är viktigt att i denna definition ange att inslaget initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag är att om det initieras och genom- förs av eleven så är det inte ett konfessionellt inslag utan ett utövande av elevens positiva religionsfrihet enligt 2 kap. 1 § första stycket 6 RF (prop. 2021/22:157 s. 109 f.). På motsvarande sätt behöver definitionen av under- visning ange vem som gör vad. Det behöver tydliggöras att det, för att det ska vara undervisning och inte utbildning som i 1 kap. 3 § definieras som ”verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter”, behöver vissa kriterier vara uppfyllda, bl.a. att det är lärare och förskollärare som leder och bestämmer över de processer som anges i definitionen samt att det är läraren och förskolläraren som förmedlar och förankrar kunskaper och värden hos barnen och eleverna. Om dessa kriterier inte är uppfyllda är det inte fråga undervisning utan om andra aktiviteter i den verksamhet som bedrivs av huvudmannen.

Som Lagrådet påpekar anges i 2 kap. 15 § första stycket att en legiti- merad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver. Detsamma gäller enligt andra stycket en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 2 kap. 13 § tredje stycket och den som bedriver undervisning i fall som avses i 17 § och 18 § andra stycket 1–3, vilket bl.a. är lärare och förskollärare som bedriver undervisning i skolor och förskolor med viss pedagogisk inriktning, lärare i modersmål och yrkeslärare. Det finns dock vissa lärare som inte omfattas av 2 kap. 15 § men som ändå bedriver undervisning, nämligen de lärare som omfattas av det undantag som regleras i 2 kap. 18 § och som inte omfattas av samma paragrafs andra stycke 1–3. Exempel på sådana lärare är obehöriga lärare i de obligatoriska skolformerna som undervisar i andra ämnen än modersmål. Sådana lärare och förskollärare har självfallet också ett ansvar för att bedriva en så bra undervisning som möjligt, men i dessa fall är det rektorn som ytterst är ansvarig för undervisningen (prop. 2010/11:20 s. 27–28 och 82). I denna kontext behöver man således skilja mellan vem som utför en handling och

Prop. 2025/26:194

Prop. 2025/26:194 vem som har ansvaret för den. Av gällande definition av termen undervis- ning kan man utläsa att de processer som anges i definitionen leds av lärare

	eller förskollärare och att barn och elever inhämtar och utvecklar kun-
	skaper och värden. Dessa formuleringar riskerar att tolkas som att läraren
	är mer av en handledare eller coach för eleverna som har ett stort ansvar
	för sitt eget lärande. Regeringen föreslår att den nuvarande formuleringen
	ändras till att de processer som anges i definitionen ”bestäms och leds av
	lärare eller förskollärare” och att ”läraren eller förskolläraren förmedlar
	och förankrar kunskaper och värden hos barnen och eleverna”. Detta är ett
	uttryck för en kunskapssyn som innebär att en lärare och en förskollärare
	har en kunskapsförmedlande roll. Då termen undervisning förekommer på
	över 500 ställen i skollagen och termen utbildning, som är en vidare term,
	förekommer i motsvarande utsträckning i lagen är det grundläggande för
	förståelsen av skollagen att det är tydligt vad som avses med undervisning.
	Regeringen anser att det av den föreslagna ändringen av definitionen av
	undervisning kan utläsas att det är läraren eller förskolläraren som bestäm-
	mer över undervisningen och har en kunskapsförmedlande roll och det är
	också syftet med ändringen av definitionen. Utifrån Lagrådets synpunkter
	har dock regeringen justerat vissa skrivningar i författningskommentaren
	i förhållande till lagrådsremissen som tydliggör att det är fråga om en
	definition.
	Det kan i sammanhanget upplysas om att det i propositionen Tid för
	undervisningsuppdraget (prop. 2025/26:196) föreslås att det i skollagen
	ska regleras att i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår
	undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen samt att
	regeringen får meddela föreskrifter dels om omfattningen av tiden för de
	olika delarna av undervisningsuppdraget i de obligatoriska skolformerna
	samt gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, dels om den minsta
	omfattningen av tiden för planering och uppföljning av undervisningen i
	förskolan, fritidshemmet och komvux. Avsikten är att varje lärare ska få
	tillräckligt mycket tid för alla tre delar i undervisningsuppdraget, dvs. att
	planera, undervisa och följa upp undervisningen. Att undervisningstiden
	inte föreslås regleras för förskollärare i förskolan och lärare i fritidshem
	beror inte på att de inte ska undervisa utan på att undervisning i förskolan
	och fritidshemmet inte alltid tydligt är avgränsad från omsorg och andra
	delar av utbildningen. Det förekommer inte lektioner på det sätt som det
	gör i skolan. I definitionen av undervisning i 1 kap. 3 § skollagen används
	därför formuleringen ”på lektioner eller vid andra lärtillfällen” (prop.
	2021/22:157 s. 110). Undervisningen kan ske vid planerade lärtillfällen
	som förskolläraren eller läraren har förberett med utgångspunkt i läro-
	planen och med syftet att barnen eller eleverna ska lära sig något specifikt.
	Undervisning kan dock även utgå från spontant uppkomna aktiviteter och
	intressen liksom vardagliga aktiviteter och rutiner. Rim och ramsor i
	samband med att man tar på sig ytterkläderna eller samtal om bokstäver
	och siffror under lunchen kan vara att betrakta som undervisning eftersom
	omsorg, utveckling och lärande i förskola och fritidshem utgör en helhet
	och pågår parallellt. Till skillnad från skolan regleras inte heller hur många
	undervisningstimmar som varje barn eller elev ska ges i förskolan eller
	fritidshemmet (jfr t.ex. 10 kap. 5 § skollagen). Regeringen har därför
	bedömt att det inte är relevant att reglera undervisningstiden för förskol-
88	lärare i förskolan och lärare i fritidshemmet.

Ytterligare en justering behöver göras i definitionen av termen undervisning

Definitionen av termen undervisning behöver vidare ändras i ett tredje avseende. Enligt gällande lydelse avses med undervisning ”processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen leds av lärare eller förskollärare mot mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag och som syftar till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden”. Det finns även mål i skollagen som är relevanta i detta hänseende, vilket behöver tydliggöras. Som exempel kan nämnas att det i skollagen anges att utbild- ningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska sam- hället vilar på. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, krea- tiva, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (1 kap. 4 och 5 §§).

Sammantaget föreslår regeringen att undervisning i skollagen ska definieras som processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen bestäms och leds av lärare eller förskollärare, och som syftar till barns eller elevers utveckling och lärande mot mål som anges i skollagen samt i för- ordningar och andra författningar som ansluter till lagen, genom att lärarna och förskollärarna förmedlar och förankrar kunskaper och värden hos bar- nen och eleverna.

Vårdnadshavaren rätt till inflytande över utbildningen ska begränsas

Som framgår av avsnitt 5.3 anges i skollagen att vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen (4 kap. 12 §). Av förarbetena framgår bl.a. att det är självklart att vårdnadshavares inflytande behöver utgå från att det är den pedagogiska personalen som utifrån sin profession har ansvaret för hur undervisning planeras, genomförs och utvärderas tillsammans med barnen och eleverna (prop. 2009/10:165 s. 312 f).

Regeringen anser att det är viktigt att lärare och förskollärare kan fokusera på undervisningen. Det ska inte heller råda några oklarheter om att det är läraren eller förskolläraren som bestämmer om undervisningen. Som Idéburna skolors riksförbund framhåller framgår det inte tydligt av dagens lagstiftning i vilken grad som vårdnadshavares inflytande ska gälla, även om vissa begränsningar gällande undervisningen framgår i förarbets- uttalandena. Regeringen bedömer, i likhet med Sveriges Lärare och Almega Utbildning, att denna otydlighet kan ha bidragit till att såväl skolans personal som vårdnadshavare har blivit osäkra på vilken rätt till inflytande som faktiskt föreligger. Sveriges Lärare framför att det enligt förbundets egna undersökning framgår att en majoritet av både vårdnads- havare och lärare upplevde att det är otydligt vad vårdnadshavare ska få påverka i skolan. Förbundet framför även att många lärare utsätts för orimliga krav och otillbörlig påverkan, inte minst av vårdnadshavare. Även Almega Utbildning anser att rätten till inflytande ibland kommit att missbrukas. Regeringen anser att det inte är acceptabelt att lärares arbets- miljö och undervisning påverkas negativt av påtryckningar och krav från

Prop. 2025/26:194

Prop. 2025/26:194 vårdnadshavare. Det är problematiskt att dagens formulering riskerar att tolkas för långtgående och kan ge en negativ påverkan på lärares arbets-

	villkor. En sådan negativ påverkan kan ske genom att vårdnadshavare
	ställer för långtgående krav på inflytande, men även genom att lärare är
	osäkra på i vilken utsträckning som kraven behöver tillmötesgås.
	Regelverket på skolområdet är omfattande med skollagen, förordnings-
	bestämmelser och föreskrifter meddelade av Skolverket som lärarna
	utifrån sin profession har att tillämpa. Exempelvis ska barnets bästa vara
	utgångspunkt i all utbildning och annan verksamhet enligt skollagen som
	rör barn (1 kap. 10 § skollagen). Med barn avses varje människa under 18
	år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Vidare anges
	att barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör
	honom eller henne samt att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i
	förhållande till barnets ålder och mognad. Det är viktigt att lärarna får
	arbetsro och kan fokusera på att utifrån bl.a. 1 kap. 10 § skollagen ge elev-
	erna bästa möjliga undervisning.
	Regeringen bedömer, i motsats till Institutet för mänskliga rättigheter
	och Riksföreningen för skolsköterskor samt Skolan på ditt sätt (SPDS), att
	det är i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonven-
	tionen) att förtydliga att vårdnadshavares inflytande bör vara begränsat.
	Institutet för mänskliga rättigheter anser att begränsningen av vårdnads-
	havares inflytande inte är i linje med artiklarna 5 och 18 i barnkonven-
	tionen, som stärker vårdnadshavarens roll i att se till att barnen får tillgång
	till sina rättigheter, inklusive rätten till utbildning. Inte heller Riksföre-
	ningen för skolsköterskor anser att förslaget är förenligt med konventionen
	eftersom vårdnadshavare bl.a. har en roll i att se till att barns rätt till
	utbildning tillgodoses. Enligt artikel 5 i barnkonventionen ansvarar barnets
	föräldrar eller annan vårdnadshavare för barnets uppfostran och utveck-
	ling. De ska också stötta barnet i att få sina rättigheter uppfyllda. Enligt
	artikel 18 har barnets föräldrar eller vårdnadshavare gemensamt huvud-
	ansvar för barnets uppfostran och utveckling, med statens stöd. Rege-
	ringen bedömer att en skrivning i skollagen som visar på att vårdnads-
	havares inflytande på utbildningen är begränsad inte står i strid med deras
	rätt att ge lämplig ledning och råd när barnet utövar de rättigheter som
	erkänns i konventionen. Det står inte heller i strid med konventionen när
	det gäller vårdnadshavares huvudansvar för barnets uppfostran och
	utveckling. Regeringen konstaterar vidare att det i 1 kap. 4 § skollagen
	anges att utbildning syftar till att i samarbete med hemmen främja barns
	och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompe-
	tenta och ansvarskännande individer och medborgare. Regeringen vill
	betona att det även framöver kommer vara möjligt för vårdnadshavare att
	framföra synpunkter om undervisningen och utbildningen i övrigt och ha
	en konstruktiv dialog med skolan när detta är nödvändigt, bl.a. om stöd till
	barn med funktionsnedsättning. Därmed anser regeringen även, till skill-
	nad från bl.a. Institutet för mänskliga rättigheter och Riksförbundet FUB,
	att förslaget är förenligt med FN:s konvention om rättigheter för personer
	med funktionsnedsättning. Den fortsatta möjligheten för vårdnadshavare
	att framföra synpunkter ska samtidigt ses tillsammans med att det är lärar-
	na som bestämmer över undervisningen, se vidare nedan och avsnitt 9.
	Därmed delar regeringen inte heller Linköpings universitets uppfattning
90	att det snarare bör ske en framskrivning av vårdnadshavares inflytande för

att möjliggöra god samverkan mellan skola och hem. Regeringen anser däremot, i likhet med Sveriges Skolledare, att en tydligare bestämmelse om vårdnadshavares inflytande ger möjlighet för professionen att upprätt- hålla en konstruktiv och tydlig dialog med vårdnadshavare. Regeringen håller därför inte med Mind om att förslaget utgör en förskjutning av synen på samarbetet mellan skola och hem. I sammanhanget bör även nämnas att det i propositionen Tid för undervisningsuppdraget (prop. 2025/26:196) bl.a. lämnas förslag på ändringar i skollagen som innebär att elever och vårdnadshavare inte längre ”fortlöpande” ska informeras om barnets och elevens kunskapsutveckling utan vid tillfällen som bestäms av personal på förskolan, fritidshemmet och skolan.

Regeringen anser således att ett gott samarbete mellan skolan och vårdnadshavare är något att eftersträva och kan konstatera att det finns forskning som stödjer det. Ett område där det kan finnas skäl att ha en särskilt nära dialog mellan skolan och hemmet är när en elev har behov av stödinsatser. Regeringen instämmer med bl.a. Funktionsrätt Sverige om att vårdnadshavares kunskap om barn med funktionsnedsättning kan utgöra ett viktigt stöd för skolan. Även i andra fall kan vårdnadshavare såklart framföra synpunkter som rör utbildningen i stort eller undervis- ningen mer specifikt, t.ex. om det inte råder studiero på lektionerna. Regeringen anser, i likhet med SPSM, att det är skillnad på när vårdnads- havare påtalar sina barns rättigheter som följer av lagstiftning jämfört med påverkansförsök som har andra syften, t.ex. att få en lärare att ändra sin betygssättning. I sammanhanget kan nämnas att det i propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) föreslås ändringar i skollagen som sammantaget förväntas öka betygens likvärdighet (se avsnitt 4.5). Samtidigt anser regeringen att möjligheten till inflytande över utbild- ningen behöver vara tydligt begränsad, så att det t.ex. inte råder någon tvekan om att det är läraren som bestämmer om undervisningen.

Några remissinstanser, bl.a. Norrköpings kommun och Idéburna skolors riksförbund, är positiva till utredningens förslag att ändra skollagen så att det framgår att ”vårdnadshavare i begränsad omfattning ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen”, men ser samtidigt behov av att tydliggöra vad ett begränsat inflytande konkret innebär. Föräldra- alliansen Sverige, som avstyrker förslaget, anser att det saknar tydlighet och riskerar att skapa rättsosäkerhet. Även Skolverket, som avstyrker förslaget, anser att den föreslagna formuleringen ”i begränsad omfattning” inte är tillräckligt specifik. Myndigheten framhåller att sådana oklarheter kan leda till skillnader i tillämpningen och därmed risk för bristande likvärdighet. Regeringen instämmer i att ”begränsad omfattning” kan vara otydligt och att bestämmelsen bör utformas på ett annat sätt. Ett rakare sätt att formulera att ett visst inflytande ska ges, snarare än att betona att det ska ges ett inflytande som är begränsat i omfattning, är enligt regeringen lydelsen att vårdnadshavare ”i viss utsträckning” ska erbjudas möjlighet till inflytande över sitt barns utbildning. Genom en sådan skrivning fram- går att det endast är ett mindre inflytande som vårdnadshavare ska erbjudas över utbildningen. Denna möjlighet till inflytande kan bl.a. erbjudas genom de forum för samråd med barnen, eleverna och vårdnadshavare som ska finnas vid varje förskole- och skolenhet (4 kap. 13 §). Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna. Inom ramen

Prop. 2025/26:194

Prop. 2025/26:194 för dessa forum ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om och ha möjlighet att lämna synpunkter på förslag till beslut som berör dem

	och skolans verksamhet. Samtidigt tydliggörs det enligt förslaget till
	definition av undervisning i denna proposition att ett av de kriterier som
	ska vara uppfyllda för att det ska vara fråga om undervisning, är att de
	processer som anges i definitionen av undervisning bestäms och leds av
	lärare och förskollärare. Sammantaget bedömer regeringen att en mer
	begränsad skrivning i skollagen om att vårdnadshavare i viss utsträckning
	ska erbjudas inflytande över sitt barns utbildning, tillsammans med den
	ändrade definitionen av undervisning, kan underlätta för lärare att hantera
	vissa kontakter med vårdnadshavare, t.ex. i de fall som Sveriges Lärare
	beskriver som att lärarna utsätts för orimliga krav.
	Även med en tydligare skrivning i skollagen finns det skäl att stödja
	huvudmännen i tillämpningen av bestämmelsen, bl.a. för att motverka den
	risk som Uppsala universitet ser om att bestämmelsen kan tolkas olika och
	bli verkningslös. Regeringen vill här framhålla att även de inledande del-
	arna av läroplanerna innehåller skrivningar om vårdnadshavares infly-
	tande som kompletterar bestämmelsen i skollagen, se vidare avsnitt 6.3.
	Utöver det anser regeringen, i likhet med bl.a. SKR och Haninge kommun,
	att det stödmaterial som Skolverket erbjuder bör ses över och förtydligas
	utifrån den ändring i skollagen som markerar att vårdnadshavares infly-
	tande är begränsat, den föreslagna ändringen av definitionen av under-
	visning och hur området hanteras i de nya läroplanerna.
	Mot denna bakgrund föreslår regeringen att vårdnadshavares rätt till
	inflytande ska begränsas genom att det i skollagen anges att vårdnads-
	havare i viss utsträckning ska erbjudas möjlighet till inflytande över sitt
	barns utbildning (4 kap. 12 §).
	I lagrådsremissen föreslås att det i ett nytt andra stycke i 4 kap. 12 § ska
	införas en upplysningsbestämmelse om att det framgår av 1 kap. 3 § att det
	är lärare eller förskollärare som bestämmer och leder undervisningen.
	Lagrådet har invändningar mot detta. Enligt Lagrådet kan lärarnas upp-
	gifter och ansvar inte utläsas ur definitionen av undervisning utan måste
	kunna utläsas av en materiell bestämmelse. I det här fallet torde det enligt
	Lagrådet närmast vara 2 kap. 15 § som anger att en legitimerad lärare eller
	förskollärare eller en lärare som är undantagen från krav på legitimation
	har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver. Regeringen
	anser inte att det i 4 kap. 12 § bör upplysas om 2 kap. 15 §. Definitionen
	av undervisning i 1 kap. 3 § och bestämmelsen i 2 kap. 15 § fyller olika
	syften, där definitionen i 1 kap. 3 § anger vilka kriterier som ska vara
	uppfyllda för att det ska vara fråga om undervisning, varav ett av
	kriterierna är att de processer som anges i definitionen bestäms och leds
	av lärare. Bestämmelsen i 2 kap. 15 § anger vem som är ansvarig för den
	undervisning som bedrivs. Enligt 2 kap. 15 § första stycket har en legiti-
	merad lärare eller förskollärare ansvar för den undervisning som han eller
	hon bedriver. Detsamma gäller enligt andra stycket vissa andra angivna
	kategorier av lärare. Lärare som inte omfattas av 2 kap. 15 § har självfallet
	också ett ansvar för att bedriva en så bra undervisning som möjligt, men i
	dessa fall är det rektorn som ytterst är ansvarig för undervisningen (prop.
	2010/11:20 s. 27–28 och 82). Regeringen anser att det inte är lämpligt att
	i bestämmelsen om vårdnadshavares inflytande byta ut hänvisningen till
92	1 kap. 3 § mot en hänvisning till 2 kap. 15 §, då den paragrafen dels

handlar om vem som har ansvar för undervisningen, dels inte täcker alla Prop. 2025/26:194 lärare eller förskollärare som bedriver undervisning utan bara de som är

legitimerade eller omfattas av vissa angivna undantagsbestämmelser i skollagen. När det gäller frågan om det i 4 kap. 12 § bör hänvisas till definitionen av undervisning i 1 kap. 3 § anser regeringen att det är korrekt att säga att man av definitionen av undervisning kan utläsa att det är läraren eller förskolläraren som bestämmer över undervisningen. Detta eftersom det framgår av definitionen att de processer som anges i den bestäms och leds av lärare eller förskollärare. Om detta kriterium inte är uppfyllt är det inte fråga om undervisning utan i stället fråga om andra aktiviteter i den verksamhet som bedrivs av huvudmannen, se 1 kap. 3 § där utbildning definieras som ”verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter”. Däremot anser regeringen med hänsyn till att definitionen av undervisning, i likhet med definitionen av utbildning och många andra centrala defini- tioner i skollagen, regleras i skollagens första kapitel att det inte behöver erinras om definitionen i 4 kap. 12 § skollagen.

6.3De inledande delarna i läroplanerna ska utgöra en bättre grund för utbildningen

6.3.1Det finns problem med dagens inledande delar av läroplanerna

Det finns problem med konstruktion och aktualitet

Det finns problem med konstruktionen av de inledande delarna i dagens läroplaner. I den behovsanalys som Skolverket utförde inför en revidering av kursplanerna 2022 konstaterade myndigheten bl.a. att de olika delarna i styrdokumentskedjan – läroplanens inledande delar, ämnets syfte, mål, centrala innehåll och kunskapskrav – förhöll sig till varandra på sätt som ofta är outtalade och inte alltid är självklart eller konsekvent (Skolverket, 2019, Behovsanalys kring kurs- och ämnesplaner samt kunskapskrav. Dnr 2018:1453). Skolverket menar att det kan vara svårt för lärare att se hur de ska använda delarna i sitt arbete. Det finns bl.a. en risk att de övergripande områdena inte kommer till uttryck i undervisningen. Det finns även en inkonsekvens i att det förekommer övergripande kunskapsmål i del 2 som tydligt riktar sig till enstaka ämnen, trots att ämnesspecifika kunskaper som princip bör finnas i kursplanerna.

Det finns överlag många upprepningar, dels mellan olika styrdokument, dels inom läroplanstexterna. Det förekommer upprepningar i förhållande till skollagen och skolförordningen. Det finns också upprepningar gent- emot kursplanerna, framför allt i läroplanernas avsnitt 2.2 om kunskaper. Dessutom finns det många upprepningar mellan de olika avsnitten i de in- ledande delar av läroplanerna, vilket skapar otydlighet och försvagar styrningen. Strukturen i sig föranleder en del av dessa upprepningar efter- som områden återkommer i flera avsnitt. Efter införandet av 2011 års Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) har flera tillägg gjorts i de inledande delarna i läroplanen, bl.a. om digital

kompetens, jämställdhet samt sexualitet, samtycke och relationer. Dessa

Prop. 2025/26:194 tillägg har ytterligare ökat upprepningarna mellan olika avsnitt i läro- planen. De har också gjort att balansen mellan olika områden har för- skjutits och bidragit till att de inledande delarna av läroplanen blivit onödigt omfattande. Till exempel finns jämställdhet och olika varianter av digital kompetens i fyra avsnitt var. I sammanhanget kan nämnas att ”läsa” respektive ”skriva” endast finns med en gång i de inledande delarna av läroplanen. Sammantaget behöver de inledande delarna i läroplanerna utvecklas vad gäller både textens struktur och innehåll för att det ska vara tydligt på vilket sätt och i vilken utsträckning skrivningarna i läroplanerna hänger samman med varandra och bildar en ändamålsenlig helhet.

Ett annat problem är att de inledande delarna av läroplanerna inte är upp- daterade utifrån aktualitet. De är i stora delar från 1994 års Läroplan för de obligatoriska skolformerna (Lpo 94). Av den anledningen finns det skrivningar som är daterade. En ändamålsenlig text bör vara uppdaterad och behöver bl.a. utgå från ett ökat behov av att de obligatoriska skol- formerna förankrar de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på; att eleverna ges kunskaper och färdigheter för att kunna söka och värdera information i en värld med en ökad mängd missvisande eller falsk information; och att skolan erbjuder andra typer av erfarenheter än dem som eleverna får i sitt vardagliga liv, t.ex. praktiska, sinnliga och estetiska erfarenheter.

Synen på kunskap är inte helt ändamålsenlig för en grundläggande utbildning

Som framgår av avsnitt 4 och 6.1 infördes i Lpo 94 de så kallade fyra F:en

–fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Dessa kunskapsformer och det breda kunskapsbegrepp som introducerades samtidigt gäller fort- farande. I Lgr 11 infördes begreppet förmåga som ett samlingsbegrepp för samtliga dessa kunskapsformer, samtidigt som såväl ämnenas mål som kunskapskrav uttrycktes i förmågetermer. Denna grundkonstruktion gäller även i nu gällande Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritids- hemmet (Lgr 22), med tillägget att vissa mål uttrycks som ”kunskaper om” eller ”förståelse av”. Samtidigt som det finns behov av ett kunskaps- begrepp som kan passa alla ämnens olika karaktär bör det vara lätt att förstå och tillämpa. Dagens sätt att beskriva kunskap i läroplanerna är för komplext. Det finns för många begrepp som står för olika kunskapsformer och dessa kan vara svåra att sinsemellan skilja åt. Det bör inte förutsättas att tid och kraft ute på skolorna läggs på kunskapsteoretiska diskussioner. Framhållandet av så många kunskapsformer riskerar även att leda till att grundläggande kunskaper och färdigheter inte betonas tillräckligt. Det är vidare viktigt att läroplanerna så långt som möjligt är till praktisk hjälp för lärarna och skolorna i deras arbete. Dagens sätt att beskriva kunskap i läroplanerna riskerar att främja en syn på kunskaper som rörliga, relativa eller subjektiva. En sådan syn på kunskap kan skapa flera problem, inte minst för undervisningen. Om för mycket utrymme i grundskolan ägnas åt att problematisera och relativisera kunskap kan det t.ex. leda till bristande tillit till värdet av det man får lära sig. Det kan även förstärka ett synsätt där lärarens roll mer är att stötta elevens egen konstruktion av kunskaper, snarare än att förmedla och förankra tillförlitliga och mer beständiga kunskaper. Som framgår av avsnitt 4.3 finns det i läroplanerna sedan 1990-

talet skrivningar som tolkats som att kunskap inte går att förmedla eller Prop. 2025/26:194 överföra från den som undervisar till den som lär. Därmed ansågs inte

heller den form av undervisningspraktik som i dagligt tal går under be- grepp som förmedlingspedagogik eller katederundervisning som gångbar. Lärarnas roll skulle i stället förändras och lärarna skulle inte längre för- medla kunskap utan handleda eleverna i deras lärande. Steget är inte långt till uppfattningen att en lärare i grunden inte kan lära en elev något utan bara ge förutsättningar för lärandet. En konsekvens kan bli att läraren pla- nerar undervisningen med fokus på sådana aktiviteter som antas aktivera eleverna att bli agenter i sina egna lärandeprocesser. Det riskerar dels att göra så att innehållet i undervisningen – det eleverna ska lära sig – inte är i fokus och inte uppmärksammas i tillräcklig utsträckning, dels att under- visningens betydelse och lärarens roll förminskas. Som regeringen åter- kommer till nedan kan det också leda till att eleverna i högre grad lämnas ensamma med sitt lärande, vilket kan få en mängd olika negativa effekter, bl.a. utifrån likvärdighetssynpunkt.

Det har skett en problematisk förskjutning över tid i synen på lärarrollen och i synen på individualisering av undervisningen

I och med grundskolans införande 1962 fick Sverige ett sammanhållet skolväsende, med en gemensam läroplan. Det har redan från börjat gällt att hitta lösningar på hur det går att förena mål som ska gälla för alla elever med att elevernas förutsättningar att nå målen varierar.

I Läroplan för grundskolan 1962 (Lgr 62) och Läroplan för grundskolan 1969 (Lgr 69) hanterades individualisering i första hand genom att läro- planerna gav lärarna anvisningar om hur de kunde variera undervisnings- former och arbetssätt så att samma innehåll kunde behandlas men med skillnader i omfattning, svårighetsgrad och hastighet. Dessutom skrevs ett samhällsperspektiv fram – fria och självständiga individer skulle inte ut- göra ett självändamål utan utgöra en grund för gemenskap och samarbete.

I Läroplan för grundskolan 1980 (Lgr 80) betonades det gemensamma perspektivet och kollektiva arbetsformer tillkom. Individualiseringen handlade då mindre om hur lärarna skulle gå till väga i undervisningen och mer om att förstärka inslaget av individuella studieval och intresse- baserade temaarbeten. Även elevaktiva och undersökande arbetssätt lyftes fram. Samtidigt framgick att en total anpassning till elevernas spontana intressen kunde leda till problem på längre sikt och skolan skulle beakta samhällets intressen.

Från och med Lpo 94, och därmed även i Lgr 22 eftersom läroplanen för grundskolan inte har förändrats nämnvärt i dessa avseenden, är betoningen på individen desto starkare. Samtidigt har lärarens roll tonats ner och anvisningar om hur man kan hantera individualisering inom klassens ram har försvunnit. Individualiserad undervisning ställs i relation till elevernas behov och intressen, men läroplanen anger inte vilka de är eller hur man ska prioritera mellan dem. Den långtgående individualiseringen framgår bl.a. i det första avsnittet om Skolans värdegrund och uppdrag i den nuvarande läroplanen för grundskolan där det bl.a. framgår att ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”, och

Prop. 2025/26:194 ”Det finns också olika vägar att nå målet” och ”Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla”.

Den generella utgångspunkten är här individen och dess självförverk- ligande. Regeringen anser förvisso att det bör vara en given utgångspunkt att skolan ska uppmärksamma och stödja varje elevs individuella utveck- ling. Men med ett starkt fokus på anpassning till varje elevs förutsättningar och behov finns en risk att undervisningen – trots att det inte är intentionen

–blir mindre utmanande, med följden att elevernas kunskaper och färdigheter inte når samma bredd och djup som de annars hade gjort. En stark betoning på individualisering kan därmed leda till att skolan på ett oönskat sätt bidrar till att reproducera skillnader mellan eleverna.

Individorienteringen innebär även att klassrumsperspektivet, där under- visning normalt sker i grupp, osynliggörs. Detta har lett till förväntningar som kan vara omöjliga för lärare att leva upp till. Det finns gränser för hur mycket en enskild lärare kan eller bör differentiera den ordinarie undervis- ningen. Det går inte att förena en stark individualisering av undervisningen med att den bedrivs kollektivt inom ramen för en klass, framför allt efter- som undervisningen ska vara aktivt lärarledd. Orealistiska krav på individ- ualisering i en kollektiv verksamhet kan leda till att undervisningen som helhet försämras. Det kan även leda till en arbetsmiljö för lärare som präglas av stress och en känsla av att inte räcka till.

I Lgr 22 saknas vidare skrivningar som signalerar att läraren undervisar i betydelsen att lära ut. Däremot är skrivningar som relaterar till elevernas lärande desto mer framträdande. Sammantaget skulle detta kunna vara en bidragande förklaring till att det blivit vanligare med mer individuellt arbete och mindre lärarledd undervisning än tidigare.

Mycket individuellt arbete på bekostnad av lärarledd undervisning är problematiskt på flera sätt. En aspekt är att s.k. självstyrt lärande har visat sig korrelera både med sämre kunskapsresultat och med sämre mental hälsa jämfört med lärar- respektive elevcentrerade undervisningspraktiker, där läraren har en mer aktiv roll. En annan aspekt är att individuellt arbete kan slå extra hårt mot elever med vissa funktionsnedsättningar, t.ex. neuro- psykiatriska funktionsnedsättningar. Ytterligare en aspekt är att förmågan att styra sin egen inlärning utvecklas senare hos pojkar än hos flickor, vilket kan förstärka skillnader i skolprestationer mellan könen. En till aspekt är att individuellt arbete gynnar elever som får ett starkare stöd hemifrån vilket gör att socioekonomiska skillnader riskerar att förstärkas.

	6.3.2	Läroplanerna i den obligatoriska skolan ska få
		nya inledande delar

	Regeringens förslag
	De inledande delarna i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna
	ska få en ny struktur och ett nytt innehåll.
	Strukturen på de inledande delarna ska vara logisk, stringent och läs-
	vänlig. Upprepningar bör undvikas i möjligaste mån.
	Del 1 Skolans värdegrund och uppdrag samt del 2 Övergripande mål
	och riktlinjer, ska delas in i fyra delar: 1. Skolans värdegrund, 2. Sko-
96	lans uppdrag, 3. Skolans mål, och 4. Skolans riktlinjer.

Skolans uppdrag ska innehålla rubrikerna

-Skolan står för kunskap och bildning;

-Skolan står för ansvar, frihet och medmänsklighet;

-Skolan står för saklighet;

-Skolan står för likvärdighet;

-Skolan står för samhällsanknytning.

Skolans riktlinjer ska innehålla rubrikerna

4.1Utbildningens innehåll och undervisningens genomförande

4.2Elevernas ansvar och delaktighet

4.3Samspelet mellan skolan och hemmen

4.4Elevernas övergångar

4.5Elevernas studie- och yrkesvägledning

4.6Lärarens betygssättning och bedömning

4.7Rektorns ansvar för helheten i utbildningen.

Kunskapssynen i såväl de inledande delarna som i kursplanerna ska utgå från kunskaper, färdigheter och förhållningssätt.

Läroplanerna ska vara tydligt kunskapsinriktade. Kunskaper som är tillförlitliga och mer beständiga i olika ämnen ska betonas. En central utgångspunkt för läroplanerna i de obligatoriska skolformerna ska vara att grundläggande kunskaper och färdigheter ska betonas. I de inle- dande delarna i dessa läroplaner ska detta komma till uttryck bl.a. genom att det i Skolans uppdrag framgår att grunden för elevernas fortsatta utveckling är att alla elever lär sig läsa, skriva och räkna, att det av Skolans mål ska framgå att alla elever bl.a. ska ha grundläggande kunskaper och färdigheter inom de humanistiska, naturvetenskapliga, praktisk-estetiska, samhällsvetenskapliga och tekniska kunskaps- områdena samt att det av skolans riktlinjer ska framgå att läraren bl.a. ska förankra kunskaper och färdigheter hos eleverna på ett så bestående sätt som möjligt.

Värdegrunden ska i den del som avser att värdena gestaltas och förmedlas i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism vara oförändrad. I övrigt kan vissa upprepningar tas bort och språkliga ändringar göras.

Läroplanerna ska framhålla lärarens ledarskap för gruppen samtidigt som det ska framgå att elever har olika förutsättningar. Det ska bl.a. under Skolans uppdrag, under rubriken Skolan står för likvärdighet, anges att skolan har ett särskilt ansvar för att stödja elever som av olika anledningar möter svårigheter i sin skolgång.

Skrivningar om elevernas och vårdnadshavarnas inflytande ska göras mindre långtgående och ramarna för inflytandet förtydligas. Samtidigt ska skrivningarna om inflytande balanseras med tydligare skrivningar om deras ansvar.

Kunskapsområdena sexualitet, samtycke och relationer respektive entreprenörskap ska tas bort från läroplanernas inledande delar och i stället läggas in på lämpliga ställen i kursplanerna, där de får en mer ämnesspecifik och mer kunskapsinriktad inramning samtidigt som ansvaret för att det behandlas pekas ut på ett tydligt sätt. På liknande sätt ska skrivningar om digital kompetens och digitala verktyg i stor utsträckning tas bort från de inledande delarna för att ersättas med mer konkreta mål och innehåll i kursplanerna i de fall det är relevant.

Prop. 2025/26:194

Läroplansutredningens förslag

Förslaget stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. Utred- ningen föreslår en ändrad formulering om skolans värdegrund när det gäller att värdena gestaltas och förmedlas ”i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism”.

Remissinstanserna

Många remissinstanser stödjer den huvudsakliga inriktningen i förslaget om inledande delar i läroplanerna och den fortsatta hanteringen. En majoritet av remissinstanserna har dock synpunkter på enskilda delar. Till de som uttalar sig positivt om strukturen och principerna hör Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Almega Utbildning, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Lunds universitet samt Göteborgs och Osby kommuner. Till exempel välkomnar Sveriges Lärare en mer stringent läroplan som fokuserar på skolans kunskapsuppdrag. Skolverket anser att de inledande delarna kännetecknas av en tydlig kunskapsinriktning och att strukturen är logisk, stringent och läsvänlig. Skolinspektionen ser positivt på principen om en rakare, mer koncentrerad och lättillgänglig struktur och text. Lunds universitet framför att det är positivt med fokus på skolans grunduppdrag genom en tydligare inramning och förenkling och att framhålla lärarens ledarskap för gruppen. Bland annat Skolverket och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), anser dock att delar behöver analyseras närmare och att justeringar behöver göras.

Flera remissinstanser uttrycker sig positivt om den generella kunskaps- inriktningen. Till dessa hör Ragunda kommun, som ser positivt på att tydliggöra vikten av grundläggande färdigheter i tidiga år och förenkla kunskapsbegreppet, och Osby kommun som anser att betoningen av låg- stadiets ansvar för att lära eleverna läsa, skriva och räkna är mycket positivt. Det finns dock även kritik mot kunskapsinriktningen. Till exempel anser Stockholms universitet bl.a. att analys- och resonemangs- förmåga uttryckligen bör integreras i kunskapsmålen. Idéburna skolors riksförbund menar att det är olyckligt att ändra språkbruket av begreppen förmågor och de s.k. fyra F:en. Stiftelsen Friends ifrågasätter att de in- ledande delarna i läroplanerna ska kännetecknas av en fast kunskapsin- riktning och att detta beskrivs som en motsättning till förmågeutveckling.

Några remissinstanser har synpunkter kopplat till skolans ansvar för värdegrundsfrågor. Till dessa hör Stiftelsen Friends som anser att skolans främjande och förebyggande trygghetsarbete riskerar att försvagas. Diskrimineringsombudsmannen (DO) framhåller att frågor om diskrimi- nering får en nedtonad roll och är, tillsammans med bl.a. SPSM, kritiska till dessa ändringar. Skolverket och Skolinspektionen anser att det kan finnas skäl att behålla en uttrycklig skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Barnombudsmannen (BO) och Skolverket av- styrker att hänvisningar till FN:s konvention om barnets rättigheter (barn- konventionen) tas bort.

När det gäller individualisering och anpassning stödjer bl.a. Lunds universitet att de nya läroplanerna framhåller lärarens ledarskap för gruppen snarare än fokus på individualisering och Idéburna skolors riks- förbund tillstyrker nedtoning av individuella anpassningar. Däremot fram-

för bl.a. SPSM, Nätverket unga för tillgänglighet och Föräldraalliansen Sverige synpunkter om risker för bl.a. elever med funktionsnedsättning.

När det gäller inflytande och delaktighet anser Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer att det saknas flera övergripande mål och riktlinjer som utgör grundläggande förutsättningar för elevers rätt till inflytande över sin utbildning. Sveriges Skolledare menar att elevernas demokratiska för- mågor behöver övas praktiskt och önskar därför att skrivningar som i dag finns för att säkerställa att eleverna får öva på demokrati behålls. Även Jämställdhetsmyndigheten är kritiska och Föräldraalliansen Sverige anser att förslagen som rör föräldrasamverkan är otillräckliga.

Flera remissinstanser är kritiska mot att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck tas bort från de inledande delarna av läroplanerna. Till dessa hör BO, DO, Jämställd- hetsmyndigheten, Myndigheten för delaktighet, Skolverket, SPSM, Göte- borgs universitet, Stockholms universitet, SKR, Elevernas riksförbund, Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer, RFSU, RFSL, Unizon och flera kommuner. Till exempel anser Skolverket att ändringarna i de inledande delarna i fråga om sexualundervisningen är för långtgående eftersom det utöver ämnesperspektiv finns ett behov av att behandla området ur ett helhetsperspektiv.

Flera remissinstanser är även kritiska till ändrade skrivningar om digital kompetens. Till dessa hör SPSM, Göteborgs universitet, Stockholms och Danderyds kommuner, Almega Utbildning, SKR, Stiftelsen Friends och Föräldraalliansen Sverige. Till exempel avstyrker SPSM – som dock till- styrker principerna och strukturen – att digitalisering tonas ner eller tas bort och flyttas till vissa kursplaner. Stockholms kommun framför att behovet att reglera hur digitala verktyg används på ett kunskapsstödjande och åldersadekvat sätt inte får leda till att den digitala kompetensen försämras.

Ett antal remissinstanser är vidare kritiska till att begreppet entreprenör- skap tas bort. Till dessa hör Linköpings kommun, Almega Utbildning, Företagarna, Svenskt Näringsliv, Tillväxtverket och Ung Företagsamhet. Till exempel håller Svenskt Näringsliv bara delvis med om att förhållnings- sättet finns kvar genom andra formuleringar, och anser att det är angeläget att stärka, inte försvaga, entreprenörskapets ställning i svensk skola.

Flera remissinstanser är även kritiska till ändrade skrivningar om de nationella minoriteterna. Detta gäller bl.a. DO, Institutet för mänskliga rättigheter, Judiska Centralrådet, Sameskolstyrelsen, Sametinget, Sverigefinländarnas delegation och Svenska Tornedalingars Riksförbund- Tornionlaaksolaiset. Framför allt gäller kritiken att det inte framgår vilka de nationella minoriteterna är, dvs. judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

När det gäller det hälsofrämjande uppdraget anser Folkhälsomyndig- heten att det bör belysas genom skrivningar om att hälsa och lärande är tätt sammankopplande.

Prop. 2025/26:194

100

Skälen för regeringens förslag

De inledande delarna i läroplanerna ska få en mer logisk struktur som undviker upprepningar

I dag består de inledande delarna av läroplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer av del 1 Skolans värdegrund och uppdrag samt del 2 Övergripande mål och riktlinjer. Skolans värdegrund och uppdrag är i sin tur uppdelat i flera underavsnitt, se avsnitt 5.4. Som framgår i avsnitt

6.3.1finns det flera brister i konstruktionen av de inledande delarna i nuvarande läroplaner. Det finns bl.a. många upprepningar gentemot kurs- planerna, framför allt i läroplanens avsnitt 2.2 om kunskaper, men även mellan de olika avsnitten i de inledande delarna av läroplanerna. Regeringen anser, i linje med Sveriges Skolledare, att läroplanens tyngd och dess användning ökar ju mer stringent den är. Enligt regeringen bör således strukturen på de inledande delarna i läroplanerna göras om. De bör vara logiska, stringenta och läsvänliga. Upprepningar bör undvikas i möjligaste mån.

En faktor som leder till upprepningar är att det finns många mål i de inledande delarna av läroplanerna och att de är organiserade under flera olika rubriker. Det finns t.ex. vissa kunskapsmål i läroplanens andra del som tydligt riktar sig till enstaka ämnen och därmed bör kunna flyttas till kursplanerna. Det görs även en uppdelning mellan mål för normer och värden respektive mål för kunskaper. Denna uppdelning riskerar att upp- fattas som att normerna och värdena är åtskilda från ämnesundervisningen, trots att båda aspekterna behöver integreras. Regeringen instämmer med Sveriges Skolledare om att det vore positivt att väva samman uppdragen gällande kunskaper och normer och värden. Det finns också områden där man kan ifrågasätta om det behövs mål för eleverna, t.ex. bedömning och betyg. Det blir överlag en tydligare struktur om skolans mål i stället utgår från både kunskaper och värden samt att målen samlas under en gemensam rubrik i de nya läroplanerna.

En annan princip som enligt regeringen bör prägla de inledande delarna i läroplanerna är att varje del renodlas så att det blir tydligt för läsaren vad delen handlar om och vad som avses med värdegrunden, uppdraget, målen respektive riktlinjerna. Som framgår i avsnitt 6.1 föreslås att läroplanerna ska innehålla inledande delar – värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer – samt kursplaner och timplaner. Det innebär att dagens del 1 Skolans värde- grund och uppdrag samt del 2 Övergripande mål och riktlinjer delas in i fyra delar, dvs. 1 Skolans värdegrund; 2 Skolans uppdrag; 3 Skolans mål; 4 Skolans riktlinjer. Innehållet i avsnittet om skolans värdegrund bör inte förändras i sak jämfört med i dag, men formen bör anpassas till övriga delar och texterna renodlas. Skolans uppdrag är i dag mycket omfattande och bör koncentreras och skrivningarna bör vara på en mer jämbördig abstraktionsnivå, för att inte i onödan blanda mer specifika och mer över- gripande saker. Skolans mål bör, som tidigare framgått, utgå från både kunskaper och värden och samlas under en gemensam rubrik. Skolans riktlinjer bör ange vilket ansvar de som arbetar i skolan har för utbild- ningen och för att stödja elevernas utveckling mot målen. Regeringen bedömer, i likhet med bl.a. Skolverket, Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare, att detta är en rimlig struktur, som kan bidra till att de inledan- de delarna i läroplanerna får en logisk, stringent och läsvänlig struktur, där

frågor kan hanteras på ett samlat sätt i respektive del. Den nya strukturen bidrar även till att upprepningar och antalet mål kan minskas.

Utöver den övergripande strukturen behöver vissa delar ha flera under- avsnitt för att texterna ska bli läsvänliga. Enligt utredningens förslag ska Skolans uppdrag och Skolans riktlinjer innehålla underrubriker. Skolans uppdrag ska innehålla rubrikerna Skolan står för kunskap och bildning; Skolan står för ansvar, frihet och medmänsklighet; Skolan står för sak- lighet; Skolan står för likvärdighet; Skolan står för samhällsanknytning. Delen om Skolans riktlinjer ska innehålla rubrikerna 4.1 Utbildningens innehåll och undervisningens genomförande; 4.2 Elevernas ansvar och delaktighet; 4.3 Samspelet mellan skolan och hemmen; 4.4 Elevernas övergångar; 4.5 Elevernas studie- och yrkesvägledning; 4.6 Lärarens betygssättning och bedömning; 4.7 Rektorns ansvar för helheten i utbild- ningen. Enligt regeringen medför underrubrikerna och den ordning som de presenteras att det tydligare framgår vad varje avsnitt handlar om.

Regeringen bedömer, i likhet med bl.a. Skolverket, Skolinspektionen, Sveriges Lärare och Lunds universitet, att den föreslagna strukturen är ändamålsenlig. Till exempel tillstyrker Skolverket strukturen och anser att den är logisk, stringent och läsvänlig. Kunskapsskolan i Sverige AB framhåller att den föreslagna strukturen är bra och tydlig och Hagfors kommun anser att förslaget har en god struktur och en pedagogisk upp- byggnad som gör den lättförståelig och tydlig. Även Linköpings kommun är överlag positiv, men framför att det kan övervägas vilken exakt placering som vissa rubriker bör ha. Regeringen bedömer dock i likhet med tidigare nämnda remissinstanser att den föreslagna strukturen är rimlig, och i linje med Göteborgs kommun, att den nya strukturen bör bidra till att göra läroplanerna mer användbara för de som arbetar i skolan.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de inledande delarna i läroplanerna ska få en ny struktur i enlighet med utredningens förslag.

Det behövs en tydligare och mer klassisk kunskapssyn i läroplanerna

I de inledande delarna av läroplanerna läggs grunden för vilken syn på kunskap som ska prägla hela läroplanerna, dvs. även kursplanerna. Regeringen anser i likhet med Hagfors kommun att det bör tas ett helhets- grepp på läroplaner och kursplaner och att dagens läroplaner innehåller daterade skrivningar i fråga om kunskapssyn. I avsnitt 6.1 görs bedöm- ningen att läroplanerna i sin helhet ska vara tydligt kunskapsinriktade genom att kunskaper som är tillförlitliga och mer beständiga i olika ämnen betonas och att dessa kunskaper klart ska framgå av läroplanerna. Det föreslås även att en central utgångspunkt för de obligatoriska skolformerna ska vara att grundläggande kunskaper och färdigheter ska betonas. Detta får genomslag både i de inledande delarna av läroplanerna och i kurs- planerna. I detta avsnitt behandlas det som är mest relevant för de inledande delarna i läroplanerna, medan det som är mest relevant för kurs- planerna hanteras i avsnitt 6.5.

I dagens läroplaner finns ett avsnitt om kunskap och kunskapsformer. Där beskrivs kunskap i form av de fyra F:en fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Regeringen bedömer att innebörden och skillnaderna mellan dessa begrepp inte är självklara och anser, i motsats till bl.a. Idéburna skolors riksförbund, att dessa bör bytas ut.

Prop. 2025/26:194

101

Prop. 2025/26:194	Läroplanernas kunskapsbegrepp bör vara praktiskt användbart. Utred-
	ningen föreslår att beskrivningarna av vad undervisningen ska behandla
	och vad det är meningen att eleverna ska lära sig ska utgå från termerna
	kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Kunskaper kan vara av två
	slag. Det handlar dels om att veta att saker förhåller sig på ett visst sätt,
	t.ex. att det finns vissa fakta, att ett visst begrepp representerar en viss
	innebörd, att en viss idé har ett visst innehåll osv. (deklarativa eller
	substantiella kunskaper), dels att veta hur en viss process går till eller hur
	en viss metod kan användas och för vilket syfte (procedurala kunskaper).
	Färdigheter innebär att använda dessa kunskaper för att genomföra
	processer och nå resultat. Färdigheter kan vara kognitiva eller praktiska
	och de präglas av att de är träningsberoende. Förhållningssätt innebär att
	förhålla sig till innehållet i ett kunskapsområde på ett reflekterande och
	engagerat sätt. Regeringen delar denna uppfattning och föreslår att det ska
	framgå av läroplanerna att ämnesundervisningen ger eleverna olika slags
	kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Dessa begrepp bedöms som
	tillräckligt nyanserade och intuitiva för att vara enkla att använda i det
	praktiska arbetet i skolorna. Begreppen ska därmed även vara en utgångs-
	punkt för kursplanerna, se avsnitt 6.5.
	När det gäller kunskapssynen i läroplanerna för grundskolan och mot-
	svarande skolformer vill regeringen understryka den förberedande roll
	som dessa skolformer har. Det är här som eleverna ska lära sig grund-
	läggande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt så att de ges goda
	förutsättningar till fortsatt utveckling. För att understryka den förbereda-
	nde rollen anser regeringen i likhet med bl.a. Ragunda och Osby kom-
	muner, men i motsats till Stiftelsen Friends, att det behövs ett fastare sätt
	att se på kunskap, där grundläggande kunskaper och färdigheter värderas
	högt. Denna kunskapssyn kan i relation till dagens läroplaner ses som mer
	klassisk, med betoning på det ämnesspecifika, tillförlitliga och mer
	beständiga (se även avsnitt 6.1). Regeringen instämmer här även med IES
	som framhåller att en kunskapsbas som byggs på faktakunskaper för de
	yngre åldrarna gör det möjligt att lära sig att analysera och dra egna
	slutsatser i senare skolgång. Som framgår i avsnitt 6.1 anser regeringen att
	det även med ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter,
	finns ett behov av viss variation i såväl innehåll som arbetssätt. Däremot
	bör inte t.ex. analys- och resonemangsförmåga, som Stockholms univer-
	sitet anser bör ingå i kunskapsmålen, läggas in i skolans mål eller på annat
	sätt förstärkas i relation till föreliggande förslag. Detta för att inriktningen
	mot grundläggande kunskaper och färdigheter ska vara stark och tydlig.
	Den fasta kunskapsinriktningen, där grundläggande kunskaper och
	färdigheter värderas högt, kommer bl.a. till uttryck genom att det i Skolans
	uppdrag framgår att grunden för elevernas fortsatta utveckling är att alla
	elever lär sig läsa, skriva och räkna. Regeringen instämmer här med
	Oskarshamns kommun att det är bra att det tidigt i de inledande delarna av
	läroplanerna lyfts fram att alla elever ska lära sig läsa, skriva och räkna.
	Andra exempel på den fasta kunskapsinriktningen är att det av skolans mål
	bl.a. framgår är att alla elever ska ha ”grundläggande kunskaper och
	färdigheter inom de humanistiska, naturvetenskapliga, praktisk-estetiska,
	samhällsvetenskapliga och tekniska kunskapsområdena”. Av skolans rikt-
	linjer framgår även att läraren bl.a. ska ”förankra kunskaper och färdig-
102	heter hos eleverna på ett så bestående sätt som möjligt”.

En annan aspekt av en fast kunskapsinriktning är att eleverna ska kunna Prop. 2025/26:194 lita på det lärarna förmedlar. Ett synsätt där mycket ses som relativt och kontextberoende är inte ändamålsenligt för en grundläggande utbildning.

Regeringen ser i stället ett stort behov av ett synsätt där kunskaper i stor utsträckning ses som absoluta i meningen att de är giltiga oavsett samman- hang, dvs. att det finns fakta och objektivitet som vi kan sluta oss till. I förslaget till inledande delar kommer detta bl.a. till uttryck i Skolans upp- drag, Skolan står för saklighet, genom skrivningen ”Skolan ska förmedla kunskap förankrad i de bästa vetenskapligt underbyggda förklaringarna”. Det kommer även till uttryck genom att betona grundläggande kunskaper och färdigheter framför t.ex. problematiserande ansatser eller kritiska analyser.

Sammantaget bedömer regeringen att förslaget till nya inledande delar i läroplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer ger dessa skol- former en kunskapssyn som är tydligare och bättre anpassad för skol- formernas uppdrag, med ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna.

Värdegrunden ska i sak vara oförändrad

Enligt regeringen är det av vikt att nuvarande värdegrund i sak förblir oförändrad, vilket även framgår av direktiven till Läroplansutredningen (dir 2023:173). Samtidigt kan det finnas behov av att formen anpassas i linje med övriga delar av de inledande delarna så att både strukturen och texten blir rakare, mer koncentrerad och lättillgänglig. Regeringen ser i likhet med bl.a. Skolinspektionen positivt på principen om en rakare, mer koncentrerad och lättillgänglig struktur och text, och delar myndighetens uppfattning att en sådan tydlighet är eftersträvansvärd för såväl Skol- inspektionens granskningsuppdrag, liksom för målgruppernas arbete.

Regeringen kan samtidigt konstatera att det finns kritik mot vissa delar av utredningens förslag. Bland annat menar Skolinspektionen – som enligt ovan är positiva i flera delar – att texten kan behöva ses över t.ex. när det gäller användningen av den bestämda formen ”värdena”, som riskerar att skapa en bild av att dessa är enkla och kan tas för givna. Myndigheten ser vidare positivt på den föreslagna breda skrivningen ”Undervisningen ska vara saklig och allsidig så att eleverna inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra konfessionella eller politiska åskådningen, eller utsatta för kommersiell påverkan”, men anser – i likhet med Skolverket – att det för tydlighetens skull finns en fördel med att behålla skrivningen om att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Skol- inspektionen framhåller även att det trots flera skrivningar om jämställdhet och motverkande av begränsande könsmönster, finns en risk att dessa blir svåra att tillämpa utan en skrivning om att också ”synliggöra” sådana mönster.

En annan del som får kritik från bl.a. DO och SPSM är hur skolans ansvar för att motverka diskriminering och kränkande behandling han- teras. Utredningen föreslår att det av Skolans mål ska framgå ett mål om att varje elev ”kan förstå, samspela med och respektera andra människor oavsett olikheter samt tar avstånd från våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling”. Samtidigt föreslås att skrivningar om diskrimi-

nering och kränkande behandling tas bort i andra delar. I dagens läroplaner

103

Prop. 2025/26:194 fokuserar t.ex. texten under rubriken Förståelse och medmänsklighet till stor del på rätten till frihet från diskriminering och kränkande behandling.

	Utredningen föreslår att de skrivningarna om diskriminering och
	kränkande behandling tas bort. Detta för att texten ska kunna fokusera på
	sådant som skolan ska bidra till, snarare än negativa saker som skolan ska
	bemöta, samt att dubbelregleringar kan undvikas i förhållande till
	diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen. DO är kritisk till ändring-
	en och framhåller bl.a. vikten av att principen om icke-diskriminering
	synliggörs i skolans värdegrund. Även SPSM avstyrker vad de beskriver
	som att diskrimineringsperspektivet i skolans värdegrundsuppdrag tonas
	ned. SPSM anser att det riskerar att försvaga skolans arbete med lika-
	behandling, trygghet och elevers rättigheter och menar att skolans ansvar
	att aktivt motverka diskriminering och intolerans bör finns kvar. På
	liknande tema anser Stiftelsen Friends att skolans främjande och före-
	byggande trygghetsarbete riskerar att försvagas.
	Ytterligare exempel är att Barnombudsmannen och Skolverket avstyrker
	att hänvisningar till barnkonventionen tas bort. Skolverket konstaterar att
	utredningen motiverar borttagandet av språkliga skäl och bedömningen att
	barnkonventionen synliggörs genom en hänvisning till ”barnets rättig-
	heter”. Myndigheten anser att en sådan ändring bör föregås av en närmare
	utredning vad gäller innebörden av begrepp och konsekvenser. Även
	Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset anser att läro-
	planerna även fortsättningsvis bör hänvisa till de konventioner och
	överenskommelser som ska ligga till grund för skolans arbete och värde-
	grund, såsom barnkonventionen.
	Regeringen instämmer med SKR om att det är viktigt att skolans över-
	gripande värdegrund står stark och i sak förblir densamma i de nya in-
	ledande delar i läroplanerna. SKR bedömer att det finns risk för icke
	önskade värdeförflyttningar när texten görs om. Regeringen bedömer att
	utredningens förslag på inledande delar av läroplanen är i linje med den
	nuvarande värdegrunden och anser att förslaget i allt väsentligt bör genom-
	föras. Det innefattar bl.a. att skrivningar om diskriminering och kränkande
	behandling inte ska upprepas i flera delar. Samtidigt kan vissa av de
	synpunkter som framförts behöva analyseras närmare, som den exakta
	formuleringen i vissa delar, om det uttryckligen bör stå kvar att undervis-
	ningen ska vara icke-konfessionell samt om en hänvisning till barnkonven-
	tionen bör stå kvar. I den kommande processen bör därför ytterligare
	analys göras om sådana begränsade justeringar. En sådan analys bör endast
	kunna föranleda mindre justeringar som inte ändrar den inriktning som
	föreslås av utredningen. En skrivning där regeringen dock ser en viss risk
	för oavsiktliga förändringar är i utredningens förslag till formulering om
	att skolans värdegrund ska ”gestaltas och förmedlas i överensstämmelse
	med den kristna tradition och västerländska humanism inom vilken det
	svenska samhället vuxit fram, genom att varje elev fostras till rättskänsla,
	generositet, tolerans och ansvarstagande”. Den nuvarande lydelsen
	hänvisar till ”den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk
	humanism”. Regeringen bedömer att den angivna delen om etik bör
	kvarstå och att utredningens förslag bör justeras i den delen.
	Sammantaget anser regeringen att utredningens förslag till texter om
	skolans värdegrund bör införas, men att det kan finnas skäl att göra mindre
104	justeringar som inte förändrar inriktningen i betänkandet.

Lärarrollen ska stärkas genom rimliga krav på individualisering...

Som framgår i avsnitt 6.3.1 finns problem kopplat till orimliga krav på individualisering av och anpassningar i undervisningen, vilket bl.a. kommer till uttryck i skrivningar i Lgr 22 om att undervisningen aldrig kan utformas lika för alla och att det finns olika vägar att nå målen för utbild- ningen. Regeringen instämmer med Lunds universitet om att läroplanerna bör framhålla lärarens ledarskap för gruppen snarare än fokus på långt- gående individualisering, som riskerar att bidra till ökad ojämlikhet. Regeringen kan konstatera att en utgångspunkt för undervisningen i grund- skolan är att den sker i grupp och att den bestäms och leds av en lärare. Skolan är huvudsakligen organiserad som en kollektiv verksamhet där elever undervisas gemensamt. De individualiseringar av undervisningen som är möjliga begränsas av dessa ramar. Det finns därmed gränser för hur mycket den enskilda läraren kan eller bör differentiera den ordinarie undervisningen. En överdriven individualisering i en kollektiv verksamhet kan leda till att undervisningen som helhet försämras. Det kan leda till svåra förutsättningar för läraren att bedriva undervisningen och att hänsyn som tas till en enskild elev går ut över hela elevgruppen. Det kan även leda till att undervisningen måste anpassas så att lärarrollen blir mindre aktiv och eleverna får arbeta mer självständigt. Därför behöver skrivningar som kan leda till en alltför långtgående individualisering undvikas helt.

Samtidigt behöver undervisningen så långt som möjligt utformas så att alla elever kan tillgodogöra sig de kunskaper som ska förmedlas. I viss utsträckning behöver anpassningar göras utifrån elevgruppen, eftersom alla elever ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt enligt sina förutsättningar (se 3 kap. 2 § skollagen). Regeringen delar därmed i likhet med SKR utredningens bedömning om att utbildningen ska ta fasta på elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. SKR anser att det även bör gälla ”undervisningens” utformning, så att den ska förhålla sig till elevernas bakgrund och förutsättningar. Regeringen kan konstatera att undervisningen är en del av utbildningen. Det följer av skollagens definition av utbildning som ”den verksamhet som bedrivs av en huvud- man enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter” (1 kap. 3 §).

Det måste även finnas ett effektivt system för att stödja de elever som behöver mer stöd. I propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195) föreslås ändringar i 3 kap. skollagen som bl.a. innebär att regleringen om extra anpassningar ersätts dels av en ändring i 3 kap. 2 § skollagen som innebär att alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling i syfte att de ska kunna följa under- visningen och utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål, dels av en ny stödinsats i form av stöd- undervisning i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Inom ramen för regleringen om ledning och stimulans ska enskilda elever få sådant stöd som är förenligt med att undervisningen av en klass är en kollektiv verksamhet. Om läraren bedömer att en elev riskerar att inte kunna följa undervisningen och har svårt att tillgodogöra sig de kunskaper som anges i kurs- och ämnesplanerna för svenska, svenska som andraspråk eller matematik ska dock eleven ges stödundervisning i mindre, flexibla

Prop. 2025/26:194

105

Prop. 2025/26:194 undervisningsgrupper eller som enskild undervisning i dessa ämnen. Skälet till att stödundervisningen avser dessa ämnen är att de är grund- läggande för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i många andra ämnen och att sådan undervisning förebygger stödbehov i andra ämnen. Sådan stödundervisning ska sättas in tidigare än vad som i dag gäller enligt regleringen av extra anpassningar. Stödundervisningen ska utvärderas efter en månad och bör som längst ges i två månader. Om behov fortfarande kvarstår är det en indikation på att elevens behov av särskilt stöd behöver utredas. Om behov föreligger kan särskilt stöd ges även om stödundervisning inte har getts. Det föreslås vidare ändringar som innebär att elever i behov av särskilt stöd ska få bättre möjlighet att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupper.

106

Mot denna bakgrund delar inte regeringen den oro som bl.a. SPSM, Nätverket unga för tillgänglighet och Föräldraalliansen Sverige framför om risker för t.ex. elever med funktionsnedsättning. Exempelvis lyfter SPSM att myndigheten är orolig för vad de förslag som syftar till att minska kraven på individualisering och anpassning i undervisningen kan innebära för elever med funktionsnedsättning och andra särskilt sårbara grupper. Myndigheten framhåller att alla elever har rätt till delaktighet i en tillgänglig och inkluderande utbildningsverksamhet och föreslår i stället förstärkta skrivningar. Regeringen kan konstatera att det pågår parallella processer som påverkar systemet för stöd i skolan, se ovan, och att det är viktigt att helheten blir välfungerande (se avsnitt 5.7). När det specifikt gäller skrivningarna i läroplanerna bedömer regeringen det som positivt och helt nödvändigt att de anpassas till vad som i praktiken är möjligt och rimligt för läraren att kunna genomföra inom klassens ram. Lärarna måste ges förutsättningar att bedriva en aktiv och strukturerad undervisning i grupp. Regeringen anser att utredningens förslag på skrivningar inom området är väl utformade och balanserade, bl.a. genom att skrivningen om att undervisningen aldrig kan utformas lika för alla och att det finns olika vägar att nå målen för utbildningen tas bort. Samtidigt som vikten av att stödja eleverna fortfarande framgår, bl.a. genom att det i Skolans uppdrag, under rubriken Skolan står för likvärdighet, ska framgå att ”Skolan har ett särskilt ansvar för att stödja elever som av olika anledningar möter svårigheter i sin skolgång”.

... och tydligare ramar för elevers och vårdnadshavares inflytande

I avsnitt 6.2 föreslås att vårdnadshavares rätt till inflytande i utbildningen begränsas genom en ändring i skollagen. Mot samma bakgrund behöver läroplanernas skrivningar om vårdnadshavares inflytande ändras. Även delarna om elevinflytande behöver ändras för att bättre motsvara såväl skollagens egentliga krav som vad som i praktiken är en rimlig nivå.

Läroplansutredningen drar utifrån deras olika kontakter i arbetet slutsatsen att elevers och vårdnadshavares krav på skolor och lärare har ökat över tid. Det upplevs samtidigt som allt svårare för skolorna att uttrycka förväntningar på elevernas och hemmens bidrag till skolgången. Regeringen bedömer att elevernas och inte minst vårdnadshavarnas rättig- heter i dagens läroplaner ges för mycket utrymme i relation till deras bidrag, ansvar och skyldigheter. Dagens formuleringar i läroplanerna om elevers och vårdnadshavares inflytande är så pass långtgående att det inte

står helt klart att det är lärarna som ansvarar för undervisningen. Till exempel framgår det av del 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.3 Elev- ernas ansvar och inflytande, att läraren ska ”svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad” samt ”tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen”.

En del i att finna en bättre och rimligare balans mellan rättigheter och skyldigheter handlar om att tydliggöra att hemmen har huvudansvar för barns fostran, och att skolan är ett stöd. Lärare och rektorer ska samverka med vårdnadshavarna och hålla dem informerade. Eleverna i sin tur behöver bidra genom att anstränga sig och vara delaktiga. De har också rätt till ett visst inflytande över utbildningen, men inom ramen för rektorns ansvar för det pedagogiska arbetet och lärarens ansvar för undervisningen. I utredningens förslag till 4 Skolans riktlinjer, 4.2 Elevernas ansvar och delaktighet, används t.ex. formuleringen ”ansvarsfullt inflytande” för att tydliggöra att det med rättighetsperspektivet följer ett skyldighets- perspektiv. Därutöver klargörs att läraren ansvarar för undervisningens innehåll och utformning samt ser till att eleverna får öva på att själva ta ansvar och utöva medinflytande successivt och anpassat till elevernas ålder och mognad – inom de ramar som ges av lärarens ansvar för under- visningen. Det framgår även att läraren, inom ramen för sitt ansvar för undervisningen, fördelar utrymme, ger eleverna möjlighet att uttrycka åsikter samt beaktar dessa i förhållande till elevernas ålder och mognad.

Representanter för elevorganisationerna är kritiska till delar av de före- slagna skrivningarna. Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer avstyrker delvis förslaget. Förbunden framför att det är en självklarhet att det är lärarens uppgift att planera och genomföra undervisningen, men är kritiska till att det nya förslaget på läroplanens inledande delar saknar flera övergripande mål och riktlinjer som de menar utgör grundläggande förut- sättningar för elevers rätt till inflytande över sin utbildning. Under 4.2 Elevernas ansvar och delaktighet inkluderas inte längre att elever ska hållas informerade om frågor som rör dem eller att verksamma inom skolan ska främja elevers förmåga och vilja till ansvar och inflytande över skolmiljön. Dessa riktlinjer menar förbunden är avgörande för elevers möjlighet till reellt inflytande över sin utbildning. Elevernas riksförbund anser även att nuvarande läroplaner redan tydligt anger lärarens ledande ansvar. Samtidigt ser förbundet att elever i praktiken alltför sällan ges reella möjligheter till inflytande över undervisningen. De föreslagna förändringarna riskerar enligt förbundet att förstärka denna brist och leda till en undervisning där elevernas roll som delaktiga och kritiskt tänkande individer försvagas.

Regeringen instämmer delvis i att det redan i dag framgår att det är lärarens uppgift att planera och genomföra undervisningen, men anser, i likhet med bl.a. Danderyds kommun, att dagens formuleringar i läro- planerna om elevers och vårdnadshavares inflytande är så pass långt- gående att detta inte är helt tydligt. I propositionen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet anges att det inte finns någon mot- sättning mellan barns och elevers rätt till inflytande och att lärare och förskollärare har ansvaret för undervisningen samt att det ligger i deras respektive uppdrag att bedriva verksamheten så att barnen och eleverna ges inflytande (prop. 2009/10:165 s. 311). Det är alltså genom förarbetena

Prop. 2025/26:194

107

Prop. 2025/26:194 tydligt att lärarna har ansvaret för undervisningen och att de ger elever inflytande. Den konkreta utformningen av inflytandet behöver variera bl.a. utifrån elevernas ålder, och avgöras av lärare. Genom förslaget anpassas skrivningarna i läroplanerna till detta, vilket regeringen bedömer är viktigt. I övrigt finns det inte något behov av att läroplanerna ska upprepa alla delar om bl.a. inflytande och den rätt till information som följer av skollagen. Som framgår av avsnitt 5.3 regleras frågor om elevers rätt till inflytande, samråd och information i 4 kap. 9–11, 13 och 14 §§ skollagen.

108

Sveriges Skolledare anser att någon av de skrivningar som i dag finns för att säkerställa att eleverna får öva på demokrati bör behållas. Regeringen konstaterar att det av Skolans mål framgår att varje elev ”känner till demokratins förutsättningar och villkor, kan arbeta i demokra- tiska former och ta ställning på demokratisk grund samt är förberedd för delaktighet och medansvar utifrån de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle”. Regeringen delar inte Linköpings kommuns uppfattning om att det bör finnas en skrivning om rektors ansvar för elevdemokrati på skolan, exempelvis elevråd. Det framgår redan av skollagen att elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse (4 kap. 10 §).

Texterna ska vara koncentrerade och undvika upprepningar

För att läroplanerna ska vara ett tydligt styrmedel och arbetsredskap för lärares undervisning bör de vara lätta att använda, kärnfulla och undvika upprepningar, bl.a. mellan de inledande delarna och kursplanerna. Det bör noga övervägas vad som är skolövergripande och passar i de inledande delarna och vad som är mer ämnesspecifikt och därmed passar bättre i kursplanerna. Det finns ett behov av att fokusera på det mest centrala, framför allt att eleverna ska lära sig grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna. De nuvarande inledande delarna i dagens läroplaner lever inte upp till detta. Bland annat är delen om Skolans uppdrag tydligt överlastad och det är svårt att utläsa ett samlat uppdrag eftersom texten består av många och disparata delar. Dessutom finns det överlappningar i förhållande till andra inledande delar av läro- planerna och områden tas upp trots att de mer hör hemma i kursplanerna. Texten bör därför koncentreras och inte upprepa innehåll som finns i andra delar av läroplanen. Det bör även vara ett fokus på kärnpunkterna i skolans uppdrag. Regeringen anser därmed att det finns behov av att ta bort, eller reducera, skrivningar och innehåll från de inledande delarna av läro- planerna. Regeringen anser att utredningens förslag i stor utsträckning åstadkommer detta, men utesluter inte att det kan finnas behov av en viss ytterligare koncentration av texterna.

Ett stort antal synpunkter har inkommit vid remitteringen av betänkandet avseende skrivningar och områden som föreslås tas bort. De flesta syn- punkter gäller hanteringen av områdena sexualitet, samtycke och rela- tioner samt hedersrelaterat våld och förtryck, digital kompetens, entre- prenörskap och de nationella minoriteterna. Det finns även ett flertal synpunkter om att saker borde tillföras läroplanerna. Det gäller bl.a. tillägg om emotionellt lärande och kunskaper om naturbruk. Regeringens generella bedömning är att sådana tillägg är svåra att förena med principen om att läroplanernas inledande delar ska fokusera på det mest centrala i

skolans uppdrag. Nedan redogörs översiktligt för synpunkterna inom dessa Prop. 2025/26:194 områden och regeringens bedömning.

Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer tas bort

Kunskapsområdet om sexualitet, samtycke och relationer samt heders- relaterat våld och förtryck ingår i dagens läroplaner både i de inledande delarna och i flera kursplaner. Utredningen föreslår att kunskapsområdet tas bort från de inledande delarna och i stället ingår i kursplanerna för bl.a. biologi, samhällskunskap samt hem- och konsumentkunskap. Ett skäl till det är att kunskaper i stor utsträckning är domänspecifika och genom att ingå i kursplaner ges området en ämnesspecifik och mer kunskapsinriktad inramning, samtidigt som ansvaret för att det behandlas pekas ut på ett tydligt sätt. Flera remissinstanser är kritiska mot detta. Till exempel anser Skolverket att ändringarna i de inledande delarna om sexualundervis- ningen är för långtgående, eftersom det utöver ämnesperspektiv finns ett behov av att behandla området ur ett helhetsperspektiv. SPSM avstyrker och menar att det är särskilt viktigt för elever med funktionsnedsättning att skolan lyfter kunskapsområdet sexualitet, samlevnad och relationer genomgående i utbildningen. Även RFSU och RFSL avstyrker och anser i likhet med bl.a. SKR att området bör finnas kvar som ämnesövergripande område.

Regeringen anser i motsats till dessa remissinstanser – men i likhet med Sveriges Lärare – att området sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck inte bör ingå i läroplanernas inledande delar men däremot i de kursplaner där det är relevant och kan behandlas med en ämnesmässig inramning. Sveriges Lärare framhåller de utma- ningar som finns med hur dagens ämnesövergripande områden ska hanteras. Enligt förbundet är det svårt för lärare att konkretisera undervis- ningen, eftersom området inte är integrerat i det ämnesstoff m.m. som finns i kursplanerna och som i övrigt styr undervisningen och bedöm- ningen i ämnet. Regeringen ser kunskapsområdet som viktigt och anser att det ska ingå i flera kursplaner, där det kan ges en ämnesspecifik inramning och hanteras med progression utifrån elevernas ålder och förkunskaper. Regeringen ser dock inget tydligt mervärde i att det även ska behandlas i läroplanernas inledande delar. Som tidigare framgått bör upprepningar i möjligaste mån undvikas och det finns även ett behov av att i de inledande delarna prioritera det mest centrala i skolans uppdrag, som att lära eleverna att läsa, skriva och räkna. Det finns dock inget som hindrar att de skolor som vill arbeta ämnesövergripande när det bl.a. gäller kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer gör det.

Som regeringen återkommer till nedan beslutade regeringen den 18 december 2025 ett uppdrag till Skolverket att förbereda införandet av en tioårig grundskola och ta fram förslag på nya läroplaner (dnr 2025:02427). Av uppdraget framgår att i arbetet med kursplanerna ska Skolverket överväga hur bl.a. kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck ska tas om hand i kurs- planerna i de ämnen där det är relevant.

109

Prop. 2025/26:194

110

Skrivningar om digital kompetens och digitala verktyg ändras och flyttas

I utredningens förslag till nya inledande delar i läroplanen för grundskolan föreslås betydande ändringar när det gäller skrivningar om digital kompetens och digitala verktyg. I syfte att tydliggöra att användning av digitala verktyg inte är ett mål i sig tas flera övergripande skrivningar som relaterar till digital kompetens i de inledande delarna bort och föreslås ersättas med mer konkreta mål och innehåll i kursplanerna i de fall det är relevant. Det innebär t.ex. att ett befintligt stycke om bl.a. digital kompetens i delen om Skolans uppdrag tas bort. Även flera mål och riktlinjer inom området tas bort. Däremot framgår i det nya avsnitt 2 Skolans uppdrag, Skolan står för samhällsanknytning, bl.a. att skolan ska ”ge eleverna verktyg som de behöver för att orientera sig och agera ansvarsfullt i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt”, samt att skolan ska ”lära eleverna att använda digital och annan teknik som de har nytta av”.

Flera remissinstanser är kritiska till hanteringen av digital kompetens. Till exempel avstyrker SPSM att digitalisering tonas ner eller tas bort och flyttas till vissa kursplaner. Myndigheten anser att ett nedtonat fokus på digital kompetens riskerar att förstärka ojämlikhet, diskriminering och digitalt utanförskap, vilket särskilt riskerar att drabba elever med funk- tionsnedsättning. Stockholms kommun framför att behovet att reglera hur digitala verktyg används på ett kunskapsstödjande och åldersadekvat sätt inte får leda till att den digitala kompetensen försämras. TechSverige välkomnar förslaget att digital kompetens ska konkretiseras i kursplaner, men anser att det är avgörande att kombinera detta med fortsatt tydlighet i läroplanernas inledande delar för att säkerställa att eleverna rustas för den framtid de ska leva. SKR avstyrker att digital kompetens inte längre ska utgöra ett mål i sig, eftersom det berör hela skolans kunskaps- och demokratiuppdrag.

Regeringen delar inte bedömningarna utan anser att det är viktigt att skrivningar om digital kompetens och digitala verktyg är anpassade efter barns kognitiva utveckling och lärande och bygger på en samlad veten- skaplig grund. Utifrån det ser regeringen behov av ett restriktivt förhåll- ningssätt i både de inledande delarna av läroplanerna och i kursplanerna. Samtidigt bedömer regeringen – i likhet med utredningen – att eleverna behöver kunskaper om digitalisering och artificiell intelligens (AI) och dess påverkan på och i samhället, ett kritiskt och ansvarsfullt förhåll- ningssätt samt vissa färdigheter i att använda digital teknik. Ett kritiskt förhållningssätt handlar om att hantera mångbottnade sammanhang på ett ansvarsfullt sätt. Eleverna behöver bl.a. kunna identifiera falsk informa- tion och utveckla de kognitiva färdigheter som krävs för att kritiskt granska information och skydda sig mot desinformation. Regeringen anser därmed att det är fortsatt viktigt att eleverna utvecklar digital kompetens, inklusive en god medie- och informationskunnighet (MIK) och kunskap om hur man på ett säkert sätt hanterar den digitala miljön. På samma grunder som när det gäller kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer bör dock området i huvudsak hanteras i relevanta kursplaner (se vidare avsnitt 6.6).

Begreppet entreprenörskap tas bort

Utredningen föreslår även att begreppet ”entreprenörskap” tas bort i de inledande delarna. Detta genom att en skrivning om att utbildningen ska ”ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhåll- ningssätt som främjar entreprenörskap” tas bort. I utredningens förslag till inledande delar av läroplanerna finns därmed inte begreppet entreprenör- skap med. Däremot finns skrivningar som utredningen bedömer motsvarar entreprenörskap, som att ”främja elevernas benägenhet att pröva och omsätta idéer i handling”, ”främja elevernas uthållighet, tillit till den egna förmågan och motivation” och som tidigare framgått ”använda digital och annan teknik som de har nytta av”.

Ett antal remissinstanser är kritiska till att begreppet entreprenörskap tas bort. Till exempel framhåller Svenskt Näringsliv att förhållningssättet bara delvis finns kvar genom andra formuleringar, och anser att det är angeläget att stärka – inte försvaga – entreprenörskapets ställning i svensk skola. Företagarna anser att utelämnandet av begreppet entreprenörskap riskerar en försvagning av den språkliga och innehållsliga kopplingen till före- tagande och entreprenöriella kompetenser i sin helhet. Ung Företagsamhet Sverige anser att entreprenörskap är en central kompetens för framtiden och att det bör ha en tydlig plats i läroplanen.

Som tidigare framgått delar regeringen utredningens ambition att kon- centrera de inledande delarna av läroplanerna, både textmässigt och inne- hållsligt. Regeringen ser ett stort värde i att prioritera det som bör vara kärnan i skolans uppdrag. För grundskolan och motsvarande skolformer bör denna kärna utgöras av grundläggande kunskaper och färdigheter, som att lära eleverna att läsa, skriva och räkna. Att grundskolan lär eleverna de grundläggande kunskaper och färdigheter som de behöver för att klara fortsatt skolgång och lyckas i arbetslivet kommer i förlängningen även att främja företagande och entreprenörskap.

Regeringen anser dock att entreprenörskap är viktigt och därför framgår i det tidigare nämnda uppdraget till Skolverket om att ta fram förslag på nya läroplaner att Skolverket ska överväga hur bl.a. ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap ska tas om hand i kursplanerna i de ämnen där det är relevant.

Texten om de nationella minoriteterna

Utredningen föreslår ändrade formuleringar om de nationella minori- teterna. Det nuvarande målet att varje elev har fått ”kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia” tas bort. I stället tillkommer att skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör en gemensam referensram i det svenska samhället och som ligger till grund för elevernas bildning, däribland ”kunskaper om vårt svenska, nordiska och västerländska kulturarv samt om de nationella minori- teterna”.

Flera remissinstanser är kritiska till den ändrade skrivningen om de nationella minoriteterna. Framför allt gäller kritiken att det inte framgår vilka de nationella minoriteterna är, dvs. judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Till exempel avstyrker DO och Institutet för mänskliga rättigheter den nya skrivningen utifrån att den riskerar att skapa en bild av

Prop. 2025/26:194

111

Prop. 2025/26:194 de nationella minoriteterna som en homogen grupp, vilket kan osynliggöra specifika behov och utmaningar för varje minoritet och öka risken för diskriminering och hinder för lika rättigheter och möjligheter. Judiska Centralrådet rekommenderar att de nationella minoriteterna fortsatt ska skrivs ut vid namn i läroplanernas inledande delar, att skrivningen om kunskap om kultur, språk, religion och historia ska kvarstå, och att det tydliggörs att kunskap om nationella minoriteter är ett gemensamt ansvar för hela skolan. Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset har liknande synpunkter och anser bl.a. att de nationella minoriteterna fortsatt måste ingå under läroplanens kunskapsmål och att de ska namnges. Förbundet påpekar också att de nationella minoriteternas kultur är en del av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet.

Regeringen stödjer, som tidigare framgått, utredningens linje att även viktiga områden i de flesta fall bör hanteras uteslutande i kursplanerna och inte de inledande delarna av läroplanerna. Regeringen delar även utredningens bedömning att texterna i de inledande delarna ska vara koncentrerade. I detta fall bedömer dock regeringen att det finns starka skäl som talar för att den exakta formuleringen bör ses över, när det gäller behovet att skriva ut de nationella minoriteterna vid namn och relationen mellan det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet och de nationella minoriteternas kultur.

Tillägg är svårförenligt med behovet att prioritera det mest centrala

Flera remissinstanser framför synpunkter om att tillägg av nya kunskaps- områden borde göras eller att befintliga skrivningar borde förstärkas i olika delar. Till exempel anser Folkhälsomyndigheten att det hälsofrämjande uppdraget bör belysas genom nya skrivningar om att hälsa och lärande är tätt sammankopplande. Myndigheten framför även, i likhet med bl.a. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, att psykisk hälsa bör tas upp i läroplanens inledande delar, likväl som att det regleras i kurs- planerna. Även Psykisk hälsa på schemat m.fl. efterfrågar att kunskaper och färdigheter om psykisk hälsa ska stärkas på olika sätt. Forum Livs- kunskap – för Socialt och Emotionellt Lärande (FL-SEL) och Neuroforum vill se tydligare uttryck för det emotionella lärandet. Friluftsfrämjandet föreslår skrivningar i läroplanens inledande delar och kursplaner om utom- husundervisning, vistelse i naturmiljöer, friluftsdagar och krisberedskap. Generation Pep vill att daglig fysisk aktivitet blir ett obligatoriskt moment i skolan. Lantbrukarnas Riksförbund efterlyser tydligare inkludering av kunskaper om naturbruk i läroplanens inledande delar samt i berörda kursplaner.

Som tidigare framgått anser regeringen att de inledande delarna av läro- planerna, både textmässigt och innehållsligt, bör koncentreras och priori- tera det som bör utgöra kärnan i skolans uppdrag. Mer ämnesorienterade kunskaper och färdigheter bör ingå i kursplanerna. I kursplanerna ryms betydligt mer än i läroplanernas inledande delar, men även där finns ett behov att prioritera det som eleverna framför allt behöver ha med sig från grundskolan och motsvarande skolformer. Inte minst är det centralt att eleverna lär sig grundläggande kunskaper och färdigheter. I det tidigare nämnda uppdraget till Skolverket om att ta fram förslag på nya läroplaner

112

framgår dock att Skolverket ska överväga hur bl.a. kunskaper om psykisk Prop. 2025/26:194 hälsa ska tas om hand i kursplanerna i de ämnen där det är relevant.

Utredningens förslag ska ligga till grund för de nya läroplanerna men mindre justeringar som inte förändrar inriktningen kan göras

Sammantaget anser regeringen att utredningens förslag till inledande delar av läroplanen för grundskolan ska ligga till grund för de nya läroplanerna. Regeringen har, som tidigare framgått, gett Skolverket i uppdrag att – med förbehåll för riksdagens beslut med anledning av en kommande proposi- tion – ta fram och remittera förslag till nya läroplaner för grundskolan och motsvarande skolformer. När det gäller de inledande delarna i läroplanen ska myndigheten använda den utformning och de formuleringar som före- slås i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på under- visning och lärande (SOU 2025:19) för grundskolan (dnr U2025/02427). Regeringen anser, som även framgår av uppdraget, att det endast ska finnas möjlighet till mindre justeringar som inte förändrar inriktningen i betänkandet för grundskolan. Det innebär bl.a. att texterna både vad gäller sakligt innehåll och omfattning ska vara koncentrerade och inte bli mer omfångsrika. Regeringen utesluter dock inte att det kan finnas behov av en viss ytterligare koncentration av texterna i relation till utredningens förslag. För anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska justeringar även göras med hänsyn till varje skolforms särart. Det är inom dessa ramar som läroplanerna ska tas fram och sedan beslutas av regeringen.

6.4Kursplanerna ska få en mer ändamålsenlig struktur

Regeringens förslag

Det ska framgå av skollagen att kursplanerna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska ha följande struktur:

•Syfte

•Ämnets bidrag till skolans mål

•Mål och innehåll

•Undervisningsstrategier

•Betygs- och bedömningskriterier

Läroplansutredningens förslag

Förslaget stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. Läro- plansutredningen har dock föreslagit att det ska framgå av skollagen att det ska finnas betygskriterier för samtliga betyg i kursplanerna för de obligatoriska skolformerna. Utredningen föreslår även att den upplys- ningsbestämmelse som anger att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om kursplaner, ska ändras så att den bara upplyser om att regeringen kan meddela sådana föreskrifter. Frågan behandlas i avsnitt 6.1.

113

Prop. 2025/26:194

114

Remissinstanserna

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Till dessa hör Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Sameskolstyrelsen, Skolforskningsinstitutet, Lunds universitet, Gislaveds, Oskarshamns och Älvkarleby kommuner, Kunskapsskolan i Sverige AB, Sveriges Skolledare, Elevernas riksförbund och Funktionsrätt Sverige.

Flera remissinstanser är positiva till den övergripande strukturen, t.ex. tillstyrker Statens skolinspektion strukturen och att den regleras i skol- lagen. Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer anser att strukturen bidrar till ökad tydlighet. Gislaveds kommun anger att strukturen är bra och tydlig och guidar läraren i sitt arbete på ett bättre sätt än nuvarande struktur.

Statens skolverk – som tillstyrker delar av förslaget – avstyrker att kurs- planestrukturen ska regleras i skollagen. Myndigheten ser det inte som proportionerligt att en ändring ska kräva ett beslut av riksdagen.

När det gäller ämnets syfte framhåller SPSM att en tydlig beskrivning av ämnets syfte är positivt. Göteborgs kommun anser att en tydligare riktning kan stärka ämnets egenart och knyta an till bildningstraditionen, men ser en risk att syftet i praktiken endast blir symbolisk.

När det gäller ämnets bidrag till skolans mål anser bl.a. SPSM, Högskolan i Halmstad, Karlskoga och Övertorneå kommuner samt Nationellt resurscentrum för biologiundervisning att det är positivt att kursplanerna nu tydliggör hur varje ämne bidrar till de övergripande målen i läroplanen. Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar och Svenska Idrottslärarföreningen framhåller att det kan leda till att färre över- gripande mål faller mellan stolarna. Skolverket däremot avstyrker och anser bl.a. att det går emot principen att en kursplan ska vara ämnes- specifik och betona grundläggande kunskaper och färdigheter i ämnet.

När det gäller ämnets mål och innehåll är Nätverket Sveriges ämnes- lärarföreningar positiva och poängterar vikten av att ämneslärarförening- arna och lärare på olika stadier bjuds in till diskussioner. SPSM anser att det är viktigt att målen och innehållet är konkret och tydligt samt att de prövas ut av lärare och forskare för att hamna på rätt nivå. Göteborgs kommun anser att det kan göra kursplanerna mer användbara att slå sam- man mål och innehåll och uttrycka dem mer konkret, men ser samtidigt en risk i att lärare blir alltför styrda av innehållet.

När det gäller undervisningsstrategier är bl.a. Sveriges Skolledare, Riksförbundet FUB, Osby och Gislaveds kommuner positiva. Till exempel framför Sveriges Skolledare att ämnesspecifika undervisningsstrategier är ett bra sätt att förbättra förutsättningarna för hög undervisningskvalitet och likvärdighet mellan skolor och klassrum. Nätverket Sveriges ämneslärar- föreningar, Svenska Idrottslärarföreningen och Nationellt resurscentrum för biologiundervisning är försiktigt positiva och framhåller bl.a. att det kan stärka kraven på huvudmännen att ge lärarna förutsättningar att utföra sitt arbete, t.ex. genom ändamålsenliga undervisningssalar, material och läromedel. SPSM och Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar m.fl. betonar vikten av att beakta beprövad erfarenhet, medan t.ex. Linköpings kommun och Konstfack i stället ser risker med att basera strategierna på beprövad erfarenhet. Sveriges Lärare, Skolforskningsinstitutet, Stock- holms universitet, Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad m.fl. har synpunkter gällande lärares autonomi. Till exempel är Sveriges Lärare

kritiska till att begränsa lärares autonomi och framför bl.a. att det finns	Prop. 2025/26:194
mycket få strategier för undervisning där det finns vetenskaplig evidens
för att just den strategin är den bästa. Göteborgs universitet, som avstyrker
förslaget, anser att strategierna bör ingå i ett stödjande material. Högskolan
i Halmstad framför bl.a. att strategierna kan bli inaktuella och riskerar att
minska lärares möjligheter att använda sin yrkeskunskap för att lösa
undervisningsproblem. Göteborgs kommun framhåller bl.a. att det finns
svårigheter med att “undervisa på recept” och att det i ämnen med svagare
forskningsstöd finns en risk att strategier bygger på trender. Sveriges
Kommuner och Regioner (SKR), Almega Utbildning och Idéburna skolors
riksförbund avstyrker förslaget. SKR anser att det är en fråga för profes-
sionen hur undervisningen ska utformas och genomföras. Almega
Utbildning anser att det tillkommer professionen och skolhuvudmännen
att avgöra hur undervisningen ska utformas. Idéburna skolors riksförbund
menar att den vetenskapliga kunskapen utvecklas hela tiden och att det är
lärarprofessionens ansvar att förhålla sig till såväl vetenskap som beprövad
erfarenhet och utifrån det göra situationsspecifika bedömningar.
När det gäller betygs- och bedömningskriterier tillstyrker bl.a. SKR och
Afasiförbundet i Sverige. Riksförbundet Attention och Waldorfskole-
federationen och Waldorflärarhögskolan anser att förflyttningen av fokus
från betygskriterier till mål och innehåll är bra. Idéburna skolors riks-
förbund anser också att det är bra att de detaljerade betygskriterierna
försvinner och framhåller att det är en förutsättning för att återupprätta en
mer kollektiv undervisning. Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer är
positiva till förslaget men anser att det förutsätter ett sådant betygssystem
som föreslås i betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18).
Skolverket – som stödjer förslaget om nya generella betygskriterier – har
vissa synpunkter om undantag för anpassade grundskolan och att det under
rubriken ”Betygs- och bedömningskriterier” ska anges typiska bedöm-
nings- och betygsunderlag.
Skälen för regeringens förslag
Det finns problem med strukturen i dagens kursplaner
Dagens kursplaner i de obligatoriska skolformerna består av ämnets syfte
och centralt innehåll – för lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet – och
kompletteras av betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper.
Regeringen bedömer att det finns ett antal problem med denna struktur.
Till dessa hör att kopplingen mellan mål och innehåll är för otydligt, där
ett fåtal långsiktiga mål finns i ämnets syfte medan det som
undervisningen ska behandla tas upp i det centrala innehållet. Mer
konkreta mål för olika delar av det centrala innehållet saknas. Det saknas
även systematiska kopplingar till läroplanernas inledande delar, vilket
riskerar att leda till att det blir oklart vem som ansvarar för de områden
som ingår i dessa delar. Det saknas även anvisningar om undervisningens
genomförande, vilket har funnits historiskt och är vanligt förekommande
internationellt. Trots att omfattningen av betygskriterierna minskade i
2022 års Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
(Lgr 22) finns det en fortsatt risk att betygskriterierna styr planeringen av
undervisningen och att det blir ett för stort fokus på bedömning och betyg
i relation till undervisning och lärande.	115

Prop. 2025/26:194

116

Regeringen anser därför att det bör ingå fler delar i kursplanerna och att varje del ska få en mer renodlad roll. I likhet med bl.a. Sveriges Elevråd, Sveriges Elevkårer och Gislaveds kommun bedömer regeringen att den struktur som utredningen föreslår med Syfte – Ämnets bidrag till skolans mål – Mål och innehåll – Undervisningsstrategier – Betygs- och bedöm- ningskriterier kan bidra till en ökad tydlighet. Som Gislaveds kommun framhåller kan denna struktur guida lärare i sitt arbete bättre än nuvarande struktur. Nedan följer en närmare redogörelse för varje del.

Ämnets syfte ska renodlas

I dagens kursplaner finns en inledande text före rubriken Syfte som beskriver varför ämnet finns i skolan. Därefter anges syftet med ämnet som helhet som ska svara på frågan om vilka ämnesspecifika kunskaper undervisningen i ämnet syftar till att utveckla. Texten avslutas med lång- siktiga mål. Dessa är ämnesspecifika och gäller för alla årskurser. De lång- siktiga målen uttrycks som förmågor och, sedan Lgr 22, även som ”kunskaper om” eller ”förståelse av”. Lärarna ska planera och genomföra sin undervisning med utgångspunkt i syftet och det centrala innehållet.

Enligt regeringen finns problem med att ange långsiktiga mål som en del av syftet, eftersom det blir oklart vilken roll målen har när de inte konkre- tiseras och knyts närmare ett ämnesinnehåll. De riskerar även att leda till att undervisningen inriktas mot mer generella förmågor, snarare än ämnesspecifika kunskaper och färdigheter. Regeringen anser, i likhet med SPSM, att det är positivt med ett tydligt syfte och att detta kan uppnås genom att renodla syftet till att enbart motivera varför ämnet finns i den aktuella skolformen, dvs. varför ämneskunskaperna är viktiga. Som Göteborgs kommun framhåller minskar det behovet för läraren att behöva tolka otydliga syftesformuleringar. De ämnesspecifika kunskaper och färdigheter som undervisningen ska ge eleverna ska i stället framgå av mål och innehåll. Därigenom blir syftestexten inte längre utgångspunkten för lärarnas planering och genomförande av undervisningen. Det innebär att ämnets syfte, i likhet med vad Göteborgs kommun framhåller, får en mer begränsad roll i lärarens arbete, vilket regeringen inte ser som ett problem. I stället, vilket regeringen anser är betydligt mer ändamålsenligt, blir ämnets mål och innehåll samt undervisningsstrategierna viktiga utgångs- punkter för lärarnas planering och genomförande av undervisningen, vilket beskrivs närmare nedan.

Ämnets bidrag till skolans mål ska klargöras

I dagens läroplaner görs en strikt åtskillnad mellan de inledande delarna och kursplanerna, vilket bl.a. innebär att det inte är tydligt hur områden från de inledande delarna i läroplanerna ska omsättas i undervisningen i ämnen och vem som har ansvar för detta. Läroplansutredningen framhåller att det i kontakter som utredningen har haft framkommit att skolorna ägnar betydligt mer tid åt att läsa kursplanerna än att läsa läroplanernas inledande delar och att många anser att det är svårt att veta hur det är tänkt att man ska omsätta skrivningar från de inledande delarna i undervisningen. Ett sätt att tydliggöra detta, enligt utredningen, är att i kursplanerna ha en del som beskriver hur ämnet ska bidra till skolans mål i de inledande delarna av läroplanerna.

Skolverket avstyrker att ”Ämnets bidrag till skolans mål” ska ingå i kurs- planestrukturen. Myndigheten anser att det går emot den övergripande inriktningen att en kursplan ska vara ämnesspecifik och betona grund- läggande kunskaper och färdigheter i ämnet. Flera av de övergripande målen riktas mot kunskaper, färdigheter och förhållningssätt av generell eller samhällsvetenskaplig karaktär och kommer, enligt Skolverket, där- med att påverka hur ämnesspecifikt kursplanerna kan utformas. Flera ämnen, inte minst de praktisk-estetiska, riskerar därmed enligt myndig- heten att framstå som samhällsvetenskapligt och teoretiskt orienterade. Skolverket ser även en risk att avsnittet om hur ämnet bidrar till skolans mål kommer att innehålla långsökta och krystade kopplingar. Regeringen bedömer, till skillnad från Skolverket, att en specifik del i kursplanen om ämnets bidrag till skolans mål inte utgör något avsteg från den över- gripande inriktningen att en kursplan ska vara ämnesspecifik och betona grundläggande kunskaper och färdigheter i ämnet. Regeringen vill vara tydlig med att ett synliggörande av varje ämnes bidrag till skolans mål i de inledande delarna, genom en specifik del av kursplanen, inte ska leda till att praktisk-estetiska ämnen får en teoretisk betoning. Den ämnesspecifika karaktären ska vara tydlig genom framför allt mål och innehåll. Där ska mer praktiska delar i förekommande fall betonas (se vidare avsnitt 6.6). Däremot delar regeringen bedömningen att det i vissa fall kan finnas en risk för långsökta kopplingar och formuleringar för att knyta an till skolans mål. För att minimera den risken bedömer regeringen, i likhet med Läroplansutredningen, att det kan finnas skäl att inte kommentera alla skolans mål i varje ämne. Avsnittet kan även variera i omfattning mellan olika ämnen. Det är av stor vikt att det blir relevanta kopplingar och formuleringar som överensstämmer med att kursplanen ska vara ämnes- specifik och betona grundläggande kunskaper och färdigheter i ämnet.

Sammantaget anser regeringen, i likhet med bl.a. SPSM, Högskolan i Halmstad, Karlskoga och Övertorneå kommuner, att det är positivt om kursplanerna i en del tydliggör hur varje ämne bidrar till målen i de inledande delarna av läroplanerna. Regeringen instämmer med Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar och Svenska Idrottslärarföreningen om att det kan leda till att färre övergripande mål faller mellan stolarna.

Genom mål och innehåll preciseras vad som ska behandlas i undervisningen och vad eleverna ska behärska

I dagens kursplaner ingår, som tidigare nämnts, målen i ämnets syfte och vad undervisningen ska behandla i det centrala innehållet. Mål och innehåll är alltså skilda från varandra. Det centrala innehållet anger ämnesspecifika fakta, metoder, processer och begrepp som ska tas upp i undervisningen, men anger inte vad eleverna ska behärska, beskrivningar av undervisningsaktiviteter eller hur eleverna ska arbeta med det centrala innehållet. Det gör att innehållspunkterna ger ganska lite information. Att skriva mål och innehåll tillsammans kan skapa ett tydligare sammanhang som visar både vad som ska tas upp i undervisningen och vad det ska leda till. Av mål och innehåll kan det då framgå både vad det är meningen att eleverna ska behärska och vad läraren ska behandla i undervisningen, men även hur läraren ska prioritera bland mål- och innehållspunkterna. Regeringen bedömer, i likhet med Göteborgs kommun, att ett samman-

Prop. 2025/26:194

117

Prop. 2025/26:194 hållet och mer preciserat mål och innehåll kan göra kursplanerna mer användbara i undervisningen. Det kan tydliggöra vad som är centralt och när det ska behandlas samt underlätta didaktiska val. Det kan även tydlig- göra vad och när elever förväntas behärska specifika kunskaper och färdigheter, vilket kan underlätta arbetet med att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling och bidra till ökad likvärdighet.

Regeringen bedömer i likhet med SPSM att det är viktigt att målen och innehållet är konkreta och tydliga och att de prövas ut av lärare och för sammanhanget relevanta forskare för att hamna på rätt nivå. Som Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar framhåller behöver lärare som arbetar i olika stadier involveras i arbetet. En noggrann utprövning är bl.a. viktigt för att graden av precision ska bli ändamålsenlig. Göteborgs kommun framför att det finns risker med en alltför hög grad av detalj- styrning kopplat till lärares behov av flexibilitet i undervisnings- situationen. Kommunen ser även en risk med ett för starkt fokus på att hinna med allt som ska behandlas i undervisningen. Regeringen konsta- terar att det är viktigt att mål och innehåll har en rimlig omfattning i relation till den minsta garanterade undervisningstiden enligt timplanen. På samma sätt som för dagens centrala innehåll är det i många ämnen rimligt att ange mål och innehåll för respektive stadium, dvs. lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Det bidrar till en viss flexibilitet i att planera och genomföra undervisningen. I lågstadiet har dock ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik ett stort antal minsta garanterade undervisningstimmar. Det finns även en mer gedigen vetenskaplig grund när det bl.a. gäller moment i den tidiga läsinlärningen, i relation till många andra områden, se vidare nedan. Regeringen bedömer därför att mål och innehåll i svenska, svenska som andraspråk och matematik bör delas upp i fler intervaller i lågstadiet.

Undervisningsstrategier ska ge lärare vägledning vid planering och genomförande av undervisningen

Sedan införandet av 1994 års Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) finns det mycket få anvisningar om val av arbetssätt och metoder i läroplanerna. I tidigare läroplaner fanns det betydligt mer information om hur undervisningen skulle bedrivas. Även i jämförelse med övriga nordi- ska länder ger de svenska läroplanerna mindre styrning av hur undervis- ningen ska bedrivas.

Som framgår av avsnitt 4 behöver kunskapsresultaten och likvärdig- heten förbättras i svensk skola. Det visar inte minst de senaste inter- nationella studierna. Den senaste PISA-studien från 2022 (Programme for International Student Assessment) visar t.ex. att det är en ökad skillnad i resultat mellan grupper av elever med olika socioekonomisk bakgrund. Alla huvudmän och skolor har inte likvärdiga förutsättningar att bedriva skolverksamhet och det är i flera fall svårt att rekrytera lärare. En betydande grupp lärare (närmare 30 procent i grundskolan) har inte heller legitimation och behörighet. Dessa lärare, men även nyutbildade och andra, kan behöva tydlig ledning när det gäller hur undervisningen ska bedrivas.

Regeringen kan konstatera att det finns vetenskapligt stöd för vad som

kännetecknar god undervisning på aggregerad nivå, dvs. det finns vissa

118

generella utgångspunkter för undervisning som fungerar bättre än andra för elevers lärande och utveckling. Dessa utgångspunkter utgör grunden för de riktlinjer för undervisningens genomförande som föreslås ingå i Skolans riktlinjer, under rubriken 4.1 Utbildningens innehåll och undervis- ningens genomförande, i läroplanernas inledande delar (se avsnitt 6.3).

Även när det gäller ämnesspecifika undervisningsstrategier anser regeringen, i likhet med bl.a. Sveriges Skolledare och Osby kommun, att sådana kan förbättra förutsättningarna för en hög undervisningskvalitet och likvärdighet mellan skolor och klassrum, vilket kan leda till ökad mål- uppfyllelse. Det finns tydligt vetenskapligt stöd för att vissa strategier är bättre i delar av vissa ämnen, t.ex. systematisk undervisning om kopp- lingen mellan ljud och bokstäver (phonics) i den tidiga läsinlärningen. Samtidigt finns en stor variation mellan ämnen när det gäller den veten- skapliga grunden och i flera ämnen är denna begränsad. Däremot finns det i alla ämnen erfarenhet av vad som fungerar bra för elevers lärande och utveckling. Det bör här nämnas att utredningen föreslår att regeringen bör utreda hur ett förstärkt stöd för lärare om undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan tillgängliggöras. Detta förslag bereds inom Regeringskansliet. Även Riksrevisionen har i en granskningsrapport framfört att statens arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inte är effektivt, och lämnar rekommenda- tioner inom området (Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga in- satser för att stödja skolan med kunskap, RiR 2025:31). Regeringen redo- visar sin bedömning av rekommendationerna i skrivelsen 2025/26:166. Regeringen har sedan tidigare bl.a. gett Skolverket uppdrag med syfte att erbjuda skolväsendet ett ännu mer relevant och ändamålsenligt stöd, som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (U2024/01246).

Regeringen anser mot denna bakgrund att det finns starka skäl för att undervisningsstrategier bör ingå i kursplanerna. Dessa bör i första hand baseras på vetenskaplig grund och i andra hand på beprövad erfarenhet. I ämnen och åldersspann där det är möjligt bör strategierna därför avspegla den vetenskapliga grunden. I ämnen och åldersspann med en mer begränsad vetenskaplig grund kan bästa tillgängliga kunskap innebära att beprövad erfarenhet får en större betydelse. I likhet med bl.a. Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar, Geografilärarnas riksförening och SPSM, men i motsats till Linköpings kommun, anser regeringen därmed att hänsyn behöver tas till lärares samlade erfarenhet i ämnet, särskilt när det t.ex. saknas en tydlig vetenskaplig grund. Regeringen bedömer, i motsats till Konstfack, att ett sådant tillvaratagande av beprövad erfarenhet inom ett ämne inte bör hindra en ämnesutveckling. Detta eftersom strategierna bör utgöra ett ramverk, inom vilket det även kommer finnas utrymme för lärares professionella bedömningar. När det finns omfattande och väl- förankrad vetenskaplig evidens, som exempelvis i fallet med phonics ovan, bör lärarna dock inte kunna bortse från den.

För att uppnå denna styrande effekt mot ett mer effektivt sätt att bedriva undervisning anser regeringen att undervisningsstrategierna behöver vara en del av kursplanerna och inte, som bl.a. Malmö kommun och Göteborgs universitet föreslår, utgöra ett stödjande eller kommenterande material. Regeringen konstaterar att flera remissinstanser, bl.a. Sveriges Lärare och Stockholms universitet, är kritiska till hur undervisningsstrategierna kan påverka lärarnas autonomi. Även SKR och Almega Utbildning framhåller

Prop. 2025/26:194

119

Prop. 2025/26:194 att det är en fråga för professionen hur undervisningen ska utformas och genomföras. Regeringen har delvis förståelse för dessa synpunkter och

	anser att lärare bör ha ett professionellt handlingsutrymme att avgöra hur
	de planerar och genomför undervisningen. Lärarna behöver, som
	Gislaveds kommun och Högskolan i Halmstad framhåller, bl.a. kunna
	utforma och justera undervisningen efter den aktuella elevgruppen och den
	specifika undervisningssituationen. Därför behöver det finnas en viss
	flexibilitet och strategierna bör, i likhet med vad bl.a. Skolforsknings-
	institutet och Göteborgs kommun framför, generellt sett inte utgöra en
	detaljstyrning av hur undervisningen ska bedrivas. Samtidigt vill
	regeringen starkt betona att utbildningen enligt skollagen ska vila på veten-
	skaplig grund och beprövad erfarenhet. Lärarnas autonomi handlar om att
	utöva yrket inom ramen för den vetenskapliga grunden och beprövade
	erfarenheten samt i enlighet med professionens uppdrag. I detta bedömer
	regeringen att strategierna kan utgöra en värdefull komponent och tyd-
	liggöra hur dessa ramar ser ut när lärarna planerar, genomför och följer
	upp undervisningen. Det ligger sedan i det professionella ansvaret att
	bedöma hur den specifika undervisningssituationen bör hanteras med ut-
	gångspunkt i den vetenskapliga grunden och den beprövade erfarenheten.
	Regeringen anser även att det bör finnas en viss flexibilitet i hur
	undervisningsstrategierna utformas. Det är rimligt att strategierna är olika
	utförliga beroende på ämne och stadium. Detta eftersom strategierna bör
	formuleras mer ingående och exakt ju starkare den vetenskapliga grunden
	är. Det starka evidensläget för att exempelvis vissa metoder fungerar bättre
	än andra i den grundläggande läs- och skrivinlärningen på lågstadiet talar
	för att det är ett område där det är rimligt att strategierna är mer detaljerade.
	Ett annat ämne där det finns omfattande forskning är matematik varför det
	är rimligt med större detaljgrad även där. I andra ämnen och åldersspann
	varierar forskningsläget mer. Ett sådant förhållningssätt minskar den risk
	som bl.a. Högskolan i Halmstad framhåller, att strategierna blir inaktuella.
	Idéburna skolors riksförbund framhåller att den vetenskapliga kunskapen
	utvecklas hela tiden. Regeringen bedömer dock att om strategierna ut-
	formas med avsett förhållningssätt kommer de att vara förhållandevis
	beständiga. Samtidigt kan läroplanerna komma att ändras, när regeringen
	bedömer att det finns ett sådant behov, vilket även kommer att gälla
	undervisningsstrategierna.
	För att kunna uttrycka skillnader mellan stadierna bör undervisnings-
	strategierna anges för varje stadium, men i vissa fall även för vissa års-
	kurser. Därigenom kan de beskriva stadie- eller årskursspecifika aspekter
	inom ämnena, t.ex. den tidiga läsinlärningen i svenska i årskurs 1–2.
	Därmed kan strategierna bidra till att tydliggöra progressionen inom
	ämnena samt anpassa kursplanerna till barns kognitiva utveckling och
	olika elevgruppers kognitiva förutsättningar (se avsnitt 6.5).
	Det finns också vissa särdrag i olika ämnen som kan vara viktiga att ange
	i strategierna för att säkra att undervisningen håller en hög kvalitet. Det
	kan t.ex. vara att undervisningen förutsätter att eleverna skapar bilder,
	musicerar, framställer föremål, lagar mat, eller genomför laborationer och
	andra systematiska undersökningar. Regeringen instämmer därmed i vad
	bl.a. Nationellt resurscentrum för biologiundervisning, Nätverket Sveriges
	ämneslärarföreningar och Svenska Idrottslärarföreningen framför att
120	strategierna kan bidra till att lärare får de förutsättningar som krävs för att

bedriva en god undervisning genom t.ex. ändamålsenliga undervisnings- Prop. 2025/26:194 salar, material och läromedel.

Betygs- och bedömningskriterier ska uttrycka i vilken grad som elevens kunskaper motsvarar målen och innehållet

Betygskriterierna har sedan de dåvarande kunskapskraven infördes genom Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) formen av en löpande text. Texten innehåller s.k. elevprofiler med en grundberättelse som är densamma för de tre betygsstegen (E, C och A) och särskiljs endast med s.k. värdeord som beskriver den kvalitet på elevens kunskaper inom ett område som kännetecknar betygssteget. Det kan t.ex. vara att eleven för ”enkla”, ”utvecklade” eller ”välutvecklade” resone- mang. Genom Lgr 22 har betygskriterierna blivit mindre omfattande och mindre detaljerade än de ursprungliga kunskapskraven från 2011, men grundkonstruktionen kvarstår.

Värdeorden har kritiserats för att vara svårtolkade och att de inte ger lärarna tillräcklig vägledning om vad som karaktäriserar skillnaderna mel- lan de olika betygsnivåerna. Samtidigt framgår av betänkandet Ett lik- värdigt betygssystem (SOU 2025:18) att lärare förvisso kan sätta rättvis- ande betyg inom den egna undervisningsgruppen, dvs. rangordna elev- ernas kunskaper efter olika nivåer, men att de inte utifrån betygskriterierna har förutsättningar att tolka olika elevprestationer på ett sätt som stämmer överens med alla andra lärares tolkningar i andra skolor i landet. Problemet ligger därmed inte enbart i formuleringen av betygskriterierna utan även i systemet som sådant. Ett likvärdigt betygssystem kan inte bygga på att lärarna ska jämföra elevernas kunskaper mot en beskrivning av en viss kvalitet på kunskap. En mer funktionell utgångspunkt är att kunskaper i stället placeras in på en kontinuerlig skala från en låg till en hög kunskaps- nivå. I storskaliga internationella kunskapsmätningar placeras elevpresta- tionerna på ett intervall utifrån prestationernas bredd och djup i förhållande till det man mäter mot. Då är kraven höga för precisionen i beskriv- ningarna av vad man ska mäta, men det blir mindre meningsfullt att beskriva kvalitetsskillnader mellan olika nivåer. Detta går väl ihop med att mål och innehåll föreslås ge mer utförlig information om vad eleverna förväntas lära sig, vilket preciserar vilka kunskaper som ska mätas, men det går sämre ihop med dagens otydliga och informationsbärande betygs- kriterier.

Regeringen anser mot denna bakgrund att den nuvarande formen av betygskriterier bör tas bort från kursplanerna. Regeringen instämmer med bl.a. Riksförbundet Attention, Waldorfskolefederationen och Waldorf- lärarhögskolan om att det är positivt med en förflyttning av fokus från betygskriterier till mål och innehåll, och bedömer även i likhet med bl.a. Idéburna skolors riksförbund att det genom att ta bort de detaljerade betygskriterierna går att komma ifrån att kriterierna styr undervisningen.

Regeringen anser att det behövs ett nytt betygssystem. I propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) lämnas förslag om ett sådant nytt betygssystem. Det föreslås bl.a. att en ny betygsskala med jämna steg, 1–10, ska införas i skollagen. Regeringen kan konstatera att Läroplansutredningen och Utredningen om likvärdiga betyg och merit-

värden har haft en löpande dialog och att förslagen från utredningarna

121

Prop. 2025/26:194 fungerar väl ihop. Båda utredningarna föreslår betygskriterier som endast mycket kortfattat beskriver nivåerna på elevernas kunskaper och är desam- ma i alla ämnen och årskurser där betyg sätts, t.ex. ”goda kunskaper” och ”mycket goda kunskaper”. Regeringen instämmer med Karlskoga kommun att det är positivt med en sådan gemensam bedömningsskala och likadana betygskriterier i samtliga ämnen. Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer anser att en förutsättning för de nya betygskriterierna är att ett sådant betygssystem som föreslås av Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden införs i sin helhet. Dessa förslag hanteras närmare i propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197). Regeringen anser dock i likhet med bl.a. SKR att förslaget om mer kortfattade betygskriterier som Läroplansutredningen föreslår för de obligatoriska skolformerna bör genomföras oavsett om de förslag som Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden lämnat genomförs eller inte.

I de obligatoriska skolformerna bör betygskriterierna uttrycka i vilken grad elevens kunskaper motsvarar målen och innehållet. Vid betygssätt- ningen bör lärarna kombinera kvantitativa och kvalitativa bedömningar av elevernas kunskaper, som avser såväl bredden som djupet i kunskaperna i relation till målen och innehållet. Betygssättningen innebär att flera olika prestationer bedöms, vägs samman och sammanfattas till ett värde på en skala. Det blir en sammanfattande uppskattning av elevens kunskaper i förhållande till de referenspunkter som mål och innehåll utgör, snarare än försök till precisa matchningar mellan elevernas prestationer och en beskrivning av en viss kunskapsnivå, vilket svårligen låter sig göras. Regeringen bedömer att målen och innehållet i kursplanerna bör utgöra sådana referenspunkter, medan betygskriterierna hjälper till att beskriva de olika stegen på en skala. Detta bör, enligt regeringens uppfattning, inne- bära en förenkling av lärarnas betygssättning och bör ses ihop med att det i avsnitt 6.8 föreslås att en princip om sammantagen bedömning ska gälla vid betygssättning för alla betygssteg. Som framgår ovan föreslås i propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) att en ny betygsskala med jämna steg, 1–10, ska införas i skollagen. I den proposi- tionen görs också bedömningen att betygskriterierna bör regleras på förordningsnivå och uttryckas på följande sätt: 10 utmärkta kunskaper, 8–

9mycket goda kunskaper, 6–7 goda kunskaper, 4–5 godtagbara kunskaper och 1–3 begränsade kunskaper.

När betyg inte ska sättas finns i vissa fall kriterier för bedömning av kunskaper. Det finns i dag bl.a. i slutet av årskurs 3 i svenska, svenska som andraspråk, matematik, samt de naturorienterande och samhällsorienteran- de ämnena i grundskolan (9 kap. 2 § skolförordningen). Eleverna kan i dag uppfylla eller inte uppfylla dessa kriterier, som liksom betygskriterierna består av en text som beskriver kvaliteten på kunskaperna. Läroplans- utredningen föreslår att dessa ersätts med korta beskrivningar av steg, liknande betygskriterierna, där ett kriterium innebär att eleven har tillgodo- gjort sig tillräckliga kunskaper i relation till ämnets mål och innehåll. Som en språklig förenkling föreslås dessa byta namn till bedömningskriterier. Regeringen anser att det är rimligt att förenkla språkbruket. Ändringen påverkar de obligatoriska skolformerna och även den anpassade gymnasieskolan där det finns kriterier för bedömning av kunskaper för

122ämnesområden.

När det gäller uttrycket ”kriterier” anser Idéburna skolors riksförbund att rubriken borde vara ”Bedömning och betyg”, eftersom det enligt för- bundet egentligen inte är kriterier. Regeringen instämmer i att de före- slagna betygs- och bedömningskriterierna innehåller ovanligt lite informa- tion för att beskrivas som ”kriterier”. Samtidigt är framför allt begreppet betygskriterier väletablerat. Regeringen delar uppfattningen att det med den nya betygsskalan och de betygskriterier som formuleras i proposi- tionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) egentligen bara rör sig om ett kriterium per betygssteg, men då det finns många betygssteg så blir det flera betygskriterier i betygssystemet. Regeringen bedömer därför att termen betygskriterier ska användas även fortsatt. Eftersom kriterierna med denna konstruktion innehåller så lite information bör de, vilket SPSM framhåller som viktigt, inte heller kunna utgöra ett hinder för elever med olika funktionsnedsättningar.

Skolverket – som stödjer nya generella betygskriterier som ska uttrycka i vilken grad elevens kunskaper motsvarar målen och innehållet i ämnet – anser dock att betygskriterier och betygsskala inte bör vara desamma för anpassade grundskolan som för övriga obligatoriska skolformer. I dag ingår inte betyget F i betygsskalan för ämnen i anpassade grundskolan, och kriterier för bedömning av kunskaper i ämnesområden uttrycks som grundläggande respektive fördjupade kunskaper (utifrån elevens förutsätt- ningar). Myndigheten påpekar att det i betänkandet inte redovisas några motiv för att ändra betygsskalan eller kriterierna för anpassade grund- skolan. Regeringen kan konstatera att det framgår av skollagen att när betyg sätts i den anpassade grundskolan används inte betyget F, utan för en elev som inte uppfyller betygskriterierna för betyget E ska inget betyg sättas i ämnet (11 kap. 20 §). Läroplansutredningen lämnar inget förslag om att ändra denna bestämmelse, samtidigt som betyget F med tillhörande betygskriterium finns med i utredningens förslag till förordning om läroplan för anpassade grundskolan. I förordningen är även bedömnings- kriterierna samma som för de andra obligatoriska skolformerna. Regeringen tolkar detta som ett förbiseende. Frågan om betygskriteriernas närmare utformning hanteras vidare i propositionen Ett likvärdigt betygs- system (prop. 2025/26:197).

Skolverket vänder sig vidare emot att Läroplansutredningen föreslår att det i kursplanerna ska ges exempel på typiska bedömnings- och betygs- underlag för respektive stadium. Myndigheten menar bl.a. att de exempel som anges i de flesta fall är för allmängiltiga. Regeringen kan konstatera att det inte är ett uttryckligt förslag i betänkandet, men att det framgår av skrivningar i brödtext och i exempel på delar av kursplaner. Regeringen anser att det får analyseras vidare i Skolverkets arbete med kursplanerna om typiska bedömnings- och betygsunderlag kan komma till uttryck på ett sätt som utgör ett bra stöd för lärarna.

Strukturen för kursplanerna ska framgå av skollagen

Ilikhet med Skolinspektionen, Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer, men i motsats till Skolverket, anser regeringen att strukturen i de nya kursplanerna bör framgå av skollagen. Läroplanerna, inklusive kurs- planerna, för de obligatoriska skolformerna är så centrala för styrningen av svensk skola att regeringen bedömer det som rimligt att det är riksdagen

Prop. 2025/26:194

123

Prop. 2025/26:194 som beslutar om den övergripande strukturen för såväl läroplaner som kursplaner. Som anförs i avsnitt 6.1 bedömer regeringen även att det är rimligt att riksdagen tar ställning till inriktningen och stora delar av inne- hållet i de inledande delarna av läroplanerna samt principer för innehållet i kursplanerna (se avsnitt 6.5 och 6.6). Utifrån de av riksdagen godkända principerna kommer sedan regeringen, enligt förslagen i avsnitt 6.1, att besluta om läroplanerna i sin helhet.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det ska framgå av skollagen att kursplanerna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska bestå av delarna Syfte, Ämnets bidrag till skolans mål, Mål och innehåll, Undervisningsstrategier och Betygs- och bedömnings- kriterier. Kursplanerna som avser ämnesområden i anpassade grundskolan och specialskolan ska däremot inte omfatta betygskriterier. Av skollagen ska därför framgå att kursplanerna för de skolformerna ska innehålla betygs- och bedömningskriterier eller bedömningskriterier.

Läroplansutredningen har vidare föreslagit att det ska framgå av skollagen att det ska finnas betygskriterier för samtliga betyg i kursplaner- na för de obligatoriska skolformerna. Regeringen bedömer att det blir väl detaljerat och anser inte, även med beaktande av de förslag som lämnas i propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197), att det finns skäl för att en sådan reglering tas in i skollagen, utan anser att det är tillräckligt att det framgår att kursplanerna för de obligatoriska skol- formerna ska innehålla betygskriterier.

6.5Kursplanernas innehåll ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet

Regeringens förslag

Vissa generella principer ska ligga till grund för de nya kursplanerna för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och same- skolan. Dessa är:

•Kursplanerna ska kännetecknas av en fast kunskapsinriktning. I samtliga ämnen ska vikten av grundläggande kunskaper och färdigheter betonas, och betoningen ska vara starkast i de tidiga årskurserna.

•Varje kursplan ska ange vad som ska behandlas i undervisningen, vad det är meningen att eleverna ska lära sig och när det är meningen att de ska göra det på ett så precist och konkret sätt som möjligt för varje stadium och i förekommande fall årskurs. Kursplanerna ska hjälpa lärarna att prioritera så att det viktigaste ges mest utrymme i undervisningen. Beskrivningarna av det som ska ingå i undervis- ningen ska vara anpassade till de ramar som ges av timplanen.

•Beskrivningarna av vad undervisningen ska behandla och vad det är meningen att eleverna ska lära sig ska utgå från begreppen kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Tyngdpunkterna mellan dessa behöver skilja sig åt för ämnen och stadier.

124

• Språket i kursplanerna ska vara ämnesspecifikt och termer som är	Prop. 2025/26:194
vedertagna, accepterade och vetenskapligt underbyggda ska
användas i så hög utsträckning som möjligt.

•Kursplanerna ska ge lärarna stöd för undervisningens genomförande inom varje stadium och i förekommande fall årskurs.

•Kursplanerna ska ha en uttrycklig, väl synlig och ämnesförankrad progression mellan varje stadium och i förekommande fall mellan årskurser.

•Kursplanernas nivå ska anpassas till barns kognitiva utveckling och olika elevgruppers kognitiva förutsättningar.

•Varje kursplan ska ge information om hur ämnet och ämnes- undervisningen bidrar till de övergripande målen (skolans mål) i läroplanens inledande delar.

•Varje del i kursplanestrukturen ska utformas för att fungera så väl som möjligt i förhållande till något eller några av momenten planering, genomförande och uppföljning av undervisningen, inklusive bedömning och betygssättning.

•Kursplanerna ska betona undervisning och lärande före bedömning och betygssättning. Målen för undervisningen ska knytas starkare till ämnesinnehållet.

Läroplansutredningens förslag

Förslaget stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Till dessa hör Statens skolinspektion, Sameskolstyrelsen, Karolinska institutet, Lunds universitet, Burlövs, Hofors, Karlskoga, Ljusnarsbergs, Sundsvalls och Orsa kommuner, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB (IES), Sveriges Skolledare, Afasiförbundet i Sverige, LegiLexi och Nätverket unga för tillgänglighet. Skolinspektionen till- styrker principerna och betonar betydelsen av konkretion i kursplanerna för deras granskningar. Statens skolverk tillstyrker principerna, med undantag för kopplingen till de övergripande målen i läroplanens inle- dande delar (se avsnitt 6.4). Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tillstyrker huvudsakligen de föreslagna principerna, men avstyrker att val av metoder och konkreta undervisningsstrategier ska slås fast i styr- dokumenten (se avsnitt 6.4).

När det gäller principen om att varje kursplan ska ange vad som ska behandlas i undervisningen, vad det är meningen att eleverna ska lära sig och när det är meningen att de ska göra det m.m. är bl.a. Special- pedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Almega Utbildning, Sveriges Elev- råd och Sveriges Elevkårer, Sveriges Lärare, Svenska Idrottslärar- föreningen och Språklärarnas riksförbund positiva. Till exempel anser Almega Utbildning att det är viktigt med en tydlig styrning av vad som ska läras ut och när. Däremot ser bl.a. Piteå och Övertorneå kommuner, Geografilärarnas riksförening, Bildlärarnas riksförening, samt Waldorf- skolefederationen och Waldorflärarhögskolan risker med en för hög grad

125

Prop. 2025/26:194 av detaljstyrning. På samma grunder avstyrker Idéburna skolors riksför-

	bund och Göteborgs universitet principen.
	När det gäller principen om att språket i kursplanerna ska vara ämnes-
	specifikt m.m. är bl.a. Lunds universitet, Nationellt resurscentrum för
	biologiundervisning och Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar posi-
	tiva till förslaget. Även Linköpings kommun anser att det är bra att läro-
	planen vänder sig till professionen och att begrepp används som är ämnes-
	specifika för att tydliggöra innehållet. Samtidig ser kommunen en risk att
	vissa facktermer snarare vänder sig till forskare. Sveriges Elevråd och
	Sveriges Elevkårer framhåller att även om den huvudsakliga målgruppen
	ska vara lärare, bör även elever ha en möjlighet att förstå och tyda kurs-
	planerna.
	När det gäller principen om att kursplanerna ska ha en uttrycklig, väl
	synlig och ämnesförankrad progression m.m. är bl.a. Idéburna skolors
	riksförbund, Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer, Nätverket Sveriges
	ämneslärarföreningar och Språklärarnas riksförbund positiva till för-
	slaget. Till exempel framför Språklärarnas riksförbund att en mer tydlig
	kursplan kring såväl progression som innehåll kan öka likvärdigheten i
	undervisningen. Nationellt resurscentrum för biologiundervisning fram-
	håller att kunskapsläget vad gäller lärandeprogression ser olika ut för olika
	ämnesområden och att lärare bör få bidra med sina erfarenheter i arbets-
	processen med att ta fram kursplaner. Waldorfskolefederationen och
	Waldorflärarhögskolan stödjer en tydligare progression med utgångs-
	punkt i barnens kognitiva utveckling, men anser att det förutom kogni-
	tionsvetenskap är viktigt att också lyfta fram t.ex. ämnesdidaktisk
	forskning.
	När det gäller principen om att kursplanernas nivå ska anpassas till barns
	kognitiva utveckling och olika elevgruppers kognitiva förutsättningar är
	bl.a. SPSM, Myndigheten för delaktighet, Idéburna skolors riksförbund,
	Sveriges Lärare, Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer, Riksförbundet
	Attention och Riksförbundet FUB positiva. Till exempel framhåller
	Sveriges Lärare att det i dag är ett problem att kraven på eleverna är för
	höga, speciellt i de tidiga årskurserna, och att för svåra kunskapsformer
	åläggs elever som inte har den kognitiva förmågan att klara av det. Även
	Stockholms kommun är positiva till att kursplanerna i större utsträckning
	anpassas till elevers generella förutsättningar och utvecklingsnivå, men
	betonar att det inte är möjligt att skapa nationella kursplaner som är
	anpassade för alla elevers kognitiva förutsättningar. Göteborgs kommun
	ser en risk att en anpassning av undervisningen efter elevers kognitiva
	utveckling leder till låga förväntningar, vilket kan hindra elever från att nå
	sin fulla potential. Även Lomma kommun framhåller att det är viktigt att
	det även fortsatt säkerställs en hög och likvärdig kunskapsnivå för alla
	elever. Linköpings kommun betonar vikten av att även elever med goda
	förutsättningar utmanas i sitt lärande.
	Flera av principerna överlappar förslag i andra avsnitt och remissyn-
	punkterna behandlats då i dessa avsnitt. Det gäller den fasta kunskaps-
	inriktningen (avsnitt 6.1 och 6.3); begreppen kunskaper, färdigheter och
	förhållningssätt (avsnitt 6.3); stöd för undervisningens genomförande
	(avsnitt 6.4); information om hur ämnet och ämnesundervisningen bidrar
	till de övergripande målen (avsnitt 6.4) samt betoning på undervisning och
126	lärande före bedömning och betygssättning och att målen och ämnes-

innehållet ska knytas starkare samman (avsnitt 6.4). Synpunkter om tillägg Prop. 2025/26:194 i läroplanerna, inklusive kursplanerna, behandlas i avsnitt 6.3.

Skälen för regeringens förslag

Det ska tas fram nya kursplaner utifrån ett antal principer

Som framgått i avsnitt 4, 6.3.1 och 6.4 anser regeringen, i likhet med utred- ningen, att det finns ett antal problem med dagens kursplaner. Till dessa hör att det är för otydligt vad eleverna ska kunna och när de ska göra det, att det är en för svag progression mellan stadier och årskurser, att kurs- planerna inte är tillräckligt anpassade till elevernas kognitiva utveckling och skilda förutsättningar, att det är för lite fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter och att det i stor utsträckning saknas anvis- ningar om undervisningens genomförande. Den nya struktur som föreslås i avsnitt 6.4 syftar till att adressera vissa av problemen. Läroplansutred- ningen har även tagit fram ett antal principer om innehållet i de nya kurs- planerna. Regeringen anser i likhet med bl.a. Skolverket, Skolinspektionen, SKR, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer att principerna bör utgöra grunden för nya kursplaner. Skolverket anser t.ex. att de principer som myndigheten tillstyrker ger förutsättningar för kursplaner som stödjer en god och målgruppsanpassad undervisning med grundläggande kunskaper och färdigheter i ämnena i fokus. Regeringen instämmer och anser vidare, i likhet med bl.a. Älvkarleby kommun och Kunskapsskolan i Sverige AB, att inriktningen mot tydliga och konkreta kursplaner kommer att bidra till bättre inlärning och ökade kunskaper för elever och ett tydligare stöd för lärare. Som Skolinspektionen framhåller har konkretion i kursplanerna även betydelse för myndighetens möjlighet att bedöma om eleverna får den undervisning som de har rätt till. Regeringen instämmer även med bl.a. Sveriges Skolledare, Osby kommun och Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar om att kursplaner som bygger på dessa principer kan stärka likvärdigheten i svensk skola. Därför föreslår regeringen att dessa principer, som be- handlas närmare nedan, ska ligga till grund för de nya kursplanerna för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Kursplanerna ska kännetecknas av en fast kunskapsinriktning

Som framgår i avsnitt 6.1 och 6.3 ska utgångspunkten för urvalet av kunskaper i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna vara sådana kunskaper som är tillförlitliga och mer beständiga i olika ämnen. Det ger en fast kunskapsinriktning, där grundläggande kunskaper och färdigheter betonas. Detta beskrivs närmare i tidigare avsnitt. Även flera av de andra principerna kan bidra till att stärka kunskapsinriktningen i läroplanerna. Det gäller bl.a. att det ska tydliggöras vad undervisningen ska behandla, vad eleverna ska lära sig och när de ska göra det samt att det ska användas ett språk som är ämnesspecifikt med vedertagna och vetenskapligt under- byggda termer.

Frågan behandlas närmare i avsnitt 6.1 och 6.3.

127

Prop. 2025/26:194

128

Det ska framgå vad eleverna ska lära sig och när

Av dagens kursplaner framgår målen för undervisningen i delen med ämnets syfte, vilket beskrivs närmare i avsnitt 6.4. Att målen i kurs- planerna gäller för hela grundskoletiden gör dels att de blir allmänt hållna, dels att det blir svårt att veta vad eleverna ska kunna i olika stadier i ett ämne. Läroplansutredningen bedömer även att det centrala innehållet i vissa fall är för omfattande och uttrycks med alltför hög abstraktionsnivå. Att dagens struktur skiljer på mål och innehåll försvårar även kopplingen mellan undervisningsaktiviteter och undervisningsinnehåll.

Regeringen instämmer med bl.a. Almega Utbildning om att det är viktigt med en tydlig styrning av skolan och vad som ska läras ut och när. Därför ser regeringen starka skäl för en princip om att varje kursplan på ett samlat sätt ska ange vad som ska behandlas i undervisningen, vad det är meningen att eleverna ska lära sig och när det är meningen att de ska göra det. Regeringen ser även starka skäl för att beskrivningar bör vara så precisa och konkreta som möjligt och gälla för varje stadium och i vissa ämnen nedbrutet på årskurser. Då behöver lärarna inte längre planera utifrån abstrakta mål för årskurs 9 redan i låg- och mellanstadiet, vilket på ett positivt sätt påverkar såväl progressionen i kursplanerna som möjligheten att anpassa dem till barns kognitiva utveckling och olika elevgruppers kognitiva förutsättningar (se nedan). Det finns även starka skäl för att kursplanerna ska tydliggöra hur prioritering mellan områden ska göras. I dag ges lärarna mycket lite vägledning i hur mycket utrymme som ska läggas på olika delar av innehållet i kursplanerna. Det ger förvisso lärarna flexibilitet och valmöjligheter, men det finns samtidigt en risk att det läggs omotiverat mycket tid på innehåll som kan anses mer perifert inom ämnena och det försvårar lärares planering av undervisningen.

Regeringen kan konstatera att flera remissinstanser, bl.a. Piteå kommun, Geografilärarnas riksförening och Bildlärarnas riksförening ser risker för att utredningens förslag kan leda till en för stor detaljstyrning. Till exempel anser Göteborgs universitet att precisa formuleringar som ska “gälla för varje stadium och i förekommande fall årskurs” riskerar att inskränka lärarens professionella autonomi och handlingsutrymme. Även Idéburna skolors riksförbund är kritiska och anser bl.a. att inte minst de årskursvisa kursplanerna på lågstadiet riskerar att försvåra lärarnas möjlighet att anpassa undervisningen till den stora skillnad i utvecklingsnivå som brukar känneteckna barn i den åldern. Regeringen delar inte bedöm- ningarna utan anser, som ovan anges, att det finns starka skäl för en ökad tydlighet och konkretion och att det är av stor vikt för undervisningens genomförande. Det finns visserligen en gräns där detaljstyrningen kan bli för stor, med negativa konsekvenser som följd. Men det finns, enligt regeringen, i relation till dagens kursplaner ett betydande utrymme till ökad grad av tydlighet och konkretion. Regeringen instämmer därmed med bl.a. Sveriges Lärare om att kursplanerna behöver bli tydligare. I likhet med bl.a. Linköpings kommun anser regeringen att styrningen, förutom för stadium, vid behov bör kunna specificeras på årskursnivå. Regeringen delar även Gislaveds kommuns uppfattning att det är bra att kursplanerna preciserar vad eleverna ska lära sig och när de ska göra det, vilket ökar tydligheten för läraren vid planering av undervisningen och leder till en ökad likvärdighet i vad eleverna får med sig från undervisningen i de olika

stadierna och i förekommande fall årskurser. Regeringen bedömer även, Prop. 2025/26:194 likväl som bl.a. SPSM, att kursplanerna bör hjälpa lärarna att prioritera så

att det viktigaste ges mest utrymme i undervisningen. Beskrivningarna av vad undervisningen ska behandla och vad det är meningen att eleverna ska kunna bör utformas på ett sådant sätt i kursplanerna att lärarna får stöd i dessa prioriteringar. I likhet med bl.a. Älvkarleby och Linköpings kom- muner, Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer anser regeringen att det även är viktigt att innehållet i kursplanerna är anpassat efter timplanerna.

Beskrivningar av vad undervisningen ska behandla och vad elever ska lära sig ska utgå från kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Regeringen bedömer att dagens kunskapsbegrepp i läroplanerna, inklusive kursplanerna, har varit för komplexa för att utgöra ett bra stöd i skolornas arbete, vilket behandlas närmare i avsnitt 6.3. I stället föreslås att beskriv- ningarna av vad undervisningen ska behandla och vad det är meningen att eleverna ska lära sig ska utgå från begreppen kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Med dessa begrepp avses här följande. Kunskaper defi- nieras som fakta, begrepp, idéer, teorier och modeller som är beständiga och bidrar till förståelsen av olika områden och ämnen. Färdigheter kan vara kognitiva eller praktiska. De präglas av att de är träningsberoende och definieras som möjligheten att genomföra olika processer och att använda kunskaper för att nå resultat. Förhållningssätt definieras som att förhålla sig till innehållet i ett kunskapsområde på ett reflekterande och engagerat sätt.

Frågan behandlas närmare i avsnitt 6.3.
Språket ska vara ämnesspecifikt med vedertagna och vetenskapligt
underbyggda termer
Dagens läroplaner präglas av en ambition att använda en begränsad och
väldefinierad mängd uttryck för olika ämneskunskaper. Regeringen bedö-
mer, i likhet med utredningen, att det gör att olika ämnens karaktär inte
fullt ut kan komma till uttryck i kursplanerna, vilket kan leda till tolknings-
problem. I kursplanerna behövs i stället en mer precis och ämnesspecifik
begreppsanvändning för att tydliggöra vilka kunskaper och färdigheter
som är viktiga och hur man ska prioritera mellan dem inom de olika
ämnena. Precisa begrepp för att undvika feltolkningar är inte minst viktiga
när det gäller ämnenas vetenskapliga grund eller praktiska förankring.
Regeringen instämmer därför med bl.a. Nätverket Sveriges ämneslärar-
föreningar att språket i kursplanerna bör bli ämnesspecifikt.
Även Linköpings kommun anser att det är bra att läroplanen vänder sig
till professionen och att begrepp används som är ämnesspecifika för att
tydliggöra innehållet. Utifrån förslagen i utredningen ser dock kommunen
en risk för att vissa facktermer snarare vänder sig till forskare än lärar-
professionen, vilket gör läroplanen onödigt svårtillgänglig. Kommunen
anser att tydlighet bör vara ett viktigt kriterium i formuleringen av
kursplanerna. Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer anser å sin sida att
även elever bör ha en möjlighet att förstå och tyda kursplanerna. Detta
eftersom möjligheten att tolka kursplanerna, enligt organisationerna, är en
förutsättning för att eleverna ska kunna hålla skolan ansvarig för att de får
den utbildning de har rätt till. Regeringen delar inte denna uppfattning utan	129
	129

Prop. 2025/26:194

130

instämmer i stället med Linköpings kommun om vikten av tydlighet och anser att språkbruket bör vara på en nivå som bedöms som adekvat för lärarkollektivet i det berörda ämnet. Kursplanerna bör rikta sig till professionen, men det är samtidigt en uppgift för lärarna att t.ex. förklara för eleverna vad undervisningen ska handla om.

Sammantaget anser regeringen att språket i kursplanerna ska vara ämnesspecifikt och att termer som är vedertagna, accepterade och veten- skapligt underbyggda ska användas i så hög utsträckning som möjligt i respektive ämne.

Lärarna ska få stöd för undervisningens genomförande

I dagens kursplaner framgår inte hur undervisningen ska bedrivas. Detta trots att det kan finnas vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet som visar att vissa strategier tydligt gynnar elevernas lärande. Regeringen föreslår därför att en princip för de nya kursplanerna ska vara att de ska ge lärarna stöd för undervisningens genomförande inom varje stadium och, i förekommande fall, årskurs. Detta sker genom att kursplanerna ska inne- hålla ämnesspecifika undervisningsstrategier, vilket behandlas i avsnitt

6.4.Det är sedan lärarna som bestämmer om valet av specifika undervis- ningsmetoder inom ramen för kursplanernas undervisningsstrategier och de övergripande riktlinjer för undervisningens genomförande som föreslås ingå i de inledande delarna av läroplanerna samt utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I sammanhanget bör nämnas att regeringen utifrån förslag i betänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81) har beslutat om ett ökat fokus på ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier samt ett ökat fokus på kognitionsvetenskap som ett sätt att stärka kopplingen mellan teori och praktik i lärarutbildningarna (förordningen [2021:1335] om utbildning till lärare och förskollärare).

Frågan behandlas närmare i avsnitt 6.4.

Det ska finnas en tydlig progression

I dag kan progression i kursplanerna enbart uttryckas genom centralt innehåll och betygskriterier. De långsiktiga målen i ämnets syfte gäller för ämnet som helhet, se avsnitt 6.4. Det centrala innehållet anges stadievis på en förhållandevis hög abstraktionsnivå och anger inte i vilken ordning olika innehållsområden ska behandlas. De värdeord som finns i betygs- kriterierna, och som är tänkta att uttrycka progression, har kritiserats för att de är svårtolkade, generella för flertalet ämnen och inte anpassade till barns kognitiva kapacitet.

Regeringen anser i likhet med bl.a. Karlskoga och Osby kommuner, Idéburna skolors riksförbund, Bildlärarnas riksförening och Svenska Dyslexiföreningen att kursplanerna bör ha en tydligare progression. Regeringen instämmer med Språklärarnas riksförbund och Svenska Idrottslärarföreningen om att det bl.a. kan leda till en högre likvärdighet i undervisningen. Regeringen bedömer att progressionen behöver uttryckas på ett rakare sätt i kursplanerna och att den behöver kopplas både till vad som ska behandlas i undervisningen och till vad det är meningen att eleverna ska lära sig genom undervisningen. Regeringen instämmer med Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar att det är viktigt att detta ut-

trycks så att det blir tydligt för lärarna. Kursplanerna bör därför ha en uttrycklig, väl synlig och ämnesförankrad progression mellan varje stadium och i vissa ämnen mellan vissa årskurser. Progressionen bör uttryckas i termer av vad som ska behandlas i undervisningen, vad det är meningen att eleverna ska känna till och kunna göra samt när det är meningen att eleverna ska göra det. Den bör också avspeglas i skrivningar om undervisningens genomförande kopplat till respektive stadium och, i förekommande fall, årskurs. Progressionen bör utgå från varje ämnes sär- art där ämneskunskaper avgränsas och sekvenseras, dvs. ordningsföljden bestäms, på ett mer specifikt sätt. Progressionen bör även, där det är relevant, tydliggöra vikten av att färdigheter är automatiserade innan eleverna går vidare till mer kognitivt krävande uppgifter. Samtidigt be- höver det finns goda möjligheter att öva, följa upp och plocka fram kunskaperna och färdigheterna för att gynna lagring i långtidsminnet. Regeringen anser därmed att det är viktigt att progressionen tar hänsyn dels till kognitionsvetenskapen, dels till den ämnesdidaktiska forskningen i enlighet med vad Waldorfskolefederationen och Waldorflärarhögskolan framhåller. I likhet med vad Nationellt resurscentrum för biologiundervis- ning framför, kan regeringen även konstatera att kunskapsläget vad gäller lärandeprogression ser olika ut för olika ämnesområden och att det är viktigt att lärares erfarenhet tas tillvara i arbetet med att ta fram kurs- planerna. När en tydlig vetenskaplig grund saknas kan bästa tillgängliga kunskap utgöras av beprövad erfarenhet.

Nivån ska anpassas till kognitiv utveckling och förutsättningar

Dagens kursplaner har kritiserats för att vara för kognitivt krävande. Regeringen instämmer med bl.a. Sveriges Lärare om att det i dag är ett problem att vissa krav på eleverna är för höga, speciellt i de tidiga års- kurserna. Regeringen anser därför i likhet med bl.a. SPSM, Myndigheten för delaktighet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet FUB, Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer att kursplanerna i större utsträckning behöver anpassas till barns kognitiva utveckling och olika elevgruppers kognitiva förutsättningar. På ett generellt plan skiljer sig t.ex. pojkars och flickors utvecklingskurva åt. Elever med neuropsykiatriska funktionsned- sättningar (NPF) kan också ha en annorlunda, nedsatt eller försenad kognitiv utveckling. En annan grupp vars behov behöver beaktas är elever med s.k. svag teoretisk begåvning, dvs. elever med en begåvningsnivå inom normalvariationens nedre del, vilket kan innebära en begränsad förmåga till abstrakt tänkande.

Att anpassa undervisningen till barns kognitiva utveckling och olika elevgruppers kognitiva förutsättningar handlar inte bara om svårighets- nivån på det som eleverna förväntas lära sig och när, utan också om hur undervisningen läggs upp och genomförs. Det är t.ex. viktigt att undervis- ningen utformas på ett sådant sätt att s.k. kognitiv överbelastning kan undvikas, dvs. att hjärnan får för mycket information eller för många uppgifter att hantera samtidigt. Regeringen vill dock betona att målet inte är en generell sänkning av kunskapsnivån i kursplanerna. Regeringen bedömer, i likhet med Lomma kommun, att det är viktigt med en fortsatt hög kunskapsnivå i kursplanerna för alla elever. Att kravbilden anpassas så att grundläggande kunskaper och färdigheter får en mer framträdande

Prop. 2025/26:194

131

Prop. 2025/26:194 roll medan andra mer kognitivt avancerade aspekter begränsas, eller kommer in först i senare årskurser, innebär inte att den generella kunskaps- nivån sänks. Tvärtom bedömer regeringen att det gynnar alla elevers kunskapsutveckling. Samtidigt anser regeringen att det behövs en viss försiktighet och en stor noggrannhet vid anpassningen av kursplanerna. Som Stockholms kommun framför är elevvariationen när det gäller kogni- tiva förutsättningar mycket stor. Det är avgörande att anpassningen inte leder till att kraven sänks och hamnar på en nivå som är för låg i relation till vad eleverna behöver ha med sig från skolan. I sammanhanget bör dock påpekas att alla elever inte tillhör målgruppen för grundskolan. Barn som på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att tillgodogöra sig de kunskaper som grundskolan ska ge tillhör i stället målgruppen för anpassade grundskolan eller, i vissa fall, specialskolan (se 7 kap. 5 och 6 §§ skollagen). När det däremot gäller just den anpassade grundskolan framhåller Göteborgs kommun att risken för låga förväntningar är särskilt problematiskt och att en alltför stark betoning på nuvarande utvecklingsnivå kan begränsa lärandet. Regeringen vill mot denna bakgrund betona att det är ytterst viktigt med fortsatt höga förvänt- ningar på alla elever. Det är, som Linköpings kommun framhåller, även viktigt att elever med goda förutsättningar utmanas i sitt lärande. Kurs- planerna får därför inte begränsa lärarna i att utmana och stimulera även dessa elever. Elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling behöver få svårare utmaningar så att de kan fortsätta att utvecklas.

I förslaget på en ny kursplanestruktur (se avsnitt 6.4) finns det flera delar som bör underlätta en anpassning av kursplanerna till såväl ämnesprogres- sion som barns kognitiva utveckling och olika elevgruppers kognitiva för- utsättningar. Till det hör en fast kunskapsinriktning och att vikten av grundläggande kunskaper och färdigheter betonas. Det är även positivt med mer precisa och konkreta beskrivningarna av vad som ska ingå i undervisningen för varje stadium och i förekommande fall årskurs i stället för dagens mål som gäller för hela ämnen. Dessutom kommer lärarna med hjälp av kursplanerna få stöd i att prioritera så att det viktigaste ges mest utrymme i undervisningen. De nya betygskriterierna och principen om sammantagen bedömning för alla betygssteg innebär även att onödiga trösklar vid betygssättningen kan undvikas, så att inte elevens betyg i allt för hög utsträckning påverkas av bristande kunskaper inom ett begränsat eller mindre centralt område (se avsnitt 6.4 och 6.8).

När det gäller innehållet i kursplanerna bedömer regeringen att det finns vissa utgångspunkter som kan vara vägledande för att åstadkomma en bättre anpassning till barns kognitiva utveckling och olika elevgruppers kognitiva förutsättningar. Regeringen anser att kursplanerna bör kons- trueras så att de endast i mycket begränsad omfattning och mot högstadiets slut innehåller uppgifter som ställer krav på eleverna att självständigt driva, genomföra och utvärdera sitt arbete. Kursplanerna bör också konstrueras så att de underlättar för lärarna att förmedla och förankra kunskaper på ett strukturerat, avgränsat och väl sekvenserat sätt. Dessutom bör kursplanerna konstrueras så att de lyfter fram vikten av färdighets- träning och automatisering av grundläggande färdigheter så att den kogni- tiva belastningen minskar när nytt innehåll introduceras. För att betona det viktigaste bör kursplanerna uteslutande innehålla krav som bedöms som

132

nödvändiga för vardagligt samhälls- och yrkesliv samt för att kunna till- Prop. 2025/26:194 godogöra sig undervisningen på nästföljande nivå i utbildningssystemet.

Det ska framgå hur ämnet bidrar till de övergripande målen

I dagens läroplaner framgår inte hur områden från de inledande delarna i läroplanerna ska omhändertas i ämnesundervisningen och vem som har ansvar för detta. För att skapa en helhet mellan läroplanernas inledande delar och kursplanerna föreslås därför att varje kursplan ska ge information om hur ämnet och ämnesundervisningen bidrar till de övergripande målen i läroplanens inledande delar, vilket behandlas i avsnitt 6.4. Detta ska visa på vilket sätt det innehåll och den ämnesundervisning som är unik för varje ämne bidrar till de övergripande målen. Informationen klargör därmed förhållandet mellan kursplanen och de övergripande målen i läroplanernas inledande delar, medan delarna med mål och innehåll samt undervisnings- strategier riktar sig direkt till lärarens planering och genomförande av undervisningen.

Frågan behandlas närmare i avsnitt 6.4.

Betygskriterierna ska inte styra undervisningen och mål och innehåll ska knytas närmare varandra

Betygskriterierna och de tidigare kunskapskraven har sedan 2011 års Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) påverkat undervisningen på ett sätt som inte var avsikten, vilket behandlas i avsnitt 6.4. Detta på bekostnad av syftet och det centrala innehållet. Samtidigt kan regeringen konstatera att varken de tidigare mer detaljerade kunskapskraven eller de nuvarande något mer övergripande betygs- kriterierna har lett till likvärdiga betyg. Genom att lyfta över information från betygskriterierna till den föreslagna delen i kursplanerna om mål och innehåll kommer inte längre kriterierna att kunna styra undervisningen. Samtidigt hör mål och innehåll naturligt samman och bör även i kurs- planerna knytas närmare varandra. Lärarna kommer därmed att kunna planera och genomföra undervisningen utifrån mål och innehåll, samt undervisningsstrategierna. Därtill ingår i förslaget till riktlinjer i de inle- dande delarna av grundskolans läroplan att läraren i undervisningen ska ”rikta elevernas uppmärksamhet mot ämnets innehåll”. Utifrån detta före- slår regeringen principen att kursplanerna ska betona undervisning och lärande före bedömning och betygssättning och att målen för undervis- ningen ska kopplas till ämnesinnehållet.

Frågan hanteras närmare i avsnitt 6.4.

133

Prop. 2025/26:194 6.6		Det ska finnas särskilda principer för vissa
		områden

	Regeringens förslag
	Läs- och skrivinlärning
	Utöver de principer som anges i avsnitt 6.5 ska kursplanen i svenska
	utgå från följande principer:
	• Av kursplanen ska det framgå att läs- och skrivinlärning har en
		särställning under lågstadiet.
	• Undervisningsstrategier ska anges för årskurs 1–2, 3–4, 5–7 och 8–
		10, där lärarna får stöd för att främja läsutveckling på vetenskaplig
		grund.
	• Mål och innehåll ska anges för årskurs 1, årskurs 2, årskurs 3–4,
		årskurs 5–7 och årskurs 8–10 där det tydligt ska framgå vad eleverna
		ska behärska vid specifika tillfällen.
	• Mål och innehåll som berör läs- och skrivinlärning ska konstrueras
		med utgångspunkt i systematisk och explicit undervisning med
		phonics (strukturerad ljudningsmetod) som grund. De ska formule-
		ras i precisa och vetenskapligt vedertagna termer.
	Dessa principer ska även gälla kursplanen i svenska som andraspråk.
	Principerna kan då anpassas om det finns en vetenskaplig grund för att
	det behövs utifrån ett andraspråksperspektiv. Vikten av läsning ska
	även lyftas fram i andra kursplaner.
	Praktisk-estetiska ämnen
	Vid framtagandet av kursplaner i de praktisk-estetiska ämnena ska de
	praktiska färdigheterna betonas. Mål och innehåll i dessa ämnen ska
	vara ämnesspecifika och precisa samt uttryckas med hög konkretions-
	grad så att en åldersadekvat balans mellan praktiska färdigheter och
	teoretiska kunskaper uppnås i de olika stadierna. I undervisningens mål
	och innehåll ska det också anges vilka tekniker, verktyg, material och
	handlingar eleverna ska öva på så att deras kunskaper och färdigheter
	befästs på djupet.
	De delar som handlar om att reflektera i de praktisk-estetiska ämnena
	ska vara nedtonade och i vissa fall formuleras med en starkare koppling
	till elevernas eget görande.
	Progressionen mellan stadierna ska vara tydlig och eleverna ska
	behärska grundläggande färdigheter inom dessa ämnen innan inslag av
	mer kognitivt utmanande karaktär introduceras.
	Digital kompetens och digitala verktyg
	Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk, matematik, bild,
	musik, biologi, fysik, kemi samt teknik ska ändras så att övergripande
	skrivningar som relaterar till digital kompetens i de inledande delarna
	av läroplanerna ersätts med mer konkreta mål och innehåll om vad
	eleverna förväntas lära sig och vad skolan ska behandla i undervis-
	ningen. Utöver de generella principerna ska även nedanstående
134	principer gälla i detta arbete:

• I lågstadiet ska utgångspunkten vara analoga aktiviteter i analoga	Prop. 2025/26:194
miljöer. Försiktighet och restriktivitet ska gälla i förhållande till
digitala inslag i undervisningen och om sådana inslag i undantags-
fall övervägs ska de värderas mot samlad vetenskaplig empiri.
• I mellan- och högstadiet ska också försiktighet och restriktivitet
gälla i förhållande till digitala inslag i undervisningen och inslagen
ska även värderas mot samlad vetenskaplig empiri samt elevernas
ålder och mognad. Det ska ges utrymme för innehåll om digita-
liseringens påverkan i och på samhället samt innehåll som stärker
elevernas utveckling av ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
• Huvudregeln är att användning av digitala verktyg ska skrivas in i
kursplanerna när det är ämnesrelevanta specifika digitala verktyg
som eleverna ska lära sig att förstå och hantera. Innehåll om detta
kan ingå i en del ämnen på högstadiet och i enstaka fall på mellan-
stadiet.
Totalförsvar och Nato
Kunskaper om totalförsvar och Nato ska skrivas in i kursplanen i
samhällskunskap i högstadiet i grundskolan och specialskolan. En
utgångspunkt för de nya skrivningarna ska vara innehållet i kursplanen
i samhällskunskap för kommunal vuxenutbildning (komvux) på
grundläggande nivå.
Det bör analyseras och övervägas om skrivningar om totalförsvar
även ska tas fram i andra kursplaner, exempelvis i idrott och hälsa,
teknik samt hem- och konsumentkunskap.

Läroplansutredningens förslag
Förslaget stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna
Det finns ett starkt stöd för förslaget i de flesta delar. En majoritet av
remissinstanserna har dock synpunkter i någon del, varav de flesta gäller
digital kompetens. Till de som tillstyrker eller inte har några invändningar
på någon del hör Statens skolverk, Sameskolstyrelsen, Folkhälso-
myndigheten, Institutet för språk och folkminnen, Skolforskningsinstitutet,
Karolinska institutet, Lunds universitet, Burlövs, Hagfors, Linköpings och
Orsa kommuner.
Flera remissinstanser är positiva till principerna om läs- och skriv-
inlärning. Till dessa hör Almega Utbildning, Oskarshamns, Ragunda och
Sundsvalls kommuner, Språklärarnas riksförbund, Riksförbundet FUB
och Svenskt Näringsliv. Sveriges Lärare framför att det är viktigt att den
tidiga läs- och skrivinlärningen förstärks i den svenska skolan. Ett antal
remissinstanser har dock synpunkter på att metoden phonics (strukturerad
ljudningsmetod) framhålls väl starkt. Till exempel framför Elevernas riks-
förbund att de ser positivt på utredningens ambition att stärka undervis-
ningen i att läsa, skriva och räkna, men att det finns risker med att lyfta
fram en enskild metod, såsom syntetisk fonologisk läsundervisning
(phonics), som norm eller krav. Specialpedagogiska skolmyndigheten
(SPSM), som tillstyrker med kommentar, betonar att phonics-metoden inte	135
	135

Prop. 2025/26:194 ska ses som den enda lösningen. Stockholms kommun anser att slutsatserna baseras på ett för begränsat urval av forskning. Några remissinstanser

	framför synpunkter gällande s.k. ”lyssneläsning” och Sveriges Kommuner
	och Regioner (SKR), SPSM och Svenska Dyslexiföreningen framhåller att
	det är viktigt att vissa elever får lyssna på texter. Sveriges Skolledare samt
	Göteborgs och Sollentuna kommuner anser att digital läsning borde ingå i
	kursplanerna och Torsås kommun framför att skrivande med hjälp av digi-
	tala verktyg inte bör uteslutas helt. Högskolan i Halmstad och Göteborgs
	universitet framhåller sambandet mellan läs- och skrivutvecklingen och
	Göteborgs universitet, som avstyrker principerna, efterfrågar en mer
	holistisk syn på ”literacy” där läsande och skrivande ses som integrerade
	delar. Stockholms universitet, Sollentuna kommun och Riksförbundet
	lärare i svenska som andraspråk är kritiska till att samma principer ska
	gälla för svenska som andraspråk som för svenska.
	När det gäller de praktisk-estetiska ämnena är bl.a. SPSM, Almega
	Utbildning, SKR, Idéburna skolors riksförbund, Sveriges Lärare och
	Sveriges Skolledare positiva till förslaget. Även Statens skolinspektion till-
	styrker och bedömer att en ökad konkretionsgrad bör kunna ge bättre
	förutsättningar för myndighetens granskning. Göteborgs universitet och
	Piteå kommun framhåller dock att det inte får bli på för stor detaljnivå när
	det i undervisningens mål och innehåll bestäms vilka tekniker, verktyg,
	material och handlingar eleverna ska öva på. Sveriges Elevråd och
	Sveriges Elevkårer välkomnar förslaget, men ställer sig tveksamma till att
	starkare koppla delarna om reflektion till elevernas eget görande. Ett antal
	remissinstanser, bl.a. Göteborgs universitet, Konstfack, Umeå universitet,
	Göteborgs kommun och Musiklärarnas Riksförening, har synpunkter om
	att tona ner analys och reflektion i de praktisk-estetiska ämnena. Till
	exempel motsätter sig Konstfack förslaget och är mycket frågande till hur
	lärande i något ämne skulle kunna uppstå utan analys och reflektion.
	När det gäller principerna om digital kompetens är bl.a. Myndigheten för
	samhällsskydd och beredskap (MSB) – som från den 1 januari 2026 heter
	Myndigheten för civilt försvar (MCF) – Ragunda och Sundsvalls
	kommuner och Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar positiva. MSB
	kopplar förslaget till vikten av att utveckla grundläggande färdigheter som
	koncentration och källkritik. Ett stort antal remissinstanser är dock kritiska
	till förslaget. IFAU är visserligen positiva till att digitala inslag ska
	användas restriktivt bland barn i unga åldrar, men anser att förslaget går
	alltför långt. Svenskt Näringsliv betonar vikten av att eleverna förbereds
	för ett långt arbets- och samhällsliv där digital teknik har en stor påverkan.
	Sveriges Skolledare anser att förslaget brister i att säkerställa likvärdighet
	och framtidsberedskap. Elevernas riksförbund framhåller att digital
	kompetens är en grundläggande medborgarfärdighet i dagens samhälle
	och digital teknik utgör en självklar del av både arbetsliv och demokratiskt
	deltagande. Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer framhåller bl.a. att
	utesluta digitala verktyg i undervisningen riskerar att leda till en försämrad
	digital kompetens. Sveriges Lärare anser att det bör vara lärarna som avgör
	val av lärverktyg. Stockholms universitet har liknande synpunkter och
	anser vidare att det kan finnas goda skäl att använda digitala verktyg även
	med elever i de yngre åldrarna. SPSM lyfter fram behovet av ett tydligare
	funktionshinderperspektiv. Till de som avstyrker förslaget hör SPSM,
136	Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Stockholms universitet,

Almega Utbildning, SKR, Göteborgs och Sollentuna kommuner, Föräldra- Prop. 2025/26:194 alliansen Sverige, Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer, Sveriges

Lärare, Sveriges Skolledare, Riksförbundet FUB, Internetstiftelsen, Swedish Edtech Industry och TechSverige.

När det gäller att kunskaper om totalförsvar och Nato ska skrivas in i vissa kursplaner är bl.a. MSB, Gislaveds, Oskarshamns och Sundsvalls kommuner, SKR och Sveriges Lärare positiva. MSB anger bl.a. att det är en nödvändig anpassning till det förändrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges medlemskap i Nato att kunskaper om totalförsvar och Nato skrivs in i kursplanen för samhällskunskap. Övertorneå kommun välkomnar förslaget men anser att området totalförsvar och Nato bör införas redan i låg- och mellanstadiet. Ragunda kommun stödjer införandet av kunskap om totalförsvar och Nato i kursplanen för ämnet samhällskunskap, men inte i ytterligare ämnen. Stockholms och Osby kommuner framhåller att osäkerheter kring Nato talar för att området bör beskrivas bredare. Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar ser en konflikt mellan denna specifika skrivning och att läroplanerna ska ange tillförlitliga och mer be- ständiga kunskaper samt betona grundläggande kunskaper och färdigheter.

Skälen för regeringens förslag

För vissa områden bör det finnas ytterligare principer

Utöver de mer generella principerna för kursplanerna som framgår av av- snitt 6.5 har Läroplansutredningen föreslagit principer inom fyra utpekade områden. Det gäller hur läsning kan förstärkas i läroplanerna, hur de praktiska färdigheterna kan betonas i de praktisk-estetiska ämnena, ändrade skrivningar om digital kompetens, samt tillägg om totalförsvar och Nato. Vissa delar av förslagen ingår i förslaget till inledande delar av läroplanerna som hanteras i avsnitt 6.3. Nedan behandlas förslagen i de delar som gäller kursplanerna.

Kursplanen i svenska ska ge ett tydligt stöd i läs- och skrivinlärning

Att alla barn lär sig läsa är en förutsättning för deras fortsatta lärande i alla skolans ämnen, och på sikt för möjligheterna att fullfölja en utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden. Resultat från bl.a. internationella under- sökningar visar att svenska elevers läsförmåga behöver förbättras. Den internationella studien PISA (Programme for International Student Asse- ssment) undersöker 15-åringars kunskaper i bl.a. läsförståelse. Den senaste studien från 2022 visar att svenska elever försämrade sina resultat i läsförståelse jämfört med 2018. Inom ämnesområdet läsförståelse är det 24 procent som inte når upp till nivå 2, dvs. den nivå som enligt PISA utgör en basnivå för läsförståelse och som anses vara grundläggande för fortsatt lärande. Även den senaste internationella studien PIRLS 2021 (Progress in International Reading Literacy Study), som mäter läsförmåga hos elever i årskurs 4, visar på en försämrad läsförmåga sedan 2016. Andelen elever som presterar på en låg nivå eller lägre ökade från 12 procent till 19 procent. Det är även mycket viktigt att elever lär sig att skriva. När det gäller skrivförmåga visar t.ex. de nationella proven i årskurs 3 att av de elever som skrev de nationella provet i svenska läsåret 2024/25 var det

12,3 procent (7,1 procent av flickorna och 17,4 procent av pojkarna) som

137

Prop. 2025/26:194 inte nådde kravnivån i delprovet Skriva: stavning och interpunktion. I ämnet svenska som andraspråk var motsvarande andel 24,6 procent

	(18,3 procent av flickorna och 30,5 procent av pojkarna).
	Regeringen instämmer med Sveriges Lärare om att det är viktigt att den
	tidiga läs- och skrivinlärningen förstärks i den svenska skolan. Därför
	anser regeringen, i likhet med bl.a. Skolverket, Lunds universitet, Almega
	Utbildning och Språklärarnas riksförbund, att det bör finnas tydliga
	principer för kursplanen i svenska som stärker den tidiga läs- och skriv-
	inlärningen. Regeringen instämmer även med Danderyds kommun om att
	det i kursplanen bör betonas vikten av läsning och skrivning i de yngre
	åldrarna. Det bör framgå av kursplanen att läs- och skrivinlärning har en
	särställning under lågstadiet. Motsvarande bör gälla för ämnet svenska
	som andraspråk. Vikten av läsning bör även lyftas fram i andra kursplaner
	än svenska och svenska som andraspråk.
	Regeringen kan konstatera att de föreslagna principerna för kursplanen
	i svenska har starkt stöd bland remissinstanserna. Ett antal remissinstanser,
	bl.a. SPSM, Elevernas riksförbund, Svensklärarföreningen, Osby, Piteå,
	Stockholms och Göteborgs kommuner, har dock synpunkter på att metoden
	phonics (strukturerad ljudningsmetod) framhålls för starkt eller ensidigt.
	Till exempel framför Elevernas riksförbund att det finns risker med att
	lyfta fram en enskild metod som norm eller krav och Stockholms kommun
	anser att slutsatserna baseras på ett för begränsat urval av forskning där
	läsförståelsen i stor utsträckning har förbisetts. Stockholms universitet
	konstaterar att det vetenskapliga stödet för s.k. phonics är större än för s.k.
	helordsmetoder, särskilt vad gäller de grupper av läsare som har initiala
	svårigheter med att komma i gång att läsa. Universitetet menar dock att
	detaljstyrning av hur lärare förväntas undervisa när det gäller de yngre
	barnens utveckling av grundläggande färdigheter innebär en risk att en
	balanserad läs- och skrivundervisning marginaliseras. Regeringen delar
	inte alls dessa bedömningar. Kursplanerna bör ge en tydlig styrning mot
	de metoder som visat sig vara mer effektiva än andra för elevernas lärande.
	Regeringen instämmer därmed med Sollentuna kommun, Svenska Torne-
	dalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, LegiLexi, Internationella
	Engelska Skolan i Sverige AB (IES) och Svenskt Näringsliv som framhåller
	att det är positivt att kursplanen betonar phonics (strukturerad ljudnings-
	metod) i den tidiga läsinlärningen. LegiLexi framhåller t.ex. att det är
	glädjande att förslagen grundas i samlad läsforskning som entydigt pekar
	ut vilka undervisningsstrategier som gynnar elevernas läsutveckling och
	att betoningen på phonics i den tidiga läsinlärningen är särskilt viktig.
	Regeringen delar denna uppfattning och anser att mål och innehåll (se av-
	snitt 6.4) som berör läs- och skrivinlärning ska konstrueras med utgångs-
	punkt i systematisk och explicit undervisning med phonics som grund. De
	bör formuleras i precisa och vetenskapligt vedertagna termer. I likhet med
	IES anser regeringen även att läroplanens ökade fokus på phonics behöver
	kopplas samman med lärarutbildningarna så att nyutexaminerade lärare
	har tillräcklig kunskap inom området. Som framgår i avsnitt 6.5 har
	regeringen beslutat om en ny lärarutbildning där målen för undervisningen
	om läs- och skrivinlärning ska rusta studenterna för undervisning enligt de
	nya läroplanerna.
	Några remissinstanser har synpunkter om att kursplanerna bör lyfta fram
138	digital läsning och digitalt skrivande. Till exempel framför Sveriges Skol-

ledare att regeringen bör överväga att inkludera digitala lässtrategier i de nya kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk. Torsås kommun anser att skrivande med hjälp av digitala verktyg inte bör uteslutas helt, då det kan finnas elever med motoriska svårigheter och att det digitala skrivandet är en del av elevernas vardag. Regeringen anser, vilket behand- las närmare nedan, att det finns skäl att ha en försiktig och restriktiv hållning till digitala verktyg i skolan, särskilt i de tidigare årskurserna. Det bör därför inte finnas principer för kursplanerna som lyfter fram digitalt läsande och skrivande.

När det gäller sambandet mellan läs- och skrivutveckling menar Göteborgs universitet att skrivinlärning inte har behandlats tillräckligt av utredningen och efterfrågar en mer holistisk syn på ”literacy”, där läsande och skrivande ses som integrerade delar snarare än isolerade färdigheter. Regeringen anser, i likhet med Högskolan i Halmstad, att sambandet mellan läs- och skrivutvecklingen är en aspekt att ta hänsyn till. Det bör beaktas i arbetet med kursplanerna, men behöver inte vara en uttrycklig del av principerna. Något som inte heller är en del av de föreslagna principerna är s.k. ”lyssneläsning”, dvs. att elever ”läser” genom att lyssna på texter. SKR, SPSM och Svenska Dyslexiföreningen framhåller att det är viktigt att vissa elever får lyssna på texter. Regeringen anser, i likhet med Stockholms kommun, att om lyssning på uppläst text betraktas som ett alternativ till egen läsning, kan elever som annars hade kunnat utveckla sin läsförmåga gå miste om den möjligheten. Som även SPSM framhåller får ”lyssningsläsning” aldrig ersätta evidensbaserad läsundervisning. I likhet med SPSM och SKR bedömer dock regeringen att för elever med läs- och skrivsvårigheter/-dyslexi eller synnedsättning kan det vara nöd- vändigt att lyssna på text för att de ska kunna tillgodogöra sig undervis- ningen. Det bör endast gälla vissa elever med stora och specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Regeringen vill dock framhålla vikten av att elever med läs- och skrivsvårigheter utvecklar sin förmåga så långt som möjligt, vilket förutsätter en omfattande och kontinuerlig färdighets- träning.

Sammantaget bedömer regeringen att det finns stark vetenskapligt grund för vilken slags undervisning som gynnar barns läsutveckling. Undervis- ningen ska betona fonologisk medvetenhet, kopplingen mellan ljud och bokstav, läsflyt, ordkunskap och förståelse samt göra detta på ett systema- tiskt och strukturerat sätt. I avsnitt 6.4 föreslås att det ska anges undervis- ningsstrategier i kursplanerna. Givet den starka vetenskapliga grunden inom området anser regeringen att det i kursplanen i svenska för grund- skolan (som fr.o.m. läsåret 2028/29 kommer att vara tioårig, se avsnitt 5.1) ska anges undervisningsstrategier för årskurs 1–2, 3–4, 5–7 och 8–10, där lärarna får tydligt stöd för att främja läsutveckling på vetenskaplig grund. I avsnitt 6.4 föreslås även att kursplanerna ska innehålla en del om mål och innehåll i undervisningen. Att forskningsläget inom området grund- läggande läs- och skrivinlärning är så robust gör att det med förhållandevis hög precision går att ange vad eleverna behöver behärska och när de behöver göra det för att läsutvecklingen ska bli så gynnsam som möjligt för eleverna. Därför anser regeringen att kursplanen i svenska ska specifi- cera mål och innehåll för årskurs 1 respektive för årskurs 2. Därefter bör mål och innehåll anges för årskurs 3–4, årskurs 5–7 och årskurs 8–10. Det

Prop. 2025/26:194

139

Prop. 2025/26:194 innebär att det i målen och innehållet tydligt bör framgå vad eleverna ska behärska i årskurs 1, 2, 4, 7 och 10.

140

När det gäller kursplanen i svenska som andraspråk är bl.a. Stockholms universitet, Sollentuna kommun och Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk kritiska till att samma principer som för svenska föreslås gälla. Till exempel framför Stockholms universitet att svenska och svenska som andraspråk är två olika men likvärdiga ämnen och att kursplanen i svenska som andraspråk bör utgå från andraspråksforskning. Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk påtalar att undervisningen i svenska som andra- språk måste baseras på andraspråksdidaktik. Regeringen bedömer dock, i likhet med bl.a. Institutet för språk och folkminnen, att ämnena är till- räckligt lika för att principerna för svenska ska vara styrande även för kursplanen i svenska som andraspråk. De bör dock kunna anpassas om det finns en vetenskaplig grund för att det behövs utifrån ett andraspråks- perspektiv.

I de praktisk-estetiska ämnena ska de praktiska färdigheterna betonas

I 2011 års Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) fick inslag som syftade till att träna elevers analytiska, reflek- terande, diskuterande, skapande, digitala och kommunikativa förmågor en ökad betoning i kursplanerna i praktisk-estetiska ämnen (bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd). I 2022 års Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) togs vissa steg för att lyfta fram praktiska färdigheter. Läroplansutredningen bedö- mer dock att det kvarstår inslag som kan ifrågasättas, särskilt i ämnet bild och i viss mån även i ämnena idrott och hälsa samt slöjd. Utredningen finner bl.a. flera exempel på att både undervisning och bedömning riskerar att premiera skriftlig och muntlig kommunikation på bekostnad av prak- tiskt görande.

Regeringen anser, i likhet med bl.a. Almega Utbildning, IFAU, Skolverket, SPSM, Lunds universitet, SKR och Sveriges Lärare, att prak- tiska färdigheter bör betonas i de nya kursplanerna för praktisk-estetiska ämnen. Praktiska färdigheter bör därmed ta större plats och värderas högre i de nya kursplanerna än i dagens kursplaner. Det handlar bl.a. om att tona ner reflektion och i vissa fall mer knyta det till elevens eget görande. Att åstadkomma en bättre balans i kursplanerna underlättas av den nya kurs- planestruktur som föreslås i avsnitt 6.4, som närmare knyter samman mål och innehåll för undervisningen. Genom den mer preciserade delen med mål och innehåll blir antalet mål fler och målen blir även mer avgränsade och knutna till ett specifikt innehåll. Det ger större möjligheter att precisera t.ex. balansen mellan elevers eget görande kontra mer kognitiva förmågor. Det bör dock även framöver finnas vissa inslag av teoretiska kunskaper, men bara där det är relevant och motiverat. Till exempel har ämnet hem- och konsumentkunskap delar som är teoretiska, som kunskaper om privat- ekonomi. Regeringen instämmer delvis med Göteborgs kommun om att de praktisk-estetiska ämnena innehåller en kombination av manuellt och intellektuellt arbete och att de inte enbart bör handla om att behärska vissa tekniker. Som t.ex. Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer, Konstfack och Umeå universitet framhåller kan även ett visst inslag av analys och reflektion vara viktigt. Till exempel bör bildanalys fortsatt vara en del i

bildämnet, vilket inte endast kan handla om elevens egna bilder. Ett starkare fokus på eget görande innebär samtidigt att utrymmet för mer teoretiska delar begränsas och att kraven på skriftlig och muntlig kom- munikation, både i undervisningen och i bedömningen minskar. Elever som är duktiga på att måla, sjunga, spela, slöjda, laga mat och idrotta bör kunna få höga betyg i de praktisk-estetiska ämnena även om de inte är lika högpresterande inom mer teoretiska områden. Med ett tydligare stöd för lärare att värdera praktiska färdigheter mer än i dag kan kraven bli rimligare både sett till ämnenas karaktär och i relation till olika elev- gruppers förutsättningar.

På samma sätt som i andra ämnen bör det även bli tydligare vad eleverna ska lära sig och när. Mål och innehåll i dessa ämnen bör vara ämnes- specifika och precisa samt uttryckas med hög konkretionsgrad så att en åldersadekvat balans mellan praktiska färdigheter och teoretiska kun- skaper uppnås i de olika stadierna. Liksom i andra ämnen är det viktigt att progressionen mellan stadierna är tydlig och att eleverna ska behärska grundläggande färdigheter innan, i förekommande fall, inslag av mer kognitivt utmanande karaktär introduceras. Det bör även konkretiseras vilka grundläggande tekniker, verktyg, material och handlingar som elev- erna ska öva på så att deras kunskaper och färdigheter förankras på djupet. Det finns dock, som Göteborgs universitet och Piteå kommun framhåller, en gräns där beskrivningen av vilka tekniker, verktyg, material och hand- lingar som eleverna ska öva på riskerar att bli alltför detaljerade. Göteborgs universitet menar att undervisningen måste kunna anpassas till aktuella förutsättningar och relevanta utvecklingar i samhället. Regeringen vill dock framhålla att läroplanerna ska hålla över tid, men att de givetvis efterhand kan behöva ses över och vid behov uppdateras, t.ex. med anledning av samhällsutvecklingen. Regeringen ser även en fördel med att en hög konkretionsgrad sätter ramar för hur mycket förutsättningarna för undervisningen kan variera. Som Skolinspektionen framhåller kan en hög konkretionsgrad ge myndigheten bättre förutsättningar för granskningar, bl.a. för att säkerställa att det finns lokaler och utrustning som krävs för undervisningen.

Digitala inslag ska användas restriktivt i undervisningen

I avsnitt 6.3 framgår att regeringen anser att det är viktigt att skrivningar om digital kompetens och digitala verktyg är anpassade efter barns kognitiva utveckling och lärande och bygger på en samlad vetenskaplig grund. Utifrån det ser regeringen behov av ett försiktigt och restriktivt förhållningssätt i både de inledande delarna av läroplanerna och i kurs- planerna. I förslaget på inledande delar i läroplanen för grundskolan tydliggörs även att användning av digitala verktyg huvudsakligen är ett medel för att lösa olika slags uppgifter och inte ett mål i sig. Grund- principen blir därmed att användningen av digitala liksom andra verktyg motiveras av att de är till nytta för eleverna, men också att de måste bygga på vetenskaplig grund för att vara motiverade. Om och när det är just färdigheter i att använda ett visst digitalt verktyg som eleverna behöver lära sig inom ramen för ett ämne bör detta framgå i kursplanerna.

Detta återspeglas inte i dagens kursplaner där digital kompetens och digitala verktyg enligt regeringen i flera fall är framskrivet på ett okritiskt

Prop. 2025/26:194

141

Prop. 2025/26:194 sätt som inte tar hänsyn till att digitala verktyg riskerar att försämra elevers lärande i stället för att förbättra det. Det beror bl.a. på att digitala verktyg

	kan innehålla distraktioner som stör koncentrationsförmågan och att
	arbetsminnet kan överbelastas när uppmärksamhet riktas mot flera saker.
	Regeringen har tidigare konstaterat att digitala kompetenser är centrala i
	dagens samhälle och att skolväsendet behöver förbereda elever för att
	kunna verka i ett modernt samhälle. Som framgår av avsnitt 6.3 anser
	regeringen att det är viktigt att eleverna får lära sig kunskaper om
	digitalisering och artificiell intelligens (AI) och dess påverkan på och i
	samhället, ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt, bl.a. att identifiera
	falsk information och utveckla de kognitiva färdigheter som krävs för att
	kritiskt granska information och skydda sig mot desinformation, samt
	vissa färdigheter i att använda digital teknik. Vid sidan av grundläggande
	kompetens är samhället också i stort behov av digital spetskompetens.
	Samlad vetenskaplig empiri och beprövad erfarenhet visar dock att
	grundläggande färdigheter som relationella förmågor, uppmärksamhet och
	koncentration samt färdigheter som att läsa, skriva och räkna bäst för-
	värvas genom analoga aktiviteter i analoga miljöer. Detta innebär att fokus
	i de yngre åldrarna bör ligga på analoga lärverktyg och att digitala lär-
	verktyg vid stigande ålder kan användas i större utsträckning och ge goda
	effekter, under förutsättning att det görs selektivt, utifrån tydligt veten-
	skapligt stöd och dokumenterat pedagogiskt mervärde (se propositionen
	Stärkt tillgång till läromedel, prop. 2023/24:21 s. 31, 34 och 46 samt
	Uppdrag om lärverktyg i skolväsendet, dnr U2023/03229).
	I linje med detta har utredningen föreslagit att försiktighet och restrik-
	tivitet ska gälla i förhållande till digitala inslag i undervisningen, särskilt i
	lågstadiet. Regeringen kan konstatera att ett stort antal remissinstanser är
	kritiska till förslaget, som IFAU m.fl. anser är för långtgående. Svenskt
	Näringsliv, Sveriges Skolledare och Elevernas riksförbund m.fl. fram-
	håller att det är viktigt att eleverna utvecklar digital kompetens och bl.a.
	Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer framhåller att det kan leda till en
	försämrad digital kompetens att utesluta digitala verktyg i undervisningen.
	Regeringen delar inte remissinstansernas bedömningar. Att eleverna innan
	de lämnar grundskolan och motsvarande skolformer behöver ha digital
	kompetens inom vissa områden är korrekt. Det är därför rimligt att under-
	visningen, under ovan givna förutsättningar, fångar upp vissa digitala
	aspekter i samhället och att eleverna behöver lära sig om digitala verktyg
	i vissa ämnen. Samtidigt anser regeringen att det är av största vikt att inte
	ett ogenomtänkt användande av digitala verktyg och allmänt formulerade
	mål om digital kompetens ger eleverna sämre förutsättningar att utveckla
	kunskaper och färdigheter. Inte minst är det viktigt att eleverna lär sig
	grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna,
	genom analoga aktiviteter i analoga miljöer, dvs. på det sätt som stödjs av
	den samlade vetenskapliga empirin.
	I nuvarande kursplaner finns det flera skrivningar som relaterar till
	digital kompetens i de inledande delarna av läroplanerna och som
	regeringen, i likhet med utredningen, bedömer som problematiska. Det
	handlar både om att innehållet kommer för tidigt, redan i låg- eller mellan-
	stadiet, och om att det inte framgår om det är ett digitalt verktyg som ska
	studeras eller om verktyget är framskrivet i anslutning till något annat som
142	ska studeras. Det är framför allt kursplanerna i svenska och svenska som

andraspråk, matematik, bild, musik, biologi, fysik, kemi samt teknik som berörs. Regeringen anser att sådana skrivningar i de nya kursplanerna bör ersättas med mer konkreta mål och innehåll om vad eleverna förväntas lära sig och vad som ska behandlas i undervisningen. En ökad tydlighet och en mer precis begreppsanvändning i kursplanerna är betydelsefullt för att stödja ett förhållningssätt till digital teknik som gynnar elevernas utveck- ling och lärande. Regeringen anser i likhet med utredningen och med stöd av bl.a. Skolverket, men i motsats till bl.a. Göteborgs universitet, att huvudregeln bör vara att användning av digitala verktyg ska skrivas in i kursplanerna när det är ämnesrelevanta specifika digitala verktyg som eleverna ska lära sig att förstå och hantera. Innehåll om detta kan ingå i en del ämnen på högstadiet och i enstaka fall på mellanstadiet.

När det gäller lågstadiet anser regeringen att utgångspunkten bör vara analoga aktiviteter i analoga miljöer. Det innebär att den pedagogiska verksamheten i princip bör ske utan digitala inslag i undervisningen. Försiktighet och restriktivitet bör gälla och om digitala inslag i undan- tagsfall övervägs ska de värderas mot samlad vetenskaplig empiri. Där- utöver anser regeringen, i motsats till bl.a. Sveriges Lärare, att det i vissa fall bör framgå av de undervisningsstrategier som föreslås i avsnitt 6.4 att undervisningen i princip ska genomföras helt utan digitala inslag. Det bör här skiljas mellan digitala verktyg som en generell del i undervisningen och digitala verktyg som hjälpmedel för elever med vissa funktionsned- sättningar. Som SPSM framhåller kan elever med funktionsnedsättning redan i lågstadiet behöva utveckla färdigheter i att använda assisterande lärverktyg. Detta är dock inte en del av innehållet i kursplanerna, utan en del av det stöd som elever vid behov ska få.

Även i mellanstadiet och högstadiet anser regeringen att digitala inslag bör hanteras restriktivt och väljas med försiktighet samt värderas mot en samlad empirisk vetenskaplig grund. I dessa stadier bör inslagen även värderas mot elevernas ålder och mognad. I mellanstadiet finns det skäl att börja öva på att använda vissa digitala verktyg som är relevanta i en del ämnen. Merparten av detta bör dock ligga i högstadiet. Eleverna behöver även få kunskaper om digitaliseringens påverkan på och i samhället och förutsättningar att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt. Därför bör innehåll i ämnena som relaterar till detta komma in gradvis under mellanstadiet för att utökas något senare under högstadiet.

Kunskaper om totalförsvar och Nato ska ingå i kursplanen i samhällskunskap

Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde har de senaste åren aktualiserat frågor om Sveriges försvar. Totalförsvar består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar). Total- försvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig och är all samhällsverksamhet som ska bedrivas under högsta beredskap. Från början av det kalenderår en person som är bosatt i Sverige fyller 16 år till slutet av det kalenderår han eller hon fyller sjuttio år gäller totalförsvars- plikt, dvs. en skyldighet att bidra till totalförsvaret vid krigsfara och krig (1 kap. 2 § lagen [1994:1809] om totalförsvarsplikt). Den 7 mars 2024 blev Sverige medlem i försvarsalliansen Nato (North Atlantic Treaty Organization), vars främsta syfte är att genom politiska och militära medel

Prop. 2025/26:194

143

Prop. 2025/26:194 värna medlemmarnas suveränitet och territoriella integritet samt garantera

	alla medlemsländers frihet och säkerhet.
	Skrivningar om totalförsvar och individens ansvar under höjd beredskap
	var en del av läroplanen fram till 1994 års Läroplan för det obligatoriska
	skolväsendet (Lpo 94). Sedan dess har det säkerhetspolitiska läget för-
	sämrats. Regeringen anser att det med dagens säkerhetsläge är naturligt att
	kunskaper om såväl militärt som civilt försvar samt de plikter som följer
	med totalförsvaret ingår i grundskolan, bl.a. eftersom totalförsvarsplikten
	för de flesta elever börjar att gälla i årskurs 9. Sedan den 1 juli 2025 finns
	även skrivningar om detta i kursplanen i samhällskunskap för komvux på
	grundläggande nivå. Av det centrala innehållet ingår nu punkterna
	”Sveriges militära och civila försvar samt totalförsvarsplikten” och ”FN,
	Nato och det nordiska samarbetet”. Samtidigt infördes innehåll om total-
	försvar och Nato i ämnesplanen i samhällskunskap i gymnasieskolan.
	Regeringen anser, med stöd av bl.a. Skolverket, MSB, SKR, Sveriges
	Lärare, att totalförsvar och Nato även bör ingå i ämnet samhällskunskap i
	grundskolan. Detsamma gäller specialskolan som använder samma kurs-
	plan i ämnet samhällskunskap. Regeringen instämmer med MSB om att
	det är en nödvändig anpassning till det förändrade säkerhetspolitiska läget
	och Sveriges medlemskap i Nato. De nya kursplanerna bör generellt ha en
	högre konkretionsgrad än dagens och regeringen bedömer, till skillnad
	från Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar samt Stockholms och Osby
	kommuner, att området varken är för specifikt eller på annat sätt står i
	konflikt med den föreslagna inriktningen för kursplanerna. Både på grund
	av områdets karaktär och att det är särskilt viktigt att i de tidiga årskurserna
	fokusera på grundläggande kunskaper och färdigheter, bedömer dock
	regeringen att området bör behandlas i högstadiet. Därmed håller inte
	regeringen med Övertorneå kommun om att det bör införas redan i låg-
	och mellanstadiet. När det gäller utformningen anser regeringen att en
	utgångspunkt för de nya skrivningarna bör vara det nya innehållet i kurs-
	planen i samhällskunskap för komvux på grundläggande nivå. I likhet med
	Läroplansutredningen, och bl.a. MSB, anser regeringen även att det i Skol-
	verkets arbete med att ta fram förslag på kursplaner bör analyseras och
	övervägas om skrivningar om totalförsvar även ska tas fram i kursplaner
	för andra ämnen, exempelvis i idrott och hälsa, teknik samt hem- och
	konsumentkunskap.
	MSB ser även ett behov av att adressera hur hela läroplanen ska kunna
	"krigsorganiseras", t.ex. konkretisering av vilka ämnen och lektioner för
	olika åldersgrupper som bör förberedas för fjärr- och/eller digital undervis-
	ning. Regeringen kan konstatera att det i dagsläget inte finns några sådana
	förslag. I sammanhanget bör dock nämnas att det finns bestämmelser om
	skolväsendet vid krig och krigsfara i förordningen (1991:1195) om skol-
	väsendet under krig och vid krigsfara m.m. Där framgår bl.a. att huvud-
	mannen får göra sådana avvikelser från föreskrifter för utbildningen i bl.a.
	grundskolan som är nödvändiga för att utbildningen ska kunna bedrivas i
	den utsträckning som är möjlig med hänsyn till rådande förhållanden (4 §).
	Vidare finns i promemorian En modern krisreglering för verksamheter på
	skolområdet (dnr U2024/02201) förslag som syftar till att modernisera
	författningsregleringen av verksamheter på skolområdet vid fredstida kris-
	situationer och höjd beredskap. Det föreslås bl.a. en ny förordning om
144	verksamheter på skolområdet vid fredstida krissituationer och höjd bered-

skap samt ändringar i skollagen som möjliggör författningsreglering av Prop. 2025/26:194 samtliga huvudmäns uppgifter och ansvar vid fredstida krissituationer och

höjd beredskap. Promemorian har remitterats och förslagen bereds inom Regeringskansliet.

På samma sätt som när det gäller läroplanernas inledande delar i avsnitt

6.3framför flera remissinstanser synpunkter om att vissa områden bör framgå av kursplanerna. Folkhälsomyndigheten anser att en god folkhälsas betydelse för Sveriges motståndskraft bör ingå i kursplanerna. Lant- brukarnas Riksförbund anser bl.a. att Sveriges försörjningsförmåga av livsmedel har en naturlig plats i totalförsvarsfrågor. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor vill ha med skrivningar om civil- samhällets betydelse för totalförsvaret. Röda Korsets Ungdomsförbund och Svenska Röda Korset vill stärka elevers kunskap om den interna- tionella humanitära rätten. Regeringen vill även här betona att det finns ett behov att prioritera det som eleverna framför allt behöver ha med sig från grundskolan och motsvarande skolformer. Inte minst är det centralt att eleverna lär sig grundläggande kunskaper och färdigheter. Därför behöver det finnas en viss restriktivitet när det gäller omfattningen av de olika kursplanernas mål och innehåll.

6.7	Fokus ska vara på elevens tillgodogörande av
	kunskap och inte uppfyllande av kriterier

Regeringens förslag
Ändringar ska göras i skollagen som innebär att det i flera bestämmelser
som handlar om elevernas kunskapsutveckling inte längre ska anges att
betygs- och bedömningskriterier ska uppfyllas. I stället ska formu-
leringar om att eleverna ska tillgodogöra sig kunskaper införas.
I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan
ska elever, i stället för att uppfylla betygs- eller bedömningskriterier,
tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas
kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll. Det ska inte
längre i vissa bestämmelser anges att elever ska uppfylla de kriterier
som minst ska uppfyllas. I stället ska anges att eleverna ska tillgodogöra
sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner
anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst
motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium.
När det gäller gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommu-
nal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som
anpassad utbildning på gymnasial nivå ska bestämmelserna i skollagen
om ämnes- och ämnesområdesplaner preciseras. Det ska i skollagen
anges att det av dessa planer bland annat ska framgå ämnets respektive
ämnesområdets syfte och centrala innehåll. Inom dessa skol- och utbild-
ningsformer ska elevens kunskaper ses i relation till den del av ämnes-
eller ämnesområdesplanerna som avser syfte och centralt innehåll. Det
ska inte heller för dessa skolformer anges att elever ska uppfylla de
betygskriterier som minst ska uppfyllas. I stället ska anges att eleverna
ska tillgodogöra sig de kunskaper som anges i den del av ämnes- och		145

Prop. 2025/26:194	ämnesområdesplanerna som avser syfte och centralt innehåll till en nivå
	som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömnings-
	kriterium.
	Det ska i skollagen även anges att det av kursplanerna i komvux på
	grundläggande nivå och komvux som anpassad utbildning på grund-
	läggande nivå ska framgå bland annat kursens syfte och centrala
	innehåll.
	När en bestämmelse gäller för utbildning med kurs-, ämnes- och
	ämnesområdesplaner med sinsemellan olika begreppsanvändning ska
	i stället formuleringen ”de kunskaper som anges i kurs-, ämnes- eller
	ämnesområdesplanerna” användas.
	Även den s.k. undantagsbestämmelsen om att det vid betygssätt-
	ningen får bortses från enstaka delar av betygskriterierna om det finns
	särskilda skäl, ska omformuleras så att det får bortses från enstaka delar
	av den del av ämnets kursplan som avser mål och innehåll i de obliga-
	toriska skolformerna, respektive den del av ämnesplanerna som avser
	syfte och centralt innehåll för gymnasieskolan, anpassade gymnasie-
	skolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbild-
	ning på gymnasial nivå.

	Läroplansutredningens förslag
	Förslaget om att fokus inte ska vara att uppfylla kriterier utan elevens
	tillgodogörande av kunskap i de obligatoriska skolformerna stämmer i
	huvudsak överens med regeringens förslag. Läroplansutredningen föreslår
	dock en mer specifik formulering i vissa bestämmelser om att elevens
	kunskaper ska ställas i relation till mål och innehåll ”för aktuellt stadium
	eller, i förekommande fall, för aktuell årskurs”. Läroplansutredning före-
	slår även att det i vissa bestämmelser ska anges att elever ska tillgodogöra
	sig de kunskaper som anges i kurs- och ämnesplanerna och som minst
	motsvarar betygskriterierna för godkända resultat eller bedömnings-
	kriterierna Godtagbara kunskaper. Utredningen om likvärdiga betyg och
	meritvärden lämnar motsvarande förslag, som även inkluderar fler
	skolformer – se nedan.
	Remissinstanserna
	En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot
	förslaget. Till dessa hör Statens skolverk, Statens skolinspektion,
	Göteborgs och Stockholms kommuner, Sveriges Kommuner och Regioner
	(SKR), Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Afasiförbundet i Sverige,
	Funktionsrätt Sverige och Svenska Idrottslärarföreningen. Sveriges Skol-
	ledare framhåller att det är en bra förändring som i högre utsträckning
	lägger fokus på skolans huvuduppdrag. Nätverket Sveriges ämneslärar-
	föreningar instämmer i att ordet ”uppfylla” inte ska användas kopplat till
	betygs- och bedömningskriterier och ställer sig positiv till en om-
	formulering av undantagsbestämmelsen. Svenska Idrottslärarföreningen
	instämmer i bedömningen att termen "uppfylla" bör undvikas i samband
	med betygs- och bedömningskriterier. Ett mer ändamålsenligt språkbruk,
	som bättre speglar progression och gradvisa kvalitetsnivåer, bidrar enligt
146	föreningen till en mer rättvis och pedagogiskt meningsfull bedömning.
146

Osby kommun anser att formuleringen om att elever ska tillgodogöra sig Prop. 2025/26:194 kunskaper i stället för att nå betyg är gynnsamt för eleverna, men anger att

detta ställer krav på ett tydligt stöd för lärare i betyg och bedömning av kunskaper i stället för förmågor. Göteborgs universitet avstyrker förslaget, då det enligt universitet utgör en logisk följd av det betygssystem som föreslås i betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18), ett förslag som universitetet är kritisk till i stora delar.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ser att det finns flera utmaningar i tillämpningen av den s.k. undantagsbestämmelsen när fokus skiftar från ”uppfylla kriterier” till ”tillgodogöra sig kunskaper”. Myndig- heten anser att det behöver bli tydligt vad som utgör ”enstaka delar av mål och innehåll”.

Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärdens förslag

Förslaget om att fokus inte ska vara att uppfylla kriterier utan elevens till- godogörande av kunskap stämmer också i huvudsak överens med rege- ringens förslag. Utredningen föreslår dock att det i vissa bestämmelser ska anges att elever ska tillgodogöra sig kunskaper som minst motsvarar betygskriteriet godtagbara kunskaper eller uppfylla de kriterier för bedöm- ning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Utredningens förslag är inte heller anpassat till den nya strukturen i kursplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer. Utredningen föreslår inte att det ska anges i skollagen att bland annat ämnets, ämnesområdets och kursens syfte och centrala innehåll ska framgå av ämnes- och ämnesområdesplanerna samt av vissa kursplaner i komvux. Utredningens förslag omfattar utöver de obligatoriska skolformerna även gymnasieskolan, anpassade gymnasie- skolan och komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Remissinstanserna

Flera remissinstanser lämnar samma synpunkter som på motsvarande förslag i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19). Även när det gäller förslaget i betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) är det en majoritet av remissinstanserna som tillstyrker eller inte har något att invända mot förslaget. Till dessa hör bl.a. Skolverket, Skolinspektionen, Ale, Göteborgs och Varbergs kommuner, SKR, Almega Utbildning, Sveriges Skolledare, Idéburna skolors riksförbund, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Svenskt Näringsliv, Funktionsrätt Sverige och Föräldraalliansen Sverige. Till exempel anser Almega Utbildning att det är positivt att elevens kunskaper ska förhållas till inne- hållet i ämnet i stället för betygskriterierna. Ale kommun instämmer med utredningens bild av hur de nya betygskriterierna kan skapa en tydlighet när det kommer till vad som faktiskt ska bedömas. Genom att frångå omfattande betygskriterier kan det enligt Linköpings kommun förhopp- ningsvis ske ett skifte där större fokus kan läggas på undervisning och lärande i stället för på bedömning och tolkning av betygskriterier. Skolinspektionen framför att den föreslagna förskjutningen från bedöm-

ning av elevers kunskap i relation till betygskriterier till en helhets-

147

Prop. 2025/26:194 bedömning i relation till ämnets syfte och innehåll ställer fortsatt höga krav på tydlighet i kurs- och ämnesplaner. IFAU anser att avskaffandet av tydliga målbeskrivningar på varje betygssteg kan motverka en undervis- ning som syftar till att bocka av bedömningskriterier snarare än att främja lärande. Sveriges Skolledare anser att förslaget ger uttryck för en i grunden positiv utveckling som lägger fokus på kunskaper i stället för utförandet av olika moment, vilket också bör kunna minska den känsla av ständig bedömning som många elever upplever.

Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd invänder mot antagandet att ämnets syfte och centrala innehåll kommer att ligga till grund för betygs- sättningen men tillstyrker förslaget om nya betygskriterier i övrigt. Gislaveds kommun ifrågasätter om det inte behövs en högre grad av konkretion och styrning i betygskriterierna än vad förslaget innebär. Kristianstads kommun anser att det är positivt att bedömning sker utifrån ämnets syfte och centrala innehåll, men påpekar att det även fortsätt- ningsvis finns risk för att bedömningen kan bli subjektiv och olikvärdig. Diskrimineringsombudsmannen (DO) vill understryka vikten av att den föreslagna lydelsen om ”minst motsvarar betygskriteriet godtagbara kunskaper” inte används som ett tak, utan att barn och elever som har behov får tillgång till extra anpassning och särskilt stöd för att uppnå sin fulla potential. Vallentuna kommun anser att regeringen bör överväga att införa en definition av betygskriterier för att undvika feltolkningar av begreppet. Norrköpings kommun vill understryka vikten av att stöd- material eller allmänt råd utformas där betygskriterierna förtydligas.

Skolverket instämmer i att betygskriteriernas funktion ska renodlas. Skolverket anser dock att det kommer att krävas en översyn av ämnes- planerna för gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå med anledning av det nya sättet att sätta betyg. Detta för att myndigheten gör bedömningen att det även i Gy25 finns ämnesplaner där vissa aspekter av det som ska betygssättas främst framgår i betygskriterierna. Göteborgs universitet anser att problemet med att lärare gör olika tolkningar kommer att kvarstå. Universitetet framför även att det krävs nya ämnes- och kurs- planer för att det betygssystem som föreslås ska kunna genomföras. Även Svenskt Näringsliv betonar att förslaget förutsätter att man beslutar om nya, mer kunskapsrika och tydliga läro- och kursplaner så att elevernas kunskaper kan ställas i relation till varje ämnes syfte och centrala innehåll.

Gällande omformuleringen av undantagsbestämmelsen tillstyrker SPSM förslaget och instämmer i att det finns behov av att kunna göra undantag avseende delar av mål eller innehåll som eleven på grund av sin funktions- nedsättning inte kan nå eller genomföra. Även Synskadades Riksförbund är positiva till att undantagsbestämmelsen anpassas till övriga förslag om betygssättning. Utvecklingspedagogik Sverige anser att det är viktigt med möjlighet till undantag för elever med stora stödbehov och att det görs

	tydligt när eller för vilka elevgrupper dessa undantag förväntas användas.
	Skälen för regeringens förslag
	Fokus ska inte vara att uppfylla betygs- och bedömningskriterier…
	Som beskrivits närmare i avsnitt 5 och 6.4 innehåller betygskriterierna
	i dag förhållandevis detaljerad men otydlig information om vad eleverna
148	ska kunna för att uppnå olika betygssteg. På motsvarande sätt innehåller

kriterierna för bedömning av kunskaper information om vad eleverna ska kunna för att uppnå det aktuella kriteriet. I flera bestämmelser i skollagen hänvisas till uppfyllande av betygs- och bedömningskriterierna. Exempel- vis framgår det av nuvarande bestämmelser om stöd att en elev som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygs- kriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser (3 kap. 2 §). Kriterierna får därmed betydelse i flera olika situationer, bl.a. vid bedömningen av rätt till stöd, mottagande i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan, placering i resursskola, skolpliktens upphörande, erbjudande om lovskola samt vid utvecklings- samtal, den skriftliga individuella utvecklingsplanen och betygssättning (se avsnitt 5.5).

Regeringen anser, i likhet med Nätverket Sveriges ämneslärar- föreningar och Svenska Idrottslärarföreningen, att det finns problem med att flera olika bestämmelser i skollagen som rör elevers kunskaps- utveckling utgår från betygs- och bedömningskriterierna. Det skapar ett starkt fokus på bedömning och betygssättningen i stället för att rikta upp- märksamheten mot det som eleverna ska lära sig. Som framgår i avsnitt

6.4anser regeringen att den nuvarande formen av betygskriterier bör tas bort från kursplanerna i de obligatoriska skolformerna och ersättas med betygskriterier som endast med några få ord beskriver nivåerna på elev- ernas kunskaper och är desamma i alla ämnen och årskurser. Detta efter- som fokus bör riktas mot undervisningens mål och innehåll, i stället för mot bedömning och betygssättning. Kortfattade betygskriterier motiveras också av att de nuvarande betygskriteriernas utformning inte har lett till likvärdiga betyg. Motsvarande förslag lämnas i betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) för alla skolformer där betyg sätts i ämnen (kurser i komvux är undantagna förslaget). Samma skäl som anges i avsnitt

6.4för att genomföra ändringen i de obligatoriska skolformerna talar enligt regeringen för att kortfattade betygskriterier utan detaljerad information om vad elever ska uppnå för att få ett visst betyg, införs i samtliga skol- former där bedömningar av elevers kunskaper i ämnen görs. När det gäller gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå bör det därför införas kortfattade betygskriterier som är kopplade till de olika betygs- stegen, i stället för de detaljerade beskrivningar av betygskriterier som finns i dag. I propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) föreslås att en ny betygsskala med jämna steg, 1–10, ska införas i skollagen (se avsnitt 4.5 och 5.7). I den propositionen görs också bedömningen att betygskriterierna bör regleras på förordningsnivå och uttryckas på följande sätt: 10 utmärkta kunskaper, 8–9 mycket goda kunskaper, 6–7 goda kunskaper, 4–5 godtagbara kunskaper och 1–3 begränsade kunskaper.

I avsnitt 6.4 föreslås också att kriterierna för bedömning av kunskaper ska benämnas bedömningskriterier, vilket är det begrepp som kommer att användas fortsättningsvis. Som framgår i det avsnittet anser regeringen att också bedömningskriterierna ska vara kortfattade och inte innehålla närmare information om vad eleven ska kunna för att nå ett visst kriterium. Även begreppet kriterier för bedömning av kunskaper när det gäller elever som läser ämnesområdesplaner i anpassade gymnasieskolan bör bytas ut

Prop. 2025/26:194

149

Prop. 2025/26:194 mot bedömningskriterier (18 kap. 26 a § skollagen). Ämnesområdesplan- erna kommer därmed att behöva anpassas i enlighet med detta.

150

Eftersom betygs- och bedömningskriterierna inte längre kommer att innehålla detaljerad information om elevernas kunskaper blir det enligt regeringens mening inte ändamålsenligt att tala om att kriterierna ska ”uppfyllas”. Regeringen anser mot denna bakgrund, och för att öka fokus på det som eleverna ska lära sig i ämnet, i likhet med bl.a. Linköpings kommun och IFAU, att bestämmelserna i skollagen inte längre ska fram- hålla uppfyllandet av betygs- och bedömningskriterierna.

… utan på att eleven ska tillgodogöra sig kunskaper

Läroplansutredningen och Utredningen om likvärdiga betyg och merit- värden har båda föreslagit att begreppet uppfylla betygs- och bedömnings- kriterier ska ersättas med uttrycket tillgodogöra sig kunskaper. Regeringen instämmer med utredningarna och bl.a. Osby kommun och Almega Utbildning om att fokus bör ligga på kunskaper i stället för betyg. Det viktigaste är vad eleven ska lära sig under sin skoltid, inte betygssättningen av dessa kunskaper. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att begreppet uppfylla betygs- och bedömningskriterier ska ersättas av begreppet till- godogöra sig kunskaper. Liksom Sveriges Skolledare menar regeringen att en sådan förändring i högre utsträckning lägger fokus på skolans huvud- uppdrag. Eftersom kursplanerna kommer att utformas på ett annat sätt när det gäller de obligatoriska skolformerna än ämnes- och ämnesområdes- planerna för gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå, behöver dock regleringen utformas på lite olika sätt, se nedan. Regeringen anser att det är av stor vikt att fokus flyttas från betygssättning till lärande och kunskaper oavsett om ett nytt betygssystem införs eller inte. Regeringen instämmer därmed inte i Göteborgs universitets uppfattning att förslaget enbart skulle utgöra en följd av det nya betygssystem som föreslås i betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18).

Osby kommun anser att formuleringen om att elever ska tillgodogöra sig kunskaper i stället för att nå betyg ställer krav på ett tydligt stöd för lärare i betyg och bedömning av kunskaper i stället för förmågor. Regeringen instämmer i att det är viktigt att lärarna ges ett tydligt stöd vid införandet av det nya systemet. I det i avsnitt 6.3.2 nämnda uppdraget till Skolverket att förbereda införandet av en tioårig grundskola och ta fram förslag på nya läroplaner ingår därför att myndigheten ska genomföra implemen- teringsinsatser avseende de nya läroplanerna, som stöd för huvudmän, rektorer och lärare. Vidare uttalar regeringen i propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) att regeringen även avser att ge Skolverket i uppdrag att genomföra implementeringsinsatser som avser det nya betygssystem som föreslås.

Regeringen kan konstatera att varken Läroplansutredningen eller Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden har föreslagit någon ändring för komvux i svenska för invandrare, komvux på grundläggande nivå och komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå. Det saknas därför beredningsunderlag för att genomföra motsvarande ändringar för dessa skolformer. I de skolformerna ska läraren även fortsätt- ningsvis vid betygssättning på en kurs göra en bedömning av elevens

kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen Prop. 2025/26:194 (20 kap. 37 § första stycket skollagen).

I grundskolan och motsvarande skolformer ska eleven tillgodogöra sig kunskaper i relation till kursplanens mål och innehåll

I avsnitt 6.4 redogörs närmare för förslaget om en ny struktur på kurs- planerna och att det bör preciseras i ämnenas och ämnesområdenas mål och innehåll för de obligatoriska skolformerna vad eleverna ska behärska. I de flesta ämnen föreslås att mål och innehåll anges för respektive stadium, dvs. lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet, men mål och inne- håll i svenska, svenska som andraspråk och matematik föreslås delas upp i fler intervaller i lågstadiet.

Den information som i dag finns i nuvarande betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper kommer i enlighet med förslaget till ny struk- tur på kursplaner för de obligatoriska skolformerna i stor utsträckning flyttas över till ämnenas och ämnesområdenas mål och innehåll. Mot denna bakgrund anser regeringen att det i skollagen bör anges att elever i de skolformerna i stället för att uppfylla betygs- eller bedömningskriterier ska tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll. Det ska inte heller längre i vissa bestämmelser anges att elever ska uppfylla de kriterier som minst ska uppfyllas. I stället ska anges att eleverna ska tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium.

DO anser att det är viktigt att ändringarna av stödbestämmelserna i

3 kap. skollagen inte medför att barn och elever som har behov av det inte får tillgång till extra anpassning och särskilt stöd. Regeringen vill tydlig- göra att de nya lydelserna av bestämmelserna i förevarande proposition inte innebär sänkta ambitioner vad det gäller att barn och elever ska få stöd. I propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195) föreslås vidare ändringar i 3 kap. skollagen som syftar till att eleverna tidigare än i dag ska ges ett mer ändamålsenligt stöd, se avsnitt 5.7.

När det gäller den närmare utformningen av berörda bestämmelser i skollagen föreslås i Läroplansutredningens betänkande och i lagråds- remissen en formulering om att elevens kunskaper i vissa fall, t.ex. i bestämmelsen i 10 kap. 13 § skollagen om utvecklingssamtal i årskurs 1– 6, ska ställas i relation till ”mål och innehåll för aktuellt stadium eller, i förekommande fall, för aktuell årskurs”. Lagrådet anser att skrivningen ”för aktuellt stadium eller, i förekommande fall, för aktuell årskurs” kan tas bort utan att något missförstånd skulle kunna uppstå. Regeringen instämmer och ser det som givet att elevens kunskaper ska ställas i relation till det mål och innehåll som är aktuellt i det enskilda fallet, t.ex. att bedöm- ningen av en elevs kunskaper i mellanstadiet sker i relation till kurs- planernas mål och innehåll för mellanstadiet och inte i relation till mål och innehåll för lågstadiet.

151

Prop. 2025/26:194

152

I gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och motsvarande skolformer inom komvux ska eleven tillgodogöra sig kunskaper i relation till ämnets syfte och centrala innehåll

När det gäller gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå finns information om vilka kunskaper elever ska tillgodogöra sig i ämnenas syften och centrala innehåll i respektive ämnesplan. Motsvarande information finns också i ämnesområdenas syften och centrala innehåll i ämnesområdesplanerna inom den anpassade gymnasieskolan. Därför bedömer regeringen att elevens kunskaper i dessa skolformer bör ses i relation till syfte och centralt innehåll. Flera remissinstanser, bl.a. Almega Utbildning, Ale och Linköpings kommuner, IFAU och Sveriges Skolledare anser att det är positivt att förslaget leder till ökat fokus på undervisning och lärande i stället för på bedömning och tolkning av betygskriterier. Det anses kunna minska den känsla av ständig bedömning som många elever upplever. Regeringen delar denna bedömning och anser i motsats till Gislaveds kommun att det inte behövs en högre grad av konkretion och styrning i betygskriterierna än vad förslaget innebär och att betygs- kriterierna som används i dag därför inte bör utgöra grunden även för betygskriterierna i det nya systemet. Detta eftersom det bl.a. motverkar syftet att rikta uppmärksamhet mot undervisning och lärande. Regeringen håller inte heller med Vallentuna kommun om att det kan behövas en definition av begreppet betygskriterier. Enligt regeringens mening kom- mer betygskriteriernas roll och funktion att vara tydlig genom aktuella författningar och det stöd som kommer att erbjudas.

Till skillnad från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd bedömer regeringen att lärare kommer att kunna använda ett ämnes syfte och centrala innehåll som grund för betygssättningen. Tanken är att den information som i dag finns i betygskriterierna i stor utsträckning ska finnas i andra delar av ämnesplanerna. Det nya betygssystemet behandlas närmare i propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197), se även avsnitt 4.3 och 5.7. Som nämnts ovan och som även Norrköpings kommun efterfrågar kommer det att tas fram stöd gällande bedömning och betygssättning. Regeringen delar Kristianstads kommuns och Göteborgs universitets uppfattning att problemet att lärare tolkar betygskriterierna olika inte kan lösas genom att lärarna i stället ska tolka formuleringarna i ämnets syfte och centrala innehåll. Frågan om likvärdighet i betygssätt- ningen hanteras dock genom de förslag som finns i propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197).

På motsvarande sätt som för de obligatoriska skolformerna bör det inte heller i de bestämmelser som rör gymnasieskolan, anpassade gymnasie- skolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå anges att elever ska uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas. I stället bör det anges att elever ska tillgodogöra sig de kunskaper som anges i den del av ämnes- eller ämnesområdesplanerna som avser syfte och centralt innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium.

Lagrådet anför att förutsättningar som är nödvändiga för tillämpningen av en lagbestämmelse också bör vara reglerade i lag. När det gäller gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux på gymnasial

nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå förutsätter lagbestämmelserna att det ska finnas ämnesplaner med ett visst innehåll. Lagrådet anser att det då inte bör överlämnas till regeringen att bestämma innehållet utan det bör framgå direkt av lagen. Lagrådet föreslår därför att det tas in bestämmelser i skollagen som anger vad en ämnesplan i gym- nasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux ska innehålla. Regeringen delar Lagrådets uppfattning att sådana bestämmelser bör in- föras. Eftersom även ämnesområdesplanerna i anpassade gymnasieskolan och kursplanerna i komvux på grundläggande nivå och komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå bör innehålla ämnesområdets respektive kursens syfte och centrala innehåll föreslås att även dessa omfattas av förslaget.

I likhet med bl.a. Skolverket och Göteborgs universitet bedömer regeringen att det kommer att krävas ändringar av ämnesplanerna med anledning av det nya sättet att sätta betyg. Det är viktigt att ämnesplanerna anpassas till den nya regleringen. Som beskrivits ovan bör de detaljerade betygskriterierna tas bort från ämnesplanerna. Kriterierna för bedömning av kunskaper i ämnesområdesplanerna bör också anpassas till den nya reformen. När det gäller Skolverkets synpunkt att det även i Gy25 finns ämnesplaner i vissa gymnasiegemensamma ämnen, yrkesämnen och andra ämnen där vissa aspekter av det som ska betygssättas främst framgår i betygskriterierna, bedömer regeringen att sådana delar vid behov bör läggas in i ämnets syfte och centrala innehåll. Regeringen instämmer här med Skolinspektionen om att förskjutningen från bedömning av elevers kunskap i relation till betygskriterier till en helhetsbedömning i relation till ämnets syfte och innehåll ställer fortsatt höga krav på tydlighet i ämnes- planerna. På sikt bör även större ändringar i läroplanerna för de frivilliga skolformerna och ämnesplanerna genomföras, bl.a. utifrån de förändringar som ska genomföras avseende kursplanerna för de obligatoriska skol- formerna. Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska lämna för- slag på en ämnesutformad gymnasieskola respektive anpassad gymnasie- skola (dir. 2025:98). I direktiven till denna utredning framgår att när förändringar görs inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan bör en av utgångspunkterna vara de principer som föreslås i betänkandet Kunskap för alla – nya kursplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) för kursplanerna i de obligatoriska skolformerna.

Ivissa fall krävs en hänvisning som täcker in kurs-, ämnes- och ämnesområdesplaner

Som beskrivs ovan kommer vilka kunskaper som eleverna ska behärska att anges i kursplanernas mål och innehåll för de obligatoriska skol- formerna. När det gäller gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå kommer motsvarande information att finnas i ämnes- planernas och ämnesområdesplanernas syfte och centrala innehåll. I de bestämmelser som omfattar både obligatoriska skolformer och frivilliga skolformer där elever läser ämnen eller ämnesområden bör uttrycket ”de kunskaper som anges i kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplanerna” användas. Ett sådant begrepp kan användas även om de olika planerna har sinsemellan olika begreppsanvändning.

Prop. 2025/26:194

153

Prop. 2025/26:194 Lärare ska fortsatt kunna göra vissa undantag vid betygssättningen

Enligt nuvarande reglering kan lärare, om det finns särskilda skäl för det, vid betygssättningen bortse från enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg (se exempelvis 10 kap. 21 § och 15 kap. 26 § skollagen). Enligt förarbetena ska bestämmelsen tillämpas restriktivt och bara när elevens funktions- nedsättning eller andra personliga förhållanden är av permanent natur och utgör ett direkt hinder för eleven att nå kravet oavsett i vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges. Undantag kan endast göras avseende en begränsad del av det som eleven ska lära sig i ämnet och läraren kan inte bortse från sådant som rör stora delar av ämnet (prop. 2009/10:165 s. 735).

I likhet med SPSM och Utvecklingspedagogik Sverige anser regeringen att undantagsbestämmelsen bör kvarstå för att elever med funktionsned- sättning ska ha likvärdiga möjligheter i utbildningen. Undantagsbestäm- melsen bör dock anpassas till övriga förslag om betygssättning. De bestämmelser som rör obligatoriska skolformer föreslås omformuleras så att det vid betygssättningen, om det finns särskilda skäl, får bortses från enstaka delar av den del av ett ämnes kursplan som avser mål och innehåll. Motsvarande bestämmelser som omfattar gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och motsvarande skolformer i komvux föreslås omformu- leras så att det vid särskilda skäl får bortses från enstaka delar av den del av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll.

SPSM anser att det behöver bli tydligt hur undantagsbestämmelsen ska tillämpas framöver. Regeringen anser att undantagsbestämmelsen bör tillämpas på motsvarande sätt som i dagens system, men med den ovan beskrivna skillnaden att det är enstaka delar av mål och innehåll respektive syfte och centralt innehåll som kan bortses ifrån vid betygssättningen. Det bör fortsatt enbart vara möjligt att göra undantag från en begränsad del av ämnets mål och innehåll respektive syfte och centrala innehåll. Det bör inte heller framöver vara möjligt att bortse från centrala eller stora delar av ämnet, t.ex. att kunna läsa. Undantagsbestämmelsen gäller även framöver vid betygssättningen och därmed inte vilken undervisning som eleverna ska ges. Som tidigare framgått kommer det även att tas fram stöd för implementeringen av reformen.

6.8Sammantagen bedömning ska användas för alla betygssteg

	Regeringens förslag
	Bestämmelsen i skollagen om betygssättning ska ändras så att en
	princip om sammantagen bedömning ska tillämpas för hela betygs-
	skalan i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, same-
	skolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal
	vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som an-
154	passad utbildning på gymnasial nivå. Läraren ska, för samtliga betygs-
154

steg, dvs. även för betygssteget E, vid betygssättningen göra en	Prop. 2025/26:194
sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till kurs-
och ämnesplanerna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens
kunskaper.
En elev i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på
gymnasial nivå eller komvux som anpassad utbildning på gymnasial
nivå måste dock vid betygssättningen, när det gäller sådana delar av en
ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet
eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters före-
skrifter, trots vad som anges om sammantagen bedömning, i dessa delar
ha kunskaper som minst motsvarar betyget E för att eleven ska kunna
ges detta betyg i ämnet.

Läroplansutredningens förslag
Förslaget stämmer överens med regeringens förslag när det gäller att en
princip om sammantagen bedömning för samtliga betygssteg införs i de
obligatoriska skolformerna. Motsvarande förslag finns i betänkandet Ett
likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) som även inkluderar fler skol-
former – se nedan.
Remissinstanserna
En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot
förslaget att införa en princip om sammantagen bedömning för alla
betygssteg. Till dessa hör bl.a. Statens skolverk, Statens skolinspektion,
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Högskolan i Halmstad,
Karlskogas och Övertorneå kommuner, Almega Utbildning, Sveriges
Kommuner och Regioner (SKR), Elevernas riksförbund, Funktionsrätt
Sverige och Sveriges Lärare. SPSM framför att det kan vara positivt för
elever med ojämna kunskapsprofiler att en sammantagen bedömning ska
göras för samtliga betygssteg och Karlskoga kommun anser att det är
positivt att det införs en allsidig bedömning av en elevs kunskaper för alla
betygssteg. Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer ser positivt på för-
slaget om sammantagen bedömning för samtliga betygssteg under förut-
sättning att det används med ett betygssystem likt det som föreslås i
betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18). SKR och
Sveriges Lärare anser att förslaget bör genomföras oavsett om förslagen i
det betänkandet genomförs eller inte.
Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärdens förslag
Förslaget i betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) stäm-
mer i huvudsak överens med regeringens. Utredningens förslag omfattar
utöver de obligatoriska skolformerna även gymnasieskolan, anpassade
gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad
utbildning på gymnasial nivå. I utredningens förslag omfattas inte
anpassade gymnasieskolan av att en elev vid betygssättningen ändå måste
ha godtagbara kunskaper i sådana delar av ämnets syfte och centrala
innehåll som avser säkerhetsaspekter eller myndigheters föreskrifter för att
kunna få betyget E.	155
	155

Prop. 2025/26:194

156

Remissinstanserna

När det gäller förslaget i betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) om sammantagen bedömning är bl.a. Skolinspektionen, SPSM, Gotlands och Kristianstads kommuner, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), SKR, Almega Utbildning, Idé- burna skolors riksförbund, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd samt Bildlärarnas riksförening positiva eller har inga invändningar. Flera av dessa, bl.a. Gotlands och Kristianstads kommuner, framhåller att det är positivt att goda kunskaper inom en viss del av ämnet kan kompensera för sämre kunskaper inom en annan del. SPSM anser att en sammantagen bedömning ger lärarna möjlighet att allsidigt bedöma elevernas kunskaper vilket kan leda till en mer rättvisande och nyanserad bedömning av elev- ernas kunskapsnivå. Vimmerby kommun ser positivt på förslaget och anser att det, och en ny betygsskala, kan bidra till att minska lärarnas arbetsbörda och öka elevernas motivation. Sveriges Skolledare tillstyrker förslaget men vill lyfta frågan om hur moment som i dag är obligatoriska, t.ex. simkunnighet, ska hanteras i den sammantagna bedömningen.

Skolverket välkomnar förslaget att elever i gymnasieskolan eller i kom- vux på gymnasial nivå vid betygssättningen minst måste ha kunskaper motsvarande betygskriteriet godtagbara kunskaper i de delar av ämnets syfte och centrala innehåll som rör säkerhet m.m. Myndigheten förordar att motsvarande ska gälla även för den anpassade gymnasieskolan.

Skälen för regeringens förslag

Sammantagen bedömning bör införas för hela betygsskalan

Lärare ska i dag vid betygssättning göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Det innebär att starka kunskaper i vissa avseenden kan balansera upp svagare kunskaper i andra avseenden. För betyget E, som är det lägsta godkända betyget ska dock samtliga kriterier vara uppfyllda. Sammantagen bedömning gäller alltså endast för betygen D–A.

De nuvarande bestämmelserna infördes enligt förslag i propositionen Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper (prop. 2021/22:36, bet. 2021/22:UbU7, rskr. 2021/22:156). Av propositionen framgår att IFAU ansåg att lärare bör anses ha den kompetens som krävs för att kunna göra en professionell helhetsbedömning även för betygs- steget E. Regeringen instämde i detta, men framförde att en sammantagen bedömning av betyget E är nära sammankopplad med den s.k. godkänt- gränsen, dvs. gränsen för ett godkänt betyg. Den dåvarande regeringen gjorde bedömningen att innan man tar ställning i frågan om sammantagen bedömning för betyget E fanns det skäl att se över godkäntgränsen. Enligt regeringen borde även behörighetskraven till nationella program i gymnasieskolan ingå i översynen (a. prop. s. 63–65). Som tidigare fram- gått har Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden analyserat och lämnat förslag på ett nytt betygssystem och system för meritvärdering (SOU 2025:18). I propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) lämnas bl.a. förslag om en ny numerisk betygsskala, 1–10, och att bestämmelserna om behörighet ska ändras och bli mer kompensa-

toriska (se avsnitt 5.7). Såväl Utredningen om likvärdiga betyg och merit- värden och Läroplansutredningen föreslår att principen om sammantagen bedömning ska gälla för samtliga betygssteg.

Dagens bestämmelser innebär att elever som inte uppfyller samtliga betygskriterier för betyget E får ett F, som är ett icke godkänt betyg. Lärares tolkning av vad som krävs för att uppfylla varje del av betygs- kriterierna kan därmed få en mycket stor påverkan på elevens betyg. Som framgår av avsnitt 6.4 har det även visat sig mycket svårt eller omöjligt för lärare att tolka betygskriterierna på samma sätt i hela landet. Regeringen ser därför att det finns betydande risker och uppenbara problem med en skarp, icke-kompensatorisk, regel såsom dagens godkäntgräns.

En princip om sammantagen bedömning för hela betygsskalan tillsam- mans med förenklade betygskriterier och tydligare samt mer preciserade kursplaner skulle däremot både ge lärare bättre information om vilka kunskaper som elever förväntas tillgodogöra sig samtidigt som betygs- sättningen underlättas. Regeringen instämmer med SPSM om att en sam- mantagen bedömning ger lärarna möjlighet att allsidigt bedöma elevernas kunskaper vilket kan leda till en mer rättvisande och nyanserad bedömning av elevernas kunskapsnivå. I likhet med vad SPSM framför anser även regeringen att en sammantagen bedömning kan vara särskilt positivt för elever med en ojämn kunskapsprofil.

Vid en sammantagen bedömning av vilken nivå som elevens kunskaps- nivå huvudsakligen motsvarar bör mer centrala delar av ämnet väga tyngre än andra. Till exempel bör läsning vara en så central del av ämnet svenska och svenska som andraspråk att det ges en mycket stor vikt vid betygs- sättningen. Sveriges Skolledare, som tillstyrker förslaget, lyfter frågan om hur moment som är obligatoriska i dag i bl.a. grundskolan, t.ex. simkun- nighet, ska hanteras i den sammantagna bedömningen. Regeringen kan konstatera att sammantagen bedömning inte påverkar vad som är obliga- toriskt i undervisningen, vilket följer av andra delar av kurs- och ämnes- planerna. Samtidigt innebär sammantagen bedömning att delar som i dagens betygskriterier är särskilt utpekade, t.ex. kravet att kunna simma 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge för att kunna få ett E i idrott och hälsa i grundskolan, inte längre kommer att utgöra ett absolut krav för ett visst betyg. Det bör dock utgöra en central del av ämnet och ges en mycket stor vikt vid betygssättningen. Regeringen vill framhålla att det är mycket viktigt att alla elever lär sig att simma. Skolans ansvar inom området bör dock framgå av mål och innehåll i de nya kursplanerna och inte av betygskriterierna, se avsnitt 6.4. Regeringen vill betona vikten av att simning på ett tydligt sätt bör framgå av kursplanernas mål och inne- håll. Därmed blir det, som framgått ovan, en del som väger tungt i den sammanvägda bedömningen vid betygssättningen. Här bör även nämnas att det i propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195) bl.a. finns förslag som syftar till bättre förutsättningar att kunna sätta in tidiga stödinsatser.

Som tidigare framgått föreslår regeringen i propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) ett nytt betygssystem. I likhet med Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer anser regeringen att samman- tagen bedömning för hela betygsskalan passar väl in i det föreslagna nya betygssystemet. Liksom SKR och Sveriges Lärare, bedömer regeringen att

Prop. 2025/26:194

157

Prop. 2025/26:194 sammantagen bedömning för hela betygsskalan dock skulle kunna införas även inom ramen för dagens betygssystem.

Varken Läroplansutredningen eller Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden har föreslagit någon ändring för komvux i svenska för invandrare, komvux på grundläggande nivå och komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå när det gäller sammantagen bedömning. Det saknas därför beredningsunderlag för att genomföra motsvarande ändringar för dessa skolformer.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att en sammantagen bedömning vid betygssättningen ska gälla för samtliga betygssteg, dvs. även för betyget E i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, same- skolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gym- nasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Det ska finnas vissa undantag i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux

Av de s.k. undantagsbestämmelserna i de nuvarande bestämmelserna om betygssättning framgår att det, om det föreligger särskilda skäl, får bortses från enstaka delar av betygskriterierna. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som har en funktionsnedsättning som gör att de inte kan uppfylla enstaka delar av betygskriterierna. Av undan- tagsbestämmelserna för gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux framgår dock att möjligheten att bortse från vissa delar av betygs- kriterierna inte gäller de kriterier som rör säkerhet. Detta gäller t.ex. vid svetsning, elinstallation eller andra arbeten som kan få mycket allvarliga konsekvenser om de inte utförs korrekt. Det är också viktigt att följa myndigheters föreskrifter t.ex. vid kemikaliehantering.

Regeringen anser, i likhet med Skolverket, att det på liknande sätt behöver finnas undantag för när sammantagen bedömning kan tillämpas. Det handlar om när bedömningen avser sådana delar på gymnasial nivå som rör säkerhetsaspekter eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter. Det är viktigt att en elev i ett ämne där säker- hetsaspekter ingår inte får ett betyg som signalerar att eleven har godtag- bara kunskaper i ämnet utan att eleven behärskar de säkerhetsrutiner som krävs. När sammantagen bedömning införs för hela betygsskalan bör en elev därmed inte kunna kompensera bristande kunskap om säkerhet med goda kunskaper i övrigt för att kunna få betyget E.

Regeringen konstaterar att det inte anges några skäl i betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) till att den anpassade gymnasie- skolan inte ska omfattas, på samma sätt som i dag gäller för undan- tagsbestämmelsen. Regeringen kan inte heller se några sådana skäl utan instämmer med Skolverket om att förslaget även bör omfatta den anpassade gymnasieskolan. Därmed bör även komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå omfattas av förslaget.

Regeringen föreslår därför att en elev i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå eller komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå vid betygssättningen, när det gäller sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters

158

föreskrifter, måste ha kunskaper som minst motsvarar betyget E för att Prop. 2025/26:194 eleven ska kunna ges detta betyg i ämnet.

7Grundläggande svenska för elever som är nybörjare i språket

7.1En ny kursplan i grundläggande svenska ska införas

Regeringens förslag

Det ska anges i skollagen att det för ämnet svenska som andraspråk ska finnas två kursplaner. Den ena av dessa ska benämnas grundläggande svenska. Kursplanen för grundläggande svenska ska gälla i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolans introduktionsprogram och, under vissa omständigheter, anpassade gymnasieskolan.

Förslag från Utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen

Förslaget stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag, med den skillnaden att utredningen inte föreslår att det ska framgå av skollagen att det i ämnet svenska som andraspråk ska finnas två kursplaner, varav den ena ska benämnas grundläggande svenska. Utredningen föreslår att den nya kursplanen i ämnet svenska som andraspråk ska benämnas grundlägg- ande svenska som andraspråk.

Remissinstanserna

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget om att nya kurs- planer bör införas i ämnet svenska som andraspråk. Det gäller bl.a. Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Myndigheten för delaktighet, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Borås och Göteborgs kommuner, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB (IES), Sveriges Lärare och Föräldraalliansen Sverige.

Flera remissinstanser, däribland Helsingborgs, Stockholms och Uppsala kommuner, framhåller att sådana kursplaner skulle kunna bidra till högre kvalitet i undervisningen för de elever som befinner sig i början av sin andraspråksutveckling i svenska. Göteborgs kommun bedömer att förs- laget kan leda till ökad tydlighet för elever, lärare och rektorer. Vetlanda kommun betonar att nya kursplaner behövs för att öka likvärdigheten. Vidare bedömer Linnéuniversitetet, som också välkomnar en ny kursplan, att förslaget tillgodoser ett behov som har uppmärksammats i forskning.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Göteborgs kommun framhåller att det inte är uppenbart att enbart skilda kursplaner kommer att göra någon större skillnad så länge en

och samma lärare är satt att undervisa elever i samma klassrum enligt olika

159

Prop. 2025/26:194 kursplaner. Även Skolinspektionen beskriver risker med att elever som

följer olika kursplaner undervisas i samma klassrum.

Göteborgs kommun, som i grunden är positiv till förslaget, anser att utredningen har underskattat de ekonomiska konsekvenser som förslagen medför för huvudmännen. Det är bl.a. en ny organisering av undervisning- en som kommunen bedömer kommer att medföra kostnader. Malmö och Smedjebackens kommuner framför att det redan i dag kan vara utmanande att organisera för undervisning i ämnena svenska och svenska som andra- språk. Vetlanda kommun påpekar att det för en landsbygdskommun med små möjligheter till samordning kan bli särskilt kostsamt att ordna extra undervisningsgrupper. Kommunen anser även, i likhet med bl.a. SKR och Simrishamns, Stockholms och Trollhättans kommuner, att förslaget skulle leda till kostnadsökningar, vilket kommunen bedömer att de bör ersättas för. Uppsala kommun framför att utredningens förslag med två skilda kursplaner för elever som läser svenska som andraspråk motsvarar den gruppering som ofta redan görs på kommunens grundskolor.

Det är inte många remissinstanser som har lämnat synpunkter på om det bör införas två olika kursplaner eller om de delar som avser grundläggande svenska bör integreras i den befintliga kursplanen för svenska som andraspråk. Kalmar, Smedjebackens och Stockholms kommuner tillstyrker utredningens förslag att införa två olika kursplaner inom ramen för ämnet svenska som andraspråk medan Stockholms universitet förespråkar att innehållet i stället integreras i den befintliga kursplanen i svenska som andraspråk.

Skälen för regeringens bedömning

Elever som är nybörjare i svenska behöver snabbt lära sig språket

Elever med utländsk bakgrund i det svenska utbildningsväsendet har sämre skolresultat och bristande läsförståelse i högre grad än elever med svensk bakgrund. I den internationella studien PISA 2022 (Programme for International Student Assessment) presterar svenska elever med utländsk bakgrund på en lägre genomsnittlig nivå än elever med inhemsk bakgrund. Detta gäller i samtliga tre kunskapsområden som PISA-studien mäter, dvs. matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Resultatskillnaderna kvarstår även om de blir mindre när hänsyn tas till skillnader i elevernas socio- ekonomiska bakgrund. Av de nästan 19 700 elever i årskurs 9 som 2025 saknade behörighet till gymnasieskolans nationella program hade 43 procent utländsk bakgrund.

Hur väl eleverna behärskar det svenska språket har också stor betydelse för elevernas läsförståelse. Den internationella studien PIRLS 2021 (Progress in International Reading Literacy Study), som undersöker elevers kunskaper i och attityder till läsning i årskurs 4, visar att 47 procent av eleverna inte talar svenska i hemmet. Studien visar även att de elever som inte alltid talar svenska i hemmet har sämre läsförståelse än de som alltid talar svenska i hemmet. Resultaten för dessa elever har försämrats i PIRLS 2021, medan de elever som alltid talar svenska i hemmet presterar på samma nivå som 2016. Det här mönstret är inte lika starkt i övriga nordiska länder eller för genomsnittet i EU och OECD som det är i Sverige.

160

Regeringen ser mycket allvarligt på den negativa kunskapsutvecklingen Prop. 2025/26:194 för elever med utländsk bakgrund och elever som inte alltid talar svenska

i hemmet och bedömer att det har ett samband med elevernas språkutveck- ling. Enligt regeringen är undervisning i svenska språket därför central för att fler elever med utländsk bakgrund ska nå bättre kunskapsresultat. En god utveckling i svenska språket kan förväntas ha särskilt stor betydelse för elevers läsförståelse. Det är rimligt att anta att en snabbare och mer gynnsam utveckling av svenska språket hos dessa elever vidare skulle få positiva effekter på skolresultaten i andra ämnen. Goda kunskaper när det gäller läsning gynnar, som framgår av avsnitt 6.1, elevens hela skolgång. Detta gäller i lika hög utsträckning elever som läser svenska som andra- språk som elever som läser svenska. Sammantaget anser regeringen att elever som är nybörjare i svenska snabbt behöver lära sig språket och att det måste finns bättre förutsättningar för det inom skolväsendet än det gör i dag.

Kursplanen för svenska som andraspråk är inte ändamålsenlig

I de obligatoriska skolformerna, i gymnasieskolan och i anpassade gym- nasieskolan finns det två svenskämnen: svenska och svenska som andra- språk. Ämnet svenska utgår från att svenska är elevens modersmål, medan ämnet svenska som andraspråk är anpassat för elever som har ett annat modersmål än svenska. På grundskolenivå är undervisningen i svenska som andraspråk behovsprövad och det är ansvarig rektor som avgör vilket svenskämne elever ska läsa. Undervisning i svenska som andraspråk ska, enligt skolförordningen, om det behövs anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet och invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnads- havare (5 kap. 14 §). Bland elever som läser ämnet svenska som andra- språk finns det därmed även en grupp elever som är födda i Sverige eller som har anlänt till Sverige någon gång före sin skoltid. I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan är det eleven själv som väljer vilket svenskämne hon eller han ska läsa.

Antalet elever som läser svenska som andraspråk har ökat de senaste åren. Läsåret 2024/25 läste drygt 156 000 av eleverna i grundskolan svenska som andraspråk, vilket motsvarar drygt 14 procent av samtliga elever. Bland de elever i grundskolan som hade utländsk bakgrund läsåret 2024/25 var ca 28 700 elever nyinvandrade och ca 8 600 elever hade okänd bakgrund, dvs. det saknas uppgifter om personnummer för dessa elever i den officiella statistiken. Det är rimligt att anta att elever med okänd bakgrund är nybörjare i svenska även om det kan finnas nyinvand- rade elever som redan har goda kunskaper i svenska. Det skulle i så fall innebära att nästan en femtedel av alla elever som läste svenska som andra- språk i grundskolan läsåret 2024/25 också var nybörjare i svenska språket. Dessa elever har av naturliga skäl betydligt lägre förkunskaper än elever som vistats många år i landet.

Inom gymnasieskolans introduktionsprogram kan elever, som inte är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan, få undervisning i grundskoleämnen för att få behörighet till ett nationellt program, för att

förberedas för arbetsmarknaden eller för att gå vidare till annan utbildning.

161

Prop. 2025/26:194 Många elever som nyligen har kommit till Sverige och därmed är ny- börjare i svenska påbörjar sin gymnasieutbildning på ett introduktions- program. Skolverket saknar en samlad statistik över andelen nyinvandrade på introduktionsprogrammen, men även bland dessa elever torde det finnas både elever som är nybörjare i svenska språket och elever som kommit längre i sin språkutveckling.

Målgruppen för ämnet svenska som andraspråk är alltså bred och språk- ligt heterogen, både i den obligatoriska skolan och på introduktions- programmet i gymnasieskolan. Denna bild bekräftas av Skolverket och Göteborgs och Uppsala kommuner. Det innebär att eleverna befinner sig på mycket olika nivåer i sin språkutveckling, vissa på nybörjarnivå och andra på en relativt avancerad nivå. Elever som läser svenska som andra- språk har därmed i hög grad varierande förutsättningar och behov.

Den sammantagna bilden, utifrån ett flertal utredningar och gransk- ningar, är att innehållet i kursplanerna för svenska som andraspråk i högre grad är anpassat efter elever som kommit längre i sin språkutveckling än efter elever som är nybörjare i svenska språket. Kursplanerna möter därför inte behoven hos elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska och ger inte heller stöd till lärarna avseende hur undervisningen ska läggas upp för dessa elever eller hur elevernas kunskaper ska bedömas. Enligt regeringen finns därmed en risk att elever inte får en likvärdig under- visning i ämnet svenska som andraspråk och regeringen anser, i likhet med Skolverket och IES, att det är väsentligt att undervisningen i svenska som andraspråk är anpassad efter elevernas olika språkliga förutsättningar.

Mot denna bakgrund anser regeringen att nuvarande kursplan i ämnet svenska som andraspråk behöver kompletteras i syfte att bättre kunna möta dels de behov som elever som kommit relativt långt i sin språkutveckling har, dels de behov som elever som är nybörjare i svenska språket har.

Det behövs en ny kursplan som vänder sig till de elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket

Enligt regeringen är det av stor vikt att skolan kan möta elever som helt saknar, eller har mycket begränsade kunskaper i svenska språket, så att dessa så snabbt som möjligt utvecklar grundläggande språkkunskaper, något som bl.a. Helsingborgs kommun instämmer i. Bättre kunskaper i svenska språket är avgörande för bl.a. läsförståelsen och för elevers kun- skapsutveckling i andra ämnen. Regeringen instämmer i det som Stock- holms kommun påpekar om att en mer målgruppsanpassad undervisning för elever med svenska som andraspråk i förlängningen kan bidra till att främja integration och delaktighet.

Regeringen anser sammantaget, i likhet med bl.a. Skolverket, Skol- inspektionen, SKR och Sveriges Lärare, att det finns starka skäl som talar för att det bör införas en ny kursplan som är anpassad till elever som är nybörjare i svenska språket. Elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket skulle på så vis kunna inleda med att läsa enligt en för målgruppen anpassad kursplan, för att sedan, när de utvecklat tillräckligt goda kunskaper, övergå till att läsa enligt kursplanen för svenska som andraspråk och senare svenska. Övergångarna från grundläggande svens- ka till svenska som andraspråk och från svenska som andraspråk till svens-

ka förväntas underlättas av mer konkreta kursplaner (se avsnitt 6.5) och av

162

att mål och innehåll specificeras för årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3–4 i ämnena svenska och svenska som andraspråk, vilket framgår av avsnitt 6.6.

Stockholms universitet framhåller att en konstruktion med två kursplaner i samma ämne riskerar att innebära att undervisningen för elever som är nybörjare i svenska språket isoleras från den fortsatta undervisningen i ämnet. Regeringen delar inte bedömningen och anser, till skillnad från Stockholms universitet, att två skilda kursplaner är att föredra framför en kursplan med två delar. En konstruktion med två kursplaner skulle, enligt regeringen, bli ett tydligare och bättre verktyg för lärarna, vilket Kalmar, Smedjebackens och Stockholms kommuner instämmer i. Majoriteten av de lärare och rektorer som utredningen har samrått med förespråkar också två kursplaner. För lärare som t.ex. bara undervisar elever som är nybörjare i svenska språket är det sannolikt mer praktiskt att orientera sig i en kursplan som endast berör just den målgruppen. En konstruktion med två kursplaner synliggör också att undervisningen behöver planeras och bedrivas på olika sätt beroende på om elever saknar grundläggande kunskaper eller om de har kommit längre i sin andraspråksutveckling.

Som regel finns det en kursplan per ämne, men det finns även exempel på ämnen med fler än en kursplan. I ämnet modersmål gäller exempelvis flera olika kursplaner, bl.a. ”modersmål – finska som nationellt minoritets- språk” och ”modersmål – jiddisch som nationellt minoritetsspråk”. Rege- ringen har därför på motsvarade sätt övervägt att benämna de två kurs- planerna inom svenska som andraspråk så att det av benämningen framgår att båda kursplanerna ingår i ämnet svenska som andraspråk. Det skulle dock förutsätta att kursplanerna får mer omfattande namn. Benämningen svenska som andraspråk på den befintliga kursplanen är vidare en inarbe- tad benämning som använts under en längre tid. Eftersom inga särskilda förändringar i sak avses när det gäller denna kursplan bedömer regeringen att ett eventuellt namnbyte skulle kunna orsaka onödig förvirring. Regeringen bedömer vidare att grundläggande svenska är en relevant benämning på den nya kursplanen som tydligt anger vad denna kursplan innehåller och till vilken målgrupp den riktar sig. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att namnet svenska som andraspråk bör kvarstå för den befintliga kursplanen och att den nya kursplanen bör benämnas grund- läggande svenska.

Ändamålsenliga kursplaner kan bidra till att skapa förutsättningar för en mer målgruppsanpassad undervisning, men regeringen ser samtidigt att villkoren även på andra sätt behöver förbättras för att elever ska nå goda kunskaper i svenska språket. Det handlar bl.a. om att läs- och skriv- inlärning bör ha en särställning under lågstadiet, vilket framgår av avsnitt

6.6.Vidare handlar det om att undervisningen behöver organiseras på ett lämpligt sätt. Flera remissinstanser, däribland Göteborgs, Malmö och Smedjebackens kommuner, konstaterar att det redan i dag kan vara ut- manande att organisera för undervisning i ämnena svenska och svenska som andraspråk. Det förekommer, framhåller bl.a. Trollhättans kommun, att de två svenskämnena integreras i samma klassrum, vilket är en stor utmaning för många lärare. Därutöver anför några kommuner, bl.a. Stock- holm och Vetlanda, att det bör tillföras resurser för att organisera för extra undervisningsgrupper i svenska som andraspråk.

Prop. 2025/26:194

163

Prop. 2025/26:194 Det finns givetvis utmaningar med att undervisa elever med olika för- kunskaper. Svårigheterna med en heterogen elevgrupp finns dock redan i dag och införandet av ytterligare en kursplan bör kunna ge såväl rektor som lärare ett relevant verktyg som underlättar organisering, planering och nivågruppering av undervisningen. Det finns exempel på kommuner som redan grupperar elever som läser svenska som andraspråk efter deras för- kunskaper. Uppsala kommun beskriver till exempel i sitt remissvar att ut- redningens förslag med två skilda kursplaner för elever som läser svenska som andraspråk motsvarar den nivågruppering som ofta redan görs på kommunens grundskolor, där elever som är nybörjare i svenska språket finns i en egen grupp. I likhet med Göteborgs kommun bedömer regeringen att en ny kursplan leder till ökad tydlighet. Enligt regeringen handlar det inte om något nytt åtagande för huvudmännen och därmed bör inte heller ersättning genom den kommunala finansieringsprincipen ges.

Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med majoriteten av remissinstanserna, att det för ämnet svenska som andraspråk ska finnas två kursplaner. Regeringen anser att den ena av dessa ska benämnas grund- läggande svenska. Det innebär att elever som läser ämnet svenska som andraspråk föreslås kunna läsa enligt två skilda kursplaner: grundläggande svenska, för elever som är nybörjare i svenska språket, och svenska som andraspråk, för elever som kommit längre i sin andraspråksutveckling. Möjligheten att följa dessa två kursplaner föreslås gälla elever i de obliga- toriska skolformerna och elever i gymnasieskolans introduktionsprogram. När elever i anpassade gymnasieskolan läser grundskoleämnen, gäller det även dessa elever. Regeringen bedömer, till skillnad från utredningen, att det i praktiken bara blir aktuellt att ta fram nya kursplaner för grundskolan och anpassade grundskolan, eftersom bl.a. sameskolan använder samma kursplaner som grundskolan. De författningsförslag som lämnas i denna proposition har utformats mot den bakgrunden.

Som regeringen närmare utvecklar i avsnitt 7.2 föreslås att det ska regleras i skollagen att det inte ska sättas betyg i ämnet svenska som andraspråk när det gäller undervisning som eleven har fått enligt kursplanen för grundläggande svenska. Med anledning av det föreslår regeringen att det på lagnivå även ska regleras att det för ämnet svenska som andraspråk ska finnas två kursplaner samt att den ena av dessa ska benämnas grundläggande svenska.

7.2Betyg ska inte sättas i grundläggande svenska

Regeringens förslag

Det ska anges i skollagen att betyg inte ska sättas för en elev i ämnet svenska som andraspråk när det gäller undervisning som eleven har fått enligt kursplanen för grundläggande svenska.

Det ska i de bestämmelser i skollagen som gäller kursplaner för grundskolan och anpassade grundskolan anges att kursplanen för grundläggande svenska inte ska innehålla betygs- och bedömnings- kriterier. Dessa kursplaner ska därmed endast innehålla syfte, ämnets

bidrag till skolans mål, mål och innehåll samt undervisningsstrategier.

164

Förslag från Utredningen om införande av grundläggande svenska	Prop. 2025/26:194
och översyn av modersmålsundervisningen
Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens. Utredningen
föreslår dock lagtekniskt att det ska införas upplysningsbestämmelser i
skollagen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer kan meddela föreskrifter som innebär undantag från att betyg ska
sättas i ämnen.
Remissinstanserna
En majoritet av remissinstanserna är positiva till eller tillstyrker förslaget
och anser att betyg inte ska sättas för den elev som följer en kursplan för
grundläggande svenska. Det gäller bl.a. Statens skolverk, Statens skol-
inspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Högskolan
Dalarna, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Hässleholms,
Kalmar och Vetlanda kommuner, Sveriges Kommuner och Regioner
(SKR), Sveriges Lärare och Riksförbundet lärare i svenska som andra-
språk. Skolinspektionen framhåller att det inte finns behov av betyg efter-
som de elever som läser grundläggande svenska endast förväntas göra det
under en begränsad tid och att ett sådant betyg inte kan ligga till grund för
behörighet eller användas för urval till ett nationellt program i gymnasie-
skolan. Uppsala kommun, som välkomnar förslaget, anser att det skulle
kunna sänka motivationen för dessa elever att få låga eller icke godkända
betyg när de precis påbörjat sin inlärning i svensk skola.
Även Strängnäs kommun ställer sig bakom utredningens förslag men
anser att utredningen inte tillräckligt väl beskriver konsekvenserna för
nyanlända elever på introduktionsprogrammen. Enligt kommunen kom-
mer förslaget om att elever inte ska kunna få betyg, i princip att göra det
omöjligt för den aktuella elevgruppen att få en gymnasieexamen under
gymnasietiden.
Även Föräldraalliansen Sverige är positiva till förslaget men påpekar
att frånvaron av betyg inte får leda till brist på insyn. Det är extra viktigt,
anser organisationen, att kommunikationen mellan skola och vårdnads-
havare fungerar väl när elever inte får betyg, så att både eleven och
vårdnadshavarna får en tydlig bild av elevens utveckling. Trollhättans
kommun framhåller också behovet av återkoppling och föreslår att eleven,
under vissa omständigheter, ska få ett intyg där elevens kunskaper
beskrivs. Internationella Engelska Skolan i Sverige AB (IES) är av en
liknande åsikt och anser att det bör finnas ett alternativ till betyg,
exempelvis ett skriftligt omdöme, för att visa vad eleven uppnått och stärka
deras motivation.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
(IFAU), som är den enda remissinstansen som avstyrker förslaget om att
elever inte ska få betyg i grundläggande svenska, lyfter vissa farhågor när
det gäller huvudmännens redovisning av betygsstatistik.

165

Prop. 2025/26:194

166

Skälen för regeringens förslag

Det ska inte sättas betyg när en elev läser enligt kursplanen för grund- läggande svenska

Betyg används i dag för antagning och urval till gymnasieskolan och högre studier och behöver därför vara likvärdiga och jämförbara. Om en elev skulle få betyg i ämnet svenska som andraspråk enligt två olika kursplaner, varav den ena behandlar mer grundläggande innehåll än den andra, skulle elever med relativt knappa kunskaper kunna konkurrera ut elever med högre kunskapsnivå i antagningen till gymnasieskolan eller högre utbild- ning. Urvalet skulle därmed snedvridas, eftersom betyg från de två kurs- planerna inte kan betraktas som jämförbara. Flera remissinstanser, bl.a. SKR, Uppsala universitet och Riksförbundet lärare i svenska som andra- språk, lyfter att det vore positivt om elever läste enligt kursplanen för grundläggande svenska utan att få betyg.

Betyg är visserligen, som Strängnäs kommun påpekar, betydelsefulla för att elever ska kunna gå vidare i utbildningssystemet. Regeringen anser dock att det är viktigt att elever inte går vidare till nästa utbildningsnivå utan adekvata kunskaper. Det är, enligt regeringen, inte i första hand av- saknaden av betyg, utan snarast otillräckliga språkkunskaper som gör att det kan vara svårt för elever som anländer till Sverige i de senare skolåren att t.ex. antas till ett nationellt program eller få en gymnasieexamen. Regeringen bedömer att det som dessa elever främst behöver är tidiga och intensiva insatser och undervisning av hög kvalitet för att stärka språk- och ämneskunskaperna. Att låta elever gå vidare genom utbildningssystemet utan att säkerställa att de har tillräckliga kunskaper gynnar inte någon, utan riskerar snarare att motverka dessa elevers långsiktiga utveckling och även övriga elevers.

Det är dock, vill regeringen betona, viktigt att elever inte följer kurs- planen för grundläggande svenska omotiverat länge, utan att de, så fort det är möjligt, övergår till kursplanen för svenska som andraspråk och därmed den kursplan som de kan få betyg i. Utredningen föreslår i detta samman- hang att det ska införas en tidsgräns för hur länge en elev får ges under- visning enligt kursplanen för grundläggande svenska. Regeringen instäm- mer i att någon form av tidsgräns kan vara motiverad, bl.a. för att begränsa tiden en elev läser utan att få betyg. Det är dock viktigt att elever fortsätter att ges undervisning enligt kursplanen för grundläggande svenska om deras kunskapsnivå inte är tillräckligt god för att läsa enligt kursplanen för svenska som andraspråk.

IFAU bedömer att det finns en risk att skolor, som i dagens system delvis utvärderas utifrån elevernas genomsnittliga betygsnivåer, kommer att låta elever följa kursplanen i grundläggande svenska omotiverat länge om detta gör att elevernas resultat på så sätt inte syns i statistiken. Regeringen gör dock bedömningen att denna risk är relativt liten. Regeringen avser också att införa ett nationellt kartläggningsmaterial med syftet att ge ett underlag för rektorns beslut om vilket ämne, svenska eller svenska som andraspråk, som en elev bör läsa och vilken kursplan, svenska som andraspråk eller grundläggande svenska, som en elev bör följa. Ett sådant kartläggnings- material bör enligt regeringens mening, utöver att bl.a. vara ett stöd för rektorn, kunna bidra till att förebygga de farhågor som IFAU lyfter fram. Detta eftersom kartläggningen exempelvis tydliggör när det är dags för en

elev att börja läsa enligt kursplanen för svenska som andraspråk i stället för kursplanen för grundläggande svenska. Ett kartläggningsmaterial kan dessutom ge värdefull återkoppling till elever och deras vårdnadshavare.

Kommunikationen mellan lärare och elever eller mellan skola och vårdnadshavare är särskilt viktig när elever inte får betyg. Det framhålls också av Föräldraalliansen Sverige som anser att både eleven och vård- nadshavaren behöver få en tydlig bild av elevens kunskapsutveckling, om betyg inte ska sättas för den elev som läser enligt kursplanen för grund- läggande svenska. Trollhättans kommun och IES lyfter fram att återkopp- lingen skulle kunna ske genom intyg eller ett skriftligt omdöme. Regeringen konstaterar att information om elevers kunskapsutveckling kan ges på dessa sätt, men anser inte att det bör regleras eftersom detta skulle riskera att öka lärares administrativa arbete.

Bestämmelser om betygstillfällen m.m. för de olika skolformerna finns i respektive skolformskapitel i skollagen. Exempelvis framgår det i kapit- let om grundskolan att betyg ska sättas i grundskolans ämnen i slutet av varje termin i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen (10 kap. 15 § första stycket). När det gäller ämnet svenska som andraspråk och undervisning enligt kursplanen i svenska som andraspråk behöver det därför införas ett undantag i skollagen om att betyg inte ska sättas. Regeringen bedömer att det är tydligare och mer lämpligt att reglera detta i varje skolformskapitel jämfört med att, som utredningen har föreslagit, införa upplysningsbestämmelser i skollagen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter som inne- bär undantag från att betyg ska sättas i ämnen. Vidare anser regeringen att bedömningskriterier i grundläggande svenska inte behövs, eftersom det planerade nationella kartläggningsmaterialet kommer att användas för att avgöra när elever ska övergå från att följa kursplanen i grundläggande svenska till att följa kursplanen i svenska som andraspråk. I linje med det ovanstående anser regeringen att det i skollagen tydligt ska regleras att kursplanen för grundläggande svenska inte ska innehålla betygs- och bedömningskriterier, utan att dessa kursplaner endast ska innehålla syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll och undervisnings- strategier.

Sammantaget föreslår således regeringen att det i skollagen ska anges att betyg inte ska sättas för en elev i ämnet svenska som andraspråk när det gäller undervisning som eleven har fått enligt kursplanen för grund- läggande svenska samt att det ska tydliggöras att kursplanen för grund- läggande svenska inte ska innehålla betygs- och bedömningskriterier.

Prop. 2025/26:194

167

Prop. 2025/26:194 8	Ikraftträdande- och
	övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

De ändringar i skollagen som rör förskolan, grundskolan och mot- svarande skolformer, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan samt vissa av de ändringar som rör kommunal vuxen- utbildning (komvux), ska träda i kraft den 1 juli 2028.

Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för årskurs 9 och 10 i grund- skolan och anpassade grundskolan, för årskurs 10 och 11 i special- skolan, för andra och tredje året i gymnasieskolan och för andra, tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2028/29, för årskurs 10 i grundskolan och anpassade grundskolan, för årskurs 11 i specialskolan, för tredje året i gymnasieskolan och för tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2029/30 samt för fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2030/2031. Äldre bestämmelser ska även gälla för utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan och på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som har påbörjats före höstterminen 2028.

Utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts enligt äldre bestämmelser inom de årskurser och läsår som anges för grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan eller inom de år och läsår som anges för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska i stället fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höst- terminen 2028.

De ändringar i 20 kap. skollagen som rör vissa delar av komvux ska träda i kraft den 1 januari 2031. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning i komvux som har påbörjats före ikraftträdandet.

Utredningarnas förslag

Läroplansutredningens förslag om ikraftträdande och tillämpning av de ändringar i skollagen som rör bestämmelsen om syftet med utbildningen, definitionen av undervisning, läroplaner, att fokus ska vara på elevens tillgodogörande av kunskap och inte på uppfyllande av kriterier och att det vid betygssättning ska göras en sammantagen bedömning avseende alla betygssteg, stämmer delvis överens med regeringens förslag. Utredningen föreslår att ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2028.

Utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen föreslår, i huvudsak, att de ändringar i skollagen som avser grundläggande svenska ska träda i kraft den 1 juli 2026.

Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan föreslår att de ändringar i skollagen som avser vårdnadshavares inflytande ska träda i kraft den 1 juli 2026.

168

Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden föreslår att de Prop. 2025/26:194 ändringar i skollagen som avser att fokus inte ska vara att uppfylla kriterier

utan elevens tillgodogörande av kunskap ska träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas för första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2027 när det gäller gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, i fråga om grundskolan, anpassade grundskolan, same- skolan och specialskolan på utbildning som påbörjas höstterminen 2028 och i fråga om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå på utbild- ning som påbörjas efter den 31 december 2029.

Remissinstanserna

Det stora flertalet remissinstanser har inte lämnat några synpunkter på förslagen i aktuella delar. Av de remissinstanser som har kommenterat ikraftträdandet av de förslag som lämnats av Läroplansutredningen, är flera av dem tveksamma till om nya läroplaner kan vara på plats redan till höstterminen 2028. Till dessa hör Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Göteborgs universitet liksom Karlskoga, Linköpings, Lomma, Malmö, Piteå, Stockholms och Övertorneå kommuner samt Sveriges Skolledare. SPSM är positiv till att de nya läroplanerna införs samtidigt som en tioårig grundskola och ett nytt betygssystem, men menar att det kan vara en alltför snäv tidsplan. Myndigheten framhåller att skolor och skolhuvudmän behöver tillräckligt med tid för implementering och kompetensutveckling. Även Stockholms kommun anser att tidsplanen är mycket snäv, och menar att införandet av bl.a. nya läroplaner bör skjutas fram. Sveriges Skolledare framhåller att antalet reformer som föreslås på området är mycket stort och anger samtidigt att införandet av en tioårig grundskola och nya läroplaner måste ske vid samma tillfälle.

Statens skolverk avstyrker förslaget och ser risker med snäva tidsplaner och mängden reformer inom området, t.ex. sett till möjligheten att förankra dem hos målgrupperna. Skolverket bedömer, till skillnad från Sveriges Skolledare, att de nya läroplanerna inte måste införas samtidigt som en tioårig grundskola och förordar att införandet av nya läroplaner senare- läggs med ett läsår. Som motivering för att senarelägga införandet av nya läroplaner framhålls bl.a. att processen med att ta fram, och sedan implementera, nya kursplaner kommer att ta mer tid än vad Läroplans- utredningen har beräknat och att det kan komma att bli mindre tid för målgruppernas förberedelser. I huvudsak motsvarande synpunkter har Skolverket lämnat angående de förslag som lämnas av Utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervis- ningen, med tillägget att myndigheten ser det som nödvändigt att in- förandet av grundläggande svenska med tillhörande kursplaner samordnas med framtagande av nya kursplaner i övriga ämnen.

Skälen för regeringens förslag

Merparten av ändringarna i skollagen bör samordnas med införandet av den tioåriga grundskolan

De ändringar som föreslås och behandlas i denna proposition syftar till att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling.

Regeringens uppfattning är därför att dessa ändringar bör genomföras så

169

Prop. 2025/26:194 snart som möjligt, samtidigt som det ska finnas tillräckligt med tid för varje steg i processen. Till exempel behöver huvudmän och skolor ges

	förutsättningar att implementera reformen på ett genomtänkt sätt.
	Regeringen ser även starka skäl till att införandet av nya läroplaner bör
	samordnas med införandet av en tioårig grundskola.
	Som framgår av avsnitt 5.1 utökas fr.o.m. hösten 2028 grundskolan och
	blir tioårig, genom att förskoleklassen upphör som skolform och ersätts av
	en ny första årskurs i grundskolan. Även den anpassade grundskolan,
	specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. De
	ändringar i skollagen som föranleds av reformen träder i kraft den 1 juli
	2026 och tillämpas för första gången på utbildning som bedrivs efter den
	30 juni 2028. Den tioåriga grundskolan införs samtidigt och enhetligt i
	hela landet (prop. 2024/25:143 s. 121). Regeringen anser, i linje med
	Sveriges Skolledare och Läroplansutredningen, att övervägande skäl talar
	för att de nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna bör införas
	samtidigt som den tioåriga grundskolan. De båda reformerna innebär stora
	förändringar för huvudmän och skolor. Införandet av en tioårig grundskola
	omfattar flera led som delvis bygger på varandra. Där ingår bl.a. att
	Skolverket ska ta fram förslag på ändringar i läroplanerna, inklusive tim-
	och kursplaner, som regeringen sedan ska besluta om. Regeringen ser
	betydande fördelar med att arbetet med de nya läroplanerna, utifrån
	förslagen i denna proposition, kan samordnas och införas samtidigt som
	de ändringar som krävs med anledning av en tioårig grundskola. Inte minst
	ser regeringen stora fördelar för huvudmän och skolor med ett samlat
	införande, så att förändringsarbetet för huvudmän och skolor kan ske i ett
	sammanhang. Regeringen instämmer därmed inte i Skolverkets synpunkt
	om olika tidpunkter för införandet av nya läroplaner och en tioårig
	grundskola. Regeringen bedömer även, till skillnad från Skolverket, att ett
	införande hösten 2028 ger tillräckligt med tid för alla förberedande
	åtgärder och för att genomföra varje steg i processen.
	Som framgår av avsnitt 3 och 5 läggs det vidare fram förslag i andra
	propositioner som föreslås träda i kraft och tillämpas vid samma tidpunkt
	som den tioåriga grundskolan införs.
	Mot denna bakgrund föreslår regeringen att merparten av de föreslagna
	ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 1 juli 2028. Det handlar bl.a.
	om generella bestämmelser som är skolformsövergripande, t.ex. bestäm-
	melserna om definitionen av undervisning i 1 kap. 3 § och vårdnads-
	havares inflytande i 4 kap. 12 § skollagen (se avsnitt 6.2). Vidare bör de
	bestämmelser som rör vad läroplanerna och kursplanerna för de obliga-
	toriska skolformerna ska innehålla träda i kraft den 1 juli 2028 (se avsnitt
	6.1 och 6.4). Vid denna tidpunkt behöver läroplaner som uppfyller lag-
	kraven vara på plats. För att Skolverket ska ha tillräckligt med tid på sig
	har regeringen redan gett Skolverket i uppdrag att – med förbehåll för
	riksdagens beslut – ta fram läroplaner i enlighet med vad som anges i
	denna proposition.
	Vidare bör de ändringar som innebär att elever i grundskolan och mot-
	svarande skolformer, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska
	tillgodogöra sig kunskaper i stället för att uppfylla betygs- eller bedöm-
	ningskriterier, liksom bestämmelserna om vad ämnesplanerna och ämnes-
	områdesplanerna för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska
170	innehålla, träda i kraft den 1 juli 2028 (se avsnitt 6.7). Samma sak gäller

de ändringar som innebär att en sammantagen bedömning ska tillämpas Prop. 2025/26:194 för alla betygssteg i de skolformerna (se avsnitt 6.8). Slutligen föreslår

regeringen att de förslag som rör införandet av grundläggande svenska i ämnet svenska som andraspråk ska träda i kraft vid samma tidpunkt (se avsnitt 7).

Vissa ändringar rörande komvux bör träda i kraft senare

I propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) lämnas förslag om en ny numerisk betygsskala, med steg 1–10, som föreslås till- ämpas inom bl.a. komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Förslaget föreslås, i den del det rör komvux, träda i kraft den 1 januari 2031. Regeringen bedömer i nämnda proposition att det inte finns skäl att införa den nya betygsskalan inom komvux innan de elever som läser på gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan för första gången har genomgått hela sin gymnasieutbildning med den nya betygsskalan.

För att hålla samman ändringarna för komvux, i relevanta delar, föreslår
regeringen att de ändringar i 20 kap. skollagen som föreslås i denna
proposition som gäller komvux ska träda i kraft den 1 januari 2031. Det
handlar om de ändringar som innebär att det ska framgå av skollagen vad
ämnesplanerna och vissa kursplaner ska innehålla och att elever i komvux
på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial
nivå ska tillgodogöra sig kunskaper i stället för att uppfylla betygskriterier
(se avsnitt 6.7). Det handlar också om de ändringar som innebär att en
sammantagen bedömning ska införas för samtliga betygssteg i komvux på
gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå
(se avsnitt 6.8).
Det finns ett behov av övergångsbestämmelser
Som framgår ovan föreslås att alla ändringar i skollagen, utom de som rör
innehållet i kurs- och ämnesplaner samt betygssättning i vissa delar av
komvux, ska träda i kraft den 1 juli 2028. Det kommer då att framgå av
skollagen vilka delar läroplanerna ska innehålla. I denna proposition före-
slås också att vad som anges om de obligatoriska läroplanernas innehåll i
avsnitt 6.1 och 6.3.2–6.6 ska godkännas av riksdagen. De nya läroplanerna
kommer att påverka undervisningen, bl.a. vilka kunskaper och färdigheter
som ska förmedlas till och förankras hos eleverna och när det ska göras.
Det påverkar även vilka kunskaper och färdigheter som ska ligga till grund
för betygssättningen. Regeringen vill att så många elever som möjligt ska
undervisas enligt de nya läroplanerna så snart som möjligt, men ser, i likhet
med vid tidigare läroplansreformer, skäl att låta elever som befinner sig
mot slutet av utbildningen gå klart enligt tidigare bestämmelser.
Regeringen bedömer, i likhet med Läroplansutredningen, att en tvåårig
övergångsperiod som huvudregel är en rimlig avvägning, dvs. att elever
som hösten 2028 ska börja årskurs 9 eller 10 i den tioåriga grundskolan
ska avsluta sin utbildning enligt nuvarande bestämmelser. Mot en längre
övergångsperiod talar att det skulle ta längre tid innan den nya regleringen,
som alltså syftar till att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och
kunskapsutveckling, skulle tillämpas för alla elever. Den föreslagna över-
gångsperioden harmonierar även väl med övriga aktuella reformer, fram-	171
	171

Prop. 2025/26:194 för allt införandet av förslagen i propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197). Regeringen anser att det finns starka skäl för att in-

	förandet av en ny betygsskala i grundskolan och motsvarande skolformer
	bör sammanfalla med införandet av nya läroplaner.
	Som framgår ovan föreslår regeringen att de aktuella ändringarna i
	skollagen ska träda i kraft den 1 juli 2028. För elever som då, utifrån att
	en tioårig grundskola har införts, påbörjar årskurs 9 och 10 i grundskolan
	och anpassade grundskolan ska dock, i linje med ovanstående resonemang,
	äldre bestämmelser gälla under elevernas resterande tid i skolformen. Mot-
	svarande gäller för elever i årskurs 10 och 11 i specialskolan. Övergångs-
	bestämmelsen, som till skillnad från Läroplansutredningens förslag är
	anpassad till reformen om en tioårig grundskola, innebär att dessa elever
	går klart sin utbildning enligt den läroplan och det betygssystem som de
	påbörjade sin utbildning inom. Mot bakgrund av att sameskolan inte om-
	fattar årskurserna 8 eller 9 är övergångsbestämmelser inte aktuella för den
	skolformen och ändringarna i lagen ska därför tillämpas på samtliga års-
	kurser i sameskolan från och med höstterminen 2028. Det behövs inte
	heller några övergångsbestämmelser för förskolan, fritidshemmet eller
	komvux.
	Äldre bestämmelser ska också gälla för elever i gymnasieskolan och
	anpassade gymnasieskolan som före höstterminen 2028 har påbörjat ett
	nationellt program i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan och
	som fullföljer utbildningen med normal studietakt, dvs. under tre respek-
	tive fyra år. Det innebär att äldre bestämmelser ska gälla för andra och
	tredje året i gymnasieskolan och för andra, tredje och fjärde året i
	anpassade gymnasieskolan för läsåret 2028/29, för tredje året i gymnasie-
	skolan och för tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret
	2029/30 samt för fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret
	2030/31.
	Om en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gym-
	nasieskolan och anpassade gymnasieskolan har påbörjat sin utbildning
	före höstterminen 2028, och efter att t.ex. ha gått om en årskurs i grund-
	skolan eller gjort ett uppehåll i gymnasieskolan, fortsätter utbildningen
	efter den tidpunkt då de nya bestämmelserna ska börja tillämpas för den
	årskurs eller det år som eleven ska börja i, ska utbildningen fullföljas enligt
	de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen
	2028. Samtliga elever som läser exempelvis det nionde året i grundskolan
	eller det andra året i gymnasieskolan läsåret 2029/30 kommer därmed att
	omfattas av samma lydelse av de aktuella bestämmelserna, även en elev
	som påbörjat utbildningen före den 1 juli 2028.
	Regeringen bedömer vidare att elever som påbörjat utbildning på ett
	introduktionsprogram eller vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år
	i gymnasieskolan före den 1 juli 2028 ska kunna slutföra utbildningen
	enligt de bestämmelser som gällde när de påbörjade utbildningen.
	Utöver ikraftträdandebestämmelsen och bestämmelserna om när äldre
	bestämmelser ska fortsätta att tillämpas föreslog regeringen i den lagråds-
	remiss som ligger till grund för denna proposition en bestämmelse om att
	ändringarna i lagen ska tillämpas första gången höstterminen 2028 för
	vissa angivna årskurser eller läsår i de olika skolformerna. Lagrådet anför
	att eftersom ändringarna i lagen träder i kraft den 1 juli 2028 skulle de
172	komma att tillämpas första gången höstterminen 2028 även utan en sådan

reglering. Det är därför tillräckligt att ange i vilka fall de äldre bestäm- Prop. 2025/26:194 melserna ska fortsätta tillämpas. Regeringen delar denna uppfattning och

föreslår således inte någon sådan bestämmelse.

Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för årskurs 9 och 10 i grundskolan och anpassade grundskolan, för årskurs 10 och 11 i specialskolan, för andra och tredje året i gymnasieskolan och för andra, tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2028/29, för årskurs 10 i grundskolan och anpassade grundskolan, för årskurs 11 i specialskolan, för tredje året i gymnasieskolan och för tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2029/30 samt för fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2030/2031. Utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts enligt äldre bestämmelser inom de årskurser och läsår som anges för grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan eller inom de år och läsår som anges för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska i stället full- följas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höst- terminen 2028. Elever som påbörjat utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år före ikraftträdandet ska fullfölja utbildningen enligt äldre bestämmelser.

Som framgått ovan föreslår också regeringen att ändringarna i 20 kap. skollagen som rör vissa delar av komvux ska träda i kraft den 1 januari 2031. Även för elever i komvux bör det finnas möjlighet att slutföra sin utbildning enligt de bestämmelser som gällde när de påbörjade utbild- ningen. Regeringen föreslår därför att äldre bestämmelser ska gälla för utbildning i komvux som har påbörjats före ikraftträdandet. Med utbild- ning avses ämnen eller nivåer i ämnen. Det innebär att det bara är ämnen eller nivåer i ämnen som har påbörjats före den 1 januari 2031, dvs. före den dag ändringarna träder i kraft, som bör bedömas enligt äldre bestäm- melser. För elever som påbörjar en nivå i ett ämne eller ett ämne från och med den 1 januari 2031 kommer de nya lydelserna av bestämmelserna gälla.

9Konsekvenser av förslagen

9.1 Vilka berörs av förslagen?

Regeringens förslag om nya läroplaner i den obligatoriska skolan med en
tydlig kunskapsinriktning med fokus på undervisning och lärande berör i
första hand huvudmän, rektorer, lärare och annan personal i skolan samt
elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och same-
skolan. När det gäller ändringarna i skollagen om syftet med utbildningen
i skolväsendet (1 kap. 4 §) och definitionen av undervisning (1 kap. 3 §)
omfattas berörda i samtliga skolformer i skolväsendet och fritidshemmet.
När det gäller ändringarna i skollagen om att fokus ska vara på elevens
tillgodogörande av kunskap och inte uppfyllande av betygs- och bedöm-
ningskriterier (avsnitt 6.7) och att sammantagen bedömning ska tillämpas	173
	173

Prop. 2025/26:194 för alla betygssteg (avsnitt 6.8) omfattas berörda i olika delar grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux). Vidare påverkas flera myndigheter, bl.a. Statens skolverk, Statens skol- inspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) samt de universitet och högskolor som anordnar utbildning som ska leda fram till en förskollärarexamen eller en lärarexamen.

Enligt Sveriges officiella statistik fanns det läsåret 2024/25 830 huvud- män för grundskolan, varav 291 kommunala och 529 enskilda huvudmän. Samma läsår fanns 4 665 grundskolor, varav 3 831 med kommunal huvud- man och 813 med enskild huvudman, 622 anpassade grundskolor, varav 586 med kommunal huvudman och 36 med enskild huvudman samt 10 specialskolor och 5 sameskolor med staten som huvudman. Läsåret 2024/25 gick drygt 1,1 miljoner elever i grundskolan. Vidare gick ca 17 200 elever i anpassade grundskolan, 790 elever i specialskolan och 194 elever i sameskola. Totalt arbetade läsåret 2024/25 ca 139 000 lärare i grundskolan, varav ca 40 800 som lärare i lågstadiet, ca 50 600 som lärare i mellanstadiet och ca 44 000 som lärare i högstadiet. I anpassade grundskolan arbetade ca 14 300 lärare, i specialskolan arbetade 284 lärare och i sameskolan 61 lärare.

För fritidshemmet fanns det läsåret 2024/25 knappt 800 huvudmän, varav drygt 500 enskilda. Vidare gick knappt 500 000 elever i fritids- hemmet och det fanns drygt 4 000 fritidshem varav 674 med enskild huvudman. Totalt arbetade ca 41 200 personer i fritidshem, varav 17 700 som lärare.

År 2024 fanns totalt 8 840 förskoleenheter, varav 6 172 med kommunal huvudman och 2 668 med enskild huvudman. Samma år fanns det ca 485 000 barn och ca 102 000 personal i förskolan.

För gymnasieskolan fanns det 445 huvudmän under läsåret 2024/25, varav 209 enskilda. Vidare fanns det totalt 1 254 skolenheter, varav 459 med enskild huvudman. Samma läsår fanns 243 anpassade gymnasie- skolor, varav 34 med enskild huvudman. Samma läsår gick drygt 370 000 elever i gymnasieskolan och drygt 7 500 i anpassade gymnasieskolan. Totalt arbetade samma läsår ca 39 800 lärare i gymnasieskolan och ca 5 000 i anpassade gymnasieskolan.

Kalenderåret 2024 studerade sammanlagt 367 800 elever inom ramen för komvux. Drygt 114 600 elever studerade sfi. Cirka 66 400 elever studerade komvux på grundläggande nivå och ca 228 000 elever studerade komvux på gymnasial nivå. Antalet elever inom komvux som anpassad utbildning var 2 300 på grundläggande nivå och 1 400 på gymnasial nivå. Samma läsår arbetade ca 11 300 personer i komvux.

Även rektorer påverkas av förslagen. Läsåret 2024/25 arbetade ca 5 700 rektorer i den obligatoriska skolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasie- skolan och inom vuxenutbildningen.

174

9.2Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen

Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har motiverat den. Bestämmelsen ger uttryck för en propor- tionalitetsprincip när det gäller inskränkningar i den kommunala själv- styrelsen.

Regeringen bedömer att förslagen i propositionen endast i begränsad utsträckning innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen. Förslagen påverkar inte den grundläggande ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna på skolans område. De flesta lagförslag bedöms inte alls påverka den kommunala självstyrelsen. Till dessa hör förslagen om att ändra skollagen när det gäller vilka delar som ska ingå i läro- planerna för de obligatoriska skolformerna (avsnitt 6.1), syftesparagrafen för utbildningen i skolväsendet och definitionen av undervisningen samt vårdnadshavares inflytande (avsnitt 6.2), att ersätta skrivningar om upp- fyllande av kriterier mot tillgodogörande av kunskap (avsnitt 6.7), att sammantagen bedömning ska användas för alla betygssteg (avsnitt 6.8) samt bestämmelser om grundläggande svenska (avsnitt 7).

Förslaget om att det ska framgå av skollagen att kursplanerna i grund- skolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska ha en viss struktur som bl.a. innehåller undervisningsstrategier (avsnitt 6.4) samt förslagen om innehållet i läroplanernas inledande delar (avsnitt 6.3) och kursplanerna (avsnitt 6.5 och 6.6) innebär däremot en tydligare styrning av kommunerna genom läroplanerna. Det gäller framför allt att kurs- planerna ska innehålla undervisningsstrategier om hur undervisningen ska bedrivas och att kursplanernas mål och innehåll ska bli mer konkret. I de fall som det på kommun- eller skolnivå har tagits fram gemensamma arbetssätt och rutiner som lärarna förväntas använda i undervisningen behöver det säkerställas att dessa är förenliga med de nya läroplanerna. De nya läroplanerna kan även tydliggöra vilka lokaler och vilken utrustning som krävs för undervisningen. Samtidigt handlar förslagen främst om det inre, pedagogiska arbetet i grundskolan och motsvarande skolformer och innebär inga krav på strukturella förändringar i kommunerna eller att det fattas nya beslut på kommunal nivå. Det bör även framhållas att det inom den ram som läroplanen utgör fortfarande kommer att finnas ett fri- utrymme och att det är lärarna som leder och bestämmer över undervis- ningen. Sammantaget bedömer regeringen att den kommunala själv- styrelsen inte kommer att påverkas i någon högre grad.

Enligt regeringen krävs det en ökad grad av styrning inom området för att åstadkomma en bättre och mer likvärdig undervisning för alla elever. Det kan i sammanhanget nämnas att ur ett historiskt och internationellt perspektiv innehåller de nuvarande svenska läroplanerna förhållandevis lite information. En tydligare statlig styrning kan främja att alla elever får en undervisning som utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är ändamålsenlig. Det gäller bl.a. hur den tidiga undervisningen i läs- och skrivinlärning utformas. Förslagen kan därmed leda till högre kunskaps- resultat och ökad likvärdighet i utbildningen.

Prop. 2025/26:194

175

Prop. 2025/26:194 Sammantaget bedömer regeringen att den begränsade påverkan som förslagen har på den kommunala självstyrelsen är proportionerlig sett i relation till syftet med förslagen. Syftet med förslagen kan inte heller nås på ett mindre ingripande sätt. Därmed framstår begränsningen av den kommunala självstyrelsen som nödvändig och proportionerlig.

9.3Ekonomiska konsekvenser för kommunerna

Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska beslut som innebär nya obligatoriska uppgifter för kommunerna som regel åtföljas av en statlig finansiering via det generella statsbidraget. Principen gäller när riksdagen, regeringen eller en myndighet fattar bindande beslut om ändrade regler för en verksamhet. Förslagen i denna proposition beräknas inte leda till några direkta ekonomiska konsekvenser för kommunerna som bör ersättas enligt finansieringsprincipen. Som framgår ovan görs bedömningen att i stort sett samtliga lagförslag i denna proposition inte utgör ett utökat åliggande för kommunerna och de bedöms inte heller medföra några ekonomiska konsekvenser för kommunerna.

När det gäller förslaget om att det ska införas en samlad läroplan för varje obligatorisk skolform (avsnitt 6.1) är det regeringen som meddelar föreskrifter om läroplaner inklusive kursplaner. Det är sedan huvud- mannen som är ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) anser att staten behöver ansvara för kostnaderna för implementeringsinsatser för att det ska finnas möjligheter att tillämpa den nya läroplanen redan till skolåret 2028/29. SKR framför att med tanke på de många reformer som kommer att behöva omhändertas i skolan behöver särskilda insatser göras från statligt håll för att implementering ska vara möjlig att genomföra på ett bra sätt. Även Gislaveds kommun framhåller att kommunerna bör ersättas för kostnader kopplat till implementering, fortbildning och it-system. Regeringen in- stämmer i det behov av implementeringsinsatser som SKR m.fl. framför och har gett Statens skolverk i uppdrag att erbjuda stöd i implementeringen (Uppdrag till Statens skolverk att förbereda införandet av en tioårig grundskola och ta fram förslag på nya läroplaner, dnr 2025:02427). Enligt regeringens mening förväntas detta underlätta arbetet med att på lokal nivå genomföra insatser för att implementera de nya läroplanerna på ett så likvärdigt sätt som möjligt över landet. Med detta stöd bedömer regeringen att de nya läroplanerna kan införas till höstterminen 2028. Regeringen bedömer inte att kommunerna ska ersättas enligt den kommunala finan- sieringsprincipen. Detta eftersom förslagen inte utgör något i grunden nytt åliggande för kommunerna och de insatser som kommunerna behöver göra för att implementera de nya läroplanerna får anses vara en del av sed- vanligt arbete med pedagogisk utveckling och att anpassa verksamheten efter förändrade förutsättningar. Regeringen kan vidare konstatera att kommunerna varken tillfördes extra medel för införandet av nya läroplaner vid 2011 års Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

176

(Lgr 11) eller 2022 års Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och Prop. 2025/26:194 fritidshemmet (Lgr 22).

Regeringen bedömer dock att kommunerna kommer att behöva göra inköp av nya läroböcker i samband med att det blir en ny läroplan. Sedan tidigare finns det ett statsbidrag för inköp av läromedel och lärarhand- ledningar som kan användas till detta. Regeringen har i budgetproposi- tionen för 2026 beräknat att detta statsbidrag förstärks med ytterligare 500 miljoner kronor under 2028, i samband med när de nya läroplanerna i den obligatoriska skolan införs.

9.4Konsekvenser för enskilda huvudmän

Förslagen i propositionen innebär inte några specifika konsekvenser för enskilda huvudmän i förhållande till kommunala eller statliga huvudmän. Detta eftersom alla huvudmän berörs på motsvarande sätt av både de berörda ändringarna i skollagen och de nya läroplanerna. På samma sätt som för kommunerna behöver enskilda huvudmän genomföra insatser för implementeringen av de nya läroplanerna, vilket får anses vara en del av sedvanligt arbete med pedagogisk utveckling. Enskilda huvudmän kan, i likhet med andra huvudmän, påverkas i olika utsträckning av förslagen, bl.a. utifrån deras storlek och omfattning på verksamheten. Den officiella statistiken för skolväsendet visar att många fristående skolor har ett mindre antal elever och lärare. För enskilda huvudmän som endast bedriver en skola kan det t.ex. finnas behov av att samarbeta med andra huvudmän vid implementering av de nya läroplanerna. Som tidigare nämnts kommer Skolverket att erbjuda stöd vid implementeringen.

Enskilda huvudmän som har en pedagogisk inriktning eller profil som inverkar på undervisningen kan komma att påverkas särskilt av de nya läroplanerna. Läroplanerna kommer utifrån vetenskaplig grund och beprö- vad erfarenhet i delar att ange hur undervisningen ska genomföras. På så sätt får huvudmännen genom läroplanerna stöd i att leva upp till skollagens krav om en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För de fristående skolor som arbetar utifrån ett pedagogiskt koncept blir det särskilt viktigt att säkerställa att de bedriver en under- visning som lever upp till de krav som framgår av läroplanen. En konse- kvens av detta kan bli att huvudmän behöver förändra undervisningen, vilket även kan påverka organisationen. Till exempel kan huvudmän som har en starkt individualiserad undervisning behöva organisera om under- visningen så att den blir mer gruppbaserad och aktivt lärarledd. Rege- ringen bedömer att det är positivt med en sådan ökad likvärdighet i under- visningen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket bör gynna alla elevers kunskapsutveckling. Några remissinstanser, bl.a. Almega Utbildning, Kunskapsskolan i Sverige AB samt Waldorfskole- federationen och Waldorflärarhögskolan framhåller att det behöver finnas utrymme för olika pedagogiska metoder. Som framgår i avsnitt 6.4 anser regeringen att det kan finnas ett visst utrymme för lärares autonomi och att det inte kan detaljstyras hur undervisningen ska bedrivas i alla delar. De nya läroplanerna kommer dock utgöra ett tydligt ramverk inom vilket samtliga lärare planerar, genomför och följer upp undervisningen utifrån

177

Prop. 2025/26:194 vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det kommer att gälla för samtliga huvudmän.

9.5Konsekvenser för staten

Staten är huvudman för specialskolan genom Specialpedagogiska skol- myndigheten (SPSM) och för sameskolan genom Sameskolstyrelsen. Regeringen bedömer att dessa verksamheter påverkas på liknande sätt av förslagen som verksamheter med kommunal eller enskild huvudman. Det innebär bl.a. att insatser behöver göras även för dessa skolformer för att implementera de nya läroplanerna.

Flera myndigheter berörs även av förslagen. Statens skolverk framhåller att genomförandet av de förslag som behandlas i denna proposition, till- sammans med andra reformförslag från regeringen, kommer att kräva betydande resurser av myndigheten. Skolverket anser att det, för att myndigheten ska kunna genomföra de förväntade uppdragen med tillfred- ställande kvalitet, behövs en detaljerad genomgång av resursbehoven. Skolverket har t.ex. gjort en uppskattning om att den digitala utvecklingen som krävs för att kunna presentera läroplanerna tillsammans med olika former av stöd i en digital infrastruktur beräknas uppgå till en kostnad av 15 miljoner kronor, i stället för de sammanlagt 10 miljoner kronor som Skolverket tidigare har angett för utredningen. Utifrån utredningens kost- nadsberäkningar har Skolverket tillförts 15 miljoner kronor 2025 för att påbörja arbetet med att ta fram nya läroplaner, inklusive kursplaner (Vårändringsbudget för 2025, prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:258). I budgetpropositionen för 2026 har regeringen föreslagit att Skolverkets förvaltningsanslag bör tillföras 40 miljoner kronor 2026 för att ta arbetet vidare med de nya läroplanerna och beräknat 14,4 miljoner kronor för 2027, 9,4 miljoner kronor för 2028 och 1,2 miljoner kronor för 2029 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 16, bet. 2025/26:UbU1, rskr. 2025/26:124).

För Statens skolinspektion som tillsynsmyndighet kan bl.a. tydligare skrivningar i skollagen om att undervisningen bestäms och leds av lärare eller förskollärare (avsnitt 6.2) samt nya läroplaner som är mer konkreta och precisa förväntas leda till att myndigheten kommer att få bättre förut- sättningar att granska hur väl huvudmännen följer gällande bestämmelser, vilket enligt regeringen är positivt för såväl myndigheten som för den nationella likvärdigheten.

Förslagen får konsekvenser för universitet och högskolor som anordnar lärarutbildningar eftersom innehållet i utbildningarna behöver ses över och i delar anpassas. Det kan bl.a. gälla en anpassning av ämnesstudierna i lärarutbildningarna på grund av en förstärkt inriktning på undervisning om läs- och skrivinlärning samt en starkare betoning på grundläggande kunskaper och färdigheter i kursplanerna. Blivande lärare behöver också kunna undervisa enligt de undervisningsstrategier som ska ingå i kurs- planerna, vilket medför ett ökat behov av kunskaper i kognitionsveten- skap. Som framgår i avsnitt 6.5 har regeringen, utifrån förslag i betän- kandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbild- ning (SOU 2024:81), beslutat om förordningsändringar som innebär ett

178

ökat fokus på ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier samt ett ökat Prop. 2025/26:194 fokus på kognitionsvetenskap som ett sätt att stärka kopplingen mellan

teori och praktik i lärarutbildningarna (förordningen [2021:1335] om utbildning till lärare och förskollärare).

Det kan även bli en större efterfrågan på fortbildning för lärare som ska undervisa enligt de nya läroplanerna. Regeringen har i budgetproposi- tionen för 2026 föreslagit medel för en satsning på vidareutbildning i kognitionsvetenskap med 2 500 000 kronor 2027 och med 5 000 000 kronor fr.o.m. 2028 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 16, bet. 2025/26:UbU1, rskr. 2025/26:124). Ytterligare fortbildningsinsatser inom andra områden kan bli aktuella. Lärosätenas utbud av kurser inom ramen för professions- programmet för lärare och rektor kan behöva utformas för att stödja läroplansreformens implementering. Även de lärosäten som bedriver befattningsutbildningar för rektorer behöver se över och vid behov ut- veckla utbildningarna så att de ger rektorerna goda förutsättningar att bedriva sitt pedagogiska ledarskap utifrån de nya läroplanerna. En sådan översyn och utveckling av utbildningarna utifrån nya bestämmelser bör ses som en del av lärosätenas löpande utvecklingsarbete.

9.6Konsekvenser för företag

De företag som påverkas av förslagen är framför allt enskilda huvudmän, vilket behandlas ovan. Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen i betänkandet inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredningen vid regelgivning. Regelrådet motiverar sitt ställningstagande med att utredningen över lag innehåller lite information om hur företag påverkas av förslagen. Enligt Regelrådet framgår vilka branscher som berörs, men det finns ingen information om hur många eller hur stora de företag som berörs är. Regelrådet anser även att det inte finns någon beräkning eller tydlig beskrivning av påverkan på kostnader, tids- åtgång eller verksamhet, vilket gör att det är svårt att förstå vilka effekter förslagen skulle kunna få för berörda företag. Regeringen bedömer att de företag som i huvudsak påverkas av förslagen är enskilda huvudmän och konsekvenserna för dessa beskrivs ovan.

Utöver de enskilda huvudmännen bedömer regeringen att förslagen framför allt får konsekvenser för läromedelsbranschen. Sedan den 1 juli

2024 har definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg införts i skollagen. Av definitionerna framgår att läromedel ska överens- stämma med relevanta delar av tillämplig kursplan och inledande delar i läroplanen samt ska vara utgivna av någon som bedriver utgivnings- verksamhet av professionell art (1 kap. 3 §). När nya läroplaner införs behöver befintliga läromedel ses över och kompletteras eller bytas ut mot nya läromedel som överensstämmer med de nya läroplanerna. Nya läro- planer bör därmed vara gynnsamt för läromedelsproducenternas försälj- ning. Mer konkreta och detaljerade läroplaner bör även underlätta vid framtagandet av nya läromedel. Det är dock viktigt att företag som arbetar med läromedel tidigt kan involveras i processen när nya kursplaner ska konstrueras för att nya läromedel ska finnas tillgängligt i samband med att nya läroplaner, inklusive kursplaner, ska börja gälla. Någon särskild hän-

179

Prop. 2025/26:194 syn till arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt för små företag inom läromedelsbranschen behöver inte tas då regeringen bedömer att förslagen är gynnsamma för branschen. En allmän ökad efterfrågan på läromedel kommer sannolikt även att innebära en viss ökad efterfrågan på distributionstjänster för läromedel. Även företag som tillhandahåller administrativa system med koppling till läroplanerna, t.ex. verktyg för dokumentation av elevers kunskaper, kan i viss utsträckning påverkas om dessa system behöver anpassas utifrån de nya läroplanerna. Regeringen bedömer dock att dessa kostnader och övriga konsekvenser av förslagen endast får marginella konsekvenser för företag.

	9.7	Konsekvenser för elever
	9.7.1	Förslagen är positiva ur ett barnrätts- och
		elevperspektiv
	FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är svensk lag
	sedan den 1 januari 2020. Med barn avses varje människa under 18 år. Vid
	alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara
	barnets bästa och barnets åsikter ska beaktas (artiklarna 3 och 12). Barn
	har enligt konventionen också rätt till utbildning. Enligt konventionen ska
	staterna vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i
	skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga
	värdighet och i överensstämmelse med barnkonventionen (artikel 28). En
	konventionsstat ska respektera det ansvar och de rättigheter och skyldig-
	heter som tillkommer föräldrar och andra med ansvar för barnet att ge
	lämplig ledning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i
	konventionen (artikel 5). Enligt artikel 18 har vårdnadshavare huvud-
	ansvaret för barnets uppfostran och utveckling och vårdnadshavare ska
	låta sig vägledas av vad som bedöms vara barnets bästa. Konventions-
	staterna ska ge lämpligt stöd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör
	sitt ansvar för barnets uppfostran och säkerställa utvecklingen av institu-
	tioner, inrättningar och tjänster för omvårdnad av barn. I skollagen anges
	vidare att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning enligt
	lagen (1 kap. 10 §). Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala
	och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skol-
	väsendet, om inte annat följer av särskilda bestämmelser i lagen (1 kap.
	8 §). Vidare ska utbildningen vara likvärdig inom varje skolform oavsett
	var i landet den anordnas (1 kap. 9 §). Skolan ska ge alla elever förutsätt-
	ningar att nå målen för utbildningen.
	Alla barn som är eller kommer att vara elever i någon skolform i skol-
	väsendet berörs av förslagen i denna proposition. Förslagen förväntas
	gynna alla barns utveckling och lärande. Till exempel bör ett tydligare
	syfte med undervisningen och en stärkt lärarroll (avsnitt 6.2) på längre sikt
	påverka undervisningen och därmed eleverna positivt. En betoning av
	grundläggande kunskaper och färdigheter, särskilt i de yngre åldrarna, bör
	vidare lägga en viktig grund för elevernas fortsatta lärande. Mer preci-
	serade och konkreta kursplaner när det gäller vad eleverna ska lära sig, när
	de ska lära sig det, och hur undervisningen ska bedrivas, främjar en mer
180	likvärdig undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad

erfarenhet. Även en bättre anpassning efter elevers kognitiva utveckling kommer att gynna elevernas kunskapsutveckling. Regeringen bedömer vidare att det är positivt för eleverna med mer balanserade skrivningar i läroplanerna om elevinflytande då ansvarsfördelningen mellan elever och lärare blir tydligare, samtidigt som lärarens ansvar att förmedla och för- ankra kunskap tydliggörs.

Vissa remissinstanser anser att de förslag som lämnats av Läroplans- utredningen inte är tillräckligt utredda ur ett barnrättsperspektiv. Elevernas riksförbund anser att barnkonsekvensanalysen i utredningen är mycket grund och hade önskat en fördjupning genomförd tillsammans med elev- organisationer. Regeringen konstaterar att flera elevorganisationer har fått möjlighet att lämna synpunkter på förslagen i samband med remitteringen av betänkandet och regeringen har beaktat dessa synpunkter i beredningen av förslagen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Stiftelsen Friends efterfrågar en gemensam analys av alla de förslag som föreslås på skolans område av olika utredningar och att konsekvenserna redogörs för på ett sätt som är överblickbart. DO anser även att utredningen och flera av utredningens förslag saknar en mer djupgående analys ur ett diskrimi- neringsperspektiv. Regeringen kan konstatera att en beskrivning av konse- kvenserna ingår i varje betänkande och även i varje proposition utifrån de förslag som ingår i den propositionen. Även Institutet för mänskliga rättigheter anser att förslagens påverkan och konsekvenser för mänskliga rättigheter inte är tillräckligt utredda. Förutom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som regeringen åter- kommer till nedan, berör enligt institutet förslagen flera andra konven- tioner, bl.a. barnkonventionen, FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Regeringen anser att de förslag som lämnas i propositionen är förenliga med barnkonventionen. Förslagen syftar till att gynna elevers lärande i skolan och att säkerställa att eleverna får den utbildning som de har rätt till enligt artikel 28 i barnkonventionen. Regeringen ser inte heller att några förslag skulle stå i strid med FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, exempelvis rätten till utbildning enligt artikel 13.

Vad gäller Institutet för mänskliga rättigheters synpunkt att Läroplans- utredningen inte beaktat Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter konstaterar regeringen att skrivningarna i de inled- ande delarna av läroplanerna för de obligatoriska skolformerna av Läro- plansutredningen föreslås ändras på sådant sätt att det inte längre framgår direkt av texten vilka de nationella minoriteterna är. Däremot föreslås det fortsatt framgå att skolan ska förmedla kunskaper om de nationella minori- teterna. Som framgår i avsnitt 6.3 anser regeringen att den exakta skriv- ningen i Läroplansutredningens förslag i denna del bör ses över. Rege- ringen vill även understryka att avsikten inte är att tona ner skrivningarna om de nationella minoriteterna, utan att anpassa texten till övriga ändringar som görs i läroplanernas inledande delar. Regeringen anser därmed inte att förslaget står i strid med exempelvis artikel 12 i konventionen som anger att parterna ska vidta åtgärder inom utbildnings- och forskningsområdet för att främja kunskapen om sina nationella minoriteter.

Några remissinstanser anser också att förslaget från Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan om att vårdnadshavares rätt till infly-

Prop. 2025/26:194

181

Prop. 2025/26:194 tande ska begränsas inte är förenligt med barnkonventionen (se även avsnitt 6.2). Till exempel anser Institutet för mänskliga rättigheter att

	förslaget inte är i linje med artiklarna 5 och 18 i konventionen, som stärker
	vårdnadshavarens roll i att se till att barnen får tillgång till sina rättigheter,
	inklusive rätten till utbildning. Det är enligt institutet särskilt viktigt med
	vårdnadshavarens medverkan i förhållande till elever med behov av sär-
	skilt stöd. Inte heller Riksföreningen för skolsköterskor anser att förslaget
	är förenligt med barnkonventionen eftersom vårdnadshavare bl.a. har en
	roll i att se till att barns rätt till utbildning tillgodoses. Regelverket på
	skolområdet är omfattande med skollagen, förordningsbestämmelser och
	föreskrifter meddelade av Skolverket som lärarna utifrån sin profession
	har att tillämpa. Exempelvis ska enligt 1 kap. 10 § skollagen i all utbild-
	ning och annan verksamhet enligt skollagen som rör barn barnets bästa
	vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klar-
	läggas. Vidare anges att barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter
	i alla frågor som rör honom eller henne samt att barnets åsikter ska
	tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Av 1 kap.
	3 § skollagen framgår att med utbildning avses verksamhet som bedrivs av
	en huvudman enligt skollagen inom vilken barn eller elever deltar i under-
	visning och andra aktiviteter. När det gäller undervisning är det viktigt att
	lärarna kan fokusera på att utifrån bl.a. 1 kap. 10 § skollagen ge eleverna
	bästa möjliga undervisning. Enligt artikel 5 i barnkonventionen ansvarar
	barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare för barnets uppfostran och
	utveckling. De ska också stötta barnet i att få sina rättigheter uppfyllda.
	Enligt artikel 18 har barnets föräldrar eller vårdnadshavare gemensamt
	huvudansvar för barnets uppfostran och utveckling, med statens stöd.
	Regeringen har, efter att ha tagit del av utredningens förslag och remis-
	synpunkterna, justerat utredningens förslag om att det i skollagen ska
	anges att vårdnadshavare ska ges ett begränsat inflytande och föreslår
	i stället att det ska anges att vårdnadshavare i viss utsträckning ska erbju-
	das möjlighet till inflytande över sitt barns utbildning samt att det i sam-
	band därmed ska upplysas om att det framgår av 1 kap. 3 § skollagen att
	undervisningen bestäms och leds av lärare eller förskollärare. Regeringen
	anser att innebörden är densamma men att det är en mer specifik skrivning
	för vad som avses med att begränsa vårdnadshavares inflytande.
	Regeringen bedömer att förslaget om att vårdnadshavare i viss utsträck-
	ning ska erbjudas möjlighet till inflytande över sitt barns utbildning inte
	strider mot föräldrarnas rätt att ge lämplig ledning och råd då barnet utövar
	de rättigheter som erkänns i konventionen eller det faktum att vårdnads-
	havare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling enligt
	artiklarna 5 och 18 i barnkonventionen. Regeringen vill i detta samman-
	hang lyfta fram att det i 1 kap. 4 § skollagen anges att utbildning syftar till
	att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga
	utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer
	och medborgare. Regeringen vill också betona att det även framöver
	kommer vara möjligt för vårdnadshavare att framföra synpunkter om
	undervisningen och utbildningen i övrigt och ha en konstruktiv dialog med
	skolan när detta är nödvändigt, bl.a. om behov och bedömning av barnets
	bästa med koppling till barn med funktionsnedsättningar. Det är dock
	viktigt att betona att det är lärarna som bestämmer över undervisningen.
182	Det bör även betonas att det finns situationer där barnets bästa och

vårdnadshavares inflytande inte är förenliga med varandra, t.ex. för barn Prop. 2025/26:194 som lever under hedersförtryck.

Sammantaget bedömer regeringen att förslagen i denna proposition är positiva för elever i samtliga skolformer som berörs samt att förslagen är positiva ut ett barnrättsperspektiv.

9.7.2Förslagen främjar kunskapsutveckling för elever med funktionsnedsättningar

Sverige har också åtagit sig att följa FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning. Konventionens syfte är att främja,
skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga
rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktions-
nedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. Enligt
konventionen innefattar personer med funktionsnedsättning bl.a. personer
med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktions-
nedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla
och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra (artikel 1). I
artikel 24 anges att konventionsstaterna, för att förverkliga rätten till
utbildning för personer med funktionsnedsättning utan diskriminering och
på lika villkor, ska säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla
nivåer och livslångt lärande inriktat på bl.a. full utveckling av den mänsk-
liga potentialen och känslan för värdighet och egenvärde. För att förverk-
liga sina konventionsåtaganden, ska konventionsstaterna bl.a. säkerställa
att personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna
utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att personer
med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en
inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av god kvalitet. Artikeln
hänger nära samman med artiklarna 2 och 28 i barnkonventionen som
anger att inget barn får diskrimineras och att grundskolan ska vara till-
gänglig för alla.
Institutet för mänskliga rättigheter menar att Läroplansutredningens
förslag inte är tillräckligt utredda i förhållande till FN:s konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning, bl.a. hänvisas inte till
konceptet inkluderande utbildning i analysen. Detta är enligt institutet
problematiskt då artikel 24 i konventionen tydligt betonar att inkludering
är nyckeln till rätten till utbildning. Inte heller Funktionsrätt Sverige anser
att Läroplansutredningens konsekvensanalys när det gäller barn och elever
med funktionsnedsättning är tillräcklig. När det gäller förslaget från
Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan om att vårdnads-
havares rätt till inflytande ska begränsas framför Riksförbundet FUB att
förslaget inte går i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning. För elever med intellektuell funktionsned-
sättning är samverkan med vårdnadshavare centralt och förbundets upp-
fattning är att samverkan mellan vårdnadshavare och skolan måste stärkas,
inte begränsas.
Regeringen bedömer att de generella positiva effekterna av förslagen,
som redan beskrivits, är desamma för alla som får sin utbildning inom
skolväsendet, dvs. även för personer med funktionsnedsättning. Personer
med funktionsnedsättningar kan dock påverkas särskilt av vissa förslag.	183
	183

Prop. 2025/26:194 Förslaget att kursplanernas nivå ska anpassas till olika elevgruppers kogni- tiva förutsättningar kommer att skapa bättre förutsättningar för elever med funktionsnedsättning. Ett ökat fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter kommer också att gynna de elever som har svårt att ta till sig och förstå avancerade uppgifter som betonar analys och reflexion. En förskjutning från individuellt arbete till lärarledd utbildning är också positivt för elever som har svårt att koncentrera sig, t.ex. elever med neuro- psykiatriska funktionsnedsättningar. När det gäller förslaget om att vårdnadshavares inflytande över utbildningen ska begränsas instämmer regeringen med bl.a. SPSM om att det är viktigt att vårdnadshavare till elever med funktionsnedsättning vid behov kan föra sina barns talan för att se till att deras barns rättigheter och behov tillgodoses. Vårdnadshavare har givetvis kunskap om sina egna barns funktionsnedsättningar och vilken typ av stöd som de kan vara i behov av. Som beskrivits ovan kommer det även framöver vara viktigt att det finns en dialog mellan vårdnadshavare och skolan kring elevernas behov av stöd och deras rätt till en likvärdig utbildning. Det är dock, som tidigare nämnts, läraren som beslutar om undervisningens utformning.

Sammantaget anser regeringen att förslagen i propositionen skapar bättre förutsättningar för elever med funktionsnedsättningar att tillgodo- göra sig utbildningen.

9.8Konsekvenser för skolans personal

Flera av förslagen förväntas förbättra lärares arbetssituation. Att lärarnas ansvar för undervisningen tydliggörs och att vårdnadshavares inflytande begränsas (avsnitt 6.2) är exempel på sådant som förväntas underlätta för lärarna. Lärare får även bättre förutsättningar att planera och bedriva undervisning av hög kvalitet. Läroplanernas inledande delar kommer att bli mer koncentrerade och tydligare vilket gör det lättare för lärare att ta till sig innehållet (avsnitt 6.3). Mer precisa och konkreta kursplaner gör det lättare för lärarna att planera undervisningen (avsnitt 6.4 och 6.5).

Några remissinstanser, bl.a. Sveriges Lärare, Almega Utbildning och SKR, anser att lärares autonomi riskerar att påverkas negativt med för- slaget om att undervisningsstrategier ska ingå i kursplanerna (avsnitt 6.4 och 6.5). Regeringen bedömer tvärtom att det är positivt för lärarna med en tydligare läroplan som även ger vägledning i hur undervisningen ska bedrivas i enlighet med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För många erfarna lärare kommer dessa strategier möjligen inte att innebära något nytt, utan i stor utsträckning befästa den undervisning som de redan bedriver. För andra lärare, exempelvis de som är nya i yrket eller de som är obehöriga, kan det vara extra viktigt att få vägledning i hur undervis- ningen ska planeras och bedrivas. Som framgår i avsnitt 6.4 bedömer även regeringen att det bör finnas en viss flexibilitet i hur undervisnings- strategierna utformas. Det är rimligt att strategierna är olika utförliga beroende på ämne och stadium. Detta eftersom strategierna bör formuleras mer ingående ju starkare den vetenskapliga grunden är. Det starka evidensläget för att vissa metoder fungerar bättre än andra i den grund- läggande läs- och skrivinlärningen på lågstadiet talar för att det är ett om-

184

råde där det är rimligt att strategierna är mer detaljerade. Sammantaget Prop. 2025/26:194 bedömer regeringen att det inom ramen för undervisningsstrategierna

kommer att finnas kvar ett friutrymme för lärarna att välja arbetssätt och arbetsformer och anpassa undervisningen efter den konkreta undervis- ningssituationen.

Av skollagen framgår att en rektor ska leda det pedagogiska arbetet och verka för att utbildningen utvecklas vid en skolenhet (2 kap. 9 och 10 §§). Flera av förslagen förväntas ge rektorer bättre förutsättningar att leda det pedagogiska arbetet. Rektorer kommer att få färre särskilt utpekade ansvarsområden jämfört med det ansvar som framgår av dagens läro- planer. Sveriges Skolledare framhåller i sitt remissvar att utredningens förslag om rektorns ansvar för helheten i utbildningen är stringent, lättill- gängligt och innehållsmässigt bra och ställer sig bakom förslagen med undantag för förslag om att stryka skrivningarna om rektors ansvar för uppföljning av resultaten. Regeringen instämmer delvis i vad Sveriges Skolledare framför och vill även betona att en mer stringent läroplan och färre utpekade ansvarsområden förväntas ge rektorn ett bättre utrymme att kunna prioritera i sitt arbete som verksamhetsnära ledare. Att rektorn ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet, dvs. att systematiskt och kontinuerligt planera och följa upp utbildningen, analysera orsakerna till uppföljningens resultat och utifrån analysen genomföra insatser i syfte att utveckla utbildningen, framgår av skollagen (4 kap. 3 och 4 §§). Det innebär att rektors ansvar för uppföljning av resultat fortsatt kommer att ingå i rektorns uppdrag.

9.9Konsekvenser för jämställdhet

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det delmål som rör jämställd utbildning anger att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

Flickor som grupp når bättre kunskapsresultat än pojkar, vilket innebär att en något större andel av pojkarna inte når behörighet till gymnasie- skolans nationella program (Skolverket, Slutbetyg i grundskolan. Våren 2025). På sikt kan detta leda till en ökad risk att inte få tillträde till arbets- marknaden, vilket i sin tur kan leda till utanförskap, kriminalitet och ohälsa. Regeringen bedömer att åtgärder som kan höja alla elevers, men särskilt pojkars, kunskapsresultat bidrar till en positiv utveckling för jämställdheten i skolan, och på sikt för jämställdheten i samhället i övrigt. Som framgått av avsnitt 6 och 7 bedömer regeringen att förslagen kan bidra till att ge alla elever, både flickor och pojkar, bättre förutsättningar att nå målen med sin utbildning.

Förslaget om nya inledande delar i läroplanerna (avsnitt 6.3) innebär att dessa texter blir mer koncentrerade och att upprepningar tas bort i syfte att skapa en mer stringent läroplan med bättre balans. Förslaget innebär att jämställdhet fortfarande är ett framlyft område, men att det inte kommer att nämnas lika många gånger som i de nuvarande texterna. Regeringen bedömer att det inte innebär en försvagning av området och skolans arbete

185

Prop. 2025/26:194 för lika rättigheter mellan pojkar och flickor, utan att en mer koncentrerad text snarare kan underlätta skolans arbete. När det gäller förslaget att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer tas bort från de inledande delarna av läroplanerna behandlas det i avsnitt 6.3.

9.10Konsekvenser för integration och utanförskap

Målet för integrationspolitiken är att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolk- ningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemen- skapen. Detta förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället och att samhället både ställer krav och ger möjligheter till integration. Integrationspolitiken ska bidra till social och kulturell, ekonomisk, språklig och demokratisk integration samt att genom utbildning förbättra förutsättningarna för flickor och pojkar med utländsk bakgrund (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:250). När det gäller området utanförskap är målet att antalet människor som lever i utanförskap ska minska, att parallella samhällsstrukturer ska bekämpas, att det egna ansvaret att bli en del av samhället ska uppmuntras samt att människors trygghet och livs- chanser ska öka (prop. 2023/24:1 utg.omr. 13, bet. 2023/24:AU1, rskr. 2023/24:102).

En fullföljd skolgång med goda kunskapsresultat är viktigt för möjlig- heterna att etablera sig på arbetsmarknaden och för att bli en del av samhällsgemenskapen. Det bidrar därmed till att minska risken för utan- förskap och kan förebygga brottslighet bland unga. Förslagen i denna proposition syftar till att bidra till bättre förutsättningar för alla elever att nå målen med sin utbildning. Förslagen bedöms gynna alla elevers lärande och språkutveckling, vilket även är positivt för integrationen. Förslagen i avsnitt 7 bedöms särskilt gynna elever som är nybörjare i svenska språket. Det är viktigt att elever som är nybörjare i svenska snabbt får lära sig språket, vilket kan underlättas av en kursplan särskilt anpassad för de elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. En ny kursplan i grundläggande svenska inom ämnet svenska som andraspråk förväntas ge eleverna en snabbare och mer gynnsam utveckling av svenska språket, vilket skulle kunna få positiva effekter på elevernas skolresultat som helhet.

Sammantaget bedömer regeringen att förslagen kan bidra positivt till integrationen och då även bidra till att motverka utanförskap.

9.11Konsekvenser för Sveriges medlemskap i Europeiska unionen

Förslagen berör inte frågor som regleras i EU-rätten.

186

10	Författningskommentar	Prop. 2025/26:194

10.1Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)

1 kap.

3 § I denna lag avses med

–distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid,

–elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,

–fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid,

–fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

–fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,

–konfessionell inriktning: inriktning på verksamhet som innebär att det där förekommer konfessionella inslag,

–konfessionella inslag: bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag,

–lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,

–lärobok: tryckt läromedel, med eller utan digitala komponenter,

–läromedel: helt eller delvis tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas

iundervisningen, som överensstämmer med relevanta delar av tillämplig kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan och läroplanen, och som är utgivet av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art,

–lärverktyg: läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen,

–undervisning: processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen bestäms och leds av lärare eller förskollärare, och som syftar till barns eller elevers utveckling och lärande mot mål som anges i denna lag samt i förordningar och andra författningar som ansluter till lagen, genom att lärarna och förskollärarna förmedlar och förankrar kunskaper och värden hos barnen och eleverna, och

–utbildning: verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter.

Paragrafen innehåller definitioner av vissa grundläggande begrepp i
skollagen.
I femtonde strecksatsen ändras definitionen av termen undervisning så
att det framgår att de processer som anges i definitionen ”bestäms och leds
av lärare eller förskollärare”. Det framgår således att det är lärare och
förskollärare som avgör vad som ska behandlas i undervisningen och vilka	187

Prop. 2025/26:194 arbetssätt och arbetsformer som ska användas. Det är lärarens professio- nella ansvar att utifrån läroplanen avgöra undervisningens innehåll och hur den ska bedrivas. Av 1 kap. 5 § framgår att utbildningen ska vila på veten- skaplig grund och beprövad erfarenhet.

188

Vidare ersätts lydelsen ”genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden” med lydelsen ”genom att lärarna och förskollärarna förmedlar och förankrar kunskaper och värden hos barnen och eleverna”. Ändringarna innebär att begreppet undervisning tydligare knyts till lärares och förskollärares roll som kunskapsförmedlare. Den nya lydelsen syftar till att klargöra att det är lärare och förskollärare som ska se till att i undervisningen förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever snarare än att det är barns och elevers egen aktivitet (inhämta och utveckla) som ska styra undervisningen. Förmedling av kunskaper och värden kan t.ex. ske genom lärarledda aktiviteter i helklass där läraren varierar berättande och genomgångar med att eleverna får strukturerade uppgifter som följs upp gemensamt. Uttrycket ”förmedlar” avser inte att läraren ska vara aktiv och eleverna ska vara passiva mot- tagare. Förmedling av kunskaper och värden kan ske i arbetsformer som även aktiverar eleverna. Det kan t.ex. ske genom att lärarna återkommande ställer frågor för att främja fördjupning och aktivera elevernas tänkande eller låter eleverna pröva och omsätta idéer i handling. Läraren kan även efterfråga elevernas synpunkter i olika frågor eller låta dem välja mellan alternativ som läraren bedömer som likvärdiga. Med ”förankra” avses att kunskaperna och värdena befästs på djupet, så att eleverna verkligen förstår och kommer ihåg dem under lång tid. Det kan bl.a. ske genom att lärarna återkommande ger eleverna möjlighet att öva och repetera ett innehåll, att läraren t.ex. förklarar och jämför så att eleverna ges överblick och kunskaperna får ett sammanhang samt att läraren återkommande ställer frågor som främjar fördjupning och aktiverar elevernas tänkande.

Enligt gällande lydelse av definitionen av undervisning är det fråga om processer som leds av lärare eller förskollärare mot ”mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag”. När det gäller de mål som anges i definitionen är det bl.a. den läroplan som gäller för utbildningen som avses (prop. 2021/22:157 s. 110). För att tydliggöra att det finns mål som är relevanta i detta hänseende även i skollagen har en lydelse om detta lagts till i definitionen. I 4 § anges bl.a. att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på samt att utbildningen syftar till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Bestämmel- ser om utformningen av utbildningen finns i 5 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att förmedla och förankra kun- skaper och värden hos barn och elever. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska

vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra Prop. 2025/26:194 sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

I paragrafen anges syftet med utbildningen inom skolväsendet.

I första stycket ändras ett av syftena med utbildningen för att tydliggöra utbildningens kunskapsförmedlande roll. Den första meningen, som anger att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ”ska inhämta och utveckla kunskaper och värden”, ändras till att utbildningen syftar till att ”förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever”. Då termen utbildning enligt definitionen i 1 kap. 3 § innebär verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt skollagen inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter, omfattar ändringen även annan personal än lärare och förskollärare. Den nya lydelsen tydliggör att det är skolans och lärarnas ansvar att förmedla kunskap till eleverna. Betoningen ska således ligga på skolans ansvar som kunskapsförmedlare i stället för barnet och eleven som aktör i sitt lärande. När det gäller innebörden av orden ”förmedla” och ”förankra”, se kom- mentaren till 3 §. När det gäller annan personal än lärare och förskollärare kan det t.ex. handla om att förmedla och förankra värden genom att upprätthålla skolans ordningsregler eller på annat sätt tillhandahålla en skolmiljö som präglas av de värden som skolan ska förmedla.

Med ”värden” i första stycket första meningen avses förskolans och skolans värdegrund som ska utgå från grundläggande demokratiska värde- ringar och de mänskliga rättigheterna. Det närmare innehållet i dessa rättigheter uttrycks i flera internationella konventioner som Sverige an- slutit sig till. Bestämmelser om utbildningens syfte finns bl.a. i artikel 29 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) samt i artikel 13 i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar innebär att det måste finnas kunskap hos såväl förskollärare, lärare och annan personal som hos barn och elever om vad dessa värderingar och rättigheter innebär och hur de kan förverkligas (prop. 2009/10:165 s. 634).

Att de kunskaper som förmedlas ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet framgår av 5 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

11 § För varje skolform och för fritidshemmet ska en läroplan gälla som utgår från bestämmelserna i denna lag. Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen. Läroplanerna för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska också innehålla kursplaner och fördelningar av undervisningstiden (timplaner).

Regeringen får meddela föreskrifter om de delar av läroplanerna för grund- skolan och anpassade grundskolan som innehåller timplaner.

I 10 kap. 8 §, 11 kap. 11 §, 12 kap. 8 § och 13 kap. 8 § finns bestämmelser om kursplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och same- skolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om läroplaner i övrigt.

189

Prop. 2025/26:194

Paragrafen reglerar att det ska finnas en läroplan för respektive skolform och för fritidshemmet. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

Första stycket reglerar vad som ska ingå i en läroplan. En ändring görs som innebär att läroplanerna för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan också, förutom utbildningens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för utbildningen, ska innehålla kursplaner och fördelningar av undervisningstiden (timplaner). På så sätt samlas reglering om undervisningens innehåll och den tid som avsätts för undervisning i samma författning. I 10 kap. 5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 § och 13 kap. 5 § anges den totala undervisningstid som varje elev ska ges i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan respektive same- skolan. Det är den tiden som ska fördelas i timplanerna. Stycket innehåller också en redaktionell ändring i syfte att ge bestämmelsen en mer tillgäng- lig formulering.

De bemyndiganden som i 10 kap. 5 § och 11 kap. 7 § finns för rege- ringen att meddela föreskrifter om timplaner för grundskolan och anpassade grundskolan flyttas till andra stycket.

Den nuvarande bestämmelsen i tredje stycket, som upplyser att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i vissa fall får meddela föreskrifter om utbildningens värdegrund och uppdrag samt om mål och riktlinjer på annat sätt än genom en läroplan, tas bort. Bestäm- melsen infördes i samband med den nuvarande skollagen. Eftersom sam- tliga skolformer nu omfattas av läroplaner finns det inte längre något behov av bestämmelsen. I stället införs i stycket en upplysning om att det finns bestämmelser om kursplaner för grundskolan, anpassade grund- skolan, specialskolan och sameskolan i 10 kap. 8 §, 11 kap. 11 §, 12 kap. 8 § och 13 kap. 8 §. I de uppräknade paragraferna finns bestämmelser om vad kursplanerna i de obligatoriska skolformerna ska innehålla på en övergripande nivå. Där framgår att kursplanerna bl.a. ska innehålla betygs- kriterier och bedömningskriterier.

Bestämmelsen i det nuvarande andra stycket som upplyser om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av den s.k. restkompetensen kan meddela föreskrifter om läroplaner flyttas till ett nytt fjärde stycke och ändras till att avse ”föreskrifter om läroplaner i övrigt”. Med ”i övrigt” avses de inledande delarna av läroplanerna (utbildningens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för utbild- ningen), timplanerna för specialskolan och sameskolan samt föreskrifter om de obligatoriska skolformernas kursplaners närmare innehåll. Som anges i tredje stycket finns bestämmelser om vad kursplanerna i de obligatoriska skolformerna ska innehålla på en övergripande nivå i 10 kap. 8 §, 11 kap. 11 §, 12 kap. 8 § och 13 kap. 8 §. Stycket ändras även redak- tionellt.

Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

3 kap.

2 § Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

190

för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt Prop. 2025/26:194 enligt utbildningens mål.

Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att tillgodogöra sig de kunskaper som anges i kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplanerna, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konse- kvenser.

Elever som lätt tillgodogör sig de kunskaper som anges i kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplanerna, ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att barn och elever ska ges ledning och stimulans och stöd.

Andra stycket ändras så att stöd inte längre ska ges om en elev ”har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller” utan om en elev ”har svårt att tillgodogöra sig de kunskaper som anges i kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplanerna”. I de obligatoriska skolformerna finns det kursplaner i läroplanen (se 1 kap. 11 §, 10 kap. 8 §, 11 kap. 11 §, 12 kap. 8 § och 13 kap. 8 §). I gymnasie- skolan samt i kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och i anpassad utbildning på gymnasial nivå finns det ämnesplaner (16 kap. 21 § och 20 kap. 6 §). I anpassade gymnasieskolan finns det såväl ämnes- planer som ämnesområdesplaner (19 kap. 22 §) och i komvux på grund- läggande nivå och i anpassad utbildning på grundläggande nivå finns det kursplaner (20 kap. 6 §). Ändringen hör samman med en ändring i konstruktionen av betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper, som innebär att detaljerad information om vad eleverna ska kunna tas bort från betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper och i stället ska finnas i andra delar av kurs-, ämnes-, eller ämnesområdesplanerna, i syfte att utbildningen ska fokusera på de kun- skaper som eleverna ska tillgodogöra sig i stället för betygssättning och bedömning av kriterier.

I tredje stycket byts lydelsen ”lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas” mot ”lätt tillgodogör sig de kunskaper som anges i kurs-, ämnes- eller ämnes- områdesplanerna”.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

4 § Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll.

Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller

7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

191

Prop. 2025/26:194 Paragrafen beskriver en del i garantin för tidiga stödinsatser i lågstadiet i de obligatoriska skolformerna och tar sikte på elevers kunskaper i svenska, svenska som andraspråk och matematik.

I första stycket ersätts begreppet ”uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 2 eller 4” med att eleverna ska ” tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll”. Ändringen är föranledd av en ändring i konstruktionen av de läroplaner som ska finnas för varje skolform (1 kap. 11 §). Ändringen innebär att detaljerad information om vad eleverna ska kunna flyttas från kriterierna för bedömning av kunskaper i de årskurser där betyg inte sätts till andra delar av läroplanen, nämligen vissa delar av ämnenas kursplaner. Av 10 kap. 8 §, 11 kap. 11 §, 12 kap. 8 § och 13 kap. 8 § framgår att kurs- planerna i de obligatoriska skolformerna bl.a. ska innehålla mål och inne- håll. Ändringen görs i syfte att utbildningen ska fokusera på de kunskaper som eleverna ska tillgodogöra sig i stället för bedömning enligt kriterier.

Vidare tas hänvisningar till olika specifika årskurser bort, vilket medför att specialskolan som har en årskurs mer än övriga obligatoriska skol- former inte längre behöver regleras i en egen bestämmelse.

I andra stycket görs motsvarande ändring som i första stycket genom att formuleringen ”uppfylla kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för den aktuella skolformen” ersätts av ”tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner för den aktuella skolformen anges i den del som avser mål och innehåll”.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

5 § Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att tillgodogöra sig de kunskaper som anges i kurs-, ämnes- eller ämnes- områdesplanerna till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå, och inte annat följer av 7 §, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervis- ningen.

Detsamma gäller om det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå.

Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om stöd i form av extra anpassningar och gäller för samtliga skolformer och för fritidshemmet.

Bestämmelsen i det första stycket har delats upp i två bestämmelser som fördelats på två stycken och den första bestämmelsen har ändrats i sak.

I det nya första stycket anges när en elev ska ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen i de obliga-

toriska skolformerna, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kom-

192

munal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som an- passad utbildning på gymnasial nivå. Bestämmelsen ändras genom att for- muleringen ”uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas” ersätts av ”tillgodogöra sig de kun- skaper som anges i kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplanerna till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium”.

I de obligatoriska skolformerna finns det kursplaner i läroplanen (se

1 kap. 11 §, 10 kap. 8 §, 11 kap. 11 §, 12 kap. 8 § och 13 kap. 8 §). I gym- nasieskolan samt i kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och i anpassad utbildning på gymnasial nivå finns det ämnesplaner (16 kap. 21 § och 20 kap. 6 §). I anpassade gymnasieskolan finns det såväl ämnesplaner som ämnesområdesplaner (19 kap. 22 §). Ändringen i bestämmelsen hör samman med en ändring i konstruktionen av betygs- kriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper, som innebär att detaljerad information om vad eleverna ska kunna tas bort från betygs- kriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper och i stället ska finnas i andra delar av kurs-, ämnes-, eller ämnesområdesplanerna, i syfte att utbildningen ska fokusera på de kunskaper som eleverna ska tillgodo- göra sig i stället för betygssättning och bedömning av kriterier.

I grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, och komvux på gymnasial nivå ska som betyg någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. För samtliga uppräknade skolformer utgör betyget E det lägsta betyg som motsvarar godkända resultat (10 kap. 17 §, 12 kap. 17 §, 13 kap. 18 §, 15 kap. 24 § och 20 kap. 36 §). I anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå används någon av beteckningarna A, B, C, D eller E, där högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E (11 kap. 20 §, 18 kap. 23 § och 20 kap. 36 §). I de lägre årskurserna i de obligatoriska skolformerna och för ämnesområden i anpassade grundskolan ska betyg inte sättas utan i stället används bedömningskriterier. Bedömnings- kriterierna ska framgå av kursplanerna (10 kap. 8 §, 11 kap. 11 §, 12 kap. 8 § och 13 kap. 8 §). Betyg ska inte heller sättas på ämnesområden i anpassade gymnasieskolan. För sådana ämnesområden ska det finnas bedömningskriterier som framgår av ämnesområdesplanerna (18 kap. 26 a §). Begreppet ”bedömningskriterier” ersätter det som tidigare kallades ”kriterier för bedömning av kunskaper”.

Av det nya andra stycket framgår att en elev inom komvux på grund- läggande nivå, komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå eller i svenska för invandrare ska ges stöd i form av extra anpassningar om det kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas i dessa skolformer. I dessa utbildningsformer har det inte gjorts någon ändring när det gäller utformningen av betygskriterierna. Som betyg i komvux på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt användas. Som betyg i komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå ska beteckningen Godkänt användas. För den elev som inte uppnår betyget Godkänt ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas (20 kap.

36§ första stycket). Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

Prop. 2025/26:194

193

Prop. 2025/26:194 7 § Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att tillgodogöra sig de kunskaper som anges i kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplanerna till en nivå som minst motsvarar betyget E eller mot- svarande bedömningskriterium, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

194

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Vid skolenheter där utbildningen är begränsad till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskolor) gäller i stället för första – tredje styckena att varje elev vid resursskolan ska ges särskilt stöd.

Det särskilda stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Bestämmelserna i första–tredje styckena och i 9–12 §§ ska inte tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §.

Paragrafen reglerar i vilka situationer en elevs behov av särskilt stöd ska anmälas till rektorn och utredas. Paragrafen är bara tillämplig i de obliga- toriska skolformerna, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan (se 6 §).

I första stycket regleras när en anmälan ska göras till rektorn om det inte är tillräckligt för en elev med extra anpassningar enligt 3 kap. 5 §. Bestämmelsen ändras genom att lydelsen ”uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas” ersätts av lydelsen ”tillgodogöra sig de kunskaper som anges i kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplanerna till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium”. Ändringen motsvarar den ändring som görs i 5 § första stycket, se kommentaren till den bestämmelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

10 § För en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och same- skolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium.

Paragrafen reglerar skolans ansvar för särskilt stöd i de obligatoriska skolformerna.

Bestämmelsen ändras genom att lydelsen ”uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas” er- sätts av lydelsen ”tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömnings- kriterium”. Ändringen är föranledd av en ändring i konstruktionen av de läroplaner som ska finnas för varje skolform (1 kap. 11 §) som innebär att

detaljerad information om vad eleverna ska kunna flyttas från betygs- Prop. 2025/26:194 kriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper till ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner i avsnittet om mål och innehåll (10 kap. 8 §,

11 kap. 11 §, 12 kap. 8 § och 13 kap. 8 §), i syfte att utbildningen ska fokusera på de kunskaper som eleverna ska tillgodogöra sig i stället för betygssättning och bedömning av kriterier. I grundskolan, specialskolan och sameskolan ska som betyg någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. För samtliga uppräknade skolformer utgör betyget E det lägsta betyg som motsvarar godkända resultat (10 kap. 17 §, 12 kap. 17 § och 13 kap. 18 §). I anpassade grundskolan används någon av beteck- ningarna A, B, C, D eller E, där högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E (11 kap. 20 §).

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

12 i § En nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart obehövligt. Studiehandledningen ska syfta till att ge eleven förutsätt- ningar att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst mot- svarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium.

Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om studiehandledning på moders- målet för vissa nyanlända elever i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan.

Första stycket ändras genom lydelsen ”uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas” ersätts med lydelsen ”tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnes- områdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömnings- kriterium”. Ändringen motsvarar den ändring som har gjorts i 10 §, se kommentaren till den bestämmelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

4 kap.

12 § Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska i viss utsträckning erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

Paragrafen reglerar vårdnadshavares möjligheter till inflytande över utbildningen. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

Paragrafen ändras så att det förtydligas att vårdnadshavarna i viss utsträckning ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet. Av 1 kap. 3 § skollagen framgår att utbildning är ett vidare begrepp än undervisning. Det anges där att med utbildning avses ”verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter”. Av förarbetena till förevarande paragraf framgår att det i

förhållande till vårdnadshavarna är självklart att det är den pedagogiska

195

Prop. 2025/26:194 personalen som utifrån sin profession har ansvaret för hur undervisningen planeras, genomförs och utvärderas (prop. 2009/10:165 s. 313), jfr också definitionen av undervisning i 1 kap. 3 §, där det framgår att de processer som anges i definitionen bestäms och leds av lärare och förskollärare. Änd- ringen ska således främst ses som ett förtydligande av vad som redan utgör gällande rätt. Vårdnadshavare har möjlighet att framföra synpunkter på undervisningen och utbildningen i övrigt direkt till läraren, rektorn eller genom huvudmannens rutiner för klagomålshantering enligt 4 kap. 7 och

8§§.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

7 kap.

5 § Barn som på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kurs- planer anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium som gäller för grundskolan, ska tas emot i anpassade grundskolan.

Frågan om mottagande i anpassade grundskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i anpassade grundskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i anpassade grundskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i anpassade grundskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

I paragrafen finns bestämmelser om mottagande i anpassade grundskolan. Första stycket ändras genom att lydelsen ”uppfylla sådana betygs- kriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska upp- fyllas” ersätts med lydelsen ”tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium”. Ändringen är föranledd av en ändring i konstruktionen av läroplanen för grundskolan (1 kap. 11 §) som innebär att detaljerad information om vad eleverna ska kunna flyttas från betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper till ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner i det avsnitt som avser mål och innehåll (10 kap. 8 §), i syfte att utbildningen ska fokusera på de kunskaper som eleverna ska tillgodogöra sig i stället för betygssättning och bedömning av kriterier. I grundskolan ska som betyg någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyget E

är det lägsta betyg som motsvarar godkända resultat (10 kap. 17 §). Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

14 § Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § tillgodogör sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.

Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hem- kommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpeda- gogiska skolmyndigheten.

196

I paragrafen finns reglering om när skolplikten kan upphöra tidigare än Prop. 2025/26:194 normalt.

Första stycket ändras genom att lydelsen ”uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas” ersätts med lydelsen ”tillgodogör sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E”. Ändringen är föranledd av en ändring i konstruktionen av de läroplaner som ska finnas för varje skolform (1 kap. 11 §) som innebär att detaljerad information om vad eleverna ska kunna flyttas från betygskriterierna till ämnenas kurs- planer i det avsnitt som avser mål och innehåll, i syfte att utbildningen ska fokusera på de kunskaper som eleverna ska tillgodogöra sig i stället för betygssättning. I grundskolan, specialskolan och sameskolan, ska som betyg någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. För samtliga uppräknade skolformer utgör betyget E det lägsta betyg som motsvarar godkända resultat (10 kap. 17 §, 12 kap. 17 § och 13 kap. 18 §). I anpassade grundskolan används någon av beteckningarna A, B, C, D eller E, där högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E (11 kap. 20 §).

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

15 § En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.

En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har tillgodogjort sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnes- områdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium för respektive skolform. En elev i anpassade grundskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan har tillgodogjort sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedöm- ningskriterium.

En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i anpassade gymnasieskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt att slutföra skolgången i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan även om skol- plikten har upphört.

Andra stycket ändras genom att de två likalydande formuleringarna ”uppfyllt de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas” ersätts av formuleringarna ”tillgodogjort sig de kun- skaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium”. Ändringarna är föranledda av en ändring i konstruktionen av de läroplaner som ska finnas för varje skol- form (1 kap. 11 §) som innebär att detaljerad information om vad eleverna ska kunna flyttas från betygskriterierna och kriterierna för bedömning av

197

Prop. 2025/26:194 kunskaper till ämnenas kursplaner i det avsnitt som avser mål och innehåll, i syfte att utbildningen ska fokusera på de kunskaper som eleverna ska tillgodogöra sig i stället för betygssättning och bedömning av kriterier. I grundskolan, specialskolan och sameskolan, ska som betyg någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. För samtliga uppräknade skolformer utgör betyget E det lägsta betyg som motsvarar godkända resultat (10 kap. 17 §, 12 kap. 17 § och 13 kap. 18 §). I anpassade grund- skolan används någon av beteckningarna A, B, C, D eller E, där högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E (11 kap. 20 §).

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

10 kap.

5 § Den totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan ska vara minst 7 424 timmar.

Paragrafen reglerar den garanterade undervisningstiden för elever i grundskolan. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

I tredje stycket utgår bemyndigandet för regeringen att meddela före- skrifter om fördelningen av den garanterade undervisningstiden, dvs. timplanen. Bemyndigandet och definitionen av termen timplan flyttas till 1 kap. 11 §, där det framgår att timplanen ska ingå i läroplanen för grund- skolan.

Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

8 § För varje ämne ska en eller i vissa fall flera kursplaner gälla. Varje kursplan ska innehålla

1.syfte,

2.ämnets bidrag till skolans mål,

3.mål och innehåll,

4.undervisningsstrategier, och

5.betygs- och bedömningskriterier.

För ämnet svenska som andraspråk ska det finnas två kursplaner och den ena av dessa, kursplanen för grundläggande svenska, ska endast innehålla det som anges i andra stycket 1–4.

Av 1 kap. 11 § framgår att kursplanerna ska ingå i läroplanen för grundskolan.

Paragrafen reglerar kursplaner för ämnen i grundskolan. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

I första stycket tydliggörs att det i vissa fall kan finnas flera kursplaner för ett ämne. Exempelvis finns det två kursplaner i ämnet svenska som andraspråk.

Andra stycket ändras genom att upplysningen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kurs- planer tas bort. I stället anges i stycket de delar som ska ingå i varje kurs- plan. Varje kursplan ska innehålla syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll, undervisningsstrategier och betygs- och bedömnings- kriterier.

198

Med syfte (första punkten) avses en beskrivning av varför ämnet finns i Prop. 2025/26:194 den aktuella skolformen, dvs. varför ämneskunskaperna är viktiga.

Kursplanerna ska också innehålla en del som beskriver hur ämnet ska bidra till skolans mål (andra punkten). Skolans mål ingår i de inledande delarna av läroplanen. De består av Skolans värdegrund och uppdrag samt Övergripande mål och riktlinjer (se 1 kap. 11 §).

Av mål och innehåll (tredje punkten) ska det framgå vad läraren ska be- handla i undervisningen och hur läraren ska prioritera bland mål- och innehållspunkterna. I mål och innehåll ska också tydliggöras vad och när elever förväntas behärska specifika kunskaper och färdigheter.

Kursplanerna ska också innehålla undervisningsstrategier (fjärde punkten), dvs. olika ämnesspecifika strategier för hur undervisningen ska bedrivas. Strategierna ska ge lärarna stöd för hur undervisningen ska bedrivas utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I ämnen och åldersspann där det är möjligt bör strategierna avspegla den vetenskapliga grunden. Det är sedan lärarna som bestämmer om valet av specifika undervisningsmetoder inom ramen för kursplanernas undervisnings- strategier.

Betygskriterierna (femte punkten) kommer inte längre att innehålla någon information om vad eleverna ska kunna utan betygskriterierna kommer i stället att utrycka i vilken grad som elevernas kunskaper mot- svarar de kunskaper som anges i kursplanerna i avsnittet mål och innehåll (se tredje punkten). Det nuvarande begreppet ”kriterier för bedömning av kunskaper”, som används i årskurser där betyg inte sätts och i andra situationer när betyg inte sätts, ska ersättas av begreppet bedömnings- kriterier.

Tredje stycket, som är nytt, anger att det ska finnas två kursplaner för ämnet svenska som andraspråk och att den ena av dessa, grundläggande svenska, endast ska innehålla det som anges i andra stycket 1–4, dvs. den kursplanen ska inte innehålla betygskriterier eller bedömningskriterier. Enligt 10 kap. 16 a § ska betyg inte sättas för en elev i ämnet svenska som andraspråk när det gäller undervisning enligt kursplanen för grund- läggande svenska. Kursplanen för grundläggande svenska ska därmed endast innehålla syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll samt undervisningsstrategier.

I fjärde stycket, som är nytt, upplyses att det av 1 kap. 11 § framgår att kursplanerna ska ingå i läroplanen för grundskolan.

Övervägandena finns i avsnitt 6.1, 6.4 och 7.

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska dels tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll, dels i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

I paragrafen anges vad som gäller i fråga om utvecklingssamtal i grund- skolan.

199

Prop. 2025/26:194 Första stycket ändras genom att lydelsen ”uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper” ersätts av lydelsen ”till- godogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll”. Ändringen är föranledd av en ändring i konstruk- tionen av den läroplan som ska finnas för grundskolan (1 kap. 11 §) som innebär att detaljerad information om vad eleverna ska kunna flyttas från betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper till ämnenas kursplaner i avsnittet om mål och innehåll (10 kap. 8 §), i syfte att utbild- ningen ska fokusera på de kunskaper som eleverna ska tillgodogöra sig i stället för betygssättning och bedömning av kriterier. Betygskriterierna kommer således inte längre att innehålla någon information om vad elever- na ska kunna utan betygskriterierna kommer i stället att utrycka i vilken grad som elevernas kunskaper motsvarar de kunskaper som anges i ämnenas kursplaner i avsnittet mål och innehåll.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

13 § I årskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll i de ämnen som eleven får undervisning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll.

Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utveck- lingsplaner i årskurs 1–6 i grundskolan. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

I första stycket ändras första och andra punkterna genom att de lika- lydande formuleringarna ”kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7” ersätts av formuleringarna ”de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll”.

Ändringen i första punkten innebär att det omdöme om elevens kunskapsutveckling som ska göras i den skriftliga individuella utveck- lingsplanen ska utgå från elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som i ämnenas kursplan anges i den del som avser mål och innehåll (8 § andra stycket 3).

Andra punkten ändras på motsvarande sätt så att sammanfattningen av insatser ska, i nu relevant del, avse sådana insatser som behövs för att

200

eleven ska tillgodogöra sig de kunskaper som anges i ämnenas kursplaner	Prop. 2025/26:194
i den del som avser mål och innehåll.
Även fjärde stycket ändras på motsvarande sätt. Om ett åtgärdsprogram
utarbetas behöver således den skriftliga individuella utvecklingsplanen
inte innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd
som eleven behöver för att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas
kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll.
Övervägandena finns i avsnitt 6.7.
16 a § Betyg ska inte sättas för en elev i ämnet svenska som andraspråk när det
gäller undervisning som eleven har fått enligt kursplanen för grundläggande
svenska.
Paragrafen, som är ny, innehåller ett undantag från vad som gäller enligt
15 och 16 §§ om betyg och betygssättning i de ämnen som en elev har fått
undervisning i under en termin i grundskolan.
Av 10 kap. 8 § framgår att det i ämnet svenska som andraspråk ska
finnas två kursplaner och att den ena av dessa ska benämnas grund-
läggande svenska. Av paragrafen framgår att betyg inte ska sättas när
elever läser enligt kursplanen för grundläggande svenska. När eleven har
nått de kunskaper som kursplanen syftar till att ge ska eleven i stället över-
gå till undervisning enligt den andra kursplanen i svenska som andraspråk
och därmed den kursplan som de kan få betyg i, varvid betygssättningen
ska följa de principer som gäller enligt 15 och 16 §§.
Övervägandena finns i avsnitt 7.
19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på
en bedömning av de kunskaper som eleven har tillgodogjort sig i ämnet till och
med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av
elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som eleven ska ha tillgodogjort
sig vid betygstillfället med utgångspunkt i det som anges i ämnets kursplan i den
del som avser mål och innehåll samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg
som bäst motsvarar elevens kunskaper.
Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska
bedömas vid betygssättningen innan ett ämne har avslutats i grundskolan,
t.ex. vid betygssättning i årskurs 8 av ett ämne som avslutas i sista
årskursen. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Hur de olika
betygsstegen benämns anges i 10 kap. 17 §.
I första stycket första meningen görs en ändring som innebär att ordet
”inhämtat” byts ut mot formuleringen ”har tillgodogjort sig”. Ändringen
ansluter till ändringar som görs i andra paragrafer. Den ändring som
innebär att ordet ”inhämtat” utgår ansluter till ändringar som görs i 1 kap.
3 och 4 §§. I 1 kap. 3 §, som innehåller en definition av termen undervis-
ning, byts formuleringen ”barn eller elever inhämtar och utvecklar kun-
skaper och värden” ut mot att lärare och förskollärare ”förmedlar och
förankrar kunskaper och värden hos barn och elever”. En likartad ändring
görs i 1 kap. 4 § första stycket, som anger syftet med utbildning i skol-
väsendet. Dessa ändringar syftar till att klargöra att det är lärare och
förskollärare som ska se till att i undervisningen förmedla och förankra
kunskaper och värden hos barn och elever snarare än att det är barns och
elevers egen aktivitet (inhämta och utveckla) som ska styra under-	201

Prop. 2025/26:194 visningen. Den ändring som innebär att formuleringen ”tillgodogjort sig” förs in ansluter till paragrafer som innehåller hänvisningar till betygs- kriterier och kriterier för bedömning av kunskaper, där dessa hänvisningar byts ut mot formuleringar som avser att elever tillgodogör sig kunskap, har svårt att tillgodogöra sig kunskap, befaras inte kommer att kunna tillgodo- göra sig kunskaper etc. (se t.ex. 3 kap. 2, 5 och 7 §§). De senare änd- ringarna är föranledda av en ändring i konstruktionen av läroplanen för grundskolan (1 kap. 11 §) som innebär att detaljerad information om vad eleverna ska kunna flyttas från betygskriterierna till den del av ämnenas kursplaner som avser mål och innehåll (10 kap. 8 §), i syfte att utbild- ningen ska fokusera på de kunskaper som eleverna ska tillgodogöra sig i stället för betygssättning och bedömning av kriterier.

I första stycket andra meningen, som innehåller en bestämmelse om att läraren ska göra en sammantagen betygsbedömning i förhållande till ”de betygskriterier som gäller för ämnet” byts hänvisningen till betygskriterier ut mot ”kunskaper som eleven ska ha tillgodogjort sig vid betygstillfället med utgångspunkt i det som anges i ämnets kursplan i den del som avser mål och innehåll”. Läraren ska således göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som anges i avsnittet mål och innehåll som varit rimliga för eleven att ha tillgodogjort sig vid tidpunkten för betygssättningen. Ändringen innebär vidare att läraren vid betygssättningen ska ta hjälp av det betygskriterium som anges för respektive betygssteg för att sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Första styckets tredje mening, som anger att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg, tas bort. Det innebär att en sammantagen bedömning ska göras för samtliga betygssteg som innefattar godkända betyg, dvs. även för betygssteget E. Det innebär att starka kunskaper i vissa avseenden kan balansera upp svagare kunskaper i andra avseenden. Läraren ska alltså för alla betygssteg göra en sammanvägning av elevens kunskaper i ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Andra stycket, som innehåller bestämmelser om hur bedömningen av kunskaper ska göras för olika årskurser tas bort.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 6.8.

20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som i ämnets kursplan anges i den del som avser mål och innehåll samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

	Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska
	bedömas när betyg sätts i grundskolan efter det att ett ämne har avslutats,
	exempelvis i slutet av sista årskursen. Hur de olika betygsstegen benämns
	anges i 17 §.
	Ändringen i första stycket innebär att läraren vid betygssättningen ska
	bedöma elevens kunskaper i förhållande till ämnets kursplan i den del som
	avser mål och innehåll och inte i förhållande till betygskriterierna för
	ämnet. Med stöd av betygskriterierna ska läraren sedan sätta det betyg som
	bäst motsvarar elevens kunskaper. Vidare innebär ändringarna att en sam-
202	mantagen bedömning ska göras för samtliga betygssteg. Ändringarna mot-
202

svarar de ändringar som har gjorts i 19 §, se kommentaren till den Prop. 2025/26:194 paragrafen.

Upplysningsbestämmelsen i andra stycket om att regeringen eller den myndighet som regeringen beslutar kan meddela föreskrifter om betygs- kriterier utgår. Av 8 § framgår att kursplanerna för grundskolan förutom bl.a. mål och innehåll (andra stycket 3) ska innehålla betygs- och bedöm- ningskriterier (andra stycket 5) och i den paragrafens fjärde stycket finns en upplysning om att det framgår av 1 kap. 11 § att kursplanerna ingår i läroplanen för grundskolan. Av 1 kap. 11 § fjärde stycket framgår vidare att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av den s.k. restkompetensen kan meddela föreskrifter om läroplaner i alla delar utom timplaner för grundskolan och anpassade grundskolan. I de delarna finns det ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter i 1 kap. 11 § andra stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 6.8.

21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av den del av ett ämnes kursplan som avser mål och innehåll. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande per- sonliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig dessa delar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheter att göra vissa undan- tag vid betygssättningen i grundskolan. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Ändringen i första meningen innebär att möjligheten att bortse från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 7 eller 10 ersätts av en möjlighet att bortse från enstaka delar av den del av ett ämnes kursplan som avser mål och innehåll (se 8 §). Ändringen är en följd av de ändringar som görs i 19 och 20 §§ och som innebär att betyg, i stället för att sättas i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet, ska sättas utifrån en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som anges i kursplanens avsnitt om mål och innehåll.

Ändringen i andra meningen innebär att lydelsen ”uppfylla betygs- kriterierna för ett visst betyg” ersätts av lydelsen ”tillgodogöra sig dessa delar”. Ändringen görs till följd av ändringen i första meningen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

23 a § En huvudman ska, om annat inte följer av andra stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 9 och som riskerar att i nästa årskurs inte kunna tillgodogöra sig de kunskaper som i ett eller flera ämnens kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven har avslutat årskurs 9 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar. Tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.

En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 9 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt första stycket.

203

Prop. 2025/26:194 Paragrafen reglerar huvudmäns skyldighet att i vissa situationer erbjuda lovskola för elever i årskurs 9 i grundskolan.

Första stycket ändras genom att lydelsen ”uppfylla betygskriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen” ersätts med lydelsen ”kunna tillgodogöra sig de kunskaper som i ett eller flera ämnens kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E ”. Detta innebär att lovskola ska erbjudas till de elever som riskerar att i årskurs 10 inte nå upp till en godtagbar kunskapsnivå i ett eller flera ämnen. Ändringen är en följd av de ändringar som görs i 19 och 20 §§ och som innebär att betyg, i stället för att sättas i förhållande till de betygs- kriterier som gäller för ämnet, ska sättas utifrån en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som anges i kursplanens avsnitt om mål och innehåll.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

23 b § En huvudman ska erbjuda lovskola till elever i årskurs 10 som riskerar att inte kunna tillgodogöra sig de kunskaper som i ett eller flera ämnens kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas på loven under läsåret och uppgå till sammanlagt minst 25 timmar.

En huvudman ska också, om inte annat följer av fjärde stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 10 utan att ha uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 10 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar.

Tiden för lovskola enligt första och andra styckena ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.

Paragrafen reglerar huvudmäns skyldighet att i vissa situationer erbjuda elever i årskurs 10 lovskola i grundskolan.

Första stycket är ändrat. Ändringen innebär att lydelsen ”uppfylla betygskriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen” ersätts med lydelsen ”kunna tillgodogöra sig de kunskaper som i ett eller flera ämnens kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E”. Detta innebär att lovskola ska erbjudas till de elever i årskurs 10 som riskerar att inte nå upp till en godtagbar kun- skapsnivå i ett eller flera ämnen. Ändringen motsvarar den som görs i 23 a §, se kommentaren till den paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

31 a § En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola gäller inte 30 och 31 §§.

Kommunen ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium eller för

204

att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt Prop. 2025/26:194 stöd finns i 3 kap.

Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kommunala resursskolor i grundskolan.

Andra stycket ändras genom att lydelsen ”uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas” ersätts av lydelsen ”tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kurs- planer anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium”. Ändringen är föranledd av en ändring i konstruktionen av läroplanen för grundskolan (1 kap. 11 §) som innebär att detaljerad information om vad eleverna ska kunna flyttas från betygskriterierna till den del av ämnenas kursplaner som avser mål och innehåll (10 kap. 8 §), i syfte att utbildningen ska fokusera på de kunskaper som eleverna ska tillgodogöra sig i stället för på betygs- sättning och bedömning av kriterier. I grundskolan ska som betyg någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyget E är det lägsta betyg som motsvarar godkända resultat (10 kap. 17 §).

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

35 § En fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsitua- tion. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap.

För en resursskola gäller inte 36 §. Om det inte finns plats för alla sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 39 § tredje stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

Paragrafen reglerar mottagande vid resursskolor i grundskolan med en- skild huvudman.

Ändringen i andra stycket innebär att lydelsen ”uppfylla de betygs- kriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas” ersätts av lydelsen ”tillgodogöra sig de kunskaper som i

205

Prop. 2025/26:194 ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium”. Ändringen motsvarar den som görs i 31 a §, se kommentaren till den paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

11 kap.

7 § Den totala undervisningstiden för varje elev som läser ämnen i anpassade grundskolan ska vara minst 7 424 timmar. För en elev som läser ämnesområden ska den totala undervisningstiden dock vara minst 7 199 timmar.

Paragrafen reglerar den garanterade undervisningstiden för elever i anpas- sade grundskolan. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

Ändringarna i paragrafen motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 5 §, se kommentaren till den paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

11 § För varje ämne och ämnesområde ska en eller i vissa fall flera kursplaner gälla.

Varje kursplan ska innehålla

1.syfte,

2.ämnets eller ämnesområdets bidrag till skolans mål,

3.mål och innehåll,

4.undervisningsstrategier, och

5.betygs- och bedömningskriterier eller bedömningskriterier.

För ämnet svenska som andraspråk ska det finnas två kursplaner och den ena av dessa, kursplanen för grundläggande svenska, ska endast innehålla det som anges i andra stycket 1–4.

Av 1 kap. 11 § framgår att kursplanerna ska ingå i läroplanen för anpassade grundskolan.

Paragrafen reglerar kursplaner för ämnen och ämnesområden i anpassade grundskolan. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

Ändringarna i paragrafen motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 8 §, se kommenteraren till den paragrafen. Paragrafen innehåller, utöver den reglering som motsvarar 10 kap. 8 §, begreppet ämnesområde. Det framgår av 11 kap. 5 § att anpassade grundskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan till- godogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. De kursplaner som avser ämnesområden ska inte omfatta betygskriterier, därför anges i andra stycket 5 att kursplanerna i anpassade grundskolan ska innehålla betygs- och bedömningskriterier eller bedömningskriterier.

Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Övervägandena finns i avsnitt 6.1, 6.4 och 7.

	15 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare
206	ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala
206

utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska Prop. 2025/26:194 dels tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas

kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll, dels i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklings- samtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

I paragrafen anges vad som gäller i fråga om utvecklingssamtal i anpassade grundskolan.

Första stycket ändras genom att lydelsen ”uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper” ersätts av lydelsen ”till- godogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kurs- planer anges i den del som avser mål och innehåll”. Ändringarna är föranledda av en ändring i konstruktionen av läroplanen för den anpassade grundskolan (1 kap. 11 §) som innebär att detaljerad information om vad eleverna ska kunna flyttas från betygskriterierna till den del av ämnenas och ämnesområdenas kursplaner som avser mål och innehåll (11 kap. 11 §), i syfte att utbildningen ska fokusera på de kunskaper som eleverna ska tillgodogöra sig i stället för på betygssättning och bedömning av kriterier. I anpassade grundskolan används någon av beteckningarna A, B, C, D eller E, där högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E (11 kap. 20 §). Ändringen motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 12 §, se kommentaren till den paragrafen. Paragrafen innehåller, utöver den reglering som motsvarar 10 kap. 12 §, begreppet ämnesområde, se kommentaren till 11 kap. 11 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

16 § I årskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll.

Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

207

Prop. 2025/26:194 Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utveck- lingsplaner i årskurs 1–6 i anpassade grundskolan. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

I första stycket ändras första och andra punkterna genom att olika hän- visningar till kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier för årskurs 7 ersätts av lydelsen ”de kunskaper som i ämnenas eller ämnes- områdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll”. Vidare ändras stycket redaktionellt genom att vissa underpunkter tas bort.

Ändringen innebär att det omdöme om elevens kunskapsutveckling som ska göras i den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska utgå från elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplan anges i den del som avser mål och innehåll (11 kap. 11 § andra stycket 3).

Motsvarande ändring görs också i fjärde stycket. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver således den skriftliga individuella utvecklingsplanen inte innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll.

Ändringarna motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 13 §, se kommentaren till den paragrafen. Paragrafen innehåller, utöver den reglering som motsvarar 10 kap. 13 §, begreppet ämnesområde, se kom- mentaren till 11 kap. 11 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

16 a § I årskurs 7–10 ska läraren, om eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de kunskaper som i ämnets eller ämnesområdets kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnets eller ämnesområdets kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnets eller ämnesområdets kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella ut- vecklingsplaner i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde i årskurs 7–10 i anpassade grundskolan. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

I första stycket ändras första punkten genom att ”betygskriterierna i ämnet” och ”kriterierna för bedömning av kunskaper i ämnesområdet” ersätts med ”de kunskaper som i ämnets eller ämnesområdets kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll”. Vidare ändras andra punkten

208

i samma stycke genom att ”uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för Prop. 2025/26:194 bedömning av kunskaper” ersätts av ”tillgodogöra sig de kunskaper som i

ämnets eller ämnesområdets kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll”.

Ändringen i första stycket innebär att det omdöme om elevens kunskaps- utveckling som ska göras i den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska utgå från elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll (11 § andra stycket 3).

Även fjärde stycket ändras på motsvarande sätt. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver således den skriftliga individuella utvecklingsplanen inte innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och inne- håll.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

19 a § Betyg ska inte sättas för en elev i ämnet svenska som andraspråk när det gäller undervisning som eleven har fått enligt kursplanen för grundläggande svenska.

Paragrafen, som är ny, innehåller ett undantag från vad som gäller enligt 19 § om betyg och betygssättning i de ämnen som en elev har fått undervisning i under en termin i anpassade grundskolan.

I 19 § anges att om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i anpassade grundskolans ämnen. Betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 7 i de ämnen som eleven har fått under- visning i under terminen. Om betyg sätts i årskurs 5 och 6 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Av 21 § följer att om en elev i anpassade grundskolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan tillämpas.

Av paragrafen framgår att betyg inte ska sättas när elever läser enligt kursplanen för grundläggande svenska. Grundläggande svenska ingår i ämnet svenska som andraspråk. Av 11 § framgår att det i ämnet svenska som andraspråk ska finnas två kursplaner och att den ena av dessa ska benämnas grundläggande svenska. När eleven har nått de kunskaper som kursplanen i grundläggande svenska syftar till att ge ska eleven i stället övergå till undervisning enligt den andra kursplanen i ämnet och därmed den kursplan som de kan få betyg i, varvid betygssättning ska följa de principer som gäller enligt 19 §.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

22 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven har tillgodogjort sig i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som eleven ska ha tillgodogjort sig vid betygstillfället med utgångspunkt i det som i ämnets kursplan anges i den del som avser mål och innehåll samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

209

Prop. 2025/26:194 Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska bedömas vid betygssättningen innan ett ämne har avslutats i anpassade grundskolan. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Hur de olika betygsstegen benämns anges i 11 kap. 20 §.

Ändringarna i paragrafen motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 19 §, se kommentaren till den paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 6.8.

23 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som i ämnets kursplan anges i den del som avser mål och innehåll samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska bedömas när betyg sätts i anpassade grundskolan efter det att ett ämne har avslutats. Hur de olika betygsstegen benämns anges i 11 kap. 20 §.

Ändringarna i paragrafen motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 20 §, se kommentaren till den paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 6.8.

23 a § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av den del av ett ämnes kursplan som avser mål och innehåll. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig dessa delar.

En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheter att göra vissa undantag vid betygssättningen i anpassade grundskolan. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Ändringarna i första stycket motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 21 §, se kommentaren till den paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

30 a § En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola gäller inte 29 och 30 §§.

Kommunen ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap.

Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

210

Paragrafen innehåller bestämmelser om kommunala resursskolor med Prop. 2025/26:194 anpassad grundskola.

Ändringarna i andra stycket motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 31 a §, se kommentaren till den paragrafen. Paragrafen innehåller också begreppet ämnesområde för att motsvara kursplanestrukturen för anpassade grundskolan, se kommentaren till 11 kap. 11 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

34 § En fristående anpassad grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i anpassade grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap.

För en resursskola gäller inte 35 §. Om det inte finns plats för alla sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

Paragrafen reglerar mottagande i anpassad grundskola med enskild huvudman.

Ändringarna i andra stycket motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 35 §, se kommentaren till den paragrafen. Paragrafen innehåller också begreppet ämnesområde, se kommentaren till 11 kap. 11 §.

Övervägandena finns i 6.7.

12 kap.

5 § Den totala undervisningstiden för varje elev i specialskolan ska vara minst 8 604 timmar.

Paragrafen reglerar den garanterade undervisningstiden för elever i specialskolan. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

I tredje stycket utgår upplysningen om att regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § kan meddela föreskrifter om timplanen, dvs. fördelningen av undervisningstiden. Upp-

lysningsbestämmelsen	och definitionen av termen timplan flyttas till
1 kap. 11 §, där det framgår att timplanen ska ingå i läroplanen för special-
skolan.	211

Prop. 2025/26:194 Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

8 § För varje ämne ska en eller i vissa fall flera kursplaner gälla. De kursplaner som gäller för grundskolan ska även anses ingå i läroplanen för specialskolan. I läroplanen för specialskolan ska därutöver ingå sådana kursplaner som är specifika för specialskolan utifrån olika elevers funktionsnedsättningar.

De kursplaner som är specifika för specialskolan ska innehålla

1.syfte,

2.ämnets bidrag till skolans mål,

3.mål och innehåll,

4.undervisningsstrategier, och

5.betygs- och bedömningskriterier eller bedömningskriterier.

För elever med intellektuell funktionsnedsättning får anpassade grundskolans kursplaner tillämpas om elevens vårdnadshavare lämnar sitt samtycke. Om elevens vårdnadshavare inte lämnar sitt samtycke ska eleven läsa enligt specialskolans kursplaner. Anpassade grundskolans kursplaner får dock tillämpas för en elev utan elevens vårdnadshavares samtycke om det finns synnerliga skäl med hänsyn till elevens bästa.

Av 1 kap. 11 § framgår att kursplanerna ska ingå i läroplanen för specialskolan.

Paragrafen reglerar kursplaner för ämnen i specialskolan. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

I första stycket tydliggörs att det i vissa fall kan finnas flera kursplaner för ett ämne. Vidare anges att de kursplaner som gäller för grundskolan även ska anses ingå i läroplanen för specialskolan. Specialskolans läroplan ska därutöver innehålla de kursplaner som är specifika för specialskolan utifrån olika elevers funktionsnedsättningar. Det är dels fråga sådana ämnen som anges i 12 kap. 4 § som inte anges i 10 kap. 4 §, dels fråga om olika varianter av dessa ämnen utifrån olika typer av funktionsned- sättningar. Det kan även vara fråga om särskilt anpassade kursplaner för döva och hörselskadade elever som läser anpassade grundskolans ämnes- områden.

Ändringarna i andra stycket motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 8 § andra stycket och 11 kap. 11 § andra stycket, se kommen- tarerna till 10 kap. 8 §. I stycket anges nu vad de kursplaner som är specifika för specialskolan ska innehålla.

Tredje stycket ändras genom den sista meningen i stycket, som anger att särskilda kursplaner får upprättas i den utsträckning som anpassade grund- skolans kursplaner inte kan användas, utgår. Det framgår redan av första stycket fjärde meningen att sådana kursplaner som är specifika för special- skolan utifrån olika elevers funktionsnedsättningar ska ingå i läroplanen för specialskolan och de ska tillämpas om den anpassade grundskolans kursplaner inte kan användas. Det kan vara kursplaner som är anpassade för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Fjärde stycket motsvarar 10 kap. 8 § fjärde stycket och 11 kap. 11 § fjärde stycket, se kommentaren till 10 kap. 8 §.

	Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 6.4.
	12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare
	ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala
	utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska
	dels tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas
212	kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll, dels i övrigt utvecklas så

långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklings- Prop. 2025/26:194 samtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till

läroplanen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

I paragrafen anges vad som gäller i fråga om utvecklingssamtal i specialskolan.

Ändringarna motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 12 § och 11 kap. 15 §, se kommentaren till 10 kap. 12 §. Paragrafen innehåller, ut- över den reglering som motsvarar 10 kap. 12 §, begreppet ämnesområde eftersom elever i specialskolan även kan få undervisning enligt kursplaner i anpassade grundskolan. Av 11 kap. 5 § framgår att anpassade grund- skolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

13 § I årskurs 1–7 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll.

Om en elev ges betyg i årskurs 6 och 7 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

213

Prop. 2025/26:194 Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utveck- lingsplaner i årskurs 1–7 i specialskolan. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

I första stycket ändras första och andra punkterna genom att olika hänvisningar till kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier för årskurs 8 ersätts av lydelsen ”de kunskaper som i ämnenas eller ämnes- områdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll”. Vidare ändras stycket redaktionellt genom att vissa underpunkter tas bort.

Ändringen innebär att det omdöme om elevens kunskapsutveckling som ska göras i den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska utgå från elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som i ämnenas eller ämnesplanernas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll (8 § andra stycket 3).

Ändringarna motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 13 § och 11 kap. 16 §, se kommentaren till 10 kap. 13 §. Paragrafen innehåller, utöver den reglering som motsvarar 10 kap. 13 §, begreppet ämnesområde, se kommentaren till 12 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

13 a § I årskurs 8–11 ska läraren, om anpassade grundskolans kursplaner tilläm- pas och eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de kunskaper som i ämnets eller ämnesområdets kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll, och

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnets eller ämnesområdets kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll.

	Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella ut-
	vecklingsplaner i årskurs 8–11 i specialskolan om anpassade grundskolans
	kursplaner tillämpas och eleven får undervisning i ett ämne som eleven
	eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde. Paragrafen
	utformas enligt Lagrådets förslag.
	Ändringarna i första och fjärde stycket motsvarar de ändringar som har
	gjorts i 11 kap. 16 a §, se kommentaren till den paragrafen.
214	Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

Prop. 2025/26:194

16 a § Betyg ska inte sättas för en elev i ämnet svenska som andraspråk när det gäller undervisning som eleven har fått enligt kursplanen för grundläggande svenska.

Paragrafen, som är ny, innehåller ett undantag från vad som gäller enligt 15 och 16 §§ om betyg och betygssättning i de ämnen som en elev har fått undervisning i under en termin i specialskolan.

Av 14 § tredje stycket framgår att för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner gäller, utöver 3 kap., bestämmelserna om intyg, studieomdöme och betyg i 11 kap. 17–23 §§.

Av paragrafen framgår att betyg inte ska sättas när elever läser enligt kursplanen för grundläggande svenska. Grundläggande svenska ingår i ämnet svenska som andraspråk. Av 8 §, 10 kap. 8 § och 11 kap. 11 § fram- går att det i ämnet svenska som andraspråk ska finnas två kursplaner och att den ena av dessa ska benämnas grundläggande svenska. När eleven har nått de kunskaper som kursplanen syftar till att ge ska eleven i stället övergå till undervisning enligt den andra kursplanen i svenska som andraspråk och därmed den kursplan som de kan få betyg i, varvid betygs- sättning ska följa de principer som gäller enligt 15 och 16 §§.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven har tillgodogjort sig i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som eleven ska ha tillgodogjort sig vid betygstillfället med utgångspunkt i det som i ämnets kursplan anges i den del som avser mål och innehåll samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska bedömas vid betygssättningen innan ett ämne har avslutats i specialskolan. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Hur de olika betygsstegen benämns anges i 17 §.

Ändringarna i paragrafen motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 19 § och 11 kap. 22 §, se kommentaren till 10 kap, 19 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 6.8.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska bedömas när betyg sätts i specialskolan efter det att ett ämne har avslutats. Hur de olika betygsstegen benämns anges i 17 §.

Ändringarna i paragrafen motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 20 § och 11 kap. 23 §, se kommentaren till 10 kap. 20 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 6.8.

21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av den del av ett ämnes kursplan som avser mål och

215

Prop. 2025/26:194 innehåll. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig dessa delar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheter att göra vissa undan- tag vid betygssättningen i specialskolan. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Ändringarna i paragrafen motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 21 § och 11 kap. 23 a §, se kommentaren till 10 kap. 21 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

13 kap.

5 § Den totala undervisningstiden för varje elev i sameskolan ska vara minst 5 007 timmar.

Paragrafen reglerar den garanterade undervisningstiden för elever i sameskolan. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

I tredje stycket utgår upplysningen om att regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om timplanen. Upplysningsbestämmelsen och definitionen av termen timplan flyttas till 1 kap. 11 §, där det framgår att timplanen ska ingå i läroplanen för sameskolan. Ändringen motsvarar den ändring som har gjorts i 12 kap. 5 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

8 § För varje ämne ska en eller i vissa fall flera kursplaner gälla. De kursplaner som gäller för grundskolan ska även anses ingå i läroplanen för sameskolan. I läroplanen för sameskolan ska därutöver en kursplan för ämnet samiska ingå.

Kursplanen för ämnet samiska ska innehålla

1.syfte,

2.ämnets bidrag till skolans mål,

3.mål och innehåll,

4.undervisningsstrategier, och

5.betygs- och bedömningskriterier.

Av 1 kap. 11 § framgår att kursplanerna ska ingå i läroplanen för sameskolan.

Paragrafen reglerar kursplaner för ämnen i sameskolan. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

Ändringarna i andra stycket motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 8 § andra stycket, 11 kap. 11 § andra stycket och 12 kap. 8 § andra stycket, se kommentaren till 10 kap. 8 §. I stycket anges nu vad kursplanen för ämnet samiska ska innehålla.

216

Tredje stycket motsvarar 10 kap. 8 § fjärde stycket, 11 kap. 11 § fjärde Prop. 2025/26:194 stycket, och 12 kap. 8 § fjärde stycket, se kommentaren till 10 kap. 8 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 6.4.

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveck- ling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska dels tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll, dels i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärde- ring av elevens utveckling i förhållande till läroplanen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

I paragrafen anges vad som gäller i fråga om utvecklingssamtal i sameskolan.

Ändringen motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 12 §, 11 kap. 15 § och 12 kap. 12 §, se kommentaren till 10 kap. 12 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

13 § I årskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll i de ämnen som eleven får undervisning i, och

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utveck- lingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll.

Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

217

Prop. 2025/26:194 Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utveck- lingsplaner i årskurs 1–6 i sameskolan. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

I första stycket ändras första och andra punkterna genom att de lika- lydande formuleringarna ”kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7” ersätts av formuleringarna ” tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll”.

Ändringen i första punkten innebär att det omdöme om elevens kun- skapsutveckling som ska göras i den skriftliga individuella utveckl- ingsplanen ska utgå från elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som i ämnenas kursplan anges i den del som avser mål och innehåll (13 kap. 8 § andra stycket 3).

Andra punkten ändras på motsvarande sätt så att sammanfattningen av insatser ska, i nu relevant del, avse sådana insatser som behövs för att eleven ska tillgodogöra sig de kunskaper som anges i ämnenas kursplaner i den del som avser mål och innehåll.

Även fjärde stycket ändras på motsvarande sätt. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver således den skriftliga individuella utvecklingsplanen inte innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll.

Ändringarna motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 13 §, 11 kap. 16 § och 12 kap. 13 §, se kommentaren till 10 kap. 13 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

17 b § Betyg ska inte sättas för en elev i ämnet svenska som andraspråk när det gäller undervisning som eleven har fått enligt kursplanen för grundläggande svenska.

Paragrafen, som är ny, innehåller ett undantag från vad gäller enligt 16–

17a §§ om betyg och betygssättning i de ämnen som en elev har fått under- visning i under en termin.

Av paragrafen framgår att betyg inte ska sättas när elever läser enligt kursplanen för grundläggande svenska. Grundläggande svenska ingår i ämnet svenska som andraspråk. Av 8 § och 10 kap. 8 § framgår att det i ämnet svenska som andraspråk ska finnas två kursplaner och att den ena av dessa ska benämnas grundläggande svenska. När eleven har nått de kunskaper som kursplanen syftar till att ge ska eleven i stället övergå till undervisning enligt den andra kursplanen i svenska som andraspråk och därmed den kursplan som eleven kan få betyg i, varvid betygssättning ska följa de principer som gäller enligt 16–17 a §§.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

20 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven har tillgodogjort sig i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som eleven ska ha tillgodogjort sig vid betygstillfället med utgångspunkt i det som i ämnets kursplan anges i den del som avser mål och innehåll samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

218

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska Prop. 2025/26:194 bedömas vid betygssättningen innan ett ämne har avslutats i sameskolan.

Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Hur de olika betygsstegen benämns anges i 13 kap. 18 §.

Ändringarna i paragrafen motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 19 §, 11 kap. 22 § och 12 kap. 19 §, se kommentaren till 10 kap.

19 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 6.8.

21 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som i ämnets kursplan anges i den del som avser mål och innehåll samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur elevens kunskaper ska bedömas när betyg sätts i sameskolan efter det att ett ämne har avslutats. Hur de olika betygsstegen benämns anges i 18 §.

Ändringarna i paragrafen motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 20 §, 11 kap. 23 § och 12 kap. 20 §, se kommentaren till 10 kap. 20 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 6.8.

21 b § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 20 och 21 §§ bortses från enstaka delar av den del av ett ämnes kursplan som avser mål och innehåll. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig dessa delar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheter att göra vissa undan- tag vid betygssättningen. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Ändringarna motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 21 §, 11 kap. 23 a § och 12 kap. 21 §, se kommentaren till 10 kap. 21 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

15 kap.

22 b § Betyg ska inte sättas för en elev i grundskolans ämne svenska som andraspråk när det gäller undervisning som eleven har fått enligt kursplanen för grundläggande svenska.

Paragrafen, som är ny, innehåller ett undantag från vad som gäller enligt

22 § om betyg och betygssättning i de ämnen som en elev har fått under- visning i under en termin i gymnasieskolan.

Av 10 kap. 8 § framgår att det i ämnet svenska som andraspråk i grund- skolan ska finnas två kursplaner och att den ena av dessa ska benämnas grundläggande svenska. Även elever i gymnasieskolans introduktions- program ska ha möjlighet att läsa enligt grundskolans kursplan för grund- läggande svenska i ämnet svenska som andraspråk. Av paragrafen framgår att betyg inte ska sättas när elever läser enligt grundskolans kursplan för grundläggande svenska. När eleven har nått de kunskaper som kursplanen syftar till att ge ska eleven i stället övergå till undervisning enligt den andra

kursplanen i svenska som andraspråk och därmed den kursplan som eleven

219

Prop. 2025/26:194 kan få betyg i, varvid betygssättning ska följa de principer som gäller enligt 22 §.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

24 § Som betyg för godkända resultat i ett ämne ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de kunskaper som i ämnesplanen anges i den del som avser syfte och centralt innehåll och med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Vid en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska elevens kunskaper i dessa delar, trots det som anges i andra stycket, som minst motsvara betyget E för att eleven ska kunna ges detta betyg i ämnet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.

Paragrafen reglerar betygsskalan och betygssättning i gymnasieskolan.

I andra stycket, som innehåller en bestämmelse om att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de ”betygskriterier som gäller för ämnet som helhet” och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper, görs en ändring som innebär att läraren i stället ska göra en sammantagen bedöm- ning i förhållande till de ”kunskaper som i ämnesplanen anges i den del som avser syfte och centralt innehåll och med stöd av betygskriterierna” sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Att det för varje ämne i gymnasieskolan ska finnas en ämnesplan och att det av ämnes- planen bland annat ska framgå ämnets syfte och centrala innehåll framgår av 16 kap. 21 §. Läraren ska således göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som anges i avsnitten om ämnets syfte och centralt innehåll i ämnesplanen som varit rimliga för eleven att ha tillgodogjort sig vid tidpunkten för betygssättningen. Läraren ska vidare med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst mot- svarar elevens kunskaper. Betygskriterierna regleras på förordningsnivå.

Andra styckets andra mening, som anger att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg, tas bort. Det innebär att en sammantagen bedömning ska göras för samtliga betygssteg som innefattar godkända betyg. Det innebär att starka kun- skaper i vissa avseenden kan balansera upp svagare kunskaper i andra avseenden även när det gäller betygssteget E.

Ett nytt tredje stycke införs som innebär att en sammantagen bedömning inte ska användas avseende sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter. Detta gäller t.ex. vid svetsning, elinstallation eller andra arbeten som kan få mycket allvarliga konsekvenser om de inte utförs korrekt. Det är också viktigt att följa myndigheters föreskrifter t.ex. vid kemikaliehantering.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 6.8.

220

26 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka Prop. 2025/26:194 delar av den del av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll. Med

särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga för- hållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig dessa delar.

Trots vad som anges i första stycket får det inte bortses från sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter.

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheter att vid betygs- sättningen i gymnasieskolan göra undantag från enstaka delar av betygs- kriterierna.

Första stycket är ändrat. Ändringen innebär att möjligheten att bortse ”från enstaka delar av betygskriterierna” ersätts av en möjlighet att bortse från enstaka delar av ”den del av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll”. Ändringen är en följd av att beskrivningen av vad elever ska kunna inte längre kommer att finnas i betygskriterierna utan i den del av ämnesplanerna som avser syfte och centralt innehåll, se kommentaren till 24 §. Att det för varje ämne i gymnasieskolan ska finnas en ämnesplan och att det av ämnesplanen bland annat ska framgå ämnets syfte och centrala innehåll framgår av 16 kap. 21 §.

Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt och bara när elevens funktions- nedsättning eller andra personliga förhållanden är av permanent natur och utgör ett direkt hinder för eleven att nå kravet oavsett i vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges. Undantag kan endast göras avseende en begränsad del av det som eleven ska lära sig i ämnet och läraren kan inte bortse från sådant som rör stora delar av ämnet (prop. 2009/10:165 s. 735).

Andra stycket ändras på så vis att formuleringen ”ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förord- ningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas” byts ut mot formu- leringen ”får det inte bortses från sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter”. Detta gäller t.ex. vid svetsning, elinstallation eller andra arbeten som kan få mycket allvarliga konsekvenser om de inte utförs korrekt. Det är också viktigt att följa myndigheters föreskrifter t.ex. vid kemikaliehantering.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 6.8.

33 § Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas till att avse

1.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

2.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna till- godogöra sig de kunskaper som i ämnesplanerna anges i den del som avser syfte och centralt innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E, eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap.

När det gäller programinriktat val som utformas för en enskild elev, yrkes- introduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion finns särskilda bestäm-

221

Prop. 2025/26:194 melser i 17 kap. 29 § om när huvudmannen för en fristående skola är skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller behörighetskraven för sådan utbildning.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om sådan utbildning som avses i första stycket andra meningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om mottagande i fristående gymnasie- skolor.

Ändringen i andra stycket innebär att lydelsen ”uppfylla de betygs- kriterier som minst ska uppfyllas” ersätts med lydelsen ”tillgodogöra sig de kunskaper som anges i ämnesplanerna i den del som avser syfte och centralt innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E”. Ändringen är en följd av att beskrivningen av vad elever ska kunna inte längre kom- mer att finnas i betygskriterierna utan i den del av ämnesplanerna som avser syfte och centralt innehåll. Att det för varje ämne i gymnasieskolan ska finnas en ämnesplan och att det av ämnesplanen bland annat ska framgå ämnets syfte och centrala innehåll framgår av 16 kap. 21 §. Av 24 § följer att som betyg för godkända resultat i ett ämne ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E, se kommentaren till 24 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

16 kap.

21 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan.

Av ämnesplanen ska bland annat ämnets syfte och centrala innehåll framgå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner.

Paragrafen reglerar ämnesplaner i gymnasieskolan. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

Ett nytt andra stycke införs som reglerar delar av innehållet i ämnes- planen. Av stycket framgår att bland annat ämnets syfte och centrala innehåll ska framgå av ämnesplanen. Med ämnets ”syfte” avses de över- gripande målsättningar som gäller för undervisningen, dvs. vilka de väsentliga kunskaperna är som eleverna förväntas utveckla. Med ämnets ”centrala innehåll” avses det obligatoriska ämnesinnehåll som ska behandlas i undervisningen.

18 kap.

4 § Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som på grund av att de har en intellektuell funktions- nedsättning inte bedöms ha förutsättningar att i gymnasieskolan tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnesplanerna anges i den del som avser syfte och centralt innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E.

222

Paragrafen reglerar målgruppen för anpassade gymnasieskolan.	Prop. 2025/26:194
Första stycket har ändrats genom att lydelsen ”uppfylla sådana betygs-
kriterier som gäller för gymnasieskolan och som minst ska uppfyllas”
ersätts av lydelsen ”i gymnasieskolan tillgodogöra sig de kunskaper som i
ämnesplanerna anges i den del som avser syfte och centralt innehåll till en
nivå som minst motsvarar betyget E”. Ändringen är en följd av att beskriv-
ningen av vad elever ska kunna inte längre kommer att finnas i betygs-
kriterierna utan i den del av ämnesplanerna som avser syfte och centralt
innehåll. Att det för varje ämne i gymnasieskolan ska finnas en ämnesplan
och att det av ämnesplanen bland annat ska framgå ämnets syfte och
centrala innehåll framgår av 16 kap. 21 §. Av 15 kap. 24 § följer att som
betyg för godkända resultat i ett ämne i gymnasieskolan ska någon av
beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med
A och lägsta betyg med E, se kommentaren till 15 kap. 24 §.
Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

22 b § Betyg ska inte sättas för en elev i grundskolans eller anpassade grund- skolans ämne svenska som andraspråk när det gäller undervisning som eleven har fått enligt kursplanen för grundläggande svenska.

Paragrafen, som är ny, innehåller ett undantag från vad som gäller enligt 22 § om betyg och betygssättning i de ämnen som en elev har fått undervisning i under en termin i anpassade grundskolan.

Av 10 kap. 8 § och 11 kap. 11 § framgår att det i ämnet svenska som andraspråk i grundskolan respektive anpassade grundskolan ska finnas två kursplaner och att den ena av dessa ska benämnas grundläggande svenska. Även elever i anpassade gymnasieskolan kan i vissa fall läsa enligt grund- skolans eller anpassade grundskolans kursplan för grundläggande svenska i ämnet svenska som andraspråk. Av paragrafen framgår att betyg inte ska sättas när elever läser enligt kursplanen för grundläggande svenska. När eleven har nått de kunskaper som kursplanen syftar till att ge ska eleven i stället övergå till undervisning enligt den andra kursplanen i svenska som andraspråk och därmed den kursplan som eleven kan få betyg i, varvid betygssättning ska följa de principer som gäller enligt 22 §.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

23 § Som betyg för godkända resultat i ett ämne ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

Vid en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska elevens kunskaper, trots det som anges i andra stycket, som minst motsvara betyget E i dessa delar för att eleven ska kunna ges detta betyg i ämnet.

För den elev som inte har tillgodogjort sig de kunskaper som i en ämnesplan anges i den del som avser syfte och centralt innehåll till en nivå som motsvarar betyget E, ska betyg inte sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.

223

Prop. 2025/26:194 Paragrafen reglerar betygsskalan och betygssättningen i anpassade gymnasieskolan.

I andra stycket , som innehåller en bestämmelse om att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de ”betygskriterier som gäller för ämnet som helhet” och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper, görs en ändring som innebär att läraren i stället ska göra en sammantagen bedömning i förhållande till de ”kunskaper som i ämnesplanen anges i den del som avser syfte och centralt innehåll och med stöd av betygs- kriterierna” sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Att det för varje ämne i anpassade gymnasieskolan ska finnas en ämnesplan och att det av ämnesplanen bland annat ska framgå ämnets syfte och centrala innehåll framgår av 19 kap. 22 §. Läraren ska således göra en samman- tagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som anges i avsnitten om ämnets syfte och centrala innehåll som varit rimliga för eleven att ha tillgodogjort sig vid tidpunkten för betygssättningen. Läraren ska vidare med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygskriterierna regleras på förordnings- nivå.

Andra styckets andra mening, som anger att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg, tas bort. Det innebär att en sammantagen bedömning ska göras för samtliga betygssteg som innefattar godkända betyg. Det innebär att starka kunskaper i vissa avseenden kan balansera upp svagare kunskaper i andra avseenden även när det gäller betygssteget E.

Ett nytt tredje stycke införs som innebär att en sammantagen bedömning inte ska användas avseende sådana delar av ämnesplanen som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter. Detta gäller t.ex. vid svetsning, elinstallation eller andra arbeten som kan få mycket allvarliga konsekvenser om de inte utförs korrekt. Det är också viktigt att följa myndigheters föreskrifter t.ex. vid kemikaliehantering.

I det nuvarande tredje stycket, som blir ett fjärde stycke, införs en ändring som innebär att formuleringen ”uppfyllt betygskriterierna för betyget E” ersätts av formuleringen ”tillgodogjort sig de kunskaper som i ämnesplanerna anges i den del som avser syfte och centralt innehåll till en nivå som motsvarar betyget E” och är en följd av ändringen i andra stycket.

Ändringarna i andra stycket och det nya tredje stycket motsvarar änd- ringarna i 15 kap. 24 §, se kommentaren till den paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 6.8.

25 § Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av den del av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga för- hållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska tillgodogöra sig dessa delar.

En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena får det inte bortses från sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter.

224

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheter att vid betygs- Prop. 2025/26:194 sättningen i anpassade gymnasieskolan göra undantag från enstaka delar

av betygskriterierna.

I första stycket ersätts möjligheten att bortse från enstaka delar av ”betygskriterierna” med en möjlighet att bortse från enstaka delar av ”den del av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll”. Att det för varje ämne i anpassade gymnasieskolan ska finnas en ämnesplan och att det av ämnesplanen bland annat ska framgå ämnets syfte och centrala innehåll framgår av 19 kap. 22 §. Ändringen är en följd av att beskriv- ningen av vad elever ska kunna inte längre kommer att finnas i betygs- kriterierna utan i den del av ämnesplanerna som avser syfte och centralt innehåll, se kommentaren till 18 kap. 23 §.

Tredje stycket ändras på så vis att formuleringen ”ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förord- ningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas” byts ut mot formu- leringen ”får det inte bortses från sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter”.

Ändringarna motsvarar ändringarna i 15 kap. 26 §, se kommentaren till den paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 6.8.

26 a § Betyg ska inte sättas på ämnesområden. För ämnesområdena ska det finnas bedömningskriterier.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om bedömningskriterier.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ämnesområden inom anpassade gymnasieskolan.

Ändringarna i första och andra styckena innebär att begreppet ”kriterier för bedömning av kunskaper” ersätts med ”bedömningskriterier” för att bättre överensstämma med vad som gäller för den anpassade grundskolan. Enligt 11 kap. 11 § andra stycket ska varje kursplan i den anpassade grund- skolan innehålla bedömningskriterier.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

19 kap.

22 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan. För varje ämnesområde ska det finnas en ämnesområdesplan.

Av ämnesplanerna och ämnesområdesplanerna ska bland annat ämnets respektive ämnesområdets syfte och centrala innehåll framgå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner och ämnes- områdesplaner.

Paragrafen reglerar ämnesplaner och ämnesområdesplaner i anpassade gymnasieskolan. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

I det nya andra stycket regleras delar av innehållet i ämnesplaner och ämnesområdesplaner. Av stycket framgår att bland annat ämnets respek-

tive ämnesområdets syfte och centrala innehåll ska framgå av ämnes-

225

Prop. 2025/26:194 planerna och ämnesområdesplanerna. Med ”syfte” avses de övergripande målsättningar som gäller för undervisningen, dvs. vilka de väsentliga kunskaperna är som eleverna förväntas utveckla. Med ”centrala innehåll” avses det obligatoriska ämnes- eller ämnesområdesinnehåll som ska behandlas i undervisningen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för årskurs 9 och 10 i grundskolan och anpassade grundskolan, för årskurs 10 och 11 i specialskolan, för andra och tredje året i gymnasieskolan och för andra, tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2028/29, för årskurs 10 i grundskolan och anpassade grundskolan, för årskurs 11 i specialskolan, för tredje året i gymnasieskolan och för tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2029/30 samt för fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2030/31.

3.Äldre bestämmelser gäller även fortfarande för utbildning på introduk- tionsprogram i gymnasieskolan och på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som har påbörjats före höstterminen 2028.

4.Utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gymnasie- skolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts inom den tid som anges i punkten två ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna utformas efter synpunkter från Lagrådet.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 juli 2028.

Av andra punkten framgår för vilka läsår och årskurser i de obligatoriska skolformerna respektive år i gymnasieskolan och anpassade gymnasie- skolan som äldre bestämmelser fortfarande gäller. För elever som påbörjar årskurs 9 och 10 i grundskolan eller anpassade grundskolan eller års- kurs 10 och 11 i specialskolan höstterminen 2028 ska äldre bestämmelser gälla under elevernas resterande tid i skolformen. Detsamma ska gälla för de elever som går andra och tredje året i gymnasieskolan och andra, tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan läsåret 2028/29. Läsåret 2029/30 ska äldre bestämmelser tillämpas för årskurs 10 i grundskolan och anpassade grundskolan, för årskurs 11 i specialskolan, för tredje året i gymnasieskolan och för tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan. Läsåret 2029/30 ska äldre bestämmelser tillämpas för fjärde året i anpassade gymnasieskolan. Mot bakgrund av att sameskolan inte omfattar årskurserna 8 eller 9 är övergångsbestämmelser inte aktuella för den skol- formen. Lagen ska således tillämpas på samtliga årskurser i sameskolan från och den 1 juli 2028.

I tredje punkten anges att äldre bestämmelser fortfarande gäller för utbildning på introduktionsprogrammen och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som påbörjats före höstterminen 2028. Bestämmelsen innebär att elever som har påbörjat introduktionsprogram eller vidare- utbildning i form av ett fjärde tekniskt år före höstterminen 2028 ska fortsätta sin utbildning enligt äldre bestämmelser.

Fjärde punkten, tillsammans med andra punkten, innehåller en begränsning av möjligheten för elever som påbörjat sin utbildning före den

1 juli 2028 att fullfölja sin utbildning enligt äldre bestämmelser. Av andra

226

punkten följer vilka årskurser för grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan samt för vilka år i gymnasieskolan och anpassade gymnasie- skolan som äldre bestämmelser fortsatt gäller. Efter det sista läsår som anges i punkten två för de olika skolformerna har elever endast möjlighet att slutföra sin utbildning enligt de nya bestämmelserna.

Övervägandena finns i avsnitt 8.

Prop. 2025/26:194

227

Prop. 2025/26:194 10.2	Förslaget till lag om ändring i skollagen
	(2010:800)

228

20 kap.

6 § För varje kurs i utbildning på grundläggande nivå och i anpassad utbildning på grundläggande nivå ska det finnas en kursplan. För varje ämne i utbildning på gymnasial nivå och i anpassad utbildning på gymnasial nivå ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnes- plan.

Av kursplanerna och ämnesplanerna ska bland annat kursens respektive ämnets syfte och centrala innehåll framgå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner, gymnasiepoäng och gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola inte ska beräknas för vissa kurser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet.

Paragrafen reglerar kursplaner och ämnesplaner i alla delar av kommunal vuxenutbildning (komvux) utom svenska för invandrare (sfi). Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

Ett nytt andra stycke införs som reglerar delar av innehållet i kurs- planerna och ämnesplanerna. Av stycket framgår att bland annat kursens respektive ämnets syfte och centrala innehåll ska framgå av kursplanerna och ämnesplanerna. Med ”syfte” avses de övergripande målsättningar som gäller för undervisningen, dvs. vilka de väsentliga kunskaperna är som eleverna förväntas utveckla. Med ”centrala innehåll” avses det obliga- toriska kurs- eller ämnesinnehåll som ska behandlas i undervisningen.

37 § Vid betygssättning på en kurs ska läraren göra en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen. För att eleven ska få betyget Godkänt ska samtliga kriterier för detta betyg vara uppfyllda.

Vid betygssättning i ett ämne ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de kunskaper som i ämnesplanen anges i den del som avser syfte och centralt innehåll och med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Vid en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska elevens kunskaper, trots det som anges i andra stycket, som minst motsvara betyget E i dessa delar för att eleven ska kunna ges detta betyg i ämnet.

Betygskriterier ska finnas för varje kurs och ämne där betyg ska sättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.

Paragrafen reglerar betygssättning i kommunal vuxenutbildning (kom- vux).

I andra stycket, som innehåller en bestämmelse om att läraren vid betygssättning i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de ”betygs- kriterier som gäller för ämnet som helhet” och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper, görs en ändring som innebär att läraren

i stället ska göra en sammantagen bedömning i förhållande till de Prop. 2025/26:194 ”kunskaper som i ämnesplanen anges i den del som avser syfte och centralt

innehåll och med stöd av betygskriterierna” sätta det betyg som bäst mot- svarar elevens kunskaper. Av 20 kap. 6 § framgår att det för varje ämne i komvux ska finnas en ämnesplan och att det av ämnesplanen bland annat ska framgå ämnets syfte och centrala innehåll.

Läraren ska således göra en sammantagen bedömning av elevens kun- skaper i förhållande till de kunskaper som anges i avsnitten om ämnets syfte och centralt innehåll som varit rimliga för eleven att ha tillgodogjort sig vid tidpunkten för betygssättningen. Läraren ska vidare med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygskriterierna regleras på förordningsnivå.

Ändringarna i andra stycket och det nya tredje stycket motsvarar de änd- ringar som i avsnitt 10.1 föreslås i 15 kap. 24 § och 18 kap. 23 §, se kommentaren till 15 kap. 24 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 6.8.

38 § Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen på en kurs bortses från enstaka delar av betygskriterierna och vid betygssättningen i ett ämne bortses från enstaka delar av den del av ämnesplanen som avser syfte och centralt innehåll. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg eller tillgodogöra sig aktuella kunskaper.

Vid betygssättning inom anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå får en intellektuell funktionsnedsättning beaktas bara om det finns synnerliga skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna i kurser som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas. Det får inte heller bortses från sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter.

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheter att göra undantag vid betygssättningen inom kommunal vuxenutbildning (komvux).

Första stycket ändras. Ändringen i första meningen innebär att bestäm- melsen, som innebär att det får bortses från enstaka delar av betygs-

kriterierna om det finns särskilda skäl, avgränsas till att bara gälla kurser.

229

Prop. 2025/26:194 För ämnen införs en ny bestämmelse som innebär att om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av den del av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll. Ändringen är en följd av att beskrivningen av vad elever som läser ämnen inom komvux ska kunna inte längre kommer att finnas i betygskriterierna utan i den del av ämnesplanerna som avser syfte och centralt innehåll, se kommentaren till 20 kap. 37 §. En följdändring görs i andra meningen.

Av 20 kap. 6 § framgår att det för varje ämne i komvux ska finnas en ämnesplan och att bland annat ämnets syfte och centrala innehåll ska framgå av ämnesplanen.

Även tredje stycket ändras. Ändringen i första meningen innebär att bestämmelsen, som innebär att sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid måste vara uppfyllds, avgränsas till att bara gälla kurser. I en ny andra mening, som gäller för ämnen anges att det inte får bortses från sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter. Ändringen är en följd av att beskrivningen av vad elever som läser ämnen ska kunna inte längre kommer att finnas i betygskriterierna utan i den del av ämnesplanerna som avser syfte och centralt innehåll, se kommentaren till 20 kap. 37 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 6.8.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2031.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning i kommunal vuxen- utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet.

Enligt första punkten ska lagen, som omfattar bestämmelser om kommu- nal vuxenutbildning (komvux) på grundläggande nivå och som anpassad utbildning på grundläggande nivå samt komvux på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå, träda i kraft den 1 januari 2031.

Av andra punkten framgår att äldre bestämmelser gäller för utbildning i komvux som har påbörjats före ikraftträdandet. Ikraftträdande- och över- gångsbestämmelserna är anpassade till när motsvarande bestämmelser rörande komvux föreslås träda i kraft i propositionen Ett likvärdigt betygs- system (prop. 2025/26:197).

Övervägandena finns i avsnitt 8.

230

Sammanfattning av betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19)

Utredningens övergripande problembild

Ett grundproblem i dagens skolsystem och som utredningen tar sin utgångspunkt i är att elevernas kunskapsresultat i genomsnitt har för- sämrats över tid och att spridningen i resultaten har ökat. Det finns flera orsaker till detta varav några är de reformer som genomfördes i början av 1990-talet och inte minst tolkningen och tillämpningen av dem. Den syn på kunskap och lärande som beskrivs i förarbetena till läroplanen från 1994 (Lpo 94) har kritiserats. Särskilt i grundskolan och motsvarande skolformer finns ett stort behov av en stabil och tillförlitlig kunskapsgrund som lyfter fram grundläggande kunskaper och färdigheter. Det gäller inte minst elevernas läsförmåga där resultaten också har gått ner över tid.

Även lärarrollen förändrades i samband med 1990-talsreformerna. En tolkning som spreds var att kunskap inte går att förmedla eller överföra från lärarna till eleverna. I och med detta fick lärarna en mer handledande roll och eleverna fick själva ta på sig ansvaret för sin kunskapsutveckling, vilket strider mot ett vetenskapligt och empiriskt förankrat synsätt på hur lärande går till.

De inledande delarna i dagens läroplaner för grundskolan och de andra obligatoriska skolformerna har endast genomgått mindre förändringar och fått en del tillägg efter att Lpo 94 infördes. Däremot har det gjorts förändringar i kursplanerna som inte har avspeglats i de inledande delarna.

Sedan 1990-talet är betoningen på eleven som individ stark medan lärarnas roll är nedtonad. Skyldigheterna att anpassa undervisningen till varje elevs individuella behov liksom elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande är framträdande. Detta har lett till förväntningar som kan vara omöjliga för lärare att leva upp till inom ramen för undervisning i grupp. Dessutom är det inte alltid tydligt att lärarna ansvarar för undervisningen. Under de senaste decennierna är en generell trend att lärarledd undervisning minskar samtidigt som individuellt arbete ökar. Det är en utveckling som inte gynnar elevernas kunskapsutveckling utan sannolikt leder till sämre resultat och till ökade skillnader mellan olika elevgrupper.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 1

Utredningens uppdrag

Läroplansutredningen tillsattes den 14 december 2023 och vi överlämnade vårt betänkande den 26 februari 2025. Uppdraget har varit att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritids- hemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling. Detta ska uppnås genom en tydlig kunskaps- inriktning med fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter samt bättre anpassning efter elevers kognitiva utveckling och skilda förut- sättningar.

231

Prop. 2025/26:194 Bilaga 1

En stärkt lärarroll med minskade krav på individualisering och anpassning

För att komma till rätta med överkrav på individualisering och anpassning av undervisningen samt för att stärka lärarnas roll lämnar utredningen följande förslag på ändringar i skollagen:

•Att syftet med utbildningen inom skolväsendet ska ändras så att det framgår att utbildningen syftar till att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever.

•Att definitionen av undervisning också ändras så att förmedling och förankring av kunskaper och värden framgår samt att det tydliggörs att undervisningen bestäms och leds av lärarna.

•Att utgångspunkten är att så många elever som möjligt ska kunna följa den ordinarie undervisningen som därför ska utformas för att förebygga stödbehov bland annat genom lärarlett arbete som tidigt inriktas på träning av grundläggande färdigheter, koncentration och uthållighet.

•Att elever som har svårigheter att följa den ordinarie undervisningen eller tillgodogöra sig de kunskaper som anges i kurs- och ämnes- planerna ska ges stödundervisning.

•Att vissa elever ska ges särskilt stöd efter en utredning samt att det särskilda stödet ska vara möjligt både för elever som inte redan fått stödundervisning och för elever där stödundervisningen inte har varit tillräcklig.

Även i de inledande delarna av läroplanerna tar vi bort och förändrar flera av dagens skrivningar som kan leda till alltför långtgående krav på individualisering och anpassning av undervisningen. Vi ändrar också skrivningar om inflytande för elever och vårdnadshavare för att klargöra lärarnas ansvar för undervisningen.

En förstärkt kunskapsinriktning

För att förstärka skolans kunskapsinriktning som det står i utredningens uppdrag lämnar vi följande förslag på ändringar:

•Att läroplanernas inledande delar och kursplanerna ska betona vikten av att alla elever tidigt lär sig läsa, skriva och räkna samt får grundläggande kunskaper och färdigheter inom olika kunskaps- områden.

•Att det ska framgå av de inledande delarna i läroplanerna att skolan ska förmedla kunskaper som är förankrade i de bästa vetenskapliga förklaringarna.

•Att ett nytt mål om att varje elev inser värdet av kunskap ska införas i de inledande delarna av läroplanerna.

•Att det kunskapsbegrepp som används i läroplanernas inledande delar och i kursplanerna ska förenklas så att det blir mer praktiskt användbart och anpassat till skolans verksamhet.

•Att kursplanerna ska lyfta fram grundläggande kunskaper och

232	färdigheter som är specifika för olika ämnen samt att inslagen av analys

och resonemang och av skrivningar som leder till individuellt arbete	Prop. 2025/26:194
ska minska.	Bilaga 1

•Att kursplanerna ska precisera vad det är meningen att eleverna ska lära sig och när det är meningen att de ska göra det.

Nya läroplaner för de obligatoriska skolformerna

Utredningen föreslår att var och en av de obligatoriska skolformerna ska ha en samlad läroplan som innehåller inledande delar, timplan samt kurs- planer inklusive betygs- och bedömningskriterier. Regeringen ska besluta om läroplanerna i sin helhet. Vi föreslår också att det ska finnas ett strukturerat stödjande material kopplat till läroplanerna.

Inledande delar i en ny läroplan för grundskolan har tagits fram av utredningen

För de inledande delarna i läroplanerna har utredningen tagit fram ett fullständigt förslag för grundskolan. I enlighet med vårt uppdrag utmärks förslaget av en tydlig kunskapsinriktning där grundläggande kunskaper värderas högt. Detta kommer till uttryck i flera av formuleringarna i läroplansförslaget.

Det finns problem med dagens inledande delar av läroplanen som vårt förslag syftar att komma till rätta med. Bland annat innehåller den nuvarande texten många upprepningar, den har en bristande balans mellan olika områden och det finns formuleringar som är daterade. Därför har vi i förslaget kortat ner texten betydligt samt renodlat och koncentrerat skrivningarna och gjort dem mer aktuella och lättillgängliga. Ett annat problem är att den nuvarande texten nästan inte säger något om hur undervisningen ska bedrivas, trots att det i dag finns vetenskapligt förankrade underlag som beskriver vad som kännetecknar god undervis- ning. Utifrån vår problembild finns det skäl att ange hur undervisningen ska bedrivas och vårt förslag innehåller därför riktlinjer för undervis- ningens genomförande.

Baserat på förslaget till inledande delar för grundskolan bör regeringen se till att nödvändiga anpassningar görs för de andra obligatoriska skolformerna utifrån varje skolforms särart. Regeringen bör även se till att den nuvarande delen om fritidshemmet i läroplanerna för grundskolan, specialskolan och sameskolan revideras.

Nya kursplaner ska tas fram enligt vissa principer, riktlinjer och en ny struktur

Även i dagens kursplaner, inklusive betygskriterier, för grundskolan finns
problem. Ett är att kursplanerna inte uppfattas som tillräckligt anpassade
utifrån barns kognitiva utveckling. Det beror bland annat på att
progressionen mellan stadier och årskurser inte är tillräckligt utvecklad
samt att orimligt höga krav ställs på eleverna att analysera och resonera på	233

Prop. 2025/26:194 Bilaga 1

234

bekostnad av grundläggande kunskaper och färdigheter. Ett annat problem är att det centrala innehållet i kursplanerna inte är tillräckligt konkret och detaljerat samt att det inte hjälper lärarna med prioriteringar. Att innehållet inte anges med en högre precision är även olyckligt utifrån den spridning som finns i elevernas kunskapsresultat. Mot bakgrund av att skillnaderna ökar mellan olika elevgrupper är det extra viktigt att tydligt ange vad det är meningen att alla elever i grundskolan och motsvarande skolformer ska kunna. Ytterligare ett problem är att kursplanerna inte ger tillräcklig ledning för hur undervisningen ska planeras och genomföras. Det är också problematiskt att bedömning av elevernas kunskaper betonas på bekostnad av undervisning och lärande samt att betygskriterierna styr undervisningen i alltför hög grad.

Utredningen föreslår inga färdiga kursplaner – det har inte varit praktiskt möjligt inom utredningstiden. Däremot lägger vi fram förslag på principer, riktlinjer och en ny kursplanestruktur. Vi ger också exempel på hur kursplanerna kan se ut. Bland annat föreslår vi att följande principer ska ligga till grund för de nya kursplanerna för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan:

•Kursplanerna ska kännetecknas av en tydlig kunskapsinriktning. I samtliga ämnen ska vikten av grundläggande kunskaper och färdig- heter betonas, och betoningen ska vara starkast i de tidiga årskurserna.

•Språket i kursplanerna ska vara ämnesspecifikt och termer som är vedertagna, accepterade och vetenskapligt underbyggda ska användas i så hög utsträckning som möjligt.

•Kursplanerna ska ge lärarna stöd för undervisningens genomförande inom varje stadium och i förekommande fall årskurs. När det gäller läsning ska lärarna få stöd för val som främjar läsutveckling på vetenskaplig grund.

•Kursplanerna ska ha en uttrycklig, väl synlig och ämnesförankrad progression mellan varje stadium och i förekommande fall mellan årskurser.

•Kursplanernas nivå ska anpassas till barns kognitiva utveckling och olika elevgruppers kognitiva förutsättningar.

•Varje kursplan ska ge information om hur ämnet och ämnesundervis- ningen bidrar till de övergripande målen i läroplanens inledande delar.

•Kursplanerna ska betona undervisning och lärande före bedömning och betygssättning. Information ska lyftas över från betygskriterierna till andra delar i kursplanerna så att man kommer ifrån att kriterierna styr undervisningen.

Vid sidan av principerna föreslår vi ett antal riktlinjer som ska styra arbetet med att ta fram de nya kursplanerna. Riktlinjerna handlar bland annat om att ämnesspecifika instruktioner ska utarbetas, att utprövningar av kurs- planeutkast ska göras och att arbetet ska följas upp löpande. De är viktiga för att säkerställa att arbetet bedrivs i linje med intentionerna i detta

betänkande och de intentioner som regeringen lägger fram i den fortsatta beredningen av förslagen.

När det gäller den nya kursplanestrukturen föreslår vi att den ska innehålla fler rubriker än i dag för att fungera bättre för planering, genomförande och uppföljning av undervisningen samt för bedömning och betygssättning. Rubrikerna och en kort förklaring till var och en av dem anges nedan.

•Syfte

Syftet ska gälla för ämnet som helhet och formuleras i löpande text. I syftet beskrivs motiven för att ämnet finns i den aktuella skolformen och för att ämneskunskaperna är viktiga.

•Ämnets bidrag till skolans mål

Ämnets bidrag till skolans mål ska gälla för ämnet som helhet och formuleras i löpande text. Det ska framgå med vad och på vilket sätt respektive ämne bidrar till skolans mål som anges läroplanens inledande delar, utan att nytt ämnesinnehåll läggs till. På så sätt knyts de inledande delarna ihop med kursplanen.

•Mål och innehåll

Målen och innehållet ska gälla för respektive stadium och i förekommande fall årskurs. De skrivs ihop och uttrycks i en punktlista eller i löptext kombinerat med en punktlista. I målen och innehållet beskrivs sådant som undervisningen ska behandla och som det är meningen att eleverna ska behärska efter stadiet eller årskursen. Omfattningen av mål och innehåll ska vara kopplad till ämnets syfte och den tid som ämnesundervisningen har till sitt förfogande enligt timplanen. Målen och innehållet kan grupperas under områdesrubriker, precis som i dag. I lågstadiet ska målen och innehållet preciseras för vissa årskurser i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik för att förstärka undervisningen i de grundläggande färdigheterna att läsa, skriva och räkna.

•Undervisningsstrategier

Undervisningsstrategierna ska gälla för respektive stadium och i förekommande fall årskurs. De ska vara ämnesspecifika och formuleras i löpande text. Strategierna ger vägledning om hur lärarna ska gå till väga i planeringen och genomförandet av undervisningen.

•Betygs- och bedömningskriterier

Betygskriterierna ska uttrycka i vilken grad elevens kunskaper motsvarar målen och innehållet. De beskriver enbart stegen i betygsskalan och är desamma i alla ämnen och årskurser där betyg sätts. Sammantagen bedömning ska gälla för hela betygsskalan. Bedömningskriterierna används i de stadier där betyg inte sätts. De är också desamma i alla ämnen och årskurser.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 1

235

Prop. 2025/26:194 Bilaga 1

En förändrad syn på stödjande material

Utredningen bedömer att regeringen bör se till att det tas fram nationellt fastställda kommentarer till de nya läroplanerna. Kommentarerna bör finnas till de inledande delarna, timplanerna och varje kursplan. I dessa bör det framgå varför läroplanerna och deras olika delar ser ut som de gör. Vi bedömer också att regeringen bör se till att det tas fram och tillgängliggörs exempel på god undervisning i olika ämnen baserade på beprövad erfarenhet. Syftet med exemplen är att lärare ska kunna utöka och förfina sin undervisningsrepertoar samt få stöd för att planera, genomföra och följa upp sin undervisning. Framtagandet av exemplen behöver samordnas av en myndighet i samverkan med bland annat andra berörda myndigheter och forskare från olika relevanta vetenskapliga discipliner.

I dagsläget finns en stor mängd stödjande material på Skolverkets webbplats vilket vi ser som problematiskt. Det är svårt att hitta och navigera bland materialen och att få en överblick av vilka stöd som finns. Ibland är kopplingarna till läro- och kursplanerna tydliga, men ibland inte. Flera material är också daterade och deras forskningsförankring verkar vara av varierande kvalitet. Mot denna bakgrund gör vi bedömningen att regeringen bör se till att de stödjande material som Skolverket har tagit fram ses över vad gäller omfattning, aktualitet, relevans, kvalitet, vetenskaplig förankring och tillgänglighet. Syftet bör vara att säkerställa att materialen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, att minska och samla stödet samt att undersöka vilken typ av stöd som är motiverat. När en ordentlig rensning är genomförd och inaktuella material är avvecklade eller uppdaterade behöver man, förutom att upprätthålla en stringent ordning för de stödjande materialen, koppla dem till läroplanerna inklusive kursplanerna så att materialen är lättillgängliga för de som ska använda dem.

Förslag om vissa närliggande läroplansfrågor

Utredningens uppdrag innehåller ett antal specifika läroplansfrågor om läsning, praktisk-estetiska ämnen, digitalisering samt totalförsvarsfrågor och Nato. Inom dessa lämnar vi bland annat följande förslag och bedömningar:

•I läroplanernas inledande delar ska grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna förstärkas. Av kursplanen i svenska ska det framgå att läs- och skrivinlärning har en särställning under lågstadiet. Mål och innehåll som berör grundläggande läs- och skrivinlärning ska konstrueras med utgångspunkt i systematisk och explicit undervisning med phonics (strukturerad ljudningsmetod) som grund. Vikten av läsning ska även lyftas fram i andra kursplaner. Obligatoriska nationella kartläggningsmaterial och bedömningsstöd samt nationella prov bör konstrueras om med utgångspunkt i mål och innehåll i den nya kursplanen i svenska. De nya kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden bör möjliggöra uppföljningar av elevernas resultat på olika nivåer.

236

•När nya kursplaner för grundskolans praktisk-estetiska ämnen utarbetas ska praktiska färdigheter betonas. Mål och innehåll i dessa ämnen ska vara ämnesspecifika, precisa och konkreta så att en åldersadekvat balans mellan praktiska färdigheter och teoretiska kunskaper uppnås i de olika stadierna. De delar som handlar om att reflektera i de praktisk-estetiska ämnena ska tonas ner. Progressionen mellan stadierna ska vara tydlig och eleverna ska behärska grund- läggande färdigheter inom de praktisk-estetiska ämnena innan inslag av mer kognitivt utmanande karaktär introduceras.

•Det ska tydliggöras i de inledande delarna av läroplanerna för de obligatoriska skolformerna att användning av digitala verktyg inte är ett mål i sig. Övergripande skrivningar som relaterar till digital kompetens i de inledande delarna ska ersättas med mer konkreta mål och innehåll i kursplanerna om vad eleverna förväntas lära sig och vad skolan ska behandla i undervisningen. Försiktighet och restriktivitet ska gälla i förhållande till digitala inslag i undervisningen, särskilt i lågstadiet. Innehåll om digitaliseringens påverkan på samhället och innehåll som stärker elevernas utveckling av ett kritiskt förhållnings- sätt kan finnas med i senare årskurser, liksom användning av vissa ämnesrelevanta digitala verktyg.

•Kunskaper om totalförsvar och Nato ska skrivas in i kursplanen i samhällskunskap i högstadiet i grundskolan och specialskolan. I framtagandet av nya kursplaner bör det analyseras och övervägas om dessa kunskaper även ska skrivas in i andra kursplaner, företrädesvis i ämnena idrott och hälsa, teknik samt hem- och konsumentkunskap.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 1

Genomförande av de nya läroplanerna

Enligt utredningens förslag ska de nya läroplanerna för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan träda i kraft den 1 juli 2028. Det är samma datum som för tioårig grundskola. För att huvud- männen och skolorna ska få möjlighet att förbereda sig inför de nya läroplanerna samt för att staten ska kunna erbjuda implementeringsinsatser behöver regeringen fatta beslut om läroplanerna ungefär ett år tidigare.

När det gäller implementering, uppföljning och utvärdering gör vi bedömningen att regeringen bör se till att de nya läroplanerna imple- menteras. Dessutom bör regeringen se till att implementeringen och på längre sikt också de samlade resultaten och effekterna av de nya läro- planerna följs upp och utvärderas.

Även om vårt uppdrag har rört de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet har vi haft i uppgift att föreslå vidare hantering av läro- planerna för förskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux). Vi bedömer att en ny läroplan för förskolan i delar kan grunda sig på det förslag vi lagt fram för grundskolan. För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan bör nya läroplaner så långt det är möjligt grunda sig på förslaget för grundskolan. Avseende komvux kan en ny läroplan i delar grunda sig på grundskolans läroplan. När nya kurs- och ämnesplaner utarbetas nästa gång inom gymnasie-

skolan, anpassade gymnasieskolan och komvux bör regeringen använda

237

Prop. 2025/26:194 Bilaga 1

238

de principer och riktlinjer samt den struktur som vi föreslår för kurs- planerna för de obligatoriska skolformerna som en av utgångspunkterna. Vi gör också bedömningen att regeringen bör utreda hur ämnesplaner i yrkesämnen kan tas fram tillsammans med arbetslivet och hur man säkerställer att dessa kan ändras successivt.

Därtill bedömer vi att två ytterligare utredningar bör tillsättas: en om ett nytt samlat uppföljnings- och utvärderingssystem för skolväsendet samt en om att tillgängliggöra ett förstärkt stöd för lärare om undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Betänkandets lagförslag (SOU 2025:19)

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att 1 kap. 3–5 och 11 §§, 3 kap. 1, 2, 4, 5, 7, 10 och 12 i §§, 5 kap. 4 a §, 7 kap. 5, 14 och 15 §§, 9 kap. 17 §, 10 kap. 5, 8, 12, 13, 19, 20, 21,

23a, 23 b, 31 a och 35 §§, 11 kap. 7, 11, 15–16 a, 22–23 a, 30 a och 34 §§,

12kap. 5, 8, 12–13 a, 19, 20 och 21 §§, 13 kap. 5, 8, 12, 13, 20, 21 och

21b §§, samt att rubriken närmast före 3 kap. 5 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 6 kap. 5 a §, och närmast före

6kap. 5 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 3 §1

I denna lag avses med

–distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda

ibåde rum och tid,

–elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,

–fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med in- formations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid,

–fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

–fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,

–fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolväsendet i form av förskoleklass, grundskola, anpassad grund- skola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller sådant fritidshem som avses i 2 kap. 7 första stycket,

–konfessionell inriktning: inriktning på verksamhet som innebär att det där förekommer konfessionella inslag,

–konfessionella inslag: bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag,

–lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever

–lärobok: tryckt läromedel, med eller utan digitala komponenter,

1 Senaste lydelse 2023:951.

239

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

–lärverktyg: läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen,

– undervisning: processer som	– undervisning: processer som
på lektioner eller vid andra	på lektioner eller vid andra
lärtillfällen leds av lärare eller	lärtillfällen bestäms och leds av
förskollärare mot mål som anges i	lärare eller förskollärare och som
förordningar och andra författ-	syftar till barns och elevers
ningar som ansluter till denna lag	utveckling och lärande mot mål
och som syftar till utveckling och	som anges i denna lag samt i för-
lärande genom att barn eller elever	ordningar och andra författningar
inhämtar och utvecklar kunskaper	som ansluter till lagen genom att
och värden, och	förmedla och förankra kunskaper
	och värden hos barnen och
	eleverna, och

–utbildning: verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter.

4 §

240

Utbildningen inom skolvä- sendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kun- skaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i bar- nens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga

Utbildningen inom skolvä- sendet syftar till att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever. Den ska främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga

personliga utveckling			till aktiva,		personliga	utveckling till aktiva,				Prop. 2025/26:194
kreativa, kompetenta och an-					kreativa,	kompetenta		och	an-	Bilaga 2
svarskännande		individer		och	svarskännande		individer		och
medborgare.					medborgare. En strävan ska vara
					att uppväga skillnader i barnens
					och elevernas		förutsättningar		att
					tillgodogöra sig utbildningen.
				5 §
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som
människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom					Var och en som verkar inom
utbildningen		ska	främja	de	utbildningen ska hävda de grund-
mänskliga rättigheterna och aktivt					läggande demokratiska värdering-
motverka alla former av kränkande					arna och främja de mänskliga rät-
behandling.					tigheterna.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
				11 §
För varje skolform och för					För varje skolform och för
fritidshemmet ska gälla en läroplan					fritidshemmet ska en läroplan gälla
som utgår från bestämmelserna i					som utgår från bestämmelserna i
denna lag. Läroplanen ska ange					denna lag. Läroplanen ska ange
utbildningens		värdegrund		och	utbildningens		värdegrund		och
uppdrag. Den ska också ange mål					uppdrag. Den ska också ange mål
och riktlinjer för utbildningen.					och riktlinjer för utbildningen. En
					läroplan får även innehålla andra
					bestämmelser.
Regeringen eller den myndighet					Regeringen		kan med	stöd	av
som	regeringen		bestämmer		8 kap. 7 §	regeringsformen med-
meddelar föreskrifter om läro-					dela föreskrifter om läroplaner.
planer.
Regeringen eller den myndighet					Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får för					som regeringen bestämmer kan för
en viss skolform eller för					en viss skolform eller för
fritidshemmet meddela föreskrifter					fritidshemmet		med stöd av 8 kap.
om	utbildningens värdegrund och				7 § regeringsformen meddela före-
uppdrag samt om mål och riktlinjer					skrifter om utbildningens värde-
för utbildningen på annat sätt än					grund och uppdrag samt om mål
genom en läroplan.					och riktlinjer för utbildningen på
					annat sätt än genom en läroplan.

3kap. 12

I detta kapitel finns bestämmelser om

- barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (2 §),

2 Senaste lydelse 2018:1098.

241

Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de ska kunna följa undervisningen och utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som har svårigheter att följa den ordinarie undervisningen eller att tillgodogöra sig de kunskaper som anges i kurs- eller ämnesplanerna ska ges stöd. Om svårigheterna är en följd av en elevs funktionsnedsättning ska eleven ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konse- kvenser. Elever som lätt tillgodogör sig de kunskaper som anges i kurs- eller ämnesplanerna ska ges undervisning som syftar till fortsatt kunskapsutveckling.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

242

-information om barnets och elevens utveckling (3 §),

-garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet (4– 4 b §§),

– stöd i form av extra anpass-	– stödundervisning (5 §),
ningar (5 §),

–särskilt stöd (6–12 §§),

–mottagande och undervisning av nyanlända elever (12 a–12 i §§),

–överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer (12 j §), och

–allmänna bestämmelser om betyg (13–21 §§).

2 §3

Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller, ska ges stöd som syftar till att så långt som

möjligt motverka funk- tionsnedsättningens konsekvenser.

Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

4 §4

Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1. förskoleklassen,	om det	ut-	1. förskoleklassen,	om det	ut-
ifrån användning av ett nationellt			ifrån användning av ett nationellt
kartläggningsmaterial	finns	en	kartläggningsmaterial	finns	en
indikation på att eleven inte			indikation på att eleven inte
kommer att uppfylla kriterierna för			kommer att tillgodogöra sig de
bedömning av kunskaper		för	kunskaper som anges	i ämnenas

3Senaste lydelse 2022:146.

4Senaste lydelse 2022:1315.

årskurs 1 och 3 i svenska, svenska	mål och innehåll för årskurs 1 i	Prop. 2025/26:194
som andraspråk eller matematik,	svenska, svenska som andraspråk	Bilaga 2
	eller matematik,

2. lågstadiet		i grundskolan, i			2. lågstadiet		i grundskolan,
anpassade	grundskolan		och	i	anpassade	grundskolan, special-
sameskolan, om det utifrån an-					skolan och sameskolan, om det
vändning av ett nationellt be-					utifrån användning av ett nationellt
dömningsstöd eller ett			nationellt		bedömningsstöd eller ett nationellt
prov i svenska, svenska som and-					prov i svenska, svenska som
raspråk eller matematik, finns en					andraspråk	eller	matematik, finns
indikation på att eleven inte					en indikation på att eleven inte
kommer att uppfylla kriterierna för					kommer att tillgodogöra sig de
bedömning	av	kunskaper		för	kunskaper som anges i ämnenas
årskurs 1 eller 3, och					mål och innehåll för lågstadiet
					eller, i förekommande fall, för en
					årskurs.

3.lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 4.

Om det efter en sådan be-	Om det efter en sådan be-
dömning kan befaras att eleven inte	dömning kan befaras att eleven inte
kommer att uppfylla de kriterier för	kommer att tillgodogöra sig de
bedömning av kunskaper som	kunskaper som anges i ämnenas
gäller för den aktuella skolformen,	mål och innehåll för den aktuella
ska det skyndsamt planeras sådant	skolformen, ska det skyndsamt
stöd som anges i 5 § eller göras en	planeras sådant stöd som anges i 5 §
anmälan till rektorn enligt 7 §.	eller göras en anmälan till rektorn
	enligt 7 §.

Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Stöd i form av extra	Stödundervisning
anpassningar5
5 §6
Om det inom ramen för	Om läraren befarar att en elev
undervisningen, genom användning	inom den ordinarie undervisningen
av ett nationellt kartläggnings-	inte kommer att tillgodogöra sig de
material eller ett nationellt bedöm-	kunskaper som anges i kurs- och
ningsstöd, resultatet på ett natio-	ämnesplanerna och som minst
5 Senaste lydelse 2014:456.	243
6 Senaste lydelse 2022:146.	243

Prop. 2025/26:194	nellt	prov	eller	uppgifter	från	motsvarar	betygskriterierna				för
Bilaga 2	lärare, övrig skolpersonal, en elev					godkända resultat eller bedöm-
	eller en elevs vårdnadshavare eller					ningskriterierna		Godtagbara			kun-
	på annat sätt framkommer att det					skaper, och inte annat följer av 7 §,
	kan befaras att en elev inte kommer					ska eleven skyndsamt ges stöd-
	att uppfylla de betygskriterier eller					undervisning. Detsamma gäller om
	kriterier för bedömning av kun-					läraren bedömer att den ordinarie
	skaper som minst ska uppfyllas, och					undervisningen		inte	i	tillräcklig
	inte annat följer av 7 §, ska eleven					utsträckning kan utformas för att
	skyndsamt ges stöd i form av extra					tillgodose elevens behov utan att
	anpassningar inom ramen för den					det får betydande påverkan på den
	ordinarie undervisningen.					ordinarie undervisningens kvalitet.
	Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om
	det inte är uppenbart obehövligt.
	Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet.
					7 §7
	Om det inom ramen för					En lärare som bedömer att
	undervisningen, genom användning					stödundervisning		enligt		5 §	inte
	av ett nationellt kartläggnings-					kommer att vara tillräcklig för att
	material eller ett nationellt bedöm-					en elev ska tillgodogöra sig de
	ningsstöd, resultatet på ett natio-					kunskaper som anges i kurs- och
	nellt prov eller uppgifter från					ämnesplanerna till en nivå som
	lärare, övrig skolpersonal, en elev					minst motsvarar		betygskriterierna
	eller en elevs vårdnadshavare eller					för godkända resultat eller bedöm-
	på annat sätt framkommer att det					ningskriterierna		Godtagbara			kun-
	kan befaras att en elev inte kommer					skaper ska anmäla detta till rektorn.
	att uppfylla de betygskriterier eller					Detsamma	gäller		om	läraren
	kriterier för bedömning av kun-					bedömer att	den stödundervisning
	skaper som minst ska uppfyllas,					som eleven får inte är tillräcklig.
	trots att stöd har getts i form av					Rektorn ska se till att elevens behov
	extra anpassningar inom ramen för					av särskilt stöd skyndsamt utreds.
	den	ordinarie		undervisningen		Behovet av särskilt stöd ska även
	enligt 5 §, ska detta anmälas till					utredas om eleven uppvisar andra
	rektorn. Detsamma gäller om det					svårigheter i sin skolsituation.
	finns särskilda skäl att anta att så-
	dana anpassningar inte skulle vara
	tillräckliga. Rektorn ska se till att
	elevens behov av särskilt stöd
	skyndsamt		utreds.	Behovet	av

särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han

eller hon ges sådant stöd.

244	7 Senaste lydelse 2022:724.

För en elev i grundskolan, an- passade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att till- godogöra sig de kunskaper som anges i ämnenas mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betygs- eller bedömningskriterierna Godtagbara kunskaper.

Vid skolenheter där utbildningen är begränsad till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskolor) gäller i stället för första – tredje styckena att varje elev vid resursskolan ska ges särskilt stöd.

Det särskilda stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

10 §8

För en elev i grundskolan, an- passade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

12 i §9
En nyanländ elev, som har tagits	En nyanländ elev, som har tagits
emot inom skolväsendet i hög-	emot inom skolväsendet i hög-
stadiet i grundskolan, anpassade	stadiet	i grundskolan,	anpassade
grundskolan eller specialskolan och	grundskolan eller specialskolan och
vars kunskaper har bedömts enligt	vars kunskaper har bedömts enligt
12 c §, ska få studiehandledning på	12 c §, ska få studiehandledning på
modersmålet om det inte är uppen-	modersmålet om det inte är uppen-
bart obehövligt. Studiehandledning-	bart obehövligt. Studiehandledning-
en ska syfta till att ge eleven förut-	en ska syfta till att ge eleven förut-
sättningar att uppfylla de betygs-	sättningar att tillgodogöra sig de
kriterier eller kriterier för be-	kunskaper som anges i ämnenas
dömning av kunskaper som minst	eller	ämnesområdenas	mål	och
ska uppfyllas.	innehåll till en nivå som minst
	motsvarar betygs- eller bedöm-
	ningskriterierna Godtagbara			kun-
	skaper.

Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet.

8Senaste lydelse 2022:1315.

9Senaste lydelse 2022:1315.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

245

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

246

5kap.

4a §10

Vid undervisning får endast sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning förekomma som

1.sker enligt lärarens instruktioner i syfte att främja elevernas ut- veckling och lärande, eller

2. utgör extra anpassningar	2. utgör stöd eller särskilt stöd
eller särskilt stöd enligt 3 kap.	enligt 3 kap.

Om det finns särskilda skäl får dock rektorn eller en lärare tillåta en enskild elev att använda en mobiltelefon eller annan elektronisk kommunikationsutrustning även i andra fall än som avses i första stycket.

Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning.

6 kap.

Skyldigheten att aktivt motverka kränkande behandling

5 a §

Var och en som verkar inom utbildning och annan verksamhet enligt denna lag ska aktivt mot- verka alla former av kränkande behandling.

7kap. 5 §11

Barn som på grund av att de har			Barn som på grund av att de har
en intellektuell		funktionsned-	en intellektuell	funktionsned-
sättning inte bedöms ha för-			sättning inte bedöms ha för-
utsättningar att	uppfylla sådana		utsättningar att tillgodogöra sig de
betygskriterier	eller	kriterier för	kunskaper som anges i ämnenas
bedömning av kunskaper som gäller			mål och innehåll till en nivå som
för grundskolan och som minst ska			minst motsvarar betygs- eller be-
uppfyllas, ska tas emot i anpassade			dömningskriterierna	Godtagbara
grundskolan.			kunskaper som gäller för grund-
			skolan ska tas emot i anpassade
			grundskolan.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i anpassade grundskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i anpassade grundskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

10Senaste lydelse 2022:940.

11Senaste lydelse 2022:1315.

14§12

Om eleven före den tidpunkt	Om eleven före den tidpunkt
som framgår av 12 eller 13 § upp-	som framgår av 12 eller 13 § till-
fyller de betygskriterier som minst	godogör sig de kunskaper som
ska uppfyllas för den skolform där	anges i ämnenas mål och innehåll
eleven fullgör sin skolplikt, upphör	till en nivå som minst motsvarar
skolplikten.	betygskriterierna Godtagbara kun-
	skaper för den skolform där eleven
	fullgör sin skolplikt, upphör skol-
	plikten.

Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

15§13

En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör

dessförinnan.
En elev i grundskolan, anpas-			En elev i grundskolan, anpas-
sade grundskolan eller special-			sade grundskolan eller special-
skolan har också rätt att efter			skolan har också rätt att efter
skolpliktens	upphörande	slutföra	skolpliktens		upphörande slutföra
utbildningen	under ytterligare två		utbildningen		under	ytterligare		två
år, om eleven inte har uppfyllt de			år, om eleven inte har tillgodogjort
betygskriterier eller kriterier för			sig de kunskaper som anges i
bedömning av kunskaper som minst			ämnenas mål och innehåll till en
ska uppfyllas för respektive skol-			nivå	som	minst		motsvarar
form. En elev i anpassade grund-			betygs- eller		bedömningskriteri-
skolan har under denna tid rätt till			erna	Godtagbara		kunskaper		för
minst 800 timmars undervisning ut-			respektive skolform. En elev i
över den i 11 kap. 7 § första stycket			anpassade grundskolan har under
garanterade undervisningstiden, om			denna tid rätt till minst 800 timmars
eleven inte	dessförinnan	uppfyllt	undervisning utöver den i 11 kap.
betygskriterierna eller kriterierna för			7 §	första	stycket		garanterade
bedömning av kunskaper.			undervisningstiden, om eleven inte
			dessförinnan		har tillgodogjort			sig
			de kunskaper som anges i ämnenas
			mål och innehåll till en nivå som
			minst motsvarar betygs- eller be-
			dömningskriterierna				Godtagbara
			kunskaper.

12Senaste lydelse 2022:146.

13Senaste lydelse 2022:1315.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

247

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

248

det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.

9 kap.

17 §14

En fristående förskoleklass ska vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen. Utbildningen får dock begränsas till att avse elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling (resursskola).

Huvudmannen för en resurs-	Huvudmannen för en resurs-
skola ansvarar för att bedöma om en	skola ansvarar för att bedöma om en
elev är i behov av sådant särskilt	elev är i behov av sådant särskilt
stöd som resursskolan erbjuder. Det	stöd som resursskolan erbjuder. Det
särskilda stödet ska behövas för att	särskilda stödet ska behövas för att
eleven ska utvecklas i riktning mot	eleven ska utvecklas i riktning mot
de kriterier för bedömning av	att kunna tillgodogöra sig de
kunskaper som minst ska uppfyllas	kunskaper som anges i ämnenas
i lågstadiet i den eller de skolformer	mål och innehåll för lågstadiet
som det kan bli aktuellt för eleven	eller, i förekommande fall, för en
att gå i eller för att eleven ska	årskurs till en nivå som minst
undvika svårigheter i sin skol-	motsvarar bedömningskriterierna
situation. Bestämmelser om särskilt	Godtagbara kunskaper i den eller
stöd finns i 3 kap.	de skolformer som det kan bli
	aktuellt för eleven att gå i eller för
	att eleven ska undvika svårigheter i
	sin skolsituation. Bestämmelser om
	särskilt stöd finns i 3 kap.

För en resursskola gäller inte 18 §. Om det inte finns plats för alla sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 21 § andra stycket.

10kap. 5 §15

Den totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan ska vara minst 6 890 timmar.

Regeringen får meddela före-	Regeringen får meddela före-
skrifter om fördelning av under-	skrifter om fördelning av under-
visningstiden (timplan).	visningstiden (timplan). Timplanen
	ska ingå i grundskolans läroplan.

14Senaste lydelse 2022:1104.

15Senaste lydelse 2017:620.

		8 §
För varje ämne ska en kursplan			För varje ämne ska en kursplan
gälla.			gälla. Kursplanerna ska ingå i
			grundskolans läroplan.
			Varje kursplan ska innehålla
			1. syfte,
			2. ämnets bidrag till skolans
			mål,
			3. mål och innehåll,
			4. undervisningsstrategier,
			5. betygs- och bedömningskri-
			terier.
			Det ska finnas	betygskriterier
			för samtliga betyg.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen kan	med stöd av
som	regeringen	bestämmer	8 kap. 7 § regeringsformen med-
meddelar föreskrifter om kurs-			dela föreskrifter om kursplaner.
planer.

12§16

Minst en gång varje termin ska				Minst en gång varje termin ska
läraren,	eleven	och	elevens	läraren, eleven och elevens vård-
vårdnadshavare ha ett utvecklings-				nadshavare ha ett utvecklingssam-
samtal om hur elevens kunskaps-				tal om hur elevens kunskapsutveck-
utveckling	och sociala		utveckling	ling och sociala utveckling bäst kan
bäst kan stödjas samt om vilka				stödjas samt om vilka insatser som
insatser som behövs för att eleven				behövs för att eleven ska till-
ska uppfylla betygskriterierna eller				godogöra sig de kunskaper som
kriterierna	för	bedömning av		anges i ämnenas mål och innehåll
kunskaper och i övrigt utvecklas så				och i övrigt utvecklas så långt som
långt som möjligt inom ramen för				möjligt inom ramen för läroplanen.
läroplanen. Informationen vid ut-				Informationen vid utvecklingssam-
vecklingssamtalet ska grunda sig på				talet ska grunda sig på en utvär-
en utvärdering av elevens utveck-				dering av elevens utveckling i
ling i förhållande till läroplanen och				förhållande till läroplanen.
betygskriterierna		eller	kriterierna

för bedömning av kunskaper i de ämnen som eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13§17

Iårskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

16Senaste lydelse 2022:146.

17Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

249

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

1. ge	omdömen	om	elevens	1. ge omdömen	om	elevens
kunskapsutveckling		i förhållande		kunskapsutveckling	i förhållande
till kriterierna för bedömning av				till de kunskaper som anges i äm-
kunskaper	eller betygskriterierna			nenas mål och innehåll i aktuellt
för årskurs 6 i de ämnen som ele-				stadium eller, i förekommande fall,
ven får undervisning i, och				i en årskurs i de ämnen som eleven
				får undervisning i, och
2. sammanfatta		vilka	insatser	2. sammanfatta	vilka	insatser
som behövs för att eleven ska				som behövs för att eleven ska
uppfylla kriterierna för bedömning				tillgodogöra sig de kunskaper som
av kunskaper eller betygskri-				anges i ämnenas mål och innehåll i
terierna för årskurs 6 och i övrigt				aktuellt stadium eller, i förekom-
utvecklas så långt som möjligt inom				mande fall, i en årskurs och i övrigt
ramen för läroplanen.				utvecklas så långt som möjligt inom
				ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utar-				Om ett åtgärdsprogram utar-
betas behöver inte den skriftliga				betas behöver inte den skriftliga
individuella		utvecklingsplanen		individuella	utvecklingsplanen
innehålla	en sammanfattning		av	innehålla en	sammanfattning av
vilka insatser i form av särskilt stöd				vilka insatser i form av särskilt stöd
som eleven behöver för att uppfylla				som eleven behöver för att
kriterierna	för	bedömning	av	tillgodogöra sig de kunskaper som
kunskaper	eller	betygskriterierna		anges i ämnenas mål och innehåll i
för årskurs 6.				aktuellt stadium eller, i förekom-
				mande fall, i en årskurs.

Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

19§18

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en

sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven tillgodogjort sig i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en

sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som eleven ska ha tillgodogjort sig vid betygstillfället med utgångspunkt i det som anges i

250

18Senaste lydelse 2022:146.

Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1.i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i re- lation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6,

2.i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 6, och

3.efter årskurs 6 ställas i rela- tion till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 9.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

ämnets mål och innehåll i aktuellt			Prop. 2025/26:194
stadium samt	med	stöd av	Bilaga 2
betygskriterierna	sätta	det betyg
som bäst motsvarar		elevens
kunskaper.

20§19

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som anges i ämnets mål och innehåll samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

21§20

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6 eller 9. Med särskilda

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av ämnets mål och innehåll i aktuellt stadium. Med särskilda skäl

19	Senaste lydelse 2022:146.	251
20	Senaste lydelse 2022:146.	251

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga för- hållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.

avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga för- hållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig dessa delar.

					23 a §21
	En huvudman ska, om annat					En huvudman ska, om annat
	inte följer av andra stycket, erbjuda					inte följer av andra stycket, erbjuda
	lovskola till elever som har avslutat					lovskola till elever som har avslutat
	årskurs 8 och som riskerar att i					årskurs 8 och som riskerar att i
	nästa	årskurs		inte	uppfylla	nästa	årskurs		inte	kunna
	betygskriterierna för betyget E i ett					tillgodogöra sig de kunskaper som
	eller flera ämnen och som					anges i ämnenas mål och innehåll
	därigenom riskerar att inte uppnå					till en nivå som minst motsvarar
	behörighet till ett nationellt pro-					betygskriterierna			Godtagbara kun-
	gram i gymnasieskolan. Lovskolan					skaper i ett eller flera ämnen och
	ska anordnas i juni samma år som					som därigenom riskerar att inte
	eleven har avslutat årskurs 8 och					uppnå behörighet till ett nationellt
	uppgå	till	sammanlagt		minst	program i gymnasieskolan. Lov-
	50 timmar. Tiden för lovskola ingår					skolan ska anordnas i juni samma år
	inte i den minsta totala undervis-					som eleven		har	avslutat årskurs
	ningstiden enligt 5 §.					8 och uppgå till sammanlagt minst
						50 timmar. Tiden för lovskola ingår
						inte i den minsta totala undervis-
						ningstiden enligt 5 §.
	En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den
	tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat
	från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 till och med
	vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan
	undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt
	första stycket.
					23 b §22
	En	huvudman ska			erbjuda	En	huvudman ska			erbjuda
	lovskola till elever i årskurs 9 som					lovskola till elever i årskurs 9 som
	riskerar att inte uppfylla betygs-					riskerar att inte kunna tillgodogöra
	kriterierna för betyget E i ett eller					sig de kunskaper som anges i
	flera ämnen och som därigenom					ämnenas mål och innehåll till en
	riskerar att inte uppnå behörighet					nivå som minst motsvarar betygs-
	till ett nationellt program i					kriterierna Godtagbara kunskaper i
	gymnasieskolan.			Lovskolan ska		ett eller flera ämnen och som
	anordnas på loven under läsåret och					därigenom riskerar att inte uppnå
	uppgå	till	sammanlagt		minst	behörighet		till	ett	nationellt
	25 timmar.					program	i	gymnasieskolan. Lov-
252	21 Senaste lydelse 2022:146.
	22 Senaste lydelse 2022:730.

skolan ska anordnas på loven under läsåret och uppgå till sammanlagt minst 25 timmar.

En huvudman ska också, om inte annat följer av fjärde stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 9 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar.

Tiden för lovskola enligt första och andra styckena ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.

En huvudman får från ett erbjudande enligt andra stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 9 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt andra stycket.

31 a §23

En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola

gäller inte 30 och 31 §§.
Kommunen	ansvarar för		att	Kommunen	ansvarar för		att
bedöma om en elev är i behov av				bedöma om en elev är i behov av
sådant särskilt stöd som resurs-				sådant särskilt stöd som resurs-
skolan erbjuder för att eleven ska				skolan erbjuder för att eleven ska
kunna uppfylla	de	betygskriterier		kunna tillgodogöra sig de kun-
eller kriterier för bedömning av				skaper som anges i ämnenas mål
kunskaper som minst ska uppfyllas				och innehåll till en nivå som minst
eller för att eleven ska undvika				motsvarar betygs- eller bedömning-
svårigheter i	sin	skolsituation.		skriterierna Godtagbara kunskaper
Bestämmelser	om	särskilt	stöd	eller för att eleven ska undvika
finns i 3 kap.				svårigheter i	sin	skolsituation.
				Bestämmelser	om	särskilt	stöd
				finns i 3 kap.

Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

35§24

En fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

23Senaste lydelse 2022:724.

24Senaste lydelse 2022:1104.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

253

För varje ämne och ämnes- område ska en kursplan gälla. Kursplanerna ska ingå i anpassade grundskolans läroplan. Varje kursplan ska innehålla

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

254

3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resurs-	Huvudmannen för en resurs-
skola ansvarar för att bedöma om en	skola ansvarar för att bedöma om en
elev är i behov av sådant särskilt	elev är i behov av sådant särskilt
stöd som resursskolan erbjuder för	stöd som resursskolan erbjuder för
att eleven ska kunna uppfylla de	att eleven ska kunna tillgodogöra
betygskriterier eller kriterier för	sig de kunskaper som anges i
bedömning av kunskaper som minst	ämnenas mål och innehåll till en
ska uppfyllas eller för att eleven ska	nivå	som	minst	motsvarar
undvika svårigheter i sin skol-	betygs- eller		bedömningskriteri-
situation. Bestämmelser om särskilt	erna Godtagbara kunskaper eller
stöd finns i 3 kap.	för att eleven ska undvika svårig-
	heter i sin skolsituation. Bestäm-
	melser	om	särskilt	stöd finns i
	3 kap.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 39 § tredje stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

11kap. 7 §25

Den totala undervisningstiden för varje elev som läser ämnen i anpassade grundskolan ska vara minst 6 890 timmar. För en elev som läser ämnesområden ska den totala undervisningstiden dock vara minst 6 665 timmar.

Regeringen får meddela före-	Regeringen får meddela före-
skrifter om fördelning av under-	skrifter om fördelning av under-
visningstiden (timplan).	visningstiden (timplan). Timplanen
	ska ingå i anpassade grundskolans
	läroplan.

11 §

För varje ämne och ämnes- område ska gälla en kursplan.

25Senaste lydelse 2022:1315.

	1. syfte,		Prop. 2025/26:194
	2. ämnets eller ämnesområdets		Bilaga 2
	bidrag till skolans mål,
	3. mål och innehåll,
	4. undervisningsstrategier,
	5. betygs- och	bedömningskri-
	terier.
	Det ska finnas	betygskriterier
	för samtliga betyg.
Regeringen eller den myndighet	Regeringen kan med stöd av
som regeringen bestämmer med-	8 kap. 7 § regeringsformen med-
delar föreskrifter om kursplaner.	dela föreskrifter om kursplaner.

15§26

Minst en gång varje termin ska			Minst en gång varje termin ska
läraren,	eleven	och elevens	läraren,	eleven och	elevens
vårdnadshavare ha ett utveck-			vårdnadshavare ha ett utveck-
lingssamtal om hur elevens kun-			lingssamtal om hur elevens kun-
skapsutveckling och sociala ut-			skapsutveckling och sociala ut-
veckling bäst kan stödjas samt om			veckling bäst kan stödjas samt om
vilka insatser som behövs för att			vilka insatser som behövs för att
eleven ska uppfylla betygskri-			eleven ska tillgodogöra sig de
terierna eller kriterierna för be-			kunskaper som anges i ämnenas
dömning av kunskaper och i övrigt			eller ämnesområdenas		mål	och
utvecklas så långt som möjligt inom			innehåll och i övrigt utvecklas så
ramen för läroplanen. Informa-			långt som möjligt inom ramen för
tionen vid utvecklingssamtalet ska			läroplanen.	Informationen		vid
grunda sig på en utvärdering av			utvecklingssamtalet ska grunda			sig
elevens utveckling i förhållande till			på en utvärdering av elevens
läroplanen	och	betygskriterierna	utveckling i förhållande till läro-
eller kriterierna för bedömning av			planen.
kunskaper i de ämnen eller
ämnesområden		som eleven får
undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

16§27

Iårskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen	om elevens	1. ge omdömen	om elevens
kunskapsutveckling	i förhållande	kunskapsutveckling	i förhållande
till		till de kunskaper som anges i äm-
		nenas eller ämnesområdenas mål
		och innehåll i aktuellt stadium eller,
		i förekommande fall, i en årskurs i

26	Senaste lydelse 2022:146.	255
27	Senaste lydelsen 2022:146.	255

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

256

de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i, och

a)kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 i de ämnen som eleven får undervisning i, eller

b)kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser	2. sammanfatta vilka insatser
som behövs för att eleven ska	som behövs för att eleven ska
uppfylla kriterierna för bedömning	tillgodogöra sig de kunskaper som
av kunskaper eller betygskri-	anges i ämnenas eller ämnesområ-
terierna för årskurs 6 och i övrigt	denas mål och innehåll i aktuellt
utvecklas så långt som möjligt inom	stadium eller, i förekommande fall,
ramen för läroplanen.	i en årskurs och i övrigt utvecklas
	så långt som möjligt inom ramen
	för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utar-				Om ett åtgärdsprogram utar-
betas behöver inte den skriftliga				betas behöver inte den skriftliga
individuella	utvecklingsplanen		inne-	individuella	utvecklingsplanen inne-
hålla en sammanfattning av vilka				hålla en sammanfattning av vilka
insatser i form av särskilt stöd som				insatser i form av särskilt stöd som
eleven behöver för att uppfylla				eleven behöver för att tillgodogöra
kriterierna	för	bedömning	av	sig de kunskaper som anges i
kunskaper	eller	betygskriterierna		ämnenas	eller ämnesområdenas
för årskurs 6.				mål och innehåll i aktuellt stadium
				eller, i förekommande fall, i en
				årskurs.

Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

16 a §28

I årskurs 6–9 ska läraren, om eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell

utvecklingsplan
1. ge omdömen	om elevens	1. ge omdömen	om elevens
kunskapsutveckling	i förhållande	kunskapsutveckling	i förhållande
till		till de kunskaper som anges i äm-

28Senaste lydelse 2022:146.

Om ett åtgärdsprogram utar- betas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att tillgodogöra sig de kunskaper som anges i ämnets eller ämnesområ- dets mål och innehåll i aktuellt sta- dium.

		nets eller ämnesområdets mål och
		innehåll i aktuellt stadium, och
a) betygskriterierna i	ämnet,
eller
b) kriterierna för bedömning av
kunskaper i ämnesområdet, och
2. sammanfatta vilka	insatser	2. sammanfatta vilka insatser
som behövs för att eleven ska		som behövs för att eleven ska
uppfylla betygskriterierna eller		tillgodogöra sig de kunskaper som
kriterierna för bedömning av kun-		anges i ämnets eller ämnesområ-
skaper och i övrigt utvecklas så		dets mål och innehåll i aktuellt sta-
långt som möjligt inom ramen för		dium och i övrigt utvecklas så långt
läroplanen i det ämnet eller		som möjligt inom ramen för
ämnesområdet.		läroplanen i det ämnet eller
		ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utar- betas behöver inte den skriftliga

individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.

22 §29

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättning bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en

sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som eleven ska ha tillgodogjort sig vid betygstillfället med utgångspunkt i det som anges i ämnets mål och innehåll i aktuellt stadium samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

29Senaste lydelse 2022:146.

257

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

2.i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 6, och

3.efter årskurs 6 ställas i rela- tion till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 9.

23 §30

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

					23 a §31
	Om det finns särskilda skäl får					Om det finns särskilda skäl får
	det	vid betygssättningen			enligt	det vid		betygssättningen	enligt
	22 och 23 §§ bortses från enstaka					22 och 23 §§ bortses från enstaka
	delar	av	betygskriterierna för			delar av ämnets mål och innehåll i
	årskurs 6 eller			9. Med särskilda		aktuellt stadium. Med särskilda skäl
	skäl	avses	funktionsnedsättning			avses	funktionsnedsättning		eller
	eller andra liknande personliga för-					andra liknande personliga för-
	hållanden som inte är av tillfällig					hållanden som inte är av tillfällig
	natur och som utgör ett direkt					natur	och	som utgör ett	direkt
	hinder för		att	eleven ska	kunna
258	30 Senaste lydelse 2022:146.
	31 Senaste lydelse 2022:1315.

uppfylla betygskriterierna för ett hinder för att eleven ska kunna

visst betyg.tillgodogöra sig dessa delar.

En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.

30 a §32

En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola gäller inte 29 och 30 §§.

Kommunen	ansvarar för		att	Kommunen	ansvarar för	att
bedöma om en elev är i behov av				bedöma om en elev är i behov av
sådant särskilt stöd som resurs-				sådant särskilt stöd som resurs-
skolan erbjuder för att eleven ska				skolan erbjuder för att eleven ska
kunna uppfylla	de	betygskriterier		kunna tillgodogöra sig de kun-
eller kriterier för bedömning av				skaper som anges i ämnenas mål
kunskaper som minst ska uppfyllas				och innehåll till en nivå som minst
eller för att eleven ska undvika				motsvarar betygs- eller bedöm-
svårigheter i	sin	skolsituation.		ningskriterierna	Godtagbara	kun-
Bestämmelser	om	särskilt	stöd	skaper eller för att eleven ska
finns i 3 kap.				undvika svårigheter i sin skolsitua-
				tion. Bestämmelser om särskilt stöd
				finns i 3 kap.

Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

34§33

En fristående anpassad grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i anpassade grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resurs-	Huvudmannen för en resurs-
skola ansvarar för att bedöma om en	skola ansvarar för att bedöma om en
elev är i behov av sådant särskilt	elev är i behov av sådant särskilt
stöd som resursskolan erbjuder för	stöd som resursskolan erbjuder för
att eleven ska kunna uppfylla de	att eleven ska kunna tillgodogöra
betygskriterier eller kriterier för	sig de kunskaper som anges i
bedömning av kunskaper som minst	ämnenas mål och innehåll till en
ska uppfyllas eller för att eleven ska	nivå som minst motsvarar
undvika svårigheter i sin skolsitua-	betygs- eller bedömningskriterier-
	na Godtagbara kunskaper eller för

32Senaste lydelse 2022:724.

33Senaste lydelse 2022:1315.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

259

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

tion. Bestämmelser om särskilt stöd	att eleven ska undvika svårigheter i
finns i 3 kap.	sin skolsituation. Bestämmelser om
	särskilt stöd finns i 3 kap.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar om avses i första stycket 3.

12kap. 5 §34

Den totala undervisningstiden för varje elev i specialskolan ska vara minst 8 070 timmar.

Regeringen eller den myndighet			Regeringen kan med stöd av
som regeringen	bestämmer	kan	8 kap. 7 § regeringsformen med-
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-			dela föreskrifter om fördelning av
formen meddela	föreskrifter	om	undervisningstiden (timplan). Tim-
fördelning av undervisningstiden			planen ska ingå i specialskolans
(timplan).			läroplan.
			8 §35

För varje ämne ska gälla en kursplan.

För varje ämne ska en kursplan gälla. De kursplaner som gäller för grundskolan ska även gälla för specialskolan. I specialskolans läroplan ska ingå

1.de kursplaner som ska an- vändas när grundskolans eller an- passade grundskolans kursplaner inte kan användas på grund av elevernas funktionsnedsättningar, och

2.kursplaner i de ämnen som inte finns i grundskolan eller an- passade grundskolan.

Varje kursplan ska innehålla

1.syfte,

260

34Senaste lydelse 2017:620.

35Senaste lydelse 2022:1315.

2. ämnets bidrag till skolans mål,

3. mål och innehåll,

4. undervisningsstrategier,

5. betygs- och bedömningskri- terier.

Det ska finnas betygskriterier för samtliga betyg.

får särskilda kursplaner upprättas.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen kan med stöd av
som	regeringen	bestämmer	8 kap. 7 § regeringsformen med-
meddelar föreskrifter om kurs-			dela föreskrifter om kursplaner.
planer.

12§36

Minst en gång varje termin ska			Minst en gång varje termin ska
läraren,	eleven	och elevens	läraren, eleven		och	elevens
vårdnadshavare ha ett utveck-			vårdnadshavare ha ett utveck-
lingssamtal om hur elevens kun-			lingssamtal om hur elevens kun-
skapsutveckling och sociala ut-			skapsutveckling och sociala ut-
veckling bäst kan stödjas samt om			veckling bäst kan stödjas samt om
vilka insatser som behövs för att			vilka insatser som behövs för att
eleven ska uppfylla betygskri-			eleven ska tillgodogöra sig de
terierna eller kriterierna för be-			kunskaper som anges i ämnenas
dömning av kunskaper och i övrigt			eller	ämnesområdenas		mål	och
utvecklas så långt som möjligt inom			innehåll och i övrigt utvecklas så
ramen för läroplanen. Informa-			långt som möjligt inom ramen för
tionen vid utvecklingssamtalet ska			läroplanen. Informationen				vid
grunda sig på en utvärdering av			utvecklingssamtalet ska grunda sig på
elevens utveckling i förhållande till			en	utvärdering	av	elevens
läroplanen	och	betygskriterierna	utveckling i förhållande till läro-
eller kriterierna för bedömning av			planen.
kunskaper i de ämnen eller
ämnesområden		som eleven får
undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

36Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

261

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

262

13§37

Iårskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge	omdömen	om	elevens	1. ge omdömen	om	elevens
kunskapsutveckling		i förhållande		kunskapsutveckling	i förhållande
till				till de kunskaper som anges i äm-
				nenas eller ämnesområdenas mål
				och innehåll i aktuellt stadium eller,
				i förekommande fall, i en årskurs i
				de ämnen eller ämnesområden som
				eleven får undervisning i, och
a) kriterierna för bedömning av
kunskaper	eller betygskriterierna
för årskurs 7 i de ämnen som eleven
får undervisning i, eller
b) kriterierna för bedömning av
kunskaper i de ämnesområden som
eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta		vilka	insatser	2. sammanfatta	vilka	insatser
som behövs för att eleven ska				som behövs för att eleven ska
uppfylla kriterierna för bedömning				tillgodogöra sig de kunskaper som
av kunskaper eller betygskri-				anges i ämnenas eller ämnesområ-
terierna för årskurs 7 och i övrigt				denas mål och innehåll i aktuellt
utvecklas så långt som möjligt inom				stadium eller, i förekommande fall, i
ramen för läroplanen				en årskurs och i övrigt utvecklas så
				långt som möjligt inom ramen för
				läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utar-				Om ett åtgärdsprogram utar-
betas behöver inte den skriftliga				betas behöver inte den skriftliga
individuella		utvecklingsplanen		individuella	utvecklingsplanen
innehålla	en sammanfattning		av	innehålla en	sammanfattning av
vilka insatser i form av särskilt stöd				vilka insatser i form av särskilt stöd
som eleven behöver för att uppfylla				som eleven behöver för att
kriterierna	för	bedömning	av	tillgodogöra sig de kunskaper som
kunskaper	eller	betygskriterierna		anges i ämnenas eller ämnesområ-
för årskurs 7.				denas mål och innehåll i aktuellt
				stadium eller, i förekommande fall,
				i en årskurs.

Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

37Senaste lydelse 2022:146.

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de kunskaper som anges i äm- nets eller ämnesområdets mål och innehåll i aktuellt stadium, och

13 a §38

I årskurs 7–10 ska läraren, om anpassade grundskolans kursplaner tillämpas och eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en skriftlig individuell ut- vecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

a) betygskriterierna i det ämne
som eleven får undervisning i, eller
b) kriterierna för bedömning av
kunskaper i det ämnesområde som
eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser	2. sammanfatta vilka insatser
som behövs för att eleven ska	som behövs för att eleven ska
uppfylla betygskriterierna eller	tillgodogöra sig de kunskaper som
kriterierna för bedömning av kun-	anges i ämnets eller ämnesområ-
skaper och i övrigt utvecklas så	dets mål och innehåll för aktuellt
långt som möjligt inom ramen för	stadium och i övrigt utvecklas så
läroplanen i det ämnet eller	långt som möjligt inom ramen för
ämnesområdet.	läroplanen i det ämnet eller
	ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett

utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utar-		Om ett åtgärdsprogram utar-
betas behöver inte den skriftliga		betas behöver inte den skriftliga
individuella	utvecklingsplanen	individuella	utvecklingsplanen
innehålla en	sammanfattning av	innehålla en	sammanfattning av
vilka insatser i form av särskilt stöd		vilka insatser i form av särskilt stöd
som eleven behöver för att uppfylla		som eleven behöver för att
betygskriterierna eller kriterierna		tillgodogöra sig de kunskaper som
för bedömning av kunskaper.		anges i ämnets eller ämnesområ-
		dets mål och innehåll för aktuellt
		stadium.

19§39

När betyg sätts innan ett ämne	När betyg sätts innan ett ämne
har avslutats, ska betygssättningen	har avslutats, ska betygssättningen
bygga på en bedömning av de	bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven inhämtat i	kunskaper som eleven tillgodogjort

38Senaste lydelse 2022:1315.

39Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

263

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

2.i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 7, och

3.efter årskurs 7 ställas i rela- tion till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 10.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

sig i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en

20§40

264	40 Senaste lydelse 2022:146.

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver döv- het eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygs- kriterierna för ett visst betyg.

21 §41	Prop. 2025/26:194
Om det finns särskilda skäl får	Bilaga 2
det vid betygssättningen enligt 19
och 20 §§ bortses från enstaka delar
av ämnets mål och innehåll i
aktuellt stadium. Med särskilda skäl
avses funktionsnedsättning, utöver
dövhet eller hörselskada, eller
andra liknande personliga för-
hållanden som inte är av tillfällig
natur och som utgör ett direkt
hinder för att eleven ska kunna
tillgodogöra sig dessa delar.

13kap. 5 §42

Den totala undervisningstiden för varje elev i sameskolan ska vara minst 4 473 timmar.

Regeringen eller den myndighet			Regeringen kan med stöd av
som regeringen	bestämmer	kan	8 kap. 7 § regeringsformen med-
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-			dela föreskrifter om fördelning av
formen meddela	föreskrifter	om	undervisningstiden (timplan). Tim-
fördelning av undervisningstiden			planen ska ingå i sameskolans
(timplan).			läroplan.

8 §

För varje ämne ska en kursplan gälla.

För varje ämne ska en kursplan gälla. De kursplaner som gäller för grundskolan ska även gälla för sameskolan. I sameskolans läro- plan ska kursplanen för ämnet samiska ingå.

Varje kursplan ska innehålla

1.syfte,

2.ämnets bidrag till skolans

mål,

3.mål och innehåll,

4.undervisningsstrategier,

5.betygs- och bedömningskriterier.

Det ska finnas betygskriterier för samtliga betyg.

41	Senaste lydelse 2022:146.	265
42	Senaste lydelse 2017:620.	265

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

266

Regeringen eller den myndighet			Regeringen kan			med stöd		av
som regeringen bestämmer med-			8 kap.	7 §	regeringsformen med-
delar föreskrifter om kursplaner.			dela föreskrifter om kursplaner.
			12 §43
Minst en gång varje termin ska			Minst en gång varje termin ska
läraren,	eleven	och elevens	läraren,	eleven		och	elevens
vårdnadshavare ha ett utveck-			vårdnadshavare ha ett utvecklings-
lingssamtal om hur elevens kun-			samtal om hur elevens kunskaps-
skapsutveckling och sociala ut-			utveckling		och sociala		utveckling
veckling bäst kan stödjas samt om			bäst kan stödjas samt om vilka
vilka insatser som behövs för att			insatser som behövs för att eleven
eleven ska uppfylla betygskri-			ska tillgodogöra sig de kunskaper
terierna eller kriterierna för be-			som anges i ämnenas mål och
dömning av kunskaper och i övrigt			innehåll och i övrigt utvecklas så
utvecklas så långt som möjligt inom			långt som möjligt inom ramen för
ramen för läroplanen. Informa-			läroplanen.		Informationen			vid
tionen vid utvecklingssamtalet ska			utvecklingssamtalet ska grunda sig
grunda sig på en utvärdering av			på en utvärdering av elevens
elevens utveckling i förhållande till			utveckling i förhållande till läro-
läroplanen	och	betygskriterierna	planen.

eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen som eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13 §44

Iårskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge	omdömen	om	elevens	1. ge omdömen	om	elevens
kunskapsutveckling		i förhållande		kunskapsutveckling	i förhållande
till kriterierna för bedömning av				till de kunskaper som anges ämne-
kunskaper	eller betygskriterierna			nas mål och innehåll i aktuellt sta-
för årskurs 6 i de ämnen som ele-				dium eller, i förekommande fall, i
ven får undervisning i, och				en årskurs i de ämnen som eleven
				får undervisning i, och
2. sammanfatta		vilka	insatser	2. sammanfatta	vilka	insatser
som behövs för att eleven ska				som behövs för att eleven ska
uppfylla kriterierna för bedömning				tillgodogöra sig de kunskaper som
av kunskaper eller betygskri-				anges i ämnenas mål och innehåll i
terierna för årskurs 6 och i övrigt				aktuellt stadium eller, i förekom-
utvecklas så långt som möjligt inom				mande fall, i en årskurs och i övrigt
ramen för läroplanen.				utvecklas så långt som möjligt inom
				ramen för läroplanen.

43Senaste lydelse 2022:146.

44Senaste lydelse 2022:146.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det.

Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utar-				Om ett åtgärdsprogram utarbe-
betas behöver inte den skriftliga				tas behöver inte den skriftliga in-
individuella		utvecklingsplanen		dividuella utvecklingsplanen in-
innehålla	en sammanfattning		av	nehålla en sammanfattning av vilka
vilka insatser i form av särskilt stöd				insatser i form av särskilt stöd som
som eleven behöver för att uppfylla				eleven behöver för att tillgodogöra
kriterierna	för	bedömning	av	sig de kunskaper som anges i
kunskaper	eller	betygskriterierna		ämnenas mål och innehåll i aktuellt
för årskurs 6.				stadium eller, i förekommande fall,
				i en årskurs.

Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

20 §45

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1.i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i re- lation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 6, och

2.i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha

sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som eleven ska ha tillgodogjort sig vid betygstillfället med utgångspunkt i det som anges i ämnets mål och innehåll i aktuellt stadium samt med stöd av betygs- kriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

45Senaste lydelse 2022:146.

267

Prop. 2025/26:194 Bilaga 2

uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 6.

21 §46

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

	21 b §47
Om det finns särskilda skäl får		Om det finns särskilda skäl får
det vid betygssättningen enligt 20		det vid betygssättningen enligt 20
och 21 §§ bortses från enstaka delar		och 21 §§ bortses från enstaka delar
av betygskriterierna för årskurs 6.		av ämnets mål och innehåll i
Med särskilda skäl avses funktions-		mellanstadiet. Med särskilda skäl
nedsättning eller andra	liknande	avses funktionsnedsättning eller
personliga förhållanden som inte är		andra liknande personliga för-
av tillfällig natur och som utgör ett		hållanden som inte är av tillfällig
direkt hinder för att eleven ska kunna		natur och som utgör ett direkt hinder
uppfylla betygskriterierna	för ett	för att eleven ska kunna tillgodogöra
visst betyg.		sig dessa delar.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027 och ska tillämpas första gången på utbildning efter den 30 juni 2028.

2.Äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla för elever i grundskolan och anpassade grundskolan i årskurs 8 och 9 under läsåret 2028/29 och i årskurs 9 läsåret 2029/30 samt för specialskolan i årskurs 9 och 10 under läsåret 2028/29 och årskurs 10 läsåret 2029/30.

268	46	Senaste lydelse 2022:146.
268	47	Senaste lydelse 2022:146.

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2025:19)

Prop. 2025/26:194 Bilaga 3

Efter remiss har yttranden kommit in från Almega Utbildning, Barnom- budsmannen, Burlövs kommun, Danderyds kommun, Diskriminerings- ombudsmannen, Elevernas riksförbund, Funktionsrätt Sverige, Föräldra- alliansen Sverige, Gislaveds kommun, Göteborgs kommun, Göteborgs universitet, Hagfors kommun, Högskolan i Halmstad, Idéburna skolors riksförbund, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Institutet för mänskliga rättigheter, Institutet för språk och folkminnen, Judiska Centralrådet, Jämställdhetsmyndigheten, Karlskoga kommun, Karolinska institutet, Linköpings kommun, Ljusnarsbergs kommun, Lomma kommun, Lunds universitet, Malmö kommun, Myndig- heten för delaktighet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Nätverket unga för tillgänglighet, Orsa kommun, Osby kommun, Oskarshamns kommun, Piteå kommun, Ragunda kommun, Regelrådet, Sameskolstyrelsen, Sametinget, Skolforskningsinstitutet, Skolväsendets överklagandenämnd, Sollentuna kommun, Specialpedagogiska skol- myndigheten, Statens skolinspektion, Statens skolverk, Stiftelsen Friends, Stockholms kommun, Stockholms universitet, Sundsvalls kommun, Sverigefinländarnas delegation, Svenska Tornedalingars Riksförbund- Tornionlaaksolaiset, Sveriges Elevråd, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Torsås kommun, Umeå universitet, Älvkarleby kommun och Övertorneå kommun.

Därutöver har yttranden inkommit från Afasiförbundet i Sverige, Berättarministeriet, Bildlärarnas riksförening, Centerpartiet i Bollnäs, Centerpartiet i Region Jönköpings län, Dyslexiförbundet, Expertrådet för läsning, Falk AI, Folkhälsomyndigheten, Forum Livskunskap – för Socialt och Emotionellt Lärande (FL-SEL), Framtidsfrön, Fridaskolorna AB, Friluftsfrämjandet, Förbundet Humanisterna och Föreningen Vetenskap och Folkbildning, Företagarna, Generation Pep, Geografilärarnas riks- förening, Historielärarnas förening, Hofors kommun, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB, Internetstiftelsen, Judiska ungdoms- förbundet, Jämlikt.nu m.fl., Konstfack, Kungliga biblioteket, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Kunskapsskolan i Sverige AB, Lant- brukarnas Riksförbund, LegiLexi, Läromedelsföretagen, Matematik- didaktikgruppen vid Malmö universitet, Musiklärarnas Riksförening, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Nationellt resurs- centrum för biologiundervisning, Nationellt centrum för kvinnofrid, Neuroforum, Norrsken Foundation, Nätverket Sveriges ämneslärar- föreningar, OneSchool Global, privatpersoner, Psykisk hälsa på schemat, Region Örebro län, RFSL Ungdom, RFSL, RFSU, Riksförbundet Attention, Riksförbundet FUB, Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk, Roks, Röda Korsets Ungdomsförbund och Svenska Röda Korset, Språklärarnas riksförbund, STARTcentrum Social Impact, Stiftelsen Aktiv Skola, Stockholm School of Entrepreneurship, Svensk förening för socialmedicin och folkhälsa (SFSF), Svenska Dyslexi- föreningen, Svenska Idrottslärarföreningen, Svenska Science Centers,

Svensklärarföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Elevkårer, Sveriges

269

Prop. 2025/26:194 Bilaga 3

270

Jiddischförbund, Sveriges Kvinnoorganisationer, Sveriges Matematik- lärarförening, Swedish Edtech Industry, TechSverige, Tillväxtverket, Transammans, Ung Företagsamhet, Unizon, Utbildningsvetenskapligt nätverk för forskning om sexualitet och relationer (UNSER), Utvecklings- pedagogik Sverige AB, Waldorfskolefederationen och Waldorflärar- högskolan.

Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig, men har förklarat sig avstå eller har inte inkommit med yttrande: Botkyrka kommun, Frantzwagner sällskapet, Jokkmokks kommun, Karlskrona kommun, Krokoms kommun, Linnéuniversitetet, Ljusdals kommun, Nynäshamns kommun, Riksdagens ombudsmän (JO), Sollefteå kommun, Svenska Barnläkarföreningen, Svenska Samernas Riksförbund, Säffle kommun och Tibro kommun.

Sammanfattning av betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) i relevant del

Det behövs en numerisk betygsskala med symmetriska skalsteg

Problemen med dagens betygsskala

En kritik mot dagens beräkning av meritvärde och jämförelsetal är att halva skalan, dvs. 1–9, inte används. Stegen i dagens betygsskala A–F är dessutom inte symmetriska, dvs. det är inte lika långt mellan stegen, när bokstäverna vid beräkning av meritvärde respektive jämförelsetal ges siffervärden. F ger 0 poäng, E 10 poäng, D 12,5 poäng, C 15 poäng, B 17,5 poäng och A 20 poäng. Skillnaden mellan F och E på 10 poäng är lika stor som mellan samtliga godkända betygssteg från E till det högsta betyget, A. Det betyder att ett olikvärdigt tilldelat F eller E får större konsekvenser vid beräkning av meritvärde för individen än ett olikvärdigt satt A–D. Asymmetrin, att det är 10 poängs skillnad mellan F och E men bara 2,5 poängs skillnad mellan övriga betygssteg, skapar därför problem vid den kalibrering som vi föreslår för meritvärdesberäkning.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 4

Tio betygssteg och ingen skarp godkäntgräns

Det nya betygssystemet kräver en numerisk betygsskala med jämna skalsteg. Betygsskalan ska gå från 1 till 10 där betyget 1 är det lägsta betyget och betyget 10 det högsta. Det ska finnas betygskriterier som beskriver de olika betygsstegen på betygsskalan. Det finns en nivå för godtagbara kunskaper i betygsskalan, men även kunskaper under den nivån ska kunna tilldelas siffervärden. Betygskriterierna är följande för betygen:

1–3 mindre än godtagbara kunskaper

4–5 godtagbara kunskaper

6–7 goda kunskaper

8–9 mycket goda kunskaper

10 utmärkta kunskaper

På så sätt kan nivån på elevens kunskaper och färdigheter betygsättas även när dessa är lägre än en godtagbar nivå. En sammantagen bedöm- ningsprincip ska gälla för samtliga betygssteg. Det innebär att goda kunskaper inom en viss aspekt av ämnet kan kompensera för svagare kunskaper rörande en annan aspekt.

Lärarna ska vid betygssättningen inte längre utgå från en bedömning av om en elev uppfyller betygskriterierna. I stället ska lärarna vid betygs- sättningen utgå från en bedömning av hur elevens kunskaper förhåller sig till ämnets syfte, mål och centrala innehåll för de olika stadierna, årskurserna eller gymnasieåren och med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

271

Prop. 2025/26:194 Bilaga 4

272

Skälen för en tiogradig betygsskala är flera. Först och främst innebär förslaget att hela den numeriska skalan används, vilket främst är av betydelse för de betyg som används för antagning och urval. Med 1–10- skalan införs tre steg under godtagbar nivå och de godtagbara betygsstegen blir två fler än i dag, dvs. sju i stället för fem. Det medför en viss ökning som möjliggör för lärarna att sprida ut eleverna baserat på deras olika kunskapsnivåer. Det finns dock en begränsning i hur många steg som det är ändamålsenligt och rimligt för lärare att skilja mellan när betygen är målrelaterade.

Antalet skalsteg syftar till ökad precision i relation till meritvärdes- kalibreringen där betygsvärdet bygger på många betyg. Med en mer fin- gradig skala än dagens bevaras mer information om elevers kunskaper och konsekvenserna av om en elev får ett betygssteg högre eller lägre än vad den egentligen förtjänar blir inte lika stora. Datasimuleringar som vi har gjort visar också att en mer fingradig skala ökar betygens likvärdighet, oavsett betygsmodell. Med det menas att en mer fingradig betygsskala i sig skulle öka likvärdigheten redan om den infördes i dagens betygs- system.

Betänkandets lagförslag (SOU 2025:18) i relevant del

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

3 kap.

2 §1

så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som till följd av en						Elever som till följd av en
funktionsnedsättning			har	svårt	att	funktionsnedsättning har svårt att
uppfylla	de olika betygskriterier					tillgodogöra sig kunskaper i för-
eller kriterier för bedömning av						hållande till ämnets syfte och
kunskaper som gäller, ska ges stöd						centrala innehåll ska ges stöd som
som syftar till att så långt som						syftar till att så långt som möjligt
möjligt	motverka		funktions-			motverka funktionsnedsättningens
nedsättningens konsekvenser.						konsekvenser.
Elever som lätt uppfyller de						Elever som lätt tillgodogör sig
betygskriterier		eller	kriterier		för	kunskaper som		minst motsvarar
bedömning av kunskaper som minst						betygskriteriet		godtagbara			kun-
ska uppfyllas ska ges ledning och						skaper eller lätt uppfyller de kri-
stimulans för att kunna nå längre i						terier för bedömning av kunskaper
sin kunskapsutveckling.						som minst ska uppfyllas ska ges
						ledning och stimulans för att kunna
						nå längre i sin kunskapsutveckling.
					5 §2
Om det inom ramen för						Om det inom ramen för
undervisningen,		genom		använd-		undervisningen,		genom		använd-
ning av ett nationellt kartlägg-						ning av ett nationellt kartlägg-
ningsmaterial eller			ett	nationellt		ningsmaterial eller			ett	nationellt
bedömningsstöd, resultatet på					ett	bedömningsstöd, resultatet					på ett
nationellt prov eller uppgifter från						nationellt prov eller uppgifter från
lärare, övrig skolpersonal, en elev						lärare, övrig skolpersonal, en elev
eller en elevs vårdnadshavare eller						eller en elevs vårdnadshavare eller
på annat sätt framkommer att det						på annat sätt framkommer att det
kan befaras att en elev inte kommer						kan befaras att en elev inte kommer
att uppfylla de betygskriterier eller						att tillgodogöra sig kunskaper som
kriterier	för	bedömning			av	minst	motsvarar		betygskriteriet
kunskaper som minst ska uppfyllas,						godtagbara kunskaper eller att en
och inte annat följer av 7 §, ska ele-						elev inte kommer att uppfylla de
ven skyndsamt ges stöd i form av						kriterier för bedömning av kun-
						skaper	som minst		ska	uppfyllas,

1Senaste lydelse 2022:146.

2Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 5

273

Prop. 2025/26:194 Bilaga 5

274

extra anpassningar inom ramen för	och inte annat följer av 7 §, ska
den ordinarie undervisningen.	eleven skyndsamt ges stöd i form
	av extra anpassningar inom ramen
	för den ordinarie undervisningen.

Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet.

7 §3

Om det inom ramen för

undervisningen,

genom

använd-

undervisningen,

genom

använd-

ning av ett nationellt kartlägg-

ningsmaterial eller

ett

nationellt

ningsmaterial

eller

ett

nationellt

bedömningsstöd,

resultatet

på

ett

bedömningsstöd,

resultatet på ett

nationellt prov eller uppgifter från

lärare, övrig skolpersonal, en elev

eller en elevs vårdnadshavare eller

på annat sätt framkommer att det

kan befaras att en elev inte kommer

att uppfylla de betygskriterier eller

att tillgodogöra sig kunskaper som

kriterier för bedömning av kun-

minst motsvarar

betygskriteriet

skaper som minst ska uppfyllas,

godtagbara kunskaper eller att en

trots att stöd har getts i form av

elev inte kommer att uppfylla de

extra anpassningar inom ramen för

kriterier för bedömning av kun-

den ordinarie undervisningen enligt

skaper som minst ska uppfyllas,

5 §, ska detta anmälas till rektorn.

trots att stöd har getts i form av

Detsamma gäller om det finns

extra anpassningar inom ramen för

särskilda skäl att anta att sådana

den ordinarie undervisningen enligt

anpassningar

inte

skulle

vara

5 §, ska detta anmälas till rektorn.

tillräckliga. Rektorn ska se till att

Detsamma gäller om det finns

elevens behov av särskilt stöd

särskilda skäl att anta att sådana

skyndsamt

utreds.

Behovet

anpassningar

inte

skulle

vara

särskilt stöd ska även utredas om

tillräckliga. Rektorn ska se till att

eleven uppvisar andra svårigheter i

elevens behov av särskilt stöd

sin skolsituation.

skyndsamt utreds.

Behovet

särskilt stöd ska även utredas om

eleven uppvisar andra svårigheter i

sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han

eller hon ges sådant stöd.

Det särskilda stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Bestämmelserna i första–tredje styckena och i 9–12 §§ ska inte tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en

3Senaste lydelse 2022:724.

åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts Prop. 2025/26:194

enligt 12 c §.									Bilaga 5
				10 §4
För en elev i grundskolan,					För en elev i grundskolan,
anpassade	grundskolan, special-				anpassade	grundskolan,		special-
skolan och sameskolan ska det					skolan och sameskolan ska det
särskilda stödet ges på det sätt och i					särskilda stödet ges på det sätt och i
den omfattning som behövs för att					den omfattning som behövs för att
eleven ska ha möjlighet att uppfylla					eleven ska ha möjlighet att tillgodo-
de betygskriterier eller kriterier för					göra sig kunskaper som minst
bedömning	av	kunskaper		som	motsvarar	betygskriteriet		godtag-
minst ska uppfyllas.					bara kunskaper eller för att eleven
					ska ha möjlighet att uppfylla de
					kriterier	för	bedömning		av
					kunskaper som minst ska uppfyllas.
				12 i §5
En nyanländ elev, som har tagits					En nyanländ elev, som har tagits
emot inom skolväsendet i högstadiet					emot inom skolväsendet i högstadiet
i grundskolan, anpassade grund-					i grundskolan, anpassade grund-
skolan eller specialskolan och vars					skolan eller specialskolan och vars
kunskaper	har	bedömts		enligt	kunskaper	har	bedömts		enligt
12 c §, ska få studiehandledning på					12 c §, ska få studiehandledning på
modersmålet om det inte är upp-					modersmålet om det inte är upp-
enbart obehövligt.			Studiehandled-		enbart obehövligt. Studiehandled-
ningen ska syfta till att ge eleven					ningen ska syfta till att ge eleven
förutsättningar		att	uppfylla de		förutsättningar att tillgodogöra sig
betygskriterier eller kriterier för be-					kunskaper	som	minst motsvarar
dömning av kunskaper som minst					betygskriteriet		godtagbara		kun-
ska uppfyllas.					skaper eller ge eleven förutsätt-
					ningar att uppfylla kriterier för
					bedömning	av	kunskaper		som

minst ska uppfyllas.

Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet.

7kap. 5 §6

	Barn som på grund av att de har	Barn som på grund av att de har
en intellektuell funktionsnedsätt-		en intellektuell funktionsnedsätt-
ning inte bedöms ha förutsättningar		ning inte bedöms ha förutsättningar
att uppfylla sådana betygskriterier		att tillgodogöra sig kunskaper som
eller kriterier för bedömning av		minst	motsvarar betygskriteriet
kunskaper som gäller för grund-		godtagbara		kunskaper eller	inte
skolan och som minst ska upp-		bedöms	ha	förutsättningar	att
4	Senaste lydelse 2022:1315.
5	Senaste lydelse 2022:1315.				275
6	Senaste lydelse 2022:1315.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 5

276

fyllas, ska tas emot i anpassade uppfylla sådana kriterier för

grundskolan.bedömning som gäller för grund- skolan och som minst ska uppfyllas, ska tas emot i anpassade grundskolan.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i anpassade grundskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i anpassade grundskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

14 §7

Om eleven före den tidpunkt som	Om eleven före den tidpunkt som
framgår av 12 eller 13 § uppfyller	framgår av 12 eller 13 § tillgodogör
de betygskriterier som minst ska	sig kunskaper som minst motsvarar
uppfyllas för den skolform där	betygskriteriet godtagbara kun-
eleven fullgör sin skolplikt, upphör	skaper för den skolform där eleven
skolplikten.	fullgör sin skolplikt, upphör skol-
	plikten

Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

15 §8

En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör

dessförinnan.
En elev i grundskolan, anpassade			En elev i grundskolan, anpassade
grundskolan eller specialskolan har			grundskolan eller specialskolan har
också rätt att efter skolpliktens			också rätt att efter skolpliktens
upphörande	slutföra	utbildningen	upphörande slutföra			utbildningen
under ytterligare två år, om eleven			under ytterligare två år, om eleven
inte har uppfyllt de betygskriterier			inte har tillgodogjort sig kunskaper
eller kriterier för bedömning av			som minst motsvarar betygs-
kunskaper som minst ska uppfyllas			kriteriet		godtagbara	kunskaper
för respektive skolform. En elev i			eller inte har uppfyllt de kriterier
anpassade grundskolan har under			för bedömning av kunskaper som
denna tid rätt till minst 800 timmars			minst ska uppfyllas för respektive
undervisning utöver den i 11 kap.			skolform. En elev i anpassade
7 § första	stycket	garanterade	grundskolan har under denna tid
undervisningstiden, om eleven inte			rätt	till	minst	800 timmars
dessförinnan	uppfyllt	betygskrite-	undervisning utöver den i 11 kap.

7Senaste lydelse 2022:146.

8Senaste lydelse 2022:1315.

rierna eller kriterierna för bedöm- ning av kunskaper.

7 § första stycket garanterade Prop. 2025/26:194 undervisningstiden, om eleven inte Bilaga 5 dessförinnan tillgodogjort sig

kunskaper som minst motsvarar betygskriteriet godtagbara kun- skaper eller uppfyllt kriterierna för bedömning av kunskaper.

10kap.

12 §9


Minst en gång varje termin ska					Minst en gång varje termin ska
läraren,	eleven	och	elevens		läraren,	eleven		och elevens
vårdnadshavare ha ett utveck-					vårdnadshavare ha ett utveck-
lingssamtal om hur elevens kun-					lingssamtal om hur elevens kun-
skapsutveckling och sociala ut-					skapsutveckling och sociala ut-
veckling bäst kan stödjas samt om					veckling bäst kan stödjas samt om
vilka insatser som behövs för att					vilka insatser som behövs för att
eleven ska uppfylla betygs-					eleven ska tillgodogöra sig kun-
kriterierna	eller	kriterierna		för	skaper i förhållande till ämnets syfte
bedömning av kunskaper och i					och centrala innehåll och i övrigt
övrigt utvecklas så långt som					utvecklas så långt som möjligt
möjligt inom ramen för läroplanen.					inom	ramen	för	läroplanen.
Informationen vid utvecklings-					Informationen		vid	utvecklings-
samtalet ska grunda sig på en					samtalet ska grunda sig på en
utvärdering av elevens utveckling i					utvärdering av elevens utveckling i
förhållande till		läroplanen		och	förhållande till läroplanen.
betygskriterierna		eller	kriterierna
för bedömning av kunskaper i				de

ämnen som eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13§10

Iårskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utveck- lingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om			elevens	1. ge omdömen	om	elevens
kunskapsutveckling i förhållande till				kunskapsutveckling i förhållande till
kriterierna	för	bedömning av		ämnets syfte och centrala innehåll i
kunskaper	eller	betygskriterierna		de ämnen som eleven får
för årskurs 6 i de ämnen som				undervisning i, och
eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta		vilka	insatser	2. sammanfatta	vilka	insatser
som behövs för att eleven ska				som behövs för att eleven ska
uppfylla kriterierna för bedömning				tillgodogöra sig kunskaper i för-
av kunskaper eller betygs-				hållande till ämnets syfte och cen-
kriterierna	för årskurs		6 och i	trala innehåll och i övrigt utvecklas
9 Senaste lydelse 2022:146.						277
10 Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:194	övrigt	utvecklas så			långt	som	så långt som möjligt inom ramen
Bilaga 5	möjligt inom ramen för läroplanen.						för läroplanen.
	Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om
	elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar
	det.	Överenskommelser mellan					läraren,	eleven och		elevens
	vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras
	utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig
	information som ges i utvecklingsplanen.
	Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra
	tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
	Om ett åtgärdsprogram utarbetas						Om ett åtgärdsprogram utarbetas
	behöver		inte	den	skriftliga		behöver	inte	den	skriftliga
	individuella			utvecklingsplanen			individuella		utvecklingsplanen
	innehålla		en sammanfattning			av	innehålla	en sammanfattning			av
	vilka insatser i form av särskilt stöd						vilka insatser i form av särskilt stöd
	som eleven behöver för att uppfylla						som eleven behöver för att tillgodo-
	kriterierna för bedömning av kun-						göra sig kunskaper i förhållande
	skaper	eller betygskriterierna				för	till ämnets syfte och centrala
	årskurs 6.						innehåll.
	Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt
	första stycket i de aktuella årskurserna.
						17 §
	Som betyg ska någon av beteck-						Betyg betecknas med ett heltal på
	ningarna A, B, C, D, E eller F						en skala 1–10. Högsta betyg
	användas. Betyg för godkända						betecknas med 10 och lägsta betyg
	resultat betecknas med A, B, C, D						med 1.
	eller E. Högsta betyg betecknas
	med A och lägsta betyg med E.
	Betyg för icke godkänt resultat be-
	tecknas med F.
						19 §11
	När betyg sätts innan ett ämne har						När betyg sätts innan ett ämne har
	avslutats,		ska	betygssättningen			avslutats,	ska	betygssättningen
	bygga på en bedömning av de						bygga på en bedömning av de
	kunskaper som eleven inhämtat i						kunskaper som eleven inhämtat i
	ämnet till och med den aktuella						ämnet till och med den aktuella
	terminen. Läraren ska göra en						terminen. Läraren ska göra en
	sammantagen			bedömning		av	sammantagen		bedömning		av
	elevens kunskaper i förhållande till						elevens kunskaper i förhållande till
	de betygskriterier som gäller för						ämnets syfte och centrala innehåll
	ämnet och sätta det betyg som bäst						och med stöd av betygskriterierna
	motsvarar elevens kunskaper. Samt-						sätta det betyg som bäst motsvarar
	liga kriterier för betyget E ska dock						elevens kunskaper.
	vara uppfyllda för att eleven ska
	kunna få ett godkänt betyg.
278	11 Senaste lydelse 2022:146

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1.i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygs- tillfället i förhållande till betygs- kriterierna för årskurs 6,

2.i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, och

3.efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9.

20§12

När betyg sätts efter det att ett				När betyg sätts efter det att ett ämne
ämne har avslutats ska läraren göra				har avslutats ska läraren göra en
en	sammantagen	bedömning	av	sammantagen	bedömning		av
elevens kunskaper i förhållande till				elevens kunskaper och i för-
de betygskriterier som gäller för				hållande till ämnets syfte och
ämnet och sätta det betyg som bäst				centrala innehåll och med stöd av
motsvarar elevens kunskaper. Samt-				betygskriterierna sätta		det	betyg
liga kriterier för betyget E ska dock				som bäst motsvarar elevens kun-
vara uppfyllda för att eleven ska				skaper.
kunna få ett godkänt betyg.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen	kan med	stöd av
som	regeringen	bestämmer	kan	8 kap. 7 § regeringsformen			med-
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-				dela föreskrifter om betygskriterier.
formen meddela		föreskrifter	om
betygskriterier.

21§13

Om det finns särskilda skäl får	Om det finns särskilda skäl får
det vid betygssättningen enligt 19	det vid betygssättningen enligt 19
och 20§§ bortses från enstaka delar	och 20 §§ bortses från enstaka delar
av betygskriterierna för årskurs 6	av ett ämnes syfte och centrala
eller 9.	innehåll.
Med särskilda skäl avses funk-	Med särskilda skäl avses funk-
tionsnedsättning eller andra lik-	tionsnedsättning eller andra lik-
nande personliga förhållanden som	nande personliga förhållanden som
inte är av tillfällig natur och som	inte är av tillfällig natur och som
utgör ett direkt hinder för att eleven	utgör ett direkt hinder för att eleven

12Senaste lydelse 2022:146.

13Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 5

279

Prop. 2025/26:194

ska

kunna

uppfylla

ska kunna tillgodogöra sig dessa

Bilaga 5

betygskriterierna för ett visst betyg.

delar.

22 §

I fall där ett icke godkänt betyg

I fall där ett betyg 1–3 sätts i ett

sätts i ett avslutat ämne ska en

avslutat ämne ska en skriftlig

skriftlig

bedömning

elevens

bedömning av elevens kunskaps-

kunskapsutveckling

ämnet ges.

utveckling i ämnet ges. Av be-

Av bedömningen får också de

dömningen får också de stöd-

stödåtgärder som

har

vidtagits

åtgärder som har vidtagits framgå.

framgå. Bedömningen ska under-

Bedömningen ska undertecknas av

tecknas av läraren.

läraren.

Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de

stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.

23 a §14

En huvudman ska, om annat inte

följer av andra stycket, erbjuda

lovskola till elever som har avslutat

årskurs 8 och som riskerar att i nästa

årskurs inte uppfylla betygs-

årskurs

inte

tillgodogöra

sig

kriterierna för betyget E i ett eller

kunskaper

som

minst

motsvarar

flera ämnen och som därigenom

betygskriteriet godtagbara kunska-

riskerar att inte uppnå behörighet till

per i ett eller flera ämnen och där-

ett nationellt program i gymnasie-

igenom riskerar att inte uppnå

skolan. Lovskolan ska anordnas i

behörighet till ett nationellt program

juni samma år som eleven har

i gymnasieskolan. Lovskolan

ska

avslutat årskurs 8 och uppgå till sam-

anordnas i juni samma år som eleven

manlagt minst 50 timmar. Tiden för

har avslutat årskurs 8 och uppgå till

lovskola ingår inte i den minsta totala

sammanlagt minst 50 timmar. Tiden

undervisningstiden enligt 5 §.

för lovskola ingår inte i den minsta

totala undervisningstiden enligt 5 §.

En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den

tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat

från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 till och med

vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan

undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt

första stycket.

23 b §15

huvudman

ska

erbjuda

huvudman

ska

erbjuda

lovskola till elever i årskurs 9 som

riskerar att inte uppfylla betygs-

riskerar att inte tillgodogöra sig

kriterierna för betyget E i ett eller

kunskaper

som

minst

motsvarar

flera ämnen och som därigenom

betygskriteriet

godtagbara

kun-

riskerar att inte uppnå behörighet

skaper i ett eller flera ämnen och

till

ett

nationellt

program i

därigenom

riskerar

att inte uppnå

280

14 Senaste lydelse 2022:146.

15 Senaste lydelse 2022:730.

Kommunen ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resurs- skolan erbjuder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig kunskaper som minst motsvarar betygskri- teriet godtagbara kunskaper, för att eleven ska kunna uppfylla de kriterier för bedömning av kun- skaper som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i son skolsituation.

gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas på loven under läsåret och uppgå till sammanlagt minst 25 timmar.

behörighet till ett nationellt Prop. 2025/26:194 program i gymnasieskolan. Lov- Bilaga 5

skolan ska anordnas på loven under läsåret och uppgå till sammanlagt minst 25 timmar.

En huvudman ska också, om inte
annat följer av fjärde stycket,
erbjuda lovskola till elever som har
avslutat årskurs 9 utan att ha
uppnått behörighet till ett nationellt
program i gymnasieskolan. Lov-
skolan ska anordnas i juni samma
år som eleven avslutat årskurs 9
och uppgå till sammanlagt minst 50
timmar.
Tiden	för	lovskola enligt första			Tiden för lovskola enligt första
och andra styckena ingår inte i den					stycket ingår inte i den minsta totala
minsta	totala undervisningstiden				undervisningstiden enligt 5 §.
enligt 5 §.
En huvudman får från ett
erbjudande		enligt	andra	stycket
räkna av den tid som eleven deltagit
i lovskola		som	huvudmannen
frivilligt anordnat från och med
augusti det år eleven påbörjar års-
kurs 9 till och med vårterminen
påföljande år. Om eleven har del-
tagit minst 50 timmar i sådan
undervisning		behöver		huvud-

mannen inte lämna något er- bjudande enligt andra stycket.

31 a §16

En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola gäller inte 30 och 31 §§.

Kommunen ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resurs- skolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap

16 Senaste lydelse 2022:724.

281

Prop. 2025/26:194 Bilaga 5

282

Bestämmelser som särskilt stöd finns i 3 kap.

Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

35§17

En fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resursskola	Huvudmannen för en resursskola
ansvarar för att bedöma om en elev	ansvarar för att bedöma om en elev
är i behov av sådant särskilt stöd	är i behov av sådant särskilt stöd
som resursskolan erbjuder för att	som resursskolan erbjuder för att
eleven ska kunna uppfylla de	eleven ska kunna tillgodogöra sig
betygskriterier eller kriterier för	kunskaper som	minst motsvarar
bedömning av kunskaper som minst	betygskriteriet	godtagbara kun-
ska uppfyllas eller för att eleven ska	skaper, för att eleven ska kunna
undvika svårigheter i sin skol-	uppfylla de kriterier för bedömning
situation. Bestämmelser om särskilt	av kunskaper som minst ska
stöd finns i 3 kap.	uppfyllas eller för att eleven ska
	undvika svårigheter i sin skol-
	situation. Bestämmelser om särskilt
	stöd finns i 3 kap.

För en resursskola gäller inte 36 §. Om det inte finns plats för alla sökandetill en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 39 § tredje stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

11kap. 15 §18

Minst en gång varje termin ska	Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens	läraren, eleven och elevens
vårdnadshavare ha ett utvecklings-	vårdnadshavare ha ett utvecklings-
samtal om hur elevens kunskaps-	samtal om hur elevens kunskaps-

17Senaste lydelse 2022:1104.

18Senaste lydelse 2022:146.

utveckling	och sociala utveckling			utveckling		och	sociala	utveckling	Prop. 2025/26:194
bäst kan stödjas samt om vilka				bäst	kan	stödjas samt		om vilka	Bilaga 5
insatser som behövs för att eleven				insatser som behövs för att eleven
ska uppfylla betygskriterierna eller				ska tillgodogöra sig kunskaper i
kriterierna	för	bedömning	av	förhållande till ämnets syfte och
kunskaper och i övrigt utvecklas så				centrala innehåll och i övrigt
långt som möjligt inom ramen för				utvecklas så långt som möjligt
läroplanen. Informationen vid ut-				inom	ramen		för	läroplanen.
vecklingssamtalet		ska grunda	sig	Informationen			vid utvecklings-
på en utvärdering av elevens ut-				samtalet ska grunda sig på en
veckling i förhållande till läro-				utvärdering av elevens utveckling i
planen och	betygskriterierna eller			förhållande till läroplanen.

kriterierna för bedömning av kun- skaper i de ämnen eller ämnes- områden som eleven får undervis- ning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

16§19

Iårskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utveck- lingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

a) kriterierna för bedömning av	a) ämnets syfte och centrala
kunskaper eller betygskriterierna	innehåll i de ämnen som eleven får
för årskurs 6 i de ämnen som	undervisning i, eller
eleven får undervisning i, eller

b)kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som			2. sammanfatta vilka insatser som
behövs för att eleven ska uppfylla			behövs för att eleven ska
kriterierna	för	bedömning av	tillgodogöra sig kunskaper i för-
kunskaper	eller	betygskriterierna	hållande till ämnets syfte och
för årskurs 6 och i övrigt utvecklas			centrala innehåll och i övrigt ut-
så långt som möjligt inom ramen			vecklas så långt som möjligt inom
för läroplanen.			ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar

det. Överenskommelser			mellan	läraren,	eleven och		elevens
vårdnadshavare vidutvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i
utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig
information som ges i utvecklingsplanen.
Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra
tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas				Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver	inte	den	skriftliga	behöver	inte	den	skriftliga
individuella		utvecklingsplanen		individuella		utvecklingsplanen
innehålla	en sammanfattning av			innehålla	en sammanfattning av
19 Senaste lydelse 2022:146.							283

Prop. 2025/26:194 Bilaga 5

284

vilka insatser i form av särskilt stöd	vilka insatser i form av särskilt stöd
som eleven behöver för att uppfylla	som eleven behöver för att
kriterierna för bedömning av	tillgodogöra sig kunskaper i för-
kunskaper eller betygskriterierna för	hållande till ämnets syfte och
årskurs 6.	centrala innehåll.

Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

16 a §20

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

a) betygskriterierna i ämnet, eller	a) ämnets syfte och centrala
	innehåll, eller
b) kriterierna för bedömning av kunskaper i ämnesområdet, och
2. sammanfatta vilka insatser som	2. sammanfatta vilka insatser som
behövs för att eleven ska uppfylla	behövs för att eleven ska tillgodo-
betygskriterierna eller kriterierna	göra sig kunskaper i förhållande till
för bedömning av kunskaper och i	ämnets syfte och centrala innehåll
övrigt utvecklas så långt som	och i övrigt utvecklas så långt som
möjligt inom ramen för läroplanen i	möjligt inom ramen för läroplanen i
det ämnet eller ämnesområdet.	det ämnet eller ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett

utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas				Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver	inte	den	skriftliga	behöver	inte	den	skriftliga
individuella		utvecklingsplanen		individuella		utvecklingsplanen
innehålla	en sammanfattning av			innehålla	en sammanfattning av
vilka insatser i form av särskilt stöd				vilka insatser i form av särskilt stöd
som eleven behöver för att uppfylla				som eleven behöver för att tillgodo-
betygskriterierna		eller	kriterierna	göra sig kunskaper i förhållande till
för bedömning av kunskaper.				ämnets syfte och centrala innehåll.

20§21

Som betyg ska någon av be-	Betyg betecknas med ett heltal på
teckningarna A, B, C, D eller E	en skala 1–10. Högsta betyg
användas. Högsta betyg betecknas	betecknas med 10 och lägsta betyg
med A och lägsta betyg med E.	med 1.
För den elev som inte uppfyller
betygskriterierna för betyget E, ska
betyg inte sättas i ämnet.

20Senaste lydelse 2022:146.

21Senaste lydelse 2022:146.

22§22

När betyg sätts innan ett ämne har	När betyg sätts innan ett ämne har
avslutats, ska betygssättning bygga	avslutats, ska betygssättning bygga
på en bedömning av de kunskaper	på en bedömning av de kunskaper
som eleven inhämtat i ämnet till och	som eleven inhämtat i ämnet till och
med den aktuella terminen. Läraren	med den aktuella terminen. Läraren
ska göra en sammantagen bedöm-	ska göra en sammantagen bedö-
ning av elevens kunskaper i för-	mning av elevens kunskaper i för-
hållande till de betygskriterier som	hållande till ämnets syfte och
gäller för ämnet och sätta det betyg	centrala innehåll och med stöd av
som bäst motsvarar elevens kun-	betygskriterierna sätta det betyg
skaper. Samtliga kriterier för betyget	som bäst motsvarar elevens kun-
E ska dock vara uppfyllda för att	skaper.
eleven ska kunna få ett godkänt
betyg.
Vid bedömningen ska elevens
kunskaper
1. i årskurs 4 och 5, om betyg
sätts i dessa årskurser, ställas i
relation till de kunskaper som en
elev ska ha uppnått vid betygs-
tillfället i förhållande till betygs-
kriterierna för årskurs 6,
2. i årskurs 6 ställas i relation till
de kunskaper en elev ska ha uppnått
vid betygstillfället i förhållande till
betygskriterierna för årskurs 6, och
3. efter årskurs 6 ställas i relation
till de kunskaper en elev ska ha
uppnått vid betygstillfället i för-
hållande till betygskriterierna för
årskurs 9.

23§23

När betyg sätts efter det att ett				När betyg sätts efter det att ett
ämne har avslutats ska läraren göra				ämne har avslutats ska läraren göra
en	sammantagen	bedömning	av	en sammantagen	bedömning	av
elevens kunskaper i förhållande till				elevens kunskaper i förhållande till
de betygskriterier som gäller för				ämnets syfte och centrala innehåll
ämnet och sätta det betyg som bäst				och med stöd av betygskriterierna
motsvarar elevens kunskaper. Samt-				sätta det betyg som bäst motsvarar
liga kriterier för betyget E ska dock				elevens kunskaper.
vara uppfyllda för att eleven ska
kunna få ett godkänt betyg.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen kan	med stöd	av
som	regeringen	bestämmer	kan	8 kap. 7 § regeringsformen med-
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-				dela föreskrifter om betygskriterier.

22Senaste lydelse 2022:146.

23Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 5

285

Prop. 2025/26:194 Bilaga 5

286

formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

	23 a §24
Om det finns särskilda skäl får		Om det finns särskilda skäl får
det vid betygssättningen enligt 22		det vid betygssättningen enligt 22
och 23 §§ bortses från enstaka delar		och 23 §§ bortses från enstaka delar
av betygskriterierna för årskurs 6		av ett ämnes syfte och centrala
eller 9. Med särskilda skäl avses		innehåll. Med särskilda skäl avses
funktionsnedsättning	eller andra	funktionsnedsättning	eller andra
liknande personliga	förhållanden	liknande personliga	förhållanden
som inte är av tillfällig natur och		som inte är av tillfällig natur och
som utgör ett direkt hinder för att		som utgör ett direkt hinder för att
eleven ska kunna uppfylla betygs-		eleven ska kunna tillgodogöra sig
kriterierna för ett visst betyg.		dessa.

En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.

30 a §25

En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola

gäller inte 29 och 30 §§.
Kommunen	ansvarar för		att	Kommunen	ansvarar		för	att
bedöma om en elev är i behov av				bedöma om en elev är i behov av
sådant särskilt stöd som resurs-				sådant särskilt stöd som resurs-
skolan erbjuder för att eleven ska				skolan erbjuder för att eleven ska
kunna uppfylla	de	betygskriterier		kunna tillgodogöra		sig	kunskaper
eller kriterier för bedömning av				som minst motsvarar betygskri-
kunskaper som minst ska uppfyllas				teriet godtagbara kunskaper, upp-
eller för att eleven ska undvika				fylla de kriterier för bedömning av
svårigheter i	sin	skolsituation.		kunskaper som minst ska uppfyllas
Bestämmelser	om	särskilt	stöd	eller för att eleven ska undvika
finns i 3 kap.				svårigheter i	sin	skolsituation.
				Bestämmelser	om	särskilt		stöd
				finns i 3 kap.

Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

24Senaste lydelse 2022:1315.

25Senaste lydelse 2022:724.

34§26

En fristående anpassad grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i anpassade grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resursskola				Huvudmannen för en resursskola
ansvarar för att bedöma om en elev				ansvarar för att bedöma om en elev
är i behov av sådant särskilt stöd				är i behov av sådant särskilt stöd
som resursskolan erbjuder för att				som resursskolan erbjuder för att
eleven ska kunna uppfylla de				eleven ska kunna tillgodogöra sig
betygskriterier		eller kriterier	för	kunskaper som minst motsvarar
bedömning	av	kunskaper	som	betygskriteriet godtagbara kunskap-
minst ska uppfyllas eller för att				er, uppfylla de kriterier för bedöm-
eleven ska undvika svårigheter i sin				ning av kunskaper som minst ska
skolsituation.	Bestämmelser		om	uppfyllas eller för att eleven ska
särskilt stöd finns i 3 kap.				undvika svårigheter i sin skol-
				situation. Bestämmelser om särskilt
				stöd finns i 3 kap.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

12kap. 12 §27


Minst en gång varje termin ska						Minst en gång varje termin ska
läraren,	eleven		och	elevens		läraren,	eleven		och	elevens
vårdnadshavare ha ett utveck-						vårdnadshavare ha ett utveck-
lingssamtal om hur elevens kun-						lingssamtal om hur elevens kun-
skapsutveckling och sociala ut-						skapsutveckling och sociala ut-
veckling bäst kan stödjas samt om						veckling bäst kan stödjas samt om
vilka insatser som behövs för att						vilka insatser som behövs för att
eleven ska uppfylla betygs-						eleven ska tillgodogöra sig kun-
kriterierna	eller kriterierna				för	skaper i förhållande till ämnets syfte
bedömning av kunskaper och i						och centrala innehåll och i övrigt
övrigt utvecklas så långt som						utvecklas så långt som möjligt
möjligt inom ramen för läroplanen.						inom	ramen	för	läroplanen.
Informationen		vid	utvecklings-			Informationen		vid	utvecklings-
samtalet ska		grunda sig		på	en	samtalet	ska	grunda sig		på en

26Senaste lydelse 2022:1315.

27Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 5

287

Prop. 2025/26:194 Bilaga 5

288

utvärdering av elevens utveckling i				utvärdering av elevens utveckling i
förhållande	till	läroplanen	och	förhållande till läroplanen.
betygskriterierna		eller kriterierna
för bedömning av kunskaper i de
ämnen eller	ämnesområden		som
eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13§28

Iårskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utveck- lingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

a) kriterierna för bedömning av	a) ämnets syfte och centrala inne-
kunskaper eller betygskriterierna	håll i de ämnen som eleven får
för årskurs 7 i de ämnen som eleven	undervisning i, eller
får undervisning i, eller

b)kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och

2. sammanfatta		vilka	insatser	2. sammanfatta vilka insatser
som behövs för att eleven ska				som behövs för att eleven ska
uppfylla kriterierna för bedömning				tillgodogöra sig kunskaper i för-
av	kunskaper	eller	betygs-	hållande till ämnets syfte och cen-
kriterierna för årskurs 7 och i				trala innehåll och i övrigt utvecklas
övrigt utvecklas så långt som				så långt som möjligt inom ramen
möjligt inom ramen för läroplanen.				för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra


tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas					Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver	inte	den	skriftliga		behöver	inte	den	skriftliga
individuella		utvecklingsplanen			individuella		utvecklingsplanen
innehålla	en sammanfattning			av	innehålla	en sammanfattning av
vilka insatser i form av särskilt stöd					vilka insatser i form av särskilt stöd
som eleven behöver för att uppfylla					som eleven behöver för att tillgodo-
kriterierna	för	bedömning		av	göra sig kunskaper i förhållande till
kunskaper	eller	betygskriterierna			ämnets syfte och centrala innehåll.

för årskurs 7.

Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

28Senaste lydelse 2022:146.

13 a §29

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

a) betygskriterierna i det ämne	a) ämnets syfte och centrala
som eleven får undervisning i, eller	innehåll i de ämnen som eleven får
	undervisning i,

b)kriterierna för bedömning av kunskaper i det ämnesområde som eleven får undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som	2. sammanfatta vilka insatser som
behövs för att eleven ska uppfylla	behövs för att eleven ska tillgodo-
betygskriterierna eller kriterierna	göra sig kunskaper i förhållande till
för bedömning av kunskaper och i	ämnets syfte och centrala innehåll
övrigt utvecklas så långt som	och i övrigt utvecklas så långt som
möjligt inom ramen för läroplanen i	möjligt inom ramen för läroplanen i
det ämnet eller ämnesområdet.	det ämnet eller ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett

utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas				Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indivi-				behöver inte den skriftliga indivi-
duella utvecklingsplanen innehålla				duella utvecklingsplanen innehålla
en sammanfattning av vilka insatser				en sammanfattning av vilka insatser
i form av särskilt stöd som eleven				i form av särskilt stöd som eleven
behöver för att uppfylla betygs-				behöver för att tillgodogöra sig
kriterierna	eller	kriterierna	för	kunskaper i förhållande till ämnets
bedömning av kunskaper.				syfte och centrala innehåll.
			17 §
Som betyg ska någon av be-				Betyg betecknas med ett heltal på
teckningarna A, B, C, D, E eller F				en skala 1–10. Högsta betyg
användas. Betyg för godkända				betecknas med 10 och lägsta betyg
resultat betecknas med A, B, C, D				med 1.
eller E. Högsta betyg betecknas
med A och	lägsta	betyg med	E.

Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

19§30

När betyg sätts innan ett ämne har			När betyg sätts innan ett ämne har
avslutats,	ska	betygssättningen	avslutats,	ska	betygssättningen
bygga på	en	bedömning av de	bygga på	en	bedömning av de

29Senaste lydelse 2022:1315.

30Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 5

289

Prop. 2025/26:194 Bilaga 5

kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1.i årskurs 5 och 6, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygs- tillfället i förhållande till betygs- kriterierna för årskurs 7,

2.i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och

3.efter årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 10.

kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en

sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till ämnets syfte och centrala innehåll och med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

		20 §31
När betyg sätts efter det att ett			När betyg sätts efter det att ett
ämne har avslutats ska läraren göra			ämne har avslutats ska läraren göra
en sammantagen bedömning av			en sammantagen	bedömning	av
elevens kunskaper i förhållande till			elevens kunskaper i förhållande till
de betygskriterier som gäller för			ämnets syfte och centrala innehåll
ämnet och sätta det betyg som bäst			och med stöd av betygskriterierna
motsvarar	elevens	kunskaper.	sätta det betyg som bäst motsvarar
Samtliga kriterier för betyget E ska			elevens kunskaper.
dock vara uppfyllda för att eleven
ska kunna få ett godkänt betyg.
Regeringen	eller den	myndighet	Regeringen kan	med stöd	av
som regeringen bestämmer kan med			8 kap. 7 § regeringsformen meddela
stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen			föreskrifter om betygskriterier.
meddela föreskrifter om betygs-
kriterier.

290	31 Senaste lydelse 2022:146.

21 §32			Prop. 2025/26:194
Om det finns särskilda skäl får	Om det finns särskilda skäl får		Bilaga 5
det vid betygssättningen enligt 19	det vid betygssättningen enligt 19
och 20 §§ bortses från enstaka delar	och 20 §§ bortses från enstaka delar
av betygskriterierna för årskurs 7	av ett ämnes syfte och centrala
eller 10. Med särskilda skäl avses	innehåll. Med särskilda skäl avses
funktionsnedsättning, utöver döv-	funktionsnedsättning,	utöver döv-
het eller hörselskada, eller andra	het eller hörselskada, eller andra
liknande personliga förhållanden	liknande personliga	förhållanden
som inte är av tillfällig natur och	som inte är av tillfällig natur och
som utgör ett direkt hinder för att	som utgör ett direkt hinder för att
eleven ska kunna uppfylla betygs-	eleven ska kunna tillgodogöra sig
kriterierna för ett visst betyg.	dessa delar.

13kap. 12 §33

Minst en gång varje termin ska					Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven		och	elevens		läraren,	eleven		och elevens
vårdnadshavare ha ett utvecklings-					vårdnadshavare ha ett utveck-
samtal om hur elevens kun-					lingssamtal om hur elevens kun-
skapsutveckling och sociala ut-					skapsutveckling och sociala ut-
veckling bäst kan stödjas samt om					veckling bäst kan stödjas samt om
vilka insatser som behövs för att					vilka insatser som behövs för att
eleven ska uppfylla betygs-					eleven ska tillgodogöra sig kun-
kriterierna	eller	kriterierna		för	skaper i förhållande till ämnets syfte
bedömning av kunskaper och i					och centrala innehåll och i övrigt
övrigt utvecklas så långt som					utvecklas så långt som möjligt
möjligt inom ramen för läroplanen.					inom	ramen	för	läroplanen.
Informationen vid utvecklings-					Informationen		vid	utvecklings-
samtalet ska grunda sig på en					samtalet ska grunda sig på en
utvärdering av elevens utveckling i					utvärdering av elevens utveckling i
förhållande	till	läroplanen		och	förhållande till läroplanen.
betygskriterierna		eller	kriterierna
för bedömning av kunskaper i de
ämnen som eleven får undervisning
i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13§34

Iårskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

	1. ge omdömen	om elevens	1. ge omdömen	om	elevens
kunskapsutveckling		i förhållande	kunskapsutveckling	i förhållande
till kriterierna för bedömning av			till ämnets syfte	och	centrala
kunskaper eller betygskriterierna
32	Senaste lydelse 2022:146.
33	Senaste lydelse 2022:146.				291
34	Senaste lydelse 2022:146.				291

Prop. 2025/26:194	för årskurs 6 i		de ämnen som		innehåll i de ämnen som eleven får
Bilaga 5	eleven får undervisning i, och				undervisning i, och
	2. sammanfatta		vilka	insatser	2. sammanfatta vilka			insatser
	som behövs för att eleven ska				som behövs för att eleven ska
	uppfylla kriterierna för bedömning				tillgodogöra sig kunskaper i för-
	av kunskaper eller betygskrite-				hållande till ämnets syfte och
	rierna för årskurs 6 och i övrigt				centrala innehåll och i övrigt
	utvecklas så långt som möjligt inom				utvecklas så långt som möjligt inom
	ramen för läroplanen.				ramen för läroplanen.
	Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om
	elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar
	det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnads-
	havare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklings-
	planen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information
	som ges i utvecklingsplanen.
	Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra
	tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
	Om ett åtgärdsprogram utarbetas				Om ett åtgärdsprogram utarbetas
	behöver inte den skriftliga indivi-				behöver inte den skriftliga indivi-
	duella utvecklingsplanen innehålla				duella utvecklingsplanen innehålla
	en sammanfattning av vilka insatser				en sammanfattning av vilka insatser
	i form av särskilt stöd som eleven				i form av särskilt stöd som eleven
	behöver för att uppfylla kriterierna				behöver för att tillgodogöra sig
	för bedömning av kunskaper eller				kunskaper i förhållande till ämnets
	betygskriterierna för årskurs 6.				mål och syfte.
	Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt
	första stycket i de aktuella årskurserna.
				18 §35
	Som betyg ska någon av be-				Betyg betecknas med ett heltal på
	teckningarna A, B, C, D, E eller F				en skala 1–10. Högsta betyg
	användas.	Betyg	för	godkända	betecknas med 10 och lägsta betyg
	resultat betecknas med A, B, C, D				med 1.
	eller E. Högsta betyg betecknas
	med A och lägsta betyg med E.
	Betyg för icke godkänt resultat be-
	tecknas med F.
				20 §36
	När betyg sätts innan ett ämne har				När betyg sätts innan ett ämne har
	avslutats,	ska	betygssättningen		avslutats,	ska	betygssättningen
	bygga på en bedömning av de kun-				bygga på en bedömning av de kun-
	skaper som eleven inhämtat i ämnet				skaper som eleven inhämtat i ämnet
	till och med den aktuella terminen.				till och med den aktuella terminen.
	Läraren ska göra en sammantagen				Läraren ska göra en sammantagen
	bedömning av elevens kunskaper i				bedömning av elevens kunskaper i
	förhållande	till de betygskriterier			förhållande	till	ämnets	syfte och
292	35 Senaste lydelse 2010:2022.
	36 Senaste lydelse 2022:146.

som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

1.i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, och

2.i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6.

centrala innehåll och med stöd av	Prop. 2025/26:194
betygskriterierna sätta det betyg	Bilaga 5
som bäst motsvarar elevens kun-
skaper.

21§37

När betyg sätts efter det att ett						När betyg sätts efter det att ett
ämne har avslutats ska läraren göra						ämne har avslutats ska läraren göra
en	sammantagen			bedömning	av	en sammantagen	bedömning		av
elevens kunskaper i förhållande till						elevens kunskaper i förhållande till
de betygskriterier som gäller för						ämnets syfte och centrala innehåll
ämnet och sätta det betyg som bäst						och med stöd av betygskriterierna
motsvarar			elevens kunskaper.			sätta det betyg som bäst motsvarar
Samtliga kriterier för betyget E ska						elevens kunskaper.
dock vara uppfyllda för att eleven
ska kunna få ett godkänt betyg.
Regeringen eller den myndighet						Regeringen kan	med	stöd	av
som	regeringen			bestämmer	kan	8 kap. 7 § regeringsformen med-
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-						dela föreskrifter om betygskriterier.
formen		meddela		föreskrifter	om
betygskriterier.
					21 b §
Om det finns särskilda skäl får						Om det finns särskilda skäl får
det vid betygssättningen enligt 20						det vid betygssättningen enligt 20
och 21 §§ bortses från enstaka delar						och 21 §§ bortses från enstaka delar
av betygskriterierna för årskurs 6.						av de kunskaper som framgår av ett
Med särskilda skäl avses funktions-						ämnes syfte och centrala innehåll.
nedsättning			eller	andra liknande		Med särskilda skäl avses funktions-
personliga förhållanden som inte är						nedsättning eller	andra	liknande
av tillfällig natur och som utgör ett						personliga förhållanden som inte är
direkt hinder för att eleven ska						av tillfällig natur och som utgör ett
kunna		uppfylla		betygskriterierna		direkt hinder för att eleven ska
för ett visst betyg.						kunna tillgodogöra sig dessa.
37 Senaste lydelse 2022:146.									293

Prop. 2025/26:194 Bilaga 5

15kap. 22 §38

Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i

ämnet.
När ett godkänt betyg sätts på en	När ett betyg 1–10 sätts på en
högre nivå i ett ämne med flera	högre nivå i ett ämne med flera
nivåer ska betyget anses omfatta	nivåer ska betyget anses omfatta
lägre nivåer i ämnet och ersätta	lägre nivåer i ämnet och ersätta
betyg som har satts på sådana	betyg som har satts på sådana
nivåer.	nivåer.
Betyg ska också sättas

1.efter genomfört gymnasiearbete och examensarbete, och

2.i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan.

24§39

Som betyg för godkända resultat	Betyg betecknas med ett heltal på
i ett ämne ska någon av beteck-	en skala 1–10. Högsta betyg
ningarna A, B, C, D eller E	betecknas med 10 och lägsta betyg
användas. Högsta betyg betecknas	med 1.
med A och lägsta betyg med E.
Betyg för icke godkänt resultat
betecknas med F.
Vid betygssättningen ska läraren	Vid betygssättningen ska läraren
göra en sammantagen bedömning	göra en sammantagen bedömning
av elevens kunskaper på den	av elevens kunskaper på den
aktuella nivån i ämnet i förhållande	aktuella nivån i ämnet i förhållande
till de betygskriterier som gäller för	till ämnets syfte och centrala
ämnet som helhet och sätta det	innehåll och med stöd av betygs-
betyg som bäst motsvarar elevens	kriterierna sätta det betyg som bäst
kunskaper. Samtliga kriterier för	motsvarar elevens kunskaper.
betyget E ska dock vara uppfyllda
för att eleven ska kunna få ett
godkänt betyg.
	Vid en bedömning av elevens
	kunskaper i förhållande till sådana
	delar av ämnets syfte och centrala
	innehåll som rör säkerhet eller som
	hänvisar	till lagar, förordningar
	eller myndigheters föreskrifter ska
	elevens kunskaper, trots det som
	anges i andra stycket, som minst
	motsvara	betygskriteriet godtag-
	bara kunskaper för att eleven ska
	kunna ges betyget 4.

294	38	Senaste lydelse 2022:147.
294	39	Senaste lydelse 2022:147.

Regeringen eller den myndighet			Regeringen kan med stöd av	Prop. 2025/26:194
som regeringen	bestämmer	kan	8 kap. 7 § regeringsformen med-	Bilaga 5
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-			dela föreskrifter om betygskriterier.
formen meddela	föreskrifter	om
betygskriterier.

25§40

Som betyg på gymnasiearbetet och	Som betyg på gymnasiearbetet och
examensarbetet ska någon av beteck-	examensarbetet ska någon av beteck-
ningarna E eller F användas. Betyget	ningarna 1–4 användas. Betyget 4
E ska användas om en elev har nått	ska användas om en elev har nått
examensmålen för gymnasiearbetet	examensmålen för gymnasiearbetet
eller examensarbetet. I annat fall ska	eller examensarbetet. I annat fall ska
betyget F användas.	betygen 1–3 användas.

26§41

Om det finns särskilda skäl får det	Om det finns särskilda skäl får det
vid betygssättningen bortses från	vid	betygssättningen		bortses från
enstaka delar av betygskriterierna.	enstaka delar av ett ämnes syfte och
Med särskilda skäl avses funk-	centrala innehåll. Med				särskilda
tionsnedsättning eller andra liknan-	skäl	avses	funktionsnedsättning
de personliga förhållanden som inte	eller	andra	liknande		personliga
är av tillfällig natur och som utgör	förhållanden som inte är av tillfällig
ett direkt hinder för att eleven ska	natur och som utgör ett direkt
kunna uppfylla betygskriterierna	hinder för att eleven ska kunna
för ett visst betyg.	tillgodogöra sig dessa.
Trots vad som anges i första	Trots vad som anges i första
stycket ska sådana delar av betygs-	stycket får det inte bortses från
kriterierna som rör säkerhet eller	sådana delar av ämnets syfte och
som hänvisar till lagar, förord-	centrala innehåll som rör säkerhet
ningar eller myndigheters före-	eller som hänvisar till lagar,
skrifter alltid uppfyllas.	förordningar		eller	myndigheters
	föreskrifter.

33§42

1.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

2.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

	Huvudmannen för en resursskola	Huvudmannen för en resursskola
ansvarar för att bedöma om en elev		ansvarar för att bedöma om en elev
är i behov av sådant särskilt stöd		är i behov av sådant särskilt stöd
som resursskolan erbjuder för att		som resursskolan erbjuder för att
eleven ska kunna uppfylla de		eleven ska kunna tillgodogöra sig
betygskriterier som minst ska		kunskaper som minst motsvarar
40	Senaste lydelse 2014:530.
41	Senaste lydelse 2022:146.	295
42	Senaste lydelse 2022:724.	295

Prop. 2025/26:194 Bilaga 5

296

uppfyllas eller för att eleven ska		betygskriteriet	godtagbara kun-
undvika svårigheter i sin skol-		skaper eller för att eleven ska
situation. Bestämmelser om särskilt		undvika svårigheter i sin skol-
stöd finns i 3 kap.		situation. Bestämmelser om särskilt
		stöd finns i 3 kap.
När det	gäller programinriktat	När det gäller yrkesintroduktion,
val som utformas för en enskild		individuellt alternativ och språk-
elev, yrkesintroduktion, indivi-		introduktion	finns	särskilda
duellt alternativ och språkintro-		bestämmelser i 17 kap. 29 § om när
duktion finns särskilda bestäm-		huvudmannen	för en	fristående
melser i 17 kap. 29 § om när huvud-		skola är skyldig att ta emot
mannen för en fristående skola är		ungdomar som uppfyller behörig-
skyldig att ta emot ungdomar som		hetskraven för sådan utbildning.
uppfyller	behörighetskraven för

sådan utbildning.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådan utbildning som avses i första stycket andra meningen.

18kap.

4 §43

Utbildningen		i	anpassade	Utbildningen		i	anpassade
gymnasieskolan ska vara öppen för				gymnasieskolan ska vara öppen för
ungdomar	vars	skolplikt har		ungdomar	vars	skolplikt		har
upphört och som på grund av att de				upphört och som på grund av att de
har en intellektuell funktions-				har en intellektuell funktions-
nedsättning inte bedöms ha för-				nedsättning inte bedöms ha för-
utsättningar	att	uppfylla sådana		utsättningar	att	tillgodogöra		sig
betygskriterier som gäller för gym-				kunskaper	som	minst	motsvarar
nasieskolan och som minst ska				betygskriteriet godtagbara				kun-
uppfyllas.				skaper.

23§44

Som betyg för godkända resultat		Som betyg ska någon av be-
i ett ämne ska någon av beteck-		teckningarna 1–10 användas.
ningarna A, B, C, D eller E an-		Högsta betyg betecknas med 10 och
vändas. Högsta betyg	betecknas	lägsta betyg med 1.
med A och lägsta betyg med E.
Vid betygssättningen ska läraren		Vid betygssättningen ska läraren
göra en sammantagen bedömning		göra en sammantagen bedömning
av elevens kunskaper	på den	av elevens kunskaper på den

43Senaste lydelse 2022:1315.

44Senaste lydelse 2022:147.

aktuella nivån i ämnet i förhållande			aktuella nivån i ämnet i förhållande	Prop. 2025/26:194
till de betygskriterier som gäller för			till ämnets syfte och centrala	Bilaga 5
ämnet som helhet och sätta det			innehåll och med stöd av betygs-
betyg som bäst motsvarar elevens			kriterierna sätta det betyg som bäst
kunskaper. Samtliga kriterier		för	motsvarar elevens kunskaper.
betyget E ska dock vara uppfyllda
för att eleven ska kunna få ett
godkänt betyg.
För den elev som inte har uppfyllt
betygskriterierna för betyget E, ska
betyg inte sättas.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen kan med stöd av
som regeringen	bestämmer	kan	8 kap. 7 § regeringsformen med-
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-			dela föreskrifter om betygskriterier.
formen meddela	föreskrifter	om
betygskriterier.

25§45

Om det finns särskilda skäl, får det				Om det finns särskilda skäl, får det
vid betygssättningen		bortses	från	vid	betygssättningen		bortses från
enstaka delar av betygskriterierna.				enstaka delar av ett ämnes syfte och
Med	särskilda	skäl	avses	centrala innehåll. Med särskilda
funktionsnedsättning		eller	andra	skäl	avses	funktionsnedsättning
liknande	personliga	förhållanden		eller	andra	liknande	personliga
som inte är av tillfällig natur och som				förhållanden som inte är av tillfällig
utgör ett direkt hinder för att eleven				natur och som utgör ett direkt hinder
ska uppfylla betygskriterierna för ett				för att eleven ska tillgodogöra sig
visst betyg.				dessa.

En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen

bara om det finns synnerliga skäl.
Trots vad som anges i första och	Trots vad som anges i första och
andra styckena ska sådana delar av	andra styckena får det inte bortses
betygskriterierna som rör säkerhet	från sådana delar av ämnets syfte
eller som hänvisar till lagar,	och centrala innehåll som rör
förordningar eller myndigheters	säkerhet eller som hänvisar till
föreskrifter alltid uppfyllas.	lagar, förordningar eller myndig-
	heters föreskrifter.

45 Senaste lydelse 2022:1315.

297

Vid betygssättning i ett ämne ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till ämnets syfte och centrala innehåll och med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kun- skaper. Vid en bedömning av ele- vens kunskaper i förhållande till sådana delar av ämnets syfte och centrala innehåll som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, för- ordningar eller myndigheters före- skrifter ska elevens kunskaper, trots det som anges i första stycket, som minst motsvara betygskriteriet godtagbara kunskaper för att eleven ska kunna ges betyget 4. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen med- dela föreskrifter om betygskriterier.

Prop. 2025/26:194	20 kap.
Bilaga 5
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

37 §46

Vid betygssättning i ett ämne ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar

elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betygskriterier ska finnas för varje kurs och ämne där betyg ska sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

	38 §47
Om det finns särskilda skäl, får det		Om det finns särskilda skäl, får det
vid betygssättningen bortses från		vid betygssättningen bortses från
enstaka delar av betygskriterierna.		enstaka delar av ett ämnes syfte och
Med särskilda skäl avses funktions-		centrala innehåll. Med			särskilda
nedsättning eller	andra liknande	skäl	avses	funktionsnedsättning
personliga förhållanden som inte är		eller	andra	liknande	personliga
av tillfällig natur och som utgör ett		förhållanden som inte är av tillfällig
direkt hinder för	att eleven ska	natur	och	som utgör	ett direkt

298	46	Senaste lydelse 2022:147.
298	47	Senaste lydelse 2022:1315.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska det inte bortses från sådana delar av ämnets syfte och centrala innehåll som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndig- heters föreskrifter.

kunna uppfylla betygskriterierna	hinder för att eleven	ska kunna	Prop. 2025/26:194
för ett visst betyg.	tillgodogöra sig dessa.		Bilaga 5

Vid betygssättning inom anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå får en intellektuell funktionsnedsättning beaktas bara om det finns synnerliga skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

2.Lagen tillämpas för första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2027 när det gäller gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2028 i årskurs 1–8 när det gäller grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan samt i årskurs 1–9 i specialskolan och i fråga om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå på utbildning som påbörjas efter den 31 december 2029.

3.Bestämmelserna i 16 kap. 30 och 34 §§ ska dock tillämpas för första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2030.

4.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för årskurs 9 i grundskolan och anpassade grundskolan och för årskurs 10 i specialskolan för läsåret 2028/29, för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2027 när det gäller gymnasieskolan och för utbildning som har påbörjats före den 1 januari 2030 när det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

5.De upphävda bestämmelserna i 16 kap. 31 och 32 §§ ska fortsatt gälla för utbildning som påbörjas för den 1 juli 2030.

299

Prop. 2025/26:194 Bilaga 6

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2025:18)

Efter remiss har yttranden kommit in från Ale kommun, Almega Utbildning, Botkyrka kommun, Centrala studiestödsnämnden, Diskrimi- neringsombudsmannen, Falu kommun, Folkbildningsrådet, Funktionsrätt Sverige, Företagarna, Föräldraalliansen Sverige, Gislaveds kommun, Gotlands kommun, Gymnastik- och idrottshögskolan, Göteborgs kommun, Göteborgs universitet, Härnösands kommun, Högskolan i Gävle, Högskolan Väst, Idéburna skolors riksförbund, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Integritetsskydds- myndigheten, Jämställdhetsmyndigheten, Katrineholms kommun, Kils kommun, Kriminalvården, Kristianstads kommun, Kungliga Musik- högskolan i Stockholm, Landsorganisationen i Sverige (LO), Linköpings kommun, Lunds universitet, Malmö kommun, Malmö universitet, Motala kommun, Myndigheten för yrkeshögskolan, Norrköpings kommun, Olofströms kommun, Riksförbundet Vuxenutbildning i Samverkan (VIS), Sala kommun, Skolväsendets överklagandenämnd, Skövde kommun, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Statens skolinspektion, Statens skolverk, Statskontoret, Stockholms kommun, Stockholms universitet, Strömsunds kommun, Svenskt Näringsliv, Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Sveriges Vägledarförening, Synskadades Riksförbund (SRF), Söderhamns kommun, Tierps kommun, Tingsryds kommun, Umeå universitet, Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Uppsala universitet, Vallentuna kommun, Varbergs kommun, Vimmerby kommun, Västra Götalands- regionen, Örebro kommun och Örebro universitet.

Därutöver har yttranden inkommit från Academedia, Afasiförbundet i Sverige, Almega utbildningsföretagen, Bildlärarnas riksförening, Fransk- lärarföreningen, Frida Utbildning AB, Folkuniversitetet, Göteborgs- regionen, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (Umeå universitet), Internationella Engelska Skolan i Sverige AB, Kunskaps- skolan i Sverige AB, Musiklärarnas Riksförening, Nationellt resurs- centrum för biologiundervisning (Uppsala universitet), Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar, privatpersoner, Riksföreningen Lärvuxpedagoger- na, Språklärarnas riksförbund, Svenska Idrottslärarföreningen, Sveriges Ingenjörer, Sveriges matematiklärarförening, Saco Studentråd, Svenska riksorganisationen för distansutbildning (SVERD), Sveriges förenade studentkårer, Sveriges Ingenjörer, Swedish Edtech Industry, Sydsvenska industri- och handelskammaren, Ung Företagsamhet, Utvecklings- pedagogik Sverige AB och Waldorfskolefederationen och Waldorflärar- högskolan.

Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig, men har förklarat sig avstå eller har inte inkommit med yttrande: Barnombuds- mannen, Bergs kommun, Elevernas riksförbund, Förbundet Sveriges Dövblinda, Hörselskadades riksförbund (HRF), Lapplands Kommunal- förbund, Lerums kommun, Ljusdals kommun, Malå kommun, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för

300

delaktighet, Piteå kommun, Regelrådet, Region Norrbotten, Region Prop. 2025/26:194 Stockholm, Region Östergötland, Riksdagens ombudsmän (JO), Bilaga 6 Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Skolforsknings-

institutet, Smedjebackens kommun, Sveriges akademikers central- organisation (Saco), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Tillväxtverket och Ängelholms kommun.

301

Prop. 2025/26:194 Bilaga 7

Sammanfattning av betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8) i relevant del

En skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är en av de viktigaste förutsättningarna för att elever ska kunna inhämta och utveckla kunskaper. I dagens svenska skola finns problem med trygghet och studiero samt att många elever har en omfattande frånvaro. Brister i särskilt stöd och krän- kande behandling är vanligt förekommande orsaker till frånvaro i skolan.

De samlade förslag som vi lämnar i detta betänkande syftar till att åstadkomma en varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan, genom flera samverkande åtgärder. Vi lämnar också förslag om ett nationellt frånvaroregister.

Utredningens författningsförslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Det behövs inte några övergångsbestämmelser.

Rektorn och läraren behöver förutsättningar att arbeta med tryggheten och studieron

Vi föreslår att rektorns ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero i skolmiljön ska tydliggöras i skollagen. Ansvaret innebär att rektorn be- höver bedriva ett verksamhetsnära ledarskap för att skaffa sig en hel- täckande bild av nuläget och därefter vidta de långsiktiga och kortsiktiga åtgärder som krävs. Ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero innebär både ett förebyggande och ett operativt arbete.

Skollagen ska också tydliggöra att det är läraren som både bestäm mer över och leder undervisningen. Skollagens bestämmelse om vårdnads- havares möjligheter till inflytande har i vissa fall övertolkats och vi ser därför behov av att nyansera den, så att det ska framgå att vårdnadshavare i begränsad omfattning ska ges möjlighet till inflytande.

Vi ser också hur regelverket kan förtydligas när det gäller lärarens befogenheter att hantera ordningsstörningar på ett mer effektivt sätt än vad som hittills är fallet. Läraren ska enligt vårt förslag få visa ut en elev ur undervisningslokalen utan att först ha uppmanat eleven att ändra sitt uppförande, när det är fråga om en allvarlig händelse. Vi föreslår också att de krav som hittills finns om att läraren skriftligt ska dokumentera en kvarsittning eller utvisning ur undervisningslokalen ska utgå, eftersom de kraven framstår som överflödiga.

Rektorn ska också få besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till, eller undervisas på annan plats, under en längre tid än vad som i dag är tillåtet.

För att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero kan en elev i grundskolan redan i dag tillfälligt få undervisning på en akutskola, vilket kan finansieras med statsbidrag. Begreppet saknas hittills i skollagen, men

viföreslår nu att åtgärden definieras i lagtexten. Vi föreslår också att undervisning på en akutskola ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman.

302

Ett annat förslag gäller att rektorn ska få besluta att stänga av en elev fler gånger och under en längre tid än vad som i dag är möjligt. Elever som har varit avstängda har hittills rätt till kompensation för den undervisning som eleven gått miste om på grund av avstängningen. Vi har noterat att elever som har varit avstängda inte alltid är mottagliga för undervisning där och då i den aktuella situation som råder och menar därför att det är en rimlig ordning att dessa elever endast ska erbjudas kompensations- undervisning så långt det är möjligt. Det ska vara rektorn som avgör tidpunkten och formerna för hur en elev som varit avstängd ska erbjudas kompensationsundervisning, det kan exempelvis erbjudas på ett skollov.

Dessutom ska en ny disciplinär åtgärd införas i skollagen. Den nya åtgärden ger rektorn möjlighet att besluta att neka en elev tillträde till skolenheten, om synnerliga skäl föreligger med hänsyn till säkerheten och tryggheten. En sådan elev ska i stället få fjärr- eller distansundervisning.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 7

303

Prop. 2025/26:194 Bilaga 8

304

Betänkandets lagförslag (SOU 2025:8) i relevant del

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att den nuvarande 5 kap. 21 a § och rubriken närmast före den bestämmelsen ska betecknas 5 kap. 13 c §,

dels att 1 kap. 3 §, 4 kap. 12 §, 5 kap. 3 §, 5 §, 6 §, 7 §, 12 §, 13 §, 14 §, 15 § och 24 §, 7 kap. 17 §, 15 kap. 16 §, 18 kap. 16 § och 28 kap. 9 § samt rubriken närmast före 5 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 5 kap. 5 a–b §§, 5 kap. 13 a– b §§ och 23 kap. 12 c § samt närmast före 5 kap. 5 a § och 5 kap. 13 b § två nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 3 §

I denna lag avses med

– akutskola: en organisatorisk lösning som är knuten till en skol- enhet där en elev i grundskolan till- fälligt ska ges undervisning utanför den egna skolenheten enligt 5 kap. 13 §,

–distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid,

–elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,

–fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte

itid,

–fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap 7 § andra stycket,

–fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,

–fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolväsendet i form av förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller sådant fri- tidshem som avses i 2 kap. 7 § första stycket,

–konfessionell inriktning: inriktning på verksamhet som innebär att det där förekommer konfessionella inslag,

–konfessionella inslag: bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag,

–lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,

–lärobok: tryckt läromedel, med eller utan digitala komponenter,

–lärverktyg: läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen,

– undervisning: processer som på	– undervisning: processer som på
lektioner eller vid andra lärtillfällen	lektioner eller vid andra lärtillfällen
leds av lärare eller förskollärare	bestäms och leds av lärare eller
mot mål som anges i förordningar	förskollärare mot mål som anges i
och andra författningar som	förordningar och andra författning-
ansluter till denna lag och som	ar som ansluter till denna lag och
syftar till utveckling och lärande	som syftar till utveckling och
genom att barn eller elever	lärande genom att barn eller elever
inhämtar och utvecklar kunskaper	inhämtar och utvecklar kunskaper
och värden, och	och värden, och

–utbildning: verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter.

4kap. 12 §

Vårdnadshavare för barn i för-			Vårdnadshavare för barn i för-
skolan och för elever i förskole-			skolan och för elever i förskole-
klassen,	grundskolan,	anpassade	klassen, grundskolan,		anpassade
grundskolan, specialskolan, same-			grundskolan,	specialskolan, same-
skolan och fritidshemmet ska er-			skolan och fritidshemmet ska i
bjudas	möjlighet till	inflytande	begränsad	omfattning	erbjudas
över utbildningen.			möjlighet till inflytande över ut-
			bildningen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 8

305

Prop. 2025/26:194 Bilaga 9

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2025:8)

Efter remiss har yttranden kommit in från Almega Utbildning, Barn- ombudsmannen, Brottsförebyggande rådet, Båstad kommun, Centrala studiestödsnämnden, Diskrimineringsombudsmannen, Funktionsrätt Sverige, Förvaltningsrätten i Uppsala, Gnesta kommun, Gotlands kommun, Göteborgs kommun, Haninge kommun, Hudiksvalls kommun, Idéburna skolors riksförbund, Institutet för mänskliga rättigheter, Integritetsskyddsmyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten, Jönköpings kommun, Kammarrätten i Stockholm, Knivsta kommun, Kungsbacka kommun, Linköpings universitet, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Malmö kommun, Myndigheten för delaktighet, Norrköpings kommun, Orust kommun, Polismyndigheten, Regelrådet, Ronneby kommun, Skellefteå kommun, Skolforskningsinstitutet, Skolväsendets över- klagandenämnd, Socialstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens skolinspektion, Statens skolverk, Statistiska centralbyrån, Stiftelsen Friends, Stockholms kommun, Storfors kommun, Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Sölvesborgs kommun, Uppsala universitet, Uppvidinge kommun, Årjängs kommun, Örebro kommun och Örnsköldsviks kommun.

Därutöver har yttranden inkommit från Afasiförbundet i Sverige, Antidiskrimineringsbyråerna, Autism Sverige, Bildlärarnas riksförening, Forum Livskunskap, Föräldraalliansen Sverige, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB, Kommunal, Kunskapsskolan i Sverige AB, Mind, Neuroforum, Prestationsprinsen och vänner, Psykologförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet FUB, Riksföreningen för skolsköterskor, Sigtuna kommun, Skolan på ditt sätt, Sköldkörtel- förbundet, Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, Svenska Skolläkarföreningen, Sveriges Vägledarförening, Swedish Edtech Industry, Utvecklingspedagogik i Sverige AB, Waldorfskolefederationen och Waldorflärarhögskolan.

Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig, men har förklarat sig avstå eller har inte inkommit med yttrande: Arboga kommun, Elevernas riksförbund, Göteborgs universitet, Haparanda kommun, Ludvika kommun, Nätverket unga för tillgänglighet, Karolinska institutet, Riksdagens ombudsmän (JO), Robertsfors kommun, Sameskolstyrelsen, Skövde kommun, Sveriges Kvinnoorganisationer, Tyresö kommun, Västerviks kommun och Ängelholms kommun.

306

Sammanfattning av betänkandet På språklig grund (SOU 2025:9) i relevant del

Utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen (U 2023:08) överlämnar sitt slutbetänkande På språklig grund, SOU 2025:9. Utredningens uppdrag har bestått av två delar. I den första delen har utredningen haft i uppdrag att se över ämnet svenska som andraspråk i syfte att ämnet bättre ska möta behoven både hos elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket och hos elever som kommit längre i sin andraspråksutveckling, antingen genom införande av ytterligare en kursplan för ämnet svenska som andraspråk eller genom en ny del i den befintliga kursplanen för ämnet. I den andra delen har uppdraget varit att analysera om, och i så fall hur, deltagande i modersmålsundervisning påverkar elevers integration, studieresultat och kunskapsutveckling i svenska språket i olika stadier och skolformer, och vid behov föreslå åtgärder för att säkerställa att modersmålsundervis- ningen inte inverkar negativt på elevers integration eller kunskaps- utveckling i svenska språket.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 10

Del 1

I denna del presenteras utredningens förslag och bedömningar som tar sikte på att förbättra förutsättningarna för elever som är nybörjare i svenska och läser svenska som andraspråk.

Utredningens förslag

En kursplan för grundläggande svenska som andraspråk ska införas
Nyanlända elever i grundskolan och motsvarande skolformer som saknar
grundläggande kunskaper i svenska språket ska enligt dagens reglering
följa kursplanen i svenska som andraspråk. Denna kursplan är dock inte
anpassad för att möta elever som inte har några eller mycket begränsade
kunskaper i svenska. Med tanke på hur viktigt det är att nyanlända elever
så snart som möjligt lär sig det svenska språket så att de kan tillgodogöra
sig utbildningen i övrigt är detta en omständighet som är problematisk.
Utredningen föreslår därför att en ny kursplan ska införas som riktas till
nybörjare i svenska språket i grundskolan, anpassade grundskolan,
specialskolan och sameskolan. Denna kursplan ska även kunna användas
inom gymnasieskolans introduktionsprogram och, under vissa förut-
sättningar, inom anpassade gymnasieskolan. Kursplanen ska benämnas
grundläggande svenska som andraspråk. Den ska anpassas för respektive
skolform och kunna läsas av elever som är nybörjare i svenska språket
oavsett ålder. Den ska tillsammans med den nuvarande kursplanen för
svenska som andraspråk ingå i ämnet svenska som andraspråk.
Det huvudsakliga syftet med en kursplan för grundläggande svenska
som andraspråk ska vara att ge nybörjare en bottenplatta av språk-
färdigheter som de sedan kan bygga vidare på. När eleven nått de
kunskaper som grundläggande svenska som andraspråk syftar till att ge	307
	307

Prop. 2025/26:194 Bilaga 10

ska eleven direkt gå över till kursplanen för svenska som andraspråk. För att undvika inlåsningseffekter föreslår utredningen att en tidsgräns på två år ska sättas för hur länge en elev i de obligatoriska skolformerna får ges undervisning enligt kursplanen för grundläggande svenska som andraspråk. Detta ska ses som en bortre gräns och eleven ska ha möjlighet att övergå tidigare förutsatt att de avsedda kunskaperna har nåtts. För att veta var eleven befinner sig i sin andraspråkutveckling krävs regelbundna avstämningar och kunskapsuppföljningar.

Eftersom studier enligt kursplanen för grundläggande svenska som andraspråk inte kan ge behörighet till ett nationellt gymnasieprogram, föreslår utredningen att betyg inte ska sättas. Vidare föreslår utredningen att så länge en elev följer denna kursplan ska elever inte delta i nationella prov i ämnet svenska som andraspråk eftersom eleven ännu inte tagit del av den undervisning som proven avser att pröva.

Målgrupperna för ämnet svenska som andraspråk ska ändras

För att undervisningen i svenska som andraspråk i de obligatoriska skolformerna ska få avsedd effekt är det viktigt att den ges till de elever som verkligen har behov av den. Enligt utredningens uppfattning är den nuvarande regleringen inte tillräckligt tydlig när det gäller vilka elever som kan ha behov av och därför komma i fråga för undervisning i svenska som andraspråk. Utredningen föreslår därför en ändring av målgrupperna som klargör att undervisning i svenska som andraspråk ska ges till elever som har behov av andraspråksdidaktik på grund av att de befinner sig i andraspråksutveckling i svenska. Eftersom elever som har svenska som modersmål och har vistats en längre tid utomlands också kan ha behov av andraspråksdidaktik ska även dessa elever få tillgång till svenska som andraspråk om sådant behov finns.

Rektorns beslut om svenska som andraspråk och dess olika kurs- planer i de obligatoriska skolformerna ska fattas med stöd av ett nationellt kartläggningsmaterial

I de obligatoriska skolformerna är det rektorn som fattar beslut om undervisning i svenska som andraspråk efter en bedömning av en elevs behov. I dagsläget finns inget enhetligt sätt att göra en sådan behovs- bedömning och beslutet fattas därför på olika grunder. Resultatet kan bli att elever som har behov av undervisning i svenska som andraspråk inte får tillgång till sådan undervisning. Omvänt finns en risk att elever med utländsk bakgrund placeras i svenska som andraspråk trots att något behov av ämnet inte har konstaterats eller att elever fortsätter att läsa ämnet även om behovet av det inte längre finns kvar. Utredningen föreslår därför att Skolverket ges i uppdrag att utarbeta ett material för kartläggning av en elevs behov av undervisning i svenska som andraspråk. Detta kartlägg- ningsmaterial ska användas av rektorn i grundskolan, anpassade grund- skolan, specialskolan och sameskolan innan beslut fattas om vilket av svenskämnena en elev ska läsa. Det ska också ligga till grund för rektorns beslut om en elev ska följa kursplanen för grundläggande svenska som andraspråk eller kursplanen för svenska som andraspråk. Likaså ska det

användas inför beslut om när en elev ska övergå från kursplanen för

308

grundläggande svenska som andraspråk till kursplanen för svenska som	Prop. 2025/26:194
andraspråk och från ämnet svenska som andraspråk till ämnet svenska.	Bilaga 10
Elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ges
vägledning i valet av svenskämne
För elever som har ett annat modersmål än svenska och går i
gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan är det frivilligt att delta i
svenska som andraspråk. Eleven väljer därmed själv vilket svenskämne
man vill läsa, utan att någon behovsbedömning ska göras. För att kunna
göra ett välgrundat val krävs god kunskap om skillnaderna mellan de båda
ämnena. Det är inte ovanligt att elever saknar sådan kunskap och ofta är
det andra motiv som ligger till grund för elevens val, till exempel vilket
ämne kamrater väljer, i vilket ämne eleven tror sig kunna få högst betyg
eller på vilken schemaposition ämnet ligger. Utredningen menar att huvud-
män behöver ta ansvar för att ge eleverna information och vägledning så
att de kan göra informerade och välgrundade val. Utredningen föreslår
därför att Skolverket ges i uppdrag att ta fram ett informationsmaterial som
huvudmännen kan använda för att vägleda elever inom gymnasieskolan
och anpassade gymnasieskolan i valet av svenskämne. Syftet med
informationsmaterialet ska vara att ge eleverna bättre förutsättningar att
göra informerade och välgrundade val av svenskämne.
Betyg i ämnena svenska och svenska som andraspråk ska inte
samtidigt kunna ingå i examens- eller studiebeviset eller i ett
gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola
Med anledning av riksdagens beslut om att ämnesbetyg ska införas i
gymnasial utbildning kommer ämnesplaner som är anpassade för
ämnesbetyg att tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni
2025. En oönskad effekt av de nya ämnesplanernas konstruktion och det
faktum att en elev kan byta mellan de likvärdiga ämnena svenska och
svenska som andraspråk under sin gymnasietid är att en elev kan få fler
poäng i svenskämnena än eleven de facto har läst. Utredningen föreslår att
bestämmelserna ska ändras så att det framgår att endast ett av ämnena
svenska och svenska som andraspråk kan ingå i examenseller studiebeviset
eller i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. Om en elev har
betyg i båda ämnena ska det ämne i vilket eleven har läst högst nivå med
godkänt betyg ingå. Möjligheten att läsa ytterligare ett svenskämne som
individuellt val ska tas bort men det ska fortsatt vara möjligt för en elev att
byta svenskämne under gymnasieutbildningen.

Kompletterande åtgärder

Införande av kursplaner för grundläggande svenska som andraspråk är inte en åtgärd som isolerad är tillräcklig för att komma till rätta med de problem och behov av förändringar när det gäller undervisningen för elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska som utredningen har identi- fierat. Utredningen ser därför behov av kompletterande åtgärder för att införandet av nämnda kursplaner ska få avsedd effekt. Det kan också

konstateras att införandet av kursplaner för grundläggande svenska som

309

Prop. 2025/26:194 Bilaga 10

310

andraspråk kommer att ställa krav på skolhuvudman och rektor när det gäller att implementera dessa. Det är utredningens bedömning att ett implementeringsstöd kommer att behövas och det bör därför ges i uppdrag åt Skolverket att utforma sådant stöd. Fokus bör vara hur man på bästa sätt organiserar verksamheten och hur man använder tid och personalresurser så att målgruppen får gynnsamma förutsättningar att så snabbt som möjligt utveckla grundläggande kunskaper i svenska. Det kommer också att krävas kompetensutvecklingsinsatser för lärare som ska undervisa i grund- läggande svenska som andraspråk. Sådana insatser bör erbjudas av Skolverket. Skolverket bör även erbjuda kompetensutveckling för bedömning av behov av ämnet svenska som andraspråk.

Betänkandets lagförslag (SOU 2025:9) i relevant del

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Prop. 2025/26:194 Bilaga 11

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

att 10 kap. 15 §, 11 kap. 19 §, 12 kap. 15 §, 13 kap. 16 §, 15 kap. 22 § och 18 kap. 22 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10kap.

15 §1

Betyg ska sättas i grundskolans ämnen i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter som innebär undantag från första stycket för ämnet svenska som andraspråk.

Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhälls- orienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 6.

11kap.

19 §2

Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i anpassade grundskolans ämnen.

Betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.

Om betyg sätts i årskurs 4 och 5 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.

1	Senaste lydelse 2017:620.	311
2	Senaste lydelse 2022:1315.	311

Prop. 2025/26:194 Bilaga 11

312

12kap.

15 §3

Betyg ska sättas i specialskolans ämnen i slutet av varje termin från och med årskurs 7 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.

Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhälls- orienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 7, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 7.

13kap.

16 §4

Betyg ska sättas i sameskolans ämnen.

15kap.

22 §5

Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

Betyg ska också sättas

1.efter genomfört gymnasiearbete och examensarbete, och

2.i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan

3Senaste lydelse 2017:620.

4Senaste lydelse 2017:620.

5Senaste lydelse 2022:147.

med stöd av 8 kap. 7 § regerings-		Prop. 2025/26:194
formen	meddela föreskrifter som	Bilaga 11
innebär	undantag från tredje

stycket 2 p. för grundskolans ämne svenska som andraspråk i de fall undervisning i detta ämne får före- komma.

18kap.

22 §6

På de nationella programmen ska betyg sättas i ämnen och efter genomfört gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

Om en elev på ett individuellt program har läst ett ämne enligt 19 kap.

15 §, ska betyg sättas när ämnet är avslutat. Om ämnet består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

Om en elev har läst ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter som innebär att betyg inte ska sättas i grundskolans ämne svenska som andraspråk, och i ämnet svenska som andraspråk för anpassade grundskolan, i de fall undervisning i dessa ämnen får förekomma.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.Lagen ska, i fråga om 16 kap. 27 och 28 §§, tillämpas första gången för gymnasieexamen som utfärdas efter den 1 januari 2028 och i övrigt för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2028.

6 Senaste lydelse 2022:1315.

313

Prop. 2025/26:194 Bilaga 12

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2025:9)

Efter remiss har yttranden kommit in från Borås kommun, Diskrimi- neringsombudsmannen, Göteborgs kommun, Göteborgs universitet, Helsingborgs kommun, Hässleholms kommun, Högskolan Dalarna, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Institut- et för mänskliga rättigheter, Integritetsskyddsmyndigheten, Jämställdhets- myndigheten, Kalmar kommun, Laxå kommun, Linnéuniversitetet, Ljung- by kommun, Malmö kommun, Malmö universitet, Myndigheten för delaktighet, Mölndals kommun, Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk, Salems kommun, Sametinget, Simrishamns kommun, Skolforskningsinstitutet, Smedjebackens kommun, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens skolinspektion, Statens skolverk, Stockholms kommun, Strängnäs kommun, Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Lärare, Trollhättan kommun, Uppsala kommun, Uppsala universitet, Vetlanda kommun, Västerås kommun och Östersunds kommun.

Därutöver har yttranden inkommit från Föräldraalliansen Sverige, Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Institutet för språk och folkminnen, Internationella Engelska skolan i Sverige AB, Kungliga biblioteket, Kunskapsskolan i Sverige AB, Rörelsefolkhögskolornas int- resseorganisation, Språklärarnas riksförbund, Sverigefinländarnas delega- tion, Sverigefinska Riksförbundet och Sveriges vägledarförening.

Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig, men har förklarat sig avstå eller har inte inkommit med yttrande: Almega Utbild- ning, Arvidsjaurs kommun, Barnombudsmannen, Dals-Eds kommun Elevernas riksförbund, Filipstads kommun, Forshaga kommun, Funktions- rätt Sverige, Högskolan Väst, Idéburna skolors riksförbund, Institutet för näringslivsforskning, Jämställdhetsmyndigheten, Mullsjö kommun, Nor- bergs kommun, Regelrådet, Riksdagens ombudsmän (JO), Sameskol- styrelsen, Sorsele kommun, Svensklärarföreningen, Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Sveriges Skolledare, Tanums kommun, Tranås kommun, Täby kommun och Ånge kommun.

314

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att 1 kap. 3, 4 och 11 §§, 3 kap. 2, 4, 5, 7, 10 och 12 i §§, 4 kap. 12 §, 7 kap. 5, 14 och 15 §§, 10 kap. 5, 8, 12, 13, 19, 20, 21, 23 a, 23 b,

31a och 35 §§, 11 kap. 7, 11, 15–16 a, 22–23 a, 30 a och 34 §§, 12 kap. 5, 8, 12–13 a, 19, 20 och 21 §§, 13 kap. 5, 8, 12, 13, 20, 21 och 21 b §§,

15kap. 24, 26 och 33 §§ och 18 kap. 4, 23, 25 och 26 a §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sex nya paragrafer, 10 kap. 16 a §, 11 kap. 19 a §,

12kap. 16 a §, 13 kap. 17 b §, 15 kap. 22 b § och 18 kap. 22 b §, av följande lydelse.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

Lydelse enligt SFS 2025:729

Föreslagen lydelse

1kap. 3 §

I denna lag avses med

–distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda

ibåde rum och tid,

–elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,

–fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda

irum men inte i tid,

–fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

–fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,

i2 kap. 7 § första stycket,

–konfessionell inriktning: inriktning på verksamhet som innebär att det där förekommer konfessionella inslag,

–konfessionella inslag: bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag,

–lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,

–lärobok: tryckt läromedel, med eller utan digitala komponenter,

315

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

–lärverktyg: läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen,

– undervisning: processer som på	– undervisning: processer som på
lektioner eller vid andra lärtillfällen	lektioner eller vid andra lärtillfällen
leds av lärare eller förskollärare	bestäms och leds av lärare eller
mot mål som anges i förordningar	förskollärare, och som syftar till
och andra författningar som	barns eller elevers utveckling och
ansluter till denna lag och som	lärande mot mål som anges i denna
syftar till utveckling och lärande	lag samt i förordningar och andra
genom att barn eller elever	författningar	som	ansluter	till
inhämtar och utvecklar kunskaper	lagen, genom att lärarna och
och värden, och	förskollärarna	förmedlar		och
	förankrar kunskaper		och värden
	hos barnen och eleverna, och

–utbildning: verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		4 §
Utbildningen inom skolväsendet		Utbildningen inom skolväsendet
syftar till att barn och elever ska		syftar till att förmedla och förankra
inhämta och utveckla kunskaper		kunskaper och värden hos barn och
och värden. Den ska främja alla		elever. Den ska främja alla barns
barns och elevers utveckling och		och elevers utveckling och lärande
lärande samt en livslång lust att		samt en livslång lust att lära.
lära. Utbildningen ska också för-		Utbildningen ska förmedla och
medla och förankra respekt för de		förankra respekt för de mänskliga
mänskliga rättigheterna och	de	rättigheterna och de grundläggande
grundläggande demokratiska	vär-	demokratiska värderingar som det
deringar som det svenska samhället		svenska samhället vilar på.
vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompe- tenta och ansvarskännande individer och medborgare.

316

		11 §					Prop. 2025/26:194
För varje skolform och för fritids-			För varje skolform och för fritids-				Bilaga 13
hemmet ska gälla en läroplan som			hemmet ska en läroplan gälla som
utgår från bestämmelserna i denna			utgår från bestämmelserna i denna
lag. Läroplanen ska ange utbild-			lag. Läroplanen ska ange utbild-
ningens värdegrund och uppdrag.			ningens	värdegrund	och	uppdrag.
Den ska också ange mål och rikt-			Den ska också ange mål och rikt-
linjer för utbildningen.			linjer för utbildningen. Läro-
			planerna för grundskolan, an-
			passade	grundskolan,		special-
			skolan och sameskolan ska också
			innehålla kursplaner och tim-
			planer.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen kan		med	stöd av
som	regeringen	bestämmer	8 kap. 7 § regeringsformen med-
meddelar föreskrifter om läro-			dela föreskrifter om läroplaner.
planer.
Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får för en viss skolform eller för fritids- hemmet meddela föreskrifter om ut- bildningens värdegrund och upp- drag samt om mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än ge- nom en läroplan.

3kap. 2 §1

så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som till följd av en	Elever som till följd av en
funktionsnedsättning har svårt att	funktionsnedsättning har svårt att
uppfylla de olika betygskriterier	tillgodogöra sig de kunskaper som
eller kriterier för bedömning av	anges i kurs-, ämnes- eller ämnes-
kunskaper som gäller, ska ges stöd	områdesplanerna, ska ges stöd som
som syftar till att så långt som	syftar till att så långt som möjligt
möjligt motverka funktionsnedsätt-	motverka	funktionsnedsättningens
ningens konsekvenser.	konsekvenser.
Elever som lätt uppfyller de be-	Elever som lätt tillgodogör sig de
tygskriterier eller kriterier för be-	kunskaper som anges i kurs-,
dömning av kunskaper som minst	ämnes-	eller	ämnesområdes-
ska uppfyllas ska ges ledning och	planerna, ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i	stimulans för att kunna nå längre i
sin kunskapsutveckling.	sin kunskapsutveckling.

1 Senaste lydelse 2022:146.

317

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

Lydelse enligt SFS 2025:729

Föreslagen lydelse

4 §

Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1.lågstadiet i grundskolan, i an- lågstadiet i grundskolan, anpassade passade grundskolan och i same- grundskolan, specialskolan och

skolan, om det utifrån användning		sameskolan, om det utifrån använd-
av ett nationellt kartläggnings-		ning av ett nationellt kartläggnings-
material, ett nationellt bedömnings-		material, ett nationellt bedömnings-
stöd eller ett nationellt prov i		stöd eller ett nationellt prov i
svenska, svenska som andraspråk		svenska, svenska som andraspråk
eller matematik, finns en indikation		eller matematik, finns en indikation
på att eleven inte kommer att upp-		på att eleven inte kommer att
fylla kriterierna för bedömning av		tillgodogöra sig de kunskaper som i
kunskaper för årskurs 2 eller 4, och		ämnenas kursplaner anges i den del
		som avser mål och innehåll för ak-
		tuella årskurser.
2. lågstadiet i specialskolan, om
det utifrån användning av ett
nationellt	kartläggningsmaterial,
ett nationellt bedömningsstöd eller
ett nationellt prov i svenska,
svenska som andraspråk eller ma-
tematik, finns en indikation på att
eleven inte kommer att uppfylla
kriterierna för bedömning av kun-
skaper för årskurs 3 eller 5.
Om det efter en sådan bedömning		Om det efter en sådan bedömning
kan befaras att eleven inte kommer		kan befaras att eleven inte kommer
att uppfylla de kriterier för bedöm-		att tillgodogöra sig de kunskaper
ning av kunskaper som gäller för		som i ämnenas kursplaner för den
den aktuella skolformen, ska det		aktuella skolformen anges i den del
skyndsamt	planeras sådant stöd	som avser mål och innehåll, ska det
som anges i 5 § eller göras en anmä-		skyndsamt planeras sådant stöd
lan till rektorn enligt 7 §.		som anges i 5 § eller göras en anmä-
		lan till rektorn enligt 7 §.

318

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	5 §2
Om det inom ramen för undervis-		Om det inom ramen för undervis-
ningen, genom användning av ett		ningen, genom användning av ett
nationellt	kartläggningsmaterial	nationellt	kartläggningsmaterial
eller ett nationellt bedömningsstöd,		eller ett nationellt bedömningsstöd,
resultatet på ett nationellt prov eller		resultatet på ett nationellt prov eller
uppgifter från lärare, övrig skol-		uppgifter från lärare, övrig skol-
personal, en elev eller en elevs		personal, en elev eller en elevs
vårdnadshavare eller på annat sätt		vårdnadshavare eller på annat sätt
framkommer att det kan befaras att		framkommer att det kan befaras att
en elev inte kommer att uppfylla de		en elev inte kommer att till-
betygskriterier eller kriterier för		godogöra sig de kunskaper som
bedömning av kunskaper som minst		anges i kurs-, ämnes- eller ämnes-
ska uppfyllas, och inte annat följer		områdesplanerna till en nivå som
av 7 §, ska eleven skyndsamt ges		minst motsvarar betyget E eller
stöd i form av extra anpassningar		motsvarande bedömningskriterium
inom ramen för den ordinarie		i grundskolan, anpassade grund-
undervisningen.		skolan, specialskolan, sameskolan,
		gymnasieskolan,		anpassade		gym-
		nasieskolan,	kommunal		vuxen-
		utbildning på gymnasial nivå samt
		kommunal	vuxenutbildning			som
		anpassad utbildning på gymnasial
		nivå, och inte annat följer av 7 §,
		ska eleven skyndsamt ges stöd i
		form av extra anpassningar inom
		ramen för den ordinarie under-
		visningen.
		Detsamma gäller om det kan be-
		faras att en elev inte kommer att
		uppfylla de	betygskriterier			som
		minst ska uppfyllas i kommunal
		vuxenutbildning		i svenska		för
		invandrare,	kommunal		vuxen-
		utbildning på grundläggande nivå
		och kommunal		vuxenutbildning
		som anpassad utbildning på grund-
		läggande nivå.

Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet.

7 §3

Om det inom ramen för undervis-	Om det inom ramen för undervis-
ningen, genom användning av ett	ningen, genom användning av ett

2Senaste lydelse 2022:146.

3Senaste lydelse 2022:724.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

319

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

320

nationellt	kartläggningsmaterial		nationellt	kartläggningsmaterial
eller ett nationellt bedömningsstöd,			eller ett nationellt bedömningsstöd,
resultatet på ett nationellt prov eller			resultatet på ett nationellt prov eller
uppgifter från lärare, övrig skol-			uppgifter från lärare, övrig skol-
personal, en elev eller en elevs			personal, en elev eller en elevs
vårdnadshavare eller på annat sätt			vårdnadshavare eller på annat sätt
framkommer att det kan befaras att			framkommer att det kan befaras att
en elev inte kommer att uppfylla de			en elev inte kommer att tillgodo-
betygskriterier eller		kriterier för	göra sig de kunskaper som anges i
bedömning av kunskaper som minst			kurs-, ämnes- eller ämnesområdes-
ska uppfyllas, trots att stöd har getts			planerna till en nivå som minst mot-
i form av extra anpassningar inom			svarar betyget E eller motsvarande
ramen för den ordinarie undervis-			bedömningskriterium, trots att stöd
ningen enligt 5 §, ska detta anmälas			har getts i form av extra anpass-
till rektorn. Detsamma gäller om			ningar inom ramen för den ordina-
det finns särskilda skäl att anta att			rie undervisningen enligt 5 §, ska
sådana anpassningar		inte skulle	detta anmälas till rektorn. Det-
vara tillräckliga. Rektorn ska se till			samma gäller om det finns särskilda
att elevens behov av särskilt stöd			skäl att anta att sådana anpassningar
skyndsamt utreds. Behovet av sär-			inte skulle vara tillräckliga. Rektorn
skilt stöd ska även utredas om ele-			ska se till att elevens behov av sär-
ven uppvisar andra svårigheter i sin			skilt stöd skyndsamt utreds. Beho-
skolsituation.			vet av särskilt stöd ska även utredas
			om eleven uppvisar andra svårig-
			heter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han

eller hon ges sådant stöd.

Det särskilda stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

10 §4

För en elev i grundskolan, an-	För en elev i grundskolan, an-
passade grundskolan, specialskolan	passade grundskolan, specialskolan
och sameskolan ska det särskilda	och sameskolan ska det särskilda
stödet ges på det sätt och i den om-	stödet ges på det sätt och i den om-
fattning som behövs för att eleven	fattning som behövs för att eleven
ska ha möjlighet att uppfylla de be-	ska ha möjlighet att tillgodogöra
tygskriterier eller kriterier för be-	sig de kunskaper som i ämnenas
dömning av kunskaper som minst	eller ämnesområdenas kursplaner
ska uppfyllas.	anges i den del som avser mål och

4Senaste lydelse 2022:1315.

Vårdnadshavare för barn i för- skolan och för elever i grundskolan, anpassade grundskolan, special- skolan, sameskolan och fritids- hemmet ska i viss utsträckning er- bjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Av 1 kap. 3 § framgår att undervisningen be- stäms och leds av lärare eller för- skollärare. Föreslagen lydelse

		innehåll till en nivå som minst mot-		Prop. 2025/26:194
		svarar betyget E eller motsvarande		Bilaga 13
		bedömningskriterium.
	12 i §5
En nyanländ elev, som har tagits		En nyanländ elev, som har tagits
emot inom skolväsendet i hög-		emot inom skolväsendet i hög-
stadiet	i grundskolan, anpassade	stadiet	i grundskolan, anpassade
grundskolan eller specialskolan och		grundskolan eller specialskolan och
vars kunskaper har bedömts enligt		vars kunskaper har bedömts enligt
12 c §, ska få studiehandledning på		12 c §, ska få studiehandledning på
modersmålet om det inte är uppen-		modersmålet om det inte är uppen-
bart	obehövligt. Studiehandled-	bart	obehövligt. Studiehandled-
ningen ska syfta till att ge eleven		ningen ska syfta till att ge eleven
förutsättningar att uppfylla de be-		förutsättningar att tillgodogöra sig
tygskriterier eller kriterier för be-		de kunskaper som i ämnenas eller
dömning av kunskaper som minst		ämnesområdenas kursplaner anges
ska uppfyllas.		i den del som avser mål och inne-
		håll till en nivå som minst mot-
		svarar betyget E eller motsvarande
		bedömningskriterium.
Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är
ett annat än modersmålet.
Lydelse enligt SFS 2025:729		Föreslagen lydelse

4kap. 12 §

Vårdnadshavare för barn i för- skolan och för elever i grundskolan, anpassade grundskolan, special- skolan, sameskolan och fritids- hemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

Nuvarande lydelse

7kap. 5 §6


	Barn som på grund av att de har		Barn som på grund av att de har
en		intellektuell funktionsnedsätt-	en	intellektuell	funktionsnedsätt-
ning inte bedöms ha förutsättningar			ning inte bedöms ha förutsättningar
att		uppfylla sådana betygskriterier	att	tillgodogöra	sig de kunskaper
5	Senaste lydelse 2022:1315.				321
6	Senaste lydelse 2022:1315.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

322

eller kriterier för bedömning av	som i ämnenas kursplaner anges i
kunskaper som gäller för grund-	den del som avser mål och innehåll
skolan och som minst ska uppfyllas,	till en nivå som minst motsvarar be-
ska tas emot i anpassade grund-	tyget	E	eller	motsvarande
skolan.	bedömningskriterium			som gäller
	för grundskolan, ska tas emot i an-
	passade grundskolan.

	14 §7
Om eleven före den tidpunkt som	Om eleven före den tidpunkt som
framgår av 12 eller 13 § uppfyller	framgår av 12 eller 13 § tillgodogör
de betygskriterier som minst ska	sig de kunskaper som i ämnenas
uppfyllas för den skolform där ele-	kursplaner anges i den del som av-
ven fullgör sin skolplikt, upphör	ser mål och innehåll till en nivå som
skolplikten.	minst motsvarar betyget E för den
	skolform där eleven fullgör sin
	skolplikt, upphör skolplikten.

Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hem- kommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Special- pedagogiska skolmyndigheten.

15 §8

En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessför-

innan.
En elev i grundskolan, anpassade	En elev i grundskolan, anpassade
grundskolan eller specialskolan har	grundskolan eller specialskolan har
också rätt att efter skolpliktens upp-	också rätt att efter skolpliktens upp-
hörande slutföra utbildningen under	hörande slutföra utbildningen under
ytterligare två år, om eleven inte har	ytterligare två år, om eleven inte har
uppfyllt de betygskriterier eller kri-	tillgodogjort sig de kunskaper som
terier för bedömning av kunskaper	i ämnenas eller ämnesområdenas
som minst ska uppfyllas för respek-	kursplaner anges i den del som av-
tive skolform. En elev i anpassade	ser mål och innehåll till en nivå som
grundskolan har under denna tid	minst motsvarar betyget E eller
rätt till minst 800 timmars under-	motsvarande bedömningskriterium
visning utöver den i 11 kap. 7 §	för respektive skolform. En elev i

7Senaste lydelse 2022:146.

8Senaste lydelse 2022:1315.

första stycket garanterade undervis-	anpassade grundskolan		har under	Prop. 2025/26:194
ningstiden, om eleven inte dessför-	denna tid rätt till minst 800 timmars			Bilaga 13
innan uppfyllt betygskriterierna eller	undervisning utöver den i 11 kap.
kriterierna för bedömning av kun-	7 § första	stycket	garanterade
skaper.	undervisningstiden, om eleven inte
	dessförinnan	har tillgodogjort sig
	de kunskaper som i ämnenas eller
	ämnesområdenas kursplaner anges
	i den del som avser mål och inne-
	håll till en nivå som minst motsva-
	rar betyget E eller motsvarande be-
	dömningskriterium.
En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1
och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfreds-
ställande förhållanden i anpassade gymnasieskolan eller gymnasieskolan,
får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytter-
ligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår
eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbild-
ningen enligt andra stycket.
Lydelse enligt SFS 2025:729	Föreslagen lydelse
10 kap.
5 §
Den totala undervisningstiden för	varje elev i grundskolan ska vara
minst 7 424 timmar.
För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra
stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i
årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga
elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.
Regeringen får meddela före-	Regeringen får meddela före-
skrifter om fördelning av under-	skrifter om fördelning av under-
visningstiden (timplan).	visningstiden	(timplan). Av 1 kap.

11§ framgår att timplanen ska ingå i läroplanen för grundskolan.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
8 §
För varje ämne ska en kursplan	För varje ämne ska en eller i vissa
gälla.	fall flera kursplaner gälla. Av 1 kap.
	11 § framgår att kursplaner ska
	ingå i läroplanen för grundskolan.

Varje kursplan ska innehålla 1. syfte,

2. ämnets bidrag till skolans mål,

3. mål och innehåll,

4. undervisningsstrategier, och

5. betygs- och bedömningskrite- rier.

323

Prop. 2025/26:194

Bilaga 13

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om kursplaner.

Kursplanen för grundläggande svenska i ämnet svenska som andraspråk ska endast innehålla det som anges i andra stycket 1–4.

Regeringen kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen med- dela föreskrifter om kursplaner.

			12 §9
Minst en gång varje termin ska lä-			Minst en gång varje termin ska lä-
raren, eleven och elevens vårdnads-			raren, eleven och elevens vårdnads-
havare ha ett utvecklingssamtal om			havare ha ett utvecklingssamtal om
hur elevens	kunskapsutveckling		hur elevens kunskapsutveckling
och sociala utveckling bäst kan			och sociala utveckling bäst kan
stödjas samt om vilka insatser som			stödjas samt om vilka insatser som
behövs för att eleven ska uppfylla			behövs för att eleven ska dels till-
betygskriterierna eller kriterierna			godogöra sig de kunskaper som i
för bedömning av kunskaper och i			ämnenas kursplaner anges i den del
övrigt utvecklas så långt som möj-			som avser mål och innehåll, dels i
ligt inom ramen för läroplanen. In-			övrigt utvecklas så långt som
formationen	vid	utvecklings-	möjligt inom ramen för läroplanen.
samtalet ska grunda sig på en utvär-			Informationen vid utvecklingssam-
dering av elevens utveckling i för-			talet ska grunda sig på en utvärde-
hållande till läroplanen och be-			ring av elevens utveckling i för-
tygskriterierna eller kriterierna för			hållande till läroplanen.
bedömning av kunskaper i de äm-

nen som eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram

som avses i 3 kap. 9 §.
Lydelse enligt SFS 2025:729	Föreslagen lydelse

13 §

Iårskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

	1. ge omdömen om elevens kun-		1. ge omdömen om elevens kun-
	skapsutveckling	i förhållande till	skapsutveckling i förhållande till de
	kriterierna för bedömning av kun-		kunskaper som i ämnenas kurs-
	skaper eller betygskriterierna för		planer anges i den del som avser
	årskurs 7 i de ämnen som eleven får		mål och innehåll för aktuellt sta-
	undervisning i, och		dium eller, i förekommande fall, för
			aktuell årskurs i de ämnen som ele-
			ven får undervisning i, och
	2. sammanfatta	vilka insatser	2. sammanfatta vilka insatser
	som behövs för att eleven ska upp-		som behövs för att eleven ska till-
	fylla kriterierna för bedömning av		godogöra sig de kunskaper som i
	kunskaper eller	betygskriterierna	ämnenas kursplaner anges i den del
	för årskurs 7 och i övrigt utvecklas		som avser mål och innehåll för ak-
324	9 Senaste lydelse 2022:146.

så långt som möjligt inom ramen	tuellt stadium eller, i förekom-	Prop. 2025/26:194
för läroplanen.	mande fall, för aktuell årskurs och i	Bilaga 13
	övrigt utvecklas så långt som möj-
	ligt inom ramen för läroplanen.
Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om
elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar
det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnads-
havare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen.
Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges
i utvecklingsplanen.
Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra till-
fällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas	Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indivi-	behöver inte den skriftliga indivi-
duella utvecklingsplanen innehålla	duella utvecklingsplanen innehålla
en sammanfattning av vilka insatser	en sammanfattning av vilka insatser
i form av särskilt stöd som eleven	i form av särskilt stöd som eleven
behöver för att uppfylla kriterierna	behöver för att tillgodogöra sig de
för bedömning av kunskaper eller	kunskaper som i ämnenas kurs-
betygskriterierna för årskurs 7.	planer anges i den del som avser
	mål och innehåll för aktuellt sta-
	dium eller, i förekommande fall, för
	aktuell årskurs.
Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt
första stycket i de aktuella årskurserna.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	16 a §

Betyg ska inte sättas för en elev i ämnet svenska som andraspråk när det gäller undervisning som eleven har fått enligt kursplanen för grundläggande svenska.

Lydelse enligt SFS 2025:729

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kun- skaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda

Föreslagen lydelse
19 §
När betyg sätts innan ett ämne har
avslutats,	ska	betygssättningen
bygga på en bedömning av de kun-
skaper som eleven har tillgodogjort
sig i ämnet till och med den aktuella
terminen. Läraren ska göra en
sammantagen bedömning av ele-
vens kunskaper i förhållande till de
kunskaper som eleven ska ha till-
godogjort	sig	vid betygstillfället
med utgångspunkt i det som anges i
ämnets kursplan i den del som avser
mål och innehåll för aktuellt sta-			325

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

för att eleven ska kunna få ett god- känt betyg.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

2.i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och

3.efter årskurs 7 ställas i rela- tion till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 10.

dium samt med stöd av betygskri- terierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §10

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om be- tygskriterier.

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av ele- vens kunskaper i förhållande till de kunskaper som i ämnets kursplan anges i den del som avser mål och innehåll samt med stöd av be- tygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Lydelse enligt SFS 2025:729

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses

Föreslagen lydelse

21 §

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av den del av ett ämnes kursplan som avser mål och innehåll för aktuellt

326

10Senaste lydelse 2022:146.

funktionsnedsättning		eller andra		stadium. Med särskilda skäl avses				Prop. 2025/26:194
liknande	personliga	förhållanden		funktionsnedsättning		eller	andra	Bilaga 13
som inte är av tillfällig natur och				liknande	personliga	förhållanden
som utgör ett direkt hinder för att				som inte är av tillfällig natur och
eleven ska kunna uppfylla be-				som utgör ett direkt hinder för att
tygskriterierna för ett visst betyg.				eleven ska kunna tillgodogöra sig
				dessa delar.
				23 a §
En huvudman ska, om annat inte				En huvudman ska, om annat inte
följer av andra stycket, erbjuda				följer av andra stycket, erbjuda
lovskola till elever som har avslutat				lovskola till elever som har avslutat
årskurs 9 och som riskerar att i				årskurs 9 och som riskerar att i
nästa årskurs inte uppfylla be-				nästa årskurs inte kunna tillgodo-
tygskriterierna för betyget E i ett				göra sig de kunskaper som i ett eller
eller flera ämnen och som där-				flera ämnens kursplaner anges i
igenom riskerar att inte uppnå behö-				den del som avser mål och innehåll
righet till ett nationellt program i				till en nivå som minst motsvarar be-
gymnasieskolan. Lovskolan ska an-				tyget E och som därigenom riskerar
ordnas i juni samma år som eleven				att inte uppnå behörighet till ett
har avslutat årskurs 9 och uppgå till				nationellt program i gymnasie-
sammanlagt minst 50 timmar. Ti-				skolan. Lovskolan ska anordnas i
den för lovskola ingår inte i den				juni samma år som eleven har av-
minsta	totala undervisningstiden			slutat årskurs 9 och uppgå till sam-
enligt 5 §.				manlagt minst 50 timmar. Tiden för
				lovskola ingår inte i den minsta to-
				tala undervisningstiden enligt 5 §.
En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den
tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat
från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 9 till och med vår-
terminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan
undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt
första stycket.
			23 b §
En huvudman		ska	erbjuda	En huvudman		ska	erbjuda
lovskola till elever i årskurs 10 som				lovskola till elever i årskurs 10 som
riskerar att inte uppfylla betygs-				riskerar att inte kunna tillgodogöra
kriterierna för betyget E i ett eller				sig de kunskaper som i ett eller flera
flera ämnen och som därigenom				ämnens kursplaner anges i den del
riskerar att inte uppnå behörighet				som avser mål och innehåll till en
till ett nationellt program i gymna-				nivå som minst motsvarar betyget E
sieskolan. Lovskolan ska anordnas				och som därigenom riskerar att inte
på loven under läsåret och uppgå till				uppnå behörighet till ett nationellt
sammanlagt minst 25 timmar.				program i gymnasieskolan. Lov-
				skolan ska anordnas på loven under
				läsåret och uppgå till sammanlagt
				minst 25 timmar.
En huvudman ska också, om inte annat följer av fjärde stycket, erbjuda
lovskola	till elever	som	har avslutat årskurs		10 utan att ha		uppnått	327

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 10 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar.

Tiden för lovskola enligt första och andra styckena ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	31 a §11

En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola

gäller inte 30 och 31 §§.
Kommunen	ansvarar för		att	Kommunen		ansvarar för	att
bedöma om en elev är i behov av				bedöma om en elev är i behov av
sådant särskilt stöd som resurs-				sådant särskilt stöd som resurs-
skolan erbjuder för att eleven ska				skolan erbjuder för att eleven ska
kunna uppfylla	de	betygskriterier		kunna tillgodogöra sig de kun-
eller kriterier för bedömning av				skaper som i ämnenas kursplaner
kunskaper som minst ska uppfyllas				anges i den del som avser mål och
eller för att eleven ska undvika				innehåll till en nivå som minst
svårigheter i	sin	skolsituation.		motsvarar betyget E eller motsva-
Bestämmelser	om	särskilt	stöd	rande	bedömningskriterium		eller
finns i 3 kap.				för att eleven ska undvika svårig-
				heter	i sin	skolsituation.	Be-
				stämmelser om särskilt stöd finns i
				3 kap.

Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

35 §12

En fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

328	11	Senaste lydelse 2022:724.
328	12	Senaste lydelse 2022:1104.

För varje ämne och ämnesområde ska en eller i vissa fall flera kursplaner gälla. Av 1 kap. 11 § framgår att kursplaner ska ingå i

Huvudmannen för en resursskola	Huvudmannen för en resursskola	Prop. 2025/26:194
ansvarar för att bedöma om en elev	ansvarar för att bedöma om en elev	Bilaga 13
är i behov av sådant särskilt stöd	är i behov av sådant särskilt stöd
som resursskolan erbjuder för att	som resursskolan erbjuder för att
eleven ska kunna uppfylla de be-	eleven ska kunna tillgodogöra sig
tygskriterier eller kriterier för be-	de kunskaper som i ämnenas kurs-
dömning av kunskaper som minst	planer anges i den del som avser
ska uppfyllas eller för att eleven ska	mål och innehåll till en nivå som
undvika svårigheter i sin skol-	minst motsvarar betyget E eller
situation. Bestämmelser om särskilt	motsvarande bedömningskriterium
stöd finns i 3 kap.	eller för att eleven ska undvika
	svårigheter i sin skolsituation. Be-
	stämmelser om särskilt stöd finns i
	3 kap.
För en resursskola gäller inte 36 §. Om det inte finns plats för alla
sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever
som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder
prioriteras.
Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev
om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 39 §
tredje stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första
stycket 3.
Lydelse enligt SFS 2025:729	Föreslagen lydelse
11 kap.
	7 §
Den totala undervisningstiden för varje elev som läser ämnen i
anpassade grundskolan ska vara minst 7 424 timmar. För en elev som läser
ämnesområden ska den totala undervisningstiden dock vara minst
7 199 timmar.
För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra
stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i
årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga
elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.
Regeringen får meddela före-	Regeringen får meddela före-
skrifter om fördelning av under-	skrifter om fördelning av under-
visningstiden (timplan).	visningstiden (timplan). Av 1 kap.
	11 § framgår att timplanen ska ingå
	i läroplanen för anpassade grund-
	skolan.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

11 §

För varje ämne och ämnesområde ska gälla en kursplan.

329

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

330

			läroplanen för anpassade grund-
			skolan.
			Varje kursplan ska innehålla
			1. syfte,
			2. ämnets eller		ämnesområdets
			bidrag till skolans mål,
			3. mål och innehåll,
			4. undervisningsstrategier, och
			5. betygs- och bedömningskrite-
			rier eller bedömningskriterier.
			Kursplanen	för	grundläggande
			svenska i ämnet svenska som
			andraspråk ska endast			innehålla
			det som anges i andra stycket 1–4.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen	kan	med stöd		av
som regeringen bestämmer med-			8 kap. 7 § regeringsformen med-
delar föreskrifter om kursplaner.			dela föreskrifter om kursplaner.
			15 §13
Minst en gång varje termin ska			Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-			läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklings-			nadshavare ha ett utvecklings-
samtal om hur elevens kunskapsut-			samtal om hur elevens kunskapsut-
veckling och	sociala	utveckling	veckling och	sociala		utveckling
bäst kan stödjas samt om vilka			bäst kan stödjas samt om vilka
insatser som behövs för att eleven			insatser som behövs för att eleven
ska uppfylla betygskriterierna eller			ska dels tillgodogöra sig de
kriterierna för bedömning av kun-			kunskaper som i ämnenas eller
skaper och i övrigt utvecklas så			ämnesområdenas kursplaner anges
långt som möjligt inom ramen för			i den del som avser mål och
läroplanen. Informationen vid ut-			innehåll, dels i övrigt utvecklas så
vecklingssamtalet ska grunda sig på			långt som möjligt inom ramen för
en utvärdering av elevens utveck-			läroplanen.	Informationen			vid
ling i förhållande till läroplanen och			utvecklingssamtalet		ska	grunda	sig
betygskriterierna eller		kriterierna	på en utvärdering av elevens
för bedömning av kunskaper i de			utveckling i förhållande till läro-
ämnen eller	ämnesområden som		planen.
eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram

som avses i 3 kap. 9 §.
Lydelse enligt SFS 2025:729	Föreslagen lydelse

16 §

Iårskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

13Senaste lydelse 2022:146.

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll för aktuellt stadium eller, i förekommande fall, för aktuell årskurs i de ämnen eller ämnes- områden som eleven får under- visning i, och

a) kriterierna för bedömning av
kunskaper eller	betygskriterierna
för årskurs 7 i de ämnen som eleven
får undervisning i, eller
b) kriterierna för bedömning av
kunskaper i de ämnesområden som
eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta	vilka insatser	2. sammanfatta	vilka insatser
som behövs för att eleven ska		som behövs för att eleven ska
uppfylla kriterierna för bedömning		tillgodogöra sig de kunskaper som i
av kunskaper eller betygskri-		ämnenas eller	ämnesområdenas
terierna för årskurs 7 och i övrigt		kursplaner anges i den del som
utvecklas så långt som möjligt inom		avser mål och innehåll för aktuellt
ramen för läroplanen.		stadium eller, i förekommande fall,
		för aktuell årskurs och i övrigt ut-
		vecklas så långt som möjligt inom
		ramen för läroplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas				Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver	inte	den skriftliga		behöver	inte	den	skriftliga
individuella	utvecklingsplanen		inne-	individuella	utvecklingsplanen inne-
hålla en sammanfattning av vilka				hålla en sammanfattning av vilka
insatser i form av särskilt stöd som				insatser i form av särskilt stöd som
eleven behöver för att uppfylla				eleven behöver för att tillgodogöra
kriterierna	för	bedömning	av	sig de kunskaper som i ämnenas
kunskaper	eller	betygskriterierna		eller ämnesområdenas			kursplaner
för årskurs 7.				anges i den del som avser mål och
				innehåll för aktuellt stadium eller, i
				förekommande		fall,	för aktuell
				årskurs.

Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

331

1. ge omdömen om elevens kun- skapsutveckling i förhållande till de kunskaper som i ämnets eller ämnesområdets kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll för aktuellt stadium, och

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

16 a §

1. ge omdömen om elevens kun- skapsutveckling i förhållande till

a) betygskriterierna i ämnet, eller
b) kriterierna för bedömning av
kunskaper i ämnesområdet, och
2. sammanfatta vilka insatser	2. sammanfatta vilka insatser
som behövs för att eleven ska upp-	som behövs för att eleven ska till-
fylla betygskriterierna eller krite-	godogöra sig de kunskaper som i
rierna för bedömning av kunskaper	ämnets eller ämnesområdets kurs-
och i övrigt utvecklas så långt som	planer anges i den del som avser
möjligt inom ramen för läroplanen i	mål och innehåll för aktuellt sta-
det ämnet eller ämnesområdet.	dium och i övrigt utvecklas så långt
	som möjligt inom ramen för läro-
	planen i det ämnet eller ämnes-
	området.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett

utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas	Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indivi-	behöver inte den skriftliga indivi-
duella utvecklingsplanen innehålla	duella utvecklingsplanen innehålla
en sammanfattning av vilka insatser	en sammanfattning av vilka insatser
i form av särskilt stöd som eleven	i form av särskilt stöd som eleven
behöver för att uppfylla betygskri-	behöver för att tillgodogöra sig de
terierna eller kriterierna för be-	kunskaper som i ämnets eller
dömning av kunskaper.	ämnesområdets kursplaner anges i
	den del som avser mål och innehåll
	för aktuellt stadium.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	19 a §
	Betyg ska inte sättas för en elev i
	ämnet svenska som andraspråk när
	det gäller undervisning som eleven
	har fått enligt kursplanen för
	grundläggande svenska.

332

Lydelse enligt SFS 2025:729

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

2.i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och

3.efter årskurs 7 ställas i rela- tion till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 10.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

22 §

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kun- skaper som eleven har tillgodogjort sig i ämnet till och med den aktuella terminen. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av ele- vens kunskaper i förhållande till de kunskaper som eleven ska ha till- godogjort sig vid betygstillfället med utgångspunkt i det som i ämnets kursplan anges i den del som avser mål och innehåll för ak- tuellt stadium samt med stöd av be- tygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Föreslagen lydelse

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

23§14

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av ele- vens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska

14Senaste lydelse 2022:146.

333

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om be- tygskriterier.

tygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Lydelse enligt SFS 2025:729

Föreslagen lydelse

				23 a §
	Om det finns särskilda skäl får det			Om det finns särskilda skäl får det
	vid betygssättningen enligt 22 och			vid betygssättningen enligt 22 och
	23 §§ bortses från enstaka delar av			23 §§ bortses från enstaka delar av
	betygskriterierna för årskurs 7 eller			den del av ett ämnes kursplan som
	10. Med särskilda skäl avses			avser mål och innehåll för aktuellt
	funktionsnedsättning	eller	andra	stadium. Med särskilda skäl avses
	liknande personliga	förhållanden		funktionsnedsättning		eller andra
	som inte är av tillfällig natur och			liknande	personliga	förhållanden
	som utgör ett direkt hinder för att			som inte är av tillfällig natur och
	eleven ska kunna uppfylla be-			som utgör ett direkt hinder för att
	tygskriterierna för ett visst betyg.			eleven ska kunna tillgodogöra sig
				dessa delar.
	En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen
	bara om det finns synnerliga skäl.
	Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
			30 a §15
	En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse
	elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola
	gäller inte 29 och 30 §§.
	Kommunen ansvarar för att be-			Kommunen ansvarar för att be-
	döma om en elev är i behov av så-			döma om en elev är i behov av så-
	dant särskilt stöd som resursskolan			dant särskilt stöd som resursskolan
	erbjuder för att eleven ska kunna			erbjuder för att eleven ska kunna
	uppfylla de betygskriterier eller kri-			tillgodogöra sig de kunskaper som i
	terier för bedömning av kunskaper			ämnenas	eller ämnesområdenas
	som minst ska uppfyllas eller för att			kursplaner anges i den del som av-
	eleven ska undvika svårigheter i sin			ser mål och innehåll till en nivå som
	skolsituation. Bestämmelser		om	minst motsvarar betyget E eller
	särskilt stöd finns i 3 kap.			motsvarande bedömningskriterium
				eller för att eleven ska undvika
				svårigheter i sin skolsituation. Be-
				stämmelser om särskilt stöd finns i
				3 kap.
	Kommunen beslutar om placering av en elev vid en resursskola, efter
	ansökan av elevens vårdnadshavare. Ansökan får även göras av elevens
334	15 Senaste lydelse 2022:724.

rektor, om eleven är placerad vid en av kommunens skolenheter och ele-			Prop. 2025/26:194
vens vårdnadshavare medger det.			Bilaga 13
Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska
de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan er-
bjuder prioriteras.
34 §16
En fristående anpassad grundskola ska vara öppen för alla elever som
har rätt till utbildning i anpassade grundskolan. Utbildningen får dock be-
gränsas till att avse
1. vissa årskurser,
2. elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller
3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.
Huvudmannen för en resursskola	Huvudmannen för en resursskola
ansvarar för att bedöma om en elev	ansvarar för att bedöma om en elev
är i behov av sådant särskilt stöd	är i behov av sådant särskilt stöd
som resursskolan erbjuder för att	som resursskolan erbjuder för att
eleven ska kunna uppfylla de be-	eleven ska kunna tillgodogöra sig
tygskriterier eller kriterier för be-	de kunskaper som i ämnenas eller
dömning av kunskaper som minst	ämnesområdenas kursplaner anges
ska uppfyllas eller för att eleven ska	i den del som avser mål och inne-
undvika svårigheter i sin skol-	håll till en nivå som minst mot-
situation. Bestämmelser om särskilt	svarar betyget E eller motsvarande
stöd finns i 3 kap.	bedömningskriterium eller för	att
	eleven ska undvika svårigheter i sin
	skolsituation. Bestämmelser	om
	särskilt stöd finns i 3 kap.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första

stycket 3.
Lydelse enligt SFS 2025:729	Föreslagen lydelse

12kap. 5 §

Den totala undervisningstiden för varje elev i specialskolan ska vara minst 8 604 timmar.

16 Senaste lydelse 2022:1315.

335

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).

Nuvarande lydelse

Regeringen kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen med- dela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). Av 1 kap. 11 § framgår att timplanen ska ingå i läroplanen för special- skolan.

Föreslagen lydelse

8§17

För varje ämne ska gälla en kurs- plan.

För elever med intellektuell funktionsnedsättning får anpassade grundskolans kursplaner tillämpas om elevens vårdnadshavare lämnar sitt samtycke. Om elevens vård- nadshavare inte lämnar sitt sam- tycke ska eleven läsa enligt special- skolans kursplaner. Anpassade grundskolans kursplaner får dock tillämpas för en elev utan elevens vårdnadshavares samtycke om det finns synnerliga skäl med hänsyn till elevens bästa. I den utsträck- ning som anpassade grundskolans kursplaner inte kan användas får särskilda kursplaner upprättas.

För varje ämne ska en eller i vissa fall flera kursplaner gälla. Av 1 kap. 11 § framgår att kursplaner ska ingå i läroplanen för special- skolan. De kursplaner som gäller för grundskolan ska även anses ingå i läroplanen för specialskolan. I läroplanen för specialskolan ska därutöver ingå sådana kursplaner som är specifika för specialskolan utifrån olika elevers funktions- nedsättningar.

De kursplaner som avses i första stycket fjärde meningen ska inne- hålla

1.syfte,

2.ämnets bidrag till skolans mål,

3.mål och innehåll,

4.undervisningsstrategier, och

5.betygs- och bedömningskrite- rier eller bedömningskriterier.

336

17Senaste lydelse 2022:1315.

Regeringen eller den myndighet	Regeringen kan med stöd av	Prop. 2025/26:194
som regeringen bestämmer med-	8 kap. 7 § regeringsformen med-	Bilaga 13
delar föreskrifter om kursplaner.	dela föreskrifter om kursplaner.

12§18

Minst en gång varje termin ska lä-			Minst en gång varje termin ska lä-
raren, eleven och elevens vårdnads-			raren, eleven och elevens vårdnads-
havare ha ett utvecklingssamtal om			havare ha ett utvecklingssamtal om
hur elevens	kunskapsutveckling		hur elevens		kunskapsutveckling
och sociala utveckling bäst kan			och sociala utveckling bäst kan
stödjas samt om vilka insatser som			stödjas samt om vilka insatser som
behövs för att eleven ska uppfylla			behövs för att eleven ska dels till-
betygskriterierna eller kriterierna			godogöra sig de kunskaper som i
för bedömning av kunskaper och i			ämnenas	eller ämnesområdenas
övrigt utvecklas så långt som möj-			kursplaner anges i den del som av-
ligt inom ramen för läroplanen. In-			ser mål och innehåll, dels i övrigt
formationen	vid	utvecklings-	utvecklas så långt som möjligt inom
samtalet ska grunda sig på en utvär-			ramen	för	läroplanen.	In-
dering av elevens utveckling i för-			formationen vid utvecklingssamtalet
hållande till läroplanen och be-			ska grunda sig på en utvärdering av
tygskriterierna eller kriterierna för			elevens utveckling i förhållande till
bedömning av kunskaper i de äm-			läroplanen.
nen eller ämnesområden som ele-
ven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram

som avses i 3 kap. 9 §.
Lydelse enligt SFS 2025:729	Föreslagen lydelse

13 §

Iårskurs 1–7 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kun-	1. ge omdömen om elevens kun-
skapsutveckling i förhållande till	skapsutveckling i förhållande till de
	kunskaper som i ämnenas eller
	ämnesområdenas kursplaner anges
	i den del som avser mål och inne-
	håll för aktuellt stadium eller, i fö-
	rekommande fall, för aktuell års-
	kurs i de ämnen eller ämnes-
	områden som eleven får undervis-
	ning i, och
a) kriterierna för bedömning av
kunskaper eller betygskriterierna
för årskurs 8 i de ämnen som eleven
får undervisning i, eller

18 Senaste lydelse 2022:146.

337

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de kunskaper som i ämnets eller ämnesområdets kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll för aktuellt stadium, och b) kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska upp- fylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 8 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Prop. 2025/26:194

Bilaga 13

2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska till- godogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll för aktuellt stadium eller, i förekommande fall, för aktuell årskurs och i övrigt ut- vecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas				Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver	inte	den skriftliga		behöver	inte	den skriftliga
individuella		utvecklingsplanen		individuella		utvecklingsplanen
innehålla	en sammanfattning		av	innehålla	en sammanfattning av
vilka insatser i form av särskilt stöd				vilka insatser i form av särskilt stöd
som eleven behöver för att uppfylla				som eleven behöver för att
kriterierna	för	bedömning	av	tillgodogöra sig de kunskaper som i
kunskaper	eller	betygskriterierna		ämnenas	eller	ämnesområdenas
för årskurs 8.				kursplaner anges i den del som
				avser mål och innehåll för aktuellt
				stadium eller, i förekommande fall,
				för aktuell årskurs.

Om en elev ges betyg i årskurs 6 och 7 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

13 a §

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

a)betygskriterierna i det ämne som eleven får undervisning i, eller

338

b) kriterierna för bedömning av	Prop. 2025/26:194
kunskaper i det ämnesområde som	Bilaga 13
eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser	2. sammanfatta vilka insatser
som behövs för att eleven ska	som behövs för att eleven ska
uppfylla betygskriterierna eller	tillgodogöra sig de kunskaper som i
kriterierna för bedömning av kun-	ämnets eller ämnesområdets kurs-
skaper och i övrigt utvecklas så	planer anges i den del som avser
långt som möjligt inom ramen för	mål och innehåll för aktuellt
läroplanen i det ämnet eller ämnes-	stadium och i övrigt utvecklas så
området.	långt som möjligt inom ramen för
	läroplanen i det ämnet eller
	ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett

utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas		Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indivi-		behöver inte den skriftliga indivi-
duella utvecklingsplanen innehålla		duella utvecklingsplanen innehålla
en sammanfattning av vilka insatser		en sammanfattning av vilka insatser
i form av särskilt stöd som eleven		i form av särskilt stöd som eleven
behöver för att uppfylla betygs-		behöver för att tillgodogöra sig de
kriterierna eller kriterierna för be-		kunskaper som i ämnets eller
dömning av kunskaper.		ämnesområdets kursplaner anges i
		den del som avser mål och innehåll
		för aktuellt stadium.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		16 a §
		Betyg ska inte sättas för en elev i
		ämnet svenska som andraspråk när
		det gäller undervisning som eleven
		har fått enligt kursplanen för
		grundläggande svenska.
Lydelse enligt SFS 2025:729		Föreslagen lydelse
		19 §
När betyg sätts innan ett ämne har		När betyg sätts innan ett ämne har
avslutats, ska	betygssättningen	avslutats, ska	betygssättningen
bygga på en bedömning av de		bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven inhämtat i		kunskaper som eleven har tillgodo-
ämnet till och med den aktuella		gjort sig i ämnet till och med den
terminen. Läraren ska göra en		aktuella terminen. Läraren ska göra
sammantagen bedömning av ele-		en sammantagen	bedömning av
vens kunskaper i förhållande till de		elevens kunskaper i förhållande till
betygskriterier	som gäller för	de kunskaper som eleven ska ha
ämnet och sätta det betyg som bäst		tillgodogjort sig vid betygstillfället		339

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

2.i årskurs 8 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 8, och

3.efter årskurs 8 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 11.

med utgångspunkt i det som i ämnets kursplan anges i den del som avser mål och innehåll för aktuellt stadium samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §19

När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av ele- vens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Sam- tliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

340

19Senaste lydelse 2022:146.

Lydelse enligt SFS 2025:729

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 8 eller 11. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver döv- het eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygs- kriterierna för ett visst betyg.

Föreslagen lydelse

21 §

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av den del av ett ämnes kursplan som avser mål och innehåll för aktuellt stadium. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver döv- het eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig dessa delar.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

13 kap.

5 §

Den totala undervisningstiden för varje elev i sameskolan ska vara minst

5 007 timmar.

elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen kan	med stöd	av
som regeringen	bestämmer	kan	8 kap. 7 § regeringsformen med-
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-			dela föreskrifter om fördelning av
formen meddela	föreskrifter	om	undervisningstiden	(timplan).	Av
fördelning av undervisningstiden			1 kap. 11 § framgår att timplanen
(timplan).			ska ingå i läroplanen för same-
			skolan.

Nuvarande lydelse

8 §

För varje ämne ska en kursplan gälla.

Föreslagen lydelse

För varje ämne ska en eller i vissa fall flera kursplaner gälla. Av 1 kap. 11 § framgår att kursplaner ska ingå i läroplanen för same- skolan. De kursplaner som gäller för grundskolan ska även anses ingå i läroplanen för sameskolan. I läroplanen för sameskolan ska därutöver en kursplan för ämnet samiska ingå.

Kursplanen för ämnet samiska ska innehålla

1.syfte,

2.ämnets bidrag till skolans mål,

3.mål och innehåll,

341

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

	4. undervisningsstrategier, och
	5. betygs- och bedömningskrite-
	rier.
Regeringen eller den myndighet	Regeringen kan med stöd av
som regeringen bestämmer med-	8 kap. 7 § regeringsformen med-
delar föreskrifter om kursplaner.	dela föreskrifter om kursplaner.
	12 §20

342

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

Lydelse enligt SFS 2025:729

Föreslagen lydelse

13 §

Iårskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen	om	elevens	1. ge omdömen	om	elevens
kunskapsutveckling	i förhållande		kunskapsutveckling	i förhållande
till kriterierna för bedömning av			till de kunskaper som i ämnenas
kunskaper eller betygskriterierna			kursplaner anges i den del som
för årskurs 7 i de ämnen som ele-			avser mål och innehåll för aktuellt
ven får undervisning i, och			stadium eller, i förekommande fall,
			för aktuell årskurs i de ämnen som
			eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta	vilka	insatser	2. sammanfatta	vilka	insatser
som behövs för att eleven ska			som behövs för att eleven ska
uppfylla kriterierna för bedömning			tillgodogöra sig de kunskaper som i
av kunskaper eller betygskri-			ämnenas kursplaner anges i den del
terierna för årskurs 7 och i övrigt			som avser mål och innehåll för

20Senaste lydelse 2022:146.

utvecklas så långt som möjligt inom				aktuellt stadium eller, i förekom-			Prop. 2025/26:194
ramen för läroplanen.				mande fall, för aktuell årskurs och i			Bilaga 13
				övrigt utvecklas så långt som möj-
				ligt inom ramen för läroplanen.
Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om
elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar
det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnads-
havare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen.
Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges
i utvecklingsplanen.
Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra
tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas				Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indivi-				behöver inte den skriftliga indivi-
duella utvecklingsplanen innehålla				duella utvecklingsplanen innehålla
en sammanfattning av vilka insatser				en sammanfattning av vilka insatser
i form av särskilt stöd som eleven				i form av särskilt stöd som eleven
behöver för att uppfylla kriterierna				behöver för att tillgodogöra sig de
för bedömning av kunskaper eller				kunskaper som i ämnenas kurs-
betygskriterierna för årskurs 7.				planer anges i den del som avser
				mål och innehåll för aktuellt sta-
				dium eller, i förekommande fall, för
				aktuell årskurs.
Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt
första stycket i de aktuella årskurserna.
Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
				17 b §
				Betyg ska inte sättas för en elev i
				ämnet svenska som andraspråk när
				det gäller undervisning som eleven
				har fått enligt kursplanen för
				grundläggande svenska.
Lydelse enligt SFS 2025:729				Föreslagen lydelse
				20 §
När betyg sätts innan ett ämne har				När betyg sätts innan ett ämne har
avslutats,	ska	betygssättningen		avslutats,	ska	betygssättningen
bygga på en bedömning av de				bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven inhämtat i				kunskaper som eleven har till-
ämnet till och med den aktuella				godogjort sig i ämnet till och med
terminen. Läraren ska göra en				den aktuella terminen. Läraren ska
sammantagen bedömning av ele-				göra en sammantagen bedömning
vens kunskaper i förhållande till de				av elevens kunskaper i förhållande
betygskriterier		som	gäller för	till de kunskaper som eleven ska ha
ämnet och sätta det betyg som bäst				tillgodogjort sig vid betygstillfället
motsvarar	elevens		kunskaper.	med utgångspunkt i det som i
Samtliga kriterier för betyget E ska				ämnets kursplan anges i den del
				som avser	mål	och innehåll för	343

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper

2.i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7.

aktuellt stadium samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 §21

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

344

Lydelse enligt SFS 2025:729			Föreslagen lydelse
			21 b §
Om det finns särskilda skäl får det			Om det finns särskilda skäl får det
vid betygssättningen enligt 20 och			vid betygssättningen enligt 20 och
21 §§ bortses från enstaka delar av			21 §§ bortses från enstaka delar av
betygskriterierna	för	årskurs 7.	den del av ett ämnes kursplan som
Med särskilda skäl avses funktions-			avser mål och innehåll för mellan-
nedsättning eller	andra	liknande	stadiet. Med särskilda skäl avses
personliga förhållanden som inte är			funktionsnedsättning	eller andra
av tillfällig natur och som utgör ett			liknande personliga	förhållanden
direkt hinder för	att eleven ska		som inte är av tillfällig natur och

21Senaste lydelse 2022:146.

kunna uppfylla betygskriterierna	som utgör ett direkt hinder för att	Prop. 2025/26:194
för ett visst betyg.	eleven ska kunna tillgodogöra sig	Bilaga 13
	dessa delar.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

15 kap.

22 b §

Betyg ska inte sättas för en elev i grundskolans ämne svenska som andraspråk när det gäller undervisning som eleven har fått enligt kursplanen för grund- läggande svenska, i de fall sådan undervisning förekommer.

24§22

Vid betygssättningen ska läraren	Vid betygssättningen ska läraren
göra en sammantagen bedömning	göra en sammantagen bedömning
av elevens kunskaper på den	av elevens kunskaper på den
aktuella nivån i ämnet i förhållande	aktuella nivån i ämnet i förhållande
till de betygskriterier som gäller för	till de kunskaper som i ämnes-
ämnet som helhet och sätta det	planen anges i den del som avser
betyg som bäst motsvarar elevens	syfte och centralt innehåll och med
kunskaper. Samtliga kriterier för	stöd av betygskriterierna sätta det
betyget E ska dock vara uppfyllda	betyg som bäst motsvarar elevens
för att eleven ska kunna få ett	kunskaper.
godkänt betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.

22 Senaste lydelse 2022:147.

345

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

346

26§23

Trots vad som anges i första stycket ska sådana delar av betygs- kriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förord- ningar eller myndigheters före- skrifter alltid uppfyllas.

33§24

1.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

2.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resursskola	Huvudmannen för en resursskola
ansvarar för att bedöma om en elev	ansvarar för att bedöma om en elev
är i behov av sådant särskilt stöd	är i behov av sådant särskilt stöd
som resursskolan erbjuder för att	som resursskolan erbjuder för att
eleven ska kunna uppfylla de	eleven ska kunna tillgodogöra sig
betygskriterier som minst ska upp-	de kunskaper som i ämnesplanerna
fyllas eller för att eleven ska	anges i den del som avser syfte och
undvika svårigheter i sin skol-	centralt innehåll till en nivå som
situation. Bestämmelser om särskilt	minst motsvarar betyget E, eller för
stöd finns i 3 kap.	att eleven ska undvika svårigheter i
	sin skolsituation. Bestämmelser om
	särskilt stöd finns i 3 kap.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket.

23Senaste lydelse 2022:146.

24Senaste lydelse 2022:724.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela	Prop. 2025/26:194
föreskrifter om sådan utbildning som avses i första stycket andra	Bilaga 13
meningen.

18kap.

4 §25

Utbildningen i anpassade gymna-		Utbildningen i anpassade gym-
sieskolan ska vara öppen för		nasieskolan ska vara öppen för
ungdomar vars skolplikt har upp-		ungdomar vars skolplikt har upp-
hört och som på grund av att de har		hört och som på grund av att de har
en	intellektuell funktionsnedsätt-	en	intellektuell funktionsnedsätt-
ning inte bedöms ha förutsättningar		ning inte bedöms ha förutsättningar
att	uppfylla sådana betygskriterier	att	i gymnasieskolan tillgodogöra
som gäller för gymnasieskolan och		sig de kunskaper som i ämnes-
som minst ska uppfyllas.		planerna anges i den del som avser
		syfte och centralt innehåll till en
		nivå som minst motsvarar betyget
		E.

22 b §

23§26

Som betyg för godkända resultat i ett ämne ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta

betyg med E.
Vid betygssättningen ska läraren	Vid betygssättningen ska läraren
göra en sammantagen bedömning	göra en sammantagen bedömning
av elevens kunskaper på den	av elevens kunskaper på den
aktuella nivån i ämnet i förhållande	aktuella nivån i ämnet i förhållande
till de betygskriterier som gäller för	till	de	kunskaper	som	i
ämnet som helhet och sätta det	ämnesplanen anges i den del som
betyg som bäst motsvarar elevens	avser syfte och centralt innehåll
kunskaper. Samtliga kriterier för	och med stöd av betygskriterierna
betyget E ska dock vara uppfyllda	sätta det betyg som bäst motsvarar
för att eleven ska kunna få ett	elevens kunskaper.
godkänt betyg.

25Senaste lydelse 2022:1315.

26 Senaste lydelse 2022:147.

347

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

348

	Vid en bedömning av elevens
	kunskaper i förhållande till sådana
	delar av en ämnesplan som avser
	syfte och centralt innehåll och som
	rör säkerhet eller som hänvisar till
	lagar, förordningar eller myndig-
	heters föreskrifter ska elevens
	kunskaper, trots det som anges i
	andra stycket, som minst motsvara
	betyget E i dessa delar för att
	eleven ska kunna ges detta betyg i
	ämnet.
För den elev som inte har uppfyllt	För den elev som inte har
betygskriterierna för betyget E, ska	tillgodogjort sig de kunskaper som
betyg inte sättas.	i en ämnesplan anges i den del som
	avser syfte och centralt innehåll till
	en nivå som motsvarar betyget E,
	ska betyg inte sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygs- kriterier.

25§27

Om det finns särskilda skäl, får			Om det finns särskilda skäl, får
det	vid betygssättningen	bortses	det	vid betygssättningen bortses
från enstaka delar av betygs-			från enstaka delar av den del av en
kriterierna. Med särskilda skäl av-			ämnesplan som avser syfte och
ses	funktionsnedsättning	eller	centralt innehåll. Med särskilda
andra liknande personliga förhål-			skäl	avses	funktionsnedsättning
landen som inte är av tillfällig natur			eller	andra	liknande personliga
och som utgör ett direkt hinder för			förhållanden som inte är av tillfällig
att eleven ska uppfylla betygs-			natur och som utgör ett direkt
kriterierna för ett visst betyg.			hinder för att eleven ska
			tillgodogöra sig dessa delar.

En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.

27Senaste lydelse 2022:1315.

		26 a §28
Betyg ska inte sättas på ämnes-			Betyg ska inte sättas på ämnes-
områden. För ämnesområdena ska			områden. För ämnesområdena ska
det finnas kriterier för bedömning			det finnas bedömningskriterier.
av kunskaper.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen eller den myndighet
som regeringen	bestämmer	kan	som regeringen	bestämmer	kan
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-			med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
formen meddela	föreskrifter	om	formen meddela	föreskrifter	om
kriterier för bedömning av kun-			bedömningskriterier.
skaper.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2028.

2.Lagen tillämpas första gången i fråga om

–utbildning som påbörjas höstterminen 2028 i årskurs 1–8 i grundskolan och anpassade grundskolan, i årskurs 1–9 i specialskolan samt i sameskolan,

–utbildning som påbörjas höstterminen 2028 första året i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, och

–utbildning som påbörjas höstterminen 2028 på introduktionsprogram

igymnasieskolan och på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för årskurs 9 och 10 i grund-

skolan och anpassade grundskolan, för årskurs 10 och 11 i specialskolan, för andra och tredje året i gymnasieskolan och för andra, tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2028/29, för årskurs 10 i grundskolan och anpassade grundskolan, för årskurs 11 i specialskolan, för tredje året i gymnasieskolan och för tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2029/30 samt för fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2030/31.

4.Äldre bestämmelser gäller även fortfarande för utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan och på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som har påbörjats förehöstterminen 2028.

5.Utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts inom den tid som anges i punkten tre ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

28Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

349

Prop. 2025/26:194	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)
Bilaga 13
	Härigenom föreskrivs att 20 kap. 37 och 38 §§ skollagen (2010:800) ska
	ha följande lydelse.
	Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
			20 kap.
			37 §1
	Vid betygssättning på en kurs ska läraren göra en bedömning av elevens
	kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen. För
	att eleven ska få betyget Godkänt ska samtliga kriterier för detta betyg vara
	uppfyllda.
	Vid betygssättning i ett ämne ska			Vid betygssättning i ett ämne ska
	läraren göra en sammantagen be-			läraren göra en sammantagen be-
	dömning av elevens kunskaper på			dömning av elevens kunskaper på
	den aktuella nivån i ämnet i för-			den aktuella nivån i ämnet i
	hållande till de betygskriterier som			förhållande till de kunskaper som i
	gäller för ämnet som helhet och			ämnesplanen anges i den del som
	sätta det betyg som bäst motsvarar			avser syfte och centralt innehåll
	elevens kunskaper. Samtliga krite-			och med stöd av betygskriterierna
	rier för betyget E ska dock vara			sätta det betyg som bäst motsvarar
	uppfyllda för att eleven ska kunna			elevens kunskaper.
	få ett godkänt betyg.
				Vid en bedömning av elevens
				kunskaper i förhållande till sådana
				delar av en ämnesplan som avser
				syfte och centralt innehåll och som
				rör säkerhet eller som hänvisar till
				lagar, förordningar eller myndig-
				heters föreskrifter	ska	elevens
				kunskaper, trots det som anges i
				andra stycket, som minst motsvara
				betyget E i dessa delar för att
				eleven ska kunna ges detta betyg i
				ämnet.
	Betygskriterier ska finnas för varje kurs och ämne där betyg ska sättas.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med
	stöd av 8 kap. 7 §	regeringsformen		meddela föreskrifter	om	betygs-
	kriterier.
			38 §2
	Om det finns särskilda skäl, får			Om det finns särskilda skäl, får
	det vid betygssättningen		bortses	det vid betygssättningen på en kurs
	från enstaka delar av betygskrite-			bortses från enstaka delar av
	rierna. Med särskilda skäl avses			betygskriterierna och vid betygs-
	funktionsnedsättning	eller	andra	sättningen i ett ämne bortses från
350	1 Senaste lydelse 2022:147.
350	2 Senaste lydelse 2022:1315.

liknande personliga förhållanden	enstaka delar av den del av
som inte är av tillfällig natur och	ämnesplanen som avser syfte och
som utgör ett direkt hinder för att	centralt innehåll. Med			särskilda
eleven ska kunna uppfylla betygs-	skäl	avses	funktionsnedsättning
kriterierna för ett visst betyg.	eller	andra	liknande	personliga

förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg eller tillgodogöra sig aktuella kunskaper.

Vid betygssättning inom anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå får en intellektuell funktionsnedsättning beaktas bara om det finns synnerliga skäl.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2031.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning på kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå som har påbörjats före ikraftträdandet.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 13

351

Prop. 2025/26:194 Bilaga 14

352

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2026-03-05

Närvarande: F.d. justitieråden Gudmund Toijer och Mats Anderson samt justitierådet Marie Jönsson

Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola

Enligt en lagrådsremiss den 29 januari 2026 har regeringen (Utbildnings- departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i skollagen (2010:800),

2.lag om ändring i skollagen (2010:800).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Sofia Lyth, biträdd av ämnesrådet Mattias Ahlquist.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Förslaget till lag om ändring i skollagen (lagförslag 1)

Upplysningsbestämmelser

Lagrådsremissen innehåller förslag på ett antal upplysningsbestämmelser om att regeringen kan meddela föreskrifter inom området och delegationsbestämmelser till regeringen att meddela föreskrifter.

I 8 kap. 7 § regeringsformen regleras regeringens möjligheter att utan delegering meddela föreskrifter. Det är föreskrifter om verkställighet av lag samt föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. När det gäller föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen, den så kallade restkompetensen, avses framför allt föreskrifter som inte innebär skyldigheter eller ingrepp för enskilda. Föreskrifterna ska vara neutrala eller gynnande för enskilda eller avse sådant som inte avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna. Det finns inget som hindrar att riksdagen lagstiftar inom det som hör till regeringens normgivnings- område (8 kap. 8 § regeringsformen).

När det i lagen förs in en upplysningsbestämmelse inom området för regeringens restkompetens finns det skäl att skilja mellan två situationer. Den ena är när bestämmelsen utgör en ren upplysning om att ytterligare föreskrifter kan meddelas av regeringen eller dess myndigheter direkt på grund av restkompetensen. Den andra är om riksdagen har lagstiftat inom området för regeringens restkompetens; frågan uppstår då om riksdagen har avsett att uttömmande reglera en fråga eller om avsikten är att det ska finnas ett kvarstående utrymme av regeringens restkompetens. En upplysningsbestämmelse är i de sistnämnda fallen nödvändig för att regeringen ska kunna använda sin restkompetens i någon utsträckning (jfr HFD 2023 ref. 2).

Det kan noteras att regeringen enligt regeringsformen får bemyndiga en myndighet att meddela föreskrifter som faller inom området för restkompetensen (11 §). Regeringsformen medger inte att riksdagen begränsar denna möjlighet.

I lagrådsremissen finns flera förslag om bestämmelser med upplysning om att regeringen och i vissa fall den myndighet regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter. I författningskommentaren till respektive bestämmelse har inte angetts om det är fråga om en ren upplysning eller om en sådan situation där riksdagen lagstiftar inom området för regeringens restkompetens och en upplysning därför är nödvändig. Enligt Lagrådet bör det för var och en av dem tydliggöras i vad mån övervä- ganden av det slaget ligger bakom upplysningen.

Sådana upplysningsbestämmelser finns när det gäller läroplaner i 1 kap. 11 § andra stycket, kursplaner i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan i 10 kap. 8 § fjärde stycket, 11 kap. 11 § fjärde stycket, 12 kap. 8 § fjärde stycket respektive 13 kap. 8 § tredje stycket och timplaner i specialskolan och sameskolan i 12 kap. 5 § tredje stycket respektive 13 kap. 5 § tredje stycket.

När det gäller timplaner i grundskolan och anpassade grundskolan finns det bemyndiganden till regeringen att meddela föreskrifter i 10 kap. 5 § tredje stycket respektive 11 kap. 7 § tredje stycket. Av 1 kap. 11 § framgår att läroplanen för alla de nämnda skolformerna ska innehålla kursplaner och timplaner.

Av författningskommentarerna till bestämmelserna med bemyndiganden att meddela föreskrifter om timplaner i grundskolan respektive anpassade grundskolan framgår inte vad det är som medför att det krävs bemyndiganden avseende de skolformerna när det behovet synes saknas avseende timplaner i specialskolan och sameskolan. Enligt Lagrådet bör dessa skillnader klargöras.

När det gäller upplysningsbestämmelserna om kursplanerna och timplanerna framgår inte om de avser annat än det som täcks av upplysningsbestämmelsen i 1 kap. 11 § som avser hela läroplanen, dvs. även kursplaner och timplaner. Enligt Lagrådet behöver behovet av dem klargöras.

De nämnda upplysningsbestämmelserna innehåller vad som sägs vara upplysningar om att regeringen – men inte den myndighet som regeringen bestämmer – med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter. Enligt Lagrådet bör upplysningsbestämmelser av det angivna slaget undvikas, eftersom de ger en ofullständig bild av vad som gäller.

1 kap. 3 §

Paragrafen innehåller definitioner av vissa grundläggande begrepp i skollagen. Det föreslås en ändring av definitionen av undervisning

Prop. 2025/26:194 Bilaga 14

353

Prop. 2025/26:194 Bilaga 14

354

i syfte att förtydliga att det är lärare och förskollärare som avgör vad som ska behandlas i undervisningen och vilka arbetssätt och arbetsformer som ska användas. Den nya definitionen ska vara ”processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen bestäms och leds av lärare eller förskollärare, och som syftar till barns eller elevers utveckling och lärande mot mål som anges i denna lag samt i förordningar och andra författningar som ansluter till lagen, genom att lärarna och förskollärarna förmedlar och förankrar kunskaper och värden hos barnen och eleverna”.

I författningskommentaren beskrivs definitionen mer som en materiell bestämmelse än som en definition. Exempelvis beskrivs hur lärarna bör bedriva undervisningen. Även i andra sammanhang används definitionen som en materiell bestämmelse. Det är extra tydligt när det gäller förslaget till ändring av 4 kap. 12 §. Det föreslås att det där ska tas in en upplysning om att det av 1 kap. 3 § framgår att undervisningen bestäms och leds av lärare eller förskollärare.

Enligt Lagrådet är det angeläget att upprätthålla distinktionen mellan en definition och en materiell bestämmelse där definitionen ingår. Lagrådet vill framhålla att lärarnas uppgifter och ansvar inte direkt kan härledas ur definitionen utan måste kunna utläsas av en materiell bestämmelse, exempelvis 2 kap. 15 § där det anges att lärarna ansvarar för den undervisning som de bedriver. Enligt Lagrådet bör författnings- kommentaren tydliggöra att det är fråga om en definition och ange vilken betydelse den har för tolkningen och tillämpningen av de materiella bestämmelserna i lagen.

När det gäller innehållet i definitionen vill Lagrådet ta upp användningen av ordet ”förankra”. Av definitionen framgår att kunskap och värden ska förmedlas till och förankras hos barnen och eleverna. Det är inte helt enkelt att förstå vad som avses med att ”förankra kunskap” utifrån hur ordet används i dagligt tal. Normalt sett används ordet förankra i bildlig bemärkelse för att skapa stöd, förståelse, delaktighet eller engagemang för t.ex. en uppfattning.

Lagrådet kan konstatera att begreppet ”förmedla och förankra” redan används i 1 kap. 4 § där det anges att utbildning inom skolväsendet ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Vidare används begreppet i 25 kap. 6 § där det på samma sätt anges att viss pedagogisk verksamhet ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I de sammanhangen är det förståeligt vad som avses då ”förankra” kan tolkas utifrån hur ordet normalt används.

Det finns ingen beskrivning i författningskommentaren eller i övrigt i lagrådsremissen av vad som avses med att förankra kunskap. Vid föredragning har upplysts om att begreppet ”förankra kunskap” är vedertaget när det gäller kognitivt lärande.

Lagrådet har i sig inget att invända mot att uttrycket används i en annan	Prop. 2025/26:194
bemärkelse än hur det vanligtvis används. Lagrådet anser dock att den	Bilaga 14
utvidgade innebörden måste förklaras och beskrivas närmare i det fortsatta
lagstiftningsarbetet.
11 §
Av paragrafen framgår att det ska finnas en läroplan för respektive
skolform och för fritidshemmet. I första stycket anges att läroplanerna för
de skolformer som omfattas av skolplikten ska innehålla kursplaner och
timplaner. Det ges inte någon definition av vad som avses med timplan.
Termen timplan används på flera ställen i skollagen. I några av kapitlen
avseende en skolform ges en definition av termen (10 kap. 5 §, 11 kap. 7 §,
12 kap. 5 § och 13 kap. 5 §). Det anges på samtliga dessa ställen att det är
en fördelning av undervisningstiden. Enligt Lagrådet borde definitionen
anges redan i aktuell paragraf för att sedan inte behöva upprepas. Lagrådet
föreslår därför att fjärde meningen i första stycket ges följande lydelse.
Läroplanerna för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan
och sameskolan ska också innehålla kursplaner och en fördelning av
undervisningstiden (timplaner).
3 kap. 4 och 5 §§
Vid föredragningen har upplysts om att paragraferna kommer att ersättas
med annat innehåll genom ett lagstiftningsarbete som kommer att
underställas riksdagens prövning samtidigt som aktuellt lagstiftnings-
arbete. Det innebär att de föreslagna paragraferna sannolikt inte kommer
att beslutas. Lagrådet har därför inte granskat dessa.
4 kap. 12 §
Paragrafen reglerar vårdnadshavarens möjligheter till inflytande över
utbildningen. I en ny andra mening anges att det av 1 kap. 3 § framgår att
undervisningen bestäms och leds av lärare eller förskollärare.
1 kap. 3 § innehåller en definition av termen undervisning. I enlighet med
vad Lagrådet har anfört i samband med den paragrafen kan lärarnas
uppgifter och ansvar inte härledas ur definitionen utan måste kunna utläsas
av en materiell bestämmelse. I det här fallet torde det närmast vara 2 kap.
15 § som anger att en legitimerad lärare eller förskollärare eller en lärare
som är undantagen från krav på legitimation har ansvar för den
undervisning som han eller hon bedriver. Vad som avses med under-
visning framgår i sin tur av definitionen i 1 kap. 3 § och omfattningen av
lärarnas ansvar enligt 2 kap. 15 § får tolkas utifrån definitionen. Enligt
Lagrådets uppfattning bör därför hänvisningen ändras.

355

Prop. 2025/26:194 Bilaga 14

356

10 kap. 13 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurser 1–6 i grundskolan. I första och fjärde styckena hänvisas till ämnenas kursplaner för aktuellt stadium eller, i förekommande fall, för aktuell årskurs. Enligt Lagrådets uppfattning kan skrivningen ”för aktuellt stadium eller, i förekommande fall, för aktuell årskurs” tas bort utan att något missförstånd skulle kunna uppstå.

Motsvarande synpunkt gör sig gällande även avseende 10 kap. 19 och 21 §§ samt 11 kap. 16, 16 a, 22 och 23 a §§, 12 kap. 13, 13 a, 19 och 21 §§ och 13 kap. 13, 20 och 21 b §§.

15 kap. 24 och 26 §§ och 18 kap. 23 och 25 §§

Paragraferna innehåller bestämmelser om betygsskalan och betygssättning i gymnasieskolan respektive anpassade gymnasieskolan. I paragraferna relateras eller hänvisas till den del av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll.

Av 16 kap. 21 § respektive 19 kap. 22 § framgår det att inom de nationella programmen i gymnasieskolan och inom programmen i anpassade gymnasieskolan det för varje ämne ska finnas en ämnesplan. Det saknas emellertid bestämmelser i skollagen om vad en ämnesplan ska innehålla. I stället är det regeringen som kan meddela föreskrifter om ämnesplaner.

Enligt Lagrådet bör förutsättningar som är nödvändiga för tillämpningen av en lagbestämmelse också vara reglerade i lag. I det här fallet förutsätter lagbestämmelserna att det ska finnas ämnesplaner med ett visst innehåll. Det bör då inte överlämnas till regeringen att bestämma innehållet utan det bör framgå direkt av lagen. Lagrådet föreslår därför att det tas in bestämmelser i skollagen som anger vad en ämnesplan i gymnasieskolan respektive i anpassade gymnasieskolan ska innehålla. En sådan bestämmelse kan lämpligen tas in i 16 kap. 21 § respektive i 19 kap. 22 §.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder i kraft den 1 juli 2028. Av punkt 2 framgår att ändringarna i lagen ska tillämpas första gången höstterminen 2028 för vissa angivna årskurser eller läsår i de olika skolformerna. Av punkterna 3 och 4 framgår för vilka läsår och årskurser i de olika skolformerna som äldre bestämmelser fortfarande ska gälla.

Eftersom ändringarna i lagen träder i kraft den 1 juli 2028 skulle de komma att tillämpas första gången höstterminen 2028 även utan regleringen i punkt 2. Såvitt Lagrådet kan förstå är det därför tillräckligt att ange i vilka fall de äldre bestämmelserna ska fortsätta tillämpas. Punkt 2 skulle därmed kunna utgå.

Förslag till lag om ändring i skollagen (lagförslag 2)

20 kap. 37 och 38 §§

Paragraferna innehåller bestämmelser om betygssättning i kommunal vuxenutbildning. I paragraferna relateras eller hänvisas till den del av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll.

Av 20 kap. 6 § framgår det att inom kommunal vuxenutbildning för varje ämne i utbildning på gymnasial nivå och i anpassad utbildning på gymnasial nivå ska finnas en ämnesplan. Det saknas emellertid bestämmelser i skollagen om vad en ämnesplan ska innehålla. I stället är det regeringen som kan meddela föreskrifter om ämnesplaner.

Vad Lagrådet har anfört om motsvarande reglering avseende gymnasie- skolan och anpassade gymnasieskolan under 15 kap. 24 § m.fl. gör sig gällande även här. En bestämmelse som anger vad en ämnesplan för kommunala vuxenutbildningen ska innehålla kan lämpligen tas in i 20 kap. 6 §.

Prop. 2025/26:194 Bilaga 14

357

Prop. 2025/26:194

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2026

Närvarande: statsrådet Edholm, ordförande, och statsråden Jonson,

Strömmer, Tenje, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Carlson, Britz,

Mohamsson

Föredragande: statsrådet Simona Mohamsson

Regeringen beslutar proposition Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola

358