med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB (Proposition 1980/81:11)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse

1980/81:11

med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB;

beslutad den 24 juh 1980.

Regeringen överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokollet, årsredovisning för år 1979 för Statsföretag AB.

På regeringens vägnar

JAN-ERIK WIKSTRÖM

NILS G. ÅSLING

1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 11

Skr. 1980/81:11

Skr. 1980/81:11

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-07-24

Närvarande: statsrådet Wikström, ordförande, och statsråden Mogård, Dahlgren, Åsling, Johansson, Wirtén, Boo

Föredragande: statsrådet Åsling

Skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB

I beslutet om bildandet av Statsföretag AB (prop. 1969: 121, SU 168. rskr 381) ingick att en redovisning av verksamheten hos bolaget åriigen skulle överiämnas till riksdagen. Detta bör liksom föregående är (skr. 1979/ 80: 8) ske genom att bolagets årsredovisning för de senaste verksamhetsåret överiämnas till riksdagen. Årsredovisningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att regeringen överlämnar årsredovisningen för år 1979 för Statsföretag AB till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemstäUan.

Skr. 1980/81:11

Bilaga

Statsföretagsgruppen i sammandrag

9 Konjunkturförbältring ger uppsving för basindustrin och gruppen -resultatet efter finansiella poster närmare 500 Mkr bättre för jämförbara enheter

• Inklusive intäkter och kostnader för näringspolitiska åtaganden uppgår
resultatet efter finansiella poster till 100 Mkr

• Investeringarna ökar - I 765 Mkr utgör 13% av landets industriinves
teringar

• Beslut fatlat om kartongtillverkning i Frövifors samt om- och tillbygg
nad av pelletsverket i Kiruna

9 Gruppens näringspolitiska uppgift vidgad - Kockumsföretagen överförda till Statsföretag enligt riksdagsbeslut Föriusterna för 1979 täckta

9 Soliditeten god men sjunkande ,

0 Antalet anställda nu över 46000

• Ytteriigare resultatförbättring förutses för 1980

Slatsförelagsgruppen i
sammandrag (Mkr)	1970	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979
Fakturerad försäljning	3 592	3947	4441	5606	8063	7923	9747	9 187	10 105	12177
Därav kunder i utlandet (%)	-	-	-	57.9	60.5	51,2	52,7	48.0	.';o.5	50,7
Resultat efter finansiella
intäkter och kostnader	.(X)	158	253	413	1043	353	-437	-1 057	-929	-509
Resultat före boksluls-
disposilioner och skatter	269	193	263	406	987	321	392	-1 395	-523	296
Avkastning på lolalt
redovisat kapital (%)	6.8	4.4	4.9	6.6	12.3	5,0	0.3	-2.8	-1.7	1.0
Soliditet (%)	.9,5	36.1	32.8	33.1	30.7	26,4	.35.3	.''4.3	33.7	30.9
Moderbolagets utdelning
(1979 styrelsens förslug)	0	0	0	TT	36	. 0	0	0	0	0
Investeringar i an-
läggningar	512	740	931	856	1098	1 537	1840	1 503	I.W6	1765
Medelantal anställda	34093	.4 285	35 022	36999	41299	45 957	47 710	42 287	43 690 46458

Skr. 1980/81:11 4

Statsföretag — 10 års utveckling

av Per Sköld

Statsföretag kan i och med årsskiftet 1979/80 se tillbaka på en 10-årig verksamhet. Detta är inte någon lång period i ett företags historia, men det kan finnas anledning att blicka tillbaka för all dra lärdom av det skedda.

Statsföretagsgruppen uppstod genom ett riksdagsbeslut i motsats till andra företagsgrupper, som-organiskt växt fram genom utvecklingen av produkter och marknader. Ett moderbolag bildades med ansvar för 22 direktägda företag. Förväntningarna i samband med etablerandet var ur flera synvinklar höga. Problemen var emellertid stora, ja större än man hade föreställt sig. 1 vissa fall kan man t.o. m. säga att vi först nu börjar finna lösningen på problem som redan från starten - på grund av gruppens helerogena struktur - var inbyggda i företagsgruppen. Ser man till helheten är emellertid Slatsförelagsgruppen idag en väl etablerad och accepterad del av det svenska näringslivet.

Det nya moderbolagets arbetsuppgifter var i första hand all ge den nya gruppen en organisation samt alt utveckla en sammanhållande och fungerande koncern. Det existerade t.ex. inga gemensamma policies för dotterföretagen. Åven modertöretaget skulle samtidigt organiseras och medarbetare rekryteras.

När man blickar tiUbaka på den gångna perioden kan man konstatera, att ett stort arbete nedlagts på att sanera företag och alt strukturera befintliga verksamheter. Nya problem har dock kommit till. Lål mig bara peka på LKAB, som vid gmppens bildande var ell av landels vinslrikaste företag, LKAB brottas sedan några år med svåra problem och stora förluster. För gruppen i övrigt kan konstateras att huvuddelen av företagen hävdar sig gentemot konkurrenterna. Det omfattande sanerings- och strukturerings-arbetet har gett resultat. Därmed inte sagt att vi idag saknar problem av denna typ, men de är dock mindre än för 10 år sedan.

Statsföretags uppgifter kan från tid till annan uppfattas olika. Jag skulle här vilja kommentera den normala kommersiella verksamheten samt de uppgifler av strukturerings- eller saneringsnatur, som riksdag/regering kan ålägga oss. 1 propositionen för Statsföretags verksamhet i samband med bildandel förekommer det som i dagligt tal kallas offertprincipen. Detta innebär alt Statsföretag har skyldighet att avge offert på kostnader -ulöver de rent affärsmässiga - för uppdrag som ägaren/staten kan ålägga Statsföretag. Denna del av verksamheten har under senare år ökat i omfattning och medfört allvarliga problem som kan påverka rörelseresultatet, men också den ekonomisk/finansiella planeringen liksom kapitalförsörjningen. Det är viktigt att finna former för att åtskilja den normala kommersiella verksamheten från de uppdrag ägaren av politiska motiv kan ålägga Statsföretag,

Skr. 1980/81:11 5

Förelag eller ibland hela branscher kan av olika skäl komma i sådana svårigheter, att de ekonomiskt eller finansiellt ej kan drivas vidare med egna resurser. Detta kan medföra problem för sysseslsältningen regionalt eller lokall och motivera ett statligt ingripande, t, ex. via Statsföretag. Det är emellertid viktigt, att man tänker över konsekvenserna för Statsförelag, Man måsle finna de rätta formerna för hur statliga medel för verksamhei av detta slag skall hanteras. På annan plats i vår årsredovisning redogörs för Bokföringsnämndens rekommendationer i denna fråga.

"Vad kommer då detta att innebära för Statsföretag? Redan 1969 beslöt således riksdagen att grundprincipen för Statsföretag var att arbeta efter samma regler som gäller för vilket svenskt företag som

helst, att lönsamhetskravet var på samma nivå som för andra likartade förelag, att Statsföretag inle hade några direki politiska funktioner.

Den ekonomiska utvecklingen under de senaste åren överensstämmer inte med utvecklingen som rådde under tidigt 70-tal. Krav har även rests på regionala insatser och den internationella utvecklingen har medfört betydande störningar för Sveriges tidigare internationellt så starka basindustri. Del allmänna ansvaret för regional industriutveckling kan dock inte läggas på enskilda förelagsledningar, vare sig de är statliga eller privata. Men Statsförelag känner ändock ett ansvar i dessa frågor och har initierat flera aktiviteter för den regionala utvecklingen. På annan plats i denna årsredovisning redovisas åtgärderna inom detta område.

Nuvarande industriminister poängterar att del skall finnas ett avkastningskrav på den lönsamma delen av Statsföretags kommersiella verksamhet. Kravet på utdelning till ägaren är enligt vår uppfattning både viktigt och sunt. Kravet bör dock inle gälla företag eller verksamhet där Statsföretag på slatens uppdrag och mot särskild ersättning har åtagit sig uppgifler inom ramen för närings- och sysselsättningspolitiken, dvs, så länge detta uppdrag pågår. Jag anser del helt naturligt alt utdelningskravet ställs sedan uppdraget slutförts.

Statsföretags verksamhet skall under medbestämmande av de anställda bedrivas så, alt den leder lill en expansiv utveckling av näringslivet och där är kravet på företagsekonomisk lönsamhet - som ställdes redan 1969 - en väsentlig faktor. Man måsle hålla isär den kommersiella verksamheten, som är vår huvuduppgift, och de särskilda program vi av näringspolitiska skäl åtar oss.

För att lyckas med dessa uppgifter är det nödvändigt att effektivt kunna handlägga erforderliga sanerings- och strukturåtgärder. Detta kan innebära att gamla verksamheter försvinner samtidigt som nya tillkommer, varigenom även arbetsuppgifterna för de anställda kan komma alt förändras och i vissa fall medföra geografiska förflyttningar.

Jag har här tagit upp några viktiga frågor som det gäller att finna en lösning på inför framtiden. Del skulle ge Statsföretag en möjlighel alt finna

Skr. 1980/81:11 6

ekonomisk/finansiella spelregler för en sund utveckling, men också en möjlighet för företaget att medverka till lösningen av vissa problem inom ramen för näringspolitiken. Detta är av fundamental betydelse om Statsförelag skall kunna fylla sin uppgift som fullvärdig partner i svensk industriell utveckling.

Skr. 1980/81:11 7

Årsredovisning

Styrelsen och verkställande direktören för Statsföretag AB får härmed avgiva årsredovisning för verksamheten under 1979 (sid 7—82)

Statsföretagsgruppen-Koncernöversikt

Efter den längsta och djupaste lågkonjunkturen under efterkrigstiden har 1979 inneburit en återhämtning. Med en kommersiell resultatförbättring från föregående år för jämförbara enheter på ca 500 Mkr och inklusive av riksdagen beslutade ersättningar för näringspolitiska åtaganden och begränsningar har för första gången sedan 1976 ett positivt resultat uppnåtts. Företagen vid sidan av basindustrin' visar sammanlaget fortsatt god lönsamhetsutveckling.

Verksamhetsåret har präglats av forlsatla massiva invesleringssalsning-ar och omstruktureringar, lill stor del inom ramen för de näringspolitiska uppgifter som ålagts Statsföretag.

Kockumsföretagens (exkl. varvsrörelsen) överförande till gruppen har givit Statsföretag ytterligare en stor,näringspolitisk uppgift vid sidan av Eiser, LKAB och Uddcomb.

Under 1980 kan en fortgående återhämtning förutses. Den successiva uppgången för basindustriproduklerna har inle slagit igenom förrän vid årsskiftet 1979/80. Åven om osäkerhet föreligger om basindustrikonjunkturens varaktighet, innebär de nu gällande prisnivåerna, där dollarkursens utveckling är betydelsefull, att en väsentlig förbättring av resultatet efter finansiella intäkter och kostnader sammantaget kan förutses för basindustrin och därmed också för Statsföretagsgruppen.

I regerinens proposition 1979/80:79 "om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen, m. m," har staten/ägaren genom krav på utdelning aktualiserat och understrukit Statsföretags roll som ett instrument för statens affärsmässiga engagemang under normala affärsmässiga betingelser.

Detta innebär alt verksamheten måste bedrivas så att den skapar tillräckliga resurser för att täcka dess kostnader och utveckling. Om Statsföretag enligt beslut av riksdag och regering utför uppdrag som begränsar det normala affärsmässiga handlandet och/eller innebär nya kostnadskrävande engagemang, kan detla ej utan vidare tillåtas belasta företagsgruppen. Resursbelastningen måsle täckas av uppdragsgivaren.

Statsföretags näringspolitiska verksamhet

Slatsförelagsgruppen har sin tyngdpunkt i den kapitalintensiva basindustrin och utgör en avgörande del av Norrbottens näringsliv. Detta har

' Basindustri: ASSI, Berol Kemi, Beroxo och LKAB

Skr. 1980/81: n 8

haft följdverkningar som påverkal Statsförelags företagsekonomiska anpassning.

Den långvariga lågkonjunkturen under 1970-talet försämrade starkt den företagsekonomiska grunden för stora delar av svensk basindustri och tyngre verkstadsindustri. Basindustrins överlevande och återhämtning kan antingen hänföras till stora sidoordnade resurser (vattenkraft eller skogstillgångar), alternativt till statligt stöd eller statligt övertagande. Omstrukturering inom befintliga finansiella ramar har i många fall ej kunnat ske oavsett ägare. Därtill har resursutflödena varit för starka och kapitalbehoven alltför stora.

1 likhet med andra basindustriföretag av väsentlig regionalekonomisk och sysselsätlningsmässig betydelse med ekonomiska problem har Statsföretag träffat speciella uppgörelser med staten. Gmppen har därigenom fått finansiella resurser för att möjliggöra en fortsatt omvandling av företag inom basindustrin mot normala affärsmässiga betingelser.

Utöver dessa tillskott erhåller Statsföretag ersättning för större förelagsstruktureringar, typ Eiser och Kockumsföretagen.

Slatsförelagsgruppen utövar mot ersättning även andra typer av näringspolitisk verksamhei som av statsmakterna bedömts skall handläggas inom ramen för en i gmnden affärsmässig verksamhet. Hit hör exempelvis främjande av industriell utveckling i Norrbotten (Regioninvest).

För denna verksamhet, eller som täckning för de kostnader som uppstår genom ålagda begränsningar av affärsmässigt handlande, erhåller Statsföretag tillskotl. Dessa tillskotl, eller i förekommande fall upplösning av beskattade reserver som avsatts av tillskott under tidigare år, redovisas i resultaträkningen som extraordinära intäkter. Följande statliga tillskött utgör extraordinära intäkter i 1979 års resultat före bokslutsdispositoner och skatter:

- Upplösning av beskattad reserv i Eiser med 26 Mkr, upplagd för täckande av kostnader i samband med struktureringsarbete (proposition 1977/

78:73)

Skr. 1980/81:11

Statsföretagsgruppen		1979			1978
1978-1979 (Mkr)
Bolag	Fakturerad	Resultat efler	investe-	Medel-	Fakturerad	ResuUat efler
	försäljning	finansiella intäkter och kostnader	ringar	antal anställda	försäljning	finansiella inläkler och kostnader
ABAB	192	3	5	2099	150	4
KabiVitrum	701	—22	155	2 477	624	26
Kalmar Verkstad	339	15	30	1014	292	33
Liber	461	12	8	1 170	403	5
Nyckelhus	163	3	10	324	137	3
Rockvi/ool	743	II	40	2626	618	1
SARA	709	6	50	4476	690-'	6
SMT-Pullmax	324	12	15	1 148	284	-6
Svenska Tobaks AB	1237	267	53	3215	1 126	254
Svenska Torv AB	13	2	1	51	II	1
Delsumma	4 882	309	367	18600	4 335	327
Basinduslriförelagen'	5 809	-592	1328	IS 047	4 766	-lOII
Kockumsförelagen-	479	-60	17	2453	-	-
Övriga dotterbolag	1 168	-66'	53	7 295	1 057	-2.M
Statsföretag AB	-	-82	0	63	0	-22
Koncerneliminering	-161	-18	-	-	-53	31
Statsföretagsgruppen
totalt	12177	-509	1765	46458	10 105	-929

' ASSI. Berol Kemi. Beroxo och LKAB

- Kockums Automation. Kockums Chemical och Kockums Induslri ' varav Eiser -61 Mkr. NJA 60 Mkr och Uddcomb -39 Mkr '' Kostförsörining ingår med 11 Mkr

- Tillskott avseende Eiser för upprätthållande av driften i Norsjö och Sollefteå m. m. med 30 Mkr (proposition 1978/79:43)

- Tillskott avseende Eiser för upprätthällande av driften i Kramfors, Lycksele och Skellefteå m. m. med 25 Mkr (proposition 1978/79: 125)

- Tillskotl avseende Kockumsförelagen för förlustläckning m. m. med 315 Mkr (proposUionerna 1978/79: 124 och 1979/80:79)

- Tillskott lill LKAB med 153 Mkr för att upprätthålla sysselsättning (proposUionerna 1977/78: 96 och 1978/79:87)

- Finansiellt stöd och föriuslläckning avseende LKAB med 200 Mkr (proposition 1978/79: 87) och 440 Mkr (proposition 1979/80:79), se not 6 sid. 32.

- TiUskott avseende Regioninvest för finansiering av industriellt främjande i Norrbotten med 75 Mkr (proposition 1978/79: 127)

- Upplösning av beskattad reserv i Regioninvest med 20 Mkr, upplagd för täckande av kostnader för att åstadkomma en industriell utveckling i Norrbottens län

- Tillskotl avseende Svelab för uppbyggande av två regionala investmentbolag m. m. med 35 Mkr (proposition 1978/79: 123, NU 1978/79: 59)

- Tillskotl avseende marknadsföringsåtgärder och förvärv av marknadsföringsbolag (Serva Promotion) med 20 Mkr (proposition 1978/79: 127)

Skr. 1980/81:11

- Tillskott för finansiering av Svenska Petroleum med 60 Mkr (proposition 1979/80: 33)

- Tillskotl avseende Uddcomb för föriuslläckning med 36 Mkr (proposition 1979/80: 79)

- Till detta kommer 32 Mkr avseende ASSls investeringar för förbränning av fasta bränslen i Lövholmen. Tillskottet har skett inom ramen för statens generella stöd för utveckling på energiområdet.

Bland extraordinära kostnader märks avsättningar till beskattade reserver på 219 Mkr i anslutning fill den redovisningsmässiga behandlingen av ovan nämnda tillskott. Till detta kommer lämnat tillskott lill Svenska Petroleum om 60 Mkr.

Närmare redogörelse om statliga tillskotts påverkan på Statsföretagsgruppens resultat återfinns under "Slatsföretagsgruppens redovisning -kompletterande uppgifter", sid. 58.

Försäljning	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979
(Mkr)
ASSI	945	1665	1238	1.501	1820	2371	2897
Berol Kemi	247	476	416	474	516	572	558
Eiser	-	-	-	-	-	686	719
KabiVilrum	286	305	377	448	5,36	624	701
Kalmar Verkstad	62	67	105	152	219	292	339
Liber	167	196	281	326	362	403	461
LKAB	1480	2042	1846	20.S9	1624	1823	2174
NJA	655	994	968	872	978	40	56
Rockwool	-	-	lor	455	571	618	743
SARA	375	423	48!	549	588	690	709
SMT-Pullmax	75	172	206	242	229	284	324
Svenska Tobaks AB	481	629	811	927	972	1 126	1237
Uddevallavarvel	405	566	410	833	-	-	-
Övriga bolag	428	528	683	909	772	576	1259-
Summa	5 606	8 063	7923	9 747	9187	10 105	12177
avser 1/10-31/12
- varav Kockumsförelagen 479 Mkr

Konjunktur och försäljning

Bedömningen i samband med föregående års bokslut om konjunktursituationen och gruppens positiva utveckling under 1979 har i huvudsak besannats. Sålunda härden fakturerade försäljningen under 1979ökat med närmare 21 % tUl 12 177 Mkr (10 105 Mkr). För Jämförbara enheter innebär detta en ökning med ca 15% mot förväntade 10 ä 12%. Av försäljningsökningen på ca 2000 Mkr svarar basinduslriförelagen, och då främst ASSI, för hälften och de tillkommande Kockumsförelagen (period I6juni-dec) för knappt 500 Mkr.

ASSI ökade sin försäljning med 526 Mkr till 2 897 Mkr (2 371 Mkr), en ökning med 22%. Anläggningarnas kapacitetsutnyttjande var högt. Prisnivån kunde höjas efter hand. En del av prisförbättringarna gick dock förio-

Skr. 1980/81:11 11

rade genom dollarkursens nedgång. Viss dämpning i tillverkningen har också framtvingats genom brist på råvara.

Bland de företag i Slatsförelagsgruppen som ökal sin försäljning utöver gruppens genomsnitt märks förutom ASSI liksom föregående år ABAB. som ökat med 28% fill 192 Mkr (150 Mkr), Berol Kemi/Beroxo, LKAB, Nyckelhus, Regioninvest och Rockwool.

ABABs försäljningsökning är fill en del hänföriig till nyförvärv men i huvudsak till tidigare arbetsområden. En avsevärd utökning av bolagets uppgifler inom T-banenätel i Slockholm har t. ex. kommit lill stånd.

Berol Kemis försäljning uppgick lill 558 Mkr (572 Mkr). 1 1979 års siffror ingår då inte den till Beroxo AB övertörda försäljningen till externa kunder av främst Oxo-produkler och lösningsmedel. Dessutom ingår Division SO AB enbart med verksamheten för 9 månader 1979. För Jämförbara enheter ökade försäljningen med 22%.

Beroxo. Under 1979 uppgick försäljningen till 179 Mkr. Försäljningen 1978 för motsvarande produkter var 126 Mkr och redovisades inom Berol Kemi. Den 42-procentiga ökningen beslår lill 2% av volymökning och till 40% av pris-/mixförändringar.

LKABS försäljningsökning med 19%' till 2 174 Mkr (I 823 Mkr) är förhållandevis begränsad för att vara i äterhämtningsfasen i ett sä konjunkturkänsligt och kapitalintensivt förelag. Orsakerna finner man i systemet för prissättning inom malmbranschen. Marknadsförändringarna slår i princip inte igenom annat än efter årligen återkommande förhandlingar. Medan den genomsnittliga prisnivån för försålda produkter 1979 höjdes med 10% (-12%) beräknas uppgången 1980 lill 25-30%.

Nyckelhus fortsätter att la marknadsandelar och tillhör nu med sin försäljning på 163 MKr (137 Mkr) de tre-fyra största företagen på stycke-husmarknaden. Expansionen sker på volymhussidan medan de blockade husen liksom tidigare minskar i antal.

Regioninvest. som har till syfte alt främja industriell utveckling i Norrbotten, har under året fördubblat sin försäljning. Ökningen lill 40 Mkr (21 Mkr) är i allt väsentligt hänföriig lill olika förelagsförvärv.

Slatsföretagsgruppens försäljning på utländska marknader har. främst som en följd av ökningen i basindustriföretagen, ökal väsentligt. För 1979 uppgick gruppens utlandsförsäljning till 6 172 Mkr (5 104 Mkr). Härav avsåg 5 272 Mkr, 85 %, kunder i Europa, 437 Mkr, 7 %. kunder i Nordamerika samt 462 Mkr, 8 %, i övriga världen. Försäljningen utanför Europa och Nordamerika är därmed i stort sett oförändrad mol 1978 medan försäljningen till kunder i Nordamerika ökat med en tredjedel.

Av den totala utländska försäljningen svarar basinduslriförelagen för 70%. Bland övriga företag har Eiser, KabiVitrum, Kalmar Verkstad, Kockums Industri, SMT-Pullmax och Tobaksbolaget den största försäljningen.

Skr. 1980/81:11

Resultat	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979
(Mkr)
ASSI	111	479	71	-46	-363	-280	-84
Berol Kemi	6	110	16	-46	-81	-56	0
Eiser	-	-	-	-	-	-107	-61
KabiVilrum	19	25	31	23=	28=	26	-22
Kalmar Verkstad	0	0	11	22	31	33	15
Liber	2	2	-2	"2	5	5	12
LKAB	216	370	322	22	-620	-675	-492
NJA	34	-24	-172	-713	-129	-83	60
Rockwool	-	-	9'	32	24	1	11
SARA	-19	1	3	1	6	6	6
SMT-Pullmax	3	13	15	20	6	-6	12
Svenska Tobaks AB	119	149	204	227	232	254	267
IJddevallavarvel	60	39	29	85	-	-	—
Övriga bolag	-138	-121	-184	-66	-196	-47	233'
Summa	413	1043	353	-4.37	-1 057	-929	-509
avser I/10-3I/I2
- exkl Linson
' varav Kockumsföretagen -60 Mkr

Resultat

Den under 1979 fortgående konjunkturförbättringen har, tillsammans med de åtgärder som vidtagits under de senaste krisåren, medfört en kraftig resultatuppgång. Rörelseresultatet före avskrivningar har således förbättrats med ca 500 Mkr till 558 Mkr (59 Mkr).

Åven om rörelseresultatet efler avskrivningar förbättrats lill -59 Mkr ( — 511 Mkr) har den successivt höjda räntenivån samt ökad upplåning inneburit alt resultatet efter Jinansiella intäkter och kostnader uppgått lill -509 Mkr (-929 Mkr). Då har emellertid kostnaderna belastat rörelsen men ersättningen för de näringspolitiska uppdragen redovisats som extraordinär intäkt i resultaträkningen. En övergång lill de regler som Bokföringsnämnden anvisat och som bl.a. innebär att statliga stöd för en kostnad får redovisas som en reduktion av denna kostnad, skulle medföra all resultatet efter finansiella intäkter och kostnader efler statliga tillskott uppgick fill 97 Mkr. (För närmare information om resultatutvecklingen, tolkad enligt Bokföringsnämndens anvisningar, se avsnittet "Statsföretagsgruppens redovisning - kompletterande uppgifler", sid 59,)

Resultatet jöre bokslutsdispositioner och skatter, som innefattar extraordinära intäkter och kostnader och därmed all statlig ersättning, uppgår lill 296 Mkr (-523 Mkr). Det är en uppgång med drygt 800 Mkr varav soliditetsförstärkande statliga tillskott till LKAB respektive Kockumsförelagen med sammanlagt 264 Mkr ingår som extraordinära intäkter.

Statsföretagsgruppens resultat efter finansiella intäkter och kostnader har exkl. Kockumsföretagen och LKAB utvecklats från -254 Mkr 1978 till 43 Mkr 1979, en förbättring med ca 300 Mkr. LKABs föriust är således trots en resultatförbättring på ca 180 Mkr i samma storleksordning som den

Skr. 1980/81:11 13

samlade Statsföretagsgruppens underskott på denna resultatnivå, -509 Mkr.

Bland de många bolagen med positivt resultat märks ABAB med ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 5 Mkr (4 Mkr), Kalmar Verkstad med 15 Mkr (35 Mkr), Kockums Automation med I Mkr, Liber Grafiska med 12 Mkr (5 Mkr), NJA med 61 Mkr (-53 Mkr), Nyckelhus med 4 Mkr (3 Mkr), Rockwool med 13 Mkr (5 Mkr). SARA med 9 Mkr (6 Mkr), SMT-Pullmax med 12 Mkr (-7 Mkr), Svenska Torv med I Mkr(l Mkr) saml Svenska Tobaks AB med 264 Mkr (238 Mkr).

ABAB arbetar främst i konkurrens med del väsentligt större Securitas. Marknaden domineras i det närmaste helt av dessa två företag. Genom expansion in på nya arbetsområden söker därför bolaget skapa en bredare bas för sin bevakningsverksamhet. I hård konkurrens erhöll ABAB Skyddsbevakning AB ett femårigt kontrakt avseende Luftfartsverkets flygplatser. Under sommaren övertog ABAB den värdelransportverksam-het som tidigare bedrivits i samarbete med ASG. Dessa och en rad övriga aktiviter och nya engagemang pressade ABABs resultat. Resultatet har påverkats av en extraordinär intäkt på drygt 2 Mkr genom alt lokalvårdsverksamheten försålts till ASAB.

Kalmar Verkstads återgång till mer normala vinstnivåer var väntad. Stora omställningar i form av omorganisationer, modellbylen och produktionsomläggningar liksom införande av datoriserade styrsystem har ägt rum. Under en tvåårsperiod har hela produktsortimentet på trucksidan förnyats och kan nu anses vara marknadsledande. Bolaget har haft stora problem med SJs nya rälsbussar. Dessa tillverkas på beställning från Fiat, som svarar för konstruktion och levererar allt material. Strejker m.m. i Italien saml konstrukiionsändringar har inneburit betydande förseningar och därmed förknippade extrakostnader.

Kockums Automation, som ingår i Stalsföretagsgmppen sedan den 16 juni 1979, tillverkar och säljer automatik (mät- och styrutrustningar) samt akustiska signalapparaler, huvudsakligen för fartyg och sågverk. Medan konjunkturen inom det förstnämnda området varit fortsatt svag har sågverksindustrin under 1979 uppvisat en högre investeringsnivå än tidigare.

Liber Grafiska noterade 1979 sill bästa resultat hitlills. Flertalet divisioner redovisade resultatförbättringar. De största bidragen kommer från LiberFörlag och LiberLäromedel.

NJA. Stälrörelsen i Norrbottens Järnverk (NJA), överiördes vid årsskiftet 1977/78 lill SSAB Svenskt Stål AB. Bolaget, vars tillgångar i allt väsentligt är av finansiell karaktär, bedriver viss handelsverksamhet.

Nyckelhus' leveranser av hus understeg planerat antal. Den stränga vintern i början på året medförde ell bortfall av leveranser som ej kunde alertas senare under året trots en rekordartad orderingång i slutet av året. Efler omorganisation och förvärv av ytterligare fabriksanläggningar förväntas en fortsatt kraftig expansion under 1980. Som en följd av bl.a.

Skr. 1980/81:11 14

igångkörningskostnader vid de nya anläggningarna kommer dock vinstmarginalen alt ligga på en relativt låg nivå.

Rockwools resultatutveckling har trols starka positiva inslag ännu inle uppfyllt ställda förhoppningar. Den svaga byggmarknaden under första halvåret har inte kunnat kompenseras av den starka efterfrågan under senare delen av året. Produktionsproblem inom Division Isolerprodukter och fortsatta myckel.kraftiga råvaruprishöjningar liksom fortsalt otillfredsställande utveckling inom Division Laxå Bruk har också dämpat resultat-uppgången.

Utvecklingen under 1979 i kombination med nyemission har dock inneburit all bolagels ekonomiska ställning stärkts i Jämförelse med 1978. En utbyggnad av nya produktionsresurser inom Division Isolerprodukter har skett samtidigt med en väsentlig utveckling av processen för tillverkning av mineralull. Med en ny datorstyrd process tillverkas nu en ny generation isoleringsprodukter.

SARA har över förväntan kunnat kompensera sig för del resullatbortfall på ca 20 Mkr, som spelautomatförbudet från årsskiftet 1978/79 inneburit. Delta har i första hand kunnat ske genom en i lid inledd omstrukturering och diversifiering av företagels verksamhet. De nya produktionsområdena - hamburgerrestauranger. personalresiauranger, Winn-hotell m.m. -vilka svarar för 35% av SARAs omsättning, har starkt bidragit lill resultatet. SARAs hotell- och restaurangverksamhet har som helhet väsentligt förbättrat sin lönsamhet.

SMT-Pullmax resullatuppgång beror helt på den framgångsrika svarvverksamheten, som svarar för ell resultat som väsentligt överstiger företagels totalresultat. Under 1979 har de s.k. CPC-systemen introducerats. Med CPC (Compulerized Part Changer) avses ett integrerat detaljhanteringssystem som styrs från maskinernas datoriserade styrenheter. Systemet programmeras i samband med detaljprogrammeringen av bearbetningsmaskinerna och är så flexibelt att övervägande antalet detaljer kan hanteras utan omfatiande omslällningsarbeten.

Svenska Tobaks ABs resullatuppgång kan hänföras lill en volymökning i moderbolaget men även till ell förbättrat fmansnetto. Cigarrettförsäijning-en ökade volymmässigt med 2% jämfört med 1978. Den svenska cigarrett-marknaden utvecklas som i flera andra länder i riktning mol lågtjärepro-dukler, USA är alltjämt bolagets viktigaste exportmarknad. Piptobaken Borkum Riff och dess varianter är den dominerande exportprodukten. Produktionsstrukturen i Tobaksbolaget genomgår fn en genomgripande förändring. En omflyttning av produktionen mellan de olika fabrikerna pågår i syfte all renodla tillverkningen av de olika produktionsslagen.

Stora företagsekonomiska anpassningsuppgifter präglar framför allt följande dotterbolag: ASSI, Berol Kemi/Beroxo, Ceaverken, Eiser, KabiVilrum, Kockums Industri, LKAB och Uddcomb.

De stora skillnader i inriktning som finns i det skogsindusiriella konglo-

Skr. 1980/81:11 15

meratel ASSI motsvaras av en splittrad resultatbild. Resultatet före bokslutsdisposifioner och skatter på -50 Mkr (-225 Mkr) är en kombination av goda. i vissa fall mycket goda, resultat inom förädlingsindustrin och stora förluster inom bulkproduklionen. Den successiva prisnivåhöjningen under året har dock medfört ett sammantaget positivt resultat mol slutet av året. Åven om en positiv resultatnivå förväntas även för 1980 kvarstår många väsentliga problem, problem som ASSI i flera avseenden delar med svensk skogsindustri i övrigt.

Avgörande för den långsiktiga återhämtningen blir tillgången på och kostnaden för råvara och energi, den allmänna svenska kostnadsutvecklingen och givetvis den fortsatta konjunkturutvecklingen inom OECD.

Berol Kemis resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick 1979 till 2 Mkr (-63 .Mkr). Av resultatförbättringen på 65 Mkr hänför sig 27 Mkr lill förbättring av rörelsen till följd av omstrukturering och gynnsammare efterfrågestruklur. Resterande 38 Mkr kan i väsentlig utsträckning hänföras till positiva effekter av genomförd finansiell rekonstruktion saml till aktieägartillskott från Statsföretag för läckande av extraordinära avvecklingskostnader.

Beroxo. 1 avvaktan pä att Oxo-anläggningen las i drift utgörs verksamheten av den från Berol Kemi övertörda industrikemiska verksamheten och en omfattande tradingverksamhet, del senare ett led i marknadspenetrationen för den stora egenproducerade volymen för Oxo-anläggningen. Uppbyggnaden av organisation och marknadsdispositionen inför produktionsstarten har medfört att resultatet före bokslulsdispositioner och skatt blivit kraftigt negativt, -17 Mkr,

Ceaverken har hårt drabbats av den extrema prisuppgången på silver. 1 resultatet före bokslulsdispositioner och skatter om -17 Mkr (-16 Mkr) ingår även extraordinära kostnader om 4 Mkr för avvecklingen av den volymmässigt stora och sedan lång lid förlustbringande försäljningen på USA.

För KabiVitrum har 1979 inneburit mycket hårda påfrestningar. 1 slutskedet av ett omfattande investeringsprogram med stora kapitalkostnader har bolaget inte förmått hålla uppe de senaste årens kraftiga försäljningsexpansion. Den internationella ökningen går långsammare än beräknat. Företaget har under de senaste åren förvandlats från ett huvudsakligen hemma-marknadsorienterat förelag till ett internationellt läkemedelsföretag med mer än hälften av försäljningen utanför Sverige. Mot bakgrund av den sänkta resullalnivån, främst hänföriig till nutrilionsprogrammet - resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till -22 Mkr (27 Mkr) -utreder Statsföretag och KabiVitrum sedan slutet av 1979 gemensamt bolagels situation.

Trots att LKABs resullatsitualion endast förbättrats i begränsad utsträckning måste utgångsläget inför kommande år bedömas som mer gynnsamt. Dels har försvagningen av bolagets finansiella bas begränsats genom

Skr. 1980/81:11 16

statliga tillskotl, dels har efter flera ärs prisslagnalion 1980 ärs prisavtal • givit ett utfall som bedöms ge en väsentlig positiv resultatutveckling. Till detla kommer att arbetet på att effektivisera verksamheten och förbättra konkurrenskraften nu ger påtagliga utslag. Under de tre senaste åren har, trols ökad produktion och en ökad lönenivå på ca 30%. produktionskostnaderna totalt sett icke ökal. Elförbrukningen har t. ex. minskat och oljeförbrukningen och ullägg för material har varit oförändrade. LKABs resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till -62 Mkr (-367 Mkr). Då har emellertid resultatet påverkals med 508 Mkr genom statliga tillskott. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till -492 Mkr (-675 Mkr).

Åven om grunden för LKABs verksamhei även i fortsättningen kommer alt utgöras av Järnmalm och dess olika specialprodukter kommer bolagets expansion främst att ske inom andra områden. Det gäller andra metaller, induslriråvaror, apatit samt fasta energiråämnen, bl, a. kol. Bolaget satsar även på internationell försäljning av know-how, teknik och utmstning för gruvbrytning och transporter.

Verksamheten i och resultatet för de tre struklurföretagen Eiser, Kockums Industri och Uddcomb har påverkats av de politiska förutsättningar och begränsningar som gällt och de statliga ersättningar som erhållits.

1979 var Eisergruppens andra verksamhetsår. Verksamheten inriktades mot alt lösa koncernens mest akuta problem som bl. a. omfattat det statliga uppdraget all vidmakthålla verksamheten vid företagels norrlandsfabriker. Resultatet efter finansiella inläkler och kostnader uppgick, sedan rörelsens kostnader minskats med bl.a. äldresiöd på 32 Mkr, till -61 Mkr (-107 Mkr). Av underskottet faller 23 Mkr på verksamheten vid koncernens norrlandsenheter. Efter upplösning av beskattade reserver och statliga tillskott avseende norrlandsenheterna uppgår företagets resultat före bokslulsdispositioner och skaller lill -6 Mkr (42 Mkr). Delta medför självklart alt den statliga målsättningen enligt proposition 1977/78:73 att förelaget skall uppvisa nollresultat 1980 blir svår att uppfylla. För att klariägga Eisers kapitalbehov pä längre sikl har en genomgripande översyn av gruppens framlida struktur och finansiering igångsatts.

Verksamheten i Kockums Industri omfattar huvudsakligen utveckling, tillverkning och marknadsföring av maskiner och anläggningar för sågverksindustrin, hyvelmaskiner, skogsbruksmaskiner och tunga fordon för entreprenadarbeten. Resultatet före bokslulsdispositioner och skatter uppgick till -7 Mkr. Då har emellertid resultatet påverkats av statliga tillskott i enlighet med regeringens propositioner 1978/79: 124 och 1979/80:79 avseende bl.a. bolagets överförande lill Slatsförelagsgruppen. En genomgripande översyn av hela företaget har inletts. Översynen sker med konsulthjälp och utmynnar successivt i åtgärdsprogram inom del totala rekon-struktionsprojektel för företagel. Förelagets problem är hänföriiga lill

Skr. 1980/81:11 '7

bl. a. överkapacitet inom skogsmaskinbranschen. Därtill kommer en överdimensionerad administration med bristfälliga hjälpmedel och styrinstrument.

Uddcombs verksamhet har även under 1979 visat stora underskott. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter som uppgick till -3 Mkr (18 Mkr) har påverkats av statliga tillskott om 36 Mkr mot 114 Mkr 1978. Årets resultat har påverkats av ett ökal nedskrivningsbehov av produkter under arbete, vilket främst förorsaklas av längre lillverkningstider (bl.a. betingat av högre kvalitetskrav), låg volym i verkstaden samt leveransförseningar. Situationen för bolaget är oförändrat svår. De försök som görs att utveckla bolaget mol nya områden sker under myckel stark konkurrens från bl. a. världens övriga reaktorkomponenllillverkare. Dessutom går delar av den internationella varvsindustrins alternativa tillverkning in på dessa områden. En partsammansatt utredningsgrupp arbetar sedan 1979 med en strategisk utredning avseende eventuella lönsamma verksamhets-alternativ. Arbetet som bedrivs med hjälp av konsulter oeh i nära samarbete med Statsförelag skall ligga till grund för SlalslÖrelags diskussioner med och eventuell hemställan till staten under hösten avseende Uddcombs framlid.

Investeringar	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979
ASSI	40	203	208	286	189	320	635
Berol Kemi	6	20	97	125	95	241	.34
Eiser	-	-	-	-	-	12	19
KabiVilrum	25 "	15	20	65	95	140	155
Kalmar Verkstad	1	3	38	8	20	22	30
Liber	3	12	15	4	5	22	8
LKAB	339	290	364	578	558	397	388
NJA	339	321	439	335	349	16	—
Rockwool	-	-	5	22	64	123	40
SARA	16	12	9	53	->->	36	50
SMT-Pullmax	2	10	16	22	5	12	15
Svenska Tobaks AB	13	2	21	30	26	30	53
Uddevallavarvel	16	105	193	225	-	-	-
Övriga bolag	56	84	112	87	75	25	338'
Summa	8.56	1098	1537	1840	1 503	1396	1765

varav Beroxo 272 Mkr och Kockumsföretagen 17 Mkr

Investeringar och lagerutveckling

Den redan tidigare höga investeringsnivån har höjts ytterligare och uppgick för Slatsförelagsgruppen totalt lill I 765 Mkr (I 396 Mkr). Huvuddelen eller 1 328 Mkr avser basinduslriförelagen. Hela investeringsökningen är således i allt väsentligt hänföriig till ASSI. Berol Kemi/Beroxo och LKAB. KabiVitrum investerar mest bland övriga bolag och dess investeringar på 155 Mkr (140 Mkr) svarar för mer än en tredjedel av de 437 Mkr som under året investerats i dessa bolag. De senaste årens investeringsprogram har 2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr II

Skr. 1980/81:11 18

inneburit att gruppen produktionsresursmässigl står väl rustad för framliden.

ASSI är nu det företag som investerar mest i gruppen med 635 Mkr (320 Mkr). Med statligt stöd genomförs en utbyggnad av Karisborgsverkens kapacitet för blekt långfibrig massa. Investeringen är kostnadsberäknad till 565 Mkr. Den innefattar uppförande av ny fiberlinje och stora miljömässiga reinvesteringar och är primärt sysselsätlningsmässigt motiverad. I Lövholmen. Piteå, avslutas en ombyggnad för ökad användning av björkmas-saved. Därigenom frigörs barrmassaved för Karlsborgs bruk. Under året har även en stor anläggning för framställning av bestruken kartong påbörjats i Frövifors. Investeringen som bygger på oblekt massa som utgångsmaterial lör kartonger beräknas till 750 Mkr, Anläggningen skall tas i drift hösten 1981.

Investeringarna som uppgick lill 34 Mkr i Berol Kemi och 272 Mkr i Beroxo. avser i huvudsak Oxo-projektet. Delta innebär uppbyggnad av en anläggning i Stenungsund för tillverkning av oxo-alkoholer och mjuknings-medel. Projektet som i allt väsentligt mekaniskt lärdigställis vid årsskiftet 1979/80 tas nu successivt i produkfion under förslå halvåret 1980. Delvis lill följd av den försening som uppställ i färdigställandet av anläggningen har projektet fördyrats. Anläggningsinvesteringen bedöms uppgå till 750 Mkr. Projektet stöds av ett statligt kapitaltillskott på 300 Mkr motiverat till väsentlig del av sysselsättnings- och handelsbalanseffekler.

LKABs investeringar uppgick till 388 Mkr (397 Mkr). Arbetet med den nya 775-metersnivån i Kiruna fortsätter. Projektkostnaderna som hittills uppgått ill 642 Mkr beräknas totalt uppgå lill 1.1 ä 1,2 miljarder kr. Med förväntat statligt slöd på 200 Mkr som grund har en utbyggnad av pelletsverket i Kiruna påbörjats. Projektet är kostnadsberäknat till 420 Mkr.

KabiVitrum. Satsningarna inom ramen för tidigare beslutat investeringsprogram avseende forskningsanläggningar och ytterligare produktionskapacitet har foitsatt.

StalslÖretagsgruppens totala lagervärde vid utgången av 1979 uppgick till 3 535 Mkr (2 915 Mkr). Ökningen är i huvudsak hänföriig till alt Kockumsföretagen tillförts Statsföretag. Huvuddelen av varulagret kan hänföras lill tre bolag, ASSI med 780 Mkr, Svenska Tobaks AB med 542 Mkr och LKAB med 491 Mkr. LKABs malmlager uppgick vid årets slut lill 5 Ml (8 Ml). Svenska Tobaks ABs varulager utgörs huvudsakligen av råtobak.

Struktur

Genom beslul av riksdagen (proposition 1978/79: 124) godkändes ett avtal mellan staten och Kockums AB enligt vilket staten förvärvade Kockums varvsrörelse m.fl. företag i Kockumskoncernen. 1 enlighet med riksdagens bemyndigande överfördes den 15 juni 1979 aktierna i några av

Skr. 1980/81:11 19

dessa, Kockums Industri, Kockums Automation och Kockums Chemical, ulan vederlag till Statsföretag. Statsföretag erhöll 50 Mkr för all läcka den beräknade förlusten för år 1979 och för att stärka soliditeten i företagen.

Varulager	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979
(Mkr)
ASSI	250	428	681	846	884	759	780
Berol Kemi	-	88	108	120	133	87	116
Eiser	-	-	-	-	-	186	222
KabiVitrum	79	103	117	129	165	218	214
Kalmar Verkstad	5	20	41	48	73	103	143
Karlskronavarvel	88	93	171	173	-	-	-
LKAB	236	277	734	947	1045	565	491
NJA	302	425	721	607	821	4	—
Rockwool	-	-	29	42	50	39	53
SMT-Pullmax	32	69	93	105	128	143	178
Svenska Tobaks AB	265	339	367	412	472	511	542
Uddcomb	48	107	III	164	140	1.34	183
Uddevallavarvel	250	266	485	366	-	-	-
Övriga bolag	146	146	122	242	243	166	613'
Summa	1701	2 361	3 780	4 201	4 1.S4	2915	3535

Varav Kockumsförelagen 362 Mkr

Statsföretag överlog vidare ulan vederiag en fordran pä Kockums Industri på 165 Mkr. Efter utredning har Statsföretag i en skrivelse till indusiri-deparlementel av den I5januari 1980 med hänvisning till riksdagens beslut alt Statsföretag inle skulle belastas finansiellt/ekonomiskt, anhållit om ytterligare kapitaltillskott och ell rekonslruklionslån. 1 proposition 1979/ 80: 79 föreslår regeringen att riksdagen skall besluta all Statsföretag skall erhålla 265 Mkr år 1979 avseende Kockumsföretagen.

Kockums Automation arbetar huvudsakligen inom produktområdena fartygsautomatik, sägverksautomatik och IJudsignalapparaler. Kockums Industri tillverkar och försäljer skogsbruksmaskiner, hyvelmaskiner, maskiner och anläggningar för sågverk samt truckar för tyngre transporter. Kockums Chemical bedriver utvecklingsarbete inom området biokemi. Sammanlagt har företaget ca 2 500 anställda oeh omsätter ca 800 Mkr.

Kalmar Kockum AB. Under 1979 bildades bolaget oeh frän den I januari 1980 övertogs transportdivisionen i Kockums Industri AB. Bolagsledningen är identisk med Kalmar Verkstads koncernledning. Vid utgången av 1980 avses Kalmar Verkstads-gruppen vara överiörd fill Kalmar Kockum AB och dess enheter ingå som självständiga dotterbolag i Kalmar Kockum AB.

Regioninvest i Norr AB. som har lill syfte att "stimulera industriell utveckling i Norrbotten län" överfördes per den I januari 1979 till Statsföretag AB frän tidigare ägaren NJA.

Serva Promotion AB förvärvades per den I januari 1979 från Euroc för statliga medel som erhållits för "särskilda ätgärder ifråga om marknadsfö-

Skr. 1980/81:11 20

ring av produkter från enskilda och statliga förelag i bl.a. Norrbotten" (proposition 1978/79: 127).

Statsföretag Contracting AB bildades den 29 juni 1979, Bolagels uppgift är att under utnyttjande av inom Slatsförelagsgruppen befintlig know-how och andra resurser marknadsföra anläggnings- oeh systemleveranser på export. Bolaget skall även samarbeta med förelag utanför gruppen.

Bland dotterbolagens förvärv och försäljningar märks ABABS förvärv av Svenska Vakt B Svärd AB och Örebro Nattvakt AB. Dessa och andra dotterbolag lill ABAB har fr.o.m. I januari 1980 sammanförts under namnet ABAB Svenska Vakt AB. ABAB Totalskydd AB kommer dock att även under 1980 drivas som ett självständigt förelag. ASSI har förvärvat tre av HSB:s fönsterindustrier. De har organisatoriskt inlagts i det tidigare EssBo-företaget Etri Fönster AB. Berol Kemi har under året förvärvat Domsjö Kemiska Fabriker från Mo och Domsjö AB. Division SOAB har överlåtits till AB Wilhelm Becker. Nyckelhus har förvärvat en volymhus-fabrik i Tjörnarp. Regioninvest I Norr AB har förvärvat Mining Transportation Co AB i Kiruna. Redovisningsinvest i Norr AB, Luleå och Suna Verkstads AB (tidigare Erlandsson & Söner AB). Serva Promotion har under året förvärvat agenturförelaget Carlén & Co samt sålt sill engagemang på vapensidan lill FFV. Svenska Tobaks AB förvärvade Jede-Auto-maler AB i Mariestad. Svelab har avyttrat sitt dotterbolag Mekansam lill medarbetarna i bolaget.

Finansiering och soliditet

Under 1979 upptog Statsföretag AB ett svenskt obligationslån på 150 Mkr. Vidare genomförde ASSI en konvertering på euromarknaden genom återbetalning av tidigare upptagna medium-term-lån på 66 miljoner US-dollar saml uppläggning av ett nytt lån på 91 miljoner US-dollar.

Det kortfristiga kommersiella kreditflödet hanteras inom Statsföretagsgruppen av respektive företag. Däremot har större delen av kapitalmarknadsupplåningen såväl i Sverige som i utlandet ombesörjts av Statsföretag AB. Undantagen i fråga om publik upplåning har främst gällt ASSI och LKAB såväl avseende medelfrislig som långfristig upplåning. Det kan förutses all även andra av gruppens förelag kommer att direkt kunna la kapitalmarknadens resurser i anspråk.

Investeringsvolymen har legat på en oförändrat hög nivå. Likviditeten har kunnat bibehållas beroende på resultatförbättring men framförallt som följd av statliga ersättningar för näringspolitiska åtaganden. Detta har även medfört alt soliditeten kunnat upprätthållas.

Skr. 1980/81:11 21

Personal

Genom riksdagens beslut erhöll Eiser under 1979 statligt kapitaltillskott för att under tiden 1979-01-01-1980-06-30 upprätthålla driften vid enheterna i Norsjö och Sollefteå. Kapitaltillskott har också erhållits för all trygga driften vid enheterna i Kramfors. Lycksele och Skellefteå under 1979. För båda dessa tillskott gäller, att viss del får utnyttjas för att till de berörda orterna föriägga annan verksamhet.

Genom nyetablering av förelag för alternativ sysselsättning har under 1979 ca 130 personer överförts från lekolillverkningen. Genom dessa förändringar har lekolillverkningen i Kramfors helt upphört, Åven i Norsjö beräknas under 1980 all lekolillverkning upphöra. För de 40 kvarvarande lekoanställda i Lycksele pågår utredningar om alternativ sysselsättning. Beträffande Skellefteå har försöken all skapa nya arbetstillfällen tills vidare blivit resullallösa. Av denna anledning tvingades Eiser minska personalstyrkan i Nordkonfeklion AB från ca 225 anställda lill ca 90 anställda.

Införlivandet av Kockums Induslri AB, Kockums Automation AB och Kockums Chemical AB med sammanlagt ca 2500 anställda i Statsföretags-gruppen har inneburit ell stmklureringsarbete av delvis ny karaktär. Åven inom personalområdet har denna arbetsuppgift krävt betydande insatser, i första hand avseende klarläggande, analys och hantering av rekonstruktionens konsekvenser för personalen.

Det ramavtal om medbestämmande som slöts mellan SFO och LO/PTK i mars 1979 har under året fullföljts med överenskommelser på branschnivå. De lokala parterna i företagen arbetar nu med att utforma den praktiska tillämpningen genom företagsanpassade avtal. Utgångsläget är därvid -vid sidan av del centrala avtalet - de medbeslämmandesystem som under 70-lalels utvecklingsarbete vuxit fram i respektive företag.

Utsikter för 1980

För många av förelagen ter sig utsikterna lör 1980 gynnsamma. Så är förhållandet för ABAB. ASSIs enheter för wellpapp och förpackningssystem liksom för Kalmar Verkstad, Liber, Kockums Automation, Nyckelhus, Rockwool, Tobaksbolaget m.fi. StalslÖretagsgruppens försäljning väntas öka med närmare 20%. Som en följd av alt förlusterna i LKAB kraftigt begränsas torde resultatet av verksamheten också förbättras för Slatsförelagsgruppen totalt. Investeringarna väntas jämfört med 1979 öka med över 20%.

Skr. 1980/81:11

Statsföretagsgruppens resultaträkning (Mkr)

Not I

1979

1978

Rörelsens inuikier Fakturerad försäljning (nol 2) Övriga rörelseintäkler

Rörelsens kostnader Tillverknings-, försäljnings- och adminislralionskoslnader (not 3)

Rörelseresultat före avskrivningar

Avskrivningar enligl plan (nol 41

Goodwill

Pågående nyanläggningar

Maskiner och inventarier

Byggnader

Mark och övrig fast egendom

Övrigt

Rörelseresulfat efter avskrivningar

Finansiella inläkler Utdelning på aktier Ränleinlåkler Övrigt (not 5)

Finansiella kostnader Räntekostnader Övrigt (not 5)

Resultat efter finansiella intäkter oeh kostnader

E.xlniordinäni inläkler

Tillskoll från stålen (not 6)

Upplösning av beskådade reserver (not 7)

Realisationsvinst vid försäljning

av anläggningstillgångar (nol 8)

Övrigt (not 9)

E.xlraordiniira kosinadcr

Åleiföring lill staten av tidigare

inollaget aklieägarlillskotl

Avsättning till beskallade reserver (nol 10)

Nedskrivning av anläggningstillgångar (nol 11)

Avsättning lill reserv för aktier (nol 12)

Resullal efler finansiella inläkler och

kostnader i Kockumsförelagen

1979-01-01-06-15 (nol 13)

Övrigt (nol 14)

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

Bokslulsdispositioner Förändring av lagerreserver Förändring av avskrivningar ulöver plan Av investeringsfonder ianspråktagna medel Avsättning lill investeringsfonder Förändring av särskilda investeringsfonder Förändring av arbelsmiljöfonder Övrigt (nol 15)

Resultat före skatter

12177,0 167,4	12344,4	10 104.5 186.5	10291.0
	-11786,7		-10232.4
	557,7		.58.6
- 19,4 - 0,1 -452,9 -134,4 - 5,8 - 3,7	-616,3	- 18.7 - 0,1 -416.1 -124.8 - 5.4 - 4.7	- 569.8
	- 58,6		- 511.2

1,0 249,2

56,7

306,9

-757,3 -509,0

318.6

736,8 929.4

2.8 208.4 107,4

-694,6

- 62,7

-623,6 -113.2

I 693.2 493.7

21.3 .'i9.7

1419,9 396,9

21,9 4,5

267.9

1 843,2

-.342.4

218,6		-884.4
76,4		-.304,6
363,4		- 4,8
54,5		_
325,0	-1037,9	-325.4	-1861,6
	296,3		- 523.1
14.0		- 8,0
55,3		97,8
21,9		11,4
- 53,5		- 4.6
5,1		-
7,6		4.7
10,5	32,9	- 13.8	87.5
	329,2		- 435,6

Skr. 1980/81:11

Not I

1979

1978

Skaller

Förändring civ latenta skaller {nol 16)

Resultat efter skatter

Minorilelsandetar i årels residtat Årets nettovinst (förlust)

191,1

55,2

193,3

0,4 192,9

105.8 28.5

512.9

0.3 513.2

Noterna på sid 23-46 utgör en del av resultaträkningen.

Statsföretagsgruppens balansräkning (Mkr)

Not 1

1979

1978

Tillgångar

Omstillningsiillgåugur (not 35}

Kassa och bank (nol 171

Aktier och andelar (nol 17)

Kortfristiga placeringar, obligationer och

andra värdepapper (nol 17)

Växelfordringar (nol 18)

Kundfordringar (nol 19)

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Skaltefordringar

Övriga fordringar (not 20)

Varulager (nol 21)

Förskott lill leverantörer

Spcirrkonlon hos Riksbanken För investeringsfonder För särskilda invesleringsfonder För arbelsmiljöfonder

Anläggningstillgångiir (not 35)

Aktier och andelar (not 22)

Obligationer och andra värdepapper

Övriga fordringar (nol 23)

Palenl m. m. (not 24)

Goodwill (nol 25)

Pågående nyanläggningar (not 26)

Maskiner och inventarier (nol 27)

Byggnader (nol 28)

Mark och övrig fast egendom (not 29)

Summa tillgångar Skulder och eget kapital

1407,8		1 301.3
29,2		33.9
287.3		412.5
40,4		285.6
2 374,0		1817.6
203,2		1.9.8
3.2		13.5
1621,5		1 479.3
3535,2		2915.1
21,3	9523,1	16.6	84)5,2
38.1		58.8
0,1		0.1
6,9	45,1	10,9	69.8
1 132,8		1 502,1
9,4		10,6
460,6		712,9
22,5		19,8
89,0		107.0
1921,4		1 147,0
3 388,6		3 076.3
2393,5		2 243.7
298,0	9715,8	267.3	9086.7
	19284,0		17571.7

Korlfrisliga skulder (nol 35)
Vä-xelskulder	13,0
Leverantörsskulder (nol 30)	1 548,9
Bankskulder (not 31)	1 709,6
Skatteskulder	138,3
Upplupna kostnader och förulbelalda intäkter	872,3
Övriga skulder	1329,7
Förskolt från kunder	250,0

5861,8

16,4

1 117.8

1 224.2

102,0

.597,5

1211.7

200.1

4469.7

Skr. 1980/81:11

Not I

1979

1978

Långfristiga skulder (nol 35)

Revers- och inleckningslån

Obligationslän

Avsatt lill pensioner. PRI

Avsall till pensioner, övriga

Övriga skulder (nol 32)

Obeskattade reserver

Lagerreseiver

Ackumulerade överavskrivningar

Invesleringsfonder

Särskilda investeringsfonder

Arbelsmiljöfonder

Nyanskaffnitigsfonder

Övrigt

Beskiitnidc reserver (nol 33)

/Vlinoritelsinlressen i eget kapilcd

Eget kupiuil (nol 34)

Bundet eget kapital

Aktiekapital

Bundna fonder

Koncernreserv

Ansamlad Jörliisl

Balanserad förlust

Årets nettovinst (förlust)

Summa skulder och eget kapital

Ställda panter in. in.

Faslighelsinteckningar

Förelagsinleckningar

Övrigt

Ansvarsförbindelser

Villkorlig skuld lill svenska staten

Diskonterade växlar

Borgens- och övriga ansvarsförbindelser

2951,1		3 115.9
2 041,8		2 131.2
459,7		3.%.5
284,8		269.6
801,3	6538.7	418.8	6 292.0
461,2		444.9
1 225,2		1 192.4
135,9		103.9
0,2		5.0
4,7		11.8
2,5		2.9
0,8	1 830,5	6.8	1 767.7
	1 140,8		1319.1
	10.3		9.1
3125,0		3 125.0
1415.2		1 400.9
529.3		191,4
-1360,5		-490.0
192,9	3901,9	-513.2	3714,1
	19 284,0		17571,7
1 904,3		1603.6
1 669,0		1 106.6
70,9	3,644,2	74.2	2 784,4
339,7		3.39.7
11,1		9.4
534,2	885.0	720.2	1 069.3

Noterna på sid 23-46 ulgör en del av balansräkningen.

Skr. 1980/81:11 25

Statsföretagsgruppens flnansieringsanalys (Mkr)

Noi 36

1974 1975 1976 1977 1978 1979

Tillförda medel

Inlernl tillförda medel

75	-106	195	- 652	- 513	193
463	523	.591	613	570	616
752	268	50	- 884	- 88	- 21
-	-	-	61	- 28	- 55

Årets vinst/förlusl

Avskrivningar enligt plan

Bokslulsdispositioner

Förändring av latenta skaller

Realisalionsvinsl/förlust på sålda

anläggningstillgångar - 57 - 7 - 19 - 142 2 — 10

Uppvärdering/nedvärdering av skulder

i utländsk valuta - - - 339 32 5

Rekonstruklionsreserv Norrbottens

745	- 745	-	—
198	1 135	305	76
1800	-1 457	-1 693	-1420
-	-	-	60
-	913	116	- 178
_	355	342	____
-	-	94	78
-	-	5	363
-	-	275	—
51	26	1	25

Järnverk AB

Nedskrivning av anläggningstillgångar

Tillskott från staten

Återföring av tillskott lill intresseföretag

Förändring av beskattad reserv

Återföring lill staten av tidigare

erhållet aktieägartillskotl

Reserv för anläggningstillgångar

Reserv för aktier

Lån frän staten på särskilda villkor

59	- 62
22	- 36
3	- 4

Uttag/insättning, spärrkonton

Utdelning lill staten

Utdelning lill minoritetsägare

Samma inlernl tillförda medel I 149 576 8 - 438 - 582 - 268

-	-	-	160	8	0
82	72	46	228	118	101
69	9	-	41	-	252
761	14.S7	962	1667	595	875
175	175	1.500	-	350	-
-	-	-	350	- 350	-
-	-	1800	1457	1693	1420
-	-	-	- 355	- 342	-
1087	1713	4 308	3 548	2 072	2 648
2 236	2 289	4316	3 110	1490	2 380
_	_	_	_	- 700
-	-	—	227	-	_
1098	1 537	1840	1 503	1.396	1765
3	52	12	40	1463	7
-	-	-	17	13	29
-	-	-	-	-	60
-	-	263	-	331	—
-	-	-	504	607	1013
473	64	59	83	125	- 210
1574	1 653	2 174	2 374	3 235	2664
662	636	2 142	7.36	-1 745	- 284
_	_	_	- 403 '	- 317	154
660	1420	420	493	- 648	231
398	146	1615	475	- 514	270
-833	-946	- 428	- 655	236	- 900
437	16	535	826	- 502	- 39

E.\ternl tillförda medel Försäljning av dotterbolag Försäljning av anläggningstillgångar Minskning av långsfrisliga fordringar Ökning av långfristiga skulder Nyemission Planerad nyemission "Tillskott från staten Återföring till staten av tidigare lämnat aklieägarlillskolt

Siiininu c.xlenii tillförda medel

Summa tillförda medel

Använda medel

Apport SSAB Svenskt Stål AB Avskiljande av varven Investeringar i anläggningar Investeringar i aktier och andelar Investeringar i immateriella tillgångar Jillskotl till intresseföretag Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga skulder Furändring av koncernsammansättning m. m.

Summa använda medel

Förändring av rörelsekapitalet

Specifikation av förändring av rörelsekapitalet

Förändring av koncernsammansällning Förändring av varulager Förändring av korlfrisliga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Förändring av likvida medel

Summa förändring av rörelsekapitalet 662 636 2 142 736 -1745 - 284

Skr. 1980/81:11 26

Kommentarer till Statsföretagsgruppens bokslut

(Belopp redovisas i Mkr där ej annat anges och inom parentes redovisas föregående års värde)

Not I Redovisningsprinciper

Allmänt

Slatsföretagsgruppens bokslut omfattar moderbolaget. Statsförelag AB och samtliga bolag i vilka Statsföretag AB, vid årsskiftet direkt eller indirekt ägde mer än 50% av aktiekapitalet eller andelskapitalet eller i övrigt koncernförhållande förelåg.

Räkenskapsperioden för Statsföretagsgruppen avser kalenderår, dvs. 1.1-31.12.

Samtliga dotlerbolagsbokslul upprättas i enlighet med Slatsföretagsgruppens ekonomihandbok. Ekonomihandboken innehåller detaljerade anvisningar för värdering av tillgångar och skulder, periodisering av inkomster och utgifter saml konsolidering av underkoneerner.

Intresseföretag

Statsförelags engagemang i delägda bolag, främst s. k. 50/50-bolag. där ägama endast gemensamt kan besluta om bolagels angelägenheter, är förhållandevis stort.

För alt Slatsföretagsgruppens totala ekonomiska och finansiella engagemang skall kunna utläsas ur årsredovisningen görs avsnittet ■'Slatsföretagsgruppens redovisning - kompletterande uppgifter" sid. 61 en ansats att visa de redovisningsmässiga effekterna på Slatsföretagsgruppens koncernbokslut vid konsolidering av s. k. intresseföretag.

Med intresseföretag avses här bolag, i vilka Statsföretag har ett rörelseintresse samt betydande intlytande. vanligtvis 20-50% ägande.

Under året förvärvade/avyttrade företag

Per 1979-06-15 överlog Statsföretag AB aktier och andelar i de s.k. Kockumsföretagen, Kockums Industri AB, Kockums Automation AB saml Kockums Chemical.

En förutsättning för övertagandel var bl.a. att förlusttäckning för 1979 erhålles.

Statsförelags grundprincip vid förvärv eller övertagande av företag är all koncernens ställning och resullal ej skall påverkas av händelser som ligger före övertagandedatum eller som kan förutses vid förvärvstillfället.

För all denna princip skall följas och för att del kapitaltillskolt för föriuslläckning som erhålls från staten skall redovisas på ett rättvisande sätt, ingår Kockumsföretagen i bokslutet enligt följande:

Del negativa goodwillvärdel avseende Kockumsförelagen som uppbo-

Skr. 1980/81:11 27

kals vid konsolideringen i koncernen (se not 32) kan sägas bestå av två delar, dels '"normalt'" negativ goodwill, dels resultatet avseende perioden 79-01-01-06-15. Det ""normala"" negativa goodwillbeloppet avsätts i balansräkningen. Den del som avser resultatet 79-01-01-06-15 återföres på resultaträkningen i sin helhet som extraordinär kostnad. Detta för alt resultatmässigt möta motsvarande del av det tillskott för Föriuslläckning under 1979 som Statsföretag erhåller och som redovisas som extraordinär intäkt.

I Slatsföretagsgruppens resultaträkning för helåret 1979 ger detta följande effekter:

Resultat efter jhiansiella intäkter och kostnader

- Kockumsförelagen ingår under perioden 1979-06-16-12-31

Extraordinära intäkter

- poster avseende berörda Kockumsföretag för hela året,

- statliga tillskott avseende berörda Kockumsföretag för hela året,

Exlraordinära kostnader

~ poster avseende berörda Kockumsföretag för hela året.

- resullal efler tlnansiella inläkler och kostnader för perioden 79-01-01-
79-06-15 i Kockumsförelagen.

I gruppens resultaträkning har övriga under året förvärvade bolag (med undanlag för Kockumsföretagen) inkluderats med värden avseende tiden från förvärvet. Under året avyttrade bolag har exkluderats fr. o. m. 1.1.

För avyttrade bolag beräknas koneernmässig realisationsvinst/förlust säsom skillnaden mellan å ena sidan priset för aktierna och å andra sidan koncernmässigl anskaffningsvärde lör aktierna samt de nettotillgångar som dotterbolaget representerat i koncernbalansräkningen. 1 förekommande fall har eventuella försäljningskostnader avdragits.

Konsolideringsmodell

Bokslutet är baserat på konsolidering av underkoncerner. Vid konsolideringen har förvärvsmeloden tillämpats, dvs. koncernens tillgångar, skulder samt egna kapital har värderats till historisk anskaffningskostnad.

1 enlighet med detta skall i koncernens egna kapital, förutom moderiöre-tagets egna kapital, endast de intjänade vinstmedel hos dolleiförelagen som är hänförliga till liden efter moderiörelagets förvärv av dotterföretagen, inräknas.

Övervärden/undervärden avseende tillgångs- respektive skuldposter redovisas enligt den s. k. brultometoden, dvs. latent skatteskuld/fordran har uppbokals.

Förändring av latent skatteskuld redovisas i separat post på resultaträkningen.

Skr. 1980/81:11 28

1 balansräkningen har den latenta skatteskulden uppdelats i en kortfristig och en långfristig del. Den kortfristiga delen har inkluderats under rubriken ""Skatteskuld"" och den långfristiga delen ingår i "Övriga långfristiga skulder"'.

Avskrivning på redovisade övervärden respektive upplösning av undervärden har skett med 10% per år avseende goodwill, negativ goodwill samt maskiner och inventarier och med 4% avseende byggnader och markanläggningar. Beträffande mark har ingen avskrivning gjorts.

I de fall de förvärvade över- eller undervärdena bedömts ha en kortare livslängd har procentsatserna jämkats härefter.

Kvarstående "negativ"" goodwill har netloredovisats på balansräkningens tillgångssida under rubriken ""Goodwill"". Den ""negativa"" goodwill som uppkommer vid konsolidering av Kockumsförelagen redovisas dock som en ""förluslreserv"" i ""Övriga långfristiga skulder"". Kortfristig del avseende beräknade förluster under 1980 har omförts till poslen "'Övriga kortfristiga skulder".

Vid eliminering av förvärvsvärden redovisas, i de fall omvärderingar av bokfört värde avseende dotterbolagsaklierna gjorts efter respektive förvärvstillfälle, den sålunda uppkomna mellanskillnaden i separat post "Koncernreserv" under rubriken "Bundet eget kapital"". Syftet med placeringen av koncernreserven bland bundet eget kapital är främst alt åstadkomma en överensstämmelse mellan i de juridiska enheterna redovisat fritt eget kapital och motsvarande värde i koncernbalansräkningen.

I de fall minoritetsintressen förekommer har på balansräkningen minoritetens andel av eget kapital avdragits och redovisats i separat post. Pä resultaträkningen har minoritetens andel av resultat efter skatter avdragits i separat post.

Omräkning av utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar

Vid omräkning av utländska dotterbolags bokslut till svensk valuta har i princip den s.k. ""monelary-nonmonetary"-meloden tillämpats, innebärande att resultat- och balansräkningarna har omvärderats enligt följande:

# Resultaträkning. Genomsnillskurs under året för samtliga poster utom
avskrivningar, för vilka respektive anläggnings anskaffningskurs an
vänts.

# Balansräkning. För omsättningstillgångar respektive kortfristiga
skulder - balansdagens kurs. För anläggningstillgångar - kurs vid
anskaffningstillfällel. För långfristiga skulder, eget kapital (exkl. årets
resultat) - kurs vid tidpunkten för deras uppkomst.

# I bolag vars utlandsverksamhet är av obetydlig omfattning i förhållande
lill totala verksamheten har av praktiska skäl balanskursen använts
genomgående med undantag för förvärvsvärdeberäkningar. då anskaff
ningskurs tillämpats.

Skr. 1980/81:11 29

• Uppkomna omräkningsdifferenser har belaslals/gollskrivits årels resultat och ingår under rubrikerna ""Finansiella inläkler. övrigt"" respektive "Finansiella kostnader, övrigt"".

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Beträffande övriga fordringar och skulder i utländsk valuta har genomgående en försiktig värdering tillämpats, vilket innebär all:

• Kortfristiga fordringar värderats lill den lägsta av den valutakurs som rådde vid tidpunkten när fordran uppkom oeh balansdagens kurs.

• Långfristiga fordringar värderats till kursen vid anskaffningstillfället. Om fordringarna minskat i värde beroende på växelkursförändringar har dock omvärdering gjorts lill balansdagskurs om del inte finns starka skäl anta att kursen skall stiga igen.

• Kortfristiga skulder värderats till den högsta av den valutakurs som rådde vid tidpunkten för skuldens uppkomst och balansdagens kurs.

• Långfristiga skulder värderats till den högsta av den valutakurs som rådde vid tidpunkten för skuldens uppkomst och balansdagens kurs.

För de fordringar/skulder där betalningen är säkrad genom t.ex. ler-minsköp av valuta, har den överenskomna kursen tillämpats.

För företag som systematiskt upprätthåller balans mellan fordringar och skulder i samma valuta har orealiserade kursvinster redovisats till del belopp som motsvarar orealiserade kursförluster i samma valuta.

Uppkomna omräkningsdifferenser har inkluderats på resultaträkningen såsom icke realiserade kursdifferenser under rubrikerna ""Finansiella intäkter, övrigt" respektive "Finansiella kostnader, övrigt".

Värdering av varulager

Varulager i respektive dotterbolag har värderats till del lägsta av anskaffningsvärdet efler avdrag för inkurans eller verkliga värdet. Lagrets värde överstiger ej varornas försäljningsvärde efter avdrag för försäljningskostnader.

Utnyttjade skattemässigt tillåtna lagerreserver redovisas på balansräkningens skuldsida under rubriken ""Obeskattade reserver"'.

Avskrivningar

1 resultaträkningen respektive balansräkningen tillämpas två begrepp. nämligen:

• Avskrivningar enligt plan, vilka beräknas på ursprungliga anskaffnings
värden och baseras på bedömda ekonomiska livslängder.

För närvarande avskrivs byggnader och markanläggningar med skattemässig tillålen avskrivning (exkl. primäravdrag), maskiner med 5-10%, inventarier 15-20%, transportmedel 20%, utan hänsyn till eventuella nedskrivningar av anläggningar mot investeringsfond.

Skr. 1980/81:11 30

# Bokföringsmässiga avskrivningar, vilka överensstämmer med skatte
mässigt utnyttjade avskrivningar.

Avskrivningar ulöver plan. vilka avser skillnaden mellan bokföringsmässiga avskrivningar och avskrivningar enligl plan särredovisas under rubriken "Ackumulerade överavskrivningar" saml ""Avskrivningar på balans- respektive resultaträkningen"".

Under rubriken "Slatsföretagsgruppens redovisning - kompletterande uppgifter'", sid 56 anges:

# Kalkylmässiga avskrivningar, vilka baseras på balansdagens åleran-
skaffningskostnad och korrigeras för teknisk utveckling.

Statliga tiUskott

I Slatsföretagsgruppens bokslut ingår statliga tillskotl som i princip erhållits antingen som ersättning för speciella åtaganden eller för att avvärja oacceptabla samhällsekonomiska konsekvenser. Beroende på syftet med tillskottet har detta i redovisningen behandlats enligl följande: 9 Tillskott för förlusttäcknlng. Redovisas på resultaträkningen som extraordinär intäkt. Ej utnyttjad del avsätts som extraordinär kostnad till en beskattad reserv. 9 Tillskott för sysselsättnlngssi()djande åtgärder. Redovisas på resultaträkningen som extraordinär intäkt. Ej utnyttjad del avsätts som extraordinär kostnad till en beskattad reserv. Om det i de sysselsältningsslöd-Jande åtgärderna ingår investeringar med bestående värde aktiveras dessa och motsvarande del av tillskottet avsätts till en beskattad reserv som sedan upplöses i takt med att de aktiverade investeringarna avskrivs. 9 Tillskott för Jhiansiering av investeringar. Redovisas på resultaträkningen som extraordinär intäkt. Investeringar med bestående värde aktiveras och motsvarande del av tillskottet avsätts till en beskattad reserv, som sedan upplöses i takt med att de aktiverade investeringarna skrivs av. 9 Lfl/! från staten med villkorlig återbetalningsskyldighet

— För ftnansiering av investeringar. Redovisas på resultaträkningen
som extraordinär inläkt. Som extraordinär kostnad avsätts hela belop
pet till beskattad reserv, vilket är en ändring gentemot 1978 då avsätt
ningen gjordes till bundet eget kapital. Under ansvarsförbindelser inklu
deras ett belopp motsvarande den villkorliga återbelalningsskyldighe-
len.

Denna post överförs i sin helhet till fritt eget kapital i händelse att staten efterskänker lånet. 1 händelse alt lånet amorteras, upplöses ell belopp motsvarande periodens amortering (exkl. upplupen ränta) som extraordinär inläkt. Amortering redovisas på resultaträkningen som extraordinär kostnad.

- För föriuslläckning. Redovisas på resultaträkningen som extraor-

Skr. 1980/81: n 31

dinar intäkt. Under ansvarsförbindelser inkluderas ett belopp motsvarande den villkorliga återbelalningsskyldigheten. Amorteringar redovisas på resultaträkningen som extraordinär kostnad.

En ansats till att åskådliggöra de statliga tillskottens påverkan på Slatsföretagsgruppens resultaträkning görs i ett avsnitt under rubriken "Slatsföretagsgruppens redovisning - kompletterande uppgifter", sid. 58.

Övrigt

I föreliggande bokslut redovisas alla kostnader och därmed resullatmätt i princip med utgångspunkt från anskaffningskostnaden för förbrukade resurser.

En inflationskorrigerad redovisning för att belysa prisändringarnas påverkan på årels resultat visas under rubriken "Statsförlagsgruppens redovisning - kompletterande uppgifter", sid. 56.

Not 2 Fakturerad försäljning

Statsföretagsgruppens försäljning steg under 1979 med 20.5% eller 2072,5 Mkr lill 12 177,0 Mkr. Kockumsföretagen ingår fr. o. m. 1979-06-15 och svarade för 473 Mkr av faktureringen.

Försäljningen fördelar sig på följande marknadsområden:

Marknadsområde 1979 1978

6005,5	5 000.1
5272,4	4315.4
436,9	323.9
70,3	36,6
76,3	8,2
315,6	420.3

Sverige

Europa exkl, Sverige

Nordamerika

Mellan- och Sydamerika

Australien och Nya Zeeland

Övriga marknader

12 177,0 10 104,5

Försäljningen till externa kunder i utlandet motsvarar 50.7 % (50,5 %) av den totala faktureringen. Totalt fakturerad försäljning för Slatsförelagsgruppen har framkommit efter eliminering av följande försäljningsvärden mellan:

1979 1978

12,2	-
77,7	-
9,6	9,7
10,7	6,7
5,9	4.2
4,1	-
40,4	31.9
60,6	52,5

Berol Kemi lill Beroxo

Beroxo till Berol Kemi

ASSl till Nyckelhus

SARA (Kostförsörining) till LKAB

Rockwool lill Nyckelhus

Kockums Automation lill

Kockums Induslri

Övriga interna leveranser

Intern fakturering

Skr. 1980/81:11 32

Not 3 Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader

I tillverkningskostnaderna för gruppen ingår prisvinsler på ingående lager med 148 Mkr (68 Mkr).

Kostnaderna har reducerats med ca 40 Mkr, för bl. a. erhållet generellt äldrestöd till Eiser med 32 Mkr samt genom generella statliga bidrag för bl.a. internutbildning. För dessa bidrag föreligger ingen återbetalnings-skyldighet.

Not 4 Avskrivningar enligt plan

Avskrivningar enligt plan verkställdes med 616,3 Mkr (569,8). Koncernens kalkylmässiga avskrivningar beräknas lill I 139 Mkr (I 004).

Not 5 Övriga finansiella intäkter och kostnader

Övriga finansiella inläkler och kostnader fördelar sig enligl följande:

1979 1978

37,8	61.9
5,9	36.3
4,6	2.4
8,4	6.8
56,7	107.4
38,9	- 30.6
14,0	- 69.1
1,5	- 1.2
8,3	- 12.3

Realiserade kursvinster Ej realiserade kursvinster Omräkningsdifferenser Övrigt

Övriga finansiella intäkter

Realiserade kursförluster Ej realiserade kursföriusler Omräkningsdifferenser Övrigt

Övriga finansiella kostnader —62,7 -113.2

Del redovisade resultatet för 1979 har således belastats med 6.1 Mkr (-0,3 Mkr) avseende kurs- och omräkningsdifferenser. Realiserade kursdifferenser avseende varutransaklioner ingår i rörelsens kostnader. Ej realiserade kursdifferenser hänför sig till omvärdering av skulder i utländsk valuta.

Not 6 Tillskott från staten

Slalsförelag AB

Enligt proposition 1978/79:127 som beslutades 1979-05-10 tilldelades Statsföretag AB 20,0 Mkr för alt samordna marknadsföringsaktiviteler och försäljning av produkter från enskilda och statliga företag i bl. a. Norrhot-len. Medlen har per 1979-12-31 avsatts lill en beskattad reserv.

Under året har dessutom Statsföretag AB enligl propositionerna 1978/ 79: 43 respektive 1978/79: 125 erhållit 3.0 Mkr för alt utreda möjligheter all förlägga alternativ produktion lill Eisers norrlandsenheter.

Skr. 1980/81:11 33

ASSI

Inom ramen för statliga stöd för utveckling på energiområdet har ASSI erhållit 31,8 Mkr lill investering avseende utrustning lör förbränning av fasta bränslen (torv) vid Lövholmen.

Eiser

Genom riksdagens beslut 1978-12-20 enligt proposition 1978/79: 43 tilldelades Eiser 29,1 Mkr för att fram lill halvårsskiftet 1980 upprätthålla driften vid anläggningarna i Norsjö och Sollefteå. Under 1979 har medlen använts lill förlustläckning (9,1 Mkr) och åtgärder för alternativ sysselsättning (6,0 Mkr). Resterande medel, 14,0 Mkr, har avsatts till beskattad reserv.

Enligl proposition 1978/79: 125 vilken beslutades av riksdagen 1979-06-08 lämnades Eiser ett medellillskolt med 22.5 Mkr. Medlen var avsedda för upprätthållandet av driften under 1979 vid Eisers anläggningar i Kramfors. Lycksele och Skellefteå. Medlen har disponerats för läckande av förluster. 13,7 Mkr, saml projekt för alternativ sysselsättning, 2,7 Mkr. Resterande 6,1 Mkr har avsatts till beskattad reserv.

I regeringens proposition 1979/80: 79 förlängs offertperioderna för norr-landsenheterna vilket innebär att ej utnyltjade medel enligt grundoffer-lerna fär användas för förlusttäckning samt för all söka och starta ny verksamhet efler utgången av 1979.

KockumsJöretagen

Tillskotl för Kockums Kalmar Kockums Kockums

Induslri Kockum Chemical Automation Totalt

eftersatta miljö-
investeringar	8.4	II.O
nedskrivning av
byggnader	28.2	-
speciella insatser
för Kockum
Landsverk	-	11,0
föriuslläckning	162.8	-
solidilels-
förslärkning	160.5	67,6
Totalt	3-59.9	89,6

20,5

20.5

-	19,4
-	28.2
_	11.0
~	183.3
10,0	238.1
10,0	480.0

Enligt proposition 1978/79: 124 erhöll Statsföretag AB 50.0 Mkr för att täcka den beräknade förlusten för 1979 och för att förstärka soliditeten i övertagna Kockumsföretag. Dessutom övertogs utan vederlag en fordran pä Kockums Induslri AB på 165,0 Mkr. Enligt proposition 1979/80:79 tilldelas Statsföretag AB 265.0 Mkr för förlusttäckning 1979 och rekon-slruklionsålgärder i Kockumsförelagen.

Per 1979-12-31 bildades Kalmar Kockum AB. 1 syfte att omstrukturera Kockums Industri övertar Kalmar Kockum från 1980-01-01 iransporldivi-sionen, Kockums Landsverk saml vissa utlandsbolag från Kockums Indu-3 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr II

Skr. 1980/81:11 34

Siri. Vid utgången av 1980 avses även Kalmar Verkstads-gruppen ingå i det nybildade företaget.

1 bokslutet 1979 har följande tillskott till Statsföretag AB i sin helhet vidarebefordrats lill respektive Kockumsföretag i form av aktieägartillskott och pågående nyemissioner. Fördelningen framgär av tabell ovan.

tillskott enligl prop. 1979/80; 79 265.0 Mkr

tillskotl enligl prop. 1978/79: 124 50,0 Mkr

övertagen fordran pä Kockums Induslri utan vederlag 165,0 Mkr

480,0 Mkr

LKAB

Enligl riksdagsbeslut 1978-04-14 och 1979-05-10 tilldelades LKAB 200,0 Mkr respektive 135,0 Mkr för alt upprätthålla sysselsättningen för övertalig personal. Under 1978 utnyttjades 173.9 Mkr och under 1979 har 152.5 Mkr disponerats för dels kostnadstäckning (68,2 Mkr), dels investeringar (84,3 Mkr) i malmfältskommunerna.

Vid riksdagsbehandlingen 1979-04-04 beslutades alt via Statsföretag AB lämna LKAB ett tillskotl pä 700.0 Mkr för genomförande av en finansiell rekonstruktion av LK.B. 500.0 Mkr av dessa medel utnyttjades för att täcka föriuster i LKAB under 1978. Resterande 200,0 Mkr har 1979 använts för att förslärka LKABs egna kapital genom nyemission från Statsföretag AB.

1 enlighet med regeringens proposition 1979/80:79 har förlustläckning med 440,0 Mkr för 1979 beaktats i bokslutet per 1979-12-31. Del i samma proposition föreslagna ägartillskottet med 200.0 Mkr för finansiering av investeringar i LKAB har i bokslutet ej beaktats.

Regioninvest

Regioninvest i Norr AB (f, d. NJA-lnvesl) har lill uppgift alt stimulera industriell utveckling och främja sysselsättningen i Norrbottens län.

För fortsatt verksamhei vid Regioninvest fram t,o,m. 1981 tilldelades Slalsförelag AB enligt riksdagens beslul 1979-05-10 (proposition 1978/ 79: 127) 75,0 Mkr. Under 1979 har 35.0 Mkr tillförts Regioninvest som aktieägartillskotl och 40.0 Mkr har avsatts till beskattad reserv i Statsförelag AB.

Svelab

Svelab har erhållit ett statligt tillskott på 36,0 Mkr bl. a. för bildandet av två regionala investmentbolag. Svelab Öst AB och Svelab Småland AB, för nyelableringsfrämjande insatser. Härav har 35,0 Mkr intagits i 1979 års bokslut. 14,9 Mkr av tillskottet har utnyttjats under året och resterande del 20,1 Mkr har avsatts till en beskattad reserv.

Skr. 1980/81:11 35

Uddcomb

I enlighet med regeringens proposition 1979/80: 79 har föriuslläckning med 36,0 Mkr beaktats i Uddcombs bokslut för 1979.

Svenska Petroleum

För finansiering av intresseföretaget Svenska Petroleums verksamhet har Statsföretag AB enligl proposition 1979/80:33 erhållit 60,0 Mkr. Tillskottet har förmedlats till Svenska Petroleum som aktieägartillskotl.

Sammanfattning:

1979 1978

Statsföretag AB för

- marknadsföringsåtgärder 20,0

- alternativ sysselsättning till

Eisers Norrlandsenheter 3,0 .-

440,0	500,0
152,5	173,9
_	15.0
35,0	-
35,0	40.0
36,0	114.3

- nyemission i LKAB 200,0

- Regioninvest 40.0 -ASSI för

- tillskott. Karisborg - 275.0

- villkorslån, Karisborg - 275,0

- investeringsbidrag. Lövholmen 31,8 -Beroxo för Oxo-projektel — 300.0 Eiser för drift av

- Norriandsenheler 51,6 -Kockums Induslri för

- förlustläckning 162,8 -

- nedskrivning byggnader 28,2

- eftersatta investeringar 18,9 Kalmar Kockum för

- eftersatta investeringar, marknadsföringsåtgärder 11,0 -

- soliditetsförstärkning 63,6 Kockums Automation för

- soliditetsförstärkning 10,0 -Kockums Chemical för

- förlustläckning 1979/80 20,5 LKAB för

- förlustläckning

- sysselsältningsslöd Regioninvest för

- sysselsättning, Överkalix

- förlustläckning och drift Svelab för regionala program Uddcomb för förlustläckning etc. Svenska Petroleum för

- finansiering 60,0 -

Summa tillskott från staten 1419,9 1 693,2

Not 7 Upplösning av beskattade reserver

Statsföretag AB

I samband med bildandet av SSAB avsattes 350,0 Mkr lill beskattad reserv.

Per 1979-12-31 överförs denna reserv till reserv för aktier i intresseföretag, se även not 12,

Skr. 1980/81:11 36

Eiser

1 1977 års bokslut beaktades ett statligt tillskott för bildandet av en tekogrupp med 190.0 Mkr, Under 1978 och 1979 har 1.39,9 Mkr respektive 25,7 Mkr utnyttjats för förlusttäckning. •

Regioninvest

För förlusttäckning saml ägarengagemang har under 1979 19.6 Mkr disponerats i Regioninvests verksamhei.

Rockwool

1.6 Mkr av det per 1978-12-31 ej utnyttjade lokaliseringsbidragel har använts för investeringar under 1979.

Sammanjattning:

__________ 1979 1978

350,0	190,0
25,7	-50.1
_	353.4
-	0.4
19,6	-
1,6	-

Statsföretag

Eiser

NJA avseende

- SSAB/S80

- NJA-lnvesl Regioninvest Rockwool

Summa upplösning beskattade reserver 396,9 493.7

Not 8 Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar

De vinster och förluster som uppstår vid löpande utrangering av maskiner och inventarier ingår i rörelsens kostnader. Realisationsvinster vid avyttring av större anläggningar redovisas som extraordinär intäkt för följande bolag. Huvudsakligen avses avyttring av fastigheter och rörelsegrenar.

1979 1978

ABAB 2,3

-	3.3
0,8	0.6
0,3	-
—	2.6
13,9	5.7
0,2	-
0,4	2.9
4,0	5,5
0,0	0,7

ASSI

Berol Kemi

Eiser

Holmsund Industricenter

LKAB

Kockums Industri

Rockwool

SARA

Övrigt

21,9 21.3

Skr. 1980/81:11 37

Not 9 Övriga extraordinära intäkter

1979 1978

Eiser avseende avskrivning

lån/lokaliseringsbidrag 3,8 11,2

NJA avseende

—	25.0
-	12.3
-	5.0
0,1	-
0.3	-
0,3	-_
-	6.2
4,5	.>9.7

— överföring av lager lill SSAB

- upplösning reserv S80
Rockwool, lokaliseringsbidrag
SARA, investeringsbidrag
Statsföretag, ersättning från Gränges AB
avseende Gränges Offshore
Kockums Industri, överskott vid likvidation
av dotterbolag
Övrigt

Not 10 Avsättning till beskattade reserver

1979 1978

ASSI, avser energiprojekt i Lövholnien 31,7

avser Karisborg:

_	275,0 275.0 300.0
20,1 33,5 20,1	4.3 .30.1
20,0 ( 3.0 (-1,1 40,0	-
18,9 10,0 11,4	-

— ägarlillskolt

— lån från staten på särskilda villkor Beroxo, avser Oxo-projeklet Eiser, avser förlusttäckning i Norrlandsenhelerna och sökande efter alternativ produktion Regioninvest, avser finansiering av verksamheten Rockwool. avser ej utnyttjade lokaliseringsbidrag Svelab, avser regionala investmentbolag Statsföretag, avser

— marknadsföringsåtgärder

— medel för sökande av alternativ produktion/ sysselsättning lill lekoindustrin

— finansiering av Regioninvest i Norr AB Kockums Induslri, avser eftersatta miljöinvesteringar etc,

Kockums Automation, avser soliditetsförslärkning Kockums Chemical, avser förlustläckning Kalmar Kockum, avser speciella insatser i

Kockum Landsverk 11,0

218,6 884.4

Not 11 Nedskrivning av anläggningstillgångar

LKAB

1979 har för Forshammar nedskrivningar verkställts avseende immateriella tillgångar (3,9 Mkr) maskiner och inventarier. (3.3 Mkr) samt brytningsrätter, (0.8 Mkr). Dessutom har en extra nedskrivning gjorts avseende balanserade utvecklingskostnader med 5.7 Mkr.

Svenska Tobaks AB

Under 1979 har bokfört värde på aktier i Navigatör nedskrivits med 3,0 Mkr, se även nol 12.

Skr. 1980/81:11 38

Kockums Industri AB

1 Kockums Industri har per 1979-12-31 byggnader nedskrivits med 31,1 Mkr, Dessutom har följande anpassningar av anläggningsvärden till Statsföretags värderingsprinciper verkställts:

- Balanserade produktulvecklingskostnader har borlskrivits med 19,9 ■ Mkr.

- Immateriella tillgångar har reducerats med 5.9 Mkr.

Kockums Automation AB Produklutvecklingskostnader m. m. har nedskrivits med 2,8 Mkr.

Sammanfattning:

1979 1978

-	14,5
13,7	219.8
-	10.6
3,0	3.5
-	56,2
56,9	-
2,8	-

Berol Kemi

LKAB

NJA

Svenska Tobaks AB

Uddcomb

Kockums Induslri

Kockums .Automation

76,4 304,6

Not 12 Avsättning till reserv för aktier

1979 1978

Regioninvest. avseende aktier i intresseföretag 0,5

Statsföretag, avseende aktier i intresseföretag 350,0

Koncernmässig reserv för aktier i Navigatör 12,9 4,8

363.4 4.8

I 1978 års bokslut redovisades separata poster för koncernmässig realisationsförlust vid avyttring av dotterbolag liksom kostnader för avveckling av projekt Stålverk 80/bildande av SSAB. Dessa har överförts till övriga exlraordinära kostnader, not 14.

Not 13 Resultat efter fmansiella intäkter och kostnader i Kockumsföretagen 1.1.-15.6.1979

1979 1978

Kockums Induslri —51,3 -

Kockums Automation 0,3 -

Kockums Chemical - 3,5

-54,5

Se även not I angående Statsföretags redovisningsprinciper.

Skr. 1980/81:11 39

Not 14 Övriga extraordinära kostnader

1979 1978

ABAB. avser förvärv av värdelransporlverksamhel

från ASG 0,6

ASSI. avser avyttring av anläggningar i

- Karisborg 1,8

- Horndal 2,9

- övrigt 1,2 Berol Kemi. avser

- avvecklingskoslnader/SOAB 38,6 -

- personalulvecklingsprojekt 4,0 -

- emissionskostnader 0,5 Beroxo, avser

- emissionskostnader 1,1 Ceaverken. avser

- kostnader i samband med förvärv av

Cea Internalional 4,2 -

Eiser. avser kostnader för

6,0 2,2 0.3	_
0,3 3.6	-
67,7	86.3 48.3 26.7
84,3 2,2 10,6 0,4	88.2
-6,1 1.5 1,0 1,5	6.1
-	5.0
0,1	10.1
0,0	3.6
1.1 60,0	-
0,1	-
0,0	24.6 16,6

- alternativ sysselsättning

- avsättning för förluster i Eiser International

- övrigt KabiVitrum. avser

- emissionskostnader

- anläggningskostnader LKAB. avser

- drift av sysselsätlningsprojekl

- drift av utvecklings- och induslriprojeki

- kostnader för förtidspensionering

- avsättning till obeskattade reserver för anläggningstillgångar

- emissionskostnader

- kostnader för Viscariaprojeklet

- övrigt Regioninvesl/NJA, avser

- upplösning/avsättning av obeskattade reserver avseende tillskott för Överkalix

- förluslavsältning avseende Sanda Måleri

- kostnader för Isolamin

- övrigt SARA. avseende kostnader för

- förtidspensionering Svenska Tobaks AB. avseende aklieägarlillskolt till

- Navigatör

- övrigt Statsföretag, avser

- stämpelkostnader

- kostnader för alternativ sysselsättning inom tekoindustrin

- tillskoll till Svenska Petroleum Statsföretag Contracting.

- övrigt

Koneernmässig realisationsförlust vid försäljning av dotterbolagsaktier Avveckling S80/bildande av SSAB Kalmar Kockum, avser

25,6	-
1,0	-
1,3	-
1,7	-
L9	-
0,5	-
0,4	9,9
125,0	325,4

- emissionskoslnader 0,9 Kockums Induslri, avser

- ändringar i varulagervärdering

- ändringar i värdering av fordringar

- försäljning av fastigheter etc,

- emissionskostnader Kockums Automation, avser

- ändring i varulagervärdering

- avveckling produktlinje etc. Övrigt

Skr. 1980/81:11 40

Not 15 Övriga bokslutsdispositioner

	1979	1978
LKAB, avser
- avsättning särskild förtidspension	—	-31.6
- skillnad bokförd och beräknad pensionsskuld	3,7	4.2
Svenska Tobaks AB. avser
- bidrag från pensionskassa	7,8	7,0
Övrigt	-LO	6.6
	10,5	-13,8

Not 16 Förändring av latenta skatter

1979 1978

ASSI 37,6 25,0

Övriga underkoncerner 1,5 0,5

Skattereserv avseende Sonab 9,1 -

Övrigt 7,0 3.0

55,2 28.5

Not 17 Likvida medel (kassa och bank, aktier och andelar, kortfristiga placeringar, obligationer och andra värdepapper)

Likvida medel uppgår per 1979-12-31 för Slatsförelagsgruppen till 1724,3 Mkr (1747,7). Större förändringar sedan 1978-12-31 noteras för Slalsförelag AB med en minskning med 149,5 Mkr saml med ökning hos ASSI 41,6 Mkr och Svenska Tobaks AB 75.9 Mkr.

Not 18 Växelfordringar

Minskningen i växelfordringar 245,2 Mkr är huvudsakligen beroende av att NJAs växelfordran på SSAB reglerats under 1979, 251,2 Mkr.

Not 19 Kundfordringar

I respektive dotterbolags bokslut görs varje år reserveringar för fordringar som bedöms som osäkra. Koncernens totala reserver för osäkra kundfordringar uppgår till 56,4 Mkr (41,6). Av ökningen i kundfordringar kan 236,0 Mkr hänföras lill Kockums Induslri.

Not 20 Övriga kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga fordringar har Jämfört med 1978 ökat med 142,2 Mkr. Större förändringar noteras för NJA med en ökning på 228,8 Mkr, avseende främst reversfordran på SSAB som omförts från långfristiga fordringar. ASSIs fordringar har minskat med 79,2 Mkr avseende bl.a. slutlig regle-

Skr. 1980/81:11 41

ring av försäljningen av aktier i Hylte Bruk och Gullspångs Kraft. Moderbolagels fordran på svenska staten är i det närmaste oförändrad jämfört med 1978-12-31, 856,7 Mkr.

Not 21 Varulager

1979 1978

Brullolager 3739,1 3025,0

Inkuransreserv -203,9 -109,9

Värde enligl balansräkningens lillgångssida 3535,2 2915,1

Efter avdrag för inkurans kan lagret fördelas på:

1979 1978

Råvaror och halvfabrikat 1733,5 I 434,5

Produkter i arbete 535,7 351,8

Färdiga produkter 1266,0 1128,8

3535,2 2915,1

Justerat för slörre ändringar i koncernsammansättningen har kapitalbindningen i lager ökat med 250 Mkr för Jämförbara enheter.

Ökningen i varulagervärdet förklaras till stor del av prishöjningar på ingående råvaror och höjda bearbelningskoslnader.

Större varulagerökningar redovisas av Berol Kemi 29 Mkr, Beroxo 32 Mkr, Eiser 36 Mkr, SMT-Pullmax 36 Mkr, Kalmar Verkstad 40 Mkr saml Uddcomb 49 Mkr, Varulagerminskning redovisas främst av LKAB, 74 Mkr, vilket är en följd av bättre avsättningsmöjligheter under 1979 för malm saml nedskrivning av värdet på vissa i lagret ingående malmsorter med svag efterfrågan.

1979 1978

Lagerreserver i procent av varulagervärdel 13,0 % 15,3 %

Motsvarande värde exklusive Kockumsförelagen 14,5% 15,3%

Not 22 Aktier och andelar

Av minskningen i det bokförda värdet jämfört med 1978 (369,3 Mkr) avser 350,0 Mkr reserv för aktier i intresseföretag samt koncernmässig reserv för aktier i Svenska AB Navigatör, 17,7 Mkr.

Not 23 Övriga långfristiga fordringar

Minskningen i övriga långfristiga fordringar, 252,3 Mkr, är huvudsakligen hänförbar lill NJAs reversfordran på SSAB, vilken omförts lill övriga kortfristiga fordringar.

Skr. 1980/81:11 42

Nol 24 Patent m.m.

Anskaffningsvärde 1979 1978

Patent och liknande rättigheter 4,2                 26,2
Hyresrätter och liknande rättigheter 15,5                 10,5
Balanserade kostnader för utvecklings
arbete o. dyl.                                             13,9   33,6      10,2     46,9

Avgår ackumulerade avskrivningar enligl plan

Patent och liknande rättigheter -1,8 -22,8

Hyresrätter och liknande rättigheter -5,5 - 2.0

Balanserade kostnader för utvecklings
arbete o.dyl. -3,8 -11,1 - 2,3 -27,1

Värde enligt balansräkningens tillgångssida 22,5 19,8

Avgår ackumulerade överavskrivningar — -

Bokfört nettovärde 22,5 19,8

Not 25 Goodwill

1979 1978

Anskaffningsvärde 151,6 140,1

Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan -62,6 -33,1

Värde enligt balansräkningens lillgångssida 89,0 107,0

Avgår ackumulerade överavskrivningar — 2,2 -

Bokfört nettovärde 86,8 107.0

Not 26 Pågående nyanläggningar

1979 1978

Anskaffningsvärde 1921,7 1147,7

Avgår ackumulerade avskrivningar enligl plan — 0,3 - 0,7

Värde enligl balansräkningens tillgångssida 1921,4 1147,0

Avgår ackumulerade överavskrivningar —85,5 -109,8

Bokfört nettovärde 1835,9 1037,2

Av förändringen i pågående anläggningar jämfört med 1978, 774,4 Mkr, hänför sig lill ASSI 324,3 Mkr (avser främst Karisborg och Frövifors), till KabiVitrum 105,8 Mkr (avser främst Brunna), lill Beroxo 270,3 Mkr (avser främst Oxo).

Not 27 Maskiner och inventarier

1979 1978

Anskaffningsvärde 6904,4 6156.0

Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan —3515,8 -3079,7

Värde enligt balansräkningens lillgångssida 3388,6 3076,3

Avgår ackumulerade överavskrivningar — 511,4 - 601,5

Bokfört nettovärde 2877,2 2474,8

Skr. 1980/81:11 43

Not 28 Byggnader

	1979	1978
Anskaffningsvärde Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan	4135,3 -1753,9	3 801,6 -1570,3
Subtotal Uppskrivning Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan	2381,4 14,8 - 2,7	2 231,3 14.7 - 2,3
Värde enligl balansräkningens tillgångssida Avgår ackumulerade överavskrivningar	2393,5 - 625,0	2243,7 - 481,1
Bokfört nettovärde Taxeringsvärde Brandförsäkringsvärde	1768,5 3302 5523	1 762,6 3 132 4483

Not 29 Mark och övrig fast egendom

	1979	1978
Anskaffningsvärde Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan	429,0 -133,9	390.9 -126.5
Subtotal Uppskrivning	295,1 2,9	264.4 2,9
Värde enligt balansräkningens tillgångssida Avgår ackumulerade överavskrivningar	298,0 - 1,1	267,3
Bokfört nettovärde Taxeringsvärde	296,9 208	267,3 182

Not 30 Leverantörsskuld

Av den totala ökningen i leverantörsskulder 431,1 Mkr kan 134,5 Mkr hänföras till ASSI och 65,9 Mkr till LKAB. Kockumsförelagen svarar för en ökning med 91,4 Mkr.

Not 31 Bankskulder

Bankskulder har ökal med 485,4 Mkr. 256,0 Mkr av ökningen kan hänföras lill Kockumsföretagen. I LKAB har bankskulderna ökal med 160,4 Mkr vilket till stor del förklaras av ett multi-currencylån som förfaller till betalning första halvåret 1980.

Beviljade/utnyttjade checkräkningskrediter framgår av följande sammanställning;

1979 1978

Beviljade belopp 1046,9 1046,7

Utnyttjad del -539,8 -486,2

Ej utnyttjad del 507,1 560,5

Skr. 1980/81:11

Not 32 Övriga långfristiga skulder

Det undervärde på 248 Mkr (negaliv goodwill) som uppkommer vid konsolidering av Kockumsföretagen redovisas med 198 Mkr bland övriga långfristiga skulder, 50 Mkr av undervärdet har per 1979-12-31 överförts till kortfristig skuld, se även not 1 "'Statsföretags redovisningsprinciper".

Per 1979-12-31 kvarstående latenta skatteskulder avseende främst övervärden i förvärvade dotterbolag uppgår lill 175,8 Mkr. Av dessa har den kortfristiga delen 38,0 Mkr, inkluderats under rubriken ""Skatteskulder"', medan den långfristiga delen 137,6 Mkr redovisas bland övriga långfristiga skulder.

På resultaträkningen redovisas förändringen under året av denna post under rubriken "'Förändring av latenta skatter".

Not 33 Beskattade reserver

Beskattade reserver redovisas avseende följande bolag:
	1979-12-31	1978-12-31		Förändring
				(se not 7	och 10)
Lån från staten på
särskilda villkor
ASSI		275,0		275,0	-
Övriga beskallade reserver
ASSI	306,7		275.0		31,7
Beroxo	300,0		300,0		-
Eiser	44,6		50,1		- 5,5
Regioninvest	33,5		19,6		13,9
Rockwool	2,7		4,3		- 1,6
Statsföretag	61,8		350,0		-288,2
Svelab	50,2		30,1		20,1
Svenska Tobaks AB	15,0		15,0		-
Kockums Industri	18,9		-		18,9
Kockums Automation	10,0		-		10,0
Kockums Chemical	11,4		-		11,4
Kalmar Kockum	11,0	865,8	-	1044,1	11,0
		1 140,8		1319,1	-178,3

Not 34 Eget kapital

Bundet eget kapital

Ansamlad föriust

Aktie- Bundna K kapital fonder

oncern-reserv

Balanserad vinst/ föriust

Årets resultat

Summa

Eget

Kapital

Utgående balans 78-12-31

Vinsldisposition

Övriga omföringar/jusleringar

Årets nettovinst

Utgående balans 1979-12-31

3 125,0 1400,9 14,2 0,1

3 125,0 1415,2

191,4 337,9

529,3

- 490,0

- 527,4

- 343,1

-1 360,5

-513,2 513,2

192,9 192,9

3714,1

-5,1 192,9

3 901,9

Skr. 1980/81:11

Ökningen av koncernreserven är främst hänförbar till de omvärderingar
av dotterbolagsaktier som gjorts i moderbolaget avseende:
Nedskrivning av aktier i LKAB 394,0 Mkr

Uppskrivning av aktier i Svenska Tobaks AB -194,0 Mkr

Nedskrivning av aktier i Kalmar Kockum AB 63,6 Mkr

Som en följd härav har gruppens balanserade förluster ökat.

Not 35 Fordringar och skulder i utländsk valuta

Den koncernmässiga bindningen i fordringar och skulder i utländsk valuta framgär av nedanstående valutabalans.

Per 1979-12-31

Lokal valuta (milj.)

Lokal valuta (milj,)

Valulaslag

Kortfr. fordr.

Längfr. fordr.

Summa fordr.

Mkr

Kortfr, skulder

Längfr, skulder

Summa skulder

Mkr

843,9

GBP(£) USD(US$) DEM (DM) FRF (Frf) BEG (BFr) CHF(Sfr) NLG (Hfl) DKK (Dkr) NOK (Nkr) FIM (Fmk) ATS (Ösh) CAD (Can$) EUA' ITL (Lire) JPY (Yen) Övriga

Summa

10,7	-	10,7	96,7	1,6	-	1,6	14,7
104,2	1,9	106,1	472,4	69,0	216,2	285,2	1 207,2
23,5	-	23,5	55,6	45,6	120,3	165,9	400,4
47,9	0,9	48,8	49,3	111,4	48,8	160,2	165,6
5,5	-	5,5	0,8	90,2	34.7	124.9	18,1
1,9	-	1,9	4,8	44,1	84,4	128,5	337,9
5,3	-	5,3	11,3	8.1	115,2	123.3	238,5
24,8	0,5	25,3	20,0	15,4	-	15,4	5,7
42,6	16,7	59,3	49,8	*7 ~>*	-	2,2	1,9
23,9	-	23,9	26,6	1,6	-	1,6	1,8
11,5	-	11,5	3,6	27,7	-	27,7	9,3
7,0	2,6	9,6	33,8	0,4	-	0,4	1,4
-	-	-	-	2,5	17,5	20,0	122,6
501,6	-	501,6	2,5	139,3	-	139,3	0,9
494,3	—	494,3	8,8 7.9	0,8	—	0,8	0 0,2

! 526,2

' European Units of Account

Jämfört med 1978-12-31 har dessa fordringar och skulder förändrats enligl följande:

Fordringar Skulder

Valutaslag 79-12-31 78-12-31 79-12-31 78-12-31

Engelska pund (milj.)	10,7	6.3	1,6	10.6
US-dollar (milj.)	106,1	57,9	285,2	330,8
Tyska mark (milj.)	23,5	15,4	165,9	135,4
Franska franc (milj.)	48,8	17,3	160,2	22,3
Holländska floriner (milj.)	5,3	1,6	123,3	133,1
Schweiziska franc (milj.)	1,9	1,2	128,5	132,1
Övriga utländska valutor i Mkr	153,8	72,0	161,9	185,5
Summa bokfört värde i Mkr	843,9	430,1	2526,2	2 860,2

Ökningen av korta fordringar i USD under 1979 hänför sig med 31,1 miljoner till LKAB beroende på en högre volym utestående kundfordring-

Skr. 1980/81:11 46

ar. Ökningen av korta fordringar i FRF är hänföriig till Svenska Tobaks AB med 12,4 miljoner, ASSI med 10,3 miljoner, Kalmar Verkstads AB med 3,3 miljoner samt SMT-Pullmax med 3,6 miljoner.

Ökningen av korta skulder i FRF är med 105,5 miljoner hänföriig till LKAB. Ökningen av korta skulder i USD beror med 30 miljoner på att Statsföretags långa dollarlån förts om till kort skuld under perioden på grund av att lånet skall lösas under 1980.

Ökningen av korta skulder i DEM är hänföriig lill LKAB med 16,1 miljoner samt Uddcomb med 5,7 miljoner.

Minskningen av långa skulder i USD är med 13,0 miljoner hänföriig till Statsförelag AB, med 54,2 miljoner till LKAB samt med 8,5 miljoner till ASSI.

Not 36 Finansieringsanalys

I inlernl tillförda medel ingår Kockumsföretagens resultat även före övertagandet 1979-06-15, med -54,5 Mkr, se not 1.

Under rubrik "Bokslulsdispositioner" har endast de dispositioner som inte påverkar likviditeten återförts.

Ändringar i bolagssammansättningen inom gruppen jämfört med 1978-12-31 (bl.a. Kockums Industri, Kockums Automation, Serva Promotion) har i finansieringsanalysen för 1979 beaktats på så sätt att motsvarande förändringar på respektive post skills ut och inkluderats i förändring av koncernsammansättning som särredovisas under "Använda medel" respektive "Förändring av rörelsekapital"".

Aktierna i Kockumsföretagen övertogs utan likvid. Härigenom uppkommer vid konsolidering av dessa företag i gruppens balansräkning ett undervärde (negativ goodwill) uppgående till 248 Mkr. Eftersom förluster förutses de närmaste åren kan det uppkomna undervärdet ses som en förluslreserv. Undervärdet redovisas i finansieringsanalysen såsom förändring av koncernsammansättning.

Skr. 1980/81:11

Personal

			Gruppen
Moderbolag	1979	1978	(inkl, moderbolaget)	1979	1978
Löner och ersättningar, tkr			Löner och ersättningar, tkr
Styrelse och			Styrelser och
verkställande direktör	1523	1289	förelagsledningar	51 867	43 723
Övriga anställda	9438	9409	Övriga anställda	2901616	2 524 546
Sociala kostnader	6668	6 373	Sociala kostnader	1195 683	1 120 774
Totalt	17629	17071	Totalt	4 149 166	3 689043
Verksamheten i Sverige			Verksamheten i utlandet
			Antal länder	19	15
Medelantal anställda'	40 274	38 326	Medelantal anställda	6184	5 364
Lönekostnader-	3796117	3 351526	Lönckoslnader-	353049	337 517
' Medelantal anställda beräki	nas i princip	för antal fvsiskl anställda enligt följande formel:
	Mår	l+.30.4år 1-1-31.8 år 1-1-31.12år 1

Avser löner och ersättningar samt sociala kostnader.

Medelantal anställda i gruppen

Sverige, per kommun med mer än 20 anställda

Kommun

Arbetsställe

1979

Medelantal

anställda

1978

Ale	Berol Kemi
Arboga	ASSI
Arvika	Sv, Tobaks AB
Avesta	ASSI Nyckelhus
Bengtsfors	ASSI
Boriänge	SARA
Borås	Eiser Nyckelhus SARA
Dals-Ed	Eiser
Danderyd	ASSI
Ekerö	Sv, Tobaks AB
Enköping	Eiser
Eskilstuna	Nyckelhus SARA Svelab

100	108
58	63
165	168
109 2	137
111	139
75	85
56	60
1941 2 117	1975 1 117
2 060	2093
64	51
-	16
97	109
171	212
1 96	1 97 2

100

Skr. 1980/81:11

Kommun	Arbetsställe	Medelanli	il anställda
		1979	1978
Eslöv	ASSI	257	220
	Svenska Torv	10	10
	Svenska Lagerhus	1	3
		268	233
Falun	Kockums Industri	6	_
	Nyckelhus	-	1
	SARA	87	95
		93	96
Filipstad	Kockums Industri	100	-
Finspång	SARA	35	38
Flen	ASSI	121	-
Färgelanda	Eiser	147	131
Glumslöv	SARA	21	-
Gällivare	Eiser	23	34
	LKAB	2036	2 090
	SARA	-	41
	Kostförsörining	59 2118	-
	Kostförsörining	59 2118	2 165
Gävle	ASSI	91	87
	SARA	43	43
		134	130
Göteborg	ABAB	183	164
	ASSI	_	12
	BS Konsult	_	6
	Ceaverken	4	5
	KabiVilrum	175	184
	Kockums Automation	1	_
	Liber	3	4
	Nyckelhus	3	->
	Rockwool	105	92
	SARA	791	799
	SMT-Pullmax	201	172
	Svelab	2	t
	Sv. Tobaks AB	159	16?
		1627	1603
Götene	Rockwool	195	55
Halmstad	Eiser	133	123
	Kockums Induslri	127	—
	Nyckelhus	2	1
	SARA	34	37
		296	162
Haparanda	ASSI	146	149
Helsingborg	Nyckelhus	1	_
	Rockwool	10	_
	SARA	12	-

Skr. 1980/81:11

Kommun	Arbetsställe	Medelantal anställda 1979 1978
Hylte	ASSI	_	217
Härjedalen	ASSI	21	24
Härnösand	SARA Svelab Sv. Tobaks AB	45 2 186	49 1 190
		233	240
Hässleholm	Rockwool Svenska Torv	218 36	2.34 35
		254	269
Jönköping	ASSI Kockums Induslri SARA Sv. Tobaks AB	58 19 128	42 13 133

205

188

Kalix Kalmar

1 136

214

377

100

1022

251 346

-3

101

ASSI

Kalmar Verkslad

Nyckelhus

SARA

		692	700
Kariskoga	ASSI SARA	357 23	357 24
		380	381
Kariskrona	Eiser SARA Uddcomb	61 536	72 30 589
		597	691
Karlstad	ABAB Rockwool SARA Svelab	39 112 72 2 225	33 115 81 1
	ABAB Rockwool SARA Svelab	39 112 72 2 225	230
Katrineholm	SARA	-	30
Kiruna	Kostförsörining LKAB Regioninvest Rockwool SARA	35 4390 83 9	4 605 11 25
	Kostförsörining LKAB Regioninvest Rockwool SARA	4SI7	4 641
Kramfors	ASSI Eiser	131 123	159 141

254

300

4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 11

Skr. 1980/81:11

Kommun

Arbetsställe

Medelantal anställda
1979 1978

Kristianstad

Ceaverken Nyckelhus Rockwool SARA

4 1

Kumla Laholm Landskrona Laxå

SMT-Pullmax

Kalmar Verkslad

Kockums Induslri

ASSI Rockwool

108

109

363

251 148

117

51 113

234 158

Lidköping

Lindesberg

Linköping

Ljungby

Ljusdal

Nyckelhus SARA

ASSI LKAB

ABAB SARA

Sv. Lagerhus

ASSI

Kalmar Verkslad

ASSI Nyckelhus

399

2 40

645 34

679

29 106

__ 3

138

56 499

555

184
__ I

185

392

632 32

664

21 102

125

459 459

171

172

Ljusnarsberg Ludvika

Luleå

Lund

Lycksele

LKAB

LKAB SARA

ABAB

ASSI

LKAB

Koslförsögning

NJA

Regioninvest

Rockwool

SARA

Liber SARA

Eiser

105

108

46	46
4	4
50	50
33	_
24	-
179	189
2	-
-	19
38	-
53	29
12	7
341	244
74	81
42	63
116	144
84	107

Skr. 1980/81:11

Kommun	Arbetsställe	Medelantal anställda
		1979	1978
Lysekil	Eiser	107	108
	Rockwool	18	9
	SARA	12	10
	Statsraff	7	13
		144	140
Malmö	ABAB	96	95
	ASSI	-	1
	Ceaverken	-	5
	Eiser	764	763
	Kockums Automation	95	_
	Kockums Chemical	28	-
	Kockums Induslri	17	_
	Liber	216	231
	Rockwool	60	85
	Svetab	6	6
	Sv. Tobaks AB	695	671
	SARA	211	194
		2188	2051
Mariestad	Sv. Tobaks AB	25	25
Malfors	KabiVitrum	67	. -
Mullsjö	Eiser	40	40
Mölndal	Berol Kemi	126	181
	SARA	17	9
	KabiVilrum	17	16
		160	206
Norrköping	Rockwool	75	70
	SARA	117	128
		192	198
Norsjö	ASSI	128	135
	Eiser	96	III
		224	246
Nyköping	SARA	29	30
	KabiVitrum	40	35
		69	65
Nässjö	Eiser	_	41
	SARA	58	67
		58	108
Oskarshamn	SARA	31	33
Pajala	ASSI	40	-
Parlille	Kockums Induslri	51	_
	Svetab	70	64
		121	64
Piteå	ASSI	1317	■ 1437
	Svelab	61	58
	Nyckelhus	2	-

1380

1495

Skr. 1980/81:11

Kommun	Arbetsställe	Mede	lantal anställda
		1979	1978
Sigtuna	ABAB	67	80
Sjöbo	Eiser	167	147
Skellefteå	Eiser	198	219
	Nyckelhus	3	3
	SARA	56	60
	SMT-Pullmax	197	186
	Svetab	-	1
	Svetab	454	469
Skinnskatteberg	ASSI	618	627
Skövde	BS Konsult	2	_
	Eiser	1	86
	Rockwool	792	840
	SARA	62	66
		857	992
Smedjebacken	LKAB	70	75
Sollefteå	Eiser	80	77
Solna	ABAB	107	_
	ASSI	25	. 24
	BS Konsult	4	4
	KabiVitrum	204	193
	SARA	10	25
	Sv. Tobaks AB	84	78
		434	324
Stensele	Kockums Industri	201	-
Stenungsund	Berol Kemi	618	609
	Rockwool	61	34
		679	643
Slockholm	ABAB	1359	1 144
	ASSI	164	189
	BS Konsult	69	71
	Ceaverken	27	29
	Eiser	—	3
	KabiVitrum	1538	1561
	Kalmar Verkstad	1	_
	Kockums Industri	2	_
	Liber	790	795
	LKAB	142	140
	Nyckelhus	5	6
	Rockwool	97	102
	SARA	1228	1347
	Serva Promotion	33	_
	SMT-Pullmax	135	144
	Statsföretag AB	62	65
	Stalsf. Contracting	2	_
	Statsf. International	8	4
	Svetab	16	18
	Sv. Lagerhus	4	4
	Sv. Tobaks AB	270	267
	SU	17	15

5 904

5969

Skr. 1980/81:11

Kommun	Arbetsställe	Medelantal 1979	anställda 1978
Strängnäs	Ceaverken KabiVitrum	162 18	190 II
		180	201
Sundbyberg	BS Konsult SARA	22 22	2 22
	BS Konsult SARA	22 22	24
Sundsvall	KabiVitrum Kockums Industri ' Nyckelhus Rockwool SARA	16 2 65 100	78 2 68 ____ 98
		183	246
Svalöv	ASSI	32	40
Södertälje	ABAB BS Konsult SARA	2 17	77 1 19
		19	97
Söderhamn	Kockums Induslri	555	-
Tibro	ASSI	39	-
Torup	ASSI	219	-
Trollhättan	SARA	43	76
Töreboda	ASSI	111	118
Uddevalla	ASSI Eiser SARA	165 339 24	321 68
		528	389
Umeå	Liber Rockwool Sv. Petroleum	3 58 2	5 72
		63	77
Upplands Väsby	BS Konsult SARA	4 ___ 20	4 21
		24	25
Uppsala	Nyckelhus SARA	262 127	216 124
		389	340
Valdemarsvik	SMT-Pullmax	23	24
Varberg	SARA	62	67
Vaxholm	BS Konsult SU	25	4 23
		25	27
Vilhelmina	Sv. Tobaks AB	89	68
Vårgårda	Eiser	42	46

Skr. 1980/81:11

Kommun	Arbetsställe	Medelanli 1979	il anställda 1978
Värnamo	SARA Nyckelhus	36 1	43
	SARA Nyckelhus	37	43
Väslervik	ASSI	40	40
Västerås	Kockums Automation Nyckelhus Rockwool SARA SMT-Pullmax	80 2 40 401	2 45 49 362
		523	458
Växjö	Liber SARA	84 82	75 81
		166	156
Ystad	Carbox	52	62
Åmål	LKAB	63	60
Åtvidaberg	SARA	41	39
Ängelholm	Eiser	105	104
Örebro	ABAB ASSI Nyckelhus Rockwool SARA Sv. Skifferolje Sv. Tobaks AB	i$8 519 2 95 83 1 174	479 2 108 103 3 146
	.	1032	841
Örnsköldsvik	Kockums Industri SARA Rockwool	4 49 95	52 94
		148	146
Östersund	Kockums Industri SARA	9 79	68
		88	68
Östhammar	Rockwool	239	260
Överkalix Övriga arbetsställen	NJA Regioninvest	135 402	142 287
Summa medelantal anställda i Sverige		40274	38 326

Skr. 1980/81:11 55

Medelantal anställda

Utomlands, per land 1979 1978

850	882
528	507
1432	1348
1083	974
170	161
314	337
303	-
739	716
128	140
205	204
372	57
60	38

Belgien

Danmark

England

Finland

Frankrike

Holland

Kaifeda

Norge

Schweiz

Västtyskland

USA

Övriga länder

Summa medelantal anställda utomlands 6184 5 364

Summa medelantal anställda

i Statsföretagsgruppen 46 458 43 690

Sysselsatta inom stödområden i Sverige

För den regionalpolitiska stödverksamheten är Sverige indelat i 6 stödområden. Under 1979 var drygt 18000 eller ca 39% av Statsföretagsgruppens anställda sysselsatta i företag med verksamhet inom dessa stödområden.

Skr. 1980/81:11 56

Statsföretagsgruppens redovisning — kompletterande uppgifter

Effekt av prisändringar

Statslörelagsgruppen redovisar för 1979 en betydande förlust. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader blev enligt den traditionella redovisningen -449 Mkr exkl. Kockumsförelagen. Förlusten bestäms av ett fierlal förhållanden som kan hänföras lill den operativa verksamheten, värdeändring på lager och anläggningar p. g. a. prisutvecklingen saml verksamhetens finansiering.

1 traditionell redovisning beräknas alla kostnader och därmed även resullatmåtl i princip med utgångspunkt frän vad som betalas lör förbrukade resurser. Redovisningen för Slatsförelagsgruppen är uppbyggd på detla sätt. 1 redovisat rörelseresultat ingår värdeändring på material och produkter i lager och på anläggningar betingad av prisutvecklingen mellan anskaffnings- och förbrukningstidpunkterna samt i vissa fall nedvärdering av lager frän anskaffningskostnad till verkligt värde (marknadspris). Det sammanlagda beloppet av nedvärderingar av lager lill verkligt värde uppgår per 1979-12-31 rill3l Mkr (159).

För att visa betydelsen av prisändringar på produkter i lager oeh anläggningar görs en uppdelning av årets resultat i följande tre komponenter:

• Operativt resultat

• Värdeändringsresultat

• FInansleringsresullat

Denna uppdelning i tre resullatkomponenier är ändamålsenlig för en övergripande analys och tolkning av de förhållanden som bidragit till årets resultat. De värden som anges för de olika komponenterna är dock baserade på schablonmässiga beräkningar och är delvis mycket ungefärliga. De tre resullatkomponenterna ger ändå ett underiag för en mer nyanserad bedömning av Statsföretagsgruppens resultat. Härvid bör noteras dels gruppens heterogena verksamhet, dels att basindustriföretagen samt Tobaksbolaget är de ekonomiskt sett tyngsta förelagen inom gruppen.

• Operativt resultat. -814 Mkr. anger i vilken män försäljningsintäk
terna täcker åleranskaffningskoslnaden vid försäljningslidpunklen för för
brukade resurser. Försäljningsintäkterna ställs mot kostnaden för återan-
skaffning av varor och kalkylmässiga avskrivningar, dvs. avskrivningar
baserade på anläggningarnas åleranskaffningsvärden. Operativt resullal
skall därigenom vara opåverkat av prisbetingade värdeändringar.

Del negativa operativa resultatet visar att intäkterna för Statsföretagsgruppen som helhet ej varit tillräckliga för att täcka åleranskaffningskoslnaden för förbrukade varor och förslitna anläggningar. Operativt resultat visar en föriusl som uppgår till 7% av fakturerad försäljning.

• Värdeändringsresultat. I 019 Mkr, visar summan av de prisbetingade
värdeändringar på lager och anläggningar som inträffat under året. Det bör

Skr. 1980/81:11 57

betonas att värdeändringsresullalet inle kan betraktas helt frislående från operativt resultat. Viss värdeändring på produkter i lager kan exempelvis vara en naturlig del av affärsverksamheten. Värdering av tillgångar sker under antagande om fortsatt verksamhei (going concern).

Arets värdeändringsresultal omfattar både en realiserad och en orealiserad del. Realiserad värdeändring utgörs för lager av skillnaden mellan åleranskaffnings- och anskaffningskostnad för sålda varor. För anläggningar består den realiserade värdeändringen av skillnaden mellan kalkylmässiga avskrivningar och avskrivningar enligt plan.

Orealiserad värdeändring, som här ingår i värdeändringsresultatei. utgörs av årets ökning eller minskning i orealiserad värdeändring på lager och anläggningar. Den orealiserade värdeändringen på tillgångarna vid början respektive slutet av året bestäms av skillnaden mellan värden baserade på åleranskaffnings- respektive anskaffningskostnad vid bokslutstidpunkterna.

Värdeändring av lager består till ungefär en tredjedel av minskad nedskrivning till marknadspris av LKABs malmlager.

• Finansieringsresultat, —433 Mkr, upptar de finansiella intäkterna och kostnaderna uttryckta i löpande priser på samma sätt som den traditionella redovisningen.

- Nominellt resultat, -228 Mkr, består av summan av ovanstående tre
resultatkomponenter och är uttryckt i löpande priser. Del nominella resul
tatet är 221 Mkr högre än resultatet efter finansiella intäkter och kostnader
enligt den traditionella redovisningen. Denna skillnad förklaras helt av
årets ökning i orealiserade värden, vilka är ett uttryck för skillnader i
periodisering av värdeändringar jämfört med traditionell redovisning.

— Realt resultat år ett resullatmätt uttryckt i enhetligt penningvärde.
Nominellt resultat reducerat med vad som erfordras för att bibehålla det
egna kapitalets allmänna köpkraft bildar realt resultat.

Den reala förlusten som inkluderar köpkraftsförluster är väsentligt slörre än den nominella förlusten. Resultatet av verksamheten har således medfört en betydande real minskning av koncernens eget kapital.

Slatsförelagsgruppen exkl. Kockumsförelagen (Mkr) 1979

Operativt resultat

Fakturerad försäljning 11705

Tillverknings-, försäljnings- och adminislralions
koslnader m. m. -11119

• Skillnad mellan traditionell redovisnings-
kostnad och åleranskaffningskoslnad för

sålda varor' - 276

Operativt resultat före avskrivningar 310

Avskrivningar enligt plan — 601

• Kalkylmässiga avskrivningar ulöver plan - 523

Operativt resullal - 814 -814

Skr. 1980/81:11

Värdeändringsresultat

Värdeändring av lager" Värdeändring av anläggningar-Värdeändringsresultat

Finansieringsresultat

Finansiella intäkter Finansiella kostnader

Finansieringsresullal

Nominellt resultat efler finansiella intäkter och kostnader

289 730

1019

292

- 725

- 433

1019

-433

-228

' Beloppet utgörs av en schablonmässig beräkning av den prisbetingade värdeändring på lager som ingår i den traditionella redovisningens kostnad för sålda varor. Därav utgör 128 Mkr minskade nedvärderingar av lager till marknadspris.

- Beloppet avser den värdeändring som uppkommit under året. vilken delvis base
rats på schablonmässigt beräknade tillgångsvärden.

Påverkan av statliga tillskott på Statsföretagsgruppens resultaträkning

Särskild ersättning i form av statliga tillskott erhålles då ägaren - staten

- använder Slatsförelagsgruppen för all lösa vissa näringspolitiska upp
gifter, exempelvis lindra erforderliga omställningar, trygga sysselsättning
och utveckla regional industri. I övrigt skall gruppen arbeta under normala
affärsmässiga betingelser.

För alt åskådliggöra de statliga tillskottens resultatpåverkan oeh den rena affärsverksamhetens utveckling har Statsföretagsgruppen i nedanstående tabell uppdelats på "Verksamhet under normala affärsbeling-elser'" saml i "Verksamhei under särskilda program". Med "Verksamhei under särskilda program" avses verksamhet där ägaren - staten - svarar för kostnaders bestridande för att uppnå vissa inledningsvis nämnda näringspolitiska syften enligl riksdagsbeslut, Verksamhei under särskilda program omfattade i bokslutet för 1979 förelagen: Beroxo. Eiser, Kockums Automation', Kockums Chemical'. Kockums Industri', LKAB. Regioninvest. Serva Promotion'. Svetab och Uddcomb.

(Mkri

Verksamhet

under normala

affärsbetingelser

Verksamhet

under särskilda

program

Gruppen lolall-

1979

1978

1979

1978

1979

1978

Fakturerad försäljning	8586	7 451	3752	2 706	12 177	10 105
Resultat efter finansiella
inläkler och kostnader	276	-114	-686	-828	-509	-929
Extraordinära intäkter
och kostnader:
Tillskotl frän staten, netto	0	0	634	773 ■	897	774
Övrigt, netto	37	68	- 17	-242	- 92	-.368
Resullal före boksluls-						.,
dispositioner och skatter	313	- 46	- 69	-297	296	-523
Medelantal anställda	29381	28775	17 014	14 850	46458	43 690
Investeringar	1052	742	713	649	1765	1396

' Tillkom under 1979,

- Tabellen är ej adderbar. då Statsföretag AB saml koncernmässiga justeringar

enbart medräknas i gruppen totalt.

Skr. 1980/81:11 59

Som framgår av not I sid. 30 redovisas statliga tillskott för sysselsätl-ningsstödjande åtgärder och förlustläckning i resultaträkningen som extraordinär intäkt. Resultat efter finansiella intäkter och kostnader har således icke påverkats av dylika tillskott.

Företag inom "Verksamhei under särskilda program" visar för 1979 tillsammantagel ett underskott efter finansiella intäkter och kostnader på 686 Mkr. Delta underskott har i huvudsak läckts av statliga tillskotl. Förlust före dispositioner och skatter har dock uppkommit med 69 Mkr (-297 Mkr), bägge åren väsentligen hänförligt till LKAB,

"Verksamhei under särskilda program" finansieras i betydande utsträckning av Statsföretag AB, vars totala fordran pä i denna verksamhei ' ingående förelag per 1979-12-31 uppgick lill ca I 250 Mkr, Av detla belopp kan ca 1/3 hänföras till förskott på beviljade, men ännu ej utbetalade, statliga tillskott.

Resultaträkning enligt Bokföringsnämndens anvisning BFN: 11

Bokföringsnämnden har vid årsskiftet utfärdat en "Anvisning beträffande redovisning av statliga stöd", med bl.a. den innebörden att slöd som avser att täcka en kostnad får redovisas som en minskning av denna kostnad. De statliga tillskott som påverkat gruppens resulatulveckling har i princip som framgår ovan erhållits som ersättning för kostnader som uppkommit vid upprätthållande av sysselsättning. I nedanstående tabell har Slatsföretagsgruppens resultaträkning 1979 korrigerats enligl Bokföringsnämndens anvisningar.

1979 1979

Enl. tolkning av Framlagd

Bokföringsnämndens resullal-

anvisning räkning

12.344	12344
11855	-11786
512	-
1001	558
617	- 617
384	- 59
307	307
757	- 757
163	-
97	- 509
1169	1843
970	- 1038

Rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader

Statliga stöd för täckande av driftskostnader

Rörelseresultat före avskrivningar

Avskrivningar enligt plan

Rörelseresultat efter avskrivningar

Finansiella intäkter Finansiella kostnader Statliga stöd för täckande av finansiella kostnader

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

E.xtraordinära inläkler Exlraordinära kostnader

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 296 296

Skr. 1980/81:11

I beräkningarna ingår både statliga tillskott under 1979 och statliga tillskott vilka i tidigare bokslut avsatts som reserv för förlustläckning under kommande år.

Bokföringsnämndens anvisningar har i tabellen ovan tolkats på följande sätt: • Statliga tillskott för läckande av förlust efter avskrivningar redovisas

som avdragspost till rörelsens kostnader enligt nedan:

Eiser	20,3	Proposition	1977/78:73
	9.1	"	1978/79:43
	16,3	'•	1978/79: 125
	45,7
Kockums Chemical	5,2	••	1979/80:79
Kockums Industri	43.7	'•	1979/80:79
LKAB	301,0	'•	1979/80:79
LKAB	68,1		1977/78: 96 samt 1978/79:42
Regioninvest	21.1		1976/77: 125 saml 1978/79: 127
Uddcomb	26,8		1979/80:79
Summa	511,6

• Statliga tillskott för täckande av finansiella kostnader redovisas som avdragspost till dessa enligt nedan:

Eiser	5,4	Proposit	on	1977/78:73
Kockums Chemical	0,4			1979/80:79
Kockums Industri	8,8	"		1979/80:79
LKAB	139.0	'•		1979/80:79
Uddcomb	9,2	•'		1979/80:79

Summa

162,8

• Rörelsens kostnader har ökats med 68,1 Mkr avseende driftskostnader för sysselsättningsprojekt i LKAB. Denna kostnad behandlas i den framlagda resultaträkningen som extraordinär.

• Övriga statliga tillskott redovisas som extraordinär intäkt.

Skr. 1980/81:11

(Mkr)	Gruppen	Procentuell	Gruppen
	exkl.	andel av	inkl.
	Intresseföretag	Intresseförelag	Intresseföretag
	1979 1978	1979 1978	1979 1978

Resiillaträkning

Fakturerad försäljning

Resullal efter finansiella intäkter och kostnader

Resultat före bokslulsdispositioner och skatter

Årets nettovinst (förlust)

Justerat eget kapital Obeskattade reserver Efter beräknad skatt 50% Beskattade reserver Eget kapital

Justerat egel kapital

/ Slalsförelag AB bokfört värde avseende aktier i intresseföretag enligl ovan

*lim*	10 105	4113	2 385	16 290	12490
-509	-929	- 76	-332	- 585	-1261
296	-523	134	10	430	- 513
193	-513	- 15	- 42	178	- 555
1831	1768	203	65	2034	1 833
-916	-884	-102	- 32	-1018	- 916
1141	1319	60	-	1201	1319
3902	3 714	1377	1.390	5279	5 104
5958	5917	1538	1423	7496	7.340

1439

1089

Redovisning av intresseföretag

Redovisningens externa uppgift är all på bästa och mest rättvisande sätt tillgodose olika intressentgmppers skiftande behov av ekonomisk information.

För en samhällsägd förelagsgrupp bedöms en öppen redovisning och fyllig information om gruppens totala ekonomiska engagemang synnerligen viklig.

Mot denna bakgrund görs i detta avsnitt ett försök alt presentera den redovisningsmässiga effekten på Slatsföretagsgruppens resullal och finansiella ställning när koncernbegreppet vidgas att även innefatta s. k. intresseföretag.

Följande klassificering av bolagen/aktieinnehaven inom Statsföretags-gruppen kan göras. Se även not 17 under mbrik "Kommentarer till moderbolagets bokslut", sid. 78, där Statsföretag ABs aktier och andelar specifi-

Dotterbolag

Bolag där Statsföretag direkt eller indirekt äger mer än 50% av aktierna eller där i övrigt positivt bestämmande föreligger. Dessa företag ingår i vedertaget koncernbegrepp och konsolideras, dvs. ingen förändring jämfört med nuläget.

Intresseföretag

Grupp /. 50% ägda bolag där positivt bestämmande ej klart föreligger.

I denna grupp av företag ingår SSAB Svenskt Stål AB (50%) och Svenska Petroleum AB (50%).

Skr. 1980/81:11 62

Grupp 2. Delägda företag där Statsförelag har ett rörelseintresse samt ett aktieinnehav större än 20%' men mindre än 50%.

1 denna grupp ingår Beijer Byggmaterial AB (45 %).

Grupp 3. Aktie- och andelsinnehav mindre än 50% och där rörelseintresse ej föreligger. Engagemanget kan i princip ses som en kapitalplacering eller en placering i annat syfte.

I gruppen ingår bl.a. Bilfragmentering AB (25%) samt Sweden Center Japan AB (41,7%).

For Statsföretag tillämpas således följande definition för iniressejöretag: Ett företag är intresseföretag till Statsföretag AB under förutsättning att o det icke är att anse som dotterbolag • Statsföretag äger en andel av förelagets kapital eller röstvärde som

uppgår lill mer än 20%.

Dessutom görs en åtskillnad om rörelseinlresse finns i företagel eller om ägandet enbart ses som en kapitalplacering i annat syfte.

1 föreliggande bokslut för Statsföretagsgruppen redovisas investeringar i intresseförelag enligt den traditionella s. k. anskaffningskosinadsmetoden. För att även komplettera koncernredovisningen med uppgifter om intresseföretag har en sammanställning gjorts över resultat- och kapitalandelar totalt (ovan) samt resultat- och balansräkningar i sammandrag enligt följande för respektive intresseföretag. I allt väsentligt följs det utkast avseende redovisning av intresseföretag som återfinns i SOU 1979:46. Av praktiska skäl har endast av Statsföretag AB direktägda intresseföretag medtagits. Dessa är: SSAB Svenskt Stål AB (50%), Svenska Petroleum AB (50%) och Beijer Byggmaterial AB (45%).

Nedan återges i sammandrag resultat- och balansräkningar för redovisade intresseföretag (företagen redovisas totalt dvs. 100%).

SSAB Svenskt Stål AB

är Sveriges största integrerade handelsstålstillverkare med gruvor, masugnar, koksverk, stålverk, valsverk och manufakturanläggningar. Tillverkningen utgörs av dels halvfabrikat, dels manufakturerade produkter. SSAB är specialiserat pä avancerade produkter för varvs- och verkstadsindustri.

Bolaget ägs av: Statsföretag 50% Gränges 25% Stora Kopparberg 25 %

(Mkr)

ResuUaträkning i sammandrag 1979 1978

Fakturerad försäljning 4097 3478

Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader —410 —670

Skr. 1980/81:11 63

9	13
- 29	- 84
4091	3 465
11	II
3058	2 472
7160	5 948
1643	1336
2 725	1813
105	83
2687	2716

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter Arets nettoförlusl

Balansräkning i sammandrag Omsättningstillgångar Spärrkonton hos Riksbanken Anläggningstillgångar

Summa tillgångar

Korlfrisliga skulder Långfristiga skulder Obeskattade reserver Eget kapital

Summa skulder och eget kapital 7160 5 948

Svenska Petroleum AB (SP)

bildades för all tillvarata slatens kommersiella intressen på oljeområdel. SP skall bidra lill en säkrare svensk råoljeförsörjning och därmed till en ökad försörjningstrygghet för alla oljeprodukter. Verksamheten omfattar bl. a. handel med råolja och oljeprodukter, samordning av oljeupphandling för statens behov, prospektering och råoljeulvinning samt raffinering.

Bolaget ägs av; Slalsförelag 50%

Statens Vatlenfallsverk 50%

(Mkr)

Resultaträkning i sammandrag 1979' 1978

Fakturerad försäljning 3180 439

Resultat efler finansiella intakter

och kostnader 246 4

Resultat före bokslulsdispositioner

och skatter 241 4

Årets nettovinst O I

Balansräkning i sammandrag

Omsättningstillgångar 1191 186

Anläggningstillgångar 137 2

Summa tillgångar 1328 188

lämnade uppgifter för 1979 är preliminära

Skr. 1980/81:11 64

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade reserver Beskattad reserv Minoritetsintressen Eget kapital

Summa skulder och eget kapital

290	132
624	-
244	3
120	-
-	3
50	50
1328	188

Beijer Byggmaterial AB

Beijer Byggmaterial AB är landets ledande distributör av byggvaror. Genom egna anläggningar på ett 30-tal orter i Sverige försäljs byggvaror av olika slag till i första hand byggnadsindustrin men också till institutionella köpare, återförsäljare och slutkonsumenter.

Bolaget ägs av: Kooperativa Förbundet (KF) 45% Statsföretag 45 % Beijer Invest 10%

(Mkr)

Resultaträkning i sammandrag 1979' 1978

Fakturerad försäljning 1053 946

Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader 15 2

Resultat före bokslulsdispositioner

17	2
0	-1
377	324
84	92
461	416
236	215
145	138
63	46
17	17

och skatter

Årels nettovinst (föriusl)

Balansräkning i sammandrag

Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

Summa tillgångar

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade reserver Egel kapital

Summa skulder och eget kapital 461 416

lämnade uppgifter för 1979 är preliminära

Skr. 1980/81:11

Statsföretagsgruppens verksamhetsområden

Statsföretagsgruppens förelag verkar inom vilt skilda områden och branscher. En sammanställning av Statsföretag ABs dotterbolag fördelade på åtta verksamhetsområden ger följande bild av storleken och aktiviteterna inom Stalsförtagsgruppen under 1979. På grund av större ändringar i koncernsammansättningen under året blir Jämförelser för vissa av nyckeltalen mindre meningsfulla, varför tabellen har begränsats lill 1979. Verksamhetsområden 1979 (Mkr) Verksamhetsområden'

Järn- och stålindustri

Mekanisk verkstadsindustri

Skogs- och byggmaterialindustri

Kemisk induslri

Konsumenlvaruinduslri

Serviceförelag

Utvecklings- och etableringsförelag

Övriga förelag

Statsföretag AB

Koncernmässiga justeringar

Summa Slatsförelagsgruppen

Fakturerad	Resullal	Investe-	Medel-
försäljning	före bok-	ringar 1	antal
	slulsdisp.	anlägg-	anställda
	och skatter	ningar
2 174	-62	388	7 748
1 186	15	65	5 169
3 815	-32	685	12391
1529	-54	476	3 633
1963	273	103	7 787
696	18	13	3 430
161	26	6	478
813 ■	59	29	5 759
-	-93	0	63
-160	146	-	-
12 177	296	1765	46458

För att ge en bild över den förändring som skett i verksamhetsinriktningen under Statsföretags lO-åriga verksamhet redovisas försäljningen inom de olika verksamhetsområdena i % av gruppens totala försäljning åren 1970, 1973, 1976 och 1979,

Utvecklingen karakteriseras dels av den starka nedgången avseende järn- och stålindustrin saml mekanisk verkstadsindustri och dels av uppgången för såväl skogs- och byggmaterialindustrin som den kemiska industrin. Järn- och stålindustrin har tillsammans med mekanisk verkstadsindustri minskal sin försäljning från att utgöra 54% av gruppens försäljning 1970 till 27% 1979, dvs. en halvering. Här har tillkomsten av Kockums Automation och Kockums Induslri ej tillnärmelsevis kompenserat för stål-rörelsens i NJA överförande till SSAB och Karlskrona- och Uddevallavarvets överförande lill Svenska Varv. Givelvis har även LKABs svårigheter under senare delen av 70-talei satt sina spår.

När del gäller uppgången för skogs- och byggmalerialindusirin är del förutom förvärvet av Rockwool och bildandet av EssBo framför allt ASSIs starka expansion under hela 1970-talel som slagit igenom. 1970 hade ASSI en försäljning på 570 Mkr och 1979 en försäljning på ca 2 900 Mkr vilket utgör en knapp tjärdedel av Slatsföretagsgruppens totala försäljning. Uppgången i den kemiska industrin är hänföriig till förvärvet och expansionen av Berol Kemi/Beroxo.

Uppgången för gruppens övriga företag 1979 är hänföriig till införlivandet av Eiser i Staisföretagsgruppen. 5 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr II

Skr. 1980/81:11 66

' Järn- & stålindustri

• LKAB, Luossavaara-Kiirunavaara AB

Kemisk industri

• Berol Kemi AB

• Beroxo AB

• Ceaverken AB

• KabiVilrum AB

• Kockums Chemical AB

• Statsraff AB

Utvecklings- & etableringsföretag

• Regioninvest i Norr AB

• Stalsförlag Contracting AB

• Statsföretag International AB

• Svenska Utvecklings AB (SU)

• Svetab, Svenska Industrielablerings AB

• Swedish Induslrial Development Corp. SID

Me kan isk verkstadsindustri

• AB Carbox

• Kalmar Kockum AB

• Kalmar Verkstads AB

• Kockums Automation AB

• Kockums Industri AB

• SMT-Pullmax AB

• Uddcomb AB

Serviceföretag

• ABAB, Allmänna Bevaknings AB

• BSK BS Konsult AB

• Liber Grafiska AB

Skogs- & byggmaterialindustri

• ASSI, AB Slatens Skogsindustrier

• Nyckelhus AB

• Rockwool AB

• Svenska Torv AB

Konsumenlvaruinduslri

• SARA AB

• Svenska Tobaks AB

Skr. 1980/81:11 67

Övriga företag

• AB Eiser

• Holmsund Industricenter AB

• NJA, Norrbottens Järnverk AB

• Svenska Lagerhus AB

• Svenska Skifferolje AB

Skr. 1980/81:11 68

Moderbolaget

Förvaltningssberättelse

Statsföretag ABs möjligheter alt erhålla förräntning på aktiekapitalet i dotterbolagen är liksom tidigare år starkt begränsade. Behov av koncernbidrag och aktieägartillskotl i vissa dotterbolag är fortfarande av sådan omfattning att ett negativt resultat redovisas i Statsföretag AB även för 1979. Underskottet har också ökat jämfört med 1978 från 35 Mkr till 117 Mkr.

Det försämrade resultatet beror främst på utvecklingen av finansiella poster mellan åren. Räntenettot i Statsföretag uppgick lill -5 Mkr för 1979 jämfört med 69 Mkr för 1978, en försämring med 74 Mkr.

Dispens erhölls ej för befrielse från kommunal beskattning av koncernbidrag i givande bolags kommuner. De därav följande skattekostnaderna har i berörda bolag täckts medelst ägartillskott - 45 Mkr - från Statsföretag, vilket bidragit till resultatförsämringen mellan åren. Beslutet från Budgeldepariementet i dispensärendet erhölls efler del bokslut för Statsföretag AB för 1978 framlagts.

Ansökan om dispens avseende kommunal beskattning - utgörande ca 5 Mkr - av koncernbidrag i givande bolags kommuner har inlämnats för 1979. Bokslutet är upprättat med förbehåll för Budgetdepartementets godkännande av dispensansökan.

Upplåningen i Statsföretag AB har ökat genom upplagande av ett svenskt obligationslån på 150 Mkr samt ett USD lån pä 25 milj. eller I 16 Mkr samtidigt har ett CHF lån på 40 milj. eller 106 Mkr samt ett svenskt lån på 60 Mkr lösts.

Det särskilda tillskott som erhållits från staten för finansiellt stöd och förlustläckning i LKAB, för upprätthållande av driften i Eisers norrlandsenheter, för förlusttäckning i Kockumsbolagen och Uddcomb. för finansiering av industriellt främjande i Norrbotten till Regioninvest, för finansiering av Svenska Petroleum saml tillskott avseende marknadsföringsåtgärder och förvärv av marknadsföringsbolag har i redovisningen behandlats som extraordinära intäkter.

Till dotterbolag samt Svenska Petroleum har direki lämnats aktieägartillskotl med 874,0 Mkr och till beskattad reserv har avsatts 63,0 Mkr. Av erhållna tillskott från staten har 263,6 Mkr använts för nedskrivning av bokfört värde på aktier i dotterbolag.

Under verksamhetsåret har Statsföretag AB medverkat lill dotterbolagens finansiering genom lån och borgen samt genom nyemission i ASSI med 200 Mkr, i KabiVitrum med 25 Mkr, i Rockwool med 25 Mkr, i Statsföretag Contracting med 5 Mkr samt i Kalmar Kockum med 79 Mkr. Av tillförda medel från staten i samband med övertagandet av Kockums Industri AB har 64 Mkr använts till nyemission i del nybildade moderbola-

Skr. 1980/81:11 69

get (Kalmar Kockum) för iransporidivisionen i Kockums Tndustri AB, bl. a. bolagen Kockums Industri A/S. Norge och Kockum Industries Ltd., Storbritannien samt Kalmar Verkstadskoncernen. Dessutom har nyemission genomförts i LKAB med 200 Mkr. För denna nyemission har medel erhållits genom tillskott från staten.

Borgens- och ansvarsförbindelser har minskal med 187 Mkr lill 1275 Mkr.

Nedskrivning av bokfört värde på aktier i dotterbolag har sketl i LKAB med 394 Mkr, varav 200 Mkr möjliggjorts genom ovan nämnt tillskott frän staten, saml i Kalmar Kockum med 64 Mkr också möjliggjort genom tillskotl från staten. Uppskrivning av aktier har sketl i Svenska Tobaks AB med 194 Mkr.

Bokfört värde på aktier i intresseföretag har minskat med 350 Mkr genom upprättande av en reserv för aktier. Resultatmässigt har ingen påverkan skett då den beskattade reserven i 1978 års bokslut upplösts med motsvarande belopp. Till beskattad reserv har under året avsatts 63 Mkr och upplösts 1 Mkr varefter i beskattad reserv per 1979-12-31 kvarstår 62 Mkr (se not 10 till Statsföretags bokslut).

Under 1979 har förvärv skett av Serva Promotion AB från Euroc samt förvärv av resterande aktier i Kalmar Verkstad AB. Från staten har övertagits aktierna i Kockums Industri AB. Kockums Chemical AB samt Kockums Automation AB. Det 50-procentiga innehavet av aktier i Kabi-Gen AB har under året försålts.

Från NJA har övertagits aktieinnehavet i Regioninvest i Norr AB.

Utbetalda löner och arvoden samt medelantal anställda redovisas under "Personal", sid. 47.

Skr. 1980/81:11 70

Moderbolagets resultaträknihg (Mkr)

Not 1

1979 1978

Finansiella inläkler octi kostnader

	104,2		. 2.0
	1,3		1.0
324.2		4.39.8
-329,3		-370.8
- 8,3	- 13,4	- 15.5	53,5
	-121,6		- 44,3
	- 52,4		- 33,9

Erhållna koncernbidrag (nol 2)

Erhållna utdelningar (not 3)

Ränteintäkter (nol 4)

Räntekostnader (not 5)

Övriga finansiella poster, netto (nol 6)

Lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott (not 7)

Administrations- och utvecklingskostnader

Avskrivningar enligl plan avseende maskiner och

inventarier - 0,4 - 0,3

Resultat efter Tinansiella intäkter och kostnader - 82,3 - 22,0

Extraordinära intäkter och kostnader

Tillskott från staten (not 8) 1200,6 1189,3

Ägartillskott till dotterbolag (nol 8) ... -814.0 -1379.3

Återföring från NJA av tidigare lämnat ägarlillskolt — 342,4

Återföring till staten av tidigare lämnat aktieägartills-

koll

- 342,4

Tillskoll till utomstående (not 9) -71,3 - 12,3

Förändring av beskattad reserv (not 10) 288,1 190.0

Stämpelkoslnader 0,6 - 3.6
Nedskrivning av aktier och förändring av reserv

för aktier (not II) -613,6 0.0
Övriga extraordinära intäkter och kostnader netto

(not 12) - 0,5 2.4

Resultat före bokslutsdispositioner och skaller — 93,0 - 35.5

Bokslulsdispositioner

Uppskrivning av bokfört värde pä aktier i Svenska

Tobaks AB 194,0

Nedskrivning av bokfört värde pä aktier i LKAB —194,0 -

Resultatföreskatter - 93,0 - 35.5

Skaller (nol 13) - 23,6

Årets förlust -116,6 - 35.5

Skr. 1980/81:11 71

Moderbolagets balansräkning (Mkr)

Not I

Tillgångar 1979 1978

Omsättningstillgångar

820,6 171,0 2,5 627,6 875,9	2497,6	861.1 1-50.0 130.0 4.4 371.9 888.5	2405.9
2995,2 1090,1 895,4 38,0 0,4	5019,1	2 724,4 1440.1 956.5 30.6 0.5	5 152,1
	7516,7		7 558.0
1,1 219,9 30,8 88,8 1 166,5 61,2	1568,3	0,8 175.7 6.5 83,7 1011.9 1.0	1 279.6
10,1 1519,1 749,3	2 278,5 61,9	1.9 1571.7 630.1	2 203.7 3.50,0
3125,0 808,5		3 125.0 808.6
-208,9 -116,6	3608,0	-173.4 - 35.5	3 724,7
	7516,7		7 5.58.0

Kassa och bank

Obligationer (nol 14)

Kortfristiga placeringar (nol 15)

Förulbelalda kostnader och upplupna intäkter

Fordringar, dotterbolag

Övriga fordringar (nol 16)

AnUiggiiingslillgångiir

Aktier i dotterbolag (nol 17)

Aktier, övriga (nol 17)

Fordringar, dotterbolag

Övriga fordringar

Maskiner och inventarier (nol 18)

Summa tillgångar

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Leveranlörsskulder

Kortfristig del av långfristiga skulder

Skalleskuld (not 19)

Upplupna kostnader och förulbelalda intäkter

Skulder, dotterbolag

Övriga skulder (not 20)

Långfristiga skulder

Skulder, dotterbolag

Obligationslån (nol 21)

Revers- och inleckningslån (nol 22)

Beskattad reserv (nol 23)

Eget ktipital (not 24)

Bundet egel kapital

Aktiekapilal 3 125 000 aktier ä nom. 1 000 kr

Reservfond

Ansamlad förlust Balanserad förlust Årets förlust

Summa skulder och eget kapital

Ahsviii'.':förl7indelser:

Borgens-och ansvarsförbindelser (not 25) 1275,4 1462,2

Noterna på sid. 73-80 ulgör en del av resultat- och balansräkningen.

Skr. 1980/81:11

Moderbolagets flnansieringsanalys (Mkr)

Not 26

1976	1977	1978	1979
->	-205	- 36	- 117
-	-	-1 189	-1201
-	-	1 189	874
-	158	_ 2 - 190 38	- 288 4 614

190

114

355

342

1 170

1 508

■1788

197

1975

1974

Tillförda medel

Internt lillfördii medel

Årets vinst/förlust 37 9

Avskrivningar enligl plan

Tillskott från staten                                 -
Aklieägarlillskolt lill doller- och intresse
förelag                                                   -             -
Realisationsvinst/förlust pä sålda anläggnings
tillgångar                                                -             -
Förändring av beskattad reserv                -             -
Upp-/nedvärdering utländska lån              -             -
Nedskrivning av aktier                             -             -
Avgår: Utdelning                                                   - 22           -36

Summa 15 -27

16	15	-	160	9	-
-	-	-	-	344	109
5	626	640	882	311	348
175	175	1 500	-	350	—
-	-	-	3.M)	- 350	-
-	-	1301	1457	1 189	1201
-	-	-1.301	-917	-1 189	- 874

E.xternl lillförda medel Försäljning av anläggningstillgångar Minskning av långfristiga fordringar Ökning av långfristiga skulder Nyemission Planerad nyemission Aktieägartillskotl från staten Aklieägarlillskolt lill dotterbolag Återföring från NJA av tidigare lämnat aktie-ägartillskott

-	-	-	-355	- 342	-
196	816	2 140	1932	664	784
211	789	2 142	1885	474	670
360	1 301	1.38	142	1 540	535
43	186	754	73	47	55
60	12	80	162	675	277
463	500	972	377	2 262	867
■252	289	1 170	1508	-1788	- 197
50	122	1315	476	- 860	241
296	-53	- 368	113	- 451	- 289
6	220	223	919	- 477	- 149

Återföring lill staten av tidigare lämnat aktieägartillskotl

Summa

Summa tillförda medel

Använda medel

Investeringar i maskiner och inventarier Investeringar i aktier och andelar Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga skulder

Summa använda medel

Förändring av rörelsekapitalet

Specinkatiun av förändring av rörelsekapitalet

Förändring av korlfrisliga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Förändring av likvida medel

Summa förändring av rörelsekapitalet -252 289

Skr. 1980/81:11 73

Kommentarer till Moderbolagets bokslut

(Belopp i Mkr där annat ej anges)

Not 1 Redovisningsprinciper

Se not I sid. 26 till Statsföretagsgruppens bokslut.

Not 2 Erhållna koncernbidrag

Koncernbidrag har under året erhållits från följande dotterbolag:

1979 1978

ABAB 3,2 2.0

BS Konsult AB 0,5

Liber Grafiska AB 0,5 -

Svenska Tobaks AB 93,4
Svenska Utvecklings AB 0,6 -

Svelab 6,0

Summa 104,2 2.0

Dotterbolag har erhållit koncernbidrag från andra dotterbolag enligt nedan:

1979 1978

23,7	-
5,6	64,0
1,3	' 8.7
12,0	14.8
—	100,0
—	1,9

ASSI

Berol Kemi AB

AB Carbox

Ceaverken AB

LKAB

Statsföretag International AB

42,6 189,4

Dotterbolag som erhållit koncernbidrag direkt från Statsförelag AB återfinnes under nol 7.

Not 3 Erhållna utdelningar

1979 1978

0,2	-
1,0	1,0
0,0'	0,0'
1,2	1.0
0,1-	0.0-

Holmsunds Induslricenler AB Liber Grafiska AB Svenska Tobaks AB, pref.

Bilfragmentering AB

1,3

' 27lkr(26lkr) - 57 Ikr (28 tkr)

Skr. 1980/81:11 74

Not 4 Ränteintäkter

1979 1978

Dotterbolag 212,6 309,2

Övriga 111,6 130.6

	324,2	439.8 ■
Not 5 Räntekostnader
	1979	1978
Dotterbolag Övriga	120,0 209,3 329,3	163.0 207.8 370-8
Not 6 Övriga rinansiella poster
	1979	1978

Kursvinster, realiserade Kursvinster, orealiserade Kursföriusler. realiserade Kursföriusler. orealiserade Övrigt

8,1	11.2
5,1	29.2
-14,0	- 5.6
- 7,0	-47.2
- 0,5	- 3.1

- 8,3 15.5

Beträffande principen för värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta saml behandling av därmed uppkomna kursdifferenser, se not 1 sid. 26 till Slatsföretagsgruppens bokslut.

Not 7 Lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott

Koncernbidrag har lämnats från Statsföretag AB lill följande dotterbolag;

1979 1978

KabiVilrum AB 3,6

Nyland Mattor AB 5,7 8.8

Statsföretag Internalional AB — 1.5'

Sliglex AB - 6.6

9,3 16,9

' 14.50 tkr

Aktieägartillskotl har lämnats från Statsföretag AB till följande dotterbolag:

1979 1978

23,1	13.0
56,0	-
2,6'	-
—	12.5
24,6	-
6,0	1.9
12,3	27,4

ASSI

Berol Kemi AB

AB Carbox

EssBo

LKAB

Svetab

' 2550tkr

Skr. 1980/81:11

Koncernbidrag har förutom från Statsföretag AB lämnats direkt från dotterbolag till andra dotterbolag enligt nedan:

1979

1978

ABAB

KabiVilrum AB Kalmar Verkstads AB Nyckelhus AB SARA

Svenska Lagerhus AB Svenska Tobaks AB Svenska Torv AB Svelab

-	0.2
-	13.0
4,5	20.0
0.8'	0.5
-	3.0
0,3	0.8
36,6	1.50.0
0,4-	-
-	1.9
42,6	1X9.4

' 7.50 tkr - 4.50 tkr

Not 8 Tillskott från staten resp. ägartillskott till dotterbolag

Tillskott har erhållits från staten för finansiell rekonstruktion, löriust-täckning m.m. i dotterbolag. Toalt för 1979 ärs verksamhei har erhållits 1200,6 Mkr (I 189.3 Mkr).

De erhållna tillskollen har bl.a. lämnats vidare till följande dotterbolag:

LKAB Eiser

Kockums Automation AB Kockums Chemical AB Kockums Induslri AB

Kalmar Kockum AB Regioninvest i Norr AB

Uddcomb Sweden AB

440.0 För föriuslläckning 1979 51.6 För upprätthållande av driften vid Eisers norrlandsenheter

10.0 För soliditetsförstärkning

20.5 För föriuslläckning

209.9 För förlustläckning och soliditetsförstärkning

11.0 För förlustläckning

35.0 För finansiering av industriellt främjande i Norrbollen

36.0 För föriuslläckning 814.0

Resterande del av erhållna tillskott frän staten 386,6 Mkr har använts enligt följande:

För avsättning till beskattad reserv avseende

Regioninvest, Eiser saml marknadsföringsåtgärder Ijfr nol 10)

För nedskrivning av aktier (jfr not 11)

För tillskott lill Svenska Petroleum avseende finansiering

63.0

263.6

60.0

386.6

Skr. 1980/81:11 76

Not 9 Tillskott till utomstående

Tillskott från staten har erhållits enligl nol 8 ovan. Av detta tillskott har 60.0 Mkr lämnats vidare till Svenska Petroleum för finansiering av bolagels verksamhet (prop. 1979/80:33).

Till Sonab Communications AB har lämnats tillskott med 11,3 avseende tillkommande skatt för tidigare års taxering. Bolaget har sålts till SRA, Communications AB varvid vid försäljningen i avtal har överenskommits all denna tillkommande skall skall ersättas av säljaren. 1978 ärs tillskott avser Lövånger Elektronik vilket lämnats, enligl avlal, för förlustläckning vid försäljning av bolaget.

Not 10 Förändring av beskattad reserv

Vid ingången av verksamhetsåret fanns en beskattad reserv på 350,0 Mkr, Per 1979-12-31 ulgör reserven 61,9 Mkr. Förändringen beslår av:

Omföring av ingående beskattad reserv till reserv för bokfört värde

pä aktier i intresseföretag -350.0

Avsättning lill beskattad reserv av medel erhållna från staten för:

Regioninvest i Norr AB 40.0

Eiser 3.0

Marknadsföringsåtgärder och förvärv av marknadsföringsbolag 20.0

Upplösning avseende täckande av kostnader uppkomna

i samband med undersökning av alternativ sysselsättning för lekobranschen - I.l

Summa förändring -288.1

Not 11 Nedskrivning av aktier i dotterbolag och förändring av reserv för aktier

1979 1978

Ceaverken AB - -4.0

Kalmar Kockum AB — 63,6 -
LKAB -200,0

Statsföretag Internalional AB - -0.1

Slalsraff - -0,4

Nedskrivning —263,6 -4.5

Avsättning lill reserv för aktier i intresseföretag -350,0 -

Minskning av reserv för aktier i dotterbolag — 4.5

Summa —613,6 0.0

Not 12 Övriga extraordinära intäkter och kostnader, netto

Extraordinära intäkter:

Realisationsvinst vid försäljning av aktier i KabiGen AB 0.3 -

Ersällning frän Gränges AB avseende Gränges Offshore jlj 0.6

Exlraordinära kostnader:

Kostnader i samband med undersökning av alternativ

sysselsättning för lekobranschen -i;l

-0.5

Skr. 1980/81:11 77

1978 års belopp avser realisationsvinst vid försäljning av värdepapper med 2,7 Mkr saml realisationsförlust vid försäljning av värdepapper med 0,3 Mkr.

Not 13 Skatter

Enligl Regeringsrättens dom från 1977 har fastslagits att den verksamhet Statsföretag AB bedrivit ej är att betrakta som samma lörvärvskälla som dotterbolagens verksamhei.

Statsföretag AB erhåller koncernbidrag från ell antal dotterbolag av vilka några bedriver verksamhei på andra orter än Statsföretag. För de mottagna koncernbidragen skall Statsförelag erlägga kommunalskatt fördelat på de orter där givande bolag bedrivit verksamhet. Skattekostnaderna på 23,6 Mkr hänför sig lill sin helhet lill sådan kommunalskatt.

Not 14 Obligationer

Per 1979-12-31 redovisas inga innehav av obligationer. Under året hårde obligationer som innehades 1978-12-31 i svenska slatens obligationslån 1978 med 100,0 Mkr samt i Sveriges Sialshypolekskassas obligationslän 1978 med 50,0 Mkr sålts.

Not 15 Kortfristiga placeringar

Beloppet avser placering av överskottsmedel i Statsföretag AB hos ett antal placeringsinslitul. Jämfört med 1978-12-31 har beloppet ökat med 41.0 Mkr.

Not 16 Övriga fordringar

Av del redovisade beloppet på övriga fordringar. 875.9 Mkr. hänför sig 856.7 Mkr lill fordran på svenska staten. Denna fordran har ökat med 4.2 Mkr enligt följande;

Fordran per 1978-12-31 pä svenska staten 852,5

Avgår erhållen del under 1979 -852.5

Tillskott avseende LKAB (jfr not 6, sid. 32) 440,0

Tillskott avseende Kockumsföretagen 265,0

Tillskoll avseende Uddcomb 36,0

Tillskott avseende Regioninvest i Norr 40,0

Tillskoll avseende Svenska Petroleum 60,0

Tillskoll avseende marknadsföringsåtgärder 15,7

Fordran per 1979-12-31 pä svenska staten 856,7

1 Övrigt redovisas kortfristig del av långfristiga fordringar i denna post med 14,9 Mkr, vilket innebär en minskning med 16.3 Mkr.

Skr. 1980/81:11

Not 17 Aktier och andelar i dotterbolag

					Andel av
	Statsföretags	Antal	Nominellt	Bokförl	jusleral egel
	andel i 9f	aktier	värde tkr	värde tkr	kapital dkrl'
ABAB. Allmänna Bevaknings AB	100	2 000	2 000	2 400	8 097
ASSI	100	6000000	600000	470000	1 072 399
Berol Kemi AB	100	600 OOO	60000	74 560	97 994
Beroxo AB	75'	150075	37 519	75 019	382 983
BS Konsult AB	100	2 500	250	0	293
AB Carbox	100	50 000	5 000	1)	1737
Ceaverken AB	100	12 000	12 000	0	6721
AB Eiser	100	400000	40000	0	124 743
Holmsunds Induslricenler AB	100	500	50	50	821
KabiVilrum AB	100	1000000	100000	149 200	IS7 6.S7
Kalmar Kockum AB"	100	13 528	1 353	1 353 1
Kalmar Kockum AB. pågående				1	90 (136
nvemission	100	586472	.S8647	14 987 J
Kalmar Verkstads AB	100	200000	20000	5 030	60 876
Kockums Automation AB	100	50 OOO	5 000	0	18611
Kockums Chemical AB	100	50	5	0	11627
Kommanditbolaget Kockum
Chemical AB & Co'	100	300	30	0	. 30
Kockums Induslri AB	100	500 01)0	50000	Ol
Kockums Induslri AB.	100	lOlHlOOO	100(H«)	"1	> 191049
pågående nvemission
Liber Grafiska AB	100	30 (KW)	15 000	18000	39080
LKAB	100	550000	550000	1 1.36000	1 497 437
NJA	100	4 500000	450000	450000	458 170
Nuclear SleamSG AB	100	500	50	0	.SO
Nyckelhus AB	100	41000	4 100	4000	9 768
Regioninvest i Norr AB	100	.30000	3 000	0	40 391
Rockwool AB	100	500000	50000	69 291	143 982
SARA AB	100	5 000	5 000	4 900	68 487
Serva Promotion AB	100	5 000	500	800	1889
SMT-Pullmax AB	100	40000	40000	.SO 000	74 388
Statsföretag Contracting ,8"*	100	50000	5 000	5412	5 362
Statsföretag International AB	100	1 000	100	0	122
Slalsraff AB	100	4 000	400	0	401
Svensk Industriell Bioteknik AB	100	50	5	0	5
Swedish Induslrial Development
Corporation. SID	100	225	808	0	555
Svenska Lagerhus AB	100	.SO 000	5 000	0	5 805
Svenska Skifferolje AB	100	230000	23 000	1)	26452
Svenska Tobaks AB (slam)	100	2 990000	299000	478000 I	764 195
Svenska Tobaks AB (pref,)	47.5	4 750	475	475 j	764 195
Svenska Torv .\B	100	50 000	5 000	5 000	9 256
Svenska Utvecklings AB (SU)	100	25	2 500	0	9 857
Svelab. Svenska Industri-
elablerings AB	100	100 000	10000	0	95 128
Uddcomb Sweden AB	75	600000	15 000	0	24 74?
Summa aktier och andelar
i dotterbolag				3014477	5 531 196
Avgår: Reserv för aktier				-19 301 2 995 176	5 531 196
Aktier i intresseföretag
Beijer Byggmaterial AB	45	114 750	5 738	13.'SOO	21889
Svenska Petroleum AB	50	200000	20 000	25 005	145 905
SSAB Svenskt Stål AB	50	10000 000	1000 000	1400 000	1361 131
			1 025 738	1 438 505	1 528 925
Avgår reserv för aktier
i intresseföretag				-3.S0()()0

Skr. 1980/81:11

Summa aktier i intresseföretag

1 088 505

1528 925

Aktier i övriga bolag
Bilfragmentering AB	25.2	378	378	126
Biogen N V	2.25	1 125	52	209
Sweden Center Japan AB	41.7	12-M)0	1 250	1 250
Svensk Melanolulveckling AB	10.0	100	10	10
Summa aktier i övriga bolag			1690	1 595
Summa aktier i intresseföretag
och övriga bolag				1090 100

' Resterande 25% ägs av Berol Kemi AB.

" Före detla Skövde Gasbetong AB,

' Andel i kommanditbolag,

" Före detla Vibola Fyra AB.

Justerat eget kapital = kapital enligl balansräkningen, beskattade reserver saml

50% av obeskattade reserver.

Not 18 Maskiner och inventarier

1979

1978

Anskaffningsvärde

Avgår, ackumulerade avskrivningar enligt plan

Bokfört nettovärde

2.5 -2,1

0.4

2.2 -1.7

0.5

Not 19 Skatteskuld

Skatteskulden ökar med 24.3 Mkr jämfört med 1978-12-31 och hänför sig till kommunalskall på erhållna koncernbidrag.

Not 20 Övriga skulder

Jämfört med 1978-12-31 har övriga skulder ökat med 60.2 Mkr. Ökningen hänför sig lill skuld för tillskott till Svenska Petroleum med 60.0 Mkr.

Not 21 Obligationslån

Under året har upptagils ett svenskt obligationslån på 150 Mkr. Del utländska CHF-lånel på 40 milj. vilket i 1978 års bokslut bokförts lill 106.1 Mkr oeh redovisades bland kortfristiga skulder har under 1979 lösts. Ett USD-lån på 30 milj., 134.3 Mkr, skall amorteras under 1980 varför det redovisas bland kortfristiga skulder per 1979-12-31. Kursförluster med avdrag för kursvinster på de utländska lånen, uppgår till ca 4 Mkr vilket inneburit en ökning av skuldbeloppet.

Not 22 Revers- och inteckningslån

Under 1979 har ett nytt mullicurrency-lån upptagits hos Hambros Bank på USD 25 milj., totalt 116.4 Mkr. Kursvinster med avdrag för kursförluster på de utländska lånen uppgår lill ca 7 Mkr vilket minskal skuldbeloppet.

Skr. 1980/81:11 80

Not 23 Beskattad reserv

Den beskattade reserven per 1978-12-31 på 350 Mkr har i bokslutet lösts upp för att användas till reserv lör bokförl värde på aktier i inlressetörelag. Per 1979-12-31 har avsättning skett för tillskott som erhållits från staten och som ej utnyttjats under 1979 enligl följande:

Tillskotl lill Regioninvest i Norr Tillskott för marknadsföringsåtgärder Tillskott lill Eiser varav utnyttjat Summa beskattad reserv Not 24 Eget kapital		3.0 -1.1		40.0 20.0 1.9 61.9
	Ingående egel kapital 79-01-01	Förändring	Utgående egel kapital 79-12-31
Aktiekapital Reservfond .Ansamlad föriusl Årels nettoförlusl	3 125.0 808.5 -208.9 3724.6	-116.6 -116.6	3 125.0 808.5 -208.9 -116.6 3 608.0
Not 25 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser
		1979	1978
Förskott till koncernbolag Pensionsgarantier, utomstående Pensionsgaranlier. koncernbolag Lån. utomstående Län. koncernbolag Övrigt, utomstående Övrigt, koncernbolag		65,1 18.9 351,5 162.0 415,0 262.9 1 275,4	68.2 14.7 256.5 322.5 626.0 10.1 164,2 1462.2

Med anledning av den negativa resultatutvecklingen i nedan angivna bolag har Statsföretag AB för undvikande av likvidalionsålgärder i dessa bolag för räkenskapsåret 1980 förbundit sig all lämna tillskott lill bolagen i sådan utsträckning att bolagens aktiekapital till minst en tredjedel skall vara intakt: Ceaverken AB Uddcomb Sweden AB

Med hänsyn lill Salsföretag International ABs engagemang i Lyntraco. Nigeria, har Statsföretag AB för undvikande av likvidalionsåtgärder i Statsföretag International AB för räkenskapsåret 1980 förbundit sig all lämna tillskott i sådan utsträckning att bolagels aktiekapital till minst en tredjedel skall vara intakt.

Not 26 Finansieringsanalys

Upp- respektive nedvärdering av utländska lån per 1979-12-31 har särre-dovisals i finansieringsanalysen. Netto har en uppvärdering skett med 4 Mkr (38 Mkr).

Skr. 1980/81:11 81

Vinstdisposition

Koncernens ansamlade förlust enligt upprättad koneernbalansräkning uppgår lill I 167,6 Mkr och årels vinst ulgör 192.9 Mkr. Avsättning till bundna fonder föreslås med 23.1 Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår all utdelning icke lämnas samt med hänvisning lill den framlagda balansräkningen för moderbolaget

alt årets föriusl 116621801 kr

med tillägg av från tidigare år ansamlad förlust 208 893 444 kr

Summa ansamlad förlust 325 515 245 kr

överförs i ny räkning.

Stockholm i mars 1980

Karl-Axel Linderoth Styrelsens ordförande

Stig Ahlin Leif Blomberg Lennart Dahlström

Rutger Marlin-Löf

Gunnar Nilsson

Karl-Erik Nilsson

Ulf Laurin

Ake Slåhlbiandl

Gunnar Malmenström

Nore Sundberg

6 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 11

Per Sköld Verkställande direktör

Skr. 1980/81:11 82

Revisionsberättelse

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna saml styrelsens och verkställande direktörens förvaltning lör år 1979. Granskningen har utförts i överensstämmelse med god revisionssed.

Den löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlins Revisionsbyrå Aktiebolag, som därutöver avlämnat berättelse till oss.

Bland övriga fordringar ingår fordran pä svenska staten med 741 Mkr enligl regeringens proposition 1979/80:79. vilken ännu inte antagits av riksdagen.

Moderbolaget

Årsredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker.

att resultaträkningen och balansräkningen fastställs, under förutsättning alt ovannämnda proposition antages av riksdagen.

att förlusten behandlas enligt förslagel i förvaltningsberättelsen saml

alt styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet förär 1979.

Koncernen

Koncernredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen. Vi tillstyrker, all koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen fastställs under ovannämnda förutsättning,

Slockholm den 11 april 1980

Sören Mannheimer

Bernt Nilsson Karl-Anders Petersson

Knut Ranby Birger Sonesson

Auktoriserad revisor .Auktoriserad revisor

Skr. 1980/81:11 83

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

Bevakningsföretag med kunder inom såväl den statliga som den privata sektorn. 1 de tjänster som erbjuds ingår även skyddspiane-ring och låsservice

Insatserna för expansion på konkurrensområdet ökade avsevärt under 1979,

Vid årels ingång införlivades Svenska Vakt B Sviird AB och Örebro Nattvakt AB i Örebro i företagsgruppen.

Med del nystartade ABAB Totalskydd .AB bearbetades den norrländska marknaden under hård konkurrens från Securitas. som helt dominerar denna marknadssektor.

Försäljningen för alla bolagen i gruppen stöddes genom medverkan i säkerhelsmässan SKYDD 79. där ABAB uppträdde tillsammans med Televerkets Larmdivision.

I hård konkurrens erhöll ABAB Skyddsbevakning .AB ett femårigt kontrakt avseende Luftfartsverkets llygplatser.

Dessa olika aktiviteter och nyetableringar pressade resultatet lör dotterbolagen. Av strategiska skäl överlog ABAB under sommaren 1979 den värdelransporlverksamhel. som tidigare bedrivits i samarbete med .ASG,

Under våren begärde Stockholmspolisen en avsevärd utökning av ABABs insatser vid vissa tunnelbanestationer i Stockholm, något som enligl SL-chefen m.fl. inneburit en betydande förbiiiiring avseende tryggheten och minskad vandalisering i tunnelbanan,

Pä hösten tecknades ett samarbelsavlal med .ASAB Servicelöietaget med syfte att gemensamt marknadslöni och utveckla kombinationstjäns-ler, I samband därmed försåldes lokalvärdsverksamheien till AS.AB,

Faktureringen för koncernen ökades frän 150 Mkr till 192 Mkr. varav en del genom förvärvet av de båda Örebroföreiagen.

Resultatet för moderbolaget är bättre än föregäende är men dolterbohi-gens resultat har pressals på grund av expansion och konkurrens.

Struktureringsarbetet under året har lett lill alt dotterbolagen fr, o. m. 1980 sammanförs under namnet ABAB Svenska Vakt AB. ABAB Totalskydd AB kommer doek alt även under 1980 drivas som ett självständigt förelag.

Hans Öström

Skr. 1980/81:11 84

ABAB i sammandrag 1975 1976 1977 I97S 1979

Fakturerad försäljning i Mkr 77.0 99.7 127.1 144.5 191.6

Resultat efler finansiella inläkler

och kostnader i Mkr 2.8 6,4 3.3 4.4 3.3

i procent av fakturerad försäljning'■f 3.6 6.4 2,6 2.4 1.7

Resullal före bokslulsdispositioner

och skaller i Mkr 3.2 6,4 .v2 4,4 4.9

.Akastning pä totalt redovisat

13.8	24.7	10.4	4.8	5.9
15.1	15.3	15.4	14.4	12.2'
1.8	3.3	3.7		4.7
061	1 148	1454	1646	2 099

kapital '"r

Soliditet %

Investeringar i anläggningar i Mkr

Medelantal anställda

' Negativt påverkal av ell evlraordinärl hogl koncembidragsiillag

Skr. 1980/81:11 85

ASSI, AB Statens Skogsindustrier

Sveriges största tillverkare av sågade trävaror, board och kraftliner för wellpappstillverkning

Bättre marknad, bättre resultat

Marknaden för skogsindustrins produkter förbättrades under 1979, ASSI fick god användning av de flesta produktionslinjerna. Priserna kunde höjas efler hand. Men cellulosa och kraftliner säljs i dollar. Dollarkursen föll på nytt under året. En del av prisförbällringarna gick förlorade. Brist på råvara tvingade oss vid några tillfällen alt hålla igen tillverkningen.

De enskilda skogsägarnas avverkning låg långt under tillväxten trots alt råvarupriserna höjdes kraftigt. En del av förklaringen finns i skatlelör-hållandena. Import av råvara löste inle problemet - den skulle i de flesta fall givit avskräckande kalkyl. Också energikostnadernas stegring bromsade resultatförbättringen. Räntehöjningarna under året - i Sverige 2.5* - gav ökade finansiella kostnader. Lönestegringarna (8'/f) översteg pro-duktiviletsförbättringen.

Allt sammantaget gav en höjning av rörelseresultatet i förhållande till 1978 med 206 Mkr och resultatet efler planenliga avskrivningar och räntor förbättrades med 172' Mkr. Förlusterna under årets första del kunde dock inte uppvägas av vinsterna mot årets slut - för helåret blev underskottet före bokslutsdispositioner och skatter 50 Mkr.

Marknadsorientering

Planerna för koncernen och dess olika verksamhetsområden innebär alt vi satsar på produkter väl anpassade till särskilda behov hos köparna. Vi söker genom nära kontakt med marknaden få impulser till utveckling av produkter och produktsortiment och också en bättre uppläggning av försäljning, distribution och service än vad avlägsnare utomeuropeiska producenter kan erbjuda.

Utvecklingen av våra förpackningsföretag utomlands och hemma tillmäts slor betydelse. Wellpapp- och säckföretagen svarade 1979 för 811 Mkr av koneernomsältningen (28%) och gav en vinst på 97 Mkr.

Vi har f.n. en stark bindning till den kapitalkrävande och lill "tunga"" processer knutna verksamheten. Den övervägande delen av företagels kapital och omsättning är alltjämt hänföriiga till processindustrin. Vi måste här ha hög effektivitet, låga kostnader men samtidigt söka öka förädlingsgraden. Ett omfattande program nu under genomförande tar fasta på detla.

' Härvid har ASSIs bokslut för 1978 korrigerats med mottaget koncernbidrag. 25.5 Mkr. för föriuslläckning i de från Statsföretag övertagna EssBo-förelagen.

Skr. 1980/81:11 86

Förelagets kapacitet för papper och kartongtillverkning kommer 1981 att uppgå till 740000 ton att jämföra med cellulosa lill avsalii. blekt sulfat, om 130000 lon. dvs. redan en hög andel pappersprodukier. Exempel pä specialiteter under utveckling är marmorerad liner. blekta och besirukna kvaliteter av kraftpapper, plaslbelagt papper. Sågade trävaror hiivdar sin plats i koncernbilden. Skivtillverkningen förutses inle växii i volym men kan om något år vända förlust till vinst.

Modernisering

En omfattande investeringsprogram under 70-talel har lett lill all förelagets tillverkningsenheter och distribulionsanläggningar nu till den helt övervägande delen är ändamålsenliga, tillämpar en modern teknik och uppvisar hög effektivitet.

# Det gäller företagets mässa-och pappersbruk i Karlsborg. Piteå och
Frövifors. Dessa tre anläggningar inrättas bl. a, för minskat eller slopat
oljeberoende till en kostnad av över 200 Mkr med kort återbetalnings-
tid,

# Företagets anläggningar för spånskive- oeh boardiillverkning är ratio
nella.

# Sågningen har koncentrerals lill färre verk som ruslats eller häller pä alt
rustas upp - Valäsen och Skinnskatteberg genomgripande. Seskarö.
Karisborg och Lövholmen efler hand.

# Förpackningsföretagen och deras maskinpark har utvecklats i steg.

Ansträngda rinanser

Företagets utveckling under 70-talet har krävt mycket kapital. Därtill har
den svaga konjunkturen och förlusterna under de senaste fem åren an
strängt koncernen finansiellt. Soliditeten är vid utgången av 1979 24'7f.
Räntenivån har stigit och räntekostnaderna utgör nu 9 % av årsomsiittning-
en. •

ASSI har inle möjlighet alt förbättra finanserna genom försäljning av skogs- och valtenkraftlillgångar. Under de närmaste åren blir det inte nägra nya expansionsinvesteringar i basanläggningarna - investeringsramarna skall ansluta till planenliga avskrivningar.

Dagsläget ljusare

Med en genomtänkt strategi, ändamålsenlig organisation, kvalifleerad personal, rationella anläggningar går företagel in i 80-lalet.

För den finansiella återhämtningen är vi emellertid ocksä beroende av utvecklingen i omvärlden - tillgången på och kostnaden för råvara och energi, världskonjunkluren, valutakurserna.

Skr. 1980/81:11 87

Nu kun miirkas viss ökad ullman iusiki om tlel s\enska näringslivets utsuttu position och slörre omsorg om iiuliistiin och dess kosinuilsutveek-ling. Detla stärker iVanitidsiiou.

Den svenska skogsindustrin har Irots alla molichelei' lörbätirai sin kon
kurrensläge gentemot de amerikanska pioilueeiiieriia på seiiaie liil. Vi tror
all den utvecklingen löilsälter, ,,

,ASSI gär nu med vinst. Vi räknar med all konjunkturen rörs\auas niigol under andra halvåret 1980 men årsresullalei skall bli positivt.

Sigvard Balirke

ASSI i sammandrag 1475 1476 1477 1478 1979

Fakturerad törsäljning i Mkr 1 23S.2 1501.1 1820.4 2 .'70.4 2896.9

Resultat efler finansiella intäkter

och kostnader i Mkr 70.4 -45.7 - .;63.4 -280.5 -84,3

i procent av fakturerad försälining'v 5.7 - 3.0 - 20.1) -11.8 - 2.9

Resullal töre bokslulsdispositioner

och skaller i Mkr 72.S -44.7 -:.VS.4 -225.1 -50,0

.Avkastning på lolalt redovisat

5.8	1.4	- ', ",	- 2.0	4,1
25.1	20,6	17.5	21.1	24.2
208,4	285.4	184.1	320.3	6.M.6
5 636	6 222	7 (i5fi	8S43	9 390

kapital '■;■

Soliditet ?

Investeiingar i anliiggningar i Mkr

Medelantal anställda

Skr. 1980/81:11 88

Berol Kemi AB

Tillverkare av organisk-kemiska produkter med tillverkningsenheter I Mölndal, Nol, Stenungsund och Örnsköldsvik

Berol 1979 — fortsatt rekonstruktion

Mot bakgrund av den otillfredsställande resultatutvecklingen inleddes i början av 1978 en genomgripande rekonstruktion av företagel. Rekon-struktionsprogrammel, som nu i allt väsentligt genomförts, omfattade en ny ledningsfilosofi och organisation samt en i grunden förändrad inriktning.

Fördjupad tillämpning av ledningsfilosofin

Den nya ledningsfilosofin kan sammanfattas i fyra nyckelord:

# decentraliserat beslutsfattande

# målstyrning

# samråd före beslut

# uppföljning

Redan i mars 1978 ställdes mål och ramar upp för samtliga resultatenheter. Under 1979 har dessa resultalmål brutits ned till mål för avdelningar och grupper. Detla har stärkt engagemanget, frigjort initiativ och ökat handlingskraften.

Det strategiska programmet genomfört

Under hösten 1978 beslutades om en i grunden förändrad inriktning för företaget. Det strategiska program, som blev följden av detla beslut, har i sin helhet genomförts under 1979:

# Förvärv av Domsjö Kemiska Fabriker frän Mo och Domsjö AB. Beslut
om en väsentlig utbyggnad av kapaciteten av cellulosaderivat i Domsjö.
Förbättrade förutsättningar för en effektiv produktion av lösningsme
del.

# Koncentration av produktionen av emulgoler lill Stenungsund. Fortsatt
produktrationalisering.

# Avlal med Överstyrelsen för Ekonomiskt Försvar om långsiktig pro
duktion av etylenoxid i Stenungsund.

# Överlåtelse av Division SOAB (färgbindemedel) till AB Wilhelm
Becker.

Skr. 1980/81:11 89

Ökad inre effektivitet

Genomförandel av det strategiska åtgärdsprogrammel har medfört, alt våra affärspositioner nu håller på alt förbättras. Även den inre effektiviteten måste dock höjas, varvid det övergripande målel är att öka produktiviteten inom varje enhet med minst 5% per år. Särskilda åtgärder har igångsatts för att nå ett effektivare underhåll saml bättre operativa styrsystem. I syfte att få underlag för ytterligare effektivisering av vär marknadsföring och inköp har förvaltningsrevisioner genomförts.

Resultatet 1979

Vårt omedelbara mål var att under 1979 nå vinst exklusive återstående rekonstruklionskostnader. Koncernens resultat före bokslulsdispositioner och skatter, korrigerat för dessa kostnader, var 2.7 Mkr. Vårt elappmål har därmed nåtts.

En god avsältningskonjunklur samt den ekonomiska politik, som förts i Sverige, har medverkat lill den gynnsamma resultatutvecklingen. Den finansiella rekonstruktionen har verksamt bidragit till all minska förelagels kapitalkostnader. Helt avgörande för resultatutvecklingen har dock varit många människors vilja att förvandla Berol från ell cenlralstyrt. resurs-orienterat förluslförelag till ell modernt omvärldsorienterat och lönsamt företag. De första stegen på den vägen har nu tagils.

Inför 80-talet

Mycket återstår att göra innan Berol når en tillfredsställande lönsamhet. Under 1980 får vi räkna med alt sämre konjunkturer i flera länder kommer att försvåra arbetet. Även andra orsaker gör att 1980 resultatmässigt blir ett mellanår. Vi måsle därför fortsätta all förbättra produktiviteten och tillämpa en hård och systematisk kostnadskontroll så alt vi skapar en stabil bas för vår utveckling.

Men vi måste även salsa på framtiden och gruppera oss så att vi kan utnyttja en ökande förändringstakl i vår omvärld. En särskild utvecklings-organisation med stralegichefer och projektledare har därför införts från årsskiftet. I allmänhet arbetar samma personer i såväl utvecklingsorganisationen som i den operativa linjeorganisationen. Så är exempelvis divisionscheferna som regel även stralegichefer för respektive affärsområde. Del uttalade syftet med den nya organisationen är att ge erforderlig tyngd och koncentration åt vär affärsutveckling, så att vi på sikt kan nä en tillfredsställande lönsamhet.

Vårt mål är nu alt nå en sädan lönsamhet, att våra medarbetare kan känna en långsiktig anställningstrygghet. Samtidigt vill vi nå en fördjupad delegering och målstyrning. Härigenom skapas förutsättningar lör en ef-

Skr. 1980/81:11 90

fektiv företagsdemokrati, ett ökal engagemang och stärkt gemenskap. I den nya utvecklingsorganisalionen kommer många av våra medarbetare all få nya krävande och spännande arbetsuppgifter. Vi har redan många engagerade och kunniga medarbetare i Berol. Därför ser vi framtiden an med tillförsikt.

Ralph Edcbo

Berol Kemi i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979

Fakturerad försäljning i Mkr 416.1 474.2 516.4 572.2 558.0

Resultat efler finansiella intakter

och kostnader i Mkr 15.7 -45.6 -80.7 -49.2 0,4

i procent av fakturerad försäljning % 3.8 - 9.6 - 15.6 - 8.6 0,1

Resullal före bokslulsdispositioner

och skaller i Mkr 15.7 -45.6 -182.9 1.5 1,8

Avkastning på lolalt redovisat

7.7	- 6.8	- 8.3	- 3.4	5,0
22.7	13.1	9.0	16.9	17.8
97.1	125.3	94.7	240.5	33,5
905	972	1014	964	908

kapital %

Soliditet 7r

Investeringar i anläggningar i Mkr

Medelantal anslällda

Skr. 1980/81:11 91

Beroxo AB

Vid årsskiftet 1978/1979 bildades ett särskilt bolag av Oxo-projektel, Division Induslrikemi saml Katalys AB. Berol tecknade 25% av aktierna i del nya bolaget och erhöll ledningsansvaret. Resterande 75% av aktierna ägs av Statsföretag. All färdigställa Oxo-projektel så snabbt och kosinadsef-fektivl som möjligt har under året varil vår viktigaste uppgift. Genom extraordinära insatser blev anläggningen i allt väsentligt mekaniskt färdigställd till årsskiftet 1979/80. Uppslarlandel framskrider programenligt.

Verksamheten i övrigt har under året inriktats på all vidareutveckla Beroxos marknadskontakter i syfte alt säkerställa framtida distribulions-och försäljningskanaler inför igångkörningen av Oxo-projeklet,

Vid Katalys AB löstes de efterhängsna uisläppsfrågorna och miljöproblemaliken genom installation av ett katalytiskt förbiänningssystem.

I Domsjö har ett investeringsprogram genomlörls för all anpassa produktionsresurserna till Oxo-projeklels förutsättningar. Satsningen i Domsjö kommer alt medföra väsentligen större produktions- och irans-portvolymer än tidigare. Del har därt"ör varit nödvändigt all finna effektiva logistiklösningar. Som första förelag i världen har Beroxo långtidsehartral en isbrylande kemikalietanker, som kommer att kunna trafikera Örnsköldsvik även under vinterhalvåret.

En uppgörelse om spritförsörjningen har träffats med Mo och Domsjö. och med Akzo har ett avtal ingåtts om åltiksyraleveranser.

Härigenom lorde grundförutsättningarna för en långsiktig konkurrenskraft i Domsjö föreligga, och Beroxo kommer nu att förfoga över en välinlegrerad verksamhei inom Oxo-områdel.

Försäljning och resultat 1979

Arets verksamhei innebar en försäljning av 179.2 Mkr med ett resultat före skaller på -16.6 Mkr för koncernen. Del ogynnsamma resultatet hänger samman med den uppbyggnad av organisation och marknadspositioner, som sketl inför Oxo-projeklels driftstart.

Finansiering och likviditet

Genom de under 1978 från staten via Statsföretag AB och Berol Kemi AB lillförda 300,0 Mkr för finansiering av Oxo-projektet och den under januari 1979 genomförda nyemissionen på 100.0 Mkr uppgick koncernens soliditet vid årets slut till 52%.

Inbetalningar och utbetalningar för Beroxo AB sker via Berol Kemi AB, varför några kassamedel ej redovisas i Beroxo AB. Förelagets netto-fordran på Berol Kemi AB uppgick per 31 december 1979 till 31.1 Mkr.

Ralph Edeho

Skr. 1980/81:11 92

BSK BS Konsult AB

Ett konsultföretag inom byggnadsbranschen med uppdragsgivare såväl inom som utom Sverige

Konjunkturen inom byggkonsultsektorn har stadigt förbättrats under större delen av 1979. Byggnadsinvesteringar inom den offentliga sektorn har legal pä en hög nivå och planeringen av investeringar inom industrin har ökal. Vissa begränsningar har emellertid blivit alltmer påtagliga under hösten. Dels bromsas bygginvesteringarna generellt av en överhettning på byggarbetsmarknaden, dels bromsas de offentliga investeringarna av del statsfinansiella läget. Sammantaget innebär detta sannolikt att byggkon-sultkonjunkturen nått sin topp kring årsskiftet 1979/80.

För BSK-koncernen har orderingången varil myckel god och order-stocken ökat såväl genom ytterligare uppdrag frän Byggnadsstyrelsen som genom avsevärd uppdragsvolym från andra delvis nya beställare inom industri, stat och kommun. Sysselsättningen har därmed varil hög. Den ökade uppdragsvolymen har mötts både genom begränsade nyanställningar och genom inlån och användande av underkonsulter. Lönsamheten har varit normal och enligt budget. De ökade vinsterna av den höga beläggningen har dragils ned av ett antal faslprisuppdrag. som till låga priser tagits under den svåra konkurrenssituationen 1977-78.

Faktureringen för BS Konsult och Skandinavprojekt har under året varil 44.1 Mkr. Resultatet före bokslulsdispositioner och skaller är 0.6 Mkr.

Satsningen på utveckling av nya tjänster och kunder har fortsatt. Verksamheten inom ombyggnadsområdet har ökat snabbi liksom inom energiområdet. Satsning sker även inom området kostnadssiyrning och kalkyl.

Kontorselableringen i Lund har fortsatt genom att avlal om samarbete med option för köp har tecknats med ett arkitektkontor i staden. Nya uppdrag har påbörjats inom ramen för samarbetet. På utlandssidan har BS Konsult hanterat uppdrag i samband med svenska industrielableringar utomlands. Inlernl har översyn av organisation och rutiner lörtsatl och nytt dalasystem är under införande.

För 1980 förutses en i huvudsak oförändrad situation.

Karl-Gustaf Lye

BS Konsult i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979

Fakturerad försäl.ining i Mkr 3(4 26J 293 337i 44J

Resullal efter finansiella intäkter

0.3	0.1	- 1.7	0.0	0.6
1.0	0.4	- 5.8	0.0	1.4
0.3	0.1	- 1.7	0.0	0.6
3.3	1.4	-13.8	0,9	5,6
7.2	6.1	1.8	1.6	2,1
0.3	0.1	0.2	0.0	0,1
144	168	166	159	I6U

och kostnader i Mkr

i procent av fakturerad försäljning %

Resullal före bokslulsdispositioner

och skaller i Mkr

Avkastning på totalt redovisat

kapital 9c

Soliditet %

Investeringar i anläggningar i Mkr

Medelantal anställda

Skr. 1980/81:11 93

AB Carbox

Ett företag med verksamheten inriktad på utveckling och tillverkning av högtryckspressar

Bolagels verksamhet har under 1979 kraftigt ökal i omfiiilning främst inom området pressutrustning för formning av grovplåt men även inom affärsenheten för isoslatpressar har omfattningen ökat. Den läkturerade försäljningen har mer än fördubblats eller ökal frän 8 Mkr 1978 till 19 Mkr 1979.

Intressant marknadssituation

Orderingången 1979 blev endast ca 4 Mkr mot budgeterade 18 Mkr. I slutet av året noterades dock en väsentlig ökning på förfrågningar. Del stora antalet uteliggande offerter inger gott hopp inför 1980 års försäljning.

Kraftig resultatförbättring 1979

1978 års förlustresultat på 8,7 Mkr förbättrades avsevärt 1979 till en förlust på 1,3 Mkr, varav 0,8 Mkr avser resultat efler finansiella intäkter och kostnader och 0,5 Mkr avser extraordinära personalavvecklingskoslnader. För 1980 budgeteras nollresultat efler avskrivningar och finansiella poster. På grund av utdragna förhandlingar om försäljning av utrusining för plåt-formning föreligger dock risk för förskjutning av fakturering från 1980 till 1981, Delta kan medföra viss föriust 1980.

20-procentig personalminskning och ändrad försäljningsorganisation

Under året har personalen kraftigt minskats genom varsel och uppsägningar av nio tjänstemän saml av fyra tjänstemän genom s. k, naturlig avgång. Personalstyrkan uppgår nu till 49 anställda fördelade pä .34 tjänstemän och 15 arbetare.

1 början av året inleddes ett försäljningssamarbele med SMT-Pullmax AB (dotterbolag till Statsföretag AB). Detla försäljningssamarbele har ytterligare utvecklats under året.

Ny metod för tillverkning av cylinderfoder

Carbox har sedan 1975 i samarbete med ett japanskt förelag bedrivit utvecklingsarbete avseende en ny metod för framställning av cylinderfoder på pulverbasis. Denna nya metod har mött ett stort intresse på marknaden och ett flertal motor- och cylinder-foderlillverkare har beställt provfoder för tester. Förhandlingar har förts med olika intressenter om ell utvecklingsprojekt som innebär framtagning av en pilotanläggning och vidareutveckling av tillverkningsprocessen.

Rolf Tjärnlund

Skr. 1980/81:11 94

Ceaverken AB

Tillverkare av röntgenfilm och fotosättningspapper

Ceaverken är i många avseenden ett unikt företag. Världsmarknaden för filmprodukter domineras av ett fåtal myckel stora förelag. Ceaverken är i detta sällskap mycket litet och har inte heller någon skyddad hemmamarknad.

Under 1970-talet har konkurrensen efter hand hårdnat. Detla har skett i takt med att råvarukostnaderna, främst kostnaden för silver, ökat kraftigt. Del har i denna utveckling varit lättare lör de stora förelagen att bära kostnadsökningarna än för ett litet företag som Ceaverken. Förelaget har därt"ör under de senaste åren fått svära lönsamhetsproblem. Rörelseresultatet 1979 är något bättre än föregående år. men förlusterna är fortfarande betydande.

Förändrade furutsättningar kräver anpa.ssning

Företaget har under flera år sålt rönigenfilm pä USA-marknaden. Volymen 1979 motsvarade mer än en tredjedel av den totala beläggningen i fabriken. Försäljningen i USA var bunden lill långtidsavtal med importören oeh med älertörsäljaren. En avtalad stor minimivolym. oförmånlig prisjusterings-klausul och sjunkande dollarkurs medförde all försäljningen på USA-marknaden blev betungande för löretaget och eller hand direki förlustbringande. Försäljningen har därior avvecklats i oeh med utgången av år 1979. Delta åsamkade bolaget en extraordinär kostnad på 4.2 Mkr.

Del har inle varil möjligt alt omedelbart omplacera USA-volymen pä andra marknader. Tillverkningen har därför tillfälligt dragils ned. Produk-lionsanpassningen skedde successivt under hösten. Detla ledde till alt personalöverskotl uppstod i företaget, vilket hittills kunnat bemästras ulan avskedanden.

Ett litet flexibelt företag kan bli starkt

Genom att försäljningen på USA upphört har förelaget fåll frihet till marknadsprioritering efter lönsamhet pä ett helt annat sätt än tidigare. Detta skall utnyttjas maximalt samtidigt som alla möjligheter till kostnads-effektivisering skall tas till vara i största möjliga omfattning.

Genom marknads- och kostnadseffektivitet skall sålunda en grund skapas för företagets fortsatta utveckling. 1 denna skall det lilla företagels speciella förutsättningar beaktas oeh produktinriklningen bestämmas med hänsyn härtill.

Ernsi Persson

Skr. 1980/81:11 95

Ceaverken i sammandrag 1975 1476 1977 1478 1979

Fakturerad försäljning i Mkr 84 883 823 90 9(M

Resullal efler finansiella intäkter

och kostnader i Mkr -5.5 -3.9 -5.4 -15.2 -12,3

i procent av fakturerad försäljning % -6.7 -4.4 -6.6 -16.7 —13,7

Resultat före bokslutsdispositioner

och skatteri Mkr -5.5 -4.2 -5.4 -15.6 -16,5

Avkastning på totalt redovisa!

3.0	_■> T	*-i A*	-14.1	- 8,0
:2.7	23.6	16.5	13.4	7,9
2.3	1.2	4.5	3.0	1,4
267	271	251	237	205

kapital %

Soliditet %

Investeringar i anläggningar i Mkr

Medelantal anställda

Skr. 1980/81:11 96

AB Eiser

Skandinaviens största tekoföretag med ett produktprogram som omfattar hela tekoområdet från grundtextil tillverkning vid spinnerier och väverier till färdigsydda kläder

1979 var Eisergruppens andra verksamhetsår. Den svenska tekoindustrins ökande lönsamhetsproblem och den otillfredsställande finansiella situationen för de statliga lekoföreiagen utgjorde bakgrunden lill bildandel av koncernen.

För rekonstruktion av den nybildade tekokoncernen uppsattes två mäl:

# Omstruktureringen av i koncernen ingående företag borde vara avslu
tad inom två år räknat från 1978-01-01.

# Koncernen skall företagsekonomiskt visa O-resultat är 1980 och ge
rimlig avkastning på arbetande kapital från år 1981.

Under de två gångna åren har vi inriktat verksamheten mot att lösa koncernens mest akula problem. Satsningar har främst sketl på alt anpassa koncernens produkter lill marknadens behov saml att utarbeta och införa en slagkraftig organisation. Den nya organisationen har nu tagit fast form och utgör en grund för den fortsatta verksamheten.

Organisationen omfattar sex divisioner och en liten koncernslab. Den kännetecknas av decentralisering av resultatansvar till dotterbolag och divisioner inom ramen för givna riktlinjer. Genomförandet och inarbetandet av den nya organisafionen skedde i nära samarbete med de anställdas fackliga organisationer.

Eisergruppens olika dotterbolag har starkt skiftande förutsättningar beträffande produkter, konkurrenssituation, konjunkturpåverkan osv. Verksamheten i flertalet av företagen präglas av breda produktsorliment. korta tillverkningsserier, hög kundservicenivå samt snabba produkt- och sortimentsändringar. Förelagen är starkt affärsmässigt orienterade. Kollek-lionsframlagning. produktutveckling, val av distributionskanaler osv. i kombination med en rationell tillverkning och ett snabbt besluiställande utgör vitala områden för framgång.

Genom riksdagens beslul har koncernen under 1979 erhållit ett kapitaltillskott på 29.1 Mkr lör att undertiden 1979-01-01-1980-06-30 upprätthålla driften vid enheterna i Norsjö och Sollefteå, Vidare erhölls under året ett tillskott från siaien på 22.5 Mkr för att trygga drillen vid enheterna i Kramfors. Lycksele och Skellefleå 1979. För bägge tillskotten gäller, all viss del av dem får utnyttjas för att till de berörda orterna förlägga annan verksamhet.

Genom nyetablering av förelag för alternativ sysselsättning har under 1979 ca 130 personer övertons från lekolillverkningen. Genom dessa för-

Skr. 1980/81:11 97

ändringar har lekolillverkningen i Kramfors helt upphört. Även i Norsjö beräknas under 1980 all lekotillverkning upphöra. För de 40 kvarvarande lekoanställda i Lycksele pågår utredningar om alternativ sysselsättning. vilka jag hoppas skall leda lill positiva resultat under 1980, Beträffande Skellefteå blev försöken att skapa nya arbetslilllällen resultatlösa. Av denna anledning tvingades vi minska personalstyrkan i Nordkonfektion AB från ca 225 anställda lill ca 90 anställda

Ett av de stora glädjeämnena under 1979 har varit, all vi lyckats åstadkomma en kraftig resulialförbältring. Koncernen redovisar en fakturerad försäljning av 719.3 Mkr. vilket är 33.8 Mkr mer än föregående år. Expor-lens andel av försäljningen uppgick till 34.6% (34.4). Resultatet efler finansiella intäkter och kostnader uppgick lill -60.7 Mkr (-107.0). sedan rörelsens koslnader minskals med bl. a. äldresiöd på 31.5 Mkr. Av förlusterna faller 22.7 Mkr på verksamheten vid koncernens Norrlandsenheter.

För 1980 har som allmänna riktlinjer lör koncernens budgetarbete gällt. alt genom försäljningsökningar och kostnadsbesparingar söka nå del av statsmakterna uppsatta målel om O-resultat. Vi riiknar med en fortsalt bra tekokonjunklur under första halvåret 1980. men tror att en avmattning därefter sker. Alla särskilda åtgärder som krävs för all nä 0-resultal 1980 har vi samlat i ell program kallat ""Vändpunkt 80"', 1 "Vändpunkt 80" skall så många som möjligt av de anställda engageras i förbältringsarbetet.

För alt i god lid upptäcka avvikelser från budgeten och kunna vidtaga lämpliga motåtgärder använder vi olika hjälpmedel. Som exempel på sådana hjälpmedel kan nämnas nyckeltal för uppföljning vecko- och månadsvis av varulager, kundfordringar, antal minuter per producerat plagg osv. Vid sidan härav kommer budgeten löpande all Följas upp på vanligt sätt med hjälp av lertialbokslul. 2-mänaders periodrapporler saml månadsrap-porler.

Vi får emellertid inle stirra oss blinda på att nå enbart del uppsatta målel för 1980. Vi har därför beslutat all utarbeta en övergripande slrukturplan för utvecklingen av koncernens tekoverksamhet under den närmaste 3-årsperioden. Slrukturplanen skall ange vår strategiska inriktning föi'marknader, produkter och anläggningar. Den skall kompletteras med en detaljerad plan för investeringar, utveckling av försäljning och resultat samt finansiering. Nu gjorda utredningar visar att Eiser-koncernen behöver en kraftig förstärkning av sitt egel kapital för all kunna finansiera ersättning av gamla anläggningar samt erhålla en finansiell bas för långsiktig forisatt verksamhei.

Med den positiva inställning bland alla anställda och den stora yrkesskicklighet som finns samt som vi menar utmärkla produkter inger 1980 förhoppningar om en kraftig resultatförbättring, vilket självklart förutsätter alt alla helhjärtat arbetar för att nå uppsatta mål och all den allmänna konjunkturen ej försämras på ett onormalt sätt.

Ake Kjell ma II

7 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr II

Skr. 1980/81:11 98

Eiser i sammandrag 1478 1979

685.5	719,3
-107.0	-60.7
- 15.6	- 8.4
42.1	- 5.7
- 15.4	- 7,9
24.2	26,5
It.K	19,3
5 873	5 696

Fakturerad försäljning i Mkr

Resullal efler finansiella intäkter och koslnader i Mkr

i procent av fakturerad försäljning 9r

Resullal före bokslulsdispositioner och skaller i Mkr

Avkastning på totalt redovisat kapital '7c

Soliditet'%

Investeringar i anläggningar i Mkr

Medelantal anställda

' Inkl, negativ goodwill

Skr. 1980/81:11 99

KabiVitrum AB

Landets näst största läkemedelskoncern

KabiVilrum avslutar i år ett utbyggnadsskede som sträckt sig över fem år. Vi har investerat sammanlagt 500 Mkr i fabriker och laboratorier och förelaget har förvandlats från ett huvudsakligen hemmamarknadsorien-teral företag lill ett internationellt läkemedelsföretag med merän hälften av försäljningen utanför Sverige.

Samtidigt som vi genomfört detla expansionsprogiam har vi i rationaliseringssyfte skapat koneerngemensamma resurser för bl.a. internationell marknadsföring, lager- oeh förlådshållning saml spedition och orderbehandling. Vi har också ägnat mycket lid och pengar ål all utforma moderna och enhetliga system för bl. a. redovisning och rapportering, produklions-slyrning och förråds- oeh lagerkontroll. Denna omslrukturering av företaget pågår fortfarande och lorde. liksom investeringsprogrammet, avslutas under 1980.

Allt delta har inneburit en enorm kapaciletsiitbyggnad inom praktiskt tagel alla områden: det har koslat myckel pengar, pengar som lagts ned i verksamheten för att skapa en tryggad framlid.

Vi är ell läkemedelsförelag med ell för vår storlek myckel brett produkt-program, vi har stora exportmöjligheler i våra viktigaste originalprodukter och vi har en myckel omfattande forskning inom våra specialområden. Delta ulgör själva grunden för en gynnsam utveckling framöver.

År 1980. då vi avslutar vårt stora utbyggnadsprogram, går vi in i en ny fas då del främst gäller att ta hem rationaliseringsvinster och att snabbi utnyttja våra utökade resurser och därmed förbättra vår lönsamhet.

Under värt femåriga expansionsskede har ägaren. Slalsförelag. tillskju-lit 50 Mkr i nytt ägarkapital. Under åren 1976- 1979 har vi som koncernbidrag återlevererat 45 Mkr till vår ägare.

Större delen av utbyggnadsprogrammet har finansierats med egna medel och genom lån frän våra banker. Den stora upplåningen har ökal våra räntekostnader från ca 4 Mkr år 1976 lill över 40 Mkr år 1979.

De ökade räntekostnaderna, de ökade avskrivningarna, ökade kapaci-lelskoslnader för forskning, tillverkning och marknadsföring i förening med en långsammare försäljningsökning år 1979 än genomsnillligl de senaste åren. har lett till att vi för 1979 redovisar en föriusl på drygt 20 Mkr.

Även för de närmaste åren måste vi räkna med en fortsatt ganska långsam försäljningsökning. Med en strikt återhållsamhet vad gäller samtliga våra kapacitetskostnader kommer KabiVitrum ganska snart att redovisa en tillfredsställande avkastning på investeral kapital.

Bengt Andrén

Skr. 1980/81:11 100

KabiVitrum-konccrnen i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979

Fakturerad försäljning i Mkr 377.0 441.2' 531.8' 624.2 701,3

Resultat efter finansiella inläkler

30,5	23.V	27.7'	26.4	-22.4
8.1	5.3'	5.2'	4.2	- 3,2

och kostnader i Mkr

i procent av fakturerad försäljning %

Resullal före bokslulsdispositioner

och skatter i Mkr 28.1 24.2' 29.3' 27.1 -22,4

■Avkastning på totalt redovisat

9.0	7.0'	8.1'	7.3	2,3
35.3	32.0	30.1	22.9	20,6
20.7	65.2	94.7	139.6	155,4
1797	2 032	2 166	2469	2477

kapital %

Soliditet %

Investeringar i anläggningar i Mkr

Medelantal anställda

' Exkl. Linson Instrument

Skr. 1980/81:11 101

Kalmar Verkstads AB

Tillverkar och marknadsför rälsfordon, gaffeltruckar, lastbärarsy-stem och dumpers

1979 — omställningarnas år

Vi hade förutsett att 1979 skulle bli ett jobbigt år. Dels var modellbyten och produklionsomläggningar planerade i samtliga förelag i gruppen.'dels avsåg vi införa datoriserade styrsystem. Sådana åtgärder kostar alllid myckel jobb och pengar.

Gruppens resultat sjönk till 15 Mkr från förra årets branschmässigl exceptionellt höga 35 Mkr. Denna utveckling var förutsedd. Faktureringen blev 339 Mkr (292). Exportandelen uppgick lill 51 % mol 54% 1978.

Ny organisation 1980

I samband med Statsföretags utredningar om Kockums Industri AB beslöts alt lill Kalmar Verkstads-gruppen överföra division Transport i Landskrona i form av en egen juridisk person. Kockum Landsverk.

Kockum Landsverk jämte vissa utländska försäljningsbolag ägs från 1980-01-01 av del nybildade Kalmar Kockum AB. vars ledning är identisk med Kalmar Verkstads koncernledning. Vid utgången av 1980 avses Kalmar Verkstads-gruppen upplösas och dess olika enheter ingå som självständiga dotterbolag i Kalmar Kockum AB.

Kalmar Verkstad — nya vagntyper gav problem

Under 1977 tog vi ett par stora order på nya vagnar till SJ - 150 fiärrtrafik-vagnar typ B7 och 30 rälsbussar typ Yl. Bägge dessa nya typer togs ungefär samtidigt i produktion under 1979 och en resultatnedgång var därför oundviklig, eftersom nya vagnlyper alllid ger höga inkörningskostnader. Inkörningsperioden för vagn Yl blev en besvikelse. Vagnen tillverkas på beställning från Fiat. som svarar för konstruktion och levererar allt material. En lång rad oförutsedda händelser inträffade emellertid, bl.a. strejker i Italien och fiera konstruktionsändringar begärda av SJ. Tillsammans medförde dessa händelser betydande förseningar och därmed förknippade koslnader. Den totala faktureringen stannade vid 71.4 Mkr (66.9) och resultatet gjorde en djupdykning till 2,8 Mkr (11.5).

Vi bör dock nu vara igenom det värsta och budgeten för 1980 ligger på avsevårt högre tal.

För att förbättra marknadspositionen för personvagnar i Tanzania ingick vi mot slutet av året ett avlal med National Development Corporation och Swedfund att på samägarbasis etablera en godsvagnslillverkning i Dar es Salaam.

Skr. 1980/81:11 102

Kalmar LMV — expansionen fortsätter

Kalmar LMV fick inkörningsproblem med sin nya serie medellunga galfel-truckar. De lättade under hösten men drog ner resultatet.

A andra sidan har under en tvåårsperiod hela produktsortimentet förnyats och anses nu vara marknadsledande. Konkurrenterna kommer troligen att behöva införa åtskilliga av våra maskiners särdrag, vilket medför produktfördyringar för dem. Men vårt nuvarande tekniska försprång kommer dä att krympa.

Däiför har vi bråttom att bygga ut vår marknadsorganisalion för att dra fördel av vårt nuvarande teknikförsprång så att vi får upp tillverkningsvolymerna.

Marknadssatsningarna i de stora potentiellt volymgivande industriländerna forlsäller. Förutom i Skandinavien, där vi nu är marknadsledande, har vi redan skaffat oss ett bra fotfäste i Västtyskland: vi är på väg in i England. 1 USA visar våra utredningar på en belydande marknad för framför allt våra tyngsta maskiner om dollarn någorlunda håller värdet. Vi kommer däremot inte all fä lag i återförsäljare av nägon kvalitet om vi inte också kan erbjuda dem medeltunga-maskiner, vilka inle kan exporteras lönsamt lill USA. Därför behöver vi snarast få igång en lokal tillverkning. Förberedande studier har inletts.

Faktureringen ökade lill 251.4 Mkr (213.1) men resultatet sjönk till 15.8 Mkr (27.1). vilket doek motsvarar en avkastning på totalt arbetande kapital på 13% - fortfarande branschmässigl tillfiedsslällande. Under 1980 budgeteras en viss uppgång.

Kalmar Lagab — dålig investeringslust på marknaden

Transportbranschens utveckling i Sverige blev inle den vi hade baserat vår budget på. Investeringslusten var låg och följaktligen blev efterfrågan på Kalmar Lagabs laslbärarsystem inte den förväntade.

Samtidigt som alltså marknaden inte tillät oss driva upp volymen, drog vi på oss höga kostnader för att intensifiera marknadsbearbeiningen.

Följden blev ett rörelseunderskolt också 1979. - 1.3 Mkr (-0.9). Faktureringen uppgick till 26.2 Mkr (20.3 Mkr lör 8 månader 1978).

Arets marknadsföringsinsatser ökade emellertid marknadens medvetenhet om Kalmar Lagab-systemens fördelar påtagligt. Detta kunde avläsas i en kraftigt ökad orderingång mot slutet av årel och orderstoekcn är för närvarande rekordhög.

Förhoppningarna är därför goda all 1980 ska ge biiltre utdelning än 1979. Alt bryta upp traditioner med system och idéer är emellertid tungt och tidskrävande.

Skr. 1980/81:11 103

Sammanfattningsvis

Under 1979 ställde vi om oss: nya produkter, nya styrsystem, nya anläggningar, nya organisationsformer.

Del var jobbigt och kostade pengar. Förhoppningsvis skall vi emellertid därmed också ha lagt en bra grund för fortsatt utveckling.

Sven Arnerliis

Kalmar Verkstad i sammandrag 1975 1476 1977 1978 1979

Fakturerad försäljning i Mkr 105.3 151.5 218.6 292.3 339.4

Resultat efler finansiella inläkler

och kostnader i Mkr 10.9 22.2 31.3 32.7 14,9

i procent av fakturerad försäljning % 10.4 14.7 14.3 11.2 4,4

Resullal före bokslulsdispositioner

och skaller i Mkr 12.0 22.2 31.3 35.! 14,9

.'\vkastning på totalt redovisat

12.1	17.2	16.6	14.1	7.7
23.5	21.4	20.0	22.1	21,U
38.0	8.3	20.4	22.1	30,4
624	676	732	436	1014

kapital 'vf

Soliditet %

Investeringar i anläggningar i Mkr

Medelantal anställda

Skr. 1980/81:11 104

Kockums Industri AB

(Ingåri Statsföretagsgruppen fr.o.m. den 16juni 1979) Utvecklar, tillverkar pch marknadsför maskiner för skogsbruk, sågverksindustrin samt träomvandlingsindustrin — ett komplett produktprogram från skogsavverkning till plank och förädlad vara

Kockums Induslri AB (KlAB) övertogs av Statsföretag i juni 1979 enligt regeringens beslut 1273/79 av deii 31 maj samma år. Företaget hade vid överlagandet tillverkningsenheter lokaliserade på fem orter i Sverige (Göteborg. Filipstad. Landskrona. Stensele och Söderhamn) och vid dotterbolag i Australien. Kanada. Storbritannien och USA. Till KlAB hörde då också försäljningsbolag i Finland och Norge. KlABs huvudkontor var lokaliserat till Malmö.

Verksamheten omfattar huvudsakligen utveckling, tillverkning och marknadsföring av maskiner och anläggningar för sågverksindustrin, hyvelmaskiner. skogsbruksmaskiner och tunga fordon för enlrepienadverk-samhel. Verksamheten i Australien inkluderar pulverhanteringsulrustning-ar och i Storbritannien glidformsgjulning.

Medelantalet anställda uppgick till 2 243. varav 1487 i Sverige. Den konsoliderade faktureringen var 1979 722 Mkr. Moderbolagels fakturering uppgick lill 409 Mkr,

f-'ör KlAB-koncernen innebar 1979 en kraftig ökning av orderingången, främst i Sverige, beträffande maskiner oeh anläggningar för sågverksindustrin samt skogsbruksmaskiner, en följd av den förbättrade skogskonjunkturen. För 1980 förutses emellertid en viss avmattning med sviktande orderingång för dessa två huvudproduktlinjer, framför allt under andra halvåret.

För den tredje huvudproduktlinjen inom moderbolagels verksamhetsområde, entreprenadmaskiner, blev 1979 en besvikelse genom bortfall/ försening av större projeklorder.

Under 1979 fungerade moderbolagels marknadsföring i tre divisioner: Skogshniksdivisionen med skogsbruksmaskiner. Skogsindiisiridivi.sionen med maskiner och anläggningar för sågverksindustrin och Tr(iiisp(ntdivi-sionen med dumpers inom området enlreprenadmaskiner.

Skogsbruksdivisionen är marknadsledande i Norden, som liksom för Skogsindustridivisionen utgör hemmamarknad. Skogsinduslriproduklerna har emellertid totalt funnit större avsättning utanför Norden, där tyngdpunkten utgörs av Nordamerika. Med dotterbolagen i Kanada och USA kan KlAB-koncernen räknas till en av världens största enheter inom Skogsindustridivisionens produktområde. Transportdivisionens verksamhet är liten i jämförelse med världens stora, men har på de marknader man bearbetar - Norden. Östeuropa, vissa arabländer och ett par länder i Asien — vunnii marknadsandelar pä närmare 25%.

Skr. 1980/81:11 105

1979 års konsoliderade resultat blev en förlust på 112 Mkr efler finansiella intäkter och koslnader och moderbolagels motsvarande förlust blev 128 Mkr.

KlABs interna problem är huvudsakligen en överdimensionerad administration med bristfälliga hjälpmedel och styrinstrument och en därav till stor del betingad låg effektivitet i produktionen.

Därav följer inte bara höga administrations- och produktionskostnader utan också begränsningar i möjlighelen alt erbjuda atlrakliva leveranstider i del för skogsbruks- och skogsindustriprodukter ännu gynnsamma konjunkturläget. Därtill kommer att varvskrisen, som drabbat Kockums-koncernen, för KlAB medfört att såväl miljö- som effektivilelshöjande investeringar fått anstå under de senaste åren.

Under året har förändringar i organisationen beslutats och även delvis genomförts. Transportdivisionen med produktionsenhet i Landskrona har lagts under Kalmar Verkstads-koncernens operativa ansvar för alt vid årsskiftet formellt övert'öras som ell nytt dotterbolag till koncernen. Organisationsstrukturen, som kännetecknats av centrala förvaltningar lör produktion, ekonomi, personal, konstruktion och materialhantering - vid sidan av divisionerna - har förändrats så all de centrala förvaltningarna upphör. De inkluderas i respektive division, som i den nya organisationen får lolalt ansvar för utveckling, produktion och marknadsföring av sina respektive produktlinjer och därmed också för lönsamheten i sin verksamhet. KIABs huvudkontor har samtidigt flyttats till Söderhamn.

En genomgripande översyn av hela företagel har inletts. Översynen sker med konsulthjälp och utmynnar successivt i ålgärdsprogram inom det totala rekonslruktionsprojektel för företaget.

Under årel har Waco AB och verksamheten inom Jonsereds Träteknik-division förvärvats. Därmed har KlAB tillförts enheter med utveckling, pfoduktion och marknadsföring av iiäförädlingsulruslningar för sågverk, hyvlerier och snickerier, främst hyvelmaskiner.

Produktutvecklingen har inom Skogsbruksdivisionens produktområde koncentrerats till standardisering och inriktning mot syslem med basmaskiner och påbyggnadsenheler. Utvecklingsinsatserna inom Skogsindustridivisionens verksamhetsområde har inriktats mot utrustningar för ökat utbyte inom olika delar av sågprocessen. Tillgång till teknik för automatisk kvalitetsbedömning. "Optilekniken"'. i samband med kantverk har förvärvats. Utveckling inom området vidareförädling av iraråvaran har bedrivits, bl.a. i projektet Spånträbalk. Transporldivisionens produktutveckling siktar mot en breddning av produktsortimentet oeh en teknisk, miljö- och preslandamässig modernisering av produkterna.

KlAB. exklusive Transporldivisionen. så som förelaget går in i 80-talel. har alt verka pä en överetablerad marknad som vid den väntade konjunk-turavmattningen kommer att innebäia problem. Främst gäller delta Skogsbruksdivisionen, inom vars produktområde överetableringen är speciellt uttalad.

Skr. 1980/81:11 106

Finansiellt kommer KlAB att direkt påverkas av riksdagens beslut beträffande Statsföretags hemställan till Industridepartementet. Det rekon-slruktionsprogram som nu inletts utgår ifrån att offerten i allt väsentligt accepteras (se vidare not 6, sid. 32).

KlAB förutser förluster under rekonstruktionsperioden, som sträcker sig ett par år framöver. Därefter lorde det vara möjligt att uppnå ett balanserat resultat. Osäkerhetsfaktorerna är bl. a. vad som kan åstadkommas strukturellt inom respektive branscher och statsmakternas beslut beträffande Statsföretags hemställan. Nils Kjellander

Skr. 1980/81:11 107

Kockums Automation AB

(Ingår i Statsföretagsgruppen fr. o. m den 16 juni 1979) Utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter och system med tyngdpunkt på processtyrning inom sågverksindustrin, akustisk signalering samt lastfallsberäkning och automatisering ombord på fartyg

Större delen av förelagets produkter säljs över hela världen. På några av produktområdena, såsom lastfördelningsinstrumenl. har företaget en dominerande marknadsposition internationellt sett. Orderingången 1979 uppgick till 57,3 Mkr (57,0).

Bolaget är framför allt beroende av konjunkturerna inom skeppsbyggeri och sjöfart samt träindustrin. Inom det förstnämnda området har konjunkturen varil fortsatt svag. 1 slutet av 1979 inträffade dock en förbättring, vilket kan innebära all volymminskningen för bolagets marina produkter bryts under 1980.

Den nordiska sågverksindustrin har under 1979 haft en högre investeringsnivå än årel innan. Trols en hårdare konkurrens har Kockums Automation lyckats öka sin orderingång med ca 20%.

Faktureringen under 1979 uppgick till 60.7 Mkr (58,3 Mkr).

Resultatet före extraordinära poster uppgick för 1979 lill 6.1 Mkr (6.2), vilket får bedömas som tillfredsställande. Med anledning av bolagels överförande till Statsföretag den 15 juni 1979 har resultatet belastats med betydande exlraordinära kostnader på sammanlagt 5.2 Mkr, beroende på dels ändrade värderingsprinciper, dels ökad inkurensreservering. Resultatet före bokslulsdispositioner och skatter blir härigenom 0.8 Mkr (6.2).

En ökning av bolagets eget kapital har bedömts erforderlig för all trygga den fortsatta utvecklingen. Medlen härför - 10 Mkr — har erhållits från staten via Statsförelag som ägartillskott (se vidare not 6 sid. 32).

För att motverka effekterna av den svaga marknadstillväxten kommer bolaget all under 1980 söka bredda sin verksamhei till nya områden. Denna satsning beräknas få effekt på försäljningen fr. o. m. 1981.

För 1980 förutses en ökning av faktureringen med ca 10%. Kostnaderna ökar någol mer lill följd av bl. a. satsningarna på nya produktområden saml flyttning till nya lokaler. Vinslen beräknas däiför minska något. Jochum Beckman

Skr. 1980/81:11 108

Kockums Chemical AB

(Ingår i Statsföretagsgruppen fr. o. m. den 16 juni 1979) Tillverkar och marknadsför mätsystem avseende tid/temperatur för att kontrollera behandlingen av produkter som är känsliga i temperaturhänseende

Utvecklingsarbetet på företagets huvudprodukt, i-point® TTM (Time Temperature Monitor), har under 1979 resulterat i all den första generationen av produkten blivit färdigteslad och klar att i slörre skala marknadsföras.

i-point® TTM är avsedd all övervaka behandlingen av lid/lemperatur-känsliga produkter såsom i första hand kylda och djupfrysta livsmedel, farmaceutiska preparat etc. Den är baserad på biokemiska processer, som har förmågan att på samma sätt som tid/iemperalurkänsliga produkter registrera, integrera och ackumulera påverkan av tid i kombination med temperatur.

Genom ell irreversibelt färgomslag ger i-point® TTM signal, när de på förhand salta gränserna för tillåten påverkan överskridils.

i-point® TTM, som tillhandahålles i form av en självhäftande etikett, följer den vara som skall bevakas hela vägen från förpackningstillfällei lill den slutliga användningen och kan ses som en förbättring och vidareutveckling av den för produkter med begränsad hållbarhet alltmer använda dalummärkningen.

Förutom i-point® TTM har Kockums Chemical AB på sill utvecklingsprogram ett antal patenterade eller patentsökta biokemiska produkter och processer, som kan få betydelse inom bl. a. miljö- och hälsovård.

Marknadsföringen av i-point® TTM har under året intensifierats, och en hel del av de fältförsök som hos olika tilltänkta kunder i såväl Europa som USA igångsatts väntas under kommande år resultera i regelbunden användning och återkommande köp.

Delta innebär, att företagels verksamhet väsentligen kommer att behöva utökas. En följd därav blir att organisationen också måste utvecklas från alt. som hittills, haft inriktning på i huvudsak produktutveckling, till alt inrymma funktioner för även marknadsföring och produktion.

Planeringen av detta arbete startades under hösten 1979. och det pågår nu med hjälp av en internationell konsultfirma.

Resultatet härav, bl.a. i form av en strategisk långsiktsplan. beräknas kunna föreläggas styrelse och ägare under senare delen av maj månad 1980.

Kjell Blixl

Skr. 1980/81:11 109

Liber Grafiska AB

Ett företag inom den grafiska branschen med förlag, tryckeriverksamhet och utbildning

Libers förutsättningar inför 1980-talel är goda. Vi har under de gångna åren utvecklat våra verksamhetsområden och 1979 blev med en vinst på 12,3 Mkr det bästa årel hitlills för Liber. Koncernen beslår nu av fem producerande divisioner inom moderbolagets ram och två rörelsedrivande dotterbolag. Verksamheten bedrivs i huvudsak i Stockholm. Malmö. Lund och Växjö.

LiberFörlag är den omsältningsmässigl största divisionen inom Liber och svarar ensam för närmare 45 procent av koncernens externt fakturerade försäljning. Divisionen fungerar genom Allmänna Förlaget som ett gemensamt inköpskontor förde statliga myndigheterna. Verksamheten har under de tio år den bedrivits i nuvarande form varit föremål för ett konstant iniresse från politikernas sida. Höstriksdagen biföll med knappast möjliga majoritet regeringens förslag att på sikt avskaffa Allmänna Förlagels nuvarande särställning och ersätta denna med annan lämplig inköpsordning. Inom LiberFöriag finner vi delta beslut olyckligt. Nuvarande regler möjliggör för de myndigheter som så önskar att få smidig hjälp med upphandlingsarbetet, medan de som vill ordna inköpen på annat sätt kan göra detla. Allmänna Förlaget bidrar också aktivt till en spridning av iryckeriuppdragen över landet. Under 1979 levererade 37 tryckerier för vardera minst I Mkr och ytterligare 15 för vardera minst 0.5 Mkr till staten. Ca 20 procent av Allmänna Förlagets inköp gjordes från systerdivisionen LiberTryck. Vi utgår från all Allmänna Förlagets betydelsefulla roll som inköpare av grafiska produkter skall fortsätta och vidareutvecklas.

LiberHermods driver läroplansbunden distansundervisning inom och utom landet i samarbete med utbildningsmyndighelerna samt marknadsför dessutom kortare och längre kurser av olika slag. en del på akademisk nivå, saml är inriktat på utbildningsservice lill förelag, myndigheter och organisationer. En unik modell för testning och intensivulbildning i språk lanserades för något år sedan och har mottagits mycket positivt av marknaden. LiberHermods bedöms ha goda utvecklingsmöjligheter efter den omstrukturering bort från den traditionella brevundervisningen som nyligen genomförts.

LiberKarlor är det ena av landets två fria karlförlag av betydelse. Verksamheten är historiskt nära knuten lill de statliga kartmyndigheierna och till huvudsaklig del baserad på det allmänna kartmaterialet. LiberKarlor svarar för marknadsföring och distribution av de allmänna kartorna saml har för närvarande ensamrätt till följdproduktionen från dessa. Krafter har under mänga år varit verksamma för att ändra på LiberKartors ställning och uppgifler. Den senaste utredning som berört LiberKarlor är

Skr. 1980/81:11 110

Kartulredning 78 som i februari 1980 lämnade sitt slutbetänkande. 1 belänkandet föreslås all det allmänna kartmaterialet skall göras allmänt tillgängligt mot avgift. Delta i förening med vissa andra förslag i betänkandet bedöms medföra betydande negativa effekter på LiberKartors möjligheter att framgångsrikt fortsätta den hittills bedrivna verksamheten. Vi hoppas alt regeringen lar hänsyn lill karlulredningens ekonomiska genomgång som klart visar på att en ändring av nuvarande arbetsfördelning mellan lantmäteriverket och LiberKarlor är ofördelaktig och ger staten lägre bidrag.

LiberLäromedel är det näst största läromedelsförlaget i landet med ca en femtedel av marknanden. Försäljningen av läromedel till grundskolan och gymnasieskolan är helt dominerande men har volymmässigt stagnerat under senare år. Försäljningen av böcker för universitet och högskolor samt olika former av vuxenutbildning ulgör en intressant och växande marknad för divisionen.

LiberTryck tillhör de största civiltryckerierna i landet. Produktionen är inriklad på statliga publikationer samt, läromedel och andra förlagsprodukter åt systerdivisionerna. Ett särskilt blankettryckeri ingår också i divisionen. Divisionen har en särskild styrka på sälteriomrädel där man har både stor kapacitet och mycket avancerad teknik.

Fritzes Hovbokhandel har på några år utvecklats lill en av de mest aktiva och intressanta boklådorna i landet. Försäljningen över disk har ökat kraftigt, bl.a. sedan Fritzes 1978 gick in pä kursbokmarknaden. 1 slutet av 1979 övertog Fritzes bokhandeln i Täby Centrum norr om Stockholm samtidigt som man etablerade en tillfällig fyndbuiik i centrala Stockholm. Fritzes avvaktar nu lämpligt tillfälle för ytterligare etablering i Stockholmsområdet.

Skrivab arbetar från Växjö med försäljning av skriv- oeh koniorsmate-riel samt förskolemalerial. Kunder är främst skolor och förskolor, drätsel-kontor samt industri- och handelsföretag. Mindre och medelstora förelag i södra Sverige nås genom Konlorsleverantören som är en kedja av privatägda mindre kontorsgrossister. Verksamheten har expanderat kraftigt under flera år och en nybyggnation av kontor, lager och fabrik i Växjö har nyligen beslutals.

Om Libers verksamhetsområden skall kunna växa i den takt vi planerar fordras att den vinstnivå på 12 Mkr som uppnåddes under 1979 minst bibehålles. Även om vi för 1980 budgeterar ett något lägre resultat anser vi att det i ett längre perspektiv är möjligt att upprätthålla den nu uppnådda resullalnivån.

Karl-Axel Swedérus

Skr. 1980/81:11

Liber i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979

Fakturerad försäljning i Mkr 279.7 325.7 ,361,6 402.7 460,6

Resullal efter finansiella intäkter

2.3	1.5	5.1	4.9	12,3
0.8	0.5	1.4	1.2	2,7
0.2	1.5	5.1	4.9	12,3
0.1	3.1	4.9	4.9	8,3
19.8	20.4	20,3	17.9	17.9
14.5	4.4	4.6	22.4	8.4
1 190	1 147	1 124	1 141	1170

och kostnader i Mkr

i procent av fakturerad försäljning %

Resullal före bokslulsdispositioner

och skatter i Mkr

Avkastning på totalt redovisat

kapital %

Soliditet %

Investeringar i anläggningar i Mkr

Medelantal anställda

Skr. 1980/81:11 112

LKAB, Luosssavaara-Kiirunavaara AB

Sveriges största gruvföretag och en av världens ledande exportörer av järnmalm

Den internationella handeln med järnmalm var 1979 volymmässigt den största hittills, om man undantar 1974. Stålindustrins produktion 1979 var hög under våren men under senare hälften av året pekade tecken alltmer på att stålkonjunkturen nått sin kulmen. I USA sjönk produktionen redan från mitten av året medan den inom EG och i Japan låg på hög nivå året ut. Jämfört med 1978 ökade produktionen inom EG och i Japan med 17 milj. ton.

Inför prisförhandlingarna på malm för 1979 rådde osäkerhet om stålmarknadens utveckling. Järnmalmsexportörerna hade stora svårigheter alt få gehör för krav på mer betydande malmprishöjningar. Resultatet för LKABs del blev en prishöjning i svenska kronor med i genomsnitt 3 procent för fosformalm oeh 6 procent för lågfosformalm.

För 1980 beräknas LKABs leveransvolym komma alt ligga på samma nivå som 1979, dvs. ca 26 milj. lon.

Inför 1980 års prisförhandlingar senhösten 1979 ansågs allmänt att stålkonjunkturen var vikande. Den bättre balansen mellan tillgång och efterfrågan fick därför inte den genomslagskrafl på malmpriserna som exportörerna hade räknat med. Sjöfrakterna hade samtidigt stigit på grund av oljeprishöjningarna, vilket reducerade den prishöjning som malmköparna ansåg sig kunna acceptera. Av höjningen i Rotterdam på ca 35 procent kom 25-30 procent den svenska malmen tillgodo som prishöjning i Narvik respektive Luleå, räknat i dollar. Genom kvarstående leveranser till 1979 års priser, saml en ytterligare försvagad dollarkurs, blir dock prishöjningen i svenska kronor lägre.

LKABs resultat, efter finansiella poster, blev -492 (-675) Mkr. Leveransvolymen har visserligen ökal men malmpriserna är fortfarande alltför låga. Trols bättre kapacitetsutnyttjande och fortsalt sänkning av produkt-kostnaderna är resultatet därför otillfredsställande. Det bör emellertid vara möjligt all 1980 uppnå en väsentlig förbättring.

Riksdagen beviljade under våren 1979 LKAB 700 Mkr som finansiellt slöd. 500 Mkr avsåg förlusttäckning för 1978 medan 200 Mkr tillförts LKAB i form av nyemission. Regeringen föreslår i proposition till riksdagen alt LKAB som ägartillskott skall erhålla 440 Mkr för föriuslläckning.

Del målmedvetna arbetel på att effektivisera verksamheten, förbättra konkurrenskraften och öka lönsamheten fortsatte under hela 1979.

Allmänt rekryteringsstopp rådde året ut men viss nyanställning av nyc-kelkalegorier, t.ex. bergarbetare, gjordes under hösten. Sedan anställ-

Skr. 1980/81:11 113

ningssloppel genomfördes 1976 har antalet anställda inom järnmalmsverk-samhelen minskat med I 200 personer. Till detla kommer all egen personal övertagit en del arbeten som tidigare utförts av entreprenörer. Totalt kan man därför räkna med en personalminskning på ca 1 500 personer. Produktionskostnaderna totalt sett har dock inle ökal under perioden 1976- 1979. Elförbrukningen har t. ex. minskat, trots en produktionsökning med 6,3 % (ökningen för pellels var 26,5%). Oljeförbrukningen har i stort sett varil oförändrad trots ökad pelletsproduklion (med 1.8 milj. ton). Vidare har användning av främmande tjänster minskat med 75 Mkr och malerielkost-naderna varil oförändrade, trols prishöjning med ca 30%,

Personalöverskollel bedömdes vid årsskiftet 1978/79 motsvara ungefär 650 anställda. 120 personer har beretts sysselsättning i projekt som påbörjades 1978 och som finansierats av Statsföretag AB. För sysselsättning av resterande personal, ca 530 personer, beviljade riksdagen ett bidrag om 135 Mkr utöver från 1978 kvarstående 26 Mkr all användas för främst tidigareläggning av väsentligen investeringsarbeten.

Breddningen av koncernens verksamhet fortsatte och koncentrerades i första hand lill tre huvudområden, nämligen utvinning och handel med energiråvaror, utvinning av andra mineraler än järnmalm saml marknadsföring av tekniskt kunnande.

Särskilt intresse ägnades kolområdet. Under 1979 bildades del helägda dotterbolaget LKAB Kol AB som i början av 1980 förvärvade kol- och koksrörelsen inom Dahllöfs Bränsle AB med dotterbolag.

Utvinning av torv som bränsle till en helvattenpanna i Gällivare förbereds tillsammans med Vattenfall.

Vid koppart'yndighelen Viscaria påträffades ytterligare malm med förmodligen högre kopparhall än i tidigare känd malm, Beslul om detta projekt kommer att las under 1980.

LKABs totala satsning på prospektering uppgick 1979 lill drygt 40 Mkr,

Järnmalmsrörelsen är beroende främst av den internationella stålkon-junkluren. Även med en långsam expansionstakt kommer stålindustrin alt behöva ökande kvantiteter järnmalm. Öppnandet av nya exportgruvor har i stort sett upphörl främst på grund av alltför höga investeringskostnader. Fortsätter malmprishöjningarna kommer dock även nu aktuella projekt all kunna finansieras och marknaden tillföres dä ökade kvantiteter kring mitten av 1980-talel. Intill dess kan en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan förutses. Detta liksom LKABs närhelsfördel till den europeiska marknaden bör göra det möjligt för LKAB att äter nå nödvändig lönsamhet. Fortsatt forskning och framtagning av nya malmkvalileter. främst pellets, saml intensifierad marknadsföring kommer också all bidra härtill.

LKABs expansion kommer dock främst att ligga inom verksamhetsområden utanför järnmalmen. I första hand gäller det andra metaller, industriråvaror, apatit saml fasta energiråvaror, bl.a. kol. Men goda ulveck-8 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr II

Skr. 1980/81:11 114

lingsmöjligheter finns även inom LKABs andra verksamhetsgrenar, bl.a. Internationell försäljning av know-how. teknik och utrustning för gruvbrytning eller transporter.

Sven Johansson

LKAB i sammandrag	1975	1976	1977	1978	1979
Fakturerad försäljning i Mkr	1 845.6	2059.3	1623.5	1823.0	2174,4
Resultat efter fmansiella inläkler
och kostnader i Mkr	321.9	21.8	-620.5	-675.2	-492,0
i procent av fakturerad försäljning %	17.4	1.1	- 38.2	- 37.1	- 22,6
Resultat före bokslulsdispositioner
och skatter i Mkr	314.0	26.5	-642.8	-367.0	- 61,6
Avkastning pä totalt redovisat
kapital %	11.2	0	- 11.5	- 10.8	- 7,2
Soliditet %	58.9	49.9	36.6	.30,2	38,4
Investeringar i anläggningar i Mkr	364.1	577.8	557.6	397,3	387,5
Medelantal anställda	8658	8 948	8 688	8 074	7 748

Skr. 1980/81:11 115

Nyckelhus AB

Tillverkar och marknadsför monteringsfärdiga samt nyckelfärdiga volymhus

Marknaden

Som vanligt de senaste åren uppfylldes inte bosladsbyggnadsplanerna. Målet, drygt 60000 igångsatta lägenheter, blev knappt 56 000 i verkligheten. Jämfört med föregående år minskade småhusen med drygt 5% lill ca 38 400. Den största minskningen var för hus utan statlig belåning. Trenden tycks vara klar - en långsamt vikande marknad.

Nyckelhus fortsätter all ta marknadsandelar och tillhör nu de tre-fyra största företagen på slyckehusmarknaden. Expansionen sker på volymhussidan medan blockhusen liksom tidigare minskar i antal.

Det ekonomiska lägel i Danmark gör alt marknaden där fortfarande är trög.

Bostadspolitiken

För 1980 planeras ånyo en igångsättning av 60000 lägenheter. Mol bakgrund av hur planerna uppfyllts de senaste åren kan man hysa vissa tvivel om att målet kommer att uppnås. Det finns ett visst politiskt tryck att öka byggandet av flerfamiljshus på bekostnad av småhusen. Om sedan befintliga styrmekanismer räcker till är en annan fråga.

Höjningarna av räntorna, energipriserna och avgifterna medförde starkt ökade boendekostnader för villaägarna under 1979. Trols lugnande försäkringar under valrörelsen om att de ökade taxeringsvärdena inte skulle slå igenom på boendekostnaderna är det förståeligt att vissa tvivel på delta har insmugit sig hos villaägaren eller -spekulanten med hänsyn till de utspel frän skilda politiska läger som därefter har skett i fräga om ränteavdrag och dylikt.

Fakturering oeh resultat

Nyckelhus levererade under 1979 lolalt ca 720 hus vilket var färre än budgeterat. Den stränga vintern i början på året medförde ett bortfall av leveranser som var svårt att ta igen senare under årel. Vidare blev det bl. a. i Stockholms län under senhösten ett näst intill totalstopp i fråga om igångsättningar för icke statligt belånade hus. Det medförde att redan inbokade leveranser måste inställas.

Bortfallet av leveranser har haft till följd alt varken budgeterad omsättning eller budgeterat resullal kunnat uppnås; delta trots att faktureringen ökade med ca 20% till 163 Mkr (137). Resultatet efter finansiella poster ökade nägot till 3,3 Mkr (3,1). Del har då belastats med igångkörningskostnader för den nyförvärvade fabriken i Tjörnarp.

Skr. 1980/81:11 116

Ökade resurser

För all möta den ökade efterfrågan på volymhus behöver vi ökad kapacitet. I stället för all bygga till fabriken i Skyttorp valde vi att förvärva en befintlig anläggning, en volymhusfabrik i malpåse i Tjörnarp mitt i Skåne. Fabriken som vid full tillverkning har ungefär samma kapacitet som den i Skyttorp började tillverkningen vid årsskiftet 1979/80 efter att ha försetts med ny maskinell utrustning m. m.

Vi går in i 80-talet med en delvis ny organisation efter en genomgripande översyn under året. All personal i Sverige är nu anställd i moderbolaget och de tidigare rörelsedrivande dotterbolagen förvaltar nu endast fabriksfastigheterna.

Årtiondets första beslut innebar en ökning av aktiekapitalet med 6.0 Mkr tiil 10.1 Mkr. Emissionen är redan verkställd och vi har därmed en tillfredsställande kapitalbas för att skaffa ytteriigare rörelsekapital för vidare expansion.

Framtiden

1979 avslutades med rekord i orderingång. Orderstocken täcker en stor del av årels produktion varför vi förväntar oss ytterligare expansion. Resultatet 1980 belastas med igångkörningskostnader för fabriken i Tjörnarp. Detta tillsammans med snabbt stigande kostnader för vilka vi icke kunnat helt kompensera oss gör alt någon resultatförbättring inte är att vänta. Detla innebär med andra ord alt lönsamheten sjunker något. Säkerhels-marginalen är liten.

Marknaden torde fortsätta att vika långsamt i Sverige och konkurrensen ökar därmed. Utsikterna för den svenska ekonomin gör att man kan fråga sig hur länge vi har råd alt bygga de hus vi gör idag. Nyckelhus har sedan länge gått i spetsen för energisnålhet och driftsekonomi. Vi hoppas och tror att dessa egenskaper kommer att sälja bättre än spröjsade fönster, färgat porslin och sörgårdsromantik.

Ingmar Björklöf

Nyckelhus i sammandrag	1975	1976	1977	1978	1979
Fakturerad försäljning i Mkr	52,6	73.6	109,9	137.0	162,6
Resultat efter finansiella inläkler
och koslnader i Mkr	0.9	4,2	-0,1	3.2	3,4
i procent av fakturerad försäljning %	1,7	5,7	-0,1	2.3	2,1
Resultat före bokslulsdispositioner
och skatter i Mkr	1,0	4.2	-0.1	3.2	4,3
Avkastning på totalt redovisat
kapital %	7.2	18,8	3.1	10.9	9,1
Soliditet %	4.3	5,8	12.1	14,1	11,7
Investeringar i anläggningar i Mkr	0.7	I.l	1.5	1,2	9,9
Medelantal anställda	86	92	200	263	324

Skr. 1980/81:11 117

Regioninvest i Norr AB

Företaget har till syfte att stimulera industriell utveckling i Norrbottens län. Regioninvest överfördes per den 1 januari 1979 till Statsföretag AB från den tidigare ägaren, Norrbottens Järnverk AB

Bolagets verksamhet har hitintills bedrivits med direkta statsstöd. Under våren 1979 erhöll bolaget 75 Mkr av riksdagen för fortsatt verksamhet under den närmaste treårsperioden.

Även under det gångna året har produklsökningsverksamhet bedrivits i likhet med tidigare år. Verksamheten har emellertid under årel koncentrerats mot förelagsengagemang. Del har gällt all utreda förutsättningarna för alt genomföra rekonstruktioner av företag i samband med övertagande, att delta vid etableringar av nya förelag samt att genom ägarengagemang medverka till att förelag eller företagsenheter omlokaliseras till Norrbollen.

I ett fall har Regioninvest även förbundit sig alt för de tre närmaste åren lämna förlusttäckning i syfte att möjliggöra fortsatt verk.samhel i ett för länets verkstadsindustri nödvändigt serviceförelag för att därmed medverka i en bättre infrastruktur i Norrbollen.

Regioninvest har i Överkalix för NJAs räkning sysselsättningsansvaret vid den från AMS övertagna slorarbetsplalsen i Överkalix. Verksamheten drivs där genom de tre helägda dotterbolagen Isolamin AB. Elenorr AB samt Mek- och elmonlering i Tallvik AB.

Försäljning och resultat

Regioninvesl-koncernens fakturerade försäljning har under året uppgått till 40 Mkr. Därav är 18 Mkr hänförbart till Isolamin, 21 Mkr till Mining Transportation Co och övriga bolag I Mkr. Exportandelen utgjorde 70%.

Koncernens resultat före skatt uppgick lill 1,9 Mkr. Därvid har för förlustläckning använts resterande 6.1 Mkr av särskilt statsbidrag på 15,0 Mkr, som erhållits under 1978 för verksamhet i Överkalix.

Krisen inom varvsbranschen har medfört att dotterbolaget Isolamin. som Regioninvest för NJAs räkning har ansvaret för. har haft svåra problem då varven utgör den främsta kundkategorin.

Liknande förhållanden har rått för det under året förvärvade Mining Transportation Co AB i Kiruna, vars verksamhet har intimt samband med stål- och gruvbranschens konjunkturer.

Skr. 1980/81:11 118

Investeringar

Koncernens investeringar uppgick lill 7,1 Mkr, varav i moderbolaget 0,8 Mkr.

Moderbolagets investeringar består i aktieköp. I övrigt utgörs investeringarna i huvudsak av verksamheten i Överkalix.

Moderbolaget har förvärvat samtliga aktier i:

• Mining Transportation Co AB. Kiruna med dotterbolag - i syfte alt rekonstruera bolaget och att fortsätta dess verksamhet som tillverkare av slörre truckar för användning inom gruvor, stålindustri, terminalverksamhet m. m.

• Redovisningsinvest i Norr AB, Luleå som har till uppgift att svara för redovisningstjänslerna inom Regioninvestgruppen

• Suna Verkstads AB (tidigare Erlandsson & Söner AB) från Svenska AB Navigatör, Företaget tillverkar bl. a. kabelstegar och kabelrännor.

Under årel har Regioninvest förvärvat aktieposter i:

• Nordkalottresor AB (30%), Luleå för alt tillsammans med Norrbottens landsting, Reso, Sveriges Turistråd och SJ Resebyrå stödja turistnäringen i länet.

• Tväråns Såg AB (33%). Koskullskulle för all genom ägarengagemangel möjliggöra nödvändiga investeringar och därmed trygga och öka sysselsättningen vid företagel.

• Nordmek i Norr AB (50%c), Luleå som skall samordna aktiviteterna hos länets verkstadsindustri för bearbetning av större investeringsprojekt.

• Texpan System Sweden AB (45%), Kalix som är ett nyetablerat företag för produktion av oljefiller för förbränningsmotorer.

BertU Hammarstedt

Skr. 1980/81:11 119

Rockwool AB

Utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter och tjänster inom områdena energibesparing — boendemiljö — arbetsmiljö

Hög efterfrågan andra halvåret

Den fakturerade försäljningen i koncernen uppgick under 1979 tiil 743 Mkr. Det är en ökning jämfört med 1978 med 124 Mkr eller 20%.

Försäljningsutvecklingen under året karakteriserades av en svag efterfrågan under första halvåret, medan andra halvåret uppvisade en mycket god efterfrågan på huvuddelen av koncernens produkter och tjänster. Bakgrunden till denna efterfrågebild var, att den svenska byggmarknaden, av vilken koncernen är starkt beroende, utvecklades ogynnsamt under första halvåret. Bostadsbyggandet och industrins byggnadsinvesteringar låg på en nivå, som väsentligt understeg den koncernen planerat för. Denna utveckling påverkade främst divisionerna Isolerprodukter och Isenta ogynnsamt.

Andra halvåret kännetecknades sammantaget av en hög efterfrågan. En markant uppgång i aktiviteterna på byggmarknaden bidrog till väsentliga försäljningsökningar hos divisionerna Isolerprodukter och Isenta jämfört med första halvåret. Utvecklingen inom Division Laxå Bruk var dock fortsatt olillfredsslällande.

Koncernens totala försäljning för verksamhetsåret nådde inte fullt uppgjord budget.

Resultatet förbättrades

Koncernens ekonomiska resultat före bokslulsdispositioner och skatter utgjorde 13 Mkr. Ökningen i förhållande till föregående år utgör 8 Mkr. Till följd av den låga efterfrågan med lågt kapacitetsutnyttjande under första halvåret, vissa produktionsproblem och kraftiga råvaruprishöjningar uppvisades förlustresullat efter de två första lertialen. Del andra halvårels gynnsamma efterfrågeulveckling saml insatser för all sänka kostnadsläget och höja effektiviteten vände föriusten till vinstresultat. Utvecklingen under 1979 har i kombination med en höjning av aktiekapitalet inneburit, att koncernens ekonomiska ställning stärkts jämfört med 1978.

Investeringar

Koncernen har under de senaste åren genomfört ett omfattande investeringsprogram. Investeringarna har främst syftat till alt föra in en ny generation produkter samt alt öka och modernisera produktionsresurserna inom mineralullsområdel. Investeringen i den nya fabriken i Hällekis är den

Skr. 1980/81:11 120

största i detla program. Fabriken, vars andra produktionslinje togs i bruk under våren 1979, har kostat ca 100 Mkr. Arets investeringar har utöver avslutandet av ovan nämnda program riktats mot satsningar pä rationaliseringar, nya produkter och nya verksamhetsomräden. Investeringarna under 1979 uppgick lill 40 Mkr (123).

Stora utvecklingssatsningar

Utbyggnaden av nya produktionsresurser inom Division Isolerprodukter har gått hand i hand med en väsentlig utveckling av processen för tillverkning av mineralull. Med en ny datorstyrd process, installerad vid fabrikerna i Hällekis, Skövde och Gimo, tillverkas nu en ny generation isoleringsprodukter.

Fortsatt kraftiga satsningar på produkt- och processutveckling har skett inom "utvecklingsdivisionen" Laxå Bruk. Divisionen är koncernens främsta instrument i den sedan ett antal år tillbaka pågående diversifier-ingsprocessen.

Framgång på exportmarknaderna

Strävan att utveckla nya produkter för nya användningsområden är ett led i koncernens diversifiering. vilken syftar till ökad riskspridning. Ett annat viktigt led i denna process utgörs av den intensiva satsningen på exportverksamhet inom moderbolaget. Satsningen har resulterat i en kraftig ökning av försäljningen lill utomnordiska länder av främst Division Isoler-produkters sortiment. För divisionens vidkommande kan talas om ett genombrott för exportverksamheten under 1979.

En viktig länk i exportsatsningen har varil del förhållandevis nybildade helägda brittiska dotterbolaget Ecomax (UK) Ltd. Bolaget, som marknadsför vissa delar av Division Isolerprodukters sortiment, har drivit en framgångsrik verksamhet sedan starten 1977.

Verksamhetsåret 1980

Eflerfrågeutvecklingen på den svenska marknaden kommer att kännetecknas av en i förhållande till tidigare år dämpad ökningstakt. Konkurrensläget kommer ytterligare att skärpas genom nya företags inträde på såväl isoleringsmarknaden som inom entreprenadverksamheten. För Division Laxå Bruk beräknas vissa inbrytningar pä den europeiska marknaden uppnäs och i koncernen i sin helhet sker forlsatla satsningar pä en ökad internationalisering.

Kraftfulla åtgärder kommer att vidtas i syfte att sänka kostnadslägel och effektivisera den administrativa och produktionstekniska apparaten i koncernen.

Skr. 1980/81: Il 121

Den förväntade positiva effekten av dessa åtgärder, nya konkurrenskraftiga produkter, god personal och nya avancerade produktionsresurser förväntas lägga grunden till en förbättrad resultatnivå 1980.

Bo Anderberg

Rockwool i sammandrag	1975'	1976	1977	1978	1979
Fakturerad försäljning i Mkr	101,2	455.0	571.0	618.2	742,6
Resultat efter finansiella intäkter
och kostnader i Mkr	9,3	34.5	23.5	1,3	10,9
i (jrocent av fakturerad försäljning %	9,2	7.6	4.1	0.2	1,5
Resultat före bokslulsdispositioner
och skatter i Mkr	9,3	31.6	24.9	5.0	12,8
Avkastning på totalt redovisat
kapital %	-	14.5	9.8	3,2	4,4
Soliditet %	26,4	26.9	26.2	23.4	27,2
Investeringar i anläggningar i Mkr	5,0	21.7	64.0	122.6	39,6
Medelantal anställda	1960	2 123	2 3.34	2460	2626

Avser I/10-3I/I2

Skr. 1980/81:11 122

SARA AB

Skandinaviens största serviceföretag avseende hotell och restauranger samt institutionell måltidsverksamhet

Ett år utan intäkter från spelautomater

År 1978 kraftsamlade SARA sina resurser för alt under 1979 ha en verksamhet, som fungerade utan intäkter från så kallade "enarmade banditer". Bortfallet av spelintäkierna tillsammans med den därav betingade stora avvecklingen av rörelser under 1978 och början av 1979, innebar ett om-sältningsbortfall på drygt 70 Mkr och ett resullatbortfall på ca 20 Mkr.

Det är mot denna bakgrund, som 1979 års verksamhet belyses och kommenteras.

Omsättning

Koncernens omsättning ökade under 1979 med drygt 6 Mkr lill 732 Mkr, vilket är drygt 29 Mkr (4,1 %) bättre än budget. För jämförbar verksamhei har omsätiningen ökat med nära 12% jämfört med 1978, varav ca 3% är volymökning.

Volymtillväxten avser i första hand hotellsidan där beläggningen förbättrades jämfört med 1978 saml inom personalreslaurangsidan, där en fortsatt expansion sketl under 1979 med 13 nyetablerade personalresiauranger,

1 jämförelse med branschen i övrigt har SARA haft en positiv utveckling. Hotellbeläggningen på SARAs hotell har exempelvis förbättrats med två procentenheter under 1979 - från 62% till 64% - medan branschen som helhet har haft en oförändrad nivå (52% beläggning) jämfört med 1978.

Resultat

SARA har under 1979 i huvudsak helt kunnat kompensera sig för det resultatbortfall på ca 20 Mkr, som spelförbudel från 1979 innebar. Detla har i första hand kunnat ske genom en i tid inledd omstrukturering och diversifiering av förelagets verksamhet. Av de nya produktområdena -hamburgerrestauranger, personalrestauranger, Winn-hotell, varuautomat-verksamhel (vending) m.m.- vilka svarar för 35 % av koncernens omsättning, har fierlalet starkt bidragit till årets positiva resultat. SARAs hotell-och restaurangverksamhet har som helhet väsentligt förbättrat sin lönsamhet.

Resultatet efter finansiella poster blev sålunda 5,6 Mkr, vilket är 10 Mkr bättre än budgeterat och endast 0,5 Mkr lägre än föregående år.

Skr. 1980/81:11 123

Investeringar och finansiering

Bland 1979 års investeringar, som lolalt uppgår till ca 50 Mkr, avser 17 Mkr den pågående om- och tillbyggnaden av Grand Hotel i Falun, som beräknas vara färdig under april 1980.

Trots tunga investeringar har den finansiella positionen för SARA ytterligare kunnat förslärkas, med såväl förbättrad likviditet som soliditet.

1980-talet

SARA kommer alt fortsätta förändra sin verksamhei, från ett traditionellt hotell- och restaurangföretag lill ett serviceförelag med bredare inriktning.

Som ett komplement till vår hotellservice där speciellt Winn-hotellidén och en kontinuerlig förnyelse av våra fullserviceholell kommer att prioriteras, inriktar vi oss på frilids- och rekreationsaktiviteter. Denna inriktning förklarar förvärvet av frilids- och konferensanläggningen Billingehus i Skövde, liksom vårt samarbete med Svenska Fjäll i Vemdalen.

Vår restaurang- och mållidsservice, som idag bedrivs i olika former -fullservicerestauranger, personalresiauranger, hamburgerrestauranger och universilelsrestauranger - kommer att fortsätta sin expansion även inom den offentliga sektorn.

Dessutom skall SARA satsa resurser på att utveckla kompletterande service, som på sikl ger möjligheter att erbjuda managemenltjänsier inom angränsande områden till vår hotell-, restaurang- och varuautomalverk-samhet (vending).

Den breddade verksamheten under 80-talet syftar dels till att göra SARA mindre konjunkturkänsligt, dels alt etablera en högre lönsamhetsnivå.

En trolig konjunkturnedgång med början under hösten - koncernens vinslperiod — innebär alt ell bibehållande av 1979 års resultainivå får anses vara en realistisk prognos för år 1980.

Ingemar Hellström

SARA i sammandrag	1975	1976	1977	1978	1979'
Fakturerad försäljning i Mkr	480.8	.549.1	587.7	690,4	709,1
Resultat efler finansiella inläkler
och kostnader i Mkr	3.0	0,7	5,6	6,2	5,6
i procent av fakturerad försäljning %	0,6	0,1	1,0	0,9	0,8
Resultat före bokslutsdispositioner
och skaller i Mkr	1,8	5,9	13,6	5,7	9,1
Avkastning på totalt redovisat
kapital %	4.4	3.2	4,9	4.9	4,4
Soliditet %	12.2	12,1	14,8	13,1	13,7
Investeringar i anläggningar i Mkr	8,6	53,1	21,7	36,4	50,1
Medelantal anställda	5574	5422	5036	4 970	4476

Kostförsörjning konsolideras som separat bolag i Slatsföretagsgruppens bokslut

Skr. 1980/81:11 124

SMT-Pullmax AB

Skandinaviens största tillverkare av verktygsmaskiner med en omfattande export över hela världen

Likheterna mellan svarvning vid sekelskiftet och motsvarande process i våra dagar är slående. Ändå har otvivelaktigt utvecklingen inom den skärande bearbelningstekniken tagit stora steg framåt sedan början av 1900-talet. Den mest betydelsefulla utvecklingen har skett på verktygsmaskinsidan, framförallt vad beträffar styrtekniken.

Långa serier ger alltid de bästa förutsättningarna för god tillverkningsekonomi. Det finns därför alltid en strävan att uppnå så långa serier som möjligt.

Kortare serier i tillverkningen blir emellertid allt vanligare på grund av ökat modellutbud av produkter till följd av ökande konkurrens på världsmarknaden. Behovet av flexibla högautomaliserade tillverkningsmetoder har därmed ökal även för denna typ av produktion.

De numeriskt styrda maskinerna, som nu på bred front erövrar industrin, ger i första hand den ökande andel av industrin som arbetar med korta och medellånga serier möjlighel att lill vissa delar automatisera tillverkningen.

Genom den s. k. CNC-tekniken, Compulerized Numerical Control. där styrutrustningen baseras pä en mini- eller mikrodator, har verkstadsindustrin fått ett verkligt kraftfullt hjälpmedel all lösa de korta seriernas problematik.

Är då CNC-tekniken den fullständiga lösningen på de korta seriernas problemalik? Nej, förvisso inle. Inom SMT-Pullmax har sedan länge stått klart

• att trenden mol kortare serier kommer att bli än mer accentuerad

• alt bristen på yrkeskunnig arbetskraft kommer alt bli allt slörre

• att CNC-tekniken bara löser den del av problemet som avser själva bearbetningsprocessen.

Sammantaget gör detta än högre aulomatiseringsgrad vid korta serier önskvärd. SMT-Pullmax ser som sin uppgift att bidra lill denna utveckling.

Företaget har därför utvecklat och under året introducerat ett integrerat detaljhanleringssystem CPC. Compulerized Part Changer, för de egna svarvarna. Denna utrustning styrs från maskinens datoriserade styrsys-lem.

SMT-Pullmax följer med slor uppmärksamhet trender i den framtida utvecklingen inom verkstadsindustrin. Det står ganska klart att en av de svårbedömbara faktorer, som kommer all ge industrins ramförulsältning-

Skr. 1980/81:11 125

ar, är utvecklingen på energiområdet. Energiålgången kommer med säkerhet att vara en tung faktor vid den framtida bedömningen av olika metoders tillverkningsekonomi. De metoder, som företagel inriktar sig mol, är inle speciellt energikrävande.

Ett annat betydelsefullt inslag i utvecklingstrenderna kommer att vara kravet på rationell kapilalanvändning. vilket innebär minimering av kapitalbindningen i varor i arbete och lager. Detta kommer att ske genom datorstödd planering och styrning av tillverkningen, användning av högproduktiva automatiserade maskiner och effektiv automatiserad materialhantering. Delta ger en ökad frikopplingsmöjlighet mellan människa och maskin som också skapar möjlighet lill mera meningsfyllda arbetsuppgifter för människan.

Efter flera svåra år för verktygsmaskininduslrin måsle 1979 betecknas som ett lämligen bra år sammantaget. Aktiviteten på flertalet betydelsefulla marknader var god och maskinlillverkarna har i de flesta fall lyckats öka sina orderstockar.

Marknadsbilden har emellertid ändrats framför allt därigenom alt nya ivriga konkurrenter blandat sig i leken. Utbudet har därmed blivit sådant alt lönsamheten i branschen fortfarande lämnar åtskilligt övrigt att önska.

För SMT-Pullmax har 1979 inneburit en återhämtning från bakslaget 1978. Lönsamheten har förbättrats om än inle tillräckligt. För 1979 redovisas ett resultat före dispositioner och skatter på 11,7 Mkr jämfört med en förlust på 6,7 Mkr för 1978. Resultatet belastas hårt av ökade räntekostnader, som är en följd framför allt av de senaste årens snabba expansion.

Resultatet är helt hänförbart till den framgångsrika svarvverksamhelen, som utvecklats mycket gynnsamt under året.

Plålmaskinverksamhelen utgör resultatmässigt en belastning för företagsgruppen. Den befinner sig i ell läge där del traditionella programmet icke bär slörre utvecklingskostnader medan det nya programmet, som är i ett uppslarlningsskede. ännu ej genererar pengar i tillräcklig omfattning.

Övrig verksamhet, som omfattar specialverktyg/maskiner, har haft en gynnsam utveckling under årel och bidrar till resultatet, om än i liten omfattning.

Företagets ambitiösa produktutvecklingsprogram har lett lill introduktionen av en serie nya produkter de senaste åren och under 1979 av CPC-systemen. Produktutvecklingen intar en central roll i företagets verksamhet. Produktutvecklingsarbetet är hårt inriktat pä all höja den teknologiska nivån på plåtmaskinområdet samt att förbättra och om möjligt automatisera materialflödet kring bearbetningsmaskinerna. Utvecklingen inom elektroniksidan har lett lill att företagel introducerat egna styrutrustningar på allt fler produkter i sortimentet, en utveckling som kommer att fortsätta om möjligt i ökad takt.

Förelaget har ett övervägande modernt produktprogram. Kapitalutnytt-jandel och produktiviteten har förbättrats nägot - åtskilligt återstår dock

Skr. 1980/81:11 126

innan tillfredsställande nivå nåtts. Förutsatt att den enligt allmän uppfattning föreslående konjunkturförsämringen inte är omedelbar och alt en oeftergivlig resultatförbättring för plålmaskinverksamhelen kan nås bör 1980 kunna ge ett något bättre resultat än 1979.

Bengt Gamner

SMT-Pullmax i sammandrag	1975	1976	1977	1978	1979
Fakturerad försäljning i Mkr	206,1	241,5	■ 229,2	283,8	324,4
Resultat efter finansiella intäkter
och kostnader i Mkr	15,2	19,9	6,0	-6,2	11,7
i procent av fakturerad försäljning %	7,4	8,2	2,6	-2,2	3,6
Resultat före bokslulsdispositioner
och skaller i Mkr	15,2	19,9	8,1	-6,7	11,7
Avkastning på totalt redovisat
kapital %	13,0	12,9	6,1	2,3	8,9
Soliditet %	15,9	30,3	26,4	21,1	20,3
Investeringar i anläggningar i Mkr	16,1	22,1	4,9	11.8	15,2
Medelantal anställda	1012	1 102	1074	1072	1148

Skr. 1980/81:11 '27

Serva Promotion AB

Försäljningsbolag som arbetar för svenska och utländska tillverkare av produkter som främst är avsedda för försäljning via fackhandel och varuhus samt agenter på export

Slutfaktureringen för 1979 blev drygt 30 Mkr. Under året har agenlurföre-laget Carlén & Co förvärvals. Per den I september har samtidigt Servas engagemang på vapensidan avvecklats och överlämnats till FFV.

Speciellt produktgrupperna verktyg av gör-del-själv-karaktär och träd-gårdssortimenlet har utvecklats starkt. Industriförsäljningen har hamnat under budget och förklaras främst av leveransstörningar. Detta har också betytt, att exporlfaktureringen har minskat under del gångna årel.

Förutom den etablerade affärsverksamheten har Serva tilldelats speciella arbetsuppgifter att taga aktiv del i marknadsföringen av produkter, såväl i Sverige som ullandel, från tillverkare inom sysselsättningssvaga regioner. Denna verksamhet startar 1980. Efler Statsförelags förvärv av Serva, som skedde i mars månad, har rekryteringen av lämplig kompletterande personal för denna verksamhet verkställts. Under året har en mångfald av nya produktförslag från utvecklingsfonder och SU studerats. Vid årsskiftet har ett flertal nya produkter introducerats på marknaden.

Resultatet före bokslulsdispositioner och skatter blev 0,1 Mkr. Lagerreserven har ökal.

Tord Väjda

Skr. 1980/81:11 128

Statsföretag Contracting AB

Bildades under år 1979. Bolagets uppgift är att under utnyttjande av inom Statsföretagsgruppen befintlig know-how och andra resurser marknadsföra anläggnings- och systemleveranser på export. Bolaget skall även samarbeta med företag utanför Statsföretagsgruppen.

Efter inbjudan från Ministeriet för Metallurgisk Industri i Peking har bolaget tillsammans med ell flertal andra svenska företag lämnat förslag till samarbete under en planerad utbyggnad av Kinas resurser inom områdena gruvbrytning och metallurgi. Överenskommelse om igångsättning av den första etappen av ett sådant samarbete träffades i Peking under december 1979.

Underhandlingar har inletts angående anläggningsleveranser också till andra marknader och inom andra industrigrenar.

Statsföretag Contracting erbjuder tjänster och varuleveranser i samband med projekt som för den tilltänkte köparen innebär stora investeringar. Delta betyder att man inte kan vänta snabba resultat. Del är fråga om en långsiktig verksamhet som emellertid bedöms vara intressant för Slatsförelagsgruppen.

Arne Hedelius

Skr. 1980/81:11 129

Statsföretag International AB

Bolagets uppgift är att starta och utveckla export- och importverksamhet på marknader utanför Västeuropa och Nordamerika

Under året har största delen av verksamheten varit riktad på Sovjetunionen, Väst- och Östafrika. I samtliga marknadsområden har en dämpad konjunkturbild påverkat våra möjligheter och resultat. Inför 1980 ser vi emellertid optimistiskt på vissa marknader med positiva utvecklingstendenser.

Vi har under året förstärkt oss på personalsidan, dels för att kunna etablera närmare samverkan och kontakt med dotterbolagen, dels för att kunna bredda vårt engagemang på statshandelsländerna och mera effektivt följa upp motköps- och kompensationsaffärsmöjligheterna inom detta tänder-område.

Vi har också beslutat att engagera en "area manager" för Latinamerika och där vi som ett första steg i denna världsdel ställer ut i Mexiko i april 1980, tillsammans med ett antal dotterbolag med intresse för Latinamerika.

Under 1980 kommer vi tillsammans med Statsföretag Contracting att flytta in i egna lokaler som även kommer att medge framtida expansionsmöjligheter.

LeifÄlfvåg

9 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 11

Skr. 1980/81:11 130

Swedish Induslrial Development Corporation, SID

Bolaget fungerar som bas i USA för Statsföretag AB samt för några av Statsföretags dotterbolag

1979 var SIDs tionde verksamhetsår. Under denna lid har SID medverkat i förarbete, start och ledning av elva amerikanska bolag samt ett stort antal projekt med syfte att introducera produkter och kunnande från bolagen inom Statsföretag och Förenade Fabriksverken (FFV), lill vilka grupper SID koncentrerar sina insatser.

Vad gäller överföring lill Sverige av- ny amerikansk teknik, nya produkter och nytt kunnande inlemmas i allmänhet det som överförts i redan befintliga verksamheter och är därmed svårt att identifiera. SID ligger emellertid bakom minst fyra helt nya svenska företag. Enbart under 1979 levererade SID mer än 200 produktförslag samt cirka 25 förslag på affärsidéer, vilka bedömdes lämpliga att överföra och anpassas till nordeuropeiska förhållanden.

SID har tagit aktiv del i överföring till Sverige av kunnande, inklusive externa konsultinsatser och praktisk demonstration inom områden som strategisk planering, ekonometrisk modellering, venture management, projektvärdering, teknikuivärdering, riskanalys och tillämpad kreativitet.

För an kunna motsvara krav på kvalificerade insatser från så diversifie-rade grupper som Statsföretag och FFV arbetar SID med en liten permanent personalstyrka (8 personer) och ett stort antal fristående specialister.

Tord Carmel

Skr. 1980/81:11 131

Svenska Lagerhus AB

Företaget förvaltar lagerhus och ombesörjer lagring av spannmål, frö och fodermedel för bl.a. Svensk Spannmålshandel ek. förening. Bolaget åtar sig också beredskapslagring av livsmedel på uppdrag av Statens Jordbruksnämnd.

Faktureringen 1979 uppgick lill 6,6 Mkr (5,6) och resultatet före bokslutsdispositioner och skaller lill 1,5 Mkr (0,9).

Anders Fyrenius

Skr. 1980/81:11 132

Svenska Tobaks AB

Marknadsledande företag inom tobaksbranschen, diversiHerat inom konsumentvarusektorn

Tobaksbolaget har under 70-lalet lagt ned alltmer arbete på diversifiering av verksamheten. Bolaget har sålunda i dag åtta dotterbolag och ett flertal dotterdotterbolag utanför tobaksbranschen. Bakgrunden till denna utveckling är all lobakskonsumtionen på sikt kan komma att stagnera eller krympa.

Diversifieringen var från början inriktad mot förelag med snabbrörliga konsumtionsvaror, dvs. inom ett område där bolaget har speciell kompetens. På senare år har bolaget emellertid salsal även på sådana verksamheter som inte ligger inom konsumtionsvarusektorn men som kan ge sysselsättning på orter där bolaget har tobaksrörelse.

70-talels företagspolitik har inneburit att koncernledningen ställts inför nya problem. Det har gällt att leda tobaksrörelsen på såväl hemmamarknaden som ett växande antal exportmarknader i stark konkurrens samtidigt som alltmer tid måst ägnas åt diversifieringsverksamheten. Dessutom har särskilda insatser krävts för all stödja några dotterförelag, som drabbats av ekonomiska kriser.

I detta läge har Tobaksbolaget tagit upp diskussioner med ägaren om att skapa en effektivare koncernstruktur. Dessa har lett till att ett särskilt förvaltningsbolag kommer alt bildas, som skall utgöra moderbolag för Tobaksbolaget och dess nuvarande dotterföretag. Del nya bolaget kommer att handlägga gemensamma uppgifter för koncernens räkning, såsom övergripande organisationsfrågor, diversifierings- och utvecklingsfrågor, långsiktig finansförvaltning och juridisk rådgivning. Den nuvarande koncernledningen tillsammans med några stabsfunktioner med koneernuppgifter -sammanlagt ett lO-lal personer - kommer att överflyttas lill del nya bolaget.

Genom den planerade förändringen kommer Tobaksbolaget all få en ledning, som helt kan koncentrera sig på de uppgifler bolaget står inför både i Sverige oeh utomlands i en för branschen besvärlig omställningstid.

Den svenska cigarrettmarknaden utvecklas som i flera andra länder i riktning mot lågtjäreprodukler, som 1979 svarade för 40% av cigarrettkonsumtionen i Sverige. Cigarreltförsäljningen ökade med drygt 2% jämfört med 1978.

Cigarr- och cigarillkonsumlionen gick även under 1979 tillbaka, om också i mera dämpad takt än tidigare. Samma gäller piptobaken, medan rulltobaken - avsedd för rullning av cigarretter - ökade. Försäljningen av snus och portionslobak (luggtobak) fortsatte att öka.

USA är alltjämt bolagets viktigaste exportmarknad och piptobaksmärkel Borkum Riff och dess varianter den dominerande exportprodukten. Den

Skr. 1980/81:11 133

amerikanska piplobaksmarknaden minskar sedan flera år och denna nedgång av totalmarknader) inveikar även pä Tobaksbolagels försäljning. Bolagets marknadsandel är dock oförändrad eller ea 9%. 1 övrigt exporterade bolaget mindre kvantiteter av snus och cigariller. Exportansträngningarna under 1980 gäller alltjämt Borkum Riff, men de roicfria produkterna kommer alltmer i fokus.

Produktionsstrukturen i Tobaksbolaget genomgår f. n. en genomgripande förändring. En omflyttning mellan de olika fabrikerna pågår i syfle att renodla tillverkningen av de olika produktslagen lill bolagets fyra fabriker. Detta innebär att cigarrettillverkningen. som nu är delad mellan Malmö-och Härnösandsfabrikerna koncenteras till Malmö och att cigarill- och cigarrtillverkningen i Malmö flyttas till Härnösand. Omflyttningen, som sker stegvis, beräknas vara avslutad i början av 1982.

En ny snusfabrik byggs i Göteborg. Projektet utvecklas planenligt och den nya fabriken beräknas vara i full drift vid utgången av 1982. Totalinvesteringen beräknas uppgå lill närmare 100 Mkr i löpande penningvärde.

Dotterbolagen

Elisabeth Bas BV i Holland drabbades under året av ökade kostnader, som dock kunde kompenseras genom en förbättrad produktivitet. Vinsten blev något lägre än 1978.

Ekströms LivsmedelsProdukter AB förbättrade sitt resullal avsevärt tack vare en fortsatt positiv utveckling i fråga om bolagets traditionella sortiment av torra frukt- och bärsoppor, men också på grund av den under årel genomförda avvecklingen av den förlustbringande fabriken för pota-tisprodukler i Mariestad.

Hugo Österberg AB ökade sin omsättning och redovisade en tillfredsställande vinst. Nordium AB. som alltmer inriktar sin verksamhet på tillverkning av hälsoprodukler, fortsatte att redovisa ett negativt resultat.

Vilhelmina Plast AB avskildes under årel från Sinjel AB i Huskvarna och är numera ell självständigt dotterbolag till Tobaksbolaget med tillverkning av bl. a. backar och förvaringslådor. Under året förvärvade företaget 60% av aktierna i Swepall Hantering AB. Sinjel AB har bl.a. behållit tillverkningen av ytbehandlingsutruslning och konsumenlborsiar. Såväl Vilhelmina Plast som Sinjel gick även under 1979 med avsevärda förluster.

Under verksamhetsåret förvärvades Jede-Aulomater AB i Marieslad. Företagel tillverkar varmdrycksaulomaler. Omsättning och resultat har varit tillfredsställande. En ny verksamhei inom koncernen är också DR-Volym AB i Malmö, som adresserar och distribuerar direktreklam. 10 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr II

Skr. 1980/81:11 134

Koncernresultat

Koncernens vinst före bokslutsdispositioner och skatter blev betydligt bättre än föregående är. Detla beror främst på en volymökning i Tobaksbolaget men även på ell ökal finansnetto. Koncernvinsten 1980 väntas bli omkring 10% större än 1979 års.

Sven G Andrén

Tobaksbolaget i sammandrag	1975	1976	1977	1978	1979
Fakturerad försäljning i Mkr	811,4	926,6	972.6	1 125,8	1 237,2
Resullal efter finansiella intäkter
och kostnader i Mkr	203,7	226,8	231,9	253.8	267,0
i procent av fakturerad försäljning %	25,1	24,5	23,8	22,6	21,6
Resullal före bokslutsdispositioner
och skatter i Mkr	212,3	235,9	227,8	237,6	263,6
Avkastning pä totalt redovisat
kapital %'	15,7	16,7	16,2	16,6	16,2
.Soliditet %'	41,2	43.7	45,0	43,7	43,4
Investeringar i anläggningar i Mkr	20.7	30,4	25,6	29,6	52,7
Medelantal anställda	3017	3 154	3 102	3 232	3215

Tobaksskatten för november avräknad från balansomslutningen

Skr. 1980/81:11 135

Svenska Torv AB

Tillverkar och utvecklar torvprodukter för jordförbättring samt od-lingssubstrat för trädgårdsodling

Torvbolaget har verkat inom torvinduslrin i 40 år. De första 25 åren ägnades åt bränsleproduklion såsom maskinlorv, frästorv ocn lorvbriket-ler. Under de senaste 15 åren har bolaget med samma teknologi producerat odlingssubstrat och jordförbältringsmedel för trädgårdsodlingen. Försäljningen av bolagets produkter till yrkesodlare och villaägare har ökat såväl i Sverige som i Danmark och på senare tid också i Italien.

Maskinutrustningen har undergått en väsentlig utveckling mot större maskinenheter av modernt snitt med genomgående hydraulisk kraftöverföring. Motsvarande utveckling har också skett vid fabriksanläggningarna i Sösdala. Delta har medfört ökad mekanisering och motsvarande arbels-kraftbesparing.

Bolagets finansiella läge är gott med hög soliditet och god lönsamhet. Framtiden ser ljus ul för Torvbolaget med en ökande efterfrågan på bolagets produkter.

Den utveckling av fräslorvlekniken som skett inom Torvbolaget kan komma till användning för framställning av alternativa bränslen till olja.

Olle Uddgren

Torvbolaget i sammandrag	1975	1976	1977	1978	1979
Fakturerad försäljning i Mkr	9.3	9.7	9,9	11.5	13,2
Resultat efter finansiella intäkter
och koslnader i Mkr	1.3	0.5	0,1	I.l	1,5
i procent av fakturerad försäljning %	14,0	5.2	1.0	9.5	11,4
Resultat före bokslutsdispositioner
och skaller i Mkr	1.3	0,4	0,0	1.1	1,3
Avkastning pä totalt redovisat
kapital %	10,2	5,4	3.5	9.1	10,9
Soliditet %	49.7	55,7	55.3	57.2	55.5
Investeringar i anläggningar i Mkr	3.3	3,6	3.7	1.0	0.9
Medelantal anställda	74	68	57	50	51

Skr. 1980/81:11 136

Svenska Utvecklings AB (SU)

Företaget är en central utvecklingsresurs för Statsföretagsgruppen och har därutöver till uppgift att utveckla produkter, metoder och system som är angelägna för samhället

En ökande efterfrågan på bolagets tjänster har noterats under årel. Den fakturerade försäljningen under 1979 uppgick till 12,5 Mkr. Detta innebär en ökning med 38% jämfört med 1978. Härav utgjordes 12% av en reell volymtillväxt och 4% av prisökningar. Bolagets verksamhet bedrivs inom två avdelningar nämligen:

- avdelningen för teknisk och kommersiell utveckling (Stockholm) huvudsakligen sysselsatt med projektledning och sökande efler nya produkter och affärsidéer för Slatsförelagsgruppen saml

- avdelningen för energi- och miljöteknik (Äkersberga) huvudsakligen sysselsatt med utveckling av nya produkter och processer av intresse för Statsföretag och samhället inom dessa områden.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 1,6 Mkr, varav rörelseresultatet utgjorde 0,6 Mkr. Detta innebär en i stort sett oförändrad resullatsitualion jämfört med 1978.

För Staisföretagsgruppen har bolaget under årel främst arbetat med all utveckla produkter och processer inom energiområdet, kartlägga nya produkt- och branschområden som bedöms ha goda framtidsutsikter sett ur Sveriges och Slatsföretagsgruppens synvinkel saml alt söka ersättningsprodukter för förelag i sysselsällningsdrabbade regioner.

Verksamheten med att finna ersättningsprodukter har under året lett till all fem nya företag bildats på olika orter i Norrland. Sysselsättningseffekten inom dessa företag uppgår till ca 125 personer. Denna del av företagets verksamhet förväntas fä ökad omfattning. Ett samarbete med industridepartementet inom dessa områden pågår även.

Inom avdelningen för energi- och miljöteknik har under året verksamheten varit inriklad på alt dels vidareutveckla de egna produkter inom det elektrokemiska området, som förelaget under flera år arbetat med, dels att driva ell utvecklingsprogram inom området torv och biobränslen och dels att genomföra ett antal utvecklingsprogram och utredningar inom energi-och miljöområdet finansierade av Styrelsen för Teknisk Utveckling och Nämnden för Energiproduklionsforskning.

Uppdraget frän amerikanska energidepartementet att tillsammans med en amerikansk batteritillverkare utveckla och tillverka fullstora batleripro-lotyper för fordonsdrift har under året fortsatt. Även denna del av förelagels verksamhet inom energi- och miljöområdet förväntas fä ökad betydelse.

Med hänsyn lill företagels inriktning på sökning av nya produkter och på utvecklingsarbete inom energi- och miljöområdet kan noteras en ökande

Skr. 1980/81:11

137

marknad och efterfrågan på den typ av kvalificerade tjänster som bolaget idag kan tillhandahålla. För 1980 förväntas en viss ökning av verksamhetsvolymen och en god beläggning av förelagels personal. Del bör härigenom vara möjligt att uppnå ett fortsall tillfredsställande resultat av verksamheten.

Orwar Gustafsson

SU i sammandrag	1975 1976'	1977	1978	1979
Fakturerad försäljning i Mkr	2.7	6.4	9,1	12,5
Resultat efter finansiella intäkter
och koslnader i Mkr	- - 0.7	-0.4	1.4	1,6
i procent av fakturerad försäljning %	- -25.9	-6.3	15.4	12,8
Resullal före bokslulsdispositioner
och skatter i Mkr	- - 0.8	2,3	1.4	1,6
Avkastning pä totalt redovisat
kapital %	-	1.4	10.9	10.7
Soliditet %	25.0	42.0	47.3	49,4
Investeringar i anläggningar i Mkr	0.1	-	0.1	0,2
Medelantal anställda	69	39	38	42

Avser 1/7-31/12

Skr. 1980/81:11 138

Svetab, Svenska Industrielablerings AB Investmentföretag med inriktning på små och medelstora företag

Utvecklingen inom AB Förbandsmaterial (FMAB) kännetecknas av fortsatt expansion och god lönsamhet. I och med delta verksamhetsår avslutas uppdraget för Apoteksbolaget alt distribuera vissa kostnadsfria patient-hjälpmedel. Omfattande arbete har ägnats ål alt utveckla nya produkter och ansatser, där bl.a. hemvårdsmarknaden har visat sig utgöra ett nytt intressant verksamhetsfält.

Utvecklingen inom Kryolherm har kännetecknats av återhämtning från den svacka i industriinvesteringarna som inträffade under 1978. ömsätl-ningsökningen under 1979 har varil drygt 30%. Insatserna för vidareutveckling av värmepumpar och värmeåtervinningsaggregal har fortsall under året. Dessa kostnader har till fullo belastat årets resultat.

Datamönster i Göteborg AB som bedriver produktionsteknisk och utvecklings- och servicebyråverksamhel inom konfeklionsbranschen har ökal sin omsättning med 50%.

Under 1979 har Svelab avyttrat sitt helägda dotterbolag Mekansam till medarbetarna i bolaget.

Under 1978 började Svetab uppbyggnaden av den regionala investment-verksamheten genom etablering av dotterbolagen Svetab Nord AB och Svetab Bergslagen AB via finansiering från riksdagen. Under 1979 anslogs genom riksdagens beslut 30 Mkr lill etablering av ytterligare två regionala investmentbolag, Svelab Småland AB och Svetab Öst AB. Vidare anslogs 5 Mkr lill höjning av aktiekapitalet i moderbolaget Svetab i syfte att öka moderbolagels ekonomiska styrka.

De regionala investmentbolagen baserar sin verksamhei på en affärsidé, som innebär minoritelsengagemang i små och medelstora tillväxtföretag. Utöver satsningar av riskkapital har de regionala investmentbolagen också resurser all aktivt stödja företagsledningen då det gäller frågor som rör företagets problem och möjligheter. Verksamheten har hittills rönt positivt intresse från många håll.

Inom Svetabs konsult- och projektverksamhet har Investkontakt vidareutvecklat sina metoder för konlaktskapande verksamhet i syfte att hitta driftiga och dynamiska företagare med den motivation och läggning som krävs för att bygga upp utvecklingsbara förelag.

För Svetab-gruppen uppgick fakturerad försäljning under 1979 till 104 Mkr (90). Resultatet efler finansiella inläkler och koslnader förbättrades lill strax under 3 Mkr (—1). Till följd av att riksdagsanslagel till de nya regionala investmentbolagen och moderbolaget enligt gängse redovisningspraxis till viss del är resultalpåverkande, ökar resultatet före bokslulsdispositioner och skatter lill 17 Mkr (10).

Skr. 1980/81; 11 139

Omsättningen för 1980 beräknas uppgå till 75 Mkr och resultatet före bokslulsdispositioner och skatter lill 2 Mkr.

Gunnar Olofgörs

Svetab i sammandrag	1975	1976	1977	1978	1979
Fakturerad försäljning i Mkr	68.0	101.4	97.7	90.0	104,2
Resultat efter finansiella intäkter
och koslnader i Mkr	-10,8	0.8	5.4	-1.0	2,7
i procent av fakturerad försäljning %	-15,9	0.8	5.5	-1,2	2,6
Resultat före bokslutsdispositioner
och skaller i Mkr	-10,8	0.3	0.1	10.1	17,6
Avkastning på totalt redovisat
kapital %	- 8.1	4.6	12,0	1.1	4,0
Soliditet %	15.4	16,2	23,4	54,6	66,0
Investeringar i anläggningar i Mkr	17.9	8,8	4,6	3.7	1,2
Medelantal anställda	303	280	193	153	161

Skr. 1980/81:11 140

Uddcomb Sweden AB

Mekaniska komponenter, teknologi och service för kraft- och processindustri

En med avseende på lönsamhets- oeh kostnadssiyrning ny divisionaliserad organisation infördes vid Uddcomb Sweden AB från början av 1979. Därmed underlättades företagels inriktning mot de delvis nya marknads-och produktionsmålen. Således har kundbearbetning inom exempelvis nya områden inom processindustri, gashanlering och anläggningsservice kunnat intensifieras liksom det interna arbetet på alt förbättra produktivitet och tillverkningsmetoder.

Funktionsbeskrivningar och kvalitelsslyrningssystem i anslutning till den nya organisationen har utarbetats. Diverse projektarbeten i effektiviserande syften har likaså pågått.

Under 1979 säkrade företaget ytterligare intressanta order pä interndelar att foga lill sin svenska nukleära orderstock. Andra väsentliga nukleära objeklorder har ej tecknats. Dock vidarebearbetas för närvarande ett antal intressanta exporlofferter. främst inom teknologiseklorn. På tillverkarsi-dan kvarstår överkapaciteten i världen medan pä avnämarsidan fortsalt vaga planer föreligger om vidare utbyggnad av kärnkraflproduktionen.

Marknadsföringen gentemot icke-nukleära men ur Uddcombs synpunkt likafullt naturliga motparter inom exempelvis process- resp. gasindustrierna har krävt jämförelsevis omfatiande insatser. Prislägel är nästan undantagslöst tryckt på hela processkomponenlmarknaden. Enstaka avsnitt har dock medgivit, att intressanta order kunnat tecknas. Riktade marknadsaktiviteter pä basis av vunna erfarenheter fortsätter.

Företaget har ökal sina åtaganden inom sektorn anläggningssefvice. Verksamheten bär inom sig löftesrika inslag, vilka kan väntas expandera. Förelagsledning och anställda inom Uddcomb har tillsammans med Statsföretag AB inlett en strategisk utredning av de möjligheter som finns till framdeles lönsamma verksamhetsalternativ för Uddcomb. Utredningen är partssammansatt. Den bedrives med hjälp av konsulter och utredningen beräknas kunna vara klar med sin analys sommaren 1980. Resullal och rekommendationer kommer därefter att föreläggas moderförelaget.

Företagets framtida, långsikliga inriktning och struktur låter sig förklarligt nog bättre kommenteras sedan nämnda utredningsresultat föreligger.

Faktureringen uppgick till 24,5 Mkr. Genom ändrade leveransåtaganden för bl. a. reaklorkärl och ånggeneralorkomponenter lill Västtyskland samt värmeväxlare till Jugoslavien har en fakturering motsvarande ett värde av ca 90 Mkr skjulils över till 1980.

Orderslocken ökade under året från 223,4 Mkr lill 261,5 Mkr. Ordervärdet för kärnkraflkomponenler motsvarar 90% av hela orderstocken.

Antalet anställda har under årel minskat från 589 till 537.

Skr. 1980/81:11 141

1979 års förlust efler finansiella intäkter och koslnader uppgick till 39,0 Mkr. Årets resultat har kraftigt påverkats av ett ökal nedskrivningsbehov av produkter i arbete, vilket främst förorsakats av längre tillverkningslider, låg volym i verkstaden samt leveransförseningar.

I enlighet med regeringens proposition 1979/80: 79 täcks del under 1979 uppkomna underskottet huvudsakligen genom ett aktieägartillskotl av 36,0 Mkr.

J A Smedslam

Uddcomb i sammandrag	1975	1976	1977	1978	1979
Fakturerad försäljning i Mkr	76.7	41.6	105.2	86,3	24,5
Resultat efter finansiella intäkter
och kostnader i Mkr	-28.9	-33.8	-43,6	-.39.8	- 39,0
i procent av fakturerad försäljning %	-37.5	-81.3	-41,4	-46.2	-159,2
Resultat före bokslulsdispositioner
och skaller i Mkr	-29.4	-33.9	-43.4	18.2	- 3,0
Avkastning på totalt redovisat
kapital %	- 7.0	- 6.8	- 8.0	- 9.1	- 11,5
Soliditet %	10,5	8.1	3.4	13,5	9,5
Investeringar i anläggningar i Mkr	41.0	6.6	1.2	0.4	*2,i*
Medelantal anställda	643	749	722	589	537

11 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 11

Skr. 1980/81:11

142

Resultat- och balansräkningar i sammandrag per bolag (Mkr)

ABAB

ASSI

Berol Kemi

Beroxo

BS Konsult

Carbox

Resultaträkningar i sammandrag

Fakturerad försäljning

Tillverknings-, försäljnings- och administr.

kostn. m. m.

Avskrivningar enligt plan

191.6

-188,3 - 2,6

2896,9

-2578,4 - 176,9

558,0

-531,7 - 12,1

179,2

-193,2 - 0,8

44.1

-43.4 - 0,1

18,8

-18,1 - 0,5

Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan

Finansiella poster, netto

0,7

2,6

141,6

- 225,9

14,2

- 13,8

- 14,8

- 0,7

0,6

0,2

- 1,0

Resultat efter rinansiella intäkter och kostnader

Exlraordinära poster, netto

3,3

1.6

- 84,3

34,3

0,4

1,4

- 15,5

- 1,1

0,6

- 0,8

- 0,5

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

4,9

- 50,0

1,8

- 16,6

0,6

- 1,3

Bokslutsdispositioner

Skatter

Minorilelsandelar i årets resullal

- 4,3

- 0,6

58,4 3,1

22,8

- 18,9

- 0.4

- 0,5 0,0

3,8

- 2,5

0,0

1,1 12,5 13,6	0,8 8,3 5,3 14,4
0,2	4,3
13,8 13,5	18,7 13,1 3,9
0,3 0,0	5,0 -3,3
13,8	18,7
161	52

0,1

0,0

' Efter avdrag för negativ goodwill.

- Beskattad reserv ökad med 6,1 Mkr.

' Tillämpad redovisningsprincip för Kockumsföretagen

ciper".

■* Ingåri Berol Kemi.

Statsföretags redovisningsprin-

Nettovinst (förlust)

Balansräkningar i sammandrag

Likvida medel

Kortfristiga fordringar m. m.

Varulager

Summa omsättningstillgångar

Spärrkonton hos Riksbanken

Summa anläggningstillgångar

Summa tillgångar

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade reserver Beskattade reserver Minoritetsintressen i eget kapital Aktiekapital Övrigt egel kapital

Summa skulder och eget kapital

Medelantal anställda

0,0

5,3

5,3 - 17,0

11,8	181,7	7.0	-
38,6	911,9	298.3	71.1
3,6	779,7	115,6	57,4
54,0	1873,3	420.9	128,5
0.2	1,7	4,7	0,0
12,1	2551,2	125,5	606,5
66,3	4426,2	551,1	735,0
39.7	1 293,6	206,4	286,5
16,1	1 907,2	233,8	65,5
4,8	309,5	23,2	-
-	581,7	-	300.0
-	-	1,4	-
2,0	600,0	60,0	50.0
3,7	-265.8	26,3	33.0
66,3	4426,2	551.1	735,0
2099	9390	909	___ 4
retagen	1 framgår av	not 1 "!	>tatsfön

Skr. 1980/81:11

143

Cea-

Eiser

Holm-

Kabi

Kalmar

Kalmar Kockums Kockums Kockums

Kostför-

verken

sund

Industri

center

Vitrum

Kockum

Verkstad Aulorna- Chemical' Industri' tion'

sörjning

90,1

-94,2

-2,8

- 6,9

- 5,4

-12,3

- 4,2

-16,5

12,1

- 0,1

719,3 -752,2

- 12,8

- 45,7

- 15,0

- 60,7

55,0

- 5,7
11,1

0,9

0.1 0,2

-0,1

0,2

0,1

0,2

0,3

-0,1 0,0

701,3 -649,7

- 34,0

17,6

- 40,0

- 22,4

0,0

- 22,4

20,4

- 1,4
0,1

-	339,4 -309.1 - 10.5	38,7 -32,2 - 0.5	0.0 -5,0 -0,2	440,1 -469.7 - 14,1	16,8 -17.0 0,0
-	19,8 - 4,9	6,0 - 0,2	-5,2 -0,3	- 43,7 - 16,8	- 0,2 0,1
0,9	14,9	5,8 - 5,0	-5,5 5.7	- 60,5 53,4	- 0,1
0,9	14,9 - 9,7 - 1,2 0,0	0,8 - 0,7 -0.1	0,2	- 7,1 - 2.3 - 4.1	- 0,1 0,1 0.0

4,5

6,3

0,2 - 3,3

-0,9

4,0

0,0

0,2

13,5

0,0

6,2	12,2	1,2	4,9	-	16,0	5,3	0,1	16.5	1.0
31,0	182,3	0,5	169,6	90,9	73,5	27.5	14.6	379,4	2.0
24,7	222,3	-	213,6	-	143.3	8.8	0.2	353,1	0.6
61,9	416,8	1.7	388,1	90,9	232.8	41.6	14,9	749,0	3,6
—	1,7	-	—	-	-	-	-	0,4	0.3
23,7	100,1'	2,2	521,4'	-	104,0	10,3	1.0	149.6	0.2
85,6	518,6'	*3,9*	909,5'	90,9	336,8	51,9	15,9	899,0	4,1
65,5	279,2	2,1	303,5	1,0	159.2	23,0	2,5	501,4	1.8
13.3	103,1	1.0	349.2	-	77,9	7.7	1,7	203,5	-
0,1	11,0	-	137,6	-	57,7	5,2	-	4,3	1,2
-	44,5-	-	-	11,0	10,0	10,1	11,4	18,9	-
-	-	-	0,3	-	0,0	-	-	0,8	-
12,0	40,0	0,1	100,0	1,4	20,0	5,0	0.0	50.0	0,8
- 5,3	40,8	0,7	18,9	77,5	12,0	0,9	0.3	120,1	0,3
85,6	518,6'	3,9	909,5'	90,9	336,8	51,9	15,9	899,0	4,1
205	5696	3	2477	-	1014	175	35	2 243	96

Skr. 1980/81:11

144

	Liber	LKAB	Nyckelhus	NJA	Regioninvest	Nuclear Steam
Resultaträkningar i sammandrag Fakturerad försäljning Tillverknings-, försäljnings- och administr, kostn. m, m.	460,6 -437,0	2174,4 -2231,1	162,6 -156.4	55.9 -47,9	40.4 -62.7	-
Avskrivningar enligt plan	- 7,5	- 244,3	- 0.7	- ■	- 1.0	-
Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan Finansiella poster, netto	16,1 - 3,8	- 301,0 - 191,0	5,5 - 2,1	8,0 51.8	-23,3 2,0	-
Resultat efter finansiella intäkter och
kostnader Extraordinära poster, netto	12,3	- 492,0 430.4	3,4 0.9	59,8 1.5	-21,3 28.1	-
Resultat före bokslutsdispositioner och skatter Bokslulsdispositioner Skaller	12,3 - 10,6 - 0,8	- 61,6 60,0 - 43,7	4,3 - 2.7 - 0.2	61,3	6,8 - 4,9 - 0.1	-

Minoritetsandelar i årets resultat

Nettovinst (förlust)

Balansräkningar i sammandrag

Likvida medel

Kortfristiga fordringar m. m.

Varulager

Summa omsättningstillgångar

Spärrkonton hos Riksbanken

Summa anläggningstillgångar

Summa tillgångar

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade reserver Beskallade reserver Minoritetsintressen i egel kapital Aktiekapital Övrigt eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Medelantal anställda

0,9

45,3

1,8

1,4

61,3

2,5	45,3	4,0	0.4	4,1	-
83,3	414.5	30,5	433.4	46,0	-
70,5	490,8	31,0	-	13,2	-
156,3	950,6	65.5	433.8	63,3	-
0,3	5,3	-	-	-	-
61,5	2941,1	18,3	265,4	10.8	0.1
218,1	3897,0	83,8	699,2	74,1	0,1
109.3	977,4	49,2	77,1	24.6	-
52.0	1 083.0	21.8	163,9	9.0	-
35.4	678.4	6.0	_	0.2	-
-	-	- •	-	33.5	-
15.0	550,0	4.1	450.0	3.0	0,1
6.4	608,2	2.7	8.2	3.8	-
218,1	3 897,0	83,8	699,2	74,1	0,1
1170	7748	324	_	256	—

Skr. 1980/81:11 145

Rockwool

SARA

Serva Promotion

SID

SMT-Pullmax

Statsföretag Contracting

Statsföretag internalional

Slalsraff

Svenska Lagerhus

Svenska Skifferolje

742,6 698,6

-25,4

709,1 -676,1

- 24,5

30,7 -30,0 - 0,2

2,3

-2,3

0,0

324,4 -286,1 - 8,7

-0,2

1,9

0,7

6,6

-4,8 -0.7

-0.2

18,6

- 7,7

8,5 - 2,9

0,5

- 0,4

0,0

0,0

29,6

- 17,9

-0,2

0,2

1,2

-1,1

1,1

-0,1

-0,2

2,1

10,9

1,9

5,6

3,5

0,1

0,0

11,7

0,0

-0,1

0,1

0,0

1,0

0.5

1,9

12,8

- 5,5

- 1,3

9,1

- 2,7

- 1,1

0,1

- 0,1 0,0

0,0

0,0

11,7

- 7,2

- 0,2

-0,1

0,0

0,1

0,0

—

1.5

-1,0 -0.1

1,9

-1,1

6,0 5,3 0,0 0,0 4,3 -0,1 0,1 - 0,4 0,8

11,6	55,9	0,3	0,6	, 7,0	-	0,6	0,6	0.2	0,8
165,2	95,9	3,6	0,1	119,3	6,5	8,3	0.3	2.9	17.2
52,9	24,0	6,3	-	178,3	-	-	-	_	-
229,7	175,8	10,2	0,7	304,6	6,5	8.9	0,9	3,1	18.0
7,7	0,2	-	-	-	-	-	-	-	-
291,4	322,3	10,1	0,1	62,3	-	0,9	58.4	7.1	8.6
528,8	498,3	20,3	0,8	366,9	6,5	9,8	59,3	10,2	26,6
187.6	154,2	14,7	0,3	177,8	1,1	9,7	0.8	2,7	0,2
142,4	271,4	2,9	-	89,6	-	-	.58.1	1,3	-
109,7 2,7	8,3	1,8	_	50,3	—	—	:	0,7	:
50,0	0,1 5,0	0,5	0,8	40,0	5,0	0,1	0,4	5,0	23.0
36,4	59,3	0,4	-0,3	9,2	0,4	-	-	0.5	3.4
528,8	498,3	20,3	0,8	366,9	6,5	9,8	59,3	10,2	26,6
2626	4476	35	7	1148	2	10	7	24	1

Skr. 1980/81:11

146

	Svenska	Svenska	Svenska	Svelab	Uddcomb
	Tobak	Torv	Utvecklings
Resultaträkningar i sammandrag
Fakturerad försäljning	1237,2	13.2	12,5	104.2	24,5
Tillverknings-, försäljnings- och administr.
kostn, m, m.	-1013,4	-10,3	-11,8	-101,5	-47.5
Avskrivningar enligl plan	- 31,2	- 1.4	- 0,1	- 1,1	- 3,8
Rörelseresultat efter avskrivningar enligt
plan	192,6	1,5	0,6	1,6	-26,8
Finansiella poster, netto	74,4	0.0	1,0	1,1	-12.2
Resultat efter finansiella intäkter och
kostnader	267,0	1,5	1,6	2,7	-.39,0
Extraordinära poster, netto	- 3,4	- 0,2	—	14,9	36.0
Resultat före bokslutsdispositioner och
skatter	263,6	1,3	1,6	17,6	- 3,0
Bokslulsdispositioner	- 175,5	- 1,2	- 0,6	- 0,5	- 0,3
Skatter	- 58,4	0,0	-	- 0,1	-
Minoritetsandelar i årets resultat	0.0	-	-	-	-

Nettovinst (förlust)

Balansräkningar i sammandrag

Likvida medel

Kortfristiga fordringar m. m.

Varulager

Summa omsättningstillgångar

Spärrkonton hos Riksbanken

Summa anläggningstillgångar

Summa tillgångar

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade reserver Beskattade reserver Minoritetsintressen i eget kapital Aktiekapital Övrigt eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Medelantal anställda

17,0

1,0

3,3

0,1

29,7

321.6	2,8	2,1	9.0	2,6
791.9	3,0	17,6	111,3	58,3
.542.4	1,6	-	13,7	182,5
1 655,9	7,4	19,7	134,0	243,4
22,7	-	-	-	-
369,8	9,3	0,3	10,2	51.8
2048,4	16,7	20,0	144,2	295,2
974,3	2,9	4,5	21,0	181,7
91,1	1,8	5.6	26.3	88,8
436,9	5,5	. -	3.6	-
—	-	-	.50,2	—
-	-	-	0,0	-
300,0	5,0	2,5	10,0	20,0
246,1	1,5	7,4	33,1	4,7
2048,4	16,7	20,0	144,2	295,2
3215	51	42	161	537

Skr. 1980/81:11

147

S:a Dotter-	Statsföre-	Elimine-	Elimine-	Övriga	Gruppen
bolag	lag AB	ring av	ring av	just. 0 eli-	lolalt
		koncern-	förvärvs-	mineringar
		mellan-	värden
		havanden
12 337,5	_	- 160.5	_	• _	12 177,0
-11701.0	-	135.1	-	-53.4	-11619.3
- 618,5	-	0.1	0.6	1.5	- 616,3
18,0	_	- 25,3	0,6	-51,9	- 58,6
- 427,7	- 82.3	- 4.8	-	64,4	- 450,4
- 409,7	- 82,3	- 30,1	0,6	12,5	- 509,0
653.9	- 10.7	196.4	-	-34.3	805,3
244,2	- 93,0	166,3	0,6	-21,8	296,3
- 47,3	0.0	94.0	-2,6	-11.2	32,9
- 133.0	- 23.6	-	3,1	17.6	- 135,9
0,3	-	-	-	- 0.1	0,4

63,6

-116,6

260,3

1,1

-15,5

192,9

737,8	991,6	-	-	- 5.1	1 724,3
4721,1	1 506,0	-1965,3	-	1.8	4263,6
3 535,4	-	-	-	- 0.2	3 535,2
8 994,3	2497,6	-1965.3	-	- 3.5	9523,1
45,2	-	-	-	- 0.1	45.1
8712,1	5019,1	- 995.1	-2 994,8	-25.5	9715,8
17 751,6	7516,7	-2960,4,	-2 994,8	-29,1	19 284,0
6 163.1	1 568.3	-1916,4	- 40.9	87,7	5 861,8
5092,9	2 278.5	-1033.8	270.7	-69.6	6 538.7
1891,4	-	-	- 55.8	-5.1	1 8.30.5
1 074.0	61,9	-	- 0,1	5.0	1 140,8
2.6	-	-	7,3	0.4	10,3
2436,1	3 125.0	-	-2436.1	-	3 125,0
1091,5	483,0	- 10,2	- 739.9	-47,5	776,9
17 751,6	7 516.7	-2960,4	-2994,8	-29,1	19 284.0
46395	63	-	-	-	46458

Skr. 1980/81:11 148

Styrelse, revisorer och koncernledning samt riksdagsledamöter utsedda att deltaga i bolagsstämma

Styrelseledamöter

Utsedda av bolagsstämman

Karl-Axel Linderoth, VD i SPP Pensionstjänsl AB (ordförande)

Lennart Dahlström, f. d. VD i 4:e AP-fonden (vice ordförande)

Ulf Laurin, VD i PLM

Gunnar Malmenström, VD i Länsförsäkringsbolagen

Rutger Marlin-Löf, styrelseordförande i Swedfund

Gunnar Nilsson, LOs ordförande

Kari-Erik Nilsson, direktör i TCO

Per Sköld, VD i Statsföretag AB

Åke Ståhlbrandt, f. d. VD i Trelleborg-Tretornkoncernen

Nore Sundberg, departementsråd i Industridepartementet

Sven Tidala, VD i Slakleriförbundet, suppleant

Solveig Wikström, professor vid Lunds Universitet, suppleant

Utsedda av de anställda

Stig Ahlin, förste ombudsman i SIF

Leif Blomberg, ombudsman i Svenska Metallindustriarb.förb.

Karl-Erik Jarhamn, ombudsman i HTF, suppleant

Göte Olofson, representant för Gruvindustriarb,förb-., suppleant

Revisorer

Utsedda av bolagsstämman

Sören Mannheimer, förbundsjurisl

Knut Ranby, auktoriserad revisor

Birger Sonesson, auktoriserad revisor

Sven Lindquist, direktör i Sveriges Föreningsbankers Förbund, suppleant

Sten Lundvall, auktoriserad revisor, suppleant

Bo Steén, auktoriserad revisor, suppleant

Utsedda av Riksgäldsfullmäktige Bernt Nilsson, riksdagsman Karl-Anders Petersson, riksdagsman Bo Lundgren, riksdagsman, suppleant Ivar Nordberg, riksdagsman, suppleant

Skr. 1980/81:11

149

Koncernledning

Per Sköld, verkställande direktör

Bo C E Ramfors, vice verkställande direktör (t, o. m, 80-08-31)

Jan Orrenius, administration och samhällsfrågor

Gustav Paulsson, koncernutveckling

Lennart Redefelt, ekonomi

Arne Rosengren, finans

Riksdagsledamöter utsedda att delta i bolagsstämmor med Statsföretag AB

Utsedda av riksdagen Tage Adolfsson (m) Sivert Andersson (s) Sven Andersson (fp) Hugo Bengtsson (s) Lennart Blom (m) Rolf Clarkson (m) Arne Fransson (c) Hans Gustafsson (s) Lilly Hansson (s)

Sven Henricsson (vpk) Birgitta Johansson (s) Rune Jonsson (s) Anna-Greta Leijon (s) Sven Eric Lorentzon (m) Kjell Mattsson (c) Johan Olsson (c) Eva Winther (fp) Nils Erik Wååg (s)

Skr. 1980/81:11

Adresser

Dotterbolag och intresseföretag

150

ABAB,

Allmänna Bevaknings AB

(Sibyllegatan 17)

Fack

10240 Slockholm

Tel 08-23 73 20

Ceaverken AB

(Eskilstunavägen 34) Box 174

15201 Strängnäs Tel 0152-129 30

ASSI,

AB Statens Skogsindustrier

(Sveavägen 59) 105 22 Slockholm Tel 08-22 11 40

AB Eiser

(Nils Jakobsonsgatan 5) Box 121 501 03 Borås Tel 033-12 70 20

Berol Kemi AB

Box 851

444 01 Stenungsund

Tel 0303-85000

KabiVitrum AB

(Lindhagensgatan 133) 11287 Slockholm Tel 08-13 8000

Beroxo AB

Box 851

444 01 Stenungsund

Tel 0303-85000

Kalmar Kockum AB

Torsåsgatan 5 392 39 Kalmar Tel 0480-882 50

BSK BS Konsult AB

Nybrogalan 34 11439 Stockholm Tel 08-140700

Kalmar Verkstads AB

Box 943

391 29 Kalmar

Tel 0480-15070

AB Carbox

Dragongatan 16 271 00 Ystad Tel 0411-16065

Kockums Automation AB

Box 1044

212 10 Malmö

Tel 040-22 45 00 (fr. o. m. 80-05-27)

Skr. 1980/81:11

151

Kockums Chemical AB

Nya Agnesfridsvägen 181 213 75 Malmö Tel 040-22 20 10

SARA AB

(S:t Eriksgalan 113) Box 21009 10031 Stockholm Tel 08-34 08 00

Kockums Industri AB

Box 506

82601 Söderhamn

Tel 0270-17000

Liber Grafiska AB

(Sorlerargalan 23) 162 89 Vällingby Tel 08-890200

LKAB

(Sturegatan 11) Box 26044 10041 Stockholm Tel 08-249060

Nyckelhus AB

(Fyrisvallsgatan 7) Box 2039 75002 Uppsala Tel 018-1021 40

Regioninvest i Norr AB

951 84 Luleå Tel 0920-65440

Rockwool AB

541 86 Skövde Tel 0500-10650

Serva Promotion AB

(Mälarvågen 15) Box 5034 141 05 Huddinge Tel 08-46 25 40

SMT-Pullmax AB

Box 1536

401 50 Göteborg

Tel 031-17 25 90

Statsföretag Contracting AB

(Strandvägen 1) Box 7184 103 88 Stockholm Tel 08-242900

Statsföretag International AB

(Strandvägen 1) Box 7054 103 86 Stockholm Tel 08-24 2900

Swedish Industrial Development Corporation, SID

600 Steamboat Road GREENWICH, Cl. 06830 USA Tel (203) 661-2500

Skr. 1980/81:11

152

Svenska Lagerhus AB

(Norrlandsgalan 15) Box 7354 10390 Stockholm Tel 08-21 2943

Uddcomb Sweden AB

(Verkö)

Box 1040

371 24 Karlskrona

Tel 0455-247 20

Svenska Tobaks AB

(Maria Bangata 6) Box 17007 104 62 Stockholm Tel 08-690900

Intresseföretag

Beijer Byggmaterial AB

(Karisbodavägen 9-11)

Box 11055

161 11 Bromma

Tel 08-98 1680

Svenska Torv AB

Box 152

280 10 Sösdala

Tel 0451-64070

Svenska Utvecklings AB

(Malmskillnadsgatan 48 A)

Box 7733

103 95 Slockholm

Tel 08-14 14 60

Svetab, Svenska Industrielablerings AB

(Hamngalan 6) Box 7655 103 94 Stockholm Tel 08-24 77 90

Svenska Petroleum AB

(Regeringsgatan 30-32) Box 16101 103 23 Stockholm Tel 08-24 98 60

SSAB Svenskt Stål AB

(Birger Jarlsgalan 58) Box 16344 103 26 Stockholm Tel 08-24 23 10

Skr. 1980/81:11 153
Innehåll

Statsföretagsgruppen i sammandrag ..................... ... 3

Statsföretag - 10 års utveckling ............................ 4

Årsredovisning

Slatsförelagsgruppen

Koncernöversikt ............................................... ... 7

Resultaträkning ................................................ .. 22

Balansräkning ................................................... .. 23

Finansieringsanalys.............................................. .. 25

Bokslutskommentarer ......................................... .. 26

Personal .......................................................... .. 47

Statsföretagsgruppens redovisning - kompletterande uppgifter

Effekt av prisändringar ,........................................ 56

Påverkan av statliga tillskott på statsföretagsgruppens resultat
räkning ........................................................... 58

Redovisning av intresseföretag ........................... 61

Statsföretagsgruppens verksamhetsområden ......... 65

Moderbolaget

Förvaltningsberättelse ....................................... 68

Resultaträkning ................................................ 70

Balansräkning ................................................... 71

Finansieringsanalys ............................................. 72

Bokslutskommentarer ......................................... 73

Vinstdisposlion ................................................. 81

Revisionsberättelse .......................................... .. 82

Dotterbolagspresentation

ABAB, Allmänna Bevaknings AB ........................... 83

ASSI, AB Statens Skogsindustrier........................... 85

Berol Kemi AB ................................................... 88

Beroxo AB ....................................................... .. 91

BS Konsult AB .................................................. 92

AB Carbox ....................................................... 93

Ceaverken AB .................................................. 94

AB Eiser ......................................................... 96

KabiVitrum AB ................................................. 99

Kalmar Verkstads AB .......................................... 101

Kockums Industri AB .......................................... 104

Kockums Automation AB .................................... 107

Kockums Chemical AB ........................................ 108

Liber Grafiska AB ................................................ 109

Skr. 1980/81:11 154

LKAB, Luossavaara-Kiirunavaara AB ........................ 112

Nyckelhus AB .................................................... 115

Regioninvest i Norr AB ....................................... 117

Rockwool AB ...................................................... 119

SARA AB ........................................................ 122

SMT-Pullmax AB ............................................... 124

Serva Promotion AB ............................................. 127

Statsföretag Contracting AB .............................. 128

Statsföretag International AB ............................. 129

Swedish Industrial Development Corporation, SID .... 130

Svenska Lagerhus AB ........................................ 131

Svenska Tobaks AB ........................................... 132

Svenska Torv AB .............................................. 135

Svenska Utvecklings AB (SU) .............................. 136

Svetab, Svenska Industrielablerings AB.................... 138

Uddcomb Sweden AB ......................................... 140

Resultat- och balansräkningar i sammandrag per dotterbolag 142

Styrelse, revisorer och koncernledning samt riksdagsledamöter

utsedda deltaga i bolagsstämma .......................... 148

Adresser — dotterbolag och intresseföretag ......... 150

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980