med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning (Proposition 1985/86:164)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse

1985/86: 164 ~W

med överlämnande av allmänna ,,

pensionsfondens Qärde fondstyrelses 1985/86:164

årsredovisning

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 10 april 1986 allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning för år 1985,

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

G. Sigurdsen

1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 164

Socialdepartementet Skr. 1985/86:164

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1986

Närvarande: statsministern Carisson, ordförande och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström

Föredragande; statsrådet Sigurdsen

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning

I enlighet med riksdagens beslut skall en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses placeringar och övriga verksamhei lämnas lill riksdagen (NU 1974; 37, rskr. 253),

Fjärde fondstyrelsen har den 25 mars 1986 till regeringen överiämnat årsredovisning för år 1985 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med resultaträkning och balansräkning samt revisionsberättelse, I årsredovisningen har lagils in tabeller som visar fondens värdepappersinnehav per den 31 december 1985, Av redovisningen framgår atl nettoresultatet år 1985 uppgick lill 393,7 milj, kr, mot 502,4 milj, kr, för år 1984, I den aktuella redovisningen har också etl realt resultat beräknats genom alt ej realiserade kursvinster/kursförluster beaktats. Del då erhållna nominella resultatet har sedan belastats med del belopp som åtgär för atl bibehålla köpkraften hos det lolala fondkapitalet vid årets början. Det reala resultatet av 1985 års verksamhei blir då 1983,5 milj. kr. atl jämföra med -563 milj. kr. år 1984.

Av fondens rörelseöverskoll har fondstyrelsen enligt de regler som gäller frän år 1984 (prop. 1983/84; 50, FiU 20, rskr. 122, SFS 1983:1092) att överföra elt belopp molsvarande tre procent av nuvärdet av förvaltade medel till de övriga fondstyrelserna som bidrag till pensionsutbetalningarna. För år 1985 utgör bidraget 112,2 milj. kr. mot 103,3 milj. kr, år 1984,

I verkställande direktörens översikt över fondens verksamhet år 1985 konstateras att fondens resultat av verksamhelen under år 1985 blev mycket gott. Fondkapitalet - som inte ökats genom någol tillskott utifrån -har ökat frän 6 100 milj. kr. till närmare 8200 milj. kr. Medan aktiekurserna i genomsnitt stigit med 25 procent frän årsskifte till årsskifte har fondens värdepappersporlfölj ökat med drygt 35 procent. Pensionssystemets avkastningskrav - som innebär ell bibehållande av realvärdet pä tilldelade medel och tre procent "utdelning" på detta realvärde, dvs. förär 1985 310 milj, kr, - överträffades med I 871 milj, kr, att jämföra med ett underskott om 666 milj, kr, år 1984,

Orsakerna till den myckel starka resultatförbättringen är i försia hand Skr. 1985/86: 164 uppgången i aktiekurserna och den gynnsamma utvecklingen av fondens portfölj i förhållande till totalindex men också i någon mån att inflationen varit lägre år 1985 än år 1984.

Fondens grundkapital beslår av de belopp som under årens lopp successivt överförts frän första — tredje fondstyrelsernas förvaltning. Riksdagen har vid olika tillfällen fallat beslut om det högsla sammanlagda belopp som får lUlföras fjärde fondstyrelsen. Del senaste beslulel fattades i december 1984 (prop. 1984/85:65, Nu 10, rskr. 84, SFS 1984:1034) och innebar att rambeloppel höjdes med 500 milj. kr. till 2350 milj. kr. Sammanlagt har fonden lyft 1 850 milj. kr. Fonden har således möjlighel alt lyfta ytterligare 500 milj. kr.

Fonden köpte under år 1985 värdepapper för 1510 milj. kr. och sålde värdepapper för 1 415 milj. kr. Branschmässigt har inga större förändringar skett i fondens aktieportfölj. Dominansen för de två branscher fonden valt atl koncentrera sig på - verkstadsindustri och kemisk industri - har ökat ytterligare, främst på grund av kursutvecklingen.

Sedan år 1984 har fonden rätt alt i begränsad omfattning göra placeringar i utiändska värdepapper. Sädana placeringar får uppgå lill högsl en procent av de medel som styrelsen förvallar. Innehavet av utländska aktier har under är 1985 uppgått till i genomsnitt ca 25 milj. kr.

Regeringen har lidigare denna dag fastställt balansräkningen.

Jag hemställer att regeringen överlämnar årsredovisningen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighel med föredragandens hemställan.

Skr. 1985/86: 164

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

F,artieloniz:yre>ssn Bilaga

ARSJBEDOVISNiNG 1dS5

Skr. 1985/86: 164

1985 I SAMMANDRAG

Fondens grundkapital (dvs summan av de belopp som tilldelats fonden sedan dess tillkomst 197i) har varit oförändrat 1.850 mkr under året. Fonden har möjlighet att lyfta ytterligare 500 mkr.

Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden, passerade 8-miljarders-strecket. Värdepappersportföljen hade ett marknadsvärde på drygt 7.5 mdr.

Fonden köpte under 1985 värdepapper för 1.510 mkr (1.376 mkr) och sålde värdepapper för 1.415 mkr (1.316-mkr). Totalt nettoplacerades alltså 95 mkr (60 mkr).

I nyemissioner i icke börsnoterade företag satsades 60 mkr (103 mkr). Fonden har under 1985 varit "neutral" i andrahandsmarknaden med nettoköp på 15 mkr (-96 mkr).

Branschmässigt har inga större förändringar skett i portföljen. Dominansen för de två branscher fonden valt att koncentrera sig på - verkstadsindustri och kemisk industri - har ökat ytterligare, främst på grund av kursutvecklingen.

Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Volvo, Electrolux, ASEA och AGA, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 3.079 mkr svarade för drygt 40 % av portföljvärdet.

Reglementets resultatkrav - att bibehålla grundkapitalets realvärde och betala 3?i direktavkastning på detta - överträffades 1985 med 1.871 mkr (-666 mkr). Sedan fondens tillkomst 1974 har fonden med bred marginal -över 4.400 mkr - överskridit målet att bevara realvärdet på grundkapitalet och betala "utdelning".

Aktiekurserna steg under 1985 med 25 %. Ett index för fondens portfölj visar en ökning med drygt 35 %.

Skr. 1985/86: 164

VD-tJVERSIKT

Fjärde AP-fonden kan se tillbaka på ett mycket gott resultat av verksamheten under 1985. Fondkapitalet - som inte ökats genom något tillskott utifrån - har ökat från 6.1 mdr till närmare 8.2 mdr. Medan aktiekurserna i genomsnitt stigit med 25 % från årsskifte till årsskifte har fondens värdepappersportfölj ökat med drygt 35 %. Pensionssystemets avkastningskrav (som innebär ett bibehållande av realvärdet på tilldelade medel och 3 % "utdelning" på detta realvärde), för 1985 310 mkr, överträffades härigenom med 1.871 mkr (förra året ett underskott på 666 mkr).

Självfallet bör man glädja sig åt ett gott år. Men det kan inte nog understrykas att ett år är en alltför kort period för att fälla ett omdöme om förvaltningen av en aktieportfölj. Bokslutet för 1984 redovisades i massmedia under starkt negativa rubriker. Jag hoppas att rapporteringen beträffande resultatet för 1985 inte blir lika missvisande - åt andra hållet. Ser man på verksamheten i ett längre perspektiv (och det längsta perspektiv som kan redovisas är tiden från fondens tillkomst 1974) kan man emellertid konstatera, att avskiljandet av en mindre del av ATP-avgifterna för placering i aktier genom fjärde AP-fonden varit en god affär, även om man tar hänsyn till att direktavkastningen på aktier är lägre än på obligationer. De 1.850 mkr som under årens lopp tilldelats fjärde AP-fonden representerar ett realvärde på ungefär dubbelt så mycket, 3.743 mkr. Men fondens tillgångar -värdepappersportföljen och likvida medel - hade vid utgången av 1985 ett värde på över 8 mdr.

Mot bakgrunden av en analys a/ den ekonomiska situationen och en bedömning av utvecklingen av de fundamentala faktorer som styr aktiekurserna räknade vi i början av 1985 med att kursnivån skulle komma att vara relativt oförändrad under året eller tom komma att falla något. Kursuppgången i början av året (som kom att vara fram till mitten av februari) bedömde vi som tillfällig. Med dessa grundförutsättningar nettosålde fonden aktier i början av året och ökade sina likvida medel, som gav hög direktavkastning. Sedan kursnivån fallit under våren och sommaren gjordes nettoköp i begränsad omfattning, och likviditeten återgick till ungefär samma nivå som vid årsskiftet. Bedömningen av kursutvecklingen visade sig riktig fram till mitten av oktober. När den oväntat kraftiga kursuppgången satte in, nettoköpte fonden aktier i begränsad omfattning.

Skr. 1985/86: 164

Mot bakgrunden av fondens marknadsbedömning är det naturligt att fonden inte planerade för något ytterligare medelstillskott inom den ram på 500 mkr som riksdagen beviljade i slutet av 1984.

Med den tilltagande institutionaliseringen av aktiemarknaden och tillskapandet av nya (och ibland snabbt skiftande) makt- och inflytandeblock i näringslivet har frågan om de aktieförvaltande institutionernas ägarroll aktualiserats. Fjärde AP-fonden har i egenskap av betydande aktieägare i ett stort antal börsbolag både rättighet och skyldighet att på de vägar som står en aktieägare till buds utöva ett ägarinflytande i företagen. A ena sidan är det helt klart att fonden inte skall åta sig ett företagaransvar. Fonden saknar både kompetens och resurser för en sådan roll, och den stämmer inte överens med fondens uppgift som aktieförvaltande institution. A andra sidan kan fonden inte spela en helt passiv roll och reagera enbart genom att sälja ut sitt aktieinnehav. Redan storleken av fondens engagemang i många företag (absolut och/eller relativt sett) innebär en betydande inskränkning i fondens handlingsfrihet. Fondens karaktär av samhällelig institution (och dess renommé) skulle vidare i många fall kunna medföra att ,en försäljning av aktierna genom effekterna på andra aktieägares agerande skulle vara ägnad att skada företaget.

Styrelsen har diskuterat fondens ägarroll mot bakgrunden av sitt förvaltningsuppdrag och fondens position på kapitalmarknaden. Sammanfattningsvis anser styrelsen att fonden skall utöva sitt ägarinflytande i företagen sä att den inom ramen för fondens långsiktiga avkastningsintresse - som är det primära målet för fondens verksamhet - gagnar dels det berörda företaget, dels en väl fungerande aktiemarknad och därmed också samhällsintresset.

I VD-översikten för 1984 uttalade jag farhågor för följderna av ett ökat korsägande. I syfte att bidra till en upplösning av de ömsesidiga ägarförhållanden med vissa andra bolag som berört ABV har fonden under 1985 tillsammans med '..re försäkringsbolag från ABV förvärvat en större aktiepost i Företagsfinans, som är den röstmässigt största aktieägaren i ABV.

Skr. 1985/86:164

I förra årets VD-översikt kommenterade jag också några former av diskutabelt utnyttjande av marknadens växande resurser. Jag uttryckte en förhoppning om en tillnyktring av marknaden med ökat spelrum för fundamentala företagsekonomiska principer. Denna förhoppning har kommit på skam, åtminstone i fråga om börsåret 1985. Tvärtom har marknaden karakteriserats av en starkt ökad volym uppmärksammade "affärer".

De traditionella nyemissionerna och nyintroduktionerna på marknaden minskade markant under 1985, trots en gynnsam aktiekursutveckling. I bjärt kontrast till denna utveckling står den sammanlagda volymen - i storleksordningen 15 miljarder kronor - av apportemissioner för förvärv av företag och uppköpserbjudanden, som till betydande del finansierats med nyemissioner.

Det är både rimligt och riktigt att ett noterat företag använder egna aktier, konvertibler eller optionslån som likvid vid företagsförvärv (det är ju bl a därför man sökt notering), men utnyttjandet av den egna sedelpressen har under 1985 fått sådan omfattning att man har anledning känna viss oro för konsekvenserna i olika avseenden.

Ägarförändringarna i de noterade företagen har varit så många och skett i sådan takt (ibland tom med förhandlingar om vidareförsäljning av delar av företag innan den ursprungliga affären genomförts) att också professionella betraktare haft svårigheter att följa med. Det finns en uppenbar risk för att en sådan utveckling leder till en desorganisation av marknaden.

Lättheten att genomföra affärer har också lett till ett visst lättsinne vid värderingen av uppköpskandidater - man betalar ju inte med reda pengar utan med - ofta högt värderade - egna papper. Köparna tycks inte alltid vara på det klara med att avkastningskraven vid apportemissioner är precis desamma som vid kontantaffärer. Ytterligare en konsekvens av marknadens lättillgänglighet och villighet att acceptera nya instrument har varit en rad ägarförändringar utan industriell eller kommersiell bakgrund och med aktörer som inte tillfört företagen någon kompetens.

Slutligen - och kanske mest oroväckande - lämnar hanteringen av minoriteter i många av affärerna mycket övrigt att önska. Det handlar här i sista hand om ett agerande som på sikt kan allvarligt undergräva förtroendet för aktiemarknaden.

Skr. 1985/86: 164

Det är inte lätt att ordinera botemedel mot marknadens sjukdomstendenser. Ingripanden med lagstiftning i en marknadsekonomi måste alltid ske med stor varsamhet, och några av de företeelser jag berört är över huvud taget inte åtkomliga för lagstiftning. Överdrifter åt ena eller andra hållet är inte ovanliga i en marknadsekonomi och korrigeras av marknadskrafterna - men det tar tid. Förhoppningsvis kommer den etikdiskussion som nu tagit ny fart att leda fram till ett system av - skrivna eller oskrivna - spelregler, som accepteras av marknaden. Bl a ter det sig önskvärt att vi får skärpta krav vid förvärv av kontrollposter - med likabehandling av aktieägarna -och att företagen efter ett noteringsstopp på ett mer konkret sätt informerar både om avsikterna med och konsekvenserna av affärer, så att aktieägarna får ett rimligt beslutsunderlag.

Stockholm i januari 1986

Sten Wikander

Skr. 1985/86: 164

RISKKAPITALMARKNADEN 1985______

Tidigare har rubriken på detta avsnitt av fondens årsberättelse varit "Aktie marknaden". Den har nu ersatts med den vidare och mer adekvata rubriken "Riskkapitalmarknaden". Nya instrument och delmarknader har tillkommit och fått en allt större betydelse, både för företagens finansiering och för aktörerna på marknaden. De nya riskkapitalinstrumenten är emellertid relaterade till aktiemarknaden i egentlig mening, och denna spelar alltså en central roll, både tekniskt och volymmässigt.

DIAGRAM 1

Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex (högsta resp lägsta noteringar månadsvis) under 1983 och 1984 samt av totalindex och index för några av de viktigaste branscherna veckovis 1985.

Totalindex steg under året med drygt 25 % (föregående år - 12 °i). Efter en fast utveckling under januari planade kurserna successivt ut för att under sommarmånaderna och början av hösten falla tillbaka till årsskiftes-nivån. I slutet av oktober steg kurserna åter och låg vid årsskiftet nära den tidigare högstanoteringen, som uppnåddes i februari 1984.

I ett något längre perspektiv - tre år bakåt - har totalindex med få undantag varierat mellan nivåerna 450 och 600. Linder större delen av denna period har intervallet varit betydligt snävare än så. Det har således tagit närmare tre år för börsen att etablera en ny kursnivå efter den uppgångsfas som inleddes under hösten 1980.

Den branschmässiga kursutvecklingen i fjol var mycket heterogen. Index för kemisk industri steg med hela 63 %. Klart bättre än totalindex utvecklades också verkstäder (+34fi) och banker (+32f;). Fastighets- och byggföretagen (+22!;) steg i stort sett i samma takt som totalindex. Övriga branschindex utvecklades sämre än totalindex inom intervallet +6 till +18 %. Anmärkningsvärt är att OTC-index (som inte representerar börsbolag och som alltså inte ingår i totalindex) under året sjönk med 1 %.

Kursutvecklingen för enskilda aktier har givetvis varit än mer oenhetlig.

Skr. 1985/86: 164

Ett genomgående drag är emellertid att exportinriktade storföretag hävdat sig väl. Dessa företag väger också tungt i index för såväl kemisk industri (i vilket läkemedelsbolagen ingår) som verkstäder. Undantaget inom kategorin exportinriktade storföretag utgör skogsindustrin, vars vinstnivå visat en klart sjunkande tendens.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms Fondbörs (A I- och A Il-listorna) steg från 70.7 mdr 1984 till 83.3 mdr 1985. Eftersom kurserna i genomsnitt för de båda åren legat på ungefär samma nivå tyder detta på att omsättningshastigheten i fjol ökat efter en viss tillbakagång under 1984. Linder den senaste treårsperioden har börsomsättningen stabiliserats på mellan en fjärdedel och en tredjedel av det totala börsvärdet, vilket är en avsevärt högre nivå än tidigare. Marknadens likviditetsskapande funktion har alltså permanentats på en efter svenska förhållanden hög nivå. En starkt bidragande orsak härtill är sannolikt tillkommande placerargrupper med en mer gynnsam skattesituation än andra placerare. Så t ex ökade utländska placerares andel av omsättningen på den svenska marknaden med mer än 50 procent och närmade sig en tiondel av den registrerade börsomsättningen.

I ett internationellt perspektiv blev 1985 ett mycket gott börsar. Enligt tidskriften Morgan Stanley Capital International Perspectives' index för 20 större börser steg kurserna under året med i genomsnitt 37 procent (f å +2%) i lokal valuta. Speciellt god har utvecklingen av aktiekurserna varit på den västeuropeiska kontinenten. Tabellen nedan visar tendensen for ett urval viktigare utiändska börser.

	PROCENT
1985	1984
.+ 102	+ 5
+ 98	+20
+ 76	+ 6
+ 28	- 4
+ 20	+22
+ 15	+25

Wien

Milano

Frankfurt

New York

London

Tokyo

Stockholm + 25 -12

Ett gemensamt drag som troligen i hög grad påverkat kurserna internationellt, är det sjunkande ränteläget.

Skr. 1985/86:164

Det totala marknadsvärdet pä de svenska börsbolagen - 290 mdr - närmade sig vid det senaste årsskiftet en värdering kring 100 % av bolagens justerade egna kapital. I ett sådant kursläge förväntar sig aktiemarknaden att företagens avkastning på eget kapital långsiktigt skall överträffa den riskfria alternativa marknadsräntan med några procent. Förväntningarna på börsföretagen, sådana de avspeglas i den allmänna kursnivån, nådde härmed en hög nivå sett i ett längre perspektiv.

Även Stockholmsbörsen blev räntestyrd. Under våren och försommaren skärptes ränteläget successivt, och kursutvecklingen var svag. Mot slutet av året steg börsen kraftigt när marknadsräntorna föll. Styrkan i kursuppgången tyder på att de korta räntorna i högre grad än tidigare påverkat kursutvecklingen. Den långa räntan, som vanligtvis anses styra aktiemarknadens långsiktiga effektivavkastningskrav, föll inte tillnärmelsevis så mycket som de kortare räntorna.'En orsak till att de korta räntorna fått ökad betydelse kan vara att allt fler placerare ser den korta marknaden som ett alternativ till aktier. Detta gäller troligen såväl nya inhemska placerar-kategorier med en relativt gynnsam skattesituation som en stor del av de utländska placerarna. Den högre omsättningshastigheten på börsen pekar också pä att placeringshorisonten förkortats.

Även andra fundamentala faktorer har haft betydelse för kursutvecklingen. Den första fasen - då kurserna stagnerade och långsamt sjönk - kännetecknades av en alltmer tilltagande oro för konjunkturutvecklingen. Lönsamheten i utpräglat cykliska branscher vek också markant. Sjunkande dollarkurs och lägre oljepriser mot slutet av året förändrade d-lvis konjunkturbilden. Det internationella konjunkturförloppet föreföll nu bli mer utdraget än vad man tidigare trott.

Även de marknadstekniska faktorerna har under året påverkat aktiekurserna i en gynnsam riktning. Företagens efterfrågan på nytt riskkapital minskade markant. Talrika uppköpserbjudanden har i stället gjort börsföretagen till nettoköpare av aktier. Samtidigt har löntagarfonder, allemansfonder och några större försäkringsbolag uppträtt som stora nettoköpare av aktier. Vidare har till utlandet nettoexporterats aktier för närmare 5 mdr. Även om antalet enskilda aktieägare kan ha stigit, torde gruppen privatpersoner beloppsmässigt ha varit mycket stora nettosäljare i andrahandsmarknaden.

Skr. 1985/86: 164

Aktiemarknadens tilltagande institutionalisering har också under året uppmärksammats i debatter kring börsen.

I flera tidigare årsberättelser för fonden har sambandet mellan den allmän na kursnivån och emissionsvolymen behandlats. Detta samband illustreras i diagram 2.

DIAGRAM 2

Under 1985 sjönk emissions- och introduktionsvolymen till ca 2 mdr, medan 1984 års totala riskkapitaltillskott kunde beräknas till drygt 9 mdr. Nyemissioner i marknadsbolag föll till 0.3 mdr (4.4 mdr). På marknaden introducerades 22 (63) bolag till ett sammanlagt belopp av 1.7 mdr (3.4 mdr). Ett bolag svarade för drygt hälften av introduktionsbeloppet. Inga emissioner av rena konverteringslån förekom. Kombinationsemissic-.er (förlagslån med teckningsoptioner) uteblev likaså helt pä grund av en förändrad skattelagstiftning.

En förklaring till den påfallande låga emissionsvolymen är säkert de mycket höga volymerna under 1983 och 1964. Många börsbolag tillgodosåg sitt externa kapitalbehov under denna period. Detta gällde även för marknadsintroduktionerna. Samtidigt kunde näringslivet arbeta under relativt gynnsamma förhållanden. Företagens finansiella ställning stärktes successivt. Ytterligare en bidragande orsak till den låga emissionsaktiviteten var troligen den relativt svaga aktiemarknad som rådde under den traditionella emissionssäsongen, dvs senvåren och börjar, av hösten.

Stockholms fondbörs tillfördes under 1985 femton nya bolag. Nio företag upphörde att börsnoteras till följd av fusioner, uppköp etc. Tvä börsbolag avregistrerades på grund av konkurs.

Ett nytt instrument har tillförts den svenska marknaden, nämligen standardiserade köpoptioner (dvs optioner att förvärva redan utelöpande aktier). Lanseringen av detta instrument, som är ett investeraralternativ och inte ett finansieringsinstrument, har varit framgångsrik och omsättningen har varit hög trots ett ännu begränsat urval av optioner.

Det under senare år starkt ökade antalet noterade bolag (inklusive OTC-före-tagen), det ökade antalet institutionella placerare pä marknaden, en starkt ökad omsättning och nya, förfinade placeringsinstrument har ökat mångfalden

Skr. 1985/86:164

på den svenska riskkapitalmarknaden och ökat dess kapacitet. Pä sikt är detta starkt positivt på en marknad vars egentliga ändamål är att allokera stora ekonomiska resurser. Den positiva marknadsutvecklingen har emellertid också möjliggjort flera omdebatterade affärer. Denna sida av utvecklingen kommenteras något närmare i VD-översikten. I detta sammanhang har de börsetiska frågorna fått ökad uppmärksamhet. Under året har införts en ny och väsentligt skärpt insiderlagstiftning och börsens resurser för information och kontroll har förstärkts.

Skr. 1985/86: 164

FONDEN 1985

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som under årens lopp successivt överförts från första-tredje AP-fonderna till fjärde fondstyrelsens förvaltning. Fjärde AP-fonden har inte någon "automatisk" medelstillförsel. Riksdagen har vid olika tillfällen fattat beslut om det högsta sammanlagda belopp som får tillföras fjärde AP-fonden. Det senaste beslutet fattades i december 1984 och innebar att rambeloppet höjdes till 2.350 mkr.

Fonden har sedan sin tillkomst 1974 lyft sammanlagt 1.850 mkr i grundkapital. Ingen ökning har skett under 1985. Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successiva tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex fram till december 1985) uppgår till 3.743 mkr. Det uppindexerade grundkapitalet är basen för reglementets krav på 3 °i direktavkastning till första-tredje AP-fonderna.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under 1985 har sammanfattats i följande tabell med jämförelsetal för 1984 (belopp i mkr):

	KÖP	FÖRSÄLJNINGAR	NETTOPLACERINGAR
		(marknadsvärden)	(likviditetseffekt)
	1985 1984	1985 1984	1985 1984
SVENSKA VÄRDEPAPPER
i nyemissioner/ny-
introduktioner, no-
terade företag	5 37	-	5 37
i nyemissioner, icke
noterade företag	60 103	-	60 103
i andrahandsmarkna-
den	1.346 1.166	1.330 1.262	15 -96
UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER	99 70	84 54	15 16
TOTALT	1.510 1.376	1.415 1.316	95 60

(I ovanstående tabell liksom i några tabeller i det följande förekommer det att en totalsumma pä grund av avrundningar inte överensstämmer med summan av delposterna.)

Skr. 1985/86: 164

Fondens totala nettoköp av värdepapper 1985, 95 mkr, var något större än 1984 (60 mkr). Nyemissionerna och nyintroduktionerna på marknaden har, som framgått av avsnittet "Aktiemarknaden 1985", haft avsevärt mindre omfattning än 1984 och till mycket stor del gällt företag som fonden antingen inte kan äga aktier i (t ex Skandia International) eller inte har praktiska möjligheter att placera större belopp i (OTC-aktier). Insatserna i onoterade företag, 60 mkr, har minskat jämfört med 1984 (103 mkr). Detta är dock inte något uttryck for ett minskat intresse från fondens sida för dessa företag utan mer ett slumpmässigt resultat av den tidsmässiga fördelningen av engagemangen.

I andrahandsmarknaden har fonden under 1985 varit i stort sett "neutral" (de närmast föregående åren nettoförsäljningar i storleksordningen 100 resp 200 mkr). Utfallet för året som helhet fördelar sig pä kvartal (enligt fondens kvartalsrapporter) som framgår av diagram 3, som också visar kursutvecklingen under resp kvartal.

DIAGRAM 3

Fondens köp i andrahandsmarknaden skedde framför allt under andra och tredje kvartalen, då kursnivån var låg. I kursuppgångarna i början av året och under fjärde kvartalet har fonden nettosålt aktier.

Omsättningen i den utländska värdepappersportföljen behandlas närmare på sid 18.

I fondens balansräkning är värdepappersinnehavet upptaget till anskaffningsvärde. Om försäljningarna redovisas till historiska anskaffningsvärden (i stället för som i tabellen till marknadsvärden) uppgick de totala försäljningarna till 1.135 mkr (903 mkr). Skillnaden mellan marknadsvärden och anskaffningsvärden består av netto realisationsvinster. Mätt 1 anskaffningsvärden har värdepappersinnehavet under året ökat med 375 mkr (472 mkr) till 3.484 mkr.

Omsättningen i fondens värdepappersportfölj har under 1985 i absoluta tal varit något högre än 1984 men i relation till portföljens genomsnittliga marknadsvärde något lägre. Det kan måhända te sig överraskande att omsättningen i fondens värdepappersportfölj är så pass hög som 1.500-2.000 mkr köp resp försäljningar per år de.senaste åren. Fonden är ju en långsiktig

Riksdagen 1985186. I saml. Nr 164

Skr. 1985/86: 164

placerare, och då borde rimligtvis omsättningssiffrorna vara låga. Det bör då påpekas att fondens affärer i andrahandsmarknaden (genomsnitt av köp och försäljningar) utgjorde ca 1.6 % (ca 1.7;0 av den officiella börsomsättningen, dvs fondens andel av omsättningen var lägre än fondens andel av börsvärdet, 2.8 %. Men det finns goda skäl för en relativt hög omsättning i portföljen. Långsiktiga placeringar innebär inte att fonden enbart köper aktier och avyttrar dessa först efter 5-10 år, när en fundamentalanalys av ett företag ger vid handen att en omplacering är önskvärd. Även i fråga om fondens "strategiska" placeringar är det med hänsyn till fondens avkastningsmål riktigt att fonden reagerar på marknadens värdering av företaget och marginellt - säg med * 10-20 % - förändrar sitt engagemang. Ett sådant agerande är önskvärt också för att fonden skall vara en intressant aktör på marknaden. Om fondkommissionärerna visste att fonden i princip aldrig sålde aktier (och i fråga om större innehav inte heller köpte) skulle fondens levande kontakt med marknaden snabbt upphöra.

I omsättningssiffrorna ingår, förutom "normala" omplaceringar, kupongaffärer och omfattande arbitrageaffärer mellan konverteringslån och aktier, olika aktieserier, fria resp bundna aktier etc. Genom dessa affärer utnyttjar fonden ofullkomligheter i marknaden och ökar avkastningen på portföljen. Fonden bidrar också till att effektivisera marknaden och att förbättra dess likviditetsskapande funktion.

Skr. 1985/86: 164

Vid slutet av 1985 ingick totalt 66 företag (58 företag) i fondens svenska portfölj. Antalet noterade företag och antalet onoterade företag har ökat med vardera fyra.

	Antal	företag
	Noterade''''	Icke noterade	Summa
Enbart aktier	42 (35)	14 (10)	56 (45)
Aktier och konverterings-
eller optionslån, options-
rätter	3 (5)	é (6)	9 (11)
Övrigt-'	1 (2)	- -	1 (2)
Summa	46 (42)	20 (16)	66 (58)

Utöver de svenska företag som redovisas i tabellen ovan hade fonden vid det senaste årsskiftet aktier i 29 utländska företag, varav ett schweiziskt, sju engelska, ett italienskt, ett belgiskt, sju japanska och tolv amerikanske (jfr sid 00).

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda företagen (svenska värdepapper, marknadsvärden, aktier och andra riskkapitalinstrument sammantagna) fördelade sig värdepappersportföljen vid utgången av 1985 på följande sätt:

Engagemang,	mkr	Ant	al företag	T	otalt	belopp	Procent
> 100			18	6	.137		81.7
501 100			10		791		10.5
401 50			2		84		1.1.
30<. 40			5		169		2.2
20<. 30 ■			5		126		1.7
101 20			7		108		1.4
5<. 10			10		75		1.0
< 5			9		25		0.3
			66	7	514		100

1) Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

2) Några engagemang i onoterade företag är av tekniska skäl formellt uppdelade på två juridiska personer. I tabellen liksom i det följande redovisas ■ sådana fall som ett företag.

3) Enbart förlagslån efter avskiljande och försäljning av optionsrätter (1985): enbart konverteringslån resp optionsrätter (1984).

Skr. 1985/86:164

Av de 18 företag i vilka fondens engagemang överstiger 100 mkr återfinnes 14 bland de 16 mest omsatta aktierna på börsens A:I-lista. De 18 representerar tillsammans ungefär en fjärdedel av antalet företag i portföljen och drygt 80 % av portföljvärdet.

Fondens fem största engagemang, mätt efter marknadsvärdet, avsäg följande företag:

1 (2) Astra	751 mkr
2 (1) Volvo	704 mkr
3 (3) Electrolux	618 mkr '
4 (4) ASEA	543 mkr
5 (8; AGA	464 mkr

De fem största engagemangen svarade sammantaget för drygt 40 % av portföljens marknadsvärde. Astra har - med undantag för 1984 - sedan 1978 varit fondens största enskilda placering. Pharmacia var 1984 fondens femte största placering. Förändringen i gruppens sammansättning beror dels pä köp av AGA-aktier, dels pä försäljning av Pharmaciaaktier. '-örändringen i rangordningen de största innehaven emellan beror däremot på olikheter i kursutvecklingen.

Av de ovan redovisade tabellerna framgår att fondens portfölj är förhållandevis koncentrerad. De 10-15 största engagemangen är "strategiska" i den meningen att deras utveckling är avgörande för utvecklingen av fondens värdepappers- }ortfölj. Några placeringar som är strategiska i betydelsen att de avser ätt säkerställa ett inflytande i näringslivet eller utgör en del i en fast dgargruppering har fonden inte. Engagemangen har byggts upp enbart från placeringssynpunkt,

I diagram 4 illustreras förhållandet mellan fondens kapitalandel och rösträttsandel i de noterade företagen i fondens portfölj. Den streckade diagonala linjen i diagrammet anger värden där andelarna överensstämmer. Det är för en institution som fjärde AP-fonden en naturlig följd av systemet med rösträttsdifferentiering att antalet företag där rösträttsandelen är lägre än kapitalandelen överväger. I fråga om de största engagemangen kan man dock notera att antalet företag med samma rösträttsandel som kapitalandelen eller med högre rösträttsandel är lika många som antalet företag med lägre rösträttsandel. Till den förra gruppen hör bl a Ericsson och Volvo och till den senare bl a Electrolux och Swedish Match, Uppgifter om kapital-och rösträttsandelar i de enskilda

Skr. 1985/86: 164

företagen återfinnes i värdepappersförteckningen pä sidorna 00-00.

DIAGRAM 4

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av fondens svenska värdepappersportfölj framgår av följande tabell. Förändringarna i portfölj-sammansättningen sedan föregående år är små och beror till största delen på olikheter i kursutvecklingen. Inom branschen kemisk industri spelar för fondens del Astra (+78?i) en stor roll. Fonden har ocksä ökat sitt innehav i AGA. I fräga om utvecklingsbolagen (minskning med 0.4 procentenheter före avrundning till hela procent) inverkar det förhållandet att onoterade aktier tagits upp till - oförändrade - anskaffningsvärden. Kursutvecklingen för den heterogena gruppen "övriga" företag har varit väsentligt svagare än ökningen av totalindex.

BRANSCH	FONDENS	PORTFÖLJ	1 MARKNADEN
	1984	1985	1 1985
Verkstäder	48	47	1 38
Kemisk industri	20	23	1 13
Skogsindustri	9	9	10
Fastighets- och byggföretag	5	5	9
Handelsföretag	1	1	1 ■'
Rederier	-	-	1 °
Utvecklingsbolag	4	3	2
Förvaltningsbolag	2	2	15
1 Övriga företag	12	10	1 0
	100	100	! '°' 1

Sammansättningen av .fondens portfölj skiljer sig i ett par avsesnden från aktiemarknadens fördelning på branscher. Andelen förvaltningsbolagsaktier är bara en tiondel av dessa aktiers marknadsandel. Ocksä andelen aktier i fastighets- och byggföretag är avsevärt lägre (ca hälften) än marknadens. A andra sidan har fonden väsentligt högre andelar aktier i branscher som representerar tillverkningsföretag (verkstäder, kemisk industri och utvecklingsbolag med tillsammans i det närmaste tre fjärdedelar av portföljvärdet jämfört med drygt hälften för marknaden).

4) Veckans Affärers branschindelning, exkl banker och försäkringsbolag.

5) Siffrorna avviker på grund av ändrad branschindelning i några fall frän de procentsatser som återgavs i årsberättelsen för 1984.

Skr. 1985/86: 164

I fråga om fondens portfölj av noterade värdepapper har följande viktigare förändringar skett under året:

* Nya företag i portföljen är Frico, Företagsfinans, Malmros, PLM, Scapa Inter, SMZ-Industrier och Sydkraft

* Fem engagemang har avyttrats: FABEGE (konvertibler), Grafoprint (optionsrätter), IRO (aktier och optionsrätter, i samband med uppköpserbjudande), Lundbergföretagen (aktier) och Papyrus (aktier)

■* Nettoköp av aktier har gjorts i AGA (direkt och via Uddeholmsaktier), Alfa-Laval, ASEA, ESAB, Euroc, Gullspång, Incentive, Saab-Scania, SCA, Skånska och Volvo

■* Nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Atlas Copco, Electrolux,

Ericsson, MoDo, Pharmacia och SKF. Aktier i Electrolux har sålts, men ett under året ökat innehav av konvertibler har bytts ut mot aktier

■* A-aktieinnehaven i ESSELTE och Trelleborg har sålts i utbyte mot B-aktier

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningarna på sidorna 00-00.

Som framgått av redogörelsen för utvecklingen på aktiemarknaden har en marknad i köpoptioner uppstått under året. Fonden har ställt ut optioner i några företag. Vid årsskiftet utestod optioner på tillsammans ca 110.000 aktier i Atlas Copco, SCA och Volvo. Dessa aktier ingår i fondens aktieportfölj per den 31 december men skyldigheten att under 1986 sälja aktierna (för ett sammanlagt belopp av drygt 20 mkr) redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen.

Fondens placeringar i icke noterade företag har fortsatt att öka. Med nysatsningar under 1985 på 60 mkr har fonden sedan 1980. då denna verksamhet startade, placerat över 300 mkr i nyemissioner i icke noterade företag. Tabellen nedan visar placeringarna år för är sedan 1980. Att antalet företag i port-

6) Optioner (t v finns endast köpoptioner) medför rätt att förvärva redan utelöpande aktier, medan optionsrätter innebär rättighet att köpa aktier i en nyemission.

Skr. 1985/86:164

	tJl
	c
	cc
	E
CO	QJ
c	Dl

o z c

> =1

—' D.

CC O

c. o

ID C.T

■O

— C

Skr. 1985/86: 164

följen - f n 20 - och det totala engagemanget - 260 mkr - per den 31 december 1985 är mindre än de ackumulerade talen för perioden 1980-85 beror väsentligen pä att ett antal företag sedermera marknadsintroducerats. I några fall - under 1985 Svenska Aluminiumkompaniet/The Empire - har engagemanget upphört.

TABELL

En tredjedel av de pengar som satsats i onoterade företag har avsett venture capitalföretag (tillväxtinvestbolag, utvecklingsbolag). Insatserna i sädana bolag innebär att fondens resurser står till förfogande också för företag som i flertalet fall är alltför små för ett direktengagemang från fondens sida.

Fondens engagemang i icke noterade företag är till sin natur långsiktiga. Det kan dröja 5-10 år innan fonden kan placera om eller frigöra sina pengar, och det ekonomiska utfallet av placeringarna har i allt väsentligt formen av realisationsvinsterZ-förluster. Till den del resultaten av denna verksamhet kan avläsas i dag (pä grund av att innehav sålts eller att företag blivit noterade) har utfallet blivit följande (belopp i mkr):

	Anskaffnings-	Realisa-	Marknads-	Summa realisa-
	värde	tionsvinster	värde	tionsvinster+ orealiserad värdestegring \|
Kvarvarande innehav	33	1	61	30
Sålds innehav	22	21	-	11
SUMMA	55	22	61	51

Placeringar i onoterade företag - inte minst då venture capitalbolag, som i stor utsträckning satsar pengar i projekt och nystartade företag - är mer riskfyllda än placeringar i större, noterade företag.-De drygt 50 mkr i realisationsvinster och orealiserad värdestegring fonden hittills uppnätt på dessa placeringar kan därför komma att åtminstone delvis tas i anspråk för framtida förluster.

Nytillkomna icke noterade företag under 1985 är utvecklingsbolagen Alma Invest, Convectus och T-län Invest samt Centrum Invest, Gruvkraft och

Skr. 1985/86: 164

Mercurius Communication Mercom. Fonden har vidare deltagit i en nyemission i Four Seasons Venture Capital AB (inkl nyemission av ett konvertibelt förlagslån i dess managementbolag).

Kortfattade beskrivningar av de onoterade foretag som ingick i portföljen vid det senaste årsskiftet återfinnes på sidorna 00-00.

I december 1985 bildade fonden tillsammans med AB Fortos (ett dotterbolag till Volvo), försäkringsbolaget VEGETE och AB Vestator (ett bolag inom Hexa-gongruppen) Näringslivskredit NLK AB, ett kreditaktiebolag för medel- och långfristiga lån till näringslivet. Bolagsordningen kräver regeringens godkännande. Fondens planerade insats i bolaget är ca 25 mkr.

Sedan 1984 har fonden rätt att i begränsad omfattning placera i utländska värdepapper. Ramen för dessa placeringar är 1 % av det bokförda fondkapitalet, dvs för 1985 drygt 37 mkr. Syftet med utlandsplaceringarna är inte att söka nya marknader utan att skaffa ett hjälpmedel i den del av fondens verksamhet som är av avgörande betydelse för fondkapitalets utveckling, nämligen engagemangen i stora, internationellt inriktade svenska företag. Genom ett livligt affärsutbyte med några inernationella mäklarfirmor får fonden tillgång till dessa mäklarfirmors företagsbedömningar och branschanalyser och - vilket med hänsyn till Stockholmsbörsens ökande internationalisering kanske är lika viktigt - del av mäklarföretagens marknadskunnande. Fonden kan i sitt agerande i den svenska andrahandsmarknaden nyttiggöra denna information.

Omsättningen i den utländska värdepappersportföljen har varit livlig (köp 99 mkr, försäljningar 84 mkr). Under fjärde kvartalet har affärerna av tekniska skäl (jfr not 2 till port följförteckningen på sid 00) varit obetydliga. Innehavet av utländska aktier har uppgått till i genomsnitt ca 25 mkr under året. Man kan därför säga att portföljen omsatts ungefär en gäng per kvartal. Den höga omsättningen är en förutsättning för att utlandsplaceringarna skall fylla sitt ändamål.

Med hänsyn till syftet med den utländska värdepappersportföljen och det begränsade engagemanget är det direkt mätbara ekonomiska utfallet av denna verksamhet (dvs utan hänsyn till effekterna på den svenska portföljen) måhända av sekundär betydelse. Fondens "utlandsandel" (utländska värdepapper + valutakonton) på i genomsnitt drygt 30 mkr har givit en effektiv avkastning pä ca 8 % (ca 12%) räknat i SEK och har påverkats negativt av en fallande dollarkurs.

Skr. 1985/86: 164

Likvida medel

Fondens likvida medel, som vid utgången av året uppgick till 758 mkr, har ökat relativt obetydligt från årsskifte till årsskifte (med 38 mkr).Medelbeloppet likvida medel under året har emellertid varit avsevärt högre 1985 (790 mkr) än under 1984 (547 mkr). I förhållande till det totala fondkapitalet med värdepappersportföljen upptagen till marknadsvärden var likviditeten vid det senaste årsskiftet drygt 9 % (12 ?o). Minskningen av likviditets-procenten beror i allt väsentligt på ökningen av portföljens marknadsvärde.

I följande tabell återges en finansieringsanalys för fonden för 1985 med jämförelsetal för 1984 (belopp i mkr).

				1985	1984
Aktieutdelningar				120	121
Räntor på lån				8	14
Räntor på likvida medel				106 233	66 201
Ökning av korta skulder				13	-
Ökning av grundkapitalet				-	150
SUMMA TILLFÖRDA MEDEL				247	351
Nettoköp av värdepapper				-95	-60
Överföring till 1-3 AP-fonderna		(för	föreg. år	) -103	-116
Förvaltningskostnader				-7	-9
Ökning av korta fordringar	resp	minsk	ning
av korta skulder				- 4	-30
SUMMA ANVÄNDA MEDEL				-209	-214
LIKVIDITETSFÖRÄNDRING				38	138
1

Likviditetspolitiken och förvaltningen av de likvida medlen är ett komplement till portföljförvaltningen, och fonden agerar på penningmarknaden. Reglementet medger placeringar i bankinlåning, statsskuldväxlar, skattkam-marväxlar, bankcertifikat och företagscertifikat. Vid utgången av 1985 fördelade sig placeringarna (nominella belopp) på följande sätt:

Skr. 1985/86: 164

Specialkonto i bank, bankcertifikat 14 %
Företagscertifikat 17 %

Statsskuldväxlar 69 °,i

100 %

Oe under året starkt varierande penningmarknadsräntorna (mellan ca 11 och ca 16 %) har givit utrymme för en aktiv likviditetsförvaltning. Medellöptiden på fondens likvida medel har förlängts frän.en lägsta nivå i maj på ca 80 dagar till ca 160 dagar vid årsskiftet.

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var under året 13.4 % (12.4 %).

Skr. 1985/86: 164

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna Pensiosnfonden skall fondens tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder att det bokföringsmässiga utfallet av verksamheten sådant det redovisas i resultaträkningen inte har påverkats av orealiserade kursvinster och kursförluster.

Det bör i detta sammanhang kanske framhållas att realisationsvinster och realisationsförluster (som ingår i det bokföringsmässiga resultatet) i en aktieförvaltande institution har samma karaktär som orealiserade kursvinster och kursförluster. I och med att försaljningslikviden reinvesteras i värdepapper är det realiserade resultatet underkastat samma kursrisker som de orealiserade kursförändringarna.

Aktieutdelningarna, 120 mkr, var ungefär oförändrade 1985 jämfört med 1984 (121 mkr). Detta berodde dels på utdelningsstoppet, dels pä att utdelnings-intäkterna 1985 minskats med 20 mkr (3 mkr) genom att aktier sålts före avstämningsdagen för utdelning och sedermera återköpts.

Ränteintäkterna ökade kraftigt och uppgick till totalt 113 mkr (80 mkr), varav på likvida medel 106 mkr (66 mkr). Av ökningen av räntor på likvida medel jämfört, med 1984 hänförde sig 30 mkr till en högre genomsnittlig likviditet än 1984 och återstoden till en högre medelförräntning.

Förvaltningskostnaderna sjönk från 8.6 mkr 1984 till 6.6 mkr. Minskningen beror helt på att 1984 belastades med extraordinära kostnader på ca 2.5 mkr för program- och maskinkostnader för fondens datasystem och för lokalkostnader. Förvaltningskostnaderna (med uppdelning på viktigare kostnadsslag under avsnittet "Administration" på sid 23) motsvarade ca 1.7 promille (ca 2.5 promille) av det genomsnittliga fondkapitalet under året och under 1 promille om tillgångarna värderas till marknadsvärden.

Arets verksamhet har givit ett rörelseresultat (aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 227 mkr (193 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1985 medförde realisationsvinster på 321 mkr (437 mkr) och realisationsförluster pä 41 mkr {24'mkr). Realisationsvinster och realisationsförluster är inte "planerade" utan uppkommer successivt som ett resultat av omplaceringar i den löpande affärsverksamheten.

Skr. 1985/86: 164

Vid försäljningar ur aktieinnehav med olika anskaffningsvärden på delposter tillämpar fonden konsekvent principen högst in först ut, vilket innebär att realisationsvinsterna minimeras och realisationsförlusterna maximeras. Intäkterna 1985 vid försäljning av köpoptioner som förfaller 1986 har inte resultatförts.

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp motsvarande 3 % av realvärdet av förvaltade medel vid årets slut. Denna överföring uppgår för 1985 till 112 mkr (103 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresultatet för året 394 mkr (502 mkr). Detta belopp tillföres fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

En årsredovisning för en aktieförvaltande institution som inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieportföljen måste sägas vara ofullständig eller missvisande, även om aktiekurserna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt. Valet av "stickdag" kan i hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därför inte fästa alltför stort avseende vid resultatet under ett enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med långsiktiga mål, och utfallet måste därför ses i ett långsiktigt perspektiv.

Medan fonden 1984 - ett år dä aktiekurserna sjönk med drygt 12 % - redovisade en minskning av icke realiserade kursvinster med 906 mkr blev utfallet 1985 - efter "uttag" av realisationsvinster på netto 279 mkr - en ökning med 1.675 mkr. Fondens totala kapital - som inte påverkats av något nytillskott under året - ökade med 2.181 mkr eller 35.7 'i (1984: minskning med 301 mkr resp 4.8 %).

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller också ett avsnitt där det totala nominella resultatet korrigeras för inflationen under året och relateras till reglementets krav på 3 % real avkastning. Efter avsättning med 198 mkr (263 mkr)

9) f.ör bevarande av grundkapitalets köpkraft blev det reala resultatet 1,984

mkr (-563 mkr). Med hänsyn till kravet på överföring till första-

S) Kravet på bibehållet realvärde på fondens kapital gäller grundkapitalet, dvs Summan av tillskjutna medel, inte under tidigare år uppkommen "överavkastning" .

Skr. 1985/86: 164

tredje AP-fonderna visade fonden 1985 ett överskott på 1.871 mkr jämfört med ett underskott på 666 mkr föregående är. Orsakerna till den utomordentligt starka resultatförbättringen är i första hand uppgången i aktiekurserna och den gynnsamma utvecklingen av fondens portfölj i förhållande till totalindex men också i någon mån att inflationen varit lägre än 1984.

Liksom när det gäller det totala nominella resultatet är det inte särskilt meningsfullt att bedöma det reala resultatet ett enskilt år. I diagram 5 belyses därför fondens resultatutveckling i ett längre perspektiv, i detta fall frän fondens tillkomst 1974. Man kan dä konstatera, att sett frän fondens tillkomst kom ackumulerade resultat och resultatkrav i balans 1981 och att vid det senaste årsskiftet det samlade resultatet översteg motsvarande krav med över 4.400 mkr.

DIAGRAM 5

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter (se sid 00) förordnades av regeringen i april 1985 för en tid av tre år, dvs till dess fondens balansräkning för år 1987 fastställts. Av de numera fjorton ledamöterna (med lika många personliga suppleanter) utses ordföranden och vice ordföranden utan särskilt förslag, två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen. De två sistnämnda mandaten har tillkommit 1985.

Antalet anställda vid fondens kansli har under året varit oförändrat sju. Två av analytikerna, LiseLotte Hjorth och Gunnar Bergstrand, har lämnat sina anställningar och efterträtts av Per Ström och Arne Lööw.

Det totala förvaltningskostnaderna, 6.615 tkr, fördelade sig pä följande sätt:

Löner och ersättningar

styrelse och verkställande direktör 1.043
Övriga anställda 935

Revisorer _3ZZ 2.305

Pensioner, pensionsavgifter, lönebikostnader,
övriga personalkostnader 1.444

Lokalkostnader 675

Informationskostnader, prenumerationer,

konsulttjänster 832

Oepåkostnader 472

Resekostnader 188

Kontorsmaskiner, inventarier ' 202

Övriga förvaltningskostnader 497

Summa 6.615

Stockholm i januari 1986 Sten Wikander

10) Maskiner och inventarier kostnadsföres i sin helhet vid anskaffningen.

Skr. 1985/86: 164

a: <

o :2

§ s

-	■ !'i: j!iiiii';,i!!'i				liMl' \|'lii,i
	''':{'i!i;i;iliiil\|i\|::				lUilillllllii
X	vMLiHli		\|i\|.\|:T		: i 1! i 1 i 1' 11' 1 i
	\''llll!!		iiiiiiii lim •liinii
	;:i llllllll.		iiiiiiii niJ! iMiiiiii
	1''' illlji!!! I\|!! [Ill III iij III ;
	MiXllllll II", lin II; IM ill i
	Irliii.vlllflJ Klll fl: i': l!;'ii
	l'':!\|i!i\|\|!ll		■iiiiijl		1 1 Mir.-.ii
	i:-hlill!!l		n\iiiil!i		1 1 IllHll'
	:';;ii!il!(!l!l!ii'V!il				I.!! Ill-i!: .
	;:!!\|lllilll \|!liir)\|l\|				Iii 111 Iii
	■:i\|........ 1		lilillVI		ill 1111.111
	r.iiiiiiiiiii!		iiiii/ii i!i;iiJ;iiii:i!l
	;:il\|iili! Ill		JiiJliU		IMjflKuiL!
	1 {lilll III		tmliii		rrlilllMlliri
	-lill iiiilI		\|:	sl	rttfu TI.:
	Irniill li		11	Frjf	y III tri
	!"l:llli!i		11 irji!		'llil! .ni'
	liiiin„ ,		i!iiiiii'/'iiiliiiiiirii\|
	:Mii'mI		lini;'/		iii IIIMJIM
	''■■!!" Ml		iliHiV		*i';i ill' ir*
	li.iiiil	1'1!	lllllilll>		11! "I' . 1 ■■
	' .y.A	ilil	liillilil		Vil !li I-Tm
	■ ii:iiil'i['!!!lllliL				Vi '	IH-
	i-: l;i	l!:lll:' [ilHl			fi .	lill
	i:...	llil	ii;iiiiiH		\z ih yy:t
	1'ijlilllllll		'iiiliiiii		111," ifrh
	:i"ll!!i\|lili 111 1 I!				■' 1 11 l!ii
	i"i\|\|ii\|)i)ii 11' 1 I!				/l i!i'!ll!'
r	::i!iillli 11 Ihllliil				It; nVilSr
1	ii- :i\|i 11 ii-;[M,i				'l\|l 1:11	11H
	■'lalUp: ■■'!'/				ni ii-l	Ii':
	..;.\|;n;i.;i! ;.i;\,\|				!ll!i';iL;iil\|
'"	liihllllilli ill			iiUiliil\|iiillil''ll
	Aiii'! ini ill			'■'\\	llliiiiiiili.i
-	ollll	lilllliii		''''	Iii Iii i:--;
	;:l\|l\|l	hii	lill	111	Til Mi-jlli
i'i:iiiliinii			lliilll!!		liiiMl lin
v\»m\'\< liiiiiiHi					V il! 11- I-P.l
	'III llHl llilll 1 1				n ll!l! iTil
	1I'\| ilijl 1 liiil 1 1				■ !!illl\|\|ili
.!";iii!!ltli!ll;!i ,"'!!l."l!!.'l\|:'5				.	llilllil.llili
				.Ill;	iihlli;;\|i,r
				1-	liiilllil!'!'
ii::n...... lilig:;/					''!ll!li'\|i!i\|
r	!l.llli;i;'IJ!li;~			■V	'iiuLii.-ilf;
	'iilliliniiili»;				iiiiirini]::
	.■;liiii!!ir'\|-::i!'(i!:'!riiil;j
	.iliiiliiliUli/njfliillMii nij
-	:':■ iiiili-ril'-iiti'n''if\'M-firIj"-''n-i-\|
	i'''i:"'ii 'ii'Mii;iiiiiii\iriiri--i'
-	. ■'"'Illliljllllliilliiiil 'rillJ
	"iliilllliiniiiliniilliiil lillii!
	•■ :\|lill\|lllllli'llllliill\|llll'll:lil
	;'i,i::iH'il'i;'liiiiniiiiilllll!l

l;-l!-:l:L'!l':':r:il!hnli!:l:'i;il
;	i-iiHliliil-"]-:! ilMiihiTriV-
	.■.\|>;ii\|i.i;l. .:\|.:ii :;ii\|;:i;lj-;r!
	*■: -Im.'!'!;;!',''!! ,.\|ii\|i\|i;i;;. ".'*
	■ ,MII,\|,,ll\|'--.\|-ii\|]rp:\|P:\|;l] \|n
c	, 1	i	I	i	i	1 i

c c \C

, 1 ,

lill! ill'i

11"

;'lj '"il

Il'

!■!; ill

->';r

ii:l;iiQi"

. I:l'l

-nTi-

1 llMi

lllll

iill ;l

. lill

i"'

liiv

II i llil

iXlill! ;ii| .

i||Xi'-.:,i':|il'|:|;|'|i|

'i 'i 1 1

'i i IJ.illV.

Ull 11

111!

111 M/

II 1 llll

TTf\lTIit|ti

iiii'.:!L±

- iiiliM

1 1 11 '

i 1 nTii-

mil

lililllllll

Jlllii !|i|i

11 li

'11!

\" i'-

ii;ii'!jii\',ii i.iiiy'1- ir.M

i ;iii:i'

; iiHii

111'

ill lllll

lill

Ull

Ull "11

i ■ 1 '

; 1 1 1

Il 1 |-i M

lllli;

ji ■

llll

l| IllV

vill"'

llll

TiXTTT;

lliiiiiliVli ' I I T

111 1 i|i

1! 1

M ■

1 1 :

;|||!!

Ull

i 1 r ' 1

iiiVfiii

':■!

l!l il,

.'il 1 il! IHl!

I ■ 1

'!■'

illjll

iiiiii

|1 llj

iniii II

llil lllj'

:i!!li!i;\ 11' ;

■'b

1 1

1 ; ' 1 1 1 ■

liini

1 lill

|1 1 1

tiTiriTT

11 i

i;i!|\!l'

1 1

111

' 1 llll

1 II 1!'

llll

! 11 I

TttT''!!

-:l 1

:!ll ;|! 'Il I! I

..iii'lL

.lIMllHU.I.I'.!'.

! il 11

1 Iii

TTfyf i.i 1

Jill

ill ii

i 14 lllll i/i H

ill" 1

iri|llill.l;n-M-l

lllll

111

!|;-ii!

11!

11! i/l

111 lÄ.iii

R-i:-L.-

Hill

'.i.iiiri 11

11!

!!i;1|ll

ii'!iiiiillii/i:!!ii|iii|iii|/i;i!iii!

1 L- 1 I ,..

r| i Ii

i'-i i-ri '"M-

lllll!

ill

1 1

lllVll

Ml!

llll "iilii ■i"! rTiii/iir

JlliiilMii

1 U!

il.Ll.l

i..;-.i-|;i.i.U

llil 11

111

1 1 1

!l!;l!i

IJ!

liiil/iiiui

1 •■|!-i

mur

i Ul 1 1 1 1

iiil

1 1 1

1 Ii

mifv'!!

|||

llll i V

ii:!ii.\'.[l..i

1 !'',.i|:i

iri:=-|i-

-Ml M :■: i'ri.

1! 1

1 1

1 1

III,"!

ill

1:1 Un

;''il! 1 llll iT

!ll

1 1 !'

Ml ll'li

1 II

]

1 1

1 1

ll/M

1:! 1 i iiiij

ii' i|i 1 i/ji 11

-4+1'v

1 1 li lll-lll 11

II 1

11 111

III i.[ y

:"! rW'}':

1 |i:-

[

1 111 111' 111"

■

1! 1

11 jl|

llll

rilli K"

! 1

i~m

li: .ii'iii

-':!-■ .'Vllllli

i ,1/1

1 ii

lllli 1.1. n

1! Ill

IIM

TfTlV M

iMliMI-'-

il 111

111 1

1 II!

iill l'v

i t

ijl 1 i[;\

1 -iliiiljiiiuiiiiiiviii

|!!t

1 1

iMl: 1 I 1

II 111

]

I|| 1

1 11!

ili| ll-

Iii ' IM I

! 11 .Il 1! !il'i'

1 i' i 1 V 11

II:

■ r

Mil- ii

i i I

iil i

1 III

il'! I'i\l!!ii

ii' lllll-

\;M |! i/iil'!:

; i- ' 1 Tri

ililJ.

lli ill-i

1 'il :-|

!i 1 11

Iii I

1 ill

llll r';|iiiiiiM!i'!i|.

1 ■ 1 ' ■ 1

1, 1 1-

1 1

lill 1

lllll

III! ii!i\!i||!i!i|!i:!ii'

Vi. i'l ■nilllll'1'll 'VI

! il 11;

1 ; ■ 11:1'

lllll

111

!'l! 1

' Hi

lli!

ii.lflli!

,i]i rnii!

11 'i'' Ir i 'Ml 1-1' ii:i

1' 1 il.

11 .

iill

1 ii;

;i 1

;; 111

il!

111 iii 1111

.ill' |'!11'

/i'i:l'ii'i/l; ■ 1 ililTliiiliilMl

'M, !.•"

[TIT if.ijj

J—Li 11 1

. 1 ;

1 1 i i

lin

III

11 lli

1 il

111/

lin ilillllii.iJ

ill

i 1-1--I 1 1 - ll

,11 '. r

11 111!

1 i!

11 \

ii]i

...... Ill

■ iiyiiM i|iii

iilfjll

1 -i i

1 M 1 Mir-ii-r';

mi!

lllll!

iiil 1.1/

,,ii

i:Il 111/

M.-'l'|l

' ' - -

'Ml: "1 ■

Illlllllll IM I

i| ;|li

iiiiJ/i'

'■■'/r

ij /;.|;ll 111 1

iitnMiii-ii! 1

•'LUil-

;

lilr-i 1 :

i;i l|n ull j! 1 1

ii|ii;i

iililUli

III- iijii-

iriJM:

l'i

.1 rirM-r-'!.-

lllll

Ull

llll 1

11 1! 1

llllhlil

i!li

llll iiil!

'Ull ij;il!'ii!il! i: |!liM|i

ii.J|i|il;i;i:i=ii",! 11

!i;i i!

111

liii i

1 Ii 1 ilil!\i!ii';!l

■IM 'iii!

:!l|l'\l'i'ii'i! ;; iilil-l;

Miiiii-i'iiri?ii;i":i

|:|liii

|ii |i

i llll llll

|i\i

Mil llll

111 1! 11 111 1 .-ii| ii\' llll 11'

,- 111 11 ■;

■lli H ■■i:l-I=ITi=

mi 111

|ii 1

II III! llll

111

...... '1!

.; 1 II 11 1

'M i ' iTMri i-

!>llli

ill 1

1 III

llll

1! '\

lllllilillliV!!'

|l!:ll!l(i lllll 1 !

•.i-nii 1

n il tiiMi-ii i|

11!|!

"' i

III 1!|

11 /

ini

Mlllji:

i ilhiJ lillii

/llllll 1

r II 1111:1111 ' 1

' Pl

ILlilliiiiiiil

llll

li/l

[T,;,-

ilJl

llll /l! i

'SttTllli ■ lllli llll 1 111 1

'ij!ill!i

i llll

-:M-ri|Mi|

1! ni

lllll!

1 l!l]

llll

llll!!!!! \i!i'

-llllll!'

IM iri 11 n

111 |lr

lUllllIll

1 llll

irl

Jii! iiliil|:i.

ll||/lll, 'llll 1

.• 1 1 ! ' I 1 1

III

111M1: 111 i 1:1

i|;;!li!

iPlfli

1 lllll

1 jl

Ii'"

!,l|

-o ijii;,

ni ii

'iliLlJiMiiliiÄiilii'liJ

111 ' 'Ml M M i 1

imiii

.iiiiiiiii

|io::l

lllll/l

I/IH'

lill

\skm

fljJiMM

hi: 1 '1 '1' ■' 1 '-1

|i!l|il

Tiiiiii!

ilgii

11' 1 i 1' 1 i 1 M 1 ' i 1 I

Kil II

iii llil'

|:Si:

llllll

1(1)

7Sr.||\!'i;ii!'i"-

>7T. 1

lli.ll.Li i Ij i.' 1 '.

MIN

lllll!!!!

llK-ii

i|ii!l

M 1 !'

:'i|i|i:.!!iiiiii

lIMMlilMill

liliilillii H

I;g->&L;1IM1

|lli--|'■zl

1 llll'/'' iiiiiiiii

/ iT= 1

Ti"

•Ml i '1 1

iiiiiiMliil'l|li!i?S=;il;T!;ni-iii|l'il(-ii||il:('|:

1 li /i'ii; ■Tiiiii!

'MMi- i!'l

!i|llll!l Iiil lllMI

i;rsTi-N'

!fi|li!ilHll!li\:iillii|l ilVillllilillii'-.:!!!!
Vii|li"'r'li!!iV"!il........................... lliliiil!ii|ii'l!'.,'-i

.-iM i-r-friij-ri

iimmi iiiiliiiil

iiiiiiiii!

'Ti

■lT'-!-ir'l'M 1 M 1

II! 11

:ijl||i;i

i; llll iiriHirr :-n 1111; Lzilli; !li||llli|i||||

111 'M

llll i| 1 M |-'.l '

m|l:

II lull

IMIll iiiilllll l!iili!_=.limi'l;ll ililililllilii

1 111 11!

111

i||ii|:ii-n-: i

lill II

111 lill

11 111!

lllll'!!!

iiljTLiililkli

il!:!ll'ii|i|lllLi 1 'IM! 1

iMlll Ml '1 ' 1

iiiim

lllljllll

llllll

i i 1 i 1 1 1 : '.

■'li|i|' 1 Ullllill ! MIM 11

IIIM 1 1 1 11 ' 1

ii;-!'

il"|Ml!lll;........... Il-iliii: -;- ''III; Mini

"1 lii-rl 1'1'ii' ' 'HMMl

MM ' '|i 1 ' 1

!'lll'lli;ii'!l!l" rilllllllilnMMI' ----------------------- ■ yl'l-\'\'\'l'rii\,<\...... 1:1.1-1 |;]

. 11

■ 1.1 ! Ml' ; J - 1

ill; ';i;l!'iil;iii !i!iiii'ili'Mh.lI|;i:-l— iji 1'

:l:i.l.i:i:l !n'!.Ul.i MLi'l

"■-! ;i 1 i;i:l'l'i Ml ;.M

'MMMMM :i'l

i;iil:iM'!!iliiil!l-ll!:i

,i|l'i,i|:n

_L'

MMMMI' 1 ! 1 1

i;!!l;:iM'il|i'l|':|lli;il

ii:!l!:ii|!:)i

dxiili ;-mi.L|.Ll-1:

J ■■

1 i ( M 1 ■ M : I 1

iilill'ii|i;il|i'|ilii:lliiii|:iii|''!il'iiilii 1; |il'lir

'MIM l'1'l 1' 1 1 1 ■ 1

1 .

1 .

1 i

r—

c tr-

IIACTSAH 2

Skr. 1985/86: 164

AKTIEKURSER OCH NYEMISSIONER/ NYINTRODUKTIONER i.

MKR CSTAPLAR) ■

11000

:500-

INDEX (Kurva)

10000

400-

-TOTALINDEX, ' .;.•."■.

■"-" Årsgenomsnitt :'-[f

NYEMISSIONER PLACERADE '' lUTLANDET.;- . ':.:ljff

NYINTRODUKTIONER 'U':

NYEMISSIONER PLACERADE
I SVERIGE .V;; . .Mr-;

9000

8000

7000

".'300-

6000

- 5000

200-

4000

3000

100-

2000

75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85

3 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 164

1000

Skr. 1985/86: 164

2: <

ca <

N	1;	Tirr	■'bili	-
	1;	s ii\|	i !''!	b;
	ii	Jil	i-
	1	-V	111	-
	1	\	\1\|H "
			\1\|H "	,T
	t		f '	-
	.		f '
	...		■ 11 ■ li
		—™	■ 11 ■ li
N	1	—™	■ 17] " ~ "
		4h	j,Pii	-
	-T	■:■-	j,Pii	"s
		1	rlir .
	TT	1	rlir .
	4		m
	D	■■'T	m
		1	\\|l	s
		1	jÅi'
	J	11 til	11' .'i	-
N		1 11	u UiiiN-
	r*	i H	.i'i'. /■	n
	i	1	L liyi'
	J	1	ti t'
	11 E	1 il 1 ll	-IT;:	u
	11 ij	! ■' 1 1	[. nk! 1 [ v-	0
		1 1 1	-m	"
		1 1 1	-m
		I	-m _____ jii iiiiiiii]
		1		■
	TT	1 il 1 II
H		1 il 1 II
		1 1	m ■	,-
		1 1
	1.1	1 II
	11j 11 IL ii	1 Ja iJ< , 0 11"		"
	il	1
		1 1
	II	1 ' 1
llil	i 'i ' 1	1		f

Skr. 1985/86: 164

•		1 i t ' ■ i "	*-i i M i ■ . i i ''■',]*
o-	• • • • • • / / - /■ */ / / /'*	...F3&De'AP-F0MI)EN *SL .. AUBBLAl 1 umkvå 1 ._ -51.12.19bfc. l/ARDE-n?iC_ FÖerrAG (-totalt 45j i i*	Usm-ZmTAi- : i '"" :'""i iE.svE:wsi<:A FÖPETAG .' .. ._■_ ■ ! : ' < Uc?RE£EUTrRAT! ETT ' I.i
-			*1 i ' :* *1 ■ 1*
15 .		; 1 . ! ■ 1 ' ; # = EMGACEhAN£_>1D0 nia 1 i i ■ ! 1
-		'. , ÖveiEA' EWGACEMAWG ii i 1 i i i ' ' ■ ■
		i i . 1- -i- .-'I .1 ■ . ■ : 1
		*■■■;!!■■ 1 ■ i ; ■ ' ' ' ' \ ■*
		■ ■ i ■;■■■! H'-:---: ' ■ ■ . 1 : "
		i ■: -!............... -I-i ■ . ' ■ ■
		• ■ 1 ■ '
10		*■: --I- '- -; i :■ ■ ' ':'/.'■■*
		- , ; , ■ H-i--;- : '/
		1 i ! ' 1 '	■■■■■■■]■ \|- i ■ . ■ i ■/• 1 ■ : ;
		i ; , 1 : -1- --.1 ' -i - 1 /'il'
-		*i ' i i ' i ■ Ä' ■ ....... i.l : • ................. P - :--■-'.............**
-i			1 .
		O
5		A ■ '	-•——.................................. i...:...._...-.-.................... -. . .
		_________________________ ■.__________ . •___ •
(			A
		/. 1 1

		• •
		-- - ■ 1
		- 1 .
		Ii. , "EbsTiZÄTTSAWBEL
	1	1 1 II i	I-I i i 1 j Vo
		■ : \ ■ '\'-\ \	5 -i ■ ■ ■ ■ . ■ 10 ■ ;

(Kurvor) — T 000

Skr. 1985/86: 164

DlAGleAH 5

. 6.000

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-85

Mkr.Toialt resultat inkl ei realiserade vinster/lorlustef jämfört med resultatkrav enl nuvarande reglemente.

-5.000

CStapiar)

Totalt resultat

■4,000

2.000 ■

Staplar [vänstra skalan]; totalt resultat årsvis; överskoruunderskott i lorhallande till resultatkrav

Kurvor [högra skalan]; totalt resultat resp resultatkrav, ackumulerade värden sedan londens tillkomst.

-3.000

1.000-

i- i- 1- i- i-- 1- \ 1 I i i 1 1

1974 75 76 77 78 79 80 81 82 82 84 65

-2.000

-1.000

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

F)aräe fondstyrelsen

Skr. 1985/86: 164

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december 1985 framgår av följande resultaträkning samt balansräkning. En kommentar till dessa återfinnes på sid 00-00.

RESULTATRÄKNING, TKR

1985

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Förvaltningskostnader

RÖRELSERESULTAT

Realisationsvinster Realisationsförluster

NETTORESULTAT FÖRE ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDERNA

121,	,139
80,	,252
8.	,576

120.237

113.182

6.615

226.804

320.585 il.339

./.

192.815

437.031 23.985

./.

605.861 103.375 502.486

506.050 112.280 393.770

./.

1984

Överföring till 1-3 AP-fonderna BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT

REALT RESULTAT

Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fonderna enl ovan Ökning/minskning av ej realiserade vinster/förluster2)

NOMINELLT RESULTAT INKL EJ REALISERADE VINSTER/FÖRLUSTER

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft?)

REALT RESULTAT INKL EJ REALISERADE VINSTER/FÖRLUSTER

506.050

1.675.249

2.181.299 ./. 197.735

1.983.564

605.861 ./. 906.373

./. 300.512

./. 262.531

- 563.043

Överföring till 1-3 AP-fonderna

UNDERSKOTT/ÖVERSKOTT I FÖRH TILL RESULTATKRAV

./. 112.280

1.871.284

./. 103.375

666.418

1) 3?; på grundkapitalet uppindexerat med konsumentprisindex till penningvärdet i december resp år.

2) Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/förluster ("dold reserv" i värdepappersportföljen) vid årets slut jämfört med vid årets början. Jfr balansräkningen.

3) Uppindexering av grundkapitalet med konsumentprisindex (1985:ca 5.6?i, 1984:ca 8.2?;).

BALANSRÄKNNG, TKR

1985-12-31 Bokförda Marknadsvärden värden

ALLMANNA PENSIONSFONDEN

Fjärde tondsiyrelsen

TILLGÅNGAR

Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar', företagscertifikat Fondlikvider Upplupna intäkter

Aktier

Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter, optionsrätter

SUMMA TILLGÅNGAR

Skr. 1985/86: 164

1984-12-31 Bokförda Marknadsvärden värden

758.228	758.228	720.183	720.183
18.808	18.808	14.715	14.715
240	240	459	459
3.362.821)	7.404.5735)	2.871.832)	5.201.3495
120.730)	141.6745)	236.880)	294.8105
4.260.827	8.323.523	3.844.069	6.Z31.516

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder Fondlikvider

Skuld till 1-3 AP-fonderna Upplupna kostnader och förutbetalade intäkter Övrigc kortfristiga skulder

23.752 112.280

2.811 217

139.060

23.752 112.280

2.811 217

139.060

11.577 103.375

605 515

116.072

11.577 103.375

605 515

116.072

Fondkapital

1.850.000

3.544.938

3.236.924

- 666.416 6.115.444 6.231.516

3.742.673

1.375.511

1.877.997

Tillskjutet grundkapital Uppindexerat grundkapital) Ackumulerat överskott från föregående år

2.570.506

502.486

393.770

1.871.284

Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav Arets nettoresultat Arets underskott/överskott i förhållande till resultatkrav

8.184.463 3.727.997 6.323.523 3.844.069

4.121.767

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 4.260.827

Ansvarsförbindelse: Fonden har utfärdat köpoptioner beträffande aktier i tre företag i fondens portfölj till ett sammanlagt försäljningsvärde av 23 mkr.

Sören Mannheimer Hans Werthén Thorsen Andersson Kurt Lanneberg

Stockholm 1986-01,-29 Gunnar Leo Lars Eric Ericsson Gun Hellsvik Nils Landqvist Ingemar Essen Stig Lundahl Stig Malm Dan Andersson Lage Andréasson Hans Hellers Sten Wikander

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att förestående resultaträkning och balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.

Gösta Renlund

Stockholm 1986-02-05 Jonas Forssman Anders Larsson

Gösta Telestam

4) Anskaffningsvärden

5) Icke noterade värdepapper har värderats till anskaffningsvärden

6) Tillskjutna belopp sedan fondens bildande, uppindexerade med konsumentprisindex till penningvärdet i december resp år.

.Skr. 1985/86: 164

REVISIONSBERÄTTELSE

Ui:idertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1985.

VI har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll, och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av REVEKO AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som fonden företagit under 1985, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning betr-äffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 5 februari 1986

Gösta Renlund

Vvj. . -, /rvTV.- .' .. y, .______ -_-, ('

f/72> Ä-x, . -- >-'- -. y- —'— ,.i -■ yr:,_y:::-

C'' Jonas Forssman Anders Larsson Gösta Telestam '(

Skr. 1985/86: 164

FJÄRDE AP-FONDEN Styrelse

Ledamöter

Sören Mannheimer, kommunalråd, ordförande

Gunnar Leo, direktör, vice ordförande

Lars Eric Ericsson, kommunalråd

Gun Hellsvik, kommunalråd

Hans Werthén, tekn dr

Nils Landqvist, docent

Ingemar Essen, direktör

Stig Lundahl, ekonomidirektör

Thorsten Andersson, direktör

Stig Malm, LOs ordförande

Dan Andersson, ekonom

Lage Andréasson, förbundsordförande

Kurt Lanneberg, ekonomichef

Hans Hellers, förbundsordförande

Suppleanter

1) Vakant '

Aina Westin, rikdagsledamot

Ingegerd Karlsson, utbildningssekreterare

Perolof Holst, kommunalråd

Karl Erik Önnesjö, disponent

Lars Nabseth, professor

Christofer Friis, administrativ chef

Eric Forsberg, direktör

Bertil Svenson, direktör

Uno Ekberg, förbundsordförande

Bertil Jonsson, förbundsordförande

Hans Olsson, utredningschef

Jaan Kolk, sekreterare

Tobias Lund, direktör

Revisorer

Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande Jonas Forssman, direktör
Gösta Telestam, direktör Anders Larsson, ekonomichef

Vid revisionen medverkar REVEKO AB

Kansli

Sten Wikander, verkställande direktör Thomas Halvorsen, direktör Gunnel Johansson, kamrer Margareta Passad

Lillemor Evertsson Per Ström Arne Lööw

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen Besöksadress: Kungsgatan 44 IV Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm Telefon: 08-24 33 90 Telex: 10584 APFOND S

1} Bengt K A Johansson avgick i oktober 1985 efter utnämning till statsråd.

Skr. 1985/86:164

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

VARnEPAPPERSINNEHAV PER DEN 31 DECEMBER 1985 Svenska värdepapper Aktier, noterade

Företag Antal Förändringl) Marknadsvärde °i av

under 1985 tkr aktie- röster

kapital

ABV 689.964 84.866 9,9 6,4

A 172.774 B 517.190

AGA 2.792.253 + 2.137.602 464.456 5,9 7,6

A 2072.092 B 720.161

Alfa Laval 751.968 + 341.000 195.628 5,1 0,3 A 23.200 B 728.768

Andersons B 176.312 26.799 16,7 9,9

ASEA A 1.839.127 + 296.683 542.542 4,6 5,4

Astra 1.876.667 750.667 8,3 8,3

Atlas Copco 378.493 - 425.200 71.914 1,6 1,6

Bahco 163.916 44.257 9,1 9,1

Bilspedition 371.667 + 111.667 26.133 4,0 4,1 A 254.912 B 116.755

Boliden A 244.000 41.486 2,6 2,8

Electrolu,\ B 3.184.088 +2.121.881 617.713 5,8 0,2

Ericsson 738.479 - 444.000 176.598 2,0 8,6

A 324.295 B 414.184

ESAB 199.969 + 47.500 86.193 9,3 9,5

A 154.008 B 45.961

Esselte B 514.400 - 10.500 221.592 6,4 1,9

Euroc 703.250 + 441.950 82.280 6,0 6,0

A 522.600 B 180.650

4 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 164

Skr. 1985/86:164

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

Företag	Antal	Förändringl) under 1985	Marknadsvärde tkr	% av aktiekapital	röstei
Fagerhult B	117.923	39.308	29.481	10,9	3,2
Fläkt	90.661	7.00Q	30.371	2,0	2,0
Frico B	60.000	+ 60.000	4.800	6,7	2,4
Företagsfinans A 67.621 B 204.382	272.003	+ 272,003	17.408	A,2	5,8
Garphyttan HesseL man	110.000		20.350	7,7	7,7
Gullspång B	811.443	+ 165.289	74.653	8,5	5,0
HennesiMauritz B	393.500	+ 98.375	104.278	6,7	3,1
Hilleshög B	293.452	- 147.625	17.020	1,5	0,6
Holmen B	267.406	+ 74.000	57.760	3,1	0,0
Incentive A 646.985 B 469.015	1.116.000	+ 100.000	140.034	8,1	8,0
LKB-Produkter B	112.250	13.500	31.817	2,8	1,3
Malmros B	76.000	+ 76.000	8.740	1,8	0,8
Mo och Domsjö A 192.534 Al 344 464 B 93.466	630.464	+ 108.116	119.671	8,0	6,4
Perstorp B	711.528	+ 474.452	94.768	3,9	1,7
Pharmacia B	2,480.960	209.500	344.853	5,0	2,1
PLM A 198.800 B 26.800	225.600	+ 225.600	31.172	2,9	3,5
Promotion B	396.045		97.823	11,7	7,8
Rockhammar A 80.000 B 140.000.	220.000		7.260	10.5	8,8
SCA A 504.300 B 1940.856	2.445.156	+ 176.092	427.902	4,9	3,2

Skr. 1985/86: 164

_ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

Företag Antal Förändring) Marknadsvärde fi av

under 1985 tkr aktie- röster

kapital

Saab-Scania A	575.704	-	11.200	256.191	. 2,4	2,4
Sandvik A	608.310			380.194	6,3	6,3
Scapa B	22.900	+	22.900	1.237	1,2	0,5
Skånska	1.925.500	+	91.000	239.270	3,1	2,4
A 35.000
B 1890.500
SKF	974.819	«,	241.000	276.520	3,6	i,7
A 576.950
B 240.369
C 157.500
SMZ-Industrier B	10.000	+	10.000	1.800	1,9	0,6
Swedish Match B	567.698	+	24.300	137.951	7,0	0,0
Sydkraft A	36.700	+	36.700	6.423	n,2	0,3
Thorsman	150.000			14.550	7,5	7,5
Trelleborg B	600.000			72.600	7,2	2,6
Volvo	2.508.901	+	58.539	703.632	3,2	6,2
A 1810.421
B 698.480

Totalt marknadsvärde 7.183.653

Totalt anskaffningsvärde 3.139.675

1) Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultat av flera olika förändringar under året, t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med försäljning.

Skr. 1985/86:164

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

Aktier, onoterade

Företag

Antal ' Förändring Anskaffnings- % av

under 1985 värde aktie- röster
________________________ tkr___________ kapital _____

Alma Invest

A 15.000 B 85.000

100.000

5.004

16,7

10,4

Aphelandra B 30.000

Avesta Kraft pref 1 261.491

Blekinge-Invest A 18.000

Centrumlnvest 39.200 A 1.200 B 38.000

Convectus 77.500

A 42.810 B 34.690

Energiekonomi 125

A 12 B 113

Four Seasons VC 150.000 A 16.950 B 133.050

Gruvkraft pref 1 41.500

H-Invest B 40.000

Inter Innovation A 31.373

Junkaravan pref 1 75.000

Kooperationsinvest 5.000 A 1.400 B. 3.600

Mercom 1.800

NKR 10.810

Nord-Invent B 135.000

Ryd-Gruppen 65.000 A 14.000 B 51.000

174.327

39.200

77.500

50.000

41.500

1.800

132.000 55.000

6.944	42,9	12,0
32.686	12,6	27,7
2.170	10,0	.10,0
7.840	39,2	24,9

19,4

21,0

15.500

9,8

10,0

1.000

15,0

33,3

30.000

5.187 9,5 22,2

4.000 16,0 8,3

5.000 3,8 6,7

7.500 5,0 9,7

6.000 20,0 10,0

338

12.562

2.505

10.000

30,0 30,0

23,0 23,0

8,3 1,2

46,8 20,5

Skr. 1985/86: 164

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

Företag Antal Förändring Anskaffnings- !i av

under 1985 värde aktie- röster

tkr kapital

SwedeChrome	500.000			25.000	46,8	20,5
T-län Invest B	28.500	+	28.500	3.990	15,8	4,5
Venture Electronics	9.600	+	4.800	480	24,0	24,9
A 5.500
B 4.100

Visentkraft pref 1 82.509 + 55.006 10.314 12,6 27,7

Totalt anskaffningsvärde 194.020

Skr. 1985/86: 164

■ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN •Fjärde fondstyrelsen

Övriga värdepapper, noterade

(konvertibla skuldebrev med optionsrätter [A], förlagsbevis med optionsrätter [B], förlagslån [C] )

Företag Nominellt Förändring Marknadsvärde
________________ tkr under 1985_____ tkr________

Andersons [B] 8.816 11.108

Bahco [B] 8.196 15.080

Iro [C] 6.629 6.629

SCA [A] 19.176 36.948

Totalt marknadsvärde 69.765

Totalt anskaffningsvärde 48.716

Skr. 1985/86:164

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev)

Företag		Nominellt	Förändring		Anskaffningsvärde
		tkr	under	1985	tkr
Aphelandra		1.500			2.177
Bahco		8.400			8.400
Four Seasons V	C
Management I		2.500			2.500
Four Seasons V	C
Management II		2.500			2.500
Four Seasons V	C
Management III		2.500	+	2.500	2.500
Gruvkraft		6.671	+	6.671	6.671
Inter Innovation		20.000			20.000
Mercom I		1.500	j.	1.500	1.500
Mercom II		1.500	+	1.500	1.500
Venture Electronics		18.720			18.720

Totalt anskaffningsvärde 66.468

Skr. 1985/86:164

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

Utländska värdepapper Aktier

Företag Antal Marknadsvärde

tkr

CHF
Jacobs Suchard	25
GBP
Allied Lyons	25.000
Barclays Bank	25.000
Beecham Group	24.000
Burton Group	16.000
General Electric	40.000
Reed International	15.000
Saatchi	10.000
JPY
Asahi	1.000
Nankai Construction	63.000
Pacific Metals	48.000
Santen Pharmaceutical	57.000
Teikoku Hormone	16.000
Toho 2inc	100.000
Toyo Telecommunication	17.00G
USD
Ackermans	280
Cna Financial	5.000
Cullinet Software	5.000
Ford-	3.000
Hazeltine Corp	4.000

682

733 1.309 951 975 720 1.131 889

29 904 572 2.352 1.696 965 849

452 2.420

713 1.315

692

Skr. 1985/86: 164

-ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

Företag	Antal	Marknadsvärde tkr
James River	3.000	890
Massachusetts Computer	10.000	390
Merck	1.000	1.035
Natinal Semiconductor	10.000	951
Olivetti	30.000	1.188
People Express	5.000	333
Ross Stores	500	68
Squibb	1.000	609
Traveler	3.000	1.087
Marknadsvärde		26.900
Anskaffningsvärde		29.126

Övriga värdepapper '

Företag

Marknadsvärde tkr

Japan Govrment JPY Treasury USD Marknadsvärde Anskaffningsvärde

2.821 2.620 5.441 5.547

Totalt marknadsvärde ' Totalt anskaffningsvärde

32.341 34.673

2} Fonden har före årsskiftet överfört den utländska portföljen (inkl valutakonton} till några utländska mäklare, Mht bestämmelserna i valutaregleringen har det då av tekniska skäl varit lämpligt att temporärt förvärva räntebärande utländska värdepapper.

3) Marknadsvärdena på utländska värdepapper har räknats om till SEK efter valutakurserna den 31 december 1985, utan tillägg för värdet av switchpremie.

Skr. 1985/86:164

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNINGARNA Mkr

	AnskE	ffninqsvär	den	Ma	rknadsvärden
Svenska aktier, noterade		3.140			7.184
-"- -"- , onoterade		194			194)
Utländska aktier		29			27
SUMMA AKTIER		3.363			7.405
Övriga svenska värdepapper,	noterade	49			70
_" -"- -"_	onoterade	66			66
-"- utländska -"-		6			5
SUMMA ÖVRIGA VÄRDEPAPPER		121			142
SUMMA VÄRDEPAPPER		3.484			7.546

3) Onoterade värdepapper har värderats till anskaffningsvärden.

Skr. 1985/86: 164

KORTFATTADE UPPGIFTER OM ONOTERADE FÖRETAG

A) Venture Capitalföretag

(tillväxtinvestbolag, utvecklingsbolag)

Alma Invest AB är ett regionalt utvecklingsbolag med anknytning till Uppsala Universitet och Lantbruksuniversitet. Affärsidén är att bygga upp en koncern med handels-, industri- och teknologiföretag som basenheter. Eget kapital: 24 mkr.

VD: Göran Angesten Fondens ägarandel: 170

AB Convectus är ett utvecklingsbolag med anknytning till Trelleborg AB. Bolagets viktigaste affärsområden är legotillverkning till verkstadsindustrin, polymerer samt vattenbruk/vattenteknik. Förutom Trelleborggruppen och fonden är ägarna till bolaget SPP/AMF-P, Småföretagsfonden och News Leasing AB. Bolagets kapital är 95 mkr.

VD: Bo Lundquist Fondens ägarandel: 16.5?»

Aphelandra AB är kommanditdelägare i Ven-tura Kommanditbolag, Stockholm. Övriga delägare är Ahlsell, Eldon, Ferax och Lunden. Venturas bolagskapital är ca 25 mkr.

Aphelandra har bildats för att möjliggöra för några institutioner som inte kan äga kommanditlotter att engagera sig i Ventura.

VD: (Aphelandra och Ventura): Bertil Dahlgren.

Fondens ägarandel: 27!i i Ventura via å'i% i

Aphelandra.

Blekinge-Invest är ett regionalt utvecklingsbolag. Det bildades 1982 av näringslivet, banker och fackliga organisationer och har dessutom ett antal kapitalmarknadsinstitutioner som delägare. Aktier har också placerats hos allmänheten. Bolagets egna kapital uppgår till 21 mkr. VD: Hans Krona Fondens ägarandel: 0%

Four Seasons Venture Capital AB (inkl FSVC Management AB) är ett venture capitalbolag bildat 1983 med säte i Stockholm. Med ett eget kapital på 135 mkr är FSVC ett av de största venture capitalföretagen i landet. Övriga aktieägare är Alfa-Laval, SPP och AMF-P.

VD: Gösta Oscarsson Fondens ägarandel: 12%

H-Invest är ett regionalt utvecklingsbolag med hemort i Kalmar, bildat 1984. Bolagets egna kapital är 26 mkr. Större aktieägare är ett antal institutioner (förutom fonden Sparbankernas Förvaltnings AB, Småföretagsfonden, Folksam m fl) och ett antal företag och företagare i regionen.

VD: Bernt Johansson Fondens ägarandel: 16?i

Skr. 1985/86: 164

Kooperationsinvest, Stockholm, bildades 1982 på initiativ av Svenska Sparbanksföreningen med uppgift att tillskjuta riskkapital till kooperationen och denna närstående företag. Bolagets egna kapital är 30 mkr. Bolagets insatser av förlagskapital i kooperativa företag finansieras till stor del genom upplåning. Övriga aktieägare är Sparbankernas Förvaltnings AB, KF, Kooperationens Pensionsstiftelse, Folksam, Riksbyggen och några fackförbund.

VD: Ingvar Rindborg Fondens ägarandel: 20!»

Venture Electronics (Ventronic), Stockholm, bildades 1983 med ett eget kapital på 40 mkr (huvuddelen konverteringslån). Bolaget äger (helt eller delvis) och koordinerar verksamheterna i ett antal innovationsföretag och projekt inom främst områdena elektronik, mikrodatorer, precisionsmekanik och laseroptik. Övriga aktieägare: Spiran Förvaltnings AB och ledande befattningshavare i företagsgruppen.

VD: Gerhard Westerberg Fondens ägarandel: 24?i

Nord-Invent är ett under 1984 bildat venture capitalföretag i Göteborg. Bolaget samverkar med industriföretag, högskolor och forskningsinstitutioner och bygger sin verksamhet på idéer och projekt som kommer fram i nordiska uppfinnartävlingar. Företaget, som har ett eget kapital på drygt 20 mkr, ägs av ett antal institutioner i Sverige och övriga nordiska länder.

VD: Arne Jöneman Fondens ägarandel: 8?i

B) övriga företag

Avesta Kraft (+ Visentkraft har övertagit Avesta AB:s vattenkrafttillgångar. Ägare är - förutom Avesta och fonden -ett konsortium av försäkringsbolag. Bolagskonstruktionen och ett kraftleve-ransavtal med Avesta är sådana, att preferensaktierna ger 3,5?i real avkastning.

VD: Bengt Lindström Fondens ägarandel: 13?é

T-Län Invest AB är ett regionalt utvecklingsbolag i Örebro. Verksamheten är uppdelad i en handels- och en industrigrupp. Övriga större aktieägare är Sparbankernas Förvaltnings AB, Folksam och Småföretagsfonden. Eget kapital: 24 mkr.

VD: Rutger Ahlbeck Fondens ägarandel. 15?o

Centrum Invest AB bildades 1985 i anslutning till konsultföretaget Centrum-Utveckling för att möjliggöra engagemang i projekt för förnyelse av stadskärnor och köpcentra. Övriga ägare är - förutom ledande befattningshavare - SPP och Folksam.

VD: Håkan Karlsson Fondens ägarandel: 39?i

Skr. 1985/86:164

Energiekonomi i Göteborg tillverkar och marknadsför system för energistyrning, inbrottslarm, brnadlarm och vattendetektering i fastigheter. Omsättning 1985: 2 mkr.

VD: Sven Hedly Fondens ägarandel 10!o

Gruvkraft AB bildades 1985 och har övertagit delar av Bolidens vattenkrafttillgångar. Tekniken med realavkastande preferensaktier är densamma som i Avesta Kraft. Ägare är ett konsortium av försäkringsbolag och Boliden.

VD: Lennart Wellenius Fondens ägarandel: 9.5?i

Inter Innovation, Stockholm, producerar i Sverige och marknadsför internationellt sedelhanteringssystem med inriktning främst pä bankområdet. Omsättning 1985: 260 mkr.

Koncernchef: Leif Lundblad

Fondens ägarandel: 4!i (före konvertering)

Junkaravan, Örnsköldsvik, bildades 1983 av MoDo och ett konsortium av försäkringsbolag för att överta MoDo:s vattenkrafttillgångar. Liksom i Avesta Kraft ger preferensaktierna 3,5?n real avkastning.

VD: Hilding Brändström Fondens ägarandel: 5?i

VD: Jimmie Ahrgren Fondens ägarandel: 30!o

NKR är möbeltillverkare i Tranås med speciell inriktning på inredningar för kontor och offentlig miljö. Sverige är huvudmarknad, men en växande andel av produktionen exporteras. Omsättning 1985: 264 mkr.

VD: Henrik Ros Fondens ägarandel: 23!ö

Ryd-Gruppen, Stockholm, är en koncern bestående av en fasad- och byggsystem-grupp, glasmästerier, glasgrossistföre tag och ett aluminiumprofilpressverk. Omsättning 1985 uppgick till ca 170 mkr

VD: Johan Sandström Fondens ägarandel: 46K

SwedeChrome i Malmö är ett under 1984 nybildat bolag, som uppför en anläggnim för produktion av ferrokrom med anlitan. de av plasmateknik. Anläggningen beräknas komma att tas i drift vid årsskifte' 1986/87. Bolaget har ett eget kapital p; ca 180 mkr.

VD: Göran Wahlberg Fondens ägarandel: 13?i

Mercurius Communication Mercom AB är ett datakommunikationsföretag i Stockholm med speciell inriktning på internationell blomsterförmedling (Interflora). Övriga ägare är företagsledningen och Förvaltnings AB Spiran.

Utöver dessa företag ingår bland fondens placeringar i onoterade värdepapper nom 8,4 mkr av ett icke noterat konvertibelt förlagslån emitterat av AB Bahco.

Skr. 1985/86: 164

FEM AR I SIFFROR

(Mkr där ej annat anges. Avrundningar till heltal, utom betr räntesatser.)

1981 1982 1983 1984 1985

Tillskott av grundkapital under året D:o ackumulerat

Grundkapital vid årets slut, nuvärde (uppindexerat med konsumentprisindex) Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden Köp av värdepapper under året Försäljningar av värdepapper under året, marknadsvärden

Nettoplaceringar under året, marknadsvärden Placeringar i nyemissioner

Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaffningsvärden

Värdepappersportfölj vid årets slut, marknadsvärden

Antal företag i portföljen vid årets slut, st (varav icke börsnoterade) Aktieutdelningar och ränteintäkter Realisationsvinster/förluster, netto Värdeändring i portföljen Överföring till första-tredje AP-fonden Effektiv avkastning, %

150		150	150	150	-
1.400	1	.550	1.700	1.850	1.850
2.345	2	.726	3.132	3.545	3.743
1.613	1	.916	3.076	3.728	4.122
2.362	3	.868	6.369	6.115	8.184
kil		565	1.922	1.376	1.510
368		423	1.967	1.316	1.415
109		142	-46	60	95
57		91	168	140	65

1.432 1.702 2.636 3.109 3.484

2.181	3.654	5.930	5.496	7.546
45	53	57	58	66
(3)	(9)	(11)	(16)	(20)
107	127	151	201	233
70	128	980	413	279
630	1.203	1.342	-906	1.675
-83	-98	-116	-103	-112
57	65	67	-5	38

Förändr av totalindex (Veckans Affärer), % Förändr av konsumentprisindex (1949r100), ?» Börsomsättning (aktier A:I + A:II) Nyemissioner och nyintroduktioner på marknaden, plac i Sverige

Nyemissioner och nyintroduktioner på marknaden, plac i utlandet

Antal noterade bolag vid årets slut, st Nyemissionsränta för ind.obligationslån, %

+58 +36 +65 -12 +25

9 10 9 8 6

18.500 29.100 75.800 70.700 83.300

1.658 3.376 7.089 9.199 1.966

798	150	3.904	371	-
130	141	179	232	242
14,75	13,5	12,75	11,5	12,5
-15	-14,5	-13,75	-13	-13,5

DEFINITIONER:

Grundkapitalet; summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett aktiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp med förändringen i konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitaletz grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital+balanserade vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den "dolda reserven" i värdepappersportföljen.

Skr. 1985/86: 164

överföringen till 1-3 AP-fonderna motsvarar pensioneringssystemets "utdelning" från fjärde AP-fonden. Under den tid tabellen omfattar har två olika regler tillämpats. För åren 1981-83 skulle fonden betala 80 % av aktieutdelningar + ränteintäkter - förvaltningskostnader. För åren 1984 och 1985 betalar fonden 3 K på det uppindexerade grundkapitalet.

Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringarna anger då hur mycket pengar som netto disponerats för köp resp frigjorts genom försäljningar.

Värdeändring i portföljen visar hur mycket den "dolda reserven" förändrats under året på grund av orealiserade kursvinster/kursförluster.

Effektiv avkastning på värdepappersförvaltningen har mätts på följande sätt: Aktieutdelningar + räntor på lån ± realisationsvinstnetto ± värdeändring i portföljen, allt ställt i relation till marknadsvärdet på värdepappersportföljen vid årets början.

Noterade bolag avser här antalet bolag på A:I och A:Il-listorna samt OTC-listan.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 55