med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80

Proposition 1979/80:25

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:25 Regeringens proposition

1979/80:25

med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80;

beslutad den I november 1979.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar INGEMAR MUNDEBO

JAN-ERIK WIKSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för innevarande budgetår.

De anslag som begärs uppgår till ca 1 239 milj. kr., varav drygt 625 milj. kr. på driftbudgeten pch ca 613 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå tiU vissa energibesparande ätgärder inom bostadsbeståndet m.m. samt FN-styrkors verksamhet utomlands. De största anslagen på kapitalbudgelen avser anskaffning av ny tågfärja samt särskilda investeringar i järnvägsanläggningar i Norrbottens län.

1    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 25

Prop. 1979/80:25                                                                     2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-11-01

Närvarande: statsrådet Mundebo, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Adelsohn

Föredragande: stalsråden Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Adelsohn

Proposition med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten fbr budgetåret 1979/80

Statsråden föredrar förslag till rikdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Mundebo anför: I prop. 1979/80: 13 har regeringen föreslagit att 138 milj. kr. anvisas för lån till Volvo Flygmotor AB. 1 prop. 1979/80: 3 har regeringen föreslagit atl 50 milj. kr. anvisas för lån lill ett av Bofors helägt smidesbolag. I prop. 1979/80: 18 har regeringen föreslagit att 41,6 milj. kr. anvisas för medelstiUskott liU Studsvik energiteknik AB, m.m. Vidare har regeringen föreslagit att 6 milj. kr. anvisas till AB Asea-Atoms verksamhet. 1 prop. 1979/80:37 har regeringen föreslagit att 35 mrlj. kr. anvisas till läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus, m.m. Regeringen har i prop. 1979/80:41 föreslagit att 25 milj. kr. anvisas som statskredit till Turkiel. De ytteriigare medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80. SkuUe anslagsframställningar därutöver på tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar all genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Prop. 1979/80:25                                                      3

Regeringen förordnar atl de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1- 13.

Prop. 1979/80:25

Bilagu 1

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET                       PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1979-11-01

Föredragande: statsrådet Wikström

Anmälan till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 1. Polishus m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten anvisats ett investeringsanslag av 10,4 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av ca 107 milj. kr. under anslaget.

Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för i första hand polisen samt kostnader för inlösen av polishus som har uppförts efter kommunala eller enskilda åtaganden.

Medelsförbrukningen under anslaget för redan beslutade byggprojekt har för budgetåret 1979/80 beräknats lill 135 milj. kr. Tillgängligt på anslaget finns avmndat 117,5 milj. kr. varför ett tilläggsanslag på avrundat 17,5 milj. kr. erfordras.

Med hänvisning till vad jag har redovisat i det föregående förordar jag att 17,5 milj. kr. utöver tidigare anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Polishus m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa eU investeringsanslag av 17500000 kr.

[2] 3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett invesleringsanslag av 20 milj. kr. Behållningen under anslaget var vid ingången av budgetåret ca 10,3 milj. kr.

Från anslaget bestrids utgifter för större byggnadsföretag inom kriminalvården.

I beslut den 12 oktober 1978 uppdrog regeringen ål byggnadsstyrelsen

Prop. 1979/80:25                                                                      6

att i samråd med kriminalvårdsstyrelsen projeklera en lokalanstalt för 30 intagna i Umeå. Byggnadsstyrelsen redovisade i maj 1979 sysiemhandling-ar för nybyggnaden och hemställde om uppdrag att utföra arbetena inom en kostnadsram av 21,5 milj. kr. i prislägel den I april 1979. I avvaklan på att objektet skulle kunna anmälas för riksdagen uppdrog regeringen i beslut den 5 juli 1979 åt byggnadsstyrelsen atl inom en kostnadsram av 4,5 milj. kr. utföra vissa förberedande arbeten för nybyggnaden. Kostnaderna för arbetena skulle förskottsvis belasta den i investeringsplanen under investeringsanslaget Byggnadsarbeten för statlig förvaltning uppförda koslnadsramen Diverse objekl (jfr prop. 1975: 1 bil. 9 s. 143, FiU 1975: 2, rskr 1975:64).

Jag förordar att en lokalanstalt i Umeå får ulföras inom en kostnadsram av 21,5 milj. kr. enligl följande investeringsplan.

Investeringsplan (I OOO-tal kr.)

Byggnadsobjekt

Koslnadsram Medelsförbmkning
79-04-01   ------------------

Faktisk l.o, m. 79-06-30

Beräknad för

79/80

80/81

Byggstart år-mån

Färdigställande år-mån

Umeä (lokalanstali)   21500

1208

9000

9000

79-09

81-03

För vissa objekl som upplagils i gällande investeringsplan kommer medelsförbrukningen under innevarande budgetår att bli större än som beräknades i statsbudgeten. Jag beräknar den sammanlagda medelsförbrukningen - inkl. utgifterna forden föreslagna lokalanstalten i Umeå - till ca 51,5 milj. kr. Behovel av ytterligare medel under innevarande budgetår uppgår alltså till 21 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen atl beslula om utförande av en lokalan-stall i Umeå inom den kostnadsram som jag har förordat i det föregående,

2.    till Vissu byggnudsurbelen för kriminulvården pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa elt investeringsanslag av 21000000 kr.

Prop. 1979/80:25                                                      7

Bilugu 2

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET             PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-n-OI

Föredragande: statsrådet Burenstam Linder

Anmälan till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE HUVUDTITELN

H. Övrig verksamhet

[I] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk mililär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 19.56/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956:539). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.

Medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkomas verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt — fr.o.m. den 1 juli 1967 - för observatörer i FN-tjänst anvisades budgetåren 1965/66-1971/72 under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. Fr.o.m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkomas verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 1 144265000 kr. på tilläggsstat och tilläggsbudget. Därav har 75 milj. kr. anvisats för att täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern, FN-styrkan i Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden januari-juni 1979 samt för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1978/79:125 bil. 3, FöU 1978/79:26, rskr 1978/ 79:332).

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN. Intill den 1 juli 1979 har frän FN influtit 533 509379 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f n. till  112 727381 kr. Ersättningar som

Prop. 1979/80:25                                                                     8

flyter in från FN tillgodoförs slalsbudgelens inkomstlilel Övriga diverse inkomsler.

FN har inle förlängl mandalet för sin fredsstyrka i Mellersta Östern efter den 24 juli 1979 men har begärt att en svensk FN-styrka på 320 man skall stanna kvar i Mellersta Östern under ytterligare ca sex månader för att underlätta tillbakadragandet av fredsstyrkan.

Genom beslut i augusti 1979 förordnade regeringen att högst 320 man skulle ställas till FN:s förfogande för tjänstgöring i Mellersta Östem under ca sex månader. Utgifterna beräknas till ca 3,1 milj. kr. för månad eller för liden juli-december 1979 sammanlagt 18,5 milj. kr.

Genom beslut i juli 1979 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 december 1979. Utgifterna beräknas till ca 5.3 milj. kr. för månad eller för tiden juli-december 1979 sammanlagt 31,5 milj. kr.

En allmän medelsreserv av 3 milj. kr. bör beräknas med hänsyn lill eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av konlingentema.

Antalet observatörer i FN-ljänsl uppgick den 1 juli 1979 till 42. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till 633000 kr. för månad eller för tiden juli-december 1979 sammanlagt 3,8 milj. kr.

Vid utgången av juni 1979 kvarstod en behållning på ca 454000 kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet ulomlands.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östern och på Cypern och för observatörer uppgår alltså till (18500000-1-31 500000-t-3 000 000-H 3 800000-454000) avrundat 56,5 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas uianför utgiftsramen för det militära försvarel.

Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigl all även i fortsättningen förskottsvis täcka utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget lill oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-slyrkors verksamhet ulomlands. Frågan om deras täckning bör fä las upp senare.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 56500000 kr.

[2] H 10. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953; 234 anvisade riksdagen (SU 1953: 1%, rskr 1953:431) på lilläggsstal 1 till riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskon-tingenten i Korea.

Den svenska repalrieringskonlingenlen upplöstes efter slutfört uppdrag den 1 mars 1954. Övervakningskonlingentens uppdrag står alltjämt kvar

Prop. 1979/80:25                                                                    9

men personalen har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot omkring 90 personer år 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhel har riksdagen under anslaget Svenska övervakningskontingenlen i Korea, fr. o. m. budgetåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenlen i Korea, efter förslag av Kungl. Maj:t anvisat sammanlagt 27 620000 kr. (]{r senast prop. 1978/ 79:25 bil. 3, FöU 1978/79: 10, rskr 1978/79:96). Hittills har alltså anvisals 32620000 kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som anvisades senast beräknades täcka utgifterna för kontingentens verksamhet t.o.m. juni 1979.

Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamhelen bör emellertid beräknas för liden t.o.m. utgången av budgetåret 1979/80. Jag anser alt kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 137 500 kr. för månad. Vid utgången av budgetåret 1978/79 kvarstod en behållning på ca 246 500 kr. under anslaget. Anslagsbehovet för budgetåret 1979/80 uppgår därf"ör lill (I 650000-246500) avrundat 1,4 milj. kr.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1979/80 måste betraktas som ungefarlig med hänsyn till svårighetema att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en avveckling av kontingentens verksamhel. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om att täcka utgifter som bestrids på detta sätt bör få tas upp senare.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Övervakningskontingenlen i Korea på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa etl reservationsanslag av 1400000 kr.

KAPITALBUDGETEN

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

[3] 1. Statens datamaskinfond: Försvarets delfond: Anskaffning av datamaskiner. Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisats ett investeringsanslag av 14,8 milj. kr. Under anslaget fanns den 1 juli 1979 en behållning av 3 019000 kr. För budgetåret 1979/80 har beräknats en medelsförbrukning av 14,8 milj. kr.

I prop. 1978/79: 100 (bil. 7 s.85 och 305) anmälde min företrädare alt ett ställningstagande till  att  anskaffa  dalamaskinutrustning för försvarets

Prop. 1979/80:25                                                                    10

forskningsanstalt borde anslå lill dess alt del fanns underlag för anskaffningen.

Regeringen har i juni 1979 bemyndigat statskontoret atl ingå avtal om köp av en datamaskin till försvarets forskningsanstalt inom en kostnadsram av 1,5 milj. kr. exkl. mervärdeskatt. Jag förordar att för detta ändamål I 810000 kr. (inkl. mervärdeskatt) anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår. 1,2 milj. kr. av beloppel bör inte belasta utgiftsramen för det mililära försvarel. Jag hemställer atl legeringen föreslår riksdagen

att till Slutens duiumasklnjönd: Försvarets delfond: Anskuffning uv duiamuskiner på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa elt investeringsanslag av 1 810000 kr.

11

Bilugu 3

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-11-01

Föredragande: statsrådet Holm

Anmälan tiU tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[I] Lån till Lewi Pethrus Stiftelse för filantropisk verksamhet. Något anslag för detta ändamål finns inle uppfört på statsbudgeten för budgetåret 1979/ 80.

Stiftelsen har ansökt om medel för upprustning av stiftelsens fastighet, del s. k. Nalenpalatset i Slockholm. Fasligheten är centrum för stiftelsens riksomfattande verksamhet samt för vård och rehabilileringsverksamhel i Stockholm.

Föredrugunden

Den av stiftelsen bedrivna verksamheten har ur vårdsynpunkt intressanla inslag och utgör ett vikligl lillskott till socialvården och rehabiliteringen av missbrukare. Det s. k. Nalenpalatset används numera som centrum för stiftelsens riksomfattande verksamhel. 1 fastigheten bedrivs också en omfaUande hjälpverksamhel bl.a. för rehabililering av alkohol- och narkolikaskadade personer. Slifldsen harar 1978 förvärval fastighelen för etl belopp av I inilj. kr. och har påbörjat en omfattande renovering som i en första etapp har koslat ca 3,6 milj. kr. För att bidra lill alt täcka vissa kostnader för att slutföra upprustningen av fastighelen bör stiftelsen beviljas ett ränte- och amorleringsfritt lån av statsmedel. För ändamålet bör därför anvisas I milj. kr. på tilläggsbudget lill slatsbudgelen för budgetåret 1979/80. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Lån llll Lewi Pethrus Stiflelse för filuntropisk verksumhet på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa

ett invesleringsanslag av I OOOOOO kr.

Prop. 1979/80:25                                                                    13

Bilugu 4

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-11-01

Föredragande: statsrådet Adelsohn

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

SJÄTTE HUVUDTITELN

B. Vägväsendet

[1] B 3. Byggande av statliga vägar. Under rubriken Byggande av statliga vägar har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 900 milj. kr., alt avräknas mot automobilskattemedlen.

Under år 1978 upptäcktes betydande skredrisker vid väg 968 i Alafors, Ale kommun i Älvsborgs län. För att trygga den allmänna vägens fortbestånd infördes hastighetsbegränsning till 30 kilometer per timme. Vidare skedde en uppdämning av Sköldsån. Därigenom kunde på kort sikl jordmassorna stabiliseras och även fyra inlilliggande fastigheters säkerhet garanteras. Geotekniska kontrollmätningar av markrörelser har fortlöpande genomförts. Genom regeringens (kommundepartementet) beslut den 15 februari 1979 gavs länsstyrelsen i Älvsborgs län i uppdrag att följa genomförandet av de stabiliseringsåtgärder som planerades av vägförvaltningen i länet. Länsstyrelsen har den 11 september 1979 lämnat delredovisning av uppdraget.

Vägförvaltningen har under sommaren och hösten 1979 genomfört markarbeten intill väg 968 bestående av i huvudsak kulvertering av Sköldsån samt flyttning av massor saml vissa arbeten på berörda fastigheter. Kostnaderna för arbetena har uppgått till ca 2,5 milj. kr. Med hänsyn till att medel för dessa arbeten inte har anvisats tidigare bör de nu tas upp på tilläggsanslag.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

Prop. 1979/80: 25                                                                   14

au till Byggunde av slutliga vägar på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ell reservarionsanslag av 2500000 kr., all avräknas mol automobilskattemedlen.

[2] B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. Under denna rubrik har pä

statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp elt reservationsanslag av 198,5 milj. kr., atl avräknas mol automobilskallemedlen.

L.änsslyrelserna i Kalmar, Krisiianslads och Malmöhus län har var för sig hemställt om extra medelstilldelning för alt läcka merkoslnaderna för vinterväghållningen på enskilda vägar med slatsbidrag. Under den gångna vintern drabbades länen av ett flerlal svåra snöoväder som fick lill följd all vägarna helt blockerades. Den enskilda väghållningen drabbades av belydande koslnadsökningar i förhållande lill normalkostnaden för vinterväghållningen. I Malmöhus län uppgick exempelvis enligl länsstyrelsens redovisning väghållarnas koslnader för vinlerväghållningen lill i medeltal 5.6 gånger normalkostnaden.

Statens vägverk har granskat framställningarna från länen. Länsstyrelsen i Kristianstads län har ansökt om 1 889000 kr., vilket ulgör 70% av beräknade kostnader. Länsstyrelsen i Malmöhus län har ansökt om 3 150000 kr., vilkel utgör 85% av beräknade koslnader. Framställningen från Kalmar län innehåller ansökningar från Mönsterås. Borgholms och Mörbylånga kommuner om största möjliga statsbidrag för all läcka kommunernas kostnader för vinterväghållningen.

Enligl min mening bör länen erhålla lika täckning för de extra kostnaderna. Del innebär alt statsbidrag bör utgå med högst 70% pä de redovisade merkostnadema utöver normalkostnaden för vinlerväghållningen på det enskilda statsbidragsberättigade vägnätet.

Det sammanlagda medelsbehovet för att bidrag till merkostnaderna skall kunna utgå till den enskilda väghållningen i de tre länen utgör med detta beräkningssätt 5 737000 kr. enligt följande fördelning:

Län	Kommun	Kr.	Kr.
Kalmar Kristianslads Malmöhus	Mönsterås Borgholms Mörbylånga	405000 523 000 331000 Summa kr.	1259000 1889000 2589000 5737 000

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrug till drift av enskildu vägur m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa eli reservarionsanslag av 5 737 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Prop. 1979/80:25 15

KAPITALBUDGETEN

1.  STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

C. Statens järnvägar

[3] 2. Anskaffning av ny tågfärja. 1 prop. 1978/79: 49 (NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115) om vissa varvsfrågor angav regeringen alt del under ett övergångsskede var nödvändigt att med arbetsmarknadspolitiska medel stödja varvens fortsatta drift för att skapa ökat rådrum för omställningen inom varvsindustrin. Detta angavs kunna ske genom tidigareläggning av statliga beställningar, bl.a. en av statens järnvägar (SJ) planerad beställning av en tågfärja.

1 beslut den 8 februari 1979 uppdrog regeringen åt SJ all upphandla en planerad tågfärja hos svenskt varvsföretag. Samråd skulle ske med nämnden för fartygskreditgarantier vid val av anbudsgivare och prövning av givna anbud. Upphandlingen skulle underställas regeringens prövning. 1 samband därmed skulle SJ redovisa den merkostnad som följer av tidigareläggningen av färjebeställningen vid svenskl varv och som föranleder behov av särskild kompensation.

I skrivelse den 23 april 1979 redovisade SJ upphandlingen och tillstyrkte därvid en beställning vid Svenska Varv AB - Öresundsvarvet - av en tåg-, bil- och passagerarfärja avsedd för lågfärjeleden Trelleborg-Sassnitz.

I beslut den 23 maj 1979 uppdrog regeringen åt SJ att fullfölja upphandlingen i enlighet med verkets redovisning. Vidare föreskrev regeringen, med anlitande av finansfullmakten, att SJ förskottsvis i avvaktan på särskild medelsanvisning fick bestrida utgifter med högst 72 milj. kr. för ändamålei, utöver vad som gäller för invesleringsanslaget Järnvägar m. m. Regeringen skulle senare ange vilken kompensation som skulle utgå.

Kontraktsprisel för färjan beräknas till ca 280 milj. kr., vartill kommer koslnader för bl. a. SJ:s egna leveranser till fartygsbygget och anpassning av tågfärjdäget i Trelleborg på sammanlagt 8 milj. kr. Färjan skall sättas in på leden Trelleborg-Sassnitz, där den skall ersätta lågfärjan Svealand, vilken SJ f. n. chartrar.

Betalningen av kontraktssumman till varvet delas upp i fyra lika stora rater, som infaller vid nedan nämnda tidpunkter;

rat I vid kontraktstecknande             = 1979   (ca 70 milj. kr. 1979/80)

rat 2 vid kölslräckning    = hösten 1980          (ca 70 milj. kr. 1980/81)

rat 3 vid sjösättning       = våren 1981            (ca 70 milj. kr. 1980/81)

ral 4 vid leverans            = hösten 1981          (ca 70 milj. kr. 1981/82)

SJ har i sin nämnda skrivelse den 23 april 1979 redovisai de merkostnader som uppkommer lill följd dels av att beställningen tidigareläggs, dels att den läggs ut vid ett svenskt varv. Merkostnaden för tidigareläggningen

Prop. 1979/80:25                                                                    16

jämfört med SJ:s ursprungliga färjeanskaffningsplaner har beräknats till 70 milj. kr. Merkostnaden för atl lägga beställningen vid svenskt varv jämfört med annat västeuropeiskt varv har bedömts till 90 milj. kr. Den lolala merkostnaden uppgår således lill 160 milj. kr.

Eftersom de medel som fordras för upphandlingen inte kan rymmas inom SJ:s ordinarie investeringsramar, förordar jag alt etl särskilt anslag för detla ändamål tas upp på statsbudgeten och ställs till SJ:s förfogande i den takt som betalningen skall ske. Anslaget bör få disponeras under Ire år. För alt kompensera SJ för de merkoslnader som upphandlingen ger upphov till kommer chefen för budgetdepartementet i senare sammanhang all föreslå alt ett avskrivningsanslag om 160 milj. kr. ställs till SJ:s förfogande i samma relativa takt som betalningarna sker.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all lill Anskaffning uv ny tägfärju på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av 288000000 kr.

[4] 3. Särskilda investeringar i järnvägsanläggningar i Norrbottens län. I

beslul den 22 febmari 1979 uppdrog regeringen åt SJ att efter samråd med arbetsmarknadsverket, länsstyrelsen i Norrbottens län samt i förekommande fall Luossavaara-Kiimnavaara Aktiebolag inom en ram av 250 milj. kr. inventera och föreslå sysselsättningsfrämjande åtgärder inom Norrbottens län i form av investeringar i SJ:s fasta anläggningar. Uppdraget har tidigare redovisats för riksdagen i prop. 1978/79: 127 (bil. 3, TU 1978/79; 16, rskr 1978/79; 274) om ålgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten. Regeringen angav därvid alt de ålgärder som kunde bli aktuella med anledning av SJ;s redovisning, torde få finansieras med finansfullmakten i avvaktan på att ställning kan tas till den slutliga finansieringen.

I skrivelse den 30 mars 1979 lämnade SJ den begärda redovisningen.

I beslul den 3 maj 1979 medgav regeringen att SJ inom en ram av 250 milj. kr. fick genomföra sysselsättningsfrämjande åtgärder inom Norrbottens län i huvudsaklig överensstämmelse med SJ:s förslag. Vidare föreskrev regeringen, med anlitande av finansfuUmakten, att SJ förskottsvis i avvaktan på särskild medelsanvisning fick bestrida utgifter med högsl 20 milj. kr. för ändamålet, utöver vad som gäHer för investeringsanslaget Järnvägar m.m. Regeringen skulle senare ange vilken kompensation som skuUe utgå.

Bland de investeringar som sålunda planeras inom ramen för de 250 milj. kr. ingår fiera stora arbeten på Malmbanans olika delar. Del största avser en upprustning av sträckan Gällivare-Kiruna till en banslandard som bl. a. medger att den största tillåtna axellasten kan höjas från 20 till 25 lon.

Prop. 1979/80:25                                                                   17

Tillsammans med vissa broombyggnader, förstärkning av kontaklledning-en m. m. beräknas uppmstningen av denna sträcka kosta ca 185 milj. kr. På Malmbanans södra del mellan Luleå och Gällivare kommer en del broar och bangårdar att byggas om, vilkel tillsammans med en ombyggnad av verkstaden i Not viken beräknas kosta ca 25 milj. kr. På Malmbanans norra del mellan Kiruna och Riksgränsen ingår vissa byggnadsarbeten och en komplettering av elförsörjningen till en sammantagen kostnad av ca 20 milj. kr.

SJ har i nämnda skrivelse den 30 mars 1979 förklarat sig bereti atl förränta 55 milj. kr. av det totala investeringsbeloppet 250 milj. kr.

Eftersom de medel som fordras för sagda investeringar inte kan rymmas inom SJ:s ordinarie investeringsramar, förordar jag att ett särskilt anslag för detta ändamål tas upp på statsbudgeten och ställs till SJ:s förfogande i den takt som utbetalningarna sker. Anslaget bör få disponeras under sex år räknat fr. o. m. innevarande budgetår. På sedvanligt sätt bör en tioprocentig marginal beräknas. Eftersom investeringama inte beräknas kunna ge full förräntning kommer chefen för budgetdepartementet i senare sammanhang att föreslå att ett avskrivningsanslag om 195 milj. kr. ställs till SJ:s förfogande i den takt som åtgärderna genomförs.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Särskilda Invesleringar i järnvägsanläggningar i Norrbottens län på tillläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av 275000000 kr.

D. Luftfartsverket

[5] 1. Flygplatser m.m. Riksdagen beslöt år 1975 att Kalmar flygflottilj, F 12, skall läggas ned (prop. 1975:75, FöU 1975: 14, rskr 1975: 172). 1 propositionen uttalade föredragande departementschefen att han förutsatte att den civila flygtrafiken i Kalmar skulle kunna bedrivas på ett för regionen tillfredsställande sätt, även om den militära verksamheten vid F 12 avvecklas. Nedläggningen av flottiljen påbörjades den I oktober 1979.

Mol bakgrund härav gav regeringen i maj 1978 luftfartsverket i uppdrag att i samråd med chefen för flygvapnet och Kalmar kommun vidta behövliga åtgärder för bedrivande av civil flygtrafik på Kalmar flygplats. Åtgärderna skulle vara av övergångskaraktär intill beslut fattats med anledning av förslag av kommittén med uppdrag att göra en utredning av vissa frågor beträffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik m.m. (lufttransportutredningen). Huvuduppgiften för utredningen är att med utgångspunkt i en översiktlig analys av det inrikes flyglinjenätel föreslå en lämplig flygplatsstruktur som i första hand tillgodoser kraven på tillfredsställande interregionala flygtransporter. 2   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 25

Prop. 1979/80: 25                                                                   18

Luftfartsverket svarar f. n. för den civila trafiken på Kalmar flygplats. Flygplatsen trafikeras av Linjeflyg med jetflygplanet Fokker F-28. Den inrikes linjefarten på Kalmar flygplats ökade under perioden 1966-1970 från 28 500 till 43 300 ankommande och avresande passagerare, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig ökning med 9%. Under perioden 1971-1975 minskade passagerarfrekvensen något men ökade åter från 1976 för att år 1978 uppgå till ca 57 000 ankommande och avresande passagerare. Antalet flygplansrörelser ökade med i genomsnitt 1,5% per år under perioden 1965- 1970 och med 4,0% per år under perioden 1970-1978.

Enligt luftfartsverkets nuvarande prognoser beräknas den inrikes trafiken på Kalmar flygplats öka till 65 000-75 000 ankommande och avresande passagerare år 1980, vilket innebär en något snabbare ökning än för riket som helhel.

Efter flottiljens nedläggning den 1 oklober 1979 kommer Kalmar flygplats för flygvapnets räkning att dels fungera som militär övningsflygplats förvaltad av Blekinge flygflottilj (F 17), dels utgöra slart- och landningsplats för de flygplan av typ J35 på vilka översynsarbeten skall utföras vid den på Kalmar flygplats belägna verkstaden. Verkstaden kommer enligl gällande planer att avvecklas före utgången av år 1982.

Luftfartsverket har studerat två altemativa lösningar vad gäller den fortsatta civila trafiken på flygplatsen. I det ena alternativet förutsätts fortsatt användning av start- och landningsbana 05/23 medan det andra alternativet innebär överflyttning av den civila flygtrafiken till bana 16/34.

En sammanvägd bedömning av de olika krav som ställs från bl.a. operativ, säkerhets- och miljösynpunkt ger enligl verket vid handen att en överflyttning av den civila trafiken lill bana 16/34 är gynnsammare än fortsatt trafik på bana 05/23. En överflyttning av den civila trafiken lill bana 16/34 överensstämmer med av luftfartsverket i samarbete med olika intressenter framtagna planer för flygplatsens långsiktiga utveckling. En överflyttning är också att föredra med hänsyn till kommunens utbyggnadsplanering.

Beträffande de ekonomiska konsekvensema konstaterar verkel atl fortsatt användning av bana 05/23 för civil trafik skulle kräva omfattande investeringar. En överflyttning till bana 16/34 kräver också vissa investeringar. Sammantaget bedömer verket dessa vara mindre omfattande än erforderliga investeringar på bana 05/23. I sammanhanget bör också beaktas att den militära flygverksamheten även i fortsättningen skall utnyttja bana 16/34. Flygvapnet har dessutom för avsikt att göra viss upprustning av banan.

Mot bakgrund härav föreslår luftfartsverket att planeringen av flygplatsens fortsatta användning skall inriklas på att före utgången av år 1982 överflytta den civila flygtrafiken från bana 05/23 till bana 16/34.

För fortsaU drift av flygplatsen och för att överflyua trafiken tiH bana 16/ 34 krävs enligt luftfartsverket investeringar om totalt ca 16,9 milj. kr. I

Prop. 1979/80: 25                                                                   19

koslnaden ingår bl.a. investeringar i fältanläggningar, ny inflygningsbe-lysning samt nytt instrumentlandningssyslem.

Luftfartsverket förutsätter att under övergångsperioden erforderliga invesleringar finansieras på sedvanligt sätt. Enligt gällande regler för kommunernas finansiella medverkan i flygplatsinvesteringar m.m. har den kommunala finansieringsandelen för investeringar under övergångsperioden beräknals lill ca 6,2 milj. kr. Av de totala investeringsulgifterna beräknas ca 2,3 milj. kr. falla på budgetåret 1979/80, varav ca 1,6 milj. kr. utgör statlig andel.

Luftfartsverket hemställer vidare om att ett anslag om 2 milj. kr. för budgeiårel 1979/80 anvisas för merkostnader för övergångsvis drift av Kalmar flygplats.

Slalens planverk, chefen för flygvapnet, chefen för luftfarlsinspek-lionen, länsslyrelsen i Kalmar län, Kalmar kommun och Linjeflyg AB har avgell yttrande över luftfartsverkets förslag lill dispositionsplan för de civila anläggningarna på Kalmar flygplats. Samtliga remissinstanser lillslyrker förslaget om en överflyttning av den civila flygtrafiken till bana 16/ 34. Vissa remissinstanser framhåller betydelsen av att även ett nytt stationsområde byggs.

Lufttransportulredningen har också avgivit yttrande över luftfartsverkets förslag till övergångsåtgärder på Kalmar flygplats. Utredningen, som enligl direktiven har att utgå ifrån att flygplatssystemet även fortsättningsvis skall drivas enligt affärsverksprincipen, anser — i syfte att handlingsfriheten skall bibehållas - att de åtgärder som nu behövs för att den civila trafiken skall kunna upprätthållas bör vidtas.

Föredrugunden

Enligt luftfartsverket och samtliga remissinstanser måste vissa åtgärder vidlas på Kalmar flygplats för att den civila flygtrafiken skall kunna upprätthållas när Kalmar flygflottilj läggs ned. Med hänsyn till angelägenheten av att den civila regelbundna inrikestrafiken på Kalmar flygplats kan fortgå utan avbrott förordar jag atl de föreslagna åtgärderna vidtas. Investeringskostnaderna har beräknats till totalt 16,9 milj. kr. varav statlig andel 10,6 milj. kr. För innevarande budgetår bör på tilläggsbudget I anvisas 1,6 milj. kr. för ändamålei.

Med hänsyn lill att lufttransportutredningen f. n. överväger de luftfarts-politiska riktlinjerna bör de föreslagna investeringarna betraktas som övergångsåtgärder. Investeringskostnaden bör vidare, i avvaktan på utredningens förslag, fördelas mellan stal och kommun enligt nuvarande regler.

Luftfartsverket har även hemställt om ersättning om 2 milj. kr. för innevarande budgetår för merkostnader för övergångsvis drift av Kalmar flygplats. Den ekonomiska målsättningen för luftfartsverket innebär krav på full täckning av verkets tolala kostnader. Då var och en av de statliga flygplatserna ingår i ett integrerat system har kostnadstäckningskravet

Prop. 1979/80:25                                                                   20

bestämts atl gälla verksamheten i dess helhet. Jag är därför inte beredd all nu tillstyrka luftfartsverkets förslag om bidrag lill driften av Kalmar flygplats. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Flygpluiser m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av 1 600000 kr.

VI.  FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[6] Bemyndigande att teckna borgen för lån m.m. I skrivelse den 28 juni 1979 har televerket hemställt om att få teckna borgen för lån till SOS Alarmering AB, SOSAB, intill elt belopp om 25 milj. kr., vilket innebär en höjning av verkels nuvarande borgensåtagande med 12,5 milj. kr.

SOSAB, som är samägt av televerket. Svenska kommunförbundet och landstingsförbundet bildades efter beslut av riksdagen i december 1972 (prop. 1972:129, TU 1972:20, rskr 1972:329). Riksdagen beslöt därvid bl.a. att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna det konsortialavtal om bildande av bolaget som träffats mellan parterna. SOSAB:s aktiekapital som f. n. uppgår till 2 milj. kr., innehas till 50% av televerket och lill 25 % av vartdera Svenska kommunförbundel och landslingsförbundet. Bolaget har till uppgift att genom samordning av samhällets alarmeringsfunktioner möjliggöra snabba och effektiva hjälpinsatser. För ändamålet bygger och driver bolaget alarmeringscentraler, vilka i ett fullt utbyggt skede kommer att uppgå till 20 st. F.n. är 15 centraler i drift och resterande del av alarmeringsnätet planeras vara utbyggt år 1981.

I prop. 1972: 129 anförde dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet att parterna skulle sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt använda den tekniska utmstning som fanns på de s. k. SOS-centralema och på primär- och landstingskommunala alarmeringscentraler. Detta beräknades medföra att bolagets kapitalbehov skulle kunna begränsas till ca 20 milj. kr. Parterna var också överens om att bolaget skulle ha ett begränsat aktiekapital för att minimera de direkta kapitaltillskotten från delägarna. Parterna förband sig att utöver aktieteckning vara beredda atl teckna borgen för lån till bolaget intill ett högsta belopp av 25 milj. kr., varvid varje part skulle svara för så stor del av borgensåtagandet som motsvarar andelen av aktiekapitalet. Televerkets borgensåtagande maximerades därmed till 12,5 milj. kr. och Kungl. Maj:t föreslog riksdagen att medge att televerket bemyndigades slälla borgen för lån till bolaget intill detta belopp. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen.

Av flera skäl har nu gränsen för borgensåtagandet visat sig vara alllför snäv. Den allmänna kostnadsstegringen, utvecklingen av ny teknik och oförutsedda ökningar av organisationskostnaderna har väsentligt förändrat de kostnadsberäkningar som förelåg år 1972. Ylterligare en bidragande

Prop. 1979/80:25                                                                   21

orsak till ökade koslnader är all bolaget inte har kunnat utnyttja befintliga radioulrustningar i så slor utsträckning som planerats. Bolagets behov av extern upplåning kommer av dessa skäl att öka under de närmaste åren ulöver vad som förutsattes då bolagel bildades. Enligt SOSAB:s flerårsplan för anskaffning av erforderligt kapital för den fortsatta uppbyggnaden av verksamheten kommer kapitalbehovet att redan i slutet av år 1979 översliga parternas sammanlagda borgensåtaganden. Kapitalbehovet beräknas under åren därefter atl komma atl uppgå till högst 37 milj. kr. Med hänsyn till uppkommande oförutsedda behov har bolagel hemställt hos ägarna om att borgensåtagandena utsträcks till 50 milj. kr. Televerket har därefter hemställt hos regeringen om bemyndigande att ställa borgen intill halva detta belopp. Verket förutsätter att konsortialavlalet ändras i enlighet härmed.

Jag har ingen erinran mot att leleverkel bemyndigas att öka sitt borgensåtagande i enlighet med verkels förslag. Riksdagens medgivande härtill bör inhämtas. Regeringen bör även inhämla riksdagens bemyndigande att godkänna den ändring av konsortialavlalet som erfordras på grund av det ökade borgensåtagandet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    medge all televerket bemyndigas teckna borgen för lån till SOS Alarmering AB intill etl belopp av 25 000000 kr.,

2.    bemyndiga regeringen att godkänna den ändring av konsortialavlalet mellan televerket. Svenska kommunförbundet och landstingsförbundet som erfordras på grund av det ökade borgensåtagandet.

Prop. 1979/80: 25                                                                   23

Bilugu 5

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-11-01

Föredragande: stalsrådel Mundebo

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ÅTTONDE HUVUDTITELN

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1] 8 8. Inredning av byggnader for statlig förvaltning. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 12 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av ca 14,4 milj. kr. under anslagel. Från anslaget bestrids utgifter bl. a. för inredning och till lokalerna knulen ulrustning som behöver anskaffas i samband med omlokaliseringen av statlig verksamhet. Enligt bemyndigande av riksdagen får regeringen besluta om beställning av viss inredning och ulrustning i avvaklan på all kostnadsramar redovisas för riksdagen (jfr prop. 1976/ 77: 100 bil. II, FiU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 169). Bemyndigandet gäller i de fall riksdagen har beslutat om det byggnadsobjekt för vilket inredningen eller utrustningen är avsedd. Redovisning av beslut om beställning av inredning eller utrustning som har fattats med stöd av detta bemyndigande lämnas normalt i samband med redovisningen av förslag till nya eller ändrade kostnadsramar.

Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till nya kostnadsramar för inredning och utrustning till byggnader för statlig förvallning. För de förslag till nya kostnadsramar som med hänsyn till bl.a. föreliggande tidplaner bör behandlas nu kommer jag att lämna en redogörelse i det följande.

STOCKHOLM

Ulruslning för om- och nybyggda lokaler för regeringskanshet i Södra Klara. En redogörelse för nu pågående om- och nybyggnadsarbeten för regeringskansliet i Södra Klara har lämnats senast i prop. 1977/78: 100 (bil.

Prop. 1979/80:25                                                                   24

II, FiU 1977/78:23, rskr 1977/78:229) och prop. 1978/79:25 (bil. 6. FiU 1978/79: 13, rskr 1978/79:80). Genom beslul den 16 seplember 1976 uppdrog regeringen åt byggnadsslyrelsen atl i nära samverkan med departementens organisationsavdelning svara för samordning av planeringen av ulrustning för de ny- och ombyggda lokalema för regeringskansliet i Södra Klara. Med uppdraget avsågs sådan ulrustning som är byggnadspåverkande eller som behövs för planerade lokaler som är gemensamma för flera departement. I beslutet föreskrevs vidare all ulrustningsnämnden för universitet- och högskolor (UUH) bör anlitas för projektering och upphandling av denna utrustning inom områden där nämnden besitter särskild kompetens.

Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till kostnadsramar som upptar sammanlagt 25.7 milj. kr. för ulrustning till de om- och nybyggda lokalerna i kvarteren Rosenbad, Tigem och Björnen. Därav har beräknats 9,7 milj. kr. för anskaffning av en ny telefonväxel med 3 700 anknytningar och 1,5 milj.kr. för dragning av ledningsnät för snabbtelefoner. Byggnadsstyrelsen avser alt efter ylterligare utredningsarbete återkomma med förslag till växelutruslning m. m. för det planerade snabbtelefonsystemet. Kostnaderna för installation av en rörpostanläggning har beräknals till 2,8 milj. kr. För A V-utrustning i gemensamma lokaler i berörda kvarter beräknas kostnaderna till 1,8 milj. kr. Övrig utmstning - bl. a. larmanläggningar, utrustning för intema transporter och godshantering, lokalvårdsutruslning samt utrustning för restauranger och pentryn - har kostnadsberäknats till sammanlagt 9,8 milj.kr.

Genom beslut den 26 april och den 13 september 1979 har regeringen bemyndigat byggnadsstyrelsen atl beställa delar av nämnda utrustning intill ett sammanlagt belopp av 3 865000 kr. Besluten avser sådan byggnadspåverkande utrustning för kvarteren Tigern och Björnen som bör upphandlas tillsammans med generalentreprenaderna för byggnadsarbete-

Föredruganden

Med Ulgångspunkt i de förslag som har redovisais av byggnadsslyrelsen förordar jag att följande nya kostnadsramar i 1 000-lal kr. förs upp i ulruslningsplanen för innevarande budgetår.

Utruslningsobjekt	Kostnadsram
	defi-	del-
	nitiv	ram
Stockholm
Om- och nybyggda lokaler för
regeringskansliel i Södra Klara:
telefonväxel m.m.		14000
övrig gemensam ulruslning	11000

Prop. 1979/80: 25                                                                  25

Under kostnadsramen för telefonväxel m. m. harjag beräknal medel för redovisade koslnader för ny telefonväxel med anknytningsapparaler. ledningsdragning för snabbtelefoner samt rörpostanläggning.

Jag förordar atl de utgifter som hänger samman med de nu redovisade utrustningsobjekten får bestridas av tillgängliga medel under detla reservationsanslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.  bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av viss utrustning för byggnader för statlig förvaltning inom de kostnadsramar somjag har förordat i del föregående.

2.  godkänna vad jag har förordal i det föregående angående bestridande av utgifterna för viss ulrustning av byggnader för statlig förvallning.

KAPITALBUDGETEN

11. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[2] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 400 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av 150.9 milj. kr. under anslaget. Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet i den mån medel inte har anvisats under annat investeringsanslag. För byggnadsobjekt som beräknas kosla mer än 2 milj. kr. förs separala kostnadsramar upp i den investeringsplan, som finns upptagen under anslaget. Följande byggnadsobjekt bör med hänsyn till tidplanen för arbetena nu redovisas för riksdagen.

Stockholm. Ombyggnad för driftcentral m.m. i kv. Cephalus. Byggnadsstyrelsen har redovisai att riksdagen avser att anlita styrelsen för drift och skötsel av de om- och nybyggda lokalema för riksdagen på Helgeandsholmen och i Gamla stan. Med hänvisning främsl till de utökade arbetsuppgifter detta förvänlas medföra, har slyrelsen föreslagit att den nuvarande områdescentralen för fastighetstjänsl i Gamla stan ges utökade lokaler i kv. Cephalus (kanslihusannexet) samt atl en ny centralutmstning för fastighetsövervakning anskaffas och installeras i dessa lokaler. Byggnadsstyrelsen har beräknal kosinadema för anskaffning av den nya centralutrustningen till 1,9 milj.kr. i prisläget den 1 april 1979. Enligt styrelsen bör upphandling av denna utrustning ske samtidigt med planerad upphandling av de anläggningar för fastighetsövervakning som skall installeras i de nya lokalerna för riksdagen. Redovisat byggnadsprogram för driftcentralen i kv. Cephalus omfattar även arbeten för atl ansluta kvarteret till fjärrvär-

Prop. 1979/80:25                                                                    26

menälel och därmed sammanhängande ombyggnad av nuvarande ulrym-men för pannceniral. Kosinadema för projektet bar av byggnadsslyrelsen preliminärt beräknats till totall 6.5 milj. kr. i prislägel den I april 1979.

Stockholm. Ombyggnad för SIPRI. Stiftelsen Stockholms internalionella fredsforskningsinstitut har till ändamål att bedriva vetenskaplig forskning i konflikl- och samarbelsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhel (prop. 1966: 76, SU 1966: 88, rskr 1966: 203). Institutet sysselsätter f. n. ett 40-tal personer och är lokaliserat till förhyrda lokaler i Wenner-grens Center i Stockholm. Enligl byggnadsstyrelsen är de nuvarande lokalerna inle tillräckliga för verksamheten.

I samband med omlokaliseringen av statens växtskyddsanstalt friställs under hösten 1979 anstaltens nuvarande byggnad i Bergshamra i Solna. Byggnadsstyrelsen har efter samråd med SIPRI föreslagil atl de friställda lokalerna byggs om för koniorsverksamhet och disponeras för SIPRI. Kostnaderna för en ombyggnad som ger generellt användbara kontorslokaler har av byggnadsstyrelsen beräknats till 4 milj.kr. i prisläget den 1 april 1979.

Borås. Nybyggnud i kv. Bulder. Nuvarande enheten för företagsutveckling (SIFU) vid statens industriverk skall enligt beslut vid 1973 års riksdag (prop. 1973:55. InU 1973:22, rskr 1973:220) omlokaliseras till Borås. Regeringen har genom beslut den 8 juni 1978 föreskrivit att omlokaliseringen skall omfatta SIFU:s ledning och samtliga sektioner med undantag för elektronikenheten inom sektionen för elteknik (en omlokalisering av motsv. 120 tjänster i mars 1978). Planeringen av omlokaliseringen till Borås skall enligt beslut av regeringen den 28 juni 1979 inriktas på att flyttningen skall ske under sommaren 1982.

Regeringen har tidigare denna dag godkänt elt avtal om förvärv av tomtmark i kv. Balder i Borås till en kostnad av ca 11,7 milj. kr. Regeringen har samtidigt uppdragit åt byggnadsstyrelsen alt på grundval av redovisade programskisser m.m. projeklera en nybyggnad i kv. Balder. Projektet omfattar lokaler för SIFU, högskolan i Borås, länsbostadsnämnden, yrkesinspektionen, åklagarmyndigheten samt en gemensam restaurang. Regeringen har tidigare prövat behovet av nybyggnad för högskolan i Borås och har genom beslut den 30 juni 1977 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera en nybyggnad för främst bibliotekarielinjen. Planeringen var då inriktad på att uppföra en separat nybyggnad för högskolan. Någon projektering av en sådan nybyggnad har dock aldrig inletts till följd av senare planer för nybyggnad i kv. Balder. Genom en samlad förläggning av i första hand SIFU och högskolan till nybyggda lokaler i kv. Balder tillvaratas möjligheterna till samplanering och gemensamt utnyttjande av vissa lokaler. Nuvarande lokaler för högskolan i Borås är spridda i olika förhyrningar. Nybyggnadsprojektet i kv. Balder omfattar lokaler motsvarande en programarea, exkl. kapprum etc, av ca 7(X)0m för högskolan och ca 5 200 m för SIFU. Vidare ingår i projektet lokaler motsvarande en programarea.

Prop. 1979/80: 25                                                                   27

exkl. kapprum etc. av ca 2000 m- för åklagaren, yrkesinspektionen och länsbostadsnämnden. Omfattningen av de senare lokalerna bestäms huvudsakligen av förutsättningarna för en rationell exploatering inom kvarteret. Vidare ingår lokaler för en gemensam restaurang.

Kostnaderna för nybyggnaden härav byggnadsstyrelsen preliminärt beräknats till 115 milj. kr. i prislägel den I april 1979. Enligl redovisad tidplan beräknas byggstart kunna ske i april 1980, varvid inflyttningen kan påbörjas under sommaren 1982.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag anförl i det föregående förordar jag all följande nya kostnadsramar i I OOO-tal kr. förs upp i investeringsplanen.

Byggnadsobjekt	Kostnadsram 79-04-01	Medelsförbrukning		Byggstart år-mån	Färdig- slällande år-mån
		Beräknad för 1979/80      1980/81
Stockholm Ombyggnad för driftcentral m. m. i kv. Cephalus Ombyggnad för SIPRI Borås Nybyggnad i kv. Balder	6 500' 4000 115 000"	400 1000 10000	300 2 500 25000	79-12 80-03 80-04	83-05 80-10 82-05

' preliminärt beräknad koslnadsram.

Jag förordar all de ulgifier som hänger samman med de redovisade byggnadsarbelena får beslridas av tillgängliga medel under detta investeringsanslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som jag har förordal i det föregående,

2.  godkänna vad jag förordal i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten för slallig förvaltning.

Prop. 1979/80:25                                                                    29

Bilaga 6

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-11-01

Föredragande: statsrådet Wikström såvitt avser punktema 1-5 och 8-16; statsrådet Mogård såvitt avser punktema 6, 7 och 17

Anmälan till tilläggsbudget 1 tiil statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

NIONDE HUVUDTITELN

B. Kulturändamål

[1] Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Från statsbudgetanslaget B 7. Bidrag lill de handikappades kulturella verksumhet utgår bidrag till Synskadades riksförbund (SRF) för förbundets allmänna biblioteksverksamhet och för vissa kostnader vid framställningen av studielitteratur för synskadade högskolestuderande. Det statliga bidraget täcker i huvudsak kostnaderna för verksamheten. För innevarande budgetår har anvisats ett anslag av 12428000 kr., varav 6214000 kr. får tagas i anspråk utan särskilt medgivande av regeringen.

I enlighet med regeringens förslag beslutade riksdagen vid 1978/79 års riksmöte att SRF:s bibliotek skulle överföras till statligt huvudmannaskap (prop. 1978/79: 100 bil. 12, KrU 1978/79:24, rskr 1978/79:234). Som lämplig tidpunkt angavs den 1 januari 1980.

Efter regeringens bemyndigande tillsatte chefen för utbildningsdepartementet den 1 mars 1979 en kommitté (U 1979: 02) för biblioteksverksamhel med talböcker och punktskriftsböcker' med uppdrag alt förbereda ett statligt övertagande av SRF:s bibliotek och därmed sammanhängande frågor. Kommittén antog namnet talbokskommittén.

' Kanslichefen Bertil Andersson, ordförande, departementssekreteraren Désireé Edmar, organisationsdirektören Olov Höglund, kanslichefen Jan Persson och bitr. bibliotekschefen Elisabel Thorell Riltby.

Prop. 1979/80: 25                                                                  30

Talbokskommiltén har i april 1979 avgett förslag rörande verksamhetsform och organisation för talboks- och punktskriftsbiblioieket. Vidare har kommittén överlämnat förslag till anslagsframställning för talboks- och punklskriftsbiblioteket avseende tiden den I januari-den 30 juni 1980.

Kommittén föreslår att SRF:s bibliotek under namnel talboks- och punktskriftsbiblioieket får form och stäHning som fristående myndighel med egen slyrelse inom kulturrådets ansvarsområde. Verksamheten vid biblioteket bör enligt kommittén omfatta SRF-bibliotekets nuvarande organisatoriska enheter med undantag för folkbildningssektionen. Kommittén berör det i budgetpropositionen redovisade förslaget om en överföring av studidilleralursekiionen vid biblioteket till rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade (RPH-SYN). Kommittén förordar för sin del inte en sådan lösning, eftersom fördelarna med den är svårbedömda i nulägel.

I styrelsen för talboks- och punklskriftsbiblioteket föreslås ingå företrädare för staten. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet som represenlanler för allmänintressen och vidare företrädare för kungl. biblioteket och folkbiblioteken samt för universitets- och högskoleämbetet, skolöverstyrelsen eller statens institut för läromedelsinformation och för statens handikappråd. Användarintressena föreslås företrädas genom intresseorganisationer för de huvudsakliga avnämargruppema, främst SRF och Handikappförbundens centralkommitté. Biblioteket föreslås vidare få anlila kammarkollegiets redovisningscentral för personal- och ekonomiadministraliv service på uppdragsbasis.

Efter remiss har yttranden över kommitténs förslag avgivits av kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens personalpensionsverk, kungl. biblioteket (KB), universilets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), statens institut för läromedelsinformation (SIL) - efter hörande av RPH-SYN -, Tomtebodaskolan, statens kulturråd, statens handikappråd, handikappinstitutet, inlegrationsulredningen. Svenska kommunförbundet, Landslingsförbundet, Slockholms läns landstingskommun, Stockholms kommun. Bibliotekstjänst AB, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Handikappförbundens centralkommitté och Synskadades riksförbund. Härutöver har skrivelser inkommit från HTF-klubben vid SRF och DlK-föreningen vid SRF:s bibliotek.

Remissinstansema tillstyrker i allt väsentligt talbokskommitténs förslag. Ingen invänder mot att biblioteket föreslås få ställning som fristående myndighel med egen styrelse inom området för kulturrådets samordningsansvar. När det gäller avgränsningen av bibliotekets verksamhet tar några instanser upp frågan om studieliiteratursektionens ställning. SIL föreslår en sammanslagning mellan studielitteratursektionen och RPH-SYN. SRF lar också upp möjligheten av en sådan sammanslagning, men kan inte i nuläget tillstyrka den. Tomlebodaskolan och statens kulturråd anför att frågan om ett samlat statligt ansvar för framställningen av läromedel för

Prop. 1979/80: 25                                                                  31

synskadade bör prövas. Inlegrationsulredningen anmäler att den kommer att behandla denna fråga i sill fortsatta arbete. Även när det gäller frågan om styrelsens sammansättning framför ell anlal remissinsianser särskilda synpunkter, i huvudsak i syfte alt komplellera slyrelsen med förelrädare för ylterligare intressegrupper.

1 sitl förslag till kompletterande anslagsframställning för innevarande budgetår ulgår talbokskommitlén från alt SRF:s bibliotek i enlighet med kommitténs förslag övergår lill statligt huvudmannaskap den 1 januari 1980 i form av en självsländig myndighet med namnet talboks- och punklskriftsbiblioteket. Biblioteket föreslås omfatta enheter för allmän produktion och utlåning samt för sludielitteratur och vidare en funktion för utveckling och information samt ett gemensaml kansli.

Kommittén har beräknal lönekostnaderna för biblioteket på grundval av den faktiska kostnaden för personalstaten den I juli 1979 enligt gällande lönenivå. Kommilién har räknal med behov av fyra nya ijänster, nämligen en chef, en registralor, en materielförvallare och en assistent. Sammanlagl räknar kommittén med 16 helårstjänster för handläggande personal och 32 helårstjänster för övrig personal. I lönekostnaderna har inräknats kostnader för expertis och ersättning till styrelseledamöter (2 501 000 kr.). I sina beräkningar av lokalkostnaderna utgår kommittén från att biblioteket även efter den 1 januari 1980 kommer atl vara inrymt i SRF:s fastighet. 1 avvaktan på utgången av pågående förhandlingar mellan statens förhandlingsnämnd och SRF om hyreskostnaden m.m. har kommittén beräknat lokalkostnaderna till ett oförändrat belopp (360000 kr.). För expenser har kommittén räknat med ett sammanlagt behov av 560000 kr. (varav för engångsulgifter 147000 kr.). Talboks- och punktskriftsbibliotekets sammanlagda förvaltningskostnader uppgår därmed enligl kommitténs beräkningar för liden den I januari-den 30juni 1980 till 3 426000 kr.

Talbokskommittén föreslår att ett särskilt reservationsanslag inrättas i statsbudgeten för bestridande av koslnader för produktion av talböcker och punktskriftsböcker, kataloger och annal publikationstryck i samband med bibliotekets produktions- och informationsverksamhet. För innevarande budgetår har kommittén beräknat en oförändrad ambitionsnivå för framställning och förvärv av talböcker och punklskriftsböcker. Kommittén har vidare räknat med medel föratt täcka kostnader för mervärdeskatt. Kommittén visar härvid på den alternativa möjligheten att undanta biblioteket från skatteplikt enligt lagen (l%8:430) om mervärdeskatt. Sammanlagt beräknar kommittén för produktionskostnader etl behov av 3 937000 kr.

Talbokskommittén föreslår att de medel som f. n. utgår till SRF:s biblioteksverksamhet under anslaget B 7. Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet fr. o. m. den 1 januari 1980 ställs till talboks- och punktskrifts-bibliotekets förfogande.

Prop. 1979/80:25                                                                    32

Föredrugunden

1 budgetpropositionen för innevarande år (prop. 1978/79 100 bil. 12) visade jag hur synskadades försörjning med litteratur de senaste åren hade ägnats ökad uppmärksamhet från samhällets sida. Jag förordade att staten skulle la över hela ansvaret för SRF:s allmänna biblioteksverksamhet samt den till biblioteket knutna studielitteratursektionen. Jag anmälde därvid att jag hade för avsikt att senare föreslå regeringen atl en särskild organisationskommitté tillkallades. Jag anförde vidare att jag avsåg all ge slalens föihandlingsnämnd uppdrag att förhandla rörande vissa frågor med sikle på alt den nya biblioleksorganisalionen kunde träda i kraft den I januari 1980. Det var min avsikt, anmälde jag, all återkomma till regeringen i sådan tid alt förslag kunde föreläggas riksdagen under hösten 1979.

Förberedelserna för förstatligandet av SRF:s bibliotek har under året foriskridii i enlighel med de planer jag har redovisat. Statens förhandlingsnämnd har avslutat förhandlingama med SRF. Förhandlingar med Stockholms kommun pågår. Därmed är vi framme vid det sista stegel i utvecklingen mot ett ökat statligt ansvarstagande förde synskadades liiteraturför-sörjning.

Jag ansluler mig i stort till talbokskommitténs förslag om förstatligandet av SRF:s bibliotek. Biblioteket bör den 1 januari 1980 erhålla formen som myndighel med egen styrelse. Myndigheten bör få namnet talboks- och punklskriftsbiblioteket. Biblioteket bör ligga inom slalens kulturråds ansvarsområde.

Som grund för beräkningarna av anslaget till den nya myndigheten för tiden den I januari-den 30 juni 1980 bör ligga del material som talboks-kommittén redovisar. Jag förordar att verksamhelen fortsätter på den ambitionsnivå som förutsågs i budgetpropositionen. Bibliotekets administration bör tillföras vissa nya funktioner. Riksdagens bemyndigande bör inhämlas för inrättandet av en tjänst som chef för den nya myndigheten.

Medel till myndighetens förvaltningskostnader bör utgå över ett förslagsanslag. Del bör beräknas till 4073 000 kr. för perioden januari-juni 1980. 1 det föreslagna anslagsbeloppet ingår en engångsanvisning om 680000 kr. för inlösen av inventarier m. m.

Medel lill myndighetens kostnader för produktion och förvärv av talböcker och punktskriftsböcker m. m. bör, i enlighet med kommitténs förslag, utgå över ett särskilt reservationsanslag. Vid beräkningar av anslagels storlek har jag beaktat att biblioteket i och med förstatligandet skall erlägga mervärdeskatt.

Medel till SRF:s biblioteksverksamhel har t. om. innevarande budgelår anvisats över anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet. För verksamheten under försia halvåret 1980 har bidrag från slaten därvid beräknats med 6 214 0(X) kr. Från den 1 januari 1980 kommer bibliotekets verksamhet att finansieras över de två föreslagna anslagen, varför något behov inte föreligger att disponera det tidigare beräknade beloppet.

Prop. 1979/80: 25                                                                   33

Med hänvisning lill det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.  godkänna all en myndighel för biblioteksverksamhet med tal-och punktsskriftsböcker inrättas den 1 januari 1980 i enlighet med vad jag förordat,

2.  bemyndiga regeringen atl vid talboks- och punktskriftsbiblioteket inrätta en exlra ordinarie ijänsl som chef för myndigheten,

3.  till Tulboks- och punklskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa etl förslagsanslag av 4073000 kr.,

4.  till Talboks- och punktskriftsbiblioieket: Produktionskostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 3937000 kr..

[2] B 13. Bidrag tiU Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 72448000 kr. 1 tilläggsbudget III för budgetåret 1978/79 har till bidrag till Svenska riksteatern anvisats etl reservationsanslag av 5 225000 kr. (prop. 1978/79: 125, KrU 1978/79: 29, rskr 1978/79: 351) med hänsyn till kostnadsökningar med anledning av 1978 och 1979 års löneavtal saml ökade traktamentskostnader m. m. Riksteatern har gett in en framställning om ytterligare medel för budgetåret 1979/80 för täckande av kostnadsökningar till följd av nyss nämnda avtal m. m.

Föredraganden

Vid min anmälan av medelsbehovet under detta anslag i prop. 1978/ 79: 100 (bil. 12 s. 67) anförde jag att jag avsåg att återkomma senare angående medelsbehov under budgetåret 1979/80 till följd av ökade lönekostnader, ändrade sociala avgifter och höjda traktamenten. Med hänvisning till de kostnadsökningar som redovisats i teatems framställning förordar jag att anslaget till Svenska riksteatern höjs med 8 392 000 kr., varav för löner med högsl 4 712 000 kr. Jag har för avsikt atl återkomma i annat sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1980 års löneavtal m. m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svensku riksteutern på tilläggsbudet I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 8 392 000 kr.

[3] B 14. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 136 320000 kr. I tilläggsbudget III för budgetåret 1978/79 har 3   Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 25

Prop. 1979/80:25                                                                   34

till bidrag till Operan och Dramatiska teatern anvisats ett reservationsanslag av 10724000 kr. (prop. 1978/79:125. KrU 1978/79:29, rskr 1978/ 79:351) med hänsyn lill kostnadsökningar till följd av 1978 och 1979 års löneavtal saml beslutade ökningar av de sociala avgifterna. Operan och Dramatiska teatern har gett in framställningar om ytterligare medel för budgetåret 1979/80 för läckande av kostnadsökningar till följd av nyss nämnda avtal samt ändrade sociala avgifter.

Föredrugunden

Då medelsbehovel under delta anslag anmäldes i prop. 1978/79: 100 (bil. 12 s. 70) anfördejagattjag hade för avsikt att ålerkomma senare belräffande medelsbehov under budgetåret 1979/80 till följd av ökade lönekoslnader samt ändrade sociala avgifter. Med hänvisning till det ökade medelsbehovet till följd av 1978 och 1979 års löneavtal m. m. förordar jag att anslagen till Operan och Dramatiska teatern höjs med 10407 000 kr. resp 5 546 000 kr., varav för löner högsl 7 247000 resp. 3 874000 kr. Jag har för avsikt alt återkomma i annat sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1980 års löneavtal. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrug tdl Operun och Dromatiska teatern på tilläggsbudget I till stalsbudgelen för budgetåret 1979/80 anvisa etl reservationsanslag av 15 953 000 kr.

[4] B 15. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 30419000 kr. I tilläggsbudet III för budgetåret 1978/79 har lill rikskonserl-verksamhel anvisals ett reservationsanslag av 241000 kr. (prop. 1978/ 79: 125, KrU 1978/79: 29, rskr 1978/79:351). Institutet för rikskonserter har nu begärt yllerligare medel för budgetåret 1979/80 bl.a. med hänsyn lill kostnadsökningar till följd av 1978 och 1979 års löneavtal.

Föredraganden

Med hänvisning till kostnadsökningar till följd av  1978 och  1979 års löneavtal m. m. förordar jag atl anslaget till Institutet för rikskonserter för innevarande budgetår höjs med 738000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 738000 kr.

[5] Svenska akademien. År 1787, elt år efter Svenska akademiens instiftande, startade akademien arbetet all skapa en ordbok över svenska språ-

Prop. 1979/80:25                                                                   35

ket. Det nuvarande arbetet på detla område bedrivs inom Svenska akademiens ordboksredaklion i Lund. Vid redaktionen flnns f.n. 18 anställda, vilka avlönas av akademien.

Konung Gustaf III gav akademien privilegiet all utge Post- och Inrikes Tidningar, som hade börjat utkomma redan år 1645. Inkomslerna från Positidningen används för alt bekosta ordboksarbetet.

På grundval av vissa underhandskontakter för ca 20 år sedan mellan företrädare för akademien och dåvarande riksförsäkringsanslallen numera riksförsäkringsverket har akademien inte betalt in arbetsgivaravgifter för persorialen vid ordboksredaktionen. Sedan skattemyndigheterna krävt akademien på sådana avgifter, har riksförsäkringsverket under år 1977 uppmärksammat förhållandet och efter närmare ulredning konstaterat att skyldighel föreligger för akademien att eriägga arbetsgivaravgifter för personalen vid ordboksredaklionen. Fr.o.m. år 1978 betalar akademien sådana avgifter. 1 enlighel med den praxis som riksförsäkringsverket tillämpar i liknande ärenden har akademien krävts på arbetsgivaravgifter re-troakiivi också för åren 1976 och 1977. En ansökan av akademien om befrielse för erläggande av avgifler för åren 1976 och 1977 har av regeringen lämnals utan åtgärd. Avgifterna för de båda åren har av riksförsäkringsverket beräknals till 866000 kr.

Föredrugunden

Regeringen har enligl gällande lagstiftning inle möjlighet atl ge avgiftsbefrielse eller på annat sätt efterskänka den av riksförsäkringsverket fastställda arbetsgivaravgiften. Den för akademien ej förutsedda utgiften för åren 1976 och 1977 bör inle belasta akademiens fonder eller övriga lillgångar. Slalen bör därför i särskild ordning som elt engängsbidrag tilldela akademien 866000 kr. för att bestrida akademiens kostnader för arbetsgi-vai avgifter för åren 1976 och 1977.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Svensku ukudcmien på tilläggbudgel I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ell anslag av 866000 kr.

C.    Skolväsendet

[6] C 19. Bidrag till driften av riksinternatskolor. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisals ett förslagsanslag av 11277 000 kr.

Från anslagel bestrids kostnader för bidrag till driften av Grännaskolan och Siglunasliflelsens Humanistiska läroverk. Vidare bestrids kostnaden för bidrag till den internalverksamhel vid Sigtunaskolan som bedrivs av

Prop. 1979/80: 25                                                                   36

Siglunaskolåns AB. Mellan stålen och resp. huvudmän gäller olika avtal som närmare reglerar resp. verksamhet.

1 prop. 1978/79: 100 (bil. 12 s, 352) anmälde min förelrädare att hon avsåg att under första halvåret 1979 ta upp förhandlingar med Sigtunasliftelsen (stiftelsen) angående den framtida verksamheten vid Humanistiska läroverket. Hon räknade endasi med förändringar av automatisk natur under anslagel. Om etl nyll avlal skulle slutas skulle hon återkomma i frågan.

Jag vill nu anmäla atl förhandlingar har ägl rum med både Sigtunastiftelsen (stiftelsen) och Sigtunaskolans AB (bolaget) angående den framlida skol- och internatverksamheten i Sigtuna. Dessa har lett fram lill elt nytt avtal mellan företrädare för samtliga tre parter, dvs. staten, stiftelsen och bolaget. Detta avtal bör fogas till detta protokoll som bilaga 6.1.

1 stort innebär det nya avtalet följande.

Som framgår av ingressen till avtalet har stiftelsen och bolaget träffat elt preliminärt avtal om atl gemensamt bilda en ny stiftelse (skolstiftelsen). Denna skall med vissa ändringar i förhållande lill vad som gäller nu fr. o. m. den I juli 1980 driva den skol- och inlernatverksamhet som f. n. ankommer på stiftelsen och bolaget. Staten åtar sig i sin tur att på vissa villkor ingå ett särskill avtal med skolstiftelsen om riksinternatskola m. m. i Sigtuna. Detta avtal skall avse tiden den 1 juli 1980 - den 30 juni 1985 om inte förlängning sker (punkt 4 k i avtalet), jag återkommer inom kort till vissa av de övriga villkoren.

Nuvarande avtal mellan staten och stiftelsen resp. bolaget skall upphöra atl gälla vid utgången av juni 1980 (punkt 1 i avtalet).

Senasl den 28 december 1979 skall staten betala 1 milj. kr. till stiftelsen och bolaget. Därmed har stiftelsen och bolaget inte några andra anspråk gentemot staten än sådana som avser slatsbidrag enligt gällande förordningar för verksamhel fram till den I juli 1980 (punkt 2 i avtalet).

Stiftelsen och bolaget skall bilda skolstiftelsen genom all tillskjuta tillgångar i form av mark. byggnader och inventarier m. m. till etl värde av sammanlagl ca 79 milj. kr. (punkl 3 i avtalet).

Skolstiftelsen skall driva skol- och inlernatverksamhet som riksinternatskola med utbildning enligl läroplanen för gymnasieskolan (punkl 4 a i avlalel). I en särskild prolokollsanleckning lill avtalet har dessulom antecknats att parterna är ense om att i samråd med Sigtuna kommun vidare diskutera frågan om att i skolsliftelsens regi få bedriva viss utbildning i årskurserna 7-9 i grundskola enligt gällande läroplan för grundskolan. Dessutom har partema i en annan protokollsanteckning förklarat sig beredda att diskulera frågan om en internationell gymnasielinje efter del atl skolöverslyrelsen har lämnal visst förslag i frågan.

För inlernatelever skall finnas sammanlagl minst 200 inlernatplatser i riksinternatskolan (punkt 4 d i avtalet). Det förutsätts även atl elever intas som externatelever (dagelever).

Prop. 1979/80:25                                      .                            37

För alt stärka den ekonomiska grundvalen för riksinlernalskolan skall slalen senast den 28 december 1979 lämna elt lån på 5 milj. kr. (punkl 4 b i avlalel). Detta lån skall vara ränte- och amorteringsfriii under tiden fram lill den Ijuli 1985. Lånet skall dock amorteras eller ålerbeialas under vissa förulsällningar. För lånei skall slällas säkerhel i form av pantbrev i vissa av skolsliftelsens fastigheter.

Skolsliftelsen skall svara för alt riksinlernalskolan har erforderliga lokaler och anläggningar. Till byggnadskoslnader för elevhem skall ulgå slalsbidrag enligt förordningen (1979: 452) om statsbidrag lill vissa elevhem (punkl 4 h i avlalel).

För driften av skol- och inlernalverksamheten skall utgå statsbidrag i den omfattning som följer av gällande statsbidragsbesiämmelser för riksin-lernaiskoloma (punkt 4 i i avtalet).

De koslnader för riksinternalskolans verksamhel som inle läcks av slalsbidrag eller ersällning från kommuner skall täckas av skolsliflelsen genom elevavgifter eller på annat sätt (punkt 4 j i avlalel).

I en särskild protokollsanleckning lill avtalet står att parterna är ense om att den personal som nu är anställd av stiftelsen och bolaget skall erbjudas fortsatt anställning på oförändrade villkor hos skolstiftelsen. Personalen skall därvid i samtliga hänseenden tillgodräkna sig sin lidigare anställningslid vid stiftelsen resp. bolaget.

Riksinternatskolan skall ledas av skolsliftelsens styrelse (punkt 4 e i avlalel). Styrelsen skall bestå av ålta ledamöter. Hälften av ledamölerna skall uises av stiftarna eller av någon som kan anses ha motsvarande slällning. Bland dessa fyra skall ordföranden utses. Sigtuna kommun skall ha rätt all ulse en ledamot. Regeringen skall ulse tre eller, om kommunen inle utnylljar sin rätt, fyra ledamöter. Staten skall vidare utse en av stiftelsens revisorer.

Närmare bestämmelser om redovisning och revision av styrelsens verksamhel skall meddelas av skolöverstyrelsen i reglemente för riksinlernalskolan (punkl 4 g i avtalet).

Mark och anläggningar som anges i bilagor till det nya avtalet får under avtalstiden inte avyttras, ylterligare belånas eller annat än tillfälligt upplåtas utan legeringens medgivande (punkl 4 f i avlalel).

För egen del villjag anföra följande.

Det internationella samarbetet, biståndsinsatserna och det svenska näringslivets verksamhet i utlandet medför att ett slort anlal svenskar engageras utomlands. Jag anser del angeläget att tillgodose behovet av inackordering och undervisning för barn och ungdom som har ullandssvenska föräldrar. Sedan sin tillkomst har riksinternatskolorna haft lill uppgift atl ge undervisning motsvarande läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan. Jag finner det glädjande att förutsättningar nu skapats för fortsatt sådan skol- och internalverksamhel i Sigtuna. Härigenom säkerställs möjligheterna för ullandsstationerade svenskar att ordna sina barns skolgång i hemlandel under trygga förhållanden. Likaså bevaras härigenom en möj-

Prop. 1979/80: 25                                                                  38

lighei all erbjuda inlernalformen ål bam och ungdom som kommer från glesbygd eller som är i behov av miljöbyte.

Den ekonomiska uppgörelse som nu är träffad innebär att staten ger ett engängsbidrag på I milj. kr. Medlen bör bestridas från förslagsanslaget Bidrag lill driften av riksiniernalskolor som följaktligen kommer att merbelaslas med detta belopp. Vidare skall staten lämna ett lån på 5 milj. kr. som under fem år är ränte- och amorteringsfriii. Detta tillsammans med den mark och de anläggningar m.m. till ett värde av ca 79 milj. kr., som stiftelsen och bolaget tillskjuter, ger enligt min mening den nya skolstiftelsen en god grund för atl driva och vidareutveckla skol- och intematverk-samhel i Sigtuna. Vidare kommer de befintliga resurserna atl kunna utnyttjas mer rationellt och driftekonomin för verksamheten atl bringas under konlroll.

Engångsbidraget på 1 milj. kr. bör anvisas över förslagsanslaget Bidrag till driften av riksiniematskolor. Med lanke på det lån på 5 milj. kr. som avtalet med skolstiftelsen förutsälls innebära bör en lånefond inrättas under fonden för låneunderstöd på kapitalbudgelen. Jag återkommer till detta i det följande.

Den ordning för internatskolans ledning som jag redogjort för skiljer sig på vissa punkter från vad som föreskrivs i nu gällande bestämmelser för riksinternatskolorna. Till all börja med skall enligt dessa bestämmelser ledningen av en riksinternalskola utövas av en för skolan särskilt utsedd slyrelse. Enligl det nya avtalet skall däremol riksinlernalskolan ledas av skolsliftelsens styrelse. När en huvudman för en riksinternalskola såsom i detta fall under avtalstiden inte bedriver annan verksamhet av nämnvärd omfattning och har nästan all sin egendom såsom bas för riksinlernalskolan. bör enligl min mening regeringen ha möjlighet atl låta huvudmannen leda riksinlernalskolan genom sin egen styrelse, under förutsättning att staten tillförsäkras etl rimligt mått av inflytande. Enligl gällande föreskrifter om särskild slyrelse för riksinternatskola skall hälften av antalet ledamöler i sådan slyrelse tillsällas av eller utses i enlighel med förslag av regeringen, vartill kommer alt ordföranden skall uises i samma ordning bland ledamölerna i slyrelsen. Om, såsom jag föreslår, regeringen ges möjlighel alt låta huvudmannen leda riksinlernalskolan genom sin egen slyrelse, kan inle krävas alt regeringen direkt eller indirekl får beslämma vilka som skall besälia hälften av slyrelseposlerna och vem som skall vara ordförande. Del bör i ell fall som del aktuella räcka om regeringen får utse närmare hälften av ledamöterna eftersom statens inflytande ändå blir tillräckligt inte minst med hänsyn tiil atl skolsliftelsens mark och anläggningar inte får avyiiras eller yllerligare belånas utan regeringens medgivande. För de riktlinjer somjag nu har angett bör riksdagens godkännande inhämtas. Däremol bör regeringen utan riksdagens hörande kunna besluta om de övriga ändringar i gällande föreskrifter om riksinternatskola som kan krävas för alt avtalet med skolsliflelsen skall kunna Iräffas.

Prop. 1979/80:25                                                                   39

Slulligen vill jag påpeka atl den internatskola som skolsliftelsen skall driva får anses vara en ny riksinternatskola. Därför bör regeringen inhämla riksdagens bemyndigande att inrätta den som riksinternalskola.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen au

1.  godkänna vad jag har förordal angående styrelse för riksinternatskola,

2.  bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av avtalet med Sigtunastiftelsen och Sigtunaskolans AB,

3.    bemyndiga regeringen atl bestrida kostnaderna för del angivna engångsbidraget på det sätl somjag förordal i det föregående,

4.    bemyndiga regeringen alt - under förulsällning all lilllänkl avlal träffas med skolstiftelsen - inrätla skolsliftelsens skola såsom riksinternalskola.

[7] C 29. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m. I

stalsbudgelen för innnevarande budgetår har under ifrågavarande anslag, mot bakgrund av den stora reservation som förelåg, anvisals etl reservationsanslag av endast I 000 kr.

Föredraganden anförde att om det visade sig erforderligt, borde dock skolöverstyrelsen (SÖ) återkomma till regeringen med hemställan om ylleriigare medel på tilläggsbudget (prop. 1978/79: 100 bil. 12 s. 376, UbU 1978/79: 28, rskr 1978/79: 246).

SÖ har i skrivelse den 19 juni 1979 hemställt om att 406000 kr. för nyanskaffning av utrustning till specialkurser i mätningsteknik bör anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1979/80 under ifrågavarande anslag.

SÖ har i skrivelse den 20 augusti 1979 hemställt om att 79 milj. kr. bör anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1979/80 under anslaget.

SÖ har i skrivelse den 17 september 1979 - med ändring av sin hemställan den 20 augusri 1979 - hemställt om atl 72 510000 kr. anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1979/80 under anslaget.

SÖ har den 27 september 1979 inkommil med yllerligare en skrivelse i ärendet.

Den av riksrevisionsverket angivna reservationen vid utgången av budgetåret 1978/79 uppgår till ca 37 milj. kr. Av SÖ:s handlingar framgår emellertid att av denna reservation är ca 14 milj. kr. bundna genom tidigare budgetår fattade beslut om bidrag som är under utbetalning. Vidare har SÖ beräknat att ca 10 milj. kr. bör reserveras för ansökningar som är under utredning. Enligl SÖ är således högst 13 milj. kr. av reservationen disponibelt belopp. Mot bakgrund av den utökning av gymnasieskolans kapacilel Som skett inför innevarande bugetår finns enligt min mening skäl att ytterligare medel ställs till förfogande för statsbidrag lill anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel vid gymnasieskolorna och vid kommunal högskoleutbildning. Jag är dock inle beredd att tillstyrka ett medelsbehov av den omfallning som SÖ föreslagit. Jag har

Kartong: S. 39. rad 10 Tillkommer: bemyndigii regeringen atl

Prop. 1979/80:25                                                                    40

vid en jämförelse mellan utlagd organisation för gymnasieskolan för innevarande läsår och behovet av utrustning härför kommit fram till ett ytterligare medelsbehov av 52 milj. kr. Mot bakgrund av reservationens storlek jämte viss eftersläpning i utbetalningarna bör dock på tilläggsbudget I till statsbudgeten föras upp ett medelslillskotl av 30 milj. kr.

Jag vill i della sammanhang även föreslå att regeringen anmäler för riksdagen alt regeringen genom förordning den 14 juni 1979 bl. a. föreskrivit att statsbidrag till koslnader för anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel får användas även lill förhyrande av sådan undervisningsmateriel. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrug lill undervisningsmuieriel inom gymnusieskolun ni. rn. på tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ell reservarionsanslag av 30000000 kr.

D. Högre utbildning och forskning

[8] D7. Utbildning för vårdyrken. Tandläkamtbildningen inom högskolan bedrivs f. n. på fyra orter med en sammanlagd årlig antagningskapacitet av 500 studerande. Karolinska institutet i Stockholm svarar för 220 av dessa platser, fördelade på lokaler i anslulning till Huddinge sjukhus (120 platser) och äldre lokaler vid Holländargaian (100 platser).

I samband med att statsmakterna fattade beslut om inrättande av Huddingeenheten år 1970 (prop. 1970: 122, SU 1970: 135, rskr 1970:309) beslöts att enhelen vid Holländargaian skulle finnas kvar under en övergångstid. Denna avsågs omfatta minst fem antagningsårgångar fr.o.m. hösten 1972, dvs. t.o.m. antagningen våren 1977. Dimensioneringsfrågan borde enligt riksdagens beslut prövas mot bakgrund av bl.a. det framtida behovel av tandläkare och de tekniska möjligheterna all på längre sikt bedriva tandläkarutbildning i de akluella lokalerna.

På förslag av regeringen antog riksdagen i våras riktlinjer för en reformerad tandläkarutbildning fr.o. m. den Ijuli l979(prop. 1978/79: 41, UbU 1978/79:23, rskr 1978/79:205). Reformen innebär bl.a. att den grundläggande tandläkarutbildningen förkortas från tio till nio terminer. Denna förkortning uppnås bl.a. genom en viss tidigareläggning av de kliniska momenten i utbildningen. De studerande kommer sålunda i kontakt med patientarbete redan under de två första åren, en period som enligt äldre studieordning ägnas enbarl ål teoretiska studier. Bl. a. av detta skäl ställer genomförandet av den nya utbildningsplanen höga krav på lokaler och ulrustning för den kliniska verksamheten.

För dessa krav är utrymmes- och utrustningsstandarden vid Holländargaian otillräcklig. I nyssnämnda proposition om tandläkamas utbildning

Prop. 1979/80:25                                                                   41

anförde jag därför atl ulbildningen där borde avvecklas i den laki förutsällningarna medger. Med hänsyn bl.a. till atl socialstyrelsen då ännu inte hade redovisat resultaten av sin utredning om den långsikliga efterfrågan på tandvårdspersonal var jag dock inte beredd all la ställning till frågan om avveckling av enhelen vid Holländargaian utan tillkännagav min avsikt alt ålerkomma till frågan i 1980 års budgetproposition.

Socialslyrelsens tandvårdspersonalsutredning. TPU, har sedermera avgivit sina förslag (Den framtida efterfrågan på tandvårdspersonal, rapport nr III, DsS 1979:9). Rapporten remissbehandlas f.n. Ulredningen har bl.a. i sin analys av den lotala långsikliga efterfrågan på tandläkartimmar funnil det vara möjligt all reducera utbildningskapaciteten för tandläkare med 100 utbildningsplatser fr.o.m. år 1981. Denna reduktion bör enligt utredningens uppfattning åtföljas av en kraftig ökning belräffande ulbildning av profylaxpersonal och då i första hand tandhygienister. Ulredningen förordar en planering för en ytterligare ökning med ett lOO-tal plalser i landhygienistutbildning under perioden 1980- 1990.

1 syfte att bredda beslutsunderlaget inför det kommande ställningstagandet till frågan om den fortsatta verksamheten vid Holländargaian uppdrog vidare regeringen ijuli 1979 åt byggnadsstyrelsen att i samråd med berörda organ inom karolinska institutet saml ulrustningsnämnden för universilel och högskolor ulreda de lokalmässiga förutsättningarna för tandläkarul-bildningen vid karolinska inslitutel under den övergångstid då ulbildning enligt den nya ordningen sker jämsides med den gamla - den s. k. dubbelgången, Ulredningen borde ske i två huvudalternativ med avseende på studerandeintaget till den vid Holländargaian bedrivna utbildningen, nämligen med antagande om dels oförändrat inlag, dels slopal inlag fr.o.m. hösUerminen 1980. De erforderliga lokalmässiga förutsällningarna vid Holländargaian borde i första hand åsladkommas genom tillfälligt intensiv-utnyttjande av lokalerna i Huddinge, i andra hand genom ulökade lokaler vid Holländargaian. Med hänsyn till behovens tillfälliga nalur borde utgångspunkten vara att eventuellt tillkommande lokaler iordningställs med minsta möjliga ingrepp och till lägsta möjliga kostnad.

Byggnadsslyrelsen har med skrivelse den I oktober 1979 redovisai uppdragel. Av redovisningen kan utläsas bl.a. följande. Dubbelgången löper t. o. m. utgången av år 1983. Enligt båda huvudalternativen ger den upphov till en temporär merbelaslning med avseende på det yllerligare antal behandlingsplatser som krävs framförallt som en följd av att de kliniska momenten har tidigarelagts i den nya utbildningen. Merbelastningens storlek blir dock olika i de båda alternativen. Vid oförändral inlag kulminerar behovet vid Holländargaian redan vårterminen 1981 med ett 50-tal nya platser, medan ett slopat intag fr. o. m. hösten 1980 beräknas reducera behovet till som mest ett 30-tal nya platser under samma termin. I del senare allemativet har det emellertid med hänsyn till behovets tillfälliga natur bedömts vara möjligt att med hård schemaläggning och kompro-

Prop. 1979/80:25                                                                   42

misser beträffande studieplanen genomföra utbildningen med etl faktiskt tillskott av endast ca 15 behandlingsplatser. Nedräkningen av behovet hänger även samman med att del vid påbörjad avveckling av enheten går alt i viss Ulsträckning avstå från den ersättningsanskaffning av modem och betydligt mera utrymmeskrävande utrustning som oundgängligen erfordras vid fortsatt oförminskad verksamhel.

De båda huvudalternativen skiljer sig också åt i fråga om möjligheterna att lösa dubbelgångsproblemen genom ombyggnadsåtgärder m.m. i lokalerna i Huddinge. En sådan lösning står utom räckhåll i alternalivel med oförändrat intag. Vid slopat inlag harjag emellertid med ledning av byggnadsstyrelsens uppgifler och efter förnyat samråd med de ulbildningsan-svariga funnil förulsättningar föreligga att förlägga de 15 nya behandlings-platser som då övergångsvis erfordras till lokalerna i Huddinge. Delta förutsäller emellertid ovillkorligen atl intaget lill Holländargaian slopas höstterminen 1980. Ett tillskott då om ylterligare 50 studerande omintetgör en sådan möjlighet och kommer i slällel all påkalla ombyggnadsålgärder vid Holländargaian, i strid med riksdagens år 1970 fattade principbeslut om avveckling av enheten.

Med dessa utgångspunkter framträder belydande skillnader vad gäller kostnaderna för genomförandel av de olika alternativen. Den sammanlagda kostnaden för ombyggnad och ulrustning vid Holländargaian i allernalivet med oförändrat intag har beräknats lill ca 18 milj. kr. På sikt får man därtill räkna med kostnader för arbetsmiljöåtgärder, handikappanpassning m. m. inom övriga befinlliga delar av lokalerna vid Holländargaian. allt i den mån dessa lokaler överhuvudtagel kan anses tjänliga för forlsall klinisk verksamhet. Kostnaden förde ålgärder som vid slopat intag hösten 1980 skulle behöva vidtas i Huddinge kan beräknas lill slorieksordningen 3 milj. kr. Skulle man tvingas gå in med ombyggnadsålgärder vid Holländargaian lill följd av uppskov med avvecklingen under yllerligare en termin, skulle detla enligt myndighelemas beräkningar medföra kostnader i storleksordningen 8 milj. kr.

Jag har alltjämt för avsikt att inom kort ålerkomma till regeringen med förslag som gör det möjligt för riksdagen alt under innevarande budgetår ta slutlig ställning till frågan om avveckling av enheten vid Holländargaian. All jag delvis lar upp frågan redan nu sammanhänger med vissa tidsmässiga förhållanden. Riksdagens slällningstagande lill elt förslag i t.ex. budgetpropositionen skulle komma att föreligga först under senvåren 1980, dvs. vid en tidpunkt då arbetet med antagning till höstterminens utbildning vid Holländargaian redan är i full gång. Dessförinnan saknas även förulsättningar för alt ge byggnadsslyrelsen direkliv om vilkel ombyggnadsal-lernaiiv som skall gälla, något som i sin tur skulle medföra att styrelsen inle i någol fall skulle hinna slutföra de åtgärder som genomförandet av riksdagens beslut förutsätter. 1 samlliga fall måsle nämligen ombyggnadsåtgärderna inledas redan i början av år 1980 för att färdiga lokaler skall

Prop. 1979/80:25                                                                   43

finnas tillgängliga vårterminen 1981 utan all arbetena dessförinnan förorsakar avbrott i utbildnings- och forskningsverksamheten.

Jag är nu inställd på att återkomma till hithörande frågor aniingen i 1980 års budgetproposition eller under våren i samband med förslag föranledda av TPU:s slutrapport. Med hänvisning till vad jag anförl finner jag det dock nödvändigt att i avvaktan härpå föreslå åtgärder för att på kort sikl undvika en ohållbar situation för verksamheten vid Holländargaian. Med hänsyn till rådande lokalförhållanden bör enligl min mening intagningen till enheten tillfälligt upphöra till dess att klarhel vunnits om den fortsatta dimensioneringen av tandläkarutbildningen och om de tekniska förutsättningar som gäller vid olika alternativ. Jag förordar sålunda att någon intagning lill Holländargaian inie sker inför hösUerminen 1980, vilkel skulle innebära ell tillfälligt bortfall av 50 utbildningsplatser. I samband härmed bör byggnadsslyrelsen snarasl ges i uppdrag att genomföra de ombyggnadsåtgärder i Huddinge som behövs för att den kvarvarande verksamheten skall kunna bedrivas planenligt.

I avvaktan på att riksdagen tar slutlig ställning i ärendet bör regeringen därför inhämta riksdagens bemyndigande att dels besluta om att någon antagning till tandläkarutbildningen vid Holländargaian inte skall ske höstterminen 1980, dels uppdra åt byggnadsstyrelsen att genomföra nyssnämnda ombyggnadsåtgärder i Huddinge. Jag vill åter betona all sådana bemyndiganden i sig inte innebär någon inskränkning av riksdagens handlingsfrihet inför dess slutliga ställningstagande. De tillkommande resurserna i Huddinge kommer under alla omständigheter att kunna utnyttjas för framtida utbildning av tandvårdspersonal. Det står också riksdagen frilt att besluta om oförändrad dimensionering av tandläkarutbildningen i landet efter vad som då utgör en tillfällig reducering. Till grund för elt sådant beslut kommer då att finnas ett ytterligare bearbetat underlag om de invesleringar och övriga åtgärder som i så fall erfordras och om de tidsmässiga förutsättningarna för en återgång till den tidigare utbildningskapaciteten. Härvid får också prövas till vilken ort eller vilka orter som ett eventuellt kapaciletstillskotl bör förläggas.

I samband med mina slutliga förslag i ärendet avser jag även att återkomma till frågan om den framtida dimensioneringen av landhygienistut-bildningen.

Mina överväganden har skett i samråd med det för hälso- och sjukvården ansvariga statsrådet. Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om att antagning till tandläkar
linjen vid Holländargaian inte skall ske höstterminen 1980,

2. bemyndiga regeringen att uppdra åt byggnadsstyrelsen att ge
nomföra vissa ombyggnadsåtgärder i Huddinge.

Prop. 1979/80:25 44

[9] D 10. Lokala och individueUa linjer och enstaka kurser. I skrivelse 1979-09-24 framhåller universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att universitetet i Göleborg under budgetåret 1978/79 beviljades ett extra anslag av I 605000 kr. tiil följd av ett tekniskt fel vid beräkningen av resurstillskottet för ulbildningsområdel med fritt tillträde hösten 1978 (prop. 1978/ 79: 125, UbU 1978/79: 39, rskr 1978/79: 312). Enligt UHÄ bör dessa medel - i likhet med övriga resurstillskott för ökad tillströmning av studerande inom det fria området under budgetåret 1978/79 - räknas in i anslagen för budgetåret 1979/80 lillsammans med en pris- och löneomräkning. UHÄ föreslår att ytterligare 1717(XX) kr. anvisas under reservationsanslaget D 10. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, anslagsposten 5. Göieborgs högskoleregion.

Föredrugunden

Jag inslämmer i UHÄ;s förslag och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokulu och individuellu linjer och ensiaka kurser på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 1 717000 kr.

[ 10] D 53. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

1 statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 100 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev byggnadsslyrelsen 22 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 77,5 milj, kr. enligt en särskild ulruslningsplan. Anslagsposten Diverse objekt är uppförd med 500000 kr. (prop. 1978/79:82, UbU 1978/79:43. rskr 1978/ 79: 410). Medelsreservationen vid budgetårets början var ca 49,8 milj. kr. I sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 har byggnadsstyrelsen lagl fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inredningsobjekt.

Uppsala

Institutionen jör juridik. Regeringen medgav genom beslut den 5 oktober 1978 att lokaler motsvarande en programarea av 1 700 m exkl. kapprum etc. får tas i anspråk för institutionen för juridik. Byggnadsstyrelsen föreslår att lokalbehoven tillgodoses genom förhyrning inom f. d. Stadshotellet och f. d. Oxenstiemska huset. Den inredda arean uppgår till I 850 m och byggnadsstyrelsen beräknar kostnaden för inredning till I 875000 kr. Inflyttning beräknas påbörjas sommaren 1980.

Prop. 1979/80:25

45

Göteborg

Etnologi m.m. Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 5 juni 1979 redovisai lokalsituationen för etnologiska institutionen och bebyggdsean-tikvariska linjen vid universitetet i Göteborg samt för dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg. Verket har beräknal kostnaderna för erforderlig ny inredning i utökade, förhyrda lokaler till 720000 kr. och föreslår att en definitiv kostnadsram av nämnda belopp förs upp i inredningsplanen.

Övrigt

Elevbosläder för specialskolan. I gällande inredningsplan är uppförd en definitiv kostnadsram av 1,3 milj. kr. för anskaffning av inredning till tolv elevbosläder för specialskolan (prop. 1978/79: 25 s. 57). Under budgeiårel 1979/80 planeras anskaffning av ytterligare fyra elevbostäder (prop. 1978/ 79: 100 bil. 12 s. 328). Regeringen har under 1979 medgivit aU högst I 220 000 kr. tas i anspråk från kostnadsramen för inredning till sammanlagt elva elevbostäder vid Manillaskolan i Stockholm, Hällsboskolan i Sigtuna, Ekeskolan i Örebro, Östervångskolan i Lund, Vänerskolan i Vänersborg och Kristinaskolan i Härnösand. För inredning av återstående planerade elevbostäder beräknar byggnadsstyrelsen en kostnad av 460000 kr. utöver anvisade medel. Byggnadsstyrelsen föreslåren höjning av kostnadsramen till (1 300000-1-460000=) 1 760000 kr.

Föredrugunden

För att inredning och utrustning ulan försening skall kunna anskaffas till de objekt som jag redogjort för i det föregående bör de i följande sammanställning angivna kostnadsramama - i 1 OOO-tal kr. - föras upp i inrednings- och utrustningsplanema. Jag har därvid tagit hänsyn till prisökningar under upphandlingstiden.

Objekt

Förordad ram   Kostnadsram

eller förordad---------- —

ändring av    Definitiv

tidigare ram  ram

Del ram

Inredning

Uppsala

Inslilulionen för juridik             -(-   900          900

Göteborg

Icke laboraliva institutioner m. m.                -l-   550   5000

Övrigt

Elevbosläder för specialskolan                     -(-   460  1760

Utrustning

Uppsala

Ombyggnad av synkrocyklotron vid
Gustaf Wemers institut         -1-900           5 200

jag har beräknat 900000 kr. för inredning till institutionen för juridik i Uppsala, motsvarande den föreslagna utökningen av lokalema.

Prop. 1979/80: 25                                                                   46

De av byggnadsslyrelsen föreslagna lokalerna för etnologi m.m. vid universitetet i Göteborg bör i avvaktan på utbyggnaden i Renströmsparken ställas till universitetets förfogande som en gemensam resurs för icke-laborativa verksamheler. Jag har beräknal 550 000 kr. för inredning av dessa lokaler. I inredningsplanen är uppförd en kostnadsram av 4 450 000 kr. för inredning främst av förhyrdra lokaler för icke-luborutiva inslilulioner m.m. (prop. 1973:61 s. 25). Jag föreslår alt denna koslnadsram höjs lill (4450000-1-550000=) 5 milj. kr.

I ulruslningsplanen är uppförd en definitiv kostnadsram av 4.3 milj. kr. för ombyggnud uv synkrocyklotron vid Gustaf Werners institut i Uppsala (prop. 1975/76; 117 s. 20 och 33). Med hänsyn till förändringar i valutakurser föreslår jag att nämnda kostnadsram höjs lill 5.2 milj. kr.

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av viss inredning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de kostnadsramar somjag har förordat i del föregående.

2.    godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för viss inredning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

[I I] D 54. Extra resurser för lönekostnader inom högskolan. Universitets-och högskoleämbetet (UHÄ) framhåller i skrivelse 1979-09-24 atl de medel som anvisals till högskoleenhetema i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 är för lågt beräknade med avseende på kompensationen för avtalsenliga löneökningar. UHÄ hemställer att ytterligare 23 milj. kr. anvisas med följande fördelning mellan högskoleenheter:

'opp. tkr.

2 535

1245

1030

485

180

175

50

2 180

235

365

260

510

Högskoleenhet

Universitetet i Stockholm

Tekniska högskolan i Stockholm

Karolinska institutet

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

Grafiska institutet och institutet för

högre kommunikations- och reklamutbildning

Konsthögskolan

Musikhögskolan

Universitetet i Uppsala

Högskolan i Eskilstuna/Västerås

Högskolan i Falun/Boriänge

Högskolan i Gävle/Sandviken

Högskolan i Örebro

Prop. 1979/80:25                                                                   47

Universitetet i Linköping                                                   1 680

Högskolan i Jönköping                                                         350

Universitetet i Lund                                                          4 640

Högskolan i Kalmar                                                              240

Högskolan i Kristianstad                                                      110

Högskolan i Växjö                                                                370

Universitetet i Göteborg                                                   1 895

Chalmers tekniska högskola                                                960

Högskolan i Borås                                                                175

Högskolan i Karlstad                                                            460

Universitetet i Umeå                                                         1 995

Högskolan i Luleå                                                                635

Högskolan i Sundsvall/Härnösand                                       240

Summa                                                                              23 000

Föredraganden

Avtalsrörelsen 1978 ledde bl. a. till vissa spedalåtgärder för högskolelärarnas del. De kostnadsmässiga effekterna av dessa har blivit större än den uppskattning som utgjorde ett underlag i regeringens budgetarbete. Avvikelsen är av mindre omfattning med hänsyn till att anslagen är av storleksordningen 2,7 miljarder kr. Speciella omständigheter föreligger emellertid inom högskoleområdet varför jag anser att en uppräkning med 23 milj. kr. bör ske. Medlen bör senare fördelas mellan högskoleenheter i överensslämmelse med UHÄ;s förslag.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

att till Exiru resurser för lönekosinuder inom högskolun på tilläggsbudget I till slatsbudgelen för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 23000000 kr.

E. Vuxenutbildning

[12] E 1. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag. Sveriges Utbildningsradio AB (UR) ingår sedan den 1 juli 1978 i koncernen Sveriges Radio AB (SR). Antal anställda är f. n. omkring 340.

UR kommer enligt beslul av regeringen atl lokaliseras till Tyresö kommun. Byggnadsstyrelsen har regeringens uppdrag att i samråd med UR före utgången av år 1979, redovisa ett byggnadsprogram för nybyggnad av lokaler i Lindalen i Tyresö kommun, med beräknad inflyttning 1984. F. n. disponerar UR lokaler med en totalyta av 9200 m, varav ca 4 100 m i Stocksund samt ca 3 300 m på A I i Stockholm. Övriga lokaler är utsprid-

Prop. 1979/80:25                                                                   48

da i Slockholm. Dessutom disponerar UR lekniklokaler genom inhyrning hos SR.

SR hat hos regeringen hemställt all UR tillfälligt far disponera nya och ändamålsenliga lokaler i avvaktan på inflyttning i egna lokaler i Lindalen. UR framhåller för sin del att nuvarande lokaler ej möjliggör en rationell produktion och kan ej heller anses svara mol en för personalen god arbelsmiljö. SR föreslår därför atl UR beieds möjlighet att, för liden fram till inflyttning i Lindalen i Tyresö, disponera samlade kontorslokaler i kv. Amsterdam i Slockholm. UR skall enligl förslagel fortsälla all ulnyllja nuvarande lekniklokaler i Stocksund.

SR har förhyrt nybyggda lokaler i kv. Amsterdam för all möjliggöra en evakuering av TV 2:s adminislralion från nuvarande baracker i kv. Förrådsbacken. Evakueringen sammanhänger med krav från Slockholms kommun alt riva barackerna. SR och byggnadsslyrelsen har redovisat förslag lill nybyggnad i kv. Förrådsbacken, bl. a. för TV 2. Regeringen har inle tagit förslaget om utbyggnad i kv. Förrådsbacken. Däremot har regeringen medgivit byggnadsstyrelsen dispens för atl intill den I september 1982 på oförändrade villkor utnyttja kv. Förrådsbacken. SR har mol denna bakgrund förordat alt barackerna i kv. Förrådsbacken under ytterligare tid disponeras för TV 2 i avvaktan på beslut om hur lokalfrågan permanent skall lösas.

SR har därför övervägt alternativ användning av kv. Amsterdam och förordat att UR bereds möjlighet att, i avvaktan på flyttning till Lindalen i Tyresö, få disponera lokalerna.

UR har beräknat att en provisorisk flyttning berör ca 293 arbetsplatser. Lokalema i kv. Amsterdam medger 296 arbetsplatser inkl. vissa tekniklokaler. Totalt skulle UR disponera 7078 m i kv. Amsterdam.

SR beräknar merkostnaderna för UR:s flyttning lill 2253000 kr. avseende budgetåret 1979/80 och till 3 767 000 kr. avseende budgetåret 1980/81. Angivna belopp motsvaras av en minskning av kostnaderna i den avgiftsfinansierade verksamheten. Således avser SR att för 1979/80 återlämna motsvarande belopp i överskott av den avgiftsfinansierade verksamheten.

Utöver angivna koslnader får UR merkostnader av engångskaraktär för vissa inredningsarbeten för totalt 200000 kr, samt för anskaffning av administrativa inventarier för totall 600000 kr.

SR hemställer att företaget i tilläggsanslag för verksamheten inom Sveriges Utbildningsradio budgetåret 1979/80 tilldelas 3 053 000 kr.

Föredraganden

Regeringen har beslutat att Sveriges Utbildningsradio AB (UR) skall förläggas till Lindalen i Tyresö kommun och har den 20 april 1979 uppdragil ål byggnadsstyrelsen att före utgången av år 1979 i samråd med UR redovisa ett byggnadsprogram för nybyggnad i Tyresö.

Sveriges Radio AB (SR) har i skrivelse till regeringen hemställt om all

Prop. 1979/80:25                                                                   49

UR, i avvaktan på inflyttning i egna lokaler i Tyresö, bereds möjlighel att provisoriskt förlägga huvuddelen av UR:s verksamhel till gemensamma och ändamålsenliga lokaler. SR föreslåratt UR får disponera 7 078 m i kv. Amsterdam.

Enligt min mening bör UR beredas möjlighet att i avvaktan på flytlning till Lindalen i Tyresö utnyttja lokalerna i kv. Amsterdam. Jag utgår härvid från att hyrestiden anpassas till den planerade tidpunkten för flyttningen till Tyresö 1984 och att arbetet med planeringen av de nya lokalerna i Lindalen bedrivs skyndsamt och i enlighet med meddelade riktlinjer.

Jag beräknar ökade kostnader för lokalhyra och förvaltning lill 2 253 000 kr. för innevarande budgetår. Jag beräknar vidare kostnader för administrativa inventarier till 600000 kr. Det senare beloppet minskar anskaffningsbehovet vid flyttningen till Lindalen.

jag anser också i likhet med vad SR har föreslagit atl de ökade lokalkostnaderna för UR skall molsvaras av minskade kostnader i den avgiftsfinansierade verksamheten till etl belopp av 2 253000 kr. och balanseras av motsvarande överskott i den avgiftsfinansierade verksamheten 1979/80, vilket bör framgå av SR:s bokslut.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag av 2 853 000 kr.

[ 13] E 10. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 90057000 kr. Från anslaget bestrids bl.a. kostnader för grundläggande undervisning i svenska språket med samhällsorientering för vuxna invandrare, vilka är stadigvarande bosatta i Sverige. Undervisningen, som bedrivs som försöksverksamhet, får omfatta högst 850000 studietimmar under budgetåret 1979/80, Av dessa får 400000 studietimmar användas till undervisning som ges enligt lagen (1972: 650 ändrad 1976: 590) om rätl till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare och 450000 studietimmar får användas för övrig invandrarundervisning. Undervisningen, som skall vara kostnadsfri för deltagama, bedrivs av skolöverstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av studieförbunden.

Folkbildningsförbundet har inkommit med en skrivelse angående statsbidragen till cirkelledare i svenska med samhällsorientering för invandrare inkl. lagstadgad undervisning.

Föredraganden

Sedan den I januari 1978 utgär statsbidrag med 100 kr. 25 öre per studietimme i studieförbundens undervisning för invandrare i svenska 4   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 25

Prop. 1979/80:25                                                                    50

språket m.m. Den allmänna kostnadsutvecklingen har ställt studieförbunden i en svår situation vad gäller svenskundervisning för invandrare eftersom denna undervisning skall vara kostnadsfri för deltagarna. Med hänsyn härtill förordar jag att statsbidraget per studietimme fr.o. m. den 1 januari 1979 höjs från nuvarande högst 100 kr. 25 öre lill högst 102 kr. 45 öre per studietimme. Av delta belopp räknar jag med att bidrag till ledare och materiel skall ulgå med högst 65 kr. 45 öre per studietimme. Fr. o. m. den I juli 1979 beräknar jag en ytterligare höjning med 2 kr. 25 öre lill högsl 104 kr. 70 öre per studietimme, varav högst 67 kr. 70 öre beräknas avse bidrag till ledare och maleriel. Till verifierade lönebikostnader utgår statsbidrag med högsl 2 kr. per studietimme. Med hänsyn till atl studieförbundens lönebikostnader för ledarna i undervisningen för invandrare i svenska språkel m. m. har ökat kraftigt under senare tid förordar jag att statsbidraget för lönebikostnader höjs från högst 2 kr. till högst 3 kr. 50 öre per studietimme fr. o. m. den 1 juli 1979.

De av mig förordade bidragsförändringarna kan beräknas medföra ett ylterligare medelsbehov under detta anslag om ca 6,3 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordal i fråga om höjningar av statsbidragsbelopp till undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

[14] E 14. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag: Kompensation for prisutvecklingen. Riksdagen beslöt våren 1978 i enlighel med regeringens förslag i propositionen om radio och TV att programföretagen skall erhålla kompensation för den allmänna kostnadsutvecklingen som den avspeglar sig i konsumentprisindex (KPl) (prop. 1977/78:91, KrU 1977/78:24, rskr 1977/ 78:337).

I prop. 1978/79:25 hemställde regeringen om bemyndigande att slutligt fastställa kompensation för automatiska pris- och löneökningar för Sveriges Utbildningsradio aktiebolag (UR) enligt samma principer som gäller för den övriga rundradioverksamheten. Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens förslag (UbU 1978/79: 15, rskr 1978/79: 124).

UR har hemställt, dels att förelaget erhåller ett tilläggsanslag för budgetåret 1978/79 om 500000 kr, för att täcka kostnadsökningen, dels aU kompensation för kostnadsökning i fortsättningen utbetalas som tilläggsanslag inom resp. budgetår, dels att företaget fr. o. m. budgetåret 1979/80 erhåller medel på reservationsanslag.

Föredrugunden

Riksdagen har vid 1978/79 års riksmöte bemyndigat regeringen atl slulligl fastställa kompensation för automatiska pris- och löneökningar för

Prop. 1979/80:25                                                                   51

Sveriges Utbildningsradio akiiebolag (UR) med ulgångspunkt i den allmänna koslnadsulvecklingen som den avspeglar sig i konsiimenlprisinde.x (KPl). enligl samma principer som gäller för den övriga rundradioverksämhelen (prop. 1978/79:25. UbU 1978/79: 15, rskr 1978/79: 124).

UR har f n. ell obetecknat anslag. Fr.o. m. budgeiårel 1980/81 bör UR erhålla ett reservationsanslag, efteisom del slutliga uifallel av kostnadsökningarna enligt KPl inte kan faslslällas förrän efter budgetarets slut. Riksdagen bör enligl min mening för varje budgelår anvisa medel på en särskild anslagspost till kompensation lorden allmänna koslnadsulvecklingen som tien avspeglas i KPl. Medlen skal! utbetalas till UR kvartalsvis i ellerskoli. Anslagsposten, som enbarl skall kunna användas för delta ändamål, hiir vara så generösl beräknad all medlen räcker även för koslnadsökningar som översliger vad som i nuläget kan förvänlas.

Den kompensation för allmän kostnadsutveckling som den avspeglas i KPl som bör utgå tili UR for budgetåret 1978/79 har beräknals till 4047 400 kr. I regeringens förslag till budget för UR för budgetåret 1978/79. som faslsiälles genom riksdagsbeslut (prop. 1977/78:91. KrU 1977/78: 24. rskr 1977/78:337). hade beräknals medel för löne- och prisomräkning med 3 610700 kr. Den kompensafion som bör utgå sedan inedlen för löne- och prisomräkning har avräknats uppgår lill 436 700 kr. Dessa medel bör anvisas lill UR även för budgetåret 1979/80. Vidare bör riksdagen till UR anvisa medel för den kompensation som kan komma att ulbelalas under innevarande budgelår. För delta ändamål bör enligt min mening beräknas 10 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag: Kompensation för prisiiiveckUngen på lilläggsbudgel I lill statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa elt reservationsanslag av 10 873 400 kr.

Prop. 1979/80:25 52

KAPITALBUDGETEN

11. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[15] 13. Radio- och televisionshus. I statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett investeringsanslag av 2416000 kr. Behållningen under anslaget var vid ingången av budgetåret ca 2,8 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har beräknat medelsbehovet under budgetåret till ca 7,5 milj. kr., varför ytterligare 2,3 milj. kr. behöver anvisas på tilläggsbudget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Radio- och televisionshus på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett invesleringsanslag av 2 300 000 kr.

[16] 14. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 135 milj. kr. (prop. 1978/79:82, UbU 1978/79:43, rskr 1978/79:410). Under anslagel är uppförda två investeringsplaner, nämligen en plan för utbildning och forskning och en plan för kulturändamål m. m. Behållningen vid budgetårets början uppgick till 49 milj. kr. Någon medelsanvisning på tilläggsbudget beräknas f.n. inte bli erforderlig. Däremot bör följande objekt redovisas i detta sammanhang. Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 april 1979.

Stockholm

Om- och lillhyggnud av restaurang m. m. inom Frescatiområdet. I prop. 1977/78; 106 (s. 4) lämnades senasl redogörelse för ombyggnad av den nuvarande restaurangen Lantis och nybyggnad av det s. k. Allhuset med lokaler för bokhandel, kårservice, kafé och godscentral.

Regeringen uppdrog den 8 juni 1978 åt byggnadsstyrelsen au inom en kostnadsram av 33 250000 kr. i prisläget den 1 april 1977 utföra nämnda om- och tillbyggnad samt provisorisk restaurang under tiden för ombyggnaden. Byggnadsarbelena påbörjades i december 1978. Uppräknad till prisläget den I april 1979 blir koslnadsramen 39,3 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen har den 26 juni 1979 redovisat att kostnaderna för projektet nu beräknas till 46,7 milj. kr. Byggnadsslyrelsen bedömer att kostnadsökningen i försia hand beror på att projektels svårighetsgrad som har sin grund i det komplexa innehållet och den ovanliga utformningen, underskattades i systemkalkylen. Kostnadsökningen sammanhänger enligt styrelsen också med utvecklingen av byggnadskostnaderna under den utsträckta tiden från projekteringen av systemhandlingar till byggstarten.

Prop. 1979/80:25

53

ca 4 år. Enligt byggnadsstyrelsens erfarenhet kan i enskilda fall en indexmässig uppräkning av kostnadsramar över så lång tid vara behäftad med osäkerhet.

Nybyggnud uv Idrottshallar m. m.för gymnastiklärarulbildning. Av den redogörelse som lämnades i prop. 1978/79:82 (s. 8) för detta projekt framgår att nybyggnaden omfattar två idrottshallar, varav en mindre. 1 gällande investeringsplan finns uppförd en kostnadsram av 12050000 kr., motsvarande 13 150000 kr. i prisläget den I april 1979, som omfattar den större hallen och vissa sprängningsarbeten för den mindre hallen.

Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för den mindre idrottshallen om 710 m programarea. Byggnadsarbetena planeras kunna ske i direkt anslutning till färdigställandet av den större hallen. Kostnaden beräknas till 3 050000 kr. exkl. sprängningsarbeten. Byggnadsstyrelsen föreslåratt kostnadsramen för nybyggnaden höjs till (13 150000-1-3 050000=) 16,2 milj. kr.

Lund

Ombyggnad uv dalacentral. Regeringen uppdrog den 10 maj 1979 ål byggnadsstyrelsen atl inom en kostnadsram av 3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1978 projektera ombyggnad av datacentralen vid universitetet i Lund t. o. m. bygghandlingar. Regeringen har samma dag bemyndigat byggnadsstyrelsen atl inom en kostnadsram av 2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1978 utföra sådana ombyggnadsåtgärder som direkt följer med den planerade installationen av datorutrustningen. Kosinadema har förskottsvis belastat kostnadsramen Diverse objekt. Övriga planerade åtgärder innefattar bl.a. kundutrymmen och arbetsrum m.m. Byggnadsstyrelsen föreslåren kostnadsram av 3,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1979 för hela ombyggnaden av datacentralen.

Föredrugunden

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående bör i gällande investeringsplan föras upp följande kostnadsramar i 1 OOO-tal kr.

Byggnadsobjekt	Kostnadsram		Medelsförbmkning		Byggstart	Färdig-
						etällandp
	78-04-01	79-04-01	Faktisk	Beräknad för är-mån		år-mån
			t.o. m.	1979/80
			79-06-30
Utbildning och forskning
Slockholm
Om- och tillbyggnad av
restaurang m.m. inom
Frescatiområdet	36050	46700	8242	15000	79-02	81-02
Nybyggnad av idrottshallar
m. m. för gymnastiklärar-
ulbildning	12050	16200	6126	5000	78-09	80-12
Lund
Ombyggnad av dalacentral		3 300		1 100	79-09	80-09

Prop. 1979/80:25                                                                   54

Under invesleringsanslaget Byggnadsarbeten för slallig förvallning har budgelminislern lidigare denna dag redovisai ell förslag till nybyggnad i kvarteret Balder i Bor;'is. I denna nybyggnad planeras lokaler för statens industriverks enhel för företagsutveckling (SIFU) m. fl. myndigheler saml för högskolan i Borås. Regeringen har föreskrivii alt högsl 7000 mexkl. kapprum etc. får disponeras för högskolan, innefallande biblioleka-rielinjen, förskollärar- och frilidspedagogutbildning, lokala linjer, ensiaka kurser och förvallning. Redovisning av byggnadsprojektet i sin helhet har lämnats under nämnda investeringsanslag.

Jag föiordar alt de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade objekt får bestridas av lillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen all besluta om byggnadsarbeten m.m. inom Litbildningsdepartementels verksamhelsområde inom de kostnadsramar somjag har förordal i det föregående,

2.   godkänna vad jag har förordal i det föregående angående bestridande av ulgiftema för vissa byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

V.  FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[17] Länefonden för riksinternatskoleverksamhet i Sigtuna. 1 anledning av vad jag anfört under anslaget C 19. Bidrag till driften av riksinlernatskolor angående etl ränte- och amorleringsfritt lån för skol- och inlernatverksamhet i Sigtuna hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

alt  lill Lånclöiulen för riksinlernulskoleverksuinhet i Siglunu på

lilläggsbudgel 1 lill slatsbudgelen för budgetåret 1979/80 anvisa

ett invesleringsanslag av 5 000 000 kr.

Prop. 1979/80:25                                                                   55

Bilaga 6.1

AVTAL 1979-09-13

angående riksinternulskolu m.m. i Sigtuna

Enligt avlal den 2 mars 1970 och den 26 maj 1975 mellan staten och Sigtunasliftelsen. nedan kallad stiftelsen, driver stiftelsen sill humanisliska läroverk med tillhörande elevhem som riksinternalskola.

Siglunaskolåns akiiebolag, nedan kallat bolagel, bedriver enligl avtal med slalen den 21 juni 1976 internalverksamhel för elever som anvisas av intagningsnämden för riksinternalskolorna.

Stiftelsen och bolaget har funnit att de har ett gemensaml inlresse av all låta den skol- och inlernalverksamhet, som de nu driver, fr. o. m. den I juli 1980 med vissa ändringar forisätta i regi av en stiftelse, nedan kallad skolstiftelsen, som siiftdsen och bolaget bildar för ändamålei. (Stiftelsen och bolaget har iräffal preliminärt avtal härom den 9 februari 1979).

Med anledning härav har staten, å ena. samt stiftelsen och bolagel, å andra sidan, enals om följande.

1.    Avtalen den 2 mars 1970, den 26 maj 1975 och den 21 juni 1976 skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1980.

2.    Slalen erlägger senasl den 28 december 1979 en milj. kr. till stiftelsen och bolaget. 1 och med att beloppel erläggs har stiftelsen och bolaget -utöver slalsbidrag som kan utgå enligl gällande förordningar - inte något anspråk genlemol staten med anledning av den verksamhel som avses med de under punkt I angivna avtalen eller eventuellt underskott i verksamhelen för perioden fram till den I juli 1980.

3.    Om stiftelsen och bolaget bildar den tilltänkta skolsliflelsen genom all tillskjuta de tillgångar som anges i bilagu I resp. bilagu 2. skall stålen erbjuda skolsliflelsen alt med staten ingå avtal om riksinternalskola m. m. på de villkor som framgår av punkt 4.

Som ytterligare förutsättningar för att etl sådant erbjudande skall göras gällei följande. Skolsliftelsen får inte vara skyldig alt, i vidare mån än som framgår av bilagoma I och 2, svara för skulder och andra förpliktelser som har uppkommil i verksamhel som har driviis av annan än skolstiftelsen. Det får inte heller finnas något förbehåll rörande den tillskjutna egendomen eller något moment i skolsliftelsens stadgar som kan innebära svårigheter för skolsliflelsen alt fullgöra sin del av avtalet. Slaten skall ulse en av stiftelsens revisorer såvill gäller lid som omfattas av avtalet.

4. De villkor på vilka staten enligl punkt 3 skall erbjuda skolstiftelsen att
sluia avlal är följande.

a) Den skol- och internalverksamhel för vilken skolsliflelsen har fått medel  enligt   bilagoma   I   och  2  skall  av  skolstiftelsen  bedrivas  som

Prop. 1979/80:25                                                                    56

riksinternatskola med utbildning som motsvarar ulbildning enligt läroplanen för gymnasieskolan. Del fömtses att vissa elever skall gå i Sigtuna kommuns grundskola eller gymnasieskola och att eleverna anvisas av intagningsnämnden för riksinternalskolorna.

b)      För att stärka den ekonomiska grundvalen för riksinlernalskolan skall
slaten senast den 28 december 1979 lämna skolstiftelsen elt lån på fem milj.
kr. Detta lån skall vara ränte- och amorteringsfriii under tiden fram till den
1 juli 1985, om annat inte följer av sista stycket under 4 b).

Som underlag för eventuella förhandlingar om förlängning av lånet för tid efter utgången av juni 1985 skall skolstiftelsen till regeringen inge en plan över hur skolstiftelsen tänker sig att mark och andra anläggningar fortsäUningsvis skall disponeras.

För lånet skall skolstiftelsen ställa säkerhet i form av pantbrev i skolsliftelsens fastigheter till belopp som vid varje tilirälle skall motsvara lånets restbelopp. Då lånet utlämnas skall pantbreven ha bästa förmånsrätt i skolsliftelsens fastigheter, stadsägoma41 och 42 L.

Om skolstiftelsen skulle försälja någon faslighet eller någon del därav, skall skolstiftelsen erlägga 25 % av köpeskillingen till slaten som amortering på lånet. Detta skall dock inte gälla om annat följer på grund av regeringens beslut vid medgivande enligl 4 f). Om skolsliftelsens verksamhel läggs ned eller om dess ändamål i väsentlig mån ändras skall då kvarstående del av lånet omedelbart återbetalas. Delsamma skall gälla om skolstiftelsen upplöses.

c) 1 riksinternatskolan intas både intematelever och extemalelever (dag
elever).

Riksinternatskolan skall omfatta de linjer och studievägar inom dessa som skolöverstyrelsen bestämmer för varje läsår. Förslag skall lämnas av skolstiftelsen efter samråd med Sigtuna kommun.

d) För inlernatelever vid riksinternatskolan skall finnas sammanlagt
minst 2(K) inlernatplatser.

e) Riksinlernalskolan skall ledas av skolsliftelsens styrelse. Det förut
sätts därvid dels att skolstiftelsen under avtalstiden inte bedriver annan
verksamhet av nämnvärd omfattning, dels att skolsliftelsens sladgar för
avtalstiden föreskriver följande om styrelsen.

Styrelsen skall bestå av åtta ledamöter som utses för högst tre år. Hälften av ledamölerna utses av sliftama eller av någon som kan anses inta motsvarande ställning. Bland dessa utses ordföranden. Sigtuna kommun skall ha rätt att utse en ledamot. Regeringen utser tre eller, om kommunen inte utnyttjar sin rätt, fyra ledamöter. Slyrelsen utser inom sig vice ordförande.

För varje ledamol skall en personlig suppleant utses för samma tid och i samma ordning.

I frågor som rör den avtalade verksamheten gäller följande. Styrelsen är beslutför, när mer än halva antalet ledamöter eller suppleanler för dem är

Prop. 1979/80:25                                                                    57

närvaiande. Som slyielsens beslut gäller den mening som biträds av mer än hälften av anlalel närvarande ledamiiler och ijiinsigörandc suppleanter eller, vid lika röstetal, den mening som biträds av ordförande.

Slalen har inlel alt erinra mol all i skolsliftelsens stadgar tas in en bestämmelse om au vissi anlal förelrädare för de anställdas (irganisationei skall ha närvarorätl och yltranderäll vid sammanlräden med styrelsen.

f) Den mark och de anläggningar som anges i bilagorna I och 2 får under
avialstiden inle avyttras, ytterligare belånas eller annat än lillfälligl upplå
tas utan regeringens tnedgivande.

g)      Styrelsen skall väl vårda den egendom som slår lill förfogande för den
avtalade verksamhelen och svaia för driften av verksamhelen. Därvid
skall slyrelsen anslälla personal för verksamhelen. om inte annal följer av
privalskolförordningen (1967:270). faslslälla elevavgifter samt årligen upp
rälla budgel och lill skolöverslyrelsen lämna redovisning för verksamhe
len.

Räkenskaperna för den avialade verksamhelen skall föras åtskilda från stiftelsens övriga räkenskaper.

Närmare bestämmelser om redovisning och revision av slyrelsens verksamhel enligl g) meddelas av skolöverstyrelsen i reglemenie för riksinlernalskolan.

h) Skolstiftelsen svarar för all den avtalade verksamheten har erforderliga lokaler och anläggningar.

Till byggnadskostnader för elevhem utgår statsbidrag enligt förordningen (1979:452) om statsbidrag till vissa elevhem eller de bestämmelser som kan komma att ersätta berörda bestämmelser i denna förordning. Vad sålunda har ulgått i slalsbidrag skall ålerbeialas, om stiftelsen upplöses.

1 fråga om ny-, om- eller tillbyggnad eller köp av andra lokaler i)ch anläggningar än elevhem skall staten och skolstiftelsen överlägga om de ekonomiska konsekvenserna utifrån de regler som gäller för statlig medverkan vid finansiering av skolbyggnader inom det allmänna skolväsendet. Sådana överläggningar skall företrädesvis äga rum med ledning av plan över hur skolstiftelsen tänker sig alt mark och andra anläggningar fortsällningsvis skall disponeras.

i) För driften av riksinlernalskolan och riksinlernaiverksamheien utgår slalsbidrag av den omfattning som följer av 20, 22 och 23 S§ förordningen (1970:333) om riksinlernatskolor.

j) De kostnader för den avtalade verksamheten som inte täcks av statsbidrag eller ersättning från kommuner skall läckas av skolstiftelsen genom elevavgifter eller på annal säll.

k) Avtalet skall gälla för liden den I juli 1980-30 juni 1985. Om avlalel inte sägs upp senast tio månader före avtalstidens utgång, skall det förlängas varje gång med ett år.

1) Om endera parten inle iakttar villkoren i avtalet, får den andra parlen säga upp avtalet till upphörande nästkommande I juli. Dock skall uppsäg-

Prop. 1979/80: 25                                                                  58

ningstiden vara lägst fyra månader.

4. Del nu slutna avtalet mellan staten saml Siglunaslifielsen och Siglunaskolåns akiiebolag är från statens sida iräffat under förulsällning av regeringens godkännande.

Till detta avtal har fogals vissa prolokollsanteckningar som bilugu 3.

Della avtal har upprällals i tre likalydande exemplar av vilka parterna har lagil var sitt.

Slockholm den 13 seplember 1979

För slaten                                   För Sigtunasliftelsen

Ulf W Lundin                               Curt Nicolin Ingvar Bohman

För Siglunaskolåns akiiebolag Ulf Hellners

Mot ovanstående avtal har vi inlel atl erinra

För Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Jacob Wallenberg

Peter Wallenberg

Prop. 1979/80:25

59

Bilugu I till avlal mellan

Slaten, Siglunastiftelsen och

Sigtunaskolans AB

1979-09-13

Specifikation av tillgångar som Sigtunastiftelsen skall tillskjuta vid grundandet av Skolstiftelsen

Tillgångar

Värde, I OOO-tal kronor

Invenlarier Byggnader

Skollokaler och elevhem

Fyra villor

Bostäder (tidigare S:l Göran, del)

Gymnastikhus med slöjdsalar, m. m.

Tennisbana med Barracudahall, ishockeyrink saml div. byggnader å Aludden

Mark Skollokaler och elevhem,

Stg 41, 41 A, 42, 42 N,42 1

42 J och 42 L Fyra villor, Stg 42 D. 42 E,

42 F och 42 G Del av Aludden, områden

1 och 2 Skogsområde norr skolområdel,

Stg 42 K

Omsätlningslillgångar och kortfristiga skulder till samma värde

Summa tillgångar

Avgår

Ränte- och amorteringsfriii lån enligl K. brev 1963-06-05 Saldo tillskott

21600 1000

1700

1600

900

9000

644

3 400

2 145

1500

26800

15189

43489

1 150 42339

Bilugu 2 till avtal mellan

Staten, Sigtunastiftelsen och

Sigtunaskolans AB

1979-09-13

Specifikation av tiUgångar som Sigtunaskolans AB skall tillskjuta vid grundandet av skolstiftelsen

Tillgångar

Värde. 1 OOO-tal kronor

2 andelar i brf Sigtunahus I 2 andelar i brf Koppardosan 4 Invenlarier Fasligheter

Omsätlningslillgångar och kon-fristiga skulder till samma värde

Summa tillgångar

540 180 1030 34 890        36640

36640

Prop. 1979/80:25                                                                    60

Bilaga 3 lill avlal mellan

Staten, Siglunastiftelsen och

Sigtunaskolans AB

Protokollsanteckningar till  avtal   1979-09-13  angående  riksinternatskola m. m. i Sigtuna

Gemensamma protokollsunteckningur

1. Parterna är medvetna om att skolöverslyrelsen utreder förutsättning
arna för en internationell gymnasielinje vid riksintematskolan och att
skolöverslyrelsen kan väntas redovisa sitt förslag inom kort. Parterna är
också medvetna om att denna fråga är av intresse för skolsliftelsen och är
därför beredda att diskulera frågan efter det att skolöverstyrelsen har
lämnal sitt förslag.

2.    Staten avser alt se över konslruklionen av driflbidragssystemet för riksinternatskolorna.

3.    Parterna är ense om att den personal som nu är anställd dels av bolagel, dels av stiftelsen för den av humanisliska läroverket bedrivna verksamhelen skall erbjudas fortsatt anställning på oförändrade villkor hos skolstiftelsen samt därvid i samtliga hänseenden tillgodoräkna sig sin tidigare anställningslid vid bolaget resp. humanistiska läroverket.

Parterna är vidare ense om att de särskilda koslnader som kan uppstå för skolsliftelsen på grund av övertalighet skall bäras av skolstiftelsen. Något statsbidrag skall således inte utgå som bidrag till kostnader för löner m. m. för övertalig personal.

4. Partema är ense om att i samråd med Sigtuna kommun vidare disku
tera frågan om att i skolsliftelsens regi få bedriva viss utbildning i årskur
serna 7-9 i grundskola enligt gällande läroplan för gmndskolan.

ProioktAlsunteckning av staten

Framställning enligt punkt 4 f om avyttring, ytterligare belåning eller annan än tillfällig upplåtelse av mark eller anläggning som tillhör skolsliftelsen kommer normall att medges om detta kan bedömas vara till förmån för skolsliftelsens verksamhet.

Prop. 1979/80:25                                                                   61

Bilagu 7

Uldrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-11-01

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Anmälan tiU tiUäggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TIONDE HUVUDTITELN

F. Service och kontroU

[I] F 9. Statens utsädeskontroll: Utrustning. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 80000 kr.

Slutens utsädeskontroU

Vid slalens utsädeskontrolls enhel i Solna finns en specialgroningsan-läggning. Under vintem 1979 gick denna anläggning sönder. En reparation av anläggningen är oekonomisk. Därtill är anläggningen synnerligen energikrävande.

Utsädeskontrollen föreslår därför att anläggningen byts ut mot gronings-skåp. Detta ger lägre analyskostnader samt är energibesparande. Kostnaden för inköp och instaUation av två groningsskåp beräknas till 180000 kr. Anvisat anslag krävs för andra nödvändiga investeringar. Utsädeskontrollen hemställer därför om ett tilläggsanslag av 180000 kr.

Föredraganden

Jag biträder statens utsädeskontrolls förslag om tilläggsanslag för inköp av groningsskåp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens uisädeskonlroll: Utrustning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 180000 kr.

Prop. 1979/80:25 62

[2] Utökad garanti tiU förenade fabriksverken och SMT PuUmax AB. Med

anledning av förslag i prop. 1978/79:25 (bil. 5 p. 10, TU 1978/79:8, rskr 1978/79: 100) har riksdagen bemyndigat regeringen att ikläda staten garanlier för täckning av kostnader intill ett belopp av högst 2 milj.kr. för utprovning av en avgaskontrollmetod hos förenade fabriksverken och SMT Pullmax AB. Med stöd av detla bemyndigande har regeringen godkänl det i nämnda proposition redovisade avtalet mellan staten, å ena, samt förenade fabriksverken och SMT Pullmax AB, å andra sidan, rörande utprovning och utveckling av ett system för förenklad avgasprovning.

Mot bakgrund av att den i avtalet angivna utprovningsfasen inte såsom fömtsätts kunnat slutföras till den 30 september 1979 har parterna i ett tilläggsavtal av den 17 september 1979 överenskommit om att förlänga utprovningsfasen t.o.m. den 30juni 1980. Enligt tilläggsavtalet kommer regeringen att slutligt godkänna detta under förutsättning att riksdagen faltar de beslul som behövs härför.

Under den förlängda delen av uiprovningsfasen skall utförda avgasprov utvärderas. Vidare skall visst kompletterande systemarbete och vissa kon-stmktionsprov genomföras. Det i huvudavtalet gjorda garantiåtagandet från statens sida avseende utprovningsform har i tilläggsavtalet utökats med elt belopp av 2 milj. kr. Detta belopp exkluderar indexuppräkning och vissa avvecklingskostnader intill ett belopp av 175 0(X3 kr. Innan arbetet påbörjas med en ny fas efter den 30 juni 1980 skall parterna enligt tilläggsavtalet ha träffat överenskommelse om det fortsatta arbetets omfattning och koslnad.

För alt tilläggsavtalet slutgiltigt skall kunna godkännas förordar jag all regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att ikläda staten ytterligare garantier avseende eventuell ersättning till de aktuella företagen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att — utöver tidigare beslutade garantier - ikläda staten ytterligare garantier för täckning av kostnader intill ett belopp av högst 2 500000 kr. för utprovning av en avgaskontrollmetod hos förenade fabriksverken och SMT PuUmax AB.

Prop. 1979/80: 25 63

KAPITALBUDGETEN

11.    STATENS ALLMANNA FASTIGHETSFOND

[3]    15.    Byggnadsarbeten   vid   Sveriges   lantbruksuniversitet   m.m.   På

statsbudgeten för innevarande budgelår har under denna anslagsrubrik anvisals ell invesleringsanslag av 90 milj. kr. Anslaget disponeras i enlighet med en investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen hemställeratt en kostnadsram förföljande objekt las upp i investeringsplanen.

Sveriges luntbruksuiiiversitel Ullunu

Ökud uniagning till veterinärlinjen, om- och lillhyggnud, KC. Enligl riksdagens beslul har den årliga anlagningen till veterinärlinjen ökats från 50 till 75 siuderande per år fr. o. m. höstterminen 1978. De första två åren sker undervisningen vid husdjursvetenskapligl centrum (HVC). Fr.o.m. höstterminen 1980 startar undervisningen med del ökade antalet siuderande vid klinikcenlmm (KC), vilkel kräver en om- och tillbyggnad av detta.

Den 22 febmari 1979 uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen atl projeklera denna om- och tillbyggnad inom en kostnadsram av högst 4,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1978. Denna kostnad motsvarar 5,1 milj. kr. i prislägel den 1 april 1979.

Byggnadsslyrelsen, som den 18 september 1979 inkommil med programhandlingar, beräknar på gmndval av dessa att kostnaderna för byggnadsarbetena skall rymmas inom den av regeringen satta kostnadsramen. Om vissa av lokalerna skall kunna tas i bruk redan vid höstterminens början den I september 1980 måste bygguppdrag ges i mitten av december 1979. Byggnadsslyrelsen anser därför atl ärendet bör redovisas för riksdagen i samband med tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80.

Föredruganden

Med hänvisning till vad byggnadsslyrelsen anfört föreslår jag att en kostnadsram för objektet förs upp i gällande investeringsplan med ett belopp av 5,1 milj. kr.

Investeringsplan (I OOO-tal kr.)

Byggnadsobjekl                      Kostnadsram Byggstart        Färdig-

ställande
1979-04-01       år-mån           år-mån

Sveriges lantbruksuniversitet

Ullunu

Ökad antagning till veteri
närlinjen, om- och tillbygg
nad, KC                                  5 100        80-03        81-08

Prop. 1979/80:25                                                                   64

Kostnaderna för objektet bör få bestridas av lillgängliga medel under anslagel.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen atl beslula om byggnadsarbelen vid Sveri
ges lanlbriiksuniversitei m. m. inom i invesleringsplanen uppförd
kostnadsram i enlighet ined vad jag har förordal i del föregående.

2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestri
dande av ulgiftema för vissa byggnadsarbeten vid Sveriges lant
bruksuniversitet m.m.

Prop. 1979/80:25                                                                   65

Bilugu 8

Uldrag
HANDELSDEPARTEMENTET                     PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-11-01

Föredragande: stalsrådel Burenstam Linder

Anmälan till tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ELFTE HUVUDTITELN

B. Främjande av utrikeshandeln m. m.

B 2, Handelssekreterare. Under denna rubrik har för innevarande budgelår anvisats etl reservationsanslag om 24 413 000 kr.

1 detta belopp ingår medel avsedda för att täcka handelssekreteramas löneförmåner.

Riksdagen har beslutat om ändring av reglerna om folkbokföring och beskattning av personer anställda ulomlands i statens tjänst m.m. (prop. 1978/79:58, SkU 1978/79: 15, rskr 1978/79:84). Riksdagen har för budgetåret 1978/79 anvisal etl reservationsanslag av 604 000 kr. för ökade lönekostnader under budgetåret 1978/79 föranledda av de nya reglerna (prop. 1978/79: 125 bil. 8, NU 1978/79:54, rskr 1978/79:447). Under innevarande budgetår beräknar jag ökningen av lönekostnaderna för 26 handelssekreterare och för Ivå andra personer med löneförmåner motsvarande handelssekreterares till I 253 000 kr. På grund härav behöver anslaget B 2. Handelssekrelerare räknas upp med motsvarande belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Hundelssekreterure på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 1 253000 kr.

5    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 25

Prop. 1979/80:25                                                                   67

BUuga9

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-11-01

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan tiU tilläggsbudget I till statsbudgeten fiir budgetåret 1979/80 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TOLFTE HUVUDTITELN

C. Arbetsmiljö

[1] Cl. Arbetarskyddsstyrelsen. Genom proposition (1979/80: 10) om kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning har regeringen föreslagit att en delegation för hybrid-DNA-frågor skaH inrättas. Delegationen skall yttra sig till berörda tillsynsmyndigheter i frågor rörande riskklassificering och övriga säkerhets- och skyddsfrågor. Den skall också göra myndighelema uppmärksamma på sådana förhållanden inom hybrid-DNA området som kan vara av värde för deras tillsynsverksamhet. Delegationen skall vidare yttra sig till statliga institutioner samt till institutioner, företag m.fl. utanför den offentliga sektom i frågor om riskklassificering samt i andra frågor än de som är föremål för tillståndstvång eller offentlig tillsyn. Delegationen skall även följa utvecklingen med avseende på de etiska villkoren för användningen av hybrid-DNA-tekniken och anmäla till regeringen om någon planerad användning av tekniken kan ifrågasättas från etiska och humanitära utgångspunkter. Slutligen skall delegationen ha till uppgift att informera allmänheten om utvecklingen inom delegationens ansvarsområde på ett sådant sätt att intresset för frågoma upprätthåUs och den allmänna debatten stimuleras. Delegationen bör knytas till arbetarskyddsstyrelsen i administrativt hänseende och föreslås inrättad fr.o.m. den I januari 1980.

I propositionen föreslås att två handläggare knyts till delegationens sekretariat. De skall ha sådan naturvetenskaplig kompetens att de behärskar ämnesområdet. Vidare behöver delegationen personalresurser för kansliuppgifter samt medel för vissa omkostnader m. m.

Prop. 1979/80:25                                                                   68

Enligl propositionen blir informationsverksamhet en viktig uppgift för såväl delegationen som för del sekrelariat som kommer att knytas till denna. Vissa medel bör därför beräknas speciellt för informalion om hybrid-DNA. informationsinsalserna bör i och för sig ingå som en ordinarie del i främst arbelarskyddsslyrelsens informationsverksamhet men kommer på gmnd av delegationens övergripande uppgifler när det gäller hybrid-DNA-frågor också all omfalla hithörande frågor som faller inom ramen för andra myndighelers lillsynsområden. I sådana fall är del enligl proposifionen givetvis väsentligt alt informationen ulformas i samråd med berörda tillsynsmyndigheter och med utnyttjande av deras informationsresurser.

Totalt beräknar jag medelsbehovet för delegationen för hybrid-DNA-frågor lill 200000 kr. under budgetåret 1979/80.

Med hänvisning till vad jag nu anförl hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Arbetarskyddsstyrelsen på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.

C 7. Bidrag till Stiftelsen Samhällsröretag

[2] Sekretess för uppgifter om anvisade arbeisiugure inom de regionala stiftelserna för skyddat arbele. Arbetsvårdsföretagen drivs f. n. som offentliga förvaltningar i myndighetsform. Detta innebär bl.a. att tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet gäller för arbetsvårdsföretagen. Det medför emellertid också att arbetsvårdsföretagen måste iaktta de begränsningar i rätten att få tillgång till allmänna handlingar som finns i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, den s. k. sekretesslagen. Handlingar som rör personliga förhållanden för arbetstagare, som har anvisats skyddat arbete av arbetsförmedlingen, kan därför inte lämnas ut av arbetsvårdsföretagen annat än under de fömtsättningar som anges i sekretesslagen (14 och 25 §§).

Vid årsskiftet 1979/80 övergår huvudmannaskapet för den skyddade verksamheten i landel enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78:30, AU 16, rskr 74) till de regionala stiftelserna för skyddat arbete. Stiftelsema är privaträtlsliga subjekt utan myndighetsfunktioner och de regler om offentlighet och sekretess som gäller i dag för arbetsvårdsföretagen kommer därför inte alt bli tillämpliga på stiftelserna.

Den skyddade verksamheten bygger på atl de anvisade arbetstagarna kan känna förtroende för alt uppgifler om deras personliga förhållanden, t. ex. i form av intyg från läkare och psykologer eller i form av utredningar av deras arbetsförmåga och sociala situation, inte lämnas ul till obehöriga.

Prop. 1979/80:25                                                                   69

Del är därför vikligl att det vid övergången från offenllig lill privat drift inle lämnas uirymme för några tvivel om atl skyddel för de anvisade arbetstagarna i detta avseende är lika starkt som lidigare. Mot denna bakgrund bör enligl min mening sekrelessfrägan inte lösas avlalsvägen vilkel annars är del vanliga på den privata arbelsmarknaden, ulan genom lagsliflning. I lagen (1979:47) om regionala stiftelser för skyddal arbele bör del därior införas en beslämmelse som förbjuder den som deltar i eller har deltagit i verksamheten hos en regional stiftelse atl obehörigen röja vad han därvid har fått veta om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden. Lagförslaget fogas till detta protokoll som bilaga.

Den föreslagna bestämmelsen gäller var och en som deltar i eller har deltagit i verksamheten hos stiftelsen - aniingen som anställd eller i någon annan funktion i.ex. som siyrdseledamol - och som därvid har tagil befattning med ett ärende som rör en anvisad arbetstagare eller annars har fåll reda på någon uppgift om en sådan arbetstagares personliga förhållanden. En sådan uppgift får inle röjas obehörigen. Della innebär alt uppgiften normall inle får lämnas ui vare sig munlligen eller genom att en handling företes eller lämnas ut. Uppgifter som rör anvisade arbetstagares personliga förhållanden skall således i princip vara lika skyddade hos den regionala stiftelsen som hos arbetsförmedlingen.

Den som bryler mot bestämmelsen kan straffas enligl 20 kap. 3 § brottsbalken för brott mot tystnadsplikt. I den bestämmelsen föreskrivs atl den som yppar vad han till följd av lag eller annan förfaUning är pliktig atl hemlighålla eller olovligen utnyttjar sådan hemlighet döms för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högsl ett år. För den som av oakl-samhel begår sådan gäming är straffet böler. Del bör framhållas atl som brott mot lystnadsplikt betraktas även att någon röjer något som han skall hemlighålla genom att förete eller lämna ut en handling (jfr NJA 1953 s. 654). Med hänsyn till den allmänna strafft)estämmelsen bör dei inte tas in någon särskild straffbestämmelse i lagen om regionala stiftelser för skyddal arbele. Det har dock ansetts lämpligl all erinra om atl straffansvaret regleras i brottsbalken.

Jag vill i detta sammanhang nämna atl den föreslagna lagsliftningen får betydelse även för arbetet hos arbetsförmedlingarna. Arbetsförmedlingarna bör fortsättningsvis som regel kunna utgå från att sekretesslagens skaderekvisil inle är uppfyllt när en handling överlämnas till den skyddade verksamheten och atl handlingar därför kan vidarebefordras i samma ordning som nu gäller.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom arbelsmarknadsdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i lagen (1979: 47) om regionala stiftelser för skyddal arbete.

Prop. 1979/80:25                                                                    70

[3] C 8. Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett anslag av 214 milj. kr. Härav har under delprogrammet Institutet för metodutveckling och forskning beräknals 7 150000 kr.

Medlen disponeras av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) för överföring till arbetsmarknadsutbildningsfonden.

Föredraganden

Under delprogrammet Institutet för metodutveckling och forskning har medel anvisats för verksamhet vid ett institut för metodutveckling m. m., som avsågs bli inrättat den 1 januari 1980. Av skäl som jag strax skall redovisa kommer institutet inte att inrättas vid den avsedda tidpunkten. Behov har därför uppkommit all disponera om de medel som beräknats för institutets verksamhet under andra hälften av budgetåret 1979/80,

Riksdagen barden 8juni 1979 (prop. 1978/79:216, AU 1978/79:40, rskr 1978/79:441) beslulal om fortsatt utredning av frågan om förläggning av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Regeringen har genom beslut den 16 augusti 1979 meddelat direktiv för en sådan utredning.

Först när utredningsarbetet har avslutats och riksdagen tagit ställning till förslag om lokalisering av institutet, kan AMS genomföra rekrytering av personal till institutet och påbörja verksamheten där.

I avvaktan härpå måste provisoriska lösningar tillskapas så att de uppgifter som under tiden den 1 januari-den 30 juni 1980 skulle ha utförts av institutet kan fullgöras i annan ordning.

Vid ulformningen av sådana provisoriska lösningar måste även frågan om övertalig personal beaktas. Institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen skall bildas genom en sammanläggning av bl. a. vissa delar av statens arbelsklinik och viss verksamhet vid Psykotekniska Institutet vid Stockholms universitet (PTI). Medel för de båda sistnämnda institutionemas verksamhet har beräknats endast för första hälften av budgetåret 1979/80 eflersom den planerade sammanläggningen, somjag nyss har nämnt, bedömdes komma till stånd den 1 januari 1980, samtidigt som den regionala organisationen med arbetsmarknadsinstitut för yrkesinriktad rehabililering träder i kraft.

Personal vid statens arbelsklinik och PTI med i huvudsak klientinriklade uppgifter kommer att beredas arbete inom den regionala klientinriklade verksamhelen med arbetsmarknadsinstitut i Stockholms län. I ett övergångsskede - innan rekryteringen till det centrala metodutvecklingsinsti-tutel har avslutats - kommer emellertid arbelskliniken och PTI att ha kvar viss personal, som inte kan beredas arbete i den regionala organisationen. Samtidigt saknas medel och arbetsuppgifter för en fortsatt verksamhet vid arbelskliniken och PTI. Enligt min mening bör därför statens arbelsklinik tillföras medel för viss fortsatt verksamhet under andra hälften av budget-

Prop. 1979/80:25                                                                   71

året 1979/80. Personal inom den arbetspsykologiska verksamheten som staten erbjudit anställning, men som inle kan beredas plats i den regionala organisationen med arbetsmarknadsinstitut i Slockholms län, bör erbjudas arbete vid statens arbelsklinik under samma tidsperiod.

Bland de uppgifter som skall åvila det centrala institutet för metodutveckling m. m. är alt svara för utbildning av personal samt utveckling av metoder och arbetsformer vid arbetsmarknadsinstituten. Dessa uppgifler är av särskill slor belydelse i ett inledningsskede, när den nya organisationen byggs upp och etableras. I sin egenskap av huvudman för den yrkesinriktade rehabiliteringen har AMS alt ansvara för att dessa uppgifter blir utförda på ett sådant sätl att fältorganisationen ges erforderiigt stöd i uppbyggnadsskedet. Del bör därför, enligt min mening, ankomma på AMS att svara för att den personal som övergångsvis sysselsätts vid statens arbelsklinik på lämpligt sätt kan medverka i sådant utbildnings- och ulvecklingsarbete och därigenom beredas meningsfulla arbetsuppgifter.

Dämtöver behöver AMS temporärt ges möjlighet att använda under delprogrammet anvisade medel för att på projektbasis eller i annan form Ulföra de uppgifler, som åvilar styrelsen.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört förordar jag att AMS får använda de medel som har anvisats under delprogrammet Institutet för metodutveckling och forskning dels för verksamhet som statens arbelsklinik föreslås bedriva under andra hälften av budgetåret 1979/80, dels också för sådana ytterligare kostnader för metodutveckling och personalutbildning avseende verksamheten vid de regionala arbetsmarknadsinstituten som övergångsvis kan erfordras.

Jag vill för riksdagens kännedom meddela att regeringen den 16 augusli 1979 har godkänt avtal som träffats mellan statens förhandlingsnämnd och vissa arbetspsykologiska institut om överlåtelse av tillgångar m.m. från instituten. Ytterligare avtal kan komma att underställas regeringen för godkännande. Dessa övertagandekostnader bör bestridas med medel som har anvisals under anslaget C 8. Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering. Det ankommer på AMS alt senast den 28 december 1979 till dessa institut utbetala i avtalen överenskomna ersältningar som godkänts av regeringen.

Vidare vill jag för riksdagens kännedom meddela att regeringen genom beslut den 13 september 1979 har bifallit en framställning av skolöverstyrelsen om medel för anordnande av fortsatta korta anpassningskurser Under tiden den 1 januari-den 30 juni 1980. I avvaktan på visst utredningsarbete rörande kursernas framtida anordnande, överföring av vissa medel till den nye kursanordnaren m.m., har medel för verksamheten tillgodo-förts anslaget C 8. Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering. Regeringen har bemyndigat skolöverstyrelsen att hos AMS rekvirera högst 1,9 milj. kr. för Verksamhet med korta anpassningskurser under andra hälften av budgetåret 1979/80. AMS har samtidigt bemyndigats att bestrida riksförsäkringsverkets kostnader för utbildningsbidrag till deltagare i korta anpassnings-

Prop. 1979/80:25                                                                   72

kurser under den angivna lidsperioden. Kostnaderna belaslar tolfte huvud-lilelns anslag C 8. Bidrag till yrkesinriktad rehabililering. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna den disposition av anslaget Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering som jag har förordat i det föregående.

Prop. 1979/80: 25 73

Bilagu

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:47) om regionala stiftelser för skyddat arbete

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:47) om regionala stiftelser för skyddal arbele dels atl nuvarande 5 S skall belecknas 6 S, dels all den nya 5 § skall ha nedan angivna lydelse.

5 § Den som dellar i eller har deltagit i verksamhelen hos den regionala siiftdsen får inle obehörigen röja vad han därvid har fått veta om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden.

Om ansvar för den som bryter mot första slyckel finns besiämmelser i 20 kap. 3 S broUsbalken.

Denna lag iräder i krafl den I januari 1980.

6  Riksdagen 1979180. I saml. Nr 25

Prop. 1979/80: 25                                                                 75

Bilagu 10

Uldrag
BOSTADSDEPARTEMENTET                    PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1979-11-01

Föredragande: statsrådet Friggebo

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE HUVUDTITELN B. Bostadsdepartementet m. m.

[I] B 11. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m.

Under denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande budgelår anvisals ell reservarionsanslag av 498,5 milj. kr.

Från anslaget bestrids kostnaderna för statens ekonomiska stöd lill energibesparande åtgärder i slalliga byggnader - exkl. byggnader för slatliga bolag och affärsverk - bostadshus, allmänna samlingslokaler saml kommunala och landslingskommunala byggnader m. m. Från anslagel belalas också bidrag lill energiinriktad ulveckiings- och demonslralionsverk-samhet inom bostadsseklorn, bidrag lill kommuner för rådgivning m. m. i energisparverksamhel samt vissa koslnader för informations- och utbildningsverksamhet i energifrågor med inriktning på energiförbmkningen i byggnadsbeståndet.

För disposition av anslagefför olika ändamål under ett budgelår gäller vissa av riksdagen fastställda ramar för beslut om lån och bidrag. I fråga om lån och bidrag för energibesparande åtgärder i bostadshus fastställde riksdagen för budgetåret 1978/79 en ram av 864 milj. kr. (prop. 1977/78: 100 bil. 16, CU 1977/78:31, rskr 1977/78:345). Med hänsyn till bl.a. sysselsättningseffekterna skulle ramen fördelas jämnt under budgetåret. Därjämte bemyndigade riksdagen genom detta beslut regeringen au inom ramen för elt belopp av 400 milj. kr. besluta om utökning av de olika ramarna för lån och bidrag till energibesparande åtgärder i befinllig bebyggelse på det säll som är lämpligl med hänsyn lill främst sysselsättningslägel.

Den 15 juni 1978 meddelade regeringen bestämmelser om dispositionen

Prop. 1979/80:25                                                                   76

av anslaget. 1 fråga om ramen för beslut om lån och bidrag för energibesparande ålgärder i bostadshus föreskrev regeringen bl. a., atl av anslagel fick las i anspråk före den 1 november 1978 högsl 576 milj. kr. och före den 1 mars 1979 högst 288 milj. kr.

Genom beslul den 24 augusti 1978 föreskrev regeringen med ändring av beslutel den 15 juni 1978 all ytteriigare 100 milj. kr. fick tas i anspråk av ramen om 864 milj. kr. före den I november 1978.

Vidare medgav regeringen med slöd av riksdagens i det föregående nämnda bemyndigande att - ulöver vad som tidigare hade medgetts -ytterligare 300 milj. kr. får tas i anspråk för beslul om bidrag och lån för energibesparande ålgärder i bostadshus.

Föredrugunden

I skrivelser den 16 november 1978 och den 19 febmari 1979 hemställde bostadsslyrelsen att ramama för beslul om lån och bidrag för energibesparande åtgärder i bostadshus och i kommunala och landstingskommunala byggnader skulle vidgas. Enligt skrivelserna beräknades 495 milj. kr. av anslagel om 576 milj. kr. och 288 milj. kr. av anslagel om 300 milj. kr. ha lagils i anspråk vid uigången av febmari 1979.

Genom beslut den 17 maj 1979 medgav regeringen att ramen för beslut om bidrag enligt 38 a § kungörelsen om statligt stöd lill allmänna samlingslokaler fick tas i anspråk för vidgning av ramen för beslul om bidrag enligl förordningen om statsbidrag för energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. i motsvarande mån.

Vidare medgav regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande att -utöver vad som lidigare har medgetts - 74,5 milj. kr. fick las i anspråk för beslul om bidrag och lån för energibesparande åtgärder i bostadshus saml 10 milj. kr. för beslut om bidrag för energibesparande åtgärder i kommunala och landslingskommunala byggnader m.m. Enligl beslutet skall beloppen användas i första hand för sådana energibesparande åtgärder som ger sysselsällning ät anställd arbetskraft i andra län än Slockholms län.

Den ram- och anslagsteknik som hittills har tillämpats innebär att anslag har anvisats med samma belopp som ramar m. m. Med tillämpning av samma teknik bör ett anslag nu anvisas som motsvarar den av regeringen beslutade ramvidgningen om 84,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Vissu energibespurunde åtgärder inom bostudsbeståndel m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa etl reservationsanslag av 84 500000 kr.

Prop. 1979/80:25                                                                  77

Bilaga 11

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET                    PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-11-01

Föredragande: statsrådet Äsling

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJORTONDE HUVUDTITELN

A. Industridepartementet m. m.

[I] A 3. Kommittéer m.m. Under denna anslagsrubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 tagits upp ett reservationsanslag av 20 milj. kr. I detta belopp har inte räknats in utgifter för energisparkommittén (I 1974:05) och expertgmppen (1 1979: E) för forskning om regional utveckling.

Belräffande e ne rgi s park o mm i 11 é n får jag anföra följande. Energisparkommitténs verksamhel har redovisats senast i prop.  1978/

79: 115 om riktlinjer för energipolitiken (bil. I s. 109). Sedan denna redovisning lämnades har kommittén på regeringens uppdrag genomförl två särskilda energisparkampanjer. Bakgrunden lill regeringens beslut om dessa kampanjer var all problem hade uppstått avseende oljetillförseln till Sverige-Regeringen fattade beslul om den första kampanjen den I mars 1979. Kampanjen som i första hand inriktades mot besparingsåtgärder avseende uppvärmningsenergi hade som mål att spara 7 % av den energi som normalt används under perioden mars —maj.

1 en rapport lill regeringen den 29 augusli 1979 har kommilién lämnal en sluilig redovisning för sparkampanjen. I rapporten konstaterar sparkommiltén bl.a. atl kampanjen, som har koslat sammanlagt 2,5 milj. kr. (jfr prop. 1978/79: 125 s. 49), har haft en betydande genomslagskraft och atl den har hafl en direkl inverkan på energianvändningen.  Vidare anser

Prop. 1979/80:25                                                                   78

kommittén all del finns underlag för att konslalera atl en tolal besparing av uppvärmningsenergi har skell i flerfamiljshusen under den akluella perioden och atl denna besparing sannolikt uppgår till nära l''/r-. Vad gäller energianvändningen i småhusen har kommittén inle kunnat göra liknande beräkningar. Den anser del dock iroligt att energianvändningen varil lägre än normalt under perioden även i dessa hus.

Mot bakgrund av bl. a. fortsatta problem med oljeförsörjningen uppdrog regeringen den 7 juni 1979 åt energisparkommittén all, inom en kostnadsram av 6,4 milj. kr., genomföra en andra särskild informationskampanj för all slimulera lill ökal energisparande.

Kampanjen syftade lill att minska personbilarnas energiförbrukning men omfattade också energianvändningen inom andra områden. Regeringens uppdrag omfattade förutom informationskampanjer även viss rådgivning och frivilliga överenskommelser om energisparålgärder.

Kommilién har i en rapport den 10 augusti 1979 redovisai vilka överenskommelser som den inom ramen för sitt uppdrag har träffat med företrädare för olika samhällssektorer för att minska energianvändningen. Överenskommelserna avser tiden till den I december 1979. Av kommitténs rapport framgår att överenskommelser har träffats med mer än 20 olika organisationer och att överläggningar om ytterligare överenskommelser förs.

Kommittén anser det inte möjligt alt nu uppskatta effekterna av dessa överenskommelser. Kommittén framhåller dock att det inom många organisationer finns en stark vilja att verka för att målsättningen med överenskommelserna nås.

1 prop. 1978/79: 115 (bil. 1 s. Ill) beräknades medelsbehovel för kommitténs verksamhet under budgetåret 1979/80 till 17 milj. kr. Härtill kommer medel för att täcka kostnaderna för den senaste kampanjen. Mot denna bakgrund beräknar jag medelsbehovel för kommitténs verksamhet under innevarande budgetår till (17-1-6,4 =) 23.4 milj. kr.

I prop. 1978/79: 112 om regionalpolilik lades fram förslag om bl. a. organisalionen av den regionalpolitiska forskningen (s. 126, AU 1978/79:23, rskr 1978/79:435). 1 anledning härav bildades den Ijuli 1979 expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU). Kostnaderna för ERU under innevarande budgelår beräknades i nämnda proposition till 2,9 milj. kr. (s. 130).

Med hänvisning lill det anförda förordar jag att anslagel tillförs ytterligare (23,4-1-2,9 =) 26,3 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen     I

all lill Kommittéer m. m. pä lilläggsbudgel 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 26 300 000 kr.

Prop. 1979/80:25                                                                   79

D. Mineralförsörjning m. m.

Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedrivs inom fyra program, nämligen Kartering, Information och dokumentation, Prospektering samt .Speciella undersökningar. Medel för verksamhelen anvisas över anslagen Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering saml information och dokumentation, Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. och Sveriges geologiska undersökning: Ulruslning. Anslagen är reservarionsanslag. Under förslagsanslaget Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet redovisas uppdragsverksamheten vid SGU.

Sveriges geologiska undersökning

SGU har i skrivelse den 17 april 1979 redovisat kostnadsökningar under budgetåret 1978/79 lill följd av pris- och löneökningar.

Kosinadema för höjda löner och traktamenten m. m. till SGU:s personal beräknas av SGU uppgå till sammanlagt 8949000 kr., varav dock 4676000 kr. avser personal som sysselsätts inom uppdragsverksamhet. SGU hemställer alt återstående belopp - 4 273000 kr. - anvisas till SGU. Härav bör 3082000 kr. utgå över anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation och I 191 000 kr. över anslaget Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.

Kostnadsökningarna på grund av höjda priser på material beräknas av SGU uppgå till 3 357 000 kr., varav 2 115 000 kr. avser uppdragsverksamhet. Av återstoden - 1242000 kr. - bör 671000 kr. utgå över anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation och 571000 kr. över anslaget Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.

Under åttonde huvudtiteln finns uppfört etl förslagsvis betecknat anslag Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. Vissa av de av SGU angivna kostnadsökningarna är av sådant slag att de bör täckas från delta anslag. Regeringen har den 14 juni 1979 beslutat att över detta anslag anvisa ytteriigare 2414000 kr. till SGU för budgetåret 1978/79.

[2] Dl. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation. För detta ändamål har för budgetåret 1979/80 anvisats ell reservationsanslag av 30517000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och inläkter för programmen Kartering och Information och dokumentation.

Föredrugunden

Under detla anslag beräknar jag 299000 kr. för ökade kostnader på gmnd av höjda löner och traktamenten m. m. för SGU:s personal.

Prop. 1979/80:25                                                                   80

Jag hernsläller all regeringen föreslår riksdagen

all lill Sveriges getdogisku undersökning: Geologisk kartering saml informalion och dokumentation på lilläggsbudgel 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 299000 kr.

[3] D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.m. För detta ändamål har för budgetåret 1979/80 anvisats ett reservationsanslag av l5 2l60(M)kr.

Anslagel avser täcka sådana kostnader för programmen Prospektering och Speciella undersökningar som inle kan finansieras genom uppdragsin-läkier.

Föredrugunden

Jag beräknar under detta anslag 318 000 kr. förökade kostnader på gmnd av höjda löner och traktamenten m. m. för SGU:s personal, jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 318000 kr.

E. Energihushållning

[4] E 6. Vissa utbildningsåtgärder m.m. i energibesparande syfte. 1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna mbrik anvisats ett reservationsanslag av 5 milj. kr. Av anslaget får 1,8 milj. kr. användas för rådgivningsverksamhet i energifrågor.

Mot bakgmnd av att problem hade uppstått avseende oljetillförseln till Sverige i början av år 1979 och kvarstående problem beslutade regeringen den 7 juni 1979 om en rad ålgärder för att dämpa energianvändningen. Därmed skulle risken minska för en allvarlig brist på olja och bensin under den kommande hösien och vinlem.

Som etl led i dessa ansträngningar uppdrog regeringen samma dag till statens industriverk att bedriva en intensifierad rådgivningsverksamhet i energihushållningsfrågor. Verksamheten skulle inriktas främst mot de mindre och medelstora företagen och syfta till att stimulera dessa att vidta energisparåtgärder som på kort sikt kunde dämpa energianvändningen inom industrin. Dessa särskilda insatser skulle inledas omgående och avslulas senast den 15 november.

Industriverket har anlitat tolv konsulter med uppgift att bedriva rådgivningsverksamhet delvis motsvarande den som på försök redan bedrivs med energikonsulenter placerade på fyra av utvecklingsfonderna. Konsulterna ger vid besök på förelagen kostnadsfri rådgivning om vad företagen

Prop. 1979/80:25                                                                   81

kan göra för att utan stora investeringar spara energi. Rådgivningen är främst inriktad på åtgärder avseende uppvärmning, styr- och reglerulmsl-ning saml ventilation.

Verket räknar med att 500-700 företag skall få del av den särskilda rådgivningsverksamheten till kampanjens avslutande i november 1979.

Regeringen har medgivit att för verksamheten högst 2 milj. kr. förskottsvis får disponeras från Qortonde huvudtitelns anslag Kommittéer m.m. Förevarande anslag bör nu tillföras dessa medel för rådgivningsverksamhet i energifrågor. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa utbildningsåtgärder m.m. i energibesparande syfte på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa etl reservationsanslag av 2000000 kr.

Prop. 1979/80:25                                                                    83

Bilagu 12

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                       PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-11-01

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

DRIFTBUDGETEN

UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. På fonden för oreglerade kapilalmedelsförlusler, vilken förvaltas av riksgäldskonloret, redovisas förluster som har uppkommit på statens kapitalfonder och överförts till fonden i den ordning regeringen har bestämt i varje särskill fall.

I statsbudgeten för budgetåret 1979/80 finns uppfört ett anslag av I milj. kr. för reglering av uppkommande kapitalmedelsförluster.

Avskrivning mot fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster görs vanligen per den 30 juni varje år.

Kockums AB erhöll år 1978 enligt beslut av riksdagen (prop. 1977/78: 174, NU 1977/78:76, rskr 1977/78:377) under fonden för låneunderstöd ett lån av 340 milj. kr. I samband med att Svenska Varv AB den 15 juni 1979 övertog Kockums varvsrörelse m.m. övertogs även betalningsansvaret för lånet. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1978/79: 124, NU 1978/79:47, rskr 1978/79:356) beslöt regeringen den 31 maj 1979 atl efterge lånet i samband med att betalningsskyldigheten övergått till Svenska Varv AB. Under fonden för låneunderstöd uppkommer härigenom ett avskrivningsbehov av 340 milj. kr., som bör täckas med anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Stigtex AB erhöll år 1971 enligt beslul av riksdagen (prop. 1970: 165, SU 1970:219, rskr 1970:434) under fonden för låneunderstöd etl lån av 2,7 milj. kr. Enligt beslut av riksdagen får lånet på vissa villkor efterges (prop. 1978/79 bil. 11, NU 1978/79: 21, rskr 1978/79: 167). I samband med att lånet lämnades ut anvisades 810000 kr. till avskrivning av nya kapitalinvesteringar under fonden för låneunderstöd (prop. 1971:75 bil. II, FiU 1971:32, rskr 1971:231). Under denna fond uppkommer genom eftergivande av

Prop. 1979/80:25                                                                   84

lånet etl ytterligare avskrivningsbehov av 1890000 kr., som bör täckas genom anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Avskrivning uv oreglerude kupitulmedelsförlusier på lilläggsbudgel 1 till slatsbudgelen för budgetåret 1979/80 anvisa ell anslag av 341 890000 kr.

Prop. 1979/80:25                                                                   85

Bilagu 13

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1979/80:25 begärda anslag på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdeparteineniel
H 9 FN-slyrkors verksamhet utomlands, reservatlons-

unslug

56500000

H 10        Övervakningskontingenten i  Korea, reservations-unslug

1400000

VI. Koininiinikuiionsdepurienientei
B 3        Byggande av statliga vägar, reservaiionsanslag, att

avräknas mol automobilskattemedlen              2 500000

B 6 Bidrag till drift av enskilda vägar, reservationsun-

slug all avräknas mol automobilskattemedlen   5 737000

IX. UibUdningsdepuriementet

B 13

B 14

B 15

C 29

D 10

D54

E 1

Talboks- och punktskriftsbibliolekel: Förvaltnings
kostnader,/öri/aio/ii/ag                                     4 073 000
Talboks- och punklskriftsbiblioteket: Produktions
kostnader, reservulionsanslug                         3 937 000
Bidrag lill Svenska riksteatern, reservulionsanslug        8 392 000
Bidrag lill Operan och Dramatiska teatern, reservu-
tionsunslug                                                                            15 953 000
Rikskonsertverksamhel, reservaiionsanslag     738000
Svenska akademien                                          866000
Bidrag lill undervisningsmalerid inom gymnasie
skolan m.m., reservaiionsanslag                                    30000000
Lokala och individuella linjer och enstaka kurser,
reservulionsunslag                                                                 1717 000
Extra resurser för lönekostnader inom högskolan,
reservutionsunslug                                                              23 000000
Sveriges Utbildningsradio aktiebolag                                2 853 000

Prop. 1979/80:25                                                                   86

E 14      Sveriges Utbildningsradio akiiebolag;  Kompensa-

tion för prisutvecklingen, reservulionsanslug    10873 400

A'. Jordbruksdepurtementet
F 9 Statens utsädeskontroll:  Utrustning, reservutions-

unslug                                                                  180000

XI. HUlldelsdepurlemenlel
B 2        Handelssekreterare,/■£'i('n'ör/o/ii«/?.s-/a         1253 000

.XII. Arbctsmurknudsdepurienienlei
C I         Arbelarskyddsstyrelsen,/öri/ai,',s«/j,v/«i'             200 000

XIII. Bostudsdepurteineniet

B 11      Vissa energibesparande åtgärder inom bostads-

beståndet m. m.. reservationsanslag               84 500000

XIV. Induslrideparlementet

A 3        Kommittéer m. m.. reservulionsanslug             26300000

D I        Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kar-

lering    samt    informalion    och    dokumentation,
reservulionsanslug                                               299000

D 3        Sveriges geologiska undersökning:  Prospektering

m. m., reservationsanslag                                   318000

E 6        Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande

syfte, reservulionsanslug                                  2 000000

Summa egentliga slaisutgifter 283589400

B. Utgifter för statens kapitalfonder

II, Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

I       Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster          341890000

Summa utgifter för statens kapitalfonder          341 890000

Summa för driftbudgeten 625479400

KAPITALBUDGETEN Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder C. Statens järnvägar

2    Anskaffning av ny tågfärja                                   288000000

Prop. 1979/80:25                                                                    87

3    Särskilda investeringar i järnvägsanläggningar i Norrbot
tens län                                                                 275 000000

D, Luftfartsverket

1     Flygplatser m. m.

II, Statens allmänna fastighetsfond

Juslitiedeparlementel I     Polishus m. m. 3    Vissa byggnadsarbelen för kriminalvården

Ulbildningsdeparlemenlel 13    Radio- och lelevisionshus

1600000

17500000 21000000

1300000

V. Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet

Lån till Lewi Pethrus Stiftelse för filantropisk verksamhet

1000000

Utbildningsdepartementet

Lånefonden för riksinternatskoleverksamhet i Sigtuna

5 000000

IX. Diverse kapitalfonder

Försvarsdepartementet

Statens daiamaskinfond:  Försvarets delfond:  Anskaff
ning av datamaskiner                                               1810000

Summa för kapitalbudgelen 613210000

Norstedts Trycken, Stockholm 1979