med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1980/81, m.m. (kompletteringsproposition)

Proposition 1979/80:150

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:150

Regeringens proposition

1979/80:150

med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1980/81, m.m. (kompletteringsproposition);

beslutad den 23 april 1980

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder eller de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÅLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen.

Det förslag till statsbudget för budgetåret 1980/81 som lades fram i årets budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Denna ger vid handen att totalbudgelunderskottet för budgetåret 1979/80 skulle minska med 391 milj. kr, i förhållande till beräkningarna i årets budgetproposition. Sålunda förutses nu ett underskott om ca 48,6 miljarder kr.

För budgetåret 1980181 beräknades i budgetpropositionen ett underskott om drygt 55 miljarder kr. De nya beräkningarna visar elt underskott av ca 57,9 miljarder kr.

I särskilda bilagor redovisas den reviderade finansplanen 1980 och det reviderade budgetförslaget 1980/81,

Vidare redovisas bl, a, en reviderad nationalbudget för år 1980 samt en långtidsbudget för budgetåren 1980/81-1984/85.

1    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150

Prop. 1979/80:150

Uidrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-04-23

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Åsling. Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande: statsråden Bohman och Mundebo

Proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1980/81, m.m. (kompletteringsproposition)

Statsrådet Mundebo anför: Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1979/80: 100) förelagt riksdagen ett förslag till statsbudget för budgetåret 1980/81. På de punkter där förslaget upptog endast beräknade belopp har regeringens förslag sedermera redovisats i särskilda propositioner.

Enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 S riksdagsordningen skall regeringen -förutom förslaget till statsbudget i budgetpropositionen - avge ett särskilt förslag till slutlig reglering av slatsbudgelen för del kommande budgetåret i den s.k. kompletteringspropositionen. Detta förslag bör nu lämnas till riksdagen. 1 samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av den ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en reviderad nationalbudget tillställas riksdagen.

Statsråden Bohman och Mundebo föredrar de delar av förslagel till kompletteringsproposiiion som faller inom vederbörandes ansvarsområde. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrädel Mundebo hemställer att regeringen i en gemensam proposition förelägger riksdagen vad föredragandena har anfört för de ålgärder som de har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder eller de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar att de anföranden och förslag som har upptagits i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna I och 2.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Regeringens prop. 1979/80:150 Bilaga 1

Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET                     PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1980-04-23

Föredragande: statsrådet Bohman

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser reviderad finansplan

REVIDERAD FINANSPLAN

1    Den internationella utvecklingen

Den ekonomiska aktiviteten i industriländerna visade en oväntad styrka under senare delen av 1979. Trols de krafligl dämpande effekterna av oljeprishöjningarna och den allt stramare ekonomiska politiken steg tillväxttakten mellan de båda halvåren i fjol. Sammanlaget ökade BNP i OECD-länderna med 3,4% 1979. Särskilt lydlig var konjunkluriorbällring-en i Västeuropa. En gynnsam investeringsverksamhet inom näringslivet bar upp efterfrågan i Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike liksom i flera av de mindre länderna. Också i Japan förstärktes konjunkturen, främst till följd av en snabb uppgång i exporten. 1 Förenta slalerna registrerades en fortsatt tillväxt mot slulel av året. Ökningen i eflerfrågan var dock här liksom på andra håll förenad med en allt snabbare inflationsutveckling.

1 förhållande till finansplanens bedömningar innebär den oväntade styrkan i den internationella konjunkturen vid ingången av 1980 att perspeklivel förskjutits. Den lidigare förutsedda konjunkturnedgången har sålunda flyttats framåt i tiden. Del är dock sannolikt all en tydlig dämpning av efterfrågeutvecklingen är förestående. Fördubblingen av oljepriserna innebär en köpkraftsindragning inom OECD-länderna med närmare 2% av BNP, och huvudeffekten härav bedöms falla under innevarande år. Dessutom är den ekonomiska politiken generellt setl inställd pä atl molverka oljeprisstegringarnas inflationseffekter snarare än alt kompensera efterfrågebortfallet.

Den förutsedda nedgången av konjunkturen i industriländerna väntas inledas med en dämpning av utvecklingen i den privala konsumtionen. Konsumenternas reala köpkraft försvagas av prishöjningarna på olja och bensin liksom av atl ökade produktionskostnader efler hand slår igenom i konsumentpriserna. Hittills har konsumtionen kunnat upprätthållas genom 1    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 150. Bilaga 1

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                          2

att hushållen minskat sitt sparande. Denna utveckling har varit särskilt påfallande i Förenta staterna där sparkvoten sjunkil till en historiskt selt mycket låg nivå. En återgång till ett högre sparande är emellertid att räkna med i mänga länder, varvid den privata konsumtionen skulle visa en motsvarande nedgång, I samband med en sådan utveckling kan man också fömtse en försvagning av lagerutvecklingen. I Västeuropa gav lagerrörelserna ett avsevärt positivt bidrag till efterfrågan under senare delen av 1979. Om försäljningen drastiskl minskar, är en omvänd utveckling att vänta under innevarande år, I Förenta staterna och i Japan däremoi var lagerinvesleringarna mer återhållna under Qolåret, varför den konjunklur-neddragande effekten 1980 följaktligen förutses bli mer begränsad.

Den positiva trenden i näringslivets investeringar i flertalet OECD-länder förutses bli beslående ännu en tid. Vinstutvecklingen ter sig allmänt fortsatt gynnsam och undersökningar av förelagens investeringsplaner ger på många håll oväntat positiva resultat. Att den nuvarande tillväxten av investeringarna skulle kunna fortgå någon längre lid är emellertid ej särskilt sannolikt. Investeringsplanerna väntas successivt justeras ned efterhand som efterfrågan mattas av. Dessutom bedöms de nuvarande höga räntenivåerna få en dämpande effekt på företagens investeringsvilja. De åtgärder som på många håll vidtagits för att hålla tillbaka kreditexpansionen verkar i samma riktning. Däremot erhålls en allt störte positiv effekl från behovet av nyinvesleringar inom energiområdet.

Den efterfrågedämpande effekten av oljeprishöjningarna under fjolåret och början av 1980 beräknas vara av samma storleksordning som efter oljeprischocken 1973 — 1974, Risken för en acceleration av inflationstakten, liksom strävan att undvika alltför stora bytesbalansunderskoll, föranledde då de stora industriländerna atl föra en stram ekonomisk politik. Liknande överväganden har kommii all bli besiämmande för ulformningen av politiken också i nuläget. Dessutom kan åtstramningen nu betecknas som mer omfattande eftersom även de mindre industriländerna denna gång intar en mer restriktiv ekonomisk-politisk kurs. En viktig skillnad i situationen nu jämfört med 1974 är att konjunklumtvecklingen ej präglas av samma grad av synkronisering. 1974 skedde ett mycket markant omslag efler den alllför snabba uppgången årel innan. Av avgörande betydelse för den framtida konjunkturutvecklingen blir de framgångar som kan vinnas då det gäller att få ned den höga inflationstakten.

Effekterna av prisuppgången på olja och andra råvaror väntas efterhand klinga av i OECD-länderna under 1980. Rådande utbuds- och efterfrågeför-hållanden talar för en dämpning av den snabba prisuppgängen på olja 1980. Efterfrågan på OPEC-olja minskar i och med att produktionen av olja ökar på andra håll i världen och den ekonomiska aktiviteten mattas av. Dessutom är lagren i OECD-länderna för närvarande stora, Å andra sidan måste man räkna med att OPEC-länderna söker förhindra en upprepning av händelseutveckingen efter 1974 då realpriset på olja föll. Flera oljeprodu-

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                          3

center har aviserat nedskärningar av produklionen för att anpassa utbudet till den minskande efterfrågan. Sammantaget kan man förutse all kulmen av oljeprishöjningarnas inflationsdrivande effekter inträffar under innevarande halvår. Möjligheterna alt därefter hejda inflationen blir i stor utsträckning beroende av löneutvecklingen.

Hitintills har lönerna allmänt sett ej visat den kraftiga stegring som inträffade 1974, då en klar pris- och lönespiral uppstod i OECD-ekonomierna, De avtal som slutits i de slörsia länderna - Förenta staterna. Japan och Förbundsrepubliken Tyskland - tyder i stället på måttliga löneökningar. Löntagarna i dessa länder kompenseras därmed ej fullt ut förökningen av inflationstakten. Fömtsatt att dessa tendenser dominerar och löneutvecklingen blir lugn samt att det reala oljepriset ej stiger ytterligare, väntas den genomsnittliga inflationen i OECD-länderna i år uppgå till ca 10%. Under loppet av året förutses prisstegringstakten mattas av.

Vid sidan av oron för inflationen betingas den allmänna åtstramningen i den ekonomiska politiken av en strävan att begränsa bytesbalansunderskotten. Förra året svängde OECD-ländernas samlade bytesbalans om från överskott till ett underskott på ca 30 miljarder dollar. Dagens bedömningar tyder på att underskottet mer än fördubblas under 1980, På längre sikt blir det OPEC-ländernas förmåga att omvandla oljeinläkterna till efterfrågan på industriländernas produkter samt energipolitiken i industriländerna som bestämmer möjligheterna att nedbringa underskottet. En alllför långt driven strävan i enskilda OECD-länder att minska det egna underskottet genom att hålla tillbaka den inhemska efterfrågan leder främst till en övervällring av bördan på andra länder och försvårar därmed anpassningsprocessen. En sådan politik ökar därmed risken för nya protektionistiska ålgärder. Mot denna bakgrund måste det betecknas som positivt att de tidigare överskoltsländerna Japan och Förbundsrepubliken Tyskland nu tar på sig en slor del av den börda som det samlade underskottet innebär.

De icke-oljeproducerande u-länderna fömtses i år registrera elt underskott i storleksordningen 50 miljarder dollar, 1 viss mån kommer dessa länder att se sig nödsakade att justera ned planerna för sin import och därmed för sin ekonomiska tillväxt. I övrigt kommer underskotten att finansieras genom ökad utlandsupplåning och en neddragning av valutareserverna efter den uppbyggnad som skett de senaste åren i många av länderna. Om konjunkturutvecklingen i OECD-områdel fortsätter att vara återhållen under en längre period, kan bytesbalanssituationen för ett växande antal u-länder efterhand bli mycket bekymmersam, Sverige strävar efler att ytterligare stärka internationella valutafondens roll i den globala anspassningsprocessen och vidmakthålla dess möjligheter att ge lån till länder i behov av finansiellt stöd.

Åtstramningen av den ekonomiska politiken i OECD-länderna har hittills varit mest uttalad inom penningpolitikens område, 1 flertalet länder

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                                      4

har diskontot höjts till historiskt mycket höga nivåer. Detta får en återhållande inverkan på näringslivets investeringar, lagerhållningen och bostadsbyggandet. Storleken på den depressiva effeklen är dock svår atl bedöma, vilket utgör en av de största osäkerheterna i prognosen för den framtida konjunkturutvecklingen. En stram penningpolitik kan anses motiverad mol bakgrund av strävan att dämpa de sekundära inflationseffekterna av oljeprishöjningarna. Det föreligger emellertid risk för att ländernas omsorg om valutakursen driver dem till konkurrerande åtstramningar och räntehöjningar. Den allmänna räntenivån riskerar då att bli betydligt högre än vad som kan anses motiverat med hänsyn lill den inlerna balansen i de enskilda länderna.

Finanspolitiken i många länder präglas av en strävan all reducera de statliga budgetunderskotten. De budgeter som framlagts i Förenta staterna. Japan och Storbritannien innebär en betydande åtstramning i förhållande till tidigare år. Också budgeterna i Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike kan beskrivas som försiktigt restriktiva i sin utformning. Den väntade konjunkturavmattningen innebär dock alt skalteunderiaget minskar samtidigt som tranfereringarna ökar. Trots nedskärningarna i de statliga ulgifterna i många länder kan därför underskotten komma att bestå eller rent av öka.

Den allmänna åtstramningen av den ekonomiska politiken förstärker de krafter som verkar i riktning mot en konjunkturförsvagning. Detla förhållande är särskilt tydligt i Förenta staterna. De ytterligare åtstramningsåtgärder inom både finans- och penningpolitik som framlades i mars i år, får en betydande dämpande inverkan på efterfrågan både under innevarande och nästkommande år. För 1980 förutses en nedgång i den amerikanska totalproduktionen med ca 0,5%. Utvecklingen väntas bli särskilt svag under årets senare del.

Också i Storbritannien förstärks den underliggande svagheten i konjunkturen av en mycket stram ekonomisk politik, varför även här en minskning av BNP är att räkna med. Trots ett betydande positivt bidrag till utvecklingen från den expanderande oljesektorn väntas totalproduktionen sjunka med omkring 2,5%, I Västeuropa totalt sett förutses en dämpning av tillväxten fill ca 1,5%. En tämligen god investeringsaktivitet i Förbundsrepubliken Tyskland kan komma atl hålla uppe efterfrågan ännu någon tid. Tillväxten i den västtyska ekonomin bedöms uppgå till ca 2 %, och tillväxttal i samma storleksordning är att räkna med för Frankrike och Italien, Bland våra nordiska grannländer väntas Norge och Finland uppvisa en real tillväxt pä 4% eller mer, medan nolltillväxt förutses i Danmark.

I Japan har den inhemska efterfrågan redan mattats av klart. Detta molverkas emellertid av en stark exportutveckling, som underiälias av yenens depreciering med nära 20% förra året. En tillväxt i den japanska ekonomin på ca 4% bedöms därför kunna uppnäs. Sammantaget skulle därmed den genomsnittliga BNP-ökningen inom OECD-området stanna vid drygt 1 %, En sädan svag utveckling bedöms medföra en avsevärd

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                                      5

uppgång av arbetslösheten. I början av 1980 uppgick antalet arbelslösa till nära 17 miljoner. Denna siffra kan komma att översliga 19 miljoner vid slutet av året.

Den svaga efterfrågeutvecklingen får också en kraftigt negativ inverkan på väridshandeln. Exporten till OPEC-länderna vänlas visseriigen öka starkt, men detta motverkas av en betydande dämpning av OECD-låndernas internhandel. Den sammanlagna ökningen av OECD-ländernas export bedöms därför stanna vid ca 5%. Betydande skillnader mellan olika länder är dock att förutse. Tidigare fall i växelkurserna för dollarn och yenen har förbättrat exportutsikterna för Förenta staterna respektive Japan innevarande år. På något längre sikt blir möjligheterna att hålla tillbaka de inhemska koslnadsstegringarna avgörande för de .skilda ländernas exportutveckling. Redan i nuläget kan man förutse betydande skillnader då det gäller möjligheterna att begränsa den inhemska inflationen. En vidgning av differenserna vad gäller inflationstakt mellan länderna skulle innebära ökade spänningar på valutaområdet.

De här skisserade utsikterna för den internationella ekonomin ler sig tämligen dystra, I Förenta staterna förutses en period av negativ tillväxt och i Västeuropa och Japan bedöms den ekonomiska aktiviteten efterhand mattas av. Den fasförskjutning mellan de slora länderna och länderområ-dena som tidigare präglat förioppel väntas sålunda förlora i betydelse, varvid nedgången i de olika områdena riskerar att bli ömsesidigt förstärkande. De depressiva faktorerna väntas därför dominera utvecklingen vid ingången till 1981, Oljeprishöjningens neddragande effekler bedöms göra sig gällande också under 1981 och den nuvarande inrikiningen av den ekonomiska politiken verkar återhållande på utvecklingen under åtskillig tid framöver. Den finanspolitiska åtstramningen i Förenta staterna. Japan och Storbritannien bedöms få en återhållande effekl på efterfrågan även under första hälften av nästkommande år. Eflersom del tar tid innan penningpolitiska förändringar inverkar pä konjukturförloppet måsle man räkna med att den senaste tidens allmänna åtstramning kommer att slå

Tabell  1. Bruttonationalproduktens utveckling i vissa länder och länderområden 1977-1980

Årlig procentuell volymförändring

	1977	1978	1979	1980
Förenta slalerna	4.9	4,4	2,3	-1   -	0
Japan	5,4	5,6	6,1	3,5-	4,5
Förbundsrep. Tyskland	2,6	3,5	4,4	1,.'5-	2,5
Frankrike	3,0	3,3	3,7	1,5-	2,5
Storbritannien	2,0	3,3	0,8	-3   -	-2
Italien	2,0	2,6	4,5	1,5-	2,5
Norden	0,1	2,4	4,0	3   -	3,5
Västeuropa	2,3	3,0	3,3	1,5-	2
OECD-lolall	3,7	3,9	3,4	1   -	1,5

Källor: För 1977. 1978 och 1979: OECD och nationell statistik. För 1980: Ekonomi-departemenlets bedömningar.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                          6

igenom fullt ut först under nästa år. En återhämtning av konjunkturerna fömtses därför kunna inledas tidigast mot slutet av nästa är. 1981 skulle därmed liksom 1980 karakteriseras av låg real tillväxt.

2    Konjunkturer och ekonomisk politik under 1979 och början av 1980

Oljeprishöjningarna under 1979 hade en dramatisk inverkan på såväl den internationella som den svenska ekonomiska utvecklingen. Priset för vår importerade olja fördubblades vilket fick genomgripande konsekvenser för inflationen, bytesbalansen och lillväxttaklen i den svenska ekonomin.

Under hösten 1978 och våren 1979 hade inflationstakten nedbringats till mellan 5 och 6% över en )2-månadersperiod, den lägsta på många år, 1 mars i år hade priserna stigit med 13,6% pä ett år. Härav kan 5 procentenheter direkt hänföras till inverkan från den internationella utvecklingen, främst då på oljemarknaden. Importprisernas ökningstakt på tolvmåna-dersbasis steg från ca 6% vid årsskiftel 1978/1979 till bortåt 25% i början av 1980, Visserligen tillämpades prisreglering på oljeprodukter, men vårt internationellt selt stora beroende av den s. k. spotmarknaden, där en fri prissättning råder, och behovet att lillgodose vår försörjning med olja krävde en succesiv ökning av oljepriserna. Totalt sett svarade oljepriserna inklusive den energipoliftskt betingade höjda beskattningen för en ökning av konsumentprisindex på ca 3,5 procentenheter.

Den internationella oljekrisen har också på mera indirekta vägar drivit på den svenska inflationslakten. Den av läget på oljemarknaden i hög grad påverkade penningpolitiken i de slora industriländerna har drivit upp den intemationella räntenivån. Vårt stora utlandsberoende tvingar oss att iaktta en betydande följsamhet med den internationella ränteutvecklingen. Räntehöjningarna har under den aktuella perioden höjt konsumentprisindex med 1,5 procentenheter.

En inflationstakt av den nu rådande storleken utgör ett allvarligt samhällsproblem. Det kan därför vara motiverat att ställa frågan om det hade varit möjligt att uppnå en lägre inflafionstakt genom ytterligare ekonomiskpolitiska åtgärder. Ibland har förordats en politik som skulle ha syftat till en succesiv uppskrivning av den svenska kronans värde. Oljeprishöjningarna under sommaren 1979 bidrog dock till att försämra bytesbalansen på ett sådant sätt att en apprecieringspolitik knappast hade kunnat ges trovärdighet.

En lyckosam revalveringspolitik hade krävt att företagen i utgångsläget hade haft en större finansiell styrka och eU bättre konkurrensläge. Vinsterna hade under 1977 och 1978 minskat ner lill nivåer långl under vad som varit vanligt i tidigare lågkonjunkturer. 1 elt sådanl läge skulle en revalvering ha varit förenad med uppenbara svårigheter.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 Tabell 2. Försörjningsbalans 1978-1979

	Miljarder	Procentuell volym-
	kr. 1979,	förändring,
	löpande priser	1975 ärs priser
		1978	1979
Tillgång
BNP	435,2	2,4	3,8
Imporl av varor och Ijänster	142,9	- 6,4	12,8
därav: varor	122.3	- 7,0	15,2
Summa tillgång	578,1	0,3	5,8
Eflerfrågan
Brulloinvestering	86,5	- 6,0	5,4
Näringsliv	37,7	-17,9	9,5
därav: industri	10,8	-21,7	0,1
Slalliga myndigheter
och affärsverk	9,8	3,3	1,9
Kommuner	16,5	- 3,1	1,9
Bostäder	22,5	17,9	2,4
Lagerinveslering	1,1	-  1,1'	1,8'
Prival konsumlion	226,8	- 0,7	2.3
Offentlig konsumtion	130,1	3,1	3,9
Slallig	39,2	- 0,2	2,4
Kommunal	90,9	4,6	4,5
Export av varor och ijänster	133,6	7,6	7,3
därav: varor	118,0	7,8	8,4
Summa efterfrågan	578,1	0,3	5,8
Inhemsk slutlig efterfrågan		- 0,8	3,3
Konsumentpriser (årsgenomsnitt)		10,0	7,2
Real disponibel inkomst		-  1,5	2,6
Bytesbalans (milj, kr.
löpande priser)		-29	-10964

Förändring i procent av föregäende års BNP.

En i olika hänseenden hårdhänt åtstramningspolitik skulle dessutom ha blivit nödvändig. Ytterligare räntehöjningar torde ha blivit mer eller mindre ofrånkomliga. Åtstramningspolitiken hade fått rikla sig inte bara mot den privata konsumtionen ulan också i hög grad mol den offenfliga.

Den långsamma internationella prisuppgången i förening med den förda ekonomiska politiken ledde lill att inflalionen och inflationsförväntningarna hade börjat brytas före oljekrisen. Den upptrappning av inflationsnivån som oljekrisen medförde kom därför särskilt olyckligt. Det gäller nu att på nytt åstadkomma en utveckling som succesivt kan reducera inflationstakten.

Oljekrisen medförde att kostnaderna för vår oljeimport ökade från 13 miljarder kr. 1978 till 23 miljarder kr. 1979 och beräknas bli 27-28 miljarder kr. i år. Siffrorna är neltosiffror, dvs, efler avdrag för reexporterad olja. Följande tablå visar utveckhngen av oljeimporten.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1

1972      1973

1974

1978

1979

1980

Oljeimport,

miljarder kr.     3,5

Procenl av BNP 1,8

4,9

13

3,3

23 5.2

27,5 5,6

Under 1979 svarade prisstegringarna på olja för en kostnad på över 8 miljarder kr. De fortsatta prisstegringarna gör att för 1980 tillkommer en koslnad på nelto 7,5 miljarder kr. På två år har således koslnaden för oljeimporten lill följd av prisstegringar stigit med närmare 16 miljarder kr.

För alt få en bild av hur det totala bytesbalansunderskottet utvecklats måste givetvis även andra prisförändringar beaktas.

Tablån visar att de tillskotl till vår handelsbalans som härrör från att prisstegringen pä exporten av råvaror och bearbetade varor varit snabbare än prisstegringen på motsvarande import motverkats av en ur bytesbalanssynpunkt ofördelaktig volymutveckling för dessa varugrupper.

Förändring av handels- och bytesbalans 1979

Miljarder kr, (Siffrorna är avrundade)

	Prisförändring	Volymförändring	Summa
Råolja och oljeprodukter Bearbetade varor, exkl, fartyg Övrigl bl, a. råvaror	-8,5 2,5 1,5	-1,5 -2 -2	-10 0,5 - 0.5
Summa handelsbalans	-4	-6	-10
Tjänster och transfereringar	-	-	-  1
Summa bytesbalans			-11

För de bearbetade varorna, dvs, verkstadsprodukler m. m., gäller aU de svenska företagen enligt konjunklurinsiilulels förnyade beräkningar synes ha höjl sina priser på exportmarknaden så myckel mera än konkurrenterna alt de förväntade andelsvinsterna inom OECD-området uteblivit. Enligt konjunkturinstitutets bedömning kan en viktig faktor här ha varit att de dämpade tillväxtförvänlningarna ledde lill försiktighet med utbyggnader och att företagen istället försökte återställa sina starki nedpressade vinster inte i första hand genom volymökningar och andelsvinster utan genom prishöjningar,

Råvampriserna på exportmarknaderna har i och för sig stigii kraftigt, över 20%, och därmed givit elt positivt bidrag till handelsbalansen. Dessa prisstegringar är dock till stor del av cyklisk karaktär. Dessutom förelåg betydande svårigheter att få fram tillräckliga kvantiteter, främst ifråga om skogsprodukter, varför råvarorna gav ett negativt volymmässigt bidrag.

Utvecklingen under 1979 innebar således att de ökade oljekostnaderna inte gav fullt utslag i handelsbalansen utan till viss del doldes av faktorer av

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                                      9

cyklisk karaktär och av relalivprishöjningar som riskerar att försämra möjligheterna till volymtillväxt. Erfarenheterna från 1974 och 1975 demonstrerar med all önskvärd tydlighet hUr viktigt det år alt inle låta sig invaggas i tillförsikt av denna typ av kortsiktiga lättnader för vår bytesbalans.

De krafiiga oljeprishöjningarna under 1979 innebar i sig en åtstramning av ekonomin. Genom den ökade inflationstakten reducerades inkomsternas reala köpkraft. För hushållens realt disponibla inkomster innebar delta att ökningstakten sjönk från 3 % första halvåret till ca 1,5 % andra halvåret, räknat över en 12-månadersperiod. Dessulom riktades den successiva skärpningen av kreditpolitiken under 1979 i stor utsträckning mot hushållen.

Bidrag till BNP-lillväxlen 1979

Reviderad finans-      Reviderad finans
plan 1979          plan 1980

Inhemsk eflerfrågan                  5,2                    5,1

Netloeflerfrågan från utlandet -0,1                   -1,3

Summa BNP-tillvä.xt                  5,1                    3,8

1 den reviderade finansplanen för ett år sedan bedömdes BNP-tillväxten 1979 kunna bli 5 %. Ulvecklingen blev ocksä i flera avseenden den beräknade med stigande orderingång, industriproduktion, export och sysselsättning. Flera problem framträdde emellertid också och tillväxten stannade enligt statistiska centralbyråns preliminära beräkningar vid 3,8%. Som framgår av tablån förklaras skillnaden av ett negativt bidrag från utrikeshandeln. Exporten ökade något snabbare än förutsett till följd av en större marknadstillväxt. Importen ökade dock ännu mycket mer. Den inhemska efterfrågan har totalt sett utvecklats så som förväntades.

Tabell 3. Bytesbalans 1978-1979

Milj. kr., löpande priser

1978             1979

prel.

98205	118030
92718	122 343
5487	- 4313
3113	3622
-3904	- 4635
-3682	- 4 329
-8 143	- 9309
7 100	8000
- 29	-10964

Export av varor Import av varor

Handelsbalans

Sjöfartsnetto

Resevaluta

Övriga tjänster, nelto

Transfereringar, nello

Korrigeringspost för tjänster och transfereringar'

Bytesbalans

' Korrigeringspost enligt belalningsbalansdelegalionens beräkningar.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                          10

Det förhållandet att importtillväxten blev slörre än vänlat vid den angivna totala inhemska efterfrågeökningen tyder på all produktionstillväxten hämmats av kapacitetsreslriklioner, vilket hindrat annars möjliga volymökningar och lett till prishöjningar. Ett viktigt sådant hinder förefaller svårigheterna för industrin alt rekrylera arbetskraft ha varit.

3   Den ekonomiska politiken 3.1 Mål och inriktning

/    Balansbrister i den svenska ekonomin

Vid ingången av 1979 tedde sig Sveriges ekonomiska utsikter i flera avseenden som jämförelsevis ljusa. Inflationen låg pä en lägre nivå än i omvärlden och möjligheterna att genom högt kapacitetsutnyttjande förbättra produktiviteten, dämpa kostnadstrycket och förbättra vår bytesbalans bedömdes som goda. Vi fick också en tillväxt på ca 3,8% vilket var mei' än genomsnittet för OECD-området. 1 andra avseenden blev dock utvecklingen en besvikelse. Genom den nya oljechocken försämrades de yttre betingelserna för vår ekonomi och de interna fömtsättningarna visade sig också vara mindre gynnsamma än vad som antagits. Vi fick därför inte den bytesbalansutveckling, den återhämtning av marknadsandelar eller den ökning av industrins invesleringar som var önskvärd. Industrins produktion, liksom anlalel anslällda, ökade visserligen men inte i den takt som hade behövts i den uppgångsfas av konjunkturen som förelåg 1979.

Flexibiliteten på arbetsmarknaden visade sig vara sämre än beräknat. Trots att vi befann oss i en expansiv fas av konjunkturcykeln och trots att många företag hade svårl alt rekrytera folk låg arbetslöshetstalen och antalet personer som var föremål för olika arbelsmarknadspolitiska åtgärder pä en lika hög nivå som under konjunktursvackan 1971-1972,

Till de ogynnsamma dragen hörde också att kommunema expanderade mer än vad som överenskommits mellan regeringen och kommunförbunden, vilket bidrog till alt försvåra industrins rekryleringsansträngningar. Underskotten i statsbudgeten och i bytesbalansen ökade. Industrins vinster steg, men nådde inte upp till mer än den nivå som varit normal vid tidigare lågkonjunkturer.

Med någon förenkling kan man sammanfatta den ekonomiska politiken under senare år genom att säga att vi gripit oss an de problem som sammanhänger med att den s. k. överbryggningspolitiken i mitten av 1970-talet medförde en starkt försämrad konkurrenskraft. I detta avseende har en betydande återhämtning skell. De strukturella problemen, som har sina rötter långt tillbaka i tiden, återstår emellertid i stor utsträckning alt lösa.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 11

De balansbrister som på tröskeln till 1980-talet kännetecknar den svenska ekonomin hänger samman och förstärker varandra. De hotar på olika sätt vår ekonomiska handlingsfrihet och om de lilläls bestå kommer de alt göra det omöjligt för oss alt uppnå de grundläggande målen för den ekonomiska politiken.

En första balansbrist och den som människorna oflasl och mesl direkt kommer i kontakt med utgörs av den snabba inflationen. Denna drabbar hushållen och underminerar pä flera sätt basen för välfärden. En hög inflation skapar osäkerhet om den ekonomiska framtiden. I ett sådant klimat gynnas spekulativa placeringar medan de produktiva investeringar som är nödvändiga för att bygga ut den utlandskonkurrerande sektorn hålls tillbaka. Inflationen har ocksä starkt negativa fördelningsmässiga effekter och omfördelar stora belopp från dem som sparar till förmån för dem som har belånade tillgångar. Inflationen undergräver samhällssolidariteten och förstärker många av de problem som vårt skattesystem ger upphov till.

För det andra har vi ett storl underskott i vår bytesbalans som för 1980 kan uppskattas till närmare 17 miljarder eller ca 3,4% av BNP. Underskottet i våra löpande affärer med utlandet försvårar för oss att föra en aktiv växelkurspolitik och begränsar därmed möjligheterna att dämpa utifrån kommande prisstegringar. Etl stort bytesbalansunderskott beskär vår handlingsfrihet också genom att det blir svårare alt vid en inlernalionell konjunkturnedgång molverka en vikande utländsk efterfrågan genom inhemsk stimulans. Skulle underskottet i bytesbalansen bli bestående hotas således sysselsättningen. Omvärlden bär många vittnesbörd om hur länder med stora underskott i bytesbalansen efter en tid också tvingats att acceptera betydande arbetslöshet.

Därtill kommer, alt även om vår kreditvärdighet är god, blir kostnaderna för utlandsupplåningen vid nuvarande höga ränteläge mycket stora. Räntebördan bara för 1980 års upplåning kan uppskattas till drygt 3 miljarder kr. Till den del utlandsupplåningen inte motsvaras av ökade investeringar lägger vi en tung förränlningsbörda på framtida generationer, F. n. ivingas vi låna lill realräntor som är högre än tillväxten i den svenska ekonomin. Om inte denna utveckling kan brytas mäste vi avsätta en ständigt växande andel av nationalinkomsten till atl förränta utlandslånen.

För det tredje har vi ett slort underskott i statens budget. Detta har till en del uppstått på grund av de betydande arbetsmarknadspolitiska och industripoliliska insatserna under senare år. Budgetunderskottet är således delvis etl resultat av ambitionen att hålla uppe den fulla sysselsättningen även i en konjunktur som präglals både av kostnadskris och av stora strukturella omvälvningar i världshandeln.

Till största delen är budgetunderskottet dock ett uttryck för en hög underliggande tillväxttakt hos utgifterna. Denna avspeglar i sin tur långsiktiga beslul och reformåtaganden, framför allt i fråga om ökade inkomst-överföringar, som fattades vid tidpunkter när man räknade med en väsent-

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                         12

ligt snabbare tillväxt i den svenska ekonomin än vad som senare visal sig bli fallet. Underskollen i statsbudgeten är ett uttryck för att vi inte anpassat tillväxten i den del av vär standard som finansieras via statens budgel till de ändrade förutsättningarna för den svenska ekonomin.

Samtidigt har det inte varit möjligt eller önskvärt att täcka de ökade utgifterna medelst ökade skatter. Högre skatter, exempelvis i form av ökade arbetsgivaravgifter, skulle ha medfört högre inflationstakt och sämre konkurrenskraft. Därigenom hade bytesbalansunderskottet förvärrats, tillväxten i ekonomin och skalteunderiaget blivit lägre och de arbetsmarknadspolitiska utgifterna högre. Någon påtaglig förbättring av budgetsaldot hade inte uppkommit.

De stora budgetunderskotten utgör ett hot mot såväl prisstabiliteten och bytesbalansen som den fulla sysselsätlningen. De medför en likvidisering av ekonomin som kan ta sig uttryck i en snabb importökning eller i en inflationsdrivande efterfrågan. Hög likviditet medför också att motståndet mot prisstegringar och löneglidning minskar.

Redan på kort sikt medför budgetunderskottet dessutom att vi inte än en gäng i någon större utsträckning kan motverka en utländsk konjunkturnedgång genom att via statsbudgeten stimulera den inhemska efterfrågan. Underskottet ger också upphov till obalans på kreditmarknaden och tenderar alt driva upp ränteläget. Staten måste täcka en stor del av sitt upplåningsbehov genom att låna från allmänheten, om inle penningmängden skall tillåtas öka orimligt snabbt. Höga ränlor tenderar i sin tur att minska investeringsbenägenheten, vilket hotar grundvalen för framlida välfärd och sysselsättning.

Del är mol denna bakgrund etl allvarligt memento atl den senare idag framlagda långtidsbudgeten visar att underskottet, om inga åtgärder vidtas, fortsätter att öka frän ca 58 miljarder kr, budgetåret 1980/81 till ca 79 miljarder kr, 1984/85, Situationens allvar understryks av att beräkningstekniken förutsätter dels att inga nya reformåtaganden görs, dels alt vissa tidsbegränsade program t, ex, inom industripolitiken ej förnyas. Den dämpning av utgifternas ökningstakt som detta leder till räcker dock inte för att balansera ökade räntor på den stigande statsskulden.

En fiärde balansbrist i ekonomin återfinns i den kommunala sektorns snabba expansion. Under senare hälften av 1970-talet har den totala produktionen växt med drygt 14 miljarder kr. i fasta priser. Härav har nästan 10 miljarder eller ungefär två tredjedelar lagits i anspråk av den kommunala sektorn. En alltför snabb kommunal konsumtionsökning hotar på flera sätl den samhällsekonomiska balansen. Den försvårar för den utlandskonkurrerande sektorn att rekrytera den arbetskraft som behövs för att öka produktionen tillräckligt för att återställa en rimlig balans i våra utrikes affärer.

Vidare medför en snabb offentlig utgiftsökning, i vilken den kommunala sektorn utgör ett väsentligt inslag, atl det utrymme för reallöneökningar

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                         13

som parterna på arbetsmarknaden har att förhandla om drastiskt minskar eller helt försvinner. Delta komplicerar avtalsförhandlingarna och medför betydande brister för konflikler eller för att inflationsdrivande avtal träffas.

Det är mot denna bakgrund klart att vi inte kommer att kunna återvinna samhällsekonomisk balans med mindre än att den kommunala expansionslakten påtagligt bromsas upp.

För det Jémte är den ullandskonkurterande sektorn för liten för att kunna betala den importstandard och den energiförbrukning vi vant oss vid. Investeringsverksamheten ligger dessutom på en alltför låg nivå för att trygga den trendmässiga tillväxt på ca 3% per år som man tidigare räknat med, senast i 1978 års långtidsutredning. En lägre lillväxl minskar utrymmet för inhemsk konsumlionsökning, såväl privat som offentlig, och ställer fördelningsfrågorna på sin spets. En låg tillväxt försvårar också möjligheterna att uppnå etl lägre budgetunderskott.

Ett positivt inslag i bilden utgörs av vår växande tjänsteexport. Betalningsbalansdelegationens undersökningar har visat att den s. k. restposten i vår bytesbalans till största delen beror på att vi under senare år underskattat tillväxten i exporten av vissa tjänster som försäkringar, byggentreprenader, licenser m, m, 1 restposten ligger också en ökad avkastning på våra direktinvesteringar i utlandet. Tjänsteexporten utgör etl viktigt inslag i den utlandskonkurrerande sektorn. Likväl är det uppenbart att våra traditionella produkter säsom skogsindustriprodukier och verkstadsprodukter under överskådlig framtid kommer atl dominera vår export. Kan vi inte framgångsrikt hävda oss på dessa områden torde vi inte heller kunna mer påtagligt nedbringa underskottet i vår utrikes balans.

För del sjätte föreligger en belydande obalans i vår energiförsöijning framför allt genom vårt stora oljeberoende, Sverige importerar mer olja per capita än något annat land i västvärlden. Vi är dessutom mer beroende än de flesta andra länder av spotmarknaden. Del stora oljeberoendet medför att vi drabbas hårdare än många andra länder av oljeprisslegringar. En slående illustration härtill är att vår oljenota, med avdrag för reexport, som redan sagts, beräknas öka frän 13 miljarder kr. 1978 till ca 27-28 miljarder 1980, De kraftiga prissvängningar som karakteriserar spotmarknaden skapar dessutom särskilda problem,

2   Ekonomisk-politiska åtgärder

Sedan lång tid lillbaka råder i vårl land enighet om de grundläggande målen för den ekonomiska politiken: god lillväxl, full sysselsällning, låg inflation, rättvis inkomstfördelning och regional balans. Skall vi kunna nå dessa mål måste de i det föregående diskuterade balansbrislerna hävas. Då dessa hänger samman kan de inle lösas var för sig ulan måsle angripas på bred font. Det är nödvändigt alt vi så effektivt som möjligt använder den respit som vår än så länge goda inlernationella krediivärdighet ger oss.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                         14

Jag vill särskilt understryka att i den situation vi befinner oss måste åtgärder för atl bekämpa inflalionen ges högsta prioritet. Inflationen är inte endast ell ont i sig själv; den hindrar oss också effektivi från atl nå samhällsekonomisk balans i andra avseenden. Lyckas vi inte dämpa inflationen kommer vi heller inte att fä igång en exportledd tillväxt i den svenska ekonomin. Det skulle i sin tur innebära att vi skulle komma att tvingas in på en ålstramningspolitik, som genom att hålla nere den totala efterfrågan visserligen kan minska importen, men som med nödvändighet också kommer all leda till ökad arbetslöshet.

Samtidigt som vi står inför uppgiften att återvinna balans i den svenska ekonomin har vi anledning att räkna med en allmänt sett tämligen svag internationell konjunktur under 1980 och 1981. Visserligen har västvärldens ekonomier visat sig ha högre tillväxt under inledningen av 1980 än man tidigare ansett sannolikt, men inflationsbekämpningen ges nu högsta prioritet i de tongivande länderna och det synes mot denna bakgrund Iroligl - med reservation för den osäkerhet som alltid vidlåder prognoser av detta slag - att den internationella konjunkturen successivt mattas av. Den höga räntenivån samt det förhållandet att efterfrågebortfallet lill följd av oljeprisslegringarna inte kompenseras genom finanspolitiska åtgärder torde inte undgå att få effekt,

1 denna situation kommer konkurrensen med andra länder att bli intensiv. Jag vill i detla sammanhang peka på den roll som Förbundsrepubliken Tyskland och Japan spelar. För 1980 förutses dessa båda länder få betydande underskott i sina respektive bytesbalanser, men samtidigt finns det många tecken som tyder på att man kommer att göra stora anslrängningar för att vända denna för dessa länder ovanliga utveckling.

Åtgärder för att minska infiationen

1 början av 1979 hade den svenska inflationstakten sjunkit titl 5 ä6%och möjligheterna att framgenl uppnå en låg inflation föreföll tämligen ljusa. Utvecklingen bröts av oljechocken och del därmed sammanhängande skeendet bl, a. på ränteområdet. Under årels två första månader sleg priserna med mer än 5%, I mars var prisstegringstakten väsentligt lägre eller ca 0,5%,

Bakom den snabba uppgången i början av året låg faktorer som delvis var av tillfällig karaktär (genomslag av oljeprishöjningar i samband med OPEC:s Caracasmöle, höjda guldpriser, diskontohöjning m,m.) och det finns mot denna bakgrund anledning aU räkna med en stark uppbromsning i prissiegringstakten under loppet av 1980,

En fömtsättning för en lugn prisutveckling är givetvis också att lönerna ökar i måttlig takt, I syfte alt underlätta för arbetsmarknadens parter att träffa ett rimligt avtal beslöl regering och riksdag förra året alt vidtaga flera åtgärder. Således sänktes marginalskatterna i de inkomstskikt där de stora

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                         15

heltidsarbetande grupperna återfinns. Skatteutjämningsbidragen till kommunerna höjdes kraftigt, vilket bidrog till alt göra det möjligt för dessa att undvika skattehöjningar. Den statliga skatteskalan förblev indexskyddad, vilket förhindrar en av inflationen framdriven skärpning av progressiviietcn.

1 syfte att underlätta den pågående avtalsrörelsen har regeringen den 27 mars beslutat att införa allmänt prisstopp t. o. m. den 9 maj 1980.

Regeringen har dessutom förklarat sig beredd vidta följande åtgärder för tiden intill årets slut, nämligen

1, förlänga prisstoppet

2.    föreslå riksdagen att införa allmänt hyres- och arrendestopp

3.    föreslå riksdagen att höja den särskilda skattereduktionen i inkomstskikten ca 40 000-ca 80000 kr, med högst 500 kr,

4,   föreslå riksdagen all införa skyldighet för förelagen alt avsätta 25%
av vinsterna över en viss nivå lill särskild investeringsfond

5.   hindra höjning av slatliga taxor. Samlidigt förutsätts all kommunerna
inte höjer de taxor som inte omfattas av allmänt prisstopp

6,   hindra ersättning enligt jordbruksavtalet fram till prisstoppets infö
rande att slå igenom på konsumentpriserna. Någon kompensation till jord
bruket utgår inte under den tid som prisstoppet gäller.

Regeringen har genom detta program skapat förutsättningar för en uppgörelse på arbeismarknaden.

Avgörande för atl programmet skall kunna genomföras är att arbetsmarknadens parter träffar avtal på i stort sett oförändrade villkor.

Genom åtgärderna begränsas enligt konjunkturinstitutels beräkningar inflationstakten till ca 8% under loppet av 1980, Mätt mellan årsgenomsnitten blir inflationen ca 11,5 %. Utan de tillkännagivna åtgärderna skulle motsvarande tal bli ca 9,5 resp. drygt 12%,

Dessa beräkningar bygger på finansplanens antagande att lönerna 1980 höjs med 7,5% jämfört med 1979, Till allra största delen är denna ökning, som således avser årsgenomsnitt, redan intecknad av löneglidning och av helårseffekter på 1980 av under 1979 inträffade förändringar.

De positiva effekter som skulle följa av ett ungefär oförändrat avtal kan knappast överskattas, Förslärkt konkurrenskraft skulle innebära ett viktigt steg på vägen mot bättre balans i utrikeshandeln. En förutsättning härför är dock att företagen konsekvent nyttjar de möjligheter till relativprissänkningar som ett måttfullt avtal skapar. En på della sätt förbättrad handelsbalans skulle också medföra större tillväxt, vilket skulle minska budgetunderskottet och även medge högre privat och offentlig konsumlion än som annars vore möjligt. Sysselsättningen skulle bli högre. Inflationstrycket skulle dämpas.

Den reala inkomstförsämring som oljeprishöjningarna medför för folkhushållet kan inle övervältras på omvärlden. För löntagarna som kollekliv innebär regeringens program alt den reala inkomsten efter skatt blir ca 1 % bättre än utan dessa åtgärder.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                          16

I syfte alt bibehålla en rättvis balans mellan löntagare, företagare och jordbrukare ingår i marsprogrammet också alt annan kompensation till jordbruket inte skall utgå för den tid efter den 26 mars som prisstoppet gäller än vad som följer av reglerna för prisstoppet. Den återhållsamhet som nu krävs bör också ses i ljuset av utvecklingen under en längre tidsperiod.

Hushållens totala disponibla inkomster efter skatt och rensade för prisstegringar har sedan 1973 då den förra oljekrisen inleddes och fram till 1979 stigit med 17-18%. Av denna ökning faller 13-14% på perioden 1973-1976. Huvuddelen av det utrymme som stått till förfogande för privat slandardökning under perioden 1973-1979 togs således ut under det år då den s, k, överbryggningspolitiken bedrevs. Denna politik byggde på tanken att den inhemska efterfrågan skulle hållas uppe genom att den standardökning som på längre sikt fanns utrymme för skulle tas ut i förväg. 1 gengäld tänkte man sig att i motsvarande män hålla igen konsumtionstillväxten under de följande åren.

Den totala lönesumman efter skatt och rensad för prisstegringar steg under perioden 1973-1976 med ca 10%, medan den under perioden 1976-1979 var i stort sett oförändrad. Till följd av ett stigande antal pensionärer och förbättrade pensionsförmåner ökade de reala pensionerna efter skatt däremoi kraftigt under båda treårsperioderna. Totalt uppgick ökningen under hela perioden 1973-1979 för pensionärskollektivet till 43-44%,

Konjunkturinstitutet har i nationalbudgeten analyserat effekterna av en högre nominell löneökning. Man har därvid utgått från en löneökning på ca 10% att jämföra med de 7,5 % som ligger i finansplanens beräkningar. En sådan högre nominell löneökning medför under 1980 obetydligt bättre real inkomstutveckling än man får med regeringens program i kombination med den lägre lönehöjningen. Däremot blir inflationen högre, konkurrenskraften lägre och arbetslösheten större än vid den mindre nominella löneökningen. Detta innebär alt möjligheterna till framtida reallöneökningar och till förbättring av Sveriges ekonomiska läge under de närmaste åren blir avsevärt sämre vid det högre lönekostnadsalternativet.

Det förutskickade pris- och hyresstoppet blir självfallet heller inte möjligt alt upprätthålla om inte arbelsmarknadens parter träffar avtal på i stort setl oförändrade villkor. Ett tidsbegränsat allmänt prisstopp är ett användbart vapen när det gäller att kyla ner inflationsförväntningarna. Eftersom själva förväntningarna om fortsatt inflation spelar en pådrivande roll i inflationsprocessen kan prisstoppet bidra till att skapa förutsättningar för en lugnare prisutveckling. Jag vill dock betona att eftersom prisstopp enbart angriper symptom på underliggande balansbrister och inle de egentliga orsakerna till inflationen, kan prisslopp aldrig bli effekiivt under mer än en begränsad tidsperiod. Det kan heller inte användas som ett självständigt ekonomiskt-politiskt medel utan är för sin effektivitet beroende av att också de underliggande balansbristerna angrips.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                                     17

Det ligger vidare i sakens natur atl man inte annat än temporärt kan förhindra atl prishöjningar på varor i internationell handel slår igenom pä den inhemska prisnivån, Eftersoni drygt en tredjedel av den privala konsumtionen i Sverige består av imporl har detta förhållande slor betydelse för prisutvecklingen. Prisslopp över en längre lidsperiod leder dessutom till snedvridningar och effektivitetsförluster i ekonomin och blir med tiden alll svårare att upprätthålla,

1 regeringsprogrammet ingår atl företagen skall avsätta 25 % av de vinster som intjänas under 1980 till särskilda räntdösa investeringsfondkonton i riksbanken. Avsikten är atl samma vinstbegrepp skall användas som vid de avsättningar till särskilda investeringsfonder som beslöts 1974, dvs. vinslen före skall och före avsällningar till investeringsfonder men efler skallemässigl tillåtna avskrivningar och avsättning lill lagerreserv.

Företagens vinster har på senare år legat på farligt låga nivåer, Soliditeten har kraftigl försämrats. Därigenom hotas sysselsältningen på både korl och läng sikt. I ett kortare perspektiv därför att motståndskraften vid en ny konjunkturnedgång är allvariigl försvagad. I det något längre perspektivet genom att både företagens förmåga och vilja att investera för framtiden påverkas negativt. Satsningar på långsiktigt betydelsefull forskning och utveckling hålls tillbaka till förmån för koslnadsbesparande rationaliseringar av produktionen.

Förra året ökade vinsterna något, men enligt konjunkturinstitutets beräkningar nådde vinstmarginalerna likväl inle upp till mer än vad som varit normalt vid tidigare lågkonjunkturer. För 1980 förutses en oförändrad eller något stigande vinstnivå under förutsättning att avtalsrörelsens utfall håller sig inom den samhällsekonomiska ramen. Genom att 25% av vinsten avsätts på särskilda investeringsfondkonton i riksbanken uppnås flera fördelaktiga effekter: dels säkerställs alt företagens invesleringar gär till produktiva investeringar i den ordinarie rörelsen snarare än till finansiella placeringar, dels minskas likviditeten på kreditmarknaden under 1981 med uppskattningsvis 2 å 3 miljarder kr.

När del gäller den fördelningsmässiga effekten av ökade vinsler och utdelningar vill jag understryka att det inte är möjligt atl märkbart öka lönerna genom alt minska utdelningarnas andel av förelagens förädlingsvärde. Detta illustreras av att utdelningarna kan beräknas uppgå lill mindre än I % av lönesumman (i bägge fallen beräknade efter skatt), I själva verket torde alltför låga utdelningar i stället få en negativ inverkan på möjligheterna att höja reallönerna genom att företagens förmåga att dra till sig riskvilligt kapital - och därmed deras investeringsförmåga - minskar.

Åtgärder för att dämpa utgiftsökningen i statens budget Av skäl som utvecklats i det föregäende är det nödvändigl att förhindra att statens budgetsaido ytteriigare försämras. Chefen för budgetdeparlementet kommer senare denna dag alt föreslå att det mål som måste uppställas 2    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bilaga I

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                                      18

pä korl sikt är all i 1981/82 års budgel nedbringa saldol med ca 7 miljarder kr. i jämförelse med den i långtidsbudgeten angivna nivån. Detta skulle möjliggöra oförändrat nominellt saldo och mätt som andel av BNP skulle budgetsaldot minska med närmare en procenlenhel.

En förbättring av statens finanser måste emellertid också ses i ett mer långsiktigt perspektiv. Det mål som bör uppställas för budgetsaidols långsiktiga utveckling är atl dess andel av BNP skall minska med ca en procentenhet per år. Förbättringen i budgetsaldot jämfört med de i långtidsbudgeten angivna nivåerna måsle väsentligen åstadkommas genom besparingar pä ulgiftssidan.

Överväganden om var besparingar ska ske måste utgå från en analys av statsutgifternas struktur. Som framgår av långtidsbudgeten utgör transfereringarna 2/3 av de totala statsutgiflema och beräknas dessulom fortsätta att öka snabbt. Skall automatiken på budgetens utgiftssida kunna dämpas måste därför de tunga transfereringsposterna till förelag, kommuner och enskilda bli berörda. Besparingarna bör inle bara avse statsbudgetens utan också socialförsäkringssektorns transfereringar.

Besparingsansträngningarna bör givetvis omfalta ocksä den Iredjedel av statsutgifterna som inte beslår av transfereringar av olika slag, således konsumtion, investeringar och finansiella transaktioner.

De besparingar som blir nödvändiga bör göras under noggrannt beaktande av de fördelningspolitiska följderna. Besparingsarbelet måsle bedrivas i ljuset av insikten att ulan en reducering av budgelunderskottet av den storleksordning som angivits ovan kommer resultatet med all sannolikhet att bli en kraftigt ökad inflation. Denna skulle i sin lur leda till en sysselsättningskris. Fördelningsmässigt skulle en sådan utveckling komma alt drabba de mest utsatta grupperna i samhället hårdast.

Åtgärder för att dämpa den kommunala utgiftsökningen Den kommunala sektom log 1979 i anspråk nära en fjärdedel av den totala bruttonationalprodukten. Den har därmed en sådan lyngd atl den på ett avgörande sätt påverkar den samhällsekonomiska balansen och jag har tidigare angivit skälen för alt kommunernas utgiftsökning nu mäste begränsas.

I syfte alt dämpa den kommunala expansionstakten har staten träffat överenskommelse med kommunförbunden i vilket de senare förbundit sig att uppmana sina medlemmar att hålla sin sammanlagda expansion inom en överenskommen ram om 3 % i volym räknal för 1979 och 1980. Avtalet har godkänts av samtliga riksdagspartier med undantag av VPK och det föreligger således en bred parlamentarisk enighet härom. Takten i den kommunala konsumtionsökningen ligger emellertid för såväl 1979 som 1980 väsentligt högre, eller på 4 å 4,5 %,

Som närmare utvecklas i treårskalkylen är del knappast möjligt att låta

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                                     19

den kommunala konsumtionen växa med mer än ca 2,5% per år om ett rimligl utrymme skall kunna beredas för andra aktiviteter i samhället. Härvid är att märka all dessa beräkningar ulgär från en privat konsumtionsökning pä 0,5 lill I % per år och en ökning av den statliga konsumtionen på ca 0,3% per år. Kalkylen bygger dessulom på antaganden om den möjliga tillväxttakten som inte kan betraklas som pessimistiska. Den kommunala konsumtionen intar således en priviligierad ställning även vid en i jämförelse med nulägel relativt kraftig uppbromsning.

För alt åstadkomma en sådan dämpning krävs medvetna och kraftfulla ålgärder av kommunerna. Dessa måste omfatta såväl konsumtion som investeringar och transfereringar. Besparingsanslrängningarna måste beröra samtliga områden.

Om ansträngningarna att dämpa den kommunala expansionslakten skall kunna krönas med framgång är det nödvändigt att också statsmakterna tar sitl ansvar och dels undviker atl lägga på kommunerna och landstingen nya uppgifter dels genom konkreta ställningstaganden anger vilka planerade reformer och utbyggnadsprogram som bör anstå eller där takten vid genomförandet bör omprövas.

Chefen för budgetdepartementet kommer senare denna dag alt lämna en närmare redogörelse för de riktlinjer efter vilka besparingsarbetet bör bedrivas i vad avser kommunerna.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att för huvuddelen av de kommunala verksamheterna kan ingen som helsl ulbyggnad ifrågakomma under de närmaste åren. Befintlig verksamhet mäste kritiskt prövas inom alla områden. I stort selt är del endasl utbyggnad av barnomsorgen och långtidssjukvården som kan accepteras. Ett fullföljande av kommunernas planer i fråga om barnomsorgen kommer att ta i anspråk ca hälften av det samhällsekonomiska utrymme som står till buds för ökning i kommunernas konsumlionsvolym. Del innebär alt andra kommunala verksamheter måste stå tillbaka. Regeringen avser inte att vidta ålgärder i form av höjda statsbidrag e.dyl. för alt ytterligare stimulera barnomsorgsutbyggnaden. Det är vidare angeläget atl resurserna inom barnomsorgen inte utökas genom en fortsatt personalförtätning.

Åtgärder för att minska oljeberoendet

Sedan flera år lillbaka har energipolitiken inriktats på att åsladkomma en minskning av Sveriges stora oljeberoende. En sådan minskning är nödvändig för att minska den allt tyngre belastning på vär bytesbalans som oljeimporten utgör.

Folkomröstningen i mars 1980 har på väsentliga punkter skapal klarhet vad gäller den framtida energipolitiken. Omröstningen innebar ett förord för att använda högst lolv kärnkraftsaggregal under deras lekniska livslängd som bedöms vara ca 25 år. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad

Prop. 1979/80: 150 Bilaga 1                                                    20

skall förekomma. Resultatet av omröstningen ger förutsättningar för att utnyttja den resurs för oljesparande som kärnkraftverken ulgör.

1 en proposition till riksdagen har regeringen redovisal vissa riktlinjer för energipolitiken efter folkomröstningen. Avsikten är att i senare förslag till riksdagen mer utförligt behandla en rad frågor som är av slor betydelse för våra möjligheter att begränsa oljeberoendei. Det gäller bl.a. de fortsatta insatserna för att främja energisparande i hushåll och näringsliv.

1 december 1979 fattade riksdagen, på förslag av regeringen, beslut om vissa höjningar av energiskatterna i syfte att premiera hushåll som spar energi. Det finns anledning att gå vidare på denna väg. Det är därför regeringens avsikt att med hjälp av beskattningen åstadkomma en successivt höjd prisnivå på energi. Genom att företag och hushåll pä detta sätt informeras om att energin successivt kommer atl bli allt dyrare oavsett eventuella tillfälliga variationer i t. ex. oljepriserna, skapas en stabil grund för planering av de fortsatta energisparinsatserna.

Sådana åtgärder bör också stimulera investeringarna genom att påskynda utbyte av maskiner och utrustningar mot sådana som har en lägre energiförbrukning. Detta innebär också en stimulans för kapitalvaruindustrins produktutveckling i samma riktning.

Det råder en bred enighet om behovet att utveckla och använda inhemska, fömybara energikällor för att minska oljeberoendet och förbättra bytesbalansen. På många håll i landet pågår försök med olika metoder och bränslen, staten satsar varje år betydande belopp på forskning och utvecklingsarbete inom detta fält. Jag vill erinra om möjligheterna att använda skogsavfall för eldning i fliseldade värmeverk, en verksamhel som redan idag är i gång på flera håll. De nya metoder som nu utvecklas för tillvaralagande av en slörre del av skogsråvaran kan också underlätta skogsindustrins råvaruförsörjning. Det är angelägel alt denna verksamhel i framliden sätts in i ett regionalpoliliskt och arbetsmarknadspoliliskl sammanhang för att snabbare kunna fä betydelse för vårt lands energiförsörjning.

Kreditpolitiska åtgärder

Kredilpoliliken har under senare år i väsentlig utsträckning fält inriktas på att dämpa den likviditetsökning som statens budgetunderskott ger upphov lill. Ett annat huvudmål har varil att förhindra atl internationella ränteförändringar leder till kapitalutflöde. Som medel för denna politik har använts diskontohöjningar och förändringar av kassa- och likviditetskraven, Åven andra åtgärder har vidtagits bl, a, i syfte att suga upp en del av företagens likviditet till riksbanken. Under 1979 öppnades således en särskild möjlighet för företagen att till förmånliga villkor sätta in pengar på särskilda likviditetsuljämningskonton i riksbanken.

Förslaget att företagen skall sätta av 25% av sina vinster för 1980 till särskilda investeringskonton i riksbanken har, som nämnts, också en kre-ditpolitisk motivering.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                         21

Ytterligare åtgärder behövs för att begränsa likviditeten på kreditmarknaden. Den avgifi som gäller för arbetsgivare som underiåler atl göra fyllnadsinbetalning av arbelsgivaravgifter uppgår f.n, till 6% för belopp upp till 5 000 kr,, och 8% för större belopp. Avgifterna moisvarar en årsränta om 6,8% resp. 9,1 %. Eftersom denna avgift inle är avdragsgill blir det för de flesta arbetsgivare en mycket dyr kredit, fyllnadsinbetalning blir i dessa fall lönsamt. För arbetsgivare som betalar låg eller ingen vinstskatt föreligger däremot endast svaga incitament till fyllnadsinbetalningar. Dit hör t, ex. kommuner, företag med stora förlustavdrag, vissa kredit- och försäkringsinstitul m, m. De nuvarande avgiftssatserna fastställdes i en situation när ränteläget var väsentligt lägre än vad som f. n. är fallet. En anpassning uppåt bör därför ske. Enligt vad jag erfarit avser chefen för budgetdepartementet att i höst förelägga riksdagen ett förslag av denna innebörd. Därigenom kan statens och AP-fondernas inkomster öka med 1 1/2 å 2 1/2 miljarder kr, 1981.

På längre sikt bör den preliminära uppbörden av arbetsgivaravgifter kunna knylas till den lönesumma som redovisas i samband med källskal-teredovisningen. Därigenom skulle i princip näslan all eftersläpning kunna upphöra. En sådan omläggning kräver dock yllerligare ulredning och remissbehandling. Avsikten är att ett sådant förslag om möjligt skall kunna föreläggas riksdagen i sådan tid att ikraftträdandet kan ske fr.o.m. 1982 års avgiftsuppbörd.

I syfte att motverka en ytteriigare ränteuppdrivning på kreditmarknaden, som bl.a. skulle kunna påverka investeringarna och även ha andra negativa verkningar, avser jag atl efter framställning från riksbanksfullmäktige senare idag föreslå regeringen att förordna om räntereglering avseende försäkringsföretag och bankinstitut och om allmän placeringsplikt för försäkringsföretag. Jag återkommer senare mer i delalj till de kreditpolitiska frågorna.

Sysselsättningspolitiska åtgärder

Efterfrågan på arbelskraft ökade under 1979, arbetslösheten minskade och antalet personer i arbetsmarknadspolitiska ålgärder kunde nedbringas. Denna utveckling har fortsatt under början av 1980 och även under återstoden av året förutses ett förhållandevis gott arbetsmarknadsläge.

Denna gynnsamma bild får emellertid inle skymma de problem som alltjämt finns eller de svåra uppgifter som sysselsättningspolitiken har alt möta i framtiden. Åven om arbetslösheten totall sett har minskat kvarstår en hög arbetslöshet i vissa regioner, framför allt i skogslänen. Samtidigt råder i andra regioner en klar brist på arbetskraft. Åven inom en och samma region, t, o, m, på samma orl, kan arbetslöshet och arbetskraftsbrist förekomma samtidigt. Efterfrågan på arbetskraft riktar sig inte i första hand mot de grupper som är arbetslösa och de lediga platserna stämmer

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                                     22

inle alltid överens med de arbetssökandes önskemål och möjligheter. Detta s. k. matcbningsproblem ställer både arbetssökande och arbetsgivare inför nödvändighelen att vara mer flexibla i sina krav.

Behovel av en större utlandskonkurrerande sektor innebär att industri-sysselsättningen måste öka. Del är därtör oroande att industrin på mänga håll möter svårigheter att rekrylera arbelskraft. Jag har tidigare nämnt att del bl.a, av detla skäl är nödvändigl att dämpa den kommunala sektorns expansion.

Det är mot denna bakgrund angeläget att de kommunala beredskapsarbetena vid framtida konjunkturavmaltningar utformas på etl sådant sätt att de inte främjar en bestående ökning av den kommunala verksamheten och inte heller försämrar industrins möjligheter att rekrytera arbetskraft. Den nyligen framlagda propositionen om företagsförlagd gymnasieutbildning m.m. (prop. 1979/80: 145) ligger härvid väl i linje med den ekonomiska politikens krav.

De regionalpolitiska ambitionerna kommer att hällas kvar på en hög nivå. Det är självfallel önskvärt atl industriell expansion lokaliseras till områden med strukturell arbetslöshet. På senare år har också en rad insatser i form av olika regionalpolitiska stödåtgärder vidtagits. Dessa har bl.a, syftat till att stimulera förtagen att förlägga ny verksamhet eller expandera befintlig verksamhet i regioner med svagt arbetsmarknadsläge. Regionalpolitiken har också varit framgångsrik i sä måtto att den stora nettoutflyttning som tidigare ägde rum från bl.a. skogslänen nu upphört. Initiativ syftande till nyetablering av industriell sysselsättning har tagits med hjälp bl.a. av s.k. offertslöd. Avsikten med dessa särskilda insatser är atl minska överhettningen i vissa industriorter och öka sysselsätlningen i områden med lägre aktivitet. På detta sätt kan uirymme beredas för en expansion av den industriella sektorn på områden där det nu finns kapacitetsproblem.

Vi har f. n. belydande överhettningstendenser på byggarbetsmarknaden i Stockholmsområdet. De medför förseningar och fördyringar av pågående byggen, inte minst bostadsbyggandet i regionen. Samtidigt kvarstår trots konjunkturuppgången en avsevärd arbetslöshet bland byggnadsarbete i de fyra nordligaste länen och i Värmlands län. Därför kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet senare denna dag atl föreslå regeringen att en extra slarlhjälp på 15 000 kr. underen 24-månadersperiod fr.o.m, den 1 maj 1980 skall fä beviljas personer frän dessa län som lar byggnadsarbetare i Stockholms län och i övrigt uppfyller villkoren för flyttningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen. Syftet är sålunda att motverka både arbetslösheten i skogslänen och överhettnings- och inflationstendenserna i Stockholmsregionen och att främja bostadsbyggandet. Regeringen bör begära riksdagens godkännande av denna temporära insats. Utgifterna för den extra starthjälpen skall belasla det under tolfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Bl. Arbelsmarknadsservice, anslagsposten Flyllningsbidrag.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                                     23

Kravet att förbättra bytesbalansen kommer de närmasle åren att slå i förgrunden för den ekonomiska poliliken. Detta kräver bl.a. atl värt relativa kostnadsläge förbättras. Samtidigt är ambitionsnivån i Sverige vad gäller atl värna sysselsättningen mycket hög. För att etl högl efterfrågetryck på arbeismarknaden skall kunna förenas med en lugnare koslnadsul-veckling än i omvärlden måste arbeismarknaden i Sverige fungera bättre och smidigare än i våra konkurrentländer. En av de viktigaste lärdomarna av de gångna årens utveckling är atl vi inle har möjlighet att hålla ett högre efterfrågetryck - dvs, i sista hand lägre arbetslöshet - än man gör i omvärlden utan att vår konkurrenskraft försämras. Vi måsle dårför förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Om så icke sker kommer vi inte att kunna upprätthälla den fulla sysselsättningen.

Åtgärder för att förbättra den svenska ekonomins funktionsduglighet

Som framgått av det föregäende ställs slora krav om vi skall kunna återställa den samhällsekonomiska balansen, I en sädan situation är det av största vikt alt lagstiftning samt skatte- och bidragsregler är så utformade att det så långt som möjligt ger den enskilde motiv att handla på ett sätt som är till fördel för samhället i dess helhet. Det är mot denna bakgrund som de senaste årens skatteförändringar skall ses. Marginalskatterna har stegvis sänkts med tyngdpunkt i de inkomstskikt där de stora heltidsarbetande grupperna befinner sig. Den statliga skatteskalan har indexreglerats i syfte att förhindra att inflationen automatiskt skärper progressionen. Staten har ökat sina bidrag till kommunerna för atl göra det möjligt för dessa atl avstå från skattehöjningar. Skattebördan har lättats för små och medelstora företag. Regeringen har förulskickal lättnader i fråga om dubbelbeskattningen av näringslivets riskkapital. Åtgärder har vidtagils för alt uppmuntra långsiktigt sparande. Jag kommer inom kort att remittera en inom ekonomidepartementet upprättad promemoria med förslag till vissa tillägg till de regler som gäller för skatlefondsparande. Syftet är atl underlätta för de anställda att spara i aktier i det företag där de är anslällda och samtidigt komma i åtnjutande av de skattelättnader som gäller inom skatie-fondsparsystemet.

För att medborgarna skall kunna känna solidaritet med samhället måste skattesatser och skattelagar upplevas som rimliga. Det är också av detta skäl nödvändigt att fortsätta att reformera skattesystemet. Jag vill i detta sammanhang understryka att en rättvis fördelning av skattebördan förutsäuer alt skatlebroU med krafl bekämpas. Härvidlag har insatserna kraftigt förstärkts på senare år bl. a. genom att taxeringsmyndigheterna givils starkt ökade resurser. Kontrollen inriktas i första hand på dem som har komplicerade deklarationer.

Regeringen har också vidtagit åtgärder för atl täppa till luckor i lagstiftningen. Som exempel kan nämnas att möjligheterna att genom reparations-

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                                     24

avdrag i andelshus minska sin skattebörda, eventuellt ända ner till noll, kraftigt beskurits. Regeringen har också nyligen beslulal om en utredning för atl se över möjligheterna att hindra atl vissa avdragsregler utnyttjas på ett säll som inte varit avsett.

Del är inte endast skattereglerna som i vissa avseenden fått andra effekter än som avsetls. Detsamma gäller också de olika bidragssystemen. Åven dessa måste därför ses över. Del vore i nuvarande situation oförsvarligt att inte använda sig av de stimulanser som elt riktigt utformat skatteoch bidragssystem skulle kunna ge.

3.2 Finanspolitiken

Ett viktigt underiag för finans- och penningpolitiken är utvecklingen av det finansiella sparandet inom den offentliga sektorn (tabell 4) samt i övriga delar av ekonomin (labell 5).

I den konsoliderade offentliga sektorn förutses en försämring av det finansiella sparandet med knappt 5 miljarder kr. mellan 1979 och 1980. Sparandeunderskottet beräknas därmed uppgå till 21 miljarder kr. Sparandet i socialförsäkringssektorn och kommunerna förväntas genomgå relativt små förändringar mellan 1979 och 1980. Nedgången i offentligt sparande beror huvudsakligen på en försämring i den statliga seklorns finansiella sparande.

Den negativa utvecklingen av den offentliga sektorns finansiella sparande har delvis balanserats av en uppgång av hushållens finansiella sparande. Bakom denna ligger bl, a. en stark ökning av del privata försäkringssparandet, Åven näringslivets finansiella sparande har varit relativt högt trols ett lågt vinstläge. Detta är en följd av alt förelagens investeringar varit låga.

För ekonomin som helhet har det uppstått en växande sparandebrist som avspeglas i ett ökande strukturellt underskott i vår bytesbalans, som 1980 beräknas uppgå till närmare 17 miljarder kr,

Efler kostnadskrisen 1975-1976 förlorade den svenska industrin marknadsandelar. Kapacitetsutnyttjandet och investeringsviljan sjönk. Den minskade eflerfrågan på exportmarknaderna och investeringssidan har i syfte att förhindra en ökad arbetslöshet av siaten kompenserats genom en ökad nettoefterfrågan. Den avspeglas i del stora budgetunderskollel.

Tabell 4. Finansiellt sparande i den oftentliga sektorn 1978-1980

Miljarder kr.

1978         1979         1980

-24	-34	-41
15	15	18
4	3	1

Slaien

Socialförsäkringssektorn

Kommunerna

Tolall                                                    - 5             -17            -21

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                                     25

Tabells. Finansiellt sparande 1978-1980

Miljarder kr.

1978         1979         1980

19	21	24
-11	-12	-14
- 3	- 3	- 6
- 5	-17	-21

Hushåll Bostäder Näringsliv Offenllig sektor

Summa (= bytesbalans)                          O           —11          —17

För att kunna nedbringa underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande måste de balansproblem jag pekal pä lösas. En minskning av budgelunderskottet leder till ett efterfrågebortfall som måste kompenseras av ett motsvarande tillskolt i efterfrågan från andra delar av ekonomin för att inte arbetslösheten skall öka. Om bylesbalansunderskottet skall minska måsle efterfrågeökning uigöras av en expansion av produklion och investeringar i den konkurrensutsatla sektorn.

Vad som krävs för att kunna minska budgetunderskottet vid full sysselsättning och med bibehållande av våra långsiktiga tillväxtmöjligheter är alltså en exportledd tillväxt. Detta konstaterande är av stor vikt vid en avvägning mellan utgiftsbegränsningar och skattehöjningar för att avveckla budgetunderskottet. Det föreligger betydande svårigheter att, med de internationella förutsättningar vi nu kan se inför 1980 och 1981, få igång en lillräckligt expansiv process i privala delar av ekonomin så all balansbristerna snabbt kan elimineras. Det torde emellertid, under alla omständigheter, inte vara möjligt att åstadkomma en sådan utveckling med en samtidig höjning av det lotala skattetrycket. Den enda väg som står till buds när det gäller att minska budgetunderskottet, utan en neddragning av aktiviteten och sysselsättningen i ekonomin, är därför att begränsa den offentliga utgiftsökningen. Det är emot denna bakgrund som inriktningen av finanspolitiken skall ses.

Tabell 6. Statens inkomster och utgifter 1978-1980

Löpande priser

Milj. kr.                                  Förändring, %

		1978	1979	1980	1978- 1979	1979-1980
1.	Inkomster	95689	103570	117000	8,0	13,0
2.	Utgifter	120095	137940	157 520	15,0	14,0
	varav:  transfereringar	81345	95 250	110100	17.0	15,5
	konsumlion	32865	36900	40230	12,5	9,0
	investeringar	3817	4 300	4590	12,5	6,5
3.	Finansiellt sparande	-24406	-34370	-40520	,   ,	.
4.	Finansiella iransaklioner	8316	11 120	14480
5.	Tolalsaido	-32 722	-45490	-55000

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                                      26

Tabell 7. Den olTentliga sektorns reala utgifter 1970—1980

Årlig procentuell förändring

	1970-	-1979	1979-1980
Ulgifter	6.5		4,5
därav: sialen	7.0		3,0
socialförsäkrings-
seklorn	9,0		6,5
kommunerna	5,0		4,5

Anm. Omräknat i fasla priser med BNP-deflalorn.

För att begränsa det totala skattetrycket måste de offentliga utgifterna hållas tillbaka. Som framgår av tabell 7 har den offentliga sektorns reala utgifter trendmässigt ökat med ca 6,5 % per år under perioden 1970-1979,

Under 1980 förutses de offentliga utgifterna öka med ca 4,5%, vilket är långsammare än tidigare under 1970-talet, De offentliga utgiftsökningarna måste emellertid ytterligare nedbringas och i varje fall inte öka snabbare än BNP,

Produktivitetsutvecklingen inom den offentliga sektorn är långsammare än i ekonomin i genomsnitt. En ökad produktivitet i den offenlliga verksamheten kan vid given volymökning bidra till att begränsa det totala skattetrycket. Det är därför angeläget atl genom ett långsiktigt reformarbete höja effektiviteten inom den offentliga sektorn. Eftersom den offentliga sektorns andel av BNP är stor kan en framgångsrik verksamhel pä detta område leda till kraftiga genomslag på skattetrycket.

Den reala ökningen i de statliga ulgifterna beräknas uppgå till ca 3,5% mellan 1979 och 1980, Den statliga konsumtionen väntas ligga på i stort sell samma nivå som 1979 medan däremot de statliga myndigheternas investeringsvolym förulses minska 1980, Huvudförklaringen lill att de stafliga utgifterna volymmässigt växer snabbare än vad som beräknades i årets finansplan är den kraftiga ökningen av ränteutgifterna på statsskulden till följd av det höjda ränteläget.

Statens inkomster beräknas stiga realt med drygt 3% mellan 1979 och 1980, Vid beräkning av den direkta statliga skatten för 1980 utgår kalkylerna bl. a. från den marginalskattesänkning pä sammanlagt 2 800 milj. kr. som riksdagen antagit samt från den skattereduktion på högst 500 kr. i inkomstskiktet ca 40000 till ca 80000 kr, som regeringen inför avtalsrörelsen förklarat sig beredd alt under vissa förutsättningar föreslä. De indirekta skatteinkomsterna beräknas öka snabbare under 1980 än under föregående år främst p, g, a, de i slutet av 1979 genomförda punktskaltehöjning-arna på energi samt alkohol och tobak.

Statens budgetunderskott skulle därmed öka från 45 miljarder kr, 1979 till ca 55 miljarder kr, 1980, De problem kreditpolitiken ställs inför vid ett underskott av denna slorleksordning redovisas i nästa avsnitt. Problemen är särskilt på några års sikt av sådan omfattning att en fortsatt statlig

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                         27

utgiftsexpansion svårligen kan finansieras genom ökad upplåning. Av skäl som jag tidigare utvecklat måste problemet i allt väsentligl lösas genom besparingar.

Utgifterna i övriga delar av den offentliga sektorn, dvs. i socialförsäkringssektorn och kommunerna beräknas växa snabbt i volym eller med ca 6,5 % resp. 4,5 % mellan 1979 och 1980. Kommunernas finansiella situation är god p. g. a. den kraftiga skattehöjningen 1978 saml de stora ökningarna av de statliga transfereringarna till kommunerna. Uigifisexpansionen under 1979 och 1980 har kunnat ske inom ramen för relativt små höjningar av det kommunala skatteuttaget. Trots den snabba konsumtionsökningen beräknas det finansiella sparandet i kommunerna uppgå till sammanlagt 4 miljarder kr, under 1979 och 1980.

Utvecklingen visar att den kommunala expansionen går snabbare när etl finansiellt överutrymme stär kommunerna till buds. Eftersom en dämpning av den kommunala konsumtionsvolymen ter sig ofrånkomlig från samhällsekonomisk synpunkt har regeringen beslutat föreslå riksdagen åtgärder som innebär att genomförandet av skatteutjämningsreformen uppdelas i två steg. Regeringen har även under våren haft överläggningar med de båda kommunförbunden i syfte att åstadkomma en uppbromsning av den kommunala volymutvecklingen och därmed ett minskal behov av kommunala skattehöjningar. Somjag tidigare påpekat blir det i detta sammanhang nödvändigt att ompröva sädana statliga beslut som direkt påverkar kommunernas utgifter.

3.3 Kreditpolitiken

Kreditpolitiken inriktades såväl under 1979 som i början av 1980 på att begränsa den likviditetsökning som statens budgetunderskott gav upphov till. Den förda politiken i kombination med försämringen av bytesbalansen verkade åtstramande på likviditetsläget. Penningmängdsökningen begränsades därigenom till drygt 11 % under 1979,

Räntenivån i flertalet industriländer och pä de inlernationella kreditmarknaderna steg såväl under 1979 som i början av 1980, Genom det kraftigt stigande nominella ränteläget har realräntorna trots den tilltagande inflationen hållits uppe och i många fall t, o, m. fortsatt att stiga. Utvecklingen skiljer sig därmed markant frän 1974-1975 då den höga inflationstakten ledde till kraftigt sjunkande realräntor.

Mot bakgrund av det stigande internationella räntelägel höjdes det svenska diskontot och den långfristiga obligationsräntan vid flera tillfällen under 1979 samt i januari 1980. Diskontot uppgär f.n. till 10%. Åven kassa- och likviditetskraven höjdes vid ett flertal tillfällen bl. a. i syfte att begränsa bankernas kredilexpansion. I april 1980 sänktes kassakravel från 8 till 2%, Samtidigt emitterade staten två nya obligationslån i avsikt att

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                         28

läsa in den kassalikvidilet hos bankerna som blev resullatet av kassakravs-sänkningen. Sänkningen innebar således inte någon lindring av den strama penningpolitiken.

De vidtagna ätslramningsåtgärderna resulterade i att bankernas kreditexpansion avtog under andra halvåret 1979, Kredilgivningen till såväl hushållen som kommunerna begränsades. Den relativt kraftiga ökning av kredilgivningen till företagen som skedde under tredje kvartalet följdes under fjärde kvartalet av en minskning. Det förefaller emellertid som om kredilgivningen till företagen tagit ny fart i början av 1980. En sädan utveckling framslår som naturlig mol bakgrund av den ökning av produktion och investeringar som nu pågår i företagssektorn, även om det förbättrade vinstlägel och företagens goda likviditetssituation självfallet utgör en begränsande faktor när del gäller förelagens krediteflerfrågan. Liksom under andra halvåret 1979 tycks såväl hushållskreditgivningen som bankernas totala kredilgivning ha varit relativt begränsad i början av 1980.

Valutareserven minskade under 1979 med ca 3 miljarder kr. och under första kvartalet 1980 med ca 0,3 miljarder kr., medan statens utlandsupplåning under motsvarande perioder uppgick till ca 9 miljarder kr, resp. ca 5 miljarder kr. Under 1979 uppgick bytesbalansunderskottet till 11 miljarder kr. Enligt riksbankens statistik resulterade den icke statliga sektorns kapitaltransaktioner med utlandet under 1979 inte i någol valutaulflöde. Handelskrediterna mellan olika förtag kan dock netto ha givit upphov till elt visst valutautflöde, SCB:s statistik över större företags utländska tillgångar och skulder tyder också på en sådan utveckling. Jag vill emellertid betona atl statistiken på detla område är osäker, varför några mer definitiva slutsatser ännu inte kan dras. Den icke statliga sektorns långfristiga nettoupplåning utomlands var under 1979 mycket liten.

Som jag framhöll i finansplanen kommer det stora bytesbalansunderskotlet i kombination med statens budgetunderskott att ställa kreditpolitiken inför stora krav 1980, Kreditpolitiken måste dessutom utformas mot bakgrund av det internationella ränteläget. Vid etl fortsatt högt internationellt ränteläge under 1980 måsle även det svenska ränteläget vara relativt högt, om det skall vara möjligt att nå balans i den icke statliga sektorns kapitaltransaktioner med utlandet. Med hänsyn till behovet av ökade investeringar främst inom den konkurrensutsatta sektorn kan emellertid ett alltför högt ränteläge samtidigt vara förknippat med vissa nackdelar och skapa svårigheter för den invesleringsuppgång som är på väg. Del är därför viktigt att ränteläget kan avvägas på etl lämpligt sätt. En ytterligare ränteuppdrivning skulle kunna leda till en från samhällsekonomiska utgångspunkter olämplig fördelning av krediler eftersom skilda grupper i ekonomin har olika möjligheter att bära en hög räntekostnad. Efter framställning från fullmäktige i riksbanken avser jag senare denna dag föreslå regeringen att förordna om räntereglering avseende försäkringsföretag och bankinstitut.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                         29

Räntelägel kan dock inte ses isolerat från den långsiktiga prisstegrings-takten. En positiv realräntenivå bör enligt min mening i normala fall inte utgöra något hinder för investeringar med en rimlig förväntad avkaslning. Som jag framhöll i finansplanen är en relativt hög läng ränta vidare motiverad av att den statliga upplåningen så långl möjligt bör placeras utanför bankerna samt av att det är angeläget att långfristiga obligalionsplaceringar sett över en längre tidsperiod ger en positiv real avkastning. På sikl utgör en politik som inriktas på atl dämpa inflationen det främsta medlet för att uppnå såväl lägre nominella räntenivåer som en posiliv real avkastning på långfristiga obligationsplaceringar.

Liksom under 1979 mäste kreditpolitiken under 1980 inriktas på att begränsa likviditetsökningen i ekonomin. Den uppbromsning av bankernas kreditexpansion som skett måste bestå. Inom ramen för en ökning av bankernas toiala övrigutlåning exkl, vad som refinansieras i utlandet, i storleksordningen 9%, mäste i försia hand näringslivts behov av investerings- och rörclsekrediter fillgodoses. Särskilt angeläget är del atl den konkurrensutsatta sektorns investeringsverksamhet inte hämmas av brist på lånekapital.

Kommunernas likviditet i form av bankinlåning har från utgången av 1977 lill ulgången av 1979 ökat från knappl 10 miljarder kr. lill drygl 20 miljarder kr. Mot denna bakgrund och med hänsyn till behovet av att hålla lillbaka expansionen av den kommunala verksamhelen är en begränsning av kommunernas utrymme pä kreditmarknaden under 1980 nödvändig.

Vid en begränsad tolal kredilgivning från bankerna blir hushållens utrymme på kreditmarknaden under 1980 relativt litet. Detta bidrar till att den privata konsumtionens tillväxttakt dämpas. Det är en uppgifl för den löpande kreditpolitiken att anpassa hushållens kreditutrymme så att den privata konsumtionen påverkas i enlighel med de ekonomisk-politiska målen,

Åven om bankernas kredilgivning hålls tillbaka finns, somjag framhöll i finansplanen, stora risker för att kredilgivningen vid sidan av banksystemet ökar i snabb takt. Enligt regeringens förslag kommer lagen om kreditpolitiska medel fr, o, m, den 1 juli 1980 att kompletteras med avseende på finansbolagen så att utlåningsreglering och emissionskontroll han tillämpas på dem. Frän denna tidpunkt står finansbolagen vidare under bankinspek-fionens tillsyn.

För 1980 har överenskommelse träffals om bankernas medverkan i bostadsfinansieringen, 1 enlighet med riksdagens beslut har reglerna för bostadsfinansieringen ändrats så att prioriterad bostadsuppläning inte längre lill någon del får användas till oprioriterad fastighetsfinansiering, dvs. belåning i samband med överlåtelse av småhus och finansiering av affärs- och kontorsfastigheter. Nya regler har vidare utformats för den oprioriterade faslighetsfinansieringen, varvid bl.a. en sanering av säljarre-versmarknaden eftersträvats. 1 syfte atl öka kapitalmarknadsinstilutens

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                                     30

nyutlåningskapacitet har i enlighet med riksdagens beslut amorteringsplanerna för de obligationslån som bosladsinstilulen lar upp och för de län som instituten lämnar förkortats.

En starkt växande statlig upplåning från hushåll och företag har ingått som ett led i strävan atl minska likviditelseffekterna av det stafliga budgetunderskottet. Under 1979 förstärktes denna likviditetsdragning genom att konton för likviditetsutjämning infördes på vilka företagen placerade 3,2 miljarder kr. Den totala indragningen av medel frän sektorn utanför bankerna blev omfattande och översteg 20 miljarder kr.

Slatsskuldspoliliken måste även under 1980 inriktas på att uppnå en omfattande upplåning utanför banksystemet. Försäljningen av premie- och sparobligalioner till allmänheten torde kunna ökas något, I syfte aU även öka kapitalmarknadsinstilutens bidrag till statsskuldens finansiering avser jag senare denna dag föreslå regeringen att förordna om allmän placerings-plikt avseende försäkringsföretag. En sådan åtgärd behövs också för aU tillgodose bostadsbyggandets finansieringsbehov. Den obligatoriska avsättning till särskilda investeringsfonder som ingär som en del i den serie av åtgärder som regeringen föreslagit för all underiätta årets avtalsrörelse har en likviditetsindragande effekt. Denna faller dock på 1981. Delsamma gäller för den åtgärd som jag lidigare redogjort för och som avser förändringar i avgiftsuttaget för arbetsgivare som underlåter att göra fyllnadsinbetalningar av arbetsgivaravgifter. Trots ansträngningarna att öka statens upplåning hos allmänheten kommer den totala banksektorns förvärv av statspapper att behöva bli betydande under 1980,

1 finansplanen framhöll jag att staten även 1980 måsle svara för en belydande del av finansieringen av bylesbalansunderskottet genom utlandsupplåning. För att den statliga uflandsupplåningen inte skall växa alltför mycket är del önskvärt med en viss nettoupplåning i den icke statliga sektorn. Det betyder att en viss del av näringslivets och kommunernas långfristiga upplåning sker i utlandet i slället för på den svenska kapitalmarknaden.

Tabell 8. Finansiering av budgetunderskottet 1978-1980

Nettobelopp, miljarder kr.

1978         1979          1980

20	11	16-22
8	9	13
3	12	7-9
31	35	38-42
2	9	13-17

Banksektorn'

Kapitalmarknadsinslilul

Allmänheten

Summa Sverige

Utlandet

Totall (stålens ulgifts-
överskott)                                 33             44              55

' Någon fördelning på riksbanken och banksystemet i övrigt görs inte i denna uppställning. Hur en sådan fördelning utfaller beror på hur kassakraven används.  Häri ingår 3,2 miljarder kr., som insatls i riksbanken på konton för likvidiletsutjämning.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1

31

Tabell 9. Försörjningsbalans 1978-1980

	Miljarder	Procenli	jell volymförändring.
	kr. 1979,	1975 års	priser
	löpande
	priser	1978	1979	1980
Tillgång
BNP	435,2	2,4	3,8	3,7
Imporl av varor och Ijänster	142,9	- 6,4	12,8	5,1
därav: varor	122,3	- 7,0	15,2	5,3
Summa lillgång	578,1	0,3	5,8	4,0
Efterfrågan
Brulloinvestering	86,5	- 6,0	5,4	5,5
Näringsliv	37,7	-17,9	9,5	7,5
därav: industri	10,8	-21,7	0,1	15,0
Statliga myndigheler och
affärsverk	9,8	3,3	1,9	7,3
Kommuner	16,5	- 3,1	1,9	3,1
Bosläder	22,5	17,9	2,4	2,S
Lagerinveslering	1,1	-  1,1'	1,8'	0,7'
Privat konsumlion	226,8	- 0,7	2,3	1,7
Offenllig konsumlion	1.30,1	3,1	3,9	2,8
Slallig	39,2	- 0,2	2,4	0,2
Kommunal	90,9	4,6	4,5	4,0
Exporl av varor och Ijänster	133,6	7,6	7,3	5,8
därav: varor	118,0	7,8	8,4	6,0
Summa efterfrågan	578,1	0,3	5,8	4,0
Inhemsk slutlig eflerfrågan		- 0.8	3,3	2,8
Konsumenlpriser (årsgenomsnili;	1	10,0	7,2	11,6
Real disponibel inkomsi		-  1,5	2,6	ca 1,5
Bytesbalans
(milj. kr. löpande priser)		-29	-10964	-16584

Förändring i procenl av föregående års BNP.

Statens upplåning utomlands torde likväl bli av betydande omfattning. Vid det bytesbalansunderskott på närmare 17 miljarder kr. som jag nu räknar med torde den statliga upplåningen behöva uppgå lill mellan 13 och 17 miljarder kr. Den slalliga utlandsupplåningen får avpassas så att den tillsammans med den icke statliga seklorns kapitaltransaktioner med utlandet säkerställer en önskvärd utveckling av valutareserven.

Som framgått ovan kommer de statliga budgetunderskotten att i betydande utsträckning finansieras utanför bankerna. Likviditetstillskottet till den svenska ekonomin genom budgetunderskoUel kommer likväl atl bli stort. Genom en fortsatt höjning av likviditetskraven kommer bankernas utlåning att begränsas och ge ett likvidiletstillskott av ungefär samma storieksordning som förra året. Bytesbalansen och den privata sektorns kapitaltransaktioner lorde sammantagna ge ett större valutautflöde än under förra året. Mot denna bakgrund kan likviditetsökningen i den svenska ekonomin beräknas bli av ungefär samma storieksordning som 1979. UUryckt i termer av penningmängd innebär detta en penningmängdstillväxt av 11 ä 13% för 1980.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                         32

Avslutningsvis vill jag understryka att de här presenierade beräkningarna över budgetunderskottens finansiering inrymmer flera osäkra antaganden och inte får tolkas som en fastställd plan för kreditpolitiken. Kreditpolitiken mäste givetvis snabbt kunna anpassas till förändrade förutsättningar.

4    Den ekonomiska utvecklingen 1980

Medan finansplanen utarbetades i slutet av 1979 inträffade omfattande prishöjningar pä den internationella oljemarknaden. Följderna har emellertid inle, i varje fall inte hittills, blivit sä omfattande som dä befarades. Tillväxten i vår omvärld har blivit snabbare än väntat och även här hemma är aktiviteten hög. Orderingången är fortfarande god och industriproduktionen och sysselsättningen ökar.

De grundläggande faktorer som talar för en avmattning i världsekonomin kvarstår dock men konjunkturavmattningen kommer uppenbarligen senare än vad som ansågs troligt vid årsskiftet. Behovet att anpassa den svenska ekonomin till de krav jag redovisat redan i finansplanen kvarstår med oförminskad styrka.

Inflationen framstår i dag som ett av de allvarligaste problemen i ekonomin. Många av våra konkurrentländer sätter inflationsbekämpningen som det högst prioriterade mälet för sin ekonomiska politik. Vi kommer att befinna oss i ett mycket bekymmersamt läge om vi inte beslutsamt eftersträvar att hålla inflationen lillbaka. De prisstegringar som hittills ägt rum under 1979 och 1980 kan i betydande utsträckning ses som följden av den internationella prisuppgängen. Det gäller nu att se till att dessa prisstegringar inte ger upphov till en andra omgång av "kompenserande" pris- och lönehöjningar.

Det åtgärdsprogram som regeringen framlade den 27 mars i år syftar till atl dämpa inflationstakten och skapa förutsättningar för en måttfull löneuppgörelse. Det räkneexempel som angavs i finansplanen innebar i storl sett oförändrade reallöner räknat på hela lönesumman. Sedan dess har ytterligare oljeprisstegringar tillkommit som varken vi själva eller medborgarna i andra industriländer kan kompensera sig för genom höjda löner. En viss reallöneminskning framstår därför som ofrånkomlig under 1980. Regeringens åtgärder syftar till att såvitt möjligt begränsa denna. Hittills i år har priserna stigit med ca 5,5 %, Om regeringens åtgärder läggs lill grund för en uppgörelse pä arbetsmarknaden kvarstår det allmänna prisstoppet under hela 1980. Den totala prisstegringen från årets början till dess slut kan då beräknas bli ca 8%. Vid samma räkneexempel för löneutvecklingen som användes i finansplanen, skulle reallönerna efter skatt för hela löntagarkollektivet minska med ca 0,5 %. Eftersom en viss sysselsättningsökning sker under 1980 blir reallöneminskningen per timme ca 1,5 %,

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                         33

Enligt konjunkturinstitutet ger det högre löneökningsallernalivet knappast någon bättre reallön utan i första hand högre inflation. Konjunkturinstitutet anger prisstegringen under loppet av året till 10,4% vid det högre löneallernaiivet. Den större prisstegring som en högre nominell löneökning leder till uppträder dessutom med full kraft först nästa år.

1 det lägre löneökningsalternativet stiger de totala reala disponibla inkomsterna, som således inkluderar, förutom löner, inkomstöverföringar, pensioner och ränteinkomster med drygt 1,5%. För 1980 kan den privata konsumtionstillväxten vid i stort sett oförändrad sparkvot beräknas bli ca 1,5%. Detta är klart över vad som på längre sikt kan förväntas stå till förfogande för privat konsumtion.

Beträffande den offentliga konsumtionen har jag idag ingen anledning räkna med att utvecklingstakten skulle bli en annan än enligt den bedömning som gjordes i finansplanen. Detta innebär en volymtillväxt i kommunerna med 4 %.

Investeringarnas andel av BNP beräknas stiga. Företagens planer tyder på alt industrins investeringar i år kommer att öka. Det är i och för sig inte förvånande alt invesleringsuppgången låtit vänta på sig. Efter en kostnadskris av det slag vi genomgått utgör investeringsuppgången den sista fasen i tillfrisknandeprocessen.

Först måsle devalveringen få effekl på vårt relaliva koslnadsläge. Därefter kan orderingången börja öka. Till en början möter företagen den ökande efterfrågan genom alt sälja ut sina överlager. Det dröjer därför innan kapacitetsutnyttjandet börjar öka. Ånnu längre tid tar det innan man börjar närma sig kapacitetstaket och det är först då företagen har anledning att börja investera. Det tar också tid innan företagens finansiella ställning förbättrats tillräckligt för att möjliggöra ökade investeringar. Konjunkturinstitutet har bedömt att de föreliggande investeringsplanerna innebär en uppgång på 15% i volym, en klart större uppgång än den som förutsågs i finansplanen. Det är vanskligt att dra säkra slutsatser av detta slags material men det finns även andra tecken som tyder på att industriinvesteringarna nu ökar. Jag räknar därför med samma invesleringsökning som institutet.

En viss vinståterhämtning har skett inom industrin. Vinstnivån 1980 beräknas bli i stort setl oförändrad eller öka något i förhållande till 1979. Det innebär att vinsterna nu ligger på ungefär samma nivå som under lågkonjunkturen i början av 1970-talet.

Tillväxttakten i vår omvärld synes fortfarande ha sådan kraft att en exportökning om 6% framstår som möjlig. Under första kvartalet har ökningen enligt preliminära bedömningar utgjort ca 10%. Exportökningens tyngdpunkt ligger under första halvåret medan en viss nedgång förväntas under andra halvåret. Prognosen innebär en i stort sett oförändrad marknadsandel för bearbetade industrivaror på våra viktigaste marknader. Regeringens marsprogram ger fömtsättningar för att uppnå en kost-3   Riksdagen I979I80. I saml. Nr 150. Bilaga I

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                                     34

nadsutveckling som bevarar konkurrenskraften. Därmed finns också förutsättningar för att, även under de närmaste årens sannolikt svaga världshandelstillväxt, uppnå en hygglig och helt nödvändig exporttillväxt.

Jag har räknal med en högre total importtillväxt än konjunkturinstitutet. Med en uppgång i den inhemska efterfrågan på ca 3,5 % talar mycket för att importökningen också blir betydande. När den svenska ekonomin nu befinner sig allt närmare elt fullt kapacitetsutnyttjande läcker av naturliga skäl också efterfrågan ut i ökad import.

Oljeimporten lorde komma att minska något eflersom en kraftig upplagring ägde rum under 1979 och efterfrågan i år, bl.a, beroende på en varmare vinter, ökar långsammare. Kostnaderna för vår oljeimport skulle därmed uppgå till ca 27-28 miljarder kr. efter avdrag för reexport. Jag har härvid utgått från konjunkturinstitutets bedömning atl importpriset på råolja i år skulle ligga knappt 55% över fjolårets nivå. Detta är drygt 10% lägre än vad t, ex, OECD-sekretarialet räknar med. Skillnaden beror på att under 1979 hade vår oljeimport en sådan sammansättning atl importpriset låg högre än OECD-ländernas genomsnitt, I år ökar priset på vår import långsammare p,g, a, sammansättningsförskjutningar genom vissa långsiktiga kontrakt. Därför blir prisökningen för vår import lägre. Vidare har institutet ej heller räknat med någon ytterligare nominell prisstegring på råolja i år. Här har vidare räknats med en svag nedgång i importpriset på raffinerade produkter. En stark reservation måste självfallet göras för följderna av eventuella politiska kriser, eller av andra orsaker möjliga begränsningar av oljeutbudet.

Jag räknar med alt den samlade importen ökar med drygt 5 % och alt BNP-tillväxten blir 3,7%. Den här angivna utvecklingen leder till en ökning av sysselsättningen med inemot 60000 personer,

I fjol uppgick bytesbalansunderskottet till 11 miljarder kr, I år stiger underskottet ytterligare till närmare 17 miljarder kr. molsvarande ca 3,4% av BNP.

Tabell 10. Bytesbalans 1978-1980

Milj. kr., löpande priser

1978           1979           1980

prel.        prognos

Export av varor	98 205	118030	137998
Import av varor	92718	122 343	145058
Handelsbalans	5487	- 4313	- 7060
Sjöfartsneito	3113	3622	3 792
Resevaluta	-3904	- 4635	- 4900
Övriga tjänster, netto	-3682	- 4 329	- 4 886
Transfereringar, netto	-8143	- 9309	-12430
Korrigeringspost för tjänster och
transfereringar'	7100	8000	8900
Bytesbalans	- 29	-10964	-16584

Korrigeringspost enligt belalningsbalansdelegalionens beräkningar.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 35

5    Utblick mot 1981 och 1982

Sedan 1977 har den reviderade nationalbudgeten innehållit analyser av den ekonomiska ulvecklingen på 3 års sikt. Dessa kalkyler är inle genomarbetade på samma sätt som naiionalbudgetens kalkyler för det framförliggande året. Därför bör treårskalkylerna i första hand ses som räkneexempel avsedda att belysa vissa centrala problemställningar för den ekonomiska poliliken. De bör inle betraktas som prognoser. Treårskalkylen diskuteras och redovisas utföriigt i nationalbudgeten, varför jag inskränker mig till att ange vissa huvudpunkter i analysen.

Kalkylerna har baserats pä ett antagande om att den nedgång i den internationella konjunkturen som förulses under andra halvåret 1980 blir relativt långvarig och att den uppgång som antas vinna styrka under 1982 i varje fall lill atl börja med blir relafivt försiktig. Denna bedömning grundas på bl. a, följande faktorer,

1,   Den strama penningpolitik som nu bedrivs i flera länder syftar till att nå en dämpning av inflationen genom en konjunkluravmaltning. Den hittillsvarande utvecklingen tyder pä att denna process kan bli utdragen. Inflationstrycket är fortfarande högt i flera länder och de höga räntor som den strama penningpolitiken givit upphov till förefaller ännu inte ha haft någon inflalionsdämpande verkan. För atl fullfölja poliuken och verkligen få ner den nuvarande höga inflationen till acceptabla nivåer förefaller det därför rimligt att anta att det krävs en avmattning som varar gott och väl ett år. Svårigheterna att nu få ned prisstegringarna kommer med all säkerhet även all leda lill en belydande försiktighet när det gäller all åler slimulera ekonomin till en uppgång,

2,   De bytesbalansunderskott som de senaste oljeprishöjningarna givit upphov lill i OECD-området gör att många länder kommer att uppfatta exlernbalansen som en restriktion för den ekonomiska poliliken. Detta torde också bidra till en mycket försiktig finans- och penningpolitik i industriländerna under de närmaste åren.

3,   Risken för nya oljeprishöjningar lägger en ytteriigare restriktion på OECD-ländernas ekonomiska politik.

Det är i och för sig möjligt atl peka på fakiorer som skulle tala för en något starkare internationell konjunktur. Sådana faktorer är bl. a. att den inlernationella konjunklumppgången under slutet av 1979 och början av 1980 visat en anmärkningsvärd styrka och uthållighet trots oljeprishöjningarna. En posiliv faktor är också att prishöjningarna på olja och andra råvaror denna gång inte fått ett genomslag i löneökningar i samma omfattning som 1973-1974, vilket talar för att inflationseffekten denna gång skulle bli mindre allvarlig än 1973-1974. Vidare finns det mycket som lyder på alt beredskapen nu är större all genomföra anpassningsälgärder på energiområdet än som var fallel 1973 och 1974. Detta skulle ha två positiva konsekvenser. För det första skulle en sådan utveckling göra

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1

Tabell 11. Internationell utveckling 1980-1982

36

1980

1981

1982

BNP, OECD Väridshandel

Priser i inlernationell handel, bearbetade varor

1,3

10

0,8

2

3,3 6

restriktionen från oljesidan något mindre kännbar. För det andra innebär denna anpassning en uppgång i investeringarna som skulle ge en sfimulans för tillväxten. Trots dessa faktorer är det dock mest realistiskl att ge störst vikt åt de faktorer som pekar mot en relativt läng konjunkturnedgång,

Treårskalkylens antagande om den inlernationella ekonomiska utvecklingen sammanfattas i tabell 11. Som framgår av tabellen förutses att den restriktiva ekonomiska politik som antagits för industriländerna leder till att inflationstakten dämpas redan 1981.

Jag har tidigare pekat på att förloppet vid den senaste oljeprishöjningen skiljer sig från de tidigare därigenom att de efterföljande lönekostnadsstegringarna i många länder har förblivit måttliga. De redovisade prisantagandena bygger på förutsättningen att det i industriländerna inte kommer några ytterligare lönestegringar som kompensation för de redan inträffade oljeprishöjningarna. En annan viktig förutsättning är att det inte sker några ytterligare realprishöjningar på olja under perioden före 1982.

Den återhållsamma löneutveckling som kan förutses i flera av våra konkurrentländer skärper kraven på en dämpad löneutveckling också i den svenska ekonomin.

Effekten av olika löneantaganden belyses i treårskalkylerna med två olika alternativ för den svenska löneutvecklingen. De utgör en förlängning i tiden av de tvä alternativ för utvecklingen 1980 som konjunkturinstitutet arbelal med, I det lägre alternativet (1) antas löneökningen 1980 uppgå till 7,5%, medan den 1981 och 1982 skulle uppgå till 6% per år, 1 det högre aUernafivet (II) ökar lönerna med 10% 1980 och 1981 och 9% 1982, Såväl de statliga som de kommunala utgifterna utvecklas långsammare än tidigare. Den kommunala konsumtionsökningen antas 1981 kunna begränsas

Tabell 12. Nyckeltal 1980-1982
	All. 1			All. II
	1980	1981	1982	1980	1981	1982

Årlig procentuell ökning Löneökning Exportvolym Imporl volym Privat konsumtion Kommunal konsumtion Industriinvesteringar BNP

Bytesbalans milj. kr.

6,0 3,5 1,9 0,5 3,0 5,0 2,2

7,5 6,0 5,3 1,7 4,0 15,0 3,7

-16600     -18300

6,0 7,7 3,9 1,0 2,5 10,0 3,1

-13300

10,0

5,6

5,6

1,7

4,0 15,0

3,5

-17000

10,0

hl

1,9 0,5 3,0 -7,0 1,5

-19400

9,0

5,7 3,8 0,5 2,5 3,0 1,9

-16800

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                         37

lill 3%, Molsvarande ökningsial 1982 uppgår lill 2,5%. 1 kalkylen förulses alltså en väsentlig dämpning av den kommunala konsumtionsutvecklingen. Kalkylerna sammanfattas i tabell 12.

Skillnaden i löneutveckling leder till att vår industri får ett bättre konkurrensläge i alternativ I än i alternativ II, Vidare blir inflationstakten lägre. Den förmånligare kostnadsutvecklingen för industrin ger utrymme för en vinstförbättring men också för en sänkning av relativpriserna såväl 1981 som 1982, Detta möjliggör marknadsandelsvinster båda åren, medan detta inte är möjligt i alternativ II,

Alternativ I ger en högre exportutveckling, bättre vinstläge och en lägre inflationsutveckling än alternativ II, I alternativ I ökar följaktligen industriinvesteringarna med 5% 1981 och med 10% 1982. I altemativ II minskar däremot industriinvesteringarna med 7% 1981 och ökar med endast 3%> 1982.

Skillnaden i export mellan de båda alternativen medför en bättre bytesbalansutveckling i alternafiv 1, Slutåret beräknas bylesbalansunderskottet uppgå till 13,3 miljarder kr,, medan motsvarande siffra för alternativ II är 16,8 miljarder kr. Vad gäller total utländsk upplåning under treårsperioden skiljer sig alternativen åt med ca 5 miljarder kr. Därtill kommer att i alternativ 1 gmnden har lagts till en fortsatt förbättring av bytesbalansutvecklingen genom att företagen här genom investeringar och relativa kostnadsförbättringar har skaffat sig en förstärkt konkurrensposition.

År 1982 är den samlade produktionen, BNP, i alternativ I ca 2% större än i alternativ II, Om hela denna skillnad slår ut i arbetslöshet kommer antalet arbetslösa i alternativ II att vara 80000 fler än i alternativ I och antalet arbetslösa komma atl närma sig 200000, 1 kalkylen har emellertid fömtsätts alt den lägre aktivitetsnivån i alternafiv 11 i huvudsak resulterar i en lägre produktivitetsutveckling. Detta ligger i linje med utvecklingen under den senaste konjunkturnedgången. Denna utveckling var emellertid i hög grad ett resultat av den stora satsning inom arbetsmarknadspolitiken och industripolitiken som då gjordes. Under den nedgång som vi nu har framför oss finns inte de finansiella resurserna för en sådan politik. Därmed torde del inle bli möjligt alt i alternafiv II klara full sysselsättning.

Jag har tidigare pekat på den nyckelroll investeringarna - speciellt inom industrin — har när det gäller att lösa balansproblemen. Investeringsutvecklingen i alternativ 1 innebär en återgång lill mera normala förhållanden, medan investeringsandelen i alternafiv II ligger kvar på en otillräckligt låg nivå. Detta försvårar eller omöjliggör i sin tur en lösning av våra exierna balansproblem genom en utbyggnad av den konkurtensutsalta sektorn, Detla innebär all vi förr eller senare kommer all ivingas lösa balansproblemen genom en restriktiv ekonomisk politik. Det säger sig självt atl en sådan politik inte är förenlig med full sysselsättning i ekonomin.

Under 1970-talet har kapitalbildningen kraftigt eftersatts. Detta belyses i

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1

38

diagrammet som anger BNP-ökningen och dess användning under 1960-och 1970-talen och under perioden 1979-1982 enligt alternativ I och alternativ II, Staplarnas höjd anger ökningen av BNP, dvs. ökningen av vår samlade produktion. I staplarna anges hur stor del av produkiionsökningen som använts till offenllig eller privat konsumtion. Återstoden utgör vår kapitalbildning, dvs. summan av reala investeringar samt förändringar i vår ställning gentemot utlandet.

Diagram BNP:s ökning och dess användning 1960—1982

Milj. kr., 1975 års priser. Genomsnittlig årlig förändring

BNP + 9 200		BflP + 9 300
Kapital-bildninc + 2600		Kapit.-.l- BILDNINr + 5 700	ENP + 7000
			Kapital- BlLCtllNE + 3 700
Offentlig konsumtion + 2600	EfJP + 4 700
	Offentlig KONStTlOtg + 2300
Privat konsumtion + 4000
		CkF.KONS, + 1900
			Opr.KONS, + 1900
	Privat KDNSUmiW + 2300
		Priv.kons. + 1 700
			Priv.kons. + 1400
1960-1970	1970-1979	1979-1982 Alt. 1	1979-1962 Alt, 11

Av jämförelsen mellan 1960-talet och 1970-talet framgår den kraftiga nedgång i fillväxten som ägde mm. Under 1960-talet användes vidare nära nog 1/3 av tillväxten till ökad kapitalbildning. Under 1970-talel gick i stort setl hela BNP-ökningen till ökad privat och offenllig konsumlion. För att inte permanent hamna i en situation med mycket låg tillväxt är det därför nödvändigl alt under 1980-lalet låta kapitalbildningen i framför allt näringslivet öka väsentligt snabbare än under 1970-lalet, Därför måste kapitalbildningen i alternativ II betraktas som helt otillräcklig i ett längre perspektiv,

Åven efter den kraftiga dämpning av den offentliga konsumtionsökningen som ligger i kalkylen, tas huvudparten av det toiala konsumlionsutrym-met i anspråk av den offentliga sektorn. Den privala konsumtionsökningen har bringats ned till en nivå som endast ger utrymme för ungeför oförändrad reallön efter skatt. Det är mot denna bakgrund nödvändigt all den offentliga konsumtionsutvecklingen också håller sig inom de ramar som anges i kalkylen. En större ökning måste med nödvändighet gå ut över antingen kapitalbildningen eller den privata konsumtionen. 1 det förra fallet drabbas tillväxten, dvs. det uirymme som finns att fördela. I det senare fallet blir följden i stället successiva reallönesänkningar under

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                         39

perioden. De svårigheter detta ger vid avtalsförhandlingarna illustreras av årets avtalsrörelse.

Utvecklingen av konsumentpriser samt export- och importpriser i svenska kronor anges i tabell 13. Som framgår av tabellen möjliggör den dämpade löneutvecklingen i alternativ I en relativt snabb uppbromsning av prisökningarna. För detta krävs emellertid en aktiv apprecieringspolitik som möjliggör en dämpning av exportpriser och importpriser. Utan en uppskrivning av vår valuta får vi en snabbare ökning av export- och importpriser i alternativ I än vad som angivits i kalkylen. Då drivs den inhemska prisnivån upp dels därigenom att de högre importpriserna pressar upp de inhemska kosinaderna och dels därigenom att de högre exportpriserna i kombination med de låga lönerna ger en alltför kraftig vinstuppgång som även den verkar inflationsdrivande.

Kalkylen undersiryker på denna punkt två vikliga förhållanden.

-     Vid en hög internationell prisutveckling är en apprecieringspolitik en nödvändig del i en lyckosam politik för att dämpa den inhemska inflationsutvecklingen.

-     En sådan politik är endasl möjlig om det inhemska inflationstrycket dämpas. I kalkylen möjliggörs en uppskrivning av kronan 1981 och 1982 genom en lugn löneutveckling 1980 som sedan följs upp med en måttfull löneutveckling också under de båda följande åren.

Svårigheten alt bedriva en apprecieringspolitik är emellerlid påtaglig även i alternativ 1. Bytesbalansunderskottet ligger även i detla alternativ kvar på myckel höga nivåer 1981 och 1982, Det är därför nödvändigt att vi, trots våra stora bytesbalansunderskoll, genom den dämpade löneulvecklingen och begränsningen av de offentliga utgiftema kan skapa en internationell trovärdighet för en uppskrivning av kronan.

En annan central fråga när det gäller möjligheten att dämpa prisökningstakten gäller huruvida det är möjligt atl hantera de stora budgetunderskott som kan fömtses även 1981 och 1982 på ett sådant sätt att de inte verkar inflationsdrivande och så att de inte bidrar lill en räntenivå som förhindrar den nödvändiga investeringsuppgången.

Som framgår av det reviderade budgetförslaget kommer vi trots kraftiga besparingar under de kommande åren att bli tvungna att acceptera budgetunderskott i storleksordningen 57 ä 58 miljarder kr. För att dessa underskott inte skall verka inflationsdrivande måste staten kraftigt öka sin

Tabell 13. Priser 1980-1982

Procentuell ökning, svenska kr.

	1980		1981		1982
	alt. I	all. 11	alt. 1	ah. 11	alt. 1	alt. II
KPl Exportpris Importpris	11,6 10,3 12,6	12,6 10,9 12,6	6,7 3,6 6,0	9,4 6,4 7,0	6,1 4,4 5,0	7,8 7,0 7,0

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                         40

långfristiga upplåning hos allmänheten. Delta kommer att ställa mycket stora krav på kreditpolitiken. Det lorde bli nödvändigt att vid sidan av en kraftig upplåning hos allmänheten också arbeta med ökade likviditetskvoter i bankerna. Ytterligare ökningar av budgetunderskottet skulle naturligtvis skärpa problemen på kreditmarknaden och öka riskerna för en hög inflation. Detta innebär att de besparingsbelopp som angivits i budgetpropositionen med nödvändighet mäste uppnås för att vi skall kunna nå en dämpad inflationsutveckling under de närmaste åren.

Sammanfattningsvis understryker kalkylerna allvaret i de anpassningskrav som nu ställs på vår ekonomi. Vi måste under de närmasle åren räkna med en mycket låg tillväxt i såväl privat som offentlig konsumtion. För att kunna återföra den svenska ekonomin till balans krävs en dämpad pris-och kostnadsutveckling. Delta kan åstadkommas endast om vi kraftigt begränsar den offenlliga utgiftsexpansionen och nedbringar de statliga budgetunderskotten. Av kalkylerna framgår vidare all en ålerhållsam löneutveckling ej ger en sämre konsumtionsutveckling men inte heller omedelbar avkastning i form av högre konsumtion. Däremot kan vi redan nästa år få en nedgång i inflationstakten. Vi kan också genom ökade investeringar och en förbättrad konkurrenskraft lägga gmnden till en varaktig förbättring av den svenska ekonomin.

6    Avslutning

Den bedömning inför 1980 somjag tecknade i årets finansplan byggde på förhållandevis optimistiska antaganden. Trots den påtagliga avmattningen i världskonjunkturen förulsågs en relativt god exportökning. Tillväxten i den svenska ekonomin förutsattes ligga klart över motsvarande siffror för OECD-området och läget på arbetsmarknaden bedömdes också bli gynnsammare än i flertalet andra länder.

Åven om betydande oljeprisstegringar iniräffal efter del all finansplanen utarbetades, har dess prognoser i stort selt hållit och i vissa fall t, o, m. överträffats. Tillväxten kan för året förväntas bli högre än vad som antogs i januari och ligger därmed klart över genomsnittet för OECD-området. Orderingången i industrin är positiv och industriproduktionen fortsätter att öka. Sysselsättningsläget kommer under större delen av året att vara gott. Ökningen av industrins investeringar kan nu förväntas bli större än vad som antogs i finansplanen.

Den förhållandevis tillfredsställande bilden av den ekonomiska utvecklingen på kort sikt kan emellertid inte fördölja vårt lands utomordentligt allvarliga långsiktiga strukturella problem. Vår samhällsekonomi kännetecknas sedan en följd av år av betydande balansbrister i olika hänseenden, vilka skärpts av den hårdnande konkurrensen på världsmarknaden. De

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 41

försämrade förutsättningarna för det internationella varuutbytet och den försvagning av den ekonomiska stabiliteten som inträtt till följd av utvecklingen av oljemarknaden har ytterligare ökat kraven på en balanserad inhemsk utveckling,

1 förhållande till ulvecklingen under 1960-lalet har 1970-talet kännetecknats av väsentligt lägre tillväxt och av all en växande andel av våra gemensamma resurser gått till konsumtion. Kapitalbildningen har drastiskt gått ned. Redan i slutet av 1960-talet hade - som bl.a, 1970 års långlidsutredning påvisade — en tilltagande strukturell obalans gentemot omvärlden givit sig tillkänna.

Det föreligger ett klart samband mellan Sveriges allvarliga bytesbalansbrist och den offentliga sektorns snabba expansion. Starkt schematiskt kan utvecklingen mellan de två decennierna förklaras av en relativt sett alltför snabb förskjutning i resursförbrukning från den konkurrensutsatla till den skyddade sektorn i vår ekonomi.

Årets avtalsrörelse har på ett påfallande sätt belyst våra balansproblem. Under en följd av år har den samlade konsumfionen tillåtits ligga på en högre nivå än vad som motsvarat våra produktiva resurser. Den brist på sparande som därigenom uppkommit har framtvingat upplåning utomlands med därav föranledd ränlebelaslning och minskad ekonomisk handlingsfrihet.

De restriktioner i ekonmiskt-politiskt hänseende som tvånget att återvinna balans i våra utrikes affärer leder till, innebär att det reala utrymmet för löneökningar och ökad konsumlion blir siarkt begränsat. Visserligen fömtsätter årets budgetproposition en betydande neddragning av de statliga utgifternas ökningstakt, men den kommunala konsumiionsökningen ligger alltjämt på en i förhållande till den ekonomiska tillväxten alltför hög nivå. Detta gäller också i fråga om de statliga inkomstöverföringarna.

Tvånget att öka exporten och dämpa importen fömtsätter att de svenska företagens internationella konkurrenskraft förbättras genom en återhållsam kostnadsutveckling och ökad produktivitet.

Det förblir en obestridlig sanning, att vi inte kan ta ut mera ur vår samhällsekonomi än vad ekonomin förmår producera, I en situation där tillväxten av nya resurser i ekonomin är lägre än efterfrågan och de stigande offentliga åtagandena tar i anspråk den övervägande delen av nya tillgångar, blir utrymmet för ökad privat konsumtion starkt pressat. Åt detta grundläggande förhållande kan ingen regering, inget politiskt parti eller någon arbetsmarknadsorganisation göra något på kort sikt. Att söka la ut mer ur ekonomin än vad som faktiskt finns tillgängligt leder enbart till att vi i än högre grad tvingas att leva på utländsk upplåning och att inflationen blir än mer svårbemästrad. Ingen kan i längden vara betjänt av en utveckling som genom ökad inflation och utlandsupplåning försvårar strävandena att säkra välfärden och att komma till rätta med balansbristerna i samhällsekonomin.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                         42

Efter den allvarliga kris i vilken vårt näringsliv befann sig hösten 1976 har regeringspolitiken bl. a. syftat till att stärka den svenska konkurrenskraften och att därigenom skapa förutsättningar för fullt kapacitetsutnyttjande, full sysselsättning och fortsatt ekonomisk tillväxt. Den ytterligare försämring av våra internationella bytesrelationer som uppkommit genom de nya oljeprishöjningarna under 1979 och i början av 1980 innebär emellertid krav på ytterligare utbyggnad av vår industriella kapacitet. Ett överförande av resurser från konsumtion lill investeringar och från den skyddade till den konkurrensutsatta seklorn framstår nu som alltmer nödvändig om vi skall kunna nå de grundläggande målen för den ekonomiska politiken,

Sveriges möjligheter att här hemma konkurrera med utländska varor och att avsätta sina produkter på de internationella marknaderna har fått alltmer ökad betydelse. Den internationella konjunkluravmaltning som vi nu står inför och som kan förväntas blir alltmer påtaglig under senare delen av 1980 och under 1981 ställer skärpta krav på svensk produktion och på våra företags möjlighet och villighet att bedriva en aktiv priskonkurrens. För att jämvikten i vår bytesbalans skall kunna återställas utan en långtgående åtstramningspolitik med ty följande välfärdsföriuster, måste Sveriges relativa kostnadsläge utvecklas gynnsammare än andra länders. Det utrymme för relativa prissänkningar som kan åstadkommas genom elt ansvarsmedvetet löneavtal måste utnyttjas. De tendenser till ökade exportpriser som kom till utrryck främst under första hälflen av 1979 ledde till att fömtsedda andelsvinster på den internationella marknaden uteblev. Lönsamheten i vårt näringsliv ligger visserligen generellt setl inte på högre nivå än under lågkonjunkturen i början av 1970-talet, men den förbättring av vinstmarginalerna som likväl skett borde möjliggöra en offensiv prispolitik. Det är också angeläget att den ökande invesleringsbenägenheten som nu kommer lill ultryck i gjorda enkäter omsätts i kapacitetsökande investeringar.

En industriell expansion utgör alltså den nära nog avgörande fömtsättningen för återvunnen balans gentemot omvärlden. Den bygger bl. a, på att medborgarna är beredda att medverka till produktions- och produktivitets-höjande insalser. Detta skärper kraven på en skattepolitik som stimulerar till arbete och sparande. Del svenska skattesystemet har inte motsvarat de krav i dessa hänseenden som situationen reser. De höga inkomst- och marginalskatterna är ägnade att dämpa initiativkraften och luslen till de produktions- och produktiviletshöjande insatser som är nödvändiga i våra strävanden efter balans i förbindelserna med omvärlden, Somjag framhöll i finansplanen, måsle självfallet skattepolitiken kunna användas som etl konjunkiurpolitiski medel, Somjag också underströk i finansplanen, skulle dock en politik inriktad på att söka lösa våra problem genom höjda skatter leda till allmänt sänkt tillväxt samt en försvagning av skalleunderlaget.

Jämte åtgärder med direkt konsumtionsbegränsande syfte exempelvis på

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                                    43

energiområdet och del alkoholpolitiska området, måste alltså budgetproblemet främst lösas genom en betydande neddragning av ökningstakten i de offentliga utgifterna och en omprövning av ålaganden för vilka real-ekonomiskt utrymme icke längre står till förfogande. Stegringen i de offentliga utgifterna måste anpassas till utvecklingen i samhällsekonomin i dess helhel.

Den bild av budgetunderskottens utveckling som tecknas i långtidsbudgeten är utomordentligt oroande. Om den förverkligades, skulle den snabbt omintetgöra varje ansträngning alt hålla del samhällsekonomiska läget under kontroll och obevekligen leda lill att vårt ekonomiska, sociala och politiska system utsattes för större påfrestningar än vad den nu verksamma generationen tidigare upplevt.

Regeringen är därför fast besluten alt begränsa budgetunderskotten. För budgetåret 1981/82 måste underskottet ligga omkring 7 miljarder kr, under den nivå som anges i långtidsbudgeten. För perioden därefter måste målet vara att minska budgetunderskottet som andel av BNP med i genomsnitt en procentenhet varje år.

Detta är krävande mål. Det finns ingen anledning alt dölja de svårigheter och de uppoffringar som kommer att erfordras. De besparingar som kommer alt bli nödvändiga måsle beröra i stort sett alla posler i den statliga budgeten. Skall förutsättningar skapas för ekonomisk stabilitet, social trygghel och en rättvis fördelning av våra resurser också i framliden, måsle betydande förändringar även i transfereringssystemet komma i fråga.

Alldeles säkert kommer en sådan politik att bli utsatt för kritik. Men jag vill starkt understryka, att solidariteten med dem som skall leva i och skyddas av vårt samhälle senare under 1980-talet inte gör någon annan politik möjlig. Vi kan i vår omvärld studera konsekvensera av en politik som vägrar att i tid se sanningen och sviker sitt ansvar för ekonomin och förden framtida sociala och politiska stabiliteten. Sverige måste förbli en nation med förmåga att klara de påfrestningar landet slälls inför.

Jag vill också starkt siryka under den betydelsefulla roll inflationsbekämpningen måste spela i den ekonomiska politiken. Den klara dämpningen av prisstegringstakten som åstadkoms 1978 och som också skulle ha kunnat registreras förra året, om icke de internationella prisstegringarna framför allt pä olja hade pressat upp inflationen, vittnar om att det är möjligt att nå resultat genom samverkan mellan ekonomisk-politiska ålgärder och avtal på arbetsmarknaden anpassade till den reala tillväxten i ekonomin. Inflationen är ett samhällsonl. Den är ägnad alt fräta sönder solidariteten och grunden för vårt välstånd. Den måste bekämpas och insikten om dess drivkrafter måste få ökad spridning. Inflafion kan i längden inte hejdas genom priskontroll eller prisstopp utan bara genom att den bakomliggande kostnadsutvecklingen bemästras.

Efter de prisstegringar som noterats under årets försia månader och som i hög grad sammanhänger med de mol sluiet av förra året inträffade

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1                                         44

oljeprishöjningarna saml av den internationella kreditmarknadsutvecklingen framtvingade räntehöjningar, borde fömtsättningar föreligga för en någorlunda lugn utveckling under återstoden av året. Självfallet spelar härvidlag ulgången av de pågående avtalsförhandlingarna en avgörande roll. Jag vill därför än en gång inskärpa vikten av alt möjligheterna till standardhöjning och förstärkt köpkraft bedöms med hänsyn till våra reala resurser. De skattelättnader som genomfördes i slutet av förra årel och det program regeringen offentliggjorde den 27 mars i år har skapal förutsättningar för ett avlalsresultat som i reala termer är för 1980 i stort sett lika bra och på längre sikt bättre än vad som skulle vara möjligt utan ett sådant program och med nominellt sett större löneökningar,

Sveriges energiförsörjning och slarka beroende av importerad olja utgör vårt slora framtidsproblem vid sidan av den alltför snabbi växande offenlliga sektorn. Utgången av folkomröstningen i energifrågan i mars har skapat underlag för en energipolitik syftande lill all genom god hushållning ta tillvara våra energitillgångar och begränsa vårt oljeberoende, Ralionell hushållning och energibesparande investeringar stärker möjligheterna att komma till rätta med både våra bytesbalans- och budgetproblem.

Återställd balans i samhällsekonomin framstår idag som ett nationellt samlande mål. En stark samhällsekonomi utgör ett gmndläggande villkor för en harmonisk samhällsutveckling och för möjligheterna att garantera den generation som lagt grunden för vår välfärd den trygghet den har rätt att kräva. Den är en fömtsättning för vår fortsatta välfärdsutveckling.

Vägen mot balans kan bli både lång och mödosam. Det finns inga enkla lösningar. Våra svårigheler kan inte angripas med löftespolitik, Detla har erfarenheterna från andra länder visat. Såväl politiska ledare som förelrädare för arbetsmarknadens parter måste vara beredda att la silt ansvar då det gäller atl teckna en riktig och realistisk bild av de svårigheter vår ekonomi slår inför och av de ålgärder som oundgängligen krävs för atl återställa den förlorade balansen. Dessa kan inte sällan bli slarki kännbara och det är därför angeläget att skydda framför allt utsatta gmpper. Vad som fordras är insikl om problemens arl och vidd och en beslämd vilja all i samhällssolidaritetens intresse åstadkomma det resultat nationens bästa kräver.

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas såsom bilaga den reviderade nationalbudgeten för 1980 (bilaga l.l).

7   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1.      godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken
somjag har förordat i det föregående.

2,      godkänna vad jag har anfört om extra slarlhjälp till vissa bygg
nadsarbetare.

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 45

Innehållsförteckning

1   Den internationella utvecklingen                              1

2   Konjunkturer och ekonomisk politik under 1979 och början av 1980 6

3   Den ekonomiska politiken                                      10

3.1   Mål och inriktning                                            10

3.2   Finanspolitiken                                                24

3.3   Kreditpolitiken                                                27

4   Den ekonomiska ulvecklingen 1980                         32

5   Utblick mot 1981 och 1982                                   35

6   Avslutning                                                         40

7   Hemställan                                                         44

Tabellförteckning

1   Bmttonationalproduktens utveckling i vissa länder och länderområden 1977-1980  5

2   Försörjningsbalans 1978-1979                               7

3   Bytesbalans 1978-1979                                        9

4   Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 1978-1980          24

5   Finansiellt sparande 1978-1980                            25

6   Statens inkomster och utgifter 1978-1980             25

7   Den offentliga sektorns reala ulgifter 1970- 1980     26

8   Finansiering av budgetunderskottet 1978-1980       30

9   Försörjningsbalans 1978-1980                              31

10  Bytesbalans 1978-1980                                      34

11  Internationell utveckling 1980-1982                      36

12  Nyckeltal 1980-1982                                          36

13  Priser 1980-1982                                               39

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Reviderade budgetförslaget

Regeringens prop. 1979/80:150                                 Bilaga 2

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                       PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1980-04-23

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 198U/81 såvitt avser utgifter och beräkning av statens inkomster, m. m.

REVIDERAT BUDGETFÖRSLAG 1    Det reviderade budgetförslaget

1.1      Inledning

Underskottet i statsbudgeten har ökat snabbt under senare är. Della är en följd av statsmakternas strävan att kompensera en vikande efterfrågan från främst exportmarknaderna och att därigenom hålla sysselsättningen uppe på en hög nivå. Budgetunderskottet har emellertid nu nätt en sådan storlek atl det inte ytterligare kan tillåtas öka. Politiken måste tvärtom inriktas på en successiv minskning av underskottet bl. a. i syfte alt undvika att det får inflationsdrivande effekler. Regeringen har i årels budgetproposition aviserat all riktlinjer för budgetpolitikens inriktning på längre sikt skulle redovisas i komplelteringspropositionen. Jag återkommer nu lill denna fråga.

1.2      Tendenser i den statliga budgetutvecklingen

Inledningsvis vill jag ge en kort översikt av budgetutvecklingen under en längre period.

Budgetåret 1964/65 uppgick de statliga utgifterna till knappt 26 miljarder kr. Femton år senare, budgetåret 1979/80, har de mer än sjudubblats och uppgår till drygt 183 miljarder kr. Åven statsinkomsterna har ökat kraftigt under denna period, från 26 miljarder kr. till 136 miljarder kr.

Tillväxten av statens utgifter och inkomster har varil kraftig också räknal i reala termer. 1 diagram 1 redovisas utvecklingen sedan utgifter och inkomster deflalerats med implicitprisindex för bruttonationalprodukten, 1    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bilaga 2

Prop. 1979/80:150                                                                   2

den s. k. BNP-deflalorn'. Av diagrammet framgår att ulgifterna realt sett ökat med ca 140% under perioden, medan inkomslerna stigit med ca 80%.

Diagram   1.    Statsutgifternas  och  statsinkomsternas reala  utveckling  budgetåren 1964/65-1979/80

(Miljarder kr.. 1975 års priser)

120

I 10

100

90

W)

7(1

6(1

19(14/6.

\9(ili!(i7

l9(iK/(.9

1970/71

1972/7.

I974;7,S  1976/77  1978/79

' Detla beräkningssätl innebär all inkomsternas och ulgiflernas utveckling direkl kan jämföras med brullonationalproduktens reala utveckling. Dock bör uppmärksammas all prisutvecklingen varierar mellan olika samhällssektorer. Sålunda ligger exempelvis prisulvecklingen för siaten resp. kommunsektorn normall över bruttonationalproduktens prisutveckling (bl.a. beroende på all dessa sektorers verksamhet är mer arbelskraftsinlensiva). Då volymulvecklingen för varie sektor beräknas med hjälp av sektorns prisindex kommer sålunda volymutveckling resp. real utveckling enligt BNP-denalorn atl avvika från varandra. För siaten och kommunerna kommer volymulvecklingen normalt alt vara lägre än den reala ulvecklingen enligt BNP-deflalorn.

Prop. 1979/80:150                                                    3

Utgifter och inkomster kan också sättas i relalion till bruttonationalprodukten (BNP). Utgifternas andel av BNP har vuxit från ca 24% 1964/65 till drygt 39% 1979/80 och inkomsternas ahdd från 24% till ca 29% (diagram 2),

Diagram 2.    Statsutgifter och statsinkomster uttryckta som andel av bruttonationalprodukten

(Miljarder kr,, 1975 ärs priser)

.18"/.

Iiiii	Budgel
	under-
	skön

6-H

H"L 1

.12'X,

.10"

28".',',

SS'     inkomsler

24"':,

----- 1----- 1------ 1----- 1----- 1----- ;------ 1----- 1----- 1----- 1----- 1----- 1----- 1----

1964,/6,S   1966/67    1968/69     1970/71     1972/7.1    1974/7.     1976/77

1978/79

Om man ser till enskilda år har taklen i inkomst- och utgiftsutvecklingen varierat. Utgiftstillväxten har sålunda i reala termer varierat mellan drygt 2 och knappt 9%, medan inkomsterna vissa är t.o.m. minskal och ett är, 1975/76, ökat exceptionellt kraftigl.

Prop. 1979/80:150                                                                   4

Selt över hela perioden kan dock vissa tendenser i utvecklingen klarl iakltas. Utgifterna har Irendmässigt ökat med ca 6% per år realt sett, medan inkomsterna i genomsnitt stigit med ca 4% per år.

Skillnaden i tillväxttakt har letl till ett växande budgetunderskott. I mitten av 1960-talet var budgeien i stort sett balanserad. 1970/71 uppgick underskottet till l,5%avBNP, 1974/75 till 4% och 1979/80 till 10,5%, Del bör dock påpekas all del växande budgetunderskottet under försia delen av perioden balanserades av överskottet inom socialförsäkringssektorn, främst AP—fonden. Det innebar att den konsoliderade offentliga sektorn ända fram till budgetåret 1977/78 trols etl växande underskott i statsbudgeten uppvisade ett positivt finansiellt sparande.

Den krafiiga inkomstförstärkningen budgetåret 1975/76 bryler påtagligt mot den trendmässiga utvecklingen. Statens inkomster som andel av BNP steg då på ett år från 27 % till knappt 31%, dvs. med mer än under hela den föregående tioårsperioden. Den viktigaste förklaringen till denna exceptionella uppgång var de myckel kraftiga löneökningar som inträffade åren 1975 och 1976. De kortsiktiga effekterna på slalsbudgeten förstärktes av systemet för utbetalning av kommunalskattemedel. De stora löneökningarna år 1975 (och i mindre grad 1976) slog genast igenom i preliminärskalten för löntagare. Eftersom avtalet kom rätt sent påverkades statsinkomsterna först andra halvåret 1975, dvs. budgelåret 1975/76, i nägon större grad. Samtidigt innebär reglerna för utbetalning av kommunalskatiemedlen all den stora ökningen av kommunalskatleunderlaget påverkade utbetalningarna först är 1977, dvs, budgetåret 1976/77 (lill hälften) och budgetåret 1977/78 (starkare eftersom även 1976 var ett år med betydande ökning av kommunalskatleunderlaget). Detta betyder att statsbudgeten flck en avsevärd tillfällig förstärkning under de två budgetåren 1975/76 och 1976/77. Utöver de effekter som var en följd av löneökningarna ökade statens inkomster ytterligare genom höjning av arbetsgivaravgifterna och på grund av helårseffekten av den momshöjning som skedde höslen 1974. Dessutom inflöt som en engångseffekt stora fyllnadsbetalningar av arbetsgivaravgifter våren 1976,

Den kraftiga ökningen av lönekostnaderna åren 1975-1976 var en direkt orsak till den kostnadskris som allvarligt försvagade Sveriges ekonomi under de följande åren. Den framtvingade också anpassningsälgärder av olika slag, bl.a. de osedvanligt stora utgifterna för arbetsmarknads- och industripolitik samt borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften, vilka påverkade budgetutvecklingen under de sista åren av 1970-talet. Det är helt uppenbart att den inkomstökning som uppkom budgetåret 1975/76 visseriigen kortsiktigt ledde till en förstärkning av den statliga budgeten men samtidigt hade så negativa effekter på samhällsekonomin all förstärkningen inte kunde bli permanent. För en tid kunde den dock dölja de underliggande tendenserna till ett växande budgetunderskott.

Utgiftsutvecklingen är ett resultat av successiva beslut om reformer. De regler som styr kostnadsutvecklingen, sedan reformerna väl beslutats, har

Prop. 1979/80: 150                                                                  5

i myckel liten grad varit kopplade till den ekonomiska tillväxten. Utgifterna har därior fortsatt atl öka i ungefär samma takt även under perioder då tillväxten i ekonomin varil myckel låg. I årets budgetförslag redovisade jag hur utgiftsökningen under perioden 1976/77-1979/80 fördelade sig pä automatik, nya utgiftsåtaganden resp. tillfälliga arbetsmarknads- och industripolitiska insatser. Därav framgick att automatiken, inkl, pris- och löneomräkningar för slalliga myndigheter m, m,, svarade för närmare 80% av utgiftsökningen på totalt 70 miljarder kr, 1 reala termer ökade slaisulgifierna under denna period med ca 7 1/2% per år. Räknar man bort de nya utgiftsåtagandena, bl.a. insatser på energiområdet och höjda barnbidrag, så blir ökningstakten likväl ca 6%.

Med en tillväxttakt av de slalliga utgifterna som ligger betydligt över tillväxttakten i ekonomin som helhet kommer statsutgifternas andel av BNP atl öka successivt. Taklen i denna andelstillväxt blir större ju större skillnaden i lillväxllakt är mellan statsutgifter och BNP. Till detla skall läggas att ökningen av statsutgifterna vid given BNP-tillväxt tar en allt större andel av denna tillväxt i anspråk. När stalsutgifterna motsvarade 24% av BNP innebar en tillväxt pä 6% av dessa knappt I 1/2 procenl av BNP. När statsutgifterna stigit till 40% blir molsvarande anspråk knappt 21/2 procentenheter. Det innebär alt om BNP-lillväxlen understiger 2 1/2% sä räcker del inte att staten tar in etl belopp molsvarande hela tillväxten för atl täcka sin utgiftsökning. Därutöver krävs, om inle ökningen av statsutgifterna skall finansieras länevägen, en ytterligare omfördelning mellan olika sektorer. Det här beskrivna fördelningsproblemet accentueras ytterligare om man ocksä tar hänsyn till att såväl socialförsäkringssektorns som kommunsektorns utgifter uppvisat samma kraftiga tillväxt som statens.

Som tidigare noterats var statsbudgeten i mitten av 1960-talet i balans. Därefter har statsinkomsterna utvecklats långsammare än utgifterna. En viktig orsak härtill är att regering och riksdag inte bedömt atl det funnits utrymme för de statliga skattehöjningar som hade krävts för att hälla takt med utgiftsutvecklingen. Tvärtom har de årliga skatteomläggningarna under i970-talet inneburil att de statliga inkomstskatterna som andel av BNP successivt sjunkit. Samlidigt har kommunalskatten och arbetsgivaravgifterna ökal kraftigt. Totalt har en kraftig skärpning av skattetrycket uppstått. De toiala skatterna som andel av BNP iill marknadspris sleg från 40% år 1970 till 53% år 1977. Därefter har en uppbromsning skett (tabell 1), Som tidigare framhållits har dock utgiftsutvecklingen i stort selt varil opåverkad härav. Det finansiella sparandeunderskoll som pä detta sätt uppkommit har helt koncentrerats till stalsbudgelen. Ökningen av socialförsäkringsavgifter under åren 1978-1980 har balanserats av borUagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften och den kommunala expansionen har under denna period till betydande del finansierats genom ökade statsbidrag. Dessa åtgärder har hafl en negativ effekt pä budgetunderskottet, vilket alltså inte bara avspeglar expansionen i den statliga sektorn utan i hela den offentliga sektorn.

Prop. 1979/80: 150

Tabell I, Skattekvotens' utveckling i Sverige (procenl av BNP till marknadspris)

År	Direkl skall	på hushåll		Löne-	Förela-	Oms,	Punkl-	Totala
				-    summe-	gens	moms	skaller	skalle-
	slalligl	kommunall	lolall	skaller	direkla skaller			kvoten
1965	(10,3)	( 8,2)	18,5	3,6	2,2	3,6	7,2	35,1
1970	(11,2)	(10,4)	21,6	6,1	1,8	4.2	6,7	40,4
1971	( 9,6)	(10,7)	20,3	7,0	1,5	5.9	6,7	41,4
1972	(10,2)	(11,4)	21,6	7,1	1,7	6,3	6,4	43,1
1973	( 9,2)	(11,4)	20,6	8,0	1,9	6,2	6,2	42,9
1974	( 9,0)	(12,4)    .	21,4	10,1	1,5	5,7	5,9	44,6
1975	( 8,6)	(13,0)	21,6	12,2	2,0	5,5	5,7	47,0
1976	( 8,2)	(14,1)	22,3	14,6	1,8	6,3	5,8	50,8
1977	( 7,4)	(15,1)	22.5	16,8	1,6	6,7	5,9	53,5
1978	( 6,7)	(16,2)	22,9	15,6	1,6	7,0	5,5	52,6
prel.
1979	( 6,6)	(16,5)	23,1	15,7	1,5	7,0	5,6	52,9
prel.

' Med skattekvot menas i della sammanhang debiterade skaller och socialförsäkringsavgifter i förhållande lill BNP. De faktiskt inbetalade beloppen, vilka framgår av labell 9:6 i nationalbudgeten, visar i allmänhel på en någol lägre skattekvot. Skattekvotens utveckling enligt denna princip skulle för åren 1977-1979 i stället bli 52,8, 52,6 och 52,0% av BNP.

Anm.: De tidigare ulgäende folkpensions- och sjukförsäkringsavgifterna har behandlals som direkla slalliga skaller. Egenavgifter för rörelseidkare m. fl. ingår i lönesummeskatler.

Skattetrycket har enligt min bedömning nu nätt en sådan nivå att det inle kan höjas väsentligt mer. Staten har under hela 1970-lalet minskat den statliga inkomstskatten för atl bl.a. molverka effekten av de kommunala skallehöjningarna. I slulel av 1970-lalel har också ökade statliga bidrag ulgåll för alt minska behovet av ytterligare skattehöjningar. Arbetsgivaravgifterna höjdes under perioden 1974-1977 kraftigt, frän 18 lill 34% av avgiftsunderlaget, vilkel otvivelaktigt bidrog till den kostnadskris i svenskt näringsliv somjag tidigare beröri. Del var mot den bakgrunden nödvändigl atl stoppa utvecklingen. Som jag tidigare påpekat har de höjningar som därefter skett balanserats av borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften. De negaliva effekterna av slora skattehöjningar på människornas beteende och konkurrenskraften är helt uppenbara. Som jag framhöll i budgetpropositionen torde dessulom de växande problemen med ett utbrett skalteundandragande vara ett tecken på alt det finns gränser för vad människorna ser som ett rimligt skatteuttag. Härtill kommer de växande administrativa problem som följer med ett ökat skattetryck. Del är mol den bakgrunden de beslul skall ses som har lett till en uppbromsning av den snabba ökningen av skaltelrycket som ägde rum fram lill år 1977.

Somjag skall återkomma till i det följande är det nu nödvändigt att vidta ålgärder för att minska budgetunderskottet. Innan jag närmare redovisar mina överväganden härvidlag vill jag emellertid redovisa de reviderade beräkningarna för budgetutvecklingen under innevarande och kommande budgelår, liksom resultaten av de långtidsbudgetkalkyler för perioden fram till 1984/85 som nu gjorts.

Prop. 1979/80:150                                                                   7

1.3 Det reviderade budgetförslaget

Statsinkomsterna

Av avgörande betydelse för statsinkomsternas utveckling är den allmänna inkomstutvecklingen i samhället. Chefen för ekonomidepartementet har vid sin anmälan av den reviderade finansplanen presenterat två alternativ för ökningen av lönesumman under åren 1980 och 1981. Jag utgår i min beräkning av statsbudgetens inkomster från de lägre alternativet, 1 huvudsak överensstämmer detta även med den utveckling av lönesumman som låg till grund för mina beråkningar i budgetpropositionen. Statsinkomsterna för budgetåret 1980/81 uppskattas i min nuvarande beräkning till 148,4 miljarder kr,, vilket är i storl setl samma belopp somjag räknade med i budgetpropositionen. Detta innebår att statsinkomsterna förutses öka med 13,8 miljarder kr. jämförl med det nu beräknade utfallet för budgetåret 1979/80. Av denna ökning är ca 3 miljarder kr. en effekt av den övergång till bruttoredovisning som sker i samband med genomförandet av budgetreformen budgeläret 1980/81. Räknas effekterna härav bort förutses inkomsterna öka med 8,0%.

Jag vill i detta sammanhang anmäla atl jag avser all senare föreslå regeringen att av i första hand hälso- resp, energipolitiska skäl återkomma till riksdagen med förslag om höjning av skatterna på drycker, tobak saml energi. De planerade höjningarna beräknas öka statsinkomsterna under budgetåret 1980/81 med ca 1,5 miljard kr. netto. Denna inkomstförstärkning harjag beaktat när jag har avvägt behovel av medel under anslaget till oförutsedda utgifter.

Jag vill även nämna alt jag har för avsikt all senare i är föreslå regeringen att lägga fram förslag som berör realisationsvinstbeskattningen samt beskattningen av fastigheter och de förändringar av förmögenhels- och arvsbeskattningen som föranleds därav. Effekterna av dessa förslag harjag emellertid inte beaktat i min beräkning av budgetsaldot. Till betydande del torde effekten falla pä senare budgetår.

Statsutgifterna

I budgetförslaget beräknades de totala statsutgifterna för budgetåret 1980/81 komma att uppgå till inemol 204 miljarder kr. Nu föreliggande beräkningar slutar pä drygt 206 miljarder kr., dvs, en ökning med ca 2,5 miljarder kr. Huvudparten av denna ökning beror på händelser som inte kunde förutses i budgetpropositionen nämligen höjningen av räntenivån och den under första kvartalet 1980 inträffade snabba prisstegringen, vilka medförl ökade utgifter för statsskuldräntor och vissa priskänsliga anslag, främst försvarsramen och folkpensionerna.

Jag avser att senare vid min anmälan av särskilda frågor återkomma med en mera detaljerad redogörelse för vad som ligger bakom den uppräkning av statsutgifterna för budgetåret 1980/81 som skett jämförl med budgetför-

Prop. 1979/80:150                                                                   8

slaget. Jag underströk i budgetpropositionen att det var regeringens avsikt all begränsa anlalet frägor som tas upp i särpropositioner. Belastningen för budgetåret 1980/81 av de särpropositioner med kostnadskonsekvenser som har lagts fram beaktades i budgetförslaget under anslaget till oförutsedda utgifter. Totalt uppgår anslagsansökningarna till följd av dessa särpropositioner och vissa andra av riksdagen fattade beslut till 4 564 milj. kr. Den kassamässiga belastningen budgetåret 1980/81 beräknarjag till ca 2,5 miljarder kr.

Jag övergår nu till att redovisa de statsfinansielll mer betydande särpropositioner som framlagts under våren 1980,

Det har visat sig nödvändigt att via statsbudgeien anvisa ytterligare medel till de svenska varven. 1 en nyligen avlämnad proposition föreslås atl sammanlagi 3 109 milj. kr. anvisas för budtetåret 1980/81. De medel som anvisas är i vissa fall avsedda för utbetalningar under flera år. Jag vill i detta sammanhang även nämna att en betydande belastning uppstått på statsbudgeien för innevarande år på grund av föriuster på garantier till den statliga varvskoncernen. Åven för kommande budgetär fömtser jag aU statsbudgeten kommer att belastas med belydande belopp härför.

I en särskild proposition har regeringen lagt fram förslag till ett stödprogram som syftar till alt göra det möjligt för den svenska fiygindustrin atl delvis slälla om sin tillverkning frän mililära fill civila flygprodukter.

Mot bakgrund av den besväriiga arbetsmarknadssituationen för ungdomar som söker sig ut i arbetslivet efter avslutad grundskola har regeringen i en proposition föreslagit speciella stödåtgärder inom gymnasieskolans ram,

I syfte att stärka det svaga sysselsättningsläget i Norrbotten har regeringen föreslagit att 500 milj, kr. anvisas som lån till Norrboltens läns landstingskommun. Lånet skall användas för att täcka kostnaderna för tidigareläggning av vissa investeringar inom sjukvården.

Efter verkställd översyn har regeringen också lagt fram förslag om förhöjt prisstöd till Jordbruket I norra Sverige.

I en proposiiion om sjöfartspolitiken har bl.a. föreslagils all slalliga värdegarantier lämnas för visst tonnage. Härutöver läggs i propositionen fram vissa förslag som ger en direkt belastning på budgeten.

Utöver de nu berörda propositionerna har det i enlighet med vad som sagts i budgetpropositionen lagts fram ett antal viktiga förslag på vissa andra områden med mindre effekler på statsbudgeten.

Saidoutvecklingen

De förändringar av statsbudgeten för vilka jag nyss redogjort sammanfattas i labell 2. Som framgår av tabellen överensstämmer budgetunderskottet för innevarande budgetår i slort med beräkningen i budgelpropositionen. För budgetåret 1980/81 beräknas budgetunderskottet nu komma att uppgå till närmare 58 miljarder kr. att jämföra med tidigare beräknade drygt 55 miljarder kr.

Prop. 1979/80:150                                                                   9

Totalt beräknas statsinkomsterna nu till inemol 135 miljarder kr. för budgetåret 1979/80 och till drygt 148 miljarder kr. för budgetåret 1980/81. Jämfört med beräkningarna i budgetförslaget förutses sålunda statsinkomsterna nu bli något lägre för innevarande budgetår medan de förutses bli lika stora för budgetåret 1980/81 som i den tidigare beräkningen.

Tabell 2. Statsbudgeten 1979/80-1980/81

(Miljarder kr.)

1979/80                             1980/81

Budgetprop.  Ny beräk-      Budgetprop.  Ny beräk-

1980             ning               1980             ning

Inkomsler Ulgifter Saldo

136,0 185.0 -49,0

134,6 183,2 -48,6

148,4 203.8 -55,4

148,4 206,3 -57,9

På utgiftssidan innebär de nya beräkningarna vissa förändringar i förhållande till vad som redovisades i budgetförslaget. Totalt räknar jag med att utgifterna, jämfört med budgetpropositionen, minskar med 1,8 miljard kr. budgetåret 1979/80 och ökar med 2,5 miljarder kr. påföljande budgetår. Vad gäller budgetåret 1979/80 förklaras detta framför allt av all förbrukningen av reservalionsmeddsbehållningar samt ianspråktagandet av rörliga krediter beräknas bli mindre än vad som beräknats tidigare. För budgetåret 1980/81 förklaras uppräkningen främst av ökade slalsskuldränlor och ökade kostnader för vissa priskänsliga anslag till följd av de prisstegringar som inträffat under första kvartalet 1980. Bortsett frän de nya förhållanden somjag nu tagit upp överensstämmer min beräkning av utgifterna för budgetårel 1980/81 väl med den beräkning som gjordes i budgetpropositionen.

Jag vill avslutningsvis beröra det åtgärdsprogram som regeringen har lagl fram i syfte all underlätta avtalsförhandlingarna. Om avtal kommer alt kunna slutas inom de ramar som förutsatts återkommer regeringen till riksdagen med förslag med anledning av de nämnda åtgärderna. I avvaktan på detta har jag inle beaklal effekterna av de älgärder jag nämnl i min beräkning av statsbudgetens inkomster och utgifter.

1.4 1980 års långtidsbudget

Jag övergår nu till atl redovisa resultaten i 1980 års långtidsbudget (bilaga 2,1), Jag gör della mol bakgrund av den redovisning av de samhällsekonomiska perspektiven pä nägot längre sikt som chefen för ekonomidepartementet har lämnat tidigare,

Långlidsbudgetarbelets syfte är alt kartlägga budgelulvecklingen på längre sikt av redan fattade beslut och gjorda ålaganden. En sådan kartläggning ulgör ett underlag för en analys av de slalsfinansiella förutsätt-'

Prop. 1979/80:150                                                    10

ningarna under den framföriiggande femårsperioden, I syfle att ge elt utförligare underlag fören sådan analys kompletteras årets långtidsbudget, som i övrigt endast omfattar statsbudgetens inkomster och utgifter, med beräkningar rörande socialförsäkringssektorn samt vissa andra statliga verksamheter. Vidare behandlas den kommunala utvecklingen ingående. Dessutom ägnas ett särskilt avsnitt åt automatiken i statens utgifter. Beskrivningarna och analyserna av utgiftsstyrande faktorer har utvidgats och fördjupals jämförl med fidigare långtidsbudgetar. Avsikten år alt långlids-budgeten på detta sätt skatl kunna utgöra ett underlag för bedömningar av den samlade offentliga sektorns utveckling på någol längre sikt.

Långtidsbudgeten är inte någon plan eller prognos över slatsulgiflernas och statsinkomsternas utveckling. Beräkningarna av statens utgifter omfaltar enbart de resurser som krävs för att olika verksamheter skall kunna bedrivas i enlighet med de beslut som statsmakterna redan har fattat och de åtaganden som gjorts för framtiden, I långtidsbudgeten görs alltså inte några försök att förutse vilka beslut som statsmakterna kommer att fatta under perioden.

Vad gäller statsinkomsterna grundas beräkningarna pä oförändrade skalleregler och avgiftssatser i den män inte förändringar beslutats eller förutskickats, 1 årets långtidsbudget har bl.a, hänsyn tagits lill de punktskaltehöjningar som aviserats. Dessa beaklas dock på budgetens utgiftssida under anslaget lill oförutsedda utgifter. Beräkningarna utgår beträffande åren 1980-1982 frän samma antaganden rörande priser, löner och tillväxt i samhället som presenteras i den reviderade finansplanen. För perioden därefter har mer schablonmässiga anlaganden gjorts. En ärlig real tillväxt av bruttonationalprodukten om 2,5-3 % har förutsatts för långtids-budgetperioden.

Statsinkomsternas årliga procentuella tillväxt under den framförliggande perioden skulle enligt långlidsbudgetkalkylen komma all uppgå lill 5,4% i löpande priser, Inkomsllillväxlen i löpande priser ligger därmed lägre än vad som angavs i förra årets långtidsbudget, då ökningstakten var 6,9% årligen. Den lägre ökningslaklen i årels beräkning förklaras bl.a. av alt lönesumman antagits öka långsammare samt av att inflationsskyddet medför en förhållandevis kraftig kompensation budgetåret 1981/82. Det bör vidare uppmärksammas att de aviserade skattehöjningarna beräkningstekniskl inte beaktats i långtidsbudgetens förändringstal för statsinkomsterna. Den nu angivna inkomsttillväxten ligger vidare väsentligl lägre än den faktiskt registrerade ökningen om 13,3 % under perioden 1974/75-1978/79. Detta beror bl.a, pä att ökningen av lönesumman har varit större och skattehöjningar vidtagits under den historiska perioden.

Prop. 1979/80:150

Tabell 3. Stalsinkomslernas utveckling 1974/75-1984/85

	Genomsniltlig	1980/81	Genomsnittlig
	procentuell	(milj. kr.)	procentuell
	förändring		förändring
	1974/75-		1980/81-
	1978/79		1984/85-
Mervärdeskall	+ 18,6	37 300	4-7,8
Inkomstskatt	f-l-11,8	32900	-1-4,9
Socialavgifter		30 100	+ 3,2
Övriga inkomster	-1-12,1	48 159	+ 5,2
Totala inkomster	4-13,3	148459	4-5,4

Statsutgifterna, exkl. statsskuldräntorna, beräknas i långtidsbudgeten minska med i genomsnitt 0,5% årligen i fasta priser under den framförliggande femårsperioden. I fjolårets långtidsbudget beräknades utgifterna komma aU öka med 0,3%, Jämfört med perioden 1974/75-1978/79, då statsutgifterna exkl. statsskuldräntorna i genomsnitt ökade med 7,0% om året i oförändrad pris- och lönenivå, innebär långtidsbudgetens kalkyler en mycket dämpad utgiftsutveckling.

Tabell 4. Statsutgifternas utveckling 1974/75-1984/85

	Genomsniulig	1980/81	Genomsniltlig
	procenluell	(milj. kr.)	procentuell
	förändring		förändring
	1974/75-		1980/81-
	1978/79		1984/85
Oförändrad pris- och
lönenivå
Utgifler exkl.
slalsskuldränlor	+ 7,0	186737	- 0,5
Löpande priser
Ulgifter exkl.
statsskuldränlor	+ 17,1	186 737	+ 4,0
Slalsskuldränlor	+ 25,3	19600	+ 22,2
Totala ulgifter	4-17,5	206337	+ 6,1

I löpande priser beräknas den genomsnittliga ökningen av de totala statsutgifterna under långtidsbudgetperioden till 6,1 % per år att jämföra med 17,5% under perioden 1974/75-1978/79, Den framfida ökningslaklen ligger därmed i stort sett på samma nivå som den som redovisades i förra årels långtidsbudget. Utgiftsnivån för budgetårel 1980/81 beräknas vidare nu ligga väsentligt över den nivå som framgick av 1979 års långtidsbudget. Orsaken lill denna högre utgiftsnivå jämfört med beräkningarna för ett år sedan ligger dels i högre pris- och lönenivå, dels i att beslut har fattals som inte kunde beaktas i 1979 års långtidsbudget.

Eftersom statsskuldräntorna förvänlas stiga snabbare än övriga statsutgifter blir den årliga genomsnittliga ökningen för statsutgifterna exkl. statsskuldräntorna något långsammare än för de totala statsutgifterna, eller 4,0% i löpande priser.

Prop. 1979/80:150

12

Den starka automatik i utgiflsulvecklingen som beskrivs i långtidsbudgeten är i allt väsentligl en följd av beslul som har fallals i parlamentarisk enighel och gällt sedan länge. Automatiken kan illuslreras av följande överslagsvisa kalkyl. I genomsnitt ökar utgifterna i löpande priser årligen under långtidsbudgelperioden med ca 14 miljarder kr. Infriande av utfästelser vad gäller folkpensioner och bostadspolitik svarar för 1,8 resp. 1,1 miljard kr, av denna ökning. Fullföljandet av försvars- och biståndspolitiken svarar för resp. 1,0 och 0,5 miljard kr. Åtagandena inom skolväsendel resulterar i ökade utgifler om 0,9 miljard kr. i genomsnitt per är. Ca 1,3 miljard kr. består huvudsakligen av ökade lönekosinader i den slatliga verksamheten. Härtill kommer årligen ökade slalsskuldränlor om ca 6 miljarder kr. till följd av budgetunderskottens slorlek.

För atl belysa hur de statliga ulgifterna direkt och indirekl släller anspråk på samhällets reala resurser är del av inlresse atl sludera ulvecklingen såväl av de statliga konsumtions- och investeringsutgiflerna som av transfereringarna och de finansiella transaktionerna. Slalens direkta anspråk på resurser skulle enligt årels långtidsbudget såviit gäller statlig konsumlion ligga oförändrad i fasla priser under perioden fram l.o.m. budgelåret 1984/85. I fiolårets beräkningar förutsågs en genomsnittlig årlig ökning om 0,3 %. I beräkningen i löpande priser har vidare för den egenlliga förvaltningen förutsatts 2% lägre anslagsökning varje år än vad full pris- och lönekompensation skulle ge. De slatliga invesleringsulgifterna skulle enligt långtidsbudgeten komma atl minska, vilkel sammanhänger med beräkningstekniken. I princip återspeglas endasl gjorda ålaganden, vilket leder till en systematisk underskattning av invesleringsulgifternas framtida utveckling.

Tabell 5, Statsutgifternas utveckling 1974/75-1984/85, Konsumtion, investeringar och transfereringar

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

	Procentuell		Genomsniulig	Anslag	Genomsniulig
	andel av	bud-	procenluell	1980/81	procentuell
	geléns u	Igifter	förändring	(milj. kr.)	förändring
	1980/81		1974/75-1978/79		1980/81-1984/85
Statlig konsumtion	22.9		+ 4.1	47300	± 0,0
Slalliga investe-
ringsuigifter	4,4		+ 0,9	9100	- 1,1
Transfereringar	66,6		+ 9.0	137300	+ 2.2
lill hushåll	27,3		+ 6,3	56 500	+  1,1
lill kommuner	20,2		+ 6,3	41600	- 0,8
slalsskuldränlor'	9,5		+ 12,4	19600	+ 15,8
till företag	6,7		+ 28,2	13600	- 4,8
inlemalionella	2,5		+ 3,5	5200	+ 2,8
ofördelai	0,4			800
Finansiella
transaktioner	6.1		+ 5,3	12600	- 0,7

Deflaterade med konsumentprisindex.

Prop. 1979/80:150                                                                  13

Liksom i lidigare långtidsbudgetkalkyler uppvisar transfereringarna en betydligt snabbare expansionstakl än de statliga konsumtions- och investeringsutgiflerna. Gjorda ålaganden på exempelvis barnomsorgens och bostadspolitikens områden är här av betydelse. Som framgår av sammanställningen är emellerlid statsskuldräntorna den snabbast siigande utgiftsposten i budgeien. Den genomsnittliga ökningstakten i procenl är ungefär densamma som i beräkningarna i fiolårets långtidsbudget. I absoluta tal och löpande priser ligger dock ökningstakten avsevärl högre eller ca 6 miljarder kr. per år jämförl med 4 miljarder kr. i 1979 års långtidsbudget. Orsakerna till denna ökning ligger dels i alt budgetunderskollel redan i utgångsläget i årets långtidsbudget är större än vad som beräknades förra årel, dels i atl della budgelunderskott beräknas stiga krafligl under perioden. Till skillnaden bidrar också alt ränleanlagandena i årets långtidsbudget ligger högre än i fjolårels.

Till följd av långtidsbudgetens beräkningsmelodik borde man kunna förvänla sig att budgetunderskottet skulle minska eller i vart fall inte öka eflersom i beräkningstekniken ligger en erfarenhelsmässig underskattning av utgiftsutvecklingen. Metodiken innebär ju alt inga försök görs att förulse eventuella nya beslut under perioden, l.ex. när det gäller de statliga investeringarna. I metodiken ligger också en viss undervärdering av utvecklingstakten för transfereringar, då prisomräkningar inte görs på de anslag som saknar uttrycklig indexbindning, trols att den faktiska utvecklingen i många fall inneburit uppjusteringar genom beslut av regering och riksdag. Detta betyder, och det villjag starkt understryka, att utgiftsberäk-ningarna är mycket snävt gjorda.

Redan i beräkningarna i fjolårets långtidsbudget fanns en tendens till siigande underskott under långtidsbudgetperioden. Denna lendens har i årets beräkningar kraftigl förstärkts. De två viktigaste faktorerna bakom det under perioden växande budgetunderskottet är den beräknat långsammare ökningen i inkomsterna saml de snabbt växande statsskuldräntorna. Den långsammare ökningen på inkomstsidan beror bl.a. på atl skalteunderiaget inle växer så snabbi som man tidigare räknat med. Resultatet blir ett snabbt växande budgetunderskott i vilkel statsskuldräntorna utgör en stigande andel. Statens budgetunderskott ökar således under perioden med drygt 20 miljarder kr. till 78,5 miljarder kr. Statsskuldräntorna beräknas för långtidsbudgetperiodens sista år uppgå till knappt 44 miljarder kr, vilket motsvarar drygt halva det beräknade budgetunderskottet för samma år.

Variationer i de antaganden rörande den framtida pris- och löneutvecklingen m. m. som legat till grund för långtidsbudgetkalkylen påverkar inte i avgörande grad saidoutvecklingen. Om antagandena ändras så att ökningslakten av lönesumman resp, priserna förulsälls ligga på en högre eller lägre nivå med bibehållen reallönestegring påverkas såväl statsbudgetens inkomstsida som dess utgiftssida med i huvudsak oförändrade budgetunderskott som resultat. Om skillnaden mellan lönesummeökning och infla-

Prop. 1979/80:150                                                                   14

tion antas bli mindre och reallöneulvecklingen följaktligen ogynnsammare blir följden någol ökande budgelunderskott. En högre räntenivå än vad som antagits i långtidsbudgeten leder lill väsentligt ökade statsutgifter. Av långtidsbudgetkalkylen kan emellertid dras slutsatsen att de statliga budgetunderskotten inte bara blir bestående utan stiger under perioden. Realistiska alternativa antaganden rörande den framtida ekonomiska utvecklingen rubbar inte i någon avgörande grad denna slutsats. Utvecklingen enligt långtidsbudgeten framgår av tabell 6.

Tabell 6. Siatsbudgetens utveckling 1980/81-1984/85

(Milj. kr., löpande priser)

1980/81      1981/82      1982/83      1983/84      1984/85

Inkomster                      UM        \5U>     1592     \lTÄ       Tslj

Utgifter                          206,3    217,4    232,9    247.4    261.8

Saldo                            -57,9        -64,8        -73,7        -74,0        -78,5

Långtidsbudgeten innehåller i år även ett utvidgat avsnitt om den finansiella utvecklingen för statsbudgeien och socialförsäkringssektorn sammantaget. Syftet är att ge en mer fullständig bild av den verksamhet som styrs genom statliga beslut. De samhällsekonomiska effekterna på samhällets sparandebalans av saidoförändringar pä statsbudgeten resp. inom socialförsäkringssektorn är nämligen i stort sett desamma. Budgetbestämmelserna för den kommunala sektorn är sådana all de samlade över- resp. underskotten i finansiellt sparande blir relativt begränsade. Det totala offenlliga sparandet överensstämmer därmed i stort sett med sparandet för statsbudgeten och socialförsäkringssektorn enligt redovisningen i långtidsbudgeten.

Underskottet i finansiellt sparande för staten och socialförsäkringssektorn beräknas uppgå till ca 44 miljarder kr. budgelåret 1984/85, vilket innebär en försämring med 13 å 14 miljarder kr. under långtidsbudgelperioden. Inkomsler, ulgifter och finansiellt sparande framgår av följande ta-bdl.

Tabell 7. Statens och socialförsäkringssektorns inkomster, utgifler och finansiella sparande 1980/81-1984/85

(Miljarder kr., löpande priser)

	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
Inkomsler Ulgifter	216,5 257,6	227,4 272,8	240,7 294.3	262,0 314,7	279,0 334,8
Saldo Finansiella transaktioner (netlo)	-41,1 10,5	-45,4 10,0	-53,6 11,1	-52,7 11,3	-55,8 11,8
Finansiellt sparande	-30,6	-35,4	-42,5	-41,4	-44,0

Prop. 1979/80:150                                                                  15

Staten och socialförsäkringssektorn - och därmed även den totala offentliga sektorn - utvisar sammantaget elt betydande sparandeunderskott. För att finansiera detta ställs stora krav på kreditpolitiken. Ställda i relation till den antagna tillväxten av bruttonationalprodukten utvecklas statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparande enligt långlidsbudgetkalkylen på det sätt som framgår av tabell 8, Mätt på della sätt visar sparandeunderskottet en svag tendens lill ökning. Det bör dock betonas att beräkningar av detta slag är behäftade med viss osäkerhet bl, a, vad gäller bruttonationalproduktens storiek i löpande priser.

Tabell 8. Statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparandeunderskott i procent av BNP

Budgelär   1980/81    1981/82    1982/83    1983/84    1984/85

6,0            6,4            7.1            6,4            6,3

1.5 Riktlinjer för budgetpolitiken

Utgångspunkter

I årets budgetförslag framhöll jag att prövningen av statens utgifter åven för de närmaste åren måste bli ytterst restriktiv. Den nödvändiga uppbromsningen måste samtidigt ske på ett sätt som står i samklang med de sociala och fördelningspolitiska utgångspunkter om vilka en bred polilisk enighet råder. Jag konstaterade dock atl förslag i syfte alt mera påtagligt dämpa statsutgifternas ökningstakt ytterst måste beröra slora grupper i samhället.

1 silt av riksdagen godkända betänkande över finansplanen och budgetförslaget (FiU 1979/80: 15) konstaterar finansutskottet all budgetunderskottet nu har nått en sådan storlek att en fortsatt ökning i den hittillsvarande takten inte kan accepteras. Underskott av den nuvarande omfattningen för med sig en rad konsekvenser. Likvidiielsökningen i ekonomin påverkar prisutvecklingen. Finansieringen av underskotten skapar problem på kapitalmarknaden och tvingar fram en myckel stram kredilpolitik, vilket i sin tur även kan hälla tillbaka angelägna investeringsökningar.

Finansutskottet anför vidare att fortsatta ansträngningar bör göras för att slimulera arbetet med rationaliseringar och omprövningar. Utskottet underströk samtidigt att i ett vidare budgetperspektiv kan någon påtaglig minskning av budgetunderskollel genom åtgärder på utgiftssidan aldrig åstadkommas om inte utvecklingstrenden för transfereringsulgifterna kan brytas.

Detta behöver enligt utskottet understrykas desto starkare som man inte normalt kan räkna med en så slark minskning av transfereringarna till en sektor som nu beräknas för företagssektorn. Statsskuldräntorna kommer även framöver att öka i mycket snabb takt.

Prop. 1979/80:150                                                                  16

I detta sammanhang uppmärksammar utskottet också del förhållandel atl enbart för att nå oförändrat budgetunderskott måste inkomslerna öka i snabbare takt än utgifterna, eftersom inkomsterna i utgångsläget är väsentligt lägre än utgifterna. En pålaglig minskning av underskottet förutsätter en betydligt lägre ökningstakt på utgiftssidan än på inkomstsidan.

Finansutskottet anför slutligen att om i någol fall utgifler utöver budgetförslaget bedöms som oundgängligen nödvändiga bör detta kompenseras genom en motsvarande neddragning av utgifterna för något annat ändamål.

Åven i den socialdemokratiska reservationen i finansutskottets betänkande anförs att några beslut som ökar det redan alltför slora budgetunderskottet inte kan accepleras. Utgångspunkten för riksdagens budgetbehandling mäste vara alt utgiftsutvecklingen hälls tillbaka. Gamla åtaganden kan behöva omprövas och en restriktiv attityd intas till nya sådana. I reservationen anförs vidare att konsumtionens tillväxt måste hållas tillbaka och att detta gäller såväl prival som offentlig konsumtion.

Mot bakgrund av vad jag anförde i budgetförslaget och de bedömningar som gjorts i finansutskottet vill jag nu redovisa förslag till riktlinjer för budgetpolitiken pä nägot längre sikt. Behovet av sådana riktlinjer underslryks av de beräkningar i 1980 års långtidsbudget somjag tidigare redovisat.

Budgetpolitiska överväganden

De senaste två årens långtidsbudgetar har visat att någon automatisk förbättring av del budgetsaido som finns i utgångsläget inte är atl vänta. Årets långtidsbudgetberäkning visar all enbart ell fullföljande av fattade beslut och gjorda åtaganden medför alt budgetsaldot försämras i en takt av ungefär fem miljarder kr, varje budgetår. Statsbudgeten karaktäriseras av etl stort och växande strukturellt budgetunderskott. Det finns med andra ord ingen anledning att räkna med att det skulle minska nämnvärt ens vid en mycket snabb tillväxt i den svenska ekonomin under de närmaste åren. En ekonomisk-politisk och budgetpolitisk strategi för framtiden måste utgå från detta.

De allmänna fömtsättningarna för den ekonomiska utvecklingen i vårt land framstår nu som mindre gynnsamma än enligt 1978 års långlidsutredning. I långtidsbudgeten antas, somjag tidigare redovisat, en genomsnittlig BNP-tillväxt på 2,5-3 % per år. Härigenom påverkas också utrymmet för en fortsalt expansion av den offentliga sektorn. Om underskottet i bytesbalansen successivt skall kunna nedbringas måste produktionstillväxten i första hand avsättas för näringslivets investeringar och för export. Därav följer att konsumtionen måste hållas tillbaka.

Om den förvärvsarbetande delen av befolkningen skall kunna bibehålla och marginellt öka sin privata konsumtion och utfästelserna till pensionärerna skall kunna infrias måste den privala konsumtionen öka med inemot 1 % i volym per år. Utrymmel för ökning av den offentliga konsumtionen

Prop. 1979/80: 150                                                   17

begränsas därmed till ca 2% i volym per år. Den statliga konsumtionen beräknas i långtidsbudgeten vara oförändrad. De program som beslutats och de planer som finns beträffande den kommunala konsumtionen tyder emellerfid pä en volymmässig tillväxt på mellan 3 och 5 % per år under de närmasle åren. Den nödvändiga dämpningen av den offentliga konsumtionens ökningstakt måste därför i försia hand innebära en påtaglig uppbromsning av den kommunala konsumtionens expansion. Jag återkommer senare till denna fråga.

Om statens budget sätts in i det allmänekonomiska perspektiv jag nu angett kan först konstateras alt statens egen direkta efterfrågan på reala produktionsresurser för konsumtion och investering i långtidsbudgeten beräknas minska med 0,1 % per år under den framföriiggande perioden. Långtidsbudgeten är som nämnts ingen plan över de närmaste årens utveckling. De resultat som framkommer i beräkningarna är dock vad avser statliga konsumtions- och investeringsutgifter väl förenliga med de reala kalkylerna för tillväxt och resursfördelning i ekonomin i dess helhet. Det bör dock framhållas att det kommer alt bli en svår uppgift aU i praktiken hålla tillbaka statens egen efterfrågan i den omfattning som långtidsbudgeten anger. Exempelvis utgår beräkningarna från en fortsatt tillämpning av det s, k. huvudalternativet för den statliga myndighetsverksamheten, dvs, ett schablonmässigt avdrag om 2 % per år har gjorts för förulsalt produktivitetsutveckling. Det är sannolikt aft en fakftsk tillämpning av deUa under en följd av är i flera fall kan komma att innebära en ambitionsnivåminskning.

Om de reala kalkylerna kompletteras med motsvarande finansiella beräkningar blir det uppenbart att ett stigande budgetunderskott är oförenligt med en balanserad utveckling av samhällsekonomin. Målsättningen om ett minskande underskoU i bytesbalansen kräver alt underskottet i det inhemska sparandet totalt setl reduceras. Det framstår som nödvändigl att även underskottet i statens sparande i en sädan situation minskas.

Med långtidsbudgetens förutsättningar skulle man tvingas finansiera etl snabbt växande budgetunderskott på kreditmarknaden. Budgetunderskottet innebär i sig en likviditetspäspädning i ekonomin. Denna begränsas dock i den mån underskottet finansieras genom statlig upplåning hos allmänheten, Åven ett underskott i bytesbalansen verkar likviditetsindragande. Kraven på budgetunderskottets finansiering bestäms av den likviditets- och därmed penningmängdsökning som är förenlig med de ekonomisk-politiska målen för prisutvecklingen och bytesbalansunderskottet. Om man som ett räkneexempel antar att bytesbalansunderskottet som andel av BNP år 1985 begränsas något jämfört med i dag och att inflationstakten ligger på 6%, kan under vissa övriga förutsättningar beräknas att över 40 miljarder kr, skulle behöva placeras hos allmänheten (exkl, AP-fonden och försäkringsbolagen). Det kan jämföras med en statlig upplåning hos allmänheten på ca 6-8 miljarder kr. i år vilket, med antagen BNP-2    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 150. Bilaga 2

Prop. 1979/80: 150                                                                  18

utveckling skulle molsvara ca 10-12 miljarder kr. år 1985. Del framstår som orimligl atl en sädan placeringspolilik skulle kunna förverkligas. Åven med betydligt mindre krav på upplåning hos allmänheten framtvingas elt myckel högt ränteläge, med negaliva effekter pä bl.a. företagens investeringar. Om den angivna placeringspoliliken misslyckades skulle budgetunderskottet leda till en krafiig ökning av penningmängden och därmed till starka inflatoriska effekter. Åven detta kan illustreras med ett hypotetiskt räkneexempel. År 1980 beräknas ungefär en tredjedel av budgetunderskottet kunna placeras hos allmänheten inkl. AP-fonden och försäkringsbolag. Om andelarna är 1985 antas vara desamma vid ell budgetunderskott pä närmare 80 miljarder kr. motsvarar del, förutsatt samma bylesbalansmål som ovan, en ökning av penningmängden på ca 25%, vilkel i sin tur implicerar en inflationstakt på över 20%.

Det framstår mot denna bakgrund som uppenbart nödvändigl att som etl led i en politik som syftar till lägre inflation och minskal bytesbalansunderskoll kraftigt nedbringa det statliga budgetunderskottet.

Budgetunderskollel som andel av BNP bör under långtidsbudgetperioden enligt min mening minskas med minst en procentenhet per år. Med utgångspunkt i långtidsbudgetens antaganden skulle delta innebära etl underskoll 1984/85 på drygl 50 miljarder kr. Det bör enligt min bedömning kunna vara förenligt med en lugnare prisutveckling och elt minskat underskott i bytesbalansen samtidigt som neddragningen kan ske med de sociala och fördelningspolitiska hänsynstaganden somjag tidigare beröri. Jag vill dock understryka att även detta program för de närmasle åren kommeralt innebära stora svårigheler när del gäller finansieringen av budgelunderskottet. Med ett underskoll som minskar pä här angivei säll kommer skuldräntorna budgeiårei 1984/85 atl vara ca 4 miljarder kr. lägre än i långlidsbudgelkalkylerna. Resterande differens, dvs. knappt 25 miljarder kr., måsle, liksom givetvis eventuella nya åtaganden under de kommande åren, finansieras genom nedskärningar eller inkomstförstärkningar. Tillgängliga resurser måsle i första hand satsas på utsatta grupper.

Jag har tidigare i annal sammanhang framhållil att det samlade skalletrycket nu nått en sådan nivå att ytterligare betydande höjningar är svära att genomföra. Del finns emellertid skäl för fortsatla omfördelningar inom skatteområdet. Sålunda är fortsatta inkomstskalleminskningar elt angelägel mål. För att möjliggöra delta — och också av andra skäl, bl.a. sociala och energipolitiska - kan höjningar av vissa punktskatter vara moliverade. Behovel av skattehöjningar sammanhänger nära med frågan om i vilken omfattning utgiftsbegränsningar kan genomföras. Givelvis måste skattepolitiken ocksä ses i etl konjunkiurpolitiski sammanhang.

I en politik som syftar till att begränsa budgetunderskollel måste även de avgifter som tas ut i olika former av statlig verksamhel komma upp till prövning. Det är emellertid enligt min mening inle möjligt alt på någol avgörande sätt påverka behovel av statsinkomster eller besparingar pä

Prop. 1979/80:150                                                                  19

utgiftssidan genom alt utvidga eller förändra avgiftsbeläggningen enligt nuvarande principer. Det ankommer på riksrevisionsverkei atl i sin löpande taxegranskning bevaka dessa frågor. Jag återkommer närmare lill frågan om avgifter i slallig verksamhet i det följande.

Överväganden om möjlighelema att genom åtgärder som berör statsbudgetens utgiftssida åstadkomma minskade budgetunderskott måsle utgå från en analys av slatsutgifternas struktur. En sådan ålerfinns i långtidsbudgeten ochjag har i korthet redovisat den lidigare. Analysen ulgår från en indelning av ulgifterna efter dessas realekonomiska karaklär, dvs. konsumtion, investeringar, transfereringar och finansiella transaktioner. Statens utgifter för konsumtion och investeringar ulgör för budgeiårei 1980/81 endast drygl en Ijärdedel av de totala statsutgifterna. Dess andel av statsutgifterna beräknas vid oförändrad ambitionsnivå minska under de närmaste åren. Besparingar inom detta område är självfallel utomordentligt angelägna men det står samtidigt klart, att den besparingspotential som hår finns inte kan åstadkomma en avgörande minskning av budgetunderskottet. . För att detta skall kunna uppnås måste även transfereringar beröras. Dessa utgör närmare två tredjedelar av stalsutgifterna och beräknas fortsätta att öka snabbi som en följd av de åtaganden som slalsmakterna redan beslutat om. Om denna tillväxtlakl skall kunna dämpas är det ofrånkomligt att vissa av de tunga transfereringsposlerna till företag, kommuner och enskilda måsle beröras. Särskilt om automatiken i vissa av dessa anslag någol kan begränsas kan besparingseffekterna på sikt bli betydande. I följande tabell redovisas vissa av de större transfereringsulgifterna fördelade på motlagarkategorier.

Tabell 9, Transfereringarna budgetårel 1980/81

(Milj.kr.)

Till hushåll 56500

därav     folkpensioner                                             30000

ränlebidrag lill bostäder                                 5 200'

barnbidriig                                                       4 900

sjukförsäkring och föräldraförsäkring            4 200"

livsmedelssubvenlioner                                  3 700'

Till kommuner 41600

därav     bidrag lill skolväsendet m. m.                    16 200

allmänna bidrag                                                                    10400

sjukvård, social hemhjälp m. m.                       4900

barnomsorg                                                    4 600

Till.förelag m.m. 13 600

Övrigu transfereringar 25 600

därav     slalsskuldränlor                                         19600

ulvecklingsbislånd m. m.                                 5 200

' I nalionalräkenskapssyslemel redovisas dessa anslag som transfereringar till förelag.

" Huvuddelen av dessa kosinader, eller ca 20 miljarder kr., redovisas endasl över socialförsäkringsseklorn.

Prop. 1979/80: 150                                                                 20

Transfereringarna över slalsbudgeten lill hushållen, inkl. livsmedelssubvenlioner och räntebidrag, uppgär nästa år till totalt drygt 56 miljarder kr. De största poslerna utgörs, som framgår av tabell 9, av folkpensioner, räntebidrag och barnbidrag. Härtill kommer betydande inkomsiöverföringar över socialförsäkringssystemet, i försia hand ATP-pensioner och sjukförsäkringsförmåner.

Ca 30% av iransfereringarna över statsbudgeten går lill kommunerna, som i sin tur står för omkring 70% av den totala offentliga konsumtionen. Jag skall strax återkomma till frågan om kommunernas ekonomi.

Transfereringarna till förelag m. m, ulgörs av elt antal olika budgetposter. De största är bidragen till Stiftelsen Samhällsföretag, energibesparande åtgärder studiecirklar, resp. statens järnvägars olönsamma nät. Bland övriga transfereringar dominerar räntorna på statsskulden och utvecklingsbiståndet.

Vid alla överväganden om besparingar måste självfallel de fördelningspoliliska effekterna noga prövas. Jag vill emellertid än en gång understryka att om det skall vara möjligt atl skapa utrymme för insatser för de mest utsatta grupperna är del nödvändigl att genomföra besparingsåtgärder med bred inrikining.

Vad slutligen gäller de finansiella transaktionerna, som väsentligen ulgörs av lån till bostadsbyggande och stöd lill studerande, kan konstateras att dessa beräknas minska med ca 1 % per år i volym. Besparingsmöjligheterna på detta område torde åtminslone på kort sikt vara tämligen begränsade men det är självfallel angeläget att noga följa utvecklingen.

Av vad jag hittills anförl följer att en politik som syftar till ell minskat budgelunderskott mäste bygga på följande utgångspunkter:

•     För att den offentliga konsumiionsökningen skall kunna dämpas påtag
ligt krävs en krafiig uppbromsning av expansionen inom den kommuna
la sektorn.

9 För att den statliga utgiftstillväxten skall kunna begränsas i nägon större omfattning måste transfereringarna till hushåll och kommuner bli berörda,

9 Utrymmet för skattehöjningar är begränsat. I vilken utsträckning skattehöjningar likväl blir ofrånkomliga beror bl.a. på i vilken omfattning utgiftsbegränsningar kan genomföras,

#     Begränsningar i de statliga transfereringarnas automatiska tillväxt mås
te övervägas med hänsyn till fördelningspolitiska effekter. Kraven på
en socialt inriktad fördelningspolitik framstår som särskilt viktiga då
den ekonomiska situalionen kräver en allmän återhållsamhet.

Budgetpolitiska riktlinjer på kortare sikt

Flera åtgärder i syfte att dämpa den automatiska utgiflstillväxlen i den slatliga budgeten presenterades i det budgetförslag som förelades riksda-

Prop. 1979/80: 150                                                                 21

gen i januari 1980. Förslag till besparingar redovisades eller aviserades inom flera områden. Som exempel kan nämnas översyn av reglerna för färdtjänsten, delpensionen och tandvårdsförsäkringen, uppdelning av del andra sleget i den kommunala skatteutjämningsreformen och begränsningar av bostadsbidragens reala tillväxt. För en utförligare redovisning av föreslagna ålgärder hänvisar jag lill budgetförslaget.

Sedan budgetförslaget presenterades har ett arbele pågåll inom regeringskansliel i syfle att analysera de regelsystem som styr vissa slörre transfereringsanslag på statsbudgeten. Della arbete kommer atl forisälla med sikte på att riksdagen skall kunna föreläggas förslag senast i 1981 års budgetproposition.

Jag övergår nu till att presentera mina förslag till budgetpolitiska rikllinjer för budgetåret 1981/82. 1 vissa fall är givetvis dessa riktlinjer tillämpliga även i ett längre perspektiv.

Som jag tidigare anfört bör budgelunderskottet som andel av BNP minska med i genomsnitt minst en procentenhet per är under länglidsbud-getperioden. För budgelåret 1981/82 stiger budgetunderskollel kraftigl lill följd av en långsam inkomsttillväxt detla år. Denna effekl är temporär och återhämtas senare budgetår. För detta budgetår kan det mol den bakgrunden bli svårt att genomföra en sä pass stor minskning av underskottet som svarar mot I % av BNP. Målet bör därför vara atl i varje fall inle ytteriigare öka underskottet i nominella termer jämfört med vad som nu redovisas för 1980/81. Det innebär en budgetförstärkning om ca 7 miljarder kr. jämfört med långtidsbudgetberäkningen, Detla är en kraftigare ålgärd än vad som blir erforderiigl senare år i långtidsbudgetperioden. Enligt min mening bör budgetförstärkningen budgetåret 1981/82 väsentligen åstadkommas genom nedskärningar på utgiftssidan. Det är uppenbart alt besparingar av denna omfattning inte kan åstadkommas utan att flertalel tunga utgiftsposter i budgeten blir berörda.

Med en sådan inriktning av budgetarbetet finns del givelvis inga förutsättningar att föra fram egentliga nya reformförslag i 1981 års budgetproposition. De begränsade insatsområden som likväl kan komma i fråga bör i första hand vara sådana som kan bidra till att långsiktigl komma tillrätta med balansbristerna i den svenska ekonomin. För all sädana insalser skall kunna beredas uirymme i budgeten måste de finansieras genom inkomstförstärkningar eller yUeriigare besparingar utöver de 7 miljarder kr. som jag nyss berört. Detsamma gäller givelvis de övriga påslag som kan bli aktuella med hänsyn till att långtidsbudgetens utgiftssida är myckel snävt beräknad.

Statliga investeringar måste i kommande budgetarbete behandlas myckel återhållsamt. Hänsyn måste dock las lill investeringar som görs i direkl rationaliserings- och effektivitetsfrämjande syfle liksom lill vissa investeringar - i första hand inom affärsverken - som nära hänger samman med efterfrågeutveckling och kapacitetsläge. Dessa invesleringar avser i all-

Prop. 1979/80:150                                                    22

mänhet uppbyggnad och modernisering av för samhället nödvändig infrastmklur som energiproduktion, telekommunikationer och vägar. De är med andra ord ofrånkomliga i ett program för atl stärka den svenska ekonomin. Däremot kan deras tidsmässiga placering i viss mån göras med hänsyn till konjunktur- och arbetsmarknadsläget. Regeringen bör därför sträva efter atl i ökad utsträckning aklualisera nödvändiga investeringar i anslutning till eventuella konjunkturstödjandc insalser.

Regeringen bör vidare i nästa budgetarbete liksom i årets budgelförslag tillämpa det s, k, huvudförslaget vad gäller slatliga konsumtionsutgifter. Med huvudförslag avses en anslagsnivå för budgetåret 1981/82 som ulgår från anslaget för budgelåret 1980/81 uppräknat med hänsyn till pris- och löneutvecklingen och därefter minskat med 2%, Anvisningar med denna innebörd har i januari lämnats till de statliga myndigheterna. Förslag om inrättande av nya tjänster bör i princip föras fram endast om uirymme härför skapats genom omprioriteringar inom ramen för huvudförslaget.

Av vad jag hittills sagt följer att myndigheterna i sina anslagsframställningar i huvudsak bör inrikta sig pä möjligheterna att genom omprioriteringar och besparingar bereda utrymme för eventuella nya insatser. I bl, a. detta syfte har regeringen under våren utfärdai ett antal s. k. särskilda anvisningar till vissa myndigheter. Jag vill liksom i budgetförslaget framhålla att myndigheterna i sina anslagsframställningar visal en ökad återhållsamhet och i många fall redovisat konstruktiva förslag till rationaliseringsålgärder och omfördelning av resurser. Enligt min mening är det dock ytterst angelägel att detta sker i än högre grad i de anslagsframställningar som f.n. utarbetas inom myndigheterna. I avsikl att ytterligare betona vikten av återhållsamhet i anslagsframställningarna bör regeringen i särskild ordning informera myndigheterna om de riktlinjer för höstens budgetarbete somjag presenterat.

Av avgörande vikt för budgetarbetets uppläggning är att så långt som möjligt behandla alla utgiftsfrågor i etl sammanhang. Endast i sådana fall då etl uppskjutande av ställningslagande leder till allvarligt men för verksamheten och då nödigt beredningsmaterial saknas under budgetarbetet bör särpropositioner med ulgiftskonsekvenser framläggas.

En väsenllig faktor bakom slatsutgifternas stegringstakt är de utredningar med förslag till reformer på olika områden som tas fram i kommiiiéform eller på annal sätl. Som jag anförde i budgetpropositionen kan det i ett kärvt statsfinansielll läge finnas skäl att noga pröva på vilka områden och med vilken inriktning utredningsresurserna bör sättas in. Regeringen har mot denna bakgrund utfärdai tilläggsdirektiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare. Av direkliven framgår att alla förslag som kommittéerna lägger fram skall kunna finansieras inom det område förslagen avser. Kostnadsberäkningarna skall vara väl genomarbetade och ta hänsyn till alla kostnader som kan uppstå oavsett om de drabbar staten, kommuner eller enskilda. De kommittéer som av särskilda skäl inte anser sig

Prop. 1979/80:150                                                                  23

kunna uppfylla kravet pä att alla förslag skall hållas inom ramen för oförändrade resurser skall så snart som möjligt anmäla detla lill det statsråd till vars ansvarsområde den hör. Det ankommer på regeringen atl besluta om undanlag från de generella direkliven i någol fall skall medges. Vad gäller frågan om tillsättande av nya kommittéer som kan antas leda lill ökade statsutgifter bör regeringen lillämpa en myckel restriktiv linje. De nya kommittéer som likväl tillsätts bör givetvis arbeta med samma förutsättningar som anges i nyss nämnda tilläggsdirekliv.

En förbättring av statens finanser är en långsiktig process. Med det budgelpolitiska perspektiv som nu avtecknar sig måsle översyn och omprövning bli ett naluriigt inslag i statsverksamheten. I förvaltningsutredningens betänkande Förnyelse genom omprövning (SOU 1979:61) skisseras ett antal modeller för hur beslulsunderiag för beslut om omprövning skall kunna tas fram. Betänkandet har remissbehandlais och bereds f, n. inom regeringskansliet.

Jag är inte beredd atl i detta sammanhang slutligt redovisa min syn på alla de frågor som tas upp i betänkandet. För min egen del anser jag dock att tiden nu är mogen att starta vissa översynsprojekt med inriktning på att efter hand uppnå kostnadsbesparingar.

Efter samråd med berörda departementschefer harjag kommit till uppfatlningen all dessa i en försia elapp bör avse en översyn av lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna samt skogsvårdsorganisationen och den regionala fiskeriadministrationen, en genomgång av den lagstiftning som reglerar olika former av ledighel för arbetstagare saml tillsättande av en arbetsgrupp för att pröva olika former av statlig normgivning avseende kommuner och landstingskommuner. Uppgifterna för denna arbetsgrupp redovisas närmare i det följande. Jag återkommer strax till en närmare redovisning av förvaltningsutredningen och de nu angivna projekten.

De budgetpolitiska riktlinjer jag nu presenterat är enligt min mening nödvändiga om vi skall kunna vända utvecklingen och på sikt uppnå en stabil och balanserad ekonomi. Jag är medveten om atl elt genomförande av en sådan politik medför belydande problem i olika hänseenden och atl det ställer stora krav på solidaritet mellan medborgare och olika grupper i vårt samhälle. Det är emellertid nu nödvändigt atl bestämt och konsekvent gripa sig an dessa frågor. Alternativet är en utveckling som riskerar atl rycka undan viktiga förutsättningar för välfärdspolitiken och den ekonomisk-politiska handlingsfriheten i övrigt. Om beredskap finns att i samförstånd genomföra en konsekvent budgetpolitik finns goda förutsättningar att uppnå balans i samhällsekonomin och därmed en fast grund för fortsatt reformarbete.

Det är givelvis av största vikt att de åtgärder som blir nödvändiga kan vinna sä bred uppslutning som möjligt hos medborgarna. Del finns starka skäl att parallellt med den nödvändiga saneringen av statsfinanserna genomföra vissa åtgärder som eliminerar eller minskar stötande inslag i t, ex.

Prop. 1979/80: 150                                                                 24

skattesystemet, Somjag aviserat i budgetpropositionen kommer regeringen all framlägga förslag om skärpl realisalionsvinslbeskatlning på fastigheter samt om en lag mot skaiieflykl. Regeringen har vidare nyligen bemyndigal mig att tillkalla en kommitté med uppdrag all se över underskottsavdragen. Ytterligare åtgärder av liknande slag övervägs inom budgetdepartemenlet och kan komma atl aklualiseras längre fram. Som exempel kan nämnas förslag lill ålgärder riklade mol ulnylljande av s. k. grå arbelskraft m. m. Jag är givelvis medvelen om sädana åtgärders begränsade betydelse för möjligheterna att komma lill rätta med det stora budgelunderskottet, men de bör likväl kunna bidra lill en ökad förslåelse för de insatser som blir nödvändiga i delta syfle.

1.6 Riktlinjer för den kommunala ekonomin

Jag övergår nu lill atl redovisa mina överväganden beiräffande den kommunala seklorn.

En genomgående sirävan vid utbyggnad av samhällets service och tjänster har varit alt lägga ansvarei så nära medborgarna som möjligt. Kommuner och landstingskommuner har anförtrotts ett stort anlal angelägna uppgifter. Därigenom har en långtgående decentralisering åstadkommits, Successivi har de verksamheier som har kommuner och landstingskommuner som huvudmän därmed också ökal i omfattning.

Den kommunala sektorns konsumtion mätt som andel av bruttonationalprodukten (BNP) i löpande priser har ökat mycket kraftigt under 1960- oeh 1970-talen och har tagil i anspråk en allt slörre andel av de samlade resurserna i samhället. Konsumtionens andel av BNP var år 1960 knappl 8 %. 20 år senare har andelen ökat lill drygt 20 %. Konsumtion och invesleringar i den kommunala seklorn lar nu sammanlaget i anspråk nära en Qärdedel av BNP i löpande priser. Som jag vid flera tidigare tillfällen framhållit har den kommunala sektorns utgiftsutveckling numera fått en sådan ekonomisk tyngd alt den på etl avgörande säll påverkar den samhällsekonomiska balansen.

Den kommunala konsumtionen utgör ca 70% av den lotala offentliga konsumtionen och svarar dessutom för en successivt växande andel. Det är därför självklart alt kraven på en dämpad offentlig utgiftsökning inte enbari kan avse staten utan i än högre grad måsle riklas mot kommuner och landstingskommuner. Samtidigt måste understrykas atl mänga nya kommunala utgifter har varit en direkl följd av statliga beslut. Av den samlade kommunala konsumtionen faller ca två iredjedelar på kommunerna och återstående del på landstingskommunerna.

Den kommunala konsumtionens volymökning har under andra hälften av 1970-talet legat på 4 å 5% per år. Detla kan bl.a. jämföras med den riktpunkt om 3 % per är för åren 1979 och 1980 som regeringen och de båda kommunförbunden enades om i en särskild överenskommelse ijuni 1978,

Prop. 1979/80: 150                                                  25

En fortsatt kommunal utgiftsökning i samma takt som under de senaste åren är inte förenlig med samhällsekonomisk balans.

I prop. 1979/80:90 om kommunalekonomiska frågor inför år 1981 harjag förordat en viss omprövning av de statliga transfereringarna till kommunsektorn är 1981 för atl därigenom även uppnå en dämpning av de kommunala utgifternas ökningstakt. I det följande lar jag, efter överläggningar mellan regeringen och kommunförbunden, upp frågan om en begränsning av den kommunala utgiftsexpansionen i etl någol längre tidsperspektiv.

I den reviderade finansplanen anges de samhällsekonomiska förulsällningarna för de närmaste åren på 1980-talet. Utrymmet för inhemsk konsumtion, både privat och offentlig, kommer att vara mycket begränsat om balans i ekonomin skall kunna uppnås. Åven om den statliga konsumtionen hälls i stort setl oförändrad och den privata konsumtionsökningen begränsas så långt som möjligt blir utrymmet för kommunal konsumtion relativt litet, I de angivna kalkylerna har en i stort sell oförändrad real konsumlionsnivå beräknals för de akliva grupperna för de närmaste åren. Trots della blir utrymmet för den kommunala konsumtionen inte större än högst ca 3 % år 1981 och ca 2,5 % per år för åren därefter.

Kommuner och landslingskommuner svarar för många socialt mycket angelägna uppgifter i den offentliga sektorn, bl.a. barnomsorg, äldrevård och långtidssjukvård. Del nu angivna utrymmet för kommunal konsumtion kan förefalla begränsai jämfört med de senaste årens kommunala utgiftsutveckling. Man måste emellertid vara medvelen om all angelägna verksamheter inom den kommunala sektorn har prioriterats vid fördelningen av det inhemska konsumtionsutrymmel framför bäde privat och statlig konsumtion.

En grundläggande fråga är nu om den kommunala utgiftsutvecklingen under de närmasle åren kan anpassas till de samhällsekonomiska förutsättningar somjag nyss har redovisat. Den särskilda arbetsgruppen om kommunernas ekonomi (KEA), med representanter för regeringskansliel och kommunförbundens kanslier, har i en rapport om kommunernas och landstingskommunernas volymutveckling 1981-1983 belyst denna fråga, KEA: s rapporl redovisas utförligt i långtidsbudgeten (bil. 2,1, kap. 8). Rapporten har också legat till grund för överläggningarna mellan regeringen och kommunförbunden om den kommunala volymulvecklingen under de närmaste åren.

Sammanvägi för den kommunala sektorn kan enligt det maierial som redovisas i rapporten, konsumiionsökningen beräknas ligga klarl över 4% för är 1981, Ökningstakten beräknas för är 1982 uppgå lill 3,5-4%. Förär 1983 dämpas ökningslakten något, men den kan förutses ligga nära en procentenhet över del uirymme på ca 2,5% som är samhällsekonomiskt godtagbart.

Som ett utgångsläge för KEA: s beräkningar ligger en traditionell baskalkyl, där hänsyn har lagits till effekterna av befolkningsförändringar och

Prop. 1979/80: 150                                                   26

fattade beslut saml andra bindningar. Till detta har lagls effeklerna av olika utbyggnadsalternativ säsom genomförandel av samlad skoldag, utvidgad dimensionering av gymnasieskolan, fortsatt utbyggnad av barnomsorgen, genomförande av socialtjänstreformen, utbyggnad i enlighet med landstingskommunernas planer i fräga om folktandvård, omsorger om psykiskt utvecklingsstörda samt öppen vård m, m. Däruiöver tillkommer en ökning som hänför sig till olika slag av inle direkl mätbara faktorer. Sammantaget torde dessa senare faktorer grovt kunna uppskattas motsvara någon procentenhet i ytterligare ökning av den samlade kommunala konsumtionen.

Kalkylerna i rapporten ger också vid handen att det intecknade konsumtionsutrymmet för de närmaste åren är något större för kommunerna än för landsiingskommunerna. Detla gäller framför allt för år 1981.

Jämfört med kommunernas och landstingskommunernas ekonomiska långtidsplaner utvisar KEA: s kalkyler en klart snabbare volymutveckling. Inte minst gäller detta för kommunerna. Denna iakttagelse styrks också av tidigare erfarenheter av de ibland krafiiga underskattningar av den faktiska utgiftsutvecklingen som sker i den kommunala ekonomiska flerärsplane-ringen. Den underskattning som görs i planerna har flera orsaker. Den förklaras delvis av att ambitionsnivån sätts högre i årsbudgeten och under löpande budgetår än i planerna. De höjda ambitionerna är då en direkt följd av politiska beslut i kommuner och landstingskommuner. Därtill kommer av statsmakterna fattade beslut som blir kända först sedan långtidsplanerna antagils. Men även i andra avseenden sker en successiv ökning av de kommunala utgifterna. Bl. a. har arbeismiljölagsliftningen medfört krav på ökad personaltäthet. Vidare kan den ökande andelen äldre i befolkningen leda till all vårdtyngden (resursinsatsen per vårddag) ökar. Denna underskattning i planerna har av KEA beaklals genom del nämnda påslaget för inle direkt mätbara faktorer uiöver de framräknade kalkylerna,

KEA: s rapport visar klart att om inte kraftfulla åtgärder vidtas kommer den kommunala sektorn alt byggas ul i alltför snabb takt under de närmaste åren. En sådan utveckling skulle innebära en stor fara för den samhällsekonomiska balansen och kan därför inte accepteras. För att anpassa den kommunala utgiftsutvecklingen lill vad som är samhällsekonomiskt godtagbart krävs myckel långtgående älgärder från bäde stat och kommun.

Staten påverkar på olika sätt förutsättningarna för den kommunala verksamheten. Det gäller såväl utformningen av den ekonomiska politiken i storl som beslut som innebär krav på kommunala insatser inom olika verksamhetsområden. Statliga ålgärder kan även avse den finansiella situationen för kommuner och landstingskommuner.

I proposilionen om kommunalekonomiska frågor inför år 1981 konstaterade jag att kommunernas och landstingskommunernas utgiftsutveckling bl.a. är beroende av de tillgängliga finansiella resursernas storiek. En åtstramning av det finansiella utrymmet i den kommunala sektorn kan åstadkommas på flera sätl.

Prop. 1979/80:150                                                                 27

Inför år 1981 har jag i den nyss nämnda propositionen föreslagil att åtstramningen skall ske genom all skatteutjämningsreformens andra etapp fördelas på två är samtidigt som vissa specialdestinerade statsbidrag, bl. a, skolbyggnadsbidraget, avvecklas. Förslagen har tvä grundläggande utgångspunkter, dels all åsladkomma en dämpning av den kommunala konsumtionsökningen, dels att av slalsfinansiella skäl begränsa ökningstakten i de slatliga transfereringarna till kommunsektorn.

I propositionen våren 1979 om den kommunala ekonomin (prop, 1978/ 79: 95) framhöll jag att tyngdpunkten i slalsbidragsgivningen till kommuner och landstingskommuner successivt borde förskjutas från specialdestinerade bidrag mot en större andel allmänna bidrag. Inför år 1980 avvecklades etl antal speciella bidrag. Bidragsborlfallel för hell är uppgick till ca 250 milj. kr. Åven inför år 1981 harjag som nämnts föreslagil alt vissa specialdestinerade bidrag avvecklas. Bidragsborlfallel för hell år uppgår till ca 355 milj. kr. Jag finner det naluriigt all fortsätta denna tyngdpunklsför-skjutning i slalsbidragsgivningen även år 1982.

Den fria kommunala beskattningsrätten medför naturligtvis att kommuner och landstingskommuner kan kompensera sig för den reducerade slalsbidragsgivningen genom skattehöjningar. Eftersom syflel med de vidtagna åtgärderna är att begränsa den kommunala utgiftsexpansionen är det emellertid helt avgörande all så inle sker. Jag ulgår också från alt del numera finns etl belydande motstånd mol skattehöjningar i kommuner och landstingskommuner.

Det utrymme pä kreditmarknaden som står lill buds för kommunsektorn bör inte överstiga vad som är förenligt med en samhällsekonomiskt godlagbar utbyggnadstakt för den kommunala verksamheten. Under senare år har den exportkonkurrerande induslrin prioriterats pä kredilmarknaden. Detta blir än viktigare i fortsättningen. De bedömningar som nu kan göras även mot bakgrund av slalens upplåningsbehov innebär all ulrymmel för kommunsektorn på kreditmarknaden lorde komma all minska under de närmaste åren.

I fråga om slalens direkla påverkan på de kommunala ulgifterna villjag med skärpa framhålla det nödvändiga i en slark återhållsamhet med nya statliga krav på konimunala insalser. Riksdagen har ocksä vid behandlingen av budgetförslaget i årets budgetproposition framhållil all en självklar utgångspunkt för riksdagens ställningstaganden under della och kommande riksmöten bör vara all kommuner och landslingskommuner inle annat än undanlagsvis åsamkas nya utgifter lill följd av slalliga beslul. Mol denna bakgrund är del nödvändigl all de förslag som regeringen förelägger riksdagen innehåller en redovisning av förslagens evenluella kommunalekonomiska konsekvenser. Jag har också i de lidigare nämnda lilläggsdir-ektiven till samtliga kommitléer och särskilda uiredare bl.a. redovisal dessa riktlinjer och betonat att kommittéerna noga måsle beakta de kommunalekonomiska konsekvenserna av lämnade förslag.

Prop. 1979/80:150                                                    28

Enligt min mening är det oundvikligt alt slalsmakterna i fortsättningen inte enbart avslår från att lägga på kommunerna och landstingskommunerna nya uppgifter, utan ocksä gör klart vilka planerade reformer och utbyggnadsprogram som bör anstå eller där takten i genomförandet bör omprövas. I tidigare överenskommelser mellan staten och kommunförbunden har angivits all de områden som skall priorileras är barnomsorg, äldrevård och långtidssjukvård. Enligt min mening bör man hålla fast vid denna prioritering. Det är emellertid inte nu tillräckligt atl enbart peka ut vilka områden som skall priorileras. 1 det följande ålerkommer jag lill på vilka områden som en ulbyggnad bör anstå eller genomföras i långsammare takt.

De slatliga myndigheternas föreskrifter och anvisningar måste också ägnas skärpt uppmärksamhet. Jag betonade i den särskilda proposilionen om kommunalekonomiska frågor inför är 1981 vikten av alt även befintliga normer blir föremål för översyn i syfte atl så långt möjligt utmönstra sådana normer som verkar kostnadsdrivande. De statliga myndighelernas normgivningsverksamhet har behandlats av statskonlrollkommittén i betänkandet (SOU 1980: 10) Ökad kommunal självstyrelse, Beiänkandei remissbehandlas f. n.

De statliga myndigheternas krav pä viss slandard m, m. i den kommunala verksamheten har stor belydelse för hur verksamhelen ulformas och vilka kostnader som därmed uppkommer. Dessa frägor behöver därför ses över samlat. Chefen för kommundepartemeniei avser alt inom korl föreslå regeringen alt utfärda direkliv lill en särskild arbelsgrupp - knuien till kommundepartementet - med företrädare för regeringskansliet och de båda kommunförbunden. Syftet med utredningsarbelel är atl stärka den kommunala självstyrelsen och att begränsa sådan statlig normgivning och annan tillsynsverksamhet som medför ökade kostnader för kommuner och landstingskommuner. Förutom ändringar i föreskrifier m.m. bör arbelsgruppen pröva behovet av och formerna för de slalliga myndigheternas allmänna tillsyn över kommuner och landslingskommuner. Arbelsgruppen bör därvid ularbela förslag till ändringar i berörda lagar, myndighetsinstruktioner och andra förtattningar, Väsentligl är att kommuner och landstingskommuner bereds möjlighet atl framföra synpunkter och önskemål om förändringar av kostnadsdrivande och delaljreglerande föreskrifier m.m. En akliv medverkan från de slalliga myndigheternas sida är också en avgörande förutsätlning för att den föreslagna översynen skall leda fram till resultat. I den män berörd myndighel inle acceplerar förslag från arbetsgruppen eller om förslagen kräver regeringens eller riksdagens beslul fär förslagen prövas av regeringen.

Jag förordar vidare att älgärder vidlas för atl insamling skall kunna ske av förslag till besparingar i den kommunala verksamheten. Enligt min mening bör man, i likhei med vad som har skell i Danmark, samla in besparingsförslag frän alla kommuner och landslingskommuner saml berörda statliga myndigheter. Besparingsförslagen frän kommuner och lands-

Prop. 1979/80:150                                                   29

tingskommuner bör kunna ställas samman av kommunförbunden för att kunna utnyttjas pä olika nivåer för att dämpa ökningen av de kommunala utgifterna. Bl.a. är det önskvärt atl få belyst vilka statliga myndighels-normer som är kostnadsdrivande för all därigenom få underlag för omprövning av dessa. Vidare kan besparingar i verksamhelen i en kommun tjäna som förebild för hur kostnadsutvecklingen kan bemästras även i andra kommuner. Den ovan nämnda arbet.sgmppen bör bearbeta de besparingsförslag som berör den statliga normgivningen.

Utöver här skisserade älgärder krävs intensifierade anslrängningar i kommuner och landstingskommuner som syftar till att rationalisera verksamheten och ta till vara möjligheter till omprioriteringar, besparingar m. m. Mellan olika kommuner resp. landstingskommuner och mellan olika delar av landet kan slandarden variera. Inom vissa kommunala verksamheter kan 1,0. m. rätt betydande olikheter i slandardnivå förekomma. Det fär inte längre vara givet att de kommuner resp. landstingskommuner som har den högsta standarden skall utgöra riktpunkt för de övriga. Tvärtom bör möjligheterna vara störst i de kommuner och landstingskommuner som har hög standard att ompröva verksamhelen och uppnå besparingar. Genom sädana ålgärder bör det ocksä vara möjligt atl till en del motverka de effekter pä den kommunala konsumtionens ökningstakt som härrör från olika svårmätbara faktorer. Dessa effekler kan som nämnts beräknas uppgå till någon procentenhet per år.

Vad gäller de kommunala investeringarna måste i första hand de investeringar uppmärksammas som leder till en uiökad kommunal verksamhet på driftsidan. Tillgängligt planmaterial medger f. n. inte en bedömning av de kommunala investeringarnas effekter på konsumtionsutvecklingen. Det är därför angeläget all de kommunala flerårsplanerna kompletteras i dessa avseenden.

Transfereringsutgifterna i kommuner och landslingskommuner måste också bli föremål för samma intensiva prövning som konsumtionsutgifterna. Som exempel kan nämnas kostnaderna för kollektivtrafiken, som normalt redovisas som transfereringar till trafikföretagen. Här måste inriktningen vara att subventionerna i varje fall inte höjs.

Det är också angeläget att kommuner och landstingskommuner för en aktiv taxepolitik. Därigenom kan efterfrågan pä de kommunala tjänsterna begränsas, vilket bör underlätta en dämpning av utgiftsutvecklingen. Detta bör gälla såväl inom kommunernas industriella verksamhet, där full kostnadstäckning bör eftersträvas, som i den kommunala verksamheten i övrigt. Inom den sociala sektorn bör dock avgifterna utformas på sådant sätt att dessa tjänster når dem som är i störst behov därav.

Det finns, som jag tidigare anfört, nu anledning för statsmakterna atl ompröva takten i genomförandel av olika aktuella reformer. Av redovisningen i långtidsbudgetens kap. 8 framgår hur olika utbyggnadsprogram påverkar den kommunala volymutvecklingen. Jag kommer i det följande.

Prop. 1979/80: 150                                                                 30

efler samråd med berörda statsråd, alt redovisa min syn på den fortsatta utbyggnaden inom olika kommunala verksamhetsområden.

Utbildningsområdet är en tung post i kommunernas budget. I grundskolan minskar antalet elever under perioden. Samlidigt genomförs den nya läroplanen för grundskolan successivt med början läsåret 1980/81. De ökade kosinaderna för läroplansreformen, lolalt ca 300 milj. kr., ger etl bidrag till kommunernas konsumtionsökning med ca 0,1 -0,2 procentenheter per är fram t.o.m. är 1983. Intagningsplatserna lill gymnasieskolans linjer och därtill hörande specialkurser om minsl elt år dimensioneras efler antalet 16-åringar. Denna årskull är nu som slörsl och kommer atl minska efter läsåret 1982/83,

Regeringen har nyligen lämnat förslag till riksdagen om en kraftigt ökad intagning i gymnasieskolan för att erbjuda utbildning och yrkesintroduktion till de 16- och 17-åringar som saknar arbele. För år 1981 beräknas kommunernas konsumlionsvolym härigenom öka med omkring en halv procentenhet. Molsvarande ökning år 1982 är ca 0,3 procentenheter. Summeras inteckningen i kommunernas konsumtionsvolym av verksamhelen i grundskolan (exkl, utbyggnaden av den samlade skoldagen) samt i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, erhålls en konsumtionsökning om ca 1,3 %år 1981, ca 0,8 % är 1982 och ca 0,2 % är 1983,

Effeklerna av en utbyggnad av den samlade skoldagen har av KEA beräknals bidra endast med ca 0,03 procentenheter per år till kommunernas konsumtionsvolym. Del bör understrykas all underlaget för kalkylerna dock är bristfälligt. Vid beräkningen av kommunernas merkostnad för samlad skoldag har antagits alt kommunerna i betydande utsträckning kan använda befinllig personal för atl leda aktiviteter inom den samlade skoldagen. Detta gäller framför alll frilidshemspersonal samt skol värdar/fritidsledare. Delta är en förutsättning för all det samhällsekonomiskt skall vara möjligt atl genomföra den samlade skoldagen under de närmasle åren. Om merkostnaderna för reformen har underskattats bör en långsammare takt väljas för genomförandet av denna reform än vad som förulsälls i KEA:s kalkyler. Det bör här uppmärksammas alt den precisering av krav pä samlad skoldag som föreslagits av Delegationen för bäitre skolmiljö och uppföljning av reformbesluten (U 1979: 11) torde innebära att förulsällningarna för att genomföra samlad skoldag i en kommun ulan betydande merkostnader förbällras. Föislaget bereds f. n. i regeringskansliet.

Av KEA:s rapport framgår alt även om del antas att den överenskomna ulbyggnaden av barnomsorgen inle kommer atl vara fulll genomförd år 1981 ulan först ett år senare, kommer ändå barnomsorgsverksamheien atl ta i anspråk ca hälften av den inteckning i utrymmet för kommunerna som följer av befolkningsförändringar och fattade beslul. Läggs till denna kalkyl även effekterna av en utbyggnad enligt kommunernas planer för år 1983 skulle barnomsorgens lolala bidrag lill den kommunala volymökningen för år 1981 uppgå till närmare 1,5 procenlenheler och för åren 1982 och

Prop. 1979/80:150                                                                  31

1983 till omkring 1,3 resp. 1,0 procentenheter. Ett fullföljande av kommunernas planer på detta omräde kommer således all ta i anspråk ca hälften av det samhällsekonomiska utrymme som står till buds för ökning i kommunernas konsumtionsvolym. En sä kraftig inteckning i konsumtionsul-rymmet innebär att andra kommunala verksamheter måsle slå tillbaka. Jag vill i sammanhanget understryka att regeringen inle avser att vidta åtgärder i form av höjda statsbidrag e, d. för att ytterligare stimulera barnomsorgs-utbyggnaden under dessa är. Det är vidare angeläget att resurserna inom barnomsorgen inte utökas genom en fortsatt personalförtätning.

Summeras effekterna av en utbyggnad av barnomsorgen enligt kommunernas planer och de angivna effekterna på utbildningsområdet med uppgiftema om vad befolkningsförändringar innebär inom bl. a. äldreomsorgen visar de utförda kalkylerna att konsumtionsutrymmel för kommunerna intecknas med ca 3,5 % för är 1981, ca 2,6 % år 1982 och ca 1,6 % år 1983. Härutöver har man som nämnts räknat med att det kan tillkomma upp emot nägon procentenhet per år ytterligare, som är hänförlig till olika svårmätbara och svårpåverkbara faktorer. Därigenom kan ökningstakten vara uppe i ca 4,5 % år 1981, ca 3,6 % år 1982 och ca 2,6 % år 1983.

Mot denna bakgrund är det ocksä mycket angeläget att möjligheterna till omprioriteringar tas till vara även inom barnomsorgen. Bl. a. bör erfarenheterna av hur barnomsorgen utnyttjas under dagen och veckan användas till att organisera verksamheten så atl man med bevarad kvalitet kan få väsentligt slörre utbyte av resurserna. Staten bör för sin del ta de beslut som erfordras för att utmönstra de kostnadsdrivande normer och föreskrifter som finns på området.

Del är helt uppenbart att redan de ovan summerade totalsiffrorna för kommunerna ligger långt utöver vad som är samhällsekonomiskt försvarbart för åren 1981 och 1982. För dessa år är det därför nödvändigl atl ytterligare åtgärder vidtas för alt begränsa konsumtionsökningen. För kommunerna gäller det att kritiskt pröva även befintlig verksamhel inom alla områden. Vidare måsle utbyggnaden av olika verksamheter liksom en förbättring av servicenivån anstå t. v.

I socialtjänstpropositionen har särskilt angivils alt ålgärder i anledning av den nya socialtjänstlagen får genomföras i den lakl de ekonomiska förutsättningarna medger. Del betyder atl socialtjänstlagen i sig inte får tas till intäkt för krav på höjd kommunal ambitionsnivå i verksamhelen.

För landstingskommunerna intecknas konsumtionsutrymmet av befolkningsförändringar och överenskommelsen om långtidssjukvården för åren 1980 och 1981 enligt KEA:s rapport med ca 1,6 % år 1981, ca 1,6% år 1982 och ca 0,9 % år 1983, Läggs därtill ulbyggnad inom olika områden enligt landstingskommunernas planer uppgår ökningslakten för landstingskommunernas konsumtion (exkl. posten oförutsett) till 3,2 % år 1981, 2,9 % år 1982 och 2,7 % år 1983. Hänsyn måste emellertid även tas lill alt länglidsplanerna erfarenhetsmässigt underskattar den faktiska utvecklingen. Orn

Prop. 1979/80: 150                                                                 32

man liksom för kommunerna lägger på ytterligare en procentenhet per år, utöver vad som framkommer i planerna, skulle ökningen i landstingskommunernas konsumtion uppgå lill 4,2 % år 1981, 3,9 % år 1982 och 3,7 %år 1983,

En så snabb ökningslakt för landstingskommunerna är inle förenlig med en balanserad utveckling av samhällsekonomin. Landstingskommunernas planer måste således dras ned kraftigl. 1 budgetarbetet för de närmaste åren måste en omprövning av utbyggnadsplanerna ske, så att årsbudgetar och ekonomiska flerårsplaner visar högst 1,5-2 % i ökning av landstingskommunernas konsumtion per år de närmaste åren. Därmed borde den faktiska konsumtionsökningen kunna begränsas till högst 2.5-3 % per år. För att uppnå detta krävs i princip att alla ulbyggnadsplaner omprövas.

Långtidssjukvården bör som nämnts prioriteras i förhällande till andra verksamhetsområden även i fortsättningen. Prioriteringen bör dock inle snävl begränsas till enbart den slutna sjukhusvården för äldre. I många fall kan social hemtjänst, sjukvärd i hemmet och övrig vård i öppna former ge möjlighet för de äldre att slanna kvar i eget boende. En utbyggnad av de öppna delarna av primärvården kan också koslnadsmässigi vara att föredra framför en utbyggnad av den slutna vården. En priorilering av långtidssjukvården behöver därför inte uppfattas som etl förord för 2000 nya platser per år på sjukhem, utan utbyggnaden av sjukvården för de äldre bör också kunna ske genom en nägot långsammare ökning av antalet platser på sjukhem samtidigt som social hemtjänst, sjukvård i hemmet och övrig primärvård lyfts fram i planeringen.

Enligt landstingskommunernas planer kommer den öppna vården att byggas ut kraftigl samtidigt som antalet platser i sluten värd (exkl. långtidssjukvård) förblir i stort sett oförändrat. Mot denna bakgrund måste planerna för både öppen och sluten vård omprövas. Utbyggnaden av den öppna värden måste anpassas lill tillgängligt utrymme och till faktisk tillgång på såväl läkare som annan utbildad personal. Antalet platser i sluten akutsjukvård och i psykiatrisk vård bör minskas snabbare än planerat. Detta förutsätter en snabbare takt i nedläggningen av äldre sjukvårdsenheter än hittills. Nuvarande sirävan att föra över vård från sluten till öppen vård bör fortsätta. Därmed kan man åstadkomma en bättre och mänskligare vård närmare patientens hem och undvika utnyttjandet av den betydligt dyrare sjukhusvården. En sådan omstrukturering av sjukvården i nuvarande samhällsekonomiska läge kommer alt kräva att redan planerade stora sjukhusbyggen omprövas.

Utbyggnadsplanerna för tandvärden och för övriga områden som trafik, fritid, kultur m.m. måste också omprövas. I den mån det är nödvändigt kommer regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att undanröja sådana krav från statsmakternas sida som leder till en för hög volymexpansion.

Vidare är det angeläget att landstingskommunerna själva vidtar ålgärder för att motverka den fortgående personalförtätningen inom samtliga vård-

Prop. 1979/80:150                                                                  33

grenar. Staten bör stödja dessa ansträngningar genom bl.a. fördelningen av nyinrättade läkartjänster. Nya läkartjänster bör i första hand fördelas lill långtidssjukvården och den öppna vården. Hänsyn bör därvid tas till hur behoven i olika regioner varierar.

Kommuner och landslingskommuner bör som huvudmän för den regionala och lokala kollektivtrafiken beakla all ocksä ulbyggnaden av denna verksamhet måsle anpassas till de samhällsekonomiska realiteterna.

För kommunernas del bör ökningslakten i den kommunala konsumtionen med de åtgärder som tagits upp i det föregående kunna nedbringas jämfört med den av KEA beräknade utvecklingen. För år 1981 kan den reduceras från 4,9 % lill 4,0-4.5 %. för år 1982 från 3,8 % lill ca 3,5 % och för år 1983 från 3,3 % lill 2,0-2,5 %. Härvid har förutsatts all det blir möjligt att hålla den del av ökningen som härrör frän svårmälbara fakiorer vid 0,5-1,0 procentenheter per år genom ålgärder från både stat och kommun.

För landstingskommunerna har jag som nämnts pä molsvarande sätt kommit fram till att ökningstakten kan reduceras från ca 4 % per år till i bästa fall 2,5 % per år åren 1981-1983,

Sammantaget för den kommunala seklorn skulle detta innebära att den kommunala konsumtionsökningen kommer atl uppgå lill ca 3,5 % år 1981, ca 3,0 % år 1982 saml fill ca 2,5 % år 1983. Jag vill undersiryka att detla kräver mycket medvetna och kraftfulla åtgärder i restriktiv riktning från både stat och kommun. Dessa åtgärder måsle bl.a. innebära elt stopp för utbyggnaden av huvuddelen av de kommunala verksamheterna de närmaste åren. I stort sett är det endast utbyggnaden av barnomsorg och långtidssjukvård som kan accepteras. I övrigt får endasl befolkningsförändringar och effekterna av vissa svårpåverkbara fakiorer leda till volymökning. Därutöver krävs medvetna ålgärder för alt nedbringa ambitionsnivån inom befintliga verksamheter.

Trols de mycket långtgående ålgärder som har förutsatts för all åsladkomma denna lägre ökningstakt ligger den fortfarande över vad jag i det föregäende har bedömt vara samhällsekonomiskt godtagbart, i varje fall för åren 1981 och 1982. Jag vill understryka atl en så hög kommunal konsumlionslillväxt innebär att utrymmet för privat konsumtion blir i molsvarande mån mindre. För atl den eftersträvade dämpningen av den kommunala expansionstakten skall bli möjlig krävs atl åtgärder vidtas utan dröjsmål. Kommuner och landstingskommuner bör redan i budgetarbetet inför år 1981 inventera möjliga besparingar och omprioriteringar i verksamhelen och lägga fast budgeten i enlighet med de riktlinjer jag nu skisserat. Även flerårsplanerna bör snarast revideras. Regeringen bör för sin del förbinda sig att fullgöra de åtaganden som jag aviserat i detta avsnitt. Jag är medveten om att utan aktiva insalser från statens sida kommer det inte att vara möjligt för kommuner och landstingskommuner atl genomföra detta åtslramningsprogram, 3    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 150. Bilaga 2

Prop. 1979/80: 150 34

2    Särskilda frågor

2.1 Den statliga revisionsverksamheten

2.1.1    Inledning

Förslag om ändrad organisation och ändrade arbetsformer för den statliga revisionen har aktualiserats på olika säll under senare lid.

Riksrevisionsverket (RRV) har på eget initiativ genomfört en översyn för atl klarlägga i vilken utsträckning intentionerna med den i slutet av 1960-talet beslutade ändringen av organisationen för revisionskontoren har kunnat förverkligas. Med anledning av denna översyn har RRV ijuni 1979 gjort framställning till regeringen med förslag om vissa ändrade arbetsformer. En sammanfattning av RRV:s framställning och remissyttrandena över denna bör bifogas protokollet i detta ärende (bilaga 2.8).

Vidare har den av regeringen år 1974 tillkallade revisions- och rationaliseringsutredningen (Fi 1974:02) i oklober 1978 i ett delbelänkande (Ds B 1978:9) redovisat andra elappen av sitt arbete. Denna etapp avsåg frågan om förvaltningsrevisionens organisation inom försvarsdepartementets verksamhelsområde, Åven redovisningsrevisionens ställning berördes någol. En sammanfatining av belänkandet och remissytlrandena däröver bör bifogas protokollet i detta ärende (bilaga 2.9).

Jag vill slutligen erinra om att riksdagen, i anledning av prop. 1976/ 77: 130 med förslag till riktlinjer för modernisering av del slatliga budgetsystemet, har beslutat (FiU 1977/78: I, rskr 1977/78:19) atl RRV skall ha ett ansvar för atl affärsverkens redovisning och bokslulshandlingar löpande granskas på samma sätl som vid revision i ett akliebolag. Denna ordning avses träda i kraft fr. o. m, budgetårel 1981/82,

Jag avser all här ta upp dessa spörsmål. Först behandlas frågan om organisation oeh arbetsformer för redovisningsrevision inom statsförvaltningen (avsnill 2.1.2). Därefler behandlar jag förvaltningsrevisionen inom försvarei (avsnitt 2,1.3) oeh frågorna om revision av affärsverken (avsnitt 2.1.4).

2.1.2    Redovisningsrevision
Nuvarande förhållanden

Principbeslut om den nuvarande ulformningen av och organisationen för revision inom statsförvaltningen fattades av statsmakterna år 1967 (prop, 1967:79, SU 1967:82. rskr 1967: 194). Innebörden av beslutet var atl den av RRV bedrivna centrala revisionen skulle inriklas på en intensifierad sakrevision, s. k. förvallningsrevision. Genom förvaltningsrevisionen avsågs såväl statsmakterna som de enskilda myndigheterna få en redovisning av lönsamheten inom olika verksamhelsgrenar. Kameralrevisionen, som

Prop. 1979/80:150                                                                 35

tidigare varit RRV:s huvuduppgifl, fick en ny inrikining (redovisningsrevision) och decentraliserades och omvandlades till myndighelsintern revision.

För att ulföra redovisningsrevisionen byggdes med början är 1969 vid etl antal statliga myndigheler successivi upp en organisalion med revisionskontor, F. n. finns 23 revisionskonlor och sju inlerna revisionsenheter vid affärsverken. Dessulom finns vid försvarels civilförvaltning en revisionsbyrå med uppgifter i huvudsak motsvarande revisionskontorens, I varje revisionskontors granskningsområde ingår elt antal myndigheter. Revisionskontoret är administrativt anslutet till en av dessa myndigheler, den s.k. värdmyndigheten, som utövar arbetsgivarfunktionen gentemot revisionskontoret och svarar för administrativ service. Revisionskontoren är genomgående jämförelsevis små enheter. Personalstyrkan vid revisionskontoren varierar mellan två och tolv årsarbetskrafter.

RRV ulövar tillsyn över revisionskonloren och där bedriven revision och kan också självt utföra redovisningsrevision.

Revisionskontorens verksamhet regleras genom Kungl. Maj:ts bestämmelser den 9 oktober 1970. RRV utfärdar föreskrifter och anvisningar för revisionskontoren. Redovisningsrevisionens syfte har sedermera utvecklats av RRV och formulerats dels i en handledning i redovisningsrevision för statsförvaltningen HRS, dels i skriften Grundläggande principer för redovisningsrevision (GPR), som utgör anvisningar för revisionskontoren.

RRV:s översyn och förslag

Vid översynen av revisionsverksamheten vid revisionskontoren har RRV konstaterat all den nuvarande organisationen har både starka och svaga sidor.

RRV anser sålunda atl sysiemel med interna, decentraliserade revisionsorgan i huvudsak har haft de fördelar som angavs i prop. 1967:79, nämligen specialisering, bälire myndighelskunskap och myndighelskon-takter, kontinuiiet i granskningen, lätthet atl få tillgäng till information samt förutsättningar atl börja granskningen tidigt. Den organisatoriska närheten till redovisningscentralerna har däremot inte visat sig ge de fördelar som man antog.

De brister som översynen har visal på hänför sig huvudsakligen till fyra förhållanden, nämligen myndighetschefernas bestämmanderätt över planeringen av revisionen, vissa följder av revisionskonlorens organisaloriska knylning till värdmyndighet i fråga om bl.a. medels-, rekryterings-, be-fordrings- och utbildningsfrågor, revisionskontorens storlek saml RRV:s tillsyn.

RRV har föreslagit förändringar av nuvarande revision vid revisionskontor inom de fyra områden där brister har påtalats. En bedömning av de sammantagna effekterna av dessa ändringar leder RRV lill slutsatsen alt de påtalade bristerna i allt väsentligt undanröjs, om diskulerade förändringar

Prop. 1979/80: 150                                                                 36

genomförs inom ramen för den nuvarande principiella uppbyggnaden av revision vid revisionskontor.

De föreslagna förändringarna innebär alt chefen för elt revisionskontor själv skall fastställa revisionsplanen i stället för som nu chefen för resp. myndighet, atl Ijänst som chef för revisionskonlor tillsätts av regeringen och att medel för revisionskontors verksamhet särskiljs från medelsanvisningen till värdmyndigheten i övrigt. Dessa förslag medför att gällande bestämmelser för revision vid revisionskontor liksom RRV:s instruktion behöver ändras. Härutöver har föreslagits att RRV fär regeringens uppdrag att närmare utreda möjligheterna alt åstadkomma större revisionskontor. Vidare har RRV redovisat atl verkel avser att intensifiera den direkta tillsynen av revisionskontoren samt öka insatserna för personalens utbildning och information.

Till RRV:s enhälliga styrelsebeslut i ärendet har två av verkets avdelningschefer anmält skiljaktig mening. De har starkare betonat vissa faktorer och därför kommit till andra slutsatser än RRV. De menar all för att bäst kunna tillgodose de grundläggande kraven på en oberoende redovisningsrevision och för att kunna bedriva en sä effektiv revision av statsverksamheten som möjligt bör större förändringar vidtas än vad verkets förslag innebär. De förordar en lösning som innebär atl revisionskontoren inordnas som lokala enheter under RRV.

I bilaga 2,8 återfinns en utförligare sammanfatining av RRV:s framställning till regeringen.

Vissa synpunkter i remissyttrandena

RRV:s framställning har varit remitterad lill myndigheler och organisationer för yttrande.

Remissinstanserna har starkt delade meningar om RRV:s förslag. Något mindre än hälflen av remissinstanserna ansluter sig i huvudsak till RRV:s förslag. Flera av dessa har dock invändningar, t, ex, anser några att myndighetens chef, och således inte chefen för revisionskonlor, bör fastställa revisionsplanen. Andra remissinstanser anser inte all RRV:s förslag går tillräckligt långt när det gäller att säkerställa redovisningsrevisionens oberoende i förhällande lill de granskade myndigheterna. Flera av dessa ansluter sig till det förslag som förordats av de tvä avdelningscheferna, medan andra förordar lösningar som innebär att revisionskontoren skulle bli självständiga myndigheter som stöds av RRV eller värdmyndighet. Flera större myndigheter betonar också sitt behov av att ha en intern revision. Några remissinstanser tar inte klar ställning i organisationsfrågan.

I bilaga 2,8 återfinns en utförligare sammanslällning över remissinstansernas synpunkter.

Prop. 1979/80: 150                                                   37

Föredragandens överväganden

Det ankommer på statsmakterna all ange i vilka organisaloriska former och med vilka resurser redovisningsrevisionen skall bedrivas. Den översyn, som RRV genomfört för att klarlägga i vilken utsträckning inlenlionerna med den nuvarande organisalionen har kunnal förverkligas, lillsammans med remissyllrandena, ger anledning atl nu på nytl överväga dessa frågor.

Revision av myndigheternas redovisning och inlerna kontroll av hur resurser disponeras och bokförs behövs av flera skäl. För statsmakterna är redovisningsrevision ett instrument för alt konlrollera all myndigheterna använder tilldelade resurser i enlighet med fattade beslut och givna rikllinjer och för att se till atl myndigheternas redovisning och interna kontroll av förvaltningen av ekonomiska värden är ändamålsenligt utformade. För styrelser och verksledningar är intern revision bl. a. ett instrument för alt följa och styra verksamheten och för alt kontrollera att oegenlligheler i redovisning och meddsförvallning inte förekommer. Det finns självfallet också ett allmänt intresse av att statlig och slatligt finansierad verksamhet bedrivs i fastställda och kontrollerbara former. Brister i redovisningen och den inlerna kontrollen är ägnade att minska förtroendet för sådan verksamhet. Dessa förhållanden ställer alla krav på en redovisningsrevision som är oväldig, ändamålsenlig och effektiv.

Vissa fakiorer gör atl kraven på revisionen i statsförvaltningen efler hand torde komma att skärpas. Del gäller både förvallnings- och redovisningsrevisionen. En slor offentlig sektor medför nämligen i sig atl denna i växande grad kommer atl följas och kritiskt granskas från skilda utgångspunkter. I de allmänekonomiska och statsfinansiella perspekliv som vi nu står inför, bl. a. stora underskott i statsbudgeten under lång tid framöver, kommer kraven pä alt den offentliga sektorn skall vara effekliv med största sannolikhet att ytterligare förstärkas.

Den nuvarande organisationen för den slalliga redovisnings- och revisionsverksamheten fastställdes av riksdagen genom beslul är 1967 (prop. 1967: 79, SU 1967: 82. rskr 1967: 194). Omorganisationen innebar en kraftig resursförstärkning för revisionen totalt sett i statsförvaltningen. Den lade grunden för en på lönsamhets- och effektivitetsfrågor inriktad förvaltningsrevision. Den har också lett till en standardhöjning på redovisningsrevisionens område genom en rad åtgärder för att på olika sätt kvalitativt förbättra denna revision. Samiidigi bör framhållas atl flera av åtgärderna har haft en långsiktig inrikining och därför ännu inte hunnit ge full utdelning. Nuvarande organisalion av redovisnings- och revisionsverksamheten var fullt genomförd först år 1976 och är således jämförelsevis ny. Erfarenheterna av den är begränsad. Enligt min mening bör ytterligare ansträngningar göras framöver för atl, parallellt med en av riksdagen beslulad

Prop. 1979/80:150                                                                  38

(prop. 1976/77: 130, FiU 1977/78:2. rskr 1977/78: 19) höjning av ekonomiadminislrativa nivän i stort, fortsätta att successivt förbättra redovisningsrevisionen i statsförvaltningen. Del är mot den bakgrunden som mina överväganden i det följande skall ses.

En aspekt på redovisningsrevisionen, som har kommii all tilldra sig stor uppmärksamhet i RRV:s översyn och remissyttrandena, är om denna revision organisatoriskt sett skall vara extem eller intern. Problemet gäller främst revisionen av de myndigheler som är s. k. värdmyndigheter för revisionskontoren. Flertalet värdmyndigheter är samtidigt verk med ekonomisk tung produktion eller förvaltare och fördelare av slora ekonomiska värden.

De som förordar att revisionen organisatoriskt skall vara extern anser all en intern revision inte kan bli oberoende av värdmyndighetens verksledning i önskvärd utsträckning. De ser i regel också statsmakternas och allmänhetens intresse av en oväldigl och korrekt fungerande förvaltning som revisionens främsta syften. För många i denna grupp är den naturliga lösningen på frågan om extern eller intern revision att bryta ut revisionskonloren ur värdmyndigheterna och att inordna dem i RRV. Etl alternativ som i några fall förordas är att minska antalet revisionskontor och göra dem till självständiga myndigheter.

För dem som å andra sidan anser att nuvarande ordning i stort sett är bra och, efter vissa justeringar, bör behållas framstår motsatsförhållandet eller intressekonflikten mellan exierna och interna iniressen av revision som mindre slark. Nuvarande redovisningsrevision är också inom värdmyndigheterna oberoende i förhållande till den verksamhet som revideras, även orn den inte är hell oberoende geniemot verksledningen. Som moliv för att behålla nuvarande ordning framhålls att med den har en rad av de fördelar som eftersträvades uppnätts, nämligen specialisering, bättre myndighetskunskap och myndighetskontakter, kontinuitet i granskningen, lätthet att fä tillgång lill information samt förutsättningar för att börja granskningen tidigt.

Också andra fakiorer anförs som stöd för nuvarande ordning, till stor del de faktorer som motiverade statsmakternas beslul år 1967. En sådan faktor är den nu genomförda övergången till ADB-baserade redovisningssystem, främsl syslem S, i statsförvaltningen. Genom delta har en del rutinkontroller som tidigare påkallade extern revision fallit bort. I stället har den interna kontrollen i samband med redovisningen fått större betydelse. Åtgärder för att förbättra denna har vidtagits av RRV,

En annan faktor är standarden på myndigheternas redovisning. Denna behöver som nämnts förbättras och åtgärder har vidtagits och bör vidtas för detta. En väsentlig åtgärd i detta sammanhang är den nyligen utfärdade statliga bokföringsförordningen. Den lägger den grund som behövs för att

Prop. 1979/80:150                                                                  39

utveckla en god redovisningssed inom den statliga förvaltningen. Här berörda förbättringar kan ske inom ramen för nuvarande ordning.

Ytterligare en faktor som anförs till stöd för nuvarande ordning är utvecklingen i fräga om statsmakternas budgetstyrning. Denna har gått från detaljstyrning mot en ordning som ger myndigheterna större utrymme att på eget ansvar göra ekonomiska bedömningar i verksamheten. 1 linje med detta har behoven ökat av en på lönsamhets- och effektivitetsfrågor inriktad förvaltningsrevision. Denna bör inte vara inlern och bör alltjämt vara en huvuduppgift för RRV,

För egen del harjag som utgångspunkt att en ändamålsenlig och effektiv redovisningsrevision måste finnas. Om denna utgångspunkt råder inga delade meningar. Jag anser att denna aspekt bör tillmätas slörre vikt än att revisionen skall utföras av annat organ än den reviderade myndigheten. Myndigheter med omfattande produktion eller stora ekonomiska värden att förvalta eller fördela behöver under alla förhållanden en internrevision. Olika åtgärder i syfte att höja den genomsnittliga standarden på revisionen och den interna kontrollen ger enligt min mening snabbare och säkrare resultat än en omorganisation med de omställningsproblem den skulle medföra. Jag förordar därför att nuvarande ordning i slort behålls men att vissa åtgärder vidtas för att avhjälpa brister eller uppnå förbättringar i revisionen. Till åtgärderna återkommer jag i det följande.

En annan aspekt som rönt jämförelsevis slor uppmärksamhet i utredningsarbetet är sambandet mellan förvaltnings- och redovisningsrevision. Elt skäl som anförts för att inordna revisionskontoren i RRV har varit att härigenom skapas förutsättningar för ett bättre samspel mellan förvaltnings- och redovisningsrevision. Jag delar uppfattningen att del i och för sig är angelägel att få till stånd etl samspel mellan de olika typerna av revision. Vikten av detta samspel fär dock inte överdrivas med hänsyn till att förvaltnings- och redovisningsrevisionen har olika inriktning och arbelar med olika meloder. De förbällringar som kan uppnås i här berört avseende bör kunna uppnås även inom ramen för nuvarande ordning. Jag utgår ifrån att RRV beaktar denna fråga i sin planering och melodulveckling saml i sin tillsyn av redovisningsrevisionen.

Innanjaggårin pä olika åtgärder som bör vidtas vill jag beröra frågan om resurserna för redovisningsrevision i statsförvaltningen. RRV bedömer i sin rapport det inte realistiskt att för de närmaste åren räkna med några väsenlliga utökningar av de totala resurserna för revision inom statsförvaltningen utöver vad som följer av riksdagens beslut när det gäller revision av affärsverkens redovisning och bokslulshandlingar. Denna bedömning är enligt min mening väl grundad. Redovisningsrevisionen bör således bedrivas inom ramen för de resurser som nu står till förfogande. Myndigheterna är givetvis dock oförhindrade att använda resurser som de förfogar

Prop. 1979/80:150                                                                  40

över i sin ekonomiadministration för atl kompletlera redovisningsrevisionen.

Som framgått bör vissa åtgärder vidtas för att avhjälpa brister i nuvarande ordning och för att förbättra den. Åtgärderna syftar bl, a. till att stärka redovisningsrevisionens ställning och oberoende inom ramen för nuvarande organisation i stort. De förändringar det här är fråga om har framkommil i RRV:s översyn och har föreslagils av verket. De har starki stöd i remissyttrandena. Jag vill samtidigt ta upp några kompletlerande åtgärder och synpunkter.

F. n. fastställs revisionsplanen av resp. värdmyndighets chef. I syfte att stärka revisionens och revisionskontorens ställning bör den ändringen göras att chef för revisionskontor fastställer revisionsplanen efter samråd med vederbörande myndighets chef

Medel för revisionsverksamheten ingår f. n. som en inte särskiljbar del i värdmyndighetens förvaltningsanslag i de nuvarande regleringsbreven. En värdmyndighet kan därför i princip disponera eventuella besparingar för revisionen för andra ändamål. Den förändringen bör därför göras atl medel till revisionskontoren särskiljs från andra medel i anslagsframställningarna och i regleringsbreven.

Värdmyndighet bör liksom nu ansvara för administrativ service avseende personal-, ekonomi- och lokalfrågor. Bl. a. rekryteras och anställs personalen vid revisionskonloren av värdmyndigheten. Den förändringen bör dock göras alt Ijänsl som chef för revisionskontor tillsätts av RRV efter samråd med i första hand värdmyndigheten. Härigenom bör revisionens ställning stärkas inom värdmyndigheten och RRV:s centrala ansvar för revisionen markeras.

Övriga tjänster bör som hittills tillsättas av värdmyndigheten. Nu gällande bestämmelser att värdmyndighelen skall inhämta RRV:s yttrande vid tillsättning av tjänster i lönegrad F 11 eller högre bör upphävas, I stället bör RRV på annal sätt ge stöd i här berörda frågor. Jag ålerkommer till detta i del följande.

RRV har enligt sin instruktion till uppgifl att utöva lillsyn över revisionskonloren. Till denna hänför RRV bl.a, löpande tillsyn och tillsynsprojekl (direkl tillsyn), utvecklingsarbete och melodanvisningar samt utbildning och information. Det kan nämnas all samtliga revisionskontor blev föremål för direkt tillsyn under budgetåret 1978/79 och avses bli föremål för sådan lillsyn också innevarande budgelär. RRV har under senare år bedrivit ett ambitiöst arbete med att utveckla metoder och tillhandahålla metodstöd och med utbildning och informalion. Insatserna har som nämnts haft en långsiktig inriktning på att successivt höja standarden på redovisningsrevisionen. Vidtagna ålgärder ger därför fullt resultat först efler hand.

Som nämnts är det angeläget att göra fortsatta ansträngningar att höja

Prop. 1979/80:150                                                                 41

den genomsnittliga standarden på redovisningsrevisionen. Del arbete som påbörjats bör därför fullföljas. Vidare bör undersökas vilka ytteriigare initiativ som kan tas för att åstadkomma förbättringar. Enligt min mening behövs såväl åtgärder som avser direkt lillsyn som generellt syftande åtgärder avseende metoder, utbildning och information. Ansvarei för att åstadkomma den fortsatta standardhöjningen av redovisningsrevisionen bör ankomma pä RRV. Jag utgår från att RRV liksom hittills kommer aU redovisa planerade och vidtagna åtgärder i fråga om tillsynen i de årliga verksamhetsplanerna, verksamhetsberättelserna och anslagsframställningarna. Vidare bör enligt min mening en samlad redovisning av effeklerna av åtgärderna lämnas om några år som underlag för eventuellt förnyade överväganden i här berörda frågor.

Bland enskilda områden på vilka metodutveckling och metodstöd behövs kan nämnas uppbyggnad av interna kontroller och redovisningsrevision i samband med användning av ADB för ekonomisk redovisning och ekonomiska transaktioner. Det sammanhänger med att ADB numera används för administrationen av flertalet tunga verksamheter. Som exempel kan nämnas skatteförvaltningen och socialförsäkringsområdet. Åven den lämpliga fördelningen av expertis mellan RRV och revisionskontoren i dessa frågor är en viktig aspekt. Jag avser alt låta närmare belysa vad som kan behöva göras på detla område.

Jag vill i detta sammanhang också särskilt nämna behovet av stöd till värdemyndigheterna i frägor om rekrytering, utbildning och annan utveckling av den personal som arbetar med redovisningsrevision. I RRV:s tillsyn ingär att forllöpande följa behovet av och tillgängen pä kompetens hos revisionskontoren samt att vidta eller föreslå åtgärder för at få till stånd en så god balans som möjligt häremellan. Ett viktigt inslag häri bör enligt min mening kunna vara att RRV ulvecklar riktlinjer i bl.a, kompetensfrågor och annat stöd i personalfrågor till värdmyndigheterna för att upprätthålla och höja den revisionella kompetensen. Jag avser att låta belysa förutsättningarna även för sädana insatser från RRV:s sida.

Jag går nu in på frågor som kräver fortsatt utredningsarbete,

I den översyn som har gjorts av revisionsorganisationen har bedömts att större revisionsenheter skulle möjliggöra bäitre resursutnyttjande och kompetensutveckling. Vidare skulle förutsättningarna öka atl upprätthålla kontinuiteten vid vakanser och frånvaro. Det har diskuterats att minska antalet revisionskonlor för att därigenom göra dessa större. En minskning till ett tiotal har nämnts. I likhei med RRV ärjag emellertid tveksam till om en organisation med endast tio revisionskonlor kan vara lämplig. För atl fördelarna med en decentraliserad organisation inte skall gå förlorade behöver antalet troligen vara slörre.

Jag anser emellertid all en viss minskning av anlalet revisionskontor är

Prop. 1979/80:150                                                                  42

nödvändig i syfle att begränsa de svårigheter som mycket små revisionskonlor har att upprätthålla kontinuiteten i granskningen vid vakanser, sjukdom och annan frånvaro, I första hand bör de allra minsta kontoren, dvs, de med två ä tre årsarbetskrafler, föras samman med andra revisionskontor.

Olika faktorer kan läggas till grund för indelning av revisionsorganisa-lionen. En är atl lill samma revisionskontor föra samman myndigheter inom likartade ämnesområden, l.ex. myndigheter inom skatte- och uppbördsområdet, eller inom samma departementsområde. En annan är att lypen av redovisning hos myndigheterna har betydelse för hur revisionen bör bedrivas. Detta kan tala för att lill samma revisionskontor föra t, ex. ett antal uppdragsmyndigheter. En tredje faktor är myndighelernas geografiska belägenhet. Myndigheter på samma ort kan av praktiska skäl behöva föras till samma revisionskontor. Dessa faktorer gör sig gällande med varierande styrka. Kopplingen mellan revisionskontor och redovisningscentral kan också påverka indelningen.

Frågorna om antalet revisionskontor och den lämpliga fördelningen av verksamhetsområden och andra uppgifter pä revisionskontoren kan inte slutligt bedömas utan ytterligare utredningsarbete. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till de utredningsuppdrag som behövs för att den i det föregående förordade nyordningen skall kunna genomföras. Förändringarna i revisionskontorsorganisationen bör genomföras successivt.

Den ändrade organisalion av revisionskontoren, som sammanslagningen av mindre kontor med andra kan medföra, bör som nämnts genomföras med förutsättningen att i huvudsak oförändrade resurser skall användas för redovisningsrevisionen inom statsförvaltningen.

Inte bara organisatoriska förhållanden har betydelse för redovisningsrevisionens ställning. Vid varje revisionskontor finns en eller flera revisorer som är behörig att framställa anmärkning enligt förordningen (1961: 313) om förfarandet i anmärkningsmål. RRV eller försvarets civilförvaltning prövar sådana framställningar. I denna egenskap intar revisorn en självständig ställning och handlar helt pä eget ansvar. Anmärkningsförordningens tillämpningsområde är emellertid begränsai till åtgärder som har medfört att myndigheter eller andra har åsamkats förlust eller åtnjutit otillbörlig ekonomisk förmån. Anmärkningsförfarandel används därför numera ytterst sällan. Enligt min mening finns det skäl atl få ytteriigare klarlagt i vad mån anmärkningsförfarandel kan ändras eller på annat sätt kompletteras i syfte att stärka revisorernas ställning och till att öka noggrannheten i myndigheternas redovisning. Jag avser aft vidta åtgärder för deUa.

Jag vill nu - efter samråd med chefen för försvarsdepartementet - ta upp frågan om hur redovisningsrevisionen på försvarets område bör vara organiserad m. m. Till frågan om hur förvaltningsrevisionen

Prop. 1979/80:150                                                                 43

avseende försvarsverksamheten skall ordnas ålerkommer jag i det följande, (avsnitt 2.1.3).

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde utförs redovisningsrevision av revisionsbyrån vid försvarets civilförvaltning (prop. 1975/ 76: 100 bil. 6, FöU 1975/76: 32, rskr 1975/76: 273). Det åligger RRV aU öva tillsyn över denna redovisningsrevision. RRV utför också regelmässigt revision vid försvarets civilförvaltning. Civilförvaltningen är revisionsmyndighet, dvs. avgör anmärkningsmål. Denna ordning med civilförvaltningen som värdmyndighet för redovisningsrevisionen inom försvaret liknar den inom den civila statsförvaltningen.

I sitt förslag till principer för organisation och arbetsformer för revision vid revisionskontor anser RRV att det inte finns anledning atl nu ompröva formerna för revisionen på försvarsområdet.

Revisions- och rationaliseringsutredningen (RRU), som tillkallades år 1974 och som i vad avser försvaret främst hade att behandla förvaltningsrevisionen, lämnade i ett betänkande (Ds B 1978:9) Förvaltningsrevision inom försvaret vissa synpunkter pä utvecklingen av revisionsorganisationen i stort. Redovisningsrevision i försvaret bör enligt utredningen sä långt det är möjligt följa samma principer som inom övrig statsförvaltning. RRU gav sin syn pä vilka förändringar som behövs för att redovisningsrevisionen i försvaret skall uppnå ett tillfredsställande oberoende. Olika alternativa organisationsreformer för detta skisserades. I bilaga 2.9 återfinns en utföriigare sammanfattning av RRU:s betänkande.

Ett alternativ är att redovisningsrevisionen liksom f. n. utförs av revisionsbyrån i civilförvaltningen. Revisionsbyrån ges dock en mer oberoende ställning inom civilförvaltningen och gentemot försvarsmyndigheterna. Detta kan regleras i instruktioner, arbetsordning och eventuellt i regleringsbrev.

tit annat alternativ är att omvandla revisionsbyrån till ett fristående organ under regeringen. Revisionsorganet skulle dock kunna placeras i anslulning till försvarets civilförvaltning och få viss teknisk-administrativ service därifrån.

Ett tredje alternativ innebär att redovisningsrevisionen i försvarei åläggs elt organ utanför fjärde huvudtiteln, ell organ som skulle ha en starkare anknylning till RRV, Därmed markeras att redovisningsrevisionen är en exlern funktion i förhällande till myndigheter inom försvaret.

Enligt RRU:s mening krävs minsl ålgärder enligt det förslnämnda alternativet för alt redovisningsrevisionen i försvaret skall bli lillräckligl oberoende. Enligt RRU:s mening tillgodoses emellertid de uppslällda kraven pä revisionens oberoende, på samspel mellan förvaltningsrevision och redovisningsrevision samt på flexibilitet i planering, genomförande och resursutnyttjande, bäst i del Iredje alternativet.

Flertalet remissinstanser anser att det är angeläget att yllerligare stärka redovisningsrevisionens oberoende i förhållande till de granskade myndig-

Prop. 1979/80: 150                                                   44

heterna på försvarets område. Olika meningar finns om den lämpligaste organisaloriska formen härför, I bilaga 2.9 ålerfinns en utförligare sammanslällning över remissinstansernas synpunkier.

För egen del anser jag i likhet med flertalet remissinslanser att det är önskvärt all ytterligare nägol stärka redovisningsrevisionens oberoende inom försvaret. Delta bör enligt min mening göras inom ramen för nuvarande organisation och åstadkommas genom att i huvudsak de administrativa åtgärder som ingår i RRU-ulredningens första alternativ vidtas.

När det gäller tidsplanen för de förändringar av redovisningsrevisionen i statsförvaltningen som jag förordar innebär dessa vissa förändringar jämfört med nuvarande förhållanden. Som jag redan har nämnl erfordras ytterligare utredningsarbete i fråga om revisionskontorens antal och verksamhetsområden. Jag anser därför att ändringarna bör genomföras successivt,

2.1.3 Förvaltningsrevision Inom försvaret

Riksrevisionsverket (RRV) har ansvaret för förvaltningsrevisionen inom hela statsförvaltningen, således även på försvarels område. Resursinsatsen har hittills motsvarat ca fem personår per år. Under senare tid har RRV inom försvarets område ulfört i genomsnitt tre revisionsprojekt per år.

Förvallningsrevision är en del av den utvärdering som sker av verksamheten i försvaret. Den mest omfattande ulvärderingen inom försvarsorganisationen genomförs av myndigheterna själva, t. ex. genom att en försvarsgrenschef kontrollerar att underordnade myndigheter har löst de uppgifter de har fält, vilka kostnader detta har dragit m. m. saml analyserar verksamhetens resultat.

Förvaltningsrevisionens organisation inom försvarsdepartementets område har utretts av den i det föregående nämnda revisions- och ralionalise-ringsutredningen (RRU). Resultatet härav redovisades i oktober 1978 i belänkandet (Ds B 1978:9) Förvaltningsrevision inom försvaret.

I enlighet med uttalande i direkliven lill utredningen har som utgångspunkt för dess arbete gällt alt RRV skall vara central förvaltningsmyndighet för förvaltningsrevision inom statsförvaltningen i dess helhet. De iakttagelser som RRU har gjort och de förslag som utredningen lämnar är i korlhel som följer. En utförligare sammanfattning av RRU:s förslag lämnas i bilaga 2.9.

RRU har prövat alternativ där ansvaret för förvaltningsrevisionen fördelas mellan RRV och en eller flera myndigheter inom försvaret. Utredningen har dock inte kunnal finna alt förvaltningsrevisionen i väsentliga och principiella avseenden bör organiseras eller bedrivas på annat sätt än inom statsförvaltningen i övrigt, RRU föreslår därför att förvaltningsrevisionen inom försvaret även i framliden skall åligga RRV,

Hittillsvarande praktiska erfarenheter och den utveckling som pågår

Prop. 1979/80: 150                                                  45

främsl av redovisningsrevisionen visar enligt RRU:s uppfattning all del inte gär atl dra en entydig gräns mellan förvaltningsrevision och redovisningsrevision. Försvarels civilförvaltning har l.ex. ibland mött svårigheter i sin revisionsulövning genom att reviderade myndigheter har hävdat att civilförvaltningen i det aktuella fallet utfört uppgifler som har karaktär av förvaltningsrevision. För atl komma lill rätta med della definitions- och gränsdragningsproblem föreslår RRU att det organ som bedriver redovisningsrevision i försvarei vid behov och i mån av resurser även skall få göra förvaltningsrevisionella analyser i anslulning lill redovisningsrevisionen. Inom den civila statsförvaltningen har revisionskontoren vissa sådana befogenheter att bedriva förvaltningsrevision. RRU:s förslag innebär att bestämmelserna för redovisningsrevision i försvaret anpassas till bestämmelser inom övrig statsförvaltning.

RRU lämnar avslulningsvis några synpunkier pä utvecklingen av revisionsorganisationen i storl. Jag har redogjorl för huvuddragen i dessa synpunkter i det föregående när jag presenterade mina överväganden och förslag rörande redovisningsrevisionen inom statsförvaltningen,

RRU:s betänkande Förvaltningsrevision inom försvaret har varil remitterat till myndigheter och organisaiioner för yltrande.

Remissinstanserna ansluter sig till förslaget att ansvaret för förvaltningsrevisionen inom försvaret även i framtiden bör åligga RRV, Likaså anser flertalet remissinstanser att i anslutning till redovisningsrevision skall analyser av förvaltningsrevisionen karaktär kunna utföras vid behov och i män av resurser. En utförligare sammanställning av remissinstansernas synpunkter lämnas i bilaga 2.9.

För egen del villjag - efter samråd med chefen för försvarsdepartementet - framhålla följande. Det militära försvarei kan i flera avseenden liknas vid en koncern under överbefälhavarens ledning. En finansiell ram reglerar de yttre ekonomiska förhållandena, elt gemensamt redovisningssystem används och starka samband föreligger mellan olika delar av verksamheten. Dessutom finns etl väl utvecklat mönster för lednings- och lydnadsförhållanden,

I det ledningssystem som används inom försvaret spelar uppföljning och resultatanalys en stor roll. Utvärdering av verksamheten genomförs av program-, produktions- och fackansvariga chefer och myndigheter. Dessa eftersträvar att genom metodutveckling, utbildning och organisatoriska åtgärder förbättra utvärderingen.

Jag anser atl det är viktigt alt det även finns en extern granskning av ändamålsenligheten i den bedrivna verksamheten. Denna uppgifl bör åligga förvaltningsrevisionen.

1 likhei med RRU-ulredningen anser jag att förvaltningsrevisionen i försvaret även framdeles bör åvila RRV. En sådan ordning ger goda förutsättningar för atl de samlade revisionsresurserna skall kunna användas på effektivaste sätt. Försvaret kan på detta sätt få nytta av aktuell

Prop. 1979/80: 150                                                                46

kompetens inom RRV och tillgång till ertarenhelerna från förvaltningsrevisionen inom den statliga förvallningen i övrigt. Det är ocksä angelägel att de erfarenheter som vinns av försvarels planerings- och ekonomi-syslem via RRV kan förmedlas till den civila statsförvaltningen.

De revisionskontor som bedriver redovisningsrevision inom den civila statsförvaltningen skall i mån av resurser också ulföra förvaltningsrevisionella analyser. RRU-ulredningen har föreslagil att bestämmelserna för redovisningsrevision inom försvaret anpassas till bestämmelserna inom den civila statsförvaltningen.

Åven jag anser att redovisningsrevisionen inom försvaret bör bedrivas efter samma regler som gäller för den civila slalsförvaliningen. Del innebär alt revisionsbyrån inom försvarets civilförvaltning således i mån av resurser skall göra förvaltningsrevisionella analyser i anslutning lill redovisningsrevision.

2.1.4 Vissa Jrågor rörande revision av affärsverken

Jag vill i detta sammanhang även la upp frågan om revision av affärsverkens redovisning och bokslutshandlingar. Riksdagen bör få tillfälle atl ta del av vad jag i det följande anför om detta.

1 skrivelse den 16 november 1977 har riksdagen meddelat sina beslut angående modernisering av del slalliga budgetsystemet (prop. 1976/ 77: 130, FiU 1977/78: 1, rskr 1977/78: 19). Genom riksdagens beslut har riksrevisionsverket ålagts ett ansvar för att en extern revision av affärsverkens redovisning och bokslulshandlingar kommer till stånd av samma karaklär som den som sker i aktiebolag. Enligt riksdagsbeslutel ankommer det på regeringen att besluta om de närmare formerna för den aktuella revisionen.

Regeringen uppdrog den 29 december 1977 ål riksrevisionsverket atl utreda och lämna förslag till utformning av en extem och löpande granskning av affärsverkens redovisning och bokslutshandlingar. Verkel hade i sitt utredningsarbete all beakta dels vad som anförts i nämnda proposiiion och utskottsbetänkande, dels vad som anförts i en till uppdraget fogad promemoria, uppräitad inom budgeldeparlemenlel. Verket skulle i sitt utredningsarbete biträdas av representanter för affärsverken. Arbetet skulle vidare ske i nära kontakt med berörda personalorganisationer. Riksrevisionsverkei har den 29 januari 1979 rapporterat uppdragel till regeringen. Förslaget har remissbehandlais.

Riksrevisionsverkets förslag innebär alt revisionen skall bedrivas enligt de rikllinjer och med den ambitionsnivå som framgår av den av riksrevisionsverket utgivna publikationen Grundläggande Principer för Redovisningsrevision samt genomföras med kompetens motsvarande dels kvalitetskrav som ställs pä revision i näringslivet, dvs, kompelens motsvarande erfaren auktoriserad revisor, dels kunskap om statlig förvaltning. Revisionen skall leda fram till en årlig revsionsberälldse som tillställs regering-

Prop. 1979/80:150                                                                  47

en inför fastställandet av resp. affärsverks bokslut. Revisionsberällelsen skall även fogas till resp, affärsverks tryckta årsredovisning.

Riksrevisionsverket skall enligt förslaget svara för funktionen som extem revisor och utföra revisionen dels med egen personal, dels med auktoriserade revisorer som verket ulser all biträda vid revisionen. Riksrevisionsverket skall avge revisionsberättelse genom myndighetsbeslut varvid den aukloriserade revisorn förutsätts della i eller föredra beslutet.

Jag avser att inom korl föreslå regeringen att uppdra ål riksrevisionsverkei atl från och med den 1 juli 1981 svara för alt revision av affärsverkens redovisning och bokslulshandlingar kommer till stånd och bedrivs enligt av riksrevisionsverket föreskrivna riktlinjer. Riksrevisionsverket skall svara för revisionen som i betydande utsträckning skall utföras med biträde av auktoriserad revisor. Val av aukloriserad revisor skall ske i samråd med berört affärsverk. Vid revisionen bör möjliheterna att utnyttja de reviderade verkens interna revisionsarbete beaktas. Riksrevisionsverket skall årligen för varje reviderat affärsverk avge revisionsberättelse till regeringen.

Jag vill också efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet något beröra frågan om förvaltningsrevision av affärsverken, I likhet med vad som gäller för statsförvaltningen i övrigt har riksrevisionsverket ansvarei för förvaltningsrevisionen av affärsverken. Vid sidan härav och under riksrevisionsverkets lillsyn utför även verkens revisionsenheter i mån av resurser förvaltningsrevisionella analyser i anslutning till sin redovisningsrevision. Postverket har i en skrivelse aktualiserat frågan om formema för förvaltningsrevisionen av affärsverken. Enligt min mening är det viktigt att det utförs en extern, kvalificerad granskning av affärsverkens -liksom av andra myndigheters - verksamhel. Härvid är det naluriigt att en fortlöpande utveckling av metoder och samarbetsformer sker. Ansvaret för förvaltningsrevisionen åvilar riksrevisionsverket. Denna ordning finns det enligt min mening inte skäl att ändra,

2.2 Omprövning och omprioritering, m. m.

En förbättring av statens finanser måste ses i elt långsiktigt perspektiv. Fortlöpande insatser för översyn, omprövning och omprioritering av statlig och statligt finansierad verksamhet kommer atl krävas under en följd av år. Frågor om översyn och omprövning av den offentliga seklorn har nyligen behandlats av förvaliningsutredningen i belänkandet (SOU 1979:61) Förnyelse genom omprövning. Betänkandet har remissbehandlais. Det är natudigt atl i detta sammanhang kortfattat redogöra för delar av betänkandet och remissyttrandena samt vissa slutsatser som de föranleder. Denna redovisning bör också bringas till riksdagens kännedom.

Bakgrunden till utredningens överväganden och förslag är de svårigheter att finansiera den offentliga sektom som avtecknar sig i framliden. Nya ålaganden får därför i större utsträckning än tidigare baseras på ompriori-

Prop. 1979/80: 150                                                                 48

tering av befintliga resurser. Del innebär all det poliliska arbetet i vidgad omfattning måsle inriktas på all kritiskt granska lidigare beslul. Omprövning av gjorda åtaganden och befintliga verksamheter bör enligt utredningen bli etl belydande inslag i anslrängningarna att förnya den offentliga seklorn och därmed öka den samlade välfärden.

Ulredningen har undersökt faktorer som hindrar omprövning. Tre lyper av hinder kan urskiljas. Ell är de politiska beslutens konstruktion och beslår i att mänga beslut har inbyggda tillväxlmekanismer (s.k. automatik). Som exempel kan nämnas att värdet av förmåner ofta kopplas till index e. d. Ett annat hinder är bristande beslutsunderlag. Det underlag som tas fram är i allmänhet avsell och lämpat för att belysa hur expansion av berörd verksamhet bör ske. Mera sällan lämnas förslag lill besparingar och resursminskningar. Ett tredje hinder för omprövning består i all reala resurser bundits upp genom lidigare fattade beslut. Investeringar i fasta anläggningar liksom i kunskaper och kompetens hos olika personalgrupper begränsar hell naturligt handlingsfriheten.

Huvuddelen av förvaltningsutredningens belänkande ägnas åt hur handlingsfriheten i det politiska beslutsfattandet skall kunna ökas. Detla kan ske genom att automatiskt verkande tillväxtmekanismer undviks eller mildras och genom att beslut tidsbegränsas. Sistnämnda åtgärd ger tillfälle atl granska effekterna av beslut och till förnyade ställningstaganden med ledning av dessa. Vidare bör enligt utredningen ett systematiskt arbete (s. k. översyner) bedrivas för att fä fram underlag som möjliggör omprövning av gjorda åtaganden och befintliga verksamheter. Utredningen skisserar ett antal modeller för hur översyns- och omprövningsarbetet bör bedrivas. För atl initiera och underlätta förändringar behövs dessulom en mer flexibel förvaltning än som finns idag. Della kräver ändringar i organisalions- och arbetsformer, planeringsmetoder samt de personaladministraliva reglerna i förvaltningen.

Remissinstanserna ger starkt stöd ål ulredningens bedömning att elt systematiskt översyns- och omprövningsarbete behövs. De delar i alll väsentligl också utredningens syn på problemen och hur de bör lösas.

Jag är inte beredd alt nu slutligt redovisa min syn pä frågorna om översyn och omprövning av statlig och statligt finansierad verksamhel. Till flera av utredningens förslag finns anledning att åierkomma senare. Jag konstaterar dock att frägor om att ge direktiv lill översyner och att ta ställning till de beslutsunderlag som översynerna resulterar i ankommer på regering och riksdag. Jag bortser då från sådana interna översyner som myndigheterna svarar för som ett led i det ordinarie arbetet med att förenkla och förbättra verksamhelen. En omprövningsverksamhet som medverkar till att förbättra statens finanser måste ofrånkomligen få effekter för allmänheten eller statligt anställda. Den förutsätter därför att den politiska viljan att fatta sådana beslul finns, I annat fall leder igångsättande av översyner enbart till negativa effekter hos berörda myndigheter och

Prop. 1979/80:150                                                   49

organ, I översyns- och omprövningsarbetet måste givelvis staten beakta det ansvar som staten som arbetsgivare påtagit sig.

För att strävandena till omprövning skall ge effekt är det givetvis av största betydelse att myndigheterna och deras anställda själva aktivt medverkar i detta arbete. Myndigheterna har redan i dag ett ansvar för att pä egel inilialiv genomlysa den egna verksamhelen och alt komma med förslag till besparingar, resursminskningar och omprioteringar.

Översyn och omprövning mäste enligt min mening bli ett återkommande inslag i det långsiktiga arbetet alt förbättra statens finanser, Ftera inifialiv till översyner har redan tagits i syfte att få fram underiag för omprövning och omprioritering. Del är angeläget att nu starta ytterligare översynsprojekt. Jag kommer här alt kort redovisa vilka översyner som nyligen påbörjats eller som enligt min mening bör påbörjas med det snaraste.

Av min redogörelse kommer att framgå att inriktningen av och formema för översynerna varierar. Vissa är primärt inriktade pä översyn av reglerna för transfereringar, bidrag o.d. Andra har mer karaktär av organisationsöversyner. Del finns dock ell starkt samband mellan lagars och reglers innehåll och utformning och resp. förvaltningssektors resursbehov, organisation och sätt att arbeta. Det är därför viktigt att man vid överväganden om lagar och regler beaktar de förvaltningsmässiga konsekvenserna, särskilt kostnaderna. Likaså är det vid organisationsöversyner viktigt att vara uppmärksam på om besparingar och förenklingar kan göras genom ändringar i de lagar och regler som styr verksamheten. Möjligheterna till kostnadssänkningar genom delegering och decentralisering bör ocksä tas till vara.

Jag vill i sammanhanget också framhålla att översyner som syflar till att undersöka förutsättningama för besparingar och resursminskningar självfallet även måste uppmärksamma möjligheterna lill förbällringar av statsförvaltningen. En inte oväsentlig förbättring består i alt skynda på eller underiätta en anpassning av myndigheter och statligt finansierade verksamheter till nya eller ändrade uppgifter och mäl. Sådana förbättringar kan uppnås även vid besparingar och resursminskningar.

Jag övergår så till redogörelsen för påbörjade och nu aktuella översyner. Till att börja med kan därvid nämnas att under det senasle året har ett arbete av översynskaraktär påbörjats inom regeringskansliet. Detta arbete har syftat till atl inom olika utgiftsområden dds analysera utgiftsutvecklingen och de faktorer som styr kostnadslillväxten, dels exemplifiera sädana förändringar i styrande regelsystem m. m. som kan medverka till att begränsa den framtida kostnadstillväxten.

Vidare har ett översynsarbete sedan många är bedrivits i fräga om de statliga myndigheternas normgivningsverksamhet. Frågan har nyss behandlats av slatskontrollkommilién i betänkandet (SOU 1980: 10) Ökad kommunal självstyrelse. Betänkandet remissbehandlas f.n. Chefen för kommundepartementet har nyligen utfärdat direkliv till en särskild arbets-4    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 150. Bilaga 2

Prop. 1979/80:150                                                    50

grupp knuten direkt till regeringskansliet. Syftet med utredningsarbetet är att stärka den kommunala självstyrelsen och att begränsa sådan statlig normgivning och annan tillsynsverksamhet som medför ökade kostnader för kommuner och landstingskommuner. Förutom ändringar i föreskrifter m.m. bör arbelsgruppen pröva behovet av och formerna för de statliga myndigheternas allmänna tillsyn över kommuner och landstingskommuner. Arbetsgruppen bör därvid utarbeta förslag till ändringar i berörda lagar, myndighetsinstmklioner och andra författningar. Väsenlligl är all kommuner och landstingskommuner bereds möjlighet alt framföra synpunkter och önskemål om förändringar av kostnadsdrivande och delaljreglerande föreskrifter m, m. En aktiv medverkan från de slatliga myndigheternas sida är också en avgörande förutsättning för att den föreslagna översynen skall leda fram till resullal.

Jag anser som framgått tiden nu mogen alt initiera ytterligare översyns-projekt. Efler samråd med cheferna för social- och arbetsmarknadsdepartementen och statsrådet Johansson anser jag att ett sådant bör avse effekterna av lagstiftningen om ledighet och ulförande av olika uppgifter på arbetstid utom ramen för den ordinarie verksamhelen. Under senare år har en snabb utveckling ägt rum vad gäller både möjligheterna till ledighet från arbetet och utnyttjandet av dessa möjligheter. Det gäller bl, a. den successivt utvidgade föräldraförsäkringen, rätten till deltidsarbete för småbarnsföräldrar, rätl till ledighet för studier, facklig verksamhet, offentliga förtroendeuppdrag m. m. Syftet med dessa reformer är att skapa ökad valfrihet och välfärd för medborgarna. Ånnu har dock inte någon samlad analys gjorts av vilka konsekvenser som denna utveckling för med sig. Dessa frågor bör nu siuderas. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att begränsa studien till ett mindre antal myndigheter och förelag. Bl.a. bör den samlade frånvaron och kosinaderna i olika avseenden kartläggas. Ell uppdrag med denna innebörd bör lämnas till riksrevisionsverket. I enlighet med vad som aviserats i budgetpropositionen (prop. 1979/80: 100 bil, 8) avser därutöver chefen för socialdepartementet att inom kort återkomma till regeringen med förslag om en översyn av ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen och av reglerna för förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. Översynen avses inriktas på att bl, a, åstadkomma förenklingar av regelsystemet,

Åven vissa projekt som till stor del har karaktär av organisationsöversyner bör initieras. Lantbruksstyrelsen har i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 redovisat överväganden om raUonalise-ringar och begränsningar av bl. a. den regionala organisationen inom lantbruksverket. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet förordar jag att en prövning sker av förutsättningarna för viss samordning m. m. av såväl administration som annan verksamhet inom lantbruksnämndsorganisationen, bl.a. rådgivningen. Jag vill samtidigt erinra om att skogsvärdsstyrelsernas organisalion nyligen setts över av en särskild utredning.

Prop. 1979/80:150                                                   51

Förslagen remissbehandlas f.n. Frågan om samordning av vissa administrativa resurser för lantbruksnämnderna, skogsvårdsslyrelserna och fiskenämnderna bör kunna övervägas i detta sammanhang. Detsamma gäller den centrala informationsverksamheten på jord- och skogsbruksområdet.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om att regeringen i december 1979 har uppdragit åt riksförsäkringsverkel alt redovisa erfarenheterna av de regler som gäller för delpension bl. a. med avseende på förmånsnivå och kontrollfunkUoner,

Jag konstaterar vidare att flera nu pågående utredningar och organisationsöversyner har väsentliga inslag av analys och värdering av myndigheternas verksamhet. De bör således ge statsmakterna värdefullt underlag för omprövning av verksamhetens omfattning och inriktning. Det gäller bl.a. de översyner som pågår av riksförsäkringsverkets organisation (S 1978:08), socialstyrelsen (S 1979:12) och statistiska centralbyrån (E 1979:02), Åven utredningen om arbetsmarknadsutbildning och utbildning i företag (A 1980:02) bör nämnas i detta sammanhang.

Jag övergår nu till att behandla frågan om de offenlliga taxornas roll för utvecklingen av statsverksamheten. Förvaltningsutredningen har haft i uppgift att överväga även denna fråga. Övervägandena har redovisats i betänkandet Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter (SOU 1979:23). Med hänsyn till att frågor om taxor och avgifter i kommunal och landstingskommunal verksamhet nyligen har behandlats av kommunalekonomiska utredningen omfattas dessa frågor inte av utredningens överväganden, I enlighet med sina direktiv har utredningen inte heller behandlat affärsverkens taxor.

Om transfereringar och utgifter för försvaret undantas, svarade enligt utredningen avgifter för 8 procent (2,1 miljarder kr,) av kostnaderna för statlig verksamhet, exkl, affärsverken, budgetåret 1977/78. Vid affärsverken uppgick intäkterna samma år till 22.7 miljarder kr. Avgifter kan enligt ulredningen således spela en väsentlig roll när det gäller alt finansiera statlig verksamhet, även om andra källor för finansiering naturiiglvis har större betydelse. Avgifter kan också ha betydande styreffekter. Det innebär att de med lämplig utformning bidrar lill en bättre hushållning och till ett ökat kostnadsmedvetande.

Vid sina överväganden har utredningen för sin del funnil all del inte är möjligt att i någon avgörande grad minska behovet av andra statsinkomster, l.ex. skaUer, genom att utvidga eller förändra avgiftsbeläggningen enligt nuvarande principer. I begränsad utsträckning är del dock möjligt att höja befintliga avgifier så att de i högre grad än nu svarar mot krav pä kostnadsläckning och alt utvidga avgiftsbeläggningen fill nya områden. Dessa förändringar kan enligt utredningen få positiva effekter på hushållningen med resurser och i någon mån avlasla statsbudgeten.

Utredningen anser också att det är väsentligl alt möjligheterna att av-giftsfinansiera en verksamhet prövas i samband med att nya verksamheter'

Prop, 1979/80:150                                                                  52

övervägs eller befintliga verksamheter omprövas. Riksrevisionsverkets löpande laxegranskning har också en viktig uppgift när det gäller att bevaka att föreskriven koslnadsläckningsgrad iakttas.

Förvaltningsutredningens betänkande om avgifier har remissbehandlais. Flertalet remissinstanser delar i allt väsentligt utredningens bedömningar eller lämnar dem utan erinran.

För egen del vill jag anföra följande. I en politik som syftar lill att begränsa budgetunderskottet måste även de avgifter som tas ut i olika former av statlig verksamhet komma upp lill prövning. En stor del av den statliga tjänsteproduktionen är emellertid av den karaktären att avgifter inte kan komma ifråga av tekniska skäl - t. ex. försvar och rättsväsende -eller att avgifterna skulle möta allvarliga fördelningspolitiska invändningar. Det är därför enligt min mening inte möjligt alt på något avgörande sätt påverka behovet av andra statsinkomster eller av besparingar på utgiftssidan genom att utvidga eller förändra avgiftsbeläggningen enligt nuvarande principer. Självfallet är det angeläget att avgifterna svarar mot kravet på kostnadsläckning. Det bör också vara möjligt all i någon mån utvidga avgiftsbeläggningen till nya områden. Sådana förändringar kan få positiva effekter på hushållningen med resurser och i någon mån bidra lill att avlasla statsbudgeten. Det ankommer på riksrevisionsverket att i sin löpande taxegranskning bevaka dessa frågor. Frågor om införande eller ändring av taxor bör vidare alltid behandlas i arbete avseende översyn och omprövning av statlig och statligt finansierad verksamhet.

Jag vill i anslutning härtill understryka, att kravet pä kostnadstäckning måste vara tillämpligt i all statlig affärsdrivande verksamhel i den mån inle hänsyn till övergripande samhällsmål i enskilda fall kan ge anledning till särskilda beslut om undantag härifrån,

2.3 Fondfinansiering av vissa arbetsmarknadspolitiska utgifter

Sedan några år tillbaka finansieras vissa utgifler inom arbetsmarknadspolitiken helt eller delvis över fonder som tillförs medel genom särskilda arbetsgivaravgifter. Sålunda finansieras arbetsmarknadsutbildningen från en särskild är 1975 inrättad fond som tillförs medel genom en arbetsgivaravgift om 0,4%. Fonden tillförs också medel från statsbudgeten motsvarande vad som uiöver avgiftsmedlen behövs för alt täcka totalutgifterna för arbetsmarknadsutbildningen under ett budgetår. Utgifterna för statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna och för det kontanta arbetsmarknadsstödet finansieras till viss del över arbetslöshetsfonden som helt finansieras genom en arbetsgivaravgift om likaledes 0,4%. Till skillnad från vad som gäller i fråga om arbetsmarknadsutbildningen är det i fråga om statsbidraget till ersättningar vid arbetslöshet reglerat vilken andel av utgifterna som skall bestridas från fonden och därmed av arbetsgivaravgifter (två tredjedelar av grundbidraget och del kontanta arbetsmarknadsstödet samt

Prop. 1979/80:150                                                                  53

viss del av progressivbidraget). Denna begränsning av vilka kosinader som får täckas med medel frän fonden har bidragil till all denna nu har en ackumulerad behållning av ca 1 500 milj, kr.

Utgifterna för den statliga lönegarantin vid konkurser slutligen finansieras via en fond som tillförs medel frän en arbetsgivaravgift om 0,2%. Ökande anspråk på denna fond har tvingat fram en successiv höjning av denna avgift och dessutom gjort det nödvändigt atl till fonden knyta en rörlig kredit i riksgäldskontoret om f. n. 200 milj. kr.

En interdepartemental arbetsgrupp har på uppdrag av chefen för arbetsmarknadsdepartementet utrett vissa frågor kring den framlida finansieringen av vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 1 en promemoria (Ds A 1980: 1) har gruppen föreslagit alt en arbetsmarknadsfond inrättas. Motivet för förslaget är att utgifterna för olika ändamål inom arbetsmarknadspolitiken åtminstone delvis varierar mot varandra och alt medelstilldelningen vid ett system med en enda fond skulle kunna hållas på en jämnare nivå och balanseras mellan "goda" och "dåliga" är. Utnyttjandet av fonden bör knytas till väl definierade utgifter som är klart relaterade till del arbetsmarknadspolitiska alternativet, nämligen ett arbele på den reguljära arbetsmarknaden. Fonden bör således utnyttjas för finansiering av bidrag till individer eller för lönerelaterade bidrag till företag. Utöver de ändamål vilka redan nu hell eller delvis läcks genom fondmedel, alltså arbetsmarknadsutbildning, ersättning vid arbetslöshet och löner under konkurs skulle med detta betraktelsesätt också andra ändamål inom arbetsmarknadspolitiken i och för sig kunna komma i fråga för fondfinansering, nämligen yrkesinriktad rehabilitering, anställning med lönebidrag m. m. och skyddat arbete. Gruppen har med ett räkneexempel visat att en fondfinansiering av denna omfattning och inriktning - och under antagande att fonden tillförs medel genom en arbelsgivaravgift - skulle motsvara en arbetsgivaravgift om 3,5 i stället för som nu 1 %. Arbelsgruppens utgångspunkt har därvid varil alt finansiering av fonden genom en arbetsgivaravgift kan ses som en solidarisk fördelning av kostnaderna för dem som av olika skäl slälls ulanför arbetslivet. Arbetsgruppen har emellertid betonat att avvägningen mellan finansiering via arbetsgivaravgifter och finansiering över budgeien är en övergripande ekonomisk-politisk fråga som fär avgöras av statsmakterna med hänsyn till rådande ekonomiska läge och andra ekonomiska effekter. Gruppen har inte ansett sig kunna föreslå någon melod för överföring av resurser från socialförsäkringssystemet lill den förebyggande verksamhelen inom arbetsmarknadsområdet.

Promemorian har remissbehandlais. Yttranden har avgivits av riksförsäkringsverket (RFV), konjunkturinstitutet, kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), expertgruppen för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA), pensionskommittén, utredningen angående översyn av den statliga fondförvaltningen m,m., Centralorganisationen SACO/SR, Landsorgani-5    Riksdagen 1979180. I samt. Nr 150. Bilaga 2

Prop. 1979/80: 150                                                   54

salionen i Sverige (LO), Sliftelsen Samhällsföretag, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO),

Flertalet remissinstanser uttalar sig positivt om tanken på en arbetsmarknadsfond på de grunder som arbetsgruppen har anförl. LO som bifogal yttranden av Svenska Byggnadsarbelarförbundet och Svenska Kommunalarbetarförbundet, framhåller att man i flera sammanhang har uttalat sig för en bättre samordning av finansieringen av olika arbetsmarknadspoliliska och socialpolitiska åtgärder. Om samordningen kan knylas till en fond torde det vara möjligt att uppnå en över tiden kostnadsutjämnande effekt, TCO anför att finansiering av arbetsmarknadsfonder kan vara en lämplig fördelning mellan arbetsgivavgifter och budgetfinansiering. Åven SACOISR ullalar sig posilivi om tanken på en arbetsmarknadsfond. Vissa remissinstanser uttalar sig mera negativt om promemorians grundläggande förslag. SAF säger sig sålunda kunna godta arbetsgivaravgifter endast i den mån de avser försäkringskostnader för arbetskraften. Fondering för utjämning över tiden bör vara försäkringsmässigt motiverad och konstruerad, AMS anför att arbetsgruppen inte övertygande visat att den föreslagna fonden skulle medföra fördelar i form av förbättrad anslagsstruktur och ökad överskådlighet och ej heller underlätta för statsmakterna att åstadkomma en mer flexibel användning av resurserna. En mer konsekvent tillämpning än f, n. av principerna för programbudgetering skulle i detta hänseende vara av stor betydelse.

Flertalet remissinstanser är emellertid direkt avvisande eller tveksamma till en sådan omfattning och inriktning av en fondfinansering via arbetsgivaravgifter som ligger i del förut nämnda räkneexempel som arbetsgruppen har redovisat, LO anför att en sådan reform berör så stora ekonomiska belopp och får sådana fördelningspolitiska konsekvenser att en parlamentarisk kommitté med representanter för arbelsmarknadens parter bör få göra en grundlig analys av de samhällsekonomiska och fördelningspolitiska konsekvenserna. Liknande uppfattningar framförs i flera andra yttranden.

För egen del vill jag i denna fråga anföra följande efter samråd med chefen för arbelsmarknadsdepartementet.

De viktigaste fördelarna med en gemensam arbetsmarknadsfond kan, som arbetsgruppen har redovisat, uppnås genom en sammanslagning av de nu behandlade tre fonderna inom arbetsmarknadspolitiken. Jag har heller inte kunnat se att någon remissinstans har anfört någon omständighet som på ett avgörande sätt lalar mot en sådan sammanslagning, vilken var arbetsgruppens egentliga förslag. De utgifter som nu finansieras över fonden varierar i viss utsträckning mot varandra och det är därför rimligt att denna finansiering kan ske från en gemensam fond. En sammanslagning skulle dessutom leda fill administrativa förenklingar och besparingar. Flera remissinstanser har emellertid fäst uppmärksamheten på att en del i huvudsak tekniska frågor behöver övervägas ytteriigare, exempelvis fondens

Prop. 1979/80:150                                                                 55

administrativa placering m. m. Del är ocksä nödvändigt atl närmare pröva vilka ändamål inom arbetsmarknadsutbildningen som skall finansieras över en gemensam fond. En sådan ändamålsinriktning av utbetalningarna från den befintliga arbetsmarknadsutbildningfonden har för övrigt riksdagen redan uttalat sig för (jfr. InU 1975: 3). Chefen för arbetsmarknadsdepartementet avser att åierkomma lill regeringen i denna fråga senare under budgetåret 1980/81.

Jag vill tillägga att jag, i likhet med LO, är helt medveten om alt del inle utan utredningar och överväganden av mera genomgripande natur är praktiskt möjligt eller lämpligt att genomföra en så radikalt ändrad form för finansiering av de arbetsmarknadspolitiska insatserna som arbetsgruppen har lagt lill grund för sitt förut nämnda räkneexempel. Arbetsgruppen har ju också understrukit att detta är en övergripande ekonomisk-politisk fråga där bl, a, önskemålet om budgetavlastning får vägas mot andra ekonomiska effekter.

Sammanfattningsvis anser jag att en sammanslagning av de tre nu behandlade fonderna bör ske. Jag föreslår emellerlid alt riksdagen får tillfälle att yttra sig i denna fråga.

2.4 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlusler

På fonden för oreglerade kapiialmedelsföriuster, som förvaltas av riksgäldskontoret, redovisas förluster som har uppkommit pä statens kapitalfonder och som har överförts till fonden i den ordning regeringen har bestämt.

I förslaget till statsbudget för budgetåret 1980/81 har drift- och kapital-budgetarna förls ihop till en sammanhållen statsbudget för såväl drift- som investeringsutgifter. Därvid hardel nuvarande systemet med kapitalfonder slopats. Fonden för oreglerade kapitalmedelsförlusler upphör därigenom,

1 prop, 1979/80: 125 om tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 (bil, 13) har regeringen föreslagit riksdagen att lill avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlusler anvisa ett anslag av 3 500 milj, kr. för aft täcka vissa angivna kapiialmedelsföriuster samt för atl göra vissa avskrivningar för försvarsändamål med anledning av budgetmoderniseringen.

Jag vill nu redovisa de kapiialmedelsföriuster som har anmälts lill riksgäldskontoret av de fondförvaltande myndigheterna och som per den 30 juni 1979 har överförts till fonden för oreglerade kapitalmedelsförlusler. Min redovisnirig bör ges riksdagen till känna. Jag avser att sedermera föreslå regeringen att återkomma till riksdagen med en redovisning av under budgetåret 1979/80 uppkomna kapiialmedelsföriuster.

Prop. 1979/80:150 56

Myndighet och fond

Reglering av oreglerade kapitalmedelsförlusler

Kr.

Arbetsmarknadsstyrelsen
Fonden för låneunderstöd:
Arbetsmarknadsstyrelsens delfond	62 553 065
Bostadsstyrelsen
Statens utlåningsfonder:
Lånefonden för bosladsbyggande	144 105
Byggnadsstyrelsen
Statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond	1 586 154
Fortifikationsförvaltningen
Försvarets fastighetsfond:
Kasernbyggnaders delfond	550604
Befästningars delfond	274387
Kammarkollegiet
Fonden för låneunderstöd:
Kammarkollegiels delfond	6471877
Fonden för statens aktier	150675000
Riksbanken
Slatens utlåningsfonder:
Statens bosättningslånefond	490492
Fonden för låneunderstöd:
Riksbankens delfond	9050
Riksgäldskontoret
Fonden för förlag till statsverket	15 875
Sjöfartsverket
Sjöfartsverkets fond	1 139309
Fonden för Södertälje kanalverk	920308
Statens järnvägar
Statens järnvägars fond	259285 000
Statens vägverk
Statens vägverks förrådsfond	7800938
Summa kr.       491916164

2.5 Utnyttjande av finansfullmakten, m. m.

Jag vill inledningsvis erinra om att regeringen på mitt förslag beredde föregående riksmöte tillfälle alt ta del av nya former för en samlad redovisning av utnyttjandet av finansfullmakten (prop, 1978/79: 100 bil, 2), Vad jag då anförde föranledde inte någon erinran från riksdagens sida (FiU 1978/ 79:40, rskr 1978/79:452), Avsikten med det nya systemet, som gäller

Prop. 1979/80:150                                                                 57

fr. o. m. budgetåret 1979/80, är att riksdagen genom en samlad redovisning av finansfullmakten och övriga konjunktur- och arbetsmarknadspoliliskl motiverade bemyndiganden skall få en bäitre överblick än hitlills över hur olika bemyndiganden har utnyttjats. En sådan redovisning bör vara så fullständig som möjlig och därför lämnas först i slutet av riksmötet, lämpligen i kompletteringspropositionen. Hemställan om utnyttjande av finansfullmakt för det nästföljande budgetåret görs vid samma tillfälle. Det tidigare gällande systemet med successiva påfyllningar av finansfullmakten tillämpas inte längre. Om arbetsmarknadsläget skulle kräva insatser, uiöver vad som kan lillgodoses genom ianspråklagande av den givna finansfullmakten, ankommer det pä regeringen att pä tilläggsbudget begära en utvidgad finansfullmakt.

Jag skall i det följande redovisa hur regeringen har utnyttjat finansfullmakten under den gångna ettårsperioden fram till denna dag. Min redogörelse, som således avser de sista månaderna av budgetåret 1978/79 och större delen av budgetåret 1979/80, bör bringas till riksdagens kännedom.

Regeringen har av riksdagen bemyndigats atl för budgetårel 1978/ 79, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter inlill ett sammanlagt belopp om 2000 milj, kr, (prop. 1977/78: 100 bil. 2. FiU 1977/ 78: 16, rskr 1977/78: 227).

I prop. 1978/79: 100 (bil, 2) redovisades de åtgärder som under budgetåret 1978/79 t.o.m. den 28 december 1978 hade vidtagits med stöd av finansfullmakten. Redovisning av de åtgärder som vidtagils för tiden därefter t. o, m. den 20 april 1979 lämnades i prop. 1978/79: 150 (bil. 2). Under återstoden av budgetåret har regeringen utnyttjat finansfullmakten vid ytterligare fem tillfällen, nämligen den 3 maj. den 17 maj, den 23 maj, den 31 maj och den 7 juni.

Genom beslutet den 3 maj medgav regeringen alt slalens järnvägar förskottsvis, i avvaktan på särskild medelsanvisning, fick disponera 20 milj. kr, för vissa investeringar i Norrbotten i enlighet med anmälan i prop. 1978/79: 127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbolten.

Genom beslutet den 17 maj ställdes 16.7 milj. kr. till sjöfartsverkets förfogande för upphandling av elt nytt arbetsfartyg hos svenskl varvsföretag.

Genom beslutet den 23 maj utnyttjades finansfullmakten för beställning av en tågfärja till slatensjärnvägar från ett svenskt varvsföretag (72 milj. kr.) samt för beställning av en färja för vägverkels räkning vid annat svenskt varvsförelag (8,8 milj. kr.).

Genom beslutet den 31 maj utnyttjades finansfullmakten för beställning hos svenskt varvsföretag för sjöfartsverkets räkning av en bål för sjömät-ningsändamål (12,8 milj. kr.).

Genom beslutet den 7 juni beviljades luftfartsverket 10 milj. kr. för all planera och projeklera elt nyll stationsområde på Luleå flygplats,

1 min redovisning i prop. 1978/79: 150 av hur finansfullmakten dittills

Prop. 1979/80:150                                                    58

hade utnyttjats under budgetåret 1978/79 konstaterade jag atl av finansfullmakten återstod 960,7 milj. kr. att disponera. Genom nu nämnda beslut disponerades således ytterligare 140,3 milj, kr. av fullmakten.

Övriga bemyndiganden har inte utnyttjats under perioden 20 april-30 juni 1979.

När det gäller utnyttjandet av finansfullmakten för budgetåret 1979/ 80 villjag inledningsvis erinra om att riksdagen har bemyndigat regeringen att för detta budgetår, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter inlill ett sammanlagt belopp av 2 500 milj. kr. (prop. 1978/79: 100 bil. 2, FiU 1978/79:40. rskr 1978/79:452).

Fullmakten får användas för finansiering av tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av slatliga investeringar som normalt finansieras med anslag på drift- eller kapitalbudgeten samt för beredskapsarbelen och för bidrag till kommunala projekt för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten för kommunala projekt får fastställas av regeringen med hänsyn till ändamålet, dock högst till 75%. Vidare får finansfullmakten användas för bidrag till näringslivet och bostadssektorn. Härvid får gällande bidragssatser lillfälligt förhöjas med högst 75 %.

Regeringen har disponerat fullmakten genom beslut den 5 juli, den 13 september och den 13 december 1979. Genom beslutet den 5 juli utnyttjades fullmakten för en beställning för vägverkels räkning av en vägfärja hos ett svenskl varvsföretag (15,4 milj. kr.). Genom beslutet den 13 september utnyttjades finansfullmaklen för sysselsältningsfrämjande åtgärder i vissa norrlandslän samt i Värmland. Beslutet avsäg bl. a. tidigareläggning av statliga vägar. Genom beslutet disponerades 51,1 milj. kr. av fullmak-len. Genom beslutet den 13 december ställdes 500 milj. kr. lill arbetsmarknadsverkets förfogande för sysselsättningsfrämjande åtgärder i form av bl. a. beredskapsarbeten. Genom dessa tre beslut har sammanlagt 566,5 milj. kr. av finansfullmakten disponerats. Vederbörande anslag har tillförls sammanlagt detta belopp. Någon anvisning av medlen på tilläggsbudget skall inle ske enligt den ordning för ianspråktagandet av finansfullmakten som tillämpas fr. o. m. innevarande budgetår.

Finansutskottet har i sitl betänkande 1978/79:40 i anslulning till sin behandling av finansfullmakten anfört synpunkter ocksä beträffande vissa konjunktur- eller arbetsmarknadspoliliskl motiverade bemyndiganden under olika anslag samt beträffande de s.k. konjunkturmarginalerna på affärsverkens m.fl. statliga verksamheters investeringsramar.

Utskottet har som sin mening i sitl av riksdagen godkända betänkande (rskr 1978/79: 452) framfört att de förstnämnda bemyndigandena kan behållas vid sidan av finansfullmakten. De bör emellertid fortsättningsvis föras ut i hemställan och således bli föremål för ett uttryckligt medgivande från riksdagens sida. 1 enlighet med riksdagens begäran har sä sketl i årets budgetproposition.

När det gäller affärsverkens och vissa andra verksamheters investering-

Prop. 1979/80:150                                                   59

ar har den ordningen tillämpats att riksdagen har bemyndigat regeringen alt inom en marginal av 10%' utöver investeringsramen besluta om en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsramen. Denna ordning tillämpas även för budgetåret 1979/80.

Affärsverkens investeringsmarginaler har av sysselsättningsskäl utnyttjats vid två tillfällen under budgelåret 1979/80. Genom beslut den 13 september 1979 fick statens vattenfallsverk ta i anspråk 2,2 milj. kr. ur den under investeringsanslaget Kraftslalioner m. m. disponibla medelsreserven för lillbyggnad av driftkontorei i Vuollerim och för vissa marklinjenäl i Västerbottens och Norrbottens län. Genom beslut den 20 september 1979 fick televerket utnyttja 14 milj. kr. för byggnadsarbeten i vissa nortlands-län.

Jag konstaterade i prop. 1979/80: 100 (bil. 2) att den del av affärsverkens investeringsmarginaler som kunde anses konjunkiurpolitiski motiverad fortsättningsvis borde ingå i del allmänna bemyndigandet att utnyttja finansfullmaklen och således inte separat påföras resp. anslag. Jag konstaterade samtidigt att investeringsramarna kan höjas av regeringen av andra skäl än konjunkiurpoliliska, exempelvis för att medge en fördelaktig upphandling. Behovet av atl kunna vidta en höjning av dessa skäl kvarstod oförändrat. Mot den bakgmnden föreslog jag att en schablonmässig marginal om 5 % utöver investeringsramen borde beräknas på dessa anslag för att medge en ökning av medelsanvändningen av sådana skäl, I årets budgelproposition har affärsverkens anslag i enlighet med delta beräknals med en marginal om 5 % utöver föreslagen investeringsram.

Som har framgått av min redogörelse har riksdagen vid sidan av finansfullmakten inom olika områden lämnal regeringen ett antal konjunklur-eller arbetsmarknadspoliliskl motiverade bemyndiganden. De olika bemyndigandena som har lämnats för budgetåret 1979/80 redovisas i följande icke-tabellariska sammanställning.

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde; Regeringen har bemyndigats att medge överskridande av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde: Den av riksdagen beslutade skolbyggnadsramen under förslagsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m, m, kan utvidgas om sysselsättningslägel så kräver.

Inom bostadsdepartementets verksamhelsområde: Under förslagsanslaget Viss bostadsförbättringsverksamhet m, m, har regeringen bemyndigats all ändra ramen för räntefria förbältringslån om det behövs av sysselsällningsskäl. Under reservaiionsanslagen Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler, Uppmstningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler samt Lånefonden för allmänna samlingslokaler får ramarna för bidrag resp. lån överskridas om det behövs av sysselsällningsskäl. Även

Prop. 1979/80:150                                                                  60

under anslaget Tilläggslån till kulturhisloriskl värdefull bebyggelse kan beslutsramen vidgas om det behövs av sysselsättningsskäl.

Jag övergår nu till att redovisa i vilken utsträckning nyss angivna bemyndiganden faktiskt ulnytljals under budgelåret.

Inom utbUdningsdepartemenlets verksamhetsområde har bemyndigandet utnyttjats i ett beslut den 4 oktober 1979 angående bidrag till lidigareläggning av vissa skolbyggen i Norrbollens, Västerbottens, Västernorrlands och Värmlands län. Projekten motsvarade en investeringsram om 28,8 milj. kr., vilket beräknas motsvara en utgift över statsbudgeten om ca 10 milj, kr.

Inom bostadsdepartementets verksamhetsområde har genom beslut den 20 september 1979 beslulsramen för statligt stöd till allmänna samlingslokaler vidgals med sammanlagi 10 milj, kr. för beslul om anordningsbidrag och lån, varav 6 milj. kr, för anordningsbidrag. Beslutet avsäg ny- och ombyggnadsarbeten i sysselsättningsfrämjande syfte i Norrbotiens och Värmlands län.

Jag vill vidare för fullständighetens skull erinra om att regeringen vid fyra skilda tillfällen under perioden 20 april 1979-23 april 1980 med stöd av riksdagens bemyndigande fallat beslut om höjning av ramarna för energibesparande åtgärder i befinllig bebyggelse med sammanlagt ca 470 milj. kr.

Regeringen disponerar för innevarande budgetår, som jag tidigare nämnt, en finansfullmakt om 2500 milj. kr. Jag förordar atl fullmakten för budgelåret 1980/81 tas upp med samma belopp. Denna bör få disponeras på molsvarande villkor som gäller för innevarande budgetår,

2.6 Statsbudgeten budgetåren 1979/80 och 1980/81

2.6.1 Statsbudgetens inkomster budgetåren 1979180 och 1980/81, m. m.

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 3 april 1980 lämnat beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgetåren 1979/80 och 1980/81. För en närmare redogörelse hänvisar jag till verkels skrivelse (bilaga 2.3).

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling har de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället avgörande betydelse. Riksrevisionsverket har i sin skrivelse framhållit atl de antaganden som legat till grund för beräkningen av statsinkomsterna nu är särskilt osäkra beroende pä atl något definitivt utfall för inkomståret 1978 ännu inte föreligger. Verket har i sin beräkning utgått från all lönesumman ökade med 8,5% mellan åren 1977 och 1978 och med 9,2% mellan åren 1978 och 1979. Detla innebär en mindre nedjuslering av lönesummans tillväxt för båda åren jämfört med de ökningsial som låg till grund för beräkningen i årels budgetproposition. För år 1980 utgår verket från en tillväxt i lönesumman på 11,3%, vilket ligger i linje med det högre alternativ som presenterades i verkets beräkning i december 1979 saml det högre alternativ som chefen för ekonomidepartementet tidigare denna dag presenierade vid sin anmä-

Prop. 1979/80:150                                                                 61

lan av den reviderade finansplanen. I riksrevisionsverkets decemberberäkning redovisades ett alternativ med en lägre utvecklingstakt för lönesumman. För år 1981 har verket schablonmässigt satt ökningen till 8%.

Chefen för ekonomidepartementet har vid sin anmälan av den reviderade finansplanen även presenterat en beräkning som utgår från en lägre ökning av lönesumman åren 1980 och 1981. Som en förutsättning fördetia alternativ angavs att de av regeringen presenterade ekonomisk-politiska åtgärderna för atl underlätta avtalsförhandlingarna genomförs och att avtal sluts inom samhällsekonomiskt acceptabla ramar. Jag ulgår i min beräkning av statsbudgetens inkomster från detta senare alternaiiv.

Jag utgår i det följande i huvudsak från den nya uppställning av statsbudgetens inkomster somjag begagnade mig av i ärels budgetproposition. Jag vill även betona att jag av praktiska skäl följer denna uppställning också då jag kommenterar det beräknade utfallet för innevarande budgelår.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna under inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m.m. till 58000 milj. kr. för budgeiårei 1979/80. Med hänsyn lill nyss berörda överväganden om utvecklingen av lönesumman bör detta belopp justeras ned med 800 milj. kr. fill 57 200 milj. kr.

För budgetåret 1980/81 innebär verkets beräkning att inkomsttiteln/vi/i-ka personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse tas upp med 33604 milj. kr. Eftersom jag utgår från en annan utveckling av lönesumman än verket bör dessa inkomster räknas ned med 3 633 milj. kr. Inkomsttiteln bör därför föras upp med 29971 milj. kr. 1 jämförelse med min beräkning i budgetpropositionen innebär detta att inkomsterna under inkomsttiteln reviderats ned med 353 milj. kr. Jag vill i sammanhanget nämna att jag i motsats till riksrevisionsverket inte räknar med någon höjning av den kommunala utdebiteringen för år 1981. Det bör dock framhållas att en förändring av den kommunala utdebiteringen har liten betydelse för statsbudgetens inkomster.

Beräkningarna av inkomsterna på huvudgruppen skatt på inkomsi, realisationsvinst och rörelse baseras på förutsättningen av etl oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminärskall för budgetåret 1980/81. Enligt 12 § lagen (1947: 576) om slallig inkomstskatt skall varje år beslämmas med vilka procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i preliminärskatten för kommande budgetår. Procenttalet för den första hälften av budgetåret 1980/81 skall vara detsamma som under innevarande budgetårs senare hälft. 1 lagen (1979:502) om slorieken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1979/80 har detta procenttal satts till 100 för budgetåret 1979/80. För tiden den 1 juli-den 31 december 1980 blir uttagsprocenten densamma. Jag föreslår att uttagsprocenten även för tiden den I januari-den 30 juni 1981 fastställs till 100. Förslag till lag härom har utarbetats inom budgetdeparlementet (bil. 2.7).

Under huvudgruppen lagstadgade socialavgifter beräknar riksrevisions-6   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bilaga 2

Prop. 1979/80: 150                                                                 62

verkel inkomslerna till 31623 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Med de uigångspunkter som jag har för utvecklingen av lönesumman räknar jag ned verkets beräkning med totalt I 530 milj. kr. och för sålunda upp huvudgruppen med 30093 milj. kr. Nedräkningen av inkomsterna under huvudgruppen fördelar sig på flera inkomsttitlar. Jag går inle nu närmare in på var och en av dessa justeringar utan hänvisar lill den sammanställning av mina samtliga justeringar av verkets inkomstberäkning somjag senare kommer att redovisa.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsttiteln mervärdeskatt till 38 100' milj. kr. för budgetåret 1980/81. Efter samråd med chefen för ekonomidepartementet såvitt avser de faktorer som styr utvecklingen av inkomslerna av mervärdeskatten föreslår jag att inkomsttiteln räknas ned med 800 milj.' kr. till 37 300 milj. kr. För innevarande budgetär ansluter jag mig till verkets beräkning som uppgår lill 34000 milj. kr.

Jag övergår nu till frågan om bl.a. benämningen av två av inkomsttit-j lama under rubriken skatter, nämligen rusdrycksförsaljningsmedel av partihandelsbolag samt rusdrycksförsaljningsmedel av detaljhandelsbolag. Riksrevisionsverket föreslår att dessa titlar fortsätiningsvis fär benämningen AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott resp. Systembolaget AB:s inlevererade överskott. Begreppet rusdrycker har utmönstrats ur alkohollagstiftningen. Det är lämpligt att även anpassa inkomsttitlarnas benämningar till detta faktum. Med de nuvarande benämningarna framgår dessutom inte direkt var inkomsterna härrör ifrån. Riksrevisionsverkeis förslag till nya benämningar är klargörande i detta avseende. Jag använder därför i min redovisning av statens inkomster riksrevisionsverkets benämningar. Verket lar däremot inte upp frågan om att flytta över berörda inkomsttitlar från gruppen skatter till gruppen inkomster av slatens verksamhet dit bl. a. överskott frän affärsdrivande verksamhet förs. Del finns i sig argument för alt föra de nu behandlade inkomsttitlarna till såväl den ena som den andra gruppen. Vid en samlad bedömning finner jag inte tillräckliga skäl för att göra en annorlunda bedömning än den som verket gjort.

I budgetpropositionen förutskickade jag, efter samråd med chefen för handelsdepartementet, att jag räknade med atl i kompletteringspropositionen kunna föreslå en bruttoredovisning av inkomsterna av den särskilda : beredskapsavgiflen för oljeprodukter. Efter ytterligare överväganden finner jag dock atl såväl lekniska som prakliska skäl lalar för alt en bruttoredovisning av dessa inkomster inte bör genomföras f. n. Jag föreslår därför att inkomsterna under inkomsttiteln särskild beredskapsavgift för oljeprodukter förs upp med ett formellt belopp om 1 000 kr. vilket överensstämmer med riksrevisionsverkets beräkningar.

Inkomsterna under inkomsttiteln förenade fabriksverkens inlevererade överskott har av riksrevisionsverket beräknats till 46,7 milj. kr. för budgetåret  1980/81. Regeringen har den  17 april  1980 medgivit aft förenade

Prop. 1979/80:150                                                                  63

fabriksverken den 1 januari 1981 fär ändra sill räkenskapsår från budgelår till kalenderår. Härigenom förlängs innevarande räkenskapsår lill att omfalla liden I juli 1979-31 december 1980. Genom omläggningen kommer tidpunkten för slutligt faslslällande av verksamhelsresultaiel för första halvåret 1981 att skjulas till efter budgelårsskiftet den 1 juli 1981. Härigenom kommer inleveransen alt förskjutas på molsvarande säll. Som en följd härav förordar jag, efter samråd med chefen för industridepartementet, alt inkomsttiteln för nästa budgetår förs upp med 35 milj. kr. vilket är 11,7 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverkei beräknat. För innevarande budgetår ansluter jag mig emellertid till verkets beräkning.

Under inkomsttiteln slalens vattenfallsverks inlevererade överskott har riksrevisionsverket beräknai inkomsterna till I 116 milj. kr. för budgetårel 1979/80 och till 1451 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Den senarelagda idrifttagningen av kärnkraftblocken Ringhals 3 och 4 samt block 1 och 2 i Forsmark har orsakats av den s. k. rådrumslagen och berättigar lill ersällning av staten för merkostnaderna. För budgelåret 1979/80 har en preliminär kompensalion utgått för förseningar i Ringhals i form av nedsatt krav på inleverans av överskott. De slulliga merkostnaderna under de två här aktuella budgetåren för förseningar av idrifttagningen av kärnkraftsblocken Ringhals 3 och 4 och av Forsmark I och 2 kan inte bestämmas förrän efter det att pågående förhandlingar med Forsmarks Kraftgrupp AB i denna fräga har avslutals. 1 avvaktan därpå ansluter jag mig efler samråd med statsrådet Petri till riksrevisionsverkets beräkningar av inkomslerna under denna inkomsttitel för såväl budgetåret 1979/80 som budgetåret 1980/81. Jag återkommer i det följande till denna fråga i min redogörelse för beräkningen av anslaget lill oförutsedda ulgifter.

Riksrevisionsverkei har beräknat inkomster vid karolinska sjukhuset lill ca 511 milj. kr, för budgetåret 1979/80 samt till ca 485 milj. kr. för budgelåret 1980/81, Regeringen har nyligen i prop, 1979/80: 154 lagl fram förslag till nylt drift- och investeringsavtal för karolinska sjukhuset. Till följd härav ökar ersättningarna från Stockholms läns landstingskommun. Riksrevisionsverket har inle kunnat beakta detta i sin inkomstberäkning. Efter samråd med statsrådet Holm föreslår jag att inkomsttiteln för budgeiårei 1979/80 förs upp med ca 557 milj. kr. vilket är 46 milj. kr. mer än riksrevisionsverket har beräknat. Av samma skäl villjag även räkna upp inkomslerna för budgetårel 1980/81 med 26 milj. kr. till ca 511 milj. kr.

Efter samråd med chefen för socialdepartementet finner jag dessutom anledning att justera upp verkets beräkning av inkomster vid statens vårdansialterför alkoholmissbrukare från 50000 kr. till lOOOOO kr. för såväl budgetåret 1979/80 som 1980/81.

Riksrevisionsverket har i beräkningen av televerkets avskrivningar för budgetåret 1980/81 tagit upp 1 154,7 milj. kr. Efter samråd med chefen för kommunikalionsdepartementel beräknar jag alltfort televerkels avskrivningar för budgetåret 1980/81 till 1 266,7 milj, kr,, dvs, samma belopp som angavs i budgetpropositionen.

Prop. 1979/80: 150                                                                 64

Avslulningsvis vill jag även ta upp vissa frågor i anslulning till inkomsttiteln slatliga pensionsavgifter, vilken är nettoberäknad, Riksrevisionsverkei har beräknat inkomsterna under denna inkomsttitel till I 883 milj. kr. för innevarande budgetår. För budgetåret 1980/81 har verkel räknat med alt liteln kommer att uppvisa ett underskott på 257 milj. kr. Beräkningarna ulgår från ett oförändrai lönekostnadspålägg om 39%. Förändringen i saldol förklaras främsl av att uppbördssystemet för vissa avgifier från staten kommer att ändras den 1 juli 1980. Under det budgetår under vilket omläggningen sker belastas inkomsttiteln med utgifterna för tre halvår medan inkomslerna endast avser tvä halvår. Jag finner ingen anledning atl avvika frän verkels bedömning såvitt gäller inkomsterna under förevarande inkomsttitel.

Överskottet på inkomsttiteln för statliga pensionsavgifter har ökat under senare år. Förändringar i saldol beror bl.a. på arbetsgivaravgifternas utveckling och utbetalningarna av personalpensionsförmåner. De senare är i sin tur beroende av de samordningsbeslämmdser som finns mellan statlig och allmän pension. Beräkningsunderlaget för lönekostnadspåläggel sågs över senast år 1975. Med hänsyn till vad jag nu anfört bör enligt min mening en förnyad översyn av beräkningsunderlaget komma till stånd. Jag har för avsikt atl senare begära regeringens bemyndigande att föranstalta härom.

Riksdagen har begärt (UbU 1978/79: 44, rskr 1978/79: 391) att regeringen vid riksmötet 1979/80 för riksdagen redovisar de undersökningar som gjorts för alt finna en lösning på de problem som finns vid sjuk- och föräldraledighet för anställd personal vid vissa forskningsprojekt.

I det reviderade budgetförslaget för budgetåret 1979/80 (prop. 1978/ 79: 150 bil. 2) harjag redogjort för de möjligheter som finns att undanröja eventuella anslagsmässiga olägenheter av onormal sjukfrånvaro. Det kan vara lämpligl alt ytteriigare överväga de frågor som utbildningsutskottet pekat på i samband med den översyn av beräkningsunderiaget för lönekostnadspålägget somjag nyss aviserat.

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt föranleder inte nägon erinran från min sida. Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna från verkets beräkningar att inkomsterna räknas ned med 754 milj. kr, för budgetåret 1979/80 och med 5 837 milj. kr, för budgetåret 1980/81 (tabell 10). I jämförelse med beräkningen i budgetpropostionen innebär min reviderade beräkning att inkomsterna för innevarande budgetår justerats ned med ca 1 337 milj. kr, och för budgetåret 1980/81 att de räknats upp med ca 55 milj. kr. Jag beräknar således statsbudgetens inkomster för budgetåret 1979/80 till ca 134646 milj, kr, och för budgetårel 1980/81 fill ca 148459 milj. kr, (labell 10),

Prop. 1979/80: 150

65

Tabell 10. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av statsbudgetens inkomster

(I OOO-lal kr.)

1979/80

1980/81

800000'

46000

50

IIII  Fysiska   personers   skalt   på   inkomsi"

realisationsvinst och rörelse 1211  Folkpensionsavgifi 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1231  Barnomsorgsavgifi 1241 Vuxenulbildningsavgift 1251 Övriga socialavgifter, nello 1411 Mervärdeskatl 2115 Förenade fabriksverkens inlevererade

överskott

2613  Inkomsler vid karolinska sjukhusel

2614  Inkomsler vid slalens vårdanslaller för alkoholmissbrukare

5112 Televerkets avskrivningar Summa förändring enligt föredraganden

Summa inkomster

Riksrevi-   Förändring
sionsverket      enligt
(rev. be-   föredragan-
räkning)   den

>5800O0O0'

511 100

50

753950

135400117      134646167

Riksrevi-	Förändring
sionsverkei	enligi
(rev. be-	föredragan-
räkning)	den
33 604000	-3633000
22429000	-   705000
3063000	-   563000
5 228000	-    178000
646000	-     26000
148000	-     58000
38 lOOOOO	-   800000
46 700	-     11700
485 254	+     26000
50	+           50
1 154 700	+    112000
	-5 836650
154 295786	148459136

' Avser inkomsttiteln (AI la) Skatt pä inkomsi och förmögenhel samt socialförsäkringsavgifter m. m.

2.6.2 Statsbudgetens utgifter budgetåren 1979/80 och 1980/81 Ulgiftsanslag

I årets budgetproposition beräknade jag statsbudgetens utgiftsanslag, dvs, bortsett från förändringar i anslagsbehållningar och i disposition av röriiga krediter, lill 177 292 milj, kr, för budgetårel 1979/80. Detta belopp är avrundat till jämna milj, kr, Åven fortsättningsvis i min redovisning kommerjag att avrunda belopp på detta sätt. 1 nyss nämnda belopp ingick de i propositionerna 1979/80:75 och 1979/80:101 upptagna anslagen på tilläggsbudget II. Riksdagen har sedermera beslutat i dessa frägor. Genom riksdagsbeslut har ytterligare 44 milj, kr. anvisals uiöver vad jag beräknade i budgetpropositionen (CU 1979/80:9, rskr 1979/80: 168 samt NU 1979/ 80: 26, rskr 1979/80: 141), I del följande redovisar jag de ytterligare propositioner med anslagskonsekvenser för innevarande budgetår som lagts fram, I intet fall hade riksdagen fattat sina beslut före utgången av mars 1980.

I prop. 1979/80: 79 har regeringen föreslagit att Statsföretag AB får ett kapitaltillskott om totalt 941 milj. kr. för att täcka förluster och genomföra investeringar i vissa av dotterbolagen. Regeringen har i prop. 1979/80: 125 begärt anslag på tilläggsbudget III för egentliga statsutgifter om 463 milj. kr, I prop. 1979/80: 156 har regeringen föreslagit att 37 milj. kr. anvisas för medelstillskott lill Datasaab AB, Slutligen har i prop, 1979/80: 165 begärts att 26 milj. kr. anvisas som bidrag till Svenska Varv AB för vissa personal-

Prop. 1979/80: 150                                                                 66

kostnader. Sammanlagi har beslutats eller föreslagils ulgiftsanslag för budgetårel 1979/80 om 178 801 milj. kr. 1 detta belopp ingår anslaget till oförutsedda utgifter med 4 000 milj. kr. Exkl. detta anslag uppgär således utgiftsanslagen lill 174 801 milj. kr.

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 3 april 1980 överlämnat en beräkning över ulfallet av statens budget för innevarande budgetår (bil. 2.2). Verkel har beräknat de totala statsutgifterna, exkl. förändringar av anslagsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, till 178 927 milj. kr. Därvid har verkel utgått från att anslaget lill oförutsedda ulgifter inle kommer all belastas.

Verket har emellertid inte kunnal beakla alla nyss nämnda riksdagsbeslut. Inte heller har kunnat beaktas vad som föreslås i propositionerna 1979/80: 156 och 165. Om även riksdagsbesluten och dessa propositioner tas med innebär verkels utgiftsprognos att utgiftsanslagen på budgeten skulle belastas med 4226 milj. kr. merän totalbeloppet 174801 milj. kr. för anvisade utgiftsanslag exkl. anslaget lill oföruisedda ulgifter. Della lar sig uttryck i att förslagsanslag merbelaslas. Bortsett från vad jag nu anfört har jag inga erinringar mol riksrevisionsverkeis beräkningar.

I budgetpropositionen upptogs de lotala statsutgifterna för budgetåret 1980/81. exkl. förändringar av anslagsbehållningar och i disposilionen av rörliga krediter, till 201 773 milj, kr,

1 olika propositioner, som har förelagts riksdagen före den I april 1980. och genom beslut som riksdagen har fattat fram till nämnda dag har anslag tagits upp som innebär en utgiftsökning i förhållande lill budgetpropositionen med 1 193 milj, kr. Regeringen har efler utgången av mars 1980 lagl fram prop. 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor, m. m., prop. 1979/80: 166 om sjöfartspolitik m. m., prop. 1979/80: 167 om åtgärder mol vattenförorening från fartyg, prop. 1979/80: 162 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m., prop. 1979/80: 157 om Nordiska minislerrådets kulturbudgel för år 1981 saml prop. 1979/80: 171 om Nordiska ministerrådels allmänna budget för år 1981 m. m. Sammanlagi uppgår de anslagsbelopp som begärs i de senare propositionerna till 3 371 milj. kr, uiöver vad som angavs i budgetpropositionen. Jag återkommer inom kort med en hänvisning lill den bilaga där nu nämnda propositioner m. m, redovisas.

1 budgetpropositionen upptogs anslaget lill oföruisedda utgifter med 8000 milj. kr. för tilläggsbudgetar, forell anlal särskilda propositioner, för merkostnader till följd av den uppskjutna laddningen av vissa kärnkraftsaggregat samt för atl hålla en viss beredskap inom arbetsmarknadspolitikens område. Eftersom förutsedda propositioner nu lagts fram år del motiverat att räkna ned anslaget. Emellertid föranleder den redan inträffade kraftiga prisutvecklingen under årets tre försia månader alt kostnaderna för vissa priskänsliga anslag nu beräknas komma alt överstiga de anslag som togs upp i budgelproposilionen med ca I miljard kr. I min beräkning av anslaget lill oförutsedda utgifter har jag även beaktat effeklerna av de punktskattehöjningar somjag lidigare aviserat.

Prop. 1979/80: 150                                                                67

Med hänsyn lill vad jag anfört föreslår jag all anslaget lill oförutsedda ulgifter förs upp med 6000 milj. kr. för nästa budgelår. Beiräffande villkoren för belaslning av anslaget lill oföruisedda utgifter får jag hänvisa till vad jag anförde i budgetpropositionen (prop. 1979/80: 100 bil. 21).

Anslaget till räntor på statsskulden upptogs i budgetpropositionen för budgetåret 1980/81 lill 18000 milj. kr. Belastningen pä detta anslag är i huvudsak beroende av budgetsaldot närmast föregående budgelår, men är även i nägon mån beroende av budgetsaldot under det budgetär för vilket anslaget är anvisat. Höjningen av räntenivån tillsammans med vissa andra förhållanden medför att statsskuldräntorna för budgetåret 1980/81 torde komma att bli högre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Jag har under hand inhämtat att riksgäldskontoret numera beräknar alt statsskuldräntorna kommer alt uppgå till 19600 milj, kr. Anslaget lill räntor på statsskulden, m. m, bör följaktligen las upp med detta belopp. De ändringar i staten för riksgäldsfonden som föranleds härav torde få företas av finansutskottet.

Jag har låtit upprätta en specifikation över föreslagna och beslutade anslagsförändringar på statsbudgeten i förhällande lill budgelpropositionen (bil. 2.5). Specifikationen täcker perioden fram lill ulgången av mars och de övriga förslag som jag nyss nämnde särskilt. Pä grundval av dessa uppgifter beråknar jag utgiftsanslagen inkl, anslaget till oföruisedda ulgifter för budgetårel 1980/81 till 205937 milj, kr. Eventuella beslul i övrigl efler utgången av mars 1980 torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I årets budgelproposition beräknades medelsbehällningarna pä reservations- och invesleringsanslag minska med 4 153 milj. kr. under budgetårel 1979/80. 1 sin beräkning av budgetutfallet för innevarande budgelår har riksrevisionsverket - mot bakgrund av nya uppgifter rörande myndighelernas bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling - bedömi alt anslagsbehållningarna kommer all minska med endasl 3 240 milj. kr. För en närmare redovisning hänvisar jag lill riksrevisionsverkeis beräkningar för innevarande budgetår (bil. 2.2). Efler samråd med chefen för industridepartementet räknar jag med atl förbrukningen på vissa anslag lill stålindustrin blir ca 400 milj. kr. lägre än vad riksrevisionsverket har angett. I övrigt harjag inga erinringar mot verkels beräkning.

Prop. 1979/80: 150                                                                 68

Tabell II. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna under budgetåret 1979/80

(Milj. kr., ökning + . minskning-)

Anslags-    Beräknad förändring 1979-06-30- 1980-06-30

behållning 1979-06-30
	Riksrevi-	Budget-	Riksrevi-	Föredra-
	sionsverket	prop.	sionsverkei	ganden
	(dec 1979)	1980	(ny beräkning)

Anslagsbehåll
ningar exkl.
avskrivningar       21543 -2553        -4 153       -3240   -2840

I budgetpropositionen underströk jag svärighelerna atl göra en bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling. För en närmare analys härav får jag hänvisa fill vad jag då anförde (prop. 1979/80: 100 bil. 2 s. 44).

Anslagsbehållningarna inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhelsområde beräknas uppgå lill ca I 800 milj. kr. vid utgången av budgelåret 1979/80. DeUa innebär en förbrukning med ca 1 300 milj. kr., vilkel klart avviker frän tendenserna under tidigare är dä det i allmänhel sketl en viss uppbyggnad. Förbrukningen under budgetåret 1979/80 är främst hänförbar till anslaget till sysselsättningsskapande åtgärder. Sammantaget räknar jag med atl en viss uppbyggnad av anslagsbehållningarna återigen kommeralt ske under budgetåret 1980/81.

Tabell 12. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1973/74—1979/80

(Miljarder kr., ökning +, minskning -)

Huvudlilel	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78	1978/79	1979/80
	Ulfall	Ulfall	Ulfall	U Ifall	Ulfall	Utfall	Ber. utfall
Arbelsmarknadsdeparlemenlel'	0.72=	0.46	1,08	1.44	1,49	3,10	1,77
(förändring under budgetårel)	(+0,03)	(-0,26)	(+0,62)	(+0,.36)	(+0,05)	(+1,61)	(-1,33)
Induslrideparlemenlet'	0,55	0,53	0,70	2,11	7,31	8,21	6,51
(förändring under budgetårel)	(-0,07)	(-0.02)	(+0,17)	(+1,41)	( + 5,20)	(+0,90)	(-1,70)
Övriga huvudlillar	5,65	6.04	6,78	6,43	7,76	10.23	10,42
(förändring under budgetårel)	(+0,84)	( + 0.39)	(+0,74)	(-0,35)	(+1,33)	( + 2.47)	(+0,19)
Summa	6,92	7,03	8,56	9,98	16,56	21,54	18,70
(förändring under budgetåret)	(+0,81)	(+0.11)	(+1,52)	( + 1,42)	(+6,58)	(+4,90)	(-2,84)

' Anslagen till lokaliseringslån och statens hanlverks- och induslrilånefond har samtliga är hänförts till

induslrideparlemenlet.

• Molsvarande delar av dåvarande inrikesdepariemeniei.

Vid ingången av budgetåret 1979/80 låg anslagsbehållningarna inom industridepartementets verksamhetsområde pä en rekordhög nivå. En viss förbrukning av anslagsbehållningar förutses dock ske under budgetåret 1979/80. Av de ca 6500 milj. kr. i anslagsbehållningar som har beräknals återstå under denna huvudtitel vid slutet av innevarande budgetär återfinns inemot 2 miljarder kr, på anslag till varvsnäringen och drygt I miljard kr, pä lokaliseringslän, I övrigt fördelar sig behållningarna på ett storl antal

Prop. 1979/80:150                                                   69

anslag. I årets budgelproposition räknade jag med en minskning av anslagsbehållningarna med 2 miljarder kr. Jag framhöll därvid att den beräkningsmetod som tillämpats för anslaget till oförutsedda ulgifter påverkade denna bedömning. De särpropositioner som nu lagls fram och som i vissa fall medför utbetalningar under ftera år kan bedömas leda lill en pålaglig ökning av anslagsbehållningarna. Vidare förutses utbetalningarna under anslaget till lokaliseringslån nu bli någol lägre än tidigare. Sammantaget beräknarjag atl anslagsbehållningarna inom induslridepartemenlels verksamhelsområde under nästa budgetär kommer alt öka med en halv miljard kr.

Anslagsbehållningarna på övriga huvudtitlar återfinns på ett myckel stort anlal anslag. Som framgår av tabell 12 har de ökal i stort setl varje budgetår t. o.m. 1978/79, Budgetåren 1977/78 och l978/79är den uppnådda ökningstakten dock högre än tidigare år. För innevarande budgelår beräknas anslagsbehållningarna bli i slort sell oförändrade. Förbudgeiårei 1980/ 81 förulser jag en minskning av anslagsbehållningarna med I miljard kr. Denna minskning är hänförbar till anslaget lill energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet, 1 övrigl beräknarjag sammantaget att anslagsbehållningarna kommer att bli oförändrade.

Tabell 13. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna under budgelåret 1980/81

(Miljarder kr., ökning +, minskning -)

Huvudiitel	Beräknad a behållning 1980-06-30	nslags-	Beräknad förändring 1980-06-30-1981-06-30
			Budgetprop. 1980	Föredraganden
Arbelsmarknadsdeparlemenlel Induslrideparlemenlet Övriga huvudlillar Summa	1,77 6,.SI 10,42 18,70		0 Ö -2	+ 1/2 + 1/2 -    1 0

Mina bedömningar leder således till att anslagsbehållningarna kommer att bli oförändrade under budgetåret 1980/81. Jag vill dock framhålla att dessa beräkningar mäste omges med belydande osäkerhelsmarginaler.

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter budgetåren 1979180 och 1980181

Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av rörliga krediter hos riksgäldskontoret. vilka krediter enligt riksdagens beslut ställs till förtogande för vissa myndigheter och bolag. 1 årets budgetproposition antogs det disponerade beloppet komma att öka med 2 104 milj, kr. under innevarande budgelår. Riksrevisionsverket beräknar nu ökningen till 1775 milj. kr. Härvid beräknas krediten

Prop. 1979/80:150

70

avseende oljeberedskap komma alt ianspråktas med I 500 milj. kr. Den 28 februari i år har regeringen föreskrivit alt upphandling av råolja med medel från den rörliga kredilen inle skall ske. Till följd härav justerar jag ned ianspråktagandet med 400 milj. kr. jämfört med riksrevisionsverkets beräkning.

För ett följande budgetår brukar en schablonmässigt beräknad ökning av den röriiga krediten tas upp i förslaget till statsbudget. 1 budgetförslaget för budgetårel 1980/81 fann jag dock inte anledning att räkna med någon ökad disposition av rörliga krediter bl. a. med hänsyn till att jag då förutsäg att del ianspråklagande som avser oljeberedskap kunde väntas minska och uppväga den ökning som i övrigt kunde förulses. Med beaklande av den justering av den rörliga krediten för oljeberedskapen som jag nyss har föreslagit för innevarande budgetår finner jag inte nu skäl atl räkna med någon ytterligare minskning under budgetåret 1980/81, Det kan i detta sammanhang lilläggas att en utredning har tillkallats med uppgift alt undersöka olika alternativa ambitionsnivåer i fråga om oljelagringen. 1 övrigt har jag inte funnit skäl att ändra min bedömning av ianspråktagandet av rörliga krediler. Jag räknar följaklligen med atl förbrukningen kommer att öka med 400 milj. kr. under nästa budgetär.

Summering av statsbudgetens ulgijier

1 det föregående har jag, utgående frän statsbudgeten för budgetåret 19 79/80, redovisat såväl riksrevisionsverkets som min egen bedömning av statsutgifterna under detta budgetår. Sammantaget innebär min beräkning att statsutgifterna kommer alt uppgå till 183 242 milj. kr., vilket är I 728 milj. kr. mindre än vad jag beräknade i budgetpropositionen 1980 och 700 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket nu prognosticerar i sin utfallsberäkning.

Tabell 14. Statsutgifterna budgetåren 1979/80-1980/81

(Milj.kr.)

1979/80

1980/81

Ulgiftsanslag Beräknad merbelastning på förslagsanslag Förändringar i anslagsbehållningar Ändrad disposiiion av rörliga krediler

Summa siatsuigifier

Budgetprop.	Riksrevisionsverkei (ny beräkning)	Föredraganden	Budgetprop.	Ny beräkning
177 292	174 701	174 801	201773	205 937
1421	4 226	4 226	—	—
4 153	3 240	2 840	2000	—
2 104	1775	1 375	—	400
184970	183942	183242	203773	206337

Prop. 1979/80:150

71

För budgetårel 1980/8 1 beräknade jag i budgetpropositionen de totala statsutgifterna till 203 773 milj. kr. De jusleringar jag nyss presenterat innebär att utgifterna nu beräknas till 206 337 milj. kr. vilkel innebären uppräkning med 2 564 milj. kr sedan budgelpropositionen. Av uppjusteringen härrör 4 164 milj. kr, från min beräkning av utgiftsanslagen, varav 1 600 milj. kr, är hånförbart till ökade slalsskuldränlor. Anslagsbehållningarna beräknas nu bli oförändrade vilket innebär en nedjuslering av belastningen på budgeten med 2000 milj. kr. jämfört med min tidigare beräkning. Härtill kommer en beräknad ökning av dispositioner av rörliga krediter med 400 milj. kr, jämfört med beräkningen i budgetpropositionen.

2.6.3 Staisbudgelens saldo budgetciren 1979/80 och 1980/81

1 årets budgetproposition beräknades statsutgifterna för budgetåret 1979180 till 185 miljarder kr. Den nu akluella beräkningen innebär att utgifterna beräknas bli ca 1,7 miljard kr. lägre eller ca 183.2 miljarder kr. Eftersom inkomsterna samtidigt reviderats ned blir budgetsaldot för budgetåret 1979/80 i stort sett detsamma som förutsägs i årets budgetproposition eller ca 48,6 miljarder kr.

Tabell 15. Utvecklingen av statsbudgetens saldo 1978/79-1980/81

(Miljarder kr.)
	1978/79 Utfall	1979/80		1980/81		Procenluell förändring
		Budgetprop.	Ny beräkning	Budgetprop.	Nyberäkning	Från ul-           Frän ny befall 1978/79     räkning lill ny be-         1979/80 lill räkning           nv beräkning 1979/80            1980/81

Inkomsler Ulgifter Saldo

119,7 158,4 -38,7

136,0 185,0 -49,0

134,6 183.2 -48,6

148,4 203.8 -5S.4

148,4 206.3 -57,9

+ 12,5 + 15,7

+ 8,0 + 11,0

Anm. I förändringslalen har effekterna av budgetreformen räknals borl.

Utgiftema för budgetåret 1980/81 beräknades i budgetpropositionen till 203,8 miljarder kr. Nu beräknar jag utgifterna till 206,3 miljarder kr. Ökningen förklaras bl. a. av ökade statsskuldränlor och en ökad belastning på vissa priskänsliga anslag till följd av de prisstegringar som inträffat under första kvartalet 1980. Statsinkomsterna näsla budgetär uppskattas nu lill 148,4 miljarder kr. vilkel är i stort sett samma belopp som jag räknade med i budgetpropositionen.

Enligt nuvarande beräkning förutses som framgår av tabell 15 inkomsterna öka med 12,5% frän budgetårel 1978/79 lill innevarande budgetår och med 8,0% till budgetårel 1980/81. För ulgifterna blir dessa ökningstal 15,7% resp. 11,0%.

Sammanfattningsvis innebär beräkningama att budgetunderskottet för budgetåret 1980/81 ökar med 2,5 miljarder kr. lill 57,9 miljarder kr. jämförl

Prop. 1979/80:150                                                                  72

med beräkningarna i budgetpropositionen. För innevarande budgetår överensstämmer, somjag nyss nämnde, budgetunderskottet i stort med beräkningarna i årets budgetproposition.

Till regeringsprotokollel i detta ärende bör fogas som bilagor:

Långtidsbudget för perioden 1980/81 - 1984/85 (Bilaga 2.1)

Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallel för budgetåret 1979/80 (Bilaga 2.2)

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1980/ 81 (Bilaga 2.3)

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1980/81 (Bilaga 2.4)

Specifikation av anslagsförändringar i förhällande till budgetpropositionen för budgetåret 1980/81 (Bilaga 2.5)

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetårel 1980/81 sedan budgetpropositionen (Bilaga 2.6)

Lagförslag (Bilaga 2.7)

Sammanfattning av riksrevisionsverkets översyn av organisation och arbelsformer för revision vid revisionskontoren inom statsförvaltningen jämte remissyttranden häröver (Bilaga 2.8)

Sammanfattning av promemorian Förvaltningsrevision inom försvaret jämte remissyttranden häröver (Bilaga 2.9).

3    Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen dels föreslår riksdagen att

1.   godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen somjag har förordat,

2.   godkänna vad jag har anfört om riktlinjer för den kommunala ekonomin,

3.   antaga inom budgetdepartemenlet upprättat förslag till lag om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skalt för budgetåret 1980/81,

4.   godkänna min beräkning av statsbudgetens inkomster för budgelåret 1980/81 enligt den vid detta protokoll fogade specifikationen,

5.   godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1980/81,

6.   godkänna min beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1980/81.

Prop. 1979/80:150                                                                  73

7.   med ändring av förslag i prop. 1979/80: 100 bil. 20 till Ränlor på statsskulden, m.m. för budgelåret 1980/81 anvisa ell förslagsanslag av 19600000000 kr.,

8.   med ändring av förslag i prop. 1979/80: 100 bil. 21 lill Oförutsedda ulgijier för budgetåret 1980/81 anvisa elt förslagsanslag av 6000000000 kr. att slå till regeringens förtogande för de ändamål och på de villkor jag har förordat,

9.   bemyndiga regeringen att för budgeiårei 1980/81, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad jag har förordat intill ett sammanlagt belopp av 2 500000000 kr.,

10.      godkänna de riktlinjer för den statliga redovisningsrevisionens
organisalion och bedrivande somjag har förordat,

dels

11.      bereder riksdagen tillfälle att yttra sig över vad jag har anfört om
en sammanslagning av tre inom arbetsmarknadspolitiken existe
rande fonder,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört beiräffande

12.   utnyttjandet av finansfullmakten,

13.   omprövning och omprioritering, m, m.,

14.   avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlusler,

15.   revision av affärsverken,

16.   förvaltningsrevision inom försvaret.

Prop. 1979/80:150    Bilaga 2 74

Innehållsförteckning

1 Det reviderade budgetförslaget för budgetåret 1980/81                  I

1.1                                                                                    Inledning                         I

1.2   Tendenser i den statliga budgetutvecklingen   .........       I

1.3   Det reviderade budgetförslaget   .............................. ..... 7

Statsinkomsterna  .....................................................      7

Slaisulgifierna   ..........................................................      7

Saidoutvecklingen   ................................................... ..... 8

1.4   1980 års långtidsbudget    ........................................ ..... 9

1.5   Riktlinjer för budgetpolitiken ..................................... ... 15

Uigångspunkter   ......................................................    15

Budgelpolitiska överväganden................................... .. 16

Budgelpolitiska riktlinjer på kortare sikt    .................    20

1.6                                                                                    Riktlinjer för den kommunala ekonomin                           24

2 Särskilda frågor  ..............................................................    34

2.1 Den statliga revisionsverksamheten    ...................... .. 34

2.1.1    Inledning   ..............................................................    34

2.1.2    Redovisningsrevision    ...........................................    34

2.1.3    Förvaltningsrevision inom försvaret    .....................    44

2.1.4    Vissa frågor rörande revision av affärsverken.........    46

2.2    Omprövning och omprioritering, m.m.......................... .. 47

2.3    Fondfinansiering av vissa arbetsmarknadspolitiska utgifter ...   52

2.4    Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlusler ......    55

2.5    Utnyttjande av finansfullmakten, m, m.......................    56

2.6    Statsbudgeten budgetåren 1979/80 och 1980/81    . .. 60

2.6.1            Statsbudgetens inkomster budgetåren 1979/80 och  1980/81,

m, m........................................................................ .. 60

2.6.2    Statsbudgetens utgifter budgetåren 1979/80 och 1980/81    ...         65

2.6.3    Statsbudgetens saldo budgetåren 1979/80 och 1980/81                   71

3 Hemställan   ....................................................................    72

Prop. 1979/80:150    Bilaga 2                                     75

Tabellförteckning

1   Skattekvolens utveckling i Sverige   ...................      6

2   Statsbudgeten 1979/80-1980/81   .....................     9

3   Statsinkomsternas utveckling 1974/75- 1984/85 ... ... II

4   Statsutgifternas utveckling 1974/75-1984/85   ..... .. 11

5   Statsutgifternas utveckling 1974/75-1984/85, Konsumfion, investeringar och transfereringar                 12

6   Statsbudgetens utveckling 1980/81 -1984/85 .......    14

7   Statens och socialförsäkringssektorns inkomster, ulgifter och finansiella sparande 1980/81 -1984/85                                                                           14

8   Statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparandeunderskott i procent av BNP               15

9   Transfereringarna budgetårel 1980/81   ...............    19

10  Justering av riksrevisionsverkets beräkning av statsbudgetens inkomster                       65

11  Beräknad  förändring i anslagsbehållningarna under budgetåret 1979/80               68

12  Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1973/74-1979

/80................................................................    68

13  Beräknad förändring i anslagsbehållningarna under budgetåret 1980/81                69

14  Statsutgifterna budgetåren 1979/80-1980/81   .....    70

15  Utvecklingen av statsbudgetens saldo 1978/79-1980/81                   71

Diagramförteckning

1   Statsutgifternas och statsinkomsternas reala utveckling budgetåret 1964/65-1979/80           2

2   Statsutgifter och statsinkomster uttryckta som andel av bruttonationalprodukten                 3

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Bilaga 1.1

Reviderad nationalbudget 1980

Prop. 1979/80: 150

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 1980

REVIDERAD NATIONALBUDGET 1980

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1980' som härmed läggs fram är utarbetad inom ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållils från fackdepartemenl och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådel hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för naiionalbudgetens utformning och bedömningar,

Nationalbudgeten består av tre delar. 1 den första delen, kapitel I, sammanfattar ekonomidepartementel del ekonomiska läget och konjunkturutsikterna. Den andra delen, kapitel 2-10, behandlar utvecklingen t. o, m, 1980 inom olika områden mera i detalj, 1 den tredje delen redovisas vissa kalkyler över en tänkbar utveckling 1981 och 1982. Dessa kalkyler har utförts inom ekonomidepartementel.

Kapitlen 3 Utrikeshandeln, 6 De enskilda konsumenternas ekonomi, 7 Investeringarna, 8 Industrins lönsamhet, kostnader och priser och 10 Kreditmarknaden har sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om gruvor, mineralbrotl och tillverkningsindustri samt skogsbruk i kapitel 4. Av ett bihang som följer efler kapitel 11 framgår även i tablåform vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomidepartementet resp. konjunkturinstitutet. Vidare redovisas prognostal för olika delsektorer enligt ekonomidepartementets och konjunkturinstitutets bedömningar.

Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1980 vilar pä ekonomidepartementet där arbetet med nationalbudgeten letts av statssekreteraren Slen Westerberg och t, f. departementsrådel Sune Davidsson.

' Kalkylerna låstes för konjunklurinstituieis del den 10 april 1980, och för ekonomidepartementets del den 19 april 1980.

I    Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 150. Bil. l.l

Prop. 1979/80: 150 2

1    Sammanfattande översikt'

l.l Den internationella konjunkturutvecklingen

Sedan den nuvarande omgången oljeprisstegringar började mot slulel av 1978 har OPEC-ländernas ökningar av de officiella säljpriserna (s. k. GSP-priser) på råolja ökal med i genomsnitl ca 130 %. Prisstegringarna har skelt successivt under 1979 och 1980. 1 genomsnitt låg prisnivån 1979 45 % över molsvarande nivå 1978. 1 den preliminära nationalbudgeten konstaterades alt orsakerna lill båda oljekriserna under 1970-lalet främst får sökas, inle i första hand i ekonomiska fakiorer, ulan i specifika politiska kriser, 1973-1974 som en följd av oktoberkriget, 1978- 1979 som en följd av de politiska omvälvningarna i Iran. Efterfrågan och utbud av olja gav knappast i och för sig underlag för en så dramatisk prisutveckling som faktiskt ägde rum under 1979. Den lotala efterfrågan på råolja för slutlig förbrukning inom industriländerna var oförändrad eller ökade någon procenl. Samiidigi ökade produklionen i världen utanför Östeuropa och Kina med 4 %, från 46,5 miljoner fat per dag till 48,5 miljoner fat per dag 1979". En betydande lageruppbyggnad har således skett molsvarande så myckel som 3-4 % av efterfrågan. Sifferunderlagel är myckel osäkeri men lageruppbyggnaden under 1979 skulle således kunna motsvara ett helt års förbrukningsökning.

Av produkiionsökningen på 1,9 miljoner fat per dag föll 0,9 miljoner fal på OPEC. Det 40-procentiga produktionsbortfallet i Iran kompenserades av produktionsökningar i länder som Saudi-Arabien och Irak. Totalt sett ökade OPEC-länderna produktionen med 3,1 %.

Relationerna mellan utbud och eflerträgan för direkl användning skulle i och för sig inte ha givit underlag för en prisökning av den slorlek som faktiskt ägt rum. Förklaringen är i stället all riskerna för slörre produktionsbortfall och förväntningar om ytterligare prisstegringar hållit uppe efterfrågan och därmed i sin tur givit underlag för ytterligare prishöjningar. Den upplagring som ägt rum i industriländerna har medfört att lagren i april 1980 torde ha legat bortåt 15% över normallagren.

Industriländernas efterfrågan på OPEC-olja blir lägre i år än vad som var fallet 1979 motsvarande uppskattningsvis en minskning av förbrukningen om 2 milj, fat per dag. Orsakerna till della är dels att BNP-tillväxten i stort selt halveras, dels att den kraftiga lageruppbyggnaden under Qolåret torde hålla lillbaka efterfrågan i år. Vidare kommer de gjorda prishöjningarna på olja atl dämpa efterfrågan. Den lägre eflerfrågenivån har redan gett sig till känna på så sätt att spotmarknadspriserna både på råolja och raffinerade produkter sjunkit under årets början.

' 1 detta kapitel presenteras ekonomideparlementels bedömning av del ekonomiska lägel och konjunklurulsiklerna. 1 de följande kapitlen 2-11 redovisas mera ingående utvecklingen inom olika områden. - I fal = 0,137 ton = 0,159m'

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                    3

De produklionsnedskärningar som gjorls resp. aviserats hittills är, vid de gjorda antagandena om efterfrågan, knappasl tillräckliga för att sänka utbudet så att oljepriserna förblir realt oförändrade. Av avgörande betydelse är slorieken på Saudi-Arabiens produklion. Någon utbudsminskning har ännu ej aviserats därifrån. Del läge som råder f. n. skulle därför i och för sig knappast ge anledning till förvänlningar om stigande oljepriser. Osäkerheten är emellertid slor på detta omräde. En medvelen begränsning av utbudet eller nägon form av politisk kris skulle drastiskl kunna förändra bilden. OECD-sekretarialet arbetar mer eller mindre schablonmässigt med antagandet om ett oförändrat realt oljepris. Detta ger en prisökning på råolja om drygt 60 % över 1979 ärs genomsnittsnivå molsvarande ett genomsnittligt exportpris från OPEC om drygt 30 dollar per fat. Konjunkturinstitutet räknar också med elt genomsnittligt exportpris på 30 dollar per fal i de länder som svarar för importen till Sverige. Institutet räknar emellertid med ett oförändrat nominellt pris i dollar under resten av året. Att prisnivån ändå blir densamma som OECD-sekretarialet räknar med beror främst på sammansättningen av den svenska importen.

Vad som kommer att hända i fråga om oljepriserna är av avgörande belydelse för den internationella utvecklingen. Skulle inga mera belydande oljeprisstegringar ske finns det förutsättningar för att inflationslakten sä småningom kan börja avta. De omedelbara genomslagen på de inhemska priserna frän oljeprisslegringarna tycks nu i stort sett ha ägt rum. Under förutsätlning att den nuvarande höga nivån på infiationslaklen, ca 13 % i OECD-länderna, inte ger upphov till kompenserande löne- och prisstegringar borde möjligheter finnas att undvika en löne- och prisspiral av samma slag som efter den förra oljekrisen vilkel då bidrog till läg tillväxt och kraftigt ökad arbetslöshet. Förhållandet kan illustreras med följande tablå.

Internationella priser och arbetskraftskostnader

procentuella förändringar

	1973	1974	1975	1978	1979	1980
Båoljepriser i dollar	32	240	_2	1	45	61
Arbetskraftskostnad per
producerad enhet i dollar	17,5	14,5	20	17	10	8
Exportpriser för bearbetade
varor i dollar	17,5	22	13	15,5	13	10

Dessa siffror tyder på atl höjningen i det internationella inflationstrycket blir mindre än efler den förra oljekrisen.

Elt relativt högt kapacilelsuinyiljande gör del svårt alt få ner inflationen. Man kan nu konslalera att tillväxttakten i OECD-länderna vid årsskiftet var starkare än vad som då ansågs troligt.

Prop. 1979/80: 150                                                                   4

Den privata konsumtionen fortsatte atl öka genom atl hushållen minskade sparkvoten, den sparade andelen av inkomsterna. Den utvecklingen förefaller att ha fortsatt in på 1980, främst i Förenta slalerna.

Även de privata investeringarna har ökal anmärkningsvärt myckel, Della skulle i och för sig kunna sägas tyda på att företagens förvänlningar om framliden var relativt positiva. Atl investeringarna ökade beror också pä det relativt goda vinstlägel. Löneökningarna har hållits lillbaka samlidigt som produktpriserna stigit. Lagerinvesteringarna bidrog till atl hälla uppe aktiviteten under 1979 men della borde å andra sidan vara en faktor som snarasl verkar återhållande på eflerfrågan under 1980. Med säkerhel gäller delta upplagringen av olja och oljeprodukter.

De ökade oljekostnaderna försämrade OECD-ländernas bytesbalans med ca 40 miljarder dollar 1979, De fortsatta oljeprisökningarna under årel leder till att en ytteriigare försämring kan vänlas också i år. Ell samlat underskott på 60 miljarder dollar förefaller iroligl. Delta underskott är dock jämnare fördelat än vid den förra oljekrisen 1973-1974. OPEC-ländernas överskott beräknas bli närmare 100 miljarder dollar.

Omsorgen om prisstabiliteten och bytesbalanserna har emellerlid lell lill en skärpning av penning- och kreditpolitiken i flertalel OECD-länder. Särskilt märkbar är skärpningen i Förenta staterna där räntenivån nätt ca 20 %. De i utgångsläget stora budgetunderskotten har också medfört en åtstramning av finanspolitiken. Man kan diskutera när och i vilken omfattning detla leder till en avmattning i tillväxten och till en avsaklning i inflationstakterna men en avböjande profil över året har här ansetts trolig. Vad gäller tillväxttakten torde den dock fortfarande vara svagt posiliv under andra halvåret 1980 i Västeuropa men negaliv i Förenta staterna. För året som helhet ger detta en BNP-tillväxt på över 1 % för OECD-området. Världshandeln kan med beaklande av de tendenser som redan kan skönjas och med den givna tillväxtsiffran förutses uppgå till över 4 %. Priserna för bearbetade varor i internationell handel lorde komma att stiga med ca 10 % vilket är ungefär i nivå med konsumentprisökningarna. Hur den internationella bilden kan te sig bortom det innevarande årel diskuteras nägot i avsnitt 1.4 och kapitel 11,

1.2 Tillbakablick på den svenska utvecklingen

1 Qol uppnåddes den högsta tillväxttakten sedan 1974, 3,8 %. Detta ligger klart över den långsiktiga kapacitetstillväxten vilket innebär alt kapacitetsutnyttjandet fortsatte att stiga under 1979, Man kan dock konstatera atl tillväxten blev avsevärt lägre än vad som förutsågs i den reviderade nationalbudgeten för ett år sedan då en BNP-ökning på 5 % ansågs möjlig.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

Bidrag till BNP-lillväxlen 1979

Enl. reviderad nationalbudget 1979

Enl. reviderad nationalbudget 1980

Inhemsk eflerfrågan Netloeflerfrågan från ullandel

Summa BNP-ökning

5,2 -0,1

5,1

5.1

-1,3

3,8

Den inhemska eflerträgan blev totalt selt ungefär så stor som prognoserades. Trots att exporten till följd av den snabbare marknadstillväxten blev större än väntal ökade imporlen så mycket mera atl nettot av export och import blev sämre än väntat.

Oljan spelar här naturiiglvis en viss roll. Alt oljeimporten blev högre än väntal 1979 förklarar emellerlid bara en del av den högre importtillväxlen.' Det avgörande är att den svenska ekonomin visade sig ha en ovänlat hög importbenägenhet. Beräkningarna i utrikeshandelskapitlet visar atl företagen höjt sina relativa priser på exportmarknaden. Det förefaller högst troligt att delsamma gäller den importkonkurrerande industrin.

Förutom att förskjulningar i efterfrågesammansättningen kan förklara en del av importökningen bör huvuddelen av förklaringen ligga i höjda relativa priser pä svenskproducerade varor. Företagen synes ha varit mera angelägna att återställa sina vinstmarginaler framför atl genom en återhållsam prispolitik vinna volymer. Det kan diskuteras vad detta beror på men den osäkerhet om framtiden som oljekrisen och dess följdverkningar skapade spelade förmodligen en viss roll.

Tabell t: 1  BNP från produktions- och användningssidan 1978-1980

Årlig procenluell volymförändring

1978

1979

1980

BNP från produktionssidan därav: varuproduklion Ijänsteproduklion

BNP från användningssidan

2,1	3,8	3,6
1,7	4,2	4,3
2,4	3,4	3,0

3,7

Industriinvesteringarna ökade inte 1979. En viktig faktor bakom den begränsade ulbyggnaden synes vara att företagen haft stigande svårigheter alt rekrytera personal. I konjunkturbarometrarna redovisade ett stigande antal förelag att de hade rekryteringssvårigheter. Frän det att eflerfrågan på den svenska industrins produkter började stiga efter devalveringen hösten 1977 kunde denna tillgodoses under den första tiden genom utförsäljning frän lager samt genom ett högre utnyttjande av den befintliga

' Eflersom resonemangel gäller den volymmässiga tillväxten kommer oljeprishöjningarna inle in i bilden.

Prop. 1979/80:150

Tabell 1: 2 Förändring i BNP-komponenterna i procent av BNP föregående år 1977-1980

1975 års priser

	1977	1978	1979	1980
Privat konsumlion	-0.5	-0.4	1,3	0,9
Slallig konsumlion	0,1	0	0,2	0
Kommunal konsumtion	0.6	0.9	0,8	0,8
Brulloinveslering	-0,6	-1,3	1,0	1,0
Lagerinveslering	-3,4	-1,1	1,8	0,7
Summa inhemsk eftertVågan	-3,8	-1,9	5,1	3,4
Neltoeflerfrågan från ullandel'	1,3	4.3	-1,3	0,3
Summa BNP-förändring	-2,5	2.4	3,8	3,7

' Export av varor och Ijänsler ./. imporl av varor och ijänster. Källor: Siaiisiiska centralbyrån och beräkningar utförda inom ekonomidepartemenlet.

kapaciteten. I början av 1979 krävde emellertid den ökade efterfrågan atl företagen rekryterade mer personal. Induslrisysselsällningen började sliga. 1 samband härmed har de kapacitetsbegränsningar som rekryterings-svärigheterna utgör blivit fullt märkbara.

En ökad löneglidning kunde ha varit en naturlig följd av rekryteringssvårigheterna. Tillgänglig statistik visar emellertid att denna inte ökat under 1979. Därmed skulle motivet atl förbättra vinsterna i praktiken övervägt. Den förhållandevis låga löneglidningen,kan också till någon del bero av att prispolitiken verkat återhållande. Ett siarkt sug efter arbetskraft från den offentliga sektorn kan också ha spelat en viss roll för näringslivets rekryleringssvårigheter. Enligt statistiska centralbyråns industriproduktionsindex har produktionen vuxit avsevärt, närmare 7 %, Enligt konjunkturinstitutets beräkningar, där den redovisade efterfrågan beaktats, skulle produkiionsökningen ha stannat vid ca 5,5 %, Della innebär också att produktiviteten, produktionsökningen per timme, vuxit långsammare, 7 % mot 8,5 %. Även en produktivitetsökning pä 7 % är kraftig jämfört med vad som varit fallet de senasle åren men når inle upp lill vad som skulle ha kunnat förväntas vid en jämförelse med tidigare konjunkturuppgångar och med beaktande av det låga kapacitetsutnytijandet vid ingången till uppsvingsfasen.

1 rent fysisk bemärkelse uigjorde oljetillgången inte någon restriktion på den svenska tillväxten under 1979. Den redovisade oljeförbmkningen ökade med 3 % medan den totalt lillgängliga volymen ökade betydligt snabbare. Mer än hälften av den ökade tillförseln till den svenska marknaden tycks därmed ha lagrats i någon form. Den stora tillförseln under 1979 har återverkningar på bedömningen av oljeimporten i år. Det viktigaste som hänt på oljeområdet har varit prisutvecklingen. Föl-

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                    7

jande tablå anger ra«/yVprisslegringarnas sloriek, dels inlernalionellt, dels för den svenska importen (proc. förändringl.

	OPEC:s	OECD:s	Exportpris	Svenskl
	exportpris	imporlpris	i länder som	imporlpris.
	dollar per fal	dollar per fal	exporterar lill Sverige, dollar per fal	svenska kronor per lon
1979	45	36	45,5	35
1980	61	64	56,5	53.5

Konjunkturinstitutet anger för 1980 en prisökning på 53,5 %, Den huvudsakliga förklaringen till alt importprisema till Sverige siiger långsammare än vad OECD-sekretarialet räknal med är den annorlunda importsammansättningen. Betydande förskjutningar har skett i denna där bl.a, viktiga långsiktiga kontrakt spelar en roll. Konjunkturinslilutel antar ett oförändrat nominellt pris under resten av året räknal från mars månad. Tillämpas ett antagande om en oförändrad realprisnivå blir prisuppgången ungefär 55 %.

På petroleumprodukter steg priserna mellan årsgenomsnitten med ca 78 %. Från 1979 års början till dess slut är del en uppgång med 100 %. Spotmarknadspriserna sjönk i början av året. Konjunkturinstitutet räknar med ett fall under resten av året. Även med en sådan utveckling kommer genomsnittsnivån för importpriserna att ligga drygt 10 % över 1979 års läge.

Oljeprisstegringarna under 1979 utgjorde i sig en terms-of-trade-förlust motsvarande 2,1 % av BNP. Denna terms-of-trade-förlust motvägdes i någon mån av att prisökningarna också var kraftiga på den olja vi reexpor-terar. Netto utgjorde oljans prisstegringar en terms-of-trade-förlust på 1,8 % av BNP, Om hänsyn även tas till den beräknade ulvecklingen under 1980 blir denna föriust 3 % av BNP.

Prisstegringarna på råolja och petroleumprodukter motsvarade sedan hänsyn tagits till reexporten en belastning på handelsbalansen om 8,5 miljarder kr. Eftersom den del av den lotala handelsbalansförsämringen som hänför sig lill priserna stannade vid ca 4 miljarder kr,, se labell 1:3, innebär detta att oljepriserna delvis motvägdes av exportprisutvecklingen på övriga varor.

För råvarorna var marknadssituationen sådan att betydande prishöjningar kunde tas ut. Detla gäller särskilt för skogsprodukterna. Exportpriserna på råvaror torde ha stigit med drygt 20 %, Det största bidraget till nettot mellan export- och importpriser har kommit från de bearbetade varorna som också svarar för huvuddelen av utrikeshandeln. Återspeglingen av relativprishöjningarna är den terms-of-trade-vinst på 2,5 miljarder kr, som framgår av tabell 1:3,

Den försämring av handelsbalansen som oljeprishöjningarna medförde

Prop. 1979/80:150

Tabell 1:3 Förändring av handels- och bytesbalansen 1979

Miljarder kr. (Siffrorna är avrundade)

	Prisförändring	Volymförändring	Summa
Export
Råolja och oljeprodukler Bearbetade varor, exkl. fartyg Övrigl, bl.a. råvaror	1,5 8,5 3,5	0 7 - 0,5	1,5 15,5 3
Summa export	13,5	6,5	20
Import
Råolja och oljeprodukler Bearbelade varor, exkl. fartyg Övrigl, bl. a. råvaror	9,5 6 2	2 9 1,5	11,5 15 3,5
Summa imporl	17.5	12.5	30
Handelsbalans Tjänsler och transfereringar	- 4	- 6	-10 - 1
Bytesbalans	-	-	-//

motverkades således av prisvinster på råvaror och bearbetade varor. Därvid får dock observeras att denna vinst för de bearbelade varorna motverkas av de reala andelsförlusterna på hemma- och exportmarknad. Att handeln med råvaror inte ger nägot tillskott till handelsbalansen frän volymsidan beror bl.a. på de kapacitetsbegränsningar som närmare diskuteras i kapitlen 3 och 4.

De samlade terms-of-trade-föriusterna utgör enligt nationalräkenskaperna 3 % motsvarande drygt 3,5 miljarder kr, 1 relation till BNP utgör detta 1 %. Den reala bruttonationalinkomsten ökade därmed 2,8 % (BNP justerad för netlofaktorinkomster från utlandet samt terms-of-trade-effek-ter). Någon statistik över fördelningen av den reala bmttonalionalinkom-sten förekommer inte men en mycket grov överslagsmässig beräkning anger att medan realinkomstökningar förekom hos hushåll och företag har den offentliga sektorn fått vidkännas en minskning. En finansiell återspegling av detta förhållande utgör det ökande budgetunderskottet.

Hushållens totalt disponibla inkomster steg med 9,7 % efter skatt. Prisstegringstakten var snabb under loppet av året men mellan årsgenomsnitten stannade den vid 7 %, De realt disponibla inkomsterna ökade därigenom med 2,6 %. Efter konsumtionsminskningarna under 1977 och 1978 fanns en önskan hos hushållen att återställa konsumtionsnivån. Konsumtionsökningen blev därmed snabb i början av årel. Den lätta kreditmarknaden bidrog härtill.

Under sommaren skärptes kreditpolitiken bl. a, av externa balansskäl och uppläningsmöjligheterna för hushållen begränsades. Den stigande in-

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                    9

flationstaklen dämpade ocksä realinkomsterna. Den osäkerhel som oljekrisen skapade kan också ha bidragil till all sparkvoten ökade under andra halvårel. För hela 1979 sleg konsumtionen med 2,3 %, realt setl. Sparkvoten steg därmed något räknal på helåret.

Priserna steg med 9,7 % mellan december 1978 och december 1979. Häri är då ej de under andra hälften av december beslutade höjningarna av bensin- och oljepriserna, ej heller den höjda energibeskattningen inräknade. Den senasl tillgängliga siffran, för mars månad 1980, uppgår lill 13,6 % pä 12-mänadersbasis. I kapitel 6 anges hur de inträffade prisstegringarna kan delas upp på bakomliggande faktorer.

Det är av intresse all någol försöka urskilja del internationella inslaget i uppgången i inflationstakt. Följande tablå, vilken anknyter till konjunklurinsiilulels beräkningar, kan ge en viss vägledning.

1978             1979

KPl, toialt dec.-dec.                         7,5                9,7

därav; inlernationellt

bestämda priser                      1,8                3,9

bostadspriser                          1,1                2,3

Imporlprisernas viktiga roll när det gäller den svenska infiationstakten framgår också av atl mot slutet av 1978 läg importprisernas ökning på ca 3 % räknat pä en 12-månadersperiod medan motsvarande tal i slutet av 1979 låg på ca 25 %.

Bostadsprisernas uppgång hänför sig till betydande del lill återverkningar från den internationella ulvecklingen i så måtto alt den skärpning av penningpolitiken som skett i flera länder i inflationsbekämpande syfte inneburil omfattande räntehöjningar. Vårt internationella beroende gör att en följsamhel mol den utländska räntenivån är nödvändig och detta återspeglar sig främsl i en stegring av räntekostnaden i egnahem. Denna post bidrog ca 1,5 procentenheter till uppgången i bostadspriserna.

Den kommunala konsumtionsökningen beräknas f.n. ha varit 4,5% 1979. Kommunerna ökade sin sysselsättning med ca 50000 personer och svarade dårmed för den snabbaste sysselsättningsökningen i hela ekonomin. Trots den betydande konsumtionsökningen översteg kommunernas inkomster deras utgifter så att ett finansiellt överskott på 2,8 miljarder kr, uppstod.

Industriinvesteringarna var oförändrade i fjol. Tidigare under året angav företagen planer som tydde på investeringsökningar i storleksordningen 5-10% men de tycks ha skjutit på dessa planer lill in pä 1980, Den osäkerhet som oljekrisen skapade var sannolikl en bidragande orsak.

Prop. 1979/80: 150                                                                 10

Bosiadsinvesleringarna ökade med 2,4 % i volym. Uppgången hänför sig hell lill ömbyggnadsinvesieringarna medan anlalet påbörjade nya lägenheler minskade något. En viklig faktor i sammanhanget är de obalanser på byggarbelsmarknaden som blev lydligl märkbara under fiolåret.

Den sedan flera är pågående minskningen av lagren upphörde i slort sett. Della molsvarade närmare 2 procentenheter av BNP-tillväxten. Inom industrin fortsatte emellerlid lagerminskningen medan en inle oväsentlig lagerökning kom lill stånd inom handeln.

Totalt steg den inhemska eflerträgan i form av fasla investeringar och konsumlion med 3,3 %. 1978 minskade denna eflerfrågan med 0,8 %, Den helt dominerande delen av ökningen svarade investeringarna för. Inräknas även lagerförändringen sleg den inhemska eftertVågan med inte mindre än 5,3 %. Samtidigt som detla förde upp kapacilelsutnyltjandel i ekonomin aktualiserades ocksä de problem som sammanhänger med begränsningar av kapaciteten.

1.3 Utsikter för 1980

Som framgår av del internationella avsnittet har produktionstillväxten i OECD-länderna visat sig fortfarande ha en betydande kraft. Även om det finns drag i den ekonomiska utvecklingen som efterhand verkar dämpande på tillväxttakten, och även om åtstramningen av penning- och finanspolitiken börjar verka, torde BNP-tillväxten inom OECD för 1980 som helhet överstiga 1 %. De mest pessimistiska bedömningar som gjordes omkring årsskiftet, under inflytande av de upprepade oljeprishöjningarna, har därmed inte omedelbar aktualitet.

En viktig fråga när det gäller atl bedöma vad som kan tänkas ske under 1980 är frågan var vi befinner oss f. n., dvs. vilka är tendenserna i det nu aktuella skeendet. Detta kan uttryckas så att det gäller atl göra prognoser för den just förflutna perioden. Erfarenheten visar att just detta är bland de svåraste prognosproblemen samtidigt som det kan vara avgörande för den ekonomiska politikens uppläggning.

En avgörande fråga är vilken lönekostnad som är atl räkna med för 1980, I likhet med vad som tillämpades i den preliminära nationalbudgeten har ekonomidepartementets kalkyler baserats pä det lägre av de två löneökningsalternativ som konjunkturinstitutet redovisar i kapitel 6. Det innebär en ökning av direkt utgående lön på 7,5 % för 1980. Inräknas även ökade socialförsäkringsavgifter blir kostnadsökningen drygt 8 %.

I de ireårskalkyler som i likhet med de närmasl föregående åren redovisas i den reviderade nationalbudgeten har närmare analyserats vad olika löneökningstakter kan innebära, där hänsyn även tagits till konsekvenserna bortom det innevarande året. För 1980 har här, i likhet med konjunkturinstitutet, endast mera begränsade skillnader i ekonomisk utveckling som följd av olika löneutfall beaktats.

Bilaga l.l    Reviderad nationalbudget                                      11

Enligi koniunkturinstitutets bedömningar skulle marknadstillväxlen för svenska bearbetade varor uppgå till 5 % i år i OECD-området. Om det skall bli möjligt all uppnå en exportökning åtminslone i nivå härmed beror av exportprisutvecklingcn relativt till konkurrenterna. Den angivna löne-koslnadsökningen ger, vid en produktionsökning på ca 4,5 % per timme, en ökning av arbetskraftskostnaden per producerad enhet om ca 4 %. I jämförelse med flertalet viktiga konkurrenlländer medför del som framgår av avsnitt l-l en konkurrenskraftsförbättring. De kraftiga oljeprishöjningarna medför dock att råvaror, insalsvaror och bränslen blivit avsevärl fördyrade. Den rörliga styckkostnaden siiger betydligt mera än vad enbart arbetskostnaden skulle ge anledning förmoda. Del innebär all vinstmarginalerna i är snarast skulle förbli oförändrade. Därmed ligger vinstnivån enligt vad som sägs i kapitel 8 ungefär i nivå med lägkonjunkturåren 1971 och 1972. Det är en viktig fråga om detta är en tillräcklig vinstnivå för alt åstadkomma den kapacitetsutbyggnad inom den konkurrensutsatta sektorn som är nödvändig för att på sikl komma tillrätta med bytesbalansunderskotten. I treårskalkylerna anges en tänkbar väg för att åstadkomma en sädan utveckling samtidigt som inflationen kan hållas nere och en viss konsumtionsökning blir möjlig.

Här har förulsälts en viss begränsad relativprissänkning 1980. Med erfarenheterna från 1979 i minne finns det anledning fräga sig om ell sådanl prissätlningsbeteende är troligt. Atl detta här förutsätts ske baserar sig på följande faktorer. Genom de marginalförbättringar som ägde rum 1978 och 1979 har de mest akuta behoven tillgodosetts. Vidare finns det underiag som indikerar att en sådan prisanpassning är på väg. I kapitel 3 redovisar konjunkturinstitutet en fortsatt relativprisuppgång för de bearbetade varorna under andra halvåret 1979. Detta baseras på den registrerade utrikeshandeln. Om man emellertid studerar statistiska centralbyråns månatliga export- och importprisindex för den viktigaste gruppen bearbelade varor, verkstadsprodukterna, finner man en nägot annorlunda bild. I denna statistik är inslaget av noteringspriser slörre varför prisförändringar torde visa sig snabbare än i den reguljära utrikeshandelsstatistiken. Om man använder relationen mellan export- och importpriser som ett mått pä relativ prisutveckling finner man ingen relativprisuppgång under andra halvårel 1979. Detta skulle kunna tyda på att någon sådan inte pågår f, n.

Här har följaklligen förutsatts att detta inte heller sker under 1980 utan istället att en svag relativprissänkning görs. Detta betyder att exporttillväxlen totalt sett skulle bli 6%'. Här ingår då en snabbare ökning av exporten av bearbetade varor lill länderna ulanför än inom OECD-områdel, bl, a. OPEC-länderna, samt en fortsatt svag råvaruexport till följd av kapacitetsbegränsningar.

Med nationalräkenskapernas beräkningsmetoder.

Prop. 1979/80:150

12

Under de tre första månaderna i år har exporten värdemässigt ökat med 27%, Del är svårt atl uppskatta vad delta utgör omräknat i volymtal men det är klart att det är en väsentligt snabbare ökning än vad som här angivits för helåret.

Skulle exporten i år öka med 6% innebär detta i praktiken att tillväxten böjer av och blir negativ mot slutet av året, se diagram 1:1,

Industrins investeringsplaner är mycket expansiva. Konjunkturinslilutel har tolkat investeringsenkäten från februari så att investeringarna skulle öka med 15% i volym. Detta kan synas vara en betydande ökning men samtidigt måste man ta i beaktande atl invesleringsnivån fallit kraftigt. Även konjunkturbarometern anger en inle oväsenllig kapacitetsökning. Den angivna investeringsökningen fär anses vara fullt möjligt mot bakgrund av den lönsamhetsförbättring som skett.

Huruvida den svenska kapitalvamindustrin har kapacitet för alt tillgodose en sådan efterfrågeökning är mera ovisst. Det synes sannolikl att en inte oväsentlig del läcker ut i form av import.

En exportökning på 6% ger i kombination med en inhemsk ökning av efterfrågan på industrivaror pä 3,5 % en ökning av industriproduktionen pä ca 4,5 %. På tre år har då industriproduktionen ökat med närmare 10% och har efter sex år knappt kommit ifatt 1974 års nivå. Detta anger vidden av de problem som den förra oljekrisen och kostnadskrisen 1975 och 1976 förorsakade. Det ger en bild av de problem som ekonomin hamnade i när pris-och kostnadsutvecklingen kom ur kurs.

Med 4,5% i produktionsökning och över 4% i produktivitetsökning skulle industrisysselsättningen öka obetydligt från 1979, Den kapacitetsökning som sker under 1980 är inle lillräcklig för att kunna få ner bytesbalansunderskotlet.

Diagram 1:1 Export 1970-1980

1975 ärs priser. Säsongrensade siffror, halvårsvis

50 000

30000

J___ L

IIIII

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                   13

I föregående avsnitt påvisades hur den inlernationella inflationsupp-gången medverkat lill all öka inflationstakten också i den svenska ekonomin. Hitlills i år har konsumentpriserna stigit med 5,6%. Detla tillsammans med den successivt stigande inflationstakten under 1979 gör atl om konsumentprisindex skulle ligga kvar på mars månads nivå under resten av årel skulle genomsnittet för 1980 ligga ca 10,5 % över 1979 års nivå.

Här har antagils atl del av regeringen beslutade prisstoppet 1. o. m. den 9 maj blir rådande hela årel. Denna förutsättning är kopplad till det lägre räkneexemplet för löneutvecklingen. Prisstoppet gör atl de annars akluella höjningarna av jordbrukspriserna och hyrorna faller bort. Däremot mäste vissa inlernationella prishöjningar släppas igenom. Skulle dessutom, vilket ej har förutsatts här, slörre oljeprisstegringar inträffa måsle detta få genomslag även pä den svenska prisutvecklingen.

Med dessa förutsättningar kan inflationen under loppet av 1980 stanna vid ca 8%,. Det innebär en mycket låg årstakt mot slulel av årel.

Mellan årsgenomsnitten biir emellertid ökningen högre, ca 11,5 %. Även 1980 torde dock ett fenomen vara aktuellt som kunnal märkas lidigare år när inflationslrycket varit starkt, l.ex. 1979, Då ändrade hushållen sin konsumlionssammansältning bort frän varor med snabb prisstegring. Eftersom konsumentprisindex beräknas utifrån en fast konsumtionssamman-sätlning skapar sig härigenom den enskilde konsumenten ett realinkomsi-utrymme som inte till fullo beaktas vid deflalering med konsumentprisindex. Konjunkturinstitutet har beräknat alt delta bidrar lill att höja disponibelinkomsten med ca 0,5 procentenheter för 1980. Med hänsyn tagen härtill skulle de realt disponibla inkomsterna för hushållen kunna öka med ca 1,5 %. Det kan noteras att vid del högre räkneexemplet för löneutvecklingen blir disponibelinkomstökningen endast marginellt större. Visserligen skulle löneökningen blir större men ä andra sidan blir inflationen betydligt snabbare, ca 10,5% under loppet av året. Disponibelinkomsten skulle således bli något högre men till priset av högre inflation.

Reallönen efter skatt för samtliga löntagare beräknas vid den lägre löneutvecklingen bli något negativ, ca 0,5%, Häri ingår då en viss sysselsättningsökning så att reallönesänkningen, räknad per timme blir 1,5%.

Pensionssumman ökar realt sett med 5,5%. Denna ökning omfallar då effeklen av såväl det ökade antalet pensioner som den stigande inkomsien per pensionär. Realinkomstökningen för den enskilde pensionären blir därmed lägre. Inte desto mindre är det fråga om en betydande skillnad mellan realinkomstulvecklingen för löntagare och för pensionärer. De disponibla inkomsterna skulle således ge en konsumtionsökning på ca 1,5% vid en fömtsättning om oförändrad sparkvot. Man kan anföra skäl både för en ökande och en stigande sparkvot. Det är här främst förväntningarna om inflalionstaki och arbetsmarknadsläge som är av intresse. Här har antagits en praktiskt taget oförändrad sparkvot. Det innebär att konsumtionsökningen också skulle bli ungefär 1,5%. De uppgifter över delalj-

Prop. 1979/80: 150

14

handelsförsäljning som hillills föreligger lalar inle emot en konsumlionslill-växi av denna slorlek.

I lidigare nalionalbudgeler har den långsikliga trenden för den offentliga seklorns ulgifter redovisals. Denna tillväxt har legat mellan 6 och 7% per år. I den preliminära nationalbudgeten angavs uigiftslakien lill 3,5% för 1980. Av kapitel 9 framgår all molsvarande beräkning enligt det reviderade budgetförslaget skulle uppgå till 4,5%. Den högre ökningstakten förklaras främst av all ränteläget driver upp ränteutgifterna på statsskulden.

Inom den offenlliga konsumtionen är det den kommunala som dels är störst, dels expanderar snabbast Ökningslaklen beräknas uppgå till 4%, Eftersom anlalel beredskapsarbelen minskar 1980 innebär detla alt den kommunala tillväxten exkl. beredskapsarbeten håller åtminstone oförändrad tillväxttakt jämfört med 1979.

1 fiol var sysselsättningsökningen i kommunerna närmare 50000 personer och beräknas bli ca 40 000 i år. Della kan jämföras med en tolal sysselsättningsökning pä 55 000-60000 personer. Den kommunala sektom

Tabell 1:4 Försörjningsbalans 1978-1980

	Miljarder	Procenluell	volymförändring.
	kr. 1979,	1975 års pri:	ser
	löpande priser
		1978	1979	1980
Tillgång
BNP	435,2	2,4	3.8	3,7
Imporl av varor och Ijänsler	142.9	6,4	12,8	5,1
därav, varor	122,3	7.0	15,2	5,3
Summa tillgäng	578,1	0,3	5,8	4,0
Eflerfrågan
Brulloinveslering	86,5	6,0	5,4	5,5
Näringsliv	37,7	-     17,9	9,5	7,'5
därav: induslri	10,8	-     21,7	0,1	15,0
Statliga myndigheter och affärsverk	9,8	3,3	1,9	7,3
Kommuner	16,5	-      3,1	1,9	3,1
Bostäder	22,5	17,9	2.4	2,5
Lagerinveslering	1,1	-    i,r	1,8'	0,7'
Prival konsumlion	226,8	-      0,7	2,3	1,7
Offenllig konsumlion	130,1	3,1	3,9	2.8
Slallig	39,2	-      0,2	2,4	0,2
Kommunal	90,9	4,6	4,5	4,0
Exporl av varor och Ijänsler	133,6	7,6	7,3	5,8
därav: varor	118,0	7,8	8,4	6,0
Summa eflerfrågan	578,1	0.3	5,8	4,0
Konsumentpriser årsgenomsnitt		10,0	7,2	11.7
Inhemsk slullig efterfrågan		-      0,8	3,3	2,8
Real disponibel inkomst		-       1,5	2,6	ca 1,5
Bytesbalans (milj. kr. löpande priser)		-    29	-10 964	-16 584

Förändring i procenl av föregående ärs BNP.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

15

kräver således en mycket slor del av resurstillväxten på arbeismarknaden. Totalt är nu 1 miljoner människor anslällda i den kommunala sektorn. Det innebär att kommunerna nu sysselsältningsmässigt setl är slörre än induslrin.

På vanligt sätl anges den återspegling av den reala aktiviteten som den finansiella sidan utgör i sparbalanser, se tabell 1:5. Budgetunderskollel beräknas nu bli 55 miljarder kr., en ökning sedan 1979 med 10 miljarder. Ökningen beror lill övervägande del pä alt utgiftssidan ökar:

inkomstförändring:          -t-13 miljarder kr.

utgiftsförändring:            -20 miljarder kr,

utlåningsförändring:        - 3 miljarder kr.

saidoförändring:              - 10 miljarder kr.

Sedan hänsyn lagils till statens ullåning utgör nettot mellan inkomster och utgifler, det finansiella sparandel, ca 41 miljarder kr. i negativ riktning. Socialförsäkringssektorns finansiella sparande torde förbättras med ca 3 miljarder kr. Härav utgör dock 2 miljarder kr, en tillfällig inkomstökning beroende på en omläggning av avgiftssystemet. Kommunerna uppvisar etl finansiellt överskott på ca I miljard kr. Likviditeten har förbättrats kraftigt under de senaste åren. Erfarenheten visar atl en god likviditet leder till volymexpansion, Relalionen mellan kommunernas finansiella tillgångar och deras utgifter har på tvä år ökat så mycket att den ökade likviditeten skulle kunna ha motsvarat ytteriigare 3 procents volymökning per år trots den snabba ökning som faktiskt ägt rum. Detta innebär att den här gjorda prognosen över kommunernas konsumtionsökning mycket väl kan vara för låg.

Hushällens sparande ökar i absoluta tal med ca 3 miljarder kr. Detta är dock till betydande del en inflationseffekt. Sparandets andel av inkomsterna kan komma atl sjunka obetydligt.

Företagens sparande sjunker med 2,5 miljarder kr, varav 1 miljard kr. faller pä de icke-finansiella företagen. Betalningsbalansdelegationens un-

Tabeli 1:5 Finansiellt sparande 1978-1980

Milj. kr., löpande priser

	1978	1979	1980
Bytesbalans	0	-11000	-J6600
Hushåll	19400	21 100	24 400
Näringsliv	- 3 200	- 3100	- 5 500
därav: icke-finansiella företag	-12 500	-14 600	-15 400
Bosläder	-11 000	-12400	-14300
Offentlig sektor (inkl. social-
försäkringsseklorn	- 5 200	-16600	-21200
Summa	0	-11000	-16600

Anm. Den av bytesbalansdelegalionens undersökning föranledda korrigeringen av bylesbalansen har lagts på det finansiella sparandet i de icke-finansiella förelagen i näringslivel.

Prop. 1979/80:150                                                                  16

dersökningar har givit vid handen att den svenska ekonomin får 8-9 miljarder kr. mera i exportintäkter på Ijänstesidan än vad den reguljära statistiken visar. Dessa inkomsler har här i sin helhet lagts på företagssektorn.

I labellen redovisas enbari det finansiella sparandet, Della är vad företagen har kvar sedan de finansiella anspråken för investeringar och lager tillgodosetls. Ser man till företagens sparande brutto har detta ökat med 19 miljarder kr, de senaste två åren. För investeringar och lageruppbyggnad har dock krävts 22 miljarder kr. varför det finansiella sparandet minskat med 3 miljarder kr.

Förutom inom industrin ökar investeringarna under 1980 även i det övriga näringslivel. Bl. a. tycks planerna inom handeln vara myckel expansiva.

En betydande del av den invesleringsökning inom det övriga näringslivel som registrerades i Ijol svarade handelsflottan för. Denna investeringsökning bestod i atl desinvesieringarna, dvs, utförsäljningen av begagnat tonnage, minskade samt av ökade leveranser från svensk varvsindustri. Investeringsökningen i år inom det övriga näringslivet innehåller inga sådana inslag och bör därför vara väsentligare för näringslivets långsiktiga produklionskapacilel.

För lagerinvesteringarnas del väntas en svag lageruppbyggnad under försia halvåret av råvaror och insalsvaror och senare även av färdigvaror. Lageruppbyggnaden motsvarar därmed 0,7 procentenheter av den toiala produktionsökningen, BNP-tillväxten. Skulle efterfrågan härhemma eller ulomlands bli lägre än som här antagits är det sannolikt att detta inte leder till en omedelbar neddragning av produktionen utan till en större lageruppbyggnad vilken i sin tur verkar återhållande på produktionsökningsmöjligheterna nästa är.

Erfarenheterna från 1979 talar för en relativt hög importbenägenhet i den svenska ekonomin varför en något snabbare importökning än vad konjunkturinslilutel räknar med anlagits här. Skillnaden ligger främsl på bearbelade varor, någon avvikande bedömning för oljeimporten har ej gjorts.

De bedömningar som här gjorts innebär alt exportpriserna skulle stiga med drygl 10% medan främsl oljepriserna drar upp importpriserna sä att dessa ökar med 12,5 %,

Därmed försämras handelsbalansen med över 2,5 miljarder kr. Med en viss försämring av tjänste- och transfereringsbalanserna, där hänsyn tagits till de gjorda beräkningarna av korrigeringsposten, skulle bytesbalansen försämras med drygt 5,5 miljarder kr. så att underskottet skulle uppgå till 16,6 miljarder kr, eller 3,4% av BNP. De här gjorda prognoserna innebär att BNP skulle växa med 3,7%, Den reala bruttonationalinkomsten (BNI) angavs i avsnitt 1,2 ha ökat med 2,8% 1979, För 1980 blir molsvarande lal 2,9% sedan hänsyn tagils lill terms-of-trade-försämringen på 0,8% av BNP, Försök atl dela upp bruttonationalinkomsten pä sektorer tyder på att

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

17

Tabell 1:6 Bytesbalans 1978

Milj. kr., löpande priser

-1980

	1978	1979 prel.	1980 prognos
Exporl av varor Imporl av varor	98 205 92718	118030 122.343	137 998 145 058
Handelsbalans	5487	- 4313	-  7060
Sjöfartsneito Resevaluta Övriga Ijänsler, netto Transfereringar, netlo Korrigeringspost för tjänster och transfereringar	3113 -3 904 -3 682 -8143 7 100	3 622 -       4 635 -       4 329 -        9309 8 000	3 792 -      4 900 -    4 886 -12430 8 900
Byleshalans	-    29	-10964	-16 584

Korrigeringspost enligt belalningsbalansdelegalionens beräkningar.

under 1979 var det den offentliga sektorns reala inkomsler som hölls lillbaka. Under 1980 tycks motsvarande begränsning falla på företagssektorn.

Den lägre ökningen av BNI lägger betydande restriktioner på realinkomstökningen. Delta har betydande konsekvenser för utvecklingen under 1979 och för den ekonomiska politiken.

Diagram 1:2 Bruttonationalprodukten 1970-1980

1975 års priser. Säsongrensade siffror, halvårsvis

160000

155000

150 000-

145 000

140000-

135000

130000

L

J___ L

I        I        I

1970    1971    1972    1973    1974    1975    1976    1977    1978    1979    1980 2    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bit. l.l

Prop. 1979/80: 150                                                                 18

1.4 Utblick mot 1981 och 1982

Inledning

Många av de problemställningar som är centrala för slabiliseringspolili-ken diskuleras bäsl i eu lidsperspektiv som är någol längre än ell år. Della beror dels på all många ekonomisk-politiska åtgärder når sin fulla effekt först efler all de hunnit verka under ell ä två år. Vidare kan vissa frägor lill sin nalur sägas vara medelfristiga eller långfristiga. Det gäller bl.a. vissa frägor i anslulning lill kapitalbildnings- och bytesbalansulvecklingen. Av dessa skäl har sedan 1977 den reviderade nationalbudgeten innehållit analyser av den ekonomiska utvecklingen pä 2 1/2 års sikt. Dessa kalkyler är inle genomarbetade på samma sätt som naiionalbudgetens kalkyler och bör i försia hand ses som räkneexempel avsedda alt belysa vissa cenirala problemställningar för den ekonomiska poliliken.

Det problem som nalurligl kommer i förgrunden i ärels kalkyler är vilka möjligheier vi har all komma till rälla med de balansbrister som präglar den svenska ekonomin. Efter kostnadskrisen i millen pä 1970-lalel vändes ulvecklingen 1977 och chanserna föreföll goda lill några är av ålerhämlning, som skulle ge oss möjligheter alt lösa våra externa och inlerna balansproblem.

Oljeprishöjningarna under 1979 har medförl att de inlernalionella ulsiklerna nu är ytterst osäkra och vi kan nu vänta oss en relativt lång period av instabilitet och stagnation i den inlernalionella ekonomin. Oljeprishöjningarna har dessulom direkl bidragit lill atl förvärra våra bylesbalansproblem och öka inflationstrycket i ekonomin. Allt della har allvarligt försämrat möjligheterna all komma lill rälla med våra balansproblem. Vårt ekonomiska läge är således allvarligt även om utvecklingen under del innevarande året ter sig relativt ljus vad gäller tillväxt och sysselsällning.

De mest påtagliga obalanserna i den svenska ekonomin är underskollen i bytesbalansen och i den statliga budgeten. Bytesbalansunderskotlet och dess orsaker har analyserats i många sammanhang och det torde råda en relativt stor enighet om dess orsaker och också om vad som krävs för atl vi skall kunna häva denna balansbrist. De bakomliggande orsakerna till budgetunderskotten har inle analyserats i samma ulslräckning. Som ett komplement till treårskalkylerna diskuteras därför i avsnitt 1.5 budgetunderskottet och dess samband med övriga balansbrister i ekonomin. Vidare diskuteras vilka krav som slälls på ekonomin i dess helhel för alt underskotten skall kunna nedbringas.

Kalkylens förutsättningar

Treårskalkylen och dess förutsättningar redovisas utförligt i kapitel 11. I del följande redovisas därför endast vissa huvudpunkter i analysen. Det finns i analysen av konjunkturutvecklingen anledning att ta fasta pä skiil-

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                    19

naderna mellan ulvecklingen 1973-1974 å ena sidan och den aktuella utvecklingen å den andra sidan. En viktig skillnad är att den förra oljeprisstegringen sammanföll med en ekonomisk överhettning i industriländerna. Kapacilelsutnytljandet var högt och investeringarna och lageruppbyggnaden var typiska för slutfasen i en konjunkturuppgång. Oljeprishöjningarna bidrog därför lill atl underblåsa en redan tidigare krafiig inflationsutveckling. När omsvängningen sedan kom samverkade den efterfrågedämpande effekten av oljeprishöjningarna med den samtidiga nedgången för lager och fasta investeringar.

De senaste oljeprishojningarna har ocksä kommit i en uppgängsfas i industriländernas konjunkturutveckling. Kapacitetsulnyttjandet är emellertid forlfarande relativt lågl. Investerings- och lagerkonjunkluren befann sig också i varje fall i det europeiska OECD långl ifrån ett naturligt omslag. Vi kan nu också konstatera atl konjunkturuppgången har fortsatt under slutet av 1979 och början av 1980,

När del gäller inflationsutvecklingen förefaller del nu som om prishöjningarna på olja och andra råvaror denna gäng inte fär genomslag i löneökningar i samma omfattning som 1973-1974. Detta talar för att den nödvändiga reallöneanpassningen denna gång kan åstadkommas vid en lägre inflationstakt än förra gången.

De faktorer som tagits upp här pekar mot atl den internationella konjunkturnedgång vi har framför oss kan bli relativt dämpad. Varaktigheten kan däremoi förväntas bli ganska lång, I kalkylerna antas också att den uppgång som förutsatts vinna styrka under 1982 i varje fall till atl börja med blir relativt försiktig. Dessa bedömningar grundas pä flera faktorer.

Del mesta lyder på att nedgången i den amerikanska ekonomin kommer att få relativt lång varaktighet. Den strama penningpolitiken i Förenta staterna bedrivs i syfte att dämpa inflationstakten genom en recession. Den hittillsvarande utvecklingen tyder på all detta kan komma att bli en utdragen process. Inflationstrycket i ekonomin är fortfarande högl och den höga räntan som penningpolitiken givit upphov fill förefaller ännu så länge inte ha bidragit till att dämpa inflationsutvecklingen. För att fullfölja poliliken och verkligen få ner den nuvarande höga inflationstakten till acceptabla nivåer förefaller del därför rimligt alt anta alt det krävs en recession som varar flera kvartal, Svårighelerna ati få ned inflationen leder troligen fill en betydande försiktighet när det gäller aU åter stimulera ekonomin till en uppgång.

De bytesbalansunderskott som de senaste oljeprishöjningarna givit upphov till i OECD-området gör att många länder kommer att uppfatta bytesbalansen som en restriktion för den ekonomiska politiken. Detta i förening med önskemålet att nedbringa inflationstakten kan förväntas leda lill en mycket försiktig finans- och penningpolitik i de flesta industriländer under de närmasle åren.

Därtill kommer att risken för nya oljeprishöjningar lägger en ytterligare restriktion på OECD-ländernas ekonomiska politik.

Prop. 1979/80: 150

20

Tabell 1:7 Internationell utveckling 1980-1982

BNP. OECD Världshandel

Priser på bearbelade varor i inlernalionell handel

1980

1,3

4

10

1981

0,8

1982

3,3 6

Som framgår av tabell 1: 7 förulses att den försikliga ekonomiska politik som antagits leder till en dämpning av inflationstakten redan 1981. Vid den förra oljeprishöjningen följdes prisuppgången på indusirins råvaror- och insatsvaror av en uppgång i färdigvarupriserna och med en viss fördröjning också av en höjning av lönekostnaden per producerad enhel, vilkel ytterligare drev upp färdigvarupriserna. Vid den senaste oljeprishöjningen har den efterföljande lönekostnadsslegringen ännu så länge förblivit måttlig. Prisanlagandena i tabell 1:7 bygger på förutsättningen alt det inle blir några ytterligare lönestegringar som kompensation för de redan iniräffade oljeprishöjningarna samt ocksä på förutsättningen att det inte sker några ytterligare realprishöjningar på olja.

Den utveckling av de internationella lönekostnaderna som sålunda ligger bakom tabell 1:7 gör att löneantagandena blir av central belydelse för ulvecklingen för svensk del. Detla belyses av diagram 1:3 som anger utvecklingen av de svenska lönekostnaderna per producerad enhet tillsam-

Diagram 1:3 Lönekostnad per producerad enhet i industrin (manufactured unit labour costs) i Sverige och de sju stora OECD-länderna 1970—1979 i dollar.

Semi-logarilmisk skala

260 240 220 200 180 160

140 120

100

si'CHi(;[

D[. s II' SMinA iircn-i a.ndlrna

L

J

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978  1979

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

Tabell 1:8 Priser 1980-1982

Procentuell ökning, svenska kr.

1980		1981		1982
all. 1	all. 11	all. 1	all. 11	all. 1	all. II
Konsumenlpriser 11,6 Exportpriser         10,3 Importpriser         12,6	12,6 10,9 12,6	6,7 3,6 6	9,4 6,4 7	6,1 4,4 5	7,8 7 7

mans med motsvarande utveckling för OECD-länderna. Där framgår alt de svenska lönekostnaderna steg relativt långsamt fram till 1974. Därefter steg emellertid de svenska lönekostnaderna betydligt kraftigare än de internationella under 1975 och 1976, vilket orsakade en mycket kraftig föriust av marknadsandelar för den svenska exporten. Denna utveckling bröts först i och med devalveringen 1977.

Den betydelse lönekostnadsutvecklingen kan väntas ha för utvecklingen i vår ekonoini under de närmaste åren gör del naturligt atl arbeta med två olika löneantaganden i kalkylerna. Det lägre alternativet innebär en ökning av lönekostnaden per producerad enhet i industrin som ligger i linje med den vi hade i Sverige under senare delen av 1950-talet och under 1960-talet. Under denna tid låg inflationstakten i genomsnitt kring 4%. Det högre alternativet ligger i linje med den nominella lönekostnadsstegringen vi hafl under senare delen av 1970-talet, dvs. efter kostnadskrisen. Utveckligen av löner, lönekostnad per producerad enhet i skyddad och konkurrensuisatt sektor samt konsumentprisindex sedan 1960 sammanfattas av tabell 1:9.

I båda alternativen förutsätts en klart långsammare utveckling i de offentliga utgifterna än hittills. 1 kalkylen fömtsätts att det är möjligt att väsentligt dämpa den kommunala konsumtionsutvecklingen. Den reala utvecklingen i offentlig sektor i alternativ I sammanfattas i nedanstående tablå, (Årlig procentuell volymförändring,)

1980          1981          1982

Slallig konsumtion	0,2	0,3	0,3
Statliga investeringar	7,3	-2,0	-2,0
Kommunal konsumtion	4,0	3,0	2,5
Kommunala investeringar	3,1	2,0	2,0

Kalkylresultat

Den lägre löneulvecklingen i alternativ I leder till att vår industri får ett bäitre konkurrensläge. Vidare kan vi förvänla oss att inflationstakten blir lägre.

Kostnadsutvecklingen för industrin i alternativ I ger uirymme för en vinstförbättring men också till en sänkning av relativpriserna och en mind-

Prop. 1979/80:150

-n

r i 00

rg C?

Ö —

rg -

Ov O

O r-i

oo' r i

rj O sD r-4

sO — r' C

ri r-;

oo' ri

OO OO

ri rg ' ''

sO OO OV •'

>0 rr vD r*-!

rj _

- ri   OO u-i

3  S

os      C

"     t/)

~ E

f2 o

		E
		o
OJ		c:
E-		1) -o
.E «>		o
		*C
per sökn per nhel		O. t/5
T3 n -o « a.		o03 E
önekoslna roduklivits önekoslna roducerad
	c .2	CTJ
	«	•O
	c: c	Uh
Ua.-) Q.		_

Bilaga l.l    Reviderad nationalbudget                                     23

re appreciering såväl 1981 som 1982. Löneulvecklingen i allernaliv II lämnar ej utrymme för relalivprissänkning, trots atl kronkursen i delta alternativ antagils oförändrad gentemoi korgen. 1 del svaga internationella konjunkturläge som antas råda 1981 resulterar antagandena i all vi i alternativ I får cn ökning av exporlvolymen med 3 1/2%, medan molsvarande ökning i alternativ II inskränker sig till 1,7%. Delta innebär en marknads-andelsvinsl i alternativ I 1981, att jämföra med någon andelsförlust i alternativ II. År 1982 antas den inlernalionella konjunkturuppgången ge en ökning av väridshandeln med 6 %. 1 alternativ I fortsätter svensk exportindustri att vinna marknadsandelar. Det blir därför möjligt alt detta år öka exporten med 7,7% i alternativ 1, medan motsvarande ökning blir 5,7% i alternativ 1).

I alternativ I är genom den bättre exorlulvecklingen efterfrågan på industriprodukter högre. Därtill kommer atl vinsllägel är bättre. Som en tredje positiv faktor för indusiriulvecklingen tillkommer den lägre infta-tionstaklen i alternativ I. Dessa faktorer verkar för en bättre utveckling av industriinvesteringarna. Industriinvesteringarna ökar i alternativ 1 med 5 % 1981 och med 10% 1982. Motsvarande lal för allernaliv II är -7% 1981 och 4-3% 1982. Dessa skillnader avspeglar sig ocksä i en väsentligt högre BNP-tillväxt. Sålunda ökar BNP med 2,2% 1981 och 3,1% 1982 i alternativ I. I alternafiv II inskränker sig BNP-ökningen 1981 till 1 1/2% och 1982 fill 1,9%,

Den högre aktivitetsnivån i alternativ I leder till all vi i delta alternativ kan räkna med en bättre sysselsättningsutveckling. Hur stor skillnaden i arbetslöshet kommer alt bli mellan alternativen är en mycket svårbedömbar fråga. Detta beror bl, a. på vilket arbetskraftsutbud vi kan räkna med i alternativen och på vilka skillnader i produktivitetsutveckling som vi får. År 1982 är BNP i alternativ 1 1,9% slörre än i alternativ II. Om vi antar atl produktivitetsutveckling och arbetskraftsutbud är desamma i båda alternativen skulle detta leda lill atl antalet arbetslösa i alternativ II skulle vara 80000 fler än i alternativ I. 1 kalkylen har emellerlid förutsatts att produktiviteten skiljer sig åt mellan alternativen så att den lägre aktivitetsnivån i alternativ ll huvudsakligen slår ut i en lägre produktivitetsutveckling. Della ligger i linje med ulvecklingen under den senasle konjunkturnedgången. Den låga produktivitetsutveckling som vi då såg var emellertid i hög grad ett resultat av den stora satsningen på arbetsmarknadspolitik och industripolitik som då fördes.

Bytesbalansutveklingen i de båda alternativen påverkas dels av skillnaden i konkurrenskraft och dels av skillnaden i ekonomisk aktivitet. Den bättre konkurrenskraften i alternativ 1 bidrar till en högre export och möjliggör en tillbakahållen import i detta alternativ. På importsidan ulgör emellertid den högre aktivitetsnivån i alternativ 1 en motverkande faktor. Slutresultatet av detta för importens del blir en ungefår lika stor ökning i båda alternativen. Därmed slår skillnaden i export mellan de båda alterna-

Prop. 1979/80: 150

24

Tabell I: 10 Försörjningsbalans 1980-1982

Ärlig procenluell volymförändring

	All. 1			Alt. 11
	1980	1981	1982	1980	1981	1982
Prival konsumlion	1,7	0.5	1,0	1,7	0,5	0,5
Offenllig konsumtion	2,8	2,2	1,9	2,8	2,2	1,9
Bruttoinvestering	5,5	3,0	3,8	5,5	2,3	2,7
Lagerinveslering'	0,7	0,1	-0,1	0,7	0,2	-0,2
Exporl av varor och tjänster	5,8	3,6	7,8	5,4	1,7	5,7
därav: varor	6,0	3,5	7,7	5,6	1,7	5,7
Imporl av varor och tjänsler	5,1	1,9	3,7	5,6	1,9	3,4
därav: varor	5,3	1,9	3,9	5,6	1,9	3,4
BNP	3,7	2,2	3,1	3,5	1,5	1,9

Lagerinvesleringar i procenl av föregående års BNP.

liven ut i en bättre bytesbalanstuveckling i alternativ I. Slutårel beräknas bytesbalansunderskotlet i alternativ 1 uppgå till 13,3 miljarder kr., medan motsvarande siffra för alternativ II är 19,6 miljarder kr, I alternativ I har också en bättre grund lagts till fortsatta förbättringar av bytesbalansen.

Kalkylresultaten sammanfattas i en försörjningsbalans för de båda alternativen som presenteras i tabell 1: 10.

Diagram 1:4 Investeringskvoten i industrin' 1963—1982

Procent, 1975 års priser

20

18

16

12

10

[\	y]	A	r	\
				\                               Alt. 1
	i			\         yr		r
	1			\         /v
				\		\-. —■•
					r	Alt. II

1  I   I

1963    65

IIII______ L

llllll

67      69      71      73      75      77      79      81

' Bruttoinvesteringar inom gruvor och tillverkningsindustri som andel av förädlingsvärdet.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                   25

För atl kunna avveckla budgetunderskollel vid full syselssättning med bibehållande av våra långsiktiga tillväxtmöjligheter är det, som utvecklas närmare i avsnitt 1.5, nödvändigl med en krafiig uppgång i investeringarna. Kravet atl förbättra bylesbalansen gör en uppgång i industriinvesteringarna specielll angelägen.

Diagram 1: 4 anger investeringarnas andel av industrins förädlingsvärde sedan början av 1960-talet. Av diagrammet framgår att denna andel 1979 ligger långt under vad som varit normalt under tidsperioden. För att bära upp en utbyggnad av industrisektorn som krävs för all eliminera del slruklurella underskottet i den svenska bytesbalansen mäste investerings-andelen i varje fall normaliseras. Av diagrammet framgår att utvecklingen i altemativ I innebär en återgång mot mera normala värden, medan alternativ II leder till att investeringsandelen ligger kvar på en otillräckligt låg nivå. En sådan utveckling kommer med nödvändighet alt leda lill en kraftig begränsning av kapaciletstillväxten inom industrin. Detla skulle försvåra eller omöjliggöra en lösning av våra externa balansproblem genom en utbyggnad av konkurrensutsatt sektor. 1 ett sådant fall skulle ingen annan utväg återstå än att uppnå balans i utrikeshandeln genom alt dra ner på aktiviteten i den svenska ekonomin. Därmed blir alternativ II omöjligt att förena med full sysselsättning.

Kraven på en ökad kapitalbildning belyses också i diagram 1:5 som anger BNP-ökningen och dess användning under 1960- och 1970-talen samt under perioden 1979—1982 enligt de båda allernaliven. Stapelns höjd anger ökningen av BNP, dvs. ökningen av vår samlade produktion. I stapeln anges hur stor del av produktionsökningen som används till offentlig eller privat konsumtion. Återstoden utgör vär kapitalbildning, som utgörs av

Diagram 1:5 BNP:s ökning och dess användning 1960—1982

Milj. kr., 1975 års priser. Genomsniltlig årlig förändring

BNP + 9 200		BNP + 9300
Kap I TAL-BI LDNl It + 2 600		Kapitalbildning + 5 700	BNP + 7000
			Kapital- BILBIIK + 3 700
Offentlig konsumtion + 2600	EfJP
	Offentlig konsumtion + 2300
Privat konsumtion + 1000
		Off.KONS, + 1900
			Off.kdns. + 1900
	Privat KONSUMTlOt-l + 2300
		Priv.kons. + 1700
			Priv.kons. + 1400
1960-1970	1970-1979	1979-1982 Alt, 1	1979-1982 ftLT,   Il

Prop. 1979/80: 150                                                                 26

reala invesleringar saml netloförändringar i vär ställning genemot utlandet. I jämförelsen mellan 1960-talel och 1970-lalel framgår all tillväxten försvagats kraftigt. Under 1960-talet användes vidare nära nog 1/3 av tillväxten till ökad kapitalbildning. Under 1970-lalet gick i stor sell hela BNP-ökningen lill ökad privat och offenllig konsumlion. För all undvika en situation med myckel låg lillväxl är del nödvändigl all under 1980-talel läla kapitalbildningen la huvuddelen av vår produktionsökning i anspråk. Kapitalbildningen i alternativ II är därför otillräcklig i elt längre perspektiv.

Diagrammet belyser också del faklum att det är kravel på ökad kapitalbildning som nödvändiggör en dämpning av ökningen i privat och offentlig konsumtion. Som framgår av diagrammet lar den offenlliga konsumtions-ökningen merparten av konsumtionsutrymmel. Den privata konsumtions-ökningen har bringats ned till en nivå som knappast tillåter några ökningar av reallönen efter skalt.

Antagandena om den internationella prisutvecklingen sammanfattades i tabell 1:7. Den inhemska utvecklingen av konsumentpriser saml exporl-och imporlpriser i svenska kronor anges i tabell 1: 8. Den dämpade löneutvecklingen i alternativ I möjliggör en relativt snabb uppbromsning av prisökningarna. En förutsätlning för denna dämpning i inflationstakten är att det är möjligt att föra en aktiv apprecieringspolitik som möjliggör en dämpning av export- och importpriser i svenska kronor. Denna appreciering är nödvändig för att vi skall kunna uppnå en inhemsk inflationstakt som ligger under den anlagna internationella inflationen. Utan appreciering får vi snabbare ökning av export- och imporlpriser i alternativ I. Detta verkar uppdrivande på prisnivån därigenom att de högre importpriserna pressar upp de inhemska kostnaderna samtidigt som de högre exportpriserna leder till en vinstuppgäng som verkar inflationsdrivande.

Det bör slå klarl av kalkylerna all del inte är möjligt att bedriva en apprecieringspolitik för att dämpa inflationen i alternativ II. En sådan politik skulle vad exportpriserna beträffar leda aniingen till höjda priser pä svenska varor i utländsk valuta eller till en sammanpressning av vinstnivåerna i den konkurrensutsatla seklorn, vilket ger försämrad konkurrenskraft för svensk industri. Lägre importpriser som apprecieringen skulle ge upphov till ger en ytterligare försiärkning av köpkraften. Detla lenderar alt driva upp den privata konsumtionen. En appreciering i alternativ II skulle alltså försvaga vår bytesbalans såväl från exporlsidan som från importsidan.

Avslutningsvis måste konstateras att vår bytesbalansposition gör en apprecieringspolitik svår även i alternativ I, För att apprecieringspolitiken skall bli lyckosam krävs därför alt den dämpade löneutvecklingen och begränsningen av de ofTentliga utgifterna skapar en internationell trovärdighet för en uppskrivning av kronan trots våra stora bytesbalansunder-skon. Av löneantagandena och tabell 1:8 framgår att reallönerna före skatt i

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                   27

alternativ II ökar något 1981 och 1982, medan de är i stort sett oförändrade i allernaliv 1. Delta skall ses mol bakgrund av att alternativ I innebären återgång mol balans i den svenska ekonomin. Ulvecklingen av reallön före skatt i allernaliv I är sålunda en nödvändig del av den anpassning som krävs. Detta belyses av diagram 1:6 som anger utvecklingen av reallön inkl. socialförsäkringsavgift och produktiviteten per sysselsatt under 1970-talel. I ett längre perspektiv är del inle möjligt all öka den reala ersällningen till arbetskraften väsenlligl snabbare än produktiviteten per sysselsatt. Skall vi nå balans i den svenska ekonomin under 1980-talet krävs alt gapei mellan reallönekurvan och produktivitetskurvan minskas kraftigt. Av diagrammet (1:6) framgår atl en sädan utveckling åsladkommes i allernaliv 1. medan alternativ 11 inte medför någon förbättring i detta avseende.

Diagram 1:6 Bruttoreallöner och Ju.sterad produktivitet 1970—1982'

Index 1970= 100

120

110 -

100

		All.   II
/     Ri(ll[f[]f(F:ALLlt.\Llf-	—
		Air. 1
_            •   '""""                                              JUGITRAD  rRflOUKIlV! lEl *		Alt. 1
<—-"                          \_-""	Tl»-	"     Alt.  II

I___ I___ \___ \___ \___ \___ I___ lllllll

1970    1971   1972     1973   1974    1975    1976   1977    1978   1979    1980    1981   1982

' 1970-1979 faklisk utveckling

1979-1982 enligt RNB 1980    ..... alt 1

------------ all II

' Summa löner och kollektiva avgifier per sysselsatt. Deflateringen lill fasla priser har gjorts med implicitprisindex för privat konsumtion.

' BrultonaUonalprodukt (BNI) i fasta priser per sysselsatt BNI = BNP justerad för lerms-of-tradeeffekter och för netlofaktorinkomster från utlandet.

Prop. 1979/80:150                                                                  28

1.5 Budgetunderskottet och sparbalansen

Budgetunderskottet har under de senaste åren utvecklats på ell säll som i Sverige saknar motsvarighet under efterkrigstiden. Detta hänger i hög grad samman med den balansbrist som uppställ i vår ekonomi under 1970-talel. Det förtjänar att påpekas att utvecklingen inle är unik för Sverige, ehuru den är mest markerad i vårt land. De flesla industriländer har emellertid haft mycket krafiiga budgetunderskott under 1970-talet. Detta gäller även för länder som klarat 1970-talet med en god exlern balansposition, såsom Japan och Förbundsrepubliken Tyskland.

Budgetunderskottet har mekaniskt selt uppstått därigenom atl statens inkomstutveckling varit exceptionellt svag under de senasle åren, 1 reala termer sjönk inkomsterna 1977 och 1978. Den svaga inkomstutvecklingen kan i sin tur förklaras dels av atl vi sammantaget knappasl hafl några skattehöjningar under perioden samt av att ulvecklingen av statens skalleunderlag varit svag 1977 och 1978. Detta sammanhänger i sin tur med den uppbromsning av reallöneutveckling och privat konsumtion som, efter överbryggningsåren var nödvändig för att återföra den svenska ekonomin till balans. Begränsar vi synfältet lill statens inkomster och utgifter har vi alltså under de senaste åren haft en utgiftsexpansion i den offentliga sektorn som ej har finansierats med skatteökningar, därigenom har vi fått ett växande budgetunderskott.

Man kan emellertid inle av detta dra slutsatsen att det slora budgetunderskottet beror pä en underlåtenhet all höja skatterna i lakl med en fortgående utgiftsexpansion. Grunderna till utvecklingen är i stället att söka i de balansbrister som vi fått i ekonomin under 1970-lalet och framför allt i samband med överbryggningspolitiken och kostnadskrisen 1975 och 1976. De viktigaste bakomliggande faktorerna är sålunda vår svaga bytesbalansposiiion, låga investeringar i den privata sektorn samt strukturproblem i den konkurrensutsatta sektorn. Med en viss generalisering kan man säga att det är ambitionen atl trots dessa balansbrister i ekonomin bibehålla den fulla sysselsättningen som drivit fram budgelunderskottet. Därav följer också att om vi vill avveckla budgetunderskottet ulan en sysselsättningskris så måste detta vid bibehållet sparande i privat sektor ske inom ramen för en ekonomisk-politisk strategi där också övriga balansbrister avvecklas.

För att närmare illustrera detta resonemang är det lämpligt atl ta sparbalansen som utgångspunkt. Det finansiella sparandet för en viss sektor ulgör skillnaden mellan sektorns totala intäkter och dess totala utgifler. Summan av del finansiella sparandet i samtliga inhemska sektorer är lika med skillnaden mellan de inkomster som genereras inom landet och landets totala utgifter. Denna skillnad är definitionsmässigt lika med bylesbalansunderskottet.

Av sparbalansen under 1970-talet (se tabell l:.l 1) framgår alt det finan-

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

29

Tabell I: 11 Finansiellt sparande som andel av BNP 1968-1979

	1968	1969	1970	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979
Finansielll sparande
Slal	0,4	0,8	1,9	2,3	0,1	-0,6	-2,2	-0,2	1,4	-1.9	-4,8	-6,4
Kommun	-0,3	-0,3	-1,3	-1,0	0.2	0,4	-Ö!2	-0,9	-0,9	-0.5	0,9	0,6
Socialförsäkrings-
seklorn	4.2	4,3	4,3	4,6	4,9	4,6	4,4	4.1	4,5	4.3	3,7	3,4
Hushåll	1.7	1,8	2.0	3,1	2.1	2,7	4.2	4,8	3,5	5.1	5,3	4,8
Bosläder	-4,6	-4,5	-3,8	-3,8	-3,8	-3,4	-2,6	-2,6	-2,3	-2.1	-3,1	-3,0
Företag	-1,4	-2,4	-3.9	-4,7	-2,8	-1,2	-5,1	-7,6	-9.6	-9.1	-3,8	-1,3
Tolall (= byles-
balansen)	0,0	-0,3	-0.8	0,5	0,7	2,5	-1,5	-2,4	-3,4	-4,2	-1,7	-1,9

siella sparandel utanför den offentliga sektorn har ökat kraftigt samlidigt som bytesbalansunderskotlet har vuxit från -0,8% av BNP till -1,9% av BNP. Den offentliga seklorns fmasiella sparande har minskal med 8 procentenheter. Den offenlliga sektorn utgörs i sin tur av socialförsäkringssektorn, kommun och stal, där budgetunderskottet i princip motsvarar den statliga sektorns finansiella sparande plus den statliga upplåningen. Sparandet i kommun och socialförsäkringssektorn har genomgålt myckel små förändringar mätt som andelar av BNP mellan 1976 och 1979. Förbättringen för kommunernas del medför en sammanlagd uppgång för dessa båda sektorer med 1 procentenhet. Den krafiiga nedgången i offentligt sparande motsvaras därför av en ännu kraftigare nedgång i den statliga seklorns finansiella sparande. Ökningen av budgetunderskottet har varit ännu någol slörre än minskningen i statens finansiella sparande som följd av all den statliga utlåningen har ökat sin andel av BNP sedan 1976.

Det kan också vara instruktivt att se frågan i elt kortare tidsperspektiv. Man finner dä att den dramaliska ökningen i budgetunderskottet under åren efler 1977 motsvaras av en myckel kraftig uppgång i den privala sektorns finansiella sparande. Denna sammanhänger i sin tur med den normalisering av vinsterna som ägde rum efter 1977, Eftersom denna vinstuppgång skedde vid låg investeringsnivå kom den att slå ut i en kraftig förbällring av företagens finansiella sparande.

De förändringar i det finansiella sparandet som just beskrivits avspeglar balansbristerna i den svenska ekonomin.

Försämringen i bytesbalansen mellan 1976 och 1979 avspeglar att vi kommit i elt läge där vi har ett betydande strukturellt underskott i bytesbalansen. Orsakerna till denna utveckling är flera, men de viktigaste är otvivelaktigt

(1)   pris- och kostnadskrisen 1975 från vars sviter vi ännu inle hämtat oss

(2)   försvagningen av viktiga svenska exportbranscher som varvsindustrin och järn- och stålindustrin

(3)   terms-of-tradeföriusten i samband med oljeprisslegringarna 1973 och 1978-1979

Prop. 1979/80:150                                                                  30

För att förstå sambandet mellan en ökning i bylesbalansunderskoitel ä ena sidan och en ökning i budgelunderskottet å den andra sidan kan man erinra om att etl ökal bytesbalansunderskoll moisvarar en nedgång i nettoefterfrägan frän utlandet. Siaten har i omsorg om sysselsättningen motverkat denna nedgång genom all öka sin egen eflerträgan, vilkel innebär att gapet mellan ulgifter oeh inkomsler, dvs. budgetunderskottet, ökas. Alternativet på kort sikt till en sådan politik är att siaten inle ändrar sina inkomster eller utgifter. 1 detta fall motverkas försämringen i bytesbalansunderskotlet genom en åtstramning som måste gå ul över sysselsättningen.

De privata investeringarna ökade under 1979 och beräknas öka även under 1980. Fortfarande ligger emellerlid investeringarna på en sä låg nivå att de i ett längre perspekliv inte kan beräknas bära upp en BNP-tillväxt på 2,5 ä 3%. Speciellt angelägel är behovel av en investeringsökning i industrisektorn, där vi under en följd av år skulle behöva ha investeringsökningar i storleksordningen 8 ä 10% per år för alt vi skall kunna klara en utbyggnad av industrisektorn som ger oss balans under 1980-talet.

De låga investeringar vi nu har innebär att dessas andel av BNP minskal i jämförelse med 1976. Då uppgick den privata seklorns investeringariiii 19,2% av BNP, medan de 1979 sjunkit till 14,6% av BNP. Däremoi har den privata sektorns bruttosparande som andel av BNP sell över hela 1970-lalet ökat något. Att bruttosparandet ökat samtidigt som investeringarna har gått ner innebär att det finansiella sparandet som definitionsmässigt är skillanden mellan bruttosparande och reala investeringar gäll upp kraftigt.

Denna utveckling belyses närmare i diagram 1:7, som anger hur den konsoliderade privala sektorns' finansiella sparande framkommer som skillnaden mellan sektorns bruttosparande och sektorns bruttoinvesteringar. Där framgår att brultosparandet under 1970-lalel har ökal med elt avbrott för 1975 och 1976. Nedgången under dessa år hängde samman med den dramatiska nedgången vi då hade i företagens vinster. Normaliseringen av förelagens vinster efler 1977 medförde en snabb uppgång i den privata sektorns bruttosparande 1978 och 1979. Samtidigt har investeringarna efter en uppgång 1974 och 1975 fallit under senare delen av 1970-talet.

Uppgången i finansiellt sparande i den privata sektorn under 1970-talet avspeglar alltså dels den uppgång i den privata sektorns bmttosparande som i ett längre perspektiv hänger samman med uppgången i hushållens sparande och dels den trendmässiga nedgång i den privata sektorns bruttoinvesteringar som vi haft under 1970-talet. Denna utveckling ger upphov till betydande bortfall i den toiala efterfrågan i ekonomin. Om inle della bortfall hade motverkats av en uppgång i den statliga nettoefterfrågan, dvs, ökade budgetunderskott, hade sysselsättningen fallit.

En annan balansbrisl i ekonomin som bidragit till alt driva upp budgetunderskottet är branschkriserna inom industrin. Här är kopplingen till ' Hushållssektorn, företagssektorn och bostadssektorn.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

Diagram 1:7 Bruttosparande, bruttoinvesteringar och finansiellt sparande, som andel av BNP 1970-1979

(prival seklor inkl. bosiadssekiorn)

20		\,	_______
18	-		N                                               /                                            \_
16 14 12	■	--	--. ...A"""'"\     7
10	■		Bruttosparande                                                                                                           " —          /
8	-
6	-
4	-
2 0	-		/------
- 2	-		Finaniielit sparande   r        ***n„„__                                                                             /
-4			--■              v,.                               /
-6	■	—■	v   y
-8	-		\

±

1970       1971

1972

_L

J_

1973   1974   1975  1976

1977

±

1978  1979

sparbalans något mer komplicerad än i föregående fall. Det står emellertid klart att även i detta fall återfinns samma grundläggande mönster att en balansbrist i omsorg om sysselsättningen har parerats med en politik som medför ett ökat budgetunderskott.

Analysen har så långt belyst det nära sambandet mellan balansbristerna i det finansiella sparandet, sysselsältningsambitionen och budgetunderskollel. Detta samband är naturiiglvis ocksä centralt när det gäller atl analysera möjligheterna att avveckla budgetunderskottet, Definitionsmässigt minskas budgelunderskottet genom atl gapet mellan statens inkomsler och utgifter minskas. Detta innebär emellertid också ett efterfrågebortfall i ekonomin. Detta kommer, om det inte kompenseras av efterfrågetillskott från andra delar av ekonomin, att leda till ökad arbetslöshet. Ett sätl på vilket en sådan kompensation kan ske är genom minskning av brultosparandet i privat sektor, vilket skulle innebära en minskning i hushållens sparkvot och/eller en nedgång i företagsvinsterna. En sådan utveckling skulle omöjliggöra den investeringsuppgång som krävs för en rimlig lillväxl i ekonomin och en återgång till extern balans.

Det andra altemativet är att den finanspolitiska åtstramning som ett minskat budgetunderskott innebär motverkas av en uppgång i investeringarna i privat sektor, som ökar efterfrågan och minskar det finansiella

Prop. 1979/80:150                                                   32

sparandet i denna. Vad som krävs för alt kunna avveckla budgetunderskollel vid full sysselsättning och med bibehållande av våra långsiktiga tillväxtmöjligheter är alltså en exportledd tillväxt av den lyp som påbörjades i treårskalkylens alternativ 1. Marginalerna för en lyckad politik i detta avseende är smä, och yllerligare ökningar av budgetunderskotten kan omöjliggöra den dämpning av infiationslaklen som ligger i alternativ 1. En fundamental svårighet när det gäller all klara en strategi av det slag som diskuterats här är det faklum att budgetunderskottet i sig självl har effekter pä ekonomin som förhindrar en exportledd tillväxt. Ell stort budgelunderskott lenderar atl verka uppdrivande pä inflation och ränteläge, vilket i sin tur försvårar den nödvändiga invesleringsuppgången.

3   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bd. 1.1

UTVECKLINGEN INOM OLIKA OMRÅDEN

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

35

2    Det internationella läget

2.1 Sammanfattande översikt

Utvecklingen 1979

Den ekonomiska utvecklingen 1979 präglades i hög grad av stegvisa och kraftiga höjningar av priset på olja. Dessa prishöjningar innebar för de oljeimporterande länderna en omedelbar försvagning av bytesbalanserna och en accentuering av inflationsproblemen. De föranledde dessutom en allmän åtstramning av den ekonomiska politiken i industriländerna. För att molverka de sekundära effekterna av oljeprishöjningarna pä pris- och lönebildningen valde man i de stora industriländerna att höja räntenivån och strama åt penningpolitiken. Även finanspolitiken fick generellt setl en mer restriktiv inriktning. Den efterfrågedämpande effekten av oljeprishojningarna och den ekonomisk-politiska åtstramningen fick emellertid endast begränsad inverkan på konjunkturtorioppet under Qolåret. 1 själva

Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1977-Arlig procenluell förändring

1980

	Andel av	1977	1978	1979	1980=
	OECD-om-
	rådets to-
	tala BNP
	(%)'
De sju stora länderna
Förenia staterna	35,8	4,9	4,4	2,3	-1    -	0
Japan	16,7	5,4	5,6	6,1	3,5-	4,5
Förbundsrep. Tyskland	10,9	2,6	3,5	4,4	1,5-	2.5
Frankrike	8,0	3,0	3,3	3,7	1,5-	2,5
Slorbrilannien	5,3	2,0	3,3	0,8	-3   -	_->
Italien	4,1	2,0	2,6	4,5	1,5-	2,5
Canada	3,5	2,7	3,4	3,0	0,5-	1,5
Norden
Danmark	1,0	1,9	1,0	3,0	-1    -	0
Finland	0,6	0,7	1.4	6.6	3,5-	4,5
Norge	0,7	3,6	3,5	3,7	3,5-	4.5
Sverige	1,5	-2,5	2,4	3.8	3,7
Vissa andra OECD-länder
Belgien	1,6	1,2	2,5	3,0	1,5-	2,5
Nederländerna	2,2	2,3	2,4	3,3	1,5-	2,*;
Schweiz	1,5	2,7	0,2	0,3	1,5-	2,5
Österrike	1,0	3,7	1,5	5,3	2   -	3
OECD-Europa	41,8	2,3	3,0	3,3	ca 1,5-	-2
OECD-totalt	100,0	3,7	3,9	3,4	ca 1    -	-1,5

' 1978 års priser och växelkurser,

" Ekonomidepartementets bedömningar.

Källa: OECD.

Prop. 1979/80:150                                                                  36

verket kan man i utvecklingen 1979 finna drag som är kännetecknande för en högkonjunkturfas. Således registrerades en klar förstärkning av investeringsaktiviteten inom näringslivel, industriproduktionen accelererade och världshandeln ökade kraftigt.

Den förhållandevis gynnsamma utvecklingen av efterfrågan och produklion höll i sig också under senare delen av året såväl i Förenta staterna som i Västeuropa och Japan. Den recession i den amerikanska ekonomin som många bedömare förutsett inträffade således ej. Visserligen försvagades konjunkturen i jämförelse med föregående år, men ändå kunde en lillväxl på nära 2,5% uppnås. En negativ utveckling under det andra kvartalet följdes av positiv tillväxt resten av året. En avgörande faktor för den fortsatta ökningen av den privata konsumtionen var dock en nedgång i sparkvoten till en historiskt setl mycket låg nivå. Dessutom förvärrades inflationen starkt under loppet av året.

1 Västeuropa ökade tillväxttakten oväntat mellan första och andra halvåret i fjol. En drivande faktor bakom denna utveckling var den slarka uppgången i näringslivels fasta investeringar, Ocksä investeringarna i lager spelade en stor roll. Ett annat dominerande drag i den västeuropeiska utvecklingen var den snabba uppgången av handeln. De fyra stora länderna i Västemropa uppvisade samtliga ökningstal för importen i närheten av 10%. Särskilt positivt utvecklade sig konjunkturen i Förbundsrepubliken Tyskland, där totalproduktionen ökade med ca 4,5 %. I Frankrike var efterfrågan svag under det första halvåret, men ökade sedan markant. Utvecklingen i den brittiska ekonomin avvek från den allmänna trenden. Här ledde den nylillträdda regeringens åtstramning av den ekonomiska poliliken till en avsevärd försvagning i utvecklingen. Delta drog ned den genomsnittliga tillväxten i Västeuropa till ca 3,5%, Tillväxten i våra nordiska grannländer var högre än detta genomsnitt. Finland gynnades av en hög efterfrågan på sina exportprodukter och uppnådde med ca 6,5 % den högsta tillväxten inom OECD-området, I Norge bidrog oljesektorn till en stabil efterfrågeutveckling, medan konjunkturen i Danmark dämpades under loppet av årel lill följd av den åtstramning som föranleddes av problemen med den externa balansen,

1 Japan ökade totalproduktionen med ca 6% 1979. En omsvängning av efterfrågans sammansättning ägde här rum under loppet av året. Till en början genererades tillväxten främst av den inhemska efterfrågan. När denna sedan mattades av under andra halvåret, tog utrikeshandeln vid som den drivande faktorn i utvecklingen.

Totalt sett registrerades en tillväxt i OECD-området i närheten av 3,5 % förra året, DeUa kan förefalla högt sett i relation till den köpkraftsindragning som oljeprishöjningen innebar. Serien av prishöjningar inleddes redan i december 1978 då oljeproducenterna sökte kompensera sig för den nedgång i realpriset som inträffat sedan 1974, Det produktionsbortfall som uppstod under våren i samband med revolutionen i Iran utlöste nya pris-

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                          37

stegringar. Bortfallet i Iran kompenserades dock relaiivi snabbi av andra producenter, I efterhand kan man konslalera atl OPEC:s produklion faktiskt ökade med ca 4% förra årel. Oron för en direkt bristsituation drev emellertid de oljeimporterande länderna alt bygga upp sina lager. Härigenom hölls efterfrågan uppe, vilket möjliggjorde nya prishöjningar andra halvåret 1979. Under en period av drygt ett år fördubblades därmed oljepriserna. Den ökning av oljeräkningen för OECD-länderna som uppstod beräknas vara lika stor i förhållande till lotala BNP som efler prishöjningarna 1973-1974. Effekten härav gör sig gällande både under 1979 och 1980, För 1979 uppgick ökningen av importprisema på olja lill drygt 35%.

Samtidigt med oljepriserna började också prisulvecklingen för övriga råvaror atl accelerera. Den försämring av bytesförhållandet för industriländerna som skedde, drev på den inhemska inflationstakten. Mot denna bakgmnd ägde en allt kraftigare åtstramning av penningpolitiken rum i flertalel länder. I Förenta staterna höjdes diskontot till en historisk rekordnivå och de korta räntorna sköt i höjden. Därmed bestod den räntedifferens gentemot andra större länder, vilken ansågs nödvändig för dollarns stabilitet. Vid sidan av strävan att dämpa inflationen var hänsynen till valutakursen av slor belydelse också i andra länder. 1 linje med den penningpolitiska åtstramningen i Förbundsrepubliken Tyskland skedde en allmän höjning av räntenivån i de länder som är knutna till det Europeiska Monetära System - EMS.

Den finanspolitiska hållningen i de större länderna under 1979 kan beskrivas som avvaktande, I Förbundsrepubliken Tyskland behöll politiken sin efterfrågestödjande inriktning, även om höjningen av mervärdeskatten från halvårsskiftet innebar en viss dämpning, I Japan däremot minskade de tillväxtbefrämjande impulserna från budgeten kraftigt i förhållande till föregående år, Ocksä i Förenta staterna präglades budgetpolitiken av ökad restriktivitet. Bland de stora länderna var det emellertid endast i Storbritannien som en klar omläggning mot åtstramning genomfördes. Denna fick också en tydlig effekt på efterfrågeutvecklingen redan under andra halvåret 1979,

En av de främsta orsakerna till att konjunkturen i industriländerna kunde hållas uppe även under senare delen av 1979 var den gynnsamma utvecklingen av näringslivets fasta investeringar. Konjunkturförloppet allt sedan 1973 hade kännetecknats av en mycket svag tillväxt i de fasta investeringarna, också sett i relation till den allmänna efterfrågeutvecklingen. Detta medförde att kapacitetsutnyttjandet efterhand ökade starkt, varvid behovet av nyinvesleringar blev alll slörre. En annan viklig faktor var den förbättring av företagens finansiella ställning som hade ägt mm. I flertalet länder ökade företagens vinster under 1978 och 1979. De ökade produktionskostnaderna till följd av oljeprishöjningarna kunde i hög grad kompenseras genom stigande försäljningspriser. Däremot var lönernas ökningstakt i stort sett oförändrad.

Prop. 1979/80:150                                                                  38

Del faktum atl inflationstakten tilltog medan löneulvecklingen generelll sett ej visade någon motsvarande uppgång medförde all hushällens reala köpkraft dämpades. Den privata konsumtionen hölls emellertid uppe genom att sparkvoten föll lillbaka. En sådan utveckling var särskilt uttalad i Förenta staterna, men liknande tendenser kunde registreras i flertalet länder i Västeuropa mot slutet av 1979. En temporär nedgång i sparkvoten för att vidmaklhålla konsumtionsnivån var ett beteende som kunde observeras hos hushållen också efter oljeprishöjningarna 1973-1974.

En särskilt positiv aspekt av konjukturutvecklingen 1979 var ökningen av den internationella handeln. OECD-ländernas internhandei sleg med hela 9%. Expansionen av handeln var således tre gånger sä snabb som uppgången i totalproduktionen, vilket måste betecknas som ett anmärkningsvärt resultat sett i elt historiskt perspektiv. En faktor som i viss utsträckning kan förklara denna utveckling var de kraftiga lagerrörelserna i Västeuropa, I länder som Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Italien bidrog lageruppbyggnaden lill efterfrågans ökning med uppemot 1,5 procentenheter i årstakt under andra halvåret. Dessa lagerrörelser hade till en del en spekulativ karaklär i samband med prisuppgången på olja och andra råvaror.

En faktor som spelade stor roll för den avsevärda uppgången i OECD-ländernas internhandel i jämförelse med handeln med övriga länderområden var industriprodukternas slora betydelse. Detta i sin tur sammanhängde med investeringarnas dominerande roll i efterfrågeutvecklingen. Ökningen i industriproduktionen uppgick lill ca 5% och översieg sålunda uppgången i totalproduktionen.

Inom gruppen av industriländer skedde betydande omsvängningar då del gällde handelns volymutveckling. Apprecieringen av yenen under 1978 och fallet i den amerikanska dollarn under samma period hade inneburit kraftiga förskjutningar i dessa länders relativa konkurrenskraftsposition. Detta tog sig uttryck i en negativ utveckling av den reala exlernbalansen i Japan och en motsatt utveckling i Förenta staterna under 1979, Även i nominella lermer försvagades den japanska utrikesbalansen, medan den amerikanska bytesbalansen förbättrades. Utvecklingen på bytesbalansområdet dominerades emellertid av förskjutningarna på global nivå till följd av oljeprishöjningarna. Från nära jämvikt 1978 ökade OPEC-ländernas överskott till nära 65 miljarder dollar förra året. Spegelbilden av denna ökning var en försvagning i OECD-ländernas samlade bytesbalans med 40 miljarder dollar till ett underskott i storieksordningen 30 miljarder. Också de icke oljeproducerande u-ländernas bytesbalanser försvagades kraftigt.

Även om bytesbalansutvecklingen för OECD-länderna var dramatisk i förhållande till OPEC, gick dock tendensen mellan de större induslriländerna i riktning mot en utjämning. Inverkan på valutakurserna blev därför begränsad. I stället var del här andra faktorer som kom att spela en avgörande roll; främst inflationsutvecklingen och inriktningen av penning-

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  39

labell 2: 2 Bytesbalan.sulvccklingen i vissa länder 1976—1979

Miljarder dollar

	1976	1977	1978	1979
Förenia slalerna	4,3	-14.1	-13.9	0.5
Japan	3.7	10.9	16,5	- 9
Förbundsrep. Tyskland	3,4	4,2	8,8	-  <i
Nederländerna	2,7	0,2	-   1.2	- 0.5
Schweiz	3.5	3,4	4.4	3
Frankrike	- 6,1	- 3.3	3,9	2
Slorbrilannien	- 2,0	0,5	2.0	-  6
Italien	- 2,8	2,5	6,4	.■i
Canada	3,8	- 4,0	- 4.6	- 4,5
Belgien-Luxemburg	- 0,1	- 0,7	- 0,9	- 2.5
Övriga OECD	-21,5	-25,1	-12,2	-17
OECD-lolall	-18,7	-25,5	9,2	-30.5
OPEC-länderna	39,3	290	5.0	65
Icke oljeproducerande
ulvecklingsländer	-26,5	-23,0	-35.3	-32

Källor: OECD och ekonomidepartemenlels bedömningar.

politiken. En snabbt tilltagande inflation i Japan och en i förhållande till andra länder låg räntenivå skapade ett avsevärl nedåiriktat tryck på yenen. Den effektiva deprecieringen 1979 kom att uppgå till hela 20%. Bland övriga stora länder noterades den största förändringen i Storbritannien, där pundets värde ökade med ca 7% förra året. Pundels slyrka, den höga inflationstakten till trots, torde sammanhänga med Storbritanniens ställning som oljeproducent i en tid av allmän osäkerhel kring oljeförsörjningen. Dollarns effektiva kurs var i slort sett oförändrad under 1979. En minskning i värde gentemot de europeiska valutorna uppvägdes av en förstärkning gentemot yenen. Dollarns stabilitet, vilken i hög grad var avhängig av penningpolitikens restriktiva utformning, fick stor belydelse för det lugn som rådde på valutamarknaderna. Utvecklingen inom del nya Europeiska Monetära Systemet - EMS, som trädde i kraft i mars 1979, gynnades av dollarns stabilitet. Trots avsevärda skillnader i inflationstakt mellan de deltagande ländema kunde spänningarna inom systemet kontrolleras. Vid två tillfällen under hösten ändrades kurspariteterna. 1 seplember skrevs D-marken upp, medan den danska kronan och belgiska francen devalverades, I november devalverades sedan den danska kronan ytterligare. Dessa justeringar skedde utan att någon större oro uppstod på valutamarknaderna.

Ökningen i inflationstakt inom OECD-området mol slutet av 1979 var förenad med en vidgning av differenserna i prisslegringslakt mellan olika länder. Detta sammanhänger i betydande grad med sammansättningen i ländernas handel och därav förorsakade skillnader i utvecklingen av bytesförhållandet. Styckekostnaden i Japans import ökade t, ex. med nära 75 %, medan motsvarande siffra för den västtyska importen stannade under 20%. Försämringen av bytesförhållandet var den klart viktigaste orsaken bakom den tilltagande inflationen i OECD-länderna. För helåret  1979

Prop. 1979/80:150                                                    40

Tabell 2: 3 Konsumentprisernas utveckling 1976—1980

Årlig procenluell förändring

	1976	1977	1978	1979	febr. 1979 febr. 1980
Förenia staterna	5,8	6,5	7,7	11,3	14.1
Japan	9,3	8,1	3,8	3,6	8.0
Förbundsrep. Tyskland	4,5	3,9	2,6	4.1	5,6
Nederländerna	8,8	6,4	4,1	4,2	6,0
Schweiz	1,7	1,3	1,1	3,6	4.1
Frankrike	9.6	9,4	9,1	10,8	13,4
Storbritannien	16,5	15,9	8,3	13,4	19,1
Italien	16,8	17,0	12,1	14,8	20,8
Canada	7,5	8,0	9,0	9.1	9,4
Belgien	9,2	7,1	4,5	4.5	6,4
Öslerrike	7.3	5,5	3,6	3,7	5,4
Sverige	10.1	11.5	10.1	7.2	13.5
Norge	9,1	9,1	8,1	4,8	7.4
Finland	14,4	12.2	7,8	7,5	9,3
Danmark	9,0	11.1	10,0	9,6	13,3
OECD-lolall	8,0	8,7	6.9	10,1	13,1
OECD-Europa	9,6	11,0	6.9	10,9	14,5

Källa: OECD.

noterades en uppgång i konsumentpriserna med ca 8% men under loppet av året uppgick ökningen till ca 12%. Sammanfattningsvis kan man således konstatera att den internationella bilden vid utgången av 1979 präglades av tilltagande inflationsutveckling, men fortsalt positiv tillväxt.

Utsikter för 1980

Industriländerna står sannolikt inför en klar konjunkturnedgång 1980. Visserligen visade statistiken för de inledande månaderna av året på en fortsatt posiliv utveckling, men de depressiva tendenserna väntas så småningom ta överhand. Köpkraftsindragningen via de höjda oljepriserna beräknas vara av samma storleksordning som under perioden 1973-1974 och den största effekten härav förutses göra sig gällande innevarande år. Härtill kommer atl inriktningen av den ekonomiska politiken genomgående måste betecknas som klart restriktiv. Hitintills har hushållen i flertalet länder upprätthållit sin konsumlion genom att minska sparandet. Dessulom har lageruppbyggnaden gett etl betydande bidrag till efterfrågan och den gynnsamma trenden i näringslivets investeringar har generellt fortgått. En omsvängning i dessa avseenden är dock att vänta, varvid eflerfrågan dämpas kraftigt.

Oljepriserna har fortsatt att stiga i början av 1980. Därmed kan det genomsnittliga priset på importerad olja till OECD-länderna beräknas överstiga fjolårets nivå med nära 65 % även om man antar att realpriset blir oförändrat under resten av året. Vid inledningen av året präglades marknaden av relativt god tillgång på olja. OECD-ländernas efterfrågan på OPEC-olja bedöms gå ned till följd av den förutsedda dämpningen i den ekonomiska aktiviteten, sparåtgärder och stigande oljeproduktion inom OECD.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                   41

Dessulom befinner sig lagren på en myckel hög nivå efter den krafiiga uppbyggnaden mot slulel av förra året, Detla är faktorer som skulle tala för en lugnare prisutveckling. Å andra sidan utgör förutsedda efterfråge- och ulbudsförhällanden elt klart bekymmer på något längre sikl. Vid en återgång lill en gynnsam tillväxt i OECD-länderna skulle lägel på oljemarknaden snabbi förändras.

Ökningen av OECD-ländernas kostnader för oljeimporten mellan 1978 och 1980 uppgår till över 2% av deras samlade BNP. Den depressiva effekten härav är dock svår att uppskatta beroende pä osäkerheten kring OPEC-ländernas möjligheter atl omvandla de ökade oljeintäkterna i efterfrågan pä industriländernas produkler. Stora investeringar i infrastruktur under senare år kan bedömas ha ökat absorptionsförmågan i hög grad. Politiska och sociala överväganden, samt oron för en tilllagande inflation, kan å andra sidan verka återhållande pä utvecklingen i OPEC-länderna. För 1980 kan man förutse att deras import visar en ökning i storieksordningen 20%. Även vid en sådan kraftig uppgång skulle emellertid områdets samlade bytesbalans iroligen ge ett överskott på bortåt 100 miljarder dollar gentemot övriga världen, varvid den neddragande effekten på den internationella konjunkturutvecklingen blir avsevärd. Härtill kommer att de inflationsimpulser som oljeprishöjningarna ger upphov till tvingar industriländerna att föra en restriktiv ekonomisk politik, vilket ytterligare dämpar utsikterna för den reala tillväxten.

Den allmänna åtstramningen av penningpolitiken har fortsatt de första månaderna i år. I Förenta staterna har diskontot höjts till en rekordnivå av 13% och i samband med elt omfattande åtstramningspaket minskades tillgången på krediter genom kraftiga ökningar av reservkraven. Diskontohöjningar genomfördes också av Förbundsrepubliken Tyskland och av Japan, samlidigt som de målsalta gränserna för penningmängdens expansion sänktes. Det skall i detla sammanhang påpekas att en uppgång av inflationstakten medför en real dämpning av penningmängdens utveckling också i länder där gränserna hålls oförändrade. Åtstramningen i de slora länderna följdes av diskontohöjningar och ökad restriktivilel även i flertalet mindre industriländer. Hänsynen till växelkursen tvingar många av dessa alt föra en räntepolitik, vilken i stort sell följer den i de stora länderna. Nuvarande strama inriktning av penningpolitiken kan antas bli bestående under huvuddelen av 1980. Huvudmålsättningen med denna politik är atl hejda inflationsutvecklingen, och några snabba framgångar är här ej all förutse. En viss nedgång i den höga räntenivån är dock nalurligl och med att konjunkturen mattats av.

Finanspolitiken präglas f, n. generellt av en betydande restriktivitet. Många länder har som uttalad målsättning atl begränsa underskotten i sina offentliga budgeter. Särskilt stram är poliliken i Förenta staterna och i Storbritannien. De senaste nedskärningarna i den amerikanska federala budgeten för 1980/81 innebär i kombination med annonserade avgiftshöj-

Prop. 1979/80:150                                                                  42

ningar all balans förulses kunna uppnås. Också utgifterna i den budget som utlöper i september i år har skurils ned. Dessa åtgärder får därmed betydande dämpande effekter på konjunkturen både i år och 1981. Den brittiska budgetpolitiken präglas sedan mitten av 1979 av strävan att reducera den offentliga sektorns relaliva storlek. Den omedelbara effekten härav blir en negativ inverkan på efterfrågeutvecklingen. Den budget som presenterats i Japan för perioden fr. o. m. april i år har en stram inriktning. De uigiftshöjningar som där förulses är de lägsta på över tjugo år. Också i Förbundsrepubliken Tyskland planeras finanspolitiken bli avsevärt mindre konjunkturstödjandc 1980 i jämförelse med föregående år. Bland de slora länderna är del endast i Italien som en expansiv budgel har presenterats,

Mol bakgrund av åtstramningen i den ekonomiska politiken och de kraftiga oljeprishöjningarna blir en allmän konjunkturnedgång mycket svår atl undvika. Eftersom en sådan negativ utveckling emellertid ännu ej kan avläsas i den tillgängliga statistiken, är tidpunkten för en avmattning svär att förutsäga. Hushållens reala köpkraft har redan påverkats negalivi av uppgången i inflationstakt. Kulmen i inflationsutvecklingen väntas inträffa innevarande halvår i samband med att oljeprishöjningarna fullt ut slår igenom i konsumenlledel. Därefler är en avmattning sannolik. I genomsnitl för OECD-området förutses en ökning av konsumentpriserna med ca 10% 1980. En viss uppgång i löneökningslakten är att räkna med, men detta väntas ej kunna kompensera helt för den tilltagande inflationen. Tendenserna för löneutvecklingen i de tre största länderna - Förenta staterna. Japan och Förbundsrepubliken Tyskland - tyder påförhällande-vis mättliga löneökningar. Den nuvarande generellt låga nivån för sparkvoten i flertalet länder vänlas ej kunna bli bestående. En återgång till elt högre sparande är således alt räkna med, varvid konsumtionsutvecklingen skulle dämpas kraftigt.

Om offentlig efterfrågan och prival konsumtion faller tillbaka, är en fortsättning av den gynnsamma trenden för näringslivets investeringar ej sannolik. Även om investeringarna blir den efterfrågekomponent som visar den starkaste utvecklingen 1980, är ändå en successiv avmattning att räkna med. Av den förutsedda försämringen i OECD-ländernas bytesförhållande väntas en proportionellt sett mindre del falla på näringslivet, varför vinstutvecklingen skulle bli fortsatt relativt gynnsam. Å andra sidan inverkar det strama kreditläget och den mycket höga räntenivån starkt dämpande på investeringsaktiviteten.

De höga finansieringskostnaderna verkar också bromsande på lagerulvecklingen. I linje med den allmänna nedgången i efterfrågan förutses en klar omsvängning i lagerrörelserna under 1980, För OECD-området totalt sett är därför ett bortfall i efterfrågan att räkna med från lagren. Denna utveckling väntas bli särskilt markerad i Västeuropa, där lageromslaget kan komma att innebära ett efterfrågebortfall på uppemot en procentenhet. I Japan däremot bedöms lagernivån f, n, vara relativt låg, varför den negativa effekten iroligen blir mer begränsad.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                   43

Lageruppbyggnaden under fjolåret fick stor betydelse för uppsvinget i den inlernationella handeln. I år vänlas en svag lagemtveekling i förening med en allmän avmallning i den ekonomiska aktiviteten leda till en klar dämpning av världshandeln, OECD-ländernas inlernhandel bedöms öka med drygl 3%. Även exporten till de icke-oljeproducerande u-länderna väntas utvecklas långsamt. De stora bytesbalansunderskotten för denna grupp av länder förutses inverka hämmande pä deras importförmåga. Exporten till OPEC-länderna däremot kommer troligen atl öka myckel starkt. Därmed är ett positivt bidrag från den reala utrikeshandeln att räkna med för flertalet OECD-länder,

Prisutvecklingen för varor i internalionell handel förutses accelerera 1980, OECD-ländernas exportpriser väntas visa en uppgång i linje med den genomsnittliga inhemska inflationstakten, eller med ca 10%. Importprisema ökar emellertid sannolikt ännu snabbare, I och med att huvudeffekten av tidigare oljeprisslegringar gör sig gällande på importprisema innevarande år är en ökning av dessa med bortåt 18% att vänta. Den ytterligare försämring av OECD-ländemas bytesförhållande som således inträffar medför en fortsatt försvagning av den samlade bytesbalansen, Totall kan underskottet komma att uppgå till mer än 60 miljarder dollar. Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Canada och flera av de mindre industriländerna förulses uppvisa slora underskott. Försämringen av bytesbalanserna i de övriga stora länderna i Västeuropa väntas däremot bli begränsad och i Förenta staterna motverkas de stigande kostnaderna för oljeimporten av en gynnsam exportutveckling.

Den bild av den ekonomiska utvecklingen 1980 som här skisserats leder fram lill ett antagande om en genomsnittlig tillväxt i OECD-länderna pä över 1 %. Även om prognosen frän preliminär nationalbudget således står sig, har bedömningen av utvecklingen under loppet av årel förändrats. Tillväxten mot slutet av 1979 och de inledande månaderna i år var starkare än väntat. Ä andra sidan har nya depressiva faktorer i form av ytterligare oljeprishöjningar och ekonomiskt-politiskt åtstramande åtgärder tillkommit, varför man nu kan vänta en kraftigare nedgång äv efterfrågeutvecklingen under loppet av 1980.

1 Förenta staterna förutses en minskning av totalproduktionen i år. Det åtgärdspaket som framlades i mars får kraftiga konjunkturdämpande effekter i ett läge då flera faktorer redan talar för en nedgång. En minskning av brullonalionalproduklen med ca 0,5 % förulses för 1980, 1 Västeuropa ler sig situationen f, n, något ljusare, men även här är en successiv avmattning och en stagnerande produktionsutveckling att räkna med. Totalt förutses en tillväxt i storieksordningen 1,5%. Inom detta genomsnitt ryms prognosen om en uppgång med ca 2 % i Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike och en minskning i den brittiska totalproduktionen med ca 2.5%. Den högsia tillväxten bland de stora industriländerna förutses i Japan, En gynnsam exportutveckling bedöms här bidra till en ökning i bruttonational-

Prop. 1979/80:150                                                                  44

produkten med ca 4%. 1 våra nordiska grannländer väntas Finland och Norge uppvisa en relativt gynnsam utveckling, med tillväxttal i storleksordningen 4%. I Danmark däremot är en nedgång i bruttonationalprodukten sannolik i år.

Den nedåtriktade trenden i konjunkturutvecklingen under loppet av 1980 innebär risker för en snabbi ökande arbetslöshet. Redan i dagsläget är ca 17 miljoner människor i OECD-länderna utan arbete. Med den förutsedda svaga produktionsutvecklingen måste man räkna med att arbetslösheten kan komma att översliga 19 miljoner vid årets slul. Inflationen bedöms minska under loppet av 1980, men taklen i prisstegringarna är sannolikt fortfarande otillfredsställande hög vid slutet av året. Vid ingången till 1981 skulle därmed den ekonomiska situationen i industriländerna präglas av allmänt svag efterfrågan, slor arbetslöshet, hög inflationstakt och fortsatta underskott i bytesbalanserna,

2.2 Länderöversikter

Förenta staterna

Totalproduktionen i den amerikanska ekonomin ökade med knappt 2,5% 1979 att jämföra med ca 4,5% året innan. Även om konjunkturen således försvagades, var utvecklingen under loppet av året bättre än de fiesia bedömare vänlat, 1 slället för den successiva avmattning som allmänt fömtsågs var tillväxttakten jämn mellan de båda halvåren 1979, I själva verkel förslärkles utvecklingen under senare delen av året om man ser lill den slutliga inhemska efterfrågan; ett fall i sparkvoten bidrog till att upprätthålla tillväxten i den privata konsumtionen samtidigt som investeringsverksamheten tilltog inom näringslivet. Denna uppgång motverkades dock genom en kraftigt neddragande effekl från lagerrörelserna.

Parallellt med den försatta tillväxten i efterfrågan accelererade inflationen. Genomsnittligt för 1979 uppgick ökningen i konsumentpriserna till 9%, men under loppet av året nådde inflationslakten över 13%. Inflationen kom därmed att utgöra det dominerande problemet för den ekonomiska poliliken. Till en del kan den oförmånliga utvecklingen förklaras av de tilltagande flaskhalsproblemen och överhettningstendenserna i samband med den utdragna perioden av obruten expansion alltsedan 1975. Den svaga produktivitetsutvecklingen kan ses som etl tecken härpå, även om strukturella faktorer också spelar in. En annan avgörande faktor var givetvis fördubblingen av oljepriserna och den snabba prisuppgången även för övriga råvaror. Lönekostnaderna däremot verkade snarare återhållande på priserna. Uppgången i lönerna stannade vid ca 8 %.

Uppbromsningen i lönestegringstakten och accelereringen av inflationen medförde att realinkomsterna utvecklades negativt mot slutet av året, Sparkvoten sjönk dock från en redan låg nivå och uppgick i december till endast ca 3%. Härigenom kunde den privata konsumtionen öka med ca

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                   45

2,5%. Nedgången i sparkvoten låter sig ej enkell förklaras med ulgångspunkl från tidigare ertarenheter. Strukturella och instilulionella faktorer säsom demografiska förändringar och kreditsystemets utveckling har angetts som förklaringsgrunder. Den höga konsumlionsviljan kan ocksä ses som en anpassning från konsumenternas sida till en högre inflationstakt.

För andra året i följd uppvisade näringslivels investeringar undantaget bostadsbyggandet en klart gynnsam utveckling. 1 genomsnitl för året nåddes en ökning i närheten av 6%. Detta kan synas förvånande mol bakgrund av de allmänna farhågorna för en snar recession. De främsla orsakerna till den oväntat positiva utvecklingen torde vara det förbätlrade vinsllägel och behovet att bygga ut kapaciteten vilken tidigare under uppgångsfasen minskat i förhållande till produktionen. Det kan sålunda i efterhand konstateras att den allt stramare penningpolitiken under 1979 fick eU myckel begränsai genomslag då det gällde näringslivets investeringar. Däremot tycks bostadsbyggandet ha påverkals av uppgången i de långa räntorna. Den tidigare mycket slarka tillväxten av bosiadsinvesleringarna ersattes av ett fall på ca 6% 1979, Härigenom begränsades ökningen i de totala fasta investeringarna till drygt 2%,

Lagerrörelserna medförde elt visst negativt bortfall i efterfrågan under 1979. Utvecklingen var dock oregelbunden under året. Det andra kvartalet skedde en kraftig sannolikt ofrivillig uppgång i samband med atl den slutliga eflerfrågan drastiskt föll lillbaka. En avveckling inleddes sedan del Iredje kvartalet samtidigt som den slulliga eflerfrågan åler växte i styrka. Nedgången i lagerhållningen sett i relation till försäljningen fortsatte sedan mot slutet av året om än i etl lugnare tempo.

Den reala utrikesbalansen lämnade ett positivt bidrag lill efterfrågan om ca en halv procentenhet under 1979. De konkurrensfördelar som tidigare vunnits genom dollarkursens nedgång gav utslag i en stabil exportutveckling. Exporten ökade sålunda med över 10% samtidigt som imporltillväxten stannade vid ca 4 %. Denna skillnad i volymutveckling visade sig även i bylesbalansen. Trots att oljeräkningen ökade med över 30 miljarder dollar till ca 90 miljarder förbättrades bytesbalansen. Från ett underskott på ca 14 miljarder dollar året innan skedde en omsvängning till etl svagl överskott 1979,

Förbättringen av externbalansen underlättade strävandena att förhindra en ytterligare nedgång i dollarkursen. 1 jämförelse med tidigare år var också dollarkursen stabilare under 1979. Avgörande härför bedöms den belydande räntedifferensen gentemot övriga viktigare länder ha varit. Den höga väntenivån och den successiva åtstrammi\gen av penningpolitiken motiverades även av den tilltagande inflationen. I oktober 1979 genomfördes en betydande omläggning av penningpolitiken. I stället för den tidigare fokuseringen till räntenivån inriktades penningpolitiken på kontrollen av kreditvolymens expansion. Dessa åtgärder bidrog till att pressa upp ränteläget ytterligare. Mot bakgrund av de alltmer försämrade utsikterna beträf-

Prop. 1979/80: 150                                                                 46

fande inflalionen framlades ett omfattande åtslramningspakel i mars i år. Särskilda reservkrav infördes eller höjdes dä det gällde vissa typer av krediter, främst utlåning för konsumtionsändamål. Huvudvikten i paketel läg dock på finanspolitiska åtgärder. Redan budgeten för 1979/1980 har en försiktigt restriktiv inrikining. Utgifterna beräknas visseriigen öka realt med knappl 2% räknat för innevarande kalenderår, men den expansiva effekten härav motverkas av ökade skatteintäkter som en konsekvens av inflationen. Den budget som presenterades i januari och som träder i kraft i oktober i år innebar en ytterligare åtstramning. Bortsett från försvarsanslaget förutsägs endast mycket begränsade utgiftsökningar. Inom ramen för det i mars presenterade ålgärdspaketel skars utgifterna ned yllerligare i en omfattning av ca 13 miljarder dollar. Samtidigt vidtogs åtgärder för atl öka iniäklema, bl, a, en särskild importavgift på olja.

Köpkraftsindragningen via oljeprishöjningen och den federala budgetpolitiken får en avsevärt dämpande effekt på konkunkturutvecklingen 1980. En ytteriigare uppgång i inflationstakten till följd av oljeprishöjningarna har ägt rum under de första månaderna i år. Även om inflationen skulle mattas av mot årets slut, måste man räkna med en genomsnittlig ökning på över 10%. Löneökningarna kan förutses bli av ungefär samma storieksordning, eller något lägre. Den största osäkerhetsfaktorn när det gäller att förutse konsumtionsutvecklingen är hushällens sparbeteende. Svårigheten att förklara den nedgång av sparkvoten som ägt rum, medför ocksä atl dess framtida utveckling är besvärlig att förutsäga. Strukturella faktorer bedöms hålla sparkvoten nere, men den konjunkturella utveckhngen torde peka i riklning mot en uppgång. En återgång lill en nivå pä ca 5 %, skulle innebära en negativ eller stagnerande utveckling av den privata konsumtionen,

Däremoi väntas en fortsalt gynnsam lillväxl av näringslivets investeringar under första hälften av 1980, Efter hand förutses dock en negativ utveckling i linje med den allmänna konjunkturdämpningen och det strama lägel pä kreditmarknaden. För 1980 i genomsnitt förutses en stagnerad utveckling av näringslivets investeringar. När det gäller bostadsbyggandet är en ytterligare nedgång att vänta. Enligt de indikatorer som nu föreligger kan bostadsbyggandet komma att visa en minskning i storieksordningen 15% eller mer. Sammantaget för de fasta investeringarna skulle detta innebära en tillbakagång med ca 4,5%.

Den lageravveckling som inleddes under senare delen av 1979 bedöms fortsätta under innevarande år. Den förhållandevis låga lagernivån vid utgången av fjolåret talar dock för all den neddragande effeklen på efterfrågan blir begränsad, Elt bortfall om drygt en halv procentenhet torde dock vara att räkna med. Ett positivt bidrag är däremot att fömtse från utrikeshandeln. Relativt andra länder förutses den inhemska efterfrågan bli svagare i Förenta staterna. Dessutom kan ytteriigare marknadsandelar komma att vinnas genom att fördelen i konkurrenshänseende beslår. Även

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  47

om inflationstakten ökat, har dock uppgången i exportpriserna hållits tillbaka. Mot bakgrund härav förutses eU tillskoll till efterfrågan från den reala utrikesbalansen i storieksordningen en halv procentenhet.

Den ekonomiska politiken är f. n. i första hand inriktad på atl nedbringa den höga inflationstakten. Den nedgång i efterfrågan som förutses för innevarande år betraktas därför sannolikt ej enbart negativt från ekonomisk-politisk synpunkt. En dämpning av efterfrågan skulle sannolikl i hög grad underiätta kampen mot inflationen. En omprioritering av de ekonomisk-politiska målsättningarna efler hand som konjunkturen försvagas kan dock ej uteslutas. Den skarpa nedgång i efterfrågan som förutses mellan försia och andra halvåret i år talar för en snabb ökning av antalet arbetslösa. Vid slutet av 1980 förutses arbetslösheten uppgå till väl över 7%, En sådan utveckling skulle kunna föranleda en omläggning av politiken i en mer efterfrågestödjande riktning. Det är emellertid ej sannolikt att en sådan omläggning skulle påverka konjunkturutvecklingen förrän under nästkommande år. Mot denna bakgrund förutses en minskning i den amerikanska totalproduktionen 1980 med ca 0,5 %,

Japan

Den ekonomiska ulvecklingen i Japan under 1979 kännetecknades av en gynnsam inhemsk efterfrågeutveckling, tilltagande inflationsimpulser frän omväriden och en starkt försämrad extern balans.

De fasta investeringarna utgjorde den främsta drivkraften bakom tillväxten i den inhemska efterfrågan. Totalt registrerades en uppgång med drygt 9%. Särskilt positiv var utvecklingen av näringslivets invesleringar. De stimulerades av det tidigare goda vinstläget, den stigande efterfrågan och eU allmänt högt kapacitetsutnyttjande. Den ökning på ca 17% som uppnåddes innebar en återgång till de tillväxttal som var gällande före oljekrisen 1973. Ulvecklingen av de offentliga investeringarna var däremot återhållen, och för bosiadsinvesleringarna skedde en direkt nedgång efter den snabba expansion som ägt rum året innan.

Också den privata konsumtionen bidrog starkt till efterfrågeökningen. Detta förklaras i hög grad av förstärkningen i hushållens reala disponibla inkomster. Den genomsnittliga uppgången i konsumentpriserna begränsades till ca 3,5%, Trots de måttliga nominella lönestegringarna uppnåddes härigenom en betydande ökning av hushållens reala köpkraft, och den privata konsumtionen kunde stiga med ca 6%, Till detta kom en ökning av de offentliga utgifterna för konsumiionsändamål med drygt 5 %, Tillväxten i den slutliga inhemska efterfrågan verkade pådrivande på investeringarna i lager. Del posiliva bidragel lill eflerfrågan från lagersidan uppgick till ca 0,5%.

Den låga inflationstakten, mätt i konsumentledet, var etl resultat i första hand av den måttliga löneuppgörelsen och de avsevärda produktivitetsvinster som uppnåddes. Däremot uppstod kraftiga prispådrivande impul-

Prop. 1979/80: 150                                                                 48

ser via importen. Med det myckel stora beroendet av importerad energi och importerade råvaror, drabbades Japan givetvis hårt av prisstegringarna pä olja och andra råvaror. Till delta kom att bytesförhållandet försämrades till följd av yenens fortgående depreciering allt ifrån slutet av 1978,1 effektiva lermer sjönk yenens värde med ca 20% 1979. Dessa faktorer ledde till en kraftig acceleration av partihandelspriserna. Under loppet av ärel ökade dessa med över 17%. Också konsumentprisernas ökningslakl tilltog mol sluiet av 1979, men genomslaget har hittills varit begränsai.

De ökade oljepriserna fick dramatiska konsekvenser även för den externa balansen. 1 och med atl kostnaderna för oljeimporten i stort selt fördubblades, kom oljenoian alt uigöra hela 45% av det lotala importvärdet. Bytesbalansen svängde om från ett överskott på över 16 miljarder dollar året innan till ett underskott på ca 9 miljarder 1979. Denna omkastning förklaras inte enbart av försämringen i bytesförhållandet, utan berodde också på handelns volymutveckling. Den goda inhemska efterfrågelillväxten, effekterna av yenapprecieringen under 1978, frivilliga exportbegränsningar och särskilda åtgärder för att öka importen, medförde att exportutvecklingen var återhållen, medan importen steg myckel snabbt. Den neddragande effekten härav på produktionstillväxten var betydande. Den inhemska efterfrågan steg med nära 8%, men efterfrågebortfallet från utrikeshandelssidan begränsade ökningen i BNP 1979 till ca 6%.

Den positiva trenden i konjunkturutvecklingen bestod således under hela 1979, För det Qärde kvartalet registrerades en tillväxt på över 5% i årstakt och industriproduktionen låg i december 8% över nivån motsvarande månad året innan. Emellertid skedde en viss förskjutning i efterfrågans inriktning mot slutet av året. Exporten uppvisade åter höga tillväxttal, medan den inhemska efterfrågan mattades något. Särskilt den privata konsumtionen utvecklades svagt under det fjärde kvartalet. Däremoi fortsatte den krafiiga expansionen av näringslivels investeringar. De framåtblickande konjunkturindikatorerna visade vid början av 1980 på att denna trend skulle bestå. Förtroendeklimatet inom näringslivet var gott, men undersökningar av hushållens inköpsplaner pekade på en mer försiktig attityd. Det senare förklaras i hög grad av oron inför den tilllagande inflationsutvecklingen.

Strävan atl hålla tillbaka prisstegringstakten blev bestämmande för utformningen av den ekonomiska politiken vid inledningen av 1980. För en stram inriktning av politiken talade också den underliggande styrkan i efterfrågeutvecklingen och det väntade positiva bidraget från utrikeshandeln i och med aU exporten började stiga snabbare än importen. Yenens fall under 1979 hade varil så kraftig att den bedömdes ha medfört en avsevärd förbättring av den japanska konkurrenskraften. Å andra sidan innebar en sjunkande yen-kurs ökade svårigheter då det gällde att stabilisera prisutvecklingen. Vid inledningen av 1980 stramades därför penningpolitiken åt och ränteläget höjdes successivt. Samtidigt förekom omfattande interventioner för att stödja yen-kursen.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                   49

Finanspolitiken så som den presenterats inför budgetårel 1980/81 haren restriktiv ulformning. Delta moiiveras inle enbari med sirävan all bromsa inflationen, utan också med nödvändigheten alt begränsa de stora underskotlen i den slalliga budgeien. Till följd av den ökade inflalionen beräknas de slalliga inkomsterna sliga kraftigt. Ökningen pä ulgiftssidan däremoi planeras bli den lägsla pä över ijugo är. Särskili hårt drabbas ulgifterna för offentliga arbeten, vilka planeras hållas oförändrade i nominella lal. Budgeten innebär sålunda en avsevärd åtstramning i förhållande lill 1979. Emellerlid medför en eftersliipning av utgifter frän del budgetår som avslutas den sista mars i år att såväl den offentliga konsumtionen som de offentliga investeringarna kan beräknas öka med ca 2 % under kalenderåret 1980. Nägon snar uppmjukning av den strama finanspolitiken är ej atl räkna med. Penningpolitiken torde också komma all behålla sin restriktiva prägel under huvuddelen av 1980,

Den privata konsumtionens tillväxt blir i hög grad beroende av utvecklingen i inflalionen. Med den eftersläpning som vanligen gäller mellan förändringar i partihandelspriserna och i konsumentpriserna, kan man vänta att de senare visar en accelererad ökningstakt under försia hälften av 1980. Sedan de ulifrån kommande prisimpulserna slagit igenom, förutses åler en lugnare inflationstakt. Härför lalar i första hand den väntade gynnsamma produklivitelsulvecklingen och förutsedda relativt måttliga löneökningar. De avtalsförhandlingar som inletts under våren pekar i riklning mot lönestegringar i storleksordningen 8%. De genomsnittliga prisstegringarna i konsumentledet är svåra att bedöma, men kan vänlas uppgå till ca 7%. Utrymmet för en ökning av den privata konsumtionen skulle därmed bli relativt begränsat. Med en viss tillbakagång av sparkvoten, kan en konsumtionsuppgång med ca 2% förutses.

Medan den privata konsumtionen således mattas av kraftigt, bedöms de privala invesleringama också under 1980 uigöra etl drivande elemenl i konjunkturutvecklingen. Visseriigen minskar avsättningsmöjligheterna på hemmamarknaden, men utsikterna till en förbättrad exportutveckling bidrar lill att upprätthålla förlroendeklimaiet inom näringslivet. Även om vinstläget förutses försämras något i jämförelse med 1979, talar etl beslående högt kapacitetsutnyttjande för en god investeringsverksamhet. En tillväxt i näringslivels invesleringar med över 6% kan därför ställas i utsikt. 1 oeh med atl de offentliga investeringarna liksom bostadsbyggandet ökar långsammare, begränsas uppgången i de lotala fasta investeringarna till ca 4%.

Den nuvarande lagersituationen ställd i relation till den förvänlade försäljningen, talar inle för alt någon drastisk anpassning av lagernivån skulle komma att ske. Man kan därför anta att lagerinvesteringarna i stort sett blir neutrala i förhållande till den totala efterfrågan. Därmed förutses en ökning av den inhemska efterfrågan med ca 2,5%, Den externa sektorn väntas emellertid lämna ett stort nettobidrag till den totala efterfrågan, varför 4    Rik.sdagen 1979180. I saml. Nr 150. BU. l.l

Prop. 1979/80: 150                                                                 50

brullonalionalproduklen skulle komma alt öka med bortåt 4% innevarande år.

Förbättringen av den reala utrikeshandelsbalansen förklaras till största delen av den förstärkta konkurrenskraften. Yenens depreciering under 1979 i kombination med en snabb produktivitetsutveckling och i internalionell jämförelse långsamma lönestegringar bedöms leda till atl Japan i år väntas uppnå avsevärda vinsler av marknadsandelar. Ä andra sidan blir marknadstillväxten begränsad i och med den ogynnsamma ulvecklingen av den inlernationella konjunkturen. Beiräffande den exierna balansen i nominella termer bedöms förbättringen inte bli lika markerad. De kvardröjande effekterna av oljeprisstegringarna medför att den japanska bytesbalansen sannolikl försvagas yllerligare under 1980.

Den lillväxl pä ca 4% som förulses för den japanska ekonomin ter sig gynnsam i jämförelse med flertalet industriländer. Nägon kraftig ökning av arbetslösheten torde ej vara att befara vid en tillväxt i denna storleksordning. Ser man till konjunkturutvecklingen under loppet av årel, gör sig motsatta inflytanden gällande. En successiv dämpning av inflationen skulle kunna leda till en förstärkning av den privala konsumtionen mot slutet av ärel. Ä andra sidan vänlas investeringsverksamheten vara livligast under årets första hälft och effekterna av den ekonomiska politiken torde efter hand bli mer äierhällande på efterfrågeutvecklingen. Sammantaget kan man förutse att tillväxttakten avlar något under senare delen av 1980.

Förbundsrepubliken Tyskland

Den västtyska konjunkturen utvecklades klart gynnsamt under 1979 både jämfört med andra industriländer och med tidigare år. Den lolala produktionen steg med nära 4,5%, varvid arbetslösheten kunde nedbringas avsevärl trots en snabb tillströmning till arbetskraften. De privata investeringarna och lagerrörelserna var de viktigaste drivkrafterna i den posiliva utvecklingen. Dessulom gav finanspolitiken etl betydelsefullt stöd lill eflerfrågan både via ökade utgifter och en sänkning av de direkta skatterna.

Ett flertal faktorer bidrog lill atl stimulera investeringsverksamheten. Den tidigare försiktigheten hos förelagen har medförl all kapacitetsbegränsningar i allt slörre utsträckning börjat göra sig gällande. Vidare var likviditetsläget inom näringslivel gott, vilket sammanhängande med den gynnsamma vinstutvecklingen. Företagen var därför mindre känsliga för den restriktivitet som präglade penningpolitiken. Ökningen i näringslivels fasta investeringar uppgick till ca 10% 1979. Dessutom fortgick den goda konjunkturen inom bostadsbyggandet, varvid en volymuppgång på nära 7% kunde noteras. De offentliga investeringarna steg med över 6% och de totala investeringarna med ca 8.5 %.

Del posiliva bidraget från lagersidan svarade för nästan en tredjedel av den totala efterfrågeökningen. Till en del förklaras detla av att lagernivån

Bilaga l.l    Reviderad nationalbudget                                      51

var förhållandevis låg dä uppgången i eflerträgan inleddes. Dessutom fick lagerinvesleringarna mol sluiet av 1979 i hög grad en spekulativ karaktär i samband med de prisstegringar som kunde förutses i försia hand för råvaror.

Medan näringslivet präglades av optimism, visade konsumenterna en mer försiktig attityd. Den privata konsumtionen utvecklades klarl svagare än övriga efterfrågekomponenter och ökningen stannade under 3 %. Ändå var förutsättningarna för den privata konsumtionen klart gynnsamma. Realinkomsterna ökade med mer än 3% och dessulom gav de skattesänkningar som genomfördes elt väsentligt bidrag till hushållens köpkraft. Konsumenterna valde emellerlid atl låla en belydande del av inkomstökningarna gå till sparande, varvid den genomsnittliga sparkvoten sleg.

Den västtyska exporten uppvisade en ökning med nära 6% 1979. Detta återspeglar till slor del den gynnsamma konjunkturutvecklingen i flera viktiga avnämarländer, men hänför sig i viss mån även till marknadsandelsvinster. D-markens effektiva appreciering var förhållandevis begränsad allt sedan hösten 1978 och de valulastabiliserande ålgärder som då genomfördes i Förenta staterna. Dessutom innebar den inhemska kostnadsutvecklingen att konkurrenskraften förbättrades. En ökning av produktiviteten inom näringslivet med nära 4% i kombinalion med måttliga löneökningar medförde att kostnaderna per producerad enhet steg långsamt sett i en internationell jämförelse. De höjda oljepriserna innebar emellertid en kraftigt pådrivande effekt på inflationsutvecklingen. Konsumentprisernas ökningslakt uppgick till ca 5% vid slutet av 1979 jämfört med endast ca 3% året innan. Om man rensar statistiken frän de direkla effekterna av oljeprisstegringarna och höjningen av mervärdeskatten från halvårsskiftet, finner man emellertid all prisutvecklingen var mer återhållen under 1979 än föregående år.

Samtidigt som exporten utvecklades gynnsamt, steg också imporlen i en snabb takt. För 1979 uppgick ökningen till hela 10%. Skillnaden i tillväxttakt mellan exporl och imporl förklaras huvudsakligen av del högre relativa efterfrågetrycket i den västtyska ekonomin och av den kraftiga lageruppbyggnaden. Dessa faktorer resulterade i etl efterfrågebortfall från utrikeshandeln i storleksordningen en procentenhet. Också i nominella lermer registrerades en kraftig försvagning av utrikesbetalningarna. Bytesbalansen svängde om från etl överskott på nära 9 miljarder dollar 1978 till elt underskott på ca 5 miljarder 1979. Förutom skillnaden i utvecklingstakt för import och exporl berodde delta givelvis på de kraftigt fördyrade kostnaderna för oljeimporten.

Vid inledningen av 1980 pekade flertalet konjunkturindikalorer på en positiv utveckling. Industriproduktionen ökade stadigt och sysselsättningsläget fortsatte att förbättras. Förtroendeklimatet inom näringslivet höll sig på en hög nivå och orderingången kunde fortfarande betraktas som gynnsam. Mot denna underliggande styrka i konjunkturutvecklingen måste

Prop. 1979/80: 150                                                                 52

man slälla de särskilda fakiorer vilka lalar för en markanl avmallning i tillväxten.

1 motsats till del föregående året väntas den ekonomiska politiken under 1980 få en klart återhållande inverkan på efterfrågan. Taklen i utgiftsökningarna mattas av betydligt, särskilt för de offenlliga investeringarna. Vissa skattelättnader genomförs visserligen för företagen, men ä andra sidan innebär de ökade skalteinläklerna lill följd av den stigande inflalionen all en klar åtstramning äger rum. Reslrikiiviielen är särskilt lydlig då del gäller penningpolitiken. Diskontot har höjts under våren och den målsalta ökningen av penningmängden har satts lägre än föregående år. Denna åtstramning syflar framför allt till atl begränsa de sekundära inflationseffekterna av oljeprisstegringarna. Sannolikt kommer kreditmarknaden atl hållas relativt stram under huvuddelen av året och en eventuell uppmjukning i samband med att den allmänna konjunkturen försämras torde endast få begränsade effekter under 1980.

Hushållens reala disponibla inkomster vänlas försvagas under innevarande år. Något tillskott via skattesänkningar är ej förutsedda, och den genomsnittliga inflationstakten mätt i konsumentledet kan komma atl uppgå till över 5%. Denna prognos för prisutvecklingen kan betecknas som optimistisk eftersom den innebär att inflationen mattas av under loppet av året. Elt belydande osäkerhetsmoment utgör lönestegringarna. Uppgången i inflationstakt och den gynnsamma vinstutvecklingen skulle lala för all lönlagarna söker kompensera sig. Ä andra sidan kan det vara svårl att genomdriva höga lönekrav om man bedömer sig stå inför en lågkonjunktur. Vid ett antagande att löneökningarna begränsar sig till den nivå på 7 % som regeringen definierat som den högsta möjliga förenlig med samhällsekonomisk balans, stiger realinkomsterna med ca 2%. Med oförändrad sparkvot skulle då den privata konsumtionen visa en ökning i samma storleksordning.

Utvecklingen av de fasta investeringarna ter sig särskilt svår alt förutsäga. De undersökningar av företagens investeringsplaner som nyligen utförts ger en överraskande positiv bild ställt i relation lill den strama penningpolitiken och den väntade nedgången i efterfrågan såväl inom landel som på de utländska marknaderna. Mot denna bakgrund kan man vänta att investeringsverksamheten håller i sig ännu en tid för att sedan mattas av kraftigt under senare delen av året. I genomsnitt för 1980 förutses en uppgång i storleksordningen 8%. Volymen av planerade byggen är f. n, så stor att den garanterar en hög aktivitetsnivå åtminstone under årets första hälft. Därefter kan man räkna med att det strama kreditläget och den försvagade köpkraften hos hushållen tar sig uttryck i en klar nedgång. För hela 1980 förutses en tillväxt på ca 6% för bostads-investeringarna. Med den planerade långsamma ökningstakten i de offentliga investeringarna, skulle de totala fasta investeringarna öka med bortåt 6%.     .

Bilaga l.l    Reviderad nationalbudget                                      53

Medan lagerrörefserna under 1979 utgjorde den främsta drivkraften i efterfrågeutvecklingen, är ell motsatt förlopp all räkna med för innevarande år. Den lageruppbyggnad av spekulativ karaktär som skedde under 1979 och inledningen av 1980 torde ej komma atl forlgå. Den långsammare allmänna efterfrågeutvecklingen lalar för en omsvängning i lagersituationen. Ett bortfall från den toiala efterfrågan med ca en procentenhet kan därför förutses frän lagerrörelserna under 1980.

Sammantaget innebär ovanstående överväganden en uppgång i den lolala inhemska efterfrågan med 1,5 ä 2%. Med ett visst posilivi bidrag från utrikeshandelssidan skulle ökningen i bruttonationalprodukten nå upp lill ca 2 %. Exporten kan visserligen förväntas dämpas under 1980, men samtidigt förutses en ännu mer markerad avmattning av imporlen. Det västtyska näringslivels förbättrade konkurrenskrafi bedöms lägga grunden härför. Den i internationell jämförelse långsamma ökningen av produktionskostnaderna vänlas fortgå under 1980. Vid antagandet om oförändrade växelkurser kan man därför förulse all det västtyska näringslivet vinner marknadsandelar bäde på den inhemska och den utländska marknaden. Denna utveckling får emellertid endast begränsad effekt för bytesbalansen. I och med de kraftigl siigande kosinaderna för oljeimporten, kan man räkna med ett mycket storl underskoll i utrikesbetalningarna för 1980.

Den tillväxt på 2% som här antagits skulle innebära en viss om än begränsad försämring av arbetsmarknadsläget i jämförelse med föregående år. Del bör dock framhållas all utvecklingen under loppet av årel kan väntas innebära en avsevärd konjunkturförsvagning, varför en klar ökning av arbetslösheten mot slutet av 1980 kan förutses. Både tendenserna beträffande den privala konsumtionen och investeringarna talar för en sådan nedåtgående trend. Mot slutet av 1980 måste man därför räkna med en allmänt svag konjunktursituation i den västtyska ekonomin.

Frankrike

Den ekonomiska aktiviteten i Frankrike förstärktes mellan försia och andra halvåret 1979. Efter flera år av utpräglad försiktighet hos företagen, sköt näringslivets invesleringar fart under senare delen av årel. Lageruppbyggnaden gav samtidigt ett allt större bidrag till BNP-tillväxten, vilket delvis sammanhängde med den ökade oljelagringen. Dessutom förbättrades exporten i takt med den gynnsammare utvecklingen av världshandeln. Den privata konsumtionen däremot mattades av under loppet av året lill följd av den accelererande inflationen. Sammanlaget steg totalproduktionen 1979 med bortåt 4%.

Försvagningen av den privata konsumtionen förklaras hell av den långsammare utvecklingen av de reala disponibla inkomsterna. Ökningen var endasl ca 1,5 % 1979 i jämförelse med nära 4,5 % årel innan. De nominella lönehöjningarna var återhållna, medan inflationen accelererade. I slutet av året låg priserna hela 13% över nivån året innan. Uppgången i inflations-

Prop. 1979/80: 150                                                                 54

lakl berodde givelvis i myckel hög grad pä de siigande oljepriserna. Men även inhemska fakiorer såsom höjningar av offenlliga avgifier oeh frisläp-pandel av regleringen för induslriella priser bedöms ha spelat in. Hushållens köpkraft försvagades ocksä av de särskilda höjningarna av socialförsäkringsavgifierna som förelogs. Hushällen reagerade på dämpningen i köpkraften genom all minska sparkvolen och denna sjönk med ca en procenlenhel under loppet av året. Härigenom kunde en ökning av den privala konsumtionen i storleksordningen 3%' uppnås.

Uppgången i invesleringsaklivileien under 1979 kan ses som en följd av behovet av kapacitetsutvidgande invesleringar efler en följd av år då den produktiva kapaciteten siadigt minskal i förhållande till efterfrågan oeh produktion. Andra faktorer som spelade in var återhämtningen i förelagens vinsler och den relativt goda tillgången på krediter. Näringslivels investeringar sleg med ca 2,5 % 1979 och huvuddelen av denna uppgång ägde rum under ärels senare del. Bostadsbyggandet återhämtade sig klart från den låga nivå som varil gällande under 1978 och inledningen av 1979. De offentliga investeringarna däremot expanderade i en jämn lakl av nära 6% under båda halvåren 1979. Tolall förde fasla investeringarna registrerades en ökning med ca 3.5%. Tillskottet lill eftertVågan från lagerulvecklingen beräknas för 1979 lill över en procentenhet.

Även om lönerna kan sägas ha ökat långsamt i förhållande till prisulvecklingen, var uppgången stor i förhållande till utvecklingen i andra länder. Dessulom var produktivitetsökningen måttlig och francen appre-cierade något i effektiva lermer under 1979. Mol denna bakgrund var utvecklingen av den franska exporten ovänlat gynnsam och vissa vinster av marknadsandelar kunde uppnås. Exporten visade en uppgång med ca 8,5 %. Importen sleg emellertid ännu snabbare, eller med nära 11 %. varför den reala externbalansen kom atl påverka eflerfrågeulvecklingen negativt. I nominella termer skedde också en försvagning av utrikesbalansen, främsl till följd av oljeprisstegringarna. Bytesbalansen fortsatte dock alt visa överskott för 1979.

Den ekonomiska politiken under 1979 kan beskrivas som försiktigt restriktiv. Särskilt höjningarna av socialförsäkringsavgifierna fick en belydande återhållande effekl på efterfrågeutvecklingen. Ä andra sidan gavs expansiva impulser till efterfrågan via den offentliga sektorns investeringar, Dessulom blev den faktiska inriktningen av penningpolitiken avsevärt mindre restriktiv än planerat. För 1980 bedöms den finanspolitiska ulformningen bli i slort sett neutral med avseende på den toiala efterfrågan. Det statliga budgetunderskottet planeras bli lägre än ulfallet för 1979. men erfarenhetsmässigt brukar underskottet bli slörre än ursprungligen avseit. När det gäller penningpolitiken kan man räkna med en viss skärpning. Ränteläget har höjts under senare tid, vilkel i hög grad är atl betrakta som en anpassning till den högre internationella räntenivån. Vidare har man beslutat att utöka den kvantitativa kontrollen över kreditmarknaden, var-

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                   55

igenom en avsevärd inskränkning i kredilvolymens expansion är all förulse.

Vid årsskiftet 1979/1980 skedde yllerligaie extra inbeialningar från hushållen till socialförsäkringssystemet. Dessa i kombination med den accelererande inflalionen bedöms innebära atl konsumenternas reala köpkraft dämpas ännu någol i jämförelse med andra halvårel i fjol. Möjlighelen alt upprätthålla taklen i konsumtionsökningen med en fortsatt sänkning av sparkvolen lorde vara begränsade. Man måste därför räkna med all ulvecklingen av den privata konsumtionen försvagas ytterligare första halvåret i år. Man kan förmoda att lönestegringarna blir något högre i år jämförl med 1979, men detta väntas inte fulll ut kunna kompensera för uppgången i inflationstakt. Sammantaget förutses den privala konsumtionen öka med uppemot 2%.

Investeringsaktiviteten var fortfarande stabil i början av 1980. Troligen existerar ännu ett belydande behov hos företagen atl bygga ut kapaciteten. Å andra sidan talar försvagningen av den inhemska efterfrågan oeh det alll dystrare internationella ekonomiska klimatet för atl man inom näringslivel äter skulle visa en mer försiktig attityd. Den förutsedda åtstramningen av kreditmarknaden och de alll högre lånekostnaderna bedöms också inverka negaiivt på näringslivets investeringar. För helåret 1980 kan en ökning med ca 1 % förutses, vilket skulle innebära en mycket svag utveckling under loppet av året. En motsvarande utvecklingstakt väntas för bostadsbyggandet, där såväl lägel på kreditmarknaden som försvagningen av hushållens köpkraft talar för en dämpning. Expansionen av de offentliga investeringarna planeras dock forlgå i ungefär oförändrad takt. Härigenom skulle en sammantagen uppgång i de fasta investeringarna med mellan 3 och 4% kunna ställas i utsikt.

Lagerförändringen väntas bli den efterfrågekomponent som mesl dramatiskt påverkar konjunkturutvecklingen under 1980. Lagernivån är Iroligen alltför hög i förhållande lill den väntade utvecklingen av försäljningen, varför en betydande anpassning skulle bli nödvändig. Svårigheterna att finansiera lagerhållningen kan också vänlas bidra till en avveckling. Man kan därtor vänla att lagerrörelserna kommer atl innebära ett bortfall från den lotala efterfrågan med åtminstone en procentenhet.

Till skillnad från under 1979 bedöms den externa balansen ej inverka negativt på eflerfrågan innevarande år. Möjligen är en viss posliv effekl atl räkna med. Exportens ökningstakt kan visserligen förulses i stort selt halveras, men erfarenhetsmässigt dämpas den franska importen mer än andra länders imporl vid en given tillbakagäng i den inhemska eftertVågeui-vecklingen. En snabbare ökning i exporten än i imporlen skulle dessutom motverka den försvagning i bytesbalansen som sker till följd av den växande oljeräkningen. Ändå måste man räkna med alt bylesbalansen svänger om till underskott under 1980,

Ovanstående överväganden leder fram till elt antagande om en ökning

Prop. 1979/80: 150                                                                 56

av brullonalionalproduklen med inemol 2% 1980. Huvuddelen av denna produktionsökning hänför sig lill effekler av den slarka ulvecklingen mol slutet av 1979 saml lill de produklionsresultai som näs under inledningen av 1980. Således förväntas en klart försämrad konjunkturutveckling i Frankrike under loppet av innevarande år. För sysselsältningen förutses della fä allvarliga konsekvenser. Arbelslöshelen kan komma all sliga lill uppemot 7% mol slulel av 1980.

Storbritannien

Trols en relativt god utveckling av den inhemska efterfrågan 1979 stannade ökningen av BNP under I %. Den uppgång i den privata konsumtionen med ca 4% som skedde fick endast begränsad inverkan pä produklionen inom landet. I stället kom den ökade efterfrågan i hög grad att riktas mot utlandet, varvid importen sleg med över 11 %, Detta förlopp berodde framför allt pä del brittiska näringslivels försvagade konkurrenskraft i samband med den försämrade inhemska pris- och koslnadsulvecklingen.

Takten i lönestegringarna accelererade stadigt 1979 och under loppet av året noterades en uppgång med nära 19 % vilkel innebar ökningar i storleksordningen 15% för årsgenomsnittet. Också inflationstakten tilltog under loppet av året, men den genomsnittliga uppgången stannade här vid ca 12%. Således sleg de reala inkomslerna avsevärt och köpkraften stärktes ytterligare via nettot av skatter och transfereringar från den offentliga sektorn. Sparkvoten ökade emellertid, vartör expansionen i den privala konsumtionen understeg uppgången i de reala disponibla inkomsterna. Ser man till konsumtionens utveckling under loppet av 1979, påverkas bilden på ell avgörande säll av den höjning av mervärdeskatten som förelogs vid halvårsskiftet. Försäljningen sleg dramatiskt under det andra kvartalet för all sedan falla lika krafligl under det tredje. Höjningen av de indirekla skatterna påverkade givelvis ocksä prisulvecklingen. De omedelbara effeklerna beräknas ha adderat 3,5 procentenheter till inflationstakten under 1979. Dessulom påverkades inflalionen av de krafiiga prisuppgångarna på olja och andra råvaror.

Försämringen av konkurrenskraften tog sig ej enbart ultryck i atl konsumiionsökningen främst ledde till en krafiig importuppgäng. Förlorade marknadsandelar även inlernalionellt resulterade i atl exporten utvecklades mycket svagl. Skillnaden mellan ökningslaklen för exporl och import innebar ett bortfall i den totala efterfrågan med hela 2,5 procenlenheler. Även nominellt försvagades externbalansen och trots de krafligl ökade intäkterna från oljeproduktionen svängde bylesbalansen om från etl betydande överskott till ett underskott på nära 6 miljarder dollar. Trots denna försvagning och trols försämringen i inflationsutvecklingen var pundet tidvis utsatt för etl kraftigl uppålriklat tryck. Under loppet av 1979 skedde en appreciering i effektiva termer med ca 7%. Delta berodde delvis på det höga ränteläget, delvis på förtroendet för pundet i samhand med Stor-

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                   57

brilanniens ställning som o|ieprodiicenl. Del kan vidare observeras all del avskaffande av valularegleringen som genomfördes i ell par sleg under 1979 inle resulterade i del kapilalulflöde som vissa bedömare befarat. I slället skedde en ökning av valutareserven med mer än en miljard pund.

Apprecieringen av pundet, de ökade enerjii- och råvarupriserna saml accelereringen i löiiesiegringsiakien innebar en krafiig press på företagens vinster. Den positiva utvecklingen av näringslivets invesleringar som inletts 1978 bröts drastiskt. De privala investeringarna utanför bostadsbyggandet föll lillbaka med 3 %. För bostadsbyggandet skedde en utomordentligt kraftig nedgång. I och med en minskning med ca 15% låg bostadsbyggandet på den lägsla nivån på mer än 20 är. Vidare fick strävandena all nedbringa de offentliga utgifterna en särskilt stor inverkan på investeringssidan. En nedgång med 5 % inträffade här. Sammanlaget minskade de fasla investeringarna med över 4%. Investeringarna i lager ul vecklades däremot positivi, vilket sannolikt sammanhänger med uppgången i den privata konsumtionen.

Problemen med den tilltagande inflaiionslaklen, den försämrade konkurrenskraften och den snabba importpenelreringen föranledde den nylillträdda regeringen till en markanl omläggning av den ekonomiska poliliken. Enligt regeringens analys hänför sig problemen huvudsakligen lill svagheter på ulbudssidan i ekonomin. För all komma lill rätta med dessa ämnar man föra en politik som skall ge marknadskrafterna större genomslagskrafl. Den ekonomiska poliliken skall vidare skapa förbällrade förulsältningar för en sundare utveckling inom näringslivel genom alt begränsa inflationstakten. De medel som härvid tillgrips är främsl en stram finans-och penningpolitik. Elt annat viktigt inslag i politiken är strävan atl hejda den offentliga seklorns expansion och över huvud laget begränsa det slatliga inflytandet över ekonomin.

Budgeien som presenterades ijuni 1979 innehöll en krafiig omläggning från direkl lill indirekl beskattning. Inkomsiskalten sänkles lill en beräk nad koslnad för statskassan av drygl 4 miljarder pund. Ökningen av mervärdeskalten bedömdes dock ge ökade inkomsler i storleksordningen 4,7 miljarder. 1 kombination med de nedskärningar av de offentliga ulgifterna för perioden l.o.m. april 1980 som beslutades, fick dessa ålgärder en restriktiv nettoeffekt på konjunkturutvecklingen. En yUeriigare skärpning av den allmänna ekonomiska poliliken skedde under hösten dä kredilmarknaden blev föremål för en omfattande åtstramning. Den budget för perioden 1981/82 som presenterades i mars i år innebär en fortsättning på den tidigare inslagna vägen. Sålunda sker en ytterligare åtstramning i form av avgiftshöjningar och nedskärningar av utgifter. Samtidigt framlades regeringens plan för de offentliga utgifterna till och med 1983/84. Där förulses en minskning av utgifterna med i genomsnitt I % per år i reala lermer. Vidare behåller penningpolitiken sin restriktiva utformning. Målsättningen är alt hejda inflationen genom atl begränsa penningmängdens tillväxt.

Prop. 1979/80: 150                                                                 58

Mol bakgrund av den strama inriktningen av den ekonomiska poliliken och ep förutsedd uppgång i inflaiionslaklen är en svag utveckling av de reala disponibla inkomslema all förulse. Visseriigen är en yllerligare uppgång i de nominella lönernas ökningslakl sannolik, men konsumentpriserna lorde komma atl stiga ännu kraftigare. I genomsnitl för årel är en infialion i storleksordningen 18% all räkna med och löneökningarna vänlas bli något lägre. Även med en viss sänkning av sparkvolen förulses därför en i slort setl stagnerande utveckling för den privala konsumtionen.

Avmattningen i den privala konsumtionen och del försämrade inlernationella konjunkturläget gör ulsiklerna för näringslivets investeringar mycket dystra. Den fortsatla stegringen i produktionskostnaderna samiidigi som möjligheterna all öka priserna starki begränsas av de försämrade avsättningsmöjligheterna innebär en fortgående krafiig press på vinsterna. Mol denna bakgrund förutses en direkl nedgång i näringslivets invesleringar med ca 4%, Del kan emellerlid ej uteslutas att ulfallel blir nägol mer negativt. Dessutom förulses nedgången i bosiadsbyggandel fortsätta. Ett mycket storl fall i de offentliga investeringarna förefaller sannolikl. Erfarenheter från tidigare är visar atl restriktivitelen i de slalliga ulgifterna i försia hand drabbar investeringarna. Sammantaget innebär dessa antaganden en nedgång i de lästa investeringarna med ca 5%. Därmed skulle investeringarna bli den främsla neddragande faktorn i den ekonomiska ulvecklingen 1980. Också lagerinvesleringarna förutses fä en neddragande effekl. Storleken på denna är svår att förulse, men skulle kunna uppskattas till drygt en procentenhet.

Sammantaget innebär den prognos för den inhemska efterfrågan som skisserats ovan en nedgång med mellan 2 och 3 %. Ej heller utrikeshandeln vänlas utgöra nägol expansivi inslag. All en fortsall försämring av konkurrenskraften kommer atl leda lill ytterligare förluster av marknadsandelar torde slå klart, men omfattningen av dessa förlusler är svåra all bedöma. En ökning av exporten med 1 å 2 % kan betraktas som en sannolik utveckling. Också importen väntas visa en ökning i denna storleksordning, varför nettoeffekten på den totala efterfrågan förutses bli i stort selt neutral. Det bör påpekas att utrikeshandeln skulle ge ett betydligt sämre resullal om man ej räknade med den ökade oljeproduktionen, vilken innebär att Storbritannien i stort sett är självförsörjande 1980. De ökade intäkterna från oljeseklorn är också den viktigaste orsaken till atl bytesbalansen förutses förbättras under innevarande år.

Vid en bedömning av produktionsutvecklingen 1980 måsle effeklerna av den omfattande stålstrejken vägas in. Den kan antas ha inneburil en försämring av förtroendeklimatet både hos hushållen och inom näringslivet. Härtill kommer det direkla produktionsbortfall som strejken gav upphov till. Detta torde endasl till en del kunna återhämtas i ett senare skede.

Sammantaget förutses en minskning av den brittiska totalproduktionen i storieksordningen 2,5% 1980. En starkare utveckling av den privata kon-

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                   59

sumlionen kan ej uteslutas. En sädan skulle emellertid sannolikt vara förenad med en svagare real ulrikesbalans och eventuellt en kraftigare nedgång i näringslivets investeringar. Den nedgång i produklionen som förutses, innebär också en direkl minskning av sysselsätlningen. varför en avsevärd ökning av arbelslöshelen är alt vänla. En uppgång lill ca 7% under 1980 kan ej uteslutas.

Dunmark

Den ekonomiska aktiviteten hölls relativt väl uppe under 1979. Bruttonationalprodukten ökade med ca 3%, att jämföra med ca I % 1978. Detta var främst en följd av den slarka exportutvecklingen, särskilt under första halvåret. Den offentliga sektorn bidrog genom en främst till andra halvårel förlagd konsumtion. Sysselsättningen i den offentliga sektorn steg då snabbt. Samtidigt uppmuntrades förtidspensionering, vilkel började ge ulslag. Lägel på arbetsmarknaden förbättrades avsevärt under året. Andelen arbelslösa var i genomsnitt 5.5% mol ca 7%j 1978. Även den privata konsumtionen var siarkare än väntat och ökade med ca 2%. Hushållens köplust stimulerades av löneökningarna, som belalades ut under andra halvåret. Dessutom drogs sparandet ned.

På utrikessidan blev situationen sämre under 1979. Den siarkt importberoende danska ekonomin drabbades hårt av prishöjningarna på olja och andra råvaror. Fem ä sex miljarder av bylesbalansunderskottet 1979 anses hänförliga till de ökade oljepriserna. Bytesförhållandet försämrades krafligl. Den inhemska efterfrågan, särskilt under andra halvårel 1979, gav samlidigt ökade importimpulser. Imporlen steg med ca 7% i volym. Trots atl exporten ökade med ca 8% i volym blev det negativa handelsbalanssaldot ca 6 miljarder dkr. större under året. eller ca 21 miljarder 1979. Vidare ökade ränteutbetalningarna på den utländska skuldsättningen varför bytesbalansunderskottet fördubblades jämfört med 1978 till ca 16 miljarder.

De fasla bruttoinvesteringarna minskade totalt sett: företagens satsningar i anläggningar och utrustning liksom bostadssektorns investeringar. Den under året allt stramare penningpolitiken log sig utiryck i bl. a. svårigheter atl få krediler och ökade kosinader för dem som gavs: företagen uppmanades alt ta upp län utomlands, hushållens möjlighel atl få krediter var beskuren.

De allmänna utsikterna för den danska ekonomin 1980 präglas av den förutspådda konjunkturnedgången utomlands. Den avtagande inlernalionella aktiviteten päverkar avsättningsmöjligheterna för den danska exportindustrin. De försämrade exportulsikterna väntas bli särskilt märkbara i EG-länderna. Till den relativt svaga internationella konjunkturen kommer effekterna av de i december beslutade ekonomisk-politiska restriktionerna, som sannolikt dämpar aktiviteten. De huvudsakliga ingredienserna var en höjning av vissa direkta personliga såväl som företagsskatter samt en specialskatt på jordbruket. Priskonlroll gäller t. o. m. februari 1981. Den

Prop. 1979/80: 150                                                                 60

aulomaliska indexeringen har modifierats, bl.a, genom atl energiprishöjningarna har rensats ul ur konsumentprisindex när lönejusteringarna skall göras. Över den offentliga budgeien har besparingar om ca 2,5 miljarder dkr. aviserats för 1980 och ytterligare ca 2.2 miljarder 1981. På den kommunala sidan beräknas besparingarna för 1981 till 3.6 miljarder. Åtgärderna kommer, enligt planerna, att särskilt drabba den sociala seklorn.

Den genomsnitlliga prisökningen i konsumenlledel var ca 9,5%) 1979; takten accelererade mot slutet av årel och låg andra halvåret 1979 på ca 15% i årstakt. Trols prisövervakningen antas takten öka 1980: devalveringarnas fulla effekt på den interna prisutvecklingen väntas under första delen av innevarande år. Dessulom förutses energiprishöjningarna slå igenom. Konsumentprisökningarna kan komma alt öka med ca 12% 1980.

Löneulvecklingen under ärel påverkas som nämnls bl. a. av all lönerna inte längre automatiskt justeras upp på basis av konsumenlprisökningarna. Under våren 1980 bortfaller sålunda minsl tre sådana justeringar, s.k. dyrtidsporlioner. Lokala förhandlingar kan dock till viss del kompensera. Den genomsnittliga årslöneökningen för samtliga anställda anges lill ca 9%. Den skärpta inkomstbeskattningen och de prisutsikter som angivits, bör leda till atl hushållens konsumtionseflerfrågan avlar. För en minskning i den privala konsumtionen, med ca 3 %, talar också den fortsatt restriktiva kreditmarknaden. Del är vidare tveksamt om sparandet kan utgöra buffert. I tider med låg ekonomisk aktivitet och risk för arbetslöshet brukar spar-benägenheten öka. Danmark ger å andra sidan fullgod ersättning till den arbetslöse, varför genomslagslagskraften på konsumtionen kan komma all utebli.

Investeringarna både i ulrustning, maskiner och anläggningar ser av flera skäl ut att minska - de höjda skatterna, räntehöjningarna samt det sämre vinstlägel talar för fortsatt försiktighet hos förelagen. Mot slutet av året väntas denna nedgång bli ännu mer markerad. Vidare förutses krafiiga minskningar i den offentliga sektorns investeringar. Sammantaget antas en svag inhemsk efterfrågan, allt mer så mot årets slul. Därmed skulle ijolårets imporiexpansion vändas i en minskning om ca 5 % 1980. Omslaget på imporlsidan kommer sannolikt att förstärkas av att lagren minskar under året. Detta gäller främst lagren av importerade råvaror och halvfabrikat.

Exportutvecklingen vänlas ge en positiv lillväxiimpuls också 1980, främsl via industrins avsättningsmöjligheter. Ökningen för den samlade exporten antas bli ca 5 %. Kronans effektiva devalvering med 9% 1979 kan till en del kompensera för de kostnadsfördyringar, som l.ex. löneavtalen och oljeprishöjningarna medför. Prisutvecklingen i utrikeshandeln blir sannolikt fortsatt ofördelaktig for Danmarks del. Bytesförhållandet beräknas bli försämrat med ca 3%; imporlprisökningarna på olja väger tungt härvidlag. Till denna förväntade negaliva utveckling kommer Danmarks ökande ränteutbetalningar, vilka kan uppskattas till ca 9 miljarder 1980. Trots vikande inhemsk efterfrågan och förslärkt handelsbalans verkar det sannolikt att bytesbalanssaldol blir ännu mer negativt 1980.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                   61

Den under 1979 relativt livliga industriproduktionen avlar sannolikt under loppet av året. Totalproduktionen lorde med de ovan gjorda övervägandena avla med ca 1% 1980. Lägel pä arbeismarknaden kan därtör återigen förvärras. Andelen arbetslösa antas komma att överstiga 7%. Samtidigt har industrin svärl atl rekrytera personal.

Regeringen presenterade i början av april ell ekonomiskt åtslramningspakel som, om det genomförs, innebär att realinkomsten minskar med 5% 1980 och med 1,5 ä 2% de nästföljande åren. Avgifterna på el, olja och bensin höjs och en särskild statlig fastighetsskatt aviseras. Slalens inkomster beräknas öka med 5 miljarder dkr. 1981. På utgiftssidan tillkommer ca 4,5 miljarder 1981-1983 fören sysselsättningsplan.

Finland

Totalproduktionen ökade med 6,6% 1979, vilkel var klarl snabbare än genomsnittet för övriga industriländer. Uppgängsfasen, som också innefattar 1978, startade emellertid från en mycket låg nivå i sluiet av 1977. Den starka tillväxten ledde till ökad sysselsättning; härtill bidrog de arbetsmarknadspolitiska ålgärder, som under året sattes in bl.a. för att minska arbetslösheten hos de unga. Trots att läget pä arbetsmarknaden blev väsentligl bättre 1979, andelen ulan arbete understeg i genomsnitt 6%, kvarslår obalanser: vissa regioner har en dubbelt så hög arbetslöshetsandel som genomsnittet, ungdomarna är generelll sell värre utsatta. Samiidigi är det brist på arbetskraft i några branscher.

De realt disponibla inkomsterna steg med 4% 1979. Hushållens ökade köpkraft tycks främst ha resulterat i inköp av varaktiga konsumtionsprodukter. Dessutom steg sparkvoten något. Företagens behov av att investera blev större efter hand som kapacitetsutnytijandet steg. Det mesl dynamiska inslaget var skogsindustrins satsning på maskiner och utrustning. Den starka efterfrågan från både konsumenter och producenier speglas i en importuppgång på ca 17%, elt markant omslag från 1978 då import volymen sjönk med 3 %,

Industriproduktionens tillväxtlakl accelererade under årel. Skogsindustrin var fortsatt expansiv. Den finska induslrin gynnades av efterfrågans inriktning ulomlands. Dessutom kunde pris- och kostnadsutvecklingen hållas lägre än i konkurrentländerna. Exporten utvecklades därmed ånyo starkt. Den livliga inhemska efterfrågan och den drygl 2 miljarder dyrare oljenotan resulterade i att handelsbalansens saldo slog om i etl underskot! på 615 milj. mark. 1978 noterades ett överskott om 2.9 miljarder. Likaså vände bytesbalansen lill ett underskott om 2,3 miljarder frän ett överskott 1978 på ca 3 miljarder. Samtidigt minskade Finlands utländska nettoskuld uttryckt i finska mark till följd av valutakursjusteringarna under 1979 lill 24,5 miljarder. Detla, i förening med den snabba BNP-tillväxten gjorde atl den ulländska nettoskuldens andel av bruttonationalprodukten gick ned från 20% till 15% 1979,

Prop. 1979/80: 150                                                                 62

Expansionen i den finska ekonomin forlsalie under försia kvartalet 1980. Konjunkturcykeln var då i en uppålgående fas: kapacilelsutnytljandet var överlag högt. 87% vid utgången av 1979, färdigvarulagren var små. Industriproduktionen torde öka med ca 5% 1980 med metallindustrin som etl av de mest dynamiska inslagen. Lageruppbyggnaden antas ge etl fortsall positivt bidrag lill den totala tillväxten. BNP-ökningen antas bli god för året som helhet, uppemot 5%. Läget på arbeismarknaden kan därmed fortsätta alt förbättras. En avmattning förutses mot slulel av 1980. Expansionen i den inhemska efterfrågan vänlas avta efter hand. Denna utveckling ser ut atl ske samtidigt som del internationella konjunkturiägei dämpas.

Prognoserna för pris- och kostnadsökningarna är osäkra. Löneförhandlingarna för de nya avtal, som skall gälla från den 1 mars 1980, förs pä förbundsnivå. Lönekraven är generelll setl tvåsiffriga. Till detta osäkerhetsmoment för pris- och kostnadsutvecklingen kommer ovissheten vad gäller oljepriserna och deras genomslagskraft. Fjolårets ökningslakt i konsumentprisledet, 7,5%, kan därtor komma atl överskridas med 3 ä 4 procentenheter inkl. uppjusteringen av marken med 2% i sluiet av mars. Utrymmel för en ökning av hushållens realt disponibla inkomster antas bli betydligt mindre än 1979. Detta skulle, vid oförändrat sparande, medföra en inle fullt sä slark privat konsumtion. För detta talar även att penningpolitiken väntas förbli stram 1980, särskilt vad gäller konsumtionskrediter.

Trots diskonlohöjningarna i november 1979 och i mars 1980, antas de privata investeringarna öka snabbare än i fjol eller med ca 8%. Företagen bör ha behov av nyanskaffningar, då många redan nu utnyttjar all sin kapacitet. Företagens finansiella ställning stärktes dessulom allmänl sett under 1979, Regeringen har också beslutat all dels förlänga momsbefrielsen för industrianläggningar, dels all reducera momsen pä maskiner och ulrustning. I prognosen om en 5-procenlig tillväxt för den toiala inhemska eflerfrågan ryms en uppgång på ca 3% för den offentliga konsumtionen. Den offentliga sektorns lotala inverkan på den inhemska efterfrågan väntas bli neutral eller möjligen någol litet stimulerande.

Importen kan, med utgångspunkt i ovanstående överväganden förutsättas bli fortsatt snabb, en ökning på ca 8 % för 1980 anges. Samtidigt som en viss avmallning kan väntas i den inhemska efterfrågan, är den inlernationella konjunkturcykeln nedåtriktad. Exporlutsiklerna som pekar mot en ökning om ca 5%, är inle lika gynnsamma för Finland som under de tre närmasl föregäende åren. Stora delar av exportindustrin gär redan nu för fullt och kan inte på kort sikt öka sin produktionsvolym. Företagens relativa konkurrensposition väntas inte förändras nämnvärt. Beslutet atl vidga ramen för markens index ger större möjlighet alt anpassa kursen bäde uppåt och nedåt. En uppskrivning, inom ramen, med 2% gjordes den 25 mars 1980, Därmed har den finska marken effekiivt revalverats med 4,6% under de senaste 12 månaderna. Importpriserna vänlas stiga snab-

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  63

hare än exportpriserna så alt bylesförhållandet försämras med ca 4%. Därmed kan bylesbalansen komma all försvagas med ca 4 miljarder mark jämförl med 1979.

.Norge

Den ekonomiska aktiviteten i Norge hölls totalt sett väl uppe under 1979. Brullonalionalproduklen ökade med ca 3,5 %, jämfört med 3% 1978. Lägel på arbetsmarknaden förbättrades under året. Mol sluiet av året uppträdde emellertid nedälgäende lendenser i ekonomin: ökningslaklen i den traditionella exporten minskade lill följd av de vikande konjunkturerna utomlands. DeUa ser ul all ha dämpat de ulländska lagerinköpen av de mycket konjunkturkänsliga norska varorna. Samiidigi ökade emellerlid investeringarna, men utan alt slä nämnvärt igenom i ökad industriproduktion. Del av regeringen uppställda riktmärket för prisökningarna i konsumenlledel. 4%, överskreds med nästan en procentenhet. Hushållens realt disponibla inkomster torde därmed ha stagnerat. Konsumentefterfrågan utvecklades nägot starkare än väntal. ökningen blev ca 2% 1979. Sparandet sjönk under ärel lillbaka lill en mer normal nivå 1979, efter den rekordhöga sparkvolen 1978. Samtidigt som det tycks ha funnils ell uppdämt köpbehov, var det fortsall svårt att lånefinansiera inköpen.

De fasla investeringarna minskade totalt sett ocksä 1979. om än i lägre takt. Utvecklingen vad gäller industriinvesteringarna vände emellertid uppåt under årel. Sammantaget uigjorde sålunda den inhemska eflerfrågan exkl. lagerrörelserna ett negaiivt inslag.

Den ekonomiska politiken, med inrikining på att återställa exlern balans, den för norsk exporl gynnsamma efterfrågesammansättningen saml bidragel frän oljeseklorn har lett till att de slora bytesbalansunderskotten från 1977 och 1978 har kunnal dras ned. Utrikesekonomin utvecklades på det hela tagel gynnsamt 1979. Oljesektorn svarade för etl väsentligl bidrag i form av exportintäkter. Den Iradilionella exportens ökning uppgick lill ca 10%, trots den mot slutet av årel avlagande trenden. Industrins konkurrensförmåga förbättrades kraftigt under det 15 månader långa pris- och inkomststoppel (från 12 seplember 1978 t.o.m. 31 december 1979). Men den relativa konkurrenskraften beräknas forlfarande vara mellan 10 och 15% sämre än i början av 1970-lalet. Bytesförhållandet ser ut atl ha förbättrats med ca 3 %. På importsidan vändes trenden markant frän 1978, då volymen sjönk med 13,5%. Importen tilltog under loppet av året, till slor del en följd av att lagren började fyllas på. Men ökningen blev ändå totall sett bara ca I %. Inslaget av Iradilionella importprodukter vägde tungt. Trols ökande ränteutbetalningar och transfereringar minskade sålunda bylesbalansunderskottet med över 3 miljarder nkr. 1979.

Osäkerheten beträffande den inlernationella konjunkturen gäller främst avmatlningens varaktighet och djup. Det är emellerlid lämligen säkert att tillväxttakten pä de traditionella norska exportmarknaderna, som 1979

Prop. 1979/80:150                                                                  64

uppgick lill ca 10%, blir avsevärt lägre 1980, eller ca 2%. Ulsiklerna för exportindustrin är svåra atl klarlägga också med lanke på de pågående löneförhandlingarna, Förulom den egenlliga löneuppgörelsen finns del anledning att särskilt beakla löneglidningarna; under pris- och inkomststoppel var dessa så gotl som obefintliga. Indslrins konkurrensförmåga torde inte utvecklas lika gynnsamt som under 1978/79. Prognoserna för varuexporten pekar mot en ökning på ca 2%. Energikrävande exporlpro-duklion kan förvänlas klara sig bra. Inkomslema från försäljningen av råolja och naturgas förutses bli väsentligl slörre än 1979. Den samlade exporten beräknas därmed öka med 4 ä 5%.

Resultatet av löneavtalen kommer också ati vara styrande för hushållens köpkraft. Den totala lönekostnadsökningen pä den privala sidan beräknas bli ca 8 % 1980, varav det generella påslaget 5 %. För den offentliga sektorn väntas ett totalt sett något dyrare avtal. Till detta kommer effekterna av jordbruksavtalet, som ännu inte är klarl. Staten har presenieral ell paket på totalt 1,4 miljarder nkr. som ett led i uppgörelsen. De viktigaste ingredienserna är en ökning av barnbidraget saml en generell skatlelälinad med I procenlenhel per den I juli 1980. Konsumentpriserna kan komma atl stiga med ca 8% 1980. Impulserna från utlandet förblir sannolikl belydande. När prisstoppet upphävdes vid årsskiftet 1979/80 framträdde ocksä ett starkt underliggande inhemskt prislryck. Av vikt förden privata konsumtionen blir även ulvecklingen av sparandet. Likviditeten tycks f.n. vara relativt god och på banktillgodohavanden kan man förvänla en posiliv realränta. Att lånefinansiera inköpen är sä gott som omöjligt i det nuvarande strama kreditläget. Eftersom hushållens konsumtion i storl sett legal på samma nivå som 1978, bör del finnas ett uppdämt köpbehov. Vidare är sysselsätlningsläget gott i Norge, varför försiktighet av arbelsmarknadsskäl ej synes påkallad. Sammanlaget kan man därför anta att hushållens inköp ökar något snabbare än 1979.

Ökningen i den offenlliga sektorns konsumtion, främst inom försvarei. beräknas till ca 6%, mot ca 2,5% 1979. Den inhemska efterfrågan vänlas även få tillväxtimpulser från investeringssidan. Med induslrisatsningarna som del mesl dynamiska inslaget, förutses ett omslag så att de fasta bmttoinvesteringarna totalt sett stiger med ca 3 %. Den totalt sell starkare inhemska efterfrågan torde inte helt speglas i en ökad importvolym. Importen väntas dock öka något snabbare än 1979. med ca 2%, men den inhemska produktionen antas förbli konkurrenskraftig.

Den externa balansen bör därmed komma att stärkas yllerligare 1980. Handelsbalansen väntas bli starki posiliv, kanske upp emot 16 miljarder nkr. Den för Norge gynnsamma utvecklingen av bytesförhållandet, främsl som en följd av oljeprishojningarna. väger lungt härvidlag. Upplåningspolitiken syflar lill att sä snart som möjligt nå nolltillväxt i den utländska nettoupplåningen. Ränteutbetalningarna beräknas ändå dra några miljarder mer än 1979. Bytesbalansen för 1980 bör ändå ge elt positivt saldo på inemot 5 miljarder.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                          65

Totaltillväxten kan med de gjorda övervägandena bli nägot snabbare än 1979. En BNP-ökning på ca 4% ter sig rimlig. Oljeseklorns bidrag vänlas öka jämfört med året innan. Sysselsättningslägel förulses bestå, andelen arbetslösa kommer sannolikt inte att överstiga 2%.

5   Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bd. 1.1

Prop. 1979/80:150 66

3    Utrikeshandeln

3.1 Exporten

Utvecklingen 1979

Den slarka utvecklingen av den ekonomiska aktiviteten i OECD-länderna under senare delen av 1979 åtföljdes av en mycket betydande ökning av dessa länders import. Marknadstillväxten för den svenska exporten av bearbetade varor till OECD-området beräknas nu ha uppgåll till 10-11 % 1978-1979, vilket är ca 2 procentenheter mer än vad som förulsågs så sent som i den preliminära nationalbudgeten. Efter smärre andelsvinster i OECD-områdel första halvåret 1979 kom exporten av bearbetade varor emellertid att under andra halvåret visa en något mindre expansiv utveckling än den internationella efterfrågan. Exporttillväxten vad avser bearbetade varor till OECD-området kom härigenom att för helåret stanna vid ca 9 1/2% med följd att den i PNB emotsedda mindre andelsvinsten uteblev.' En förhållandevis gynnsam andelsutveckling för exporten av verkstadsprodukter exkl. fartyg synes ha sammanfallit med betydande andelsförluster för varugruppen övriga industriprodukter. Denna utveckling lyder på att volymeffekterna från den kraftiga sänkningen av exportens relaliva pris hösten 1977 nu till fullo ebbat ut ifråga om övriga industriprodukter medan de fortfarande kan vara av en viss storlek ifråga om verkstadsprodukter. Det senare motsägs emellertid i viss mån av del faktum att exporten lill utvecklingsländerna - vilken till allra största delen består av just verkstadsprodukler - likaledes fick vidkännas belydande minskningar av marknadsandelarna under andra halvåret 1979.

Den svenska exportens marknadsandelsförlusler under andra halvåret 1979 kan ha varit en följd av den icke obelydliga höjning av exportens relativa pris som synes ha skett under loppet av 1979. Relativprishöjningen, vilken för helåret beräknas ha uppgått till ca 3%, skedde med uigång från de vid en internationell jämförelse starkt nedpressade vinstmarginaler som 1978 var rådande i den svenska exportindustrin. De allt mer försiktigt

' I tabell 3:1 visas ulvecklingen av exportens marknadsandelar och relativpris. Nu gäller atl Sverige irendmässigt gör en volymmässig andelsföriust kring I % per är, vilken förmodas vara utslag av systematiska mätfel. Konjunklurinstitulel deflaterar nämligen exportvärdet med Laspeyres' enhetsvärdeindex medan de enhelsvärdein-dex som används för all deflatera de olika OECD-ländernas respeklive importvärden i allmänhet är Paasche-index (eller i några fall Fischer-index). Om den svenska exporten också deflateras med Paasche enhetsvärdeindex så visar del sig au volymtillväxten i genomsnitl blir ca I 1/2 procentenhet större per är än då Laspeyres' indexformel används. I diagram 3:1 återges ulvecklingen av exportens marknadsandelar och relativpris efter korrigering för den historiska trenden. Del som fortsättningsvis sägs om ulvecklingen av exportens marknadsandelar och relativpris i delta avsnitt syftar emellertid på tal vilka ej korrigerats för den trendmässiga ökningen av relativpriset.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

67

Diagram 3:1 Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av bearbetade varor till OECD-länderna 1969-1980

Säsongrensade halvärsdata. Index 1970= 100

	Marknadsandel,
	/		/A       löpande priser			A
luu 95	-X/j	{	\,	[N	/	\	K
90 85							x.	\	■"T"
80

105			r-V	\/larkn vfolym	adsanc	el.
100	-	/"	V y\				k
90 85 80			-	"			\
								\y	■

115

110 -

105

100

1969     1970    1971     1972    1973    1974     1975    1976     1977    1978    1979    1980

Anm. Relativpriser har angivits med avdrag för en sedan länge konstaterad historisk trend - molsvarande en ökning på ca 0,5% per halvår - som kan vara utslag av systematiska mätfel. I motsvarande grad har marknadsandelen i volym justerats så all den multiplicerad med del juslerade relalivprisel är lika med marknadsandelen i löpande priser. Se också anm. lill labell 3:1.

/Cfl/Za.-Se tabell 3:1.

hållna bedömningar av världsekonomins utveckling under det närmaste året som från skilda håll lades fram under andra halvåret 1979 kan också ha medfört att många företag såg det som alltför riskfyllt att nyrekrytera arbelskraft och dra upp produktionen i fullt den utsträckning som den

Prop. 1979/80:150                                                                  68

Tabell 3: I Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' tiil OECD-området 1972-1980

Procentuella förändringar

1971-	1972-	1973-	1974-	1975-	1976-	1977-	1978-	1979-
1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979	1980 prognos

Löpande priser. Skr.
Marknad	12	25,5	27,5	- 0,5	19.5	17	20,5	18,5	15
Marknadsandel	_'}	-0,5	0	3	-6,5	-4,5	-1,5	2	0
Export	10	24,5	27	2,5	11,5	11,5	19	21	15,5
Volym
Marknad	9	16	4,5	- 6	13	3,5	5	10,5	5
Marknadsandel	-4	0,5	0	- 8	-9,5	-1,5	3	-1	-1
Export	4,5	17	4,5	-13,5	2	1,5	8	9,5	4
Pris (enhetsvärde). Skr.
Marknad	2,5	8	22	6	6	13	15	7	9,5
Relativpris	2,5	-1	0	11,5	3	-3	-4,5	3	1
Export	5,5	6,5	21,5	18,5	9	10	10	10,5	11

' SITC 5-8, exkl. 68. 793.

 Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

Anm. Begreppel "marknad" avser importförändringen för de olika länderna sammanvägda med deras andelar i Sveriges export. Härigenom elimineras eventuella förmånliga eller oförmånliga effekter av exportens strukturella ländersammansätlning. Marknadens pris avser del implicit beräknade mellan marknad i löpande priser och i volym.

Källor: FN, utrikeshandelsstatistik frän OECD, nationella statistikproducenter, statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunklurinslitulet.

inlernationella efterfrågeutvecklingen kortsiktigt kunde antas medge. Den oförutsett livliga internationella eflerfrågan under senare delen av 1979 skulle alltså snarare ha ulnyttjats till att återställa vinstmarginalerna än till att öka försäljningsvolymerna.

Den expansiva utvecklingen av råvaruexporten 1978, då en volymtillväxt med ca 10% kunde noteras, följdes av en mer dämpad utveckling under 1979. Den prognos för det värdemässiga utfallet 1979 som gavs i PNB kom emellertid att överträffas med ca I miljard kr, främst till följd av att exporten av petroleumprodukter oförutsett kom att öka mycket kraftigl under senare delen av 1979. Den totala exporten, exkl, fartygsexporten, beräknas volymmässigt ha ökat med 8% 1979. Räknat inkl, fartygsexporten, vilken ånyo sjönk kraftigt, blev exporttillväxten nägot lägre eller drygt 6 1/2% (drygt 8 1/4% i nationalräkenskaperna).

Utsikterna för 1980

Den ekonomiska utvecklingen i OECD-länderna bedöms komma alt undergå en betydande försvagning under loppet av 1980. Den starka importtillväxten under senare delen av 1979 antas följaktligen komma aU dämpas och för andra halvåret 1980 förutses en mycket svag utveckling av importen. Även om importtillväxlen bromsas upp kraftigt under loppet av 1980 så kan den med hänsyn till den utvecklingstakt som rådde vid årsskif-

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

69

Tabell 3: 2 Sveriges export av bearbetade varor (exkl, fartyg)' till olika länderområden 1974-1980

Export till	Procenluell volymförändring							Andel av
								lolalsumman
	1973-	1974-	1975-	1976-	1977-	1978-	1979-
	1974	1975	1976	1977	1978	1979	1980	1979,% prognos
OECD-länderna-	4,6	-13,3	2,2	1.7	8,1	9.5	4,2	75
Övriga länder	27,8	1,7	- 8,0	- 4,3	9,1	6,6	7,9	25
därav: Osteuropa och Kina	34,6	12,4	-18.2	-12,7	4,5	-2,5	4.0	5
OPEC-länderna	39,6	60,2	21,2	- 9,5	23,6	3.0	20,0	6
Andra länder	23,8	-11,6	-12,1	1,3	5,4	14,3	5.0	14
Summa	9,6	- 9,5	- 0.7	0,1	8,3	8,8	5,2	100

' SITC5-8, exkl. 68,793.

 Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

' Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwail, Irak, Iran, Indonesien, Venezuela, Libyen, Algeriel

och Nigeria.

Affl/tor.-Statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinslilutel.

let likväl antas bli förhållandevis betydande för helåret - enligt här gjorda bedömning drygt 5 % ifråga om bearbetade varor. Den svenska exportens stmkturella ländersammansätlning synes komma att verka i storl sett neutralt med avseende på marknadstillväxten 1980. Importen väntas visserligen stagnera eller till och med sjunka något i Storbritannien och Danmark, vilka båda väger jämförelsevis tungt i den svenska exporten, men samtidigt motses en fortsatt hög importtillväxt i Finland och Norge -två länder som likaledes har betydligt högre vikttal i Sveriges export än i OECD-ländernas import.

Det senaste årets kraftiga prishöjningar på råolja och petroleumprodukter kan beräknas fortsätta att driva upp priserna på bearbetade varor i internationell handel under första halvåret 1980. Effekterna på prisstegringen 1980 torde vidare förstärkas därigenom att priserna pä olika former av inom OECD-området producerad energi med viss eftersläpning följer oljeprisets utveckling. Del synes också vara realistiskt aU räkna med en viss ökning av löneslegringstakten 1979-1980 mot bakgrund av den kraftiga och i stor utsträckning ofömtsedda ökningen av prisstegringstakten 1979 och de senaste årens förhållandevis expansiva utveckling av företagens vinster i OECD-området. Den i exportberäkningen förutsedda konjunkturavmattningen i OECD-området kan å andra sidan väntas medföra en dämpning av den prisuppdrivande verkan som 1979 utgick från efterfrågesidan. Världsmarknadspriserna på bearbetade varor - mätt i genomsnittlig nationell valuta - bedöms sammanfattningsvis öka med ca 10 1/2 % 1979-1980 med en viss uppbromsning under loppet av året. Om de prognoserade exportprisökningarna i de olika OECD-länderna sammanvägs med elt viktsysiem som avspeglar de olika ländernas betydelse som konkurrenter till Sverige blir den internationella prisstegringen något lägre eller ca 9 3/4%. Under förutsättning av oförändrade växelkurser från prognostillfället blir prisprognosen densamma uttryckt i kronor - ca

Prop. 1979/80:150                                                                  70

9 3/4% — vilket innebär en uppjustering med 2 procentenheter av den prisprognos som gjordes i PNB. Dels har ökningen av världsmarknadspriserna mätt i nationella valutor bedömts bli drygt 1 procentenhet större än i PNB till följd av nya antaganden om prisutvecklingen på råolja och petroleumprodukter 1979- 1980, dels har kronan undergått en smärre depreciering mellan de båda prognostillfällena.

Med en internationellt sett myckel dämpad lönekostnadsökning och en icke obetydlig höjning av exportens relaliva pris på bearbetade varor så bör de svenska företagens relativa vinstmarginaler ha ökat avsevärt under 1979 - dock från en myckel låg nivå 1978. Del allra mest akuta behovet av lönsamhetsförbättring torde därmed ha tillgodosetts. De svenska exportpriserna beräknas nu komma att öka i samma takt som världsmarknadspriserna under loppet av 1980. För helåret 1980 skulle prisuppgången därmed bli ca 10 3/4% och relativprishöjningen stanna vid ca 1 %. Kalkylen baseras på antagandet atl de sammanlagda timlönekostnaderna ökar med ca 11 % 1979-1980, vilkel torde vara i nivå med utvecklingen i våra konkurrentländer. Produktivitetstillväxten i de delar av industrin som producerar bearbetade varor för export bedöms - som elt genomsnitt - bli ca 4 1/2% och lönekostnadsökningen per enhet följaktligen kring 6 1/2%, Inkl. ökade kostnader för insatsvaror och bränslen skulle den totala kostnadsökningen därmed komma att uppgå till ca 9% och sålunda medge en begränsad marginalförbättring.'

Den höjning av exportens relativpris som beräknas ha ägt mm under 1979 kan som tidigare nämnts ha varil en bidragande orsak till den svaga utvecklingen av exportens marknadsandelar under senare delen av 1979. Man kan naturiiglvis inte utesluta risken för ytterligare andelsförluster under 1980. Samtidigt finns det anledning tro att den internationella efterfrågan 1980 till stor del kommer att vara inriktad på produkter vilka - vid en inlernationell jämförelse - väger lungl i den svenska exporten. Den förutsedda konjunkturavmattningen vänlas nämligen - åtminstone under större delen av 1980 — drabba konsumtionen betydligt hårdare än investeringarna och investeringsvaror väger tyngre i den svenska exporten än i OECD-ländernas import. Av stor betydelse är utvecklingen i Finland och Norge. I Finland motses en fortsatt stark återhämtning av maskininvesteringarna 1980 och i Norge förefaller de senaste årens svaga investeringsutveckling komma att förbytas i en betydande uppgång. Sammanfattningsvis räknas inte med några förändringar av Sveriges marknadsandelar i OECD-området under 1980. Den andelsföriust på I % som anges i tabell 3:1 är helt en följd av den svaga utvecklingen under senare delen av 1979. Med en

' Den totala kostnadsökningen för hela lillverkningsinduslrin bedöms i kapilel 8 bli mer än 11 % 1980. Det faktum att kostnadsökningen för hela induslrin sålunda antas bli drygt 2 procentenheter högre än för de delar av industrin som producerar bearbelade varor för export beror framför alll på de mycket krafiiga koslnadsökningar som förutses inom massaindusirin och peiroleumraffinaderierna.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

71

Tabell 3:3 Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för bearbetade varor 1972—1980

1970 = 100

	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979	1980 prognos
US dollar	113	133	162	182	183	199	230	260	285
Genomsnittliga nationella
valutor	103	110	136	149	158	167	174	188	208
Svenska kronor	105	113	140	147	154	172	201	216	236

Källor: FN samt beräkningar och bedömningar inom konjunklurinslitulet.

marknadstillväxt på drygt 5 % och en andelsföriust kring 1 % så bedöms exporten av bearbetade varor till OECD-länderna komma att öka med drygt 4% 1979-1980,

För exporten till länderna utanför OECD-området väntas ökningen bli betydligt större - ca 8%, Att så bedöms bli fallet kan helt återföras på den emotsedda utvecklingen av OPEC-ländernas import. De ökade oljeinkomsterna väntas nämligen medföra att OPEC-ländernas import ånyo ökar mycket kraftigt - i storleksordningen 20% - efter en svag utveckling under 1978 och en av den politiska utvecklingen i Iran delvis betingad kraftig neddragning 1979. Den förhållandevis starka importtillväxten i såväl de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna som statshandelsländerna 1979 — ca 8 % - antas däremot komma att följas av en mera dämpad utveckling 1980. Någon andelsförändring i dessa ländergrupper tagna tillsammans bedöms inte uppkomma 1980. Möjligen kan det bli svårt att försvara de båda senaste årens mycket kraftiga andelsvinster i OPEC-området eftersom dessa andelsvinster i stor utsträckning varit en följd av några få, mycket stora exportleveranser.

Den svenska exporten av bearbetade varor exkl. fartyg till samtliga länderområden har med här gjorda antaganden beräknals öka med drygl 5 % 1980, Det förtjänar påpekas att prognosen bygger på antagandet om en visserligen dämpad men dock förhållandevis hygglig internationell efterfrågetillväxl (och därmed svensk exporttillväxt) under första delen av 1980, vilket bl. a. fått stöd i konjunkturinstitutets konjunklurbarometer för första kvartalet 1980. Detla anlagande synes ej helt ligga i linje med den bedömning av den internationella ulvecklingen som redogjorts för i kapitel 2, När det gäller andra halvåret 1980 fömtses däremot - liksom i kapitel 2 - en mycket svag utveckling av den inlernationella efterfrågan.

Den dämpade utvecklingen av råvaruexporten 1979 var främst en följd av utbudsbegränsningar i fråga om massa och trävaror. Även om rävaruexportens marknadstillväxt bromsas upp under 1980 så torde åtminstone för större delen av året utbudsbegränsningar ånyo komma att utgöra den viktigaste återhållande faktorn, Rävaruexportens tillväxt har under dessa omständigheter bedömts inskränka sig till ca 2 1/2% under 1979-1980.

Prop. 1979/80:150

72

Diagram 3:2 Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1973—1980

Milj. kr., 1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

4000 38000 3M0OO 30000

Total export

40000 36000 32000

Export exkl. fartyg
	r\	i
		Si

18000	Verkstadsprodukter, - fartyg					exkl	A	.-
16000 14000 12000	_         Zk
		/		•v	y	C
10000			_

3400 3000 2500

2?00

Järn och stå					y'
y	■ \	{	A	{
		V.1	j

aeoQ

1_J__ I   I   i

J__ \_ L

J__ \_ I

1973 1974 1975 1976 1977 197B 1979 1380

1973 197H 1975 1976 1977 1=78 197a 1980

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

73

Tabell 3:4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1978—1980

	Exportv	'ärde, milj	I. kr.	Årlig procentuell förändring Volym                                Pris (enhetsvärd
	1978	1979	1980						le)
				1978	1979	1980	1978	1979	1980
Jordbruksprodukier
och fisk	1 100	1385	1451	- 5,2	20.1	- 3,0	16,8	4,8	8,0
Skogsbruksprodukter	166	156	187	- 5,6	- 2.2	0,0	3,2	-3,8	20.0
Mineraliska produkter	1872	2644	3 365	5,9	31.7	1,0	- 6,4	7,3	26,0
därav: järnmalm	1299	1620	2115	12,4	27.0	2,0	-11,7	-1,7	28,0
Industriprodukter exkl.
fartyg	91257	110600	130017	9,3	7,4	4,8	8,2	12,8	12,1
därav:
livsmedelsprodukter	1703	2013	2212	2,6	9,7	3,0	12,3	7,7	6,7
trävaror	4400	5 127	6045	11,9	1,7	0,0	2,3	14,6	17,9
massa	5220	5 771	6933	18,8	- 9,9	- 3,2	-11,1	22,7	24,1
papper och papp	6779	8 368	9830	15,1	10,1	3,5	2,7	12,1	13,5
pelroleumprodukler	1542	3034	4268	21,3	16,1	25.0	6,4	69,4	12,5
järn och stål	7646	9261	10943	12,5	5,7	5,5	8,2	14,6	12,0
ickejärnmetaller	2110	2762	3 465	11,2	0,9	2,0	8,8	29,7	23,0
verkstadsprodukter
exkl. fartyg	44480	53079	61771	7,7	9,4	5,7	11,2	9,0	10,1
övriga industri-
produkter inkl.
elektrisk ström	17378	21 183	24 550	6,0	8,4	4,3	10,9	12,3	11,1
Export exkl. fartyg	94 394	114784	135020	9,0	8,0	4,6	7,9	12,6	12,4
Fartyg	3811	3 246	3 245	-41,8	-26,8	-13,1	19,7	16,4	15,0
Total export	98205	118030	138265	5,5	6,6	4,1	8,7	12,7	12,5
Bearbetade varor exkl.
fartyg'	76006	91505	106667	8,7	8,9	5,2	10,0	10,6	10,8
Råvaror	18391	23 278	28353	10.2	4,5	2,6	0,4	21,1	18,7
Total export enligt
nationalräkenskaper-
nas beräknings-
metoder, alt.II	98205	118030	138 265	7,8	8,4	5,6	6,4	10,9	10,9
Total export enligt
nationalräkenskaper-
nas beräknings-
metoder, alt. I	98205	118030	138069	7,8	8,4	6,0	6,4	10,9	10,4

' Papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter samt övriga industriprodukter utom elektrisk ström.  Export exkl. fartyg minus de i not 1 nämnda varugrupperna.

' 1 nationalräkenskaperna deflateras exportvärdet med Paasche enhetsvärdeindex vilket alltså ger Laspeyres' volymindex. 1 tabell 3:4 i övrigt återges prisindex Laspeyres och volymindex Paasche. Nationalräkenskapernas uppgifter om den totala exportvolymens förändringar visar därigenom regelmässigt en mera posiliv volymutveckling.

Anm. 1979 års exportvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1980 avser prognoser. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Liksom i PNB har konjunkturinsliluiet wl en alternativ exportkalkyl baserad på en ökning av timlönekostnaderna med över 8 % i stället för ca 11 %. Med den lägre ökningen av timlönekoslnaderna har exporttillväxten vad avser bearbetade varor beräknals bli något högre - drygt 5 1/2 % i stället för drygl 5%,' Det faktum atl skillnaden mellan de båda allernali-

' En mer detaljerad redogörelse för hur skillnaden mellan alternativen kalkyltek-niskt beaklas återfmns i den preliminära nationalbudgeten.

Prop. 1979/80:150                                                                  74

ven blir så liten sammanhänger med den svenska exportens relativt starka följsamhet gentemoi världsmarknadspriserna. För råvarorna torde följsamheten vara i det närmaste total. Med beaktande därav och med hänsyn till de nämnda begränsningarna på ulbudssidan så blir prognosen för råvaruexporten densamma i de båda alternativen för kostnadsutvecklingen. Det kan dock förtjäna påpekas att lönsamhetsutvecklingen i exportindustrin blir bättre i det lägre än i det högre kostnadsalternativet, vilket på sikl kan antas verka befrämjande på exportindustrins konkurrenskraft och expansionsmöjligheter.

Sammanfattningsvis beräknas - i det högre alternativet för kostnadsutvecklingen - den totala exporten växa med drygl 4% 1980 (drygt 5 1/2% i nationalräkenskapstermer). I den alternativa exportkalkylen blir ökningen något större - ca 4 1/2% (ca 6% i nationalräkenskapstermer).

3.2 Importen

Volymutvecklingen under 1979

Sveriges totala varuimport ökade med knappt 13 1/2 % i volym 1978-1979. Enligt nationalräkenskaperna - där ett Paasche enhetsvärdeindex används i deflateringen av importvärdel — blev motsvarande ökning drygl 15 %, Räknat exkl, fartyg visade importen en ökning med knappt 13 3/4 % enligt den förra metoden.

Importvolymen (exkl, fartyg), som föll successivt från första halvåret 1977 till försia halvåret 1978, började åter att öka andra halvåret 1978, då tillväxten blev 4,2 % (i halvårstakt). Ökningen förstärktes både första halvåret (7,3 %) och andra halvåret 1979 (7,8 %) säsongrensat sett. Även Qärde kvartalet 1979 registrerades en fortsatt stark ökning (7,2 %).

Den totala importvolymlillväxten 1978-1979 bestod huvudsakligen av en kraftigt ökad införsel av bearbetade varor. Importen av dessa steg med ca 14 % till en volym strax under 1976 års nivå. Starka ökningar registrerades inom varugrupperna järn och stål, verkstadsprodukter och övriga industriprodukter. Som framgår av tabell 3: 5 ökade importvolymen på de tunga grupperna verkstadsprodukter och övriga industriprodukter med ca 14 % resp. ca 13 % 1979. En väsentlig del av denna ökade eflerfrågan på import av bearbetade varor kan återföras på maskininvesteringar, vilka steg med närmare 12 %. En annan viktig förklaring till importtillväxten 1979 var det positiva omslag som skedde i lagerinvesteringarnas utveckling. 1 synnerhet gällde delta med avseende på industrins insalslager, som har ell myckel högt imporlinnehåll, och lagren inom parti- och detaljhandeln.

Den ökade privata vamkonsumtionen har likaledes bidragit till en ökad import 1979. Efter att ha minskat både 1977 och 1978 ökade den privata vamkonsumtionen 1979 med knappt 3 %. En ökning regislerades för inköpen av nya bilar samtidigt som importen av personbilar ökade med ca 19 1/2 % i volym (ca 23 % i antal) efter att ha minskat i flera år.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                   75

1 samband med den slarka ökningen av importens volym 1979 sleg importens andel i BNP från det förhållandevis låga värdet på 24 1/2 % 1978 till drygt 27 % 1979. Dessa variationer i importens andel påverkas av förändringar i BNP:s sammansättning. Troligen har också relativprisförändringar medverkat. Enligt nu föreliggande kalkyler steg importprisema på den tunga delgruppen verkstadsprodukler exkl. fartyg med drygt 6 % 1979. Samtidigt steg producentpriserna på svenska verkstadsprodukler med drygt 8 %. Denna förändring av relativpriset har sannolikt bidragil till att en del av den inhemska verkstadsproduktionen har ersatts med imporl. Sammantaget ökade importen av verkstadsprodukter med drygt 14 %.

Den ökade importandelen i BNP av bearbetade varor har också medförl ett relativt sett minskat behov av råvaror och vissa insatsvaror. Medan importen av bearbetade varor exkl. livsmedelsprodukter och fartyg ökade med drygt 14 1/4 %, ökade importen av råvaror med drygt 12 1/2 %, Om man ser på delgmppen råvaror exkl. petroleumprodukter blir volymökningen endast 9,4 %. När det gäller petroleumprodukter har företagen haft särskilda skäl atl påskynda sina inköp, däribland även prisspekulativa sådana.

Jämsides med det relativt minskade behovet av import av råvaror 1979, registrerades en kraftig ökning av importpriserna för vissa råvarugrupper. Priset på ickejärnmetaller ökade med ca 25 1/2 % och på mineraliska produkler med drygt 32 %. Dessa prishöjningar, som skedde huvudsakligen under andra och tredje kvartalen, har åtföljts av endast måttliga importvo-lymminskningar mellan första och andra halvåren 1979. Importen av ickejärnmetaller minskade sålunda med knappt 5 %. Mineraliska produkter, som till drygt 80 % består av råolja, ökade med drygt 19 %, Den starka ökningen av råoljeimporten var emellertid i huvudsak grundad på försörjningsmässiga motiv.

Prisutvecklingen under 1979

Enligt konjunkturinslitutets beräkningsmetod steg prisindex för totala importen med knappt 16 1/2 % 1979. Molsvarande ökning för 1978 var knappt 11 1/4 %. (Enligt nationalräkenskaperna blev ökningen 1979 drygt 141/2 % och 1978 drygt 101/2 %,) Prisuppgången 1978 kan till stor del återföras på deprecieringen av den svenska kronan under 1977. Prisstegringen 1979 berodde till stor del på de kraftiga prishöjningarna på oljemarknaden, både vad gäller råolja och petroleumprodukter. Under loppet av 1979 ökade importpriset på råolja med ca 64 %, Samiidigi sleg importpriset på petroleumprodukter med hela 102 %, Genomsnittsnivån för prisindex 1979 för råolja och pelroleumprodukler beräknas ligga drygl 35 % resp, drygt 78 % över genomsnittet 1978,

Att importprisstegringstakten på petroleumprodukter blev betydligt snabbare än på råolja beror på att prissättningen på dessa produkter i så hög grad styrdes av spotmarknadspriserna under året. En utjämning av

Prop. 1979/80:150                                                                  76

olikheten mellan råolje- och produktpriser synes dock ha skett fjärde kvartalet 1979 och första kvartalet 1980. Spotmarknadspriserna och importpriserna på petroleumprodukter sjönk samtidigt som de officiella råoljepriserna steg. Spotmarknadspriserna på råolja ligger nu i närheten av och i enslaka fall under konlraktspris, efler det atl OPEC-länderna genomförde nya prishöjningar strax före och efter Caracas-mötet i december 1979.

De prishöjningar på råolja, som skedde i samband med Caracas-mötet, slog igenom på de svenska importpriserna först under första kvartalet 1980. Utvecklingen av importpriserna mellan tredje och Ijärde kvartalen 1979 hade dessförinnan varit tämligen svag, 6 %. Ökningen mellan fjärde kvartalet 1979 och första kvartalet 1980 torde däremot blivit omkring 25 %.

Utsikter för 1980

Totala imporlen förutses 1980 fortsätta att öka om än i betydligt lägre takt än under 1979. Tillväxten väntas stanna vid drygt 2 %, vilket motsvarar en ökning på ca 3 3/4 %' i nationalräkenskaperna. Den kraftiga uppbromsningen av importtillväxten beror delvis på den försvagning av exporttillväxten som väntas inträffa under loppet av 1980. För den inhemska privata vamkonsumtionen förutses likaledes svagare ökning 1980. Maskininvesteringarna (exkl. fartygsimport) däremot väntas öka med ca 12 1/2 % och kommer därigenom alt ge ett betydande bidrag till importuppgången av bearbetade varor. Sammantaget väntas imporlen av bearbetade varor (exkl. livsmedelsprodukter) öka med 6,9 % 1979-1980.

Enligt det högre kostnadsalternativet skulle priset på importerade bearbetade varor (exkl- livsmedelsprodukter) relativt inhemskt producerade bearbetade varor — del s. k. relativpriset — bli i stort selt oförändrat 1980 jämfört med 1979." Importens andel i BNP fömtses också bli oförändrad. För råvaruimporten väntas en stark ökning 1980, i synnerhet för vamgrup-pen mineraliska produkter. Importen av råolja beräknas stiga med drygt 22 % i samband med att ytteriigare raffinaderikapacitet tagits i bruk. Den högre raffinaderiproduktionen under 1980 väntas leda till en minskning av importen av petroleumprodukter med närmare 26 1/2 %. Sammantaget beräknas den svenska nettoimporten av oljeprodukter sjunka med ca 5 % mätt i ton, främst på grund av återgång till normal medeltemperatur. Det tak för nettoimporten på 30 milj. ton som fastställdes inom lEA i december 1979 kommer därmed att underskridas med god marginal.

' Konjunkturinstitutet har gjort två alternativa beräkningar av den svenska arbetskraftskostnadsutvecklingen 1980. 1 tabell 3:5 och i texten redovisas det högre kostnadsalternativet, som innebär en ökning i de lotala lönekostnaderna per timme på 11%. Enligt del lägre alternativet, som Innebär en limlönekostnadsökning pä 8 1/2 %, skulle toiala imporlen öka med 3,7 % i stället för 3,8 % och importen av bearbetade varor inkl, livsmedelsprodukter med 6,3 % i slället för 6,5 %, Skillnaden hänförs till en lägre tillväxt av den privata konsumtionen, delvis motverkat av en högre exporttillväxt och en något lägre lagerökning i handeln. ' Enligt det lägre kostnadsalternativet skulle importens relativpris öka med ca 0,7 procentenheter.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                   77

Prissiegringstakten för imporlen vänlas avta under loppet av 1980. För helåret 1980 beräknas prisindex för totala imporlen öka med knappt 14 1/2 % jämfört med 1979, Bearbetade varor inkl. livsmedelsprodukler vänlas öka med 10 1/2 %, Enligt nationalräkenskapernas metod blir ökningen i prisindex för lolala importen drygt 12 1/2 %.

Imporlprisel på råolja vänlas öka med drygt 50 % mellan årsgenomsnitten 1979-1980. Utöver de prishöjningar som skedde kring årsskiftet antas prisstegringen under resten av 1980 bli förhållandevis måttlig, beroende på den dämpade internationella efterfrågan. Imporlprisel på petroleumpro-

Tabeli 3:5 Importutveckling för olika varugrupper 1978—1980

	Importvärde, milj.		kr.	Årlig procenluell förändring
	1978	1979	1980	Volym			Pris (er	ihelsvärde)
				1978	1979	1980	1978	1979	1980
Jordbruks-, skogs-
bruksprodukter och
fisk	4 941	5 368	5 386	1,6	6,9	- 8,7	-0,6	1,7	9,9
Mineraliska produkter	8899	12301	21282	9,9	4,6	18,6	1,8	32,1	45,8
därav: råolja	7211	9977	I87II	9,7	2,4	22,1	0,6	35,1	53,6
Industriprodukter
exkl. elström
och fartyg	77 479	102 853	115 274	- 7,9	15,1	1.2	12,4	15,3	10,9
därav:
trävaror, massa
samt papper och
papp	436	632	751	- 3,8	33,1	10,0	4,4	9,0	8,0
petroleumprodukter	7346	15895	13 129	-19,7	21,7	-26,4	5,3	77,8	12,2
järn och stål	4 366	5 875	7231	5,0	17,1	9,4	11,0	14,9	12,5
ickejärnmetaller	2 352	3311	3 727	2,8	12,2	- 5,0	8,7	25,5	18,5
verkstadsprodukter
exkl. fartyg	32 546	39472	46209	- 9,9	14,2	7,6	15,6	6,2	8,8
övriga industri-
produkter inkl.
livsmedelsproduk-
ler och träfiber-
plattor	30433	37668	44 227	- 4,7	13,1	5,0	11,6	9,5	11,8
Elektrisk ström	147	401	312	-27,4	125,1	-30,0	8,1	20,7	11,0
Imporl exkl. fartyg	91466	120923	142 254	- 6,0	13,8	2,8	10,7	16,2	14,4
Fartyg	1252	1420	770	-59,9	-14,6	-52,3	31,6	32,8	13,7
Total import	92 718	122 343	143024	- 7,6	13,4	2,2	11,2	16,4	14,4
Bearbetade varor
inkl. livsmedels-
produkter exkl.
fartyg	67 429	83196	97876	- 6,5	13,9	6,5	13,1	8,3	10,5
Total import enligt
nationalräkenskaper-
nas beräknings-
metoder, alt. II	92718	122343	143024	- 7,0	15,2	3,8	10,5	14,6	12,6
Total import enligt
nationalräkenskaper-
nas beräknings-
metoder, alt. I	92718	122343	142820	- 7,0	15,2	3,7	10,5	14,6	12,6

Källor: Konjunkturinslilutel och statistiska cenlralbyrån.

Prop. 1979/80:150                                                                  78

dukter beräknas öka med drygt 12 % 1980. Ökningen beror till slor del på den höga nivå som uppnåtts i början på 1980. Under resten av året väntas importpriset på petroleumprodukter minska någol. Även imporlprisul-vecklingen för ickejärnmetaller väntas på grund av den höga nivån i början av året ge upphov till en betydande imporlprisökning helårsvis.

3.3 Betalningsbalansen

Bylesbalansen för varor, ijänster och transfereringar visar för 1979 ell negaiivt saldo på ca II miljarder kr. (se tablån nedan). Utfallet av bytesbalansen för 1979 - liksom för tidigare år - är dock forlfarande osäkeri. Osäkerheten gäller främst storleken av den underskattning i ijänslenellot som föreligger i den nuvarande statistiken. Betalningsbalansdelegationen har, efter att ha granskat nu tillgängligt material, bedömi att denna underskattning är av storleksordningen 8 miljarder kr. 1979 samt all underskattningen vuxit med 900 milj. kr. per år under de senasle åren.'

Nu föreliggande bedömning av storleken på underskattningen av Ijänslenellot i bytesbalansen överensstämmer i stort med den bedömning som framlades i PNB 1980. Där angavs en korrigeringsposl för 1979 på 9 miljarder kr. Närmare I miljard kr, härav hänförde sig lill en korrigering av handelsbalansen beroende på ofullständig redovisning av bl, a. rabatter och provisioner i den löpande utrikeshandelsstatistiken. Denna kalkyl byggde på en preliminär bearbetning av en undersökning avseende varuhandeln, den s. k. tullenkäten. Nu föreliggande definitiva uppgifter från tullenkäten visar att överskattningen av import- resp. exportvärdena i den löpande utrikeshandelssiatistiken för undersökningsåret 1978 var av praktiskt taget samma slorlek. Nägon korrigering för överskaliningen av import- och exportvärdena i handelsbalansen har därför ej lagts in i bytesbalansen denna gång.

Milj. kr., löpande priser

		1977	1978	1979	1980 prognos
					Alt. 1	All. 11
Handelsbalans		-4 598	5 487	- 4313	- 4 751	- 4 759
Korrigering av handel	sslatisliken
(enligi labell 3:6)		-   321	-   308	-    334	-     516	-    516
Tjänsiebalans		-4 316	-4 165	- 5 008	- 5 742	- 5 742
Transfereringsbalans		-6 520	-8 143	- 9 309	-12 430	-12 4.30
Korrigeringsposl		6 200	7 100	8000	8900	8900
Bytesbalans		-9555	-     29	-10964	-14 539	-14 547
Kapilalbalans		12131	5 367	9760
Tilldelade SDR		-	-	258
Restpost		2507	-2276	-  1632
Valutareservens transaktions-
förändring		5 083	3 062	- 2 578

' 1 nalionalräkenskaperna redovisas fortfarande en myckel låg och konslani korrigeringspost - 800 milj. kr. Den bylesbalans som svarar mol nationalräkenskaperna redovisas i tabell 3: 6.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

79

Tabell 3:6 Betalningsbalans 1976-1980

Milj. kr., löpande priser

1976

1977

1978

1979       1980 prognos

Alt. 1"

Alt. ir

- 516
3 792

-   5060

-   4 474

800

-  4 355

-    799

Exporl av varor, fob' Import av varor, cif

Handelsbalans

Korrigering av handelsstalisli-

ken-

Sjöfartsnetio

Resevaluta, netto

Övriga Ijänsler, netto

Korrigeringsposl

Bylesbalans för varor och ijänster

Transfereringar, netto därav: räntor och utdelningar

Bytesbalans för varor, ijänsler och transfereringar''

98205 92718

138069 142 820

118030 122 343

80195     85 624 85 300    90 222

4313  - 4751

- 5105 - 4598  5487

334 3622 4635 3995

800

92 - 321     - 308

3181  2751    3113

3 169 - 3 579 - 3904

2 871 - 3 488 - 3 374

800   800      800

7 256 - 8435

1814

(-9251)-

6520 - 8 143 2081 - 3089

-     8855     -10 209

-     9309     -12430 -3 791     - 6128

-11611  -14955 - 6329      (-7437)'     -18164     -22639

138 265 143 024

- 4759

- 516
3 792

-     5 060

-     4 474

800

-10217

-12 430

-  6 128

-22647

Kapitalbalans	3911	12131	5 367
Tilldelade SDR	-	-	-
Restpost	5074	7907	4024
Valutareservens transaktions-
förändring	-  2626	5083	3062
Förändring på grund av kurs-
rörelser	486	932 -	-   1356
Valutareservens toiala föränd-
ring	- 2 140	6015	1706

(6475)'

9760

258 5 568

2578

591

3 169

' Enligt handelsstatistiken. Ell nyll redovisningssyslem för utrikeshandeln har införts fr.o.m. 1977. 1 syfte all öka jämförbarheten mellan 1976 och 1977 har statistiska centralbyrån numera ulfört en beräkning av utrikeshandeln för 1976 enligt del nya redovisningssystemet. Della har resulterat i uppjuslering av importvärdel 1976 med I 300 milj. kr. Därmed torde jämförbarhet råda mellan 1976 och efterföljande år medan jämförbarheten mellan 1976 och tidigare år är mera begränsad.

" Nettot av återulförsel och återinförsel. korrigering av SAS' flygplansimport, i ullandel direkilandad fisk, nettoimport av icke monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport. ' Överensstämmer med saldol mellan import och export av varor och ijänsler i nationalräkenskapernas försöriningsbalans borisett från atl korrigeringsposlen endasl med halva beloppel ingår i försörjningsbalansen. Den resterande hälften korrigerar i nationalräkenskaperna transfereringarna. '' Överensslämmer med riksbankens bylesbalansbegrepp.

' 1 slutet av juni 1978 beslöt statsmakterna att efterskänka en rad tidigare givna krediler lill u-länder lill ett värde av en dryg miljard kr. Denna transaktion får konsekvenser för såväl transfereringsneltol som kapilalba-lansen såtillvida att den senare förstärks med samma belopp. Formelll belastar hela detta belopp 1978 års bytesbalans, ehuru del redan vid utbetalningen av ifrågavarande krediter torde ha siäll klar! att dessa till slörsia delen skulle komma alt efterskänkas. I realiteten har Iransfereringsnellot därmed felperiodiserats. 1 huvudkolumnen ovan redovisas transfereringsnetlo, bylesbalanssaldo och kapilalbalans exkl. den genomförda avskrivningen av u-landskrediter. '' All. 1 och II refererar till del lägre resp. högre löneanlagandel. se vidare kapilel 6.

Anm. En enkätundersökning, utförd av siaiisiiska cenlralbyrån, avseende exporten av ijänsler och vissa transfereringar, visar att dessa underskattas i lidigare statistik. Vilka konsekvenser en korrigering på grund av denna underskattning får för betalningsbalansen framgår av lablå i texten.

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

Prop. 1979/80:150                                                    80

Jämfört med 1978 försämrades bylesbalansen med 11 miljarder kr. Försämringen ligger huvudsakligen - men inle i sin helhet - på handelsbalansen. Även tjänste- och transfercringsbalansen utvecklades negativt. Kapitaltransaktionerna beräknas 1979 ha givit upphov lill en netlokapitalimport på 9,8 miljarder kr., innebärande en förstärkning av kapiialbalansen med 4,4 miljarder kr. jämfört med 1978. Valutareserven slutligen beräknas ha minskat med 2,6 miljarder kr. mätt i transaktionsvärde.

Prognoserna för 1980 ger en ytterligare försvagning av såväl handelsbalans som tjänste- och iransfereringsbalans. Förutsatt en korrigeringspost pä 8,9 miljarder kr. kan underskottet i bytesbalansen väntas uppgå till närmare 15 miljarder kr.

Handelsbalansen

Det överskott pä cirka 5,5 miljarder kr. som handelsbalansen uppvisade 1978 vändes i elt underskott på knappt 4,5 miljarder kr. 1979. Försämringen av handelsbalansen med närmare 10 miljarder kr. kom beloppsmässigt att nästan helt överensstämma med ökningen av underskottet i handeln med råolja och petroleumprodukter. Handeln med övriga varuslag gav alltså ett från 1978 oförändrat överskott. En betydande förbättring av bytesförhållandet för dessa varuslag kom härvid att sammanfalla med en mycket kraftig volymtillväxt för importen och en i jämförelse därmed mer dämpad utveckling av exporlvolymen. Begränsningar pä utbudssidan i fråga om råvaruexporten kan bara till en mindre del förklara denna skillnad i volymutveckling. För varugruppen bearbetade varor exkl. fartyg blev importtillväxten drygt 14 % i volym medan exporttillväxten inskränkte sig till knappt 9 %. Under andra halvårel 1979 synes exportindustrin ha åsamkats inte obetydliga andelsförluster såväl i OECD-området som i övriga ländergrupper. Dessa andelsförluster kan antas sammanhänga med den mindre försikliga prispolilik som de svenska företagen förefaller ha bedrivit under 1979. En indikation på en sådan i jämförelse med konkurrenterna mindre försiktig prispolitik ligger däruti att bytesförhållandet för bearbetade varor steg med ca 2 % (för verkstadsprodukter exkl. fartyg med 2,7 %).

Underskottet i handeln med råolja och petroleumprodukter bedöms öka med ytterligare ca 4,5 miljarder kr. till ca 27,5 miljarder kr. 1980. Trots denna påfrestning väntas underskottet i handelsbalansen öka endast måttligt 1979-1980 eller med ca 0,5 miljard kr. till något mindre än 5 miljarder kr. I motsats till utvecklingen 1978-1979 fömtses - såväl vad gäller priser som volymer - en tämligen parallell utveckling av exporten och importen av bearbetade varor exkl, fartyg. Överskottet i handeln med denna varugrupp — ca 14 miljarder kr. 1979 - skulle härigenom öka med ca I miljard kr. Kraftiga prisstegringar på råvaruexporten exkl. petroleumprodukter

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  81

beräknas vidare medverka till en belydande ökning av överskottet i handeln med dessa varor.

Tjänste- och transfereringsbalansen

Den förbättring av det internationella fraktmarknadslägel som kunde skönjas under sommaren 1978 fortsatie under höslen och fraktmarknaden utvecklades våren 1979 under påtaglig inverkan av den dramaliska ulvecklingen på oljemarknaden som bl. a. yttrade sig i en stegring av lonnagebe-hovet ställt i relation lill de faktiskt fraktade kvantiteterna. Även under sommaren och hösten 1979 fortsatte höjningen av fraktsatserna och dessa nådde en för senare år hög nivå. För Sveriges del innebar della bl.a, alt andelen upplagda fartyg, som den I oktober 1978 utgjorde 34 % av lolala handelsflottan, sjönk successivt. Den I oktober 1979 var praktiskt tagel inga fartyg längre upplagda och någon förändring härvidlag skedde inle under årels sista kvartal. Samtidigt var emellertid exporten av begagnade fartyg fortfarande stor och handelsftottan fortsatte atl krympa. Räknal i bmUoton var minskningen 1978-1979 hela 22 %. Trots detla har dock, den successiva höjningen av fraktsatserna, enligt ännu mycket preliminära beräkningar, fått till följd att sjöfartsnetlot ökat med omkring 500 milj. kr. mellan 1978 och 1979 (se tabell 3: 6).

Enligt den bedömning av den internationella utvecklingen som framgår av kapitel 2 väntas ytteriigare en viss tillväxt i väridshandeln 1979-1980. Det är därmed troligt atl fraktsatserna kan bibehållas på en relativt hög nivå. Sjöfartsnettot i löpande priser kan under sådana förutsättningar väntas öka nägot ocksä i år.

Bruttoutflödet av resevaluta fortsatte att öka under 1979, drygt 1 miljard kr, eller 17 % jämfört med 1978 i löpande priser. Trots att kostnadsstegringarna i de för svenskt vidkommande vikligare turistländerna samlidigt varit förhållandevis kraftiga innebär delta också en volymökning på ca 5%.

För tredje året i följd beräknas inflödet av resevaluta 1979 ha utvecklats kraftigare än genomsnittet tidigare under 1970-talet. Räknal i fasta priser blev ökningen för 1976-1977 ca 17 %, för 1977-1978 ca 10,5 % och för 1978-1979,6,5%.

Sammantaget ger kalkylerna ett nettoutflöde av resevaluta 1979 på ca 4600 milj. kr. i löpande priser, vilket betyder en ökning med 700 milj. kr. jämfört med 1978.

Prognosen för 1980 grundas på antagandet att någon volymmässig förändring av bruftoutflödet inte kommer att ske medan inflödet fortsätteratt öka. Detta leder till ett beräknat resevalutanetto på ca 5050 milj. kr. i löpande priser.

Posten övriga tjänster i tabell 3:6 ger en ofullständig redovisning av tjänsteutbytet med utlandet. Huvuddelen av den korrigering av bytesbalansen som återfinns i tablån i inledningen till avsnittet 3,3, berör denna post,

6   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bd. l.l

Prop. 1979/80:150                                                                  82

Nettot av tran.sfereringarna till och frän utlandet kalkyleras lill -9 300 milj. kr. 1979 och lill -12400 milj. kr. 1980, vilkel båda åren innebär ytteriigare tillväxt i negativ riktning, Gåvobisländet lill u-länderna tillsammans med räntebetalningarna i samband med den på senare år mycket omfattande upplåningen utomlands betyder mest för postens utveckling. Prognosen för 1980 är starkt påverkad av nuvarande högt uppdrivna ränteläge för utlandslän. Även vad belräffar räntebetalningar torde man fä räkna med bristande täckning i statistiken av inflödessidan.

Kapitalbalansen

Kapitaltransaktionerna med utlandet beräknas för 1979 ha givit upphov till en nettokapitalimport på 9,8 miljarder kr. Kapitalbalansen har därigenom förstärkts med 4,4 miljarder kr. gentemot 1978. Som framgår av tabell 3: 7 utgör uppgången i statens långfristiga upplåning den främsta förklaringen. I motsatt riktning verkade huvudsakligen den privata långfristiga upplåningen som sjunkit kraftigt, en återverkan av den höga likviditet som byggis upp inom den svenska ekonomin. Även det låga ränteläget i Sverige relativt omvärlden torde ha verkat återhållande på företagens utländska nettoupplåning. Med hänsyn till det slora bytesbalansunderskoll som förutses för 1980 får man räkna med fortsatt nettokapitalimport i avsevärd omfattning.

Valutareserven beräknas 1979 totalt ha minskat med 3 200 milj. kr. Förändringen till följd av kursrörelsen beräknas samtidigt ha uppgått till -600 milj. kr, och valutareserven mätt i transaktionsvärde skulle därmed ha minskat 2 600 milj, kr.

Tabell 3:7 Kapitaltransaktioner, netto 1978-1979

Milj. kr.

	1979	Förändring 1978-1979
Bankerna	7686	2 76/
Staten och riksbanken	9291	8460
Långfristig upplåning Övrigt	8688 603	7651 809'
Kommuner	105	-   415
Övriga seklorer	-7322	-6413
Direkla investeringar Långfrislig upplåning Handelskrediter för fartyg/flygplan övriga långfristiga kapilallransaklioner Korlfrislig upplåning för finansiering	-1 703 -1849 108 -   647	-      120 -2051 409 -         308
av exporl och imporl Övriga kortfristiga kapitaliransakiioner	-3331 100	-3 549 -   794
Kapilalbalans	9 760	4393

' Av svenska staten efterskänkta u-krediler på ea  l.l miljarder kr.  1978 har ej

inräknals.

Anm. Vid årsskiflet 1978/1979 Irädde en regeländring i krafl som påverkar poslerna

"Bankerna" och "Kortfristig upplåning för finansiering av export och import".

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 83

4   Produktionen

4.1     Sammanfattning av industriproduktionens utveckling

Tillväxten i industriproduktionen sedan bollenpunkten vid millen av 1978 har varit hög och förhållandevis jämn. Produklionen tycks ändock först mot sluiet av 1979 ha nåll ungefär upp till de lidigare toppnoteringarna från början av 1975. Uppgången 1978-1979 kom enligt statistiska centralbyråns produktionsberäkningar att uppgå till ca 61/2%. Därvid skulle produktionstillväxten inom verkstadsindustrin uppgått lill hela 10% och inom övrigsektorn till 4 1/2%. De kalkyler som gjorts inom konjunkturinstitutet och som grundats på beräkningar av efterfrågevariablernas utveckling ger för de nämnda branscherna lägre ökningstal - ca 8 resp. ca 3%. Med dessa beräkningar skulle ökningen av industriproduktionen 1978- 1979 totalt sett ha blivit drygt en procentenhet lägre dvs. stannat vid ca 5 1/2%,

Drivkraften bakom industriproduktionens ökning under 1979 utgjordes delvis av en fortsaU förbättrad exportefterfrågan men framför allt av omslaget till en ökning av hemmaeflerfrågan i form av konsumlion och investeringar. Dessutom dämpades takten i lageravvecklingen väsentligt.

Produktionstillväxten 1980 har enligt konjunkturbarometern dämpats första kvartalet jämfört med fjolåret och planerna för återstoden av året pekar på en fortsatt långsam ökningstakt. Sammantaget för industrin förutses en produktionsökning om ca 4 1/2% 1979-1980. Härvid förväntas främst den inhemska efterfrågan för konsumtion och invesleringar fortsätta öka varvid man dock får räkna med en dämpning av ökningstakten. För exportefterfrågan förutses likaledes en lägre tillväxt. Produktionsökningarna vänlas bli betydande inom gruvorna, petroleumraffinaderierna, stålverken och verkstadsindustrin. Neddragningen av produktionen inom varvsindustrin fortsätter.

Produktionsprognoserna är i första hand knutna till del högre av de tvä timlönekostnadsalternaliven som institutet tagit fram. Enligt del lägre lönekostnadsalternativel förutses privata konsumtionen 1980 bli något lägre, exporten något högre och importen något lägre än i det förra alternativet. Nettoeffekten härav på efterfrågan riktad mol industrin bedöms hårigenom bli ytterst marginell. Industriproduktionsprognosen blir sålunda densamma för bägge alternativen och i konsekvens härmed också lagerprognoserna. Om perspektivet utsträcks bortom det innevarande årel har naturligtvis olika utfall vad gäller den svenska lönekosinadsutvecklingen betydande effekter på efterfrågan av svenska industriprodukter.

4.2      Utvecklingen inom olika delbranscher

Brytningen av svenskör/jmo/w steg under 1979 för första gången på fem år. Bakom denna återhämtning ligger framförallt en gynnsam efterfrågeut-

Prop. 1979/80: 150                                                                 84

veckling från utlandet som begynle i början på 1978 och som alllsedan dess har hållit i sig. Under 1979 fortsatie sålunda exporten alt stiga i snabb takt och leveransökningen blev knappt 27% 1978-1979 så att utförseln kom aU uppgå lill nästan 27 milj. ton. Flera samverkande faktorer har bidragil till denna accelererande leveranslillväxt.

1 början på 1979 begränsades det globala ulbudel något av omfattande översvämningar kring de brasilianska gruvorna vilket gynnade de svenska malmleveranlörerna. Av större betydelse var dock uppgången i den internationella stålkonjunkturen, de siigande fraklpriserna saml all mellaneuro-peiska köpare uppenbariigen har börjat betrakta svensk såväl lägfosfor-som fosformalm som konkurrensduglig i prishänseende. Exportprisindex sjönk ca 1 1/2% mellan helårsgenomsnitten 1978-1979. Leverenserna lill den förhållandevis begränsade hemmamarknaden steg 1979.

Den goda efterfrågeutvecklingen möjliggjorde sålunda att brytningen av järnmalm återigen kunde ökas och tillväxten uppgick till ca 24% 1978-1979 - upp till en kvantitet av drygt 26 1/2 milj. ton. Det fördelaktiga avsältningsläget medförde att en stor del av leveranserna fick tas från lager och härigenom har pä knappl tvä år de tidigare rekordstora malmlagren dragits ned lill en nivå som t. o. m. någol understiger den normala.

Ännu under första kvartalet 1980 har man inle kunnat märka någon

Tabell 4: 1 Industriproduktionens utveckling 1977-1980

Årlig procentuell volymförändring

SNl		1977	1978	1979	1980
		def	prel.	prel.	prognos
2	Gruvor och mineralbrotl	-14,6	- 9.3	15,3	11.0
2301	Järnmalmsgruvor	-19,4	-15,5	23,9	12,5
2302	Ickejärnmalmsgruvor	0,0	20,1	2,7	11,0
210,220,290	Övriga gruvor och mineral-
	brott	1,2	- 9,8	-11,0	0,0
3	Tillverkningsindustrin	- 4.9	1.3	5,2	4.3
33111	Sågverk'	- 5,0	6,1	3,9	5,0
34111	Massaindustri	-13,4	12,1	3,4	1,5
34112	Pappers- och pappindustri	-  1,0	12,5	9,8	4,5
353,354	Petroleumraffinaderier m. m.	- 5,2	5,6	4,8	16,8
371	Jäm- och stålverk'	-10,6	1,7	7,4	6,0
372	Ickejärnmetallverk	-   1,4	2,0	- 3,1	3,0
38 ./.3841	Verkstadsindustri exkl. varv	- 4,0	0,0	8,0	6,0
3841	Varv"	-16,4	-21,0	-12,4	-8,0
3 resterande	Övrig industrisektor'	- 3,8	2,5	3,0	2,7
2,3	Hela industrin	- 5,1	1,0	5,4	4,4

' Inkl, hyvlerier och träimpregneringsverk.

 Inkl. smörimedels-, asfalt- och kolproduktinduslri,

' Inkl, ferrolegeringsverk,

■* Inkl, båtbyggerier,

' Omfallar nu även livsmedelsindustri och träfiberplattindusiri, se not sid. 92.

Anm. Beräknat utfall för verkstadsindustrin och övrigsektorn 1978 och 1979 enligt

konjunkturinstitutet.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                          85

avmattning i den europeiska slålkonjunkluren. I Förbundsrepubliken Tyskland är investeringsaktiviteten alltjämt hög vilket medför en fortsatt god stålefterfrågan och ett liknande mönster kan skönjas i Belgien. Ett upphörande av stålproducenternas lagerpåfyllning, ökad konkurrens från Japan saml försvagade avsättningsmöjligheter i Förenta staterna är dock faktorer som kan inverka dämpande på stålproduktionen i Europa. Leveransutvecklingen för svensk järnmalm synes bli god åtminstone under första halvåret 1980. Detta har stöd i årels två första månaders exportleveranser samt därtill att orderingången ännu i mars är fortsatt mycket tillfredsställande. För produkten pellets kan man notera en ännu svag utlandseflerfrågan, medan däremot såväl lågfosfor- som fosformalmen f. n. går myckel bra. För sisinämnda produkter låg man i början på året nära kapacitetstaket. Med antagande om en nägot försvagad eflerträgan under andra halvåret 1980 lorde sålunda exporlvolymen öka ett par procent 1979-1980, Förhandlingarna om 1980 års malmpriser är till slörsia delen avslutade och med beaktande av att en del malmleveranser i början på året är kontrakterade till förra årets priser torde exportprisökningen 1979- 1980 stanna vid ca 28%. Mol bakgrund av ovanslående efterfrågebild samt att en begränsad lageruppbyggnad av vissa malmkvaliteter förutses, uppskattas brytningen av svensk järnmalm öka med ca 12 1/2% 1979-1980.

Trots en god efterfrågebild såväl i Nordamerika som i Västeuropa under 1979, medförde de svenska sågverkens svårigheter att höja produktionsvolymen att trävaruexporten endast ökade med knappl 2% 1978-1979. Betydande marknadsandelar förlorades härigenom på traditionella svenska exportmarknader, vilka till avgörande del synes ha erövrats av finska träva-mexportörer. Svårigheterna att höja sågverksutbudet på flera håll, förutom i Sverige, medförde all marknadsbilden alltmer kom att präglas av tydliga tecken lill efterfrågeöverskott. Trävampriserna höjdes också i allt snabbare lakl under loppet av 1979. Räknal helårsvis blev den svenska exportprishöjningen 14,5% 1978-1979.

Svårigheterna att öka leveranserna har sin grund i den brist på sågtimmer som alltsedan våren 1978 inskränkt den svenska sågverksproduktionen. Denna råvarubrist kvarstod också i allt väsentligt under 1979 och medgav endast en produktionsökning med knappt 5% 1978-1979. Trots en endast måttlig leveransökning kunde denna produktionshöjning inte förhindra att en ytteriigare kraftig avtappning av sågverkens färdigvarulager skedde.

Mot bakgrund av den svaga utveckling av byggnadsinvesteringarna som väntas i Västeuropa under 1980 kan trävamförbmkningen förutses förbli fortsall måttlig under innevarande år. Balansen på marknaden under återstoden av 1980 synes emellerlid i hög grad komma atl bero på vissa, i sammanhanget betydande, länders möjligheter att höja sågverksleveranserna till Västeuropa, Framför allt gäller detla de kanadensiska Irävamex-portörerna, Förbmkningen av trävaror har fallit i Förenta staterna under

Prop. 1979/80:150                                                                  86

1979 och kan vänlas fortsätta alt falla även under 1980. En nedgång av trävaruförbrukningen i Förenta staterna medför normall en skärpning av den kanadensiska konkurrensen i Västeuropa. 1 är synes emellerlid den sedan en tid sjunkande produktionen inom den amerikanska sågverksindustrin, samt en i övrigl gynnsam lagersituation för trävaror, ha skapat vissa förutsättningar för att ell mer påtagligt konkurrenstryck i Västeuropa inte skall bli märkbart förrän under senare delen av 1980.

Mot bakgrund av dessa förutsättningar har de svenska exportpriserna bedömts kunna höjas med i genomsnitt ca 18% 1979-1980. Prognosen över exporten i volym torde även vid detta tillfälle få göras från utbudssidan, då bristen på sågtimmer under 1980 kan väntas lägga sådana hinder i vägen att någon väsentlig produktionsökning ej kan genomföras. Ytteriigare fortsatta uttag ur sågverkens kraftigt nedskurna lager har ej ansetts möjligt att genomföra under 1980. Här har räknats med en höjning av produktionsvolymen med ca 5% 1979-1980, vilkel är liktydigt med ett bibehållande av den produktionslakl som uppnåddes under fjolårets sista månader. En sådan produktionsökning medger en i stort sett oförändrad trävaruexport 1979-1980,

Efter en god ökningslakt redan under 1978 höjdes förbrukningstillväxten ytteriigare för papper och papp under 1979 i Västeuropa, Med ett dessutom så gotl som fullt kapacitetsutnyttjande i den kontinentala pappersindustrin, i kombination med begränsade köparlager, förstärktes marknadsläget väsentligt jämfört med 1978, I synnerhet kom detta till uttryck på prissidan där en successiv åtstramning inleddes redan under sista kvartalet 1978 för att sedan tillta under 1979. Mot denna bakgrund kom de svenska exportpriserna att höjas med drygt 12% 1978—1979. I volym höjdes exporten med 10,5%.

Försiärkningen av efterfrågeläget, såväl på exportmarknaden som pä den inhemska marknaden, motiverade en fortsatt uppdragning av produktionsvolymen under 1979. Räknat helärsvis höjdes produktionen med drygt 9% 1978- 1979, samlidigt som färdigvarulagren bibehölls oförändrade.

Bedömningarna över den allmänna ekonomiska utvecklingen i Västeuropa under 1980 indikerar en något lägre förbrukningstillväxt för papper jämfört med 1979. Vad beträffar den nordamerikanska pappersindustrin så hölls produklion och eflerfrågan väl uppe ännu under de sisla månaderna av 1979. Rapporter om god ordertäckning och bedömningar om små papperslager i Förenta staterna talar för att konkurrensen från nordamerikanska tillverkare, trots den avmattning av det amerikanska konjunkturläget som väntas under 1980, inte kommer att leda till någon påtaglig försvagning av marknadsläget i Västeuropa under 1980.

Den svenska exporten av papper och papp har bedömts kunna höjas ytterligare med drygt 3 % 1979-1980, Med tanke på de omfattande prishöjningar som genomförts på pappersmassa under 1979 och försia halvårel

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                          87

1980 väntas även prisutvecklingen på papper bli fortsatt stark under 1980. Här har räknats med en ökning av de svenska exportpriserna med ea 13-14% 1979-1980.

Den bedömda leveransutvecklingen väntas vid i stort sett oförändrad nivå på brukens lagerhållning, leda lill en produktionsökning med knappl 5% 1979-1980.

Den goda tillväxten i Västeuropas pappersindustrier medförde att förbmkningen av pappersmassa fortsatte all höjas under 1979. En hög massaefterfrågan i Förenta staterna samt produkiionsstörningar bland tillverkare i såväl Nordamerika som Skandinavien, förstärkte ytterligare marknadsbilden 1979 jämfört med den betydligt kärvare situationen under 1978. Massapriserna kunde därför höjas successivt under 1979. De svenska exportpriserna justerades upp med i genomsnitt ca 23 % 1978-1979.

I volym utvecklades massaexporten emellertid svagare under loppet av 1979, delvis beroende på den nedbantning av produktionskapaciteten inom cellulosaindustrin som blev märkbar under fjolåret. En krafiig neddragning av massalagren skedde dessutom under 1978, vilket omöjliggjorde en fortsatt höjning av leveranserna 1979 genom ytterligare lagerultag. Exporten av pappersmassa föll härigenom med knappt 10% 1978- 1979.

Produktionen kom under senare delen av 1979 upp i närheten av full utnyttjandegrad av produktionskapaciteten, vilkel dock till väsentlig del var en följd av de nedläggningar av driflskapacilet som genomförls. Helärsvis ökade dock massatillverkningen med drygt 3% 1978-1979. En fortsatt mindre avtappning av massalagren under 1979 kunde trots den fallande leveransutvecklingen inte förhindras.

Trots bedömningarna om en svagare förbrukningsutveckling för pappersmassa under 1980 jämfört med 1979, talar flera faktorer för att det starka marknadsläget för avsalumassa har goda förutsättningar att bibehållas under större delen av 1980, 1 Västeuropa upplever f. n, flera betydande massaproducerande länder svårigheter med att höja produktionen, till stor del som en följd av en besvärande råvarusitualion. Förbrukningen i Förenta staterna har dessutom hållits uppe förvånansvärt väl. Mycket pekar dock på att förbmkningsutvecklingen blir svagare i Nordamerika under 1980 jämfört med 1979. En försämring av den nordamerikanska efterfrågan medför vanligen ett ökat nordamerikanskt konkurrenstryck i Västeuropa, Den gynnsamma lagerbilden i den nordamerikanska skogsindustrin talar emellertid för att även om massaförbrukningen dämpas, bör ett omedelbart utbudstryck kunna undvikas, då en viss påfyllnad av de små massalagren kan väntas.

Mot bakgmnd av här gjorda bedömningar över marknadsutvecklingen 1980 har de svenska exportpriserna antagils stiga med ca 24 % 1979-1980, vilket skulle innebära en utplåning av prisutvecklingen under andra halvåret 1980.

Då någon ny produktionskapacitet inte är planerad atl tas i drift under

Prop. 1979/80:150                                                    88

1980, begränsas den möjliga exportvolymutvecklingen av den produktions-takt som uppnåddes under fjärde kvartalet 1979, vilken låg nära kapacitets-taket för industrin. Massalagren har avtappats så pass mycket att fortsatta uttag under 1980 inle synes realistiskt att räkna med. En produktionsutveckling som innebär en utplåning fr. o. m. fjärde kvartalet 1979 ger helårsvis räknat en höjning av massatillverkningen med ca I % 1979-1980. Detta kvariämnar för export 1980 en kvantitet som understiger 1979 års export-volym med 3 ä 4%.

För skogsbruket beräknas den ovan redovisade produktionsutvecklingen inom skogsindustrierna ha krävt en ökning av den lolala rundvirkesförbrukningen med drygt 4 % 1978-1979. (Se tabell 4: 2.)

Utrikeshandeln med rundvirke gav en stark importökning, vilket vid en i stort sett oförändrad export, innebar etl drygt trefaldigande av nettoimporten av rundvirke 1978-1979.

En fortsatt och accelererad avtappning av rundvirkeslagren skedde under 1979. Förbrukningsökningen tillgodosågs därigenom ånyo huvudsakligen genom fortsatta uttag av mndvirkeslagren, vilka vid årsskiflet var reducerade till historiskt selt rekordlåga nivåer. Den avverkade volymen 1979 kom att i stort sett motsvara vad som avverkades under 1978.

Produktionsprognoserna för skogsindustrierna beräknas kräva en ökning av rundvirkesförbrukningen med ca 4 % 1979-1980. Då rundvirkeslagren avtappats så pass kraftigt under tre år i rad att ytteriigare lagerneddragningar under 1980 inle bedömts möjliga att genomföra, erfordras en

Tabell 4:2 Försörjningsbalans för rundvirke 1979-1980

Fast mått utan bark (barr- och lövträ)

	1000 kbm	Förändring	från
		föregående	år, % resp.
	1978	1000 kbm
		1979	1980
	prel.	prel.	prognos
Produklion	46100	2,0	17,5
sågtimmer	22530	0,0	7,0
massa- och boardved	21470	-      5,0	30,5
övrigl rundvirke	2 100	10,0	9,0
Import	1350	85,0	12,0
Summa tillgång	47450	0,5	17,5
Exporl	860	-       1,5	0,0
Lagerförändring	-4 160	-    1935	6095
Förbrukning	50750	4,5	4,0
sågtimmer	22900	3,0	4,5
massa- och boardved	25 780	5,5	3,5
övrigt rundvirke	2070	9,0	9,0
Summa användning	47450	0,5	17,5

Källa: Konjunkturinstitutet.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                          89

avverkningsökning som i stort sett kompenserar för såväl bortfallet av ytteriigare leveranser från lager som för höjningen av förbrukningen under 1980. Vid en fortsatt stark ökning av rundvirkesimporten méd ca 12 % och oförändrad export, framkommer ett ökat avverkningsbehov om ca 17-18% 1979-1980.

Järn- och stålverkens konjunkturläge förbättrades ytterligare under 1979, För specialstålet fortsatie såväl orderingång som orderstockar att stiga i relativt snabb takt. Även för handelsslålel noteras en ökning av orderingången 1979, men denna har skett från en förhållandevis lägre nivå. Jämfört med vad som redovisades vid den senaste stålboomen 1973/1974 är orderslockarna genomgående små. Delta framslår som desto mera påfallande med tanke på den kraftigt förbättrade leveransutvecklingen under 1979.

Exportleveranserna av handelsfärdigt järn och stål ökade starkt under 1979, ca 8 % i lon räknat. De ökade leveranserna hänförde sig i första hand till vissa västeuropeiska stater utanför EG och till en del utomeuropeiska länder. De senares ökande betydelse som marknader för vår export befästes härigenom ytterligare. Till vår traditionella huvudmarknad EG har nämligen leveransökningen sedan 1977 varit mera måttlig. I viss mån kan denna utveckling förklaras av de stabiliseringsåtgärder som EG vidtagit under 1978 och 1979 för att stärka den inhemska stålproduktionen. I ännu högre grad sammanhänger emellertid exportutvecklingen till EG med dess slålkonsumlion under senare år. Visseriigen beräknas preliminärt EG:s stålförbrukning ha ökat under 1979, men såväl under 1977 som under 1978 minskade den och förbrukningsnivån var 1979 forlfarande avsevärt lägre än under 1973. Den svaga utvecklingen i EG, totalt sett, har i viss mån uppvägts av en stigande stålförbrukning i främst utvecklingsländerna. De svenska stålföretagen har sålunda kunnat finna viss avsättning för sina produkter på en marknad som är stadigt växande. Som en följd härav kom den svenska stålexporten aU öka med 5,7% i volym 1978-1979. Det förbätlrade avsättningsläget lillsammans med kraftigt stigande metallpriser oeh oljepriser medförde att stålpriserna steg mycket kraftigt under 1979. Prisökningen 1978-1979 uppgick till 14,6 %.

Även på hemmamarknaden har leveranserna ökat lill följd av stigande förbrukning inom flertalet slålkonsumerande branscher. Varvens stålför-bmkning har dock fortsatt att minska för femte året i följd. Fortsatta lagerneddragningar inom såväl grossist- som förbrukarleden verkade också något dämpande på leveransutvecklingen. Produktions- och importtillväxten blev likafullt betydande, ca 7,5 % resp. 17 % i volym 1978-1979. För den svenska stålindustrin innebar detta en viss ytteriigare föriust av marknadsandelar på hemmamarknaden. Samtidigt minskade stålverkens lagerhållning ytterligare någol.

Orderläget för järn- och stålverken synes ännu i början av 1980 vara slarki och enligt den enkäl som insamlats av statistiska centralbyrån i'

Prop. 1979/80:150                                                   90

februari, är företagens exportförväntningar 1980 klart uppåtrikiade. Företagen räknar med en värdemässig ökning av exporten 1979-1980 på ca

19      % och är inställda pä en fortsatt expansion främst vad gäller vissa
utomeuropeiska länder. Mot denna bakgrund har den svenska exportvoly
men för 1980 antagits öka med 5,5 %. Exportpriserna på järn och stål har
samtidigt antagits stiga med 12 %.

Även på hemmamarknaden väntas leveransulvecklingen bli gynnsammare. Inom flertalet slålkonsumerande branscher förulses således en fortsatt tillväxt samtidigt som stållagren väntas stiga inom såväl grossist- som förbrukarleden. Den kraftiga importlillväxten 1979 förutses komma att dämpas men blir ändå betydande. Här har kalkylerats med en ökning på ca 9,5 % i volym 1979-1980. Produktionen skulle därmed kunna öka med omkring 6 % förutsatt en viss lagerpåfyllnad hos järn- och stålverken.

Verkstadsindustrins efterfrägeläge förbättrades väsentligt under 1979. Ordertillväxten var betydande redan i början av året då en vändning uppåt i hemmaorderingången kom att ske, samtidigt som exportefterfrågan fortsatte att växa. En viss försvagning av orderingången kom emellertid lill stånd mot slutet av året. Försvagningen i orderflödet drabbade i huvudsak transportmedelssektorn och kom där all gälla både export- och hemmaorderingången. Verkstadsindustrins orderstockar fortsatte dock att växa även fjärde kvartalet. De var vid årsskiftet 1979/1980 i volym räknat drygt

20      % högre än hösten 1977 — den tidigare bottenpunkten. Trots tillväxten
ansåg ännu i december en relativt stor andel företag orderstockarna vara
för små.

Exportuppgången blev under dessa förhållanden betydande. Volymökningen kom atl uppgå lill 9 1/2 % 1978- 1979 med en viss avsaklning mol slutet av året. Beräkningarna tyder på att de svenska verkstadsprodukterna kunnal öka sina marknadsandelar i åtminstone OECD-ländernas imporl. Effeklerna av sänkningen av de relativa exportpriserna i samband med devalveringarna 1977 gjorde sig således ännu gällande. Relativpriserna steg dock under 1979. Höjningen av exportprisindex blev 9 % 1978-1979, vilket var ett par procent mer än konkurrenternas prishöjningar.

Den inhemska leveransuppgången var framför allt en följd av ett omslag lill ökning av den slutliga efterfrågan för konsumtion och investeringar. Särskilt gäller detta maskininvesteringarna men också tillväxten i den privata konsumtionen av verkstadsprodukter blev påtaglig 1978-1979. Till detta kommer en betydande och delvis oönskad ökning av lagren i handeln. Vad gäller förbmkningen av verkstadsprodukler som insatsvaror kom åter en ökning till stånd totalt sett. Industrins förbmkning sjönk dock ännu något till följd av en fortsalt minskning av fartygsproduktionen, medan förbmkningen inom byggnadsverksamheten och tjänstesektorerna steg. Verkstadsindustrins egna färdigvamlager fortsatte att minska i hög takt men ett omslag till en ökning kom till stånd för både lagren av

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

91

Tabell 4:3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter exkl, fartyg 1978-1980

1975 års producentpriser

	Milj. kr.	Förändring	frän
		föregående	år, % resp.
	1978	milj. kr.
		1979	1980
		prel.	prognos
Produktion'	44620	7.3	5,8
Imporl	23 040	14,2	7,6
Summa tillgäng	67660	9,7	6,0
Offentlig konsumlion	3610	2,5	9,1
Prival konsumlion	6 830	4,5	3,6
Investeringar	16910	3,8	10,8
Exporl	31 190	9,4	5,7
Lagerförändring i industrin
(milj. kr.)	-1230	1480	280
Lagerförändring i handeln
(milj. kr.)	-600	940	-210
Varuinsats	10950	1,3	2,6
industri	3 820	-   0,7	0,7
byggnadsverksamhet	5 340	2,4	3,6
övrigt	1790	2,3	3,3
Summa användning	67 660	9,7	6,0

' Produktionen framkommer som saldol i balansen och avviker frän statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras därför i enlighel med mönstret för tidigare avvikelser. Källa: Konjunkturinstitutet.

insatsvaror och varor i arbete. Den snabba avvecklingen av färdigvarorna hade vid årsskiftet i stort sett återfört lagernivån till den normala.

Denna inhemska efterfrågeexpansion kom i betydande utsträckning att riklas mot utlandet - imporltillväxten blev hela 14 % 1978-1979. Produktionsuppgången blev ändock betydande. Den har här beräknats till ca 8 % vilket är ett par procent lägre än i statistiska centralbyråns produktionsberäkningar.

Den lidigare nämnda efterfrågeförsvagningen strax före årsskiftet har av konjunkturbarometern atl döma förbytls i en ökning av orderingången. Den är mest uttalad vad gäller exportmarknaderna. Exportprognosen för hela 1980 har gjorts dels med stöd av institutels kalkyler över marknadstillväxt och andelsutveckling för hela gruppen bearbetade varor, dels med stöd av den sedvanliga exporlenkäten. Exportvolymen har bedömts kunna öka omkring 6 % 1979-1980 med en avsaktande tillväxt andra halvåret. Prognosen innebär en viss fortsatt ökning av de svenska marknadsandelarna och bygger på ett antagande att prisuppgången för svenska verkstadsprodukter på världsmarknaden i stort selt blir densamma som för konkurrenterna under loppet av 1980. Exportprisindex skulle därvid komma aU öka ca 10% 1979-1980.

Prop. 1979/80:150

92

Tabell 4:4 Försörjningsbalans för övrig indu.strisektor 1978—1980 1975 års producentpriser

	Milj. kr.	Förändring	från
		föregående	år, % resp.
	1978	milj. kr.
		1979	1980
		prel.	prognos
Produktion'	53 530	3,1	2,3
Imporl	23 800	13,1	5,0
Summa tillgång	77 330	6,1	3,2
Offentlig konsumtion	6110	4,4	4,3
Prival konsumtion	32 770	3,0	2,0
Investeringar	820	3,8	10,8
Export	14 640	8,3	4,3
Lagerförändring i industrin
(milj. kr.)	-IIO	15	590
Lagerförändring i handeln
(milj. kr.)	-740	1370	-590
Varuinsats	23 840	3.6	3,7
industri	5 880	6,5	4,7
byggnadsverksamhet	8 290	2,4	3,6
övriga sektorer	9670	3,0	3,3
Summa användning	77330	6,1	3,2

' Produktionen framkommer som saldol i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare avvikelser. Källa: Konjunkturinstitutet.

På hemmamarknaden väntas en inhemsk efterfrågetillväxl (inkl. lager) på ca 7 % 1979-1980 vilket är 3 procentenheter lägre än 1978-1979. Prognosen bygger främst på en kraftig ökning av investeringsefterfrågan och militärutgifterna. Tillskottet lill efterfrågan från lagren vänlas bli ringa, trots alt lagerneddragingen av färdigvarulagren väntas upphöra under loppet av året.

Den förhållandevis goda efterfrågeutvecklingen beräknas generera en ökning av imporlvolymen med ca 7 1/2 % 1979- 1980 medan produktionen förutses öka ca 6 %.

Industribranscherna inom den heterogena övrigsektorn' producerar huvudsakligen färdigvaror vilka till övervägande del finner avsättning på den inhemska marknaden och till en mindre del avsätts på exportmarknaderna.

' Sektorn omfattar livsmedelsindustri inkl. dryckesvaru- och tobaksinduslri (SNl 31), textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri (SNl 32), trähus- och byggnadssnickeriindustri, möbelindustri saml övrig trävaruindustri utom sågverk (SNl 33 exkl. 33111), träfiberplaltindustri (SNl 34113), pappers- och pappförpackningsindustri (SNl 3412), övrig pappers- och pappvaruindustri (SNl 3419), grafisk industri (SNl 342), kemisk industri, gummivaru-, plast- och plastvaruindustri (SNl 351, 352, 355, 356), jord- och slenvaruindusiri (SNl 36) samt annan tillverkningsindustri (SNl 39).

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                          93

Till största delen går de inhemska leveranserna ål lill privat konsumtion.

Den förbättring av avsättningsläget för övrigvaror på exportmarknaderna som tog sin början under 1978 fortsatte även under 1979 och framför alll under årets tre första kvarlal. Marknadstillväxten beräknas ha varit synnerligen god inom OECD-områdel inom vilket övrigvaruexporlen huvudsakligen finner avsättning. Trots alt exporten därmed ökade markanl under året synes dock övrigvarorna ha fätl vidkännas andelsförluster, huvudsakligen på viktiga marknader såsom Norge och Danmark. Däremoi uppvisar exporten till Finland samt flertalet EG-länder god tillväxt och ytterligare andelsvinster har sannolikt inhämtats på ftera för övrigsektorn mindre betydande marknader inom EG. Sammantaget ökade övrigsekiorns exportvolym drygt 8 % 1978- 1979. Exportpriserna sleg under samma period ca 12 1/2 %. Hemmamarknaden utvecklades relativt starkt då den privata konsumtionen av övrigvaror åter sleg och ökningen var belydande. Dessutom ökade förbrukningen av övrigvaror i form av insalsleveranser -framför allt inom tillverkningsindustrin. Vidare bidrog det kraftigt posiliva lageromslaget inom detaljhandelsledet lill en markant efterfrågeökning på övrigvaror under 1979. Imporlen återtog emellertid marknadsandelar under 1979 och införseln av övrigvaror steg med drygl 13 %. En belydande neddragning av övrigseklons färdigvarulager företogs under första halvåret och med en begynnande svag uppbyggnad av lagren mol sluiet av året synes lagersituationen således ha normaliserats. Produktionen inom övrigsekiorn ökade under sådana förhållanden med ca 3 % 1978-1979.

Efterfrågeläget för övrigsekiorn kan vänlas ytteriigare förbättras något under 1980. Med i stort sett oförändrade marknadsandelar på exportmarknaderna samt en fortsatt hygglig tillväxt under första halvårel på de viktigaste utlandsmarknaderna kan exporlvolymen sålunda förväntas stiga drygl 4 % 1979-1980. Hemmamarknaden beräknas vidare ulvecklas gynnsamt då den privata konsumtionen av varor vänlas sliga med ca 2 %. Dessutom väntas förbrukningen av övrigvaror inom såväl tillverkningsindustrin som byggnadsverksamheten öka i relativt belydande omfattning. Genom en viss uppbyggnad av övrigsektorns färdigvarulager kan ett betydande positivt lageromslag väntas.

Den prognoserade goda inhemska efterfrågeutvecklingen beräknas leda till alt importen ökar med ca 5 %. Med hänsyn tagen till att den insatsvam-förbmkande industrins lageromslag torde representera ett, i förhållandevis hög grad, hemmamarknadsinriktat efterfrågetillskott kan produktionsökningen inom övrigsektorn beräknas till ca 2 1/2 % 1979- 1980.

4.3 Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Som redovisats i kapitel 1 uppskattas bruttonationalproduktens volymtillväxt mäU från användningssidan till 3,8 % mellan 1978 och 1979. BNP-tillväxten beräknad ifrån produktionssidan ger samma siffra. Produktions-

Prop. 1979/80:150                                                                  94

tillväxten förklaras av alt såväl konsumtion som investeringsefterfrågan ökade kraftigl. Varuexportens volymökning 1978—1979 uppskattas till 8,4 % medan importen beräknas ha ökal med 15,2 %.

Preliminära beräkningar av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1979 och prognoser för 1980 redovisas i nedanstående lablå. Bedömningarna grundar sig pä ekonomidepartementets prognoser för den internationella - och den inhemska utvecklingen. På vissa punkter innebär dessa en avvikelse från konjunkturinstitutets prognoser. Motiven för dessa avvikelser har närmare redovisats i kapitel I.

Produktionen inom Jordbruket beräknas enligt statens jordbruksnämnd ha ökal med ca 2,5 % i volym mellan 1978 och 1979. Under 1980 väntas en produktionsökning i jordbruket på näslan 4 %. Vegetabilieproduktionen förulses öka med 5,5 % och animalieproduktionen med 1,5 %

Skogsbrukets bidrag till bruttonationalprodukten minskade något i fjol. För 1980 förulses en ökning på 5 %. Råvarubristen inom skogsindustrin var myckel besvärlig under 1979 vilkel bl. a. innebar alt de svenska sågverken inte kunde öka sin export så mycket som man kunnat med hänsyn till efterfrågan.

Preliminära beräkningar visar att den lotala industriproduktionen ökade med 5.4% 1978—1979. Produktionsökningen var speciellt kraftig inom järnmalmsgmvorna, pappersindustrin och verkstadsindustrin. Kalkylerna för 1980 innebär en ökning för hela induslrin med ca 4,5 %. Hänsyn har därvid tagits till de effekter pä produktionen som följer av prognosavvikelser mellan ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet. Ökningar förutses för praktiskt taget samtliga delbranscher, endast varven väntas fortsätta atl dra ned sin produktion.

Prognosen för elsektorn bygger på bedömningar som gjorls av statens industriverk. Mol bakgrund av den ökande industriproduktionen, en fortsatt ökad elanvändning inom hushållen m.m. vänlas produktionen öka med 6,5 % 1980.

Sammantaget vänlas produktionen inom byggnadsverksamheten öka med 3 % 1980. Investeringarna i byggnader och anläggningar förutses totalt stiga med knappl 3 %. Därav väntas investeringarna i permanenta bostäder öka med 2,5 %, För 1980 förutses en igångsättning av ca 57 000 lägenheler varv 39000 i småhus. Indusirins byggnadsinvesteringar som minskat mycket kraftigt sedan början av 1975 väntas öka med 13 % mellan 1979 och 1980.

Till följd av att såväl den privata konsumtionen som investeringsverksamheten ökade ganska kraftigt 1979 ökade produktionen inom den privata tjänstesektorn med drygt 3%. Då bl.a. den privata konsumtionens ökningstakt väntas avta 1980 förutses också tjänsteproduktionen öka något långsammare.

Ökningen av den offentliga tjänsteproduktionen 1978—1979 uppskattas till 4 %. Kommunerna ökade med 4,5 % medan statens produktion steg

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                   95

med 2,5 %. I kapilel 9 ges en detaljerad beskrivning av den väntade utvecklingen inom den offentliga seklorn. Sammanlaget innebär dessa kalkyler att produktionen inom den offenlliga sektorn väntas öka med 3 % i år. Siaten förutses öka med knappt 1 % och kommunerna med 3,7 %.

Mot bakgrund av ovan redovisade prognoser för olika näringsgrenar skulle bruttonationalprodukten mätt från produktionssidan öka med 3,6 %. Bruttonationalprodukten kalkylerad från användningssidan visar en tillväxt på 3,7 %>.

Jordbruk

Skogsbruk

Industri

Elkraftproduktion m. m.

Byggnadsverksamhei

Summa varu- och kraflproduklion

Privata tjänster Offentliga tjänsler

Summa tjänsteproduktion

Tolal produklion

Andel av	Procentu	ell föränd-
tolal pro-	ring i produktions-
duklion, %	volymen
1979
	1979	1980
2,4	2,7	3,9
2,1	-0,7	5,0
29,6	5,4	4,4
2,8	1,4	6,5
7,5	2,5	3,0
44,4	4,2	4,3
33,3	3,1	3,0
22,3	4,0	3,0
55,6	3,4	3,0
100	3,8	3,6

Prop. 1979/80:150 96

5    Arbetsmarknaden

5.1  Läget på arbetsmarknaden under 1979 och början av 1980

Sammanfattning

Den förbättring av läget på arbetsmarknaden som inleddes i mitten av 1978 har successivt förstärkts under loppet av 1979 och början av 1980, Sysselsättningen har ökat påtagligt, arbetslösheten har minskat och anlalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har kunnal nedbringas. Bakom denna utveckling ligger flera faktorer. Industrisysselsätlningen har efler flera års minskning äter böljat öka, sysselsättningen inom den privala tjänstesektorn ökar igen. Den offentliga sektorn, i försia hand kommunerna, fortsäller att expandera kraftigt.

Arbetskraftsulbud

Utbudet av arbetskraft bestäms av den inhemska befolkningsutvecklingen, in- och utvandringen samt utvecklingen av förvärvsfrekvensen hos olika befolkningsgrupper. Med förvärvsfrekvens avses andelen av en befolkningskategori som tillhör arbetskraften, aniingen som sysselsatt eller som arbetslös. Förändringar i förvärvsfrekvensen är den mest betydelsefulla faktorn för arbetskraftsutbudets utveckling. Under senare år har nämligen folkökningen närmast stagnerat. Under 1979 ökade folkmängden med ca 20000 personer, varav nettoinvandringen bidrog med ca 13 500 personer.

Utvecklingen av förvärvsfrekvenserna i olika åldersgrupper redovisas i tabell 5:1. Kvinnorna har ökat sitt deltagande i arbetslivet under hela 1970-talet. Ökningen under Qoläret var något kraftigare än under de närmast föregående åren, sannolikt hänger detta samman med del förbällrade arbetsmarknadsläget. Framförallt är det kvinnor i åldersgruppen 24-54 år vars relativa arbetskraftstal ökat. Även bland männen har förvärvsfrekvensen ökat något, efter att ha minskat under flera år. Ökningen hänför sig

Tabell 5:1 Relativa arbetskraftstal 1970, 1973-1979

Årsmedellal (16-74 år)

		1970	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979
Män		80,6	79,5	79,7	80,0	79,5	78,6	78,3	78,5
därav:     16-	-24 år	67,3	67,9	70,5	72,4	72,9	71,9	70,8	71,8
25-	-54 år	95,1	94,3	94,5	95,2	95,7	95.5	95,3	95,3
55-	-74 år	62,8	58,3	56,6	55,4	52,8	50,8	50,4	50,4
Kvinnor		52,8	55,2	57,1	59,2	60,0	61,1	62,2	63,5
därav:     16-	-24 år	58,9	60,1	63,5	66,1	67,7	68,0	68,1	69,7
25-	-54 är	64,5	68,9	71,3	74,2	75,6	77,5	79,3	81,1
55-	-74 år	29,0	28,9	28,9	29,7	29,9	30,1	30,6	30,9
Samtliga		66,7	67,3	68,4	69,6	69,8	69,9	70,2	71,0

Källa: Statistiska cenlralbyrån.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

97

helt till åldersgruppen 18—24 år. Sammantaget ökade förvärvsfrekvensen med 0,8 procentenheter mellan 1978 och 1979 efter att tidigare ha legat relativt konstant under etl par år.

Utvecklingen av antalet personer i arbetskraften illustreras i diagram 5:1, Under fjärde kvartalet 1979 var antalet personer i arbetskraften 76000 större än under motsvarande kvartal 1978, en ökning med 1,9%, Ökningen mellan Qärde kvartalen 1978-1979 är den näst största under 1970-talet, Totalt ökade antalet personer i arbetskraften med 1,3% under 1979.

Arbetskraftsutbudet räknat i timmar ökade under 1979 med 0,7%. Skillnaden i utveckling mellan utbudet mätt i timman och i antal personer förklaras av att antalet arbetade timmar per sysselsatt minskat någol under 1979. Detta sammanhänger med flera olika faktorer. Den ökade andelen kvinnor i arbetskraften sänker det genomsnittliga timulbudet eftersom kvinnorna har kortare medelarbetstid än männen. Denna effekt uppskattas till 0,1 % för 1979. Dessutom påverkas timulbudet av förändringar i lång-tidsfrånvaron, l.ex. på grund av sjukdom, värnplikt, studier m. m. Under 1979 beräknas längtidsfränvaron ha minskat timulbudet med 0,5%. Effekten av längtidsfränvaron har de senaste åren varieral mellan 0,2 % och 0,7%.

Diagram 5:1 Arbetskraft och sysselsättning 1974—1980

Milj. personer. Säsongrensade mänadsdata. 3 månaders glidande genomsnitl

1974          1975         1976         1977         1978

Källor: Konjunklurinstitulet och statistiska centralbyrån. 7   Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 150. Bd. 1.1

1979

1980

Prop. 1979/80:150

98

Arbelskrafl seflerjrågan

Som indikatorer på arbetskraflsefterfrägans utveckling kan man använda dels statistiken över nyanmälda och kvarstående lediga platser hos arbetsförmedlingarna, dels andelen förelag som uppgivit brist på olika kaiegorier arbetskraft i konjunkturinstitutets kvarlalsvisa baromcterundersökningar. Självfallel ulgör också sysselsättningsutvecklingen elt mått pä arbetskraftsefterirågan.

Den uppgång i antalet nyanmälda lediga platser som inleddes under 1978 fortsatte under 1979, I genomsnitl nyanmäldes 65 000 lediga platser varje månad under 1979, vilket var ca 10000 fler än under 1978. Analysen av serierna över lediga platser försvåras emellertid av den anmälningsplikt som successivt införts i olika delar av landet.

1 diagram 5:2 redovisas utvecklingen av antalet kvarsläende lediga platser på lolalnivå och för fyra delsekiorer. Antalet kvarstående lediga platser ger en indikation på den icke lillgodosedda efterfrågan på arbetskraft. Även om jämförelser försvåras av den ovannämnda utvidgningen av den allmänna platsanmälan står del klart att anlalet kvarstående lediga platser ökat kraftigt sedan mitten av 1978. Uppgången var särskilt stark under första halvåret 1979. Det totala antalet kvarstående lediga platser

Diagram 5:2 Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga platser 1974—1980

Säsongrensade månadsdata. Log. skala

1974       1975       1976       1977     '   1978      1979       1980

Anm. Delbranscherna summerar sig inle till lolalen då vissa branscher uleslulils. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                   99

varunder sista kvartalet 1979 ca 42 000, vilkel innebaren ökning med mer än 50% sedan sisla kvartalet 1978. Antalet platser inom lillverkningsinduslrin fördubblades under samma lid och uppgick till närmare 12 000 under sista kvartalet 1979. Inom byggnadsverksamheten ökade under samma period antalet kvarstående platser från 1 300 lill 3 500.

1 tabell 5:2 redovisas bristen på yrkesarbetare inom olika branscher enligt konjunkturinstitutets kvartalsvisa barometerundersökningar. Även dessa undersökningar visar att efterfrågan pä arbelskraft förstärktes markant under 1979. Uppgången var särskilt slark under de första kvartalen 1979, men mattades någol under fjärde kvartalet. Inom byggnadsverksamheten noterades stigande bristtal under hela året, även om uppgången även här mattades under sista kvartalet. Den betydande brislen pä byggnadsarbetare har bl. a. haft till följd atl byggandet av bostadslägenheter försenats.

Tabell 5:2 Andelen företag som uppgivit brist på arbetskraft 1978-1980

Procentuell andel ja-svar

	1978				1979				1980
	1 kv	2kv	.3kv	. 4kv.	1 kv	.2kv	.3 kV	.4kv.	1 kv.
Brisl på yrkesarbetare
Totala industrin	16	18	21	22	28	39	41	41	43
Trävaruindustri	29	31	35	32	31	44	42	38	47
Massa-, pappers- och
grafisk industri	7	10	9	12	12	23	21	18	23
Järn-, släl- och
metallverk	11	6	9	17	29	45	44	37	38
Verkstadsindustri	16	19	23	25	31	42	46	51	50
Varvsindustri	13	12	16	5	30	42	54	56	53
Brisl på byggnads- och
anläggningsarbetare
Betongarbetare	1	13	10	21	'2	47	49	59	45
Träarbelare	8	23	33	35	32	69	75	76	68
Murare	1	15	4	8	5	33	49	43	34

ä//a,-Konjunkturinstitutet.

Sysselsättningen

Den totala sysselsättningen ökade med 65 000 personer eller 1,6% mellan 1978 och 1979. Detla var en avsevärt större ökning än under föregående år. Som framgår av tabell 5:3 gäller ökningen såväl heltids- som deltidssysselsalta, såväl män som kvinnor. Huvuddelen av sysselsäUningsökningen föll på kvinnorna.

Sysselsättningsutvecklingen fördelad på näringsgrenar framgår av tabell 5:4. De tjänsieproducerande näringsgrenarna fortsatte atl öka sin sysselsättning under 1979. Antalet anställda i kommunerna ökade liksom under de närmast föregående åren kraftigast, med närmare 50000 personer eller ca 5,5%. 1 den privata tjänstesektorn, som är den sysselsältningsmässigt största sektorn med merän 1,3 milj. anställda, ökade sysselsätlningen med-

Prop. 1979/80:150

100

Tabell 5:3 Sysselsättningsutvecklingen 1974-1979

Medeltal sysselsatta, 1 OOO-lal

	1974	1975	1976	1977	1978	1979
Sysselsalla	3 963	4062	4 088	4099	4 115	4 180
män	2316	2 342	2 337	2 314	2 297	2 315
kvinnor	1647	1720	1751	1785	1818	1865
Heltidssysselsatta
(mer är 35 lim/v)	3 282	3 313	3 239	3 191	3 152	3 169
Deltidssysselsalta
(20-34 lim/v)	465	521	603	659	710	766
Dellidssysselsalta
(1-19 tim/v)	216	228	246	249	253	245

Källa: Siaiisiiska centralbyrån.

Tabell 5:4 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1977—1979

	1979	Procenluell förändring
	Anlal syssel-
		1977-	1978	1978-1979
	salla, 1 OOO-tal
		Antal	Antal	Anlal	Antal
		syssel-	arbets-	syssel-	arbels-
		satta	timmar	salla	limmar
Jordbruk och fiske	191	-1,0	-5,2	-  1,7	-   1,4
Skogsbruk	51	2,1	-4,8	- 10,5	-11,1
Gruvor och tillverk-
ningsindustri	973	-3,2	-5.4	- 0,5	-   1,6
El-, gas-, vallen-
och värmeverk	30	0	-1,9	4,2	1,8
Byggnadsverksamhei	309	-3,9	-6,8	- 2,0	-   1.8
Privata tjänster'	1 354	-0,2	-1.8	1.1	0,8
Staten	316	2,0	-0,7	2,8	2,4
Kommuner	941	6,2	4,0	5,4	4,5
Summa	4 164	0,3	-2,3	1,3	0,5
Korrigeringsposl	56	0,1	0,1	0,2	0,2
Tolall	4221	0,4	-2,2	1,5	0,7

' Handel, restaurang- och hotellrörelse, samfärdsel, bank- och försäkringsinstitul, fastighetsförvaltning m. m.

- Den korrigerade sysselsättningsutvecklingen fås från arbelskraflsundersökningarna korrigerade för kalendariska effekler m, m. för att överensstämma med nationalräkenskapernas definitioner. På senare år har förelegat en ganska stor diskrepans mellan sysselsättningen summerad över de olika näringsgrenarna och arbelskraflsundersökningarna.

Källa: Siaiisiiska centralbyrån.

ca 15000 personer. Inom den statliga sektorn ökade sysselsättningen med ca 9000 personer.

Sysselsättningen inom industrin, som minskat sedan 1975, började öka igen under andra kvartalet 1979. Ökningen startade dock från en mycket låg nivå, trots en ökning mellan första och fjärde kvartalen 1979 med ca 12000 personer var den genomsnittliga industrisysselsätlningen något lägre än under 1978.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

101

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik

Uppgången i arbetslösheten bröts i milten av 1978 och har därefter avtagit (tabell 5:5). Antalet arbetslö.sa enligt arbetskraftsundersökningama uppgick under 1979 till i genomsnitt 88000 personer, atl jämföra med 94000 personer under 1978. Den betydande minskning av arbetslösheten som ägde rum under andra halvåret 1979 har fortsatt in i 1980. Det relativa arbetslöshetstalet (antalet arbetslösa i procent av arbetskraften) sjönk frän 2,1% till 1,8% mellan 1979 och 1980. Förbättringen var särskilt påtaglig för ungdomar och kvinnor.

Tabell 5:5 Arbetslösheten 1977-1979

Års- och kvartalsmedeltal, I OOO-tal (16-74 år)

	1977	1978	1979	1979
				1 kV.	2kv,	3kv.	4kv.
Arbetslösa, totalt	75	94	88	100	85	93	76
16-24 år	30	38	35	34	34	42	30
25-54 år	36	44	40	49	37	39	37
55-64 år	9	12	13	17	14	12	9
Storstadslän	23	27	26	29	27	26	22
Skogslän	23	28	26	28	25	27	26
Övriga län	29	39	36	43	33	40	29
Medelantal veckor
i arbetslöshet	15	16	17	17	17	15	17
Relativa arbetslöshetstal
(arbetslösa i procenl
av arbetskraften)
Totalt	1,8	2,2	2,1	2,4	2.0	2,1	1,8
16-24 år	4,4	5,5	5,0	5,2	4,8	5,6	4,3
25-54 år	1,3	1,6	1,4	1,7	1,3	1,4	1,3
55-64 år	1,3	1,9	2,0	2,5	1,9	1,6	1,4
Män	1,5	2,1	1,9	2,2'	1.8	1,8	1,6
Kvinnor	2,2	2,4	2,3	2,5	2,2	2,6	2,0

Källa: Statistiska centralbyrån.

Den regionala fördelningen har inle förändrals nämnvärt under 1979, arbetslösheten har minskat i såväl storstadslän som skogslän och övriga län. 1 skogslänen var under 1979 i genomsniu 3% av arbetskraften arbetslösa, i storstadslänen 1,6%,

Statistiken över antalet arbetslösa kassamedlemmar visar samma mönster som arbetskraftsundersökningarna, arbetslöshetens ökning bröts under 1978 och har under 1979 vänts i en nedgång.

Genom det förbättrade läget på arbetsmarknaden under 1979 har antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder kunnat nedbringas (tabell 5:6). Minskningen är hänföriig till utbildning i företagen av permitteringshotad personal, den s, k, 25-kronan, vilken som mest omfattade 55 000 personer tredje kvartalet 1977 men som nu näslan helt upphört. Övrig arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbelen och ändra arbetsmarknadspolitiska åtgärder har fortsatt a« öka i omfattning under 1979, Antalet

Prop. 1979/80: 150

102

Diagram 5:3 Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1974-1980

Säsongrensade månadsdata

1974      1975      1976      1977      1978      1979      1980

AiTäZ/o/-; Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska cenlralbyrån.

Tabell 5:6 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1975—1979 Månadsmedeltal. I OOO-tal

1975

1976

1977

1978

1979

Arbetsmarknadsutbildrting      36

därav: 25-kronan       . .

Beredskapsarbeie     17

Arkivarbete                15
Skyddal och halvskyddai

arbele m. m.              27

95

Totall

42	86	78	58
	41	29	4
27	29	45	48
15	15	15	16
29	28	29	31
13	158	167	153

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

beredskapsarbeten har dock minskat mot slutet av året, även om årsgenomsnittet är slörre än föregående år. Minskningen har fortsalt in på 1980. Sålunda var antalet personer i beredskapsarbeten i februari 1980 knappt 40000, att jämföra med drygt 60000 eU år tidigare.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

103

Tabell 5: 7 Antal personer berörda av varsel om personalinskränkningar (uppsägningar och permitteringar) 1975—1980

	1975	1976	1977	1978	1979	1979 jan-feb	1980 jan-feb
Industri	15 922	22 996	49 583	39316	14 373	3 206	3 787
därav: verkstads-
industri	3 755	7 708	26967	18391	6851	1323	902
Brancher ulanför
industrin	7871	11027	18638	18 735	11966	2259	1513
Totall	23793	34023	68221	58051	26 339	5465	5300

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

5.2 Arbetsmarknaden under 1980

Arbetskraftsutbud

Till grund för prognosen för arbelskraftsulbudet ligger elt antagande att befolkningen i åldern 16-74 år kommer atl öka med 0,4% mellan 1979 och 1980. Detta antagande inkluderar en väntad netloinvandring på 17000 personer 1980, vilket innebären viss ökning jämfört med 1979. Det relativa arbetskraftstalet förutses totalt öka med 0,7 procentenheter sä att i medeltal 71,6% av befolkningen i de aktiva åldrarna skulle befinna sig i arbetskraften under 1980. För de gifta kvinnorna väntas en ökning av det relativa arbetskraftstalet med 1,6 procentenheter och för de icke gifla kvinnorna en ökning med 0,7 procentenheter. För männens del förutses en obetydlig ökning.

Dessa antaganden om befolkningstillväxt och relativa arbetskraftstal innebär atl arbelskraftsulbudet skulle öka med ca 50000 personer eller med 1,2 % mellan 1979 och 1980. Utbudet mätt i timmar förutses öka med 0,6% 1979-1980. Några av de effekter som drar ned limutbudet är den könsmässiga förändringen av arbetskraftens sammansättning, utvidgningen av delpensioneringen, ökad ledighet för småbarnsföräldrar m, m.

Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980

I detta avsnitt redovisas prognoserna för produktions- och produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar. Ulifrån dessa bedömningar erhålls efterfrågan på arbetskraft uttryckt i timmar. Genom atl ställa utbudsprognosen mot efterfrågekalkylen kan man få en uppfattning om sysselsättning och arbetslöshet under 1980.

Prop. 1979/80:150

104

Tabell 5: 8 Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1973-

Årlig procenluell förändring

1979

	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979
Jordbruk, fiske	-7,7	18,7	-1,4	4,0	0,2	8,4	2,5
Skogsbruk	12,8	-5,2	0,2	-4.0	0,6	3,5	11,7
Gruvor och tillverkningsindustri	7,5	3,5	-1,9	0,5	-2,4	5,9	7,0
El-, gas- och vattenverk	9,4	-2,6	11,2	6,2	1,2	13,4	-0,4
Byggnadsindustri	-2,3	1.1	7,1	-1,4	0,0	12,8	4,4
Privala Ijänster	5,1	5,8	-1,7	1,4	0,5	3,8	2,3
Offenlliga Ijänster	-0,1	-0,5	0,3	0,3	0,4	0,4	0,1
Totalt	4,1	3,3	-0,6	0,7	-0,6	4,5	3,2

Källa: Statistiska centralbyrån.

Produktiviteten (mätt som produktion per arbetad timme) ökade snabbt under 1960-talet. Inom industrin läg ökningen då på ca 7% per år. Under 1970-talet har en förändring skett mot en klarl lägre ökningstakt. Den mycket svaga produktivitetsutvecklingen inom industrin 1975-1977 (tabell 5:8) sammanhänger bl.a. också med den inriktning som arbetsmarknadspolitiken och i viss mån industripolitiken haft.

Ett inslag i denna har varit att förmå företagen att i viss utsträckning hålla kvar de anslällda i förelagen även när efterfrågan minskar. Den lägre produktivitetstillväxten totalt i samhällsekonomin beror på flera faktorer. Bl. a. riktar sig nu en relativt större del av den samlade efterfrågan mot de tjänsieproducerande näringsgrenarna som definitionsmässigt redovisar en lägre produktivitetsökning än de vamproducerande seklorerna.

Den klara förbättring av konjunkturiägei som ägt rum under 1978 och 1979 väntas komma att dämpas under 1980. Den totala produktionen beräknas öka med ca 3,5% mellan 1979 och 1980 (tabell 5:9), vilket innebär en någol lägre ökningstakt än under närmasl föregående år, då ökningstakten uppgick till ca 4%.

Tabell 5:9 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980

Årlig procenluell förändring avrundad lill haWa och hela procentenheter

Produktion       Produktivitet

Sysselsättning (timmar)

Jordbruk, fiske	4	6,5	-2,5
Skogsbruk	5	8	-3
Gruvor och tillverkningsindustri	4,5	4,5	-0,5
El-, gas- och vattenverk	6,5	6	0,5
Byggnadsindustri	3	3	0
Privata tjänster'	3	2	0,5
Offentliga tjänster	3	0	3
Totalt	3,5	2,5	1

' Handel, restaurant- och holellverksamhel, samfärdsel, banker och fastighetsförvaltning m, m.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

105

Industriproduktionen beräknas öka med ca 4,5% 1980. Produktiviteten steg mycket kraftigt under 1979, och antas fortsätta att stiga om än i lugnare takt. Huvuddelen av den produktivitetsreserv som byggdes upp i industrin 1975-1977 kan därför nu antas vara i stort sett inhämtad.

Produktionen inom byggnadsverksamheten väntas öka med ca 3 % under 1980. Bakom denna prognos ligger bl. a. ett antagande om en igångsättning av 57000 lägenheler under året. Den privata tjänstesektorns produktion förutses under 1980 öka med ca 3 %.

En schablonmässig översältning av den redovisade sysselsättningsutvecklingen i timmar lill antal sysselsatta personer visar all sysselsättningen inom jord- och skogsbmkel kommer att minska med ett par tusen personer under 1980, För industrins del innebär beräkningarna en i stort sett oförändrad sysselsättning räknat mellan årsgenomsnitten. Sysselsättningen inom byggnadsverksamheten väntas öka med något tusental personer.

För den privata tjänstesektorn, som är den sysselsältningsmässigt största näringsgrenen, förutses en sysselsättningsökning om ca 15 000 personer mellan 1979 och 1980, Den offentliga sektorn väntas fortsätta att öka sin sysselsättning kraftigt under 1980. För kommunerna beräknas en sysselsättningsökning om ca 40000 personer, vid utgången av 1980 kommer därigenom kommunerna att sysselsätta mer än 1000000 personer. Den statliga sysselsättningen antas komma att öka med inemot 5000 personer under 1980,

Diagram 5:4 Inrikes flyttning över länsgräns 1961 — 1979

1 OOO-tal

230
220	/-I					rv
210 200 190	/
	.-= A		r	--	J	A .		CTx
		""					r		\
180									\
170 160									\
									\	n/
150 140
130
	1    1    i		1	1_ \	1    1	i	_,i	1	1 I I

69

71

73

79

75

77

1961 63 65 67

Källa: Siaiisiiska centralbyrån.

Prop. 1979/80:150                                                   106

Utbuds- och efterfrägeprognoserna pekar sammanlagna på en fortsatt förbällring av sysselsättningsläget under 1980 och en ytterligare minskning av den öppna arbetslösheten. När arbetskraflsefterfrågan nu ökar bör det därför finnas goda förutsättningar all fortsätta att successivt minska antalet personer i beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning. För att den ovan redovisade produktionsökningen inom induslrin skall kunna förverkligas utan atl en inflationsdrivande brist på vissa personalkategorier uppstår, kommer sannolikt atl krävas att såväl den yrkesmässiga som geografiska rörligheten ökar. Som framgår av diagram 5:4 har den regionala omflyttningen de senasle åren minskat till en historiskt sett mycket låg nivå.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  107

6   De enskilda konsuinenterna.s ekonomi

6.1 Sammanfattning

Inkomst- och prisutvecklingen 1978-1979 innebar för hushållens del att köpkraften realt sett ökade med drygl 2,5%, Dessförinnan hade realinkomsten från 1977 till 1978 sjunkit med 1,5% (tabell 6:1). Utvecklingen under 1979 resulterade således i att hushållen dels inhämtade 1978 års inkomstminskning, dels erhöll ytteriigare någon procent i inkomsttillskott utöver 1977 års nivå. Reallönesumman efter skatt ökade 1978-1979 med drygt 2% efter den kraftiga minskningen med ca 3 1/2%) 1977-1978' (tabell 6:5). Ungefär hälften av ökningen 1979 i de realt disponibla inkomsterna efter skatt tillföll löntagarna. En nästan lika stor andel av realinkomstökningen beräknas ha fallit på pensionsinkomsterna.

Jämfört med inkomstberäkningarna för 1979 i den preliminära nationalbudgeten (PNB) har realinkomstökningen reviderats upp närmare en procentenhet. Ungefär hälften därav är ändringar av beräkningarna i löpande priser för såväl 1978 som 1979, främst rörande betalningarna lill resp. från den offenlhga seklorn. Resterande del av uppjusteringen av realinkomstökningen beror på att prisökningstalet för privat konsumtion enligt nationalräkenskapernas helårskalkyl blev 0,4 procenlenheler lägre än vad som antogs i PNB.

Prognosen för hushållsinkomsterna 1980 utgår från alternativa antaganden om ökningen av den utbetalda lönesumman, nämligen 8,5 resp. 11,3%. Alternativen överensstämmer med dem som presenterades i PNB frånsett atl nya beräkningar föreligger för löneglidningen 1979 och för effekterna på lönenivån 1979 resp. 1980 av avtalen om förtjänst- och löneuivecklingsga-rantier (se avsnitt 6.2). De enskilda företagarnas inkomster förutsätts variera i de två alternativen. Inkomstöverföringama till hushållen förulses öka med omkring 15 1/2% 1980 mot 12 1/2% 1979, bl.a. till följd av att den förväntade högre prisstegringstakten 1980 höjer pensionsbeloppen. Skatteinbetalningarna beräknas visa förhållandevis större skillnad mellan de båda alternativen än det totala inkomstunderlagel bestående av löner, pensioner och beskattade förmåner. Skatte- och avgiflsinbetalningarna beräknas öka 8% resp. 11 1/2%, medan ökningen i det totala inkomst-underiaget kalkyleras till 10% och 12 1/4% i det lägre resp, högre lönealternativet.

I löpande priser beräknas den disponibla inkomsten 1979-1980 öka med 12 1/2% enligt det lägre och 13 3/4 enligt det högre alternativet. Impli-

' Femte semesterveckan innebar dock en standardhöjning 1978 som inte kommer till synes i inkomstberäkningarna.

Prop. 1979/80:150

108

Tabell 6:1 Hushålissektorns inkomster och utgifter 1978-1980'

	Milj. kr.		Procentuell förändring från
			föregående år
	1978	1979	1978	1979	1980 prognos
					alt. 1	all. II
Löpande priser
1 Faklorinkomsler	239258	259 254	8,1	8,4	8,5	11.1
Egenlliga löner'	207860	226839	9,2	9,1	8,4	11,2
därav: lönesumma	200388	218865	8,6	9,2	8,5	11,3
Enskilda företagares
inkomster	15083	15 882	5,6	5,3	10,4	12,2
Övriga faktorinkomster	16315	16533	-1,6	1,3	8,5	8,5
2 Inkomstöverföringar till
hushåll	80963	91035	16,5	12,4	15,1	15,6
3 Direkta skatter, avgifter m. m.	96797	106765	13,4	10,3	8,0	11,4
därav: prel. A-skatt	82705	91675	15,4	10,8	7,7	11,5
4 Nettoinbetalningar till det
offentliga (3-2)	15 834	15 730	0,0	-0,7	-33,0	-12,6
5 Räntor och utdelningar, netto"	4 252	5 838	8,5	37,3	64,0	63,9
6 Övriga transfereringsinkoms-
ter och -utgifter, netlo	1110	1613	13,8	45,3	0	l.l
7 Disponibel inkomst
(1-1-2-3-1-5-1-6)	228786	250975	8,8	9,7	12,4	13,7
8 Privat konsumtion	207 216	226816	9,7	9,5	13,0	13,9
9 Sparande (7-8)'	21570	24 159	0,7	12,0	6,2	12,3
10 Sparkvot (9: 7)	9,4	9,6	-0,9	0,2	- 0,5	- 0,1
1975 års priser
11 Disponibel inkomst	169245	173 589	-1,5	2,6	0,8	1,6
12 Privat konsumtion	153 295	156883	-0,7	2,3	1,4	1,7
13 Implicitprisindex för total
privat konsumtion (1975= 100)	135,18	144,58	10,4	7,0	11,5	11,9

' Hushållssektorn inkluderar, förutom hushållen, de s. k. ideella organisationerna som betjänar hushållen och som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektom. Hit räknas arbetstagarorganisationer, folkbildningsverksamheten, nykterhetsrörelsen, idroltsorganisalioner. Röda korset m. m. sarnt ej statsbidragssberättigade sjukhem, barnhem, barnkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushäll ingår hushåll som äger personliga företag, dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse,  Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, fondavsättning för PRI och andra privata fonder och stiftelser inom icke finansiella företag samt tillräknade pensionsavgifter för statliga och kommunala myndigheter och kommunala affärsverk är ej medtagna som löneförmåner i denna post. ' Kontant utbetald lönesumma samt arbetsgivaravgifter till privat försäkring. * Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl. skadeförsäkring).

' Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1978 till 9596 milj. kr. Det beräknas 1979 uppgå till 10743 milj, kr, och 1980 till ca 11 850 milj. kr. (alt. I) resp. 11 900 milj. kr. (alt. II). '' Förändring mätt i procentenheter.

Anm. Alt. I och alt. II motsvarar del lägre resp. det högre alternativet för avtalsutfallel. Se löneavsnitt 6.2.

Källor: Konjunklurinstitulel och statistiska centralbyrån.

citprisindex för privat konsumtion beräknas stiga 11 1/2% alternativt 12%. Den realt disponibla inkomsten skulle därmed öka med 3/4 och 1 1/2% i resp. alternafiv.

Reallönesumman efter skatt kalkyleras minska 1980 med 1 1/2% i det lägre och 1/2% i det högre lönealternalivet (tabell 6:5), Pensionsinkomsterna fortsätter att öka realt efter skatt. Driftsöverskott samt övriga faktor-

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                         109

och kapitalinkomster ökar kraftigt 1980 enligt de kalkyler som framgår i tabellen. Vid bedömning av dessa siffror bör dock beaklas alt såväl preliminär statistik som prognoser över driftsöverskotten erfarenhetsmässigt visar stor osäkerhet. I nämnda inkomster ingår dessutom definitionsmässigt nationalräkenskapernas tillräknade driftsöverskoti pä egna hem saml ränteinkomster på vissa försäkringsfonder, som inle påverkar hushållens faktiska köpkraft.

Konsumentprisökningen från december 1978 till december 1979 (långtidsindex) uppgick till 9,7%. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1978 och 1979 blev uppgången 7,2%, vilket var det tal som förutsågs i PNB. Prisökningstalet för den privata konsumtionen - den implicila prisuppgången - antogs i PNB med beaktande av utvecklingen för de tre första kvartalen 1979 enligt de kvartalsvisa nationalräkenskaperna bli 7,4%. Enligt nu föreliggande helårsräkenskaper steg implicitprisindex något mindre, 7,0%.

Prognosen för utvecklingen av konsumentprisindex december 1979-december 1980 resulterar i en ökning med 9 1/2% i del lägre lönekostnadsalternativet och 10 1/2 med de högre lönekoslnaderna. Delta är en uppjustering av prognosen i PNB med ca 2 1/2 procentenheter av båda alternativen, främst på grund av uppreviderad importprisprognos och högre bostadskostnader bl.a. som följd av diskontohöjningen i januari. Prisuppgången räknat som höjning mellan genomsnittslagen för konsumentprisindex 1979 och 1980 skattas till 12 1/4 alternativt 12 3/4%. Implicitprisindex beräknas uppvisa en lägre prisslegringslakt, eller med 11 1/2 resp. 12%. Konsumtionssammansättningen har nämligen antagits skifta från varugrupper med stor prisstegring till sädana med lägre prisstegring, något som starkare inverkar på implicitprisutvecklingen.

Den prisstegring som hittills ägt rum ligger mer i linje med det högre än det lägre alternativet. Detta kan sägas innebära att den prisuppgång som är förenlig med det lägre alternativet har sin tyngdpunkt mer i början av årel än det högre alternalivel har. Därav följer alt årsgenomsnitten visar mindre skillnad än utvecklingen under loppet av året.

Den privata konsumtionen ökade 1978-1979 i volym med 2,3 %, samma helårsutveckling som förutsades i PNB. Sparkvolen steg svagt till 9,6%.

Konsumtionsprognosen har gjorts med utgångspunkt från de två alternativen för realinkomstulvecklingen, 3/4 resp. I 1/2% ökning. Som framgår av diagram. 6:1 låg sparkvoten 1979 på en alltjämt mycket hög nivå. Svårigheten att förutsäga sparkvotens utveckling gör konsumtionsprognosen osäker. Här har antagils att sparkvoten kommer att minska någol 1980, ca 0,5 procentenheter med den lägre inkomstökningen och mycket svagt, någon tiondels procentenhet i det högre inkomstalternativet. Konsumtionsvolymen beräknas därmed öka knappl 1 1/2% i del lägre och 1 3/4% i det högre alternativet. Den positiva utvecklingen av detaljhandelns försäljning under årets första månader ligger i och för sig väl i linje med dessa prognoser.

Prop. 1979/80: 150

110

Diagram6:l Sparkvoten 1964-1980

Sparandel i procenl av disponibel inkomsi. Helårsdala

_L

L

J__ L

J__ I_ L

80

1964     66        68        70        72        74        76        78

Källor: Konjunkturinslilutel och statistiska centralbyrån.

Tabell 6: 2 Löneutveckling 1969-

Arlig procenluell förändring

1980 samt arbetskraftskostnader för industriarbetare

	Totalt			Industriarbetare
	Avtal	Löneglid-	Summa	Avtal         Löneglid-	Timför-	Sociala	Timkostnad'
		ning		ning	tjänst	kosinader
	1	2	3 = (l-)-2)	4                5	6 = (4-F5)	7	8
1969	4,5	2,3	6,8	4,7           4,5	9,2	1,4	10,7
1970	5,5	3,6	9,1	4.5           7,1	11,6	0,7	12,4
1971	7,1	2,8	9,9	5,1            5,4=	10,5	1,2	11,8
1972	8,9	1,9	10,8	8,6           3,0=	11,6	0,5	12,2
1973	5,5	2,0	7,5	4,1            4,0	8,1	3,1	11,5
1974	7,4	3,0	10,4	5,0           6,8	11,8	5,1	17,5
1975	12,9	2,1	15,0	10,5           7.5	18,0	3,7	22,4
1976	10,4	2,4	12,8	7,9           5,4	13,3	3,1	16,8
1977	7,5	3,6	11.1	3,7           3,5	7,2	3,4	10,8
1978	8,0'	2,7	10,7	4,8           3,2	8,0	-0,7	10.7'
1979	5,8	2,6	8,4	3,7           3,6	7,3	0,4	7,7
1980 prog.
All. I	4,8	2,7	7,5			0,8
Alt. 11	7,6-	2,7	10,3			0,8

' Timförtjänslen och de sociala kosinaderna i indexform multiplicerade med varandra.

= Enligt lönesummeberäkningarna. Förtjänsisialisliken visar 4,9 för 1971 och 4,3 för 1972.

 Inkl. koslnad för femle semeslerveckan.

 Därav 0,5 i retroaktiva utbetalningar som koslnadsmässigi hänför sig lill Ijärde kvartalet 1979.

Anm. Kol. 1 -3 baserar sig pä lönesummeslalislik medan uppgiflerna för induslriarbelare (kol. 4-8) grundar sig på förtjänststalislik ulom för 1971 och 1972.

Anm. Ang. all. 1 och all 11 se labell 6: 1.

Källor: Konjunklurinstitulel och siaiisiiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                 III

6.2 Löner

Lönesumman för samtliga anslällda beräknas ha ökal 9,2% 1978-1979. Härav kalkyleras löneglidningen ha bidragil med 2,6 procentenheter medan avtalskomponentens bidrag skattas till 5,8 procenlenheler (exkl. pris-och förtjänstutvecklingsgaranlierna som utbetalades först 1980). Den ökade sysselsättningen gav ett positivt bidrag på 0,7 procentenheter till lönesummeutvecklingen 1978-1979.

Industriarbetarnas timförtjänsler steg 1978-1979 med 7,3% (inkl. retroaktiva utbetalningar till följd av lokala avtal fr. o. m. 1979-02-01 men exkl. retroaktiva ersättningar till följd av pris- och förijänslutvecklingsgaran-tierna fr. o. m. 1979-11-01), varav avtalslöneökningar och löneglidning beräknas ha svarat för ungefär hälften vardera. Ökade sociala avgifter beräknas ha dragit upp timkostnaderna för industriarbetare med 0,4% så att totala arbetskraftskostnaderna för industriarbetare därmed steg 7,7% mellan 1978 och 1979 (se tabell 6:2).

Beiräffande den tolall utbetalda lönesummans ökning 1979- 1980 kalkyleras med två alternativa utfall. De båda alternativen överensstämmer i stort med dem som presenterades i den preliminära nationalbudgeten. Räkneexemplen skiljer sig dock nägot frän dem i PNB beroende på dels att nya beräkningar nu föreligger för effekterna på lönenivån av avtalen för förtjänst- och löneutvecklingsgaranti, dels atl dessa avtalslönehöjningar ej

-  såsom antogs i PNB - hann leda till höjd löneutbetalning förrän efter
årsskiftet 1979/1980. Därtill påverkas kalkylerna av atl löneglidningen
1978-1979 blev något högre än vad som prognoserades i PNB. I del lägre
alternativet räknas nu med en total lönesummeökning 1980 på 8,5% jäm
fört med lolalt utbetald lönesumma 1979, medan det högre alternativet
slutar på en ökning av den totalt utbetalade lönesumman med 11,3%
1979-1980. Bägge alternativen inbegriper ett beräknat positivi bidrag på
0,9% från sysselsätlningskomponenten.

Båda dessa kalkyler för lönesummeökningen 1979-1980 innefattar för 1980 en komponent retroaktiva löneutbetalningar och engångsersättningar som koslnadsmässigi hänför sig till fjärde kvartalet 1979. Utbetalningar av dessa belopp skedde som nyss nämnls första kvartalet 1980 och beräknas

-  för båda alternativen - bidraga med ca I % till ökningen av den totala
lönesumman 1979-1980. Överskjutande avtal och effekten av förtjänsl-
och prisulvecklingsgarantierna kalkyleras i de båda alternativen ta 2,8
procentenheter av ökningsutrymmet 1979-1980 i anspråk. Löneglidningen
har i båda alternativen satts till 2,7%. Den lotala förljänsiutvecklingen
(inkl. pris- och förtjänstutvecklingsgarantierna) skulle dårmed bli 7,5 resp,
10,3% 1979-1980 jämfört med utbetald lön 1979.

Till följd av ökade sociala avgifter beräknas timkostnaderna 1979- 1980 stiga med ca 1 procentenhet utöver timlönehöjningen. 1980 höjs avgifterna till ATP, delpensionsförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen samt barnom-

Prop. 1979/80:150

112

sorgen. Vidare tillkommer på den privata sidan smärre höjningar för tilläggspensioneringen.

6.3 Hushållens disponibla inkomster

Hushällens disponibla inkomsler ökade med 9,7% från 1978 till 1979. Prisökningstalet för konsumtionsutgifterna uppgick enligt nationalräkenskapernas helårsberäkningar till 7,0%. Realt ökade således de disponibla inkomslerna med 2,6%.

De lotala faktorinkomsterna beräknas ha ökat med 8,4% 1979 i löpande priser räknat. Som redovisas i avsnitt 6.2 kalkyleras lönesumman, vilken utgör den övervägande delen av faktorinkomsterna, ha ökal 9,2% (före skalt). Lönesummeökningen 1979 har därmed - till följd av gynnsammare sysselsättningsutveckling - blivil slörre 1978-1979 än 1977-1978.

De enskilda förelagarnas inkomsler ökade ungefär lika mycket 1979 som året innan dvs, ca 5 1/2%, Inkomsterna från jordbruk och skogsbruk sjönk. Nedgången uppvägdes emellertid totall sett av ökade driftsöverskott för övriga företagare.

Tabell 6:3 Inkomstöverföringar till hushåll 1976-1980

Milj. kr., löpande priser

	1976	1977	1978	1979	1980 prognos
					alt. 1	alt. II
Egentliga inkomsiöverföringar	14973	17 385	19546	21822	24072	24072
därav: barnbidrag	3 231	3461	3 964	4422	4 885	4 885
bostadsbidrag slalligl och
slalskommunall'	1718	2 102	2 141	2263	2 544	2544
studiebidrag	707	677	1 129	1 180	1231	1231
arbetsmarknadsutbildning	782	1349	1831	2042	2010	2010
pensioner från slal och
kommun	2 404	2615	2 848	3112	3 336	3 336
övrigt	6131	7181	7 633	8803	10066	10066
Socialförsäkringsulfall	42969	52131	61417	69213	80 711	81124
därav; folkpensioner'	18 788	22448	25 653	28498	32 779	32 828
ATP	6913	9688	12337	15072	18756	18756
delpension	74	412	687	890	1085	1085
sjukförsäkring	15 693	17 5.34	19865	21456	24464	24813
arbetslöshetsförsäkring	872	1 197	1798	1974	2027	2027
arbetsskadeförsäkring	477	.581	719	904	1 140	1 145
lönegarantifond	97	214	300	361	396	406
övrigt	55	57	58	58	64	64
Inkomstöverföringar till hushåll	57942	69516	80963	91035	104783	105 196

' Kommunala bostadsbidrag till pensionärer redovisas under posten folkpensioner. = Inkl. läkemedelsrabalter.

Anm. Ang. alt. I och alt. Il se tabell 6: I.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                         113

Övriga faklorinkomsler, inkl. det tillräknade driftsöverskoltet från egnahem, var i del närmasle oförändrade 1979 jämförl med 1978.

Prognoserna för 1980 ulgår från två alternativ belräftande lönesummeutvecklingen, nämligen 8,5 resp, 11,3% (se avsnitt 6.2). Ökningen av de enskilda företagarnas inkomster skattas i de tvä alternativen till 10 1/2 resp, drygt 12%, Jordbruksinkomsterna förutses bli ungefär lika stora 1980 som i fjol. För skogsbrukets del väntas en kraftig ökning främst på grund av stigande priser. Anlalet rörelseidkare ulanför jordbruk och skogsbruk har stigit de senaste åren och förulses stiga även under 1980. Detta bidrar till en fortsatt relativt kraftig ökningstakt för övriga rörelseinkomster. Som följd bl. a. av ränteeffekter på det tillräknade driftsöverskoltet för egnahem uppskattas övriga faklorinkomsler stiga mer i år än förra året.

Med dessa förutsättningar kan tillväxten i de lotala faktorinkomsterna mellan 1979 och 1980 beräknas till närmare 8,5 % i del lägre och 11 % i det högre lönesummealternativel.

Tabell 6:3 ger en delaljredovisning av inkomstöverföringama till hushållen från det offentliga. Inkomstöverföringama beräknas ha ökat 12 1/2% 1978-1979. De egentliga inkomstöverföringama, dvs. transfereringarna till hushållen från stat och kommun exkl. socialförsäkring, steg knappt 12% 1978-1979, ungefär en procentenhet mindre än föregående är. Ersättningen till deltagare i arbetsmarknadsutbildning ökade närmare 12%, vilket är avsevärt mindre än under 1976- 1978. Till följd av höjt bidragsbelopp ökade även barnbidragen närmare 12% trols all antalet bidragsberättigade barn fortsatte att sjunka. Utbetalningarna av studiebidrag steg måttligt efter den synneriigen kraftiga ökningen 1978. Bostadsbidragen som ökade obetydligt 1978, steg något mer 1979 bl.a. pä grund av höjda bidragsbelopp. Ökningstakten för socialförsäkringsulfallen sjönk 1979 lill knappt 13%, bl.a, beroende på en långsammare tillväxt av såväl ATP-utbetalningarna som övriga pensioner. Utbetalningarna från arbetslöshetsförsäkringen ökade med endast 10% 1979 mot 50% föregående år. Även sjukförsäkringsutfallen visade en lägre ökningslakl än tidigare.

Inkomstöverföringarna lill hushållen 1980 har skallats med ledning av gällande prognoser och antaganden angående löneutveckling, prisstegring, befolkningsutveckling m. m. samt beslutade och föreslagna ändringar i bidragsregler. Totalt ger prognoserna för 1980 en något större ökning av inkomstöverföringarna från det offentliga än 1979. De egentliga inkomstöverföringarna förutses i båda alternativen öka drygt 10%. Höjningen av det allmänna barnbidraget med 300 kr från den 1 januari gör att utbetalningarna av barnbidrag kan beräknas öka nästan lika mycket som 1979. Med de beslutade höjningarna av bidragsbelopp och övre hyresgränser kalkyleras bostadsbidragen åter öka relativt kraftigl. Utbetalningarna till dem som deltar i arbetsmarknadsutbildning väntas stagnera och studiebidragen förutses stiga i endast långsam takt. När det gäller socialförsäkringsutfallen beräknas pensionerna stiga mer 1980 än 1979, omkring 8    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bd. l.l

Prop. 1979/80:150                                                                 114

18 1/2 %c mol 15% för de samlade pensionsuibetalningarna 1979, Den högre ökningstakten beror till stor del på den automatiska värdesäkringen av pensionerna. Sjukförsäkringsutbelalningarna inkl. den under 1980 utbyggda föräldraförsäkringen, väntas stiga med 14 resp. 15 1/2% i de två alternativen mot 8% 1979. Utbetalningama till arbelslösa kalkyleras öka ca 3%. Totalt skulle därmed socialförsäkringsulbetalningarna öka med 16 1/2 och 17 1/4%c i det lägre resp. högre lönealternativet, vilkel är 4 resp. 4 1/2 procentenheter mer än fjolårets ökning.

Hushällens inbetalningar till stat och kommun av skatter, avgifter rn. m. (se tabell 6:4) ökade 10 1/4 % 1978- 1979. Inbetalningarna av preliminär A-skati var enligt den preliminära helärsstatistiken ca 850 milj. kr. lägre än vad som fömlsatles i den preliminära nationalbudgeten (PNB). I PNB-prognosen över utbetald lönesumma 1979 inkluderades de förtjänst- och löneutvecklingsgarantier som under vissa förutsättningar skulle utfalla fr.o.m. 1 november. Avtal om dessa garantier slöts i december 1979. Utbetalningarna (ca en miljard kr.) kom dock atl ske först i början av 1980 (se avsnitt 6.2). Den skatt som drogs pä dessa belopp redovisas givetvis också under 1980, vilket förklarar en del av nedjusteringen av 1979 års prognoserade skatteinbetalningar.

Slutskatteregleringen, dvs. skillnaden under ett kalenderår mellan å ena sidan inbetalning av fyllnadsskatt och kvarskatl och å andra sidan återbäringen till hushållen av överskjutande skatt, blev 300 milj. kr. lägre 1979 än 1978.

Tabell 6:4 Hushållens direkta skatter och avgifter 1976-1980

Milj. kr., löpande priser

		1976	1977	1978	1979	1980 prognos
						alt. 1	all. 11
1 Prel. A-skatt		65 568	71660	82705	91675	98 772	102 229
2 Prel. B-skatl		5 801	6755	7 194	7932	8405	8 560
3 Fyllnadsskatt		3 787	3 729	4 289	4 564	4 516	4516
4 Kvarskatl'		2 286	2619	2 632	2888	3 105	3 105
5 (iverskjutande	skaU	-4 331	-5 131	-5811	-6636	-6 738	-6738
6 Slutskallereglering(3H-4+5)		1742	1217	1 110	816	883	883
7 Övriga skaller	och
avgifier		4 685	5712	5 788	6342	7 265	7 265
8 Summa (1-1-2-1-6-1-7)		77796	85344	96 797	106765	115325	118937
därav: socialförsäkringspremier		1965	2 347	2 508	2877	3079	3079

Influtna delen.

Anm. Kvarskatlen avser inkomsien två år tidigare, medan fyllnadsskatten och överskjulande skatten avser inkomsten etl år lidigare. Ang. all. 1 och all. 11 se labell 6: 1.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverkei och siaiisiiska cenlralbyrån.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  115

Beträffande skatteullaget 1980 har riksrevisionsverket beräknai att omläggningen i den statliga beskattningen' skulle sänka inbetalningarna av preliminär A-skall 1980 med ca 2,6 miljarder kr., räknal på del högre lönealternativet. Indexregleringen av såväl skatteskala som särskild skattereduktion kalkyleras innebära all skalteultagel med ca 4 miljarder kr. understiger etl beräknat uttag enligt 1979 års skatteskala. Den toiala effekten av ändrade skatteregler skulle alltså i det högre altemativet uppgå till 6.6 miljarder kr. jämförl med ett beräknai uttag enligt 1979 års regler. Med den lägre lönesumman kan reformeffeklen myckel överslagsmässigi beräknas bli ca 1/4 miljard kr. lägre. Den sammantagna effekten på inbetalningarna av preliminär A-skatt 1980 av sänkt statsskatt, inkl. ändrade grundavdrag, höjd kommunal utdebitering (en höjning med 7 öre) och slörre inkomstunderlag blir en ökning med 7 3/4 resp. 11 1/2%. Det sammanlagda inkomstunderlaget, bestående av löner, beskattade förmåner och pensioner har därvid beräknats öka med 10 och 12 1/4% i resp. alternativ.

För B-skatten sker huvuddelen av preliminärdebiteringen på basis av inkomsi och slutlig debitering två år tidigare. Enskilda företagare har fr. o. m. inkomståret 1980 större möjligheter alt göra avsättningar till resultatutjämningsfonder m. m. Av denna anledning har förutsatts atl B-skalte-betalarna i något större utsträckning än tidigare begär jämkning av den debiterade skatten och i samband därmed anpassar skatten till inkomstförhållandena under del löpande året.

Slutskatteregleringen, dvs. det för hushällen totalt setl negativa nettot mellan fyllnadsbetalningar plus kvarskatl och återbetalningarna av överskjutande skatt, kalkyleras bli närmare 70 milj. kr, slörre 1980 än 1979. Totall skulle därmed hushållens inbetalningar till del offentliga öka i det lägre alternativet med 8 och i del högre alternativet med 11 1/2 %.

Ovan redovisade beräkningar resulterar sammantagna i en ökning av hushållens disponibla inkomsler i löpande priser med 12 1/2% i det lägre och 13 3/4% i det högre alternativet. Ökningen i implicitprisindex har skattats lill 11 1/2% resp. knappt 12% (se avsnitt 6.3) och realinkomstökningen 1980 skulle därmed bli 3/4 resp. drygl I 1/2%.

Ulvecklingen av de olika posterna i den realt disponibla inkomsten efter det att skatteinbetalningarna dragits från resp. inkomstslag redovisas i tabell 6:5. Det bör understrykas att det statistiska underlaget är bristfälligt och atl redovisningen i labellen endasl ger en grov indikation på den reala utvecklingen för olika inkomstslag efter skatl och på inkomstposternas relativa belydelse för den totala ökningen av realinkomsten.

Tabell 6:5 bygger på överslagsmässiga kalkyler över fördelningen av A-och B-skatteuitagen - däribland även skatl på kapitalinkomster m. m. -

' För en kortfattad redovisning av skalteomläggningarna 1980 se avsnill 6.3 i den preliminära nationalbudgeten 1980.

Prop. 1979/80:150

Tabell 6: 5 Realinkomstutveckling efter skatt 1977-1980

1975 ärs priser

	Förändring i real		inkomsien, %			Bidrag	lill disponibelinkomslutveck-
						lingen.	procentenheter
	1977	1978	1979	1980 prognos		1977	1978	1979	1980 prognos
				all. 1	all. 11				all. 1         alt. II
Löner	1	-3 1/2	2	-1 1/2	-1/2	1/2	-2	1	-1	0
Driftsöverskoti	-8 1/2	1/2	-8	6 1/2	7 1/2	-1/2	0	0	0	0
Övriga faktor- och
kapitalinkomster.
nello'	1 1/2	-9	1 1/2	10	10	0	-1	0	1	1
Pensioner	8 1/2	2 1/2	5 1/2	4 1/2	4	1	1/2	1	1	1/2
Beskattade sociala
förmåner	7 1/2	4 1/2	2	-1	0	1/2	0	0	0	0
övriga inkomstöver-
föringar, netlo	2 1/2	10	4 1/2	1/2	0	1/2	1	1/2	0	0
Disponibel inkomst	2	-11/2	21/2	1	11/2	2	-11/2	21/2	1	11/2

' Inkl. nationalräkenskapens s. k. restposter i inkomstberäkningarna.

■Sjukpenning och föräldrapenning, ulbelalningar frän arbelslöshels- och arbelsskadeförsäkring och lönegarantifond samt vissa bidrag i samband med arbeismarknadsulbildning.

Anm. Ang. all. I och alt. 11 se tabell 6: 1.

Källor: Konjunkturinsliluiet, riksrevisionsverkei och statistiska centralbyrån.

på inkomstslagen löner, förelagarinkomster, pensioner och beskattade förmåner. Som framhållits ovan har omräkningen frän belopp i löpande priser till belopp i fasta priser gjorts med hjälp av prisökningstalet förtotal privat konsumtion (implicitprisindex, se avsnitt 6.3). I implicitprisindex återspeglas förskjutningar i konsumtionens sammansättning mellan 1979 och 1980. I denna index påverkas dessutom utgifterna för boendet i egnahem inte lika direkl av diskontoändringar som i konsumentprisindex.

Den reala löneinkomsten slog om i sin utveckling frän en kraftig minskning 1978 lill en ökning 1979 med drygt 2% efter skatt. Löntagarhushållens inkomster lolalt torde också ha förstärkts något genom att de beskattade sociala förmånerna ökade. En starkare ökning noterades för pensionsinkomsterna, som realt efter skall beräknas ha ökat 5 1/2%.

Tillväxten i den realt disponibla inkomsten 1979-1980 beräknas bli något mindre än vad som förutsades i PNB. Prisstegringen enligt implicitprisindex är enligt föreliggande prognos drygt 2 procentenheter högre än motsvarande prisprognos i PNB. Eftersom inkomsterna i löpande priser reviderats upp blir nedjusteringen i realinkomsten inte lika stor. Vissa faktor- och kapitalinkomster har höjts på grund av diskontohöjningen i januari. Prognoserna för driftsöverskotten från enskilda förelag har justerats upp, dels till följd av förväntade högre priser (skogsbruk, övrig rörelse), dels med beaktande av ny statistik för tidigare år (övrig rörelse, jordbmk). Erfarenhetsmässigt är såväl preliminär statistik som prognoser

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                         117

över utvecklingen av driftsöverskott och övriga faklorinkomsler myckel osäkra.

Enligt det lägre alternativet för 1979-1980 skulle reallönesumman efler skatt minska med ca I 1/2% och de beskaltade sociala förmånerna med ungefär 1 %. Det högre löneallernalivel ger en svag minskning av den reala löneinkomsten. Nägon real förstärkning av de beskattade sociala förmånerna är inte heller i detta alternativ all vänta. Pensionsinkomslerna - som realt efter skatt ökar med ca 4% i båda alternativen - beräknas bidra med omkring hälften av den totala disponibeiinkomstökningen på knappt I % enligt det lägre lönealternativet resp. 1/3 av ökningen på 1 1/2% enligt det högre löneallernativet.

Enligt tabell 6:5 skulle övriga faktor- och kapitalinkomster lämna positiva bidrag till realinkomstökningen. Definitionsmässigt ingår i dessa inkomster, som tidigare nämnts, det tillräknade driftsöverskottel frän egnahem. Della molsvaras i konsumlionskalkylen av tillräknade ökade ulgifter för egnahemsboendet. Som inledningsvis framhållits har skatten på kapitalinkomsterna inte kunnat brytas ut ur den preliminära A- och B-skatten resp. ur slutskatteregleringen. Kapilalinkomstbeskaltningen reducerar därför i föreliggande beräkning inkomstslagen löner, driftsöverskott, pensioner och övriga förmåner och inle de faktor- och kapitalinkomster som den avser.

6.4 Konsumentpriserna

Från december 1978 till december 1979 steg konsumentprisindex med 9,7 %o enligt långtidsindex. Detta var drygt 2 procentenheter mer än under 1978 då prisuppgången var 7,5%. Nettoprisindex som visar konsumentprisutvecklingen med avdrag för indirekta skatter och tillägg för subventioner steg under 1979 med 10,0%.

I tabell 6:6 redovisas prisutvecklingen för delgrupper i konsumentprisindex. Som framgår därav har de kraftiga prishöjningarna på bränsle och drivmedel påverkat totalindex med 1,8 procentenheter. Enbart eldningsoljan som ingår i denna grupp har ökat med över 60% i pris och bidrog med hela 1,1 procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. De skatte- och prishöjningar på bensin och eldningsolja som ägde rum i slutet av december 1979 är inte medräknade här eftersom de påverkat konsumentprisindex först i januari 1980. Även bostadsposten (exkl. bränsle och lyse) har ökat mer än normall. Av de 2,3% som utgör bostadspostens bidrag till uppgången i totalindex så är ca 1 procentenhet att hänföra till de tre diskontohöjningar på sammanlagt 2,5 % (från 6,5 % till 9,0%) som ägde rum under andra halvåret 1979. Dessa har påverkat räntekostnaderna för egnahem som ingår i bostadsposten. De totala kostnaderna för egnahem steg med drygt 20% 1979, till skillnad frän 1978 dä egnahemskostnaderna sjönk med knappt 1 %. Av den höga prisökningen på alkohol och tobak.

Prop. 1979/80:150

Tabell 6:6 Konsumentprisindex december 1978—december 1979

	Väg-	Procenluell	Inverkan	Procenluell
	nings-	förändring	på lolal-	andel av
	tal	dec. 1978-dec. 1979	index	totala ökningen
Tolall	1 000,0	9,7	9,7	100,0
Samiliga varor	653,0	9,7	6,3	65,5
Livsmedel	210.0	6,0	1,3	12,9
Alkohol och tobak	77,0	12,1	0,9	9,6
Bränsle och drivmedel'	58,5	31,0	1,8	18,7
Kläder och skor	78,5	5,2	0,4	4.2
Övriga icke varaktiga varor	69,0	8,9	0,6	6,4
Varaktiga varor	160,0	8,3	1,3	13,7
Samtliga Ijänster	347,0	9,7	3,4	34,5
Bostad	172,0	13,4	2,3	23,7
Övriga privala Ijänsler	94,0	7,6	0,7	7,4
Offentliga tjänsler	81,0	4,2	0,4	3,4

' Exkl. kokgas och elström, vilka ingår i offenlliga Ijänsler. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

drygt 12%, så kan nästan hela uppgången hänföras till punktskattehöjningarna på dessa varor i oktober.

Livsmedelspriserna steg under 1979 med 6,0% och bidrog därmed med 1,3 procentenheter till den totala prisökningen. Priserna på de livsmedel som påverkas av jordbruksregleringen steg med närmare 7 % och övriga livsmedel med 4,7%. Prisökningarna för offentliga tjänsler var endast 4,2% och var därmed betydligt lägre än de två föregående åren.

1 tabell 6:7 redovisas prisindexhöjningen 1979 liksom den prognoserade höjningen för 1980 med uppdelning på olika prishöjande komponenter. Av den totala ökningen i konsumentpriserna på 9,7% under loppet av perio-

Tabeli6:7 Konsumentprisförändringen 1965—1980 uppdelad på komponenter

Långlidsindex-dec. -dec.

	1965-	-1970	1970-	-1975	1976	1977	1978	1979	1980
	Tolalt Per år		Totall
									alt. I	alt.Il
Konsumenlprisnivåns procen-
tuella uppgång, tolall	23,5	4,3	48,7	8,3	9,4	12,8	7,5	9,7	9,5	10,4
därav hänförs lill:
ändring i indirekta skaller	4,2	0,8	6,0	1.2	-	2,6	0,5	0,7	0,7	0,7
automatiska effekter av indi-
rekta värdeskaller	0,9	0,2	3,7	0,7	0.9	1,2	0,8	0,8	0,6	0,8
ändring av internationellt
bestämda priser	2,3	0,5	14,2	2.7	2.4	3,8	1,8	3.9	3,9	3,9
ändring av jordbrukspriser	1,0	0,2	2,2	0,4	0,4	0,6	0,5	0,4	0,7	0,8
ändring av bostadsprissätlning 5,0		1,0	5,9	1,1	2,3	1,6	l.l	2,3	1,9	1,9
ändring i diverse taxor	1,6	0,3	2,2	0,4	0,1	0,7	0,6	0,2	0,4	0,4
trendavvikelse i priserna på
färskvaror	—	-	0,8	0,2	-0,3	-0,1	0.3	-0,2	-	-
restfaklor	8,5	1,6	13,7	2,6	3,6	2,4	1,9	1,6	1,3	1,9

Anm. Ang. all I och alt. II se tabell 6:

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  119

den december 1978-december 1979 beräknas restfaktorn, som innefattar lönekostnadsökningarnas genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade näringsgrenarna ha svarat för 1,6 procentenheter. Delta värde var betydligt lägre än genomsnittet under 1970-lalet, vilkel främst lorde förklaras av all lönekostnadsökningen 1979 likaså var lägre än under den föregående 10-ärs perioden.

Utvecklingen av internationellt bestämda priser beräknas ha bidragit till konsumentprisökningen under loppet av 1979 med nästan 4 procentenheter. Importprisernas genomslag i den svenska prisnivån har dock fördröjts genom prisreglering på bensin och olja. Hade den prisuppgång på råolja och petroleumprodukter som framträtt i importstatistiken tillätits atl omedelbart slå igenom på de svenska konsumentpriserna skulle ytteriigare ca 1,5 procentenheter ha tillskrivits den internationella prisfaktorn. Som framgår av diagram 6:2 var de kvartalsvisa förändringarna i konsumentprisindex, uppräknade i årstakt ännu under 1979 lägre för Sverige än för genomsnittet av övriga europeiska OECD-länder,

Årsgenomsnittet för konsumentprisindex 1979 läg 7,2% över motsvarande genomsnitt för 1978. Vid beräkningen av implicitprisindex för den totala privata konsumtionen enligt nationalräkenskapernas kalkyler framkommer en något svagare genomsnittlig prisökning, 7,0%.

Diagram 6:2 Konsumentprisindex 1975—1979

Kvartalsvisa förändringar uppräknade lill årstakt

Sverige

40 35 30 25

20   f 15 10 5

O -5 -10

-—      OECD Europa

•*•     Forbundirepublllten Tyikland

1975                1975                1977                1978               1979

Källor: Statistiska centralbyrån, Main economic indicators. Bank for Inlernalional settlemenis - press review, Wirtschaft und Statistik saml Monthly report of the Deutsche Bundesbank.

Prop. 1979/80:150                                                                 120

Prisutsikter för 1980

Från december 1979 lill februari 1980' har konsumentprisindex sligil 5,1%. Molsvarande månader 1979 var uppgången endasl 1,6%. Höjd energibeskattning den 18 december (olja, bensin) och I januari (elström) svarade för 0,7 procentenheter av den lolala prisuppgängen hittills i år. Däruiöver har de höjda priserna på olja och bensin haft en direkl uppdragande effekt med 0,8 procentenheter pä lolala prisnivån. De indirekla effekterna av oljeprishöjningarna slår delvis igenom i konsumentprisnivån med avsevärd fördröjning. Bosladsposten exkl. bränsle och lyse har bidragit till totala prisökningen med en procenlenhel, varav 0,4 berodde på den direkta ökningen av egnahemskostnaderna till följd av diskontohöjningen den 18 januari. Utlösningen av jordbruksavtalet medförde att konsumentprisindex steg med 0,4 procentenheter. Den anmärkningsvärt starka prisstegringen pä guld- och silvervaror drog upp totalindex med ca 0,5 procentenheter. Toiala indexhöjningen under tolvmånadersperioden februari 1979-februari 1980 var 13,5%-. För varor var uppgången 13,8% och förtjänster 12,8 %p.

Bedömningen av prisulsikterna 1980 grundas på de i tabell 6:7 redovisade prisslegringskomponenterna. Dessa bygger på tillgängliga prognoser och antaganden om utvecklingen av arbetskraftskostnader, importpriser m. m. samt förutsätter oförändrat diskonto, oförändrade växelkurser och oförändrade skatter räknat från prognostidpunkten.

Med utgångspunkt från de allernaliva lönekalkyler som gjorts har de genomsnittliga kostnaderna per arbetstimme för samtliga anställda beräknats öka med 8,1 resp. 10,9%. Lönekostnadernas genomslag i priserna inom de för internationell konkurrens skyddade områdena har för 1980 antagits få ett normalt värde. Härtill har i prognosen lagts en viss återhämtning av marginalerna. De priskomponenter som innefattas i restfaktorn (inkl. diverse taxor) väntas under dessa förutsättningar bidra lill ökning av konsumentprisindex med 1,7 resp. 2,3 procentenheter i de två alternativen. Restfaktorn (inkl. taxor) skulle 1980 i det högre alternativet bli slörre än under 1979 men mindre ån genomsnittet för 1970-talet.

Bedömningen av prisstegringen på inhemska jordbruksprodukter utgår från att subventioneringen inte utökas ytteriigare. Med tanke bl.a. på jordbrukels förväntade kostnadsutveckling första halvåret 1980 har inverkan på toiala konsumentprisindex av höjda jordbrukspriser satts till 0,7 och 0,8 procentenheter i det lägre resp. högre alternativet.

' Mätperiod 6-12 december resp. 11-17 februari.

 Procenluell höjning enligt SCB:s officiella indexserie. Jämförelse av indexserien över årsskiftet påverkas av därvid genomförda metod- och vikljusteringar. Om index hade räknats utan melod- och vikljusleringar skulle uppgången i slällei ha blivil 13,6%.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                 121

I prognosen över bostadsprissättningen har antagits atl kallhyrorna höjs ca 9 %'. Totala bidraget frän bostadsposten inkl. kostnader för egnahem har beräknats till 1,9 procentenheter'.

Ändringen av de inlernationellt bestämda priserna har kalkylerats under antagande av att det sker en viss neddragning av de höga importpriserna för petroleumprodukter från början av 1980, medan råoljepriset förutses öka ca 35 % under loppet av året. Konsumenlprisprognosen förutsälter att priserna på den svenska marknaden även påverkas av eftersläpande effekter av den internationella oljeprisstegringen 1979. Dessa eftersläpande effekter beräknas dra upp den totala konsumentprisnivån med 1 1/2 procentenhet. Prisstegringen i övrigt till följd av ökade importpriser uppskattas bli ungefär lika stor 1980 som 1979. Totalt skulle därmed den internationella prisfaktorn inkl, de eftersläpande effekterna bidra till en ökning av konsumentprisindex med 3,9 procentenheter under loppet av 1980.

Tillfällighetsbetonade prisförändringar på vissa färskvaror som grönsaker, fisk m. m. är svära att förutse. Som framgår av tabell 6:7 har trendavvikelsen i dessa poster selt över en längre period i det närmaste utjämnats och bidraget har i prognosen satts till noll.

Totalprognosen för konsumentprisindex under loppet av 1980 visar i de två lönekostnadsalternativen en ökning med 9,5 resp. 10,4%. Detta innebär en uppjustering av prognoserna i den preliminära nationalbudgeten med ca 2,5 procentenheter, varav 1,2 procentenheter beror på den uppreviderade importprisprognosen beiräffande råolja och petroleumprodukter och 0,5 på övriga importpriser. Bidraget från bosladsposten har räknats upp med 0,7 procentenheter bl. a. till följd av diskontohöjningen i januari. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1979 och 1980 uppskattas förändringen i konsumentprisindex till 12,2 resp. 12,7%. Implicitprisindex för total privat konsumtion påverkas till skillnad mot konsumentprisindex av förändringar i konsumtionens sammansättning mellan 1979 och 1980. Konsumtionen antas förskjutas från varugrupper med stora prisstegringar till grupper med lägre prisstegring - förmodligen i särskilt hög grad beträffande varor som guld och bensin när prisstegringslakten är så stark som den hittills registrerade. Prisförändringstalel för total privat konsumtion, som tillämpas vid realinkomstkalkylerna, uppskattas därför 1979-1980 sliga icke obetydligt mindre än genomsnittet för konsumentprisindex. Ökningen i implicitprisindex har beräknats lill 11,5 och 11,9% i de två lönekostnadsalternativen, vilket är en upprevidering med drygt tvä procentenheter jämfört med den preliminära nationalbudgeten.

' Varje procentenhets ändring av hyrorna utöver antagandel påverkar konsumentprisprognosen med ungefär en tiondels procenlenhel. En procentenhets höjning av diskonlol drar direkl upp priserna med 0,4 procenlenheler pä grund av den beräknade effeklen på egnahemskostnaderna i konsumentprisindex.

Prop. 1979/80:150

122

6.5 Den privata konsumtionen

Den privala konsumtionen beräknas ha ökat med 2,3% i volym 1979, vilkel sammanfaller med vad som angavs i PNB 1980, Konsumlionsvoly-men växte sålunda återigen 1979 efter att ha minskat under de tvä föregående åren och kom därigenom att ligga knappt 0,8 procentenheter över 1976 års nivå. Halvårsdata visar alt konsumtionen steg med 3 1/2% första halvåret 1979 jämfört med första halvåret 1978. Ökningslaklen dämpades emellertid markant första halvåret 1979 - 1,2% - och helärssiffran stannade därmed vid 2,3 %. Hushällens disponibla inkomster ökade med 2,6% i fasta priser 1979 främst beroende på lönesummans och pensionernas positiva utveckling under året.

Sparkvoten beräknas ha ökat marginellt 1979 och låg därmed på en fortsaU hög nivå. Konsumlionsuppgången 1979 var större för varor än för tjänster; speciellt markant var uppgången för varaktiga varor vilka steg med närmare 5%. Nyinköpen av bilar ökade igen, drygt 7%, efter att ha minskal kraftigt under de två föregående åren. Bilkonsumtionen 1979 var dock fortfarande drygt 30% lägre än 1976. Livsmedelskonsumtionen ökade med 2,4%; detta är första gången på 1970-talet som man noterat en högre ökningstakt för livsmedelskonsumtionen än för den toiala konsumtionen.

Diagram 6:3 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1968—1980

Miljarder kr., 1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

88 82 76	-						Kl	p/'	• st*-
	i				M	/		y
		Disponibel inkomst			X
IU		/I		.r
64 58	■f			v
		'rivat	<onsur	ntion

J___ L

J___ I     1

1968     1969    1970    1971     1972    1973    1974     1975     1976    1977    1978    1979    1980 Källor: Konjunkturinslilutel och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

123

Tabell 6:8 Hushållens konsumtionsutveckling 1970-1979

	Milj. kr.	Andel av	Procenli	uell föränd	ring. 1975	ärs priser
	1979,	tolal
	löpande	konsum-	1970-	1976	1977	1978	1979
	priser	tion	1975'
1 Varor	149501	65,9	1,9	4,9	-  1,9	-   1,3	2,9
1.1 Varakliga varor	21205	9,3	4,6	8.6	- 8,8	- 8,2	4.9
1.1.1  Bilar	6617	2,9	5,7	9,6	-23.3	-16,3	7.2
1.1.2 Övriga	14588	6,4	4,0	8,0	- 0,1	- 4,5	4,0
1.2 Delvis varaktiga varor	32597	14,4	2,3	4,8	2,1	- 0,9	3,8
1.3 Icke varaktiga varor	95 699	42,2	1,1	4,0	-  1,5	0,2	2,0
1,3.1 Livsmedel	56892	25,1	1,0	3,1	- 2,9	- 0,2	2,4
1.3,2 Övriga	38807	17,1	1,2	5,6	0,9	0,9	1,5
2 Tjänster	72 338	31,9	2,3	1,6	1,7	1,8	1,3
2.1 Bostäder	35983	15,9	2,2	1,5	1,3	1,2	1,0
2.2 Övriga	36355	16,0	2,3	1,6	2,2	2,4	1.6
3 Summa inhemsk konsumtion	221839	97,8	2,0	3,9	- 0,8	- 0,4	2,4
4 Turistulgifter, nelto	4977	2,2	-2,2	12,7	- 2,9	-15,0	1,4
5 Hushällens totala konsumtion	226816	100,0	1,9	4,0	- 0,9	- 0,7	2,3
6 Hushållens disponibla inkomsler	250975		3,0	2,2	2,1	-  1,5	2.6

'Årstakt.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska cenlralbyrån.

För 1980 baseras konsumtionsprognosen på de angivna två löneallernativen som ger en ökning av den disponibla inkomsten i reala termer med 0,8% i det lägre alternativet och 1,6 i det högre. För 1980 har förutsatts en mycket svag nedgång i hushållens sparkvot i det högre alternativet men en någol starkare i det lägre. I det lägre inkomstalternativet skulle konsumtionen i så fall öka med 1,4 % och i det högre med 1,7 %,

Den 27 mars framlade regeringen förslag till åtgärder för att underlätta den pågående avtalsrörelsen. Allmänt prisstopp infördes t. o. m, 9 maj 1980 med 26 mars som prisstoppsdag. Dessutom förklarade sig regeringen beredd att - under förutsättning att arbetsmarknadens parter träffar avtal på i stort sell oförändrade villkor - vidta följande åtgärder för tiden intill årels slut,

1   förlänga prisstoppet

2   föreslå riksdagen att införa allmänl hyres- och arrendestopp

3   föreslå riksdagen att höja den särskilda skattereduktionen i inkomstskikten ca 40000-ca 80000 kr, med högst 500 kr,

4   föreslå riksdagen att införa skyldighet för företagen att avsätta 25 % av vinsterna över en viss nivå till särskild investeringsfond

5   hindra höjning av slatliga taxor. Samtidigt förutsätts att kommunerna inte höjer de taxor som inte omfattas av allmänl prisstopp

Prop. 1979/80:150                                                                124

6 hindra ersättning enligt jordbruksavtalet fram till prissloppets införande att slä igenom på konsumentpriserna. Nägon kompensalion lill jordbruket utgår inle under den lid som prisstoppet gäller.

Konjunkturinstitutets beräkningar och prognoser över hushällens inkomsler och utgifter - sådana dessa kalkyler redovisas i det föregäende -hade i storl sett färdigställts när regeringens program framlades. Förslagen enligt ovan är inte så preciserade att de ger underlag för sedvanliga beräkningar och är dessutom villkorliga. Institutet har dock gjort en överslagskalkyl under starkt förenklade förutsättningar över hur mycket ulfallet -på kort sikl - skulle kunna skilja sig från det i kapitlet redovisade lågaller-nativet. Lönesummeökningen har därvid antagits bli densamma som i lågallernativet, vilket innebär att den förutsatta lillkommande avtalslönehöjningen inte i påfallande slor grad skulle avvika från de villkor som regeringen angett för sina åtgärder.

På korl sikt är del främst pris- och hyresstoppet samt skattesänkningen som får direkta effekter på hushållens disponibla realinkomster. 1 det följande redovisas de antaganden och kalkyler som gjorts beträffande priser och skatteinbetalningar.

Prisstegringen från mars lill och med december beräknas uppgå till ca 2,5%, trots pris- och hyresstopp. Vissa färskvaror är undantagna från prisstoppet. Bostadskostnaderna beräknas öka till följd av ränleglidningen för egna hem. Vidare förulsälts att koslnadsökningar till följd av höjda importpriser i stort sett kommer att tillåtas slå igenom på inhemska prisnivån fast med slörre fördröjning. Ökade lönekostnader förutses däremot inle få höja prisnivån. Konsumentprisindex skulle därmed stiga drygt 8% från december 1979 lill december 1980. Genomsnittsnivån 1980 beräknas ligga II 3/4% över 1979 ärs nivå, vilket är 1/2 procentenhet mindre än enligt kalkylen för alternativ I. Även prisökningstalet för den privata konsumtionen skulle bli 1/2 procentenhet lägre än i lågalternativet.

Höjningen av den särskilda skattereduktionen minskar hushållens sammanlagda skatteinbetalningar med ett belopp som grovt angivits till 900 milj. kr. Detta utgör ungefär 0,4 procentenheter av den totala disponibla inkomsten. Den lägre prisstegringslakten jämfört med altemativ I gör att även rörelseöverskott och pensioner beräknas bli lägre. Samtidigt minskar också skatteavdragen på dessa inkomstslag.

Sammantaget ger denna överslagsmässiga kalkyl över utfallet vid alternativ 1 med regeringens förslag en ökning av den realt disponibla inkomsten med ca 1,5% att jämföra med 0,8% enligt altemativ I utan regeringsförslaget resp, 1.6% enligt alternativ II, En ökning i konsumtionsvolymen med drygt 1,5% syns väl förenligt med det nya inkomstallernativet.

Åtgärderna kalkyleras medföra att ulvecklingen av reallönesumman efter skatl blir ca en procentenhet mer positiv än i lågalternativet. Fortfarande drabbas dock löntagarna som kollekliv av en reallöneminskning. Utvecklingen av övriga inkomstslag - utom driftsöverskotten - blir realt

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                         125

efter skatl likaledes mer positiv än enligt altemativ I. Beträffande lönesumman och de beskattade sociala förmånerna, vilka i sin utveckling i högre grad än övriga inkomster följer lönerna, skulle alternativ II på kort sikl ge ett något mera gynnsamt utfall än alternativ 1 inklusive regeringsförslaget.

Prop. 1979/80: 150                                                  126

7    Investeringar

7.1 Sammanfattning av investeringsutvccklingen 1979 samt prognoser för 1980

Investeringarna ökade totalt med 5 1/2% i volym 1979, efter all ha minskat under 1976-1978 med sammanlagi 10%. Frånräknas investeringarna i handelsflottan stannade uppgången 1979 vid 2 1/2%, varvid maskininvesteringarna sleg med 4% - inkl. handelsflolian blev ökningen för deras del 11 %.

Byggnadsinvesteringarna steg med 2% 1979. Byggsektorn har under loppet av 1979 fått vidkännas en alltmer besvärande brist på arbetskraft, vilket sannolikt hållit tillbaka byggnadsproduktionen. Inom kommunerna har man t, ex, inte kunnat genomföra de expansiva utbyggnadsplaner som förelegat, utan man har i stället successivt fått skjuta dessa framåt i tiden. Till följd därav blev de kommunala myndigheternas byggnadsinvesteringar oförändrade 1978-1979, medan däremot de statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar steg med 4%. Näringslivets byggnadsinvesteringar (exkl. bostäder) ökade med 2% - den fortsatta minskningen av industrins byggnadsinvesteringar motvägdes mer än väl av ökningen inom framför allt handel och övrigt näringsliv. Bosiadsinvesleringarna sleg med 2 1/2% 1979 - helt och hållet hänförligt till fortsatt expanderande ombyggnadsinvesteringar. Nybyggnadsinvesteringarna minskade nämligen med 1 % 1979 - likaså sjönk igångsättningen frän drygt 57 000 lägenheter 1978 till 56000 lägenheter. Nedgången var såväl vad gäller investeringar som igångsättning hänförlig till småhusen, medan däremot produktionen av flerbostadshus fortsatte att stiga under 1979.

Näringslivets maskininvesteringar (exkl. handelsflottan) steg med 3 1/2% 1979, hänförligt till uppdragningar inom framför allt handel och industri. Industrins maskininvesteringar vände uppåt underförstå halvåret 1979, men föll åler lillbaka under andra halvåret, varför uppgången 1978-1979 stannade vid 4%, De offentliga myndigheternas maskininköp steg med 8% 1979, med en starkare ökning för de kommunala myndigheterna än för de statliga.

Kalkylerna för 1980 baserar sig i huvudsak på enkäler från näringslivel och de statliga och kommunala myndigheterna. Som framgår av kapitel 6 om de enskilda konsumenternas ekonomi har tvä beräkningsalternativ framlagts för lönekostnadernas utveckling 1980. Prisutvecklingen för investeringsvaror blir givetvis beroende av lönekostnaderna inom landet och därmed har även två alternativ utarbetats för investeringsvarupriserna på basis av de två lönekostnadsalternativen. Skillnaden mellan de två prisberäkningarna för investeringsvaror ligger totalt på drygt I %, med en slörre skillnad på byggnadssidan än på maskinsidan.

Vid utarbetandet av investeringsprognosen för den offenlliga sektorn

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

127

Tabell 7:1 Fasta bruttoinvesteringar 1976—1980 efter kapitallyp och näring.sgren

		Milj. kr.	Ärlig procenluell förändring.			1975 års prise	:r
		1979, löpande
			1976	1977	1978	1979	1980
		priser					prognos
Byggnader och anläggningar
Permanenla bosläder		22 502	-8,8	- 2,0	17,9	2,4	2,5
Nybyggnad		17 203	-9,4	- 4,2	10,3	-   1,0	1,3
Näringsliv exkl. bosläder		18781	-0,9	- 7,9	- 9.9	2,0	5,0
Privat jordbruk, skogsbruk	och fiske	1 110	6,8	2,4	5.3	9,4	2,1
Induslri		3195	-6,?	-16,8	-27,5	-10,8	13,0
Handel m. m.		2691	11,1	- 8,7	-11,2	3,9	11.1
Offenlliga affärsverk		6003	1,5	- 6,2	- 5,6	- 0,1	3,6
Övrigl näringsliv		5 782	-5,3	-  1,5	-  1,3	11.1	-0,1
Offenlliga myndigheler inkl. i	nililära'	12051	-5,6	7,2	1,5	0,9	0,5
Summa		53334	-4.6	- 2,6	2,0	1,9	2,9
Summa exkl. vägar		49821	-4,6	- 2,0	1,5	1,9	3,7
Maskiner m. m.
Näringsliv		.10072	4,2	- 4.2	-17,7	10,8	10,4
Prival jordbruk, skogsbruk och fiske		2 482	8,3	-10,3	-17,2	- 4,3	-8,7
Induslri		10214	2,9	-17,2	-19,4	3,9	15,7
Handel m. m.		6192	21,8	4.6	-15,0	16,1	8,5
Offenlliga affärsverk		3 173	1,2	0,7	0,3	- 0,5	22,3
Övrigl näringsliv		8011	-2,5	12.5	-23,0	26,0	6,9
Offenlliga myndigheter		2 782	6,9	13,2	1.5	8,1	3,8
Summa		32854	4,4	- 3,1	-16,3	10,5	9,8
Summa exkl. handelsflottan		31034	8,7	- 7,3	-12,5	3,8	10,8
Toidr'
Permanenta bostäder		22 502	-8,8	- 2,0	17,9	2,4	2,5
Näringsliv exkl. bostäder		49 187	2,3	- 5,5	-14,7	7,5	8,3
Prival jordbruk, skogsbruk och fiske		3 626	8,5	- 8,0	-11,6	0,7	-7,0
Industri		13 409	0,2	-17,1	-21,7	0,1	15,0
Handel m. m.		8883	17,6	- 0,4	-13,7	11,8	9,4
Offentliga affärsverk		9 176	1,4	- 4,0	- 3,6	- 0,2	10,0
Övrigt näringsliv		14093	-3,3	7,6	-15,4	20,2	4,5
Näringsliv exkl. bostäder och han-
delsflottan		47 367	5.0	- 8,3	-12,2	3,0	8,9
Offentliga myndigheler'		14833	-3,5	8,3	1,5	2,3	1,2
Summa		86522	-0,8	- 2,8	- 6,0	5,4	5,7
Summa exkl. handelsflottan		84 702	0,9	- 4,6	-  4,1	2,7	6,0

Inkl. offentliga väginvesteringar.  1 privat jordbruk osv. innefattas här avelsdjur och i övrigl näringsliv Iravhäslar m. m. Summan av byggnads-och maskininvesleringar överensslämmer därför ej med lolala investeringar. Källor: Konjunkturinstilutel och siaiisiiska centralbyrån.

räknar konjunkturinstitutet regelmässigt med atl prisutvecklingen för investeringsvaror utövar inflytande pä den volymmässiga utvecklingen av eflerfrågan. De årsvisa budgetramarna är nämligen i allmänhet tämligen snävt fastlagda och angivna i nominella belopp, varför en skillnad i prisutvecklingen på investeringsvaror sannolikt inverkar på den investeringsvolym som efterfrågas. För 1980 har emellertid inte utarbetats alternativa investeringsprognoser för den offentliga sektorn. Skälet härtill är att den

Prop. 1979/80:150

128

Tabell 7:2 Fasta bruttoinvesteringar 1976—1980 inom privat och offentlig sektor

	Milj. kr.	Årlig procentuell förändring.
	1979.	1975 ärs	priser
	löpande
	priser	1976	1977	1978	1979	1980 prognos
Privata
inkl. bosläder	51321	-0,5	-4,2	-10,4	6,6	5,6
exkl. bostäder	33 7.S8	1,4	-5,0	-19,4	9,2	7,2
därav: exkl. handels-
flolian	31938	.2	-8,9	-16,1	2,6	8,0
Offentliga
inkl. bostäder	35 201	-1,3	-0,4	1,1	3,7	5,9
exkl. bosläder	30 262	0,8	-0,1	- 0,7	3,1	6,0
därav: slalliga	13 708	5,9	-9,3	2,7	4,7	9,5
kommunala	16 554	-3,5	8,6	- 3,3	1,9	3,1
Summa
inkl. bosläder	86 522	-0,8	-2,8	- 6,0	5,4	5,7
exkl. bostäder	64 020	l.l	-3,0	-11,3	6,3	6,6

Källor: Konjunkturinslilutel och statistiska cenlralbyrån.

arbetskraftsbrist inom byggsektorn som nu råder kan förväntas beslå även under större delen av 1980, De byggnadsinvesieringar som kan förverkligas 1980 begränsas därmed snarare av kapacitetsbrist än av finansiella restriktioner. Inom kommunerna torde man t. ex. få svårt alt förverkliga de expansiva investeringsplaner som föreligger för 1980, och som får ses mol bakgrunden av kommunernas för närvarande goda finansiella situation.

Det är svårt alt bedöma de kortsiktiga effekterna på näringslivets invesleringsverksamhel av skilda lönekoslnadsallernaliv. Driftskostnadernas utveckling påverkas givetvis, vilket får omedelbara effekter på förelagens finansiella situation. Dessutom påverkas sannolikl även näringslivels investeringsvolym av prisökningstaklen på investeringsvaror. Med hänsyn lill de komplicerade och i slor ulslräckning okända samband som här råder, har något försök att bedöma de samlade effekterna av skilda löne-kostnadsalternaliv på näringslivels investeringar ej gjorts. Det förefaller dock övervägande troligt att elt högre lönekostnadsalternativ dämpar investeringsviljan jämförl med etl lägre alternativ. Med lanke på att de olika lönekostnadsalternativen visat sig ge upphov till trots allt tämligen små skillnader i kostnadsökning och vinstutveckling 1980 (se närmare kapitel 8) torde skillnaden i invesleringsutveckling under innevarande år inte bli av nämnvärd storlek.

Även under 1980 förutses byggnadsinvesteringarna hållas tillbaka av arbetskraftsbrist. De kommunala myndigheternas byggnadsinvesteringar förutses ändå stiga med 3 1/2% - vilket innebär en väsentlig nedjuslering av kommunernas planer enligt den enkät, som statistiska centralbyrån samlade in i februari. De statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar förutses däremot minska med 7% 1980, Näringslivets byggnadsinveste-

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

129

Diagram 7:1  Byggnads- och maskininvesteringar, totall och uppdelat ni »t»/»»-

1971-1980

1975 års priser, Säsongrensade halvårsdata. Index 1970 = 100

100

	By To	ggnader och an				äggningar
		tält
100	y	=	\	-s>	r\	n	M	-y'	y

Pe	rmanenta bostä				der
"	ii	\	n;	h		Z'	A	f	■;7

140

120

100

120

Maskiner m. m. Totalt exkl. handelsflottan				r- 1
r\	v\	H	r	N	1 r-
/

Näringsliv, exkl. handelsflottan

100

140

120

100

80

	Näringsliv			exkl. bosläder
120	-
100 80	J\	/S,				\
	/		V	'X/	'"v		s	C'-	//

120	DÉ	rav	Industr /]
100	- .-*~-		■M	1		1	K
80		V	f --	-'	'x	■.--.	-1	\\	-'	/
								\	XV	/ / /

Offentliga			myndigheter, inkl. militära
V	\	v		'"	"''1	~—-	_	,	■v-
			\	'"		X"

Dä	rav:	Industr
y\					\
A i		/\	/	'	t	/
		K	/		\	\        /—'
/					\			1
/						k;	r	'

	Offent		iga	myndighete
140							/I		/•"
120				•			A/	-/
	rA			/		y	/	f~--
	r	-j			...	z'
	f f	\	\j	r'	1»
			V

I    I    I__ \_ \______ L

1971 72    73   74   75   76    77    78    79   80

J        L

llllll

1971 72   73   74    75    76    77   78    79   80

Anm. I vaoe deldiagram är resp. total inlagd som en streckad kurva. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

9   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bd. 1.1

Prop. 1979/80:150                                                                130

ringar (exkl. bostäder) har kalkylerats sliga med 5% innevarande år. Därvid har industrins byggnadsinvesteringar förutsetts öka med 13%, vilket torde förutsätta en viss styrning av arbetskraftsresurserna lill industrin. Även handelns byggnadsinvesieringar förulses öka relativt slarki 1980, som en följd av etl ökal påbörjande av investeringsprojekt under

1979.   För 1980 har emellerlid kalkylerats med alt igångsättningen inom
handeln kommer atl hållas tillbaka av brist på arbetskraft. Det föreligger
för närvarande inte några indikationer på någon större ökning av bostads
byggandet 1980 - trots det alltmer skärpta läget på bostadsmarknaden. Till
grund för kalkylerna över bosiadsinvesleringarna ligger ell anlagande om
en blygsam ökning av igångsättningen 1980 - till 57000 lägenheler - saml
ytterligare förlängda byggnadstider. Under dessa förutsättningar beräknas
nybyggnadsinvesieringarna öka drygt I % - liksom under 1979 helt och
hållet hänförligt till elt ökat byggande av flerbostadshus. Inberäknat om-
byggnadsinvesteringarna förutses bostadsbyggandet sliga med 2  1/2%

1980,   Sammantaget pekar kalkylerna för byggnadsinvesteringarna därmed
på en uppgång pä 3 % 1980.

Näringslivets maskininvesteringar (exkl. handelsflottan) har beräknats öka med II 1/2% 1980. Till stor del är denna uppgång hänförlig till industrins maskininköp, vilka bedömts stiga med hela 16% 1980. Enligt statistiska centralbyråns senasle investeringsenkät i februari 1980 hade industriföretagen dels flyttat över en hel del investeringsprojekt från 1979 till 1980, dels också gjort betydande upprevideringar av investeringsplanerna för 1980 sedan i oktober 1979. De offentliga myndigheternas maskininvesteringar förutses stiga med 4% 1980, och därmed beräknas investeringsuppgången för totala maskininvesteringarna (exkl. handelsflottan) till knappt 11 %. Investeringarna i handelsflottan bedöms bli av ungefär samma storlek 1980 som 1979. Inberäknat även dessa investeringar skulle ökningen i maskininvesteringarna uppgå till knappt 10% 1980,

Därmed beräknas totala investeringarna stiga med ytterligare 5 1/2% 1980. Investeringskvoten - dvs. investeringarnas andel av BNP - har fallit varje år under perioden 1972-1978; från drygt 22% 1972 till knappt 19% 1978. Genom investeringsuppgången 1979 och den förutsedda ökningen 1980, stiger investeringskvoten något under 1979 och 1980.

7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Bostadsinvesteringarna beräknas enligt preliminära kalkyler ha ökat med ytterligare 2 1/2% 1979, efter den mycket kraftiga expansionen under 1978. Hela uppgången är dock hänföriig till ombyggnadsinvesteringarna, vilka höjdes med 14% 1979. Denna expansion var baserad främst på projekt finansierade med bl, a, statliga ombyggnadslån. Ombyggnadsinvesteringarna i flerbostadshus steg med 27%, medan de i småhusen blev i

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  131

Tabell 7:3 Lägenheter i påbörjade och inflyllningsfärdjga bostadshus 1976—1980

	1976	1977	1978	1979	1980 prognos
Påbörjade'
Flerbostadshus	14 500	13 700	16 700	17 000	18 000
Småhus	42650	40250	40 550	39000	39000
Totalt	57150	53950	57 250	56000	57 000
Inflyttningsfärdiga
Flerbosladshus	I56.S0	14 150	13 550	15 600	16000
Småhus	40150	40 750	40 150	39900	39000
Totall	55800	54900	53700	55500	55000

' Etl bostadshus anses bli påbörjai den månad då grundbotlenbesiktning äger rum

och/eller de egentliga byggnadsarbetena påbörias.

 Dä minsl tre fjärdedelar av lägenheterna i etl bosladshus befinner sig i etl sådanl

skick att de kan tas i bruk anses husel vara inflytlningsfärdigt.

Anm. Samtliga siffror är för 1976-1978 avrundade till närmast hela femtiotal.

Källor: Konjunklurinslitulet och statistiska cenlralbyrån.

stort sett oförändrade. Nybyggnadsinvesteringarna beräknas ha sjunkit med 1 %, varvid småhusbyggandet föll med 3 % och investeringarna i flerbostadshus steg med 6%,

Påbörjandet av nya lägenheter föll från drygt 57000 1978 till omkring 56000 1979, Minskningen var helt och hållet hänföriig till igångsättningen av småhus, vilken sjönk från drygt 40000 lägenheter 1978 till 39000 lägenheter 1979, Nedgången orsakades sannolikt till stor del av den brist på arbetskraft inom byggsektorn, som började uppträda under våren 1979 och som sedan förstärktes markant under loppet av året.

Antalet färdigställda lägenheler steg från knappt 54000 1978 till drygt 55 000 1979. Delta räckte dock inte för att förhindra en ytteriigare skärpning av lägel på bostadsmarknaden 1979. Bostadsstyrelsen genomförde i början av mars en enkät till samtliga kommuner angående bostadsmarknadsläget 1979 och 1980. Liknande enkäter har genomförts vid motsvarande tidpunkt under de senaste åren. Kommunerna får bl.a. ange väntetid för alt erhålla bostad i kommunen och får därvid välja bland svarsalternativen; praktiskt taget genast; efter 3-4 månaders väntetid; efter lång väntetid. Anlalet kommuner som anger att det är "lång väntetid" har ökat påtagligt jämfört med svaren i föregående enkät - framför allt inom storstadsområdena, men även inom övriga kommuner. Andelen uppgår bland storstadskommunerna till 68% och bland övriga kommuner till 41 %.

För 1980 förutser över hälften av storstadskommunerna all det kommer att bli svårare alt erhålla bostad, medan endasl ett fålal storstadskommuner anser att det blir lättare att erhålla bostad under 1980. Inom övriga delar av landet har ca 55 % av kommunerna svarat att del inle blir någon förändring, ca 30% av kommunerna anger att det skulle bli lättare all"

Prop. 1979/80: 150

132

erhålla boslad under 1980 och ca 15 % förutser ett svårare läge på bostadsmarknaden 1980,

Den ansträngda siluationen på bostadsmarknaden förväntas emellertid inte leda till någon större uppdragning av bostadsbyggandet 1980. Många storstadskommuner har t. ex. stora problem vad gäller markförsörjningen och planeringen. Trots den stora efterfrågan är många kommuner ändå osäkra på uthyrningsmöjligheterna till den höga hyresnivå, som man beräknar bli nödvändig i nyproduktionen - speciellt som man åtminstone i storstadskommunerna är hänvisade till att bygga ut i perifera områden. Dessutom tvekar kommunerna sannolikt inför de nödvändiga följdinvesieringar - skolor, daghem, kommunikationer - som för lång lid framöver höjer de kommunala driftskostnaderna.

För 1980 har igångsättningen anlagits uppgå till 57 000 lägenheler -varvid påbörjandet av flerbostadshus förutses stiga till 18000, medan igångsättningen av småhus bedöms ligga kvar på samma nivå som under 1979 - 39000 lägenheler. Antalet färdigställda lägenheter beräknas till 55000 1980 - obetydligt lägre än under 1979; lill största delen beroende på nedgången i igångsättningen 1979. men också på att byggtiderna föriängts på grund av den rådande bristen på arbetskraft.

Med dessa förutsättningar angående igångsättning m.m. beräknas nybyggnadsinvesteringarna stiga med drygt I % i volym 1979-1980, varvid investeringarna i flerbostadshus beräknas stiga med 9% medan däremot investeringarna i nybyggda småhus förutses minska ytterligare med 1 %.

Ombyggnadsinvesteringarna väntas fortsätta att expandera under 1980 — med närmare 6% i volym. Därvid beräknas investeringarna i flerbostadshus sliga med drygt 10%, medan småhusinvesteringarna förutses bli i slort sett oförändrade. Det är främst ombyggnader med energisparslöd som väntas öka starkt. Detta främst till följd av att regeringen för budget-

Tabell 7:4 Ombyggnadsinvesteringar för bostäder 1978—1980

		Milj. kr.	Åriig	procentuell	förändring.
		1979,	1975 års priser
		löpande
		priser	1978	1979	1980 prognos
Med statligt stöd'		4675	56,6	14,5	5,4
1 form	av:     ombyggnadslån	3 425	56,6	22,0	3,4
	energisparslöd	1 186	69,2	- 0,9	11,9
	förbättringslån	64	-25,7	-20,2	-3,2
Utan statligt stöd'		624	28,0	7,4	-3,8
Totalt		5299	52,4	13,6	5,8
därav:	flerbostadshus	2916	75,1	27,0	10,4
	småhus	2 383	35,4	0,5	0,1

' Med statligt slöd avses här statliga lån och bidrag. Källa: Konjunkturinstitutet.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  133

året 1980/81 föreslagit riksdagen en utökad ram om I 570 milj. kr. för lån och bidrag till energibesparande åtgärder. Motsvarande ram för innevarande budgetår uppgår till 1 175 milj. kr. Bostadsinvesteringarna skulle därmed totall sett stiga med drygt 2% i volym 1979- 1980.

Induslri

Industriinvesieringarna beräknas enligt statistiska centralbyråns enkätundersökning i februari 1980 ha blivit oförändrade 1978-1979. Investeringarna steg visserligen under första halvåret 1979 från den rekordlåga nivån i slutet av 1978, men föll åler tillbaka under andra halvåret. Byggnadsinvesteringarna minskade med ytterligare 11% 1978-1979, och har därmed genom de senaste årens minskningar reducerats till hälften jämfört med toppnivån 1975. Maskininvesteringarna steg däremot med 4% 1978- 1979.

Företagen rapporterade i februarienkäten lägre investeringsbelopp för

1979    jämfört med uppgifterna i oktoberenkäten. Till slor del rör det sig om
investeringar som blivit framflyttade från 1979 till 1980. Dessutom har
företagen i stor utsträckning fyllt på sina investeringsplaner för 1980. De
nu aktuella investeringsplanerna anger en volymmässig uppgång på 16%

1980    - i november ängavs en ökning på 5%. Upprevideringar har skett
inom praktiskt taget samtliga branscher, men de är mest markerade inom
verkstadsindustri exkl. varv, gruvindustri, trävaruindustri samt kemisk
industri,

1 tabell 7:5 redovisas företagens planer för 1980 samt planer och utfall för några tidigare år. För de flesta år har februarienkäten överskattat det innevarande årels investeringar. Mönstret mellan planer och utfall vid tidigare konjunkturuppgångar tyder dock på att företagen då ofta underskattar investeringarna. Undantaget utgörs framför allt av 1979, dä kapacitetsutnyttjande och vinstmarginaler åter började stiga, vilket inte hindrade att förelagens investeringsplaner från febmari 1979 kom att skäras ned väsentligt, Konjunklurförbättringen utgick då från en extremt låg nivå och den snabba uppgången i vinstmarginaler och kapacitetsutnyttjande visade

Tabell 7:5 Planerade och faktiska förändringar av industrins totala investeringar 1970—1980

Årlig procentuell förändring, 1975 års priser

1970     1971     1972     1973     1974     1975     1976    1977    1978    1979     1980

3	-4	2	3	4	-4	-14	-15	5	16
1	4	10	11	2	0	-17	-22	0	(15)
-2	8	8	8	-2	4	- 3	- 7	-5	(-1)

Planerat i februari
samma år'                    8

Faktiskt inträffad förändring   4
Differens                    -4

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets enkätvärde och enkätårels ulfall. För planförändringen 1979-1980 har använls det preliminära utfallet för 1979. Anm. Uppgiftema inom parenies är prognoserade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1979/80:150

134

Diagram 7:2 Investeringar inom industrin, totalt och uppdelat på branscher 1973— 1980

1975 års priser. Index 1975 = 100

110 100 90 80 70 60 50 40 30 20

	Totalt
110
100			r\
90 80 70	A	r	_\
				\
					fcv.         y
					V''
60

A	ärn-	och	stå	Iver \	s 1 1
				\	1 1		1
				\
					r
					Vi	/
					v

	Verkstadsmdustri, exkl. varv
110
100	.-1		-\
90		/	\	K                   1
		/
80	/			\	/
				\
70					i        /
					\_'
60

130	Massa- och pappersindustri
120	A
110 100 90	i
	/			1	\
	- f\		r		\
80 70 60 50	7	-H	_		H	K
						\
							-•p-

Övriga branscher

1973   74     75    76    77     78    79     80

I_ \_ \_ L

J__ \_ I

_L

L

J__ L

I

I      I      I

1973  74     75     76     77    78     79     80

Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala induslrin. Investeringarna i bilar är inkluderade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

sig inte räcka för att motivera företagen att ens bibehålla sina investeringsplaner — än mindre utöka dem. Tveksamheten om konjunkturutsikterna blev troligen också utbredd i samband med de upprepade oljeprishöjningarna under 1979.

För 1980 förutses industriproduktionen sliga med 4 1/2%, medan produktivitetsökningen väntas bli väsenlligl lägre än under 1979. Därmed skulle kapacitetsutnyttjandet kunna stiga ytterligare något 1980, medan förändringen av vinstmarginalerna väntas bli obetydliga. (Se vidare kapitel 8, om industrins lönsamhet.) Konjunktumlsikterna förblir dessulom fortsatt osäkra, och det har därför ansetts motiverat med en försiktig lolkning

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  135

av industrins mycket expansiva investeringsplaner. En nedjuslering på I % har bedömts som rimlig, vilket innebär att företagen skulle i lägre grad än under 1979 justera ned sina investeringsplaner. Därmed skulle industriinvesteringarna öka med 15% 1980. Byggnadsinvesteringarna har med ledning av enkäten bedömis öka med 13% och maskininvesleringarna med 16%.

I diagram 7:2 redovisas investeringsutvecklingen för några i invesle-ringshänseende tungt vägande branscher. Branschuppgifterna för 1980 har schablonmässigt nedkorrigerats på samma sätt som för industrin som helhet. Med denna enkla metodik förmår man givetvis endasl grovt fånga de enskilda branschernas utveckling, men det kan ändå vara av intresse att notera de skillnader i utvecklingen som framträder för de olika industribranscherna. Investeringarna inom järn- och stålverken ökade starkt 1979. Investeringarna inom verkstadsindustrin liksom inom gruppen övriga branscher förblev på i stort sett samma nivå 1979 som 1978. medan däremot investeringarna inom massa- och pappersindustrin föll ytterligare. Även för 1980 förutses den starkaste investeringsökningen ske inom järn-och stålverken. Verkstadsindustrins investeringar förväntas accelerera 1980, och även inom gruppen övriga branscher förutses en viss uppgång. Däremot väntas investeringarna inom massa- och pappersindustrin på sin höjd bli av samma storlek som 1979.

Handel m. m.

De totala investeringarna inom gruppen handel m. m.' beräknas ha ökal med närmare 12 % mellan 1978 och 1979. Byggnadsinvesteringarna ökade 4 % medan maskininköpen steg med drygt 16 %.

Beräkningarna för 1979 och 1980 baseras på dels den av statistiska cenlralbyrån i februari genomförda enkätundersökningen inom handels-, bank- och försäkringsföretag, dels på uppgifter om totala kosinader och byggnadstider för påbörjade byggnadsprojekt inom gruppen privat handel, "VTB Inarbetandet av prognoser för byggnadsinvesteringarna har också utnyttjats de av SCB i november 1979 och februari 1980 utförda byggnadsinventeringarna samt arbetsmarknadsstyrelsens rapportering av beviljade igångsättningslillstånd.

Igångsättningen inom prival handel steg med 16% 1978-1979. Detla innebär alt igångsättningen under andra halvåret 1979 blev avsevärt större än vänlat - en ökning med 26 % jämfört med andra halvåret 1978. Vid bedömningen av påbörjandet under 1980 har beakiats bl.a. den troliga ökningen av den privata konsumtionen. Påbörjandet kommer dock sanno-

' Med investeringar inom gruppen handel m.m, avses investeringar i varuhandel, bank- och försäkrings verksamhet, leater, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

Prop. 1979/80:150                                                                 136

likt atl hållas tillbaka av fortsatt brisl på arbelskraft och av att regeringen därför föreskrivii länsarbetsnämnderna större restriktivitet i lillslåndsgivningen för oprioriterat byggande. Igångsättningen inom prival handel har därför bedömts komma att minska svagt eller med 3 % under 1980. Det höga påbörjandet under såväl 1979 som 1980 kommer ändå atl ge en kraftig tillväxt i de privata byggnadsinvesteringarna - ca 12 % från 1979 till 1980. De totala byggnadsinvesteringarna inom gruppen handel, dvs. inkl. slallig handel, beräknas komma att öka med 11 %.

Enkäten pekar på en minskning av maskininköpen under 1980. Mot bakgrund av lidigare års erfarenheter av förhållandet mellan planer och ulfall har en relativt kraftig uppjuslering ansetts motiverad även denna gång och maskininvesteringarna förutses sålunda öka med 8 1/2 %. Sammanlaget skulle därmed de totala investeringarna inom gruppen handel m. m. öka med drygt 9 % mellan 1979 och 1980.

Handelsflottan

Investeringarna i handelsflottan, dvs. inköp av nybyggda fartyg från svenska och utländska varv minus nettoutförsel av begagnade fartyg, minskade kraftigt 1977-1978. Räknat i 1975 års priser blev minskningen drygt 1 miljard kr. och den därmed uppnådda investeringsnivån endast ca 130 milj. kr. Nettoutförseln av begagnade fartyg kom nära nog att fördubblas under 1978 samtidigt som inköpen av nybyggda utländska fartyg minskade drastiskt. Leveranserna av svenskbyggda fartyg ökade däremot något. Den svenska handelsflottan, räknat i antal fartyg och dödviktston, decimerades ytteriigare för tredje året i följd.

Investeringarna i handelsflottan

Milj. kr., 1975 års priser

	1976	1977	1978	1979	1980 prognos
Leveranser av nybyggda fartyg till svenska rederier Netloulförsel av begagnade fartyg Summa	1352 -1 135 217	2 089 -851 1238	1707 -1578 129	2 343 -765 1578	2363 -863 1500

Beräkningarna för 1979 bygger i huvudsak på två enkäter, en till svenska rederier angående deras beställningar hos utländska varv och en till de svenska varven. Den sistnämnda enkäten, som tidigare utförts av statistiska centralbyrån, är numera nedlagd och gjordes senast i mars 1979. Detla innebär atl det statistiska underlaget både vad gäller för utfallet under 1979 och för prognoserna är sämre än vanligt. Med ledning av enkäterna beräknas leveransvärdet av nybyggt tonnage 1978-1979 ha ökat med drygt 600 milj. kr. i 1975 års priser. Från de svenska varven betyder

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  137

Tabell 7:6 Statliga invesleringar 1978-1980

Milj. kr.        Ärlig   procenluell   förändring,
1979,          1975 ärs priser

löpande

priser      1978     1979     1980

prognos

Statliga affärsverk exkl. induslri             5450     -2,2       -0,3  16,9

Slatliga myndigheter inkl. mililära            4 337    11,6    4,8    -4,8

Slalliga företag (induslri m.m.)             3921        0,9     12.4   15,1

a investeringar totall       13708      2,7        4.7       9,5

byggnader                     7 256       3,3        3,7       1,3

maskiner                        6452        1,9        5,7     18,4

Källor: Konjunkturinstilulel och siaiisiiska cenlralbyrån.

detta en fördubbling av leveranserna medan nyinköpen av utländska fartyg beräknas ha minskal ytterligare något. En mycket svårbedömd post i kalkylerna över investeringarna i handelsflottan ulgörs av exporten av begagnat tonnage. Omstruktureringen och reduklionen av den svenska handelsflottan har under senare år (1976- 1978) lett lill en högre avyttring av begagnat tonnage än tidigare under 1970-talet, Delta har skett trots en extremt låg prisnivå på denna lyp av tonnage. För 1979 blev nelloulförseln av andrahandstonnage halverad gentemot 1978. Investeringarna i handelsflottan 1979 uppgick därmed till närmare 1 600 milj. kr, räknat i 1975 års priser.

För 1980 jämfört med 1979 ger beräkningarna i 1975 års priser ungefär oförändrat leveransvärde till de svenska rederierna, liksom för nelloulförseln av begagnat tonnage. Sammanlaget blir således den troliga effekten på investeringarna i handelsflottan ungefär oförändrat utfall i jämförelse med 1979. Utiryck i 1975 års priser erhålls en investeringsnivå på 1 500 milj, kr. för 1980.

Statliga investeringar

De statliga investeringarna ökade med närmare 5% i volym mellan 1978 och 1979 enligt ännu preliminära beräkningar. Som framgår av tabell 7:6 sleg investeringsverksamheten inom myndigheter och företag' medan den blev oförändrad inom affärsverken. Byggnadsinvesteringarna ökade med knappt 4% och maskininvesteringarna med närmare 6%.

Beräkningarna grundar sig på enkäler som statistiska cenlralbyrån samlade in i febmari 1980 från statliga myndigheter, affärsverk och företag.

Investeringarna inom de statliga affärsverken blev i stort sett lika stora under 1979 som 1978 med en mindre förskjutning från maskin- lill byggnadsinvesteringar. Nedrevideringen av affärsverkens investeringar, som gjorts sedan den preliminära nationalbudgeten, förklaras av att en del

' De statliga företagens investeringar redovisas i tabell 7: I under industri, handel och övrigt näringsliv.

Prop. 1979/80:150                                                                 138

investeringar inom vallenfallsverket, slatensjärnvägar och televerket uppskjutits. Jämförl med 1978 sleg ändå investeringarna inom televerket relativt kraftigl samtidigt som de sjönk inom bl.a. vattenfallsverkel och luftfartsverket.

Myndighelernas investeringar sleg med 5% mellan 1978 oeh 1979. Härvid ökade byggnadsinvesteringarna, som väger tyngst, med 4% och maskininvesteringarna med 7,5%'. På byggnadssidan är det vägverket och försvarels fastighetsfond som svarar för ökningen.

De statliga företagen drog upp sina totala invesleringar med drygt 12% mellan 1978 och 1979. Växande maskininköp inom industriföretagen utgör den avgörande delen av ökningen.

Prognoserna för den statliga investeringsverksamheten under 1980 baseras på de ovan nämnda enkäterna och utgår sålunda från bedömningar grundade på de enskilda verkens, myndigheternas och förelagens uppgifter. Enkätsvaren för det andra halvårel 1980 frän affärsverk och myndigheter bygger delvis på årets budgetproposition.

Affärsverkens invesleringar väntas öka med 17% från 1979 till 1980. Byggnadsinvesteringarna beräknas stiga med 8 % till följd av att bl. a. SJ:s och vattenfallsverkets byggande expanderar. Televerkets byggnadsverksamhet väntas däremot minska jämfört med 1979. Vad beträffar maskiner och inventarier förutses investeringsvolymen 1980 bli av ungefär samma storlek som kalkylerades i den preliminära nationalbudgeten, vilket till följd av de nedre videringar av 1979 som tidigare nämnts resulterar i en 26%-ig ökning mellan 1979 och 1980. Del är främst planerna på fortsatt växande maskininköp inom televerket och en snabb ökning inom vattenfall som ligger till grund för denna utveckling.

De slatliga myndigheternas investeringar vänlas minska med 5% 1980. Nedgången ligger på byggnadssidan, där en reducering med drygl 7% förutses som en följd av minskat statligt vägbyggande. Maskininvesteringarna beräknas öka med 2%.

Prognosen för de slalliga företagens investeringar 1980 anger en fortsatt hög tillväxt - 15 %o i volym mellan 1979 och 1980.

De totala statliga byggnadsinvesteringarna beräknas sålunda komma att öka svagl eller med drygt I % under 1980. Maskininvesleringarna väntas öka något mer än 18%. Sammantaget skulle då de totala statliga investeringarna öka med 9 1/2% mellan 1979 och 1980.

Kommunala investeringar'

Den kommunala sektorns investeringar ökade enligt preliminära kalkyler totah sett med 2% i volym 1978-1979. Byggnadsinvesteringarna beräknas därvid ha stigit med 1 1/2% och investeringarna i maskiner och

' 1 delta avsnitt redovisas de kommunala investeringarna exkl. bostäder och industri.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

139

Tabell 7:7 Kommunala invesleringar 1978-1980

	Milj. kr. 1979, löpande priser	Åriig procenluell förändi 1975 års priser		ring.
		1978	1979	1980 prognos
Kommuner därav: affärsverk myndigheler Landstingskommuner Övriga' Summa därav: byggnader maskiner	10593 3671 6922 3065 2 890 16548 13 799 2749	-7,1 -6,1 -7,7 9,6 1,1 -3,1 -3,6 -0,6	0,7 0,4 0,8 2,2 6,2 1,9 1,7 2,6	1,7 -0,1 2,7 6,3 4,6 3,1 2,7 4,9

' Häri innefaiias kommunägda förelag, församlingar m. m. Källor: Konjunklurinstitulel och statistiska centralbyrån.

inventarier med 2 1/2% (se tabell 7:7). Starkast synes expansionen har varil inom de kommunägda företagen.

Till grund för kalkylerna över invesleringsulvecklingen 1979 och 1980 ligger en av statistiska centralbyrån i februari insamlad enkät bland kommuner och landstingskommuner, samt en enkät avseende vissa av de kommunägda företagen. Landstingskommunernas investeringsuppgifter i februarienkäten för det innevarande året brukar i allmänhet stämma väl överens med det utfall som senare redovisas. Kommunernas investeringar 1979 har dock på basis av tidigare erfarenheter nedjusterats, främst på maskinsidan.

Kommunernas och landstingskommunernas sammanlagda byggnadsinvesteringar minskade med 1/2 % i volym 1978-1979. Därvid sjönk kommunernas byggnadsinvesteringar med I %, medan investeringsökningen inom landstingskommunerna begränsades lill 2 1/2%. Kommunernas uppgifter om den planerade respeklive realiserade byggaktiviielen inom kommunerna 1979 har nu reviderats ned successivt i varje enkät sedan i februari 1979. Detta uppges främst vara en följd av förseningar av planerade byggnadsarbeten, vilket i sin tur bl. a. torde kunna förklaras av den tidigare nämnda bristen på byggnadsarbelare. På maskinsidan synes kommunernas och landslingskommuneras investeringar ha ökat med 9 1/2% i volym. Detla innebär att kommunernas och landstingskommunernas investeringar totalt seU steg med 1 % i volym 1978-1979.

Den kommunala investeringsaktiviteten är beroende av bl. a. utvecklingen av byggnadskostnader och prisutvecklingen i övrigt för investeringsvaror liksom av tillgången på produktionsresurser inom byggsektorn. Eftersom de årsvisa budgetramarna i allmänhet lorde vara tämligen snävt fasflagda och angivna i nominella belopp kan prisutvecklingen normalt förmodas ha en rätt slark inverkan på invesleringsvolymen i kommunerna. 1 tabell 7:8 redovisas kommunernas och landstingskommunernas investe-

Prop. 1979/80:150                                                                 140

Tabell 7:8 Planerade och faktiska förändringar i kommunernas uch landstingskommunernas totala investeringar 1972-1980

Ärlig procenluell för;	ändring. 1975 års priser
	1972       1973       1974	1975	1976	1977	1978	1979	1980
							all. 1	alt. 11

Planeral i februari

året innan  -3-8-4           O            1           14           4            14         11           10        

Fakliskl inträffad                                                                                                        i

förändring 1          -10       -7          -2          -2            9-4               1           (3)          (3)        i

Differens   4         -2-3         -2         -3         -5         -8         -13       (-8)      (-7)       ;

Anm. De av kommunerna angivna investeringsplanerna har omräknals lill fasla priser på basis av prisutveck- I lingen för investeringsvaror. Vid faslprisberäkningarna av kommunernas planer för 1980 har använts konjunklurinstituieis två prognosaltemaliv för prisulvecklingen 1979-1980. Planerna redovisas i denna tabell som kvoten mellan prognosårets enkälvärde och föregäende års utfall i fasta priser. För planförändringen 1979-1980 har använts del preliminära ulfallel för 1979. Uppgiflerna inom parentes är prognoserade. Källor: Konjunkturinstilulel och statistiska centralbyrån.

ringsplaner för 1980 omräknade till procenluell volymförändring lillsammans med planer och faktiska förändringar för några tidigare är. De av kommunerna angivna investeringsplanerna omräknas alltså till investeringsbelopp i fasta priser. För 1980 används de inom konjunkturinstitutet kalkylerade alternativen för prisutvecklingen 1979-1980 av byggnadspriser resp, priser på maskiner och inventarier. De så omräknade investeringsplanerna bör sedan korrigeras med hänsyn lill mönstret för tidigare avvikelser mellan planer och utfall.

Kommunernas och landstingskommunernas sammanlagda investeringsplaner för 1980 anger en betydande tillväxt av investeringarna - med 10% i volym vid konjunkturinstitutets högre prisutvecklingsalternativ för 1979-1980. Dessa höga investeringsplaner får ses mot bakgrund av den gynnsamma finansiella utvecklingen inom den kommunala sektorn under 1978 och 1979. Investeringsutvecklingen förefaller dock ha överskattats för såväl 1978 som 1979. Överskattningen 1978 var till stor del betingad av förseningar när det gäller genomförandel av pågående byggnadsarbelen samt igångsättningen av nya projekt. Under 1979 har förmodligen - som nämnls ovan - förseningar ägt mm på grund av den uppkomna bristen på arbetskraft. Det är troligt att arbetskraftsrestriklioner i minst lika hög grad som under 1979 kommer att verka i neddragande riktning vad gäller möjligheterna att realisera de mycket höga investeringsplanerna för 1980.

Kommunernas och landstingskommunernas investeringar väntas med dessa förutsättningar totalt setl sliga med närmare 3 % i volym 1979- 1980. Byggnadsinvesteringarna beräknas därvid öka med 2 1/2 % och inköpen av maskiner och inventarier med 3 1/2%. Landstingskommuneras investeringar förutses stiga med drygt 6%, medan kommunernas investeringsökning synes inskränka sig till 1 1/2%. Inkluderas de kommunägda företagen

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  141

och församlingarna kan den kommunala seklorns invesleringar lolall sell väntas sliga med 3% i volym.

7.3 Lagerinvesteringarna

Den senaste lageravvecklingsfasen i den svenska ekonomin, som inleddes kring halvårsskiftet 1977, avslutades under hösten 1979. Lagren kom nämligen att åter öka redan Qärde kvartalet 1979 vilkel var någol kvartal tidigare än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. Lager-minskningen kom sålunda atl för hela 1979 stanna vid ca 600 milj. kr. i 1975 års priser. Skillnaden gentemot de preliminära beräkningarna är praktiskt laget helt hänförbar till handeln där en ansvällning av lagerstockarna kom att ske under fjärde kvartalet vilken endast delvis var förutsedd.

Inom industrin, exkl. varven, inleddes avvecklingen med insatsvarorna som började minska andra halvåret 1976. Nästkommande halvår minskade lagren av varor i arbete följda av en neddragning av färdigvarulagren andra halvåret 1977, Som framgår av vidstående diagram var fallet i lagerslockarna mycket stort fram till första halvåret 1979 dä en tillväxt av lagren av insatsvaror och varor i arbete kom till stånd. Neddragningen av färdigvarulagren fortgick samtidigt i hög takt. Sammantaget blev minskningen ca 750 milj. kr. detta halvår. Fallet i färdigvarulagren avtog väsentligt under loppet av andra halvåret medan lagren av varor i arbele fortsatte att stiga. Insatsvarulagren däremot reducerades åter totalt sett till slor del genom oplanerade minskningar av råvarulagren i basindustrierna. Lagerminskningen andra halvåret kom därmed att bli omkring 400 milj. kr. innebärande en minskning om ca 1,2 miljarder kr. för hela 1979. Lagerstockarna lorde därmed för induslrin i genomsnitt vara lämligen normala. Skogsindustrin l.ex. betraktade emellertid sina insatsvarulager vid årsslutet som något för små medan verkstadsindustrin och övrigsekiorn ansåg sina färdigvarulager som något för stora.

Med detta utgångsläge väntas industrins lager stiga endast långsamt under 1980. Prognosen omfallar för försia halvåret en relativt långsam ökning av lagren av insatsvaror och varor i arbete medan färdigvarulagren förutses dras upp först andra halvåret.

Varvens lager av varor i arbete (vilken där är den dominerande lagertypen) sjönk högst väsentligt under 1979. För 1980 väntas en fortsatt minskning av dessa lager.

Handelslagren ökade som nämnts högst markant mot slutet av 1979. Alldeles särskilt gällde detta detaljhandeln (inkl. bilhandeln) där de kraftiga ökningarna dessutom var ofrivilliga. Andelen företag som anser lagren som för slora steg nämligen avsevärt inom detaljhandeln medan partihandelslagren var i storl sell i balans. Handelslagren vänlas stiga något 1980 sammantaget sett.

Prop. 1979/80:150

142

Diagram 7:3 Totala indusirins lagervolymforändring 1967-1980'

Milj. kr., 1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata

					Färd	igvaror exkl.		k/arv	/\
2000 1000 0	/        \									1
	r-				f				r	\A	,
		f		/	A			/			\
			H			■		/			\
1000	---						V				\/y
2000											—-

5000	-		Totalt exkl		varv		A
4000 3000								i
	/\						/	\
	/A		\                                       /					\
2000	1		/					-A
		/	\			/			y y
		/	\			/
0	--- >	/	\.	u\					\	y	/
				\	/				\
1000				\	[				\     h
2000 3000									\j
	1	.				.		1	\

1967           1969           1971           1973           1975           1977

1979

' Exkl. varvens lagervolymförändringar.

Anm. Fr.o.m. försia kvartalet 1972 redovisas lagerinvesteringarna enligt en ny metod, vilket stör jämförelser med tidigare perioder i obestämd omfattning. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  143

Tabell 7:9 Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1976—1980

Milj. kr., 1975 års priser

	1976	1977	1978	1979	1980 prognos
Industri (inkl. el-, gas-.
värme- och vattenverk	5 573	-2 748	-4 761	-1555	1 115
därav: verkstadsindustri (exkl. varv)	2 2.-59	-   506	-1416	415	775
Detaljhandel (inkl. transporl-
medelshandel)	983	460	-   898	1 112	-   150
Partihandel	641	-   185	-     84	92	755
Jord- och skogsbruk	-    35	-   261	-   225	-   238	-   235
Summa	7162	-2734	-5968	-  589	1485

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Lagren i jord- och skogsbruk sjönk nägol 1979. De beräknas fortsätta att sjunka 1980 till följd av en förutsedd ökning av skogsavverkningarna innebärande en reducering av den outtagna skogstillväxten.

Sammantaget för alla näringsgrenar väntas lagren 1980 stiga ca 1,5 miljarder kr, i 1975 års priser efter minskningen på drygt 0,5 miljarder kr, 1979, Lagerinvesteringarna skulle därmed komma atl svara för ett positivt bidrag till efterfrågeutvecklingen 1979-1980 motsvarande ca 0,7% av BNP.

Prop. 1979/80:150                                                                 144

8    Industrins lönsamhet, kostnader och priser

8.1 Sammanfattande bedömning

1979 kan inte karaktäriseras som någol "övervinslår" för den svenska industrin. Troligtvis nådde lönsamhetslalen enligt de ftesla berakningssält inle upp till l.ex. genomsniltet för perioden 1970-1974, Dessutom var vinstläget säkerligen mer splittrat företag emellan än vad som var normalt under 1970-talets första hälft. Förbättringen av lönsamheten var emellerlid mycket betydande sedd i förhållande till det mycket svaga samlade resultat som industrin åstadkom 1978. Enligt statistiska centralbyrån uppgick de större industriföretagens bruilovinstmarginal - rörelseresullal före avskrivning i procent av omsättningen - till 8,6% under 1979, en ökning från 1978 på 3 procentenheter. Under förulsältning att marginalförbällringen blev av samma storleksordning i industrin totalt kan man uppskatta att rörelseresultatet före avskrivning nästan fördubblades. En betydande del - grovt uppskattat kanske en fjärdedel - av ökningen utfördes av ökade realiserade prisstegringsvinster på förbrukningen av insatsvaror. Priserna på insalsvaror steg väsentligt starkare under loppet av 1979 än under loppet av 1978.

En parallell skattning av industrins driftsöverskott 1979 enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetodik, som gjorts med hjälp av beräknade förändringstal för producentpriser, lönekostnader och insatsvarukostnader, visar även den på en avsevärd resultatförbättring. Bruttoöverskol-tet (före kapitalförslitning) i tillverkningsindustrin exkl. varv beräknas ha Stigit med ca 13 miljarder kr. 1978-1979.' Vid nationalräkenskapernas överskottsberäkningar är syftet att eliminera prisstegringsvinster, fastän man i praktiken sannolikt inte helt lyckas med detta. Överskottets ökning enligt den senast nämnda kalkylen innefatlar därför även den ett visst mått av ökade prisstegringsvinster på insatsvaror.

En viktig fråga är naturligtvis i vad mån industrins rörelseöverskott under 1979 nått en nivå som kan anses förenlig med industrins avkastningskrav på längre sikt. Denna fräga kan inte fullständigt besvaras här men kan dock få viss belysning genom diagram 8:1. Brutlovinslmarginalerna har, både om de uppskattas med data enligt nationalräkenskaperna och enligt företagsstatistiken, nått upp i nivå med åtminstone vad som registrerades under lönsamhetssvackan 1971-1972,- Däremot är avståndet fortfarande

' Eftersom kapilalförslitningsbeloppet torde ha ökal rätt obetydligt, skulle därmed driftsöverskoltet (netto) ha stigii med nästan lika mycket, eller drygt 12 miljarder kr. säsom visas i tabell 8:1.

 Att den förstnämnda bruttomarginalen konsekvenl ligger några procentenheter högre än den sistnämnda kan bl. a. bero pä atl induslrislatistiken (på vilken nationalräkenskapskalkylen i huvudsak bygger) inle läcker in alla typer av relevanla kostnader.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

145

Diagram 8:1 Bruttomarginaler i totala industrin (inkl, gruvor och mineralbrott) enligt företagsstatistiken och enligt nationalräkenskaperna 1970-1979

Procenl

15 14 13 12 11	•	,
			A	/ / /		\	Bruttoöverikott i % av produkt i on v ordel                                  * [ notionalrdkenskopernal                   '
			/ / r —..	y	r\
10 9 8				/	\		\			1
	-		L/	/		\		/
				öreiseresultal töre						/
			Ovikrivning i % av				\			/
7	-		omsättningen				\			f
6			1	(oretagsstaMstikenl			X	y	/
									/
5 4	-								—/
3 2	-
	I_	1	L      1         1         l.l         1         1         1

1977       1978       1979

1970       1971        1972       1973       1974       1975       1976 Källor: Konjunklurinslitulet och statistiska cenlralbyrån.

rätt stort till bruttomarginalerna under de goda vinståren 1973 och 1974. Vid jämförelser mellan 1979 och svackan 1971-1972 finns det också anledning ha i minnet all prisökningstakten på de ftesla varor var helt obetydlig 1971 och 1972 och att de realiserade prisstegringsvinsterna följaktligen var mycket små. Under 1979 var däremoi som nämnls prisstegringsvinsterna slora, vilket påverkade framför allt förelagsstatistikens bruttomarginal och till viss del även nationalräkenskapernas. Den renl operativa bruttomarginalen - med varuförbrukningen fulll konsekvenl värderad till äteran-skaffningspriser - var därför troligen fortfarande lägre 1979 jämfört med 1971 och 1972.

Den mest framlrädande faktorn bakom den positiva omsvängningen i lönsamhetsutvecklingen var att ökningen i lönekoslnaderna per producerad enhet avtog starkt. Enligt nu föreliggande kalkyler skulle det kalenderårsvis 1978-1979 rentav ha varit fråga om någon liten absolut nedgång i lönekoslnaderna per producerad enhel - jämför labell 8:3. Framför alll var detta en återspegling av att arbetskraftsproduktivitelen sleg mycket kraftigt, men också av att lönekostnaderna per timme ökade mycket måttligt jämfört med de närmast föregående åren. Uppgången i vinstmarginalerna kunde sedan bli ett faktum därigenom att industriprodukternas genomsnitlliga försäljningspriser Ivärlom ökade i en uppdragen takt - se tabell 8:2 - samtidigt som insatsvarukostnaderna sleg endast obetydligt mer än försäljningspriserna. För de mer stapelvambetonade produklerna, 10   Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bd. 1.1

Prop. 1979/80:150                                                                146

Tabell 8: 1 Driftsöverskott i tillverkningsindustrin exkl. varv 1976-1980

	1976	1977	1978	1979	1980
					alt. 1	all. 11
Miljarder kr.
Massa-, papper- och pappers-
varuindustri	0,9	-1,1	-1,1	0,6	1 -1	1,9
Petroleumraffinaderier, m. m.	0,6	1,1	0,5	1,6	"Ct	1,1
Verkstadsindustri exkl. varv	5,3	2,1	1,9	6,1	7,9	1.1
Annan lillverkningsinduslri
exkl. varv	4,4	4,4	6.6	12,0	12,2	12.1
Tillverkningsindustri exkl. varv	11,2	6,5	8,0	20,3	23,3	22,7
Procent av förädlingsvärdet
Massa-, papper- och pappers-
varuindustri	12,7	-19.9	-17,9	7,4	20,7	18,1
Petroleumraffinaderier, m. m.	61,1	72,7	50,7	75,8	65,5	64,6
Verksladsinduslri exkl. varv	15,0	5,9	5,1	13,9	16,0	15.3
Annan tillverkningsindustri
exkl. varv	11,1	10,8	14,6	20,7	21.1	20,5
Tillverkningsindustri exkl. varv	13,6	7,9	8,9	19,0	19,6	18,7

Anm. Driflsöverskollel beräknat nello (med avdrag för kapilalförslilning) och med

tillägg av subventioner.

Källor: Konjunkturinstilulel och siaiisiiska centralbyrån.

däribland papper och massa, petroleumprodukter och metaller, höjdes prisökningstakten avsevärl medan priserna på verkstadsprodukler uppvisade en något försvagad ökningstakt. Verkstadsprodukternas kostnadsutveckling var ä andra sidan särskilt förmånlig.

Vinslmarginalökningen synes ha ägt rum till priset av en viss höjning 1978-1979 av de svenska industriprodukternas priser i förhållande lill de internationella priserna. Med tanke på att företagen lorde vara medvetna om de risker för marknadsandelsförluster på exporl- och hemmamarknaderna som en fortsatt relativ prishöjning skulle innebära, har i prognosen för utvecklingen 1979-1980 förutsatts att de svenska priserna inte tillåts stiga snabbare än världsmarknadspriserna. För möjligheten av en sådan mer försiktig prissättningspolitik talar också atl de mesl trängande behoven av vinstmarginalförbätlring nu tillgodosetls i en stor del av industriföretagen. Till följd av aU den inlernationella prisstegringen bedömis bli starkare 1979-1980 än 1978-1979 skulle den svenska industrins försäljningspriser knappast behöva öka långsammare 1979-1980 jämförl med 1978-1979 för att förutsäUningen om i huvudsak oförändrade relaUvpriser skulle uppfyllas.

Även vid elt mycket lågt utfall av årels avtalsförhandlingar förefaller en

sådan prisutveckling medföra att någon nämnvärd ytteriigare ökning av

industrins bruttovinstmarginaler inte kommer att äga rum  1979-1980.

Detla kan utläsas av tabell 8:2.' En viktig orsak härtill är alt produktivi-

' Lönekostnadsalternativen I och II som anges i tabellerna har definierats så atl alternativ I innebär en ökning i de lolala lönekostnaderna per timme pä 8,1%; allernaliv II, som utgör beräkningsteknisk utgångspunkt, en ökning på 10,9%. Se vidare kapitel 6. En mer detaljerad redogörelse av hur skillnaden mellan alternativen kalkyl-tekniskt beaktats i prisberäkningarna ålerfinns i den preliminära nationalbudgeten, där i princip samma allernaliv användes.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

147

tetstillväxten beräknas bli klart lägre än 1978-1979. vilkel driver upp lönekosinadsutvecklingen per producerad enhel. Härtill kommer atl svensk industri - detta i likhei med flertalet andra länders industrier - får vidkännas fortsatt mycket stora och delvis accelererande kostnadsökningar för insalsvaror, bl. a. för råolja och oljeprodukter, saml för skogsråvara. Dessutom väntas de statliga driflssubventionerna minska. För tillverkningsindustrin exkl, varv bedöms detta medföra att ökningen i de lolala rörliga kostnaderna, räknat efter avdrag för subventioner, blir ungefär en halv procentenhet större än vad som anges i tabellen.

Av tabell 8:1 och diagram 8:2 framgår effekterna av de gjorda pris- och kostnadskalkylerna på industrins driftsöverskott (netto) under 1980. 1 beräkningarna ingår avdrag för kapitalförslitning och tillägg av subventioner. Driftsöverskotleis andel av förädlingsvärdet beräknas ligga kvar på en ungefär oförändrad nivå 1979-1980; en marginell ökning vid det lägre kostnadsalternalivet och en marginell nedgång vid det högre. Petroleum-raffinaderiernas driftsöverskott har beräknals minska kraftigt varför lönsamhetsbilden ter sig en aning mer positiv för återstoden av induslrin. Särskilt gynnsamt beräknas driftsöverskottet komma att utvecklas i den starkt exportinriktade massa- och pappersindustrin. Även verkstadsindustrin synes komma att uppvisa en fortsatt tydlig lönsamhelsförbättring kalenderårsvis 1979-1980.

Diagram 8:2 Driftsöverskottets och kapitalförslitningens andelar av förädlingsvärdet i

tillverkningsindustrin exkl. varv 1963—1980

Procent

35

30

25

15

10

-				i	(\	Iriftsöverskotl,		brutto
X"	■	r—-		v-7	1 \	\	f
	-->		■''	t	1 1 1	\        \ \         \ \	J
		y	Driftsöverskott, netlo      \
		i			\ 1      \		1 1 i-
........ ■...... r"      i"'..... Kapitalförslitning 1

J_ \_ L

J_ \_ L-J_ L

1964       1966       1968       1970       1972       1974        1976       1978       1980 Anm. Prognos för 1980 enligt lönekostnadsalternativ II. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska cenlralbyrån.

Prop. 1979/80:150                                                                148

8.2 Industriprodukternas prisutveckling

Fram till mitten av t970-talet var del regel att de svenska industriprodukternas priser år för år sleg i någoriunda samma takt som världsmarknadspriserna. De avvikelser som förekom var i allmänhet inle större än att de kunde förklaras av skillnader i vamsammansättning mellan den svenska oeh den utländska industrins produktion. Också produktionskostnadernas utveckling brukade ganska väl följa världsmarknadsprisernas. Denna stabilitet i pris- och kostnadsrelationer medförde att variationerna i industrins lönsamhel inle blev speciellt kraftiga. Pä senare år har utvecklings-mönstret varit betydligt mer ryckigt, vilket l.ex. diagram 8:2 ger tydliga besked om. Vinstmarginalerna har svängt kraftigt mellan åren och likaså har variationerna i relativpriset i förhållande till utlandet varit avsevärda (se t. ex, diagram 3:1 i kapitel 3),

Under 1979 höjde den svenska industrin av allt att döma sina försäljningspriser något mer än vad världsmarknadspriserna ökade. Detta kan tyckas anmärkningsvärt mot bakgrund av att de svenska produktionskostnaderna ökade klart långsammare än genomsnittligt i omvärlden. Förklaringen torde i främsta rummet vara den att industrin hade ett starkt behov av förbättrade vinstmarginaler efter de mycket svaga åren 1977 och 1978. Den nedgång i relativpris gentemot utlandet som under dessa båda år inträffade, räknat från toppnivån 1976, var delvis ett resultat av en nedpressning av marginalerna — låt vara att devalveringen av kronan under 1977 spelade den mest avgörande rollen. I nedanstående tablå illustreras pris- och kostnadsutvecklingen under senare år för den svenska verkstadsindustrins del. De internationella priserna har härvid approximerats med importpriserna:

Index 1976 =100

1976       1977       1978       1979

Svenskl produktpris        jqq          9-7         92           9s

Imporlpris

Svensk produktionskosln.              jqq        jq]                      9

Importpris

Svenskt produktpris     jqq          gg          y             99

Svensk produktionskosln.

Verkstadsindustrin hörde till de branscher där marginalförbättringen blev påtaglig 1978-1979, vilket framgår av tablåns nedersta rad och vidare av tabell 8:2. Det var här inte fråga om en acceleration i försäljningsprisernas ökningslakt - prisuppgången på ca 8 % var tvärtemot en dryg procentenhet lägre än 1977-1978 - utan om en påtagligt lägre kostnadsökning. Massa- och pappersindustrin inregistrerade däremot en väsentligt siarkare prisuppgång 1978-1979 jämfört med 1977-1978, vilket utgjorde grunden för den starka marginalförbällringen. Särskilt kraftigt var prisomslaget

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  149

härvid för massan; priserna steg med över 20% atl jämföra med etl fall pä mer än 10% 1977-1978. Även inom ett ftertal andra induslribranscher var prishöjningarna betydande. De svenska peiroleumraffinaderierna höjde sålunda sina producentpriser med ungefär 35% 1978- 1979. Denna ökning var likafullt blygsam i jämförelse med vad som noterades på spotmarkna-derna för oljeprodukter; det kan nämnas atl de svenska importprisema ökade med i runt tal 80% 1978-1979. Bland de varor som produceras inom restbranschen annan tillverkningsindustri exkl. varv steg priserna på kemiska produkter och metaller båda med närmare 20%. En återhållande faktor var dock prisuppgången på livsmedelsindustrins produkter, som stannade vid ca 4%.

Prognosen för industriprodukternas prisutveckling 1979—1980 har utarbetats under den övergripande förutsåtlningen atl inle ens vid etl relativt högt utfall för lönekostnadernas utveckling någon märkbar prisökning i

TabeU 8:2 Produktpriser och rörliga produktionskostnader i tillverkningsindustrin exkl. varv 1977-1980

Procentuella förändringar

	1977-1978	1978-19	79   1979-1980
			all. 1	alt. Il
Massa-, papper- och pappers-varuindustri
Produktpris Röriig produktionskostnad Marginal	1,4 0,8 0,6	14,2 6,9 6,8	16,0 11,0 4,5	16,0 12,1 3,5
Petroleumraffinaderier, m.m.
Produktpris Rörlig produktionskostnad Marginal	3,2 11,9 -7,8	34,4 25,6 7,0	30,0 40,2 -7,3	30,0 40,4 -7,4
Verkstadsindustri e.xkl. varv
Produktpris Röriig produktionskostnad Marginal	9,4 9,9 -0,5	8,2 4,3 3,7	7,7 6,5 1,1	9,0 8,1 0,8
Annan tillverkningsindustri exkl. varv
Produktpris Rörlig produktionskostnad Marginal	9,7 8,3 1.3	11,8 8,7 2,8	8,4 8,7 -0,3	9,6 10,1 -0,5
Tillverkningsindustri exkl. varv
Produktpris Röriig produktionskostnad Marginal	8,3 8,1 0,2	11,6 7,7 3,6	10,2 9,9 0,3	11,3 11,4 -0,1

Anm. Produktpris avser implicitprisindex för bruttoproduktionen, Röriig produktionskostnad avser förbrukning och löner, inkl. kollektiva avgifter och icke varuan-knutna indirekta skatter, per bruttoproduktionsenhet. Ä'ä//or.-Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1979/80:150                                                                 150

relalion till världsmarknadspriserna tillåts komma att inträffa.' Med den försvagade internationella efterfrågetillväxl som emotses skulle en ytterligare relativ prishöjning kunna medföra stora risker för en pålagligl försvagad utveckling av industrins försäljningsvolym. Förelagen förmodas därför föra en försiktig prispolilik, även ifall kostnadsökningarna skulle bli så stora att någon ytterligare marginalförstärkning därigenom inle kan äga mm.

Som framgår av tabell 8:2 skulle del med denna förutsättning inte vid någol av alternativen för lönekostnadernas utveckling bli fråga om någon nämnvärd fortsatt marginalökning för industrin som helhel. Vid det högre lönekostnadsallernativet (alternativ II) har det totala produktionspriset beräknats öka med drygt 11%, ungefär lika myckel som ökningen i de totala rörliga produktionskostnaderna (prognosen för dessa redovisas i påföljande avsnitt). Marginalutvecklingen förden totala industrin påverkas negativt av en förutsedd relativt stor marginalminskning i petroleumraffi-naderierna; råoljeprisets starka uppgång väntas inte hell komma att motsvaras av en uppgång i de svenska raffinaderiernas utförsäljningspriser. För massa- och pappersindustrins del har räknals med en forlsall slark ökning i försäljningspriserna, speciellt vad gäller massan. Branschen hör till dem i vilka en fortsaU försiärkning av vinstmarginalerna emotses 1979-1980. Också för verkstadsindustrin slutar kalkylerna på en viss ökning av vinstmarginalerna. För restgmppen annan tillverkningsindustri exkl. varv beräknas den prognoserade prisökningen däremot inte fullt räcka för att upprätthålla marginalerna. Denna branschgrupp drabbas hårdare än verkstadsindustrin av bl. a. de emotsedda kostnadshöjningarna för petroleumprodukter och ålskilliga råvaror.

Vid det lägre lönekostnadsalternativet (alternativ I), med 8,1% lönekostnadsökning i stället för de 10,9% som antagits vid det högre har prisuppgången för den totala industrin, som framgår av tabell 8:2, beräknats bli ca I procentenhet lägre. Härvid har förutsatts att de hemmamark-nadsinriktade produkternas priser i högre grad än de exportinriktade anpassas till skillnaden i kostnadsutveckling. Eftersom skillnaden i total kostnadsutveckling beräknals bli 1,5 procentenheter mellan de två alternativen, skulle därmed vinstmarginalernas utveckling bli ca en halv procentenhet gynnsammare vid det lägre kostnadsalternativet än vid del högre.

Man kunde givetvis tänka sig att prisutvecklingen i mindre grad än vad som här antagits vore känslig för skillnaderna i kostnadsutveckling mellan alternativen. Skillnaderna i marginalutveckling skulle då självfallet bli större. Det kan nämnas att prisutvecklingen för bl, a, massa- och pappersindustrin antagils bli helt oberoende av skillnaden i lönekostnader och alltså densamma i båda alternativen. Som ett annat extremfall kunde man i

' För exporten av bearbetade varor har (se kapitel 3) förutsatts en relativprishöjning på 1 % i det högre kostnadsalternativet (alt. 11). Denna höjning kan emellertid antas motsvara en långsiktig mätfelsbetingad trend och därmed inle vara "reell".

Bilaga 1.1    Reviderad national budget                                 151

stället fömlsälta att prisutvecklingen, även för exportvarorna, fullständigt följde olikheterna i lönekostnadsutveckling. Marginalerna skulle i så fall bli desamma i båda alternativen. En sådan prissättning skulle för övrigt kunna leda till en så myckel mer fördelaktig relativprisutveckling vid del lägre kostnadsalternativet att exportvolymerna och därmed kanske produktiviteten påverkades i positiv riktning. Detta skulle i sin tur kunna bana väg för en på litet längre sikt mer återhållen kostnadsutveckling per producerad enhel, och en mer gynnsam lönsamhetsutveckling.

8.3 Industrins kostnadsutveckling

De rörliga produktionskostnaderna består, om man ser till tillverkningsindustrin i dess helhet, till ungefär en tredjedel av löner och löneberoende avgifier, m. m. och till resterande tvä tredjedelar av insatsvaror och inköpta tjänster.' Den fasta kostnadsposten kapitalförslitning som mäter kostnaden för att utnyttja realkapital är jämfört med de röriiga kosinaderna liten; den motsvarar enligt nationalräkenskaperna ungefär 5% av de röriiga kostnaderna. I en kapitalinlensiv bransch som massa- och pappersindustrin är kapitalförslitningen givetvis mer betydande, ca 10% jämfört med de rörliga kostnaderna. Räntor, patenlkostnader, inkomstskatter, m, m. betraktas i nationalräkenskaperna inte som kostnader ulan som inkomstomfördelningar. Från dessa poster bortses även här.

Lönekostnaderna

I diagram 8:3 visas utvecklingen av de två huvudkategorierna rörliga produktionskostnader. Av kurvan för indusirins lönekosinader per producerad enhet framgår alt ökningstakten i dessa avtagit mycket påtagligt efler rekordhöjningen 1974-1975, Med ledning av nu föreliggande nationalräkenskaper för 1979 kan man beräkna atl en absolut nedgång i lönekostnaderna per producerad enhel på någon halvprocenl skulle ha ägl rum 1978-1979, Härvid beräknas produktiviteten ha ökat med så mycket som ca 8,5%- och timlönekostnaderna med omkring 8% (se tabel) 8:2). Särskilt gynnsam var produktivitets- och lönekostnadsutvecklingen i verkstadsindustrin, där lönekoslnaderna per producerad enhet synes ha fallit med ca 3,5% 1978-1979.

Produktivitetstillväxten 1979-1980 har beräknats bli klart lägre än 1978-1979 och komma atl stanna vid ca 4%, Även vid en förlängning av

' Med att en kostnad är röriig menas här att den pä korl sikt kan varieras i lakl med produktionsvolymen. Eftersom företagen har begränsade möjligheter att pä kort sikt variera arbetsstyrkans storlek, borde lönekostnaderna rätteligen kanske kallas "begränsat röriiga".

 Det bör här påpekas alt institutet vid sina beräkningar av industriproduktionen från efterfrågesidan kommit fram till att produktionslillväxlen kan ha varit lägre än vad som framgår av nationalräkenskaperna (se kapitel 4). Om detta är riktigt torde den bild av lönsamhetsutvecklingen inom industrin som tecknas i detta kapitel vara något överdrivet positiv för 1978—1979.

Prop. 1979/80:150

152

Diagram 8:3 Rörliga produktionskostnader i tillverkningsindustrin exkl. varv 1964-1980

Ärlig procentuell förändring

25

20

Pris på förbrukning |\ av insatsprodukte

Lönekostnader, m. m., per producerad enhet

15

10

64

-J_ \_ I_ \_ \_ L

66

68

70

72

J_ \_ \_ L

76

78

80

Anm. Prognos för 1980 enligt lönekostnadsalternativ II. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska cenlralbyrån.

nu gällande centrala avtal på arbetsmarknaden innebär detta att industrins lönekostnader per producerad enhet åter ökar, med omkring 3%. Vid det lägre av de två räkneexempel som använts för timlönekostnadernas ökning (alternativ I) skulle lönekoslnaderna per producerad enhel sliga med ca 4% och vid det högre (alternativ 11) med inte fullt 7%,

Kostnaderna för insatsvaror

Medan industrins lönekostnader per producerad enhel som nämnls upphörde att stiga 1978—1979, ökade kostnaderna för insatsvaror i en accelererad takt, såsom framgår av diagram 8:3, Merparten av insatsvarorna utgörs i sig av industriprodukter och kurvan i diagrammet speglar därför i stor utsträckning industrins egna försäljningspriser. Exkluderar man den svenska industrins interna leveranser blir intrycket av en förstärkt ökningstakt i industrins insatskostnader 1978-1979 jämfört med 1977-1978 än mer markanl:

Procentuella förändringar från föregående år

1976	1977	1978	1979	1980
				alt. I	alt. II
8,6	11,3	6,3	10,6	14,7	15,1

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 153

Tabell 8:3 Lönekostnader och produktivitet i tillverkningsindustrin exkl, varv 1977-1980

Procenluella förändringar

1977-1978   1978-1979   1979-1980

alt. 1       all. 11

Massa-, papper- och pappers-

varuindiislri
Lönekostnad per timme 17,2          7,9          8,1         10,9

Produkliviiel                    14,6         10,0         3.5          3,5

Lönekostnad per produ
cerad enhet                    2,3         -1,9           4,4          7,1

Petroleumraffinaderier. m.m.

Lönekostnad per timme 19,1          7,9          8,1         10,9

Produktivitet                   6,6           7,2         16,8        16,8

Lönekostnad per produ
cerad enhel                    11,7          0,7        -7,4        -5,1

Verksladsinduslri exkl. varv
Lönekostnad per timme 13,6          7,9          8,1         10,9

Produktivitet                   3,9          11,7         4,9          4,9

Lönekostnad per produ
cerad enhet                    9,3         -3,4           3,1          5,7

Annan tillverkningsindustri

exkl. varv

Lönekostnad per timme 12,4          7,9          8,1         10,9

Produktivitet                   5,6           6,2          2,5          2,5

Lönekostnad per produ
cerad enhet                    6,4           1,6          5,5          8,2

Tillverkningsindustri exkl. varv
Lönekostnad per timme 13,3          7,9          8,1         10,9

Produktivitet                   6,1           8,4          3,9          3,9

Lönekostnad per produ
cerad enhet                    6,8         -0,5           4,0          6,7

Anm. Lönekostnad per timme avser löner, inkl. kollektiva avgifter och icke varu-anknulna indirekta skatter, per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion i fasta priser per arbetad timme. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bakom den starka ökningen i insatsvarupriserna 1976-1977 låg till stor del devalveringen av kronan 1977 som verkade uppdragande pä prisutvecklingen för importen. Devalveringen bidrog också till att driva upp insalsvarukostnadernas uppgång kalenderårsvis 1977-1978, vilken emellertid detla lill trols blev relativt blygsam. Ökningen 1978-1979 kunde framför allt återföras på aU importen av råolja och petroleumprodukter steg mycket kraftigt i pris, råoljan med ca 35 % och petroleumprodukterna med närmare 80%.

Vad beträffar utvecklingen 1979-1980 räknas som framgår av tabell 8:4 med en ökning i råoljans pris på nästan 55%, således mer än 1978-1979. Även priset på tjock eldningsolja (den oljeprodukt som industrin företrädesvis använder), vänlas öka starki i pris 1979-1980, dock inle så myckel

Prop. 1979/80:150                                                                154

Tabell 8:4 Priser på olika insatsprodukter 1977-1980

Procentuella förändringar

	1977-1978	1978-1979	1979-	1980
			all. 1	aU. 11
Sågtimmer	- 5,0	-1,4	11,6	11,6
Pappersved	-13,0	-5,2	15,0	15,0
Jordbruksprodukier	6,1	4,4	6,5	6,5
Mineraliska produkler
exkl. råolja	1,3	17.1	20,0	20,0
Råolja	0,6	35,1	53,6	53,6
Pappersmassa	-12.8	24,5	22,5	22,5
Papper och papp	6,8	7,6	13,5	13,5
Pappersvaror	6,4	9,7	13.5	13,5
Tjock eldningsolja	- 0,3	71,9	20,0	20,0
Verkstadsprodukler	11,3	7,1	7,7	8,6
Andra induslriprodukler	9,8	11,4	8,9	10,0
Övrigt (Ijänster, m.m.)	11.2	7,5	8,3	10,0

Källor: Konjunklurinstilutet, skogsslyrelsen och siaiisiiska cenlralbyrån.

som 1978-1979. Betydelsefull är vidare den starka uppgång i priserna på skogsråvara (sågtimmer och pappersved) som äger rum 1979-1980.

Genom att väga samman prisutvecklingstalen i tabell 8:4 med de andelar som produkterna upptar i industrins totala insatskostnader kan man skatta ökningen i de sistnämnda. Resultaten återges i tabell 8:5, För den totala industrin visar beräkningen på ytterligare någon acceleration i insatskosl-nadernas ökningstakt. Denna acceleration är hänförbar till massa- och pappersindustrins saml pelroleumraffinaderiernas insatsvarukostnader. För resten av induslrin blir resultatet en i jämförelse med 1978-1979 oförändrad eller någol dämpad ökningstakt.

Utvecklingen av de totala röriiga kostnaderna, lönekostnaderna och insatsvarukostnaderna sammantagna, har redovisals i tabell 8:2.

Tabell 8:5 Sammanvägda priser på insatsprodukter för tillverkningsindustrin exkl, varv 1977-1980

Procentuella förändringar

	1977-	1978	1978-	-1979	1979-	■1980
					alt. I		alt. 11
Massa-, papper- och pappers-
varuinduslri	-0.4		11,2		13,5		14,1
Petroleumraffinaderier, m. m.	1,9		33,3		46,4		46,5
Verkstadsindustri exkl. varv	10,5		9,8		8,6		9,6
Annan tillverkningsindustri
exkl. varv	7.4		12,1		10,1		10,9
Tillverkningsindustri exkl. varv	7,1		12,3		12,9		13,7

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska cenlralbyrån.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                         155

Den 27 mars framlade regeringen förslag till åtgärder för alt underlätta den pågående avtalsrörelsen. Allmänl prisstopp infördes t. o. m. 9 maj 1980 med 26 mars som prisstoppsdag. Dessulom förklarade sig regeringen beredd att - under förutsättning att arbetsmarknadens parter träffat avtal på i storl selt oförändrade villkor - vidta vissa åtgärder för tiden intill årets slut, däribland att förlänga prisstoppet. (Åtgärderna i övrigt redovisas i efterskrift till kapitel 6.)

De beräkningar av pris- och kostnadsutvecklingen för industrin som redovisats i det föregående hade slutförts när förslagen offentliggjordes. Regeringsutlalandet har tolkats så att en avlalsmässig lönehöjning i enlighet med lönekoslnadsallernaliv I möjligen är förenlig med ett beslut om prisstopp under återstoden av 1980. Ett sådanl prisstopp skulle kunna innebära en mer återhållen pris- och marginalutveckling än vad som anlagits vid kalkylerna i anslutning till kostnadsalternativ I, Det är dock att märka att inget förslag föreligger om att begränsa prisuppgången pä exportvaror. Vidare torde kostnadsökningar för l.ex, importerade insatsvaror komma att få slå igenom på industriprodukternas hemmapriser, om än med tänkbar tidsfördröjning. En eventuell sänkning av vinstmarginalerna i industrin vid ett förlängt prisstopp skulle i huvudsak föranledas av att kommande lönehöjningar inte tillåts slå igenom på priserna på de industriprodukter som avsätts på hemmamarknaden. Redan den prognos som gjorts vid lönekostnadsalternativ 1, med mycket liten marginalökning kalenderårsvis 1979-1980, beräknas innebära en viss marginalsänkning under senare delen av 1980, Vinstmarginalerna synes nämligen ha stigit något under loppet av 1979 och kanske också under de första månaderna 1980, Ett eventuellt föriängt prisstopp kan mot bakgrund av nu nämnda synpunkter förmodas ge upphov till ganska begränsade avvikelser i förhållande till de pris- och lönsamhetskalkyler för induslrin som utförts vid lönekostnadsalternativ I. Givetvis berörs andra näringslivssektorer än industrin - handeln, transportsektorn, etc. - av ett prisstopp under återstoden av 1980, Lönsamhetsutvecklingen inom särskilt handeln kan i så fall bedömas påverkas mer negativt än den inom industrisektorn.

Prop. 1979/80:150                                                   156

9    Den offentliga verksamheten

9.1  Allmänt

Den offentliga seklorns verksamhel har på olika sätt betydelse för utvecklingen inom samhällsekonomin i övrigl. Dels påverkar de offentliga ulgifter som avser konsumtion och investeringar direkt den totala efterfrågan i ekonomin, dels påverkar skatter och transfereringar inkomsterna för hushåll och företag. Därmed har den offentliga verksamhelen en indirekt inverkan på efterfrågeutvecklingen också inom den privala delen av ekonomin. Härtill kommer den offentliga sektorns inflytande på ekonomin via kreditmarknaden, t. ex. budgetunderskottets finansiering och AP-fondens betydelse för utbudet på kapitalmarknaden. Effekterna via kreditmarknaden berörs inte i detta kapitel utan tas upp i kapilel 10.

Den offenlliga verksamheten diskuteras i del följande med utgångspunkt från inkomst- och utgiftsöversikter för delseklorerna staten, kommunerna och socialförsäkringsseklorn saml för den offenlliga sektorn som helhel. Översikterna ger en viss belysning av den offentliga seklorns inverkan på samhällsekonomin. Avslutningsvis presenteras i avsnitt 9.6 vissa beräkningar av finanspolitikens effekter på samhällsekonomin under perioden 1974-1980,

9.2 Staten

Beräkningarna över statens inkomster och utgifter bygger på budgetutfallet för budgetåret 1978/79 samt på riksrevisionsverkets budgetprognoser för 1979/80. För andra halvåret 1980 har kalkylerna gjorts med utgångspunkt från det reviderade förslaget till statsbudget för budgetåret 1980/81.

Som framgår av nedanstående lablå har statsbudgetens underskott ökat kraftigt under senare är. Efter att ha legat på mellan 6 och 11 miljarder kr, under 1972- 1976, försämrades budgetunderskottet drastiskt och beräknas ha uppgått till ca 45 miljarder kr, 1979. En del av den beloppsmässiga försämringen under senare år är att hänföra till inflationens inverkan, men räknal som andel av BNP har budgetunderskottet ökat från 2 ä 4 % i början av 1970-talel till drygt 10% 1979.

Budgetsaido 1972-1979 Miljarder kr., löpande priser
1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978     1979
Budgetsaido                     -6 Andel av BNP                    3	-6 2,5	-10 4	-11 4	-7 2	-18 5	-33     -45 8,5     10,5

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  157

Under perioden 1976-1979 har de statliga ulgifterna ökat i ungefär samma takt som tidigare under 1970-lalet, dvs. med omkring 15% per är i löpande priser, medan statsinkomsterna ökat med endasl 5% per år. Räknat i fasta priser minskade statsinkomsterna under 1977 och 1978. Under hela perioden 1976-1979 minskade statens inkomster med i genomsnitt 3,5% per år realt sett, medan statsutgifterna ökade med ca 5% i volym. Utgifterna deflaterade med BNP-deflalorn finns på sid. 168.

Delvis sammanhänger försämringen av budgetunderskottet under 1978 med det allmänna konjunkturläget i ekonomin. Den kraftiga konjunkturnedgången har tenderat att minska statsinkomsterna samtidigt som utgifterna varit större än vad de annars skulle ha blivit. Konjunklumppgången 1979 har visserligen medfört att statsinkomsterna har ökat nägol mer än

1978.   Utgifterna har dock ökat ännu snabbare. Det beror dels pä atl den
omstmkturering av det svenska näringslivet som sker med delvis statligt
deltagande har lett till stora ökningar av transfereringarna till företag, och
dels på att även arbetsmarknadspolitiken fortfarande har krävi omfattande
resurser. Delta har medfört att budgetunderskottet har vuxit även under

1979,   Budgetunderskottet vänlas fortsätta atl öka även under 1980 om än i
något långsammare takt. Det beror på alt utgifterna fortsätter att öka i
oförändrad takt. Nu är det dock inle transfereringar till företag som stär för
ökningen. Den ligger i slället huvudsakligen på räntor på statsskulden och
transferingar lill kommunerna. Inkomstsidan växer visserligen något snab
bare 1979 men kommer inte upp i nivå med utgiftssidans ökning.

Den långsamma ulvecklingen av statens Inkomster sammanhänger bl, a, med de väsentliga omläggningar av skattesystemet som genomförts under senare år. De direkta skatterna beräknas dock öka med 13 % 1979, efter en minskning i nominella belopp under 1978. Denna utveckling förklaras bl. a. av atl ulbelalningarna av kommunalskattemedel, som är en avdragspost bland de direkta skatteinkomsterna i tabell 9: 1 ökade starkt 1978 för att sedan växa relativt måttligt 1979. Införandet av indexreglerade skatteskalor samt vissa marginalskallelättnader medför dock alt inbetalningarna av preliminär skatl ökar långsammare 1979 än 1978.

Under 1980 medför de föreslagna marginalskatlesänkningarna slalsfinansiella kostnader på 2,8 miljarder kr. Inkl. effekterna av indexregleringen skulle därmed statens skatteinkomster bli 7,2 miljarder kr. lägre än om

1979  års skatteskalor hade tillämpats. Statens direkta skatteinkomster beräknas öka med ca 9% 1980 i det lägre alternativet för ulfall i avtalsförhandlingarna 1980, I det högre löneallernativet skulle de direkta skatterna

1980  öka i ungefär samma omfattning som 1979,

Även de indirekta skatteinkomsterna har utvecklats långsami fram lill 1979, vilket främst sammanhänger med borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften 1978, Till de indirekla slalliga skatterna räknas nämligen vissa lagstadgade arbetsgivaravgifter, bl. a, den allmänna arbetsgivaravgiften, barnomsorgsavgiften, arbetsmarknadsutbildningsavgiften, vuxenutbildningsavgiften samt vissa andra mindre arbetsgivaravgifter.

Prop. 1979/80:150

158

Tabell 9:1  Statens inkomster och utgifter 1978-

Exkl. sialen affärsverk och akliebolag

1980

	Milj. kr			Förändring.	%
	1978	1979	1980	1978-1979	1979-1980
Löpande priser
1        Inkomster	95689	103 570	117 000	8,(1	13,0
1.1     Direkta skaller	30 357	34 260	37420	13,0	9,0
1.2     Indirekta skaller	55 511	58 820	69 520	6,0	18,0
1.3     Övriga inkomster	9821	10490	10030	7.0	-4,5
2        Utgifter	120095	137 940	157 520	15,0	14,0
2.1     Transfereringar	81.345	95 250	110 100	17,0	15,5
2.1.1 Till hushåll	12291	13 820	15 240	12,5	10,5
2.1.2 Till socialförsäkringssektorn	11 580	11420	13 840	-1,5	21,0
2.1.3 Till kommuner	30083	.34 290	39 680	14,0	15,0
2.1.4 Till förelag	16480	2I2.S0	20560	29,0	-3,0
därav:    livsmedels- och
räntesubventioner	6678	7 180	8 560	7,5	19,0
industripoliliska
åtgärder	2 594	6900	3 700	166,0	-46,5
2.1.5 Till internalionell verksamhel	3415	4 170	4440	22,0	6,5
2.1.6 Ränleulgifter	7496	10 300	16 340	37,5	58,5
2.2     Konsumtion	32865	36900	40230	12,5	9,0
2.3     Realinvestering	3817	4 300	4 590	12,5	6,5
2.4     Korrektionspost	2068	1490	2 600

Finansielll sparande

Utlåning och andra finansiella Iransaklioner därav:    industripoliliska åtgärder

Tolalsaido

5

1975 års priser

Konsumlion

Realinvestering

-34370

-40520

-24406

8316	11 120	14480	33,5	30,0
2212	2900	3 100	31,0	7,0
-32722	-45490	-55000
23 244 2938	23 800 3080	23 800 2930	2,5 5,0	0,0 -5,0

Anm. Redovisningen i tabell 9; I skiljer sig gentemoi både nationalräkenskaperna och budgeldepartementets beräkningar i budgetpropositionen. Genom bl. a. en annorlunda periodicering av skatteinkomsterna överensstämmer ej budgetsaldot med vad som redovisas i nalionalräkenskaperna. Budgetsaldot överensstämmer däremot i stort sett med budgeldepartemenlets beräkningar. Nivän på såväl inkomsler som utgifler ligger emellerlid betydligt högre i budgeldepartementets beräkningar genom atl socialförsäkringsseklorn exkl. AP-fonden finns med både inkomst och ulgiftssidan. Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinslilutel, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Inbetalningarna av mervärdeskatt, som svarat för ungegär hälften av de statliga indirekta skatterna, beräknas öka med 10% 1979 och med 18% 1980. Inbetalningarna av mervärdeskatt sammanhänger med den privata konsumtionens utveckling. Av betydelse för de indirekta skatteinkomsternas utveckling 1980 är vidare de punktskattehöjningar som riksdagen beslutat genomföra under slutet av 1979 och i början av 1980. Sålunda höjdes sprit- och tobaksskatten i slutet av oktober 1979. Vidare höjdes energiskatt

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  159

m. m. den 18 december 1979 med I öre för elenergi och 45 kr. per m"* för olja. För bensin var höjningen 30 öre per liter. För dieseldrivna fordon höjdes kilometerskatlen i molsvarande män. Dessutom höjdes fordonsskalten för vissa fordon. Höjningarna av fordonsskallen och kilometerskatlen kunde dock av praktiska skäl träda i kraft först den I februari 1980. Sammanlaget innebär dessa punktskattehöjningar ökade statsinkomster på ca 4,5 miljarder kr, per är.

Mot bakgrund av bl.a. dessa punktskaltehöjningar väntas slalens inkomsler från indirekt skatt öka i betydligt snabbare takt under 1980 jämfört med tidigare år. Totalt sett beräknas ökningen uppgå till 18% 1979-1980 mot 6% 1978-1979.

Statens övriga inkomster kalkyleras minska 1980. Detta sammanhänger med en omläggning av bokföringen av de statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter (exkl. avgiften för ATP). Dessa avgifter har tidigare överförts till socialförsäkringssektorn först ijuni året efter avgiftsåret. Fr. o. m. 1 juli 1980 skall dessa överföringar ske löpande, vilket innebär att 1980 kommer att belastas dels med avgifterna för 1979 och dels med avgifterna för andra halvåret 1980. Budget-tekniskt redovisas detta som en minskad inkomst för staten. Samtidigt minskar emellertid på utgiftssidan statens bidrag lill socialförsäkringssektorn, beroende på att statsbidraget till folkpensioneringskontot reduceras i samma mån som de statliga myndighelernas avgifter ökar.

Sammantaget beräknas statens inkomster öka med 8% från 1978 till 1979. Under 1980 väntas statsinkomsterna öka i nägot snabbare takt, 13 % i det lägre löneallernativet. Med den snabbare ökningen av skatteunderlaget i det högre lönealternalivet skulle statsinkomsterna öka med ungefär 15 %.

Statens utgifter väntas fortsätta att växa i snabbare takt än inkomsterna. Ökningen i transferingarna till hushåUen beror främst på ökningar i utbetalningar av bidragsförskott och sludiebidrag samt på de höjningar av del allmänna barnbidraget som genomförts både 1979 och 1980, Fr, o, m. den 1 januari 1979 höjdes barnbidraget med 240 kr, per barn och år. Samtidigt höjdes det statliga bostadsbidraget med 360 kr. per barn och är. Fr, o, m, den 1 januari 1980 höjdes barnbidraget med 300 kr, lill 2800 kr. per barn och år. Totalt sett beräknas de statliga transfereringarna till hushållen öka med 12,5% 1978-1979 och 10,5% 1979-1980,

Transfereringarna tUl företag inkluderar i enlighet med nationalräkenskapernas principer livsmedelssubventioner och räntebidrag till bostäder. Ränle- och livsmedelssubventionerna beräknas under 1980 uppgå till ca 8,5 miljarder kr,, en ökning med 19%, Som transferering lill företag räknas vidare bl, a. lagerstöd, presstöd, transportstöd, bidrag till SJ för icke lönsamma järnvägar och stöd till energibesparande investeringar. Det som framför alll förklarar den starka ökningen av transfereringarna lill företagssektorn under senare år är emellertid de särskilda industripolitiska satsnin-

Prop. 1979/80:150                                                                 160

Tabell 9:2 Industripolitiska åtgärder 1976-1980

Milj. kr.

	1976	1977	1978	1979	1980
Slalliga företag'	1887	1342	625	1340
Varvsindustri	556	1465	1638	5 340
Stålindustri	-	-	1770	1800
Skogsindustri	-	-	360	1390
Övriga branscher	-	-	413	630
Totalt	2443	2807	4806	10600	6000
därav:    transferering	420	1593	2.S94	6900	3 700
lån och aktieteckning	2023	1214	2212	3 700	2 300

Atmi. Statliga förelag omfaUar i huvudsak företag inom Statsföretag, l.ex. NJA,

LKAB, ASSI m.n.

Aa/tor.-Budgeldepartemenlet, industridepartementet och riksrevisionsverket.

garna på varvsindusirin, stålindustrin, skogsindustrin m, fl, branscher. Till stor del har ocksä de industripolitiska insatserna utgått i form av lån och aktieteckning. Denna del redovisas i labell 9: I under posten utlåning och andra finansiella transaktioner.

Som framgår av tabell 9: 2 uppgår genomförda eller beslutade industripolitiska åtgärder fr, o. m. 1976 lill drygt 25 i. iljarder kr., varav närmare 60% i form av transfereringar och resten som lån och aktieteckning. Omkring 10 miljarder kr. avser satsningar på varvsindustrin under perioden 1976— 1980. Merparten av de industripolitiska åtgärder som riklas till skogsindustrin och stålindustrin har utgått i form av lån och aktieteckning. Utbetalningarna ökade kraftigt fram till 1979, då insatserna beräknas ha uppgått till 10,5 miljarder kr. Under 1980 minskar de industripolitiska insatserna påtagligt.

Transfereringarna till internationell verksamhet ulgörs huvudsakligen av gåvodelen i u-landsbiståndet. För 1980 beräknas gåvobiståndet uppgå till ea 4 miljarder kr. Inkl. krediter till utvecklingsländer beräknas u-landsbiståndet 1979 uppgå lill drygt 4,5 miljarder kr. Ränteutgifterna på statsskulden ökar f, n, mycket snabbt till följd av de snabbt ökande underskotten i statsbudgeien och väntas under 1980 nä upp till över 16 miljarder kr.

Den statliga konsumtionen beräknas öka med 12,5 resp. 9% i löpande priser 1978-1979 resp. 1979-1980. I volym motsvarar detla en ökning på ca 2,5% under 1979. Uppgången förklaras till viss del av en tillfällig expansion av de mililära utgifterna för varaktiga varor. Den statliga sysselsättningen beräknas ha ökat med 6500 personer under 1979, vilket är en dämpning jämfört med tidigare år. Under 1980 väntas den statliga sysselsättningsökningen dämpas ytterligare till ca 4 000 personer. Volymmässigt förutses den statliga konsumtionen 1980 ligga på i storl sett samma nivå som 1979,

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                 161

Invesieringsverksuinheien inom de slalliga myndigheterna beskrivs närmare i kapitel 7. Efter en måulig volymlillväxl 1979 väntas de slalliga myndigheternas invesleringar minska med ca 5% 1980. främsl lill följd av minskat statligt vägbyggande.

Från 1978 lill 1979 skulle därmed statens budgetunderskott ha ökal med över 12 miljarder kr. och uppgå lill drygt 45 miljarder kr. 1979. Under 1980 beräknas budgetunderskollel öka ytterligare något, men försämringen blir inte lika kraftig som under lidigare år. Sålunda vänlas del slatliga budgetunderskottet uppgå till ca 55 miljarder kr. i alternativet med lägre utfall i avtalsförhandlingarna. Vid det högre löneallernalivel beräknas budgelunderskottet uppgå lili omkring 53 miljarder kr.

Stålens egen ullåning - bl.a. i industripoliiiski syfle - och övriga finansiella transaktioner har ökal kraftigt under 1978 och 1979. Trols minskade industripoliliska lån blir ökningen av de finansiella transaktionerna kraftig även under 1980. Orsaken är forlsaila ökningar på bl.a. bostadslänefonden saml en slark ökning av rörliga krediter för finansiering av statliga oljeinköp. Försämringen av statens finansiella sparande skulle därmed från 1979 till 1980 bli ca 6 miljarder kr.

9.3 Kommunerna

Ijuni 1978 träffades en överenskommelse mellan regeringen och de båda kommunförbunden om atl riktpunkten för den kommunala konsumtionens volymökning bör vara 3% per år 1979 och 1980. Inom denna ram skulle utbyggnaden av barnomsorg, äldrevård och långtidssjukvård priorileras. Som en följd av överenskommelsen lämnade siaten ell särskilt bidrag lill primärkommuner och landsling 1979 om ca 980 milj. kr.

Riksdagen har i maj 1979 beslulal om en reformering av skalleutjämningssyslemel. Beslutet innebären kraftig utbyggnad av skalleutjämningen med början 1980. Del nya systemet lar slörre hänsyn lill olikheterna mellan enskilda kommuner och beaklar bl.a. ålderssammansättningens inverkan på kosinaderna. Vidare innebar beslulel en ökad enhellighel mellan kommunerna vad gäller bostadstilläggen till pensionärerna, atl vissa specialdestinerade statsbidrag avvecklas, saml all staten överiar kostnaderna för bidragsförskotten.

Staten har den I januari 1980 övertagit det finansiella ansvarei för de skyddade verkstäderna, vilka hiuills har drivits av landslingen och vissa primärkommuner. Regionala stiftelser har bildats med staten och landslingen som huvudmän. Närmare 25 000 kommunall anslällda berörs. I de beräkningar över den kommunala seklorns konsumlion, inkomster oeh utgifter som redovisas i denna nationalbudget har dessa stiftelser i sin helhet hänförts till den kommunala sektorn även 1980.

Liksom under tidigare år har statistiska centralbyrån under februari 1980 genomfört en enkät till kommunerna avseende de kommunala inkomsterna 11    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 150. Bd. l.l

Prop. 1979/80: 150                                                                162

och utgifterna 1979 och 1980. Enkäten har legal lill grund för den bedömning av den kommunala seklorns utveckling som redovisas i labell 9: 3.

Vad gäller skatter och slalsbidrag bygger redovisningen på uppgifter från riksrevisionsverkei oeh budgeldepartemenlet. Uppgifterna för 1978 och 1979 överensstämmer med nalionalräkenskaperna.

Skatteinkomsterna kommer 1980 all öka med ca 9%. Den höjning av inläktsschablonen vid beskaltning av småhus som genomfördes den I januari 1978 får effekt på kommunernas skatteinkomster 1980. Effeklen kan uppskattas till ca I % av skalleinkomsterna för vardera åren 1980 och 1981, motsvarande 700 milj. kr. Den kommunala utdebiteringen höjdes den 1 januari 1980 med 0,07 kr. lill 29,09 kr.

Statsbidragen förutses öka kraftigt under 1980, fiämst beroende på utbyggnaden av skatieuljämningssystemel. Ökningen av de lolala slalsbidragen uppskattas till drygt 15%. Bland de speciella statsbidragen ökar statsbidragen till barnomsorgen särskilt kraftigl. Statsbidragen motsvarar sammantagna närmare 30% av de kommunala utgifterna.

Kommunernas övriga inkomster har under 1979 och 1980 vuxit snabbare än statsbidragen och skatterna. Della sammanhänger bl. a. med atl ränteinkomsterna ökat betydligt som följd av dels kommunernas myckel goda likviditet, dels den höjda räntenivån. Ränteinkomsterna förutses 1980 uppgå till ca 3,5 miljarder kr.

Sammantaget beräknas kommunernas inkomsteröka med närmare 13% 1980, vilket innebär en någol snabbare ökning än 1979.

De samlade utgifterna väntas under 1980 öka med ca 14%, ungefär samma ökningstakt som 1979. Transfereringsutgifterna ökar nägot snabbare än under de närmast föregående åren. Denna utveckling är helt hänförlig till de ökade ränteutgifterna som följl av de höjda uppläningsrän-torna. Övriga transfereringsutgifter ökar i stället långsammare än tidigare.

Den kommunala konsumtionen har de senasle åren expanderat mycket snabbi. Anlalel anställda i den kommunala sektorn ökade sålunda med närmare 25% under perioden 1975-1979. Under 1979 ökade sysselsättningen med ca 50 000 personer och beräknas 1980 passera 1 000000 personer. Konsumtionen beräknas ha ökat med 4,5% i volym mellan 1978 och 1979.

För 1980 förutses en viss dämpning av konsumtionens ökningslakt. Den bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden som redovisas i kapitel 5 innebär att behovet av kommunala beredskapsarbeten kommer atl vara mindre under 1980 än under 1979. Eftersom dessa arbelen ökade något i omfattning under 1979 innebär detta ett omslag i effekten pä den kommunala konsumtionen. Omslaget kan uppskattas till 0,5-1 % av konsumtionsvolymen i neddragande riktning.

Lägel på arbetsmarknaden kan även i övrigt komma att verka dämpande på den kommunala expansionen. Den höga efterfrågan på arbetskraft som förutses gälla under 1980 torde göra det betydligt svårare för kommunerna

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

163

Tabell 9:3 Kommunernas inkomster och utgifter 1978—1980

Exkl. kommunala akliebolag och slifielser

	Milj. kr			Förändring,	, %
	1978	1979	1980	1978-1979	1979-1980
Löpande priser
1        Inkomsler	112280	125930	141360	12,0	12,5
l.l     Skaller	64 630	70 640	76 770	10.5	8,5
1.2     Slalsbidrag	.30083	34 300	.19 680	14.0	15.5
1.2.1  Allmånna slalsbidrag	671.S	7 3.S0	9630	9.5	31,0
1.2.2 Speciella slalsbidrag	23 368	269.S0	30050	15,5	11,5
1.3     Övriga inkomsler	17.567	20990	24910	19,5	18,5
2        Uigifier	108188	123080	140380	14,0	14,0
2.1     Transfereringar	15 542	17 470	19 820	12,5	13,5
2.1.1 Till hushållen	7 2.S2	8 000	8 840	10,5	10,5
2.1.2 Till socialförsäkringsseklorn	19.39	2 190	2 420	13,0	10,5
2.1.3 Till förelag	1822	2 150	24.S0	18,0	14,0
2.1.4 Ofördelai	4 529	5 130	6110	13,0	19,0
2.2     Konsumlion	79 428	90910	103 800	14,5	14,0
2.3     Realinvesteringar	13458	I4 6,S0	16 760	9,0	14,5
2.4     Nello av mark- och
faslighelsköp	-    240	50	0

Finansielll sparande enligi nalionalräkenskaperna (1-2)

4 092

2850

980

1975 års priser

Konsumlion

Realinveslering

.S4.341 9983

.S6 770 10050

59040 10330

4.5 0,5

4,0 3,0

Anm. Allmänna slalsbidrag omfattar skalleborlfallsbidrag. skalteutjämningsbidrag, särskilt bidrag till kommunerna samt generelll bidrag lill kommuner och landsling 1978. Speciella slalsbidrag ulgår till bestämda verksamhetsområden. Källor: Ekonomidepartementet, konjunklurinslilulel, riksrevisionsverkei och slaslistiska cenlralbyrån.

atl under 1980 förverkliga en lika slor personalökning som under 1979. Den toiala kommunala konsumlionsvolymen beräknas sålunda öka med ca 4 % mellan 1979 och 1980. Det bör understrykas all dessa bedömningar självfallet är mycket osäkra. Detla belyses av de uppgifler från primärkommunerna och landslingen om vilken konsumtionsökning som kan förväntas mot bakgrund av budgeterna. Dessa uppgifter tyder på en snabbare volymökning, 4,5 ä 5 % 1980.

De kommunala myndigheternas och affärsverkens investeringar beräknas öka med ca 3% i volym 1980. Landstingens investeringsutveckling är betydligt mer expansiv än den som uppvisas av primärkommunerna. En närmare redogörelse för kommunernas investeringar lämnas i kapitel 7.

De redovisade beräkningarna över kommunernas inkomster och ulgifter pekar på ett betydande inkomstöverskolt under 1980. Det beräknas sålunda uppgå lill ca 1 miljard kr. 1980. Den kommunala sektorns ekonomiska situation betecknas som mycket god, inte minsl med hänsyn till att de båda närmast föregående åren lämnade ännu slörre överskott.

Prop. 1979/80:150                                                                164

Beräkningarna för 1980 bygger på de anlaganden om löner och priser som redovisas i kapilel 6. vilka innebär löneökningar om drygt 7% oeh prisökningar om ca 11.5% 1980. Om priser och löner i stället ulvecklas enligt det högre alternalivel blir den kommunala seklorns finansiella sparande lägre. Del bör vidare framhållas att beräkningarna gäller hela den kommunala seklorn. Enskilda primärkommuner och landsling kan få uppleva underskott i sin verksamhet samiidigi som summan av de kommunala verksamhelerna ger överskoll. Utvecklingen kan också skilja sig ål mellan den primärkommunala och landslingskommunala seklorn.

9.4 Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringsseklorn är egentligen inle en självständig ekonomisk delsektor. Den är snarare en statistisk konstruktion som svarar mol inlernalionell praxis. Socialförsäkringssektorn består av ett antal försäkringsformer inom det sociala områdel. Sektorn omfattar allmän sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetsskadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, folkpensionering inkl. kommunala bostadstillägg till folkpensionärer, allmän tilläggspensionering, delpensionsförsäkring, frivillig pensionsförsäkring, lönegarantifond' och sjöfolkspensionering'. Alla dessa försäkringar finansieras hell eller delvis med avgifter. Arbelsgivarna svarar för den övervägande delen av avgifterna. Sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och folkpensionerna finansieras ocksä i betydande utsträckning över slatsbudgelen. För bostadstilläggen till folkpensionärer bär dock kommunerna i huvudsak kostnadsansvaret.

Pensionsuibetalningarna utgör drygt 60% av de transfereringar till hushåll som redovisas i tabell 9: 4. De beräknas öka med drygl 7 miljarder kr. 1980. Bakom denna ökning ligger, vid sidan av kompensation för prisstegringar, de förbättringar av pensionsförmånerna som riksdagen redan har beslutat om och den successiva ökningen av anlalel pensionärer med ATP. Folkpensionens grundbelopp är för ensamstående 95 % av basbeloppet och för pensionärspar 155%. Basbeloppet är i april 1980 14 900 kr. De folkpensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp är garanterade en årlig slandardökning på ca 4% genom åriiga ökningar av pensionstillskotten. Pensionstillskotten är f, n, 37% av basbeloppet och höjs den I juli 1980 till 41%.

Sedan juli 1976 har det varit möjligt för anställda mellan 60 och 65 år alt ta ut delpension. Vid en reducering av arbetstiden täcker delpensionsförsäkringen 65% av inkomstbortfallet. Denna möjlighet har kommit alt utnyttjas av ett stort och snabbt ökande antal personer, 1 mars 1980 hade

' Enligi den ändring av sektorns definiiion som statistiska cenlralbyrån genomförde i seplember 1978.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

165

Tabell 9:4 Socialförsäkringseklorns inkomster och utgifter 1978—1980 Löpande priser

Milj. kr.

Förändring. %

1978

1979

1980

1978- 1979

1979-1980

1   Inkomster                   80 101 88210 103950   10,0    18,0

1.1  Avgifier                        56442 62620 73 840   11,0    18,0

1.2  Bidrag frän Slal och kommun 13519 13620 16260 0.5  19.5

1.3  Ränteinkomster           10140 11970 13 850   18,0    15,5

2   Utgifter                        65004 73230  85680   12,5    17,0

2.1   Transfereringar lill hushällen 6(417 69210 807(0 12,5  16,5

2.2   Övriga iransfereringar   1520 17.30   2 370   14,0    37,0

2.3   Konsumlion m.m.           2067  2290    2600   11,0    13.5

3     Finansielll sparande

15097     14980       18270      -1,0      22,0

Källor: Ekonomideparlemenll, konjunklurinslilulel och siaiisiiska cenlralbyrån.

drygt 52000 personer delpension. De allra flesta delpensionärer arbetar halvtid. Utbetalningarna beräknas 1980 uppgå till närmare I 100 milj. kr. Delpensionssystemet kommer fr.o.m, 1980 även att omfatta egenföretagare. Därigenom får bl. a. småföretagare, jordbrukare och fiskare möjlighet till delpension.

Det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter uppgick under 1979 till 34,1 % av avgiftsunderlaget. Det bör härvid observas alt avgiftsunderlaget är mindre än lönesumman och att underlaget varierar mellan olika arbetsgi-varkalegorier. 1979 utgjorde arbetsgivaravgifterna ca 27%' av lönesumman. Den I januari 1980 höjdes ATP-avgiften med 0,25 procentenheter lill 12% av avgiftsunderlaget. Dessulom höjdes barnomsorgsavgiften med 0,3, delpensionsavgiften med 0,25 och avgiften till arbelsskadeförsäkringen med 0,35 procentenheter. Avgiftsuttaget uppgår därigenom 1980 till 35,2 % av avgiftsunderlaget. Avgifternas utveckling sedan 1971 framgår av nedanstående lablå. Uppgiflerna i tablån avser genomsnitt för kalenderår.

Arbetsgivaravgifter Procent av avgiftsunderiaget
	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979	1980
Socialförsäkringsavgifter Övriga i lag reglerade avgifter Summa	13,7 2,0 15,7	13,9 2,1 16,0	14,0 4,1 18,1	18,3 4,1 22,4	22,6 4,1 26,7	26,0 4,7 30,7	29,0 5,8 34,7	30,7 3,0 33,7	31,7 2,4 34,1	32,6 2,6 35,2

Socialförsäkringssektorns inkomster ökar i snabbare takt 1980 än 1979, Detta sammanhänger främst med alt uppbörden av de statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter läggs om den 1 juli 1980. Denna omläggning medför alt socialförsäkringssektorn under 1980 kommer atl tillföras av-

Prop. 1979/80: 150                                                                166

gifter avseende tre halvår, motsvarande en lillfällig ökning av avgiftsinkomsterna med ca 2 miljarder kr.

Sektorns totala ulgifter beräknas ha ökal med 12,5 % 1979 och med 17% 1980. Det finansiella sparandel uppgick 1979 till ca 15 miljarder kr. och beräknas 1980 öka till drygl 18 miljarder kr.

9.5 Den totala olTentliga sektorn

Den offentliga seklorns konsumlion och invesleringar svarar för drygt 1/3 av bruttonationalprodukten. Den offentliga konsumtionen beräknas ha ökal med 4% från 1978 lill 1979, främsl lill föl.jd av den relativt kraftiga kommunala expansionen. Under 1980 förutses den offenlliga konsumtionens volymtillväxt bromsas upp påtagligt, ökningen beräknas uppgå till närmare 3 % 1979- 1980, Antalet anslällda beräknas fortsätta att öka relativt kraftigt i kommunerna, medan den slalliga sysselsällningsökningen blir måttlig. 1979 uppgick antalet anställda i statliga och kommunala myndigheter till I 263 000 personer, varav 315 000 personer i statliga myndigheter och 948 000 personer i kommunerna.

De offentliga myndigheternas investeringar ökade under 1979 med 2,5 % i volym. Uppgången i de kommunala myndighelernas invesleringar läg framför allt på landstingens fortsatta ulbyggnad av långtidssjukvärden. De statliga myndighelernas investeringar ökade med knappl 5% 1978-1979. Inför 1980 tyder de enkäler som insamlats pä en fortsatt ökning av investeringsvolymen i de offentliga myndigheterna. Ökningen är hell hänförlig till de expanderande kommunala investeringarna, medan däremot de statliga myndigheternas invesleringar väntas minska i volym 1980 med ca 5 %.

I labell 9: 5 ingår även invesleringar i kommunala och slalliga affärsverk och bolag. Inkl. dessa investeringar beräknas de lolala offentliga investeringarna öka med 2,5 % 1978-1979 och ca 6%. 1979-1980.

Tabell 9:5 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1978—1980

	Milj. kr löpande 1979	priser 1980	Volymförändring. %
			1978-	-1979	1979-1980
Statlig konsumtion Socialförsäkringssektorns konsumlion Kommunal konsumtion	36 900 2 2.0 90910	402.30 2 550 103 800	2,5 3,5 4,5		0,0 3,5 4,0
Offenllig konsumlion	130060	146 580	4,0		3,0
Slallig investering' Socialförsäkringssektorns investeringar Kommunala investeringar'	I3 67U 40 16550	16770 50 192.30	4,5 2,0		9,5 3,0
Offentliga invesleringar' därav; myndigheler	30 260 14800	36050 16 860	2,5 2,5		6,0 1,0
Summa offentlig seklor	160320	182640	3,5		3,5

' Inkl. affärsverk saml slalliga och kommunala bolag. exkl. bosladsinvesleringar

Källor: Ekonomidepartementel. konjunkturinstilutel, riksrevisionsverkei och statistiska cenlralbyrån.

Bilaga 1,1    Reviderad nationalbudget                                  167

Hela den offentliga seklorns efterfrågan i form av konsumlion och investeringar skulle därmed öka med 3,5% 1979. För 1980 förutses en likartad ökning.

1 labell 9:6 redovisas den offentliga seklorns inkomsler och ulgifter 197g_l9g0. Transaktionerna mellan de tre delseklorerna har eliminerats varför tabellen endasl visar transaktionerna mellan den offenlliga seklorn och samhällsekonomin i övrigt.

Fr.o.m. 1978 har hela den offentliga seklorn uppvisat sparandeunderskott.

1978 uppgick underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande till ca 5 miljarder kr. Under 1979 beräknas underskollet ha ökal lill över 16 miljarder kr. Den fortgående försämringen av slalens finansiella sparande i kombinalion med stagnerande sparandeöverskotl i den allmänna pensionsfonden ligger bakom denna utveckling. Däremot var kommunernas finansiella ställning god både 1978 och 1979.

Även under 1980 förutses ell överskott i den kommunala seklorns finansiella sparande samtidigt som försämringen av den slalliga sektorns sparandeunderskott blir förhållandevis måttlig jämförl med de närmast föregående åren.

Totalt sett skulle den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med nära 5 miljarder kr. och uppgå lill drygt 21 miljarder kr. 1980.

Tabell 9:6 Den totala offentliga sektorns inkomster och utgifler 1978-1980

Löpande priser

	Milj. kr.			Förändring,	%
	1978	1979	1980	1978-1979	1979-1980
1         Inkomster	243 118	268 260	304 220	10.5	13,5
1.1     Skatter	150498	163 720	183 730	9,0	12,0
1.2     Socialförsäkringsavgifter	56442	62 620	73 840	11,0	18,0
1.3     Övriga inkomsler	36 178	41920	46 650	16,0	11,5
2        Utgifter	248335	284 790	325 480	14,5	14,5
2.1     Transfereringar	114 872	134 200	1.54910	17,0	15,0
2.1.1 Till hushållen	80960	91 030	104 790	12,5	15,0
2.1.2 Till företag inkl. livsmedels-
och bostadssubventioner	18 302	23 390	23010	28,0	-1,5
2.1.3 Till internationell verksamhet	3415	4 170	4 440	22,0	6,5
2,1.4 Övriga transfereringar	12 195	15 610	22670	28,0	45.0
2.2     Konsumtion	114328	130060	146 580	14,0	12,5
2.3     Realinveslering	17 307	18990	21390	9,5	12,5
2.4     Korrigeringspost'	1828	1.S40	2600

3           Finansiellt sparande               -5217     -16540       -21260

4           Över statsbudgeten

finansierad utlåning                  8316       11130     14480

' Inkl. netto av kommunala mark- och fastighetsköp. Källa: Ekonomidepartementet.

Prop. 1979/80:150

168

Den reala ulvecklingen av offentliga inkomsler och ulgifter, defialerade med BNP-deftatorn, framgår av nedanstående uppställning (åriig procenluell volymförändring. Skillnaderna i förhällande lill den preliminära nationalbudgeten ligger främsl i all stålens ulgifter beräknas bli högre, i första hand vad avser transfereringar lill företag och socialförsäkringssektorn saml ränteutgifter för slalsskulden. Socialförsäkringssektorns ulgifter har uppjusterats pga. pensionernas snabba ökning beroende på indexeringen.

1970-1979       1979-I9K0

Inkomster därav:     skaller

avgifter Uigifier därav:     suilen

SDCialförsakringssekloin

kommunerna

4.6	4,0
3.6	3.0
9.0	8.0
6,5	4,5
6.8	3,0
9.2	6.5
4.8	4.5

Den reala ulvecklingen av de lotala offenlliga iilgiflerna har hittills under 1970-talel ökal med 6 ä 7% per år. dvs. betydligt snabbare än BNP. De offenlliga utgifternas andel av BNP har sålunda ökal från 43% 1970 lill 65%) 1979. Under 1980 förulses de offentliga ulgifterna öka med 4.5%, vilket är betydligt långsammare än lidigare under 1970-talel.

Medan utgifternas andel av BNP stigii kraftigt under senare är har den s. k. skattekvoten, dvs, skatter och avgifter i relation lill BNP, varil i stort sett oförändrad. Under 1977 och 1978 minskade de statliga inkomslerna realt sett bl.a. lill följd av skalleomläggningen och borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften. Under 1979 och 1980 väntas de statliga inkomslerna äter öka volymmässigt. Sammanlaget skulle de offenlliga inkomsterna öka med 4% i volym 1979-1980.

9.6 Beräkning av finanspolitiska effekter

Under många år har en enkel modell använls i nalionalbudgelarbetel för atl belysa de samlade finanspolitiska effeklerna inte bara av statsbudgetens förändringar, ulan även av förändringar i kommunernas och socialför säkringssektorns inkomsler och utgifler. Beräkningarna syftar till att belysa hur reala förändringar i de offentliga inkomster och utgifterna päverkar samhällsekonomin. Dessulom har särskilda beräkningar utförts för effekterna av vissa ekonomisk-politiska åtgärder, l.ex. investeringsstimule-rande åtgärder, lagerstöd och industripolitiskt slöd i form av lån. Till den offentliga sektom i detta sammanhang räknas också investeringar i statliga och kommunala affärsverk och bolag. Som mått på den finanspolitiska effekten utnyttjas de reala förändringarna i procent av BNP i fasta priser. För närmare beskrivning av metodiken när del gäller de finanspoliliska effektberäkningarna kan hänvisas till de närmast föregående nalionalbudgelerna.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                 169

Förändringar i olika delposter av de offentliga inkomsterna och ulgifterna ger olika effekter på samhällskonomin. Om del sker sammansätl-ningsförskjuiningar i den offenlliga seklorns ulgifter i riktning mol verksamhet som har större påverkan pä samhällsekonomin i övrigt, blir den finanspolitiska effekten större än vad den annars skulle ha blivit. Genom alt göra anlaganden om bl. a. de marginella konsumtions- och importbenägenheterna tas i modellen hänsyn till detta förhållanden. Till grund för effektberäkningarna ligger således bedömningar av dels importbenägenheterna för privat konsumtion samt för offenllig konsumlion och investering, dels hushållens konsumtionsbenägenhet för olika slags inkomster.

Det aktuella konjunkturläget liksom även eflerfrågeökningarnas sammansällning påverkar de marginella importbenägenheternas sloriek. För 1979 och 1980 har den marginella imporlbenägenhelen för prival konsumtion förutsatts uppgå lill 0,35. Importbenägenheterna för offenllig konsumtion och investering har uppskattats lill lägre tal än för privat konsumtion. Hushållens marginella konsumtionsbenägenhet för 1980 har i likhei med lidigare beräkningar förutsatts vara 0.7.

Med de anlaganden om import- och konsumtionsbenägenheter som redovisats ovan erhålls ur modellen värden pä etl anlal mulliplikatorer. Med tillämpning av dessa mulliplikatorer kan den totala effekten av förändringar i den offentliga seklorns verksamhel på bruttonationalprodukten räknas fram. För några av de viktigase variablerna redovisas multiplikatorerna för 1979 och 1980 nedan:

Byggnadsinvesteringar                             1,5

Maskininvesleringar                                  1,2

Offenlliga löner                                         1,7

Övrig offenllig konsumlion                         1,4

Permanenta transfereringar lill hushåll     0,9

Direkta skaller                                         -0.8

Indirekta skatter                                     -0.9

I tabell 9: 7 redovisas beräkningar över finanspolitiska effekter för åren 1974- 1980. Under 1978 beräknas den offentliga sektorn ha hafl en stimulerande inverkan pä ekonomin molsvarande nära 3% av bruttonationalprodukten. Den expansiva effekten beräknas huvudsakligen komma från staten. Den negativa effeklen 1978 för kommunerna sammanhänger främst med de slora utbetalningarna av kommunalskaltemedel samt höjningen av kommunalskatterna med i genomsnitt 1,86 kr, per skattekrona.

Under 1979 beräknas den offentliga sektorns verksamhel ha haft en mera expansiv effekt på ekonomin än under tidigare år. Detta återspeglar effekten av det försämrade finansiella sparandet i den offenlliga sektorn. Den finanspolitiska effekten frän staten beräknas ha blivit närmare en procentenhet lägre 1979 än under 1978, medan effekten av den kommunala sektorns inkomster och utgifter går från - I % till -i-1 % av BNP.

Prop. 1979/80:150                                                   170

Tabell 9: 7 Finanspolitiska eflekter 1974-1980

Procenl av brullonalionalproduklen i fasla priser

	1974	1975	1976	1977	1978	1979	1980
Siaten:   drekt effekl	0,0	0,3	0,2	-0,2	0.3	0,3	0,2
indirekl effekt	1,5	0,1	0,9	2,4	3.1	2,2	-0,7
Summa	1.5	0.4	/,/	2.2	3.4	2.5	-0.5
Kommunerna:   direkl effekl	0.4	0,5	0.5	0.9	0.8	0.8	0.8
indirekt effekl	0,6	0,6	-0,1	-0.7	-1,8	0,2	0,3
Summa	1.0	/,/	0.4	0.2	-l.o	l.o	l.l
Socialförsäkringsseklorn'	0.7	0,4	-0.2	0.4	0.5	0.3	-0.2
Toialt	3.2	1.9	1.3	2.8	2.9	3.8	0.4

' Inkl. allmänna pensionsfonden. Källa: Ekonomidepartemenlet.

Frågan om hur den offenlliga sektorns effekl på ekonomin i övrigl ska beräknas är svår att besvara både utifrån leoretiska och prakliska utgångspunkter. Den beräkningsmelodik som här används innebär alt om de offentliga utgifterna och inkomslerna inte förändras realt setl frän den uppnådda nivån uppstår ingen finanspolitisk effekt. Även om den offentliga sektorns finansiella sparande är oförändrad kan emellertid en finanspolitisk effekt uppstå genom all det sker förskjulningar mellan olika typer av inkomster och utgifter. För 1980 tyder beräkningarna på alt den finanspolitiska effekten från den offentliga sektorn skulle vara omkring noll procenl. Del betyder all de stimulerande effekterna är ungefär oförändrade jämfört med försgående år, vilket skulle innebära all BNP inle kommer all öka på grund av del direkta eller indirekta inflytandet som den offentliga sektorn har. För olika sektorer i samhällsekonomin kan däremoi dessa finanspolitiska effekter vara positiva eller negativa p, g, a, ändrad sammansättning av inkomster och utgifter. Effekten av den kommunala seklorns inkomster och utgifler pä ca 1 % motverkas av en nästan lika stor negativ effekt från stat och socialförsäkringssektor.

Av tabell 9: 8 framgår något utföriigare hur olika delposter i den offentliga sektorns inkomster och utgifler bidrar till den totala finanspoliliska effekten för år 1978, 1979 och 1980, När det gäller .siaten kan noteras atl den expansiva effekten 1978 till största delen kan hänföras till inkomstsidan. 1978 års skatteomläggning, de stora utbetalningarna av kommunalskattemedel och sänkningen av den allmänna arbetsgivaravgiften är faktorer som förklarar detta. På utgiftssidan var det främst statliga byggnadsinvesteringar och transfereringar lill hushåll som gav positiva bidrag. Även industripolitiska åtgärder gav en påtaglig expansiv effekt 1978, medan lagerstödet från tidigare år fick en återhållande effekt på produktionen därigenom att lagerneddragningen 1978 blev större än vad den skulle ha blivit utan lagerstöd.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

Tabell 9:8 Finanspolitiska effekter 1978-1980

Procenl av brullonalionalproduklen i fasta priser

1978      1979      1980

Siaten

Inkomsler

därav;    direkl skatl

indirekl skall Utgifter därav:     Iransfereringar m. m.

konsumlion

invesleringar Summa sialen Kommunerna Inkomster därav:     skaller Ulgifter därav:    Iransfereringar

konsumtion

invesleringar Summa kommunerna Summa offenllig sektor

2,4	-0,2	-0,6
1.5	-0,3	0,1
1.1	0,1	-0,8
1,0	2,7	0,1
0.5	2,1	-0,2
0,1	0,4	-0,1
0,4	0,2	0,4
3,4	2,5	-0,5
2,3	-1,0	-0,2
1,9	-0,3	0,2
1,3	2,0	1,3
0,1	0,2	0,1
1,6	1,7	1.1
0,2	0,1	0,1
1,0	1,0	1,1
2,9	3,8	0,4

Källa: Ekonomidepartemenlet.

Som framgålt av avsnitt 9.2 ökade de industripolitiska åtgärderna kraftigt under 1979 samlidigt som den återhållande effeklen från lagerstödet upphörde. De industripolitiska åtgärderna har uppskattats innebära en expansiv finanspolitisk effekl motsvarande ca 1,5% av BNP under 1979. Konsumtion och investeringar väntas innebära en expansiv effekl på 0,6%, Under 1980 väntas det statliga konsumtionsvolymen vara ungefär oförändrad samtidigt som utbetalningarna för industripolitiska åtgärder kommer atl minska kraftigt. Den finanspolitiska effekten av dessa beräknas bli ca -1,4% för år 1980, När det gäller invesleringar vänlas uppgången på byggnadssidan motvägas av en minskning av maskininvesteringarna. Total sett innebär sammansältningsförskjutningarna i de statliga utgifterna mellan 1979 och 1980 att kalkylerna ger en finanspolitisk effekl via utgiftssidan för 1980 som är omkring noll, trots realt sett ökade statsutgifter. Utgifter med hög muliiplikaloreffekt - t. ex. konsumtion, investeringar, industripolitiska ålgärder - ulvecklas svagt, medan utgifter med låg muliiplikaloreffekt - t. ex. räntor på statsskulden - ökar starkt.

Pä inkomstsidan väntas skatteinkomsterna åter öka i reala termer 1979 och 1980 efler volymminskningen 1978. Detta leder till negaliva effekler genom den köpkraftsindragning som skatteuppbörden innebär. Under 1980 är det de indirekla skatleinkomsterna som ökar i volym, bl. a. till följd av punktskattehöjningarna på tobak, spril och energi. Sammanlaget skulle den statliga sektorn få en kontraktiv effekl på ekonomin under 1980 som kan uppskattas lill 0,5%. Trols den fortgående försämringen i statens budgetsaido dämpas den finanspolitiska effekten med den använda beräkningstekniken från 1979 till 1980.

Prop. 1979/80:150                                                                172

För kommunerna ökar utbetalningarna av kommunalskaltemedel inle lika snabbt under 1979 och 1980 som under 1978. Pä utgiftssidan betyder framför allt ökningen av konsumtionen expansiva finanspolitiska effekter. Sammantaget beräknas den kommunala sektorns expansiva effekt pä ekonomin uppgå till ca I % av BNP, dvs. den kontraktiva effeklen från staten molvägs i stort sett.

Socialförsäkringssektorn beräknas under 1979 ha haft en någol expansiv effekt på ekonomin. Förklaringen härtill är alt transfereringarna till hushållen växte väsentligt snabbare ån den huvudsakliga inkomstposten, arbelsgivaravgifterna. För 1980 förutses effekten pä ekonomin bli i stort sett neutral. Den tillfälliga förstärkning av socialförsäkringssektorns inkomsler som blir följden av den omläggning av uppbörden av arbetsgivaravgifter frän statliga myndigheter som beskriviis i tidigare avsnill, innebär att sektorns inverkan på ekonomin blir mindre expansiv 1980. Detta molvägs av att statens inverkan samtidigt blir mer expansiv i motsvarande mån. Även höjningarna av socialförsäkringsavgifterna den 1 januari verkar dämpande på ekonomin i högre grad än motsvarande höjningar 1979, vilka var nägot lägre.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

173

10    Kreditmarknaden

Den svenska kreditpolitiken fick under 1979 i hög grad ulformas med hänsyn lill den internationella ränteutvecklingen. Räntenivån i utlandet, som under 1978 visade en stigande tendens, fortsatte under 1979 och under inledningen av 1980 att successivt trappas upp (diagram 10: 1). Sveriges stora oeh växande obalans i utrikestransaktionerna tillsammans med företagens svaga incitament för utlandsupplåning förstärkte landels känslighet för internationella ränteförändringar. Den icke statliga seklorns utlandstransaktioner gav under 1979 upphov lill ett betydande valutaulflöde, vilkel i huvudsak svarade mol bytesbalansunderskotlet. En omfattande statlig upplåning vidtogs, som kompenserade della utflöde. Valutareservens avtappning stannade härigenom på 3,2 miljarder kr. 1979. Valulautflödel inom den icke statliga sektorn fortsatte under första kvartalet 1980. Genom en statlig utlandsupplåning pä ca 5 miljarder kr. bibehölls emellerlid valutareserven på ungefär samma nivå som vid utgången av 1979 (diagram 10: 2),

Som en anpassning till det internationella ränteläget höjdes del svenska diskontot vid ett flertal tillfällen under andra halvårel 1979 samt i januari 1980 (diagram 10: 1). Diskontot har därigenom på ett halvår stigit från 6,5% lill 10%. Det tidvis relativt sett låga ränteläget i Sverige har möjligen tagit sig utiryck i ett utflöde av valuta, som kan ha varit större än vad som direkt följer av underskottet i bytesbalansen och de registrerade kapitaltransaktionerna. Osäkerheten när det gäller statistiken pä delta område är Diagram 10:1 Diskontot för Sverige och OECD 1976-1980 Procenl

OECD .•■■

10

Sverige

'ir

1976              1977

Källa: Riksbanken.

1978

1979

1980

Prop. 1979/80:150

174

Diagram 10:2 Valutareserven 1976-1980

Milj. kr. 12-månadersförändringar

12

10

8

6

4

2

O

-2

-4

-6

-8

-10

-12

-14

-16

Valutareserven

Valutareserven exkl.        \ Statens utlandsupplåning \

I

L

1976 1977

Källa: Riksbanken.

1978

1979

1980

emellertid betydande, varför några mer bestämda slutsatser knappast kan dras.

För atl förstärka diskontohöjningarnas effekt på penningmarknadsräntorna höjdes kassakraven för affärsbankerna ijuli och december 1979 saml i januari 1980. Kassakraven har därmed under denna period skärpts från 2% till 8%. Ijuli 1979 skärptes även villkoren för bankernas upplåning i riksbanken. Dessa ålgärder ledde lill en stegring i specialinlåningsräntan, som översteg diskontohöjningarna med ca 1,5 %. Företagens avkaslning vid placering av större likvida medel i svensk bank anpassades därigenom i högre grad än vad diskontohöjningarna indikerar till de inlernationella räntehöjningarna.

Även bankernas likviditetskvoter höjdes vid ell flertal tillfällen under 1979. Syftet var att hålla tillbaka bankernas kredilexpansion. Genom de vidtagna åtgärderna dämpades kredilgivningen lill hushållssektorn under andra halvåret 1979.

Statsbudgeten fortsatte alt ge slora likviditetstillskott 1979. Genom intensifiering av statsupplåningen hos kapilalmarknadsinstituten och allmänheten begränsades likviditetseffekten, men slatens likvidiserande inverkan på banksystemet och samhällsekonomin i övrigt blev trots det något slörre 1979 än 1978. Penningmängdens ökning blev trots detta väsentligt mindre

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  175

Tabell 10: 1 Penningmängden 1977-1979 Milj. kr.

	1977	1978	1979
Penningmängd, procentuell ökning:	9,0	17,2	11.3
Penningmängd, ökning:
Banktillgodohavanden	14689	32053	23 869
Sedlar och mynl	2 254	3 148	3 359
Summa	16 943	35 201	27 228
Tillskolt genom:
Valutareservens förändring	6015	1706	- 3 169
Slalens upplåning i utlandet
(ökning = -)	-8904	- 2014	- 9042
Statens utgiftsöverskoll	17 570	33 167	43 971
Statens upplåning utanför
bankerna (ökning = -)	-9 247	-11 171	-17651
Medel på investeringskonlon i
riksbanken (ökning = -)	456	477	15
Likviditetskonton i riksbanken
(ökning = -)	-	-	- 3 198
Övriga riksbankstransaktioner	-2 600	-     283	- 2313
Bankernas utlåning till allmänheten
exkl. refinansiering i utlandet	14 729	16 107	16888
Bankemas nettoförvärv av
hypoteksobligalioner	4 397	6057	6189
Bankernas fordringar på övriga
kreditinstitut	-1384	-     990	-     157
Bankerna, diverse	-4089	- 7 855	- 4 305
Summa	16943	35201	27 228

Källa: Riksbanken.

än 1978. Detta förklaras i huvudsak av den kraftiga försämring av bylesbalansen som skedde. Även den likvidiletsindragning som skedde genom alt medel sattes in pä särskilda likviditelsutjämningskonion i riksbanken bidrog emellertid till denna utveckling.

Parallellt med diskontohöjningarna under 1979 samt i januari 1980 uppjusterades även den långa räntan. 1 syfle att bredda kapitalmarknaden hade under loppet av 1978 differensen mellan kort och lång ränta vidgats. Sålunda uppgick skillnaden mellan räntan på långa statsobligationer och riksbankens diskonto till 3 1/4%. Detta gap kvarstod fram till diskontohöjningen i september 1979, Därefter framtvingade uppgången av den korta räntan att gapet minskades. Efter räntejusteringarna i januari 1980 uppgär skillnaden Ull 1 1/2%.

Sedan huvuddelen av arbetet med detta kapitel slutförts har riksbanken sänkt affärsbankernas kassakrav från 8% till 2%. Samtidigt emitterade staten två nya obligationslån i syfte att låsa in den kassalikviditet hos bankerna som blev resultatet av kassakravssänkningen. Sänkningen innebar således inte någon lindring av den strama penningpolitiken.

Prop. 1979/80: 150                                                                176

10.1 Likviditetsutvecklingen

Penningmängden

Statsbudgetens underskott fortsatte atl tillväxa kraftigt 1979 och uppgick till 44 miljarder kr. (tabell 10: 1). Samlidigt finansierades budgetunderskottet i större omfattning än föregående år på den svenska marknaden utanför banksystemet. Trots detla blev siatsbudgetens likviditelseffekt någol större än 1978. Samtidigt ägde - i huvudsak till följd av bylesbalansunderskottet - ett valutautflöde på 12 miljarder kr. rum inom den icke statliga sektorn (diagram 10:2). Även insättningarna pä likvidileisutjäm-ningskonlo i riksbanken fick en viss likviditetsindragande effekt. Penningmängdens tillväxt blev därigenom förhållandevis måttlig 1979. Ökningen uppgick till 27 miljarder kr. eller drygt 11 %. Under 1978 ökade penningmängden med 35 miljarder kr. eller 17%.

Under 1979 ökade bruttonationalprodukten i löpande priser med knappt 11 %. Detta innebar, all den reala likviditeten, uttryckt som kvoten mellan ett genomsnitt av penningmängden över året och bruttonationalprodukten, visade en viss dragning uppål, varigenom den sannolikt kom atl förskjutas någol över silt trendmässiga värde 1979 (diagram 10: 3).

Diagram 10:3 Real likviditet 1967-1979

Index 1967 = 100

IIIII________________ \___ \___ \___ \___ \___ \___ \___ L_J

1967    1968    1969    1970   1971    1972    1973   1974    1975    1976    1977    1978    1979

Anm. Den reala likviditeten är definierad som kvoten mellan elt index för penningmängden och ett index för bruttonationalprodukten till löpande priser. Den reala likvidilelen har en långsiktigt fallande trend. Källor: Konjunklurinstitulel, riksbanken oeh siaiisiiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                 177

Tabell 10: 2 Bankernas inlåning sektorvis 1978 och 1979

	Förändring		Procen	luell
	milj. kr.		föränd	ring
	1978	1979	1978		1979
Staten	517	183	18		s
Kommuner	6 243	4315	65		27
Icke-finansiella förelag	9 195	6 108	25		13
därav: industri	3 748	1724	32		11
Hushåll	13 270	15.S80	II		11
Övrigl	2331	1738	17		II
Summa	31556	27 924	16,7		12,7

Källa: Siaiisiiska centralbyrån.

Likvidiieisutvecklingen inom vissa seklorer

Som framgår av tabell 10:2 var ökningen av bankernas inlåning från företagssektorn lägre 1979 än 1978. Inom företagssektorn var denna utveckling mest markant vad gäller industriföretagen. Bankernas inlåning från kommunerna fortsatte under 1979 atl växa i snabb lakl, även om en

Diagram 10:4 Olika sektorers reala likviditet 1969-1979

Index 1969= 100

120	-
110	Hushåll           __ >.
100	\~"~""*'                                      /                                  X                                         "'
	\                                                             /                                      \                                                   " __--- —""""
90	\       Industri /              /"*\____
	\ \              /                                 \          '''*'                     /
80	\\  y     /        "    s.    /    /''
	\  y                  1                                            \.     /             /
	\ y           1                 \          v /       /
70 60	\    J            \         / Kommuner                                               s                      /
	\             /
	N             /
50	.   ''
	■/
40	-

1969      1970      1971      1972      1973     1974     1975      1976      1977      1978     1979

Anm. Den reala likviditeten är för kommuner, industriföretag och hushåll definierad som kvoten mellan etl index för vissa likvida lillgångar och elt realekonomiskl aktivitetsindex. Omvandlingen från monetär lill real likviditet har åstadkommits genom en division för kommunernas del med utgifterna för konsumtion och investeringar, för industriföretagens del med industriproduktionen och för hushällens del med den privata konsumtionen, alll i löpande priser. Källa: Konjunklurinstitulel.

12    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 150. Bdaga l.l

Prop. 1979/80: 150                                                                178

avsevärd dämpning i ökningstakten skedde till följd av atl kommunernas inkomstöverskott blev lägre än 1978. Under perioden 1977- 1979 har kommunernas inlåning i bankerna stigit frän knappt 10 miljarder kr. lill drygl 20 miljarder kr. Hushållens inlåning ökade nägol snabbare än 1978.

Diagram 10:4 ger en samlad bild av de olika samhällssektorernas reala likviditet, dvs. likvida medel i relalion lill elt visst aktivilelsindex. Av diagrammet framgår, att kommunernas reala likviditel fortsatte atl stiga kraftigt 1979. Ökningen av indusirins reala likviditet dämpades väsentligt 1979, En bidragande orsak till denna utveckling var den produktionsökning som skedde. För hushållens del fortsatte likviditetsuppbyggnaden någol. Under andra halvåret 1979 torde dock hushållens reala likviditet åler har börjat sjunka.

Bankernas likvida tUlgångar

Bankernas likviditetsläge, som under 1978 hade varit synneriigen läll, blev under 1979 allt mer ansträngt (tabell 10: 3). Bakom denna utveckling låg betalningsbalansulvecklingen och slatsskuldspoliliken. En starki bidragande orsak var även höjningarna av kassakraven, som under 1979 ledde

Tabell 10:3 Bankernas likvida tillgångar 1977-1979

Milj. kr., förändring

	1977	1978	1979
Påverkande faktorer
Valutareserven	6015	1706	- 3 169
Slalens upplåning i utlandet (ökning = -)	-8904	- 2014	- 9042
Slatens utgiftsöverskoll	17 570	33167	43 971
Slatens upplåning utanför bankerna
(ökning = -)	-9 247	-II 171	-17651
Allmänhetens innehav av sedlar och mynt
(ökning = -)	-2 254	- 3 148	- 3 359
Medel på investeringskonton i riksbanken
(ökning = -)	456	477	15
Likvidiletskonlon i riksbanken (ökning = -)	-	-	- 3 198
Kassakvotmedel i riksbanken (ökning = -)	-   164	-    478	- 7681
Övriga riksbankstransaktioner	-2600	-    283	- 2313
Summa	872	18256	- 2427
Affärsbankernas likvida tillgångar
Korta nettofordringar på riksbanken	-1040	3 783	- 5 750
Korta nettofordringar på riksgäldskontoret	3471	858	- 4666
Statsobligationer	-1311	13 160	6953
Korta nettofordringar på spar- och
föreningsbanker	-   909	- 2 295	- 2021
Summa	211	15506	-5 484
Spar- och föreningsbankernas likvida ullgångar
Korta nettofordringar på riksgäldskontoret	12	-       14	-
Statsobligafioner	-   260	469	1036
Korta nellofordringar på affärsbanker	909	2295	2021
Summa	661	2750	3057

Källa: Riksbanken.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

179

Diagram 10:5 Affärsbankernas likviditetskvoter 1976-1980

Genomsnittligt överskott för affärsbankssystemel under successiva 12-månaders-perioder. Procent

L

1976          1977

Källa: Riksbanken.

1978

1979

1980

till insättningar i riksbanken på 7,2 miljarder kr. I samma riktning verkade även insättningarna på likviditetsuijämningskonto i riksbanken.

Det ansträngda likviditetsläget ledde till att affärsbankernas upplåning i riksbanken steg kraftigt, samtidigt som affärsbankernas nettofordringar på staten ökade väsentligt långsammare än 1978. Affärsbankernas placeringar i statsobligationer uppgick 1978 till drygt 13 miljarder kr. och 1979 till närmare 7 miljarder kr.

Åtstramningen av likviditetslägel i kombinafion med en relativt snabb utlåningsökning hos bankerna under vissa perioder ledde till att bankernas faktiska likviditet i förhållande till riksbankens krav gradvis reducerades (diagram 10: 5).

10.2 Kreditinstitutens utlåning

Upplåningen på kreditmarknaden var under 1979 102 miljarder kr., vilket var 17 miljarder kr. mer än under 1978 (tabell 10:4). Av den totala ökningen härrörde 5,4 miljarder kr. från den registrerade svenska upplåningen i utlandet. Statens upplåning utomlands ökade mer än den toiala registrerade upplåningen utomlands. Staten dominerade även tillsammans med bostadssektorn den inhemska upplåningen. Affärsbankernas nettoköp av statsobligationer, som under 1978 var mycket omfattande, uppgick 1979 till ca 7 miljarder kr. Samtidigt sjönk affärsbankernas innehav av skattkammarväxlar betydligt. Härigenom blev deras totala kredilgivning till staten avsevärt lägre 1979 än 1978.

Affärsbankernas utbetalningar av bostadsbyggnadskrediter uppgick till 15 miljarder kr. 1979. Avlyften var närmare 3 miljarder kr, lägre, vilket

Prop. 1979/80:150

180

Tabell 10:4 Kreditmarknaden under 1978 och 1979 Milj. kr., nettobelopp

Långivare	Låntagare
	Siaten	Kom-	Boslä-	Före-	Hus-	Summa
		muner	der	tag	håll
1978
A. 1 Sverige
Riksbanken	5004	-     1	-1	7	14	5 023
Affärsbanker	14 428	438	4 052	3 235	4 929	27082
Spar- och föreningsbanker	455	- 33	2640	1991	3 818	8 871
Enskilda försäkringsinrättningar	3 244	174	3 460	4 330	-	11208
Offenlliga försäkringsinrätlningar	4 705	3,36	3 947	3916	-	12904
Allmänheten	3317	247	539	1039	-	5 142
Sialen	-	-	3 894	2952	1470	8316
Summa	31 153	1 161	18 531	17470	10 231	78546
B. 1 utlandet
Genom valutabanker	-	_	_	2418	_	2418
Övrigl	2014	576	-	877	-	3 467
Summa	2014	576	-	3295	-	5885
C. Totalt A-l-B	33167	1737	18 531	20765	10231	84431
1979
A. 1 Sverige
Riksbanken	14 549	-	-	-7	179	14721
Afffärsbanker	1694	622	5 844	3776	4168	16 104
Spar- och föreningsbanker	10.36	-249	3 353	1778	5 039	10957
Enskilda försäkringsinrältningar	3 985	74	4 603	3 577	-	12 239
Offenlliga försäkringsinrätlningar	5080	1014	3 525	4 668	-	14 287
Allmänheten	8 585	-100	342	1486	-	10313
Stålen	-	-	4 200	5940	1600	11740
Summa	34929	1361	21867	21218	10 986	90 361
B. 1 ullandel
Genom valutabanker	-	-	-	6922	-	6922
Övrigt	9042	120	-	-4798	-	4 364
Summa	9042	120	-	2124	-	11286
C. Totalt A-l-B	43971	1481	21867	23342	10986	101647

Källa: Riksbanken.

innebar alt stocken av utestående bostadsbyggnadskrediter växte med 3 miljarder kr. Under 1978 ökade denna stock med 800 milj. kr. Affärsbankernas neltoköp av bostadsobligationer varav ungefär samma storieksordning 1979 som 1978.

Som framgår av diagram 10: 6 steg ökningstakten för affärsbankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande i början av 1979, varefter den stabiliserades på en hög nivå. Mot slutet av året sjönk ökningstakten i linje med de älstramningsätgärder som vidtagits. Setl över hela 1979 begränsades därigenom ökningen av affärsbankernas stock av utestående krediter i svenska kronor till andra ändamål än bostadsbyggande till 8,5% jämfört med 12,1 % under 1978.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                         181

Diagram 10:6 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1976-1980

Procenluella 12-månadersförändringar

1976 Källa: Riksbanken.

1977

1978

1979

1980

Fr.o.m. årskiflel 1978/79 tillåts svenska banker att inom ramen för valutaregleringen refinansiera även kortfristiga krediter lill valutainlänning i utländsk valuta för finansiering av export och imporl. Denna finansiering skedde tidigare i utländsk bank. Under 1979 uppgick denna korta refinansiering i utlandet till 4,6 miljarder kr. Under 1978 förekom således ej motsvarande kortfristiga refinansiering utomlands i bankerna. Den långa refinansieringen var av ungefär samma omfattning 1979 som 1978. Enligt tabell 10: 5 var affärsbankernas totala övrig utlåning 3,3 miljarder kr. större 1979 än 1978. Exkluderas den kortfristiga refinansieringen på 4,6 miljarder kr, minskade i stället affärsbankernas övrig utlåning med 1,3 miljarder kr, 1979. Svängningarna ägde rum inom företagssektorn.

Spar- och föreningsbankernas totala kredilgivning ökade med 2,1 miljarder kr. 1979 till närmare 11 miljarder kr. En stor del av ökningen utgjordes av lån till hushållssektorn. Bankerna köpte även statsobligationer i större utsträckning 1979 än 1978. Utbetalningarna av spar- och föreningsbankernas bostadsbyggnadskrediter ökade 1979 dubbelt så snabbt som avlyften. Härigenom kom stocken av utestående bostadsbyggnadskrediter att växa med ca 1 miljard kr. detta år.

Som framgår av diagram 10:6 tenderade även spar- och föreningsbankernas övrig utlåning, sell över 12 månader, att sjunka i takt mot slutet av 1979. För året som helhet uppgick ökningslaklen lill 9,9%, vilkel var en lika snabb ökning som under 1978.

De enskilda försäkringsinrättningarnas lotala nettoplaceringar på kredilmarknaden växte med 1 miljard kr. 1979 till 12,2 miljarder kr. Det var

Prop. 1979/80:150

182

Tabell 10:5 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1978-1979

Milj. kr.

	Förändring	milj. kr.	Procenl	uell	Siällning
			förändring		1979
					31 dec.
	1978	1979	1978	1979
Affärsbanker
Kommuner	525	315	9	5	6 744
Icke-finansiella företag	5 583	8641'	12	17	61 150
därav: industri	1682	3 378	9	17	22 863
Hushåll	5 237	4420	18	13	39207
Övrigt	521	1768	11	34	6947
Summa	11866	15144	13,6	15,3	114048
Spar- och föreningsbanker
Kommuner	116	-138	4	-4	3 289
Icke-finansiella förelag	696	268	12	4	7 003
därav: induslri	227	-54	27	-S	994
Hushåll	4 689	5 449	II	11	53 140
Övrigl	-161	311	-11	23	1655
Summa	5340	5890	9,9	9,9	65087

' Inkl. kortfristiga krediler för finansiering av export och import. Kullor: Riksbanken och statistiska cenlralbyrån.

Diagram 10:7 Statens budgetunderskott 1976-1980

Miljarder kr. 12-månadersförändringar

1976               1977

Källa: Riksgäldskontoret.

1978

1979

1980

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  183

Tabell 10: 6 Statens budgetulfail samt upplåningsformer 1977—1979

Milj. kr., nettobelopp________________________________

1977       1978       1979

17 570	-33 167	-43 971
8 666	31 153	34 929
558	6950	8644
2475	25	7 100
5948	21563	9763
1700	2050	3 650
1 129	1 117	2 288
1806	- 552	3 484
8904	2014	9042

Budgelutfallel (nelloutg.-)

Statsskuldens förändring inom landel (ökn. + )

Skattkammarväxlar och kortlidslån

Korla obligalioner

Långa obligationer

Premieobligalioner

Sparobligalioner

Övrigl

Statsskuldens förändring ulom landel (ökn. -H)

Anm. För atl ernå överensstämmelse mellan uppgifterna för stålens upplåning och budgetutfallet har riksgäldskonlorets och statsverkets kassaförändringar dragits av från skattkammarväxlar och korttidslän. Källor: Riksbanken och riksgäldskontoret.

framför allt deras nettoköp av statsobligationer samt långivning till bostadssektorn, som ökade.

Under 1979 översteg allmänna pensionsfondens pensionsutbetalningar dess ränteinkomster med drygt 4 miljarder kr., vilket var 1,6 miljarder kr. mer än 1978. En motsvarande större del av premieintäkterna måste således användas för atl täcka pensionsuibetalningarna. Fondökningen begränsades således 1979 och blev endast obetydligt större detta år jämfört med

1978.  Fondens placeringar på kapitalmarknaden i form av värdepapper och reverslån växte med 1,5 miljarder kr. 1979 till drygt 14 miljarder kr. Fonden ökade sina placeringar i statsobligationer med en halv miljard kr,

1979.  Även kreditgivningcn till kommuner och företag växte.

10.3 Den sektorvisa upplåningen

Som framgår av diagram 10: 7 ökade statens budgetunderskott, sett över löpande 12-mänadersperioder, i snabb takt 1979. Statens upplåning utomlands växte med 7 miljarder kr. 1979 till 9 miljarder kr. (tabell 10:6), Statens ökade inhemska upplåning utanför bankerna samt dess växande utlandsupplåning innebar en lägre slatsupplåning i banksystemet 1979 jämfört med 1978, Nedgången berörde helt statsupplåningen i affärsbankerna i form av skattkammarväxlar, dagslån samt obligationer.

Som framgår av tabell 10:7 uppvisade kommunerna även för 1979 ett inkomstöverskolt, Della var dock väsentligt lägre än 1978, Försvagningen uppträdde redan under försia halvåret 1979 för att accentueras under senare delen av året. Det mindre omfattande inkomstöverskottet 1979 slog helt igenom i en lägre likviditelsuppbyggnad. Kommunernas nettoupplåning på den inhemska kredilmarknaden var obetydligt större 1979 jämförl med 1978 och uppgick till 1,4 miljarder kr. Kommunernas upplåning utomlands var lägre 1979 än 1978,

Prop. 1979/80:150                                                                 184

Tabell 10:7 Kommunernas Tmansiella sparande 1977-1979

Milj. kr., förändring

	1977	1978	1979
Likvida tillgångar	1 116	7 156	4 046
Ullåning	118	999	919
övriga finansiella tillgångar	2 196	1349
Summa finansiella lillgångar (1)	3430	9504
Upplåning totall	2 559	2068	1842
därav: utomlands	722	576	120
på svensk krediimarknad	726	1 161	1361
övrig inhemsk upplåning	1 111	331	361
Övriga skulder	2391	2 114
Summa skulder (2)	4 950	4182
Finansiellt sparande (1)-(2)	-1520	5322	3123

Källor: Riksbanken och statistiska cenlralbyrån.

Färdigställandet av lägenheter var något högre 1979 än 1978 eller 55 500 lägenheter. Igångsättningen av bostäder minskade dock med knappt 1 300 lägenheter till 56000 lägenheter. Volymmässigt blev bostadsinvesteringarna något större 1979 än 1978. Investeringarnas värdemässiga ökning uppgick lill ca 14% 1979, varvid behovet av bostadsbyggnadskrediter tilltog. Bankernas utbetalningar av bosladsbyggnadskrediter blev också bruUo 3,8 miljarder kr. större 1979 än 1978,

Under 1979 tecknades bostadsobligationslån för 15,1 miljarder kr., vilkel var en halv miljard kr. mer än 1978, Den långa finansieringen medförde, att avlyften av utestående bostadsbyggnadskrediter ökade i motsvarande mån.

Sammanlagt expanderade bostadssektorns nettoupplåning på kreditmarknaden med 3,3 miljarder kr. 1979 till närmare 22 miljarder kr. (tabell 10:8). Det var framför allt affärsbankernas men även sparbankernas stock av ulestående bostadsbyggnadskrediter, som ökade i en snabbare takt 1979

Tabell 10:8 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1977-1979

Milj. kr., nettobelopp

	1977	1978	1979
Obligationer	10316	12 577	12333
Direkta lån från bankerna	2105	1263	3 658
därav: affärsbankema	1451	739	2 574
spar- och föreningsbankerna	654	524	1084
Lån från enskilda och offentliga
försäkringsinrättningar	501	797	1676
Staten	3 305	3 894	4 200
Summa	16227	18531	21867

Källa: Riksbanken.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

185

Tabell 10:9 Företagens upplåning på kreditmarknaden 1977-1979

Milj. kr., nettobelopp

1977

1978

1979

/ Sverige

Obligalioner och förlagslån

Aktier

Direkta banklän

därav: affärsbanker

Upplåning hos övriga inslitui

Staten

Summa

/ utlandet

Genom valutabanker

Övrigt

Summa

Totalt

4 196	3 988	4 768
1379	1023	1937
5 608	4438	3 732
4 682	2926	2 880
4460	5 069	4 841
1314	2952	5 940
/6 957	17470	21218
4408	2418	6 922
4770	877	-4 798
9178	3295	2124
26135	20765	23342

Källa: Riksbanken.

jämfört med 1978. Samtidigt blev nettoförvärven av bostadsobligationer av en lägre omfattning. Bankernas, de enskilda och offentliga försäkringsinrättningarnas ålagande angående förvärv av hypoteksobligalioner enligt överenskommelsen om bostadsfinansieringen 1979 uppfylldes i stort sett.

Företagens inhemska upplåning på kreditmarknaden exkl. upplåningen från staten växte med endast 760 milj. kr. 1979 till 15,3 miljarder kr, (tabell 10:9), Upplåningen mot obligationer växte starkt. Under 1979 tecknades företagsobligalioner för 4,8 miljarder kr., vilkel var närmare 1 miljard kr. mer än 1978. Däremot sjönk företagens direkla lån i bankerna. Under 1979 finansierade sig förelagen i högre grad än 1978 via aktiemarknaden. Statens kredilgivning till företagen växte samtidigt med 3 miljarder kr. Staten svarade därmed för 28 % av den inhemska kredilgivningen lill förelagen jämfört med 8 % under 1977. Mot bakgrund av företagens goda likviditetssituation, svaga kreditefterfrågan saml differenser i det svenska och internationella ränteläget sjönk sektorns nelloupplåning ulomlands med drygl 1 miljard kr. 1979. Företagens lotala upplåning i utlandet samt på den inhemska kreditmarknaden inkl. upplåningen från staten var 2,6 miljarder kr, större än 1978 och uppgick till 23,3 miljarder kr. Under 1979 ökade företagens bankinlåning drygt 3 miljarder kr. mindre än 1978. Samtidigt satte företagen av ungefär samma belopp på likviditetsuijämningskonto i riksbanken.

Företagens fasta investeringar ökade med 4,7 miljarder kr. 1979. Samtidigt var lagren i stort seU oförändrade au jämföras med en lageravveckling på knappt 7 miljarder kr. 1978. Ulvecklingen av de fasta investeringarna och lagren innebar därmed ett ökat finansieringsbehov från företagens sida 1979. Sektorns brutlosparande förbättrades samtidigt kraftigt. Företagens finansiella sparande kom ändå atl sjunka med närmare 2 miljarder kr. 1979.

Prop. 1979/80:150                                                   186

Hushållssektorns nettoupplåning i banksektorn ökade med ca 600 milj. kr. till 9,4 miljarder kr. 1979 (tabell 10:4). Spar- och föreningsbankerna svarade merän väl förökningen. Affärsbankernas nettoutlåning till hushållen sjönk däremot 1979.

10.4 Utblick mot 1980

Utifrån de inkomst- och utgiftsprognoser för de olika sektorerna, som presenteras i de övriga kapitlen, framläggs i det följande vissa skattningar för dessa sektorers finansiella variabler 1980,

För 1980 beräknas statens budgetunderskott bli ca 55 miljarder kr. i det lägre resp. ca 53 miljarder kr. i det högre alternativet för utfall i avtalsförhandlingarna under 1980. Båda alternativen innebär att statsbudgeten får en fortsalt likvidiserande inverkan på banksystemet och på samhällsekonomin i övrigt. Det växande budgetunderskottet tillsammans med bytesbalansens utveckling lalar för att statens upplåning utomlands blir större 1980 än 1979. Slatens anspråk på den inhemska kreditmarknaden kommer ändock atl bli synnerligen betydande 1980.

Kommunernas finansiella sparande förväntas i båda alternativen för ulfall i avtalsförhandlingarna försämras men förbli positivt. Kommunema torde möla försämringen i det finansiella sparandet med en lägre likviditelsuppbyggnad. Deras likviditetssituation förblir dock mycket god.

Under 1980 uppskattas färdigställandet av bostäder bli ca 55 000 lägenheter, vilket är 500 färre än 1979. Samtidigt beräknas igångsättningen av bostäder öka. Bostadsinvesteringarnas volymmässiga ökning beräknas uppgå lill ca 2,5 %, medan den värdemässiga ökningen uppskattas till 14-15%. Behovet av bostadsbyggnadskrediter torde således bli något större 1980 jämfört med 1979. I överenskommelsen mellan delegalionen för bostadsfinansiering och affärsbankerna, sparbankerna och föreningsbankerna avseende 1980 har kreditinstituten förklarat sig villiga att, med samma inbördes fördelning som gällde för 1979, svara för erforderliga byggnadskrediter för statligt belånade projekt. Bankerna har också förklarat sig beredda att medverka till att byggnadskrediter ställs till förfogande även för bostadsbyggandet utan statliga lån. Överenskommelsen om bostadsfinansieringen 1980 avser även bankernas bidrag lill den långa bostadsfinansieringen. Bankerna förklarade sig villiga att öka sitl nettoinnehav av bostadsobligationer med 5,5 miljarder kr.

Fr.o.m, 1980 har bostadsobligationernas konstruktion förändrals. Amorteringarna bestäms inte längre enligt annuitetsprincipen, ulan genom en amorteringsplan som är densamma oberoende av ränteläget. Dessutom har amorteringstiden förkortats med 10 år. Genom dessa åtgärder ökar återflödet av kapital från bostadssektorn vilket ökar kapitalmarknadsinsfi-tutens nyutlåningskapacitet. Vidare har enligt riksdagens beslut den oprioriterade fastighetsfinansieringen helt avskiljts från den prioriterade

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                         187

bostadsfinansieringen, vilket begränsar ulrymmeskravel på kapitalmarknaden för de prioriterade bostadsobligationerna.

Företagssektorns fasta investeringar beräknas öka med runt 9 miljarder kr. 1980. Lagren, som under 1979 var i stort sett oförändrade, uppskattas för 1980 byggas upp med drygt 2 miljarder kr. Detla pekar på etl ökat finansieringsbehov från investeringssidan 1980. Samtidigt torde sektorns bmttosparande fortsätta att förbättras. Utvecklingen av investeringarna, lagren samt bruttosparandet indikerar en viss försämring i det finansiella sparandet jämfört med 1979. Företagens förutsättningar att finansiera de ökade investeringarna 1980 är goda. Sålunda skall bankerna inom det givna läneutrymmet i första hand lillgodose industrins länebehov. Bankernas långivning till företagen kan därför beräknas stiga 1980, inberäknat refinan-sierade krediter frän utlandet. Dessutom är företagens likviditetssituation fortfarande god.

UTBLICK MOT 1981

OCH 1982

Prop. 1979/80:150                                                   190

11    Utblick mot 1981 och 1982

11.1    Inledning

Ulformningen av den ekonomiska politiken sker mot bakgrund av en bedömning av den ekonomiska utvecklingen som i allmänhet sträcker sig bortom del innevarande året,

I likhet med de senaste årens reviderade nationalbudgeter redovisas därför i föreliggande kapitel kalkyler över den ekonomiska utvecklingen pä 2 1/2 ärs sikt. Kalkylerna skall ses som en tänkbar utveckling av Sveriges ekonomi under 1981 och 1982. Mot bakgrund av vissa förutsättningar om den internationella konjunkturutvecklingen har försök gjorts att teckna en bild över utsikterna för den svenska ekonomin under de närmaste åren. Kalkylerna utgör en utgångspunkt för en diskussion kring de problem för den ekonomiska politiken som kan skönjas på 2 ä 3 års sikt. För att belysa de avvägningsproblem som den svenska ekonomin stär inför har kalkylerna utformats som en diskussion kring två olika alternativ för lönekostnadsutvecklingen under de närmaste tre åren.

Utgångspunkten för de beräkningar som redovisas i detta kapitel är den bild av 1980 som tecknas i kapitel I i den reviderade nationalbudgeten. Kalkylerna för 1981 och 1982 är inte i detalj lika genomarbetade som naiionalbudgetens kalkyler för 1979 och 1980. De skall därför mer ses som räkneexempel än som rena prognoser.

11.2    Metod

Kalkylerna har byggts upp kring två modeller. Den ena beskriver den reala utvecklingen dvs. den volymmässiga förändringen i ekonomins olika delar. Den andra beskriver prisernas och lönernas utveckling,

1 den reala modellen är näringslivet uppdelat i fyra branscher, nämligen jord- och skogsbmk, industri (inkl. gruvor och el-, gas-, vatten- och värmeverk), byggnadsverksamhet och privat tjänstesektor. Därtill kommer offentlig sektor uppdelad på staten och kommunerna. Samtliga delar av den slutliga användningen - privat konsumtion, offentlig konsumtion, bmt-toinvesteringar, lagerförändring och export - anges exogent, dvs. som utifrån givna förutsättningar. Leveranserna mellan de olika sektorerna bestäms i modellen med hjälp av en s. k. input-outpul matris. I modellen beräknas också vilken produktion i olika bransher och vilken imporl dessa förutsättningar resulterar i. Via antaganden om produktivitetsutvecklingen framkommer sedan sysselsättningens utveckling.

Prismodellen anger bl.a. sambanden mellan internationella priser, inhemska priser, löner och vinster. Modellen ger prisutvecklingen för såväl privat som offentlig sektor. Den privata sektom är uppdelad i en konkurrensuisatt sektor, vilken schablonmässigt antagils sammanfalla med indu-

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

191

strin, och en sektor som är skyddad från utländsk konkurrens. Via priser på import och insatsleveranser tas hänsyn till kostnadsutvecklingen på förbrukningen av varor och tjänsler. Förutsättningarna rörande produktivitetsutvecklingen i olika branscher är desamma i prismodellen som i den reala modellen. Genom att ange internationella priser, löner och en sannolik vinstutveckling kan de inhemska priserna beräknas i prismodellen. Såsom framhållits ovan är de båda modellerna inbördes beroende.

11.3 Den internationella konjunkturutvecklingen

Som framgålt av kapilel 2 vänlas den genomsnittliga tillväxten i OECD-området 1980 stanna vid drygt I %. Detta innebär att trenden i konjunkturutvecklingen förutses vara nedåtriktad under loppet av året.

Oljeprishöjningarnas depressiva effekter bedöms till viss del göra sig gällande också under 1981. Vidare får den nuvarande restriktiva politiken en återhållande inverkan på efterfrågan också under inledningen av nästkommande år. Även om en viss uppmjukning av den ekonomiska politiken är tänkbar i vissa länder mot slutet av 1980 i takt med att konjunkturen försvagas, skulle detta få effekt först ett siycke in på 1981. Konjunkturnedgången väntas bottna 1981 för att därefter återhämta sig relativt försiktigt under 1982.

En restriktion för tillväxten är den höga internationella prisstegringstakten. Den ekonomiska politiken är generelll sett inriktad på att hejda infiationen. Erfarenheten från 1970-talet visar emellertid att en hög inflationstakt är ett problem som kräver lång tid att komma till rätta med.

Också den internationella obalansen i betalningssystemet verkar begränsande för tillväxten. OPEC-ländernas överskott bedöms uppå till ca 100 miljarder dollar 1980. OECD-länderna och de icke-oljeproducerande u-länderna får bära motsvarande underskott. Genom att snabbt öka sin export till OPEC-länderna och dra ned efterfrågan kunde industriländerna mellan 1974 och 1978 eliminera det samlade underskottet. Om en lika snabb anpassning skall kunna ske även efter de senasle prishöjningarna blir fömtom den ekonomiska politikens utformning avhängigt av OPEC-ländernas möjligheter all öka sin import.

Med hänsyn tagel till ovan nämnda reslriktioner kan man förutse att den genomsnittliga tillväxten i OECD-området under 1980-1982 blir avsevärt lägre än under de föregående åren. Först mot sluiet av perioden vänlas åter en förhållandevis gynnsam konjunklumtveckling. Den fasförskjutning som tidigare gällt mellan de större länderna och ländergrupperna bedöms ersättas av en mycket högre grad av samtidighet i konjunkturförloppet de närmaste åren. Alla länder påverkas samtidigt av oljeprishöjningarna, och den ekonomisk-politiska inriktningen är restriktiv i nästan alla slörre länder. Denna fömtsedda samtidighet i konjunkturförloppet skulle medföra stora utslag i världshandelns utveckling. Sålunda måste man räkna med

Prop. 1979/80:150                                                                    192

en svag tillväxt i den intemationella handeln 1981 men dock starkare än efler den förra oljekrisen.

Tabell 11:1 Bruttonationalproduktens utveckling i OECD-området 1979-1982

Årlig procenluell volymförändring

1979        1980        1981        1982

Förenta staterna	2,3	-0,5	0,0	2,5
Japan	6,1	4,0	3,0	5,5
Västeuropa	3,4	1,5	0,5	3,0
ÖECD-tolall	3,4	1,3	0,8	3,3

Konjunkturuppgången under 1982 antas medföra att även världshandeln skjuter fart på nytt.

Beträffande prisutvecklingen för varor i internationell handel väntas en successiv dämpning för bearbetade varor i och med att konjunkturen försvagas och vissa framgångar nås när det gäller att hejda inflationen i flera länder. Det reala oljepriset antas schablonmässigt bli oförändrat under perioden. Priserna på övriga råvaror väntas försvagas 1981 som en konsekvens av konjunkturavmattningen. Utbudsbegränsningar för fler råvaror bedöms dock motverka en direkt negativ utveckling.

Tabell 11:2 Världshandelns volym och priser 1979-1982

Årlig procentuell volymförändring

1979      1980      1981      1982

Väridshandelns volym                7,5          4          2           6

Priser på bearbetade varor i

inlernationell handel'                  8,5         10         8           7

' 1 nationella valutor.

11.4 Löner och priser

Bedömningarna av prisutsikterna för 1980—1982 grundas på antaganden om utvecklingen av bl, a. de internationella priserna, produktiviteten och arbetskraftskostnaderna. Som framgått ovan förutsätts de internationella priserna på bearbetade varor att öka med 10 % 1980, 8 % 1981 och 7 % 1982. Oljeimportpriserna bedöms öka med ca 55 % 1980. För 1981-1982 antas schablonmässigt det reala oljepriset bli oförändrat.

Produktiviteten inom den konkurrensutsatta sektorn i det svenska näringslivet beräknas i det lägre kostnadsalternativet - alternativ 1 - stiga med 4,7 % 1980, 3,5 % 1981 och 5 % 1982. Inom den skyddade sektorn av näringslivet har produktivitetstillväxten beräknats till 3,0, 1,6, 2,5 % för resp. år. I det högre kostnadsalternativet - alternativ II - blir produktivitetstillväxten lägre under 1981 och 1982, medan några produktivitets-skillnader mellan de två alternativen inte vänlas föreligga under 1980.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                         193

Inom den konkurrensutsatla seklorn beräknas produktivitetstillväxten uppgå till 1,5 % 1981 och 3,5 % 1982. Inom den skyddade seklorn beräknas ökningen under motsvarande år uppgå till 1,1 resp. 2,1 %.

Timlönerna antas i alternativ 1 öka med 7,5 % 1980 och 6 % såväl 1981 som 1982. I alternativ II antas limlöneökningar om 10 % för 1980 och 1981 samt 9 % för 1982. Till följd av höjningar av de sociala avgifterna, som för 1980 beräknats till 0,8 % och för 1981 och 1982 fill 0,2 % stiger de totala lönekostnaderna snabbare än timlönerna.

Altemativ 1 skapar möjligheter för företagen att stärka sin konkurrenskraft och genom sänkta relativpriser återvinna tidigare förlorade marknadsandelar. Lönsamheten förbättras också under perioden. Den lägre kostnadsutvecklingen ger även utrymme för uppskrivningar av den svenska kronan, vilka i kalkylen antagits uppgå till 1% 1981 och 2% 1982. Därigenom begränsas lönsamhetsförbättringen samtidigt som importprisernas genomslag på de inhemska priserna dämpas. 1 alternativ II finns inte utrymme vare sig för relativa prissänkningar eller uppskrivningar av den svenska kronan. Huvudresultaten av prisberäkningarna framgår av tabell 11:3. Vad gäller konsumentpriserna visar prognoserna på en genomsnittlig åriig utveckling på 8 och 10% för hela perioden 1980-1982 i det lägre resp. högre koslnadsallernativet. Konsumentprisutvecklingen för 1980 enligt alternativ I bygger bl.a. på förutsäUningen att det allmänna prisstoppet, som trädde i kraft den 29 mars 1980, råder året ut.

Tabell 11:3 Priser 1980-1982

Årlig procentuell förändring

	Alt. I			Alt. Il
	1980	1981	1982	1980	1981	1982
Importpriser' Terms-of-trade Exportpriser Konsumentpriser	12 1/2 -2 10      1/4 11      1/2	6 -2 1/4 3 1/2 6 3/4	5 - 1/2 4 1/2 6	12 1/2 -1 1/2 II 12 3/4	7 - 1/2 6 1/2 9 1/2	7 0 7 7 3/4
' Svenska kr.

11.5 Export och import

Exportprognoserna gmndas bl. a. dels på de bedömningar av världshandelns utveckling som framgår av tabell 11:2, dels på de relativpriseffekter som har beräknats uppstå under prognosperioden.

Vad gäller exporten av bearbetade varor är ulvecklingen av relativpriserna av väsentlig betydelse. Stiger de svenska exportpriserna i snabbare takt än priserna på våra konkurrentländers exportvaror leder denna utveckling till förlust av marknadsandelar. På molsvarande sätt leder sänkta relativpriser på våra exportvaror till vinst av marknadsandelar. Föränd-13    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bilaga l.l

Prop. 1979/80:150                                                                 194

ringarna av relativpriserna får full effekt på exportvolymerna först efter en viss tid. Storleken av effekten på exporlvolymerna av ändrade relativpriser bestäms av priselasticiteten. Föreliggande exportkalkyler baseras på en priselasticitei på totalt 1,7 med en anpassningsperiod på 2-3 år. Som fidigare framhållits i avsniu 11.4 anger alternativ 1 en utvecklingsväg som fömtsäUer att företagen i den konkurrensutsatla sektorn genom relativprissänkningar försöker vinna marknadsandelar. För hela perioden 1980-1982 har andelsvinsterna vad gäller exporten av bearbelade varor beräknats till drygt 5 %.

Alternativ 11 innebär oförändrade relativpriser för bearbetade varor. Detta alternaUv medför således ej några andelsvinsier.

Exporten av råvaror har anlagits öka med 2,5% 1980, 0% 1981 och 3,5% 1982 i båda kostnadsalternativen.

Exporten av fariyg beräknas minska med 13% 1980. Fartygsexporten bedöms bli oförändrad 1981 men öka med 3,5% 1982. Volymförändringarna är desamma i båda kostnadsalternativen.

Tjänsteexporten antas följa väridshandelns utveckling med beaklande av effektema av förskjutningar i relativpriserna. Exportkalkylerna baseras på samma antagande om priselasticitei och anpassningsperiod som gäller för exporten av bearbetade varor.

Varuimporten bestäms i modellen via de efterfrågeförändringar som anges för privat konsumtion, export, investeringar, lagerförändringar, etc, Vamimporten påverkas också av det ökade behov av insatsvaror som följer av en tilltagande inhemsk produktion.

Varuimporten påverkas i modellen även av de antaganden som gjorts beträffande relativprisulvecklingen. 1 alternativ I som förutsätier att de svenska företagen vid relativprissänkningar vinner marknadsandelar även på hemmamarknaden får prisförändringarna en dämpande effekten på importen. 1 alternativ II, som fömtsätter oförändrade relativpriser, sker ingen sådan dämpning av importvolymen.

Tjänsteimporten bestäms i modellen på samma sätt som varuimporten.

Med dessa förutsättningar ger modellkalkylerna i alternativ 1 en ökning av vamimporten på 5,3% 1980, 1,9% 1981, och 3,9% 1982. Alternativ II ger en importökning på 5,6% 1980, 1,9% 1981 och 3,4% 1982.

Tabell 11:4 Export 1980-1982

Åriig procentuell volymförändring

	All. 1			Alt. 11
	1980	1981	1982	1980	1981	1982
Bearbetade varor	5,8	3,2	7,6	5,2	1,0	5,0
Råvaror	2,5	0,0	3,5	2,5	0,0	3,5
Tolal export av varor
enligt handelsstatistiken	4,6	2,5	6,7	4,1	0,7	4,7
Total export av varor
enligt nationalräken-
skapernas beräkningar	6,0	3,5	7,7	5,6	1,7	5,7
Export av tjänsler	4,6	4,2	8,6	4,0	2,0	6,0
Export av varor och tjänster	5,8	3,6	7,8	5,4	1,7	5,7

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  195

Tabell 11:5 importen 1980-1982

Årlig procentuell volymförändring

All. 1                         All. II

1980       1981        1982        1980       1981        1982

Import av varor enl.
nationalräkenskapernas
beräkningar                  5,3

Imporl av Ijänsler         4,2

Imporl av varor och Ijänsler   5,1

1,9	3,9	5,6	1,9	3,4
1,6	2,6	5,3	2,0	3,2
1.9	3,7	5,6	1.9	3,4

11.6 Konsumtionen

Den privata konsumtionen beräknas som framgår av kapilel I öka med ca 1,5% under 1980. Därvid förutses en obetydlig nedgång ske i sparkvoten i alternativ I. Som lidigare nämnts har lönerna i alternativ I förutsatts öka med 6 % under såväl 1981 som 1982. Med den utveckling av sysselsättningsvolymen som kalkylerna ger skulle lönesumman då öka med 6,5% under båda åren. 1 allernaliv II har lönesumman beräknals öka med 10,6% 1981 och 8,9% 1982.

Inkomstöverföringarna till hushållen har främst som ett resultat av skillnaderna i pris- och löneökningstakter förutsatts öka långsammare i alternativ 1 än i alternativ II. I alternativ I har för 1981 och 1982 kalkylerats med en ökning på ca 7% båda åren. Motsvarande ökning i alternativ II uppgår till ca 9%. I båda alternativen har regeringens förslag om besparingsåtgärder beaktats.

Beiräffande hushållens inbetalningar till det offentliga av skatter och avgifier m. m. ulgår kalkylerna från gällande skatteregler, 1 alternativ 1 har beaktats den skattesänkning som ingår som en del i regeringens åtgärder för atl underiätta 1980 års avtalsrörelse. 1 båda alternativen har en viss ökning av skatteuttaget beaktats. Kommunalskatterna har förutsatts oförändrade under perioden.

Med hänsyn tagen till enskilda företagares inkomster, kapitalinkomster m. m. som framskrivits med relativt schablonartade meloder skulle ökningen i hushållens disponibla inkomster i alternativ I i nominella termer uppgå till ca 7% 1981 och drygt 6% 1982. Motsvarande ökning uppgår i alternativ 11 till knappt 9%> 1981 och drygl 8% 1982. Realt sett innebär detta i alternativ I en ökning av de disponibla inkomsterna över de båda åren med ca 1 % och en något snabbare ökning för den privata konsumtionen, I alternativ II har de realt disponibla inkomsterna beräknats öka något långsammare. Detsamma gäller den privata konsumtionen.

Den statliga konsumtionen förutses öka med 0,3 % i volym i alternativ I och II såväl 1981 som 1982. Den kommunala konsumtionen har under de senaste åren ökal myckel snabbt. Denna ökningstakt har legat klart över den överenskommelse som träffats mellan regeringen och kommunförbun-

Prop. 1979/80:150                                                                196

den. Enligt de bedömningar som redovisas i kapitel 9 blir konsumlionslill-växlen 4 % 1980. Här har förutsatts all en successiv dämpning sker under 1981 och 1982.

Tabell 11:6 Total konsumtionsutveckling 1980-1982

Årlig procenluell volymförändring

All. 1                         All. 11

	1980	1981	1982	1980	1981	1982
Prival konsumtion	1,7	0,5	1,0	1,7	0,5	0,5
Offentlig konsumtion	2,8	■) -I	1,9	2,8	2,2	1,9
Kommunal konsumlion	4,0	3,0	2,5	4,0	3,0	2,5
Slallig konsumlion	0,2	0,3	0,3	0,2	0,3	0,3
Tolal konsumlion	2.1	l.l	1.3	2.1	l.l	0.9

11.7 Investeringar

Industrins investeringar minskade med mer än 35 % 1977- 1978. Denna utveckling förefaller nu att vara bruten. Investeringsenkäten i är tyder på alt företagen avser att öka investeringarna kraftigl under 1980. En pris- och kostnadsutveckling enligt alternativ I som redovisats ovan medför ökad export, ökad produktion och en fortsatt förbättring av företagens finansiella ställning. Mot bakgrund av en sådan utveckling är det rimligt att anta att investeringsbenägenheten också ökar. Del kan därför bedömas troligt att industrins investeringar ökar även under lågkonjunkturåret 1981. Skulle vi däremot få en lönekostnadsulveckling enligt alternativ II torde man, mot bakgrund av vilka effekter detta får på exporl och produklion m.m., få räkna med att näringslivets förväntningar om framliden blir väsentligt mer dämpade. Investeringsprognoserna sammanfattas i labell 11:7 och tabell 11:8.

Handelns investeringar ökade med närmare 12% 1979 och en relativt kraftig ökning förutses även för 1980. Även för 1981 och 1982 förutses, om än i lägre takt, en ökning av handelns investeringar. Såväl handeln som övriga näringslivets investeringar har i likhet med industrins invesleringar bedömts utvecklas olika beroende av vilket lönekostnadsalternativ som realiseras. Investeringarna i permanenta bostäder har beräknats på grundval av ett antagande om en försiktig ökning av igångsättning av bostadslägenheter. Kalkylen implicerar en successiv ökning från 57000 igångsatta lägenheter 1980 upp mot drygt 60000 1982. Även ombyggnadsinvesteringarna väntas öka under perioden. Någon differentiering har ej gjorts mellan alternaUven. Sammanlagt väntas de statliga investeringarna minska med eU par procentenheter under 1981 och 1982. För alternativ II har antagits aU staten under lågkonjunkturen 1981 stimulerar affärsverkens och myndigheternas investeringar något. De kommunala investeringarna harfömt-saUs öka i en takt som är förenlig med den lugnare konsumlionslillväxt som torde bli nödvändig i den kommunala sektorn under åren framöver.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  197

Tabell 11:7 Industrins investeringar 1980-1982

Årlig procenluell volymförändring. Avrundal till hela resp. halva procent

All. 1			All. 11
1980	1981	1982	1980	1981	1982
Investeringar                            15 Produktion                                 4,5 Produktivitet                              4,5	5 2,5 3,5	10 4 5	15 4,5 4,5	-7 1.5 1,5	3 3,5
Tabell 11:8 Bruttoinvesteringar 1980- Årlig procenluell volymförändring	-1982
All. 1			All. 11
1980	1981	1982	1980	1981	1982

Näringsliv                     7,5       4,5      6,0     7,5      2,0   3,0

därav: industri            15,0       5,0    10,0     15,0   -7,0   3,0
Statliga myndigheler

och affärsverk              7,3      -2,0     -2,0     7,3      2,0   1,0

Kommuner                    3,1       2,0      2,0     3,1      2,0   2,0

Bostäder                      2,5       3,5      3,5     2,5      3,5   3,5

Totala bruttoinvesteringar 5.5 3,0 3,8 5.5 2,3 3.7

Industrins lager väntas öka relativt långsamt under 1980. 1 takt med att den försämrade internationella konjunkturen gör sig kännbar förutses företagens färdigvarulager dras upp under andra halvåret. Under konjunkturavmattningen 1981 ökar denna lageruppbyggnad till följd av att försäljningen går än trögare. Speciellt markerat är detta i altemativ II eftersom de svenska företagens konkurrenskraft är försämrad relativt alternativ I till följd av den högre kostnadsutvecklingen. För 1982 förutses en relativt måttlig uppbyggnad av insalsvarulagren i takt med all konjunkturen förbättras.

11.8 Produktion

I den reala modellen har produktionsutvecklingen i olika branscher beräknats. Produktionsutvecklingen är i modellkalkylerna en följd av antaganden beträffande tre faktorer. Den första utgörs av förändringar i den slulliga eflerfrågan - prival konsumlion, offenllig förbrukning, bruttoinvesteringar, lagerförändring och export. Den slutliga efterfrågan har fördelals på producerande branscher på grundval av historiska mönster och med hänsyn till det aktuella konjunkturläget.

Den andra faktorn är utvecklingen av insatsleveranser mellan olika branscher och förädlingsvärdets andel av bmltoproduklionen. Förädlingsvärdesandelarna och insatskoefficienterna styr i sin tur tillsammans med produktionsutvecklingen efterfrågan i form av insatsleveranser.

Den tredje faktorn är hur stor del av eflerfrågan som lillgodoses genom

Prop. 1979/80: 150                                                                198

imporl av varor och tjänster och hur stor del som lillgodoses genom hemmaproduklion.

Den produktionsutveckling i enskilda branscher som framkommer i modellen är nalurliglvis osäker. Resultaten tyder emellerlid på alt industriproduktionen i allernaliv 1 ökar med ca 2,5 % 1981 och ca 4 % 1982. Totalt ökar BNP med drygl 2 % resp. 3 % under dessa år.

För alternativ 11 ger modellkalkylerna en produktionstillväxt i industrin på 1,4 % 1981 och drygl 2 % 1982. Bruttonationalprodukten beräknad från produklionssidan ökar med 1,5 % 1981 och med 1,9 % 1982.

11.9 Sysselsättning

Produktionsutvecklingen i de olika branscherna ger lillsammans med antaganden om ulvecklingen av produktiviteten (produktion per arbetad timme) arbetskraflsefterfrågan. Kalkylerna för efterfrågan på arbelskraft tyder pä att anlalel sysselsatta i allernaliv I skulle öka med sammanlagt 95 000 personer under 1980 och 1981, se tabell 11:9. Ökningen skulle falla på tjänstesektorerna. Sysselsätlningen inom den privala tjänstesektorn skulle enligt kalkylerna öka med ca 40000 personer och inom den offentliga sektorn med drygl 60000 personer under 1981 och 1982.

Utbudet av arbetskraft har bestämts med utgångspunki i prognoser över befolkningstillväxt och av utvecklingen av förvärvsfrekvenserna i olika åldersgrupper. Arbelskraftsulbudet har sålunda beräknals öka med sammanlagt ca 100000 personer under 1981 och 1982, Antalet arbetade timmar per person har antagits minska med ca 0,5 % per år under perioden.

Tabell 11:9 Sysselsättning i antal personer 1980-1982

Förändring under perioden

All. 1                  Alt. II

Näringsliv	30000	15 000
Offenllig seklor	65000	65 000
Tolal sysselsatlningsökning	95 000	80000
Summa utbudsökning	lOOOOO	100000

En sammanställning av beräkningsresultaten avseende utbud och efterfrågan på arbetskraft visar att arbetslösheten skulle öka någol under 1981 och 1982. .Arbetslöshetsnivån är dock i denna typ av kalkyler mycket känslig för variationer i viktiga antaganden såsom produktivitetens förändring i de olika branscherna och medelarbetstiden per sysselsatt. Beräkningsresultaten måste därför tolkas med stor försiktighet.

Kalkyler har även utförts för alternativ 11. Sysselsättningsökningen skulle i detta alternativ bli lägre. Skillnaden jämfört med huvudalternativet ligger helt inom näringslivet. Att förändringen i antalet sysselsatta inte blir

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

199

mer markerad mellan alternativen beror pä alt det förutsatts all produktivitetstillväxten blir klart långsammare i allernaliv II. Om man gör det antagandet att produktivitetstillväxten skulle vara lika i de båda alternativen skulle arbetslösheten öka betydligt mer i alternativ 11 än vad den här gjorda kalkylen visar.

11.10 Sammanfattning

Med de export- och importpriser som redovisats i tidigare avsnitt och med den utveckling av export- och importvolymen som framkommer i kalkylerna kan bytesbalansens utveckling sammanfallas i tabell 11:10. Handelsbalansen skulle sålunda enligt alternativ I förbättras med knappt 2 miljarder kr. mellan 1980 och 1982. Tjänstenettots utveckling framkommer som en följd av gjorda antaganden om väridshandel, priser och inhemsk efterfrågan. Nettot av transfereringarna till utlandet har framskrivits mot bakgmnd av bl. a. den förväntade utvecklingen av räntebetalningarna till utlandet och u-hjälpen. Sammantaget skulle sålunda underskottet i bytesbalansen minska frän drygt 16,5 miljarder kr. 1980 till lite drygt 13 miljarder kr. 1982. Marknadsandelsvinsterna hinner inte tillfullo redovisas under perioden fram t.o.m. 1982. Trots detta beräknas den svenska exportvolymen vara 4,5 % slörre 1982 i alternativ I än i alternativ II.

Medan volymeffekterna av de relativprissänkningar som anlagits i alternativ I inte hinner slå igenom helt under perioden fram till 1982, slår priseffekterna av relativprissänkningarna igenom omedelbarl. Därigenom begränsas förbättringen av bytesbalansen.

1 alternativ II blir det som framgår av tabellen knappasl någon förbättring av bytesbalansen under perioden. Detta är en konsekvens av att vi lill följd av den snabbare kostnadsutveckingen inte blir tillräckligt konkurrenskraftiga för att kunna vinna exportandelar på väridsmarknaden. Sammanlagt är det ackumulerade bytesbalansunderskottet i alternativ 11 drygt 5 miljarder kr, större än i alternativ 1.

TaWI 11:10 Bytesbalans 1980-1982

Milj. kr., löpande priser

	Alt. 1			Alt. 11
	1980	1981	1982	1980	1981	1982
Export av varor Imporl av varor	138000 145 100	148000 156700	166400 170900	138200 145 500	149600 158600	169200 175 500
Handelsbalans	- 7100	- 8700	- 4500	- 7300	- 9000	- 6300
Tjänsteneito Transfereringsnetlo Korrigeringsposl för tjänsler och iransfereringar	- 6000 -12400 8900	- 5900 -13400 9800	- 5 100 -14400 10700	- 6200 -12400 8900	- 6400 -13800 9800	- 6200 -15000 10700
Bytesbalans	-16600	-18200	-13300	-17 000	-19400	-16800

Prop. 1979/80:150                                                                200

I labell 11: 11 sammanfattas de reala kalkylerna 1980-1982. Förutom de skillnader i utrikeshandeln som uppkommer mellan allernaliv I och II och som diskuierats ovan ulvecklas också kapitalbildningen, investeringarna, olika. I alternativ I ökar som nämnts ovan industriinvesteringarna relativt kraftigt medan utvecklingen i alternativ 11 innebär en betydligt sämre utveckling. Möjligheterna att bringa ned bytesbalansunderskotlet via ökad export efter 1982 blir därmed också avgjort sämre i alternativ 11.

Tabell 11:11 Försörjningsbalans 1980-1982

Årlig procentuell volymförändring

	All. I			All. 11
	1980	1981	1982	1980	1981	1982
Prival konsumtion	1,7	0,5	1,0	1,7	0,5	0,5
Offentlig konsumtion	2,8	2,2	1,9	2,8	2,2	1,9
Brulloinvestering	5,5	3,0	3,8	5,5	2,3	2,7
Lagerinvestering'	0,7	0,1	-0,1	0,7	0,2	-0,2
Export av varor och tjänster	5,8	3,6	7,8	5,4	1,7	5,7
därav: varor	6,0	3,5	7,7	5,6	1,7	5,7
Import av varor och tjänster	5,1	1,9	3,7	5,6	1,9	3,4
därav: varor	5,3	1,9	3,9	5,6	1,9	3,4
BNP	3,7	2,2	3,1	3,5	1,5	1,9

Lagerinvesteringar i procent av föregående års BNP.

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

201 BIHANG

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den reviderade nationalbudgeten 1980

Av inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställs inom ekonomidepartementet (E) resp. konjunkturinstitutet (KI). Nedan redovisas detla i tablåform. Härutöver framgår E:s och Kl:s bedömningar av utvecklingen inom olika delsektorer.

Sektor	Avsnillel utformat	Prognos,	%
	inom	E	Kl all 11
Privat konsumlion	KI	1,7	1,7
Offenllig konsumtion	E	2,8	2,8
Bruttoinvesteringar	KI	5,5	5,7
Lagerinvesteringar	KI	(0,7)'	(0,7)'
Export av varor och Ijänster	KI	5,8	5,1
Import av varor och tjänster	Kl	5,1	3,3
Bruttonationalprodukt	E	3,7	4,1
Intemalionell bedömning	E
Produktion inom gruvor, mineralbrotl.
tillverkningsindustri och skogsbruk	KI
Övrig produktion	E
Arbetsmarknad	E
De enskilda konsumenternas ekonomi	Kl
Industrins lönsamhel, kostnader
och priser	KI
Krediimarknad	KI
Utblick mot 1981 och 1982	E
Sammanfattning	E

Lagerförändring i % av föregående års BNP.

Prop. 1979/80:150                                                                 202

Innehåll

1     Sammanfattande översikt 2

1.1      Den internationella konjunkturutvecklingen                     2

1.2      Tillbakablick på den svenska utvecklingen                       4

1.3      Utsikter för 1980                                                            10

1.4      Utblick mot 1981-1982                                                   18

1.5      Budgetunderskottet och sparbalansen                          28

2     Det internationella läget                                                35

2.1       Sammanfattande översikt                                              35

2.2       Länderöversikter                                                            44

3     Utrikeshandeln                                                               66

3.1       Exporten                                                                        66

3.2       Importen                                                                        74

3.3       Betalningsbalansen                                                       78

4     Produktionen                                                                  83

4.1       Sammanfattning av industriproduktionens utveckling    83

4.2       Utvecklingen inom olika delbranscher                            83

4.3       Övriga näringsgrenar och den totala produktionen       93

5     Arbetsmarknaden                                                           96

5.1       Läget på arbetsmarknaden under 1979 och bötjan av 1980     96

5.2       Arbeismarknaden under 1980                                     103

6     De enskilda konsumenternas ekonomi                         107

6.1       Sammanfattning                                                          107

6.2       Löner                                                                           111

6.3       Hushållens disponibla inkomster                                 112

6.4       Konsumentpriserna                                                     117

6.5       Den privata konsumtionen                                          122

7     Investeringarna                                                           126

7.1  Sammanfattning av investeringsutvecklingen 1979 samt

prognos för 1980                                                         126

7.2       Investeringsutvecklingen inom olika områden             130

7.3       Lagerinvesteringarna                                                  141

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                 203

8     Industrins lönsamhet kostnader och priser                  144

8.1       Sammanfattande bedömning                                       144

8.2       Industriprodukternas prisutveckling                            148

8.3       Industrins kostnadsutveckling                                     151

9     Den offentliga verksamheten                                       156

9.1       Allmänt                                                                        156

9.2       Staten                                                                         156

9.3       Kommunerna                                                               161

9.4       Socialförsäkringssektorn                                             164

9.5       Den totala offentliga sektorn                                       166

9.6       Beräkning av finanspolitiska effekter                           168

10    Kredit marknaden                                                        173

10.1      Likviditetsutvecklingen                                                176

10.2      Kreditinstitutens utlåning                                            179

10.3      Den sektorvisa upplåningen                                       183

10.4      Utblick mot 1980                                                         186

ll	Utblick mot 1981 och 1982
ll.l	Inledning
11.2	Metod
11.3	Den internationella konjunkturutvecklingen
11.4	Löner och priser
11.5	Export och import
11.6	Konsumtion
II.7	Investeringar
11.8	Produktion
11.9	Sysselsättning
11.10	Sammanfattning

190 190 190 191 192 193 195 196 197 198 199

Bihang

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den reviderade national
budgeten 1980                                                                     201

Prop. 1979/80:150                                                  204

Tabellförteckning

1:1    BNP från produktions- och användningssidan 1978-1980  5

2  Förändring i BNP-komponenterna i procent av BNP

föregående år 1977-1980                                     6

3       Förändring av handels-och bytesbalans 1979           8

4       Försörjningsbalans 1978-1980                              14

5       Finansiellt sparande 1978-1980                            15

6       Bytesbalans 1978-1980                                      17

7       Internationell utveckling 1980-1982                      20

8       Priser 1980-1982                                               21

9       Utveckling av löner, produktivitet och lönekostnad per producerad enhet 1950-1982  22

10      Försörjningsbalans 1980-1982                              24

11      Finansiellt sparande som andel av BNP 1968-1979   29

2:1    Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder

1977-1980                                                      35

2       Bytesbalansutvecklingen i vissa länder 1976—1979  39

3       Konsumentprisernas utveckling 1976-1980             40

3:1    Sveriges export av bearbelade varor till OECD-
området 1972-1980                                           68

2      Sveriges export av bearbetade varor till olika länderområden 1974-1980         69

3      Världsmarknadspriserna för bearbetade

varor 1972-1980                                               71

4      Exportutvecklingen för olika vamgmpper 1978-1980 73

5      Importutvecklingen för olika vamgrupper 1978-1980 77

6      Betalningsbalans 1976-1980                                79

7      Kapitaltransaktioner, netto 1978-1979                  82

4:1    Industriproduktionens utveckling 1977-1980        84

2       Försörjningsbalans för rundvirke 1979-1980            88

3       Försöijningsbalans för verkstadsprodukter

1978-1980                                                      91

4  Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1978-1980 92

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                        205

5:1    Relativa arbetskraftstal 1970, 1973-1979          96

2      Andelen företag som uppgivit brisl på arbetskraft 1978- 1980         99

3      Sysselsättningsutvecklingen 1974-1979               100

4      Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1977-1979          100

5      Arbetslösheten 1977-1979                                 101

6      Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1975- 1979        102

7      Antal personer berörda av varsel om personalinskränkningar 1975-1980  103

8      Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1973-1979   104

9      Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980  104

6:1    Hushållssektorns inkomster och utgifter 1978-1980         108

2      Löneutveckling 1969-1980 samt arbetskraftskostnader för industriarbetare       110

3      Inkomstöverföringar till hushåll 1976-1980            112

4      Hushållens direkta skatter och avgifter 1976-1980 114

5      Realinkomstutveckling efter skatt 1977-1980        116

6      Konsumentprisindex december 1978-december 1979  118

7      Konsumentprisförändringen 1965-1980 uppdelad pä komponenter 118

8      Hushållens konsumtionsutveckling 1970-1979        123

7:1    Fasla bruttoinvesteringar 1976-1980 efter kapitaltyp och

näringsgren                                                    127

2      Fasta bruttoinvesteringar 1976-1980 inom privat och offentlig sektor    128

3      Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadshus 1976-1980   131

4      Ombyggnadsinvesteringar för bostäder 1978-1980 132

5      Planerade och faktiska förändringar av industrins totala investeringar 1970-1980        133

6      Statliga investeringar 1978-1980                        137

7      Kommunala investeringar 1978-1980                   139

8      Planerade och faktiska förändringar i kommunernas och landstingskommunernas totala investeringar 1972-1980                                                     140

9      Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1976-1980         _.       143

8:1    Driftsöverskott i tillverkningsindustrin 1976-1980   146

2  Produktpriser och röriiga produktionskostnader

i tillverkningsindustrin 1977-1980                       149

3                                                                 Lönekostnader och produktivitet i tillverknings
industrin 1977-1980                                        153

Prop. 1979/80:150                                                               206

4      Priser på olika insatsprodukter 1977-1980                  154

5      Sammanvägda priser på insaisprodukter för tillverkningsindustrin 1977-1980           154

9:1    Statens inkomster och utgifter 1978- 1980                158

2      Industripoliliska åtgärder 1976-1980                          160

3      Kommunernas inkomsler och utgifter 1978-1980        163

4      Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifler 1978-1980      165

5      Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1978-1980     166

6      Den totala offentliga sektorns inkomster och utgifler 1978-1980       167

7      Finanspolitiska efl"ekter 1974-1980                            170

8      Finanspolitiska effekter 1978-1980                             171

10.1    Penningmängden 1977-1979                                   175

2      Bankernas inlåning sektorvis 1978 och 1979              177

3      Bankernas likvida tillgångar 1977-1979                      178

4      Kreditmarknaden under 1978 och 1979                      180

5      Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1978-1979            182

6      Statens budgetutfall saml upplåningsformer 1977-1979            183

7      Kommunernas finansiella sparande 1977-1979          184

8      Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1977-1979        184

9      Företagens upplåning på kreditmarknaden 1977-1979  185

11.1    Bruttonationalproduktens utveckling i OECD-området

1979-1982                                                                  192

2      Väridshandelns volym och priser 1979-1982               192

3      Priser 1980-1982                                                         193

4      Export 1980-1982                                                       194

5      Import 1980-1982                                                       195

6      Total konsumtionsutveckling 1980-1982                     196

7      Industrins investeringar 1980-1982                            197

8      Bruttoinvesteringar 1980-1982                                   197

9      SysselsäUning i antal personer 1980-1982                 198

10     Bytesbalans 1980-1982                                              199

11     Försörjningsbalans 1980-1982                                    200

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget                                  207

Diagramförteckning

1:1 Export 1970-1980                                                          12

2    BmUonalionalproduklen 1970-1980                                17

3    Lönekostnad per producerad enhel i induslrin i Sverige och de

sju Slora OECD-länderna 1970-1979                               20

4    Investeringskvoten i industrin 1963-1982                      24

5    BNP:s ökning och dess användning 1960-1982              25

6    Bruttoreallöner och justerad produktivitet 1970-1982    27

7   Bmttosparandet, bruttoinvesteringar och finansiellt sparande, som andel av BNP 1970-1979            31

3:1    Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av

bearbetade varor till OECD-länderna 1969-1980               67
2   Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper

1973-1980                                                                     72

5:1    Arbetskraft och sysselsättning 1974-1980                  97

2      Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga platser 1974-1980     98

3      Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1974-1980     102

4     Inrikes flyttning över länsgräns 1961-1979                 105
6:1    Sparkvoten 1964-1980                                              110

2      Konsumentprisindex 1975-1979                                  119

3      Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1968-1980          122

7:1    Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sek
torer 1971-1980                                                          129

2 Investeringar inom industrin, totalt och uppdelat på branscher
1973-1980                                                                   134

3     Totala industrins lagervolymförändring 1967-1980     142
8:1    Bruttomarginaler i lotala industrin 1970-1979           145

2      Driftsöverskoltets och kapitalförslitningens andelar av förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin exkl. varv 1963-1980                                                                   147

3      Rörliga produktionskostnader i tillverkningsindustrin exkl.

varv 1964-1980                                                           152

10:1    Diskontot för Sverige och OECD 1976-1980             173

2      Valutareserven 1976-1980                                          174

3      Real likviditel 1967-1979                                             176

4      Olika sektorers reala likviditet 1969-1979                   177

5      Affärsbankernas likviditetskvoter 1976-1980              179

6      Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1976-1980           181

7      Statens budgetunderskoU 1976-1980                        182

Norstedts Tryckari, Stockholm 1980

Bilaga 2.1

Långtidsbudget för perioden 1980/81-1984/85

Prop. 1979/80:150

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

BUaga 2.1

LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN

1980/81-1984/85

1    Inledning

Syftet med långtidsbudgeten är att karllägga de slalsfinansiella konsekvenserna på längre sikl av redan fattade beslul och gjorda älaganden. Denna karlläggning är ett underiag för analys av de statsfinansiella förutsättningarna för den framförliggande femårsperioden.

Den egenlliga långlidsbudgelberäkningen omfallar statsbudgetens inkomster och utgifter. De slalsfinansiella förutsättningarna påverkas emellertid även av utvecklingen inom socialförsäkringsseklorn och den kommunala sektorn. Därför behandlas ocksä dessa sektorer i långtidsbudgeten. 1 årets långtidsbudget har dessa båda avsnitt fördjupals och utvidgals. Årets långtidsbudget syftar därmed till att ge etl bälire underlag än tidigare för bedömningen av den samlade offentliga sektorns utveckling.

Årets långtidsbudget avspeglar vidare en höjd ambitionsnivå när det gäller beskrivning och analys av de utgiftsstyrande faktorerna för skilda ändamål. Syftet med detta är alt fä ökad klarhet om dynamiken i utgifternas tillväxt.

Långtidsbudgetens utgiftssida är en kalkyl över omfaltningen av de resurser som krävs för atl av statsmakterna uppställda mål skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. Statsinkomsterna beräknas med utgångspunkt i oförändrade skatte- och avgiftssatser eller, i tillämpliga fall, redan föreslagna eller beslutade förändringar. Samma metoder har utnylljats vid beråkningen avseende socialförsäkringssektorn.

Inga försök görs att förutse vilka nya beslut som kan komma att fallas under perioden eller effekterna av dessa. Långtidsbudgeten är således varken en plan för den framtida utvecklingen eller en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Avsikten med långtidsbudgeten är endast att redovisa vilken budgetutveckling som blir följden om inga nya iilgiftsåtagan-den görs och inga nyu beslut fattas om ändrade skatte- och avgiftsregler.

Som framgått utgör långtidsbudgeten väsentligen en konsekvensberäkning. De slutsatser som dras av dessa konsekvensbeskrivningar är partiella och utvecklas inte till en samhällsekonomisk analys. Sådana analyser återfinns i den reviderade finansplanen och den reviderade nationalbudgeten.

Långtidsbudgeten har utarbetats inom budgetdeparlementets budgetavdelning. Underlaget till kap. 2 om den samhällsekonomiska bakgrunden har utarbetats inom ekonomidepartementet. I    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bd. 2.1

Prop. 1979/80:150 2

2    Den samhällsekonomiska bakgrunden

2.1  Inledning

Den senaste officiella bedömningen av den svenska ekonomins utveckling på medellång sikt gjordes i 1978 års långtidsutredning (LU 78) och omfattade perioden 1977—1983. Utgångsäret för analysen i LU 78 präglades av ett betydande kapacitetsgap i näringslivel, obalans i utrikeshandeln och ett sedan år 1974 successivt försvagat internationellt konkurrensläge. Ulredningens huvudalternativ angav en utvecklingsväg i vilken det prismässiga konkurrensläget återställdes, den externa balansen förbättrades och fullt kapacitetsutnyttjande i näringslivet kunde uppnås fram till år 1983.

Förbättringen i den externa balansen förutsattes ske genom en kraftig uppgång i exporten, medan importökningar skulle hållas tillbaka. Detta krävde att de svenska relativpriserna skulle sänkas. Som en avgörande förutsättning för detta angavs dels den relativt kraftiga produktivitetsstegring som kunde realiseras om utgångslägets outnyttjade produktionskapacitet togs i anspråk fullt ut, dels en återhållsam inhemsk kostnadsutveckling.

Bedömningen av den möjliga produktivitetsstegringen baserades på det dubbelriktade sambandet mellan efterfrågan och produktionsvolymen som förelåg pä grund av den slora produktiviietsreserven i del svenska näringslivet. Sänkta relativpriser skulle ge ökad försäljningsvolym som i sin tur skulle möjliggöra stigande produktion och, på grund av befintliga kapacitetsreserver, ökad produktivitet. Produktivitetsökningen skulle ge ytterligare sänkta relativa priser. Efter hand som kapacitetsgapel slöts skulle lönsamheten förbättras och investeringsaktiviteten åter komma igång.

Ett sådant händelseförlopp byggde på förutsättningen att om väl produktivitetsökningen kom igång skulle i ekonomin inbyggda faktorer leda till all den fortsatte. Det var emellertid uppenbart atl det krävdes en kraftig inledande förändring av de svenska företagens relaliva priser för att processen skulle starta. Devalveringarna under år 1977 förutsattes utgöra en sådan startpunkt.

Utvecklingen efter år 1977 har i flera viktiga avseenden legal i linje med huvudalternativet i LU 78. I kombination med löneavtalet för åren 1978 och 1979 fick de devalveringar som genomfördes den åsyftade effekten. De svenska företagens konkurrensförmåga återhämtades påtagligt under loppet av år 1978 och i takt med den inlernationella konjunkturförbättringen vände den tidigare ogynnsamma utvecklingen. Industriproduktionen ökade ånyo och efler hand började även investeringarna att öka. Som väntal ökade produktiviteten snabbt i takt med att kapacitetsgapet slöts, vilket ytterligare förstärkte konkurrenskraften.

Under år 1978 och fram till händelserna på oljemarknaden under somma-

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                     3

ren 1979 följde sålunda den faktiska ulvecklingen tämligen väl den i LU 78 utstakade vägen. Etl undantag utgjorde emellertid den offentliga konsumtionen som fortsatte att ligga över det i LU 78 beräknade utrymmet. Detta gällde särskilt kommunerna. Medan den statliga konsumtionsökningen under perioden 1977-1979 begränsades till ca 1% per år, ökade den kommunala konsumtionen under samma tid med i genomsnitt 4,5% årligen. Denna utveckling begränsade utrymmet för den privata konsumtions-tillväxten. Dessutom visade utvecklingen på arbeismarknaden på slora svårigheter att uppnå den i LU 78 förutsatta flexibiliteten i form av ökad geografisk röriighet för arbetskraften. Flaskhalsproblem uppträdde i ett relativt tidigt skede av den ekonomiska uppgången. Dessa innebar l.ex. brisl på arbetskraft i delar av landet samtidigt med en kvarstående arbetslöshet i framför allt skogslänen.

2.2 Internationella förutsättningar

1 och med de mycket kraftiga prishöjningarna på den inlernalionella oljemarknaden under år 1979 förändrades förutsättningarna för ett fullföljande av den i LU 78 angivna utvecklingsvägen. Förutom en kraftig försämring av bytesbalansen har händelserna på oljemarknaden medfört atl utsikterna för en fortsatt förbättring av det ekonomiska lägel i induslriländerna blivit påtagligt försämrade. Höjningen av oljepriserna innebar en försämring av industriländernas bytesförhållanden geniemot OPEC-länderna och har medfört en försvagning av realinkomsten i OECD-länderna. Del efterfrågebortfall som della medför får lill resuliat alt arbetslösheten i OECD-länderna ökar, såvida inte kompenserande åtgärder vidtas. Vid den förra stora oljeprishöjningen år 1973 tillät de större OECD-länderna i stort setl att detta efterfrågebortfall fick slå igenom. Jämförl med läget åren 1973- 1974 är situalionen för fiertalet länder nu sådan att möjligheterna atl föra en expansiv politik i syfte atl hålla uppe efterfrågan är mindre genom all budget- och bytesbalansunderskotten redan i utgångsläget är belydande. En mer restriktiv politik i OECD-länderna kommer atl leda lill en dämpning i efterfrågan och får därmed konsekvenser för Sveriges möjligheter atl kraftigl öka exporten.

Även i del medellänga perspeklivel verkar oljesilualionen dämpande på tillväxten. Mycket talar för att ökningen av tillförseln av olja lill OECD-området kommer att begränsas till endast 1 ä 2% perår fram till 1980-lalels mitl. Den ekonomiska tillväxt som kan uppnås vid en given utveckling av utbudet för olja bestäms av i vilken utsträckning länderna kan sänka åtgången av olja per BNP-enhel. Högre priser på olja resp. insalser i energisparande syfte vid givna prisrelalioner kan på medellång sikt endast i begränsad utsträckning minska detta beroende.

Möjligheterna alt före utgången av 1980-lalet i någon mer betydande omfattning minska induslriländernas nuvarande oljeberoende är således

Prop. 1979/80: 150                                                                  4

begränsade. Det finns därför en risk för att en begränsad tillgång på energi kan bli en ytterligare restriktion för produktionstillväxten under större delen av 1980-talet,

Mot bakgrund av de bedömningar som i dag kan göras beträffande dels ulvecklingen på energiområdel, dels inflations- och bytesbalansulvecklingen, har ekonomidepartemenlet bedömi det vara realistiskt atl räkna med att den ekonomiska poliliken i de större industriländerna ges en sådan inriktning att tillväxten i dessa begränsas lill högsl ca 3% per år i genomsnitt fram till 1980-talets milt. Tillväxten i världshandeln kommer vid en sådan produktionsökning att begränsas till högsl ca 5 % per år under 1980-lalets första hälft.

2.3 Utvecklingen fram till 1980-talets mitt

Med anledning av de redovisade förändringarna i de internationella förulsällningarna måste bedömningarna i LU 78 av den medelsiktiga ekonomiska utvecklingen revideras. Detta sker f. n. inom ekonomidepartementet inom ramen för arbelel med 1980 års långtidsutredning. I detla sammanhang har också tidsperspektivet förskjutits till alt omfatta perioden 1979-1985.

I det följande redovisas vissa preliminära bedömningar av utvecklingen under den akluella lidsperioden. Först återges de för utvecklingen uppställda centrala ekonomisk-politiska målen. Därefter behandlas översiktligt de grundläggande fömtsättningarna, uiöver den redan berörda internationella ulvecklingen. Avslutningsvis återges huvuddragen i den av dessa förulsältningar betingade ekonomiska utvecklingsbilden för perioden 1979-1985.

De ekonomisk-politiska målen

Analysen tar sin utgångspunki i förutsättningen alt vissa ekonomiskpolitiska mål skall uppnås. Etl högt prioriterat mål är full sysselsällning. Innebörden är att arbetskraftsresurserna i ekonomin i princip skall vara fullt utnyttjade. Den öppna arbetslösheten skall sålunda inle överstiga den s.k. friktionsarbetslöshet, som är nödvändig vid en relativt röriig arbetsmarknad. Det är givetvis svårt alt precisera ett exakt tal för friktionsarbetslösheten. Därför har schablonmässigt siffran 2,0% valts, vilket ungefär motsvarar arbetslösheten under år 1979.

Ett annat mäl är att den externa balansen skall förbättras. Kalkylerna i LU 78 byggde på en förutsätlning om en fortgående förbättring av den externa balansen med sikte på uppnådd balans i mitten av 1980-talel. Det nu pågående analysarbetet visar emellerlid atl med de försämrade internafionella förutsäuningarna så är denna målsättning mycket svår alt uppfylla till denna tidpunkt. Balanstidpunkten har därför förskjuUts till är 1990.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                    5

En låg injhitionstakt är en Iredje målsättning. Den kvantitaliva innebörd som delta mål har givits i kalkylerna är en genomsniltlig årlig prisökningstakt pä 6 ä 7 %. Med hänsyn till den väntade internationella prisutvecklingen torde del. i varje fall sett som ell sexårsgenomsnitl, vara myckel svårl all underskrida denna ökningslakl.

En fjärde viktig ekonomisk-politisk målsättning är att en viss real standardförbättring bör åstadkommas i såväl prival som offenllig konsumlion. När det gäller offentlig seklor innebär redan gjorda åtaganden och beslul beiräffande den kommunala konsumtionen en betydande inteckning i det framtida totala konsumtionsutrymmel. Bakom den redan intecknade kommunala konsumtionstillväxten ligger i stor ulslräckning slatliga beslul om den kommunala verksamhetens utbyggnad. Förden privata konsumtionen är en icke obetydlig konsumtionsökning redan intecknad av de ålaganden som gjorts framför allt gentemot pensionärer. För atl breda lönlagargrupper i vanliga inkomstlägen över huvud tagel skall kunna få någon ökning i sin privata standard krävs därför en ökning av den lotala privata konsumtionsvolymen med inemot 1,0% perår.

Förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen

Analysen är i grova drag upplagd så att man utifrån vissa angivna förutsättningar kartlägger den ekonomiska utveckling som leder lill alt de uppställda målen förverkligas. Den viktigaste förutsättningen ulgörs av antagandena om den internationella ulvecklingen, vilka lidigare redovisats.

Andra centrala förutsättningar utgörs av antaganden om det svenska näringslivets internationella konkurrenskrafi oeh om produktionskapacitetens utveckling. Dessa två förutsättningar hänger nära samman. Näringslivets konkurrenskraft blir i slor utsträckning besiämmande för produktions- och investeringsutvecklingen, medan den senare i sin tur. bl.a. genom inverkan på produktivitetsutvecklingen, påverkar förelagens koslnadsläge och prismässiga konkurrenssilualion.

I LU 78 präglades analysperiodens utgångsläge av myckel speciella förhållanden i dessa avseenden. Genom del stora kapacitetsgapel i näringslivet förelåg möjligheter dels atl relativt kraftigl öka produktionsvolymen ulan molsvarande ökning av investeringarna, dels all realisera en kraftig produktivitetsstegring vid en efterfrägeuppgång. Den senare kunde i sin tur - tillsammans med effeklerna av de nyligen genomförda devalveringarna - antas leda lill gynnsamma förutsättningar för en återhållsam prisutveckling på svenska varor. En grundläggande förulsältning i LU 78 var därför att de svenska relativpriserna skulle kunna ulvecklas i gynnsam riktning och aU de svenska företagen därigenom skulle kunna vinna marknadsandelar både hemma och pä exportmarknaderna.

Utgångsläget för perioden 1979-1985 ger mindre möjligheter härvidlag!

Prop. 1979/80:150                                                                    6

Större delen av den tidigare outnyttjade produktionskapaciteten har nu tagits i anspråk eller blivil föråldrad. Dessutom har ulvecklingen under de senaste åren visat att flexibiliteten i den svenska ekonomin är mindre än vad som förutsattes i LU 78. Båda dessa omständigheter talar för en relativt måttlig tillväxt av produktiviteten under de närmaste åren. Medan LU 78 för perioden 1977-1983 förutsatte en genomsnittlig produktivitetstillväxt i industrin om 7% per år, förutses nu en tillväxt om ca 5% per år för perioden 1979-1985. Med en inhemsk produktivitetstillväxt av denna slorleksordning är förulsällningarna mindre för att uppnå en kraftig förbättring av relativpriser och prismässig konkurrenskraft. Ett anlagande vid bedömningen av utvecklingen under perioden 1979-1985 är därför all det konkurrensulsalta näringslivel i mindre utsträckning än vad som förutsattes i LU 78 skall kunna öka sina inhemska och utländska marknadsandelar.

Såsom ovan berörls spelar förekomsten av ell kapacitetsgap i utgångsläget också en viss roll för den nödvändiga investeringstillväxlen. Mot bl, a. denna bakgrund krävs under perioden 1979- 1985 en nägot högre investeringstillväxt än vad som i LU 78 förutsågs för perioden 1977-1983. Skillnaden gäller i första hand industrisektorns invesleringar, vilka nu bedöms behöva öka med 8-10% per år under perioden 1979-1985. Inom näringslivets tjänsieproducerande seklorer bedöms motsvarande ökning av investeringarna till under 5 % per år.

Utvecklingsbilden under perioden 1979—1985

Den på nu angivna grunder gjorda bedömningen av den ekonomiska utvecklingen under de närmast framförliggande åren är ingen prognos i vanlig mening. Den är betingad av uppställda förutsättningar och av alt de specificerade målen skall uppnås.

Med de angivna förutsättningarna om inlernationell tillväxt m. m. skulle tillväxten i svensk ekonomi begränsas till 2.5-3% perår. Exporttillväxlen kommeralt begränsas till 5-6% perår, dvs. något merän den tillväxt som förutses för väridshandeln. För aU balans i utrikeshandeln skall kunna nås omkring år 1990 krävs att importens tillväxt stannar vid ca 4% per år. Bytesbalansunderskotlet skulle därvid år 1985 uppgå till ungefär 1,5% av BNP, vilket kan jämföras med all det i utgångslägel år 1979 utgör ca 2% av BNP. Extern balans kan härvid uppnås fram till år 1990 endast om den internationella tillväxten blir något gynnsammare under 1980-talets senare hälft än under den första.

Den begränsade exporttillväxlen sätter i sin tur - om bytesbalansmålel skall uppnås - gränser för tillväxten av den importkrävande inhemska konsumtionen. Tillväxten av utrymmet för konsumlion begränsas också av att resurser måste avsättas för den nödvändiga tillväxten av investeringarna. Den tillväxt av de totala bruttoinvesteringarna om 3-4% per år, som

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                     7

därvid förutsatts, får betraktas som etl minimum om produktionsapparatens konkurrensförmåga skall kunna bibehållas och om rimliga ambitioner i bostadsbyggandet skall kunna vidmakthållas. Något utrymme för atl på etl annat sätt fördela den totala resurstillväxten existerar egentligen inte om målet för extern balans år 1990 skall kunna uppnås.

Samma brist på handlingsutrymme framkommer vid fördelningen av det sålunda givna utrymmet för konsumtionsökning. Den privata konsumtionen kan tillåtas växa med endast ca I % per år i genomsnitl. Delta är obetydligt mer än vad som vid existerande regelsyslem redan är inlecknat för bl. a. pensionärerna och medger således en ytlerst begränsad tillväxt av de förvärvsarbetandes reallöner efter skatl.

Å ena sidan kan hävdas att en sä återhållsam utveckling av den privata konsumtionen inte kan komma till stånd utan att tendenser lill en inflatorisk utveckling uppkommer. Å andra sidan kan konstateras att även vid denna låga tillväxt av den privata konsumtionen, medger det totala konsumtionsutrymmet endast en historiskt sett mycket återhållsam utveckling av den offentliga konsumtionen. Även om statens egen konsumtion i storl sett skulle bli oförändrad, återstår endasl utrymme för en kommunal konsumtionstillväxt om 2,5 — 3 % per år. Med de beräkningar av den kommunala konsumtionens utveckling perioden 1979-1982, som görs i den reviderade nationalbudgeten. innebär della en årlig tillväxt om ca 2,5 % per är under åren 1982- 1985. Detta skall ses mot bakgrund av att befolkningsutvecklingen, redan nu fattade beslut samt av staten uppställda krav skulle innebära en högre genomsnittlig konsumlionslillväxt än så. (Jfr kap. 8).

Mot bakgrund av denna redovisning torde den skisserade ekonomiska utvecklingsvägen för perioden 1979-1985 med rätta kunna karaktäriseras som smal. Delta gäller givetvis endasl om de centrala förutsättningarna inte förändras pä avgörande punkter. Sålunda skulle en gynnsammare internationell tillväxt kunna leda lill en högre tillväxt i de samlade resurserna och bredda utrymmet för konsumtionens tillväxt och fördelning. 1 samma riktning skulle en kraftigare förbättring av den konkurrensutsatta sektorns relativpriser verka. En sådan torde emellertid i sin tur förutsätta en gynnsammare produktivitetsutveckling än den antagna, vilket i sin tur också torde kräva en högre investeringstillväxt.

Även om sålunda förändringar i de yttre betingelserna skulle kunna ge en något gynnsammare utvecklingsbild, bör de gjorda förutsättningama genomgående betraktas som optimistiska. Sannolikheten för avvikelser i negativ riklning får bedömas vara större än sannolikheten för avvikelser i positiv riktning.

Prop. 1979/80: 150 8

3   Beräkningsmetodik och antaganden

3.1    Allmänt om beräkningsmetodiken

De beräkningar som redovisas i det följande innefattar endast konsekvenserna av existerande regelsystem och av beslul som redan har fallats. Beroende på vilka faktorer som styr anslagsutvecklingen varierar beräkningsmetoderna. Beräkningarna av utgifterna för närings- och arbetsmarknadspolitik förutsätts vara konjunkturneutrala, dvs. de är gjorda ulan avseende på konjunklurvariationer och evenluella förändringar i sysselsättningen. Många anslag styrs av bidragsregler som medför en mer eller mindre automalisk kostnadsutveckling av automatisk karaklär. Av bidragsreglerna framgår dels vilka individer eller verksamhetsområden som är bidragsberättigade, dels vilka villkor som skall gälla för atl bidragen skall utgå. Bidragen utgår i regel i form av ett visst belopp per bidragsberättigad individ eller som en andel av bidragsmottagarens egenkoslnader för ett visst ändamål. Det styrande inslaget i ett sådant givet system är sålunda de fakiorer som bestämmer antalet bidragsberältigade subjekt samt de politiskt beslutade ersättningsnivåerna. Exempel härpå är befolkningsutvecklingen, vilken slyr storleken på anslagen till folkpensioner, grundskola m. m. De beräkningar som redovisas för långtidsbudgetperioden har gjorts med utgångspunki i gällande regelsystem och med anlaganden om utvecklingen av olika bestämningsfaktorer under nämnda tidsperiod. Vidare har verksamheten antagits ske på oförändrad ambitionsnivå, dvs. beräkningarna innefattar endasl redan beslutade standardhöjningar.

Vissa anslag styrs genom all statsmakterna lagt fasi finansiella ramar för verksamheten. Exempel härpå är försvarsramarna. Möjligheterna alt påverka kostnadsutvecklingen varierar med hänsyn lill hur besluten har utformats, ramperiodens längd m. m. 1 vissa fall slyrs verksamhelen av regler och ramar som inte är av finansiell natur. Inom utbildningsområdet dimensioneras delar av verksamheten genom ramar för anlalel inlagningsplatser eller timmar i viss utbildning.

Vissa anslag styrs av avtal, t. ex. mellan staten och landstingskommunerna, och kan påverkas av alt avtalen löper ul under långtidsbudgelperioden. För de anslag som styrs av ramar och avtal har i regel schablonmässigt antagits oförändrad anslagsnivå under långtidsbudgelperioden. Däremot har på områden med klara uttalanden om tidsbegränsade program, avtal, ramar m. m. antagits att ulgifterna faller bort i och med att programmen upphör.

För det stora flertalet anslag, varav merparten utgörs av myndighetsanslag, har statsmakterna inte angivit mer preciserat på vilken ambitionsnivå verksamheten skall bedrivas på längre sikt, Ulgångspunklen i föreliggande bedömningar har varit att verksamhelen fortsätter på oförändrad ambitionsnivå. Kostnadsutvecklingen påverkas dock av dels förändringar av

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                    9

verksamheten på grund av förändringar i efterfrågan på myndighelernas tjänster, dels av produktivitetsutvecklingen. För dessa anslag har antagils oförändrad anslagsnivå i fasta priser.

3.2    Principer för utgifts- och inkomstberäkningar

Långtidsbudgetberäkningen i egentlig mening omfattar endast de utgifter och inkomster som redovisas på statsbudgeten. Detta innebär att affärsverkens driftulgifter och vissa investeringar samt andra utgifter för de statliga bolagen än tillskott av kapital inte ingår i beräkningen.

Grundmaterialet i långtidsbudgeten är de långlidsbedömningar som har utförts av myndigheterna. Den slutliga bedömningen av anslagsutvecklingen har gjorts inom budgeldepartementets budgetavdelning efter samråd med vederbörande fackdepartement.

Beräkningarna av den framlida utgiftsutvecklingen ulgår från anslagsbeloppen för budgetåret 1980/81 enligt 1980 års reviderade budgetförslag. Utgifterna för påföljande budgetår är beräknade i samma pris- och lönenivå som har tillämpats i 1980 års budgetproposition ("oförändrad pris- och lönenivå"). Genom att beräkningarna utförs vid oförändrad pris- och lönenivå anger långtidsbudgeten förändringarna i utgiftsvolymen. Eftersom endast redan fattade beslut och gjorda åtaganden beaktas i beräkningarna visar man konsekvenserna av den gällande ambitionsnivån. För statliga konsumtionsutgifter innebär detta i regel oförändrad standard i förhållande lill förändringar i efterfrågan. Både för statens konsumtions- och investeringsutgifter anger beräkningarna vidare statens efterfrågan på reala resurser.

För de utgiftsgrupper som består av slatliga transfereringar (inkomstöverföringar) kan beräkningen i oförändrade priser sägas ange den nytta i reala termer som inkomstöverföringen representerar för mottagaren.

Vid en diskussion av den slatliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande budgelåren är del naturligt all göra jämförelser med utvecklingen under tidigare år. Sådana jämförelser kan bl. a. visa på nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skilda delområden.

Som jämförelsematerial används uppgifter om budgetutfallen för budgetåren 1974/75-1978/79. För budgetåret 1979/80 föreligger slutredovisning först under hösten 1980. Detta budgetår har därför inte tagits med i kalkylerna.

Budgetutfallen för budgetåren 1974/75-1978/79 har deflalerats med olika pris- och löneindex. För vissa utgiftsposter finns direkt användbara indextal. För andra grupper saknas däremot direkt tillämpbara indexserier. Detta gäller t. ex. de anslag som avser omkostnader. För dessa anslag har använts konsumentprisindex sedan detta rensats från varugrupper, som inte ingär i den statliga konsumtionen. Beräkningarna för den historiska perioden är dock inte helt jämförbara med beräkningarna i oförändrad pris-och lönenivå för den framförliggande perioden.

Prop. 1979/80: 150                                                                 10

Förutom beräkningar i oförändrad pris- och lönenivå presenteras också kalkyler i löpande priser. För sådana anslag som omfattas av åtaganden avseende pris- och löneulvecklingen m. m. har gjorls vissa schablonmässiga beräkningar över effekler av gjorda antaganden om framtida pris- och löneökningar (beräkning i löpande pris). Detta gäller dels löne- och omkostnadsökningar i samband med slallig konsumtion, dels kostnadsökningar lill följd av bl. a. indexkonstruktioner. Som exempel på del senare kan nämnas kosinaderna för folkpensioneringen som är knutna lill konsumentprisernas utveckling. Av tabell 18 framgår i vilka fall omräkningar till löpande priser gjorts. Anslag som inte faller inom de ovan nämnda kalegorierna räknas inte om med hänsyn till pris- och löneutvecklingen. Ett exempel på detta är del allmänna barnbidraget som är räknal i oförändrai nominellt belopp under långtidsbudgelperioden.

Del förhållandet all vissa Iransfereringsanslag inle räknas upp vid beräkning i löpande priser gör alt en deflalering av utgifterna med långtidsbudgetens prisaniaganden inle ger samma utveckling som redovisas i beräkningen i oförändrad pris- och lönenivå. Vidare har en produktivitetsökning om 2 % per år förutsatts äga rum inom slallig förvaltning under långtidsbudgetperioden. Anslagseffekten av denna rationalisering har endasl lagls in i den löpande prisberäkningen. Därmed ger beräkningen i oförändrad pris- och lönenivå visserligen en riktig bild av hur den statliga verksamhelens omfattning utvecklas, men kommer samtidigt alt något överskatta det krav på reala resurser som den ställer.

Inkomstberäkningen i långtidsbudgeten är för budgetåret 1980/81 identisk med den som görs i det reviderade budgetförslaget. För långtidsbudgetperioden i övrigt har beräkningen gjorls med hjälp av de modeller som riksrevisionsverket utnytijar för sina inkomstberäkningar till budgetförslaget och del reviderade budgetförslaget. Därvid har beakiats beslutade eller av regeringen föreslagna förändringar av skatter och avgifter. Underlag för beräkningarna är de uppgifter riksrevisionsverket erhåller från berörda myndigheler. Inkomstskatter, socialavgifter och mervärdeskatl påverkas direkl av pris- och löneulvecklingen i samhället. För dessa inkomsttitlar har beräkningen gjorts i de pris- och lönelägen som följer av de antaganden som görs i långtidsbudgeten. Vissa skaller brukar höjas med jämna mellanrum bl. a. lill följd av de allmänna prisstegringarna i samhället. Detta gäller exempelvis tobaksskaUen och spritskatten. I årets långtidsbudget har under anslaget lill oföruisedda ulgifter beaklals effeklerna av de punktskaltehöjningar som regeringen nu aviserar.

Socialförsäkringssektorns utgifter och inkomster har beräknats på i princip samma sätt som statsbudgetens ulgifter och inkomster.

3.3 Antaganden för långtidsbudgetperioden

Beräkningarna i långtidsbudgeten bygger på eU stort antal antaganden om olika ekonomiska faktorers framtida utveckling. Alla sådana för kalky-

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                       11

lerna nödvändiga förutsättningar beskrivs inle här, ulan redovisas i möjligaste mån under de avsnitt där dessa varil styrande för beräkningarna. Nedan kommenteras endast vissa centrala förutsättningar som är av stor betydelse vid beräkning av såväl statens inkomster som utgifter. Hit hör antagandena om den ekonomiska tillväxten saml om löne- och prisulvecklingen.

Långtidsbudgeten grundas vad gäller åren 1980-1982 på samma antaganden som presenteras i den reviderade finansplanen. Dessa antaganden är hämtade frän den reviderade nationalbudgeten för år 1980, i vilken också presenteras vissa översiktliga bedömningar för åren 1981 och 1982. Vidare har ekonomidepartemenlet inom ramen för det pågående arbetet med 1980 års långtidsutredning gjort preliminära bedömningar för ulvecklingen under perioden 1979-1985. Den utvecklingsbild som presenleras i kap. 2 om den samhällsekonomiska bakgrunden bygger på dessa bedömningar. Dessa har också gett ulgångspunkten för de centrala antagandena i LB 80 när det gäller den ekonomiska utvecklingen under långtidsbudgelperioden som helhet.

Volymtillväxten i brullonalionalproduklen skulle enligt dessa bedömningar uppgå till i genomsnitt 2,5-3% årligen under perioden 1979- 1985. Timlönerna har förutsatts öka med i genomsnitt 6-7% per år under perioden. Vad konsumentpriserna belräffar bestäms dessa huvudsakligen av de inhemska löne- och produktivitetsförändringarna saml av den inlernationella prisutvecklingen. På dessa punkter har gjorda antaganden beräknals leda till aU konsumentprisernas åriiga ökningslakt kommer all minska från ca 11 % är 1980 till ca 5 % i slutet av långtidsbudgelperioden.

Prop. 1979/80:150

4    Statsutgifternas fördelning på ändamål

12

1 detta kapitel redovisas stalsrlgifternas utveckling i oförändrad pris-och lönenivå under perioden l.o.m. budgelåret 1984/85. Redovisningen omfattar de totala utgifterna inom stalsbudgelen grupperade efter ändamål. Fjorton av de största ändamålsgrupperna särredovisas. Beräkningarna utgår frän de anslagsbelopp för budgetåret 1980/81 som redovisas i budgetpropositionen eller - i förekommande fall - i det reviderade budgetförslaget.

Beräkningama i långtidsbudgeten påverkas i hög grad av de beslul som fattats av statsmakterna under de senaste åren. De lotala slaisulgifierna i oförändrad pris- och lönenivå beräknas i slort sett bli oförändrade under långtidsbudgetperioden. Kostnaderna ökar mest märkbart för bl.a. bostadspolitik och energiförsörjning. På några områden minskar kostnaderna under långtidsbudgelperioden.

I beskrivningen av utgiftsutvecklingen för de skilda ändamålen läggs särskild tonvikt vid de faktorer som, t. ex. i form av volymförändringar och regelsystem, styr utgiftsutvecklingen.

Folkpensioner, sjukförsäkringar m. m.

Ändamålsgruppen domineras av utgifterna för folkpensioneringen, statens bidrag till sjukförsäkringen samt statens bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT). Del senare stödel, som införts fr. o. m. år 1980, ingår bland folkpensionsförmånerna och fär full effekl pä stalsul-gifterna först under budgetårel 1981/82. Detta är en starki bidragande orsak lill alt kosinaderna ökar kraftigt under detta budgetår. Med undantag för vissa administrationskostnader ulgörs hela ändamålsgruppen av transfereringar till hushällen.

Tabell 1. Folkpensioner, sjukförsäkringar m.m.

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

	Genom-	Anslag	Anslagsf	örändring	till		Procen-	Genom-
	snittlig procen-	1980/81					tuell förändring	snittlig procen-
			1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
	tuell för-						1980/81-	tuell för-
	ändring						1981/82	ändring
	1974/75-							1980/81-
	1978/79							1984/85
Totala utgifter	-h3,8	35 362'	-H334	+ 43	-161	-271	+ 3,8	-1- 0,6
därav
folkpensioner	-1-6.6	30968	-1-  429	-161	-.101	-431	-F   1,4	- 0,4
sjukförsäkringar	-9,4	3 657	-   180	-H30	-H40	-1-160	-1- 4,9	-1- 3,9
övrigl (inkl. KBT)	-3,3	1007	+  725	+ 74	0	0	-F72,0	-1-15,7

För folkpensionsanslaget ingår i beloppel en med hänsyn till prisutvecklingen under budgetåret 1980/81 beräknad belastning på anslaget.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                        13

Anslagsutvecklingen styrs dels av befolkningens ålderssammansättning, dels av den allmänna prisutvecklingen i samhällsekonomin. Vidare ökar utgifterna till följd av den successiva utbyggnaden t. o. m. budgetåret 1981/ 82 av pensionstillskott till pensionärer med låg eller ingen ATP.

Beiräffande utgifterna för folkpensionerna beror ökningen under perioden 1974/75-1978/79 dels på att antalet pensionärer stigit, bl. a. till följd av sänkningen av den allmänna pensionsåldern år 1976, dels på alt en rad standardförbättringar genomförts.

En väsentlig kostnadsdrivande faktor på anslaget är folkpensionsförmånernas anknytning till basbeloppet, vilket i sin tur styrs av utvecklingen av konsumentprisindex. Förändringarna av konsumentpriserna har svarat för större delen av utgiftsökningarna.

Det totala antalet pensionärer beräknas under långtidsbudgetperioden, bl. a. lill följd av förändringar i befolkningens ålderssammansättning, årligen öka med i genomsnitt 16000, varav 14000 ålderspensionärer. Antalet folkpensionärer beräknas år 1980 uppgå till drygt 1,9 miljoner, varav nära 1,4 miljoner ålderspensionärer. Över 700000 pensionärer erhåller då ålderspension från ATP.

Den beslutade fortsalla standardförbättringen genom utbyggnad av pensionstillskotten för folkpensionärer som inte får ATP eller har låg ATP innebär att pensionerna för dessa grupper ökar betydligt snabbare än den allmänna prisutvecklingen. Härigenom uppstår betydande årliga kostnadsökningar under början av långtidsbudgetperioden. De minskade utgifterna fr. o. m. budgetåret 1982/83 sammanhänger med att den av riksdagen beslutade utbyggnaden av pensionstillskotten slutförs budgetåret 1981/82 och med att antalet pensionärer som uppbär detla tillskott minskar till följd av att allt fier nytillkommande pensionärer får ATP.

Tabell 2. Folkpensioner, utgiftspåverkande faktorer

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

	Ulgiftsförändring lill
	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
Ökat antal pensionärer Pensionstillskoll Summa	-1230 -H200 -1-430	-1-190 -350 -360	-1-150 -450 -300	-1-130 -560 -430

Utgifterna för bidragel till kommunalt bostadstillägg till folkpension slyrs av antalet personer som med hänsyn till inkomst och bostadskostnad är bidragsberättigade. Statsbidrag utgår fr.o.m. år 1980 med 43% av kommunernas kostnader för bostadstillägg upp lill vissa bostadskostnadsgränser. Riksdagen har beslutat om höjda bostadskostnadsgränser från den I januari 1981, vilket får ulgiftshöjande effekl budgelåren 1981/82 och 1982/83.

Prop. 1979/80:150                                                                  14

Av .sjukförsäkringens kostnader finansieras 85% med arbetsgivaravgifter och reslerande 15% med statsbidrag. Anslagsutvecklingen styrs bl.a. av anlalet sjukdagar per försäkrad saml av ersättningsnivån, vilken i sin lur beror på löneulvecklingen i samhället. Antalet sjukdagar per försäkrad har ökal fram till år 1976, men har sedan dess stabiliserats.

Försäkringen ersätter 90% av inkomstbortfallet vid sjukdom upp lill ell tak om 7,5 gånger basbeloppet. Detla innebär att hela löneutvecklingen inte får fullt genomslag på ersättningsnivån. Genom basbeloppets knylning till konsumentprisindex höjs dock takel efler hand.

Konsumtionen av sjukvård ökar med stigande ålder. Efterfrågan torde således öka med hänsyn till de förväntade förändringarna i befolkningens ålderssammansättning.

Även sjukvårds- och tandvårdstaxorna, som fastslälles efter överläggningar med företrädare för inom vården yrkesverksamma grupper, styr kostnadsutvecklingen inom anslaget. Taxorna påverkas indirekt av lönekosinadsutvecklingen för dessa grupper samt av kostnadsutvecklingen för l.ex. lokaler och material som utnylljas i vården. Vidare påverkas kostnadsutvecklingen av sjukvårdsutbudet. Etl allt större och mer lätiillgängligi utbud av sjukvårdsresurser medför indirekt större utbetalningar från försäkringen.

Försäkringens utgifter för läkemedel, läkarvård, sjukresor m. m. påverkas också av löne- och prisutvecklingen i samhällel. Löne- och prisulvecklingen för dessa områden faller i huvudsak hell på försäkringen eftersom patientavgifterna är maximerade till vissa belopp per inköpstillfälle, läkarbesök resp, sjukresa. För kosinader därutöver svarar försäkringen.

Utbildning och forskning

Denna ändamålsgrupp omfattar de statliga utgifterna för utbildningsväsendet och för den civila forskningen som bedrivs av staten eller med statligt stöd. Ändamålsgruppen omfaltar bl. a. del obligatoriska skolväsendet, gymnasiala skolor, vuxenutbildning, högre utbildning, sludiestöd och studiehjälp samt forskning. Till högre utbildning och forskning förs bl.a. anslagen till högskolan inkl. lantbruksuniversitetet, undervisningssjukhusen, de statliga forskningsråden och styrelsen för leknisk utveckling. I gruppen ingår även de statliga ulgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet på energiområdel.

Utgifterna i fasta priser för det obligatoriska skolväsendet beräknas minska under hela långtidsbudgelperioden eftersom anlalel elever successivt kommer att minska. Anslagsutvecklingen för det statliga grundskolebidragel slyrs i första hand av antalet s. k. basresurser, närmast jämförbart med klasser. Detta påverkas i sin tur av antalet elever samt kommunens och länsskolnämndens beslul om fördelning av elever på skolenheter. Huvuddelen av denna anslagsgrupps kostnader består av löner och är

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

15

Tabell 3. Utbildning och forskning

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

	Genom-	Anslag	Anslagsf	örändring	till		Procen-	Genom-
	snittlig procen-	1980/81					luell förändring	snittlig procen-
			1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
	tuell för-						1980/81-	tuell för-
	ändring						1981/82	ändring
	1974/75-							1980/81-
	1978/79							1984/85
Toiala utgifter	-H5,7	29009	-   792	- 58	-169	-492	-2,7	-1,2
därav
det obl. skol-
väsendel	-H9,8	12 320	-1077	-125	-200	-406	-8,7	-3,9
gymnasieskolan
m. m.	-1-5,3	4 099	-*-     47	-1-    3	- 27	- 90	-1-1,1	-1-0,4
högre utbildning
och forskning	-t-2A	7 090	-1-   153	-1-139	-H 30	+    6	-h2,2	-1-1,1
siudiesociala
ändamål	-1,9	3918	-1-    64	+ 40	- 32	-t-    4	-t-1,6	-t-0,9

bundna till olika bidragssyslem. En viktig utgiftsstyrande faktor är antalet elever per klass. En förändring av klasslorleken (delningslalen för tilldelning av basresurser) med exempelvis 5 elever på högstadiet innebär en kostnadsförändring med ca 425 milj. kr. Inom grundskolan är reformen med samlad skoldag under genomförande. Riksdagen har vidare faltal beslut om en ny läroplan som skall gälla fulll ul fr. o. m. budgetåret 1982/ 83. Kostnaderna för läroplansreformen beräknas för budgetårel 1984/85 till ca 300 milj. kr. i 1979/80 års prisnivå. Den krafiiga anslagsminskningen lill budgetåret 1981/82 hänger samman med den tekniska konstruktionen av statsbidraget lill driften av grundskolor. Denna medför atl anslaget för budgetåret 1980/81 innehåller ett relativt stort belopp för löneökningar hänförliga till budgetåret 1979/80. För de följande åren görs beräkningarna i fasta löner och priser.

Bidraget till gymnasieskolan, som för budgeiårei 1984/85 beräknas lill ca 3 100 milj. kr. i 1979 ärs lönenivå, är på liknande sätt bundet till etl bidragssystem där staten har åtagit sig all finansiera lärarlönerna. Anlalel intagningsplatser fastställs för varje budgelår av riksdagen, som har uttalat att dessa skall utgöra minsl 100% av antalet 16-åringar. Förändringen av utgifterna för gymnasieskolan m. m., som redovisas i tabell 3, följer således antalet 16-äringar. Denna åldersgrupp är som störst åren 1980-1982. Med en fortsatt dimensionering av antalet intagningsplalser i den direkla grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan lill 100% av 16-äringarna når antalet elever i gymnasieskolan sitt maximum budgetåret 1982/83.

Enligt förslag som förelagts riksdagen under vären 1980 skall gymnasieskolans dimensionering utökas för att, som ell alternativ fill arbetsmarknadsåtgärder, bereda utbildning till ungdomar som slutar grundskolan under våren och som saknar arbete eller riskerar atl bli arbetslösa.

Gymnasieskolans dimensionering och fördelning av eleverna på ulbildningslinjer påverkar även investeringsanslagen Bidrag till undervisnings-

Prop. 1979/80: 150

16

material inom gymnasieskolan m. m. och Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m.m. Skolbyggnadsbidraget omfaltar även byggandet av grundskolor och påverkas därför även av förändringen av antalet grundskoleelever. Dessa båda anslag uppgår för budgelåret 1980/81 till sammanlagt ca 370 milj. kr. Regeringen har tidigare i vår i en proposition om kommunalekonomiska frågor föreslagil all skolbyggnadsbidraget avvecklas i och med utgången av budgetårel 1980/81. Vissa övergångsregler förordas dock för budgetårel 1981/82.

Förändringar inom anslagsgrupperna för grund- och gymnasieskolan påverkar även vissa andra anslag, däribland bidraget till sludie- och yrkesorientering (SYO) som följer elevutvecklingen.

Vuxenutbildningen, vars största utgiftsposter utgörs av bidragsanslagen till studiecirklar, invandrarundervisning, driften av folkhögskolor och kommunal vuxenutbildning, förväntas öka endasl marginellt under långtidsbudgetperioden, som framgår av tabell 4. Del sammanhänger bl. a. med atl regeringen i 1980 års budgetproposition lagt fram förslag om att antalet studie- resp. undervisningstimmar för sludiecirkelverksamheten resp. den kommunala vuxenutbildningens grundskole- och gymnasieskolekurser ska vara oförändrade budgetåret 1980/81 jämförl med innevarande budgetär. Maximeringen av dessa utbildningars omfattning förutsätts i enlighet med långtidsbudgettekniken gälla för hela perioden. Anslagsutvecklingen styrs därför huvudsakligen av en förväntad volymökning endast för den grundläggande utbildningen för att lära vuxna läsa och skriva (GRUNDVUX) samt av löneutvecklingen.

Huvuddelen av kostnaderna utgörs även för denna anslagsgrupp av löner. Framför allt verksamheten vid folkhögskolorna har expanderat kraftigl under senare år, vilkel bl. a. sammanhänger med ökningen av inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften. Denna utnyttjas nämligen för atl finansiera studiestöd för studerande i vissa studiecirklar, på vissa folkhögskolekurser, kommunal vuxenutbildning och dessutom vissa högskolekurser. Avgiften utgår med 0,25 % på lönesumman och avgiftsinkomsterna ökar därmed med lönesummeökningen. Vuxenutbildningsavgifien är för budgetåret 1980/81 beräknad till 588 milj. kr.

Tabell 4. Vissa anslag inom vuxenutbildningsområdet

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genomsnittlig procentuell förändring 1974/75-1978/79

Anslag 1980/81

Anslagsförändring till

1981/82    1982/83    1983/84    1984/85

Procen-	Genom-
luell för-	sniltlig
ändring	procen-
1980/81-	tuell för-
1981/82	ändring
	1980/81-
	1984/85

Totala utgifter för anslagen till studiecirklar, invandrarundervisning. folkhögskolor och kommunal vuxenutbildning

-9,5

1 799,8

-1-7

-1-7

-1-0,4

-hO,2

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                       17

De beräknade utgifterna i fasta priser för den grundläggande högskoleutbildningen väntas öka under den tidsperiod som långtidsbudgeten omfattar. Merparten av resurstillskotten avser beslutade ökningar av antalet intagningsplatser på vissa utbildningslinjer. De största kostnaderna avser utbyggnaden av lärarutbildningen på grund av dels ett ökat elevantal, dels elt ökat behov av vårdpersonal och därigenom indirekt av lärarpersonal. Kostnadsökningen vad avser lärarutbildningen har sitt ursprung i reformförslag i bl. a. budgetpropositionerna åren 1979 och 1980. Eftersom utbildningarna är fleråriga uppnäs maximala helärskoslnader först en lid efter reformens start. På liknande sätt har hånsyn tagits till konsekvenserna av beslutade och föreslagna minskningar av antalet utbildningsplatser.

Regering och riksdag har fattat beslul om ändringar av huvudmannaskapet för vissa speciella utbildningar. I långtidsbudgeten ingår kostnaderna för förstatligande av bl, a, drifttekniker- och fritidspedagogutbildningarna. Regeringen har vidare förelagt riksdagen förslag om en höjning av kvaliteten i högskoleutbildningen. Höjningen skall genomföras successivi och har för budgetåren 1981/82 och 1982/83 beräknats till 5 milj. kr. för vart och elt av åren.

De dominerande utgiftsstyrande faktorerna för den grundläggande högskoleutbildningen exkl. kommunal högskoleutbildning utgörs av de planeringsramar i form av antagningstal som ärligen fastställs av riksdagen, utbildningens längd, kostnader per plats samt dimensionering av kring-kostnader som t. ex. administrationen vid högskoleenheterna m. m. Dessa faktorer utgör grunden för de årliga anslagberäkningarna.

Staten ger bidrag till kommuner och landstingskommuner för driften av den kommunala högskoleutbildningen. Bidraget skall för den utbildning som är organisatoriskt samordnad med gymnasieskolan ge full kostnadsläckning för de lärartimmar som ingär i fastställda timramar. Riksdagen fastställer årligen högsta antagningstal per utbildningslinje. Utöver dimensioneringen av utbildningsvolymen slyrs kosinaderna av gruppstorlek och antal lärartimmar per grupp samt utvecklingen av lärariöner. För sjuksköterskeutbildningen ges ett schablonbidrag per grupp, vilkel varje år räknas upp med hänsyn till löneulvecklingen.

Den faktiska utvecklingen av utgifterna för den kommunala högskoleulbildningen har sedan systemet infördes legat under budgeterade belopp. Förklaringen härtill är att tillgängen på praktikplatser, lärare och lokaler har utgjort flaskhalsar. Därför har planeringsramarna i praktiken inte varil styrande för utgiftsutvecklingen.

Utgiftema för studiesociala ändamål omfattar såväl bidrag som återbetalningspliktiga sludiemedel för studerande. Anslagen styrs dels av antalet studerande på gymnasie- och högskolenivå, dels av bidragsreglerna. Studiehjälpen består av studiebidrag, tillägg för resor och inackordering, inkomslpröval tillägg, behovsprövat tillägg samt hemreseersättning. Studiemedlen beslår av en återbetalningspliklig del och en bidragsdel. Den 2  Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bd. 2.1

Prop. 1979/80: 150                                                                 18

största utgiftsposten inom studiehjälpen ulgörs av studiebidraget till gymnasieskolelever. Studiebidraget utgår med samma belopp som barnbidraget. De återbetalningspliktiga studiemedlen är knutna till basbeloppet. Under långtidsbudgetperioden väntas antalet högskolestuderande förbli i Slort sett oförändrat medan antalet gymnasieelever, som tidigare redovisats, kommer att öka kraftigt i början av perioden. Studiebidraget till gymnasieskolelever är för budgetåret 1980/81 beräknat till ca 465 milj. kr. Sludiemedlen är för samma budgetår budgeterade till ca 2450 milj. kr. För budgetåret 1984/85 beräknas motsvarande anslagsposter uppgå till ca 475 resp. 2550 milj. kr. i oförändrad pris- och lönenivå.

Det statliga stödet till forskningen utgår dels genom styrelsen för teknisk utveckling och de statliga forskningsråden m.fl., dels genom anslag lill universitet och högskolor, till utbyggnad av undervisningssjukhusen samt för energi- och byggnadsforskning.

Styrande för den reala utvecklingen av utgiftema är de reformbeslut som regering och riksdag fattar.

Betydande salsningar för utveckling av induslrin har gjorts under senare år. Delvis har detta stöd inriktats på att främja industrins forskning och utveckling. En del av detta stöd utgörs av de successivt ökade insatserna genom slyrelsen för leknisk utveckling. Vidare har den 1 juli 1979 inrättats en särskild fond för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) med ett kapital om 300 milj. kr.

1 enlighet med principerna för långtidsbudgeten har beräknals oförändrade insatser för induslriellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Till gruppen forskning och utveckling förs också utgifterna för energiforskning. För energiforskningen finns elt Ireårsprogram med en lotal medelsram om 1 000 milj. kr, Budgeiårei 1980/81 är det sista årel i treärs-programmet. Anslagen för detta budgetår föreslås uppgå till 354 milj. kr. 1 långtidsbudgeten har därefter fömtsätts insatser pä oförändrad nivå. Delegationen för energiforskning skall i augusli 1980 lägga fram förslag till nytt treårsprogram för energiforskningen omfattande perioden 1981/82-1983/ 84.

Forskningen inom utbildningsväsendets område svarar för ca en tredjedel av det statligt finansierade forsknires- och utvecklingsarbetet. För budgetåret 1980/81 har en reformram om ca 70 milj. kr. avsatts. Även för de två därpå följande åren beräknas förstärkningar av motsvarande omfattning. Anslagen till forskningen inom nämnda område går i huvudsak till löner samt till köp, underhåll och drift av olika typer av utrustning.

Totalförsvar

1 ändamålsgruppen totalförsvar ingår det militära försvaret, civilförsvaret, del ekonomiska försvarei samt övriga delar av totalförsvaret. Riksdagen har våren 1977 mot bakgrund av on säkerhetspolitisk bedöm-

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

19

ning tagit ställning till inrikiningen av del militära försvarei, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret saml totalförsvaret i övrigl för perioden 1977/ 78-1981/82 (1977 års försvarsbeslut). Långlidsbudgetberäkningarna ulgår från dessa ställningstaganden. För budgelåren 1982/83-1984/85 har förutsatts oförändrade ramar i förhållande till försvarsbeslutet. För budgetåren 1981/82-1984/85 har för det ekonomiska försvaret i huvudsak förutsatts oförändrade ramar i förhållande till budgetåret 1980/81.

F. n. arbetar en kommitté med uppdrag att överväga och lämna förslag om säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets utveckling fr. o. m. budgelåret 1982/83.

Tabell 5. Totalförsvaret

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring		till		Procen-	Genom-
	snittlig procen-	1980/81					tuell förändring	snittlig procen-
			1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
	tuell för-						1980/81-	tuell för-
	ändring						1981/82	ändring
	1974/75-							1980/81-
	1978/79							1984/85
Toiala utgifter	-1-1,6	17709'	-23	-217	-1-14	+43	- 0,1	-H 0,3
därav
militärt försvar	-1-1,2	16151'	-64	- 77	0	0	- 0,4	- 0,2
civilförsvar	-1-5,3	397	-t-80	+ 25	-F24	-1- 8	-1-20,2	+ 7,7
ekonomiskt försvar	-3.3	668	-  4	+ 21i	-(-23	-1-51	- 0,6	-H0,9

För militärt försvar ingår i beloppet en med hänsyn till prisutvecklingen under budgetåret 1980/81 beräknad belastning, vilken något avviker från de anslag som tagits upp under försvarshuvudtiteln.

I syfte att inom den givna ramen för det militära försvaret skapa ett så stort utrymme som möjligt för sådan materielanskaffning och utbildning, som ger direkt effekt i krigsorganisationen, har överbefälhavaren fått i uppdrag att minska antalet sysselsatta. Anlalet anställda har sedan är 1972 minskat med ca 600 per år. Minskningen planeras fortsätta i ungefär samma takt under perioden 1980/81 -1984/85.

För budgetåret 1980/81 har föreslagits militära försvarsutgifler om 15788 milj. kr. Utgiftsförändringarna under långtidsbudgelperioden, bortseU från prisreglering, beror i allt väsentligt på att de medel som hölls inne budgeläret 1977/78 återtas med en tredjedel åriigen under perioden 1979/80- 1981/ 82. Den militära ramen justeras åriigen med utvecklingen enligt nettoprisindex.

Planeringsramen medger att betydande belopp åriigen kan användas för forskning och materielanskaffning. Till de större planerade anskaffningsprogrammen hör artilleri, band vagnar, lerrångbilar och luftvärnsrobolar för armén, patrullbåtar och kustartilleribatterier för marinen samt anskaffning av jaktversionen av flygplanet Viggen och jaktrobotar för flygvapnet.

Beträffande civilförsvaret gäller atl planeringen liksom hiuills inriklas på åtgärder som gör det möjligt att i händelse av krig skydda och hjälpa

Prop. 1979/80:150                                                                  20

befolkningen mol verkningarna av stridshandlingar av olika slag. Dessa åtgärder kan avse kollektivt ordnat skydd i form av främsl skyddsrum oeh utrymning eller individuelll skydd, såsom skyddsmasker och anvisningar om vad som är möjligt att själv göra för sitl skydd i olika situationer saml uppbyggnad av en undsätiningsorganisalion.

1 1980 års budgetproposition har regeringen föreslagit all 274 milj. kr. anvisas för budgeiårei 1980/81 för civilförsvar ulom skyddsrum. För skyddsrum föreslås utgifter om 123 milj. kr. Utgiftsändringarna under perioden beror på ändrade finansieringsformer för skyddsrumsbyggande.

Del ekonomiska försvaret omfattar beredskapsåtgärder inom bl.a, industriproduktionen, livsmedelsförsörjningen, energiförsörjningen och kommunikationerna.

Styrande för anslagsutvecklingen är främst de investeringar som riksdagen beslutar om och de driftkostnader som detta föranleder. Driflkostnaderna utgörs till slor del av räntekostnader för investeringarna.

Riksdagen har beslulal om inrikiningen av verksamhelen inom del ekonomiska försvaret för perioden 1977/78-1981/82, vilket bl.a. innebär utökad beredskapslagring av livsmedel, gödsel- och bekämpningsmedel, petrokemiska produkter och legeringsmetaller m. m. Vidare beslutades om ell nytt oljelagringsprogram för perioden 1978-1984. Tvångslagringen i näringslivets regi bibehålls i oförändrad omftittning samiidigi som den statliga beredskapslagringen ökar. Kostnaderna för huvuddelen av oljelagringsprogrammet finansieras genom den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter. Intäkterna från beredskapsavgiften tillförs oljelagringsfonden. Den stora ökningen av kostnaderna på stalsbudgelen budgetåret 1982/ 83 beslår huvudsakligen av följdkosinader (ränlor) av en i enlighet med oljelagringsprogrammet ökad beredskapslagring av olja m. m. budgetårel 1981/82. För översyn av det löpande oljelagringsprogrammet har regeringen lillkallat en särskild kommitté.

Bostadspolitik

Denna ändamälsgmpp domineras av räntebidrag och långivning till bostadsbyggande. För budgelåret 1980/81 föreslås dessa uppgå till sammantaget 12,1 miljarder kr. Bland andra ändamål inom gruppen märks lån till kommunala markförvärv samt bosladsbidrag för låginkomsttagare.

Anslagsutvecklingen för lån till bostadsbyggande betingas i huvudsak av utvecklingen i fråga om beviljade beslut om bostadslån. Normalt fastställer riksdagen ramar i form av våningsyta inom vilka beslut om nybyggnad kan tas. I syfte att skapa förutsättningar för etl ökat bosladsbyggande har riksdagen beslutat att sådana ramar inle skall fastställas för är 1979, Regeringen har i 1980 ärs budgetproposition föreslagit att samma ordning skall gälla för år 1980.

Antalet påbörjade lägenheter, den allmänna kostnadsutvecklingen samt

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

21

Tabell 6. Bostadspolitik

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring lill		Procen-	Genom-
	snittlig procen-	1980/81			tuell förändring	snittlig procen-
			1981/82    1982/83    1983/84	1984/85
	tuell för-				1980/81-	luell för-
	ändring				1981/82	ändring
	1974/75-					1980/81-
	1978/79					1984/85
Toiala utgifter	-1-9,8	12 986	-t-   463     -(-1445     +310	-(-285	-(- 3,6	+4,6
därav
räntebidrag		5 200	-(-1060     -(-   520     -(-240	-(-335	+ 20,4	+ 9,1
län till boslads-
byggande	-5,5	7 255'	-   730     -(■   900     -(-170	0	-10,1	+ 1,1

Beloppen avser beräknad belastning på anslagei under långtidsbudgeten.

lägenheternas standard påverkar anslaget. Detta sker dock med en viss fidsförskjulning. Det tar i genomsnitl mellan 1,5 och 2,5 år från det att en lägenhel börjar byggas till det att anslaget börjar belastas. Anslaget bestäms vidare i slor utsträckning av hur snabbt låneärendena behandlas. En variation med 1 000 ärenden leder lill en anslagsförändring pä ca 100 milj. kr. Den stora minskningen av anslaget budgetåret 1981/82 beror dels på att de särskilda s.k. underhållslånen som avser åren 1979 och 1980 upphör, dels på en beräknad avarbetning av ärendebalanser under budgetåret 1980/ 81.

De angivna anslagsförändringarna har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar av bostadsbyggandets omfallning som har redovisats i 1980 års budgelproposition, dvs. för år 1980 totalt ca 60000 påbörjade lägenheler och för åren fr. o. m. 1981 totalt ca 65 000 lägenheler. Antalet lägenheter med beslut om bostadslän har antagils till 56000 är 1980 och lill 60000 fr. o. m. år 1981. Om igångsättningen och anlalet beslul om bostadslån blir lägre, l.ex. 55 000 lägenheler per år, skulle anslagsbehovet med viss tidsförskjutning bli ca 500 milj. kr. lägre per år.

I beräkningarna av bostadslåneanslaget har vidare hänsyn tagits till att hyresföriusllån skall upphöra fr. o. m. år 1981. Utgifterna för hyresföriusllån antas belasta anslaget t. o. m. budgetåret 1981/82.

Räntebidrag läcker mellanskillnaden mellan faklisk räntekostnad för såväl statslån som bottenlån och den s.k. garanterade räntan. Bidraget beräknas på ursprunglig låneskuld på dessa lån. Den garanterade räntan är under det försia årel f.n. 3,4%) för hyres- och bostadsrätislägenheter (i huvudsak flerbostadshus) och 5,5% för lägenheler upplåtna med ägande-räu (främst småhus). Därefter trappas räntan upp med 0,25 procentenheter per år för flerbostadshus och 0,35 procentenheter per är för lägenheter upplåtna med äganderätt till dess faktisk räntenivå uppnätts.

Utgifterna för räntebidrag bestäms dels av gällande räntenivåer, dels av de regler som riksdagen beslutar skall gälla för lägsta garanterade ränta och

Prop. 1979/80: 150

22

upptrappning av denna. Dessulom finns ell starki samband mellan utbetalningarna av bostadslän och räntebidragsutgifierna. Såväl antalet nya lägenheter per år som kostnaderna per lägenhel påverkar räntebidragsutgifierna. Till detta kommer variationer till följd av räntejusleringar av äldre län. Vid dessa jusleringar, som för botlenlänen vanligtvis sker vart femte eller vart tionde år och för statslånen varje är. bestäms nämligen räntan efter del nya, i allmänhet högre, ränteläget. En sänkning av räntan med I % under hela långtidsbudgelperioden skulle budgetåret 1984/85 leda lill en sammanlagd minskning av ulgifterna med ca 1,5 miljarder kr.

Mycket kraftiga ökningar registreras för räntebidragen för bostäder. Dessa ökningar beror sålunda främst på den kraftiga kostnadsstegringen tidigare år och på den historiskt setl höga räntenivå som förutsatts för långtidsbudgelperioden.

Arbetsmarknads- och regionalpolitik

Denna ändamälsgmpp omfattar statens utgifler för skilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom arbetsförmedling, sysselsättningsskapande åtgärder, arbetsmarknadsutbildning, kontantstöd vid arbetslöshet samt ar-beismiljöfrämjande åtgärder. Vidare hör ulgifterna till regionalpolitiken till denna ändamålsgrupp.

Tabell 7. Arbetsmarknads- och regionalpolitik

(Milj, kr., oförändrad pris- och lönenivå)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring		till		Procen-	Genom-
	snittlig procen-	1980/81					tuell förändring	sniltlig procen-
			1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
	tuell för-						1980/81-	tuell för-
	ändring						1981/82	ändring
	1974/75-							1980/81-
	1978/79							1984/85
Toiala Ulgifter	+ 13.4	12 655'	+645	-36	+ 147	+ 148	+ 5,1	+ 1,7
därav
arbetsmarknads-
politik	+ 17.0	10661	+ 537	-85	+ 173	+ 173	+ 5,0	+ 1,8
regionalpolitik	- 8,5	1989'	+ 108	+49	- 25	- 24	+ 5,4	+ 1,3

För anslaget till byggande av sjukhus i Norrbolten ingår i dessa belopp beräknad belaslning för resp. är under långtidsbudgelperioden.

Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken beräknas uppgå lill 10,6 miljarder kr. för budgetåret 1980/81. Anslagen är konjunkturneutralt beräknade, dvs. de lämnar inte utrymme för ökade insatser vid en eventuell försämring av sysselsättningsläget. Utgifterna i fasta priser beräknas därför i stort setl ligga oförändrade under perioden. Den kraftiga ökningen av anslagsbehoven budgetåret 1981/82 är beräknat för att undvika en brist lill följd av eftersläpning av utbetalningar för arbetsmarknadsutbildning.

Arbetsförmedlingen har en central roll inom arbetsmarknadspolitiken. Under 1970-talet har förmedlingen tillförls över 2 000 nya tjänster. Modern

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   23

datateknik har successivt lagils i anspråk för förmedlingsarbele. Budgetåret 1980/81 tillförs arbetsmarknadsverket medel motsvarande ett lägre antal tjänsler än vad som varil fallet under något budgetår under 1970-talet. Under långtidsbudgetperioden har medel beräknals motsvarande en oförändrad omfattning av verksamheten. Styrande för kostnadsutvecklingen för denna verksamhet är antalet anställda i förmedlingsarbetet, behovet av lokaler, utbildning m. m.

Arbetsmarknadsutbildning kan ske i skolöverslyrelsens s. k. AMU-kurser m. m., i kurser inom ramen för det reguljära utbildningsväsendet saml i företagsutbildning. Deltagare i AMU-kur.seroch kurser inom det reguljära utbildningsväsendet uppbär utbildningsbidrag. Vid utbildning i företag ulgår bidrag till företagen. Utgifterna för arbetsmarknadsutbildning finansieras via arbetsmarknadsutbildningsfonden. Till fonden inflyter dels medel från en arbetsgivaravgift på 0,4%, dels anslag från statsbudgeien. Arbetsgivaravgiften har varit oförändrad sedan fonden infördes är 1976. Kostnadsökningarna för verksamhelen har därmed i storl sett fått bäras av anslaget. För budgetåret 1980/81 uppgår anslaget till 2,2 miljarder kr. Frånsett en kraftig höjning för budgetårel 1981/82. för att undvika en brist på grund av eftersläpningen av utbetalningar, antas stalsbidragsbeloppen i enlighet med längtidsbudgettekniken förbli oförändrade under perioden.

Utgiftsutvecklingen för arbetsmarknadsulbildningen slyrs i försia hand av antalet elever och av elevbidragens storlek. Även fördelningen av kursdeltagarna regionalt och utbildningens inriktning är av betydelse för kostnadsutvecklingen. Bidragen är kopplade till ersättningen vid arbetslöshet, dvs. höjda arbetslöshetsersättningar ger höjda utbildningsbidrag. Anlalet elever i verksamheten är beroende på arbetsmarknadsläget och pä i vilken utsträckning de sökande uppfyller arbelsmarknadskungörelsens villkor för tillträde till utbildningen. Anlalet kursdellagare och fördelningen av dem besiämmer anlalet kursveckor, vilkel är avgörande för kostnaderna för de utbildningsresurser i form av lärare, lokaler etc. som blir erforderliga.

1 årets budgelproposition har beräknals att totalt ca 140000 personer kommer att delta i arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1980/81. Kostnaden per elevvecka har beräknats till ca I 600 kr., varav ungefär 70% betalas över anslaget. Med anlagande om en genomsnittlig utbildnings-längd om 10 veckor skulle en ökning eller minskning av antalet elever med lOOOO under året öka resp. minska anslagsbehovel med ca 110 milj. kr.

Sysselsättningsskapande åtgärder avser främst statliga, kommunala och enskilda beredskapsarbeten. Verksamheten har beräknats få en i huvudsak oförändrad omfattning under långtidsbudgelperioden jämfört med beräkningen för budgetåret 1980/81 (konjunkturneutral beräkning). Enligt riksdagens beslut skall det s. k. äldrestödet inom leko-induslrierna avvecklas fr. o. m. budgetåret 1982/83.

Behovet av beredskapsarbeten är i hög grad avhängigt konjunklumt-

Prop. 1979/80:150                                                                  24

vecklingen och sysselsätlningsläget. Det innebär atl medelsålgången kan variera kraftigl mellan budgetåren. Avgörande för kostnaderna för verksamheten är dels antalet sysselsättningsdagar, dels den genomsnittliga koslnaden per sysselsätiningsdag. Fr.o.m. den 1 juli 1978 gäller elt nylt statsbidragssystem för beredskapsarbelen, vilkel innebär att lill kommunalt beredskapsarbeie normalt lämnas statsbidrag med 75% för lönekostnader. Däruiöver utgår vid invesieringsarbelen ett lilläggsbidrag om 20% för övriga kostnader. För enskilda beredskapsarbeten kan maximall ulgå del slöd som utgår till kommuner. Avdrag görs i dessa fall för den ekonomiska fördel den enskilde för beredskapsarbetet ansvarige anordnaren har av elt sådant arbete.

Utgifterna för beredskapsarbelen har för budgetåret 1980/81 beräknats till I 800 milj. kr. motsvarande 4,5 miljoner sysselsällningsdagar med en genomsnittlig dagsverkskostnad pä 400 kr. I februari 1980 uppgick antalet sysselsatta personer i beredskapsarbeie till 37 100. En förändring av antalet sysselsällningsdagar med 1 miljon under budgetåret, motsvarande drygl 5 000 personer i arbete i genomsnitl 6 månader, påverkar anslaget med ca 400 milj, kr.

En förändring av dagsverkskostnaden med 50 kr. skulle - med i övrigt oförändrade antaganden - innebära en påverkan av anslaget med 225 milj. kr.

Stöd vid arbetslöshet genom anslag över statsbudgeten utgår dels i form av ersättning till arbetslöshetskassor, dels i form av statsbidrag till kontant stöd till personer som stär ulanför arbetslöshetsförsäkringen. Bidrag till finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen och del kontanta stödel kommer genom en arbetsgivaravgift om 0,4% och genom egenavgifter frän de försäkrade.

Utgifterna under perioden har beräknals stiga i takt med en förutsatt årlig ökning av antalet kassamedlemmar med 100000. Utgifterna frän anslaget slyrs av arbetslöshetens omfattning - antalet arbetslösa och antalet ersättningsdagar - och ersättningsnivån. Ersättningsnivån fastställs av regering och riksdag.

Arbetslösheten uppgick i februari 1980 till 1,9%. En förändring av arbetslösheten med 0,1 procentenhet under en tid av två månader innebär atl kostnaderna för arbetslöshetsunderstöd förändras med ca 90 milj. kr., varav 60 milj. kr. över anslaget. En höjning av högsta dagpenningklassen från 195 kr. till 210 kr. skulle kosta totalt 160 milj. kr., varav över anslaget ca 100 milj. kr.

Sedan budgetåret 1973/74 har antalet anställda vid arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen mer än fördubblats. För långtidsbudgelperioden förutsätts oförändrad omfattning av verksamheten.

Riksdagen har beslutat om en ny organisation för skyddat arbete m. m. Den nya organisationen trädde i kraft den I januari 1980. Denna verksamhet samordnas av stiftelsen Samhällsföretag med landstingskommunerna

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                       25

och staten som grundare. Staten tar numera hela koslnad.sansvaret för den skyddade verksamhelen. 1 avtal med de båda kommunförbunden har förutsatts att motsvarande kostnader avräknas gentemot den kommunala sektorn inom andra områden.

Stiftelsen föreslås fä ett anslag om I 685 milj. kr. för budgetåret 1980/81 inkl. ulgifter för vissa investeringar. Ulgifterna beräknas bli i slort sett oförändrade under långtidsbudgetperioden. Styrande för utgiftsutvecklingen är i första hand beslut om nya platser i den skyddade verksamhelen. Sådant beslut las av riksdagen. Därutöver påverkas anslagsbehovel av löneutvecklingen för de anställda, kostnadsutvecklingen för investeringar och inköp av maskiner och råvaror samt försäljningsintäkterna.

Riksdagen har vidare fattat beslut om en ny organisalion förden yrkesinriktade rehabiliteringen genom inrättande av arbetsmarknadsinstitut inom arbetsmarknadsverket saml om etl särskilt institut för metodutveckling inom området. Den nya organisationen för arbetsmarknadsinstitut trädde i kraft den 1 januari 1980. De nuvarande stödformerna halvskyddad sysselsättning och arkivarbete ersätts den I juli 1980 av en ny anställningsform kallad anställning med lönebidrag. Anslagen för verksamheterna förutsätts förbli i stort sett oförändrade under långtidsperioden. Antalet platser med lönebidrag är begränsat i fräga om statliga myndigheter. Utvecklingen beträffande platser inom övriga sektorer styrs bl. a. av arbetsförmedlingens möjligheter att placera arbetshandikappade.

Riksdagen tog vären 1979 ställning till regionalpolitiken för perioden 1979/80-1983/84. Beslutet innebär att en ram om 7 400 milj. kr. disponeras för regionalpolitiskt stöd till näringslivet under denna period. Stöd kan enligt beslulel lämnas i form av lokaliseringslån, avskrivningslån, sysselsättningsstöd, utbildningsstöd och offertslöd. Vidare ingår i denna ändamålsgrupp glesbygdsstöd.

För långtidsbudgetperioden har antagits att utnyttjande av den del av ramen som avser bidragsverksamheten successivt kommer att växa, medan utnyttjandet av den del som avser lokaliseringslän successivt kommer atl minska.

De kortsiktiga variationerna i utnyttjandet av de medel som disponeras inom ramen beror huvudsakligen på förändringar i förelagens investeringsbenägenhet, vilken i sin tur bl.a. är avhängig den allmänna konjunkturutvecklingen. Utnyttjandet beror även på den subvenlionsnivå som tillämpas.

I ändamålsgmppen ingår också transportstödet. Transportstödet till Norriand utgår med vissa författningsmässigt givna bidragsprocent. Bidragsandelen är beroende av bl. a. transportavstånd, transportrelation och transportmedel. Den totala omfattningen av utgifterna är beroende av transporternas omfattning och inriktning samt transportkostnader.

Transportstödet till Golland är ulformal som ett bidrag lill gods- och persontransporter samt för befordran av personbilar. Stödet till godstrafi-

Prop. 1979/80: 150

26

ken utgår med ett av regeringen fastställt belopp för längdmetergodsfor-don. För persontrafiken utgår bidrag med ett av regeringen fastställt belopp per passagerare. Kostnaderna för stödel lill gods- och persontrafiken är sålunda direkt beroende av trafikens omfattning och till de av regeringen fastlagda stödbeloppen.

Glesbygdsstödet syftar till samordnande insatser för sysselsättning och service i glesbygden. Beslut om stödel är i slor utsträckning decentraliserat till länsstyrelserna, som kan prioritera mellan olika ändamål. För budgeläret 1980/81 föreslås anslaget för älgärder i glesbygden uppgå till 104 milj. kr. I enlighet med långtidsbudgettekniken beräknas del bli oförändrat under perioden.

Stöd till barnfamiljer

Utgifterna under denna ändamålsgrupp avser till stor del inkomstöverföringar till hushällen i form av allmänna barnbidrag, föräldrapenning och bostadsbidrag för barnfamiljer. Den kraftigast växande delen av ändamålsgruppen utgörs dock av statsbidrag till kommunernas barnomsorg. Vidare ingår bidragsförskott och den del av statens bidrag till social hemhjälp som avser hjälp till barnfamiljer.

Tabell 8. Stöd till barnfamiljer

(Milj. kr,, oförändrad pris- och lönenivå)

	Genom-snilllig-procen-tuell förändring 1974/75-1978/79	Anslag 1980/81	Anslagsförändring		lill		Procentuell förändring 1980/81-1981/82	Genomsnittlig procenluell förändring 1980/81-1984/85
			1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
Toiala utgifter därav	+   5,3	12 348	-    9	+ 338	+ 252	+ 222	-   0,1	+ 1,6
allmänna barnbidrag bostadsbidrag bidrag till barnomsorg m.m.	+   2,1 +   1,8 + 15,2	5 697 1426 5 226	-   85 -238 + 314	-   80 0 + 418	-   70 0 + 322	-  45 0 + 267	-     1,5 -    16,7 +   6,0	- 1,3 -4,5 + 5,8

Barnbidraget utgår fr. o, m, den I januari 1980 med 2 800 kr. per år och barn under 16 år. Barnbidraget utgår f. n. lill ca 1 miljon familjer med 1,8 miljoner barn.

Utgiftsstyrande faktorer är antalet bidragsberättigade barn och bidragets storiek. I långtidsbudgetens beräkning har bidraget förutsatts bli oförändrat under perioden. Fortlöpande höjningar av barnbidraget har hittills skett bl. a. med hänsyn tagen till den allmänna prisutvecklingen.

Under perioden beräknas antalet bidragsberättigade barn minska eflersom antalet barn som passerar 16-årsgränsen överstiger antalet födda. Trenden motverkas något av en viss netloinvandring.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   27

Föräldraförsäkringen inom sjukförsäkringen infördes år 1974 och har sedan dess successivi byggts ut. Föräldraförsäkringen omfattar fr. o. m. är 1980 havandeskapspenning, föräldrapenning i samband med barns födelse, särskild föräldrapenning saml föräldrapenning för lillfällig vård av barn. Försäkringen ger alla föräldrar ell ekonomiskt skydd när de är hemma i samband med barns födelse eller sjukdom. Den ger även föräldrarna ekonomiska möjligheter atl vara hemma hos sina barn under viss tid fram t,o.m. barnets första skolår. Huvuddelen av föräldraförsäkringen bekostas med socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen.

Kostnadsutvecklingen för föräldraförsäkringen i sin helhet är svårbedömbar bl.a. med hänsyn till den begränsade erfarenhelen av de förändringar som nyligen har genomförls.

Kostnaderna för den havandeskapspenning som infördes fr. o. m. den 1 januari 1980 påverkas av anlalet graviditeter, de berörda kvinnornas förvärvsfrekvens, i vilka yrken de arbetar saml möjligheterna till omplacering inom arbetsplatsen. Kvinnornas benägenhet att utnyttja rätten är vidare av avgörande betydelse för kosinaderna. Med hänsyn till all rätten införts sä nyligen saknas f. n. underlag för en någorlunda säker bedömning av i vilken omfattning den kommer atl utnyttjas.

Kostnaderna för föräldrapenning i samband med barns födelse beror främst pä antalet födda barn samt föräldrarnas förvärvsfrekvens och inkomst. Kostnaderna kan i viss mån påverkas av om del är fadern eller modern som tar ut föräldrapenning.

Den särskilda föräldrapenningen, som f. n. utgår under 90 dagar, kan tas ut under en ållaårsperiod. Kosinaderna för ett visst år blir därför beroende av i vilken utsträckning ersättningsdagar tas ut i direkt anslutning till föräldrapenning i samband med barnels födelse samt hur föräldrarna väljer att fördela resterande dagar över den återstående delen av åltaärsperioden.

Kostnadema för föräldrapenning för lillfällig vård av barn påverkas, uiöver de tidigare nämnda faktorerna, ocksä av barnens sjukdomsfrekvens. En ökad kunskap om och benägenhet att utnyttja rätten till ledighet/ ersättning förefaller vara förklaringen till de senasle årens ökning av antalet ersättningsdagar.

Riksdagen har på regeringens förslag nyligen beslulal om viss höjning av garantinivån (lägsla ersättningsnivå) fr, o, m, den 1 juli 1980 samt föriängning av den särskilda föräldrapenningen med ersättning enligt garantinivån oavsett inkomsi. De totala kostnadema härför, vilka medräknats i långtidsbudgeten, beräknas efter något år uppgå till ca 370 milj. kr. per år. Härav finansieras 15% eller 55 milj. kr. över statsbudgeten.

De statliga och statskommunala bostadsbidragen lill barnfamiljer utgår till drygt 400000 familjer med omkring 800000 barn. Bidragen är relaterade till inkomsterna. De statskommunala bostadsbidragen (SKBB) är vidare beroende av bostadskostnaderna.

Regeringen har bl. a. föreslagit att hyresgränserna samt beloppen för de

Prop. 1979/80:150                                                                  28

statliga bostadsbidragen höjs. Ändringarna innebär all bidragen omfördelas till förmån för hushåll med slor försörjningsbörda, Effeklerna härav har beaktats i medelsberäkningarna. Stödet till låginkomsttagare utan bam har i långtidsbudgeten inräknats i ändamålsgruppen bostadspolitik.

Till följd av beslut om en minskad statlig bidragsandel till SKBB från 72 % till 43 % minskar medelsförbrukningen successivt från budgelåren 1980/81 och 1981/82 . Helårseffekten är ca 540 milj. kr. under denna ändamålsgrupp. Samtidigt införs ett nytt statsbidrag till kommunala bostadstill-lägg till folkpensionärer. Utgifterna för detta är upplagna under ändamålsgruppen folkpensioner m. m.

Kostnaderna för bostadsbidragen är bl.a. beroende av antalet barn, hushållsstruktur, bostadskostnader, inkomstutveckling saml förvärvsfrekvens.

De barn under 18 års ålder vilkas föräldrar lever åtskilda är genom bidragsförskotten garanterade etl särskilt ekonomiskt grundskydd. Bidragsbeloppet är relaterat till basbeloppet.

Kosinaderna för bidragsförskotten beror främst på barnantal, andelen barn som lever skilda från någon eller båda föräldrarna samt i vilken omfallning dessa barns ekonomiska grundtrygghet tillgodoses genom underhållsbidrag från föräldrarna. Andelen barn för vilka bidragsförskott ulgår - f. n. drygl 11 % — har ökat något medan det toiala antalet barn i bidragsberältigade åldrar minskar. Andelen bidragsförskott som återbetalas av de underhållsskyldiga föräldrarna har ökat något sedan försäkringskassorna övertog administrationen.

Riksdagen har, på grundval av en överenskommelse mellan regeringen och Svenska kommunförbundei. år 1975 beslutat om utbyggnad av samhällets barnomsorg. Utbyggnadsprogrammet innebär att lOOOOO nya daghemsplatser och 50000 nya platser i fritidshem skall tillkomma under femårsperioden 1977—1981 jämte en viss ökning av antalet platser i kommunala familjedaghem.

Den faktiska platsulvecklingen i barnomsorgen avgörs av kommunerna och planeringen utgår från bedömningar av anlalet barn i olika åldrar, andelen förvärvsarbetande och sluderande föräldrar och hur stor del av dessa som kommer att efterfråga plats inom barnomsorgen.

Kommunerna analyserar behoven av barnomsorg med utgångspunki i beräkningar av anlalet barn, förvärvsintensitet, föräldrars eflerfrågan m. m. Den faktiska utbyggnaden och därmed kostnadsutvecklingen avgörs emellertid i hög grad ocksä av ekonomiska faktorer, tillgång på mark, lokaler, personal m. m. Under den kommande femårsperioden torde flera kommuner eller kommundelar komma nära en full behovstäckning.

Befolkningens ålderssammansättning med ett minskat barnantal innebär vid oförändrade förvärvs- och studerandefrekvenser ett minskal behov av barnomsorg. Delta kommer emellertid att få påtagliga effekter först på sikt eftersom viss platsbrist fortfarande råder.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   29

Statens bidrag lill driften av förskolor och frilidshem styrs av platsulvecklingen i kommunerna oeh av löneulvecklingen för anslällda i offentlig Ijänst. Vad gäller fritidshemmen påverkas plalsutbyggnaden, utöver vad som lidigare nämnts, även av samordningen med skolan och genomförandet av SIA-reformen.

Statens bidrag till driften av familjedaghem styrs av platsulvecklingen för familjedaghem i kommunerna, löneulvecklingen för offenlligl anslällda saml kommunernas kosinader för verksamheten. Utbyggnaden av familjedaghemmen är givelvis beroende av kommunernas beslut om fördelning av platser mellan daghem/fritidshem och familjedaghem.

Sammanfattningsvis kan, avseende statens bidrag till barnomsorgen, sägas alt kostnadsutvecklingen i huvudsak kommer alt slyras av kommunernas ambitionsnivå vad avser ulbyggnaden av barnomsorgen under den akluella femårsperioden. Beräkningama av utgifterna i långtidsbudgeten bygger på kommunernas planer beträffande barnomsorgens ulbyggnad fram t.o.m. år 1983. För perioden därefter grundas beräkningen på en schablonmässig framskrivning. Mot denna bakgrund bedöms utbyggnadstakten bli lägre i periodens avslutning än i dess inledning. En bibehållen utbyggnadslakt över hela perioden skulle innebära en ökning av kostnaderna med 100—150 milj. kr. under vart och etl av periodens två sista år.

En ökning eller minskning av utbyggnadstakten med I 000 daghemsplatser och I 000 frilidshemsplatser per är ger ökade resp, minskade kosinader för staten med sammanlagi 265 resp. 130 milj. kr. under långtidsbudgetperioden. Motsvarande siffra för såväl heltids- som deltidsplatser i familjedaghem uppgår till ca 140 milj. kr.

Allmänna bidrag till den kommunala sektorn

I denna ändamålsgrupp ingår skatteutjämningsbidrag, skattebortfallsbidrag i anledning av 1970 års skattereform saml kompensalion för minskat skatteunderlag i anledning av 1974 års skattereform. Vidare ingår det särskilda slalsbidrag på 45 kr. per invånare som övergångsvis ulgår för är 1980 lill landslingskommuner och landstingsfria kommuner ulanför skatieuljämningssystemel.

Riksdagen har under höslen 1979 beslutat om en förenklad beräkning av det kommunala skalteunderiaget som berör skattebortfallsbidraget och kompensationen för 1974 års skattereform. Regeringen har tidigare i vår i en proposition om kommunalekonomiska frägor inför år 1981 lagt fram förslag som bl.a. berör skatleutjämningsbidragel. Beräkningarna i långtidsbudgeten beaktar dessa beslul och förslag.

Skatleutjämningsbidragel, som utgör merparten av ändamålsgruppen, syftar till alt minska skattekrafts- och kostnadsskillnader för landstingskommuner, kommuner o(;h kyrkliga kommuner i olika delar av landet. 1 proposilionen om kommunalekonomiska frågor inför år 1981 föreslås att

Prop. 1979/80:150

30

Tabell 9. Allmänna bidrag till den kommunala sektorn

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)'

+ 956

	Genom-	Anslag
	snilllig-	1980/81
	procen-
	tuell för-
	ändring
	1974/75-
	1978/79
Totala utgifler	+ 2.8	10375
därav
skatteutjäm-
ningsbidrag	-2.0	7 474

Anslagsförändring till

1981/82    1982/83    1983/84    1984/85

543

■43

-1013

+   388    - 43

Procentuell förändring 1980/81-1981/82

+ 12,8

Genomsniulig ptocen-luell förändring 1980/81-1984/85

-4.1

+ 4.1

Statsutgifterna för de allmänna bidragen till den kommunala seklorn har först beräknats i löpande priser. Därefter har utgifterna deOaterats med förväntad prisutveckling för kommunal konsumlion.

takten i genomförandet av skatteutjämningsreformen omprövas så atl del andra steget i reformen, som skulle ha genomförts år 1981, fördelas med hälften år 1981 och återstående del år 1982. Den ökning av skalleuljäm-ningsbidraget på ca 1 700 milj. kr., som skulle ha inträffat år 1981 pä grund av reformen, fördelas därmed jämnt över åren 1981 och 1982 med ca 850 milj. kr. per år. Särskild kompensation till de kommuner och landslingskommuner som drabbas hårt av den föreslagna långsammare takten i genomförandet av skatteutjämningsreformen om sammantaget ca 135 milj. kr. föreslås utgå för är 1981 inom ramen för extra skatteutjämningsbidrag.

Den största betydelsen har skatteutjämningsbidragen för Gotland, för norrlandskommuner och för glesbygdskommuner i andra delar av landet. De största bidragsökningarna genom reformeringen fär de södra och mellersta delarna av landet.

Utvecklingen av skatteutjämningsbidragen är dels beroende av det kommunala skatteunderlaget, dels nivän på de kommunala skallesatserna såvitt gäller kommuner och landstingskommuner. För kyrkliga kommuner räknas närmast föregående års bidrag upp med 5 % per år. Genom skalteutjämningssystemet garanteras kommuner och landstingskommuner en skattekraft (skalleunderiag per invånare) i relation lill den medelskalte-kraft (skattekronor per invånare i genomsnitl för riket) som fastställts av SCB på grundval av taxeringsutfallet. Den årliga ökningen av medelskattekraften (drygt il % från är 1979 till år 1980) inverkar således i höjande riklning på nivån för skatteutjämningsbidragen. För den enskilda kommunen resp. landstingskommunen besläms skatteutjämningsbidragels förändring av hur det egna skatteunderlaget utvecklas i förhällande till genomsniltet för landet.

Den grundgaranti som åsatts varje kommun och landstingskommun i skatteutjämningssystemet ligger fast t. v. Den totala garantin besläms emellertid också av de tillägg till eller avdrag från grundgarantin som görs med hänsyn lill befolkningens åldersstruktur i kommunerna och landstingskommunerna. För kommun görs också tillägg för snabb befolknings-

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                       31

minskning. Den totala garantin räknas om åriigen, vilkel påverkar omfattningen av den enskilda kommunens resp. landstingskommunens skatteutjämningsbidrag. Däremot påverkas i princip inte den totala omfattningen av bidragen härav.

Skatteutjämningsbidragens storlek bestäms också av resp. kommuns och landstingskommuns skattesats. Förändringar av skattesatserna i de bidragsmottagande kommunerna och landstingskommunerna får således en direkl effekt på omfattningen av de totala skatteutjämningsbidragen.

Skatteutjämningsbidragen, som under budgetåret 1980/81 kan beräknas uppgå till 7474 milj. kr., beräknas i fasta priser öka lill 8772 milj. kr. budgetåret 1984/85.

Skattebortfallsbidraget är avsett att kompensera kommunerna och landstingskommunerna för det inkomstbortfall som uppstod till följd av 1970 års skattereform. Delta bortfall beräknades till 1 250 milj. kr, för är 1971. Bidragsgivningen minskar härefter i takt med att den skattekraft som kommunerna, landsiingskommunerna och de kyrkliga kommunerna förlorade i anledning av 1970 års skattereform successivt återvinns genom att den beskattningsbara inkomsien per inkomsttagare ökar. För budgelåret 1980/81 kan det statliga skattebortfallsbidraget, nu när definitiva uppgifter om taxeringsutfallet för 1979 års laxering föreligger, beräknas till 244 milj, kr, mot de 184 milj, kr. som beräknades i årets budgetproposition.

Genom den skattereform som trädde i kraft den I januari 1975 har kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner fått ett minskat skatteunderlag på grund av ändrade avdragsregler m. m. Riksdagen beslutade att kompensalion skall utgå för delta. Kompensation utbetalas sedan är 1977. Den slutliga kompensation som utbetalas under budgetåret 1980/ 81 kan beräknas uppgå till 2666 milj. kr.

I propositionen om den kommunala ekonomin våren 1979 föreslogs att utbetalningen av de slalliga skalleborlfallsbidragen skall upphöra fr. o, m, år 1982 (1981 års taxering). Riksdagen beslutade härom hösten 1979. Kommuner och landstingskommuner kompenseras för borlfallel av dessa bidrag genom att vissa skattepliktiga förmåner i fortsättningen räknas in i del kommunala skatteunderlaget. För att uppnå kostnadsneutralitet genomförandeårel höjs grundavdraget vid laxeringen till kommunal inkomstskatt från 4 500 kr. till 6000 kr.

Beslutet att slopa skattebortfallsbidraget och kompensationsbidraget medför atl de allmänna bidragen till den kommunala sektorn fr. o, m. budgetåret 1981/82 blir avsevärt lägre än om nuvarande regler behålls. Detta minskar visseriigen utgiftema på budgetens utgiftssida, men Ull följd av de beslutade kompenserande justeringarna av det kommunala skatteunderlaget minskar nelioinkomsterna pä inkomstskatleliteln med ett lika stort eller på sikl något större belopp.

Det tidigare nämnda särskilda statsbidraget, som övergångsvis utgår under år 1980, belastar statsbudgeten budgetåret 1980/81 med ca 50 milj. kr.

Prop. 1979/80: 150

32

Kommunikationer

Denna ändamålsgrupp omfattar huvudsakligen utgifterna för vägväsendet inkl. trafiksäkerheten, kommunikationsverken - dvs. postverket, televerket, slatensjärnvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket - samt vissa invesleringsulgifler för Sveriges Radio AB.

Tabell IU. Kommunikationer

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

	Genomsnittlig procentuell förändring 1974/75-1978/79	Anslag 1980/81	Anslagsfi	arändring	till		Procenluell förändring 1980/81-1981/82	Genomsnittlig procenluell förändring 1980/81-1984/85
			1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
Toiala utgifter därav vägväsendet m. m	+ 2,6 . +0,2	9290 4 677	+ .308 _    2	-150 0	+ 16 0	- 92 0	+ 3,3 0,0	+ 0,2 0,0
kommunikalionsverken	+ 5,0	4 390	+ 262	-163	0	-121	+ 6,0	-0,1

Inom ändamålsgruppen vägväsendel m. m, faller bl.a. kostnaderna för väganslagen, trafiksäkerheten samt siödet till lokal och regional kollekliv-trafik.

Väganslagens utveckling vad gäller driften styrs främst av trafikens utveckling samt av förändringar i vägkapilalet.

Även för trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder gäller all trafikutvecklingen har en styrande effekt.

Statligt slöd till icke lönsam landsbygdstrafik skall enligt riksdagens beslul upphöra i den takt de nya länshuvudmännen tar över det lokala och regionala irafikansvaret i resp. län. 1 stället ulgår ell nylt bidrag lill lokal och regional kollektivtrafik. Nivån pä bidraget i resp. län beror pä trafikens omfauning och inrikining. Bidrag ulgär efter en av regeringen särskilt fastställd milersätlning.

Vid bedömningen av den framlida utvecklingen av investeringsverksamheten hos kommunikationsverken har hänsyn i försia hand tagits lill den väntade efterfrågeutvecklingen. För att få en praktiskt användbar beräkningsmetod har investeringarna, efter minskning med väntad produktivitetsstegring, ändrats i takt med den beräknade efterfrågeökningen. Vidare har vissa beslutade program och engångsprojekt beakiats. Variationerna mellan budgetåren beror således huvudsakligen på den beräkningsteknik som tillämpats, inte i första hand på förändringar i verksamhetens omfauning.

Statens järnvägars investeringar har beräknats med utgångspunkt i väntad irafikeflerfrågan och med hänsyn lill en viss produktivitetsutveckling. Investeringarna i sjöfartsmateriel dimensioneras främst ulifrån behovet av

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

33

en tillfredsställande nivå vad gäller sjösäkerheten. Sådana investeringar avser bl. a, fyr- och telemateriel, sjökartläggning och vissa fariedsinvesteringar. Medelsförbrukningen för postens investeringar domineras av planerad nybyggnad av postterminal i Tomteboda. Luftfartsverkets investeringar avser redan beslutade investeringsobjekt saml vissa nödvändiga investeringar främst till följd av väntad trafikutveckling saml ställda fiyg-säkerhetskrav. Medel har inte beräknats för investeringar som följd av ställningstagande till ftygplatsfrågan i Stockholmsregionen. Televerkets investeringar styrs i huvudsak av reinvesteringsbehov och trafiktillväxt. Vid en viss servicenivå är således investeringarna i stort sett givna. Investeringarna i telenätet har bedömts öka något mot bakgrund av den väntade trafikutvecklingen och telenätets modernisering genom övergång till elektronisk teknik.

Hälso-, sjuk- och socialvård

Denna ändamålsgrupp omfattar utgifter för statliga och statsunderstödda vårdområden. Huvudparten av här redovisade utgifter avser statsbidrag till vårdområden under kommunalt huvudmannaskap, varav statsbidrag till den psykiatriska sjukvärden utgör den största posten. Statsbidrag utgår också till viss annan hälso- och sjukvård, social hemhjälp och samhällets åtgärder för handikappade. 1 direkt statlig regi drivs bl. a. vissa sjukhus samt ungdomsvårdsskolor och vissa vårdanstalter för alkoholmissbrukare.

Tabell 11. Hälso-, sjuk- och socialvård

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till				Procen-	Genom-
	snittlig procen-	1980/81					tuell förändring	snittlig procen-
			1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
	tuell för-						1980/81-	tuell för-
	ändring						1981/82	ändring
	1974/75-							1980/81-
	1978/79							1984/85
Totala utgifler	+ 4,8	6956	+ 32	+ 35	+ 23	- 7	+0,5	+0,3
därav
psykiatrisk
sjukvård m. m.	+ 2,0	3079	-  1	0	0	0	0,0	0,0
kroppssjukvård
och allmän hälso-
vård	+ 9,8	1 179	+46	+ 16	+  1	-25	+ 3,9	+0,8
åldringsvård	+ 17,5	752	+ 7  ■	+ 7	+ 7	+ 7	-t-9,3	+0,9
hjälp åt handi-
kappade m. m.	+ 0,6	916	+ 8	+ 7	+ 9	+ 6	+ 0,9	+0,8

Genom avtal har staten och landstingskommunerna träffat överenskommelse om driftbidragen för den psykiatriska sjukvården m.m. för tiden t.o.m. år 1979. Driftbidragen för långtidsbudgetperioden har schablonmässigt beräknats på 1979 års nivå. Anslagsutvecklingen styrs dels av den 3   Riksdgen 1979180. 1 saml. Nr 150. BU. 2.1

Prop. 1979/80:150                                                    34

omfattning av vården som parterna kommer överens om, dels av den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället.

De statliga utgifterna för kropps sjukvård och allmän hälsovård avser vissa myndigheter pä detta område, slalliga sjukhus, statsbidrag till olika former av hälso- och sjukvård saml bidrag till kostnaderna för de kommunala undervisningssjukhusen. Beräkningarna av statens utgifter för sjukhus har skett med utgångspunkt i nuvarande grunder för finansieringsfördelning. Statens utgifter på detta område styrs bl. a. av vilka resurser som ges åt läkarutbildningen, av investeringarna i sjukhusanläggningar och av den allmänna kostnadsutvecklingen. För långtidsbudgetperioden beräknas ingen volymförändring vad gäller forskning och utbildning. Investeringarna beräknas komma att ligga på en oförändrad nivå.

Inom åldringsvården inriktas samhällets insatser i ökad omfattning på öppna vårdformer. Staten täcker 35 % av kommunernas bruttokostnader för den sociala hemhjälpen, varvid statsbidrag lämnas inte bara för hemvårdare och hemsamariter ulan även för att täcka kostnader för vissa andra serviceåtgärder. Ca 350000 åldringar och handikappade beräknades få social hemhjälp är 1979. Statens kostnader för bidraget bestäms helt av kommunernas kostnader. Verksamhetens omfattning och löneutveckling för aktuella personalkategorier är helt dominerande för kostnadsutvecklingen. Med hänsyn till det ökade antalet äldre, främst i de högsta åldersgrupperna, kommer en viss ökning att ske av efterfrågan på vård. Förändringar av hemhjälpens arbetsformer och innehåll pågår och ökar i viss utsträckning kostnaderna.

Samhällets åtgärder för handikappade spänner över en rad områden. Den större delen av ulgifterna — l.ex. förtidspensioner och handikappersättningar inom folkpensioneringen - ingår i andra ändamålsgrupper. Under ändamålsgruppen hälso-, sjuk- och socialvård ingår utgifterna för bidrag lill särskolor, bidrag lill färdtjänst och social hemhjälp för handikappade, bidrag till organisationer m. m, I långtidsbudgeten har gjorts vissa antaganden om volymutvecklingen. Hänsyn harockså tagits till den beslutade utbyggnaden av texttelefon till hörselskadade. Ansvaret för handikapphjälpmedlen i övrigt övertogs av landstingskommunerna år 1976. Ersättning för dessa lämnas över sjukförsäkringen och redovisas numera under den ändamålsgruppen.

Statsbidrag till färdtjänst utgår med 35 % av bruttokostnaderna, varför statens kostnader är helt beroende av kommunernas kostnader för verksamheten. Kostnadsnivån bestäms av den allmänna kostnadsutvecklingen, antalet förflyttningshandikappade samt de enskilda kommunernas regler för och organisalion av verksamheten. Statsbidraget lill färdtjänst har ökat mycket kraftigt i vissa kommuner under de senaste åren. Inom regeringskansliet pågår en översyn av bidragsreglerna i syfte att begränsa kostnadsexpansionen och samtidigt utjämna skillnader mellan kommunerna. Ändringarna av bidragsreglerna avses gälla fr. o, m, kalenderåret 1981,

Beräkningarna i långtidsbudgeten bygger på att de aviserade förändringarna genomförs.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

35

Rätts- och polisväsende

Till ändamålsgruppen hör polisväsendel, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården samt exekutionsväsendet.

Tabell 12. Rätts- och polisväsende

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genom-	Anslag	Anslagsf	nrändring	lill		Procen-	Genom-
	sniulig procen-	1980/81					luell förändring	snittlig procen-
			1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
	luell för-						1980/81-	luell
	ändring						1981/82	förändring
	1974/75-							1980/81-
	1978/79							1984/85
Toiala ulgifter	+4,0	6677	+ 39	+ 7	-21	+ 6	+ 0.6	+0,1
därav
polisväsende	+ 3,4	3 532	+ 5	+ 13	-16	+ 3	+ 0,1	0,0
domslolar m. m.	+4,2	1 197	+ 38	+ 8	+ 2	+ 2	+ 3,2	+ 1,0
kriminalvård	+ 5,1	1 147	- 4	-14	- 8	0	-0,3	-0,6

Polisväsendet har förstärkts kraftigt under 1970-talet, Under budgetåren 1973/74-1978/79 ökade antalet tjänster med ca 2 800, varav ca 2 100 poliser.

För de närmaste åren har i enlighet med längtidsbudgettekniken medel inte beräknats för några ytterligare personalförslärkningar. Detta gäller även för domstolsväsendet.

Kriminalvårdens inriktning styrs av det principbeslut om kriminalvårdens framtida utformning som fattades av 1973 års riksdag. 1 enlighet med beslutet räknas med viss fortsatt fömyelse av kriminalvårdens anstaltsbestånd. Elt antal äldre anstalter ersätts under långtidsbudgetperioden med nya lokalanstalter.

Rättshjälpskoslnaderna redovisas under rubriken domstolar m.m. Rättshjälpskostnaderna beräknas uppgå till 180 milj. kr. under budgetåret 1980/81. Utvecklingen av rättshjälpskostnaderna beror i huvudsak dels av utvecklingen av antalet ärenden av skilda slag, dels av biträdesersättning-arnas storiek. Belastningen på anslaget till räUshjälpskostnader har under åren stigit mer än vad som svarar mot volymökning och uppräkning av ersättningsnivåerna. En förklaring härtill skulle kunna vara att tidsdebiteringen ökat i mål och ärenden som inte har varit laxebundna.

Samhällets kostnader för rättshjälp beror på de ärendeslag i vilka rättshjälp kan förekomma och de förmåner, i synnerhet i form av biträdeshjälp, som kan utgå. Kostnaderna påverkas också av slorieken av de ersättningar som utgår till biträden och offentliga försvarare oeh av den andel av dessa kostnader som den enskilde själv fär betala.

Prop. 1979/80:150

36

Näringspolitik

Utgifterna inom näringspolitiken omfattar en rad anslag för insalser inom jordbruk, fiske, skogsbruk, hanlverk samt handel och induslri. Budgetåret 1980/81 uppgår anslagen för dessa ändamål till 4,8 miljarder kr. Utgifterna inom ändamålsgruppen har till slora delar karaklär av myckel betydande i tiden koncentrerade satsningar. Belaslningen inom ändamålsgruppen kommer därigenom all variera kraftigt.

Som redovisats i regeringens prop. 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor m. m. kommer anslagsbehoven för varvspolitiken under långtidsbudgelperioden att vara betydande. Sammanlagi uppgår de lill 3,1 miljarder kr.

Tabell 13. Näringspolitik

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genomsnittlig procenluell förändring 1974/75-1978/79

Anslag 1980/81

Anslagsförändring till

1981/82    1982/83    1983/84    1984/85

Procen-	Genom-
tuell för-	snittlig
ändring	procen-
1980/81-	tuell för-
1981/82	ändring
	1980/81-
	1984/85

Toiala utgifler

+ 43,4

6 567'

-2070

-792

-415

+6

-49,8

■15,8

' De nya varvsanslagen för budgeiårei 1980/81 redovisas i denna labell med beräknad belaslning.

Den stora procentuella ökningen av insatserna inom näringspolitiken, som har skett under perioden 1974/75-1978/79, avspeglar de omfattande statliga insatserna i näringslivet i syfte att underlätta strukturomvandlingen och att mildra verkningarna av den långvariga konjunktursvackan. För budgetårel 1980/81 förutses dessa insalser minska jämfört med budgelåret 1979/80, Exempel på stora och tidsbegränsade insatser för att möjliggöra en lämplig strukturomvandling är bildandet av Svenskt Stål AB, insatser för skogsindustriföretagen och statens engagemang för atl utveckla en svensk dataindustri. I enlighel med principerna för långtidsbudgeten redovisas inget särskilt behov av sådana temporära insatser under perioden.

Under de senare åren av perioden bedöms utvecklingen vända i takt med att kostnaderna för vissa tidsbegränsade insatser bortfaller. Kostnaden för den subventionerade exportkreditgivningen fortsätter att öka. Ökningen orsakas av beslut som fattas under innevarande och nästkommande budgetår om krediter till leverans av varor med lång produktions- och kredit-rid.

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

Denna ändamälsgmpp omfattar anslagen till internationellt utvecklingssamarbete, bidrag lill inlernationella organisationer och anslag ull andra internationella ändamål.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

37

Tabell 14. Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

	Genom snittlig procentuell förändring 1974/75- 1978/79	Anslag 1980/81	Anslagsförändring till		Procenluell förändring 1980/81-1981/82	Genomsnittlig procentuell förändring 1980/81-1984/85
			1981/82    1982/83    1983/84	1984/85
Toiala ulgifter därav inlernalionellt utvecklingssamarbete	+ 3,5 + 2,8	5 244 5 000	+ 125       +164       +133 + 125       +164       +133	+ 136 + 136	+2,4 + 2,5	+ 2,6 + 2.7

Anslagen för internationellt utvecklingssamarbete för budgetårel 1980/ 81 har beräknats sä att de något överstiger det av riksdagen fastställda målet om 1 %av bruttonationalprodukten till marknadspris. Utgångspunkten för de i långtidsbudgeten angivna anslagsförändringarna är att biståndsanslagen skall uppgå till samma andel av bruttonationalprodukten som under budgelåret 1980/81,

Energiförsörjning

Utgifterna för energiförsörjning omfattar främsl anslaget till statens vattenfallsverk samt anslagen till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet och näringslivet. Regeringen lade i prop, 1978/79: 115 fram förslag om rikllinjer för energipolitiken. Riksdagen behandlade förslaget endast i de delar som inle direkl eller indirekl berörde utnyttjandet av kärnkraft. Dessa frågor kommer att behandlas i propositioner som regeringen avser förelägga riksdagen i vår och i höst.

Tabell 15. Energiförsörjning

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genomsnittlig procentuell förändring 1974/75-1978/79

Anslag 1980/81

Anslagsförändring till

1981/82    1982/83    1983/84    1984/85

Procen-	Genom-
tuell för-	snittlig
ändring	procen-
1980/81-	tuell för-
1981/82	ändring
	1980/81-
	1984/85

Totala utgifter

+ 5,8

3 793'

+ 227

-65

+ 13

-432

+ 6,0

-1,7

För energibesparande ålgärder inom bostadsbeslåndel avser beloppel inle anslag ulan beräknad belaslning.

Enligt de riktlinjer riksdagen har lagt fast kommer den fortsatta utbyggnaden av vattenkraft atl bli mycket begränsad. I beräkningen av anslagsutvecklingen för slatens vattenfallsverk har vidare antagits atl kärnkraflsan-

Prop. 1979/80:150                                                    38

läggningarna i Ringhals och Forsmark färdigställs. Anslaget lill statens vallenfallsverk beräknas minska under periodens sisla år när de slora vattenkrafts- och kärnkraftsanläggningarna färdigställts.

Enligt lagen (1979: 335) om förbud all under viss tid tillföra kärnreaklor kärnbränsle kan ersättning utgå till reaktorinnehavare för merkoslnader till följd av bl.a. försenad igångsättning. Förhandlingar härom har inletts. Kostnader för detta har beräknats under ändamålsgruppen oförutsedda utgifler.

För energibesparande åtgärder i befintlig bebyggelse har - i enlighet med riksdagens beslut - en stegvis uppbyggnad skett under perioden 1978/ 79- 1980/81. Enligt riksdagens tidigare beslut skall en omprövning av energisparprogrammet ske inför budgetåret 1981/82. Resultatet av denna omprövning påverkar direkt utgifterna under anslaget lill energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. Anslagsbehovel påverkas vidare av hur lånen till energibesparande åtgärder finansieras samt hur den totala investeringsramen fördelas på bostadshus, statliga byggnader, kommunala och landstingskommunala byggnader, näringslivets byggnader och övriga ändamål.

I långtidsbudgeten redovisas de budgetmässiga effekterna av elt program som fr. o. m. budgelåret 1980/81 motsvarar en lotal investeringskostnad om 3,7 miljarder kr. Inom bostadsdepartementets område leder detta till ett anslagsbehov om 800 milj. kr. budgelåret 1980/81. Anslagsberäkningen har vidare gjorts med utgångspunkt från att såväl bidrag och subventioner som län belastar statsbudgeten. 1 budgetpropositionen för budgetåret 1980/81 föreslår regeringen alt lån lill energibesparande åtgärder i bostadsbeslåndel m. m. skall utgå i form av statliga ombyggnadslån. Dessa lån beräknas uppgå till ca 1 000 milj. kr.

För budgelåret 1981/82 beräknas en kraftig anslagsökning (1,3 miljarder kr.) beroende pä en förändring av anslagstekniken fr. o. m. budgetåret 1980/81. Tidigare anvisades medel med samma belopp som de förordade beslutsramarna, vilket ledde till omfattande reservationer under anslaget. Fr. o. m. budgetåret 1980/81 har föreslagits att anslaget skall grundas på en beräkning av faktiska utbetalningar. För budgetåret 1980/81 ledde detta till en tillfällig minskning av anslaget, som dock redan budgetåret 1981/82 återgår lill den högre nivån.

Den del av anslaget till energibesparande åtgärder i näringslivet som avser bidrag till omställningsåtgärder i befintliga byggnader och processer avses successivt trappas ned. Den del av anslaget som avser stöd till prototyper och demonstrationsanläggningar för bättre energihushållning skall prioriteras. En betydande besparingspotential finns fortfarande inom näringslivel. Behovet av stöd till energibesparande åtgärder påverkas av realprisutvecklingen för olja. De under det senasle året inträffade oljeprishöjningarna har ökat den företagsekonomiska avkastningen på investeringar   i   oljebesparande   syfte.   Anslaget   till   energibesparande   åtgärder

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

39

i näringslivet beräknas minska under perioden för alt under den senare delen endast avse stöd till prototyper och demonstrationsanläggningar,

I samband med folkomröstningen om kärnkraften har särskilt betonats behovet av en satsning på alternativa energikällor och av att hushållningen med energi förbättras. Några kostnader härför utöver vad som redan beslutats har emellertid inte lagts in i längUdsbudgelen.

Övrigt

Under denna rubrik har sammanförts utgifter som inte har hänförts till någon av de tidigare behandlade ändamålsgrupperna. Här återfmns bl.a. anslag för livsmedelssubventioner, miljövård, kyrkliga och kulturella ändamål, idrotts- och fritidsverksamhet, central och regional förvaltning samt ofömtsedda utgifler. Vidare har här beaktats förändringar i anslagsbehållningar och förändringar i disposition av rörliga krediter.

Tabell 16. Övrigt

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till		Procen-	Genom-
	snittlig	1980/81			tuell för-	snittlig
	procen-		1981/82    1982/83    1983/84	1984/85	ändring	procen-
*	tuell för-				1980/81-	tuell för-
	ändring				1981/82	ändring
	1974/75-					1980/81-
	1978/79					1984/85
Toiala ulgifter	+ 12,3	17766	-4252     +1137     -111	-10	-23,9	-4,9
därav
livsmedelssub-
ventioner	+ 4,9	3 700	+18+18+18	+ 18	+ 0,5	+0,5
kyrkliga och kul-
turella ändamål	+ 3,5	1800	+     18     +      7+9	+ 13	+  1,0	+0,6

Priserna på jordbruksprodukter fastställs av statsmakterna efter överläggningar mellan slatens jordbruksnämnd, konsumentdelegationen och lantbmkamas förhandlingsdelegalion. Sådana överiäggningar sker regelbundel två gånger per år. År 1973 infördes livsmedelssubventioner som ett stöd till främst barnfamiljer och låginkomsttagare. Samlidigt infördes prisstopp på de subventionerade varorna. Livsmedelssubventionerna har därefter höjts i den mån som överenskomna prisökningar på produkter inom jordbmksprisregleringens ram inte tillåtits slå igenom på konsumentpriserna. Under år 1979 har subventionerna varit i princip oförändrade och överenskomna ersättningar till jordbmket har till fullo fått slå igenom i höjda konsumentpriser.

Kostnaderna för livsmedelssubvenfionerna budgetåret 1980/81 beräknas till ca 3,7 miljarder kr. Under antagande av oförändrade subventioner under långtidsbudgetperioden beräknas en viss kostnadsslegring ske till följd av konsumtionsförändringar.

Prop. 1979/80:150                                                    40

Även skatteadministrationen ingår i denna ändamålsgrupp. Sammanlagt uppgär kostnaderna under budgetåret 1980/81 för riksskatteverket, länsstyrelsernas skatteavdelningar och de lokala skaltemyndigheterna till omkring 1,4 miljarder kr. Under långtidsbudgelperioden förutses inga störte förändringar.

Anslagen till kulturändamål kan indelas i förvaltningsanslag, bidragsanslag och övriga anslag (varav merparten är anslag till stöd för olika kullurändamål). Den reala utgiftsutvecklingen för grupperna 1 och 3 styrs genom reformbeslut av regering och riksdag, 1 grupp 2 ingår elt slort antal bidragsanslag där anslagsutvecklingen är av automatisk karaktär. Exempel härpå är garantier för vissa gruppers inkomstutveckling, där garantin är knuten till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Andra bidrag utgår med en bestämd andel av s, k. grundbelopp, vilkas utveckling är kopplade till löneutvecklingen hos en bestämd representantgmpp. Slutligen bör omnämnas vissa stödformer för dagspressen där bidrag utgår till lidningar efter vissa automatiskt verkande regler. Styrande för bidragens totala storiek är antal tidningar, hushållstäckningsgrad, pappersförbrukning, minimiupplaga m. m. Stödet till dagspressen har beräknats öka under långtidsbudgelperioden.

Utgifterna för kyrkliga ändamål har beräknats lill ca 63 milj. kr. under budgelåret 1980/81. I enlighet med långtidsbudgetmetodiken fömtses ingen ökning av utgifterna för della ändamål under perioden.

För anslaget till oförutsedda utgifter har för den framförliggande perioden beräknats utgifter motsvarande de kostnader som erfarenhetsmässigt uppkommer i samband med tilläggsbudgetar samt viss reserv därutöver. För budgetåret 1980/81 ingår i oförutsedda utgifter dessutom kostnader för försenad laddning av kärnkraftverk. Under anslaget har dessulom beaktats effekterna av de punktskattehöjningar som har aviserats.

1 fråga om förändringar i anslagsbehållningar har vissa belopp lagts in under andra ändamålsgmpper. För återstående förändringar i anslagsbehållningar har förutsatts en minskad förbrukning budgetåret 1981/82 jämfört med budgetåret 1980/81,

De två sistnämnda posterna förklarar i alll väsentligt de minskade utgifterna för ändamålsgmppen lill budgetåret 1981/82,

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

5   Statsbudgetens utgifter, inkomster och saldo

41

5.1 Statsutgifterna

I tabell 17 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtliga utgiftsgrupper som behandlats i kap. 4. Enligt de redovisade beräkningarna skulle utgifterna i oförändrad pris- och lönenivå (exkl. statsskuldränlor) under den framföriiggande perioden minska med i genomsnitt 0,5% per år. Som angetts under ändamålsgruppen Övrigt är dock kostnaderna för oförutsedda utgifter belydligl större budgetåret 1980/81 än senare budgetår. Detta sammanhänger bl. a. med att beräkningen för förstnämnda budgetår avser ett beräknat utfall, medan den för de senare åren är en långtidsbudgetkalkyl enligt gängse beräkningsmetoder. Under perioden 1974/75-1978/ 79 ökade utgifterna med 7,0% per år. Den lägre ökningstakten åren framöver beror framför allt på att beräkningarna har beaktat endast sådana utgiftskrav som följer av redan gjorda åtaganden, medan ökningstalen under den gångna perioden avser faktiska utgifter. Den största ökningen

Tabell 17. Utgiftsutvecklingen i oförändrad pris- och lönenivå (exkl. statsskuldränlor)

(Milj. kr.)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring		till		Procen-	Genom-
	snittlig	1980/81					tuell för-	snittlig
	procen-		1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	ändring	procen-
	tuell för-						1980/81-	tuell för-
	ändring						1981/82	ändring
	1974/75-							1980/81-
	1978/79							1984/85
Folkpensioner m. m.	, + 3,8	35 362	+ 1334	+    43	-161	-271	+ 3,8	+ 0,6
Utbildning och
forskning	+ 5,7	29009	-   792	+    58	-169	-492	- 2,7	-  1,2
Totalförsvar	+  1,6	17709	-    23	+   217	+  14	+ 43	- 0,1	+ 0,3
Bostadspolitik	+ 9,8	12986	+   463	+ 1445	+ 370	+ 285	+ 3,6	+ 4,6
Arbelsmarknads-
och regionalpolitik	+ 13,4	12655	+   645	-     36	+ 147	+ 148	+ 5,1	+   1,7
Stöd till barn-
familjer	+ 5,3	12348	-      9	+   338	+ 252	+ 222	- 0,1	+  1,6
Allmänna bidrag
till kommuner	+ 2,8	10375	-   543	-1013	- 43	-    3	- 5,2	- 4,1
Kommunikationer	+ 2,6	9290	+   308	-   150	+  16	- 92	+ 3,3	+ 0,2
Hälso-, sjuk- och
socialvård	+ 4,8	6956	+    32	+    35	+ 23	-    7	+ 0,5	+ 0,3
Rätts- och polis-
väsende	+ 4,0	6677	+    39	+      7	- 21	+    6	+ 0,6	+ 0,1
Näringspolitik	+43,4	6567	-2070	-  792	-415	+    6	-49,8	-15,8
Inlernationellt
utvecklingssam-
arbete m.m.	+ 3,5	5 244	+   125	+   164	+ 133	+ 136	+ 2,4	+ 2,6
Energiförsörining	+ 5,8	3 793	+   227	-    65	+  13	-432	+ 6,0	-  1,7
Övrigt	+ 12,3	17766	-4252	+ 1 137	-111	-  10	-23,9	- 4,9
Utgifter i oför-
ändrad pris- och
lönenivå (exkl.
statsskuldräntor)	4- 7,0	186737	-4516	-1-1388	-1- 48	-461	- 2,4	- 0,5

Prop. 1979/80:150                                                   42

under den framförliggande perioden återfinns under ändamålsgmpperna bostadspolitik, internationellt utvecklingssamarbete samt stöd lill barnfamiljer, medan några ändamålsgrupper minskar i oförändrad pris- och lönenivå. En utförlig redovisning av de olika ändamålsgruppernas utveckling har getts i kap. 4.

I förra årets långtidsbudget (LB 79) ökade ulgifterna i oförändrad pris-och lönenivå (exkl. statsskuldräntor) med 0,3 % per år under den framförliggande perioden. Utgiftsberäkningen innebär en underskattning av den automatiska tillväxten, eftersom omläggningen av statens skattekompen-sationsbidrag till kommunsektorn (den s. k. förenklade beräkningen av del kommunala skatteunderlaget) drar ned utvecklingstakten. Om denna effekt rensas bort ökar utgifterna (exkl. statsskuldräntor) med ytterligare några tiondels procent per år.

Beloppen i labell 17 är uttryckta i oförändrad pris- och lönenivå. 1 tabell 18 redovisas en beräkning av utgiftsutvecklingen i löpande priser. Det sätl på vilket dessa begrepp definierats i långtidsbudgeten har redovisats i avsnitt 3.2. De pris- och löneantaganden som har redovisats i avsnitt 3.3 medför givelvis en högre takt för utgiflsstegringarna i alternativet med löpande priser än i alternativet med oförändrad pris- och lönenivå. Detta gäller för anslag som är direkt knutna till något index, såsom försvarsutgifterna och folkpensionerna. Även för en rad andra anslag finns sådana regler som medför utgiftsökningar när priser och löner stiger.

1 alternativet med löpande priser har fömtsätts att utgifterna för löner ål statsanställda kommer att utvecklas enligt antagandena om utvecklingen av den genomsnittliga timlönen i samhällel. Vid beräkningarna av de tillkommande utgifterna för löner och omkostnader för den egentliga förvaltningen har förutsatts alt en oförändrad verksamhetsnivå kan upprätthållas med 2 % lägre anslagsökning varje år än vad ren pris- och löneomräkning resulterar i. Delta innebär att ralionaliseringar måste göras fortlöpande inom statsförvaltningen. Antagandet överensstämmer med de särskilda anvisningar som utfärdats för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1981/82,

Efter omräkning till löpande priser enligt nu nämnda principer blir den genomsnittliga årliga ökningen av statsutgifterna (exkl. statsskuldränlor) 4,0% per år under långtidsbudgetperioden att jämföra med drygt 17% per år för perioden 1974/75-1978/79. Att den förutsedda utgiftsökningen under de kommande budgetåren ligger på en påtagligt lägre nivå än under jämförelseperioden förklaras dels av själva långtidsbudgettekniken, dels av att den framtida pris- och lönestegringen antagits bli väsentligt lägre än den fakiiska under senare år. Till detta kommer att inte alla anslag räknats om till löpande priser.

1 fjolårets långtidsbudget ökade utgifterna i löpande priser (exkl, stats-skuldräntor) med 4,3% per år. Utvecklingstakten i årets beräkning ligger således nära den som erhölls i LB 79.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

43

Tabell 18. Utgiftsutvecklingen i löpande priser (exkl. statsskuldräntor)

(Milj. kr.)

Genomsnittlig procenluell förändring 1974/75-1978/79

Anslag 1980/81

Anslagsförändring till

1981/82    1982/83    1983/84    1984/85

Procen-	Genom-
tuell för-	sniltlig
ändring	procen-
1980/81-	tuell för-
1981/82	ändring
	1980/81-
	1984/85

461    -2,4

186737

Summa utgifter i
oförändrad pris-
och lönenivå      + 7,0

Tillkommande utgifler vid beräkning i löpande priser Utvecklingsbistånd Försvarei Folkpensioner Sjukförsäkring, föräldraförsäkring och bidragsförskott Sjukvård, social hemhjälp m. m. Barnomsorg Grundskolebidraget Återbetalningspliktiga studiemedel

Vuxenstudiestöd Allmänna bidrag till kommuner Räntebidrag till bostäder Lån till bosladsbyggande Löner, inkl. bl. a. gymnasieskolan Omkosinader m. m.

Summa löne- och priseffekler

Utgifter i löpande

priser                 +17,1

Absolutnivå

-4516    +1388    -I-     48

+ 320 + 340 + 340 + 350 + 1 130 + 830 + 990 + 990 + I 970    + I 730    +1 660    + I 800

+   370           +   300     +        330      +          360

+ 260   + 290  +  310  +  330

+ 360   + 380  +  480  +  570

+ 1430 +1010  +  640  +  890

+	130	+	90	+	100	+	70
+	40	+	40	+	40	+	50

+ 750   + 670  + 670   + 670

+     40+60+60+50

+   200 +   400           +   400   +   500

+ 1 400 + 1 500         + 1 600  + 1 700

+   890 +   650           +   680   +   710

-¥9290 -t-8290 -t-8300 +9040

186737     +4774 +9678        +8348    +8579    +2,6

191511 201189         209537   218 116

-0,5

+4,0

I beräkningarna ovan ingår inte utgifterna för räntor på statsskulden. Statsskulden ökade under år 1979 till 175 146 milj. kr. Av den inhemska statsskulden var 92 464 milj. kr. placerade i räntelöpande obligationslån, 17600 milj. kr. i premieobligationslån och 9029 milj. kr, i sparobligalioner. Upplåningen i utlandet uppgick vid slutet av år 1979 till 20272 milj. kr. Vid slutet av budgetåret 1980/81 beräknas statsskulden uppgå lill ca 250 miljarder kr. F. n. beräknas den statliga nyupplåningen ha en genomsnittlig ränta av ca 11-12%. Räntenivån har dock, bl.a, med hänsyn till prisantagandena, antagits komma att sjunka under perioden. Även med den antagna sjunkande räntenivån för nyupplåningen under långtidsbudget-

Prop. 1979/80:150

44

perioden kommer den genomsnittliga räntesatsen för den toiala upplåningen att stiga efter hand som äldre lån med låga ränlesalser förfaller till belalning och ersätts av nya lån. Vidare bör beaklas att kostnaderna för den del av statsskulden som är upplånad i ullandel besläms av det internationella räntelägel. På senare tid har detla varil myckel högl sett i ett historiskt perspektiv.

Ökningen av ränteutgifterna ett visst budgetår beror i huvudsak på slatens upplåning under föregående budgetår. Ränteutgifterna under budgetåret 1980/81 väntas uppgå lill ca 19 600 milj. kr. Pä längre sikt harendast mycket ungefärliga framskrivningar av ränteutgiflerna kunnal göras. Till grund för dessa framskrivningar ligger den förväntade saidoutvecklingen för statsbudgeten samt de antaganden som gjorts om räntenivån. En redogörelse för saldoutvecklingen ges i avsnitt 5.3. Utgiftsökningarna för statsskuldräntorna beräknas bli betydande, eller drygl 22% årligen. Statsskuldräntorna svarar således för en snabbt stigande andel av statens toiala ulgifter.

Den procentuella utvecklingstakten för statsskuldräntorna är obetydligt lägre än i LB 79. Eftersom räntorna utgångsåret är avsevärt större i årets beräkning, är dock ökningen i absoluta lal väsentligt högre. Som framgår av tabell 19 beräknas statsskuldräntorna öka med drygt 24 miljarder kr. under perioden att jämföra med 16 miljarder kr. i förra årets beräkning.

Tabell 19. Totala statsutgifter

(Milj. kr., löpande priser, avrundal)

	Genomsnittlig procentuell förändring 1974/75-1978/79	Anslag 1980/81	Anslag				Procenluell förändring 1980/81-1981/82	Genomsnittlig procentuell förändring 1980/81-1984/85
			1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
Summa statsutgifter (exkl. statsskuldräntor) Statsskuldränlor Totala statsutgifter i löpande priser	+ 17,1 + 25,3 + 17,5	186737 19600 206337	191500 25 900 217400	201200 31700 232900	209500 37900 247400	218 100 43 700 261800	+ 2,6 + 32,1 + 5,4	+ 4,0 + 22,2 + 6,1

Beräkningen av de totala statsutgifterna under långtidsbudgetperioden sammanfattas i tabell 19, Av denna framgår att utgifterna beräknas öka med 6,1 % per år under den framföriiggande perioden, vilket skall jämföras med den faktiskt erhållna åriiga ökningen om 17,5 % för perioden 1974/75-1978/79. Dessa utvecklingstal stämmer tämligen väl med dem som erhölls i LB 79, I fjolårets långtidsbudget beräknades sålunda de totala statsutgifterna komma att öka med 5,9 % under den framföriiggande perioden. Dock kan konstateras att statsskuldräntorna i årets beräkning svarar för en större del av utgiftsökningen än föregående år.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

45

Ett alternativt sätt att göra en beräkning i löpande priser av budgelulgiflerna vore att schablonmässigt räkna upp utgifterna i fasla priser med ett lämpligt prisindex. En överslagsmässig beräkning av detta slag leder lill en ännu snabbare utgiftsutveckling än vad som redovisas i tabell 19.

I ovanstående utgiftsgenomgång har de utgifter medtagits som krävs för att av statsmakterna gjorda åtaganden skall infrias. Även andra utgifler kan emellertid visa sig ofrånkomliga även utan att nya politiska beslul las. Särskilt gäller detta kostnader för av staten utställda garantier. Dessa uppgick vid utgången av budgetåret 1978/79 totalt lill 51,3 miljarder kr. Av tablån nedan framgår hur detta belopp fördelar sig på olika lyper av garantier:

(Milj. kr., avrundat)                                       Av siaten ut-

ställda garantier 1979-06-30

Exportkreditgarantier                                   15 200

Garantier avseende kreditinstitutioner         13 200

Garantier avseende lån till varv

och rederiföretag                                          12600

Garanlier utställda av statens vattenfallsverk, lantbruksstyrelsen, statens

industriverk, m. m.                                         7 100

Övriga garantier                                             3 200

Summa garantier                                          51300

En betydande del av dessa garantier kommer sannolikt aldrig att leda lill utgifter för siaten. I vissa fall kan dock framtida utgifter vara mer troliga. Detta gäller exempelvis en del av de garantier som ställts ut för varv och rederiföretag, särskilt om den internationella varvs- och sjöfartskonjunkturen blir svag.

Även exportkreditgaranlierna kan komma att leda till framlida kostnader för staten. Reserverna i det statliga exportkreditgaranlisystemet har de senaste åren minskat i absoluta tal. Samtidigt har åtagandena ökat kraftigt, Budgelåret 1978/79 gav trols relativt goda premieintäkter etl underskott på ungefär 106 milj. kr. Reserverna minskade därigenom till ungefär 220 milj. kr. Reservernas andel av förbindelserna har under åren sjunkit och utgör nu ungefär 1,5% beräknat på hela verksamheten. Vad gäller s, k, normalgarantier är andelen ännu mindre, eller ungefär 0,9%. Dessa siffror är internationellt sett mycket låga. Exportkreditnämnden har i en skrivelse hösten 1979 om sin verksamhet m. m. angett att premiereserverna under budgetåret 1980/81 kan komma att förbmkas och att det är tänkbart att ett underskott på mellan 200 och 300 milj. kr. kommer att uppstå.

Del i tablån angivna beloppel - 15 200 milj, kr, - avser förbindelser som exportkreditnämnden (EKN) iklätt sig. Utöver detta belopp har EKN gjort utfästelser till olika företag om ytterligare förbindelser uppgående till 43 800 milj. kr. Dessa utfästelser kommer att leda till förbindelser i den utsträckning de av företagen planerade affärerna blir av.

Prop. 1979/80:150                                                                  46

Del föreligger knappasl förutsättningar att för del längre perspektivet nu kvantitativt uppskatta i vilken omfattning utställda garanlier kan tänkas leda till kostnader för staten. Under ogynnsamma omständigheter kan beloppen komma att bli stora, även sedda i etl totalbudgetperspekliv.

5.2 Statsinkomsternas utveckling

Vid beräkningen av statsinkomsternas utveckling beaktas för långtidsbudgetperioden beslutade och av regeringen föreslagna förändringar som berör statsinkomsterna. Till grund för beräkningarna ligger även tidigare redovisade anlaganden om lönesummans utveckling, prisutveckling m. m.

Av tabell 20 framgår statsinkomsternas sammansättning och utveckling under 1960- och 1970-talen.

Tabell 20. Statsinkomsternas fördelning under budgetåren 1960/61, 1965/66, 1970/71, 1975/76 och 1980/81

Olika inkomsters andel av lolala slals-        Huvudsakliga fakiorer

inkomsler                                       (utöver förändringar i

regelsyslem m. m.) som

1960/61   1965/66   1970/71   1975/76   1980/81   påverkar inkomstulvecklingen

Inkomstskatt m. m.          \ 41 8       40 8'       43 3        sn 3        "      Lönesumma, prisutveckling

Socialavgifter m. m.         /     '         '          '          '       20,3"     Lönesumma

Mervärdeskalt                     8,6        17,2        20,0        19,4        25,6      Konsumtionens utveck-

ling, importvärde, exportvärde

12,4	10,1	8,6	6.3	6,1	Konsumlionsvolymen
8,0 27,2 00	8,0 24,0 100	7,5 20,6 100	5,3 18,7 100	7,0 18,3' 100	Konsumlionsvolymen
17,5	29,2	45,4	93,9	145,5
23,2	24,6	25,7	30,8	28,4

Skatt på sprit, vin och tobak Skatl på energi och bensin Övrigt Summa %

Summa miljarder

kr. (löpande priser)

Andelav BNP%
Genomsnittlig årlig utveck
ling mellan angivna budgelår ul
lryckl i fasta priser', %           + 6,0      + 4,4      + 5,9      + 0,2

Endast en mindre andel av beloppet avser arbetsgivaravgifter.

För all kunna jämföra med tidigare budgetår har inkomsterna för budgetåret 1980/81 i denna tabell justerats för den nivåhöjning som orsakas av budgetreformen.

1 detta avsnitt redovisas i vissa fall statsinkomsternas utveckling uttryckt i fasta priser. Fastprisberäkningen har gjorts på så säll atl inkomslerna i löpande priser har deflalerats med implicitprisindex för brullonalionalproduklen (den s. k. BNP-deflatorn).

I långtidsbudgeten lillämpas för statens kosinader, som t. ex. kostnader för statliga löner och inköp, beräkningar i fasta priser. Syftet med sådana beräkningar är alt visa hur statens förbrukning av reala resurser ulvecklas. Faslprisberäkningar kan också användas för att visa hur produktionen av en vara eller tjänst ulvecklas i volymtermer. Dessa förhållanden gäller inle för huvuddelen av statsinkomsterna som inle är avsedda för ell specifikt ändamål. Statsinkomsterna kan betraktas från såväl statens som skattebetalarnas synpunki. Staten utnyttjar inkomsterna för atl finansiera sina utgifter. Dessa ulgifter är av många olika slag. Därmed finns inget självskrivet index för deflalering av de samlade statsinkomsterna. Även betraktat från skattebetalarnas synpunkt gäller detla, eftersom de utgörs av juridiska och fysiska personer med skilda alternativa användningsområden för de inbetalade skalterna. (Resonemangen i detta stycke äger giltighet även för de statsinkomster som inle är skatter.) Deflalering av statsinkomsterna med implicitprisindex för bruttonationalprodukten får därför endast ses som en meiod all möjliggöra direkl jämförelse mellan ulvecklingen för slatens inkomster och den ekonomiska tillväxten i ekonomin som helhet.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                       47

Stalsinkomslernas andel av brutlonalionalprodukten (BNP) har ökat frän drygl 23% budgelåret 1960/61 till drygt 28% budgelåret 1980/81. Den högre andelen för budgeläret 1975/76 är en effekt av de slora löneökningarna under åren 1975 och 1976. Inkomstskatt och arbetsgivaravgifter svarar - utom för budgetårel 1975/76 - för drygl 40% av de lolala statsinkomsterna. En betydande förskjutning skedde från direkt inkomstskatt till arbetsgivaravgifter under 1970-talet, Mervärdeskattens andel av inkomsterna ökade också kraftigt under denna period. Den kraftigaste ökningen inträffade dock under 1960-talet. Direkt inkomstskatt, socialavgifter och mervärdeskatl svarar under budgetåret 1980/81 för drygt två tredjedelar av statsinkomsterna. Motsvarande andel för budgetåret 1960/61 var drygt hälften.

Under 1960-talet och första hälften av 1970-talet ökade inkomsterna, uttryckta i fasta priser', med 4 ä 6% i genomsnitt per år. Under senare hälften av 1970-talet har denna tillväxt skett i en markant långsammare takt. En jämförelse mellan budgetåren 1975/76 och 1980/81 tyder I, o. m. på att inkomsterna skulle ha legat i stort sett stilla uttryckt i fasta priser. Delta är emellertid främsl en effekt av den höga nivån för budgelåret 1975/76. Ulvecklingen mellan enskilda år under perioden har varieral kraftigt.

	1975/76-	1976/77-	1977/78-	1978/79-	1979/80-
	1976/77	1977/78	1978/79	1979/80 (nuv. beräkning)	1980/81 (nuv. beräkning)
Förändring i stats-
inkomsterna uttryckt
i fasta priser, %'	-0,1	-2,7	-1,0	+4,1	+0,7

Den negaliva inkomstutvecklingen mellan budgetåren 1975/76-1977/78 är en följd av att den direkta slatliga inkomstskatten uppvisar en negativ utveckling i fasta priser. Detta beror bl. a. på atl utbetalningarna av kommunalskatt ökade i en snabbare takt än preliminärskatieuppbörden under dessa budgetår. Utbetalningarna av kommunalskatt dessa är baserades nämligen pä de mycket kraftiga löneökningarna under åren 1975 och 1976. Den negativa utvecklingen förklaras dessutom av den metod som valts för fastprisberäkningen. Denna baseras på den kraftiga prisstegringen under perioden, vilken torde sammanhänga med att prisstegringarna till följd av löneökningarna tidigare år har slagit igenom med viss eftersläpning, samtidigt som lönesumman ökade relativt långsamt. Den negativa utvecklingen mellan budgelåren 1977/78 och 1978/79 är en följd av atl den allmänna arbetsgivaravgiften slopats. Den statliga inkomstskallen och socialavgifterna ökade däremot realt med ca 4%. Till budgetåret 1979/80 liksom till budgetåret 1980/81 uppvisar statsinkomsterna återigen en viss tillväxt uttryckt i fasla priser.

' Se not 3 till tabell 20.

Prop. 1979/80:150                                                                  48

Tabell 21. Totala skatter oeh socialförsäkringsavgifter inom offentlig sektor

1965

1970

1975

1980

Andelav BNP, % Genomsnittlig årlig utveckling i fasla priser, %

35,6      38,9

+ 5,6

+ 4,4

43,9

+ 6,7

52,2

En jämförelse kan också göras med utvecklingen förden lotala offentliga seklorn. Materialet medger dock en sådan jämförelse endast för kalenderår. Samlat för stat, kommun och socialförsäkringssektor har skatternas och socialavgifternas andel av bruttonationalprodukten ökal frän närmare

	Deklarerade inkomster
	i miljarder kr.
	avseende 1977 års inkomster'
Inkomster:
Inkomst av jordbruksfastighet	3,7
Inkomst av annan faslighet	1,1
Inkomsi av rörelse	7,3
Inkomst av tjänst (avser främsl löner och
pensioner)	235,8
Inkomsi av lillfällig förvärvsverksamhet	1,0
Inkomst av kapital	5,5
Summa inkomster	254,4
Avdrag:
Avdrag under Ijänsl
(varav reseavdrag 5,2 milj. kr.)	9,6
Underskottsavdrag
(framförallt underskott pä villafasiighet)	12,2
Allmänna avdrag (avser
bl. a. förvärvsavdrag och försäkringspremier)	4,8
Föriustavdrag	0,2

Summa avdrag                                       26,8

Inkomster minus avdrag (enligt ovan) ger:

Taxerad inkomst                                   227,4

Avgår:

Grundavdrag                                          26,4

Extra avdrag (främst lill pensionärer)     7,4

Återstår:

Beskattningsbar inkomst                      193,4

' Enligt RRV:s laxeringssiaiisiiska undersökning.

36% i miften av 1960-lalet till drygt 52% år 1980, dvs, en betydligt snabbare ökning än för statsbudgetens inkomster. Denna kraftiga ökning förklaras framför allt av den kommunala sektorns snabbt växande andel.

Inkomstskatten bestäms av ulvecklingen av den beskattningsbara inkomsten. Denna beror i sin tur på förändringar av dels inkomster, dels avdrag. Hur den beskattningsbara inkomsten beräknas framgår av ovanstående uppställning.

Utvecklingen av den statliga inkomstskatten beror, förutom på skatte-

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   49

satserna, pä hur skatteunderlaget förändras. Som framgåli lidigare påverkas skatteunderlagets tillväxt av såväl inkomsternas som avdragens utveckling. Löner och pensioner är de vikligasle komponenterna i inkomst-utvecklingen. Ett av de största avdragen är underskoll på fasligheter. DeUa påverkas i hög grad av ränteutvecklingen. Vid etl oförändrat skattesystem kommer — under förutsätlning av viss real tillväxt av skatteunderlaget - inkomstskatten all öka mer än skalleunderlagel, dvs. den procenluella ökningen av skatten överstiger den procentuella ökningen i skatteunderlaget. Detta förhällande är en följd av progressiviietcn i skattesystemet och inflationsskyddets utformning.

Den inkomstskatt som redovisas på statsbudgeien utgör skillnaden mellan inkomsterna av den allmänna inkomstskalieuppbörden (inkl. kommunalskatt) och vissa utgifter, främsl utbetalningar av kommunalskatleme-del.

Som exempel på hur känslig den slatliga inkomstskatten är för förändringar i skatteunderlaget kan nämnas att en ökning av lönesumman med en procentenhet medför all inkomstskallen under del första budgeiårei ökar med ca 1400 milj. kr. På två års sikl blir den sammanlagna inkomstförstärkningen för staten endast ca 700 milj. kr. Delta beror pä sysiemel för uppbörd och utbetalning av kommunalskall. Staten administrerar uppbörden av kommunalskatt. Utbetalning av slutligt fastställda kommunalskattemedel sker med två års eftersläpning. Systemet för överföring av skatt till kommunerna medför vid en ojämn lönesummeutveckling atl den slatliga inkomstskattens utveckling, som den redovisas på slalsbudgeten, mellan enskilda år kan avvika krafligl frän lönesummans utveckling.

Genom det inftalionsskydd av skatteskalan som infördes år 1978 får prisulvecklingen direkl betydelse för inkomstskattens utveckling. En ökad prisslegringslakt resulterar i en höjning av den s. k. basenheten som reglerar infialionsskyddel. Basenheten för etl visst år bestäms av prisstegringen drygt elt är tidigare. Vid slora förändringar i prisulvecklingen mellan olika år ger inftationsskyddet en överkompensation vissa år för den prisstegring som äger rum under del akluella beskattningsåret och underkompensation andra är. En ökning av basenheten med 100 kr., vilkel moisvarar en prisstegring om ca 1,5 %. reducerar statsinkomsterna med ca 1 miljard kr. i 1981 års priser jämfört med etl syslem ulan inftalionsskydd.

Socialavgifternas utveckling beror på förändringar i lönesumman. Preliminär uppbörd av arbelsgivaravgifter sker pä basis av senast kända lönesumma, dvs. lönesumman två år lidigare. Denna uppräknas med en av regeringen fastställd uppräkningsfaktor som avses molsvara två års löneutveckling. Till följd av detta system fåren lönestegringstakl som ligger över denna uppräkningsfaktor inte omedelbara effekter på statens inkomster, utan får först effekler i form av ökade fyllnadsinbetalningar elt år senare och kvarstående avgifier årel därpå. På statsbudgeten redovisas endasl 4    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bd. 2.1

Prop. 1979/80:150                                                                  50

vissa av arbetsgivaravgifterna, varav de mesl betydande är folkpensionsavgiften, barnomsorgsavgiften och .sjukförsäkringsavgiften. En höjning av lönerna med I % resulterar i en ökning av de socialavgifter som redovisas på statsbudgeten med netto inemot 300 milj. kr. Ökar priserna dessulom med 1 % reduceras inkomstökningen lill drygt 200 milj. kr.

Mervärdeskatten påverkas av den privala konsumtionens volymutveckling samt prisutvecklingen - fakiorer som i sin lur sammanhänger med bl.a. lönesummans utveckling. Av betydelse är därvid relativprisförändringar mellan inhemska och importerade varor och tjänster. Ca två tredjedelar av den privata konsumtionen är belagd med mervärdeskatt. En ökning av den privata konsumtionen med en procentenhet i löpande priser ökar intäkterna av mervärdeskatten med drygl 300 milj. kr.

Övriga varuskatter - t. ex. skatt på sprit, vin, tobak och energi - utgår i allmänhet med ett i kronor fastställt belopp per enhet av varan. Således blir konsumtionsvolymen avgörande för intäkterna. Till följd av att punktskatterna är fastställda i krontal leder en allmän prisstegring till att prisrelationerna förskjuts mellan punktskattebelagda och övriga varor. För att äter-ställa prisrelationerna krävs att skattesatserna också höjs i takt med den allmänna prisstegringen.

De beräknade förändringarna i statsinkomsterna under långtidsbudgetperioden med tidigare angivna förutsättningar framgår av labell 22. Enligt kalkylen minskar statsinkomsternas tillväxttakt i löpande priser frän 13,3% per år under perioden 1974/75-1978/79 lill 5,4% per är under perioden 1980/81-1984/85. Delta beror bl. a. på att de faktiska ökningarna av lönesumman varit större under den historiska perioden än vad som antas för långtidsbudgetperioden. Statsinkomsterna beräknas realt öka med i genomsnitt drygt en halv procentenhet per år, vilket också det är lägre än under den bakomliggande perioden.

En orsak lill den långsammare ökningstakten, utöver vad som förklaras av lönesummeutvecklingen, är de föreslagna förändringarna av det kommunala skalteunderiaget som leder till ökade kommunalskatteutbetalningar fr. o. m. kalenderåret 1982 lill följd av atl kommunerna tillförs skalteunderiaget från beskattade förmåner. De ökade kommunalskatteutbetalningarna under budgetåren fr.o.m. 1981/82 motsvaras dock i stort sett av minskade utgifter för vissa allmänna statliga bidrag till den kommunala sektorn.

Genom systemet med inflaiionsskyddade skatteskalor påverkas inkomstskatterna direkt av prisutvecklingen. Den inträffade prisutvecklingen samt prisantagandena i årets långtidsbudget innebär att inflationskompensationen är relativt hög under budgetåret 1981/82, Den genomsnittliga ökningslakten för den framförliggande perioden påverkas av den förutsatta prisprofilen.

En annan orsak lill den långsammare tillväxttakten lorde vara den historiskt sett höga räntenivån, som leder till större avdrag vid inkomstbeskattningen.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

51

Inkomsterna från de lagstadgade socialavgifterna beräknas öka med 3,2%, vilket är långsammare än under såväl jämförelseperioden som i fjolårets långtidsbudgetberäkning. Avvikelserna jämförl med förra årels långtidsbudgetberäkningar förklaras dels av antagandet om en lägre utveckling av lönesumman, dels av den lekniska omläggningen av uppbördssystemet för vissa statliga avgifter. För aU på ett mer realistiskl sätl återge den slutliga effekten på stalsbudgelen har i årets långtidsbudget därtill förutsatts att viss del av sjukförsäkringens, enligt nuvarande regler beräknade överskott, överförs till sjukförsäkringsfonden.

Mervärdeskatten beräknas stiga med inemol 8% i genomsnitt per år, vilket i stort sett är samma ökningstakt som beräknades i fjol. Historiskt sett är denna siffra låg. Förklaringen hårtill är en snabbare utveckling av privat konsumtion under tidigare år liksom att mervärdeskatten höjdes under jämförelseperioden.

Övriga skatter på varor och tjänsler m. m. — bl. a. skatt på energi, sprit, vin och tobak - förutses öka med 3,1 % per år. Den långsamma utvecklingstakten beror som tidigare nämnts på att skattesatserna i allmänhet är faslställda i fasta krontal. Förändringstalen återspeglar sålunda endasl volymutvecklingen. Detta innebär en långsammare ökningstakt jämfört med fjolårets långtidsbudget, vilket bl, a. beror på all vissa punktskattehöjningar var inlagda i förra årels långtidsbudget. Effekterna av de punktskattehöjningar som nu aviserats har i årets långtidsbudgetberäkning beaktats

Tabell 22. Totala statsinkomster (Milj. kr., löpande priser, avrundat)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring		lill		Procen-	Genom-
	snittlig procen-	1980/81					luell förändring	sniltlig procen-
			1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
	tuell för-						1980/81-	luell för-
	ändring						1981/82	ändring
	1974/75-							1980/81-
	1978/79							1984/85
Inkomstskatt Socialavgifter	+ 11,8	32900	-2 100	+   100	+ 5 600	+ 3400	- 6,4	+4.9
		30 100	-1500	+ 1500	+ 3 200	+     900	- 5,0	+ 3,2
Mervärdeskatl	+ 18,6	37 300	+ 2800	+ 3 100	+ 3 400	+ 3 700	+ 7,5	+ 7,8
Övriga skatter på
varor och tjänster
m.m.	+ 10.4	29700	+ 1200	+  900	+  900	+    800	+ 4,0	+ 3,1
Statens rörelseöver-
skott, ränteinkoms-
ter, avskrivningar
o.d.	+ 14,9	18459	+ 3741	+ 1000	+  1 100	+ 1 100	+ 20,2	+ 8,3
Totala statsinkomster 4-13,3		148459	+4141	+6600	+ 14200	+9900	+ 2,8	+5,4
Absolutnivå			152600	159200	173400	183 300
Andel av BNP		29,0'				26,4
Utveckling uttryckt
i fasta priser	+ 2,6							+0,6

Differensen jämförd med tabell 20 beror på den nivåhöjning som orsakas av budgetreformen.

Prop. 1979/80:150

52

under anslaget lill oföruisedda utgifter på budgelens utgiftssida. Som exempel kan nämnas all dessa skatter skulle inbringa brutto ca 7 miljarder kr. mer, under förulsållning atl de höjs i lakl med den antagna prisulvecklingen och atl konsumtionen inte påverkas. Del bör dock observeras atl en sådan höjning kan fä effekter på andra statsinkomster. Om höjningarna sålunda leder lill minskad prival konsumtion minskar även iniäkterna av mervärdeskatten. Dessutom får en sädan höjning via priserna effekter i form av ökade ulgifter för l.ex. pensioner liksom minskad inkomstskall via inftationsskyddet av skatteskalan.

5.3 Statens budgetsaido m. m.

Statens budgetsaido och finansiella sparande

De tidigare presenierade beräkningarna av inkomst- och utgiftsutvecklingen under långtidsbudgelperioden har sammanställts i tabell 23, som visar budgetutfallet för budgetåren 1974/75-1978/79 saml vilket budgetsaido som beräknas för vari och etl av budgetåren 1979/80-1984/85. Underskotlen för budgetåren 1979/80 och 1980/81 beräknas enligt del reviderade budgetförslaget uppgå till 48,6 resp. 57,9 miljarder kr.

Tabell 23. Budgetsaldots utveckling budgetåren 1974/75-1984/85

(Milj. kr., löpande priser, avrundat för budgelåren 1981/82- 1984/85)

	1974/75 Utfall	1975/76 Utfall	1976/77 Utfall	1977/78 Utfall	1978/79 Utfall	1979/80 Ber, utfall
Inkomster Utgifter Saldo	72490 83 187 -10698	93 934 97658 -3724	104 360 114 845 -10484	112113 137292 -25179	119664 158 342 -38678	134600 183 200 -48600
	1980/81 Enl. rev. budgetförslaget	1981/82 LB- kalkyl	1982/83 LB- kalkyl	1983/84 LB- kalkyl	1984/85 LB- kalkyl
Inkomster Utgifter Saldo	148400 206300 -57900	152600 217400 -64800	159200 232900 -73700	173400 247400 -74000	183 300 261800 -78500

Under långtidsbudgetperioden ökar budgetunderskottet med ca 21 miljarder kr. Budgelunderskottet ökar därmed betydligt snabbare i årets långtidsbudget än i Qolårets.

Som framgår av kap 6. utgörs en del av statsutgifterna av finansiella transaktioner. Budgetsaldot efter avdrag för dessa finansiella transaktioner (netlo) utgör statens finansiella sparande. Vid en analys av sparandeutvecklingen i samhället är detla ett mera relevant begrepp än det traditionella budgetsaldot. Beräkningarna av statens finansiella sparande under långtidsbudgetperioden redovisas i tabell 24,

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

S3

Tabell 24, Statens nnansiella sparande budgetåren 1974/75-1984/85

(Milj. kr., löpande priser, avrundal)

	1974/75 Utfall	1975/76 Utfall	1976/77 Ulfall	1977/78 Utfall	1978/79 Ulfall	1979/80 Ber. ulfall
Budgetsaido Finansiella transaktioner Statens finansiella sparande	-10 700 4 800 - 5900	-3 700 4900 + 1200	-10 500 5 600 - 4900	-25 200 8000 -17200	-38 700 8200 -30500	-48600 13 800 -34800
	1980/81 Enl. rev. budgetförslaget	1981/82 LB- kalkyl	1982/83 LB- kalkyl	1983/84 LB- kalkyl	1984/85 LB- kalkyl
Budgetsaido Finansiella transaktioner Statens nnansiella sparande	-57900 10500 -47400	-64 800 10000 -54800	-73 700 11 100 -62600	-74000 11300 -62700	-78 500 11800 -66700

Underskottet i statens finansiella sparande är mindre än budgetunderskottet, men utvecklingen av det finansiella sparandet är i huvudsak parallellt med budgetsaldots förändring under långtidsbudgetperioden.

Effekter på budgetsaldot av andra antaganden

Som framgått av den tidigare genomgången påverkas såväl inkomst- som utgiftsutvecklingen i hög grad av de antaganden som görs om den samhällsekonomiska utvecklingen. Beräkningarna i långtidsbudgeten baseras för åren t.o. m. 1982 på beräkningama till den reviderade finansplanen. För åren därefter har schablonmässiga anlaganden gjorts (se avsnitt 3.2). I den beräkningsmodell som används för långtidsbudgeten påverkas resultatet främsl av antagandena om lönesummans lillväxl, om den allmänna prisutvecklingen samt om räntenivån. Nedan redovisas överslagsmässiga beräkningar av hur ändrade anlaganden påverkar beräkningsresultatet. Dock bör uppmärksammas att beräkningsmodellen fömtsätter alt de antaganden som ställts upp ingår i en konsislenl bild av samhällsekonomins samlade utveckling. För den typ av känslighetsanalys som redovisas i det följande uppfylls normalt inte denna fömtsättning. Beräkningen bör därför endast ses som en uppskattning av hur stora förändringar en altemativ uppsättning antaganden skulle ge.

En uppjustering av antagandena om lönesummans tillväxt leder ttU en ökning av inkomstskatten och socialavgifterna, eftersom dessa väsentligen har löneinkomsterna som beräkningsbas. Vidare skulle en sådan justering

Prop. 1979/80:150

54

leda till ökade ulgifter för anslag som följer löneutvecklingen. Här har antagits att timlöneantagandet följer lönesummeantagandet. Dessa effekters storlek budgelåret 1984/85 redovisas i nedansiående tablå. I tablån har fömtsätts atl lönesumman ökar en procenlenhel snabbare varje år i långtidsbudgetperioden .

(Miljarder kr.)

En procentenhet snabbare utveckling varje år i LB-perioden för

En procentenhet högre räntenivå varje år i LB-perioden

Löne-      Pri-

summan       serna

Effekt 1984185

Inkomster

Utgifter

Saldo

+9

+4

+5

-1 +6

-7

±0

+ 5

-5

Om på molsvarande sätt antagandena om den allmänna prisutvecklingen justeras upp skulle inkomsterna av mervärdeskatten öka' till följd av att den privata konsumtionen stiger räknat i löpande priser. Samtidigt skulle inkomstskallen minska till följd av att skatteskalan är indexreglerad. Utgiftema för anslag som följer prisutvecklingen skulle stiga snabbare.

En högre räntenivå höjer främst utgiftema för statsskuldräntorna och räntebidragen för bostäder. En närmare redogörelse för hur räntenivån inverkar på dessa anslag har getts i avsnitt 5.1 resp. kap. 4. Dessutom leder en högre räntenivå bl.a. till större underskottsavdrag vid laxeringen till inkomstskatt och därmed till ett minskat inkomstskatteunderlag. Denna effekt motverkas av att statens ränteinkomster stiger.

Av tablån framgår att en samlidig och lika slor förändring av såväl pris-som löneantagandena endast ger en begränsad förändring av budgelsaldot budgetåret 1984/85. Vidare att en justering av räntenivån inverkar kraftigl på budgetsaldot. Om räntenivån antas följa högre pris- och löneanlaganden blir således budgetunderskottet väsentligt större budgetåret 1984/85 räknat i nominella termer än i årets långtidsbudgetberäkning. Även i reala termer ökar det något.

De i tablån redovisade beloppen avser högre antaganden. En sänkning av antagandena i samma mån leder till effekter i samma storleksordning, men åt motsatt håll. De redovisade beloppen innefattar även de indirekta effekterna på statsskuldräntorna.

' Hur slor denna ökning blir beror bl. a. på hur antagandena om konsumtionsvolymens utveckling påverkas av höjda prisantaganden. Om lönesummeantagandet inte ändras när prisantagandena höjs, så leder detta normalt till att konsumtionsvolymen blir mindre. I beräkningen ovan har ingen sådan efFekt beaktats.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget 55

Jämförelse mellan årets och tidigare års långtidsbudgetar

I senare års långtidsbudgetar har budgetunderskotten det första året i den studerade långtidsbudgelperioden hamnat på allt högre nivåer för vaije ny långtidsbudget. Detta framgår av tabellen nedan.

Tabell 25. Budgetsaldots utveckling i de senaste långtidsbudgetarna

(Miljarder kr., löpande priser)

1977/78   1978/79   1979/80   1980/81   1981/82   1982/83   1983/84   1984/85

1977års långtidsbudget       -13,9    -18,0     -14,4     -12,3     -12,0

1978års långtidsbudget                  -41,8     -38,0     -40,2     -40,2     -42,8

1979års långtidsbudget'                            -48,2     -49,8     -51,6     -52,4     -54,5

Årets långtidsbudget                                          -57,9     -64,8     -73,7     -74,0     -78,5

' Exkl. återstående finansiering av de skatte- och kommunalekonomiska reformerna budgetåren 1980/81-1983/84.

Även i ett annat avseende har bilden förändrats för varje ny långtidsbud-getberäkning. I 1977 års långtidsbudget beräknades budgetunderskottet successivt komma att minska något under den studerade perioden. 1 nästkommande års beräkning ökade underskottet något under den behandlade perioden. Denna tendens förstärktes i förra årets långtidsbudget, som innebar att budgetunderskottet ökade med drygt 6 miljarder kr. till det sista året. I årels beräkning går stegringen betydligt snabbare. Den uppgår nu till ca 21 miljarder kr. räknat i löpande priser. I det följande görs en genomgång av vissa orsaker dels till atl budgetunderskotten förskjutits till en högre nivå, dels till att underskotten nu stiger i snabbare takt än föregående år. Genomgången baseras på fjolårets och årets långtidsbudgetberäkningar.

Vid bedömning av varför budgetunderskottens nivå förskjutits är det av intresse atl betrakta förändringar i centrala antaganden. Jämförelsen har gjorts för budgetåret 1980/81. Jämfört med 1979 års långtidsbudget har såväl lönesumman som prisnivån för budgetåret 1980/81 justerats upp, dock i olika utsträckning. Prisnivån har räknats upp betydligt mer än lönesumman. Högre priser slår igenom kraftigl i form av framför allt högre utgifler. De leder även till större inkomster av mervärdeskatten, men denna effekt är inte lika stark som effekten på utgiftssidan. Vidare leder en högre prisnivå (med viss fördröjning) till lägre inkomsler av direkt skatt till följd av att skatteskalan är indexreglerad. Större lönesumma inverkar på såväl utgifts- som inkomstnivån. Effekten är dock väsentligt slörre på inkomstsidan, eftersom flertalet statsinkomster har lönesumman som direkl eller indirekt skattebas. Även räntenivån ligger högre i årets beräkning än i LB 79. Detla leder till ökade utgifter. Med de förändringar av lönesumman resp. prisnivån som erhållils sedan Qolårets långtidsbudget är det naturligt att vänta sig att såväl inkomster som utgifter skulle öka till årets beräkning. Utgiftema borde dock stiga avsevärt mer än inkomsterna.

Prop. 1979/80: 150                                                                 56

Beräkningen av utgifter och inkomsler för budgeiårei  1980/81 enligt fjolårets resp. årets långtidsbudget framgår av följande lablå:

(Miljarder kr., löpande priser)                                1980/81 enligt        Förändring från

------------------------    LB 79 till LB 80

LB 79'    LB 80

Inkomster                            144,0      148,4         + 4,4

Utgifter                                 193,8      206,3         +12,5

Saldo                                   -49,8     -57,9             - 8,1

' Exkl. återstående ftnansiering av de skatte- och kommunalekonomiska reformerna. Siffrorna har korrigerats för budgetreformen.

De beräknade inkomsterna har ökat med 4,4 miljarder kr., eller 3,1 %. Av ökningen hänför sig drygt en tredjedel lill mervärdeskatten.

De beräknade utgiftema har ökat med 12,5 miljarder kr., eller 6,4 %. Den kraftigaste ökningen noteras för statsskuldräntorna, försvaret, folkpensionerna, räntebidragen för bostäder samt bostadslån. Utgiftema för dessa ändamål har räknats upp med över 7 miljarder kr. jämfört med föregående års långtidsbudget, vilket förklaras av att såväl prisnivån som räntenivån nu beräknas bli högre för budgetåret 1980/81. Återstående ca 5 miljarder kr. förklaras i betydande grad av atl oförutsedda utgifter ligger väsentligt högre i årets beräkning. Detta avspeglar skillnaden mellan att göra en utfallsberäkning, som i årets långtidsbudget, och en långtidsbudgetkalkyl som i Qolårets. I år har betydande belopp avsatts för att under budgetåret 1980/81 täcka kostnaderna för att beslut om laddning av vissa kämkraftsaggregat senarelagts liksom för industri- och arbetsmarknadspolitiska insatser. Även kostnader för särpropositioner har tillkommit. Denna typ av tillkommande kostnader tas antingen inte med i en långtidsbudgetberäkning eller beaktas bara i begränsad utsträckning eftersom beslut om insatserna oftast inte föreligger vid tidpunkten för beräkningen.

Sammanfattningsvis kan konstateras atl ändrade antaganden bidragit till att budgetunderskottet nu beräknas öka budgetåret 1980/81 jämfört med LB 79. Stor betydelse har också tillkommande insatser under ofömtsedda utgifter haft.

Budgetunderskottet stiger i snabbare takt i årets beräkning än i förra årels. En förklaring till detta återfinns på statsbudgetens inkomsisida, I LB 79 beräknades statsinkomsternas andel av BNP komma att minska med ca en procentenhet under långtidsbudgetperioden, medan de i årets beräkning minskar med över två procentenheter. Den svagare inkomstulvecklingen i årels långtidsbudget behandlas närmare i avsnitt 5,2. För utgiftema däremot utvecklas BNP-andelen på ungefär samma sätl i årets beräkning som i fjolårets. Dock kan konstateras att slalsskuldräntornas BNP-andel ökar betydligt snabbare i årets beräkning. Detta uppvägs emellertid av all BNP-andelen för övriga utgifter minskar snabbare i årets beräkning.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget 57

6   Automatiken i statsbudgeten

I långtidsbudgeten beaktas endast fattade beslul och gjorda ålaganden. Därmed bestäms den framräknade utgifts- och inkomstutvecklingen av den automatiska tillväxt som ligger i dessa beslut och åtaganden. I detta kapitel kommer denna automatik att behandlas närmare. Tonvikien kommer dock att läggas på en redovisning av utgifisautomatiken, eftersom de faktorer som bestämmer inkomstutvecklingen i allt väsentligt har behandlats i avsnitt 5.2.

6.1 Automatiken i statsutgifterna

Tidigare har redovisats en beräkning av utvecklingen av statsutgiflema fördelade pä olika ändamål. För att ytteriigare belysa utgiftsutvecklingen i ett samhällsekonomiskt perspekliv krävs en uppdelning av statsutgifterna i realekonomiska lermer, dvs. en uppdelning på konsumtion, investeringar, transfereringar och finansiella transaktioner. Med en sådan uppdelning är det också möjligt all analysera hur ökningen av de statliga utgifterna fördelar sig på olika slag av utgifter. I det följande återfinns en sådan genomgång såväl i oförändrad pris- och lönenivå som i löpande priser.

Realekonomiska kategorier

Vid analys av den statliga utgiftsutvecklingen i reala termer är det i första hand av intresse att skilja mellan å ena sidan sådana utgifler som innebär att staten direkl efterfrågar produktionsresurser i form av varor och tjänster och å andra sidan sädana utgifter som är överföringar till andra sektorer i ekonomin. De senare påverkar den reala samhällsekonomiska utvecklingen indirekl bl.a, genom sina effekter på de disponibla inkomslema och likviditeten i andra delar av ekonomin.

Den redovisning av anslagsbeloppens utveckling i realekonomiska kategorier som lämnas i det följande bygger i huvudsak på det inom national-räkenskapema lillämpade internationella SN A-systemet (System of National Accounts).

De statliga konsumtions- och investeringsutgifterna anger statens direkla efterfrågan på reala resurser. Som konsumtionsutgifter betraklas utgifter för statliga myndigheters produktion av tjänster inom l.ex, försvaret, undervisningssektorn och rättsväsendet, Konsumtionsutgiftema består till närmare 60% av lönekostnader. Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten, exempelvis hyror, försvarets maierielinköp saml reparationer och underhåll.

I princip skiljer sig inte det investeringsbegrepp som används i beräk-'

Prop. 1979/80:150                                                    58

ningarna för den statliga sektom från det som används för den privala sektorn. Som statliga invesleringar betraktas utgifter för byggnader och anläggningar samt maierielinköp för civila ändamål. Till skiUnad mot vad som följer vid en strikt tillämpning av SNA-syslemet räknas dock även affärsverkens investeringar som direkta statliga invesleringar.

Del bör understrykas att gränsen mellan konsumtion och investering från vissa synpunkter i vissa fall kan vara flytande. Det kan sålunda hävdas att delar av utgifterna för t. ex. utbildning och forskning, vilka klassificeras som konsumtion, utgör produktiva investeringar i lika hög grad som exempelvis inköp av maskiner. Del kan vidare nämnas all utgifterna för försvarsmateriel och militära befästningar i nalionalräkenskapssyslemel, och även i denna redovisning, betraktas som konsumtion och inte som invesleringar.

Den del av statens utgifter som indirekt påverkar samhällsekonomin indelas i transfereringar (inkomstöverföringar, bidrag) och finansiella transaktioner (lån).

Transfereringarna indelas i undergrupper med utgångspunkt i olika mottagare av inkomstöverföringen. Den dominerande gmppen är transfereringar till hushållen. I denna girupp ingår utgifterna för folkpensioner, sjukförsäkringar, bambidrag m. m. Den näst största undergmppen är transfereringar till kommunsektoifn. Som transfereringar räknas också ränteutgifter för statsskulden, slatetis bidrag lill företag och organisationer samt utgifter för utvecklingsbistånd.

Till gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för ullåning, aktieteckning, markinköp m. m. Denna utgiftskategori kan i viss mening uppfattas som en del av kreditmarknaden. I vissa fall kan det dock vara svårt att helt entydigt avgöra om ett visst] anslag skall klassificeras som finansiell Iransaklion eller transferering. Vidare innebär åtminstone huvuddelen av anslagen till finansiella transaktioner atl anspråk slälls på de samhällsekonomiska resursema. Vid ett studium av hur stor del av dessa resurser som staten tar i anspråk eller fördelar kan del därför ofta vara mindre intressant att särskilja transfereringar och finansiella transaktioner.

Konsumtions- och investeringsutgifter

Som framgår av labell 26 utgörs över hälflen av statens konsumtionsutgifter av kostnader för försvar, utbildning och forskning, polisväsende och kriminalvård samt vägunderhåll. Återstoden - förvallning m. m. - uppgår till 19,2 miljarder kr., eller 9,3 %, av de totala statsutgiflema. Denna gmpp innehåller emellertid stora utgiftsposter som inte avser myndighetsutövning i traditionell mening, t. ex. utgifter för de statliga sjukhusen.

För slalens konsumtionsutgifter gäller att det stora flertalet anslag beräknas bli oförändrade under den framförliggande perioden. Den enda större ökningen återfinns under forskningsanslagen som beräknas sliga

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

59

Tabell 26 Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

	Genom-	Anslag 1980/81		Genom-
	snittlig			sniulig
	procen-	Avrundal	Andel av	procen-
	tuell för-	nominellt	totala	tuell för-
	ändring	belopp	slaisul-	ändring
	1974/75-		gifierna	1980/81-
	1978/79			1984/85
Statliga konsumtionsutgifter	+4,1	47300	22,9	±0,0
därav
försvar		16200	7,8
utbildning och forskning		4900	2,4
polisväsende och kriminalvård		4700	2,3
vägunderhåll		2 300	l.l
förvaltning m. m.		19200	9,3
Statliga in vesteringsutgifter	+0,9	9100	4,4	-1,1
Summa statliga konsumtions-
och investeringsutgifter	+3,4	56400	273	-0,1

Amn. Utgiftemas klassificering anpassas löpande. Detla gör att de reala fördelningarna i olika långtidsbudgetar inte är helt jämförbara.

med närmare 150 milj. kr. till följd av fattade principbeslut. De samlade statliga konsumtionsutgiftema ligger stilla under den framförliggande perioden räknal i oförändrad pris- och lönenivå. I beräkningen i löpande priser i kap, 5.1 har emellertid fömtsätts att den egentliga förvaltningen kan upprätthålla en oförändrad verksamhetsnivå med 2% lägre anslagsökning varje år än vad full pris- och lönekompensation skulle ge. Därmed innebär dessa beräkningar en viss minskning av statens efterfrågan på produklionsresurser för konsumtion och inte en i stort sett oförändrad efterfrågan som tabellen ovan antyder.

De statliga investeringarna visar en genomsnittlig årlig nedgång om 1,1 %, Detta sammanhänger främst med att bedömningen av invesleringsulvecklingen i hög grad påverkas av långtidsbudgetens karaktär. Nu beslutade investeringar kommer under långtidsbudgetperioden att avslulas, medan kommande investeringsbeslut endast i begränsad utsträckning är inlagda i beräkningama. Invesleringama avser framför allt kraftslalioner, teleanläggningar, jämvägar, vägar och byggnader. Statens vattenfallsverks investeringar i kraftstationer beräknas minska under långtidsbudgetperioden. Bakgmnden till dessa beräkningar framgår av avsnittet Energipolitik i kap. 4,

Sammanfattningsvis kan konstateras att slatens ulgifter för konsumtion och investeringar minskar något räknat i oförändrad pris- och lönenivå, I löpande priser beräknas konsumtions- och investeringsutgiflema öka med ca 4,8% per år, vilket är lägre än den antagna pris- och löneutvecklingen. Den låga utgiftsökningen hänger främst samman med den tidigare redovisade 2 %-iga nedräkningen. Tillväxten i statens konsumtions- och invesle-

Prop. 1979/80:150

60

ringsutgifier är således inte den avgörande förklaringen lill de lotala sials-ulgifiernas ökning. Detla framgår också av alt dessa utgifters andel av de totala statsutgifterna minskar från drygt 27% budgetårel 1980/81 till 26% budgetåret 1984/85.

Årets beräkningar av statlig konsumtion och investeringar ligger nära de resultat som nåddes i fjolårels långtidsbudget.

Transfereringar

Transfereringarna beräknas budgetåret 1980/81 svara för närmare 67% av statsutgiflema. Utvecklingen av transfereringarna framgår av labell 27. Transfereringarna inkl. statsskuldräntorna beräknas visa en snabbare tillväxt än konsumtions- och invesleringsulgifterna, någol som har varil etl genomgående drag även under jämförelseperioden. Sammantaget beräknas iransfereringama öka med i genomsnitt 2,2 % per år i oförändrad pris-och lönenivå (se tabellen).

Tabell 27. Transfereringamas utveckling

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

	Genomsnittlig procentuell förändring 1974/75-1978/79	Anslag 1980/81		Genomsnittlig procentuell förändring 1980/81-1984/85
		Avrundat nominellt belopp	Andel av totala statsutgifterna
Transfereringar till hushåll' Transfereringar till kommunsektorn Statsskuldräntor» Transfereringar till företag m. m. Internationella transfereringar Ofördelat Sununa transfereringar	+ 6,3 + 6,3 + 12,4 +28,2 + 3,5 + 9,0	56500 41600 19600 13600 5 200 800 137300	27,3 20,2 9,5 6,7 2,5 0,4 66,6	+  1,1 -     0,8 + 15,8 -     4,8 + 2,8 + 2,2

' Häri ingår räntebidrag för bostäder och livsmedelssubventioner som i SNA-syslemet klassificeras som Iransfereringar till företag.

' Deflaterade med konsumentprisindex. Anm. Utgiftemas klassificering anpassas löpande. Delta gör att de reala fördelningarna i olika långtidsbudgetar inte är helt jämförbara.

Transfereringarna tiU hushåll beräknas växa med i genomsnitt 1,1 % per år i oförändrad pris- och lönenivå. Folkpensionema dominerar i denna utgifisgmpp och svarar för över hälften av gmppens utgifter.

De största anslagen redovisas i tablån på nästa sida.

Som framgår minskar kostnaderna för folkpensioner i oförändrad pris-och lönenivå, vilket beror på att antalet pensionärer som står utanför ATP-systemet minskar under långtidsbudgetperioden. Ökningen i löpande priser förklaras av folkpensionernas bindning till konsumentprisutvecklingen.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

	Anslag	Genomsniltlig årlig förändring
	1980/81	1980/81-1984/85	, %
	(Milj. kr..
	avrundat)	Oförändrad	Löpande
		pris- och	priser
		lönenivå
Folkpensioner	30000	-0,4	+ 5,2
Ränlebidrag till bosläder	5 200	+9,1	+ 9,8
Bambidrag	4900	-1,3	1
Sjukförsäkring och föräldra-
försäkring	4 200	+ 3,6	+ 10,3
Livsmedelssubvenlioner	3 700	+0,5	1
Övriga iransfereringar lill
hushåll	8500	+ 1,0	1
Summa transfereringar till
hushåll	56500	+ 1,1	+ 4,7'

ingtidsbudgeimetodiken har dessa posler inle räknats upp med )ch löneulvecklingen. I summaposten har beräkningen i löpande dessa anslag, baserats på utvecklingstalen i oförändrad pris- och

' I enlighet med låne..-..           e,-""-"--"-" ■■"■ —■"•" h""-- ■

hänsyn lill pris- och löneulvecklingen. I summaposten har h priser, vad gäller dessa anslag, baserats på utvecklingstalen i lönenivå.

Myckel kraftiga ökningar registreras för räniebidragen för bostäder. Dessa ulgifter bestäms väsentligen av kostnadsutvecklingen de gångna åren samt av gällande räntenivåer på kreditmarknaden resp. riksdagens beslut om den garanterade räntans nivå och takten i uppirappningen av densamma. Att räntebidragen stiger så kraftigt under perioden beror med andra ord främst pä den kraftiga kostnadsstegringen tidigare år och på den historiskt sett höga räntenivå som förutsatts för långtidsbudgetperioden. Dock bör beaktas att räntenivån antagits sjunka under perioden. Med antaganden om högre räntenivå ökar utgifterna för räntebidrag ännu kraftigare vid rådande bidragssystem. En procents högre räntenivå under perioden ökar de totala utgiftema det sista året med närmare 2 miljarder kr. Den obelydligl högre utvecklingstakten i löpande priser beror på atl en prishöjning slår igenom med lång eftersläpning.

Barnbidragen går ned räknal i oförändrad pris- och lönenivå, vilket beror på atl antalet barn beräknas minska. I enlighet med långtidsbudgettekniken har bidragen inte räknats upp i löpande priser. Om barnbidragen - genom successiva politiska beslut - skulle följa prisutvecklingen blir statsutgifterna mer än 1 miljard kr. högre budgetåret 1984/85.

Utgifterna för sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen beräknas stiga. Detta beror främst på befolkningsförändringar. En närmare förklaring ges under avsnittet Folkpensioner, sjukförsäkring m. m. i kap, 4, Utvecklingen i löpande priser sammanhänger främst med lönesummans utveckling.

Liksom barnbidragen förutsätts inte heller livsmedelssubventionerna komma att påverkas av prisutvecklingen, vilket är i enlighet med principerna för långtidsbudgetberäkningarna. Om politiska beslut skulle fattas om att bibehålla oförändrad bördefördelning mellan konsumentpriser och subventioner över statsbudgeten skulle statsutgifterna bli drygt 1 miljard kr. större budgetåret 1984/85.

Prop. 1979/80:150

62

Övriga Iransfereringar till hushåll ökar långsamt. Ingen uppräkning har gjorts med hänsyn till pris- och löneutvecklingen.

De statliga transfereringarna till kommunsektorn för konsumlion och investeringar innefattar dels bidrag avsedda för särskilda ändamål som exempelvis lärarlöner för gmndskolan och ulbyggnad av barnomsorgen, dels allmänna bidrag till kommunema. Transfereringarna till kommunsektorn beräknas minska med 0,8% i oförändrad pris- och lönenivå under den framförliggande perioden. Ett drygl tiotal specialdestinerade bidrag svarar för närmare 80% av de statsbidrag till den kommunala sektorn som utgår för särskilda ändamål. De större anslagen framgår nedan:

	Anslag	Genomsnittlig årlig förändring
	1980/81	1980/81-1984/85	. %
	(Milj. kr., avrundat)
		Oförändrad	Löpande
		pris- och	priser
		lönenivå
Bidrag till skolväsendet m. m.	16200	-2,9	+ 4,7
Allmänna bidrag	10400	-4,1	+ 2,7
Bidrag till sjukvård.
social hemhjälp m.m.	4900	+0,3	+ 5,9
Bidrag till förskolor.
daghem m. m.	4600	+6,3	+ 13,7
Övriga transfereringar till
kommunsektorn	5 500	+3,4	. .'
Summa transfereringar till
kommunsektorn	41600	-0,8	+ 5,3

I enlighet med långtidsbudgetmelodiken har dessa poster inte räknats upp med hänsyn till pris- och löneutvecklingen. I summaposlen har beräkningen i löpande priser, vad gäller dessa anslag, baserats på utvecklingstalen i oförändrad pris- och lönenivå.

Bidrag till skolväsendet m. m. beslår till över 90% av löner till gmnd-skole- och gymnasieskollärarna. Nedgången i oförändrad pris- och lönenivå sammanhänger med minskat antal elever. Uppräkningen till löpande priser har gjorts med utgångspunkt i antagandena om löneutvecklingen. Gmndskolebidragssyslemets utformning gör dock att olika förskjutningseffekter uppstår i beräkningen.

De allmänna bidragen till kommunema beräknas minska i oförändrad pris- och lönenivå till följd av att de två kompensationsbidragen slopas i samband med genomförandet av den s. k. förenklade beräkningen av det kommunala skatteunderlaget. Nedgången innebär således inte att kommunsektorn får minskade finansiella resurser. Tvärtom innebär den kommunalekonomiska reformen våren 1979 en kraftig ökning av skatteutjäm-ningsbidraget. I löpande priser beräknas de allmänna bidragen stiga. De faktorer som inverkar är dels lönesummans tillväxt, dels eventuella förändringar i de kommunala skattesatserna.

Statens bidrag till förskolor, daghem m.m. ökar kraftigt i oförändrad pris- och lönenivå. Styrande faktor är främst kommunemas utbyggnad av

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                       63

denna verksamhet. Löneutvecklingen i samhället påverkar stalsbidragsni-vån. I beräkningen i löpande priser har detta förhållande beaklals. Beräkningen är dock schablonmässig.

Bidragen till sjukvård, social hemhjälp m. m, omfattar väsentligen anslagen avseende kliniker för psykiskt sjuka. Omfattningen av dessa senare anslag bestäms av utfallet i de förhandlingar som äger mm mellan staten och landstingskommunema. I dessa förhandlingar beaktas bl.a. den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället, I ovanstående beräkningar har i enlighet med långtidsbudgetmelodiken anlagits oförändrad omfattning, vilket resulterar i oförändrad anslagsnivå om hänsyn ej tas till pris- och lönehöjningar, I löpande priser har en schablonmässig beräkning gjorts av kostnadsutvecklingens genomslag. Detta gäller även anslaget till social hemhjälp som är det näst största anslaget i denna post.

I övrig posten ingår bidrag riil kommunalt bostadstillägg till folkpension, som ökar kraftigt i oförändrad pris- och lönenivå. Detta bidrag infördes i samband med den kommunalekonomiska reformen.

Övriga transfereringar till kommunerna minskar något. För denna post har ingen uppräkning företagits med hänsyn till pris- och löneutvecklingen.

Statsskuldräntor beräknas öka med ca 22% per år i löpande priser. Beräkningen i oförändrad pris- och lönenivå har erhållits genom deflalering med den antagna prisutvecklingen. Statsskuldräntorna är de i särklass snabbast växande utgiftema under långtidsbudgetperioden. Dessa utgifters storlek bestäms av budgetsaldots och räntenivåns utveckling. En snabbare ökning av budgetunderskottet ökar statsskuldräntornas storlek, medan ett mindre budgetunderskott leder till lägre kostnader för statsskulden. Det bör beaktas att budgetsaldots storlek också kan påverka räntenivån. Med stora underskott krävs normalt en högre räntenivå för att staten skall kunna placera sin upplåning. Sålunda kan ökade budgetunderskott genom sin effekt på räntenivån leda till en ännu kraftigare ökning av statsskuldräntorna. Den räntekostnad som staten påtagit sig för budgetunderskottet ett visst år ligger också kvar kommande år tills dess budgetunderskottet vänds i budgetöverskott. I en period då budgeten inte visar överskott något år ackumuleras således kostnadema för statsskulden för vaije år. Dessutom kan de räntekostnader som beror på tidigare års budgetunderskott efter hand stiga till följd av höjda räntekostnader vid omsättning av lån. Det senare gäller dock endast om räntan på nya lån är högre än för de utgående lånen.

Vissa faktorer motverkar ovan beskrivna förhållanden. Inflationen leder till att en skuld som staten påtagit sig efter hand minskar räknat i reala termer. Med exempelvis 5 % åriig inflation minskar den reala skulden med närmare 40% under en tioårsperiod. Inflationen har emellertid också normalt lill effekl att räntenivån blir högre eftersom långivarna fordrar en högre nominell avkastning än vad de skulle göra i en situation utan prishöjningar. Ibland uttrycks statsskulden som andel av bmttonationalprodukten

Prop. 1979/80:150                                                                  64

(BNP). Om den senare växer med exempelvis 3% per år samlidigt som inflalionen är 5 % per år, minskar en skuld uttryckt som andel av BNP med mer än hälflen under en lioårsperiod.

Del är med andra ord möjligt att under en följd av år ha budgetunderskoU och därmed ökande statsskuld i nominella termer samlidigt som statsskulden minskar i reala termer eller som andel av BNP. För långtids-budgetperioden gäller dock att statsskulden ökar kraftigt såväl räknal i reala lermer som uttryckt som andel av BNP. Vid periodens böljan kommer statsskulden alt molsvara någol mindre än 40% av BNP, medan den vid periodens slut beräknas komma att uppgå lill ungefär 75% av BNP.

Vid en bedömning av statsskuldens effekler på ekonomin bör utländsk och inhemsk skuld särskiljas. Vid sluiet av år 1979 var ca 12% av statsskulden upplånad i utlandet. En skuld lill utlandet innebär att en del av de resurser som produceras inom landet får avsättas för räntebetalningar och amorteringar till utländska långivare. De resurser som blir tillgängliga för förbrukning inom landet blir således mindre än vad som annars skulle ha blivit fallet. Vid en inhemsk skuld minskar inte tillgängliga resurser eftersom räntebetalningar och amorteringar sker inom landel. Däremot innebär dessa betalningar en överföring från siaten (och ytterst skattebetalarna) till långivarna. De senare har ju vid en lidigare tidpunkt avstått från att utnyttja sina resurser och istället lånat dem till staten. Vid en stor statsskuld och högl ränteläge blir dessa överföringar stora och kan leda till fördelningsmässiga och andra problem. Samiidigi bör dock beaktas att långivarnas ränteinkomster i viss mån återflyter i form av skatt och att netioöverföringen därmed blir mindre än bmtlobeloppen.

Den statliga upplåningen bör också ses mot bakgrund av sysselsättning och resursutnyttjande i samhällel. I en situation med sparandeöverskotl i den privala delen av ekonomin kan slatliga budgetunderskott och resulterande upplåning vara nödvändiga för att undvika arbetslöshet och resurs-föriusler. Men även upplåningens effekler på realkapitalbildningen bör beaktas. Om lånen medför lägre investeringar som ersätts av privat och offenllig konsumtion kommer den framtida resurstillgången, och därmed även skatteunderlaget, atl bli motsvarande mindre. En sådan effekt kan också erhållas om upplåningen medför att räntenivån drivs upp.

Sammantaget kan sägas att den statliga upplåningen och statsskulden inte bör bedömas åtskilda från den ekonomiska situationen i övrigt. De bör ses mot bakgrund av bl. a. kreditmarknadens möjligheter att hantera finansieringen av budgetunderskotten, upplåningens effekter på sysselsättning, resursutnyttjande och investeringar samt de fördelningsproblem som kan uppslå.

Transfereringar tUl företag m.m. inkluderar överföringar till såväl privata som slatliga företag. Även transfereringar till organisaiioner och ideella föreningar ingår i denna uigiftsgmpp som under perioden minskar med 4,8% i oförändrad pris- och lönenivå. I årets långtidsbudget har

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   65

räntebidragen och livsmedelssubvenlionerna flyttats från denna utgifisgmpp till transfereringar till hushåll. Detta är den främsta förklaringen lill alt iransfereringar till företag m. m. har väsentligt mindre omfattning än i lidigare års långtidsbudgetar.

De större anslag som ingår framgår av tablån nedan.

Anslag      Genomsnittlig årlig förändring

1980/81   1980/81-1984/85,%

(Milj.kr.,

avrundal)       Oförändrad Löpande

pris- och        priser

lönenivå

Bidrag till Stiftelsen Sam-
hällsföretag	1700	+	0,0
Bidrag lill energibesparande
ålgärder	1500	+	3,9
Bidrag till studiecirklar m. m.	1000	+	0,0
Bidrag till statens järnvägars
olönsamma nät	800	+	0,0
Övriga iransfereringar till
företag m.m.	8600	-	9,0
Summa transfereringar till
företag m.m.	13600	-	4,8

-4,8'

' Eftersom ingen pris- och löneomräkning har gjorts för denna grupp av transfereringar blir beräkningama i oförändrad pris- och lönenivå resp. löpande priser identiska.

Huvuddelen av de anslag som sorterar under denna gmpp är relativt små. Ulgiftsnedgången förklaras av bortfallande utgifter för olika industripolitiska insatser. Utgiftsökningar återfinns i stort sett endast på anslagen till energibesparande åtgärder och regionalpolitisk bidragsverksamhet (det senare återfinns under övrigposlen i tablån). Utvecklingen för dessa två anslag bestäms av de av riksdagen beslutade ramarna för verksamheterna.

Som framgår av tablån har inga påslag gjorts för denna gmpp av transfereringar för alt kompensera den anlagna pris- och löneulvecklingen.

De internationella transfereringarna består nästan hell av anslag lill utvecklingsbistånd (u-hjälp). De beräknas öka med 2,8% per år i oförändrad pris- och lönenivå och med 8,3 % per år i löpande priser. Denna tillväxt förklaras av att utvecklingsbiståndet anlagils utgöra en oförändrad andel av bmttonationalprodukten.

De samlade transfereringarna ökar med 2,2% i oförändrad pris- och lönenivå. I löpande priser stiger de med 7,0%.

Finansiella transaktioner

I posten finansiella transaktioner ingår - fömtom statlig utlåning till bostadsbyggande, företag, studiesociala ändamål m. m. - även aktieköp, köp och försäljning av mark samt förändringar i disposilionen av rörliga krediter. 5   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bd. 2.1

Prop. 1979/80:150

66

Tabell 28. Finansiella transaktioners utveckling

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-	Anslag 1980/81	Genom-
snittlig procen-		snittlig procen-
	Avrundal  Andel av
luell för-	nominellt  lotala	tuell för.
ändring	belopp       statsul-	ändring
1974/75-	giftema	1980/81-
1978/79		1984/85

Finansiella transaktioner, brutto

Finansiella transaktioner, netto

+5,3

12600

10500

6,1

-0,7

Som framgår av tabell 28 beräknas de finansiella transaktionema minska med 0,7 % per år i oförändrad pris- och lönenivå. Tidigare år har de räknals netlo, men i och med atl budgetreformen genomförs budgetåret 1980/81 blir de i huvudsak bmtloredovisade. Vid beräkningen av statens finansiella sparande i avsnitt 5.3 utnyttjas emellertid neltoberäkningen, varför denna angivits i tabellen.

Slörre anslag i denna gmpp framgår av nedansiående tablå.

Lån till bosladsbyggande Studielån

Övriga finansiella transaktioner

Summa flnansiella transaktioner

Anslag 1980/81 (Milj. kr., avrundat)	Genomsnittlig årlig förändring 1980/81-1984/85,%
	Oförändrad	Löpande
	pris- och lönenivå	pnser
7 300 2 200	+ 1,1 + 1,0	+ 5,8 +5,1
3 100	-6,9	1
12600	-0,7	+2,9

' I enlighet med långtidsbudgetmelodiken har denna posl inle räknats upp med hänsyn till pris- och löneulvecklingen. I summaposten har beräkningen i löpande priser, vad gäller dessa anslag, baserats på ulvecklingstalen i oförändrad pris- och lönenivå.

Det dominerande anslaget avser lån till bostadsbyggande. Ökningen förklaras främst av att bostadsbyggandet förutsatts öka i enlighet med de uppgjorda planerna samt av kostnadsutvecklingen. Tillväxten i utgiftema för studielån sammanhänger dels med en beräknad ökning av antalet studerande, dels med prisutvecklingen som påverkar anslaget eftersom studiemedlens storiek är bunden till prisutvecklingen. Övriga finansiella transaktioner minskar såväl i oförändrad pris- och lönenivå som i löpande priser. Minskningen förklaras av att utlåningen till företag beräknas gå ned under långtidsbudgelperioden.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget 67

Avslutning

Av ovanstående genomgång framgår att utgiftslillväxlen väsentligen återfinns bland transfereringarna inkl. statsskuldräntorna. Detta framgår också av tabell 29 som redovisar utgifistillväxter i löpande priser.

Tabell 29. Realgruppernas tillväxt och andel av de totala statsutgifterna

(Milj. kr., löpande priser)

	Sammanlagd ökning 1980/81-1984/85	Procenluell andel av lolala statsutgiflema
		1980/81	1984/85
Statlig konsumtion och invesleringar Transfereringar Finansiella transaktioner	+11 700 +42 300 +  1500	27,3 66,6 6.1	26,0 68,6 5,4

Enligt beräkningen stiger iransfereringarnas andel av de totala stalsutgifterna från ca 67 % till ca 69 %. Räknat i löpande priser ökar de med ca 42 miljarder kr. under långtidsbudgetperioden.

Transfereringarnas tillväxt faller på följande anslag:

-    statsskuldränlor               +24 100 milj. kr. -folkpensioner  + 6700 milj. kr.

-    bidrag lill kommunema för skolväsendet   + 3 200 milj. kr.

-    förskolor, daghem m. m.                           + 3 100 milj. kr.

-    räntebidrag för bostäder                          + 2 400 milj. kr.

-    sjukförsäkring och föräldraförsäkring        + 2000 milj. kr.

-    allmänna bidrag lill kommuner samt KBT + 2 000 milj. kr. -utvecklingsbistånd         + 2000 milj. kr.

-    bidrag till kommunal sjukvård, social

hemhjälp m.m.                                                +  1300 milj. kr.

-   övrigt, nello                                                    +    300 milj. kr.
(- iransfereringar till förelag samt kostnader för uppskov

med laddning av kämkraftsaggregat              - 4 800 milj. kr.)

De uppräknade anslagen har justerats med hänsyn till den antagna pris-och löneutvecklingen. Del är pris- och löneulvecklingen som förklarar utgiftsökningen uiöver tillväxten i slalsskuldränlor. Endast på några områden återfinnes en volymtillväxt, medan andra minskar i volym.

Många anslag ålerfinns inte i uppräkningen just beroende på att de - i enlighet med långtidsbudgetmetodiken - inte justeras för den antagna pris-och löneulvecklingen. Delta gäller främsl barnbidragen och livsmedelssubventionerna. Om dessa anslag skulle höjas under långtidsbudgetperioden i takt med prisutvecklingen, vilkel ofta sketl senare år, skulle ulgiftslillväx-len bli kraftigare än vad som redovisats ovan. För ett slort antal andra transfereringsanslag, som bl. a. redovisats i övrigposler i tablåerna, har inle heller någon pris- och löneomräkning gjorts. I många fall kan argument ges för att detta innebär en real minskning av transfereringen. Ofta har också någon form av pris- och löneuppräkning i praktiken genomförts under den historiska perioden. Även för dessa anslag gäller med andra ord

Prop. 1979/80: 150                                                                 68

alt etl fullföljande av hillillsvarande praxis yllerligare skulle öka utgiftslillväxlen under långtidsbudgetperioden.

I det föregående har endasl behandlals hur olika delar av sialsutgiftema utvecklas i förhållande lill varandra. De toiala slatsulgiflernas utveckling i förhållande till hela samhällsekonomins utveckling framgår av tabell 30.

Tabell 30. Statsutgifterna uttryckta som andel av bruttonationalprodukten budgetåren 1980/81 och 1984/85

(Milj. kr., löpande priser)

Andel av BNP

1980/81      1984/85

Statlig konsumlion

och investeringar                                              11,0       9,8

Transfereringar exkl.

23,0	19,6
3,8	6,3
2,5	2,0

statsskuldräntor

Slalsskuldränlor

Finansiella transaktioner

ToUla statsutgifter                                            40,3      37,7

Statsutgifterna uttryckta som andel av bruttonationalprodukten (BNP) minskar från 40,3%. budgetåret 1980/81 till 37,7% budgetåret 1984/85. Enda utgiftskalegori vars BNP-andel ökar är statsskuldräntorna: från 3,8 % till 6,3%, Övriga utgifter minskar sålunda från 36,5% till 31,4% mellan första och sista årel i långtidsbudgetperioden.

En oförändrad BNP-andel för de totala statsutgifterna skulle innebära ca 18 miljarder kr. högre utgifter del sista årel i perioden.

6.2 Automatiken i statsinkomsterna

Statsinkomsternas automatik och utveckling presenteras i avsnitt 5.2. I det följande ges därför endasl en kortfatlad redovisning av statsbudgetens inkomstsida.

Statsinkomsterna fördelar sig på följande sätl:

-    mervärdeskatl                                                                 25%

-    direkl inkomstskatt m.m.                                                  22%

-    social-eller arbelsgivaravgifter                                         20%

-    punktskatter för energi, sprit, bensin, tobak m.m.          18%

-    statens rörelseöverskou, ränteinkomster, avskrivningar m. m.      12%

-    övrigl                                                                  3% Summa        100%

Utvecklingen för de tre först nämnda skaUetyperna bestäms direkt eller indirekt av förändringar i lönesumman. Dessa skaller, som svarar för två tredjedelar av de totala statsinkomsterna, har i långtidsbudgeten beräknats i löpande priser. Punktskattesatserna däremoi ligger stilla i beräkningen. Under den historiska perioden har de successivt justerats bl. a. med hänsyn till prisulvecklingen. Statens rörelseöverskoll, ränteinkomster, av-

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   69

skrivningar m. m. besläms primärt av andra fakiorer än pris- och löneutvecklingen.

Slaisinkomslerna beräknas under långtidsbudgetperioden öka med 35 miljarder kr. Den framräknade ökningstakten innebär all stalsinkomslernas andel av BNP minskar från 29,0%. budgelåret 1980/81 till 26,4%. budgetåret 1984/85. En viss del av denna minskning sammanhänger dock med den tekniska omläggningen av del kommunala skatteunderlaget och innebär därmed inle alt skattetrycket minskar. Om slalsinkomslernas andel av BNP skulle hållas oförändrad under perioden skulle de bli ca 18 miljarder kr. högre budgetårel 1984/85.

Prop. 1979/80:150 70

7    Staten och socialförsäkringssektorn

Statsbudgeten ger en ofullständig bild av den verksamhet som styrs genom statliga beslul. Slora delar av socialförsäkringssystemet regleras också genom statliga beslul men redovisas endast i begränsad omfattning på slalsbudgeten. Finansieringen sker till mycket slor del genom socialavgifter. Redovisningen av de lotala inkomsterna och utgifterna för de verksamheter som finansieras med socialavgifter sker efler varierande principer. För vissa områden, l.ex. folkpensioner, vuxenutbildningen och de slalliga kostnaderna för barnomsorgen, sker en bruttoredovisning på stalsbudgelen. Detta innebär alt de totala avgiftsinkomsterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida medan samtliga utgifter redovisas via anslag på statsbudgetens utgiftssida. Genom denna redovisningsteknik regislreras evenluella över- resp. underskoll för verksamheten direkt i statsbudgetens saldo. Andra delar av socialförsäkringssystemet - främsl allmän tilläggspension (ATP) - redovisas hell vid sidan av statsbudgeten och påverkar därmed inte statsbudgetens inkomsler, utgifter eller budgetsaldot. För inkomster och ulgifter för sjukförsäki ingen och arbetslöshetsförsäkringen tillämpas en redovisningsmetod på stalsbudgelen som innebär all viss del av kostnaderna avräknas direkt mot avgiftsinkomsterna pä statsbudgetens inkomstsida, medan viss del av kostnaderna läcks genom statsbidrag på statsbudgetens utgiftssida. Statsbudgetens bmlloomslulning ger därmed en ofullständig bild av bruttoinkomster och bruttoutgifler för denna del av socialförsäkringssystemet. Ytterligare en annan redovisningsmelod lillämpas för inkomster och utgifter l.ex. för arbetsmarknadsutbildningen och byggnadsforskningen. Inkomsterna från avgifterna lill arbetsmarknadsutbildning och byggforskning tillförs fonder utanför statsbudgeten. För att täcka kostnaderna tillförs fonderna dessulom medel via anslag på statsbudgetens utgiftssida. Därmed ger redovisningen pä statsbudgeien inte heller i dessa fall en komplett bild av verksamhelens omfattning.

Vid en analys av den statliga verksamhetens reala och finansiella utveckling bör beaktas såväl statsbudgeten som samtliga de fonder m. m. som är knutna till socialavgifterna. I syfte att belysa detta har en beräkning utförts som visar de sammanlagda inkomsterna och utgifterna för statsbudgeten och socialförsäkringssystemet samt vissa andra statliga verksamheter. Redovisningen av inkomster och utgifter för olika verksamhetsområden sker genomgående enligt en bmltoprincip i beräkningen. Utöver de delar av socialförsäkringssystemet - som redan redovisas enligt bruttoprincip på statsbudgeten - omfattar kalkylen allmän tilläggspensionering (ATP), delpensionsförsäkringen, arbelsskadeförsäkringen, sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantifonden, arbetsmarknadsutbildningen, arbetarskyddsfonden och byggforsknirigsfonden. Beräkningarna

Bilaga 2.1    Långtidsbudget

71

baseras i försia hand på material som franilagils av riksrevisionsverket, riksförsäkringsverket, arbelsmarknadsslyrelscn och konjunklurinslilulel.

I den beräkning av utgifter och inkomsler över slatsbudgelen och i socialförsäkringsseklorn som görs i långtidsbudgeten används definitioner som på vissa punkler avviker från de definitioner som används i den lill finansplanen fogade nationalbudgeten. Beräkningen i långlidsbudgelen och i den reviderade nationalbudgeten är således inle direkt jämförbara.

Beräkningen över den samlade slalliga verksamhelen resulterar för budgetåret 1980/81 i lolala inkomsler på ca 217 miljarder kr. och toiala ulgifter på ca 258 miljarder kr.

Tabell 31. Statens och sociairörsakringsseklurns inkomster, utgifter och finan.siella sparande budgetåren 1980/81-1984/85

(Miljarder kr.)

	1980/81	1981/82	1982/8.	1983/84	1984/85
Inkomster:
Inkomstskall	32.9	.0,8	30,9	.16,5	39,9
Lagsladgade socialavgift	83,0	86,2	92,4	100,6	106.3
Övriga skatter	67,0	71,0	75,0	79,3	83,8
Ranieinkomsler m. m.	20,6	23,3	26.0	28,8	31,9
Övrigl	13,0	16.1	16,4	16.8	17,1
Summa inkomster	2/6.5	227.4	240.7	262.0	279.0
Ulgijier:
Konsumlion	50,1	53,	55,9	58,8	61.8
Invesleringar	9,2	10,0	10,1	10,4	10,1
Transfereringar lill hushåll	104,5	112,8	121,0	128,5	136,0
Övriga Iransfereringar
inkl.slalsskuldränlor	81.2	84,5	9.1,9	103,3	112,7
Finansiella transaktioner
(brutto)	12,6	12,2	13,4	13,7	14,2
Summa uigifier	257,6	272.8	294.3	314.7	334.8
Saldo	-41,1	-45,4	-53,6	-52.1	-55,8
Finansiella transaktioner
(netlo)	10.5	10,0	11.1	11,3	11,8
Finansiellt sparande	-30.6	-35,4	-42.5	-41,4	-44,0

Inkomsterna i den konsoliderade beräkningen överstiger därmed den redovisning som sker på statsbudgeten med ca 68 miljarder kr. Av ökningen är drygt 53 miljarder kr, atl hänföra lill lagstadgade socialavgifter. Den mycket kraftiga ökningen beror inte enbart pä att fler arbetsgivaravgifter ingår. Dessutom görs - i motsats till vad som är fallet vid beräkningen av statsbudgeten - en bruttoredovisning av bl. a. inkomsterna av sjukförsäkringsavgiften. Inemot 15 miljarder kr. av nivålyftet jämfört med statsbudgeten är hånförbart till ränteinkomster. Den hell övervägande delen härav är ränteinkomsterna på AP-fonden.

Den samlade beräkningen för den statliga verksamheten innebär att omslutningen på utgiftssidan ökar med drygt 51 miljarder kr. Ökningen

Prop. 1979/80:150                                                                  72

beror  främst   på  ulbelalningarna  av   ATP-pensioner  saml   bruttoredovisningen av utgifterna från sjukförsäkringen.

Som framgår av tabell 31 avser en mycket stor andel - ca 40 7o - av utgifterna i den samlade slatliga verksamhelen iransfereringai' lill hushåll. De slörre av dessa framgår av labellen nedan:

Tabell 32. Transfereringar till hushållen från staten och sociairi>rsåkrinKssL-ktorn.

(Miljarder kr.)

	Belopp	Andel i 9f
A.  Transfereringar som brulloredovisas
på slalsbudgelcn:
Folkpensioner, inkl. KBT'	31.6	30,2
Räntebidrag	5.2	5.0
Barnbidrag	49	4.7
Livsmedelssubvenlioner	3.8	3,6
Bosladsbidrag (slatsbidragsdelen)	1.6	1.5
Bidragsförskoll	0.8	0,8
Studiehjälp och sludiemedel (bidragsdel)	1,0	1,0
Vuxensludieslöd	0,6	0.6
Övrigt	2,6	2,5
(delsumma A)	52.1	49,9
B.  Transfereringar som redovisas hell
vid sidan av stalsbudgelen:
ATP	20,.1	19.4
Delpensioner	1,2	1,1
Övrigl	1,7	1,6
(delsumma B)	23.2	22.2

Tran.sfereringar som endasl i begränsad omfallning registreras på slalsbudgelcn: Sjukförsäkring inkl. föräldraförsäkring Övrigl

idelsumma C)

Summa transfereringar

25.2	24,1
4.0	3,8
29.2	27.9
104,5	100,0

Anm. Definilionen av transfereringar till hushåll avviker i vissa avseenden frän

redovisningen i lidigare kapitel. ' Avser beräknad belaslning för slatens kostnader inkl. belastningen pä slalens checkräkningskredil som ligger ulanför slalsbudgeten.

Underskottet i det finansiella sparandet för budgetåret 1980/81 för den samlade statliga verksamhelen btir därmed 30 ä 31 miljarder kr. För statsbudgeten är som tidigare nämnts motsvarande underskott ca 47 miljarder kr. Underskottet i finansiellt sparande förden samlade slalliga verksamheten beräknas för budgelåret 1984/85 uppgå till 44 miljarder kr., vilket innebär en försämring med 13 ä 14 miljarder kr. under långtidsbudgelperioden. För statsbudgeien är försämringen i det finansiella sparandel under långtidsbudgetperioden större - ca 19 miljarder kr. Skillnaden i utvecklingen i finansiellt sparande mellan den samlade statliga verksamhelen och statsbudgeten beror främst på utvecklingen inom AP-fonden och sjukförsäkringen.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   "73

AP-fondens överskott på 16 ä 17 miljarder kr. budgetåret 1980/81 beräknas öka med ca 3 miljarder kr. i löpande priser under långtidsbudgelperioden. 1 1980/81 ärs priser blir överskottet dock i storl sell oförändrai. Inkomsttillväxten i fasta priser förmår således endast kompensera utgifts-tillväxten i fasla priser. Trots att avgifterna enligt fattade beslut höjs successivt från 12% är 1980 till 13% är 1984 kommer således det åriiga fondöverskottet att slanna vid ca 16 miljarder kr. i fasta priser. Härav kommer dessutom en avsevärd del atl gå ål för all täcka inftationens urholkning av AP-fondens realförmögenhet. En jämförelse av AP-fonden i början och slutet av långtidsbudgetperioden visar att denna i fasla priser endasl ökat med drygt 30 miljarder kr. Fondkapitalets reala uppgång stannar således vid i genomsnitt 6 ä 7 miljarder kr. per år. Samtidigt bör observeras att AP-fondens relaliva styrka, dvs, fondens sloriek i förhällande till årets utbetalningar, kommer att avta under långtidsbudgetperioden.

Resterande del av differensen i utvecklingen av det finansiella sparandet mellan statsbudgeten och den konsoliderade beräkningen är främsl hänförlig till sjukförsäkringen och förklaras bl.a, av att i beräkningen över siatsbudgetens inkomster har förutsatts atl viss del av sjukförsäkringens överskott överförs till sjukförsäkringsfonden budgelåret 1984/85, vilket ökar underskottet i finansiellt sparande pä statsbudgeien. Sjukförsäkringsfondens enda uppgift är att reglera över- och underskott. Detta är således närmasl en bokföringsleknisk fråga. Det överskott som beräknats för sjukförsäkringen är bl. a. en följd av att längtidsbudgettekniken utgår från nuvarande ersättningsnivå inom sjukförsäkringen. 1 realiteten höjs dock ersättningsnivån med jämna mellanrum genom avtal med landstingskommunerna, vilket leder till att kostnaderna för sjukförsäkringen kommer att öka mer än vad som framgår av långtidsbudgetberäkningen. Följaktligen blir överskottet i realiteten mindre. Den slutliga effeklen pä slatsbudgelen av inkomsler och utgifter för sjukförsäkringen återges genom nyss redovisade förutsättningar på ett mer realistiskt sätl.

Försämringen i del finansiella sparandet för statsbudgeten och socialförsäkringssektorn ställer krav på ökat sparande inom övriga sektorer för alt bytesbalansen inte skall försämras. Förändringar i sparandet inom den kommunala sektorn är från denna synpunki inte så intressant, bl. a. av del skälet att den kommunala budgeien skall vara formellt balanserad i den meningen att samtliga utgifter skall motsvaras av inkomsler. De kommunala budgetbestämmelserna leder till att de samlade över- resp. underskotten i kommunernas och landstingskommunernas finansiella sparande blir relativt begränsade. Det finansiella sparandet för den lotala offentliga sektorn överensstämmer därmed i slort med sparandet inom staten och socialförsäkringssektorn. Därmed skulle det ackumulerade sparandeunderskottet för den offentliga sektorn för hela långtidsbudgetperioden komma atl uppgå till närmare 200 miljarder kr.

I detta sammanhang bör också uppmärksammas att långlidsbudgettekni-

Prop. 1979/80:150                                                                  74

ken endasl beaklar redan fattade beslul och gjorda älaganden. Beslul om nya utgiftsålaganden inom den slalliga verksamhelen släller direkla krav på ökat sparande inom övriga sektorer, allernativi inkomstförstärkningar inom den statliga verksamhelen, om inle bylesbalansen skall försämras ytterligare. Det finansiella sparandel inom olika seklorer kan dock inte betraktas hell fristående från varandra. Så l.ex. reducerar inkomstförstärkningar inom den slalliga verksamhelen förulsällningarna för sparande inom övriga sektorer. Nya utgifler pä statsbudgeten kan skapa underlag för ökat sparande i andra sektorer. Nettoeffekten på samhällets sparandebalans beror i sådana fall pä den marginella sparbenägenheten hos mollagaren.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget 75

8    Den kommunala sektorn

Av stor betvdelse i ftera olika avseenden för de bedömningar som görs i anslulning lill länglidsbudgelarbelel är ulvecklingen av de verksamheier som har kommuner och landslingskommuner som huvudmän. Den kommunala seklorn har under senare år fåll en sädan samlad ekonomisk lyngd att den kommunala utgiftsutvecklingen numera har en avgörande belydelse för den samhällsekonomiska balansen. Av denna anledning måste den kommunala sektorns ekonomi i alll slörre ulslräckning bli föremål för sialsmaklemas uppmärksamhel vid de mer övergripande ekonomisk-politiska bedömningarna av det totala skaltelrycket i samhällel och den offentliga seklorns reala resursutnyttjande. Vidare påverkas olika poster pä statsbudgetens utgifts- och inkomsisida av kommunernas och landsiingskommunernas ekonomiska förhållanden.

8.1 Statsbidragen

Statsbidragen lill kommuner och landslingskommuner utgör en alll lyngre post bland ulgifterna på statsbudgeten. 1 prop. 1979/80:90 om kommunalekonomiska frägor inför år 1981 tas omfaltningen av slalsbidragsgivningen upp till prövning från ivå grundläggande utgångspunkter. För det försia måste den kommunala utgiftsökningen av samhällsekonomiska skäl dämpas jämförl med ulvecklingen de senasle åren. För del andra är det av slalsfinansiella skäl angelägel all begränsa ökningslakten i de statliga transfereringarna till kommunsektorn. I propositionen föreslås, efter överläggningar med kommunförbunden, en viss omprövning av de slalliga transfereringarna lill kommunsektorn är 1981 för all därigenom ocksä en dämpad ökningslakt i de kommunala utgifterna skall kunna uppnäs. Förslagen innebär all takten i genomförandel av skatteutjämningsbidragen omprövas så att del andra slegel i reformen, som skulle ha genomförts år 1981, fördelas med hälften år 1981 och återstående del år 1982. Vidare föreslås all vissa specialdestinerade slalsbidrag, främst på skolans område slopas. Del största bidraget som föreslås slopat är skolbyggnadsbidraget.

Trots den förordade långsammare laklen i genomförandel av skalleuljämningsreformen och förslagen om avveckling av vissa specialdestinerade statsbidrag, blir nettoeffekten ändå en betydande real förbällring av den statliga bidragsgivningen till den kommunala seklorn år 1981.

De allmänna bidragen till kommunerna kommer atl minska budgelåren 1981/82 och 1982/83 som tidigare redovisats. Detta beror på slopandet av de båda kompensationsbidragen fr. o. m. år 1982 i samband med genomförandet av den s. k. förenklade beräkningen av det kommunala skatteunder-

Prop. 1979/80:150                                                                  76

lägel. Som berörls lidigare ökar skatteutjämningsbidragel kraftigt budgetåren 1981/82 och 1982/83 till följd av reformeringen av skalleutjämningssyslemel.

De specialdestinerade bidragen uppgår år 1980 lill omkring tre fjärdedelar av de samlade slalliga iransfereringarna lill den kommunala seklorn. Denna andel var. innan reformeringen av skalteutjämningssystemet inleddes innevarande år, ytterligare två till tre procenlenheler högre. Till skillnad mol de allmänna bidragen siär omfaltningen av de största specialdestinerade bidragen i direkt förhällande lill ulvecklingen av de kommunala verksamheter som får de statliga stöden. 1 del föregående har de bidrag som har den slörsia ekonomiska betydelsen för den kommunala sektorn kommenterats liksom fakiorer som är avgörande för bidragens utveckling. Sammanfattningsvis gäller atl ju högre den kommunala expansionstaklen blir, deslo snabbare ökar också statsbidragens omfattning.

8.2 Den kommunala sektorns volymutveckling

Den särskilda arbetsgruppen om kommunernas ekonomi (KEA), som består av företrädare för regeringskansliet och de båda kommunförbunden, har i en rapporl redovisat ett underlag inför överläggningar mellan regeringen och kommunförbunden om utvecklingen av den kommunala verksamhetens volymutveckling åren 1980-1983. 1 rapporlen presenleras kalkyler över dels vilkel konsumtionsutrymme som är intecknat av befolkningsförändringar och redan fattade beslut, dels alternativa utbyggnadstakter för olika kommunala verksamheier.

De kalkyler som avser förändringar i befolkningens storlek och åldersstruktur saml av statsmakterna fattade reformbeslut och andra bindningar knyter nära an till de baskalkyler som utarbetas av de statliga långtidsutredningarna. Beräkningsmetodiken har dock på flera punkter förbättrats genom mer djupgående undersökningar av de fakiorer som styr de kommunala konsumtionsutgifternas utveckling.

Förulom beräkningarna av redan inlecknat kommunalt konsumtionsutrymme behandlas som nämnls olika alternativ för fortsatt utbyggnad och standardförbättring av kommunala verksamheter och effekten på den kommunala konsumlionsvolymen härav. Del bör enligt KEA understrykas alt det inte har varit möjligt all i siffermässiga kalkyler fånga in alla de fakiorer som inverkar pä den kommunala konsumtionens utveckling. Det är viktigt att även beakta den mer svårkvantifierbara volymökning som förekommer, när man bedömer den framtida kommunala konsumtionsnivån.

Kalkylerna för kommuner resp. landslingskommuner är av prakliska skäl uppbyggda på olika sätt. För kommunerna har utbyggnadsprogrammen i huvudsak beräknats fristående från lillgängliga långtidsplaner, medan KEA för landstingskommunerna har utgått från de aktuella långtids-planerna vid bedömningen av utbyggnadsalternativens omfattning. Vilka

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   77

delar som bör ingå i de olika ulbyggnadsallernativen kan naturiiglvis diskuleras. Redovisningen bör därför enligt KEA endast ses som en illustration.

Kalkyler för kommunerna

För kommunerna har en konsekvenl genomförd kalkyl över effekler av befolkningsförändringar inte av KEA bedömts vara meningsfull atl ulföra. Della förklaras av atl utvecklingen inom ftera av de tunga kommunala verksamhetsområdena, bl.a. delar av utbildningsområdet och barnomsorgen, direkl påverkas av slatliga beslul eller av träffade överenskommelser mellan staten och kommunerna.

Konsekvenserna av olika ulbyggnadsprogram pä kommunernas volymutveckling under åren 1980-1983 sammanfallas i tabell 33. Tabellen anger de procentuella förändringarna i kommunernas lotala konsumtionsvolym. Som tidigare har nämnts bygger kalkylerna pä en rad schablonmässiga antaganden. Även om förändringstalen ullrycks mycket detaljerat måste de alltså enligt KEA bedömas utifrån den osäkerhel som inryms i antagandena. Raderna 1-8 i tabellen utgör en slags "baskalkyl" som anger de

Tabell 33. Kommunernas konsumtion åren 1980—1983

(Bidrag lill volymförändring, %)

1980-        1981-        1982-
1981      1982      1983

0,14 0,61	0,14 0,28	0.02 0,04
0,03	0,02	0,02
1.37 0,.30	1.14 0,30	0,54 0,29
0,12 0,11 0.16	0,12 0,13	0,07 0,07
2,84	2,13	1.05
0,03 0,52 0.07 0,31	0,03 0,32 0,13	0,03 0.07 0,45
0,04	0.03	0.07
3,81	2,64	1,67

1   Grundskola inkl. Lgr 80, exkl. SIA (samlad skoldag)

2   Gymnasieskola, intagning 100% av 16-åringar

3   Vuxenutbildning, oförändrad dimensionering av kom.vux.

4   Barnomsorg, överenskommelse uppnås år 1982, därefler oförändrat anlal platser

5   Äldreservice

6   Hälso- och sjukvård (inkl. långtidssjukvård åren 1981 och 1982)

7   Övriga tjänster exkl. allmän förvaltning

8   Allmän förvallning

9   Summa 1—8

10  Genomförande av SIA (samlad skoldag)

11  Gymnasieskola, intagning 110% av 16-åringar

12  Barnomsorg, utbyggnad enligt planerna

13  Genomförande av socialtjänslreformen

14  Långtidssjukvård, folktandvård, omsorg enligi planer

15  Summa 1-14

16  Vuxenutbildning, ökning av kom.vux.

med 5 % per är                                     0,06       0.06       0,06

17        Barnomsorg, utbyggnad i samma takt som i

överenskommelsen frän år 1975                -         0,13       0,51

18  Ulbyggnad av öppen sjukvård                 0,05       0,05       0,04

19  Summa 1-18                                         3,92       2,88       2,28

Prop. 1979/80:150                                                                  78

inteckningar i ulrymmel för kommunernas konsumlion som befolkningsförändringar, statliga beslut och andra bindningar ger upphov till. Pä de därefter följande raderna i labellen anges effeklerna av utbyggnadsallernaliv inom olika verksamhelsgrenar med varierande grad av bindningar.

Kalkylerna för kommunerna kommenteras i del följande.

Till utgångspunkt för beräkningarna för grundskidan har legat dels SÖ:s bedömning av elevutvecklingen under läsåren 1979/80-1983/84, dels de antaganden uiifrän denna som SÖ gjort i den reviderade långtidsbedömningen angående utvecklingen av grundskolans organisation, dels uppgifter från kommunförbundei om kommunernas skollokalkoslnader och övriga kostnader för grundskolan. Härulöver har ell försök gjorts all uppskatta den volymmässiga expansion som erfarenhetsmässigt sker och som till största delen sannolikt förklaras av geografiska befolkningsom-ftyttningar.

Elevantalet i grundskolan minskar successivt under perioden från ca I 028000 elever läsåret 1980/81 lill ca 978 000 elever läsårel 1983/84. Della avspeglas också i beräkningarna över grundskolans volymutveckling. Vid beräkningarna har hänsyn även lagits till de förändringar som grundskolans nya läroplan (Lgr 80) innebär. Här har de ökade kosinaderna för lärarlöner beaktats. Della är den dominerande posten vid en bedömning av effekterna av läroplansreformen. Dessa kostnader beräknas lolalt uppgå lill ca 300 milj. kr. (i 1979/80 års prisläge) i slulel av perioden. Förändringen av den kommunala konsumtionsvolymen lill följd av elevförändringar och läroplansbeslul anges på rad 1 i labell 33.

Riksdagen har beslulat alt samlad skoldag skall införas i grundskolan med början läsåret 1978/79. Det ankommer på vederbörande kommun att besluta om i vilken lakl införande skall ske. Beslulel om samlad skoldag har också legat till grund för Lgr 80,

Läsåret 1979/80 omfattas 16.6% av eleverna i grundskolan av samlad skoldag enligt uppgift frän SÖ, Vid beräkning av kommunernas kostnad för samlad skoldag har den fortsatta utbyggnaden anlagils ske så atl andelen elever i grundskolan som omfattas av samlad skoldag ulvecklas enligt följande:

1979/80         1980/81        1981/82        1982/83        1983/84

16,6%           25%              40%              60%              80%

Vid beräkningen av kommunernas merkoslnad för samlad skoldag har antagits att kommunema i betydande utsträckning kan använda befintlig personal för att leda aktiviteter inom den samlade skoldagen. Delta gäller framför allt fritidshemspersonal samt skolvärdar/fritidsledare. I vad mån detta kommer all vara möjligt anser KEA vara svårt att med säkerhet uttala sig om. Det bör därför enligt KEA siarkt betonas alt underlaget för beräkningar av kostnaderna för samlad skoldag är mycket bristfälligt. Redovisade merkostnader måste därför anges med klara reservationer.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   79

I tabell 33 redovisas separat förändringar av den kommunala konsumtionsvolymen om samlad skoldag genomförs i den takt som diskuterats i detta avsnitt och med angivna förutsättningar i övrigl (rad 10 i tabellen).

Riksdagen har våren 1979 beslutat att planeringen av gymnasieskolan fr, o. m. budgetåret 1980/81 bör inriklas på all anlalel utbildningsplatser på linjer eller direkl grundskoleanknuina specialkurser om minsl ell är skall vara minst 100% av årskullen 16-åringar. KEA:s beräkningar enligt grundalternaiivet utgår därför från en dimensionering av stora ramen om 100% av antalet 16-åringar, medan utbyggnadsallernalivel utgår från en dimensionering om 110%> av antalet 16-åringar fr. o, m. läsårel 1980/81.

I labell 33 redovisas förändringen av den kommunala konsumlionsvolymen vid en intagning i gymnasieskolan av 100% av antalet 16-åringar på rad 2. Effekterna av en utvidgning av gymnasieskolans dimensionering till 110% anges på rad 11 i tabellen.

Kommunal vuxenutbildning (KOMVUX) omfattar utbildning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och för gymnasieskolan. Enligt förslag i årels budgetproposition skall antalet undervisningstimmar i såväl grundskole- som gymnasieskolkurser läsåret 1980/81 uppgå till högsl del anlal som de har under läsåret 1979/80. För gymnasieskolkurserna har denna nivå legal fast i ftera är,

Grundalternaiivet för KOMVUX innebär oförändrad dimensionering under hela perioden. I elt utbyggnadsalternativ har antagits en årlig ökning av antalet undervisningstimmar i både grundskole- och gymnasieskolkurser med 5%. GRUNDVUX (grundutbildning för vuxna) antas i båda allernaliven öka med 50-60000 undervisningstimmar per läsår,

I tabell 33 anges förändringen av den kommunala konsumlionsvolymen om enbart GRUNDVUX får expandera på rad 3, Vid en ulbyggnad av KOMVUX med 5 % per år påverkas kommunernas konsumtionsvolym pä del sätt som framgår av rad 16 i labellen.

Till barnomsorg förs daghem, fritidshem, familjedaghem, deltidsförskola samt hem- och barnvårdarverksamhet.

I överenskommelse mellan regeringen och Svenska kommunförbundei höslen 1975 och därpå följande riksdagsbeslul våren 1976 fastställdes en plan för barnomsorgens utbyggnad. Enligt denna skulle 100000 nya daghemsplalser och 50000 platser på fritidshem tas i drift under perioden 1977-1981. Därjämte förutsattes en utbyggnad av familjedaghemmen enligt den bedömning som görs lokalt i varje kommun.

Kommunerna räknade vären 1979 inte med att den i överenskommelsen fastställda ulbyggnaden helt skulle hinna realiseras iill slutet av år 1981. Eftersläpningen beräknades till 11 600 daghemsplatser och 10 100 platser på fritidshem. Under perioden 1977-1981 planeras platserna i familjedaghem öka mycket kraftigt ( + 37 200).

Som ett utgångsläge i kalkylen har KEA utgått från atl den år 1975 träffade överenskommelsen om utbyggnad skall vara helt infriad år 1982.

Prop. 1979/80: 150                                                                 80

För återstående år i perioden räknas med ett oförändrai antal platser för all därmed uppnå den karaklär av baskalkyl som har eftersträvats. Med detta utgångsläge för barnomsorgen kommer den kommunala konsumlionsvolymen att öka i den lakl som anges på rad 4 i labell 33.

Om ulbyggnaden av barnomsorgen skall klaras redan lill är 1981, dvs. inom den överenskomna liden, kommer detla all ge ell bidrag lill kommunernas lotala konsumlionsvolym med ca 1.9 procentenheter. Del anges i rapporten vara osäkeri om praktiska fömlsätlningar ftnns i kommunerna all klara en sä snabb ökning av anlalet platser under näsla år.

För alt illustrera vad olika utbyggnadsalternativ för barnomsorgen innebär har två alternativ beräknals; dels en utbyggnad enligt kommunernas planer säsom de redovisades vären 1979, dels samma utbyggnadstakt efter är 1981 som stipuleras i överenskommelsen frän år 1975. För familjedaghem och deltidsförskola har i utbyggnadsalternativen räknats med en utveckling i enlighel med kommunernas planer.

1 tabell 33 anges på rad 12 effekterna på den kommunala konsumlionsvolymen om barnomsorgen byggs ul enligt kommunernas planer jämförl med volymutvecklingen i KEA:s beräknade utgångsläge (rad 4). Den yllerligare inteckning av utrymmet för volymökning som inträffar om KEA:s mest expansiva utbyggnadsallernaliv väljs redovisas på rad 17 i labellen.

Del är enligt KEA oklart vilken utbyggnadstakt för barnomsorgen som skulle krävas för atl nå full behovsläckning lill mitten av 1980-lalel. Om man räknar med en ulbyggnad av yllerligare 10000 platser per år åren 1982 och 1983, uiöver vad som anges i KEA:s mesl expansiva utbyggnadsalternativ (rad 17 i tabell 33), innebär del elt ytterligare bidrag lill den kommunala volymutvecklingen med ca 0,6 procentenheter per år om platserna lillkommer i daghem. Motsvarande volymökning blir ca 0,5 procentenheter per år om platserna i stället förläggs till familjedaghem.

I ovanstående beräkningar har genomgående anlagits oförändrad personaltäthet. För att få en uppfallning om hur ändrad personaltäthet påverkar kommunernas kosinader har vissa beräkningar utförts för år 1981. Beräkningarna har anknutits lill alternativet med barnomsorgens utbyggnad är 1981 enligt planerna och baseras pä en ytterligare tiondels personalförtälning för berörda institutioner, vilkel för exempelvis daghem innebär en nedgång från 4,1 till 4,0 barn per vårdpersonal. Räknat som bidrag till ökning av den kommunala volymutvecklingen skulle detla innebära en ökning med 0,2 procenlenheler.

1 gruppen äldreservice ingår ålderdomshem, social hemhjälp, färdtjänst och posten "övrigt" (bl, a. dagcenterverksamhet, fotvård, hobbyverksamhet m. m.).

Framskrivningen för ålderdomshem, social hemhjälp och gruppen "övrigt" har gjorts med befolkningsutvecklingen i åldersgruppen 65 år och äldre vägt med det av pensionärsundersökningen konstaterade nyttjandet av den kommunala servicen. Färdtjänsten har skrivits fram med befolkningsutvecklingen 70 är och äldre.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   SI

I tabell 33 anges förändringen av kommunernas konsumlionsvolym lill följd av äldreservicens utbyggnad på rad 5.

Gruppen övrig socialvård har skrivits fram i takt med totalbefolkningens ökning. Förändringen av kommunernas konsumtionsvolym blir hell obelydlig och redovisas inte separat i tabell 33.

Till gruppen övrig socialvård hör även socialtjänsten. KEA har i beräkningarna utgått från ett genomförande av den föreslagna socialtjänslreformen den I januari 1982. Det är svårt att ange de kostnadsökningar lill följd av reformen som är ofrånkomliga för kommunerna. Kostnader för utbildning och information uppstår enligt KEA. Vidare kan åtgärder av lyp ändring av registerkort behöva vidlas. Övriga kostnadsökningar blir beroende av kommunernas val av ambitionsnivå.

Kostnadsberäkningen för socialljänstreformen är således myckel osäker. Effekterna på förändringen av kommunernas konsumtionsvolym av ett genomförande av socialtjänstreformen redovisas på rad 13 i tabell 33.

Kommunerna har ansvaret för hälso- och sjukvården i Gotland, Göteborg och Malmö. Ändamålet behandlas utföriigt i det följande under avsnittet om landstingskommunerna.

Gmndalternativet för hälso- och sjukvården inkl. en utbyggnad av långtidssjukvården enligt gällande överenskommelse för åren 1980 och 1981 anges på rad 6 i tabell 33.

Två utbyggnadsalternativ för hälso- och sjukvården, vilka närmare kommenteras vid behandlingen av landstingskommunerna, redovisas på raderna 14 resp. 18 i tabell 33.

Vidare omfattar beräkningen övriga tjänster exkl. allmän förvaltning. Hit räknas brandförsvaret, väg- och gatuväsendet, fritid och kultur och en rad andra verksamheter som planering, sanitära tjänster osv. Framskrivningen har genomgående gjorts med totalbefolkningens ökningstakt. För brandförsvaret har dessulom hänsyn tagits till den avtalsmässiga arbetstidsförkortningen år 1981. Detta förklarar den något snabbare volymökningen år 1981 jämfört med åren 1982 och 1983. Förändringen av kommunernas konsumtionsvolym redovisas pä rad 7 i tabell 33,

I den beräkningsmodell som KEA använt har den allmänna förvaltningen knutits till den kommunala verksamhetens totala omfattning. Ökningen har dock inte förmodats bli lika snabb som för den totala verksamheten, eftersom stora delar av förvaltningen i de snabbast växande grenarna redovisas under resp. ändamålsområde (socialförvaltningen under socialvård osv). Framskrivningen har därför gjorts under det beräkningstekniska antagandet alt allmän förvaltning ökar med medeltalet för den kommunala verksamhetens totala ökning och totalbefolkningens ökning.

Effekterna på den kommunala konsumtionens volymökning lill följd av den allmänna förvaltningens utbyggnad, om gmndalternativen genomförs, anges på rad 8 i tabell 33. Därefter har i kalkylerna för de olika utbyggnadsalternativen även hänsyn tagits till följdverkningarna för allmän förvaltning. 6   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. BU. 2.1

Prop. 1979/80:150                                                                  82

Kalkyler för landstingskommunerna

Den landslingskommunala verksamhelen domineras av hälso- och sjukvärden, vari i detta sammanhang även inräknas folktandvård och omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Detta ändamål svarar år 1980 för 89% av landstingskommunernas samlade brutiokostnader för konsumtionsändamål. Diskussionen om olika utbyggnadsalternativ har därför av KEA koncentrerats lill hälso- och sjukvården. De alternativ som presenteras i det följande avser satsningar pä olika vårdgrenar.

Konsekvenserna av olika utbyggnadsprogram sammanfattas i tabell 34. Tabellen anger de procentuella förändringarna i landstingskommunernas lotala konsumtionsvolym och är uppbyggd enligt följande. På första raden anges volymförändringarna enligt en kalkyl över de av befolkningsutvecklingen betingade effeklerna. På de övriga raderna (siffror med plustecken) anges vilka tillägg till den totala volymökningen, som mäste göras vid utbyggnaden av långtidssjukvården enligt överenskommelsen med staten samt av olika vårdområden i enlighet med landstingskommunernas planer.

Tabell 34. Landstingskommunernas konsumtion åren 1980—1983.

(Bidrag lill volymförändring, %)

1980-        1981-       1982-
1981     1982     1983

+0,58	+0,62
1,62	1,57	0,88
+0,16	+0,23	+0,67 +0,20
+0,36	+0,22	+0,13
2,14	2,02	1,88
+0,76	+0,63	+0,51
2,90	2,65	2,39

1 Effekter av befolkningsförändringar        1,04      0,95      0,88

2 Långtidssjukvårdens och hemsjukvårdens' ulbyggnad enligt överenskommelse för åren 1980-1981

3 Summa 1+2

4 Långtidssjukvårdens och hemsjukvårdens utbyggnad enligt planerna för år 1982

5 Folktandvårdens utbyggnad enligt planerna

6 Omsorgsverksamhelens ulbyggnad enligt planerna

7 Summa 3+4+5+6

8 Den öppna vårdens utbyggnad enligt planerna (exkl. hemsjukvård och folktandvård)

9 Summa 7+8

10Ulbyggnadsplanerna pä övriga områden    +0,30        +0,25        +0,31

11Summa 9+10 = landstingskommunernas planerade konsumlionsökning enligt LKELP 80 exkl,

oförutsedda utgifter                               3,20      2,90      2.70

(12 Dito inkl. oförutsedda ulgifter               3,4        3,1        2,9)

' För hemsjukvården finns inte någon överenskommelse. Eflersom den har myckel liten betydelse som bidrag lill volymförändring har den beräkningsmässigl likställts med långtidssjukvården.

De i tabell 34 redovisade kalkylerna kommenteras i det följande. Som utgångspunkt för beräkningarna har som nämnts en kalkyl utförts i vilken endast de av befolkningsförändringarna Jfetingade effekterna beak-

Bilaga 2.1    Långtid.sbudget                                      83

tals (rad I i tabellen). För hälso- och sjukvärdens del återspeglar denna kalkyl en oförändrad vårdkonsumtion per invånare i olika åldrar. Som underlag för beräkningarna har använts statistik över anlalel värddagar inom sluten värd per invånare i olika åldersgrupper med uppdelning pä några värdgrenar. Genom att kombinera denna statistik med SCB:s senaste befolkningsprognos har det totala antalet värddagar beräknats. Samma framskrivningssätt har använts för den öppna värden dä vårdbehovet även där antas öka med stigande ålder. För omsorger om psykiskt utvecklingsstörda har dock framskrivningen gjorts med totalbefolkningens ökning.

Äv landstingskommunernas övriga verksamheter har vårdutbildningen antagits öka i samma takt som hälso- och sjukvården lolalt. Annan utbildning har skrivits fram med förändringen av antalet 16-åringar och socialvården samt huvudliteln diverse verksamheter med totalbefolkningens ökning. För allmän förvaltning i landslingskommuner - liksom i motsvarande kalkyler för kommunerna - har vid framskrivningen använts medeltalet för verksamhetens totala ökning och totalbefolkningens ökning.

Långtidssjukvård har i kalkylerna lagts samman med hemsjukvård, eftersom denna senare vårdform riktar sig till samma klientel som långtidssjukvården och utgör ett komplement till denna.

I den senaste överenskommelsen mellan socialdepartementet och Landstingsförbundet om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen under åren 1980-1981 åtar sig Landstingsförbundet att verka för att sjukvårdshuvudmännen genomför en utbyggnad av långtidssjukvården i enlighet med planerna, dvs. igångsättning av byggande med i genomsnitt minst 2 000 nya vårdplatser per år under den period överenskommelsen omfattar. I tabell 34 antas dessa nya platser tas i drift åren 1981 och 1982 (rad 2),

Enligt LKELP 80 planerar landstingskommunerna att bygga ut långtidssjukvården med någol över 2000 platser årligen åren 1980-1983, Den planerade ökningen fram till år 1983 överensstämmer således väl med de tidigare angivna riktlinjerna för denna vårdgrens utbyggnad.

Som framgår av labell 34 skulle denna utbyggnad av långtidssjukvården och hemsjukvården höja den lotala landstingskommunala konsumtionens årliga ökningstakt med 0,6 ä 0,7 procentenheter (raderna 2 och 4). Som följd av befolkningsförändringarna och av den överenskomna utbyggnaden av långtidssjukvården skulle den landstingskommunala konsumtionens årliga volymökning därmed uppgå till 1,6% åren 1981 och 1982 (rad 3 i tabell 34). I dessa kalkyler har antagits oförändrad personaltäthet.

Enligt lagen om folktandvård, som riksdagen beslutade om i december 1979, skall landstingskommunerna och de landstingsfria kommunerna fr.o.m. år 1981 erbjuda samtliga invånare mellan O och 19 år åriigen återkommande avgiftsfri tandvård. Socialstyrelsen skall dock kunna ge dispens från vårdskyldigheten där resurser saknas alt tillgodose tandvårdsbehovet för samtliga åldersgmpper.

Prop. 1979/80:150                                                    84

Den av landsiingskommunerna planerade utbyggnaden av folktandvården beräknas höja den landstingskommunala konsumtionens åriiga ökningstakt med 0,2 procentenheter (rad 5 i tabell 34).

Landstingskommunernas ansvar vad gäller omsorger om psykiskt utvecklingsstörda regleras genom omsorgslagen. Utbyggnaden detaljregleras av socialstyrelsen. En kartläggning av verksamhelen har gjorls av omsorgskommiilén. Kartläggningen tyder enligt kommillén pä alt det krävs en kraftig utbyggnad inom området om lagen skall kunna uppfyllas. Landstingskommunerna redovisar en planerad volymökning som skulle medföra att den landstingskommunala konsumtionsvolymen siiger med 0,4, 0,2 resp. 0,1 procentenheter för åren 1981-1983 (rad 6 i tabell 34).

Mot bakgmnd av bl. a. en ökad andel äldre i befolkningen och deras ofta sammansatta vårdbehov pågår en omstrukturering av sjukvården och en utbyggnad av den öppna vården. Enligt LKELP 80 planeras den snabbaste utbyggnaden ske i denna vårdgren. Denna planerade ulbyggnad skulle bidra till en ökning av den landstingskommunala konsumtionen i ungefär samma omfattning som den planerade utbyggnaden av långtidssjukvården och hemsjukvården, dvs. med i genomsnitt 0,6 procentenheter åriigen (rad 8 i tabell 34).

Till övriga landstingskommunala områden räknas i detla sammanhang bl.a. psykiatri och korttidssjukvård. Den psykiatriska vården förändras f n. i enlighet med socialstyrelsens principprogram, vilket bl. a. innebär att de stora mentalsjukhusen successivt avvecklas. Antalet platser inom psykiatrin beräknas enligt landstingskommunernas planer minska under perioden. För korttidssjukvård planeras ett i slort sett oförändrat platsantal.

Som framgår av tabell 34 (rad 10) beräknas dessa övriga områden bidra till den landstingskommunala volymökningen med ca 0,3 procentenheter årligen. Detta framkommer som en restpost vid avräkning mot landstingskommunernas planerade volymökning enligt LKELP 80 (rad 11).

Faktorer som inte beaktats i kalkylerna

I kalkylerna över kommunernas resp. landstingskommunernas volymutveckling har ett anlal faktorer beaktats och siffermässigt preciserats. Del är emellertid enligt KEA viktigt att vara medveten om att den kommunala utvecklingen också påverkas av ett antal faktorer som är svårare att kvantifiera. För att få en riktig grund för överväganden om i vilken utsträckning det är möjligt och önskvärt att dämpa den kommunala volymökningen krävs det därför en diskussion även kring de faktorer som är svåra att fånga in i kalkylerna.

Att fler faktorer påverkar den kommunala utvecklingen än de som beaktas i KEA:s kalkyler belyses av en jämförelse mellan flerårsplaner och utfall. För landstingskommunema har den faktiska volymökningen regelmässigt varit snabbare än vad som planerna utvisat. Under perioden

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   85

1973-1978 ökade exempelvis antalet tjänster i landstingskommunal verksamhet med ca 1,4 procentenheter mer per år än vad som angavs i planerna. En motsvarande tendens kan noteras i fråga om de senaste långtids-planerna för kommunerna.

Den underskattning som görs i planerna har ftera orsaker. Självfallet förklaras detta förhållande delvis av att ambitionsnivån sätts högre i årsbudgeten och under löpande budgetär än i planerna. De höjda ambitionerna är då en direkt följd av politiska beslut i kommuner och landstingskommuner. Därtill kommer av statsmakterna träffade beslul som blir kända först sedan långtidsplanerna antagits. Men även i andra avseenden, som är svårare all direkl påverka, sker en successiv ökning av de kommunala utgifterna.

I de redovisade kalkylerna har de kommunalekonomiska effekterna av redan fattade statliga beslut beaktats. I flera fall är det emellertid svårt att uppskatta storleken av de kommunalekonomiska effeklerna. Det är därför möjligt att regeringens och riksdagens beslut i vissa fall kan leda till en ökning av den kommunala konsumtionen utöver vad som beaktats i kalkylerna. De ökade kostnader som kan uppkomma är emellertid också beroende av ambitionen i den enskilda kommunen resp. landstingskommunen.

Arbesimiljölagstiftningen är ett exempel på en sådan svårkvantifierbar faktor som har inneburit krav på större personaltäthet för att lagens föreskrifter om arbelslidens förläggning, arbetspassens längd m. m. skall kunna uppfyllas. Detta gäller bl. a. inom sjukvården där slörre delen av liden är schemalagd. Den successiva anpassning till lagen som sker vänlas påverka utvecklingen även åren 1981 och 1982.

De kommunalekonomiska konsekvenserna av den geografiska rörligheten mellan kommunerna har beaktats i kalkylen för grundskolan. Även i övrigt innebär emellertid den geografiska rörligheten kostnadsökningar för kommunerna. Rörligheten leder till ett ökat investeringsbehov i kommuner med växande befolkning samlidigt som gjorda invesleringar i kommuner med vikande befolkningsunderlag får ett lågt utnyttjande. Detla innebär atl konsumtionsnivån även vid oförändrad standard kan komma att öka. Motsvarande effekter kan också uppkomma inom de enskilda kommunerna.

Den ökande andelen äldre i befolkningen medför inte bara att antalet vårddagar ökar utan kan även leda till att den erforderliga resursinsatsen per vårddag (den s. k. vårdtyngden) ökar. Detta gäller för samtliga delar av sjukvården och har inte beaktats i kalkylerna. Även ökat deltidsarbete och övergång till s. k. gruppvård kan kräva en förstärkning av personalresurserna. Vidare kan nya sjukhus, ofta med större ytor och färre bäddar per rum än äldre sjukhus, medföra ett ökat behov av personal per patient. Dessutom kan den tekniska utvecklingen och den medicinska forskningen komma atl ställa nya krav på kommunernas och landsiingskommunernas verksamhet.

Det finns således enligt rapporten anledning att betona att utöver de i

Prop. 1979/80:150                                                    86

kalkylerna framkomna utvecklingstakterna tillkommer ytterligare, ej direkl kvanlifierbara effekler som lorde inverka pådrivande på kommunernas och landstingskommunernas volymutveckling. Samtidigt anser KEA atl det är viktigt att betona alt dessa koslnadsdrivande faktorer i viss utsträckning kan balanseras genom aktiva raiionaliseringsinsatser inom den kommunala verksamhelen. Genom rationalisering och omprioritering kan uirymme skapas för viss utbyggnad och standardhöjning inom befintliga resurser.

Lokal och regional kollektiv persontrank

I de kommunala budgetarna redovisas kostnaderna för kollektivtrafiken normall som subventioner till Irafikförelagen (kommunala och privata). Dessa kostnader utgör således transfereringar till företag och ingår inte i beräkningarna av den kommunala konsumtionen. I en prioriteringsdiskussion är det emellertid viktigt att även satsningarna inom kollektivtrafiken beaktas, varför även detta område har behandlals av KEA,

Riksdagen beslutade år 1978 om åtgärder för att förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik. Beslutet innebär bl. a. att kommunerna och landstingskommunerna tillsammans skall vara huvudmän för den lokala och regionala persontrafiken på väg i varje län. Ordningen skall vara genomförd fr. o. m, den 1 juli 1981 med undantag för Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län där tidpunkten den I juli 1983 gäller. Kostnaderna för verksamheten fördelas normalt med hälften på kommunerna och hälften på landstingskommunerna, I följande tablå redovisas olika kostnaders ökning under perioden 1980—1983. Redovisningen görs i intervall med hänsyn till att olika bedömningar har gjorts om kostnadernas storiek.

Kostnadsslag	Ökade kostnaderåren 1980-1983
	milj. kr. lolalt	milj. kr. per år	per år i % av den samlade kommunala konsumtionen
1  Trafikansvar 2  Ökad busstrafik 3  Inläktsbortfall för länstaxor 4  Ersäuningar till SJ 5  Förbättrade anställningsvillkor Summa	55-75 90-185 110 55-110 5-40 315-520	18-25 30-62 37 18-37 2-13 105-173	ca 0,02 0,03-0,06 0,03 0,02-0,03 0,00-0,01 0,10-0,15

Det som följer som en direkt skyldighel enligt lagen finns upptaget under punkt 1 i tablån. I fråga om övriga punkter har kommunerna och landstingskommunerna elt direkl inflytande över kostnadsutvecklingen. Den ofrånkomliga kostnadsökningen för det utvidgade trafikansvaret beräknas uppgå till totalt 55-75 milj. kr. under perioden  1980-1983. Räknat i

Bilaga 2.1    Långtidsbudget 87

relation till omfattningen av den samlade kommunala konsumtionen innebär detta en åriig ökning om ca 0,02 %.

Totalt skulle beräknade kostnadsökningar för den lokala och regionala kollektivtrafiken leda till inteckningar av utrymmet för kommunal verksamhet som under perioden 1980-1983 motsvarar 0,10-0,15% per år relaterat till den samlade kommunala konsumtionen. Större delen av de kostnadsökningar som redovisas ovan är beroende av de kommunala huvudmännens val av ambitionsnivå.

Summering av kalkyler för kommuner och landstingskommuner

I tabell 35 har kalkylerna för kommunerna och landstingskommunerna vägts samman. Detta har skett så att på rad I återfinns den ökning av den samlade kommunala konsumtionen som i huvudsak hänför sig till befolkningsförändringar och redan fattade beslut (rad 9 i tabell 33 för kommunerna och rad 3 i tabell 34 för landstingskommunerna).

På rad 2 i tabell 35 har vägts samman volymutvecklingen om också vissa utbyggnadsalternativ för kommuner och landslingskommuner beaklas (rad 15 i tabell 33 och rad 7 i labell 34). På molsvarande sätt har på rad 3 i labell 35 vägts samman rad 19 i labell 33 och rad 9 i tabell 34,

De kalkyler som redovisas i rapporten ger en bild av i vilken utsträckning olika reformprogram leder till inteckningar av det kommunala konsumtionsutrymmel, KEA undersiryker de begränsningar som ligger i den tillämpade kalkylmetodiken. Kalkylresultaten måste därför förses med ett antal reservationer, Alla faktorer som påverkar den kommunala konsumtionsutvecklingen har inte kunnat beaktas i kalkylerna, bl.a, beroende på att många faktorer är myckel svåra att kvantifiera.

Den slutsats KEA drar av detla är att om man önskar begränsa den kommunala volymutvecklingen till exempelvis vad som överenskommits för åren 1979 och 1980, dvs. +3 % per år, bör den kalkylerade volymutvecklingen enligt redovisningen i tabellerna 33-35 begränsas till högst 2 %. De faktorer som är svåra både att kvantifiera och påverka måste nämligen också "tas med i bedömningen.

Storleken av denna senare effekl på volymutvecklingen är naturligtvis inte möjlig att med säkerhet fastställa. Det bör också enligt KEA observeras atl dessa effekler kan begränsas genom alt statsmakterna är återhållsamma med beslul som leder till kostnadshöjningar för kommuner och landstingskommuner. Vidare måsle enligt rapporlen de kommunala huvudmännen intensifiera anslrängningarna att rationalisera och ompröva verksamheten, för att därigenom skapa utrymme för utbyggnader inom andra områden.

Av redovisningen framgår således att redan de kvanlifierbara effekterna av befolkningsförändringar och fattade beslut kommer att innebära volymökningar som uppgår fill sammantaget 2,4 % år 1981, 1,9 % år 1982 och

Prop. 1979/80:150

E  ab

—       r4

-Jw

—       r

E "ab

ra  :rt

c/3  >

—       r

E
E
o	u Cl C
c
a
E
E	Ofi
«	:ra

-J-,=

—       ri

I

o

00

o-

c     TI-   ■

:«  r*-, t-   Cd _   ■ :0    >- = •

!=«•

.5 c — c u —

o — T3

I*- in a u IJ  u

-°-o.= > u y

CO "a o i- iS (

S;£ =

■S-e

i!

B	£
a	E
(fl	>,
c	o
Q	>
tn	■
rri	M
	S
.O s2	"O m

■a	T3
a Tf	?> "*
>- Ä	>- (5)
60=:	00 =
C-D	i.S
flj    CU	0)   ra
T3 —	13 ._
gr	g
00 "O	00-o
00 a	oo CO
>, 1-	>, •-
-o j:	-D J=
5g	5g

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   89

1,0 % år 1983. Summeras dessulom effeklerna av olika utbyggnadsalternativ såsom genomförandet av samlad skoldag, ulbyggnad av barnomsorgen, genomförande av socialljänstreformen, ulbyggnad av folktandvården och den öppna sjukvården enligt landstingskommunernas planer m. m. uppgär den kommunala volymökningen till 3,5 % år 1981,2,8 % år 1982 och 2.3 % år 1983, Däruiöver tillkommer en ökning som hänför sig lill olika slag av inte kvanlifierbara faktorer. Sammanlaget torde de inte kvanlifierbara faktorerna grovt kunna uppskattas motsvara någon procenlenhel i ytterligare ökning av den samlade kommunala konsumtionen.

8.3 Den kommunala sektorns inverkan i övrigt

Den kommunala verksamheten påverkar ocksä statsbudgetens inkomstsida. Staten svarar för uppbörden av den preliminära inkomstskatten, även den del som avser kommunal inkomstskatt. Uppbörden och utbetalningen av kommunalskattemedel påverkar således som lidigare redovisats de statliga inkomsternas storlek.

Vid bedömningen av hur den samlade offentliga sektorns finansiella sparande kommer att utvecklas är även kommunernas och landstingskommunernas sparande av intresse. Någon bestående underbalansering av de kommunala finanserna är knappast tänkbar bl.a. av det skälel att den kommunala budgeten skall vara formelll balanserad i den meningen att samtliga utgifter skall motsvaras av inkomsler. Enligt kommunallagens bestämmelser skall del överskott eller underskott som har uppstått i föregående års avslutade räkenskaper upptas i budgeten. Det innebär exempelvis aU eU underskott på driftbudgeten för år 1979 skall täckas i 1981 ärs budget. Dessa budgetbestämmelser leder till att de samlade över- resp. underskotten i kommunernas och landstingskommunernas finansiella sparande blir relativt begränsade.

För perioden 1963-1979 har det finansiella sparandet totalt för den kommunala sektorn enligt nationalräkenskaperna varierat från överskott på ca 3 miljarder kr. till underskott på motsvarande belopp. Det finns inte anledning att räkna med att kommunernas och landstingskommunernas finansiella sparande på sikt pä något för samhällsekonomin avgörande sätt kommer att avvika från de nivåer som uppnåtts under senare år.

7    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. BU. 2.1

Prop. 1979/80:150 90

9   Sammanfattning och slutsatser

9.1 Sammanfattning

Långtidsbudgetens syfle är att kartlägga de stalsfinansiella konsekvenserna på fem års sikt av redan fattade beslut och orda åtaganden.

På utgiftssidan omfattar långtidsbudgeten endasl en kalkyl av de resurser som krävs för att verksamhet skall kunna bedrivas i enlighet med de beslut som statsmakterna redan har fattat och de åtaganden som gjorls för framtiden. Vad gäller statsinkomsterna grundas beräkningarna på oförändrade skatteregler och avgiftssatser i den mån inte förändringar beslutats eller aviserats. Det görs i långtidsbudgeten inga försök att förutse vilka beslut avseende budgetens inkomsler och utgifter som siatsmakterna kan komma atl fatta under perioden. Långtidsbudgeten är således varken en plan för den framtida utvecklingen eUer en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Avsikten med långtidsbudgeten är endast att redovisa vilken budgetutveckling som blir följden om nya utgiftsåtaganden över huvud taget inte görs och om skatte- och avgiftsreglerna inte ändras. Delta maierial kan sedan tjäna som underlag för riktlinjer för budgetpolitikens ulformning på någol längre sikl.

Långtidsbudgeten behandlar i första hand statsbudgetens inkomster och utgifter. Utvecklingen inom andra delar av den offenlliga sektorn är emellertid också av inlresse i detta sammanhang. 1 syfte att ge en mer allsidig bild av den samlade offentliga sektorns finansiella situation, kompletteras därför långtidsbudgeten med ett avsnitt innehållande en samlad beräkning av utvecklingen för staten och socialförsäkringssektorn. Vidare behandlas i elt särskilt avsnitt ulvecklingen i den kommunala seklorn.

Långtidsbudgetens grundmaterial utgörs av underiag som myndigheterna lämnat i samband med anslagsframställningar samt material från departementen. De slutliga bedömningarna och utarbetandet av själva långtidsbudgeten har skett inom budgetdepartementets budgetavdelning. Underlaget till avsnittet om den samhällsekonomiska utvecklingen har utarbetats inom ekonomidepartementet.

Långtidsbudgeten omfattar budgetåren 1980/81-1984/85. För budgetåret 1980/81 baseras kalkylen på de utgifts- och inkomstberäkningar som redovisas i 1980 års reviderade budgetförslag. Vad gäller åren 1980-1982 grundas den på samma anlaganden rörande pris- och löneutveckling samt ekonomisk tillväxt som presenteras i 1980 års reviderade finansplan. För perioden därefter fram t.o. m. år 1985 har mer schablonmässiga antaganden utnyttjats.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   91

Den samhällsekonomiska utvecklingen till mitten av 1980-talet

Utgångspunkten för bedömningen av den samhällsekonomiska utvecklingen under långtidsbudgetperioden är de bedömningar för perioden 1977-1983 som presenterades i 1978 ärs långtidsutredning. 1 och med de mycket kraftiga prishöjningarna på den internationella oljemarknaden under är 1979 förändrades emellertid förutsättningarna för den svenska ekonomin i betydande mån. Detta gäller framför alll ulvecklingen av bytesbalansen som en konsekvens av dels de höjda oljepriserna, dels en långsammare tillväxt och försämrade tillväxtutsikter i de för vår utrikeshandel vikliga industriländerna.

Mot denna bakgrund har inom ekonomidepartementet gjorts nya bedömningar av den medelsiktiga ekonomiska utvecklingen fram t. o. m. år 1985. Beräkningarna presenleras i kap. 2. Utgångspunkten är att de ekonomiskpolitiska målen om full sysselsättning, förbättrad exlern balans, låg inflationstakt och en viss real standardförbättring i såväl privat som offentlig konsumtion skall uppnås.

Den totala produktionen beräknas nu öka med i genomsnitl 2,5-3 % per år under perioden 1979-1985. Dä exporten förutses öka med ca 5 % årligen i volym måsle importökningen begränsas till ca 4 % per år, om det skall vara möjligt all till år 1985 begränsa bylesbalansunderskottet till 1,5 % av BNP med sikte att nå balans i utrikeshandeln omkring år 1990.

Den begränsade tillväxten i produktionen och målet att förbättra bytesbalansen ställer krav pä att den inhemska resursförbrukningen inle ökar för snabbt. Ulrymmel för privat och offentlig konsumlion begränsas dessutom av att relativt kraftiga investeringsökningar har bedömts nödvändiga för att upprätthålla en utlandskonkurrerande sektor av sådan storiek alt bytesbalansmålel kan uppnås. Enligt beräkningarna bör därvid ökningen av indusirins investeringar ligga i genomsnitl på 8— 10 % per år.

Denna ulvecklingsbild visar alt möjligheterna till en förbättring av den privata och offentliga konsumtionsstandarden måste betecknas som mycket begränsade. Om den privata konsumtionens reala ökning begränsas till under I % årligen, återstår för den offentliga konsumtionen ett utrymme som medger en ökning på endast ca 2 % per är. En ärlig ökning av den privata konsumtionen med omkring I % ger ell mycket litet utrymme för förbättring av de aktiva gruppernas privata konsumlionsstandard, eftersom merparten av detla uirymme vid oförändrat regelsyslem är inlecknat genom åtaganden, framför allt till pensionärerna.

En åriig ökning av den offenlliga konsumtionen med 2 % kan exempelvis fördelas så att kommunernas konsumtion tilläts stiga med i genomsnitt 3 % åriigen. Detta medger en statlig konsumlionslillväxt om endast några fä tiondels procent per är. Räkneexemplet bör ses mot bakgrund av atl den kommunala verksamheten beräknas öka kraftigare åren 1980 och 1981, vilket innebär atl den kommunala tillväxten måste nedbringas lill högsl

Prop. 1979/80:150                                                                  92

2,5 % per år fr, o. m. år 1982 för all den inle skall översliga 3 % genomsnittligt för perioden. Redan nu finns belydande bindningar för kommunerna. Dessa bindningar sammanhänger bl.a. med befolkningsutvecklingen och redan fattade ställiga och kommunala beslut. Ulrymmel för en ökning av de slalliga utgifterna med några få tiondels procent kan jämföras med den faktiska ökningen under den senasle femårsperioden om 4,1 % per år. Avvikelser från den samhällsekonomiska utveckling som redovisats kan tänkas inlräffa av ftera skäl. Om exempelvis de anlaganden som gjorls beiräffande den internationella ulvecklingen är för optimistiska, måste de uppställda målen för den ekonomiska politiken modifieras. Samma sak gäller om tillväxten i den privata eller offentliga konsumtionen översiiger de lal som angetts.

Statsinkomsternas utveckling

De lönesummeberoende skallerna svarar för ca två tredjedelar av de toiala statsinkomsterna. Inkomsterna från såväl den slalliga inkomslskallen som från socialavgifterna (arbetsgivaravgifterna) är i allt väsentligl beroende av utvecklingen av de samlade löneinkomsterna i samhällel, lönesumman. Della gäller i belydande grad även för inkomsterna från mervärdeskatten. Antagandena om ulvecklingen av lönesumman för budgetåren 1980/81 och 1981/82 sammanfaller med de beräkningar som gjorts i den reviderade nationalbudgeten. För perioden därefter har mer schablonmässiga antaganden gjorls. Slatens toiala inkomsler uppvisar med dessa utgångspunkter en årlig genomsnittlig ökningslakt om 5,4 % i löpande priser.

Inkomstberäkningarna i den långtidsbudget som presenterades i förra årets kompletteringsproposiiion och som omfattade perioden fram t. o. m. budgetåret 1983/84 var baserade pä ell antagande om en något högre tillväxt av lönesumman. Slaisinkomslerna beräknades då öka med 6,9 % per år i löpande priser. De framtida inkomsternas tillväxt i löpande priser bedöms således bli lägre än i fjolårets långtidsbudget vilket bl. a. beror på en långsammare tillväxt i lönesumman.

Statsinkomsterna beräknas vidare öka i väsentligt långsammare takt under perioden 1980/81-1984/85 än vad som varit fallel under perioden 1974/75- 1978/79, då ökningstakten var 13,3 %. Denna nedgång i tillväxttakten beror främst på att antagandet om lönesummans utveckling för långtidsbudgelperioden väsentligl understiger den fakiiska ulvecklingen under jämförelseperioden 1974/75-1978/79. En annan orsak lill den långsammare ökningstakten är de föreslagna förändringarna av del kommunala skatteunderlaget som leder till ökade kommunalskatteutbetalningar fr.o.m. år 1982. Vidare höjdes - netto räknat — skalteultagel under jämförelseperioden. 1 fasta priser beräknas statsinkomsterna öka med 0,6 % per är, vilket också det är väsentligt lägce än under perioden 1974/ 75-1978/79.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   93

Statsinkomsterna beräknas således under långtidsbudgelperioden sliga långsammare jämfört både med jämförelseperioden och med de beräkningar som gjordes i förra årels långtidsbudget. Denna långsammare ökningstakt gäller i stort sett samtliga skalleslag utom mervärdeskallen.

De direkla inkomstskatterna beräknas öka med i genomsnili 4,9% under långtidsbudgetperioden.

Genom systemet med inftationsskyddade skatteskalor påverkas de direkta inkomstskatterna direkl av prisulvecklingen. Den iniräffade prisulvecklingen samt prisantagandena i årels långtidsbudget innebär atl infta-tionskompensationen är relativt hög under budgetåret 1981/82. Den genomsnittliga ökningstakten för den framförliggande perioden påverkas av den förutsatta prisprofilen.

En annan orsak till att den direkla inkomslskallen anias växa långsammare är att de högre ränleanlagandena under perioden leder lill slörre avdrag vid inkomstbeskattningen. Den anlagna lönesummeuivecklingen ligger vidare lägre än lidigare beräkningar och lägre än utfallet under jämförelseperioden. En yUeriigare förklaring är den föreslagna omläggningen i beräkningen av det kommunala skalleunderlagel. Denna omläggning leder till ökade utbetalningar av skattemedel från staten till kommunerna fr.o.m. kalenderåret 1982. Dessa utbetalningar motsvaras dock i stort sett av minskade utgifter för vissa allmänna statliga bidrag till den kommunala sektorn.

Inkomsterna från de lagstadgade socialavgifterna beräknas öka med 3,2%, vilket är långsammare än under såväl jämförelseperioden som i Ijolårets långtidsbudgetberäkning. Avvikelserna jämfört med förra årets långtidsbudgetberäkningar förklaras dels av antagandet om en lägre utveckling av lönesumman, dels av den lekniska omläggningen av uppbördssyslemel för vissa statliga avgifier.

Punktskatterna — bl.a, skall på energi, spril, vin och tobak - förulses öka med 3,1 % per år. Den långsammare utvecklingstakten beror på att skattesatserna är fastställda i fasla krontal. Förändringslalen återspeglar sålunda endast volymutvecklingen och inte siigande priser. Detta innebär en långsammare ökningstakt jämförl med fjolårets långtidsbudget, vilket bl.a. beror på att vissa punktskaltehöjningar var inlagda i förra årels långtidsbudget. Effekterna av de punktskaltehöjningar som nu aviserats har i årels långtidsbudgetberäkning beakiats under anslaget till oförutsedda utgifter på budgetens utgiftssida.

Mervärdeskatten beräknas stiga med 7,8%, vilkel är i stort sett samma ökningstakt som beräknades i fjol. Historiskt sell är denna siffra låg. Förklaringen till denna långsammare utveckling är dels den antagna lägre prisutvecklingen, dels det begränsade uirymme som framgent har förutsatts för den privata konsumtionen. Under jämförelseperioden höjdes vidare mervärdeskatten.

Prop. 1979/80: 150                                                                 94

Statsutgifternas utveckling

Statsutgifterna exkl. stalsskuldränlorna ökade i oförändiad pris- och lönenivå med 7,0% per år under perioden 1974/75-1978/79. Långlidsbudgetkalkylen resulterar i en nedgång om 0,5 % årligen.

Denna skillnad i ökningstakt mellan den fakiiska utvecklingen under jämförelseperioden och ärels långlidsbudgetkalkyl pekar på atl en siarkt dämpad utgiftsutveckling jämförl med den lidigare perioden blir nödvändig om de fakiiska utgifterna skall komma att stämma med långtidsbudgetens beräkningar.

De mest expansiva utgiftsområdena relativt sett under den förilutna perioden utgörs av näringspolitik samt arbetsmarknads- och regionalpolitik. Långtidsbudgetens beräkningar för perioden fram l.o.m. budgelåret 1984/85 visar all framför allt bostadspolitiken släller belydande krav på framlida statliga utgiftsökningar, medan övriga områden förulses öka svagt eller, i några fall, minska.

I löpande priser beräknas den årliga genomsnittliga ökningen av sialsutgiftema, exkl. statsskuldräntorna. under långtidsbudgelperioden uppgå lill 4,0 %, Under jämförelseperioden var ökningstakten 17.1 % per år. Dessa siffror stämmer ganska väl överens med resultaten i fjolårets långtidsbudget. De nu framräknade siffrorna innebär all - enbari genom vad som kan rubriceras som i budgeien inbyggd utgiftsaulomalik - de totala statsutgifterna exkl. statsskuldräntorna ökar med ca 8 miljarder kr. årligen.

Statsskuldräntorna växer under perioden och uppgår för sluiåret till ett belopp som moisvarar ungefär hälflen av underskottet. Sammanlaget beräkniis de loKild stalsutgifterna. inkl. stalsskuUlränlornii. i löpande priser komma att öka med 6.1 % under långtidsbudgelperioden. I 1979 års långtidsbudget beräknades motsvarande utveckling till 5,9 %.

För att belysa på vilkel sätt slatens utgifler direkl eller indirekt kommer atl ställa anspråk på reala resurser är dei av intresse all analysera utgifterna i realekonomiska lermer, dvs. fördelade på konsumlion, invesleringar, transfereringar och finansiella transaktioner.

Statens utgifter för konsumtion och investeringar, dvs. statens direkta efterfrågan på varor och tjänsler, uppgår för budgetåret 1980/81 till 56,4 miljarder kr. och utgör därmed ca 27 % av statsbudgetens ulgifter. Enligt långtidsbudgeten skulle statens utgifter för konsumtion och invesleringar i fasla priser minska med 0,1 % per år. Detta kan jämföras med Oolårets beräkningar där dessa utgifter antogs komma atl ligga oförändrade under perioden. Under jämförelseperioden ökade statens utgifter pä dessa områden med 3,4 %. Den låga ökningstakten i långlidsbudgelberäkningen jämförl med ulfall är i stor utsträckning en följd av långtidsbudgetens beräkningsteknik. Den underskattar systematiskt de slalliga invesleringsulgifterna, eftersom endast i utgångslägel kända investeringsbeslut beaklas. När det gäller den statliga konsumtionen baseras beräkningen på förutsåtlningen om oförändrad ambilionsnivå.

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   95

Tran.sfereringar ochjlnansidlu transaktioner, dvs. övertöringar lill andra sektorer av ekonomin, innebär en indirekl eflerfrågan reala resurser genom effeklerna på bl.a. mottagarnas disponibla inkomsler. Transfereringar och finansiella Iransaklioner beräknas för budgeläret 1980/81 uppgå lill ca 150 miljarder kr. och utgör därmed ca 73 % av budgetens utgifter. Liksom i tidigare långtidsbudgelkalkyler uppvisar iransfereringarna en betydligt snabbare ökningstakt än konsumtions- och investeringsutgifterna. Transfereringarna beräknas således öka med 2.2 % i fasla priser jämfört med 3,6 % enligt fjolårets beräkningar och 9,0 % under jämförelseperioden.

Även beträffande transfereringarna innebär långtidsbudgeltekniken en undervärdering av utvecklingstakten. Pris-och löneomräkningar görs således endasl på de anslag som genom indexbindning eller regelsystem blir föremål för automatiska justeringar, exempelvis folkpensionerna och räntebidragen på bostadsområdet. Beträffande t. ex. barnbidragen och livsmedelssubventionerna finns inga sädana kopplingar. Det har därför anlagils att dessa utgifter kommer att ligga kvar på nominellt oförändrade belopp under perioden. Den faktiska utvecklingen visar att utgifterna för dessa ändamål hittills ökat till följd av politiska beslut. Trots att beräkningarna också för transfereringarna är snävl gjorda, framstår det klart all det är transfereringarna som svarar för merparten av utgiftstillväxten i långtidsbudgeten.

Den snabbast växande utgiftsposten under långtidsbudgetperioden är statsskuldräntorna. Enligt beräkningarna i årets långtidsbudget skulle den genomsnittliga årliga ökningen i löpande priser uppgå till över 22 %, vilket är ungefär samma tal som i fjolårets beräkning. Räknal i absoluta tal skiljer sig dock årets resultat väsentligl från Ijolårets, Då beräknades slatsskuld-räntorna öka med 4 miljarder kr, per år. I årels beräkning stiger de med över 6 miljarder kr. per år. Denna skillnad förklaras dels av att budgetsaldot redan i utgångslägel ligger högre än i föregående års långtidsbudget och att saldol därefter successivi ökar, dels av all ränteantagandena i årels långtidsbudget ligger över föregående års. För budgetåret 1980/81 beräknas kostnaden för statsskulden uppgå till 19.6 miljarder kr. och beräknas därefter öka under hela långtidsbudgetperioden för atl under periodens sista år uppgå till ca 44 miljarder kr.

En del av de slalliga utgifterna, 12,6 miljarder kr., ulgörs av finansiella transaktioner (brutto), dvs. lån till företag eller enskilda personer, exempelvis lån till bostadsbyggande, studielån och regionalpolitiska lån. De beräknas under långtidsbudgetperioden minska med 0,7 % per år i fasla priser. Denna del av statsbudgeten kan ses som en del av kredilmarknaden, eftersom staten i denna verksamhet närmast svarar för en kredilförmedlande funktion. Med delta betraktelsesätt kan de finansiella transaktionerna, vad avser återbetalningspliklig del av lånen, avräknas vid beräk-

Prop. 1979/80:150                                                                  96

ningen av budgelsaldot. dvs. underskottet reduceras med beloppel för finansiella iransaklioner (nelto). Del sålunda framräknade beloppet definieras som statens finansiella sparande. Vid en analys av sparandeulveck-lingen i samhällel är delta ett relevantare begrepp än del traditionella budgetsaldot.

Huvuddelen av anslagen till finansiella iransaklioner medför all anspråk ställs pä samhällsekonomiska resurser. Vid ell studium av hur stor del av dessa resurser som staten tar i anspråk eller fördelar är det ofta mindre intressant atl skilja mellan transfereringar och finansiella transaktioner.

Tabell 36. Transfereringarna och de nnansiella transaktionerna budgetåret 1980/81

IMiljarder kr., avrundal)

Anslag 1980/81
Till hushåll		.S6,5
diirav
folkpensioner	30,0
räntebidrag lill bosläder	5,2
barnbidrag	4,9
sjukförsäkring och föräldraförsäkring	4.2
livsmedelssubvenlioner	3,7
övrigl	8,5
Till kommuner		41,6
därav
bidrag lill skolväsendel m. m.	16,2
allmänna bidrag	10,4
sjukvärd och social hemhjälp m. m.	4.9
barnomsorg	4,6
övrigl	5,5
Till förelag m. fi.		13,6
Övriga Iransfereringar och län		38,2
därav
slalsskuldränlor	19,6
boslads- och studielån	9,5
Ulvecklingsbislånd	5,2
övrigt	3,9

I den genomgäng som nu gjorts har de utgifter tagits med som krävs för att av statsmakterna gjorda åtaganden skall infrias. Även andra ulgifter kan tillkomma utan att nya beslut fattas. Detta gäller bl, a, kostnader för av staten utställda kreditgarantier. De nu gjorda åiagandena uppgår till drygt 50 miljarder kr. Under ogynnsamma omständigheter skulle kostnaderna för dessa åtaganden kunna bli mycket stora.

Budgetsaido och den ofTentliga sektorns finansiella sparande

Utvecklingen av statsbudgetens saldo sedan budgetåret 1974/75 och under långtidsbudgetperioden fram t. o. m. budgeiårei 1984/85 framgår av tabell 37:

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                                   97

Tabell 37. Budgetsaldots utveckling budgetåren 1974/75-1984/85

1974/75 Ulfall	1975/76 Ulfall	1976/77 Ulfall	1977/78             1978/79            1979/80 Ulläll              Ulfall              Ber. ulfall
-10,7	-3,7	-10,5	-25.2               -38.7               -48.6
1980/81 Ber. utfall	1981/82 Långtidsbi	1982/83                1983/84                1984/85 jdgel Långtidsbudget Långlidsbudget Långlidsbudgel
-57,9	-64,8	-73.7	-74,0                 -78.5

Nivåhöjningen av underskottet lill budgeiårei 1980/81 blir inle bara bestående under långtidsbudgelperioden, utan växer successivi så atl del till långtidsbudgetperiodens sista är har ökal med ca 21 miljarder kr. lill närmare 79 miljarder kr. Redan i fjolårets långtidsbudget fanns tecken till försämring av budgetsaldot under perioden. Denna lendens har i årets långtidsbudget krafligl förstärkts. Det förtjänar atl påpekas att själva längtidsbudgettekniken normalt innebär en underskattning av budgetunderskottels faktiska tillväxt. Detta förhållande åskådliggörs vid en jämförelse mellan beräkningar i tidigare långtidsbudgetar och faktiskt utfall.

Långtidsbudgeten innehåller också ell utvidgat avsnitt om den finansiella utvecklingen för statsbudgeten och socialförsäkringsseklorn sammantagna. Syftet är alt ge en mer fullständig bild av den verksamhet som styrs genom statliga beslul. Beräkningen visar de sammanlagda inkomslerna och utgifterna för statsbudgeten och socialförsäkringssystemet samt vissa andra statliga verksamheter. Redovisningen av inkomsler och utgifter för olika verksamhetsområden sker genomgående enligt en bruttoprincip.

Underskottet i det finansiella sparandet budgetåret 1980/81 för den samlade statliga verksamheten blir enligt långtidsbudgetberäkningen 30 å 31 miljarder kr.

Tabell 38. Statens och socialförsäkringssektorns inkomster, utgifter och nnansiella sparande budgetåren 1980/81-1984/85

(Miljarder kr., löpande priser)

			1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
Inkomster Ulgifter			216.5 257,6	227,4 272,8	240,7 294,3	262,0 314,7	279,0 334,8
Saldo			-41,1	-45,4	-53,6	-52,7	-55,8
Finansiella (netlo)	Iran:	saklioner	10,5	10,0	ll.l	11,3	11,8
Finansiellt sparande			-30,6	-35,4	-42,5	-41,4	-44,0

Underskottet i finansiellt sparande för den samlade statliga verksamhelen beräknas budgetåret 1984/85 uppgå lill ca 44 miljarder kr,, vilket innebär en försämring med 13 ä 14 miljarder kr. under långlidsbudgetperio-

Prop. 1979/80: 150                                                                 98

den. För statsbudgeten är försämringen i del finansiella sparandel under långtidsbudgelperioden större - drygt 19 miljarder kr. Skillnaden i ulvecklingen i finansielll sparande mellan den samlade slalliga verksamhelen och statsbudgeten beror främsl på alt AP-fonden visar etl ökande överskoll. Della beror bl. a. på all ATP-avgifterna successivi höjs under perioden.

Ulvecklingen av del finansiella sparandel inom den lotala ojfentliga sektorn torde i stora drag komma all överensstämma med del sammanlagda sparandel för stalsbudgelen och socialförsäkringssektorn. Budget-bestämmelserna för den kommunala seklorn är nämligen sådana atl över-resp. underskollen i kommunernas finansiella sparande blir små. Detta innebär sammantaget ell belydande sparandeunderskott - närmare 200 miljarder kr. - för den offentliga seklorn under långtidsbudgelperioden.

Också utvecklingen inom den kommunala sektorn måste beaktas vid de bedömningar som görs i anslutning till långlidsbudgelarbelet. Statsbidragen till kommuner och landstingskommuner utgör en allt större del av Ulgifterna på statsbudgeten.

Beräkningarna i långlidsbudgelen visar att redan de kvanlifierbara effekterna av befolkningsförändringar och fattade beslut kan vänlas leda till volymökningar i den kommunala verksamhelen om 2,4 % år 1981, 1.9 % år 1982 och 1.0 % år 1983. Summeras dessulom effektema av olika utbyggnadsplaner enligt kommunernas och landsiingskommunernas planer -såsom genomförandel av samlad skoldag, utbyggnad av barnomsorgen, genomförande av socialtjänslreformen, fortsall ulbyggnad av folktandvården och den öppna sjukvården m. m. - erhålls en ännu högre ökningslakt. Därutöver tillkommer en ökning som hänför sig till olika slag av inte kvanlifierbara faktorer och som grovt kan uppskattas motsvara någon procentenhet. Sammanvägi för den kommunala sektorn erhålls därvid en ökningstakt som för är 1981 ligger klart över 4 % och för är 1982 ligger på 3,5-4 %. För år 1983 dämpas ökningstakten någol. men den kan likväl förutses bli högre än de 3 % per år som stipulerades i överenskommelsen mellan regeringen och kommunförbunden för åren 1979 och 1980.

Denna lillväxllakt är högre än vad de tidigare redovisade samhällsekonomiska kalkylerna medger. Om övriga mål för den samhällsekonomiska utvecklingen under första hälften av 1980-lalel skall kunna förverkligas, skulle en sådan tillväxt av den kommunala konsumtionen få ske på bekostnad av den privala och den slatliga konsumtionen.

9.2 Sammanfattande slutsatser

Budgetunderskottet ökar under långtidsbudgelperioden från 58 miljarder kr. till 79 miljarder kr. Det finns två huvudförklaringar till denna utveckling: - statsskuldräntorna växer procentuellt setl visserligen i ungefär samma takt som beräknades i fjol men från en högre nivå, vilket således

Bilaga 2.1    Långtid.sbudget                                                 99

resulterar i större absoluta ökningsial. I årels beräkning siiger ulgifterna för statsskuldräntorna med över 6 miljarder kr. per år. medan de i fjolårets långtidsbudget beräknades stiga med 4 miljarder kr. per år.

— inkomslerna växer långsammare under kommande är än enligt lidigare långtidsbudgelberäkningar och långsammare än under 1970-lalel.

Vidare kan konstateras alt budgetunderskottet redan utgångsäret 1980 /81 är ca 8 miljarder kr. slörre än som beräknades i förra ärels långlidsbudget. Denna nivåhöjning blir inte bara beslående utan underskollet stiger ytteriigare genom räntekostnaden förden ökade upplåning som nödvändiggörs av detta större underskott.

Statsinkomsterna växer visserligen snabbare än ulgifterna exkl. ståls-skuldräntorna, men budgelunderskoUen medför växande utgifter för alt betala ränla på den upplåning som krävs för atl finansiera underskotlen. Därmed kommer underskotten att öka under perioden. Även i förra årels långlidsbudget var statsskuldräntorna en slor utgiftspost. 1 årets långlidsbudget är statsskuldräntorna en avgörande faktor för den fortgående försämringen av budgetsaldot under perioden.

De anlaganden rörande den framlida pris- och löneulvecklingen m. m. som utnyttjats vid långtidsbudgetkalkylen är givetvis inle de enda tänkbara. Det bör emellerlid framhållas att parallella variationer i dessa antaganden inte på något avgörande säU påverkar saidoutvecklingen. Om antagandena beträffande ökningen av lönesumman och inftationen varieras med bibehållen skillnad dem emellan påverkas såväl statsbudgetens inkomstsida som dess utgiftssida med endasl mindre förändringar i budgetunderskottet som resultat. Om skillnaden mellan lönesummeökning och inflation antas bli mindre och reallönestegringen följaktligen lägre blir följden ökade budgetunderskott. Beträffande ränleanlagandena gäller alt olika anlaganden i detta hänseende får ett relativt krafligl genomslag i beräkningama. En räntenivå som under långtidsbudgelperioden ligger I % över den i beräkningarna anlagna, skulle innebära all budgelunderskottet för slutåret blev ca 5 miljarder kr. slörre, framför allt genom effekterna på koslnaden för statsskulden och på räniebidragen till bosläder.

I föregående års långlidsbudget konstaterades all den höga utgiftsnivån i långtidsbudgeten endasl i begränsad ulslräckning var att hänföra lill lemporära insatser. Den var i alll väsenlligl uttryck för permanenla åtaganden. Slutsatsen i föregäende ärs långtidsbudgelberäkningar var således alt nägon automalisk förbättring av budgelunderskottet inte var att räkna med. En sådan förbättring skulle kräva budgetpolitiska åtgärder.

I årets långtidsbudget har ökad uppmärksamhet bl.a. ägnais ät budgetens utgiftsautomatik. En genomgång av stalsutgifterna visar att mer än hälften av utgifterna har bindningar till olika faktorer av automatisk karaktär. Detta gäller framför allt transfereringarna. Utgifterna för transfereringar styrs ofta av faktorer som exempelvis befolkningsförändringar samt ersättningsnivå och regelkonstruktioner fastställda genom poliliska beslul.

Prop. 1979/80:150                                                                100

Som exempel pä aulomaliska bindningar kan nämnas folkpensionernas direkla knytning lill ulvecklingen av konsumentprisindex, räniebidragen för bosläder som är relaterade lill den allmänna räntenivån, utgifterna för barnomsorgen som är relaterade till löneulvecklingen för offentligt anställda.

För l.ex. folkpensionernas del innebär denna uigiftsautomalik alt en årlig prisstegring som ligger 1 % över den i långlidsbudgetkalkylen antagna leder till en ökning av folkpensionsanslagei med drygl 2 miljarder kr. för slutårel. En höjning av räntan med en procentenhet innebär, med nuvarande regler, en merbelastning pä budgeten med närmare 2 miljarder kr. för slutårel för räntebidragen lill bostäder.

I enlighet med de beräkningsmetoder som tillämpas i långtidsbudgeten har oförändrade nominella belopp under perioden antagits för sådana ändamål där inga automatiskt verkande faktorer styr anslagsutvecklingen. Detta gäller exempelvis barnbidragen och livsmedelssubventionerna. Om barnbidragen genom politiska beslut skulle höjas under långtidsbudget-perioden i takt med prisutvecklingen, dvs. i slort selt såsom sketl under jämförelseperioden, skulle stalsutgifterna bli över I miljard kr. högre budgetåret 1984/85. För arbetsmarknadspolitiska åtgärder har utgifterna beräknats konjunkturneutralt, dvs. i de inlagda beloppen finns ingen marginal för ökade utgifter vid ett försämrat sysselsättningsläge. Några utgifter för framtida industripoliliska insalser har inte heller beräknats.

Pä arbetsmarknadspolitikens område får förändringar i sysselsältningen direkla effekler på statens utgifter. En ökning med 10000 personer i arbetsmarknadsutbildning under ca sex månader kan beräknas kosta närmare 300 milj. kr. över statsbudgetens utgiftssida. En motsvarande ökning av anlalet personer i beredskapsarbete kan beräknas kosta ca 700 milj. kr., medan motsvarande utgifler över budgeien för arbetslöshetsförsäkringen kan uppskattas till ca 200 milj. kr.

Även för ell stort antal andra transfereringsanslag har ingen pris- och löneomräkning gjorts. I prakliken har under jämförelseperioden genom politiska beslul uppräkningar gjorls för att kompensera l.ex. pris- och löneökningar. Även för dessa anslag gäller således att ett fullföljande av hittillsvarande praxis ytterligare skulle öka utgiftstillväxten under långtidsbudgelperioden.

Sammanfattningsvis kan således sägas att statsutgifterna är relativt snävt beräknade. Kalkylerna för transfereringsanslagen lenderar att underskatta utgiftstillväxten bl. a. genom att uppräkningar för pris- och lönestegringar inte gjorts där detta inte följt av gållande regler. Beiräffande den slatliga konsumtionen har på samtliga förvaltningsanslag ell generellt avdrag om 2 % per år gjorts för en förutsatt produktivitetsutveckling. Anvisningar av i huvudsak denna innebörd har utfärdats till myndigheterna inför budgetarbetet för budgetåret 1981/82.

När det gäller de statliga investeringsanslagen innebär långtidsbudget-

Bilaga 2.1    Långtidsbudget                                      101

tekniken en systematisk underskattning av uigiftsanspråken, eftersom endast de investeringsbeslut som idag är kända finns inlagda i beräkningarna. Till dessa beräkningar kommer de potentiella utgiftsanspråk som kan ligga i de kredilgarantiätaganden som siaten ikläll sig.

För den snabbast växande ulgiften över slalsbudgelcn, nämligen statsskuldräntorna, gäller en i stort sell fullständig automatik. Ökningen av ränteutgifterna ett vissi budgelår beror i huvudsak på statens upplåning under föregående år och på ränteläget. I en period av kvarstående underskott ackumuleras kostnaden för statsskulden för varje år. I långtidsbudgeten svarar statsskuldräntorna för den snabbast växande delen av de slalliga utgifterna under perioden och uppgår för slutårel lill ell belopp som motsvarar ca hälften av del samlade budgetunderskottet.

En schablonmässig uppräkning av samtliga utgifter med ell prisindex skulle leda till en ännu snabbare utgiftsutveckling än vad de differentierade beräkningarna enligt längtidsbudgettekniken innebär.

Långtidsbudgeten resulterar i siigande budgetunderskott. Redan i förra årets långlidsbudget fanns en lendens till en försämring av underskottet. 1 årets beräkning är denna tendens yllerligare förstärkt. Dels ligger budgetunderskottet redan i utgångsläget ca 8 miljarder kr. högre än vad som beräknades för detla år i fjolårets långtidsbudget, dels stiger underskottet i snabbare takt än vad som beräknades förra årel. Nivåförskjutningen i utgångsläget är bl.a. en följd av nya utgiftsbeslul samt av höjda anlaganden om räntenivån och pris- och löneulvecklingen med effekler bl.a. pä utgifterna för folkpensionerna, utgifterna för statsskulden och räntebidragen för bostäder. Förklaringen till all underskollen enligt årets beräkningar siiger i snabbare lakl än enligt tidigare beräkningar är framför allt den långsammare ökningstakten för statsinkomsterna samt de snabbi siigande ränteutgifterna för statsskulden.

De växande statliga budgetunderskotten påverkar siarkt utvecklingen av sparandel i den offentliga sektorn (jämför kap. 7). Över en period på fem är fram till budgetåret 1979/80 minskade statens ftnansiella sparande med ca 30 miljarder kr. Under långtidsbudgelperioden sker en ytterligare försämring om närmare 20 miljarder kr. För den samlade slatliga seklorn, inkl. bl. a. socialförsäkringssektorn, uppgår försämringen av det finansiella sparandel under samma period lill 13 ä 14 miljarder kr. enligt långtidsbudget-beräkningarna. Det samlade sparandeunderskottet för den offentliga sektorn uppgår för långtidsbudgetperioden till närmare 200 miljarder kr.

Utvecklingen av det offentliga sparandet är en väsentlig komponent i den svenska ekonomins totala sparandeunderskoll. Underskottet i Sveriges bytesbalans innebär definitionsmässigt att den svenska ekonomin som helhet har ett sparandeunderskott, som måsle finansieras genom upplåning i utlandet. Om bytesbalansens underskott skall kunna minskas måste sparandet inom landet därför öka i motsvarande grad. Delta kan ske såväl genom alt statens sparandeunderskott minskas som genom att sparandet

Prop. 1979/80:150                                                                 102

ökar i andra sektorer, dvs. hushållssektorn, förelagssektorn, socialförsäkringssektorn samt den kommunala sekiom.

Den utveckling av statsbudgetens underskott som nu redovisas måste också ses i perspektivet av det kredilutrymme som kan vänlas stå till förfogande för statlig upplåning. Detla är i sin tur beroende av den framtida utvecklingen för ekonomin i sin helhet. Det förefaller sannolikt att en upplåning av den storlek det här blir fråga om blir svår all genomföra utan negativa effekler på kreditmarknaden och på samhällsekonomin i dess helhet. Dels kan de stora kvantitativa anspråken på upplåning leda lill att de angelägna industriinvesieringarna trängs ut från finansieringsmöjligheter. Dels leder i sig den stora efterfrågan på krediler, som det här är frågan om, till en press uppål på räntenivån, Detla ökar finansieringskosl-naderna för näringslivet samtidigt som del skulle verka inftalionsdrivande, vilket i sin tur negativt påverkar möjligheterna att förverkliga den förutsatta ekonomiska utvecklingen.

1 de senaste årens långtidsbudgetar har bl.a. konstaterats all fortsatla stora slatliga budgetunderskott skulle ställa utomordentligt stora krav på en omsvängning av sparandeutvecklingen inom övriga inhemska sektorer vid målsättningen att underskottet i bytesbalansen skall kunna minska. Alternativet är att via successiva inkomstförstärkningar eller utgiftsminskningar nedbringa de statliga underskotten.

Beräkningarna i årets långtidsbudget visar att dessa resonemang har fått ökad aktualitet. Den slutsats som kan dras är att en försämring av budgetunderskottet av den omfattning som framkommer i långtidsbudgeten torde vara svår att förena med en balanserad utveckling av den svenska ekonomin. Någon automatisk förbättring av budgetläget ens vid en myckel gynnsam ekonomisk utveckling är inle atl räkna med. En sådan förbättring kräver beslut om utgiftsminskningar eller inkomstförstärkningar eller en kombination härav.

Bilaga 2.2

Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1979/80

Prop. 1979/80: 150 I

Bilaga 2.2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80

Bilaga 2.2

RIKSREVISIONSVERKET

1980-04-03

TILL REGERINGEN

Beräkning Över utfallet av statens budget för budgetåret 1979/80

Riksrevisionsverkei (RRV) lämnar härmed beräkning över ulfallel av statens budget för budgetåret 1979/80.

I beräkningarna ingär de av regeringen begärda anslagen på tilläggsbudget 1 (FiU 1979/80: 14). tilläggsbudget II (prop. 1979/80:62.75,79, 101) och tilläggsbudget III (prop. 1979/80: 125). Sammanlagt uppgår de medtagna anslagen på tilläggsbudget till 4 662 milj. kr.

Slalens inkomsler beräknas uppgå lill 135 398 milj. kr. för budgeiårei 1979/80 vilket är 5 722 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Ulgifterna beräknas uppgå till 183 942 milj. kr. I statsbudgeten anvisades 4000 milj. kr. för oföruisedda ulgifter bl.a. tilläggsbudgetar. Hänsyn har i den här beräkningen tagits lill utgifler på tilläggsbudget 1. 11 och 111. Något belopp för oförutsedda ulgifter tas därför inte upp i den här beräkningen. För att undvika dubbelräkning anges här del anvisade beloppet för statens utgifler exkl. oförutsedda utgifler. Det beräknade utfallet för utgifterna blir då 2 741 milj. kr. större än vad som anvisats i statsbudget och tilläggsbudget. Statsbudgetens underskott för budgetåret 1979/80 beräknas därmed uppgå till 48 544 milj. kr. vilkel är 2 981 milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudget och tilläggsbudget. I bilaga I redovisas statsbudgetens inkomsler och ulgifter fördelade på huvudtitlar.

Statsbudgeten för budgetårel 1979/80 Imilj. kr.)

Slaisbudgel	Beräknat	Differens
(inkl. lilläggs-	ulfall	beräknai
budgetar)		ulfall och slaisbudgel
118 386	123606	+ 5 220
7 847	8094	+   247
3 443	3 698	+   255
129676	135 398	+5 722
132 680'	136906	+4226
27 737-	26043	-1694
20 284'	19218	-1066
+     500	+  \115	+1 275
181201	183942	+2 74J

-48544

+2 981

Inkomster

A Skaller, avgifter mm

B   Inkomsler av statens kapilalfonder

C   Beräknad övrig fmansiering

Summa

Utgifter

Förslags- och obeiecknade anslag

Reservationsanslag

Invesleringsanslag

Rörliga krediler {+ = ökad disposiiion.

- = minskad disposiiion)
Summa

-51525

Statsbudgetens saldo

(Inkomster-utgifter)

' Exkl. oförutsedda utgifter, 4 000 milj. kr.

- Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningarna med 4 000 milj. kr.
' Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningarna med 4000 milj. kr.

1    Riksdagen 1979180. I .saml. Nr 150. Bilaga 2.2

Prop. 1979/80:150                                                     2

Inkomster

Det beräknade ulfallet för inkomslerna i förhållande lill beräkningen i statsbudgeten framgår av bilaga 2. Inkomsterna beräknas bli 5 722 milj. kr. större än beräkningen i statsbudgeten. De största ökningarna hänför sig lill följande inkomsttitlar.

Differens beräknat utfall och statsbudget (milj. kr.)

Skatl på inkomsi och förmögenhel saml	socialförsäkringsavgifier m. m.	+ 1 400
Mervärdeskatl		+1 400
Skatl på sprit		+   25tt
Skatt på malt- och läskedrycker		+   101
Tobaksskatt		+   280
Skatl på energi		+   379
Bensinskatt		+   200
Vägirafikskalt		+   117
Övriga diverse inkomsler		+   813
Beräknad övrig finansiering		+   255
Övriga		+  527
Summa		+5722

Antaganden om utvecklingen av lönesumman i statsbudgeten och denna beräkning framgår nedan.

Lönesummans utveckling åren 1978—1980

Procenluell förändring från föregående år

1978     1979     1980

Statsbudget                                       ■     8.1       8.6       8.0

Beräkning över utfallet 1979/80                 8,5       9.2       11.3

Inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. beräknas bli 1 400 milj. kr. slörre än beräkningen i statsbudgeten. Ökningen beror främst på atl utvecklingen av lönesumman justerats upp. Riksdagens beslut om fortsatt reformering av inkomstskatten innebär att inkomsterna på titeln minskar (prop. 1979/80:58. SkU 1979/ 80:20, rskr 1979/80: 137).

Det beräknade utfallet för titeln mervärdeskatt beräknas uppgå till I 400 milj. kr. mer än beräkningen i stalsbudgelen. Det beror till största delen på att importvärdet antas bli väsentligt högre än vad som tidigare förutsatts. Det medför en ökning av mervärdeskatt på importerade varor.

Inkomsterna på titlarna skaU och sprit, skatt på malt- och läskedrycker samt tobaksskatt under budgetåret 1979/80 beräknas bli sammanlagt 631 milj. kr. större än i statsbudgeten. Det beror främst pä skattehöjningarna på dessa varor (SFS 1979:858, 859).

Bilaga 2.2   Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80         3

Skatten på energi och bensin höjdes i december 1979 (SFS 1979: 1047, 1048) och vägtrafikskalten i februari 1980 (SFS 1979: 1078). De här skattehöjningarna medför att inkomsterna på dessa titlar beräknas bli 696 milj. kr. större än i statsbudgeten.

Inkomsterna på titeln övriga diverse inkomsler beräknas bli I 020 milj. kr. under budgetåret 1979/80 vilket är en ökning med 813 milj. kr. jämfört med statsbudgeten. Av ökningen hänför sig 775 milj. kr. lill etl avtal mellan staten och kommunförbundet och landstingsförbundet om kompensation till staten för kostnader för drift av skyddade verkstäder under år 1980.

Inkomster av beräknad övrig finansiering förutses bli 255 milj. kr, större än i statsbudgeten. Av det beloppet hänför sig 206 milj. kr. lill fonden för föriag till statsverket och sammanhänger med fondens avveckling.

Förslags- och obetecknade anslag

Utgifterna på förslags- och obetecknade anslag beräknas uppgå till 136906 milj. kr. (bilaga 3). I statsbudget och tilläggsbudgetar anvisas 132 680 milj. kr. (exkl. oförutsedda utgifter). Utgifterna på dessa anslag blir då 4 226 milj. kr. större än beräkningen i statsbudget (inkl. tilläggsbudget). De största differenserna mellan beräknat utfall och statsbudget anges nedan.

Differens beräknat ulfall och statsbudget (milj. kr.)

Underskoll pä riksgäldsfonden                                          + I 400

Lokala polisorgani.sationen:

+	101
+	114
+	612
+1 060
+	.S90
n.              +	100
+	MH
+	145
-	IIO
-	360
-	192
+	465
Summa    +4226

Förvallningskoslnader

Arbelsmarknadsservice

Försvarsdepariemenlel

Folkpensioner

Täckande av förlusler på grund av garanlier (ill den slalliga

varvskoncernen

Täckande av föriuster i anledning av slalliga industrigaranlilån m. m.

Bidrag lill driften av gymnasieskolor

Bidragsförskoll

Bosladsbidrag m. m.

Ränlebidrag m.m.

Regionalpoliliskl slöd: Bidragsverksamhel

Övriga

Underskottet på riksgäldsfonden beräknas uppgå till 13 700 milj. kr, vilket är 1 400 milj, kr. mer än i statsbudgeten. Ökningen av underskottet beror på ökade räntekostnader för den svenska statsskulden till följd av diskontohöjningar på sammanlagt 3.5 procentenheter under budgetåret 1979/80.

Förvaltningskostnaderna för den lokala polisorganisationen beräknas uppgå till 2985 milj. kr. Det är 101 milj. kr. mer än i statsbudgeten och

Prop. 1979/80: 150                                                                  4

beror på ökade lönekosinader. Utfallet på anslaget arbelsmarknadsservice beräknas bli 114 milj. kr. slörre än beräkningen i stalsbudgelen. Utgifterna under försvarshuvudtileln beräknas bli 612 milj. kr. slörre än i statsbudgeten vilkel beror på all kompensalionen för prisstegringar blir slörre än vad som angavs i statsbudgeten. Till följd av höjningar av basbeloppet beräknas utgifterna för folkpensioner bli 1060 milj. kr. högre än beloppet i statsbudgeten.

1 statsbudgeten anvisades ett formellt belopp på I 000 kr. för täckande av förlusler på grund av garantier lill den statliga varvskoncernen. Utbetalningarna på detta anslag beräknas nu uppgå lill 590 milj. kr. För täckande av förluster i anledning av statliga industrigaranlilån m.m. anvisades 50 milj. kr. Belastningen pä anslaget beräknas nu bli 150 milj. kr.

Det beräknade ulfallel för anslaget bidrag till driften av gymnasieskolor beräknas bli 301 milj. kr. högre än beloppet i statsbudgeien. Medelsförbrukningen pä anslaget bidragsförskoll beräknas bli 145 milj. kr. högre än i Slatsbudgelen. Del beror pä att staten svarar för hela finansieringen av bidragsförskott fr. o. m. den I januari 1980.

Utfallet på anslaget bosladsbidrag m.m. beräknas bli 1797 milj. kr. vilket är 110 milj. kr. mindre än beräkningen i slatsbudgelen. Belastningen på anslaget räntebidrag m. m. förutses bli 360 milj. kr. lägre än i slatsbudgelen. För regionalpolitiskt stöd: bidragsverksamhet anvisades 423 milj. kr. i statsbudgeten. Utbetalningarna beräknas nu uppgå till 231 milj. kr. under budgetåret 1979/80.

Reservationsanslag

Reservationsmedelsbehållningarna på reservationsanslagen beräknas uppgå lill 12002 milj. kr. vid budgetårets slul (bilaga 4). Del är en minskning med 2 306 milj. kr.

De största förändringarna av behållningarna gäller följande anslag.

Förändringar av anslagsbehållningar (milj, kr.)

Anslag                                                                   Ökning ( + )

Minskning (-)

Medelstillskolt till Svenska Varv AB (1977/78)      -  258
Bidrag till sysselsättningsålgärder inom varvsregionerna
(1978/79)                                                             -  109
Bidrag lill Svenska Varv AB för allernaliv produklion
(1978/79)                                                             -  200
Avskrivningslån lill beställare av fartyg                 -  340
Tillfälligl sysselsäUningsstödl 1977/78)                -  150
Sysselsällningsskapande åtgärder                       -1 149
Byggande av slatliga vägar                                  -  577
Byggande av mellanriksvägen Kiruna-Narvik        -  104
Vissa energibesparande ålgärder inom bostads
beståndet m,m.                                                    + 365
Bidrag till inlernalionella biståndsprogram            + 164
Övriga                                                                  +   52

Summa    -2306

Bilaga 2.2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80        5

Som medelstillskolt till Svenska Varv AB anvisades under budgetårel 1977/78 950 milj. kr. på lilläggsbudgel 111. Under budgeiårei 1979/80 beräknas utbetalningarna uppgå till 258 milj. kr. Behållningen pä anslaget blir då 169 milj. kr. Pä tilläggsbudget 1 anvisades under budgetårel 1978/79 265 milj. kr. för bidrag lill sysselsällningsåtgärder inom varvsregionema. Ulbelalningarna under budgetåret 1979/80 beräknas nu uppgå lill 109 milj. kr. För bidrag till Svenska Varv AB för allernaliv produklion anvisades 200 milj. kr. under föregående budgetår. Hela beloppel beräknas belalas ul under budgetåret 1979/80. Behållningen på anslaget avskrivningslån iill beställare av fartyg beräknas minska med 340 milj. kr. till I 055 milj. kr. vid sluiet av budgetåret 1979/80.

Under budgetårel 1978/79 anvisades 150 milj. kr. för tillfälligl sysselsältningsstöd. Hela beloppet beräknas betalas ut under 1979/80. Medelsförbrukningen på anslaget sysselsättningsskapande åtgärder beräknas uppgå till 3 107 milj. kr. under budgeiårei 1979/80. Detla medför en minskning av anslagsbehållningen med I 149 milj. kr. Del är främst utgifterna för beredskapsarbeten som beräknas bli större än vad som lidigare förutsågs. Under budgetåret 1979/80 beräknas behållningen pä anslaget byggande av statliga vägar minska med 577 milj. kr. medan den ökade under budgetårel 1978/79 med 492 milj. kr. Under budgetårel 1977/78 anvisades 303 milj. kr. på tilläggsbudget III för byggande av mellanriksvägen Kiruna-Narvik. Utbetalningama under budgetåret 1979/80 beräknas uppgå till 104 milj. kr. Utfallet på anslaget energibesparande ålgärder inom bostadsbeståndet m.m. beräknas bli 1 100 milj. kr. under budgelåret 1979/80 vilket är 209 milj. kr. mer än under budgetåret 1978/79. Behållningen på anslaget kommer då att öka med 365 milj. kr. till I 615 milj. kr. För anslaget bidrag lill internationella biståndsprogram beräknas behållningen öka med 164 milj. kr. Ökningen avser främst anslagsposten inlernationella ulvecklingsfonden (IDA).

Investeringsanslag

Anslagsbehållningarna på investeringsanslagen beräknas uppgå lill 6 303 milj. kr. vid slutet av budgetåret 1979/80. Det är en minskning med 934 milj. kr. De största förändringarna i behållningarna redovisas nedan.

Prop. 1979/80:150

Förändringar av anslagsbehållningar (milj. kr.)

Anslag

Ökning ( + ) Minskning (-)

Lån till Uddeholms AB (1977/78)                           -250
Lån för atl underiälla slrukluromvandlingen inom

specialstålinduslrin m. m. (1977/78)                     -499

Föriagslän lill domänverket                                   -252

Lån lill AB Slalens Skogsindustrier (1978/79)        - 195

Lån lill elt nyll handelsslålbolag för invesieringsändamål         -600

Lån lill SSAB Svenskl Slål AB för siruklurändamål   +539

Regionalpoliliskl slöd: Lokaliseringslån                 +4.S0

Slalens vallenfallsverk: Kraflstalioner                    -374
Slalens järnvägar:

Anskaffning av ny lågfärja                                    +216
Särskilda invesleringar i järnvägsanläggningar

i Norrbollens län                                                    +240

Övriga                                                                   -209

Summa    —934

Under budgetåret 1977/78 anvisades 600 milj. kr. som lån till Uddeholms AB och 700 milj. kr. som lån för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin. Det första lånel har övertagits av Billerud-Uddeholms AB och 250 milj. kr. betalades ut i augusli 1979. Utbetalningarna av lån till specialstålindustrin beräknas under budgetårel 1979/80 uppgå till 499 milj. kr. Under budgelåret 1978/79 anvisades 500 milj. kr. som förlagslån till domänverket och 275 milj. kr. som län till AB Statens Skogsindustrier. Utbetalningarna på dessa lån beräknas bli 252 milj. kr. resp. 195 milj. kr. under budgeiårei 1979/80.

I statsbudgeten för budgetårel 1979/80 anvisades 400 milj. kr. för lån lill elt nylt handelsslålbolag för invesieringsändamål. Behållningen pä anslaget vid budgetårels början var 700 milj. kr. Den beräknas nu uppgå till 100 milj. kr. vid budgetårels slul. I slalsbudgeten för budgetårel 1979/80 anvisades även 819 milj. kr. förlän till SSAB Svenskt Slål AB för strukturändamål. Behållningen på detta anslag beräknas öka frän 31 milj. kr. till 570 milj. kr. vid budgetårets slut.

Behållningen på anslaget regionalpoliliskt stöd: lokaliseringslån beräknas öka med 450 milj. kr. till I 122 milj. kr. vid budgetårets slut. I tilläggsbudget I för budgetåret 1979/80 anvisas 288 milj. kr. för anskaffning av en ny tågfärja och 275 milj. kr. för särskilda investeringar i järnvägsanläggningar i Norrbottens lån. Utbetalningarna på dessa anslag beräknas uppgå till 72 milj. kr. resp. 35 milj. kr. under budgetåret 1979/80.

Bilaga 2.2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80 7

Rörliga krediter

Beräknad disposition av rörliga krediter redovisas i bilaga 6. I slatsbudgelen beräknades dispositionen av röriiga krediler öka med 500 milj. kr. Det ulestående beloppet på röriiga krediter beräknas nu uppgå lill 3 682 milj. kr. vid budgetårets slut. Del är en ökning med I 775 milj. kr. Av della belopp hänför sig I 300 milj. kr. lill regeringens rörliga kredit för försvarsberedskap och 175 milj. kr. till statens jordbruksnämnds kredit för säsongsmässig lagring av jordbruksprodukter.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell. revisionsdirektören Nilsson, byrådirektören Hansson, föredragande, och revisorn Stenberg.

G Rune Berggren

Jörgen Hansson

Prop. 1979/80:150

Bilaga 1

Statsbudgeten för budgetåret 1979/80 (milj. kr.)

Inkomster

Statsbudget        Beräknai
(inkl. lill-       utfall

läggsbudgetar)

Differens beräknai ulfall och statsbudget

Skatter, avgifter m. m.

I               Skatter

II             Uppbörd i slalens verksamhel

III           "           ■

Diverse inkomsler

113 528 3469 1389

Summa    118 386

117 763 3604 2 239

123606

+ 4 235 + 135 +   850

+5 220

B   Inkomster av statens kapitalfonder

I               Statens affärsverksfonder

II             Riksbanksfonden

III           Slalens allmänna faslighelsfond

IV            Försvarets faslighelsfond

V              Statens uilåningsfonder

VI     Fonden för låneunderstöd
VU    Fonden för statens aktier

VIII        Fonden för beredskapslagring

IX            Slalens pensionsfonder

X              Diverse kapilalfonder

1452 650 774 152

4067 242 91 1.39 128 152

Summa       7 847

1578 750 774 143

4 005 245 90 238 118 153

8094

+	126
+	100
_	9
-	62
+	3
+	99
-	10
+	1

+   247

C Beräknad övrig nnansiering

I          Avskrivning och övriga kapiialmedel
inom kapitalfonderna

Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder

II      Övrig kapitalåterbelalning

Underskott

	2 747	2 803	+     56
	680	879	+   199
	16	16	-
Summa	3443	3698	+   255
Summa	129676	135 398	+5 722
	51525	48 544	-2981
Summa	181201	183 942	+2741

Bilaga 2.2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80

Utgifter

A Utgiftsanslag

I               Kungl. hov- och slotts-staterna

II             Juslitiedepartementel

III           Utrikesdepartementet

IV           Försvarsdepartementet

V             Socialdepartementet

VI           Kommunikationsdepartementet

VII         Ekonomideparlemeniel

VIII       Budgeldeparlemenlel

IX           Ulbildningsdeparlemenlel

X             Jordbruksdeparlementet

XI           Handelsdepartementet

XII         Arbetsmarknadsdepartementet

XIII       Bostadsdepartementet

XIV       Induslrideparlemenlet

XV         Kommundepariementel

XVI       Oförutsedda utgifter'

XVII     Riksdagen och dess verk m. m.

XVIII   Underskott på riksgäldsfonden

Summa

Statsbudget	Beräknat	Differens
(inkl. lill-	utfall	beräkna!
läggsbud-		utfall och
getar)		statsbudget
19	19
5 853	64.S4	+   601
5025	4 836	-   189
15 656	15 690	+     34
46759	48 187	+ 1428
9024	9946	+   922
386	391	+       5
11415	10402	-1013
23 391	24 257	+   866
6 320	6 393	+     73
1375	1393	+     18
10075	11613	+1 538
13 252	12445	-   807
11 436	13809	+ 2 373
2 144	2361	+   217
271	271	_
12 300	13 700	+1 400
174701	182167	+7466

B Beräknad övrig medelsförbrukning

I               Minskning av anslagsbehållningar

II             Ökad disposiiion av rörliga krediler

6000

500 Summa 6 500 Summa    181201

1775

1775

183942

-6000

+1 275 -4725 +2741

' I stalsbudgelen ingick 4000 milj. kr. för oföruisedda utgifter, bl. a. lilläggsbudgelar. 1 den här beräkningen har hänsyn tagits lill tilläggsbudget l-lll.

Prop. 1979/80:150

10

Bilaga 2

Beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1979/80 (milj. kr.)

Al        la    Skatl på inkomsi och förmögenhet saml socialförsäkringsavgifier m. m. f    Arvsskatt och gåvoskall

2   a    Bensinskall

b    Väglrafikskall 4    a    Tullmedel b    Mervärdeskall

d    Försäljningsskatt på molorfordon e    Tobaksskatt

g    Rusdrycksförsaljningsmedel av deialjhandelsbolag h    Skatl på spril

j     Skatt på mall- och läskedrycker k    Energiskatt II      I     Expeditionsavgifter 23  Pensionsmedel m. m.

111

B   1

II V VI

3      Tipsmedel

4      Lotlerimedel 6    Övriga diverse inkomster 1     Postverket

5       Förenade fabriksverken
Riksbanksfonden

18  Lånefonden för bosladsbyggande

1      Kammarkollegiels delfond

2      Arbetsmarknadsstyrelsens delfond VIII        Fonden för beredskapslagring

Beräknad övrig finansiering Övriga

Statsbudget	Beräknai	DitTerens
	utfall	beräknai ulfall och statsbudget
566(M)	58000	+1 4(K)
490	460	-	30
3 400	36(M)	+	200
3273	3 390	+	117
1 025	1 075	+	50
32600	341HH)	+ 1400
640	579	-	61
2 500	2780	+	280
50	90	+	40
4I(K)	4 350	+	2.S0
786	887	+	101
4.W0	4679	+	379
157	188	+	31
1715	1814	+	99
425	389	-	36
296	338	+	42
207	1020	+	813
50	82	+	32
44	95	+	51
650	750	+	100
3917	3 8.16	-	61
75	42	-	33
166	200	+	34
1.39	238	+	99
3 443	3 698	+	255
8 628	8798	+	170

Summa    129676

135 398

+5 722

Bilaga 2.2   Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80

Förslags- och obetecknade anslag under budgetåret 1979/80 (milj. kr)

Bilaga 3

	D   2
	E    1
	F   8
IV
v	B   4
	B   6
	C   4
	D   1
	G   2
	G   7

VI	c	3
VIII	D	2
	D	3
	E	6
	E	13
IX	C	1
	C	17
	E	5
	E	8
X	C	3
	H	13
XI	G	1
XII	B	1
	D	2
XIII	B	3
	B	4
	B	5
XIV	B	14

XV XVIII

B   6    Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader Allmänna domstolarna Rättshjälpskoslnader Kriminalvårdsenheler med särskild budgel

Försvarsdepartemenlel Folkpensioner Bidrag lill sjukförsäkringen Bidragsförskoll Bidrag lill social hemhjälp och färdtjänst

Karolinska sjukhusel: Driftkostnader Bidrag lill kommunala undervisningssjukhus

Ersättningar lill kommunerna för hjälp lill utländska medborgare, flyktingar m. m. Bil- och körkortsregisler m. m. Skatteutjämningsbidrag lill kommunerna m. m. Skatlebortfallsbidrag till kommuner m.fl. Bidrag till vissa invesleringar

13            Täckning av merkostnader för löner
och pensioner m. m.
Bidrag till driflen av grundskolor m. m.
Bidrag till driften av gymnasieskolor
Bidrag till kommunal vuxenutbildning
Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område

Bidrag till kommunala avloppsreningsverk

Tullverket: Förvaltningskostnader Arbelsmarknadsservice Åtgärder för flyktingar Bosladsbidrag m.m. Räntebidrag Eftergift av hyresförlustlån

C    I

G   5

B    I

14            Täckande av förluster i anledning av
statliga industrigaranlilån m. m.
Regionalpolitiskt stöd:
Bidragsverksamhel
Täckande av förlusler på grund av
garanlier till den slatliga varvs-
koncernen
Länsstyrelserna

Underskott på riksgäldsfonden Övriga

Statsbudget	Beräknai	Differens
(inkl.lill-	utfall	beräknai
läggsbudgelar)		utfall och statsbudget
2884	2985	+   101
622	663	+     41
155	195	+     40
0	71	+     71
14 297	14 909	+   612
26 520	27 580	+1 060
3 5.30	3470	-     60
480	625	+   145
1 110	1 166	+     56
649	697	+     48

465

45

510

125	180	+    55
52	99	+    47
5 325	5 290	-    35
340	385	+    45
165	200	+    35
1500	3.S0	-1 LSO
9.S43	9898	+   355
2629	2 9.30	+   .301
401	499	+     98
299	340	+     41
3837	3 867	+     30
100	1.30	+     30
503	.S42	+     39
913	1027	+   114
78	1.S5	+     77
1907	1797	-   110
4025	3665	-   360
75	115	+     40
50	l.so	+   KM)
423	231	-   192
0	590	+   590
1278	1365	+     87
12.300	13 7(K)	+ 1400
36 100	36530	+   430

Summa    132680'

136906

+4226

Exkl. oförutsedda utgifter, 4(XX) milj. kr.

Prop. 1979/80:150

12

Bilaga 4

Beräknade förändringar av reservationsmedelsbehållningar på reservalionsanslag under budgetårel  1979/80 (milj, kr.)

Reservalion       Reservalion       Ökning      ( + ) 1979-07-01      1980-06-30     Minskning(-)

Ill     C    I

Bidrag till internationella biståndsprogram

2       Bilateralt utvecklings
samarbete

B   2    Drifl av slalliga vägar

3   Byggande av slalliga vägar
5    Bidrag lill byggande av

kommunala vägar

1977/78

B    10  Byggande av mellanriksvägen Kiruna-Narvik Investeringsbidrag lill utbyggnad av Visby hamn 14 Slöd lill avfallsbehand-

H

XII    B

ling 3    Sysselsättningsskapande åtgärder

393

1557

+   164

763              813           +     50

9.S6           1026           +    70

1202              625           -   577

260

230

-     30

213	109	- 104
-	85	+  85
134	93	-  41
2400	1251	-1 149

1978/79

B    12 Tillfälligt sysselsätt-ningsslöd

1978/79

B    13  Särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Vindelälvsområdel

l.-iO

100

65

150

35

1978/79

B   14 Särskilt bidrag till

Billerud-Uddeholms AB C   5    Särskilda ålgärder för

arbetsanpassning

XIII B    11   Vissa energibesparande åt-

gärder inom bosladsbeståndet

XIV B   25  Avskrivningslån lill be-

ställare av fartyg

1977/78

B   27  Medelslillskoll lill Svenska Varv AB

C   5    Bidrag lill sysselsältningsfrämjande ålgärder i Norrbotiens län

C   5    Bidrag till sysselsätl-

ningsålgärder inom varvs-regionerna

E 5 Energibesparande älgärder inom näringslivet m. m.

F    17 Medelstillskolt till Datasaab AB Lån till Volvo Flygmotor AB

40	-	-  40
348	386	+  38
1250	1615	+ 365
1395	1055	- 340

427

169

-   258

52

+     52

258

149

-   109

485	565	+	80
57	-	-	57
_	96	+	96

Bilaga 2.2   Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80

13

Reservation 1979-07-01

Reservation 1980-06-.30

Ökning      ( + ) Minskning(-)

1978/79

G   3    Belalning av ränta och amortering på slatens skulder till Statsförelag AB och ell nytt handelsslålbolag

54

1978/79 G   4    Kapilaltillskoll lill Statsföretag AB	92		-    92
1978/79 G   7    Bidrag lill Svenska Varv AB för alternativ produktion	200		-   200
1978/79 G   9    Sysselsältningsfrämjande ålgärder vid LKAB Övriga	86 2 045	23 2036	-      63 -       9
	Summa  14 308	12002	-2 306

Prop. 1979/80:150

14

Bilaga 5

Beräknade förändringar av reservationsmedelsbehållningar på investeringsanslag under budgetåret 1979/80 (milj. kr.)

	31	570	+ 539
	52	16	- 36
	2619	2593	- 26
Summa	7 237	6303	-934

B  I

C 1

C 2

C 3

D 1
E

F 1

Teleanläggningar Järnvägar m. m. Anskaffning av ny tågfärja Särskilda investeringar i järnvägsanläggningar i Norrbollens län Luftfartsverket Lån till KB United Stiriing (Sweden) AB & Co Slatens vallenfallsverk

1978/79

G   1    Förlagslän till domänverket
II       1    Polishus m.m.

11   Byggnadsarbelen för statlig förvallning
V       3    Garanii lill Akliebolagel Aerotransport för

1978/79 13  Regionalpoliliskl slöd: Lokaliseringslån

1977/78

19 Län till Uddeholms AB

1977/78

20        Län för att underiälla slrukluromvandlingen
inom specialstålindustrin m. m.

17        Län till etl nyll handelsstålbolag för
invesieringsändamål

1978/79

20 Lån till AB Statens Skogsindustrier

18        Lån till SSAB Svenskt Stål AB för struktur-
ändamål

IX       3    Sjöfartsmateriel m.m.

Övriga

Reservali		on	Reservalion			ökning  ( + )
1979-	07-	-01	1980-	06-	-30	Minskning (-)
144			85			- 59
49			85			+ 36
-			216			+ 216
_			240			+ 240
90			32			- 58
_			47			+ 47
676			302			-374
."iOI			249			-252
107			9			- 98
151			106			- 45
_			30			+ 30
672			1 122			+450
600			3.S0			-2.S0
570			71			-499
700			100			-600

80

275

-195

Bilaga 2.2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80

Bilaga 6

Beräknad disposition av rörliga krediter

Myndighel/akliebolag	Uleslående	Beräknai	Beräknad
	belopp	utestående	förändring
	1979-06-30	belopp 1980-06-30	1979/80
Televerkel	975	810	-   165
Slatensjärnvägar	-	50	+     50
Statens vattenfallsverk	245	310	+     65
Luftfartsverket	-	40	+    40
Säsongsmässig lagring av jordbruksprodukier	-	175	+   175
Stiftelsen Samhällsföretag	-	.KM)	+   300
Försvarsberedskap	200	1 500	+1 MW
Övriga	487	497	+     10
	Summa 1907	3682	+ 1775

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Bilaga 2.3

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1980/81

Prop. 1979/80:150

Bilaga 2.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning

Bilaga 2.3

TILL REGERINGEN

Riksrevisionsverkeis reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1980/81

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) inslruklion skall RRV varie år lill regeringen lämna en reviderad beräkning av slalens inkomsler för del kommande budgelåret, avsedd som underlag för inkomslberiikningen i komplelleringspropositionen.

RRV redovisar i denna skrivelse nya beräkningar av inkomslerna under budgelåret 1980/81 på de större inkomstlillarna saml vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsliiilar. 1 anslulning till beräkningarna har bedömningar även giorts av ulfallet för budgeiårei 1979/80. Vid redovisningen av beräkningarna följer RRV den ändrade uppställning av slaisinkomslerna som RRV föreslog i beräkningen i december 1979 och som lillämpades i budgeiförslagei för budgeiårei 1980/81. Av prakliska skäl följer RRV denna uppställning även för beräkningarna avseende innevarande budgelår. I en särskild tabellbilaga redovisas inkomslerna för budgeiårei 1979/80 även enligi den tidigare uppställningen. Underlag för beräkningarna har inhämtats från berörda myndigheler. För beräkningarna av inkomslskalterna har dessulom uppgifler från RRVs laxeringssiaiisiiska undersökning avseende inkomståret 1977 och förnyade akliebolagsenkäl utnylljats.

Under 1979 påbörjade RRV en laxeringsslalistisk urvalsundersökning avseende inkomslårel 1978. Avsiklen var all undersökningen skulle uigöra underiag för RRVs decemberberäkning 1979. Som påpekades i denna beräkning var bortfallet då alltför stort för all kunna accepleras. Förhoppningen var atl undersökningen i slällei skulle kunna sluiföras till beräkningen i mars 1980. Borlfallel i början av mars var visserligen någol högre än del varil tidigare år men del anses ligga inom toleransgränserna. Endasl ett femtiotal deklarationer fållades. Däremoi är uppgiflerna i alla deklarationer av avsevärl sämre kvalilet än under lidigare år. Av denna anledning har uppgifler från ca I 500 deklarationer inle kunnat användas. Della har bidragil till all lolaleslimaien blivil myckel osäkra och i flera fall. enligi vad som nu kan bedömas, osannolika. Estimaten har tidigare år kunnat stämmas av mot taxeringsutfallet men någol sådanl föreligger inle f.n. I väntan på atl malerialel bearbetas och konlrolleras yueriigare har RRV tvingats avslå från all ulnyllja det insamlade malerialel även vid vårens I    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3

Prop. 1979/80:150                                                                   2

beräkningar. Kalkylerna av fysiska personers inkomsiskalter måsle därför alltjämt betraktas som preliminära vilket avsevärl minskar precisionen i beräkningarna.

Inledningsvis i denna beräkning presenleras en sammanfallning av beräkningsresultaten. En jämförelse görs mellan den reviderade beräkningen och de belopp som upptogs i budgelproposilionen.

Därefter redovisas de förutsättningar och anlaganden beträffande skatteunderlagets framlida utveckling som ligger till grund för beräkningarna. Bl. a. redovisas i denna del resultaten av RRVs förnyade akliebolagsenkäl som ligger till grund för antagandet om bolagens inkomstulveckling.

För de titlar avseende budgetåret 1980/81 där RRV nu förordar förändringar lämnas i del följande kommenlarer lill förändringarna.

I en tabellbilaga redovisas resultaten av RRVs reviderade beräkningar titel för titel för budgetåren 1979/80 och 1980/81. För alt underiätta jämförelse med prognoserna i den reviderade nationalbudgeten presenleras i tabellbilagan också beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1979-1981.

Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgetåret 1979/80 kan lillsammans med RRVs inkomstberäkning i december 1979 (se bilaga 2.1 i budgelpropositionen 1980) användas som ett komplement till den nu presenterade reviderade inkomstberäkningen. Inkomstliggaren innehåller ulförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka beslämmelser som gäller för dessa.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Nilsson, föredragande, avdelningsdirektören Dalmo, byrådirektörerna Jansson, Karlson, Svahl-stedt och Rahmn samt revisorn Slenberg.

Stockholm den 3 april 1980

G. Rune Berggren

Ove Nilsson

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        .3

Innehåll

I. Sammanfattning

Föruisäiiningar   ..................................................     5

Utveckling av inkomsterna budgetåren 1979/80 och 1980/81                7

Jämförelse mellan beräkningen i budgelproposilionen och RRVs

marsberäkning...................................................   10

II.        Allmänna förutsättningar

Utveckling av skatteunderlaget för fysiska personer...    15

Utveckling av skalteunderiaget för svenska akliebolag m. fl         16

III.      Beräkning av de olika inkomsttitlarna

Skatter

Skatl på inkomsi, realisationsvinst och rörelse............    19

Fysiska personers skatl på inkomst, realisationsvinst och rörelse.   ..     19
Juridiska personers skatl på inkomst, realisationsvinst och rörel
se.....................................................................   21

Ofördelbara skatter på inkomsi, realisaiionsvinsi och rörelse         21

Avsättningar lill och återföringar från budgeiuijämningsfonden av

kommunalskattemedel......................................... . 22

Kupongskatt  ....................................................................... 23

Lagsladgade socialavgifter   .................................. . 23

Folkpensionsavgift................................................ . 23

Sjukförsäkringsavgift, nello   ................................. . 23

Barnomsorgsavgifi   ............................................. . 26

Vuxenulbildningsavgift    .......................................   26

Övriga socialavgifter, nello    ................................. . 27

Stämpelskatt ..................................................... . 27

Mervärdeskatt   ..................................................   29

Försäljningsskall på molorfordon   ........................... . 29

Skatl på spritdrycker   .........................................   30

Skatt på vin   .....................................................   30

Skalt på mall- och läskedrycker    .......................... .. 30

Rusdrycksförsaljningsmedel av partihandelsbolag   ..... . 31

Rusdrycksförsaljningsmedel av deialjhandelsbolag   .... . 31

Reseskatt   ........................................................   31

Fordonsskatt                                                          31

Tullmedel   ......................................................... . 32

Inkomster av statens verksamhet

Affärsverkens inlevererade överskott   .................... .. 32

Postverkets inlevererade överskott   ....................... .. 32

Televerkets inlevererade överskoll   ........................ .. 33

Slatens järnvägars inlevererade överskott   .............. .. 33

Luftfartsverkets inlevererade överskon   ..................   34

Förenade fabriksverkens inlevererade överskott   ...... .. 35

Stålens vattenfallsverks inlevererade överskott   ...... .. 35

Domänverkets inlevererade överskott ......................   39

Stålens vägverks inlevererade överskott       ............   39

Riksbankens inlevererade överskott   ...................... . 39

Mynlverkels inlevererade överskoll   ........................ . 39

Prop. 1979/80: 150                                                                   4

Tolalisalormedel   ............................................................... ... 40

Tipsmedel     ...................................................................... ... 40

Lolterimedel ...................................................................... ... 40

Ranieinkomsler på lån för bosladsbyggande   ................... ... 40

Ränlor på energisparlån     ................................................ ... 41

E.xpediiionsavgifter    ........................................................     41

Avgifier vid trafiksäkerheisverkei   ..................................... ... 41

Avgifier vid palenl- och regislreringsväscndel    ................. ... 41

Äterbelalning av lån     .......................................................     42

Ålerbelalning av energisparlån    .......................................     42

Ålerbelalning av lån för bosladsbyggande   ......................     42

Kalkylmässiga inkomster ................................................... ... 42

AJjärsverkens avskrivningar   ............................................    42

Statliga pensionsavgifter, nello   .......................................    43

Bilaga 1     .........................................................................    46

Bilaga 2    ..........................................................................    55

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning

I    Sammanfattning

Förutsättningar

RRVs förslag lill reviderad beräkning av slalsbudgelens inkomsler under budgetåret 1980/81 och den nu gjorda uppskattningen av inkomsterna under budgelåret 1979/80 har ulförls under anlagande om oförändrad ekonomisk politik. Förändringar av ekonomisk - politisk karaklär har beaktats i de fall då del föreligger beslul av slalsmakterna eller förslag därom har lagls fram av regeringen i propositioner offenlliggjorda före den 21 mars 1980.

Förutom dessa inslilulionella föruisäiiningar är bedömningen av konjunkturutvecklingen belydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomsler. Den bedömning som regeringen presenterade i den preliminära nalionalbudgelen har utgjort del huvudsakliga underlaget för anlagandena om den samhällsekonomiska ulvecklingen. Vidare har RRV lagil konlakl med konjunklurinstilutet och ekonomidepartemenlet i anslulning iill del där pågående arbelel med den reviderade nationalbudgeten. Med anledning av vad som har framkommil vid dessa konlakler har vissa revideringar gjorls av antagandena i den preliminära nalionalbudgelen.

Anlagandena om löneutvecklingen har stor belydelse för RRVs beräkningar. Dessa anlaganden är vid della beräkningslillfälle särskilt osäkra beroende på dels alt nägol definiiivi ulfall för inkomslårel 1978 ännu inte föreligger, dels atl några cenirala löneavtal för inkomslårel 1980 inle har slutits. Enligt nu lillgänglig slalisiik beräknas den toiala lönesumman ha ökal med 8,5% från år 1977 till år 1978. Inkomslökningen mellanåren 1978 och 1979 antas nu ha ökal med 9,2 % 1978- 1979. En del av de lönehöjningar som utlöstes med anledning av förljänsiutvecklingsgaranlin i 1979 års avtal utbetalades först i början av år 1980. Det av RRV i december 1979 gjorda antagandel på 10,5% för inkomstökningen mellan åren 1979 och 1980 har därför höjts till 11,3%. I beräkningen i december presenterades även en kalkyl baserad på ell lägre inkomslaniagande för 1979-1980, nämligen 8%. Denna kalkyl låg till grund för beräkningen i budgetförslaget 1980. För första halvåret 1981 har ökningen schablonmässigt salts lill 8%.

De svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster förutses ha minskat med 5 % mellan åren 1978 och 1979. Underlaget för denna prognos har hämtats från den enkät till svenska aktiebolag som RRV utfört under februari-mars 1980. Mellan åren 1979 och 1980 antas all aktiebolagens inkomster ökar med 5 %.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomsler under budgetåren 1979/80 och 1980/81 saml under kalenderåren 1979-1981 framgår av en särskild tabellbilaga. RRV tillämpar i denna beräkning

Prop. 1979/80:150

Tabell 1. Statsbudgetens inkomst fördelade på huvudgrupper hudgetåren 1978/79, 1979/80 och 1980/81, milj kr

	1978/79	1979/80	1980/81	Föränd-	Föränd-	Föränd-	Föränd-
	Utfall	RRVs	RRVs	ring från	ring i	ring från	ring i
		marsbe-	marsbe-	1978/79	procenl	1979/80	procenl
		räkning	räkning	lill 1979/80		till 1980/81
1 000 Skatter	104554	118095	135 990	13541	13.0	17895	15,2
1 100 Skall på in-
komsi reali-
saiionsvinsi
och rörelse	30470	33 539	36.S60	3069	10.1	3021	9,0
1 200 Lagsladgade
socialavgifter	21736	24 469	31623	2 733	12.6	7 1.54	29,2
1 300 Skall på egen-
dom	1827	2 523	2 778	696	38.1	255	10,1
1 400 Skall på varor
och tjänster	50521	57 564	65 029	7 043	13,9	7 465	13,0
2000 Inkomster av statens
verksamhet	9 757	11588	/2 672	1831	18.8	1084	9,4
2 100 Rörelseöver-
skoll	2891	3 2.S4	3 767	363	12.6	513	15,8
2 200 Överskott av
slatens fastig-
hetsförvaltning	873	918	989	45	5.2	71	7,7
2 300 Ränteinkomster	4 192	4 769	5 838	577	13.8	1069	22,4
2 400 Aktieutdelning	88	90	90	2	2,3	0	0
2-SOO offentligrätts-
liga avgifter	666	754	798	88	13,2	44	5.8
2600 Försälj-
ningsin-
komsier	743	644	739	-99	-13,3	95	14,8
2 700 Böler mm	202	203	233	1	0.5	30	14,8
2 800 Övriga inkomsler
av slatens verk-
samhel	102	955	220	853	836.3	-735	-77,0
3 000 Inkomster av försåld
egendom	6/	60	64	-/	-1.6	4	6,7
3 100 Inkomster av för-
sålda byggnader
och maskiner mm	38	37	42	-1	-2.6	5	-13,5
3 200 Övriga inkomsler
av markförsälj-
ning	13	10	9	-3	-23,1	-1	-10,0
3 300 Övriga inkomster
av försåld egen-
dom	10	12	13	2	20.0	1	8,3
4 000 Ålerhelalning av
lån	/7.54	2/96	2055	442	25.2	-141	-64
4 100 Näringslån	194	194	204	0	+0	10	5,2
4 200 Bosladslån	870	993	954	123	14.1	-39	-3,9
4 300 Sludielån	401	461	522	60	15,0	61	13.2
4400 Energispariån	46	60	83	14	30,4	23	38,3
4 500 Övriga lån	243	488	292	245	100.8	-196	-40,2
5 000 Kalkylmässiga inkoms-
ler	4 962	5 123	3516	161	3.2	-1607	-31.4
5 100 Avskrivningar	3 125	3 240	3 773	115	3.7	533	16,5
5 200 Ställiga pen-
sionsavgifter.
nello	1837	1883	-257	46	2.5	-2 140	-113,6
Totala in-
komster	121088	137062	154 296	15974	13,2	17 234	12,6

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        7

genomgående den uppställning av siatsbudgetens inkomster som redovisas i budgetförslaget för budgetårel 1980/81. En redovisning av inkomslerna för budgetårel 1979/80 enligt den uppställning som gäller för innevarande budgelår görs i en särskild labellbilaga. En sammanfatining av beräkningsresultaten framgår av labell I. I labell 5 redovisas de inkomsttitlar för vilka RRV nu föreslår ändringar av beräkningen i budgetpropositionen.

Utveckling av inkomsterna budgetåren 1979/80 och 1980/81

Enligt de reviderade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster budgetårel 1979180 till 137062 milj. kr. (Enligt den nuvarande uppställningen av siatsbudgetens inkomsler beräknas inkomslerna till 135 398 milj. kr.) Jämförl med molsvarande lal för budgetårel 1978/79 innebär detta en ökning med 15974 milj. kr. eller 13,2 %. Det innebär atl ökningstakten i stort setl har fördubblats jämförl med mellan de närmasl föregående åren.

Av labell 1 framgår alt skallerna, som utgör mer än 85 % av lotala inkomsterna på slalsbudgeten, beräknas öka någol långsammare än lolala inkomslerna. De ökar med 13,0% eller 13541 milj. kr. Det är främsl skallerna på varor och ijänsler som bidrar till ökningen. De ökar med 7043 milj. kr. eller 13,9 %. Inkomslskallerna ökar belydligl långsammare eller med 10,1 %, vilkel moisvarar 3069 milj. kr.

Inkomsterna av slalens verksamhel beräknas öka i snabb lakl budgetåret 1979/80. Ökningen uppgår lill närmare 20 %. En stor del av ökningen, närmare beslämt 775 milj. kr. av totalt 1 831 milj. kr., beror på en kompensationsersättning från kommuner och landslingskommuner för de driftkostnader för skyddade verksläder som siaten svarar för under år 1980. Stålens inkomster av ränlor vänlas öka med 13,8 % eller 577 milj. kr. och rörelseöverskolten förutses öka med 12,6 % eller 363 milj. kr.

Storleken och utvecklingen av övriga inkomsthuvudgrupper framgår av tabell 1. Drygt hälften av ökningen av låneålerbeialningama hänger samman med att fonden för förlag till statsverket avvecklas inför budgetårs-skiftet 1980. I övrigt svarar dessa inkomsthuvudgrupper för en begränsad del, ungefär 400 milj. kr., av den lotala ökningen av statsinkomsterna budgeiårei 1979/80.

I tabell 2 redovisas inkomslskallernas utveckling. De fysiska personernas inkomstskatter ökar långsammare än lönesummeutvecklingen under samma period. Detta hänger samman med indexregleringen av skatteskalan och sänkningarna av inkomsiskalter för inkomståret 1980. För de juridiska personerna ökar skallerna krafligl budgeiårei 1979/80.

De lagstadgade socialavgifterna beräknas öka med 12,6% eller 2733 milj. kr. Den 1 januari 1980 höjdes avgifterna till barnomsorgen, arbetsskadeförsäkringen och delpensioneringen med tillsammans 0,9 procentenheter. Dessulom höjdes ATP-avgiftsultaget med 0,25 procentenheter, vilket emellertid inte påverkar statsinkomsterna. Av totala ökningen för social-'

Prop. 1979/80: 150

Tabell 2. Skatl på inkomst, realisationsvinst och nirelse budgelåren 1978/79, 1979/80 och 1980/81, milj. kr.

1978/79	1979/80	1980/81	Föränd-	Föränd-	Föränd-	Föränd-
Ulfall	RRVs	RRVs	ring från	ring i	ring från	ring 1
	marsbe-	marsbe-	1978/79	procenl	1979/80	procenl
	räkning	räkning	till 1979/80		till 1980/81

3069

30 365

2297

500 462

Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

Fysiska personers skatl på inkomst, realisationsvinst och rörelse Juridiska personers skatl på inkomst, realisationsvinst och rörelse

öfördelade skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse Övriga inkomstskatter

30470       33 539

28068

1174    2212

830 398

36 560

33 604

1868    1038

500 588

-330 64

10,1

8,2

-39,8 16,1

3 021

3 239

-344

O 126

9,0

10,7

-15,6

±0 27,3

Tabell 3. Lagstadgade socialavgifter budgetåren 1978/79, 1979/80 1980/81, milj. kr

	1978/79	1979/80	1980/81	Föränd-	Föränd-	Föränd-	Föränd-
	Utfall	RRVs	RRVs	ring från	ringl	ring från	ring i
		marsbe-	marsbe-	1978/79	procent	1979/80	procent
		räkning	räkning	till 1979/80		till 1980/81
Lagstadgade socialavgifter:	21736	24469	31623	2733	12,6	7154	29,2
Folkpensionsavgift	17773	19 242	22429	1469	8,3	3 187	16,6
Sjukförsäkringsavgift	832	1716	3 063	884	106,3	1347	78,5
Barnomsorgsavgifi	2 897	3813	5 228	916	31,6	1415	37,1
Övriga lagstadgade
socialavgifter	-375	-383	903	-8	- 2,1	1286	135,8
Allm. arbetsgivaravg.	609	81	—	-528	-86,7	-81

avgifterna med 2 733 milj. kr. svarar folkpensionsavgiften för 1 469 milj. kr. (se tabell 3). De ökar med 8,3%. Barnomsorgsavgiften beräknas öka med 916 milj. kr. eller 21,6%. Nettot av sjukförsäkringen förutses öka med 884 milj. kr. Della beror bl. a. på atl ökningarna för ulgifterna för sjukpenning antas avta.

Av den lotala ökningen av skallen på varor och ijänsler på 7043 milj. kr. svarar mervärdeskatten för 4964 milj. kr., som framgår av tabell 4. Den krafiiga höjningen hänger samman med imporlutvecklingen. Importvärdel beräknas ha ökal med 28,2% 1978-1979 och förutses öka med 18,2% 1979-1980. Del bör emellerlid påpekas att en del av oljeimporten inte är mervärdeskattepliklig. Bensinskatterna beräknas öka med 11,7% eller 377 milj. kr. bl.a. beroende på skattehöjningarna i december 1979. Skattehöjningar har även bidragil till all inkomslerna av tobaks- och spritskatt vänlas öka med 212 resp. 385 milj. kr. Ökningslakten för skatten på spritdrycker har emellertid räknats ned sedan i december beroende på att konsumtionen efler höjningen blivil lägre än tidigare beräknat. Energiskalten beräknas till följd av skattehöjningarna i december 1979 öka med närmare 500 milj. kr. eller med 11,8%.

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 9

För budgetåret 1980/81 beräknas lotala slaisinkomslerna uppgå lill 154 296 milj. kr. Det är 12,6% eller 17 234 milj. kr. merän under innevarande år. Det innebär en något lägre ökningstakt för inkomsterna näsla budgelår jämfört med för innevarande budgelår. För skallerna förulses emellertid en snabbare ökningslakt budgetårel 1980/81, nämligen 15,2% mol 13,0% för innevarande år. För andra slalsinkomsler än skaller förulses i själva verket en minskning på drygt 600 milj. kr. näsla budgetår. Orsaken lill delta är emellertid av leknisk natur. Genom en omläggning av uppbörden av arbelsgivaravgifter för slatliga myndigheler påskyndas inbetalningarna. Det innebär alt uppskallningsvis 2000 milj. kr. flyttas från liteln slalliga pensionsavgifter, nello lill lagsladgade socialavgifter.

Liksom under innevarande budgelår ulgör skallen på varor och ijänsler den inkomsthuvudgrupp som förulses ge det slörsia bidragel lill den lolala ökningen på 17 234 milj. kr. (Se tabell I.) Skallen pä varor och Ijänster beräknas öka med 7465 milj. kr. eller 13,0%. De lagsladgade socialavgifterna antas öka med drygt 5000 milj. kr. eller ca 21 % korrigerat för den uppbördslekniska förändringen. Inkomslskallernas andel av slaisinkomslerna förulses forisälla sjunka under budgetårel 1980/81.

Inkomslerna av slatens verksamhel vänlas öka något långsammare budgelåret 1980/81 än toiala inkomslerna. De anias öka med 9,4% mol 12,6% för lolala inkomsterna. Del är framför allt ränteinkomster från lån till bostadsbyggande (+924 milj. kr.), lipsmedel (+235 milj. kr.) och överskott från slatens vallenfallsverk ( + 335 milj. kr.) som svarar för denna ökning.

Fysiska personers inkomsiskalter vänlas, som framgår av labell 2, öka med 10,7% näsla budgetår. Del innebär alt inkomslskallerna förutses öka i ungefär samma takt som lolala lönesumman. De juridiska personemas neltoulbelalningar av statlig skall väntas däremoi sjunka budgeiårei 1980/ 81 med 15,6% eller med 344 milj. kr.

De lagsladgade socialavgifterna kommer att öka myckel kraftigt budgetårel 1980/81 som framgår av labell 3. Detta beror dels på den lidigare nämnda uppbördslekniska omläggningen, dels på att vuxenulbildningsav-giften fr.o.m. budgetårel 1980/81 redovisas brutto över slalsbudgeten. Barnomsorgsavgiflen skall enligi lidigare principbeslul öka med 0,3 procentenheter per år tills avgiften uppgår till 2,2%, vilkel den gör år 1981. Delta bidrar lill atl förklara ökningen på 37,1 % eller 1 415 milj. kr.

Mervärdeskattens ökning vänlas avla budgetårel 1980/81. (Se tabell 4.) Den beräknas öka med 4 lOOmilj. kr. eller 12,1 %. Bensinskallerna förulses p.g.a. skatiehöjningarna öka med 29,2% eller 1050 milj. kr. budgelåret 1980/81.

Tobaks- och spritskatlen vänlas öka med 190 resp. 650 milj. kr. Energiskallen förulses bl.a. lill följd av skaltehöjningarna öka med 920 milj. kr. eller knappt 20%. Kilomelerskalten som höjdes innevarande budgetår beräknas öka med 223 milj. kr. eller 19,7%. Som framgår av labell 4 förulses lotala skalterna på varor och tjänsler öka med 7465 milj. kr. eller med 13.0%.

Prop. 1979/80:150

Tabell 4. SkaU på varor och tjänsler budgetåren 1978/79, 1979/80 och 1980/81, milj. kr.

	1978/79	1979/80	1980/81	Föränd-	Föränd-	Föränd-	Föränd-
	Ulfall	RRVs	RRVs	ring från	ringl	ring från	ring i
		marsbe-	marsbe-	1978/79	procent	1979/80	procent
		räkning	räkning	liil 1979/80		till 1980/81
Skatt på varor och tjänster:	50521	57564	65 029	7043	13,9	7465	13,0
Mervärdeskalt	29036	34000	38 100	4964	17,1	4 100	12,1
Bensinskatt	3 223	3 600	4 650	377	11,7	1050	29,2
Särskilda varuskatter	504	546	551	42	8,3	5	0,9
Försäljningsskatt på
motorfordon	576	579	608	3	0,5	29	5,0
Tobaksskatl	2 568	2780	2970	212	8,3	190	6,8
Skatt på spritdrycker	3 965	4 350	5000	385	9,7	650	14,9
Skatl på vin	787	880	950	93	11,8	70	8,0
Skatt på malt- och
läskedrycker	804	887	963	83	10,3	76	8,6
Energiskatt	4 186	4679	5 599	493	11,8	920	19,7
Särskild avgift på
svavelhaltigt bränsle	5	4	2	-1	-20,0	-2	-50,0
AB Vin & Spriiceniralens
inlevererade överskott	133	110	100	-23	-17,3	-10	- 9,1
Systembolagets ABs in-
levererade överskott	51	90	60	39	76,5	-30	-33,3
Reseskatt	105	116	123	11	10,5	7	6,0
Skall på annonser och
reklam	160	192	223	32	20,0	31	16,2
Tolalisalormedel	175	218	266	43	24,6	48	22,0
Skalt på spel	70	68	74	-2	-2,9	6	8,8
Fordonsskatt		2 260	2 287			27	1,2
Kilomelerskatt	3 222	1 130	1353	168	5,2	223	19,7
Tullmedel	897	1075	1 150	178	19,8	75	7,0
Övriga skaller på
varor och Ijänster	55	0	0	-55	—

Jämförelse mellan beräkningen i budgetpropositionen och RRVs marsberäkning

Statsbudgetens lotala inkomster budgetåret 1979/80 beräknas nu bli 487 milj. kr. lägre än enligt beräkningen i budgelpropositionen. I labell 5 redovisas de inkomsliiilar där RRV nu föreslår en ändrad beräkning jämförl med i budgelproposilionen. Del bör påpekas alt budgetpropositionens beräkning grundades på etl lägre inkomslaniagande för inkomståret 1980, molsvarande RRVs lägre aliernativ i decemberberäkningen 1979, än RRVs nu presenterade beräkningar.

Inkomstskatterna för fysiska personer beräknas nu bli 114 milj. kr. högre än som anlogs i budgelpropositionen. Det högre inkomslaniagande som RRV lillämpar i denna beräkning för inkomståret 1980 borde ha letl till en ännu slörre uppjuslering men de utdragna avtalsförhandlingarna våren 1980 väntas innebära att en del av inbetalningarna av inkomstskatter kommer all flyllas lill näsla budgelår. Juridiska personers inkomstskatter har uppjusierals med 206 milj. kr. jämfört med underlaget till budgelpropositionen.

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        11

Del högre lönesummeanlagande som RRV tillämpar jämförl med det som låg till grund för budgelproposilionen leder till alt utbetalningar av sjukpenning väntas bli högre. Dessa ulbelalningar frånräknas de influlna sjukförsäkringsavgifterna vid redovisningen mot statsbudgeten. Nellol av sjukförsäkringsavgifterna i statsbudgeten blir därför 129 milj. kr. lägre.

Inkomsterna av stämpelskall budgelåret 1979/80 beräknas nu bli 258 milj. kr. lägre än i budgelproposilionen. Likaså har inkomslerna av mervärdeskatl justerats ned. Minskningen uppgår till 300 milj. kr. Höjningen av skatten på sprit och vin hösten 1979 ledde till en ovänlat stor konsumtionsminskning. Skatterna har därför räknats ned med 175 resp 10 milj. kr.

Riksbanken har beslulat inleverera ytteriigare 100 milj. kr. av sin vinsl lill siaten budgetåret 1979/80.

Tat>ell 5. Jämrörelse mellan inkomster enligt budgetpropositionen och RRVs marsberäkning for budgetåren 1979/80 och 1980/81, tusental kronor

Inkomsttitel	1979/80			1980/81
	Enligt	Enligt	Ökning	Enligt	Enligi	Ökning
	budgelpro-	RRVs	(+)	budgetpro-	RRVs	( + )
	posilionen	marsbe-	Minskning	positionen	marsbe-	Minskning
		räkning	(-)		räkning	(-)
Skatt på inkomst,
realisationsvinst
och rörelse:	33204500	33538900	+334400	33133500	36559500	+3426000
därav
Fysiska personers
skatl på inkomsi,
realisationsvinst
och rörelse	30251000	30365 000	+ 114000	30324 000	33 604 000	+ 3 280000
Juridiska personers
skatt på inkomsi,
realisationsvinst
och rörelse	2006000	2212000	+ 206000	1731000	1868000	+   137000
Kupongskatt	30000	39800	+    9800	31000	40000	+      9000
Lotlerivinslskatt	405 000	409600	+    4600	535000	535 000	±            0
Lagstadgade social-
avgifter:	24 596600	24469000	-127 600	29612600	31622800	+2010200
därav
Folkpensionsavgift	19356000	19242 000	-114000	21657000	22 429000	+   772000
Sjukförsäkrings-
avgift, netto	1587000	1716000	+ 129000	2216000	3 063 000	+   847000
Barnomsorgsavgift	3820000	3813000	-    7 000	5015000	5 228000	+   213000
Vuxenutbildnings-
avgift	-	-	-	-	646000	+   646000
Övriga social-
avgifter	-   363000	-   476000	-113000	613000	148000	-   465000
Bidrag till förvalt-
ningskostnader föl
arbetsskadeförsäk
ringen	38100	37500	-      600	46800	46300	500
Inkomster av arbets-
givaravgifter till
arbetarskydds-
styrelsens och
yrkesinspektio-
nens
verksamhet	56500	55400	-    1 100	64 800	62 500	-      2300
Allmän arbetsgivar-
avgift	102000	81 100	- 20900	-	-	-

Prop. 1979/80: 150

12

Tabell 5. Jämförelse mellan inkomster enligt budgetpropositionen och RRVs marsberäkning fbr budgetåren 1979/80 och 1980/81, tusental kronor

Inkomsttitel	1979/80			1980/81
	Enligt	Enligi	Ökning	Enligt	Enligt	Ökning
	budgelpro-	RRVs	( + )	budgetpro-	RRVs	( + )
	posilionen	marsbe-	Minskning	positionen	marsbe-	Minskning
		räkning	(-)		räkning	(-)
Skatt på egendom:	2780100	2522 500	-257 600	2 968100	2778100	_	190000
därav
Slämpelskatl	1 653 000	1 395 400	-257600	1735000	1545 000	-	190000
Skatt på varor och
tjänster:	57804 502	57 564402	-240100	64322501	65028502	+	706001
därav
Mervärdeskatt	34 300000	34000000	-300000	37 700000	38100000	+	400000
Särskilda varuskattei	541000	546000	+    5 000	551000	551000	+	0
Försäljningsskatt på
motorfordon	558500	579000	+ 20500	588000	608000	+	20000
Tobaksskatt	2 780000	2 780400	+      400	2970000	2970000	+	0
Skatt på sprit-
drycker	4 525000	4 349900	-175 100	5 000000	5000000	+	0
Skatt på vin	890000	879900	-  10 100	950000	950000	+	0
Skalt på malt- och
läskedrycker	897000	887 200	-    9800	963 000	963 000	+	0
Särskild bered-
skapsavgift för
oljeprodukter	1	1	±          0	-	1	+	1
AB Vin- & Sprit-
centralens inleve-
rerade överskott	120000	IIOOOO	-  10000	lOOOOO	100000	+	0
Systembolaget ABs
inlevererade över-
skott	75000	90000	+  15000	60000	60000	+	0
Reseskati	IIOOOO	116000	+    6000	118000	123000	+	5000
Totalisatormedel	0	218000	+ 218000	0	266000	+	266000
Fordonsskatt	2 260000	2 260000	+          0	2 307000	2287000	-	20000
Tullmedel	1 075 000	1075 000	±          0	1 115000	1 150000	+	35000
Rörelseöverskott:	3368010	3254 127	-113883	3891636	3766890	-	124746
därav
Poslverkels inleve-
rerade överskott	77 000	82000	+    5 000	61000	61000	+	0
Televerkets inleve-
rerade överskott	156800	156800	±          0	162 500	166900	+	4 400
Luftfartsverkets in-
levererade över-
skott	59 200	58 900	300	41 100	43 800	+	2 700
Statens vattenfalls-
verks inlevererade
överskott	1 116000	1 116000	±          0	1446000	1451000	+	5000
Domänverkets in-
levererade över-
skoll	69400	69000	-      400	45 800	35000	-	10800
Statens vägverks
inlevererade över-
skon	36493	36500	+          7	40083	35 600	-	4 483
Riksbankens inleve-
rerade överskott	650000	750000	+ 100000	650000	750000	+	100000
Myntverkets inleve-
rerade överskott	84 000	69000	-  15000	92000	92 000	+	0
Totalisatormedel	210000	0	-210000	252000	0	-	252000
Tipsmedel	408000	389000	-  19000	627000	624000	-	3000
Lotterimedel	311727	337 537	+ 25810	327313	360750	+	33437

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 13

Tabell 5. Jämrörelse mellan inkomster enligt budgetpropositionen				och RRVs marsberäkning for budgetåren
1979/80 och 1980/81, tusenUI kronor
Inkomsttitel	1979/80			1980/81
	Enligt	Enligt	Ökning	Enligt	Enligi	Ök	ning
	budgetpro-	RRVs	(+)	budgetpro-	RRVs	(+;	1
	positionen	marsbe-	Minskning	positionen	marsbe-	Minskning
		räkning	(-)		räkning	(-	)
Överskott av statens
fastighetsrörvaltning:	911504	917775	+    6 271	959922	989183	+	29261
därav
Överskott av krimi-
nalvårdsstyrelsens
faslighetsförvalt-
.. "ing	1329	1328	1	1253	1252	-	1
Överskott av karo-
linska sjukhusets
fastighetsförvalt-
ning	45442	45 442	±          0	37487	46598	+	9111
Överskott av akade-
miska sjukhusels
faslighetsförvalt-
.. "'"6	14000	14241	+      241	14000	12051	-	1949
Överskott av bygg-
nadsstyrelsens fas-
lighelsförvallning	706957	712988	+    6031	906300	928400	+	22 100
Ränteinkomster:	4809560	4768566	- 40994	5455876	5837776	+	381900
därav
Ränteinkomster på
valtenkraftslån	208	201	7	201	201	+	0
Ränteinkomster på
lån för boslads-
byggande	3 890000	3 855 900	- 34 100	4415000	4 780000	+	365000
Ränlor på energi-
spariån	IIOOOO	II14I0	+    1410	165000	185 800	+	20800
Ränteinkomster på
medel avsalta lill
folkpensionering	93700	85400	-    8 300	93 900	90000	-	3 900
Ranieinkomsler på
medel avsatla vid
statens pensions-
anstalt	20615	20618	+          3	21035	21035	+	0
Aktieutdelning:	90442	90442	±          0	89526	89526	+	0
Offentligrättsliga
avgifter:	743 924	754 245	+  10321	798860	797710	—	1150
därav
Expeditionsavgifter	177500	187670	+  10 170	181500	191570	+	10070
Avgifter vid trafik-
säkerhetsverket	49900	47600	-    2 300	52000	49000	_	3 000
Körkortsavgifier	23000	22 900	100	24 100	24000	-	100
Avgifter vid regi-
strering av motor-
fordon	94 800	95 500	+      700	103 300	103 300	+	0
Avgifter vid patent-
och regislerings-
väsendet	76395	78 246	+    1851	86500	78380	-	8 120
Försäljningsinkomster:	643143	644310	+    1167	737061	738808	+	1747
därav
Inkomster vid karo-
linska sjukhuset	510400	511 100	+      700	484000	485 254	+	1254
Inkomster vid Sve-
riges meteorologis-
ka och hydrologis-
ka institut	48658	49125	+      467	52507	53000	+	493

Prop. 1979/80:150

14

Tabell 5. Jämförelse mellan inkomster enligt budgetpropositionen och RRVs marsberäkning for budgetåren 1979/80 och 1980/81, tusental kronor

Inkomsttitel	1979/80			1980/81
	Enligt	Enligi	Ökning	Enligt	Enligt	Ökning
	budgetpro-	RRVs	( + )	budgelpro-	RRVs	( + )
	positionen	marsbe-	Minskning	positionen	marsbe-	Minskning
		räkning	(-)		räkning	(-)
Böter m. m.:	203478	203478	±          0	218524	232722	+     14198
därav
Restavgifter	100908	100908	±          0	111 154	125 352	+     14198
Övriga inkomster av
statens verksamhet:	954999	954 999	±          0	219849	219849	±            0
Inkomster av försålda
byggnader och maski	,.
ner m.m.:	35103	37402	+    2299	41503	41503	±            0
därav
Poslverkels in-
komster av
försålda
fastigheter och
maskiner	1	2 300	+    2 299	1	1	±            0
Övriga inkomster av
markförsäljning:	10360	10360	±          0	9060	9060	±            0
Övriga inkomster av
försåld egendom:	12000	12000	±          0	13000	13000	±            0
Återbetalning av
näringslån:	194058	194058	±          0	204320	204320	±            0
Återbetalning av
bostadslån m.m.:	909147	992547	+ 83400	988843	953843	-    35000
därav
Återbetalning av lån
för bostads-
byggande	905000	988400	+ 83 400	985 000	950000	-    35000
Återbetalning av
studielån:	461143	461143	±           0	522030	522030	±            0
Återbetalning av
energisparlån:	58000	60028	+    2 028	87000	83000	-      4000
Återbetalning av
övriga lån:	488445	488445	±          0	292091	292091	±            0
Avskrivningar:	3269424	3240010	- 29414	3973983	3772623	-  201360
därav
Postverkets av-
skrivningar	27000	30000	+    3000	34000	32000	-      2000
Televerkets av-
skrivningar	1248300	1244 500	-    3800	1266700	1 154700	-   112000
Statens järnvägars
avskrivningar	222000	225000	+    3000	557200	477000	-    80200
Statens vattenfalls-
verks avskriv-
ningar	1 183000	1 183000	±          0	1492000	1500000	+      8000
Avskrivningar på
civila fastigheter	127352	95 738	- 31614	190350	190590	+         240
Statens vägverks
avskrivningar	108400	108400	±          0	109500	94100	-     15400
Statliga pensionsav-
gifter, netto	2000413	1883413	-117000	-  136050	-  257050	-   121000
Sutsbudgetens totala
inkomster	137548855	137062150	-486705	148403735	154295786	+5892051

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        15

Den reviderade beräkningen av statsbudgetens inkomsler för budgetåret 1980181 ligger 5 892 milj. kr. över beräkningen i budgetpropositionen. Skillnaden förklaras huvudsakligen av skillnader i anlaganden för lönesummans utveckling. Beräkningen i budgetpropositionen grundade sig på RRVs lägre löneallernativ i decemberberäkningen som var 5 300 milj. kr. lägre än i huvudalternativet. RRV har valt alt även i den reviderade beräkningen utgå från det högre alternativet. Atl inkomslerna har justerats upp med mer än som motiveras av lönesummeanlagandet förklaras av all nettot för sjukförsäkringsavgifterna och att ränteinkomsterna pä lån för bostadsbyggande har räknats upp ytteriigare. Förbättringen av sjukförsäkringsnettot hänger samman med alt utbetalningarna för sjukpenning har räknats ned. Det innebär atl överskottet som redovisas som inkomster på statsbudgeten ökar.

I övrigt har inkomstskatterna för fysiska personer justerats upp med 3 280 milj. kr., vilket är mindre än vad skillnaden i lönesummeantagandet kan förväntas innebära. Den skillnaden kan uppskattas lill 3 900 milj. kr. Andra faktorer har således bidragit till att inkomstskatterna har räknals ned jämfört med i budgetpropositionen. Den nu anlagna prisutvecklingen under 1980 är högre än tidigare. Det innebär alt inkomstborlfallel till följd av indexregleringen år 1981 blir större än som beräknades till budgelpropositionen.

Bland övriga inkomsttitlar kan nämnas att inkomsterna av stämpelskatt räknats ned även för budgetåret 1980/81. Nedjusteringen uppgår lill 190 milj. kr. Mervärdeskatten har däremot räknats upp med 400 milj. kr. Praktiskt taget hela ökningen förklaras av det högre inkomstantagandet. Riksbanken har förutsett en ökning av sin inlevererade vinsl även under budgetåret 1980/81 med 100 milj. kr. Räntorna på lån för bostadsbyggande har räknats upp med 365 milj. kr. till följd av att bostadslåneräntan har höjts från 10 till 11 % år 1980. Vidare har televerkel och slatensjärnvägar räknat ned avskrivningarna med 112 resp. 80 milj. kr. för budgetåret 1980/ 81 jämfört med i budgetpropositionen.

IL    Allmänna förutsättningar

Utveckling av skatteunderlaget för fysiska personer

I RRVs beräkningar i december 1979 antogs lönesumman öka med 8,9% mellan åren 1977 och 1978. I den preliminära nationalbudgeten 1980 redovisades en ökning på 8,5 %. Den totala ökningen fördelade sig på följande komponenter. Avtalskomponenten beräknades till 8% och löneglidningen till 3,0%. Sysselsättningskomponenten antogs ge elt negativt bidrag till lönesummeutvecklingen på drygt 2 procentenheter. RRV har i sin reviderade beräkning utgått från att lönesumman ökade med 8,5% mellan åren 1977 och 1978, Pensionerna beräknas ha ökat med 22,4% mellan samma år.

Prop. 1979/80:150                                                                  16

För lönesummeuivecklingen mellan åren 1978 och 1979 anlogs i decemberberäkningen att den avtalsmässiga ökningen skulle uppgå lill 6 procentenheter. Löneglidningen anlogs uppgå till 2,4 % procentenheter och sysselsätlningskomponenten väntades ge etl positivt bidrag på knappl I procentenhet år 1979. Totall beräknades hela lönesumman öka med 9,3%. RRV beräknar i sin reviderade beräkning all avtalskomponenten uppgår till 5,8% procentenheter, löneglidningen 2,6 procentenheter och en posiliv sysselsältningskomponenl på 0,7 procenlenheler. Sammanlaget beräknas sålunda lönesumman öka med 9,2% mellan åren 1978 och 1979. Pensionerna beräknas nu ha ökal med 14,3% år 1979, vilkel är en uppjuslering med 0,1 procentenhet.

I den preliminära nalionalbudgelen redovisades två allernaliva ulveck-lingslakler för lönesumman mellan åren 1979 och 1980, nämligen 8,4% resp. 10,9. Enligt vad RRV erfarii kommer även kalkylerna lill den reviderade nalionalbudgelen all baseras på två allernaliva ulvecklingslakler på lönesumman. 1 del lägre alternativet utgår man ifrån en avtalskomponenl på 5,3 procenlenheler varav 1,5 procentenheter förulsälls vara resultat av 1980 års avtalsrörelse. I del högre aliernalivel utgår man från en avtalskomponenl på 7,8 procenlenheler av vilka 4,0 procentenheter skulle vara nya avtal. I båda allernaliven förulsälls en löneglidning på 2,5 procenlenheler och en posiliv sysselsältningskomponenl på 0,9 procentenheter. Liksom i decemberberäkningen utgår RRV nu från del högre alternativet som innebär en tolal lönesummeulveckling på 11,3% vid beräkningen av slalsbudgelens inkomsler. Båda allernaliven har således justerats upp med ca 0,5 procenlenheler jämförl med höstens beräkning. Orsaken är främsl förskjulningar i löneutvecklingarna mellan åren 1979 och 1980 till följd av förljänslutvecklingsgarantierna i 1979 års avtal. Även pensionsuibetalningarna har uppjusierals för år 1980 och beräknas i denna beräkning öka med 17,3% jämfört med 15,5% i RRVs decemberberäkning.

För år 1981 har RRV i likhei med beräkningen i december skrivit fram lönerna med 8% och pensionerna med 10%.

Av inkomsterna frän andra förvärvskällor än ijänsl har ulvecklingen av inkomst av kapital mellan åren 1979 och 1980 ändrats från en antagen ökning pä 40% lill en ökning på 47%. Förändringen baseras på nya antaganden om räntenivån, in- och ullåning saml sparande.

Inkomsterna av jordbruksfastighet förutsågs i december öka med 8% år 1979 jämfört med år 1978. RRV uppskaiiar nu att inkomsterna minskade med 5% år 1979.

Utveckling av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m. fl.

Under februari-mars upprepade RRV sin enkät från höslen 1979 lill elt urval om drygt 2000 svenska förelag, sparbanker och försäkringsinstitul. De tillfrågades om den till slallig och kommunal skalt taxerade inkomsien

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        17

saml beräknade fyllnadsinbetalningar under våren 1980. Dessulom tillfrågades företagen om storleken av del särskilda forskningsavdragel, särskilda invesleringsavdraget saml invesleringsbidragel för verksamhetsåret 1979.

Resultatet av enkäten har fördelats på förelagsslorlek och redovisas i tabell 6.

Enligt enkäten beräknas den slalligl laxerade inkomsien minska med 5% från år 1978 till 1979. Enligt höstens enkät var minskningen 7%. Den kommunalt laxerade inkomsten beräknas i vårenkäien öka med 6% mellan åren 1978 och 1979. 1 höstenkälen beräknades den kommunall taxerade inkomsten minska med 3%.

Del särskilda invesleringsavdraget för maskininvesteringar beräknas uppgå lill 2 288 milj. kr. för verksamhetsåret 1979. Avdragel för byggnadsinvesteringar beräknas till 102 milj. kr. Förelag med fler än 500 anslällda svarar för drygt 50% av de lotala avdragen. Investeringsavdragen minskar den statliga bolagsskallen med 950 milj. kr. De förelag som inte kan utnyttja avdragen kan i stället ansöka om invesieringsbidrag. Dessa ansökningar beräknas totalt komma all molsvara etl belopp på 165 milj. kr. för verksamhetsåret 1979. Endasl 8 milj. kr. är bidrag för byggnadsinvesteringar. Ca 85 % av de totala bidragen kommer alt betalas ul till förelag med högst 99 anställda.

Det särskilda forsknings- och ulvecklingsavdraget beräknas uppgå till totalt 450 milj. kr. för verksamhetsåret 1979. Företag med fler än 500 anställda svarar för 87 % av avdraget.

Fyllnadsinbetalningar under våren 1980 beräknas enligt enkäten uigöra ca 44% av den totala bolagsskatten för verksamhetsåret 1979.

Vid bedömning av 1980 års statligt taxerade inkomster har RRV utgått från en trendmässig ökning på 10%. Investeringsavdraget för maskininvesteringar upphörde att gälla den 31 december 1979. Avdraget för byggnadsinvesteringar upphörde den 31 mars 1980. Med hänsyn till delta beräknas avdragen minska för verksamhetsåret 1980 jämfört med 1979.

Fr.o.m. 1981 års taxering fär förelagen göra avdrag för belopp som avsätts till resultatutjämningsfond (SFS 1979:612). Avdraget får uppgå till högst 20% av företagens lönesumma. Utnyttjar företagen denna avsättningsmöjlighet reduceras dock utrymmet för reguljär lagernedskrivning från 60% till 45 % av lagrets anskaffningsvärde, dvs. med 15 procentenheter. Reglerna för avsättning till investeringsfond ändras så att 50% av årsvinsten mot förul 40% får avsättas (SFS 1979:609). De nya beskattningsreglerna kommer att öka företagens möjlighet att bygga upp skatlekrediter. RRV räknar med alt den statligt taxerade inkomsten ökar med 5% mellan verksamhetsåren 1979 och 1980.

2   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bilaga 2.3

Prop. 1979/80:150

u  Si

t; .C "i C - t- u

c ■- ±:   c .= :0 ca  u ON

  i-TSX).-:  i_uz  l/l ort —

rn  —  r*-i —  o

i£ si; .

w CT>

"11 i 1:'

c .r: i  c: c ■- o « >- ' — l-3C.i:l_i:(/loI —

|   i_ "D   I         t/o

ca c: c -• t. S 2i

.Ifl .rl

l-T3X)._   LCi   t/5ocd —

j<:

ii    >   :0    c    i)

c.= i:22:c'riut

— 1-T3 b.b utii t/1 ora —

r*i oo sD rsl wn ■£> o r - 00 rg rJ »/-I - r--

0

E

t/5    .  •

.   tn   u

_______ Jf ij .

o   (U   c   >  .   tu        0/

V-) i/n r*! — — ■ TT >/"i

— r-l

<S

r*-> Tf o cc »o

— r~ r r- r*-(

■ r*-i m m i/-)

vD 00     "i         —

—           fT)        os

.o -A

n åt

C „ c

■O       3 "O   t/5   „   £

X j«: tu Ir;

.= .- E 2 E S S. M E V P = -?«

£■£

■F= 3 n c

2    -o ::?■£

i    s E "

:»S g iS.E£ SofeS

m r rJ 'rf w-1	Ov rN	9v	0
■ m  fN	— 1		vD
fs — r- —
1    1   + + +	1   +	-1-	-1-

r- rn

00 <M -* ON -*

r- o rn rs( oo
— r- o r- r-l
rj-------- m

+ + +   [

«  c -O

VJ    *rf   .M  tw>     (/i OCQ   —•

c — u is

5-= r E

» g

§•£ 65!

1

öftS
:s u	SJ
" b	13
n jo
•M   (m
c«,a	;nj
. a	(«
-e „	C
_ n	M
a« v	03
.o ■«
a b	C
HS	<

w-i t/-i	t~
f to	»l
	IS
1 -f	1

Tf r-- »O (N O		rJ —	w	rj
— oc r —	ov	o ■*	<s	o
(N i Tf r	Tf	-q- —	»M	*N
		rsäkrings-fasiighets- as	Ifi	r4 b- c ■o v 00 —
tcO\
Ö  —		■f -c c S		fe c
"o         2				£ 5
-£ 1   1   1   1   1 .S o o Q o o ~S         — ir> o		Bank-verksa förvalt Uppgil	Totalt Därav än 500

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 19

III    Beräkning av de olika inkomsttitlarna

Skatter

Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse. Budgelproposilionen ulgick i behandlingen av statsinkomsterna från RRVs förslag till uppställning av statsinkomsterna för budgetåret 1980/81. I del framlagda förslagel delas den nuvarande inkomsttiteln A I la Skatt på inkomsi och förmögenhel saml socialförsäkringsavgifter m. m. upp i flera delar. Inkomstskatter och arbetsgivaravgifterna redovisas var för sig. Inkomstskatterna i sin tur delas upp på tre inkomsttitlar för fysiska och juridiska personer saml ofördelbara inkomstskaller. Orsaken lill uppdelningen är all redovisningen av skalterna blir mera informativ och ger möjligheter lill förbättrad analys av förändringar i skatteinkomsterna. Beskattningsregler, beskallningsunder-lag och skattesatser är olika för fysiska och juridiska personer. I beräkningarna omförs också juridiska och fysiska personers förmögenhelsskail till en egen inkomsttitel under skatt på egendom från budgetåret 1980/81.1 beräkningarna nedan görs jämförelser med RRVs inkomstberäkning från hösten 1979. Den beräkningen gjordes på elt högre lönealternativ än som redovisades i budgetpropositionen 1980/81.

Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse. RRV har

i sin beräkning av inkomstskatterna även bedömi ulfallet för innevarande budgelår. Beräkningarna sammanfallas i tabell 7 i vilken också framgår skillnaden genlemol RRVs beräkningar i december år 1979.

Utgångspunkten för beräkningarna är bl. a. de inkomstfördelningar som antas gälla för åren 1979, 1980 och 1981. Den taxeringsstalisliska undersökningen har använls för alt beräkna dessa. Av olika orsaker, som redovisades i inledningen, har RRV inte kunnal sammanslälla den taxeringsstalisliska undersökningen för basårel 1978. Beräkningen bygger därför pä den inkomstfördelning som gällde för år 1977. Förändringar i skaltesysle-met år 1980 och 1981 har beskriviis i RRVs decemberberäkning. Där redovisas även effeklerna av de olika ändringarna i skallereglerna. Förändringar i skallereglerna för år 1980 var:

-    basenheten sleg till 5 800 kr

-    statliga skatteskalan sänkles i inkomstlägen mellan 34 800 kr. och 116000 kr. (statligt beskattningsbar inkomsi)

-    förenklad beräkning av del kommunala skatteunderlaget och en teknisk anpassning av skatteskalan och grundavdrag med anledning härav. Det slalliga grundavdraget slopades och det kommunala höjdes till 6000 kr.

-    en marginalskaliespärr infördes

-    utökad avdragsrätt för avgifier till de erkända arbetslöshetskassorna

-    höjning av de kommunala skattesatserna med i genomsnitl 7 öre per skattekrona

Prop. 1979/80: 150

20

Tabell 7.    Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse, milj. kr.

	1979/80	1979/80	1980/81	1980/81
	Enl, RRV;	s Förändring	Enl. RRVs	Förändring
	marsbe-	jämfört	marsbe-	jämfört
	räkning	med RRVs decemberberäkning	räkning	med RRVs decemberberäkning
Inkomsler
Prel. A-skatl	94 499	-995	104 105	-1045
Prel. B-skatl	7812	- 27	8 369	-    22
Fyllnadsbetalningar
av prel. skatt	4 626	+ 91	4 976	-1-  481
Kvarsläende skall	3 305	±    0	3351	+    69
Tillkommande skatt
sjömansskatt restantier	-		-
Slullig kompensation
till kommuner enl. 1974
års skattereform	2 208	±    0	2 685	+      0
Summa inkomsler	112398	-931	123486	-  517
Ulgifter
Kommunalskaltemedel	71990	- 24	79609	+   158
Överskjulande skall	6799	+ 79	6653	-    55
Övriga reslriktioner	-		-
Utbetalningar lill
allm. pensionfond	792	±    0	872	±      0
Omföringar till andra
inkomsttitlar	718	±    0	739	±      0
Omföringar av skaite-
deb. avg. och egenavgif-
ler lill folkpensione-
ringen, sjukförsäkringen
o, arbetsskadeförsäkring	1733	±    0	2099	±      0
Summa ulgifter	82032	+ 55	89972	-1-   103
Netto på titeln	30 365	-986	33604	- 620

-    förändrad beräkning av den särskilda skattereduktionen. Den är 320 kr. för samtliga inkomsttagare år 1980

-    extra avdragel för pensionärer höjdes.

Inflödet av preliminär A-skatt är i huvudsak känt t.o.m. januariterminen. Utfallet under november och januari avseende skaller på inkomsler under september-december år 1979 blev mindre än vad som antogs i beräkningarna i december. Minskningen förklaras dels av atl lönesummeökningen nu antas bli något lägre, dels av atl fördelningen av inkomstökningarna under året blev annoriunda. Största delen av de retroaktiva löneulbelalningarna lill följd av den s. k. prisklausulen och förljänsiutvecklingsgaranlin lycks ha sketl först i början av år 1980.

Nedjusteringen av preliminärskalieinflödel dvs. både A- och B-skatl molsvaras av en inle fulll lika slor minskning av den slulliga skallen. Delta medför alt de fysiska personernas fyllnadsbetalningar våren 1980 och deras kvarstående skatter våren 1981 kan antas bli något större än vad som tidigare beräknals. Den överskjulande skatten som belalas ul under hösten år 1980 väntas därför minska något jämföri med decemberberäkningen.

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        21

Den preliminära A-skatten för budgelåret 1980/81 har också reviderats ned jämförl med RVVs decemberberäkning. Orsaken till nedjusteringen är främst en antagen uppgång i det prisindex som styr skatteskalan för är 1981. Den s. k. basenheten väntas således uppgå till 6500 kr., vilket innebär en ytterligare skatleminskning om ca 2 miljarder kr. inkomståret 1981 jämfört med beräkningen i december. Av inkomstårels sex uppbördsterminer faller dock endasl två på budgelåret 1980/81.

RRV har för inkomslårel 1981 även kalkylerat med en höjning av de kommunala skattesatserna med i genomsnitt 10 öre per skallekrona, 1 decemberberäkningen utgick RRV från oförändrade kommunala skattesatser. Uppjusteringen förklaras av atl behovet av skattehöjningar nu bedöms vara större eflersom skatleutjämningsbidragel till kommunema föreslagils bli kraftigl reduceral. Utbetalningarna av förskott och slutreglering av kommunalskattemedel år 1981 har därför justerats upp med drygl 150 milj. kr.

RRVs kalkyler över de fysiska personernas inkomstskatter innebär en nedjuslering med 620 milj. kr. för budgetåret 1980/81 jämförl med beräkningen i december. RRV beräknar inkomsterna på titeln fysiska personers skatt på inkomsi, realisationsvinst och rörelse till 33 604000000 kr, för budgeiårei 1980/81.

Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse. På

inkomsttiteln redovisas bl.a. de juridiska personernas preliminära skatter liksom avräkningen av de ulbelalningar av kommunalskaltemedel som kan beräknas från de juridiska personernas kommunala skalleunderlag. Till grund för beräkningen ligger den lidigare redovisade enkäten till svenska akliebolag m. m. Enkäten pekar på en uppjuslering med 5 procentenheter av de juridiska personernas kommunalt taxerade inkomster mellan inkomståren 1978 och 1979. RRV har av denna anledning justerat upp fyllnadsbetalningarna våren 1980. En konsekvens av uppjusteringen blir också att den överskjutande skatten höslen 1980 beräknas öka. Företagens benägenhet att göra fyllnadsbetalningar väntas bli bestående även våren 1981. De toiala fyllnadsbetalningarna har således uppjusterats med 175 milj. kr. budgetåret 1980/81 (Se tabell 8). Den preliminära B-skatlen som betalas in budgetåret 1980/81 har också justerats upp. Del sammanhänger främst med debiteringssystemet för B-skattare. Inbetalningarna av B-skatt år 1981 baseras på den slutliga skatt som debiteras för år 1979.

RRV beräknar inkomsterna på lileln juridiska personers skalt på inkomst, realisationsvinst och rörelse lill I 868000 milj. kr. budgeiårei 1980/ 81.

Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse. Till denna tilel förs de skatteinkomster som ej är möjliga atl särredovisa på antingen fysiska eller juridiska personer. Neitot har både i RRVs december- och marsberäkning förts upp med 500 milj. kr. (Se tabell 9).

Prop. 1979/80: 150

22

Tabell 8.    Juridiska personers skatt pä kr.		inkomst, realisationsvinst och rörelse, milj
	1979/80	1979/80	1980/81	1980/81
	Enl. RRVs	Förändring	Enl. RRVs	Förändring
	marsbe-	jämfört	marsbe-	jämfört
	räkning	med RRVs decemberberäkning	räkning	med RRVs decemberberäkning
Inkomsler
Prel. B-skatt	4 432	-1- 69	5 287	-1- 97
Fyllnadsbetalningar
av prel. skatt	2 677	-H55	1886	-H75
Kvarstående skatt	414	0	438	+    6
Summa inkomsler	7523	+224	7611	+278
Utgifter
Kommunalskattemedel	4 424	0	4810	+ 95
Överskjutande medel	875	+   18	921	+ 46
Omföringar lill andra
inkomsttitlar	12	0	12	+    0
Summa utgifter	5311	-1- 18	5 743	+ 141
Netto på liteln	lin	-h206	1868	-H37

Tabell 9.    Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse, milj. kr.

1979/80       1979/80 Enl. RRVs Förändring marsbe-     jämfört räkning       med RRVs decemberberäkning

1980/81 Enl. RRVs marsberäkning

Förändring jämförl med RRVs decemberberäkning

Inkomsler
Tillkommandse skatl
restantier m. m.	1000	0	1000	+ 0
Summa inkomsler	1000	0	1000	±0
Utgifter
Övriga restitutioner	500	0	500	±0
Summa ingifter	500	0	500	+0
Netto på deltiteln	500	0	500	±0

Avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kom-munalskatlemedel. Regleringsfonden för kommimalskaltemedel slopas som redovisningsbegrepp vid utgången av budgeiårei 1979/80.

De avsättningar till resp. återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskaltemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör verkställas under budgetåret 1979/80. framgår av följande sammanställning, i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid RRVs decemberberäkning (milj. kr.).

	1979/80
	Enligi RRVs decemberberäkning	Enligi RRVs marsberäkning
Avsällning Återföring Nelloavsällning	15 800 11 800 4 000	15 300 11 800 3 500

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        23

Kupongskatt. I budgelproposilionen uppfördes lileln kupongskatt med 30 milj. kr. för budgetårel 1979/80 oeh 31 milj. kr, för budgetårel 1980/81. Med hänsyn lill netlouppbörden under andra halvåret 1979, beräknar riksskatieverkel i skrivelse till RRV atl prognosen för 1979/80 kommer all överträffas med omkring 10 milj. kr. Under förulsätining all akliebolagen bibehåller nuvarande utdelningsnivå, vänlas uppräkningen bli 9 milj. kr. förbudgeiårei 1980/81.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomslerna på titeln kupongskatt beräknas lill 40 milj. kr. för budgeiårei 1979/80 och 40 milj. kr. förbudgeiårei 1980/81.

Lagstadgade socialavgifter. De lagsladgade socialavgifterna belalas under året in i form av preliminära avgifier, fyllnadsinbetalningar av preliminära avgifter och kvarsläende avgifier. För en närmare redovisning av uppbördsförfarandet för arbetsgivaravgifter hänvisas lill RRVs decemberberäkning.

För budgetårel 1980/81 ökar avgifterna från statliga myndigheler kraftigt till följd av omläggning av uppbördsförfarandel. Under budgeiårei 1980/81 debileras nämligen avgifter för tre kalenderhalvår p. g. a. omläggningen lill löpande redovisning av lagsladgade socialavgifter för slalliga myndigheler. För en närmare redovisning hänvisas till beräkningen av liteln pensionsmedel m. m. i RRVs decemberberäkning.

Del höga ränteläget i förhållande lill straffavgiftens slorlek kan antas medföra atl en viss del av fyllnadsinbetalningarna våren 1980 från icke skatleplikliga seklorer senareläggs och belalas i form av kvarstående avgifter våren 1981. För övriga seklorer förväntas ränlelägel påverka varken fyllnadsinbetalningar eller kvarstående avgifter.

1 beräkningarna över lagsladgade socialavgifter görs jämförelse med RRVs inkomstberäkning från höslen 1979. Den beräkningen gjordes på ell högre lönealternaliv än vad som budgetpropositionen 1980/81 redovisar.

I det följande redovisas de lagsladgade socialavgifterna efler den nya uppställningen av statsbudgetens inkomsler.

Folkpensionsavgifter. Inkomsterna från folkpensionsavgiflen framgår av tabell 10.

RRV beräknar inkomslerna på titeln folkpensionsavgift till 19 242000000 kr. för budgetåret 1979/80 och 22449000000 kr. för budgetåret 1980/81.

Sjukförsäkringsavgift, netto. Som framgår av tabell 11 beräknas förskotten till de allmänna försäkringskassorna uppgå lill 22 624 milj. kr. för budgetåret 1979/80 och 25 470 milj. kr. för budgelåret 1980/81. Jämförl med RRVs decemberberäkning innebär della en nedjuslering på 465 milj. kr. för budgetåret 1979/80 och en nedjuslering för budgetårel 1980/81 med 226 milj. kr.

Prop. 1979/80:150

24

Tabell 10. Folkpensionsavgift milj. kr.

	1979/80		1980/81
	Enl RRVs	Förändring	Enl RRVs	Förändring
	marsbe-	jämfört	marsbe-	iämförl
	räkning	med RRVs decemberberäkning	räkning	med RRVs decemberberäkning
Inkomster
Direktdebiterade
avgifier	16 131	-116	18 170	-H66
Egenavgifter och
skattedebiterade
avgifter	879	-	967	_
Avgifter från stat-
liga myndigheter
och affärsverk	2 232	+    2	3 292	+   16
Summa inkomster	19242		22429
Netto på titeln	19242	-114	22429	-1-182

Sjukpenningen har dragils ned p. g. a, lägre sjuktal för 1979 jämfört med höstens beräkning. Del är framför alll utbetalning av sjukpenning för andra kalenderhalvårel 1979 där preliminärt ulfall föreligger - som är lägre än vad som förväntades vid höstens beräkning.

Den 1 januari 1980 infördes flera förändringar (SFS 1979:644 och 645) vad gäller föräldraförsäkringen och rält lill ledighel vid graviditet. Kvinnor som p. g. a. förvärvsarbetets art inte kan fortsätta sina normala arbetsuppgifter i graviditetens slutskede skall i princip ha rätl till omplacering med bibehållen lön. De kvinnor som inte kan omplaceras skall i stället kunna få ersättning från försäkringskassan. Havandeskapspenningen som denna er-

Tabell 11. Beräkning av de allmänna försäkringskassornas förskott från inkomsttiteln för sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen (milj. kr.)

	1979/80		1980/81
	Enl RRVs	Förändring	Enl RRVs	Förändring
	marsbe-	jämförl	marsbe-	jämförl
	räkning	med RRVs decemberberäkning	räkning	med RRVs decemberberäkning
Sjukpenning	13051	-256	14044	-515
Sjukvårdsförmåner inkl.
läkemedelsersällning	8681	-234	10226	-1- 74
Föräldrapenning	3045	- 31	3649	-1-160
Frivillig försäkring	10	-	10	-
Förvaltningskostnader	1840	- 25	2045	+  15
Summa ulgifter	26627	-546	29974	-266
Statsbidrag	3995	- 81	4496	- 40
Frivillig försäkring	8	-	8	—
Förskott från inkomst-
skattetiteln (utgifter-
bidrag)	22624	-465	25470	-226

Nettot på titeln framgår av tabell 12.

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning

2S

sättning kallas ulgår med samma belopp som sjukpenningen. Den särskilda föräldrapenningen skall under tre månader utgå med elt belopp som motsvarar förälderns sjukpenning. Vidare ändras reglerna för föräldrapenning för tillfällig vård av barn till att omfatta 60 dagar per barn och år. Åldersgränsen höjs samtidigt från lio lill lolv år för föräldrapenning för lillfällig vård av barn.

Den I juli 1980 förlängs den särskilda föräldrapenningen med tre månader till atl omfatta sammanlagi sex månader. Under de tre sista månaderna skall ersättningen ulgå enligt garantinivån lika för alla. Garanlinivån höjs från 32 kr. till 37 kr. per dag. De föreslagna reformerna har beräknats kosta ca 370 milj, kr. efler några år när effeklerna slår igenom hell.

Tabell 12. Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och förskott till de allmänna försäkringskassorna m.m. milj, kr.

	1979/80		1980/81
Inkomsler	Enl RRVs	Förändring	Enl RRVs	Förändring
Ulgifter	marsbe-	jämförl	marsbe-	jämfört
	räkning	med RRVs decemberberäkning	räkning	med RRVs decemberberäkning
Inkomster
Direktdebiterade av-
gifter	20553	-145	23 195	-f221
Egenavgifter och övriga
skattedebiterade avgif-
ter	828	-	1014	-
Avgifier från statliga
myndigheter och affärs-
verk	2 850	-1-    5	4 206	+ 27
Återföring av medel
från allmänna sjukför-
säkringsfonden
Övriga inkomster	109	-1-    4	118	+    3
Summa inkomster	24340	-136	28533	4-25/
Utgifter
Förskott lill de
allmänna försäkrings-
kassorna	22624	-465	25470	-226
Avsättning av medel
till allmänna sjukför-
säkringsfonden	-		-	-
Summa utgifler	22624	-465	25470	-226
Netto på titeln	1716	-1-329	3063	4-477

RRV beråknar inkomslerna på titeln sjukförsäkringsavgift, netto lill 1 716000000 kr. för budgetårel 1979/80 och 3063000000 kr. för budgetårel 1980/81.

Prop. 1979/80: 150

26

Barnomsorgsavgift. Inkomslerna från barnomsorgsavgiflen framgår av labell 13.

Tabell 13. Barnomsorgsavgift milj. kr.

	1979/80		1980/81
	Enl RRVs	Förändring	Enl RRVs	Förändring
	marsbe-	iämförl	marsbe-	jämförl
	räkning	med RRVs december-beräkning	räkning	med RRVs decemberberäkning
Inkomster
Direkldebiterade av-
gifter	3 383	-7	4445	-f39
Avgifter från statliga
myndigheter och affärs-
verk	430	-	783	-1-34
Summa inkomsler	3 813	-7	5 228	+ 73
Nelto på titeln	3813	-7	5 228	+13

RRV beräknar inkomsterna på liteln barnomsorgsavgifi lill 3813000000 kr. för budgeiårei 1979/80 och 5 228000000 kr. för budgelåret 1980/81.

Vuxenutbildningsavgift. Fr.o.m. budgelåret 1980/81 skall vuxenutbildningsavgiften redovisas brutto över statsbudgeten. RRV föreslår med anledning av detla all vuxenutbildningsavgifien redovisas på egen inkomsttitel med benämningen vuxenulbildningsavgift. För budgelåret 1979/80 och tidigare redovisades vuxenutbildningsavgifien under inkomstskatleliteln bland övriga socialavgifter.

Tabell 14. Vuxenutbildningsavgift milj. kr,

1980/81

	Enl RRVs
	marsbe-
	räkning
Inkomsler
Direktdebiterade av-
gifter	547
Avgifter från slalliga
myndigheler och affärs-
verk	99
Summa inkomsler	646
Netto på titeln	646

RRV   beräknar   inkomslerna   på   lileln   vuxenutbildningsavgift   till 646000000 kr. för budgelåret 1980/81.

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        27

Övriga socialavgifter, netto. Under titeln övriga socialavgifter redovisas den del av arbelslöshelsförsäkringen som finansieras med arbelsgivaravgifter. Till de allmänna försäkringskassorna utbetalas förskotl och slutavräkningsbelopp avseende kosinaderna för konlanl arbetsmarknadsstöd (KAS). Vidare utbetalas två Iredjedelar av kostnaderna för grundbidrag och viss del av kostnaderna för progressivbidrag.

Tabell 15. Avgift för arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna och de erkända arbetslöshetskassorna.

	1979/80		1980/81
Inkomsler	Enl RRVs	Förändring	Enl RRVs	Förändring
Utgifler	marsbe-	jämfört	marsbe-	jämför!
	räkning	med RRVs decemberberäkning	räkning	med RRVs decemberberäkning
Inkomsler
Direktdebiterade av-
gifter	111	- 4	877	-1-    9
Avgifter från statliga
myndigheter och affärs-
verk	108	-	158	-
Återföring av medel
från arbetslöshets-
fonden	-		-
Summa inkomsler	885	- 4	1035	-1-    9
Utgifler
Kontant arbetsmark-
nadsstöd	209	-1-20	210	-1-26
Utbetalningar lill er-
kända arbetslöshets-
kassor	596	-1-37	618	-f-62
Avsättning av medel
till arbetslöshets-
fonden	346	-	190	-173
Summa ulgifter	1 151		1018
Netlo på titeln	-266	-66	+   17	+ 94

De avgifter som redovisas i tabell 16 flyter in på titeln för atl därefler under samma budgetår överföras lill olika myndigheter eller fonder.

RRV beräknar ett underskoll på titeln övriga socialavgifter, nello för budgetåret 1979/80 till 476000000 kr. (se tabellerna 15 och 16). För budgelåret 1980/81 beräknar RRV ett överskott på titeln övriga socialavgifter på 148000000 kr.

Stämpelskatt. Inkomsterna på titeln redovisas av riksskatteverket, domstolsverket och centralnämnden för fastighetsdata. 1 budgelproposilionen uppfördes lileln stämpelskatt med 1 653 milj. kr. för budgetåret 1979/80 och I 735 milj. kr. för budgetårel 1980/81. Därav hänförde sig 78 resp. 60 milj. kr. till riksskatteverkets uppbörd. I skrivelse lill RRV motiverar riksskatteverket en höjning med 7 tnilj. kr. budgetåret 1979/80 på följande sätt:

Prop. 1979/80:150

28

Tabell 16. Övriga lagstadgade socialavgifter milj. kr.

	1979/80		1980/81
Inkomster	Enligt RRVs	Förändring	Enl. RRVs	Förändring
Utgifter	marsbe-	iämförl	marsbe-	jämfört
	räkning	med RRVs decemberberäkning	räkning	med RRVs decemberberäkning
Inkomsler
1  Arbetsskadeförsäk-
ringsavgifl	821	-22	1287	-19
2 Byggnadsforsknings-
avgift	99	-1-   1	106	- 4
3 Lönegaranliavgifi	437	-	515	+ 4
4 Arbetarskyddsavgift	250	- 8	310	-1-52
5 Avgift för sjöfolks
pensionering	10	+  1	12	-t-  1
6 Arbelsmarknadsutbild	-
ningsavgifl	890	-1-  1	1 030	-1- 4
7 Delpcnsionsavgifl	794	-1- 4	1271	+ 6
8 Särskild vuxenutbild-
ningsavgift	555	-	-	-
9 Återbetalningar från
delpensionsfonden			131	-1-53
Summa inkomsler	3856	-23	4662	+ 97
Ulgijier
1 Summa 1-7 enl. ovan	3 301	-23	4531	-1-44
2 Särskild vuxenutbild-
ningsavgift	555	-	-	-
3 Merkostnader för del-
pensionsförsäkringen	210	-58	-	-
Summa uigifier	4 066		4531
Netto på titeln	-210	-52	-t-131	-1-53

Såsom förutspåddes i RSVs inkomstberäkning i oktober 1979 har stämpelavgiften för köp och byte av fondpapper saml stämpelskatten på obligalioner m.m. på ulländska värdepapper slopats från den I januari 1980. Dessa skatter/avgifter svarade under budgeiårei 1978/79 för 45% av de intäkter som inflöl under denna tilel. Med hänsyn till den lidsförskjutning som föreligger mellan erläggandet och den följande bokföringen hos statsverket av framför allt fondslämpelavgiften har den förvänlade inkomstminskningen inle varil fullt så slor som lidigare antagits.

RSV beräknar nu inkomsten av stämpelskatt och stämpelavgift under budgeiårei 1979/80 till 85 milj. kr. Inkomstberäkningarna för de två kommande budgetåren lorde för närvarande inle behöva korrigeras.

Även domstolsverket har reviderat sin lidigare prognos och beräknar nu inkomslerna till 1 250 milj. kr. för budgetårel 1979/80 och I 350 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Jämfört med beräkningen i december är det en minskning med 265 resp. 190 milj. kr. Revideringen beror på en felbedömning av effekten av skatiehöjningen i fråga om inteckning den I juli år 1979.

RRV ansluter sig lill domstolsverkels och riksskalleverkels beräkningar. Inkomslerna för titeln stämpelskatt beräknas till 1 395400000 kr. för budgeiårei 1979/80 och I 545 000000 kr. för budgetåret 1980/81.

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        29

Mervärdeskatt. Inkomslerna på denna tilel uppbärs av länsstyrelserna och tullverket.

Utfallssiffror för inbetald skalt till länsstyrelserna är kända l.o. m. februari månad 1980 och för återbetald skatl t. o. m. januari månad. Till grund för beräkningen av länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskalt ligger en bedömning av den privata konsumtionens utveckling. Mellan åren 1979 och 1980 beräknas den privata konsumtionen öka med ca 14%. Della är knappl 2 procentenheter högre än enligt decemberberäkningen. För år 1981 har ökningen beräknals lill ca 10%. Länsslyrelsernas nettouppbörd av mervärdeskall under budgetåret 1979/80 beräknas uppgå lill 11 300 milj. kr., vilkel är 400 milj. kr. lägre än i decemberberäkningen. Uppbörden under budgetåret 1980/81 beräknas uppgå lill 12700 milj. kr. Del är en minskning med 200 milj. kr. jämfört med deeemberberäkningen.

Tabell 17. Mervärdeskatt budgetåret 1979/80, milj. kr.

Uppbördsmånad	Tullverket	Länsslyrelserna Inbetald          Ålerbelald skall               skalt	Summa
Juli-aug.	3 291'	4724'              2468'	5 547'
Sept,-okl.	3 393'	4276'              3 155'	4514'
Nov.-dec.	3 756'	4612'              3235'	5 133'
Jan.-febr.	3 889	5421'              3311	5999
Mars-april	4111	5444               3028	6527
Maj-juni	4 260	4 923               2903	6280
Summa	22 700	29400             18 100	34 000

' Utfall

Generallullslyrelsen har reviderat sin prognos för mervärdeskalt på importerade varor. Importvärdet för budgeiårei 1979/80 beräknas uppgå till 134 200 milj. kr., vilket är 5 800 milj. kr. högre än enligt decemberberäkningen. För budgetårel 1980/81 beräknas importvärdel uppgå till 145 800 milj. kr. Detta är en ökning i förhållande lill decemberberäkningen med 3 300 milj. kr. Med dessa imporlvärden beräknar generallullslyrelsen uppbörden av mervärdeskatl under budgetårel 1979/80 till 22 700 milj. kr. I förhållande till decemberberäkningen är detta en ökning med 100 milj. kr. För budgetårel 1980/81 beräknas mervärdeskalten på importerade varor uppgå till 25 400 milj. kr., vilkel åren ökning med 300 milj. kr. jämförl med decemberberäkningen.

RRV beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till 34000000000 kr för budgetåret 1979/80 och 38 lOOOOOOOO kr. för budgetåret 1980/81.

Försäljningsskatt på motorfordon. I beräkningen lill budgetförslaget uppskattade riksskatteverket nyregistreringen av personbilar till 208000 för budgetåret 1979/80 och 220000 för budgetåret 1980/81. Nyregistreringen antas nu bli någol högre. Riksskatteverket har därför räknat upp inkomsterna med 20 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1979/80 och 1980/81.

Prop. 1979/80: 150                                                                 30

Inkomsterna beräknas lill 570 milj. kr. för budgeiårei 1979/80 och 600 milj. kr. för budgetårel 1980/81. Generallullslyrelsen vidhåller sin beräkning till budgetförslaget då inkomsterna beräknades till 8,5 milj. kr. förbudgeiårei 1979/80 och 8 milj. kr. för budgetårel 1980/81.

RRV ansluter sig lill riksskalleverkels och generallullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på liteln försäljningsskatt på molorfordon beräknas till 579000000 kr. för budgetårel 1979/80 och 608000000 kr. för budgetårel 1980/81.

Skatt på spritdrycker. Inkomslerna av skatl på spritdrycker beräknades i budgetpropositionen lill 4 525 milj. kr. för budgeiårei 1979/80 och 5 000 milj. kr. för budgeiårei 1980/81. I skrivelse till RRV den 27 februari 1980 anför riksskatteverket följande:

Under perioden juli 1979-januari 1980 har 2402 milj. kr. influtit. Sprit-centralens försäljning av spritdrycker till systembolaget under perioden november-januari ulgör underlag för skatteinkomsten under februari-april. För denna period kommer, enligt vad som inhämtats från AB Vin- & Spritcentralen, skatl alt inflyta med 1 179 milj. kr. Skattehöjningen den 27 oktober 1979 har medfört alt konsumtionen minskal. Till följd härav kan inkomsten för budgelåret 1979/80 beräknas till 4 350 milj. kr. All konsumtionsminskningen skall få bestående karaktär är mindre Iroligl mol bakgrund av erfarenheterna av konsumlionsutvecklingen i ell längre perspektiv. RSV räknar således med en ålerhämlning och beräknar inkomsien för budgetåren 1980/81 och 1981/82 till oförändrat 5 000 milj. kr. resp. 5 150 milj. kr.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning. Inkomslerna på titeln skatt på spritdrycker beräknas till 4 349900000 kr. för budgetårel 1979/80 och 5 000000000 kr. för budgetåren 1980/81.

Skatt på vin. 1 budgetpropositionen beräknas inkomsterna på denna tilel till 890 milj. kr. för budgeiårei 1979/80 och 950 milj. kr. för budgeiårei 1980/ 81. I skrivelse till RRV den 27 februari 1980 anger riksskatteverket att inkomsterna för budgelåret 1979/80 nu kan beräknas till 880 milj. kr. Nedjusteringen beror på minskad konsumtion till följd av skattehöjningen i oktober 1979.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomslerna på liteln skatt på vin beräknas till 879900000 kr. för budgetåret 1979/80 och 950000000 kr. för budgetåret 1980/81.

Skatt på malt- och läskedrycker. I skrivelse till RRV den 27 februari 1980 beräknar riksskatteverket inkomsterna på titeln lill 865,2 milj. kr. för budgetåret 1979/80 och 940,0 milj. kr. för budgetåret 1980/81. I förhållande till budgetpropositionen innebär detla en minskning av inkomsterna med 9,8 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Generallullslyrelsen har inle reviderat sin beräkning.

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        31

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomslerna på liteln skatl på mall- och läskedrycker beräknas till 887 200000 kr. för budgetåret 1979/80 och 963 000000 kr. för budgeiårei 1980/81.

Rusdrycksförsaljningsmedel av partihandelsbolag. Riksskatteverket meddelar all inkomsterna på liteln kan beräknas lill IIO milj. kr. för budgetåret 1979/80 och 100 milj. kr. för budgeiårei 1980/81. För 1979/80 innebär delta en minskning av inkomslerna med 10 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionen.

RRV ansluter sig lill riksskalleverkels beräkning. Inkomsterna på titeln föreslås få benämningen AB Vin- och Spriiceniralens inlevererade överskoll och beräknas lill I lOOOOOOO kr. för budgelåret 1979/80 och lOOOOOOOO kr. förbudgeiårei 1980/81.

Rusdrycksförsaljningsmedel av detaljhandelsbolag. I skrivelse lill RRV den 27 februari 1980 beräknar riksskaileverket inkomsterna på titeln lill 90 milj. kr. för budgeiårei 1979/80 och 60 milj. kr. för budgeiårei 1980/81. Del innebär atl inkomslerna har räknals upp med 15 milj. kr. för 1979/80 jämfört med budgelproposilionen.

RRV ansluter sig till riksskalleverkels beräkning. Inkomsterna på liteln föreslås få benämningen Systembolaget ABs inlevererade överskoll och beräknas lill 90000000 kr. för budgetårel 1979/80 och 60000000 kr. för budgetåret 1980/81.

Reseskatt. I budgetförslaget uppfördes titeln med 110 milj. kr. för budgetåret 1979/80 och 118 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Med hänsyn till uppbörden under andra halvårel 1979 har riksskatteverket justerat upp beräkningen för budgetårel 1979/80 med 6 milj. kr. För budgetåret 1980/81 har prognosen justerats upp med 5 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskalleverkels beräkning. Inkomsterna på titeln reseskati beräknas lill 116000000 kr. för budgelåret 1979/80 och 123000000 kr. för budgetåret 1980/81.

Fordonsskatt. I prop. 1979/80: 30 föreslog regeringen en höjning av skatten på energi m. m. Genom beslul i december 1979 höjdes bensinskatien, kilometerskatten, den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter samt energiskatten på el och oljor. Regeringen ämnade åierkomma med förslag till ålgärder för atl kompensera de som bor i glesbygd för de höjda energiskatterna. Regeringen har i prop. 1979/80: 109 lagl fram förslag om slöd lill glesbygden för vissa energikostnader. Förslagel innebär bl.a. atl fordonsskatten på personbilar sätts ned med 120 kr. per år för personbilsägare bosatta i de kommuner som ingår i stödområdena 5 och 6. Nedsätlningen föreslås gälla fr. o. m. den I juli 1980. Den beräknas tolall minska slatens

Prop. 1979/80: 150                                                                 32

inkomsler av fordonsskatl med ca 18 milj. kr. per år. Med hänsyn härtill har inkomsterna för budgelåret 1980/81 räknals ned lill 2 287 milj. kr.

RRV beräknar inkomslerna på lileln fordonsskatt lill 2 260000000 kr. för budgelåret 1979/80 och 2 287 000 000 kr. för budgeiårei 1980/81.

Tullmedel. Inkomslerna på titeln tullmedel beräknasi budgetförslaget till I 075 milj. kr. för budgetårel 1979/80 och till I 115 milj. kr. för budgetåret 1980/81.

Generallullslyrelsen har reviderat sin prognos för tullmedel. 1 samråd med konjunklurinslilulel har importvärdel för budgelåret 1979/80 beräknals lill 134 200 milj. kr. Del är en uppräkning med 5 800 milj. kr. jämfört med decemberberäkningen. För budgetårel 1980/81 har importvärdel räknats upp med 3 300 milj. kr. till 145 800 milj. kr. Uppräkningen beror i huvudsak på ökade oljepriser. Med ledning av del nya importvärdel har generaltullstyrelsen räknat upp inkomslerna för budgetårel 1980/81 med 35 milj. kr. RRV ansluter sig lill generaltullslyrelsens beräkning. Inkomslerna på lileln tullmedel beräknas till I 075 000000 kr. för budgeiårei 1979/80 och I 150000000kr. förbudgeiårei 1980/81.

Inkomster av statens verksamhet

Affärsverkens inlevererade överskott. Enligt prop. 1976/77: 130 med förslag till riktlinjer för modernisering av del slalliga budgelsystemet (Rskr 1977/78: 19) skall RRV i inkomstberäkningen redovisa affärsverkens årsresultat och resultatprognoser för kommande budgetår. Redovisningen av verksamhelen bör vara överskådlig och lättbegriplig. Vidare bör - så långt som möjligt - enhetlighel eftersträvas. De statliga affärsverken redovisar i skrivelser uppgifter lill RRV. I en av RRV upprättad promemoria som skickals lill samtliga affärsverk har RRV anmodat dessa alt följa en enhetlig linje i sina prognoser. I promemorian anges bl. a. all den bedömning av den ekonomiska ulvecklingen som redovisas i den preliminära nationalbudgeten bör tjäna som vägledning för beräkningarna.

Postverkets inlevererade överskott. I skrivelse till RRV beräknar postverket att inleverera 82,0 milj. kr. budgetårel 1979/80 och 61,0 milj. kr. budgelåret 1980/81. I förhållande lill budgelpropositionen innebär del en ökning av inkomsterna med 5,0 milj. kr. för budgetårel 1979/80. I skrivelsen anförs följande:

För budgetåren 1979/80 och 1980/81 räknar Postverket nu med att kunna leverera ett överskott och 54 Mkr resp. 67 Mkr. Detta motsvarar normal förränlning av det disponerade statskapitalet.

Postverket räknar nu med en volymökning för de totala försändelseintäkterna inkl. lidningsavgifter på ca 2% under budgetårel 1979/80 och ca

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning       33

I % under budgelåret 1980/81. Personalkostnaderna beräknas öka volymmässigt med ca I % under varidera budgelåret. beroende på bl.a, forllöpande ulbyggnad av servicenätet genom lillkomslen av nya hushåll. Den genomsniilliga prisökningen på personalkostnaderna beräknas lill 13,5% budgetårel 1979/80 och 8,0% budgetåret 1980/81. Bedömningen av prisutvecklingen grundar sig på allernaliv 2 i Riksrevisionsverkeis skrivelse. Hänsyn har därvid lagits till Poslverkels speciella personalsiruktur. och vi räknar med 1,5% högre prisökningar än enligt RRVs förutsättningar. En beräkning enligt alternativ I i skrivelsen skulle inle påverka inleveranserna av överskottsmedel. Sakkoslnaderna beräknas öka med 16% under 1979/ 80 och med 15% under 1980/81. De kraftiga ökningarna beror främst på lokalkostnadsutvecklingen.

Diskonlol förutsätts ligga kvar på nuvarande nivå på 10% fram lill juli 1980, då del antas gå ned lill 9%. I januari 1981 räknas med en yllerligare sänkning lill 8,5 %. Beräkningen bygger också på all konsolideringsfonden får utnyttjas enligt Poslverkels förslag.

RRV ansluter sig till poslverkels beräkning. Inkomslerna på lileln postverkets inlevererade överskoll beräknas lill 82000000 kr. för budgetårel 1979/80 och 61 000000 kr. för budgeiårei 1980/81.

Televerkets inlevererade överskott. I budgelproposilionen beräknades inkomslerna på titeln till 156,8 milj. kr. för budgetåret 1979/80 och 162,5 milj. kr. för budgetårel 1980/81. Televerkel har reviderat beräkningen för 1980/81 och beräknar nu inleveransen till 166,9 milj. kr. Televerkel anför vidare:

Beräkningarna bygger på de inläkler och kosinader som teleområdena tagit upp i grovbudgeten för 1980/81.

Vid intäklsberäkningen har förutsetts att vissa generella laxehöjningar måsle vidtagas under budgeiårei 1980/81.

Beräkningarna för budgetårel 1980/81 har gjorts utifrån det nya invesleringsbegrepp som utföriigt presenterades i televerkets anslagsframslällning för 1980/81 (avsnitt 3.2.2) och som tidigare föreskrivits av RRV i "Anvisningar för myndighelens anslagsframställning".

RRV ansluter sig lill televerkets beräkning. Inkomslerna på liteln televerkets inlevererade överskoll beräknas lill 156 800000 kr. för budgelåret 1979/80 och 166900000 kr. förbudgeiårei 1980/81.

Statens järnvägars inlevererade överskott. I budgelproposilionen fördes inkomsterna på lileln upp med ell formellt belopp på I 000 kr. för budgetåret 1979/80 och 1000 kr. för budgetårel 1980/81. 1 skrivelse lill RRV meddelar statens järnvägar att någon inleverans inte kommer atl ske under 1979/80 och 1980/81. I skrivelsen anförs följande:

I anslulning till novemberprognosen uppgav SJ vissa resullatförbältring-ar, som skulle bli möjliga genom föreslagna laxehöjningar 1979-12-01. 3    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 150. BUaga 2.3

Prop. 1979/80:150                                                                  34

Regeringen beslöt senare om något lägre höjningar än SJ föreslagil. Dessutom senarelades höjningen i busstrafik lill 1980-02-01. Vid revideringen har därför trafikinläkterna räknats upp med en mindre laxehöjningseffekl än som förutsades i novemberprognosen. Den nya laxenivån har anlagils gälla även under budgeiårei 1980/81, Vissa volymjusleringar har gjorts på grundval av ulvecklingen under loppet av innevarande budgelår saml bedömningar av konjunklurulsiklerna enligt den preliminära nalionalbudgelen m. m.

Ersällningen för drifl av olönsamma järnvägslinjer m. m. har för budgelåren 1979/80 och 1980/81 upptagils lill 746 resp. 790 milj. kr. 1 beloppet för 1979/80 ingår ell av SJ 1979-02-13 begäri tilläggsanslag om 26 milj. kr. Beloppet för 1980/81, som anges i budgelpropositionen är 97 milj. kr, lägre än motsvarande belopp i novemberprognosen.

Beräkningen av personalkostnaderna har baserats på en reviderad bedömning av personalbehovet. Personalkostnaderna saml vissa kostnads-beroende intäkter har härvid räknats upp under antagande att lönenivån höjs med 10 % den I november 1979 (inkl. effeklen av redan genomförda höjningar enligt garantiklausuler) och med 7.5 % den I januari 1981. På grundval av registrerad prisutveckling har prisnivån för maierial m.m. antagits stiga med 8 % 1979/80, utom i de fall priserna bestäms genom särskilda avtal. För 1980/81 har novemberprognosens antagande om ökning med 6 % bibehållits.

RRV beräknar inkomslerna pä lileln statens järnvägars inlevererade överskoll lill formelll I 000 kr. för vart och elt av budgetåren 1979/80 och 1980/81.

Luftfartsverkets inlevererade överskon. I budgelproposilionen uppfördes denna titel med 59.2 milj.kr. för budgetåret 1979/80 och 41.1 milj.kr. för budgeiårei 1980/81. 1 skrivelse lill RRV har luftfartsverket beräknai inleveransen till 38.9 milj.kr. för budgelåret 1979/80 och 43,8 milj.kr. för budgeiårei 1980/81. 1 skrivelsen anför lufifarlsverket följande:

Intäkterna för 1979/80 har beräknals lill 583,5 Mkr.. vilkel är 11,6 Mkr. högre än i verkels driflbudgelbeslui. Kosinaderna för 1979/80 beräknas nu till 551.0 Mkr. vilket är 9,2 Mkr. högre än i driflbudgelbeslulet. Härvid har inkluderats en "retroaktiv" effekl av väniade lönehöjningar om tolall 8,5 Mkr. Ränleersällningen för kommunala finansieringsbidrag har reducerals med 35 Mkr. till 13,3 Mkr. vilkel likställer kommunalt och slalligl finansieringskapital från förränlningssynpunkl. Överskottet beräknas under dessa förutsättningar uppgå lill 32,5 Mkr, Det slalliga förräniningskravet, beräknai efler en räntesats av 9,25 % uppgår lill 118.6 Mkr. Förränlningen av statligt och kommunalt finansieringskapilal skulle därmed uppgå lill ca 27 % av full förränlning. Som grund för intäklsberäkningen 1980/81 har trafikvolymen ullryckl i anlalel landningar beräknals öka med 7 % och i anlalet passagerare med 6.5 %. Som grund för kostnadsberäkningen 1980/ 81 gäller atl personalkostnaderna vänlas öka med ca 7 % jämfört med budgetbeslutet 1979/80, medan sakkostnaderna (inkl. ersällningar lill myndigheler) väntas öka med ca 14 % och avskrivningarna med ca 12 %.

Under angivna förutsättningar beräknas överskollel för 1980/81 uppgå till 53,7 Mkr. Förräniningskravet på statskapitalet, beräknat efler 9,25 %

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        35

uppgår lill 125 Mkr. Del beräknade överskottet uppgår till 43 % av full förränlning. Räntekostnaden för kommunala finansieringsbidrag har liksom tidigare reducerals i proportion till förränlning av statskapitalet eller 54,9 Mkr. till 23,5 Mkr.

Luftfarlsverkels beräkningar förutsätter atl verkel tillåts höja sina taxor med i genomsnitt 10% under budgeiårei 1980/81, Enligt lunfarlsverkels beräkningar har verket under budgetårel 1978/79 inlevererat 29,7 milj. kr. Enligt RRVs budgetredovisning för 1978/79 var beloppel endasl 9,7 milj.kr. Återstående 20 milj.kr. inlevererades ijuli månad 1979. RRV avviker sfiledes liksom i höstens inkomstberäkning från luftfartsverkets beräkning med 20 milj. kr. för budgelåret 1979/80.

RRV beräknar inkomslerna på lileln luftfarlsverkels inlevererade överskott till 58 900 000 kr. för budgetåret 1979/80 och 43 800000 kr. för budgetåret 1980/81.

Förenade fabriksverkens inlevererade överskott. I skrivelse lill RRV beräknar förenade fabriksverken inkomslerna på titeln lill 94,9 milj. kr. för budgeiårei 1979/80 och 46,7 milj. kr. för budgeiårei 1980/81. Delta innebär inle någon förändring i förhållande lill budgelproposilionen. I skrivelse anförs följande:

Beräkningarna för 1979/80 och 1980/81 har gjorls med ulgångspunkl från halvårsrapporten 1979/80 och den operativa långsiktsplanen för 1979/80. Beräkningarna för budgelåren 1979/80 och 1980/81 har gjorls i 1979/80 års beräknade penningvärde. Hänsyn har inle lagils lill en evenluell omläggning av FFV räkenskapsår från budgetår till kalenderår. Resultatet före bokslulsdisposilioner för 1979/80 beräknas bli någol bälire än ulfallel för 1978/79. För budgelåret 1980/81 förvänlas dock en krafiig försämring beroende på bl. a. en nedgång i beslällningsvolymen från svenska försvarei som tidigare anmälts. Ett program för alt anpassa verksamheten lill en mindre beslällningsvolym har utarbetats i samråd med personalorganisationerna.

Resultaten för 1979/80 och 1980/81 belastas med kosinader för utveckling av Stiriing Power Pack. FFV har emellertid föreslagil en annan finansieringsform för Stirlingverksamhelen baserat på villkorliga län från staten.

För 1979/80 har avskrivningar beräknats kalkylmässigt i enlighet med FFV instruktion.

Anlal hellidsanslällda beräknas för 1979/80 lill ca 5 800.

Investeringar för 1979/80 uppgår lill 83,4 Mkr. varav 4,0 Mkr. ulnyttjats redan tidigare år enligt särskilt beslut.

RRV ansluter sig lill förenade fabriksverkens beräkning. Inkomslerna på titeln förenade fabriksverkens inlevererade överskott beräknas till 94 900000 kr. för budgeiårei 1979/80 och 46700 000 kr. för budgeiårei 1980/ 81.

Statens vattenfallsverks inlevererade överskott, I budgelpropositionen uppfördes denna tilel med  I 116,0 milj.kr. för budgetårel  1979/80 och

Prop. 1979/80: 150                                                                 36

1 446,0 milj. kr. för budgeiårei 1980/81. I skrivelse lill RRV beräknar statens vallenfallsverk inleveransen under 1980/81 till I 451.0 milj.kr. Beräkningen för 1979/80 är oförändrad jämförl med budgetpropositionen. I skrivelsen anförs följande:

Kraftverksrörelsen

Budgetåret 1979180

I Vallenfalls förslag till driftslal för innevarande är anmäldes atl de redovisade intäkts- och kostnadsberäkningarna innefatiade vissa osäkerhetsfaktorer. Bl.a. angavs all rådande osäkra situation på oljemarknaden försvårade en säkrare bedömning av oljeprisulvecklingen och därmed av verkets kraflinläkter och kraftanskaffningskoslnader. De förutsättningar som driftslaten byggde på har också väsenlligl förändrals. främst avseende infiations- och oljeprisutvecklingen samt vallentillrinningen, vilkel påverkar verksamhelsulfallet. Tolall beräknas rörelseintäklerna öka med 640 milj. kr. jämförl med fastställd driftstal. Intäkterna från fast engrosförsäljning har uppräknals med 455 milj.kr., huvudsakligen beroende på högre energipris- och indexlillägg som följd av högre oljepriser och infiationslakt. Försäljningsvolymen förväntas bli någol högre än vad som förutsattes i driftslaten. Den tillfälliga kraflförsäljningen beräknas öka med 170 milj. kr. p.g.a. slörre försäljningsvolym. Övriga intäkter beräknas öka med 15 milj. kr.

Bränslekostnaderna beräknas trols elt högre oljepris bli 176 milj.kr, lägre än beräkningarna i driftslaten. Anledningen är atl den oljebaserade värmekraftproduktionen har kunnal reduceras kraftigt p. g. a. en högre vatlenkraflproduklion. Del högre oljepriset har således fått genomslag på kraflinläkterna genom högre energipristillägg medan effeklerna på verkels bränslekoslnader har kunnal begränsas väsenlligl. Kosinaderna för den inköpta kraften beräknas öka med 195 milj.kr. Den tillfälliga kraften beräknas öka med 218 milj. kr., p. g. a. slörre volym, medan fasla kraflinköp beräknas minska med 23 milj. kr.

Sammantaget innebär utbytena av lillfällig kraft att inköpen har ökat mer än försäljningen. Nettokostnaden för del tillfälliga kraflulbytet beräknas öka med 48 milj.kr. Finansiella inläkler beräknas öka med 30 milj.kr. jämförl med driftstalen, beroende på högre ränteintäkter från dotterbolagen som en följd av högre ränteläge. De finansiella kosinaderna beräknas minska med 30 milj.kr. p.g.a. lägre räntekostnader för verkels röriiga kredii hos riksgäldskontoret p.g.a. förbättrat likviditelsläge.

I verkels förslag lill driftslal redovisades etl överskott om 884 milj. kr. Normal förräntning för budgetåret, 9,25 %, skulle medföra elt överskott om 1369 milj.kr. Reduceringen med 485 milj.kr. motiverades med den försenade idrifttagningen av Ringhals block 3 och 4. I driftstaisförslagel förutsatte verkel atl kompensalion skulle utgå för de rörliga merkostnaderna under budgeiårei 1978/79 och 1979/80 för alternativ produktion molsvarande produktionsbortfall under förseningstiden för ifrågavarande kärnkraftblock. Merkostnaderna beräknades till 175 resp. 310 milj. kr. eller sammanlagi 485 milj. kr. Verket föreslog i driftstaisförslagel alt kompensalion skulle utgå i form av sänkt förräntningskrav med därav följande minskat krav på inleverans av överskottsmedel från verket. I samband med detta angavs all merkostnaderna var avhängiga av främsl oljepris.

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        37

belaslningsutveckling och vatlenkrafllillgång och kunde därför framräknas lill mer definitiva belopp först i efierhand. En avstämning av kompensa-lionsbeloppen förutsattes därför ske i efierhand.

I den av regeringen fastställda driftslaten upptogs kompensalion med endasl 200 milj, kr. i avvakian på närmare beräkningar av merkostnaderna i anslulning till de förhandlingar som inlells i denna fråga med Forsmarks Kraftgrupp AB. Kompensationen avser budgelåret 1979/80 och utgår i form av sänkl förräntningskrav med molsvarande belopp.

Jämfört med verkets förslag sänktes också detaljintäklerna med 30 milj.kr. Sänkningen beror pä alt den av verkel förulsatia höjningen av lågspänningstarifferna den 1 juli 1979 framflyttades till den I januari 1980, Den faslställda driftslaten upptog etl överskott om I 169 milj.kr., en ökning med 285 milj. kr. jämförl med verkels förslag, och lägre delaljintäkler med 30 milj. kr. Della kompenserades genom lägre avsällningar för förnyelse av anläggningar med motsvarande belopp eller 315 milj.kr. De nya beräkningar som nu gjorts för innevarande budgetår innebär högre intäkter med 670 milj. kr. och lägre kosinader med 11 milj. kr. dvs. en resultatförbättring med 681 milj. kr. jämfört med beräkningarna i driftslaten.

Del bedömda behovet av avsällning för förnyelse av anläggningar uppgår för 1979/80 lill I 183 milj.kr. Efler "återtagande" av den tidigare redovisade sänkningen av förnyelseavsällningarna med 315 milj.kr. återstår 366 milj. kr. av resultatförbättringen. Delta belopp avses kunna användas för ökning av lagerreserv och extra avsällning för förnyelse av anläggningar. Extraavsällningarna är avsedda all utjämna de skillnader i krafi-anskaffningskosinader som uppstår för verket mellan vät- och torrår, dvs. god och dålig tillrinning lill de vatlenkraflproducerande älvarna.

Verkels beräkningar av krafianskaffningskostnaderna utgår bl.a. från normalårslillrinning till de vatlenkraflproducerande älvarna. Om vallentillrinningen avviker från normalåret medför delta givelvis även avvikelser vad gäller verkets kraftanskaffningskoslnader. Som nämndes i inledningen innebär de nya beräkningarna för innevarande budgelår en väsentligt högre vallenkraftproduktion än vad som förutsattes i driftstaten, p. g. a. en ökad vattentillrinning. Detla gör del i försia hand möjligt alt minska den oljebaserade värmekraftproduktionen, vilkel i sin tur väsentligl minskar verkets kraftanskaffningskoslnader. Vid framtida torrår blir förhållandet det omvända med högre kraftanskaffningskostnader än beräknat som följd. Upplysningsvis kan nämnas all verkel för budgetårel 1976/77. som var ell ulpräglal torrår, var tvunget alt reducera förnyelseavsällningarna med 345 milj. kr. för alt uppnå förräniningskravet om 8 %. Överskottet för innevarande budgetår redovisas med samma belopp som i den fastställda driftslaten eller I 169 milj. kr. Verkels anslagsförbrukning beräknas för innevarande budgelår uppgå lill I 950 milj. kr.

Budgelåret 1980181

Enligt riksdagens beslul genomförs fr.o.m. budgeiårei 1980/81 en modernisering av del slalliga budgetsystemet. Den mest pålagliga effeklen på Vattenfalls ekonomisystem utgör de förändringar som är knulna till verkets anslagsframställning och -redovisning med "nytl invesleringsbegrepp" saml nya föreskrifier för hur anläggningstillgångarna skall las upp i verkels bokslut.

Del nya investeringsbegreppel medför all räntan på den del av del disponerade slalskapilalel som är bundel i anläggningar under uppförande, dvs. ränta under byggnadslid, skall aktiveras - las upp som tillgång - och 4    Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3

Prop. 1979/80: 150                                                                 38

ingå i investeringen, Della innebär atl det endasl är räntan på del statskapital som är bundel i idrifitagna anläggningar som skall täckas av årets överskott, vilket därmed blir lägre än i dag då överskottet täcker räntan på hela del disponerade slalskapilalel. Både räntan under byggnadslid och årets överskott skall dock inlevereras till statsverket.

Genom aktiveringen av räntan under byggnadslid kommer anslagsbehovel atl öka. Ökningen förulsälts vid övergånpstidpunklen bli kompenserad genom en molsvarande ökad självfinansiering så att några ökade krav på statskapital ej uppslår.

Detta uppnås genom alt fr.o.m. 1980/81 en uppskrivning sker av de idrifitagna anläggningarna till elt värde som de skulle ha hafl om räntan aktiverats även under dessas byggnadstid. Uppskrivningen förutsätts medföra en sådan ökning av avskrivningsunderlaget atl räntan under byggnadslid blir självfinansierad.

Den ändrade redovisningen av förräniningskravet kommer vid övergången inte att få någon inverkan på verkels eltariffer.

I den inkomstberäkning som gjorls för budgeiårei 1980/81 har dessa nya principer lillämpals. Förändringen jämförl med lidigare principer beslår i högre avsättningar för förnyelse av anläggningar samt ell lägre nettoöverskott.

Förulsällningarna för resullatberäkningen för hudgetåret 1980/81 är i många grundläggande avseenden osäkra. Osäkerheten avser i försia hand om och när idrifilagning av nya kärnkraflblock kan ske saml vilken ersällning för merkoslnader lill följd av försenad idrifttagning av kärnkrafiblock som kan erhållas gällande såväl Ringhals som Forsmark. Dessa förhållanden påverkar såväl tariffer som verkets kostnader.Idrifttagning av nya kärnkraflblock medför en ändrad sammansällning av produktionssystemet med en väsenllig minskning av den oljebaserade värmekraftproduktionen som följd. Då marknadslägel för kärnbränsle så långl man idag kan överblicka och med hänsyn lill gällande konlrakl är mer stabilt än för olja kommer kostnadsutvecklingen all påverkas härav. De i tarifferna ingående klausulerna måsle också anpassas lill den akluella produktionsapparatens kostnadsförhållanden och koslnadsstrukiur. En lägre lariffnivå förutses vid idrifttagning av nya kärnkraftblock än om detta ej blir möjligt.

Beräkningarna för budgetårel 1980/81 måsle med hänsyn lill vad som ovan sagts betraktas som myckel preliminära. Dessa bygger på antagandet atl block 3 i Ringhals och block 1 i Forsmark kommer alt las i drift under budgetårel. Produklionssiarltidpunkten för blocken har förutsatts till 1981-04-01. Bland förutsättningarna ingår normalårslillrinning till de vatlenkraflproducerande älvarna saml ca 4 % ökad försäljning av fast kraft.

Intäktsberäkningarna bygger på nu gällande tariffer och klausuler och har skett i prisnivån K = 574. Såväl verkels egen oljebaserade produklion som energipristilläggen på fast krafiförsäljning baseras på ell oljepris om 22,8 kr/GJ (C = 8,00 öre/KWh).

Angivna förutsättningar medför etl nelloöverskotl om 1263 milj.kr. vilkel motsvarar förräniningskravet om 9.5 % på del i medeltal under budgeiårei bundna statskapitalet i idrifttagna anläggningar.

Beräkningarna innefattar inle någon ersätlnng från staten för de merkoslnader som senarelagd idrifttagning av kärnkraflblocken i Ringhals och Forsmark har orsakal verkel och dess kunder via tarifferna. Verkel förutsätter dock all sådan ersällning utöver vad som erhållils under budgetåret 1979/80 kommer alt utgå för berörda budgelär. En viss reducering av tarifferna blir då möjlig för budgetårel, vilkel direkl kommer verkets kunder tillgodo.

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        39

RRV ansluter sig lill statens valtenfallsverks beräkning. Inkomsterna på titeln slalens valtenfallsverks inlevererade överskoll beräknas till 1 116000000 kr. för budgeiårei 1979/80 och I 451 000000 kr. för budgeiårei 1980/81.

Domänverkets inlevererade överskott. Denna titel uppfördes i budgelpropositionen med 69,4 milj. kr. för budgeläret 1979/80 och 45.8 milj. kr. för budgetårel 1980/81. I skrivelse till RRV beräknar domänverket atl inleverera 49,0 milj. kr. under kalenderårel 1980 och 35,0 milj. kr. under kalenderårel 1981. Under budgeiårei 1978/79 inlevererades 20 milj.kr, I juli månad 1979 inlevererades ytterligare 20 milj.kr, av 1978 ärs överskott. RRV avviker därför från domänverkets kalenderärsbcräkning med 20 milj. kr. och beräknar inkomsterna för budgeiårei 1979/80 lill 69,0 milj. kr. För budgeiårei 1980/81 ansluter sig RRV till domänverkels beräkning.

RRV beräknar inkomsterna på titeln domänverkets inlevererade överskott till 60000000 kr. för budgeiårei 1979/80 och 35 000000 kr. för budgetåret 1980/81.

Statens vägverks inlevererade överskott. Statens vägverk har i skrivelse till RRV beräknai inkomsterna på lileln lill 35,6 milj. kr för budgetårel 1980/81. Detta innebär en nedjuslering med 4,5 milj. kr jämförl med höstens beräkning.

RRV beräknar inkomsterna på liteln slalens vägverks inlevererade överskott till 36500000 kr för budgeiårei 1979/80 och 35 600000 kr för budgelåret 1980/81.

Riksbankens inlevererade överskott. Riksbanken har i skrivelse lill RRV beräknai inkomslerna på titeln lill 750 milj. kr för vari och etl av budgetåren 1979/80 och 1980/81. Della innebär en uppräkning med 100 milj. kr för vart och ett av budgetåren jämfört med höstens beräkning.

RRV beräknar inkomsterna på liteln riksbankens inlevererade överskott till 750000000 kr för budgetårel 1979/80 och 750000000 kr för budgelåret 1980/81.

Myntverkets inlevererade överskott. I budgelproposilionen beräknades inkomsterna på denna titel lill 84,0 milj. kr för budgelåret 1979/80 och 92,0 milj. kr för budgetåret 1980/81. Myntverket beräknar nu inkomsterna lill 69,0 milj. kr för budgetåret 1979/80 och 92,0 milj. kr för budgetårel 1980/81. En förskjutning av efterfrågan på mynl till förmån för de lägre valörerna motiverar en neddragning av de beräknade inkomslerna för budgelåret 1979/80.

RRV ansluter sig till myntverkets beräkning. Inkomslerna på lileln myntverkets inlevererade överskott beräknas lill 69000000 kr för budgetåret 1979/80 och 92000000 kr för budgetåret 1980/81.

Prop. 1979/80: 150 40

Totalisatormedel. I skrivelse lill RRV den 27 februari 1980 beräknar riksskatteverket inkomsterna på liteln lill 218 milj. kr för budgelåret 1979/ 80 och 266 milj. kr för budgelåret 1980/81. Del innebär en ökning av inkomslerna med 8 resp. 14 milj. kr i förhållande till budgelproposilionen. 1 skrivelsen anförs bl. a. följande:

Inkomslerna av tolalisatoravgiften under försia hälflen av budgetårel 1979/80 ökade med ca 22% jämfört med samma tid 1978/79. Prognosen höslen 1979 var beräknad efler en förmodad ökning på ca 20%. Någon avmattning av ökningen kan ännu inte skönjas. Tvärtom synes kulmen i ökningslaklen ännu inle ha uppnålls. RSV räknar försiktigtvis med en årlig ökning av lolalisalorinkomslerna med 22%.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. RRV föreslåratl lileln fr. o. m. budgelåret 1980/81 redovisas som skall under inkomstlilelgruppen skalt på spel. Inkomsterna på titeln tolalisalormedel beräknas till 218000000 kr för budgetårel 1979/80 och 266000000 kr för budgetåret 1980/81.

Tipsmedel. Aktiebolaget Tipsljänst beräknar inkomsterna på titeln lipsmedel lill 389 milj. kr för budgetåret 1979/80 och 624 milj. kr för budgeiårei 1980/81. Del åren minskning av inkomsterna med 19 milj. kr förbudgeiårei 1979/80 och 3 milj. kr för budgetåret 1980/81 jämfört med budgelproposilionen.

RRV ansluter sig lill Aktiebolaget Tipsljänsls beräkning. Inkomslerna på lileln lipsmedel beräknas lill 38900001)0 kr för budgetårel 1979/80 och 624 000000 kr för budgelåret 1980/81.

Lotterimedel. 1 budgetpropositionen beräknas inkomslerna lill 311,7 milj. kr för budgeiårei 1979/80 och 327,3 milj. kr för budgelåret 1980/81. I skrivelse lill RRV den 6 mars 1980 beräknar Svenska Penninglotteriet AB inkomslerna på liteln lotlerimedel lill 337,5 milj. kr för budgeiårei 1979/80 och 360,8 milj. kr för budgeiårei 1980/81.

RRV ansluter sig lill Svenska Penninglotteriet ABs beräkning. Inkomsterna på lileln lotlerimedel beräknas till 337 536 507 kr för budgetårel 1979/ 80 och 360750000 kr för budgeiårei 1980/81.

Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande. Ränteinkomsterna för budgelåret 1979/80 har beräknals efler den för kalenderårel 1979 faslställda räntan på statliga bosladslån om 10% (SFS 1978:833). Samma räntesats användes vid beräkningarna i höstas, men en nedrevidering på 34 milj. kr har i denna beräkning gjorts jämförl med höslen.

För budgelåret 1980/81 grundas beräkningarna på den för 1980 fastställda räntan om 11 % (SFS 1979; 1022). Della innebär en uppjustering med I procenlenhel på ränlesalsen vilkel i sin lur har inneburit all titelns inkomster reviderats upp med 365 milj. kr jämförl med höstens beräkning.

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        41

RRV beräknar inkomsterna pä titeln ränteinkomster på lån för bostadsbyggande lill 3 855900000 kr för budgeiårei 1979/80 och 4780000000 kr för budgeiårei 1980/81.

Räntor på energisparlån. Bosladssiyrelsen beräknar inkomsterna på titeln lill 111,4 milj. kr för budgetåret 1979/80 och 185,8 milj. kr för budgetårel 1980/81. Ränleinkomslerna för innevarande budgetårel har beräknals efier den för kalenderåret 1979 fastställda räntan om 10.0% (SFS 1978:833). För budgeiårei 1980/81 har beräkningen grundals på molsvarande för år 1980 fastställda ränla om 11.0% (SFS 1979: 1022).

RRV ansluter sig lill bosiadssiyrelsens beräkning. Inkomslerna på lileln räntor på energispariån beräknas lill 111 410000 kr för budgetårel 1979/80 och 185 800 000 kr för budgeiårei 1980/81.

Expeditionsavgifter. I budgelpropositionen uppfördes denna tilel lill 177.5 milj. kr för budgetåret 1979/80 och till 181,5 milj. kr för budgetåret 1980/81. Domstolsverket har med hänsyn lill ulfallel höslen 1979 reviderat upp sin beräkning med 10 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln expeditionsavgifter till 187 670000 kr för budgelåret 1979/80 och 191 570000 kr för budgelåret 1980/81.

Avgifter vid trafiksäkerhetsverket. 1 budgetpropositionen beräknades inkomslerna på denna litel lill 49,9 milj. kr för budgetårel 1979/80 och 52,0 milj. kr för budgeiårei 1980/81. Trafiksäkerhetsverket beräknar nu inkomsterna lill 47,6 milj. kr för budgelåret 1979/80 ch 49,0 milj. kr för budgeiårei 1980/81. Minskningen av de beräknade inkomslerna motsvaras av del utfall för nybilsförsäljningen som konstaterats under höslen 1979.

RRV ansluter sig lill trafiksäkerhetsverkeis beräkningar. Inkomslerna på titeln avgifter vid trafiksäkerhelsverket beräknas till 47 600000 kr för budgelåret 1979/80 och 49000 000 kr för budgetårel 1980/81.

Avgifter vid patent- och registreringsväsendet. I budgelproposilionen beräknas inkomslerna lill 76,4 milj. kr för budgelåret 1979/80 och 86,5 milj. kr för budgelåret 1980/81. Patent- och registreringsverket beräknar nu inkomsterna lill 78,2 milj. kr för budgelåret 1979/80 och 78,4 milj. kr för budgetåret 1980/81. Minskningen av de beräknade inkomslerna för budgetåret 1980/81 moiiveras av alt beräkningarna för programmet bolagsärenden reviderats för budgetåren 1980/81-1981/82 beroende på nya antaganden om bolagens agerande inför övergången lill ell akliekapilal om 50000 kr senast den 31 december 1981.

RRV ansluter sig till palenl- och registreringsverkets beräkning. Inkomsterna beräknas lill 78 246000 kr för budgelåret 1979/80 och 78 380000 kr för budgetåret 1980/81.

Prop. 1979/80:150 42

Återbetalning av lån

Återbetalning av energisparlån. 1 budgetpropositionen beräknas inkomsterna pä liteln till 58,0 milj. kr för budgetåret 1979/80 och 87,0 milj, kr för budgeiårei 1980/81. I skrivelse lill RRV den 28 februari 1980 beräknar bostadsstyrelsen inkomsterna på lileln ålerbelalning av energispariån till 60,0 milj. kr för budgelåret 1979/80 och 83,0 milj. kr för budgelåret 1980/81.

RRV ansluter sig till bosiadssiyrelsens beräkning. Inkomslerna på lileln återbetalning av energispariån beräknas lill 60028000 kr för budgeiårei 1979/80 och 83 000 000 kr för budgelåret 1980/81.

Återbetalning av lån för bostadsbyggande. Bosladssiyrelsen har beräknai återbetalningarna av lån för bosladsbyggande till 988,4 milj. kr förbudgeiårei 1979/80 och 950 milj. kr för budgetåret 1980/81. Jämförl med höstens beräkning innebär della att inkomslerna för budgeiårei 1979/80 har dragits upp med 83,4 milj. kr. För budgeiårei 1980/81 har däremoi inkomslerna minskat med 35 milj. kr jämförl med höstens beräkning.

RRV beräknar inkomslerna på liteln återbetalning av lån för bostadsbyggande till 988400000 kr för budgeiårei 1979/80 och 950000000 kr för budgetåret 1980/81.

Kalkylmässiga inkomster

Tabell 18. Affärsverkens avskrivningar budgetåren 1979/80 och 1980/81 tusental kr.

	1978/79	1979/80		1980/81
	Utfall	Enligt	Ökning (4-1	Enligt	Ökning ( + )
		RRVs	minskning	RRVs	minskning
		marsbe-	(-) jämförl	marsbe-	(-) jämförl
		räkning	med budgetprop.	räkning	med budgetprop.
Postverket	24 800	30000	-1-3 000	32000	-    2000
Televerket	962097	1 244 500	-3 800	1 154 700	- 112 000
Slatensjärnvägar	470860	225 000	+ 3000	477 000	- 80 200
Luftfartsverket	32646	62400	0	71600	0
Förenade fabriksverken	45 837	36 300	0	42 900	0
Statens vallenfallsverk	1 165 620	1 183 000	0	1500000	-1-    8000
Summa	2 701860	2 781200	+2200	3278200	-186 200

Affärsverkens avskrivningar. Televerkel har för budgetårel 1980/81 beräknat avskrivningarna till 1 240,4 milj. kr. RRV avviker från televerkets beräkning med 85,7 milj. kr och beräknar televerkets avskrivningar till I 154,7 milj. kr. Nedräkningen avser rundradioanläggningar vilka fr.o. m. 1980/81 inte redovisas över statsbudgeten.

RRV beräknar inkomsterna på titlarna avseende affärsverkens avskrivningar till 2 781 200000 kr för budgetåret 1979/80 och 3 278 200000 kr för budgetåret 1980/81.

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        43

Statliga pensionsavgifter, netlo. I budgelpropositionen beräknades ell överskott på titeln pensionsmedel m.m. för budgeiårei 1979/80 på 1931 milj. kr enligt gamla uppställningen av statsbudgetens inkomsisida. En beräkning som bygger på samma beräkningsunderiag som vid höstens beräkning men enligt den nya uppställningen skulle ha getl ell överskott på 2000 milj. kr. Skillnaden mellan gamla och nya uppställningen är atl bidragen till kostnader för polis, domslois- och uppbördsväsendel - enligt gamla uppställningen redovisade under uppbördsmedel - lillkommil under denna inkomsttitel. För budgetårel 1980/81 beräknades vid höstens beräkningen underskoll på lileln slatliga pensionsavgifter, nello på 202 milj. kr. Vid denna beräkning förväntas överskottet för budgelåret 1979/80 atl minska saml underskottet för budgelåret 1980/81 all öka. Den försämring som sketl av över- respeklive underskoll beror lill slor del på ökade utbetalningar av personalpensionsförmåner.

RRV beräknar etl överskott på titeln slalliga pensionsavgifter, netlo lill 1 883 413000 kr för budgetåret 1979/80 och etl underskott på 257 050(WO kr förbudgeiårei 1980/81.

Tabell 19. Pensionsmedel milj. kr.

	1978/79	1979/80		1980/81
	Ulfall	Enl RRVs	Förändring	Enl RRVs	Förändring
		marsbe-	jämförl med	marsbe-	jämfört med
		räkning	RRVs decemberberäkning	räkning	RRVsdecem-berberakning
Program I
Inkomster
1  Lönekosinadspålägg	6 735	7408	-	8112	+   19
2 Personalsjukpenningar
m. m.	873	970	+ 20	1080	-    5
därav vissa lärarkate-
gorier		160	-	175	-
Summa	7608	8378	+ 20	9192	+   14
Utgifter
1  Socialförsäkringsav-
gifl lill försäkringen
för lilläggspension	1462	1658	-	1879	+  30
2 Socialförsäkringsav-
gift lill den allmänna
sjukförsäkringen	1458	1765	+    5	2.995	+  21
3 Allmän arbetsgivarav-
gift	143	-	-	-	—
4 Socialförsäkringsav-
gift lill folkpen-
sioneringen	1261	1 373	-    7	2 345	+   14
5 Arbetslöshelsförsäk-
ringsavgift	61	67	0	113	+     1
6 Lönegaranliavgifi	18	33	0	55	0
7 Delpensionsavgifl	38	42	0	141	0
8 Arbelsmarknadsulbild-
ningsavgift	61	66	-   1	113	-t-     1
9 Vissa yrkesskadeersäll-
ningar m. m.	30	24	0	25	+    1

Prop. 1979/80: ISO

44

Tabell 19. Pensionsmedel milj. kr.

	1978/79	1979/80		1980/81
	Ulfall	Enl RRVs	Förändring	Enl RRVs	Förändring
		marsbe-	jämfört med	marsbe-	jämfört med
		räkning	RRVsdecem-beräkning	. räkning	RRVsdecem-beräkning
10 Ersällning frän grupp-
livförsäkring	54	56	_    -)	62	+    1
II Vuxenulbildningsavgift	38	42	0	71	-1-    1
12 Arbeiarskyddsavgift	15	21	-     1	28	0
13 Barnomsorgsavgift	197	266	0	566	+ 33
14 Avsällningar lill
framlida komplelle-
ringspensioner	2 772	2 965	-   14	799	- 87
Summa	7605	8378	- 20	9192	-1-  14
Program 2
Inkomster'
Lönekosinadspålägg m, m.	1543	1697	-	1859	+    5
Utgifler
1  Ersällning från grupp-
livförsäkring	II	II	-     1	12	-    1
2 Avsättningar lill
framlida kompletterings-
pensioner	1532	1686	-4-      1	1847	+    6
Summa	1543	/697	0	1859	+   5
Program 3
Inkomster'
1  Avsättningar till
framtida komplette-
ringspensioner	4 304	4 651	-   13	2 646	- 81
2 Bidrag lill kosinader
för polis, domstols- och
uppbördsväsendel	-	69	0	66	0
3 Vissa pensionsavgifter	23	II	0	11	0
Summa	4327	4 731	-  13	2 723	- 81

Utgifter'

1  Personalpensionsförmåner

2  Överskott + Underskolt-

2 562

+ 1764 Summa       4327

2 848

-I- 1883 4 731

-104

-  117

-   13

2980

-  257 2 72i

+ 40

-121 - 81

' Uiöver angivna belopp redovisas över denna lileln vissa personalpensionsförmåner med samma belopp på både inkomsi- och ulgiflslitlar.

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        45

Tabellförteckning                                                                  Sid.

1.  Slalsbudgelens inkomsler fördelade på huvudgrupper budgelåren 1978/79, 1979/80 och 1980/81             6

2.  Skatl på inkomst, realisationsvinst och rörelse budgelåren 1978/

79, 1979/80 och 1980/81.............................................       8

3. Lagstadgade socialavgifter budgelåren 1978/79, 1979/80 och 1980/

81.................................................................................       8

4. Skatl på varor och ijänsler budgelåren 1978/79, 1979/80 och 1980/

81.................................................................................      10

5.  Jämförelse mellan inkomsler enligt budgelpropositionen och RRVs marsberäkning              11

6.  Statligt och kommunall laxerad inkomst, fyllnadsinbetalningar, forsknings- och utvecklingsavdrag, invesleringsavdrag samt investeringsbidrag fördelal på företagsstorlek verksamhelsåren 1978 och 1979                18

7.  Fysiska personers skall pä inkomst, realisationsvinst och rörelse.      20

8.  Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse            22

9.  Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse. ...     22

10.  Folkpensionsavgift........................................................    24

11.  Beräkning av de allmänna försäkringskassornas förskoll från inti-teln för sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen.....................................................     24

12.  Socialförsäkringsavgifl till sjukförsäkringen och förskotl lill de allmänna försäkringskassorna m.m                    25

13.  Barnomsorgsavgift........................................................    26

14.  Vuxenutbildningsavgift.................................................    26

15.  Avgifi till arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna och de erkända arbetslöshetskassorna.................................................    27

16.  Övriga lagstadgade socialavgifter................................ ... 28

17.  Mervärdeskatl budgetåret 1979/80.............................. ... 29

18.  Affärsverkens avskrivningar budgelåren 1979/80 och 1980/81.   ..            42

19.  Pensionsmedel............................................................. .. 43

5    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3

Prop. 1979/80: 150

46 Bilaga I

Inkomster på statsbudgeten budgetåren 1979/80 och 1980/81 resp kalenderåren 1979-1981. Tusental kronor

Budgetår

Kalenderår

1979/80 Prognos

1980/81 Prognos

1979          1980       1981

Preliminär!     Prognos      Prognos ulfall

STATENS TOTALA INKOMSTER

1000 Skatter

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

lill Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1120  Juridiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1121  Juridiska personers skalt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1130  Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1131  Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140  Övriga inkomstskatter

1141  Kupongskatt

1142  Utskiftningskatt och ersällningsskatt

1143  Bevillingsskalt

1144  Lotterivinstskatl

1200 Lagstadgade socialavgifter

1211   Folkpensionsavgift

1221   Sjukförsäkringsavgift, netto

1231   Barnomsorgsavgift

1241   Vuxenulbildningsavgift

1251   Övriga socialavgifter, netto

1261   Bidrag till förvaltningskostnader

för arbelsskadeförsäkringen 1271   Inkomsler av arbelsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet Allmän arbetsgivaravgift

1300  Skatt på egendom

1310  Skall på fast egendom

1311  Skogsvårdsavgifier

1320  Förmögenhelsskalt

1321  Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322  Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330    Arvskall och gåvoskatt

1331  Arvskatt

1332  Gåvoskatt

1340  Övrig skatt på egendom 1.341   Stämpelskatt

137062150     154295786     125687803     145456170     158512641 118094802      135988902      107 905970      128489 255 139508802

33538900        36559500       31244706       35281 SOO   36783500

30365 000       33 604 000       28 729000       32392000   33600000

30365 000       33 604 000       28729000       32 392000    33 600000

1868000

2212000

1590000

1869000     2047000

2212000	1868000	1590000	1869000	2047 000
500000	500000	500000	500000	500000
500000	500000	500000	500000	500000
461 900	587500	425 706	520500	636500
39800	40000	37 151	40000	41000
10000	10000	8704	10000	10000
2 500	2 500	2943	2500	2 500
409 600	535 000	376908	468 000	583 000
24469000	31622 800	21847 598	27 684649	32708700
19242 000	22 429000	17291000	20897 000	23 183000
1716000	3063000	1247000	1902000	2897 000
3813000	5 228000	3 193000	4451000	5 735 000
-	646000	-	255 000	669000
-476000	148 000	-565 000	2 000	112000
37 500	46 300	30669	43 200	47 900
55400	62 500	51 953	60 200	64800
81 100	-	598976	74 249	-
2522 500	2778100	2175223	2639600	2928100
18100	18100	17858	18100	18100
18 100	18 100	17 858	18 100	18 100
649000	725000	638000	725000	793000
637000	713000	626000	713000	781000
12000	12000	12000	12000	12000
460000	490000	438079	480000	505000
420000	440000	400000	435 000	450000
40000	50000	38079	45 000	55 000
1395400	1545000	/ 081286	1416500	1612000
1395400	1545000	1081286	1416500	1612000

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        47

	Budgelår		Kalenderår
	1979/80	1980/81	1979	1980	1981
	Prognos	Prognos	Preliminärt utfall	Prognos	Prognos
1400 Skatt på varor och tjänster	57 564 402	65028 502	52638443	62 883506	67088 502
1410  Allmänna försäljningsskatter	34000000	38100000	30580151	36800000	39800000
1411   Mervärdeskatl	34000000	38 lOOOOO	30580151	36800000	39 800000
1420,
1430  Skatl på specifika varor	18305401	21292501	17022663	20533 705	21520001
1421   Bensinskatt	3600000	4650000	3 3I4 0.S4	4 607 804	4680000
1422 Särskilda varuskauer	546000	551000	530670	549900	550000
1423   Försäljningsskatt   på   motorfor-
don	579000	608000	599216	586 300	618000
1424  Tobaksskall	2 780400	2970000	2 582 700	2 979000	2970000
1425  Skalt på spritdrycker	4 349900	5 000000	4 092 500	4 735000	5075000
1426  Skatt på vin	879900	950000	820400	916000	990000
1427  Skatt på malt- och läskedrycker	887 200	963 000	819500	958700	963 500
1428  Energiskalt	4 679000	5 599000	4 259 316	5 197 000	5672000
1429 Särskild avgift på svavelhalligt
bränsle	4000	1500	4 307	4 000	1500
1431   Särskild beredskapsavgift för ol-
jeprodukter	1	1	0	1	1
1440  Överskon    vid   försäljning    av
varor med stulsmonopol	200000	160000	183800	200000	160000
1441   AB Vin- & Spritcentralens inle-
vererade överskott	IIOOOO	lOOOOO	133 200	IIOOOO	lOOOOO
1442 Systembolaget ABs inlevererade
överskott	90000	60000	50600	90000	60000
1450  Skatl på tjänsler	594 000	686 000	555363	635800	733500
1451   Reseskati	116000	123 000	121830	117000	125 000
1452  Skatt på annonser och reklam	192000	223000	172009	209800	233 500
1453  Totalisatormedel	218000	266000	196500	238000	297000
1454  Skatl pä spel	68000	74000	65 024	71000	78000
1460  Skatl på vägtrafik	3390000	3 640000	3315 115	3590000	3670000
1461   Fordonsskatt	2 260000	2 287000	2 210077	2 260000	2 305 000
1462  Kilomelerskatt	1 130000	1353000	1 105038	1 330000	1365000
1470  Skatl på import	1075000	/150000	981351	1124000	1205000
1471   Tullmedel	1075 000	1 150000	981351	1 124 000	1205000
1480   Övrigu   skatter   på   varor   och
ijänsler	/	/	_	/	1
1481   Övriga   skatter   på   varor   och
Ijänster	1	1	-	1	1
2000  Inkomster av statens verksamhet	11587 942	12672464	9677 869	II5365I7	13035089
2100  Rörelseöverskott	3 254127	3766890	2691326	3 376808	3 747 925
2110  Affärsverkens inlevererade över-
.skott	1577601	1804401	1210300	1580001	/ 709801
2111   Postverkets   inlevererade  över-
skott	82000	61000	38 600	54000	67 000
2112 Televerkets   inlevererade  över-
skott	156800	166900	145 300	159 500	166900
2113  Statens järnvägars inlevererade
överskott	1	1	_	1	1
2114  Luftfartsverkets      inlevererade
överskott	58900	43 800	20000	38900	43 800
2115  Förenade   fabriksverkens   inle-
vererade överskott	94900	46700	14400	94900	46700
2116  Statens vattenfallsverks inleve-
rerade överskott	1 116000	1451000	952000	1 163 700	1 350400
2117  Domänverkets         inlevererade
överskott	69000	35000	40000	69000	35 000
2120  Övriga   myndighelers   inlevere-
rade överskott	130989	135 739	113309	134084	137414

Prop. 1979/80:150

48

	Budgelår		Kalenderår
	1979/80	1980/81	1979	1980            1	981
	Prognos	Prognos	Preliminärt	Prognos      Prognos
			Ulfall
2121   Statens   vägverks   inlevererade
överskott	36 500	35 600	30471	36500	35 600
2122  Sjöfartsverkets        inlevererade
överskott	63 500	70 139	59140	66 595	71814
2123   Inlevererat överskott av uthyr-
ning av ADB-utrustning	30989	30000	23698	30989	30000
2130  Riksbankens inlevererade över-
skott	750000	750000	650000	750000	750000
2131   Riksbankens inlevererade över-
skott	750000	750000	650000	750000	750000
2140  Myntverkets inlevererade över-
skoll	69000	92000	67717	89000	92000
2141   Myntverkels inlevererade över-
skott	69000	92000	67717	89000	92 000
2150  Överskott från spelverksumhet	726537	984 750	650000	823 723	/ 058710
2151   Tipsmedel	389000	624 000	359 500	480000	685 000
2152  Lotlerimedel	337 537	360750	290500	343 723	373710
2200  Överskott av statens fastighets-
förvaltning	917 775	989183	728339	774818	989183
2210  Överskoll av civil fastighetsför-
valtning	774 107	988472	727417	774 107	988472
2211   Överskott av kriminalvårdssty-
relens fastighetsförvaltning	1328	1252	1949	1328	1252
2212  Överskott av karolinska sjukhu-
sets fastighetsförvaltning	45 442	46598	45 253	45442	46 598
2213  Överskott av akademiska sjuk-
husets fastighetsförvaltning	14241	12051	12941	14241	12051
2214  Överskott   av    byggnadsstyrel-
sens fastighetsförvaltning	712988	928400	667 094	712988	928400
2215   Överskott   av   generaltullstyrel-
sens fastighetsförvaltning	108	171	180	108	171
2220  Överskott av försvarels fastig-
hetsförvaltning	143668	711	922	711	711
2221   Överskott av försvarets fastig-
hetsförvaltning	142957	-	-	-	-
2222  Överskott av förrådsanläggning-
ar för ekonomiskt försvar	711	711	922	711	711
2300  Ränteinkomster	4768 566	5837 776	4307 045	5 271466	6171312
2310,
2320  Räntor på näringslån	222 778	238663	141 913	233564	243681
2311   Räntor på lokaliseringslån	200000	215 000	107 000	210000	220000
2312  Ränteinkomster på jordbrukets
lagerhuslån	7	3	7	3	1
2313  Ränteinkomster på statens av-
dikningslån	900	800	1000	950	850
2314  Ränteinkomster på fiskerilån	1600	1600	1358	1600	1600
2315  Ränteinkomster   på   fiskbered-
ningslån	245	304	277	282	306
2316 Ränteinkomster på vattenkrafts-
lån	201	201	214	203	195
2317  Ränteinkomster på luftfartslån	2 333	2 246	2394	2328	2 241
2318  Ränteinkomster på  statens  lån
för den mindre skeppsfarten	2 506	2 566	5924	2478	2445
2319  Ränteinkomster    på    kraftled-
ningslån	7	5	7	5	5
2321   Ränteinkomster på skogsväglån	86	90	87	90	90
2322  Räntor   på   övriga   naringslån.
Kammarliollegiet	13 183	13 248	23045	13215	13 248

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        49

2323 Ränlor pä övriga näringslän. Lanlbruksstyrelsen

2330     Ränlor på bostadslån

2331  Ränteinkomster på egnahemslän

2332  Ranieinkomsler på lån för bosladsbyggande

2333          Ränteinkomster på lån för bo
stadsförsörining för mindre be
medlade barnrika familjer

2334          Räntor på övriga bostadslän.
Bosladssiyrelsen

2340  Ränlor på studielån

2341  Ränteinkomster på statens län för universitetsstudier

2342  Ränteinkomster på allmänna studielän

2343  Räntor på övriga studielån. Kammarkollegiet

2350  Ränlor på energisparlån

2351  Räntor pä energisparlån

2360  Ränlor på medel avsatta till pensioner

2361  Ranieinkomsler på medel avsatla lill folkpensionering

2362  Ränleinkomser pä medel avsalta lill civila Ijänstepensioner

2363  Ränteinkomster pä medel avsatla till militära pensioner

2364  Ränteinkomster pä medel avsalla till allmänna familjepensioner

2365  Ränteinkomster på medel avsalta vid statens pensionsansiall

2366  Ränteinkomster pä medel avsalla till pensioner för vissa av riksdagens verk

2370     Räntor på heredskapskigring

2371     Räntor pä beredskapslagring
2380.

2390  Övriga ränteinkomster

2381  Ränteinkomster på län till personal inom utrikesförvaltningen m. m,

2382  Ränteinkomster pä län lill personal inom bislåndsförvaltningen m, m.

2383  Ränteinkomster på statens bosätlningslån

2384  Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385  Ränteinkomster pä län för studentkåriokaler

2386  Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2387  Ränteinkomster på krediler lill utlandet

2388  Ränteinkomster på mark för naturskydd

2389  Ränteinkomster pä lån för inventarier i vissa specialbostäder

Budgetär		Kalenderår
1979/80 Prognos	1980/81 Prognos	1979 Preliminärt utfall	1980 Prognos	1981 Prognos
1710 3856800 210 3 855 900	2600 4 780849 190 4 780000	600 i627J96 247 3 626 440	2410 4292883 210 4 292 00(1	2 700 50758.19 190 5 075 000

390

441

403

380

420

27(1 41339	269 41648	268 4/557	270 41289	269 41289
50	50	68	50	50
41270	41579	41460	41220	41220
19 111410 III4I0	19 185800 185 800	29 82517 82517	19 140400 140400	19 237000 237000
118673	123 985	114149	123370	125 985
85 400	90000	82 000	90 100	92 000
3 016	3 083	2914	3 016	3 083
357	362	339	357	362
9 220	9440	9056	9220	9440
20618	21035	19 780	20615	21035
62 237 727	65 282505 282 505	60 ;JO 922 1.30 922	62 257877 257 877	65 262355 262 355
179839	184326	168591	182083	185 163
420	460	400	411	440
131	171	121	131	171
18000	18 000	18 386	18000	18 000
73 705	82 750	69911	78050	87 000
160	160	179	160	160
5 045	6200	4 595	5 530	6 800
828	576	1030	676	475
4741	6125	4 277	4741	6 125
900	800	1028-	950	800

Prop. 1979/80:150

50

	Budgelår		Kalenderår
	1979/80	1980/81	1979	1980	1981
	Prognos	Prognos	Preliminärl utfall	Prognos	Prognos
2391   Ränteinkomster pä markförvärv
för jordbrukets rationalisering	5 900	5 600	6000	6000	5 700
2392  Räntor på intressemedel	30(H)0	30000		15000	30000
2393  Övriga   ränteinkomster,    Kam-
rnarkollegiet	29495	28021
2394  Övriga ränteinkomster. Riksban-
ken	4	4
2395  Övriga    ränteinkomster,    Riks-
gäldskonlorel	10510	5 459
2400  Aktieutdelning	90442	89526	90 958	89027	89 325
2410  Inkomster av slalens akiier	90442	89526	90958	89027	89325
2411   Inkomsler av statens akiier	90442	89 526	90958	89027	89 325
2500  Offentligrättsliga avgifter	754 245	797 710	716413	782916	815867
2511   Expeditionsavgifter	187 670	191 570	165 163	189620	200 320
2512  Vattendomstolsavgifter	1000	1000	995	1000	1000
2513  Avgift för statlig kontroll av lä-
kemedel	28 940	32 137	50365	33 137	34 705
2514   Elevavgifter   vid   slyrelsen   för
vårdartjänsl	45	45	-	45	45
2515  Avgifter vid trafiksäkerhelsver-
ket	47 600	49000	48 766	49000	49000
2516  Körkortsavgifter	22 900	24000	21724	24000	24000
2517  Avgifter för registrering av mo-
lorfordon	95 500	103.300	75 790	103 300	103 300
2518  Fyravgifler, farledsvaruavgifter	221700	245 600	206462	233 650	247 700
2519  Skeppsmälningsavgifier	2400	2 200	2660	2 300	2 100
2521   Fartygsinspektionsavgifter	5 575	5 370	5 427	5 472	5 140
Avgifter lill bankinspeklionen	-	-	6 183	-	-
Avgifter  till  försäkringsinspek-
lionen	-	-	75	-	-
2522  Avgifter för granskning av bio-
graffilm	700	770	562	735	810
2523   Avgifter  för  särskild   prövning
och fyllnadsprövning inom skol-
väsendet	672	681	689	677	684
2524  Avgifter vid slatens jordbruks-
nämnd	2 591	2 015	2 148	2 303	2 122
2525  Avgifier för växlskyddsinspek-
tion	5 300	5 800	5 116	5 550	6075
2526  Avgifter vid köttbesiktning	20 200	21200	17 035	20 700	21600
2527  Avgifter   vid   statskontroll   av
krigsmalerieltillverkningen	404	430	323	417	440
2528 Avgifter vid bergsstaten	3 600	3 700	3 798	3 650	3 700
2529  Avgifter  vid  patent-  och  regi-
streringsväsendet	78246	78 380	74977	77470	82030
2531   Avgifier för registrering i för-
enings m.fl. register	6 149	6 287	5885	6213	6 379
2532   Exekutionsavgifter	22 633	23 805	21958	23 257	24 297
2533  Avgifter vid statens planverk	420	420	312	420	420
2600  Försäljningsinkomster	644310	738808	696771	748980	743616
2611   Inkomsler vid kriminalvården	-	105 000	5 100	52000	105 000
2612  Inkomsler  vid  slatens  rällske-
miska laboratorium	1850	5 800	1323	3 825	5 800
2613   Inkomster vid karolinska sjuk-
huset	511 100	485 254	582 500	566322	486 304
2614 Inkomster vid slatens vårdan-
stalter för alkolholmissbrukare	50	50	319	50	50

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        51

Inkomster vid arbelarskyddsstyrelsen

Försäljning av sjökort Lotsavgifter

Inkomster vid Sveriges meleorologiska och hydrologiska inslilul Inkomster vid riksantikvarieämbetet

Inkomster vid lantbruksnämnderna

Inkomsler vid statens livsmedelsverk

Inkomsler vid statens utsädeskontroll

Inkomsler vid slalens velerinärmedicinska anstalt Inkomsler vid Sveriges exportråd

Inkomster av uppbörd av parkeringsavgifier

Böter m.m.

Restavgifter Bölesmedel

2615

2616 2617 2618

2619

2621

2622

2623 2624 2625

2700 2711

2712

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

2811 Övriga inkomster av slalens verksamhet

3(X)0  Inkomster av försåld egendom

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

3110   Affärsverkens inkomster av försålda fasligheler och maskiner

3111   Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3112   Televerkels inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113   Statens järnvägars inkomsterav försålda fasligheler och maskiner

3114   Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115   Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116   Slatens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117   Domänverkets inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3120   Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner

3121   Kriminalvårdsstyrelsens           inkomsler av försålda byggnader och maskiner

Budgelär		Kalenderår
1979/80 Prognos	1980/81 Prognos	1979 Preliminärl utfall	1980 Prognos	1981 Prognos
2091 3 600 .30000	3   720 4     300 31000	2 250 4 355 30302	2 906 4 100 30500	3           720 4     700 31000
49125	53 000	39094	51063	55 250
8044	11784	4 888	9914	12 392
6800	7 100	6 288	6950	7 100
1500	1500	1324	1500	1500
-	-	9379	-	-
9400	10300	9195	9850	10800
750	-	454	-	-
20000	20000	-	10000	20000
203478 100908 102 570	232722 125 352 107 370	205417 109317 96 100	210002 106031 103971	227 861 118253 109608
954999	219849	241600	282 500	250000
954999	219849	241600	282 500	250000
59762	63563	71318	70322	73623
37402	41503	48700	47462	50563
21802	23503	20358	21802	23503
2 300	1
1000	1000

8000

12000

500

0000 1	10000 1
3600	5000
850	3 150

500

6 986

i 600

5 000

Prop. 1979/80:150

52

Budgelår

Kalenderår

1979/80     1980/81     1979

Prognos      Prognos      Preliminärt

utfall

1980       1981

Prognos      Prognos

1 500

50 300

2 250

500

3122  Slalens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123  Sjöfarisverkels inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124  Slatskonlorels inkomsler av försålda daiorer m, m,

3125  Byggnadsslyrelsens inkomsler av försålda byggnader och maskiner

3126  Generaltullstyrelsens inkomsler av försålda byggnader och maskiner

3130  Försvarels myndighelers inkomster av försålda byggnader och maskiner

3131  Försvarels myndighelers inkomsler av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning

3211 Övriga inkomsler av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom

3311 Inkomster av statens gruvegendom

4000  Återbetalning av lån

4100  Återbetalning av näringslån

4110  Återbetalning av induslrdån

4111  Ålerbelalning av lokaliseringslån

4120  Äierbetalning av jordbrukslån

4121  Ålerbelalning av jordbrukels lagerhuslän

4122  Återbetalning av avdikningslån

4123  Återbetalning av fiskerilån

4124  Återbetalning av fiskberedningslån

4130  Återbetalning av övriga näringslån

4131  Återbetalning av vatlenkraftslån

4132  Ålerbelalning av luftfartslän

4133  Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten

4134  Återbetalning av kraftledningslån

4135  Återbetalning av skogsväglån

4136  Ålerbelalning av övriga näringslån. Kammarkollegiei

4137  Ålerbelalning av övriga näringslån, Lantbruksslyrelsen

4200 Återbetalning     av      bostadslån

22060

21356

12000

13000

22060

21356

22 060

131K)0

12000

22060

10360	9060	13022	10 360	9060
10.360	9060	13022	10360	9060
12 000	13000	9596	12 SOO	14000
12000	13 000	9.596	12 500	14 000
2196221	2055 284	1992826	2036 851	2121 148
194058	204320	197 054	I995I7	209166
165 000	175 000	165 214	170000	180000
165000	175 000	165 214	170000	180000
4589	4541	7293	4500	4412
102	72	102	72	42
1950	1850	1 950	18.50	1750
1900	1900	4 696	1900	1900
637	719	545	678	720
24469	24 779	24547	25 017	24 754
177	192	225	190	192
1926	2000	1900	1980	2000
14 568	14430	14661	14 500	14400
43	17	43	_	17
50	50	78	50	50
7505	7490	7 640	7497	7495
200	600	-	800	600

973693

929155

953843

992547

934004

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        53

785

19 492430

I 150

41560 449670

50

70000

70000

340900

3 600

1850

116000

100

3 900

5000 5 000

6657 56000

1500

22416

20

118857

3323225

485

8 549 255

I 125

41080 507000

50

98000

98000

291034

3  600

2000

130000

100

4  200

10000 5000

6657 56000

1500

20665

18

51294

3 773979

Budgetår		Kalenderår
1979/80 Prognos	1980/81 Prognos	1979 Preliminärt ulfall	1980 Prognos	1981 Prognos
3 200 988400	3 200 950000	3 200 925000	3 200 930000	970000

4211                                 Återbetalning av lån lill egna
hem    _                            3 200

4212  Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213  Återbetalning av lån för bostadsförsörining för mindre bemedlade barnrika familjer           932       635       932

4214  Återbetalning av övriga bosladslån. Bostadsstyrelsen   15            8          23

4.300 Återbetalning av studielån 461143 522030 432812

4311     Återbetalning av slatens lån för

universitetsstudier                        I 150         1 150          697

4312  Återbetalning av allmänna studielän       42080        41080           42 560

4313  Återbetalning av studiemedel      417863      479750      .389513

4314  Återbetalning av övriga studielån. Kammarkollegiet     50            50         42

4400  Återbetalning av energisparlån 60028 83000 52371

4411   Återbetalning av energisparlån  60028        83000        52371

4500  Återbetalning av övriga lån 488445 292091 381434

4511     Återbetalning av län till personal

inom utrikesförvaltningen m, m.    3 600         3 600        3 250

4512          Ålerbelalning av län lill personal
inom bislåndsförvaltningen

mm.                                            1700         2000          1690

4513  Ålerbelalning av län för kommunala markförvärv    105 707        125 000 81776

4514  Ålerbelalning av län för sludenlkåriokaler   100           100           100

4515  Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler     3675           4 200    3400

4516  Återbetalning av utgivna siartlån

och bidrag                                  10000        10000        9623

4517  Återbetalning av U-landslån           5000          5000         4783

4518  Återbetalning av krediter lill ullandel        10078       6757            13448

4519  Återbetalning av bosätlningslån    56000        60000        56851

4521  Återbetalning av län för inventarier i vissa specialbostäder           1500     1500     1800

4522  Återbetalning   av   övriga   lån.

Kammarkollegiet                        23 502       21329        25969

4523     Återbetalning   av   övriga   lån.

Riksbanken                                     20             18            23

4524     Återbetalning   av    övriga    lån.

Riksgäldskontoret                      267 563       52 587     178721

5000  Kalkylmässiga inkomster 5123423        3 515 573        6039820

5100 Avskrivningar 3240010 3772623

5\\ti Affärsverkens avskrivningar 2 781200 3278200

5111  Postverkets avskrivningar          30000        32000

5112  Televerkets avskrivningar       1244500   1154 700

5113  Statens järnvägars avskrivningar 225 000  477 000

5114  Luftfartsverkets avskrivningar     62400        71600

5115  Förenade    fabriksverkens    avskrivningar 36 300          42900

3287311

2851900

3231543

2 781200

3783029

3278200

Prop. 1979/80:150

54

51 16  Slalens vallenfallsverks avskrivningar

5120   Avskrivningar på civila fasligheler

5121   Avskrivningar på civila fastigheter

5130  A vskrivningar på försvarets fasligheler

5131  Avskrivningar på försvarets fastigheter

5140  Uppdragsmyndigheters komple-menlskostnuder

5141  Uppdragsmyndigheters komple-rnenlskoslnader

5150   Övriga avskrivningar

5151   Slalens vägverks avskrivningar

5152   Sjöfartsverkels avskrivningar

5153   Avskrivningar   pä   ADB-ulruslning

5154   Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskl försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag lill kosinader för polis-, domstols-och uppbördsväsendel m. m,) 5211 Slatliga pensionsavgifter, nelto (Pensionsmedel inkl. Bidrag för kostnader för polis-, domstols-och uppbördsväsendel m. m.)

Budgetår		Kalenderår
1979/80 Prognos	1980/81 Prognos	1979 Preliminärl utfall	1980 Prognos	1981 Prognos
1 183 000	1500000
95 738	190590	108816	95 738	190590
95 738	190590	108816	95 738	190 590
42800	-	38153	42800	-
42 800	-	38 153	42 800	-
67654	57883	44044	62 769	60242
67 654 2526/8 108400 55 056	57 883 245 950 94 100 60788	44 044 244398 116-573 .50 518	62 769 249036 102400 57 474	60 242 253 997 98400 64 535
88 100	90000	76 245	88 100	90000
1062	1062	1062	1062	1062

1883413

-257050

2 752509

91682

-    9050

1883413

257 050

2 752 509

91682

9050

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        55

BUaga2

Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomstsida för budgetåret 1979/80

1 statsbud-          Beräknat

geten beräk-        utfall
nat belopp

Tusenlal    Tusental

kr.            kr.

	186000	192000
g	60000	68000
Hhaltigl
	200	4000
	IIOOOO	116000
Summa skatter	113527801	117 762 901

56600000 35000

4000 18 100

A. SKATTER, AVGIFTER, M, M.

I.  Skatter:

1.  Skatl på inkomst, förmögenhet och
rörelse samt socialförsäkrings
avgifier:

a)          Skalt pä inkomst och förmögen
het samt socialförsäkrings
avgifter m. m,,

bevillning

b)     Kupongskatt, bevillning

c)     Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning

d) Skogsvärdsavgifter. bevillning

e)          Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rälligheler, be
villning

f)           ArvsskatI och gåvoskatt, bevill
ning

g) Lollerivinslskalt. bevillning

h)   Stämpelskatt och stämpelavgift, bevillning

2. Auiomobilskatiemedel:

a)     Bensinskall. bevillning

b)     Vägtrafikskalt, bevillning

3.   Allmän arbetsgivaravgift, bevillning

4.   Tullar och acciser:

a)     Tullmedel, bevillning

b)     Mervärdeskatt, bevillning

c)     Särskilda varuskatter, bevillning

d)          Försäljningsskatt pä motor
fordon, bevillning

e) Tobaksskatt, bevillning

f)           Rusdrycksförsaljningsmedel av
partihandelsbolag, bevillning

g)          Rusdrycksförsaljningsmedel av
detaljhandelsbolag, bevillning

h)   Skall pä sprit, bevillning i)    Skatl pä vin, bevillning j)    Skatt pä malt- och läskedrycker, bevillning k)   Energiskatt, bevillning I)    Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bevillning m) Skatl på annonser och reklam,

bevillning n)   Skall pä spel, bevillning o)   Särskild avgifi på svavelhaltigt

bränsle, bevillning p)   Reseskati, bevillning

58000000 39800

10000 18 100

2 500

2 500

49000(1 395000	460000 409600
1380000	1395400
3400000 3 273000	3 600000 3 390000
72000	81 100
1025000 32600000	1075 000 34 000000
521000	546000
640000 2 500000	579000 2 780400
IIOOOO	IIOOOO
50000 4 100000 870000	90000 4 349900 879900
786000 4 300000	887 200 4679000

Prop. 1979/80:150

56

1 slalsbud-	Beräknai
geten beräk-	Ulfall
nat belopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.

Il Uppbörd i statens verksamhet:

Expeditionsavgifter Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendel m, m. Vatlendomsiolsavgifter Inkomsler vid kriminalvården Avgifier för utrikesförvaltningens exportfrämjande åtgärder Bidrag till riksförsäkringsverkel och försäkringsrådel Inkomsler vid den slatliga läkemedelskontrollen

Inkomster vid slalens rältskemiska laboratorium

14,

15. 16.

17, 18. 19. 20. 21. 22.

23. 24, 25, 26.

27.

28, 29 30 31

32, 33,

34

35 36

37

38

39 40

Inkomsler vid karolinska sjukhuset Inkomsler vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare Inkomsler under anslaget kosinader för viss utbildning av handikappade Inkomster vid arbeiarskyddssiyrelsen Inkomsler av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet Inkomster vid statens trafiksäkerhets-verk, atl lillföras aulomobilskattemedlen Körkorlsavgifler Avgifter för registrering av molorfordon Försäljning av sjökort Fyravgifter, farledsvaruavgifter Lotsavgifter Skeppsmälningsavgifier Fartygsinspektionsavgifter Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Pensionsmedel m, m, Inkomsi av mynlning Avgifier för granskning av biograffilm Inkomster vid riksantikvarieämbetet Avgifier för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet Inkomsler vid lanlbruksnämnderna Inkomster vid stålens jordbruksnämnd Avgifter för växlskyddsinspektion m. m. Avgifter vid köttbesiktning Inkomster vid statens livsmedelsverk Inkomsler vid slatens veterinärmedicinska anstalt

Avgifter för statskontroll av krigsmalerieltillverkningen Inkomsler av statens gruvegendom Inkomster vid bergsstaten m. m, Inkomsler vid patent- och regislre-ringsväsendet

Avgifter för registrering i förenings- m. fi. regisler Exekutionsavgifter Reslavgifter

187 670

157 050

69218	69413
1000	1000
1000	-
400	750
32 500	37 500
29055	28 940
1800	1850
536 200	511 100

50

45 2091

200

45 3 320

55 400

53 200

47 600	47 600
21900	22900
87 550	95 500
4 450	3 600
200 800	221700
30000	30000
1700	2 400
5 340	5 575
43 550	49125
715 000	1814000
92 000	69000
506	700
8444	8044
599	672
6 800	6800
1504	2 591
5 150	5 300
18 600	20200
2 100	1500

9400

9400

404	404
12000	12000
4 300	3 600

78 246

81 150

6489	6 149
28 566	22633
87 840	100908

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        57

		1 statsbud-	Beräknai
		geten beräk-	Ulfall
		nat belopp
		Tu,sental	Tusental
		kr.	kr.
41. Inkomsler vid statens planverk		250	420
42. Ersättning för vissa komplementkost-
nader vid vissa myndigheter m. m.		59915	67654
Summa upphörd i slalens verksamhel		i 468 895	3604430
III Diverse inkomster:
1, Bölesmedel		96170	102 570
2, Totalisatormedel		195 000	218000
3. Tipsmedel		424939	389000
4. Lolterimedel		296162	337 537
5. Räntor och amorteringar pä energi-
spariån		170200	171438
6. Övriga diverse inkom.ster		207000	1020000
Summa diverse inkomsler		1389471	2238545
Summa skatter, avgifter m. m.		118 386167	123605876
B. INKOMSTER AV STATENS KAPITALFONDER
1, Statens affärsverksfonder:
1, Posiverkei		50000	82000
2	Televerkel	155000	156 800
3	Slatensjärnvägar	1	1
4	Luftfartsverket	32900	58900
5	Förenade fabriksverken	43 900	94 900
6	Slalens vallenfallsverk	1 125 000	1 116000
7	Domänverket	45000	69000
Summa statens affärsverksfonder		1451801	1577601
II. Riksbanksfonden		650000	750000
111. Slalens allmänna faslighelsfond		774 108	774 107
IV. Försvarels fastighetsfond		151444	142957
V. Statens utlåningsfonder		4 066 844	4004696
VI. Fonden för låneunderstöd		241809	244 591
VII. Fonden för statens aktier		91432	90442
Vill. Fonden för beredskapslagring		139 300	237 727
IX, Slatens pensionsfonder		128031	118673
X. Diverse kapilalfonder		151777	153 169
	Summa inkomster av slalens kapitalfonder	7846546	8093 963

C. BERÄKNAD ÖVRIG FINANSIERING

I.      Avskrivningar och övriga kapitalmedel
inom kapitalfonderna:

Slatens affärsverksfonder Övriga kapilalfonder

II.        Övrig kapitalåterbetalning

Summa beräknad övrig finansiering Summa totalt

2 746704 680010 16471	2 803 002 878698 16 332
3443185	3 700278
129675898	135400117

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Bilaga 2.4

SpedHkation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1980/81

Prop. 1979/80:150

Bilaga 2.4   Specifikation av statsbudgetens inkomster

BUaga 2.4

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1980/81

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

29 971 000 000   29971000 000

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

868000000      1868000000

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisaiionsvinsi och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1130 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga Inkomstskatter:

1141  Kupongskatt

1142  Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143  Bevillningsskatt

1144  Lotterivinstskatt

500000000

40000000

lOOOOOOO

2500000

535000000

500000000

587500000    32926500000

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenulbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomsterav arbelsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet

21724000000

2 500000000

5 050000000

620000000

90000000

46 300000

62 500000   30092800000    30092800000

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom: 1311 Skogsvårdsavgifter

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

18100000

713000000

18100000

1    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.4

Prop. 1979/80:150

1322 Juridiska personers förmögenhetsskall

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331  Arvsskatt

1332  Gåvoskall

1340 Övrig skatt på egendom: 1341 Stämpelskatt

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420, 1430 Skatt på specifika varor:

1421  Bensinskatt

1422  Särskilda varuskatter

1423  Försäljningsskall på motorfordon

1424  Tobaksskatt

1425  Skalt på spritdrycker

1426  Skatl på vin

1427  Skatt på malt- och läskedrycker

1428  Energiskatt

1429  Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1431 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441  AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

1442  Systembolaget AB:s inlevererade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451  Reseskatt

1452  Skall på annonser och reklam

1453  Totalisatormedel

1454  Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461  Fordonsskatt

1462  Kilometerskatt

1470 Skatt på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och tjänster

725 000000

12 000000

490000000

440000000 50000000

1 545 000 000 1545 000 000     2 778 100 000

37 300 000 000 37300 000 000

4650000000 551000000

608000000

2970000000

5000000000

950000000

963000000

5 599000000

1500000

1000    21292501000

lOOOOOOOO 60000000        160000000

123000000

223000000

266000000

74000000

686000000

2287000000

1353000000     3640000000

1150000000      1150000000

1000

1000    64 228502000

Summa Skatter   130 02S 902 000

Bilaga 2.4   Specifikation av statsbudgetens inkomster

984 750000      3755190000

2000 Inkomster av statens verksamhet:

2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111  Postverkets inlevererade överskott

2112  Televerkets inlevererade överskott

2113  Stålens järnvägars inlevererade överskott

2114  Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115  Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

2116  Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117  Domänverkets inlevererade överskoll

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121  Statens vägverks inlevererade överskott

2122  Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123  Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade överskott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151  Tipsmedel

2152  Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av civil fastighetsförvaltning:

2211  Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2212  Överskott av karolinska sjukhusets fastighetsförvaltning

2213  Överskott av akademiska sjukhusets fastighetsförvaltning

2214  Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215  Överskott av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

61000000

166900000

1000

43 800000

35000000

1451000000

35000000      1792 701000

135 739000

35 600000 70139000 30000000

750000000

750000000

92 OOO 000

92000000

624000000 360750000

1252000

46598000

12051000

928400000

988472000

171000

It   Riksdagen 1979180. Nr 150. Bilaga 2.4

Prop. 1979/80:150

2220 Överskott av försvarets fastighetsförvaltning:

2221 Överskott av förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

711000

711000

989183000

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslån:

2311  Räntor på lokaliseringslån

2312  Ränteinkomster på jordbrukels lagerhuslån

2313  Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314  Ränteinkomster på fiskerilån

2315  Ränteinkomster på fiskberedningslån

2316  Ränteinkomster på vatlenkraftslån

2317  Ränteinkomster på luftfarislån

2318  Ränteinkomster pä statens lån för den mindre skeppsfarten

2319  Ränteinkomster på kraftledningslån

2321   Ränteinkomster på skogsväglån

2322   Ränlor på övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323   Räntor på övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

2330 Räntor på bostadslån:

2331  Ränteinkomster på egnahemslån

2332  Ränteinkomster på lån för bosladsbyggande

2333  Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334  Ränlor på övriga bosladslån, Bosladssiyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341  Ränteinkomster på slalens lån för universitetsstudier

2342  Ränteinkomster på allmänna studielån

2343  Räntor på övriga studielån. Kammarkollegiet

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

215000000

3 000

800000 1600000

304 000

201000 2 246000

2 566000

5 000 90000

13 248000

2600000

238663000

190000
4 780000000
390000
269000	4 780849000
50000
41579000
19000	41648000
185 800000	185800000

Bilaga 2.4   Specifikation av statsbudgetens inkomster

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:

90000000

3 083 000

362000

9440000

21035000

65000 282 505 000

460000

123 985 000

2361  Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

2362  Ränteinkomster på medel avsatta till civila tjänstepensioner

2363  Ränteinkomster på medel avsalta till militära pensioner

2364  Ränteinkomster på medel avsalta till allmänna familjepensioner

2365  Ränteinkomster på medel avsatta vid statens pensionsansiall

2366  Ränteinkomster på medel avsalla till pensioner för vissa av riksdagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring:

282505000

2371 Räntor på beredskapslagring

2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån till personal inom utrikesförvaltningen

m. m.

2382

2383

2384

2385

2386

2387

2388

2389

2391

2392 2393

2394

2395

Ränteinkomster på lån till personal inom biståndsförvaltning-

en m. m.	171000
Ränteinkomster på statens bo-
sätlningslån	18000000
Ränteinkomster på lån för kom-
munala markförvärv	82 750000
Ränteinkomster på lån för stu-
dentkårlokaler	160000
Ränteinkomster på lån för all-
männa samlingslokaler	6200000
Ränteinkomster på krediter till
utlandet	576000
Ränteinkomster på mark för na-
turskydd	6 125000
Ränteinkomster på lån för in-
ventarier i vissa specialbosläder	800000
Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering	5600000
Räntor på intressemedel	30000000
Övriga ränteinkomster, Kam-
markollegiet	28021000
Övriga ränteinkomster. Riks-
banken	4000
Övriga ränteinkomster. Riks-
gäldskontoret	5459000	184326000

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

89526000

89526000

89526000

Prop. 1979/80: ISO

2500 OfTentligrättsliga avgifter:

191570000 1000000

32 137000

45 000

49000000 24000000

103 300000 245 600000

2  200000
5 370000

770000

681000

2015000

5 800000 21200000

430000

3  700000

78 380000

6287 000

23 805000

420000

2511   Expeditionsavgifter

2512   Vallendomstolsavgifter

2513  Avgifi för statlig kontroll av läkemedel

2514  Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänsl

2515  Avgifier vid trafiksäkerheisverkei

2516   Körkorlsavgifler

2517  Avgifier vid regisirering av motorfordon

2518   Fyravgifler, farledsvaruavgifter

2519   Skeppsmätningsavgifter

2521  Fartygsinspektionsavgifter

2522  Avgifier för granskning av biograffilm

2523  Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

2524  Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2525  Avgifter för växlskyddsinspektion

2526  Avgifter vid köttbesiktning

2527  Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltill verkning

2528  Avgifter vid bergsstaten

2529  Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

2531  Avgifier för registrering i förenings m.fl. register

2532   Exekutionsavgifter

2533   Avgifter vid statens planverk

2600 Försäljningsinkomster:

2611   Inkomster vid kriminalvården    105000000

2612   Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium         5 800000

2613   Inkomsler vid karolinska sjukhuset        511254000

2614   Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare     100000

2615   Inkomster vid arbetarskydds-styrelsen 3 720000

2616   Försäljning av sjökort                   4 300000

2617   Lotsavgifter                                 31000000

2618   Inkomster vid Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut                   53 000000

2619                                            Inkomster vid riksantikvarie
ämbetet                                       11784000

797 710000

797 710000

Bilaga 2.4    Speciflkation av statsbudgetens inkomster

2621  Inkomster vid lanlbruksnämnderna 7 100000

2622  Inkomster vid statens livsmedelsverk          1500000

2623  Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt 10300000

2624  Inkomster av uppbörd av parkeringsavgifter 20000000        764858000        764858000

2700 Böter m.m.:

2711  Restavgifter                               125 352000

2712  Bölesmedel 107 370000        232 722 000        232 722000

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens

verksamhet " 219849000        219849000        219849000

Summa Inkomster av statens verksamhet    12686814000

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3111  Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner          I 000

3112  Televerkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner           1 000 000

3113  Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner                                                    12000000

3114  Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner    1 000

3115  Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter

och maskiner                                  500000

3116       Statens vattenfallsverks in
komster av försålda fastigheter

och maskiner                               lOOOOOOO

3117                                      Domänverkets inkomster av
försålda fastigheter och maski
ner ______ 1_000 23503000

3120 Civila myndigheters inkomster av
försålda byggnader och maskiner:
3121 Kriminalvårdsstyrelsens in
komster av försålda byggnader
och maskiner                                 3 150000

Prop. 1979/80:150                                                                   8

3122       Statens vägverks inkomster av
försålda byggnader och

maskiner                                       1500000

3123  Sjöfartsverkets inkomsler av försålda byggnader och maskiner      50000

3124  Statskontorets inkomster av

försålda datorer m. m.                    300000

3125  Byggnadsstyrelsens inkomsler av försålda byggnader och maskiner                                                               -

3126  Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner 5000000

3130 Försvarets myndigheters inkomster

av försålda byggnader och maskiner:

3131 Försvarets myndighelers in
komster av försålda byggnader
och maskiner 13000000 13000000 41503000

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför
säljning 9060000 9060000 9060000

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegen
dom 13000000 13000000 13000000

Summa Inkomster av försåld egendom   63563000

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrUån:

4111 Återbetalning av lokaliserings
lån 175000000        175000000

4120 Återbetalning av Jordbrukslån:
4121 Återbetalning av jordbrukets la-
gerhuslån	72000
4122 Återbetalning av statens avdik-
ningslån	1850000
4123 Återbetalning av fiskerilån	1900000
4124 Återbetalning av fiskbered-
ningslån	719000	4541000

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131   Återbetalning av vattenkraftslån   192000

4132   Återbetalning av luftfartslån         2000000

4133   Återbetalning av statens lån för

den mindre skeppsfarten             14430000

Bilaga 2.4    Specifikation av statsbudgetens inkomster          9

4134   Återbetalning av kraftledningslån          17 000

4135   Återbetalning av skogsväglån         50000

4136   Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet    7490000

4137   Återbetalning av övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen            600000            24 779000        204320000

4200 Återbetalning av bostadslån m, m.:

950000000
635 000
8000	953843000	953843000
1 150000
41 080000
479 750000
50000	522030000	522030000
83000000	83000000	83000000

4211  Återbetalning av lån till egnahem          3 200000

4212  Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213  Ålerbelalning av lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

4214  Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311   Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312   Återbetalning av allmänna studielån

4313   Återbetalning av studiemedel

4314   Återbetalning av övriga sludielån. Kammarkollegiet

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energispariån 4500 Återbetalning av övriga lån:

4511   Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen iTi.m.         3600000

4512   Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.                                                     2000000

4513   Återbetalning av lån för kommunala markförvärv          125 000000

4514   Återbetalning av lån för studentkåriokaler        100000

4515   Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler        4200000

4516   Återbetalning av utgivna startlån och bidrag    10 000 000

4517   Återbetalning av u-landslån         5 000000

4518   Återbetalning av krediter till utlandet    6757000

4519                                                   Återbetalning av bosättningslån   60 000 000
4521 Återbetalning av lån för inven
tarier i vissa specialbostäder             1 500000

Prop. 1979/80:150

10

4522  Återbetalning av övriga lån. Kammarkollegiet

4523  Återbetalning av övriga lån, Riksbanken

4524  Återbetalning av övriga lån, Riksgäldskontoret

21329000

18000

52 587 000

292 091 000

292091000

Summa Återbetalning av lån   2 055 284 000

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 AJjärsverkens avskrivningar:

5111   Poslverkels avskrivningar

5112   Televerkels avskrivningar

5113   Slalens järnvägars avskrivningar

5114   Luftfartsverkets avskrivningar

5115   Förenade fabriksverkens avskrivningar

5116   Statens vattenfallsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter: 5121 Avskrivningar på civila fastigheter

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheiers komplemenlkoslnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141   Statens vägverks avskrivningar

5142   Sjöfartverkets avskrivningar

5143   Avskrivningar på ADB-ulrustning

5144   Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt för-

32000000

1266700000

477000000

71600000

42 900000

1 500 000 000 3 390 200 000

190590000

190590000

57883 000

57 883000

94100000 60788000

90000000 1062000

245 950000     3884623000

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m.) 5211 Statliga pensionsavgifter, netto (Pensionsmedel inkl. Bidrag till kosinader för polis-, domstols-och uppbördsväsendel m. m.)

-257050000

-257050000     -257050000

Summa Kalkylmässiga inkomster   3 627 573 000 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER    148459136000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Bilaga 2.5

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1980/81

Prop. 1979/80:150 1

Bilaga 2.5 Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

Bilaga 2.5

Speciflkation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1980/81

I OOO-tal kr.

Huvudtitel, anslag

//. Justitiedepartementet Lokala polisorganisationen:

Förvaltningskostnader,/öri/ogiani/ag

Ulrustning, reservationsanslag Inköp av molorfordon m. m., reservationsanslag

Summa

IV.       Försvarsdepartementet
Arméförband:

Materielanska{fT\\ng, förslagsanslag Forskning och utveckVmg, förslagsanslag

Marinförband: Materielanskaffning , förslagsanslag Forskning och utveckling, förslagsanslag

Flygvapenförband:

Malerietanskaffnin, förslagsanslag Forskning och utveckling, förslagsanslag

Summa

V.         Socialdepartementet

Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens

planerings- och rationaliseringsinstitut,

förslagsanslag Institutet för psykosocial miljömedicin,

förslagsanslag Åtgärder för att förbättra kontinuiteten I

hälso- och sjukvården, reservationsanslag Bidrag till anordnande av vårdanstalter och

inackorderingshem m. m., reservationsanslag Bidrag till driften av vårdanstalter och

inackorderingshem m. m.,    förslagsanslag Bidrag till organisationer m. m. Upplysning och information på alkoholområdet,

reservalionsanslag

Summa

VI.        Kommunikationsdepartementet
Fartygsverksamhet, förslagsanslag
Sjöfartsmateriel, m.m. reservationsanslag
Bidrag till vissa resor av sjöfolk,

förslagsanslag Lån till den mindre skeppsfarten,

reservationsanslag Bidrag till vissa praktikplatser för sjöfolk, reservationsanslag Transportforskningsdelegationen,

reservationsanslag

Summa

Beräknat belopp i budgetpropositionen	Slutligt förslag eller beslut		För Öki Mir nini	ändring
	Propositionens eller skrivelsens	Anslagsbelopp		ling      ( + ) isk- 5          (-)
	nummer
3 106456 15 244 29766 3 151466	96 % %	3107 373 15 279 29831 3152483	+ + + +	917 35 65 1017
950000 97400	117 117	947700 97 900	+	2300 500
691000 52000	117 117	691000 52000		_
1924000 397969	117 117	1968900 354869	+	44900 43 100
4 112 369		4 112 369		_

11050		116	12 250	-1-	1200
-		116	1700	-l-	1700
-		116	6600	+	6600
3520	rskr	184	5 720	+	2200
243400 12950	rskr rskr	184 184	245 300 14 850	+ +	1900 1900
16850	rskr	184	20850	+	4000
287 770			307270	+	19500
23600 37900		167 166	24000 47900	+ +	400 10000
1		166	-	-	1
I		166	40000	+	39999
-		166	20000	+	20000
14730		166	18230	+	3 500
76232			150130	+	73898

I    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.5

Prop. 1979/80:150

Huvudtitel, anslag	Beräknat	Slutligt förslag eller beslut		Förändring
	belopp i
	budgetpro-	Propositio-	Anslags-	Ökning      ( + )
	positionen	nens eller skrivelsens	belopp	Minskning          (-)
		nummer
VIII. Budgetdepartemenlet
Statskontoret, förslagsanslag	57600	124	57 325	-	275
Skatteutjämningsbidrag till kommunema m. m.,
förslagsanslag	7356000	90	7474000	-t-	118000
Summa	7413600		7 531325	+	117725
IX. Utbildningsdepartementet
Utbildning för undervisningsyrken.
reservationsanslag	542 102	116	543003	+	901
Ersättning för vissa lärarkandidater.
förslagsanslag	55049	116	56615	+	1566
Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m..
reservationsanslag	25 734	104	26134	+	400
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek.
reservalionsanslag	—	104	2034	+	2034
Nordiska ministerrådets kulturbudgel.
förslagsanslag	27317	157	26252	-	1065
Summa	650202		654038	+	3836
X. Jordbruksdepartementet
Kommittéer m. m..
reservationsanslag	16300	97	18300	+	2000
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
förslagsanslag	3837000	162	3966000	+	129000
Prisstöd till jordbriiket i norra Sverige,
förslagsanslag	141000	162	193600	+	52600
Prisreglerande åtgärder på fiskets område, förslagsanslag	1	169	1		_

3994301

428500 42273 14050

499895

Summa

XI.       Handelsdepartementet

Nordiska ministerrådets allmänna budget, förslagsanslag

Konsumentverket: Allmänna reklamationsnämnden, /örj/agja/ii/ag

Bidrag till internationell råvarulagring, förslagsanslag

Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd, förslagsanslag

Summa

XII.       Arbetsmarknadsdepartementet
Kommittéer m. m., reservationsanslag
Jämställdhet mellan kvinnor och män,

reservationsanslag Lån till Norrbottens läns landstingskommun för

vissa investeringar m. m., reservalionsanslag Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering Statens invandrarverk,/öri/flgians/ag Åtgärder för invandrare, reservalionsanslag

Summa

4177901

-I-   183 600

31775	171	39000	-1-	7 225
4810	114	5697	+	887
-	107	275	+	275
-	109	10000	+	10000
36585		54972	+	18 387

15072

92          12072        -      3000

92           4000        -t-      4000

98	500000	+	500000
93	428 500		-
%	43282	+	1009
94	17550	+	3 500
	1005404	+	505 509

Bilaga 2.5 Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

(+)

Ökning
Minsk
ning (-)

Huvudtitel, anslag

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt förslag eller beslut    Förändring

Propositio-     Anslags-nens eller       belopp skrivelsens nummer

XIV. Industridepartementet

Lån till mindre och medelstora varv,

reservationsanslag Medelstillskott till Kariskronavarvet AB,

reservationsanslag Avskrivningslån till varvsindustrin,

reservationsanslag Räntestöd till varvsindustrin,

reservationsanslag Medelstillskolt till Svenska Varv AB,

reservalionsanslag Bidrag till Svenska Varv AB för vissa

utvecklingskostnader, reservationsanslag Bidrag till Svenska Varv AB för vissa

personalkostnader, förslagsanslag Statens industriverk: Kursverksamhet m. m.,

förslagsanslag Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m., reservationsanslag Statens industriverk: Utrustning,

reservationsanslag Bidrag till Stiftelsen Institutet för

Företagsutveckling, reservationsanslag Bidrag till företagsinriktad fortbildning,

reservationsanslag Bidrag till träteknisk utvecklingsenhet

i Skellefteå, reservationsanslag Lån till Saab-Scania AB, reservalionsanslag Lin till Volvo Flygmotor AB, reservalionsanslag Bidrag till Saab-Scania AB, reservalionsanslag

Summa

XVn. Ränlor på statsskulden, m. m. Räntor på statsskulden, m. m., förslagsanslag

Summa

XVIII. Oförutsedda utgifter Oförutsedda utgifter, förslagsanslag

Summa Summa förtadringar pA statsbudgeten

-	165	20000	+	20000
-	165	75000	+	75000
-	165	830000	+	830000
-	165	300000	+	300000
-	165	844000	+	844000
-	165	800000	+	800000
-	165	240000	+	240000
1	88	1		-
10400	88	7000	-	3400
180	88	■ -	-	180
-	88	6080	+	6080
9174	88	9924	-I-	750
-	110 115 IIS 115	8000 350000 160000 10000	-I-■I--t--I-	8000 350000 160000 10000
1975S		3660005	-t-3640250

18000000 150 19600000       -1-1600000

8000000 150 6000000        -2000000

■1-4 163 722

Norttada Trycktri, Stockholm 1880

Bilaga 2.6

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1980/81 sedan budgetpropositionen

Prop. 1979/80:150

Bilaga 2.6 Förändringar i förslaget till statsbudget

FÖRÄNDRINGAR I FÖRSLAGET TILL STATSBUDGET FÖR BUDGETÅRET 1980/81 SEDAN BUDGETPROPOSITIONEN

1    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.6

BUaga 2.6

Prop. 1979/80:150

Statsbudgeten för

Inkomster

Inkomster

Skatter

Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster

Underskott

	Budget-	Senare	Summa
	propositionen	ändringar	1 OOO-lal
	1 OOO-lal kr.	1 OOO-tal kr.	kr.
	130036701	-     10799	130025 902
	12 371254	-t-   315 560	12686814
	63 563	-	63 563
	2094284	-    39000	2055284
	3837933	-  210360	3627 573
Summa	148403735	-1-    55401	148459136
	55 369516	-t-2508321	57877 837
Summa	203773251	-1-2563722	206336973

Prop. 1979/80:150

Bilaga 2.6 Förändringar i förslaget till statsbudget

budgetåret 1980/81

Utgifter

Budgetpropositionen I OOO-lal kr.

Senare ändringar I OOO-lal kr.

Summa I OOO-tal kr.

Utgiftsanslag

Kungl. hov- och slottsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Ekonomidepartementet

Budgetdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Handelsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Kommundepartementet

Riksdagen och dess verk m. m.

Räntor på statsskulden m. m.

Oförutsedda utgifter

Beräknad övrig medelsförbrukning

Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter

20709		-	20 709
6328098	+	1017	6329115
5 735058		-	5 735058
16306830		-	16 306830
53 165 169	+	19500	53 184 669
9970470	+	73 898	10044 368
397735		-	397 735
13 754 379	+	117 725	13 872 104
28218815	+	3 836	28 222 651
6100631	+	183600	6284 231
1428331	+	18 387	1446718
10660604	+	505 509	II 166 113
15 126303		-	15 126.303
5863620	-1-3640250		9503 870
2421006		-	2421006
275493		-	275 493
18000000	-H 600000		19600000
8000000	-:	2000000	6000000
Summa   201773 251	-1-4163722		205 936973
2000000	_;	2000000	_
-	-1-	400000	400000
Summa       2000000	-	1600000	400000
Summa   203773251	-1-2563722		206336973

NorsteAs Tryckeri, Stockholm 1980

Lagförslag

Bilaga 2.7

Prop. 1979/80:150 Bilaga 2.7    Lagförslag

Bilaga 2.7

Förslag till

Lag om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1980/81'

Härigenoin föreskrivs att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1980/81 ingå i preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet.

Jämför 1979: 502.

I    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.7 Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Bilaga 2.8

Revision vid revisionskon tor inom statsförvaltningen

Prop. 1979/80:150

Bilaga 2.8    Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen    1

Bilaga 2.8

Sammanfattning av riksrevisionsverkets översyn av organisation och arbetsformer för revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen

Riksrevisionsverket (RRV) har med skrivelse den 8 juni 1979 till regeringen överiämnat förslag med anledning av genomförd översyn av organisation och arbetsformer för revision vid revisionskontor. Verket lägger fram ett antal förslag till åtgärder vilka kräver regeringens beslut. I en bilaga fogad till skrivelsen redogör verket för arbetets gång, de överväganden som gjorts och vilka åtgärder verket självt avser vidta. RRV:s skrivelsejämte bilagan sammanfattas i det följande.

1    Bakgrund

Den nuvarande organisationen av redovisning och revision inom statsförvaltningen fastställdes av riksdagen genom beslut år 1967 (prop. 1967:79, SU 1967:82, rskr 1967: 194). Vissa särdrag kännetecknar dock verksamheten inom försvaret (prop. 1975/76: 100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och affärsverken (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:2, rskr 1977/78: 19).

RRV fick efter beslutet Kungl. Maj:ts uppdrag att efter samråd med berörda myndigheter successivt lägga fram förslag till omorganisationens genomförande. I februari 1969 inkom RRV med det första förslaget till konkret utformning. Kungl. Maj:t utfärdade sedermera en ny instruktion för RRV och bestämmelser den 9 oktober 1970 för revision vid revisionskontor.

Omorganisationen innebar alt ansvaret för redovisningsrevisionen lades på revisionskonlor. Dessa övertog huvuddelen av den kamerala revision som före 1967 års beslut bedrevs av RRV. Ett revisionskontor inrättades i princip för varje redovisningsgrupp, dvs. den eller de myndigheter som betjänas av en redovisningscentral. Revisionskontoret förlades till en av myndigheterna i gruppen, värdmyndigheten. Sedan den I juli 1976, då omorganisationen var fullt genomförd, är revisionskontoren 23 till antalet. Som komplement till kontorens revision genomför RRV en i förhållande till myndigheterna extern förvaltningsrevision. RRV utövar även tillsyn över revisionskontorens revision och kan också självt utföra redovisningsrevision.

Inom affärsverken finns sju interna revisionsenheter. Enligt riksdagens beslut skall RRV ha ett ansvar för att en extern revision av affärsverkens redovisning och bokslutshandlingar kommer till stånd. RRV har den 29 januari 1979 lämnat förslag till regeringen hur en sådan revision bör utformas närmare. 1    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bilaga 2.8

Prop. 1979/80:150                                                                   2

På försvarels område ansvarar revisionsbyrån vid försvarels civilförvaltning (FCF) för redovisningsrevisionen. Tillsynen av revisionen ävensom revision av FCF åvilar RRV. Med hänsyn lill försvarets speciella siruklur skall FCF dock bedriva visst metodutvecklingsarbete, fortsätta att avgöra anmärkningsmål och ha ansvarei för fastställande av revisionsplaner sedan synpunkter på planerna inhämtats från berörda myndigheter. Denna organisation gäller sedan den 1 juli 1976.

I anslutning till att den nuvarande organisationen för redovisningsrevision inom statsförvaltningen den I juli 1976 blev fullt genomförd påbörjade RRV en översyn för all klarlägga i vilken utsträckning de ursprungliga intentionerna bakom organisationen med revisionskonlor hade förverkligats. Arbetet skulle dels klarlägga vilka behov av redovisningsrevision som förelåg i siaten med undantag av affärsverken, dels bedöma i vilken utsträckning denna revision skulle vara exlern eller inlern. Arbetet fick inte resultera i förslag som innebar kostnadsökningar för staten, och nuvarande organisation för redovisningscentralerna skulle förbli i stort sett oförändrad. De frågor som i försia hand skulle uppmärksammas var revisionskontorens storlek, ställning och kompetens.

2    Bebovet av redovisningsrevision av statliga myndigheter

RRV konstaterar att ett väsentligt moment i den nyligen beslutade moderniseringen av det statliga budgetsystemet är att höja myndigheternas ekonomiadministrativa nivå. Moderniseringen pekar mol en ökad rätt och ett ökat ansvar för myndigheterna att själva göra väseiitliga ekonomiska bedömningar.

Eftersom myndigheternas ekonomi är knuten till anslagsfinansiering är deras ekonomiska resultat inte avgörande för verksamhetens bestånd. Även myndigheter som är avgiftsfinansierade har i allmänhet en monopolställning, eftersom de är de enda organ som producerar vissa varor och tjänster. Det finns därför ingen prismekanism som kan utöva en effektiv kostnadspress. Det är också i många fall svårt att värdera förvaltningsmyndigheternas produktion. På grund av dessa förhållanden kan de statliga myndighetsboksluten i sin nuvarande utformning inte användas som enda underlag för ekonomisk analys av myndigheternas prestationer, kostnader och effektivitet.

Revisionen är en granskande och värderande verksamhet. Granskningen skall utföras på ett opartiskt sätt i förhållande till verksamhetens intressenter. Som sådana kan anges riksdag och regering, verksledningen, personalen och personalorganisationerna i den reviderade myndigheten, allmänheten samt statistik- och prognosproducerande myndigheter. Intressenternas krav varierar men kan sammanfattas i att man önskar få en uppfattning om utnyttjandet av anslaget, redovisning av resultat, redovisning av utnyttjan-

Bilaga 2.8    Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen    3

de resurser för olika typer av organisaloriska enheter och alt det finns en väl fungerande intern kontroll. Dessutom förvänlas det all revisionen tillser att gällande regelsystem för den ekonomiska verksamhelen följs.

Förutsättningarna för revisionen av förvaltningsmyndigheter skiljer sig i vissa avseenden från dem inom akliebolag och i viss mån även från vad som gäller för affärsverken. Till skillnaderna från aktiebolagen hör den reviderade personkretsens omfattning, de reviderade personernas ansvarssituation, borgenärs- och minoritetsintressen som saknar belydelse i slatliga myndigheter, ägarrollen som utövas pä olika sätt i myndigheter och aktiebolag samt anmärkningsprocessen som ger de statliga revisorerna sanktionsmöjligheter vilka aktiebolagens revisorer saknar. Förvaltningsmyndigheterna skiljer sig från affärsverken bl. a. därigenom att koncernredovisningsproblem i stort sett bara förekommer inom affärsverken och genom att riskerna för svinn och liknande oegenlligheler är förhållandevis små, eflersom förvaltningsmyndigheterna i allmänhet inte bedriver affärsverksamhet med därav följande mängd av ekonomiska transaktioner.

Revisionen kan ske såväl i form av intern som extern revision. RRV påpekar att begreppen kan avse dels olika funktioner, dels olika organ. Intern revision som funktion avser den revision som bedrivs för att tillgodose verksledningens syften, medan extern revision som funktion avser den revision som bedrivs för att lillgodose externa iniressenters syften. Intern revision som organ avser organ inom myndigheten, medan extern revision som organ avser organ ulanför myndighelen. För att revisionen skall vara tillräckligt oberoende i förhållande till den reviderade verksamheten anses i allmänhet att revisionen måste innehålla ett externt element. Ett sådant inslag är dock ingen garanti för oberoende, utan ytterst har det att göra med revisorns personliga kvalifikationer. RRV menar också att begreppen oberoende och extern revision får mening först när de används som bestämningar av revisionen i förhällande lill en angiven del av det reviderade systemet.

RRV konstaterar att statsmakternas huvudintresse efter hand har flyttats över från krav på finansiell redovisning till krav på information om måluppfyllelse, produktivitet och effektivitet. Detta hänger samman med den begränsade ekonomiska karaktären av verksamheten hos förvaltningsmyndigheter och den pågående utvecklingen mot större frihet för myndigheterna i detaljer, såsom valet mellan olika slag av resurser för att åstadkomma föreskrivna resultat och effekter. Denna utveckling förutsågs redan år 1967 och den har kraftigt förstärkts sedan dess. Den finansiella redovisningen blir därmed efterhand främsl elt av medlen i den inlerna styrningen i myndigheterna med verksledningen som huvudintressent. Detta förhållande begränsar behovet av externt inslag i redovisningsrevisionen samtidigt som behovet av extern förvaltningsrevision ökar.

It    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bilaga 2.8

Prop. 1979/80:150 4

3    Den nuvarande redovisningsrevisionens fördelar och brister

I proposition 1967: 79 framhölls att systemet med interna revisionsorgan hade åtskilliga fördelar jämfört med extern revision. Revisorerna kunde få bättre kunskaper om verksamhetn vid de myndigheter som skulle revideras, personer med erfarenhet av arbetet på fältet kunde lätlare rekryteras, och närheten till verksamheten skulle göra det lättare att börja revisionen tidigt och att få upplysningar i tveksamma fall. Genom att revisionen underställdes resp. verk skulle man få ett organ som kunde både kontrollera verksamheten och inhämta upplysningar av värde för den interna rationaliseringen. Samtidigt framhölls att en centraliserad extern revision hade åtskilliga fördelar. Bl. a. underlättades specialgranskning av ett visst område inom flera räkenskaper, vidareutbildning kunde lättare anordnas och det blev större möjligheter till kontakter mellan revisorerna. Den valda formen för revisionens organisation med inlerna revisionsorgan, vilka avsågs stödjas av RRV genom vägledning och tillsyn, och en extern revision genom RRV ansågs tillvarata fördelarna med båda organisationsformerna.

RRV bedömer erfarenhelerna av det nuvarande systemet som i stort sett positiva. Möjligheterna för revisorerna att få erforderlig myndighetskännedom har avsevärt förbättrats genom närheten till den granskade verksamheten. Decentraliseringen har gett korta beslutsvägar, vilket gjort det lättare att undvika en byråkratisering av revisionsarbetet. Värdmyndigheterna har överlag betonat vikten av närheten mellan myndigheten och revisionskontoret. Decentraliseringen av redovisningsrevisionen har också möjliggjort den uppbyggnad av en systematisk förvallningsrevision genom RRV som ägt rum sedan år 1967.

På en del punkter konstaterar RRV emellertid atl brister föreligger. Genom att ansvaret för revisionen åvilar den granskade myndighetens chef har denne att fastställa revisionsplanen. Även om det endast i några fall förekommit att myndighetschefen gjort ändringar i revisionsplanen, som enligt revisionskontoret varit hämmande för revisionen, kan det av principiella skäl riktas invändningar mot dpnna ordning.

Revisionskontorens arbetsuppgifter har i stort sett omfattat en granskning enligt de ursprungliga riktlinjerna, dvs. den interna kontrollen och redovisningen samt uppbyggnaden av ekonomiadministrativa rutiner. Kartläggningen av de senare har emellertid dominerat på bekostnad av bedömningar och förslag till förbättringar av internkontrollen. Granskningen har i huvudsak endast avsett kassabokföringen. Granskningen av boksluten har varit av relativt formell och siffergranskande natur. Revisions-kontoren har hittills haft svårt att täcka hela revisionsområdet. Granskning av statsbidrag har utförts i mycket begränsad omfattning.

Vid flera revisionskontor har det varit svårt att rekrytera kompetenta revisorer. Tjänstestrukturen har begränsat befordringsmöjligheterna, sär-

Bilaga 2.8    Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen    5

skilt vid mindre revisionskontor. En ibland hög personalomsälinign har försvårat kunskapsuppbyggnaden. Löneförhållandena har gjort del svårt för staten atl konkurrera på arbetsmarknaden för revisorer. Vid tjänstetillsättningar har i vissa fall kraven pä särskilt revisionserfarenhet inte kunnat lillgodoses. Dock har RRV, vars yllrande skall inhämtas innan myndigheterna tillsätter kvalificerad revisionspersonal, endast i undanlagsfall avstyrkt myndighetens förslag med hänvisning till att den föreslagna skulle sakna erforderlig kompetens.

Uppdelningen av revisionsresurserna i små enheler har försvårat en systematisk upplärning av nyanställda och erfarenhetsutbytet mellan revisorerna. Ofta har förflyttningar mellan olika revisionskonlor eller övergång till annan tjänst inom värdmyndigheten varit enda möjlighelen lill avancemang.

Revisionskontorens lönemedel utgör en del av värdmyndigheternas lönemedel enligt regleringsbreven. Detta förhållande medför alt det i praktiken kan vara svårt för revisionskoniorel att hävda revisionens intresse gentemot främst värdmyndighetens övriga prioriteringar.

Enligt gällande bestämmelser skall RRV utöva tillsyn över den revision som utförs vid revisionskontoret. Eriarenheterna visar att RRV:s utbildning och metodutveckling är de funktioner i tillsynen som förhållandevis väl svarat emot behoven. Däremot har den direkta tillsynen på fältet enligt internrevisorernas uppfattning inte varit tillräcklig. Sedan år 1974 har emellertid RRV;s åtgärder inom ramen för tillsynen förstärkts kraftigt, särskilt i fråga om metodstöd till revisionskonloren.

4   Riksrevisionsverkets överväganden

RRV framhåller inledningsvis alt det ökade utrymmet för myndigheternas egna ekonomiska ansvar förstärker de ullalanden som statsmakterna gjorde år 1967 om behovet att granska myndigheternas verksamhel från lönsamhelssynpunkt och att pröva att verksamheten drivs i effektiva former. Sedan dessa uttalanden gjordes har dessutom programbudgetför-söken avslutats och siatsmakterna har beslutat att försöksverksamheien skall övergå i en successiv, myndighelsanpassad utveckling och tilllämpning av statens ekonomiadministrativa syslem (prop. 1976/77; 130, FiU 1977/78: 1, rskr 1977/78: 19). Detta ställningstagande skall ses i samband med att såväl de senaste årens budgetpropositioner som den nya budgethandboken ställer resultatet av myndighelernas verksamhet i centrum. Myndigheternas uppföljning saml resultatredovisning och resultat-värdering har fått ökad betydelse som underiag för allt mera angelägna prioriteringar på både myndighets- och statsmaktsnivå. I motsvarande utsträckning anser RRV att behovet av förvaltningsrevision har ökat.

När det gäller redovisningsrevisionen konstaterar RRV att den fråga

Prop. 1979/80: 150                                                                  6

som lilldragil sig del kanske största inlressel är huruvida denna revision skall ha exlern eller inlern karaktär. 1 beslulen i anslulning lill 1967 års omorganisation slogs fast, all den cenirala revisionen vid RRV, som var av exlern karaklär, konsekvenl skulle inriklas pä förvallningsrevision, medan redovisningsrevisionen skulle vara en inlern revision. Redovisningsrevisionens inlerna karaktär bryts emellerlid igenom av bestämmelserna i anmärkningsförordningen. Dessa beslämmelser liksom tjänstemannaansvaret ger de interna revisorerna i statsförvaltningen en oberoende ställning av annal slag än den som inlernrevisorerna på det privala området har. För bedömningen av organisationen för revisionen inom statsförvaltningen har därför enligt RRV den på det privata områdel Iradilionella uppdelningen mellan extern och intern revision inle molsvarande innebörd och därmed heller inle samma betydelse.

RRV erinrarom all 1967 års omorganisation innebaren kraftig resursförstärkning för revisionen totalt selt i statsförvaltningen. Även kvalitativt sell medförde omorganisationen en standardhöjning av revisionen jämfört med den tidigare kamerala revisionen. Denna standardhöjning har sedan fortgått. Genom RRV:s utvecklingsarbete under senare år har förutsättningar skapats för en fortsatt standardförbättring. RRV pekar även på att redovisningsrevisionen underlättas genom åtgärder som genomförls och planeras på redovisningsområdet. Verkel nämner bl.a. förslag till statlig bokföringsförordning och utveckling av vad man kan kalla god redovisningssed inom statsförvaltningen.

RRV hänvisar till alt dess översyn visat atl systemet med interna decentraliserade revisionsorgan i huvudsak har haft de fördelar som förväntades, nämligen specialisering, bättre myndighetskunskap och myndighetskontakter, kontinuitet i granskningen, lätthet att få information samt förutsättningar att börja granskningen tidigt. De brister som översynen har visat på hänför sig huvudsakligen till fyra förhållanden, nämligen myndighetschefernas bestämmanderätt över planeringen av revisionen, vissa följder av revisionskontorens organisatoriska knytning till värdmyndigheterna i fråga om bl. a. medels-, rekryterings-, befordrings- och utbildningsfrågor, kontorens storlek samt RRV:s tillsyn.

Under översynsarbetel har olika organisalionsallernaliv diskuterats, såsom att organisera revisionskontoren som ett antal hell fristående myndigheter, att organisera dem som självständiga myndigheter men med administrativt stöd av en värdmyndighet eller ett gemensamt kansli eller att inordna dem i RRV. Dessa alternativ innebär emellertid väsentliga ändringar av den av riksdagen år 1967 beslutade organisationen. RRV har därför särskilt prövat ett alternativ som innebär att revisionskontoren får en mera självständig ställning inom ramen för nuvarande organisation. För en sådan lösning talar enligt RRV bl. a. att den utveckling som sketl av förvaltningsrevisionen sedan år 1967 inte hade kunnat komma till stånd utan överflyttningen av redovisningsrevisionen från RRV till revisionskon-

Bilaga 2.8    Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen    7

loren. RRV anser det givel atl slörre myndigheler med en regional och lokal organisation eller eljesi en omfattande ekonomisk förvaltning måsle ha tillgång till en intern revision. RRV pekar även på atl den nuvarande organisationen blev fulll genomförd först den I juli 1976. Genomförandet krävde en tid av ungefär åtta år. Erfarenheterna av denna organisalion är alltjämt begränsade.

RRV framhåller vidare atl man vid en bedömning av den lämpliga organisationen av revisionen i statsförvaltningen bör beakla de lotala resurser som disponeras för denna verksamhel. Revisionskonloren har f.n. inemol 150 årsarbetskrafler. Häri har dä inräknats de resurser som försvarels civilförvaltning har för redovisningsrevision inom försvarets område. Affärsverkens internrevisioner utgör i runt tal 100 årsarbelskrafter. RRV:s resurser för revisionsverksamheten omfallar ungefär 125 årsarbetskrafter. Revisionskonlorens verksamhel avser främst redovisningsrevision. Inlernrevisionerna vid affärsverken bedriver både redovisningsrevision och förvallningsrevision. RRV:s revision avser praktiskt tagel helt förvaltningsrevision och en i anslutning till denna revision omfattande remissverksamhet. Av de samlade revisionsresurserna i slalsförvaliningen hänför sig alltså den övervägande delen lill redovisningsrevision.

RRV bedömer del inte realistiskt alt för de närmasle åren räkna med några väsentliga ulökningar av de toiala resurserna för revision inom statsförvaltningen uiöver vad som följer av riksdagens beslul när del gäller revision av aflarsverkens redovisning och bokslulshandlingar. En bedömning av hur revisionsverksamheten bör vara organiserad måsle därför enligt RRV:s mening ulgå från att denna verksamhel i huvudsak skall kunna bedrivas inom ramen för de resurser som nu står till förfogande.

Sammanfattningsvis anser RRV att redovisningsrevisionen bör förstärkas kvalitativt med bibehållande av i huvudsak nuvarande fördelning av revisionens totala resurser på redovisnings- resp. förvaltningsrevision. Detta bör ske inom ramen för nuvarande organisation i enlighet med vad som föreslås i det följande.

För myndigheterna inom försvaret har nyligen genomförts en ändrad organisation för redovisningsrevisionen. Del finns enligt RRV:s mening inte anledning att nu ompröva formerna för denna revision.

5   Riksrevisionsverkets förslag

5.1 Revisionens planering och genomförande

RRV framhåller att revisor vid revisionskonlor intar en självständig ställning och agerar pä eget ansvar i anmärkningsmål. 1 detta hänseende behövs inte i och för sig någon förändring för att garantera en oberoende granskning. Anmärkningsförordningens tillämpningsområde är emellertid begränsai. Dessutom innebär myndighetschefens rätt att fastställa revi-

Prop. 1979/80:150                                                                   8

sionsplanen atl revisionskoniorel i varje fall formelll inle har full frihei atl efler egen bedömning ulföra den granskning som kan bli akluell i anslulning lill ställningstaganden enligt anmärkningsförordningen.

Revisionskoniorel skall vidare i årsberättelsen bl. a. göra uttalanden om uppgifterna i årsredovisningen och i bokslutet. Med nuvarande rätl för myndighetschef atl fastställa revisionsplan saknas garantier för att revisionskoniorel får möjlighel all ulföra granskning, som det bedömer nödvändig för att kunna uttala sig om redovisningen och bokslutet.

RRV anser att revisionskontorels ställning i nu nämnda avseenden bör stärkas. RRV föreslår därför atl revisionsplanen i framtiden skall fastställas av chefen för revisionskoniorel. Myndighelschefens önskemål om revisionsinsatser för verksledningens behov bör bli tillräckligt beaktade genom atl denne alltid bereds tillfälle att ge sina synpunkter på revisionsplanen innan den fastställs. Genom förändringen bör revisionskontorens självständighet och oberoende enligt RRV:s uppfattning kunna säkras i fråga om sådana granskningsuppgifter som inle bör kunna styras av chefen för en granskad myndighet.

5.2 Administrativ anknytning till värdmyndighet

Värdmyndigheten upprättar anslagsframställning för revisionsverksamheten i och med all revisionskoniorel utgör en arbetsenhet i myndighelen. DeUa gäller även till den del revisionen avser andra myndigheter än värdmyndighelen. Medlen för revisionsverksamheten kan i de nuvarande regleringsbreven inte särskiljas från medel till annan verksamhel under myndighelernas förvaltningsanslag.

Med hänvisning lill revisionskonlorens speciella ställning och del förhållandet att många konlor skall beijäna även andra myndigheter i en redovisningsgrupp, föreslår RRV atl medel för revisionskontorets verksamhel tas upp under en särskild anslagspost under värdmyndighelens förvaltningsanslag. Av praktiska skäl boren sådan särredovisning kunna begränsas lill att avse lönemedel och evenluella konsultmedel. Verkel påpekar att ingen nämnvärd kritik riktas mol att värdmyndigheierna svarar för administrativ service avseende personal-, ekonomi- och lokalfrågor. Genom särredovis-ningen får statsmakterna en klarare bild av medelsbehovei för revisionsverksamheten, de berörda myndigheterna och revisionskontoren får riktlinjer för vilka resurser som står lill förfogande och RRV fär bättre möjligheter att följa resurstilldelningen och resursutnyttjandet vid kontoren.

Värdmyndigheten rekryterar personal till revisionskontoret. Detta åren direkt föjd av atl revisionskoniorel är en del i värdmyndigheten. RRV:s insatser inskränker sig lill atl verkel uttalar sig om kompetens hos de kandidater som värdmyndigheten föreslär. Värdmyndighetens inflytande över personvalet skulle i princip kunna leda till ett icke önskvärt beroendeförhållande mellan kontorets personal och myndigheten i övrigt.

Bilaga 2.8    Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen    9

För all markera den speciella ställning som chefen för revisionskoniorel har anser RRV atl denne i fortsäUningen bör lillsäiias av regeringen på förslag av värdmyndigheten efler samråd med RRV. Del är nalurligl atl värdmyndighelen utan särskilda föreskrifter samråder med övriga myndigheter inom kontorets verksamhelsområde.

Övrig personal vid kontoret bör lillsäiias av värdmyndighelen. Vid lillsätlningsärendels avgörande bör chefen för revisionskoniorel ha rält all närvara med därav följande rätt att anmäla eventuelli avvikande mening. Värdmyndigheten fär avgöra i vilken utsträckning ijänstetillsältningen bör delegeras till chefen för kontoret. Ordningen innebär en viss förändring gentemot vad som nu gäller. 1 dag skall RRV yiira sig innan ijänsl i lägsl lönegrad F 11 tillsätts vid revisionskontor. Endasl undantagsvis under uppbyggnaden av organisationen har RRV dock hafl anledning att göra någon annan bedömning än värdmyndighelen vid tillsättning av sådan tjänsl. RRV anser därför atl föreskriften numera endasl innebär en administrativ omgång och att den kan slopas.

Den administrativa anknytningen till värdmyndighelen medför all denna har ansvarei för ulbildningen av kontorets personal. Detla bör gälla även i fortsättningen. 1 första hand bör personalen ha möjlighel all della i värdmyndighelens inlerna utbildning, men även utbildning inom övriga myndigheter inom kontorets område kan komma i fråga. Alltsedan kontorens tillkomst har RRV arrangerat kurser och seminarier för personalen och f. n. undersöker RRV möjligheterna att vidga kursutbudet.

5.3       Tillsyn

RRV har lillsyn över verksamhelen vid revisionskontoren. I denna uppgift ingår dels direkt insyn i form av särskilda tillsynsprojekl, dels utvecklingsarbete och melodanvisningar saml utbildning och informalion. Under senare är har RRV lagl tyngdpunkten på de sisinämnda momenten. Den direkta tillsynen har däremot icke kunnat genomföras i den omfattning som RRV ansett önskvärd. RRV har dock vidtagit olika åtgärder för atl förbättra denna tillsyn. Bl. a. avser verket all mera aklivi siödja revisionskontorens planeringsarbete och erfarenhelsulbylei mellan RRV:s förvaltningsrevision och revisionskonlorens redovisningsrevision.

5.4       Revisionskontorens storlek

Enligt RRV:s uppfattning har verkels översyn beiräffande redovisningsrevisionen visat att större revisionsenheter skulle möjliggöra bäitre resursutnyttjande och kompetensutveckling inom revisionskontoren samt tillgodose framförda önskemål om specialkompetens främsl inom områdel ADB-revision. Vidare skulle ett antal effektivitetsfördelar vinnas, t. ex. förenklad personaladministration, större kontinuitet i arbetet trols va-

Prop. 1979/80:150                                                    10

kanser och frånvaro saml ökade möjligheter all priorilera och fördela insalser mellan olika delar av det slatliga revisionsområdet.

RRV framhåller i detta sammanhang atl olika indelningsgrunder kan diskuteras, såsom myndigheternas ämnesområden, redovisningens struktur eller myndigheternas geografiska belägenhet. En viktig fråga i översynsarbetel har varit att överväga förutsättningarna all åstadkomma större revisionsenheter men samtidigt bibehålla fördelarna med en decenlraliserad organisation. Värdmyndigheierna har i många fall ansell del angeläget att behålla sina nuvarande revisionskontor.

Hur den framtida organisationen bör vara utformad kan enligt RRV inle bedömas utan ytterligare utredning. RRV föreslär därför att verket får i uppdrag att närmare uireda möjligheterna att huvudsakligen inom ramen för nuvarande resurser för revision vid revisionskontoren åstadkomma större och färre revisionskonlor samt att för regeringen lägga fram förslag härom.

6   Skiljaktig mening

RRV:s styrelse är enig i det förslag som verket redovisar. Vid ärendets avgörande har två närvarande avdelningschefer anmält skiljaktig mening i den del som förslaget gäller revisionskontorens organisatoriska ställning.

De två avdelningscheferna ansluter sig till verkets bedömning i fråga om den totala resursramen för redovisningsrevision men anser att resursernas användning inom denna ram behöver prövas ytterligare innan ställning tas i organisationsfrågan. Bl. a. behöver man närmare överväga ambitionsnivån i den statliga redovisningsrevisionen. De anser det härvid troligt atl den f. n. grundläggande tanken på årligt revisionsomdöme för varje myndighet får överges som huvudkriterium, även om den kanske i många fall kan tillgodoses. Det påpekas att revision av myndigheter inte är en fråga om att rekommendera ansvarsfrihet och att paralleller med den privata sektorn kan dras endast i mycket begränsade avseenden.

Vidare behöver behovel av egentlig internrevision behandlas ytterligare. Internrevision är viktig i första hand för myndigheter med belydande uppdragsverksamhet och myndigheter med omfattande regional eller lokal organisation. Den externa revisionen är viktig för hela statsförvaltningen och den måste vara "oberoende" eller "självständig". De anser det angeläget att båda dessa revisionsfunktioner profileras och kommer till klarare uttryck. Vilken andel av nuvarande resursram som bör avsättas för extern resp. inlernrevision får utredas närmare.

När det gäller den externa revisionen framhåller de atl det är av största vikt att ett revisionssystem är så utformat att garantier för oberoende och opåverkbarhet finns, oavsett om faktiska missförhållanden uppträder eller inte. Anmärkningsprocessen har enligt deras mening inte sådan innebörd och räckvidd att den i tillräcklig grad bidrar till eti oberoende revision. De

Bilaga 2.8    Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen   11

anser att det finns skäl all nu när förändringar ändå bör göras välja en sädan principlösning att redovisningsrevisionen blir helt oberoende av inflytande från nägon reviderad myndighel, såväl revisionelit som administrativt genom den organisaloriska knyiningen. Tekniskl sell innebär detla att 1967 års beslut bör ändras.

Vid valet av organisationsalternativ har deras första utgångspunkt varil att finna en organisatorisk lösning som kommer tillrätta med de problem -främsl beroendeförhållandet - som finns i den nuvarande organisalionen och som tar tillvara de effektivitetsvinster som kan uppnås med en sammanhållen ledning av de externa revisionsinsatserna, möjliggör en differentiering av revisionen efter behov och underlättar en anpassning lill de förändringar i behovet som kan uppstå över tiden. Detla kräver alt revisionskontoren inte är administrativt knutna till värdmyndigheterna. En andra utgångspunki har varil atl den statliga revisionen haren sammanhållen ledning eflersom det är det sammantagna resultatet av revisionen under en viss period som bör analyseras och ingå i den påföljande planeringsprocessen. Vidare anförs all RRV från riksbokföringssynpunkl och som ansvarig för redovisningsfrågor i statsförvaltningen har intressen i redovisningsrevisionens inriktning och kvalitet.

En genomgång av för- och nackdelar visar enligt deras uppfattning att den externa redovisningsrevisionen bör inordnas i RRV genom atl revisionskontoren blir lokala enheler inom verkel. De framhåller emellerlid att vissa av de nuvarande resurserna efler särskild prövning allljäml bör disponeras för internrevision.

Prop. 1979/80: 150                                                                 12

Sammanställning av remissyttranden över riksrevisionsverkets förslag till organisation och arbetsformer för revision vid revisionskontor

Efter remiss har yllranden över RRV:s skrivelse avgetls av riksdagens revisorer, domstolsverket, rikspolisstyrelsen (RPS), kriminalvårdsstyrelsen, styrelsen för inlernationell utveckling (SIDA), försvarets civilförvaltning (FCF), Jörsvarels rationaliseringsinstitut (FRI), socialstyrelsen (SoS), rik.sförsäkringsverket (RFV), statens bakteriologiska laboratorium (SBL), statens vägverk, sjöfartsverkei (SJöV). Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). statistiska centralbyrån (SCB), kammarkollegiet, statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksskatteverket (RSV), riksanlikvarieämbeiel (RAA), universitets- och högskoleämbetet (UHÅ), skolöverstyrelsen (SÖ), lantbruksstyrelsen (LBS), skogsstyrelsen, statens Jordbruksnämnd (JN), statens naturvårdsverk, kommerskollegium, generallullslyrelsen, patent- och registreringsverket, överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bostadsstyrelsen, statens lantmäteriverk, länsstyrelsernas organisationsnämnd (LÖN), Karolinska sjukhuset, Sveriges lanlbruksuniversitel, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Kopparbergs län. Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S), Centralorganisationen SACOISR saml Institutet för Intern revision. Dessutom har en skrivelse inkommit från personalen vid revisionskontoret vid UHÅ.

1    Redovisningsrevisionens organisation

Remissinstanserna diskuterar ingående hur redovisningsrevisionen bör organiseras och administrativt inplaceras i statsförvaltningen. Meningarna är starkt delade om vilken lösning som bäsl lillgodoser revisionens oberoende och självständighet.

RRVis förslag innebär att åtgärder för atl förbättra redovisningsrevisionen skall vidtas inom nuvarande organisatoriska ram för revision vid revisionskontor. Förslaget tillstyrks i storl av SIDA, RFV, SJöV, SMHI, SCB, kammarkollegiet, RAÅ, LBS, kommerskollegium, generaltullstyrelsen, ÖEF, AMS, Karolinska sjukhusel och av länsstyrelserna i Malmöhus och Kopparbergs län.

Även byggnadsstyrelsen tillstyrker RRV:s förslag. Likheten med ett afffärsverk föranleder emellertid styrelsen atl som ett alternativ peka på möjligheten att ombilda styrelsens revisionskontor till en intern revision, medan RRV liksom beträffande affärsverken skulle svara för den externa revisionen. Vägverket förutsätter att frågan om intern revision för verkets del löses på samma sätt som för affärsverken. Naturvårdsverket anser att.

Bilaga 2.8    Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen

13

man vid val av organisationsform för redovisningsrevisionen bör eftersträva en sädan lösning som ger goda möjligheter lill samordning med förvaltningsrevisionen liksom till priorilering av resurser mellan dessa båda verksamhelsomräden. Frän denna utgångspunkt kan det i och för sig synas mest ändamålsenligt att inordna revisionskonloren i RRV. Verkel finner likväl vid en sammanvägd bedömning alt övervägande skäl talar för RRV:s förslag och alt en mera genomgripande organisationsförändring bör göras först om de föreslagna förändringarna inte leder till åsyftat resultat.

Många remissinstanser förordar andra lösningar än den som RRV har föreslagit.

Flera remissinstanser föreslår sålunda att revisionskontoren skall inordnas som lokala enheter i RRV, i enlighet med vad som anförts i den skiljaktiga meningen i RRV:s skrivelse. Denna uppfattning har riksdagens revisorer, RPS, FCF, statskontoret, RSV, SÖ, skogsstyrelsen, bosladssiyrelsen och Institutet Jör intern revision.

Länsstyrelsernas organisationsnämnd och TCO-S kan inle acceptera RRV:s förslag eftersom detla inte skapar förulsältningar för en oberoende revision.

Genomgående dominerar principiella synpunkter på behovel av självständighet och oberoende för revisionskontoren, varvid värdmyndigheler-nas arbetsgivaransvar för revisionskontorens personal av flera remissinslanser anges som särskilt besvärande. Riksdagens revisorer anser sålunda att starka skäl talar för att revisionskontorens ställning omprövas och all dessa helt frigörs från det beroende som kan uppkomma genom bindningar till de granskade myndigheterna. Revisionskonlorens granskning bör härvid ändras från en huvudsakligen inlern till en renodlat extern redovisningsrevision.

För att utnyttja de befintliga resurserna så rationellt som möjligt fordras det enligt riksdagsrevisorernas uppfallning mer än vad som kan uppnås genom en omstrukturering av revisionskontoren och en förbättrad lillsyn. Det krävs en både sammanhållen och sammanhållande ledning för verksamheten. En gemensam ledning ger också väsenlligl bättre möjligheter för en likformig prövning av revisionskontorens medelsbehov.

Flera av de remissinstanser som anser alt revisionskontoren bör inordnas i RRV framhåller samtidigt det egna behovet av resurser för intern revision eller intern kontroll. Sädana synpunkter lämnas av RPS och LON. Riksdagens revisorer anser att man, om revisionskontoren inordnas i RRV, bör utreda hur vissa större myndigheters behov av intern revision bör tillgodoses och samordnas med den externa granskningen. Institutet för intern revision förutsätter också att myndigheterna får resurser för intern revision. Statskontoret menar att det vid sidan av den externa revisionen även framdeles kan finnas skäl för inlernrevision inom sådana områden som har en från ekonomisk kontrollsynpunkt komplicerad verksamhet.

Prop. 1979/80:150                                                                  14

Under översynsarbetet diskuterades även andra administrativa och organisaloriska former för redovisningsrevisionen. Ett förslag var atl de nuvarande revisionskontoren skulle ändras till etl mindre antal hell självständiga myndigheler. Denna lösning förespråkas av kriminalvårdsstyrelsen och av SACO/SR. Den sisinämnda anser den minskade detaljstyrningen av myndigheterna vara ett argument för etl ökat behov av oberoende redovisningsrevision.

En annan modell utgår också från att kontoren organiseras som självständiga myndigheter, men att dessa i fråga om vissa administrativa uppgifter skulle vara knutna antingen till en värdmyndighet eller till ett gemensamt kansli. UHÅ slöder denna modell och framhåller att den helt avgörande faktorn beträffande revisionskonlorens oberoende är frågan om arbetsgivaransvaret. Ämbetet anser även alt erfarenhelerna visat att anmärkningsprocessen i realiteten inte fungerat. Den uppdelning av revisionen i redovisnings- resp. förvaltningsrevision som gjorts anser ämbetet vara en felaktig föruisättning för att bedöma organisationsfrågan. Även personalen vid UHÅ:s revisionskontor har i skrivelse anfört liknande synpunkter.

Ett antal remissinstanser har valt all inte ta klar ställning för något av de diskuterade organisationsalternaliven. SBL ser inte anledning att motsätta sig RRV:s förslag men betonar att den uppfattning som framförs i den skiljaktiga meningen inle skulle ge sämre lösningar pä problemen. Vägverket förordar att det centrala ansvaret för extern revision skall avse revision som sådan, oavsett om revisionen kallas redovisnings- eller förvaltningsrevision. Verket anser att krav kan ställas på en sammanhållen ledning av den externa revisionens inriktning och omfattning. SoS anser atl kravet på atl redovisningsrevisionen skall vara oberoende för att fullt ut kunna tillgodoses borde kräva atl revisionskontoren blev självständiga myndigheter eller helt integrerades i RRV, men styrelsen kan ocksä tänka sig den organisatoriska lösning som RRV föreslår. Ett liknande resonemang förs av FRI. som menar att oberoendekravet principiellt bäsl tillgodoses genom att revisionskontoren inordnas i RRV men att en sådan förändring nu skulle vara ett alltför stort steg. Institutet förordar därför för försvarels del att något av de alternativ där redovisningsrevisionen ligger under försvarshuvudtiteln tills vidare tillämpas. JN anser frågan huruvida revisionskontoren bör inordnas i RRV av mindre intresse. Patent- och registreringsverket har uppfattningen att om RRV anser att frågan bör utredas ytteriigare bör detta ske förutsättningslöst och med beaktande jämväl av det alternativ som framförs i den skiljaktiga meningen. SMHI bifaller de förslag som kan höja kvaliteten och främja samarbetet mellan revisionskontoren och de granskade myndigheterna och Sveriges lantbruksuniversitet motsätter sig inte att en slagkraftig organisation bildas för att säkerställa en oberoende extern redovisningsrevision.

FAR ser i princip de föreslagna förändringarna som förbättringar ägnade

Bilaga 2.8    Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen   15

att höja redovisningsrevisionens kvalilel och minska redovisningsrevisorernas beroendeställning i förhållande lill granskade myndigheler men ifrågasätter om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för atl undanröja de brister som påpekats. Oberoendet begränsas av atl revisorerna fortfarande är anställda av den myndighel, vars verksamhel de skall granska. Föreningen anser det inle lämpligl atl göra så resolut åtskillnad mellan redovisnings- och förvaltningsrevision som den uppfattar att RRV har gjort. Föreningen påpekar att förvaltningsrevision liksom budgetering och planering av resursanvändning kräver en lillföriillig och ändamålsenlig ekonomisk information.

2   Revisionens planering och genomförande

RRV föreslår atl chefen för revisionskoniorel åriigen faslsläller revisionsplanen för nästkommande budgetår efter samråd med chefen för den myndighel planen avser.

Förslagel tillstyrks eller lämnas ulan erinran av SIDA. SoS, RFV, SBL, SMHI, SCB, kammarkollegiet, byggnadsstyrelsen, RAÄ, JN, kommerskollegium, generaltullstyrelsen, patent- och registreringsverket, ÖEF. AMS och Karolinska sjukhuset. Flera undersiryker samrådets belydelse. Riksdagens revisorer påpekar atl förslagel skulle innebära att myndighels-chefen blev ansvarig för att genomföra verksamheten utan att vara den som fastställer revisionsplanen. LON gör samma invändning och menar atl ett sådant förhällande skapar oklarheter. Domstolsverket, vägverket, lantbruksuniversitetet och länsstyrelsen i Malmöhus län anser att myndighels-chefen bör fastställa revisionsplanen. Naturvårdsverket för fram förslaget att RRV bör fastställa revisionsplanen efter förslag av chef för revisionskontor. Sambandet mellan förvaltningsrevision och redovisningsrevision skulle därmed kunna stärkas.

3   Administrativ anknytning till värdmyndighet

RRV:s förslag om tjänstetillsättning innebär atl regeringen tillsätter cheferna för revisionskontoren på förslag av värdmyndigheterna efter samråd med RRV, medan övrig personal vid kontoren skulle tillsättas av myndigheterna själva.

Förslaget tillstyrks av eller lämnas utan erinran av bl.a. SIDA, RFV, SBL, SCB, kammarkollegiet, LBS, AMS, bosladssiyrelsen, lantbruksuniversitetet och länsstyrelsen i Malmöhus län. Även SMHI tillstyrker men anser att samrådet mellan värdmyndigheten och de övriga myndigheterna inom revisionskontorets verksamhetsområde behöver regleras. Byggnadsstyrelsen stöder ocksä förslagel och menar att samråd mellan värdmyndigheten och RRV beträffande tillsättning av övrig personal inte bör vara

Prop. 1979/80:150                                                                  16

föreskrivet annat än i de undanlagsfall då skiljaktig mening föreligger mellan myndigheten och chefen för revisionskoniorel. SoS anser alt revisionskontorens oberoende bör ytterligare markeras genom alt chefen för revisionskoniorel tillsätter övrig personal vid della.

Domstolsverket har i och för sig ingel emot alt regeringen utser chef för revisionskontor. Eflersom dessa tjänster f. n. inte är på en sådan nivå atl de motiverar ett tillsättningsförfarande som de tjänsler som eljest lillsatis av regeringen avstyrker verkel dock förslaget. Vägverket anför liknande synpunkter. SJöV ifrågasätter om det är erforderiigl atl chefen tillsätts av regeringen och menar all etl samråd med RRV vid tillsättningen bör ge tillräcklig garanti/för att ett icke önskvärt beroendeförhållande inle uppstår. Generallullslyrelsen anser det onödigt byråkratiskt atl regeringen skall tillsätta chef för revisionskontor och menaratt RRV om en ändring är nödvändig bör utnämna sådan chef efter förslag av värdmyndighelen.

RRV föreslår vidare att regeringen i regleringsbreven för värdmyndigheterna särskilt skall ange medelsberäkningen för revisionskonlorens verksamhet.

Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av SIDA, SoS, RFV, SBL, SJöV, SMHI, SCB, byggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, kommerskollegium, patent- och registreringsverket, ÖEF, Karolinska .sjukhuset och länsstyrelsen i Malmöhus län. Kammarkollegiet anser att samtliga medel för dess revisionskontor bör särredovisas. AMS har inget att erinra men undrar om inte värdmyndigheternas intresse av fungerande revisionskontor är så stort att särredovisning i de flesta fall inte behövs. Även RAÅ tillstyrker förslaget men anser att genomförandet bör uppskjutas i avvaktan pä utredningen om revisionskonlorens storlek. SÖ vänder sig emot att enbart löne- och konsultmedel skulle omfattas av särredovisningen och föreslår att denna skall gälla samtliga medel som anvisas för revisionsverksamheten.

Domstolsverket anser det opraktiskt att avskilja medlen för ett revisionskontor som endasl är verksamt inom en centralmyndighet. Det synes ocksä vara principiellt felaktigt att på detta sätt begränsa resp. centralmyndighets möjligheter att styra användandet av resurser inom verksamhetsområdet. Verket är dock positivt till förslaget om kontorets verksamhetsområde omfattar flera myndigheter. Eftersom ett enhetligt system är önskvärt kan verket acceptera särredovisning, men för domstolsverkets revisionskontor bör detta dä enbart avse lönemedel.

Riksdagens revisorer menar att riksdagen tvingas anslå medel för en verksamhet som ingen myndighet är ansvarig för om myndighetschefen inte fastställer revisionsplanen. LBS undrar om särskilt myckel står att vinna med förslaget och menar atl det går emot strävandena att minska detaljstyrningen av myndigheterna. Även vägverket och lantbruksuniversitetet avstyrker förslaget. GeneraltuUstyrdsen anser att det, för att undvika anslagstekniskt krångel och ändå tillgodose intentionerna i förslaget, vore

Bilaga 2.8    Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen   17

tillräckligt att revisionskontoren i revisionsplanen redovisar behovel och tilldelningen av resurser. 1 årsberättelsen skulle de sedan redovisa i vad mån medel inte har kunnat utnyttjas för avsett ändamål och anledningen härtill.

4    Revisionskontorens storlek

RRV föreslär att regeringen uppdrar ät RRV att närmare utreda möjligheterna att huvudsakligen inom ramen för nuvarander resurser för revision vid revisionskontoren åstadkomma större och färre revisionskontor än f. n. samt att för regeringen lägga fram förslag härom.

Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av SoS, kammarkollegiet, statskontoret, ÖEF, Karolinska sjukhuset och länsstyrelsen i Malmöhus län. RPS anser det ändamålsenligt att dess revisionskontor ingår i ett större organ. Kriminalvårdsslyrelsen har inget att erinra mol den under översynsarbetel tänkta storleken av ett revisionskontor för de lill Norrköping förlagda myndigheterna. RFV erinrar om att frågan om revisionen vid de allmänna försäkringskassorna prövas inom ramen för en organisationsöversyn och anser att detta bör beaktas i den föreslagna utredningen. UHÅ anser atl revisionskontorens personals synpunkter och erfarenheter bör väga tungt vid sammanslagningarna. De kontor som vill förbli arbetsenheter inom resp. myndighet bör få detta, varvid RRV:s slyrning bör upphöra och behovet av exlern revision tillgodoses genom RRV:s enhet för redovisningsrevision. SBL framhåller att myndigheternas redovisningsslruklur bör ges större vikl än en departementvis eller en regional indelning. Bostadsstyrelsen anser atl bostadsverkel även i fortsättningen bör utgöra egen revisionsenhet om centralisering av redovisningsrevisionen till RRV inte anses böra ifrågakomma eller att en sammanläggning sker med myndigheter vars redovisningsslruklur liknar bosiadssiyrelsens. Generaltullstyrelsen tillslyrker en utredning och menar atl det förhållandet alt styrelsen på grund av uppbördsverksamhet och en geografiskt spridd organisalion behöver ett eget kontor inte hindrar att detla efler förstärkning kan fä revisionsuppgifter även för andra myndigheter. Byggnadsstyrelsen har inget att erinra mot att frågan uireds men menar au de anförda skälen för slörre och färre konlor inle är invändningsfria. Sammanslagningar ger inte automatiskt effektivitetsfördelar. Riskerna för negativa konsekvenser av ett sakligt splittrat revisionsområde fär inte underskattas. AMS har heller inget emot en utredning. Styrelsen varnar dock för att alltför stora revisionskontor innebär en risk för byräkralisering av revisionsverksamheten. Skogsslyrelsen tillstyrker förslaget om utredning och hänvisar till egna erfarenheter av de problem som framför allt vid långvarig sjukfrånvaro uppstår för ett litel revisionskonlor. Om den nuvarande organisationsmodellen med revisionskontor inordnade i värdmyndigheterna kvarstår vill styrelsen inle motsätta sig att dess eget revisionskontor upphör.

Prop. 1979/80:150                                                                  18

SACO/SR tillslyrker en utredning men anser att de under översynsarbetet diskuterade förslagen är dåliga. TCO-S tillstyrker sammanläggningar i syfte all på sikl nå en departemenlsvis indelning och menar atl man bör överväga hur starkare band skall kunna knylas mellan redovisnings- och förvaltningsrevisionen.

Domstolsverket finner de nuvarande förhållandena tillfredsställande och anser därför alt det inte är påkallat att utreda frågan. SIDA ser heller inget skäl för utredning. SJöV avslyrker en sammanslagning av revisionskontoren vid myndigheterna i Norrköping. Lantmäteriverket är emot sammanslagningar, som skulle innebära att det blev svårare att tillgodose behovet av intern revision. Patent- och registreringsverket anser det visserligen rimligt att uireda revisionskonlorens slorlek men menar att denna ulredning bör vara förutsättningslös.

5    Tillsyn

Relativt få remissinstanser behandlar RRV:s tillsynsuppgifter i sina yttranden. 1 etl par fall - RFV och lantbruksuniversitetet — inskränker sig myndigheterna till att tillstyrka de föreslagna ålgärderna. SIDA betonar att revisorns faktiska oberoende även är en fråga om dennes kompetens och personliga integritet. RRV:s utbildningsverksamhet, metodutveckling och tillsyn bör vara etl viktigt stöd för revisorn i detta avseende. Även riksdagens revisorer räknar den förstärkta tillsynen av revisionskontoren till förbättringarna av den nuvarande organisationen för redovisningsrevision. FCF uttalar sig för ett ökat tillsynsansvar för RRV om revisionskonloren inte kan inordnas i verkel och FRI menar att ett klart uttalat tillsynsansvar för RRV förbättrar möjligheterna atl förslärka sambandet mellan förvallnings- och redovisningsrevision.

SBL vill som en myndighet med erfarenheter från affärsredovisning betona den belydelse som enhetliga regler för redovisning och god redovisningssed har för möjligheterna att bedriva en meningsfull redovisningsrevision. SJöV anser det också nödvändigt att sådana normer och anvisningar utfärdas och att RRV genom utbildning och information i högre grad stödjer personalen vid revisionskontoren. Genom dessa åtgärder och genom utökat erfarenhetsutbyte i RRV:s regi bör enligt verkets uppfattning förutsättningar skapas för god revisionsstandard inom statsförvaltningen.

6   Övriga synpunkter

Kammarkollegiet framhåller att RRVs verksamhet i fråga om tolkning och upplysning i fråga om redovisning, revision och angränsande ekonomiska områden borde vidgas. Denna uppgift skulle ersätta den upplysningsskyl-

Bilaga 2.8    Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen   19

dighet som RRV hade tidigare men som utmönstrades i 1973 års instruktion. Den skyldighet som revisionskontor har alt "lillhandagå myndigheterna med de upplysningar och det biträde det kan lämna" kan inle fylla samma uppgift, anser kollegiet bl.a. på så sätt all i åtskilliga frågor en gemensam lolkning bör eftersträvas.

SoS och kammarkollegiet påpekar angående förordningen om revision att det är för kategoriskt att kräva atl revisionskontoren skall granska redovisningen av alla statsbidrag. SoS föreslår att del föreskrivs all sådan redovisning skall kunna granskas. Även SÖ efterlyser en precisering av skyldigheterna i detta avseende och menar att verkets revisionskontor måste förstärkas om granskningen skall vara obligalorisk. Vägverket förordar att förslaget om revision av statsbidrag närmare utreds före beslul.

FRI anser att RRV:s grundläggande principer för redovisningsrevision inte bör tillämpas fullt ut inom försvaret då detta skulle leda till en orimligt hög ambitionsnivå. SÖ och AMS framhåller i likhet med den i den skiljaktiga meningen i RRV:s skrivelse framförda uppfattningen att del är angeläget att få klariagt vad redovisningsrevisionen i staten skall syfta lill och med vilken allmän ambitionsnivå den skall bedrivas.

TCO-S anser det viktigt att de formella kraven på kompelens för tjänstgöring inom revisionsverksamheten inte utformas så atl de hindrar personal med erfarenhet av kameralt arbete att via assistenttjänster vid revisionskontoren befordras till handläggare.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Bilaga 2.9

Förvaltningsrevision inom försvaret

Prop. 1979/80:150 I

Bilaga 2.9 Förvaltningsrevision inom försvaret

Bilaga 2.9

Sammanfattning av promemorian (Ds B 1978:9) Förvaltningsrevision inom försvaret

Ijuli 1974 tillkallade dåvarande chefen för finansdepariemenlel, slalsrådel Sträng, en kommitté för all överväga dels gränsdragningen mellan rationaliseringsverksamhet och förvaltningsrevision, dels hur förvaltningsrevisionen inom försvarsdepartementets verksamhelsområde bör vara organiserad.

Utredningen, som valde atl kalla sig revisions- och ralionaliseringsulred-ningen (RRU), bedrev arbetet i två etapper. Den första etappen behandlade frågan om gränsdragning och samverkan mellan centralt bedriven ralionaliseringsverksamhet och förvaltningsrevision och rapporterades våren 1976 (Ds Fi 1976: 3). Statsmakterna tog ställning (prop. 1976/77; 100 bil. II, FiU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 169) år 1977.

Den andra etappen inleddes vintern 1977 och avslutades i oktober 1978. Arbetet redovisades i betänkandet (Ds B 1978:9) Förvallningsrevision inom försvaret. Betänkandet sammanfattas i det följande.

Förvaltningsrevisionen skall granska om statsverksamheten fungerar effektivt. Sedan är 1969 dä förvaltningsrevisionen började bedrivas i sin nuvarande form har riksrevisionsverket (RRV) ulfört denna granskning inom hela statsförvaltningen. RRU:s uppgift har varil att lämna förslag om hur förvaltningsrevisionen i försvaret skall organiseras i framtiden. En utgångspunkt är att RRV oavsett organisatorisk lösning inför regeringen skall ha det samlade ansvaret för all revision i staten.

Förvaltningsrevision är en del av den utvärdering som sker av verksamhelen i försvaret. En annan del är redovisningsrevisionen som ulförs av försvarets civilförvaltning. Den granskar främst myndighelernas redovisning och i och med detta om de ekonomiska resurserna används enligt gällande bestämmelser. Den mest omfattande utvärderingen inom försvarsorganisationen genomförs av myndigheterna själva l.ex. genom atl en försvarsgrenschef kontrollerar atl underordnade myndigheler har löst de uppgifter de har fått, vilka kostnader de har dragit m. m. samt analyserar verksamhetens resultat. Del finns samband mellan de olika delarna av utvärderingsarbetet. För förvaltningsrevisionen är sambandet med redovisningsrevisionen av särskilt intresse.

RRU anser att den försvarsinterna utvärderingen behöver kompletteras med revisionen som är en oberoende och extern granskning. Revisionen skall därvid inte inordnas i det mönster som den interna ulvärderingen bildar.

RRU:s överväganden om framför allt förvaltningsrevisionens organisation och resurser utgår från att den försvarsinterna utvärderingen fungerar tillfredsställande. 1    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bilaga 2.9

Bilaga 2.9    Förvaltningsrevision inom försvaret                      2

RRU har prövai alternativ där ansvarei för förvaltningsrevisionen fördelas mellan RRV och en eller flera myndigheler inom försvaret men inle funnil skäl för atl förvaltningsrevisionen i väsenlliga och principiella avseenden skall organiseras eller bedrivas på annal säll än inom slalsförvaliningen i övrigt. RRU föreslår därtor atl förvaltningsrevisionen inom försvaret även i framliden skall åligga RRV.

Ett uttalat syfle med förvaltningsrevisionen är atl den skall ge statsmakterna, i första hand regeringen, underlag för beslut. Kravet pä atl revisionsorganet har en oberoende ställning innebär atl inga andra intressenter än regeringen bör ha möjlighet att styra förvaltningsrevisionen. RRU anser att förvaltningsrevisionen skulle kunna komma till mer direkt nylla om regeringen i vissa fall inriklade förvaltningsrevisionen mot områden som är av aktuellt intresse i regeringsarbetet. En sådan påverkan kan ske l.ex. genom förslag under verksamhelsplaneringen eller genom särskilda regeringsuppdrag.

Konkreta grunder för att dimensionera förvallningsrevision saknas. RRU har därför måst basera sina överväganden pä mer allmänna bedömningar av behovet av revision och utvecklingen av revisionens effektivitet. RRV anser att fler revisionsprojekt än f. n. årligen bör genomföras i försvarssektorn. Enligt RRU:s mening krävs minst ca åtta handläggare för att nå önskvärd revisionseffekt. Denna insats stämmer för övrigt med RRV:s planering för budgetåret 1978/79. Det är angeläget atl åtminslone vissa år tillföra ytterligare resurser.

Hittillsvarande praktiska erfarenheter och den utveckling som pågår främst av redovisningsrevisionen visar enligt RRU:s uppfattning att det inte går att dra en entydig gräns mellan förvaltningsrevision och redovisningsrevision. Försvarets civilförvaltning har l.ex. ibland haft svårigheler i sin revisionsutövning genom att reviderade myndigheter hävdat atl civilförvaltningen bedrivit förvaltningsrevision. RRU föreslår att det organ som bedriver redovisningsrevision i försvaret vid behov och i mån av resurser skall få göra förvaltningsrevisionella analyser i anslutning till redovisningsrevisionen. Inom den civila statsförvaltningen har de s. k. revisionskontoren vissa befogenheter att bedriva förvaltningsrevision. RRU:s förslag innebär att bestämmelserna för redovisningsrevision i försvaret bör anpassas till bestämmelser inom övrig statsförvaltning.

RRU lämnar avslutningsvis några synpunkter på utvecklingen av revisionsorganisationen i stort. RRU anseratt samverkan mellan förvaltningsrevision och redovisningsrevision blir allt viktigare för att få bäsla möjliga resultat av de resurser som totalt kan sättas av för revision. Vidare är oberoende en förutsättning för att revisionen skall kunna fylla sin uppgift. Den utveckling RRU ser innebär att revisionen organiseras alltmer fristående från den granskade verksamheten, samtidigt som den knyts närmare till RRV. Detla leder till förändringar i försia hand för redovisningsrevisionen. Organisationen för redovisningsrevision i försvaret bör sä långl del är möjligt följa samma principer som inom övrig statsförvaltning.

Prop. 1979/80:150                                                                   3

RRU ser följande alternativ i ulvecklingen av revisionsorganisationen. Gemensaml för alternativen är att RRV liksom hitlills dels har del övergripande ansvaret för all revision, dels bedriver förvallningsrevision inom hela statsförvaltningen. Detta innebär atl det i försia hand är organisalionen av redovisningsrevisionen som ändras enligt de allernaliv som RRU skisserar.

Ett alternativ är all redovisningsrevisionen liksom f. n. utförs av revisionsbyrån i försvarets civilförvaltning. Revisionsbyrån ges dock en mer oberoende ställning inom civilförvaltningen och gentemot försvarsmyndigheterna. Detta kan regleras i instruktioner, arbetsordning och eventuellt i regleringsbrev.

Eu annat alternativ är atl omvandla revisionsbyrån till elt än mer fristående organ under försvarsdepartementet. Revisionsorganet skulle i delta fall endasl lekniskt-administrativt knylas till försvarets civilförvaltning.

1 etl tredje alternativ skulle redovisningsrevisionen i försvarei åläggas ett organ utanför fjärde huvudtiteln, ett organ som skulle ha en starkare anknylning till RRV. Därmed markeras atl redovisningsrevisionen är en extern funktion i förhållande till myndigheler inom försvaret.

En konsekvent utveckling av det andra alternativet innebär för revisionsorganisationen i slort en organisalion med en revisionsmyndighet, RRV, till vilken skulle anslutas organ för främst redovisningsrevision av olika grupper av myndigheter. Till dessa organ kan då även hänskjutas förvaltningsrevisionella uppgifter.

RRU anser att nuvarande formella oklarheter i fräga om redovisningsrevisionens ställning och RRV;s tillsyn måste undanröjas. Ålgärder enligt det försia alternativet är de som minst krävs för atl redovisningsrevisionen i försvaret skall bli tillräckligt oberoende.

Enligt RRU:s mening tillgodoses emellertid de uppställda kraven på revisionens oberoende, på samspel mellan förvaltningsrevision och redovisningsrevision samt på flexibilitet i planering, genomförande och resursutnyttjande, bäst i det tredje alternativet.

Ordföranden lämnar i ett särskilt uttalande ytterligare synpunkier på ulvecklingen av revisionsorganisationen i stort. Till della uttalande ansluter sig en av de sakkunniga.

Bilaga 2.9    Förvaltningsrevision inom försvaret                      4

Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds B 1978:9) Förvaltningsrevision inom försvaret

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av överbefälhavaren (ÖB) i samråd med de tre försvarsgrenscheferna, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk (FMV), civilförsvarsstyrelsen, försvarets rationaliseringsinstitut (FRI), statskontoret, riksrevisionsverkei (RRV), Centralorganisationen SACO/SR, TCO:s statstjänstemannasektion. Föreningen Aukloriserade Revisorer och Institutet för intern revision.

1 yttrandena uppmärksammas framför allt tre frågor, nämligen vilken myndighet som skall ha ansvar för förvaltningsrevision inom försvaret, om förvaltningsrevisionella analyser skall få göras i anslulning till redovisningsrevision och redovisningsrevisionens oberoende inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.

RRU:s förslag att förvaltningsrevisionen inom försvaret även i framtiden skall åligga RRV möler inte några erinringar från remissmyndigheterna. Institutet för intern revision anser dock att ÖB inom försvarskoncernen har behov av intern revision innefattande både förvaltnings- och redovisningsrevision.

Försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, civilförsvarsstyrelsen, RRV, SACO/SR och Föreningen Aukloriserade Revisorer ansluter sig till förslaget att det organ som bedriver redovisningsrevision i försvaret vid behov och i mån av resurser även skall få göra förvaltningsrevisionella analyser i anslutning till redovisningsrevisioner. ÖB, i samråd med försvarsgrenscheferna, biträder uppfattningen att frågor som uppträder i anslutning till redovisningsrevision och som ligger i gränsskiktet mellan redovisningsrevision och förvaltningsrevision må göras till föremål för analys av förvaltningsrevisionen karaktär. Något ansvar för förvaltningsrevision får dock inte åläggas redovisningsrevisionen. FMV avstyrker att det redovisningsrevisionella organet skall ges befogenhet att utföra förvaltningsrevisionella analyser i anslutning till redovisningsrevision av central förvaltningsmyndighet. Detta bör endast kunna komma i fräga vid revision avseende regionala och lokala myndigheter. Fortifikationsförvaltningen är tveksam om det lämpliga i förslaget.

När det gäller de synpunkter som RRU anför på ulvecklingen av revisionsorganisationen i stort är meningarna delade. Alla remissinstanser, utom RRV, betonar att redovisningsrevisionens oberoende inom försvaret bör stärkas. Försvarets sjukvårdsstyrelse, civilförsvarsstyrelsen och statskontoret ansluter sig till utredningens förslag att redovisningsrevision bör utföras av ett organ utanför fjärde huvudtiteln. Försvarets civilförvaltning och FRI har liknande principiell inställning. FRI anser således att på lång sikt bör en enda organisation för revision i statsförvaltningen, innebärande att revisionskontor inordnas i RRV, vara målet. Med hänsyn till dagens

I

Prop. 1979/80:150                                                     5

förhållande bör tills vidare redovisningsrevisionen vad gäller försvarsdepartementets område ligga kvar inom försvarshuvudtiteln. Civilförvaltningen, som f. n. har ansvar för redovisningsrevisionen, anser att revision inom försvarsdepartementets verksamhetsområde bör utföras av ett organ utanför fjärde huvudtiteln. Revisionsorganet bör lämpligen ingå som en enhet inom RRV. Om statsmakterna inte bedömer det möjligt att nu genomföra sä genomgripande förändringar får en övergångslösning dä för försvarets del bygga pä att revisionsorganet alltjämt är en del av civilförvaltningen. FMV anser att de olika organisatoriska alternativen i stort är likvärdiga men anser dock att vissa skäl talar för att redovisningsrevisionen knyts tiil RRV. ÖB, i samråd med försvarsgrenscheferna, tar inle ställning till den samordning på sikt av redovisningsrevision och förvallningsrevision som föreslås i annan ordning utan utgår från dagsläget där förvaltningsrevision ligger utanför och redovisningsrevision inom försvarsdepartementets område. RRV anser att nuvarande ordning också är lämplig för framtiden.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Innehållsförteckning

Prop. 1979/80: 150 Bilagorna 1 och 2

Innehållsförteckning

Reviderade finansplanen I

1   Den inlernationella utvecklingen   ..................................       I

2   Konjunkturer och ekonomisk politik under 1979 och början av 1980           6

3   Den ekonomiska politiken    ...........................................     10

3.1    Mäl och inriktning......................................................     10

3.2    Finanspolitiken ......................................................... ... 24

3.3    Kreditpolitiken    .......................................................     27

4   Den ekonomiska utvecklingen 1980    ...........................     32

5   Utblick mot 1981 och 1982.............................................     33

6   Avslutning   .................................................................... ... 40

Reviderade budgetförslaget..............................................       I

1 Det reviderade budgetförslaget för budgetåret 1980/81                 1

1.1................................................................................. Inledning              I

1.2   Tendenser i den statliga budgetutvecklingen...........       I

1.3   Det reviderade budgetförslaget............................... ..... 7

1.4   1980 års långtidsbudget  ........................................       9

1.5   Riktlinjer för budgetpolitiken .................................... ... 15

1.6   Riktlinjer för den kommunala ekonomin....................     24

2 Särskilda frågor.............................................................. ... 34

2.1    Den statliga revisionsverksamheten  ....................... ... 34

2.2    Omprövning och omprioritering, m.m........................ ... 47

2.3    Fondfinansiering av vissa arbetsmarknadspolitiska utgifter ...    52

2.4    Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlusler ....     55

2.5    Ulnyttjande av finansfullmakten, m. m......................     56

2.6    Statsbudgeten budgetåren 1979/80 och 1980/81 ..     60

3 Hemställan..................................................................... ... 72

Bilagor

Bilaga l.l  Reviderad nationalbudget 1980

Bilaga 2.1  Långtidsbudget för perioden 1980/81-1984/85

Bilaga 2.2 Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallel för budgelåret 1979/80

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkeis reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1980/81

Bilaga 2.4 Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1980/81

Bilaga 2.5 Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgelpropositionen för budgetårel 1980/81

Bilaga 2.6 Förändringar i förslaget till statsbudget för budgeiårei 1980/81 sedan budgetpropositionen

Bilaga 2.7 Lagförslag

Bilaga 2.8 Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen

Bilaga 2.9 Förvaltningsrevision inom försvaret

Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 150. Bilaga I och 2. InnehaU