med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m.m. (kompletteringsproposition)

Proposition 1977/78:150

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1977/78:150 Regeringens proposition

1977/78:150

med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m. m. (kompletteringsproposition);

beslutad den 20 april 1978. .

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder som framgår äv föredragandenas hemställan.    ,

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen.

Det förslag till statsbudget för budgetåret 1978/79 som lades fram i årets budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I ■ samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet skulle minska med 3 627 rnilj. kr. i förhållande till beräkningarna i årets budgetproposition. Sålunda förutses nu ett underskott om ca 29,6 miljarder kr. För budgetåret 1978/79 beräknades i budgetpropositionen ett underskott om ca 32,2 miljarder kr. De nya beräkningarna Visar ett underskott av ca 41,8 miljarder kr. ■

I särskilda bilagor redovisas den reviderade finansplanen 1978 och ■ det reviderade budgetförslaget 1978/79.

Vidare redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1978 och ■ en långtidsbudget för budgetåren 1978/79—1982/83.

1   Riksdagen 1977778.1 saml. Nr 150

Prop. 1977/78:150

Utdrag    I

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1978-04-20

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Turesson, Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén

Föredragande: statsråden Bohman, Mundebo, Wirtén

Proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m. m. (kompletteringsproposition)

Statsrådet Mundebo anför: Regeringen har i årets budgetproposition
(prop. 1977/78: 100) förelagt riksdagen ett förslag.tUl statsbudget för
budgetåret 1978/79. På de punkter där förslaget upptog endast beräk
nade belopp har regeringens förslag sedermera redovisats i särskilda
propositioner.                                  ,

Enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § riksdagsordningen skall regeringen — förutom förslaget till statsbudget i budgetpropositionen — avge ett särskilt förslag till slutiig reglering av statsbudgeten för det kommande budgetåret i den s. k. kompletteringspropositionen. Detta förslag bör nu lämnas till riksdagen. I samband därmed bör regeringen redovisa sUi bedömning av, den ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en reviderad nationalbudget tillställas riksdagen.

Statsråden föredrar de delar av förslaget till kompletteringsproposition som faller inom vederbörandes ansvarsområde. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Mundebo hemställer att regeringen i en gemensam proposition förelägger riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder som de har hemställt om.

Prop. 1977/78:150                                                    3

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar att de anföranden och förslag som har upptagits i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1—3.

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1978 7801B»

Regeringens prop. 1977/78:150         Bilaga 1

Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET             PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-04-20

Föredragande: statsrådet Bohman

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser reviderad finansplan m. m.

1    Den internationella utvecklingen

Den internationeUa ekonomiska utvecklingen under 1977 präglades av fortsatt stora skillnader mellan olika länderområden. Återhämtningen gick vidare med god styrka i Förenta staterna med en tUlväxt på nära 5 %. I Västeuropa blev konjunkturförloppet fortsatt svagt, och ökningen i totalproduktionen stannade här vid något över 2 %. 1 Japan noterades en förhållandevis hög tillväxttakt. Det var emellertid främst den utländska efterfrågan som bar upp konjunkturen, medan den inhemska utvecklingen var återhållen.

Expansionen i den amerikanska ekonomin möjliggjorde en avsevärd nedgång i den höga arbetslösheten. I flertalet västeuropeiska länder däremot var inte tiUväxten tillräcklig för att antalet arbetslösa skulle kunna reduceras. I stället ägde här en ökning rum under loppet av 1977, och arbetslösheten kom att nå rekordhöga nivåer i många länder. Totalt för OECD-området översteg antalet arbetslösa därigenom 16 miljoner personer vid slutet av året. Den höga andelen ungdomar bland dessa är ett ytterst allvarligt problem.

Det är framför allt den privata konsumtionen som bidragit till efter-frågetillväxten under de senaste åren. De privata investeringarna och särskilt industrins investeringar har däremot utvecklats mycket svagt. Till stor del förklaras detta av den stora överkapaciteten och den låga vinstnivån. Företagens osäkerhet inför den framtida konjunkturutvecklingen har oekså verkat dämpande på investeringsviljan. Den svaga investeringsutvecklingen verkar inte bara återhållande på konjunkturförloppet, utan minskar också möjUgheterna att inom en inte alltför avlägsen framtid uppnå full sysselsättning. Dessutom ökar faran för en uppgång i prisstegringstakten, eftersom en återgång till en mer normal efterfrågeutveckling snabbt kan leda till flaskhalsar inom vissa produktionssektorer.

1    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Rev. Finansplan

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan         2

Den svaga tillväxten i världshandeln 1977 är en annan källa till besvikelse. OECD-ländernas handel ökade med mindre än 5 % efter att ha stigit med 12 % året innan. Nedgången i handelns tillväxt hänger bl. a. samman med att lagerrörelserna spelade en ringa roll i fjol jämfört med 1976 samtidigt som efterfrågeutvecklingen var svagare. Det kan emellertid inte uteslutas att den långsamma ökningen av världshandeln också till en del förklaras av en tilltagande protektionism. Frihandeln har haft en avgörande betydelse för den snabba välfärdsutvecklingen i industrUänderna under efterkrigstiden. Ett återfall i protektionism hotar att leda in i en ond cirkel av lägre tillväxt, ökad arbetslöshet och ytterligare reglerande ingripanden.

Den ökade användningen av handelsbegränsande åtgärder har bl. a. föranletts av den betydande ojämvikten i fördelningen av industriländernas bytesbalanser. Den förvärrades under 1977. Japan ökade sitt bytesbalansöverskott kraftigt, samtidigt som de stora västtyska och schweiziska överskotten blev i stort sett oförändrade. Flertalet övriga länder fick därför ta på sig en fortsatt oproportionerligt stor del av det samlade underskottet gentemot OPEC-länderna. För många mindre underskottsländer utgör de stora bytesbalansunderskotten en allvarUg begränsning av den ekonomisk-politiska handlingsfriheten. Omsvängningen i den amerikanska bytesbalansen från i stort sett jämvikt till ett betydande underskott 1977 innebar ett väsentligt bidrag till anpassningsprocessen. Det bör dock framhållas att ett ökat beroende av importerad olja svarar för en stor del av denna försvagning av bytesbalansen. Frankrike, Storbritannien och Italien har med hjälp av en stram ekonomisk politik lyckats att väsentligt förbättra sina bytesbalanser. De båda senare länderna uppnådde jämvikt 1977, medan man i Frankrike åstadkom en halvering av underskottet.

Inflationen, mätt med konsumentprisernas ökningstakt, blev något lägre 1977 jämfört med året innan. Kraftiga prisstegringar ägde rum under den tidigare delen av året, varefter inflationen dämpades markant. Äv avgörande betydelse för utvecklingen är nedgången i flera råvarupriser sedan våren 1977.

Betydande framgång i att begränsa inflationen nåddes i framförallt Storbritannien men också i Italien. Äv stor betydelse för de resultat som här noterades var den restriktiva inriktningen av den ekonomiska politiken. Den nedgång i både inflationstakt och bytesbalansunderskott som uppnåddes i dessa länder fick dock köpas till priset av en stagnerande produktion och en återhållen utveckling av hushållens konsumtion. Också i de flesta övriga västeuropeiska länder utövade den ekonomiska politiken under större delen av 1977 ett dämpande inflytande på konjunkturutvecklingen. Förutom hänsynen till prisutvecklingen och den externa situationen, verkade en strävan att åstadkomma balans i den offentliga sektorns finanser återhåUande på de offentliga utgifterna. På flera håll.

Prop. 1977/78:150   BUaga 1   Reviderad finansplan 3

bl. a. i FörbundsrepubUken Tyskland oeh Storbritannien, blev dessutom skatteintäkterna större än vad som ursprungligen beräknats.

Efterhand blev det allt tydligare att konjunkturtrenden under 1977 var betydligt svagare än vad som allmänt förutsetts. Mot bakgrund av den försvagning som ägde rum under sommarhalvåret sattes stimulansåtgärder in i en rad länder under hösten. Skattesänkningar genomfördes bl. a. i Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien. De stimulansåtgärder som vidtogs i Japan var främst inriktade på ökade offentliga utgifter. Effekten av dessa åtgärder blev dock mycket begränsad vad gäller utvecklingen under 1977. Däremot kommer de sannolikt att ha större betydelse för konjunkturförloppet under innevarande år.

De nämnda ekonomisk-politiska åtgärderna har bidragit till att konjunkturläget i Västeuropa har förbättrats något under de inledande månaderna i år. Kurvan för industriproduktionen pekar uppåt, och viktiga konjunkturindikatorer visar på en fortsatt förstärkning. Sålunda tyder orderingången i den västtyska ekonomin på att en förbättring av konjunktumtvecklingen som kunde noteras under de senaste månaderna i fjol, kommer att hålla i sig ytterligare en tid framåt. Vidare visar detaljhandelns försäljning en ganska gynnsam utveckling i flera länder. Den senaste konjunkturenkäten inom EG tyder på en allmän förbättring i företagens produktionsförväntningar. I Förenta staterna bröts fjolårets gynnsamma utveckling av efterfrågan och produktion första kvartalet i är. Både detaljhandelns försäljning och industriproduktionen minskade. Detta var dock främst en effekt av den då pågående kolstrejken och den onormalt kalla väderleken. De senaste konjunkturindikatorerna tyder på en återhämtning från nedgången i början av året. Nedgången var likväl så markerad att den inte kan undgå att negativt påverka Förenta staternas genomsnittliga tillväxt i år.

Under de inledande månaderna i år har nya stimulansåtgärder tillkommit i Förenta staterna, Japan och Storbritannien. Det amerikanska budgetförslaget innehåller ett skattesänkningspaket omfattande 25 miljarder dollar, som är avsett att träda i kraft fr. o. m. fjärde kvartalet i år. I den japanska budgeten för innevarande budgetår ingår omfattande ökningar av de offentliga utgifterna. I Storbritannien bidrar det nyligen föreslagna stimulanspaketet, den expanderande oljeproduktionen i Nordsjön oeh de ökande reala disponibla inkomstema hos hushållen till att avsevärt förbättra de ekonomiska utsikterna.

Mot en väntad förstärkning i vissa större länder står en fortsatt svag utveckling i de mindre ländernas ekonomier. Flera av dessa har under de senaste månaderna tvingats vidta åtstramande åtgärder med hänsyn till utrikesbalansen. Tillväxten i denna grupp av länder, till vilken våra nordiska grannländer hör, kan nu väntas bli mer dämpad än som förutsågs i årets finansplan.

Ett för de nordiska länderna gemensamt problem är att bl. a. basindu-

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan         4

strierna brottas med stora svårigheter. Detta förhållande speglas bl. a. i de sedan flera år tillbaka avtagande industriinvesteringarna. En viktig orsak till svårigheterna i våra nordiska grannländer är den under senare år mycket ogynnsamma kostnadsutvecklingen. Denna har bidragit till att — liksom för svensk del — marknadsandelar förlorats på såväl export- som hemmamarknaden. Som ett resultat härav har bytesbalanserna försämrats, vilket framtvingat ekonomisk-politisk åtstramning i olika hänseenden. För Finlands del tog denna utveckling sin början för ett par år sedan. Finland har nu uppnått i stort sett balans i utrikesbetalningarna. Detta har dock åstadkommits till priset av en mycket hög arbetslöshet. Ett motsvarande svagt arbetsmarknadsläge råder i den danska ekonomin. I Norge är omläggningen av politiken i restriktiv riktning av senare datum. Här bidrar dessutom den expansiva oljeverksamheten i Nordsjön till att arbetsmarknaden alltjämt präglas av hög efterfrågan. I syfte att nå en kostnadsanpassning i förhållande till utlandet genomfördes i februari i år devalveringar i såväl Norge som Finland.

Även om tillväxten i de större ländernas ekonomi, och därmed i OECD-området totalt sett, kan förutses bli något starkare i år jämfört med 1977, väntas dock flera av de tidigare nämnda problemen kvarstå. Sålunda är det inte sannolikt att någon utjämning av rådande bytesbalansojämvikt kan komma till stånd under innevarande år. Med nuvarande utvecklingstendenser finns det i stället risk för att överskottsländerna ytterligare ökar sina överskott, medan underskottsländernas situation förblir oförändrat besvärlig. I förening med ett fortsatt stort amerikanskt bytesbalansunderskott kan detta leda till ett bestående tryck uppåt på överskottsländernas valutor. En ytterligare appreciering får en direkt depressiv effekt på dessa länders ekonomi. Samtidigt skulle underskottsländerna kunna tvingas skärpa inriktningen av den ekonomiska politiken ytterligare. Mot denna bakgrund är det uppenbart att initiativ måste tas, vilka leder till en anpassning av rådande bytesbalansojämvikt. En differentierad efterfrågepolitik, där de betalningsbalansmässigt starka länderna går före i en expansion av den inhemska efterfrågan, framstår som den bästa vägen att undvika de svårigheter industriländerna riskerar stäUas inför. I och med att de länder som har det största utrymmet för expansion ökar den inhemska efterfrågan och därigenom importen, lindras bytesbalansrestriktionen för övriga länder. Efterhand kan därigenorn allt fler länder medverka i en allmän stimulanspolitik inom OECD-området.

1 överskottsländerna hävdas i allmänhet den uppfattningen att tillräckliga åtgärder redan vidtagits för att stimulera efterfrågan. Den västtyska regeringen anser sig vilja studera utvecklingen under den tidigare delen av innevarande år, innan den tar stäUning till om ytterligare åtgärder behöver sättas in. Man anser emellertid att det intema utrymmet för nya stimulansåtgärder är mycket begränsat. Äv konstitutionella skäl lägger storleken på det federala budgetunderskottet hinder i vägen, och

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan      5

budgetpolitiken på det delstatiiga planet kan inte påverkas. Vidare befaras att en ytterligare efterfrågestimulans kan leda till en uppgång i inflationen. Också i andra länder är rädslan för inflationen en återhållande faktor för den ekonomiska politiken. Det finns emellertid mycket som talar för att en ökning av den ekonomiska aktiviteten kan låta sig förenas med en fortsatt nedgång i inflationstakten. Produktivitetsutvecklingen har genomgående varit mycket svag under det gångna året. En av de viktigaste orsakerna härtiU är att en omfattande undersysselsättning har uppkommit genom att arbetskraften har hållits kvar inom företagen.

Det är emellertid inte bara i fråga om bytesbalanssituationen som utsikterna för innevarande år ger anledning till bekymmer. Oekså arbetslöshetsproblemet kan komma att förvärras. OECD-sekretariatet har beräknat att en ekonomisk tillväxt i såväl hela OECD-området som i Västeuropa på ungefär 4,5 % är nödvändig för att arbetslösheten skall kunna nedbringas. Det är sannolikt att tUlväxten i Västeuropa väsentligt kommer att understiga detta tal. Därmed är faran stor för att en uppgång i antalet arbetslösa äger rum i år. Det är därför troligt att ytterligare stimulansåtgärder kommer att vidtas i vissa länder.

Med tanke på den tidseftersläpning man måste räkna med innan ekonomisk-politiska beslut får någon nämnvärd effekt på konjunkturförloppet, kommer ytterligare stimulansåtgärder att i endast begränsad utsträckning påverka utvecklingen redan i år. För OECD-området totalt sett förutses mot bakgrund av rådande utvecklingstendenser en ekonomisk tillväxt på 3,5 å 4 % 1978. Detta innebär en viss nedjustering jämfört med den prognos som lades fram i finansplanen. Huvudsakligen hänger den något försiktigare prognosen samman med att återhämtningen i Västeuropa väntas gå något långsammare än tidigare förutsetts. Även om en klar förbättring torde komma tUl stånd jämfört med 1977, väntas tillväxten här stanna vid 2,5 å 3 % i år. För Förenta staternas del förutses tillväxten uppgå till ca 4,5 %.

Tabell 1    Bruttonationalproduktens utveckling i vissa länder och länderområden 1975—1978

Årlig procentuell volymförändring

	1975	1976	1977	1978
Förenta staterna	-1,8	6,0	4,9	4—5
Japan	2.4	6,3	5,1	5-5,5
Förbundsrepubliken Tyskland	-3,2	5,6	2,4	3-4
Storbritannien	-1,8	2,1	0,3	3-3,5
Frankrike	-1,1	5,2	2,7	3—3,5
Italien	-3,5	5,6	2,0	2—3
Norden	0,8	2,9	-0,2	1-1,5
därav: Sverige	0.8	1,4	-2,5	0,8
Västeuropa	-1,6	4,2	2,0	2,5-3
OECD totalt	-1,0	5,2	3,5	3,5-4

Källor: För 1975, 1976 och 1977: OECD. För 1978: Ekonomidepartementet.

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan         6

Den uppgång i den ekonomiska aktiviteten som förutses för Västeuropas del äger rum från en låg utgångsnivå. Även om en avsevärd förbättring av tillväxten äger rum under loppet av 1978, blir därför den genomsnittliga expansionstakten för året begränsad. De stimulansåtgärder som redan satts in, följda av eventuellt ytterligare åtgärder, väntas dock bidra till en successiv förstärkning av konjunkturen i Västeuropa. Den amerikanska administrationen har deklarerat att den ämnar upprätthålla en hög tiUväxt i ekonomin såväl i år som under 1979. En sådan utveckling förutsätter att finanspolitiken bibehålls expansiv. Som redan nämnts har administrationen lagt fram förslag om stimulans via skattesänkningar andra halvåret i år. Med hänsyn till dels den senaste tidens ogynnsamma utveckling av priserna, dels bytesbalansunderskottet och den oroande kursutvecklingen för dollarn, torde dock utrymmet för ytterligare stimulansåtgärder vara begränsat. Samtidigt kan en tyngdpunktsförskjutning i den ekonomiska politiken mot större stramhet i kreditpolitiken bli nödvändig. Därmed ökar risken för att produk-tionstUlväxten i Förenta staterna mot slutet av 1978 och under 1979 kan undergå en försvagning.

Den nedåtgående trenden i prisstegringarna väntas fortsätta under loppet av innevarande år. Dämpningen,i lönestegringstakten i flera länder kommer efterhand att prägla konsumentpriserna. Råvarumarkna-derna kännetecknas sedan något år av utbudsöverskott. För flertalet råvarupriser förutses därför en fortsatt långsam utveckling i år. Dessa prisdämpande faktorer väntas fortsätta att göra sig gällande på den inhemska inflationstakten i olika länder. Den mest markanta nedgången i prisstegringarna väntas dock äga rum för varor i internationell handel. En ökning av endast 4—5 % är här trolig.

Utsikterna för världshandeln ter sig inte heller i år särskilt ljusa. En successiv förstärkning av handelns tiUväxt, i linje med produktionsutvecklingen, väntas dock komma till stånd under loppet av året. Förbättringen förklaras delvis av världshandelns ländersammansättning. De utomamerikanska länderna har nämligen en betydUgt större andel av handeln än av produktionen, och en förstärkning av konjunkturen i dessa länder leder därför tUl en snabbare tillväxt också av världshandeln. I genomsnitt för 1978 förutses OECD-ländernas import stiga med endast ca 4 %. Däremot är en något högre tUlväxttakt för exporten trolig på grund av en starkare efterfrågan från utvecklingsländerna.

Jämviktsbristerna i den internationeUa handeln är som tidigare framhållits alltjämt mycket stora. För att finansiera underskottsländernas bytesbalanser krävs sedan ett antal år tillbaka en årlig kapitalförmedling via det internationella betalningssystemet på omkring 80 miljarder dollar. De internationella lånemarknaderna svarar för huvudparten av krediterna. Kredittillgången gör det möjligt för underskottsländerna att förlänga den nödvändiga anpassningen tUl ny betalningsbalansjämvikt

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan         7

och därmed undvika en alltför drastisk ekonomisk åtstramning. En på längre sikt verkande ekonomisk politik blir möjlig som förstärker den utiandskonkurrerande industrisektorn och som samtidigt tar tillvara de existerande produktionsmöjligheterna.

En sådan utveckling är. emellertid behäftad med flera problem på det internationella planet. En förutsättning är att efterfrågan i de valutastarka länderna ökar i tillräcklig grad. Med undantag för Förenta staterna har detta inte varit fallet. Därför har den erforderliga utjämningen i bytesbalanserna i viktiga hänseenden uteblivit. Utiandsupplå-ningen och den skuldsättning som underskottsländerna ikläder sig blir i detta perspektiv alltmer bekymmersam.

Ett annat problem är förhåUandena i det internationella banksystemet. I den mån som anpassningsprocessen mellan under- och överskottsländer blir aUtmer utdragen, kommer också kreditgivningen att koncentreras på ett sätt som inte överensstämmer med banksystemets kapitalförsörjning. Ändelen av mycket stora krediter för betalningsbalansfinansiering till ett fåtal låntagare och med i praktiken lång löptid växer. Samtidigt är bankernas inlåning i aUmänhet kortfristig oeh det egna kapitalet relativt litet. En minskning av riskspridningen och en förskjutning tUl betalningsbalansfinansiering kan således konstateras. Problemen i detta sammanhang gäller särskilt i fråga om krediter till utvecklingsländerna.

Strävandena fortsätter att öka Internationella valutafondens (IMF) andel av finansieringen av ländernas betalningsbalanser. Medlemsländerna kommer under innevarande år att börja inbetala den ökning av insatskapitalet (kvoterna) från ea 35 till 47 miljarder doUar som tidigare beslutats. Överläggningar pågår också om en ny kvotökning — den sjunde — som sannolikt kommer att tUlföra IMF ytterligare 20 ä 30 miljarder dollar omkring 1980. Som en tillfäUig förstärkning under mellantiden kommer IMF att uppta lån med ca 10 mUjarder dollar hos ett antal valutastarka länder. Sverige stöder strävandena att ge valutafonden ökade finansiella resurser och stärka den som ett viktigt forum för det valutapolitiska samarbetet. Inom ramen för det begränsade utrymme som vår egen betalningsbalans medger stäUer också Sverige finansiella medel tUl förfogande.

Förenta staternas bytesbalansunderskott utgör den primära källan till den snabbt stigande penningmängden i det internationella betalningssystemet. Genom omsvängningen i den amerikanska bytesbalansen mellan 1975 oeh 1977 har dollarutbudet ökat med infe mindre än ca 30 miljarder doUar. Utflödet har inte kunnat absorberas vid oförändrat värde för dollarn. Under de senaste två åren har dollarn sjunkit mycket kraftigt gentemot valutorna i Förbundsrepubliken Tyskland, Japan och Schweiz. Under loppet av 1977 då det stod klart att någon snar utjämning i nämnda länders bytesbalanser inte var att vänta, förstärk-

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan         8

tes utvecklingen av kortfristiga kapitalomplaceringar från dollar tiU de starka valutorna. Trots omfattande stödoperationer från centralbankerna sjönk dollarn i allt snabbare takt och ligger nu på en lägre nivå mot de västtyska, japanska och schweiziska än någon gång under efterkrigstiden.

Den senaste tidens kursförändringar har varit större än skillnaderna i Förenta staternas pris- och kostnadsutveckling jämfört med nämnda länder. Utvecklingen av dollarn påverkas emellertid också av rådande bedömningar av framtida skillnader i den ekonomiska utvecklingen i olika länder. Tecken på en starkare uppgång i den amerikanska prisnivån börjar nu ge sig tiUkänna på grund av bl. a. den fördyring av importen som dollarns nedgång utomlands skapar. Det är inte osannolikt att den amerikanska penningpolitiken kommer att stramas åt under året för att hejda en sådan utveckling.

I de valutastarka länderna har som nämnts omfattande stödoperationer satts in för att dämpa kursrörelserna. Den interna ekonomin i dessa länder har tUlförts betydande penningtillskott. Detta kan leda till en likviditet som överstiger vad som i resp. länder anses vara förenligt med den reala utvecklingen.

Det internationeUa valuta- och betalningssystemet präglas således av aUvarlig obalans och osäkerhet. Underhandlingar pågår om internationellt samordnade insatser för att bringa den fortsatta utvecklingen under bättre kontroll. Enligt min mening är en förutsättning för en stabilisering pä det finansiella området att man lyckas nå enighet om åtgärder som angriper de grundläggande orsakerna till jämviktsbristerna i bytesbalanserna.

2    Konjunkturer och ekonomisk politik under 1977 och början av 1978

Den ekonomiska politiken har under den tid som gått sedan regeringen tiUträdde hösten 1976 inriktats på att återstäUa balansen i den svenska ekonomin. Utgångsläget kan karakteriseras på följande sätt:

Arbetskostnaden per producerad enhet hade i jämförelse med våra viktigaste konkurrentiänder försämrats med ca 25 % mellan 1974 och 1976. I jämförelse med Förbundsrepubliken Tyskland, tiU vilken vår valuta var knuten genom samarbetet i den s. k. ormen, var försämringen ännu större. UtveckUngen hade lett tiU stora förluster av marknadsandelar både på export- och hemmamarknad. Under 1975 och 1976 tappade svensk industri marknadsandelar på OECD-marknaden för bearbetade varor motsvarande mer än 16 %.

Bytesbalansunderskottet var stort och stigande. För 1976 uppgick det till 11,7 miljarder kr. eller 3,6 % av bruttonationalprodukten (BNP).

De dåliga avsättningsmöjligheterna tillsammans med strävan att bibe-

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan       9

hålla arbetskraften i företagen hade lett tiU en låg produktivitet. Den snabba kostnadsutvecklingen oeh den låga produktiviteten hade laddat upp ett högt kostnadstryck som successivt mognade ut i en kraftig inflation.

I strävan att överbrygga den internationella lågkonjunkturen under 1975 och 1976 hade lageruppbyggnaden stimulerats. De betydande överlager som därmed uppkommit kunde inte avyttras i den takt och till de priser man tidigare räknat med.

Den svaga efterfrågan och de starkt försämrade vinsterna utgjorde ett hinder för en långsiktigt nödvändig kapacitetsutbyggnad och investeringstillväxt inom industrin.

Konsumtionstillväxten hade under flera år legat på en väsentligt högre nivå än som svarade mot produktivitetstillväxten i ekonomin även vid fullt kapacitetsutnyttjande.

Den ekonomiska politiken inriktades på att angripa dessa problem under bibehållen hög sysselsättning. Den strategi som regeringen valde var att justera kostnadssituationen, stärka konkurrenskraften och reducera bytesbalansunderskottet. Samtidigt inriktades politiken på att bibehålla och på sikt göra det möjligt att föra över resurser för att bygga ul utrikeshandelssektorn. Genom kostnadsdämpande åtgärder eftersträvades en gradvis dämpning av inflationen.

Genom de valutakursjusteringar som ägde rum under 1977 togs ett väsentligt steg mot ett mera balanserat kostnadsläge. Den svenska kronan frikopplades från D-marken genom utträdet ur valutaormen i augusti 1977 och en fortsatt appreciering av kronan förebyggdes. Sedan utträdet har D-marken stigit med 7—8 %. Om de valutapolitiska åtgärderna under 1977 inte vidtagits hade vår kostnadssituation i dag varit avsevärt sämre och svenska produkter hade fortsatt att förlora marknadsandelar både inom oeh utom landet.

För att en devalvering skall bli framgångsrik är det nödvändigt att dämpa den inhemska efterfrågans expansionstakt. Utan en återhållsam politik äventyras de åsyftade effekterna av en inflationistisk utveckling. Regeringens stabUiseringspolitiska program i april 1977 syftade till att hålla tillbaka den inhemska efterfrågan och stärka bytesbalansen. Viktigast var förslaget om en höjning av mervärdeskattesatsen. Detta representerade en åtstramning av den privata konsumtionen om drygt 1,5 % räknat för helt år.

Genom en stark återhållsamhet med utgifter för statens egen konsumtion hölls denna på en praktiskt taget oförändrad nivå. Den kommunala expansionstakten är dock högre än vad som är förenligt med en på längre sikt balanserad utveckling.

Som en följd av ett lågt kapacitetsutnyttjande och låga vinster hade industriinvesteringarna stagnerat 1976 och föll med ea 16 % 1977. Grundförutsättningarna för att vända denna utveckling är att industrins

Prop. 1977/78:150   BUaga 1    Reviderad finansplan      lo

konkurrenskraft successivt återställs så att kapacitetsutnyttjandet ökar och investeringarna därmed åter kan komma igång. I direkt investe-ringsstimulerande syfte förlängdes investeringsavdrag oeh investeringsbidrag hösten 1976 till att avse 1977 samtidigt som investeringsfonderna fick stå öppna för utnyttjande. Under hösten 1977 utsträcktes dessa åtgärder att avse även 1978 samtidigt som investeringsfondsutnyttjandet utvidgades och prövningsförfarandet förenklades.

Den inriktning av politiken som jag här redogjort för präglade även kreditpolitiken. Den höUs stram för att i största möjliga utsträckning stimulera företagen och kommunerna att täcka sina långfristiga finansieringsbehov genom upplåning i utlandet. Samtidigt gavs kreditväsendet riktlinjer med innebörd att den utlandskonkurrerande sektorns kapitalbehov och bostadsbyggandet skulle prioriteras. Innebörden härav blev då naturligen att andra ändamål såsom utlåningen tUl hushåUen och kommunerna måste begränsas.

På bostadspolitikens område ledde den snabba kostnadsutvecklingen tillsammans med en viss försiktighet inom kommunerna till en reduktion av igångsättningen av nya lägenheter främst under andra kvartalet i fjol. Kostnadsutvecklingens dämpande inverkan på bostadsbyggandet motverkades genom successiva uppjusteringar av det s. k. lånetaket. En ny överenskommelse inför 1978 mellan delegationen för bostadsfinansiering och bankerna bidrar till att undanröja tidigare finansierings-hinder. Den statliga garanterade bostadslåneräntan kommer enligt regeringens förslag att sänkas med 0,5 % från den 1 januari 1978. Minskningen av andelen outnyttjade lägenheter har gjort kommunerna benägna att eftersträva ett högre bostadsbyggande. Som följd av de åtgärder jag här redogjort för ägde ett kraftigt omslag i igångsättningen rum mot slutet av 1977 och de första månaderna 1978. Detta är betydelsefullt bl. a. från sysselsättningssynpunkt, eftersom byggaktiviteten försvagats inom andra sektorer.

Det kan nu konstateras att de förväntningar i fråga om bl. a. den internationella konjunkturutvecklingen som låg till grund för den lager-uppbyggnadspolitik som påbörjades 1975 inte har uppfyllts. Resultatet blev kraftiga överlager inom industrin, främst i de råvaruproducerande branscherna men senare även inom industrigrenar med tillverkning av bearbetade varor. Regeringen inriktade därför politiken fr. o. m. ingången av 1977 på en avtappning av överlagren. En sådan tycks också ha skett under 1977 oeh tycks ha gått fortare än vad man kunde förutse bara för några månader sedan. Det är främst inom skogsindustrin och järn- och stålindustrin som lageranpassningen kunnat ske medan överlagren ännu är avsevärda inom verkstadsindustrin. Detta har naturligtvis medfört den olägenheten att produktionen legat på en låg nivå. Den depressiva effekten på totalproduktionen av omslaget från lageruppbyggnad 1976 till lagerminskning 1977 är större än hela nedgången i BNP

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

11

Tabell 2   Försörjningsbalans för 1977

	Miljarder	Procentuell	volymföränd-
	kr. 1977,	ring, 1975 års priser
	löpande
	priser	1975—	1976—
		1976	1977
TUlgång
BNP	351,5	1,4	-2,5
Import	90,1	8,1	-4,5
Summa tillgäng	441,6	2,8	-2,9
Efterfrågan
Bruttoinvestering	71,4 .	-1,8	-3,4
Näringsliv	34,9	1,4	-6,5
därav: industri	14,6	0,2	-16,3
Statliga myndigheter och
affärsverk	8,1	-0,2	-3.7
Kommuner	14,5	-3,5	8,6
Bostäder	13,9	-9,4	-6,3
Lagerinvestering	-1,3	(-0,7)1	(-3,1)1
Privat konsumtion	189,3	4,3	-0,9
OfTentlig konsumtion	100,9	4,8	2,7
Statlig	31.7	0,8	0,6
Kommunal	69,2	6,9	3,8
Tjänstenetto	-4,2
Export	85,5	5,5	0,2
Summa efterfrågan	441,6	2,8	-2,9

' Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

på 2,5 % 1977. Samtidigt har dock grunden lagts för att en successivt stigande efterfrågan snabbare skall leda till produktions- och sysselsättningsökning.

Det har trots produktionsminskningen varit möjUgt att hålla en hög och stigande sysselsättningsnivå under hela denna period. Under första kvartalet 1978 var 20 000—30 000 fler sysselsatta än under andra halvåret 1976 sedan hänsyn tagits tUl normala säsongvariationer. Under samma period har antalet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder berörda personer ökat kraftigt.

Sysselsättningsökningen har inte kunnat förhindra en viss ökning av arbetslösheten som i början av 1978 låg på drygt 2 %. Det svaga konjunkturläget har medfört att sysselsättningen gått ned inom i första hand industrin. MeUan 1976 oeh 1977 minskade antalet industrisysselsatta med över 30 000 personer. För att upprätthålla sysselsättningen har regeringen i stort sett följt två handUngslinjer. För det första har omfattande insatser gjorts på arbetsmarknadspolitikens område. I första hand har eftersträvats att genom bl. a. omfattande utbildningsinsatser ge de anställda möjlighet att stanna kvar inom företagen. Därmed underlättas en expansion inom industrin när efterfrågan och produktionen åter börjar få fart. Under 1977 var i genomsnitt över 160 000 personer

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan     12

berörda av någon form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För det andra har man genom näringspolitiska åtgärder kunnat trygga sysselsättningen för anställda som annars drabbats av arbetslöshet genom en forcerad nedläggning av företag. För det tredje har en ökning av sysselsättningen ägt rum i den offentliga sektorn. De senaste årens allt tydligare tendenser till minskad rörlighet på arbetsmarknaden kommer att ställa arbetsmarknadspolitiken inför nya uppgifter när efterfrågan på arbetskraft åter börjar öka.

Inflationen var ett av de mest svårbemästrade ekonomisk-politiska problemen under 1977. De kraftiga ökningarna av arbetskraftskostnaderna under 1975 oeh 1976 och den sjunkande produktivitetstakten hade byggt upp ett kostnadstryck som ofrånkomligen måste komma tUl uttryck i prisstegringar. Så blev också fallet och kostnadsgenomslaget på konsumentpriserna fick verkningar inte bara 1977 utan påverkar också 1978 års prisutveckling. De nödvändiga anpassningsåtgärder som regeringen vidtog under 1977 och som bl. a. var föranledda av de tidigare kostnadsstegringarna, ledde till en viss höjning av konsumentprisnivån. Under det första halvåret 1977 bidrog också stora prisstegringar på kaffe till att höja konsumentpriserna. Under andra halvåret 1977 dämpades inflationstakten trots att devalveringen i augusti verkade prishöjande. Prishöjningarna i januari och februari i år förklaras i betydande mån av att prisjusteringar brukar ske i samband med årsskiften samt att konsekvenser av jordbruks- och hyresavtal infaller då. Den oförändrade prisnivån i mars tyder på att en klar dämpning av prisstegringstakten har kommit till stånd.

Den realt disponibla inkomsten steg trots den snabba inflationen med 1,5 % mellan 1976 och 1977. Enligt riksrevisionsverkets beräkningar av realinkomstutvecklingen efter skatt för olika inkomstslag var reallönerna efter skatt oförändrade medan pensioner och inkomstöverföringar från det offentiiga efter skatt steg med 5—10 %.

Den omläggning av den ekonomiska politiken som skedde under 1977 måste få tid att verka över en längre period för att resultatet med någon högre grad av säkerhet skall kunna avläsas. Vissa tecken tUl en utveckling i rätt riktning har dock kunnat iakttas. Sålunda sjönk importvolymen successivt under hela 1977. För exporten kan noteras en volymmässig uppgång mot slutet av 1977. De preliminära siffror som föreligger för 1978 tyder på en fortsatt exportvolymuppgång, medan importvolymen tycks ha fortsatt att minska i snabb takt. Lagerneddragningen är med all sannolikhet en viktig förklaring till detta. Importen har hållits nere samtidigt som företagen pressat ut sina varor på export. Osäkerheten är självfallet stor men ett återtagande av förlorade marknadsandelar både på export- och hemmamarknad tycks dock ha påbörjats under andra halvåret 1977. Såvitt nu kan bedömas har företagen utnyttjat devalveringsutrymmet tiU att i huvudsak sänka sina pri-

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan 13

Tabell 3   Betalningsbalans 1974—1977

Milj. kr., löpande priser

	1974	1975	1976	1977
Handelsbalans	-2 286	-1988	-5 105	-4 621
Tjänste- och iransfereringsbalans	-1 927	-4 714	-6 561	-10 299
Bytesbalans	-4 213	-6 702	-11666	-14 920
Kapitalbalans	347	7 212	3 683	12 320
•Restpost	343	5 429	5 357	7 419
Valutareservens transaktions-
förändring	-3 523	5 939	-2 626	4 819
Förändring på grund av kurs-
rörelser	-1	-863	486	1 196
Valutareservens totala förändring	-3 524	5 076	-2 140	6 015

ser relativt till de utländska konkurrenterna. Detta innebär samtidigt att importpriserna stiger avsevärt snabbare än exportpriserna vUket på kort sikt försämrar handels- och bytesbalanserna. För kalenderåret 1977 uppgick handelsbalansunderskottet till 4,6 miljarder kr. De senaste månadernas utveckling tyder dock, som jag tidigare framhållit, på att en successiv förbättring av balansen mellan export och import kommer till stånd. För månaderna november 1977—mars 1978 har ett överskott på mer än 2 miljarder kr. registrerats. Underskotten på tjänste- och transfereringsbalanserna kräver dock en långsiktig successiv förbättring av varuutbytet för att det samlade underskottet på bytesbalansen skall kunna nedbringas. Detta uppgick 1977 tiU närmare 15 miljarder kr. motsvarande 4,2 % av BNP. Valutareserven ökade dock under 1977 bl. a. till följd av upplåning i utiandet. Den s. k. restposten svarar för ett inflöde om ca 7,5 miljarder kr. TUl en del kan detta inflöde tänkas bestå av oregistrerad tjänsteexport. Statistiska centralbyrån har fått i uppdrag att kartlägga tjänsteexportens omfattning.

Förutom den förbättrade handelsbalansen finns vissa andra tecken tiU en ljusare situation för den svenska ekonomin. Nedgången i volymen av nya order har upphört och för vissa branscher vänts i en uppgång omkring årsskiftet 1977/1978. 1 förening med att neddragningen av överlagren blev större än väntat 1977 ger detta vissa förhoppningar om gradvisa produktionsförbättringar framöver. Det torde dock ta tid innan detta sätter tydliga spår i form av en förbättrad arbetsmarknad.

3    Den ekonomiska politiken 1978

3.1 Målen för och inriktningen av den ekonomiska politiken

Vid ingången tUl 1977 förelåg en fundamental jämviktsbrist i svensk ekonomi. Det var inte, som under tidigare konjunkturnedgångar under efterkrigstiden, fråga om en mindre avvikelse från tillväxttrenden utan om en betydligt mer djupgående balansrubbriing. Som jag understrukit

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan        14

i tidigare finansplaner tar det flera år att från ett sådant utgångsläge återföra ekonomin till en balanserad tillväxtväg. Det kan endast ske genom gradvisa steg i en lång återanpåssningsproeess som bl. a. kräver betydande strukturella förändringar i ekonomin. Målet måste vara att uppnå en rimlig tillväxt, full sysselsättning, en väsentligt lägre inflationstakt och jämvikt i bytesbalansen. Detta måste också ske med hänsynstagande till behovet av regional balans och en rättvis inkomstfördelning.

Under 1977 togs — som jag tidigare redovisat — de första avgörande stegen mot återställd balans. Nedskrivningen av den svenska kronan har i betydande utsträckning utnyttjats till sänkningar av de relativa priserna på exportvarorna. Lagerayveeklingen går, något.snabbare än.beräknat. Exporten stiger nu ungefär i takt med världshandeln oeh Sverige har således upphört att tappa marknadsandelar. Handelsbalansen uppvisar en stark förbättring som dock till en del måste hänföras tiU den snabba lagerawecklingen.

Trots dessa ljusare inslag är dock läget alltjämt allvarligt. Den internationella konjunkturförbättringen går långsamt. Industriproduktionen fortsätter att falla och kapacitetsutnyttjandet i industrin ligger lågt. Antalet personer som är arbetslösa eller som är sysselsatta genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder är högt. Det finns aUvarliga strukturella problem i flera industribranscher, vilka kräver utomordentiigt stora statliga insatser för att möjliggöra en anpassning av verksamheten ifråga om inriktning oeh omfång i socialt acceptabla former. En reduktion av sysselsättningen i dessa branscher är nödvändig. Nya arbetstillfällen måste därför skapas i annan industriell verksamhet. Sysselsättningen inom industrin kan dock inte väntas öka förrän industrin nått någorlunda fullt kapacitetsutnyttjande vilket förutsätter en relativt stor uppgång i produktionen. Först i detta skede, då även lönsamheten bör kunna förbättras, kan man räkna med att industrins investeringar ökar och nya arbetstillfällen skapas.

En grundtanke i regeringens ekonomisk-politiska strategi har varit att nedskrivningen av den svenska kronans effektiva kurs med ea 15 % /j7 saminans med den produktivitetsreserv som vid en ökande produktion kunde frigöras, skulle leda till ett återställande av Sveriges relativa kostnadsläge till den nivå som gällde i början av 1970-talet. Förutsättningen för detta var en dämpad lönekostnadsutveckling. Det nyligen träffade avtalet mellan LO, PTK oeh SÄF har lagt en god grund för ett återställande av Sveriges konkurrenskraft. Det tidigare i år ingångna jordbruksavtalet har på Uknande sätt präglats av stor återhållsamhet. Trots detta ligger dock den relativa kostnaden per producerad enhet i enhetlig valuta alltjämt drygt 10 % över genomsnittsnivån 1970—1974.

Effekten på de totala produktionskostnaderna av den starka inhemska kostnadsökningen 1975 oeh 1976 dämpades av att priserna på importerade insatsvaror i industrin steg relativt sett långsammare bl. a. som

Prop. 1977/78:150   BUaga 1   Reviderad finansplan 15

följd av den uppskrivning av den svenska kronan, som då ägde rum.. Efter devalveringarna tenderar dock insatsvarupriserna i svenska kronor att stiga snabbare vUket påverkat möjligheterna till relativa prissänkningar.

En höjning av aktivitetsnivån inom industrin måste först och främst komma till stånd genom ökad export .och återvinnande av marknadsandelar på hemmamarknaden. Nödvändigheten att återställa jämvikten i bytesbalansen medger inte att den privata konsumtionen får bära upp expansionen. Den inledda överflyttningen av inhemsk efterfrågan till utlandsefterfrågan måste fortsätta. En svag utveckling av privat konsumtion i förening med fortsatt lageravveckling ger ingen uppgång i industriproduktionen innevarande år. Genom att exporten fortsättningsvis kan väntas åtminstone följa världshandelns utveckling — ett visst återtagande av marknadsandelar förutses i nationalbudgeten — och lagerinvesteringarna kan beräknas ge ett positivt bidrag till efterfrågan 1979 finns det skäl att räkna med.en uppgång i industriproduktionen med 4 å 5 % 1979. Med hänsyn tiU omfattningen av den outnyttjade kapaciteten är detta dock en relativt begränsad uppgång. Det tar därför relativt lång tid innan vi kan räkna med att sysselsättningen inom industrin åter stiger.

Det är således ytterst angeläget att så snabbt som möjligt höja aktivitetsnivån inom industrin utan att för den skull äventyra den påbörjade stabiliseringen av pris- och kostnadsutvecklingen. Ju längre stagnationen i industriproduktionen varar och det mycket pressade lönsamhetsläget består, desto större risk löper vi att för framtiden värdefull industrikapacitet går förlorad. Industrisysselsättningen fortsätter att sjunka med drygt 20 000 personer mellan 1977 och 1978. Nedgången kan beräknas fortsätta långt in på 1979 om inte efterfrågan ökar snabbare än som nu kan förutses.

För närvarande är kapacitetsutnyttjandet i svensk industri mycket lågt. Om trenden för industrins produktion vid fullt kapacketsutny ttj ande under första hälften av 1970-talet dras ut och jämförs med den faktiska produktionsnivån, uppgår gapet till ca 20 %. Den faktiska outnyttjade kapaciteten torde dock vara väsentUgt mindre som följd av nedgången i industrisysselsättningen och i industriinvesteringarna. Dessutom har viss produktionskapacitet i ekonomisk mening förlorats genom långsiktiga strukturella förändringar i den internationella efterfrågan. Uppskattningsvis ligger den outnyttjade kapaciteten inom intervallet 8—12 % av produktionen vid fullt kapacitetsutnyttjande. Genom att arbetskraften alltjämt tiU stor del finns kvar i företagen kan en ökning av industriproduktionen leda till betydande produktivitetsökningar.

En uppgång i industriproduktionen är nödvändig för att frigöra produktivitetsreserven. Genom att arbetskraftskostnaden till betydande del är en fast kostnad kommer produktionskostnaden per producerad enhet därigenom att sjunka. Detta möjliggör ytterligare relativa prissänkningar

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      16

på exportmarknaden och ökad försäljnings- och produktionsvolym.

Äv central betydelse för att åstadkomma en sådan dynamisk expansionsprocess blir därför den internationella konjunkturutvecklingen och Sveriges möjligheter att återvinna marknadsandelar. Liksom så många andra underskottsländer knyter Sverige förväntningar till att den utländska efterfrågan skall dra upp aktivitetsnivån i den utlandskonkurrerande sektorn. I stort sett ligger prognosen i finansplanen för BNP-ökning inom OECD-länderna på 4 % fast. Risk finns dock att den västtyska expansionen inte når upp till den där antagna ökningen i BNP på 3,5 % och att Förenta staternas tUlväxt avtar under andra halvåret 1978. Den amerikanska ekonomiska politiken synes komma att lägga allt större tonvikt vid att dämpa inflationen och reducera underskottet i bytesbalansen bl. a. i syfte att stabilisera dollarn. För 1979 är osäkerheten om konjunkturutvecklingen naturligtvis betydligt större. Mycket talar för att den amerikanska ekonomins tillväxt avtar medan den västeuropeiska tillväxten däremot kan öka något. Den ekonomiska politiken i Sverige måste enligt min bedömning därför baseras på en relativt försiktig internationell konjunkturprognos.

Det av arbetsmarknadens parter träffade avtalet är uppsägbart om konsumentprisindex stiger med mer än 7,25 % mellan januari och december 1978 och med mer än 5 % under perioden december 1978 och oktober 1979. Jag anser det ytterst angeläget att dessa prisökningstal inte överskrids. Enligt nationalbudgetens prisprognos för 1978 kommer det att vara möjligt att hålla inflationstakten inom den stipulerade gränsen. Osäkerheten i prisprognoser av detta slag är dock stor. Bl. a. kan den internationella prisutvecidingen för exempelvis råvaror bli högre än som antagits. Politiken måste därför inriktas på att med en betryggande marginal underskrida den uppställda prisökningsgränsen.

För att bidra till att prismålet uppnås, expansionsprocessen påskyndas inom industrin samt tUI att öka sysselsättningen kommer regeringen att föreslå riksdagen att fr. o. m. den 1 juU 1978 avskaffa den allmänna arbetsgivaravgiften på 2 procentenheter. Härigenom fullföljs det i augusti 1977 tillkännagivna beslutet att stegvis avskaffa den allmänna arbetsgivaravgiften.

Riksdagen har tidigare beslutat att sjukförsäkrmgsavgiften och barnomsorgsavgiften skall höjas med sammanlagt 1,3 procentenheter fr. o. m. den 1 januari 1979.

Om de av regeringen föreslagna åtgärderna skulle visa sig otiUräckliga för att öka kapacitetsutnyttjandet i näringslivet, frigöra de produktivitetsreserver som där föreligger samt återvinna förlorade marknadsandelar i den takt som på sikt är nödvändig för en balanserad samhällsekonomi, är regeringen beredd att i höst pröva det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter fr. o. m. den 1 januari 1979.

Prop. 1977/78:150   Bilaga 1   Reviderad finansplan i?

Med borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften försvinner den regionalpolitiskt motiverade differentieringen av avgiftsuttaget. Det finns därför anledning överväga andra former av insatser. En hämmande faktor för utvecklingen av näringslivet i' inre stödområdet är alltjämt bristande vägstandard. Regeringen har därför för avsikt att återkomma med förslag tUl en särskild satsning avseende vägnätet i detta område inom en ram av 85 milj. kr.

Som understrukUs i tidigare finansplaner är det nödvändigt att anpassa kommunernas expansion till det samhällsekonomiska utrymmet. Företrädare för regeringen förhandlar f. n. med företrädare för landsting och primärkommuner om begränsning av tillväxten i den kommunala konsumtionsutvecklingen under 1979. Ett borttagande av den allmänna arbetsgivaravgiften betyder en förstärkning av kommunernas finansiella ställning. Detta måste beaktas i de fortsatta förhandlingarna med kommunerna oeh den uppgörelse dessa skall leda fram tUl.

Regeringen har nyligen framlagt en proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. för .tiden 1 juli 1978—30 juni 1981 (prop. 1977/78: 154). Propositionen grundas på en mellan lantbrukarnas förhandlingsdelegation och statens jordbruksnämnd jämte nämndens konsumentdelegation träffad överenskommelse som präglas av stark återhållsamhet. Jordbruket kommer att erhålla kompensation för beräknade pris- och kostnadsökningar. Däremot kommer inte den 1 juli i år att tillämpas de regler för inkomstföljsamhet som ingår i överenskommelsen. Enligt överenskommelsen bör vidare ändring av den aUmänna arbetsgivaravgiften, i vad gäller den s. k. egenavgiften, beaktas vid första möjliga justeringstillfälle.

I den reviderade nationalbudgeten har försök gjorts att beräkna effekterna av den föreslagna sänkningen av arbetsgivaravgifterna. Kalkyler av detta slag är osäkra och det är svårt att exakt fånga in de positiva självgenererande effekter som en sådan åtgärd kan utiösa. Det är angeläget att det utrymme som borttagandet av arbetsgivaravgiften ger används till att sänka de relativa priserna inom den utlandskonkurrerande sektorn. Den försämring i bytesförhållandet som detta innebär uppvägs av högre exportvolym och lägre importvolym. Industriproduktionen ökar därför snabbare än den skulle ha gjort utan åtgärder. Någon förbättring i handels- och tjänstebalansen bör man knappast räkna med under första året. På sikt bör dock en betydande förbättring kunna uppnås i utrikesbalansen. Tungt vägande skäl för att ytterligare stärka industrins konkurrenskraft är att påskynda investeringsuppgången inom industrin och att förbättra sysselsättningsläget.

En sänkning av arbetsgivaravgiften av den angivna storleksordningen kan beräknas leda tUl en reduktion av prisökningstakten under loppet av 1978 med ca 1/2 %. Prisstegringen beräknas i den reviderade nationalbudgeten inkl. denna effekt uppgå till knappa 6 % mellan januari

2   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Rev. Finansplan

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan      18

och december 1978. Därmed har förutsättningar skapats för att håUa prisstegringstakten under 1978 inom den gräns som angivits i avtalet mellan arbetsmarknadens parter. En arbetsgivaravgiftssänkning är klart att föredra framför en momssänkning därför att den inte bara sänker priserna utan även stärker industrins internationella konkurrenskraft. Detta kan i sin tur leda till sänkta produktionskostnader per producerad enhet och bidra tUl en ytterligare neddragning av inflationstakten. En sänkning av arbetsgivaravgiften i kombination med en skärpt prisövervakning bidrar tiU att bryta inflationsförväntningarna och dämpa inflationstakten.

Priskontrollen utgör en integrerad del i den föreslagna politiken. Regeringen har redan skärpt prisövervakningen genom att införa krav på att prisökningar och skälen för dem skall anmälas en månad i förväg. Om SPK inte finner de anmälda prisökningarna motiverade tas överläggningar upp med företagen för att förmå dem att avstå från dessa. Ytterst kan frågan anmälas till regeringen för ev. beslut om prisstopp. Det får förutsättas att den sänkta arbetsgivaravgiften begränsar företagens krav på prishöjningar oeh att SPK vid sina överläggningar med företagen beaktar de effekter sänkningen får. Åtgärderna ökar också möjligheterna att förhindra eller begränsa redan planerade prishöjningar. I synnerhet är det viktigt att undvika att sänkningen av arbetsgivaravgiften leder tUl omotiverade pris- och vinsthöjningar i den icke konkurrensutsatta sektorn där det är lättare att kompensera kostnadsökningar med höjningar av priserna. Även i utrikeshandelssektorn är det viktigt att kostnadssänkningen får slå igenom på priserna för att därigenom öka avsättningsvolymen. Syftet med prisövervakningen är natui-ligtvis i första hand att förhindra omotiverade prisökningar men oekså att hålla tillbaka löneglidningen. Skulle åtgärden leda tiU en prisutveckling som ligger lägre än den som angivits i det träffade kollektivavtalet kommer hushållens realinkomster att kunna öka något mer än de annars skulle ha gjort. Någon stark expansion av den privata konsumtionen är dock inte förenlig med rådande bytesbalansunderskott.

1 dagens konjunkturläge med stor outnyttjad kapacitet i ekonomin torde risken vara liten för att den relativt begränsade expansiva effekt på ekonomin, som den föreslagna arbetsgivaravgiftssänkningen innebär, skall leda till ett påskyndande av löneglidning och prisstegringar. Det krävs dock att alla parter i samhäUet aktivt medverkar till att bekämpa inflationen och hålla tillbaka löneglidningen. Skulle den internationeUa konjunkturuppgången bli betydligt snabbare än som nu bedöms som mest sannolikt finns dock risk för ett ökat tryck uppåt på löner och priser. 1 så fall blir det nödvändigt att sätta in restriktiva åtgärder. Den ekonomiska politiken måste snabbt kunna anpassas tiU ändrade förutsättningar.

En ökad aktivitet i näringslivet betyder att industripolitiska stödin-

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan        19

satser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan trappas ned i takt med stigande arbetskraftsefterfrågan. Därigenom kan betydande besparingar i statsutgifterna åstadkommas. Det är av central betydelse för en framgångsrik stabiliseringspolitik att arbetsmarknadspolitiken ges en sådan inriktning att arbetskraftsbehovet i företag och branscher kan tUlgodoses under en uppåtgående konjunkturfas. Detta är en förutsättning för att lösa de nödvändiga omställningsproblemen inom näringslivet och för att utnyttja den outnyttjade produktionskapacitet som finns. Detta krävs oekså för att dämpa den löneglidning som lätt uppstår när efterfrågan på arbetskraft åter skjuter fart.

Efterfrågans inriktning

Bidraget till ökningen i totala efterfrågan i ekonomin måste huvudsakligen komma från utlandet. Förbättringen i handelsbalansens och tjänstebalansens saldo beräknas i 1977 års priser uppgå till 8 miljarder kr., vilket ger ett bidrag till BNP-efterfrågan på 2,5 % (se nedanstående tablå). Genom den nödvändiga sänkningen av exportpriserna i förhållande till importpriserna oeh de ökande underskotten på transfereringsbalansen blir dock förbättringen i bytesbalansen mer begränsad.

Bidrag till BNP-tillväxten 1977 och 1978

1976—     1977—

1977       1978

-0,5	-0,6
0,0	-0,1
0,7	0,7
-0,7	-0,2
-3,1	-1,6
1,1	2,5
-2,5	0,8

Privat konsumtion

Statlig konsumtion

Kommunal konsumtion

Bruttoinvesteringar

Lagerinvestering

Nettoefterfrågan från utlandet'

Bruttonationalprodukten

■ ' Export av varor och tjänster ./. Import av varor och tjänster.

Som jag tidigare nämnt, är det nödvändigt att de stora överlagren skärs ned. Lageravvecklingen förklarar till väsentlig del den starka nedgången i importvolymen. Det kan också till viss del förklara ökningen i exporten. Den markanta förbättringen i handelsbalansen under de senaste fem månaderna skall därför inte ses som enbart en följd av en förstärkning av den underliggande konkurrenssituationen. Den starka ökningen i den utländska nettoefterfrågan vägs till stor del ned av ett negativt bidrag till BNP-efterfrågan från lagersidan.

Nödvändigheten att lämna resursutrymme i ekonomin för en fortsatt ökning i utländsk nettoefterfrågan och på sikt även ökade investeringar i lager och realkapital medför att den privata konsumtionen inte kan tillåtas expandera. 1978 beräknas den privata konsumtionen falla med ca 1 %. När konkurrenskraften i svensk industri successivt återstäUts, kan tillväxten i privat konsumtion åter tillåtas öka. Förutsättningarna

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan        20

för ett återtagande av hemmamarknadsandelar är då också större. För 1979 räknar jag med en tiUväxt i privat konsumtion på ca 1,5 %.

Den statliga konsumtionen höUs under 1977 på en i stort sett oförändrad nivå. Även under 1978 iakttas stor återhåUsamhet med nya resurskrävande utgifter.

Den kommunala expansionstakten har under en följd av år legat väsentligt över vad som är möjligt att upprätthålla om samhällsekonomisk balans skall kunna uppnås. Detta är delvis ett resultat av statiiga ålägganden och normer, som på kommunal nivå blivit kostnadskrävande. Det allvarliga ekonomiska läget kräver begränsningar av den kommunala konsumtionens ökningstakt. De kommunala investeringarna väntas nu inte stiga i samma takt som tidigare, vilket på sikt kan innebära att även den kommunala konsumtionsökningen bromsas upp.

Industriinvesteringarna fortsätter att falla starkt i år. Regeringen har stött industriinvesteringarna dels genom det generella frisläppet av investeringsfonderna, dels genom selektivt stöd till olika investeringsprojekt. Någon omsvängning i investeringsutvecklingen kan dock inte förväntas förrän kapacitetsutnyttjandet höjts väsentligt och lönsamhetsläget förbättrats.

I rådande läge är det angeläget att upprätthålla en hög aktivitet inom bostadsbyggandet. Som angavs i finansplanen siktar regeringen mot en igångsättning på inemot 60 000 lägenheter. Enligt konjunkturinstitutets nu föreliggande prognos för 1978 kommer detta mål att uppnås. Regeringen har beslutat om en successiv höjning av lånetaket i takt med produktionskostnadsindex för bostäder. I produktionskostnadsindex inräknas dock inte ev. löneglidning. En stor löneglidning minskar därför möjligheterna att nå det uppställda målet för bostadsbyggandet.

3.2 Finanspolitiken

De hittUls genomförda åtgärderna för att bryta inflationsutvecklingen kommer tillsammans med det av regeringen föreslagna borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften att under loppet av 1978 ge resultat i form av en dämpad prisstegringstakt. Jag vill betona att en förutsättning härför är en stark återhållsamhet i såväl den privata som den offentliga konsumtionsutvecklingen.

Återhållsamheten i de offentliga utgiftsåtagandena måste emellertid avvägas mot sysselsättnings- och fördelningspolitiska målsättningar. För den statliga sektorn innebär detta i det korta perspektivet fortsatt stora utgifter för att trygga sysselsättningen, vilket tUlsammans med en svag utveckling av budgetens inkomstsida medverkar till ett kraftigt underskott i den statliga sektorns finansieUa sparande. Som framgår av tabeU 4 beräknas underskottet i finansiellt sparande för kalenderåret 1978 öka till ca 26 miljarder kr.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 21

Tabell 4   Statens inkomster och utgifter 19761978

Exkl. statens affärsverk och aktiebolag. Löpande priser

Milj. kr.                                Förändring, %

1976         1977   ■       1978        1976— 1977—

1977      1978

1   Inkomster                 90 342 93 680        92 930      3,5       -1,0

2   Utgifter 91 975 106 270       119 060     15,5        12,0

2.1   Transfereringar    60 781 71830        81480    18,0        13,5

2.2   Konsumtion          26 478 30 010        32 520    13,5          8,5

2.3   Realinvesteringar   2 972 3 260          3 900    10,0        19,5

2.4   Kon-ektionspost    1 744         1 170          1 160      .

3 Utiåning och andra

finansiella transaktioner 5 696 5 980        14100

4   Totalsaldo (1—2—3) -7 329 -18 210     -40 230

5   Totalsaldo exkl. utlåning och andra finansiella transaktioner =

FinansieUt sparande -1633 -12 590     -26 130

6   Finansiellt sparande som
procent av brutto
nationalprodukten       —0,2              —3,6          —6,7

Källor: Ekonomidepartementet, budgetdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Den svaga tillväxten av statens inkomster under 1978 förklaras till en del av de stora utbetalningarna av kommunalskattemedel. En annan faktor som bidrar tiU en långsam tillväxt av statsinkomsterna är den privata konsumlionsvolymens svaga utveckling, varigenom mervärdeskattens och andra indirekta skatters ökning begränsas. Den relativt måttliga tillväxten i hushållens inkomster leder vidare tUl en svag ökning av statens intäkter från inkomstbeskattningen.

Utvecklingen av statens intäkter från inkomstbeskattningen måste också sättas i samband med den statliga skatteskalans omläggning inför 1978. Denna omläggning medför att det reala skatteuttaget har sänkts något. Det skapade en förutsättning för en balanserad avtalsrörelse under 1978.

Ett flertal samverkande faktorer förklarar den fortsatt höga nivån på den statliga budgetens utgiftssida. Jag vill emellertid betona att utgifterna för statlig konsumtion uppvisar en mycket återhållsam utveckling. De för 1978 angivna krontalshöjningarna avspeglar således en ungefär oförändrad statiig konsumtionsvolym.

De stora utgiftshöjningarna återfinns i stället bland de s. k. transfereringsutgifterna. Den utdragna lågkonjunkturen påkallar även fortsättningsvis omfattande stödinsatser av industripoUtisk och arbetsmarknads-

4   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Rev. Finansplan

Prop. 1977/78:150   BUaga 1   Reviderad finansplan 22

politisk natur. Dessa är en direkt följd av ambitionerna att så långt möjligt mUdra lågkonjunkturens effekter för de människor som riskerar att bli friställda.

Jag vill i detta sammanhang framhålla att den främsta förutsättningen för att skapa nya arbetstillfällen ligger i den ekonomiska politikens allmänna uppläggning. Effekterna härav kommer under 1978 att avspegla sig bl. a. i en fortsatt ökning av exportvolymen oeh därmed på sikt i ett ökat antal nya arbetstiUfäUen i den konkurrensutsatta delen av näringslivet. I samma riktning verkar det föreslagna borttagandet av arbetsgivaravgiften. Denna åtgärd bidrar till att minska det framtida behovet av industri- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den ekonomiska politikens generella åtgärder måste dock kompletteras med insatser på det närings- och arbetsmarknadspolitiska området. De särskilda industripolitiska åtgärderna beräknas under 1978 uppgå till ungefär 10 mUjarder kr., varav huvuddelen utgör satsningar för att håUa sysselsättningen uppe i krisbranscher som stålindustrin, textil- och beklädnadsindustrin samt varven. Utgifterna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna uppgår till ca 7 miljarder kr.

Det stora underskottet i den statiiga budgeten skall ses mot bakgrund av att Sverige nu genomgår den allvarligaste lågkonjunkturen under efterkrigstiden. En höjning av den ekonomiska aktivitetsnivån kommer att förändra förutsättningarna såväl vad gäller budgetens utgifter som inkomster. Efter hand som tillväxten ånyo tar fart kommer således en stor del av utgiftema för den typ av industri- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som jag nyss berört, att försvinna. Samtidigt kommer beskattningsunderlaget, och därmed de statliga inkomsterna, att växa. Den långtidsbudget, som budgetministern senare denna dag framlägger, visar emellertid att finanspolitiken i framtiden kommer att ställas inför betydande problem. När kapacitetsutnyttjandet i ekonomin återgått till en normal nivå måste de statliga budgetunderskotten nedbringas. En grundläggande förutsättning för detta är att den fastlagda inriktningen mot en stark återhållsamhet i den statliga konsumtionsutvecklingen vidmakthålls.

Utvecklingen av den statiiga sektorns finansiella sparande kan emellertid inte ses isolerat. De statliga finanserna måste infogas i en samlad bild med hänsyn till finansieringsströmmarnas art och det starka sambandet mellan olika delar av den offentliga sektorn. Om sålunda statens finansiella sparande sammanställs med sparandet i återstoden av den offentliga sektorn erhålls en mera fullständig bild av den offentliga sektorns totala sparande. För den konsoliderade offentliga sektorn beräknas underskottet i det finansiella sparandet 1978 uppgå till drygt 8 miljarder kr. Det statliga underskottet uppvägs således i stor utsträckning av finansiella sparöverskott i socialförsäkringssektorn och kommunerna, vilket framgår av tabell 5.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan           23

TabeU 5   Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 1976—1978

Milj. kr., löpande priser

	1976	1977	1978
1 Staten	-1600	-12 600	-26 100
2 Socialförsäkringssektorn inkl. Allmänna pensionsfonden Rad 1+2	14 400 12 800	15 100 2 500	14 900 -11 20O
3 Kommunerna	-3 400	-1900	2 900
Offentlig sektor totalt (rad 1+2+3)	9 400	600	-8 300

KäUor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Den offentliga sektorns sparande bör i sin tur ställas i relation till den rådande sparbristen i ekonomin och det underskott i utrikesbetalningarna som sammanhänger härmed. Det totala finansiella sparandet och dess fördelning på olika inhemska sektorer anges i tabeU 6. För 1978 räknar jag med en förbättring i bytesbalansens underskott, dvs. en viss förbättring av det totala sparandet. De vidtagna ekonomisk-politiska åtgärderna har alltså börjat ge avsedd effekt. För att fortsätta denna utveckling måste emellertid det inhemska sparandet ytterligare ökas. Denna ökning måste ske i alla sektorer: hushåll, företag oeh offentlig sektor.

En grundläggande förutsättning härför är en förbättrad ekonomisk tillväxt och att resultatutvecklingen förbättras och självfinansieringsgraden ökar i företagen. De redan genomförda åtgärderna förväntas tillsammans med det av regeringen föreslagna borttagandet av arbetsgivaravgiften under 1978 leda tUl en utveckUng i denna riktning.

Reduktionen av näringslivets sparandeunderskott balanserar den samtidiga nedgången i den offentliga sektorns sparande. Minskningen av företagens sparandeunderskott måste ses i relation till den relativt låga investeringsnivån samt den pågående lageravvecklingen som ger ett betydande finansiellt tUlskott. När investeringsaktiviteten ökar och lagerut-

Tabell 6   Finansiellt sparande 1976—1978

Milj. kr., löpande priser

		1976	1977	1978
Bytesbalans		-11700	-14 900	-12 200
Hushåll Näringsliv, bostäder Offentiig sektor (inkl. säkringssektorn)	socialför-	10 100 -31 200 9 400	16 800 -32 300 600	17 700 -21 600 -8 300
Summa		-11 700	-14 900	-12 200

Källor: Ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet.

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan     24

vecklingen vänder kommer förbättringen i näringslivets sparande inte längre att kunna uppväga en sparbrist i offentlig sektor av nuvarande omfattning. Jag vill med anledning härav ånyo framhåUa vikten av att den offentliga sektorns sparandeunderskott reduceras.

Utrymmet för en ytterligare åtstramning av den privata konsumtio- . nen är starkt begränsat. Regeringens strävan är härvidlag att upprätthålla den höga sparviljan i hushållssektorn oeh av denna anledning har för riksdagen framlagts ett förslag till värdesäkert lönsparande, som kommer att införas den 1 oktober 1978.

I detta sammanhang vUl jag betona att den kommunala konsumtionstillväxten fortfarande är betydligt snabbare än vad som långsiktigt är förenligt med det samhällsekonomiska utrymmet. Konsumtionsvolymen beräknas öka med 4,1 % under 1978. Detta skall ställas i relation till att det enligt kommunalekonomiska utredningen (KEU) krävs en volymexpansion på drygt 2 % per år för att upprätthålla oförändrad ambitionsnivå, klara det av riksdagen beslutade programmet för utbyggnaden av barnomsorgen oeh fullfölja de fastställda planerna för långtidssjukvårdens utbyggnad.

De kommunala skatteintäkterna baseras huvudsakligen på skatteunderlaget två år tidigare. De kraftiga lönehöjningarna 1975 och 1976 förklarar således tUl stor del ökningen av de kommunala skatteintäkterna och den förbättrade finansiella stäUning under 1977 och 1978 som återspeglades i tabell 5. För 1978 tillkommer dessutom en genomsnittlig höjning av den kommunala utdebiteringen på 1,85 kr. per skattekrona. Mot bakgrund av den svaga utveckUngen av den beskattningsbara inkomsten under 1977 och 1978 kan redan nu förutses en kraftig försvagning av utvecklingen för de kommunala intäkterna under 1979 och 1980.

Med anledning härav anser jag det vara av yttersta vikt att den kommunala expansionen anpassas tUl det samhällsekonomiska utrymmet. Höjningar av den kommunala utdebiteringen bör hållas tillbaka och det tillfälliga inkomstöverskottet under 1978 får inte utnyttjas tUl att höja expansionstakten. Tillsammans med strävandena att så långt det är möjligt med hänsyn till syselsättningspolitiska målsättningar begränsa det statliga utgiftsöverskottet, framstår en neddragning av den snabba tillväxten av de kommunala resursanspråken som en särskUt angelägen åtgärd under de närmaste åren.

Avslutningsvis återges i tabell 7 beräkningar av den offentliga sektorns samlade effekt på bruttonationalprodukten under 1978. För jämförelse anges också effekterna under tidigare år. Äv tabellen framgår att statens bidrag till den totala efterfrågan i ekonomin uppgår tUl drygt 3,5 % av BNP 1978. Den kommunala sektorns återhållande effekt 1978 förklaras av det finansiella överskott som kommunerna beräknas få genom den kraftiga höjningen av skatteuttaget.

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan 25

Tabell 7   Finanspolitiska eifekter 1975—1978

Bidrag till ökning av BNP i fasta priser

1975    1976    1977    1978

0,4 1.1	1,1 0,4	2,2 0,2	3.9 -0,8
0,4	-0,2	0,4	0,6
1,9	1,3	2,8	3,7

Staten

Kommunerna

Socialförsäkringssektorn inkl. Allmänna pensionsfonden

Totalt

Källa: Ekonomidepartementet.

3.3 Kreditpolitik och utlandsupplåning

Som framhöUs i årets finansplan skulle kreditpolitiken under 1978 ställas inför problemet att bibehålla ett tillräckligt stramt likviditetsläge för att hindra en ogynnsam utveckling av kaphalströmmarna tUI och från utlandet men samtidigt tillåta en tillräckUgt stor kredhexpansion för att tillgodose den utlandskonkurrerande industrins behov av investerings- och rörelsekrediter. Avvägningen försvårades av det tillskott tUl penningmängden som orsakades av det stora underskottet i statsbudgeten och den stora spridningen mellan olika företags finansiella läge.

Kreditpolitiken har under 1978. varit väl förenlig med den allmänna inriktning av den ekonomiska politiken som angavs i finansplanen. Likviditetskraven för affärsbankerna har höjts. Syftet har varit att dels hindra den okontroUerade ökning av bankernas kreditkapacitet som annars skulle följa av ökningen av deras likvida tillgångar dels bereda utrymme för en ökning av utlåningen till näringslivet av ungefär samma omfattning som 1977.

På kapitalmarknaden har placeringskraven på allmänna pensionsfonden och försäkringsbolagen skärpts något för att åstadkomma ökade placeringar i stats- och bostadsobligationer. Prognosen för fondtUlväx-ten i försäkringsinstituten har emellertid blivit något gynnsammare, vUket betyder att deras bidrag till industrins långfristiga finansiering kan bli lika stor som föregående år. Det bör i detta sammanhang observeras att statens direkta utlåning till näringslivet beräknas visa en stark ökning.

När det gäller bankernas bidrag till bostadsbyggandets finansiering, såväl vad avser byggnadskrediter som förvärv av bostadsobligationer, träffades tidigt på året en överenskommelse meUan delegationen för bostadsfinansiering å ena sidan och de olika grupperna av bankinstitut å den andra, i syfte att göra det möjligt att genomföra årets bostadsbyggnadsprogram utan rubbningar i kredittillförseln av det slag som uppstod under 1977.

Syftet att öka tillgången på, långfristig kredit — i detta fall genom att stimulera företag och hushåll att placera medel direkt i obligationer i

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan        26

StäUet för i bankerna har också legat bakom de räntejusteringar som riksbanken genomförde den 17 februari oeh den 19 aprU. Räntesatsen vid emission av långfristiga obligationer har höjts med en halv procentenhet medan diskontot, och därmed bankernas- ut- och inlåningsräntor, har sänkts i två etapper till 7 %. De räntesatser bankerna tUlämpar för inlåning av mycket stora belopp, specialinlåningsräntorna, har det senaste halvåret sjunkit än mera. Som en följd av den väsentligt större skillnad mellan den korta räntan som nu uppnåtts kan ett större intresse väntas hos nya placerargrupper för obligationsförvärv, på samma sätt som under perioden aprU 1975—september 1976, då skUlnaden meUan den långa räntan och diskontot också var relativt stor.

Med den allmänna uppläggning av den ekonomiska politiken som redovisades i finansplanen i januari stod det klart att det inte kunde undvikas att penningmängdens tillväxt under 1978 skulle bli betydligt större än föregående år och överstiga bruttonationalproduktens ökning i löpande priser. En utveckling av detta slag kan med varierande grad av eftersläpning innebära en impuls till ökad inflationstakt. Risken för ett inflatoriskt tryck från efterfrågesidan är emeUertid begränsad i rådande ekonomiska läge med relativt betydande outnyttjade produktionsreserver. Oavsett detta kan emellertid en alltför stor likviditet skapa en finansiell miljö som ger en mindre motståndskraft mot kostnadsstegringar oeh underlättar ett genomslag i priserna av sådana ökningar. På kort sikt kunde en likviditetsökning också tänkas medföra vissa risker på betalningsbalanssidan genom att påverka de korta kapitalrörelserna.

Vid en ny bedömning i dag framträder de risker som ovan diskuterats som mindre utpräglade än vid årets början. För det första har de nya löneavtalen som täcker 1978 och större delen av 1979 reducerat riskerna för en starkare prisstegring som följd av snabbt ökade lönekostnader. För det andra har utvecklingen på valutamarknaden hittiUs visat att vår valutapolitik, med en anknytning av den svenska kronan till en "korg" av våra viktigaste handelspartners valutor, skapat förtroende för den svenska kronan. Trots den mycket dramatiska utvecklingen på den internationella valutamarknaden har det icke förelegat några svårigheter att hålla den svenska kronans effektiva kurs stabil. Prognosen för bytesbalansen under 1978 pekar också på ett mindre underskott än som tidigare förutsågs. Näringslivets totala likviditet ligger oekså alltjämt på en relativt låg nivå.

Det stora budgetunderskottet kommer dock att ställa stora krav på smidig anpassning av kreditpoUtiken för att undvika att den likviditetsökning i ekonomin som budgetunderskottet ger upphov till får inflationistiska effekter. En fortsatt stark återhållsamhet i bankernas utlåning till hushåll och icke prioriterade sektorer är nödvändig. För att begränsa ökningen i penningmängden är det nödvändigt att med generella kreditpolitiska åtgärder begränsa allmänhetens oeh företagens likviditets-

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan        27

ökning. Det krävs en omfördelning av den korta inlåningen i bankerna till den långa kapitalmarknaden. Detta underlättar samtidigt för staten att finansiera en större del av budgetunderskottet på den långa kapitalmarknaden oeh att begränsa upplåningen i affärsbankerna. Detta kommer att ställa stora krav på en smidig anpassning av statens upplåningspolitik för att dra in överlikviditeten hos aUmänhet och företag. Det kan därmed inte undvikas att finansieringen av statens budgetunderskott kommer att leda till en undanträngning av andra kredktagare.

Det i proposition nr 1978/79: 165 till riksdagen framlagda förslaget om ökat lönsparande innebär också att en del av hushållens sparande binds långsiktigt och begränsar likviditeten i systemet.

Statens upplåning på den intemationella kapitalmarknaden uppgick 1977 till ca 9 miljarder kr. Därutöver skedde en betydande upplåning av statliga företag och institutioner samt av kommuner och näringsliv. Utlandsupplåningens storlek bestäms dels av behovet av att finansiera det löpande underskottet i bytesbalansen, dels av kravet på att finansiera amorteringar och den kapitalexport som är förenad med utländska direktinvesteringar och långfristig exportkreditgivning. Därutöver syftade den stora utlandsupplåningen 1977 till att öka valutareserven för att skapa förtroende för. Sveriges självständiga valutapolitik. Valutareserven är nu av så betryggande storlek — nästan 18 miljarder kr. — att jag inte anser det nödvändigt att räkna med någon ytterligare höjning under 1978.

Det lägre bytesbalansunderskottet som nu förutses för 1978 i förening med en tillräcklig valutareserv betyder att den totala utiandsupplåningen kan bli väsentiigt lägre än 1977. Den privata långfristiga upplåningen torde minska. Nedgången begränsas dock av en relativt omfattande upplåning av statliga företag och institutioner och av upplåning med statsgaranti.

3.4 Sysselsättningspolitiken

Att vidmakthåUa sysselsättningen på en hög nivå är ett centralt mål för den ekonomiska politiken. De arbetsmarknads- och industripoUtiska insatserna har mot bakgrund av den långsamma internationella konjunkturförstärkningen därför successivt byggts ut under 1977 och i år för att bekämpa tendenserna tUl ökad arbetslöshet och regional obalans. Kortsiktigt har arbetsmarknadspolitiken bl. a. inriktats på att m.ildra effekterna för anställda och företag av de problem som många branscher har i dag. Den ekonomiska politiken måste inriktas på att skapa ett sådant ulvecklingsfrämjande klimat att den expansion som är nödvändig för att trygga sysselsättningen framöver kommer tUl stånd.

Att arbetslösheten kunnat håUas nere på en i internationell jämfö-

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan     28

reise mycket låg nivå trots den svaga ekonomiska utvecklingen förklaras till en väsentlig del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som vidtagits. Trots den mycket svaga efterfrågan på arbetskraft ökade härigenom också sysselsättningen totalt med ca 16 000 personer meUan 1976 och 1977. Minskningen inom industrin som uppgick till drygt 30 000 personer uppvägdes således mer än väl av expansionen inom den offentliga tjänstesektorn och ökningen av antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I genomsnitt under 1977 var 75 000 personer (1,8 %) arbetslösa. Av dessa var 30 000 ungdomar. Den relativt höga ungdomsarbetslösheten är ett mycket allvarligt problem som Sverige i likhet med andra industriländer kommit att vidkännas under 1970-talet. Väsentliga delar av de arbetsmarknadspolitiska program som regeringen presenterat under 1977 har därför innehållit åtgärder för att motverka ungdomsarbetslösheten.

I mars i år var 96 000 personer, eller 2,3 % av arbetskraften arbetslösa. Läget på arbetsmarknaden var fortfarande svagt. Nästan 200 000 personer sysselsattes i mars i arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbete, skyddat och halvskyddat arbete eller arkivarbete. Utsikterna var inte särskilt ljusa för någon mera märkbar förbättring av sysselsättningsläget under det närmaste året. 1 slutet av mars tog regeringen ytterligare steg för att motverka tendenserna till ökad arbetslöshet. I proposition 1977/78: 164 föreslogs sålunda ytterligare åtgärder för att bekämpa arbetslöshet bland ungdom och underlätta övergången från skola till arbetsliv. Bl. a. kommer medel att anslås för att starta försöksverksamhet i tio kommuner innebärande en värvning av vanliga studier med praktiskt arbete för långtidsarbetslösa ungdomar.

Det föreslagna borttagandet av arbetsgivaravgiften från den 1 juli i år gör det lättare för åtskilliga företag att hålla kvar sina anställda. Detta torde gälla även i det fall man ännu för en tid räknar med att ha övertalig personal. Den sysselsättningsstimulerande effekten kan för industrin beräknas till i storleksordningen 5 000 personer under andra halvåret i år.

I detta sammanhang vUl jag framhålla betydelsen av att arbetsmarknadspolitiken utformas så att den underlättar den omstäUningsprocess som är nödvändig i vår ekonomi. Den förda arbetsmarknadspoUtiken har gjort det möjligt för s. k. övertalig persopal att genomgå yrkesutbildning inom företaget. Härigenom kan omställning till nya arbetsuppgifter underlättas. Regeringen har därför funnit det angeläget att förlänga stödet för sådan utbildning, den s. k. 25-kronan, att gälla även för andra halvåret 1978. Vidare föreslår regeringen att särskUt stöd införs i syfte att förmå industriföretag att tidigarelägga nyrekrytering. Den närmare utformningen av dessa och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder presenteras av chefen för arbetsmarknadsdepartementet i särskild bilaga till denna proposition.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      29

Ärbetskraftsutbudet 1978 väntas öka med ca 20 000 personer, eller räknat i timmar minska med 1,5 % jämfört med 1977. Minskningen i timvolymen sammanhänger bl. a. med införandet av den femte semesterveckan. De sektorvisa prognoserna för produktion och produktivitet för 1978 pekar på att arbetskraftsefterfrågan på totalnivå blir fortsatt svag, även om den tilltar under året. De varuproducerande näringsgrenarna förutses minska antalet sysselsatta med uppemot 30 000 personer mätt mellan genomsnitten 1977 och 1978. Därav väntas drygt 20 000 falla på industrin, dvs. en något mindre nedgång än mellan 1976 och 1977. Under loppet av 1978 torde man få räkna med en fortsatt minskning under första halvåret som dock torde upphöra mot slutet av året. Industrin torde emellertid ha en ganska stor produktivitetsreserv som möjliggör en ökning av produktionen utan att nyanställningsbehovet blir så stort under 1978. Inom de privata tjänstesektorerna förutses sysselsättningen minska med drygt 10 000 personer medan expansionen väntas fortsätta inom den offentliga sektorn. Kommunerna förutses sålunda komma att öka antalet sysselsatta med ca 45 000 personer och staten med ca 8 000 personer.

Ställer man efterfrågekalkylen mot utbudsprognosen tyder detta sålunda på att en viss risk finns för ökning av arbetslösheten under 1978. De föreslagna arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall ses mot denna bakgrund. Jag vill dock understryka osäkerheten i dessa kalkyler. Ökningen av arbetskraftsutbudet kan bli lägre än vad som förutspås. Vidare är effekterna av den femte semesterveckan svåra att förutsäga. Nyanställningsbehovet inom industrin och kommunerna som detta tim-bortfall väntas medföra kan bli större än vad som antagUs i prognoserna. Med hänsyn till det osäkra arbetsmarknadsläget kommer regeringen att hålla hög beredskap för att sätta in arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att även i fortsättningen hålla arbetslösheten tillbaka.

En konsekvens av den pågående processen med resursöverföringar till utrikeshandelssektorn är att sysselsättningsutvecklingen i olika sektorer ändrar karaktär. Sålunda visar de prognoser som gjorts i den reviderade nationalbudgeten avseende utvecklingen 1979 och 1980 att industrisysselsättningen återigen skulle komma att visa upp en viss ökning. Ätt det tar så pass lång tid innan den redan nu skönjbara förbättringen i industrikonjunkturen slår igenom på arbetsmarknaden beror på att många företag alltjämt har övertalig arbetskraft. Först sedan dessa tagits i anspråk kan produktionsuppgången fullt ut kräva anspråk på ökad tillgång på ny arbetskraft. Parallellt med den väntade utvecklingen för industrins anstäUda väntas en lugnare ökningstakt för antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn.

4   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Rev. Finansplan

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan 30

3.5 Industripolitiken

I finansplanen i januari i år redovisade jag de tankegångar som låg bakom den inriktning som regeringen givit industripolitiken. Jag vUl här i största korthet erinra om vad som då sades.

De industripolitiska åtgärderna kan mycket förenklat sägas ha varit av tre slag.

För det första har riktade insatser varit nödvändiga i branscher som även i ett balanserat allmänt konkurrensläge saknar förutsättningar att långsiktigt behålla en konkurrenskraftig produktion i nuvarande omfattning. Den neddragning av kapaciteten som där är nödvändig är så omfattande att de arbetsmarknadspolitiska medlen inte är tillräckliga. Även industripolitiska insatser måste tillkomma för att avvecklingen skall kunna ske i socialt acceptabla former. Varven utgör ett exempel på detta.

För det andra finns det företag som har en långsiktig konkurrenskraft och livskraft men befinner sig i en svår finansiell situation. En omstrukturering och anpassning måste här ske. För att underlätta denna process har statliga insatser gjorts. Specialstålindustrin kan här nämnas som exempel.

Äv grundläggande betydelse, oeh därmed på lång sikt viktigast, är dock generella åtgärder för att skapa ett klimat som är gynnsamt för industriell expansion, nyföretagande och satsningar på forskning och utveckling. Det är inom denna tredje typ av åtgärder som tyngdpunkten framöver måste ligga om vårt näringsliv skall kunna återfå sin expansionskraft och kunna bidra till att skapa nya arbetstUlfällen.

De industripolitiska insatser som gjorts under 1977 och början av 1978 har varit koncentrerade tUI de mest utsatta branscherna: varvs-, stål-, teko- och skogsindustrin.

Varvsindustrin utgör en av de branscher där kapaciteten successivt måste reduceras. Våren 1977 lade regeringen fram en proposition som angav en viss kapacitetsneddragning fram till 1979. Samtidigt gavs ett omfattande stöd till lagerproduktion samt till beställare av fartyg hos den svenska varvsindustrin. Befintliga kreditgarantier för finansiering i anslutning till produktion av fartyg byggdes ut. Regeringen kommer att i proposition i juni i år ta stäUning tUl frågan om den svenska varvsindustrins framtid. De belopp som regeringen ställde till förfogande i mars i år tjänar därför syftet att upprätthålla handlingsfriheten i avvaktan på regeringens beslut i juni.

För att åstadkomma en långsiktig strukturomvandling inom handelsstålindustrin har regeringen framlagt förslag om bildandet av ett han-delsstålbolag. Svenskt Stål AB. Förslaget har godtagits av riksdagen. Inom ramen för detta företag skall en samordning och rationalisering ske av större delen av handelsståltillverkningen. SärskUd uppmärksamhet ägnas även åt de mindre handelsstålverken.

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan     31

Inom specialståUndustrin oeh stålgjuteriindustrin har medel satsats för att underlätta en strukturomvandling. Särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser med inriktning på stålindustrin har också beslutats.

Tekoindustrin är en bransch som under lång tid befunnit sig i en genomgripande omvandlingsprocess. De statliga insatserna här utgörs av statliga lånegarantier, s. k. särskUda strukturgarantier. Dessa har byggts ut ytterligare under 1977. Vidare har staten bildat en ny tekokoncern med AB Eiser som moderbolag.

Skogsindustrin är en av de branscher som kraftigt fått känna på verkningarna av den utdragna lågkonjunkturen. För att göra det möjligt för skogsföretagen att finansiellt överbrygga den konjunktursvacka som branschen befinner sig i har regeringen framlagt förslag om tidsbegränsade kreditgarantier för skogsindustrin. Som villkor har uppställts bl.a. att.företagens ägare och långivare medverkar i överbrygg-ningsprocessen.

De särskilda industripolitiska åtgärderna är således koncentrerade till ett relativt begränsat antal men för samhällsekonomi och sysselsättning betydelsefulla branscher. Åtgärderna uppgick till ea 5 miljarder kr. 1977 och beräknas för 1978 tiU ungefär 10 miljarder kr.

Genom det förslag om ökade möjligheter till exportkreditfinansiering som regeringen lagt fram förslag om, ökas möjligheterna för de svenska företagen att konkurrera på Uka villkor som utländska företag på viktiga exportmarknader. Som framgår av den reviderade nationalbudgeten har svensk export fortsatt att förlora marknadsandelar på länder utanför industriländernas krets. Jag bedömer att det föreliggande förslaget utgör ett verksamt medel att vända denna utveckling. Särskilt torde möjligheterna att exportera kvalificerade verkstadsprodukter öka.

Man kan klart konstatera att medvetandet om behovet av en utbyggnad av vår industriella kapacitet ökat kraftigt under senare tid. En sådan ökad förståelse är av största vikt för att kunna få en tillräcklig nivå och kvalitet på den teknologiska utvecklingen.

Regeringen har lagt fram förslag om ökade resurser till styrelsen för teknisk utveckling (STU). En viss omorganisation föreslås så att STU effektivare kan främja teknisk utveckling och forskning.

Regeringen lade hösten 1977 vidare fram en proposition angående de mindre oeh medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78: 40). Den innefattade åtgärder som lättade skattebelastningen på de mindre företagen. Genom de nyinrättade regionala utveckUngsfonderna förstärktes också företagens möjligheter till kapitalförsörjning.

Med den utveckling, bl. a. i fråga om den internationella konjunkturen, som nu kan överblickas kommer fortsatta industripolitiska åtgärder att vara nödvändiga för att strukturomvandlingen inom särskilt utsatta branscher skall kunna försiggå i socialt acceptabla former. Successivt kommer dock tyngdpunkten att förskjutas till de offensiva och framåtriktade insatser jag pekat på.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 32

4    Försörjningsbalans och bytesbalans för 1978

Som jag tidigare framhållit finns det skäl att räkna med en fortsatt förhållandevis långsam konjunkturutveckling i industriländerna under 1978. Möjligen kan en viss förstärkning påräknas i Västeuropa, medan å andra sidan riskerna ökat för en tydlig dämpning av den snabba tillväxten i Förenta staterna.

Marknadstillväxten för våra exportprodukter blir därför sannolikt ganska svag också i år. Den svenska industrins konkurrenskraft har emellertid förstärkts. Mot slutet av 1977 vände den utveckling som sedan 1975 inneburit förlorade marknadsandelar för de svenska företagen. Den starka uppgången i den svenska exporten under fjärde kvartalet 1977 torde dock ha påverkats av lageravvecklingen. Den föreslagna åtgärden att ta bort den allmänna arbetsgivaravgiften möjliggör en viss förstärkning av konkurrenskraften under andra halvåret i år. Sammantaget ser jag nu något ljusare på den svenska exporten under 1978 än för några månader sedan. För detta talar oekså de bedömningar och förväntningar om exportorderingången som de svenska industriföretagen redovisat i konjunkturinstitutets barometerundersökning i mars 1978.

Samtidigt som exportvolymen ökar i något snabbare takt förutses också importutvecklingen dämpas mera markerat än väntat. Detta innebär att handels- och bytesbalansen utvecklas gynnsammare än vad jag tidigare räknat med. Sålunda väntas handelsbalansen 1978 för första gången sedan 1973 uppvisa ett överskott, på 900 milj. kr., mot ett beräknat underskott enligt finansplanen på drygt 3,5 miljarder kr.

Trots en något gynnsammare utveckling av exportefterfrågan kan den totala tUlväxten i ekonomin väntas bU relativt blygsam under 1978. Den privata konsumtionen förutses minska något samtidigt som den offentliga konsumtionen väntas öka något långsammare än enligt tidigare kalkyler. De totala bruttoinvesteringarna väntas minska för fjärde året i rad — om än i mindre omfattning än i fjol. Lagerinvesteringarna kommer att verka kraftigt neddragande på produktionen även i år. Totalt sett väntas den inhemska efterfrågan minska med drygt 1,5 % från 1977 till 1978. Mot denna bakgrund kommer bruttonationalproduktens (BNP) tUlväxt att stanna vid knappt 1 % 1977—1978.

De ekonomiska utsikterna för 1978 på olika delområden redovisas utförligt i den reviderade nationalbudgeten (bilaga 1). Jag vill emellertid här peka på några huvuddrag i den förutsedda utvecklingen.

De fasta bruttoinvesteringarna väntas minska även under 1978 men nedgången blir mindre än väntat. Totalt sett beräknas nu investeringarna minska med knappt 1 % 1977—1978 mot en förväntad minskning på 1,5 % i finansplanen. Den något gynnsammare — eUer snarare mindre ogynnsamma — investeringsutvecklingen sammanhänger främst med en annorlunda bedömning av bostadsinvesteringarna och de statliga investeringarna.

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan

33

Tabell 8    Försörjningsbalans för 1978

	Miljarder	Procentuell volymföränd-
	kr. 1977,	ring, 1975 års priser
	löpande
	priser	1976—	1977—
		1977	1978
Tillgäng
BNP	351,5	-2,5	0,8
Import	90,1	-4,5	-3,5
Summa tillgång	441,6	-2,9	-0,1
Efterfrågan
Bruttoinvestering	71,4	-3,4	-0,9
Näringsliv	34,9	-6,5	-9,0
därav: industri	14,6	-16,3	-12,0
Statliga myndigheter och
affärsverk	8,1	-3,7	7,9
Kommuner	14,5	8,6	0,1
Bostäder	13,9	-6,3	14,8
Lagerinvestering	-1,3	(-3,1)'	(-1,6)'
Privat konsumtion	189,3	,     -0,9	-1,0
Offentlig konsumtion	100,9	. 2,7	2,5
Statiig	31,7	0,6	-0,8
Kommunal	69,2	3,8	4,1
Tjänstenetto	-4,2	.  .
Export	85,5 ■	0,2	5,6
Summa efterfrågan	441,6	-2,9	-0,1

' Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

Bostadsbyggandet tycks nu definitivt ha vänt uppåt efter de senaste årens svaga utveckling. Under fjärde kvartalet 1977 igångsattes betydligt fler lägenheter än enligt tidigare prognoser och under de första månaderna 1978 fortsatte igångsättningen — särskilt för flerfamiljshus — att öka kraftigt. De åtgärder som regeringen satt in för att stimulera bostadsbyggandet förutses komma att verksamt bidra till en snabbare igångsättning under 1978.

Mot denna bakgrund beräknas antalet igångsatta lägenheter komma att uppgå till inemot 60 000 lägenheter under 1978. Motsvarande igångsättning 1977 uppgick tUl 53 000. Även ombyggnadsverksamheten i bostadsbeståndet väntas öka. Sammantaget beräknas bostadsinvesteringarna öka med ca 15 % under 1978 från den låga nivån 1977.

De statliga affärsverkens och myndigheternas investeringsaktivitet väntas också öka påtagligt, ca 8 %, under 1978. Uppgången förklaras främst av ökade investeringar inom televerket, postverket och statens järnvägar samt av en kraftig uppgång av det statliga vägbyggandet genom omfattande beredskapsarbeten. Den kommunala investeringsverksamheten väntas däremot plana ut 1978 på den höga nivå som uppnåddes under 1977.

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan        34

Nedgången i de totala bruttoinvesteringarna under 1978 förklaras av en fortsatt kraftig minskning för näringslivets investeringar. Investeringsviljan inom näringslivet är fortfarande mycket svag, främst inom industrin och handeln. De planer som industriföretagen redovisat pekar på en kraftig nedgång i investeringarna även under 1978. Kapaeitetsut-nyttjandet är alltjämt lågt och lönsamheten pressad varför fömtsättningarna för en snabb återhämtning inte kan bedömas som särskilt goda. Enligt företagens planer är det de kapitalintensiva basindustrierna, främst järn- och stålverk samt massa- oeh pappersindustri, som genomför de kraftigaste neddragningarna av investeringsnivån. För hela industrin förutses investeringarna minska med 12 % i volym 1977—1978. Även inom stora delar av det övriga näringslivet är investeringsviljan svag. Nedrevideringen av den förväntade långsiktiga tillväxten i privat konsumtion tillsammans med ett försämrat finansiellt läge väntas leda tiU en kraftig nedgång också i handelns investeringar. Liksom inom industrin är nedgången mest markerad för byggnadsinvesteringarna. Sammantaget  väntas  näringslivets  totala bruttoinvesteringar  minska  med

9 % i volym från 1977 tiU 1978.

Lagerinvesteringarna kommer att verka hämmande på produktionen även i år. Den lageravveckling som inleddes under 1977 väntas fortsätta under 1978. Lagerrörelserna mellan 1977 oeh 1978 får emellertid inte lika stark produktionsneddragande effekt som meUan 1976 och

1977,  då omslaget från lageruppbyggnad till lagerneddragning skedde.
Totalt sett beräknas lagren minska med inemot 7 miljarder kr. i löpande
priser från 1977 till 1978. Detta innebär volymmässigt ett efterfråge
bortfaU mellan åren motsvarande drygt 1,5 % av BNP, mot 3 % mellan
1976 och 1977.

Den privata konsumtionen väntas fortsätta att minska även under

1978.  Under förutsättning att den redan träffade löneuppgörelsen på
LO-PTK-SAF-området blir normerande för övriga avtalsområden kan
arbetskraftskostnadsökningen meUan  1977 och  1978 beräknas till ca

10      % innan hänsyn tagits till den av regeringen nu föreslagna avgifts
sänkningen. Med utgångspunkt i de antaganden om övriga faktorin
komster, inkomstöverföringar, skatter etc. som redovisas närmare i den
reviderade nationalbudgeten, ger kalkylerna sammantaget en ökning av
hushållens disponibla inkomster på nomineUt ca 9 % för 1978. Prisök
ningstalet för privat konsumtion har enligt konjunkturinstitutets kalky
ler uppskattats tiU knappt 11 % meUan helåren 1977 oeh 1978. Real
inkomsten skulle därmed minska med 1 3/4 % 1977—1978. Med hän
syn till de sjunkande realinkomsterna och den svaga detaljhandelsför
säljningen under början av 1978 har konjunkturinstitutet räknat med en
nedgång i den privata konsumtionen med 1,2 % i volym 1977—1978.
En smärre neddragning av sparkvoten har således oekså lagts in i kal
kylerna. Med beaktande av effekterna på konsumentpriserna av bortta-

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan             35

gandet av arbetsgivaravgiften torde minskningen i den privata konsumtionsvolymen bli något mindre. Nedgången har i den reviderade nationalbudgeten beräknats tiU 1 % 1977—1978. Med hänsyn tiU den starka nedgången i privat konsumtion under 1977 och början av 1978 bör detta innebära en viss ökning under loppet av 1978.

Den offentliga konsumtionen väntas öka med 2,5 % under 1978. TUlväxten kan i sin helhet återföras på en fortsatt expansion i den kommunala sektorn. Den tungt vägande kommunala konsumtionen väntas sålunda komma att öka med drygt 4 % 1977—1978, medan den statliga konsumtionen förutses minska med knappt 1 %. Ökningen i den kommunala konsumtionen förklaras främst av ökade utgifter för barn-och äldreomsorgen.

Som jag tidigare framhållit kan man nu förvänta en ytterligare förbättring av de svenska exportutsikterna. Den ökning av den svenska exportens marknadsandelar som jag räknade med redan i finansplanen 1978 bedöms nu bli ytterligare markerad. Den medvetna politiken att stärka det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft tycks ha fått effekt snabbare än väntat. Exportvolymen kan väntas öka med drygt 5,5 % från 1977 till 1978. För råvaruexporten antas utvecklingen — liksom under 1977 — bli betydligt svagare än för den övriga exporten. Marknadstillväxten väntas visserligen bli av samma storleksordning som för exporten av bearbetade varor men andelsutveeklingen bedöms bli mindre gynnsam. Bland de varugrupper som väger tungt i den svenska råvaruexporten är det endast pappersmassa som väntas uppvisa någon mer betydande andelsvinst.

Genom den fortsatta dämpningen av den inhemska efterfrågan kommer importen att minska påtagligt under 1978. Med den avgiftssänkning som jag tidigare redovisat kan konkurrenssituationen förbättras även för den importkonkurrerande delen av näringslivet. Totalt sett väntas importvolymen minska med 3,5 %   1977—1978. Härigenom kommer

Tabell 9   Bytesbalans för 1976—1978

Milj. kr., löpande priser

976	1977	1978 prognos
80 195	85 527	96 910
85 300	90148	95 990
-5105	-4 621	920
-106	-366	-375
3 149	3 006	3 000
-3 169	-3 601	-4 075
-2 888	-3 628	-4 000
-4 347	-6510	-8 425
800	800	800

Export av varor Import av varor

Handelsbalans

Korrigering av handelsstatistiken

Sjöfartsnetto

Resevaluta

Övriga tiänster, netto

Transfereringar, netto

Korrigeringspost

Bytesbalans                            -11666        -14 920        -12155

Prop. 1977/78:150   Bilagal    Reviderad finansplan         36

handelsbalansen att förbättras kraftigt under 1978 jämfört med förra året. För första gången sedan 1973 beräknas handelsbalansen uppvisa ett överskott. Överskottet i handelsbalansen väntas uppgå till 0,9 miljarder kr. 1978 att jämföra med ett underskott på mer än 4,5 miljarder kr. under 1977.

Omsvängningen i varuhandeln med utlandet kommer i år delvis att uppväga den fortgående försämringen av tjänste- och transfererings-nettot så att bytesbalansen kan förbättras. Sjöfartsnettot för 1978 väntas till följd av svårigheterna för svensk rederinäring ligga kvar på samma nivå som under 1977. Turistnettot förutses försämras med 400 å 500 milj. kr. liksom nettot av övriga tjänster. Nettotransfereringarna med utlandet, dvs. biståndet tUl utvecklingsländerna, räntebetalningarna på utländska lån m. m., väntas ge ett underskott på hela 8,4 miljarder kr. Detta är en försämring med nästan 2 miljarder kr. från ,1977. Sammantaget innebär kalkylerna att bytesbalansen förbättras med mer än 2,5 ■ mUjarder kr. och uppvisar ett underskott på ca 12,2 miljarder kr. 1978. Detta innebär en förbättring på drygt 4,5 miljarder- kr. jämfört med prognosen i finansplanen.

Den nedgång i den internationella inflationen som registrerats under loppet av det senaste året väntas komma Sverige tiU del under innevarande år. Konsumentprisindex väntas stiga med drygt 8 % under loppet av 1978, vilket innebär en avsevärd nedtrappning av ökningstakten från 1977.

Den totala tillväxten i ekonomin väntas bli måttlig under 1978, men ändock påtagligt bättre än vad som angavs i finansplanen. BNP beräknas sålunda kunna öka med knappt 1 % 1977—1978.

Med de antaganden om utvecklingen av arbetsproduktiviteten torde efterfrågan på arbetskraft bli fortsatt relativt svag från näringslivets sida, medan sysselsättningen i den offentliga sektorn väntas fortsätta att expandera, om än i något långsammare takt än under 1977. Arbetsmarknadsläget har i den reviderade nationalbudgeten bedömts bli på det hela taget ganska oförändrad mellan 1977 och 1978. Svårigheter för nytillträdande grupper på arbetsmarknaden liksom problem inom vissa utsatta branscher och regioner torde komma att kvarstå under 1978.

5    Utbiick mot 1979—1980

Ekonomisk-politiska åtgärder som devalveringarna under 1977 och det borttagande av arbetsgivaravgiften som föreslås i denna finansplan har effekter som sträcker sig längre fram i tiden än det år då åtgärderna vidtas. Avvägningen av stabiliseringspolitiken får därför ske under beaktande av den förväntade ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren. Det är mot denna bakgrund man bör bedöma de kalkyler över den ekonomiska utvecklingen under 1979 och 1980 som presenteras i den

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan            37

reviderade nationalbudgeten. De är överslagsmässiga och får mera betraktas som räkneexempel än prognoser. De har sitt intresse därigenom att de ger en bild av en möjlig ekonomisk utveckling under de närmaste åren.

Kalkylerna har utformats mot bakgrund av de övergripande målsättningarna för regeringens ekonomiska politik. Det har sålunda förutsatts att den ekonomiska politiken får en inriktning som möjliggör en stark förbättring av arbetsmarknadsläget, höjning av aktivitetsnivån i ekonomin, en neddragning av inflationstakten samt en fortsatt förbättring av bytesbalansen.

Enligt den bild som tidigare tecknades av den internationella konjunkturutvecklingen finns risk för en avmattning i Förenta staterna 1979 men fortsatt tillväxt i Västeuropa i något högre takt än 1978. Risk finns för att flera av de faktorer som ligger bakom den relativt måttiiga tillväxten i världsekonomin, den ojämna fördelningen av bytesbalansunderskotten, starka förändringar i växelkurserna, överkapacitet i flera sektorer, växande protektionism bUr bestående även 1980. En snabb allmän uppgång i världskonjunkturen har därför inte bedömts sannolik. Till grund för kalkylen har lagts antagandet om en fortsatt BNP-tillväxt inom OECD-området med 3,5 å 4 % per år 1979—1980. Mot den här skisserade bakgrunden har kalkylerna för 1979 oeh 1980 tagit som utgångspunkt en tillväxt i världshandeln på 5 resp. 6 % 1979 oeh 1980 och en prisutveckling för världshandeln på 5 % båda åren.

En sådan utveckling ställer vår exportindustri inför svårigheter under de närmaste åren. En klar återhämtning för exportindustrin kan under dessa omständigheter ske endast under förutsättning att förlorade marknadsandelar fortlöpande kan återtas. Detta ställer i sin tur stora krav på återhållsamhet i vår relativa pris- och kostnadsutveckling. Devalveringarna har lett till en betydande förbättring av våra relativpriser, vilket kommer att bidra till ökad exportvolym även under 1979 och 1980. En positiv faktor i detta sammanhang är vidare det tvåårsavtal som nyligen träffats för den privata arbetsmarknaden. Det borttagande av den allmänna arbetsgivaravgiften som nu föreslås kommer att bidra till en förbättrad kostnads- och prisutveckling. En aktiv prispolitik spelar också en viktig roll när det gäller att bryta inflationsförväntningarna och hålla tillbaka prisstegringarna. Den prisutveckling kalkylerna ger anges i tabell 10.

Tabell 10   Prisutveckling 1978—1980

Årlig procentuell förändring

1978         1979         1980

Internationella priser             10,5          5               5

Terms-of-trade                       —3            O              O

Exportpriser                           7               5               5

Konsumentpriser                   11             5,5            5,5

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan           38

Den lugnare kostnadsutvecklingen möjliggör en avsevärd minskning av inflationstakten. Vi kan enligt kalkylerna förvänta oss den dämpade prisutveckling som förutsätts i årets centrala avtal på-arbetsmarknaden. Det måste å andra sidan understrykas att den förmånliga pris- och kostnadsutveckling som anges i tabellen kan komma tiU stånd endast om vi verkligen får den långsamma löneutveckling som ligger i årets avtal. Det är alltså nödvändigt att starkt begränsa löneglidningen.

En avgörande fråga är hur snabbt produktivitetsreserven kan frigöras. Detta beror i hög grad på den möjliga produktionsökningen. I kalkylen har antagits att produktiviteten i den konkurrensutsatta sektorn ökar med 6 % 1979 och 7 % 1980. Det skulle innebära att ökningen i kostnaden per producerad enhet blir begränsad under 1979 och 1980. Den långsamma pris- och kostnadsutvecklingen möjliggör, trots den svaga internationella utvecklingen, en fortgående förbättring av konkurrenskraften i industrin, vilket skapar förutsättningar för återtagande av marknadsandelar för såväl vår exportindustri som den importkonkurrerande industrin. Detta möjliggör en uppgång i varuexporten med ca 6 % 1979 och 8 % 1980. Ett återtagande av marknadsandelar även på hemmamarknaden ger upphov till en importutveckling som i stort sett håller jämna steg med BNP-utveeklingen. Denna mycket gynnsamma bild när det gäller handelsbalansens volymkomponenter modifieras av den försämring i terms-of-trade som följer av våra sänkta relativa exportpriser. Sammantaget får vi emellertid en förbättring av handelsbalansen med ca 1,5 miljarder kr. 1979 och en ytterligare förbättring 1980 med ca 4 miljarder kr. Ser vi tUl hela bytesbalansen kan vi vänta oss en fortgående försvagning av såväl tjänstenettot som transfereringsnetto. Som framgår av tabell 11 ger kalkylen dock en förbättring av bytesbalansen, så att vi 1980 har ett underskott på drygt 10 miljarder kr. Därmed har en god utgångspunkt skapats för återställande av den externa balansen mot mitten av 1980-talet.

Jag har pekat på den roll sänkningen av relativpriserna spelar när det gäller förbättringen av bytesbalansen. En annan förutsättning härför är en fortsatt långsam utveckling av inhemsk efterfrågan. Sålunda ökar privat konsumtion med 1,5 % och offentiig konsumtion med 2,2 % under de båda åren. En fortsatt dämpad utveckUng av den inhemska konsumtionen är en förutsättning för att återgången till en mera balan-Tabell 11 Bytesbalans 1977—1980 Milj. kr., löpande priser

1977         1978         1979         1980

Handelsbalans       -4 600            900         2100        6 100

Tjänstenetto          -4 200        -5 100       -5 400       -5 800

Transfereringsnetto -6 100       -8 000       -9 500      -11300

Bytesbalans         -14 900      -12 200     -12 800     -10 900

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan              39

serad utveckling av ekonomin, med normalt kapacitetsutnyttjande i näringsUvet kan ske samtidigt med en dämpning av inflationstakten i ekonomin.

Även på investeringssidan förutses en relativt lugn utveckling. Industriinvesteringarna förutsätts inte få någon mera markant uppgång förrän 1980. Bakgrunden tiU detta är det låga kapacitetsutnyttjande och den låga lönsamhetsnivå som f. n. råder i industrin. Det är först när vi fått en normalisering av såväl lönsamhetsnivå som kapacitetsutnyttjande, som det är möjligt att räkna med att industrUnvesteringarna får fart. Mot bakgrund av den stora vikt dessa investeringar har när det gäller industrins långsiktiga produktionskapacUet och konkurrensförmåga är det emellertid av största betydelse att återgången tUl en normal utveckling i driftsöverskott oeh kapacitetsutnyttjande kan ske så snart som möjligt. En samlad bild av efterfrågeutvecklingen ger försörjningsbalansen i tabell 12.

Av tabeUen framgår också att BNP-ökningen 1979 blir 3,7 % och 1980 4,3 %. Industriproduktionen beräknas öka med knappt 5 % 1979 och 6 % 1980. Vi får alltså en markerad uppgång i aktivitetsnivån i ekonomin de båda åren. Detta möjliggör en fortsatt uppgång i sysselsättningen med kanske 40 000—50 000 personer per år 1979 och 1980. Utbudet av arbetskraft kan antas stiga relativt mycket i en uppåtgående konjunktur. Den ökade efterfrågan på arbetskraft bör dock kunna leda till en viss minskning i antalet arbetslösa.

En del av de som i dag är sysselsatta genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer också att kunna få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Eftersom dessa personers arbetstid redan räknas som insats i produktionen betyder en övergång tUl den öppna arbetsmarknaden en höjning av produktiviteten.

Sammanfattningsvis pekar kalkylerna på att det är möjligt för den svenska ekonomin att återgå till en mera normal situation med en för-

Tabell 12    Försörjningsbalans 1975—1980

Årlig procentuell volymförändring

	1975—	1976—	1977—	1978—	1979—
	1976	1977	1978	1979	1980
BNP	1,4	-2,5	0,8	3,7	4,3
Import av varor	8,1	-4,5	-3,5	4,1	5,5
Summa tillgäng	2,0	-2,9	0,1	3,7	4,5
Investeringar	-1,8	-3,4	-0.9	3,4	3.7
Lagerinvestering'	-0,7	-3,1	-1,6	1,0	1,3
Privat konsumtion	4.3	-0,9	-1,0	1,5	1.5
Offentlig konsumtion	4,8	2,7	2,5	2,2	2,2
Tjänstenetto' .*«	-0,3	-0,0	-0,1	0,0	0,0
Export av varor	5.5	-0,2	5,6	5.8	7.9
Summa efterfrågan	2,0	-2,9	0,1	3,7	4,5

' Förändring i procent av föregående års BNP.

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan     40

bättrad extern balans, en höjning av aktivitetsnivån och en dämpning av inflationstakten. Grunden tiU denna utveckling har lagts av den ekonomiska politiken under 1977 och 1978, som möjliggjort en förbättring av vår industris konkurrenskraft och en dämpning av inflationsförväntningarna. Om vägen tUl balans skall kunna fullföljas är i hög grad beroende på om vi kan få en fortgående förbättring på dessa båda om-' råden. Det är regeringens avsikt att med all kraft verka för att en sådan utveckling kommer tiU.stånd.

6    Avslutning

Den bristande balansen i Sveriges ekonomi blev under hösten 1976 alltmer påtaglig. I motsats till de mindre avvikelser från tillväxttrenden som förekommit under tidigare konjunktursvackor var det fråga om en djupgående balansrubbning. Vårt kostnadsläge hade under loppet av ett par år försämrats med ca 25 % i jämförelse med våra viktigaste konkurrentiänder. BetydelsefuUa branscher brottades med djupgående strukturproblem.

Det starkt försämrade konkurrensläget hade lett till att svensk industri förlorat marknadsandelar på såväl export- som hemmamarknaden. Underskottet i bytesbalansen var stort och förutsågs komma att stiga. Sedan början av 1975 hade industriproduktionen minskat trots att en betydande lageruppbyggnad ägt rum. Näringslivets investeringsnivå var vikande. De stora kostnadsstegringarna hade byggt upp ett latent inflationstryck.

Regeringens ekonomiska politik inriktades därför på' att återstäUa balansen i den svenska ekonomin. Åtgärder vidtogs för att genomföra en kostnadsanpassning i förhållande till omvärlden, för att stärka exportindustrins och den importkonkurrerande industrins internationella konkurrensförmåga och för att skapa förutsättningar för ett återtagande av förlorade marknadsandelar. Som betydelsefulla inslag i denna strategi ingick en successiv nedskrivning av den svenska kronan och beslutet att lämna den s. k. valutaormen. Den allmänna arbetsgivaravgiften sänktes från oeh med årsskiftet. Den privata konsumtionen stramades åt.

Det är för tidigt att med säkerhet bedöma effekterna av dessa ekonomisk-politiska åtgärder. Tydliga tecken kan emellertid iakttas på att utvecklingen börjat vända åt rätt håll. Underskottet i handels- och bytesbalansen blev under 1977 mindre än vad jag räknade med i årets finansplan. En klar förbättring av handelsbalansen inträffade under de sista månaderna förra året och har fortsatt under de första månaderna i år. För månaderna november 1977—mars 1978 uppgick överskottet till drygt 2 miljarder kr. En ökad optimism har kunnat skönjas inom näringslivet. Konjunkturbarometern för första kvartalet redovisar en mer

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan     4]

positiv utveckling än tidigare barometerdata. För andra kvartalet förutses ökad orderingång och fortsatt stigande exportorder.

Genom årets avtal mellan LO, PTK och SÄF, som var präglat av medvetande om allvaret i de problem vårt land drabbats av och en stor beredvillighet att medverka till problemens lösning, har lagts en grund för en lugnare kostnads- och prisutveckling. Det är angeläget att statsmakterna svarar upp mot den vilja till medverkan som sålunda kommit till uttryck. Detta är inte minst betydelsefuUt som Sveriges ekonomiska läge i många hänseenden alltjämt måste bedömas som allvarligt.

Kapacitetsutnyttjandet inom industrin ligger lågt. Våra relativa arbetskraftskostnader per producerad enhet ligger alltjämt över nivån i våra konkurrentländer. Industriproduktionen fortsätter att sjunka. InvesteringsutveckUngen är klart otillfredsställande. Antalet personer som är arbetslösa eller som sysselsätts genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder är högt. Någon snar lättnad i arbetsmarknadsläget kan inte fömtses. Det är därför utomordentligt angeläget att kostnadsläget ytterligare nedbringas och att den produktivitetsreserv som föreligger i näringslivet frigörs. Behövliga stimulansåtgärder bör i dagsläget inriktas på att förstärka industrisektorn.

Det är mot denna bakgmnd som man skall bedöma förslaget att från 1 juli ta bort den allmänna arbetsgivaravgiften. I motsats till vad fallet skulle vara vid en motsvarande momssänkning, är en dylik åtgärd ägnad att nedbringa de relativa arbetskraftskostnaderna i såväl export-som hemmamarknadsindustrin. Konkurrenskraften' i näringslivet förstärks, sysselsättningsmöjligheterna förbättras och förutsättningar skapas för en dämpad prisutveckling. Därmed kan större reellt innehåll ges åt träffade löneavtal.

Skulle de steg som nu vidtas icke visa sig tillräckliga för att uppnå angivna syften är regeringen beredd att i höst pröva om ytterligare av-giftssänkande åtgärder erfordras.

Borttagandet av arbetsgivaravgiften leder till en ökning av statens budgetunderskott. Enligt min mening är detta emellertid fullt försvarbart i nuvarande samhällsekonomiska läge, där alla ansträngningar måste inriktas på att få fart på ekonomin och återvinna ekonomisk balans. Det är inte statsbudgeten som skall balanseras utan ekonomin i dess helhet. Ett högre kapacitetsutnyttjande i näringslivet är en förutsättning för att statsbudgetens underskott på sikt ska kunna nedbringas.

Avtalet mellan LO, PTK och SÄF förutsätter att omförhandlingar skaU ske om prisstegringarna skuUe överstiga 7,25 % mellan januari och december i år eller 5 % under perioden december 1978 t. o. m. oktober 1979. Det är betydelsefullt att avtalets förutsättningar håUer. I syfte att hålla prisutvecklingen under kontroll har regeringen redan tidigare vidtagit åtgärder för att skärpa prisövervakningen. Min bedömning i dagsläget är att förutsättningarna att nedbringa inflationstakten 1978 till 8 %

Prop. 1911118:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      42

— kommer att förbättras genom den av regeringen nu föreslagna åtgärden. Detta skulle innebära en lägre prisstegringstakt än vi haft sedan 1973. Osäkerheten i sådana prisprognoser måste dock understrykas inte minst med hänsyn till svårigheterna att bedöma den internationella prisutvecklingen.

De förutsägelser jag i övrigt redovisar för 1978 innebär på vissa punkter justeringar i positiv riktning i förhållande till finansplanen. Överskott i handelsbalansen torde för första gången sedan 1973 komma att registreras. Bruttonationalprodukten torde därmed kunna komma att öka med knappt 1 % mot förra årets minskning på 2,5 %. Bostadsinvesteringarna beräknas öka med nära 15 %. Det skulle vara första gången under 1970-talet — med undantag från en mindre ökning 1972 — som bostadsinvesteringarna ökar.

Nägon klar förbättring av industrisysselsättningen kan dock förutses först under 1979. Liksom tidigare måste därför en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap upprätthållas. De ytterligare arbetsmarknadspolitiska insatser som vidtas är erforderliga för att hålla arbetslösheten nere.

Trots den mer optimistiska bedömning av vårt lands ekonomiska läge som nu kan göras, vill jag återigen understryka att åtskiUiga allvarliga problem återstår att lösa. Industriproduktionen väntas inte öka förrän 1979. Strukturomvandlingen inom näringslivets krisbranscher har bara påbörjats. Industriinvesteringarna faller alltjämt. Utrymmet för ökad privat konsumtion kommer under flera år att vara begränsat även om den minskning av konsumtionen som skedde förra året och som förutses också i år därefter bör kunna undvikas. Det privata konsumtionsutrymmet kommer inte minst att vara beroende av i vilken utsträckning den kommunala konsumtionen kan bringas ned. För innevarande år förutses en ökning av den kommunala konsumtionen på inte mindre än 4,1 %. Det är en siffra som är oförenlig med de krav på utgiftsåterhållsamhet som med ökad kraft måste ställas under kommande år.

Sådana krav gäller oekså den statiiga sektorn. Under 1978 beräknas den statiiga konsumtionen minska med 0,8 %. Utrymme för nya åtaganden kommer inte heller att finnas under de närmast kommande åren. För 1978 förutses ett underskott i den offentliga sektorns finansieUa sparande på drygt 8 miljarder kr. Detta är emellertid tiU stor del konjunkturpolitiskt betingat oeh en följd av åtgärder som måst vidtas inte minst på arbetsmarknadspolitikens och industripolitikens område för att hålla s}'sselsättningen uppe. På sikt är dock en ökning av den offentiiga sektorns finansiella sparande erforderlig. Detta medför att offentiiga utgiftsökningar måste begränsas till starkt prioriterade områden. Det är också nödvändigt att hushåUens sparande ökas. I detta syfte har regeringen nyligen framlagt förslag om nya sparformer som syftar till att ge småspararna möjlighet till en långsiktig värdesäkring av sina sparmedel.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      43

Skulle den internationella konjunkturutvecklingen bli väsentligt snabbare än vad som idag kan antas, kan detta på längre sikt komma att leda till en expansionstakt som kan äventyra de stabiliseringspolitiska målen. Regeringen måste därför vara beredd att i ett sådant skede vidta nödvändiga restriktiva åtgärder. Återställandet av balans i den svenska ekonomin måste ske i sådan takt att förutsättningarna för en framtida stabiliseringspolitik inte försvåras.

Underlaget för en försiktig optimism i fråga om den ekonomiska utvecklingen har alltså blivit fastare. Den svenska ekonomin har passerat botten i konjunkturhänseende. Vi kan räkna med en förbättring under det kommande året. Det är emellertid en förbättring som sker från en mycket låg utgångsnivå. Vi kommer att få brottas med en rad strukturproblem under lång tid framöver. Mycket beror på den fortsatta internationella konjunkturutvecklingen. En uppbromsning skulle få negativa återverkningar oekså för Sverige. Inte minst den under senare tid ökande beslutsamheten i vår omvärld att söka bemästra arbetslöshetsproblemen genom en mera expansiv poUtik leder emellertid till att en viss optimism också i detta hänseende kan vara berättigad.

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som BUaga: Reviderad nationalbudget 1978

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de allmänna riktimjer för den ekonomiska politiken som jag har förordat i det föregående.

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan 44

Tabellförteckning

1   Bruttonationalproduktens utveckling i vissa länder och länderområden 1975—1978 5

2   Försörjningsbalans för 1977                                     U

3   Betalningsbalans 1974—1977                                  13

4   Statens inkomster och utgifter 1976—1978               21

5   Finansiellt sparande i den offentiiga sektorn 1976—1978 23

6   Finansiellt sparande 1976—1978                             23

7   Finanspolitiska effekter 1975—1978                         25

8   Försörjningsbalans för 1978                                    33

9   Bytesbalans för 1976—1978                                   35

10   Prisutveckling 1978—1980                                     37

11   Bytesbalans 1977—1980                                       38

12   Försörjningsbalans 1975—1980                               39

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1978

Reviderad Nationalbudget

1978

Bilaga

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

DEN REVIDERADE NATIONALBUDGETEN 1978

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1978 som härmed läggs fram är utarbetad inom ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.

Nationalbudgeten består av tre delar. I den första delen, kapUel 1, sammanfattar ekonomidepartementet det ekonomiska läget och konjunkturutsikterna. Den andra delen, kapitel 2—9, behandlar utvecklingen, t. o. m. 1978 inom olika områden mera i detalj. I den tredje delen redovisas vissa kalkyler över en tänkbar utveckling 1979 och 1980. Dessa kalkyler har utförts inom ekonomidepartementet.

Kapitlen 3 Utrikeshandeln, 6 De enskUda konsumenternas ekonomi, 7 Investeringarna och 9 Kreditmarknaden har sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om gruvor, mineralbrott och tillverkningsindustri samt skogsbruk i kapitel 4. Av ett bihang som följer efter kapitel 10 framgår även i tablåform vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomidepartementet resp. konjunkturinstitutet. Vidare redovisas prognostal för olika delsektorer enligt ekonomidepartementets och konjunkturinstitutets bedömningar.

Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1978 vilar på ekonomidepartementet där arbetet med nationalbudgeten letts av statssekreteraren Lars Wohlin och departementsrådet Lennart Nilsson.

1    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. BiL

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

1    Sammanfattande översikt 1.1 Tillbakablick

De nationalräkenskaper för 1977 som nu föreligger bekräftar den bild av den ekonomiska utvecklingen förra året som gavs i den preliminära nationalbudgeten. De preliminära siffrorna visar att den samlade produktionen i vårt land, bruttonationalprodukten (BNP), minskade med 2,5 % mätt från användningssidan. Samtidigt hade den ekonomiska politiken expansiv inverkan på samhäUsekonomin. I kapitel 8 redovisas kalkyler över finanspolitikens effekter. Där framgår att finanspolitiken sammantaget ökade BNP med ca 3 % 1977. Utan denna påverkan skulle sålunda en produktionsminskning på mer än 5 % varit att vänta från

1976    till 1977. Det finns dock anledning att understryka osäkerheten i
beräkningarna. En rad förhållandevis schablonartade antaganden får gö
ras. Detta gäller kanske särskUt för ett år som 1977, då svårigheterna va
rit betydande att beräkna effekterna av lagerstöd, investeringsstimulan
ser och olika industripolitiska åtgärder. Men kalkylerna duger för att
ange ett grovt mått på finanspolitikens effekter.

BNP-beräkningar görs också från produktionssidan. EnUgt dessa kalkyler minskade BNP med 1,5 %. Differensen mellan produktions- och användningssidekalkylerna skulle därmed vara betydligt större 1976—

1977    än de närmast föregående åren, vilket möjligen kan tolkas så att
osäkerheten i det statistiska underlaget är något större än vanligt. Det
kan hävdas att osäkerheten i regel är något större när BNP framräknas
från produktionssidan. Osäkerheten är bl. a. stor när det gäller verk
stadsindustrins produktionsvolym. Produktionsberäkningarna för tjänste
sektorerna är också mycket osäkra. Även på användningssidan finns
självfallet felmarginaler, speciellt vad gäller beräkningen av lagerposten.
För 1977 — med en mycket stor restpost i transaktionerna med utlandet
— kan det kanske också ligga nära till hands att föreställa sig att expor
ten undervärderats något.

Som framgår av tabell 1: 1 minskade såväl investeringar som privat konsumtion 1977. Exportvolymen lyckades nätt och jämnt överskrida 1976 års nivå, medan importfallet blev kraftigt. I reala termer förstärktes därmed handelsbalansen. Eftersom importpriserna steg snabbare än ex-

11 detta kapitel presenteras ekonomidepartementets bedömning av det ekonomiska läget och av konjunktumtsikterna. Här (men ej i de specialkapitel som utarbetats av konjunkturinstitutet) inarbetas också effekterna av de förslag till ekonomisk-politiska åtgärder som lagts fram i den reviderade finansplanen. I de följande kapitlen 2 t. o. m. 9 redovisas mera ingående utvecklingen inom olika områden. I kapitel 10 redovisas en tänkbar utveckling för 1979 och 1980.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

Procentuell volymförändring från föregående år

1977               1978

BNP från produktionssidan          —1,5              1,2

därav: varuproduktion                —3,8               J,4

tjänsteproduktion                  1,0              1,1

BNP från användningssidan         —2,5             , 0,8

portpriserna försämrades däremot handelsbalansen i löpande priser. De fortsatta underskotten i fråga om tjänsteutbytet, turism, sjöfart etc., och transfereringarna, medförde ett ökande bytesbalansunderskott. Inflationen blev hög och läget på arbetsmarlcnaden försämrades något under loppet av året, även om arbetslösheten hölls nere med hjälp av omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser.

De bakomliggande orsakerna tUl att 1977 blev ett ur ekonomiska synpunkter så dåligt år har utförligt beskrivits i många sammanhang, bl. a. i den preUminära nationalbudgeten i år. Det kan därför här räcka med att kort beröra de mest väsentliga punkterna.

Den internationella konjunkturen kom att utvecklas avsevärt svagare under 1976 och 1977 än vad som föreföll troligt när den s. k. överbrygg-

Tabell 1:1 Försörjningsbalansens utveckling 1974—1977

Procentuell volymförändring, 1975 års priser

	1974—	1975—	1976—
	1975	1976	1977
Tillgång
BNP	0,8	1,4	-2.5
Import	-3,1	8,1	-4,5
Summa tillgång	-0,1	2,8	-2,9
Efterfrågan
Bruttoinvestering	-0,5	-1,8	-3,4
Näringsliv	-0,8	1,4	-6,5
därav: industri	1.6	0,2	-16,3
Statliga myndigheter och affärsverk	1,1	-0,2	-3,7
Kommuner	-1,0	-3,5	8,6   ,
Bostäder	-0,1	-9,4	-6,3
Lagerinvesteiing	(1,5)'	(-0,7)'	(-3,1)'
Privat konsumtion	3,0	4,3	-0,9
Offentlig konsumtion	4,8	4,8	2,7
Statlig	3,5	0,8	0,6
Kommunal	5,5	6,9	3,8
Tjänstenetto
Export	-ii,9	5,5	0,2
Summa efterfrågan	-0,1	2,8	-2,9

' Lagennvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

Prop. 1977/78:150   BUaga 1   Reviderad finansplan 4

ningspolitiken utformades under 1974 och 1975. Avtalsuppgörelsen för

1975   och 1976 som resulterade i mycket kraftiga lönestegringar baserade
sig också på föreställningar om en gynnsam internationell konjunktur.
Äv betydelse för lönekostnadsutvecklingen 1975 och 1976 var också den
snabba pris- och vinstutvecklingen i främst råvambranscherna under de
närmast föregående åren. Vidare hade den ekonomiska politiken i
vårt land fr. o. m. 1974 getts en klart expansiv inriktning. Medan om
världen upplevde den kraftigaste recessionen på flera decennier kom
Sverige att ha högkonjunktur. Denna olikartade utveckling kom att sätta
sina spår.

Den matta utländska efterfrågan ledde snart till att vår industriproduktion började falla, eftersom närmare hälften därav går på export. Produktiviteten ökade allt långsammare. Arbetskraftskostnaderna per producerad enhet steg sammantaget för 1975 och 1976 inte mindre än 35 % snabbare än i Förbundsrepubliken Tyskland, till vilket land Sverige var knutet via den s. k. valutaormen. Den svenska industrins konkurrenskraft försvagades successivt. Exporten tappade marknadsandelar. Vinstutvecklingen blev allt svagare, investeringskurvan vände efterhand. Samtidigt medverkade sysselsättningspolitiken och lagerstödet till att produktionen på lager ökade starkt. Efterhand började också strukturella problem visa sig inom flera branscher, t. ex. varvs-, järn- och stål och tekoindustrierna.

Den internationella konjunkturen hade visat en tillväxt i många länder under ett års tid från mitten av 1975 tUl mitten av 1976. Frånsett en kort period av snabbare tillväxt kring årsskiftet 1976/1977 kom tillväxten i de flesta länder att bli ganska svag, med Förenta staterna som betydelsefullt undantag.

TUI den irUedande dystra "årsredovisningen" för 1977 bör fogas vissa kommentarer. Även om utvecklingen, mätt mellan genomsnittslägena för

1976   och 1977, i många avseenden blev negativ kom ändå förloppet un
der 1977 att ändra karaktär i några fall. Detta bUr än tydligare om den
hittills statistiskt belysta perioden av 1978 inkluderas. Framför allt gäller
det utrikeshandeln. Exporten visade en tydlig uppgång fjärde kvartalet i
synnerhet i fråga om verkstadsprodukter. Till en del förefaller det vara
en förskjutning av varuexport från tredje till fjärde kvartalet. Export
volymen sjönk markant under tredje kvartalet för att sedan öka mycket
kraftigt till det sista kvartalet på året. Bidragande till en sådan utveck
ling är den mycket stora lagerneddragningen under fjärde kvartalet och
i början av detta år. Med hänsyn härtill finns det skäl att räkna med
att den högt uppdrivna exporttUlväxten kring årssldftet 1977/1978 blir
något lugnare framöver. Emellertid har devalveringen skapat nya förut
sättningar att konkurrera och. konjunkturinstitutet räknar med återta
gande av förlorade marknadsandelar redan från fjärde kvartalet i fjol.
Detta innebär också att andelsförlusten för helåret 1977 skuUe inskränka

BU.   Reviderad nationalbudget 1978 5

sig till drygt 2 % för bearbetade varor (exkl. fartyg) inom OECD-området, eller mindre än hälften av vad som räknades med i den preliminära nationalbudgeten. Det finns en rad skäl till att andelsförlusten 1977 blev mindre än väntat. Expörtef terf rågans priskänslighet kan vara annorlunda än vad som tidigare antagits. Det är också möjligt att effekterna av priskänsligheten fördelar sig annorlunda över tiden än vad man föreställt sig. Det är sannolikt att omsvängningen från rela-tivprishöjningar på exportvarorna 1975 och 1976 till relativprisjä/iÄ-ningar 1977 har "skurit av" en del av kvarstående negativa volymeffekter på exporten från den ogynnsamma prisbilden tidigare år. Exportens varusammansättning kan också ha haft en betydelse. En annan omständighet som bör lyftas fram är att lagerneddragningen blev större än väntat förra året. En väsentlig andel härav avser exportvaror.

Exporten till länderna utanför OECD-området utvecklades ogynnsamt 1977. Exporten tiU OPEC-länderna sjönk med 10 % 1977, vilket innebar en andelsförlust i storleksordningen 20 % eller mer än summan av de andelsvinster som noterats under de två föregående årens gynnsamma andelsutveckling. Exporten tiU Östeuropa oeh Kina uppvisade en fortsatt kraftig nedgång.

Vad gäller importutvecklingen förra året kan nu konstateras att den dämpning som successivt framträdde blev avsevärt kraftigare mot slutet av året än vad konjunkturinstitutet räknade med i den preliminära nationalbudgeten. Under fjärde kvartalet låg sålunda importnivån ca 12 % under motsvarande volymtal för fjärde kvartalet 1976. För helåret inregistrerades en nedgång på ca 4,5 % (i nationalräkenskapstermer). De mest betydelsefulla faktorerna bakom den kraftiga importminskningen var en kraftig dämpning i utvecklingen av såväl den privata konsumtionen som de totala bruttoinvesteringarna under loppet av 1977. Dessutom spelade lagerutvecklingen in.

Den reala handelsbalansen kom att bli något bättre än enligt beräkningarna i januari. Även i löpande priser har handelsbalansen utvecklats bättre än väntat. Underskottet blev som framgår av tabell 1: 2 4,6 miljarder kr. 1977. Bytesbalansens underskott blev knappt 15 miljarder kr. Sammanställs uppgifterna över bytesbalans och kapitalbalans med valutareservens förändring kan en restpost av storleksordningen 7,4 miljarder kr. — motsvarande halva underskottet i bytesbalansen — konstateras. För både 1975 och 1976 uppgick restposten tiU ca 5,4 miljarder kr. Förändringen i restposten från 1976 till 1977 är inte exceptionellt stor om man samtidigt beaktar utvecklingen för de registrerade kortfristiga handelskrediterna på kapitalbalansen. Summan av restposten och registrerade kortfristiga lån i utländska banker för finansiering av import och export har sålunda inte visat någon större förändring de senaste tre åren. 1975 uppgick nämnda summa till 7 miljarder kr., 1976 knappt 6 och för 1977 till ca 7 miljarder kr. Den osäkerhet som restposten repre-

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan

Tabell 1: 2 Betalningsbalans för 1974—1977

Milj. kr., löpande priser

		1974	1975	1976	1977
Export av varor Import av varor		70 514 72 800	72 012 74 000	80 195 85 300	85 527 90 148
Handelsbalans		-2 286	-1988	-5105	-4 621
Korrigering av handelsstatistiken		-100	-268	-106	-366
Sjöfartsnetto Resevaluta övriga tiänster, netto Transfereringar, netto Korrigeringspost		3 868 -2 232 -1688 -2 575 800	2 940 -2 542 -2 239 -3 405 800	3 149 -3 169 -2 888 -4 347 800	3 006 -3 601 -3 628 -6 510 800
Bytesbalans		-4 213	-6 702	-11 666	-14 920
Kapitalbalans		347	7 212	3 683	12 320
Restpost		343	5 429	5 357	7 419
Förändring i valutareserven p.g.a. kursrörelser		—1	—863	486	1 196
Valutareservens totala	förändring	—3 524	5 076	—2140	6 015

senterar torde till en del också gäUa tjänsteutbytet med utlandet. Statistiska centralbyrån undersöker f. n. storleken på företagens import och export av tjänster.

Som redan framhåUits blev lageromsvängningen större än väntat förra året. Lagerneddragningen blev särskilt markant under sista kvartalet. Lagerneddragningen fortsätter i år, med tyngdpunkt på första halvåret. En avsevärd andel går på export och torde därför övergångsvis ge något "uppblåsta" exportsiffror.

Den privata konsumtionen minskade med knappt 1 % i volym från 1976 tiU 1977. Ser man till utvecklingen under loppet av fjolåret kan konstateras att nedgångstakten ökade avsevärt under halva halvåret. Till en del torde detta ha förorsakats av mervärdeskattehöjningen den 1 juni. Det gäUer nästan alla former av privat konsumtion, men med särskUt accentuerad nedgång vad gäller bilar. För dessa noterades en nedgång på 30—40 % tredje och fjärde kvartalen 1977 jämfört med motsvarande kvartal 1976. Markant var också att livsmedelskonsumtionen sjönk med 2 % förra året. Trots den svaga konsumlionsutvecklingen steg sparandets andel av disponibelinkomsten till den mycket höga nivån 91/2%. Detta möjliggjordes av att de reala disponibla inkomstema faktiskt ökade med 1,5 %. Konsumtions- och sparandebenägenheten kan mot bakgrund av inkomstutvecklingen te sig något förvånande. EmeUertid bestod i stort sett hela disponibeUnkomstökningen av en uppgång av transfereringarna, särskilt till pensioner. Detta kan ha verkat neddragande på konsumtionsbenägenheten. Även andra faktorer, av ibland mera psykologisk art kan emellertid ha spelat in, t. ex. att insikten om det allvarliga ekonomiska läget för svensk ekonomi successivt

Bil.   Reviderad nationalbudget 1978 7

blev allmän under fjolåret. Tillsammans med en sen avtalsuppgörelse för lönerna ledde detta tiU en ökad försiktighet vad gäUer privat konsumtion. Det kan i detta sammanhang finnas anledning att något beröra sambandet mellan den inhemska efterfrågenivån oeh utrikeshandelns utveckling. I inledningen till den internationeUa recessionen låg efterfrågenivån påtagligt högre i Sverige än vad som gällde i omvärlden. Vårt s. k. relativa efterfrågetryck steg därmed under 1974 oeh 1975. I och med att en viss försiktig återhämtning påbörjades inom OECD-området medan aktivitetsnivån i vårt land minskade sjönk också det relativa efterfråge-läget. Denna sänkning skulle i och för sig ha lett till en minskad import och ökad export utan förändringar i den svenska kronans yttre värde. Möjligheterna att kompensera en vikande hemmamarknad med ökad export och undanträngning av import skulle dock varit betydligt sämre. I stället hade produktion och sysselsättning drabbats med desto större kraft. Samtidigt var sänkningen av det relativa efterfrågetrycket en förutsättning för att snabbt uppnå en effektiv devalvering, dvs. en sänkning av Sveriges relativa exportpriser. Genomslaget av kostnadsanpassningen på exporten och importen hade annars gått betydligt långsammare. Själva tidsfaktorn är av central betydelse eftersom ju längre tid effekten av en devalvering tar att slå igenom, desto större är risken vid ett högt relativt efterfrågetryck att de pris- och lönestegringar som en devalvering lätt genererar hinner äta upp effekten av devalveringen.

1.2 Utvecklingen under 1978

Inledningen av året har inneburit en hygglig exportutveckling, svag privat konsumtion, svag investeringsverksamhet i näringslivet men en förnyad uppgång i bostadsbyggandet sedan andra halvåret i fjol. Den kommunala konsumtionen fortsätter att expandera starkt. Den sammantagna inhemska efterfrågan är emellertid låg, vilket för med sig en mycket svag importutveckling och handelsbalansutvecklingen har till stor del av denna anledning varit mycket gynnsam. Arbetsmarknadsläget har inte nämnvärt försämrats.

En omständighet av största vikt är den skiftning mot ett mera optimistiskt — eller i vart fall mindre pessimistiskt — stämningsläge som tycks ha inträffat i industrin. Skälen härtill är flera. Devalveringen tycks ha varit lyckosam, så långt det nu är möjligt att ännu statistiskt belägga en sådan sak. Prissättningen på exportprodukterna förefaller ha varit sådan att positiva volymeffekter successivt uppstår. Avtalsuppgörelsen LO—PTK—SÄF innebär låga avtalsmässiga lönepåslag och omfattar nästan två år. Det samhällsansvar som parterna på arbetsmarknaden därmed visat har sannolikt en mycket stor betydelse för tilltron till möjligheterna att vända ekonomin i en positiv riktning. AtskUligt av stämningsomslaget kan utläsas i konjunkturinstitutets marsbarometer för industrin. Orderingången har mera allmänt visat en uppåtgående ten-

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan         8

dens och förhoppningarna att det fortsätter uppåt är ganska vitt spridda. För den totala produktionen i industrin väntas andra kvartalet medföra en vändpunkt. Däremot kan ännu någon ljusning inte skymtas vad gäUer industrins sysselsättning. Tvärtom — med större eftersläpning än normalt mellan produktionsuppgång och sysselsättningsökning — kan vissa ytterligare påfrestningar förutses. TiU avsevärd del sammanhänger detta med den arbetsmarknadspolitik som har förts under senare år. Reserverna av outnyttjad arbetskraft är på sina håll betydande. Den väntade produktionsförstärkningen kommer självfallet i första hand att resultera i ett högre utnyttjande av dessa reserver och först i ett senare läge medföra en ökad sysselsättning.

Det kan finnas anledning att stryka under att den ekonomiska situationen fortfarande är dålig. Det som hänt är att förhoppningar, prognoser, tendenser visar på en vändning. För industrikonjunkturen (betraktad från produktionsaspekten) kan det vara rimligt att tro på en vändning under första halvåret. Sysselsättningskurvan vänder senare. Och för de branscher som helt eller delvis präglas av strukturella kriser kan någon allmän ljusning ännu inte skönjas.

Som alltid för en ekonomi av vår typ är den internationella konjunkturens förlopp av avgörande betydelse. I kapitel 2 redovisas ekonomidepartementets syn på konjunkturutsikterna i vår omvärld för 1978. Där framhålles att konjunkturindikatorerna i vissa länder gav en något ljusare bild av läget i början av 1978 jämfört med situationen några månader tidigare. Det gäller t. ex. för Förbundsrepubliken Tyskland, Japan, Storbritannien och Frankrike. För de mindre länderna och de ur vår synpunkt så viktiga nordiska grannländerna är däremot läget nu snarare något dystrare. I Förenta staterna medverkade en ovanligt kall väderlek och den utdragna kolgruvestrejken tUl en dämpad utveckling i början av året.

Den underliggande styrkan i konjunkturen för den amerikanska ekonomin förefaUer emeUertid fortfarande vara stark. Arbetslösheten fortsatte också att sjunka under första kvartalet i år, samtidigt som sysselsättningen ökade. Budgetförslaget för 1978/79 innehåller en skattesänkning på 25 miljarder dollar, som — om den genomförs — sätts in under fjärde kvartalet i år. Därigenom skulle det vara möjligt att motverka den avmattning som kunde väntas efter ca 3 års snabb ekonomisk tillväxt. Det kan dock finnas anledning att sätta ett litet frågetecken i kanten för styrkan i den fortsatta expansionen i Förenta staterna. Genom den starkt tillväxtfrämjande politik som Förenta staterna fört — och avsaknaden av en mera bestämd sådan i andra viktiga länder, främst Japan och Förbundsrepubliken Tyskland — har underskottet i den amerikanska bytesbalansen vuxit mycket snabbt under det senaste året. Skillnaden i tillväxt, inflation och i bakgrunden den ekonomisk-politiska filosofin har lett till stora jämviktsbrister i den internationella handeln och betydande

Bil.   Reviderad nationalbudget 1978 9

förskjutningar i kurserna meUan viktiga valutor. Trots omfattande stödoperationer har doUarn sjunkit till en lägre nivå mot de västtyska, japanska och schweiziska valutorna än någon gång under efterkrigstiden.

Överskottsländerna som kraftigare än Förenta staterna har prioriterat inflationsbekämpningen har på det hela taget stått emot försöken att få dem att kraftigt stimulera efterfrågan. Den västtyska regeringen har sålunda sagt sig först vilja studera utvecklingen under första kvartalet i år innan man tar ställning till om ytterligare åtgärder behöver sättas in. Officiella uttalanden under senare tid har också uttryckt tvivel om möjligheterna att nå upp till en tiUväxt på 3,5 % 1978, vilket är den målsätta siffran. Det förtjänar påpekas att eventuella åtgärder i stimulerande riktning med sedvanlig tidsfördröjning torde få sina huvudsakliga positiva effekter först mot slutet av året.

Förenta staterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Japan har ansetts ha ett särskilt ansvar för att världsekonomin återigen skulle komma tiUbaka till snabb tillväxt, ett högt utnyttjande av resurserna och en reduktion av den höga arbetslösheten. Som tidigare framhållits är det egentligen bara Förenta staterna som levt upp till denna målsättning. Tillväxten var där ca 5 % 1977 mot ungefär hälften i Förbundsrepubliken Tyskland.

Även om det kan förefaUa troligt att stimulanser sätts in i Förbundsrepubliken Tyskland och att tillväxttakten där blir något högre i år kan Förenta staterna komma att finna det svårt att undvika en viss dämpning i tUlväxttakten framöver. Tonvikten i politikutformningen glider sakta över mot inflationsbekämpning och reducering av det kraftiga bytesbalansunderskottet. Men tiUväxten håller sig troligen kvar över 4 % även i år.

Möjligheterna att nå en förbättrad tillväxt i Västeuropa 1978 har ökat. Det är inte bara p. g. a. sannoUkheten av en något högre tillväxt i Förbundsrepubliken Tyskland. Särskilt för Storbritannien torde stagnationen brytas. Förutsättningarna härför har ökat avsevärt genom en lyckosam pris- och kostnadsbekämpande ekonomisk politik under senare år. Stimulansåtgärder har också satts in i syfte att öka tillväxten. Även Frankrike och troligen också Italien har flera frihetsgrader än tidigare att föra en mera expansiv politik. För många små länder föreligger en fasförskjutning, såtillvida att politik mot inflation och växande underskott i utrikeshandeln sattes in betydUgt senare än i de flesta stora länder. Också för 1978 torde därför de mindre ländernas tillväxt bli svag.

Sammantaget för Västeuropa kan tillväxttakten väntas öka från 2 % 1977 till storleksordningen 2,5—3 % i år och förmodligen högre nästa år om, vilket är sannolikt, erforderliga ekonomisk-politiska insatser görs. Investeringarna visar ännu ingen självgenererande växtkraft och det allmänna förtroendeklimatet i näringslivet är fortsatt ganska ogynnsamt. Däremot har en viss positiv grundton kommit fram på senare tid vad

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan     lo

gäller "consumer confidenee", i t. ex. EG-länderna. Det är därför inte osannolikt att den privata konsumtionen i dessa länder kan komma att visa förnyad växtkraft och öka i högre takt under 1978. Efterhand påverkas produktion och investeringar. Om en utveckling enligt dessa linjer inträffar kan BNP-tiUväxten i Västeuropa bli något högre än vad som angivits ovan. Emellertid finns anledning att utfärda en varning, som sammanhänger med lagerutvecklingen i dessa länder. Lagren ligger ännu på en hög nivå i Västeuropa och vid en snabbare efterfrågetillväxt är det troligt att en viss lagerkorrigering kommer tUl stånd. Det är i och för sig möjligt att en sådan process kan sträckas ut i tiden, men det finns också en viss risk att det går snabbare. I så fall kan de depressiva tendenserna härav motverka en uppsnabbning i tillväxtförloppet.

Sammantaget har som huvudprognos för den internationella konjunkturen i kalkylerna lagts in en successivt något lägre tillväxt i Förenta staterna och en tilltagande tiUväxt i Västeuropa. För hela OECD-området bedöms tillväxten kunna bli ca 4 % från 1977 till 1978. Väridshandeln har visat en avsevärd inbromsning i expansionstakten, från 12 % 1976 tiU 4,5 % 1977, ökningen väntas bli knappt 5 % 1978. För både 1976 och 1977 sammanhänger ökningstakten en hel del med lagerförloppet. Uppdragningen av lager 1976 drev upp handelssiffrorna och lageromsvängningen tiU 1977 fick sedan minuseffekter på världshandeln. Nytillkomna omständigheter som växer i styrka och sannolikt påverkar handelsutbytet i inte oväsentlig omfattning är tendenser till ökad protektionism och den instabila situationen på den internationella valutamarknaden.

Borttagandet av den aUmänna arbetsgivaravgiften i hela landet från den 1 juli 1978, som föreslås i den reviderade finansplanen, kommer att få betydelse för såväl exportutvecklingen som på förloppet på övriga områden i den svenska ekonomin. Borttagandet betyder att företagens arbetskraftskostnader sänks med ca 1,5 %, räknat för helår. I de effektkalkyler som har gjorts och som inarbetats i prognoserna i detta kapitel har antagits att konstnadssänkningen i huvudsak används till att sänka priserna.

Den totala exporten väntas öka med 5,8 % från 1977 tiU 1978, mätt i nationalräkenskapstermer. Exporten av bearbetade varor (exkl. fartyg), väntas öka med 8—10 %, medan råvaruexporten stiger något långsammare. Fartygsexporten verkar kraftigt nedhållande på exportvolymen; utförseln av fartyg torde nära nog halveras. Detta gäller främst nybyggda fartyg. Avgiftssänkningen har i kalkylerna bedömts sänka exportprisnivån med ca 0,5 procentenheter. Volymen påverkas av den extra prisdämpande åtgärden först med en viss eftersläpning. Med de elasticitets-tal som har tUlämpats av konjunkturinstitutet kan volymhöjningen troligen väntas uppgå till 0,1 % för helåret 1978. I sammanhanget finns det a.nledning att åter påpeka att de exportbedömningar som konjunktur-

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

11

Tabell 1: 3 Försörjningsbalans för 1978

	Miljarder	Procentuell volym-
	kr. 1977,	förändring	, 1975 års
	löpande	priser
	priser
		1976—	1977—
		1977	1978
TiUgång
BNP	351,5	-2,5	0,8
Import	90,1	-4,5	-3,5
Summa ullgång	441,6	-2,9	-0,1
Efterfrågan
Bruttoinvestering	71,4	-3,4	-0,9
NäringsUv	34,9	-ö,5	-9,0
därav: industri	14,6	-16,3	-12,0
Statliga myndigheter och affärsverk	8,1	-3,7	7,9
Kommuner	14,5	8,6	0,1
Bostäder	13,9	-6,3	14,8
Lagerinvestering	-1,3	(-3,1)'	(-1,6)'
Privat konsumtion	189,3	-0,9	-1.0
Offentlig konsumtion	100,9	2,7	2,5
Statlig	31,7	0,6	-0,8
Kommunal	69,2	3,8	4.1
Tjänstenetto	-4,2
Export	85,5	0,2	5,6
Summa efterfrågan	441,6	-2,9	-0,1

' Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

institutet presenterar i kapitel 3 inte har kunnat inrymma effekterna av de ekonomisk-politiska förslag som lagts i den reviderade finansplanen.

Tillväxten av våra exportmarknader för bearbetade varor beräknas till 4 %. Relativpriset antas komma att sjunka med 5 å 5 1/2 % efter en nedgång med ea 3 % 1976—1977. Ändelsvinster i storleksordningen 5 % för bearbetade varor har bedömts möjliga att nå 1978. Därvid har lagts in en bedömning att kvarvarande negativa effekter på andelsutvecklingen från prishöjningarna 1975 och 1976 blir mycket små eller obefintliga.

Omsvängningen väntas bli mycket markant för verkstadsexporten; från en Uten tiUbakagång 1977 till en ökning på ca 8 % i år. Pappersexporten som klarade sig förhållandevis hyggligt 1977 väntas öka med ytterligare 11 % i år och för järn och stål förutses en volymökning på 7 %. Även för trävaror och massa förutses en ökning.

Borttagandet av den aUmänna arbetsgivaravgiften syftar bl. a. till att uppnå en lägre inflationstakt. I den konkurrensutsatta sektorn av ekonomin får företagen utrymme för ytterligare relativa prissänkningar i förhållande till utiändska konkurrenter både på hemma- och exportmarknad. 1 den skyddade sektorn där det är lättare för företagen att tillämpa

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan n

en stelare prissättning får man utgå från att prispolitiken får en sådan utformning att huvuddelen av avgiftssänkningen kommer konsumenterna tillgodo. Enligt konjunkturinstitutets prognos i kapitel 6 för konsumentprisernas utveckling skulle det vara möjligt att komma ner under den gräns för prisutvecklingen under 1978 som förutsätts i de på den privata arbetsmarknaden träffade avtalen. I den prognosen har den föreslagna avgiftssänkningen inte kunnat beaktas. Inräknat effekterna av borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften och sänkningen av diskontot med en halv procentenhet från den 20 april 1978, beräknas nu priserna öka med 8 % under loppet av året.

1978 års löneavtal ger, inberäknat en relativt låg löneglidning, en realt disponibel inkomst som minskar med ca 1 1/4 %. De i kapitel 6 utförda beräkningarna över disponibelinkomstens fördelning visar att pensioner och transfereringsinkomster behåUer sin reala köpkraft 1978. Som ovan nämnts har effekterna på priserna av avgiftssänkningen inte där kunnat beaktas.

Det torde vara rimligt att anta att konsumenterna försöker håUa kvar sina konsumtionsmöjligheter i år genom att sänka sparkvoten. Här har därför förutsatts att nedgången i den reala konsumtionsvolymen stannar vid 1 %. I genomsnitt för 1978 skulle då konsumtionsstandarden ligga på samma nivå som under första halvåret 1976. Detta innebär samtidigt att den lägsta nivån under 1978 skuUe ha nåtts redan under första kvartalet och att volymen därefter sakta stiger under loppet av året.

Den offentliga konsumtionen präglas av två skilda tendenser. Statens egen konsumtion låg 1977 och kommer även 1978 att ligga på en ungefär oförändrad nivå. Kommunernas resursanspråk ökar dock; för 1978 väntas deras konsumtionsvolym öka med ungefär 4 %.

Detta är i och för sig en icke oväsentligt lägre takt än under 1975 och 1976 men fortfarande högt med tanke på det begränsade sammanlagda resursutrymmet för privat och offentlig konsumtion. Kommun-investeringarna torde enligt bedömningar baserade på enkätmaterial ligga kvar på en oförändrad nivå 1978. Detta trots att bostadsinvesteringarna ånyo börjar öka, vilket regelmässigt ställer krav på kommunala följdinvesteringar.

Minskningen av lägenhetsreserven och anpassningen av lånemöjligheterna till kostnadsutvecklingen har skapat en grund för ett ökat bostadsbyggande, även av flerfamiljshuslägenheter. Påbörjandet av nya lägenheter tycks komma att ligga på den nivå som förutsades i finansplanen i januari, inemot 60 000 lägenheter.

Under 1978 kommer det ökade bostadsbyggandet att väga upp minskningar i byggaktiviteten på andra håll, exempelvis inom handel och industri. Handelns investeringar minskar sålunda med närmare 10 % i år. Med tanke på de begränsade konsumtionsökningar som kan

BU.    Reviderad nationalbudget 1978                           13

väntas framöver torde investeringsnivån inom sektom förbli låg under flera år.

Med tanke på den även i år låga vinstnivån och den betydande outnyttjade kapacitet som finns kan någon ökning av industriinvesteringarna inte väntas i år. TiUgängUgt enkätmaterial tyder på en fortsatt investeringsminskning på drygt 10 %. Äv avgörande betydelse för investeringsutvecklingen är hur stor den faktiska kapacitetsreserven är. Om denna reserv är mindre än vad tidigare trendmässiga samband indikerar skulle investeringsbehovet visa sig tidigare än om motsatsen gäller. En grundläggande fömtsättning är dock att försäljnings- och vinstförväntningarna gradvis blir mera optimistiska.

Totalt innebär den skisserade utvecklingen att de fasta investeringarna fortsätter att sjunka något även 1978. Minskningarna hänför sig i första hand till näringslivet.

Avvecklingen av överlagren påbörjades under 1977, då också lagerpolitiken lades om. Denna avvecklingsprocess fortsätter under 1978, i särskUt hög grad under det första halvåret då basindustriernas lager-avveckling är som mest omfattande. Inom verkstadsindustrin ligger tyngdpunkten i avvecklingen på andra halvåret. Lagerminskningen har av konjunkturinstitutet beräknats till 6 å 7 miljarder kr. motsvarande en produktionsnedhåUande effekt om ca 1,5 % räknat på totalproduktionen.

Den ovan redovisade efterfrågeutvecklingen, med avräkning för importen, leder till att BNP ökar med ca 1 % i år. Den omstrukturering av ekonomin som pågår illustreras av att det i år för första gången på länge är varuproduktionen som ökar snabbare än tjänsteproduktionen. Industriproduktionen torde öka med ca 1/2 %. Den privata tjänsteproduktionen väntas komma att ligga på en oförändrad nivå.

Sysselsättningsmässigt fortsätter dock minskningen inom varuproduktionen, en minskning med över 20 000 personer mellan årsgenomsnitten 1977 och 1978 kan väntas för industrin. För utvecklingen under loppet av året torde detta ändå innebära en viss vändning uppåt mot slutet av året.

Även under 1978 kommer man att få räkna med betydande påfrestningar på arbetsmarknaden inom många regioner och inom flera branscher. Totalt sett är det dock troligt att efterfrågan i stort sett kommer att motsvara utbudet av arbetskraft. En viss ökning av arbetslösheten genomsnittligt sett kan möjligen komma att inträffa. I år föreligger särskilt stora osäkerheter i sysselsättningsberäkningarna. SpecieUt gäller detta antagandena om i vilken grad bortfallet av arbetsinsatser genom införandet av den femte semesterveckan kommer att kompenseras av nyanställningar.

En låg inhemsk efterfrågenivå och en förbättrad konkurrenskraft för de svenska producenterna leder tUl att importen, i volym räknat, sjun-

Prop. 1977/78:150   Bilagal   Reviderad finansplan 14

Tabell 1: 4 Förändring i BNP-komponenterna i procent av bruttonationalprodukten föregående år 1974—1978

1975 års priser

	1974	1975	1976	1977	1978
Privat konsumtion	2,0	1.5	2,3 '	-0,5	-0,6
Statlig konsumtion	0,0	0,3	0,1	0,0	-0,1
Kommunal konsumtion	0,5	0,9	1.1	0,7	0,7
Brutioinvestenngar	0.4	-0,1	-0.4	-0,7	-0,2
Lagerförändring	3.0	1,5	-0,7	-3,1	-1,6
Summa inhemsk efterfrågan	5.9	4,1	2,4	-3,6	-1,7
Nettoefterfrågan från utlandet'	-1.8	-3,3	-1,0	1,1	2,5
Summa BNP-ökning	4,1	0,8	1,4	-2,5	0,8

' Export av varor och tjänster ./. import av varor och tjänsler.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån samt beräkningar utförda inom ekonomidepartementet.

ker med 3,5 %. Den konkurrensförbättring som avgiftssänkningen ger verkar i riktning mot en ytterligare sänkning av importnivån. A andra sidan medger den lägre inflationstakten en något mindre nedgång i den privata konsumtionen än vad konjunkturinstitutet räknat med. Detta verkar i importhöjande riktning. De två nämnda tendenserna tar i stort sett ut varandra.

De fortsatta importprisstegringarna leder till att vårt bytesförhållande, terms-of-trade, sjunker även 1978, med ca 3 %. Trots detta sker en kraftig förbättring av handelsbalansen från ett underskott på 4,6 mUjarder kr. 1977 till ett beräknat överskott om nära 1 miljard kr. i år. Detta åstadkoms genom förbättringar i den reala balansen. Ätt sådana förbättringar kommer till stånd beror dels på positiva förskjutningar i konkurrenskraften, dels på att den inhemska efterfrågan hålls på en låg nivå, dels på den kraftiga lagerawecklingen. Sammantaget har importprognosen nedjusterats med ca två procentenheter sedan den preliminära nationalbudgeten.

Den kraftiga förbättringen av handelsbalansen motverkas inte helt av försämringen på tjänste- och transfereringsbalanserna. Tjänstebalansen försämras med ca 0,9 miljarder kr. Försämringen på transfereringsbalansen är större, ca 2 miljarder kr. och förklaras helt av ökade räntebetalningar på utiandsskulden samt ökat u-landsbistånd.

Totalt sett skulle en omsvängning i bytesbalansen på mer än 2,5 miljarder kr. kunna ske, från ett underskott på nära 15 miljarder kr. 1977 till drygt 12 miljarder kr. 1978. Utvecklingen mot ökande underskott i vår utrikesbalans förefaller därmed ha brutits. Som senare skall redovisas kan en viss rekyl förväntas under nästa år. Det främsta skälet härför är att importen i år utvecklas synnerligen svagt, beroende både på den all-

BU.    Reviderad nationalbudget 1978                                    15

Tabell 1: 5 Bytesbalans för 1976—1978

Milj. kr., löpande priser

1976         1977         1978

prognos

80 195	85 527	96 910
85 300	90 148	95 990
-5105	-4 621	920
-106	-366	-375
3 149	3 006	3 000
-3 169	-3 601	-4 075
-2 888	-3 628	-4 000
-4 347	-6 510	-8 425
800	800	800

Export av varor Irnport av varor

Handelsbalans

Korrigering av handelsstatistiken

Sjöfartsnetto

Resevaluta

Övriga tjänster, netto

Transfereringar, netto

Korrigeringspost

Bytesbalans                            -11666      -14 920     -12 155

mänt svaga konsumtions- och investeringsefterfrågan och den fortsatta lagerneddragningen. En "normalisering" på dessa punkter kommer att föra med sig en avsevärt högre import. Förhoppningen är att exporten till dess hinner växa till i styrka i en sådan omfattning att dess ökning kan kompensera importtillväxten och den fortgående försämringen av tjänste- oeh transfereringsbalansen. I vart fall finns det skäl att varna för att den snabba förbättringen för bytesbalansen inte utan vidare kommer att bli permanent.

I tabell 1: 6 framgår utveckUngen och fördelningen av det finansiella sparandet för huvudsektorerna i ekonomin under 1976 t. o. m. 1978. Det totala sparandeunderskottet, bristen på sparande, är lika med underskottet på bytesbalansen. Sparandet i hushållen och inom den offentliga sektorn svarade 1976 och 1977 för positiva bidrag, medan näringslivet visade mycket kraftiga, och oförändrat stora minustal. En sådan bild av näringslivets finansiella situation överensstämmer med den statistik som nu föreligger avseende de större industriföretagens resultat för 1977. 550 företag med minst 200 anställda redovisar sammantagna ingen vinst alls efter avskrivningar och finansiella intäkter och kostnader. Resultatet har, i förhållande till omsättningen utvecklats på följande sätt, enligt statistiska centralbyrån. Genom omläggning av definitioner m. m. är uppgifterna för 1974—1976 inte i aUa avseenden jämförbara med 1977 års siffror.

1974      1975      1976      1977

0  0/ ;:   0/ 2  0/ n  o/

O   /o -'   /o *•  /o sJ  /o

För en jämförelse meUan 1976 och 1977 redovisar statistiska centralbyrån följande tablå som avser 203 företag med 500 eller fler anstäUda,

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan     16

för vilka det föreligger jämförbara uppgifter. (Rörelseresultat och bruttomarginal före avskrivningar och finansieUa poster.)

	Omsätt-	Änd-	Bruttoi	narginal
	föränd-	rörelse-	1976	1977
	ring, %	resultat.
	1976—	% 1976-
	1977	1977
Samtliga industribranscher	+4	-30	7.0	4.7
Massa-, pappers- och pappersvaru-
industrin	-f-8	-48	11.2	5.4
Järn-, stål- och metallverken	-2		-4,0	-4.5
Verkstadsmdustrin	-1-3	-18	8,0	6,3

Äv tabell 1: 6 framgår att den offentliga sektorns sammanlagda finansiella sparande skulle visa en fortgående kraftig försämring också från 1977 tUl 1978, trots en beräknad kraftig positiv omsvängning i kommunernas finansiella saldo. För näringslivet väntas däremot ske en påtaglig förbättring, tiU följd främst av den markanta förbättring som väntas för kostnadsutvecklingen. Med en antagen produktivitetsförbättring i den konkurrensutsatta industrin om drygt 5 % kan lönekostnadsökningen per producerad enhet bli 3—4 % i år mot drygt 12 % 1976—1977. Även om relativpriset på bearbetade exportvaror kan sänkas med 5 å 5 1/2 % innebär antagandet om en ökning av exportpriserna med 10 1/2—11 % i

Tabell 1: 6 Finansiellt sparande 1976—1978

Milj. kr., löpande priser

		1976	1977	1978
Bytesbalans		-11 700	-14 900	-12 200
Hushåll Näringsliv Bostäder OfTentlig sektor (inkl. ringssektorn)	socialförsäk-	10 100 -24 900 -6 300 9 400	16 800 -26 000 -6 300 600	17 700 -12 600 -9 000 -8 300
Summa		-11 700	-14 900	-12 200

genomsnitt för denna typ av varor att en marginalökning kan komma tUl stånd 1978. TUl detta kommer de positiva effekterna av volymökningarna.

I det följande avsnittet lämnas en sammanfattande beskrivning av kalkylerna rörande utvecklingen av den svenska ekonomin 1979 och 1980.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           17

1.3 Utblick mot 1979 och 1980

För en bedömning av såväl effekterna som önskvärdheten av en viss ekonomisk politik är ofta ettårsperspektivet alltför kort. Många stabiliseringspolitiska åtgärder ger effekt först med stor tidseftersläpning, varför de måste vidtas mot bakgrund av en viss föreställning om ekonomins utveckling på ett par års sikt. Det får exempelvis anses välbelagt att de relativprisförändringar en devalvering ger upphov till ger märkbara effekter på marknadsandelarna två till tre år efter det att prisförändringen ägt rum. Bl. a. mot denna bakgrund presenteras även i årets reviderade nationalbudget en kalkyl över den ekonomiska utvecklingen i ett treårsperspektiv. Dessa kalkyler avseende 1979 öch 1980 avser att ge en sam-manhåUen bild av en ekonomisk utveckling som nu kan bedömas som möjlig mot bakgrund av de utvecklingslinjer i ekonomin, som vi kan se i dag och mot bakgrund av den allmänna inriktningen av den ekonomiska politiken.

Naturligt nog bygger kalkylerna i många fall på relativt grova schablonantaganden oeh många av de antaganden som gjorts beträffande de yttre förutsättningarna för ekonomins utveckling får betraktas som mycket osäkra. Kalkylerna får därför betraktas mera som räkneexempel än som prognoser. En utförlig presentation av kalkylerna ges i kapitel 10 i den reviderade nationalbudgeten, varför vi här skall nöja oss med att diskutera kalkylens huvudresultat och några av de grundläggande förutsättningarna.

En viktig utgångspunkt vid utformningen av kalkylerna har varit att den ekonomiska politiken även fortsättningsvis inriktas på att återföra den svenska ekonomin till balans. Ett huvudmål för den ekonomiska politiken måste därmed vara att skapa förutsättningar för en kraftig dämpning i pris- och kostnadsutvecklingen, vilket dels innebär en återgång till en lägre prisökningstakt och dels att skapa utrymme för en fortsatt förbättring i industrins konkurrenskraft. Därmed möjliggörs en höjning av aktivitetsnivån i ekonomin samtidigt som en förbättring i vår externa balans kan komma till stånd. En viktig förutsättning i detta sammanhang har varit att finanspolitiken utformas så att den inhemska efterfrågeutvecklingen inte äventyrar prisstabUiseringsmålet eller en fortgående förbättring i bytesbalansen.

När det gäller att bedöma våra möjligheter att nå balans i den svenska ekonomin är frågan om hur världsekonomin kommer att utvecklas centralt. Svaret på denna fråga är i sin tur i hög grad beroende på vUken ekonomisk politik regeringarna i de stora industrUänderna kommer att föra. Den nuvarande situationen med mycket lågt kapacitetsutnyttjande och låg sysselsättning i så gott som samtliga industriländer samt en i de flesta länder sjunkande prisökningstakt, skulle i princip kunna ge ett

2   Riksdagen 1977/78. 1 sand. Nr 150. Bilaga 1. BiL

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan        18

mycket gott utgångsläge för en kraftig ekonomisk expansion, förutsatt att adekvata stimulansåtgärder sattes in framför allt i de starka industriländerna med stora överskott i bytesbalansen. Det förefaller emellertid som om den kraftiga prioriteringen av inflationsbekämpning i dessa länder kommer att resultera i en mycket försiktig ekonomisk politik även fortsättningsvis. Det finns därmed knappast anledning att förvänta sig något avgörande bidrag till en högre tillväxt i världsekonomin från dessa länder. Det finns också mycket som tyder på att den amerikanska ekonomin nu nått en mättnadsfas i sin mycket långvariga konjunkturuppgång. Man kan exempelvis peka på den press uppåt på räntenivå och prisökningstakt som kunnat förmärkas under de senaste månaderna. Detta kan förväntas ha en dämpande effekt på ekonomins reala utveckling. Därtill kommer att den tilltagande inflationstakten i förening med dollarns svaga ställning kan förväntas leda till en relativt försiktig ekonomisk politik även i Förenta staterna.

Det förefaller mot bakgrund av vad som här sagts finnas stora risker för en relativt svag utveckling av världsekonomin under den period som omfattas av kalkylen. För 1979 har antagits en tiUväxt i världshandeln med 5 % och för 1980 med 6 %. Med tanke på den långsamma ekonomiska utvecklingen och regeringarnas prioritering av prisstabiliserings-målet är det naturUgt att anta en måttlig tillväxt i världshandelspriserna under de båda åren. I kalkylen har antagits en ökning med 5 % vardera året.

Denna relativt svaga internationella utveckling gör att möjligheterna till en återhämtning av exporttillväxten under de närmaste åren i mycket hög grad beror på i vilken takt vår exportindustri kan återvinna marknadsandelar. Förutsättningen för ett återtagande av marknadsandelar har redan skapats genom de devalveringar som vidtagits under 1977 och genom det tvåårsavtal som nyligen slutits mellan parterna på den privata arbetsmarknaden. Den minskning av arbetsgivaravgifterna som föreslås i årets reviderade finansplan kommer ytterligare att bidra till en förstärkning av industrins konkurrenskraft.

Mot bakgrund av vidtagna åtgärder och den löneutveckling som ligger i avtalet kan man förvänta sig att den sänkning av våra relativpriser som inträffade 1977 och som beräknas inträffa under 1978 kommer att bli bestående. Kalkylerna indikerar också att vi kommer att få en utveckling i kostnaden per producerad enhet, som ligger lägre än den vi kan förvänta oss i våra viktigare konkurrentländer. Det är en vansklig uppgift att översätta denna förbättring av vår konkurrenskraft till en preciserad uppskattning av marknadsandelsutveeklingen för svensk export. Den mycket kraftiga nedgång i den svenska exportens marknadsandelar, som följde på höjningen av de svenska exportvarornas relativpriser 1975—1976, indikerar i och för sig att exportefter-

BU.   Reviderad nationalbudget 1978 19

frågans priskänslighet när det gäller bearbetade varor skulle vara hög. Antar vi att denna höga priskänsUghet råder även vid nedgången i relativpriserna under 1977 och 1978 skulle vi kunna förvänta oss en mycket snabb uppgång i exportefterfrågan på bearbetade varor. Här har dock en försiktigare kalkyl gjorts. En något lägre priskänsUghet än den som konjunkturinstitutet arbetar med i samband med bedömningarna av effekten av de tidigare relativprishöjningarna har använts. Även med detta mera försiktiga elasticitetsantagande får vi en uppgång i exporten av bearbetade varor med ca 7 % 1979 och ca 9 % 1980. En samlad bild av exportens utveckling ges i följande tablå.

Export 1977—1980 Ärlig procentuell volymförändring
	1977	1978	1979	1980
Export av varor Export av varor och tjänster	0,2 0,3	5,6 5.0	5,8 5,5	7,9 7.5     ,

Även på hemmamarknaderna förlorade svenska producenter marknadsandelar under 1975 och 1976. Detta bäddade för en mycket kraftig importökning dessa år. Även när det gäller importen kan vi förvänta oss ett återtagande av marknadsandelar till följd av den tidigare diskuterade förbättringen i den svenska industrins konkurrenskraft. Därför kan vi förutse en i förhållande till den inhemska efterfrågeutvecklingen långsam importökning under 1979 och 1980. Importökningen 1979 uppgår sålunda tUl ca 4 % och 1980 tUl ca 5 %. Eftersom BNP-tillväxten är 3,5—4 % 1979 och 4—4,5 % 1980 innebär detta att importelasticketen med avseende på BNP båda åren ligger nära ett, vUket historiskt sett Ur ett mycket lågt värde. Den här beskrivna utvecklingen ger en förbättring av handelsbalansen med ungefär 5 miljarder kr. mellan 1978 och 1980. Samtidigt försämras tjänste- och transfereringsnettot med ca 4 miljarder kr., vilket innebär att förbättringen i bytesbalansen stannar vid drygt 1 miljard kr. Därmed ger bytesbalansens saldo 1980 enligt kalkylen ett underskott på 10,9 miljarder kr.

Inledningsvis berördes det principieUa synsätt som ligger bakom den utveckling av inhemsk efterfrågan som ingår i kalkylen. Efterfrågeutvecklingen förutsätts vara ett resultat av en relativt stram finanspolitik som tar sikte på en dämpning av prisstegringstakten och en fortgående förbättring i bytesbalansen. När det gäller det senare målet ger en långsam inhemsk efterfrågeutveckling effekter på två sätt. Dels hålls import-

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan     20

efterfrågan nere och dels skapas utrymme för en nödvändig expansion i exportindustrin.

Den privata konsumtionen ökar med 1,5 % per år såväl 1979 som 1980. Denna ökning motsvarar för övrigt den reallöneökning som ligger i kalkylerna. Den offentliga konsumtionen ökar med 2,2 % per år. Även investeringarna har, med undantag för bostadsinvesteringarna, bedömts öka relativt långsamt. De totala bruttoinvesteringarna ökar sålunda med 3,4 % 1979 och 3,7 % 1980. Speciellt intressanta är industriinvesteringarna, som även ökar relativt långsamt från den låga nivån 1978. Bakgrunden tiU detta är den låga vinstnivån och det låga kapacitetsutnyttjandet i utgångsläget. Det är först när vi fått en ökning av såväl vinster som kapacitetsutnyttjande som en uppgång i industriinvesteringarna kan bedömas som sannolik. Därför får vi en mer markant uppgång i industriinvesteringarna först 1980, sedan vinstnivå och kapacitetsutnyttjande närmat sig normala nivåer. En sammanfattning av den här beskrivna utveckUngen ges i försörjningsbalansen i tabell 1: 7.

Den totala produktionen i ekonomin ökar med 3,5—4 % 1979 och 4—4,5 % 1980. Industriproduktionens ökning är 5 % 1979 och 6 % 1980.' När det gäller produktivitetsutvecklingen i främst industrin, är denna på grund av det låga kapacitetsutnyttjandet tUI mycket stor del beroende av produktionsutvecklingens storlek och av kapacitetsgapet

Tabell 1: 7   Försörjningsbalans 1977—1980

Årlig procentuell förändring

1977        1978        1979        1980

2,5	0,8	3,7	4,3
■4,5	-3,5	4,1	5,5
2,9	-0,1	3,7	4,5
0,9	-1,0	1,5	1,5
2,7	2,5	2,2	2,2
•3,4	-0,9	3,4	3,7
■3,1	-1.6	1,0	1,3
■0,2	0.0	0,0	0,0
0,2	5,6	5.8	7.9
2,9	-1,0	3,7	4,5

BISP

Import av varor

Summa tillgäng

Privat konsumtion Offentlig konsumiion Bruttoinvestering Lagerinvestering' Tjänstenetto' Export av varor

Summa efterfrågan

Lagerinvesleringarnas och tjänstenettots förändring är beräknade i procent av föregående års BNP.

i utgångsläget. I kalkylerna ökar arbetsproduktiviteten i industrin med 6 % 1979 och 7 % 1980. Eftersom utvecklingen av den potentiella produktiviteten får bedömas vara betydligt lägre, reduceras kapacitets-gapet i industrin under kalkylperioden. Sysselsättningen i industrin väntas

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           21

visa en mindre uppgång under loppet av 1979 och 1980.1 hela ekonomin får vi emellertid en inte obetydlig ökning av sysselsättningen. Uppgången är 40 000 personer 1979 och 50 000 personer 1980. Större delen av denna ökning faller på kommunerna.

BiL    Reviderad nationalbudget 1978 23

UTVECKLINGEN INOM OLIKA OMRÅDEN

BU.    Reviderad nationalbudget 1978

25

2    Det internationella läget 2.1 Sammanfattande översikt

Utvecklingen 1977

Den ekonomiska utvecklingen inom OECD-området 1977 blev svagare än väntat. Den sammantagna tillväxten stannade något under 3,5 %, vilket var avsevärt lägre än förutsett vid årets början. Dessutom skedde en successiv försvagning under loppet av året. Den långsamma tillväxttakten ledde till en fortsatt ökning i arbetslösheten. Det totala antalet arbetslösa i OECD-länderna vid utgången av 1977 översteg 16 miljoner personer. Den ojämna fördelningen i de externa balanserna mellan OECD-länderna förvärrades under 1977. Överskottsländerna ökade sitt bytesbalansöverskott, medan många mindre länder fortsatte att ackumulera betydande underskott.

Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1975-

Årlig procentuell förändring

1978

	Andel	1975	1976	1977	1978
	av OECD-
	områdets
	totala
	BNP
	(%)'
De sju slora länderna
Förenta staterna	39,4	-1,8	6.0	4,9	4—5
Japan	13,0	2,4	6,3	5,1	5-5,5
Förbundsrepubliken Tyskland	10,5	-3,2	5,6	2,4	3—4
Frankrike	8,1	-1.1	5,2	2,4	3—3,5
Storbritannien	5.1	-1,8	2,1	0,3	3—3,5
Italien	4.0	-3,5	5,6	2,0	2—3
Canada	4.4	1.1	4,9	2.3	3,51,5
Norden
Danmark	0,9	-1.1	■5,5	1.5	0,5—1,5
Finland	0,7	0,5	0,4	-0.7	0—1
Norge	0,7	3,5	6,0	3,9	4    5
Sverige	1,7	0,9	1,5	-2,5	0,8
Vissa andra OECD-länder
Belgien	1,6	-1,9	2,3	2,5	2—3
Nederländerna	2.1	-1,1	4,6	2.5	2—3
Schweiz,	1.3	-7,6	0,5	2,8	1—2
Österrike	0,9	-2,0	5,2	3,5	1—2
OECD-Europa	40,7	-1,6	4.2	2,0	2,5—3
OECD-totalt	100,0	-1.0	5,2	3,5	3,5-4

' 1976 års prisei och växelkurser.

' Ekonomidepartementets bedömning.

Källor: OECD och nationell statistik.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      26

Bland de större ekonomierna uppvisade endast den amerikanska en god utveckling. En bred uppgång både i den privata konsumtionen och de fasta investeringarna gav en tillväxt i bruttonationalprodukten på nära 5 %. En snabb ökning av sysselsättningen medförde att arbetslösheten kunde reduceras väsentligt, trots en samtidig kraftig tillväxt av arbetskraften. Den kvardröjande skillnaden i konjunkturfas mellan å ena sidan Förenta staterna och å andra sidan flertalet övriga industriländer bidrog till att den amerikanska bytesbalansen undergick en fortsatt avsevärd försvagning. Bytesbalansen resulterade 1977 i ett underskott på ca 20 miljarder dollar efter i det närmaste jämvikt året innan.

Också för Japans del kan man konstatera en ekonomisk tillväxt på ca 5 %. Den inhemska efterfrågeutvecklingen var här emellertid påfallande svag. Det var i stället exportefterfrågan som gav draghjälp åt den japanska ekonomin. Överskottet i bytesbalansen ökade därmed mycket markant, och det kom att uppgå till ca 11 mUjarder dollar.

I de västeuropeiska ekonomierna var uvecklingen svagare, och tillväxten stannade sammantaget vid knappt 2 %. En allmänt stram inriktning av politiken i flertalet länder bidrog till denna utveckling. I Förbundsrepubliken Tyskland medförde en oväntat kraftig indragning av köpkraft via skatterna en långsam ökning av den privata konsumtionen. Tillväxtprognoserna fick här revideras nedåt efterhand, oeh ökningen i bruttonationalprodukten kom att uppgå till inte fullt 2,5 %. Bytesbalansen uppvisade ett ungefär oförändrat stort överskott jämfört med 1976, eller motsvarande ca 3,5 miljarder dollar. Den ekonomiska politiken i Frankrike, Storbritannien och Italien var under 1977 i första hand inriktad på att åstadkomma balans i utrikesbetalningarna och nedbringa pris-stegringai-na. För Storbritanniens och Italiens del kom detta att medföra nära nog stagnation i produktionen. Den franska ekonomin uppvisade en tillväxt på ca 2,5 %, dvs. högre än det västeuropeiska genomsnittet. Framgångarna i kampen mot inflationen blev dock mindre i Frankrike än i Storbritannien och Italien, där man lyckades dämpa prisstegringstakten avsevärt. De två senare länderna uppnådde också jämvikt i bytesbalanserna. Det franska underskottet halverades under året.

För de mindre industriländerna kom de betydande underskotten i bytesbalansen efterhand att bli en allt viktigare restriktion på den ekonomiska utvecklingen. Politiken i många mindre länder lades därför om i en mer restriktiv riktning. Särskilt markerad blev denna utveckling i de nordiska länderna. Sammantaget inträffade här en viss nedgång i den totala produktionen. Hade det inte varit för expansionen inom den norska oljesektorn, hade nedgången kommit att bli betydligt större.

Betraktar man utvecklingen av de enskUda efterfrågekomponenterna, kan man konstatera att den privata konsumtionen varit en pådrivande faktor i flertalet länder. Den offentliga konsumtionen däremot visade i linje med den restriktiva ekonomiska politiken generellt små öknings-

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

27

Diagram 2:1   Bytesbalansläge i relation till bruttonationalprodukten i vissa länder 1974—1977

Procent

1	Förenta staterna :■■'■:;:;■■								0 t2	Storbritannien
0										-	1 i	u ■
	---- rm-------      ----- E=a---							m :ö:-;::
-1	ma								-4	.	1
2	■ Japan									1
1	;! ■							i	0 -2	Frankrike
0	ii    ' m							i		.	I w.				m iiSS
												IMI
-1	-	m								1
_    Cnr-Ut.rAcr-rmtMWy.r   Tw-LlmrJ                                                                             D										1
3 2		1 LJ yy.'-y	Jl JLil CUUllACtJ     1  >'OrVI£7IJU						-2	1			i:;:;; SS		ii: Ii il		1 iii
		M ■:■:■:■:■								Sverige					il		i
1	.	Wi	rrrr?						.-4	-							1
0		:■:'■:■:■	Ii		ppi				0	1 1
													öiS
	Schweiz								-4	.	:■:■:■:■ sis; >;■■:■>:		ii		1
6	-					ii?					ii		il
	r—1					;::■;::■;		M	-8	Finland			1
4				siS:		m		i	1
				i		■:'x-:'		::>:>:;	0	1
2	-			;:-:-:		ii il		1			nss ii		i		i		i
0 2	E			m		:«*		1	-4	-	m		iii ii		i sisi		isis iii
	Belgien								-8	Norge			i		i ii i		SS i SS isis
1	-	lÖTT							-12	um							iii
0			ii						-16 0								i
3	Nederländerna									1 1
		1				ii				Iii					i		ii
2		M				1 i			-2	Österrike					i ii		:■:■:•;•: i
1	-	1				:■:■:•:■ il			-4	:j							II
0 1		1				Ii m	m		-6								i
	Illl											1		1		...1		i

1974     1975        1976 1977

Källor: OECD och nationell statistik.

1974     1975    1976     1977

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan              28

tal. iMed Förenta staterna som viktigt undantag noterades vidare för näringslivets investeringar en fortsatt svag utveckling. Förklarande faktorer i detta sammanhang är det låga kapacitetsutnyttjandet, det historiskt sett låga vinstläget och det sviktande förtroendeklimatet. Också när det gäller bostadsbyggandet skiljer sig bilden i Förenta staterna från utvecklingen i övriga länder. iMedan bostadsinvesteringarna ökade med nära 20 % i Förenta staterna, noterades en direkt tiUbakagång i flera länder. Lagerinvesteringarna fick inte det stora inflytande på konjunkturförloppet som de haft under föregående år. Ett undantag utgjorde de nordiska länderna, där lagerrörelserna hade en kraftigt neddragande effekt på totalproduktionen.

Den snabba produktionsutvecklingen i Förenta staterna möjliggjorde en nedgång i arbetslösheten från nära 8 % i slutet av 1976 till mindre än 6j5 % i december förra året. I övriga större länder däremot ökade åter arbetslösheten. I Västeuropa steg den snabbt under årets första tre kvartal för att därefter stabiliseras på en hög nivå. Ett allvarligt problem inom hela OECD-området är den höga ungdomsarbetslösheten. För att komma tUlrätta med arbetslöshetsproblemen har flertalet regeringar introducerat aktivt stödjande ekonomisk-politiska åtgärder. Detta har bidragit till att öka den dolda arbetslösheten, vilket bl. a. kommit till uttryck i en generellt svag produktivitetsutveckling.

Till de positiva inslagen i den ekonomiska utvecklingen under 1977 hör den dämpning av prisstegringarna som ägde rum under årets senare del. Detta hänger givetvis samman med den svaga efterfrågesituationen, men också andra faktorer hade en viktig inverkan. Efter att ha accele-

Tabell 2: 2 Konsumentprisernas utveckling 1974—februari 1978

Årlig procentuell förändring

	1974	1975	1976	1977	Feb 1977 —Feb 1978
Förenta staterna	11,0	9,1	5,8	6,5	6,3
Japan	24,5	11,8	10,3	8,0	4,2
Förbundsrep. Tyskland	7,0	6,0	4,5	3,9	3,1
Nederländerna	9,6	10,2	8,8	6,7	5,1
Schweiz	9,8	6,7	1,7	1,3	1,1
Frankrike	13,7	11,7	9,6	9,5	9,2
Storbritannien	16,0	24,2	16,5	15,9	9,5
Italien	19,1	17,0	16,8	19.3	14,1
Canada	10,8	10,8	7,5	8,0	8,7
Belgien	12,7	12,8	9,2	7,1	5,4
Österrike	9,5	8,4	7,3	5,5	3,8
Sverige	9,9	9,8	10,3	11,4	14,1
Norge	9,4	11,7   .	9,1	9,1	9,1
Finland	16,9	17,9	14,4	12,7	10,5
Danmark	15,3	9,6	9,0	11,1	13,1
OECD-totalt	13,3	10,7	8,0	7,9	6,6
OECD-Europa	12,1	12,1	9,6	9,3	7,5

Källa: OECD.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           29

rerat något under våren visade råvarupriserna en nedåtgående trend under resten av året. Detta slog så småningom igenom i konsumentprisledet. En annan viktig faktor i sammanhanget är den inkomstpolitik som flera länder bedrev med betydande framgång. Även om den genomsnittliga inflationstakten har minskat, kvarstår stora skillnader i prisutvecklingen mellan olika länder. Om man ser på konsumentprisernas ökningar mätta i löpande tolvmånaderstal, låg Frankrike, Storbritannien, Italien och de nordiska länderna fortfarande över OECD-genomsnittet i december 1977. Japan lyckades att väsentligt reducera inflationen och var nere i en ökningstakt på mindre än 5 %. Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz uppvisade fortfarande låga ökningstal på 3,5 resp. 1 %. I Förenta staterna låg konsumentpriserna vid slutet av 1977 nära 7 % högre än ett år tidigare.

Världshandelns tUlväxt blev tillbakahållen under 1977. Efter att ha expanderat med ca 12 % 1976, föll tillväxten tillbaka till 4 å 5 % förra året. Utvecklingen av handeln mellan OECD-länderna var särskilt svag, men kompenserades delvis av en fortsatt stark uppgång i exporten till OPEC-länderna. Dessutom märktes en tydlig ökning av efterfrågan från icke-oljeproducerande utvecklingsländer mot slutet av 1977.

Den ökande ojämvikten i fördelnmgen av överskott och underskott i bytesbalanserna återspeglades i en stigande oro på valutamarknaderna. Under de senare månaderna av året resulterade tidigare uppbyggda spänningar i betydande kursförskjutningar mellan viktigare valutor. Överskottsländerna upplevde en kraftig appreciering av sina valutor, samtidigt som dollarns värde sjönk. I effektiva termer steg den japanska yenen och schweizerfrancen med ungefär 18 resp. 15 % under loppet av 1977. D-markens värde steg med ca 5 %, och dollarkursen sjönk ungefär lika mycket.

Utformningen av penningpolitiken i flertalet industriländer betingades i stor utsträckning av valutasituationen. Ränteläget i överskottsländerna pressades ned tiU historiskt mycket låga nivåer. I de länder där bytesbalansen hade börjat utvecklas i positiv riktning, framför allt Storbritannien och Italien, genomfördes en successiv sänkning av räntorna. I Förenta staterna utgjorde inte penningpolitiken något hinder för den pågående expansionen. I linje med den ökade efterfrågan på krediter skedde dock en måttlig dragning uppåt av ränteläget under loppet av 1977. De mindre underskottsländerna förde i allmänhet en mycket stram penningpolitik, framtvingad av hänsynen till den externa situationen.

Den allmänt sett strama inriktningen av finanspolitiken var en starkt bidragande orsak till den låga aktivitetsnivån inom OECD-länderna under 1977. När det efterhand stod klart hur svag den underliggande trenden var, sattes begränsade stimulansåtgärder in i ett flertal länder. Dessa åtgärder kom dock i allmänhet för sent för att i nämnvärd utsträckning påverka konjunkturförloppet under 1977. Överskottsländerna blev både

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

30

Diagram 2: 2   Kursutvecklingen mot US $ för vissa valutor 1976 — 1 kv. 1978. Procentuell förändring från fjärde kvartalet 1975

Kvartalsmedelvärdei

35

30

25

20

15

10

-10

-15

-20

____ ''''/   ""n	t 1 t 1 J 71/	/ Sfr i f i / ...• Yen /dm
y,:
	\ Skr	/

L

_L

1976                                         1977

11 kv. 1978 utgör medelvärdet för årets tio första veckor. Källa: Ekonomidepartementet.

1978

inom internationella ekonomiska organisationer och i bilaterala sammanhang utsatta för ett starkt tryck att vidta expansiva ekonomisk-politiska åtgärder för att dels förstärka den allmänna konjunkturutvecklingen i världsekonomin, dels bidra till anpassningen av rådande extema obalanser. Under 1977 var det emellertid endast Förenta staterna som genom sitt bytesbalansunderskott kom att lämna ett väsentligt bidrag till denna anpassning.

I Förbundsrepubliken beslutades dock under våren 1977 om ett flerårigt offentiigt investeringsprogram. Investeringar i en omfattning av ca 3 miljarder D-mark effektuerades under 1977. Ett skattesänknings-

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           31

paket till en total kostnad av drygt 10 miljarder D-mark, motsvarande ca 1 % av bmttonationalprodukten, antogs vidare under hösten. Den övervägande effekten härav infaller under innevarande år. Också i Japan vidtogs vissa konjunkturstödjande åtgärder. Efter några mer begränsade åtgärder tidigare under året presenterades i höstas ett stimulansprogram uppgående till ca 1 % av bruttonationalprodukten. Tyngdpunkten var här lagd på ökade offentliga utgifter och stöd till bostadsbyggandet.

Ytterligare ett antal länder vidtog stimulansåtgärder under hösten. Sålunda genomfördes skattesänkningar i bl. a. Storbritannien och Canada. I båda dessa länder hade arbetslösheten ökat kraftigt. Konjunktur-stödjande åtgärder presenterades också i Förenta staterna under våren. Dessa åtgärder adderade till effekterna av den tidigare förda expansiva politiken.

Utsikter för 1978

I den preliminära nationalbudgeten förutsågs att det internationella konjunkturläget skulle förbättras något under de inledande månaderna 1978 som en följd av de ekonomisk-politiska initiativ som vidtagUs under hösten 1977. Konjunkturindikatorerna i vissa länder ger oekså en något ljusare bUd av läget i början av 1978 jämfört med situationen några månader tidigare. I FörbundsrepubUken Tyskland hade kurvan för industriproduktionen börjat pekat uppåt, och orderingången tyder på att denna tendens kommer att hålla i sig ytterligare en tid framåt. Också i Japan antyder tillgängliga data, t. ex. utvecklingen av detaljhandelns försäljning, en viss förbättring av konjunkturläget jämfört med i höstas. Detaljhandelns försäljning har varit gynnsam också i Storbritannien. Den nedpressning av inflationstakten under 10 % i löpande tolvmånaderstal som ägt rum där, pekar mot en fortsatt expansion av hushåUens konsumtion. Den positiva konsumtionsutvecklingen har emellertid ännu inte reflekterats i en uppgång av industriproduktionen. I den franska ekonomin är läget likartat. Industriproduktionen stagnerar trots en ökande detaljhandel, samtidigt som prisstegringarna har dämpats avsevärt de senaste månaderna. I de flesta övriga länder är det svårare att finna några positiva tecken. För de mindre ekonomierna, och då särskilt i våra nordiska grannländer, framstår läget snarare som dystrare nu än för några månader sedan. Flertalet konjunkturindikatorer i Förenta staterna angav något oväntat negativa värden i början på året. Orsakerna till detta torde dock vara av tUlfällig karaktär, såsom inflytandet av den ovanligt kalla väderleken och den utdragna kolgruvstrejken. Den underliggande konjunkturtrenden i den amerikanska ekonomin förefaller vara relativt stark, vilket antyds av bl. a. en fortsatt nedgång av arbetslösheten och en ökning av sysselsättningen under första kvartalet i år. Dämpningen i början av året var emellertid så betydande att den

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan        32

får en negativ inverkan på den genomsnittiiga tillväxten i den amerikanska ekonomin 1978.

Mot bakgrund av den måttliga, i vissa fall svaga, försäljningsutvecklingen, bedömdes lagren som alltför stora på många håU under 1977. Under senare delen av året skedde en anpassning nedåt av lagren. Särskilt påtagligt var detta i Förenta staterna. Det finns därför anledning räkna med att lagerutvecklingen ej kommer att ha någon nämnvärt neddragande effekt på produktionen den närmaste tiden.

Förtroendeklimatet inom näringslivet är generellt sett svagt. I Japan och Förbundsrepubliken Tyskland bidrar valutornas appreeieringar till att skapa pessimism. Också i Förenta staterna ser företagen i allmänhet dystert på framtidsutsikterna. Detta är förvånande dels med tanke på den hittiUsvarande gynnsamma utvecklingen, dels med hänsyn till att administrationen klart deklarerat att man avser att hålla uppe den nuvarande expansionstakten i ekonomin ytterligare ett par år.

Jämfört med 1977 kommer den ekonomiska politiken i de större ländema att i år ge ett ökat bidrag till den totala efterfrågan. I Förenta staterna innehåller budgetförslaget för budgetåret 1978/79 en skattesänkning på 25 mUjarder doUar. Denna bedöms kunna kompensera för den avmattning mot slutet av 1978 som många bedömare förutsåg skulle ha inträffat om inga ytterligare stimulanser hade satts in. Även den japanska finanspolitiken kommer att verka konjunkturstödjande. Till-läggsbudgeten från december 1977 innebar ökade statliga utgifter under det första kvartalet i år. Också den budget som trädde i kraft den 1 april i år är allmänt expansiv. Utgifterna i budgeten ökas med ca 20 % i löpande priser. De stimulansåtgärder som beslutades i Förbundsrepubliken Tyskland förra året kommer att fortsätta att påverka utveckUngen under 1978. Den västtyska regeringen har dock hittills avvisat uppmaningar att stimulera ekonomin ytterligare. iMan menar att tillräckliga åtgärder redan vidtagits för ått öka den inhemska efterfrågan och att man vill avvakta tills ett statistiskt underlag finris för första kvartalet i år innan man överväger ytterligare stimulanser.

Omläggningen av.den ekonomiska politiken i både Japan oeh Förbundsrepubliken Tyskland representerar viktiga steg i expansiv riktning. Den svaga utvecklingen i dessa ekonomier under andra halvåret i fjol och den depressiva effekten på den inhemska efterfrågan av valutauppskrivningarna, gör det dock tveksamt om hittills vidtagna åtgärder är tillräckliga för att de interna tUlväxtmålen skall kunna uppnås. Dessa båda länder måste fortfarande anses ha ett betydande utrymme att öka den interna efterfrågan. Överskotten i bytesbalanserna väntas inte reduceras i någon större utsträckning i år, och prisstegringstrenden pekar nedåt. Flertalet övriga länder har små möjligheter ätt vidta stimulansåtgärder, om inte Japan och Förbundsrepubliken Tyskland går före i en allmän expansion av ekonomierna inom OECD-området. Endast Stor-

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                                     33

Tabell 2: 3 Bytesbalansutvecklingen i vissa länder. 1974—1977

Miljarder dollar

1974        1975        1976        1977

-0,75	11,5	-1,4	-20
-4,75	-1,0	3,7	11,0
9,75	4,0	3,4	3,5
2,0	1,5	2,4	0,5
0,3	2,5	3,5	3,3
-6,0	0	-6,1	-2,8
-8,0	-3,5	-2,5	0
-8,0	-0,5	-2,8	1,5
-1,5	-50	-4,2	-3,8
0,5	0,5	-0,1	0,5
-1,0	-1,5	-2,4	-3,25
-3,5	-9,5	-20,0	-22,5
-32,5	-6,5	-26,5	-32
62,0	34,5	42,0	37

Förenta staterna

Japan

Förbundsrep. Tyskland

Nederländerna

Schweiz

Frankrike

Storbritannien

Italien

Canada

Belgien-Luxemburg

Sverige

Övriga OECD

OECD-totalt

OPEC-länderna

Icke oljeproducerande utvecklingsländer    —22,5     —32,5     —26,0     —23

Källor: OECD och nationell statistik.

britannien har lyckats förbättra den externa situationen och inflationsutsikterna i en sådan utsträckning, att ytterligare stimulansåtgärder har bedömts kunna genomföras. Dessa förutses få ett betydelsefullt inflytande på konjunkturförloppet i år. Även för Frankrikes del torde det finnas ett visst, om än begränsat utrymme för stimulansåtgärder. I andra länder utgör den externa situationen en alltför stor begränsning för att ekonomisk-politiska initiativ i expansiv riktning skall kunna genomföras. Bytesbalansutvecklingen under de senaste månaderna har tvärtom tvingat flera av de mindre länderna att slå in på en ännu stramare kurs.

Återhämtningen från den svåra konjunkturnedgången 1974—1975 har hittills gått i ett så långsamt tempo att arbetslösheten i industriländema utanför Förenta statema fortsatt att stiga. iMot bakgmnd av den nuvarande ekonomisk-politiska inriktningen är det knappast sannolikt att tillväxten i OECD-länderna i år kommer att överstiga 4 %. För Västeuropas del kan ökningen i bruttonationalprodukten väntas stanna vid 2,5—3 %. Det beräknas emellertid att en tUlväxt på minst 4,5 % skulle krävas,för att en nedgång i arbetslösheten skall komma till stånd. Sannolikt kommer därför arbetslösheten i Västeuropa att öka under innevarande år. Det framstår mot den bakgrunden inte bara som önskvärt, utan också sannolikt att ytterligare expansiva åtgärder kommer att sättas in i vissa länder under året.

Liksom under 1977 väntas utvecklingen i de utomeuropeiska OECD-länderna bli förhållandevis hävdad. En ekonomisk tillväxt på ca 4,5 % är trolig för Förenta staternas del. Skattesänkningspaketet kommer att ge en välbehövlig stimulans tUl den privata konsumtionen, och lager-investeringarna kan förutses ge ett visst positivt bidrag tUl efterfrågan. Bostadsbyggandet har hittills expanderat i en så snabb takt, att man

3   Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 1. BiL

Prop. 1977/78: ISO   BUaga 1   Reviderad finansplan      34

sannolikt inte kan undvika en viss avmattning. Den höjning av ränteläget som skett den senaste tiden och den ytterligare uppgång som eventuellt förutses verkar också dämpande på bostadsinvesteringarna. För övriga fasta investeringar framstår utsikterna som goda. Kapacitetsutnyttjandet har nu nått en sådan nivå, att det bör verka pådrivande på investeringarna. Ett osäkerhetsmoment är dock det svaga förtroende-klimatet inom näringsUvet. Sammantaget torde de fasta investeringama kunna öka med inemot 6 % i år.

Den fortsatta uppgång som fömtses i Förenta staterna kommer att positivt påverka utvecklingen i den kanadensiska ekonomin. Efter en mycket måttlig tillväxt förra året, kan ett uppsving med en ökning i bruttonationalprodukten på uppskattningsvis 4 % kunna komma till stånd. Det är framför allt den privata konsumtionen och lagerinvesteringarna som väntas verka pådrivande på konjunkturutvecklingen.

Den ekonomiska tillväxten i Japan förutses även i år uppgå till ca 5 %. Den privata efterfrågan väntas fortsätta att utvecklas tämligen svagt. I StäUet är det den offentiiga sektorn som genom den expansiva budgetpolitiken förutses svara för det största bidraget till den totala efterfrågan. Dessutom väntas bostadsbyggandet expandera kraftigt som ett resultat av det statliga stödprogrammet som beslutades förra året.

I den preliminära nationalbudgeten förutsågs en tillväxt på 3 % i Västeuropa i år. Nu framstår denna expansionstakt som något svårare att uppnå. Den viktigaste orsaken tUl detta är att utvecklingen under andra halvåret i fjol blev betydligt svagare än enUgt de bedömningar som gjordes endast för några månader sedan. Även om ytterligare stimulansåtgärder sätts in — vilket också antas komma att ske — påverkar detta sannolikt inte utvecklingen förrän under senare delen av 1978. Effekten därav på den genomsnittliga tillväxten i år skulle därför bli endast mycket begränsad.

Utvecklingen i den franska ekonomin i år väntas inte avvika avsevärt från den under 1977. Sålunda förutses en produktionstillväxt på ungefär 3 %. Den privata och offentiiga konsumtionen väntas stå för huvuddelen av ökningen, medan de privata investeringarna antas fortsätta att utvecklas otillfredsställande. För den västtyska ekonomin förutses en förstärkning av produktionstillväxten jämfört med 1977 till ca 3,5 %. Den offentliga konsumtionen och de offentliga investeringarna förutses öka betydUgt snabbare än i fjol.

I Storbritannien erhöll efterfrågan ett betydande bidrag från den externa sektorn under 1977. Utan detta bidrag hade en direkt nedgång i bruttonationalprodukten ägt rum. Jämfört med denna utveckling väntas en markerad förbättring äga rum under 1978. Samtliga inhemska efterfrågefaktorer förutses bidra till en produktionstillväxt av storleksordningen 3 %. Denna klara förbättring har sin grund i den nedgång i inflationstakten och i bytesbalansunderskottet som ägde rum under 1977.

Bil.   Reviderad nationalbudget 1978 35

Också i Italien nåddes betydande framgångar i dessa avseenden. Utsikterna för den italienska ekonomin präglas emellertid av en betydande osäkerhet, delvis betingad av den politiska situationen. Tillväxten väntas här uppgå till oförändrat ca 2 %.

Tillväxten i de mindre västeuropeiska ekonomierna förutses bli återhållen. Överskottsländerna — Schweiz, Nederländema och Belgien — väntas uppnå en ökning i totalproduktionen med 1,5—2,5 %. Underskottsländerna å sin sida tvingas att föra en stram politik med.hänsyn till den externa balansen.. En åtstramning av den ekonomiska politiken har de senaste månaderna genomförts bl. a. i Österrike och Norge. Den norska totalproduktionen väntas dock öka med 4 å 5 % på gmnd av oljesektorns fortsatta expansion. Övriga nordiska länder kommer sannolikt att kunna uppnå endast en mycket begränsad tillväxt.

Totalt för OECD-länderna kan man förutse att den offentiiga sektorn i år kommer att lämna ett ökat bidrag till efterfrågetUlväxten i jämförelse med 1977. Med tanke på den offentliga efterfrågans inriktning innebär detta troligen att industriproduktionen kommer att uppvisa lägre tillväxttal än den totala produktionen. Detta har i sin tur konsekvenser för industrins investeringar, för vilka den mycket svaga trenden från 1977 kan väntas fortsätta.

Den måttliga uppgången av efterfrågan inom OECD-området medför att någon kraftigare ökning av världshandeln inte är att förutse. Också i år kommer förmodligen internhandeln i OECD att utvecklas långsammare än den totala världshandeln, vUken väntas stiga med ca 5 %. Den snabba exportökningen till OPEC-länderna väntas fortsätta. Likaså kan man anta att den uppgång av exporten till de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna som kunde förmärkas vid slutet av 1977, kommer att hålla i sig. Denna ökning av exporten från OECD-området till andra länder, kombinerad med en gynnsam utveckling av handelspriserna förutses leda till att OECD-ländernas samlade bytesbalansunderskott reduceras avsevärt. Den allvarliga ojämvikten i bytesbalansläget mellan olika OECD-länder väntas emellertid bestå. Med nuvarande uppläggning av den ekonomiska politiken i enskUda länder kommer den oundvikliga anpassningen av dessa obalanser att äga rum via växelkurserna i stället för genom förändringar i berörda länders inhemska efterfrågan. Ändringar i växelkurserna påverkar emellertid bytesbalanserna först med en betydande tidseftersläpning, oeh inledningsvis gör sig en motsatt "terms of trade"-effekt gällande. Det finns därför en viss risk att rådande bytesbalansojämvikter kommer att öka totalt sett i år, även om man lyckas nå en differentiering i efterfrågepolitiken.

Sammanfattningsvis finns det anledning att betrakta den ekonomiska utvecklingen 1978 med visst bekymmer. Ojämvikten i fördelningen av underskott och överskott i bytesbalanserna har en direkt depressiv effekt på tillväxten. De skapar dessutom grundvalen för ökade protektionistis-

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan        36

ka strömningar. Den svaga utvecklingen av den internationella handeln under förra året kan antyda att vissa protektionistiska inflytanden kan ha varit betydelsefulla redan då. Ytterligare ett fenomen som inger farhågor är den svaga utvecklingen av näringslivets investeringar i flertalet länder. Härigenom försämras utsikterna för den ekonomiska tillväxten i ett längre tidsperspektiv. Slutligen innebär den höga arbetslösheten inom OECD-området en i längden oacceptabel situation. Särskilt den utbredda ungdomsarbetslösheten är en utomordentligt allvarlig företeelse. Mot denna dystra teckning av de ekonomiska utsikterna står den förmånligare utveckling som en mer expansiv ekonomisk politik skulle kunna åstadkomma.

2.2 Länderiiversikter

Förenta staterna

Uppgången i den amerikanska ekonomin fortsatte med god styrka under 1977. Bruttonationalprodukten steg med nära 5 %, vilket innebar att administrationens officiella målsättning uppfylldes. Arbetslösheten reducerades under loppet av året med drygt 1 procentenhet, ned tUl 6,4 % i december. Detta kunde ske samtidigt som arbetskraften under loppet av 1977 ökade med drygt 4 miljoner personer.

Liksom 1976 var expansionen snabbast under årets inledande kvartal. En kraftig ökning både av den privata konsumtionen och lagerinvesteringarna bidrog till att tiUväxten då uppgick till 7,5% i årstakt. Därefter mattades emellertid tillväxten av. Den privata konsumtionens expansion dämpades, liksom också de fasta investeringarna. Den svaga utvecklingen under sommarhalvåret gav upphov till farhågor att det amerikanska konjunkturuppsvinget, som pågått ända sedan mitten av 1975, var på väg att ebba ut. Tillväxten fick dock ny fart det sista kvartalet. Den slutliga inhemska efterfrågan steg då med ca 7 % i årstakt. En omfattande neddragning av lagerinvesteringarna och en fortsatt negativ effekt från utrikeshandeln medförde att BNP-tillväxten stannade vid inte fullt 4 % i årstakt.

Den privata konsumtionen har varit den dominerande faktorn bakom den nuvarande konjunkturuppgången. Den har stimulerats av en stadig ökning av de reala disponibla inkomsterna, samtidigt som sparkvoten sjunkit under det långsiktiga genomsnittet. Försäljningen av varaktiga konsumtionsvaror och särskilt bilar har ökat mycket kraftigt. Detta förklaras till stor del av det uppdämda konsumtionsbehovet efter den djupa lågkonjunkturen 1974—1975. Sammantaget ökade den privata konsumtionen med nära 5 % i fjol.

I linje med den goda inkomstutvecklingen har också bostadsbyggandet expanderat ovanligt kraftigt efter den låga aktiviteten på detta område under flera år. Även demografiska faktorer har här verkat pådri-

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           37

vande. Industrins investeringar ökade däremot inte i det tempo man hade hoppats med hänsyn till den stigande industriproduktionen. Detta kan förklaras med den kvardröjande överkapaciteten inom vissa sektorer och en betydande försiktighet hos företagen, betingad av djupet på den senaste konjunkturnedgången. Totalt steg dock de fasta investeringarna med nära 12 %.

Lageruppbyggnaden gav ett betydande bidrag till produktionsuppgången i början av 1977. Efterhand fick den en allt mindre positiv effekt, för att slutligen verka direkt neddragande under det fjärde kvartalet. Sammantaget för hela året gav lagerinvesteringarna därmed endast ett margineUt tillskott till den totala efterfrågan.

Den ekonomiska politiken har verkat konjunkturstödjande under större delen av året. Ett förslag om skattesänkningar i en omfattning av 11 miljarder dollar drogs dock tUlbaka under våren eftersom det inte bedömdes nödvändigt för att vidmakthålla den gynnsamma utveckUngen. Det är framför allt de offentliga utgifterna som svarar för stimulansen. Penningpolitiken har successivt fått stramas åt med hänsyn till utvecklingen för den externa balansen.

Handelsbalansen utvecklades sålunda negativt under 1977 och noterade ett underskott på ca 30 mUjarder dollar. Medan den snabbt stigande inhemska efterfrågan drev upp importen med nära 10 % i volym stannade tillväxten av exporten vid knappt 5 %. Denna skillnad i expansionstakt mellan import och export beror i första hand på att Förenta staterna ligger före, de flesta övriga industriländer i konjunkturcykeln. En annan faktor av betydelse är det ökande beroendet av importerad olja. Oljeimporten beräknas ha kostat ca 45 miljarder doUar 1977. Det bör dock framhållas att också oljeimportens storlek i stor utsträckning förklaras av den höga ekonomiska aktiviteten. En positiv tjänstebalans medförde att underskottet i bytesbalansen kunde begränsas till ca 20 miljarder. Härtill kommer dock ett utflöde på kapitalbalansen av ungefär samma storleksordning, vilket bidrog till att dollarn under senare delen av 1977 utsattes för en kraftig press på valutamarknaderna. Trots massiva officiella interventioner deprecierades den amerikanska valutan med ca 5 % i effektiva termer. Jämfört med de starkare valutorna, D-mark, yen och schweizerfrancs, blev dock nedskrivningen betydligt större.

Dollarns svaghet måste i första hand betraktas som ett cykliskt fenomen. Det amerikanska näringslivet kan nämligen knappast anses ha förlorat i relativ konkurrenskraft under den senaste tiden. Inflationstakten i Förenta staterna har håUit sig under genomsnittet för OECD-länderna totalt. En viss stegring i konsumentprisernas ökningstakt kunde visserligen förmärkas mot slutet av 1977, men fortfarande begränsades uppgången till 6,7 % under loppet av året.

Den gynnsamma utvecklingen av efterfrågan och produktion under

Prop. 1977/78:150   Bilagal   Reviderad finansplan 38

det sista kvartalet 1977 bröts vid ingången av 1978. Både detaljhandelns försäljning och industriproduktionen minskade anmärkningsvärt. Detta händelseförlopp är dock främst att se som resultatet av den pågående kolstrejken och den onormalt kalla väderleken. Samtidigt försvagades efterfrågan på bilar, vilket föranledde en nedgång i bUtillverkningen. Viktiga konjunkturindikatorer tyder på en återhämtning från nedgången i början av året. Industriproduktionen liksom orderingången visar åter en positiv utveckling. Samtidigt har arbetslösheten gått ner ytterligare. Dämpningen var dock så betydande att den kommer att få en negativ inverkan på den genomsnittiiga tUlväxten i ekonomin 1978.

Vid presentationen av den federala budgeten betonade administrationen vikten av att stimulera den ekonomiska tillväxten och reducera arbetslösheten. Den målsätta ökningen i bruttonationalprodukten 1978 anges tiU 4,5 å 5 %.

I syfte att driva på tillväxten föreslog administrationen i budgeten för 1978/79 ett skattesänkningspaket uppgående till 25 miljarder dollar. En stimulans av ekonomin i denna storleksordning anses komma att bU nödvändig dels för att motverka effekten av att löntagama på grund av inflationen flyttas upp i skatteklasser med högre progressivUet, dels för att kompensera för den avsaktande underliggande trenden i ekonomin under loppet av 1978. Skattesänkningarna föreslås träda i kraft den 1 oktober i år och får därmed direkt inverkan på utvecklingen under det fjärde kvartalet. Det kan dock inte uteslutas, att den omständigheten att en skattesänkning aviserats leder till en positiv effekt på konjunkturutvecklingen redan dessförinnan.

Den privata konsumtionen får en ordentlig stimulans av den föreslagna skattesänkningen. Härtill kommer att konsumenternas förväntningar om den framförliggande ekonomiska utvecklingen, som den kommer till uttryck i enkätundersökningar, är optimistiska. Detta framgår också av hushållens benägenhet att acceptera en ökad skuldsättning för att tillgodose sina konsumtionsbehov. En konsumtionsutveckling i år med ungefär samma styrka som 1977 ter sig därför trolig.

Däremot kan bostadsbyggandet knappast väntas fortsätta att expandera i samma takt som 1977. Investeringar i nya bostäder har nu nått en sådan volym att en viss tillbakagång ter sig naturlig. Den senaste tidens uppåtriktade trend i ränteläget verkar också neddragande. För industrins investeringar finns det dock anledning räkna med en fortsatt relativt gynnsam utveckling. Med hänsyn till den nivå kapacitetsutnyttjandet har nått torde samtidigt investeringarna i större utsträckning inriktas på en utbyggnad av produktionskapaciteten. Sammantaget för de fasta investeringarna är dock en viss dämpning av expansionen jämfört med 1977 sannolik.

Utvecklingen på prisområdet kan komma att utgöra ett problem under 1978. Den senaste tidens ogynnsamma utveckling av priserna på en

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           39

rad basvaror kommer efterhand att slå igenom på konsumentprisema. Vidare verkar det stora budgetunderskottet, vilket beräknas uppgå till drygt 60 miljarder dollar såväl innevarande som kommande budgetår inflationsdrivande. Ytterligare inflationsimpulser kan komma från den svaga dollarkursen och den fördyring av importen som detta innebär, samt en eventuell ökning i lönestegringstakten. Risken finns därför att prisutvecklingen kommer att innebära en ökad restriktion på den ekonomisk-politiska handlingsfriheten.

Den höga aktivitetsnivån inom den amerikanska ekonomin innebär att efterfrågan för importerade varor kommer att hällas uppe. För exportens del förutses en förstärkning äga rum under loppet av året. Av betydelse i detta sammanhang är den förbättrade konkurrenskraft amerikanska produkter fått tUI följd av dollarns svaga utveckling det senaste året. Den amerikanska handelsbalansen torde mot denna bakgrund inte komma att undergå någon ytterligare större försämring.

Sammanfattningsvis ter sig utsikterna för den amerikanska ekonomin under 1978 tämligen goda. En fortsatt förhållandevis snabb tillväxttakt bör leda till en ytterligare reducering av arbetslösheten. Den underliggande trenden för utvecklingen av den privata efterfrågan är visserligen. f. n. dämpad, men de föreslagna stimulansåtgärdema kan väntas ge ett välbehövligt efterfrågetillskott under senare delen av året. Mot denna bakgrund förefaUer en produktionstillväxt på ca 4,5 % sannolik.

Japan

Den ekonomiska utvecklingen i Japan under 1977 präglades av motsättningen mellan en stagnerande inhemsk efterfrågan och en mycket kraftig uppgång av exporten. Medan den förra steg endast ca 3,5 %, uppvisade exporten en volymökning på 11,5 %. Exporttillväxten var kraftigast i början av året för att därefter successivt dämpas. Denna avmattning sammanföll med en allt svagare utveckling också av den privata inhemska efterfrågan. En ökad stimulans från den offentliga sektorn förmådde inte kompensera för denna dämpning, och utvecklingen under det andra halvåret blev därför betydligt sämre än vad de flesta bedömare hade förutsett. För helåret 1977 uppgick ökningen i bruttona tionalprodukten tUl ca 5 %.

Den privata konsumtionen steg med ca 3 % 1977. Detta återspeglar dels en försiktig attityd från konsumenternas sida, dels tämligen måttliga ökningar i hushåUens disponibla inkomster.

Den svagaste utveckUngen bland de olika efterfrågekomponenterna uppvisade dé privata investeringarna. Näringslivets investeringar ökade med endast ca 2 %. Förklaringen härtiU är i första hand en utbredd överkapacitet. Flera industribranscher, med ett högt beroende av importerade råvaror och av importerade energi, befinner sig vidare i en all-

Prop. 1977/78:150   Bilagal   Reviderad finansplan 40

varlig strukturkris. Även bostadsbyggandet bidrog till den svaga utvecklingen. Här inträffade en nedgång i absoluta tal.

Den offentliga sektorn kom under loppet av 1977 att ge ett ökat bidrag till den totala efterfrågan. Den ursprungliga budgeten för budgetåret 1977/78 innehöll en del expansiva element. När det så småningom stod klart att ekonomin utvecklades svagare än förutsett, lades ett paket med ytterligare stimulansåtgärder fram i september. Tonvikten i detta låg på ökade offentliga utgifter och stöd till byggnadsverksamheten.

Utvecklingen av den externa sektorn har blivit föremål för en omfattande internationell kritik. Samtidigt med den våldsamma uppgången av exporten förblev importtillväxten mycket svag och resultatet blev en väldig ansvällning av det externa överskottet. Bytesbalansen noterade ett överskott på drygt 11 miljarder dollar 1977. Detta kontrasterar skarpt mot den japanska regeringens ursprungliga målsättning om ett smärre underskott. Utvecklingen av den extema balansen bidrog verksamt till en nästan ständig press uppåt på valutakursen under 1977. Under loppet av året apprecierades valutan med effektivt ca 18 %.

Yen-apprecieringen fick ett. starkt negativt inflytande på förtroendeklimatet inom näringslivet. Även antalet konkurser bland exportföretag • ökade kraftigt. A andra sidan bidrog kursuppgången till att utestänga utifrån kommande inflationstendenser och medverkade till en tydUg dämpning i prisstegringstakten. Under loppet av 1977 reducerades konsumentprisernas ökningstakt, mätt i löpande tolvmånaderstal, från drygt 9 tUl under 5 %. Ett annat positivt tecken i den japanska ekonomin var den klara uppgång i industriproduktionen som ägde rum i början av 1978.

Utvecklingen i den japanska ekonomin under det framförliggande året är i hög grad beroende av insatta och kommande stimulansåtgärder över budgeten. Det stimulanspaket som lades fram i höstas avsåg ökade utgifter motsvarande inte fullt 1 % av bruttonationalprodukten. Dessa insatser var lokaliserade till i huvudsak det första kvartalet i år. Den ordinarie budgeten för budgetåret 1978/79, vilket inleddes den 1 april, omfattar utgiftsökningar uppgående tUl 20 % jämfört med den ursprungliga budgeten från föregående år. Särskilt anslagen för offentliga investeringar har ökats kraftigt. Budgeten innehåUer också en omfattande satsning på bostadsbyggandet. Byggnadsinvesteringarna kan till följd härav förutses stiga inemot 7 %.

För näringsUvets investeringar däremot är utsikterna fortsatt dystra. Den kvardröjande överkapaciteten, apprecieringen av yenen och det dåliga förtroendeklimatet inom industrin talar för att investeringsutvecklingen kommer att förbli mycket svag.

De ekonomiska stimulanser som presenterats har huvudsakligen varit inriktade på ökade offentliga utgifter. Någon stimulans av den privata konsumtionen via skattesänkningar har inte ingått 1 de aviserade åtgär-

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           41

derna. I stället kan hushållens disponibla inkomster väntas påverkas negativt av att skatternas andel av de stigande nominella inkomsterna ökar med de progressiva skatteskalorna.

Häremot verkar givetvis den avsevärda dämpningen av inflationstakten som inträffat under det senaste året. Sammantaget förutses en viss uppgång av den privata konsumtionens tillväxt jämfört med 1977.

Till följd av den omedelbara förbättringen av bytesförhållandet torde yenens appreciering inte resultera i någon snar nedgång i det externa överskottet i löpande priser. Bytesbalansöverskottet 1978 väntas sålunda bli lika omfattande som förra året. En fortsatt dämpad utveckling av den inhemska privata efterfrågan skapar inte heller förutsättningar för någon större ökning av importen. HärtiU bör givetvis fogas att den ganska betydande uppskrivning av yenen som ägt rum under det senaste året successivt borde få kännbara effekter på handelsströmmarna. Detta är dock en process som erfarenhetsmässigt kan bli tämligen utdragen. En annan faktor som verkar i samma riktning — och där likaledes resultaten kan väntas visa sig först på sikt — är det starka tryck som riktats mot Japan från såväl amerikanskt som västeuropeiskt håll att "öppna den japanska marknaden" för ökad import. En omedelbar effekt på handeln har däremot olika åtgärder att hålla tillbaka exporten av vissa produkter, men betydelsen härav på den totala handeln torde vara relativt begränsad.

Den officiella målsättningen för den ekonomiska tillväxten 1978 är Uksom för 1977 mycket ambitiös. Trots insatta stimulansåtgärder är det tveksamt om den ökning av bruttonationalprodukten med ca 6,5 % som målsatts, går att reaUsera. Häremot talar främst den svaga underliggande trenden för den privata inhemska efterfrågan under senare delen av 1977 oeh de inledande månaderna i år. En produktionstillväxt av storleksordningen 5 % ter sig mer sannolik om inte ytterligare stimulanser vidtas. Däremot torde vidtagna åtgärder få positiva, indirekta effekter under senare delen av 1978, vilket skulle innebära en successiv förstärkning av konjunkturen under loppet av året.

FörbundsrepubUken Tyskland

Den västtyska ekonomin utvecklades mindre tillfredsställande under 1977 än vad som aUmänt hade förutsetts. Sålunda stannade den reala tiUväxten vid ca 2,5 %, medan den officieUa målsättningen så sent som vid halvårsskiftet 1977 angav en ökning av bruttonationalprodukten med 5 %. Den långsamma produktionstillväxten var ej tillräcklig för att reducera arbetslösheten, vilken låg kvar på en nivå kring 4,5 % i säsongrensade termer.

De första månaderna 1977 präglades av en hög ekonomisk aktivitet, i första hand uppburen av den privata konsumtionen, men efterhand mattades uppgången av. När den utländska efterfrågan dämpades under vå-

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan 42

ren, påverkades också den inhemska efterfrågan negativt. Sammantaget ledde detta till att industriproduktionen stagnerade under det andra och tredje kvartalet. En viss uppgång ägde därefter rum under årets senare del, då effekten av insatta stimulansåtgärder började visa sig.

Den restriktiva inriktningen av den ekonomiska politiken under första halvåret 1977 bidrog i hög grad till den svaga utvecklingen i ekonomin. De offentliga investeringarna minskade under denna period i absoluta tal, medan den offentiiga konsumtionen ökade med mindre än 1 %. Under det andra halvåret skedde sedan en tydlig uppgång i de offentUga utgifterna. Detta var i stor utsträckning resultatet av att regeringens fleråriga investeringsprogram började visa sig.

När det efterhand stod klart hur svag den underliggande trenden i konjunkturutvecklingen var, vidtog regeringen ytterligare åtgärder för att stimulera efterfrågan. Under hösten beslöts om relativt omfattande skattesänkningar både för hushållen oeh företagen. Huvuddelen av dessa åtgärder får emellertid effekt först under innevarande år. Skattesänkningar i en omfattning av 2—3 miljarder D-mark bidrog dock till att stödja den privata konsumtionen redan under de sista månaderna 1977. Den privata konsumtionen gavs också stimulans av de frisläpp från löntagarnas sparfonder som företogs vid halvårsskiftet. Härigenom uppnåddes en ökning i den privata konsumtionen på ca 3 % för helåret 1977.

De privata investeringarna ökade med drygt 5 % 1977. Huvuddelen av denna uppgång hänför sig emellertid tUl årets inledande månader. En utbredd överkapacitet inom flera industrigrenar och en ökande pessimism beträffande exportutsikterna, bidrog till att investeringsverksamheten avtog under loppet av året.

En snabbare tillväxt av exporten i löpande priser jämfört med importen ledde tUl att handelsbalansöverskottet ökade 1977. I motsatt riktning verkade en fortsatt negativ trend i utvecklingen av tjänste- oeh transfereringsbalansen, varför överskottet i bytesbalansen begränsades tiU 1976 års nivå, eller m.otsvarande ca 3,5 miljarder dollar.

Liksom den japanska yenen var D-marken under 1977 utsatt för ett starkt uppåtriktat tryck. I effektiva termer ägde en appreciering på ca 5 % rum. Gentemot vissa valutor, särskilt den amerikanska doUarn, blev apprecieringen betydligt större. D-markens kursutveckling och förhållandevis måttliga löneökningar medförde att den i internationeU jämförelse redan låga inflationstakten kunde nedbringas ytterligare. Under loppet av 1977 steg konsumentpriserna med endast 3,5 %.

Uppgången i den ekonomiska aktiviteten under senare delen av 1977 fortsatte in på 1978. Industriproduktionen steg i jämn takt, och orderingången utvecklade sig gynnsamt. Särskilt order från inhemska beställare ökade kraftigt. Av stor betydelse är det faktum att orderingången för investeringsvaror visade en uppåtgående trend. Den positiva bild

Bil.   Reviderad nationalbudget 1978 43

som dessa konjunkturindikatorer förmedlar, skall dock ses mot bakgrund av den låga utgångsnivån. D-markens uppskrivning och de därmed försämrade exportutsikterna är faktorer som verkar negativt på förtroendeklimatet i näringslivet.

De ekonomisk-politiska åtgärder som beslutades under 1977 får till stor del effekt under innevarande år. Av de 16 miljarder D-mark som det medelsfristiga investeringsprogrammet omfattar, förutses drygt en tredjedel effektueras i år. Sänkningen i höstas av de direkta skatterna innebär ett inkomstbortfall för staten om drygt 10 mUjarder D-mark. En motverkande faktor utgör dock höjningen av mervärdeskatten med en procentenhet från 1 januari i år. De statliga utgifterna förutses öka med ca 10 % under året. Sammantaget innebär detta att det federala budgetunderskottet väntas stiga med 10 miljarder D-mark tiU ca 30 miljarder. En betydande osäkerhet föreligger när det gäUer att bedöma utvecklingen av delstaternas oeh kommunernas utgifter. En strävan att åstadkomma budgetbalans kan här verka återhållande.

Den officiella målsättningen för produktionsutvecklingen 1978 innebär en tillväxt på 3,5 %. Denna målsättning betraktas av de flesta bedömare som realistisk; flertalet prognoser anger en ökning i bmttonationalprodukten på 3—3,5 %. Återhämtningen i den västtyska ekonomin skulle således bli tämligen långsam också i år. Med tanke på den låga utgångsnivån krävs dock att tillväxten når upp till 4—5 % under loppet av 1978 för att målet skaU realiseras.

Den bestående överkapaciteten inom många branscher utgör en dämpande faktor för de privata investeringarna. Härtill kommer att industrigrenar som upplevt en god konjunktur under 1977 — särskilt bilindustrin — väntas få sämre avsättningsmöjligheter innevarande år och därmed minskade incitament att företa kapacitetsutvidgningar. Apprecieringen av D-marken tvingar företagen att reducera kostnaderna för att bibehålla konkurrenskraften på världsmarknaden. En stor del av investeringarna kan därför väntas få en rationaliseringsinriktad karaktär. Den förutsedda kraftiga ökningen av de offentliga investeringarna väntas tUlsammans med en måttlig ökning av bostadsbyggandet leda till att de totala fasta investeringarna visar en något högre tillväxttakt än förra året. Lagerinvesteringarna tros inte heller i år ge något bidrag tiU tiUväxten.

De faktorer som verkat dämpande på inflationen under 1977 väntas göra sig gällande också i år. En ökning i konsumentpriserna med ca 3,5 % ter sig därmed sannolik. Utgången av pågående avtalsrörelse är oviss. Avståndet mellan parternas bud på den privata sidan är fortfarande stort. Om man utgår ifrån att slutresultatet kommer att innebära en löneökning av storleksordningen 6 %, kan den privata konsumtionen förutses öka i ungefär samma takt som under 1977, dvs. med ca 3 %.

Prop. 1911/18:150   Bilaga 1   Reviderad finansplan        44

I internationella sammanhang har den västtyska regeringen under de senaste åren ofta uppmanats att göra mer för att stimulera den inhemska efterfrågan och därmed bidra till en gynnsammare utveckling av världsekonomin. Förbundsrepubliken tillmäts här en nyckelroll, särskUt när det gäller utvecklingen i Västeuropa. En i internationell jämförelse mycket låg inflationstakt och betydande överskott i bytesbalansen skapar enligt många bedömare ett stort utrymme för en mer expansiv poUtik. Om den nuvarande inriktningen av politiken bibehåUs, menar man att D-marken kommer att apprecieras ytterligare, vilket skulle medföra ökade depressiva effekter på den västtyska ekonomin.

Den västtyska regeringen anser däremot att man redan gjort tillräckligt för att stimulera ekonomin: om den underliggande trenden i utvecklingen är svag, är det inte möjUgt att helt motverka detta genom ökad offentlig efterfrågan. Den offentliga sektorns samlade budgetunderskott beräknas för innevarande år uppgå till drygt 4 % av bruttonationalprodukten, vilket enligt officiell bedömning avsevärt begränsar utrymmet för ytterligare expansiva åtgärder. I detta sammanhang anförs också konstitutioneUa hinder att öka budgetunderskottet vidare.

Den tilltagande depressiva effekten av valutaapprecieringen och möjligheten av en ökning i arbetslösheten gör dock ytterligare stimulansåtgärder allt mer påkallade. Trycket på den västtyska regeringen att mera positivt bidra till konjunkturförloppet särskilt i Västeuropa, är betydande. Det kan därför väntas att åtgärder trots aUt kommer att vidtas, vilket skulle förbättra utsikterna för årets senare del. En tiUväxt uppemot 3,5 % ter sig därmed trolig.

Storbritannien

Den strama ekonomiska politiken bidrog till anmärkningsvärda framgångar i den brittiska ekonomin under 1977. Efter en rad av år med underskott noterades ett överskott i bytesbalansen. Samtidigt dämpades inflationstakten avsevärt. Prisstegringarna, mätta i löpande tolvmånaderstal, uppgick i december 1977 tUl något över 12 %, att jämföra med nära 18 % då ökningarna var söm störst. Denna utveckling medförde ett stigande förtroende fÖr det brittiska pundet och ett kraftigt inflöde till valutareserven.

Framgångarna med den externa balansen och på inflationssidan har köpts till priset av en stagnerande inhemsk produktion. De offentliga utgifterna minskade i volym under 1977. Den offentliga konsumtionen bibehölls på 1976 års nivå, medan de offentliga investeringarna minskade med mer än 20 %. Åtstramnmgen inom den offentliga sektorn kom i volymtermer att bli hårdare än avsett, delvis som en följd av att kostnadsstegringarna blev något större än förutsett.

Den privata konsumtionen sjönk med ca 1 % i volym. Detta var i första hand ett resultat av nedgången i hushållens disponibla inkomster.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           45

Genom regeringens lönepolitiska samarbete med fackföreningarna uppnåddes en avsevärd dämpning av lönestegringarna. De skattesänkningar som löntagarna erhöll som kompensation, motverkade endast delvis effekten av att lönerna ökade långsammare än priserna.

Liksom de offentliga investeringarna gick också bostadsinvesteringama tillbaka kraftigt. Det privata näringslivet — särskilt tUlverkningsindustrin — kunde däremot registrera en ökning i investeringarna. Härtill bidrog en betydande uppgång i vinsterna från den mycket låga nivån under de närmast föregående åren. Produktionen av olja i Nordsjön gav dessutom ett både direkt oeh indirekt incitament till ökade investeringar. Industrins investeringar ökade med 7 %. Sammantaget minskade dock de fasta bruttoinvesteringarna med ca 7 %.

Den svaga inhemska efterfrågan och den stagnerande produktionen resulterade i en fortlöpande ökning av antalet arbetslösa. Först mot slutet av 1977 stabiliserades arbetslöshetsandelen på en nivå av ca 6 % i säsongrensade tal.

Bruttonationalprodukten steg endast marginellt 1977. Att en direkt nedgång inte inträffade berodde på den expansiva utvecklingen av exporten. Denna ökade mer än 6 %, varvid en flerårig trend med marknadsandelsförluster kunde brytas. Särskilt exporten av olja gav ett betydande bidrag, men också den övriga exporten utvecklades gynnsamt. Trots den positiva exportutvecklingen kvarstod ett underskott i handelsbalansen. Detta kompenserades dock av en positiv tjänste- och transfereringsbalans, varför i stort sett jämvikt i bytesbalansen kom att uppnås.

Internationell upplåning har utgjort en viktig beståndsdel av den ekonomiska politiken under de senaste åren. Omfattande lån har erhållits från InternationeUa valutafonden, det senaste från december 1976 på nära 4 miljarder dollar. I samband med dessa lån har regeringen åtagit sig att följa vissa riktlinjer vad beträffar bl. a. storleken på det offentliga budgetunderskottet och den inhemska kreditexpansionen.

Det offentliga budgetunderskottet kom att ligga väl under de uppställda gränserna. För att motverka den stigande arbetslösheten kunde mot denna bakgrund den ekonomiska politiken under hösten ges en ef-terfrågestödjande inriktning. I oktober presenterades ett stimulanspaket med en omfattning av ca 1 miljard pund, vilket motsvarar ungefär 0,7 % av bruttonationalprodukten. Paketet innehöll vissa skattelättnader samt en ökning av den offentliga byggnadsverksamheten.

StabUiseringen av pundkursen under 1977 åtföljdes av en mycket snabb ökning av valutareserven, trots att diskontot sänktes successivt under en tolvmånadersperiod med hela 10 procentenheter. Efter hand medförde ökningen i valutareserven en stark press uppåt på pundet och i november förra året beslöt myndigheterna att upphöra med interventionerna för att hälla valutakursen nere. En omedelbar appreciering av pundet ägde därvid rum.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      46

Vid ingången av 1978 präglades den brittiska konjunkturbilden av fortsatt stagnation. Varken industriproduktionen eller arbetsmarknadsläget visade någon förändring till det bättre. Lager- och ordersituationen var fortfarande otillfredsställande. Ett positivt tecken var dock statistiken över detaljhandelns försäljning. Denna visade en klar uppgång, vilken kan förklaras dels med skattesänkningen från oktober, dels med den ökning i de reala disponibla inkomsterna som inträffat i samband med dämpningen i inflationstakten. .

De enkätundersökningar över förtroendeklimatet inom näringslivet som utförts under årets första månader, visar på en förhåUandevis stor optimism. Exportföretagen var dock oroade över att apprecieringen i pundet kunde ha medfört en försämring av deras konkurrenskraft på världsmarknaden. En annan osäkerhetsfaktor var. löneutvecklingen. Det formella lönepolitiska samarbetet upphörde i augusti 1977. Fackföreningarna har emellertid förbundit sig att också i fortsättningen iaktta regeln, att löneförhandlingar skulle ske med ett tidsintervall av minst 12 månader. Regeringen angav 10 % som en övre gräns för lönehöjningarna och hotade med sanktioner mot företag som gick över denna gräns. De faktiska löneökningarna kom trots detta att i de flesta fall snarare ligga över än under 10 %, oeh det är därför sannolikt att de genomsnittliga lönekostnadsökningarna 1978 kommer att ligga över den rekommenderade gränsen.

Flertalet prognoser är optimistiska beträffande utsikterna för den brittiska ekonomin 1978. De konsoliderade statsfinanserna och framgångarna med att dämpa inflationen och åstadkomma extern balans, har ökat regeringens utrymme att vidta ytterligare stimulansåtgärder. Expansiva åtgärder i en omfattning av ca 2,5 miljarder pund offentliggjordes i mitten av aprU i år. Merparten av insatserna gäller skattelättnader för såväl företag som hushåU.

Trenden med en ökning i de reala disponibla inkomstema förutses hålla i sig under 1978. Därmed skapas förutsättningar för en uppgång i den privata konsumtionen med drygt 3 %. Oekså bostadsbyggandet, som gått tillbaka under senare år, väntas ta ny fart.

De investeringsenkäter som publicerats pekar mot en snabb ökning i de privata investeringarna 1978. Liksom i fjol är det tillverkningsindustrins investeringar som väntas expandera snabbt. Det kan anses sannolikt att investeringarna efter hand aUt mer inriktas på en utbyggnad av produktionskapaciteten. Sammantaget förutses en ökning i de fasta investeringarna med ca 4 %.

En viktig förutsättning för den skisserade positiva utvecklingen av den brittiska ekonomin är, att inga allvarliga bakslag inträffar vad gäller den externa balansen eller prisutvecklingen. Bytesbalansen kommer troligen att utvecklas mot ökade överskott under loppet av 1978. Från officiellt håll kalkylerar man med ett överskott på motsvarande ca 1,5 mil

Bil.   Reviderad nationalbudget 1978 47

jarder dollar. I januari i år meddelade regeringen att man i förtid avsåg att återbetala 1 miljard dollar av skulden till Internationella valutafonden och ca 2 miljarder dollar av övriga lån.

Vad gäller prisutvecklingen däremot finns det anledning att vara något mindre optimistisk. Trots den neddragning i inflationstakten som ägt rum, är inflationen i Storbritannien fortfarande högre än i flertalet andra större industrUänder. Om lönekostnadsstegringarna blir alltför stora kan man befara att prisstegringarna åter accelererar mot slutet av året. Detta skulle betyda att förtroendeklimatet inom näringslivet försämras.

Helhetsbilden av den brittiska ekonomin ter sig dock ljus. Det verkar troligt att 1978 blir det år då en längre tids stagnation bryts. En ekonomisk tillväxt på 3 å 3,5 % ter sig fullt förenlig med fortsatt finansiell stabilitet.

Frankrike

I enlighet med den s. k. Barre-planen gavs både finans- oeh penningpolitiken en restriktiv utformning under 1977. För att motverka de negativa effekterna härav på sysselsättningen, företogs en rad selektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Selektiva ekonomisk-politiska åtgärder vidtogs oekså i syfte att hålla tillbaka pris- och lönestegringarna.

Den strama utformningen av den ekonomiska politiken bidrog till att den franska ekonomin utvecklades tämligen långsamt under 1977. Totalproduktionens tillväxt stannade vid ca 2,5 %. En motsvarande ökning noterades också för den privata konsumtionen, medan de fasta investeringarna, liksom i flertalet övriga industriländer, uppvisade en otillfredsställande utveckling. Expansionen av bostadsbyggandet dämpades under året, medan övriga privata investeringar gick tillbaka i absoluta tal. Detta kompenserades delvis av en uppgång i de offentliga investeringama, där särskilt investeringarna inom de statsägda företagen expanderades kraftigt. Den offentiiga konsumtionen ökade med ca 3 %.

Den svaga produktionstillväxten ledde efter hand till att arbetslösheten ökade. De högsta talen noterades under tredje kvartalet med en arbetslöshet på nära 5,5 %. Till följd av de selektiva sysselsättningsstöd-jande åtgärderna, som sattes in, skedde därefter en nedgång av arbetslösheten till drygt 4,5 % vid årets slut.

Trots den dämpade efterfrågesituationen, de måttiiga löneökningarna och den selektiva prispolitik som bedrevs, visade inflationstendenserna länge inte någon tendens att mattas av. Först mot slutet av året kunde en klar nedgång i prisstegringstakten förmärkas. För 1977 i sin helhet innebar detta att praktiskt taget ingen reducering av inflationen åstadkoms.

Medan resultaten i kampen mot prisstegringarna blev begränsade, var framgångarna större beträffande den externa balansen. Underskottet i bytesbalansen halverades i stort sett under året. Underskottet, som upp-

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan        48

gått till drygt 6 miljarder doUar 1976, stannade vid ca 3 miljarder 1977. En viss förbättring av tjänstenettot bidrog till denna utveckling, men den avgörande orsaken var en kraftig förstärkning av handelsbalansen. Bl. a. till följd av marknadsandelsvinster steg exporten mer än 6 % i volym, medan importen stagnerade i linje med den dämpade inhemska efterfrågan.

Den franska konjunktursituationen i början av 1978 företer en splittrad bild. TiU de positiva inslagen hör nedgången i arbetslöshet och inflationstakt. Det råder dock viss tveksamhet huruvida dessa framgångar är av en varaktig natur, eller om de främst är betingade av de selektiva åtgärder som vidtagits. Förtroendeklimatet inom näringslivet ligger fortfarande på en låg nivå, och industriproduktionen har i stort sett stagnerat. En viss neddragning av färdigvarulagren ägde rum i slutet av 1977, men företagen bedömer ännu lagren som alltför stora. Vad gäller investeringsplanerna i början av 1978 kan man anta att företagens avvaktande attityd i hög grad hängde samman'med osäkerheten inför det då förestående parlamentsvalet.

Under förutsättning att inriktningen av den ekonomiska politiken förblir oförändrad, är det troUgt att utvecklingen i den franska ekonomin i år ej väsentligt kommer att avvika från den under 1977. Således kan man vänta att exporten också i fortsättningen kommer att expandera förhållandevis snabbt. Några ytterligare stora vinster av marknadsandelar är visserUgen ej att räkna med, men däremot väntas jordbmksexpor-ten komma upp till en normal nivå efter den svåra torkan 1977. Utvecklingen mot extern balans tros därför fortgå under året. Vad inflationen beträffar är det sannolikt att den ekonomiska politiken kommer att uppvisa bättre resultat i år än 1977. Härför talar bl. a. de relativt måttliga löneökningarna och den lugnare prisutveckling som förutses för jordbruksprodukter.

En avmattning i prisstegringstakten skulle verka positivt på den privata konsumtionen som därigenom skulle kunna öka något snabbare än förra året, eller med ca 3 %. Med utgångspunkt från redovisade utgiftsplaner beräknas den offentliga konsumtionens tillväxt uppgå till ca 3,5 %. De offentliga investeringarna väntas fortsätta att expandera kraftigt. Den uppgång på mellan 4 och 5 % som förutses betingas framför allt av ambitiösa investeringsprogram inom de statsägda företagen.

UtveckUngen för de privata investeringarna däremot fömtses bli fortsatt svag. Bostadsbyggandet väntas stagnera, medan den negativa trenden i övriga privata investeringar sannolikt kommer att brytas. Den lageranpassning som ägde rum under 1977 avslutades troligen i början av innevarande år. För året som helhet kan man därför vänta en neutral eller måttligt neddragande effekt av lagren på produktionstillväxten.

De framgångar man i Frankrike vunnit på den externa sidan, måste fortfarande anses vara bräckliga. De skulle uppenbarligen äventyras vid

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           49

en alltför snabb uppgång i den inhemska efterfrågan. Endast vid en allmän uppgång i den västeuropeiska ekonomin kan därför Frankrike vän-, tas följa efter méd en omläggning av politiken i expansiv riktning. Med hänsyn till rådande svaga utsikter för utvecklingen på de viktigaste exportmarknaderna ter sig sannolikheten för en snar sådan omläggning relativt Uten. En produktionstillväxt i den franska ekonomin 1978 på 3 % eller något därutöver framstår mot denna bakgrund som mest trolig. Den osäkerhet som präglade läget i den franska ekonomin under perioden omedelbart före parlamentsvalet beträffande såväl den ekonomiska politiken som företagens investeringsvilja innebär dock att prognosen måste omgärdas med betydande reservationer.

Danmark

Den ekonomiska politikens restriktiva inriktning oeh den svaga utlandsefterfrågan präglade i hög grad utvecklingen i den danska ekonomin 1977. Bruttonationalprodukten ökade med endast drygt 1 %. Detta var otillräckligt för att hindra att sysselsättningsläget försämrades och arbetslösheten steg till ca 7,5 %.

Den offentliga konsumtionen ökade med ca 2,5, dvs. något mindre än året förut. Investeringarna på den offentliga sidan minskade däremot med ca 2,5 %. Denna utveckling speglar 1975 och 1976 års beslut om besparingar inom den offentliga sektorn.

Inom näringslivet minskade satsningarna pä maskininvesteringar, vUket starkt kontrasterar mot utvecklingen 1976. Däremot ökade industrins byggnadsverksamhet med ca 6 % 1977. IndustrUnvesteringarnas andel av de totala investeringarna har minskt från 13 % i början av 1960-talet tiU 7 % 1977. För bostadsinvesteringarna noterades en minskning med drygt 15 % i fjol.

I huvudsak som en följd av de båda s. k. augustiuppgörelserna 1976 oeh 1977, vilka via avgifts- och skattehöjningar tog sikte på att minska konsumtionsutrymmet, stagnerade den privata konsumtionen. Samtidigt visade industrins import av insatsvaror en fallande tendens under året. Den svaga utvecklingen av dessa båda importtunga områden ligger bakom importminskningen på ca 3 %. Även om exporten utgjorde det mest expansiva inslaget i efterfrågan — ökningen uppgick till ca 4,5 % — skedde till följd av den svaga marknadsutvecklingen en dämpning i tillväxttakten jämfört med 1976. Sammantaget medförde denna utveckling av utrikeshandeln att handelsbalansens underskott minskade med ca

3 miljarder till drygt 5 miljarder Dkr 1977. Den externa balansen för
bättrades, särskilt under årets senare del. Bytesbalansunderskottet stan
nade vid ca 9,6 mUjarder Dkr, en förbättring med ca 2 miljarder jäm
fört med 1976 trots väsentligt ökade ränteutbetalningar för utlandsskul
den. Staten tog både 1976 och 1977 en betydligt större del av den ut-

4  Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      50

ländska upplåningen än tidigare. Nettoutlandsskulden uppgick till 48 miljarder Dkr vid slutet av 1977.

De begränsade möjligheterna till ökad utlandsförsäljning inverkar i hög grad på bedömningen av den ekonomiska utvecklingen 1978. Av särskild betydelse är naturligtvis den relativt ogynnsamma bild, som tecknas för de för dansk export så viktiga nordiska marknaderna. Utvecklingen påverkas också i betydande grad av de omfattande ekonomisk-politiska åtgärder, som sattes in under 1977 i syfte att dämpa konsumtionsefterfrågan via höjda skatter och avgifter. De sysselsättnings-och aktivitetsfrämjande satsningar som gjorts inom den offentliga sektorn, byggnadssektorn samt vissa åtgärder för att stärka företagens konkurrensförmåga och investeringsvilja väntas endast delvis kunna uppväga de mer negativa tendenserna.

Ökningstakten för exporten väntas bli något lägre än i fjol, ca 4 %. Då företagens kostnadsökningar avtagit något, anses industriexporten kunna öka i ungefär samma takt som efterfrågan på importerade industrivaror i de viktigaste avnämareländerna. Exporten av lantbruksprodukter resp. tjänster antas öka med ca 6 % vardera.

För hushållens disponibla realinkomster förutses en viss fortsatt nedgång, vilket torde leda tUl en minskning i den privata konsumtionen. Särskilt väntas försäljningen av bilar och andra varaktiga konsumtionsprodukter att bli drabbade.

Delvis som en följd av satsningar inom arbetsmarknadspolitiken samt på energiområdet förutses den offentiiga sektorns efterfrågan öka med ca 2,5 % och visa en ökande trend under året.

Den relativt svaga efterfrågeutvecklingen indikerar att näringslivets investeringar fortsätter att minska. Investeringsavdraget för maskiner, vilket har utsträckts till årets slut, kan komma att medföra ökade satsningar under årets senare del. Industrins anläggningsverksamhet antas komma att öka med ett par procent. Reparationer och isoleringsarbete i energibesparande syfte väntas väsentligt bidra till aktiviteten inom bostadssektorn, där totalt en ökning på ea 4 % väntas.

Importprognosen antyder en nedgång på ca 2 % 1978. Minskningar väntas främst för konsumtionsvaror. Energiimporten beräknas fortsätta att stiga. Maskinimporten kan komma att tillta mot årets slut, om företagen vill utnyttja avskrivningsmöjligheterna. Importen av tjänster antas öka, men i lägre takt än 1977.

Handelsbalansen kan mot denna bakgrund förbättras ytterligare, till ett underskott på ca 1 miljard Dkr. Underskottet i bytesbalansen har i prognoserna angetts till inemot 7 miljarder Dkr för 1978. För bruttonationalprodukten antas ökningen bli ca 1 %, vilket kommer att förvärra det redan besvärliga läget på arbetsmarknaden.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           51

Finland

Efter två år av svag produktionsutveckling i den finska ekonomin, minskade bruttonationalprodukten med ca 0,5 % 1977. Efterfrågan från utlandsmarknaderna var sämre än väntat, men ändå ökade exporten med 10"% oeh nådde den högsta nivån någonsin. Med undantag för den offentliga konsumtionen och bostadsbyggandet uppvisade de inhemska efterfrågekomponenterna en starkt negativ utveckling. Den sjunkande aktivitetsnivån och restriktiva åtgärder, riktade direkt mot införseln, satte tydliga spår i importen, som sjönk med ca7 %.

Den externa balansen förbättrades sålunda avsevärt 1977. Handelsbalansens underskott på ca 4 miljarder mark 1976 förbyttes i ett smärre överskott. Frakterna samt övriga tjänster, främst inom byggnads- och anläggningsverksamheten, bidrog med ca 1,6 miljarder. Trots att ränteutbetalningarna ökade med över 1/3 kunde bytesbalansens underskott reduceras från 4,5 mUjarder mark 1976 till drygt 700 milj.

Exportökningen åtföljdes emellertid inte av någon produktionsuppgång inom industrin, utan klarades med hjälp av en markerad lagerneddragning. Arbetslösheten ökade därför fortiöpande under året och utgjorde i genomsnitt 6 % av den totala arbetsstyrkan. Det kärva läget på arbetsmarknaden bidrog tUl att både kostnader oeh priser steg något långsammare 1977, trots att marken skrevs ned vid två tUlfäUen.

Industriproduktionen avtog, särskilt vad gäller insatsvaror. Investeringarna minskade totalt med drygt 6 %, efter en nästan 12-procentig nedgång 1976. Ett överlag lågt kapacitetsutnyttjande, dåliga försäljningsutsikter, låg räntabilitet och en kärv kreditmarknad förklarar företagens svaga vilja att investera.

De reala disponibla inkomsterna sjönk något mindre 1977 än året innan till följd av att inkomstskatterna reducerades pch familjebidragen ökades. Men då sparandet åter steg, minskade den privata konsumtionen med drygt 2 %.

Penningpolitiken — som trots vissa lättnader var restriktiv — får delvis anses ligga bakom framstegen både med den externa balansen och inflationsbekämpningen. I syfte att stimulera den inhemska efterfrågan och söka bromsa en ytterligare försämring på arbetsmarknaden gjordes en viss omorientering ay finanspolitiken i expansiv riktning. Effekterna av fjolårets åtgärder väntas först under loppet av 1978. Det kärva ekonomiska läget ökar kraven på statiiga insatser för att understödja sysselsättningen och produktionen.

Regeringens tilläggsbudget, framlagd för riksdagen i februari 1978, omfattar ca 700 milj. mark, avsedda att skapa fler arbeten för ungdomar. Ett planerat varvsstöd får formen av tidigarelagda fartygsbeställningar. Budgetunderskottet beräknas genom dessa insatser öka till 4,4 miljarder.

Den norska devalveringen i början av februari i år aktualiserade gi-

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan        52

vetvis frågan om den finska valutans kurs. Industrin, särskilt skogssektorn, hade sedan länge yrkat på en nedskrivning av marken och många exportföretag hade kompenserat sina ogynnsamma konkurrenspositioner med friställning av personal. Devalvermgen i Finland, som genomfördes i mitten av februari, kan därför motiveras av både konkurrens- och sysselsättningsskäl.

I regeringens åtgärdspaket för att följa upp devalveringen märks en räntesänkning med 1 %, lägre omsättningsskatt på investeringar samt minskade sociala avgifter för arbetsgivare och arbetstagare. Dessa åtgärder ansågs otillräckliga från fackligt håll, varför arbetstagarorganisationernas krav på direkt lönekompensation kvarstod. Arbetsgivarna höU fast vid att löneförhöjningarna var oförenliga med rådande ekonomiska situation i företagen. Jämkningsförhandlingar fördes under strejkhot. Ett viktigt inslag i det kompromissförslag som antogs knyter an tUl den överenskommelse om en frysning av löner och priser, vilken träffades mellan regeringen och arbetsmarknadens parter i decenriber 1977. Då beslöts att flytta framåt i tiden redan överenskomna lönelyft på totalt 2,5 %. iEnligt det nu accepterade förlikningsförslaget kommer en löneökning pä 1,5 % att äga rum i maj 1978, återstående ökning kommer att betalas ut i februari 1979. Möjligheterna att hålla prisstegringarna under 10 % får ändå anses relativt goda.

Justeringen av skatteskalorna och skatteåterbäringarna under våren kan öka hushållens vilja att konsumera. Å andra sidan dras köplusten sannolikt ned av det svaga arbetsmarknadsläget. Sparandet lär knappast minska under rådande ekonomiska klimat, varför den privata konsumtionen kan väntas minska också i år.

Den ekonomiska politiken lägger tyngdpunkten på att bibehålla den uppnådda restaureringen av den externa balansen och att samtidigt successivt söka förbättra sysselsättningsläget. Detta förutsätter bl. a. ökade marknadsandelar både för exporten och för hemmamarknadsindustrin. En sådan utveckling skulle ge underlag för produktionshöjande investeringar, vUka även skulle kräva nyanställningar.

Men efterfrågeutvecklingen på viktiga finska exportmarknader torde förbli fortsatt dämpad. De långsammare inhemska kostnadsstegringarna och den förbättrade konkurrensförmågan anses inte kunna kompensera det svaga efterfrågdäget. Exporttillväxten väntas därför avta till ca 3 %. Byggnads- och metallindustrins orderstock minskade avsevärt under 1977, och exportnedgångar väntas i år. Skogsindustrins konkurrenssituation förbättrades visserligen något genom kursjusteringarna, men mot detta står att lagren av bl. a. cellulosa är stora och att den nordamerikanska konkurrensen alltfort är betydande.

Den fortsatt svaga utvecklingen av den inhemska efterfrågan väntas leda till att importvolymen minskar även i år, men med bara en knapp procent. Den stagnerande industriproduktionen indikerar att insatsva-

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           53

rorna och även råvarorna drabbas, och likaså antas konsumtionsvaruproducenterna få en svag marknad i Finland. Handelsbalansen väntas kunna förbli positiv och ge ett mindre överskott. Bytesbalansen bör kunna föras närmare balans, trots att ränteutgifterna för utlandslånen väntas resultera i ett utflöde med inemot 2,5 miljarder mark.

För totalproduktionen förutses ingen ökning i år. Bostadssektorn, som i fjol gav ett positivt bidrag till efterfrågan, förutses nu stagnera. Industrins investeringar antas fortsätta att minska kraftigt för tredje året i följd. Utsikterna för sysselsättningen är därmed dystra, trots det offentligas satsningar. Genomsnittligt för 1978 väntas andelen arbetslösa närma sig 9 %.

Norge

De senaste årens ekonomiska utveckling i Norge har klart avvikit från den i flertalet övriga industriländer. Produktionstillväxten har genomsnittligt varit starkare än generellt i OECD-området dels till följd av den överbryggningspolitik Norge förde under den senaste internationella lågkonjunkturen, dels till följd av impulserna från den expansiva oljesektorn.

Den gynnsamma produktionsutvecklingen åstadkoms tUl priset av en kraftigt försämrad extern balans och kraftiga pris- och kostnadsstegringar. Från 1974 till 1977 steg bytesbalansunderskottet från 4,5 % till drygt 14 % av bruttonationalprodukten. Till denna försämring bidrog oekså en betydande tillbakagång på fraktmarknaderna. Den expansiva finanspolitiken och stegrade inkomstförväntningar, grundade på de framtida oljeinkomsterna, pressade emellertid upp kostnads- och prisnivån. Samtidigt sjönk produktiviteten inom de traditionella sektorerna i ekonomin, när produktionen anpassades till den svaga utlandsefterfrågan och sysselsättningen hölls uppe genom olika åtgärder. Konkurrenskraften inom ekonomin försvagades även av uppskrivningen av kronans värde, vilken var en följd av anknytningen till D-marken inom den s. k. valutaormen. De begränsade kursjusteringarna i oktober 1976 samt i april och augusti 1977 kompenserade endast delvis för detta.

Den norska ekonomin företedde sålunda en splittrad bild i fjol. Å ena sidan inverkade den ogynnsamma kostnadsutvecklingen oeh den svaga utländska efterfrågan negativt. Lönerna ökade i genomsnitt med drygt 10 %, vilket ändå var den lägsta nomineUa uppgången under sjuttiotalet. Konsumentpriserna steg i ungefär samma takt som 1976, eller med drygt 9 %.

Å andra sidan hölls den inhemska efterfrågan, produktionen och sysselsättningen uppe. Bruttonationalprodukten ökade med drygt 3,5 % 1977. Trots att importtillväxten mer än halverades, uppgick den till ca 5 % i volym.

Den internationella lågkonjunkturens verkningar blev kännbara för

Prop. 1977/78:150   Bilaga 1   Reviderad finansplan        54

flera sektorer inom ekonomin. Sjöfartskrisen, som först drabbade tanktonnaget, utsträcktes i fjol till torrlastfartygen. En fjärdedel av tankflottan oeh ca 13 % av torrlastarna var upplagda vid slutet av 1977. I industrin, där de mest utsatta branscherna var träförädling, järn-, stål- och ferrolegeringar, visade produktionen för fjärde året i följd inte någon tillväxt. Relativt många företag berördes av varsel om driftsinskränkningar, men arbetslösheten kunde håUas nere på oförändrat ca 1 %.

Inom andra sektorer, t. ex. byggnads- och anläggningsverksamheten, var aktiviteten hög med stark efterfrågan och brist på arbetskraft. Den expansiva utvecklingen av hushållens konsumtion — ökningstakten nådde nästan 5 % — gav god avsättning för konsumtionsvaruindustrin. Investeringsaktiviteten var livlig inom olje- och gasutvinningen i Nordsjön samt inom den petrokemiska industrin.

För den traditionella norska exportindustrin blev 1977 ett dåligt år med en exportminskning på över 5 % och en betydande produktion för lager. Exportökningen totalt sett stannade vid ca 3,5 %. Bytesbalansunderskottet på ca 27,5 miljarder Nkr reflekterar bl. a. den importkrä-vande verksamheten på kontinentalsockeln. Utiandsskulden har ökat med ca 60 miljarder på tre år och passerar troligen 100-miljardstreeket i år.

Under det senaste halvåret har de tidigare optimistiska prognoserna för den ekonomiska utvecklingen reviderats nedåt på ett drastiskt sätt.

Behovet att rätta till kostnadsläget och att bromsa tillväxten i den privata konsumtionen har blivit de mest angelägna uppgifterna. Regeringens förslag i februari 1978 med bl. a. skärpta avbetalningsvillkor och åtstramning för konsumtionskrediter är ett steg i riktning mot en omorientering av politiken i detta syfte.

Vidare skrevs den norska kronan ned med 8 % i förhållande till valutaormen. I samband därmed infördes prisstopp samt förbud för irripor-törer att kompensera sig för kostnadsfördyringen. Vid samma tidpunkt höjdes diskontot från 6 till 7 % och bankerna ålades att vara restriktiva i sin utlåning.

Enkäter från början av 1978 visar att företagen tror på fortsatt svaga försäljningssiffror. Investeringsverksamheten. på kontinentalsockeln minskar betydligt i år och arbetet med att färdigstäUa de petrokemiska anläggningarna är avslutat. Sjöfartens och varvens kris består. Till de ljusare inslagen hör bl. a. en expansiv ■ anläggningsverksamhet inom energiförsörjningen.

Trots devalveringen förutses den traditionella exporten minska med ca 3 %. Även om förseningar inom olje- och naturgasproduktionen hämmar exportmöjligheterna, blir denna sektor sannoUkt ändå expansiv, vUket starkt bidrar till en totalt sett positiv exportbild.

De ekonomisk-politiska åtgärderna kan antas verka neddragande på hushållens konsumtionstillväxt, vilken väntas stanna vid ca 3 % i, år.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           55

Importutvecklingen väntas slå om till en minskning på ca 5 %, vilket bidrar till ett minskat handelsunderskott. Men utlandslånen förutses kräva nästan 8 miljarder i räntor 1978, vilket betyder att bytesbalansunderskottet väntas bli stort, eller ca 20 miljarder Nkr.

Sammantaget förutses en markant dämpning av den inhemska efterfrågan i år. Totalproduktionens ökningstakt hålls i första hand uppe av den expansiva oljesektorn, men i någon mån också av den privata konsumtionsefterfrågan. Bruttonationalprodukten förutses visserligen öka med totalt 4 å 5 %, men undantas oljesektorn torde tUlväxten stanna vid ca 2 %.

Prop. 1977/78:150   Bilagal   Reviderad finansplan 56

3    Utrikeshandeln 3.1 Exporten

Utvecklingen 1977

Världshandeln, vilken ökat mycket kraftigt under senare delen av 1975 och under 1976, utvecklades svagt under 1977. Volymökningen från

1976    synes ha varit obetydligt större än OECD-ländernas genomsnittliga
ekonomiska tillväxt eller i storleksordningen 4 %. Det faktum att upp
bromsningen av världshandelstUlväxten från 1976 till 1977 blev så mar
kerad får ses mot bakgrund av att tillväxten 1976 betingades av det kraf
tiga omslaget från lagernedskärningar 1975 till lageruppbyggnad 1976.

Återhämtningen av den svenska exporten från hösten 1975 skedde i ett betydligt långsammare tempo än vad som gällde för världshandeln och kom också att brytas redan efter ett år. Den därpå följande mycket svaga exportutvecklingen varade fram till hösten 1977 varefter exporten pä nytt började växa. Den oväntat kraftiga exporttillväxten fjärde kvartalet — särskUt accentuerad i fråga om verkstadsprodukter — medförde att exportvolymens nedgång 1976—1977 stannade vid ca 1 %.i Beräkningen i den preliminära nationalbudgeten 1978 kom härigenom att utgöra en liten underskattning.

Exporten av bearbetade varor till OECD-området utgör mer än hälften av den totala svenska exporten. OECD-områdets import av bearbetade varor beräknas ha ökat med ca 6,5 % 1976—1977. Den svenska exportens strukturella ländersammansättning var emeUertid starkt oförmånlig

1977   — främst till följd av betydande importminskningar i de för
svensk export viktiga länderna Danmark och Finland — varför mark-
nadstUlväxten för den svenska exporten av bearbetade varor tUl OECD-
området kom att inskränka sig till ca 4 %.-

Den kraftiga nedgången i den svenska exportens marknadsandelar som ägde rum 1974—1976 bromsades upp kraftigt 1976—1977 (se diagram 3: 1). Under loppet av 1977 synes andelsutvecklingen ha vänt och preliminära data tyder på en mycket kraftig andelsvinst fjärde kvartalet. Härigenom kom andelsförlusten för helåret 1977 att inskränka sig till drygt 2 % eller blott ca hälften av den andelsförlust som räknades med i den preliminära nationalbudgeten. De andelsprognoser för 1977 och

1978   som där redovisades grundades bl. a. på vissa antaganden om

1   Härvid avses den exportvolym som framkommer vid deflatering med en
hetsvärdeindex (typ Laspeyres). Med nationalräkenskapernas deflateringssy-
stem beräknas exportvolymen ha ökat med nägra få tiondels procent.

2   Exportens länderinriktning utanför OECD-området var likaledes oförmån
lig under 1977. OPEC-ländernas import — där Sverige har en förhållande
vis Uten andel — ökade betydligt snabbare än världshandeln totalt och im
porten till Östeuropa och Kina ■— där de svenska andelarna är förhållandevis
stora — sjönk.

Bil.   Reviderad nationalbudget 1978

57

Diagram 3:1   Marknadsandelar ocb relativa priser för Sveriges export till OECD-ländema 1967—1978

Index: 1970 = 100. Säsongrensade halvårsdata

105 100 95			(X			(X
	X	/	Wrn	r /		\\
			v	\	. 7		\
	Marknadsandel,				V		X
90 85
								\"
80

105 100	\	\x	r—-1	r-	F\	r\	A
9b	---- j--- 1-- 1— Marknadsandel,							\
90 85	„r,<,,„							\
									lv	y'
									.   /'
80									yy

115 110 105 100

Relativpris

1967 1968 1969 1970 1971 1972  1973 1974 1975 1976 1977 1978

Anm. Relativpriset har angivits med avdrag för en sedan länge konstaterad historisk trend — motsvarande en ökning på ca 0,5 % per halvår — som kan vara utslag av systematiska mätfel. I motsvarande grad har marknadsandelen i volym justerats så att den multiplicerad med det justerade relativpriset är lika med marknadsandelen i löpande priser. Se också anm. till tabell 3: 1.

Källa: Se tabell 3:1.

exportefterfrågans känslighet för förändringar i de relativa exportpriserna såväl på kort som på litet längre sikt.i Det antogs sålunda att den mycket kraftiga höjningen av exportens relativpris 1974—1975 och den fort-

1 Priselasticitelen antogs sålunda vara 0,5 under det år en relativprisförändring sker, 0,7 under året därefter, 0,4 under det tredje året och 0,2 under det fjärde året. Den långsiktiga priselasticitelen antogs följaktligen vara 1,8.

Prop. 1977/78:150   Bilaga 1   Reviderad finansplan

58

satta — ehum väsentligt mindre — höjningen 1975—1976 (se diagram 3: 1) ännu under 1977 skulle ha påverkat andelsutvecklingen med avsevärd kraft. Det faktum att andelsförlusten 1977 blev betydligt mindre än väntat kan naturligtvis tolkas på många olika sätt. Exportefterfrågans priskänslighet kan vara högre på kort sikt och/eller lägre på lite längre sikt än vad som antagits. Resultat med denna innebörd framkommer som regel vid ekonometriska ansatser att förklara utvecklingen enbart med de relativa priserna. Man kan oekså tänka sig att exportefterfrågans priskänslighet påverkas av det internationella konjunkturläget. De senaste årens svaga konjunkturläge i de allra flesta av våra viktigare avnämar-länder skulle sålunda ha kunnat medverka till ett ökat prismedvetande i dessa länder och därmed till ett snabbare utmognande av de svenska relativprishöjningarnas effekter på exportefterfrågan.

En annan tänkbar förklaring till de oväntat små andelsförlusterna 1977 är att valutajusteringarna 1977 kan ha förebyggt en del av de sena reaktioner som utländska kunder eljest skulle ha visat på de svenska relativprishöjningarna 1975 och 1976. Vidare är det möjligt att effekterna på andelsutvecldingen av de senaste årens mycket kraftiga nedgång i det svenska relativa kapacitetsutnyttjandet underskattas (se diagram 3: 2). Det har antagits att förändringar i det relativa kapacitetsutnyttjandet främst påverkar andelsutvecklingen indirekt via effekter på exportens relativpris. De mer direkta effekterna på andelsutvecklingen av ett minskat relativt efterfrågetryck och därmed ökad marknadsföringsintensitet (i vid mening) för Sverige i förhållande till konkurrentländerna

Diagram 3: 2   Sveriges relativa efterfrågetryck 1970—1978

100

110 -

90

L

1970

_L

1971

1972       1973

_L

1974

1975

1976.

1977

_L

1978

Anm. Efterfrågetrycket för varje enskilt land har mätts som den faktiska industriproduktionen i procent av den trendmässiga industriproduktionen. Trenden har beräknats genom att binda samman topparna i industriproduktionskurvan. Det relativa efterfrågetrycket har beräknats genom att dividera det svenska efterfrågetrycket med ett vägt medeltal av de 14 OECD-ländernas efterfrågetryck. Vikterna i den sistnämnda beräkningen återspeglar ländernas betydelse som konkurrenter till Sveriges export av bearbetade varor.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           59

kan mycket väl ha varit större än vad som räknats rned. Slutiigen kan exportens varusammansättning ha haft en viss — icke beaktad — betydelse för andelsutvecklingen 1977. Det kan alltså ha varit så att efterfrågan på vissa produktgrupper, som traditionellt upptar jämförelsevis stora andelar av svensk export, utvecklats starkare än övrig efterfrågan. Vid en grov varuuppdelning av den svenska exporten är det svårt att finna några belägg för att sådana varusammarisättningseffekter skulle ha varit betydelsefulla 1977. Sveriges Exportråd har emellertid presenterat en studie som tyder på att varusammansättningseffekter inom gruppen investeringsvaror kan medföra förhållandevis kraftiga effekter på andelsutvecklingen. Nu är det inte självklart att alla varusammansättningseffekter skall beaktas vid ett försök att ge en "rättvisande" bild av andelsutveeklingen. De varusammansättningseffekter som man kan finna inom en grupp som investeringsvaror kan ju i många fall snarare vara strukturella än konjunktureUa tUl sin natur. Om exempelvis negativa varusammansättningseffekter vore ett utslag av en oförmåga hos de svenska exportföretagen att anpassa utbudet till mer långsiktiga förändringar i utlandets efterfrågan (och effekterna alltså ej vore reversibla vid en senare fas i det internationella konjunkturförloppet) så borde effekterna snarast ses som ett utslag av en långsiktigt vikande konkurrensförmåga. Man kan också tänka sig fall där de svenska företagen har en marknadsledande ställning och där de genom sitt prissättningsbeteende förorsakat en försvagning av marknadstillväxten. Inte heller i ett sådant fall synes det motiverat att korrigera för eventuella vamsammansätt-ningseffekter om syftet är att belysa utvecklingen av den svenska exportindustrins konkurrensförmåga.

Den totala exportvolymen under 1977 drogs i inte oväsentlig grad ned genom att exporten till länder utanför OECD-området fortsatte att minska påtagligt. E.xporten till OPEC-länderna sjönk med ca 10 %, vilket innebar en andelsförlust i storleksordningen 20 % eller mer än summan av de andelsvinster som noterats under de två föregående årens. gynnsamma andelsutveckling. Exporten tUl Östeuropa och Kina, vilken minskat avsevärt redan 1976,: uppvisade en fortsatt kraftig nedgång 1977 med en ytterUgare kraftig minskning av marknadsandelen som följd. UtveckUngen under andra halvåret och därmed för helåret 1977 blev likr väl avsevärt bättre än vad som räknades med i den preliminära nationalbudgeten. Motsatsen gäller för exporten till de icke-oljeproducerande ulvecklingsländema. En oväntat svag utveckling av exporten till dessa länder under andra halvåret medförde att den emotsedda exportökningen 1976—1977 i.det närmaste uteblev varigenom de båda föregående årens svaga andelsutveckling kom att följas av en ytterligare

1 Sveriges Exportråd, [1978], "Svensk och västtysk export av investeringsvaror 1974—1976 — en undersökning av våra förlorade marknadsandelar", Stockholm.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      60

nedgång. Demia blev emellertid betydligt mindre accentuerad än under 1976.

Reaktionerna på den svenska exportens höga relativpris 1975 och 1976 förefaller mot denna bakgmnd ha bUvit betydligt mer fördröjda i OPEC-länderna och i statshandelsländema än i OECD-länderna. Det är inte svårt att finna plausibla förklaringar till en sådan skillnad i reaktionsmönster. Efter den kraftiga oljeprishöjningen kring årsskiftet 1973/1974 följde ett par år av utomordentligt snabb importtillväxt i OPEC-länderna. Efterfrågans priskänslighet kan antas ha varit något reducerad under denna period. Bl. a. som en följd av att oljeinkomsterna de senaste åren blivit betydligt mmdre än vad urspmngligen kalkylerades med, synes prismedvetandet ha ökat påtagligt i dessa länder. De senaste årens utveckling av exportens marknadsandelar i statshandelsländema får bl. a. ses mot bakgmnd av att handeln med dessa länder i så hög grad baseras på långsiktiga kontrakt.

I de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna synes efterfrågans anpassning till den svenska exportens relativpris ha skett med samma snabbhet som i OECD-ländema. A priori hade man annars kunnat vänta sig en något senare reaktion även i de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna. För exporten till dessa länder gäller nämligen att den i mycket stor utsträckning består av verkstadsprodukter där priskänsligheten på kort sikt torde vara tämligen låg och till mycket liten del av stapelvaror där den kortsiktiga priskänsligheten kan förväntas vara hög.

Utsikterna för 1978

För 1978 emotses en mycket måttlig förstärkning av det internationella konjunkturläget. Som framgått av kapitel 2 bedöms en svag uppdragning av BNP-tillväxten i OECD-länderna komma att generera en världshandelstillväxt som med någon procentenhet överstiger den som skedde 1977. En bedömning av marknadstillväxten 1977—1978 i OECD-området för den svenska exporten av bearbetade varor har grundats på de prognoser för den reala utvecklingen i olika länder som redovisas i kapitel 2 samt på vissa antaganden om relativprisernas utveckling i fråga om bearbetade varor i de olika avnämarländerna. Beräkningarna ger en marknadstillväxt som är av samma storleksordnuig som det prelUninära utfallet för 1977 — ca 4 %. Exportens strukturella ländersammansättning synes även under 1978 komma att verka klart neddragande på marknadstillväxten. Den ekonomiska tillväxten väntas nämligen bli fortsatt svag i flera av våra viktigaste avnämarländer samtidigt som den expansion som ändå emotses i dessa länder huvudsakligen synes komma att äga rum inom importsnåla sektorer.

En markerad dämpning av prisstegringstakten för bearbetade varor i internationeU handel ägde rum under loppet av 1977. Med en som sannolik bedömd svag ökning av prisstegringstakten under loppet av

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                                     61

Tabell 3:1 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' till OECD-området= 1970—1978

Procentuell förändring

	1970—	1971—	1972—	1973—	1974—	1975—	1976—	1977—
	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977 prel.	1978 prognos
Löpande priser. Skr.
Marknad	11,5	12	25,5	27,5	-0,5	19,5	17,5	21,5
Marknadsandel	-1,5	-2	-0,5	-0,5	3	-6,5	-5	-1
Export	10	10	24,5	27	2,5	11,5	11,5	20,5
Volym
Marknad	7	9	16	4,5	-6	12,5	4	4
Marknadsandel	■    -2,5	-4	0,5	0	-8	-9,5	-2	4,5
Export	4	4,5	17	4,5	-13,5	2	1,5	8,5
Pris {enhetsvärde). Skr.
Marknad	4,5	2,5	8	22	6	6	13	17
Relativpris	1	2,5	-1	-0,5	11,5	3	-3	-5
Export	6	5,5	6,5	21,5	18,5	9	10	11

• SITC 5—8, exkl. 68 och 793.

= Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

Anm. Begreppet "marknad" avser importförändringen för de olika länderna sammanvägda med deras andelar i Sveriges export. Härigenom elimineras eventuella förmånliga eller oförmånliga effekter av exportens struktureUa ländersammansättning. Marknadens pris avser det implicit beräknade mellan marknad i löpande priser och i volym.

KäUor: FN, OECD, nationell statistik, statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

1978 antas prisstegringen 1977—1978 bli ca 4 1/2 % i nationeUa valutor, vilket är drygt 2 procentenheter lägre än 1976—1977. Lönekostnadernas ökningstakt väntas visserligen avta förhållandevis svagt eller med ea 1 procentenhet men insatsvaruprisernas väsentligt långsammare uppgång och en till följd av det fortsatt svaga marknadsläget förutsedd försiktighet i företagens prissättningsbeteende synes motivera en sådan prisprognos. I kronor räknat motsvarar prisprognosen för bearbetade varor i intemationell handel ca 17 % givet oförändrade växelkurser från prognostillfället. Jämfört med vad som räknades med i den preliminära nationalbudgeten innebär detta en smärre uppdragning, vilken förklaras av en viss effektiv depreciering av kronan mellan de båda prognostillfällena. Som en konsekvens härav har även prognosen för de svenska exportpriserna dragits upp något. De bedöms nu komma att stiga med ca 11 % 1977—1978 (mot 10 % i den preliminära nationalbudgeten).

De svenska företagens kostnadsutveckling kommer av allt att döma att undergå en påtaglig förbättring 1977—1978. Visserligen kommer kostnaderna för importerade insatsvaror troligen att stiga mer 1977— 1978 än 1976—1977 tiU följd av det senaste årets kraftiga depreciering av kronan. Av avgörande betydelse för kostnadsutvecklingen är emellertid den mycket markerade nedgång i lönekostnadernas ökningstakt som kan emotses 1977—1978. Lönekostnadsökningen per producerad enhet förutsätts nu inskränka sig till ca 5 % mot drygt 12 % 1976—1977. Den gjorda exportprisprognosen implicerar följaktligen att den kraftiga ned-

Prop. 1977/78:150   Bilagal   Reviderad finansplan

62

Tabell 3: 2 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg) till olika länderområden 1972—1978

Export till	Procentuell volymförändring						Andel av totalsumman 1976, %
	1972— 1973	1973— 1974	1974— 1975	1975— 1976	1976— 1977	1977— 1978 prognos
OECD-länderna' Övriga länder därav: Östeuropa och Kina OPEC-länderna' Andra länder Summa	16,9 15,6 29,1 21,7 10,9 16,6	4,6 27,8 34,6 39,6 23,8 9,6	-13,3 1,7 12,4 60,2 -11,6 -9,5	2,2 -8,0 -18,2 21,2 -12,1 -0,7	1,7 -4,3 -12,7 -9,5 1,3 0,1	8,5 6 4 10 5 8	74 26 6 6 14 100

' SITC 5—8, exkl. 68 och 793.

' Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet. ' Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwait, Irak, Iran, Indonesien, Venezuela, Libyen, Algeriet och Nigeria. KäUor: Statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.,

pressning av industrins vinstmarginaler som ägt rum under de senaste åren upphör och att en viss marginalökning kommer till stånd 1977— 1978.

Den svenska exportens relativpris antas vidare komma att sjunka med ca 5 % 1977—1978 efter en nedgång med ca 3 % 1976—1977. Relativprishöjningen från 1974 års nivå skulle därmed komma att inskränkas till ca 2 % 1978.1 Frågan är nu hur de senaste årens relativprisförändringar kommer att påverka andelsutvecklingen 1977—1978.

De antaganden om exportens priskänslighet på kort och på lite längre sikt som låg till grund för andelsprognosen i den preliminära nationalbudgeten implicerar en andelsvinst i storleksordningen 1 % 1977—1978. Som tidigare redogjorts för synes utvecklingen under 1977 motivera en viss försiktighet vid tillämpningen av dessa priselasticiteter. Här antas att den negativa inverkan på andelsutvecklingen 1978 av de relativprishöjningar som inträffade 1974—1976 blir betydligt mindre än vad som tidigare räknades med. Bl. a. räknas med den tidigare nämnda möjligheten av att den "nollställning" av exportens relativpris som inträffade i samband med de svenska devalveringarna 1977 har förebyggt en del av de sena reaktioner som utländska kunder eljest skulle ha visat på den svenska exportens höga relativpris 1975 och 1976. Det svenska relativa kapacitetsutnyttjandet synes komma att sjunka ytterligare även om nedgången blir mindre brant än under de båda närmast föregående åren. Nedgången bör — vid sidan av indirekta effekter via prisbildningen — få en viss positiv inverkan på andelsutvecklingen. Några mer påtagliga effekter på andelarna av en eventuellt förmånlig eller oförmånlig vamstruktur hos den svenska exporten av bearbetade varor har inte antagits uppkomma 1978. Investeringsutvecklingen utomlands väntas

1 Denna iakttagelse gäller om man från den beräknade relativprisförändringen drar bort den trendmässiga ökningen med ca 1 % per är. Jfr anmärkningen till diagram 3:1.

Bil.   Reviderad nationalbudget 1978

63

Tabell 3: 3 Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för bearbetade varoi*. 1970—1978 1970 = 100

1970      1971      1972      1973      1974      1975

1976      1977 prel.

1978 prognos

US dollar	100	105	113	133	162	182	183	202	229
Genomsnittiiga nationella
valutor	100	103	103	110	136	148	157	168	175
Svenska kronor	100	104	105	113	140	147	155	175	205

Källor: FN samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

bli fortsatt dämpad och det förefaller inte troligt att marknadstiUväxten för investeringsvaror — en varugrupp som i likhet med papper väger tyngre i den svenska exporten än i avnämarländemas import — nämnvärt kommer att överstiga den totala marknadstillväxten för bearbetade varor. (Detta hindrar naturligtvis inie att det kan uppkomma positiva eller negativa varasammansättningseffekter inom gruppen investeringsvaror. Möjlighetema att i förväg skatta betydelsen av sådana varusammansättningseffekter är emellertid mycket små. Som tidigare påpekats föreligger också vissa problem vid tolkningen av sådana vamsamman-sättningseffekter.) Utiandets pappersimport väntas visserligen öka något mer än den övriga importen, men den härav följande extra andelsvinsten torde knappast bli större än några få tiondels procent. Efter en kvalitativ avvägning av de olika faktorer som inverkar på andelsförändringen 1977—1978 har en andelsvinst i storleksordningen 4—5 % antagits komma att realiseras.

När det gäller exporten till länder utanför OECD-området förefaller det — som tidigare framhållits — rimligt att räkna med att efterfrågans anpassning tiU den svenska exportens relativpris sker med större tröghet än vid exporten till OECD-länderna. De prognoser för exporten tUl länder utanför OECD-området som redovisas i tabell 3: 2 har grundats på ett antagande om oförändrade marknadsandelar i dessa länderområden 1977—1978.

För råvaruexporten antas utvecklingen — liksom 1977 — bli betydligt svagare än för den övriga exporten. MarknadstUlväxten väntas visserUgen bli av samma storleksordning som för exporten av bearbetade varor men andelsutvecklingen bedöms bli mindre gynnsam. Den i och för sig förhållandevis kraftiga sänkning av råvamexportens relativpris som emotses 1978 antas nämligen snarare medföra att nedgången i råvamexportens marknadsandelar upphör än medge några mer påtagliga andelsvinster. Bland de varugmpper som väger tungt i den svenska råvaruexporten är det endast pappersmassa som bedöms komma att uppvisa någon mer betydande andelsvinst. Ökningen av råvaruexporten 1977—1978 väntas under dessa omständigheter inskränka sig tiUca5 %.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

Diagram 3: 3   Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugr 1978

Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

64

	Export exkl. fartyg
tsooo 17000 15000 13000	-	r	V.	y"

1100

1000

SOO

800

700

600

500

11100 1200

1000

3500 3200 2800

.U  oo

2000

	Total export
19000 17000	'-	-	V	''	'■
15000	[-

Verkstadsprodukter, exkl. fartyg

		Järn		och stål /—i			1
1600 1400 1200 1000	-	/		.-
				/	\
		/			\y
	-
					1
1500 1300 1100 SOO	-		Massa					\
	y				\
	y		'		\	r
						i

Trävaror

\ /\ A''

Papper c r~~A		ch papp
	A	1	\	-
			1

Övriga in A			dustriprodukt		3r	/
	1	1		V-/
A	/

—L

Illl'

1971 1972 1973 197it 1975 1976 1977 197B 1971 1972 1973 197i| 1975 1976 1977 1978

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

65

Sammanfattningsvis beräknas den totala exporten, exkl. fartygsexporten, växa med knappt 7,5 % 1977—1978 — en upprevidering med 1 procentenhet jämfört med den preliminära nationalbudgeten. Utleve-ranserna av fartyg väntas 1978 bli mycket lägre än 1977. Räknat inkl. fartygsexporten blir prognosen för den svenska exportens tUlväxt 1977— 1978 därför betydligt lägre eller drygt 4 % (ca 5,5 % i nationalräkenskapstermer).

Tabell 3: 4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1976—1978

Exportvärde, milj. kr.  Årlig procentuell förändring

Volym

Pris (enhetsvärde)

1976

1977

1978

1976

1977

.1978

1976       1977

1978

-17,5 -35,9

-10,1 -17,0

0,4

5,0 -7,5 -2,6

6,6

19,2

9,5

17,5

2,9 -0,3 -12,3

-1,1

6,7 7,5 8,8

7,6

0,3

-2,5

9,0

2,3

57 553 16 837

5,6

0,3

Jordbruksprodukter och lisk

Skogsbruksprodukter Mineraliska produkter

därav: järnmalm Industriprodukter exkl. fartyg därav: livsmedelsprodukter trävaror massa

papper och papp petroleumprodukter järn och stål ickejärnmetaller verkstadsprodukter exkl. fartyg övriga industriprodukter inkl. elektrisk ström Export exkl. fartyg Fartyg

Totalt

Bearbetade varor exkl. fartyg' Råvaror

Total export enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetoder'

1225 239

2 398 1888

993 170

1 931 1 357

-22,0

16,5 15,7

1,2

1065 210

1 750 1 180

70 528    76 960    90 755

1 675 4 200 5315

6  930

1365

7  250
1975

1289 3 626 5 478 5 225

901

5 445 1 362

8,9 25,2

2,1 15,3

-8,7

-1,9

10,7

1479

3  841

4  942

5  729

1 195

6         247
1 742

34 003     37 034    44 515       -5,6       -2,9

13 199

74 390

5 805

9,8 1,4

. 42,5

3,5

14 752     17 525

80 054    93 780

5 473       3 245

80195    85 527    97 020

63 403 16 652

-0,4 8,0

75 795 17 985

5,5

80195    85 527    97,020

O 15

0,5 O

5,5 16,9

-2,4 -2,7

7,5        7,8

3

5

9

11

4 7 5

.    3,2

9,6

-2,9

-3,7

9,0 -0,6

5,2

13,4

7,5 7,5 -44

5,5

5,5

-1,8 11,1

-10,4 -13,5

8,7

9,2

14,5

-7,4

2,8

11,3 4,8 8,9

12,2

8,5 7,9 7,5

7,8

9,8 1,5

6,4

7 7

-10 -13

9,5

10

4

-1,5

9

10

8,5 8

11,5

10,5 9 6

11

2,5

7,5

' Papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter samt övriga industriprodukter utom elektrisk ström.

- Export exkl. fartyg minus de i not 1 nämnda varugrupperna.

" I nationalräkenskaperna deflateras exportvärdet med Paasche enhetsvärdeindex vilket alltså ger Laspeyres' volymindex. I tabell 3: 4 i övrigt årerges prisindex Laspeyres och volymindex Paasche. Nationalräkenskapemas uppgifter om den totala ex port volymens förändring visar därigenom regelmässigt en mera positiv volymutveckling.

Anm. 1976 och 1977 års exportvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1978 avser prognoser. 1 prognoserna är värdeuppgifterna avrundade till 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

KäUor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån. 5   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. BiL

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      66

3.2 Importen

Importen minskade med 6 1/2 % i volym 1976—1977, motsvarande en nedgång på 4 1/2 % enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetod. Eftersom fartygsimporten i det närmaste fördubblades var minskningen räknad (exkl. fartyg) 1 procentenhet större och uppgick sålunda till 7 1/2 %.

Importen (exkl. fartyg) vände nedåt i början av 1975 och fortsatte sedan att minska året ut. Importen ökade sedan åter snabbt under 1976 — trots att tillväxten i den inhemska efterfrågan var långsammare än under 1975. Importvolymen (exkl. fartyg) föll sedan med närmare 9 % första halvåret 1977, jämfört med andra halvåret 1976 och med ytterligare 4 % meUan halvåren 1977. Nedgången var ett resultat av den starkt försvagade inhemska efterfrågan under 1977. HushåUens inköp av varor minskade nämligen kraftigt under 1977 och dessutom föll maskininvesteringarna med ca 8 % 1976—1977. Vidare minskade industrins förbrukning av insatsvaror som en följd av den neddragna industriproduktionen. Samtidigt drogs även industrins lager av insatsvaror ned, efter att ha ökat under hela 1976.

Importvolymen har de tre senaste åren legat på en väsentiigt högre nivå än vad som kan återföras enbart på utvecklingen av den inhemska efterfrågan. Det beror säkerligen till stor del på att importpriserna för den tunga delgruppen bearbetade varor under 1975 och 1976 steg betydligt långsammare än priserna på motsvarande svenska produkter. Detta fick en starkt uppdragande effekt på importen av bearbetade varor under 1975 och i synnerhet 1976, då importen av dessa varor steg med 7 1/2 %. Importen av bearbetade varor synes 1976 ha legat i runt tal 5 % högre än man haft anledning förvänta med hänsyn till den inhemska efterfrågeutvecklingen. Devalveringen av den svenska kronan i augusti 1977 medförde att importpriserna mellan helåren 1976 och 1977 steg 2 1/2 % mer än motsvarande exportpriser. Troligen steg importpriserna då också ungefär lika mycket mer i förhållande till de svenska företagens priser på hemmamarknaden. Denna förändring av relativpriset hann dock säkerligen endast i liten utsträckning påverka importvolymen under 1977. Importen av bearbetade varor sjönk sålunda med 7 % 1976—-1977, vUket var mindre än den nedgång som hade kunnat förväntas med hänsyn till den inhemska efterfrågeutvecklingen. För 1977 har den uppdragande effekten av relativprissänkningen 1974 —1976 skattats tiU ytterligare ca 5 %, så att importvolymens nivå vad avser bearbetade varor legat närmare 10 % högre än den skulle ha gjort vid oförändrade relativpriser sedan 1974. Att den inhemska varuproduktionen ersatts med import har samtidigt inneburit att behovet av råvaror och insatsvaror minskats. Totala importen (exkl. fartyg) kan därför — på basis av grova skattningar beräknas ha legat ca 5 % högre

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                                    67

1977 än vad den skulle gjort vid oförändrade relativpriser sedan 1974. Devalveringen av kronan i augusti 1977 beräknas medföra att import-priserna för bearbetade varor stiger ytterligare 4 % mer än exportpriserna 1978 — och ungefär lika mycket mer än de svenska företagens priser på hemmamarknaden. Devalveringen väntas också få till effekt att åtskilliga företag, som på grund av relativprishöjningarna på svenska varor 1974—1976 annars skuUe ha övergått tiU import under 1978, kan förmodas avstå från detta. Relativprishöjningarna 1974—1976 skulle därigenom inte få tUlfälle att mogna ut med hela den uppdrivande effekt på importnivån, som man annars haft anledning befara. Dessutom tillkommer de direkta marknadsandelsvinster, som kan komma tUl stånd 1978 av relativprissänkningarna 1976—1978. Sammantaget skulle dessa effekter innebära en viss omfördelning från import till hemmaproducerade varor under 1978. Med de prognoser för den inhemska efterfrågan, som nu föreligger, innebär detta att importen av bearbetade varor skulle sjunka med ytterligare 4 1/2 % 1977— 1978. Den totala inhemska efterfrågan förutses nämligen sjunka även 1977—1978 — men i lägre takt än 1976—1977. Varukonsumtionen förutses minska något mer 1978 än 1977. De importtunga maskininvesteringarna beräknas minska kraftigt även 1978, men i lägre takt än 1977. Samtidigt väntas industriproduktionen stiga under loppet av året och takten i neddragningarna av insatsvarulagren minska markant. För totala importen (exkl. fartyg) har detta beräknats innebära en nedgång på 4 % 1977—1978 och inberäknat fartygsimporten en nedgång på 5 %. Enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetoder motsvarar detta en nedgång på 3 1/2 % för totala importen.

Importen av jordbruks-, skogsbruksprodukter ocli fisk sjönk med ca 22% 1976—1977. TiU denna kraftiga neddragning bidrog främst en minskad import av jordbruksprodukter. Mellan 1977 pch 1978 väntas

' Grova skattningar av importefterfrågans priselasticitet ger vid handen att en relativprissänkning på importvaror med 1 % ger en importvolymökning på 0,3 % samma år relativprissänkningen sker och en importvolymökning med ytterligare 0,4% året därefter. Det förefaller rimligt räkna med att en importökande effekt kommer även det tredje 'och troligen även det fjärde året och att elasticiteten då når upp till ett sammanlagt värde klart överstigande 1.

Utvecklingen under 1977 kan förefalla svår att förena med en sådan syn på elasticitetens utveckling. Importen 1977 blev nämligen lägre än vad man utifrån den angivna hypotesen skulle hatt arUedning förmoda med hänsyn till relativprisutvecklingen för importvaror 1974—1-1977.

Det förefaller som om devalveringamas höjande effekt 1977 på importens relativpriser fått ett förhållandevis snabbt utslag på importvolymen. En tänkbar förklaring är att utmognaden av de effekter på importefterfrågan som härrör från sänkningarna av importens relativpriser 1975 och 1976 helt eller delvis kommit att avbrytas i samband med devalveringen. Detta skulle med avseende på importens volymutveckling vara likvärdigt med ett tidigareläggande av tyngdpunkten i devalveringsetfekterna. En hypotes av denna innebörd har ingått i de överväganden som ligger till grund för importprognosen 1978.

Prop. 1977/78:150   Bilagal   Reviderad finansplan          68

importen för hela gruppen minska med 3 1/2 % som en följd av en beräknad tillbakagång i importen' av jordbruks- och skogsbruksprodukter.

Införseln av livsmedelsprodukter föll med drygt 4 % 1976—1977 på grund av en vikande privat konsumtion och en avtappning av livsmedelsindustrins lager. En annan bidragande orsak var att importbehovet av sockerprodukter minskade. Även 1978 beräknas konsumtionen sjunka, och en fortsatt neddragning av livsmedelslagren kommer troligen till stånd. Importen av livsmedelsprodukter antas därför minska med ytterligare någon procent 1977—1978.

Importen av mineraliska produkter minskade med 1 1/2 % 1976— 1977. Importen av råolja som utgör huvuddelen av denna import, ökade emellertid från 1976 tiU 1977. Det var i stället importen av bl. a. stenkol, som minskade drastiskt, och därmed svarade för största delen av nedgången. Importen av mineraliska produkter förutses öka med 8 % 1977—1978, liksom även införseln av råolja.

Införseln av petroleumprodukter sjönk med 6 % 1976—1977, tiU största delen beroende på att förbrukningen inom landet minskade. Nedgången i förbrukningen förklaras till största delen av en kraftig minskning av energiåtgången inom industrin men också av att den jämfört med 1976 varmare väderleken lett tiU ett minskat uppvärmningsbehov i bostäder och lokaler.

Även för 1978 väntas förbruknmgen av oljeprodukter minska. Då produktionen vid de svenska raffinaderierna förutses öka, beräknas importen av petroleumprodukter komma att dras ned med 12% 1977 —1978.

Stålimporten minskade med drygt en fjärdedel 1976—1977. Nedgången berodde till stor del på en påtaglig minskning av förbrukning och lager inom de stålkonsumerande branscherna verkstadsindustri och varv. Att nedgången blev så pass kraftig förklaras dock främst av att lagren i handelsledet drogs ned efter att ha ökat 1976. Dessutom sjönk importandelen i tillförseln något.

För 1978 beräknas en fortsatt minskning av stålförbrukningen ske, hänförlig till den starka produktionsminskningen inom varven. Detta motverkas dock av att takten i lagerneddragningarna i förbrukar- och handelsleden väntas avta. Samtidigt beräknas emellertid importandelen i tillförseln sjunka snabbare än under 1977, och därmed skulle stålimporten minska med ytterligare 5 % 1977—1978.

Införseln av ickejärnmetaller minskade ca 16 % 1976—1977. Den kraftiga nedgången i importvolymen berodde dels på den svaga produktionsutvecklingen inom tiUverkningsindustrin, dels på att de svenska producenterna synes ha stärkt sin ställning på den inhemska marknaden. För 1978 väntas den inhemska förbrukningen av ickejärnmetaller öka endast obetydligt. Förutsatt att de svenska producenterna

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

69

Tabell 3: 5 Importutvecklingen för olika varugrupper 19761978

	Importvärde, milj.		kr.	Årlig procentuell förändring
	1976	1977	1978	Volym		Pris (enhets-
						värde) 1977
				1977	1978		1978
Jord- och skogsbruksprodukter
samt fisk	4 479	4 899	4 875	-21,9	-3,5	40,1	3,1
Mineraliska produkter	7 472	7 955	9 116	-1,5	7,8	8,1	6,3
därav: råolja	5 846	6 535	7 489	2,8	8,0	8,8	6,0
Industriprodukter exkl. fartyg	72 054	74 922	80 548	-7,1	-5,3	12,0	13,5
därav:
livsmedelsprodukter	4195	4 657	5 118	-3,1	-1,5	14,6	11,6
trävaror, massa samt papper
och papp	472	439	442	-16,0	-8,5	10,7	10,0
petroleumprodukter	8 426	8 681	8 065	-5,9	-11,9	9,4	5,4
järn och stål	4 604	3 745	3 962	-26,4	-5,0	10,4	11,4
ickejärnmetaller	2 247	2 105	2 261	-15,8	-2,5	11,3	10,1
verkstadsprodukter exkl. fartyg	30 017	31 129	32 965	-9,1	-8,9	14,1	16,3
övriga industriprodukter inkl.
elektrisk ström	22 093	24 166	27 735	-0,6	0,8	10,1	13,9
Import exkl. fartyg	84 005	87 776	94 539	-7,7	-4,1	13,2	12,3
Fartyg	1 295	2 372	1376	96,8	-42,0	-6,9	0,0
Total import	85 300	90148	95 915	-6,4	-5,0	12,9	12,0
Bearbetade varor exkl. fartyg	56 403	58 852	64 502	-7,1	-4,7	12,3	15,0
Total import enligt nationalräken-
skapernas beräkningsmetoder	85 300	90148	95 915	-4,5	-3,5	10,7	10,3

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

efter devalveringen fortsätter att stärka sin ställning, verkar således ytterligare någon neddragning av importen sannolik.

Importen av verkstadsprodukter föU med 9 % 1976—1977. Nedgången förklaras bl. a. av att hushållens inköp av verkstadsprodukter minskat starkt — helt och hållet en följd av de brant fallande nybilsinköpen. Bilimporten minskade också med över en fjärdedel. Vidare drogs maskininvesteringarna ned med ca 8 %. Dessutom minskade tillverkningsindustrins behov av verkstadsprodukter som insatsvaror avsevärt, i och med att produktionen inom verkstäder och varv föll kraftigt.

För 1978 väntas importen av verkstadsprodukter minska med ytterligare 9 %. Denna importminskning framkommer som en följd av dels att de inhemska efterfrågekomponenterna beräknas utvecklas negativt, dels ett antagande om att de svenska producenterna kan vinna tillbaka marknadsandelar som förlorades under 1975—1977.

Importen av övrigvaror föU med drygt 1/2 % 1976—1977. Den matta inhemska efterfrågeutvecklingen och tillverkningsindustrins minskade behov av övrigvaror i form av insatsleveranser verkade i återhåUande riktning på importen. Dessutom påbörjade de inhemska övrigvaruproducenterna  en  neddragning   av   sina  färdigvarulager   1976—

Prop. 1977/78:150   Bilaga 1   Reviderad finansplan 70

1977. För 1978 väntas importen av övrigvaror stiga med drygt 1/2 %. En viss ökning av efterfrågan på övrigvaror för slutliga ändamål väntas ■—främst till följd av en beräknad exportvolymökning. Dessutom förutses att tillverkningsindustrin får ett ökat behov av övrigvaror i form av insatsleveranser 1977—1978.

Importprisnivån för totala importen steg med 13 % 1976-—1977. Av denna uppgång kan uppskattningsvis ca 5 procentenheter hänföras till de förändringar i kronkursen, som ägde rum under 1977. TiU följd av devalveringarna i april och augusti kom också de kraftigaste prishöjningarna att infalla dels från första till andra kvartalet och dels från tredje till fjärde kvartalet. Mätt enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetod steg importpriserna med 10 1/2 %   1976—1977.

Drygt 1 procentenhet av ökningen i importprisindex kan återföras på de dramatiska prisstegringarna på kaffe från 1976 till 1977. Under andra halvåret började dock kaffepriserna att sjunka. För övriga varor inom gruppen jordbruks-, skogsbruksprodukter och fisk steg importpriserna med 16 1/2%, och för livsmedelsprodukter exkl. kött blev uppgången i importprisindex 15 1/2 %. För båda dessa grupper återspeglar dessa tal en aceelerering av den internationella prisutvecklingen. De svenska importpriserna på kött steg emeUertid inte mer än 5 %, varför uppgången i importprisindex för hela gruppen livsmedelsprodukter stannade vid 14 1/2 %.

Den internationeUa prisutvecklingen var tämligen lugn för flertalet industriella basråvaror under 1977. Importprisökningen för råolja och petroleumprodukter stannade t. ex. vid omkring 9 %, trots nedskrivningen av kronan. De svenska importpriserna för järn och stål steg med drygt 10 % och för ickejärnmetaller med drygt 11 %. Prisbilden för de olika ickejärnmetallerna var dock splittrad — priserna på importerat aluminium steg kraftigt, medan importprisökningen på övriga metaller var mycket blygsam.

Importpriserna för färdigvaror ökade med drygt 12 % 1976—1977. Härvid steg importpriserna för verkstadsprodukter mer än för övriga industriprodukter.

För 1977—1978 förutses de svenska importpriserna för gruppen jord- och skogsbruksprodukter samt fisk inte öka med mer än 3 %. Kaffepriserna beräknas då fortsätta falla, medan priserna för övriga varor i gruppen väntas stiga väsentiigt mindre än 1976—1977. Prisökningstakten för livsmedelsprodukter exkl. kött väntas avta under 1978, medan en viss acceleration i priserna på importerat kött verkar sannolik. Importpriserna för livsmedelsprodukter totalt skulle därmed stiga med 11 1/2%  1977—1978.

Den internationella prisutvecklingen för industrieUa basråvaror förväntas bli fortsatt lugn 1978. Världsmarknadspriset på råolja förutses sålunda hållas oförändrat hela 1978. TUl följd av devalveringen i augusti

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           71

1977 samt de växelkursförändringar som ägt rum fram tUl mars 1978,
kommer de svenska importpriserna att stiga med ca 6 % 1977—1978.
Priserna på importerade petroleumprodukter väntas stiga med drygt
5 %. Prisutvecklmgen på metaller förutses bli snabbare — import
priserna för järn och stål väntas stiga med drygt" 11 % 1977—1978 och
för ickejärnmetaller med ca 10 %.

Den internationella prisutvecklingen på färdigvaror förutses bli livligare än för industriella basråvaror. Någon stark allmän prisstegring på färdigvaror verkar dock inte sannolik under 1978. Kapacitetsutnyttjandet inom de flesta länder är nämligen aUtjämt lågt, och betydande produktivitetsvinster borde kunna komma till stånd vid en uppdragning av industriproduktionen utomlands. Dessutom är den ekonomiska politiken av antiinflationistiska skäl alltjämt tämligen återhåUande. Prisstegringen i Sverige på importerade färdigvaror blir emellertid, tUl följd av devalveringen i augusti 1977 samt de växelkursförändringar som ägt mm efter denna, betydande — uppgången 1977—1978 har beräknats tiU ca 15 %. Härvid förutses importpriserna för verkstadsprodukter stiga snabbare än för övriga färdigvaror.

Prisnivån för totala importen har därmed beräknats stiga med 12 % 1977—1978. Den största uppgången beräknas ske under första halvåret och utgör till största delen en följd av devalveringen i augusti 1977 samt  växelkursförändringarna fram  tiU mars   1978.  Mellan halvåren

1978 förutses de svenska importpriserna stiga relativt måttiigt. Mätt
enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetod skuUe prisindex för to
tala importen stiga med drygt 10 % 1977—1978.

3.3 Bytes- och betalningsbalansen

Bytesbalansen för varor, tjänster och transfereringar har sedan 1974 visat ständigt växande negativa saldon. Det beräknade underskottet 1977 kom att uppgå tUl närmare 15 miljarder kr. och innebar en försvagning gentemot 1976 med drygt 3 miljarder kr. (se tabell 3: 6). Varuhandeln resulterade i en negativ handelsbalans på ca 4,6 miljarder kr. mot 5,1 miljarder kr. 1976. Den förstärkning av handelsbalansen detta innebar var emellertid helt otillräcklig för att förhindra en fortsatt försämring av bytesbalansen, eftersom underskotten i tjänste- och transfereringsbalansen ökade med ca 3,7 miljarder kr. Som en direkt följd av den omfattande långfristiga upplåningen under 1977 förstärktes kapitalbalansen jämfört med 1976 mycket kraftigt med ca 8,6 miljarder kr. Den registrerade nettokapitalimporten uppgick därmed tiU ca 12,3 miljarder kr., vUket dock var mindre än det angivna underskottet i bytesbalansen. Statistiskt registrerades sålunda transaktioner avseende varor, tjänster, transfereringar och kapital motsvarande ett nettoutflöde 1977 på 2,6 miljarder kr.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

72

Tabell 3: 6 Bytes- ocb betalningsbalans 1974-

Milj. kr., löpande priser

-1978

	1974	1975	1976 80 195 85 300	1977 85 527 90 148	1978 prognos
Export av varor, fob' Import av varor, cif	70'514 72 800	72 012 74 000			97 020 95 915
Handelsbalans	-2 286	-1988	-5105	-4 621	1105
Korrigering av handelsstatistiken Sjöfartsnetto Resevaluta, netto Övriga tjänster, netto Korrigeringspost	-100 3 868 -2 232 -1688 800	-268 2 940 -2 542 -2 239 800	-106 3 149 -3 169 -2 888 800	-366 3 006 -3 601 -3 628 800	-375 3 000 -4 075 -4 000 800
Bytesbalans för varor och tiänster'	-1638	-3 297	-7 319	-8 410	-3 545
Transfereringar, netto därav: räntor och utdelningar	-2 575 -79	-3 405 -231	-4 347 -799	-6 510 -2 074	-8 425 -3 400
Bytesbalans för varor, tiänster och transfereringar'	-4 213	-6 702	-11 666	-14 920	-11970
Kapitalbalans	347	7 212	3 683	12 320
Restpost	343	5 429	5 357	7 419
Valutareservens transaktionsförändring Förändring på grund av kursrörelser Valutareservens totala förändring	-3 523 -1 3 524	5 939 -863 5 076	-2 626 486 - 2 140	4819 1 196 6 015

' Enligt handelsstatistiken. Ett nytt redovisningssystem för utrikeshandeln har införts fr.o.m. 1977. I syfte att öka jämförbarheten mellan 1976 och 1977 har statistiska centralbyrån numera utfört en beräkning av utrikeshandeln för 1976 enligt det nya redovisningssystemet. Detta har resulterat i uppjustering av importvärdet 1976 med 1 300 milj. kr. Därmed torde jämförbarhet råda mellan 1976 och efterföljande år medan jämförbarheten mellan 1976 och tidigare år är mera begränsad.

' Nettot av äterutförsel och återinförsel, korrigering av SAS' flygplansimport, i utlandet direktlandad fisk, nettoimport av icke monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.

' Överensstämmer med saldot mellan import och export av varor och tjänster i nationalräkenskapernas försörjningsbalans bortsett från att korrigeringsposten endast med halva beloppet ingår i försörjningsbalansen. Den resterande hälften korrigerar i nationalräkenskaperna transfereringarna.

' Överenstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

Oron på valutamarknaden under 1977 förorsakade stora svängningar i valutareserven.. Sålunda registrerades en minskning med 4,4 miljarder kr. under perioden juni—augusti. Efter devalveringen i slutet av augusti ägde ett kraftigt återinflöde rum och för helåret kunde totalt registreras en ökning av valutareserven med ca 4,8 miljarder kr. Detta kom att betyda att det ånyo uppstod en kraftig positiv restpost på ca 7,4 mUjarder kr. Efter justering för värdeförändring förorsakad av kursrörelser ökade valutareserven totalt under 1977 med ca 6 miljarder kr. och uppgick vid årets slut till närmare 16,7 miljarder kr.

Enligt de prognoser och antaganden som föreligger väntas bytesbalansen 1978 uppvisa ett underskott pä ca 12 miljarder kr. Gentem.ot 1977 innebär detta en inte oväsentlig förstärkning med närmare 3 miljarder

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           73

kr. Denna förklaras i sin helhet av det omslag som förutses i handelsbalansen från ett underskott på ca 4,6 miljarder kr. 1977 till ett överskott på drygt 1 miljard 1978. Handelsbalansen väntas härigenom förstärkas med närmare 6 miljarder kr., vilket mer än väl uppväger tjänste- och transfereringsbalansens väntade tillväxt i negativ riktning.

Handelsbalansen

Efter en oväntat kraftig ökning av exporten under årets sista kvartal kom handelsbalansens underskott 1977 att inskränka sig till ca 4 1/2 miljard kr. Underskottet blev därmed 1 miljard kr. mindre än vad som räknades med i den preliminära nationalbudgeten och också något mindre än under 1976. Förbättringen 1976—1977 skuUe sannolikt ha varit betydligt större om de båda svenska devalveringarna 1977 ej hade företagits. Den omedelbara — och avsedda — effekten av en devalvering är ju att bytesförhållandet försämras vilket på kort sikt utgör en påfrestning för handelsbalansen. Att en devalvering ändå företas beror naturligtvis på en önskan att uppnå de med en relativprisförändring förknippade positiva volymeffekterna och deras åtföljande inverkan på handelsbalansen. Dessa inträder emeUertid först med en viss tidsförskjutning.

Den svenska utrikeshandelns volymutveckling 1976—1977 torde därför endast i begränsad omfattning ha hunnit påverkats av de båda deval-veiingarna. EventueUa effekter av detta slag bör i aUa händelser ha uppvägts av fördröjda — för Sverige oförmånliga — volymeffekter från de närmast föregående årens export- oeh importprisutveckling. Den betydande förbättring av den fastprisberäknade handelsbalansen som ägde rum 1976—1977 — mätt i 1976 års priser synes förbättringen ha varit i storleksordningen 4 miljarder kr. — torde därför i första hand få ses som ett resultat av den kraftiga nedgång i den inhemska efterfrågan som inträffade från 1976 tiU 1977. Det förhåUandet att underskottet i löpande priser minskade endast obetydligt 1976—1977 skulle då kunna återföras på den kortsiktigt ogynnsamma effekten av att index för bytesförhållandet samtidigt sjönk med ca 4 %.

Den prognos för handelsbalansens utfall 1978 som redovisades i den preliminära nationalbudgeten har blivit föremål för en kraftig upprevidering. Den oväntat gynnsamma utvecklingen av exportindustrins, liksom även den importkonkurrerande industrins, marknadsandelar under senare delen av 1977 har bidragit tUl en mer optimistisk bedömning av andelsutvecklingen 1977—1978. De negativa effekterna på marknadsandelarna av de tidigare relativprishöjningarna antas sålunda till en del ha hävts snabbare än vad som troddes tidigare. Den ytterligare försämring av bytesförhåUandet 1977—1978 som får anses vara en oundviklig följd av den svenska devalveringen i slutet av augusti 1977 bedöms vidare komma att inskränka sig till ca 3 % i stället för 4 %.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad fmansplan      74

Det överskott i handelsbalansen med ca 1 miljard kr. som nu väntas uppkomma 1978 innebär om det realiseras en avsevärd förbättring jämfört med 1977. Relaterar man överskottet till Sveriges relativa efterfråge-läge så framstår emellertid bristen på balans i den svenska utrikeshandeln som fortsatt betydande. OECD-ländernas samlade industriproduktion beräknas bli ca 8 % högre under 1978 än under 1974, vilket var det år då industriproduktionen nådde sitt högsta värde under den förra högkonjunkturen. Den svenska industriproduktionen väntas vid samma jämförelse komma att uppvisa en nedgång med ca 6 %. Den positiva effekten på handelsbalansen av denna synnerligen kraftiga nedgång som inträffat i det svenska relativa efterfrågeläget är säkerligen mycket stor. Vid en tänkt situation med ett mer normalt relativt efterfrågdäge — åstadkommen genom en ökning av den inhemska efterfrågan — är det följaktligen rimligt att anta att handelsbalansen fortfarande skulle uppvisa ett kraftigt underskott. Skulle en sådan normalisering av det relativa efterfrågetrycket komma till stånd genom att exporten ökade kraftigt ett par år, en utveckling som efter devalveringarna inte förefaller osannoUk, skulle konsekvenserna för handelsbalansen självfallet bli annorlunda.

Tjänste- och transfereringsbalansen

Det internationella fraktmarknadsläget är oförändrat svagt med små variationer i tonnageefterfrågan. Tonnageöverskottet är fortfarande betydande och den ökning i efterfrågan som tidvis uppstår är i allmänhet alltför OtUlräcklig och kortvarig för att nämnvärt förändra situationen. Liksom under de närmast föregående åren skedde en viss förbättring av ran/craterna under fjärde kvartalet i fjol, men som väntat blev också denna av kort varaktighet. Redan tidigt på nyåret föll raterna till tidigare låga nivåer, vUka åtminstone för svenskt tanktonnage endast i undantagsfaU gav täckning åt driftkostnaderna. Uppläggningarna har åter ökat och i början av mars rapporteras ca hälften av det oljebärande tonnaget upplagt eUer på annat sätt taget ur trafik. Förhållandena är mycket besvärande även för torrlasttonnage i trampfart. För linjetonnage däremot är läget något bättre. Dess situation förbättrades väsentiigt andra halvåret 1977 oeh det rapporterades god beläggning på flertalet linjer. Man räknade då allmänt med att detta skulle bli bestående för en längre tid, men redan på nyåret i år synes ha inträffat en viss nedgång. På senare tid kan emellertid skönjas vissa förbättringar, särskilt för de linjer vilka trafikerar OPEC-länderna, vars import nu ökar kraftigt efter en svacka 1977.

Den svaga sjöfartskonjunktur som rått de senaste åren väntas inte heller 1978 förbättras i nämnvärd grad. Världshandeln väntas enligt internationella bedömningar öka i volym 1978 obetydligt mer än 1977, ca 5 %. Även om vissa internationella undersökningar visar att världens handelsflotta nu sakta börjat minska får man räkna med étt be-

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           75

tydande överskott på i första hand tank- och bulktonnage för en ganska lång tid framöver.

Ett oväntat starkt inflöde av utlandsvalutor från den utrikes sjöfarten registrerades under fjärde kvartalet i fjol. Det samlade inflödet för helåret 1977 blev därigenom, det svaga marknadsläget till trots, mycket betydande — ca 7,3 miljarder kr. — oeh kom att ligga väl i nivå med det som registrerades rekordåret 1974. Följdverkningar av devalveringarna utgör med säkerhet en god del av förklaringen. Dessa innebar emellertid även höjda kostnader, varför nettoinseglingen 1977, ca 2,5 miljarder kr., kom att något understiga den som registrerades 1976. I sjöfartsnettots termer, dvs. nettoinseglingen med avdrag för biljettintäkter i svensk valuta men med tillägg av utländska fartygs utgifter i Sverige, uppgick nettoinflödet till ca 3 miljarder kr. Enligt många bedömare väntas sjöfartsåret 1978 inte bU nämnvärt bättre än 1977. Det kommer sålunda att föreligga tonnageöverskott ännu lång tid framöver. Den väntade uppgången för världshandeln på ca 5 % i volym är sannolikt otillräcklig för att påtagligt förändra detta förhållande. Sett mot denna bakgrund har sjöfartsnettot för 1978 antagUs bli av ungefär samma storleksordning som 1977, dvs. ca 3 miljarder kr.

Nettoutflödet av resevaluta blev 1977 ca 400 milj. kr. större än 1976 och kom att uppgå tUl ca 3,6 miljarder kr. Därvid ökade bruttoinflödet ovanligt starkt eller med bortåt 400 milj. kr. (ca 25 %) och bruttoutflödet med drygt 800 milj. kr. (ea 17 %). Förväntningar om en förestående devalvering förefaller ha stimulerat till spekulativa transaktioner, vilka i inte ringa utsträckning påverkat såväl inflöde som utflöde av resevaluta. Detta inslag kan uppskattas ligga kring storleksordningen 200 milj. kr. i båda riktningarna. Omräknat i fasta priser har utflödet av resevaluta håUits nästan oförändrat 1976—1977. Att antalet charter-resenärer destinerade till olika turistorter samtidigt ökade med 15 % kan verka motsägelsefullt men troligen har andra transaktioner än de som härrör från den rena turismen verkat i neddragande riktning.

För 1978 har nettoutflödet av resevaluta kalkylerats till drygt 4 miljarder kr. Härvid har antagits en viss volymtillväxt för såväl inflöde som utflöde jämfört med normaliserade värden för 1977.

Resterande kända tjänstetransaktioner förs till posten övriga tjänster. Posten blir därigenom ytterst heterogen. Den domineras och styrs emellertid av en förhållandevis liten gmpp. Hit hör framför allt transaktioner rörande företagsadministration, provisioner samt entreprenader, montage etc. Sammanlagt resulterade transaktionerna under denna post i ett nettoutflöde på ca 3,6 miljarder kr. 1977, vUket innebar en förskjutning i negativ riktning med drygt 700 mUj. kr. från 1976. En i huvudsak trendmässig framskrivning av bmttoströmmarna för 1978 ger ett nettoutflöde av storleksordningen 4 miljarder ler.

Transfereringarna till och från utlandet 1977 gav ett negativt saldo

Prop. 1977/78:150   BUaga 1   Reviderad finansplan       76

på ca 6,5 miljarder kr., en tUlväxt sålunda i negativ riktning med drygt 2 miljarder kr. från 1976. Gåvobiståndet tUl utvecklingsländer tiUsammans med de under senare år alltmer växande räntebetalningarna tiU utlandet förklarar nästan helt postens tiUväxt. Gåvobiståndet förutses 1977—1978 öka med ca 550 milj. kr. tiU 3,4 miljarder.i Räntebetalningarna väntas samtidigt resultera i ett ökat nettoutflöde på ca 1,3 miljarder kr. och därmed visa ett negativt saldo på ca 3,4 mUjarder kr. TUlsammans väntas sålunda dessa transaktioner utmynna i ett ökat nettoutflöde på drygt 1,8 miljarder kr., vilket i stort motsvarar transfereringspostens antagna totala förändring 1977—1978.

Kapitalbalansen

Kända kapUaltransaktiorier med utlandet resulterade 1977 i en betydande nettokapitalimport, drygt 12 miljarder kr. Kapitalbalansen förstärktes därigenom med ca 8,6 miljarder från 1976. Härtill bidrog framför allt den långfristiga upplåningen utomlands. Denna blev mycket omfattande 1977, drygt 22 miljarder kr., vilket innebar mer än en fördubbling gentemot 1976. Av denna upplåning svarade svenska staten för ca 9,7 miljarder kr. och kommuner och kommuninstitut för 750 milj. kr. En fortsatt långfristig upplåning utomlands kan väntas även 1978; i vilken omfattning är dock ovisst. Under januari och febmari i år gavs lånetiUstånd tiU ett belopp på ca 1,7 miljarder kr. inberäknat svenska staten. Detta kan jämföras med 7,5 mUjarder under samma period 1977. Statens andel härav var då ca 4,3 miljarder för att under samma period i år uppgå tUl endast ca 400 milj. kr. I tablån nedan redovisas hur nettotransaktionerna med utiandet fördelade sig 1977.

Kapitaltransaktioner, netto

Milj. kr.

	1977	Förändring 1976—1977
Bankerna	3 312	2 072
Statliga	8 346	8 761
Långfristig upplåning	8 762	8 762
Övrigt	-416	-1
Kommunala	700	-2
Privata	-38	-2 194
Direkta investeringar	-2 666	-119
Långfristig upplåning	5 177	491
Övrig värdepappershandel	-122	-11
Övriga långfristiga kapitaltransaktioner	-2 053	-221
Kortfristig upplåning för finansiering av export
och import	-333	-2 224
Övriga kortfristiga kapitaltransaktioner	-41	-110
Kapitalbalans	12 320	8 637

1 uttryckt i procent av BNP utgjorde denna del av u-Iandsbiståndet 0,81 % 1977 och beräknas uppgå till 0,87 % 1978. För det totala biståndet, dvs. inkl. biståndskrediter, var motsvarande tal 0,97 % 1977 och väntas nägot överstiga 1 % 1978.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           77

Som framgår av tablån resulterade statens och bankernas (inkl. riksbanken) transaktioner i ett med närmare 11 miljarder kr. ökat nettoinflöde, i huvudsak ett resultat av ökad långfristig upplåning. Av övriga utlandstransaktioner förblev de kommunala i stort sett oförändrade gentemot 1976 medan de privata ungefär balanserade efter att ha givit ett nettoinflöde på drygt 2 miljarder kr. 1976. Omkastningen kan i huvudsak återföras därpå att den kortfristiga upplåningen för finansiering av import och export slog om från ett nettoinflöde på ca 1,9 miljarder kr. 1976 till ett nettoutflöde på ca 300 milj. kr. 1977. Övriga privata transaktioner förändrades som synes endast måttiigt.

Redovisningen av valutareserven har ändrats i så måtto att endast riksbankens valutareserv inkluderas. Valutabankernas avistaposition som tidigare fördes till valutareserven redovisas nu som kapitaltransaktion och faller därmed inom ramen för kapitalbalansen. Enligt den nya definitionen uppgick valutareserven vid utgången av 1977 till 16 672 milj. kr. oeh ökade därigenom med 6 015 milj. kr. under året. Härav hänför sig 1 196 milj. kr. till effekten av kursförändringar varför transaktionsförändringen uppgick till 4 819 mUj. kr. Utfallet av statistiskt belagda transaktioner — avseende varor, tjänster, transfereringar och kapital — motsvarade emellertid ett nettoutflöde på ca 2,6 miljarder kr. Sålunda uppstod det ånyo en mycket betydande positiv restpost, ca 7,4 miljarder kr.

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan 73

4   Produktionen

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens iit\'eckling

Industriproduktionen förefaller att ha minskat i en tämligen jämn takt under loppet av 1977 möjligen med en tendens till uppbromsning mot slutet av året. FaUet i industriproduktionen blev drygt 4 % räknat mellan helåren 1976 och 1977. Det förtjänar påpekas att det finns vissa brister i den statistiska belysningen av produktionsutvecklingen. Avsevärda produktionsinskränkningar skedde inom basindustrierna men även skeppsvarven liksom verkstadsindustrin såg sig tvungna att dra ned produktionsnivån i betydande utsträckning.

Industrins exportorderingång vände svagt uppåt under hösten 1977 och konjunkturbarometern visar på en inte obetydlig tUlväxt av export-orderna i början av 1978. Exportleveranserna, exkl. fartyg, förutses nu stiga mellan 7 och 8 % 1977—1978 efter en total stagnation 1976— 1977. Effekterna härav på produktionen väntas dock bli begränsade då lageranpassningen särskilt under första halvåret beräknas bli som mest uttalad för att därefter avta något i styrka. Därtill kommer att den slutliga inhemska efterfrågan, som föll under loppet av 1977, väntas fortsätta minska i synnerhet under första delen av 1978. En plusfaktor är dock att devalveringen synes leda tiU att den inhemska industrin under 1978 återtar en del av sina tidigare marknadsförluster gentemot importen.

Totalt beräknas industriproduktionen falla ytterligare något under första halvåret 1978 för att därefter stiga svagt mellan halvåren. För helåret räknat innebär den förutsedda utvecklingen att produktionsnivån 1978 förblir i stort sett oförändrad i förhållande tiU den genomsnittiiga för 1977.

Produktionen förutses stiga främst inom basindustrin medan verkstadsindustrin liksom övrigvarusektorn i stort sett väntas bibehåUa en oförändrad produktionsnivå mellan årsgenomsnitten 1977 och 1978.

4.2 Utvecklingen inom olika delbranscher

Malmutvinningen i de svenska järnmalmsgruvorna minskade ca 18 % 1976—-1977 tUl följd av fortsatt försämrade avsättningsmöjligheter på exportmarknaderna. Den internationeUa stålkonjunkturen började återigen försvagas mot slutet av 1976 och denna tendens har inte brutits under loppet av 1977. I början på 1977 trodde man fortfarande på en återhänitning av stålkonjunkturen men i stället har produktionen av stål i Västeuropa fortsatt att minska under loppet av året. Detta innebar en fortsatt nedskärning av de svenska exportskeppningarna av malm och

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

79

Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling 1975-

Procentuell volymförändring från föregående år

-1978

SNI		1975	1976	1977	1978
		def.   ,	prel.	prel.	prognos
2	Gruvor och mineralbrott	-14,6	-2,9	-12,8	-5,4
2301	Järnmalmsgruvor	-10,3	-4,9	-18,1	-8,5
2302	Ickejärnmalmsgruvor	-42,9	12,5	4,6	4,0
210, 220, 290	övriga gruvor och mineralbrott	6,8	-5,9	3,5	0,0
3	Tillverkningsindustrin	-1,3	-0,5	-4,0	0,4
33111	Sågverk'	-21,2	14,2	-4,2	6,2
34111	Massaindustri	-10,2	-8,1	-17,7	10,6
34112,34113	Pappers- och pappindustri m.m.''	-20,4	11,7	2,0	8,3
353, 354	Petroleumraffinaderier m.m.'	11,5	16,9	-2,0	0,2
371	Järn- ,och stålverk*	-7,3	-4,2	-13,9	4,0
372	Ickejärnmetallverk	-12,7	6,4	4,2	3,5
38 ./.3841	Verkstadsindustri exkl. varv	4,5	-2,3	-5,0	-0,5
3841	Varv»	15,6	-9,8	-5,9	-15,0
31	Livsmedelsindustri m.m.'	1,4	0,8	-1,8	0,0
3 resterande	Övrig industrisektor	-5,2	0,9	-1,7	0,5
2,3	Hela industrin	-1,7	-0,6	-4,3	0,2

' Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.

= Inkl. träfiberplattindustri.

' Inkl. smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustri.

*       Inkl. ferrolegeringsverk.
»Inkl. båtbyggerier.

•        Inkl. drycliesvaru- och tobaksindustri.

Anm. Beräknat utfall för verkstadsindustrin 1977 enligt konjunkturinstitutet. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

exportvolymen minskade ca 17 % 1976—1977. I kvantitetstermer innebar detta en jämmalmsexport på drygt 19 milj. ton 1977. Även de inhemska malmleveranserna har minskat betydUgt 1976—1977. Trots en fortsatt neddragning av'malmproduktionen skedde en uppbyggnad av de inhemska järnmalmslagren. En aweckUng av utiandslagren — om än blygsam — kunde dock påbörjas. Totala lagren uppgick vid slutet av året tUl ca 15 milj. lon.

Någon större tillväxt i stålefterfrågan väntas inte äga rum under 1978 utan stålproduktionen i Västeuropa bedöms i stort ligga kvar på 1977 års låga nivå. Någon tiUväxt av malmefterfrågan förutses därför inte och för den svenska järnmalmsexportens del har här kalkylerats med en oförändrad exportvolym 1977—1978. Hemmaleverånserna förutses samtidigt bli i stort sett oförändrade. En fortsatt avtrappning av de svenskägda utlandslagren bedöms komma till stånd medan någon större ökning av de rekordstora hemmalagren inte förutses. Innebörden av dessa leverans- och lagerprognoser blir att en betydande produktionsnedskärning måste ske även 1977—1978.

Efterfrågeläget för sågsverksindiistrin var under 1977 pressat. Orderingången, som varit avtagande mot slutet av 1976, upphörde att falla under första kvartalet  1977.  Redan under andra kvartalet minskade

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      80

dock orderingången ånyo på såväl hemma- som exportmarknaderiia. Fallet fortsatte på hemmamarknaden mot årets slut, medan exportorderingången, frånsett en mindre tillbakagång under andra kvartalet, kunde håUas på i stort sett oförändrad nivå för resten av året.

Den obalans mellan utbud och efterfrågan som karakteriserade den internationella trävarumarknaden 1976 kom i allt väsentligt att kvarstå även under 1977. Trots den mycket höga igångsättningstakten för bo- . städer i Förenta staterna visade sig inte denna marknad i tillräcklig omfattning kunna absorbera det kanadensiska trävaruutbudet. Exporten av trävaror från Canada tiU Västeuropa kom därför att bli betydande, samtidigt som trävaruefterfrågan på de västeuropeiska marknadema utvecklades svagt. Kursfallet för den kanadensiska dollarn under loppet av 1977 medförde dessutom att konkurrenskraften stärktes för de kanadensiska exportörerna. De finska försäljningspriserna justerades också efterhand ned i förhållande tUl de svenska. Västeuropas svaga trävaruefterfrågan hade huvudsakligen sin förklaring i den låga aktiviteten inom den västeuropeiska byggnadsindustrin. Trots de efterfrågestimulerande åtgärder som vidtogs under 1977 av flertalet regeringar i Västeuropa förändrades inte bostadsbyggandet i nämnvärd omfattning, varför även trävaruefterfrågan kom att bibehållas på en låg nivå. Importen till de åtta största importörländerna minskade därmed totalt sett något från 1976 tiU 1977.

I detta kärva efterfrågdäge i Västeuropa kom de svenska exportleveranserna av trävaror att utvecklas svagt. En viss ökad leveransaktivitet mot slutet av året bidrog dock till att nedgången i exporten kunde begränsas till 7,5 % från 1976 tUl 1977. Handelsstatistikens exportprisindex visar samtidigt en ökning på 14,5 % för sågade och hyvlade trävaror mellan helårsgenomsnittén för 1976 och 1977. Prisutvecklingen under loppet av 1977 blev emellertid betydligt blygsammare, närmare 4,5 %.

Efterfrågan var sålunda svag från utlandet och vikande på hemmamarknaden och detta ledde till en fortsatt återhållsam trävaruproduktion. Produktionen minskade med ca 4,5 % i volym 1976—1977. En viss neddragning av trävarulagren kunde därvid åstadkommas.

Med den tUlväxt som förväntas av bostadsbyggandet i Västeuropa synes utsikterna för en förbättring av trävaruefterfrågan vara goda inför 1978. Icke minst gäller detta den svenska sågverksindustrins huvudmarknad Storbritannien, där tidigare vidtagna bostadspoUtiska stimulansåtgärder — vilka för närvarande kommer till uttryck i en hög efterfrågan på bostadsbyggnadslån — bör ge effekt i form av en väsentligt förbättrad trävaruefterfrågan. Utbudet av trävaror kommer emeUertid att fortfarande vara betydande i Västeuropa. Trots ett fortsatt expansivt bostadsbyggande i Förenta staterna torde utbudet av kanadensiskt virke i Västeuropa även under 1978 bli omfattande. En viktig orsak härtill är

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           81

att trävaruefterfrågan på den för kanadensisk sågverksindustri viktiga japanska marknaden förväntas bli fortsatt låg under 1978. Utbudet från sovjetiska leverantörer bedöms i stort sett bli oförändrat 1977—1978. Prismässigt har dock de sovjetiska leveransavtalen med europeiska importörer förändrats såtillvida att avtalen nu innehåUer ett större hänsynstagande till kursutvecklingen på den svenska kronan, i stället för som tidigare den amerikanska dollarn. För de finska sågverken har devalveringen av den finska marken i februari inneburit bättre möjligheter till priskonkurrens, varför en fortsatt hård konkurrens från finskt håll är att vänta även under 1978.

Den svenska exporten av trävaror har mot denna bakgrund antagits öka med ca 5 % i volym från 1977 tiU 1978. Exportpriserna har bedömts bli i stort sett oförändrade under loppet av 1978. Utvecklingen av den svenska trävaruexporten under 1978 kan emellertid i hög grad komma att påverkas av den fortsatta kursutvecklingen för såväl den kanadensiska som den amerikanska dollarn. Ett fortsatt kursfall för dollarn kommer att försvåra förutsättningarna för den svenska trävaruexporten.

Även under 1978 väntas hemmaefterfrågan bli fortsatt svag. Vid oförändrad lagernivå och med den förutsedda exportökningen förefaller en produktionsökning på närmare 6% trolig från 1977 tiU 1978. Produktionen hämmas redan nu av en viss brist på sågtimmer. Här har förutsatts att denna inte förvärras.

För pappersindustrin blev 1977, från såväl leverans- som produktionssynpunkt, ett otUlfredställande år. Efterfrågan förbättrades visserligen under andra kvartalet, efter ett fall i början av året, men föll ånyo under andra halvåret på hemmamarknaden. Orderingången från exportmarknaden kunde i stort sett upprätthållas på oförändrad nivå till årets slut. Tillströmningen av nya order blev därmed alltför blygsam för att medge någon väsentlig leveransförbättring.

Den avmattning i pappersefterfrågan som skedde i Västeuropa mot slutet av 1976 och i början av 1977 torde i stor utsträckning ha varit en effekt av att lageruppbyggnaden upphörde i förbrukar- och köpar-leden i Västeuropa, samtidigt som en avsaktning i konjunkturuppgången inträdde i flertalet viktiga avnämarländer under hösten 1976. För de svenska bruken begränsades marknadsutrymmet dessutom ytterligare till följd av det betydande nordamerikanska produktionsöverskott som avsattes på den västeuropeiska marknaden som en följd av den otillräckliga pappersefterfrågan i Nordamerika. En mer normaliserad lagersituation i Västeuropa samt en efter hand stigande konsumtionstillväxt i Förenta staterna medförde dock att de svenska exportleveranserna successivt kunde öka under loppet av första halvåret 1977. Uppgången blev dock relativt kortvarig. Redan under tredje kvartalet föll exporten ånyo tillbaka, sannolikt som ett utslag av den konjunkturav-

6   Riksdagen 1977/78.1 samL Nr 150. Bilaga 1. BiL

Prop. 1977/78:150   Bilaga 1   Reviderad finansplan 82

mattning som aUmänt. kännetecknade Västeuropas ekonomier under sommarhalvåret. Exportleveranserna kom slutligen att öka något mot slutet av året, som följd av stora utskeppningar tUl marknader utanför Västeuropa. Sammantaget kom exportleveransökningen att bli ca 6,5 % från 1976 tiU 1977.

Handelsstatistikens exportprisindex för papper och papp beräknas ha ökat knappt 3 % från 1976 tUI 1977.

Den inhemska pappersefterfrågan föU något från 1976 tiU 1977, huvudsakligen som en följd av den privata konsumtionens svaga utveckling samt en låg förbmkning inom industrin. Leveranserna av papper och papp från de svenska bruken för konsumtion inom landet kom under dessa omständigheter att minska knappt 2 % från 1976 tiU 1977. Produktionsökningen blev därför endast ca 2 % 1976—1977. Kapacitetsutnyttjandet sjönk ytterligare då betydande kapacitetstillskott tillkom under 1977.

Tillväxten i Västeuropa torde enligt de bedömningar som görs i avsnittet om det internationella konjunkturläget även för 1978 bli måttlig, varför utvecklingen inte väntas kunna medföra någon starkare efterfrågestimulans för pappersindustrin. Lagersituationen i Västeuropa bör dock ge anledning tUl viss tillförsikt då förbrukar- och köparlagren befinner sig på en låg nivå. En relativt blygsam konsumtionsökning bör därför kunna ge direkt effekt i form av ökad efterfrågan. Bedömningarna om en fortsatt relativt expansiv utveckUng i Förenta staternas ekonomi torde dessutom ge anledning att förutsätta att det nordamerikanska pappersutbudet under 1978 i högre grad än under 1977 får avsättning på den inhemska marknaden och därigenom också bidrar till att öka marknadsutrymmet för den svenska pappersexporten. Förutsättningarna för exportökningar varierar dock mellan de olika papperskvaliteterna. Sålunda väntas kraftpappersexporten förbli fortsatt läg även under 1978 som en följd av en förväntad låg efterfrågan frän den västeuropeiska emballageindustrin. För övriga kvaliteter emotses ökningar i exporten; förväntningarna är dock mest uttalade på finpapperssidan. Goda förutsättningar anses dessutom föreligga att exporten tiU marknader utanför Västeuropa skaU fortsätta att öka under 1978. Sammantaget skulle denna marknadsutveckling medföra en volymmässig ökning av exporten tiU ca 11 % från 1977 tiU 1978.

Någon väsentlig förbättring av den inhemska efterfrågan väntas inte inför 1978. TUlsammans med en förmodad återhållsam lagerpolitik i företagen skulle leveransutvecklingen därmed innebära att produktionen ökar ca 8 % från 1977 tiU 1978. Kapacitetsutnyttjandet inom pappersindustrin skulle då under 1978 förbli fortsatt lågt, om än förbättras något jämfört med 1977.

Med hänsyn till den förväntade höjningen av massapriserna vid halvårsskiftet beräknas även de svenska exportpriserna av papper och papp

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           83

öka något snabbare under andra halvåret. För helåret 1978 beräknas exporthöjningen bli ca 9 % för papper oeh papp.

Efterfrågeläget blev även under 1977 pressat för den svenska massaindustrin. Efter en viss uppbromsning i nedgången under första kvartalet försämrades ytterligare orderingången från exportmarknaderna under sommarhalvåret. Mot slutet av 1977 förstärktes dock efterfrågan något, främst som följd av en förbättrad orderingång från utomeuropeiska marknader. Detta kunde dock inte förhindra att exportorder-stockarna ytterligare reducerades mot slutet av året.

Efter ett fall i exportleveranserna under fjärde kvartalet 1976 vande exporten åter uppåt under första kvartalet 1977. Uppgången bröts emellertid redan under andra kvartalet och vändes i en mindre nedgång och exporten låg sedan kvar på i stort sett oförändrad nivå under det tredje kvartalet. TUl följd av omfattande leveranser till utomeuropeiska marknader under slutet av året växte exporten åter under fjärde kvartalet. Sammantaget kom exporten att minska med närmare 2,5 % i volym från 1976 tUl 1977. Detta tal utgör dock sannolikt en underskattning vad gäller förändringen av den verkligt avsatta volymen under året. Det vilar nämligen på handelsstatistikens uppgifter och tar aUtså inte hänsyn tiU de leveranser som skett från svenska utlandslager och direkt till köpare i utlandet. Då utlandslagren beräknas ha kraftigt reducerats under loppet av 1977 bör alltså den verkliga avsättningen ha varit högre.

Fortfarande under 1977 förekom en betydande konkurrens från framför allt billig nordamerikansk massa på den västeuropeiska marknaden. Detta kom att medföra ytterligare prisjusteringar nedåt för massaprisnivån under våren 1977. Även de svenska företagen sänkte sina priser under våren och sommaren, sannolikt med motiv att så långt som möjligt undvika ytterligare marknadsförluster i Västeuropa. Prisutvecklingen för augusti och september antyder att de svenska företagen i varierande omfattning utnyttjade devalveringen i augusti till att sänka massapriserna i utländska valuta. Utöver nedskrivningsprocenten förekom dessutom ytterligare nedjusteringar av exportpriserna. Avvecklingen av de stora massalagren har till stor del skett genom leveranser till utomeuropeiska marknader. Leveranspriserna på dessa partier kom att ligga 8—10 % lägre än leveranspriserna tUl-Västeuropa. PrisutveckUngen under 1977 innebar således att handelsstatistikens exportprisindex sänktes ca 7,5 % från 1976 tUl 1977.

Produktionen av avsalumassa kom med hänsyn tiU leverans- och lager-utveckling att kraftigt dras ned under året tiU en historiskt sett mycket låg nivå. Inte sedan 1963 har produktionen varit så låg inom svensk avsalumassaindustri. Kapacitetsutnyttjandet sjönk från 1976 till 1977 och blev endast ca 65 % i genomsnitt under året.

Bedömningarna för 1978 visar på en något gynnsammare marknads-

Prop. 1977/78:150   Bilagal   Reviderad finansplan          »4

tUlväxt för massa i Västeuropa. Avgörande blir givetvis utvecklingen av den västeuropeiska pappersproduktionen samt dess förmåga att generera en ökad massaefterfrågan. Lagren hos de västeuropeiska bruken bedöms emeUertid vara på så pass låg nivå att relativt blygsamma produktionsökningar väntas kunna få direkt effekt i form av ökade massainköp. Den svenska exportkonkurrensförmågan kan också anses ha stärkts som en följd av nedskrivningen av den svenska krönkursen, även om denna konkurrensfördel i viss utsträckning reducerats sedan augusti 1977 till följd av den fortsatta deprecieringen av dollarn. Utvecklingen av dollarkursen är dock avgörande ur såväl konkurrens- som intäktshänseende. Resultatet av den redan under hösten 1977 inledda lageravvecklingen är också givetvis betydelsefull för exportutsikterna. Målet är här inställt på en avveckling av överlagren till halvårsskiftet. Avvecklingen väntas delvis äga rum med hjälp av leveranser tUl marknader utanför Västeuropa. Anledningen tiU detta torde vara en strävan från de svenska exportörernas sida att så långt som möjligt undvika ytterligare prisjusteringar nedåt i Västeuropa.

Den ovan skisserade utvecklingen väntas medföra en exportökning på ca 9 % i volym från 1977 tiU 1978. Exportpriserna bedöms i stort sett ligga stilla under första halvåret, och förutsättningarna för prishöjningar under andra halvåret väntas bli direkt avhängig av hur pass framgångsrikt lagerawecklingen kommer att kunna ske.

Med de bedömningar som gjorts för leverans- och lagerutvecklingen väntas produktionen stiga ca 10 % i volym från 1976 tiU 1977. ökningen väntas i huvudsak äga rum under andra halvåret. Kapacitetsutnyttjandet skulle därmed öka något under 1978 jämfört med 1977, om än utnyttjandegraden alltjämt förblir på en otillfredsställande låg nivå.

Skogsavverkningarna sjönk under 1977 främst som följd av det under året minskade råvarubehovet inom massaindustrin. Förbrukningen av massaved sjönk således drygt 8 % — sågtimmerförbrukningen något mindre. Även massavedsimporten minskade, medan importen av sågtimmer kom att öka. Därmed sjönk den totala mndvirkesimporten knappt 3 %. Exportleveranserna av rundvirke sjönk kraftigt med närmare 36 % från 1976 tUl 1977, huvudsakligen som en följd av den minskade efterfrågan från norsk massaindustri. Med denna utveckling av förbrukning och leveranser drogs de totala skogsavverkningarna ned ca 13 % i volym under 1977. Härvid kom även rundvirkeslagren att reduceras, vUket dock uteslutande var ett resultat av en neddragning av massavedslagren.

Produktionsprognoserna för skogsindustrierna indikerar en ökad rund-virkesförbrukning med ca 8 % under 1978, med en något starkare ökning för massaved än för sågtimmer. Exporten av rundvirke väntas öka medan importen antagits ytterligare sjunka. Rundvirkeslagren beräknas

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

85

Tabell 4: 2 Försörjningsbalans för rundvirke 1976—1978

Fast mått utan bark (barr- och lövträ)

	1 000 kbm	Förändring från före-
	1976	gående år, 1 000 kbm	% resp.
		1977	1978
		prel.	prognos
Produktion	55 010	-13,0	2,5
sågtimmer	23 745	-3,0	1,5
massa- och boardved	29 165	-22,0	4,0
övrigt rundvirke	2 100	0,0	0,0
Import	3 000	-2,5	-8,0
Summa tillgång	58 010	-12,5	2,0
Export	1 530	-39,0	19,5
Lagerförändring	2 390	-970	-4 215
Förbrukning	54 090	-6,5	8,0
sågtimmer	24 225	-4,5	6,0
massa- och boardved	27 800	-8,5	10,5
övrigt rundvirke	2 065	1,5	0,0
Summa användning	58 010	-12,5	2,0

Källa: Konjunkturinstitutet.

minska väsentligt under 1978. Under de förutsättningar som hittills angivits skulle avverkningsvolymen behöva öka med drygt 2 % från 1977 tUl 1978.

Järn- och stålverkens efterfrågdäge förblev utomordentligt svagt under 1977 även om en förbättring kunde skönjas under senare hälften av året till följd av stigande exportorderingång. Orderstockarna som reducerades drastiskt under loppet av 1976 oeh början av 1977 kom därvid att stiga något. De omfattade dock endast ca 700 000 ton och var därmed klart lägre än vid något årsskifte sedan 1964.

Exportleveranserna steg emellertid inte obetydligt eller med närmare 10% räknat i volym mellan 1976 och 1977. Uppgången torde dock i viss utsträckning kommit till stånd genom utförsäljning av produkter som normalt inte exporteras i motsvarande konjunkturskede. Särskilt svagt utvecklades exporten till Norden samt till Östeuropa och Kina medan avsättningen kunde öka i Nordamerika och i CECA-länderna på kontinenten. Vidare noterades en betydande exporttillväxt till vissa länder utanför Europa och Nordamerika. Devalveringen i augusti 1977 ledde till en viss sänkning av exportpriserna räknat i utländsk valuta. Räknat i inhemsk valuta kom däremot exportpriserna att öka knappt 5 % mdlan hdåren 1976 och 1977.

Leveranserna till hemmamarknaden, som föll under loppet av 1976, reducerades markant under 1977. Stålkonsumtionen minskade nämligen högst väsentligt främst som en följd av vikande produktion inom verkstadsindustrin och varven. Samtidigt skedde ett kraftigt omslag till lagerneddragning inom verkstadsindustrin och i grossistiedet medan la-

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      86

gerneddragningen inom varven intensifierades. Tillförseln av stål till den svenska marknaden kom härigenom att minska drastiskt. Konsekvenserna av efterfrågebortfallet blev dock mest uttalade vad gäller importen som i volym räknat decimerades med omkring 26% 1976— 1977. De svenska producenterna kunde således återvinna något av sina sedan senare delen av 1960-talet kraftigt förlorade marknadspositioner. Produktionsinskränkningarna inom  stålverken var, betydande under

1977.  Årsgenomsnittet 1977 kom att ligga ca 14 % lägre än 1976 års
med en produktionstakt i slutet av året som var närmare 30 % lägre
än under toppåret 1974. Genom produktionsneddragningen kunde vä
sentlig reducering av stålverkens lager av färdigvaror och varor i ar
bete ske.

Mot bakgrund av bedömningen i det internationella avsnittet om en svagt stigande internationell investeringsvUja beräknas stålverkens leveranser till exportmarknaderna visa en måttiig ökning under 1978. Här har kalkylerats med en uppgång på omkring 7 % i volym mellan 1977 och 1978, innefattande fortsatta lagerrensningsaffärer. Den något stabilare marknad som förutses torde medge vissa prishöjningar — uppskattningsvis omkring 8 % meUan 1977 och 1978.

Den inhemska stålförbrukningen förutses minska ytterligare 1977—

1978.  Produktionsnedgången inom verkstadsindustrin beräknas dock bli
begränsad samtidigt som stålförbrukningen inom byggnadsverksamhe
ten stiger. En fortsatt minskning av förbrukar- och grossistledens stål
lager kan påräknas ske. Lagerreduceringen förutses dock bli svagare
än under 1977 varför dess negativa inverkan på efterfrågan försvagas.
Stålbehovet på den svenska marknaden skulle därigenom komma att bli
i stort sett oförändrat 1977—1978. Då den svenska stålindustrin förut
ses ytterligare kunna återtaga marknadsandelar 1978 väntas stålimpor
ten återigen minska. Minskningen har skattats tiU omkring 5 % i vo
lym 1977—1978.

Lagerreduceringen i producentledet kommer säkerligen att bli betydande även 1978. Räknar man med en lagerminskning av en sådan storleksordning att större delen av överlagren är avvecklade mot slutet av året ger den ovan skisserade leveransutvecklingen utrymme för en produktionsökning under 1978. Uppdragningen väntas dock inte bli starkare än att den genomsnittliga produktionsnivån 1978 ligger omkring 4 % högre än 1977 ärs.

Huvuddelen av ickejärnmetallverkens produktion går i form av insatsleveranser tiU den inhemska industrin och ca 1/3 av produktionen finner avsättning på exportmarknaderna.

Den inhemska förbrukningen av ickejärnmetaller som insatsvaror i tiUverkningsindustrin minskade 1975—1976 samtidigt som en förstärkning av utiandsefterfrågan medförde en ökning av exportvolymen.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           87

Detta resulterade i att produktionsvolymen drogs upp med drygt 6 % 1975—1976.

Den inhemska efterfrågan fortsatte att minska 1977 och minskningen blev relativt kraftig på grund av betydande produktionsneddragningar inom tillverkningsindustrin -— främst verkstadssektorn — vilket medförde att insatsleveranserna sjönk påtagligt. Däremot blev förstärkningen av utlandsefterfrågan oväntat kraftig och exportvolymen ökade 17 1/2 % 1976—1977. Under andra halvåret 1977 kunde en nedtrappning av färdigvarulagren påbörjas, vilket för helåret resulterade i en minskning av ickejärnmetallverkens totala lager. Efterfrågeökningen från utlandet svarade sålunda för en fortsatt produktionstillväxt 1976— 1977, beräknad tiU drygt 4 %.

Den inhemska efterfrågan torde upphöra att sjunka under 1978 då en viss förbättring emotses inom tillverkningsindustrin. Exportvolymen beräknas fortsätta att öka om än i något reducerad takt. Därmed skulle en viss produktionsökning kunna påräknas även 1977—1978.

Verkstadskonjunkturen förefaller ha passerat ett bottenläge mot slutet av 1977 och en försiktig uppgång kan nu skönjas. Orderingången från exportmarknaden har varit på uppåtgående sedan mitten av 1977 och under fjärde kvartalet kunde en rejäl uppgång i exportieveranserna registreras. Orderingången från hemmamarknaden har däremot legat på en mycket låg nivå under hela 1977 — återspeglande såväl näringslivets som hushållens starkt minskade efterfrågan på verkstadsprodukter. Inköpen av maskiner föll med ca 8 % 1976—1977, samtidigt som hushållens inköp av verkstadsprodukter minskade med 13 % — helt och hållet en följd av den starka minskningen av nybilsinköpen 1977. Samtidigt minskade importen av verkstadsprodukter med 9%. Under 1975 och 1976 tappade de svenska producenterna i ovanligt stor utsträckning marknadsandelar till importen. Importutvecklingen under 1977 innebär att dessa förluster bromsats upp markant under året.

Exportvolymen har minskat praktiskt taget oavbrutet sedan början av 1975. Genom den uppgång som kom till stånd fjärde kvartalet 1977 begränsades minskningen mellan helåren 1976 och- 1977 till 3 %. Det var framför allt exporten tUkVästeuropa som sköt fart mot slutet av fjolåret, så att exporten dit för helåret 1977 kom att överstiga' 1976 års export. Exporten till Nordamerika ökade stadigt under hela 1977, och därmed kom en yiss uppgång till stånd meUan helåren 1976 och 1977. Det var dock enbart exporten av andrå verkstadsprodukter • än bilar, som ökade. Bilexporten till Nordamerika rhinskade starkt 1976 och första halvåret 1977. Den steg sedan snabbt andra halvåret 1977, men för helåret kom bilexporten tUl Nordamerika ändå att bli.avsevärt mindre än för 1976. Nedgången i verkstadsexporten 1976—1977 var framför allt hänförlig tiU den starkt minskade exporten på övriga

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan              8

Tabell 4: 3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter exkl. fartyg 1976—1978

1968 ärs producentpriser

	Milj. kr.	Förändring från före-
	1976	gående är, ; milj. kr.	% resp.
		1977	1978
		prel.	prognos
Produktion'	28 110	-8,1	-0,6
Import	16 210	-9,1	-8,9
Summa tillgång	44 320	-8,5	-3,6
OITentlig konsumtion	1920	-0,2	4,3
Privat konsumtion	5 170	-12,8	-8,2
Investeringar	11410	-8,0	-6,5
Export	16 740	-2,9	7,8
Lagerförändring i industrin
(milj. kr.)	1260	-1200	-1 660
Lagerförändring i handeln (milj. kr.)	340	-310	-100
Varuinsats	7 480	-2,6	-0,4
industri	2 680	-5,3	-4,9
byggnadsverksamhet	3 400	-1,4	2,7
övrigt	1400	-0,1	0,3
Summa användning	44 320	-8,5	-3,6

' Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjning:ba-lansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras därför i enlig et med mönstret för tidigare avvikelser.

Källa: Konjunkturinstitutet.

länder, framför allt då OPEC-länderna. Exporten dit torde ha minskat med inemot 20 % i volym — trots en kraftig uppgång mot slutet av 1977. Även till övriga råvaruländer minskade verkstadsexporten kraftigt 1976—1977. Också till Östeuropa minskade exporten mellan helåren 1976 och 1977, men under loppet av fjolåret kunde likväl en försiktig uppgång noteras. Exportpriserna steg med drygt 12 % 1976— 1977, dvs. långsammare än under 1976 och framför aUt 1975.

Den svaga efterfrågan och de exceptionellt stora lagren av färdigvaror och varor i arbete ledde till att produktionsvolymen successivt anpassades nedåt under 1977. Produktionsneddragningen tycks ha gått såpass snabbt att man urider senare delen av 1977 lyckats hejda den tidigare starka tiUväxten av framför allt färdigvarulagren.

Enligt statistiska centralbyråns produktionsindex skulle produktionen ha minskat med 1 1/2 % 1976—1977. Produktionen beräknas då som summan av verkstadsindustrins leveranser och lagerförändring, uttryckt i fasta priser. Leveransstatistiken ger uppgift om leveranserna i löpande priser, vilka sedan räknas om tUl fasta priser med hjälp av producentprisindex för verkstadsprodukter. Mätt på detta sätt skuUe exportieveranserna ha ökat med ett par procent 1976—1977, medan leveranserna till hemmamarknaden skulle ha sjunkit med ett par procent. Som nämndes ovan sjönk exportleveranserna enligt tullstatistiken med ca 3 %

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           89

1976—1977 (deflatering har då skett med handelsstatistikens prisindex). Vidare tyder de kraftiga minskningarna av maskininvesteringarna och den privata, konsumtionen av verkstadsprodukter på att leveranserna till hemmamarknaden skulle ha sjunkit avsevärt mer än ett par procent. En produktionsminskning på ca 5 % erhålls, om man i kalkylen över produktionsutvecklingen enbart ersätter uppgifterna om exporten enligt leveransstatistiken för 1977 med tullstatistikens exportsiffror (deflate-rade med handelsstatistikens prisindex), men avstår från att försöka korrigera leveransutvecklingen till hemmamarknaden.

Här har därför räknats med att verkstadsproduktionen fallit med åtminstone 5 % 1976—1977.

Enligt senaste konjunkturbarometern steg orderingången från exportmarknaden starkare än företagen väntat sig under första kvartalet i år och orderingången förutses fortsätta stiga under andra kvartalet. Orderingången till hemmamarknaden fortsatte avta under första kvartalet, men företagen räknar med att den nedåtriktade utvecklingen bryts under ndra kvartalet.

Exportieveranserna för 1978 har bedömts dels med hjälp av en enkät till verkstadsföretagen, dels med stöd av konjunkturinstitutets kalkyler över utvecklingen av marknadstillväxt och marknadsandelar för den svenska exporten av bearbetade varor. Företagen i verkstadsenkäten räknar med att öka exporten med närmare 14 % i värde, samtidigt som exportpriserna uppges stiga med 7 1/2 %. Detta innebär alltså att exportvolymen skulle öka med drygt 5 % 1977—1978. Tidigare erfarenheter av enkäten visar emellertid att företagen tenderar att underskatta exportökningen i början av en uppgång för exporten. De ovan nämnda bedömningarna över marknadstillväxt och utveckling av marknadsandelar (se exportavsnittet) pekar också mot att en starkare exportökning skulle vara möjlig. Här har räknats med en exportvolymökning på närmare 8 % 1977—1978. Samtidigt bedöms exportpriserna stiga med 11 1/2 %, dvs. i lägre ökningstakt än under de sista tre åren.

Efterfrågan från hemmamarknaden väntas sjunka även 1977—1978, om än i lägre takt än 1976—1977. Maskininvesteringarna beräknas då minska med 6 1/2 % och hushållens inköp av verkstadsprodukter förutses falla med ytterligare 8 %. Förbrukningen av verkstadsprodukter som insatsvaror inom övriga sektorer väntas däremot minska endast obetydligt — en beräknad fortsatt nedgång av industrins förbrukning motvägs till största delen av en förutsedd uppgång i byggnadsverksamheten.

Devalveringen i augusti av den svenska kronan ledde till att importpriserna för verkstadsprodukter steg något snabbare än de inhemska priserna 1976—1977. Under 1978 beräknas importpriserna stiga väsentligt starkare än priserna på svensktillverkade verkstadsprodukter. Den gynnsamma inverkan härav på de svenska tillverkarnas konkur-

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan        90

renskraft torde dock även under 1978 i någon mån begränsas med hänsyn till tidsfördröjda marknadsförluster tiU följd av att de inhemska priserna steg så mycket snabbare än importpriserna under 1975 och 1976. Importvolymen har beräknats minska med 9 % 1977—1978, vilket innebär att de svenska producenterna i viss utsträckning skulle vinna tillbaka marknadsandelar från importen.

Vid ingången av 1978 kvarstår ett stort behov hos verkstadsföretagen att reducera de exceptionellt stora lagren av färdigvaror och varor i arbete. Det har därför ansetts sannolikt att företagen åtminstone under första halvåret 1978 håller kvar produktionen på ungefär samma nivå som vid utgången av 1977. Därefter skulle en försiktig uppgång kunna komma till stånd under andra halvåret 1978 — en utveckling som även indikeras av verkstadsföretagen i konjunkturbarometern. Därmed skulle produktionen minska endast obetydligt meUan helåren 1977 oeh 1978. Lagren av varor i arbete och färdigvaror skulle då kunna reduceras med 1 500 milj. kr. i 1968 års priser - motsvarande ungefär hälften av den lageruppbyggnad som ägde rum under perioden 1975—1977. Denna lageruppbyggnad var delvis oönskad och delvis frammanad av lagerstödet.

Varvens orderstockar för leverans under återstoden av 1978 och senare uppgick i mars 1978 tiU 5,6 miljarder kr. i löpande priser enligt statistiska centralbyråns varvsenkät. Av denna orderstock beräknas fartyg tiU ett värde av 2,8 miljarder levereras under återstoden av 1978. Återstående bestäUningar hänför sig tiU största delen tUl 1979. Vid varven kommer dessutom ett antal fartyg byggda i egen regi att färdigställas under 1978 och 1979.

Fartygsleveranserna var till följd av tidigare utlagda beställningar alltjämt relativt höga under 1977 — även om de minskade påtagligt jämfört med 1976. Framför allt var det leveranserna tiU svenska rederier som minskade, men även exportvolymen av nybyggda fartyg blev lägre 1977 än 1976. Samtidigt drogs lagren av varor i arbete ned, och produktionen minskade därmed med ca 6 %.

Leveranserna under 1978 har bedömts med hjälp åv den ovan nämnda varvsenkäten. De senaste årens mycket låga orderingång; väntas komma tiU uttryck i markant minskade fartygsleveranser under 1978. Exportleveranserna beräknas sålunda inte volymmässigt uppgå till mer än drygt 40 % av 1977 års export. Däremot beräknas leveranserna till svenska rederier öka starkt 1977—1978 — trots att då inte inräknats fartyg byggda i varvens egen regi. För 1978 får man räkna med stora reduceringar av lagren av varor i arbete. Däremot sker en lagerökning i form av fartyg byggda i egen regi. Inberäknat dessa fartyg kan produktionen vid varven väntas minska med uppskattningsvis 15 % 1977 —1978.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978 91

Industribranscherna inom den heterogena övrigsektorn producerar huvudsakligen färdigvaror vilka tiU övervägande delen avsätts på den inhemska marknaden, i huvudsak till privat konsumtion och — som insatsvaror — till industrin och byggnadsverksamheten. En trendmässigt växande andd av sektorns produktionsresultat exporteras dock.

Konjunktursituationen för övrigsektorn förbättrades under 1976. Efterfrågan från utlandsmarknaderna expanderade under loppet av året ■— speciellt från Västeuropa — så att exportvolymen ökade med nästan 10% 1975—-1976. Exportpriserna som låg stilla under 1975, började åter stiga under 1976 och prisökningen blev därigenom ca 6 1/2 % 1975—1976. Även den inhemska efterfrågan ökade — främst på grund av en betydande tiUvä.xt av både den privata och kommunala konsumtionen av övrigvaror. Dessutom skedde en betydande lageruppbyggnad inom handelsledet. Däremot verkar förbrukningen av insatsvaror inom tillverkningsindustrin ha förblivit oförändrad och inom byggnadsverksamheten minskade behovet av övrigvaror på grund av de vikande investeringarna i byggnader och anläggningar.

Färdigvarulagren inom övrigsektorn steg ytterligare under 1976 men uppbyggnaden var inte av samma omfattning som 1975. Den allmänna efterfrågeökningen medförde att produktionsvolymen åter kunde höjas 1975—1976. Produktionstillväxten blev dock blygsam eftersom uppgången i den privata konsumtionen främst ledde till en ökning av importen som steg med 12 % i volym.

Avsättningsläget för övrigvaror försämrades åter under 1977. Tillväxten av exportvolymen — som inleddes i slutet på 1975 — bröts, och exporten sjönk andra och tredje kvartalen. En återhämtning i slutet på året medförde dock att exporten av övrigvaror kom att stiga med knappt 3 % 1976—1977. Exportpriserna upphörde att öka under sista kvartalet 1977 men prisökningen mellan årsgenomsnitten 1976 och 1977 kom ändå att uppgå till ca 8 1/2%. Den inhemska efterfrågan på övrigvaror utvecklades svagt 1976—1977. Detta innebar att avsättningen av övrigvaror för slutliga ändamål ökade endast 1 1/2 % 1976 —1977. Detaljhandeln fortsatte sin lageruppbyggnad medan partihandeln minskade sin lagerhåUning av övrigvaror. Handelsledets lageruppbyggnad blev därmed måttlig jämfört med 1976.

Tillverkningsindustrins och byggnadsverksamhetens vikande produktionsutveckling under 1977 minskade behovet av övrigvaror för insatsleveranser. Dessutom förefaller uppbyggnaden av övrigsektorns färdig-

' Sektorn omfattar textil-, beklääiiads-, läder- och lädervaruindustri (SNI 32), trähus- och byggnadssnickeriindustri, rnöbelindustri samt övrig trävaruindustri utom sågverk (SNI 33 exkl. 33111), pappers- och pappförpackningsindustri (SNI 3412), övrig pappers- och pappvaruindustri (SNI 3419), grafisk industri (SNI 342), kemisk industri, gummivaru-,: plast- och plastvaruindustri (SNI 351, 352, 355, 356), jord- och stenvaruindustri (SNI 36) samt annan tillverkningsindustri (SNI 39).

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

92

Tabell 4: 4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1976-

1968 års producentpriser

1978

		Milj. kr.	Förändring från före-
		1976	gående år, ; milj. kr.	'/o resp.
			1977	1978
			prel.	prognos
Produktion'		21320	-1,9	0,5
Import		12 030	-0,7	0,8
Summa tillgäng		33 350	-1,5	0,6
Offentlig konsumtion		2 550	6,0	7,2
Privat konsumtion		10 440	0,5	-3,9
Investeringar		740	-8,0	-6,5
Export		6 100	2,9	7,5
Lagerförändring i industrin (milj.	kr.)	150	-210	-120
Lagerförändring i handeln (milj. kr.)		340	-290	-110
Varuinsats		13 030	-2,4	1,7
industri		4 460	-4,5	2,0
byggnadsverksamhet		4 850	-1,4	2,7
övriga sektorer		3 720	-1,1	-0,1
Summa användning		33 350	-1,5	0,6

' Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare avvikelser.

Källa: Konjunkturinstitutet.

varulager ha avstannat under 1977 och mot slutet av året påbörjades en avveckling, vilket för helåret innebar att färdigvarulagren minskade. Den svaga inhemska efterfrågeutvecklingen medförde att även importen av övrigvaror sjönk — med knappt 1 % — samtidigt som övrigvaruproducenterna beräknas ha dragit ned produktionen med knappt 2 % 1976—1977.

Efterfrågeläget förutses förbättras något under 1978, främst tiU följd av gynnsammare avsättningsmöjligheter på exportmarknaderna. Som en följd av devalveringen och i viss mån ökad tillväxttakt i de västeuropeiska ekonomierna väntas exportvolymen öka med ca 7 1/2 % 1977— 1978. Den inhemska efterfrågan på övrigvaror kommer sannolikt att utvecklas svagt 1977—1978, eftersom efterfrågan för inhemsk privat konsumtion väntas minska relativt kraftigt. Dessutom beräknas en minskning av handelsledets Övrigvarulager ske. TUlverkningsindustrins och byggnadsverksamhetens produktion kommer dock att växa något, vilket innebär att behovet av övrigvaror i form av insatsvaror ökar. Den påbörjade avvecklingen av övrigvaruproducenternas färdigvarulager och lager av varor i arbete väntas fortsätta även under loppet av 1978.

Ökningen av andelen importvaror i försörjningen av övrigvaror beräknas komma att dämpas 1977—1978, som en följd av den relativprisstegring för importvaror som devalveringen medfört. Importvolym-

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           93

ökningen beräknas stanna vid drygt 1/2 % 1977—1978. Med den inriktning som den förväntat måttliga efterfrågetUlväxten förutses få, beräknas utrymmet för produktionstUlväxt inom övrigsektorn stanna vid ca 1/2% 1977—1978.

Den helt övervägande delen av produktionen inom livsmedelsindustrin inki dryckesvcu-u- och tobaksindustrin går till privat konsumtion inom landet. Livsmedelskonsumtionen ökade med nästan 4 % 1975— 1976 och en betydande lageruppbyggnad kom tiU stånd såväl inom livsmedelsindustrin som inom handeln. Dessutom ökade exportvolymen — för första gången sedan 1972 — med 9 %. EfterfrågetUlskottet riktade sig i förhållandevis hög grad mot utlandet — varvid livsmedelsindustrins produktion ökade endast ca 1 %  1975—1976.

Konsumtionen av Uvsmedel minskade med ca 2 1/2% 1976—1977. Exportvolymen däremot ökade; efter att ha varit vikande första halvåret 1977 återhämtades den kraftigt under loppet av andra halvåret. Ökningen meUan årsgenomsnitten 1976 och 1977 blev därmed ca 5 %. Livsmedelsindustrins egna lager minskade under loppet av 1977 och likaså partihandelns livsmedelslager, medan däremot detaljhandelns lager fortsatte att stiga. Den vikande inhemska efterfrågan samt lagerutvecklingen tvingade livsmedelsindustrin tiU en produktionsminskning med knappt 2 % 1976—1977.

Livsmedelskonsumtionen väntas fortsätta att minska 19771978, medan exportvolymen beräknas öka något. En fortsatt minskning av livsmedelsindustrins egna lager syns trolig 1978 och livsmedelslagren inom handeln torde också minska något. Med denna svaga efterfrågeutveckling kan produktionsvolymen inte väntas stiga 1977—1978.

4.3 Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Efterfrågeutvecklingen under 1977 ledde till en mycket svag utveck-, ling av den totala produktionsaktiviteten i ekonomin. Den inhemska efterfrågan minskade samtidigt som exportefterfrågan förblev svag. Trots att exporten utvecklades något bättre än väntat mot slutet av året kom exportvolymen i stort sett att stagnera för helåret 1977 jämfört med 1976. Den totala produktionen i Sverige kom mot denna bakgrund att minska påtagligt från 1976 tiU 1977. Mätt från användningssidan beräknas minskningen i bruttonationalprodukten ha uppgått till 2,5 %. Motsvarande kalkyler. från produktionssidan pekar på att nedgången i den totala produktionsaktiviteten inte varit fullt så kraftig; minskningen i bruttonationalprodukten från produktionssidan har sålunda beräknats tiU 1,5 % 1976—1977.

1 nedanstående tablå redovisas förändringstal för de olika näringsgrenarna 1976—1977 enligt statistiska centralbyråns beräkningar samt

Prop. 1977/78:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       94

prognoser för utvecklingen 1977—1978. Vad gäller 1978 har härvid hänsyn tagits tUl de ekonomisk-politiska åtgärder som föresläs i den reviderade finansplanen.

	Andel av total produktion, % 1977	Procentuell förändring i produktionsvolym 1976—       1977— 1977           1978
Jordbruk Skogsbruk Industri Elkraftproduktion m. m. Byggnadsverksamhet	2,5 2 30,5 2,5 7	-4             2 -6             3 -4,5          0,5 -1              6 -1              3
Summa varu- och kraftproduktion	44,5	-4             1,5
Privata tiänster Offentliga tiänster	33,5 22	0             0 3             3
Summa tjänsteproduktion	55,5	1             1
Total produktion	100	-1,5          1,2

Jordbmkets produktionsvolym beräknas enligt statistiska centralbyråns kalkyler ha minskat med ca 4 % 1976—1977. Nedgången faUer hdt på vegetabilieproduktionen medan animalieproduktionen ökade något. SkördeutfaUet för 1977 blev betydligt sämre än 1976 vad gäUer brödsäd och oljeväxter, men bättre för fodersäd, potatis och oljeväxter. Under förutsättning om normalskörd 1978 räknar statens jordbruksnämnd med att produktionsvolymen inom jordbruket kommer att öka med 2 % från 1977 till 1978. Vegetabilieproduktionen väntas sammantaget minska något medan animalieproduktionen förutses fortsätta att öka.

Skogsbrukets förädlingsvärde beräknas ha minskat med drygt 6 % 1976—1977. För 1978 väntas den efterfrågesituation som beskrivits i avsnitt 2 i detta kapitel leda till att produktionen inom skogsbruket ökar med 3%.

Som framgått tidigare i detta kapitel beräknas industriproduktionen ha minskat med 4,5 % under 1977. Därmed har produktionsvolymen minskat för tredje året i rad. Tidigare under efterkrigstiden har industriproduktionen endast minskat under enstaka år. Även under 1978 är produktionsaktiviteten inom industrin svag. Enligt konjunkturinstitutet väntas industrins produktionsvolym öka mycket obetydligt. De ekonomisk-politiska stimulansåtgärder som redovisas i den reviderade finansplanen kan emellertid väntas ge en något gynnsammare utveckling för den konkurrensutsatta delen av industrin än vad konjunkturinstitutet räknat med. Vidare väntas åtgärderna leda till att minskningen i den pri-

Bil.   Reviderad nationalbudget 1978 95

vata konsumtionen inte blir fullt lika stor. Med beaktande av dessa effekter kan industriproduktionens tillväxt uppskattas tiU ca 0,5 % 1977— 1978.

Inom elsektorn beräknas produktionsvolymen ha minskat med ca 1 % 1976—1977. Nedgången förklaras främst av att elkonsumtionen inom industrin minskat till följd av den svaga produktionsutvecklingen. Elanvändningen inom hushåll, handel m. m. har däremot ökat med ca 4,5 % från 1976 tiU 1977. Under 1978 förutses enligt industriverket industrins elförbmkning öka samtidigt som elanvändningen inom gruppen hushåU, handel m. m. fortsätter att stiga. Förädlingsvärdet inom elsektorn väntas mot denna bakgrund öka med ca 6 % 1977—1978. Elproduktionen i såväl vattenkraftverk som kärnkraftverk väntas öka påtagligt medan elproduktionen i oljeeldade kondenskraftverk förutses minska.

Inom byggnadsverksamheten beräknas produktionen ha minskat med drygt 1 % 1976 tiU 1977. Nedgången förklaras främst av ett fortsatt minskat bostadsbyggande och minskade bygginvesteringar inom industrin. Som framgår av kapitel 7 minskade de totala bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar med ca 3,5 % under 1977. För 1978 förutses — trots fortsatt kraftiga nedgångar i industrins och handelns byggande — de totala byggnadsinvesteringarna vända uppåt. Främst genom en förutsedd uppgång i bostadsbyggandet och en ökad statiig byggaktivitet väntas de totala byggnadsinvesteringarna öka med ca 2,5 % 1977—1978. Inkluderas reparationer och underhåll kan en ökning i byggnadssektorns produktion på ca 3 % förutses för 1978.

Den svaga utvecklingen av bruttoinvesteringarna och den privata konsumtionen under 1977 har verkat starkt återhållande på produktionen inom de privata tjänstesektorerna. Inom varuhandeln, som svarar för ungefär 1/3 av den totala privata tjänstesektorn, minskade produktionen med ca 2 %. Även inom samfärdseln och hotell- och restaurangsektorn minskade produktionsvolymen, medan övriga delsektorer kunde öka sin produktion. Sammantaget beräknas den privata tjänstesektorn ha varil i stort sett oförändrad mellan 1976 och 1977. Mot bakgrund av bl. a. den svaga privata konsumtionsutveckling som förutses i år, väntas den totala privata tjänsteproduktionen i det närmaste stagnera även under 1978.

Den offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha ökat med nära 3 % 1976—1977. Under 1978 väntas den utveckling som närmare beskrivs i kapitel 8 leda till att den offentliga tjänsteproduktionen ökar med inemot 3 %. Liksom under 1977 är det en uppgång i den kommunala aktivUeten som bidrar tUl ökningen.

Med ovan redovisade förändringstal skulle bruttonatioimlprodukten, mätt från produktionssidan, öka med 1,2 % 1977—1978. Ökningen i totalproduktionen kommer främst tili ständ genom att en vändning

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      96

uppåt för de varu- och kraftproducerande näringsgrenarna förutses ske under 1978. Produktionen inom både den privata och offentliga tjänstesektorn väntas totaU sett utvecklas som under 1977.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                           97

5    Arbetsmarknaden

5.1 Läget på arbetsmarknaden under 1977 och början av 1978

Under sommarmånaderna 1977 noterades en viss ökning av den öppna arbetslösheten, men därefter har relativt små förändringar skett. Arbetslösheten ligger därför kvar på en internationellt sett låg nivå. I mars 1978 var sålunda 96 000 personer, motsvarande 2,3 % av arbetskraften arbetslösa. I genomsnitt under 1977 befann sig 75 000 personer (1,8 %) i öppen arbetslöshet. Av dessa var 30 000 ungdomar under 25 år. Den låga öppna arbetslösheten förklaras bl. a. av de omfattande stödåtgärder som vidtagits och successivt byggts ut under 1975,

1976   och 1977. Bland dessa åtgärder kan nämnas en kraftig satsning
på beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning (främst inom före
tagen genom den s. k. 25-kronan). Intensifierade arbetsförmedlingsin
satser och inrättande av praktik- och beredskapsarbeten speciellt för
ungdomar har satts in. Statliga byggen och industribeställningar har
tidigardagts m. m. I genomsnitt under 1977 var 163 000 personer, eller
3,9 % av arbetskraften, berörda av olika former av arbetsmarknads
politiska åtgärder. Bland dessa gick dock ett stort antal, ca 40 000—
50 000 i genomsnitt under höstmånaderna, på utbUdning inom ramen för
det s. k. 25-kronorsbidraget. Denna interna företagsutbildning sker van
ligen bara några timmar per dag eller under någon dag i veckan, övriga
tider är arbetstagarna sysselsatta i vanlig produktion.

Trots det allmänt sett svaga arbetsmarknadsläget ökade sysselsättningen 1976—1977 med 16 000 personer. Minskningen av sysselsättningen inom de varuproducerande näringsgrenarna kompenserades således mer än väl av en fortsatt expansion inom den offentliga tjänstesektorn och utbyggnaden av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Att sysselsättningen på totalnivå t. o. m. kunde öka något i antalet personer

1977   sammanhänger också med att det främst är deltidssysselsättningen
som ökat. Nedgången i antalet arbetade timmar har inte återspeglats
i antalet sysselsatta personer. Antalet sysselsatta i priniärkommuner och
landsting ökade med 40 000 meUan genomsnittslägena 1976 och 1977
medan ökningen i den statliga sektorn uppgick till 9 000 personer. In
dustrisysselsättningen minskade i ökande takt under 1977. Syssdsätt-
ningsnedgången 1976—1977 uppgick till 31 000 personer mot 11 000
mellan 1975 och 1976.

Antalet varsel om personalinskränkningar var fortsatt högt mot slutet av 1977 och början av 1978. Fjärde kvartalet 1977 berördes 20 900 personer av varsel om uppsägning eller permittering mot 12 900 motsvarande period 1976. HittUls under 1978 (jan.-mars) har 14 900 personer varslats om personalinskränkningar.

7    Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. BU.

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad fmansplan              98

Arbetskraftsutbud

Arbetskraftsutbudet i antal personer bestäms av tre faktorer: den inhemska befolkningsutvecklingen, in- och utvandringen samt förvärvsfrekvensen. Den mest betydelsefulla av dessa faktorer för arbetskraftsutbudets storlek är förvärvsfrekvensernas utveckling i olika befolkningsgrupper. Förvärvsfrekvensen, mätt med det relativa arbetskraftstalet, anger den andel av befolkningen i en viss åldersgrupp som befinner sig på arbetsmarknaden antingen som sysselsatt eller arbetslös.

Folkmängden ökade under 1977 med 32 000 personer, 0,4 %, vUket innebar 4 000 fler än året innan. Föddseminskningen fortsatte under 1977, dock i en något lagfe takt än under de närmast föregående åren. Antalet födda 1977 uppgick till 96 000 mot 98 000 1976. Föddseöver-skottet 1977 var något högre än 1976, 9 000 personer mot 7 700. Merparten av folkökningen var således hänförligt tUl ett ökat invandringsöverskott. Av nettoinvandringen på 23 000 personer kom 9 600 från Finland, 2 600 från Turkiet och 1 700 från ChUe. HittiUs under 1978 (jan.—febr.) uppgår nettoinvandringen till 2 800 personer mot 5 900 under motsvarande period i fjol.

Utvecklingen av förvärvsfrekvenserna för män och kvinnor i olika åldersgrupper framgår av tabell 5:1. För männen minskade de relativa arbetskraftstalen i samtliga åldersgrupper, mest markant för dem över 55 år medan kvinnorna fortsatte att öka sitt deltagande i arbetslivet. Arbetskraftens utveckling under det senaste decenniet framgår av tabell 5: 2. Mellan 1972 och 1975 ökade antalet personer i arbetskraften starkt (diagram 5: 1). Mot slutet av 1975 och under loppet av 1976 avtog tiUväxten markant. Räknat mellan genomsnitten 1975 och 1976 uppgick dock ökningen till 25 000 personer. Mellan 1976 och 1977 stannade ökningen också vid 25 000 personer. Hda arbetskraftstillskottet 1977 föll på kvinnorna som ökade med 37 000 medan antalet män i arbetskraften följaktligen minskade. Denna minskning var till övervägande

Tabell 5:1 Relativa arbetskraftstalen 1970,1973—1977

Årsmedeltal (16—74 år)

	1970	1973	1974	1975	1976	1977
Män	80,6	79,5	79,7	80,0	79,5	78,6
därav:     16—24 år 25—54 år 55—74 är	67,3 95,1 62,8	67,9 94,3 58,3	70,5 94,5 56,6	72,4 95,2 55,4	72,9 95,7 52,8	71,9 95,5 50,8
Kvinnor	52,8	55,2	57,1	59,2	60,0	61,1.
därav:     16—24 år 25—54 år 55—74 år	58,9 64,5 29,0	60,1 68,9 28,9	63,5 71,3 28,9	66,1 74,2 29,7	67,7 75,6 29,9	68,0 ■ 77,5 30,1
Samtliga	66,7	67,3	68,4	69,6	69,8	69,9

Källa: Statistiska centralbyrån.

Bil.   Reviderad nationalbudget 1978

99

Tabell 5: 2 Antal personer i arbetskraften 1965—1977

1 OOO-tal

	1965	1970	1975	1977	Förändring
					1965—	1970—
					1970	1975
Totalt	3 744	3 916	4129	4174	172	213
män	2 365	2 368	2 373	2 349	3	5
kvinnor	1379	1 548	1756	1824	169	208
därav:
kvinnor med barn
under 7 år	200	304	350	382	104	46

Källa: Statistiska centralbyrån.

del koncentrerad till de äldre och sammanhänger bl. a. med det svaga arbetsmarknadsläget för dessa gmpper.

Arbetskraftsutbudet mätt i timmar mmskade med 1,3 % meUan 1976 och 1977. Av denna nedgång berodde 0,7 % på förändring i långtidsfrånvaron (frånvaro över en vecka). Ungefär hälften av effekten från förändringen i långtidsfrånvaron var hänförlig tUl ändrad semesterförläggning.

Diagram 5:1   Arbetskraft och sysselsättning 1974—1978

Milj. personer. Säsongrensade månadsdata. 3 månaders glidande genomsnitt

L

±

1974              1975             1976             1977

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1978

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad fmansplan

100

Den olikartade förändringen av utbudet mätt i personer jämfört nied förändringen i timutbudet beror av ett flertal faktorer. Den ökande andelen kvinnor i arbetskraften sänker det totala timutbudet eftersom.de genomsnittligt har kortare medelarbetstid än männen. Effekten av denna könsmässiga förskjutning har för 1976—1977 uppskattats tiU 0,2 %. Andra faktorer som förklarar den olikartade utbudsutvecklingen är det ökande antalet deltidsarbetande, ökad delpensionering, arbetstidsförkortningar, korttidsfrånvaro och övertidsuttag. Sammantaget minskade dessa faktorer timutbudet med ca 1 % mellan 1976 och 1977.

Arbetskraftsefterfrågan

Tillströmningen av nyanmälningar av lediga platser tiU arbetsförmedlingarna minskade under 1975. Under 1976 bromsades nedgången upp

Diagram 5:2   Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga platser 1974— 1978

Säsongrensade månadsdata. Log. skala

1974

1975

1976

1977

1978

Anm. Delbranscherna summerar sig inte till totalen då vissa branscher ute
slutits.                                                              ..

iiCåV/a.-Arbetsmarknadsstyrelsen.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                                   101

och nivån, säsongkorrigerad, låg relativt konstant mellan halvåren. Under 1977 fortsatte nyanmälningarna att minska. Nivån andra halvåret låg ca 17 % under nivån första halvåret. Inom tillverkningsindustrin sjönk nyanmälningarna av lediga jobb med 17 % meUan första och andra halvåret 1977. En minskning av ungefär samma storleksordning noterades även inom byggnadsverksamheten. I mars i år nyanmäldes 63 700 platser vid arbetsförmedlingarna mot 68 500 vid samma tid i fjol. Inom den offentliga tjänstesektorn låg nyanmälningarna av lediga platser kvar på en hög nivå under 1977. T. ex. för sjukvårdsarbete anmäldes 20 % fler platser än under 1976.

Antalet kvarstående lediga platser (diagram 5: 2) som är en indikator på den icke tillgodosedda efterfrågan på arbetskraft, började sjunka andra halvåret 1975 men låg sedan relativt konstant under 1976. Under 1977 fortsatte nedgången; nivån andra halvåret låg (säsongkorrigerat) 25 % under första halvåret. Inom tillverkningsarbete sjönk, mätt mellan samma perioder som ovan, antalet lediga platser med 30%. Som en konsekvens av bl. a. den låga igångsättningen inom bostadssektorn sjönk antalet lediga platser även inom byggnadsverksamheten kraftigt under 1977. Mot slutet av 1977 oeh början av 1978 har emellertid nedgången upphört. I mars 1978 uppgick antalet lediga platser totalt till 42 800 vilket visserligen innebar 6 000 färre än i februari 1977 men fler platser

Tabell 5: 3 Andelen företag som uppgivit brist på arbetskraft 1976,1977 och 1978

Procentuell andel ja-svar

	1976			1977				1978
	2 kV.	3 kV.	4 kV.	1 kV.	2 kV.	3kv.	4 kV.	1 kV.
Brist på yrkesarbetare
Totala industrin	40	42	29	27	24	21	16	16
Trävaruindustri	42	48	35	35	30	29	26	29
Massa-, pappers- och
grafisk industri	28	26	12	16	15	10	7	7
Järn- och stålverk	52	54	20	22	9	4	4	11
Verkstadsindustri	41	40	32	32	24	21	14	16
Varvsindustri	38	67	55	39	54	53	64	13
Brist på byggnads- och
anläggningsarbetare
Betongarbetare	30	45	39	33	28	24	6	1
Träarbetare	66	80	71	58	66	57	18	8
Murare	22	26	26	11	9	14	3	1

Källa: Konjunkturinstitutet.

1 Analys av tidsserier över lediga platser försvåras av den anmälningsplikt av lediga arbeten som på försök har införts i olika delar av landet. Sedan oktober 1976 har Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län en sådan verksamhet. Den 1 november 1977 utsträcktes anmälningsplikten till alt även omfatta Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Fr. o. m. mars 1978 omfattas även arbetsgivare i Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Värmlands län av anmälningsplikten.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 102

Tabell 5: 4 Sysselsättningsutvecklingen 1973—1977 Medeltal sysselsatta, 1 OOO-tal

1973        1974        1975        1976        1977

3 879 2 295 1584	3 963 2 316 1647	4 062 2 342 1720	4 088 2 337 1751	4 099 2 314 1785
3214	3 282	3 313	3 239	3 191
448	465	521	603	659
217	216	228	246	249

Sysselsatta

män

kvinnor Heltidssysselsatta (mer än 35 tim/v) Deltidssysselsatta (20—34 tim/v) Deltidssysselsatta (1—19 tim/v)

Källa: Statistiska centralbyrån (arbetskraftsundersökningarna).

än vad som noterats under höstmånaderna 1977 och under början av 1978. Denna något ljusare efterfrågesituation gäller också för tillverkningsarbete. Den kraftiga syssdsättningsavtappningen i industrin under 1976 och 1977 torde innebära att man behöver nyrekrytera inom en del företag nu när efterfrågan från utlandet börjar bli något bättre.

I tabell 5: 3 redovisas bristen på yrkesarbetare inom några industribranscher såsom den mäts i konjiinkturinstitutets barometerundersökningar. För såväl andra arbetare än yrkesarbetare som för industritjänstemän låg bristtalen på en låg nivå under 1977.

Tabell 5: 5 Medelantal sysselsatta 1965, 1970, 1975—1977

1 OOO-tal

Antal '                                 Förändring

1965    1970    1975    1976    1977    1965-  1970-  1976-

1970    1975   1977

Jordbruk, skogsbruk

o. fiske                    450   327   272   261  253 -123-55          -8

Industri'                1117 1083 1078 1067 1035    -34    -5    -32

Byggnadsverksamhet 359 370   332   324  327      11  -38       3

Privata tjänster»   1259 1328 1339 1 335 1 344    69   11       9

Staten                     241   245   286   294  301        4   41       7

Kommunerna          336   560   760   802  842    224 200     40

Summa                   3 762  3 913  4 067  4 083  4 102      151    154       19

Korrigeringspost                         45       45       42        ..........

Totalt»                    3 762   3 913   4 112  4 128   4 144       151    199        16

' Gruvor, tillverkningsindustri, el-, gas- och vattenverk.

» Varuhandel, restaurang- och hotellrörelse, samfärdsel, bank- och försäkringsinstitut, fastighetsförvaltning m.m.

' Den totala sysselsättningsutvecklingen fäs från arbetskraftsundersökningarna (AKU) korrigerade för kalendariska effekter m.m. för att överensstämma med nationalräkenskapernas definitioner. På senare år har förelegat en ganska stor diskrepans mellan sysselsättningen summerad över de olika näringsgrenarna och AKU.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                                   103

Sysselsättningen

Trots det aUmänt sett svaga arbetsmarknadsläget ökade sysselsättningen något under 1977. Enligt arbetskraftsundersökningarna steg antalet sysselsatta med 16 000 mätt mellan genomsnittslägena 1976 och 1977 (tabeU 5: 4). Mellan 1970 och 1977 ökade sysselsättningen med ca 250 000 personer. Hela denna ökning föll på kvinnorna medan antalet sysselsatta män minskade något. Merparten av ökningen bland kvinnorna ligger på de mest aktiva åldersgrupperna 25—54 år. Sysselsättningsminskningen bland männen var hänförlig tUl de äldsta åldersgrupperna och berodde på att dessa i ökad utsträckning lämnat arbetskraften. Detta är i sin tur en konsekvens bl. a. av pensionsålderssänkningen tiU 65 år den 1 juli 1976 och ett ökat antal förtidspensioneringar speciellt under 1972 och 1973. Hela sysselsättningsökningen under senare år har legat på de deltidssysselsatta medan antalet heltidssysselsatta minskat. Under 1973 var 17 % av de sysselsatta deltidsarbetande. Till 1977 steg denna andel tiU 22 %. Av kvinnorna var 1977 ca 45 % deltidssysselsatta medan samma andel bland männen uppgick till ca 5%.

Under loppet av 1975 började sysselsättningen sjunka inom industrin. Denna utveckling förstärktes under 1976 och 1977. Minskningen i antalet personer uppgick 1975—1976 tiU 11 000 och meUan 1976—1977 till 32 000 personer (tabell 5: 5). Antalet arbetade timmar i industrin föll med drygt 2 % 1975—1976 och med närmare 5 % 1976—1977. Sysselsättningsökningen inom primärkommuner och landsting fortsatte under 1977 i ungefär samma takt som under 1976. Ökningen 1976—

Tabell 5: 6 Arbetslösheten 1975—1978

Ärs- och kvartalsmedeltal, 1 OOO-tal (16—74 år)

	1975	1976	1977				1978
			1 kV.	2 kV.	3 kV.	4kv.	Jan.	Febr.
Arbetslösa, totalt	67	75	78	61	80	81	110	92
16—24 år	26	30	30	23	37	32	40	32
25—54 år	28	36	38	30	36	39	56	46
55—66 år	13	9	10	8	7	10	13	14
Storstadslän	18	23	19	18	27	27	33	30
Skogslän	22	23	27	22	22	23	33	31
Övriga län	27	29	32	20	32	31	44	31
Medeltal antal veckor i
arbetslöshet	16	15	14	17	15	16	16	15
Relativa arbetslöshetstal {ai	'■betslösa i	'procent	av arbetskraften)
Totalt	1,6	1,8	1,9	1,5	1,9	1,9	2,6	2,2
16-24 år	3,8	4,4	4,5	3,3	5,1	4,7	6,1	4,9
25-54 år	1,1	1,3	L4	1,1	1,3	1,4	2,0	1,7
55—66 år	.1,9	1,3	1,5	1,2	1,0	1,5	2,0	2,0
Miin	1,3	1,5	1,6	1,2	1,5	1,7	2,4	2,1
Kvinnor	2,0	2,2	2,3	1,7	2,4	2,2	2,9	2,4

Källa: Statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

104

1977 uppgick tiU 40 000 personer. Mät i antalet arbetade timmar ökade arbetsinsatsen i den kommunala sektorn med 3 % mellan 1976 och 1977.

Arbetslöshet och arbetsinarknadspoUtik

I mars 1978 uppskattades enligt arbetskraftsundersökningarna antalet öppet arbetslösa till 96 000 personer, motsvarande 2,3 % av arbetskraften. I genomsnitt under 1977 befann sig 75 000 personer (1,8 %) i öppen arbetslöshet, vilket innebar en ökning med ca 10 000 jämfört med 1976. Av samtliga 75 000 arbetslösa under 1977 sökte 50 000 nytt arbete omedelbart i anslutning tiU det tidigare arbetet. Av dessa hade 13 000 blivit arbetslösa p. g. a. permittering eller annan driftsinskränkning. Antalet ny- eller återinträdande på arbetsmarknaden av de arbetslösa uppgick till 25 000. Som framgår av diagram 5: 3 registrerades en viss säsongmässig uppgång i arbetslösheten under loppet av 1977. Av statistiken över arbetslösa medlemmar i arbetslöshetskassorna framgår att det i ökande grad är bland den etablerade arbetskraften som en ökning skett. Totalt registrerades 48 900 (1,7 %) arbetslösa i kassorna i

Diagram 5: 3   Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1974—1978

Säsongrensade månadsdata

100 -

1974

1975

1976

1977

1978

Källor: Arbetsmarkandsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

105

mars 1978 mot 33 500 (1,2 %) i februari i fjol. Antalet arbetslösa i' industrikassorna uppgick vid samma tidpunkt i år tUl 14 700 (2,0%) mot 9 500 (1,3 %) i mars 1977. I byggkassorna registrerades i mars i år 10 200 (8,0 %) arbetslösa mot 5 500 (4,3 %) samma månad i fjol. Den relativa arbetslösheten i tjänstemannakassorna steg något mellan 1976 och 1977 men låg fortfarande på en mycket låg nivå, 0,5 % av medlemsantalet.

Av samtliga arbetslösa under 1977 utgjordes 40 %, eller 30 000 personer, av ungdomar under 25 år. Den relativa arbetslösheten i åldersgruppen 16—24 år låg i medeltal på 4,4 % 1977 mot 3,7 % året innan.

De arbetsmarknadspoUtiska åtgärderna som satts in på senare år har, förutom de direkta stödåtgärder som riktats mot de branscher som brottas med svåra strukturproblem, i hög grad varit inriktade på att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Atgärdsprogrammen har bl. a. omfattat inrättande av fler beredskaps- oeh praktikplatser för ungdomar, intensifierade arbetsförmedlingsinsatser och bidrag till företag som an-stäUer ungdomar. Antalet ungdomar i arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten har oekså ökat kraftigt. Av samtliga 52 000 som sysselsattes i beredskapsarbete i mars i år utgjordes närmare 60 %, eller 30 000, av ungdomar mot 48 % i mars 1977 och 32 % i mars 1976. I det tvåmiljardersprogram för att upprätthåUa sysselsättningen som regeringen presenterade i oktober i fjol förstärktes även övriga åtgärder. Ettåriga yrkesutbildningar inom företag motsvarande en volym på 4 000 platser för ungdomar får anordnas under 1978 på arbetsförmedlingarna. Fler korta yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan inrättas också. Parallellt med detta förstärktes också förmedlingarnas resurser för att kunna sätta in rutinerade arbetsförmedlare för ungdomar.

I februari 1978 förstärktes de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ytterUgare inom en ram på ca 900 milj. kr., innefattande bl. a. fler be-

Tabell 5: 7 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1974—1978

Ärs- och kvartalsmedeltal, 1 OOO-tal

	1974	1975	1976	1977				1978
				1 kv.	2kv.	3kv.	4kv.	Jan.	Febr.
Arbetsmarknadsutbildning	41	36	42	64	99	92	102	95	100
Beredskapsarbeten A	7	4	13	15	18	8	22	25	32
S	16	13	14	14	15	10	14	14	15
Arkivarbete	14	14	15	15	15	15	15	15	15
Skyddat och halvskyddat
arbete m.m.	24	27	29	29	30	30	31	27	31
rotalt	102	94	113	137	177	155	184	176	193

Anm. A: Allmänna beredskapsarbeten.

S: Speciella beredskapsarbeten för närplacerad arbetskraft såsom äldre, alkoholister, mental-och kriminalvårdspatienter etc.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan             io6

Tabell 5: 8 Antal personer berörda av varsel om personalinskränkningar (uppsägningar, permitteringar) 1974—1978

	1974	1975	1976	1977	1977	1978
					jan.— febr.	jan.— febr.
Industri därav: verkstadsindustri Branscher utanför industrin Totalt	8 037 1 575 6 191 14 228	15 922 3 755 7 871 23 793	23 000 7 708 11023 34 023	49 677 26 967 18 544 68 221	15 791 11629 1957 17 748	5 995 2    586 3    406 9 401

KäUa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

redskapsarbeten, tidigareläggning av statUga industribeställningar och byggen m. m. Som framgår av tabeU 5: 7 var i genomsnitt 163 000 personer, motsvarande 3,9 % av arbetskraften, sysselsatta i olika slag av arbetsmarknadspolitiska åtgärder under 1977. Expansionen av arbetsmarknadsutbildningens omfattning sammanhänger i första hand med de utbildningsåtgärder inom företagen för permitteringshotad personal som igångsattes genom den s. k. 25-kronan. Denna verksamhet synes emellertid ha minskat något mot slutet av 1977 och början av 1978.

Bland övriga åtgärder som verksamt har bidragit att hålla sysselsättningen uppe kan nämnas det tillfälliga sysselsättningsstödet (75 % bidrag till lönekostnaden) för företag med dominerande ställning på vissa orter som annars hade friställt personal, fortsatt och utvidgat ianspråktagande av investeringsfondsmedel m. m. Sedan mitten av 1977 har hittiUs beslut om bidrag enligt det tillfälliga sysselsättningsstödet fattats för 25 företag med 55 000 anställda. Sysselsättningsstödet för äldre arbetskraft inom tekoindustrin omfattar hittUls drygt 600 företag med ca 3S 000 anställda.

Antalet berörda av varsel om personalinskränkningar var mycket högt under 1977 och början av 1978 (tabell 5: 8). Av det höga antalet berörda under jan.—feb. 1977 avsåg 9 300 permittering under en vecka i februari vid flera av Volvos anläggningar.

5.2 Arbetsmarknaden under 1978

Nedan redovisas först utbudsprognosen. Därefter diskuteras prognoserna för produktions- oeh produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar. Genom att sedan ställa utbudsprognosen mot efterfrågekalkylen kan man få en grov uppfattning om sysselsättning och arbetslöshet.

Arbetskraflsutbud

Det har inte funnits anledning att revidera utbudskalkylen i den preliminära nationalbudgeten på några mer väsentiiga punkter. Sålunda

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          107

Tabell 5: 9 Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1972—1977

Procentuell förändring från föregående år

	1972	1973	1974	1975	1976	1977
Jordbruk, fiske	8,0	-7,7	18,7	-1,4	5,7	0
Skogsbruk	10,6	12,8	-5,2	0,2	-6,3	-2.5
Gruvor och tillverknings-
industri	6,5	7,5	3,5	-1,9	2,0	0,2
El-, gas- och vattenverk	17,1	9,4	-2,6	11,2	5,8	8,2
Byggnadsindustri	9,7	-2,3	1,1	7,1	-1,3	-0,5
Privata tiänster	6,0	5,1	5,8	-1,7	1,9	3,3
Offentliga tiänster	0,6	-0,1	-0,6	0,3	0,3	0,3
Totalt	5,6	4,2	3,3	-0,6	1,4	0,3

KäUa: Statistiska centralbyrån.

väntas kvinnorna fortsätta att öka sin andel av arbetskraften under 1978 medan antalet män förutses minska något. Mellan årsgenomsnitten 1977 oeh 1978 väntas antalet kvinnor i arbetskraften öka med närmare 30 000 vilket är något färre än mellan 1976 och 1977. Minskningen bland männen väntas främst faUa på de äldsta åldersgmpperna oeh uppgå till ca 8 000 personer. Nettoinvandringen föratses bli lägre än under 1977 oeh stanna vid ca 10 000 a 15 000 personer, av vilka kanske ca en tredjedel innebär ett tUlskott till arbetskraften. Sammantaget fömtses ett nettotUlskott tiU arbetskraften på ca 20 000 personer eller 0,5 % mellan 1977 och 1978. Utbudet mätt i timmar blir avsevärt svagare. Det totala timutbudet väntas, främst som en effekt av den femte se-mesterveekans införande, minska med ca 1,5 %. Övriga faktorer förutom semesterförlängningen som påverkar timutbudet är den könsmässiga förskjutningen i arbetskraftens sammansättning, delpensionering m. m.

Produktion, produktivitet och sysselsättning 1978

Under 1960-talet noterades relativt snabba produktivitetsökningar (mätt som produktion per arbetad timme) inom de flesta näringsgrenar. Under 1970-talet har denna utveckling förändrats mot en lägre tillväxttakt (tabell 5: 9). Detta beror på ett flertal faktorer. Numera riktar sig en relativt större del av den samlade efterfrågan mot de tjänsteproducerande sektorerna som erfarenhetsmässigt bmkar uppvisa en lägre produktivitetstillväxt än de varuproducerande näringarna. Vidare torde de institutionella förändringar som har genomförts på arbetsmarknaden också ha verkat i produktivitetssänkande riktning. Den mycket svaga produktivitetstillväxten inom industrin på senare år sammanhänger också med den förändrade inriktningen som arbetsmarknadspolitiken fått. Genom att stimulera företagen att hålla kvar arbetskraften trots att produktionen minskar blir produktivitetstillväxten i motsvarande mån sämre. Sett på längre sikt torde dock bl. a. den inten-

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan       i08

sifierade utbildrungsverksamheten av permitteringshotad personal inom företagen innebära att man byggt upp en relativt hög produktivitetspotential som kan realiseras när produktionen vänder uppåt igen.

I tabdl 5:10 redovisas produktions- och produktivitetsprognosema för 1978. I kalkylerna är inlagt effekter av de ekonomisk-politiska åtgärder som föreslås i den reviderade finansplanen. Dessa åtgärder finns närmare beskrivna i kapitel 1.

Mätt mellan genomsnittslägena 1977 och 1978 väntas nu industriproduktionen öka med närmare 1 %. Detta är en upprevidering jämfört med den preliminära nationalbudgeten i vilken industriproduktionen fömtsågs minska med en halv procentenhet 1977—1978. Den antagna produktionsökningen har också gjort det motiverat att revidera upp produktivitetsökningen i industrm från 5 % till 5,5 %. Med hänsyn till det högre bostadsbyggandet samt ökade investeringar i energibesparande åtgärder m. m. fömtses produktionen inom byggnadsverksamheten öka med 3 % 1978 efter produktionsminskning såväl under 1976 som under 1977. Produktionsökningarna inom de privata tjänstesektorerna väntas bli ganska svaga 1978 som en följd av att den privata konsumtionen förutses minska även under 1978.

I tabeU 5: 10 anges sysselsättningen i timmar. På total nivå väntas en minskning med drygt 2%.

En översättning av prognoserna från arbetade timmar till antalet sysselsatta personer pekar mot att industrin kommer att fortsätta att minska antalet sysselsatta. Minskningen mellan 1977 och 1978 beräknas uppgå till drygt 20 000 personer vUket är något mindre än mellan 1976 och 1977. Sett under loppet av året kommer syssdsättningsminskningen att bli relativt kraftig under första halvåret medan nedgången väntas plana ut och minskningen vändas i en viss uppgång mot slutet av 1978. Denna utveckling stämmer ganska väl med företagens egna bedömningar såsom dessa kan avläsas i konjunkturinstitutets industribarome-

Tabell 5:10 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1978

Procentuella förändringstal från föregående år

	Produk-	Produk-	Syssel-
	tion	tivitet	sättning (timmar)
Jordbruk, fiske	2	-4	6
Skogsbruk	3	-3	6
Gruvor och tillverkningsindustri	0,5	5,5	-5
El-, gas- och vattenverk	6	8	-2
Byggnadsverksamhet	3	4,5	-1,5
Privata tiänster'	0	3,5	-3,5
Offentliga tiänster	3	0,5	2,5
Totalt	1,2	3,5	-2,2

' Handel, restaurang- och hotellverksamhet, samfärdsel, banker och fastighetsförvaltning m.m.

Bil.   Reviderad nationalbudget 1978                           109

ter i mars 1978. Trots de förbättringar som man där förutser för orderingång och produktion fömtser man fortsatta relativt kraftiga neddragningar av sysselsättningen för den närmaste tiden. Detta förlopp stämmer väl med vad som sagts ovan om produktivitetsutvecklingen i industrin. Arbetskraftsbehovet från den offentliga sektorn fömtses fortsätta att öka relativt starkt under innevarande år. Kommunerna väntas öka antalet sysselsatta med ca 45 000 personer medan ökningen för statens del fömtses stanna vid ca 8 000 personer. De privata tjänstesektorerna väntas minska antalet sysselsatta med ca 10 000 personer.

Utbuds- och efterfrågeprognoserna på totalnivå på arbetsmarknaden tyder sålimda på ett relativt väl hävdat sysselsättningsläge under 1978. Den uppgång av den öppna arbetslösheten mellan 1977 och 1978 som prognoserna indikerar blir av relativt begränsad omfattning. Dock torde man få räkna med fortsatta svårigheter för nytUlträdande gmpper på arbetsmarknaden såsom ungdomar utan yrkesutbildning och kvinnor. Likaså torde svårighetema inom vissa utsatta branscher och regioner komma att kvarstå under 1978. Den förstärkning av de arbetsmarknads- och industripolitiska satsningar som gjorts för 1978 kommer dock verksamt att bidra till att hålla sysselsättningen uppe på en hög nivå.

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan no

6    De enskilda konsumenternas ekonomi 6.1 Sammanfattning

Hushållens disponibla inkomster ökade från 1976 till 1977 med 12,6 %, vUket är nästan samma tal som angavs i den preliminära nationalbudgeten (PNB). Detta var ungefär samma tillväxt som 1976. Eftersom prisstegringen 1977 var kraftigare steg dock den realt disponibla inkomsten 1977 med endast 1 1/2 % mot ca 2 1/2 % 1976.

Till skiUnad mot 1976 ökade faktorinkomsterna 1977 (dvs. löner, enskilda företagares inkomster, m. m., se tabell 6: 1), mindre än den totala disponibla inkomsten. Faktorinkomsterna steg i lägre takt än den genomsnittiiga prishöjningen på 11 % för hushåUens konsumtion. Inkomstöverföringarna till hushållen i form av socialförsäkringsutfall (såsom pensioner, sjukförmåner och arbetslöshetsförsäkring), bidrag vid arbetsmarknadsutbildning, bostadsbidrag m. m. steg däremot kraftigt även realt, dvs. sedan hänsyn tagits till prisstegringen. Hushållens inbetalningar till stat och kommun av skatter och avgifter minskade samtidigt något, realt sett. Förändringen i nettoinbetalningarna till det offentliga — dvs. i det belopp varmed skatte- och avgiftsinbetalningarna överstiger erhållna transfereringar — gav därmed ett realt inkomsttillskott som mer än uppvägde den reala nedgången i faktorinkomsterna.

Trots realinkomstökningen minskade konsumtionsvolymen 1977 med ungefär 1 %, vilket är ett kraftigt omslag jämfört med de tre föregående årens volymökningar på 3 till 4 1/2 % per år.i Bortsett från säsongmässiga förändringar sjönk konsumtionen redan från fjärde kvartalet 1976 tiU första kvartalet 1977, med drygt 2 %. Mervärdeskattehöjningen den 1 juni beräknas ha medfört att vissa inköp tidigardades till andra kvartalet. Justerat för denna effekt fortsatte konsumtionsvolymen att minska i avtagande takt under andra och tredje kvartalen för att därefter öka med ett par procent under sista kvartalet, säsongrensat sett. Disponibelinkomsten steg kraftigt under tredje och fjärde kvartalen, bl. a. på grund av retroaktiva löneutbetalningar. Korrigerat för säsongmönstret sparade hushållen under första halvåret ca 7 % av den disponibla inkomsten och andra halvåret hela 12 %. För helåret 1977 uppgick sparkvoten därigenom till 9 1/2 % mot 7 1/2 % under föregående år.

I prognosen över inkomstutfaUet 1978 förutses ytterligare avsaktad ökningstakt för faktorinkomsterna. Den avtalsmässiga löneökningen kan

1 Fr. o. m. föreliggande beräkningar görs nationalräkenskapernas fastpris-kalkyler för åren fr. o. m. 1963 med 1975 års priser som bas. Detta har, jämte sedvanliga revideringar av statistiken, medfört förändringar av såväl den registrerade helårsutvecklingen som kvartalsmönstret för konsumtion och inkomster.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978 111

Tabell 6:1 De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1976—1978'

		Milj. kr.		Procentuell förändring
				från föregående i 1976    ,   1977		ir
		1976	1977			1978
						prognos
Löi	oande priser
1	Faktorinkomster	202 280	220 702	13,3	9,1	7,4
	Egentliga löner'	173 019	189 805	14,1	9,7	7,8
	därav: kontant utbetald
	lönesumma	168 000	183 665	13,8	9,3	7,7
	Enskilda företagares in-
	komster	13 362	13 601	13,3	1,8	4,2
	Övriga faktorinkomster	15 899	17 296	5,9	8,8	4,8
2	Inkomstöverföringar till
	hushåll	57 868	69 749	19,6	20,5	17,9
3	Direkta skatter, avgifter
	m.m.	77 895	85 512	18,7	9,8	12,5
	därav: Prel. A-skatt	65 568	71 891	17,0	9,6	13,3
4	Nettoinbetalningar till det
	offentliga (3—2)	-20 027	-15 763	16,2	-21,3	-11,5
5	Räntor och utdelningar,
	netto	2 867	3 749	19,4	30,8	6,0
6	Övriga transfereringsinkoms	-
	ter och -utgifter, netto	793	725	—	—	—
7	Disponibel inkomst	185 913	209 413	12,9	12,6	8,9
8	Privat konsumtion	172 150	189 293	15,1	10,0	9,5
9	Sparande (7—8)>	13 763	20 120	-8,2	46,2	3,0
10	Sparkvot (9:7)»	7,4	9,6	-1,7	2,2	-0,5
1975 års priser
11	Disponibel inkomst	168 583	171 089	2,4	1,5	-1,8
12	Privat konsumtion	156 106	154 657	4,3	-0,9	-1,2

' Hushållssektorn inkluderar, förutom hushållen, de s.k. ideella organisationerna som betiänar hushållen och som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas fackföreningarna, folkbildningsverksamheten, nykterhetsrörelsen, idrottsorganisationerna, tiänstemannaorga-nisationerna. Röda korset m.m. samt ej statsbidragsberättigade privata sjukhem, barnhem, barnkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushåll.ingär hushåll som äger personUga företag, dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse.

" Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, fondavsättningar för PRI och andra privata fonder och stiftelser samt tillräknade pensionsavgifter för statliga och komniunala myndigheter och kommunala- affärsverk är ej medtagna som löneförmåner i denna post.

' Kontant utbetald lönesumma samt arbetsgivaravgifter till privat försäkring. ' Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl. skadeförsäkring). 'Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1976 till 6 213 milj. kr. Det beräknas 1977 uppgå till 7 736 milj. kr. och 1978 till ca 8,2 miljarder. • Förändring mätt i procentenheter.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

för SAF-LO-PTK-området beräknas med utgångspunkt från redan träffade uppgörelser. Under förutsättning att dessa i huvudsak blir normerande för övriga avtalsområden, har totala avtalslöneökningen för 1978. vad gäller kontantförmånerna skattats tiU ca 2 %. Eftersläpande effekter av 1977 års avtal, som innebär att lönehöjningar med verkan först mot slutet av 1977 bidrar till att höja lönesumman 1978 i förhållande tiU

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan       112

genomsnittet 1977, har beräknats till ca 4 % för samtiiga anställda. HärtiU har lagts 2 % tiU följd av införandet av femte semesterveckan. Avtalskomponentens bidrag till lönesummeutveeklingen skulle därmed uppgå till ca 8 procentenlieter. Löneglidningen uppskattas, bl. a. till följd av försämrat arbetsmarknadsläge, bli lägre än under 1977 och har satts till 1,7 %. Beträffande sysselsättningsutvecklingen har antagits att den femte semesterveckan medför ett bortfall av arbetstimmar som endast till en del uppvägs av att ny arbetskraft sätts in. Totalt väntas sysselsättningen dra ner lönesummeutvecklingen med 1,7 procentenheter. Ökningen i lönesumman skulle under ovannämnda förutsättningar uppgå till 7,7 % 1978. De totala faktorinkomsterna uppskattas stiga med 7 1/2 % meUan 1977 och 1978 mot drygt 9 % 1976—1977.

Inkomstöverföringarna från det offentliga till hushållen väntas liksom tidigare år öka avsevärt mer än faktorinkomstema, eller närmare 18 %. Med beslutade ändringar i skatteskalor och av riksskatteverket utfärdade regler för skatteuttag 1978 förutses hushåUens inbetalningar av direkta skatter stiga ungefär 12 1/2 %. För avgifter till stat och kommun förutses än kraftigare ökningar. Hushållens netto mellan inbetalningar till det offentliga och erhållna transfereringar skulle likväl fortsätta att avta meUan 1977 och 1978, men i betydligt mindre grad än 1976—1977.

Sammantaget ger kalkylema för 1978 en ökning av hushållens disponibla inkomster på nomineUt närmare 9 %. Prisökningstalet för privat konsumtion har uppskattats till knappt 11 %. Realinkomsten skuUe därmed minska med 1 3/4 %. Med hänsyn till de sjunkande realinkomsterna och med beaktande av den mycket svaga utvecklingen av detaljhandelns försäljning de första månaderna 1978 har en völymminskning förutsatts för den privata konsumtionen 1978. Nedgången har satts tiU drygt 1 %. Detta innebär att sparkvoten skulle sjunka något under 1978, men fortfarande vara så hög som 9 %.

Viss information om den inbetalade skattens fördelning på inkomstslag (bl. a. uppgifter om skatteavdrag på utbetalade sociala förmåner) har numera blivit tillgänglig. I följande tablå har försök gjorts att fördela den inbetalda skatten på inkomstslag. Tablån visar i mycket grova drag hur fördelningen på olika inkomstslag av den realt disponibla inkomsten har utvecklats. Tablån bygger på överslagsmässiga kalkyler över fördelningen av A- och B-skatteuttagen (inkl. fyllnadsskatt, kvarskatt och överskjutande skatt) på inkomstslagen löner, företagarinkomster, pensioner och beskattade förmåner. Beräkningarna baseras på en schablonförddning av skattebeloppen— däribland även skatt på kapitalinkomster m.m. — varför den endast mycket grovt anger hur realinkomsterna förändrats efter skatt.

Tablån visar dels den procentuella förändringen av de olika inkomsislagen, dels bidraget till disponibdinkomstutvecklingen. — Reallönesumman steg kraftigt 1975'sedan hänsyn tagits till beskattningen.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

113

Inkomstutvcckling efter skatt

	Förändring i realinkomsten.		Bidrag tiU disponibelinkomst-
	%		utvecklingen 1975      1976		1977
	1975      1976      1977	1978				1978'
		pro-				pro-
		gnos				gnos
Löner	5 1/2     1 1/2     0	-4 1/2	3	1	0	-2 1/2
Driftsöverskott	-5 1/2 -2      -18	-5	0	0	-1/2	0
Övriga kapital- och faktor-
inkomster netto'	1/2 -2 1/2     1	-5	0	0	0	-1/2
Pensioner	3           7           9	4 1/2	1/2	1	11/2	1/2
Beskattade sociala förmåner	5          11            3	0	0	1/2	0	0
Övriga inkomstöverföringar
netto	111/2     5           7	9	1	0	1/2	1/2
Disponibel inkomst	4 1/2     2 1/2     11/2	—2	41/2	21/2	11/2	—2

' Inkl. nationalräkenskapens s.k. restposter i inkomstberäkningarna.

Det stora ökningstalet för övriga transfereringar, netto, beror delvis på att avdragsposten övriga skatter och avgifter till det offentUga detta år minskade, realt sett. 1976 ökade de beskattade sociala förmånerna, bl. a. på grund av utbyggd arbetsmarknadsutbildning. Den vid halvårsskiftet 1976 sänkta pensionsåldern påverkade pensionsutbetalningarna detta år. Liksom införandet av delpensionen drog den sänkta pensionsåldern upp utvecklingen även 1976—1977. Under 1977 sjönk reallönesumman före skatt, men på grund av det realt minskade skatteuttaget på löner skedde enligt dessa kalkyler ingen minskning av den realt behållna lönesumman. Beträffande de beskattade förmånerna 1977 noteras för sjukförsäkringen lägre ökningstal än tidigare. Prognosen för 1978 ger en kraftigt minskad reallönesumma. Härvid får uppmärksammas att sysselsättningen i timmar beräknas sjunka med ca 1 3/4 %, tUl stor del som följd av införandet av femte semesterveckan. Per arbetad timme räknat blir sålunda reallöneminskningen knappt 3 %. Härvid har icke inräknats den standardökning som den förlängda semestern för med sig. Antalet pensionärer beräknas fortsätta öka relativt kraftigt. Den i tablån angivna ökningen för pensionsutbetalningarna sammanlagt är väsentligen att hänföra till tillväxten i antalet pensionärer. Även den ökande andelen ATP-pensionärer och den minskande andelen pensionärer med enbart folkpension verkar åt samma håll.

Vad gäller fördelningen av realinkomstutvecldingen på olika inkomstslag, framgår av tablån att övervägande delen av realinkomstökningen 1975 kan hänföras till posten löner. 1976 var inkomstökningen jämnare fördelad på inkomstslagen. 1977 var det endast pensionema som sedan skatten dragits gav ett större positivt bidrag till disponibelinkomstökningen. Den prognoserade utvecklingen för 1977—1978 innebär ett svagt realt tillskott från pensionerna, men ett negativt bidrag från lönerna.

8   Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 1. BiL

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan       114

6.2 Löner

Från 1976 tiU 1977 beräknas lönesumman för samtliga anställda ha ökat med 9,3 %. Härav svarade den avtalsmässiga löneökningen för 7,5 procentenheter, medan löneglidningen beräknas ha bidragit med 2,8. Sys selsättningskomponenten gav ett negativt bidrag till lönesummeutvecklingen på 1 procentenhet.

För industriarbetarnas del visar statistiska centralbyråns förtjänststatistik, korrigerad för retroaktiva löneutbetalningar, en timlöneökning från 1976 till 1977 på knappt 7 %. Därav beräknas avtalen ha svarat för drygt

3.5     procentenheter och löneglidningen för ca 3. Som en följd av ökade
sociala avgifter steg timkostnaderna med drygt 3,5 procentenheter utöver
timlönéökningen.

I lönesummeberäkningarna för 1978 ingår lönehöjningar enligt 1977 års avtal, som inföll under senare delen av 1977 och därigenom bidrar till att höja lönesumman 1978 i förhållande till genomsnittsnivån 1977. Denna effekt har kalkylerats till knappt 4 %. Bidraget till avtalskomponenten från 1978 års avtal har vad gäller kontantförmånerna satts till två procentenheter. Detta tal Ugger förhållandevis väl i linje med de uppgörelser som träffats mdlan LO—SAF resp. PTK—SAF. Avtalskom-ponenten för 1978 innefattar dessutom ca två procentenheter för införandet av den femte semesterveckan. Löneglidningen har satts till 1,7 %. Sysselsättningskomponenten fömtses ge ett negativt bidrag till lönesummeutvecklingen på ca 1,7 procentenheter. Vid bedömningen av sysselsättningsutvecklingen har beaktats att den femte semesterveckan innebär ett bortfall i arbetstimmar, som överslagsmässigt beräknats till

1.6     %, och som endast delvis förutses bli ersatt genom att ny arbets
kraft sätts in. Totalt uppskattas lönesumman inkl. sysselsättningseffek
ter öka med 7,7 %.

Industriarbetarlönerna beräknas avtalsmässigt öka med knappt 4,5 % (rån 1977 till 1978, varav 1 3/4 procentenheter på grund av 1978 års avtal. Förutsatt en löneglidning på 3,0 % skuUe därmed en timlöneökning på inemot 7,5 % vara att vänta. Arbetskraftskostnaderna ökar härutöver till följd av införandet av den femte semesterveckan, med ca 3,5 procentenheter, och en smärre nettohöjning av de sociala avgifterna, med 0,1 procentenhet. Det totala uttaget av lagstadgade arbetsgivaravgifter förändras ej mellan 1977 och 1978. Sänkningen av den allmänna arbetsgivaravgiften med två procentenheter uppvägs av höjda arbetsgivaravgifter till sjukförsäkringen (1,6 procentenheter), barnomsor-

1 Enligt den nya semesterlagen utgör semesterlönen 12 % av arbetstagarens under intjänandeåret förfallna lön. Tidigare uppgick (för arbetare) motsvarande tal till 9. Denna höjning tillsammans med bl. a. en utvidgning av den semesterlönegrundande frånvaron medför att kostnaderna för införandet av den femte semesterveckan blir högre än vad som föranleds enbart av minskningen i antalet arbetsdagar.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                                   115

gen (0,3) och vuxenutbUdningen (0,1). Höjningen av avtalsmässiga avgifter tUI STP (särskUd tilläggspension mom LO—SAF-området) och ITP (industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän och arbetsledare) medför en lönekostnadshöjning med en tiondels procentenhet utöver timlönehöjningen.

6.3 Hushållens disponibla inkomster

Hushållens disponibla inkomster beräknas ha stigit mellan 1976 och 1977 med 12,6 %, vilket med den prisstegring som registrerades för totala konsumtionsutgifterna — 11 % — innebar en realinkomstökning på 1,5 %.

Tillväxten i de totala faktorinkomsterna uppgick 1976—1977 till 9 % (se tabell 6:1), en betydande avsaktning jämfört med de närmast föregående åren. I avsnitt 6.2 redovisades beräkningar och prognoser för lönerna. Den kontant utbetalda lönesimiman, som utgör den övervägande delen av faktorinkomsterna ökade med 9,3 %. För de enskilda företagarnas inkomster redovisas en endast obetydlig ökning. Kraftig stegring i skogsbruksinkomstema motvägs av sjunkande driftsöverskott för jordbruk och Övrig rörelse.

1978 fömtses ökningstakten för de totala faktorinkomsterna sakta av ytterligare till ca 7 1/2 %. Härvid uppgår ökningen av kontantlönesum-man till 7,7 %. Driftsöverskottet från personliga företag väntas 1978

Tabell 6: 2 Inkomstöverföringar till hushåll 1976—1978

Milj. kr., löpande priser

	1976	1977	1978 prognos
Egentliga inkomstöverföringar	15 018	17 870	21003
därav: barnbidrag	3 231	3 501	3 958
bostadstillägg, statligt och stats-
kommunalt'	1 718	2 099	2 510
studiebidrag	707	689	1 165
arbetsmarknadsutbildning	782	1 300	1 458
pensioner från stat och kommun	2 404	2 572	2 798
övrigt	6176	7 709	9 114
Socialförsäkringsutfall	42 850	51879	61245
därav: folkpensioner'	18 788	22 448	25 855
ATP	6913	9 688	12 360
delpension	74	412	693
sjukförsäkring»	15 693	17 524	19 845
arbetslöshetsförsäkring	872	1 193	1755
övrigt	510	614	737
Inkomstöverföringar till hushåll	57 868	69 749	82 248

' Kommunala bostadstillägg till pensionärer redovisas under posten folkpensioner. ' Inkl. apotekarrabatter.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan     ii6

öka något mer än 1977. TiU skiUnad mot läget i fjol förutses fallande priser 1978 dra ner skogsinkoirlstema, medan övriga enskilda företagares inkomster väntas öka.

I tabell 6: 2 återfinnes en detalj redovisning av inkomstöverföringarna till hushållen från det offentiiga. De egentliga inkomstöverföringarna, dvs. transfereringar till hushållen från stat och kommun, steg 1976— 1977 närmare 20% — betydligt mer än föregående år. Utbetalningarna ökade mycket kraftigt vad gäller bostadsbidrag och ersättningar i samband med arbetsmarknadsutbildning och studiecirkelverksamhet. Beträffande socialförsäkringen har ökningstakten de senaste åren legat kring 20 % efter den mycket kraftiga höjningen i samband med ändrade regler för sjukersättning och arbetslöshetsförsäkring vid årsskiftet 1973/ 1974. Pensionsutbetalningarna fortsatte 1977 att öka i snabb takt, vilket återspeglar pensionsreformen vid halvårsskiftet 1976. Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen steg avsevärt på grund av höjd dagpenning och stigande arbetslöshet. Utbetalningarna från sjukförsäkringen beräknas 1976—1977 ha ökat betydligt mindre än 1975-1976.

För 1978 förutses obetydligt långsammare ökningstakt — ca 18 % mot drygt 20 % 1977 — vad gäller inkomstöverföringarna totalt. Höjda bam- och studiebidrag medverkar tillsammans med ändrade bidragsregler för bostadstillägg till att höja de egentUga inkomstöverföringarna. Dessa ökar dock inte Uka mycket som 1977, bl. a. på grund av att arbetsmarknadsutbildningen inte beräknas öka Uka snabbt som förra året. — Den tidigare snabba ökningen för ATP-pensionerna väntas nu dämpas något sedan systemet på förmånssidan uppnått en väsentlig omfattning. Sjukförsäkringsutfallet (inkl. föräldraförsäkringen) beräknas stiga lika mycket som 1977. Utbetalningarna från arbetslöshetsförsäkringen kan däremot förväntas öka mer än 1977 på grund av försämrat arbetsmarknadsläge och höjda ersättningsbelopp.

HushåUens inbetalningar till det offentliga i form av skatter och avgifter in. m. (se tabell 6: 3) beräknas ha ökat med närmare 10 % mellan 1976 oeh 1977. Ökningstakten blev kraftigare än tillväxten i faktorinkomsterna (9 %). Detta är en uppjustering av inbetalningarna jämfört med det i PNB redovisade värdet med 950 milj. kr.; dels inflöt under de två sista uppbördsterminerna mer preliminär A-skatt än väntat, dds inbetalades större belopp än beräknat som avgifter till kommunerna. Nettoinbetalningarna tUl det offentliga (se tabell 6: 1), dvs. den för hushållen negativa skillnaden mellan inbetalade skatter och avgifter och erhållna transfereringar, sjönk under 1977 med drygt 4 miljarder kr.

1978 års skatteomläggning innebär att statsskatten sänks samt att skatteskalan framgent inflationsskyddas genom att den anknyts till en s. k. basenhet. Skattereformen irmebär dessutom att den särskilda skattereduktionen höjs från 250 till 400 kr. och utsträcks till samtiiga in-

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          117

Tabell 6: 3 Hushällens direkta skatter och avgifter 1974—1978

Milj. kr., löpande priser

	1974	1975	1976	1977	1978 prognos
1 Prel. A-skatt	48 485	56 014	65 568	71 891	81 444
2 Prel. B-skatt	4 349	4 890	5 801	6 756	6 970
3 Fyllnadsskatt	1734	2 676	3 787	3 729	3 686
4 Kvarskatt'	1562	1 786	2 286	2 619	2 846
5 Överskjutande
skatt	-4 266	-3 964	-4 331	-5 200	-5 248
6 Slutskattereglering
(.3 + 4-H5)	-970	498	1742	1 148	1284
7 Övriga skatter och
avgifter	3 976	4 225	4 784	5 717	6 504
8 Summa
{1+2 + 6 + 7)	55 840	65 627	77 895	85 512	96 202
därav: socialför-
säkringspremier	4 122	1 552	1 965	2 274	2 408

' Influtna delen.

Anm. Kvarskatten avser inkomsten tvä år tidigare, medan fyllnadsskatten och överskjutande skatten avser inkomsten ett år tidigare.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

komsttagare, även pensionärer. För dessa reduceras samtidigt det extra avdraget något. Enligt riksrevisionsverkets kalkyler blir effekten av skatteomläggningen 1978 jämfört med ett beräknat utfall med 1977 års skatteskalor en minskning av skatteuttaget med ca 5 miljarder kr., varav drygt en kvarts miljard avser pensionärernas skatter. Riksskatteverket har för 1978 utfärdat nya regler för skatteuttag, som innebär att skattebeloppet inom varje inkomstskikt skall beräknas efter den inkomst som ligger högst i skiktet i stället för som tidigare i mitten. Därigenom beräknas skatteuttaget öka nied ca 950 milj. kr. Netto beräknas alltså de ändrade bestämmelserna medföra en minskning av inflytande preliminär A-skatt med drygt 4 miljarder kr. jämfört med ett utfall med oförändrade regler. Till följd av att inkomstunderlaget stiger och den kommunala utdebiteringen ökar (med 1,86 kr.) resulterar kalkylerna i en ökning av preliminär A-skatt med 13 1/2 %. Slutskatteregleringen, dvs. skillnaden mellan inbetalningarna under året av fyllnadsskatt och kvarskatt samt återbäringarna av överskjutande skatt (se tabell 6: 3), väntas ge hushållen ett något större negativt netto än 1977. — HushåUens totala inbetalningar tiU det offentliga av skatter och avgifter förutses öka med 12,5 % 1977—1978.

Med ovan redovisade kalkyler skattas ökningen 1977—1978 i hushållens disponibla inkomster till ca 9 %. Den genomsnittiiga prisuppgången har beräknats tiU 10,8%, oeh realt skulle därmed disponibelinkomsten minska med 1,8 % 1977—1978.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

118

6.4 Konsumentpriserna

Från december 1976 till december 1977 steg konsumentprisindex 12,8 % enligt långtidsindex. Detta var en avsevärt högre ökningstakt än under 1976, då priserna gick upp 9,4 %. Som framgår av tabeU 6: 5 beräknas höjiungen under första halvåret 1977 av mervärdeskatten och vissa andra indirekta skatter ha bidragit med 2,6 procentenheter till den totala prisstegringen. Nettoprisindex, som visar konsumentprisutvecklingen med avdrag för indirekta skatter och tillägg för subventioner, steg december 1976—december 1977 med 10,6 %, mot 10,5 % under 1976.

Prisökningen 1977 blev 0,7 procentenheter lägre än prognoserna i konjunkturinstitutets höstrapport och i den preliminära nationalbudgeten. En betydande del av avvikelsen beror på att förutsägelserna om den internationella prisutvecklingen och dess genomslag på den svenska konsumentprisnivån visat sig vara något för höga.

Frisutvecklingen för delgrupper i konsumentprisindex redovisas i tabeU 6: 4. Under 1977 ökade, tUl skUlnad mot 1976, vampriserna mer än priserna på tjänster. Bidragande till denna utveckling har varit de höjda indirekta skatterna och valutakursförändringarna under året. Endast bostadsposten och övriga privata tjänster samt delgruppen "övriga icke varaktiga varor" uppvisade en långsammare ökningstakt än 1976. Avgifterna för offentiiga tjänster höjdes däremot under 1977 betydligt mer än året innan. — Livsmedlen steg i pris med 16 % och bidrog därmed

Tabell 6: 4 Konsumentprisindex december 1976—december 1977

	Väg-	Procen-	Inver-	Procen-
	nings-	tuell	kan på	tuell
	tal',	föränd-	total	andel av
		ring	index	totala
		dec.		ök-
		1976—		ningen
		dec.
		1977
Totalt	1000,0	12,8	12,8	100,0
Samtliga varor	658,5	13,3	8,8	.68,2
Livsmedel	211,0	16,1	■ 3,4-	26,5
Alkoholhaltiga drycker och tobak	76,0	23,3	1,8	13,8
Bränsle och drivmedel'	56,0	8,7	0,5	3,8
Kläder och skor	79,5	7,0	0,6	4,3
Övriga icke varaktiga varor	68,5	10,6	0,7	5,7
Varaktiga varor	167,5	10,8	1,8	14,1
Samtliga tiänster	341,5	11,9	4,1	31,8
Bostad	180,0	9,1	1,6	12,8
Övriga privata tiänster	89,0	15,9	1,4	11,1
Offentliga tjänster	72,5	14,0	1,0	■   7,9

' Förändringar i vägningstalen sedan den preliminära nationalbudgeten beror

på att SCB ändrar vägningstalen i långtidsindex.

' Exkl. kokgas och elström, vilka ingår i offentliga tjänster.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          119

Tabell 6: 5 Konsuraentprisförändringen 1965—1978 uppdelad på komponenter

Långtidsindex dec.—dec.

1965—1970               1970—1975          1976    1977    1978

-------                              pro-

To-     Per                  To-     Per          gnos

tält      år    tak      år

23,5	4,3	48,7	8,3	9,4	12,8	8,6
4,2	0,8	6,0	1,2	—	2,6	0,5
0,9	0,2	3,7	0,7	0,9	1,2	1,0
2,3 1,0	0,4 0,2	14,2 2,2	2,7 0,4	2,4 0,4	3,2 0,6	2,7 0,5
5,0 1,6	1,0 0,3	5,9 2,2	1,1 0,4	2,3 0,1	1,6 0,7	1,4 0,4
0,0 8,5	0,0 1,6	0,8 13,7	0,2 2,6	-0,3 3,6	-0,1 3,0	0,0 2,1

Konsumentprisnivåns procentuella uppgång, totalt därav hänförs till:

ändring i indirekta skatter

automatiska effekter av

indirekta värdeskatter

ändring av internationellt

bestämda priser

ändring av jordbrukspriser

ändring av bostadsprissättning

ändring i diverse taxor

trendavvikelse i priserna

på färskvaror

restfaktor

med 3,4 procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. Priserna på de livsmedel som påverkas av jordbruksregleringen steg 10,7 % och övriga livsmedel betydligt mer, 23,3 %. Bland dessa livsmedel ingår bl. a. kaffe som ökade mer än 50 % och därmed svarade för 0,7 procentenheter av den totala prisstegringen.

I tabell 6: 5 redovisas indexhöjningen 1977 liksom den prognoserade prishöjningen för 1978 med uppdelning på olika prisstegringskomponenter. Av den totala ökningen av konsumentprisema på 12,8 % under loppet av perioden december 1976—december 1977 beräknas restfaktorn, som innefattar lönekostnadsstegringamas genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade näringsgrenarna, ha svarat för tre procentenheter. Detta värde på restfaktorn är lägre än 1975 och 1976, men högre än det beräknade genomsnittet för perioden 1965—1976. Restfaktorn 1977 torde främst förklaras av lönekostnadsöloiingen 1977, som förmodligen tUl följd av låg produktivitetsökning inom berörda områden beräknas ha fått ett större än trendmässigt genomslag på prisnivån. Restfaktorn döljer troligen dessutom vissa eftersläpande effekter av tidigare års kostnadsökningar för löner och/eller import. Vidare ingår också höjningar av taxor för elström.

Den internationella prisutvecklingen, sådan den representeras av priserna vid import till Sverige, beräknas ha bidragit till konsumentprisökningen under loppet av 1977 med 3,2 procentenheter. Importpriserna har påverkats uppåt genom valutakursförändringarna under 1977. Effekten av devalveringen den 29 augusti har överslagsmässigt skattats till två procentenheter. Därav beräknas en tredjedel ha slagit igenom på priserna under 1977 och resten slå igenom under första kvartalet 1978. Denna devalveringseffekt har i tabellen fördelats mellan 1977 och 1978 under

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan          120

posten ändring av internationellt bestämda priser, och den förutsedda eftersläpningen får därmed inte något utslag i restfaktorn för 1978.

Genomsnittet för konsumentprisindex 1977 låg 11,4 % över genomsnittet 1976. Vid beräkningen av implicitprisindex för den privata konsumtionen enligt nationalräkenskaperna framkommer en svagare genomsnittiig prisökning, 11 %.

Ökningstakten i implicitprisindex för total privat konsumtion har genom omräkningen till 1975 års priser och andra revideringar uppjusterats för åren 1973—1976 med 0,3 ä 0,4 procentenheter. För flertalet tidigare år noteras lägre uppjusteringar. Prisökningstakten 1975—1976 är nu lika stor som enligt konsumentprisindex. Utvecklingen enligt nationalräkenskapernas implicitprisindex för de tre första kvartalen 1977 har sänkts med 0,4 procentenheter jämfört med PNB. Helårsgenomsnittet, 11 %, överensstämmer emellertid med helårsprognosen i PNB 1978, och är som redan nämnts 0,4 procentenheter lägre än konsumentprisindex. Att ökningstakten i implicitprisindex är lägre än den i konsumentprisindex skulle kunna förklaras av att hushållen förskjutit sina inköp så att varor med relativt sett lägre prisökningstakt fått större andel i den aktuella konsumtionen. Varusammansättningen i konsumentprisindex avser däremot konsumtionen under föregående år. Prognosen för implicitprisindex 1978 bygger på antagandet att hushåUen även under 1978 i någon mån skulle styra sin konsumtion på liknande sätt.

Prisutsikter för 1978

Från december 1977 till februari 1978 har konsumentprisindex stigit med 3,5 %, varav höjda hyres- och egnahemskostnader svarar för 0,6 procentenheter, höjda priser på bensin och eldningsolja inkl. särskild beredskapsavgift för 0,1, höjda jordbmkspriser för 0,3 procentenheter och diverse taxehöjningar, inkl. avgifter för elström, för 0,6 procentenheter. Den totala indexhöjningen mellan februari 1977 och februari 1978 är 13,9 %.i

Bedömningen av prisutsikterna för 1978 har utgått från prognoser och antaganden angående arbetskraftskostnader och importpriser m.m. samt beslutade höjningar av indirekta skatter. Med utgångspunkt från lönekalkylen har arbetsgivarnas genomsnittliga kostnader per timme för samtiiga anställda förutsatts öka knappt 10 %. Lönekostnadernas genomslag i priserna inom de från internationeU konkurrens skyddade områdena (exkl. jordbruk och bostadsförsörjning) har i prognosen över restfaktorn 1978 antagits få ett mera normalt värde än det beräknade lönekostnadsgenomslaget i restfaktorn för 1977. Produktivitetsöknmgen, som i viss utsträckning uppväger höjningen av lönekostnaderna, har nämligen för 1978 i motsats till 1977 antagits Ugga i linje med den tidi-

1 Procentuell ökning enligt SCB:s officieUa indexserie. Jämförelse av inde.x-serien över årsskiftet störs av därvid genomförda metod- och viktjusteringar. Om index hade räknats utan metod- och viktförändringar skulle uppgången i stället ha blivit 14,1 %.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          121

gare trenden för berörda områden. Härutöver har restfaktorn justerats upp något med tanke på att timkostnadsökningen inom den skyddade sektorn kan antagas vara något större än den genomsnittliga på grund av det stora inslaget av låglönegrupper. Hänsyn har också tagits till kompletterande information vad avser utvecklingen av vissa taxor. Prognosen förutsätter dessutom någon återhämtning av vinstmarginalerna. — De priskomponenter som innefattas i restfaktorn (inkl. ändring i vissa taxor) väntas under dessa förutsättningar bidra tUl fortsatt ökning av konsumentprisnivån med 2,5 procentenheter.

Vad beträffar de internationellt bestämda priserna har inverkan av devalveringen i augusti 1977 redan berörts. I övrigt beräknas prisutvecklingen på den import som ingår i den privata konsumtionen bli avsevärt lägre under loppet av 1978 än under 1977, bl. a. på grund av sjunkande priser på kaffe och råolja. Inkl. den eftersläpande devalveringseffekten har den fortsatta uppgången i de internationellt bestämda priserna uppskattats bidra med 2,7 procentenheter tUl den totala konsumentprishöjningen.

Beträffande ändringar i den indirekta beskattningen har höjningen av bensinskatten med 25 öre per Uter från den 27 april 1978 beräknats dra upp totala prisnivån med 0,4 procentenheter.

Bidraget från ändrade jordbrukspriser har satts till 0,5 procentenheter, något lägre än 1977. Förhandlingarna mellan lantbrukarnas förhandlingsdelegation och statens jordbruksnämnd jämte nämndens konsumentdelegation har nämligen resulterat i att jordbrukarsidan i år endast skall tiUgodoräknas ökade kostnader för inköpta produktionsmedel men däremot ingen höjning av brukarnas inkomster. Med hänsyn till detta kan antagas att höjningen av jordbrukspriserna skulle kunna bli något lägre i år än 1977.

Sammantaget leder dessa kalkyler tiU en konsumentprisstegring under loppet av 1978 på 8,6 %. Detta är samma totalprognos som i den preliminära nationalbudgeten. Höjningen av bensinskatten var inte inkalkylerad i konjunkturinstitutets PNB-prognos. Däremot skattades restfaktorn då till ett högre värde. Det i inledningen beskrivna utfallet för januari och februari månader överstiger PNB-prognosen med 1/2 procentenhet, främst beroende på att bostadsposten samt jordbrukspriserna och priserna på vissa färskvaror m. m. dragit upp konsumentprisnivån mer än förutsett. Den skärpta prisövervakningen fr. o. m. den 18 mars förutsätts emellertid få en viss fördröjande inverkan på den fortsatta prisutveckUngen. Också erfarenhetema av prisutveckUngen under senare delen av 1977 har gjort det motiverat att anta att företagens möjligheter att inom de s. k. skyddade sektorerna återställa sina pressade marginaler är mera begränsade än som förutsattes i PNB-prognosen.

Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1977 och 1978 uppskattas konsumentprisstegringen till 11,1 %. Som tidigare anförts har för

Prop. 1977/78:150   Bilagal    Reviderad finansplan        122

implicitprisindex antagits en något lägre ökning av genomsnittsnivån,
10,8 %.                  .

6.5 Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen beräknas ha minskat med 0,9 % i volym från 1976 till 1977. Konsumtionen skulle därmed ha blivit 0,4 procentenheter högre än vad som angavs i PNB-78.

Första halvåret 1977 jämfört med andra halvåret 1976 sjönk den totala konsumtionen med ca 1 % säsongrensat. Mellan första och andra halvåren 1977 beräknas konsumtionen ha minskat med hela 2 %.

Hushållens disponibla inkomster steg med 1,5 % i fästa priser 1976—1977 främst tack vare de stora höjningarna i tranfereringsinkoms-terna. Inkomstökningen i kombination med en minskad konsumtions-volym innebar en kraftig höjning av sparkvoten, dvs. sparandets andel av disponibdinkomsten, tiU en förhållandevis mycket hög nivå på 91/2 %.

Konsumtionsnedgången under 1977 gäller främst varaktiga varor (tabell 6: 6). Minskningen av nyinköp av bUar svarade för huvuddelen av det negativa resultatet för gruppen varaktiga varor. Konsumtionen av icke varaktiga varor minskade med 1,3 % främst beroende på att livsmedelskonsumtionen sjönk med 2 %. Turistnettot under 1977 visar sig nu realt ha sjunkit med 4,5 % genom en kraftig tUlbakagång fjärde.

Tabell 6: 6 Hushållens konsumtionsutveckling 1965—1977

1973 års priser

		Milj. kr. 1976	.Procentuell förändring
			1965—	1970—	1975-	1976—
			1970'	1975'	1976	1977
1	Varaktiga varor	17 909	2,8	4,6	8,3	-8,7
	I.l Bilar	6 693	-2,0	5,7	9,6	-23,3 .
	1.2 Övriga	11216	6,1	4,0	7,5	0,0
2	Delvis varaktiga varor	22 705	2,6	2,3	5,1	1,3
3	Icke varaktiga varor	64 742	3,3	1,1	4,1	-1,3
	3.1 Livsmedel	40 299	2,2	0,9	3,1	-2,0
	3.2 Övriga	24 443	5,4	1,2	5,7	-0,1
4	Tjänster	47 357	2,2	2,3	2,4	1,7
	4.1 Bostäder	24 548	2,9	2,2	1,6	1,4
	4.2 Övriga	22 809	1,5	2,3	3,3	2,1
5	Summa inhemsk konsum-
	tion	152 713	2,8	2,0	4,2	-0,8
6	Turistnetto	3 393	14,8	-2,0	12,7	-4,5
7	Hushållens totala konsum-
	tion	156 106	3,0	1,9	4,3	-0,9
8	Hushållens disponibla
	inkomster	168 580	2,6	3,1	2,4	1,5

' Per är.

KäUor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

BiL    Reviderad nationalbudget 1978

123

Diagram 6:1   Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1966 —1978

Miljarder kr., 1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

88
						/i				h'''
82	Disponibel inkomst						f	>V	r
							y	.
76 70	i							y     1	■■v»
	y					X	■
	y			■	_	Priva	t kons	jmtion
64	A
	C\	S/'	y
58	/

_L

J

I

_L

L

_L

1966     1967    1968    1969     1970    1971     1972    1973    1974     1975    1976    1977     1978

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

kvartalet. Ökningstakten för tjänstekonsumtionen avtog något under 1977 och beräknas tiU 1,7 %.

Säsongrensade halvårsdata för de olika varugrupperna tyder på att tendensen till fortsatt konsumtionsneddragning var särskilt påfallande under andra halvåret. Detta gäller främst gruppen varaktiga varor. Mervärdeskattehöjningen 1 juni 1977 torde ha bidragit tiU den skeva halvårsfördelningen. Tjänster totalt sett däremot har ökat något under andra halvåret.

För 1978 beräknas den totala privata konsumtionen sjunka ytterligare. Nedgången har satts tiU 1,2 % i volym. Denna prognos baseras på en kalkylerad minskning i hushållens disponibla inkomster med 1,8 %. Sparkvoten skulle därmed falla något, med en halv procent 1978. Utvecklingen av den privata konsumtionen de första månaderna i år, liksom den beräknade inkomstutvecklingen första halvåret, tyder på en fortsatt minskad konsumtion under första halvåret. En viss återhämtning väntas däremot ske andra halvåret 1978.

1 ökningen av turistnettot de tre första kvartalen har beräknats till 6,3 %.

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan 124

7   Investeringarna

7.1 Sammanfattning av investeringsutvecklingen samt prognos för 1978

De reviderade kalkylerna för 1977 års investeringar som nu föreligger innebär på total nivå en i stort sett oförändrad investeringsutveckling 1976—1977, jämfört med de beräkningar som presenterades i den preliminära nationalbudgeten. Utöver de sedvanliga revideringar som statistiska centralbyrån gör — bl. a. mot bakgrund av nya enkätmaterial samt preUminärt utfall för 4:e kvartalet — har denna gång vidtagits omräkningar i samband med övergången till 1975 som basår för fastpris-beräkningar. Dessa omräkningar har inte nämnvärt påverkat den statistiska informationen av investeringsutvecklingen 1976—1977 på total nivå.

Totalt beräknas sålunda investeringarna ha minskat med 3 1/2 % i volym 1976—1977 (tabeU 7: 2). I fråga om delposterna kan märkas att industriinvesteringarna reviderats ned något medan däremot bostadsinvesteringarna reviderats upp. Industrins investeringar beräknas nu ha minskat med drygt 16 %, vilket innebär en 11/2 procentenheter större minskning än som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Nedgången i bostadsinvesteringarna beräknas däremot ha varit 2 1/2 procentenheter mindre, eller 6 1/2%. För den offentliga sektorn kan nämnas att kommunernas investeringar exkl. bostäder uppreviderats något och beräknas nu ha ökat med 8 1/2 % 1976—1977. Däremot har de statliga investeringarna reviderats ned kraftigt och nedgången beräknas ha varit 8 1/2 % mot tidigare angivna 4 % — främst hänförligt till framflyttningen av vissa av affärsverkens investeringar.

En fördelning av de totala investeringarna på byggnader resp. maskiner visar att nedgången fördelar sig jämnt på byggnads- och maskininvesteringarna, med i båda fallen 3 1/2 % (tabell 7: 1). Bortsett från handelsflottan — där investeringarna har ökat ovanligt kraftigt — beräknas maskininvesteringarna ha minskat avsevärt mera eller med

8 %. Industrins maskininvesteringar har därvid krympt mest, som
nämnts med drygt 16 %. Bland de positiva posterna märks de statliga
myndigheternas investeringar. På maskinsidan har dessa — bortsett från
handelsflottan — visat den största ökningen, med 17 %.

Den största förändringen i prognoserna för 1978 sedan föregående beräkningstillfäUe har skett beträffande bostadsinvesteringarna. Under fjärde kvartalet 1977 igångsattes ett större antal lägenheter än som angavs i den prdUninära nationalbudgeten. Denna mera positiva tendens vad gäller igångsättningen liksom även de ytterligare åtgärder som vidtagits inom bostadspolitiken — se bostadsavsnittet nedan — gör det rimligt att räkna med ett stegrat bostadsbyggande 1978. I kalkylerna

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

125

Tabell 7:1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1974—1977 samt prognos för 1978

	Milj. kr.	Procentuell volymförändring från föregående
	1977, löpande	år, 1975	års priser
	priser	1974	1975	1976	1977	1978
Byggnader och anläggningar
Permanenta bostäder	13 867	-8,5	0,0	-9,5	-6,5	15,0
Nybyggnad	11 397	-11,0	-7,0	-10,0	-8,0	15,0
Näringsliv exkl. bostäder'	11938	8,5	4,5	-2,0	-9,0	-12,0
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske	826	-2,0	8,0	6,0	0,5	3,0
Egentlig industri	4 210	23,0	10,5	-6,5	-17,0	-20,0
Handel m.m.	2 678	-12,0	-4,0	8,5	-7,5	-16,0
Övrigt näringsliv	4 224	11,5	2,5	-5,0	-2,5	-5,0
Offentiig sektor exkl. företag och
bostäder	15 965	■    -7,5	-1,5	-3,0	3,5	3,0
Statliga myndigheter inkl. militära'	2 428	-4,0	-6,5	-6,0	-6,5	16,5
Statliga affärsverk exkl. industri	2 554   '	-5,5	12,5	5,0	-7,5	8,0
Kommunala myndigheler och affärs-
verk	10 983	-9,0	-3,5	-4,0	10,5	-1,0
Summa	41770	-4,0	0,5	-5,0	-3,5	2,5
Summa exkl. vägar	38 718	-3,9	1,1	-4,9	-3,7	2,1
Maskiner m.m.
Näringsliv'	24 720	13,0	-3,0	2,0	-4,5	-7,0
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske	2 570	15,0	24,0	8,0	-12,5	-6,5
Egentlig industri	10 371	6,5	-2,0	3,0	-16,0	-9,0
Handel m.m.	4 031	8,0	21,0	11,0	4,5	-4,5
Övrigt näringsliv	7 778	24,0	-19,0	-6,0	14,0	-5,5
därav: handelsflottan	1 628	53,5	-58,0	-81,0	505,0	14,0
Näringsliv exkl. handelsflottan'	23 092	8,5	5,0	7,0	-10,0	-8,5
Offentlig sektor exkl. företag	4 784	2,0	3,0	3,5	3,0	3,5
Statliga myndigheter	858	27,5	2,0	5,5	17,0	-10,5
Statliga affärsverk exkl. industri	2 240	-7,0	-1,0	-0,5	-3,5	6,5
Kommunala myndigheter och affärs-
verk	1686	9,0	6,5	9,0	6,0	7,0
Summa	29 504	11,0	-2,5	2,5	-3,5	-5,5
Summa exkl. handelsflottan	27 876	7,5	4,5	6,5	-8,0	-6,5
TotaU
Permanenta bostäder	13 867	-8,5	0,0	-9,5	-6,5	15,0
Näringsliv exkl. bostäder'	36 787	11,5	-0,5	0,5	-6,0	-8,5
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske'	3 525	8,5	19,0	8,5	-10,0	-4,5
Egentlig industri	14 551	10,5	1,5	0,0	-16,5	-12,0
Handel m.m.	6 709	-2,5	9,5	10,0	-0,5	-9,0
Övrigt näringsliv	12 002	19,5	-12,0	-5,5	8,0	-5,5
Näringsliv exkl. bostäder och handels	,.
flottan'	35 159	8,5	5,0	4,0	-9,5	-9,5
Offentiig sektor exkl. företag och
bostäder	20 749	-5,5	0,5	-1,5	4,0	3,0
Statiiga myndigheter inkl. militära	3 286	1,5	-4,5	-3,5	-0,5	9,0
Statliga aftlrsverk exkl. industri	4 794	-6,5	5,5	2,0	-5,5	7,0
Kommunala myndigheter och affärs-
verk	12 669	-7,0	-2,5	-2,5	9,5	0,0
Summa'	71403	2,0	-0,5	-2,0	-3,5	-1,0
Summa exkl. handelsflottan	69 775	0,0	2,0	-0,5	-5,5	-1,5

' Privata, statliga och kommunala företag. ' Inkl. statliga väginvesteringar.

' Häri innefattas investeringar i avelsdjur och travhästar m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 126

Tabell 7: 2 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1974—1977 samt prognos för 1978 för privat och offentlig sektor

	Milj. kr. 1977, löpande priser	Procentuell volymförändring från föregående år, 1975 års priser
		1974	1975	1976	1977	1978
Privata
inkl. bostäder exkl. bostäder därav: exkl. handelsflottan	43 912 32 764 31 136	8,5 11,5 8,5	-0,5 -1,5 4,5	-1,5 0,0 3,5	-5,5 -5,0 -9,0	-4,0 -9,5 -11,0
Offentliga
inkl. bostäder exkl. bostäder därav: statliga kommunala	27 491 24 772 10 274 14 498	-7,0 -3,5 1,5 -6,5   .	-0,5 1,0 4,0 -1,0	-2,5 -0,5 3,5 -3,5	0,0 0,5 -8,5 8,5	4,0 2,5 6,5 0,0
Summa
inkl. bostäder exkl. bostäder	71403 57 536	2,0 5,0	-0,5 -0,5	-2,0 0,0	-3,5 -3,0	-1,0 -4,5

KäUor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

har räknats med en igångsättning av 59 000 lägenheter, varav 42 000 småhus. Detta innebär en minskning i småhusandelen. Investeringsvolymen beräknas öka ca 15 % 1977—1978. Detta är en betydligt större ökning än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten.

För industrins del har statistiska centralbyråns senaste enkätundersökning, som genomfördes vid månadskiftet februari/mars, legat till grund för bedömningarna av 1978 års investeringar. Planerna för 1978 hålls fortfarande på en mycket låg nivå. Industrin synes här inte ha givit till känna någon positiv omvärdering motsvarande den som börjat framträda vad beträffar exportefterfrågan. Med hänsyn till att industriföretagens internationella konkurrensläge har förbättrats, har en måttlig uppjustering av investeringsplanerna dock förefallit motiverad. Industriinvesteringarna har därmed totalt sett bedömts minska med 12 % i volym; 3 procentenheter mindre än den prognos som angavs i den preliminära nationalbudgeten.

Inom handel m. m. kom inte den volymökning till stånd som räknades med för 1977. Prognosen för 1978 som delvis baseras på nytt enkätmaterial innebär en starkare volymnedgång än som fömtsetts tidigare. Något uppdämt investeringsbehov torde inte ha förelegat vid borttagandet i höstas av investeringsavgiften. Den nu förutsedda något större nedgången i den privata konsumtionen 1978 har också beaktats i den nu framlagda prognosen för investeringarna. Den totala volymminskningen på 9 1/2 % fördelar sig på —16 % och —4 % för byggnader resp. maskiner.

Investeringarna i handelsflottan företer stora kastningar. 1977 visade en ökning till 1 300 milj. kr. från 300 milj. kr. 1976 (räknat i 1975 års

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

127

Diagram 7:1   Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sektorer 1969—1978

Index 1969 = 100. 1975 års priser

100

160

80

	Byggnader och anläggninga		r
	Totc	It
80		\y	'"\

Permanenta —i-A   '-'"		bostäde	r	/
	y_____ .		3

	Maskiner m		m.
	Totalt exkl. handelsflottan
140				K
120 100	. n			V.
		Kl	/V

Näringsliv,

exkl. handelsflottan

140

120

120

100

100

140

120

100

140

120 -

100

80

Näringsliv, exkl. bostå			der	V,
/O'"	r
	v*	"s..-	'~\.'"	../'\

	Offentlig sektor, exkl. företag och bostäder
100 80	J\       '	v/"\
		v	fv	P

100 80 60	Dära\	r. Komn	lunala
	z'	<\	\i	'X-	p
				v	t 1

Därav: Egentlig industri
A
	o\	y
/\l	/■n/		\
"			V-.,

Offentlig sektor, exkl. företag			A	\ \
A	V\	''V  K	J	/"
	v	aA	r

L

1969   70   71    72    73   74   75   76    77   78

I   I    I

I   I    I    I    I

1969   70   71    72   73    74   75   76    77   78

Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en streckad kurva. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:150    BUaga 1    Reviderad finansplan    128

priser). Prognosen för 1978, baserad bl. a. på enkäter innebär en måttiig ökning i investeringarna i handelsflottan (tUl 1 500 mUj. kr.).

Prognosen för kommunernas investeringar för 1978 har vad beträffar byggnadssidan exkl. bostäder nedjusterats relativt kraftigt i förhållande till beräkningarna till den preliminära nationalbudgeten. Däremot har gjorts en uppjustering på maskinsidan. På total nivå innebär detta en neddragning, då byggnadsinvesteringarna dominerar investeringsbilden. Investeringsvolymen har sålunda bedömts i det närmaste stagnera från 1977 till 1978. I den preliminära nationalbudgeten räknades med en volymökning m.ed 4 1/2 %. Kommunernas planer tyder på en ökad försiktighet inför de finansiella svårigheter som väntas mot slutet av 1970-talet.

De statliga investeringarna beräknas däremot totalt öka med 6 % 1978, efter en kraftig minskning 1977. Uppgången är främst beroende på att affärsverken framflyttat vissa investeringsprojekt från 1977 till 1978. En oförändrad volym 1978 förutsågs i den preliminära nationalbudgeten.

Den väntade starka ökningen i bostadsinvesteringarna liksom ökningen i de byggnadstunga offentliga investeringarna innebär att byggnadsinvesteringarna totalt förutses öka 1978, med 2 1/2 %. Den kraftiga nedgången i de maskintunga privata investeringarna leder till att maskininvesteringarna minskar förhållandevis kraftigt, eller med 5 1/2%.

Sammanlagt beräknas de totala investeringarna minska med 1 % i volym 1978 jämfört med 1977, vilket innebär en upprevidering med 1 procentenhet jämfört med prognosen i den preliminära nationalbudgeten. Byggnadsinvesteringarna förutses därvid öka med 2 1/2 % medan maskininvesteringarna beräknas minska med 5 1/2 %.

Den totala investeringsaktiviteten beräknas 1978 ligga ca 7 % under 1974 års nivå. Investeringskvoten, dvs. de fasta investeringarnas andd av bruttonationalprodukten, som 1974 uppgick tiU drygt 21 % har minskat något de senaste åren. 1977 beräknas investeringskvoten nämligen ha legat endast något över 20 %. Denna nedgång är delvis hänförUg till en kraftig minskning av bostadsbyggandet.

7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Enligt preliminära kalkyler minskade bostadsinvesteringarna totalt sett med drygt 6 % i volym 1976—1977. Nybyggnadsinvesteringarna sjönk därvid med 8 % i volym. Investeringarna i flerfamiljshus föll med 11 % medan investeringama i småhus minskade med 7,5 %. Ombyggnadsinvesteringarna beräknas ha ökat med 3,5 % i volym 1976—1977.

Det fortsatt låga bostadsbyggandet under 1977 har inneburit att bostadsproduktionen för tredje året i följd understigit efterfrågan. Under

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                                   129

Tabell 7: 3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadshus 1973—1978

	1973	1974	1975	1976	1977 prel.	1978 prognos
Påbörjade Flerfamiljshus Småhus	37 000 43 200	27 500 53 450	15 250 36 100	14 350 42 700	13 000 40 000	17 000 42 000
Totalt	80 200	80 950	51350	57 050	53 000	59 000
Iiiflyltiiingsjärdiga- Flerfamiljshus Småhus	53 750 43 750	38 750 46 550	27 450 47 050	15 650 40 150	14 100 40 800	14 000 41000
Totalt	97 500	85 300	74 500	55 800	54 900	55 000

' Ett bostadshus anses bli påbörjat den månad då grundbottenbesiktning äger rum och/eller de egentliga byggnadsarbetena påbörjas.

' Då minst tre fjärdedelar av lägenheterna i ett bostadshus befinner sig i ett sådant skick att de kan tas i bruk anses huset vara inflyttningsfärdigt.

Anm. SamtUga siffror är för 1973—1976 avrundade till närmast hela femtiotal.

KäUor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1977   färdigställdes endast 55 000 lägenheter, vUket innebär en liten
minskning jämfört med 1976. För att tillgodose en bostadsefterfrågan
av samma storlek som 1976 dvs. om ca 60 000 lägenheter, skuUe sålunda
5 000 outhyrda lägenheter behövt tas i anspråk under 1977. Av bostads
styrelsens statistik över antalet outhyrda lägenheter i statsbelånade fler
familjshus framgår att dessa minskade med drygt 1 600 lägenheter un
der första halvåret 1977, vilket är något fler än under motsvarande tids
period 1976. Antalet outhyrda lägeiUieter i statsbelånade flerfamiljshus
1 september 1977 uppgick därmed tUl 14 450. Med ovan angivna an
tagande om bostadsefterfrågan 1977 skulle antalet outhyrda lägenheter
ha reducerats med ytterligare ca 3 400 lägenheter under andra halvåret
1977. Härtill bidrog i viss mån ökningen av invandringsöverskottet, i
synnerhet som invandringen i hög grad riktade sig mot storstadsområ
dena, där också en stor del av antalet outhyrda lägenheter fortfarande
var belägna 1 september 1977. Inverkan härav på bostadsmarknadsläget
i storstadsområdena motverkades tUl viss del därav att dessa hade ett
negativt inrikes flyttningsnetto, vilket i sig medförde ett ökat efterfråge
tryck i övriga delar av landet. En viss brist på lägenheter har också
lokalt börjat göra sig kännbar.

Kommunernas bedömningar enligt den enkät som genomfördes av bostadsstyrelsen i början av 1978 tyder också på en viss åtstramning av bostadsmarknadsläget under 1977 — mera påtaglig i storstadsområdena än i övriga delar av landet. När det gäller marknadsläget i början av

1978   anger drygt 40 % av kommunerna att det är lång väntetid för

1 Uppgifterna om antalet outhyrda lägenheter avser lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus färdigställda fr. o. m. 1967 fram till det halvårsskifte som närmast föregick resp. mättillfälle.

9   Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 1. Bil

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan       130

bostadssökande även i de fall dessa inte har speciella önskemål om lägenhetstyp eller område. I ca 40 % av kommunema kan bostad erhållas efter en väntetid om högst 3—4 månader, men med ringa valfrihet. Endast i 16 % av kommunerna kan bostadssökande genast erhåUa bostad och ha flera alternativ att välja mellan. För 1978 fömtses en fortsatt försämring av bostadsmarknadsläget i storstadsområdena. Totalt sett bedömer dock kommunerna att bostadsmarknadsläget blir i stort sett oförändrat under 1978.

Dessa omständigheter talar för en ökad press på bostadsproducenterna att öka igångsättningen. Under 1977 sjönk emeUertid antalet påbörjade lägenheter till ca 53 000, vUket är en nedgång med ca 4 000 lägenheter från 1976. För såväl flerfamUjshus som småhus är dock nedgången i stort sett hänförlig tUl första halvåret 1977, medan igångsättningen under andra halvåret 1977 blev ungefär lika stor som under motsvarande tidsperiod 1976.- Den ökade igångsättningen mot slutet av 1977 och i början av 1978 torde endast till en del kunna förklaras av de för byggandet rådande goda väderleksförhållandena. Under denna tidsperiod ökade också antalet inkomna preliminära ansökningar samt av länsbostadsnämnderna fattade preliminära beslut om bostadslån tiU nybyggnad, främst av flerfamUjshus. Denna utveckling som tUl stor del torde vara ett resultat av olika bostadspolitiska åtgärder (se nedan) tyder på en fortsatt ökning av igångsättningen imder 1978.

Den låga igångsättningen under 1977, främst första halvåret, torde ha varit betuigad av ett flertal olika faktorer däribland den snabba ökningen av byggnadskostnaderna, läget på kreditmarknaden och en OtiUfredsställande planberedskap i vissa kommuner.

Kostnadsökningen inom bostadsbyggandet har varit betydande under 1970-talet, och i synnerhet för flerfamiljshus. Detta har medfört en betydande ökning av kapitalkostnaden och därmed också boendekostnaden för nybyggda bostäder. Dessutom har det statliga lånetaket tidigare släpat efter utvecklingen av byggnadspriserna. Därigenom ökade väsentligt de s. k. överkostnaderna som måste finansieras med privata lån tUl marknadsränta eller egen insats. Många kommuner har tvekat att ånyo intensifiera byggandet av flerfamiljshus med hänsyn till befarade svårigheter att hyra ut de jämförelsevis dyra lägenheterna i nyproduktionen.

För att stimulera bostadsbyggandet har regeringen under 1977 jämfört med 1976 i genomsnitt höjt lånetaket med 20,5 % för flerfamiljshus och 15,5 % för småhus. Detta kan jämföras med en ökning av fak-torprisindex inkl. löneglidning och mervärdeskatt på 15,5 % för såväl flerfamiljshus som småhus under samma tidsperiod. För att möjliggöra en smidigare anpassning av lånetaket till byggkostnadsutvecklingen skall regeringen varannan månad fr. o. m. februari 1978 pröva om den s. k. tidskoefficienten och därmed lånetaket behöver justeras. Denna

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          131

bedömning skall baseras på utvecklingen av faktorprisindex för småhus exkl. löneglidnmg och med visst avdrag för produktivitetsutveckling. Dessa åtgärder syftar .till att bryta den uppåtgående trenden i de s. k. överkostnaderna för flerfamiljshus och därigenom få en positiv verkan på igångsättningen av lägenheter i flerfamUjshus under 1978. För att ytterligare stimulera igångsättningen av bostäder har regeringen föreslagit en sänkning av den statliga garanterade bostadslåneräntan med 0,5 procentenheter för såväl flerfamUjshus som småhus med retroaktiv verkan från 1 januari 1978. För flerfamUjshus påbörjade under 1977 har regeringen dessutom föreslagit att den garanterade räntan sänks med 0,3 procentenheter. Även den lägre prisökningstakt som kan fömtses för 1978 kan få en positiv inverkan på bostadsbyggandet.

Under 1977 förelåg i flera fall betydande svårigheter att erhålla byggnadskreditiv till bostadsbyggandet. Detta gällde även för projekt som beviljats statliga lån. För åtskiUiga flerfamiljshus och gruppbyggda småhus åtgick så lång tid för att lösa kreditivfrågan att påbörjandet avsevärt försenades. Den sedvanliga, årUga överenskommelse som träffades mellan delegationen för bostadsfinansiering och kreditinstituten i början av 1977 angående tiUhandahållandet av kreditiv tiU det statsbelånade bostadsbyggandet under 1977 fick således inte genomgående den verkan som avsågs. En huvudorsak till de uppkomna problemen torde ha varit delade meningar mellan bankerna om hur den överenskomna kreditvolymen skulle fördelas dem emeUan. Att dessa spörsmål tUlspetsades under 1977 torde ha haft ett samband med att inlåningens fördelning på olika bankgmpper förändrades. Ett särskilt problem uppkom därigenom att överenskommelsen endast avsåg kreditiv till ett belopp motsvarande statslånets övre gräns. För ett stort antal småhusprojekt, som haft behov av topplån för finansiering av kostnader utöver denna gräns, kunde finansieringen inte ordnas. Det ansträngda kreditläget medverkade också till att igångsättningen av privatfinansierade småhus bromsades.

I den överenskommelse som träffades mellan delegationen för bo stadsfinansiering och kreditinstituten i början av 1978 har bankerna förklarat sig vUliga att medverka till att byggnadskreditiv under 1978 ställs tUl förfogande även för bostadsbyggandet utan statiiga lån. I syfte att undvika svårigheter i kreditgivningen har bankerna sinsemeUan träffat en särskild överenskommelse om samarbetet under året. Denna innebär bl. a. att riktpunkter för fördelningen av kreditema på bankgrupper har lagts fast.

Den under 1970-talet fortgående försämringen av kommunernas planberedskap tycks nu, enligt kommunernas bostadsbyggnadsprogram för 1977—1981, i stort sett ha upphört. Någon påtaglig förbättring av planeringsläget har dock ännu inte kunnat observeras. Igångsättningen under 1978 fömtses, som framgår av tabell 7:3, uppgå tiU 59 000 lägen-

Prop. 1977/78:150   Bilagal   Reviderad finansplan 132

heter varav 42 000 i småhus. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter 1978 beräknas tiU 55 000 varav 41 000 i småhus. Med det låga antal färdigställda lägenheter som kan väntas under 1978 är det sannolikt att den lokala bristen på lägenheter i olika delar av landet kommer att tiUta.

Moderniseringen av lägenheter ökade i omfattning under 1977. Antalet lägenheter med preliminära beslut om bostadslån i detta syfte ökade totalt sett, vilket framgår av tabdl 7:4. Nedgången i antalet lägenheter i flerfamiljshus höll i sig, medan antalet berörda småhus fortsatte att stiga. Antalet lägenheter med förbättringslån sjönk ytterligare. En kraftig minskning med i det närmaste en halvering inträffade under första halvåret 1977 för lägenheter med energisparstöd. Under andra halvåret 1977 skedde dock en betydande återhämtning, varför antalet lägenheter med energisparstöd för helåret 1977 uppnådde i stort sett samma nivå som 1975. Detta till följd av den förbättring av energisparstödet som trädde i kraft 1 juli 1977. För att tiUgodose den starkt ökande efterfrågan på energisparstöd utiovade regeringen i december 1977 ytterligare 400 milj. kr. till energisparande åtgärder i bostadshus. Därmed skulle ramen för statliga lån och bidrag tUl energisparande åtgärder under budgetåret 1977/78 uppgå tiU 958 milj. kr. I budgetpropositionen har regeringen för budgetåret 1978/79 föreslagit en ram på 854 milj. kr. Dessutom föreslås en planeringsreserv på 400 mUj. kr. att disponeras av regeringen för att utöka ramarna för lån och bidrag till energibesparande åtgärder med hänsyn till bl. a. sysselsättningsläget. Denna planeringsreserv har inte beaktats i beräkningama av ombyggnadsinvesteringarna.

Med ovan angivna förutsättningar angående igångsättning m. m. beräknas bostadsinvesteringama totalt sett öka med 15 % i volym 1977— 1978. Även nybyggnadsinvesteringarna fömtses öka med 15 %. Investeringarna i flerfamiljshus beräknas därvid stiga med 19 % och små-

Tabell 7: 4 Antal lägenheter med preliminära beslut om bostadslån, förbättringslån samt energisparstöd 1972—1977

	1972	1973	19741	1975	1976	1977
Ombyggnadslån därav: flerfamiljshus småhus	3 250 1  150 2  100	5 650 3 150 2 500	15 750 12 250 3 500	18 500 12 800 5 700	16 800 8 450 8 350	17 600 8        100 9        500
Förbättringslån	8 400	9 300	6 650	6 300	5 700	3 850
Energisparstöd därav: flerfamiljshus småhus	~	—	59 300 38 800 20 500	185 450 111200 74 250	211950 166 550 45 400	185 100 135 450 49 650

' Det statliga stödet till energibesparande åtgärder infördes i juni 1974. Anm. Samtliga siffror är avrundade till närmast hela femtiotal. Källa: Bostadsstyrelsen.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          133

husinvesteringarna   med   14 %.   Ombyggnadsinvesteringarna   beräknas öka med 14 % i volym 1977—1978.

EgentUg industri

Den senaste enkätundersökningen angående industrins fasta investeringar, som genomfördes av statistiska centtalbyrån kring månadsskiftet februari/mars 1978, bekräftar i stort de utvecklingstendenser som redovisades i den preliminära nationalbudgeten för 1978. Sålimda beräknas nedgången i industrins fasta investeringar 1977 ha varit kraftig och uppgått till drygt 16 %. Byggnadsvolymminskningen beräknas därvid ha uppgått till drygt 17 % och maskininvesteringama minskade med 16 %. Nedgången 1976—1977 torde alltså ha varit något större än vad beräkningarna tUl PNB visade, nämligen en minskning med 15 % både på maskin- och byggnadssidan. Företagens planer för 1978, som närmare framgår av det följande, indikerar inte heller någon påtaglig stämningsförbättring sedan i november i fjol.

Förutsättningarna för en snabb återhämtning i investeringsaktiviteten bedöms inte som goda. Kapacitetsutnyttjandet är alltjämt lågt och lönsamheten pressad. Den förnyade bedömningen av den internationella konjunkturutvecklingen 1978 som framläggs i föreliggande reviderade nationalbudget ger i och för sig knappast heUer anledning räkna, med någon kraftig påfyUnad av företagens nuvarande mycket låga investeringsplaner för 1978. Positiva faktorer är dock det ur kostnadssynpunkt gynnsamma avtalsresultatet liksom den tillförsikt som börjar ge sig till känna vad beträffar möjlighetema tUl ändelsvinster på exportmarknaderna under 1978.

Företagens planer enligt den nyssnämnda febmarienkäten och konjunkturinstitutets prognos för 1978 samt redovisade planer och utfall för de föregående tio åren redovisas i tabell 7:5. Den variation i avvikelserna som kan observeras meUan planer och utfall kan delvis hänföras till konjunkturen inverkan. Vidtagna ekonomisk-politiska åtgärder har dessutom påverkat investeringsaktiviteten och därmed givetvis också avvikelserna meUan planer och utfaU.

Företagens redovisade enkätsvar i februari/mars innebär en revidering uppåt i förhållande till planema ifrån november i fjol. Planpåfyll-naden mellan dessa enkättiUfäUen är visserligen något större än den motsvarande för ett år sedan, men framstår likväl historiskt sett som begränsad och inte av sådan storlek att den antyder någon påtaglig ökning i investeringsviljan. Som framgår av tabell 7:5 är positiva avvikelser mellan planer och utfall mera vanligt förekommande än negativa sådana. Normalt brukar sålunda företagens planer underskatta den faktiska utvecklingen. Företagens svar i febmari/mars har också bedömts så att det fuimits skäl till en viss om än begränsad uppjustering.

Prop. 1977/78:150   Bilagal    Reviderad finansplan        134

Tabell 7: 5 Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins totala investeringar 1968—1978

Procentuell förändring från föregående år. 1975 års priser

	1968	1969	1970	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978
Planerat i februari
året innan'	-14	7	8	3	-4	0	2   ■	.    2	-5	-15	-18
Faktiskt inträffad
förändring	-4	8	4	1	4	10	11	1	1	-16	(-12)
Differens	10	1	-4	-2	8	10	9	-1	6	-1	(6)

1 Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och enkätårets utfall. För planförändringen 1977—1978 har använts det preliminära utfallet för 1977.

Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Inberäknat denna förutses industriinvesteringarna likväl minska kraftigt även 1977—1978 ehuru något muidre markerat än 1976—1977. Nedgången i industriinvestermgarna har nu bedömts bU ca 12 % 1977— 1978, att jämföra med -15 % i den preliminära nationalbudgeten. Fallet i industrins investeringar skulle då bromsas upp under första delen av 1978, och sedan har en försiktig uppgång bedömts komma tUl stånd mot slutet av året — helt hänförlig tUl maskininvesteringarna. Liksom i den preliminära nationalbudgeten förutses nedgången i maskininvesteringarna för helåret 1978 bli mindre (-9 %) än i byggnadsinvesteringarna (-20 %).

1 diagram 7:2 redovisas investeringsutvecklingen inom de olika huvudbranscherna av industrin. Branschuppgifterna för 1977 och 1978 har schablonmässigt korrigerats på samma sätt som för industrin i dess helhet. Med detta förfaringssätt kan bedömningen av de enskilda branschernas utveckling givetvis bli osäkrare än för industrin i sin helhet. Med denna reservation att beakta har det likväl sitt intresse att notera att betydande oUkheter i utvecklingstendensen meUan branscherna framträder i diagrammet. Inom järn- och stålverk samt massa- öch pappersindustri väntas investeringarna fortsätta att minska kraftigt 1978. Massa-och pappersindustrins investeringsnedgång beräknas därvid accelerera medan för järn- och stålindustrin en uppbromsning av nedgången kan förutses. Investeringarna 1978 beräknas för dessa båda branscher -— järn- och stålverk samt massa- och pappersindustrin '- rriotsvara endast hälften av deras investeringar under toppåret 1975 resp. 1976 och investeringsnivån skulle därmed bli betydligt lägre än vid föregående bottenmarkeringar under 1970-talet. För verkstadsindustrin beräknas investeringsnivån 1978 ligga marginellt över föregående bottennivå från 1972. För de övriga branscherna beräknas däremot investeringsnivån 1978 ligga klart över föregående bottennivå från 1971.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

135

Diagram 7: 2   Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1971—1978

Index: 1975 = 100. 1975 års priser. Log. skala

100 90

80 70

110

100

90

80

70

. Totalt		A	/-	r-	\\	k
	A	/

100	Järn- och stålverk				l—v
90	r		pv  /	/-	.
80 70	' /	1				\
						\
60 50						\ \ 1
							\ \ \

100	Verkstadsindust exkl. varv			ri.	~A
90 80	z				\
	\		Ä			\
		v-					'-
70

	Massa- och pappersindustri
130	.
120 110	■       A
	1					\
100 90 80 70					/	\
	A			f\	y	1
	/	\	1	/		1 i
			V				i
60

Övriga		bra	nsch	er Is
		/		S	N
	l\					N.
	J

L

L

J__ I_ L

J__ \_ I_ L

1971    72    73     74    75    76    77   -78   1971    72    73     74    75    76    77    78

Anm. De branschvisa prognoserna är nägot osäkrare än prognosen för totala industrin. Investeringarna i bilar är inkluderade.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Handel m. m.

De totala investeringarna inom gruppen handel m. m. redovisas nu ha minskat med 0,5 % i volym från 1976 tUl 1977. Byggnadsinvesteringarna sjönk med 7,5 % medan maskininvesteringarna däremot steg med 4,5 %.

Beräkningarna för såväl 1977 som 1978 grundas dels på den ay statistiska centralbyrån i febraari 1978 genomförda enkätundersökningen

1 Med investeringar inom gruppen handel m. m. avses investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet, teatrar, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan     136

över faktiska och planerade investeringar inom handels-, bank- och försäkringsföretag, dels på uppgifter om totala kostnader och byggnadstider för byggnadsprojekt inom gmppen privat handel.

Företagens planer för den enkättäckta delen av byggnadsinvesteringarna anger en nedgång i byggandet under 1978. Dessa planer ligger i linje med de beräkningar som gjorts utifrån uppgifter om pågående projekt oeh förväntad igångsättning. Dessa beräknmgar baseras även på arbetsmarknadsstyrelsens statistik över antalet beviljade byggnadsprojekt inom gmppen privat handel samt på uppgifter om förändringen i den s. k. projektreservens storlek. Som mått på denna har använts summa byggnadskostnader för inneliggande ej avgjorda ärenden under den senaste 12-månadersperioden. Dessutom har den av statistiska centralbyrån i november 1977 gjorda byggnadsinventeringen utnyttjats.

Den 15 maj 1977 infördes en investeringsavgift på 15 % på vissa oprioriterade byggnadsarbeten; avgiften togs bort genom riksdagsbeslut i december samma år med retroaktiv verkan från den 20 oktober

1977.  Igångsättningen minskade enligt ännu preliminära beräkningar
med drygt 19 % i volym från 1976 tUl 1977. Något uppdämt behov av
igångsättningstillstånd efter investeringsavgiftens borttagande synes inte
ha förelegat. Vid bedömningen av påbörjandet för 1978 har beaktats
den negativa utvecklingen för den privata konsumtionen i synnerhet mot
slutet av 1977 liksom utsikterna till en fortsatt minskning under 1978.
Med hänsyn till detta och tiU tidigare nämnda uppgiftskällor förutses
igångsättningen fortsätta minska med 5 % i volym 1977—1978. En
minskning av de utförda byggnadsinvesteringama med 16,5 % i volym
från 1977 till 1978 kan därmed påräknas för hela den privata handeln.
Inkluderas även den statiiga delen erhålls en nedgång med 16 %.

Beträffande maskininköpen pekar enkäten på en inte obetydlig minskning under 1978. Tidigare års erfarenheter av relationen mellan planer och utfall motiverar dock en betydande uppjustering av planerna. Maskininvesteringarna beräknas därför minska med 4,5 % i volym 1977—

1978.  Sammantaget skuUe därmed de totala investeringarna inom grup
pen handel m. m. sjunka med 9 % i volym från 1977 till 1978.

Handelsflottan

Investeringarna i handelsflottan — definierade som inköp av nybyggda fartyg från svenska och utiändska varv minus nettoutförsel av begagnade fartyg — ökade mycket kraftigt 1976—1977 efter att ha varit mycket små 1976. Ökningen blev, räknat i 1975 års priser, drygt 1 miljard kr. och den därmed uppnådda investeringsnivån uppgick till 1,3 miljarder kr. Detta innebar emeUertid inte någon tillväxt av handelsflottan mätt i antal fartyg och dödviktston, utan för andra året i rad kunde härvidlag noteras en minskning. Leveransvärdet av nybyggda fartyg från svenska varv tiU svenska rederier sjönk något 1976—1977

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                                   137

medan importleveranserna mer än fördubblades. Samtidigt registrerades en viss nedgång i nettoutförseln av begagnat tonnage från den rekordhöga nivån 1976.

Beräkningarna över nyinköpen av fartyg 1978 bygger på två enkäter, en till svenska rederier angående deras beställningar i utlandet och en till de svenska varven. Enligt dessa kommer leveranserna 1978 från svenska varvi att öka i betydande grad och leveranserna från utländska varv att minska kraftigt från 1977. Totalt sett ökar emeUertid inköpen av nya fartyg något gentemot 1977. En mycket svårbedömd post i kalkylerna över investeringarna i handelsflottan utgörs av exporten av begagnat tonnage. Storleken av dessa försäljningar 1978 kommer antagligen till stor del vara beroende av i vilken utsträckning utflaggning till andra länder kommer att tiUåtas. Även utvecklingen av priserna på andrahandstonnage kan få avgörande betydelse. Dessa ligger för närvarande på rekordlåg nivå och verkar troligen återhållande på försäljningen. Här har antagits att nettoutförseln av begagnat tonnage ökar endast måttligt 1977—1978. Investeringarna i handelsflottan skulle då komma att uppgå till ca 1,5 miljarder kr. uttryckt i 1975 års priser, vilket får betraktas som en relativt måttlig förändring från 1977.

Statliga investeringar

De sammantagna statliga investeringama minskade enligt ännu preliminära beräkningar med 8,5 % i volym från 1976 till 1977. Som framgår av tablån nedan sjönk investeringarna inom såväl de statliga affärsverken, myndigheterna som företagen.- Byggnadsinvesteringarna minskade med 11,5 % och maskininvesteringarna med 4 %. Till underlag för beräkningarna över den statliga investeringsverksamheten Ugger enkäter från affärsverk, myndigheter och statliga företag insamlade av statistiska centralbyrån vid månadsskiftet februari/mars 1978. Vid jämförelse med de uppgifter som lämnades i oktober/november 1977 bör framförallt framhållas att en framflyttning av i första hand affärsverkens investeringar från 1977 tiU 1978 inträffat.

1976      1977      1978

Statliga affärsverk exkl. industri        2,0        —5,5        7,0

Statliga myndigheter inkl. militära   —3,5        —0,5        9,0

Statiiga företag (industri m.m.)         16,5      —22,5        0,5

Statliga investeringar, totalt              3,5        —8,5        6,5

De statliga affärsverkens totala investeringar beräknas nu ha minskat med 5,5 % i volym 1976—1977. Byggnadsinvesteringarna sjönk med

1 Exkl. fartyg, vilka byggs i egen regi och som för närvarande saknar extern

beställare.

- De statliga företagens investeringar redovisas i tabell 7: 1 dels under Egentlig

industri vad avser statiiga industriföretag och dels under Övrigt näringsliv vad

avser övriga statliga företag.

Prop, 1977/78:150   Bilagal    Reviderad finansplan             isg

7,5 % — främst till följd av en kraftig nedgång i televerkets och luftfartsverkets byggande. Vattenfallsverkets byggande förblev däremot i stort sett oförändrat. Maskininvesteringarna gick ned med 3,5 %. Nedgången kan huvudsakligen härledas till televerkets neddragning av maskininköpen.

För de statiiga myndigheternas investeringar noterades en minskning med 0,5 % i volym 1976—1977. Byggnadsinvesteringarna sjönk med 6,5 % — huvudsakligen föranlett av en nedgång i det statliga vägbyggandet. Maskininvesteringarna ökade med hda 17 %.i Denna uppgång kan i sin helhet återföras på sjöfartsverkets inköp av en isbrytare, vilken levererades i oktober 1977.

Prognoserna för den statliga investeringsverksamheten under 1978 baseras på de ovan nämnda enkäterna och utgår sålunda från bedömningar grundade på de särskUda verkens, myndigheternas och företagens uppgifter. Enkätsvaren för andra halvåret 1978 från affärsverk och myndigheter bygger bl. a. på budgetproposition 1977/78:. 100.

Den totala investeringsverksamheten bland de statliga affärsverken förutses öka med 7 % i volym från 1977 till 1978. Byggnadsinvesteringarna beräknas stiga med 8 %. Ökningen förklaras främst av den kraftiga uppgång som planeras inom televerket och statens järnvägar. Denna uppgång motverkas dock något av den väntade minskningen av luftfartsverkets och i viss mån vattenfallsverkets byggande. På maskinsidan beräknas inköpen stiga med 6,5 % i volym 1977—1978. Denna ökning härrör i första hand från den väntade kraftiga uppdragningen av televerkets maskininköp. Även postverket och statens järnvägar förutser en uppgång av maskininvesteringarna. Däremot planerar vattenfallsverket minska maskininköpen.

För de statliga myndigheterna beräknas de totala investeringarna stiga med 9 % i volym 1977—1978. På byggnadssidan förutses en ökning med hela 16,5 %. Uppgången kan främst återföras på en uppgång av det statliga vägbyggandet samt på det byggande som administreras av byggnadsstyrelsen. Även de byggnadsinvesteringar som administreras av forti-kationsförvaltningen förutses stiga. Maskininvesteringarna väntas minska med 10,5%.

Inberäknat de statliga företagen förutses de totala statliga byggnadsinvesteringarna öka med 8,5 % i volym 1977—1978. På maskinsidan väntas en uppgång med 3,5 %. Sammantaget skulle då de totala statiiga investeringarna stiga med 6,5 % i volym från 1977 tiU 1978.

11 samband med arbetet för den reviderade nationalbudgeten har statistiska centralbyrån ändrat redovisningsmetod vad avser sjöfartsverkets anskaffning av isbrytare. Detta innebär att vid inköp av isbrytare registreras numera hela värdet vid leveranstillfället, medan tidigare inköpsvärdet fördelades över tiden med hänsyn till betalningarna för isbrytaren.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          l39

Kommunala investeringar

Kommunernas investeringar ökade totalt sett med 8,5 % i volym 1976—1977. De visar därmed ökning för första gången sedan 1972. Det förklaras främst av att byggnadsinvesteringarna nu vänt kraftigt uppåt. Byggnadsinvesteringarna beräknas ha ökat med 10 % i volym och investeringarna i maskiner och inventarier med 3 %.

Till grund för kalkylerna över investeringsutvecklingen 1977 och 1978 ligger en av statistiska centralbyrån i februari insamlad enkät bland primärkommuner och landsting, samt en enkät avseende de kommunägda företagen.i Investeringsuppgifterna i februarienkäten för det passerade året brukar i aUmänhet stämma väl överens med det definitiva utfall som senare redovisas. Endast primärkommunernas maskininvesteringar har på basis av tidigare erfarenheter korrigerats nämnvärt, i neddragande riktning.

Den förhållandevis höga investeringsaktiviteten inom primärkommunerna 1977, på byggnadssidan en volymökning med 13 % och på maskinsidan med 8,5 %, kan till stor dd återföras på avsevärt ökande investeringar i dag- och fritidshem. Sannolikt har det höjda anordningsbidrag som utgick till dag- och fritidshem med förlängd giltighetstid till 1 mars 1977 medverkat till detta. Primärkommunernas investeringar synes totalt sett ha ökat med 12,5 % i volym 1976—1977. För landstingen förefaller investeringarna ha ökat med 1,5 % i volym och för de kommunägda företagen med 1 %. Den måttliga investeringsökningen inom företagssektorn 1977 jämfört med företagens tidigare bedömningar tycks enligt enkäten vara ett resultat av bl. a. senareläggningar av främst maskininvesteringar inom elförsörjningsområdet.

Den kommunala investeringsaktiviteten 1978 har liksom tidigare antagits bli volymmässigt beroende av den kommande prisutvecklingen för investeringsvaror. Eftersom budgetramarna i princip fastläggs årsvis och anges i nominella belopp kan prisutvecklingen nämligen förmodas inverka på den investeringsvolym som kommunerna kan realisera. I tabell 7: 6 anges primärkommunernas och landstingens investeringsplaner för 1978 omräknade till procentuella volymförändringar tillsammans med planer oeh faktiska förändringar för några tidigare år. Det är därvid den av institutet förväntade prisutvecklingen 1977—1978, som har använts vid deflateringen. De så framräknade investeringsplanerna i fasta priser korrigeras regelmässigt med hänsyn till tidigare systematiska över-resp. underskattningar av investeringsvolymen liksom för fysiska restriktioner såsom brist på arbetskraft, förlängda byggnads- och leveranstider etc. samt ekonomisk-politiska åtgärder. Inverkan av dessa faktorer ligger implicit i de differenser som anges i tabell 7:.6.

11 detta avsnitt redovisas de kommunägda företagens investeringar exkl. bo
städer och egentlig industri.         

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan            140

Tabell 7: 6 Planerade och faktiska förändringar i de borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 1969—1978

Procentuell förändring från föregående år. 1975 års priser

		1969	1970	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978
Byggnadsin vesteringar
Planerat i	februari samma är'	8	9	_	-4	-8	-6	-1	-1	13	2
Faktiskt i	nträffad förändring	4	5	-6	0	-10	-9	-3	-4	11	(-1)
Differens		-4	-4	—	4	-2	-3	-2	-3	-2	(-3)
Maskininvesteringar
Planerat i	i februari samma är'	12	21	—	7	0	18	7	9	16	12
Faktiskt i	inträffad förändring	-1	27	-19	0	-10	9	7	9	6	(7)
Differens		-13	6	—	-7	-10	-9	0	0	-10	(-5)

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosärets rena enkätvärde och föregående års utfall. För planförändringen 1977—1978 har använts det preliminära utfaUet för 1977. Uppgifterna inom parentes är prognoserade.

Anm. Uppgifterna avser kommunala affärsverk och myndigheter exkl. kyrkor.

KäUor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Kommunernas investeringsplaner tyder på en fortsatt ökning av investeringsvolymen 1978. De torde grundas på en positiv bedömning av kommunernas finansiella utveckling under innevarande år (se avsnitt 8.3). Kommunernas försämrade upplåningsmöjligheter på den organiserade svenska kreditmarknaden kan dock få en dämpande inverkan på investeringsutvecklingen 1978.

Som framgår av tabell 7: 6 har kommunerna under ett antal år i februari överskattat såväl sina byggnads- som maskininvesteringar för det innevarande året. En viss nedjustering av planerna har därför bedömts vara motiverad också för 1978.

Primärkommunernas och landstingens byggnadsinvesteringar beräknas minska med 1 % i volym 1977—1978. Nedgången kan återföras på primärkommunernas byggande. Detta förutses falla tillbaka med 3 % bl. a. till följd av en förväntat lägre igångsättning av dag- och fritidshem under 1978. Landstingen väntas emeUertid genomföra en kraftig expansion eller med 10 % i volym. Inkluderas byggandet inom de kommunägda företagen, som beräknas öka med 8 % i volym, skuUe det totala kommunala byggandet bli i stort sett oförändrat 1978. Primärkommunernas och landstingens investeringsplaner på maskinsidan har i prognosen nedkorrigerats till en ökning på 7 % i volym. De kommunägda företagens planer för den enkättäckta delen av maskininvesteringarna anger en betydande minskning i inköpen av maskiner och inventarier, främst tiU elverken. Inberäknat företagens maskininvesteringar, som uppkorrigerats till en nedgång med 16 % i volym, beräknas kommunernas investeringar i maskiner och inventarier öka med 1 % i volym 1977—1978. Den kommunala investeringsutvecklingen förutses således totalt sett i det närmaste stagnera under 1978.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                                   141

7.3 Lagerinvesteringama

I början av 1977 påbörjades en lageravveckling i den svenska ekonomin efter en lång och sällsport intensiv period av lageruppbyggnad. Uppbyggnadsfasen, med en enligt reviderade beräkningar markerad toppunkt andra halvåret 1975, kom att för alla näringsgrenar sammantaget resultera i en lagerökning på 22,4 miljarder kr. i 1975 års priser. Det är omkring 70 % mer än under föregående uppbyggnadsfas 1969— 1971. AweckUngen under 1977 uppgick tiU 1,4 miljarder kr. och omfattade praktiskt taget aUa näringsgrenar.

Större delen av lagervariationerna har skett inom industrin. Som framgår av vidstående diagram koncentrerades lagertiUväxten där till färdigvarulagren och i någon mån också till lagren av varor i arbete. För insatsvarulagren däremot synes förloppet ha varit mer noriiialt. Vad gäller färdigvarulagren syns en tydlig acceleration av lagertiUväxten under andra halvåret 1976. Denna var en följd av att industriproduktionen återigen drogs upp under våren 1976 i samband med en förbättring av främst exportorderingången. Efterfrågan föU dock oväntat och anpassningen av industriproduktionen blev långsam med åtföljande konsekvenser för färdigvarulagren. Den starka lagertillväxten var givetvis under speciellt 1976 till mycket stor dd påverkad av det statiiga stödet till lägeruppbyggnad men grundades också på företagens alltför optimistiska egna bedömningar av efterfrågan.

Först vid ingången av 1977 drogs industriproduktionen ned i sådan ulsträckning att industrilagren började minska. Avvecklingen inleddes för insatsvaror och varor i arbete under första halvåret medan färdigvarulagren drogs ned först under andra halvåret.

Under 1978 förutses en mycket stark minskning av färdigvarulagren ske, framför allt under första halvåret i och med att verkstadsindustrin då förutses inleda sin lageravtappning samtidigt som lagerminskningen inom basindustrierna blir som mest intensiv. Den fortsatta starka minskningen som väntas under andra halvåret beräknas verkstäderna huvudsakligen svara för. För varor i arbete förutses också en betydande neddragning av lagerstockarna medan lageravvecklingen för insatsvarorna torde avta under andra halvåret.

Därmed beräknas lagren inom industrin exkl. skeppsvarven komma att minska med ca 5,5 miljarder kr. i 1975 års priser. I och med detta skulle neddragningarna av industrilagren 1977 och 1978 komma att motsvara närmare hälften av lageruppbyggnaden 1975 och 1976.

Varvens lager av varor i arbete steg något under 1977. En kraftig minskning förutses för 1978. Ett antal fartyg byggda i varvens egen

' I diagrammet redovisas lagerförändringarna i 1968 års priser. Förloppet torde dock vara mycket snarlikt med lagerförändringarna uttryckta i 1975 års priser.

Prop. 1977/78:150   Bilaga 1   Reviderad finansplan

142

Diagram 7:3   Totala industrins lagervolymiörändring 1965—19781

Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata

800

400

-4001-

1      Insatsvaror 1      exkl. varv                           v'. k A    /IN    '		r	IX
r y M 1	non		K-'

400 O

Varor i arbete 1      exkl. varv			.A	[\	A			M	r\
	r	/	f	N	[v ,\		/	v/	\	kK
	V<	-y				K

1975

1973

1965          1967          1969           1971

1 Exkl. varvens lagervolymförändringar.

Anm. Fr. o. m. första kvartalet 1972 redovisas lagerinvesteringarna enligt en ny metod, vilket stör jämförelser med tidigare perioder i obestämd omfattning.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1977

Bil.   Reviderad nationalbudget 1978                           143

regi, dvs. sådana som äimu saknar extern beställare, blir färdigställda i år. De har här upptagits som väntad lagerökning av färdigvaror inom varven. Sammantaget beräknas totala varvslagren därmed öka något 1978.

Inom lumdeln skedde en avsedd lagerminskning under fjolårets första hälft. Den kom att vändas i en oönskad ökning under andra halvåret när den privata konsumtionen föll tiUbaka. Handeln förutses under dessa förhållanden minska sina lager 1978.

För alla näringsgrenar sammantagna beräknas därmed lagerstockarna under 1978 minska med 5,8 miljarder kr. i 1975 års priser eller i löpande priser 6,7 miljarder kr. Lagerinvesteringarnas utveckling 1976— 1977 svarade for 3% av fallet i totala inhemska efterfrågan mellan dessa år. Motsvarande negativa bidrag beräknas 1977—1978 i stort sett halveras.

Tabell 7: 7 Lagervolymförändringarna totalt och efter näringsgrenar 1974—1978

Milj. kr., 1975 års priser

	1974	1975	1976	1977 prel.	1978 prognos
Industri (inkl. el-, gas-.
värme- och vattenverk)	3 866	9 986	5 987	-1 158	-5 450
därav: verkstadsindustri (exkl.
varv)	2 088	3 288	2 475	-125	-3 060
Detaljhandel (inkl. bilar)	491	-142	983	515	-235
Partihandel	1 742	-517	641	-605	0
Jord- och skogsbruk	-764	162	-82	-105	-150
Summa	5 335	9 489	7 529	-1353	-5 835

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 144

8    Den offentliga verksamheten

8.1      Allmänt

Verksamheten inom den offentliga sektorn diskuteras i avsnitten 8.2—8.5 med utgångspunkt från inkomst- och utgiftsöversikter för del-sektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn samt för den offentliga sektorn i dess helhet. Översikterna ger en viss, om än partiell, belysning av den offentiiga sektorns inverkan på samhällsekonomin. De offentliga utgifter som avser konsumtion och investeringar påverkar direkt den totala efterfrågan i ekonomin. Transfereringar och skatter påverkar inkomsterna för hushåll oeh företag och har därmed en stor betydelse för efterfrågeutvecklingen också inom den privata delen av ekonomin.

Den offentliga sektorn har också ett inflytande på ekonomin via kreditmarknaden. De samband som här gäller är emellertid svåra att kartlägga och kan inte heller analyseras fristående från förhållandena på kreditmarknaden i stort. Effekterna via kreditmarknaden kommer därför inte att beröras i det följande. Det bör observeras att riksbanken här inte ingår i begreppet offentlig sektor.

Avslutningsvis presenteras i avsnUt 8.6 vissa beräkningar av finanspolitikens effekter på samhäUsekonomin under perioden 1974—1978. Dessa beräkningar är baserade på den modell som presenterades oeh tillämpades första gången i nationalbudgeten 1974.

8.2 Staten

Den bUd över utvecklmgen i den statliga sektorn som presenteras i detta avsnitt bygger på redovisade utfallssiffror fram t. o. m. budgetåret 1976/77. För innevarande budgetår grundas bedömningarna i huvudsak på riksrevisionsverkets budgetprognoser. I beräkningarna har hänsyn tagits till tilläggsbudget I, II och III för budgetåret 1977/78. För andra halvåret 1978 har kalkylerna gjorts med utgångspunkt från det reviderade budgetförslaget avseende budgetåret 1978/79.

Endast de statliga myndigheterna, inte de statliga affärsverken och aktiebolagen, räknas till den statliga sektorn så som den definieras i detta sammanhang. De statliga myndigheterna har i år drygt 260 000 anställda. Antalet anställda vid de statliga affärsverken och aktiebolagen är ungefär Uka många.

Skatteomläggningen den 1 januari 1978 innebär att den statliga inkomstskatten blir 5,5 mUjarder kr. lägre 1978 än om oförändrade regler hade tillämpats. Det medför att den statliga direkta skatten torde vara i stort sett oförändrad i nominella tal mellan 1977 och 1978. Att posten

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

145

Tabell 8: lStatens inkomster och utgifter 1976—1978

Exkl. statens affärsverkoch aktiebolag

	Milj. kr. I97ö	1977	1978	Förändring,	%
				1976—	1977—
				1977	1978
Löpande priser
1       Inkomster	90 342	93 680	92 9.30	3,5	-1,0
1.1     Direkta skatter	36 288	32 260	28 180	-11,0	-12,5
1.?    Indirekta skatter	46 628	53 200	55 520	14,0	4,5
1.3     Övriga inkomster	7 426	8 220	9 230	10,5	12,5
2       Utgifter	91975	106 270	119 060	15,5	12,0
2.1     Transfereringar	60 781	71 830	81480	18,0	13,5
2.1.1 Till hushåll m.m.	8 577	10310	12 620	20,0	22,?
2.1.2 Tiu socialförsäkringssektorn	12 461	11790	11960	-5,5	1,5
2.1.3 Till kommuner	21 169	26 280	28 870	24,0	10,0
2.1.4 Till företfg inkl. livsmedels- och
bostadssubventioner	11 797	14 370	16 570	22,0	15,5
2.1.5 Till internationell verksamhet	2 371	3 010	3 560	27,0	18,5
2 1.6 Ränteutgifter	4 406	6 070	7 900	38,0	30,0
2.2    Konsumtion	26 478	30 010	32 520	13,5	8,5
2.3     Realinvesteringar	2 972	3 260	3 900	10,0	19,5
2.4    Koiiektionspost	1744	1 170	1 160	•
3       Finansiellt sparande	-1633	-12 590	-26 130	;	;
4       Utlåning och andra finansielia
transaktioner	5 696	5 980	14100	.	.
5       Totalsaldo	-7 329	-18 210	-40 230	•	•
6       Netto av transaktioner vid sidan
av statsbudgeten	377	640	.	.	.
7       Av riksgäldskontoret redovisat
budgetutfall	-6 952	-17 570	•	•	•
1975 års priser
Konsumtion	23 334	23 380	23 080	0,0	-1,5
Realinvestering	2 699	2 680	2 920	-0,5	9,0

Anm. Skatteinkomsternas periodisering skilier sig här från periodiseringen i nationalräkenskaperna. KäUor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

direkta skatter i tabell 8: 1 ändå minskar sammanhänger med att utbetalningarna av kommunalskattemedel ökar kraftigt. Kommunalskattemedlen utgör en avdragspost bland de direkta skatteinkomster som redovisas i tabeUen. Den stora ökningen av utbetalningarna tUl kommunerna beror i sin tur på den kraftiga löneutvecklingen mellan 1974 och 1976. Genom den tidsmässiga eftersläpning med vUken kommunalskattemedlen utbetalas tUl kommunerna ökar utbetalningarna 1978 med ungefär 3 miljarder kr. mer än om de utdebiterade skatterna hade utbetalats till kommunerna samma år som de inbetalas av hushåU och företag.

Det samlade uttaget av lagstadgade arbetsgivaravgifter är f. n. 34,7 %. Avgifterna räknas i procent av avgiftsunderlag som för de flesta avgifter ungefär motsvarar de utbetalade lönerna. Den allmänna arbetslo   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. BiL

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan     146

givaravgiften sänktes den 1 januari 1978 med 2%. Samtidigt höjdes vissa andra avgifter med sammanlagt 2%, bl.a. avgifterna för sjukförsäkring och barnomsorg med 1,6 % resp. 0,3 %. I kompletteringspropositionen föreslås att den allmänna arbetsgivaravgiften tas bort den 1 juli 1978. Det genomsnittiiga avgiftsuttaget skulle 1978 bli 33,7 %.

Eftersom den aUmänna arbetsgivaravgiften inräknas i de indirekta skatterna i tabeU 8: 1 så ökar dessa mycket långsamt 1978. Av betydelse för de indirekta skatternas utveckling mellan 1977 och 1978 är också de höjningar av energiskatten på elektrisk kraft och av vissa punktskatter som gjordes under våren 1977, höjningen av mervärdeskatten den 1 juni 1977 och höjningen av skatten på bensin som genomförs den 27 april 1978.

Sammantaget ökar statens inkomster långsamt mellan 1976 och 1978. Om man emeUertid exkluderar den tillfäUiga neddragning som systemet för uppbörd av kommunalskatt innebär dessa två år så ökar statens inkomster i övrigt med 9 % 1977 och 2 % 1978.

Statens utgifter beräknas öka med 15 å 16 % 1977 och ca 12 % 1978. Transfereringarna som svarar för ca 70 % av utgifterna ökar något snabbare medan konsumtion och investeringar som svarar för resten sammantagna ökar långsammare.

Barnbidraget höjdes den 1 juli 1977 med 300 kr. tiU 2 100 kr. per helår och med ytterligare 160 kr. den 1 april 1978 samtidigt som det statiiga inkomstprövade bostadsbidraget höjdes med 360 kr. till 1 260 kr. per barn och helår. Dessa höjningar bidrar till en relativt kraftig höjning av transfereringarna till hushåll 1978. En annan faktor som bidrar tUl denna ökning är att försäkringskassan övertagit utbetalningarna av bidragsförskott den 1 oktober 1977. Det innebär att statens utgifter för bidragsförskotten fr. o. m. fjärde kvartalet 1977 kommer att föras som transfereringar till hushåll i stället för transfereringar till kommuner, se vidare avsnitt 8.3. Vidare bör påpekas att livsmedelssubventionerna och räntebidragen till bostäder i enlighet med nationalräkenskapernas principer räknas som transfereringar till företag i tabeU 8: 1.

Industripolitiken medför mycket stora utgifter under 1978. Huvuddelen av insatserna sker i form av lån och aktieteckning och redovisas i tabell 8: 1 under posten utlåning och andra finansiella transaktioner. De omfattande industripolitiska satsningarna förklarar den kraftiga ökningen av denna utgiftspost 1978. Vidare kan nämnas att betydande kreditgarantier har ställts ut för bl. a. varvsproduktion.

Statsbidragen till socialförsäkringssektorn är i stort sett oförändrade i nominella tal meUan 1976 och 1978, se vidare avsnUt 8.4. Statsbidragen tUl kommunerna kommenteras i avsnitt 8.3.

Transfereringarna till internationell verksamhet utgörs huvudsakligen av gåvodelen av u-landsbiståndet. TUlsammans med de krediter som

BiL    Reviderad nationalbudget 1978                          147

också ingår i u-landsbiståndet beräknas de löpande utbetalningarna av u-landsbistånd överstiga 3 900 milj. kr. 1978. Ränteutgifterna ökar på grund av den kraftiga höjningen av diskontot i oktober 1976 och statsskuldens stora Ökning.

Den statliga sysselsättningen räknat i antal personer har enligt statistiska centralbyrån ökat med 3,5 å 4 % varje år sedan 1974. För 1978 beräknas ökningen bli något lägre, 3 %. Ändå minskar antalet arbetade timmar något 1978. Denna "arbetstidsförkortning" beror bl. a. på att allt fler arbetar deltid, att delpensioneringen ökar, att föräldraledigheten utökas, att den femte semesterveckan införs och att 1978 har färre arbetsdagar än 1977. Även inköpen av varor och tjänster väntas minska något 1978. Sammanlagt beräknas den statiiga konsumtionen (exkl. socialförsäkringssektorn) minska med 1 å 2 % 1978. De statliga investeringarna kommenteras i kapitel 7.

Statens budgetunderskott ökade med nästan 11 miljarder kr. 1977 och beräknas öka med ytterligare 22 mUjarder kr. 1978. De industri-och arbetsmarknadspolitiska insatserna har en väsentlig del i de ökade underskotten. Ca 8 miljarder kr. av ökningen mellan 1976 och 1978 förklaras av att kommunalskattemedlen utbetalas med en tidsmässig eftersläpning i stäUet för direkt när de tas in av staten.

8.3 Kommunerna

Sedan den preliminära nationalbudgeten presenterades i januari 1978 har statistiska centralbyrån genomfört en enkät till kommunerna avseende de kommunala inkomsterna och utgifterna 1977 och 1978. Denna enkät har legat tUl grund för en förnyad bedömning av den kommunala sektorns utveckling. Enkäten visar ett bortfall på 9 % vUket ger en speciell osäkerhet åt materialet. Vad gäller statsbidrag och kommunalskattemedel har emellertid beräkningarna baserats på uppgifter från riksrevisionsverket oeh budgetdepartementet. De i tabell 8: 2 redovisade utfallen för 1976 och 1977 överensstämmer med nationalräkenskaperna.

Kommunernas skatteinkomster beräknas 1978 öka med ca 25 %. Av denna ökning förklaras ca hälften av ökade förskott till följd av att lönerna ökade kraftigt mellan 1975 och 1976. Kommunernas förskott 1978 beräknas nämligen med utgångspunkt från ett skatteunderlag baserat på hushållens och företagens inkomster 1976. Resten av skatteinkomsternas ökning förklaras till lika delar av ökade slutavräknings-medel samt av att den kommunala utdebiteringen höjdes den 1 januari 1978 med i genomsnitt 1,86 kr. tiU 28,71 kr.

Statsbidragen ökade kraftigt 1977, främst p. g. a. att det skattebortfallsbidrag som infördes i samband med 1975 års skatteomläggning utbetalades första gången 1977. Statsbidragen beräknas 1978 öka med ca

Prop. 1911118:150   Bilaga 1   Reviderad finansplan

148

Tabell 8: 2 Kommunernas inkomster och utgifter 1976—1978

Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

	Milj. kr.			Förändring,	%
	1976	1977	1978	1976— 1977	1977— 1978 'A
Löpande priier
1       Inkomster	76 366	95 060	112 820	24,5	18,5
1.1     Skatter	40 705	52 090	65 020	28,0	25,0
1.2    Statsbidrag	21 169	26 280	28 870	24,0	10,0
1.2.1 Allmänna statsbidrag	4 391	6 050	6 710	38,0	11,0
1.2.2 Speciella statsbidrag	16 778	20 230	22 160	20,5	9,5
1.3     Övriga inkomster	14 492	16 690	18 930	15,0	13,5
2       Utgifter	79 753	96 930	109 900	21,5	13,5
2.1     Transfereringar	12 646	14 820	16 780	17,0	13,0
2.1.1 Till hushällen	6 441	7 560	8 340	17,5	10,5
2.1.2 Till socialförsäkringssektorn	1 547	1 740	1 930	12,5	11.0
2.1.3 Till företag	1 213	] 420	1 800	17,0	27,0
2.1.4 Ofördelat	3 445	4 100	4 710	19,0	15,0
2.2    Konsumtion	56 720	69 240	79 040	22,0	14,0
2.3     Realinvesteringar	10 578	12 980	14 180	22,5	9.0
2.4    Netto av mark- och fastighetsköp	-191	-110	-100
3        Finansiellt sparande enligt natio-
nalräkenskaperna (1--2)	-3 387	-1870	2 920
4       Finansiellt sparande enligt
kreditmarknadsstatistiken	-2 281	-1284
4.1     Likviditetsförändring (4-)	-601	937
4.2     Utlåning (4)	378	103
1.3     Upplåning (-)	2 058	2 324
1975 års priser
Konsumtion	50 407	52 300	54 430	4,0	4,0
Realinvestering	9 502	10 350	10 370	9,0	0,0

Anm. Allmänna statsbidrag omfattar skattebortfallsbidrag, skatteutiämningsbidrag, särskilt bidrag till kommunerna, särskild ersättning till Luleå kommun 1978, extra bidrag till kommuner och landsting för 1976 och 1977 samt generellt bidrag till kommuner och landsting föi 1978. Speciella statsbidrag utgår till bestämda verksamhetsområden.

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

10 %. Administrationen av bidragsförskotten överfördes i oktober 1977 till försäkringskassan. Bidragsförskotten utbetalades tidigare av kommunerna, som i efterskott fick ersättning av staten med 75 % av det utbetalda beloppet. Sedan oktober 1977 betalar försäkringskassan ut beloppet, varefter kommunerna debiteras 25 % av det utbetalda beloppet jämte ersättning för administrationskostnader med 5 %. Kommunernas nettokostnader är således i stort sett opåverkade, men statsbidragsinkomster och transfereringsutgifter reduceras. Det speciella bidraget till anordnande av daghem upphörde i mars 1977.

Ökningen av de samlade kommunala utgifterna kan för 1978 förutses bli väsentligt lägre än 1977, ca 13 % mot ca 21 % 1977. Transfereringarna ökar i långsammare takt, vilket till stor del förklaras av den ändrade administrationen av bidragsförskotten.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          149

Den kommunala konsumtionen ökade 1977 i löpande priser med 22 %, en ökningstakt som 1978 väntas avta tUl ca 14 %. Den volymmässiga ökningen beräknas för båda åren uppgå till ea 4 %. Genom en ändrad beräkningsmetod för den kommunala konsumtionen har nivån för samtiiga år höjts med 700—1100 milj. kr. Sysselsättningen i kommunerna fortsätter att öka kraftigt. För 1978 förutses en sysselsättningsökning med ca 45 000 personer. TiU viss del beror denna ökning på att arbetstiden per anställd beräknas minska betydligt 1978, främst tUl följd av längre semester och ökat deltidsarbete. Antalet sysselsatta i kommunala beredskapsarbeten utgjorde i genomsnitt ca 1 % av den kommunala sysselsättningen 1977.

De kommunala myndigheterna och affärsverkens mvesteringar ökade

1977   med 9 % i volym. Denna förhållandevis kraftiga investeringsök
ning kan till stor del förklaras av det ökade byggandet av dag- och fri
tidshem som bl. a. betingas av det höjda anordningsbidrag som utgick
t. o. ra. mars 1977. För 1978 förutses en oförändrad investeringsvolym.
För en närmare redovisning av dessa beräkningar hänvisas tUl kapitel 7.

De ovan redovisade beräkningarna över kommunernas inkomster och utgifter innebär att det finansiella sparandet i kommunerna har förbättrats från ett underskott på 3,4 mUjarder kr. 1976 tUl ett underskott på knappt 2 mUjarder kr. 1977. Genom att utgifterna 1978 beräknas öka väsentligt långsammare än inkomstema förutses en fortsatt förbättring tUl ett inkomstöverskott på närmare 3 miljarder kr.

Statistiska centralbyrån har även genomfört en enkät avseende kommunernas finansiella tiUgångar och skulder 1977. Det finansiella sparande som framkommer enligt denna enkät avviker väsentiigt från det finansiella sparandet enligt nationalräkenskaperna. Underskottet skulle enligt denna statistik bara vara 2,3 miljarder kr. 1976 och 1,3 miljarder kr. 1977. Differensen mellan de två statistikserierna understryker den osäkerhet som råder kring storleken av det finansiella sparandet 1976 och 1977. Uppgifterna måste därför tolkas med stor försiktighet. Även den osäkerhet som råder kring prognosen för det finansiella sparandet

1978   bör framhållas. De pris- och löneantaganden beräkningarna vilar
på Överensstämmer med de som görs i andra kapitel i den reviderade
nationalbudgeten. Om priser och löner utvecklas på ett annorlunda sätt
1978 kommer kommunernas ekonomi att påverkas av detta. Varje pro
centenhets löneökning medför ca 500 milj. kr. i ökade kommunala ut
gifter.

Ett förutsett inkomstöverskott på närmare 3 miljarder kr. reser frågan huruvida det är realistiskt att räkna med att kommunerna inför perspektivet av en sådan utveckling inte kommer att fatta beslut om nya utgifter, vilket skuUe medföra att det förutsedda överskottet inte skuUe komma att realiseras. En sådan utveckling kan inte uteslutas. Insikten om att skatteunderlagets svaga utveckling 1977—1978 medför en jäm-

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan            iso

fördsevis låg tUlväxt av kommunernas skatteinkomster 1979—1980, de begränsade möjlighetema till nya utdebiteringshöjningar och svårigheterna att minska en pågående volyihexpansion vid en försämrad ekonomisk utveckling torde dock verka återhållande på sådana utgiftshöjningar.

8.4 Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringssektorn är egentligen inte en självständig ekonomisk delsektor. Den är snarare en statistisk konstruktion som svarar mot internationell praxis. Socialförsäkringssektorn består av ett antal försäkringsformer inom det sociala området. Sektorn omfattar allmän sjukförsäkring, föräldraförsäkring, yrkesskadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, folkpensionering inkl. kommunala bostadstUlägg till folkpensionärer, allmän tilläggspensionering, delpensionsförsäkring och frivillig pensionsförsäkring. Alla dessa försäkringar finansieras helt eller delvis med avgifter. Arbetsgivarna svarar för den övervägande delen av avgifterna. Sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och folkpensionerna finansieras också i betydande utsträckning över statsbudgeten. För de kommunala bostadstUläggen tUl folkpensionärer bär dock kommunerna hela kostnadsansvaret.

Pensionsutbetalningarna utgör drygt 60 % av de transfereringar till hushåll som redovisas i tabell 8: 3. De beräknas öka med drygt 6 miljarder kr. 1978. Bakom denna ökning ligger, vid sidan av kompensation för prisstegringar, de förbättringar av pensionsförmånerna som riksdagen redan har beslutat om och den successiva ökningen av antalet pensionärer med ATP. Folkpensionens grundbelopp är för ensamstående 95 % av basbeloppet och för pensionärspar 155 %. Basbeloppet är i april 1978 12 600 kr. De folkpensionärer som saknar ATP eller har

Tabell 8: 3 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1976—1978

Löpande priser

Milj. kr.                                        Förändring, %

		1976	1977	1978	1976— 1977	1977— 1978
1 1.1 1.2 1.3	Inkomster Avgifter Bidrag från stat och kommun Ränteinkomster m.m.	59 668 38 391 14 008 7 269	69 840 47 590 13 530 8 720	79 630 55 550 13 890 10190	17,0 24,0 -3,5 20,0	14,0 16,0 2,5 17,0
2 2.1 2.2 23	Utgifter Transfereringar till hushåll Övriga transfereringar Konsumtion m.m.	45 274 42 850 1025 1 399	54 700 51 880 1 110 1 710	64 750 61 150 1    570 2    030	21,0 21,0 85 22,0	18,5 18,0 41,5 1S,5
3	Finansiellt sparande	14 394	15140	14 880	5,0	-1,5

KäUor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bill.    Reviderad nationalbudget 1978                                  151

låga ATP-belopp är garanterade en årlig standardökning på ca 4 % genom årliga ölmingar av pensionstillskotten. PensionstiUskottet är f. n. 29 % av basbeloppet och höjs den 1 juli 1978 till 33 %.

Sedan juli 1976 har det varit möjligt för anstäUda mellan 60 och 65 år att ta ut delpension. Vid en reducering av arbetstiden täcker delpensionsförsäkringen 65 % av inkomstbortfallet. Denna möjlighet har kommit att utnyttjas av ett stort antal personer. I mars 1978 hade ca 35 000 personer delpension, varav det övervägande antalet arbetar halvtid. Utbetalningarna beräknas 1978 uppgå till ca 700 milj. kr.

Det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter, som hölls oförändrat mellan 1977 och första halvåret 1978, kommer med de i den reviderade finansplanen föreslagna åtgärderna att sänkas med 2 procentenheter den 1 juli 1978 och kommer andra halvåret 1978 att uppgå till 32,7 % av avgiftsunderlaget. I genomsnitt för år 1978 skulle därmed uttaget uppgå tUl 33,7 %. Arbetsgivaravgifternas utveckling 1970—1978 framgår av nedanstående tablå.

Arbetsgivaravgifter

Procent av avgiftsunderlaget

1970    1971    1972    1973    1974    1975    1976    1977    1978

Socialförsäkrings
avgifter 13,2     13,7     13,9    14,0    18,3    22,6    26,0    29,0     30,6
Övriga i lag reg
lerade avgifter 1,0      2,0      2,1      4,1      4,1      4,1      4,7      5,8       3,2
Summa                    14,2    15,7    16,0    18,1     22,4    26,7    30,7    34,7     33,7

Anm. Årsgenomsnitt.

Socialförsäkringssektorns inkomster ökar 1977 och 1978 ungefär ILka mycket som utgiftema. Sektorns utgiftsökning mellan 1976 och 1978 har i stort sett finansierats med höjda avgifter och ökade ränteinkomster. Statsbidragen har varit i det närmaste oförändrade i nominella tal under perioden och har som andel av utgifterna minskat från 31 % 1976 tiU 21 % 1978.

Det finansiella sparandet inom socialförsäkringssektorn uppgick 1977 till drygt 15 miljarder kr. men blir enligt beräkningarna något lägre 1978. I det närmaste hela denna fonduppbyggnad sker inom AUmänna pensionsfonden. Fondökningen utbjuds tUl allra största delen på kreditmarknaden. Riksdagen har ställt 1 000 milj. kr. tUl Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses förfogande för placering i aktier. En proposition har förelagts riksdagen om att öka denna summa med 250 milj. kr.

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan       152

Tabell 8: 4 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1976—1978

	Milj. kr.	Volymförändring, %		Värdeförändring, %
	1977	1976- 1977	1977— 1978	1976— 1977	1977— 1978
Statlig konsumtion Statlig investering Totalt staten	30 010 3 260 33 270	0,0 -1,0 0,0	-1,5 9,0 0,0	13,5 10,0 13,0	8,5 19,5 9,5
Kommunal konsumtion Kommunal investering Totalt kommunerna	69 240 12 980 82 220	4,0 9,0 4,5	4,0 0,0 3.5	22,0 22,5 22,0	14,0 p,o 12,i
Socialförsäkringssektorns konsumtion och investering	1710	8.0	8,0	22,0	22,0
Summa offentlig sektor	117 200	3,5	2,5	19,5	12,0
Summa offentlig konsumtion Summa offentlig investering	100 930 16 270	2,5 7,0	2,5 2,0	19,5 20,0	12,0 11,0

KäUor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrä.rs-

8.5 Den totala offentliga sektorn

Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar svarar tUlsammans för ungefär 1/3 av bruttonationalprodukten. Förändringar i den offentliga sektorns efterfrågan har därför en stor betydelse för produktionens och sysselsättningens utveckling.

Den offentUga konsumtionen beräknas öka med 2,5 % per år 1977 och 1978. Bakom denna siffra ligger en betydligt snabbare tUlväxt i den kommunala sektorn och en viss minskning i den statiiga sektorn. Antalet anställda i den offentiiga sektorn beräknas öka med ungefär 50 000 personer båda åren. P. g. a. att tillväxten i investeringarna väntas bli avsevärt lägre 1978 än 1977 kommer den offentliga sektorns reala efterfrågan på resurser att växa långsammare 1978.

I tabell 8: 5 redovisas den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1976—1978. Transaktionerna mellan de tre offentliga delsektorerna har eliminerats. Tabellen visar alltså bara transaktioner mellan den offentliga sektorn som helhet och resten av ekonomin.

Överskottet i den offentliga sektorn var 1976 drygt 9 miljarder kr. Allmänna pensionsfonden svarade för mer än hela detta sparande. Både staten och kommunerna hade ett negativt finansieUt sparande. Överskottet minskade 1977 till nästan ingenting främst på grund av att statens underskott ökade med ca 11 miljarder kr. Allmänna pensionsfondens sparande uppvägdes 1977 i stort sett av underskotten i stat och kommun.

1978 uppstår ett samlat underskott på ca 8 miljarder kr. Statens underskott ökar med 14 miljarder kr. En väsentiig förutsättning för att det finansiella underskottet inte skall bli ännu större är att det över-

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

153

TabeU 8: 5 Den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter 1976—1978

Lönande priser

	Milj. kr.			Förändring,	%
	1976	1977	1978	1976— 1977	1977— 1978
1       Inkomster	191 199	218 770	242 620	14,5	ILO
1.1     Skatter	123 621	137 550	148 720	11,5	8,0
1.2    Avgifter	38 391	47 590	55 550	24,0	16,5
1.3     Övriga inkomster	29 187	33 630	38 350	15,0	14,0
2       Utgifter	181 825	218 090	250 950	20,0	15,0
2.1     Transfereringar	82 125	99 830	118 220	21,5	18,5
2.1.1 Till hushåll m.m.	57 868	69 750	82 110	20,5	17,5
2.1.2 Till företag, inkl. livsmedels- och
bostadssubventioner	13 010	15 790	18 370	21,5	16.5
2.1.3 Till internationell verksamhet	2 371	3 010	3 560	27,0	18.5
2.1.4 Ofördelat	8 876	11 280	14180	27,0	25,5
2.2    Konsumtion	84 573	100 930	113 560	19,5	12,5
2.3     Realinvestering	13 574	16 270	18 110	20,0	11,0
2.4    Korrigeringspost	1553	1060	1060	.	.
3       Finansiellt sparande	9 374	680	-8 330	.	.
4       Över statsbudgeten finansierad
utlåning m.m.	5 696	5 980	14 100	•	•

Källa: Ekonomidepartementet.

skott på närmare 3 miljarder kr. som redovisas för den kommunala Sektorn 1978 verkligen kommer tUl stånd. Kalkylerna för den kommunala sektorn har gjorts med utgångspunkt från bl. a. vissa centrala antaganden om den kommunala volymexpansionen och löneutvecklingen. Skulle utgifterna öka mer än vad som förutsatts i kalkylerna blir den offentliga sektorns finansiella underskott större än vad som redovisas i tabdl 8: 5.

Vid beräkningen av statens finansiella underskott ingår inte statens utlåning, aktieteckning och andra finansieUa utgifter. Även sådana utgifter måste staten finansiera med löpande inkomster eller genom upplåning. Den utlåning, aktieteckning m.m. som finansieras över statsbudgeten ökar 1978 på grund av de industripolitiska insatserna.

8.6 Beräkning av finanspolitiska effekter

Metod

Under mänga år har en enkel modell använts i nationalbudgetarbetet för att belysa de samlade finanspolitiska effekterna inte bara av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar i kommunernas och socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter. Fr. o. m. nationalbudgeten 1974 beräknas de finanspolitiska effekterna med hjälp av en i

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan            154

förhållande till tidigare år något modifierad modell.1

De sektoravgränsningar som har valts för modellberäkningarna skiljer sig något från redovisningen i tidigare avsnitt i detta kapitel. Investeringar i statliga affärsverk och bolag och kommunala bolag och stiftelser betraktas i detta sammanhang som ingående i den offentliga sektorns utgifter.

Analysen tar sin utgångspunkt i de reala förändringarna från föregående år i konsumtion, investeringar, transfereringar, skatter samt övriga inkomster. Beräkningarna visar dessa förändringars effekter på bruttonationalprodukten. I kalkylerna tas endast hänsyn till de effekter som kommer till uttryck under prognosåret. Kvarstående effekter av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet under föregående år beaktas inte heller.

Den offentliga sektorns direkta efterfrågan i form av konsumtion och investering betraktas i modellen som en direkt effekt på bruttonationalprodukten. Med indirekta effekter avses de effekter som förändringarna i de olika delposterna i den offentliga sektorns inkomster och utgifter ger upphov till via hushållens oeh företagens efterfrågan. Exempelvis betraktas deh stimulerande effekt som ökade transfereringar till hushållen har på bruttonationalprodukten som en indirekt effekt. Likaså betraktas den åtstramande effekt som ökade skatter har som en indirekt effekt.

Statens inkomster och utgifter påverkas ibland med en tidsmässig eftersläpning i förhållande till de ekonomisk-politiska åtgärdernas verkliga produktionsmässiga effekt. Det gäller exempelvis investeringsavdraget för maskininvesteringar. Det stimulerar produktionen under det år avdraget gäller men minskar statens skatteinkomster först under följande år. Med den teknik som tidigare har använts vid effektberäkningarna skulle den stimulerande effekten ha redovisats när statsinkomsterna minskar. De statliga stimulerande åtgärderna som är av denna karaktär är särskilt stora 1976—1978. Därför har fr. o. m. den preliminära nationalbudgeten 1977 ett försök gjorts att på särskilt sätt grovt uppskatta effekten av vissa ekonomisk-politiska åtgärder och fördela denna i tiden så att den redovisas för den period när produktionen påverkas. Det gäller lagerstöd, investeringsstimulanser och vissa näringspolitiska insatser.

Förändringar i olika delposter av de offentiiga inkomsterna och utgifterna ger skilda effekter på samhällsekonomin. Genom att göra antaganden om bl. a. de marginella konsumtions- och importbenägenheterna tas i modellen hänsyn till detta förhållande. Till grund för effektberäkningarna ligger således bedömningar av dels importbenägenheterna för privat konsumtion samt för offentlig konsumtion och investering, dels hushållens konsumtionsbenägenhet för olika slags inkomster.

1 ModeUen är statisk och liknar i sina huvuddrag den som redovisats av Bent Hansen i Fiscal Policy in Seven Countries 1955—1965 (OECD).

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          155

Det aktuella konjunkturläget liksom även efterfrågeökningarnas sammansättning påverkar de marginella importbenägenheternas storlek. För de nu aktuella åren, 1977 och 1978, har det bedömts rimligt att räkna med en marginell importbenägenhet för privat konsumtion som är något lägre än under tidigare år. Orsaken är nedskrivningen av den svenska kronan som gjort importen dyrare och den mycket svaga utvecklingen av den privata konsumtionen. Den marginella importbenägenheten för privat konsumtion har därför satts tiU 0,30 1977 oeh 0,25 1978. Importbenägenheterna för offentlig konsumtion och investering har uppskattats till lägre tal än för privat konsumtion. Hushållens marginella konsumtionsbenägenhet har som i tidigare beräkningar förutsatts vara 0,7 även om den svaga utvecklingen av hushållsinkomsterna 1977 och 1978 skulle ha kunnat motivera en något högre marginell konsumtionsbenägenhet. För inkomster som härrör från permanenta transfereringar har konsumtionsbenägenheten antagits vara något högre än för andra inkomster. De marginella konsumtionsbenägenheter som ingår i modellen avser, som tidigare framhålUts, endast att avspegla den konsumtionsökning som inträffar under prognosåret.

Med de antaganden om import- och konsumtionsbenägenheter som redovisas ovan erhålls ur modellen värden på ett antal multiplikatorer. Med tillämpning av dessa multiplikatorer kan den totala effekten på bruttonationalprodukten av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet räknas fram. För några av de viktigaste variablerna redovisas multiplikatorerna nedan.

Multiplikatorer

1977    1978

1,6	1,7
1,3	1,4
1,8	1,9
1,5	1,6
1,0	1,1
0,9	-1,0
1,0	-1,1

Byggnadsinvesteri ngar

Maskininvesteringar

Offentliga löner

Övrig ofTentlig konsumtion

Permanenta transfereringar till hushåll

Direkta skatter

Indirekta skatter

Resultat

De beräkningar för åren 1974—1976 som redovisas i tabell 8: 6 har hämtats från de reviderade nationalbudgeterna för 1975, 1976 resp. 1977. Den offentiiga sektorn hade en i avtagande grad expansiv effekt dessa tre år. När det gäller 1976 bör påpekas att i den totala stimulerande effekten på 1,3 % av bruttonationalprodukten ligger en mycket grov uppskattning av effekterna av lagerstödet och investeringsstimulanserna (avdrag och bidrag för maskininvesteringar och investeringsfondernas frisläppning). De har bedömts svara för en stimulanseffekt på ca 3 % av brutto-

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

156

Tabell 8: 6 Finanspolitiska efTekter 1974—1978

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

	1974	1975	1976	1977	1978
Staten: direkt effekt indirekta effekter	0,0 1,5	0,3 0,1	0,2 0,9	-0,2 2.4	0,1 3,8
totalt	1,5	0,4	1,1	2,2	3,9
Kommunerna: direkt effekt indirekta efTekter	0,4 0,6	0,5 0,6	0,5 -0,1	0,9 ..     -0,7	0.7 -1.5
totalt	1,0	1-1	0,4	0,2	-0,8
Socialförsäkringssektorn inkl. Allmänna pensionsfonden	0,7	0,4	-0,2	0,4	0,6
Totalt	.3,2	1,9	1,3	2,8	3,7

nationalprodukten. Frånsett dessa särskUda åtgärder var således finanspolitiken kontraktiv och svarade för en allmän åtstramning med närmare 2 % av bmttonationalprodukten.

Även 1977 och 1978 beräknas den offentUga sektorn ha en stimulerande inverkan på ekonomin, vilket också återspeglas i det minskade finansiella sparandet dessa båda år. Den expansiva effekten kommer främst från staten. En stor del av denna effekt beror 1977 på den tidigare redovisade eftersläpningen i utbetalning av kommunalskattemedel vilken svarar för närmare 11/2 % detta år och på de industripolitiska åtgärderna vilka beräknas svara för drygt 1 %. I stort sett motsvaras den realt sett sänkta statliga direkta skatten 1977 av reala höjningar av mervärdeskatt och andra statliga indirekta skatter.

Även 1978 sänks den statliga direkta skatten i reala termer. Det motsvarar en expansiv effekt på ungefär 1 %. Sänkningen av den aUmänna arbetsgivaravgiften den 1 januari 1978 från 4 % till 2 % och det i kompletteringspropositionen föreslagna borttagandet av avgiften den 1 juli 1978 medför att även statens indirekta skatter sänks i reala termer 1978 vilket ger en stimulerande effekt på ca 1 %. Ytterligare närmare 1 % av statens stimulerande effekt kan hänföras till eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskatt. Även ökade transfereringsutgifter och industripolitiska åtgärder verkar stimulerande på ekonomin 1978.

Kommunernas direkta efterfrågan i form av konsumtion och investeringar svarar för en expansiv effekt på 1/2 å 1 % både 1977 och 1978. Till detta kommer en positiv indirekt effekt av samma storleksordning från denna efterfrågan på grund av att produktionen i samhället stiger och därmed löner, konsumtion osv. De positiva effekterna motvägs delvis av de reala ökningarna i kommunalskatten och av eftersläpningen i kommunalskattens utbetalning. Utan denna eftersläpning hade den kommunala sektorn uppvisat en positiv effekt både 1977 och 1978 trots

BiL    Reviderad nationalbudget 1978                          1S7

den särskilt 1978 kraftigt höjda kommunala utdebiteringen av skatt.

Bruttonationalprodukten beräknas ha minskat 1977 med 2 1/2%. Resultaten av effektberäkningarna tyder på att den samlade offentliga sektorn 1977 har dämpat bruttonationalproduktens minskning med närmare 3 %. 1978 beräknas den totala produktionen öka rhed ca 1 %. Den offentliga sektom skulle enligt effektberäkningarna utöva en kraftigt expansiv inverkan med ungefär 4 % och förhindrar därmed en minskning av bruttonationalprodukten 1978.

De beräkningar som redovisas i detta avsnitt avser enbart finanspolitikens effekter. Andra delar av den ekonomiska politiken verkar återhållande 1977 och 1978. Det gäller exempelvis kreditpolitiken och devalveringen av den svenska kronan.

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad fmansplan       iss

9    Kredilmarknaden

Obalansen i Sveriges transaktioner med utlandet styrde i hög grad utformningen av kreditpolitiken 1977 liksom under de närmast föregående åren. Det gällde sålunda att täcka bytesbalansunderskottet genom främst medel- och långfristig upplåning utomlands och att motverka utflöden av kortfristiga medel till utlandet. I detta syfte bibehöUs kreditmarknaden stram med en oförändrad räntenivå samt en inhemsk kreditbegränsning. Inom ramen för en dämpad utlåningsexpansion skulle det befintliga låneutrymmet i första hand komma industrin tillgodo. Den inhemska kreditbegränsningen kom under perioden oktober 1976 till mars 1977 till stånd genom utlåningsreglering för affärsbankernas oprioriterade utlåning*. Därefter ersattes regleringen av en rekommendation om utlåningsbegränsning. Sedan denna rekommendation utlöpt styrdes bankernas kreditkapaeitet under fjärde kvartalet 1977 genom en anpassning av Ukviditetskraven. Som framgår av diagram 9:1 innebar det att bankerna gavs möjlighet att öka sin kreditgivning snabbare än tidigare under året.

Mot bakgrund av det beräknade statiiga budgetunderskottet för 1978 höjdes likviditetskraven för affärsbankerna fr. o. m. februari 1978. Höjningen uppgick till 6 procentenheter för de tre största bankerna och 5 procentenheter för övriga affärsbanker. Sparbankemas bank och Föreningsbankernas bank undantagna. Avsikten med höjningen var att förhindra en alltför kraftig ökning av bankernas oprioriterade utlåning och i stället förmå dem att i ökad utsträckning delta i finansieringen av statens budgetunderskott.

I april 1975 hade riksbanken inlett en politik syftande till att bredda kapitalmarknaden genom att höja den långa räntan i förhållande till diskontot. Denna utveckling bröts i oktober 1976 genom åtgärder som då fick vidtagas mot bakgrund av den internationella valutaoron. Diskontot höjdes med 2 procentenheter, medan obligationsräntorna steg med 0,5 procentenheter. Under det senaste halvåret fram till februari 1978 hade räntorna utomlands sjunkit, varför utrymme förelåg för en sänkning av diskontot från 8 % till 7,5 % i februari 1978. Samtidigt höjdes den långa räntan med 0,5 procentenheter. Detta innebär, att den tidigare ränteskUlnaden mellan den korta och långa räntan återstäUts till större delen. Placeringar på kapitalmarknaden förväntas bli mer attraktiva genom dessa åtgärder.

Under 1977 förekom vissa svårigheter att få fram byggnadskreditiv tiU bostadsbyggandet. Vid överläggningar med delegationen för bostads-

1 Det s. k. utlåningstaket omfattade ej bostadsbyggnadskrediter och krediter refinansierade i utlandet.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

159

Diagram 9:1   Affärsbankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1972—1978

Procentuella 12-månadersförändringar

25

20

15

10

Totalt, exkl. refinansiering i utlandet

L

1S72         1973

Källa; Riksbanken.

1974

1975

1976

1977

1978

finansiering om åtagandet för 1978 har överenskommelser träffats, som syftar till att bostadsfinansieringen skall löpa smidigt under 1978.

Som framgår av diagram 9: 1 sjönk ökningstakten i det utestående beloppet för övrigutlåning successivt efter de kreditpolitiska åtgärderna i oktober 1976. TiU följd av statens omfattande budgetunderskott oeh ökningen av valutareserven under senare delen av 1977 förbättrades likviditeten kraftigt i bankerna och övrigutlåningen expanderade i slutet av året. Detta medförde för 1977 som helhet att övrigutlåningen ökade snabbare än 1976. Det befintliga låneutrymmet kom enligt riksbankens  intentioner,  främst  företagssektorn  tillgodo  (tabell  9: 1).

Tabell 9:1 AfTärsbankernas övriga utlåning 1976 och 1977 Milj. kr. Fördelning på läntagarsektorer

Förändring

Stockuppgifter

	1976	1977	31 dec. 1977
Kommuner Icke-finansiella företag Hushåll Övriga sektorer Ej sektorfördelad utlåning Summa övrig utlåning	203 4 425 3 866 1054 -881 8 667	23 9 527 3 810 319 -748 12 931	6 014 46 324 29 570 3 639 1492 87 039

Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

160

I överensstämmelse med de utlåningsbegränsade åtgärdernas syfte ökade bankernas i utlandet refinansierade krediter i snabb takt 1977 (diagram 9: 1). Dessa krediter gick helt till företagssektorn (tabell 9: 2). Den totala svenska långfristiga bruttoupplåningen utomlands under 1977 blev drygt dubbelt så stor som 1976 eller ca 22 miljarder kr. Härav svarade staten och riksbanken för inemot 10 miljarder kr. (tabell 9: 2).

Tabell 9: 2 Långfristig bruttoupplåning utomlands 1976 och 1977 Milj. kr.

	1976	1977
Riksbanken	__	913
Staten	—	8 762
Valutabanker	2011	4 182
därav för kommuner	353	—
företag	1 183	3 762
staten	—	420
egen räkning	475	—
Kommuner inkl. kommuninstitut	705	755
Kreditinstitut	443	323
Företag	6 956	7 309
Summa svensk långfristig bruttoupp-
låning	10 115	22 244

KäUa: Riksbanken.

9.1 Likviditetsutvecklingen

Penn ingmängden

Penningmängden ökade under stora ddar av 1975 i ett snabbt tempo (diagram 9: 2). Denna tendens bröts under 1976 och penningmängden

Diagram 9: 2   Penningmängden 1975—1978

Löpande 3-månadersförändringar uppräknade till årstakt. Procent.  Säsongrensade uppgifter

18 14 10	/s.
b 2

1975

Källa: Riksbanken.

1976

1977

1978

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

161

visade i slutet av året en tillväxt på endast ca 2 % i årstakt. Under loppet av 1977 kom penningmängdens ökningstakt att utvecklas i nära anslutning till valutarörelserna och statsbudgeten. I början av året accelererade den sålunda vid ett växande underskott i statsbudgeten. En omfattande valutautströmning bröt i juni likvidiseringen av penningmarknaden och kom-att leda till ett mycket stramt likviditetsläge. Efter devalveringen i augusti ägde ett återinflöde av valutor rum (diagram 9: 3) som tillsam-Diagram 9: 3 Valutareserven 1975—1978 Milj. kr. Stockuppgifter vid slutet av varje månad

1975

Källa: Riksbanken.

1976

1977

1978

mans med ett omfattande statligt budgetunderskott ånyo resulterade i en tilltagande stegringstakt för penningmängden. Mot slutet av året tenderade dessutom bankernas utlåning att dra upp tillväxten av penningmängden räknat i årstakt. I slutet av 1977 var penningmängdens tillväxt uppe i 15,5 % i årstakt. Den beloppsmässiga' ökningen av penningmängden uppgick tiU närmare 17 miljarder kr. 1977 jämfört med närmare 9 miljarder kr. 1976 (tabdl 9: 3).

Likviditetsutvecklingen inom vissa sektorer

Tendensen i samhällsekonomins totala likviditetsutveckling 1977 speglades i stort sett även i de större sektorerna. I samband med det starka valutautflödet sommaren 1977 sjönk företagens likviditet. Efter devalveringen i augusti skedde ett återflöde av valutor och företagens likvida medel ökade avsevärt. Utvecklingsmönstret återspeglas i likviditets-Il    Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 1. Bd.  .     .

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

162

Tabell 9: 3 Penningmängden 1975-

Milj. kr.

-1977

1975

1976

1977

6 887	14 689
2 035	2 254
8 922	16 943

Penningmängden hos aUmänlielen, ökning
Allmänhetens banktillgodohavanden        16 448
Sedlar och mynt                           2 8O7

Summa 19 255

TiUskott genom

5 202	-2 626	-4 141
11461	6 952	17 570
-5 783	-8 313	-9 261
-2 186	1 147	456
-923	-1 160	-1 348
11485	13 729	14 729
4 137	3 943	4 397
189	-2 582	-1 388
-4 327	-2 168	-4 071
19 255	8 922	16 943

Valutareserven, exkl. statens och riksbankens nettoupplåning i utlandet, transaktionsvärden Statens utgiftsöverskott Statens upplåning utanför bankerna (ökn. = -)

Medel på investeringskonton i riksbanken (ökn. = —) Övriga riksbankstransaktioner Bankernas utlåning till allmänheten exkl. refinansiering i utlandet Bankernas nettoförvärv av bostadsobligationer

Bankernas fordringar på övriga kreditinstitut Bankerna, diverse Summa

KäUa: Riksbanken.

Diagram 9: 4   Industrins likviditetsutveckling 1971—1977

Milj. kr. 12-månadersflöde

3000 -

2000

1000 ■

-1000

-2000

-4000

L

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

Anm. Med likvida medel menas kassa-, bank-, postgirotillgodöhavanden, kortfristiga penningplaceringar samt icke-utnyttjad checkräkningskredit. Uppgifterna avser industriföretag med fler än 200 anställda.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

163

förändringarna inom industrin (diagram 9: 4). Även hushåUens bank-tUlgodohavanden, som dock huvudsaldigen bestäms av andra faktorer än de nyssnämnda, försvagades under första hälften av 1977 för att under den senare delen expandera i snabb takt. Kommunernas banktillgodohavanden uppvisade ett omslag från en minskning 1976 till en ökning 1977.

Real likviditet

I diagram 9: 5 har den totala penningmängden satts i relation tUl bruttonationalprodukten i löpande priser, varvid samhällets samlade reala likviditet har erhållits. Härur kan utläsas att denna successivt har sjunkit mycket snabbt från ett toppläge 1973. Nedgången blev speciellt påtaglig från 1975 trots en fortsatt relativt snabb tillväxt i den nominella penningmängden sett över perioden i dess helhet och trots en mycket svag volymmässig produktionsutveckling under dessa år. Prisstegringstakten har sålunda överstigit ökningstakten i penningmängden.

Diagram 9: 5   Real likviditet 1967—1977

Index: 1967 = 100

±

106 104	r\		fA			/	K
	Å	1	n	,   /			\
\0l				\ /				\
100	/			\ /				\
				V-I	y			\
98								\
									\
96									\
									\	K
94										\

_L

_L

_L

±

1967       68        69           70      71                 72        73              74      75        76               77

Anm. Den reala likviditeten är definierad som kvoten mellan ett index för penningmängden och ett index för bruttonationalprodukten tiU löpande priser.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan       164

Bankernas likvida tiUgångar

Affärsbankernas likviditet försvagades märkbart under 1976 (tabell 9:4). Statens stora inhemska upplåning utanför banksystemet bidrog under första halvåret 1977 till ett fortsatt ansträngt likviditetsläge för affärsbankerna med åtföljande stor upplåning i riksbanken och i riksgäldskontoret. Valutautflödet under sommaren accentuerade stramheten. Det omfattande utgiftsöverskottet i statens budget under senare delen av året medförde en stark ökning av bankernas likvida tillgångar. Bankerna minskade då kraftigt sin skuld till riksbanken och avvecklade den tidigare kortfristiga upplåningen i riksgäldskontoret. I anslutning till statens stigande budgetunderskott byggde bankerna under sista kvartalet upp kortfristiga fordringar på riksgäldskontoret. Likviditetsinflödet till bankerna syns också, med viss fördröjning, i att skillnaden mellan faktisk och krävd kvot räknat på 12-månadersperioder successivt ökade (tabeU 9: 5).

Tabell 9: 4 Bankernas likvida tillgångar 1975—1977

Milj. kr., nettobelopp

	1975	1976	1977
Påverkande faktorer
Valutareserven, exkl. statens och
riksbankens nettoupplåning i ut-
landet, transaktionsvärden	5 202	-2 626	-4141
Statens utgiftsöverskott	11461	6 952	17 570
Statens upplåning utanför bankerna
(ökn. = -)	-5 783	-8 313	-9 261
Allmänhetens innehav av sedlar och
mynt (ökn. = —)	-2 807	-2.035	-2 254
Medel pä investeringskonton i riks-
banken (ökn. = —)	-2 186	1 147	456
Kassakvotsmedel i riksbanken
(ökn. = -)	2 496	-513	-164
Övriga riksbankstransaktioner	-923	-1 160	-1 348
Summa (l)+(2)	7 460	-6 548	858
Affärsbankernas likvida tUlgångar
Korta nettofordringar på riksbanken	2194	-2 587	-1040
Korta nettofordringar på riksgälds-
kontoret	3 073	-3 455	3 471
Statsobligationer	2 039	-920	-1325
Korta nettofordringar på spar- och
föreningsbanker	-338	634	-909
Summa (1)	6 968	-6 328	197
Spar- och föreningsbankernas likvida
tUlgångar
Korta nettofordringar på riksgälds-
kontoret	-114	-96	12
Statsobligationer	268	510	-260
Korta nettofordringar på affärsbanker	338	-634	909
Summa (2)	492	-220	661

Källa: Riksbanken.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                                   165

Tabell 9: 5 Affärsbankernas likviditetskvoter 1975—1978

Genomsnittligt överskott för affärsbanksystemet under successiva 12-mänadersperioder. Procent

1975      1976      1977      1978

	6,4	1,6	3,9
	6,2	1,3	3,7
6,0 '	6,2	1,3
6,1	5,9	1,4
5,6	5,5	1,5
5,5	5,0	1,4
6,1	4,5	1,4
6,4	3,6	1,6
6,4	3,0	2,1
6,4	2,3	2,7
6,3	2,1	3,2
6,4	1,8	3,5

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

Anm. Systemet med utjämningsregler infördes i mars 1975. Första fullständiga 12-mänadersperioden avser således värdet för februari 1976. Tidigare uppgifter har beräknats successivt från mars 1975.

KäUa: Riksbanken.

9.2 Kreditinstitutens utlåning

Utlåningen på den organiserade kreditmarknaden växte totalt med närmare 13 miljarder kr. 1977 tiU 69,5 miljarder kr. (tabeU 9: 6). Den registrerade svenska upplåningen i utlandet ökade med drygt 9 miljarder kr. och svarade således för huvuddelen av kredittillväxten 1977.

Affärsbankernas kreditgivning i svenska kronor växte med 8,4 miljarder kr. till 15 miljarder kr. 1977. Det var framför allt kreditgivningen tUl staten, som förändrades genom ett omslag i positiv riktning på 6,4 miljarder kr.

Affärsbankernas kreditgivning till bostadssektorn var av ungefär samma storleksordning 1977 som 1976. Utbetalningarna av bostadsbyggnadskrediter ökade i en snabbare takt än avlyften 1977, varför tillväxten i stocken utestående byggnadskrediter blev större 1977 än 1976. Nettoköpet av bostadsobligationer var av ungefär samma omfattning båda åren.

Affärsbankernas utlåning i svenska kronor till andra ändamål än bostäder var under perioden oktober 1976—september 1977 underkastade utiåningsbegränsningar (diagram 9: 1). Under fjärde kvartalet 1977 ägde en kreditexpansion rum, som ledde till en snabbare ökning i det utestående beloppet 1977 än 1976. Som framgår av tabell 9: 1 kom den ökade utlåningen i första hand företagssektorn tiUgodo.

Sparbankernas och föreningsbankernas kreditgivning sjönk 1 miljard kr. 1977 till 6,4 miljarder kr. Minskningen föll med ungefär lika belopp på staten och hushållen.

De enskilda försäkringsinrättningarnas totala nettoplaceringar på kre-

Prop. 1977/78:150   Bilaga 1   Reviderad finansplan

166

Tabell 9: 6 Kreditmarknaden 1976 och 1977

Milj. kr., nettobelopp

Långivare	Låntagare
	Staten	Kommuner	Bostäder	Företag	Hushåll	Summa
1976
A / Sverige
Riksbanken	2 371   •	3	-6	19	89	2 476
Affärsbanker	-4 145	-472	3 794	4 202	3 250	6 629
Spar- och föreningsbanker	414	15	2 020	1727	3 250	7 426
Enskilda försäkringsinrätt-
ningar	1346	56	2 359	2 568	—	6 329
Offentliga försäkringsinrätt-
ningar	3 006	1364	:    3 576	4 170	—	12 116
Allmänheten	3 960	439	461	2 028    .	—	6 888
Staten	—	—	2 518	2 330	650	5 498
Summa	6 952	1405	14 722	17044	7239	47362
B I utlandet
Genom valutabanker	—	100	__	1489	—	1589
Genom mellanhandsinstitut	—	137	__	413	__	550
Övrigt	—	807	—	6 328	—	7 135
Summa	—	1044	—	8 230	—	9 274
C Totalt A+B	6 952	2 449	14 722	25 274	7 239	56 636
1977
A / Sverige
Riksbanken	-2 347	3	__	-16	34	-2 326
Affärsbanker	2 259	-143	3 945   .	6 232	2 750	15 043
Spar- och föreningsbanker	-248	177	2 112	1 590	2 750	6 381
Enskilda försäkringsinrätt-
ningar	1531	68	2 958	3 510	—	8 067
Offentliga försäkringsinrätt-
ningar	3 922	696	3 640	4 937	—	13 195
Allmänheten	3 549	-89	174	452	—	4 086
Staten	—	—	2 800	2 600	700	6 100
Summa	8 666	712	15 629	19 305	6234	50 546
B  lutlandet
Genom valutabanker				4 407	—	4 407
Genom mellanhandsinstitut	—	180	—	272	—	■452
Övrigt	8 904	542	—	4 661	—	14107
Summa	8 904	722	—	9 340	—	18 966
C Totalt A+B	17 570	1434	15 629	28 645	6 234	69 512

Anm. Tabell 9:6 visar olika sektorers upplåning på den organiserade kreditmarknaden i Sverige samt deras registrerade upplåning i utlandet. Den organiserade marknaden i Sverige är avgränsad till att omfatta riksbanken, affärsbanker, sparbanker, föreningsbanker, enskilda och offentliga försäkringsinrättningar samt allmänhetens förvärv av aktier, förlagsbevis och obligationer samt dessutom mellanhandsinstitutens upplåning utanför bankerna och försäkringsinrättningarna. Även statens utlåning ingår. Upplåningen i utlandet innefattar valutabankernas refinansiering i utlandet och statens, kommunernas, företagens och mellanhandsinstitutens långfristiga nettoupplåning. I företagens upplåning ingår även nettot av den kortfristiga upplåningen i utländska banker för finansiering av export och import. Bankernas utlåning till hushållen har beräknats på ett ofullständigt underlag. Deras utlåning till företag utgör restpost.

Källa: Riksbanken.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                              .167

Tabell 9: 7 Allmänna pensionsfonden 1973—1977

Milj. kr.

1973        1974        1975        1976        1977

8 989	9 465	10 755	13 799	16 230
3 981	4 740	5 642	6 754	8 123
2 944	3 881	5 007	6 915	9 692
10 026	10 324	11 390	13 638	14 661

Influtna avgifter Räknenetto Pensionsutbetalningar Tillväxt i fondkapital

KäUa: Allmänna pensionsfonden.

ditmarknaden växte med 1,7 miljarder kr. 1977 tiU drygt 8 miljarder kr. Den största delen av ökningen gick tiU företag.

Under 1977 accentuerades skillnaden i utvecklingstakt vad gäller aUmänna pensionsfondens pensionsutbetalningar oeh ränteinkomster (tabell 9: 7). Under tidigare år har fondens ränteinkomster täckt pensionsutbetalningarna. I slutet av 1976 skedde en omsvängning så att även en viss del av avgifterna för 1977 måste användas för att täcka pensionsutbetalningarna. Härigenom kom ökningen i fondkapitalet att understiga de influtna avgifterna 1977. Fondtillväxten hos de tre första fonderna uppgick 1977 tiU 14,7 mUjarder kr., vilket ändå blev ca 1 miljard kr. mer än

1976.   Kapitalmarknadsplaceringarna från dessa fonder blev lägre, 13,1
miljarder kr., då återlånen var av stor omfattning 1977. Storleken på
dessa lån är bl. a. avhängig läget på kreditmarknaden. I början av året
visade bankerna stor restriktivitet vid beviljandet av återlån under infly
tande av det då gällande utlåningstaket. Återlånen omfattades nämligen
också av utlåningstaket. Efter takets avskaffande steg återlånen kraftigt
och låg på en mycket hög nivå året ut.

En viss omfördelning i fondens kreditgivningsrnönster skedde under

1977.   Dess kreditgivning till kommuner både i form av obligationer och
reverslån minskade till förmån för framför allt näringslivet. Fondens för
värv av bostadsobligationer blev av samma omfattning 1977 som 1976,
medan förvärven av statsobligationer blev betydligt större än året innan.

9.3 Den sektorvisa upplåningen

Statens budgetunderskott uppgick till 17,6 miljarder kr. 1977 jämfört med 6,9 miljarder kr. 1976 (tabeU 9: 8). Statens upplåning utomlands under 1977 bestod dels av banklån på euromarknaden tUl ett belopp på 4,3 mUjarder kr., dels av några obligationslån på den internationella kapitalmarknaden på tiUsammans 4,6 miljarder kr. Liksom under de närmast föregående åren var statens inhemska upplåning till övervägande delen långfristig och förlades i stor utsträckning utanför banksystemet. I samband med bankernas likviditetsförbättring under senare delen av 1977 finansierades emellertid även en del av underskottet i dessa.

Prop. 1977/78:150    Bilagal   Reviderad finansplan i68

Tabell 9: 8 Statens budgetutfall samt upplåningsformer 1975—1977

Milj. kr., nettobelopp

	1975	1976	1977
Budgetutfallet
(nettoutgift = -)	-11461	-6 952	-17 570
Statsskuldens förändring inom
landet (ökn. = +)	11461	6 952	8 666
Skattkammarväxlar och korttidslän	1 199	-3 218	558
Korta obligationer	1 105	-344	-2 475
Långa obligationer	6 703	6 341	5 948
Premieobligationer	1 575	2 025	1700
Sparobligationer	630	1 010	1 129
övrigt	249	1 138	1806
Statsskuldens förändring utom
landet (ökn. = -|-)	—	—	8 904
Totala statsskuldens jöråndriiig	11461	6 952	17 570

Källa: Riksbanken och riksgäldskontoret.

Koinniiinernas utgiftsöverskott var lägre 1977 än 1976 (tabell 9: 9). Förbättringen i deras finansiella sparande uppgick till runt 1 miljard kr. Kommunernas utrymme på den inhemska kreditmarknaden var begränsat 1977. Upplåningen på denna marknad sjönk med 700 milj. kr. 1977. Även kommunernas upplåning i utlandet var något lägre 1977 än 1976. Sammanlagt medgav upplåningen ändock att kommunernas likvida tiUgångar kunde byggas upp med nära  1  miljard kr.  1977.

Under 1977 var igångsättningen av bostäder ca 4 000 lägenheter läg-

Tabell 9: 9 Kommunernas finansiella sparande 1975—1977 Milj. kr., nettobelopp

1975         1976         1977

Likvida tillgångar	150	-627	937
Utlåning	269	379	103
Övriga finansiella tillgångar	1 164	1044

Summa finansiella tillgångar      1583           796

Upplåning utomlands              1 024     1 044          722
Upplåning på svensk kredit
marknad                                   1214      1405          712
Övrig inhemsk upplåning            850       -187          890
Övriga skulder                            875                    .1 206

Summa skulder 3 963 3 468

Finansiellt sparande:
enligt finansräkenskaperna —2 380     —2 672

enhgt realräkenskaperna    -2 856       -3 387   -1870

Anm. Kommunernas finansiella sparande enligt realräkenskaperna avviker något frän beräkningen enligt finansräkenskaperna på grund av att vissa justeringar görs i kommunernas bokslutsredovisning, bl.a. för att uppnå överensstämmelse med statens redovisning.

Kåltor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          169

re än 1976 och uppgick till 53 000. Bostadsinvesteringarna minskade med drygt 6 % i volym 1977 men kostnadsstegringen innebar dock, att de växte med 7 % i löpande priser. Under 1977 var också utbetalningarna i bostadsbyggnadskredher större än 1976 eller 15,7 miljarder kr. mot 15,3 mUjarder kr.

Antalet färdigställda lägenheter var ca 1 000 lägre 1977 än 1976. Avlyften för 1977 var större än 1976. Takten i avlyften var dock ojämn under loppet av året med en nedgång under de tre första kvartalen samt en kraftig uppgång under sista kvartalet jämfört med motsvarande perioder 1976. Sektorns nettoupplåning på obligationsmarknaden ökade i snabbt tempo 1977 (tabell 9:10). Försäkringsbolagen svarade för drygt hälften av ökningen. Deras placeringskapacitet växte nämligen betydligt 1977. Totalt ökade bostadssektorns nettoupplåning på kreditmarknaden inkl. staten med 900 milj. kr. 1977.

Företagssektorns investeringar i byggnader och maskiner ökade värdemässigt med 1,3 miljarder kr. 1977. Samtidigt ägde ett lageromslag rum från en lageruppbyggnad på ca 8 miljarder kr. 1976 till en avveckling av lagren på 1,5 miljarder kr. 1977. Företagens finansieringsbehov för fasta investeringar och lager avtog således 1977. Deifinitiva uppgifter om företagens bruttosparande 1977 är ännu inte tillgängliga. Uppgifter om bruttovinstmarginalerna dvs. kvoten mellan bruttovinster och försäljningsintäkter för industriföretag med minst 500 anställda visar en nedgång från 6,8 % 1976 tiU 4,9 % 1977. ResuUaten för de stora industribolagen tyder på ett försämrat bruttosparande för hda företagssektorn 1977 och bruttosparandet för sektorn förefaller ha minskat mer än dess finansieringsbehov. Försämringen i sektorns finansiella sparande beräknas sålunda ha uppgått tiU drygt 2 miljarder kr. 1977.

Försämringen av företagssektorns finansiella sparande 1977 har täckts genom en ökad upplåning på kreditmarknaden, både den svenska och utiändska. Företagens upplåning i Sverige var 2,3 miljarder kr.

Tabell 9: 10 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1976—1977

Milj. kr., nettobelopp

	1976	1977
Obligationer	8 443	10 316
Direkta lån från bankerna	2 302	2 105
därav: affärsbankerna	1454	1451
spar- och föreningsbankerna	848	654
Län från enskilda och offentliga för-
säkrings! nrättni ngar	940	501
Staten	2 518	2 800
Övrigt	519	-93
Summa	14 722	15 629

Källa: Riksbanken.

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad fuiansplan       no

Tabell 9:11 Företagens upplåning på kreditmarknaden 1976 och 1977

Milj. kr., nettobelopp

	1976	1977
/ Sverige
Obligationer och förlagslän Aktier Direkta banklån därav: affärsbanker Upplåning hos övriga institut Staten	4  248 2  312 5  091 3    801 3 063 2 330	4  196 1479 6 570 5  481 4 460 2 600   .
Summa	17 044	19 305
/ utlandet
Genom valutabanker Genom mellanhandsinstitut Övrigt	1489 413 6 328	4 407 272 4 661
Summa	8 230	9 340
Totalt	25 274	28 645
Källa: Riksbanken.		■

större 1977 än 1976 (tabell 9:11). Det var särskilt affärsbankernas kreditgivning som expanderade. Även försäkringsbolagens ökade placeringskapacitet kom företagen tillgodo detta år. Sektoms upplåning utomlands var ca 1 miljard kr. större 1977 än 1976 (tabell 9: 11). Den stora upplåningen medförde för året som helhet en uppbyggnad av sektorns banktillgodohavanden. Utvecklingen under loppet av året fram till hösten präglades emellertid av en betydande likviditetsneddragning i samband med förskjutningar i betalningsmönstret gentemot utlandet. Likviditetsutvecklingen var dock differentierad mellan de olika branscherna. Under årets senare del skedde en stark uppbyggnad av likviditeten.

9.4 Utblick 1978

Utifrån de inkomst- och utgiftsprognoser för de olika sektorerna, som presenteras i de övriga kapitlen, framläggs i det följande vissa skattningar för dessa sektorers finansiella variabler för 1978.

Statens budgetunderskott beräknas uppgå till ca 40 miljarder kr. 1978. Mot bakgrund av ett fortsatt stort underskott i bytesbalansen kommer staten även 1978 att företa utiaiidsupplåning i stor omfattning. Statens anspråk på den svenska kapitalmarknaden kommer också att växa 1978. Dessutom kommer bankerna i ökad utsträckning att bli engagerade i finansieringen av budgetunderskottet.

Kommunernas finansiella sparande förväntas förbättras kraftigt 1978 till följd av bl. a. stark tillväxt i deras skatteintäkter. Detta skulle kunna innebära fortsatt växande likviditetsresurser för kommunerna, även om deras upplåningsmöjligheter på den svenska kreditmarknaden blir bé-

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          171

gränsade 1978. Stora olikheter förekommer dock mellan kommunerna.

Igångsättningen av bostäder, som återhämtades i slutet av 1977, beräknas 1978 öka med ca 11 % eller 6 000 lägenheter tiU 59 000. Samtidigt uppskattas färdigställandet bli av samma omfattning 1978 som 1977. Bostadsinvesteringarnas volymmässiga ökning förefaller därmed bli kraftig 1978 eller närmare 15 %. Investeringsutgifterna beräknas öka med 24 % i löpande priser, trots en viss dämpning i kostnadssteg-ringstakten. Behovet av bostadsbyggnadskrediter kommer således att växa kraftigt 1978. I överenskommelsen mellan delegationen för bostadsfinansiering och affärsbankerna, sparbankerna och föreningsbankerna har dessa förklarat sig villiga att, med en viss fördelning mellan bankerna, svara för de byggnadskrediter, som kommer att krävas enligt bostadsbyggnadsplanen för 1978.

Överenskommelsen om bostadsfinansieringen 1978 avser även bankernas bidrag till den långa bostadsfinansieringen. Bankerna förklarade sig viUiga att öka sitt nettoinnehav av bostadsobligationer med 6 miljarder kr., med följande fördelning:

Fördelning av nettoökning av bostadsobligationer 1978, milj. kr.
affärsbanker            3 560

sparbankerna          2 090

föreningsbankerna      350

Summa                   6 000

Företagssektorns fasta investeringar beräknas öka med 1,2 miljarder kr. i värde 1978 tUl 35,8 miljarder kr. Lagerawecklingen kommer att fortsätta 1978 och uppskattas till 6,8 miljarder kr. jämfört med 1,5 miljarder kr. 1977. Detta pekar på ett fortsatt avtagande finansieringsbehov för fasta investeringar och lager. Jämfört med 1977 kan under 1978 dessutom en viss förbättring av sektorns bruttosparande förväntas. En sådan utveckling tillsammans med en svag investeringsutveckling och en omfattande lageravveckUng innebär att företagens finansiella sparande kommer att förbättras relativt kraftigt 1978.

Sammanfattningsvis pekar nu föreliggande beräkningar av de olika realsektorernas inkomster och utgifter på en klar förskjutning i mönstret för det finansiella sparandet 1977—1978. Statens finansiella underskott beräknas stiga kraftigt samtidigt som bostadssektorns finansieringsbehov tUltar väsentligt. Mot detta står en väntad ökning av hushållssparandet och en förstärkning av kommunernas finansiella sparande samt — framför allt — en betydande sänkning av företagens sparandeunderskott. Tillsammantaget skulle sparandebristen i den svenska ekonomin och därmed även bytesbälansunderskottet minska något. Utvecklingen på   den   svenska  kreditmarknaden   under   1978   kommer  således   att

Prop. 1977/78:150   Bilagal   Reviderad finansplan 172

präglas främst av det starkt ökande penningtillflödet från statens budgetunderskott och formerna för dess finansiering. Kredittillförseln till bostadssektorn kommer att ökas. Företagens kreditefterfrågan är svårbedömd. Trots den antagna sparandeförbättringen är det möjligt att deras kreditefterfrågan fortsätter att vara hög med hänsyn till behovet att återställa den reala Ukviditeten från de senaste årens försämring.

Bil.   Reviderad nationalbudget 1978 173

UTBLICK MOT 1979 OCH 1980

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          175

10    Utblick mot 1979 och 1980

10.1    Inledning

Ekonomisk-poUtiska åtgärder får i regel effekter på utvecklingen under flera år. Vid utformningen av den ekonomiska politiken är det självfallet av vikt att så långt som möjligt kunna beräkna dessa effekter. När regeringen i aprU 1977 föreslog ett antal åtgärder, låg tiU grund för dessa en uppfattning om ekonomins utveckling de kommande åren. I den reviderade nationalbudgeten 1977 redovisades sedan i räkneexemplets form en tänkbar utveclding för 1978 och 1979. Det påpekades samtidigt att kalkyler av detta slag självfallet är osäkra, men det ansågs ändå väsentiigt att redovisa dem.

Riksdagen uttryckte vid behandlingen av kompletteringspropositionen sin tillfredsstäUelse med att en utblick mot de närmaste åren' presenterades. Man uttryckte också önskemål om att det även i kommande reviderade nationalbudgeter skulle redovisas kalkyler som sträckte sig 2 å 3 år framåt.

Mot denna bakgrund redovisas i föreliggande kaphel en tänkbar utveckling av Sveriges ekonomi under 1979 och 1980. Kalkylerna är med nödvändighet osäkra. Sedan den reviderade nationalbudgeten 1977 har emellertid beräkningsmetoderna förbättrats. De beskrivs i avsnitt 10.2. Förutsättningar och resultat redovisas i avsnitt 10.3— 10.11. Kalkylerna sammanfattas i kapitel 1.

Utgångspunkten för beräkningama är den bild av 1978 som tecknas i kapitel 1 i den reviderade nationalbudgeten. Hänsyn har tagits till effekterna av att den allmänna arbetsgivaravgiften — vilken sänktes från 4 % tUl 2 % den 1 januari 1978 — tas bort helt den 1 juli 1978 enligt förslag i den reviderade finansplanen.

10.2    Metod

Kalkylerna har byggts upp kring två modeller. Den ena beskriver den reala utvecklingen dvs. den volymmässiga förändringen i ekonomins olika delar. Den andra beskriver prisernas och lönemas utveckling.

I den reala modellen är näringslivet uppdelat i fyra branscher, nämligen jord- och skogsbruket, industrin (inkl. gruvor och el-, gas-, vatten- och värmeverk), byggnadsverksamheten och den privata tjänstesektorn. Därtill kommer offentlig sektor uppdelad på staten och kommunerna. Samtliga delar av den slutliga användningen — privat konsumtion, offentlig konsumtion, bruttoinvesteringar, lagerförändring och export — anges exogent, dvs. som utifrån givna förutsättnmgar. Leveranserna mellan de olika sektorerna bestäms endogent med hjälp

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan       176

av en "input-output-matris". I modellen beräknas också vilken produktion i olika branscher och vilken import dessa förutsättningar resulterar i. Via antaganden om produktivitetsutvecklingen beräknas också sysselsättningens utveckling. Resultaten av modellberäkningarna redovisas i form av försörjningsbalanser, bytesbalanser, etc.

Prismodellen anger bl. a. de bokföringsmässiga sambanden mellan internationella priser, inhemska priser, löner och vinster. Modellen ger prisutvecklingen för såväl privat som offentlig sektor. Den privata sektorn är uppdelad i en konkurrensutsatt sektor, vilken schablonmässigt antagits sammanfalla med industrin, och en sektor som är skyddad från utländsk konkurrens vilken i modellen utgörs av övriga näringslivet. Via priser på import och insatsleveranser tas hänsyn till kostnadsutvecklingen på förbrukningen av varor och tjänster. Förutsättningarna rörande produktivitetsutvecklingen i olika branscher är desamma i prismodeUen som i den reala modellen. Genom att ange tre av de fyra faktorer som nämndes ovan — intemationeUa priser, inhemska priser, löner och vinster — kan den fjärde beräknas i prismodellen. Vilka överväganden som har gjorts i dessa avseenden redovisas i avsnitt 10.4.

Såsom framhåUits ovan är de.båda modellerna inbördes beroende.. Därför har flera beräkningsomgångar fått göras innan den bild som redovisas i detta kapitel har kommit fram. Viktiga delar av beräkningarna har också gjorts vid sidan av modellerna. Det gäller exempelvis bestämningen av offentlig konsumtion, bruttoinvestering, lager-förändring och export. Dessa faktorer införs som tidigare nämnts som givna förutsättningar i den reala modellen. De metoder som har använts vid sådana beräkningar beskrivs nedan.

10.3 Den internationella konjunkturutvecklingen

Utsikterna för den internationella konjunkturen under de kommande åren måste bedömas mot bakgrunden av den dramatiska utvecklingen sedan 1973. Den konjunkturnedgång som ägde rum 1974— 1975 var den djupaste sedan 1930-talet. En långsam återhämtning har ägt rum under loppet av snart tre år. Kapacitetsutnyttjandet inom näringslivet är emellertid fortfarande mycket lågt i de flesta industriländerna.

Samtidigt har industrivärlden och utvecklingsländerna ett mycket stort samlat underskott i bytesbalansen mot OPEC-länderna. Vissa av industriländerna, främst Förbundsrepubliken Tyskland och Japan, har betydande överskott i sina bytesbalanser medan andra länder har mycket stora underskott. För flera av de senare länderna utgör denna obalans en allvarlig begränsning för möjligheterna att föra en aktiv konj unkturpoUtik.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                                   177

Ett annat problem utgör den ökning av den internationdla inflationen som inleddes under högkonjunkturen 1972—1973 och som förstärktes i och med oljeprishöjningen 1973. Trots den mycket svaga konjunkturutvecklingen därefter har inflationen i många länder kunnat nedbringas i endast begränsad omfattning. Den starka inriktningen i flertalet länder på prisstabiUsering har emeUertid för OECD-området ' som helhet medfört en dämpning i prisstegringarna. Klarast har dämpningen kommit till uttryck för varor i internationell handel för vilka priserna i år väntas stiga med högst 5 %.

Inom de stora västeuropeiska länderna torde förutsättningarna vara mindre goda för en mer väsentlig ökning av tillväxttakten de närmaste åren. I Förbundsrepubliken Tyskland antas tillväxten i år bli 3 a 4 %. Sysselsättningsläget riskerar därmed att försämras. En viss ökning av tillväxttakten skulle kunna ske de närmaste åren, men utan omfattande stimulansåtgärder torde den emellertid inte bli mer än 3,5 å 4 % 1979 och 1980. De grundläggande förutsättningar som tidigare skapade en jämn och snabb tiUväxt i Frankrike anses fortfarande föreligga. Även i Frankrike skulle man därför kunna räkna med en viss ökning av tillväxttakten. Den fortsatt relativt dämpade utvecklingen i omvärlden som kan förutses 1979 och 1980 utgör emdlertid en begränsning för Frankrikes del. I Storbritannien är förutsättningarna goda för en period av i förhållande till tidigare år hög ekonomisk tillväxt. De senaste årens restriktiva politik har återfört landet till ett läge av monetär och extern balans. Den ökande oljeproduktionen i Nordsjön ger en viss stimulans till ekonomin.

De mindre ekonomierna i Västeuropa brottas allmänt med stora problem med de externa balanserna. Den ekonomiska tillväxten i dessa länder väntas därför bli mindre än i de stora länderna. De nordiska länderna har under senare år fört en expansiv politik och därmed dragit på sig en betydande utländsk skuldsättning. Samtidigt har den ogynnsamma kostnadsutvecklingen i flera fall framtvingat devalveringar. Man kan utgå ifrån att den inhemska efterfrågan i de nordiska ländema inte tUlåts öka särskUt starkt åtminstone under 1979. För Västeuropa som helhet förutses en viss förstärkning av produktionstillväxten 1979 och 1980 jämfört med tidigare år, se tabdl 10: 1.

Tabell 10:1 Bruttonationalprodukt i OECD-området 1977—1980

Årlig procentuell volymförändring

1977      1978      1979      1980

Förenta staterna              5            4—5       3,5         4

Japan                                5            5—5,5        6        6

Västeuropa                       2            2,5—3        3,5     4

OECD, totalt                     3,5         3,5—4        3,5—4        4—4,5

12   Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 1. Bil

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad finansplan ns

Förenta staterna har ensamt bland de stora västekönomierna upplevt en tillfredsställande expansion under de senaste två åren. Den senaste tidens tecken på en uppgång i inflationen, den negativa utvecklingen av den externa balansen och oron för dollarns värde kan emellertid lägga hinder i vägen för en fortsatt expansiv ekonomisk politik och leda till en förskjutning av politiken mot kreditpolitisk åtstramning. Detta vänfas leda till en dämpning av tillväxten under loppet av 1978, och 1979 och 1980 förutses bli sämre år än de tre närmast föregående. Japan hade 1977 den högsta tillväxten i OECD-området, drygt 5 %. Den kraftiga tillväxten har emdlertid inte som i många andra länder vid snabb tillväxt resulterat i stora underskott i bytesbalansen. Det beror på den japanska ekonomins grundläggande strukturella inriktning på exporten. Även 1979 och 1980 kan man vänta en exportledd tillväxt i ungefär samma takt i lapan.

Denna kortfattade genomgång tyder på att tillväxttakten i OECD-området sannolikt kommer att öka endast långsamt de närmaste åren. En tillväxttakttakt på över 4,5 % anses nödvändig för att reducera arbetslösheten i Västeuropa. Detta hänger delvis samman med den f. n. snabba ökningen av arbetskraftsutbudet som har sin grund i både demografiska förhållanden och en ökad förvärvsintensitet bland kvinnorna. Den tillväxttakt som har angivits i tabell 10: 1 torde därför inte möjliggöra någon reduktion av arbetslösheten i Västeuropa förrän tidigast 1980. Kapacitetsutnyttjandet torde därmed fortsätta att vara lågt de närmaste åren.

Det innebär att man trots en produktionstillväxt på 3,5—4,5 % per år troligen får räkna med en relativt svag utveckling av världshandeln. De tidigare normala relationerna mellan produktionstillväxt och handelstillväxt gäller inte vid nuvarande låga kapacitetsutnyttjande. Sålunda var 1977 den procentuella ökningen av världshandeln bara något större än den procentuella ökningen av bruttonationalprodukten. Även 1978— 1980 får man räkna med en världshandelstillväxt som ligger obetydligt över BNP-tillväxten. En bidragande orsak härtill är de protektionistiska tendenser som på flera håll har börjat göra sig gällande. De förutsättningar rörande världshandelns tillväxt som har gjorts vid beräkningarna av den svenska exporten 1979 och 1980 redovisas i tabell 10: 2.

Tabell 10: 2 Bruttonationalprodukt, världshandel och internationella priser 1977— 1980

Ärlig procentuell förändring
	1977	1978        1979	1980
BNP i OECD-området Världshandel, volym Internationella priser'	3,5. 4,5 8	3,5-4     3,5—4 4,5—5     5 5             5	4—4,5 6 5

' I nationella valutor.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          179

Den dämpning av den allmänna internationella prisstegringstakten som ägt rum under 1977 väntas fortgå under 1978. Det låga kapacitetsutnyttjandet gör att man även för 1979 och 1980 kan räkna med en måttlig internationell prisstegring. De tendenser till prisstegringar som gör sig gällande från efterfrågesidan väntas motverkas av att produktiviteten stiger. Globalt sett väntas ett utbudsöverskott på olja bli bestående fram till början av 1980-talet. Några större risker för drastiska ökningar av oljepriset anses därför inte föreligga. Inte heller för huvuddelen, av andra råvaror finns det f. n. tecken som tyder på prisstegringar i snabbare takt än den som väntas för industrivaror. Den förutsatta internationella prisstegringen redovisas i tabell 10: 2. Som alltid när det gäller utvecklingen av priser på varor i internationell handel finns det skäl att framhålla den stora osäkerheten.

10.4 Löner och priser

De löneavtal för 1978 och 1979 som har slutits för huvuddelen av den privata arbetsmarknaden och det föreslagna borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 juli 1978 har lagt grunden för en måttlig kostnadsökning de närmaste åren i Sverige. Inte heller prisimpulserna från utlandet väntas verka uppdrivande på inflationstakten.

Vid beräkningen av prisutvecklingen i den prismodell som tidigare nämnts har lönerna förutsatts öka med 7 % per år både 1979 och 1980. För 1979 ligger den antagna löneutvecklingen i linje med redan slutna avtal när hänsyn har tagits till bl. a. löneglidning. Det kan vidare nämnas att de prisprognoser som framkommer ur modellen ligger väl under de prisgränser som har angetts i de nämnda löneavtalen. För 1980 har schablonmässigt antagits gälla samma utveckling som för 1979. I modellen antas vidare samma löneökning gälla för både den konkurrensutsatta och den skyddade delen av näringslivet.

De produktivitetsreserver som finns f. n. och den relativt snabba produktionsökning som beräkningarna visar på (vilket kommer att framgå nedan) gör det rimligt att räkna med en produktivitetsökning 1979 och 1980 som ligger över den långsiktiga trenden. Produktiviteten i industrin beräknas 1978 öka med 6 %. För 1979 och 1980 förutsätts en fortsatt snabb produktivitetsökning på 6 % resp. 7 %. En bidragande orsak till den förväntat relativt snabba produktivitetsstegringen är att många som idag är sysselsatta utanför den direkta produktionen - i utbildning, i reparations- och underhållsarbeten etc. — kommer att övergå till produktionsverksamhet när efterfrågan stiger. Även den minskning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna — företagsutbildning, arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten etc. — som torde kunna ske vid en ökad aktivitetsnivå väntas bidra något till produktiv!-

Prop. 1977/78:150    Bilagal    Reviderad fmansplan igo

Tabell 10: 3 Priser 1977—1980

Ärlig procentuell förändring

1977         1978         1979         1980

Importpriser»	10,5
Terms-of-trade	-4
Exportpriser	6,5
Konsumentpriser	11

10,5	5
-3	0
7	5
11	5,5

5 O

5 5,5

1 I svenska kronor.

tetsökningen. Svårigheterna att göra säkra prognoser av denna variabel är självklart stora.

Genom en relativt långsam kostnadsutveckling både när det gäller löner och importerade råvaror och halvfabrikat finns det utrymme för en återhämtning av vinsterna 1979 och 1980. Vid prisberäkningarna har förutsatts att vinståterhämtningen inte blir större än att exportprisernas ökningstakt kan hållas i nivå med den internationella prisstegringen, dvs. att "terms-of-trade" skall vara oförändrade. Det medger ändå en ökning av driftöverskottets andel av förädlingsvärdet i industrin till den nivå som rådde 1971 oeh 1972. 1 den skyddade sektorn antas också en viss vinståterhämtning komma att ske när efterfrågan stiger.

Huvudresultaten av prisberäkningarna återges i tabell 10: 3. Konsumentprisernas stegringstakt beräknas med utgångspunkt från den låga kostnadsökningen kunna begränsas till 5 a 6 % per år 1979 och 1980. De antaganden som har gjorts rörande lönernas och vinsternas utveckling de närmaste åren är centrala för prisprognosen. I tabellen anges också som jämförelse importprisernas utveckling.

10.5 Export

Exportprognoserna utgår från de förutsättningar som angivits ovan, nämligen att världshandeln uppvisar en måttlig tillväxt på 5 resp. 6 % för 1979 och 1980 samt att de svenska exportpriserna inte stiger snabbare än världsmarknadspriserna (oeh priset på vår import). Dessutom har hänsyn tagits till effekterna av de relativprisförändringar som har beräknats ske t. o. m. 1978.

För exporten av bearbetade varor spelar förskjutningar i relativpriserna en väsentlig roll. Stiger priserna på våra exportvaror snabbare än priserna på andra länders exportvaror får vi räkna med en förlust av marknadsandelar för svensk export. På motsvarande sätt vinner svenska exportvaror marknadsandelar vid en sänkning av våra relativa exportpriser. Den fulla effekten av prisförändringen kan väntas mogna ut med en viss tidseftersläpning. Hur stor exportens elasticitet med avseende på relativprisförändringar är (dvs. med hur många procent exporten minskar när relativpriset stiger med en procent) och hur effekterna av denna

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978

181

Tabell 10: 4 Export 1977—1980

Arlig procentuell volymförändring

	1977	1978	1979	1980
Bearbetade varor Råvaror	0,3 -2,5	8-8,5 5,5	7 6	9 7
Export av varor	0,2	5,6	5,8	7,9
Export av tiänster	1,4	0,9	2,0	2,0
Export av varor och tiänster	0,3	5,0	5,5	7,5.....

priskänslighet fördelar sig över tiden är mycket ovisst. Konjunkturinstitutet har tidigare räknat med att elasticiteten är sammanlagt 1,8 fördelat med 0,5, 0,7, 0,4 och 0,2 på första, andra, tredje resp. fjärde året.

Vid beräkningarna av exporten 1979 och 1980 har flera olika elasti-citetstal och tidsfördelningar prövats. Efter dessa beräkningar har bedömningen gjorts för det första att de på exporten kvarvarande dämpande effekterna av relativprishöjningarna 1975 och 1976 torde vara mycket små eller kanske inga alls under 1979 och 1980. För det andra torde relativprissänkningarna 1977 och 1978 komma att få en positiv inverkan på Sveriges marknadsandelar under 1979 och 1980.

Den prognos som bedömts som mest sannolik förutsätter att elasticiteten vid relativprishöjningar är högre än vid rdativprissänkningar. Exportens priskänslighet med avseende på de relativprissänkningar som har förutsatts för 1977 och 1978 har antagits vara 1,3. Återhämtningen av marknadsandelar skulle då uppgå till ungefär 5 % för 1979 och 1980 tUlsammans.

Fartygsexporten beräknas 1978 ligga på en volymnivå som är ca 55 % lägre än 1976 års höga nivå. Exporten av fartyg kan väntas fortsätta att minska även de närmaste åren. Exporten av råvaror har antagits öka i samma takt som världshandeln. För tjänsteexporten har en måttiig ökning antagits. Exportprognoserna redovisas i tabell 10: 4.

10.6 Konsumtion

Den privata konsumtionsvolymen minskade 1977 med närmare 1 %. Även för 1978 förutses en minskning. För 1979 och 1980 har som redan nämnts lönerna förutsatts öka med 7 % per år och priserna med 5,5 % per år. Reallönerna skulle därmed öka med 1,5 % per år. Mot bakgrund av den allmänna bUden av ekonomin under 1979 öch 1980 när det gäller exempelvis bytesbalansutveckling, kapacitetsutnyttjande och inflationsförväntningar, har en real ökning av den privata konsumtionen med 1,5 % om året bedömts vara möjlig. Det innebär att den privata konsumtionen i kalkylen ökar i takt med reallönerna.

13   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil

Prop. 1911118:150   Bilaga 1   Reviderad finansplan i82

Tabell 10: 5 Konsumtion 1977—1980

ÅrUg procentuell volymförändring

	'.   ,   1977	1978	T979	1980
Privat konsumtion	-0,9	-1,0	1,5	1,5
Statlig konsumtion Kommunal konsumtion Offentlig konsumtion	0,6 3,8 2,7	-0,8 4,1 2,5	0,5 3,0 2,2	0,5 3,0 2,2
Total konsumtion	0,3	0,2	1,7	»'7

Den statliga konsumtionen har varit i stort sett oförändrad mellan 1976 och 1978. I långtidsbudgeten för den närmaste femårsperioden anges den konsumtionstUlväxt som följer av redan gjorda åtaganden till 0,5 % per år. Här har antagits att denna utveckling även gäller för 1979 och 1980.

Den kommunala konsumtionen beräknas i kapitel 8 öka med ca 4 % per år 1977 och 1978. De senast tUlgängliga planerna i landsting och primärkommuner tyder på en ökningstakt om ca 3,6 % per år de närmaste åren. Emellertid fiims det tecken som tyder på att dessa planer kan komma att nedrevideras något. Kommunalskatten har ökat kraftigt under 1970-talet, särskilt de senaste åren. Från 1970 till 1978 har medelutdebiteringen ökat från 21,00 kr. tUl 28,71 kr. per skattekrona. Motståndet mot ytterligare kommunala skattehöjningar torde ha vuxit. Av betydelse i sammanhanget är att denprivata konsumtionen minskar 1977 och 1978. Ytterligare en faktor som verkar återhållande på den kommunala expansionen de närmaste åren är att kommunerna inte längre kommer att få kraftiga inkomsttillskott genom eftersläpningseffekten i systemet med utbetalning av kommunalskattemedel, ett förhåUande som beskrivs närmare i kapitel 8. Sammantaget har de överväganden som gjorts medfört att den kommunala konsumtionen här har antagits öka något långsammare 1979 och 1980 än tidigare år. Prognoserna rörande konsumtionsutvecklingen sammanfattas i tabell 10: 5.

10.7 Investeringar

Industrins investeringar beräknas som framgår, av kapitel 7 minska med 16 % 1977 och 12 % 1978. Flera faktorer talar för att investeringsnivån åter kommer att öka 1979 och 1980.

Efterfrågeläget för industrins vidkommande förutses förbättras påtagligt under 1979 och 1980. Efterfrågeökningen kommer främst från exporten vilken i högre utsträckning än andra efterfrågekomponenter riktar sig enbart mot inhemsk produktion. Denna utveckling börjar redan 1978 och torde lägga grunden för mer positiva förväntningar rörande de

1 Redovisas i bilaga 2 till kompletteringspropositionen.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          183

Tabell 10: 6 Industrins Investeringar 1977—1980

Årlig procentuell förändring

1977        1978        1979        1980

-16	-12	6	9
-4	1	5	5
1	6	6	7

Bruttoinvesteringar

Produktion

Produktivitet

framtida avsättningsmöjligheterna och därmed stimulera investeringarna.

Den tidigare utvecklingen mot ett allt lägre kapacitetsutnyttjande torde brytas redan 1978. De produktivitetsökningar som kan väntas 1979 och 1980 ligger över den långsiktiga trenden. Kapacitetsgapet kommer därmed att minska. Investeringsnivån beräknas 1978 ha kommit ner på en så låg nivå att kapitalstocken endast tillväxer mycket långsamt. Enligt schablonmässiga beräkningar skulle tUlväxten i industrins realkapital-stock ha minskat från ca 3.% 1976 tiU ca 1 % 1978. Med ett successivt högre kapacitetsutnyttjande kan industrins investeringar åter öka från den låga nivån 1978.

Vinsterna i industrin förväntas de närmaste åren återhämta sig. En förutsättning för detta är den relativt måttliga kostnadsökning som man kan räkna med både när det gäller lönekostnaden per producerad enhet och när det gäller priserna på importerade insatsvaror. Även återhämtningen av vinsterna torde verka stimulerande på investeringarna i industrin.

Varje prognos av industrins investeringar över en längre period är naturligtvis osäker. De faktorer som redovisas ovan gör det troligt att investeringsnivån stiger. Vid beräkningarna har ändå antagits en ganska måttlig ökning av investeringsaktiviteten i industrin. Ökningen motsvara halva nedgången mellan 1976 och 1978. Investeringsprognosen och några faktorer som kan inverka på investeringarna redovisas i tabell 10:6.

Investeringarna i jord- och skogsbruket förutsätts öka något 1979 och 1980. Bedömningen baseras på preliminärt underlag till den avstämning av 1975 års långtidsutredning, som avses bli presenterad hösten 1978. Inom handeln finns ännu fram till 1980 en viss överkapacitet på grund av de stora investeringarna de senaste åren. Investeringsvolymen antas därför minska de närmaste åren. Handelsflottans investeringar förutses oekså minska relativt kraftigt.

Bostadsinvesteringarna har beräknats med utgångspunkt från att ea 65 000 lägenheter påbörjas vardera året 1979 och 1980. Ökningen från 1978 antas falla på flerfamiljshus, medan småhusinvesteringarna antas ligga på samma nivå som 1978. Investeringarna i fritidshus väntas öka något de närmaste åren. Investeringsnivån vid de stadiga myndigheterna

Prop. 1977/78:150   Bilaga 1   Reviderad fmansplan

184

Tabell 10: 7 Bruttoinvesteringar 1977—1980

	.1977	1978   ,	1979..	1980
Näringsliv därav: industri Statliga myndigheter och affärsverk Kommuner Bostäder Totala bruttoinvesteringar	-6,5 -16,3 -3,7 8,6 -6,3 -3,4	-9,0 -12,0 7,9 0,1 14,8 -0,9	2;9 6 0 2 8.2  . 3,4	3,5 9 0 2 . 8. 3,7

och affärsverken antas vara densamma 1979 och 1980 som 1978. De kommunala investeringarna har förutsatts öka med 2 % per år. De totala bruttoinvesteringarna redovisas i tabeU 10: 7.

Lageravvecklingen 1978 beräknas bli mycket kraftig, se kapitel 7. Vid slutet av 1978 skulle en stor del av de överlager som delvis med statligt stöd byggdes upp under 1975 och 1976 yara avvecklade. Det finns därför anledning anta att lageravvecklingen 1979 kommer att bli långsammare än under 1978. Den relativt kraftiga produktionsökningen som förutses 1979 och 1980 kan vidare beräknas medföra en tendens till uppbyggnad av insatsvarulager. Under 1978 skulle denna tillsammans med en viss fortsatt avveckling av färdigvarulagren kunna resultera i en mindre lageruppbyggnad nar det gäller de totala lagren. I diagram 10: 1 redovisas den utveckling av lagerkvoten i industrin som följer av de gjorda förutsättningarna.

Diagram 10:1   Lagerkvoten inom industrin 1963—1980

26	-			A
24				/ \
				/       \
	/                    \
22 20	i			\
	/		r	-   V
18	yl	TsJ-	—v
16	■-

±

1980

1975

1965

1970

Anm. Lagerstocken i procent av bruttoproduktionen, båda räknade i 1975 års priser.

Källor: Ekonomidepartementet och statistiska centralbyrån.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          185

10.8 Produktion

I den reala modellen har produktionsutvecklingen i olika branscher beräknats. Produktionsutvecklingen är i modellkalkylerna en följd av antaganden beträffande tre faktorer. Den första utgörs av förändringar i den slutliga efterfrågan — privat konsumtion, offentlig förbrukning, bruttoinvesteringar, lagerförändring och export. Den slutiiga efterfrågan har fördelats på producerande bransch på grundval av historiska mönster och med hänsyn till det aktuella konjunkturläget. Som underlag har funnits de preliminära branschvisa försörjningsbalanser för 1963—1975 som används i arbetet med avstämningen av 1975 års långtidsutredning samt underlaget tiU den reviderade nationalbudgeten.

Den andra faktorn är utvecklingen av insatsleveranser mellan olika branscher och förädlingsvärdets andel av bruttoproduktionen. Efter mönster från långtidsutredningama har insatskoefficienter och förädlingsvärdesandelar uppskattats för 1979 och 1980. Dessa styr i sin tur tillsammans med produktionsutvecklingen efterfrågan i form av insatsleveranser.

Den tredje faktorn är hur stor del av efterfrågan som tillgodoses genom import av varor och tjänster och hur stor del som tillgodoses genom hemmaproduktion. Det bestäms av de importfunktioner som redovisas i avsnittet om import nedan.

Den produktionsutveckling i enskUda branscher som framkommer i modellen är till sin natur osäker. Resultaten tyder emellertid på att industriproduktionen skuUe öka med ca 5 % 1979 och ca 6 % 1980. Hela bruttonationalprodukten skulle komma att öka med ca 3,5—4 % 1979 och 4—4,5 % 1980.

10.9 Sysselsättning

Produktionsutvecklingen resulterar via de produktivitetsantaganden som har gjorts i en utveckling av arbetskraftsefterfrågan mätt i timmar. Översättningen av produktion till timmar och av timutveckling till antal sysselsatta personer är svår att göra. Likaså är osäkerhetsmarginalerna vida om man vid en jämförelse mellan det utbud av arbetskraft som kan

Tabell 10: 8 Sysselsättning i antal personer 1979 och 1980

Årlig förändring

1979            1980

Näringslivet                                                10 000     .           20 000

Offentliga tjänster                                       30 000     30 000

Summa sysselsättningsökning                    40 000 50 000

Summa utbudsökning                                30 000 50 000

Prop. 1977/78:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan      186

förutses försöker precisera om en viss produktionsutveckling medför en ökad arbetslöshet eller en brist på arbetskraft 1980. En felbedömning av exempelvis produktivitetsutvecklingen eller förändringen av antalet arbetade timmar per person med 1 % per år under två år medför en felbedömning av antalet arbetslösa med 80 000 personer. Med denna reservation har ändå ett försök gjorts att översätta produktionskalkylerna till förändring av antal sysselsatta.

Utbudet av arbetskraft i antal personer och i antal timmar har bestämts utifrån prognoser av befolkningens storlek i olika åldersgrupper och av förvärvsbenägenheter. Prognoserna bygger på de arbetskraftsprognoser för 1977—1983 som statistiska centralbyrån gör inför avstämningen av 1975 års långtidsutredning. Det har här fömtsätts att den långsiktiga trend i arbetskraftsutbudet, som där redovisas, har uppnåtts 1980. Den totala utbudsökningen meUan 1978 och 1980 har uppskattats till ca 80 000 personer. Av utbudsökningen svarar befolkningens förändringar för 1/4 och ökad förvärvsintensitet for 3/4.

Antalet arbetade timmar per person minskade med i genomsnitt 1,4 % per år 1974—1978. För 1979 och 1980 skulle minskningen bU något mindre.

Kalkylerna av efterfrågan på arbetskraft tyder på att antalet sysselsatta skulle kunna öka med sammanlagt närmare 100 000 personer mellan 1978 och 1980. Ökningen faller på tjänstesektorerna. För industrins del kan man notera att de senaste årens tendens mot minskat antal sysselsatta bryts. Eftersom industrisyssdsättningen minskade avsevärt 1977 cch fortsätter nedgången 1978 skulle kalkylerna här innebära en förändring i positiv riktning redan mot slutet av 1978 eller första halvåret 1979. Än en gång måste kalkylernas osäkerhet och karaktär av räkneexempel betonas. Resultaten sammanfattas i tabeU 10: 8.

10.10 Import

Liksom exportutvecklingen kan importutvecklingen de närmaste åren väntas bli påverkad av den relativa prissänkningen på svenska varor. En dämpning av varuimportens ökningstakt med ungefär 1 % både 1979 och 1980 väntas bli följden av prisförskjutningarna.

Denna dämpning har införts i modeUen som en given förutsättning. I övrigt bedöms varuimporten i modellen som en funktion av ett tiotal efterfrågevariabler. Det har därvid fömtsätts att relativt höga importbenägenheter gäller 1979 och 1980. De svarar mot importbenägenheterna 1963—1965, 1968—1970 och 1972—1974. Vamimportens elasticitet med avseende på den totala efterfrågan blir med dessa förutsättningar ca 1,4 och med avseende på den inhemska efterfrågan 1,6 å 1,8. Tjänsteimporten har antagits öka med ett par procent per år 1979 och 1980. Importprognosema redovisas i tabell 10: 9.

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          187

Tabell 10: 9 Import 1977—1980

Årlig procentuell volymförändring

T977       1978       1979       1980

Import av varor                      —4,5      —3,5      4,1    5,5

Import av tiänster                    6,3     0,1      2,0 2,0

Import av varor och tjänster     —3,1      —3,1      3,7    5,0

10.11 Sammanfattning

Om den utveckling av export och import som beskrivits ovan omräknas till löpande priser och kompletteras med tränsfereringsbalansens utveckling så framkommer bytesbalansens saldo. De beräkningar som redovisas i tabell 10: 10 är i de flesta fall schablonmässiga men visar ändå flera väsentliga tendenser. Den första är att underskottet på tjänste-och transfereringsbalanserna växer mycket kraftigt. Tillsammans uppvisar de ett underskott på över 17 miljarder kr. 1980. Det krävs därför mycket kraftiga överskott på handelsbalansen för att landet skall uppnå jämvikt i de utrikes betalningarna. Den andra tendensen är att handelsbalansen med de fömtsättningar som kalkylen baseras på förbättras avsevärt mellan 1977 och 1980. Sammantaget innebär prognoserna en viss förbättring av bytesbalansen. Självfallet är prognosen behäftad med stora osäkerhetsmarginaler.

Avslutningsvis sammanfattas de olika prognoser som tidigare hai redovisats i en försörjningsbalans, tabell 10: 11. Bruttonationalprodukten skuUe komma att öka med 3,5—4 % 1979 och 4—4,5 % 1980. Importen skulle, bl. a. till följd av rdativprisförändringama under 1977 och 1978, öka i väsentligt långsammare takt än exporten. Både den privata och offentliga konsumtionen skulle kunna öka inte oväsentligt utan att

Tabell 10:10 Bytesbalans 1977—1980

Milj. kr., löpande priser

	1977	1978	1979	1980
Export av varor Import av varor	85 500 90 100	96 900 96 000	107 100 105 000	122 500 116 300
Handelsbalans	-4 600	900	2100	6100
Tjänstenetto därav: sjöfartsnetto resevaluta	-4 200 3 000 -3 600	-5100 3 000 -4100	-5 400 3 000 -4 200	-5 800 3 000 -4 500
Transfereringsnetto därav: räntor och utdelningar gåvobistånd	-6100 -2100 -2 900	-8 000 -3 400 -3 400	-9 500 -3 800 -4100	-11300 -    4 700 -    4 600
Bytesbalans	-14 900	-12 200	-12 800	-10 900

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

Tabell 10:11 Försörjningsbalans 1977—1980

Årlig procentuell förändring

77	1978	1979	198(
2,5	0,8	3,7	4,3
4,5	-3,5	4,1	5,5
2,9	-0,1	3,7	4,5
0,9	-1,0	1,5	1,5
2,7	2,5	2,2	2,2
3,4	-0,9	3,4	3,7
■3,1	-1,6	1,0	1,3
0,2	0,0	0,0	0,0
0,2	5,6	5,8	7,9
2,9	-1,0	3,7	4,5

BNP

Import av varor

Summa tillgång

Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvestering Lagerinvestering' Tjänstenetto' Export av varor

Summa efterfrågan

' Lagerinvesteringarnas och tjänsteneftots förändringar är beräknade i procent av föregående års BNP.

bytesbalansens underskott försämras och utan att det uppstår överhettningstendenser på arbetsmarknaden. Bruttoninvesteringarna skulle åter ge ett positivt bidrag till efterfrågeökningen främst tUl följd av ökade industriinvesteringar och ökat bostadsbyggande. Lagerinvesteringarna skulle 1979 och 1980 inte längre som tidigare år utgöra en återhållande faktor.

Bil.   Reviderad nationalbudget 1978

189

BIHANG

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den reviderade nationalbudgeten 1978

Av inledningen framgår vilka kapitel och,avsnitt som sammanställts inom ekonomidepartementet (E) resp. konjunkturinstitutet (KI). Nedan redovisas detta i tablåform. Härutöver framgår E:s och KI:s bedömningar av utvecklingen inom olika delsektorer.

Sektor	Avsnittet utformat inom	Prognos, %
		E	KI
Privat konsumtion	KI	-1,0	-1,2
Offentlig konsumtion	E	2,5
Bruttoinvesteringar	KI	-0,9	-0,9
Lagerinvesteringar	KI	(-1,6)1	(-1,6)1
Export av varor och tjänster	KI	5,0	4,9
Import av varor och tiänster	KI	-3,1	-3,1
Bruttonationalprodukt	E	0,8	—
Intemationell bedömning	E
Produktion inom gruvor, mineral-
brott, tillverkningsindustri och
skogsbrak	KI
Övrig produktion	E
Arbetsmarknad	E
De enskilda konsumenternas
ekonomi	KI
Kreditmarknad	KI
Utblick mot 1979 och 1980	E ■  ■
Sammanfattning	E

' Lagerförändring i % av föregående års BNP.

Prop. 1977/78:150   Bilaga 1   Reviderad finansplan 190

Innehåll

1   Sammanfattande översikt                                       2

1.1    Tillbakablick                                                         2

1.2    Utvecklingen under 1978                              '         7

1.3    Utblick mot 1979 och 1980                                   17

2   Det internationella läget                                       25

2.1    Sammanfattande översikt                                     25

2.2    Länderöversikter                                                 35

56

3     Utrikeshandeln

3.1    Exporten                                                            56

3.2    Importen                                                           66

3.3    Bytes- och betalningsbalansen                               71

4   Produktionen                                                      78

4.1    Sammanfattning av industriproduktionens utveckling  78

4.2    Utvecklingen inom olika delbranscher                       78

4.3    Övriga näringsgrenar och den totala produktionen      93

5   Arbetsmarknaden                                                97

5.1    Läget på arbetsmarknaden under 1977 oeh i början av 1978   97

5.2    Arbetsmarknaden under 1978                               106

6   De enskilda konsumenternas ekonomi                      HO

6.1    Sammanfattning                                                 HO

6.2    Löner                                                               II4

6.3    Hushållens disponibla inkomster                             II5

6.4    Konsumentpriserna                                             118

6.5    Den privata konsumtionen                                   122

7   Investeringarna                                                 124

7.1 Sammanfattning av investermgsutvecklingen samt prognos

för 1978                                                          124

7.2    Investeringsutvecklingen inom olika områden           128

7.3    Lagerinvesteringarna                                          141

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                          191

8  Den offentUga verksamheten                                144

8.1    AUmänt                                                            144

8.2    Staten                                                             144

8.3    Kommunerna                                                     147

8.4    Socialförsäkringssektorn                                      150

8.5    Den totala offentiiga sektorn                                152

8.6    Beräkning av finanspolitiska effekter                      153

9      Kreditmarknaden                                            158

9.1   Likviditetsutvecklingen                                    160

9.2	Kreditinstitutens utiåning
9.3	Den sektorvisa upplåningen
9.4	Utblick 1978
10	Utblick mot 1979 och 1980
10.1	Inledning
10.2	Metod
10.3	Den internationella konjunkturutvecklingen
10.4	Löner och priser
10.5	Export
10.6	Konsumtion
10.7	Investeringar
10.8	Produktion
10.9	Sysselsättning
10.10	Import
10.11	Sammanfattning

165 167 170

175 175 175 176 179 180 181 182 185 185 186 187

Bihang

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den reviderade

nationalbudgeten 1978                                            189

Prop. 1977/78:150   Bilagal   Reviderad finansplan         192

Tabellförteckning

1:1 Försörjningsbalansens utveckling 1974—1977          3

2    Betalningsbalans för 1974—1977                            6

3    Försörjningsbalans för 1978                                  H

4    Förändring i BNP-komponenterna i procent av bruttonationalprodukten föregående år 1974—1978      14

5    Bytesbalans för 1976—1978                                15

6    Finansiellt sparande 1976—1978                           16

7    Försörjningsbalans 1977—1980                            20

2:1 Bruttonationalproduktens   utveckling   i   vissa   OECD-länder

1975—1978                                                     25

2    Konsumentprisernas utveckling 1974—februari 1978 28

3    Bytesbalansutvecklingen i vissa länder 1974—1977  33

3:1 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg) till OECD-
området 1970—1978                                          61

2    Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg) till olika länderområden 1972—1978 62

3    Världsmarknadspriserna  (enhetsvärdeindex)   för  bearbetade varor 1970—1978          63

4    Exportutvecklingen för olika varugrupper 1976—1978 65

5    Importutvecklingen för olika varugrupper 1976—1978 69

6    Bytes- och betalningsbalans 1974—1978               72

4:1 Industriproduktionens utveckling 1975—1978         79

2    Försörjningsbalans för rundvirke 1976—1978           85

3    Försörjningsbalans för verkstadsprodukter exkl. fartyg 1976 —1978        88

4    Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1976—1978 92

5:1 Rdativa arbetskraftstalen 1970,1973—1977           98

2    Antal personer i arbetskraften 1965—1977             99

3   Andelen företag som uppgivit brist på arbetskraft 1976, 1977 och 1978   101

4    Sysselsättningsutvecklingen 1973—1977              102

5    Medelantal syssdsatta 1965,1970, 1975—1977      IO2

6    Arbetslösheten 1975—1978                               IO3

7   Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder  1974— 1978   105

Bil.    Reviderad nationalbudget 1978                         193

8    Antal personer berörda av varsel om personalinskränkningar (uppsägningar, permitteringar) 1974—1978                                                                    106

9    Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1972-

1977                                                                  107
10 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1978  iQg

6:1 De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1976—

1978                                                              111

2    Inkomstöverföringar tiU hushåU 1976—1978       .115

3    Hushållens direkta skatter och avgifter 1974—1978 117

4    Konsumentprisindex december 1976—december 1977 118

5    Konsumentprisförändringen 1965—1978 uppdelad på komponenter          119

6    Hushållens konsumtionsutveckling 1965—1977       122

7:1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1974—1977 saint prognos

för 1978                                                        125

2 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1974—1977 samt prognos

för 1978 för privat och offentlig sektor                126

3    Lägenheter  i  påbörjade  och inflyttningsfärdiga  bostadshus 1973—1978         129

4    Antal lägenheter med preliminära beslut om bostadslån, förbättringslån samt energisparstöd 1972—1977                                                                    132

5    Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins totala investeringar 1968—1978         134

6    Planerade och faktiska förändringar i de borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 1969—1978                                                    140

7    Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1974 -1978         143

8:1 Statens inkomster och utgifter 1976—1978           I45

2    Kommunernas inkomster och utgifter 1976—1978   148

3    Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1976—1978          150

4   Den offentliga sektorns konsumtion oeh investeringar 1976— 1978         152

5   Den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter 1976— 1978          153

6    Finanspolitiska effekter 1974—1978                     156

9:1 Affärsbankernas övriga utlåning 1976 och 1977     I59

2    Långfristig bruttoupplåning utomlands 1976 och 1977 I6O

3    Penningmängden 1975—1977                             162

4    Bankernas likvida tillgångar 1975—-1977              164

5    Affärsbankernas likviditetskvoter 1975—1978        165

Prop. 1977/78:150   Bilagal   Reviderad finansplan        194

6   Kreditmarknaden 1976 och 1977                          166

7   AUmänna pensionsfonden 1973—1977                  167

8   Statens budgetutfall samt upplåningsformer 1975—1977      I68

9   Kommunernas finansiella sparande 1975—1977       168

10   Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1976—1977      169

11   Företagens upplåning på kreditmarknaden 1976—1977         170

10:1 Bruttonationalprodukt i OECD-området 1977—1980   177

2    Bruttonationalprodukt, världshandel och internationella priser 1977—1980         178

3    Priser 1977—1980                                            180

4    Export 1977—1980                                           181

5    Konsumtion 1977—1980                                    182

6    Industrins investeringar 1977—1980                    183

7    Bruttoinvesteringar 1977—1980                          184

8    Sysselsättning i antal personer 1979 och 1980      185

9    Import 1977—1980                                           187

10    Bytesbalans 1977—1980                                    187

11    Försörjningsbalans 1977—1980                           188

Bil.   Reviderad nationalbudget 1978                           195

Diagramförteckning

2:1 Bytesbalansläge i relation till bruttonationalprodukten i vissa

länder 1974—1977                                              27

2 Kursutvecklingen mot US $ för vissa valutor 1976—1 kv. 1978    30

3:1 Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export till

OECD-länderna 1967—1978                                  57

2    Sveriges rdativa efterfrågetryck 1970—1978            58

3   Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1971— 1978  64

5:1 Arbetskraft och sysselsättning 1974—1978             99

2    Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga platser 1974— 1978  100

3    Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1974—1978  IO4

6:1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1966
—1978                                                            123

7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på

sektorer 1969—1978                                          127

2   Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1971—1978        I35

3   Totala industrins lagervolymförändring 1965—1978   142

9:1 Affärsbankernas utestående krediter till andra ändamål än bo
stadsbyggande 1972—1978                                159

2   Penningmängden 1975—1978                               160

3   Valutareserven 1975—1978                                 I61

4   Industrins likviditetsutveckling 1971—1977             162

5   Real likviditet 1967—1977                                   163

10:1 Lagerkvoten inom industrin 1963—1980               184

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1978 7B025»

Innehållsförteckning

Prop. 1977/78:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

InnehåUsförteckning

Reviderad finansplan 1978

1    Den internationella utvecklingen                                1

2    Konfunkturer och ekonomisk poUtik under 1977 och början av 1978  8

3    Den ekonomiska politiken 1978                                 13

3.1    Målen för och inriktningen av den ekonomiska politiken        13

3.2    Finanspolitiken                                                 20

3.3    Kreditpolitik och utiandsupplåning                         25

3.4    Sysselsättningspolitiken                                     27

3.5    Industripolitiken                                                30

4   Försörjningsbalans och bytesbalans för 1978 yi

5    Utblick mot 1979—1980                                          36

6    Avslutning                                                           40

Hemställan 43

Tabellförteckning 44

Bilaga: Reviderad nationalbudget för 1978

Innehållsförteckning                                                190

Tabellförteckning                                                   192

Diagramförteckning                                                 195

1    Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 1. InnehäU.

Regeringens prop. 1977/78:150         Bilaga 2

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-04-20

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser utgifter och beräkning av statens inkomster, m. m.

REVIDERAT BUDGETFÖRSLAG

1    Budgetens samhällsekonomiska bakgrund

I regeringsförklaringen konstaterades att det är en avgörande uppgift att skapa balans i samhällsekonomin och stärka den internationella konkurrenskraften. Detta är en grundläggande fömtsättning för att en målmedveten reformpolitik skall kunna förverkligas och sysselsättning och framsteg tryggas.

Mot denna bakgrund har regeringen i sin ekonomiska politik eftersträvat att angripa de grundläggande problemen i den syenska ekonomin. Till en del sammanhänger dessa med den påtagliga obalans som inträdde under åren 1975—1976, och som bl. a. yttrade sig i snabbt stigande bytesbalansunderskott, hög inflationstakt och kraftigt försämrad konkurrenskraft, men delvis är de resultat av en under flera år ofördelaktig utveckling, bl. a. i fråga om nyföretagande.

Genom kursjusteringarna för den svenska kronan och genom att Sverige lämnat valutaormen har en väsentlig del av näringslivets försvagade konkurrenskraft kunnat återvinnas. För att den positiva effekten av devalveringarna inte skulle motverkas av en inflationistisk utveckling krävdes en begränsning av den inhemska efterfrågan. Höjningen av mervärdeskatten i juni 1977 var bl. a. motiverad av detta skäl. Regeringens skatte- och avgiftspolitik har även i övrigt syftat till att skapa förutsättningar för att förbättra det relativa kostnadsläget. Genom 1978 års skatteomläggning och genom att inflationsskydda den statliga skatteskalan fr. o. m. år 1979 har man underlättat för arbetsmarknadens parter att träffa löneuppgörelser för längre perioder än ett år och att göra detta inom kostnadsramar som är förenliga med strävan att förbättra den internationella konkurrenskraften. På samma sätt har regeringens

1    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Rev. budgetförslag

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag   2

återhållsamhet med att höja det totala uttaget av arbetsgivaravgifter bidragit till att dämpa näringslivets kostnadsutveckling.

De vidtagna åtgärderna har, i förening med det nu träffade avtalet, lagt en god grund för att återvinna konkurrenskraften och därmed trygga sysselsättningen både på kortare och längre sikt.

Det ligger emellertid i sakens natur att de positiva effekterna av flera av de vidtagna åtgärderna kommer att få verkan först efter hand samtidigt som de negativa effekterna ofta gör sig gällande omedelbart. Således slår devalveringens prishöjande effekter relativt snabbt igenom på konsumentprisindex. Den med en devalvering förknippade nödvändiga försämringen av bytesförhållandet påverkar också tämligen omedelbart bytesbalansen under det att de positiva verkningarna av ökade marknadsandelar för export och utlandskonkurrerande hemmaindustri kommer till synes först med viss eftersläpning.

Även i övrigt kommer återanpassningsprocessen efter åren 1975—■ 1976 att ta tid. De under dessa år ackumulerade överlagren håller således nu på att successivt avvecklas men de kommer ännu under hela år 1978 att utöva ett starkt återhållande inflytande på den svenska ekonomiska utvecklingen. Nedgången i lagerinvesteringarna motsvarar en minskning av BNP med 1,6 %.

Kapacitetsutnyttjandet i den svenska ekonomin är f.n. relativt lågt. I syfte bl.a. att snabbare kunna återgå till ett läge med mer normalt resursutnyttjande och därigenom även skapa flera arbetstillfällen är det motiverat att minska näringslivets kostnadsbelastning i form av arbetsgivaravgifter. En sådan åtgärd' har också positiva effekter på bytesbalans och prisnivå. Den medför även en ökning av statsbudgetens imderskott. 1 nuvarande konjunkturläge — med stora outnyttjade resurser — anser jag dock att detta kan accepteras. Iag kommer därför senare denna dag att föreslå att den allmänna arbetsgivaravgiften om två procentenheter slopas fr.o.m. den 1 juli 1978. Härigenom fullföljs-den i augusti 1977 aviserade poUtiken att stegvis avskaffa den allmänna arbetsgivaravgiften.

Iag vill i sammanhanget också erinra om att riksdagen beslutat att höja sjukförsäkringsavgiften och barnomsorgsavgiften med sammanlagt 1,3 procentenheter från kommande årsskifte.'

Om de av regeringen föreslagna åtgärderna skulle visa sig otillräckliga för att öka kapacitetsutnyttjandet i näringslivet, frigöra de produktivitetsreserver som där föreligger samt återvinna förlorade marknadsandelar i den takt som på sikt är nödvändig för en balanserad samhällsekonomi, är regeringen beredd att i höst pröva det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter fr. o. m. den 1 januari 1979.

Med borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften försvinner den regionalpolitiskt motiverade differentieringen av det samlade avgiftsuttaget. -Det finns därför anledning överväga andra former av in-

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 3

satser till förmån för inre stödområdet. En hämmande faktor för utvecklingen av näringslivet inom det inre stödområdet är alltjämt en bristande vägstandard. Regeringen har för avsikt att återkomma med förslag till en särskild satsning avseende vägnätet i denna region inom en ram av 85 milj. kr.

Efter hand som den förbättrade konkurrenskraften ger upphov till ökade order och i takt med att överlagren har avvecklats kommer produktionen successivt att stiga. Efter en nedgång under en följd av år förväntas industriproduktionen vända uppåt under andra halvåret 1978. För år 1979 förutses en ökning med 4 å 5 %. På grund av den stora outnyttjade kapaciteten torde industrins efterfrågan på arbetskraft komma att förstärkas mer påtagligt först med viss fördröjning. Under loppet av år 1979 bör dock en klar förbättring av arbetsmarknadsläget kunna inträda.

Prisstegringstakten låg under år 1977 på 12,6 %. 1 och med att verkningarna på prisnivån av devalveringen ebbar ut och med det tvåårsavtal som nyligen har träffats föreligger goda förutsättningar för att successivt dämpa inflationstakten. Möjligheterna härtUl påverkas också positivt av borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften oeh av att en ökad efterfrågan för den svenska industrin kan tillgodoses genom produktivitetshöjningar. I syfte att bryta inflationsspiralen har regeringen också skärpt prisövervakningen och infört anmälningsskyldighet för alla påtänkta prisökningar. Prisstegringen mellan december 1977 och december 1978 beräknas nu i den reviderade nationalbudgeten bli 8 %.

Den ekonomiska totalbilden präglas också av mer långsiktiga och strukturella förändringar. Således genomgår vissa branscher såsom stål-, varvs- och tekoindustrierna en strukturomvandling som sammanhänger med nya internationella konkurrens- och marknadsförhållanden.

Frihandel oeh strukturomvandling har historiskt varit hörnstenar i den svenska välståndsutvecklingen. För en fortsatt sådan utveckling krävs ett omfattande nyföretagande och utvidgning av livskraftiga branscher och företag för att ersätta de sysselsättningstillfällen som i en föränderlig ekonomi med nödvändighet faller bort. Behovet av att återställa näringslivets lönsamhet måste ses mot denna bakgrund. Genom näringspolitiska insatser, bl. a. i form av åtgärder för de mindre och medelstora företagen, söker regeringen också långsiktigt främja företagsverksamheten. För att säkerställa att näringslivet kan fortsätta att utvecklas och konkurrera framgångsrikt på utlandsmarknaden krävs också att forskning och utveckling främjas.

Det är vidare nödvändigt att staten bidrar till att den nödvändiga strukturomvandlingen sker i socialt acceptabla former. Dessa insatser blir med nödvändighet mycket kostsamma och den återhåUsamhet som åläggs medborgarna kan ses som det pris som måste betalas av dem som har sin sysselsättning tryggad för att lätta bördan för dem som drabbas av omställningen.

ti    Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 2. Rev. budgetförslag ■

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 4

För att återställa balansen i den svenska ekonomin krävs, förutom att konkurrenskraften i näringslivet återställs, även att vi skapar utrymme för den utlandskonkurrerande industrin genom att håUa tillbaka den inhemska konsumtionen. Den tillväxtpotential som finns i den svenska ekonomin måste således under de närmaste åren väsentligen reserveras för att öka exporten och investeringarna samt genomföra den nödvändiga strukturomvandlingen.

Det tillgängliga utrymmet för privat standardökning blir därför begränsat under de närmaste åren. En betydande del av detta utrymme är dessutom intecknat av gjorda utfästelser tUI pensionärerna. Även inom den offentliga sektorn måste återhållsamhet visas. I budgeten för 1978/79 är därför också de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna i stort sett oförändrade i reala termer. Iag återkommer i det följande tUl de mer långsiktiga perspektiven för den statliga sektorn. Först vill jag dock något kommentera den kommunala utvecklingen.

När riksdagen år 1976 diskuterade de i långtidsutredningen angivna tänkbara utvecklingslinjerna för svensk ekonomi under perioden 1976— 1980 rekommenderades under stor parlamentarisk enighet ett alternativ som innebar att mellan 10 och 20 % av den antagna produktionstillväxten kunde disponeras för kommunal konsumtionsökning. Riksdagens ställningstagande baserades därvid på relativt optimistiska förutsättningar i fråga om den internationella konjunkturutvecklingen, produktionens tillväxt, utvecklingen av bytesförhållandet m. m.

Den faktiska utveckUngen sedan år 1975 har emellertid blivit en annan. Påfrestningarna på den svenska ekonomin har blivit långt större än långtidsutredningen förutsåg och balansrubbningen mycket allvarligare. En fortsatt kommunal expansion i den takt som realiserats under de senaste åren och som ligger i de senaste kända långtidsplanerna är uppenbarligen inte förenlig med samhällsekonomins krav. Kommunerna skulle i ett sådant fall komma att ta i anspråk långt mer än de 20 % av den totala produktionstillväxten som långtidsutredningen förutsåg t. o. m. i sitt högsta alternativ. En betydande nedskärning av de kommunala resursanspråken måste därför genomföras.

Mot denna bakgrund slöt regeringen och kommunförbunden en överenskommelse i juni 1977 där förbunden bl. a. lUtfäste sig att uppmana sina medlemmar att se över sina flerårsplaner. De första resultaten av denna omprövning bör nu komma till uttryck i de nya flerårsplaner som f. n. håller på att antas i kommuner och landsting.

Nya överläggningar om den kommunala utveckUngen pågår meUan företrädare för regeringen och kommunförbunden. Det är angeläget att dessa leder till att den kommunala konsumtionens ökningstakt anpassas till det föreliggande samhällsekonomiska utrymmet.

Iag vill betona att det inte är fråga om att genomdriva något stopp för den kommunala verksamhetens utbyggnad. Expansionstakten bör

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag   5

ses i ljuset av att en planenUg utbyggnad av barnomsorg och långtidssjukvård samt den utbyggnad av den kommunala servicen som motiveras av befolkningsförändringarna har beräknats medföra att den kommunala konsumtionen måste öka med ca 2 % per år i volym under tiden fram till år 1980.

Det är således möjligt att tUlgodose inte bara samhällets åtaganden på dessa väsentliga områden av den sociala tryggheten utan även vissa andra högt prioriterade behov inom ramen för en betydligt lägre ökningstakt än vad den hittillsvarande kommunala planeringen innebär.

Den kommunala utgiftsutvecklingen påverkas pä vissa områden av statligt fastställda bestämmelser. Det är regeringens strävan att minska de kostnadsuppdrivande effekterna av sådana regleringar, och åtgärder med denna inriktning har vidtagits.

Den uppgiftsfördelning vi i Sverige har genomfört mellan å ena sidan staten och å andra sidan primärkommuner och landsting innebär att de tunga områdena av omvårdnad och service som riktar sig tUl de enskilda människorna huvudsakligen ligger inom den kommunala sektorn. Mot denna bakgrund är det inte onaturligt att den kommunala sektorn tenderar att ta i anspråk en större del av resurstillväxten i ekonomin än den statliga. Det innebär emellertid också att när den offentliga konsumtionens tillväxt av samhäUsekonomiska skäl måste hållas tiUbaka så måste kommunerna ge ett avgörande bidrag till detta.

Borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften avser i första hand att stärka den utlandskonkurrerande sektorns situation. Åtgärden kommer emellertid också att medföra betydande kostnadslättnader även för kommunerna. Konsekvenserna härav kommer att beaktas i samband med de pågående överläggningarna med kommunförbunden.

Den förda ekonomiska politiken har skapat förutsättningar för att återvinna balansen i den svenska ekonomin. På senare tid har också vissa positiva tecken kunnat skönjas bl. a. i fråga om handelsbalansens utveckling. Samtidigt är det uppenbart att de problem som vi står inför till sin karaktär är sådana att det kommer att ta tid innan de kan lösas. Den offentliga utgiftspolitiken måste mot denna bakgrund ges en uthålligt återhållsam karaktär. En analys av långtidsbudgetens siffror understryker denna slutsats.

2    Statsfinansiella perspektiv på längre sikt

En analys av de statsfinansiella perspektiven på längre sikt kan göras med utgångspunkt i den långtidsbudget som fogas .till det reviderade budgetförslaget som bUaga 1. Långtidsbudgetens grundmaterial utgörs av underlag som myndigheterna lämnat i samband med anslagsframställningar samt material från departementen. De slutliga bedömningarna och utarbetandet av själva långtidsbudgeten har skett inom budgetdepartementets budgetavddning.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag   6

Långtidsbudgeten syftar tUl att kartlägga de statsfinansielia konsekvenserna på längre sikt av redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Avsikten är att den därmed skaU kunna utgöra ett underlag för att bedöma de budgetpolitiska förutsättningarna på längre sikt. Långtidsbudgeten är en kalkyl rörande statsbudgetens inkomster och utgifter under den framförliggande femårsperioden. Den statiiga budgetpolitikens förutsättningar påverkas emellertid även av utveckUngen inom andra delar av den offentliga sektorn. För att underlätta en analys av budgetpolitikens inriktning har därför långtidsbudgeten i år utökats med beräkningar rörande socialförsäkringssektorns utveckling och med ett mera allmänt hållet avsnitt om den framtida utvecklingen inom kommunerna. På grundval av långtidsbudgeten kan bedömningar göras av skattepolitikens förutsättningar och av utrymmet för nya aktiviteter och behovet av om.prövningar av existerande program inom den offentliga sektorn.

Långtidsbudgeten är emellertid varken en plan eller en prognos över statsutgifternas eller statsinkomsternas utveckling. På utgiftssidan innefattas endast en beräkning av de resurser som krävs för att olika verksamheter skall kunna bedrivas i enlighet med de beslut som statsmakterna redan har fattat oeh de åtaganden som gjorts för framtiden. Det görs alltså inga försök att förutse eller rekommendera vilka beslut som statsmakterna skall fatta under perioden.

Vad gäller statsinkomsterna grundas beräkningarna på oförändrade skatteregler och avgiftssatser i den mån inte förändringar beslutats eller förutsatts. Detta innebär att den av riksdagen beslutade indexregleringen av inkomstskatteskalan har tillämpats. Det nu föreslagna borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 juli 1978 motvägs delvis av vissa beslutade höjningar av socialförsäkringsavgifter den 1 januari 1979. Det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter har förutsatts vara i huvudsak oförändrat för perioden efter budgetåret 1978/79.

Långtidsbudgeten grundas-vad gäller åren 1979 och 1980 på samma antaganden rörande pris- och löneutvecklingen i samhället och den ekonomiska tillväxten som presenteras i den reviderade finansplanen. Vad gäUer perioden därefter har schablonmässigt lönesumman förutsatts stiga med 7 % årligen och den allmänna prisnivån med 4 % om året. En årlig real tiUväxt av bruttonationalprodukten för denna period om 3 % har förutsatts.

Såväl inkomsterna från statiig inkomstskatt som från lönebaserade skatter och socialförsäkringsavgifter är i hög grad beroende av den antagna utvecklingen av lönesumman. Även mervärdeskatteinkomsterna påverkas av lönesummans förändringar, eftersom dessa påverkar utvecklingen av den privata konsumtionen, men samrrianhänger även med importens förändring och av konsumtionsutvecklingen i dess helhet.

Statsinkomsternas årliga procentuella tUlväxt under den framförliggande perioden skulle enligt långtidsbudgetkalkylen komma att uppgå

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2   Reviderat budgetförslag    7

till 7,9 %. Den förutsedda inkomsttUlväxten i löpande priser för perioden efter år 1979 sammanfaller i stort med den som beräknades i förra årets långtidsbudget. Statsinkomsternas absoluta nivå ligger emellertid på en lägre nivå än i förra långtidsbudgeten, vUket bl. a. sammanhänger med förändringarna i arbetsgivaravgifter och i uttaget av statlig inkomstskatt för år 1978. Den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen och av importen har också påverkat skatteinkomsterna negativt.

Tabell 1. Statsinkomsternas utveckling 1972/73—1982/83

	Genomsnittlig procentuell förändring ■   1972/73— 1976/77	1978/79 (milj. kr.)	Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79— 1982/83
Inkomstskatt Mervärdeskatt Övriga inkomster Summa	-f25,3 + 12,9 + 13,2 + 17,6	47 100 29 900 37 780 114 780	+ 11,2 + 6,6 + 4,6 +  7,9

På utgiftssidan innebär långtidsbudgetens grundkalkyl en framräkning av statsutgifterna med utgångspunkt i en oförändrad prisnivå. Mätt på detta sätt blir statsutgifternas stegringstakt enligt långtidsbudgetkalkylen 2,3 % årligen i fasta priser under den framförliggande femårsperioden. Enligt förutsättningarna för långtidsbudgetberäkningarna har därvid utgiftsutvecklingen begränsats till att omfatta vad som krävs för att infria och vidmakthålla gjorda åtaganden. Takten i de framtida utgiftsökningarna ligger på i stort sett samma nivå som den ökningstakt som redovisades i förra årets långtidsbudget.

Ett förverkligande av långtidsbudgeten skuUe innebära en påtagligt dämpad utgiftsutveckling jämfört med den hittills genomförda. Under budgetåren 1972/73—1976/77 ökade de totala statsutgifterna i genomsnitt med 6,4 % om året i fasta priser.

De relativt sett mest expansiva utgiftsområdena under den förflutna perioden utgjordes av internationellt utvecklingsbistånd, folkpensionsutgifter, statsskuldräntor och näringspolitik. Långtidsbudgetens beräkningar för framtiden visar att bl. a. utfästdsema beträffande folkpensioneringen, bostadspolitiken och barnomsorgen reser betydande krav på framtida utgiftsökningar. Den beslutade fortsatta standardförbättringen för folkpensionärer som inte får ATP eller har låg ATP innebär att pensionerna för dessa grupper ökar betydligt snabbare än den allmänna prisutvecklingen. Härtill kommer att antalet pensionärer ökar. Utgifterna för bostadspolitiken påverkas bl. a. av gjorda åtaganden beträffande räntesubventioner tUl bostadsbyggandet. En kraftig utbyggnad för åren 1976—1980 av samhällets barnomsorg har beslutats på gmnd-

t2   Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Rev. budgetförslag

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

8

val av en överenskommelse mellan regeringen och Svenska kommunförbundet. Utbyggnadsprogrammet omfattar 100 000 nya daghemsplatser och 50 000 nya platser i fritidshem samt en utbyggnad av famUje-daghemsverksamheten.

Den snabbaste ökningstakten uppvisar emellertid utgiftsposten stats-skuldräntor, vilket sammanhänger med kostnaderna för att förränta den statsupplåning som blir följden av de i långtidsbudgeten kalkylerade framtida budgetunderskotten.

Tabell 2. Statsutgifternas utveckling 1972/73—1982/83

Genomsnittlig	1978/79	Genomsnittlig
procentuell	(milj. kr.)	procentuell
förändring		förändring
1972/73—		1978/79—
1976/77		1982/83

Fasta priser Löpande priser

- 6,4 -17,3

156 624

+ 2,3 + 6,1

I löpande priser beräknas den årliga genomsnittliga ökningen av statsutgifterna under långtidsbudgetperioden komma att uppgå till 6,1 %. Omräkningen tUl löpande priser har gjorts så att pris- och löneberoende utgifter i statsbudgeten har förändrats med hänsyn till den antagna pris- och löneutvecklingen. Detta gäller bl. a. statstjänarlöner, försvarskostnaderna och folkpensionskostnaderna. Beträffande sådana utgifter där statsmakterna fastställt en viss nivå i kronor, t. ex. storleken på utgående barnbidrag, har ingen uppräkning med hänsyn till pris- och löneutvecklingen antagits.

Den ökningstakt för utgifterna i löpande priser som framkommer i årets långtidsbudget överensstämmer väl med den som förra årets långtidsbudget uppvisade.

Utgiftsnivån för budgetåren 1977/78 och 1978/79 beräknas emellertid nu ligga väsentiigt över den nivå som framgick av 1977 års långtidsbudget. Orsaken till denna högre utgiftsnivå jämfört med beräkningarna för ett år sedan ligger främst i att priserna och i viss mån även lönerna för de statsanställda uppvisat en snabbare ökningstakt än enligt de antaganden som låg till grund för förra årets långtidsbudget. Detta har påverkat den dominerande del av statsutgifterna som är direkt kopplade tUl utvecklingen av priser och löner och har även föranlett beslut om höjningar av t. ex. barnbidragen.

Utgiftsökningen under den framförliggande perioden fördelar sig relativt jämnt med undantag av ökningen tiU budgetåret 1979/80, då utgifterna stiger i något långsammare takt. Detta sammanhänger med att vissa sysselsättningspolitiska och  industripolitiska satsningar påverkar

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag        9

budgetåren 1977/78 och 1978/79 men därefter i enlighet med långtidsbudgetmetodiken förutsätts falla bort.

För att belysa hur de statiiga utgifterna direkt ställer anspråk på samhällets reala resurser är det av intresse att studera utvecklingen av de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna. Enligt årets långtidsbudget skuUe utgifterna för statUg konsumtion komma att öka med endast 0,5 % årUgen i fasta priser under perioden fram t. o. m. budgetåret 1982/83. Detta innebär en halvering av ökningstakten jämfört med förra årets långtidsbudgetkalkyl och är en effekt av den restriktiva prövning av nya åtaganden vad gäller statlig konsumtion som genomförts. De statliga investeringsutgifterna skulle enligt långtidsbudgeten komma att minska, vilket sammanhänger med långtidsbudgetens teknik. I princip återspeglas endast gjorda åtaganden, vilket leder till en systematisk underskattning av investeringsutgifternas framtida utveckling. De statliga bidragen tUl kommunal konsumtion beräknas öka i något snabbare takt än ökningen av de statliga konsumtionsutgifterna, men ökningstakten är långsammare än den som redovisades i förra årets långtidsbudget.

Resursfördelningen och resursutvecklingen i samhäUet påverkas indirekt av statsbudgetens transfereringsutgifter. Liksom i tidigare långtidsbudgetkalkyler uppvisar dessa en belydligt snabbare expansionstakt än de statiiga konsumtions- och investeringsutgifterna. Gjorda åtaganden på folkpensioneringens, biståndspolitikens och bostadspolitikens område är här av stor betydelse. Den betydande ökningen av utgifterna för statsskuldräntor bidrar också starkt till den högre ökningstakten.

De utgifter av sysselsättningspolitisk och näringspolitisk art som sammanhänger med det aktuella konjunkturläget har i enlighet med lång-

Tabell 3.   Statsutgifternas utveckling 1972/73-ringar och transfereringar

Milj. kr., fasta priser)

-1982/83. Konsumtion, investe-

Konsumtionsutgifter

Statliga

Driftbidrag till kommuner

In vesteringsutgifter

Statiiga

Investeringsbidrag till kommuner

Transfereringar Till hushåll Internationella Till företag m.m. Statsskuldräntor

Genom-	Anslag	Genom-
snittlig	1978/79	snittlig
procentuell	(milj. kr.)	procentuell
förändring		förändring
1972/73—		1978/79—
1976/77		1982/83
+ 3,6	38 010	+ 0,5
+ 6,3	28 100	+ 1,2
+ 2,5	10 820	- 2,2
- 9,4	1570	+ 0,6
+ 5,2	38 010,	+ 1,4
+ 12,8	3 000	+ 2,2
+ 38,4	16 500	+ 2,9
+ 13,1	9 600	+ 24,3

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2   Reviderat budgetförslag   lo

tidsbudgetmetodiken förutsatts falla bort under den framförliggande perioden. Trots detta utvisar långtidsbudgeten att statsutgifterna, om gjorda åtaganden skall infrias, kan beräknas ligga kvar med oförändrad ökningstakt jämfört med föregående års långtidsbudget från den högre nivå som nu förutses för budgetåret 1978/79.

Långtidsbudgctkalkylen utvisar också att statsbudgetens underskott under den framförliggande perioden kan beräknas ligga kvar i närheten av den nivå som nu beräknas för budgetåret 1978/79. Orsakerna till denna högre underskottsnivå jämfört med förra årets långtidsbudget står främst att finna i den pris- och löneutveckling som nu förutses för budgetåren 1977/78 och 1978/79. Prisstegringstakten för de första åren under långtidsbudgetperioden bedöms nu bli snabbare än vad som då förutsattes. Även lönesummans ökningstakt har räknats upp, men i mindre grad. Prisstegringarna har medfört starkt ökade varaktiga utgiftsåtaganden utan att inkomstsidan, som förhållandevis mera styrs av lönesummeutvecklingen, påverkats i motsvarande grad. Den högre underskottsnivån medför i sin tur ökade utgiftsåtaganden för betalning av statsskuldräntor.

Tabell 4. Budgetsaldots utveckling 1977/78—1982/83

(Milj. kr., löpande priser)

1977/78    1978/79    1979/80    1980/81 1981/82 1982/83

Inkomster               110742    114780    125400    136000 147 100       155 800

Utgifter                   140 339     156 624    163 432     176 206 187 334         198 578

Saldo                     -29 597   -41 844   -38 032   -40 206       -40 234         -42 778

Trots att långtidsbudgetens beräkningsmetodik innebär att de insatser som nu är aktuella av syssdsättnmgspolitiska och näringspolitiska skäl bortfaller under perioden utvisar således långtidsbudgeten att den nu uppnådda underskottsnivån i allt väsentligt är ett uttryck för permanenta åtaganden. Fastän inkomsterna relativt sett ökar något snabbare än utgiftema sjunker inte budgetunderskotten av denna anledning, vilket beror på att statens utgifter i utgångsläget i så avsevärd grad överstiger inkomsterna.

Variationer i de antaganden rörande den framtida pris- och löne-utvecldingen m. m. som legat till grund för långtidsbudgetkalkylen påverkar inte i avgörande grad saidoutvecklingen. Om antagandena ändras så att ökningstakten av lönesumman resp. priserna förutsätts ligga på en högre eller lägre nivå med bibehållen reallönestegring påverkas såväl statsbudgetens inkomstsida som dess utgiftssida med i stort sett oförändrade budgetunderskott som resultat. Om skiUnaden mellan lönesummeökning och inflation antas bli större och reaUöneutvecklingen följakt-

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag n

ligen gynnsammare blir följden något minskande budgetunderskott. Av årets långtidsbudgetkalkyl kan emellertid dras slutsatsen att de statliga budgetunderskotten blir bestående på i stort sett nuvarande nivå med de förutsättningar som gällt. Alternativa antaganden rörande den framtida ekonomiska utvecklingen rubbar inte i någon avgörande grad denna slutsats.

De budgetunderskott som nu förutses för innevarande och nästkommande budgetår har givetvis sin bakgrund i den rådande ekonom.iska situationen. Med en högre aktivitetsnivå i ekonomin skulle vissa utgifter för sysselsättnings- och industripolitiken kunna håUas på en lägre nivå och statsinkomsterna skulle vara något högre. De antaganden som utnyttjats vid långtidsbudgetkalkylen förutsätter emeUertid en relativt snabb återgång till stabil tUlväxt i samhäUsekonomin och stigande reallöner vid dämpad inflationstakt.

Långtidsbudgeten innehäller i år även ett avsnitt om den finansiella utvecklingen i socialförsäkringssektorn. Vidare belyses statens finansiella sparande, dvs. statsbudgetens saldo med avdrag för finansiella transaktioner såsom långivning och aktieteckning. Eftersom de samhäUsekonomiska effekterna av saidoförändringar inom socialförsäkringssektorn och vad avser statsbudgeten i väsentUga hänseenden sammanfaller bör statens och socialförsäkringssektorns finansieUa sparande ses tillsammans. Socialförsäkringssektorn utanför statsbudgeten, som helt domineras av AP-fonden, ökade tidigare sitt sparande år från år men har nu stagnerat på en nivå kring ett överskött om ca 14 miljarder kr. Statens och socialförsäkringssektorns sammanlagda finansiella sparande enligt långtidsbudgetkalkylen framgår av nedanstående tabell.

Tabell 5. Statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparande 1977/78— 1982/83

(Milj. kr., löpande priser)

1977/78	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83
-5 500	-16 400	-16 100	-18 100	-19 000	-21 700

Staten och socialförsäkringssektorn utvisar sammanlagt ett tilltagande sparandeunderskott under långtidsbudgetperioden. Eftersom kommunerna av institutionella skäl över en längre period visar ett finansiellt sparande som ligger kring noll innebär detta att den offentliga sektorns sparande under långtidsbudgetperioden tenderar att något försvagas.

Tabell 6.   Statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparandeunderskott i procent av BNP i löpande priser

1977/78	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83
-1,5	-4,0	-3,6	-3,8	-3,7	-3,9

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  12

Ställda i relation till den antagna tillväxten av bruttonationalprodukten utvecklas statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparande enligt långtidsbudgetkalkylen på det sätt som framgår av tabell 6. Mätt som andel av bruttonationalprodukten kvarligger statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparandeunderskott på ungefär oförändrad nivå efter budgetåret 1978/79.

Den förda finanspolitiken och den bild av den statsfinansiella utvecklingen som framträder i den nu framlagda långtidsbudgetkalkylen måste ses mot bakgrund av dagens ekonomisk-politiska situation och den utveckling för framtiden som nu kan skönjas.

Genom finanspolitikens aktiva inverkan och genom den förda sysselsättnings- och näringspolitiken har den svenska arbetsmarknaden undgått att drabbas av de arbetslöshetstal som sedan några år tUlbaka blivit vanliga i jämförbara länder samtidigt som förutsättningar skapats för industrin att snabbt öka sin produktion. En mindre expansiv finanspolitik skulle ha medfört en lägre aktivitetsnivå, större arbetslöshet och betydande bortfaU av produktion och produktionskapacitet. Den förda sysselsättnings- och näringspolitiken har lindrat omställningsprocessens följder för anställda och företag. Det har samtidigt varit nödvändigt att hålla tUlbaka den statliga efterfrågan i syfte att hindra att arbetskraft i aUtför stor utsträckning varaktigt överförs från den utlandskonkurrerande industrin till den offentiiga sektorn. Finanspolitiken har varit restriktiv i den meningen att ökningen i statens konsumtions- och investeringsefterfrågan bringats att praktiskt taget helt upphöra samtidigt som den privata efterfrågan dämpats. Införandet av en inflationsskyd-dad inkomstskatteskala har gjort det möjligt för arbetsmarknadens parter att överblicka och träffa avtal för en längre period än ett år.

Den förda politiken börjar nu sätta spår i en omsvängning i handelsbalansen. En väsentlig grundval för en fortsatt återanpassning av den svenska ekonomin till balanserad tillväxt utgör vidare det löneavtal som nyligen träffats för den privata sektorn. Arbetsmarknadens organisationer har med detta avtal medverkat till att skapa förutsättiungar för ekonomisk utveckling mot normalt resursutnyttjande och en successivt förbättrad bytesbalanssituation. I samma riktning verkar den nyligen träffade jordbruksuppgörelsen.

Grunden för en återgång till mera normala ekonomiska förhåUanden har således lagts. Den förda finanspolitiken har utgjort ett led i denna utveckling. Detta innebär dock endast att ett första steg tagits på vägen mot balans i den svenska ekonomin. När aktiviteten i ekonomin ökar och vi återgår till en situation med mera normalt kapacitetsutnyttjande och ekonomisk tillväxt krävs en ekonomisk politik som möjliggör att den inledda utvecldingen kan fullföljas med uthållighet.

Den ekonomiska utveckling som nu kan förutses oeh som närmare behandlas i den reviderade finansplanen innebär i det korta perspektivet

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  13

för företagens del en minskning i det aUtför stora underskottet i deras finansiella sparande. Denna utveckling gör att ett betydande offentligt sparandeunderskott kan accepteras. När lageravvecklingen genomförts och företagens investeringar åter ökar kommer kraven på finanspolitiken att skärpas.

Mot denna bakgrund innebär den nu framlagda långtidsbudgetkalkylen en bestämd varningssignal. De stora budgetunderskotten under det innevarande och det kommande budgetåret är ofrånkomliga inslag i den ekonomiska politiken. Fortsatta underskott av denna storleksordning kan emeUertid inte accepteras i en situation där ekonomin återgår till fullt kapacitetsutnyttjande. Långtidsbudgetkalkylen visar också att fleråriga stora budgetunderskott medför en begränsning av framtida handlingsutrymme i form av starkt stigande utgifter för statsskuldens förräntning. De möjligheter till en omläggning av finanspolitiken i mera restriktiv riktning som ges i en situation med bättre kapacitetsutnyttjande och högre tillväxttakt måste därför utnyttjas.

Regeringen har i särskilda anvisningar till myndigheterna rörande an-slagsframstäUningarna för budgetåret 1979/80 bl. a. framhållit betydelsen av oiriprövning av pågående verksamheter samt föreskrivit att myndighelerna som ett huvudförslag i anslagsframstäUningarna skall redovisa ett besparingsalternativ. Regeringen har vidare genom tiUäggsdirektiv till sittande utredningar bl. a. understrukit vikten av återhållsamhet med nya utgiftsanspråk.

I det aktueUa konjunkturläget har betydande särskilda insatser tUI förmån för drabbade branscher och regioner varit nödvändiga för att underlätta strukturomvandlingen. Dessa insatser medför betydande statsutgifter. I ett gynnsammare ekonomiskt klimat minskar behovet av åtgärder av detta slag. Samtidigt visar långtidsbudgeten att framtida statliga åtaganden av nuvarande omfattning för sådana ändamål inte är möjliga.

Långtidsbudgeten visar att tyngdpunkten i de statliga utgiftsåtagandena ligger på transfereringssidan. Inkomstöverföringar till pensionärer, barnfamiljer och utsatta grupper i samhället ställer krav på betydande framtida utgifter. En naturlig utgångspunkt för finanspoUtiken på sikt måste vara att växande sådana överföringar tiU hushåUen får balanseras genom ökade inkomster.

Den framtida ekonomiska utveckling som nu kan förutses kommer således att stäUa krav på en finanspolitik som leder tiU lägre budgetunderskott än dem som framgår av långtidsbudgetkalkylen. Det ligger i öppen dag att detta nödvändiggör en synnerligen restriktiv utgiftsgranskning och en fortlöpande omprövning av pågående aktiviteter. Detta förhållande understryks av att långtidsbudgeten på utgiftssidan underskattar det verkliga utgiftstrycket under det att den på inkomstsi dan förutsätter ett i stort oförändrat skattetryck.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  14

3    Det reviderade budgetförslaget

I budgetförslaget för budgetåret 1978/79 beräknades totalbudgeten uppvisa ett underskott om drygt 33,2 miljarder kr. för budgetåret 1977/78 och ca 32,2 miljarder kr. för budgetåret 1978/79. De förnyade beräkningar som nu föreligger innebär en rad förändringar på såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten för dessa båda budgetår. Jag kommer att senare redovisa dessa beräkningar mera i detalj.

När det gäller statsinkomsternas utveckling spelar självfallet de antaganden som görs om den allmänna inkomstutvecklingen i samhället en avgörande roll. Riksrevisionsverket har i sin reviderade inkomstberäkning utgått från att lönesumman ökade med 9,3 % år 1977, vilket är något mera än tidigare beräknat. För år 1978 har den beräknade tillväxten av lönesumman på grundval av de avtal som hittiUs träffats på arbetsmarknaden justerats ned med en halv procentenhet till 7,7 %. För år 1979 kvarstår efter beaktande av dessa avtal antagandet om en ökning av lönesumman med 7 %. Jag har i mina beräkningar av statsinkomsterna haft samma utgångspunkter som riksrevisionsverket.

Jag har tidigare redovisat att regeringen beslutat föreslå ett borttagande av den allmänna arbetsgivaravgiften bl. a. i syfte att åstadkomma en snabbare återgång till ett läge med mera normalt resursutnyttjande i ekonomin. Dessa åtgärder medför helt naturligt en försvagning av budgetens inkomstsida. Som jag senare kommer att närmare redovisa kan effekten härav uppskattas till ca 3,4 miljarder kr. för budgetåret 1978/ 79. Härutöver är den viktigaste förändringen i bedömningen av utvecklingen av statens inkomster i förhållande till vad som angavs i budgetförslaget att inkomsterna av mervärdeskatten räknats ned med mer än en mUjard kr. främst beroende på lägre import än vad som tidigare beräknats. Härtill ko.mmer ett antal mindre justeringar av flera inkomsttitlar.

Totalt beräknas statsinkomsterna nu tUI ca 110,7 miljarder kr. för budgetåret 1977/78 och ca 114,8 miljarder kr. för budgetåret 1978/79. Detta innebär att inkomsterna dessa budgetår ökar med ca 6 resp. knappt 4 %.

Även på utgiftssidan innebär de nya beräkningarna förändringar i förhåUande till vad som redovisades i budgetförslaget. Vad gäller budgetåret 1977/78 har beslutade utgifter för industripoUtiska insatser som tidigare beräknades komma att i viss utsträckning belasta innevarande budgetår, kassamässigt förskjutits tUl budgetåret 1978/79. De betydande insatser som gjorts på arbetsmarknadspolitikens område kommer ocksä att till en del leda till utbetalningar från anslagen först under nästa budgetår. Totalt räknar jag med att utgifterna för budgetåret 1977/78 skall uppgå tUl 140,3 miljarder kr., vilket är ca 4,3 miljarder kr. mindre än tidigare beräknat.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 15

För budgetåret 1978/79 beräknas nu utgifterna bli ca 5 miljarder kr. större än vad som angavs i budgetförslaget. Detta förklaras till stor del av de förskjutningar i utbetalningar i vissa utgifter som jag nyss berört. Jag beräknar nu utgifterna för budgetåret 1978/79 till totalt drj'gt 156,6 miljarder kr. I detta bdopp ingår anslaget till oförutsedda utgifter med oförändrat S miljarder kr.

Tabell 7. Tofalbudgeten 1977/78	—1978/79 (milj.	. kr.)
1977/78 Budgetprop. 1978	Ny beräkning	1978/79 Budgetprop. 1978	Ny beräkning
Inkomster            111376 Utgifter                144 600 Saldo                  -33 224	110 742 140 339 -29 597	119 397 151 593 —32 196	114780 156 624 -41 844

De beräkningar jag nu har redovisat resulterar i att budgetunderskottet för budgetåret 1977/78 nu förutses bU ca 29,6 miljarder kr., vilket är en minskning med ca 3,6 miljarder kr. i förhållande till vad som angavs i januari i år (tabell 7). För nästa budgetår stiger underskottet med ca 9,6 miljarder kr. till ca 41,8 miljarder kr. jämfört med budgetförslaget. Som jag tidigare framhållit måste detta statliga utgiftsöverskott ses i relation till de krav som en aktiv finanspolitik stäUer i rådande ekonomiska situation. Inte minst kommer här i förgrunden de betydande insatser som regeringen vidtagit tUl gagn för näringslivets konkurrensförmåga och en tryggad sysselsättning för medborgarna.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag i6

SÄRSKILDA FRÄGOR

1    Utnyttjande av finansfullmakten

Regeringen har av riksdagen bemyndigats att för budgetåret 1977/78, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 1 500 milj. kr. (prop. 1976/77: 100 bil. 2, FiU 1976/ 77: 10, rskr 1976/77: 133).

I prop. 1977/78: 100 bil. 2 redovisades de åtgärder, som under budgetåret 1977/78 t. o. m. den 29 december 1977 vidtagits med stöd av finansfullmakten.

För tiden därefter har finansfuUmakten utnyttjats vid ytterligare två tillfällen, nämligen den 19 januari och den 16 februari 1978.

Genom beslut den 19 januari 1978 utnyttjades fuUmakten dels för byggande av statliga vägar i Uppsala län (30,7 milj. kr.), dels för bidrag till vissa mindre beredskapsarbeten i norra Uppland (7 milj. kr.).

Genom beslut den 16 februari 1978 utnyttjades fullmakten för följande ändamål: inom justitiedepartementets område: ombyggnad av Ängelholms tingsrätt (2,7 milj. kr.); inom kommunikationsdepartementets område: byggande av statliga vägar (147,5 milj. kr.) samt byggande av mareografer åt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (1,2 milj. kr.); inom budgetdepartementets område: vissa reparations- och underhållsarbeten (9 milj. kr.); inom arbetsmarknadsdepartementets område: sysselsättningsskapande åtgärder i form av beredskapsarbeten (535 milj. kr.) samt statliga industribeställningar (120 milj. kr.).

Vidare bemyndigades arbetsmarknadsstyrelsen att t. o. m. den 30 juni 1978 i fråga om annat kommunalt beredskapsarbete än investeringsarbete bevilja statsbidrag med belopp motsvarande 75 % av lönekostnaden för tUI arbetet anvisade arbetslösa.

I prop. 1977/78: 100 bil. 2 redovisades att dittills sammanlagt 679 256 000 kr. hade utnyttjats av finansfullmakten på 1 500 milj. kr.

Riksdagen har sedermera i anledning av förslag om anslag för ifrågavarande ändamål på tiUäggsbudget I (prop. 1977/78: 25) och tilläggsbudget II (prop. 1977/78: 101) anvisat 557 260 000 kr. Genom de nämnda besluten den 19 januari och den 16 februari 1978 har ytterligare 853,1 milj. kr. tagits i anspråk. Att disponera av finansfuUmakten för budgetåret 1977/78 återstår f.n. (1500 000 000-679 256 000-853 100 000 + 557 260 000=) 524 904 000 kr. Regeringen har i prop. 1977/78: 125 hemställt om anslag på sammantaget 975 096 000 kr. til! följd av skilda beslut med stöd av finansfullmakten.

Regeringen har vidare — med stöd av riksdagens beslut att för affärs-

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag n

verken beräkna ett påslag om 10 % utöver investeringarna för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av me-ddsanvändningar (prop. 1976/77: 100 bil. 9, TU 1976/77: 12, rskr 1976/ 77: 150; prop. 1976/77: 100 bU. 17, NU 1976/77: 24, rskr 1976/77: 206 samt prop. 1977/78: 25, NU 1977/78: 32, rskr 1977/78: 108) — den 23 februari 1978 beslutat vidta följande sysselsättningsfrämjande åtgärder.

Inom kommunikationsdepartementets område: tidigareläggning av spårbygge åt statens järnvägar i Vännäs; tidigareläggning av vissa anläggningsarbeten åt sjöfartsverket samt tidigareläggning av vissa byggnadsarbeten åt televerket (300 000 kr., 2,4 milj. kr. resp. 17,8 milj. kr.); inom industridepartementets område: tidigareläggning av vissa byggnadsarbeten vid statens vattenfallsverk (1,6 milj. kr.).

Utöver detta har regeringen beslutat vidta åtgärder enligt följande.

Inom justitiedepartementets område: vissa byggnads- och reparationsarbeten under kriminalvården (1,8 milj. kr.); inom budgetdepartementets område: vissa mindre ombyggnads- och reparationsarbeten (2,7 milj. kr.); inom utbildningsdepartementets område: tidigareläggning av vissa byggnadsarbeten inom skolväsendet (40,6 milj. kr.) samt tidigareläggning av vissa arbeten vid televerket i anslutning till TV-stationen i Arvidsjaur (700 000 kr.).

2    Totalbudgeten budgetåren 1977/78 och 1978/79 2.1 Totalbudgetens utgiftsanslag

I budgetpropositionen år 1978 beräknade jag totalbudgetens utgiftsanslag, dvs. bortsett från förändringar i anslagsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, till 135 735 milj. kr. för budgetåret 1977/7S. I dessa belopp ingick de i prop. 1977/78: 73 och prop. 1977/78: 101 upptagna anslagen på tilläggsbudget II. Riksdagen har sedermera fattat beslut i anledning av prop. 1977/78: 73. Vad gäller prop. 1977/78: 101 har riksdagen fattat beslut i samtiiga frågor med undantag för det av chefen för industridepartementet föreslagna investeringsanslaget till lån för prospektering i Arjeplog.

1 prop. 1977/78: 87 om statligt engagemang i handelsstålindustrin, m. m. föreslås att sammanlagt ca 1 781 milj. kr. anvisas på tiUäggsbudget II för innevarande budgetår. Regeringen har i prop. 1977/78: 89 föreslagit att 50 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II som särskild ersättning tiU Luleå kommun i anledning av Stålverk 80-projektets nedläggning. Regeringen har vidare föreslagit i prop. 1977/78: 96 att 200 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II för sysselsättningsstöd till LKAB. Riksdagen har fattat beslut i anledning av dessa propositioner.

Regeringen har i prop. 1977/78: 119 begärt ca 6 milj. kr. till förvärv av aktier i Göta kanalbolag. I prop. 1977/78: 125 har begärts anslag på

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  i8

tiUäggsbudget 111 för egentUga statsutgifter om 2 084 milj. kr. De största anslagen föreslås gå till sysselsättningsskapande åtgärder, byggande av mellanriksvägen Kiruna—Narvik, kapitaltillskott tUl Statsföretag AB, byggande av statliga vägar samt bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem. Regeringen har vidare i prop. 1977/78: 174 föreslagit att 1 715 milj. kr. anvisas för stöd till varvsnäringen. Slutligen har regeringen i prop. 1977/78: 180 föreslagit att 400 milj. kr. anvisas som lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB. Sammanlagt har sålunda beslutats resp. föreslagits utgiftsanslag för budgetåret 1977/78 om 141 971 milj. kr.

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 4 aprU 1978 överlämnat en beräkning över utfallet av statens budget för innevarande budgetår (bilaga 2). Verket har beräknat de totala statsutgifterna, exkl. förändringar av anslagsbehåUningar och i dispositionen av rörliga krediter, till 143 073 milj. kr. Detta är 1 102 milj. kr. mer än den summa för utgiftsanslag som jag nyss redovisade. Skillnaden förklaras av beräknade merutgifter på förslagsanslag. Verkets beräkning i denna del kan jag ansluta mig till. Jag räknar alltså i likhet med riksrevisionsverket med att statsutgifterna, exkl. förändringar av anslagsbehåUningar och i dispositionen av rörliga krediter men inkl. merbdastningar på förslagsanslag kommer att uppgå till 143 073 mUj. kr. budgetåret 1977/78.

För budgetåret 1978/79 upptogs de totala statsutgifterna, e.xkl. förändringar av anslagsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, i budgetpropositionen tiU 151 293 milj. kr.

I olika propositioner, som har förelagts riksdagen före den 1 aprU 1978, och beslut som riksdagen har fattat fram till nämnda dag har upptagits anslag som innebär en utgiftsökning i förhållande till det ursprungliga förslaget till statsbudget med 1 581 milj. kr. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag att för tillfälligt nyrekryteringsstöd begära ett anslag om 150 milj. kr. för budgetåret 1978/79 samt anslag om sammanlagt 300 milj. kr. till vissa syssdsättningsstödjande åtgärder.

1 budgetpropositionen upptogs anslaget till oförutsedda utgifter med 8 000 milj. kr. för sedvanliga tUläggsbudgetar, för vissa strukturinsatser liksom för särskilda propositioner på andra områden. Vidare erinrade jag om svårigheterna att i förtid överblicka aUa utgiftskrav som kan aktualiseras under kommande budgetår. Som jag nyss nämnt, har i propositioner och riksdagsbeslut upptagits anslag som innebär en utgiftsökning med ca 2 miljarder kr. Detta skulle kunna motivera en nedjustering av anslaget till oförutsedda utgifter. Vid förnyade beräkningar inom skolöverstyrelsen har å andra sidan framkommit att det i budgetpropositionen upptagna anslaget för bidrag till driften av grundskolor m. m. sannolikt kommer att väsentligt överskridas. Dessutom beräknas utgifterna för räntebidrag till bostäder stiga med ea 100 milj. kr. till följd av ränteförändringen i februari i år. TiU detta kommer att vissa medelsbehov under

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  19

budgetåret 1978/79, bl. a. för fortsatta insatser för varvsindustrin, är svåra att helt överblicka f. n. Mot denna bakgrund finner jag inte anledning att föreslå ändring av det i budgetpropositionen upptagna beloppet för oförutsedda utgifter.

Underskottet för budgetåret 1978/79 på riksgäldsfonden upptogs i budgetpropositionen tUl 9 600 milj. kr. Utfallet på detta anslag är i huvudsak avhängigl av budgetsaldot närmast föregående budgetår, men är även i någon mån beroende av budgetsaldot under det budgetår för vilket anslaget är anvisat. Som jag tidigare har anfört förutses budgetunderskottet för innevarande budgetår komma att minska jämfört med beräkningarna i budgetförslaget samtidigt som budgetunderskottet för budgetåret 1978/79 ökar jämfört med mina beräkningar i budgetpropositionen. Detta kan tUlsammans m.ed vissa andra förhåUanden medföra att underskottet på riksgäldsfonden för budgetåret 1978/79 kan komma att bli lägre än det i budgetpropositionen upptagna beloppet. Det torde få ankomma på riksdagens finansutskott att slutiigt beakta effekterna av olika förändringar vad gäller detta underskott.

Jag har låtit upprätta en specifikation över föreslagna och beslutade anslagsförändringar på statsbudgeten i förhållande till budgetpropositionen (bUaga 5). Specifikationen täcker perioden fram till mars månads utgång år 1978 inkl. förslag i bUaga 3 till denna proposition. På grundval av dessa uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen på totalbudgeten för budgetåret 1978/79 tiU 153 324 milj. kr. Eventuella förslag och beslut i övrigt efter den 31 mars 1978 torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.

2.2 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1978/79

Anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1978/79 var i årets budgetproposition i viss omfattning upptagna med beräknade belopp beroende på att motsvarande investermgsanslag inte hade begärts definitivt.

Jag får nu anmäla det slutliga behovet av avskrivningsmedel för dessa punkter och för därefter tUlkomna ytterligare investeringar.

Under statens allmänna fastighetsfond föreslogs i budgetpropositionen för byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde ett anslag om 90 milj. kr. I prop. 1977/78: 106 har för detta ändamål slutligt begärts 30 milj. kr. Avskrivningsanslaget bör föras upp med 15 milj. kr.

Under statens utlåningsfonder har i prop. 1977/78: 112 till fiskerilånefonden definitivt begärts 17 milj. kr. Lånen är under viss tid räntefria och löper därefter med ränta motsvarande två tredjedelar av gällande diskonto. Avskrivningsanslaget bör föras upp med 8 242 000 kr.

För lånefonden tUl främjande av beredning och avsättning av fisk

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  20

m. m. har i samma proposition definitivt begärts 6,7 milj. kr. Dessa lån är under viss tid räntefria och löper därefter med 5 % ränta. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 3 248 000 kr.

Under fonden för låneunderstöd har i prop. 1977/78: 99 till lån för investeringar i bokhandel föreslagits ett anslag av ytterligare 1 milj. kr. utöver i budgetpropositionen föreslagna 1,4 milj. kr. Vissa lån avses bli ränte- och amorteringsfria. Avskrivningsbehovet kan schablonmässigt beräknas till 50 %. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av totalt 1,2 milj. kr.

I prop. 1977/78: 122 har för lån till experimentbyggande m. m. begärts ett anslag av 23,5 milj. kr. Detta är 3,5 milj. kr. mer än i budgetpropositionen föreslagna 20 milj. kr. Lånen är ränte- och amorteringsfria under högst tio år och frågan om återbetalning prövas från fall tUl fall. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 23,5 milj. kr.

2.3 Totalbudgetens inkomster

Riksrevisionsverket har med särskild ski"ivdse den 31 mars 1978 lämnat reviderade inkomstberäkningar för budgetåren 1977/78 och 1978/79. För en närmare redogörelse för dessa beräkningar får jag hänvisa till verkets skrivelse (bilaga 3).

Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället. Med ledning av tillgängUg statistik har riksrevisionsverket utgått från att den totala lönesumman ökade med 9,3 % meUan åren 1976 och 1977. Verket har, bl. a. med beaktande av de avtal som har slutits på arbetsmarknaden, beräknat den totala lönesummans ökning till 7,7 % mellan åren 1977 och 1978. För första halvåret 1979 har ökningen satts till 7 % på årsbasis.

Riksrevisionsverkets antaganden överensstämmer i huvudsak med dem som återfinns i den reviderade finansplanen och jag har i mina beräkningar haft samma utgångspunkter. Detta innebär att antagandena om ökningen av lönesumman i jämförelse med budgetpropositionen har justerats upp med knappt en halv procentenhet för år 1977 och ned med drygt en halv procentenhet för år 1978. För år 1979 är antagandet oförändrat.

Riksrevisionsverket har beräknat inkomsterna under inkomsttiteln skatt på inkonist och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. tn. till 45 500 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 47 100 milj. kr. för nästkommande budgetär. Detta innebär ökningar med 1 300 milj. kr. resp. 200 milj. kr. jämfört med beräkningarna i budgetförslaget. Jag finner inte anledning att avvika från verkets prognos på denna punkt.

Beräkningarna av inkomsterna på inkomstskattetiteln baseras på förutsättningen om oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminärskatt för budgetåret 1978/79. Enligt lagen (1947: 576) om statUg

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  21

inkomstskatt skaU varje år bestämmas med vilka procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskatten skaU ingå i preliminärskatten för kommande budgetår. Procenttalet för den första hälften av budgetåret 1978/79 skall vara detsamma som under innevarande budgetårs senare hälft. I lagen (1977: 456) om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1977/78 har detta procenttal satts till 100 för budgetåret 1977/78. För tiden den 1 juli—den 31 december 1978 blir uttagsprocenten densamma. Jag föreslår att uttagsprocenten även för tiden den 1 januari—den 30 juni 1979 fastställs till 100. Förslag tUl lag härom har utarbetats inom budgetdepartementet (bilaga 8).

Vid beräkningen av inkomsterna under inkomsttiteln allmän arbetsgivaravgift har riksrevisionsverket utgått från ett oförändrat uttag om 2%. Verket beräknar inkomsterna under titeln till 5 950 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 3 994 för budgetåret 1978/79. Vad gäUer budgetåret 1977/78 har jag ingen erinran mot verkets beräkningar. Som jag tidigare har nämnt återkommer jag senare denna dag med förslag tUl regeringen att hos riksdagen hemställa om borttagande av den aUmänna arbetsgivaravgiften den 1 juli 1978. Under inkomsttiteln kommer dock fyllnadsinbetalningar m. m. att inflyta under budgetåret 1978/79. Jag beräknar därför inkomsterna under inkomsttiteln till 600 milj. kr. vUket är 3 394 milj. kr. lägre än verkets förslag.

Inkomsterna av mervärdeskatten har av riksrevisionsverket upptagits till 26 300 mUj. kr. för budgetåret 1977/78 och 29 900 milj. kr. för det därpå följande budgetåret. Jag ansluter mig till verkets beräkningar. För båda dessa budgetår innebär prognosen nedräkningar med väsentligt över 1 miljard kr. jämfört med vad som angavs i budgetförslaget.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna under inkomsttiteln .särskild beredskapsavgift för oljeprodukter till 1 000 kr. för budgetåret 1978/79. I prop. 1977/78: 128 om stöd till prospektering efter olja och naturgas föreslås att en avgift för prospektering tas ut genom att den nuvarande särskilda beredskapsavgiften höjs. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet och statsrådet lohansson beräknar jag inkomsterna tUl följd av den höjda avgiften till 80 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Inkomsterna skall emellertid tillföras en särskild fond, benämnd oljeprospekteringsfonden. Den nya avgiften påverkar sålunda inte statsbudgetens saldo och föranleder följaktiigen ingen ändring i riksrevisionsverkets inkomstberäkning.

Riksdagen har beslutat (prop. 1977/78: 98, SkU 1977/78: 45, rskr 1977/78: 222) om införande av en skatt på vissa resor med charterflyg (reseskatt). Jag föreslog i budgetpropositionen, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, att inkomsterna av denna skatt skulle tillföras en särskild inkomsttitel benämnd särskild skatt på utrikes charterresor med flyg. Riksrevisionsverket har i sin inkomstberäkning fö-

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  22

reslagit att inkomsttiteln benämns skatt på charterresor. För min egen del föreslår jag, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, att inkomsttiteln benämns reseskatt. Jag har däremot ingen erinran mot verkets beräkning av inkomsterna under ifrågavarande inkomsttitel.

Som jag tidigare har nämnt kommer jag senare denna dag att föreslå regeringen att hos riksdagen hemställa om ett borttagande av den allmänna arbetsgivaravgiften den 1 juli 1978. Vissa andra arbetsgivaravgifter kommer emdlertid att höjas den 1 januari 1979. Dessa förhåUanden berör givetvis staten i egenskap av avgiftsskyldig och skulle kunna motivera justeringar av lönekostnadspålägget i den statliga verksamheten. I anslagsberäkningarna för budgetåret 1978/79, som riksdagen i vissa fall redan har fattat beslut om, har förutsatts ett oförändrat pålägg om 39 %. Det skulle medföra påtagliga olägenheter att nu generellt ändra uttaget. I fråga om myndigheter med uppdragsverksamhet kan dock, om inte en korrigering görs, problem uppkomma med hänsyn till de affärsmässiga betingelser under vilka dessa verksamheter bedrivs. Det torde ankomma på regeringen att besluta om de åtgärder som kan vara motiverade med anledning av detta förhållande. För affärsverken torde inga speciella svårigheter uppstå eftersom de inte betalar lönekostnadspålägg utan direkt belastas med de ifrågavarande arbetsgivaravgiftema.

Inkomsterna av lönekostnadspåläggen tillförs inkomsttiteln pensionsmedel m. m. Från denna inkomsttitel överförs i juni 1979 i förekommande fall statens arbetsgivaravgifter för kalenderåret 1978 tiU vederbörande inkomsttitel. Beräkningen av inkomsterna för inkomsttiteln pensionsmedel m. m. under budgetåret 1978/79 måste beakta de faktiska avgiftsuttagen under kalenderåret 1978. Härav följer att borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften endast påverkar beräkningarna avseende andra halvåret 1978. Denna halvårseffekt beräknar jag till 135 milj. kr. Detta innebär att nettoinkomsterna under inkomsttiteln pensionsmedel m. m. räknas upp med motsvarande belopp jämfört med riksrevisionsverkets beräkningar, dvs. till 1 200 milj. kr. Jag vill för fullständighetens skull nämna att den nu berörda uppbördstekniken beaktats vid min beräkning av inkomsterna under inkomsttiteln allmän arbetsgivaravgift. Slutligen vill jag påpeka att de beräkningstekniska justeringar jag nu har redovisat i huvudsak inte påverkar totalbudgetens saldo.

Under inkomsttiteln diverse inkomster har riksrevisionsverket vad avser räntor och amorteringar på energispariån föreslagit att dessa fr. o. m. budgetåret 1978/79 redovisas under en egen inkomsttitel under diverse inkomster benämnd räntor och amorteringar på energispariån. Dessa inkomster har tidigare redovisats under titeln övriga diverse inkomster. Jag kan, efter samråd med chefen för bostadsdepartementet och statsrådet Friggebo, ansluta mig till att en inkomsttitel med den föreslagna benämningen tas upp i statsbudgeten.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag       23

Riksrevisionsverket har föreslagit att inkomster från ersättning för (idministrationskostnader avseende bidragsförskott för budgetåret 1978/ 79 uppförs under en ny inkomsttitel med denna benämning. Verket har beräknat inkomsterna till 29 750 000 kr. Efter samråd med chefen för socialdepartementet föreslår jag att dessa inkomster i stället tillförs utgiftsanslaget Bidragsförskott under femte huvudtiteln såsom uppbördsmedel. Detta har också förutsatts vid anslagsberäkningen. Vad jag nu förordat medför att verkets inkomstberäkning bör justeras ned med 29 750 000 kr.

Iag övergår nu till att redovisa de ändringar i riksrevisionsverkets beräkningar som jag förordar beträffande beräknad övrig finansiering. Samråd har skett med berörda statsråd. Avskrivningsmedel inom televerkets fond för televisions- ocli Ifudradioanläggningar bör liksom ifrågavarande investeringsanslag för budgetåret 1977/78 tas upp med 54,4 milj. kr. och för budgetåret 1978/79 med 60,2 milj. kr., vilket är 800.000 kr. mer resp. 1 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket har beräknat.

Jag beräknar alltfort avskrivningsmedlen inom luftfartsverkets fond till 38,2 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 66,6 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Detta är 8,1 milj. kr. resp. 16,6 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket har beräknat.

Inkl. de av mig förordade avvikelserna från riksrevisionsverkets inkomstberäkningar uppgår totalbudgetens inkomster enligt de förnyade inkomstberäkningarna till 110 742 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 114 780 milj. kr. för budgetåret 1978/79 (tabell 8). Detta är 634 milj. kr. resp. 4 617 milj. kr. mindre än vad som angavs i årets budgetproposition.

Min beräkning av de enskilda inkomsttitlarna på driftbudgeten för budgetåret 1978/79 framgår av specifikationen i bilaga 4.

Jag har i det föregående redogjort för förändringarna i förhållande till budgetpropositionen i fråga om begärda investeringsanslag för budgetåret 1978/79. De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 12 665 milj. kr. De för finansiering av dessa investeringar beräknade avskrivningsmedlen som bör anvisas på driftbudgeten uppgår tUl 1 903 milj. kr. De medel som inom resp. kapitalfond är tillgängliga för finansiering av investeringarna, dvs. avskrivningsmedel oeh övriga kapitalmedel inom fonderna, beräknar jag till 3 084 milj. kr. På grundval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena till 7 678 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter oeh dessas finansiering framgår av tabell 10.

Jag har låtit upprätta förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1978/79 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena (bilaga 6).

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

24

Tabell 8. Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1976/77—1978/79 (Milj. kr.)

1976/77 Utfall

1977/78

Budgetprop. 1978

Ny beräkning

1978/79

Budgetprop. 1978

Ny beräkning

Förändring från

Utfall      Ny be-

1976/77      räkning
till ny       1977/78

beräkning till ny be-1977/78      räkning 1978/79

46 336

4 569

6 997 21 259

2 386 104 360

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäkringsavgifter Automobilskattemedel

Allmän arbetsgivaravgift

Mervärdeskatt Övriga inkomster på driftbudgeten Beräknad övrig finansiering

Summa

45 661

4  735

5  960

27 750

46 901

4  805

5  950 26 300

48 500

6 080

4 061 31 200

48 621

6 450

600 29 900

+   565

+   236

-1047 + 5 041

+ 1720

+ 1645

-5 350 + 3 600

22 813   24 705        24 184        26 194        26 106  +1371       +1922

2 602 110 742

2 565 111 376

3 103 114 780

+   501 +4 038

+   216 +6 382

3 362 119 397

2.4 Beräkning av anslagsbehållningamas utveckling

I årets budgetproposition beräknades medelsbehållningarna på reservations- och investeringsanslag öka med 1 500 milj. kr. under budgetåret 1977/78. I sin beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår har riksrevisionsverket — mot bakgmnd av nya uppgifter rörande myndigheternas bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling — bedömt att anslagsbehållningarna kommer att öka med 3 789 milj. kr. Av detta belopp avser ca 1,7 miljarder kr. medel till varvsindustrin och drygt 0,5 miljarder kr. lån till specialstålindustrin. Ytterligare närmare 0,8 miljarder kr. hänför sig till sysselsättningsskapande åtgärder m. m. lag finner ingen anledning att frångå den bedömning som gjorts av riksrevisionsverket (jfr tabell 9).

För budgetåret 1978/79 underströk jag i budgetpropositionen svårigheterna att göra en bedömning av anslagsbehållningarnas utveckUng, samt räknade med att de skulle förbli oförändrade under budgetåret. Mot bakgrund av att en stor dd av den uppbyggnad av anslagsbehållningar som nu beräknas ske under budgetåret 1977/78 torde komma att förbrukas under nästkommande budgetår räknar jag nu med en förbrukning av reserverade medel om 3 000 milj. kr. Jag vill dock framhålla att dessa beräkningar måste omges med betydande osäkerhetsmarginaler.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

25

Tabell 9. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna budgetåren 1977/78 och 1978/79 (Milj. kr., ökning +, minskning —)

	Anslagsbehållning 77-06-30	Beräknad förändring 77-06-30—78-06-30 Budget-        Riksrev.-prop.            verket 1978		Föredraganden	Beräknad förändring 78-06-30—79-06-30
					Budgetprop. 1978	Föredraganden
Driftbudgeten (exkl. avskrivningar) Investeringsanslag Summa	7 356 2 622 9 978	+   500 + 1000 + 1500	+ 2 569 + 1 220 +3 789	+2 569 + 1220 +3 789	0 0 0	-2 000 -1000 -3 000

2.5 Beräkning av dispositionen av rörliga krediter

BudgetutfaUet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av rörliga kredUer hos riksgäldskontoret, vilka krediter enligt riksdagens beslut ställts tilk förf ogande för vissa myndigheter och bolag. I budgetpropositionen antogs det disponerade beloppet komma att öka med 1 015 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Riksrevisionsverket har i sin skrivelse den 4 april tagit upp en ökning av det disponerade beloppet med 1 055 milj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå riksrevisionsverkets bedömning.

För budgetåret 1978179 förutsåg jag i budgetpropositionen en ökning av de ianspråktagna beloppen om 300 milj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå denna bedömning. Jag vill dock erinra om den osäkerhet som gäller vid detta slag av beräkningar.

2.6 Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1977/78 och 1978/79

Med beaktande av vad jag har anfört i det föregående beräknar jag totälbudgeten för budgetåren 1977/78 och 1978/79 på sätt som framgår av tabell 11.

Beräkningarna ger ett underskott i totalbudgeten på ca 29,6 miljarder kr. för budgetåret 1977/78 och på ca 41,8 miljarder kr. för budgetåret 1978/79. Underskottet för budgetåret 1977/78 är ca 3,6 miljarder kr. mindre än det som angavs i budgetpropositionen. För budgetåret 1978/79 är underskottet nu ca 9,6 miljarder kr. större än vad som beräknades i budgetpropositionen.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag Tabell 10. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1978/79

26

Forn	d	Investeringsanslag	Finansiering
			Avskrivning inom fonderna	övriga kapitalmedel inom fonderna	Avskrivning från driftbudgeten	Investerings-bemyndigande
I. II.	Affärsverksfonderna  4 433 301 000 Statens allmänna		2 451 301 000	18 003 000	156 803 000	1 807 194 000
III.	fastighetsfond Försvarets fastig-	765 711000	102 190 000	1 800 000	363 521 000	298 200 000
IV. V.	. hetsfond Statens utlånings-fonder Fonden för låne-	423 800 000 4 870 504 000	39 500 000	23 000 000	255 070 000 1031490 000	106 230 000 3 839 014 000
VI.	understöd Fonden för statens	1 696 379 000	—	178 010 000	88 775 000	1 429 594 000
VII. VIII	aktier Fonden för förlag till statsverket . Fonden för bered-	75 000 000 77 000 000	—	28 000 000	—	75 000 000 49 000 000
IX.	skapslagring Diverse kapitalfonder	79 500 000 243 501 000	238 657 000	3 550 000	6 902 000	79 500 000 -5 608 000
	Summa kr.	12 664 696 000	2 831 648 000	252 363 000	1 902 561 000	7 678 124 000
		Avgår kapitalåterbetalning: Oreglerade kapitalmedelsförluster Övrig kapitalåterbetalning				1 000 000 19 408 000
				Lånemedel		7 657 716 000

Tabell 11. Totalbudgeten budgetåren 1976/77—1978/79 (Milj. kr.)

	\916lll Utfall	1977/78		1978/79		Förändring från
		Budget-	Ny be-	Budget-	Ny be-	Utfall	Ny be-
		prop.	räkning	prop.	räkning	1976/77	räkning
		1978		1978		till ny beräkning 1977/78	1977/78 till ny beräkning 1978/79
Inkomster	104 360	111 376	110 742	119 397	114 780	+ 6 382	+ 4 038
varav: inkomster på
driftbudgeten	101 974	108 811	108 140	I16Ö34	111677	+ 6166	+ 3 537
övrig finansiering	2 386	2 565	2 602	3 362	3 103	+     216	+     501
Utgifter	114 845	144 600	140 339	151 593	156 624	+ 25 494	+ 16 285
varav: driftbudgeten	105 157	128 470	127 343	139 626	140 659	+ 22 186	+ 13316
investeringsanslag	11051	16615	15 730	11667	12 665	+ 4 679	- 3 065
förändringar i
anslagsbehållningar	-1469	-1 500	-3 789	0	3 000	- 2 320	+ 6 789
förändring i
dispositiofi av
rörliga krediter	106	1015	1055	300	300	+     949	-     755
Totalbudgetsaido	-10 485	-33 224	-29 597	-32196	-41 844	-19112	-12 247

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2   Reviderat budgetförslag       27

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som

Bilaga 1: Långtidsbudget för perioden 1978/79—1982/83

Bilaga 2: Riksrevisionsverkets beräkning över utfallet av statens budget för budgetåret 1911 Hi

Bilaga 3: Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1978/79

Bilaga 4: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1978/79

Bilaga 5: Specifikation av anslagsförändringar i förhåUande till budgetpropositionen för budgetåret 1978/79

Bilaga 6: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för bud-, getåret 1978/79

BUaga 7: Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1978/ 79 sedan budgetpropositionen

BUaga 8: Lagförslag

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.  godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som jag har förordat i det föregående,

2.  till   Avskrivning  av   nya   kapitalinvesteringar  för  budgetåret 1978/79 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten inom utbildningsdeparteinen-

lets verksamhetsområde                                15 000 000

Statens utlåningsfonder

Jordbruksdepartementet:

Fiskerilånefonden                                             8 242 000

Lånefonden till främjande av beredning och

avsättning av fisk in. m.                                   3 248 000

Fonden för låneunderstöd

Utbildningsdepartementet:

Lån för investeringar i bokhandel                    1 200 000

Bostadsdepartementet:

Lån till experiinentbyggande ni. ni.                 23 500 000

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 28

3.  godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1978/79,

4.  godkänna min beräkning av förändringarna i dispositionen av röriiga krediter för budgetåret 1978/79,

5.  antaga inom budgetdepartementet upprättat förslag till lag om storleken av statiig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1978/79,

6.  godkänna min beräkning av driftbudgetens inkomster för budgetåret 1978/79 enligt den vid detta protokoll fogade specifikationen,

7.  godkänna förslaget till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1978/79,

8.  på kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln Lånemedel till 7 657 716 000 kr.

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM 1978

_____________________________ Bflaga 1

Långtidsbudget för perioden 1978/79-1982/83

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag Bil. 1    Långtidsbudget

Bilaga 1

LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN

1978/79-1982/83

1    Inledning

Långtidsbudgetarbetels syfte är att kartiägga de statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av redan fattade beslut och gjorda åtaganden. En sådan kartläggning utgör ett underlag för en analys av de statsfinansiella förutsättningarna under den framförliggande femårsperioden. En sådan analys har sin givna plats vid en bedömning av förutsättningarna att i framtiden åstadkomma en tillfredsställande utveckling av den svenska ekonomin. I syfte att bättre belysa denna fråga har långtidsbudgeten, som i egentlig mening endast omfattar statens inkomster och utgifter, i år utvidgats med vissa beräkningar rörande socialförsäkringssektorn. Även den kommunala utvecklingen berörs. Avsikten är att långtidsbudgeten på detta sätt skall kunna utgöra ett bättre underlag för bedömningar av den samlade offentliga sektorns sparandeutveckling på något längre sikt. Långtidsbudgeten har utarbetats inom budgetdepartementets budgetavdelning.

Beträffande statsutgifterna utgör långtidsbudgeten en kalkyl över omfattningen av de finansiella och reala resurser som krävs för att av statsmakterna uppställda mål skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. Vad gäller statsinkomsterna har förutsatts oförändrade avgifts-och skattesatser under perioden, i den mån inte ändringar aviserats eller beslutats. Samma metod har i princip utnyttjats vid beräkningarna avseende socialförsäkringssektorn.

Inga försök görs att förutse vilka nya beslut som kan komma att fattas under perioden eller effekterna härav. Långtidsbudgeten är således varken en plan för den framtida utvecklingen eller en prognos för den mest sannoUka utvecklingen. I det historiska perspektivet har det visat sig att den faktiska utgiftsutvecklingen i icke oväsentlig grad kommit att överstiga de i långtidsbudgeten upptagna beloppen. Avsikten med långtidsbudgeten är att redovisa vilken finansiell utveckling som blir följden om nya utgiftsåtaganden över huvud taget inte görs och om skatte-oeh avgiftsreglerna inte ändras. Mot denna bakgrund kan förslag om nya aktiviteter och omprövning av redan'gällande program bedömas.

1    Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 1

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 2

2   Samhällsekonomisk bakgrund

2.1 Den offentliga sektorns roll i samhällsekonomin

Sambanden mellan den offentliga sektorn och övriga delar av ekonomin går i båda riktningarna. A ena sidan är möjligheterna att bygga ut den offentiiga sektorn beroende av resurstUlgången och den ekonomiska utvecklingen i samhället i övrigt. Ä andra sidan är insatser inom den offentliga sektorn, exempelvis inom utbildning och forskning, barnomsorgen samt näringspolitiken, av väsentlig betydelse för utvecklingen i ekonomin i övrigt.

En väsentiig uppgift för den ekonomiska politiken är att påverka resursfördelningen i samhället. Detta gäller såväl inkomstfördelning som resursernas fördelning mellan privat och offentlig sektor. Även resursanvändningen inom det privata näringslivet påverkas av den ekonomiska politiken, främst i fråga om investeringarnas omfattning och inriktning. Härtill kommer den viktiga reglerande uppgift som finanspolitiken har att i samspel med kreditpolitiken bidra till en balanserad utveckling av ekonomin. Den långsiktiga finanspolitiken är därför förbunden med de centrala målen för den ekonomiska politiken: full sysselsättning, tUlfredsställande ekonomisk tillväxt, rimlig prisstabilitet och balans i de utrikes betalningarna. Det är dessa mål som är avgörande när det gäller att bedöma.utvecklingen av budgetsaldot och det finansieUa sparandet i den offentiiga sektorn. Det samlade finansiella sparandet i ekonomin är definitionsmässigt lika med bytesbalansens saldo. En utveckUng som innebär ett negativt finansiellt sparande inom den offentliga sektorn måste därför bedömas mot bakgrund av möjligheterna att uppnå ett motsvarande finansiellt överskott inom andra delar av ekonomin.

Inkomsterna för den totala offentliga sektorn (staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn) motsvarade år 1977 62,2 % av bruttonationalprodukten. Ar 1978 beräknas denna andel till 62,5 %. Är 1977 registrerades ett finansieUt sparande inom den offentliga sektorn som uppgick tUl ca 0,7 miljarder kr. Är 1978 väntas emellertid överskottet förbytas i ett underskott på ea 8 miljarder kr.

Knappt hälften av den offentiiga sektorns utgifter går till den privata sektorn i form av inkomstöverföringar. Återstoden tas i huvudsak i anspråk för statliga och kommunala konsumtions- och investeringsutgifter. Ar 1977 utgjorde dessa utgifter 33 % av bruttonationalprodukten.

2.2 Tendenser under den närmaste femårsperioden

I både femårsperspektivet och ett mera långsiktigt perspektiv analyseras resurstillgång och resursanvändning i de regelbundet återkommande långtidsutredningarna. Den senast publicerade utredningen, LU 75, fram-

Bil. 1    Långtidsbudget                                              3

lades i november 1975. Arbetet med en ny långtidsutredning pågår f. n. inom ekonomidepartementet. Den avses täcka perioden 1978—1983 (år 1977 utgör bas för beräkningarna) med en utblick bortom sekelskiftet. Denna nya långtidsutredning beräknas kunna framläggas mot slutet av år 1978.

Utgångspunkten för de alternativa utvecklingsvägar som presenterades i LU 75 var att transaktionerna med omvärlden skulle balansera år 1980. Redan den då förutsedda försämringen i tjänste- oeh transfereringsbalanserna, bl. a. förorsakad av räntekostnader för den utländska upplåningen, ledde till slutsatsen att en betydande del av resurstillväxten måste avsättas för exportindustrin. Tillväxten i utrymmet för privat och offentiig konsumtion under perioden 1976—1980 (med år 1975 som bas för beräkningarna) angavs till något mer än 2 % per år.

Påfrestningarna på den svenska samhällsekonomin blev emellertid långt större än vad LU 75 räknade med. Den ekonomisk-politiska strategi, den s. k. överbryggningspolitiken, som vårt land under stor politisk enighet valde efter oljekrisen för att värna om sysselsättningen, har lett till en utiandsupplåning långt utöver vad som förutsågs i LU 75. I StäUet för en beräknad jämvikt år 1980 förutses nu för detta år ett fortsatt betydande bytesbalansunderskott. Den inhemska efterfrågan, särskilt den privata konsumtionen och den offentliga efterfrågan, har under perioden 1975—1977 hållits uppe. Den offentliga konsumtionen har ökat med 3,6 % i genomsnitt per år under åren 1976 och 1977. Samtidigt har investeringsaktiviteten inom näringslivet och inom bostadssektorn minskat kraftigt. I förhållande till nivån år 1975 har näringsUvets investeringar år 1977 minskat med ca 5 %. Minskningen av bostadsinvesteringama under samma period uppgår till ca 15 %.

För att den svenska ekonomin skall uppnå yttre balans före mitten av 1980-talet krävs att konsumtionstillväxten hålls tillbaka och att industriinvesteringarna prioriteras så att det svenska näringslivets konkurrenskraft stärks. Vidare måste betydande resurser avsättas för bostadsinvesteringar. Inom den offentliga sektorn kan däremot behovet av ökade investeringsresurser bedömas vara mindre. På detta område gäller resurskraven snarast arbetskraften. De ökade behoven inom den offentliga tjänsteproduktionen gäller främst långtidsvården och bamomsorgen. Båda dessa aktiviteter kräver främst personella resurser.

Den framtida produktivitetsutvecklingen blir avgörande för möjligheterna att öka konsumtionen — såväl den privata som den offentliga. En bedömning av produktivitetsutvecklingen i det närmaste femårsperspektivet är i hög grad beroende av vilket antagande som görs om hur stor del av den f. n. outnyttjade industrikapaciteten som kan tas i bruk när den internationella konjunkturen åter pekar uppåt. Ändrade energipriser och framväxten av ny produktionskapacitet i länder med väsentligt lägre arbetskraftskostnader kan mycket väl ha lett till att en stor del av

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 4

den svenska industrikapacitet, som i dag står outnyttjad, är föråldrad. Stmkturkriserna inom svenskt näringsliv under senare år är i viss mån tecken på att en sådan utveckling har ägt rum. Vid krav på en rimlig ekonomisk tillväxt accentueras i så fall investeringsbehoven inom näringslivet.

2.3 Awägningsproblem

Förutsättningarna för en mer djupgående diskussion om de långsiktiga awägningsproblemen förbättras när 1978 års långtidsutredning har lagt fram sitt betänkande. Det torde emellertid redan nu stå klart att näringslivets och bostadssektorns investeringsbehov måste prioriteras under den närmaste femårsperioden. Lönsamheten inom näringslivet måste förbättras så att självfinansieringen av investeringarna kan ökas. För att vi skall kunna närma oss balans i de utrikes betalningarna måste sparandet även i andra sektorer av samhällsekonomin öka. Den offentliga sektorn utgör härvidlag inget undantag.

Om man antar att bruttonationalprodukten skulle kunna växa med ca 3 % per år i genomsnitt under perioden fram till år 1983 och att tidpunkten för balans i utrikesbetalningarna flyttas fram till mitten av 1980-talet visar grova överslagskalkyler att konsumtionsutrymmet skulle kunna växa med maximalt 2 % per år för såväl privat som offentlig sektor. En sådan utveckling torde förutsätta en mycket gynnsam exportutveckling och förutsätter också att de offentliga investeringsutgifternas tillväxt begränsas kraftigt. Mot bakgrund av den snabba ökningen i antalet pensionärer och den standardförbättring som pensionärskollektivet kommer att erhålla pekar detta räkneexempel på en mycket blygsam ökningstakt för de aktiva gruppernas privata konsumtionsstandard fram tiU mitten av 1980-talet.

Bil. 1    Långtidsbudget 5

3    Beräkningsmetodik och antaganden

3.1 Principerna för utgiftsbedömningama

De beräkningar av den framtida utgiftsutvecklingen som redovisas i det följande syftar endast till att ange konsekvenserna av redan fattade beslut. Beroende på beslutets eller åtagandets karaktär kan dessa konsekvensberäkningar göras på olika sätt. Följande typfall belyser hur beräkningarna utformas i några olika situationer.

1.   I vissa fall har statsmakterna beloppsmässigt kvantifierat en ut
giftsnorm. Detta gäller i allmänhet transfereringar till hushåll och kom
muner. De på så sätt kvantifierade programmen kan vara av olika slag:

a)   För vissa aktiviteter föreligger mål som gäller t. v. och som inte innefattar standardhöjningar. Detta gäller t. ex. de aUmänna barnbidragen som utgår med fastställt belopp för alla barn under 16 år. Här kommer den beräknade anslagsutvecklingen att helt styras av antagandena om befolkningsutvecklingen.

b)   För vissa verksamheter innefattar det kvantifierade målet även standardhöjningar under hela eller en del av den tid som omfattas av långtidsbudgeten. Vid beräkningarna har hänsyn tagits till detta genom att utgifterna successivt höjts i enlighet med det beslutade åtagandet. Ett exempel härpå är anslaget till folkpensioner där utgifterna för den årliga standardstegringen i form av pensionstillskott medtagits i kalkylerna.

c)   Slutligen finns på några områden tidsbegränsade program. I dessa fall har i allmänhet utgifterna antagits falla bort i och med att programmet upphör. Exempel på detta är det generella bidraget till kommuner och landstingskommuner som beslöts i samband med överenskommelsen i juni 1977 rörande begränsningen av kommunalskatternas höjning under år 1978.

I den mån det är klart orealistiskt att räkna med att anslagen kommer att falla bort efter programperiodens slut underskattas givetvis omfattningen av de framtida resursanspråken. I en del fall har statsmakterna även låtit förstå att tidsbegränsade program avses bli förlängda i en eller annan form utan att formella beslut ännu fattats härom. Utgifterna för program av denna karaktär förutsätts ligga kvar på oförändrad nivå. Likaså har i fråga om vissa avtal, vilka löper ut under långtidsbudgetperioden men avses bli förnyade, schablonmässigt antagits oförändrad anslagsnivå.

2.    I andra fall har statsmaktema kvantifierat målen men inte preciserat de finansiella konsekvenserna härav. Sådana kvantifieringar återfinns exempelvis på den spärrade utbildningens område. I dessa fall har i långtidsbudgeten tagits upp de resurser som beräknats vara nödvändiga för att uppnå de fastställda målen.

3.    För de flesta anslag saknas av statsmakterna kvantifierade mål för

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2   Reviderat budgetförslag 6

den framtida verksamheten. I dessa fall har konsekvensbedömningen gjorts från andra och i allmänhet mer skönsmässiga utgångspunkter.

a)   En i vissa fall användbar metod är att utgå från oförändrad kvalitet hos den statliga tjänsteproduktionen. Detta innebär att produktionen får anpassas till förändringar i efterfrågan. Insatsen av resurser påver kas emellertid av produktivitetsutvecklingen, som i allmänhet måste förutsättas vara sådan att en över tiden oförändrad efterfrågan kan tillgodoses med successivt minskade resursinsatser. Det bör understrykas att stora svårigheter föreligger att rätt bedöma efterfråge- och produktivitetsutvecklingen. Antagandena måste göras mycket schablonartade.

b)   För de statliga verksamhetsgrenar som förekommer på statsbudgetens utgiftssida i huvudsak som investering, bl. a. kommunikationsverken och vägbyggandet, föreligger särskilda svårigheter att avgöra vilken anslagsutveckling som på längre sikt krävs för att anpassa produktionen till förändringar i efterfrågan. Detta sammanhänger främst med svårigheterna att precisera sambandet mellan investeringar och efterfrågan. Principen i beräkningarna har här varit att investeringarna antagits öka i takt med efterfrågan sedan hänsyn tagits till en förväntad produktivitetsutveckling. För de närmast framförliggande åren domineras dock investeringsverksamheten ofta av att redan fattade investeringsbeslut genomförs.

c)   Inom vissa områden saknas kontinuerlig investeringsverksamhet av större omfattning. Däremot aktualiseras punktvis vissa större projekt utan att dessa i och för sig innebär höjd ambitionsnivå för verksamheten. I den mån en utbyggnad inte följer av fastlagda program har en allmän skälighetsbedömning fått göras.

3.2 Principema för inkomstberäkningarna

För budgetåren 1977/78 och 1978/79 ansluter inkomstberäkningarna till de bedömningar som görs i 1978 års reviderade budgetförslag. Den aUmänna arbetsgivaravgiften förutsätts med andra ord tas bort den 1 juli 1978. Riksdagen har beslutat om höjning den 1 januari 1979 av sjukförsäkringsavgiften med 1,0 procentenhet och barnomsorgsavgiften med 0,3 procentenhet. För perioden därefter har i övrigt förutsatts oförändrade skatte- och avgiftssatser i den mån inte förändringar beslutats eller förutsatts av statsmakterna. Detta innebär bl. a; att den av riksdagen beslutade indexregleringen av inkomstskatteskalan har tillämpats.

3.3 Beräkningsunderlag

Långtidsbudgeten omfattar vad gäller statsbudgeten endast i denna ingående utgifter oeh inkomster. Härav följer att affärsverkens drift-

Bil. 1    Långtidsbudget                                              7

utgifter och andra utgifter för de statliga bolagen än tillskott av kapital inte ingår i beräkningarna.

Grundvalen för långtidsbudgeten utgörs av långtidsbedömningar som utförts av myndigheterna. Den slutliga bedömningen av anslagsutvecklingen har gjorts inom budgetdepartementets budgetavdelning efter samråd med vederbörande fackdepartement.

Beräkningarna av den framtida utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbeloppen för budgetåret 1978/79 enUgt 1978 års reviderade budgetförslag. Två olika beräkningar har utförts. I den ena beräkningen har utgångspunkten varit att gällande bidragsbelopp, enhetskostnader, normer osv. inte kommer att förändras under perioden ("fasta priser"). 1 den andra beräkningen ("löpande priser") har tUlfogats vissa schablonmässigt beräknade effekter av gjorda antaganden orri framtida pris- och löneökningar. Detta gäller dels löne- och omkostnadsökningar i samband med statiig konsumtion, dels kostnadsökningar tUl följd av bl. a. indexkonstruktioner. Som exempel på det senare kan hämnas utvecklingsbiståndet som är knutet tUl bruttonationalproduktens utveckling i löpande priser samt kostnaderna för folkpensioneringen som är knutna till konsumentprisernas utveckling. Av tabell 20 framgår i vilka fall omräkningar tiU "löpande priser" gjorts. Båda beräkningarna avser perioden t. o. m. budgetåret 1982/83.

Vid en diskussion av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande budgetåren är det naturligt att göra jämförelser med utvecklingen under tidigare år. Sådana jämförelser kan visa bl. a. i vilken mån nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skUda delområden gör sig gällande.

Som jämförelsematerial kommer i det följande att användas statistik över budgetutfallen för budgetåren 1972/73—1976/77. För budgetåret 1977/78 föreligger slutredovisning först hösten 1978. Detta budgetår har därför inte tagits med i kalkylerna.

För den historiska perioden redovisas beräkningen av utgiftsförändringarna i fasta priser. Omräkningen av utgifterna från löpande priser tUl fasta priser har gjorts med hjälp av olika indexserier. För vissa utgiftsgrupper finns direkt användbara indextal. Detta gäller t. ex. de kvantitativt viktiga direkta inkomstöverföringarna. Dessa har omräknats efter konsumentprisindex. För andra grupper saknas direkt till-lämpbara indexserier. Detta gäller t. ex. de anslag som innehåller omkostnader. För dessa anslag har använts konsumentprisindex sedan detta rensats från varugrupper som inte är relevanta för den statiiga konsumtionen.

Den angivna metoden för volymberäkning innebär således att för de utgiftsgrupper som består av transfereringar (inkomstöverföringar) och finansiella transaktioner (utlåning m. m.) anges den nytta i reala termer som resursöverföringen representerar för mottagaren. För de utgifter

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag   g

som innebär statlig konsumtion eller investering anger volymberäkningarna statens efterfrågan på reala resurser. Fastprisberäkningarna för den historiska perioden är inte helt jämförbara med fastprisberäkningarna för den framförliggande perioden. En direkt jämförelse mellan perioderna kan därför inte göras för vissa ändamålsområden.

3.4 Antaganden

Långtidsbudgeten grundas vad gäller åren 1978, 1979 och 1980 på samma antaganden rörande pris- och löneutvecklingen i samhället och den ekonomiska tillväxten som presenteras i 1978 års reviderade finansplan. Sålunda har antagits att lönesumman dessa tre år ökar med 7,7 %, 7 % resp. 7 % jämfört med året före. Motsvarande antaganden för den allmänna prisutvecklingen är knappt 11 %, 5 1/2 % resp. 5 1/2%. Den årliga tillväxten i bruttonationalprodukten antas, i enlighet med den reviderade finansplanen, komma att uppgå till 0,8 %, 3,7 % r.esp. 4,3 %. Vad gäller perioden efter år 1980 fram t. o. m. budgetåret 1982/83 har schablonmässigt förutsatts att lönesumman stiger med 7 % årligen och den aUmänna prisnivån med 4 % om året. En årlig real tiUväxt av bruttonationalprodukten om 3 % har förutsatts. För den kommunala utdebiteringen har schablonmässigt antagits en höjning med 25 öre per år under långtidsbudgetperioden.

Bil. 1    Långtidsbudget 9

4    Statens utgifter och inkomster 4.1 Statsutgifter efter ändamål

I detta avsnitt redovisas statsutgifternas utveckling i fasta priser under perioden t. o. m. budgetåret 1982/83. Redovisningen omfattar de totala utgifterna över statsbudgeten. Dessa redovisas grupperade efter ändamål. Fjorton av de största ändamålsgrupperna särredovisas. De svarar tiUsammans för ca 85 % av utgifterna under budgetåret 1978/79. En redovisning av de totala utgifternas utveckling lämnas i tabell 19. Beräkningarna utgår från de anslagsbelopp för budgetåret 197,8/79 som redovisas i det reviderade budgetförslaget. För vissa anslag som är direkt knutna till pris- eller löneindex eller som nära följer den allmänna pris- och lönestegringen i samhället redovisas också tiUkommande utgifter vid ovan angivna antaganden om pris- och lönestegringar (tabell 20).

Beräkningarna i 1978 års långtidsbudget styrs i hög grad av de beslut som fattats av riksdagen under de senaste åren. De betydande budgetunderskotten medför stigande utgifter för statsskuldräntor. De totala statsutgifterna i fasta priser fortsätter att ;öka under långtidsbudgetperioden. Mest märkbara, utöver statsskiildräntorna, är utgiftsökningarna för bostadspolitik, folkpensioner och barnomsorg.

Folkpensioner m. m.

Ändamålsgruppen domineras av utgifterna för folkpensioneringen och statens bidrag till sjukförsäkringen. Med undantag för vissa administrationskostnader utgörs hela ändamålsgruppen av transfereringar till hushållen.

Tabell I. Folkpensioner m.m.

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till		Procen-	Genom-
	snittlig	1978/79			tuell för-	snittlig
	procen-		1979/80  1980/81   1981/82	1982/83	ändring	procen-
	tuell för-				1978/79—	tuell för-
	ändring				1979/80	ändring
	1972/73—					1978/79—
	1976/77					1982/83
Totala utgijler	+ 8,7	28 077	+691      +616     +486	- 29	+2,5	+ 1,5
därav
folkpensione-
ringen	+ 7,7	24 686	+ 626      +504      +370	-161	+ 2,5	+ 1,3
sjukförsäkringen	+ 18,4	3 310	+ 61      +110      +115	+ 130	+ 1,8	+ 3,0

Utgifterna för folkpensionerna har under perioden 1972/73—1976/77 stigit med i genomsnitt 7,7 % per år räknat i fasta priser. Ökningen beror dels på att antalet pensionärer stigit under denna tid bl. a. genom sänkningen av den allmänna pensionsåldern år 1976, dels på att en rad standardförbättringar genomförts.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag      lo

Fortsatta sådana effekter slår igenom i beräkningarna för den framförliggande långtidsbudgetperioden. Det totala antalet pensionärer beräknas bl. a. tUl följd av förändringar i befolkningens ålderssammansättning årligen öka med i genomsnitt 26 000, varav 19 500 ålderspensionärer. Antalet folkpensionärer beräknas år 1978 överstiga 1,8 miljoner, varav drygt 1,3 miljoner ålderspensionärer. Ca 670 000 pensionärer erhåller ålderspension från ATP.

Den beslutade fortsatta standardförbättringen för folkpensionärer som inte får ATP eller har låg ATP innebär att pensionerna för dessa grupper ökar betydligt snabbare än den allmänna prisutveckUngen. Härigenom uppstår betydande årliga kostnadsökningar under långtidsbudgetperioden.

Beräkningen av utgifterna för folkpensioneringen i fasta priser t. o. m. budgetåret 1982/83 har gjorts med utgångspunkt i anslaget för budgetåret 1978/79. Beräkningarna omfattar därefter endast sådana utgiftshöjningar som följer av ett ökat antal folkpensionärer oeh de lagstadgade förändringarna av pensionsförmånerna. I fasta priser ökar utgifterna för folkpensioneringen med ca 600 milj. kr. budgetåret 1979/80.

Den minskade kostnaden budgetåret 1982/83 för beslutade standardförbättringar m. m. sammanhänger med att de av riksdagen beslutade pensionstillskotten genomförts budgetåret 1981/82 samtidigt som antalet pensionärer som uppbär detta tillskott minskar till följd av att allt fler pensionärer får ATP.

Tabell 2. Folkpensioner, utgiftspåverkande faktorer

(Milj. kr., fasta priser)

	Utgiftsförändring till
	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83
Ökat antal pensionärer Beslutade standardförbättringar m.m. Summa	+ 356 + 270 + 626	+ 304 + 200 + 504	+ 275 + 95 + 370	+ 209 -370 -161

Folkpensionernas nivå är knuten till den allmänna prisutvecklingen. Med de antaganden rörande prisutvecklingen som gjorts skulle utvecklingen av utgifterna för folkpensioneringen i löpande priser bli följande.

Tabell 3. Folkpensioner

(Milj. kr., löpande priser)

Genom- Anslag    Anslagsförändring till                         Procen-         Genom
snittlig   1978/79 --------------------------------  tuell för- snittiig

procen-                      1979/80   1980/81   1981/82   1982/83   ändring         procen
tuell för-                                                                                  1978/79—        tuell för
ändring                                                                                   1979/80            ändring
1972/73—                                                                     1978/79—
1976/77                                                                        1982/83

+ 18,1    24686     +2086   +1834   +1370   +949      +8,5     +5,8

Bil. 1    Långtidsbudget                                             11

Av sjukförsäkringens kostnader finansieras 85 % med arbetsgivaravgifter och resterande 15 % med statsbidrag. Socialförsäkringsavgiften tiU sjukförsäkringen höjs från 9,6 % tiU 10,6 % den 1 januari 1979. Anslagsberäkningen för perioden t. o. m. budgetåret 1982/83 utgår från gäUande bestämmelser och statsbidragsregler. Bl. a. den ökande andelen äldre beräknas medföra att utgifterna ökar något under perioden,

Utbildning och forskning

Denna ändamålsgrupp omfattar de statliga utgifterna för utbildningsväsendet och för den civUa forskning som bedrivs av staten eller med statiigt stöd. Ändamålsgruppen omfattar bl. a. gmndskolan, gymnasiala skolor, högre utbildning och forskning samt studiesociala ändamål och viss del av vuxenutbUdningen. Till högre utbildning och forskning förs bl. a. högskolan inkl. jordbrukets högskolor, undervisningssjukhusen och de statliga forskningsråden oeh styrelsen för teknisk utveckling. I gruppen ingår även de statliga utgiftema för forsknings- och utvecklingsverksamhet på energiområdet.

Utgiftsutvecklingen för grundskolans del styrs i betydande utsträckning av befolkningsutvecklingen. Elevantalet i grundskolan beräknas läsåret 1978/79 uppgå tUl ca 1 036 000 och väntas läsåret 1982/83 ha minskat tiU ca 993 000. Med oförändrad nettoinvandring kommer denna minskning att fortsätta under 1980-talet. Våren 1976 fattade riksdagen beslut om reformering av skolans inre arbete (SIA). Beslutet innebär bl. a. att ett nytt statsbidragssystem genomförs fr. o. m. budgetåret 1978/ 79. Syftet är att kommunerna friare skall kunna använda tilldelade resurser.

Läsåret 1978/79 beräknas antalet intagningsplatser i den direkt grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan motsvara ca 97 % av årskullen 16-åringar. Andelen elever som omedelbart efter grundskolan fortsätter tUl gymnasieskolan är dock lägre. I långtidsbudgeten har antalet intagningsplatser beräknats till oförändrat 97 % av antalet 16-åringar. Detta medför en ökning av antalet platser med ca 15 000 under perioden.

Inom vuxenutbildningen har en kraftig utbyggnad skett av såväl utbildningen i studieförbundens regi som de kommunala skolorna för vuxna. Fr. o. m. år 1976 utgår ett särskilt studiestöd tUl vuxna i form av tim- och dagstudiestöd samt särskilt vuxenstudiestöd. Det särskUda vuxenstudiestödet ansluter till stödet för arbetsmarknadsutbildning men består tUl skUlnad från detta till en viss del av återbetalningspliktiga medel. I samband med de nya stödformerna för vuxenstudier har införts ett statligt stöd för bl. a. uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Kostnaderna för uppsökande verksamhet, dag- och timstudiestöd samt det särskilda vuxenstudiestödet finansieras direkt med en särskild vuxenut-

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

12

bildningsavgift och ligger således utanför budgeten. De kostnader för vuxenutbildningen — exkl. studiestöd — som belastar statsbudgeten beräknas för budgetåret 1978/79 tUl ca 1 450 milj. kr. Under perioden har föratsätts en fortsatt utbyggnad av det särskilda vuxenstudiestödet. För långtidsbudgetperioden fömtses, med den teknik som används i långtidsbudgetsammanhang, att antalet studiecirklar ökar med 2 % per år och att kommunal vuxenutbUdning på gymnasieskolenivå har samma omfattning som under budgetåret 1977/78. Ingen ökning av bidragen till studiecirkelverksamhet har fömtsätts. Undervisning på grundskolenivå inom kommunal vuxenutbildning beräknas öka något under perioden. I tabell 4 har utgifterna för vuxenutbildning fördelats efter skolform.

Tabell 4. Utbildning och forskning
(Milj. kr., fasta priser)
	Genomsnittlig	Anslag 1978/79	Anslagsförändring till				Procentuell för-	Genomsnittlig
	procen-		1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	ändring	procen-
	tuell för-						1978/79—	tuell för-
	ändring						1979/80	ändring
	1972/73—							1978/79—
	1976/77							1982/83
Tolala utgijler	+ 3,1	19 821	+ 723	+ 136	- 44	-98	+3,6	+0,9
därav
grundskolan	+ 5,3	8 194	+ 187	+    7	-134	-80	+2,3	-0,1
gymnasieskolan	+ 2,2	2 959	+ 121	+ 109	+ 103	+ 36	+4,1	+3,0
högre utbildning
och forskning	+ 2,2	5 596	+ 228	+  10	+  19	-16	+4,1	+ 1,1
studiesociala
ändamål	-3,6	1910	+ 46	-  12	- 51	-56	+ 2,4	-1,0

De beslut som statsmakterna har fattat om ändrade behörighetsregler för tillträde till högskolan har ökat möjligheterna för nya grupper i samhället att få del av högskoleutbildning. Elableringen av högskoleutbildning på nya orter har också ökat tillgängligheten. Antalet studerande har ökat under läsåret 1977/78. För långtidsbudgetperioden har förutsatts oförändrad kapacitet vad gäller högskoleväsendets grundutbildning. Ett visst resurstUiskott har beräknats för redan beslutade ökningar av antalet intagningsplatser på vissa utbUdningsorter. Detta innebär att kostnaderna stiger något under perioden.

Det statliga stödet till forskning utgår dels genom de statliga forskningsråden, styrelsen för teknisk utveckUng m. fl., dels genom universiteten och högskolorna. Stödet till industriellt utvecklingsarbete utgår genom styrelsen för teknisk utveckling och statens utvecklingsfond. Ökningen av anslagen till direkta forsknings- och utvecklingsändamål har under de senaste åren varit betydande, och en viss fortsatt ökning har kalkylerats under långtidsbudgetperioden.

BiLl    Långtidsbudget                                                13

TiU gruppen forskning och utveckling förs också utgifterna för ökad satsning på eneriforskning. Regeringen har nyligen lagt fram förslag till riksdagen om ett nytt treårsprogram för energiforskning m. m. inom en total medelsram av 1 000 milj. kr. Programmet omfattar olika forskningsinsatser för effektivare energianvändning, för ökat sparande samt för att öka och säkra tillgången på energi i olika former. En väsentlig del av insatserna avser utnyttjande av olika- förnyelsebara energiformer. För budgetåret. 1978/79 har föreslagits anslag om 300 milj. kr. Treårsprogrammet innebär att anslagsnivån stiger under de två påföljande budgetåren. I långtidsbudgeten har därefter förutsatts insatser på oförändrad nivå. Till detta kommer kostnader för lån till forskningsinriktat experimentbyggande. Regeringen har i proposition föreslagU en ram under treårsperioden om preliminärt ca 65 milj. kr.

Utgifterna för studiesodala ändamål omfattar såväl bidrag som återbetalningspliktiga studiemedel för studerande. Alla elever över 20 år i gymnasieskolan, den kommunala och statliga vuxenutbildningen samt folkhögskolan tUlhör numera studiemedelssystemet.

Antalet studiemedelstagare bedöms öka något. Samtidigt väntas återbetalningarna av studiemedel och studielån stiga successivt under perioden, vilket medför att utgifterna för studiemedelssystemet sjunker under långtidsbudgetperioden.

Antalet studerande under 20 år som uppbär olika former av studiehjälp och förlängt barnbidrag beräknas stiga under perioden i enlighet med de beräkningar som redovisats under gymnasieskolan.

Totalförsvar

I ändamålsgruppen totalförsvar ingår det mUitära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret samt övriga delar av totalförsvaret.

Riksdagen har våren 1977 mot bakgrund av en säkerhetspolitisk bedömning tagit ställning till inriktningen av det mUitära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret samt totalförsvaret i övrigt för perioden 1977/78—1981/82 (1977 års försvarsbeslut). Långtidsbudgetberäkningarna utgår från dessa ställningstaganden. För budgetåret 1982/ 83 har förutsatts oförändrade ramar i förhållande tiU försvarsbeslutet.

Regeringen har tillsatt en kommitté med uppdrag att överväga och lämna förslag om säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets utveckling fr. o. m. budgetåret 1982/83.

Regeringen har vidare tiUsatt en flygindustrikommitté. KommUtén skall bl. a. överväga om Viggenflygplanet skall utvecklas till en ytterligare attaekversion i stället för B3LA och i så fall vilken vidareutveckling av IA 37 som därvid bör ske. Arbetet skall redovisas så att regeringen kan fatta slutligt beslut i flygplansfrågan i samband med budget-

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

14

arbetet mför budgetåret 1979/80. I långtidsbudgeten har inga medel utöver den angivna planeringsramen för det militära försvaret beräknats för detta ändamål.

Tabell 5. Totalförsvar

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till				Procen-	Genom-
	snittlig	1978/79					tuell för-	snittlig
	procen-		1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	ändring	procen-
	tuell för-						1978/79—	tuell för-
	ändring						1979/80	ändring
	1972/73—							1978/79—
	1916111							1982/83
Tolala utgifter	+ 0,5	14 732	+ 173	- 6	+ 122	+ 105	+ 1,2	+ 0,6
därav
militärt försvar	0	13 544	+ 55	+ 0	-  15	- 55	+ 0,4	0
civilförsvar	+ 0,3	292	-    2	+ 20	+ 59	+ 38	- 0,7	+ 8,7
ekonomiskt
försvar	+ 10,1	.500	+ 115	+ 0	+ 78	+ 114	+ 23,0	+ 12,7

I syfte att inom den givna ramen för det mUitära försvaret skapa ett så stort utrymme som möjligt för sådan materielanskaffning oeh utbildning, som ger direkt effekt i krigsorganisationen, har överbefälhavaren fått i uppdrag att minska antalet sysselsatta inom försvaret med 3 900 under perioden september 1972—september 1979. För perioden 1978/ 79—1982/83 har redovisats en planerad minskning med 2 700 anställda netto. Riksdagen har nyligen beslutat om ytterUgare minskning i anledning av proposUion om försvarsmaktens centrala ledning m. m.

För budgetåret 1978/79 har föreslagits militära försvarsutgifter om 13 544 mUj. kr. Utgiftsförändringarna under långtidsbudgetperioden bortsett från prisreglering beror i allt väsentligt på investeringsutgifter utanför utgiftsramen till följd av omlokalisering av mUitär verksamhet samt att de medel som innehålls budgetåret 1977/78 återtas med en tredjedel årUgen under perioden 1979/80—1981/82.

För att belysa utvecklingen av de militära försvarsutgifterna även i löpande priser har beräkningar gjorts på grundval av de prisantaganden som tillämpas vid beräkningar i långtidsbudgeten i övrigt (tabell 6). Härvid har förutsatts att värnpliktsförmånerna utvecklas enligt nettoprisindex.

Tabell 6. Utveckling av de militära försvarsutgifterna 1978/79—1982/83

(Milj. kr., löpande priser)

Militära försvarsutgifter

varav priskompensation Förändring från föregående budgetår

1978/79   1979/80    1980/81 1981/82           1982/83

13 544     14 298       14 984   15 568 16 191

(2 030)    (2 732)       (3 418)   (4 017) (4 695)

+ 754 +686    +584   +623

Bil. 1    Långtidsbudget                                             15

Planeringsramen medger att betydande belopp årligen kan användas för forskning och materielanskaffning. Till de större anskaffningsprogrammen hör artUleri, bandpansarvärn, terrängbilar och luftvärnsrobotar för armén, patrullbåtar och kustartilleribatterier för marinen samt. anskaffning av jaktversionen av flygplanet Viggen och jaktrobotar för flygvapnet.

Beträffande civilförsvaret gäller att planeringen liksom hittUls inriktas på åtgärder som gör det möjligt att i händelse av krig skydda och hjälpa befolkningen mot verkningarna av stridshandlingar av olika slag. Dessa åtgärder kan avse kollektivt ordnat skydd i form av främst skyddsrum och utrymning eller individuellt skydd, såsom skyddsmasker och anvisningar om vad som är möjligt att själv göra för sitt skydd i olika situationer.

Riksdagen har år 1975 beslutat om ett nytt system för planering oeh finansiering av skyddsrumsbyggandet. Systemet innebär bl. a. att staten kommer alt svara for kostnaderna för skyddsrum som tillkommer i samband med bostadsbyggande fr. o. m. budgetåret 1979/80.

I 1978 års budgetproposition föreslås att 244 mUj. kr. anvisas för budgetåret 1978/79 för civilförsvar utom skyddsmm. För skyddsrum föreslås utgifter om 47 milj. kr. Utgiftsändringarna under perioden beror på den ändrade finansieringsformen för skyddsrumsbyggande.

Det ekonomiska försvaret omfattar beredskapsåtgärder inom bl. a. industriproduktionen, livsmedelsförsörjningen, energiförsörjningen och kommunikationerna.

Riksdagen har beslutat om inriktningen av verksamheten inom det ekonomiska försvaret för perioden 1977/78—1981/82, innebärande bl. a. utökad beredskapslagring av livsmedel, gödsel- och bekämpningsmedel, petrokemiska produkter och legeringsmetaller m. m. Vidare beslutades om ett nytt oljelagringsprogram för perioden 1978—1984. Tvångslagringen i näringslivets regi bibehålls i oförändrad omfattning samtidigt som den statliga beredskapslagringen ökar. Kostnaderna för huvuddelen av programmet finansieras genom en höjning av den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter. Intäktema från beredskapsavgiften tillförs oljelagringsfonden.

Riksdagen har vidare beslutat om inriktningen av beredskapsplane-rmgen på teko-området samt om vissa stödåtgärder för att trygga försörjningsberedskapen på detta område.

Kostnadema för den föreslagna förstärkningen av försörjningsberedskapen för perioden 1978/79—1982/83 beräknas i 1978 års budgetproposition till uppskattningsvis ca 7,3 mUjarder kr. i prisläget juli 1977 för den verksamhet som finansieras över statsbudgeten och oljelagringsfonden. I totalförsvarspropositionen som framlades våren 1977 framhålls att den närmare bedömningen av resursbehoven får göras budgetårsvis. TiU följd av det ansträngda statsfinansielia läget har re-

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag le

geringen i 1978 års budgetproposition, föreslagit att utbyggnaden av delar av beredskapslagringen skall ske i något långsammare takt än som tidigare har angivits. Oljelagringsprogrammet fullföljs dock i oförändrad takt. Medelsberäkningen i långtidsbudgeten- har gjorts utifrån dessa förutsättningar.

Statsskuldräntor

Utgifterna för denna ändamålsgrupp bestäms av förändringarna i statsskulden, av räntenivån på den statliga upplåningen samt av upplåningens sammansättning. Statens utlåning öch förvaltningen äv statsskulden handhas av riksgäldskontoret som är ett av riksdagens Verk.

Statsskulden ökade under år 1977 med 17 571 milj. kr. öch uppgick vid slutet av år 1977 till 97 982 milj. kr. Härav var 54 013 milj. kr. placerade i räntelöpande obligationslån, 11 900 milj. kr. i premiéobli-gationslån och 11 122 milj. kr. i banksystemet. Upplåningen i utlandet uppgick vid slutet av år 1977 tiU 9 199 milj. kr. Vid slutet av budgetåret 1977/78 beräknas statsskulden uppgå till ca 108 miljarder kr. F. n. beräknas den statiiga nyupplåningen hä en' gendmsrtittlig" ränta av ca 8,75 %. Eventuella förändringar av diskontot påverkar givetvis denna genomsnittsränta, dock inte fullt ut, eftersom den långa räntan normalt endast delvis följer diskontoändringarna.

Även med en oförändrad räntenivå för nyupplåningen kommer emellertid den genomsnittiiga räntesatsen för den totala upplåningen att stiga allt eftersom äldre lån med lägre räntesatser ersätts av nya lån.

Ökningen av ränteutgifterna ett visst budgetär beror i huvudsak på statens upplåning under föregående budgetår. Ränteutgifterna under budgetåret 1978/79 väntas uppgå till ca 9 600 milj. kr.

På längre sikt har endast ungefäriiga framskrivningar av ränteutgifterna kunnat göras. Till gmnd för dessa framskrivningar ligger den förväntade saidoutvecklingen för statsbudgeten under långtidsbudgetperioden. En redogörelse för saldoutvecklingen ges i avsnUt 4.4. Vidare bygger beräkningarna på ett antagande om en räntenivå om 8 % för nyupplåningen. Med de givna antagandena kommer utgiftsökningen för denna ändamålsgrupp att bli betydande nämligen drygt 24 % årligen under perioden. Statsskuldräntorna svarar således för en kraftigt stigande andel av statens totala utgifter.

Tabell 7. Statsskuldräntor

(Milj. kr.)

Genom- Anslag        Anslagsförändring till                         Procen-      Genom
snittlig                           1978/79      —'■------ tuell för-  snittiig

procen- 1979/80   1980/81   1981/82   1982/83   ändring-    procen
tuell för-                            .  1978/79—                           tuell för
ändring                                1979/80                              ändring
1972/73—                                 ■                                    1978/79-
1976/77                               1982/83

Totala utgifter    +13,7        9 600  +3 900   +3 150   +3 250   +3 000   +40,6           -|-24,3

Bil. 1    Långtidsbudget

17

Stöd till barnfamiljer

Utgiftema under denna ändamålsgrupp avser tUl stor del inkomst-överföringar till hushållen i form äv allmänna barnbidrag, föräldrapenning och bostadsbidrag för bamfamUjer. Den kraftigast växande delen av ändamålsgruppen utgörs dock av statsbidrag till kommunernas barnomsorg. Vidare ingår statens utgifter för bidragsförskott och den del av statens bidrag till social hemhjälp som avser hjälp till barnfamiljer.

Utgiftsutvecklingen för barnbidragen bestäms av bidragsnivån och befolkningsutvecklingen. Bidraget utgör fr. o. m. den 1 aprU 1978 2 260 kr. per barn och år. Bidragen utgår tUl omkring 1 miljon bamfamUjer med ca 1,8 miljoner barn. Antalet barn i bidragsberättigad ålder beräknas sjunka något under perioden. I enlighet med den metodik som tillämpas i långtidsbudgeten beräknas ingen höjning äv bidragsbeloppet under långtidsbudgetperioden.

Föräldraförsäkringen inom sjukförsäkringen trädde i kraft den 1 januari 1974. Ersättning utgår fr. o. m. den 1 januari 1978 méd en garantinivå av 32 kr. per dag under sex månader i anslutning till bams födelse eller adoptivbarns ankomst till familjen. Till försäkrad som har rätt till högre sjukpenning än nämnda belopp utgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. För barn som föds efter årsskiftet 1977/ 78 har föräldrarna härutöver rätt tUl s. k. särskUd föräldrapenning under sammanlagt tre månader t. o. m. barnets första skolår. För barn födda 1971—1977 gäller särskilda övergångsregler.

Kostnaderna för utbyggnaden av föräldraförsäkringen beräknas uppgå tiU ca 500 mUj. kr. per år. I likhet med övriga delar av sjukförsäkringssystemet bekostas huvuddelen av föräldraförsäkringen med soeial-försäkringsavgiften till sjukförsäkringen.

Tabell 8. Stöd till barnfamiljer

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till				Procen-	Genom-
	snittlig	1978/79					tuell för-	snittlig
	procen-		1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	ändring	procen-
	tuell för-						1978/79—	tuell för-
	ändring						1979/80	ändring
	1972/73—							1978/79—
	1976/77							1982/83
Totala utgifter	+ 6,5	9 152	+752	+ 335	+ 338	+418	+ 8,2	+ 4,7
därav
allmänna barn-
bidrag m.m.	+ 0,1	4 539	- 90	- 40	- 45	- 45	- 2,0	- 1,2
bostadsbidrag
m.m.	+ 7,9	1571	+ 50	0	0	0	+ 3,2	+ 0,8
bidrag till barn-
omsorg m.m.	+29,8	3 043	+ 792	+ 375	+ 383	+463	+26,0	+13,5

2   Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 1

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  ig

De statliga oeh statskommunala bostadsbidragen till barnfamiljer utgår tUl ca en halv miljon familjer med omkring en mUjon barn. Bidragen är relaterade till inkomsterna. De statskommunala bostadsbidragen är vidare beroende av bostadskostnaden. Regeringen har föreslagit att beloppen för de statiiga bostadsbidragen höjs samt föreslagit höjda inkomst- och hyresgränser.

Ändringarna innebär att bidragen omfördelas till förmån för hushåll med stor försörjningsbörda. Kostnadema härför har beaktats i medels-beräkningarna. Stödet till låginkomsttagare utan barn har i långtidsbudgeten inräknats i ändamålsgruppen bostadspolitik.

De barn under 18 år vilkas föräldrar lever åtskilda är genom bidragsförskotten garanterade ett särskUt ekonomiskt gmndskydd. Fr. o. m. den 1 oktober 1977 administreras bidragsförskotten av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. I samband med omläggningen ökar statens kostnader övergångsvis under budgetåret 1977/78 för att sedan minska under budgetåren 1978/79 och 1979/80.

Vårdbidraget till föräldrar med svårt handikappade bam i hemmet uppgår till samma nivå som förtidspension. Utgifterna för vårdbidrag har inräknats i ändamålsgmppen folkpensioner m. m.

En kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg har beslutats av riksdagen på grundval av en överenskommelse mellan regeringen och Svenska kommunförbundet år 1975. Utbyggnadsprogrammet för åren 1976— 1980 omfattar 100 000 nya daghemsplatser och 50 000 nya platser i fritidshem jämte en ökning av antalet platser i kommunala familjedaghem.

För att ge kommunerna ekonomiska möjligheter att genomföra utbyggnaden av barnomsorgen har ett nytt statsbidragssystem med väsentligt höjda och värdebeständiga statsbidrag införts. Driftbidraget för daghem höjdes fr. o. m. den 1 januari 1977 från 7 500 kr. tUl 14 000 kr. per år för nya platser. För befintliga platser höjs bidraget successivt till samma belopp. Bidraget till nya platser i fritidshem uppgår tiU hälften av nämnda belopp. För famUjedaghemmen har, utöver tidigare statsbidrag, införts ett nytt grundbelopp i bidragssystemet. Bidragsbeloppen är anknutna till den allmänna löneutvecklingen för anstäUda i offentlig tjänst.

Det nya statsbidragssystemet finansieras genom en arbetsgivaravgift. Socialavgiften till barnomsorgen uppgår för år 1978 till 1,3 % av avgiftsunderlaget och för år 1979 tUl 1,6 %. Avgiften beräknas senare successivt höjas till 2,2 % år 1981.

Arbetsmarknads- och regionalpolitik

Denna ändamålsgrupp omfattar statens utgifter för olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom arbetsförmedling, sysselsättningsskapande

Bil. 1    Långtidsbudget                                             19

åtgärder, arbetsmarknadsutbUdning, kontant stöd vid arbetslöshet samt arbetsmiljöfrämjande åtgärder. Vidare hör utgifterna för regionalpolitiken tiU denna ändamålsgrupp.

Arbetsförmedlingen har en strategisk roll inom arbetsmarknadspoli- ' tiken. Under 1970-talet har arbetsförmedlingen tillförts ca 1 700 nya tjänster. Modern datateknik har successivt tagits i anspråk för framställning av dagliga platslistor. Denna verksamhet har under budgetåret 1977/78 utvidgats till hela landet. Metoder prövas för användning av sådan teknik också i det dagliga förmedlingsarbetet. En lag om skyldighet för arbetsgivare att anmäla lediga platser till arbetsförmedlingen har antagits av riksdagen oeh sådan skyldighet har gällt på försök i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län och utvidgades från den 1 mars 1978 till att omfatta också Göteborgs- och Bohus, Älvsborgs, lönköpings och Värmlands län.

Budgetåret 1978/79 tillförs arbetsmarknadsverket medel motsvarande 225 nya tjänster. Under långtidsbudgetperioden förutsätts en viss fortsatt utbyggnad. Inriktningen av förmedlingsarbetet bestäms i hög grad av behovet att hjälpa ungdomar vid övergång från skola till arbetsliv. Ungdomarna skall tillförsäkras erbjudande om arbete, praktik eller yrkesinriktad utbildning. Även insatserna tUl förmån för kvinnor och för dem som på grund av något handikapp har svårt att få anställning på den öppna marknaden förstärks liksom arbetet i anpassningsgrupperna.

Bidrag för arbetsmarknadsutbildning ges till företag bl. a. för utbildning av anställda som hotas av permittering (25-kronan). Arbetsmarknadsutbildningen omfattar i övrigt AMU-kurser och kurser i det reguljära utbildningsväsendet, där eleverna får utbildningsbidrag. Dessa bidrag uppgår fr. o. m. den 1 juli 1978 tUl 150—190 kr./dag för elever över 20 år och 75 kr./dag för elever under 20 år. I enlighet med långtidsbudgetmetodiken antas bidragsbeloppen förbli oförändrade under perioden.

Utgifterna för arbetsmarknadsutbUdningen finansieras via arbetsmarknadsutbildningsfonden. Till fonden inflyter dels medel från en arbetsgivaravgift på 0,4 %, dels anslag från statsbudgeten.

Arbetsmarknadsutbildningens omfattning har i nuvarande konjunkturläge vuxit starkt. För budgetåret 1978/79 och framåt har antagits en återgång till normal omfattning eller ca 135 000 elever/år.

De sysselsättningsskapande åtgärderna i form av beredskapsarbeten har beräknats få en i huvudsak oförändrad omfattning under långtidsbudgetperioden jämfört med beräkningen för budgetåret 1978/79. Detta innebär en konjunkturneutral beräkning av anslagen.

För budgetåret 1978/79 har anslagits 270 milj. kr. för tillfälligt sysselsättningsbidrag till företag inom stålindustrin: Detta bidrag bortfaller därefter.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

20

Tabell 9. Arbetsmarknads- och regionalpolitik

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till		Procen-	Genom-
	snittlig	1978/79			tuell för-	snittlig
	procen-		1979/80	1980/81   1981/82  1982/83	ändring	procen-
	tuell för-				1978/79—	tuell för-
	ändring				1979/80	ändring
	1972/73—					1978/79—
	1976/77					1982/83
Totala utgifter	+ 6,0  ,	8 255	+203	+459      +164      +164	+2,5	+2,9
därav
arbetsmarknads-
politik	+ 5,8	. 7 145	+ 196	+464      +164      +164	+2,7	+ 3,3
regionalpolitik	+ 6,9	1 105	+    7	-    5             0             0	+0,6	0,0

Sedan budgetåret 1972/73 har antalet anställda vid arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen i stort sett fördubblats. Ytterligare 80 tjänster tillförs organisationen under budgetåret 1978/79. Härigenom uppgår antalet fasta tjänster till drygt 1 000. Förstärkningarna behövs bl. a. för att utarbeta detaljerade föreskrifter till den nya arbetsmiljölagstiftningen som träder i kraft den 1 juli 1978. En viss fortsatt förstärkning förutses under långtidsbudgetperioden.

Stora ansträngningar görs även fortsättningsvis för att genom halvskyddat arbete möjliggöra anställning på den reguljära arbetsmarknaden av personer som annars skulle ha varit hänvisade till sysselsättning i särskilda beredskapsarbeten, arkivarbete eller verkstäder för skyddat arbete.

Riksdagen har beslutat om en ny organisation för skyddat arbete m. m. Denna verksamhet samordnas under regionala stiftelser med landstingen och staten som stiftelsebildare. Staten tar hela kostnadsansvaret för den skyddade verksamheten. En förutsättning för detta är att motsvarande kostnader kan avräknas gentemot den kommunala sektorn inom andra områden. I långtidsbudgeten har denna avräkning skett under rubriken Övrigt. Den nya organisationen beräknas träda i kraft den 1 januari 1980.

Regionalpolitiken syftar till att ge människor i olika landsdelar allsidig sysselsättning oeh service samt en god miljö. TUl grund för den regionalpolitiska planeringen skall i varje län ligga en regional uivecklingsplanering, länsplanering. En ny fullständig länsplaneringsomgång inleds hösten 1978.

Regionalpolitiskt stöd lämnas främst i form av lokaliseringsstöd vid investeringar samt som introduktionsstöd, utbUdningsstöd och sysselsättningsstöd. En ram för regionalpolitiskt stöd om 4,8 miljarder kr. har föreslagits för sexårsperioden 1973/74—1978/79. I långtidsbudgeten har beräknats fortsatta insatser på oförändrad nivå. Regeringen avser att under år 1979 lägga fram förslag om den fortsatta regionalpolitiken.

Bil. 1    Långtidsbudget 21

Bostadspolitik

Denna ändamålsgrupp domineras av räntebidrag och långivning tiU bostadsbyggande. För budgetåret 1978/79 föreslås dessa uppgå till sammantaget nära 7,2 miljarder kr. Bland andra ändamål inom gruppen märks lån till kommunala markförvärv samt bostadsbidrag för låginkomsttagare.

Tabell 10. Bostadspolitik

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till                       Procen-	Genom-
	snittlig	1978/79	------------------------------------  tuell för-	snittlig
	procen-		1979/80  1980/81   1981/82  1982/83  ändring	procen-
	tuell för-		1978/79—	tuellför-
	ändring		1979/80	ändring
	1972/73—			1978/79—
	1976/77			1982/83
Totala utgifter	+4,1	7 711	+ 1 188   +881      +411      +486      +15,4	+8,5

Bostadsbyggandet har successivt minskat under första hälften av 1970-talet. Ar 1977 påbörjades drygt 52 000 lägenheter. Antalet påbörjade lägenheter har därmed under senare år understigit det utrymme som har lämnats inom de särskilda bostadsbyggnadsramarna. Detta beror helt på en drastiskt minskad produktion av lägenheter i flerfamiljshus. Småhusens andel av nyproduktionen har ökat kraftigt oeh uppgick år 1977 till ca 75 %. Motsvarande andel år 1970 var 30 %. Samtidigt har bostädernas storlek ökat, särskilt i småhus. Förskjutningarna mot ett ökat småhusbyggande har gjort att bruttoinvesteringarna i bostäder räknat per lägenhet och i fasta priser har ökat under 1970-talet.

En stor del av statens stöd till bostadsbyggandet utgår i form av räntebidrag och långivning. De statliga bostadslånen är i genomsnitt ca 50 % högre för lägenheter i småhus än för lägenheter i flerfamUjshus. För statligt belånade hus gäller ått räntekostnaden över vissa garanterade nivåer för lån inom låneunderlaget betalas av staten. Nyproducerade hyres- och bostadsrättslägenheter har en garanterad låneränta på 3,9 % under det första året av lånetiden. I 1978 års budgetproposition har föreslagits att denna ränta sänks till 3,6 % för lägenheter som påbörjades under år 1977 och till 3,4 % för sådana lägenheter som påbörjas år 1978. För nyproducerade småhus som bebos av låntagaren är den garanterade räntan 6 %. För småhus som påbörjas under år 1978 har föreslagits en motsvarande sänkning till 5,5 %. De garanterade räntenivåerna höjs därefter för varje följande år av lånetiden för att slutligen nå upp till marknadsnivån (vid ingången av år 1978 var denna

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2   Reviderat budgetförslag 22

ca 9,75 % för bostadslån). Räntebidrag utgår även till stora delar av det befintliga beståndet av fastigheter som har finansierats med statliga lån. Vid beräkningarna har beaktats de ökade utgifter som följer av den i februari 1978 genomförda höjningen av räntan på långa lån med 0,5 %. Kostnaderna för befintliga lägenheter påverkas även kraftigt av den omreglering av räntan på bundna bottenlån som företas fortlöpande efter som regel 10 år. Den sammanlagda memtgiften till följd av dessa räntejusteringar beräknas för bugetåret 1979/80 till ca 450 milj. kr. Under den senare delen av långtidsbudgetperioden förutses dock en mer balanserad utveckling av räntebidragen till följd av förslaget i 1978 års budgetproposition om en ökad årlig höjning av den garanterade räntan fr. o. m. år 1980.

Ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under år 1978 föreslås i 1978 års budgetproposition bli fastställd till 7 710 000 m- våningsyta. Detta beräknas motsvara 60 000 lägenheter samt därtiU anknutna lokaler, såsom daghem och fritidshem.

Medelsramen för beslut om lån tUl ombyggnad föreslås i 1978 års budgetproposition uppgå till 655 milj. kr. för vart och ett av åren 1978 och 1979. De i långtidsbudgeten angivna anslagsförändringarna har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar av bostadsbyggandets omfattning som bostadsmyndigheterna har redovisat mot bakgrund av de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen för åren 1977—1981. Utrymmet inom de av riksdagen medgivna ramarna för beslut om bostadslån tUl nybyggnad kommer enligt dessa bedömningar inte att helt utnyttjas. En betydande ökning av antalet lägenheter med statliga bostadslån har dock förutsetts redan i början av långtidsbudgetperioden. Långivningen till daghem och fritidshem har förutsatts ligga kvar på en oförändrat hög nivå under hela perioden. I beräkningarna har också hänsyn tagits till att hyresförlustlån skall utsträckas till att omfatta hyresförluster t. o. m. år 1979. Utgifterna härför kan antas belasta bostadslånefonden t. o. m. budgetåret 1980/81.

I ändamålsgruppen ingår vidare utgifter för bostadsbidrag till hushåll utan barn. Statskommunala bostadsbidrag kan från den 1 januari 1978 i vissa fall utgå även till sådana pensionärer som dittills har varit berättigade enbart tiU kommunala bostadstUlägg tUl folkpensionärer.

Kommunikationer

Denna ändamålsgrupp omfattar huvudsakligen utgifterna för vägväsendet, kommunikationsverken — dvs. postverket, televerket, statens järnvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket — samt vissa investeringsutgifter för Sveriges radio.

Vid bedömningen av den framtida utvecklmgen har hänsyn i första

Bil. 1    Långtidsbudget

23

hand tagits till den väntade efterfrågeutvecklingen. Som nämnts i avsnitt 3 föreligger vissa svårigheter att avgöra vilken investeringsutveckling som krävs för att anpassa produktionen till efterfrågan. För att få en praktiskt användbar beräkningsmetod har investeringarna, efter reduktion med väntad produktivitetsstegring, förändrats i takt med den beräknade efterfrågeökningen. Vidare har vissa beslutade program och engångsprojekt beaktats.

Inom vägväsendet beräknas trafikvolymen öka i något långsammare takt än vad som hittills varit fallet under 1970-talet. Vid beräkningen av driftanslagen har beaktats att vägkapitalet stiger till följd ay vägbyggandet.

Televerkets investeringar omfattar dels telenätet, dels rundradioanläggningar för distribution av radio- och TV-programmen. Investeringarna i telenätet har bedömts öka mot bakgrund av den väntade tele-trafikutveeklingen och telenätets modernisering.

Medelsförbrukningen för statens järnvägars investeringar har räknats upp med hänsyn tUl den förväntade trafik- och produktivitetsutvecklingen.

I fråga om luftfartsverkets investeringar har medel kalkylmässigt lagts in för åtgärder för inrikesflyget vid antingen Arlanda eller Bromma flygplats. Detta innebär att luftfartsverkets investeringar beräknas öka mot slutet av långtidsbudgetperioden. Övriga investeringar har bedömts mot bakgrund av den förväntade trafikutvecklingen.

I fråga om sjöfarten förutses under den framförliggande perioden en fortsatt rationalisering av lots- och fyrväsendet.

I övrigt har bl. a. hänsyn tagits till förslaget om ett reformerat buss-bidragssvstem.

Tabell 11. Kommunikationer

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till			Procen-	Genom-
	snittlig	1978/79				tuell för-	snittlig
	procen-		1979/80  1980/81	1981/82	1982/83	ändring	procen-
	tuell för-					1978/79—	tuell för-
	ändring					1979/80	ändring
	1972/73—						1978/79—
	1976/77						1982/83
Totala utgijler	0	7 606	+251      +93	+327	+ 107	+3,3	+2,5    ■
därav
väganslag, tra-
fiksäkerhet
m.m.	-1,0	4 105	+  11      - 2	+    8	+ 38	+0,3	+0,3
kommunika-
tionsverken	+0,7	3 325	+206      +88	+297	+ 87	+ 6,2	+4,7

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 24

Allmänna bidrag till kommuner

I denna ändamålsgrupp ingår skatteutjämningsbidrag, skattebortfalls-bidrag i anledning av 1970 års skattereform, särskilt bidrag tUl kommunerna i samband med den skatteomläggning som trädde i kraft den 1 januari 1973 samt kompensation för minskat skatteunderlag i anledning av den skattereform som trädde i kraft den 1 januari 1975. Vidare ingår det generella statliga bidrag för år 1978 som är ett resultat av överenskommelsen mellan regeringen och kommunförbunden i juni 1977.

1976 års kommunalekonomiska utredning har nyligen avlämnat sina förslag vad gäller bl. a. statens bidrag tUl kommunerna. Dessa förslag berör flertalet av de aUmänna statsbidragen. Beräkningarna i långtidsbudgeten utgår dock — i överensstämmelse med förutsättningarna härför — från gällande bidragssystem.

Skatteutjämningsbidragen, som utgör huvuddelen av ändamålsgruppen, syftar huvudsakligen till att stödja kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner med svag skattekraft. Enligt de bidragsbestämmelser som gäller fr. o. m. år 1974 utgår bidrag till kommuner och landstingskommuner för att tillförsäkra dessa ett visst skatteunderlag, som relaterats till medelskattekraften i landet. Skattekraftsgarantin varierar med det geografiska läget. Anslagsbehovet påverkas främst av skatteunderlaget oeh skattesatsen.

Skatteutjämningsbidragen betyder mest för Gotiand och kommunerna i norrlandslänen. De lägsta bidragen per invånare får storstadslänen.

Skattebortfallsbidragen är avsedda att kompensera kommunerna för det inkomstbortfall som uppstod till följd av 1970 års skattereform. Detta bortfall beräknades till 1 250 milj. kr. för år 1971. Bidragsgivningen minskar härefter i takt med att den skattekraft som kommunerna förlorade i anledning av 1970 års skattereform återvinns genom att den beskattningsbara inkomsten per inkomsttagare ökar. För inkomståret 1977 beräknas skattebortfallet till drygt 400 milj. kr.

Genom den skattereform som trädde i kraft den 1 januari 1975 har kommuner och landstingskommuner m. fl. fått ett minskat skatteunderlag på grund av ändrade avdragsregler m.m. Riksdagen beslutade att kompensation skall utgå för detta. Kompensationen utbetalas sedan år 1977. Den slutiiga kompensation som utbetalas under budgetåret 1978/ 79 beräknas uppgå till ca 1 675 milj. kr.

Som en följd av den överenskommelse som -träffades mellan rege
ringen samt Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet i juni
1977 rörande begränsning av kommunalskatternas höjning betalar sta
ten under år 1978 ett generellt bidrag tUI kommuner och landstings
kommuner. Bidraget uppgår tiU 720 milj. kr. och belastar budgetåret
1978/79 med 360 milj. kr.            ,

Bil. 1    Långtidsbudget

25

Tabell 12. Allmänna bidrag till kommuner

(Milj. kr., fasta priser)

	Genomsnittlig procentuell förändring 1972/73— 1976/77	Anslag 1978/79	Anslagsförändring till                       Procen- tufll for-	Genom-
			1979/80  1980/81   1981/82  1982/83  ändring 1978/79— 1979/80	procentuell för-ändring 1978/79— 1982/83
Totala utgifter	+4,8	6 578	+ 15        +180      +146      +202      +0,2	+2,0

Hälso-, sjuk- och socialvård

Denna ändamålsgrupp omfattar utgifter för statliga och statsunderstödda vårdområden. Huvudparten av här redovisade utgifter avser statsbidrag till vårdområden under kommunalt huvudmannaskap, varav statsbidrag tiU den psykiatriska sjukvården utgör den största posten. Betydande statsbidrag utgår också till annan hälso- och sjukvård, social hemhjälp och samhällets åtgärder för handikappade. I direkt statiig regi drivs dock bl. a. vissa sjukhus samt ungdomsvårdsskolor och vissa vårdanstalter för alkoholmissbrukare.

Genom avtal har staten och landstingen träffat överenskommelse om driftbidragen för den psykiatriska sjukvården m. m. för tiden t. o. m. år 1977. Förhandlingar om nytt avtal väntas tas upp under år 1978. Driftbidragen för långtidsbudgetperioden har därför schablonmässigt beräknats på 1977 års nivå.

De statliga utgifterna för kroppssjukvård och allmän hälsovård avser

Tabell 13. Hälso-, sjuk- och socialvård

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till				Procen-	Genom-
	snittlig	1978/79					tuell för-	snittlig
	procen-		1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	ändring	procen-
	tuell för-						1978/79—	tuell för-
	ändring						1979/80	ändring
	1972/73—							1978/79—
	1976/77							1982/83
Totala utgifter	-0,8	5 459	+ 314	+ 22	+ 28	+20   ■	+ 5,8	+ 1,7
därav
psykiatrisk
sjukvård m.m.	-3,5-	2 297	+288	- 1	0	0	+ 12,5 ■	+ 3,0
kroppssjukvärd
och allmän
hälsovård	-0,9	1053	+  15	+ 15	+ 6	0	+  1,4	+0,8
åldringsvärd	+4,9	600	,   0	0	0	0	0	0

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 26

en rad myndigheter på detta område, statUga sjukhus, statsbidrag tUl olika former av hälso- och sjukvård samt bidrag till kostnaderna för de kommunala undervisningssjukhusen. Beräkningarna av statens utgifter för sjukhus har skett med utgångspunkt i nuvarande grunder för samarbetet med övriga finansiärer.

Den öppna åldringsvården har fått allt större betydelse. Staten täcker 35 % av kommunernas bruttokostnader för den sociala hemhjälpen, varvid statsbidrag lämnas inte bara för hemvårdare och hemsamariter utan även för att täcka kostnader för vissa andra serviceåtgärder. Ca 350 000 åldringar och handikappade beräknas få social hemhjälp år 1978.

I ändamålsgruppen redovisas även bl. a. utgifterna för nykterhetsvård, ungdomsvård och åtgärder för handikappade.

Nykterhetsvårdens utveckling kännetecknas av att de frivUliga och öppna vårdformerna ökat kraftigt under senare år medan antalet tvångsintagningar minskat. Regeringen har lagt fram förslag om olika åtgärder mot narkotikamissbruk. Bl. a. föreslås ökade statliga insatser för att stimulera en utbyggnad av behandlingshem oeh andra vårdformer föi narkotikamissbrukare.

Anslagen till ungdomsvården avser främst de statliga ungdomsvårdsskolorna. De senaste åren har antalet platser minskat.

Samhällets åtgärder för handikappade spänner över en rad områden. Den större delen av utgifterna — t. ex. förtidspensioner oeh handikappersättningar inom folkpensioneringen — ingår i andra ändamålsgrupper. Under ändamålsgruppen hälso-, sjuk- och socialvård ingår utgifterna för bidrag till särskolor, bidrag till färdtjänst och social hemhjälp för handikappade, bidrag tUl organisationer m. m.

Rätts- och polisväsende

Till ändamålsgruppen hör polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården samt exekutionsväsendet.

Polisväsendet har förstärkts kraftigt under senare år. Under budgetåren 1973/74—1977/78 ökade antalet tjänster med ca 2 500, varav ca 2 000 poliser. För budgetåret 1978/79 tillförs organisationen ytterligare 280 tjänster, därav, 130 poliser. För de närmaste åren räknas med en viss fortsatt resursökning, bl. a. mot bakgrund av den allvarliga situationen på narkotikaområdet samt med tanke på att särskilda insatser är nödvändiga mot den ekonomiska och organiserade brottsligheten.

Inom domstolsväsendet förutses endast smärre personalökningar. Riksdagen har fattat beslut om nya riktlinjer för fastighetsdataverksamheten. För en första etapp om fem år gäller en ekonomisk ram på 135 milj. kr. i 1976 års prisnivå.

Kriminalvårdens inriktning styrs av det principbeslut om kriminal-

Bil. 1    Långtidsbudget

27

vårdens framtida utformning som fattades av 1973 års riksdag. Beslutet innebär bl. a. en fortsatt ökad satsning på frivård, samt att anstaltsbehandlingen i görligaste mån redan från början inriktas på att förbereda den intagne för ett liv i frihet. I 1978 års budgetproposition har föreslagits att anstaltsköken efter hand bör tillföras kökspersonal som är anställd inom kriminalvården. I övrigt utgår beräkningarna från ett antagande om i huvudsak oförändrad volym.

Tabell 14. Rätts-	och polisväsende
(Milj. kr., fasta priser)
	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till		Procen-	Genom-
	snittlig	1978/79			tuell för-	snittlig
	procen-		1979/80  1980/81   1981/82	1982/83	ändring	procen-
	tuell för-				1978/79—	tueU för-
	ändring				1979/80	ändring
	1972/73—					1978/79—
	1976/77					1982/83
Tolala ulgifier	+ 6,2	5 341	+ 58        +7-5	+ 13	+ 1,1	+0,3
därav
polisväsende	+4,4	2 921	+ 14        +13        +1	+ 16	+0,5	+0,3
domstolar m.m.    +7,5		892	+29        +1        +1	+  1	+3,3	+0,9
kriminalvård	+ 3,1	868	+ 16        - 8        -9	- 3	+ 1,8	-0,1

Internationellt utvecklingsbistånd m. m.

Denna ändamålsgrupp innefattar anslagen tUl internationeUt utveck-. lingssamarbete, bidrag till internationeUa organisationer och anslag till andra internationella ändamål. Gruppen domineras av utgifterna för utvecklingssamarbetet.

Tabell 15. Internationellt utvecklingsbistånd m.m.

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	. Anslag	Anslagsförändring till		Procen-	Genom-
	snittlig	1978/79			tuell för-	snittlig
	procen-		1979/80  1980/81   1981/82	1982/83	ändring	procen-
	tuell för-				1978/79—	tuell för-
	ändring				1979/80	ändring
	1972/73—					1978/79—
	1976/77					1982/83
Totala utgifter	+21,0	4163	+ 29      +122      +123	+ 128	+0,7	+2,3
därav
utvecklings-
bistånd	+22,1	3 870	+ 119      +120      +123	+ 126	+3,1	+3,0

Biståndsanslagen för budgetåret 1978/79 har beräknats så att de något överstiger det av riksdagen fastställda målet om 1 % av bruttonationalprodukten tUl marknadspris. Utgångspunkten för de i långtidsbudgeten angivna anslagsförändringarna är att biståndsanslagen skaU uppgå.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  28

till  samma andel av bruttonationalprodukten  som  under budgetåret 1978/79, dvs. något över 1 %.

Energiförsörjning

I samband med att statsmakterna våren 1975 lade fast riktlinjer för energipolitiken för tiden till år 1985 förutsattes att nästa beslutstidpunkt skuUe bli år 1978. I syfte att förbereda detta har en särskild energikommission tillkallats. Kommissionen har till uppgift bl. a. att redovisa alternativa energiprogram fram till år 1990. Vidare skall erfarenheter och forskningsrapporter rörande kärnkraftens säkerhetsproblem och hantering av utbränt kärnbränsle och radioaktivt avfall utvärderas. Kommissionen skall även bearbeta frågor om förbättrad energihushållning samt föreslå åtgärder i detta syfte. Kommissionen skall också belysa den försörjningstrygghet som kan uppnås i de olika alternativen och ge en bedömning av de kostnader som är förknippade med dem. Till den 1 juli 1978 skall kommissionens arbete i sin helhet vara slutfört. Regeringen kommer att tiU 1978/79 års riksmöte lägga fram förslag pm inriktningen av den framtida energipolitiken.

Beräkningarna av vattenfallsverkets investeringsbehov utgår från det underlag som har redovisats av verket. I långtidsbudgeten har emeUertid i enlighet med den metodik som gäller för långtidsbudgetarbetet inte beräknats medel för en utbyggnad av Forsmark 3. Frågan om den fortsatta finansieringen av Forsmark 3 kommer att tas upp i regeringens proposition om den framtida energipolitiken. Den kraftiga nedgången i vattenfallsverkets investeringsbehov är en följd av dels att vattenkraftsutbyggnaden kraftigt minskar, dels att kärnkraftverk under byggnad successivt färdigställs. Denna nedgång i investeringsbehovet är den huvudsakliga orsaken tUl de i tabellen redovisade minskningarna under långtidsbudgetperioden.

Regeringen har redovisat förslag till energisparplan för befintlig bebyggelse. Förslaget avser energibesparande åtgärder i såväl bostäder som offentiiga lokaler och näringslivets byggnader. Planen, som omsluter en tioårsperiod med början budgetåret 1978/79, är avsedd att omprövas efter tre år. Det redovisade energisparprogrammet uppskattas innebära en total investering på mellan 31 och 48 miljarder kr. Uppbyggnaden av programmet har föreslagits ske stegvis. Det totala investeringsbehovet har förutsatts vara ca 1,8 miljarder kr. budgetåret 1978/79, ca.2,7 miljarder kr. budgetåret 1979/80 och ca 3,6 miljarder kr. budgetåret 1980/81. För bidrag och lån över statsbudgeten har föreslagUs medelsanvisningar om sammanlagt 1,1 miljarder kr. för budgetåret 1978/79 samt en planeringsreserv om ytterligare 400 milj. kr. Fr.o.m. budgetåret 1979/80 har beaktats vad som.har anförts vid redovisningen av förslaget tiU energisparplan, nämligen att endast bidrag och subven-

Bil. 1    Långtidsbudget

29

tioner bör direkt belasta statsbudgeten. Beräkningarna i långtidsbudgeten bygger på en successiv uppbyggnad av det totala energisparprogrammet fram t. o. m. budgetåret 1980/81 på det sätt soni har redovisats i det föregående. I avvaktan på omprövningen efter treårsperiodens utgång har för de följande budgetåren förutsatts att programmet ligger kvar på 1980/81 års nivå.

Tabell 16. Energiförsörjning

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig procentuell förändring 1972/73— 1976/77

Anslag 1978/79

Anslagsförändring till

1979/80 1980/81   1981/82  1982/83

Procentuell förändring

1978/79-1979/80

Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83

Tolala utgifter

+ 8,0

3 666

-1065   +113

-166

-21

-29,1

-8,9

Näringspolitik

Utgifterna för näringspolitiken omfattar en rad anslag för insatser för jordbruk, fiske, skogsbruk, hantverk, handel och industri. Budgetåret 1978/79 uppgår anslagen för dessa ändamål till 3,2 miljarder kr. Utgifterna inom ändamålsgmppen har tUl stora delar karaktären av mycket stora tidsmässigt koncentrerade satsningar. Exempel på detta utgör tidigare insatser för varvsindustrin. Ändamålsgruppen blir härigenom utsatt för stora variationer i belastning.

Utgifterna inom ändamålsgruppen har ökat kraftigt till följd av det rådande ekonomiska läget oeh de åtgärder som bl.a. därför vidtagits för att strukturförändringar skaU ske i en kontroUerad och godtagbar takt. I enlighet med de principer som ligger till gmnd för beräkningarna av långtidsbudgeten har en minskning av dessa särskUda resursavsättningar beräknats uppstå.

Under budgetåret 1978/79 belastas statsbudgeten med stora kostnader för beslutade insatser för textil- och konfektionsindustrin, bidrag till de nybildade regionala utvecklingsfoiiderna och till bildande av ett nytt handelsstålbolag. Även senare år i långtidsbudgetperioden belastas av stora kostnader för handelsstålbolaget.

F. n. pågår inom regeringskansliet beredningsarbete angående fortsatt stöd till varvsindustrin. Ett förslag till neddragning av varvskapaciteten planeras tUl juni månad 1978. Stora utgifter kan väntas uppstå till följd av situationen inom varvsindustrin. Även på andra områden kan utgiftsanspråk komma att aktualiseras. För budgetåret 1978/79 har detta beaktats under anslaget oförutsedda utgifter som ingår i ändamålsgruppen Övrigt. Medel för icke beslutade satsningar under återstoden av långtidsbudgetperioden faller enligt tUlämpade principer utanför lång-tidsbudgetberäkningama.

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2   Reviderat budgetförslag

30

Tabell 17. Näringspolitik

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till		Procen-	Genom-
	snittlig	1978/79			tuell för-	snittlig
	procen-		1979/80  1980/81   1981/82	1982/83	ändring	procen-
	tuell för-				1978/79—	tuell för-
	ändring				1979/80	ändring
	1972/73—					1978/79—
	1916111					1982/83
Totala utgifter	+ 10,9	3 238	-418      -48        -224	-113	-12,9	- 6,9
därav
hantverk, handel
och industri	+ 9,2	1804	-441      -59       -189	- 75	-24,4	-12,8

Övrigt

Under derma rubrik har sammanförts utgifter som inte har hänförts till någon av de tidigare behandlade ändamålsgruppema. Här återfinns bl. a. anslag för livsmedelssubventioner, miljövård, kyrkliga och kulturella ändamål, idrotts- och fritidsverksamhet, central och regional förvaltning samt ofömtsedda utgifter. Vidare har här beaktats förändringar i anslagsbehållningar.

Tabell 18. Övrigt

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig procentuell förändring 1972/73— 1976/77

Anslag 1978/79

Anslagsförändring till

1979/80  1980/81   1981/82  1982/83

Procentuell förändring 1978/79-1979/80

Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83

Totala utgijler

+ 22,8        23 225

-7 187

-32

-309

-56        -30,9

-9,5

Den stora minskningen till budgetåret 1979/80 beror främst på att stora engångsbelopp för industripolitiska satsningar bortfaller efter budgetåret 1978/79. Anslaget oförutsedda utgifter har med hänsyn till detta minskats från 8 mUjarder kr. 1978/79 till 4 miljarder kr. per budgetår under återstoden av långtidsbudgetperioden. Dessutom har förbrukningen av anslagsmedelsbehållningar antagits minska från 3 000 milj. kr. för budgetåret 1978/79 tiU 300 milj. kr. för budgetåren därefter.

Utgiftema för kyrkliga och kidturella ändamål har beräknats tUl ea 1 454 mUj. kr. under budgetåret 1978/79. I enlighet med långtidsbudgetmetodiken förutses ingen ökning av utgifterna för dessa ändamål under perioden.

I ändamålsgruppen ingår vidare utgifterna för livsmedelssubventioner som för budgetåret 1978/79 väntas uppgå tiU ca 3,6 miljarder kr. I långlidsbudgetberäkningarna har fömtsätts oförändrade livsmedelssubventioner.

Bil. 1    Långtidsbudget

31

Även skatteadministrationen ingår i denna ändamålsgrupp. Sammanlagt uppgår kostnaderna under budgetåret 1978/79 för riksskatteverket, länsstyrelsernas skatteavdelningar och de lokala skattemyndigheterna till drygt 1,1 miljarder kr. I början av långtidsbudgetperioden ökar detta belopp till följd av beslutade reformer för effektivisering av skatteadministrationen.

Totala utgifter

I tabell 19 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtiiga utgiftsgmpper som behandlats i det föregående. Enligt de redovisade beräkningarna skulle utgiftema i fasta priser imder den framförliggande fyraårsperioden öka med i genomsnitt 2,3 % per år att jämföra med en realiserad ökning på 6,4 % per år under perioden 1972/73—1976/77. Den lägre ökningstakten åren framöver beror framför allt på att beräkningarna har beaktat endast sådana utgiftskrav som följer av redan gjorda åtaganden. Ökningstalen under den gångna perioden avser däremot verkställda utgifter.

Tabell 19. Utgiftsutvecklingen 1972/73—			1982/83
(Milj. kr., fasta priser)
	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till				1			Procen-	Genom-
	snittlig	1978/79								tuell för-	snittiig
	procen-		1979/80	1980/81		1981/82		1982/83		ändring	procen-
	tuell för-									1978/79—	tuell för-
	ändring									1979/80	ändring
	1972/73-										1978/79—
	1976/77										1982/83
Folkpensioner
m.m.	+ 8,7	28 077	+   691	..+	616	+	486	—	29	+ 2,5	+	1,5
Utbildning och
forskning	+ 3,1	19 821	+   723	■ +	136	—	44	—	98	+ 3,6	+	0,9
Totalförsvar	+ 0,5	14 732	+   173	—	6	+	122	+	105	+ 1,2	+	0,6
Statsskuldräntor	+ 13,7	9 600	+ 3 900	+ 3 150		+ 3	250	+ 3 000		+ 40,6	+24,3
Stöd till barn-
familjer	+ 6,5	9 152	+   752	+	335	+	338	+	418	+ 8,2   ■	+	4,7
Arbetsmarknads-
och regionalpolitik	+ 6,0	8 255	+   203	+	459	+	164	+	164	+ 2,5	+	2,9
Bostadspolitik	+ 4,1	7711	+ 1 188	+	881	+	411	+	486	+ 15,4	+	8,5
Kommunikationer	0	7 606	+   251	+	93	+	327	+	107	+ 3,3	+	2,5
Allmänna bidrag
till kommuner	+ 4,8	6 578	+     15	+	180	+	146	+	202	+ 0,2     -	+	2,0
Hälso-, sjuk- och
socialvård	- 0,8	5 459	+   314	.+	22	+	28	+	20	+ 5,8	+	1,7
Rätts- och polis-
väsende	+ 6,2	5 341	+     58	■ +	7	—	5	+	13	+  1,1	+	0,3
Internationellt ut-
vecklingsbistånd
m.m.	+21,0	4 163	+     29	+	122	+	123	+	128	+ 0,7     .	+	2,3
Energiförsörjning	+ 8,0	3 666	-1065	+	113	—	166	—	21	-29,1	—	8,9
Näringspolitik	+ 10,9	3,238	-   418	—	48	—	224	—	113	-12,9	—	6,9
Övrigt	+22,8	23 225	-7187	-	32	-	309	-	56	-30,9	-	9,5
Totalt	+ 6,4	156 624	-   373	+ 6 028		+4 647		+ 4 326		- 0,2	+	2,3    :

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2   Reviderat budgetförslag

32

Beloppen i tabell 19 är uttryckta i fasta priser. I tabell 20 redovisas en beräkning av utgiftsutvecklingen utförd i löpande priser/ Det sätt på vilket dessa begrepp definierats i långtidsbudgeten redovisas i avsnitt 3.3. De pris- oeh löneantaganden som gjorts medför helt naturligt en högre takt för utgiftsstegringarna i löpande prisalternativet än i fastprisalternativet. Detta är särskilt uppenbart i fråga om anslag som är direkt knutna till något pris- eller löneindex, såsom försvarsutgifterna och folkpensionerna. Även för en rad andra anslag finns sådana regler som medför utgiftsökningar när exempelvis priser, löner eller bmttonationalprodukten stiger.

Höjda priser medför också omkostnadsökningar i den statliga verksamheten. Vidare har i alternativet med löpande priser förutsatts att utgifterna för löner åt statsanställda kommer att utvecklas enligt antagandet om förändringar av den totala lönesumman i samhället. I kalkylerna har i någon mån beaktats den relativt långsammare produktivitetsstegring som äger rum inom den offentliga tjänsteproduktionen. Lö-

Tabell 20. Utgiftsutvecklingen 1972/73—1982/83

(Milj. kr., löpande priser)

Genomsnittlig procentuell förändring 1972/73— 1976/77

Anslag 1978/79

Anslagsförändring till

1979/80  1980/81   1981/82  1982/83

Procentuell förändring 1978/79-1979/80

Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83

Totala utgifter i fasta priser

TiUkommande utgifter

Utvecklingsbistånd Försvaret Folkpensioner Sjukförsäkringen Sjukvård, social hemhjälp m.m. Barnomsorg Grundskolebidraget

Studiemedelsfonden

Allmänna bidrag tiU kommuner Räntebidrag till bostäder

Bostadslånefonden Löner

Omkostnader m.m.

Summa löne- och priseffekter

Totala utgifter i löpande priser

+6,4

156 624

+ 17,3        156 624

373 +6 028 +4 647 +4 326 -0,2

+   204 +   224

+   634 +   711

+ 1000 +1 110

+   130 +   135

+   296 +   326

+   393 +   507

+   635 +   670

+     73 +     91

+   341 +   349

+    75  +   135

+   350 +   360

+ 1 600           +1700

+   226 +   252

+   719 +   706

+ 1460 +1330

+     50 +   115

+   591 +   282

+   272 +   315

+   721 +   732

+     83 +     54

+   269 +   400

+      0+30

+     40 +   130

+ 1400 +1500

+ 6481   +6918 + 11128+11244

+ 1350   +   900   +   750   +   600 +7 181   +6 746 + 6 808+12 774

+4,3

+2,3

+ 6,1

Bil. 1    Långtidsbudget                                             33

neökningar och andra prisökningar inom offentlig verksamhet får härigenom ett starkare genomslag på kostnaderna. En i stort sett enhetiig lönestegring i alla sektorer inom samhällsekonomin medför för områden med oförmånligare produktivitetsutveckling en relativt sett större kostnadsstegring än för andra sektorer.

Efter omräkning till löpande priser fås för långtidsbudgetperioden en genomsnittiig ökning av de totala statsutgifterna om 6,1 % per år att jämföra med drygt 17,3 % per år för perioden 1972/73—1976/77. Till budgetåret 1978/80 beräknas utgifterna stiga med 4,3 %. Att den förutsedda utgiftsökningen under de kommande budgetåren ligger på en påtagligt lägre nivå än under jämförelseperioden förklaras dels av själva långtidsbudgettekniken, dels av den gjorda förutsättningen om den framtida pris- och lönestegringen, vilken är väsentligt lägre än den faktiska under senare år.

4.2 Statsutgifternas realekonomiska utveckling Inledning

Tidigare har redovisats en bedömning av statsutgifternas utveckling fördelade på olika ändamål. För att ytterligare belysa utgiftsutvecklingen i ett samhällsekonomiskt perspektiv krävs en uppdelning av statsutgifterna i realekonomiska termer. Härmed avses en uppdelning i konsumtion, investeringar, transfereringar och finansieUa transaktioner.

Vid en analys av den statliga utgiftsutvecklingen i dessa termer är det i första hand av intresse att skilja mellan å ena sidan sådana utgifter som innebär att staten direkt efterfrågar produktionsresurser i form av varor och tjänster och å andra sidan sådana utgifter som påverkar den samhällsekonomiska utvecklingen indirekt genom sina effekter på de disponibla inkomsterna inom andra sektorer av ekonomin.

Den redovisning av anslagsbeloppens utveckling i realekonomiska kategorier som lämnas i det följande bygger i hu-vudsak på det inom nationalräkenskaperna tillämpade SNA-systemet (System of National Accounts).

De statliga konsumtions- och investeringsutgifterna anger statens direkta efterfrågan på reala resurser. Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för statiiga myndigheters produktion av tjänster inom t. ex. undervisningssektorn, rättsväsendet och försvaret. Av konsumtionsutgifterna består över 50 % av lönekostnader. Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten, hyror, försvarets materielinköp samt reparationer och underhåU. Som konsumtionsutgifter räknas i detta sammanhang även statliga bidrag till kommunal konsumtion.

I princip skiljer sig inte det investeringsbegrepp som används i beräkningarna för den statliga sektorn från det som används för den privata sektorn. Som statliga investeringar betraktas här utgifter för

3   Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bill ...

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

34

byggnader och anläggningar samt materielinköp för civila ändamål. Till skUlnad mot vad som följer vid en strikt tUlämpning av SNA-systemet räknas dock även affärsverkens investeringar som direkta statliga investeringar.

Det bör understrykas att avgränsningen mellan konsumtion och investering från vissa synpunkter kan te sig missvisande. Det kan sålunda hävdas att delar av de som konsumtion betraktade utgifterna för t. ex. utbildning och forskning utgör produktiva investeringar i lika hög grad som exempelvis inköp av maskiner. Det bör också erinras om att utgifterna för försvarsmateriel och militära befästningar i nationalräkenskapssystemet och även i denna redovisning betraktas som konsumtion och inte som investeringar.

Den del av statens utgifter som endast indirekt påverkar samhällsekonomin indelas i transfereringar oeh finansiella transaktioner.

Transfereringarna indelas i undergrupper med utgångspunkt i olika mottagare av inkomstöverföringen. Den dominerande gruppen är transfereringar till hushållen. I denna grupp ingår de från fördelrungssynpunkt viktiga utgifterna för folkpensioner, bostadstillägg, barnbidrag, m. m. Som transfereringar räknas också statens bidrag tUl företag och organisationer samt utgifter för utvecklingsbistånd och för statsskuldräntor.

Till gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, aktieteckning, markinköp, m. m. Denna utgiftskategori kan närmast uppfattas som en del av kreditmarknaden.

Konsumtions- och investeringsutgifter

I tabell 21 redovisas statens utgifter för konsumtion och investeringar tillsammans med bidrag till kommuner för motsvarande ändamål. Effekterna på den totala efterfrågan kan sägas vara i stort sett desamma, oavsett om staten svarar för verksamheten eller om kommunerna driver den med statsbidrag.

Tabell 21. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling

(Milj. kr., fasta priser)

		Genomsnittlig procentuell förändring 1972/73— 1976/77	Anslag 1978/79 (avrundat)	Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79— 1982/83
Konsumtionsutgijter		+4,7	66110	+ 0,8
Statliga Driftbidrag till kommuner		+ 3,6 + 6,3	38 010 28 100	+ 0,5 + 1,2
In vesteringsutgifter		+ 0,1	12 390	-1,8
Statliga Investeringsbidrag till kommuner		+ 2,5 -9,4	10 820 1 570	-2,2 + 0,6
Summa konsumtionsutgifter	och investerings-	+ 3,8	78 500	+ 0,4

Bil. 1    Långtidsbudget

35

Dessa utgifter för konsumtion oeh investeringar, vilka representerar statens och den statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan på varor och tjänster, utgör 50 % av de totala statsutgifterna. Utgifterna beräknas stiga med 0,4 % per år under den framförliggande femårsperioden, vilket är en avsevärt lägre ökningstakt än för jämförelseperioden 1972/73—1976/77. Detta beror framför allt på att utgifterna under den förflutna perioden inbegriper reformer medan beräkningarna för perioden framåt enbart avser konsekvenserna av redan fattade beslut. Det bör observeras att långtidsbudgetkalkylerna inte innebär någon bedömning av den kommunala konsumtions- och investeringsutvecklingen i sin helhet. Den kommunala sektorn behandlas i avsnitt 6.

Konsumtionsutgifterna stiger årligen med 0,8 % i genomsnitt under den framförliggande perioden. De statliga konsumtionsutgifterna företer en mer begränsad ökning om 0,5 %. Däremot väntas driftbidragen till kommunerna öka med genomsnittligt 1,2 % per år.

Investeringarna visar en genomsnittlig årlig nedgång om 1,8 %. Detta torde i första hand sammanhänga med att bedömningen av investeringsutvecklingen än iner än konsumlionsutvecklingen påverkas av långtidsbudgetens karaktär. Detta gäller framför allt på den statiiga sidan. För de StatUga investeringarna beräknas sålunda en viss minskning under långtidsbudgetperioden. Detta sammanhänger med att nu beslutade investeringar avslutas. Investeringsbidragen tUl kommunerna uppvisar däremot en mindre ökning under den framförliggande perioden.

Övriga realgrupper

UtveckUngen av transfereringar och finansiella transaktioner framgår av tabell 22. Transfereringarna beräknas visa en betydligt snabbare tillväxt än konsumtions- och investeringsutgifterna, något som har varit ett genomgående drag även under den historiska jämförelseperioden. Sammantaget beräknas transfereringarna öka med i genomsnitt 6,0 % per år.

Tabell 22. Utvecklingen av transfereringarna m.m.

(Milj. kr., fasta priser)

Transfereringar

Till hushåll Internationella Till företag m. m. Statsskuldräntor

Finansiella transaktioner

Genom-	Anslag	Genom-
snittlig	1978/79	snittlig
procen-	(avrun-	procen-
tuell för-	dat)	tuell för-
ändring		ändring
1972/73-		1978/79—
1976/77		1982/83
+ 11,3	67110	+ 6,0
+ 5,2	38 010	+  1,4
+ 12,8	3 000	+ 2,2
+ 38,4	16 500	+  2,9
+ 13,1	9 600	+ 24,3
- 0,2	11010	-11,4

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  36

Transfereringarna till hushållen beräknas växa med i genomsnitt 1,4 % per år. Folkpensionerna, som beloppsmässigt dominerar denna realgrupp, ökar med 1,3 % per år. Utöver folkpensionerna ingår i denna utgiftsgrupp bl. a. bidragen till sjukförsäkringen och det kontanta stödet vid arbetslöshet.

Transfereringar till företag m. m. inkluderar såväl privata som statliga företag. Även transfereringar till organisationer och ideella föreningar ingår i denna grupp, liksom räntebidrag för bostäder. De senare ökar kraftigt under långtidsbudgetperioden, medan övriga transfereringar till företag m. m. sammantaget minskar under perioden..

I posten finansiella transaktioner ingår förutom den statliga utlåningen till bostadsbyggande, studiesociala ändamål m. m. även förändringarna i disposUionen av rörliga krediter. MeUan budgetåren 1978/79 och 1979/80 förutses en kraftig minskning. Denna beror på att stora industripolitiska satsningar bortfaller under det senare budgetåret. För perioden därefter förutses mindre minskningar för utgiftsposten finansiella transaktioner.

4.3 Statsinkomsternas utveckling

Beräkningen av statsinkomsternas utveckling baseras på antagandet om oförändrade skatteregler under hela långtidsbudgetperioden. Härvid har tillämpats riksdagens beslut om indexreglering av inkomstskatteskalan fr. o. m. beskattningsåret 1978. Vidare har beaktats beslutade eller föreslagna förändringar av arbetsgivaravgifterna. Sålunda antas att den allmänna arbetsgivaravgiften, som f. n. uppgår till 2,0 %, tas bort den 1 juli 1978. Vidare har riksdagen beslutat att sjukförsäkringsavgiften skall höjas med 1,0 procentenhet och barnomsorgsavgiften med 0,3 procentenhet den 1 januari 1979. Beträffande barnomsorgsavgiften förutsätts att den höjs ytterligare med 0,3 procentenheter under vart och ett av åren 1980 och 1981, så att den det sistnämnda året kommer att uppgå tiU2,2 %.

Med hänsyn till att löner svarar för den helt övervägande delen av de samlade inkomsterna i samhället blir lönesummans utveckling av avgörande betydelse för skatteunderlagets tillväxt. Den antagna tillväxten av lönesumman ligger till grund för beräkningarna av inkomstskatten. Mervärdeskatten beror av den privata konsumtionen i samhället som i sin tur sammanhänger med lönesummans storlek. Övriga statsinkomster har i flertalet fall framskrivits med hjälp av andra metoder.

De beräknade förändringarna i statsinkomsterna under angivna förutsättningar framgår av tabell 23. Enligt kalkylen kommer statsinkomsternas tillväxt att minska från 17,6 % per år under perioden 1972/73— 1976/77 till 7,9 % per år under perioden 1978/79—1982/83. Detta beror bl. a. på att de faktiska ökningarna av lönesumman varit större under

Bil. 1    Långtidsbudget

37

den historiska perioden än vad som antas för långtidsbudgetperioden samt på förändringar i skattereglerna under den historiska perioden.

Av stor betydelse för statsinkomsternas utveckling är förändringarna under inkomstskattetiteln. Denna titel utgör ett samlingskonto för redovisningen av den allmänna skatteuppbörden och av olika arbetsgivaravgifter exkl. allmän arbetsgivaravgift. Inkomsttiteln består av både inkomster och utgifter. Skillnaden mellan dessa utgör den nettoinkomst som redovisas på statsbudgeten. Vad gäller inkomstskatten redovisas på titelns inkomstsida, främst statens bruttouppbörd av preliminär A-skatt och B-skatt, fyllnadsinbetalningar och kvarskatt och på titelns utgiftssida, främst utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt. De mest betydande arbetsgivaravgifter som redovisas under inkomstskattetiteln är folkpensionsavgiften, barnomsorgsavgiften och sjukförsäkringsavgiften. För den sistnämnda avgiften gäller att 85 % av statens utgifter för sjukförsäkringen finansieras över inkomstskattetiteln och således utgör en avdragspost från statens inkomster.

Som framgår av tabell 23 beräknas nettot på inkomstskattetiteln öka i betydligt långsammare takt under perioden 1978/79—1982/83 än under perioden 1972/73—1976/77. Att den årliga ökningen om 11,2 % under långtidsbudgetperioden likväl ligger över lönesummans ökning beror delvis på att indexregleringen endast hindrar skatteskärpning på den del av löneökningen som motsvaras av en prisstegring och följaktUgen är helt nominell. Lönehöjningar därutöver träffas även i fortsättningen av skattesystemets progressivitet.

Mervärdeskatten är beroende av ökningen av konsumtionen av mervärdeskattepliktiga varor, vilken i sin tur antas hänga samman med bl. a. tillväxten av den totala lönesumman. Mervärdeskatteinkomsterna stiger i ungefär samma takt som den totala lönesumman.

Övriga inkomster, bl. a. vissa volymskatter och inkomster av statens kapitalfonder, väntas öka med över 4 % om året, dvs. i något snabbare takt än den totala volymmässiga produktionstillväxten.

Tabell 23. Statsinkomsternas utveckling 1972/73—1982/83

(Milj. kr., löpande priser, avrundat)

	Genom-	Anslag	Anslagsför	ändring till			Genom-
	snittlig	1978/79					snittlig
	procen-		1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	procen-
	tuell för-						tuell för-
	ändring						ändring
	1972/73—						1978/79—
	1976/77						1982/83
Inkomstskatt	+25,3	47 100	+6 200	+6 700	+ 7 200	+4 700	+ 11,2
Mervärdeskatt	+ 12,9	29 900	+ 2 500	+2 000	+ 2 100	+ 2 100	+ 6,6
Övriga inkomster	+ 13,2	37 780	+ 1920	+ 1900	+  1800	+ 1900	+ 4,6
Summa	+ 17,6	114 780	+ 10 620	+ 10 600	+ 11 100	+8 700	+ 7,9

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag      38

4.4 Statens budgetsaido och finansiella sparande

De tidigare presenterade beräkningarna av inkomst- och utgiftsutveckUngen under långtidsbudgetperioden har sammanställts i tabell 24, som visar vUket budgetsaido som uppkommer för vart och ett av budgetåren 1977/78—1982/83. Underskotten för budgetåren 1977/78 och 1978/79 beräknas nu uppgå till 29,6 resp. 41,8 miljarder kr. Som framgår av tabellen minskar budgetunderskottet till budgetåret 1979/80. Detta sammanhänger med att de stora industripolitiska satsningarna har antagits bortfalla.

Tabell 24. Budgetsaldots utveckling 1977/78—1982/83

(Milj. kr., löpande priser)

1977/78      1978/79      1979/80      1980/81       1981/82   1982/83

Inkomster    110 742       114 780      125 400       136 000       147 100        155 800

Utgifter        140 339       156 624       163 432      176 206       187 334        198 578

Saldo -29 597     -41844     -38 032     -40 206     -40 234        -42 778

Tendensen i övrigt under långtidsbudgetperioden är att budgetunderskottet ökar, vUket inte varit fallet i tidigare långtidsbudgetar. Denna nya tendens förklaras främst av att kostnaderna för statsskuldräntor ökar med avsevärt högre belopp, vilket sammanhänger med budgetunderskottens väsentligt högre nivå. Den genomsnittliga årliga ökningen av statsskuldräntorna under långtidsbudgetperioden är drygt 3,3 miljarder kr. att jämföra med knappt 1,3 miljarder kr. i 1977 års långtidsbudget.

Som framgår av avsnitt 4.2 innehåUer statsbudgetens utgiftssida såväl utgifter som innebär en direkt efterfrågan på produktionsresurser som utgifter som snarare påverkar likviditetssituationen inom andra delar av ekonomin. Genom att eliminera denna senare typ av finansiella transaktioner, som enligt gängse definitioner omfattar bl. a. statlig långivning, aktieteckning samt köp och försäljning av mark, framkommer statens finansiella sparande. Vid en analys av sparandeutvecklingen i samhället är detta ett mera relevant begrepp än det traditionella budgetsaldot. Beräkningama av statens finansiella sparande under långtidsbudgetperioden redovisas i tabell 25.

Tabell 25 Statens flnansiella sparande 1977/78—1982/83

(Milj. kr., löpande priser, avrundat)

1977/78      1978/79      1979/80      1980/81      1981/82   1982/83

Budget
saido      -29 600     -41800    -38 000     -40 200     -40 200       -42 800
Finansiella
transak
tioner      9 000        IIOOO     7 600     7 700     6 900       6 700

Finansiellt

sparande      -20 600     -30 800     -30 400     -32 500     -33 300        -36100

Bil. 1    Långtidsbudget                                             39

Frånsett förändringen till budgetåret 1979/80 är utvecklingen av det finansiella sparandet i huvudsak parallell med budgetsaldots förändring under långtidsbudgetperioden. Den skiljaktiga utvecklingen mellan budgetåren 1978/79 och 1979/80 sammanhänger med att en betydande del av de industripolitiska satsningarna under budgetåret 1978/79 är av finansiell karaktär, främst lån och aktieteckning.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 40

5    Socialförsäkringssektorn

Delar av det sociala trygghetssystemet ingår i sin helhet i statsbudgeten. Så är fallet med folkpensionerna. Andra delar, som löntagarnas tilläggspensioner (ATP), Ugger helt utanför statsbudgeten. Ytterligare andra delar av socialförsäkringssystemet berör delvis budgetens utgifts-och/eller inkomstsida och därmed, i vissa fall, budgetsaldot. Gränsdragningen mellan statsbudgetens område och socialförsäkringssektorn utanför budgeten är med andra ord i viss mån godtycklig.

Gemensamt för hela socialförsäkringssektorn och statsbudgeten är att de helt regleras av beslut fattade av statsmakterna. Vid en analys av den offentliga verksamhetens reala och finansiella utveckling är det därför motiverat att behandla såväl statsbudgeten som socialförsäkringssektorn.

I den till finansplanen fogade nationalbudgeten presenteras för detta ändamål prognoser inte bara för staten och kommunerna utan även för en socialförsäkringssektor. Den använda definitionen, som är i enlighet med internationell praxis, omfattar försäkringsformer såväl inom som helt eller delvis utanför budgeten. Vid sammanstäUningen av den totala offentliga sektorn får därför transaktionerna mellan statsbudgeten och socialförsäkringssektorn eUmineras.

I långtidsbudgeten har socialförsäkringssektorn utanför statsbudgeten definierats på sådant sätt att den endast omfattar de transaktioner inom socialförsäkringssektorn vilkas netto inte påverkar statsbudgetens saldo. Därmed kan denna sektors och statsbudgetens finansiella sparande direkt adderas varvid ett samlat finansieUt sparande för dessa två områden erhålles. Den på detta sätt definierade socialförsäkringssektorn utanför budgeten omfattar allmän tiUäggspensionering (ATP), del av arbetslöshetsförsäkringen, delpensionsförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen och den frivUliga pensionsförsäkringen.

Den helt dominerande delen av socialförsäkringssektorn utanför budgeten utgörs av den allmänna tiUäggspensioneringen (ATP). ATP-avgifterna tillförs AP-fonden och ligger, frånsett egenföretagares avgifter, helt vid sidan av statsbudgeten. AP-fondens finansiella sparande har ökat kraftigt under 1960- och början av 1970-talet. Denna tillväxt har emellertid stagnerat under de senaste åren. De främsta orsakerna till detta är att det procentuella avgiftsuttaget som tidigare stegrades snabbt, hålUts på oförändrad nivå samtidigt som pensionsutbetalningarna stigit. I tabell 26 redovisas beräkningar av AP-fondens utveckling under långtidsbudgetperioden. Därvid har, i enlighet med långtidsbudgetmetodiken, antagits att avgiftsuttaget ligger kvar på oförändrad nivå. Riksförsäkringsverket har föreslagit att uttaget ökas antingen med 0,25 % åriigen fr. o. m. år 1980 så att avgiften år 1984 blir 13 % eller

Bil. 1    Långtidsbudget

41

med 0,25 % för år 1980 och 0,5 % åriigen för tiden. 1981—1984 så" att avgiften sistnämnda årblir 14 %.:,

Tabell 26. AP-fondens utveckling 1978/79—1982/83

(Milj. kr., löpande priser, avmndat)

1978/79      1979/80      1980/81      1981/82      1982/83

Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83

Inkomster Utgifter Saldo

28 600 13 900 + 14 700

31400 16 600 +14 800

34 300 19 300 + 15 000

37 100 22 100 + 15 000

40 200 25 000 + 15 200

+ 8,9 + 15,8 + 0,8

Saldot av AP-fondens inkomster och utgifter beräknas som framgår stiga något i löpande priser. I fasta priser innebär dock utvecklingen ett sjunkande saldo. Beräkningar som gjorts för tiden fram till sekelskiftet tyder på att om avgiftsuttaget förblir oförändrat oeh den reala räntan inte ökar kraftigt kommer saldot av AP-fondens inkomster och utgifter att fortsätta att minska i fasta priser för att mot slutet av 1900-talet minska även i löpande priser. I vissa räkneexempel skulle ett negativt saldo uppstå mot slutet av seklet.

För hu-vuddelen av övriga fonder, exempelvis för delpensions- och arbetsskadeförsäkringarna, förutses sparandeunderskottet öka under långtidsbudgetperioden som följd av att inkomsterna ej utvecklas i samma takt som utgifterna. Riksförsäkringsverket har föreslagit höjning av avgifterna för delpensionering och arbetsskadeförsäkring. I tabell 27 redovisas saldot av inkomster och utgifter för den samlade socialförsäkringssektorn utanför budgeten.

Tabell 27. Saldo för socialförsäkringssektorn utanför budgeten 1978/79—1982/83

(Milj. kr., löpande priser)

1978/79      1979/80      1980/81       1981/82      1982/83

Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83

AP-fon
den     + 14 700  +14 800  +15 000 +15 000 +15 200
Övrigt    -     300  -     500   -     600  -     700  -     800

Saldo   +14 400  +14 300  +14 400 +14 300 +14 400        O

lämfört med utvecklingen för AP-fonden föreligger inga stora skillnader för hela socialförsäkringssektorn utanför budgeten. Nivån ligger dock något lägre för den samlade socialförsäkringssektorn än för enbart

4   Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 1

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 42

AP-fonden och saldot beräknas bli i stort sett oförändrat under långtidsbudgetperioden. I fasta priser innebär detta en saidominskning under den franiförliggande perioden.

BiLl    Långtidsbudget '43

6    Kommunerna

Den kommunala sektoms framtida utveckling är i flera avseenden av betydelse för de bedömningar som görs i anslutning till långtidsbud-' getarbetet. Dels påverkas olika poster på statsbudgetens utgifts- och inkomstsida av kommunernas och landstingskommunemas ekonomiska förhållanden, dels måste kommunema tas med i bUden vid de mer övergripande ekonomisk-politiska bedömningarna av det totala skattetrycket i samhället, den offentiiga sektorns reala resursutnyttjande samt utvecklingen av det finansiella sparandet i den samlade offentliga sektorn. Föratsättningarna för den statliga budgetpolitiken är således i betydande utsträckning beroende av den kommunala utvecklingen.

Statsbidragen till kommunema utgör en tung post bland utgifterna på statsbudgeten. Skatteutjämningsbidragét och de båda skattebortfallsbidragen påverkas som nämnts av det kommunala skatteunderlagets och den kommunala utdebiteringens utveckling. Många av de speciella statsbidragen är också som framgått av tidigare avsnitt direkt kopplade till den kommunala utvecklingen. Detta gäUer t. ex. bidragen tUl barnomsorgen som utgår per plats, skolbidragen som täcker lärarlöneköstna-dema, samt de bidrag som utgår som en fastställd andel av kommunernas bmttokostnader för en viss verksamhet. För andra specieUa bidrag till kommunema prövas bidragsgivningens omfattning frän år tUl år.

Staten svarar vidare för uppbörden av den preliminära inkomstskatten, även den del som avser kommunal inkomstskatt. För varje kalenderår betalar staten ut ett förskott äv kommunalskattemedel till kommunerna. Förskottet grundas på senast kända taxering och den utdebitering som bestämts för kalenderåret. Slutavräknmg sker när taxeringsutfall föreligger. Uppbörden och utbetalningen av kommuiialskatte-medel påverkar således statsbudgetens inkomstsida. Det kommunala skatteunderlagets och utdebiteringens utveckling är även av detta skäl av betydelse för långtidsbudgetbedömningarna.

Långtidsbudgeten utgör en utgångspunkt för en bedömning av den statliga budgetpolitiken för de närmaste åren. Vid bedömningen av det statliga skatteuttagets omfattning måste det samlade uttaget av skatter och avgifter till stat, kommun och socialförsäkringai" tas med i bilden. Kommunemas ekonomiska utveckling är oekså av intresse i diskussionen om det finansiella- sparandet i den offentliga sektorn. Den statliga budgetpolitikens inriktning kan inte avgöras enbart utifrån bedömningar av det statliga budgetsaldots utveckling. Bl. a. är det viktigt att studera sparandeförändringarna i den samlade offentiiga sektorn, dvs. inkl. socialförsäkring, kommuner och landstingskommuner.

Det föreUgger uppenbara svårigheter ätt förutsäga hur den kommunala ekonomin kommer att utvecklas under de närmaste åren. Visst material finns emellertid för sådana bedömningar. Under första kvar-

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2   Reviderat budgetförslag    44

talet varje år sammanstäUer kommunerna uppgifter för KELP (Kommunalekonomisk långtidsplanering) med de kommunala långtidsbudgetarna som underlag. Motsvarande uppgifter för landstingskommimer- . na (LKELP) insamlas under maj månad. De senaste tillgängliga långr tidsplanerna, KELP 77—81 samt LKELP 77„ gjordes upp våren-, 1977 och avser åren fram till 1981 för kommunerna och år ,1982 för landstingskommunerna.

Ett par statliga utredningar har också redovisat framskrivningar av kommunernas inkomster ocb utgifter. 1975 års långtidsutredning: (LU 75) skisserade olika altemativ för den samhällsekonomiska utvecklingen för perioden 1976—1980 (år 1975, utgjorde bas för beräkningama) både i reala och finansiella termer. I de olika alternativen varierades också resursutrymmet för kommunal konsumtion och investermg. Vidare har 1976 års kommunalekonomiska utredning (KEU 76) presenterat ett delbetänkande med en analys av den kommunala, ekonomin- fram till år 1985. KEU:s framskrivningar har karaktären' av räkneexempel grundade på ett antal valda fömtsättningar.

Den kommunala konsumtionen svarar för drygt 70 % av de totala kommunala utgiftema. KEU:s bearbetning av de kommunala planema (KELP och LKELP) för perioden 1976—1980 (år 1975 utgjorde bas för beräktungama) visar en planerad- ökning av den totala kommunala konsumtionen med ca 3,9 % per år i volym, ökningstakten är i stort sett densamma för kommuner och landstingskommuner. Dessutom konstaterar KEU 76 att den faktiska utbyggnaden av konnmunal verksamhet har tenderat att överstiga den planerade. Även de senaste kommu. nala planerna indikerar en utveckling för den kommunala konsumtionen som ligger nära den ovan angivna. Enligt Svenska kommunförbundets bearbetning av KELP 77-81 ökar kommunernas konsumtion under perioden 1977—198,1 med genomsnittiigt 3,3 % per, år. I LKELP 77 kan inte konsumtionsutvecklingen för landstingskommunerna läsas fram direkt. Landstingens driftkostnader, som avser kostnader för egen produktion, beräknas öka med 4,3 % per år under perioden 1976— 1982.

Riksdagen har förordat en prioritering av barnomsorg och långtidsr sjukvård inom ramen för den begränsade kommunala expansion som är möjlig. KEU:s analys visar att utbyggnaden av barnomsorgen L eiUighet med riksdagens beslut och av långtidssjukvårdens platsantal enligt landstingskommunernas planer tillsamnians med den ökade, efterfrågan tUl följd av förändringama i befolfcnUigsstrakturen leder tUl en. ökning av den totala kommunala konsumtionen 1975—1980 med i genomsnitt 1,9 % per år. Det bör observeras att endast en utbyggnad av antalet,platser, har beaktats i denna kalkyl, däremot uite en ökad personaltäthet eUer andra standardförbättringar inom vårdområdet.

Av KEU:s analys framgår vidare att i stort: sett varje volymökning

BiLl    Långtidsbudget                                               45

för den kommunala konsumtionen kommer att kräva inkomstförstärkningar i någon form om inte skatteunderlaget ökar, t. ex. genom en sysselsättningsökning. Ökningen av den kommunala konsumtionen måste understiga 0,5 % per år om den naturliga tillväxten i skatteunderlaget skall ge inkomster som täcker utgifterna.

KEU 76 arbetade med två volymalternativ för den kommunala konsumtionen för perioden fram till år 1985, 2 resp. 3,5 % per år. Om den erforderliga inkomstförstärkningen skall åstadkommas genom en höjning av den kommunala utdebiteringen krävs kommunalskattehöjningar med i genomsnitt ca 50 öre per år, även om konsumtionsökningen har pressats ned så pass långt som tUl 2 % per år. En konsumtionstillväxt på 3,5 % per år, dvs. långsammare än enligt de kommunala planema, ställer krav på en årlig höjning av utdebiteringen med mer än en krona. Detta bör jämföras med långtidsbudgetens schablonmässiga antagande om en årlig utdebiteringshöjning med 25 öre.

Enligt KEU:s bedömning kan inte avgiftshöjningar ge några mer betydande tillskott till de kommunala inkomstema. Kapitalmarknadsutredningen räknar inte heller i sitt nyligen framlagda slutbetänkande med att kommunerna skall kunna beredas ett väsentiigt ökat utrymme på kreditmarknaden. Därmed återstår endast kommunalskattehöjningar eller ökade statliga transfereringar tUl kommunema. Några sådana ökade transfereringar är inte inlagda i långtidsbudgeten.

Vid bedömningen av hur den samlade offentiiga sektorns finansieUa sparande kommer att utvecklas är alltså även kommunernas och landstingskommunemas sparande av intresse. De ovan skisserade utvecklingstendenserna antyder klart den spänning som finns meUan utgifts- resp. inkomstutveckling. Någon bestående underbalansering av de kommunala finanserna är dock knappast tänkbar bl. a. av det skälet att den kommunala budgeten skall vara formeUt balanserad i den meningen att samtliga utgifter skall motsvaras av inkorhster. Enligt kommunallagens bestämmelser skall det överskott eller underskott som har uppstått i föregående års avslutade räkenskaper upptas i budgeten. Det innebär exempelvis att ett underskott på driftbudgeten för år 1977 skall täckas i 1979 års budget. Dessa budgetbestämmelser leder tUl att de samlade över- resp. underskotten i kommunemas finansiella sparande blir relativt begränsade jämfört med statens möjligheter till över- eller underbalansering av budgeten.

För perioden 1963—1977 har det finansiella sparandet totalt för den kommunala sektorn enligt nationalräkenskaperna varierat från överskott på ca 500 milj. kr. till underskott av i storleksordningen 3 000 mUj. kr-För 1978 förutses enUgt 1978 års reviderade nationalbudget ett tUlfälligt sparandeöverskott på ca 3 mUjarder kr. Det finns emellertid inte anledning att räkna med att kommunernas finansiella sparande under de närmaste åren på något för samhällsekonomin avgörande sätt kommer att avvika från de nivåer som uppnåtts under senare år.

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2   Reviderat budgetförslag 46

7    Sammanfattande analys

7.1 Inledning

Som inledningsvis framhölls är långtidsbudgetens syfte att kartlägga de statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Avsikten är att långtidsbudgeten därmed skall kunna utgöra ett underlag för att bedöma de budgetpolitiska förutsättningarna under långtidsbudgetperioden. -Långtidsbudgeten är i allt väsentiigt en kalkyl rörande statsbudgetens inkomster och utgifter under den framförliggande femårsperioden. Den statliga budgetpolitikens förutsättningar påverkas emellertid även av utvecklingen inom andra delar av den offentliga sektom. För att underlätta en samhällsekonomisk analys av budgetpolitikens inriktning har därför långtidsbudgeten i år utökats med ett avsnitt om socialförsäkringssektorns utveckling och med ett mer allmänt håUet avsnitt om den framtida utvecklingen inom kommunerna. På grundval av långtidsbudgeten kan en bedömning göras av finanspolitikens förutsättningar på längre sikt.

Däremot är långtidsbudgeten varken en plan eller en prognos över statsutgiftemas och statsinkomstemas utveckling. På utgiftssidan innefattar långtidsbudgeten endast en beräkning av de resurser som krävs för att verksamhet skall kunna bedrivas i enlighet med de beslut som statsmakterna redan har fattat och de åtaganden som gjorts för framtiden. Det görs alltså inga försök att fömtse eller rekommendera vilka beslut som statsmakterna kan komma att fatta under perioden.

Vad gäller statsinkomsterna grundas beräkningarna på oförändrade
skatteregler och avgiftssatser i den mån inte förändringar beslutats eller
förutsatts. Detta innebär att den av riksdagen beslutade indexregle
ringen av inkomstskatteskalan har tillänipats. Det i 1978 års reviderade
budgetförslag föreslagna borttagandet av den allniänna arbetsgivarav
giften från och med den 1 juli 1978 motvägs delvis; av vissa beslutade
höjningar av socialförsäkringsavgifter den 1 januari 1979. Det samlade
uttaget av arbetsgivaravgifter har förutsatts vara i huvudsak oförändrat
för perioden efter budgetåret 1978/79.    , ■ ,■

Kalkylen utgår från anslagsbeloppen och de beräknade inkomstema i 1978 års reviderade budgetförslag för budgetåret 1978/79 och; omfattar perioden t. o. m. budgetåret 1982/83.

Långtidsbudgetens grundmaterial utgörs av underlag: som myndigheterna lämnat i samband med anslagsframställningar och ;material från departementen. De slutUga bedömiiingarna och utarbetandet av själva långtidsbudgeten har skett inom, budgetdepartementets budgetavdelning.

Långtidsbudgeten grundas vad gäller åren, 1979 och 1980 på sanima antaganden rörande pris- och löneutvecklingen i samhäUet pch den ekonomiska tillväxten som presenteras i 1978,års reviderade finansplan.

BiLl    Långtidsbudget                                          -47

Vad gäUer perioden därefter fram t.o.m. budgetåret 1982/83 har schablonmässigt förutsatts att lönesumman stiger med 7 % årligen och den allmänna prisnivån med 4 % om året. En årlig real tillväxt av bruttonationalprodukten om 3 % har förutsatts.

7.2 Inkomstutvecklingen

Såväl inkomsterna från statlig inkomstskatt som från lönebaserade skatter och socialförsäkringsavgifter är i aUt väsentligt beroende av den antagna utvecklingen av de samlade löneinkomsterna i samhället, lönesumman. Detta gäUer även för inkomsterna från mervärdeskatten. Inkomsterna av denna skatt påverkas av den privata konsumtionen, som i sin tur sammanhänger med lönesummans förändringar. Lönesumman har för den framförliggande femårsperioden antagits komma att stiga med 7 % årligen, och statens inkomster uppvisar i kalkylen en årlig genomsnittlig ökningstakt om 7,9 %.

Inkomstsidan i den långtidsbudget som presenterades i förra årets kompletteringsproposition och som omfattade perioden fram t.o.m. budgetåret 1981/82 var baserad på i huvudsak samma antagande om, lönesummans årliga tillväxt och uppvisade en framtida tUlväxttakt för statsinkomsterna om 72 % årligen.

De framtida inkomsternas tillväxt i löpande priser har alltså bedömts i stort sett lika vid dessa två kalkyltiUfällen. Inkomsternas årliga nivå ligger emeUertid i årets långtidsbudget ca 5 miljarder kr. lägre än-i förra årets långtidsbudget, vUket sammanhänger med att de beräknade totala statsinkomsterna för budgetåren 1977/78 oeh 1978/79 reviderats ned i motsvarande grad. Detta beror i sin tur bl. a. på fattade och föreslagna beslut rörande sänkning av den allmänna arbetsgivaravgiften och på att uttaget av statlig inkomstskatt för år 1978 lagts på en något lägre real nivå än vad som antogs i 1977 års långtidsbudget.

Inkomsterna av mervärdeskatten har också reviderats ned i förhållan
de till tidigare beräkningar.                 ■ >

Långtidsbudgetmetodiken innebär en kalkyl med utgångspunkt i beslutade eller aviserade skatte- och avgiftssatser samt- beslutad index-reglering av inkomstskatteskalan. Denna innebär att progressiviteten inte drabbar rent nomineUa inkömsthöjningar men däremot fortfarande verkar fullt ut på reala inkomsthöjningar. Eftersom'en -viss årlig realin-komsthöjning har antagits under den framförliggande perioden innebär detta ett något stigande inkomstskattetryck. 1, en annan riktning pekar att oförändrade skattesatser beräkningsmässigt förutsatts beträf-: fande vissa volymskatter, t. ex. skatt på vin, sprit och tobak, samtidigt som prisnivån förutsatts stiga. Mätt-söm andel av bruttonationalprodukten torde långtidsbudgetkalkylen innebära ett i stort sett oförändrat skatte- och avgiftstryck. Långtidsbudgetens antagande om en mindre

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  43

årlig höjning av den kommunala utdebiteringen är rent schablonmässigt.

Det samlade uttaget av skatter och 'avgifter till stat, kommuner ,och socialförsäkringssektor mätt som andel av bruttonationalprodukten har under de senaste åren ökat snabbt och uppgick år 1976 till drygt 50 %. Skatteandelen för år 1977 kan beräknas uppgå till ca 53 %. Långtidsbudgetkalkylen för staten och socialförsäkringssektorn torde alltså inte medföra någon nämnvärd förändring av denna andel. Kommunernas finansiella problematik har berörts i avsnitt 6. Varje ökning av den kommunala utdebiteringen skulle medföra en .ytterligafé höjning av det totala skattetrycket och därtill höja marginalskattesatserna. I detta sammanhang kan tilläggas att riksförsäkringsverket har föreslagit en höjning av avgiftsuttaget till bl. a. den aUmänna tUläggspensioneringen.

7.3 Utgiftsutvecklingen

De totala statsutgifterna ökade med i genomsnitt 6,4 % om året i fasta priser under perioden 1972/73—19.76/77. Långtidsbudgetkalkylen resulterar i en stegringstakt för statsutgifterna med 2,3 % årligen i fasta priser under den framförUggande femårsperioden. Enligt vad som gäller för långtidsbudgetberäkningarna har därvid utgiftsutvecklingen begränsats till att omfatta vad som krävs för att infria och vidmakthålla gjorda åtaganden. Av skillnaden i ökningstakt mellan den faktiskt realiserade utvecklingen och långtidsbudgetkalkylen framgår att ett förverkligande av långtidsbudgetens utgiftspolitik skulle innebära en starkt dämpad utgiftsutveckling jämfört med den hittills genomförda. Takten i de framtida utgiftsökningarna ligger nära de tal som presenterades i förra årets långtidsbudget.

De relativt sett mest expansiva utgiftsområdena under den förflutna perioden utgörs av internationellt utvecklingsbistånd, folkpensioner, näringspolitik samt statsskuldräntor. Långtidsbudgetens beräkningar för perioden fram t.o.m. budgetåret 1982/83 visar att utfästelserna beträffande utbyggnaden av barnomsorgen, bostadspolitiken och folkpensioneringen reser betydande krav på framtida statliga utgiftsökningar. Den snabbaste ökningstakten uppvisar emellertid utgiftsposten statsskuldsräntor, som från en redan i utgångsläget .betydande nivå om närmare 10 miljarder kr. beräknas öka med i genomsnitt 24 % årligen. Denna ökningstakt beror på kostnaderna för att förränta den statsupplåning som blir följden av de i långtidsbudgeten kalkylerade framtida budgetunderskotten. Ett förverkligande av den beräknade utvecklingen skulle vid slutet av perioden föra upp utgifterna för statsskuldräntor till en mycket .betydande nivå. Statsutgifterna i fasta priser exkl. statsskuldräntor ökar i årets långtidsbudget med 0,2 % årligen, att jämföra med 1,3 % i förra årets långtidsbudget.

BiLl    Långtidsbudget                                               49

Den årliga genomsnittliga .öA/jinen av statsutgifterna ;under långtids-budgetperioden beräknas i löpande priser uppgå till 6,1 % vilket är samma ökningstakt som förra årets långtidsbudget uppvisade. Den absoluta utgiftsnivån i utgångsläget är emellertid-väsentligt högre än vad som framkom vid förra årets beräkningar. Utgiftsnivån för budgetåret 1978/79 beräknas nu ligga ca 19 mUjarder kr. över den nivå i löpande priser som beräknades i 1977 års långtidsbudget, och utgiftema kvarligger enligt långtidsbudgeten pådennahögre nivå.

Orsakerna till denna väsentligt högre utgiftsnivå under långtidsbudgetperioden jämfört med antagandena för,ett år sedan ligger främst i att prisutvecklingen och i viss mån även löneutvecklingen för de statsanställda uppvisat en snabbare ökningstakt än enligt de antaganden som låg tUl grund för förra.årets långtidsbudget.

Den enligt årets långtidsbudgetkalkyl beräknade -prisnivån för .budgetåret 1979/80 ligger ca 10 procentenheter över förra årets antaganden avseende detta budgetår och lönesummeantagandet för samma budgetår överstiger med ca 3 procentenheter det antagande som gjordes i förra årets långtidsbudget. Denna snabbare ökningstakt har påverkat den dominerande del av statsutgifterna som är pris-.eller löneberoende i någon form. lämfört med förra årets långtidsbudgetkalkyl har detta -exempelvis för de militära försvarsutgifterna och för folkpensionsanslaget för budgetåret 1979/80 medfört en uppjustering av långtidsbudgetkalkylen med ca 1,2 resp. ca 2,9 miljarder kr.

En annan viktig skiUnad ligger i själva långtidsbudgetmetodiken. I 1977 års långtidsbudget förutsattes i enlighet med de principer som till-lämpas vid beräkningarna bl. a. att krontalsbestämda transfereringar inte skulle höjas under långtidsbudgetperioden. Sedan 1977 års långtidsbudget utarbetades har emellertid ett år förflutit och ett budgetförslag för budgetåret 1978/79 lagts fram. Beslut ,har fattats och förslag har lagts fram som på ett flertal punkter medför att långtidsbudgetsiffrorna överskrids. Som exempel kan nämnas barnbidrag och studiehjälp. Slutligen har även utanför transfereringsområdet vissa nya utgiftsåtaganden skett.

Utgiftsökningen under den framförliggande perioden fördelar sig relativt jämnt med undantag av ökningen tiU budgetåret 1979/80, då utgifterna stiger i långsammare takt. Detta sammanhänger med att vissa sysselsättningspolitiska och industripolitiska satsningar som beslutats är av tidsbegränsad karaktär och påverkar budgetåren 1977/78 oeh 1978/ 79 men därefter i enlighet med långtidsbudgetmetodiken förutsätts falla bort. För budgetåret 1978/79 rör det sig här i huvudsak om kvardröjande effekter av under innevarande budgetår beslutade åtgärder. Utgiftsanslagen tUl arbetsmarknadspolitiska insatser för budgetåret 1978/ 79 har i enlighet med praxis i huvudsak beräknats konjunkturneutralt.

Detta förhållande  belyses  av  en  beräkning av statsutgifternas ut-

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 50

veckling om finansiella transaktioner såsom långivning och aktieteckning exkluderas. Omfattningen av denna typ av utgifter under innevarande och nästa budgetår har samband med de nu aktuella näringspolitiska insatsema, och storleken av de finansiella transaktionerna återgår enligt långtidsbudgetkalkylen fr. o. m. budgetåret 1979/80 till en mera normal nivå. Beräknat exkl. finansiella transaktioner ökar statsutgifterna i långtidsbudgeten i något jämnare men också något snabbare takti

För att belysa på vilka olika sätt de statliga utgifterna kommer att ställa anspråk på samhällets reala resurser är det av intresse att studera utvecklingen av de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna. Enligt årets långtidsbudget skulle utgifterna för statlig konsumtion komma att öka med endast 0,5 % årligen i fasta priser under perioden fram t. o. m. budgetåret 1982/83. Detta innebär en halvering av ökningstakten jämfört med förra årets långtidsbudgetkalkyl och återspeglar en restriktiv budgetpolitik. De statliga investeringsutgifterna skulle enligt långtidsbudgeten komma att minska, vilket är naturligt med hänsyn till att långtidsbudgetens beräkningsteknik innebär en systematisk underskattning av investeringsutgifternas framtida utveckling. De statiiga bidragen till kommunal konsumtion beräknas öka i något snabbare takt än ökningen av de statliga konsumtionsutgifterna. Ökningstakten är emellertid något långsammare än den som redovisats i förra årets långtidsbudget.

Arets långtidsbudget bekräftar den i tidigare långtidsbudgetar tecknade bilden att transfereringarna utgör det expansiva elementet i utgiftsutvecklingen. Statsskuldräntornas ökning och folkpensionsutgifterna spelar här en avgörande roll.

Den mest betydelsefulla slutsatsen av årets långtidsbudgetkalkyl vad gäller utgiftsutvecklingen torde vara att den utgiftsnivå som uppnåtts under budgetåret 1977/78 och som nu förväntas för budgetåret 1978/79 inte innebär någon temporär uppgång av utgiftsnivån utan en i allt väsentligt permanent inteckning för framtiden.  

Vid en bedömning av den inteckning i resursutryrnmet som långtidsbudgetens utgiftssida indikerar måste betonas att långtidsbudgeten endast innebär en teknisk framskriviiing av fattade beslut. Konkret innebär detta bl. a. att alla krontalsbestämda inkomstöverföringar, t. ex. barnbidrag, beräknas ligga stilla trots att priser och löner stiger. För en mängd utgiftsområden där årliga uppjusteringar regelmässigt gjorts utan att någon direkt plan faststäUts innebär beräkningstekniken ett totalt stopp för utgiftshöjningar. Som exempel kän nämnas kulturpolitiken och stödet tiU de handikappade. Även i övrigt Ugger gällande bidragskonstruktioner fast. Inga medel har således beräknats för nya eller förbättrade bidrag till kommunerna.

Bil. 1    Långtidsbudget

51

7.4 Saldo och finansiellt sparande

Utvecklingen av statsbudgetens saldo sedan budgetåret 1973/74 och under långtidsbudgetperioden fram t. o. m. budgetåret 1982/83 framgår av nedanstående tabell.

Tabell 28. Budgetsaldots utveckling 1973/74—1982/83

(Milj. kr., löpande priser)

1973/74 Utfall	1974/75 Utfall	1975/76 Utfall	1976/77 Utfall	1977/78 Ber. utfall
-9 393	-10 698	-3 724	-10 484	-29 597
1978/79 Ber. utfall	1979/80 LB-kalkyi	1980/81 LB-kalkyl	1981/82 LB-kalkyl	1982/83 LB-kalkyl
-41 844	-38 032	-40 206	-40 234	-42 778

Av tabellen framgår att den förda budgetpolitiken medfört en betydande uppgång av budgetunderskottet under budgetåret 1977/78. Det låga utfallet för budgetåret 1975/76 förklaras främst av vissa inkomst-och utgiftsförskjutningar mellan budgetåren. Tendensen för budgetåret 1977/78 mot stigande budgetunderskott fortsätter under budgetåret 1978/79.

Enligt långtidsbudgetkalkylen ligger budgetunderskotten kvar på denna höga nivå och uppvisar, efter en smärre nedgång budgetåret 1979/ 80, en stigande tendens. Saldot för budgetåret 1979/80 påverkas av att utgifter för vissa näringspolitiska insatser som sker under budget; året 1978/79 i enlighet med långtidsbudgetens beräkningsnrietodik be-: räknats bortfaUa. Sammanfattningsvis kan långtidsbudgetberäkningarna sägas utvisa en framtida utveckling som innebär årliga budgetunderskott om drygt 40 mUjarder kr.

I förra årets långtidsbudget kalkylerades budgetunderskotten i genomsnitt komma att ligga kvar på iingéfär den nivå som då beräknades för budgetåret 1977/78 eller ca 14 miljarder kr. Underskottens utveckling under långtidsbudgetperioden visade en sjunkande tendens.

Ovan har berörts dé förändringar beträffande statsbudgetens in- komst- oeh utgiftssida som har inträffat sedan förra årets långtidsbudget lades fram. Utvecklingen av saldot, återspeglar dessa förändringar. Den väsentiigaste faktorn bakom den högre underskottsnivåri' torde vara den ogynnsamma utveckling i form av -väsentligt snabbare' prisstegringstakt som nu beräknas för budgetåren 1977/78 och 1978/79 samtidigt som lönesummans ökningstakt också reviderats upp men inte i samma utsträckning. Detta medför stärkt ökade åtaganden på utgiftssidan som inte kompenseras av eh motsvarande utveckling på inkomst-

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2   Reviderat budgetförslag 52

sidan. Den högre underskottsnivån medför i sin tur ökade utgiftsåtaganden för betalning av statsskuldräntor.

Den nya högre utgiftsnivån sammanhänger endast i begränsad utsträckning med temporära insatser. I allt väsentligt är den étt uttryck för åtaganden om en framtida utgiftspolitik på samma höga nivå. Eftersom statens utgifter i utgångsläget i så avsevärd grad överstiger inkomsterna innebär det faktum att inkomsterna relativt sett ökar något snabbare än utgifterna inte att budgetunderskotten av denna anledning sjunker. De stigande utgifterna för statsskuldräntor tenderar oekså att öka budgetunderskotten.

De antaganden rörande den framtida pris- och löneutvecklingen m. m. som utnyttjats vid långtidsbudgetkalkylen är givetvis inte de enda tänkbara. Det bör emellertid framhåUas att variationer i.dessa antaganden inte i avgörande grad påverkar saldoutvecklingen. Enligt de antaganden som legat till grund för beräkningarna skulle ökningen av lönesumman komma att överstiga prisökningarna. Om antagandena varieras så att ökningen av lönesumman resp. inflationen förutsätts ligga på en högre eller lägre nivå med bibehållen differens påverkas såväl statsbudgetens inkomstsida som dess utgiftssida med i stort sett oförändrade budgetunderskott som resultat. Om skillnaden mellan lönesummeök-nmg och inflation antas bli mindre och reaUönestegringen följaktligen lägre blir följden något ökade budgetunderskott.

De betydande budgetunderskott som nu förutses för budgetåren 1977/78 oeh 1978/79 har givetvis sin bakgrund i rådande ekonomiska läge och den därav påkallade ekonomiska politiken. Vid en högre aktivitetsnivå i ekonomin skulle vissa utgifter för sysselsättnings- och industripolitiken kunna hållas på en lägre nivå och statsinkomsterna skulle vara något högre. Det bör emellertid påpekas att de antaganden som utnyttjats vid långtidsbudgetkalkylen förutsätter en relativt snabb återgång till stabil tillväxt i samhällsekonomin och stigande reallöner vid dämpad inflationstakt.

Den slutsats som kan dras av årets långtidsbudget är följaktligen att nuvarande höga nivå på de statliga budgetunderskotten beräknas bestå med de förutsättningar som gällt för långtidsbudgetkalkylen. Vad gäller utgiftssidan kan konstateras att redan ett fuUföljande av den i långtidsbudgeten kalkylerade utgiftsutvecklingen innebär en restriktivare utgiftspolitik än den som hittills förts.

Sverige har f. n. underskott i sin bytesbalans med .utlandet.. Detta innebär att ekonomin som helhet har ett sparandeunderskott som måste finansieras genom upplåning i utlandet. Om bytesbalansens underskott skall kunna minskas måste sparandet inom landet därför öka i motsvarande grad. Detta kan ske såväl genom att statens sparandeunderskott minskas som genom att sparandet ökar i någon av de andra sektorerna.

I detta perspektiv kan en belysning av den totala offentliga sektorns

Bil. 1    Långtidsbudget

:53

sparandeutveckling vara ay intresse:,. Detta innebär att förutom- staten även kommunema och socialförsäkringssektorn förs in i bilden. Enligt vad som framgått av avsnitt 6 väntas, inte några nämnvärda, förändringar i sparandet kiom den kommunala sektorn. Socialförsäkringssektorn utanför statsbudgeten, som domineras ay AP-fonden, ökade tidi-, gare sitt sparande år från år men har nu stagnerat på en nivå, kring ett sparandeöverskott om ca 15 miljarder kr. Under den framförliggande perioden beräknas socialförsäkringssektorns positiva sparande minska något i fasta priser. Statens och socialförsäkringssektorns sammanlagda sparandeutveckling under perioden 1973/74 till 1982/83 enligt långtidsbudgetkalkylen framgår av nedanstående tabell.

Tabell 29. Statens ocb socialförsäkringssektorns finansiella sparande 1973/74-1982/83

(Milj. kr., löpande priser)

1973/74 Utfall	1974/75 Utfall	,    1975/76 Utfall	1976/77 Utfall	1977/78 Ber. utfall
+5 000	+5 400	+ 14 300	+ 9 800	-5 500
1978/79 Ber. utfall	1979/80 LB-kalkyl	1980/81 LB-kalkyl	1981/82 LB-kalkyl	1982/83 LB-kalkyl
-16 400	-16 100	-18 100	-19 000	-21 700

Av tabellen framgår att den starka försämring av det offentliga sparandet som mträffar i och med budgetåren 1977/78 och 1978/79 kvarstår och accentueras under långtidsbudgetperioden.

Den utveckling av statsbudgetens saldo som nu redovisas måste ses i ljuset av vilket utrymme som på sikt kan tänkas stå till förfogande för placering av statlig upplåning. Detta i sin tur är beroende av den framtida utveckling för ekonomin i sin helhet som förutses och vilka mål som ställs upp.

I 1975 års långtidsutredning presenterades en kalkyl över den finansiella utvecklingen under åren 1975—1980. Enligt långtidsutredningens beräknmg lades i allt väsentligt på statsbudgeten uppgiften att åstadkomma den totala sparökning som krävdes för att dels eliminera bytesbalansens underskott, dels täcka förutsedda sparminskningar inom andra inhemska sektorer. Detta innebar i sin tur att budgetunderskottet förutsattes i det närmaste eliminerat under långtidsutredningens kalkylperiod.

Förutsättningarna för långtidsutredningens kalkyler har numera förändrats. I bedömningar som därefter gjorts bl. a. i kapitalmarknadsutredningens huvudbetänkande av en ekonomisk utveckling som leder tUl återvuimen balans ingår emellertid som ett gemensamt drag att de

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  54

statliga sparandeunderskotten förutsatts vara lägre än som framkommit i årets långtidsbudget.

Den nu framlagda långtidsbudgeten utvisar klart att gjorda åtaganden och bindningar for framtiden-inom budgetpolitiken är av den omfattningen att de inte kan infrias utan inkomstförstärkningar om de statliga budgetunderskotten skaU brmgas ätt minska.

Bil. 1    Långtidsbudget 55

Innehållsförteckning

1   Inledning i

2    Samhällsekonomisk bakgrund                                    2

3    Beräkningsmetodik och antaganden                            5

4    Statens utgifter och inkomster                                  9

4.1    Statsutgifterna efter ändamål                              9

4.2    Statsutgifternas realekonomiska utveckling           33

4.3    Statsinkomsternas utveckling                             36

4.4    Statens budgetsaido och finansiella sparande        33

5    Socialförsäkringssektorn                                        4q

6    Kommunerna                                                        43

7    Sammanfattande analys                                         45

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM 1978

___________________________ Bflaga 2

Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1977/78

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag Bil. 2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1977/78

Bilaga 2

RIKSREVISIONSVERKET

1978-04-04

TILL REGERINGEN

Beräkning över utfallet av statens budget för budgetåret 1977/78

Riksrevisionsverket (RRV) lämnar härmed beräkning över utfallet av statens budget för budgetåret 1977/78.

I beräkningama ingår de av riksdagen beviljade anslagen på tUläggsbudget I (FiU 1977/78: 13, rskr 1977/78: 115) tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78 samt begärda anslag på tilläggsbudget II och III

1    Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. BU. 2

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag        2

(prop. 191111: 89, 96, 101, 119, 125, 174). Sammanlagt uppgår de medräknade anslagen på tUläggsbudgetar till 12 377 milj. kr.

Underlag för beräkningarna har samlats in från olika myndigheter. Detta har bearbetats och sammanställts inom RRVs prognosavdelning. Beräkningarna grundar sig på det preliminära utfallet för juli—februari samt en prognos för budgetårets återstående månader. Inkomsttitlarna har beräknats i samband med RRVs reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1978/79.

Statens inkomster beräknas uppgå till 110 749 milj. kr. för budgetåret 1977/78 vUket är 3 794 milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten. Utgifterna beräknas bli 140 339 milj. kr. dvs. 332 milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudget och tilläggsbudgetar. Budgetunderskottet beräknas därmed bli 29 590 milj. kr. I statsbudgeten beräknades underskottet uppgå till 13 751 milj. kr. I bilaga 1 redovisas statsbudgetens inkomster och utgifter fördelade på huvudtitlar.

Statsbudgeten för budgetåret 1977/78 (milj. kr.)

INKOMSTER

A  Skatter, avgifter ra. m.

B   Inkomster av statens kapitalfonder

C  Beräknad övrig finansiering

UTGIFTER

Förslags- och obetecknade anslag

Reservationsanslag

Investeringsanslag

Rörliga krediter (+ = ökad disposition,

— = minskad disposition)

Summa

Summa

Statsbudget (inkl. till-läggsbudgetar)	Beräknat utfall	Differens beräknat utfall och statsbudget
105 013 6 545 2 985	101 430 6 709 2 610	-3 583 +   164 -   375
114 543	110 749	-3 794
102 408 23 433 15 730	103 910 20 864 14 510	+ 1 502 -2'569 -1220
+     300	+ 1,055	+   755
141 871	140 339	-1532

STATSBUDGETENS SALDO

(inkomster-utgifter)

-27 328

-29 590

-2 262

Inkomster

Det beräknade utfallet för statsbudgetens inkomster framgår av bilaga 2. Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter beräknas uppgå tiU 45 500 milj. kr. under budgetåret 1977/78 vilket är 135 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten.

Allmän arbetsgivaravgift togs i statsbudgeten upp med 7 292 milj. kr. Avgiften avvecklades fr. o. m. den 1 januari 1978 inom det inre stödområdet och sänktes från 4 till 2 procentenheter i övriga delar av landet. Inkomsterna på titeln beräknas nu uppgå till 5 950 milj. kr.

Bil. 2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1977/78         3

Mervärdeskatten beräknas uppgå tiU 26 300 milj. kr. Det är 1450 milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten. De minskade inkomsterna beror på att den privata konsumtionen och importvärdet beräknas bli lägre än vad som tidigare antaghs.

Försäljningen av personbilar beräknas bU väsenUigt mindre än vad som antogs vid beräkningen i statsbudgeten. Omsättningsskatt på motorfordon beräknas nu uppgå till 540 milj. kr. vilket är en minskning med 243 milj. kr.

Inkomsterna på titeln skatt på sprit beräknas bli 3 450 milj. kr. Det är 550 milj. kr. mindre än vad som beräknades i statsbudgeten. Inkomstminskningen beror dels på en förskjutning av skatteinbetalningarna på grund av förändringar i uppbördssystemet, dels på att konsumtionsökningen beräknas bli något mindre än vad som antogs vid beräkningen i statsbudgeten.

Beräknad övrig finansiering beräknas uppgå till 2 610 milj. kr. vilket är en minskning med 375 milj. kr. jämfört med statsbudgeten. Denna minskning beror bl. a. på att statens järnvägars avskrivningsmedel inom fonden nu beräknas bli 65 milj. kr. mot 496 milj. kr. enUgt statsbudgeten.

Förslags- och obetecknade anslag

Utgifterna på förslags- och obetecknade anslag beräknas uppgå till 103 910 milj. kr. under 1977/78 (bilaga 3). Det är 1 502 milj. kr. mer än vad som beräknades i statsbudgeten.

För reglering av prisstegringar inom försvaret anvisades i statsbudgeten sammanlagt 1 543 milj. kr. Kompensation för prisstegringar ingår i denna beräkning i prognosen för resp. anslag. Den beräknas bli 639 milj. kr. större än det belopp som anvisades i statsbudgeten för reglering av prisstegringar.

Utgifterna för folkpensioner beräknas bli 21920 milj. kr. vilket är 1 670 milj. kr. mer än enligt statsbudgeten. Det är basbeloppet söm ökat mer än beräknat. Till följd av löneökningar beräknas bidrag till sjukförsäkringen bU 3 012 milj. kr. Det är en ökning med 412 milj. kr. i förhållande till statsbudgeten. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka har räknats upp med 409 milj. kr. jämfört med statsbudgeten. Utgifterna på detta anslag beräknas nu bU 2 532 milj. kr. Uppräkningen är en följd av ett nytt avtal mellan staten och sjukvårdshuvudmännen.

I statsbudgeten anvisades 1 200 milj. kr. för täckande av merkostnader för löner och pensioner. Sedan hänsyn tagits till 1977 års löner i prognoserna för resp. förslagsanslag har anslaget tagits upp med 400 milj. kr.

Utgifterna för bidrag till driften av grundskolor resp. gymnasieskolor

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 4

beräknas bU 7 400 milj. kr. resp. 2 350 milj. kr. Det är en ökning med 550 milj. kr. resp. 323 milj. kr.

För oförutsedda utgifter anvisades 5 000 milj. kr. i statsbudgeten för 1977/78. Dessa medel var bl. a. avsedda för att täcka in utgifter på tiUäggsbudget. I den här beräkningen har hänsyn tagits till förslag om utgifter på tilläggsbudget I—III. Oförutsedda utgifter tas nu upp med 100 milj. kr.

Underskottet, på riksgäldsfonden beräknas uppgå till 6 850 milj. kr. vilket innebär en ökning med 600 milj. kr. Denna beror på ökat behov av statlig upplåning och därmed ökade räntekostnader för statsskulden.

Reservationsanslag

I bilaga 4 redovisas förändringar av medelsbehållningar på reservationsanslag. Dessa beräknas uppgå till 9 925 milj. kr. vid budgetårets slut vilket är en ökning med 2 569 milj. kr.

I statsbudgeten anvisades 1 300 milj. kr. för avskrivningslån tUl beställare av fartyg hos svenskt varv. Fartygen skall levereras före den 30 juni 1980. Behållningen på anslaget den 30 juni 1978 beräknas bli 950 milj. kr.

Regeringen har föreslagit att 950 milj. kr. skall anvisas på tiUäggsbudget III som medelstillskott till Svenska Varv AB. Utbetalningarna under 1977/78 beräknas uppgå tiU 250 milj. kr.

Investeringsanslag

Anslagsbehållningen på investeringsanslag beräknas bli 3 851 milj. kr. vid budgetårets slut (bilaga 5). Det är en ökning med 1 220 milj. kr.

Behållningen på fonden för låneunderstöd ökar från 739 milj. kr. till 2 188 milj. kr. I tilläggsbudget I anvisades 600 milj. kr. som lån till Uddeholms AB. Detta lån beräknas inte utnyttjas under 1977/78. För att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin anvisades 700 milj. kr. på tilläggsbudget I som lån för investeringar och lån för att överbrygga inledande förlustår. Utbetalningarna under 1977/78 beräknas bli 175 milj. kr. Regermgen har föreslagit att 250 milj., kr. anvisas på tilläggsbudget III för avskrivningslån till varvsföretag. Utbetalningarna beräknas ske under kommande budgetår.

Rörliga krediter

Beräknad disposition av rörliga krediter redovisas i bilaga 6. Det utestående beloppet den 30 juni 1978 beräknas uppgå till 2 265 milj. kr. Det är en ökning under budgetåret med 1 055 milj. kr. Av denna ök-

Bil. 2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1977/78 5

ning svarar televerket för 650 milj. kr., statens järnvägar för 175 milj. kr. och statens vattenfallsverk för 165 milj. kr.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Nilsson och byrådirektören Hansson, föredragande.

G. Rune Berggren

Jörgen Hansson

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

BUaga 1

Statsbudgeten för budgetåret 1911 jl» (milj. kr.)

Inkomster

A Skatter, avgifter, m. m.

I        Skatter

H      Uppbörd i statens verksamhet

III     Diverse inkomster

B Inkomster av statens kapitalfonder

I            Statens affärsverksfonder

II          Riksbanksfonden

ni    Statens allmänna fastighetsfond

IV        Försvarets fastighetsfond

V          Statens utlåningsfonder

VI        Fonden för läneunderstöd

VII  Fonden för statens aktier
VIU Fonden för beredskapslagring

IX        Statens pensionsfonder

X          Diverse kapitalfonder

Summa

Statsbudget	Beräknat	Differens be-
(inkl. till-	utfall	räknat utfall
läggsbudgetar)		och stats-
		bu(	Iget
101 676	97 901	-3 775
2 297	2 358	+	61
1040	1 171	+	131
105 013	101 430	-3 583
1427	1403	_	24
550	650	+	100
600	609	+	9
142	142		—
3 227	3 264	+	37
164	206	+	42
79	79		—.
136	139	+	3
104	105	+	1
116	112	—	4

Summa

6 545

6 709

+   164

C Beräknad övrig finansiering

I    Avskrivningar och övriga kapitalmedel
inom kapitalfonderna

Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder

II     Övrig kapitalåterbetalning

Summa Summa

Underskott

Summa

2 963 2 433 530 22	2 589 2 051 538 21	-       374 -       382 +       8 -          1
2 985	2 610	-   375
114 543	110 749	-3 794
26 128	29 590	+ 3 462
140 671	140339	-   332

Bil. 2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1977/78

Utgifter	Statsbudget	Beräknat	Differens be-
	Onkl. till-	utfall	räknat utfall
	läggsbudgetar)		och statsbudget
A Utgiftsanslag
I         Kungl. hov- och slottsstaterna	16	17	+       1
II        Justitiedepartementet	4 527	4 961	+   434
III      Utrikesdepartementet	3 981	4 021	+     40
IV      Försvarsdepartementet	12 422	13 063	+   641
V        Socialdepartementet	35 408	38 718	+3 310
VI       Kommunikationsdepartementet	8 115	7 674	-   441
VII     Ekonomidepartementet	357	375	+     18
VIII    Budgetdepartementet	8 982	8 469	-   513
IX       Utbildningsdepartementet	16 969	18 083	+ 1 114
X        Jordbruksdepartementet	5 482	5 755	+   273
XI      Handelsdepartementet	1071	1 186	+   115
XII     Arbetsmarknadsdepartementet	8 930	8 617	-   313
XIII   Bostadsdepartementet	8 812	9 053	+   241
XIV   Industridepartementet	13 245	10 201	-3 044
XV     Kommundepartementet	1827	1945	+   118
XVI    Oförutsedda utgifter	5 000	100	-4 900
XVII  Riksdagen och dsss verk m. m.	177	196	+     19
XVIII Underskott på riksgäldsfonden	6 250	6 850	+   600
Summa	141 571	139 284	-2 287
B Beräknad övrig medelsförbrukning
I          Minskning av anslagsbehållningar	-1 200	—	+ 1200
II        Ökad disposition av rörliga krediter	300	1055	+   755
Summa	-   900	1055	+1955
Summa	140 671	140 339	-   332

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

BUaga 2

Beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1977/78 (milj. kr.)

Statsbudget       Beräknat utfall

Mer
inkomst      (+)
Brist      (-)

A   Skaller, avgifter, m. m. I       Skatter:

1            Skatt på inkomst, förmögenhet och
rörelse samt socialförsäkringsavgifter:
a Skatt på inkomst och förmögenhet

samt socialförsäkringsavgifter m. m. b Kupongskatt

c Utskiftningsskatt och ersättningsskatt d Skogsvårdsavgifter e Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter f Arvsskatt och gåvoskatt g Lotterivinstskatt h Stämpelskatt och stämpelavgift

2            Automobilskattemedel:
a Bensinskatt

b Vägtrafikskatt

3   Allmän arbetsgivaravgift

4   Tullar och acciser: a Tullmedel

b Mervärdeskatt

c Särskilda varuskatter

d Försäljningsskatt på motorfordon

e Tobaksskatt

f Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

g Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

h Skatt på sprit

i   Skatt på vin

j   Skatt på malt- och läskedrycker

k Energiskatt

I  Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

m Särskild vägtrafikskatt

n Skatt på annonser och reklam

o Skatt pä spel

p Särskild avgift pä svavelhaltigt bränsle

q Investeringsavgift

r Skatt på charterresor

Summa skatter

45 365	45 500	+ 135
33	39	+  6
3	3
19	18	1
3	3	______
400	450	+ .50
260	290	+  30
670	599	-  71
2000	2 100	+ 100
2 830	■ 2 705	- 125
7 292	5 950	-1342
990	980	-  10
27 750	26 300	-1450
465	477	+  12
783	540	- 243
2 630	2 450	- 180
30	35	+  5
50	50	______
4000	3 450	- 550
680	720	+  40
767	778	+  11
4116	3 996	- 120
0	0	______
201	190	-  11
207	163	-  44
110	96	-  14
22	11	+  11
0	1	+  1
0	8	+  8

97 902

-3 774

101 676

II      Uppbörd i statens verksamhel:

1      Expeditionsavgifter

2      Bidrag till koslnader för polis, domstols- och uppbördsväsendet m.

8    Inkomster vid karolinska sjukhuset

15  Körkortsavgifter

16  Avgifter för registrering av motorfordon

18   Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

19   Lotsavgifter

24 Pensionsmedel m. m.

m.

125

30

155

73	73	______
389	380	-  9
16	17	+   I
72	75	+  3
126	117	-  9
32	29	-  3
817	933	+ 116

Bil. 2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1977/78

25 Inkomst av myntning

40 Inkomster av statens gruvegendom  .

42 Inkomster vid patent- och registreringsväsendet

45 Restavgifter

47 Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m. Övriga

Summa uppbörd i statens verksamhet

III

Diverse inkomster:

1   Bötesmedel

2   Totalisatormedel

3   Tipsmedel

4   Lotterimedel

5   Övriga diverse inkomster

Summa diverse inkomster Summa skatter, avgifter m. m.

B Inkomster av slatens kapitalfonder

I      Statens affärsverksfonder:

1   Postverket

2   Televerket

3   Statens järnvägar

4   Luftfartsverket

5   Förenade fabriksverken

6   Statens vattenfallsverk

7   Domänverket

Summa statens affärsverksfonder

II          Riksbanksfonden

III        Statens allmänna fastighetsfond

IV        Försvarets fastighetsfond

V          Statens utlåningsfonder

VI        Fonden för låneunderstöd

VII      Fonden för statens aktier

VIII    Fonden för beredskapslagring

IX        Statens pensionsfonder

X          Diverse kapitalfonder

Summa inkomster av statens kapitalfonder

Summa driftbudgetens inkomster

C Beräknad övrig finansiering

Summa statsbudgetens inkomster

Statsbudget	Beräknat	Mer-
	utfall	inkomst		(+)
		Brist		(-)
120	95	_	25
22	20	—	2
74	76	+	2
67	73	+	6
48	52	+	4
287	293	+	6
2 298	2 358	+	60
86	91	+	5
157	150	-L	13
368	403	-f-	35
279	285	+	6
170	242	■   +	72
1040	1 171	+	131
105 014	101 430	-3 585
30	32	+	2
125	130	+	5
60	0	—	60
25'-	39	+	14
34	26	—	8
1080	1 125	+	45
73	51	-	22
1427	1403	-	24
550	650	+	100
600	609	+	9
142	142		—
3 227	3 264	+	37
164	206	- +	42
79	79		—
136	139	+	3
104	105	+	1
116	112	—	4
6 544	6 709	+	165
111 558	108 139	-3419
2 985	2 610	—	375
114 543	110 749	-3 794

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

10

Bilaga 3

Beräknade merutgifter ocb besparingar på förslags- och obetecknade anslag under budgetåret 1977/78 (milj. kr.)

Statsbudget (inkl. till-läggsbudgetar)

Beräknat utfall

Differens beräknat utfall och statsbudget

II

E E E E F F F F F

III IV

B   6 C   2

D E F F

A 1

A  5

A  6

B 1

B  2

B 4

C 1

C  2

C  3

D  1

D  2

D  4

F20 G 1 G 2 B 3 B 4 B 6 C   3

C 4 D   1

D  2

D  4

G  1

Lokala polisorganisationen:

Förvaltningskostnader

Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna

Allmänna domstolarna

Rättshjälpskostnader

Kriminalvårdsanstalterna

Kriminalvårdsenheter med särskild

budget

Utrikesförvaltningen

Reglering av prisstegringar för

det militära försvaret

Reglering av prisstegringar för

civilförsvaret

Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

Materielanskaffning Forskning och utveck-

Arméförband: Arméförband: ling

Ledning och förbands-

Marinförband verksamhet Marinförband: Materielanskaffning Marinförband: Forskning och utveckling

Flygförband: Ledning och förbands-verksamhet

Flygförband: Materielanskaffning Flygförband: Forskning och utveckling

Försvarsstaben Arméstaben Flygstaben

Militärområdesstaber m. m. Fortifikationsförvaltningen Försvarets materielverk Gemensam försvarsforskning Försvarets radioanstalt Värnpliktsverket Insatsberedskap Civilförsvar

Civilförsvar: Skyddsrum Riksförsäkringsverket Folkpensioner Bidrag till sjukförsäkringen Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen Ersättning för bidragsförskott Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst

Bidrag till driften av förskolor och fritidshem

Bidrag till kommunala familje- daghem Karolinska sjukhuset: Driftkostnader

214

2 243

2 457

131	148	+  17
492	554	+  62
120	140	+  20
549	600	+  51
0	56	+  56
280	312	+  32
1 510	—	-1 510
33	—	-  33
2 727	3 449	+ 722
779	1 109	+ 330
70	95	+  25
883	1071	+ 188
500	565	+  65
30	45	+ . 15
1462	1 825	+ 363
1 364	1 400	+  36
571	660	+  89
60	75	+  15
40	51	+  11
40	51	+  11
202	247	+  45
56	71	+  15
381	478	+  97
180	221	+  41
89	112	+  23
50	62	+  12
50	61	+  11
177	. 203	+  26
42	32	-  10
90	103	+  13
20 250	21920	+ 1670
2 600	3 012	+ 412
270	310	+  40
665	700	+  35
665	967	+ 302
1452	1652	+ 200
395	445	+  50
600	729	+ 129

Bil. 2   Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1977/78

11

XI	G	1
XII	B	1
	B	5
	D	2
XIII	B	2
	B	3
	B	4
XIV	C	1
XV	B	1
	B	2
	B	3
XVI
XVII
XVIII

VI

VII

VIII

IX

G 3

G 6

H 4

Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare Bidrag till kommunala undervisningssjukhus

I    5

Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Ersättning till kommuner enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna

F   2

B   1

D  6

Ersättning till postverket för befordran av tiänsteförsändelser Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser Riksskatteverket Skatteutiämningsbidrag till kommunerna m. m. Kompensation till kommuner m. fl. i anledning av 1974 års skattereform

E   5 Stöd till dagspressen

E   9 Bidrag till vissa investeringar

E 16 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

C   1 Skolöverstyrelsen

C 11 Bidrag till driften av grundskolor

C 14 Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader

C 18 Bidrag till driften av gymnasieskolor

C 32 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.

D 26 Högskoleförvaltningarna

E   5 Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m.

E   8 Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

E 10 Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

B   2 Lantbruksnämnderna

C  3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

C  5 Stöd till jordbruket i norra Sverige

H 12 Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Tullverket: Förvaltningskostnader Arbetsmarknadsservice Kontant stöd vid arbetslöshet Åtgärder för flyktingar Länsbostadsnämnderna Bostadsbidrag m. m. Räntebidrag m. m. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet Länsstyrelserna Lokala skattemyndigheterna Kronofogdemyndigheterna Oförutsedda utgifter Riksdagen och dess verk Underskott på riksgäldsfonden Övriga

Statsbudget	Beräknat	Differens be-
Onkl. till-	utfall	räknat utfall
läggsbudgetar)		och stats-
		bu(	dget
97	110	+	13
335	428		+ 93
2123	2 532	+	409
84	105	+	21
372	406	+	34
170	189	+	19
159	175	+	16
3 370	3457	+	87
1 300	1 395	+	95
207	218	+	11
0	99	+	99
1200	400	_	800
89	100	+	11
6 850	7 400	+	550
71	89	+	18
2 027	2 350	+	323
222   ■	257	+	35
88	98	+	10
291	334	+	43
224	280	+	56
60	99	+	39
136	160	+	24
3 608	3 665	+	57
105	136	+	31
140	160	+	20
402	453	+	51
658	715	+	57
762	619	—	143
67	90	+	23
43	55	+	12
1 781	1 615	—	166
2 560	2 850	+	290
258	232	_	26
1066	1 160	+	94
318	354	+	36
254	264	+	10
5 000	100	-4 900
173	190	+	17
6 250	6 850	+	600
17 380	17 733	+	343

Summa   102 408

103 910

+1502

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 12

Bilaga 4

Beräknade förändringar av reservationsmedelsbehällningar på reservationsanslag under budgetåret 1977/78 (milj. kr.)

Reservation      Reservation      ökning       (+)■
1977-07-01  1978-06-30 Minskning (->

III     C   1    Bidrag till internationella

biståndsprogram                          1 027           1 207           +   180

C  2   Bilateralt utvecklingssamarbete    783              601            -   182

V      D 2a Bidrag till anordnande av förskolor

och fritidshem                                    O                40             +40

H  3   Bidrag till anordnande av kliniker

för psykiskt sjuka m. m.                   85               160            +     75

VI	B   2	Drift av statliga vägar	777	847	+	70
	B   3	Byggande av statliga vägar	616	698	+	82
	B   5	Bidrag till byggande av kommunala
		vägar och gator	228	191	—	37
	B 10	Byggande av mellanriksvägen
		Kiruna—Narvik	0	269	+	269
X	H13	Stöd till avfallsbehandling m. m.	240	144	-	96
XII	B   3 B   5	Sysselsättningsskapande åtgärder Särskilda åtgärder för arbets-	1 257	1482	+	225
		anpassning	121	141	+	20
XIII	B   7	Bidrag till förbättring av boende-
		miljön	57	72	+	15
	Bli	Vissa energibesparande åtgärder
		inom bostadsbeståndet m. m.	490	715	+	225
XIV	1976/77
	B 15	Täckande av förluster vid Eriks-
		bergs Mekaniska Verkstads AB	409	,— .	—	409
	B 16	Avskrivningslån till beställare
		av fartyg	0	950 .	+	950

1976/77

B 17    Medelstillskott till Statsföretag

AB för finansiering av ett till Norrbottens Järnverk AB knutet investeringsbolag

B 20   Bidrag till AB Götaverken Avskrivningslån till svenska beställare av fartyg Medelstillskott till Svenska Varv AB

XIV   Medelstillskott till Luossavaarä-
Kirunavaara AB

E   5   Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.

XV   E   1    Ersättningar i samband med natur-

katastrofen i Tuve Övriga

20 0	40	-     20 . +     40
0 0	175 700	+   175 +   700
0	125	+   125
279	334	+     55
0 967	15 1019	+     15 +     52

Summa   7 356 9 925 +2 569

Bil. 2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1977/78

13

BUaga 5

Beräknade förändringar av reservationsmedelsbehällningar på investeringsanslag under budgetåret 1977/78 (milj. kr.)

Reservation      Reservation      Ökning       (+)
1977-07-01 1978-06-30  Minskning (-)

Statens affärsverksfonder Statens allmänna fastighetsfond Försvarets fastighetsfond Statens utlåningsfonder Därav:

Lånefonden för bostadsbyggande Fonden för låneunderstöd Fonden för statens aktier Fonden för förlag till statsverket Fonden för beredskapslagring Diverse kapitalfonder

409	497	+     88
363	441	+     78
43	43
693	319	-   374
373	28	-   345
739	2 188	+ 1449
175	175	—
3	—	3
54	14	-     40
152	174	+     22

Summa   2 631

3 851

+ 1220

BUaga 6

Beräknad disposition av rörliga krediter

Myndighet/aktiebolag	Utestående	Beräknat	Beräknad
	belopp	utestående	förändring
	1977-06-30	belopp	1977/78
		1978-06-30
Televerket	170	820	+	650
Statens järnvägar	—	175	+	175
Statens vattenfallsverk	315	480	+	165
Domänverket	190	270	+	80
Förenade fabriksverken	84	170	+	86
Statens jordbruksnämnd;
Prisreglering på jordbrukets område	—	10	+	10
Kammarkollegiet	50	150	+	100
Norrbottens Järnverk AB	77	—	—	77
Statliga myndigheter med uppdragsverksamhet	44	50	+	6
Regeringen:
Försvarsberedskap (FöU 1974: 8)	240	100	—	140
övriga	40	40		—
Summa	1210	2 265	+1055

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1978

_____________________________ Bilaga 3

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1978/79

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bilaga 3

TILL REGERINGEN

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1978/79

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV varje år till regeringen lämna en reviderad beräkning av statens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkningen i kompletteringspropositionen.

RRV redovisar i denna skrivelse nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret 1978/79 på de större inkomsttitlarna samt vissa specieUt konjunkturkänsliga inkomsttitiar. I anslutning till beräkningarna har bedömningar även gjorts av utfaUet för budgetåret 1977/78. Underlag för beräkningarna har inhämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom uppgifter från RRVs taxeringsstatistiska undersökning och förnyade aktiebolagsenkät utnyttjats.

Inledningsvis presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. En jämförelse görs mellan den reviderade beräkningen och de belopp som upptogs i budgetpropositionen. Därefter redovisas de förutsättningar och antaganden beträffande skatteunderlagets framtida utveckling som ligger till grund för beräkningarna. Bl. a. redovisas i denna del resultaten av RRVs förnyade aktiebolagsenkät som ligger till grund för antagandet om bolagens inkomstutveckling.

För de titlar avseende budgetåret 1978/79 där RRV nu förordar förändringar lämnas i det följande kommentarer till dessa. Avslutningsvis lämnas ett förslag till förnyad beräkning av kapitalbudgetens inkomster.

I en tabellbilaga redovisas resultaten av RRVs reviderade beräkningar titel för titel för budgetåren 1977/78 och 1978/79. För att underiätta jämförelse med prognoserna i den reviderade nationalbudgeten presenteras i tabellbilagan också beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1977—79.

Den av RRV utgivna InkomstUggaren för budgetåret 1977/78 kan tillsammans med RRVs inkomstberäkning i december 1977 (se bilaga 1 i Budgetförslaget 1978/79) användas som ett komplement till den nu presenterade reviderade inkomstberäkningen. InkomstUggaren innehåUer utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för dessa.

1   Riksdagen 1977178. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 3

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2    Reviderat budgetförslag    2

Beslut i ärendet har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell, byrådirektörerna Apelblat, Dalmo oeh Gut-felt, förste revisorerna lansson, Karlson och Rahmn, byråassistenten Aronsson samt revisionsdirektören Nilsson, föredragande.

Stockholm den 31 mars 1978

G. Rune Berggren

Ove Nilsson

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Innehåll

Riksrevisionsverkets  reviderade  inkomstberäkning för  budgetåret

1978/79                                                                  1

Innehållsförteckning

I. Sammanfattning                                                     5

Utvecklingen av inkomsterna budgetåren 1977/78 oeh 1978/79   6

Jämförelse mellan budgetpropositionen och RRVs marsberäkning  9

II. AUmänna förutsättningar                                       14

Utveckling av skatteunderlaget för fysiska personer        14

Utvecklingen av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m. fl.   15

III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna                      17

Skatter                                                                  17
Skatt på inkomst oeh förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter

m. m.                                                                    17

Kupongskatt                                                           26

Arvsskatt och gåvoskatt                                           26

Lotterivinstskatt                                                      27

Stämpelskatt och stämpelavgift                                  27

Bensinskatt                                                             27

Vägtrafikskatt                                                         28

Allmän arbetsgivaravgift                                            28

Tullmedel                                                                29

Mervärdeskatt                                                         30

Särskilda varuskatter                                                31

Försäljningsskatt på motorfordon                                31

Skatt på sprit                                                          32

Skatt på vin                                                            32

Skatt på malt- och läskedrycker                                 32

Energiskatt                                                             32

Särskild vägtrafikskatt                                               33

Skatt på annonser och reklam-                                   33

Skatt på spel                                                          33

Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle                         34

Skatt på charterresor                                               34

Uppbörd i statens verksamhet                                    35

Expeditionsavgifter                                                   35

Avgifter för utrikesförvaltningens exportfrämjande åtgärder 35

Ersättning för administrationskostnader avseende bidragsförskott          35

Inkomster vid den statUga läkemedelskontrollen             35

Inkomster vid karolinska sjukhuset                               36

Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen                           37

Fyravgifter, fariedsvaruavgifter                                   37

Lotsavgifter                                                            38

Pensionsmedel m. m.                                                 38

Inkomst av myntning                                                38

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2   Reviderat budgetförslag 4

Diverse inkomster                                                     40

Bötesmedel                                                             40

Totalisatormedel                                                      40

Tipsmedel                                                               4(j

Lotterimedel                                                            40

Räntor och amorteringar på energispariån                      40

Övriga diverse inkomster                                            41

Slatens affärsverksfonder                                           41

Postverket                                                              42

Televerket                                                              42

Statens järnvägar                                                     42

Luftfartsverket                                                         43

Förenade fabriksverken                                              44

Statens vattenfallsverk                                             46

Domänverket                                                           47

Riksbanksfonden                                                       48

Statens utlånings fonder                                            49

Lånefonden för bostadsbyggande                                49

Fonden för låneunderstöd                                           49

Arbetsmarknadsstyrelsens delfond                               49

Diverse kapitalfonder                                                 49

Övriga diverse kapitalfonder                                        49

Beräknad övrig finansiering                                         49

Tabellförteckning                                                      51

Tabellbilaga                                                             52

Bil. 3   Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

I. Sammanfattning

Förutsättningar

RRVs förslag till reviderad beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1978/79 oeh den nu gjorda uppskattningen av inkomsterna under budgetåret 1977/78 har utförts under antagande om oförändrad ekonomisk politik. Förändringar av ekonomisk-politisk karaktär har beaktats i de fall då det föreligger beslut av statsmakterna eUer förslag därom har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 21 mars 1978.

Förutom dessa institutionella förutsättningar är bedömningen av konjunkturutvecklingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning som presenterades av regeringen i den preliminära nationalbudgeten har utgjort det huvudsakliga underlaget för antagandena om den samhällsekonomiska utvecklingen. Under det pågående arbetet med den reviderade nationalbudgeten har RRV oekså hållit kontakt med konjunkturinstitutet oeh ekonomidepartementet. Med anledning av vad som har framkommit vid dessa kontakter har vissa revideringar gjorts av antagandena i den preliminära nationalbudgeten.

Antagandena om löneutvecklingen har central betydelse för RRVs beräkningar. Enligt nu tillgänglig statistik beräknas den totala lönesumman ha ökat med 9,3 % från år 1976 till år 1977. Det är en knapp halv procentenhet högre ökningstakt än som antogs i RRVs beräkning i december 1977. Efter föregående beräkningstillfälle har avtalsförhandlingarna på LO—PTK-området slutförts. Antagandena om den totala lönesummans utveckling 1977—1978 har bl. a. med anledning härav justerats ned med drygt en halv procentenhet till totalt 7,7 %. För första halvåret 1979 har ökningen, liksom i decemberberäkningen, satts till 7%.

De svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster förutses minska med 29 % meUan åren 1976 och 1977. Underlaget för denna prognos har hämtats från den enkät tUl svenska aktiebolag som RRV utfört under februari—mars 1978. Mellan åren 1977 och 1978 antas schablonmässigt att aktiebolagslagens inkomster ökar med 5 %.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgetåren 1977/78 oeh 1978/79 samt under kalenderåren 1977— 1979 framgår av en särskild tabellbilaga. En sammanfattning av beräkningsresultaten framgår av tabeU 1. I tabell 2 redovisas de inkomsttitlar för vilka RRV nu föreslår ändringar av beräkningen i budgetpropositionen.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 6

Utvecklingen av inkomsterna budgetåren 1977/78 och 1978/79

Enligt de reviderade beräkningarna skulle totalbudgetens inkomster under budgetåret 1977/78 uppgå tiU 110 749 milj. kr. Det innebär en ökning från budgetåret 1976/77 med 6 389 milj. kr. eller 6,1 %. Det är en väsentligt mindre ökning än under de närmast föregående budgetåren. Mellan budgetåren 1975/76 och 1976/77 ökade inkomsterna med 10 426 milj. kr. eUer 11,1 %. MeUan de därnäst föregående budgetåren var ökningen 21 444 milj. kr. eller 29,6 %. Minskningen i ökningstakt hänger till stor del samman med förändringar i tillväxten av den totala lönesumman. Tillväxten har i dessa beräkningar antagits bli i det närmaste halverad under kalenderåren 1975—1978.

Av tabell 1 framgår att till ökning i statsinkomsterna mellan budgetåren 1976/77 och 1977/78 bidrar arbetsgivaravgifterna (exkl. allmän arbetsgivaravgift) med 5 519 milj. kr. och mervärdeskatten med 5 041 milj. kr. I neddragande riktning verkar inkomstskatterna som väntas minska med 5 039 milj. kr.

Av arbetsgivaravgifterna förutses folkpensioneringsavgiften och socialavgiften till barnomsorgen tillsammans öka med 4 969 milj. kr. mel-

Tabell 1. Utvecklingen av totalbudgetens inkomster budgetåren 1976/77, 1977/78 och 1978/79, milj. kr.

	1976/77	1977/78	1978/79	Föränd-	Föränd-	Föränd-	Föränd-
	Utfall	RRVs	RRVs	ring från	ring i	ring från	ring i
		mars-	mars-	1976/77	procent	1977/78	pro-
		be-	be-	titi		till	cent
		räkning	räkning	1977/78		1978/79
Skatt på inkomst och för-
mögenhet (exkl. arbetsgivar-
avgifter)'	33 535	28 500	26 700	-5 039	-15,0	-1 800	- 6,3
Arbetsgivaravgifter (exkl. allm.
arbetsgivaravgift)'	11481	17 000	20 400	5 519	48,1	3 400	20,0
Övriga skatter på inkomst.
förmögenhet och rörelse samt
socialförsäkringsavgifter	1 316	1401	1 521	85	6,5	120	8,6
Automobilskattemedel	4 569	4 805	6 450	236	5,2	1 645	34,2
Allmän arbetsgivaravgift	6 997	5 950	3 994	-1047	-15,0	-1956	-32,9
Mervärdeskatt	21259	26 300	29 900	5 041	23,7	3 600	13,7
Skatt på sprit	3 449	3 450	3 900	1	0,0	450	13,0
Energiskatt	3 528	3 996	4 146	468	13,3	150	3,8
Övriga tullar och acciser	6 905	6 499	6 698	-   406	- 5,9	199	3,1
Uppbörd exkl. pensionsmedel	1 364	1425	1641	61	4,5	216	15,2
Pensionsmedel	814	933	1065	119	14,6	132	14,1
Diverse inkomster	1040	1 171	1215	131	12,6	44	3,8
Affärsverk	1 103	1 403	1 510	300	27,2	•    107	7,6
Övriga kapitalfonder	4611	5 307	5 826	696	15,1	519	9,8
Driftbudgetens inkomster	101 975	108 139	114 965	6 164	6,0	6 826	6,3
Övrig finansiering	2 386	2 610	3 121	224	9,4	511	19,6
Totalbudgetens inkomster	104 360	110 749	118 086	6 389	6,1	7 337	6,6

' Inkomsterna av Skatt pä inkomst och förmögenhet (exkl. arbetsgivaravgifter) och Arbetsgivaravgifter (exkl. allmän arbetsgivaravgift) utgör tillsammans de inkomster som i statsbudgeten redovisas under titeln Skatt pä inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m.m.

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                        7

lan budgetåren 1976/77 och 1977/78. Folkpensioneringsavgiften höjdes år 1977 med 2,1 procentenheter tUl 8,3 %. Barnomsorgsavgiften uppgick för år 1977 till 1,0 % oeh för år 1978 uppgår den tiU 1,3 %. Nettot av de transaktioner som berör sjukförsäkringen oeh som redovisas bland dessa arbetsgivaravgifter väntas förbättra statsinkomsterna med 720 milj. kr. budgetåret 1977/78. Det hänger samman med att sjukförsäkringens kassamässiga underskott minskar från 1 635 milj. kr. tiU 915 milj. kr.

De inkomster av skatt på inkomst och förmögenhet som redovisas på statsbudgeten förutses minska budgetåret 1977/78 med 5 039 milj. kr. eller 15 %. Det beror främst på två faktorer, nämligen utbetalningar av kommunalskattemedel oeh sänkningen av statsskatten år 1978. Staten svarar för hela uppbörden av inkomstskatt, dvs. både statlig och kommunal skatt. Kommunernas andel av skatteuppbörden betalas ut till kommunerna med viss eftersläpning. Nettot av totala inkomstskatteuppbörden och utbetalningar av kommunalskatt redovisas som inkomstskatter i den statliga budgeten. De kraftiga lönesummeökningarna åren 1975 och 1976 på knappt 17 % resp. drygt 13,5 % medförde att totala skatteuppbörden ökade kraftigt dessa år. För åren 1977 och 1978 beräknas lönesummeökningarna bli väsentiigt lägre eUer 9,3 % resp. 7,7 %. Detta medför att ökningstakten av inkomstskatteuppbörden avtar mellan budgetåren 1976/77 oeh 1977/78. Samtidigt ökar tillväxten av kommunalskatterna kraftigt. Det framgår av nedanstående tablå.

Förändring        mellan budgetär, milj. kr.

1975/76—                 1976/77—           1977/78—

1976/77   1977/78    1978/79

Preliminärskatt och fyllnadsbe
talningar                                                 + 8 447      + 7 951   +8 512
./.Kommunalskatter                             +8 903          +12 163  +8 930
Netto                                                      -   456        - 4 212    -   418

Det medför att det statliga nettot för inkomstskatterna sjunker med drygt 4,2 miljarder kr. mellan budgetåren 1976/77 och 1977/78.

Den allmänna arbetsgivaravgiften väntas sjunka med 1 047 milj. kr. eller 15 % mellan budgetåren 1976/77 och 1977/78 tiU följd av att avgiftssatsen sänktes från 4 % tiU 2 % år 1978.

Mervärdeskatten beräknas öka med 23,7 % eUer 5 041 milj. kr. budgetåret 1977/78. Det beror främst på höjningen av skattesatsen den 1 juni 1977 från 15 % tiU 17,1 % av värdet inkl. skatt.

Skatten på sprit och vin höjdes i maj 1977. En uppbördsteknisk omläggning av inbetalningarna av sprit- och vinskatter väntas emellertid medföra en senardäggning av inbetalningarna. Uppbörden under mars månad väntas i stort sett utebli. Detta gör att ökningen av skatten på sprit meUan budgetåren 1976/77 och 1977/78 beräknas stanna vid 1 milj. kr.

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2   Reviderat budgetförslag g

Energiskatten höjdes i mars 1977 vilket endast till en mindre del påverkade uppbörden under budgetåret 1976/77. För budgetåret 1977/78 förutses en ökning av energiskatten med 468 milj. kr. eller 13,3 %. Höjningen av bensinskatten den 1 maj 1978 väntas påverka inbetalningarna under 1977/78 endast i begränsad omfattning.

Posten övriga tullar och acciser i tabell 2 beräknas minska med 406 milj. kr. budgetåret 1977/78. I denna post ingår försäljningsskatten (f. d. omsättningsskatten) på motorfordon som p. g. a. den sjunkande bilförsäljningen väntas minska med 320 milj. kr. eller 37,2 %. Likaså ingår tullar och skatt på malt- och läskedrycker, som förutses sjunka med 190 resp. 160 milj. kr. mellan budgetåren. Minskningen av den sistnämnda posten beror på att mellanölsförsäljningen upphörde den 1 juli 1977.

Inkomsterna från de statliga affärsverken väntas öka med 300 milj. kr. eller 27,1 %. Statens vattenfalls verk beräknar öka sina inleveranser av överskottsmedel med 295 milj. kr. budgetåret 1977/78. Ränteinkomsterna frårt lånefonden för bostadsbyggande antas öka med 414 milj. kr. bl. a. till följd av att bostadslåneräntan höjdes med en halv procentenhet till 9,75 % år 1977.

För budgetåret 1978/79 beräknas inkomsterna på totalbudgeten uppgå tUl 118 086 milj. kr. Det skulle innebära en uppgång med 7 337 milj. kr. eller 6,6 % jämfört med budgetåret 1977/78. Det är en obetydligt högre ökningstakt än som nu beräknats för innevarande år.

Mervärdeskatten beräknas bidra med 3 600 milj. kr. och arbetsgivaravgifterna (exkl. allmän arbetsgivaravgift) med 3 400 milj. kr. till den totala ökningen. Inkomstskatterna och den allmänna arbetsgivaravgiften beräknas däremot minska med 1 800 resp. 1 956 milj. kr.

Minskningen av inkomstskatterna fortsätter således budgetåret 1978/ 79. Nedgången beror i mindre grad än under de närmast föregående åren på kraftiga ökningar av utbetalningar av kommunalskatter, vilket framgår av tablån ovan. Det är i stället införandet av den inflations-skyddade skatteskalan som främst bidrar till minskningen av inkomstskatterna.

Arbetsgivaravgifterna (exkl. allmän arbetsgivaravgift) fortsätter att växa kraftigt fastän i långsammare takt än under innevarande budgetår. Mellan budgetåren 1977/78 och 1978/79 beräknas de öka med 3 400 milj. kr. eller 20 %. Sjukförsäkringsavgiften har förutsatts bli höjd från 9,6 % till 10,6 % den 1 januari 1979. Barnomsorgsavgiften höjdes år 1978 med 0,3 procentenheter och antas öka med ytterligare 0,3 procentenheter år 1979. Den ökar med totalt 801 milj. kr. eller 39,3 % meUan budgetåren. Folkpensioneringsavgiften förutses Öka med 1 366 milj. kr. eller 8,6 %.

Bilskatterna väntas öka kraftigt eller med 34,2 % .till följd av att bensinskatten höjs den 1 maj 1978. Samtidigt slopas särredovisningen av den  särskilda vägtrafikskatten under tullar och  acciser.  Den ingår

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9

fr. o. m. budgetåret 1978/79 i vägtrafikskatten. Den särskilda vägtrafikskatten beräknas för budgetåret 1977/78 uppgå tiU 190 milj. kr.

Den allmänna arbetsgivaravgiften minskar även budgetåret 1978/79. Den minskar med 1 956 milj. kr. eUer 32,9 % till följd av att avgiften halverades den 1 januari 1978. Avgiftssatsen antas i dessa beräkningar vara oförändrad meUan år 1978 och 1979.

Mervärdeskatten väntas öka kraftigt även budgetåret 1978/79 fastän i långsammare takt än under innevarande budgetår. Ökningen sammanhänger till stor del med ökningen av importen av mervärdeskattepliktiga varor. Ökningstakten för energiskatten, diverse inkomster och affärsverkens inleveranser av överskott väntas avta påtagligt jämfört med de närmast föregående budgetåren. Energiskatten förutses öka med 150 milj. kr. eller 3,8 %. Av affärsverken är det endast postverket, förenade fabriksverken och statens vattenfallsverk som förutser en ökning av inleveranserna meUan budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Jämförelse mellan budgetpropositionen och RRVs marsberäkning

Totalbudgetens inkomster under budgetåret 1977178 beräknas nu bli 627 milj. kr. lägre än enligt beräkningen i budgetpropositionen. I tabell 2 redovisas de titlar där RRV nu föreslår en ändrad beräkning jämfört med beräkningen i budgetpropositionen.

Uppjusteringen av lönesummans ökning åren 1976—1977 har bidragit till att preliminära A-skatten har ökat mer än som antogs i december. Vidare väntas nu aktiebolagens fyllnadsbetalningar under våren 1978 bU väsentUgt större än som förutsattes i decemberberäkningen. Detta har gjort att inkomstskatterna nu beräknas bli 800 milj. kr. större än tidigare. Likaså har arbetsgivaravgifterna justerats upp jämfört med i höstens beräkning. Höjningen uppgår till 500 milj. kr. Uppjusteringen av lönesumman åren 1976—1977 har medfört att fyUnadsbetalningarna av arbetsgivaravgiften våren 1978 nu förutses bli något större än som tidigare antagits. De inkomster som redovisas över statsbudgettiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. har således räknats upp med tillsammans 1 300 milj. kr. för budgetåret 1977/78 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen.

AutomobUskattemedlen har totalt räknats upp med 70 milj. kr. jämfört med i budgetpropositionen. Höjningen beror på vissa höjningar av vägtrafikskatten samt på att bensinkonsumtionen nu beräknas bli större än som tidigare antagits.

Värdet av den mervärdeskattepUktiga importen har enligt uppgifter från konjunkturinstitutet räknats ned för åren 1977 och 1978. Likaså har värdet av den privata konsumtionen reviderats nedåt. Det har medfört att mervärdeskatten nu beräknas bli 1 450 milj. kr. lägre budgetåret 1977/78 än som antogs i beräkningen till budgetpropositionen.

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2    Reviderat budgetförslag   lo

Prognoserna för försäljningen av personbilar har under budgetåret 1977/78 successivt justerats nedåt. Inkomsterna. på titeln försäljningsskatt (f. d. omsättningsskatt) på motorfordon har därför reviderats ned med 60 milj. kr. både budgetåret 1977/78 och 1978/79. Den från den 1 januari 1978 gällande lagen om dryckesskatt innehåller vissa förändringar vad beträffar inleveranser av skatt på sprit och vin. Uppbörden blir senarelagd jämfört med tidigare, vilket har medfört att inkomsterna på titlarna skatt på sprit och vin har justerats ned med 350 resp. 70 milj. kr.

Inkomsterna på uppbördstiteln pensionsmedel m. m. har dragits ned med 51 milj. kr. budgetåret 1977/78, vilket sammanhänger med att utbetalningarna av sjukersättningar tiU staten har höjts. Inkomsterna på riksbanksfonden kommer enligt riksbanken att bli 100 milj. kr. större budgetåret 1977/78 än som redovisades i budgetpropositionen.

Totalbudgetens inkomster under budgeiåret 1978179 beräknas bli 1 310 milj. kr. mindre än det belopp som uppfördes i budgetpropositionen. Denna nedjustering motsvarar i stort den förändring på 1 300 mUj. kr. som gjorts för inbetalningarna av mervärdeskatt. Den sammanhänger med de neddragningar av prognoserna för importen och den privata konsumtionen som nämnts ovan.

Inkomsterna på titeln skatt på inkomst oeh förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. har räknats upp med 200 milj. kr. budgetåret 1978/79 jämfört med i budgetpropositionen. Bakom denna ökning ligger upprevidering av arbetsgivaravgifterna (exkl. allmän arbetsgivaravgift) med 1 300 miti. kr. och en nedjustering av inkomstskatterna med 1 100 milj. kr. Arbetsgivaravgifterna har höjts bl. a. beroende på att avgiften tiU sjukförsäkringen nu antagits vara 10,6 % fr. o. m. år 1979. Inkomstskatterna har räknats ned beroende på att aktiebolagens fyllnadsbetalningar våren 1978 har justerats uppåt. Det har i dessa beräkningar medfört att utbetalningen av överskjutande skatt budgetåret 1978/79 reviderats uppåt, vilket minskar nettot på titeln.

Vägtrafikskatterna har beräknats öka med 370 milj. kr. budgetåret 1978/79 jämfört med i budgetpropositionen. Det sammanhänger bl. a. med att den särskilda vägtrafikskatten flyttats från tullar och acciser till denna inkomsttitel.

Inkomsterna av energiskatt budgetåret 1978/79 har räknats ned med 103 milj. kr. p. g. a. att företag med industriell tiUverkning kan få nedsättning av skatten även för år 1978.

Inkomsterna på uppbördstiteln pensionsmedel m. m. har räknats upp med 72 milj. kr. budgetåret 1978/79. Räntor och amorteringar på energispariån, som beräknas uppgå till 118 milj. kr., föreslår RRV bli särredovisade fr. o. m. budgetåret 1978/79. Dessförinnan har inkomsterna redovisats under övriga diverse inkomster.

Bil. 3    Riksrevisionsverkels inkomstberäkning

11

Tabell 2. Jämförelse mellan inkomster för budgetåren 1977/78 och 1978/79 enligt budgetpropositionen oeh RRVs marsberäkning (tkr.)

Inkomsttitel	1977/78				1978/79
	Enligt	Enligt	Ökning		Enligt	Enligt	Ökning
	budgetpro-	RRVs	(+)		budgetpro-	RRVs	(+)	1
	positionen	marsbe-	Minskning		positionen	marsbe-	Minskning
		räkning	(-)			räkning	(-]	1
Skatt på inkomst,
förmögenhet och
rörelse samt social-
försäkringsavgifter	45 661 100	46 901 100	+ 1 240 000		48 499 600	48 620 600	+	121 000
därav
Skatt på inkomst
och förmögenhet
samt socialförsäk-
ringsavgifter m. m.	44 200 000	45 500 000	+ 1 300 000		46 900 000	47 100 000	+	200 000
Kupongskatt	34 000	39 000	+	5 000	36 000	38 000	+	2 000
Arvsskatt och gåvo-
skatt	460 000	450 000	—	IOOOO	500 000	500 000	±	0
Lotterivinstskatt	295 000	290 000	—	5 000	325 000	320 000		5 000
Stämpelskatt och
stämpelavgift	648 500	598 500	—	50 000	715 000	639 000	—	76 000
Aiitoinobilskatteinedel	4 735 000	4 805 000	+	70 000	6 080 000	6 450 000	+	370 000
därav
Bensinskatt	2 055 000	2 100 000	+	45 000	3 290 000	3 290 000	±	0
Vägtraflkskatt	2 680 000	2 705 000	+	25 000	2 790 000	3 160 000	+	370 000
Allmän arbelsgivar-
avgifl	5 960 000	5 950 000	—	IOOOO	4 061 000	3 994 000	—	67 000
Tullar och acciser	42 246 801	40 245 411	-2	001 390	46 378 801	44 643 801	-1735 000
därav
Tullmedel	990 000	980 000	—	IOOOO	1 070 000	1 020 000	_	50 000
Mervärdeskatt	27 750 000	26 300 000	-1450 000		31 200 000	29 900 000	-1300 000
Särskilda varu-
skatter	472 600	477 200	+	4 600	485 600	489 600	+	4 000
Försäljningsskatt
på motorfordon	600 000	540 000	—	60 000	670 000	610 000	_	60 000
Skatt pä sprit	3 800 000	3 450 000	—	350 000	3 900 000	3 900 000	±	0
Skatt på vin	790 000	720 000	—	70 000	860 000	860 000	±	0
Skatt på malt- och
läskedrycker	770 000	778 000	+	8 000	790 000	802 000	+	12 000
Energiskatt	4 031000	3 996 000		35 000	4 252 000	4 146 000		106 000
Särskild vägtraflk-
skatt	190 000	190 000	±	0	203 000	0	_	203 000
Skatt på annonser
och reklam	157 000	162 800	+	5 800	164 000	169 000	+	5 000
Skatt på spel	126 000	96 000	_	30 000	96 000	63 000		33 000
Särskild skatt för
svavelhaltigt
bränsle	IIOOO	11210	+	210	3 000	4 000	+	1000
Investeringsavgift	9 000	1000	—	8 000	—	--		—
Skatt på charterresor        15 000		8 000	—	7 000	100 000	95 000	—	5 000
Uppbörd i statens
verksainhet	2 453 435	2 358 439	—	94 996	2 613 822	2 706 186	+	92 364
därav
Expeditionsavgifter	122 320	125 000	+	2 680	126 470	131 070	+	4 600

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

12

Inkomsttitel

1977/78

1978/79

Enligt        Enligt       Ökning

budgetpro-    RRVs    (+)

positionen     marsbe-  Minskning

räkning    (—)

Enligt        Enligt

budgetpro-    RRVs positionen     marsberäkning

Ökning

(+) Minskning

(-)

Avgifter för utri-
kesförvaltningens
exportfrämjande
åtgärder	100	224	+	124
Bidrag till riksför-
säkringsverket och
försäkringsrådet	27 100	27 700	+	600
Ersättning för ad-
ministrationskost-
nader avseende
bidragsförskott	—	—		—
Inkomster vid den
statliga läkemedels-
kontrollen	20 297	19 967	—	330
Inkomster vid
karolinska sjuk-
huset	385 200	380 200	—	5 000
Inkomster vid arbe-
tarskyddsstyrelsen	7 620	3512	-	4 108
Inkomster av ar-
betsgivaravgifter till
arbetarskyddssty-
relsens och yrkes-
inspektionens verk-
samhet	46 400	47 300	+	900
Fyravgifter, farieds-
varuavgifter	147 500	117000	—	30 500
Lotsavgifter	31000	29 000	—	2 000
Inkomster vid
Sveriges meteoro-
logiska och hydro-
logiska institut	43 313	36 582	—	6 731
Pensionsmedel	984 000	933 000	—	51000
Inkomst av mynt-
ning	95 000	95 000	±	0
Inkomster vid
statens utsädes-
kontroll	11000	11099	+	99
Inkomster vid
patent- och re-
gistreringsväsendet	75 350	75 520	+	170
Inkomster vid
statens planverk	800	900	+	100
Diverse inkomster	1 156 625	1 170 536	+	13911
därav
Bötesmedel	87 225	91425	+	4 200
Totalisatormedel	150 000	149 800	—	200
Tipsmedel	400 900	402 991	+	2 091
Lotteri medel	274 000	284 820	+	10 820
Räntor och amor-
teringar på energi-
spariån	—	—		—
Övriga diverse
inkomster	244 500	241 500	—	3 000

80

200

120

29 100

29 500   +    400

29 750   +     29 750

24 664

26 223   +       1 559

420 700    419 400   -       1300

3 820        3 820   ±        O

49 500

100

49 600   +

207 000    232 000 +  25 000 32 000     30 000 —   2 000

44 323    50 488 +  6 165 993 000   1 065 000 +  72 000

133 000    88 000 -  45 000

11200     12 200  +     1000

75 075    75 245 +       170

200          200 ±           O

1220 050 1214 912 -     5 138

86 450    92 450  +    6 000

175 000 175 000  ±           O

400 900 414 162  +  13 262

300 000 313 300  +  13 300

257 700

118 500 + 118 500 101500 - 156 200

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

13

Inkomsttitel	1977/78				1978/79
	Enligt	Enligt	Ök	ning	Enligt	Enligt	Ök	:ning
	budgetpro-	RRVs	(+)		budgetpro-	RRVs	(+)
	positionen	marsbe-	minskning		positionen	marsbe-	mil	nskning
		räkning	(-	)		räkning	(-	)
Inkomsier av statens
kapitalfonder	6 598 194	6 708 985	+	110 791	7 181 144	7 335 939	+	154 795
därav
Postverket	32 000	32 000	±	0	38 000	38 000	_u	0
Televerket	125 000	130 000	+	5 000	140 000	127 000	—	13 000
Statens järnvägar	—	—		—	—	—		—
Luftfartsverket	46 300	38 700	—	7 600	24 000	21700	—	2 300
Förenade fabriks-
verken	32 900	26 300	_	6 600	29 600	32 800	+	3 200
Statens vattenfalls-
verk	1 124 600	1 124 600	±	0	1 255 000	1 255 000	±	0
Domänverket	59 300	50 900		8 400	35 000	35 000	±	0
Riksbanksfonden	550 000	650 000	+	100 000	550 000	650 000	+	100 000
Statens utlånings-
fonder	3 266 871	3 264 459	—	2 412	3 509 944	3 551 944	+	42 000
Fonden för läne-
understöd	176 024	206 024	+	30 000	189 969	214 969	+	25 000
Statens pensions-
fonder	105 012	104 815	—	197	106 802	106 797	_	5
Diverse kapital-
fonder	111 216	112216	+	1000	129 236	129 136	—	100
Summa för drift-
budgetens inkomster	108 811 155	108 139 471	—	671 684	116 034 417	114 965 438	-1068 979
Kapitalbudgetens
inkomster	2 564 471	2 609 501	+	45 030	3 362 378	3 121019	—	241 359
Summa totalbudgeten	111 375 626	110 748 972	-	626 654	119 396 795	118 086 457	-1310 338

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 14

II. Allmänna förutsättningar

Utvecklingen av skatteunderlaget för fysiska personer

I RRVs beräkningar i december 1977 antogs lönesumman öka med 8,9 % mellan åren 1976 och 1977. Det var samma ökningstal som användes i den preliminära nationalbudgeten 1978. Den totala ökningen fördelade sig på följande komponenter. Avtalskomponenten beräknades till 7,5 % och löneglidningen till 2,5 %. Sysselsättningskomponenten antogs ge ett negativt bidrag tUl lönesummeutvecklingen på ca 1 procentenhet.

RRV har i sin reviderade beräkning utgått från att lönesumman ökade med 9,3 % meUan åren 1976 och 1977. Det är huvudsakligen löneglidningen som nu bedöms ha ökat något mer än som antogs i december. Övriga komponenter antas ligga kvar på ungefär samma nivå som tidigare.

Sedan beräkningarna presenterades i december har avtalsförhandlingarna mellan LO-PTK oeh SAF slutförts. Det innebär att de avtalsmässiga höjningarna 1977—1978 nu kan beräknas med större grad av säkerhet. Enligt beräkningarna till den preliminära nationalbudgeten är ca sex procentenheter av avtalskomponenten intecknade genom avtal slutna under år 1977 och av kostnaderna för den femte semesterveckan. Sysselsättningskomponenten förutses ge ett något större negativt bidrag till lönesummeutvecklingen på mellan 1,5 % och 2 % än som antogs tidigare. Den totala lönesummeökningen meUan åren 1977 och 1978 har därför i RRVs beräkningar antagits bU 7,7 %. Det är en dryg halv procentenhet lägre än som antogs i decemberberäkningen. För år 1979 har RRV liksom i decemberberäkningen skrivit fram lönerna med 7 %.

De utbetalade pensionerna ökade enligt preliminära siffror med 23,4 % meUan åren 1976 och 1977. Den kraftiga ökningen sammanhänger med prisutvecklingen och en kraftig tillväxt av antalet pensionärer. MeUan åren 1977 och 1978 förutses ökningstakten avta något. Den beräknas tiU 17,9 %. Det är något mindre än som antogs i beräkningen i december 1977. Av de olika pensionsutbetalningarna är det den allmänna tilläggspensionen och delpensionen som ökar mest. För år 1979 hair RRV valt att skriva fram pensionerna med ca 12,5 %.

Av inkomsterna från andra förvärvskällor än tjänst har utvecklingen av inkomst av kapital mellan åren 1976 och 1977 ändrats från en antagen ökning på 39 % till en ökning på 43 %. Kapitalinkomsterna förutses öka med 1 % mellan åren 1977 och 1978 jämfört med en antagen ökning på 4 % i december. Förändringarna baseras på nya antaganden om räntenivån, in- och utiåning samt sparande.

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                15

Inkomsterna av jordbruksfastighet förutsågs i december ligga på oförändrad nivå år 1977 jämfört med år 1976 och öka med 5 % år 1978. RRV uppskattar nu med ledning av uppgifter från statens jordbruksnämnd att inkomsterna minskade med 6 % år 1977 och att ökningen beräknas uppgå tUl 9 % år 1978.

Inkomst av rörelse förutsågs i december öka med 2 % under år 1977. RRV bedömer nu att rörelseinkomsterna minskade med 1 % år 1977. För åren 1978 och 1979 förutses inkomsterna öka med 5 % vartdera året.

För övriga inkomstslag har endast smärre korrigeringar gjorts av ut-veckUngstakten mellan år 1977—1979 jämfört med decemberberäkningen.

Utvecklingen av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m. fl.

Under februari—mars upprepade RRV sin enkät till ett urval om ca 2 000 svenska företag, sparbanker och försäkringsinstitut. De tillfrågades om den till statiig och kommunal skatt taxerade inkomsten under verksamhetsåren 1976 och 1977. Dessutom tillfrågades företagen om beräknade fyllnadsbetalningar under våren 1978, avdrag för forsknings- och utvecklingskostnader, det särskilda investeringsavdraget samt om det statliga investeringsbidraget. Avdraget och bidraget har förlängts till att gälla t. o. m. 1978 (SFS 1977: 1062, 1063). Investeringsavdraget och bidraget är oförändrade 25 % resp. 10 %. Resultatet av enkäten har fördelats på företagsstorlek och redovisas i tabell 3.

Enligt enkäten beräknas aktiebolagens statligt taxerade inkomster minska med 29 % från 1976 till 1977. Enligt höstens enkät var minskningen 28 %. De kommunalt taxerade inkomsterna beräknas i vårenkäten minska med knappt 5 % meUan åren 1976 och 1977. Motsvarande siffra var 6 % enligt .höstenkäten. Det särskilda investeringsavdraget beräknas uppgå till 2 440 milj. kr. för verksamhetsåret 1977. Företag med mer än 500 anställda svarar för 55 % av det totala avdraget. Som en följd av investeringsavdraget minskar den statiiga bolagsskatten med 975 milj. kr. De företag som inte kan utnyttja avdraget kan i stäUet ansöka om investeringsbidrag. Dessa ansökningar beräknas totalt komma att motsvara ett belopp på 120 milj. kr. för verksamhetsåret 1977. Närmare 60 % av detta kommer att betalas ut till företag med högst 19 anställda.

Det särskilda forsknings- och utvecklingsavdraget beräknas uppgå till totalt 375 milj. kr. Företag med mer än 500 anställda svarar för knappt 90 % av avdraget.

Fyllnadsbetalningarna under våren 1978 beräknas enligt enkäten utgöra ca 32 % av den totala bolagsskatten. Företag med O—19 anställda svarar i absoluta tal för större delen av fyllnadsbetalningarna.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

16

Vid bedömning av 1978 års statligt taxerade inkomster har RRV utgått från en trendmässig ökning på 10 %. Det totala investeringsavdraget beräknas öka för verksamhetsåret 1978 jämfört med 1977. Med hänsyn till detta räknar RRV med en ökning av den statligt taxerade inkomsten på 5 % från 1977 tiU 1978.

Tabell 3. Statligt och kommunalt taxerad inkomst, fyllnadsinbetalningar, forsknings- och utvecklingsavdrag, investeringsavdrag samt investeringsbidrag fördelat pä företagsstorlek verksamhetsåren 1976 och 1977, milj. kr.

Antal anställda	Statligt	Föränd-	Kom-	Föränd-	Fyll-	Forsk-	Investe-	- Investe-
	taxerad	ring i	munalt	ring i	nads-	nings-	rings-	rings-
	inkomst staUig		taxerad	kommu-	■ betal-	och ut-	avdrag	bidrag
	för verk	- taxerad	inkomst nalt		ning för	vecklings- för		för
	sam-	inkomst för		taxerad	verk-	avdrag	verk-	verk-
	hetsåret	mellan	verk-	inkomst samhets		-för	sa m-	sam-
	1976	verk-	sam-	mellan	året	verk-	hets-	hets-
		sam-	hets-	verk-	1977	sam-	året	året
		hets-	året	sam-		hets-	1977	1977
		åren	1976	hets-		året
		1976—		åren		1977
		1977		1976— 1977
0—    19	1 305	-   371	2 266	-211	416	4	245	68
20—    99	963	-   217	2 255	- 73	350	14	254	35
100—  499	874	-   427	1504	-111	247	27	555	12
500—1 999	637	-     61	1414	+ 190	187	101	434	3
2 000—	1473	-   619	3 001	-382	134	227	898	1
Bank- och försäkrings-
verksamhets fastighets-
förvaltning	243	+   139	411	+ 154	64	0	42	0
Uppgift saknas	197	-     89	256	- 77	21	2	9	0
Totalt	5 692	-1645	11107	-510	1419	375	2 437	119
Därav företag med mer
än 500 anställda	2 110	-   680	4 415	-192	321	328	1 332	4

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

17

III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna

Skatter

För att revidera beräkningarna under denna rubrik har RRV fordrat in nya beräkningar av inkomsterna på vissa titlar från generaltullstyrelsen, riksskatteverket, riksförsäkringsverket och arbetsmarknadsstyrelsen.

Skatt  på  mkomst  och  förmögenhet  samt  socialförsäkringsavgifter

m. m. Liksom i decemberberäkningen har RRV valt att redovisa titelns inkomster resp. utgifter uppdelade på å ena sidan skatt på inkomst och förmögenhet, å andra sidan arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgifterna har i sin tur delats in i fem olika deltitiar, som belyser den budgetmässiga behandlingen av arbetsgivaravgifterna. Inkomsttiteln kan således delas i olika delar. Dessa är:

® Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. (exkl. arbetsgivaravgifter) ®   Arbetsgivaravgifter m. m. (exkl. allmän arbetsgivaravgift)

A   Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen

B   Socialavgift till barnomsorgen

C Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och förskott tUl de allmänna försäkringskassorna m. m.

Tabell 4. Skatt pä inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m., milj. kr.

Inkomster

1978/79

1976/77        1977/78

Utfall

Enligt	Förändring Enligt	Förändring
RRVs	jämfört         RRVs	jämfört
marsbe-	med RRVs   marsbe-	med RRVs
räkning	december-    räkning	december-
	beräkning	beräkning

+ 33 539

+ 11481

+ 12 301 +     711

Skatt pä inkomst och förmögenhet

m. m. (exkl. arbetsgivaravgifter)

avrundat

Arbetsgivaravgifter (exkl. allmän

arbetsgivaravgift) avrundat

A Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen

B   Socialavgift till barnomsorgen

C Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och förskott till de allmänna försäkringskassorna

D  Arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna samt de erkända arbetslöshetskassorna

E   Övriga arbetsgivaravgifter

Netto avrundat

+ 28 500	+	800	+ 26 700	-1 100
+ 17 000	+	500	+ 20 400	+ 1 300
+ 15 944 + 2 037	+ +	88 7	+ 17310 + 2 838	+     77 +     30

+   379

+     426       +1234

- 1 635       -     915

+	85	—	89	+	44	-     200	-     20
+	19		0		0	0	0

+ 45 020       +45 500       +1300        +47 100       +   200

2   Riksdagen 1977178. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 3

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2   Reviderat budgetförslag   ig

D   Socialförsäkringsavgift till arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till försäkringskassor samt arbetslöshetskassor E   Övriga arbetsgivaravgifter

Beräkningen över titelns delar sammanfattas i tabell 4. Den allmänna arbetsgivaravgiften redovisas på en egen inkomsttitel. Som framgår av tabellen beräknas nu titeln Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. till 45 500 milj. kr. för budgetåret 1977/ 78 och till 47 100 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. (exkl. arbetsgivaravgifter)

Samtidigt med beräkningen av inkomstskatterna för nästa budgetår har RRV bedömt utfallet för innevarande budgetår. Beräkningarna sammanfattas i tabell 5 i vilken också framgår skillnaden gentemot RRVs beräkningar i december år 1977.

De oUka posternas innebörd förklaras närmare i RRVs decemberberäkning.

RRV har i sin förnyade beräkning liksom i decemberberäkningen utnyttjat resultat av RRVs urvalsundersökning av taxeringsstatistiskt material. En sammanfattning av resultaten av 1977 års undersökning avseende det årets taxering finns i RRVs decemberberäkning. En närmare redogörelse för undersökningar och dess resultat kommer att lämnas i ett statistiskt meddelande (SM) serie N från SCB.

Utgångspunkten för beräkningarna av inkomstskatterna är bl. a. de inkomstfördelningar som antas gälla för åren 1977, 1978 och 1979. Den taxeringsstatistiska undersökningen har använts för att beräkna dessa. De fysiska personernas inkomster och avdrag år 1976 har därvid räknats upp till resp. års nivå med tidigare nämnda inkomstantaganden. I beräkningarna har samma inkomstantaganden och kommunala utdebiteringshöjning applicerats på aUa personer.

Förändringama i skattesystemet år 1978 resp. 1979 har beskrivits i RRVs decemberberäkning. Där redovisas även effekterna av de olika ändringarna i skattereglerna. RRV har gjort nya beräkningar av effekterna med de nya inkomstantagandena men inte funnit anledning att revidera de tidigare redovisade beräkningarna. Förändringarna i skattereglerna var:

9   justerad skatteskala år 1978 och 1979

®   höjd särskUd skattereduktion för samtiiga inkomsttagare (400 kr.) •   höjd schablonintäkt för en- och tvåfamiljsfastigheter 9   ändrade regler för preliminärskattetabellernas utformning 9   ändrade regler för pensionärernas extra avdrag med anledning av skatteomläggningen år 1978

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

19

9   reducering  av  småföretagens  förmögenhetsskatt  beräknat  på  det

egna företagets tillgångar 9   höjning av kommunala utdebiteringen med i genomsnitt 1,86 per

skattekrona

Preliminärskatteinflödet är i huvudsak känt t. o. m. januariterminen. Utfallet under november och januari avseende skatten på inkomster under september—december 1977 blev större än som förutsågs i beräkningarna i december. Ökningen förklaras dels av att lönesummeökningen blev ca en halv procentenhet högre, dels av att fördelningen av inkomstökningarna under året blev annorlunda. En stor del av de retroaktiva löneutbetalningarna tycks ha skett under årets fyra sista månader. Ungefär 38 % av hela A-skatteuppbörden under inkomståret 1977 flöt in under dessa månader. Det är den högsta andel som noterats under dessa månader sedan det nuvarande uppbördssystemet infördes.

Uppjusteringen av preliminärskatteinflödet, dvs. både A- och B-skatt, motsvaras nästan av en lika stor ökning av den slutliga skatten. Detta medför att de fysiska personernas fyUnadsbetalningar våren 1978

Tabell 5. Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. (exkl. arbetsgivaravgifter)

Inkomster	1916111	1977/78		1978/79
Utgifter
	Utfall	Enligt	Förändring	Enligt	Förändring
		RRVs	jämfört	RRVs	jämfört
		marsbe-	med RRVs	mars be-	med RRVs
		räkning	decemberberäkning	räkning	decemberberäkning
Inkomster
Prel. A-skatt	67 368	75 277	+ 702	83 359	_	183
Prel. B-skatt	9 446	10 922	- 86	11 177	_	203
Fyllnadsbetalningar av prelskatt	6 120	4 686	+ 319	4 861	+	403
Kvarstående skatt	2 854	3 373	±    0	3 098	—	143
Tillkommande skatt sjömansskatt
restantier	1 345	1 000	±    0	1000	±	0
Slutlig kompensation till
kommuner 1974 års skattereform	656	1 398	-    2	1677	+	7
Summa inkomster	87 789	96 656	+ 933	105 172	-	119
Utgifter
Kommunalskattemedel	46 899	59 804	+ 129	69 013	+	290
Överskjutande skatt	4 850	5 813	±    0	6 812	+	868
Övriga restitutioner	654	500	±    0	500	±	0
Utbetalningar till allm. pensions-
fonden	654	644	±    0	649	—	77
Omföringar till andra inkomsttitlar	297	213	±   0	125	—	9
Omföringar av skattedeb. avg. och
egenavgifter till folkpensioneringen.
sjukförsäkringen och arbetsskade-
försäkringen	896	1 137	±   0	1 312	-	105
Summa utgifter	54 250	68111	+ 129	78 411	+	967
Netto på deltiteln	33 539	28 545	+ 804	26 761	-1086
Avrundat		28 500	+ 800	26 700	-1100

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  20

och deras kvarstående skatter våren 1979 kan antas bli något mindre än tidigare beräknat. Den överskjutande skatten som betalas ut under hösten år 1978 antas därför öka något jämfört med decemberberäkningen.

De totala fyllnadsbetalningarna våren 1978 beräknas emellertid öka med drygt 300 milj. kr. Orsaken till uppjusteringen är den information RRV fått i den tidigare nämnda enkäten över de juridiska personernas inkomstutveckling. Även om utvecklingen av de statligt och kommunalt taxerade inkomsterna för år 1977 inte har förändrats jämfört med höstens enkät, så visar enkäten på en uppjustering av fyllnadsbetalningarna under våren 1978. RRV har därför efter en närmare genomgång av enkätmaterialet justerat upp de juridiska personernas fyUnadsbetalningar våren 1978. En konsekvens av uppjusteringen blir också att den överskjutande skatten hösten 1978 beräknas öka i motsvarande grad, eftersom skUlnaden mellan preUminär skatt och slutlig skatt inte har förändrats för år 1977. Företagens benägenhet att göra fyllnadsinbetalningar väntas bli bestående även år 1979. De totala fyUnadsbetalningarna har därför uppjusterats med ca 400 milj. kr. budgetåret 1978/79 och den överskjutande skatten inkl. ränta med drygt 850 milj. kr. för samma budgetår jämfört med RRVs decemberberäkning.

Den preliminära A-skatten har för budgetåret 1977/78 reviderats upp med drygt 700 milj. kr., vilket till stor del beror på uppjusteringen av lönesumman och därmed utfallet av A-skatteuppbörden år 1977. Nedjusteringen av inkomstantagandet med en halv procentenhet för år .1978 påverkar preliminärskatteuppbörden budgetåret 1977/78 endast under två av de sex inbetalningsterminerna avseende inkomståret 1978.

Eftersom ett centralt avtal föreUgger för en stor del av arbetsmarknaden för år 1978 och år 1979 antar RRV att vissa retroaktiva löner hinner betalas ut under april månad. Därmed kommer preliminärskatterna på dessa retroaktiva löner att betalas in till staten under budgetåret 1977/78. RRV utgick i höstens beräkning från ett genomsnittsår vid fördelningen av preliminärskatteinbetalningarna under 1978. RRV finner inte anledning att ompröva det antagandet eftersom det innebär att hänsyn är tagen till år med tidiga resp. utdragna avtalsuppgörelser, liksom till år ingående i en flerårsavtalsperiod.

Det högre utfallet för år 1977 och nedjusteringen av inkomstantagandet år 1978 jämfört med decemberberäkningen har sammantaget bidragit till att preliminära A-skatten har räloiats ned med knappt 200 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Ar 1979 skall den statliga skatteskalan inflationsskyddas med ett prisindex baserat på prisutvecklingen rensad från effekter av mervärdeskatten mellan augusti år 1977 och augusti år 1978. RRV har liksom i december beräknat uppgången enligt detta prisindex till drygt 10 %.

Bil. 3   Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 21

Det innebär att skatteskalans skiktgränser förskjuts uppåt med 10 % år 1979 jämfört med år 1978.

Den preliminära B-skatten som i huvudsak erläggs av egna företagare, har justerats ned frän december bl. a. med hänsyn till att inkomsterna från jordbruk och rörelse nu beräknas ha minskat under inkomståret 1977. Detta medför att den totala B-skatten justeras ned med knappt 100 milj. kr. budgetåret 1977/78 och med ca 200 milj. kr. budgetåret 1978/79 jämfört med decemberberäkningen.

I decemberberäkningen antogs att den kommunala utdebiteringen skulle höjas med 1,84 kr. per skattelcrona från år 1977 tiU år 1978. Utfallet blev något större, vilket innebär att den kommunala utdebiteringen uppgår tiU 28,71 kr. per skattekrona under år 1978. För år 1979 har RRV liksom i december räknat med en schablonmässig höjning på 0,25 öre per skattekrona. Utbetalningarna av kommunalskattemedel under år 1979 påverkas också av att inkomstantagandet för år 1977 har ändrats. Såväl förskotten för år 1979 som slutavräkningen avseende år 1977 påverkas. För budgetåret 1977/78 räknar RRV således med en uppjustering av utbetalningarna av kommunalskattemedel på ca 120 milj. kr. För budgetåret 1978/79 bUr uppjusteringen nästan 300 mUj. kr.

De s. k. egenavgifterna till sjukförsäkringen, ATP m. m. har justerats ned för budgetåret 1978/79. Det hänger samman med att inkomsterna för egna företagare har reviderats ned jämfört med antagandena i december.

RRVs kalkyler över inkomstskatterna innebär sammantaget en uppjustering med 800 milj. kr. jämfört med beräkningen i december. Inkomstskatterna beräknas således nu till 28 500 milj. kr. för innevarande budgetår. För budgetåret 1978/79 beräknas inkomsterna till 26 700 milj. kr., vilket är en neddragning med 1 100 milj. kr. Revideringarna hänger till stor del samman med bedömningen av de juridiska personernas skatteinbetalningar.

Arbetsgivaravgifter (exkl. allmän arbetsgivaravgift)

Arbetsgivaravgifterna betalas under året in i form av preliminära avgifter, fyllnadsinbetalningar av preliminära avgifter och kvarstående avgifter. För en närmare redovisning av uppbördsförfarandet för arbetsgivaravgifter hänvisas till RRVs deeemberberäkning.

Beräkningarna i december vad gäller de preliminärdebiterade avgifterna för år 1978 byggde på ett antagande om att företagen i större utsträckning än vad som varit normalt tidigare år skulle ansöka om nedsättning av den debiterade preliminära avgiften. Anledningen härtill var att många företag troligen hade blivit för högt debiterade. De preliminära avgifterna ett visst år fastställs genom en uppräkning av

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2   Reviderat budgetförslag

22

avgiftsunderlaget två år tidigare. I tablån nedan redovisas uppräkningsfaktorer för åren 1974 t. o. m. 1978 tUlsammans med den faktiska lönesummeutvecklingen under motsvarande period. Siffrorna inom parentes är prognoserade värden.

År	Uppräknings-	Lönesummeut-	Differens
	faktor	veckling	procent-
	procent-	procent-	enheter
	enheter	enheter
1972—1974	15	20	+ 5
1973—1975	20	31	+ 11
1974    1976	24	33	+ 9
1975—1977	19	(24)	(+ 5)
1976—1978	18	(18)	(0)

Av tablån framgår att lönesummeutvecklingen fram t. o. m. år 1977 har överstigit uppräkningsfaktorn med meUan 5 och 11 procentenheter. De preliminära avgifter som debiteras på grundval av uppräkningsfaktorn har således varit mindre än de slutiigt fastställda avgifterna som beräknats med hjälp av det faktiska lönesummeunderlaget. Uppräkningsfaktorn, som faststäUs av regeringen, är för år 1978 18 %. I RRVs decemberberäkning räknades med en sammanlagd lönesummeökning på 17,9 % från år 1976 till 1978. De preliminärt debiterade avgifterna skulle därmed överstiga de slutliga avgifterna för samma år. Eftersom den kommunala sektorns lönesummeutveckling för perioden i fråga beräknats till drygt 30 % måste genomsnittet för den privata sektorn ligga under 17,9 %. Utifrån dessa förutsättningar antogs att den effektiva uppräkningsfaktorn för år 1978 skuUe bli lägre än 18 %.

Företagen kan ansöka om nedsättning av den preliminära avgiften fram t. o. m. april månad. Vid beräkningstillfället i mars 1978 föreligger ingen information som talar för att arbetshypotesen i december borde omprövas. Lönesummeutvecklingen från år 1976 till 1978 antas i dessa beräkningar uppgå till 17,7 %, dvs. en obetydligt lägre ökningstakt än vad som antogs i december. Först sedan alla ansökningar om nedsättning kommit in kan den preliminära avgiften för år 1978 bedömas mer exakt.

Den kvarstående avgiften för år 1976, som inbetalas under första halvåret 1978, har reviderats upp något jämfört med decemberberäkningen tUl följd av att avgiftsunderlaget för år 1976 blev något högre än vad som uppskattades i december.

Som nämnts ovan beräknas lönesumman ha ökat med 9,3 % från år 1976 till 1977. lämfört med decemberberäkningen innebär detta en uppjustering med 0,4 procentenheter. Den slutiiga avgiften för år 1977 har till följd härav uppreviderats. Detta betyder att fyllnadsbetalningarna första halvåret 1978 samt den kvarstående avgiften, som inbetalas

Bil. 3    Riksrevisionsverkels inkomstberäkning

23

första halvåret 1979, bUr något högre än vad beräkningarna i december angav. Lönesummeökningen från år 1977 till 1978 har jämfört med decemberberäkningen korrigerats ned från 8,3 % till 7,7 %. Nedkorri-geringen påverkar fyllnadsbetalningarna första halvåret 1979 i neddragande riktning.

Arbetsgivaravgifterna har i det följande delats in i olika grupper med avseende på olikheter i den kassamässiga redovisningen över inkomstskattetiteln.

Socialförsäkringsavgifter till folkpensioneringen samt socialavgift till barnomsorgen

Dessa avgifter redovisas som inkomster på titeln. Utgifterna för såväl folkpensioneringen som barnomsorgen sker via anslag på statsbudgeten.

Tabell 6. Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen, milj. kr.

Inkomster	1976/77	1977/78		1978/79
	Utfall	Enligt RRVs marsberäkning	Förändring Enligt jämfört         RRVs med RRVs  marsbe-december-   räkning beräkning		Förändring jämfört med RRVs decemberberäkning
Inkomster
Direktdebiterade avgifter Egenavgifter och övriga skattedebiterade avgifter Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk	10 699 359 1243	13 551 544 1849	+ 88 ± 0 ± 0	14 609 699 2 002	+ 176 -     95 -      4
Summa inkomster	12 301	15 944	+ 88	17 310	+ 77
Netto pä titeln	+ 12 301	+ 15 944	+ 88	+ 17 310	+ 77

Tabell 7. Socialavgift till barnomsorgen, milj. kr.

Inkomster	1976/77	1977/78		1978/79
	Utfall	Enligt RRVs marsberäkning	Förändring Enligt jämfört         RRVs med RRVs  marsbe-decembcr-   räkning beräkning		Förändring jämfört med RRVs decemberberäkning
Inkomsier Direktdebiterade avgifter Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk	711	1814 223	+ 7 ±0	2 525 313	+ 31 - 1
Summa inkomster	711	2 037	+ 7	2 838	+ 30
Netto på titeln	+ 711	+2 037	+ 7	+ 2 838	+ 30

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

24.

Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och förskott till de allmänna försäkringskassorna m. m.

Som framgår av tabell 8 har inkomsterna justerats upp med 1 057 milj. kr. budgetåret 1978/79. Ökningen förklaras huvudsakligen av den i budgetpropositionen föreslagna höjningen av socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen från 9,6 % till 10,6 % år 1979. Utgifterna för såväl budgetåret 1977/78 som 1978/79 har reviderats ned. Nedrevideringen förklaras av att utgifterna för föräldraförsäkringen och sjukpenningen andra halvåret 1977 blev lägre än vad som förutsägs i december.

Ovanstående innebär att det kassamässiga underskottet som uppgick till 1 635 milj. kr. budgetåret 1976/77 förväntas sjunka till 915 mUj. kr. budgetåret 1977/78. För budgetåret 1978/79 beräknas underskottet vända till ett överskott på 426 milj. kr.

Arbetsgivaravgift  till  arbetslöshetsförsäkringen  ocb  utbetalningar  till de allmänna försäkringskassorna samt de erkända arbetslöshetskassorna

På titeln redovisas den del av arbetslöshetsförsäkringen som finansieras med arbetsgivaravgifter. Till de allmänna försäkringskassorna utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp avseende kostnaderna för kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Vidare utbetalas två tredjedelar av

Tabell 8. Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och förskott till de allmänna försäkringskassorna m. m., milj. kr.

Inkomster	1976/77	1977/78		1978/79
Utgifter
	Utfall	Enligt	Förändring	Enligt	Förändring
		RRVs	jämfört	RRVs	jämfört
		marsbe-	med RRVs	marsbe-	med RRVs
		räkning	decemberberäkning	räkning	decemberberäkning
A. Inkomster
Direktdebiterade avgifter	11 955	14 458	+ 124	17 682	+ 1068
Egenavgifter och övriga skatte-
debiterade avgifter	509	593	+    0	602	8
Avgifter från statliga myn-
digheter och affärsverk	1 603	1 782	±    0	2 316	3
Äterföring av medel från
allmänna sjukförsäkringsfonden	183	191	±    0	—	—
Övriga inkomster	70	91	±    0	100	±       0
Summa inkomster	14 320	17115	+ 124	20 700	+ 1057
B. Utgifter
Förskott till de allmänna
försäkringskassorna	15 955	18 030	-255	20 274	-   177
Avsättning av medel till
allmänna sjukförsäkringsfonden	—	—	—	—	—
Summa utgijler	15 955	18 030	-255	20 274	-   177
Netto på titeln (A—B)	-  1 635	-     915	+ 379	+     426	+ 1 234

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

25

kostnaderna för grundbidrag och viss del av kostnaderna för progressivbidrag, lämfört med decemberberäkningen har endast smärre korrigeringar gjorts.

TabeU 9. Avgift till arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna och de erkända arbetslöshetskassorna

Inkomster	1976/77	1977/78	1978/79
Utgifter
	Utfall	Enligt	Förändring Enligt	Förändring
		RRVs	jämfört         RRVs	jämfört
		marsbe-	med RRVs  marsbe-	med RRVs
		räkning	december-   räkning beräkning	decemberberäkning

602 80

682

662 89

751

704 97

801

A.     Inkomster
Direktdebiterade avgifter
Avgifter från statliga myndig
heter och affärsverk
Äterföring av medel från
arbetslöshetsfonden

Summa inkomster

B. Utgifter

Kontant arbetsmarknadsstöd Utbetalningar till erkända arbetslöshetskassor Avsättning av medel till arbetslöshetsfonden

Summa utgijler

Netto på titeln (A—B)

+ 9

+ O

+ 9

+ 10 ± O

+ 10

88	139	+ 4	176	+ 28
241	371	-38	470	+  1
268	330	± 0	355	± 0
597	840	-34	1001	+ 29
+-85	-89	+ 44	-200	-20

Tabell 10. Övriga arbetsgivaravgifter.	milj. kr.
Inkomster	1976/77	1977/78		1978/79
Utgifter
	Utfall	Enligt	Förändring	Enligt	Förändring
		RRVs	jämfört	RRVs	jämfört
		marsbe-	med RRVs	marsbe-	med RRVs
		räkning	decemberberäkning	räkning	decemberberäkning
A. Inkomster
1.   Arbelsskadeförsäkringsavgift	376	412	+ 2	451	+  3
2.   Byggnadsforskningsavgift	78	86	+ 2	90	-  1
3.   Lönegarantiavgift	70	165	± 0	233	+ 10
4.  Arbetarskyddsavgift	210	214	+ 2	199	+  1
5.  Avgift för sjöfolks pensionering	10	10	+  3	11	+ 4
6.   Arbetsmarknadsutbildningsavgift	663	750	+  6	801	+  8
7.  Delpensionsavgift	296	460	+  1	499	+ 4
8.  Särskild vuxenutbildningsavgift	249	360	+ 4	494	+  5
Summa inkomster	1952	2 457	+ 20	2 778	+ 34
B. Utgifter
Summa 1—7 enl. ovan	1703	2 097	+ 16	2 284	+ 29
8.   Särskild vuxenutbildningsavgift	230	360	+ 4	494	+ 5
Summa utgijler	1933	2 457	+ 20	2 778	+ 34
Netto pä titeln (A—B)	+ 19	0	± 0	0	± 0

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 26

Övriga arbetsgivaravgifter

De avgifter som redovisas i tabellen nedan inflyter på titeln för att därefter under samma budgetår överföras till olika myndigheter eller fonder.

Avsättningar till/återföreningar frän budgetutjämningsfonden av kom-munalskattemedel

De avsättningar till resp. återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör verkstäUas under budgetåren 1977/78 och 1978/79, framgår av följande sammanställning, i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid RRVs decemberberäkning (milj. kr.).

1977/78                 1978/79

Enligt RRVs Enligt     Enligt RRVs Enligt

december-     RRVs mars- december-     RRVs marsberäkning      beräkning      beräkning      beräkning

Avsättning          10 600    11100        10 400     10 200

Äterföring           10 550     10 200       12 300     12 050

Nettoavsättning       50         700      - 1 900        - 1 850

Med understrykande av de osäkerhetsmoment som föreligger i frågor om inkomstantaganden, kommunal utdebitering m. m. uppskattar RRV nettoinkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. till 45 500 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 47 100 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Kupongskatt. I budgetpropositionen uppfördes titeln kupongskatt med 34 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 36 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Med hänsyn till nettouppbörden under andra halvåret 1977, vilken uppgick till 29,1 milj. kr., beräknar riksskatteverket i skrivelse tiU RRV att prognosen för 1977/78 kommer att överträffas med omkring 5 milj. kr. För budgetåret 1978/79 väntas en viss stagnation i aktiebolagens utdelningar, varför uppräkningen begränsas till 2 milj. kr. RRV ansluter sig tUl riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln kupongskatt beräknas tiU 39 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 38 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Arvsskatt och gåvoskatt. UtfaUet under andra halvåret 1977 motiverar en nedjustering av prognosen i decemberberäkningen med 10 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

RRV beräknar inkomsterna på titeln arvsskatt och gåvoskatt till 450 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 500 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 27

Lotterivinstskatt. Riksskatteverket beräknar uppbörden tiU 290 milj. kr. för innevarande budgetår och 320 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Det är en sänkning fÖr båda åren med 5 milj. kr. jämfört med i decemberberäkningen.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln lotterivinstskatt beräknas tiU 290 000 000 kr. för budgetåret 1977/ 78 och 320 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna på titeln stämpelskatt och stämpelavgift redovisas av riksskatteverket, domstolsverket och centralnämnden för fastighetsdata. I decemberberäkningen beräknades inkomsterna tiU sammanlagt 648,5 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 715 milj. kr för budgetåret 1978/79. Därav hänförde sig 145 respektive 160 milj. kr. till riksskatteverkets uppbörd. I skrivelse till RRV motiverar riksskatteverket en sänkning av dessa belopp med 35 milj. kr. för båda åren:

Under inkomsttiteln ryms sju olika skatter och avgifter. Av dessa har tidigare stämpelskatt för aktier och stämpelskatt för obligationer svarat för ungefär tre fjärdedelar av den totala uppbörden. Under andra halvåret 1977 har dessa skatteuppbörder minskat i förhållande till motsvarande period föregående år med mer än 50 resp. 30 % räknat i absoluta tal. Orsakerna härtill är att finna i framför allt de större företagens ovilja att, under rådande lågkonjunktur och den därmed förda åtstramjiingspolitiken, emittera aktier eller ta upp obligationslån inom riket. RSVs tidigare prognos måste sålunda revideras i starkt sänkande riktning. Mot bakgrund av bl. a. den uppgång som nu kunnat förmärkas på aktiebörsen kan stämpelskatteuppbörden för aktier oeh obligationer emeUertid förväntas åter öka.

Även domstolsverket har justerat ned sin tidigare prognos och beräknar nu inkomsterna tiU 475 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 499 milj. kr. för budgetåret 1978/79. lämfört med höstberäkningen är det en minskning med 15 resp. 41 milj. kr.

Centralnämndens för fastighetsdata uppbörd beräknas som tidigare till 13,5 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 15 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och domstolsverkets beräkningar. Inkomsterna på titeln stämpelskatt och stämpelavgift beräknas tiU 598 500 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 639 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bensinskatt. I prop. 1977/78: 94 föreslås, i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen, en höjning av bensinskatten med 25 öre per liter tUl 68 öre per liter. Höjningen föreslås träda i kraft den 1 maj 1978. Registrerade tillverkare och återförsäljare av bensin deklarerar månadsvis och betalar in skatt 75 dagar efter månadens utgång. Det

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  28

innebär att skatten för maj månad flyter in i augusti. Skattehöjningen påverkar således inte uppbörden under budgetåret 1977/78.

För perioden juli—februari budgetåret 1977/78 uppgick inkomsterna på titeln bensinskatt till 1 461 milj. kr. Det är en ökning med drygt 4 % jämfört med samma period budgetåret 1976/77. Med hänsyn till utfallet hittills under budgetåret beräknas irUiomsterna tUl 2 100 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Det är en ökning med 70 milj. kr. jämfört med beräkningen i december. Konsumtionen av bensin väntas bli högre än vanligt i april tUl följd av skattehöjningen den 1 maj 1978. Med antagande om en ökning av bensinförbrukningen på 3 % och med hänsyn till "hamstringen" i aprU beräknas inkomsterna tiU 3 290 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Det är samma belopp som angavs i budgetpropositionen.

RRV beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt till 2 100 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 3 290 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Vägtrafikskatt. I budgetpropositionen aviserades en höjning av kUometerskatten den 1 maj 1978. I prop. 1977/78: 94 föreslås en höjning av kUometerskatten för samtiiga kilometerskattepliktiga fordon. Dessutom föreslås en höjning av fordonsskatten för trafUftraktor och registrerat motorredskap som inrättats för drift med brännolja samt för släpvagnar till dessa fordon. Vidare föreslås att lagen om särskild vägtrafikskatt skall upphöra att gäUa den 1 maj 1978. Den särskUda vägtrafikskatten skall därefter sammanföras med vägtrafikskatten.

Till följd av skattehöjningen genomförs en extra uppbörd av vägtrafikskatt i april. Denna beräknas öka inkomsterna av vägtrafikskatt med 25 mUj. kr. budgetåret 1977/78. För budgetåret 1978/79 beräknas inkomsterna öka med 370 milj. kr. tUl följd av skattehöjningen. Därav är 11 mUj. kr. ökade inkomster vid generaltullstyrelsen.

RRV beräknar inkomsterna på titeln vägtrafikskatt tUl 2 705 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 3 160 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Allmän arbetsgivaravgift. I budgetpropositionen beräknades inkomsterna på titeln allmän arbetsgivaravgift tiU 5 960 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och tUl 4 061 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

I denna beräkning har inkomsterna budgetåret 1977/78 nedjusterats med 10 milj. kr. tiU 5 950 milj. kr. Nedjusteringen förklaras av att avgiftsunderlaget för år 1976 blev lägre än beräknat vilket medför att de kvarstående avgifterna för år 1976, som betalas in under första halvåret 1978, blir något lägre än vad som beräknades i december. Nedjusteringen av avgiftsunderlaget påverkar även de i december beräknade avgiftsunderlagen för åren 1977, 1978 oeh 1979 i en neddragande

Bi!. 3   Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 29

riktning. TUl följd härav har inkomsterna för budgetåret 1978/79 dragits ned från 4 061 milj. kr. tiU 3 994 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln allmän arbetsgivaravgift till 5 950 000 000 kr. budgetåret 1977/78 och 3 994 000 000 kr. budgetåret 1978/79.

Tullmedel. Inkomsterna på titeln tullmedel beräknades i december 1977 till 990 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 1 070 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

I skrivelse till RRV anför generaltuUstyrelsen följande:

Styrelsens inkomstberäkning 1977-10-31 grundades på konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget hösten 1977. Enligt denna väntades värdet av importen under 1978 öka med 12,1 % tUl 101 856 milj. kr.

I den preliminära nationalbudgeten för 1978 beräknas importvärdet för 1978 tiU 97 870 niilj. kr., en ökning med 9,5 % i förhåUande tiU det i nationalbudgeten upptagna importvärdet för 1977, 89 375 milj. kr. Styrelsen har nu efter samråd under hand med konjunkturinstitutet ansett sig böra räkna med att ökningen stannar vid 7,5 % och att importvärdet för 1978 därmed skuUe bli 96 000 milj. kr., eller 1 870 milj. kr. lägre än som angetts i den preliminära nationalbudgeten.

På grundval av den sålunda reviderade prognosen för importen under 1978 har styrelsen i samråd med konjunkturinstitutet beräknat importvärdet för budgetåret 1977/78 tiU (45 400 + 46 000=) 91400 milj. kr.

Importvärdet för 1979 har beräknats stiga med ca 12,5 % (volym 6%, pris 6%) tUl 108 000 milj. kr. För 1980 har importvärdet beräknats stiga med 11 % till 120 000 milj. kr. Samråd under hand har även beträffande dessa beräkningar skett med konjunkturinstitutet.

På grundval av ovanstående bedömningar har importvärdet för 1978/

79   beräknats tiU (50 000 + 52 000 =) 102 000 milj. kr. och för 1979/

80   tiU (56 000 + 58 000 =) 114 000 milj. kr.

I fråga om de genomsnittliga importandelarna för EFTA-länder inklusive Danmark och Storbritannien, EG-länder (de sex och Irland) och övriga länder har tidigare tendens till förskjutning tiU "övriga länder" under innevarande budgetår varit avtagande.

Handelsomräde	Andel	av	det totala	importvärdet (%)
	1975/7	6	1976/77	1976/77      1977/78 Juli—Dec  Juli—Nov
EFTA-länder inkl. Danmark och Storbritannien EG-länder exkl. Danmark och Storbritannien Övriga länder	35,1 33,3 31,6		33,7 33,4 32,9	34,0            34,1 33,3            33,3 32,7            32,6

Restitutionerna av tullmedel för budgetåret 1977/78, som tidigare upptagits till 90 milj. kr., beräknas numera till 100 milj. kr.

Inkomstberäkningen för tullmedel från oktober 1977 har nedjusterats

Prop. 1911118:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

30

med hänsyn tUl ändrade importvärden och importandelar. Nettouppbörden av tullmedel för budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80 beräknas till respektive 980, 1 020 och 1 120 milj. kr.

RRV ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln tullmedel beräknas tiU 980 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 1 020 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Mervärdeskatt. Inkomsterna på denna titel uppbärs av länsstyrelserna och tullverket.

Utfallssiffror för inbetald skatt tiU länsstyrelserna är kända t. o. m. februari månad 1978 och för återbetald skatt t. o. m. januari månad. Till grund för beräkningen av länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskatt ligger en bedömning av den privata konsumtionens utveckling. Mellan 1977 och 1978 beräknas den privata konsumtionen öka med 9,5 %. Detta är en procentenhet lägre än enligt decemberberäkningen. För år 1979 har ökningen beräknats tiU ca 8 %. Länsstyrelsernas nettouppbörd av mervärdeskatt under budgetåret 1977/78 beräknas uppgå tiU 9 300 milj. kr., vilket är 650 milj. kr. lägre än i decemberberäkningen. Uppbörden under budgetåret 1978/79 beräknas uppgå tUl 10 700 milj. kr. Det är en minskning med 200 milj. kr. jämfört med decemberberäkningen.

Tabell 11. Mervärdeskatt budgetåret 1977/78, milj. kr.

Uppbördsmånad	Tull-	Länsstyrelserna		Summa
	verket	Inbetald skatt	Återbetald skatt
Juli—aug	2 610'	3 948'	2 118'	4 440
Sept—okt	2 714'	3 406'	2 327'	3 793
Nov—dec	3 027'	3 900'	2 684'	4 243
Jan—febr	2 746'	5 357'	2 648	5 455
Mars—april	2 936	3 525	2 502	3 959
Maj—juni	2 967	3 964	2 521	4 410
Summa	17 000	24100	14 800	26 300

' utfall

GeneraltuUstyrelsen har reviderat sin prognos för mervärdeskatt på importerade varor. Importvärdet för budgetåret 1977/78 beräknas uppgå tiU 91 400 milj. kr., vilket är 4 000 milj. kr. lägre än enligt decemberberäkningen. För budgetåret 1978/79 beräknas importvärdet uppgå tUl 102 000 milj. kr. Detta är en minskning i förhåUande tiU decemberberäkningen med 5 600 milj. kr. Med dessa importvärden beräknar generaltullstyrelsen uppbörden av mervärdeskatt under budgetåret 1977/ 78 till 17 000 milj. kr. I förhåUande till decemberberäkningen är detta en minskning med 800 milj. kr. För budgetåret 1978/79 beräknas mer-

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                31

värdeskatten på importerade varor uppgå till 19 200 milj. kr., vilket är en minskning med 1 100 milj. kr. jämfört med deeemberberäkningen. RRV beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt tiU 26 300 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 29 900 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Särskilda varuskatter. De särskUda varuskatterna redovisas av riksskatteverket och generaltuUstyrelsen. I budgetpropositionen uppfördes titeln med 472,6 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 485,6 milj. kr. för budgetåret 1978/79. I sin nya beräkning har generaltullstyrelsen justerat upp sin prognos av uppbörden till 42,2 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 44,6 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Ökningen är ca 4 milj. kr. jämfört med den tidigare prognosen. Höjningen faller huvudsakUgen på dryckesförpackningsavgiften.

RRV ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln särskUda varuskatter beräknas till 477 200 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 489 600 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Försäljningsskatt på motorfordon. I prop. 1977/78: 78 föreslås att lagen om omsättningsskatt på motorfordon ersätts med en ny lag öm försäljningsskatt på motorfordon. Denna föreslås att träda i kraft den 1 maj 1978. I enlighet med den nya lagen föreslår RRV att benämningen av titeln omsättningsskatt på motorfordon budgetåret 1978/79 ändras till försäljningsskatt på motorfordon. Lagförslaget innehåller vissa mindre skatteändringar. T. ex. utvidgas skatteområdet tiU att omfatta, bussar med en totalvikt av högst 3 COO kg. För personbilar införs en nedre viktgräns vid tjänstevikten 400 kg. En ny skattesats, 1 400 kr., införs för motorcyklar med en tiänstevikt över 210 kg. Dessa skatteändringar medför marginella inkomstökningar på titeln.

Nyregistrering av personbilar 1977 blev lägre än som antogs i beräkningarna i december. Prognoserna för kalenderåren 1978 och 1979 har justerats ned med anledning av detta. Riksskatteverket har beräknat inkomsterna tiU 530 milj. kr. för budgetåret 1977/78 oeh tUl 600 milj. kr. för budgetåret 1978/79. I förhåUande tiU budgetpropositionen innebär detta en minskning med 60 milj. kr. för resp. budgetår.

GeneraltuUstyrelsen har beräknat inkomsterna av försäljningsskatt på enskUt importerade bUar till 10 milj. kr. för vart oeh ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets oeh generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln omsättningsskatt på motorfordon beräknas tUl 540 000 000 kr. för budgetåret 1977/78. För budgetåret 1978/79 föresläs att titeln benämns försäljningsskatt på motorfordon och att inkomsterna beräknas tUl 610 000 000 kr.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 32

Skatt på sprit. I skrivelse till RRV anför riksskatteverket följande:

Bestämmelserna i lagen (1977:306) om dryckesskatt, som trädde i kraft 1 januari 1978 medför en förskjutning i skatteinbetalningarna. Tidigare gällande bestämmelser innebär att skatt skulle erläggas under andra månaden efter leveransmånaden. Skattskyldighet för spritdrycker inträder enligt 9 § första stycket lagen om dryckesskatt när AB Vin-& Spritcentralen erhåller betalning från Systembolaget AB. Skatten inbetalas av spritcentralen tiU RSV senast femte dagen i andra månaden efter beskattningsmånaden. I avtal mellan staten och systembolaget åläggs bolaget att betala under månaden efter leveransmänaden. Detta medför att skatt på leveranser under januari kommer att inflyta den 5 april. Någon skatteinbetalning under mars 1978 kommer inte att göras. Som en följd av förskjutningen torde inkomsten under innevarande budgetår få räknas ned med 350 milj. kr., vUket belopp tidigare hade beräknats inflyta under juni 1978.

RSV beräknar inkomsten av skatt på spritdrycker under budgetåret 1977/78 tUl 3 450 milj. kr. och under budgetåret 1978/79 tiU oförändrat 3 900 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på sprit beräknas tiU 3 450 000 000 kr. för budgetåret 1977/ 78 och 3 900 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Skatt på vin. Riksskatteverket meddelar att inkomsten av skatt på vin bör räknas ned med 70 milj. kr. under budgetåret 1977/78 på grund av förskjutningen i skatteinbetalningarna.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräknmg. Inkomsterna på titeln skatt på vin beräknas tUl 720 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 860 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Skatt på malt- och läskedrycker. I skrivelse till RRV har generaltullstyrelsen justerat upp sin beräkning av skatt på importerade malt- och läskedrycker på grund av bl. a. importökningen av starköl under andra halvåret 1977. GeneraltuUstyrelsen beräknar uppbörden tiU 28 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 32 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Riksskatteverket har inte reviderat sin tidigare beräkning.

RRV beräknar inkomsterna på titeln skatt på malt- och läskedrycker tUl 778 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 oeh 802 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Energiskatt. Riksskatteverket beräknade hösten 1977 inkomsterna av energiskatt tUl 4 031 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Härvid antogs att den då i kraft varande nedsättningen av energiskatten för vissa företag med industrieU tillverkning skulle upphöra i och med 1977 års utgång. Regeringen har dock förlängt nedsättningen till att gälla även år 1978. Den minskning som medgivits antas fördelas med hälften på vardera elkraft och bränslen och vara lika stora varje kvartal.

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                33

Totalt beräknas inkomsterna på titeln energiskatt till 3 996 milj. kr. för budgetåret 1977/78 vilket är en nedrevidering av beriikningen i budgetpropositionen med 35 milj. kr. För budgetåret 1978/79 beräknas inkomsterna på titeln till 4 146 mUj. kr. vilket är en nedrevidering på 106 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln energiskatt beräknas till 3 996 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 4 146 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Särskild vägtrafikskatt. I prop. 1977/78:94 föreslås, som tidigare nämnts under titeln vägtrafikskatt, att den särskilda vägtrafikskatten upphör den 1 maj 1978. Den skall därefter ingå i vägtrafikskatten.

RRV beräknar inkomsterna på tUeln särskild vägtrafikskatt till 190 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och föreslår att titeln utgår för budgetåret 1978/79.

Skatt på annonser och reklam. I budgetpropositionen uppfördes titeln med 157 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 164 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Genom lagen (1977: 1050) om ändring i lagen (1977: 266) om skatt på annonser och reklam höjdes det s. k., grundavdraget för annonser i dagspress från 6 till 9 milj. kr. samtidigt som skattesatsen för allmänna nyhetstidningar sänktes från 6 tUl 3 %. Riksskatteverket har beräknat inkomstminskningen budgetåret 1977/78 till följd av lagändringen tUl 15 milj. kr., vUket är 5 milj. kr. lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen. För helt år har inkomstbortfallet beräknats till 43 milj. kr.

GeneraltuUstyrelsen har justerat upp sin beräkning av uppbörden av skatt på annonser och reklam till 7,8 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 9 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln skatt på annonser och reklam beräknas till 162 800 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 169 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Skatt på spel. I sin förra beräkning tog riksskatteverket hänsyn till regeringens proposition om bl. a. en skattehöjning för spel på automater. Riksdagen har emeUertid beslutat om förbud mot automatspel med vinster i pengar eller poletter fr. o. m. den 1 januari 1979.

Skatten på automatspel erläggs senast den 15 i månaden före det kalenderkvartal, som är redovisningsperiod. Skatteinkomsterna från automatspel upphör sålunda i princip fr.o.m. fjärde kvartalet 1978. Med hänsyn till ovanstående har riksskatteverket beräknat inkomsterna av skatt på spel till 96 milj. kr. för budgetåret 1977/78, vilket är 30 milj. kr. mindre än i budgetpropositionen. För budgetåret 1978/79 beräknas

3    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150, Bilaga 2. BU. 3

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  34

inkomsterna till 63 milj. kr. rnot 96 milj. kr. i budgetpropositionen.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på spel beräknas tUl 96 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 63 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle. Lagen om svavelhaltigt bränsle trädde i kraft den 1 oktober 1977. Statens naturvårdsverk utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen. Länsstyrelserna utövar den fortlöpande tillsynen inom länet. I skrivelse till RRV den 28 februari 1978 skriver statens naturvårdsverk att man beräknar inkomsterna på titeln tiU 11,2 milj. kr. för budetåret 1977/78 och tiU 4,0 milj. kr. för budgetåret 1978/79.      .

RRV ansluter sig till statens naturvårdsverks beräkning. Inkomsterna på titeln särskild avgift på svavelhaltigt bränsle beräknas till 11 210 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 4 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Skatt på charterresor. 1 prop. 1977/78: 98 föreslås införandet av en skatt på charterresor med flyg till utiandet. S. k. IT-resor med reguljärt flyg omfattas även av förslaget. Skatten föreslås utgå med 100 kr. per passagerare. För barn under 12 år utgår ingen skatt. Den nya skatten avses träda i kraft den 1 maj 1978. Enligt förslaget är resor som har beställts före den 1 mars 1978 befriade från skatten. Inkomsterna av skatt på charterresor har i propositionen beräknats till ca 100 milj. kr. för budgetåret 1978/79. ;Riksskatteverket har beräknat inkomsterna till samma belopp.

■Beskattningsperioden föreslås till en månad. Den skattskyldige skall betala in skatten inom en månad efter beskattningsperiodens utgång. Uppbörden för budgetåret 1977/78 kommer sålunda endast att avse skattepliktiga resor under maj månad. Förmodligen har dock en stor del av resorna i maj och efterföljande sommarmånader beställts före den 1 mars, varför någon skatt inte kommer att utgå på dem. Det finns därför anledning att justera ned riksskatteverkets beräkning.

Enligl luftfartsverkets statistik uppgick antalet charterresor under 1977 till ca 1 110 000. Antalet resor under maj månad utgjorde ungefär en tiondel av totala antalet. Av statistiken framgår inte åldersfördelningen på resenärerna. Det saknas även statistik om antalet IT-resenärer.

RRV föreslår att inkomsterna av skatten på charterresor redovisas på en särskild titel benämnd Skatt på charterresor.

RRV beräknar inkomsterna på tUeln skatt på charterresor tiU 8 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 95 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 35

Uppkörd i statens verksamhet.

Expeditionsavgifter. I budgetpropositionen uppfördes denna titel till 122,32 resp. 126,47 milj. kr. för budgetåren 1977/78 och 1978/79. Med hänsyn till utfallet t. o. m. januari 1978 och vissa avgiftshöjningar den 1 januari 1978 (SFS 1977: 1077) beräknas nu inkomsterna till 125 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 131,07 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

RRV beräknar inkomsterna på titeln expeditionsavgifter till 125 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 131 070 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Avgifter för utrikesförvaltningens expörtfrämjande åtgärder. 1 budgetpropositionen beräknades inkomsterna på denna titel till 100 000 kr. för budgetåret 1977/78 och till 200 000 kr. för budgetåret 1978/79. Utrikesdepartementet beräknar nu inkomsterna på titeln till 224 000 kr. och 120 000 kr. under budgetåren 1977/78 resp.. 1978/79. Beräkningarna avser endast försöksäret 1978.

RRV ansluter sig till utrikesdepartementets beräkning. Inkomsterna på titeln avgifter för utrikesförvaltningens exportfrämjande åtgärder beräknas till 224 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 120 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Ersättning för administrationskostnader avseende bidragsförskott. Den

1 oktober 1977 fördes administrationen av bidragsförskott över från kommunerna till försäkringskassorna. För att täcka administrationskostnaderna efter omläggningen betalar kommunerna ersättning till staten med 5 % av nettokostnaderna för utgående bidragsförskott. Underlag för RRVs beräkningar har inhämtats från riksförsäkringsverket. Ersättningen beräknas uppgå till 22,5 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och til! 29,75 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Inkomsterna redovisas under budgetåret 1977/78 under inkomsttiteln övriga diverse inkomster. RRV föreslår att en särskild titel införs benämnd ersättning för administrationskostnader avseende bidragsförskott och att den beräknas tiU 29 750 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen. 1 budgetpropositionen uppfördes denna titel med 20 297 000 kr. för budgetåret 1977/78 och med 24 664 000 kr. för budgetåret 1978/79. Socialstyrelsen har nu räknat ned inkomsterna för budgetåret 1977/78 med 330 000 kr., vilket beror på att årsavgiften och registreringsavgiften höjdes den 1 januari 1978 till 7 600 kr. resp. 11 300 kr. mot beräknat 7 700 kr. resp. 11600 kr. För budgetåret 1978/79 har socialstyrelsen justerat upp inkomsterna med 1 559 000 kr. Socialstyrelsen räknar med att höja avgifterna för

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

36

att få fuU kostnadstäckning. Dessutom togs i höstberäkningen ingen hänsyn till de nya avgifterna den 1 januari 1978 för kontroU av naturmedel (600 kr./preparat) och kontroll av diabetestester (3 500 kr./ test).

RRV ansluter sig tUl socialstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster vid den statiiga läkemedelskontroUen beräknas tiU 19 967 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 26 223 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Inkomster vid karolinska sjukhuset. 1 december beräknades inkomsterna på titeln till 385,2 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 420,7 ntilj. kr. för budgetåret 1978/79. Direktionen för karolinska sjukhuset beräknar nu inkomsterna till 380,2 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 419,4 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Beräkningarna av de olika inkomsterna som redovisas på denna titel framgår nedan. Som jämförelse har medtagits förändringar från budgetpropositionen (milj. kr.).

	1977/78		1978/79
	Enligt	Ökning	Enligt	Ökning
	marsbe-	(+)	marsbe-	(+)
	räkningen	Minskn. (-) jämfört med budgetpropositionen	räkningen	Minskn. (-) jämfört med budgetpropositionen
Driftbidrag från
Stockholms läns
landsting	270,2	-9,0	298,2	-9,0
Landstingets bidrag
till investeringar	9,0	±0	9,0	±0
Inkomster för öppen
och sluten vård i
övrigt	94,2	+ 3,6	105,3	+ 7,2
Övriga ersättningar	6,8	+ 0,4	6,9	+ 0,5
Summa	380,2	-5,0	419,4	-1,3

Förändringarna meUan beräkningarna beror på att ersättningen frän Stockholms läns landsting beräknas minska med 9 mUj. kr. för budgetåren 1977/78 och 1978/79 på grund av minskat antal vårddagar. Dessutom höjdes avgifterna den 1 januari 1978 för sluten vård för patienter, som bor i annan del av riket än Stockholms läns landstingskommun. Avgiftshöjningen beräknas öka inkomsterna för budgetåren 1977/78 och 1978/79 med 3,6 resp. 7,2 milj. kr.

RRV ansluter sig tUl karolinska sjukhusets beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster vid karolinska sjukhuset beräknas till 380 200 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 419 400 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

37

Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 7,62 milj. kr. för budgetåret 1977/78. I detta belopp ingär medel för forskning från arbetarskyddsfonden med 4 108 000 kr. Dessa medel väntas förbrukas under budgetåret 1977/78 eller återföras till fonden, varför RRV beräknar inkomsterna till 3 512 000 kr. För budgetåret 1978/79 beräknas inkomsterna bli 3,82 milj. kr. vilket är samma belopp som i budgetpropositionen.

RRV beräknar inkomsterna på titeln inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen till 3 512 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 3 820 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Fyravgifter, fariedsvaruavgifter. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 147,5 mUj. kr. för budgetåret 1977/78 och med 207,0 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Generaltullstyrelsen, som är uppbördsmyndighet, beräknar nu inkomsterna enligt nedanstående sammanställning. Som jämförelse har medtagits beräkningen som gjordes i budgetpropositionen (milj. kr.).

	1977/78		1978/79    .
	Enligt	Ökning	Enligt	Ökning
	marsbe-	(+)	marsbe-	( + ).    ■
	räkningen	Minskn. (-) jämfört med budgetpropositionen	räkningcn	Minskn. (-) jämfört med budgetpropositionen
Fyravgift (inkl.
allmän fyravgift)	92,0	+ 3,0	90,0	±0
Lokal fyravgift	11,0	+ 3,0
Inrikes fyravgift	2,0	- 1,0
Summa fyravgifter	105,0	+ 5,0	90,0	+ 0
Avgår till handels-
flottans kultur-
ocli fritidsfond	-7,9	- 0,4	-8,1	- 0,1
Fyravgifter, netto	97,1	+ 4,6	81,9	- 0,1
Farledsvaruavgift	20,0	-35,0	150,0	+ 25,0
Summa	(117,1)	(-30,4)	(231,9)	( + 24,9)
Summa, avrundad	117,0	-30,5	232,0	+ 25,0

Under budgetåret 1977/78 beräknas avgifterna minska med 30,5 milj. kr. i förhållande till vad som beräknades i budgetpropositionen. Minskningen beror på att införandet av farledsvaruavgift har framflyttats frän den 1 februari 1978 tiU den 1 aprU 1978 (SFS 1978: 12). Samtidigt höjdes taxorna med varierande belopp meUan ca 11 och 21 %. Taxehöjningen förklarar ökningen budgetåret 1978/79 med 25 milj. kr.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 38

RRV ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln fyravgifter, fariedsvaruavgifter beräknas tUl 117 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 232 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Lotsavgifter. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 31 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och med 32 milj. kr. för budgetåret 1978/ 79. Sjöfartsverket har justerat ned inkomsterna med 2 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79. Sänkningen beror på att antalet lotsningar sjönk kraftigt under år 1977 jämfört med år 1976.

RRV ansluter sig tiU sjöfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln lotsavgifter beräknas till 29 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 31 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Pensionsmedel ni. ni. 1 budgetpropositionen beräknades inkoriisterna på titeln pensionsmedel m.m. tUl 984 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 993 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Med anledning av ändrade inkomstantaganden och ny information från statens personalpensionsverk och riksförsäkringsverket har RRV gjort en ny beräkning över inkomsterna på titeln (se tabeU 12).

RRV beräknar inkomsterna pä titeln pensionsmedel m. m. till 933 000 000 kr. budgetåret 1977/78 och I 065 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Inkomst av myntning. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 95 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och med 133 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Nu har myntverket räknat ned inkomsterna med 45 milj. kr. under budgetåret 1978/79. Sänkningen beror bl.a. på att 400 000 st 50-kronorsmynt finns outväxlade hos riksbanken. En inlösning av dessa mynt väntas ske under budgetåret 1978/79. Dessutom beräknas tUlverkningen av 5-kronorsmynt inte bli lika stor som antogs i höstas.

RRV ansluter sig tiU myntverkets beräkning. Inkomsterna på titeln inkomst av myntning beräknas till 95 000 000 kr. för budgetåret 1977/ 78 och 88 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

39

Tabell 12. Pensionsmedel m. m., milj. kr.

	1976/77 Utfall	1977/78 Enl. RRVs mars beräkning	1978/79 Enl. RRVs marsberäkning
Program 1 Inkomster' 1  Lönekostnadspålägg 2  Personalsjukpenningar m. m. Summa	4  836 454 5  290	5    740 600 6  340	6 165 650 6 815

Utgifter'

1 152

1 347

1406

1   Socialförsäkringsavgift till försäkringen för tilläggspension

2   Socialförsäkringsavgift till

den allmänna sjukförsäkringen	976	1087	1412
3 Allmän arbetsgivaravgift	480	532	289
4 Socialförsäkringsavgift till
folkpensioneringen	757	1 128	1 221
5 Arbetslöshetsförsäkringsavgift	49	54	59
6 Lönegarantiavgift	2	9	10
7 Delpensionsavgift	15	34	37
8 Arbetsmarknadsutbildningsavgift	49	54	59
9 Vissa yrkesskadeersättningar
m. m.	15	18	19
10 Ersättning från gruppliv-
försäkring	51	57	65
11 Vuxenutbildningsavgift	18	20	37
12 Arbetarskyddsavgift	16	17	14
13 Barnomsorgsavgift		136	191
14 Avsättningar till framtida
kompletterings pensioner	1 710	1847	1996
Summa	5 290	6 340	6 815
Program 2
Inkomster'
Lönekoslnadspålägg m. m.	1 230	1460	1 568
Utgifter'
1 Ersättning från grupplivför-
säkring	10	16	19
2 Avsättningar till framtida
kompletteringspensioner	1 220	1444	1 549
Summa	1230	1460	1568
Program 3
Inkomster'
1 Avsättningar till framtida
kompletteringspensioner	2 930	3 291	3 545
2 Vissa pensionsavgifter	19	20	20
Summa	2 949	3 311	3 565
Utgifter'
1 Personalpensionsförmåner	2 135	2 378	2 500
2 Överskott	814	933	1065
Summa	2 949	3 311	3 565

' Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa personalpensionsför-mäner med samma belopp på både inkomst- och utgiftstitlar.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 40

Diverse inkomster

Bötesmedel. Uppbörden på titeln bötesmedel beräknas för budgetåret 1977/78 till 91,4 milj. kr. och för budgetåret 1978/79 tUl 92,5 milj. kr. Detta är en ökning jämfört med höstens beräkning på 4,2 rnilj. kr. och 6,0 milj. kr. för budgetåren 1977/78 resp. 1978/79. Ökningen beror på att rikspolisstyrelsen har reviderat beräkningen från i höstas.

RRV beräknar titeln bötesmedel till 91 425 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 92 450 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Totalisatormedel. Riksskatteverket beräknar inkomsterna på titeln totalisatormedel till 149,8 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 175,0 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln totalisatormedel beräknas tiU 149 800 000 kr. för budgetåret 1977/ 78 och 175 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Tipsmedel. I skrivelse tiU RRV den 3 mars 1978 skriver AB Tipstjänst att under förutsättning att riksdagen bifaller regeringens proposition om en radprishöjning från 50 öre till 60 öre från omkring 1 maj, samtidigt som radskatten slopas, så beräknas inkomsterna tiU 403,0 milj. kr. och 414,2 milj. kr. för budgetåren 1977/78 resp. 1978/79. Detta är en höjning med 2,1 milj. kr. och 13,3 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen.

RRV ansluter sig till AB Tipstjänsts beräkning. Inkomsterna på titeln tipsmedel beräknas tiU 402 991000 kr. för budgetåret 1977/78 och 414 162 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Lotterimedd. I skrivelse tUl RRV den 28 februari 1978 skriver Svenska Penninglotteriet AB att man beräknar kunna tillföra inkomsttiteln Lotterimedél 284,8 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 313,3 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Det är en ökning på ca 11 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och en ökning på ca 13 milj. kr. för budgetåret 1978/79 jämfört med budgetpropositionen.

RRV ansluter sig till Svenska Penninglotteriets ABs beräkning. Inkomsterna på titeln lotterimedel beräknas till 284 820 000 kr. för budgettåret 1977/78 och 313 300 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Räntor och amorteringar på energispariån. RRV föreslår att inkomsterna från räntor oeh amorteringar på energispariån budgetåret 1978/79 upptas som en egen inkomsttitel under diverse inkomster benäihnd räntor och amorteringar på energispariån. Tidigare har dessa inkomster redovisats under titeln övriga diverse inkomster. Eftersom inkomsterna väntas växa till betydande belopp är det lämpligt att de särredovisas

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                41

under en egen titel. Utbetalningarna för energisparlånen sker över anslaget 13 B XI: Vissa energibesparande åtgärder.

Bostadsstyrelsen har beräknat inkomsterna till 67,0 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 118,5 milj. kr. för 1978/79. Inkomsterna fördelar sig enligt följande uttryckta i tusental kr.:

Räntor          Amorteringar        Summa

1977/78             30 027         36 994          67 021

1978/79             52 600         65 900         118 500

RRV ansluter sig till bostadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln räntor och amorteringar på energispariån beräknas till 118 500 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Övriga diverse inkomster. På denna inkomsttitel redovisades för budgetåret 1976/77 ett utfall på 174,3 milj. kr.

I budgetpropositionen redovisades ersättningen från kommuneriia för statens administrationskostnader av bidragsförskotten som inkomster under övriga diverse inkomster. Dessa har nu räknats ned med 3 mUj. kr. för budgetåret 1977/78. RRV har föreslagit ovan att ersättning för administrationskostnader avseende bidragsförskotten upptas under egen inkomsttitel under Uppbörd i statens verksamhet budgetåret 1978/ 79. Av denna anledning reduceras inkomsterna på titeln övriga diverse inkomster med 33,4 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Även räntor och amorteringar på energispariån har av RRV föreslagits att bU redovisade på egen inkomsttitel budgetåret 1978/79. Inkomsterna reduceras därför med 118,5 milj. kr. för budgetåret 1978/79 jämfört med i budgetpropositionen.

Inkomsttiteln har i likhet rried i budgetpropositionen påförts de inkomster, 4,3 milj. kr., som omläggningen av kartförsäljningen hos.lantmäteriet väntas innebära.   .

Med hänsyn tagen tUl ovanstående beräknar RRV inkomsterna på titeln övriga diverse inkomster tUl 241 500 000 kr. för budgetåret 1977/ 78 och 101 500 000 kr, för budgetåret 1978/79.

B Inkomster av statens kapitalfonder

Slatens affärsverksfonder

De statliga affärsverken redovisar i.skrivelser till RRV de beräknade inkomsterna för statens affärsverksfonder. Enligt en av RRV upprättad promemoria som skickats till samtliga affärsverk har RRV anmodat dem att följa en enhetiig linje i sina prognoser. I: promemorian anges bl.a.  att den bedömning av den ekonomiska utvecldingeri som redö-

4    Riksdagen 1977178. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 3

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag  42

visades i den preliminära nationalbudgeten bör tjäna som vägledning för beräkningarna.

Postverket. I sin inkomstberäkning i november 1977 beräknade postverket inleverera 32 milj. kr. budgetåret 1977/78 och 38 milj. kr. budgetåret 1978/79. I skrivelse tUl RRV beräknar postverket i likhet med decemberberäkningen att inleverera 32 milj. kr. budgetåret 1977/ 78 och 38 milj. kr. 1978/79. I skrivelsen anförs följande:

För budgetåren 1977/78 och 1978/79 räknar Postverket fortfarande med att efter erforderliga intäktsförstärkningar kunna redovisa ett överskott på 32 respektive 40 Mkr., vilket motsvarar normal förräntning av det disponerade statskapitalet. Intäkts- och kostnadsnivåerna har dock ändrats något för båda åren jämfört med höstberäkningen.

Postverket räknar nu med en volymökning för de totala portointäkterna med omkring 2 % under såväl innevarande som nästa budgetår.

Personalkostnaderna är praktiskt taget oförändrade jämfört med föregående beräkning.

Sakkostnaderna beräknas öka nägot mer än i föregående beräkning eller med 16 respektive 17 %.

Beräkningarna bygger också pä att Postverkets förslag till höjningar av porton och tidningsavgifter beviljas samt att erforderliga medel frän konsolideringsfonden fär utnyttjas under båda budgetåren.

RRV ansluter sig tiU postverkets beräkning. Inkomsterna på titeln postverkets fond beräknas tiU 32 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 38 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Televerket Denna titel uppfördes i budgetpropositionen med 125 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och med 140 milj. kr. för 1978/79. I skrivelse tUl RRV beräknar televerket att inleverera 130 milj. kr. budgetåret 1977/78 och 127 milj. kr. 1978/79. I skrivelse anförs följande:

Beräkningarna bygger på inom teleområden m. fl. enskilda organisationsenheter budgeterade (realistiska) intäkter och kostnader för den aktueUa perioden.

Som grund för beräkningen av intäkterna ligger en prognoserad trafikökning avseende telefonsamtal om ca 3,5 % under 1977/78 och ca 3 % under 1978/79. En höjning av samtalsmarkeringsavgiften under budgetåret 1978/79 har förutsatts vid intäktsberäkningen.

Den planerade taxehöjningen beräknas ge televerket ett nettotillskott på ca 80 milj. kr.

RRV ansluter sig tiU televerkets beräkningar. Inkomsterna på titeln televerkets fond beräknas tiU 130 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 127 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Statens järnvägar. I budgetpropositionen uppfördes denna titel formellt med 1 000 kr. för budgetåret 1977/78 och med 1 000 kr. för

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                43

1978/79. I skrivelse till RRV anger statens järnvägar att någon inleverans inte kommer att ske vare sig för budgetåret 1977/78 eller 1978/ 79.1 skrivelsen anförs följande:

Intäktsberäkningarna ger nu ändrat resultat bl. a. till följd av en i novemberprognosen ej förutsedd höjning av järnvägstaxorna 1978-02-01. Den nya taxenivån har antagits gälla även under budgetåret 1978/79. Vissa volymjusteringar har dessutom gjorts på grundval av utvecklingen under loppet av innevarande budgetår samt bedömningar av konjunkturutsikterna enligt den preUminära nationalbudgeten m. m. Revideringen har inneburit uppjusteringar av persontrafikens intäkter, medan godstrafikens sänkts.

Ersättningen för drift av olönsamma järnvägslinjer m. m. har för budgetåren 1977/78 och 1978/79 upptagits till 650 resp. 752 milj. kr. Det senare beloppet inkluderar av SJ begärt tilläggsanslag om 37 milj. kr. för olönsam regional busstrafik som saknar motsvarighet hos konkurrerande transportföretag.

Kostnaderna har beräknats med beaktande av föreliggande rationaliseringsplaner. Beräkningarna bygger på samma antaganden om löne-och sakkostnadsnivåns utveckling som i novemberprognosen. Hänsyn har tagits till såväl beslutade som av regeringen föreslagna ändringar av arbetsgivaravgifterna.

Varken under 1977/78 eller under 1978/79 kan någon inleverans påräknas från SJ.

Den beräknade räntan på statskapitalet under 1977/78 och 1978/79 uppgår till 171 resp. 186 milj. kr.

RRV har i sin inkomstberäkning gjort följande justering.

Ersättning för drift av olönsamma järnvägslinjer har dragits ned med 37 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Beloppet är hänförUgt till sädan verksamhet som statens järnvägar regelbundet begärt men inte erhållit anslag för.

RRV beräknar inkomsterna på titeln statens järnvägars fond till formeUt 1 000 kr. för vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Luftfartsverket. Denna titel uppfördes i budgetpropositionen med 46,3 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och med 24 milj. kr. för 1978/79. I skrivelse till RRV har luftfartsverket beräknat inleveranserna tUl 38,7 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och tUl 21,7 mUj. kr. för 1978/79. I skrivelsen anförs följande:

Intäkterna för 1977/78 har beräknats till 450,9 milj. kr. Detta är 2,9 milj. kr. lägre än i verkets driftbudget. Intäkterna inkluderar en extraordinär post om 23,2 milj. kr., varav 9 milj. kr. avser ersättning för mark och byggnader och 14,2 milj. kr. avser avskrivningsanslag för bortskrivning av anläggningstillgångar på Torslanda flygplats. Denna intäkt motsvaras av en lika stor extraordinär kostnad.

Kostnaderna för 1977/78 har beräknats tiU 427,6 milj. kr. vilket är 8,2 milj. kr. högre än i driftbudgeten. Ränteersättningen för kommunala finansieringsbidrag har därvid reducerats med 14,4 milj. kr. vilket

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag       44

likställer kommunalt och statiigt finansieririgskapital frän förräntnings-synpunkt. Under dessa förutsättningar beräknas överskottet uppgå till 23,3 milj. kr., vilket är 11,2 milj. kr. lägre än driftbudgeten. Förräntningen av statiigt och kommunalt finansieringskapital skuUe därmed uppgå tUl 35 % av full förräntning.

Som grund för intäktsberäkningen 1978/79 har trafikvolymen uttryckt i antal landningar beräknats öka med 4 % och i antal passagerare med 7 %. Vidare har förutsatts en höjning av trafikavgifterna med i genomsnitt ca 10 %.

Rörelsekostnaderna har för 1978/79 totalt antagits komma att öka med 11 %, varav ca 3,5 procentenheter förklaras av helårseffekten av övertagandet av mUitär flygtrafiktjänst. Sociala kostnader har för budgetåret beräknats efter 34 %.

Avskrivningskostnaderna beräknas bli 80 % högre än för innevarande budgetår främst till följd av färdigställandet av Landvetter flygplats.

Under angivna förutsättningar beräknas överskottet för 1978/79 komma att uppgå tUl 19,1 milj. kr., vilket skuUe möjliggöra en rätite-ersättning tUl stat och kommun om 18 % av full ränteersättning.

RRV ansluter sig tiU luftsfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln luftfartsverkets fond beräknas tUl 38 700 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 21 700 000 kr. för 1978/79.

Förenade fabriksverken. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 32,9 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och med 29,6 milj. kr. för 1978/79. Förenade fabriksverken har i skrivelse tUl RRV beräknat inleveranserna tUl 26,3 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 32,8 milj. kr. för 1978/79. I skrivelsen anförs följande:

Resultaten för 1977/78 oeh 1978/79 förväntas liksom för 1976/77 bli positiva. Beräkningarna för 1977/78 och 1978/79 har gjorts mot bakgrund av FFV halvsårsbokslut och 1977 års LSP.

I den nya beräkningen för 1977/78 har hela tvätteriverksamheten medräknats, eftersom avveckling sker först per 1978-06-18 (FFV redovisningsperiod 1977/78:12). I beräkningen har förutsatts att FFV ersätts för de driftsförlustér som tvätteriverksamheten genererar på andra halvåret 1977/78. Den uppgång av rörelséinläkterna som framgår av den nya beräkningen är hänförbar tUl Tvättsektorn där rörelseintäkter för hela året medräknats.

För 1977/78 oeh 1978/79 har avskrivningar beräknats kalkylmässigt i enlighet med FFV instruktion. Avskrivningarna för tvätteriverksamheten har beräknats enligt bokföringsmässiga principer och uppgår till 4,5 Mkr. för ett halvt år.

Antal heltidsanställda förväntas uppgå tiU ca 8 400, där tvätteriverksamheten bidrar med ca 2 150 heltidsanställda.

Investeringarna för 1977/78 uppgår till 93,3 Mkr, varav 10,8 Mkr utgör medel för tidigarelagda investeringar frän 1978/79 års investeringsram. För 1978/79 uppgår investeringsrariien tUl 95,0 Mkr. där 10,8 Mkr. kommer att utnyttjas redan under budgetåret 1977/78.

Inleveransen för budgetåret 1977/78 är i stor utsträckning avhängig

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 45

det beslut som fattas i riksdagen avseende ersättning för tvätteriverksamheten.

Förenade fabriksverken beräknar att överskottet för 1977/78 kommer att uppgå till 32,5 milj. kr. vilket motsvarar 8,25 % avkastning på disponerat statskapital. Fabriksverken anför emeUertid i ovannämnda skrivelse till RRV att inleveransen för budgetåret 1977/78 i stor utsträckning är avhängig det beslut som skall fattas av riksdagen under våren 1978 avseende ersättning till fabriksverken för dess tvätteriverksamhet.

I enlighet med riksdagens tidigare beslut (prop. 1976/77: 155, NU 1977/78: 11, rskr 1977/78: 38) kommer 13 av de tvätterier som drivs av förenade fabriksverken att överlåtas till kommunala huvudmän. För vissa av de 13 tvätterierna kommer de nya huvudmännen att betala sammanlagt 43 860 000 kr. jämte ränta fr. o. m. den 1 januari 1978 och till dess betalning erläggs. För övriga tvätterier har staten åtagit sig att i samband med överlåtelsen till de nya huvudmännen betala sammanlagt 40 930 000 kr. jämte ränta fr. o. m. den 1 januari 1978 och tUl dess betalning erläggs. Ett medelstillskott har för detta ändamål beviljats av riksdagen (prop. 1977/78:25, bil. 11, NU 1977/78:32, rskr 1977/78: 108).

De beräknade bokförda värdena på tvätterirörelsens tillgångar i form av mark, byggnader, maskiner oeh persedlar samt fordringar per 1977-12-31 uppgick tiU 138,6 milj. kr. Dessa har tiU 100 milj. kr. finansierats med investeringsanslag och till 38,6 milj. kr. med fabriksverkens rörelsemedel. Den sammanlagda försäljningsintäkten beräknas uppgä till 44,9 milj. kr. inkl. ränta. Ett nedskrivningsbehov uppkommer därigenom hos förenade fabriksverken med 93,7 milj. kr.

I regeringens anmälan till tilläggsbudget 111 tUl statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster (prop. 1977/78: 125) föreslås att den nedskrivning som är hänförlig till tillgångar som anskaffats med rörelsemedel belastar fabriksverkens rörelse och att den nedskrivning som är hänförlig tUl tillgångar som anskaffats med investeringsmedel täcks genom dels uppskrivning av värdet pä vissa fastigheter med 15 milj. kr. och dels anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Fabriksverken kommer härigenom enligt propositionen att svara för en uppkommen förlust om 38,6 milj. kr. genom ianspråktagande av disponibla medel inom verket under verksamhetsåren 1977/78. och därefter. Genom att förlusten täcks av uppkommande överskott bedöms fabriksverken i propositionen vid utgången av i varje fall verksamhetsåret 1977/78 uppvisa en balanserad förlust.

Under förutsättning av riksdagens godkännande av förslagen i prop. 1977/78: 125 i nämnda avseenden vill RRV framhåUa att fabriksverkens beräkning av överskottet och inleveranser för budgetåret 1977/78 förutsätter att den del av den ovannämnda förlusten om 38,6 milj. kr. som ej täcks av vid budgetårets slut befintiiga disponibla medel balanseras till kommande räkenskapsår.

RRV ansluter sig till förenade fabriksverkens beräkning. Inkomsterna på titeln förenade fabriksverkens fond beräknas tiU 26 300 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 32 800 000 kr. för 1978/79.

Prop. 1911/18:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag 46

Statens vattenfaUsverk. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 1 124,6 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och med 1 255 milj. kr. för 1978/79. I skrivelse tiU RRV har statens vattenfaUsverk i likhet med beräkningen i december räknat med att inleverera 1 124,6 milj. kr. för 1977/78 och 1 255 milj. kr. för 1978/79. I skrivelsen anförs följande:

Budgetåret 1977/78

I vattenfalls förslag till driftstat för innevarande budgetår anmäldes att redovisade intäkts- och kostnadsberäkningar innefattade vissa osäkerhetsfaktorer. Såväl försäljningsutvecklingen som utvecklingen av kostnaderna för bränsle i värmekraftstationer och kostnaderna för tUlfälliga kraftköp, vattentillrinningen liksom kärnkraftblockens drifttillgänglighet och idrifttagningstidpunkter m. m. angavs vara av betydelse för det ekonomiska resultatet. Som framgår av det följande har de förutsättningar, som driftstatens beräkningar byggde på, i vissa delar förändrats.

Försäljningen av fast kraft beräknas nu bli ca 3 600 GWh lägre än vad som förutsattes vid driftstatens upprättande, vilket beräknas medföra en intäktsminskning om ca 175 milj. kr. Som en följd av högre inflationstakt och ökat oljepris — beroende bl. a. pä devalveringen — än vad beräkningarna i driftstaten baserades pä, har index- och energipristilläggen emellertid samtidigt räknats upp med ca 63 milj. kr.

På grund av den tidigare nämnda svaga belastningsutvecklingen har efterfrågan på tillskottskraft minskat, varför priset för såväl försäljning som inköp har sjunkit. Trots ökad volym av den tiUfäUiga kraftförsäljningen med ca 575 GWh beräknas således intäkterna härav minska med ca 9 milj. kr. beroende på lägre pris. Transiteringsintäkterna beräknas öka med ca 13 milj. kr.

För kanalrörelsen förutsattes en lägre trafikutveckling än vid driftstatens upprättande som beräknas medföra lägre rörelseintäkter om ca 2,8 milj. kr.

Sammantaget beräknas de totala rörelseintäkterna minska med 110,8 milj. kr.

Kostnaderna för kraftanskaffningen i den fastställda driftstaten baserades på förutsättningen om viss kärnkraftproduktion från block 3 i Ringhals. Nu föreliggande beräkning förutsätter att nämnda produktionstillskott ersattes av dels andra kraftslag, dels ökade kraftinköp. På grund av tidigare angiven belastningsminskning beräknas trots detta kostnaderna för bränsle och inköpt kraft minska med ca 194 milj. kr., huvudsakligen beroende på en lägre oljebaserad värmekraftproduktion.

Noteras kan att nettokostnaden för bränsle och inköpt kraft efter avdrag för tiUfällig kraftförsäljning minskat med 185 milj. kr.

Finansiella intäkter beräknas öka med 2,4 milj. kr. jämfört med beräkningarna i driftstaten, huvudsakligen beroende på högre ränteintäkter från dotterbolagen.

Totalt innebär de nu redovisade beräkningarna lägre intäkter med 108,4 milj. kr. samtidigt som kostnaderna beräknas minska med 194 milj. kr.

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                47

Den reducering av avskrivningarna med 30 milj. kr. som gjordes i samband med fastställandet av driftstaten har i föreliggande beräkning återförts.

För kraftverksrörelsen skuUe därmed ett nettoöverskott om 1 153,6 milj. kr. uppkomma, vilket överstiger förräntningskravet med 58,6 milj. kr. Detta belopp har i den nya beräkningen upptagits som bokslutsdisposition och avses kunna användas för att inhämta del av under tidigare år reducerade avskrivningar.

För Vattenfall totalt redovisas ett nettoöverskott om 1 092,4 milj. kr.

Såsom omnämnts i verkets skrivelse angäende driftstat för budgetåret 1977/78 har för verket uppstått merkostnader genom försening av planerad idrifttagning av Ringhals block 3 av orsaker som verket inte kunnat råda över. För att dessa kostnader inte skall belasta verkets kunder avser verket att begära nedsättning av förräntningskravet motsvarande nämnda merkostnader. Beloppet som då erhålles som kompensation kommer härvid att påverka angivna avskrivningar, överskott Och inleveranser.

Budgetåret 1978/79

Med hänsyn tiU den osäkerhet som råder beträffande idrifttagnings-tidpunkterna för såväl block 3 i Ringhals som block 1 i Forsmark samt den framtida belastningsutvecklingen finner vi ej anledning frångå den i november 1977 lämnade beräkningen. Bland förutsättningarna för denna beräkning ingick att de nämnda kärnkraftblocken tas i drift under budgetåret. Vidare byggde beräkningarna pä en inflation om 8 %.

Beräknad inleverans av överskottsmedel för budgetåret 1977/78 överstiger det redovisade överskottet med 33 milj. kr. För budgetåret 1978/79 beräknas inleveransen understiga redovisat överskott med 20 milj. kr.

RRV ansluter sig till statens vattenfallsverks beräkningar. Inkomsterna på titeln statens vattenfallsverks fond beräknas tiU 1 124 600 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 1 255 000 000 kr. för 1978/79.

Domänverket Denna titel uppfördes i budgetpropositionen med 59,3 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och med 35 milj. kr. för 1978/79. I skrivelse till RRV har domänverket räknat med att inleverera 50,9 milj. kr. budgetåret 1977/78 oeh 35 milj. kr. 1978/79. I skrivelsen anförs följande:

Rörelseintäkter

Intäkterna blir för 1977 avsevärt lägre än budgeteret. Försåld virkeskvantitet uppgår endast till ca 90 % av den planerade. Orsaken är bl. a. svära kUmatiska förhåUanden i början av året. För stora delar av leveranserna under hösten 1977 har prisuppgörelser ännu inte träffats. Genomsnittliga virkespriser för 1977 beräknas ligga 15—20 kr./ m3fub över 1976 års nivå, men något lägre än budgeterat.

För 1978 beräknas god avsättning finnas för sågtimmer. Vissa svårig-

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

48

heter väntas för massaved i norra Sverige. Total försäljningskvantitet väntas ändock något överstiga 1977 års. Virkespriserna kommer att sjunka under 1978. I budgeten har beräknats en sänkning pä ca 15 % för massaved i hela landet och 6—8 % för timmer i södra Sverige.

1 beräkningarna för 1979 har antagits en återgång till 1977 års prisnivå, och för timmer dessutom en viss prisökning.

Rörelsekostnader

Den tyngsta posten, avverkningskostnader, har stigit kraftigt mellan 1976 och 1977, delvis orsakad av svära snöförhällanden. Trots fortsatt mekanisering och ökat resursutnyttjande har kostnadsökningarna inte kunnat kompenseras av ökad produktivitet.

För 1978 har budgeterats en effektivitetsökning genom mekanisering och rationalisering, som ska kompensera kostnadsökningarna.

Ökning av lönekostnaderna, inkl. soc. avgifter har budgeterats till 11 % mellan 1977 och 1978.

Rccuitat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 193 mkr. och beräknas till 160 mkr. för 1977. För åren 1978 och 1979 pekar budget resp. översiktlig beräkning pä 50 resp. 40 mkr.

Under 1977 har inleverans till statsverket skett med 54,8 mkr. Inleveransen under 1978 och 1979 beräknas till 51 resp. 35 mkr.

Investeringar

Investeringarna under åren 1977—1979 beräknas till följande (mkr.).

1977

1978

1979

Skogsmaskiner och inventarier	93	101	102
Byggnader m.m.	34	31	24
Markanläggningar	13	18	7    :
Markköp	100	20	55
	240	170	188

Större delen, ca 75 %, av maskininvesteringar är reinvesteringar.

RRV ansluter sig tUl domänverkets beräkning. Inkomsterna.pä titeln domänverkets fond beräknas tUl 50 900 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 35 000 000 kr. för 1978/79.

Riksbanksfonden. I budgetpropositionen beräknades inkomsterna på denna titel till 550 milj. kr. under budgetåren 1977/78 och 1978/79. Riksbanken beräknar nu inkomsterna på titeln riksbanksfonden till 650 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79.

RRV ansluter sig till riksbankens beräkning. Inkomsterna på titeln riksbanksfonden beräknas tiU 650 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 650 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 49

Statens utlåningsfonder

Lånefonden för bostadsbyggande. Bostadsstyrelsen beräknar inkomsterna under budgetåret 1977/78 tUl 3 117,6 milj. kr. För budgetåret 1978/79 har bostadsstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till 3 432 milj. kr. vUket innebär en ökning i förhållande till beräkningen i budgetpropositionen med 42 milj. kr. Beräkningarna för flertalet lån med rörlig ränta har grundats på den av regeringen fastställda räntesatsen på statliga bostadslån m. m. Den är 9,75 % för år 1977 och 1978 (SFS 1976:869, 1977:993).

RRV ansluter sig till bostadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln lånefonden för bostadsbyggande beräknas till 3 117 588 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 3 432 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Fonden för låneunderstöd

Arbetsmarluiadsstyrelsens dcifond. Med hänsyn till utfallet hittills under budgetåret har inkomsterna pä titeln räknats upp med 30 milj. kr. budgetåret 1977/78. För budgetaret 1978/79 räknas inkomsterna upp med 25 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln arbetsmarknadsstyrelsens delfond till 165 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 175 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Diverse kapitalfonder

Övriga diverse kapitalfonder. Statens vägverk har reviderat prognosen för statens vägverks förrådsfond. För budgetåret 1977/78 beräknas inkomsterna uppgä tUl 22,4 milj. kr. vilket innebär en ökning med 1 milj. kr. i förhållande till beräkningen i budgetpropositionen. Inkomsterna under budgetåret 1978/79 beräknas bli 25,7 milj. kr. Detta är en minskning med 0,1 milj. kr. jämfört med beräkningen i budgetpropositionen.

RRV ansluter sig till statens vägverks beräkning. Inkomsterna på titeln diverse kapUalfonder beräknas till 112 216 000 kr., för budgetåret 1977/78 och 129 136 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Beräknad övrig finansiering

Avskrivningsmedel inom fonden. Avskrivningsmedel inom fonden (års-avskrivningar) används för finansiering av investeringar på kapitalbudgeten. RRV har hämtat in ny uppgifter om avskrivningsmedlens utveckling för de större fonderna. I tabell 13 redovisas beräkningarna för budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

50

Tabell 13. Avskrivningsmedel Inom de större fonderna budgetåren 1977/78 och 1978/79, tusental kr.

	1976/77	1977/78	Ökning   ( + ) 1978/79		Ökning   (+)
	Utfall	Enligt	minsk-	Enligt	minsk-
		RRVs	ning        ( —	)RRVs	ning       (-)
		mars be-	jämfört	mars be-	jämfört
		räkning	med budget prop.	räkning	med budget prop.
Statens afTärsverksfonder
Postverket	27 900	23 000	0	23 000	0
Televerket	884 150	890 200	0	1 024 000	+    6 800
Statens järnvägar	366 456	65 000	+ 38 000	1	-256 999
Luftfartsverket	27 003	46 300	0	83 200	+  16 600
Förenade fabriksverken	33 595	31900	0 .	23 700	-  11 800
Statens vattenfallsverk	435 101	958 600	+ 88 600	1 315 000	0

Sumnia

Diverse kapitalfonder

Statens vägverks förrådsfond                                           81 302

1774 205       2 015 000       +126 600      2 468 901       -245 399

91000        +       330       102 200        +    4 040

Televerket har räknat upp avskrivningarna med 154,8 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Statens järnvägar har räknat upp sina avskrivningar med 38 milj. kr. under budgetåret 1977/78. För budgetåret 1978/79 har avskrivningarna räknats ned med 314 milj. kr.

RRV beräknar kapUalbudgetens inkomster för budgetåret 1977/78 tiU 2 609 501 000 kr. och 3 121 019 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 51

Tabellförteckning

1.     Utvecklingen av totalbudgetens inkomster budgetåret 1976/77, 1977/78 och 1978/79   6

2.     Jämförelse mellan inkomster för budgetåren 1977/78 och 1978 /79 enligt budgetpropositionen och RRVs marsberäkning                                                    11

3.     Statligt och kommunalt taxerad inkomst, fyllnadsinbetalningar, forsknings- och utvecklingsavdrag, investeringsavdrag samt investeringsbidrag fördelat på företagsstorlek verksamhetsåren 1976 och 1977  16

4.     Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m.   17

5.     Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. (exkl. arbetsgivaravgifter)       19

6.     Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen            23

7.     Socialavgift till barnomsorgen                                23

8.     Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och förskott till

de allmänna försäkringskassorna m. m.                    24

9.                                                                    Avgift till arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de
allmänna försäkringskassorna och de erkända arbetslöshets
kassorna                                                           25

10.     Övriga arbetsgivaravgifter                                    25

11.     Mervärdeskatt budgetåret 1977/78                        30

12.     Pensionsmedel m. m.                                           39

13.     Avskrivningsmedel inom de större fonderna budgetåren 1977/

78 och 1978/79                                                  50

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

52

Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1977/78 och 1978/79 resp. kalenderåren 1977-

Tusental kronor

-1979

Budgetär

Kalenderår

1977/78 Prognos

1978/79 Prognos

1977

Preliminärt

utfall

1978 Prognos

1979 Prognos

Skatter, avgifter, m. m. SKATTER:

SkatI på inkomst, jörmögenhet

och rörelse samt socialjörsäkriitgs-

avgUter:

Skatt på inkomst och förmögenhet

samt socialförsäkringsavgifter m. m.	45 500 000	47 100 000	42 938 014	44 400 000	50 200 000
Kupongskatt	39 000	38 000	43 456	39 000	39 000
Utskiftningsskatt och ersättnings-
skatt	3 000	3 000	3 775	3 000	3 000
Skogsvårdsavgi fter	18 100	18 100	18 103	18 100	18 100
Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter	2 500	2 500	2 375	2 500	2 500
Arvsskatt och gåvoskatt	450 000	500 000	429 199	440 000	512 000
Lotterivinstskatt	290 000	320 000	266 058	306 000	330 000
Stämpelskatt och stämpelavgift	598 500	639 000	595 946	618 750	657 500
Automobilskattemedel:
Bensinskatt	2 100 000	3 290 000	2 041 931	2 650 000	3 457 000
Vägtrafikskatt	2 705 000	3 160 000	2 806 601	2 895 000	3 275 000
Allmän arbelsgivaravgijt	5 950 000	3 994 000	7 284 277	4 683 000	4 095 003
Tullar och acciser:
Tullmedel	980 000	1 020 000	1 145 396	930 000	1 070 000
Mervärdeskatt	26 300 000	29 900 000	23 613 138	28 000 000	31 100 000
Särskilda varuskatter	477 200	489 600	470 180	481 700	495 150
Försäljningsskatt pä motorfordon	540 000	610 000	694 770	573 000	640 000
Tobaksskatt	2 450 200	2 500 200	2 333 764	2 523 150	2 525 150
Rusdrycksförsäljningsmedel av
partihandelsbolag	35 000	35 000	41 806	35 000	35 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag	50 000	50 000	53 506	50 000	50 000
Skatt på sprit	3 450 000	3 900 000	3 591 724	3 510 000	3 950 000
Skatt på vin	720 000	860 000	687 195	738 000	895 000
Skatt på malt- och läskedrycker	778 000	802 000	872 177	781 200	803 000
Energiskatt	3 996 000	4 146 000	3 811247	4 017 000	4 264 000
Särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter	1	1	25 599	1	1
Särskild vägtrafikskatt	190 000	0	198 320	190 000	0
Skatt på annonser och reklam	162 800	169 000	174 630	160 500	183 500
Skatt på spel	96 000	63 000	95 801	84 200	58 000
Särskild avgift på svavelhaltigt bränsl	le       11210	4 000	2210	12 000	1 100
Skatt på charterresor	8 000	95 000	—	53 000	105 000
Investeringsavgift	1000	—	7 198	1000	—
Summa skatter	97 901 511	103 708 401	94 248 396	98 195 101	108 764 001

131070

110 160

129 495

137 290

UPPBÖRD I STATENS VERKSAMHET:
Expeditionsavgifter                     125 000

Vattendomstolsavgifter Inkomster vid kriminalvården

Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet

3 111	72 780	73 343	72 942	72 788
1 000	1000	1083	1000	1000
2 530	100	4 229	2 530	100

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

53

	Budgetär		Kalenderår
	1977/78	1978/79	1977	1978	1979
	Prognos	Prognos	Preliminärt utfall	Prognos	Prognos
Avgifter för utrikesförvaltningens
exportfrämjande åtgärder	224	120	—	344	—
Bidrag till riksförsäkringsverket
och försäkringsrädet	27 700	29 500	26 368	29 200	30 200
Inkomster vid den statliga
läkemedelskontrollen	19 967	26 223	15 832	24 841	25 000
Ersättning för administrations-
kostnader avseende bidrags-
förskott	--	29 750	—	14 500	30 900
Inkomster vid statens rättskemiska
laboratorium	1400	1400	1 319	1400	1400
Inkomster vid karolinska sjukhuset	380 200	419 400	332 223	387 432	419 400
Inkomster vid statens vård-
anstalter för alkoholmissbrukare	201	201	376	201	201
Inkomster under anslaget kostna-
der för viss utbildning av
handikappade	53	53	60	53	53
Inkomster vid arbetarskyddssty-
relsen	3 512	3 820	3 295	3 612	3 820
Inkomster av arbetsgivaravgifter
till arbetarskyddsstyrelsen och
yrkesinspektionens verksamhet	47 300	49 600	44 391	49 600	50 900
Inkomster vid statens vägverk	700	350	725	525	180
Inkomster vid slatens trafik-
säkerhetsverk	42 000	44 000	39 039	42 900	48 200
Körkortsavgifter	17 000	17 000	15 852	17 000	18 000
Avgifter för registrering av
motorfordon	74 900	76 100	73 664	75 300	77 000
Försäljning av sjökort	3 900	3 900	4 128	3 900	3 950
Fyravgifter, fariedsvaruavgifter	117 000	232 000	111416	173 900	239 500
Lotsavgifter	29 000	30 000	27 899	29 700	31000
Skeppsmätningsavgifter	1 500	1 700	2 086	1600	1 700
Fartygsinspektionsavgifter	5 360	4 760	4 538	5 060	4 760
Inkomster vid Sveriges meteoro-
logiska och hydrologiska institut	36 582	50 488	35 743	43 687	52 491
Inkomster vid statens geotekniska
institut	—	—	. 4 147	.  —	—
Ersättning för visst värderings-
förfarande	40	40	— '	40	40
Pensionsmedel m. m.	933 000	1 065 000	948 282	1 141 000	1 536 000
Inkomst av myntning	95 000	88 000	148 239	108 000	, . 101 000
Bidrag till bankinspektionen	8 990	9 030	8 889	9 020	9 100
Bidrag för revision av
Sparbankerna	1481	1 500	1 481	1 500	■   15
Bidrag till försäkringsinspektionen	4 824	5 844	4 801	4 924	5 844
Ersättning för kilometerräknar-
apparatur	—	'       —-	250	— .	—
Avgifter för granskning av
biograffilm	384	•     440	403	384	.   440
Inkomster vid riksantikvarie-
ämbetet	6 045	8 863	Il 563	6 245	8 763
Avgifter för särskild prövning och
fyllnadsprövning inom skol-
väsendet	570	600	524	580	602
Inkomster vid statens maskin-
provningar	—	—•	955	— .	—
Inkomster vid lantbruksnämnderna	6 000	6 500	5 538	6 200	6 700
Inkomster vid statens jordbruks-,
nämnd	1259	1 347	1105	1299	■     1 377

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

54

Budgetår

Kalenderår

1911118 Prognos

1978/79 Prognos

1977

Preliminärt

utfall

1978 Prognos

1979 Prognos

Inkomster vid statens utsädeskontroll

Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.

Avgifter vid köttbesiktning Inkomster vid statens livsmedelsverk

Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen Inkomster vid statens gruvegendom

Inkomster vid bergsstaten m. in. Inkomster vid patent- och registreringsväsendet Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register Exekutionsavgifter Restavgifter

Inkomster vid statens planverk Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.

Summa uppbörd i statens verksamhet

DIVERSE INKOMSTER:

Bötesmedel

Totalisatormedel

Tipsmedel

Lotterimedel

Räntor och amorteringar på

energispariån

Övriga diverse inkomster

Summa diverse inkomster

Summa skatter, avgifter m.m.

Il 099

12200

6 477

12 400

11730

3 150 17 200	4 700 17 200	2 970 16 070	3 890 17 200	4 600 17 200
1000	1000	963	1000	1000
8 000	7 800	7 819	8 100	7 900
341	378	252	416	378
20 000 4 200	18 000 4 600	25 100 3 589	23 400 4 300	19 800 4 700
75 520	75 245	67 188	75 140	75 620
5 660 18 525 73 060 900	6 257 19 165 76 070 200	5 391 18 328 79 670 1567	5 910 18 625 74 560 200	6 357 19 465 76 570 200
52 051	50 892	30 893	53 151	51 492
2 358 439	2 706 186	2 330 223	2 687 536	3 217 396
91425 149 800 402 991 284 820	92 450 175 000 414 162 313 300	99 179 145 212 216 776 266 833	92 337 162 000 412 304 296 666	92 642 187 000 433 894 326 332
241 500	118 500 101 500	204 756	51 200 175 000	155 700 105 000
1 170 536	1214 912	932 756	1 189 507	1 300 568
101430 486	107 629 499	97 511 375	102 072 144	113 281965

Inkomster av statens kapitalfonder

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER:

Postverket	32 000	38 000	28 144	32 000	38 000
Televerket	130 000	127 000	125 000	127 000	129 600
Statens järnvägar	0	0	—	0	0
Luftfartsverket	38 700	21 700	20 000	38 700	21700
Förenade fabriksverken	26 300	32 800	25 378	26 300	32 800
Statens vattenfallsverk	1 124 600	1 255 000	829 614	1 092 000	1 275 000
Domänverket	50 900	35 000	55 287	50 900	35 000
Summa statens afTärsverksfonder	1 402 500	1 509 500	1 083 423	1 366 900	1 532 100
RIKSBANKSFONDEN	650 000	650 000	550 000	650 000	650 000
STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND	608 706	739 510	507 582	608 706	739 510
FÖRSVARETS FASTIGHETS-
FOND	141 901	152 942	129 259	141 901	152 942
STATENS UTLÅNINGSFONDER	3 264 459	3 551 944	3 046 970	3 418 871	3 715 944

Bil. 3    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

55

	Budgetår		Kalenderår
	1977/78	1978/79	1977	1978	1979
	Prognos	Prognos	Preliminärt utfall	Prognos	Prognos
FONDEN FÖR LÅNEUNDER-
STÖD	206 024	214 969	178 309	206 024	214 969
FONDEN FÖR STATENS
AKTIER	79 153	85 324	81272	79 153	85 324
FONDEN FÖR BEREDSKAPS-
LAGRING	139 211	195 817	102 046	139 211	195 817
STATENS PENSIONSFONDER:
Folkpensioneringsfonden	74 500	75 000	74 384
Civila tiänstepensionsfonden	2 700	2 800	2 526
Militära tiänstepensionsfonden	286	293	277
Allmänna familjepensionsfonden	8 600	8 900	7 906
Statens pensionsanstalts
pensionsfond	18 673	19 745	18 124
Pensionsfonden för vissa riksdagens
verk	56	59	53
Summa statens pensionsfonder	104 815	106 797	103 270	105 115	107 097
DIVERSE KAPITALFONDER:
Fonden för kreditgivning till
utlandet	! 617	1228	1 807
Naturvårdsfonden	3 600	4 277	3 300
Övriga diverse kapitalfonder	106 999	123 631	103 744
Summa diverse kapitalfonder	112 216	129 136	108 851	112 716	129 636
Summa inkomster av statens
kapitalfonder	6 708 985	7 335 939	5 890 982	6 828 597	7 523 339
Tillsammans	108 139 471	114 965 438	103 402 357	108 900 741	120 805 304

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1978

_____________________________ Bilaga 4

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1978/79

Prop. 1977/78: 150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag Bil. 4    Specifikation av inkomstema på driftbudgeten

Bilaga 4

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1978/79

A Skatter, avgifter, m. m. 1       Skatter:

1           Skatt på inkomst, förmögenhet och
rörelse samt socialförsäkringsavgifter:
a Skatt på inkomst och förmögenhet

47 100 000 000

38 000 000

3 000 000

18 100 000

2 500 000 500 000 000 320 000 000 639 000 000    48 620 600 000

samt socialförsäkringsavgifter m. m. b Kupongskatt

c Utskiftningsskatt och ersättningsskatt d Skogsvårdsavgifter e Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter f Arvsskatt och gåvoskatt g Lotterivinstskatt h Stämpelskatt och stämpelavgift

290 000 000 160 000 000

2           Automobilskattemedel:
a Bensinskatt

6 450 000 000 600 000 000

b Vägtrafikskatt

020 000 000

• 900 000 000

489 600 000

610 000 000

: 500 200 000

35 000 000

50 000 000

I 900 000 000

860 000 000

802 000 000

\ 146 000 000

1000

169 000 000

63 000 000

4 000 000

95 000 000

3      Allmän arbetsgivaravgift

4      Tullar och acciser: a Tullmedel

b Mervärdeskatt                              2

c Särskilda varuskatter

d Försäljningsskatt på motorfordon

e Tobaksskatt

f Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag g Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag h Skatt på sprit i   Skatt på vin

j  Skatt på malt- och läskedrycker k Energiskatt

I   Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter m Skatt på annonser och reklam n Skatt på spel

44 643 801000  100 314 401000

o Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle p Reseskatt

II       Uppbörd i statens verksamhet:

1

2

3 4 5 6 7 8 9 10

11

12

Expeditionsavgifter                                              131070 000
Bidrag till kostnader för poUs-, domstols- och

uppbördsväsendet m. m.                                      72 780 000
Vattendomstolsavgifter                                          1 000 000
Inkomster vid kriminalvården                                     100 000
Avgifter för utrikesförvaltningens exportfrämjande åtgärder 120 000
Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 29 500 000
Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen 26 223 000
Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium  1 400 000
Inkomster vid karolinska sjukhuset                    419 400 000
Inkomster vid statens vårdanstalter för alkohol
missbrukare                                                               201 000
Inkomster under anslaget kostnader för viss

utbildning av handikappade                                        53 000

Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen                   3 820 000

1   Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 2. BiL 4

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

13   Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet

14   Inkomster vid statens vägverk, att tilljöras automobilskattemedlen

15   Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att tilljöras automobUskattemedlen

16   Körkortsavgifter

17   Avgifter för registrering av motorfordon

18   Försäljning av sjökort

19   Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

20   Lotsavgifter

21   Skeppsmätningsavgifter

22   Fartygsinspektionsavgifter

23   Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

24   Ersättning för visst värderingsförfarande

25   Pensionsmedel m. m.

26   Inkomst av myntning

27   Bidrag till bankinspektionen

28   Bidrag för revision av sparbankerna

29   Bidrag till försäkringsinspektionen

30   Avgifter för granskning av biograffilm

31   Inkomster vid riksantikvarieämbetet

32   Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

33   Inkomster vid lantbruksnämnderna

34   Inkomster vid statens jordbruksnämnd

35   Inkomster vid statens utsädeskontroll

36   Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.

37   Avgifter vid köttbesiktning

38   Inkomster vid statens livsmedelsverk

39   Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

40   Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen

41   Inkomster av statens gruvegendom

42   Inkomster vid bergsstaten m. m.

43   Inkomster vid patent- och registreringsväsendet

44   Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

45   Exekutionsavgifter

46   Restavgifter

47   Inkomster vid statens planverk

48   Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.

III     Diverse inkomster:

1   Bötesmedel

2   Totalisatormedel

3   Tipsmedel

4   Lotterimedel

5   Räntor och amorteringar på energispariån

6   övriga diverse inkomster

49 600 000

350 000

44 000 000

17 000 000

76 100 000

3 900 000

232 000 000

30 000 000

1 700 000

4 760 000

50 488 000

40 000

1 200 000 000

88 000 000

9 030 000

1 500 000

5 844 000

440 000

8 863 000

600 000

6 500 000

1 347 000

12 200 000

4 700 000

17 200 000

1 000 000

7 800 000

378 000

18 000 000

4 600 000

75 245 000

6 257 000

19 165 000

76 070 000

200 000

50 892 000  2 811436 000

92 450 000

175 000 000

414 162 000

313 300 000

118 500 000

101 500 000  1 214 912 000

104 340 749 000

B Inkomster ar statens kapitalfonder

I        Statens affärsverksjonder:

1   Postverket

2   Televerket

3   Statensjärnvägar

4   Luftfartsverket

5   Förenade fabriksverken

6   Statens vattenfallsverk

7   Domänverket

38 000 000 127 000 000

21 700 000

32 800 000

1 255 000 000

35 000 000

1 509 500 000

II Riksbanksjonden

650 000 000

Bil. 4    Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

III   Statens allmänna fastighetsfond:

1   Slottsbyggnadernas  delfond

2   Kriminalvårdsstyrelsens

3   Beskickningsfastigheternas

4   Karolinska sjukhusets

5   Akademiska sjukhusets

6   Byggnadsstyrelsens

7   Generaltullstyrelsens

IV         Försvarets fastighetsfond

V           Statens utläningsjonder:

1   Utrikesförvaltningens lånefond

2   Biståndsförvaltningens lånefond

3   Statens bosättningslånefond

4   Vattenkraftslånefonden

5   Luftfartslånefonden

6   Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

7   Statens lånefond för universitetsstudier

8   Studiemedelsfonden

9   Lånefonden för studentkårlokaler

10   Jordbrukets lagerhusfond

11   Kraftledningslånefonden

12   Egnahemslånefonden

13   Statens avdikningslånefond

14   Fiskerilånefonden

15   Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

16   Skogsväglånefonden

17   Statens hantverks- och industrilånefond

18   Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer

19   Lånefonden för bostadsbyggande

20   Länefonden för inventarier i vissa specialbostäder

21   Lånefonden för kommunala markförvärv

22   Lånefonden för allmänna samlingslokaler

23   övriga utlåningsfonder

VI    Fonden Jör låneunderstöd:

1   Kammarkollegiets      delfond

2   Arbetsmarknadsstyrelsens       "

3   Bostadsstyrelsens        "

4   Riksbankens                  "

5   Riksgäldskontorets        "

VII       Fonden Jör statens aklier

VIII     Fonden Jör beredskapslagring

IX         Slatens pensionsjonder:

1   Folkpensioneringsfonden

2   Civila tiänstepensionsfonden

3   Militära tiänstepensionsfonden

4   Allmänna familjepensionsfonden

5   Statens pensionsanstalts pensionsfond

6   Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

X     Diverse kapUalJonder:

1   Fonden för kreditgivning till utlandet

2   Naturvärdsfonden

3   Övriga diverse kapitalfonder

1000
6 099 000
11 661000
45 363 000
13 836 000
662 387 000
163 000	739 510 000
	152 942 000
3 400 000
90 000
12 000 000
220 000
2 410 000
5 500 000
25 000
25 000 000
190 000
13 000
11000
270 000
1 150 000
1 800 000
160 000
45 000
300 000
470 000
3 432 000 000
1 040 000
62 000 000
3 600 000
250 000	3 551 944 000
39 000 000
175 000 000
266 000
3 000
700 000	214 969 000
	85 324 000
	195 817 000
75 000 000
2 800 000
293 000
8 900 000
19 745 000
59 000	106 797 000
1 228 000
4 277 000
123 631 000	129 136 000
7 335 939 000
Summa kr.	111 676 688 GOD

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM 1978 780279

_____________________________ Bilaga 5

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1978/79

Prop. 1911118: 150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

Bil. 5    Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

Bilaga 5

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1978/79

1 OOO-tal kr.

Ökning    {+}
Minsk
ning      (-)

Anslagsrubrik

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt förslag eller beslut Förändring

Propositio-    Anslags-nens eller      belopp skrivelsens

+

DRIFTBUDGETEN A. Egentliga statsutgifter //. Justitiedepartementet

Brottsskadenämnden,/ö/'i/aja«.y/a              —       126

Ersättning för skador på grund av brott,
förslagsanslag                                           —       126

Summa         —

780

780

2 000   +2 000 2 780   -t-2 780

17 260   -1-16 400

+ 31

V. Socialdepartementet

900	105	1770	+	870
191 000	105	193 900	+	2 900
176 700 8 250	105 105	181 950 9 450	+ +	5 250 1200
376 850		387 070	+	10 220
860	92	1060	+	200
—	92 88	15 000 1200	+ +	15 000 1200

Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m., reservationsanslag

Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m. rn., förslagsanslag

Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m., förslagsanslag

Bidrag till organisationer m. m.

Summa

VI. Kommunikationsdepartementet 'Bvmhiårainämnå&n, förslagsanslag Stöd till lokal och regional kollektiv

persontrafik, förslagsanslag Statens haverikommission, förslagsanslag

Summa        860

IX. Ulbildningsdeparlementel

Vissa åtgärder inom litteraturområdet,

förslagsanslag                                       14 612

1 300	99 99	18 500] 1250	—	50
—	99	1	-f	1
8 789 60 493	99 91	8 909 76 000	+ +	120 15 507
—	97	3 800	+	3 800
19 525	97 171	500 24 188	+ .   +	500 4 663
04 719		133 148	+	28 429

Litteraturstöd, reservationsanslag Bokhandelsstöd, förslagsanslag Kreditgarantier till förlag och bokhandel,

förslagsanslag Statens kulturråd:

Förvaltningskostnader,/öc5/a.pra«j/a Sveriges utbildningsradio aktiebolag Åtgärder för att bevara skrifter och Ijud-

och bildupptagningar Vissa bibliotekskostnader inom högskolan,

reservationsanslag Nordisk kulturbudget m. m., förslagsanslag

Summa

1   Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 5

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

Ökning   (+) Minskning        (-)

Anslagsrubrik

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Sliitligt förslag eller beslut Förändring

Propositio-    Anslags-nens eller       belopp skrivelsens nummer

295 000 20 000	131 128	310 000	+	15 000 20 000
280 500 10 800 114 300	111 111 110	353 000 11500 238 500	+ + -t-	72 500 700 124 200
6 129	110	—	-	6129
44 750	110	46 000.	+	1250
15 000	110	12 000	—	3 000
4 290	173	__	—	4 290

129

X. Jordbruksdepartementet

Särskilt stöd till lantbruksföretag m. m.

i vissa glesbygder, förslagsanslag             —

Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare,

m.m., förslagsanslag                             1400

Främjande i allmänhet av fiskerinäringen,

reservationsanslag                                1 000

Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m.,

förslagsanslag                                        3 000

Bidrag till fiskets rationalisering m. m.,

förslagsanslag Prisreglerande åtgärder på fiskets område,

förslagsanslag                                      45 000

Summa        50 400

XI. Handelsdepartementet

Nordiska ministerrådets allmänna budget,
förslagsanslag                                      16 092

Summa        16 092

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

Bidrag till arbetsmarknadsutbildning    1 421 550

Sysselsättningsskapande åtgärder,

reservationsanslag                       1 692 400

Kontant stöd vid arbetslöshet, förslagsanslag            973 300

Tillfälligt sys?,€[sättair\%löd,reservationsanslag —

Summa 4 087 250

XIV. Industridepartementet

Täckande av förluster vid lånegarantier till

skogsindustrin,/öri/aioni/a.?                      —

Energibesparande åtgärder inom näringslivet

m. m., reservationsanslag Oljeprospektering, reservationsanslag Styrelsen för teknisk utveckling:

Teknisk forskning och utveckling,

reser vationsanslag

Utrustning, reservationsanslag Energiforskning, reservationsanslag Grundläggande forskning för energiområdet,

reservationsanslag Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget

Atomenergi, reservationsanslag Energiteknisk forskning och utveckling

vid Aktiebolaget Atomenergi, reservationsanslag Nordisk fond för teknologi och industriell

utveckling, reservationsanslag Betalning av ränta och amortering pä statens

skulder till Statsföretag AB och ett nytt

handelsstålsbolag, reservationsanslag     —

Summa      790 769

XV. Kommundepartementet
Kronofogdemyndigheterna,/o>5/ajön.y/a       295 281

Summa      295 281 Summa förändringar av egentliga statsutgifter

113

154 112

112 112

173

1301 150/

150 130 150

87

123

-t-     10 000

4 000 2 000

+ +

IOOOO

5     400
3 000

+       3 000

6     000j

25 000	—	20 000
49 400	—	1000
28 457	+	12 365
28 457	+	12 365
1 734 550	+ \ +	113 000 200 000

1792 400 + 100 000

1082 300  + 109 000

150 000 + 150 000

4 759 250 -1- 672 000

-I-

104 000       4-   104 000 1 075 001        -I-   284 232

8 205 8 205

303 486        + 303 486        -t-

-H033 631

Bil. 5    Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

ökning   (+)
Minsk
ning      (-)

Anslagsrubrik

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt förslag eller beslut Förändring

Propositio-    Anslags-nens eller      belopp skrivelsens nummer

1 917 895

2 265 000

90 000

B. Utgifter för statens kapitalfonder

II. Avskrivningar av nya kapitalinvesteringar Summa förändringar av utgifter för statens kapitalfonder

Summa förändringar på driftbudgeten

KAPITALBUDGETEN

I. Statens afTärsverksfonder

Televerket

Utbildningsdepartementet: Televisions- och ljudradioanläggningar Televisions- och radioanläggningar

Industridepartementet:

Statens vattenfallsverk Kraftstationer m. m.

Summa utgiftsförändringar under statens affärsverksfonder

II. Statens allmänna fastighetsfond

Utbildningsdepartementet: Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Summa utgiftsförändringar under statens allmänna fastighetsfond

IV. Statens utlåningsfonder

Jordbruksdepartementet: Fiskerilånefonden

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Summa utgiftsförändringar under statens utlåningsfonder

V. Fonden för låneunderstöd

Utbildningsdepartementet:

Län för investeringar i bokhandel Bostadsdepartementet:

Lån till experimentbyggande m. m. Industridepartementet:

Lån till processutveckling i Ranstad

Lån till ett nytt handelsstålsbolag för

rekonstruktionsändamäl

Lån till ett nytt handelsstålsbolag för

investeringsändamål

Summa utgiftsförändringar under fonden för låneunderstöd

VII. Fonden för förlag till statsverket

Jordbruksdepartementet:

Lagring av jordbruksprodukter

Summa utgiftsförändringar under fonden för förlag till statsverket

Summa förändringar på kapitalbudgeten

150

1 902 561

91 116

54 400

-          15 334

-          15 334 4-1018 297

60 2001

-I-      5 800

2 310 000  + 45 000

+ 50 800

91- 106

10 000   +   9 999

30 000   -  60 000

-  50 001

1	112	17 000	+	16 999
1700	112	6 700	+ +	5 000 21999
1400	99	2 400	+	1000
20 000	122	23 500	+	3 500
13 600	124	49 000	+	35 400
—	87	200 000	+	200 000
—	87	700 000	+ +	700 000 939 9001

154

35 000 . -t-  35 000

-f 35 000 -t- 997 698

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM  1978 780293

_____________________________ Bilaga 6

Förslag tUl investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1978/79

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag Bil. 6   Förslag till investeringsplan och investeringsstater

Bilaga 6

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1978/79

II III

IV

v

VI

VII

VIII

IX

Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond	85 998 000
B. Televerkets fond	37 600000
C. Statens järnvägars fond	700499000
D. Luftfartsverkets fond	22 198 000
E. Fabriksverkens fond	59 898 000
F. Statens vatienfaUsverks fond	901000000
G. Domänverkets fond	1000	1807194000
Statens aUmänna fastighetsfond		298 200000
Försvarets fastighetsfond		106230000
Statens utiåningsfonder		3 839 014000
Fonden för låneunderstöd		1429 594000
Fonden för statens aktier		75 000000
Fonden för förlag tUl statsverket		49000000
Fonden för beredskapslagring		79 500000
Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond	4199 000
Sjöfartsverkets fond	—16 246000
Statens datamaskinfond	3 500000
Jordfonden	1000
Naturvårdsfonden	4000000
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar	—1 062 000	—5 608 000 7 678124000

Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels
förluster                                                            1000000
Övrig kapitalåterbetalning                                                                19 408 000         20 408 000

7 657 716000

1    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Bil 6 Kartong: sid. 4 sista raden: står 839014000; rättat till 3 839014000.

Prop. 1977/78: 150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

FÖRSLAG TILL

INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1978/79

I. Statens affärsverksfonder A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag

från statsbudgeten             1 000

inom fonden               23 000 000

övriga kapitalmedel                1 000

Investeringsbemyndigande 85 998 000

109 000 000

	109 000 000		109 000 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel: Tele-		Investeringsanslag:
anläggningar m. m.		Teleanläggningar m. m.	1 007 900 000
från statsbudgeten	6 500 000	Televisions- och
inom fonden	962 800 000	radioanläggningar	60 200 000
Avskrivningsmedel: Tele-
visions- och
radioanläggningar
inom fonden	60 200 000
Övriga kapitalmedel:
Teleanläggningar m. m.	1000 000
Investeringsbemyndigande:
Teleanläggningar m. m.	37 600 000 1068 100 000
			1068 100 000
C Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel		Investeringsanslag	773 800 000
från statsbudgeten	66 300 000
inom fonden	1000
övriga kapitalmedel	7 000 000
Investeringsbemyndigande	700 499 000 773 800 000
			773 800 000
D. Luftfartsverkets fond
Avskrivningsmedel		Investeringsanslag	88 800 000
från statsbudgeten	1000
inom fonden	66 600 000
Övriga kapitalmedel	1000
Investeringsbemyndigande	22198 000 88 800 000
			88 800 000
E. Fabriksverkens fond
Avskrivn ingsmedel		Investeringsanslag	83 600 000
från statsbudgeten	1000
inom fonden	23 700 000
övriga kapitalmedel	1000
Investeringsbemyndigande	59 898 000

83 600 000

83 600 000

Bil. 6    Förslag till investeringsplan ocb investeringsstater

F. Statens vatienfaUsverks fond

Avskrivningsmedel

frän statsbudgeten

inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

84 000 000

1315 000 000

10 000 000

901000 000

2 310 000 000

Investeringsanslag

2 310 000 000

2 310 000 000

G. Domänverkets fond

Investeringsbemyndigande

Summa in vesteringsbemyndi-ganden för statens affärsverksfonder

1000

1807 194 000

Summa investeringsanslag

1000

II. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

363 521 000

102 190 000

1 800 000

298 200 000

765 711000

Summa investeringsanslag

765 711 000

765 711000

III. Försvarets fastigbetsfond

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

255 070 000 39 500 000 23 000 000

106 230 000

423 800 000

Summa investeringsanslag

423 800 000

423 800 000

IV. Statens utlåningsfonder

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande

1 400 000

Investeringsanslag

1400 000

Biståndsförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande

400 000

Investeringsanslag

400 000

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande

35 000 000

Investeringsanslag

35 000 000

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

1000

8 242 000 8 758 000

17 000 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande          1 000

Studiemedelsfonden

Avskrivningsmedel från statsbudgeten

1 020 000 000

Länefonden för studentkårlokaler

Investeringsbemyndigande

Lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolor

Investeringsbemyndigande   12 000 000

Fiskerilånefonden

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten Investeringsbemyndigande

Investeringsanslag

Investeringsanslag Investeringsanslag

Investeringsanslag Investeringsanslag

1000

1 020 000 000

1000

12 000 000

17 000 000

17 000 000

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Avskrivningsmedel från statsbudgeten Investeringsbemyndigande	3 248 000 3 452 000 6 700 000	Investeringsanslag	6 700 000
			6 700 000
Statens fiskredskapslånefond Investeringsbemyndigande	1000	Investeringsanslag	1000
Lånefonden för lån med uppskjuten ränta Investeringsbemyndigande              15 000 000		Investeringsanslag	15 000 000
Lånefonden för bostadsbyggande Investeringsbemyndigande	3 705 000000	Investerings anslag	3 705 000 000
Lånefonden för inventarier i visss fl pr	i specialbostä-
Investeringsbemyndigande	1000	Investeringsanslag	1000
Lånefonden för kommunala markförvärv Investeringsbemyndigande              50 000 000		Investeringsanslag	50 000 000
Lånefonden för allmänna samlingslokaler Investeringsbemyndigande               8 000 000		Investeringsanslag	8 000 000
Summa investeringsbemyndiganden för statens utlåningsfonder	3 839 014 000

Bil. 6    Förslag till investeringsplan och investeringsstater V. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

88 775 000

178 010 000

1 429 594 000

1 696 379 000

Summa investeringsanslag 1 696 379 000

1 696 379 000

VI. Fonden för statens aktier

Investeringsbemyndigande  75 000 000

Investeringsanslag

75 000 000

VII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

28 000 000 49 000 000

77 000 000

Investeringsanslag

77 000 000

77 000 000

VIII. Fonden för beredskapslagring

Investeringsbemyndigande  79 500 000

Investeringsanslag

79500 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Statens vägverks förrådsfond

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten

inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

1 000

102 200 000

2 000 000

4 199 000

Investeringsanslag

108 400 000

	108 400 000
B. Sjöfartsverkets fond
Avskrivningsmedel		Investeringsanslag
från statsbudgeten	1000
inom fonden	50 395 000
Övriga kapitaUnedel	50 000
Investeringsbemyndigande	—16 246 000

108 400 000

34 200 000

34 200 000

34 200 000

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

C. Statens datamaskinfond

Avskrivningsmedel

inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

85 000 000 I 500 000 3 500 000

90 000 000

Summa investeringsanslag

90 000 000

90 000 000

D. Jordfonden

Investeringsbemyndigande

I 000

Investeringsanslag

1000

E. Naturvårdsfonden Investeringsbemyndigande

4 000 000

Investeringsanslag

4 000 000

F. Förrådsfonden för ekonomiskt försvar

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden

Investeringsbemyndigande

6 900 000

1 062 000

-1 062 000

6 900 000

Investeringsanslag

6 900 000

6 900 000

Summa investeringsbemyndiganden för diverse kapitalfonder

-5 608 000

SUMMA INVESTERINGSSTATER

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

1  902 561 000

2  831 648 000 252 363 000

7 678 124 000

12 664 696 000

Summa investeringsanslag        12 664 696 000

12 664 696 000

NORSTEOTS TRYCICERI    STOCKHOLM 1978 7802!1

_____________________________ Bilaga?

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1978/79 sedan budgetpropositionen

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2   Reviderat budgetförslag Bil. 7   Förändringar i förslaget till statsbudget

Bilaga 7

FÖRÄNDRINGAR I FÖRSLAGET TILL STATSBUDGET FÖR BUDGETÅRET 1978/79 SEDAN BUDGETPROPOSITIONEN

1    Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. BUaga 2. Bil 7

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2   Reviderat budgetförslag

Totalbudgeten för

Inkomster

A.     Skatter, avgifter, m. m.:   .
I. Skatter

II. Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkomster

Summa

B.     Inkomster av statens kapUalfonder:
I. Statens affärsverksfonder

II. Riksbanksfonden

III.    Statens aUmänna fastighetsfond

IV.    Försvarets fastighetsfond V. Statens utlåningsfonder

VI. Fonden för låneunderstöd VII. Fonden för statens aktier VIII. Fonden för beredskapslagring IX. Statens pensionsfonder

X. Diverse kapitalfonder

Summa

Budget-	Senare		Summa
propositionen ändringar			Milj. kr.
Milj. kr.	Milj. kr.
105 019,4	_	4 705,0	100 314,4
2 613,8	-1-	197,6	2 811,4
1 220,1	—	5,1	1 214,9
108 853,3	-	4 512,5	104 340,7
1 521,6		12,1	1 509,5
550,0	+	100,0	650,0
739,5		—	739,5
152,9		—	152,9
3 509,9	+	42,0	3 551,9
190,0	+	25,0	215,0
85,3		—	85,3
195,8		—	195,8
106,8		—	106,8
129,2	-	0,1	129,1
7 181,1	+	154,8	7 335,9

Underskott

. Beräknad övrig finansiering: I. Avskrivningar och övriga kapitalmedel inom kapitalfonderna:

2 732,3

610,7

19,4

Statens afTärsverksfonder _ Övriga kapitalfonder II. Övrig kapitaläterbetalning

Summa       3 362,4 Summa   119 396,8

32 195,9 Summa milj. kr.   151 592,7

-           263,0 +      4,0

-           259,0

-   4 616,7

+ 9 648,0

+ 5 031,3

2     469,3
614,7

19,4

3   103,4
114 780,1

41 843,9 156 624,0

Bil. 7    Förändringar i förslaget till statsbudget

budgetåret 1978/79 Utgifter

	Budget-	Senare		Summa
	propositionen ändringar			Milj. kr.
	Milj. kr.	Mil.	j.kr.
A. Utgiflsanslag:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna	17,8		—	17,8
II. Justitiedepartementet	5 089,8	+	2,8	5 092,6
III. Utrikesdepartementet	4 391,1		—	4 391,1
IV. Försvarsdepartementet	13 952,5		—	13 952,5
V. Socialdepartementet	41 623,1	+	10,2	41 633,4
VI. Kommunikationsdepartementet	8 149,2	+	16,4	8 165,6
VII. Ekonomidepartementet	399,3		—	399,3
VIII. Budgetdepartementet	9 279,4		—	9 279,4
IX. Utbildningsdepartementet	19 097,8	—	14,8	19 083,0
X. Jordbruksdepartementet	5 657,3	+	56,0	5 713,3
XI. Handelsdepartementet	1 136,8	+	12,4	1 149,1
XII. Arbetsmarknadsdepartementet	6 997,6	+	672,0	7 669,6
XIII. Bostadsdepartementet	10 478,5	+	3,5	10 482,0
XIV. Industridepartementet	5 144,3	+ 1264,6		6 408,9
XV. Kommundepartementet	2 032,6	+	8,2	2 040,8
XVI. Oförutsedda utgifter	8 000,0		—	8 000,0
XVII. Riksdagen och dess verk	245,5		—	245,5
XVIII. Riksgäldsfonden	9 600,0		—	9 600,0
Summa	151 292,7	-1-2 031,3		153 324,0

B. Beräknad övrig medelsförbrukning:
I. Minskning av anslagsbehåll
ningar                                              —       -f 3 000,0        3 000,0
II. Ökad disposition av rörliga
krediter

	300,0	—	300,0
Summa	300,0	-1-3 000,0	3 300,0
Summa milj. kr.	151 592,7	+ 5 031,3	156 624,0

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

Driftbudgeten för

Inkomster

A.     Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter

II. Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkomster

Summa

B.     Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfohder

II. Riksbanksfonden

III. Statens allmänna fastighetsfond

IV.     Försvarets fastighetsfond
V.  Statens utlåningsfonder

VI. Fonden för låneunderstöd VII. Fonden för statens aktier VIII. Fonden för beredskapslagring IX. Statens pensionsfonder X. Diverse kapitalfonder

Summa

Budget-	Senare	Summa
propositionen ändringar		Milj. kr.
Milj. kr.	Milj. kr.
105 019,4	-4 705,0	100 314,4
2 613,8	+   197,6	2 811,4
1 220,1	-      5,1	1 214,9
108 853,3	-4 512,5	104 340,7
1 521,6	-     12,1	1 509,5
550,0	+   100,0	650,0
739,5	—	739,5
152,9	—	152,9
3 509,9	+     42,0	3 551,9
190,0	+     25,0	215,0
85,3	—	85,3
195,8	—	195,8
106,8	—	106,8
129,2	-      0,1	129,1
7 181,1	+   154,8	7 335,9

Summa inkomster på driftbudgeten   116 034,4

-4 357,7     111676,7

Beräknat underskott på biidgetregleringen:

Beräknat underskott på

budgetregleringen                   23 610,2

Äterföring från budgetutjämnings
fonden av kommunalskattemedel  1 900,0

Summa     25 510,2

Summa milj. kr.    141 544,6

+ 5 426,0 29 036,2

-     50,0  1 850,0

+ 5 376,0 30 886,2

+1018,3 142 562,9

Bil. 7    Förändringar i förslaget till statsbudget 5

budgetåret 1978/79

Utgifter

Budget-    Senare       Summa

propositionen ändringar Milj. kr.

.;  Milj. kr.     Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov-och slottsstaterna 17,8           —               17,8

II. Justitiedepartementet         5 033,4    +      2,8     5 036,2

III.    Utrikesdepartementet         4 368,3         —          4 368,3

IV.    Försvarsdepartementet    13 466,5        — 13 466,5 V. Socialdepartementet    41473,6           +     10,2    41483,9

VI. Kommunikationsdepartementet           5 997,1    +     16,4 6 013,5

VII. Ekonomidepartementet        399,3           —             399,3

VIII. Budgetdepartementet         8 744,4         —          8 744,4

IX. Utbildningsdepartementet  17 920,0   +     28,4   17 948,4

X. Jordbruksdepartementet     5 522,6    -       1,0     5 521,6

XI. Handelsdepartementet        1027,3    +     12,4      1039,6

XII. Arbetsmarknadsdepartementet          6 997,6    +   672,0            7 669,6

XIII.    Bostadsdepartementet       6 695,5         —          6 695,5

XIV.    Industridepartementet      2 084,1   +   284,2 2 368,3 XV. Kommundepartementet      2 032,6            +       8,2      2 040,8

XVI. Oförutsedda utgifter            8 000,0         —          8 000,0

XVII. Riksdagen och dess verk      245,5          —             245,5

Summa 130025,7 +1033,6  131059,3

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Riksgäldsfonden                    9 600,0         —          9 600,0
II. Avskrivningar av nya kapital
investeringar                             1 917,9    -     15,3      1902,6
III. Avskrivning av oreglerade

kapitalmedelsförluster            1,0            —                 1,0

Summa 11518,9   -     15,3    11503,6

Summa utgifter på driftbudgeten       141 544,6  +1 018,3          142 562,9

Summa milj. kr.   141544,6       +1018,3        142 562,9

Prop. 1977/78:150   Bilaga 2   Reviderat budgetförslag

Kapitalbudgeten för

Inkomster

Lånemedel

Budget-      Senare   Summa

propositionen ändringar          Milj. kr.
Milj. kr.           Milj. kr.

6 385,7       +1272,0 7 657,7

Summa milj. kr.   6 385,7 +1272,0     7 657,7

Bil. 7    Förändringar i förslaget till statsbudget

budgetåret 1978/79

Utgifter

	Budget-	Senare		Summa
	propositionen	änd	ringar	Milj. kr,
	Milj. kr.	Milj. kr.
I. Statens afFäisverksfonder:
Postverkets fond	86,0		—	86,0
Televerkets tond	37,6		—	37,6
Statens järnvägars fond	443,5	+	257,0	700,5
Luftfartsverkets fond	22,2		—	22,2
Fabriksverkens fond	48,1	T	11,8	59,9
Statens vattenfallsverks fond	856,0	+	45,0	901,0
Domänverkets fond	0,0		—	0,0
II. Statens allmänna fastighetsfond	318,2	—	20,0	298,2
III. Försvarets fastighetsfond	106,2		—	106,2
IV. Statens utlåningsfonder	3 827,7	+	11,3	3 839,0
V. Fonden för låneunderstöd	493,7	+	935,9	1 429,6
VI. Fonden för statens aktier	75,0		—•	75,0
VII. Fonden för förlag till statsverket	14,0	+	35,0	49,0
VIII. Fonden för beredskapslagring	79,5		—	79,5
IX. Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond	8,2	—	4,0	4,2
Sjöfartsverkets fond	-16,2		—	-16,2
Statens datamaskinfond	3,5		—	3,5
Jordfonden	0,0		—	0,0
Naturvårdsfonden	4,0		—	4,0
Förrädsfonden för ekonomiskt
försvar	-1,1		—	-1,1
Summa	6 406,1	+ 1272,0		7 678,1
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster	1,0		—	1,0
Övrig kapitalåterbetalning	19,4		—	19,4
Summa	20,4		—	20,4
Summa milj. kr.	6 385,7	+ 1272,0		7 657,7

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1978

Lagförslag

Bilaga 8

Prop. 1977/78: 150    Bilaga 2 Reviderat budgetförslag Bil. 8    Lagförslag

Bilaga 8

Förslag till

Lag om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1978/79

Härigenom föreskrivs att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om staUig inkomstskatt, skall för budgetåret 1978/79 ingå i preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet.

1 Jämför 1977: 456.

1    Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 8

Innehållsförteckning

Prop. 1977/78:150    Bilaga 2    Reviderat budgetförslag

Innehållsförteckning

Reviderat budgetförslag 1978/79                                  1

1    Budgetens samhällsekonomiska bakgrimd                     1

2    Statsfinansiella perspektiv på längre sikt                     S

3    Det reviderade biidgetförslaget                                14

Särskilda frågor

1 Utnyttjande av finansfidlmakten                               16

2 Totalbudgeten budgetåren 1977/78 och 1978/79        17

2.1    Totalbudgetens utgiftsanslag                              17

2.2    Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1978/79                                                         19

2.3    Totalbudgetens inkomster                                  20

2.4    Beräkning av anslagsbehåUningarnas utveckling     24

2.5    Beräkning av dispositionen av rörliga krediter         25

2.6    Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1977/78 och 1978/79       25

Hemställan                                                             27

Bilaga 1: Långtidsbudget för perioden 1978/79—1982/83

Bilaga 2: Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1977/78

Bilaga 3: Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1978/79

Bilaga 4: Specifikation av inkomstema på driftbudgeten för budgetåret 1978/79

Bilaga 5: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1978/79

Bilaga 6: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1978/79

Bilaga 7: Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1978/79 sedan budgetpropositionen

Bilaga 8: Lagförslag

1   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 2. InnehäU

Regeringens prop. 1977/78:150             Bilaga 3

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-04-20

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

De senaste åren har präglats av den djupaste och mesl utdragna lågkonjunkturen under efterkrigstiden. Trots detta har arbetslösheten i vårt land kunnat hållas nere på en internationellt setl myckel låg nivå och den har legat klart lägre än under den närmast föregående lågkonjunkturen. Under första kvartalet i år låg arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna på 2.4 %, mot över 3 % vid motsvarande tid åren 1972 och 1973.

Detta förhållande skall ses som ett resultat av de mycket kraftiga arbetsmarknadspolitiska insatser som under de senaste åren har gjorts för att hålla tillbaka arbetslösheten. Arbetsmarknadspolitiken har under den senaste konjunkturnedgången inriktats på att understödja företagens möjligheter att behålla arbetskraften när efterfrågan har gått ner. I inledningsskedet av konjunkturdämpningen sattes lagerstöd in. Under år 1977 har stora satsningar gjorts på utbildning och andra nya åtgärder för att motverka uppsägningar och permitteringar. Den s.k. 25-kronan kan beräknas ha medfört ett sysselsättningstillskott på omkring 20 000 personer i genomsnitt under året. Det tillfälliga sysselsättningsbidraget för lokalt dominerande företag har under andra halvåret 1977 sysselsatt särskilda arbetsstyrkor på ca 5 000 personer. Även de omfattande tidigareläggningarna av statliga industribeställningar, bidragen till kommunal upphandling och det s.k. äldrestödet till tekoindustrin har haft stor betydelse. Tillsammans torde de olika företagsinriktade åtgärderna i den s.k. första försvarslinjen ha givit en sysselsättningseffekt på minst 30000 personer räknat som årsgenomsnitt. Dessa insatser har medfört att de kraftiga sysselsättningsminskningar som skett inom industrin i stor utsträckning har kunnat genomföras utan direkta uppsägningar. Därigenom har arbetslösheten bland den redan etablerade arbetskraften också kunnat hållas nere på en lägre nivå än under den föregående lågkonjunkturen. Under det första kvartalet år 1978 låg således arbetslösheten inom industrins arbetslöshetskassor på 2% av medlemsantalet mot ca 2,5% vid motsvarande tid åren 1972 och 1973.

1 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 150. BU 3

Prop. 1977/78:150                                                                   2

Genom att så stora insatser har gjorts för att moiverka uppsägningar av anställda, har de olika åtgärderna för att ta hand om redan arbetslösa i större utsträckning än tidigare kunnat inriktas på de nytillkommande på arbetsmarknaden. 1 slutet av mars sysselsattes i beredskapsarbete och reguljär arbetsmarknadsutbildning närmare I IOOOO personer, vilket är 30000 tler än ett år tidigare. Mer än hälften av denna ökning faller på ungdomar under 25 år. Därmed uppgick antalet ungdomar i arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete till närmare 50000 i slutet av mars år 1978.

Chefen för ekonomidepartementet har tidigare denna dag i den reviderade finansplanen redovisat beräkningar över industrins produktionsutveckling. Enligt dessa bedömningar börjar industriproduktionen stabiliseras, efter en successiv nedgång under tre års tid. För år. 1978 väntas industriproduktionen totalt sett komma att öka något jämfört med år 1977. Ökningen förutses komma att ligga på andra halvåret i år. En mer betydande produktionsuppgång väntas dock ske först under loppet av år 1979. Eftersom stora delar av industrin fortfarande har betydande kapacitetsöverskott kommer emellertid inte en produktionsökning alt omedelbart medföra ett större personalbehov. Produktionsuppgången kommer i stället i första hand att åstadkommas genom att företagen tar till vara den betydande produktivitetsreserv som f.n. finns inom industrin. De i den reviderade finansplanen redovisade beräkningarna anger en fortsatt nedgång av antalet sysselsatta inom industrin under år 1978, även om minskningen väntas bli mindre omfattande än under de båda föregående åren. Nedgångstakten kommer successivt att bromsas upp, och sysselsättningsminskningen väntas upphöra under år 1979.

Det omedelbara behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder måste naturiigtvis bedömas också med hänsyn till de mer kortsiktiga indikatorer som föreligger över arbetsmarknadsutvecklingen. Flertalet av de indikatorer som brukar användas för att beskriva efterfrågan på arbetskraft inom industrin visar att situationen ännu inte förbättrats jämfört med läget för ett år sedan. Platstillströmningen från industrin låg under det första kvartalet i år 15 % lägre än under samma period förra året trots att allmän platsanmälan mellan dessa perioder införts i Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Antalet vid förmedlingen kvarstående platser låg under första kvartalet i år endast på 60% av antalet ett år tidigare. Antalet personer som har berörts av uppsägningsvarsel inom industrin har hittills i år legat drygt 25% högre än under motsvarande period förra året. Enligt konjunkturbarometern för industrin i mars år 1978 uppger närmare en fjärdedel av företagen att det föreligger risk för driftsinskränkningar under det närmaste halvåret. I länsarbetsnämndemas rapporter om arbetsmarknadsutsikterna i april år 1978 bekräftas att det sker en viss återhämtning inom industrin. Nämnderna betonar dock att ett stort antal varsel om uppsägningar kommer att verkställas under de närmaste månaderna och att någon minskning av antalet nyanmälda varsel ännu inte skett.

Bil 3 Arbetsmarknadsdepartementet                                        3

Till följd av den här beskrivna efterfrågeutvecklingen har arbetslösheten bland industrikassamedlemmar hittills i år legat 50 % högre än vid samma tid år 1977. Totalt sett har antalet arbetslösa varje månad sedan mitten av år 1977 legat ca 20000 högre än vid motsvarande månad ett år tidigare. Den ytterligare ökning som enligt arbetskraftsundersökningen registrerades i mars 1978 kan ses som ett varningstecken för att den låga efteifrågan kan få ytterligare genomslag på arbetslöshetssiffrorna.

Även om en mer allmän uppgång i industriproduktionen kan förväntas under år 1979, visar således de aktuella kortsiktiga arbetsmarknadsindikatorerna på fortsatt låg arbetskraftsefterfrågan och fortsatt stor risk för personalinskränkningar inom industrin under återstoden av år 1978. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har givit uttryck för samma bedömning av utvecklingen och föreslår som en följd därav en förstärkning av de arbetsmarknadspolitiska insatserna under andra halvåret 1978.

" AMS framhåller att förstärkta förmedlingsinsatser fordras för ungdomar och för personer som berörs av större företagsomställningar. För sådana förstärkta förmedlingsinsatser krävs enligt AMS såväl personella som tekniska resursförstärkningar. När det gäller särskilda insatser för ungdomar föreslår AMS att ungdomar som genomgår arbetsmarknadsutbildning eller särskild kurs i gymnasieskola skall få utbildningsbidrag med 70 kr per dag oavsett om de uppfyller villkoren för kontant arbetsmarknadsstöd eller ej. Vidare föreslås att ungdomar i hela landet under de första sex månaderna av en anställning skall kunna få flyttningsbidrag i form av resekostnadsersättning för resa mellan hemoil och tjänstgöringsort. För att främja frivillig personalomsättning vid företag som har övertalig arbetskraft föreslår AMS att flyttnings- och utbildningsbidrag skall kunna utgå till samtliga anställda vid sådana företag. Jag avser att behandla AMS förslag vad avser de delar jag här redogjort för när ett mer fullständigt material för bedömning föreligger.

När det gäller nuvarande stödformer föreslår AMS förlängningar av det tillfälliga sysselsättningsbidraget till företag med dominerande ställning på orten och det tillfälliga sysselsättningsbidraget till äldre arbetskraft inom teko-industrin. AMS erinrar också om att det nuvarande bemyndigandet om utbildning i företag för permitteringshotad personal löper ut den 30 juni 1978. I en särskild skrivelse kommer AMS att ta upp frågan om tidigareläggning av offentliga byggnadsarbeten.

1 budgetpropositionen (prop. 1977/78:100, bil 15) framhöll dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepartementet att han ville avvakta utvecklingen på arbetsmarknaden under våren 1978 innan han tog ställning till behovet av fortsatta särskilda insatser. Mot bakgrund av den utveckling jag här har redovisat och de synpunkter som AMS har anfört anserjag det vara nödvändigt att även under andra halvåret 1978 med olika medel stödja sysselsättningen inom företagen. Den tillfälliga höjningen till 25 kr. per timme av bidraget till utbildning av permitteringshotad personal och bidraget till

It Riksdagen 1977178. I saml. Nr 150. Bil3

Prop. 1977/78:150                                                                   4

utbildning i kombination med nyanställning bör förlängas att gälla även under andra halvåret 1978. jag anser också att det tillfälliga sysselsättningsbidraget till vissa företag med dominerande ställning på orten, det s.k. 75 %-bidraget, bör utgå under andra halvåret 1978. Jag beräknar medelsbehovet för en föriängning av nuvarande regler för utbildningsbidragen till 200 milj. kr. och medelsbehovet för en föriängning av det tillfälliga sysselsättningsbidraget till 100 milj. kr. Anslagen Bidrag till arbetsmarknadsutbildning resp. Sysselsättningsskapande åtgärder bör räknas upp med motsvarande belopp.

Det är f.n. för tidigt att avgöra i vilken omfattning efterfrågan kan behöva stimuleras genom ytteriigare tidigareläggning av angelägna offentliga beställningar och byggnadsarbeten. Jag avser att lämna förslag till regeringen om detta när tillräckligt underiag föreligger.

Jag vill också erinra om att regeringen nyligen (prop. 1977/78:164) har lagt fram proposition om åtgärder mot ungdomsarbetslöshet. 1 den propositionen föreslogs att en rad åtgärder skall vidtas under andra halvåret 1978 för att underlätta ungdomens övergång från skola till arbetsliv.

När det gäller det s.k. äldrestödet till tekoindustrin har riksdagen särskilt bemyndigat regeringen att förlänga stödperioden till utgången av år 1978. Reglerna fördetta stöd kan emellertid komma att ändras. 1 samband med sina beslut i anledning av regeringens proposition (prop. 1977/78:25, AU 1977/78:19, rskr 1977/78:87) med förslag om bl.a. föriängning av det s.k. äldrestödet har riksdagen hemställt att regeringen närmare undersöker frågan om reducerat stöd till företag som vid sidan av tillverkning sysslar med försäljning av importvaror. Regeringen har givit AMS i uppdrag att utreda denna fråga. Jag ämnar senare föreslå en förlängning av denna stödform men vill närmare studera resultatet av AMS utredning innan jag tar ställning till en eventuell förändring av reglerna.

Även vid en föriängning av den nuvarande åtgärdsuppsättningen föreligger det emellertid risk för en stigande arbetslöshet. Den s.k. 25-kronan, som under år 1977 har utgjort den mest betydelsefulla åtgärden för att stödja sysselsättningen inom företagen, har under det senaste halvåret minskat i beiydele. Antalet personer i utbildning med hjälp av detta bidrag ligger f.n. på drygt hälften av det antal som redovisades vid mitten av förra året. Denna försvagning kan, åtminstone för industrins del, väntas fortsätta. Det är en följd av att allt fler företag börjar att få sitt utbildningsbehov fyllt och att det ekonomiska utrymmet för företagen att anordna utbildning blir mindre ju längre den nuvarande efterfrågesituationen består. Till detta kommer det förhållandet, att ju längre den nuvarande låga rekryteringsbenägenheten inom industrin består, desto större krav kommer att ställas på arbetsmarknadspolitiken i övrigt. En stor del av de personer som sysselsätts i arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle i en normal konjunktursituation ha rekryterats till industrin. Den mycket kraftiga ökningen av åtgärder för framför allt ungdomsgrupperna, som jag nyss har redovisat.

Bil 3 Arbetsmarknadsdepartementet                                       5

kommer efter hand att medföra ett ökat utflöde av personer från arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete. Därigenom ökar antalet arbetssökande ytteriigare. Möjligheterna att under andra halvåret 1978 få till stånd en lika kraftig ökning av anlalet sysselsatta i reguljär arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete som den som har skett under vinterhalvåret bedömerjag emellertid som begränsade.

Mot bakgrund av den här skisserade utvecklingen fmns det enligt min mening behov av att komplettera nuvarande åtgärdsuppsättning med tillfälliga åtgärder av en mera offensiv karaktär för att bereda arbete åt redan arbetslösa eller nytillkommande personer på den reguljära arbetsmarknaden. Jag redovisar därför i det följande ett förslag till nyrekryteringsbidrag, vilket har till syfte att förmå företag med förväntningar om en uppgång i avsättning och produktion att tidigarelägga de nyrekryteringar som kommer att föranledas av en sådan uppgång. Även AMS har i skrivelse till regeringen i januari i år aktualiserat tanken på ett bidrag av denna typ.

Redan tidigare finns flera stödformer där bidrag utgår vid nyanställning av personal. Det gäller t.ex. det s.k. jämställdhetsbidraget, det regionalpolitiska sysselsättningsstödet och bidraget för halvskyddad sysselsättning. Den volymmässiga utvecklingen av dessa stödformer har under den innevarande lågkonjunkturen varit mycket begränsad. Syftet med dessa stödformer är inte att åstadkomma tidigareläggningar av planerad sysselsättningsexpansion, utan snarare att utjämna differenser i konkurrenskraft mellan olika grupper av arbetssökande eller konkurrensförutsättningar mellan olika regioner. För att dessa stödformer skall ge en god effekt förutsätts att det i grunden finns en efterfrågan som kan fördelas på ett från sysselsättningssynpunkt lämpligt sätt. Den typ av offensivt nyrekryteringsbidrag som nu föreslås syftar, till skillnad från nu existerande former, till att påverka den totala volymen i arbetskraftsefterfrågan vid en given tidpunkt. Eftersom avsikten är att åstadkomma en allmänt ökad efterfrågan bör bidraget också utgå utan någon begränsning i fråga om sammansättningen av den nyrekryterade personalen. En begränsning till särskilda målgmpper skulle med stor sannolikhet begränsa bidragets genomslagskraft, samtidigt som det skulle kunna uppfattas som diskriminerande mot sådana grupper och enskilda som faller utanför denna avgränsning. En allmän uppgång i efterfrågan på arbetskraft kommer också de mest utsatta grupperna till del. Genom en ökad efterfrågan ges arbetsförmedlingen möjligheter att bättre bistå de arbetssökande som bäst behöver förmedlingens tjänster. Det är emellertid också viktigt att de redan nu existerande syssel-sättningspliliska åtgärderna för särskilt utsatta grupper inte urholkas genom introduktionen av ett nytt bidrag. Ett allmänt nyrekryteringsbidrag måste därför i vissa fall gå att kombinera med andra bidrag. De närmare formerna för en samordning mellan olika bidrag bör ankomma på regeringen att avgöra.

Avsikten med det bidrag som nu föreslås är att i förväg inteckna rekryte-

Prop. 1977/78:150                                                                   6

ringseffekterna av en väntad konjunkturuppgång. Förutsättningarna för ett sådant bidrag föreligger för närvarande främst inom tillverkningsindustrin. Antalet sysselsatta inom denna näringsgren har minskat starkt de två senaste åren. En ökad efteifrågan på indthstriprodukter kommer därför så småningom alt kräva personalökningar. Inom övriga eftetfrågeberoende näringsgrenar, t.ex. handeln, kommer inte en konjunkturuppgång under den tidsrymd som nu kan överblickas att som helhet föranleda omfatiande personalökningar. Med hänsyn till att fömtsättningama för personalökningar varierar starkt mellan olika företag, och till behovet av att få till stånd en så betydande personalökning som möjligt, anserjag dock att nyrekryteringsbidraget bör kunna utgå såväl till tillverkningsindustrin som till varuhandeln och övriga servicenäringar.

En viktig utgångspunkt vid konstruktionen av ett bidrag är att det skall vara enkelt att administrera. Det här föreslagna bidraget kommer att vara av tillfällig karaktär, och det kan tänkas komma att utnyttjas av ett mycket stort antal enskilda företag. För att arbetsmarknadsmyndigheterna skall få ökad möjlighet att i en redan hårt ansträngd arbetssituation administrera ytterligare ett bidrag med koif introduktionstid, stort potentiellt utnyttjande och krav på snabb handläggning, måste regler och kontrollrutiner göras så enkla som möjligt. Det är naturligtvis också viktigt att samhället med ett rekryteringsbidrag inte särskilt gynnar företag som tillföljd av t.ex. olämplig personalpolitik har en onormalt hög personalomsättning. Tvärtom bör bidraget medverka till en ansvarsfull och ambitiös personalpolitik vid de berörda företagen. Med hänsyn till detta bör bidraget beräknas på den nettoökning av antalet anställda som ett företag kan uppvisa under bidragsperioden. Samtidigt bör en förutsättning för att bidrag skall kunna utgå vara att företaget förbinder sig att under bidragsperioden låta all nyrekryterad personal genomgå visst fastställt introduktionsprogram. Ramarna för ett sådant minimiprogram och reglerna för dess tillämpning i det enskilda fallet bör fastställas av AMS efter samråd med arbetsmarknadsparternas centrala organisationer.

Ett bidrag av den här föreslagna grundkonstruktionen baseras på enklast tänkbara beräkningsmetod. Samtidigt medför det särskilda utbildningsvillkoret att företag med redan ambitiösa personalutbildningsprogram och låg personalomsättning tar på sig mindre extra utbildningskostnader i jämförelse med företag med lägre ställda ambitioner på detta område och med hög personalomsättning. Utbildningsvillkoret bör också i viss mån bidra till att utjämna skillnaden i introduktionskostnader för olika arbetssökandekategorier och därigenom gynna de minst konkurrensstarka individerna.

Avsikten med nyrekryteringsbidraget är att förmå företagen att tidigarelägga personalökningar som ändå skulle komma till stånd inom en för företaget överblickbar framtid. Eftersom reglerna för bidraget knappast kan utformas så att det inte utgår för personalökning som skulle komma till stånd även utan bidrag är det viktigt att bidragsperioden avbryts innan den spontana efterfrågeökningen får full kraft. Bidragsperioden måste dock ges

Bil 3 Arbetsmarknadsdepartementet                                       7

en sådan längd att företagen ges tid att planera om sin rekryteringspolitik.

En anpassning av bidragsperioden till enskilda branschers eller företags konjunktursiiuation vore självfallet önskvärd att uppnå. Det föreligger emellertid vid varje tidpunkt under en konjunkturcykel en betydande spridning vad gäller efterfrågesituationen mellan såväl olika branscher som mellan företag inom en och samma bransch. Det är, med hänsyn till det från administrativa utgångspunkter nödvändiga kravet på enkel handläggning, inte möjligt att åstadkomma en tidsmässig differentiering av bidraget till enskilda branscher och företag. Bidragsperiodens längd och dess inplacering måsle därför i stället avgöras med hänsyn dels till det arbelsmark-nadspoliUska behovet av sysselsättningsskapande åtgärder, dels till den mer allmänna rekryteringssituationen.

Enligt de bedömningar som nu kan göras kommer, trots att det redan finns klara indikationer på en ökande orderingång inom industrin, ett allmänt nyrekryteringsbehov inte att göra sig gällande förrän under loppet av år 1979. Med hänsyn till detta skulle en bidragsperiod som stimulerade tiui-gareläggning av rekrytering fram t.o.m. första kvartalet år 1979 kunna motiveras. Somjag tidigare har framhållit är det i försia hand de nytillträdande grupperna på arbetsmarknaden som drabbas av den nuvarande låga rekryteringsnivån inom näringslivet. Detta förhållande blir särskilt markerat i samband med skolårels slut. Behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomsgrupperna ökar regelmässigt under tiedje kvartalet när de ungdomar som just slutat skolan söker sig ut på arbetsmarknaden. Mot denna bakgmnd bör nyrekryteringsbidraget introduceras i ett så tidigt skede att rekrytering av de ungdomar som i sommar slutar skolan stimuleras. Jag föreslår därför att bidrag får utgå för personalökning som genomförs under perioden den Ijuli 1978-den 31 mars 1979. För att uppnå avsedd effekt med bidragsformen är det viktigt att understryka att den är av tillfällig karaktär och att bidragsperioden inte avses att förlängas efter den 31 mars 1979. Ett företag som vill komma i åtnjutande av bidraget måste alltså förlägga personalökningar före denna tidpunkt.

För att förhindra att bidrag utgår för rent säsongmässiga eller mycket kortvaiiga personalökningar måste ett minimikrav för personalökningens varaktighet fastställas. Jag förordar därför att bidrag får utgå endast för den personalökning som uppnås under bidragsperioden och som bibehålles den Ijuli 1979.

För att begränsa möjligheterna för ett företag alt inför bidragsperiodens början manövrera sig in i ett ur bidragssynpunkt gynnsamt utgångsläge, genom att minska personalstyrkan fram till denna tidpunkt, bör dessutom ökningen av personalstyrkan inte få beräknas på ett lägre utgångsvärde än det som gäller vid månadsskiftet april/maj 1978.

Vid fastställande av bidragets siorlek bör hänsyn tas dels till önskemålet att uppnå en så hög sysselsättningseffekt som möjligt, dels till angelägenheten att få denna effekt föriagd så tidigt som möjligt under bidragsperio-

Prop. 1977/78:150                                                                   8

den. Det är uppenbart att en låg bidragsnivå måste ge en mindre sysselsättningseffekt än en hög. För att fylla en verklig funktion måste bidraget därför ges en relativt generös utformning. Rena produktionssubventioner är olämpliga såväl av handelspolitiska skäl som med hänsyn till risken för inhemsk konkurrenssnedvridning. Bidraget bör istället utgå som en viss del av de kostnader för utbildning m.m. som är förknippade med en tidigarelagd nyrekrytering. För att tillgodose önskemålet om en snabb sysselsättningseffekt, bör bidraget differentieras på ett sådant sätt att personalökning som genomförs i början av bidragsperioden berättigar till en större täckning av dessa nyrekryteringskostnader än ökning som uppnås mot slutet av perioden.

Kostnaderna för introduktion av nyanställda beror bl.a. på det allmänna intioduktionsprogram. som ett företag tillämpar. Av betydelse i det enskilda fallet är naturligtvis också den tid som en nyanställd tillbringar i företaget innan han eller hon till fullo kan utnyttjas i den löpande verksamheten. Företag som kvalificerar sig för bidrag måste på grund av det föreslagna minimivillkoret för introduktionsutbildning ta på sig större allmänna utbildningskostnader än andra företag. Vidare kommer företag, som i enlighet med bidragets syfte rekryterar personal innan detta är ekonomiskt motiverat, att få en längre period under vilken den nyanställde uppbärfull lön, men inte till fullo kan användas i verksamheten. Detta innebär att introduktionskostnaderna för företag som kvalificerar sig för bidraget i genomsnitt blir betydligt störie än de normala.

Företagens kostnader för introduktion och utbildning av enskilda nyanställda varierar naturligtvis i mycket stor utsträckning. Av samma skäl som jag tidigare anfört vad gäller bidragsperiodens tidsmässiga inplacering, måste emellertid nyrekryteringsbidraget baseras på en förde berörda näringama gemensam bedömning av dessa koslnader. Några helt aktuella undersökningar av kostnaderna för nyrekrytering av personal finns inte att tillgå. Enligt beräkningar som gjordes i svenska undersökningar i början av 1970-lalet, låg emellertid dessa kostnader för industrin normalt inom intervallet 5000-10000 kr. per nyanställning beräknat i 1970 års lönenivå. Omräknat i 1978 års kostnadsnivå kan dessa kostnader i stort sett beräknas ha fördubblats.

Med hänsyn till att bidraget beräknas på nettoökning av personalstyrkan medan introduktionskostnaderna belastar all nyrekrytering, och att bidraget särskilt under periodens första del skall möjliggöra rekrytering av ungdomar med begränsad yrkeserfarenhet, föreslårjag att bidrag får utgå med 12000 kr. per person för sådan personalökning som uppnås underdel tredje kvartalet 1978. Jag bedömeratt detta belopp skall möjliggöra en extra introduktionsperiod på upp till två månader med ungefär samma kompensationsnivå som tillämpas för 75 % - bidraget och 25 - kronan. För ökning som uppnås under fjärde kvartalet 1978 föreslås bidrag utgå med 8000 kr. och för personalökning under första kvartalet 1979 med 4000 kr. per per-

Prop. 1977/78:150                                                                   9

son. Vid beräkning av bidragets storiek skall antalet anställda omräknas i heltidssysselsatta. Bidraget bör utbetalas vid kontrollperiodens slut.

Handläggning av det här föreslagna nyrekryteringsbidragel bör åligga arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter styrelsens bemyndigande, länsarbetsnämnderna. Innan den ansvariga myndigheten beslutar om bidrag bör företrädare för personalen vid de berörda företagen ha beretts tillfälle att avge yttrande.

Vad som här angivits är allmänna riktlinjer för ett nyrekryteringsbidrag. Det bör ankomma på regeringen att lämna närmare föreskrifter för bidraget. Det åligger också regeringen att besluta om vilka särskilda informationsinsatser som bör göras vid introduktionen av bidraget.

Kostnaderna för det föreslagna nyrekryteringsbidraget kan inte exakt anges. Med utgångspunkt från den i den reviderade finansplanen redovisade sysselsättningsutvecklingen beräknar jag att kostnaderna för nyrekryteringsbidraget kommer att rymmas inom en ram av 150 milj. kr.

Under tolfte huvudtiteln har för budgetåret 1978/79 anvisats ett förslagsanslag av 10000000 kr. för stöd till lageruppbyggnad. Anslaget disponeras för statsbidrag enligt förordningen (1975: 475, omtryckt 1976:1053. ändrad senast 1978:60) om statligt stöd till lagerökning för lagerhållning under olika perioder t.o.m. den 30 juni 1977 samt för utgifter i samband med statliga lånegarantier enligt samma förordning. Dessa lånegarantier har två gånger förlängts och kan enligt riksdagens senaste beslut i frågan (prop. 1977/78:25, AU 1977/78:19, rskr 1977/78:87) gälla till den 30juni 1978. F.n.. kvarstår garantier för ca 25 lån på sammanlagt ca 120 milj. kr.

Såvitt nu kan bedömas finns risk för att en del av de företag som har lånegarantier kommer att tvingas hålla kvar överlagren även efter den I juli 1978. Jag anser att regeringen bör begära riksdagens bemyndigande att vid behov förlänga garantierna ytterligare till och med den 31 december 1978. Förlängning bör härvid endast komma i fråga för de föietag som alltjämt har betydande överlager.

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.    den tillfälliga höjningen till 25 kr. per timme av bidraget till utbildning vid påtaglig risk för permittering och bidraget till utbildning i kombination med nyanställning skall gälla även under andra halvåret 1978,

2.    det tillfälliga sysselsättningsbidraget till vissa företag med dominerande ställning på orten får utgå även under andra halvåret 1978,

3.    godkänna de av mig förordade riktlinjerna för ett tillfälligt nyrekryteringsbidrag,

4.    bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att förlänga giltighetstiden för statliga garantier för lageruppbyggnadslån.

Bil 3 Arbetsmarknadsdepartementet                                      10

5.   till Bidrag lill arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1978/79 under tolfte huvudtiteln utöver tidigare anvisat anslag anvisa ytteriigare 200000000 kr.,

6.   till Sysselsättningsskapande åigärder för budgetåret 1978/79 under tolfte huvudtiteln utöver tidigare anvisat reservationsanslag anvisa ytteriigare 100000000 kr.,

7.   till Tillfälligt sysselsätlningsslöd för budgetåret 1978/79 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 150000000 kr.

Norstedts Trycken, Stockholm 1978