med förslag till riktlinjer för ett informationssystem om arbetsskador, m.m.

Proposition 1977/78:74

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition                                Prop. 1977/78:74

1977/78:74

med förslag till riktlinjer för ett informationssystem om arbetsskador, m. m.

beslutad den 1 december 1977.

Regeringen förestår riksdagen att antaga de förstag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

PER AHLMARK

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ell datorbaserat informationssystem om arbetsskador skall ersätta nuvarande yrkesskadestalislik fr. o. m. den I januari 1979. Syftet är att förbättra underlaget för arbetarskyddets förebyggande arbete. Arbeiarskyddssiyrelsen förestås bli huvudman för systemet.

Systemet skatt i princip omfatta alla skador, fysiska och psykiska, som förvärvsarbetande och vissa andra grupper ådragit sig i arbetet, t dessa frågor samt när det gäller skyldigheten att anmäla inträftade skador förestås samordning med vad som gäller inom arbetsskadeförsäkringen och det statliga personskadeskyddet.

Den officiella årsstatistiken jämte analyser och kommentarer kommer enligt förslaget kunna publiceras ca ett år snabbare än för närvarande, dvs. 15-18 månader efter skadeårets utgång. Dessutom föreslås en kvartalsstatistik, som skall ge en översiktlig bild av skadeulvecktingen. Den beräknas kunna vara färdig ca tre månader efter kvartatets utgång. Del stora behovet som arbetarskyddsstyrdsen och andra myndigheter samt arbetsmarknadens parter, branschorgan, forskare m.fi. har av statistiska sammanställningar och annan informaiion anpassad till den egna verksamhetens krav. kan enligt förstaget tillgodoses avsevärt bätlre än för närvarande.

1    Riksdagen 1977178. I saml. Nr 74

Prop. 1977/78: 74                                                                    2

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-01

Närvarande: statsministern Fättdiin, ordförande, och statsråden Bohman. Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson. Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren. Åsling, Söder. Troedsson. Mundebo, Krönmark, UUsten, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Ahlmark

Proposition med förslag till informationssystem om arbetsskador

1    Inledning

Genom beslut den 28 december 1972 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för socialdepartementet att tiUkalla en utredningsman' med uppdrag att utreda frågan om yrkesskadestatistikens utformning m.m. Utredningen antog namnet yrkesskadesiatisiikutredningen (S 1972:04).

Handläggningen under departementen av arbetarskyddsfrågor fördes den Ijanuari 1974 över på arbetsmarknadsdepartementet.

Utredningen lämnade i februari 1976 sitt betänkande (SOU 1976: 17) Skador i arbetet, statistik och annan information. Samtidigt med betänkandet överlämnades en departementsstencit (Ds A 1976:3) Informationskällor om arbetsmitjöbetingad ohälsa m. m.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av datainspektionen, överbefälhavaren, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), statens trafiksäkerhetsverk, sjöfartsverket, statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), riksskatteverket, slatens avtalsverk, statens personalnämnd (SPN). dåvarande universitetskanslersämbetet (numera universitets- och högskoleämbetet, UHÄ), produktkontroltnämnden, statens strålskydds-institut, miljödalanämnden, arijetsmarknadsstyretsen (AMS) arbetarskyddsstyrdsen (ASS), styrelsen för arbetarskyddsfonden, ILO-kommittén. statens invandrarverk (SIV), statens industriverk (SIND), statens brandnämnd, länsstyrelserna i Malmöhus län och Norrbottens län. Centralorganisationen SÄCO/SR (SACO/SR), Försäkringskasseförbundet. Kooperationens förhandlingsorganisation. Landsorganisationen i Sverige (LO).  Landstingsförbundet,  Lantbrukarnas  riksförbund (LRF), Skogs-

' Överdirektören Olle Gunnarsson

Prop. 1977/78:74                                                                     3

och lantarbelsgivareföreningen. Statsföretagens förhandlingsorganisation (SFO). Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Svenska kommunförbundet samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

UHÄ har överlämnat yttranden av vissa institutioner och fakulteter vid universiteten i Göteborg, Siockholm och Umeå samt från karolinska institutet, tekniska högskotan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola. LO har överlämnat yttranden av Svenska metallindustriarbetareförbundet, Svenska transporlarbetareförbundet och Svenska kommuna-tarbetareförbundet. Försäkringskasseförbundet har överlämnat yttranden av vissa försäkringskassor. Länsstyrelsen i Malmöhus län har överlämnat yttranden av Skånes Handelskammare och länets länstäkarorganisation.

2    Översikt av nuvarande yrkesskadestatistik

2.1 Inledning

Officiell statistik över olycksfall i arbetet har funnits i vårt tand sedan år 1906. Fram till år 1917 var försäkringen för olycksfall i arbete inte obligatorisk vilket bl. a. bidrog till att statistiken var långt ifrån fullständig. 1 samband med att försäkringen blev obligatorisk genom lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete, uppdrog Kungl. Maj:t åt riksförsäkringsanstalten att utarbeta den årliga berättelsen Olycksfall i arbete som ingick i Sveriges officiella statistik. Denna publikation omfattade fr. o. m. år 1936 även en redovisning av de yrkessjukdomar som medförde rätt titt ersättning enligt tagen (1929:131) om försäkring för vissa sjukdomar.

Olycksfatlsstatisliken hade tvä syften nämligen att tiäna som underlag dets för differentierade försäkringsavgifter motsvarande otycksfattsrisken inom olika näringsgrenar, dels för åtgärder ägnade att minska otycksfattsrisken. Dessa syften behölls oförändrade fram titt år 1955 men arbetarskyddssyftet fick större tyngd sedan riksförsäkringsanstalten fr. o. m. år 1938 övertagit uppgiften att vara chefsmyndighet för yrkesinspektionen från socialstyrelsen. När arbetarskyddsstyrdsen inrättades år 1949 överfördes chefsskapet över yrkesinspektionen till styrelsen men riksförsäkringsanstalten hade kvar ansvaret för statistikproduktionen till dess det nybildade riksförsäkringsverket är 1961 övertog huvudmannaskapet förarbetet med yrkesskadestatistiken. Den I januari 1955 ersattes 1916 och 1929 års lagstiftning av tagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, samordnades då med den allmänna sjukförsäkringen, vilkel väckte frågan om vad statistiken skutte omfalta och hur den skulle ordnas. En utredning tillsattes och avgav år 1955 ett förstag till omläggning och utbyggnad av sjuk- och yrkesskadeförsäkringsstatistiken.

Dåvarande departementschefen anförde i prop. 1956:1, bil. 7 alt han, med hänsyn titt vad som framkommit under remissbehandlingen, inte var beredd att ta ställning titt förslagen om yrkesskadestatistik. Möjligheterna

Prop. 1977/78: 74                                                                    4

till ytterligare förenklingar borde undersökas. Titts vidare borde dock årsstatistik för aibetarskyddets och försäkringsinrättningarnas behov upprättas. Den förestagna kvarlatsslalisliken borde däremoi inte komma till stånd. I övrigt borde det ankomma på riksförsäkringsanstalten alt med ledning av utredningens förstag och remissinstansernas synpunkter ytteriigare överväga hithörande frågor.

Frågan om vilken myndighet som skatt svara för yrkesskadestatistikproduktionen har under åren prövats vid olika tillfällen.

En utredning om organisatoriska riktlinjer för svensk statistik företogs av 1956 års slatistikkommitté (SOU 1959:33). Kommitténs huvudsakliga uppgift var att undersöka möjligheterna att samordna och centralisera den svenska officiella statistiken. Bl.a. övervägdes frågan att överföra yrkesskadestatistiken från riksförsäkringsanstalten titt statistiska centralbyrån (SCB). Kommittén tvekade emellertid inför en sådan ålgärd med hänsyn titt den anknytning som statistiken hade till riksförsäkringsanstattens administrativa verksamhet. Denna synpunkt underströks av riksförsäkringsanstalten.

1 prop. 1960:104 uttalades att riksförsäkringsanstalten tills vidare skutte utarbeta yrkesskadestatistiken. Departementschefen gjorde ett allmänt uttalande i riktningen, att det skutte finnas ett påtagligt samband mellan den statistik som produceras av en myndighet och denna myndighets administrativa verksamhet, för att statistikproduktionen skulle få föriäggas utanför centralbyrån.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tiltkatlande chefen för socialdepartementet år 1967 en sakkunnig för att utreda frågan om yrkesskadeförsäkringens finansiering m. m. Utredningen, som antog benämningen utredningen angående yrkesskadeförsäkringens finansiering m.m. överlämnade i september 1970 betänkandet (SOU 1970:49) Yrkesskadeförsäkringens finansiering med förstag lill ändrad finansieringsform för den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen samt förslag till hur finansieringen av koslnader för förbättrade åtgärder i syfte att förebygga yrkesskador och annan ohälsa inom arbetsmiljön borde kunna ske genom bidrag från arbetsgivarna.

På grundval av utredningens förslag föreslogs i prop. 1971: 22 vissa ändringar i yrkesskadeförsäkringslagen m. m. som antogs av 1971 års riksdag. Detta innebar alt nya regler infördes om yrkesskadeförsäkringens finansiering och att arbetarskyddet fick ökade resurser genom en särskild arbetarskyddsavgift, som skutte las ut av arbetsgivarna i anslutning titt yrkesskadeförsäkringsavgiften.

De nya grundema för yrkesskadeförsäkringens finansiering innebar att den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen skulle finansieras enligt en förddningsmelod. Avgifterna för ett visst år skulle i princip täcka de löpande utgifterna för försäkringen för samma år. Den tidigare riskgraderingen av premierna ersattes av en för alla arbetsgivare enhettig procentsats.

Prop. 1977/78:74                                                                     5

t sill fortsatta arbete med yrkesskadestatistiken konstaterade utredningen (stencil 1971:55) att genomgripande förändringar planerades avseende yrkesskadeförsäkringen, särskilt dess administration, och att arbetet härmed väntades ge resultat mot mitten av 1970-talet. Enligt utredningens uppfattning var en bedömning av hur statistikfrågan borde lösas beroende av resultatet av detta arbeie. Utredningen begränsade sig därför titt alt ge rekommendationer och att i övrigt redovisa vissa frågor som borde utredas vidare.

2.2 Riksförsäkringsverkets statistik

Den av RFV utarbetade officiella yrkesskadestatistiken publiceras såsom tidigare nämnts i serien Sveriges officiella statistik, där den sedan 1955 har titeln Yrkesskador. Den omfattar samttiga under året inträffade skador, som anmälts i vederbörlig ordning. Statistiken omfattar ett 30-tal tabeller efter olika indelningsgrunder. Man skiljer på arbetsolycksfall. färdotycksfatt och yrkessjukdomar. Skadorna fördelas efter företagens näringsgren och storieksklass, vidare efter orsak, händelseförlopp och svårhetsgrad (övergående fatt, invaliditeisfall och dödsfall). Uppgift lämnas bl. a. om antal sjukersättningsdagar och om invaliditetsgrader med fördelning på yrken, näringsgrenar och orsaksgrupper. Fallen indelas efter den skadades kön och ålder. Vidare sker en uppdelning efler månad och veckodag då skadan inträffat saml efter det antal timmar, som vid olyckstillfället förflutit från arbetsdagens (skiftets, vaktens) början. Slutligen grupperas fatlen med hänsyn till skadans lokatisation och art inom olika yrkesgrupper och i fråga om invaliditets- och dödsfall efter diagnos enligt läkarintyg. Yrkessjukdomarna indelas inom varje näringsgren i sjukdomsgrupper enligt särskilt schema. Hudsjukdomarna redovisas separat med hänsyn till orsakande ämnen etter art av inverkan. Även vissa frekvenstat för olika näringsgrenar och otycksfatlsorsaker eller kombinationer av dessa åskådliggörs i ett antal tabeller.

Utgångsmaterialet för framställningen av yrkesskadestatisliken är i första hand den skadeanmälan som arbetsgivaren etter arbetsföreståndaren är skyldig att på särskild blankett inge till atlmän försäkringskassa. Anmälan skall göras om skadan medfört eller kan antas medföra rätt titt sjukpenning från allmän försäkringskassa etter ersättning enligt yrkesskadeförsäkringslagen och efter den t juli 1977 arbetsskadeförsäkringslagen resp. lagen om statiigt personskadeskydd.

Beträffande de skador, som slutregleras av allmän försäkringskassa inom den s. k. samordningstiden ulan alt frägan uppkommit, att ersättning skall utgå från arbetsskadeförsäkringen, vidarebefordrar försäkringskassorna inkomna anmälningar en gång i månaden titt RFV. sedan samordningstiden för dem utgått.

Skadeanmälningar, för vilka fråga uppkommit att ersäitning skatt utgå

Prop. 1977/78: 74                                                                    6

från RFV överlämnas till verket lör reglering, t dessa fall utgör verkets handlingar del material på vilket statistiken har att bygga.

När det gäller att beräkna frekvens- och svårhetstal i yrkesskadestatistiken utnyttjas de uppgifter som arbetsgivarna är skyldiga att lämna titt RFV för beräkning av avgiftsundertag för bl.a. allmän försäkring och yrkesskadeförsäkring. Såsom en kompensation för den minskning i statistikens användbarhet som den tåga specifikationsgraden i näringsgrensindetningen och schematistieringen i dess tillämpning medför har i yrkesskadestatistiken för åren 1960, 1961. 1965 och 1970 som ett komplement också genomförts en indelning av skadorna efter den skadades yrkestillhörighet. Antal skadefati inom skilda yrken har ställts i relation till antalet anställda enligt 1960. 1965 och 1970 års folkräkningar Avsikten är att i 1975 års yrkesskadestatistik redovisa skadorna efter yrke med utnyttjande av 1975 års folkräkning.

Utöver den officiella yrkesskadestatistiken utarbetar RFV vissa andra redogörelser rörande yrkesskador och yrkesskadeförsäkring.

Årligen uppgörs i samband med de försäkringstekniska räkenskaperna vissa statistiska översikter över bl.a. förändringar under året i RFV:s invalid- och efterievandebestånd i fråga såväl om yrkesskador som skador enligt till yrkesskadeförsäkringen anslutna författningar liksom vissa tablåer över försäkringsverksamhetens ekonomiska förhåltanden.

Som biprodukter uppgörs regelbundet särskilda statistiska sammanställningar angående yrkesskadeförsäkringen till Statistisk årsbok och ett flertal andra svenska och utländska publikationer såsom Svensk Försäkringsårsbok. Nordisk statistisk skriftserie. The Stalesman's Yearbook saml Year Book of Labour Statistics.

Varje månad sammanställs även uppgifter på antalet inkomna arbetsska-deanmätningar litl försäkringskassorna etter direkt titt RFV.

Slutligen framställer RFV speciella statistiska redogörelser av skilda slag på begäran av myndigheter, institutioner etter enskilda inom ramen för redan bearbetat material.

2.3 Övrig yrkesskadestatistik

Arbetarskyddsmyndigheternas staiistik

Den statistik arbetarskyddsstyrdsen framställer har huvudsakligen lillkommil som underlag för det förebyggande arbetet, exempelvis vid utarbetande och uppföljning av anvisningar. Statistiken används också i planeringen av tillsynsarbetet i yrkesinspektionsdistrikten och som undertag för upplysnings- och informationsverksamhet samt vid behandlingen av vissa ärenden.

Materialet för statistiken utgörs huvudsakligen av yrkesskadeanmät-ningar. Detta innebär alt materiatet är något mer omfattande än undertaget för den officiella statistiken vilken enbart omfallar godkända yrkesskador.

Prop. 1977/78:74                                                                     7

Verksamheten inom arbetarskyddsstyrelsens tittsynsavdelning är i princip organiserad enligt två olika huvudlinjer. Man arbetar antingen branschspe-cifikt (t.ex. skogssektionen) etter är specialinriktad på olika slag av maskiner, anordningar etc. (t.ex. sektionen för lyft- och transportanordningar). Specialistansvaret omfattar maskiner och anordningar av ifrågavarande typ oavsett i vilken bransch de används.

Statistik för de branschspecifika behoven framställs oftast genom spe-ciatbearbetningar av de titt yrkesinspektionen insända yrkesskadeanmät-ningarna. Statistiken sammanställs åriigen och utkommer inom ett halvt titt ett år efter skadeårets slut.

Den specialinriktade statistiken bygger huvudsakligen på särskilda uppgifter som inhämtas från arbetsgivarna, när man genom yrkesskadeanmälningar fått vetskap om att en yrkesskada inträffat. Härigenom får man en mycket detaljerad information om den inträffade yrkesskadan.

De två specialinspektionerna inom yrkesinspektionen, tillsynsmannen över elektriska starkströmsantäggningar och sprängämnesinspektören, sammanställer statistik över yrkesskador inom resp. arbetsområde. Statistiken används främst inom tillsynsarbetet men också som undertag för anvisningsarbetet inom industriverket och arbetarskyddsverket.

Sjöfartsverket sammanställer årligen en redogörelse för yrkesskadefall inom sjömansyrket. Statistik används som undertag för föreskrifter som verket utfärdar, för prioritering av sjöfartsinspektionens arbete samt för information och undervisning.

Arbetsmarknadens yrkesskade statistik

Förutom den officiella yrkesskadestatisliken görs en mängd interna statistiska sammanställningar inom statliga verk, branschorganisationer och företag.

Stattiga verk med egen yrkesskadestatistik är följande: arbetsmarknadsverket, domänverket, luftfartsverket, postverket, statens vattenfallsverk. statens vägverk, televerket och statensjärnvägar.

De statliga verkens yrkesskadestatistik omfattar samttiga anställda. Ofta bygger denna statistik på RFV-btanketten eller på den s.k. SAF-btanket-ten som nämns i det följande. Indelningar görs utifrån de verksamheter som bedrivs inom verken samt de skadades sysselsättning vid skadetittfät-tet. I vissa fatt görs dessutom speciella orsaksindetningar.

Inom LO- och SAF-området gör följande förbund egen statistik: inom LO. Svenska målareförbundet och Svenska pappersindustriarbetareförbundet samt inom SAF Elektriska arbetsgivareförbundet. Motorbranschens arbetsgivareförbund. Järnbruksförbundet, Smidesverkstäder-nas arbetsgivareförbund. Sveriges stuvareförbund och Verkstadsföreningen.

För företagsintern yrkesskadestatistik finns ett standardiserat system, som utarbetats av arbetarskyddsnämnden. En sammanstättningsbtankelt

Prop. 1977/78:74                                                                     8

ocli en blankett Rapport om yrkesskada eller tillbud finns för detta ändamål. Dessa blanketter kan rekvireras via SÄF och kallas därför SAF-btan-ketterna.

Branschorgan och partssammansatta organ med egen statistik är: Bygg-hätsan. Svenska gruvföreningen och Svenska kommunförbundet. Även vissa företag gör egen yrkesskadestalislik. Viss yrkesskadestatistik upprättas också i anslutning till arbetsmarknadsparternas irygghetsförsäkring (TFY).

Genomgående för arbetsmarknadens yrkesskadestalislik är att den utkommer relativt snabbt efter skadeårets utgång (1/2- I år).

3    Yrkesskadestatistikutredningens förslag

3.1 Inledning

Utredningsarbetets huvudsaktiga syfte har varit alt sedan betydelsen av yrkesskadestatistiken för yrkesskadeförsäkringens det minskat tillgodose angelägna önskemål om sådana förbättringar av statistiken att den blir bi a hjälpmedel för bedömningar och ställningstaganden när det gälter insatserna för en tillfredsställande arbetsmiljö. I samband härmed skulle även vissa andra frågor såsom yrkesskadestatistikens administration, angelägenheten av en snabb redovisning av uppgifter om inträffade yrkesskadefall, m. m. utredas.

Utredningen framhåller bl.a. att de uppgifier om yrkesskador som insamlas via yrkesskadeförsäkringen i dag är det enda samlade materialet om skador som inträffar i arbetsmiljön. Uppgifterna bör därför registreras och behandlas på ett sådant sätl att de i så stor omfattning som möjligt kan användas i det förebyggande arbetarskyddet. Detta innebär bl.a. att man vid sidan av den officiella och mer översikttiga yrkesskadestatisliken måsle skapa möjligheter för speciatbearbetningar av heta materialet eller delar därav. Utredningen anser därför att man måste skapa ett system som förutom att möjliggöra statistiska bearbetningar även medger framtagning av enskilda skadeanmälningar eller skadeanmälningar för grupper av skadefall som kan vara av intresse för ytterligare analyser.

Detta system, som utredningen kallar informationssystem om yrkesskador, föreslås omfatta dels ell centralt ADB-baserat register som främst skall användas för yrkesskadestatistik och som i koncentrerad form skall innehålla de uppgifter som inhämtats i yrkesskadeanmälan, dels ett regisler som innehåller skadeanmälningarna. Målet för informationssystemet om yrkesskador är enligt utredningen att skapa underlag för arbetarskyddets förebyggande arbeie.

Prop. 1977/78: 74 9

3.2 Informationssystemets omfattning

Yrkesskadebegreppel

Yrkesskadesiatisiikutredningen föreslår för sin del alt informationssystemet om yrkesskador skall omfatta alla yrkesskador. Förutom sädana skador som tidigare fött under yrkesskadeförsäkringen avser utredningen här ocksä skador som inte letl titt ersättning från yrkesskadeförsäkringen men givit upphov till lyte eller men. Anmälningsskyldigheten skatt därför vara generell. Som en följd av detta vidgade yrkesskadebegrepp kommer antalet skador som klassas som yrkessjukdomar alt öka och man får därigenom möjlighet att på ett helt annat sätl än tidigare belysa yrkessjukdomarna och därmed sammanhängande exponering för olika faktorer i arbetsmiljön. Någon förändring av otycksfattsbegreppei förestås inle. Yrkes-skadeslatistikutredningen har emellertid övervägt möjligheterna att till informationssystemet också inhämta uppgifier om bagateUskador och tillbud för all därmed få ett förbättrat underlag för arbetarskyddet. Utredningen konstaterar emellertid att det f. n. inte är praktiskt genomförbart inom ramen för en allmän riksomfattande statistik på ett statistiskt tillförlitligt säll fånga in alla dessa slag av uppgifier. Utredningen framhåller dock vikten av att man inom olika branscher och förelag bygger upp rutiner som kan fånga in information om risker via uppgifter om bagateUskador och tittbud. Härigenom kan man erhålla ett förbättrat underlag fördel lokala skyddsarbetet.

Personkrels

Yrkesskadesiatisiikutredningen anser att informationssyslemet om yrkesskador skatt omfatta alla personer som drabbats av skador i arbetslivet. Detta innebär att även familjemedlemmar kommer alt omfaltas av systemet i den mån de är försäkrade enligt yrkesskadeförsäkringen. För ensam företagare förestås samma generella anmälningsplikt som för arbetsgivare. Studerande under yrkesutbildning förestås omfattade av systemet liksom värnpliktig personal m. fl. Utredningen framhåller dock att inordnandet av skador bland värnpliktig personat m.fl. i informationssysiemel bör behandlas i särskild ordning. Beträffande vårdtagare föreslås ingen anmälningsskyldighet.

Här bör tilläggas att genom lagarna om arbetsskadeförsäkring och om statligt personskadeskydd som trätt i kraft den I juli 1977 har den skyddade personkretsen utvidgats avsevärt. Lagen (1970:380) om arbetsskadeförsäkring (omtryckt 1977: 264) omfattar förulom arbetstagare också egenförelagare och uppdragstagare. Arbelsskadeförsäkringen gäller även dem som genomgår utbildning i den mån utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada. Lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd omfattar personer som skadats under militärtiänst. civitförsvarstiänst och räddningstiänst samt under vistelse på anstalt. Den omfattar även anhållna och andra som mer kortvarigt tas in i anstalt, häkte eller polisarrest.

2t    Riksdagen 1977178. I saml. Nr 74

Prop. 1977/78: 74                                                                   10

Anmälan av yrkesskada

Utredningen föreslår att liksom nu gemensam blankett skall användas både för yrkesskadeförsäkringen och för informationssystemet om yrkesskador. Anmälan sker till den försäkringskassa vid vilken den skadade är inskriven. Skyddsombudet och. om sä är möjligt, den skadade bör delta i utredningen och signera anmälan. Utredningen föreslår att en tidsgräns för att avge anmälan sätts vid 14 dagar. Anmälningsskyldigheten föreslås liksom nu åvila arbetsgivaren.

3.3 Uppgifter i informationssystemet

Yrkesskadeanmälans innehåll m.m.

Utiedningens förslag till innehåll i yrkesskadeanmälan har utarbetats med utgångspunkt från användarnas behov och önskemål. Ett krav från deras sida är att man överger den grova näringsgrensindelningen i dagens yrkesskadestatistik där verksamheten klassificerastika för heta företagel, t stället bör verksamheten inom företagens olika enheter åsättas en näringsgrenskod. Utredningen har vall att som minsta enhet vid närings-grensklassifikation använda arbetsstället enligt den av SCB fastställda definitionen, dvs. en lokalt eller funktionellt avgränsad produktionsenhet eller motsvarande inom företaget.

En övergång litl standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) föreslås. Därigenom ges förutsättningar för jämförelse med annan officiell statistik. Uppgifterom näringsgren pä arbetsställenivå inom olika företag kan hämtas från SCB:s centrala företagsregister tittsammans med uppgifter om arbetad lid. Della gör det möjligt all erhålla undertag för beräkning av den relativa yrkesskadefrekvensen på arbetsställenivå. SNI äremellertid uppbyggd för alt klassificera ekonomiska produktionsenheter och blir därför ibland för grov för arbetarskyddsändamåt. Detta medför att uppgifter också behöver inhämias för att kunna göra en indelning efter den specifika sysselsättning den skadade hade vid skadetillfällel oberoende av branschtillhörighet. Ett annal behov från aibelarskyddssynpunkt är att kunna skilja på normal drift och produktion å ena sidan och reparationer, service, montering etc. å andra sidan. De uppgifter man inhämtar bör göra det möjligt att. förutom sysselsättningen, också kunna redovisa arbetets art och för vissa arbeten också arbetsmoment. Dessa uppgifter bör ses som en komplettering till yrkesuppgiften som ocksä skall inhämtas.

Den för arbetarskyddet viktigaste funktionen med det föreslagna informationssystemet är all kunna belysa yrkesskadornas antal och orsaker. Utredningen förestår alt skadeanmätan skall bestå av frågor med bundna svarsalternativ samt vidare en uppmaning till beskrivning av skadans uppkomst, händelseförtopp m. m. frågorna gäller var den skadade befann sig. hans sysselsättning samt vilka maskiner, verktyg, kemiska ämnen etc. som inverkade vid händelseförloppet ni. m. Uppgifier om den skadades löne-

Prop. 1977/78:74 11

form. arbelslid och arbelstidens förtäggning samt vid vilken tidpunkt skadan inträffade avses också inhämias. Även uppgifter om den skadades erfarenhet är av iniresse påpekar uiredningen. nämligen dels den erfarenhet den skadade har av verksamheten i stort och dels den utbildning för och erfarenhet av det arbeie vid vilken skadan skedde. Uppgifier om den skadade erhållit instruktion och inforniation om del akluella arbetet skall också inhämias. Nu nämnda uppgifter skall i koncentrerad form överföras till ell ADB-register,

Utredningen anser att det slutliga innehållet i yrkesskadeanmälan skall beslämmas försl efler det förstagel utprovats i praktiken. Därför föreslås att arbetarskydds verket i samarbete med RFV och SCB genomför viss försöksverksamhel. Del skall därför ankomma pä arbeiarskyddssiyrelsen och RFV att fastställa formulär för yrkesskadeanmälan.

Uiredningen konstaterar slutligen att vissa intressenter önskar att i informationssystemet skall ingå uppgifter om miljöfaktorer som ljusförhållanden, buller, klimat, förekomst av kemiska ämnen och vibrationer. Utredningen framhåller emellertid att användbara uppgifter om sådana förhållanden kräver direkta mätningar vilkel skulle ställa alllför höga krav på resurser i form av mätteknisk personal och lillgång lill apparaiur på arbetsplatserna. Utredningen pekar dock på all möjligheter på sikt finns att kunna erhålla sådana uppgifter genom det arbetsställeregister som byggs upp inom ramen för miljövårdens informationssystem (Ml 08).

3.4 Statistik och annan information

I och med att utredningen föreslår en övergång till svensk näringsgrensindelning med klassificering på arbetsslällenivä. vilket sker med hjälp av SCB:s centrala företagsregister, kan arbetstidsuppgifler erhållas därifrån. Produktionstiden kan därigenom förkortas avsevärt.

Råtabeller kan finnas tillgängliga ca 12 månader efter skadeårets utgång. En fullständig årsstatistik med analyser och kommentarer beräknas enligt utredningen kunna publiceras 15 litl 18 månader efter skadeårets ulgång i slällel för nuvarande två och ell halvt år. Publicering föreslås ske i serien Sveriges officiella staiistik. Trots en sådan förkortning finns enligt utredningen behov av en snabbstatislik som förestås omfatta ell kvartal. Utredningen påpekar dock att en kvartalsstatistik minskar i värde om inte samtidigt anlalel arbetade limmar under kvartalet kan redovisas. En sådan redovisning är f. n. inte möjlig men däremoi kan en uppskattad förändring av arbetad lid från ett kvartal till ett annat redovisas. Kvartalsstatistiken beräknas kunna publiceras ca tre månader efter kvartalets utgång, detta föreslås ske i serien Statistiska meddelanden. Huvudtanken i utredningens förslag är att den officiella statistiken skall beslå av tabeller av mer översiktlig karaktär som ger information om skadesituationen i stort. Därutöver skall de olika intressenterna ha möjlighel att erhålla särskilda uttag

Prop. 1977/78:74                                                                    12

ur yrkesskaderegistrel utifrån deras behov av information. Pä delta sätt kan statistiken anpassas lill den enskilde konsumentens behov. Sådana konsumenler är främsl arbetarskyddsverkel. riksförsäkringsverkel. socialstyrelsen, sjöfartsverkei. SCB m.fl. myndigheter, arbetsmarknadens parter, partsorgan, forskare etc. Efiersom arbetarskyddsverkel i sin verksamhel behöver omfattande och detaljerad statistik torde denna i mänga fall också kunna tillgodose andra konsumenters behov, t den mån så inte är fallet bör enligt utredningen varje konsument själv bekosta önskade uttag. Arbeiarskyddssiyrelsen bör kunna bistå konsumenterna med information och råd angående en sådan staiistik.

Utredningen förestår att det bör finnas möjlighet för arbeiarskyddssiyrelsen all ur ADB-regislret erhålla identifierade uppgifter om skadefati. Sådana uppgifter kan exempelvis behövas för manuella speciatbearbetningar. Yrkesskadeanmälningarna bör därför förvaras i ett manueltl register.

Utredningen har i tilläggsdirektiv erhållit i uppdrag att undersöka i vilken ulsträckning del är möjligt alt förbättra underiagel för åtgärder på arbetsmiljöns område genom olika former av lillgänglig statistik eller annan redovisning av sjukdom eller ohälsa som kan ha samband med arbetet men som inle är yrkessjukdom i yrkesskadeförsäkringens mening.

Utredningen har med anledning härav kartlagt de regisler inom sjukvården och angränsande områden, vilka kan länkas innehålla uppgifterom individers hälsotillstånd. Även regisler med uppgifier om förhållandet mellan exponering för en viss faktor i arbetsmiljön och dess följder för människan har inventerats. Med hänsyn till de många och ur akluatiletssynpunkl goda register som finns i Sverige torde del enligt utredningen finnas bällre förutsättningar än i de flesta andra länder att få fram underlag på vilka beslul om fortsatta miljöförbättrande älgärder kan bygga. Utredningen har av lidsskäl inte utarbetat något konkret förslag utan föreslår alt ell fortsatt utredningsarbete kommer lill stånd i lämpliga former.

3.5 Organisatoriska frågor m. m.

Huvudman för infor ma lions sys te nu el

Yrkesskadestatistikutredningen förestår att arbeiarskyddssiyrelsen blir huvudman och regisleransvarig för informationssystemet för yrkesskador. SCB förestås få i uppdrag att svara för statistikproduktionen. För att tillgodose de olika avnämarnas behov av information om yrkesskador förestås att en samrådsgrupp tittsälts med uppgifl att biträda huvudmannen med synpunkter på informationssystemets innehåll och utveckling. Denna samrådsgrupp föresläs bestå av representanter för arbetsmarknadens par-ler samt för de myndigheter som är berörda av statistiken antingen som användare av etter producent för statistiken. För att undertätta det löpande samarbetet mellan arbeiarskyddssiyrelsen och SCB förestår utredningen dessutom att en produktionsteknisk ledningsgrupp tillsätts.

Prop. 1977/78:74                                                                    13

Yrkesinspeklionen

t enlighet med vad tidigare nämnts skatt anmälan om yrkesskada enligt utredningsförslaget insändas till den försäkringskassa i vilken den skadade är inskriven. Försäkringskassan har att vidarebefordra ett exemplar av anmälan titt yrkesinspektionen. Innan så sker skall försäkringskassan liksom nu kontrollera att anmälan fullgjorts riktigt, t samband därmed skall kassan bedöma huruvida den anmälda skadan är yrkesskada. Del påpekas i belänkandet att försäkringskassan i huvuddelen av fallen utan närmare utredning kan avgöra om en yrkesskada föreligger, t mera tveksamma fall måste t.ex. läkarintyg och eventuellt andra handlingar infordras. För all inte fördröja statistikproduktionen måste skadeanmätan inom sju dagar av kassan överlämnas till yrkesinspektionen där enligt utredningen kodning av anmälan skall ske. Detta innebär alt även de tveksamma fallen vidarebefordras lill yrkesinspektionen. Den senare gjorda slutliga bedömningen, som bl. a. innefattar uppgifter om diagnos, sjukskrivningstidens längd, beslutad invaliditet samt inträffat dödsfall, skall enligt utredningen sändas direkt titt SCB i dess egenskap av statistikproducent.

Den personal som skall koda anmälningarna om yrkesskador måste enligt utredningen ha goda kunskaper om den lokala arbetsmiljön. Utredningen förestår därför att kodningen förtäggs titt yrkesinspektionen. Härigenom uppnås också fördelen av närhet till arbetsplatserna där skadorna inträffat. Kodningspersonaten kan samarbeta med de inspektörer som känner till maskinpark, allmänna miljöförhållanden samt arbetets organisation på arbetsstället och kan därigenom på ett säkrare sätl bilda sig en uppfattning om vad som hänt. För att motarbeta de nackdelar som följer av en decentraliserad kodning, främst i form av risk för oenhetlighet, behövs väl genomarbetade kodningsinstruktioner och nägon form av centralt styrd utbildning för personaten. Vidare kommer central kontroltkodning att behövas.

Kodningspersonalen har all kontrollera all anmälningarna är fullständigt ifyllda och om det behövs införskaffa ytterligare uppgifter. I mera svårtolkade fall skatt kodaren la kontakt med den yrkesinspektör som känner till företagel där skadan inträffat för att fä hjälp med att tolka den beskrivning som finns i anmälan.

Därefter kodas anmälningarna och översänds kontinuerligt till SCB för dataregistrering. För kontrollkodning och senare arkivering skickas kopia av den färdigkodade anmälan, till slalistikenheten på arbetarskyddsstyrdsen. Utredningen beräknar alt kodningsarbetet kräver en insats motsvarande 15 årsarbetskrafter.

Arbeiarskyddssiyrelsen

Uiredningen föreslår alt arbetarskyddsstyrelsen i sin egenskap av huvudman för informationssyslemet ansvarar för yrkesskaderegistret och anger de innehållsmässiga förutsällningarna för statistiken. Utredningen

Prop. 1977/78: 74                                                                   14

föreslår all en statistisk enhel inrättas inom arbelarskydsstyrelsen.

Enheten skall i samråd med experter inom arbetarskyddsstyrelsen och SCB bygga upp och utveckla klassifikationssyslemen med arbetarskyddsinnehåll, t samarbeie med SCB skall enheten också upprätta instruktioner och utbilda personat för kodningen ute i yrkesinspeklionsdistrikten. Del skall vidare ankomma på enheten all ansvara för informationssystemets uppläggning och innehåll. Enheten skall kunna tolka och analysera statistiken och slä larm då statistiken utvisar förändringar i skadebilden. Enheten skall även samordna övriga enheters behov av informaiion om yrkesskador saml initiera undersökningar kring yrkesskador.

Speciella uttag ur informationssyslemet om yrkesskador kommer att behövas både för arbetarskyddsverket och övriga konsumenter. Enheten skall ansvara för hur sådana uttag skall göras. Enheten skatt även i övrigt lämna upplysningar om statistiken och hjälpa övriga konsumenter med t.ex, analys av statistiken. Inom enheten skall också som tidigare nämnls utföras viss kontrollkodning av ytkesskadeanmälningarna för att säkerställa enhetlighel.

Den föreslagna slalistikenheten skall enligt utredningen bestå av en chef. tre handläggare och fyra övriga.

Staiistiska cenlralhyrån

SCB skall enligt utredningens förslag vara producent av yrkesskadestatisliken. Detta innebär all SCB enligt av arbeiarskyddssiyrelsen angivna förutsättningar skall ansvara för planering och genomförande av slatistik-produktionen. Häri ingår bl. a. kodning av från försäkringskassan erhållna uppgifier om frånvarolidens längd, diagnos, invaliditet och dödsfall, SCB skatt vidare svara för dataregislreringen av såväl dessa uppgifter som de som tidigare kodats av yrkesinspektionen. Registret skall också kompletteras med uppgifter som hämtas från bl. a. centrala företagsregistret. Slora delar av sistnämnda arbeie kan göras maskinellt men vissa mindre delar kräver manuell hantering. SCB skall också svara för programmering och den tekniska framtagningen av tabeller och specialuttag. Tabellerna skall därvid förses med erforderliga kommentarerom materialets fullsiändighei. uppgifter om bortfall, eventuella mätfel etc. samt de konsekvenser detta för med sig för användningen av materialet.

Som förut nämnts skall en produktionsteknisk ledningsgrupp tillsättas för att underlätta del löpande samarbetet mellan arbeiarskyddssiyrelsen och SCB. Utredningen anför ocksä att en ämnesinriklad funklion behöver inrättas vid SCB.

Kostnader

Uiredningen redovisar en beräkning av de kostnader som införandel av informationssystemet och driften av delta. inkl. publiceringen av yrkesskadestatisliken. medför. Härtill kommer icke beräknade koslnader inom

Prop. 1977/78: 74

15

förelagen, yrkesinspeklionen m.fl. Dessa kostnader torde dock enligt utredningen vara i stort setl jämförbara med motsvarande kostnader inom nuvarande system.

Engångskostnader

Försöksverksamhet samt utveckling av standarder för indelningar

Utbildning av kodare

Uppläggningskostnader

kronor 390000 150000 500 000

Summa

1040000

Drijjkosl nåder Personalkostnader

-    statistisk enhet vid arbetarskyddsstyrelsen

-     kodarna

-    statistikproducenten (SCB) Databearbetningar m, m,:

-    dataregistrering

-    officiell statistik

-    riktad statistik

-     övrigt Publicering m, m.

700000

1000000

."550000

360 000

50000

350000

200000

OOOOO

Summa

3510000

Som en jämförelse påpekar utredningen att kostnaderna för framställningen av yrkesskadestatisliken hos riksförsäkringsverket är 1975 uppgick litl drygl 1.5 milj.kr.

4    Remissyttrandena

4.1 Allmänna synpunkter

Utredningens förslag har över tag fätl ett mycket gott mottagande hos remissinstanserna. Dessa understryker behovet av en tillförlitlig statistik. Detta gäller såväl för att belysa arbetsmiljöns effekter på arbetslagarna som för att kunna förebygga olycksfall och ohälsa i arbetsmiljön.

LO framhäller bl.a. att fackföreningsrörelsen sedan länge krävt bällre yrkesskadestalislik. Bakgrunden till de fackliga kraven har bl.a. varit att en betydande underregistrering kunnat konstateras av framför allt yrkessjukdomar. Ur facktig synpunkt är det angeläget att utvecklingen av olycksfall och yrkessjukdomar kan följas så att ett faktaundertag erhålls för prioritering av åtgärder pä arbetsmiljöns område. LO instämmer därför i utredningens målsättning alt åstadkomma en arbetarskyddsanpassad yrkesskadestalislik. I första hand är det angeläget alt statistiken kan användas för intensifierade insatser pä arbetsmiljöområdet och för att fä möjligheter att utvärdera vidtagna åtgärder.

TCO tillstyrker utredningsförslaget och understryker att del föreslagna yrkesskadebegreppel kommer all innebära en viklig och angelägen förbättring av informationen av yrkesskador. Liknande synpunkter anförs av

Prop. 1977/78:74                                                                    16

SACOISR och SAF. Organisationerna hälsar med tillfredsställelse utredningens förslag att samla lillgänglig information om yrkesskador hos en ansvarig myndighei som även får resurser för statistisk bearbetning och annan forskning kring yrkesskadeproblematiken.

Statistiken bör enligt SAF utformas på ett sådant sätl alt uppgifterna kan bli till praktisk nytta och stöd i det förebyggande arbetarskyddet.

Landsiingsförbundei godtar i stort setl utredningsförslaget. Förbundet framhäller bl.a. att landslingen vid sidan av de förpliktelser som åvilar dem som arbetsgivare enligt lag är skyldiga att ta hand om värdsökande. Landstingen har därför starka inlressen att bevaka när det gäller att upptäcka och eliminera miljöfaktorer som framkallar sjukdomstitlslånd. Svenska kommunförbundet konstaterar med tUlfredsställelse alt förstaget är så utformat att det svarar mot de olika behov och önskemål av statistik som användare har i sin arbetarskyddsverksamhel.

Arbetarskyddsstyrdsen understryker kraftigt det av utredningen påvisade behovet av en ny yrkesskadestatistik som underlag för det förebyggande arbetarskyddet. Styrelsen ställer sig ocksä bakom de principer för en sädan statistik som utredningen lagl fram både när del gäller systemets omfattning och dess innehåll. Styrelsen är också beredd att i enlighet med utredningsförslaget påta sig huvudmannaskapet för yrkesskadestatisliken. Även sjöjarisverket, som är ansvarig tUlsynsmyndighet i fräga om de ombordanställdas arbets- och fritidsmitjö. är positiv till utredningsförslaget.

Socialsiyrelsen anser del vara värdefullt att utredningen försökt åstadkomma ett sä heltäckande underlag som möjligt för alt ge en bild av skademönstret i arbetet och därjämte eventuella risker för olika skador.

UHÄ. som inhämtat yttranden från en rad läroanstalter, framhåller särskilt nödvändigheten av alt yrkesskadestatisliken blir lätt tillgänglig för säväl utbildnings- som forskningsändamål. Härigenom underlättas utredningarom arbelsmiljöproblem.

Siatskontoret delar utredningens uppfattning att ett informationssystem med uppgifter frän yrkesskadeanmätningarna utgör ell nödvändigl hjälpmedel i arbelarskyddsstyretsens förebyggande arbete. Liknande synpunkter anförs av RFV som också ansluter till utredningens uppfattning att systemet bör göras sä öppet och flexibelt all framtida behov av information kan tillfredsställas.

SCB som anser att yrkesskadestatistiken bör rustas upp i enlighet med ulredningens förstag. betonar viklen av att den officiella statistiken utformas med hänsyn litl flera olika intressenters synpunkler och önskemal.

4.2 Informationssystemets omfattning

Utredningens förslag att begreppet yrkesskada skall avse varje skada. alltså även psykiska, som uppkommer till följd av skadlig inverkan i arbe-

Prop. 1977/78:74                                                                    17

tet tillstyrks eller lämnas utan erinran av remissinstanserna. Socialstyrelsen, SPN. SACOfSR. TCO m. fl. stryker under förstaget att även psykisk ohälsa skall inordnas i informationssystemet. TCO ser utredningens förslag, att psykiska och psykosomatiska sjukdomar orsakade av psykisk påfrestning i arbetet skatt omfattas av yrkesskadebegreppet, som en viktig och angelägen förbättring av informationen om yrkesskador. Liknande synpunkter anförs av SACO/SR.

Förslaget, att alla personskador i arbetsmiljön oavsett om de föranlett ersättning från försäkringen, skatt ingå i informationssystemet, tiltstyrks av flertalet av de remissinstanser som uttalat sig i frägan, däribland LO. TCO. arhetarskyddsstyrden och socialstyrelsen. LO understryker vikten av alt skador som inte föranlett sjukskrivning men vät lyte etter men. sveda etter värk redovisas. LO kan inte acceptera att så viktiga grupper av yrkesskador som exempelvis bullerskador och eksem inte skulle framkomma i statistiken. I dessa fall blir den skadade ofta inte sjukskriven.

Utredningens överväganden om möjligheterna att också inhämta uppgifter om bagatellskador och tillbud las upp av flera remissinstanser. Socialstyrelsen poängterar vikten av att man i förebyggande syften genom t.ex. specialstudier söker få en uppfattning om i första hand tillbud då dessa kan indikera verkligt allvarliga risker i arbetsmiljön. Liknande synpunkter anförs av SACOISR. Flertalet remissinstanser har förståelse för de svårigheter som än sä länge föreligger i delta hänseende. LO anser det vara en uppgift för arbelarskyddsmyndigheterna att få till stånd rutiner och informationssystem inom företag och branscher beträffande bagateUskador och tittbud. Sådan information kommer att bli av stort värde för det lokala skyddsarbetet. Även Landsiingsförbundet understryker värdet av denna information. SFO anser att uppgifter om bagateUskador vid tillbud är så värdefulla att de kan motivera ett system för registrering. TCO framhåller att det skutte vara värdefullt för det förebyggande arbetsmiljöarbetet om bagateUskador och tillbud ingick i informationssystemet. Den pågående utbyggnaden av företagshälsovården bör som utredningen påpekat ge väsentligt bättre förutsättningar för en sådan vidgad information. Liknande synpunkler anförs av SPN.

Personkretsen

Utredningens förslag att utöver alla arbetstagare också ensamföretagare och värnpliktiga skall omfattas av informationssystemet tillstyrks etter lämnas utan erinran av remissinstanserna, däribland LO. TCO, SACOISR och en rad myndigheter. LO och TCO finner det viktigt att personkretsen vidgas i enlighet med förstaget till arbetsmiljölag. SACO/SR finner det glädjande att utredningen förestagit en utvidgning av personkretsen till att även omfatta fria yrkesutövare. Socialstyrelsen befarar dock en viss underrapportering hos ensamföretagarna. SCB förordar specialundersökningar i syfte att studera anmätningsfrekvensen hos bl. a. ensamföretagar-

3t    Riksdagen 1977178. I siiinl. Nr 74

Prop. 1977/78:74                                                                    18

na. LRF understryker i sitt remissyttrande vikten av att alla företagare och inte endast ensamföretagare skatt ingå.

Uppgiftsskyldighetens fullgörande

Utredningens förslag att anmälan om inträffad yrkesskada skatt vara gemensam för såväl informationssystemet som för yrkesskadeförsäkringen tiltstyrks av de remissinstanser som yttrat sig i frägan. SAF finner det praktiskt med endast en blankett. Även förslaget att skyddsombudet och om så är möjligt den skadade själv bör delta i utredningen kring ett inträffat skadefati tiltstyrks genomgående. LO betonar i detta sammanhang att det kan vara svårt för en ansvarig arbetsledare att objektivt medverka i utredningsarbetet. Förulom skyddsombudet bör därför i första hand exempelvis personal inom företagshälsovården anlitas. LO finner det också angeläget att anvisningar utarbetas för hur skadeanmälan skall ifyllas och att utbildning ges om hur utredningsarbetei skall genomföras. Liknande synpunkter anförs av TCO. Arbetarskyddsstyrdsen anför att det är av grundläggande betydelse för systemet att anmälningarna om inträffade skador kommer in snabbt, i föreskriven omfattning och med fullständiga uppgifter. Det är därför angeläget med erforderiiga resurser för information i dessa frågor. Frägan måste tas upp i samband med arbetsmiljöutbitdningen och partssamverkan samt internt inom företagen. 5/V framhåller vikten av att om den skadade är invandrare, tvåspråkigt skyddsombud eller tolk anlitas vid utredningen.

Förstaget att anmälan om yrkesskada skall översändas till försäkringskassan inom 14 dagar tillstyrks av bl. a. TCO. SACOISR och länsstyrdsen i N(>rrhottens län. TCO. som framhäller att förändringar i hälsotillständel till följd av ofla upplevd psykisk påfrestning i arbelel kan vara svåra all bedöma, understryker att även senare inkomna anmälningar måste behandlas. Statskontoret menar att någon tidsgräns bör sättas för när företagen skall ha lämnat in skadeanmälan. SAF och SFO anser den av utredningen föreslagna tidsgränsen för snäv. SAF" framhäller alt anmälans saktiga innehåll måste prioriteras före snabbheten i rapporteringen. Om en tidsgräns över huvud taget bör fixeras bör den utökas titt fyra veckor. Sjöfartsverket påpekar problemen att klara 14-dagarsgränsen vid olyckor på fartyg till sjöss. Verket föreslär att dispens skall ges titts första hamn nås eller annan möjlighet titt postgång ges.

4.3 Uppgifter i informationssystemet

Utredningens förslag titt innehall i yrkesskadeanmälan tas upp av en rad remissinstanser. TCO stryker under att skadeanmälan måste ges en sädan utformning att yrkessjukdomar som sammanhänger med psykisk påfrestning i arbetet kan belysas pä ett tiltfredsställande sätt. SPN anför liknande

Prop. 1977/78: 74                                                                   19

synpunkter och framhåller all en differentiering av psykiska sjukdomar måste ske.

Förstaget titt innehåll i yrkesskadeanmälan år enhgt socialstyrelsen alltför inriktat på tekniska frägor i industriett verksamhel. Förslaget tittgodo-ser inte aktuella krav inom andra sektorer exempelvis vårdsektorn. Styrelsen framhåller som en brist att psykiska effekter av arbetsmiljön inle medtagits i utredningsförslaget.

LO finner detaljeringsgraden i utredningsförslaget tUlfredsställande. Den medger en så pass utförtig bild av förhållandena under vilken en skada inträffat att statistiken kan bidra titt klarläggande av orsakssammanhanget. Organisationen understryker därvid vikten av att en utföriig diagnos av yrkesskadorna kan erhållas. SACOISR anför att omfattningen av uppgifter i formuläret till yrkesskadeanmälan väcker vissa farhågor om tillförlitligheten i svaren, eftersom länga frågeformulär har en tendens att ge mer otillförlitliga svar. SFO menar att om anmälningsrutinerna blir för komplicerade finns risker för bortfall med åtföljande av reducering av statistikens kvalitet.

Styrelsen jör arbetarskyddsjhnden understryker fördelen av att den tidigare hett fria beskrivningen av skadans händelseförlopp m.m. ersätts av en med frågor styrd fri beskrivning. Härigenom undertättas bl. a. jämförelser mellan olika registrerade anmälningar.

Ftera remissinstanser lämnar synpunkter på utformningen av yrkesska-deanmätan utifrån egna önskemål och behov. Statens strålskyddsinslitut päpekar att den av utredningen föreslagna orsaksklassificeringen inte är särskilt vät anpassad till strätningsomrädet. Enligt trafiksäkerhelsverkel bör av yrkesskadeanmätan framgå om det är fräga om ett arbetsolycksfall etter om olyckan inträffat vid färd titt etter frän arbetet. Verket understryker bl. a. vikten av att med ledning av skadeanmälan kunna återfinna polisens utredning av olyckshändelsen. SIV anser det i motsats titt utredningen värdefullt att inhämta uppgifier om den drabbades språktitlhörighet och vistelsetid i Sverige. Sädana uppgifter kan ge underlag för konkreta åtgärder snabbt och effektivt.

Sjöfansverkei har en rad önskemål om anmälans utformning och instämmer därför i förstaget att ett särskilt formulär även i fortsättningen skatt finnas för sjöfartsnäringen.

Ytterligare ett par remissinstanser tar upp fråga om branschanpassade yrkesskadeanmälningar. Land.stingsförbundet som i likhet med socialstyrelsen anser utredningsförslaget alltför anpassat titt den typ av skador och skadeorsaker som förekommer inom industrin ifrågasätter om inte behov av olika typer av blanketter kan uppstå för olika typer av branscher. Skogs- och lantarbelsgivareföreningen pekar på att i ett generellt formulär kan frågorna uppfattas olika beroende på företagets branschtillhörighet. Enligt föreningen föreligger vidare risk att man med ett generellt formulär förlorar möjligheten att få in viktiga uppgifter som har särskild anknytning

Prop. 1977/78: 74                                                                   20

till branschen. Föreningen vitt därför förorda all ett system med bransch-anpassade formulär prövas.

Nägra remissinstanser berör utredningens förslag att näringsgrensindelningen skall göras med utgångspunkt från arbetsställets specifika verksamhet och att därvid SCB:s definition av arbetsstätlebegreppet skall användas. Med arbetsställe avses där en lokalt etter funktionellt avgränsad produktionsenhet etter motsvarande inom företaget. LO anser att ett av problemen med nuvarande yrkesskadestatistik är att denna klassificering görs med utgångspunkt frän heta företagets och inte arbetsställets specifika verksamhet. För att yrkesskadestatistiken skatt bli användbar för arbetarskyddsmyndigheten bör ocksä definitionen av arbetsställebegreppet så långt möjligt överensstämma med SCB:s. Sociologiska institutionen vid uniyersitetet i Stockholm anser det vara en klar förbättring att klassificeringen nu skall ske med utgångspunkt från arbetsstället. LO, SAF. statskontoret, arbetarskyddsstyrdsen och miljödatanämnden tar upp det s. k. Ml 08-projektel (försöksverksamhel med registrering av arbetsställen och vissa riskfaktorer inom dessa) och understryker vikten av att garantier skapas för att yrkesskadeinformationen kan utnyttjas på ett sådant sätt att sambearbetningar med övrig information i Ml 08 kommer till stånd. Miljödalanämnden och SAF anser det viktigt att det arbetsställebegrepp som kommer att användas i yrkesskadestatistiken går att koppa till de arbets-stätlebegrepp som skatt användas inom ett kommande arbetsstätleregister om riskfaktorer.

Utredningsförslaget att indelningen av verksamheien vid arbetsställen i fortsättningen skall ske enligt standard för svensk näringsgrensindetning (SNI) och att centrala företagsregistret skatt utnyttjas i klassificeringsarbetet mottas posilivi av de remissinsianser som berört frågan. SCB ansluler sig till förstaget att standard för svensk näringsgrensindetning skatt användas och delar vidare utredningens uppfattning att uppgifter om arbetad tid och näringsgren skatt hämtas från det centrala företagsregistret. LO påpekar att genom att utgå från arbetsstället enligt standard för svensk näringsgrensindelning kommer man att kunna avläsa exempelvis skadefrekvensen inom olika verksamhetsslag på arbetsslällenivä. Organisationen anser det angeläget att den förestagna näringsgrensindelningen ger en indelning som motsvarar olika avtalsområden och understryker bl. a. därför vikten av att en noggrann registrering kommer titt stånd. SIND och länsslyrelsen i Norrbollens län är positiva titt den förestagna knytningen av yrkesskadestatistiken titt den officiellt vedertagna standarden för näringsgrensindelning.

Nägra remissinstanser riktar uppmärksamheten på vissa problem med standard för svensk näringsgrensindelning och centrala företagsregistret. SPN framhåller att denna standard inte är lika detaljerad för statlig och kommunal verksamhet som den exempelvis är för industrin. Nämnden anser alt utredningen inte tagit tillräcklig hänsyn titt den statlig sektorns pro-

Prop. 1977/78: 74                                                                   21

blem och behov av uppgifter frän yrkesskaderegistret. Landstings- och kommunförbunden påpekar att kommunal verksamhet inte ingår i centrala företagsregistret på samma detaljerade nivä som industrisektorns. Även socialstyrelsen och arbetarskyddsstyrdsen anser det otillfredsställande att centrala företagsregistret inte kan användas pä samma sätt för den offentliga sektorn och föreslär därför att en förbättring av registret kommer till stånd.

4.4 Statistik och annan information

Utredningens förstag att en fullständig årsstatistik med analyser och kommentarer publiceras 15-18 månader efter skadeärets ulgång hälsas med tillfredsstäUelse av en rad remissinstanser. LO betonar att det lidsutrymme som framtagandet av årsstatistiken kommer att ta i anspråk bör kunna medge noggranna och omfattande kommentarer titt statistiken. En stor satsning bör göras beträffande urval av statistiktabetter och deras utformning och innehåll för att den reguljära årsstatistiken skall bli sä informativ som möjligt. Publiceringen av statistiken bör utföras pä ett lättillgängligt och överskådligt sätt. Även TCO understryker värdet av den avsevärda förkortning av produktionstiden som utredningsförslaget innebär.

SAF finner den av utredningen föreslagna omläggningen av statistiksystemet i allt väsentligt vara ändamålsenlig. Vidare understryker föreningen att förslaget innebär klara förbättringar i jämförelse med nu existerande system. SIND betonar värdet av den föreslagna snabbare publiceringen och den större vikt som tillmäts behovet av att också i kvalitativa termer kunna utröna orsakssammanhangen mellan uppkomna skador och sjukdomar.

Några remissinstanser tar upp frågan om en branschanpassad årsstatistik. Svenska melallindustriarbeiarejörbundei har förståelse för att den officiella statistiken bör vara översiktlig men framhåller att varje användare av statistiken inte skatt behöva beställa särskilda bearbetningar av materialet för att få den statistik de fortlöpande behöver. Detaljredovisning bör finnas lillgänglig exempelvis i form av råtabeller. Landslingsjörbundet anser att statistiken måste vara relativt branschanpassad även om den bara skall tillgodose konsumenternas mest elementära behov. Blir ärsstatistiken alltför översikttig ökar i stället behoven av riktad statistik vilket kan göra den översikttiga årsstatistiken överflödig.

Utredningens förstag, att årsstatistiken skall publiceras i serien Sverige officiella statistik, godtas i allmänhet av remissinstanserna. Miljödatanämnden pekar dock på att nämnden har i uppdrag alt planera innehättet i en mitjöstatistisk årsbok som skatt produceras av SCB. Årsboken skall tas fram i syfte att presentera en bred allmän information om mitjöförhätlande-na inkl. statistik om arbetsmiljön. Enligt SAF bör övervägas om inte redo-

Prop. 1977/78: 74                                                                   22

visningen av ärsstatistiken borde kunna samordnas med och infogas i denna mitjöslatistiska årsbok.

Utredningens förslag om en kvartalsstatistik som skall publiceras inom tre månader efter kvartatets utgång till styrks av bl,a. LO. TCO. SAF och Svenska kommunförbundet. SÄF finner utredningens förslag titt kvartalsstatistik vät fylla yrkesskadestatistikens funktion att i första hand fungera som ett stöd för en aktiv skyddsverksamhet. TCO anför att organisationen tidigare framhättit en sådan kvartatsstatistik som synnerligen angelägen och hälsar mol denna bakgrund utredningens förslag med stor tillfredsställelse. Utredningsförslaget tillstyrks också av ett anlal myndigheler däribland socialstyrelsen, RFV, statskontoret och miljödatanämiidcn. Miljödalanämnden finner den förestagna kvartalsstatisliken väl molsvara kravet pä att sammanställningar kan göras inom rimlig tid och användas som grund för en aktiv skyddsverksamhet. Siatskontoret finner det värdefullt att uppgifter om yrkesskador pä detta sätt kan sammanställas snabbare än hittills.

Nägra remissinstanser är tveksamma mot den föreslagna kvartalsstatisliken. SACOtSR framhäller att denna torde vara alltför ostringenl och osäker för att vid regelbunden publicering nämnvärt kunna bidraga till en förbättring av arbetsmiljön. Landsiingsförbundei ifrågasätter värdel av kvar-talsslalistiken med hänsyn litl att näringsgrensindetningen inom det landslingskommunala verksamhetsområdet är ganska grov. Förbundel pekar i detta sammanhang ocksä pä svårigheter att ur de kvarlalsvisa nationalräkenskaperna kunna erhålla uppgifter om arbetad tid inom landstingssektorn. Enligt 5FO bör frågan om kvartatsstatistik utredas ytterligare.

Nägra remissinstanser understryker behovei av att kunna erhålla särskilda uttag ur statisliksystemet utifrån deras behov av information. Pä grund av den officiella statistikens begränsningar, måste enligt LO, möjligheten för olika intressenter att göra särskilda uttag ur registret tillmätas stor betydelse. Sådana särskilda bearbetningar av statistiken bör kunna göras titt rimliga kostnader dä i annat fall vissa intressenter exempelvis fackförbunden av kostnadsskäl kan ivingas avslä från att ulnyttja denna service. SAF utgår ifrån att förslaget skall kunna tillgodose branschorganisationernas behov av speciatuppgifter så att deras arbete med egen yrkes-ska-destatistik i framtiden kan bli överflödig. SIND finner de betydande möjligheterna att göra selektiva statistikuttag - med anslutning till enskilda arbetsställen och individer - lillialande. Enligt Svenska kommuiiförhundei bör förslagel skapa förutsättningar för uppbyggnad av en primärkommunal yrkesskadestatistik som tar hänsyn till den mångsidiga verksamhel som förekommer pä delta arbetsområde.

Utredningens förstag titt fortsatt utredningsarbete beiräffande möjlighelerna att i del förebyggande arbelel utnyttja tillgänglig staiistik och annan redovisning av ohälsa etter sjukdom tillstyrks genomgående av remissinstanserna. UrZ.O:s synvinkel ärdel angelägel att utreda möjligheten av att

Prop. 1977/78: 74                                                                  23

lagra och statistiskt behandla medicinska data som kommer fram i hälsokontroller och i sjukvård. Framför attt samlas inom företagshätsovärden ertarenheter om säväl hälso- som arbelsmitjöförhåttanden som bör systematiskt bearbetas. Äv läkare titt arbelarskyddsmyndigheterna anmälda fall av sjukdom som kan ha samband med arbete bör bearbetas statistiskt och analyseras. Bland de register som enligt LO bör vidareutvecklas nämns socialstyrelsens canceiregisier.

Utredningens kartläggning av befintliga register ger enligt TCO många goda utgångspunkter för ett forlsalt utredningsarbete. Organisationen framhåller ocksä att de anställdas kunskaper och erfarenheter i ökad utsträckning bör tas till vara för att belysa hälsorisker i arbetsmiljön och anser att statistiska urvatsundersökningar utgör en i mänga sammanhang användbar metod.

Miljödalanämnden erinrar om en inom ramen för miljövårdens informationssystem pågående undersökning som bl.a. syftar till att utarbeta systemmodeller för data från förfaltningsreglerad hälsoövervakning av grupper av arbetstagare som utsätts för vissa hälsorisker. SCB anför bl. a. att inom byråns undersökningar om människors levnadsförhållanden sker en relativt bred uppgiftsinsamting om individernas kunskap och upplevelse av hälsorisker samt av vissa arbetsmiljöfaktorer. 1 sammanställningen av dessa uppgifter är det ofta svärl att relatera hälsouppgifter titt något entydigt arbetsmiljöbegrepp. Inom SCB har där för påbörjats ett utvecklingsarbete i syfte att närmare kunna redovisa sådana uppgifter som kan bidra till att belysa samband mellan arbetsmiljö och ohälsa.

Socialstyrelsen pekar bl.a. på att styrelsen genom hälso- och sjukvärdens statistikberedning (HÄSST) bedriver en utredningsverksamhet som nära anknyter till den fortsatta utredningsverksamhet som yrkesskadesiatisiikutredningen föreslär. Styrelsen framhåller vidare att det ligger en viss fara i alt splittra inhämtandet och bearbetningen av information om befolkningens hälsoförhållanden och dess orsaksmönster på alltför många händer. Enligt styrelsen krävs ett samlat och totalt grepp över sjuklighetsmön-stret. Styrelsen bör svara för den erforderiiga samordningen.

Arbetarskyddsfondens styrelse stöder en ökad satsning på metodutveckling och atlmän forskningsverksamhet inom det epidemiologiska området och anser all del mäsle ulbitdas flera forskare pä området. Styrelsen har därför tittsati en programgrupp för granskning av detta fäll.

4.5 Organisatoriska frågor

Utredningens förslag att arbetarskyddsstyrelsen skall vara huvudman för informationssystemet om yrkesskador tillstyrks genomgående av remissinstanserna. LO understryker vikten av att arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen ges ett omfattande faktaunderlag för prioritering av sina insatser avseende den utvidgade rätlen titt förhandsgranskning av tek-

Prop. 1977/78:74                                                                   24

nisk utrustning och kemiska ämnen etc. som förstaget till ny arbetsmiljölag innebär. SAF finner den av utredningen förestagna ordningen med arbetarskyddsstyrelsen som huvudman för yrkesskadestatistiken lämplig och välmotiverad med hänsyn titt statistikens betydelse för de planerande verksam heterna inom arbetarskyddsomrädet. SACOtSR hälsar med tillfredsställelse utredningens förslag att samla tillgänglig information om yrkesskador hos en ansvarig myndighet.

RFV. som äransvarig förden nuvarande yrkesskadestatisliken, ansluler sig till utredningens uppläggning av en reformerad yrkesskadeinformation. Verkei pekar på arbetarskyddsstyrelsens stora behov av en snabb och detaljrik information om yrkesskador och yrkessjukdomar.

Arbetarskyddsstyrdsen understryker kraftigt det av utredningen påvisade behovet av en ny yrkesskadestatistik som kan utgöra ett praktiskt undertag för det förebyggande arbetarskyddet. Styrelsen är ocksä beredd att pålaga sig huvudinannaskapet för yrkesskadestatistiken.

Flera remissinsianser underslryker behovet av kontinuerliga kontakter mellan informationssystemets huvudman och arbetsmarknadens parter saml de myndigheter som är berörda av statistiken. Utredningens förstag om ett formaliserat samråd med representanter frän LO, TCO, SAF, riksförsäkringsverket, arbetarskyddsstyrelsen. SCB och socialstyrelsen titl-slyrks av dessa organisationer och myndigheter etter lämnas utan erinran. Vidare anmäler UHÄ, sjöfartsverket, försäkringskasseförbundet och Svenska konimunjörbundet intresse alt detta i detta samråd. LRF föreslår all en samrådskanat öppnas mellan de statistikansvariga och företagarna på samma sätl som förestagits för de anställda och deras arbetsgivare.

t fräga om utredningens förslag, all SCB får i uppdrag att svara för slatis-likproduktionen, är remissopinionen delad. Nägra remissinstanser, däribland TCO. Svenska kommunförbundet, RFV och SCB tillstyrker förstaget. Några remissinstanser är tveksamma till utredningsförslaget i denna del. Statskontoret framhåller bl.a. att informationssystemet mäste kontinuerligt vidareutvecklas framför attt med utgångspunkt i de nya krav som arbetarskyddsverket ställer pä syslemel. Det bör därför i stället ankomma på arbetarskyddsstyrelsen att svara för utveckling och produktion av systemet, t det fortsatta utvecklingsarbetet får närmare prövas hur ADB-drif-len av arbetarskyddsslyretsens informationshantering skatt organiseras och i vilken omfattning SCB:s datamaskinantäggning därvid skatt anlitas.

SAF ifrågasätter lämpligheten av en så längtgäende arbetsuppdelning för yrkesskadestatistikens framställning som skisserats i utredningsförslaget Bäde från uppgiftslämnarnas sida och från statistikens avnämare kan om utredningsförslaget genomförs tätt uppstå oklarhet om vilken av berörda myndigheter som svarar för skilda delar av informationssystemet och dess framställning. Enligt föreningen torde valet av ADB-kapacilet i allt väsentligt kunna ses som en ren kostnadsfråga. LandsUngsförbundet anser att statistikproducenten måste ha mycket goda fackkunskaper inom det områ-

Prop. 1977/78: 74                                                                   25

de statistiken avser. Förbundet har i andra statistiksammanhang sell fördelar i alt produktionen ligger nära beslutsfattare och tunga konsumenter av statistiken. Förbundet anser därför att resurserna inte bör delas upp på tvä verk utan förordar att arbetarskyddsstyrelsen får ansvaret för produktionen. Datakapacitet och viss experthjälp synes verket kunna fä genom avtal med SCB.

Utredningens organisatoriska förstag i övrigt har endast i mycket liten utsträckning berörts av remissinstanserna. Behovet av erforderiiga resurser understryks av såväl SCB som arbetarskyddsstyrdsen. Enligt styrelsen är de av utredningen förestagna resurserna för yrkesinspektionens befattning med yrkesskadeanmätningarna för lågt beräknade. SCB utgär från att medel för byråns arbete med den nya statistiken kommeratt ställas till förfogande pä sedvanligt sätt inom ramen för SCB:s anslag.

Utredningens förstag att kodning m.m. av yrkesskadeanmälningarna skall ske vid yrkesinspektionen har berörts av arbetarskyddsstyrelsen och statskontoret. Arbetarskyddsstyrelsen år beredd att pröva den förestagna ordningen. Det är emellertid behäftat med stora prakliska ölägenheter från personalsynpunkt. Föratt man skall kunna undvika svårigheter vid semester, tiänsttedighet och vakanser fordras att mer än en person inom varje yrkesinspektionsdistrikt behärskar kodningsarbetet. Statskontoret förordar decentralisering men släller sig tveksam till att särskild personal har till uppgift att endast utföra kodningsarbetet. Statskontoret menar att man närmare bör belysa möjligheterna att tåla yrkesinspektörerna ansvara för kodningsarbelel.

5   Föredraganden

5.1 Inledande synpunkter

Dagens arbetsmiljö präglas av en snabb teknisk och social omvandling. Utvecklingen av svenskt arbetsliv har drivits pä genom nya arbetsmetoder och organisationsformer. En stark mekanisering och en automatisering av arbetet har ofta skett. Kemiska produkter och processer används numera i en tidigare okänd ulslräckning. Den snabba tekniska utvecklingen har å ena sidan inneburit att en rad tunga och förslitande arbeten med stora risker för olycksfall har försvunnit. Å andra sidan har nya typer av risker uppställ. Den lekniska utrustning som används har t.ex. gett upphov till buller och värmeprobtem. Många skador i arbetet orsakas av olämpliga arbetsställningar. De kemiska hälsoriskerna i arbetslivet är betydande. Under senare tid har det kommit alarmerande rapporter om långtidsverkningar av vissa kemiska ämnen. Många upplever sitt arbeie som psykiskt pressande. Trots all betydande insatser för att förbättra säväl den fysiska som den psykiska arbetsmiljön har gjorts är antalet skador i arbetslivet fortfarande stort.

Prop. 1977/78: 74                                                                   26

Riksdagen har nyligen antagit regeringens förslag till arbetsmiljölag. Den nya lagen skatt träda i kraft den I juli 1978. 1 lagen riktas uppmärksamheten mol säväl olika fysiska faktorer i arbetsmiljön som omständigheter sammanhängande med arbetets uppläggning och innehåll. Grundläggande skall vara att man beaklar alla de sidor av arbetsmiljön som kan vara ogynnsamma för den fysiska och psykiska hälsan. Den nya lagstiftningen är vät ägnad alt driva fram effektiva insatser mot dåliga arbetsmiljöer och den kommer alt betyda en kraftig stimulans för bättre arbetsmiljö. Det är här fråga om en utveckling gradvis där lagstiftningen ger impulser och stöd för myndighelerna och arbetsmarknadens parter och för alla dem som på arbetsplatserna aktivt engagerar sig i miljöfrågorna.

Såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter och andra är i stort behov av ett tillfredsställande beslutsunderlag när del gäller att prioritera insatserna för en förbättrad arbetsmiljö, t detta arbete är kunskaper kring redan inträffade skador och deras orsaker en viktig del.

Nuvarande yrkesskadestalislik är uppbyggd för alt tillgodose två behov. Den har tiänat som grund för den differentierade premiesällning som före är 1972 tillämpades inom yrkesskadeförsäkringen. Vid sidan härav har den varil och är fortfarande ett beiydelsefulll hjälpmedel på arbetarskyddsområdet. Sedan yrkesskadestatistikens direkta anknytning till premiesättningen inom yrkesskadeförsäkringen i huvudsak upphört har frågan om utformningen av denna staiistik kommii i ett nytt läge. Behovei av statistisk redovisning av olycksfall i arbetet och andra yrkesskador anknyter numera i första hand titt arbetarskyddsverksamhetens krav. För försäkringens del har samtidigt betydelsen av statistiken minskat.

Yrkesskadestatistikutredningen har i sitt betänkande (SOU 1976:17) Skador i arbetet, statistik och annan information sökt analysera de önskemal och behov i fräga om en modern yrkesskadestalislik som finns hos arbetarskydds- och andra myndigheler, arbetsmarknadens parter och andra intressenter. Utifrån detta har utredningen lagt fram förslag till ett informationssystem om yrkesskador med arbetarskyddsstyrelsen som huvudman.

Utredningens belänkande har nu remissbehandlats. Remissinstansema tillstyrker i huvudsak utredningens förslag. Landsorganisationen i Sverige (LO) har därvid bl. a. framhållit att det är i hög grad angeläget att snarast erhålla en yrkesskadestalislik som kan ge en tillförlitlig bild av arbetsmiljöns effekter pä arbetstagarna och kan användas som en tidig varningssignal om hälsorisker i arbetsmiljön. Liknande synpunkter anförs av Tjänstemännens centralorganistion (TCO) som också framhåller att det nya skadebegreppet inom arbelsskadeförsäkringen. som bl.a. omfattar psykiska och psykosomatiska sjukdomar orsakade av arbetsförhällandena. innebär en viklig och angelägen förbättring av informationen om yrkesskador. Centralorganisationen SACO/SR hälsar med tillfredsställelse ulredningens förslag att samla tillgänglig information om yrkesskador hos en ansvarig myndighet. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) tillmäter förstaget om

Prop. 1977/78:74                                                                    27

ulvidgad yrkesskadestalislik stor betydelse. Myndigheterna och en rad intresseorganisationer sluter också i huvudsak upp kring utredningsförslaget.

Ävenjag instämmer i att en förbätirad information om inträffade skador i arbetet är angelägen. Enligt arbetsmiljölagen skall arbetsförhållandena anpassas efter människans förutsättningar i säväl fysiskt som psykiskt avseende. Della riktar uppmärksamheten på att en helhetssyn på människans hälsosituation måste eftersträvas. Redovisningen av skademönstret i arbetslivet och riskerna för skador bör därför vara så heltäckande som möjligt. Av grundläggande betydelse är därför att - liksom faltet är inom arbelsskadeförsäkringen - alla skador och sjukdomar som har uppställ pä grund av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet skall redovisas. Jag vill här underslryka att av denna definition av skadebegreppet följer att med skadlig inverkan i arbetet avses inverkan av sädan i arbetsmiljön förekommande faktor som kan påverka såväl den fysiska som den psykiska hälsan ogynnsamt.

Jag vilt ocksä framhålla att det är viktigt att en officiell yrkesskadestalislik publiceras snabbare än vad nu är fallet. Detta är en förutsättning för att statistiken skall kunna används i förebyggande syfte. Utredningens förstag innebär i denna del att en fullständig årsstatistik med analyser och kommentarer kan publiceras 15-18 månader efler skadeärets utgång i stället som f n. tvä och eti halvi är. Utredningen har ocksä föreslagit att en preliminär snabbstatistik som skall omfatta ett kvartal publiceras ca tre månader efter kvartalets utgång. Härigenom kan man erhålla tidiga signaler när nya risker uppträder etter vid plötsliga förändringar i risksituationen inom olika områden.

En förbältring av den nuvarande yrkesskadestatisliken är vidare nödvändig av andra skäl. Vid sidan av en översiktlig årsstatistik som har till syfte all ge översiktlig informaiion om arbetsskadorna har arbetarskydds-och andra myndigheter, arbetsmarknadens parter, branschorgan* forskare och andra ett stort behov av statistiska sammanställningar och annan information om inträffade skador som är anpassad till den egna verksamheten. Nuvarande yrkeskadestatistik medger detta bara i begränsad omfattning och då i allmänhet genom tidskrävande manuell bearbetning. Utredningens förstag i denna del innebär att avnämarnas behov av statistik anpassad titt behoven i de olika fallen kan till godoses bättre än för närvarande.

Mot bakgmnd av vad som framkommit under utredningsarbetet och under remissbehandlingen förordar jag att ett informationssystem om skador i arbetet införs i huvudsaklig öveiensstämmetse med utredningens förslag. Arbetarskyddsstyrdsen bör bli huvudman för systemet och ha ett samlat ansvar för detta. Det nya systemet, som med anknytning till den terminologi som används inom arbetsskadeförsäkringen bör benämnas informationssystem om arbetsskador, bör genomföras med verkan frän den Ijanu-

Prop. 1977/78: 74                                                                   28

ari 1979. Systemet innebär avsevärt förbättrade möjligheter att genom ana-tys av riskstrukturer i arbetslivet erhålla undertag för bedömningar och ställningstaganden när det gälter insatserna för en tUtfredsstältande arbetsmiljö.

5.2 Informationssystemets omfattning

Arbetsskadebegreppet

Yrkesskadestatistikutredningen föreslår att i det nya informationssystemet skall ingå alla skador som uppkommit till följd av skadlig inverkan i arbetet. Frän denna regel skatt dock undantas sådana skador som föranlett enbart omläggning etter läkarvård och inte föranlett sjukskrivning, s.k. bagateUskador. Förslaget innebär samtidigt att skador som visserligen inte föranlett sjukskrivning men däremot gett upphov titt lyte etter men skatt tas med. Det kan exempelvis gälla eksem, bullerskador och liknande. Utredningen lar ocksä upp frågan om rapportering av tillbud men finner att det f.n. inte är praktiskt genomförbart att fånga in uppgifter härom.

Utredningens förstag tillstyrks av de remissinstanser som beröri frågan. LO understryker vikten av att alla skador i arbetsmiljön, oberoende av om de faller under arbetsskadeförsäkringen eller ej. skall ingå i informationssystemet. Detta gäller exempelvis butterskador och eksem där den skada-, de ej blir sjukskriven och kan arbeta med oförändrad inkomst. TCO ser utredningens förstag som en mycket viktig och angelägen förbättring av informationen om arbetsskador. Viktigt anses vara att uppgifter om rygg-och ledsjukdomar uppkomna genom dåliga arbetsställningar samt om psykiska och psykosomatiska sjukdomar kommer att inga i del nya informationssystemet. Liknande synpunkter anförs av SACO/SR. Arbetarskydds styrelsen framhåller vikten av all yrkesskador anmäls även när ingen ersättning utgår.

Flera remissinstanser, däribland LO, TCO och SACO/SR, tar upp frågan om att låta även bagateUskador och tillbud ingå i det föreslagna informationssystemet. Organisationerna har förståelse för att utredningen avstått frän att lägga fram konkreta förslag härom bl.a. med hänsyn till den än så länge mycket ofullständiga utbyggnaden av företagshätsovärden.

Jag vill framhålla att det nya informationssystemet främst skall tjäna arbetarskyddets behov. Genom analys av riskerna i arbetslivet kommer man att få ett förbättrat underlag för bedömningar och ställningstaganden i miljöarbetet. Systemet måste därför vara så fullständigt som möjligt och i princip omfatta alla personskador i arbetslivet. En ny tag (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring (omtryckt 1977:264) har trätt i krafl den 1 juli 1977. Enligt denna lag räknas som arbetsskada alla skador titt följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Olycksfall vid färd titt och från arbetet räknas som arbetsolycksfall. orn färden föranletls av och stod i nära samband med arbetet. För smittosamma sjukdomar, som inte beror på

Prop. 1977/78:74                                                                   29

olycksfall, gäller särskilda regler enligt förordningen (1977: 284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. Harförsäkrad varit utsatt för olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet, skatt skada som han har ådragit sig anses vara orsakad av den skadliga inverkan, om inte betydligt starkare skäl tatar mol det. EnUgt nyssnämnda förordning skatt anmälan göras hos allmän försäkringskassa om skadan har medfört eller kan antagas medföra rätt till ersättning från allmänna försäkringen eller arbetsskadeförsäkringen. Anmälan skall även göras om skadan har föranlett etter kan antagas föranleda sveda och värk, lyte etter annat stadigvarande men.

Jag anser att skadebegreppel enligt arbetsskadeförsäkringen och den därpå grundade anmälningsskyldigheten vät motsvarar de anspråk som kan ställas pä ett modernt informationssystem om arbetsskador. Genom den vida definitionen av arbetsskadebegreppet kommer ocksä psykisk ohälsa att kunna ingå i systemet. Detta innebär ocksä att skador, som medför besvär av något slag utan att för den skutt ge rätt till ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen, kommer alt ingå i systemet. Jag förordar därför att arbetsskadebegreppet enligt arbetsskadeförsäkringen används i informationssystemet om arbetsskador.

BagateUskador, dvs. sädana skador som enbart föranlett omläggning etter läkarvård, skatt enligt utredningsförslaget inte rapporteras som arbetsskada. Enligt nu gällande bestämmelser för anmälan om arbetsskada föreligger anmälningsskyldighet för bagateUskador i den mån behandlingen av skadan medfört ersäitning från sjukförsäkringen etter arbetsskadeförsäkringen. Detta innebär alt anmälningsskyldighet föreligger när skadan behandlats av enskild läkare etter av läkare inom den offentliga sjukvården. Eftersom sådan ersättning inte utgär när skadan behandlats av företagshälsovården kommer de där behandlade skadorna enligt utredningsförslaget att falla utanför informationssystemet.

Enligt min mening finns det skäl som tatar för att tåla informationssystemet för arbetsskador omfatta alla bagateUskador, även om de behandlas av företagshälsovården. I många fall kan en bagatetlskada vara en indikation på att en större risk med kanske mer allvarliga följder föreligger. Det är vidare uppenbart att det är företagshälsovården som har de bästa förutsättningarna att medverka vid rapporteringen av sädana skador. Emellertid är del än så länge bara ca en tredjedel av de anställda som har tillgång titt företagshälsovård.

Varje år inträffar ell mycket stort antal bagateUskador. Det kan emellertid inte nu överblickas i vilken utsträckning dessa behöver bearbetas pä samma utförliga sätt som övriga skador i arbetet. Jag är därför inte f n. beredd att förorda någon utökning av anmälningsskyldigheten för bagatellskador. Det bör ankomma på arbetarskyddsstyrelsen att närmare ulreda hithörande frågor och avge de förslag detta ger anledning till.

Jag vill också ta upp frägan om rapportering av tillbud. Det faktum att ingen människa kommit till skada innebär inte alt arbetsmiljön är säker

Prop. 1977/78: 74                                                                   30

utan kan tvärtom indikera att en allvarlig risk föreligger. Studier av tillbud kan ge myckel viklig information för arbetarskyddets del. Det är emellertid svårt att nu införa en rapporteringsskyldighet för tillbud. Ell problem är alt generellt definiera detta begrepp. Det kan ocksä antas att rapporteringen blir ofullständig eftersom rätt titt ersättning inte föreligger En allmän anmälningsskyldighet skulle ocksä stöta pä svårigheter titt följd av att företagshälsovården, som torde ha de bäsla förutsättningarna alt svara för rapporteringen, än så länge är ofullständigt utbyggd. Informationen om tillbud skulle därför avse endast en begränsad del av arbetslivet. Jag delar därför yrkesskadestatislikutredningens uppfattning att det f.n. inle är praktiskt genomförbart att fänga in uppgifter om tillbud. Jag förordar därför att denna fräga tas upp på nytt när förelagshälsovärden byggts ut ytterligare. Jag vill emellertid underslryka betydelsen av att alla de företag som har tillgång litl företagshälsovård bygger upp sädana interna system att man har möjlighel att fånga upp tillbud.

Personkrels

Utredningen föreslår att personkretsen i det nya informationssystemet i princip skall omfatta alla som är arbetstagare. Med arbetstagare jämställs familjemedlemmar i den mån de omfattas av lagen om arbelsskadeförsäkring. Systemet förestås vidare oiTifatta ensamföretagare och studerande under yrkesutbildning. Utredningen har ocksä tagit upp frägan om vårdtagare skall ingå i systemet men funnit att dessa inte bör göra det. Utredningen anser att värnpliktiga m.fl. bör ingå i personkretsen för informationssystemet men att hithörande frågor bör utredas ytter ligare.

Utredningens förslag om den personkrels som skall omfattas av informationssyslemet om arbetsskador.har mottagits posilivi av de remissinstanser som uttalat sig i frågan. LO understryker vikten av att personkretsen blir densamma som för arbetsmiljötagen och all den sålunda även skatt omfatta ensamföretagare. Liknande synpunkter anförs av TCO som ocksä tillstyrker att värnpliktig personat inom försvaret skall ingå i systemet. SACO/SR finner det glädjande alt uiredningen förestagit en utvidgning av personkretsen titt att även omfatta fria yrkesutövare. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) understryker att det är viktigt att alla företagare och inte endast ensamföretagare ingär.

Jag har tidigare betonat vikten av alt det nya informationssyslemet blir sä fullständigt som möjligt. Utredningen hade enligt sina ursprungtiga direktiv all utgä ifrån att personkretsen i statistiken titts vidare bör vara i huvudsak oförändrad. I tilläggsdirektiv vidgades utredningens uppgift titt att bedöma möjlighetema att ge redovisningen sädan inriktning att den förmedtar information beträffande i princip samma personkrets som väntas bli omfattad av en ny tag om arbetsmiljön. Ulredningens förslag, som mottagits positivt av remissinsianserna. tigger också i huvudsaktig linje härmed.

Prop. 1977/78: 74 31

Den arbetsmiljölag som nyligen antagils av riksdagen är allmängiltig och omfattar så gott som allt arbete. Lagens lillämpningsomräde läcks av tilt-lämpningsomrädena för tagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring (omtryckt 1977:264) och tagen (1977:265) om statligt personskadeskydd. Arbetsmiljötagen skatt emellertid inte gälla för skeppsfiänst och arbeie i arbetsgivarens hushall. Undantagen föranleds av all pä dessa områden finns särskild reglering av arbetsskyddet i tagen (1965:719) om säkerheten pä fartyg (ändrad senast 1975: 722) resp. lagen (1976: 943) om arbetstid m.m. i husligt arbete (ändrad senast 1975:732). De grupper, som jag här har nämnt omfattas dock av lagen om arbetsskadeförsäkring.

Jag förordar att informationssystemet om arbetsskador skall omfalta samma personkrets som lagarna om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. Systemet kommer därigenom att omfatta alla som har förvärvsarbete etter därmed jämförligt arbete. Den föreslagna ordningen är också ändamålsenlig med hänsyn titt det stora samordningsbehov som finns mellan ä ena sidan arbetsskadeförsäkringen och det därtill kopplade statliga personskadeskyddet samt å andra sidan informationssystemet.

Della innebär följande i fråga om personkretsen i del föreslagna syslemel. Alla skador som förvärvsarbetande ådragit sig i arbetet kommer att redovisas. Här avses förutom arbetstagare även arbetsgivare, dennes maka och familjemedlemmar samt ensamföretagare och uppdragstagare. Personkretsen kommer dessutom alt omfatta alla som genomgår utbildning som är förenad med särskild risk för arbetsskada, t enlighet med tagen om statligt pesonskadeskydd ingår vidare de som fullgör tiänslepliktig verksamhet inom totalförsvaret, bl.a. värnpliktiga, vapenfria och civilförsvarspliktiga samt frivilliga inom totalförsvaret. Även de som utför räddningstjänst vid bl.a. brand, otycka i atomanläggning eller vid flygolycka ingär. Personkretsen omfattar också dem som har berövats friheten genom domstols eller myndighets beslut, dvs. bl.a. intagna i kriminatvårdsanstalter och allmänna eller statsunderstödda enskilda vårdanstalter för alkohol-missbrukare samt elever vid ungdomsvårdsskolor, häktade, anhållna, gripna och andra som mer kortvarigt hälls i kriminalvärdsanstalt, häkte eller polisarrest.

Bestämmelser i dessa hänseenden finns förulom i ovannämnda tagarom arbelsskadeförsäkring och slatligl personskadeskydd i därtill hörande verkställighetsförordning (1977: 284).

5.3 Uppgifter i informationssystemet

Anmälan av arheisskada

1 betänkandet föresläs att skyldigheten att anmäla inträffad arbetsskada liksom nu skall åvila arbetsgivaren. För att utredningen skall bli sä noggrann som möjligt föreslås nu att skyddsombudet tillsammans med arbetsgivaren och om möjligt den skadade själv dellar i utredningsarbetet. An-

Prop. 1977/78: 74                                                                   32

mälan skall sä snart som möjligt och senast inom 14 dagar insändas till den försäkringskassa där den skadade är inskriven.

LO och TCO tillstyrker alt skyddsombud och om möjligt den skadade själv deltar i utredningen av skadefaltet. Organisationerna pekar också på behovet av information och utbildning i dessa frågor. LO betonar att det kan vara svårt för en ansvarig arbetsledare att objektivt medverka i utredningsarbetet. Förutom skyddsombud bör därför i första hand exempelvis personat inom företagshälsovården anlitas. Remissinstanserna är ocksä i allmänhet positiva titt att anmälan om inträffad yrkesskada skatt göras inom 14 dagar. Statsföretagens förhandlingsorganisation (SFO) och SAF anser dock att lidsgiänsen är för snäv. SAF menar att om en tidsgräns över huvud taget bör fixeras bör den bestämmas lill fyra veckor.

Nu gällande regler för fullgörande av uppgiftsskyldigheten inom arbetsskadeförsäkringen innebär att anmälningsskyldigheten för inträffad arbetsskada åvilar arbetsgivare eller arbelsföreständare. Samråd skatt ske med skyddsombudet som har att signera anmälan. Skydds ombudet skall erhålla en kopia av anmälan. Den skall inom 14 dagar insändas titt den försäkringskassa där den skadade är inskriven. Liknande bestämmelser gäller för anmälan av skada som omfattas av det statliga personskadeskyddel. De nu nämnda reglerna gäller sedan den I juli 1977. De gäller därmed även för den nuvarande yrkesskadestatisliken. Reglerna, som är i linje med utredningens förslag, är enligt min mening lämpliga också för informationssystemets det.

Jag delar de synpunkter som t.ex. LO och TCO anfört om behovet av information och utbildning för den personat som berörs av utredningen kring inträffade arbetsskador. Del är angeläget att riksförsäkringsverket och arbetarskyddsstyrdsen som ett led i sin allmänna informationsverksamhet i nära kontakt med arbetsmarknadens parter tar fram det informationsmaterial som behövs. Skyddsombudets medverkan i utredningen kring ell inträffat skadefall är av stor betydelse och ökar möjligheterna titt en allsidig belysning av skadefatlet. Det är vidare viktigt att skyddsombudet pä della sätt fär information om inträffade skador. Om skyddsombudet inte skulle vara tillgängligt bör annan representant för de anställda medverka i utredningen.

Formulär för arbelsskadeanmälan

Yrkesskadestatistikutredningen loreslår att liksom nu samma blankett för skadeanmälan används såväl för arbelsskadeförsäkringens del som för det förestagna informationssystemet. Erforderliga uppgifter om skadans uppkomst, händelseförlopp och följder bör inhämtas med hjälp av dels s.k. fri beskrivning, dels med frågor med bundna svarsalternativ. Utredningen förestår att formulär för skadeanmälan fastställs av RFV och arbetarskyddsstyrdsen samt beiräffande skeppstiänst efter samråd med sjöfartsverket. Blanketterna skall tUlhandahållas av arbetarskyddsstyretsen. RFV.

Prop. 1977/78:74                                                                    33

försäkringskassorna och i förekommande falt sjöfartsverket.

En rad remissinstanser har haft synpunkter på anmälningsblankettens innehåll och utformning. Synpunkterna hänför sig huvudsakligen litl olika myndigheters och organisationers egna intresseområden. Regeringen uppdrog genom beslut den 14 oktober 1976 åt arbetarskyddsstyretsen att i samråd med RFV och statistiska centralbyrån (SCB) utföra viss utrednings-och försöksverksamhet som förberedelse för ett nytt informationssystem om yrkesskador. Uppdraget omfattade utformning och praktisk utprovning av ny blankett för skadeanmätan samt utveckling av nya standarder för indelning av yrkesskadorna efter arbetarskyddets behov. Styrelsen hade därvid att ta det av de synpunkter som framkommit under remissbehandlingen av utredningens betänkande. Arbetet skutte bedrivas sä att en ny blankett för yrkesskadeanmätan kunde tas i bruk den t juli 1977.

En ny blankett har därefter framställts och varit i bruk sedan nämnda datum. Den är gemensam för såväl arbetsskadeförsäkringen som den nuvarande yrkesskadestatistiken och utformad med tanke på att den skall användas även i det förestagna informationssystemet. I likhet med flera remissinstanser anserjag det angeläget att arbetarskyddsstyretsen och RFV forttöpande följer frågan om anmälningsblankettens innehall och vid behov vidtar erforderiiga ändringar och kompletteringar.

Statens invandrarverk (SIV) har i skrivelse till arbetsmarknadsdepartementet förestagit att regeringen ålägger arbetarskyddsstyretsen att utforma anmälningsblanketten så att uppgifter om invandrares spräktilthörighet och vistetsetid i Sverige framgär. Med anledning härav vill jag för min del fömtsätta att frägan prövas när omtryckning av blanketten blir aktuell.

Övrig information till systemet

Näringsgrensindetningen i nuvarande yrkesskadestatistik är enligt utredningen alltför grov. Verksamhetens art bestäms på företagsnivå och återspeglar därmed inte alttid den verksamhet som bedrivs inom den avdelning eller motsvarande inom företaget där skadan inträffat. Enligt utredningen bör därför indelning ske med utgångspunkt frän arbeisstället. Härmed avses en tokalt eller funktionellt avgränsad produktionsenhet eller motsvarande. Vidare föreslår utredningen att klassificering sker enligt standard för svensk näringsgrensindetning (SNI) varigenom indelningen kan göras mera detaljerad. Uppgifter om arbetsställets näringsgrenstillhörighet föreslås tillsammans med uppgift om arbetad tid inhämtas från SCB:s centrala företagsregister. Utredningen framhåller emellertid att detta inte omfattar stattiga myndigheter och att kommunal verksamhet endast redovisas mycket grovt. Utredningen föreslår därför att nuvarande näringsgrens klassificering för dessa verksamhetsområden skatt bestå.

Remissinstanserna ställer sig i allmänhet positiva till utredningens förslag om övergäng till standard för svensk näringsgrensindelning eller lämnar det utan erinran. Miljödatanämnden och SAF understryker vikten av

Prop. 1977/78: 74                                                                   34

att arbetsslällebegreppel i arbetsskadestatisliken går att koppla till del ar-belsslältebegrepp som skall användas i ett planerat datorbaserat register om arbelsställen och vissa riskfaktorer där. Socialstyrelsen, arbeiarskyddssiyrelsen. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet uppmärksammar i likhet med utredningen de brister som f n. finns i centrala företagsregistret och förordar att erforderliga ändringar görs så att stattiga och kommunala myndigheler kan ingå i informationssystemet med en näringsgrensindelning på samma detaljnivå som inom den privata sektorn.

Utredningen hade bl.a. i uppdrag att undersöka hur produktionstiden för statistiken skulle kunna förkortas och i vilken utsträckning befintliga register och annan statistikproduktion kan bidra med uppgifter som behövs för arbetsskadestatisliken. Jag vilt framhålla att centrala företagsregislret kan användas i bada dessa syften. Registret, som är indelat enligt standard för svensk näringsgrensindelning, innehåller väsentliga uppgifter för arbetsskadestatistiken om verksamhetens art och arbetad tid vilka fördelals på arbelsställenivå. Genom att dessa uppgifter tas direkt från centrala företagsregistret förkortas produktionstiden för statistiken avsevärt. Härtill: kommer att kodningen av dessa uppgifter i mycket slor utsträckning kan göras maskinellt. Jag vill också framhålla att standard för svensk näringsgrensindelning som regel används för näringsgrensklassificering i annan statistikproduktion som berör arbetsmarknaden. Härigenom ökas möjligheterna till utnyttjande av samt samköming och jämförelser med andra register. Jag förordar därför alt utredningsförslaget genomförs.

Som utredningen och vissa remissinstanser påpekat ingår stattig verksamhet inte alls i det centrala registret. Den kommunala verksamheten är endasl mycket grovt indelad. Jag vill därför stryka under behovet av en enhetlig klassificering för hela arbetsmarknaden. Det bör ankomma på SCB, som är ansvarig för centrala företagsregislret, att undersöka möjligheten att förbättia centrala företagsregislret avseende statlig och kommunal verksamhet.

5.4 Statistik och annan information

Inledande synpunkler

Uppgifter om förhållanden kring redan inträffade skador i arbetslivet utgör en viklig del av det material som arbetarskyddet har i sin tjänst. Dessa uppgifier bör därför registreras och behandlas på ett sädant sätt att de i sä stor omfattning som möjligt kan användas i det förebyggande arbetet.

Det malerial som insamlas via arbetsskadestatistiken om inträffade arbetsskador ulgör et viktigt källmaterial dets vad gäller att upptäcka nya risker dels som underlag för fördjupade orsaksanalyser. Den information, som kan utvinnas genom statistiska sammanställningar och genom uppgifter om enskilda skador i arbetslivet, är också av stor belydelse när del gäller prioritering mellan olika arbetarskyddsätgärder. Särskilt viktig är den-

Prop. 1977/78: 74                                                                  35

na informaiion för planeringen och genomförandel av arbelarskyddssly-relsens forsknings- och utvecklingsverksamhet samt föreskrifts- och tillsynsarbete. Yrkesinspektionen behöver också få uppgifter om skadesitua-lionen i enskilda förelag som underlag för prioritering av tillsynsarbetet. För arbetsmarknadens parter är del av stor vikt att få inträffade skador redovisade efter den skadades fackförbundstillhörighet. De kan då använda del staiistiska materialet i sin arbetarskyddsverksamhel. t.ex. i samband med undervisning och information. Mänga företag har behov av att fä arbetsskadorna redovisade efler bransch, dvs. statistik som underlag för jämförelser med andra förelag med likartad produktion. Inte minsl viktig är produklstatistik, dvs. uppgifter om inträffade olycksfall och andra skador med de produkter förelaget tillverkar.

Vidare kan framhållas att arbetarskyddsmyndigheterna och andra inlressenler, främst arbetsmarknadens parter, genom de insamlade uppgifterna fär en möjlighel att kontrollera resultatet av utt~ärdade föreskrifter och andra arbetarskyddsåtgärder. Härigenom erhålls också underlag för utvärdering av skyddsarbetet på ett sädant sätl att detta kan inriktas på de områden och älgärder som ger den bästa förebyggande effekten.

Jag vill här ocksä stryka under statistikens betydelse för den forskning och tekniska ulveckling som bedrivs bl.a. vid universitet och högskolor.

Periodisk slalislik

Nuvarande yrkesskadestatistik redovisas ärtigen i serien Sveriges officiella staiistik. Den blir tillgänglig först ca 30 månader efter skadeärets utgång. Med hänsyn till starka krav från statistikens avnämare om en snabbare redovisning av inträffade skador i arbetslivet föreslär utredningen sådana förändringar av produktionsrulinerna att en fullsländig statistisk redovisning med analyser och kommentarer kan publiceras 15- 18 månader efler skadeärets utgäng. Enligt utredningsförslaget skall publicering även i fortsättningen ske i serien Sveriges officiella statistik.

Trots en sådan förkortning av produktionstiden anser uiredningen att det behövs en preliminär snabbstatislik kvartalsvis över inkomna skadeanmälningar. En sädan redovisning beräknas kunna vara färdig ca tre månader efter resp. kvartals utgäng. Den föresläs publiceras i serien Siatistiska meddelanden.

Utredningens förslag om en förkortning av produktionstiden för ärsstatistiken hälsas med liltfredsslältetse av sä gott som alla remissinsianser. LO anför bl.a. att statistiken bör ha en sädan inriktning att de viktigaste intressenternas behov tillgodoses. Liknande synpunkter anförs av SCB. SFO anser att årsstatistikens eftersläpning i tiden innebär en begränsning av användbarheten.

Utredningens förslag om en kvarlalsstatistik har tillstyrkts etter lämnats ulan erinran av flertalet remissinstanser. LO och TCO finner kvartalsstatisliken värdefull. SAF finner denna statistik väl fylla sin uppgift all i första

Prop. 1977/78:74                                                                    36

hand vara ett stöd för en aktiv skyddsverksamhet. SACO/SR, Landstingsförbundet och SFO är dock tveksamma till värdet av den föreslagna kvartalsstatistiken. SACO/SR menar att denna statistik torde bli alltför osäker för att vid publicering nämnvärt kunna bidra till en förbättring av arbetsmiljön. SFO föreslår att frågan om kvartalsstatistik ulreds ytterligare.

Ett villkor för att ett informationssystem om arbetsskador skall vara ett effektivt instrument i arbetet att förbättra arbetsmiljön är enligt min mening att uppgif terna är aktuella. Utredningeris förstag innebär en förkortning av produktionstiden med nära hälften. Förslaget medför avsevärt förbättrade möjligheter att utvärdera skyddsarbetet pä ett sådant sätt att det i högre grad kan inriktas på områden och åtgärder som ger den bästa förebyggande effekten. Den f.n. relativt länga produktionstiden beror bl. a. på att det lar läng lid att fä fram uppgifter om arbetad lid. Dessa behövs bl.a. för bestämning av arbetsskadornas relativa frekvens inom olika näringsgrenar och för bestämning av svårhetsgrad. Utredningens förslag innebär alt uppgifter om arbetad tid inhämias från SCB:s centrala företagsregister som även skall användas för att bestämma arbetsställets näringsgrenstiil-hörighet. Denna fråga har behandlats i avsnitt 4.3.

1 fråga om ärsstatistiken vill jag också anföra följande. Enligt utredningen bör syftet med denna vara att ge en allmän och översikttig redovisning av de arbetsskador som inträffat under ett kalenderår. Jag instämmer i detta och vill med anledning av vad LO och SCB anfört framhålla att redovisningen av årsstatistiken bör utformas så att den tillgodoser de gemensamma informationsbehov som statistikens avnämare har. Liksom nu bör arbetsskadorna redovisas uppdelade pä arbetsolycksfall, yrkessjukdomar och färdolycksfall. Arbetsskadorna bör också redovisas i absoluta tat och i förhållande lill exempelvis arbetad tid, sjukskrivningstidens längd, antal sysselsatta m.m. Det får ankomma på arbetarskyddsstyrelsen som ansvarig för informationssystemet att närmare ange förutsättningarna för årsstatistikens innehåll. Styrelsen bör därvid beakta de behov av årsstatistik som andra myndigheter och arbetsmarknadens parter har.

Publicering av årsstatistiken bör liksom nu ske i serien Sveriges officiella statistik. Med anledning av vad SCB, miljödatanämnden och SÄF anfört om publicering av arbetsmiljöstatisvik i den planerade miljöstatistiska årsboken kan nämnas att denna avses innehålla en bred allmän information om olika miljöförhållanden inkl. uppgifter om arbetsmiljön. Jag finner det naturligt att den planerade årsboken även innehåller uppgifter om olika förhållanden i arbetsmiljön. Det är emellertid angeläget att redovisning av inträffade arbetsskador även i fortsättningen sker i sammanhållen form.

Den föreslagna kvartalsstalistiken syftar främst till att vara ett varningsinstrument vid nya risker i arbetsmiljön och vid förändringar i skadebilden. Det är ett gammalt krav inte minst frän arbetsmarknadens parter att ett sådant varningssystem kommer titt stånd. En snabbstatistik har dock som utredningen och vissa remissinstanser uppmärksammat, ett något be-

Prop. 1977/78: 74                                                                  37

gränsat värde med nuvarande metodik. Detta är bl.a. beroende på att upp gifter om antalet skador relaterade titt arbetad tid och skadornas följder endast finns alt tillgå i begränsad utsträckning. En annan orsak är att fördelningen av skadorna på näringsgrenar av olika skäl måste bli mycket grov. Enligl min mening fordras ytterligare utvecklingsarbete för att en kvartatsstatistik skall kunna fylla sin funktion som ett effektivt varningsinstm-menl. Utredningens principskiss är emellertid en god grund för alt påbörja denna statistik. Styrelsen bör med ledning av de erfarenheter som kan vinnas närmare klargöra förutsättningarna för statistikens fortsatta utveckling.

Till frågan om samråd med SCB när det gälter säväl ärsstatistiken som kvartalsstatisliken återkommer jag i del följande.

Riktad slalislik

Utredningen förestår att informationssystemet genom den officiella statistiken skall ge en bild av skadesituationen i stort. För mer detaljerad etter specialiserad information förestås att särskilda uttag skall kunna göras. Varje beställare bör själv bekosta önskade uttag.

De remissinstanser som berört förslaget om särskilda uttag från registret är i allmänhet positiva. LO anser att sädana möjligheter är av stor betydelse främst beroende pä den officiella statistikens begränsningar. Statens industriverk (SIND) anser möjligheten till selektiva uttag tilltalande. Frän LO påpekas dock att uttagen mäste kunna göras till rimliga koslnader sä att exempelvis fackförbunden inte av kostnadsskäl tvingas avstå från att utnyttja denna service. SAF utgår ifrån att förslaget innebär sådana möjligheter att branschorganisationernas arbete med egen yrkesskadestatistik blir överflödigt i framtiden. Kommunförbundet ser liknande fördelar för uppbyggnad av primärkommunal yrkesskadestatistik.

Nuvarande yrkesskadestatistik medger inte möjlighet titt särskilda ullag annat än i begränsad omfattning och då genom en tidskrävande manuell bearbetning. Myndigheter, organisationer, företag och forskare har emellertid ett stort behov av statistiska sammanställningar och annan information som är anpassad titt den egna verksamheten. Uttagen kan exempelvis avse skador inom olika avtalsområden, något som LO framhållit som önskvärt. Andra speciatuttag kan avse skador vid en speciell maskintyp, eller kemiska ämnen som misstänks förorsaka ohälsa. Denna typ av produktstatistik är av stor betydelse för arbetarskyddsstyretsen som underlag för t.ex. föreskrifter om maskiner och annan teknisk utrustning och kemiska ämnen. Den är av stort intresse också för de företag som tillverkar sådana produkter. Forskare kan via riktade uttag fä ett bättre undertag för att prioritera och planera sin verksamhet.

Enligt min uppfattning är möjligheter titt riktade uttag ur systemet av stor betydelse i arbetet med att kartlägga orsaker och orsakssamband vid arbetsskador. Jag förordar därför i likhet med utredningen och remissin-

Prop. 1977/78:74                                                                    38

stanserna att informationssystemet byggs upp på ett sädant sätt all olika konsumenters behov av specialstatislik sä längt möjligt kan tillgodoses.

För de uttag som görs pä beställning av myndigheler, organisationer och andra bör avgifter moisvarande full kostnadsläckning tas ut. Avgifierna bör bestämmas efler samråd med riksrevisionsverket.

Övrig infonnaiion om arhelsmiljöhetingad ohälsa.

Genom tilläggsdirektiv fick utredningen i uppdrag att undersöka i vilken utsträckning tillgänglig statistik och annan redovisning av sjukdom etter ohälsa kan utnyttjas för att förbätli-a undertaget för åtgärder på arbetsmiljöns område. Utredningen har av tidsskäl begränsat sig titt alt kartlägga befintliga register inom sjukvården och på andra håll. Ett fortsatt utredningsarbete föreslås komma lill stånd.

Remissinstanserna stryker genomgående under behovet av ett fortsall utredningsarbete på detta område. TCO och SACO/SR anser alt ulredningens genomgång av befintliga register ger värdefulla ulgångspunkier för det fortsatta utredningsarbetet. LO anför bl.a. att det är angeläget att utreda möjligheten all utnyttja medicinska dala som kommer fram vid hälsokontroller och sjukvård, exempelvis inom företagshälsovården. Eftersom samtliga läkare är skyldiga all lill ai-betarskyddsmyndigheterna anmäla ohälsa och sjukdom som kan ha samband med arbeie böräven dessa uppgifter bearbelas och analyseras. Bland de register som behöver vidareutvecklas nämner LO socialstyrelsens cancerregister. SCB. miljödalanämnden, styrelsen för arbetarskyddsfonden och socialstyrelsen pekar pä en rad pågående projekt som syftar till all bätlre kunna belysa samband mellan ohälsa och miljö. Enligt socialstyrelsen är det angeläget med ett samlat grepp över hela sjuklighetsmönstrel. Styrelsen bör svara för den erforderliga samordningen.

Ogynnsam påverkan pä människan av olika faktorer i arbetsmiljön har tilldragit sig stort intresse under senare år. Särskill gäller detta tängtidsef-fekter i form av exempelvis cancer. Sambanden mellan ohälsa och arbetsmiljö har vidare uppmärksammats när det gälter hjärt-kärlsjukdomar och sjukdomar i rörelseapparaten. En rad andra exempel finns. Yrkesskadestatistikutredningen har utfört en översikttig kartläggning av de register som innehåller uppgifter om individers hälsotillstånd. Även vissa register med uppgifter om förhållandet mellan exponering för en viss faktor i arbetsmiljön och dess följder för människan har inventerats. 1 likhet med utredningen och remissinstanserna finner jag det angelägel att det epidemiologiska forsknings- och utvecklingsarbetet för alt kontrollera hälsorisker i arbetsmiljön intensifieras.

Arbetarskyddsfonden har uppdragit ål en arbetsgrupp att se över behovet av arbetsmedicinskl orienterad epidemiologi. Uppgifien äratt granska de nuvarande resursema och att avge förstag till ökade forskningsinsatser med ulnyttjande av de regisler som finns. Gmppen skall vidare presentera

Prop. 1977/78: 74                                                                  39

en mera långsiktig plan för arbetsmedicinsk epidemiologi. Den kommer därmed all belysa de problem ställningar som innefattas i förenämnda till-läggsdirekliv. Enligl vad jag har erfarii kommer arbetsgruppens förslag att föreligga i början av nästa är.

5.5 Organisatoriska frågor, m.m.

Nuvarande yrkesskadestalislik administreras och produceras av riksförsäkringsverket som ocksä är huvudman för arbetsskadeförsäkringen. Utredningen har övervägt olika alternativ för statistikens framlida administration. Övervägandena har främst gällt om riksförsäkringsverkel, SCB eller arbeiarskyddssiyrelsen bör vara huvudman för statistiken. Utredningen har stannat för arbeiarskyddssiyrelsen. Statistikproduktionen föreslås bli förlagd till SCB. För att biträda huvudmannen med synpunkter på informationssystemets innehåll och utveckling förestås en samrådsgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter och de myndigheter som är berörda av statistiken.

Förslagel att arbeiarskyddssiyrelsen skall vara huvudman för del nya informationssystemet tillstyrks etter lämnas utan erinran av remissinstanserna. Arbetarskyddsstyrelsen har förklarat sig beredd att påtaga sig huvudmannaskapet.

Mälet för informationssystemet är att skapa underlag för arbetarskyddets förebyggande arbete. Det krävs enligt min mening mycket goda fackkunskaper pä arbetarskyddsomrädet av den som skall svara för informationssystemets utveckling och administration. Systemet måste, som även statskontoret framhällii, ständigt vidareutvecklas med utgångspunkt i de krav som framför allt arbetarskyddsstyretsen i sin egenskap av tillsynsmyndighet för arbetsmitjölagstiftningen ställer. I likhet med utredningen och remissinstanserna finner jag det därför naturligt all arbetarskyddsstyretsen väljs som huvudman för informationssystemet.

Statistikens handläggningsordning

Uiredningen förestår att inträffade skadefati skall utredas av arbetsgivaren lillsammans med skyddsombudet och om möjligt under medverkan av den skadade. Vidare föresläs all anmälningsskyldigheien för inlräffade skadefall även fortsättningsvis skall finnas hos arbetsgivaren. Utredningens förslag i dessa delar tillämpas redan som ett led i regleringen av skadefall enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Detsamma gäller om förslagel att anmälan skall ske inom 14 dagar till försäkringskassan som har att vi da-rebefordra en kopia till yrkesinspektionen. Beslämmelser om detta finns i förordningen om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.

Utredningen framhåller all det krävs goda kunskaper om den lokala arbetsmiljön av dem som skall koda uppgifterna i skadeanmälningarna om skadans uppkomst och händelseförlopp Därför föresläs att yrkesinspektio-

Prop. 1977/78:74                                                                   40

nen svarar för detta arbete. Kodning av uppgifter om skadans följder och vissa andra uppgifter föresläs ske hos SCB.

Frågan orii kodningen skall ulföras regionatt hos yrkesinspektionen etter centratt hos arbetarskyddsstyretsen har endast tagits upp av två remissinstanser, nämligen statskonioret som tillstyrker utredningsförslaget och arbetarskyddsstyrdsen som är beredd att pröva regional kodning. Styrelsen fäster dock uppmärksamheten pä vissa administrativa svårigheter som följer med regional kodning.

Med hänsyn titt det slora anlalet företag och förvattningar som skall övervakas av yrkesinspektionen och den kommunala tillsynen bör möjlighelen all vid kodningsarbelel kunna utnyttja personatens kännedom om den lokala arbetsmiljön enligt min mening inte överbelonas. Hänsyn mäsle också tas till de nackdelar som är förenade med ett sådant system bl.a. i form av risk för oenhetlig kodning. Det är emellertid angeläget att en nära kontakt finns mellan den regionala arbetarskyddstillsynen och det arbetsställe där en skada inträffat. Yrkesinspektionen kan exempelvis behöva medverka i utredningen kring ett skadefati. Den av arbetsgivaren insända arbelsskadeanmälan kan också behöva kompletteras i något hänseende. Jag är med hänsyn härtill beredd att förorda att kodningen av uppgifierna i arbelsskadeanmälan sker hos yrkesinspektionen. Det får ankomma på arbetarskyddsstyrelsen att genom kodningsinstruktioner motverka risken för oenhetlighet vid kodningen.. Viss central kontrollkodning måste ocksä utföras.

För yrkesinspektionen innebär den nu förordade ordningen följande. Från försäkringskassan kommer kontinuerligt arbetsskadeanmälningar. Dessa skall kodas fortlöpande och därefter översändas titt arbetarskyddsstyretsen. Kodningen måsle ske konlinuertigl. För alt undvika svårigheter vid semester, vakanser etc. är det angeläget att mer än en person inom varje yrkesinspeklionsdislrikl behärskar kodningsarbelel. Jag avser att i min anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 förorda att medel motsvarande femton tjänsler beräknas för regional kodning.

Arbetarskyddsstyrdsen

För arbetarskyddsstyrelsens del innebär informationssystemet att ar-belsskadeanmälningar fortlöpande kommer från yrkesinspektionen där de har kodats med avseende pä skadans uppkomst och händelseförlopp. Dessa uppgifter skall därefter dataregistreras, varefter de inkomna anmälningarna skall arkiveras i ett manuellt register. Uppgifter om skadans följder, dvs. diagnos, frånvarolidens längd och i förekommande fatt invalidilelsgrad och dödsfall, inrapporteras av försäkringskassan direkt till arbetarskyddsstyretsen som har all se litl att erforderlig kodning och dataregistrering sker av dessa uppgifter. Det återstår sedan att i statistiksystemet införa uppgifter om arbetsstältets näringsgrenstitlhörighet enligt standard för svensk näringsgrensindelning samt uppgifter om arbetad lid. Dessa

Prop. 1977/78:74                                                                    41

uppgifter erhålls frän SCB:s centrala företagsregister.

Jag har tidigare understrukit att informationssyslemet bör vara utformat på ett sådant sätt att man förutom ärs- och kvartalsslalistik även kan göra uttag speciellt anpassade för olika behov. Jag har framhållil all systemet bör vara så flexibelt som möjligt. Tanken bakom informationssystemet är att det skall ges en offensiv utformning som ständigt kan förändras och utökas alltefter avnämarnas behov. För arbetarskyddsstyrelsen blir det en väsentlig uppgift att bygga upp systemet pä ett sådani sätt all dessa behov kan tillgodoses. Under uppbyggnadsperioden har arbetarskyddsstyretsen vidare all ange riktlinjer för arten och omfattningen av det material som skall publiceras i Sveriges officiella statistik och - såvitt avser kvartalsstatisliken - i serien Statistiska meddelanden.

Jag vill i detta sammanhang erinra om all SCB har lill uppgifl att bl.a. svara för samordning av den statliga statistikproduktionen samt att verka för samordning mellan statlig och annan statistikproduktion. Enligt förordningen (1975:1429) om samråd och anlitande av statistiska centralbyrån i frägor rörande statistikproduktion m.m. åligger det stattig myndighei alt samräda med SCB bl.a. i fråga om insamling av uppgifter till samt planering, produktion och publicering av statistik utom sädan som är av intresse enbart förden myndighet som utarbetar statistiken. Jag vill med anledning härav framhålla viklen av att arbetarskyddsstyretsen redan under uppbyggnaden av informationssystemet samråder med SCB i dessa frägor. Därvid bör verken gemensamt med statskontoret utreda arbetsfördelningen mellan arbetarskyddsstyrelsen och SCB vad gäller gränsområdet mellan den officiella ärs- och kvartalsstatistiken och den myndighetsorienterade statistiken. Såväl under uppbyggnadsperioden som därefier har styrelsen att följa utvecklingen av arbetsskadorna och analysera och kommentera statistiken och särskilt uppmärksamma eventuella förändringar av skadebilden. Av stor betydelse blir för styrelsen att i sin egenskap av huvudman samordna egna och andra avnämares behov av särskilda ullag ur informationssystemet.

För alt tillgodose de olika avnämarnas behov av information om yrkesskador har utredningen föreslagit att en samrådsgrupp tillsätts för att biträda huvudmannen med synpunkter på informationssystemets innehåll och utveckling. I samrådsgruppen föreslås inga representanter för LO. SAF. TCO. RFV. SCB och socialstyrelsen. Förslaget har tillstyrkts av de remissinstanser som har uttalat sig i frågan. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), sjöfartsverket, försäkringskassorna saml Landstings- och Kommunförbunden har under remissbehandlingen också anmält önskemål all bli representerade i samrådsgruppen. Även LRF önskar ett formaliserat samråd.

En förutsättning för att informationssyslemet skall motsvara de krav som kommer all siällas på del är. som utredningen och remissinsianserna framhållit, att ett nära samråd utvecklas mellan arbetarskyddsstyrdsen

Prop. 1977/78: 74                                                                  42

och de myndigheter och organisationer som är i behov av information om inträffade arbetsskador. Det får enligt min mening ankomma pä styrelsen att närmare finna ut de lämpliga formerna för ett sådant samråd.

Utredningen har som tidigare nämnts föreslagit att statistikproduktionen skall föriäggas till SCB. Förslaget har tillstyrkts av bl.a. RFV och SCB. Statskontoret och Landstingsförbundet förordar emellertid att arbetarskyddsstyretsen som huvudman för informationssystemet även bör svara för själva produktionen av statistiken. SAF ifrågasätter om det är rationellt att pä sätl som föreslås låta tre ämbetsverk inkopplas på olika produktionsled i systemet, nämligen RFV, arbetarskyddsstyrelsen och SCB.

Enligt min mening bör SCB svara för produktionen av den officiella statistiken, dvs. års- och kvartalsstatistiken i enlighet med de förutsättningar arbetarskyddsstyretsen anger. Detta förutsätter att SCB får tillgång till erforderligt malerial för genomförande av dessa bearbetningar.

Ett slällningstagande titt frägan om hur informationen i övrigt skatt produceras kräver enligt min mening fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete om den lekniska uppläggningen av syslemel m.m. Del krävs också ytteriigare överväganden om de rutiner som skall tillämpas för kodning och övrig hantering av arbetsskadeanmätningarna m.m. Hur uttag av information ur systemet skatt ske behöver också övervägas ytterligare. Det är därför väsentligt att arbetarskyddsstyrelsen sä snart som möjligt kan börja arbeta med dessa frågor. Jag avser att i särskild ordning föreslå att arbetarskyddsstyrelsen fär resurser för delta den Ijanuari 1978. Detta arbete bör ge erforderligt underlag för bedömning av dessa frägor. Det bör därefter ankomma på arbetarskyddsstyrelsen att i samverkan med statskontoret avgöra detta.

Säväl utredningen som vissa remissinstanser, däribland datainspektionen, socialstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen, har tagit upp vissa integritets- och sekretessfrågor. Sädana frågor övervägs f.n. inom justitiedepartementet i samband med där pågående arbete på en ny sekretesslagstiftning. Det kan ännu inte överblickas när arbetet är avslutat, och det kan finnas anledning för mig att återkomma till hithörande frågor innan informationssystemet om arbetsskador träder i funktion.

Jag förordar att informationssystemet om arbetsskador skall omfatta skador som inträffar fr.o.m. den t januari 1979. Den första årsstatistiken kan beräknas bli publicerad under andra kvartalet 1981.

Nuvarande statistik, som handhas av RFV, kommer att omfatta skador som inträffar t.o.m. utgången av år 1978. Med nuvarande bearbetningsrutiner kan man räkna med all statistiken för nyssnämnda år blir färdig vid halvårsskiftet 1981, dvs. samtidigt med eller någon tid efter det att 1979 års skador publicerats. Det är enligt min mening angeläget att 1978 års skador kan redovisas före 1979 års statistik. Det är vidare av betydelse att statistiken för de skadefati för vilka den nya lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring gäller och som avser tiden före systemets ikraftträdande i sä stor ut-

Prop. 1977/78:74                                                                   43

sträckning som möjligt blir jämförbar med statistiken i det nya informationssystemet. Jag avser här tiden den t juli 1977-den 31 december 1978. Det bör ankomma på RFV att tillsammans med arbetarskyddsstyrelsen i dessa syften genomföra de förändringar och förenklingar i bearbetningen och redovisningen av statistikundertaget för åren 1976-1978 som är möjliga-Målet bör vara att RFV:s arbete med bearbetningen av yrkes- och arbetsskadestatistiken skall vara hett avslutat vid uigången av budgetåret 1979/80 så att verksamheten dä kan upphöra. Planeringen bör bedrivas så att något behov av ökade resurser ej uppkommer för RFV:s det förden aktuella perioden. Jag har i denna fräga samrått med chefen för socialdepartementet.

Jag avser au i min anmälan titt statsbudgeten för budgetåret 1978/79 förorda att arbetarskyddsstyretsen tillförs följnde resurser för att handha statistiken.

För att utveckla och leda arbetet med informationssystemet behövs medel för tre handläggande tiänsteman och tre biträden. För den centrala kodningen m.m. behövs medel motsvarande två handläggare och fem biträden. För dataregistrering bör beräknas 340000 kr. Vidare bör för konsultmedverkan, datamaskinkostnader och terminalhyra anvisas 810000 kr. Medel motsvarande tre handläggare och ett biträde samt kostnader för terminathyra under första halvåret 1978, sammanlagt 321 000 kr. bör ställas titt förfogande redan frän den I januari 1978.

Jag har vid medelsberäkningen utgått från att statskontoret biträder arbeiarskyddssiyrelsen vid utvecklingen av informationssystemet.

6    Hemställan

Jag hemställer att regeringen förestår riksdagen att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för ett informationssystem om arbetsskador, m.m.

7    Beslut

Regeringen ansluter sig titt föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förestå riksdagen att antaga det förstag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1977