med förslag till organisation av verksamheten vid Musikaliska akademiens bibliotek, Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv
Proposition 1979/80:134
Prop. 1979/80:134 Regeringens proposition
1979/80:134
med förslag till organisation av verksamheten vid Musikaliska akademiens bibliotek. Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv;
beslulad den 20 mars 1980.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
JAN-ERIK WIKSTRÖM
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 proposilionen föreslås all verksamhelen vid Musikaliska akademiens bibliotek, Musikmuseel och Svenskl musikhistoriskt arkiv den 1 juli 1981 organiseras som en statlig myndighet under en gemensam styrelse.
1 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 134
Prop. 1979/80:134
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1980-03-20
Närvarande: slalsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri
Föredragande: statsrådet Wikström
Proposition om organisation av verksamheten vid Musikaliska akademiens bibliotek. Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv.
1 Inledning
Genom beslul den 5 april 1979 tillkallades en kommitté" (U 1979:39) med uppdrag att utreda frågan om hur Musikaliska akademiens bibliotek. Musikhistoriska museet och Svenskt musikhistoriskt arkiv bör organiseras. Kommittén avlämnade i december 1979 betänkandet (Ds U 1979:17) Musikaliska akademiens bibliotek, Musikmuseel och Svenskt musikhistoriskt arkiv förslag till organisation och huvudmannaskap.
Kommittén föreslår att de tre institutionema inordnas i en ny statlig myndighet. Styrelsen för den nya myndigheten bör ha ett övergripande ansvar för verksamhelen motsvarande vad som gäller för andra liknande myndigheler på kuliurområdet. uppgiften som chef för myndigheten bör knytas lill styrelsens ordförande.
I fråga om nuvarande förhållanden och den närmare innebörden av kommitténs förslag får jag hänvisa till en sammanfattning av betänkandet, vilken bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Efler remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket (RRV), kungl. biblioteket, statens kulturråd, universitetet i Lund, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådel, delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. Musikaliska akademien. Stiftelsen Musikhistoriska museet. Svenskt
' Departementsrådet Gunnar Svensson, organisationsdirektören Olov Höglund, studierektor Jan Persson (1. o. m. den 31 augusti 1979), kanslichefen Carl-Erik Vir-debrant samt departementssekreteraren Ulf Öhman (fr. o. m. den 1 september 1979).
Prop. 1979/80:134 3
musikhistoriskt arkiv. Stiftelsen Nordiska museet, Sveriges orkesterfbre-ningars riksförbund (SOR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) saml Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR).
En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 2, till vilken jag ber att få hänvisa.
Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.
2 Föredragandens överväganden
Musikaliska akademien har sedan sluiet av 1700-talet intagit en central position inom svenskl musikliv. Under senare lid har delar av de statliga myndighets- och ansvarsfunktioner som akademin tidigare haft flyttats över på andra samhällsorgan. Detta gäller främst tillsynsansvaret för landets orkesterverksamhet och den högre musikutbildningen. Frågan om att även avlasta akademin ansvaret för dess omfattande biblioteksverksamhet har diskuterats i olika sammanhang. Musikhistoriska museets verksamhet bedrivs i form av en stiftelse med en nära anknytning till Musikaliska akademien. Såväl administrativt som i fråga om verksamheten finns också ett nära samband mellan akademin och Svenskt musikhistoriskt arkiv, som bedriver dokumentations- och informationsverksamhet på musikområdet.
De tre institutionerna utgör tillsammans en betydelsefull tillgång i det svenska musiklivet. Den fortsatta utvecklingen av verksamheten är därmed också ett viktigt allmänt intresse. Således är såväl biblioteks- och museiverksamheten som den vid Svenskt musikhistoriskt arkiv bedrivna dokumentationsverksamheten av stor belydelse för forskningen och den högre undervisningen. Samtidigt är verksamheten av betydelse ur allmänt kulturpolitisk synpunkt, I detla sammanhang finns det anledning att erinra om bibliotekets utlåning av orkesterverk till landets orkesterforeningar, bibliotekets och museets insatser för tidstrogen presentation av musik saml den utåtriktade utställnings- och informationsverksamheten.
Organisationsfrågorna för Musikaliska akademiens bibliotek. Musikhistoriska museel och Svenskt musikhistoriskt arkiv har diskuterats under lång tid. I en särskild skrivelse till regeringen från Musikaliska akademien i juni 1978 föreslogs att de tre institutionema skulle sammanföras till en ny statlig administrativ enhet. Härigenom skulle akademin kunna avlastas uppgifter av myndighetskaraktär och mera fristående kunna fullfölja sin allmänl musikfrämjande verksamhet. Med anledning av bl.a, denna skrivelse har en särskild kommitté närmare utrett de allmänna fömtsättningarna för en gemensam organisation för de tre berörda institutionema.
Kommittén har föreslagit att Musikaliska akademiens bibliotek. Musikhistoriska museet och Svenskt musikhistoriskt arkiv skall föras samman 11 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 134
Prop. 1979/80:134 4
till en gemensam statlig myndighet, Förslagel har genomgående tillstyrkts av remissinstansema, däribland Musikaliska akademien och statens kulturråd,
Efler den behandling som organisationsfrågorna nu fåll är det tydligt atl väsentliga fördelar står att vinna genom en samordning av de tre berörda institutionerna. Härigenom får man bättre möjligheter såväl att utveckla samarbete i frågor av gemensamt intresse som alt rationalisera verksamheten, främsl på det administrativa området. Som framhållits av kommiuén bedrivs bl.a. utbildnings- och kulturverksamhet i många fall i myndighetsform. Tillämpning av de regler beiräffande organisation, personal, ekonomi m. m. som gäller för myndigheler har i andra sammanhang visat sig vara väl förenlig med de krav på frihet och självständighet som krävs för kulturinslilutionemas verksamhet.
Jag förordar för egen del att en ny statlig myndighet tar över verksamheten vid Musikaliska akademiens bibliotek. Stiftelsen Musikhistoriska museel och Svenskt musikhistoriskt arkiv. Myndigheten bör, under fömtsättning atl erforderliga avtal kan träffas rörande institutionemas samlingar m. m,, inrättas den 1 juli 1981. Jag avser att senare återkomma till regeringen i olika frågor som rör den nya myndighetens organisation m.m. 1 del följande vill jag allmänt beröra de huvudsakliga utgångspunkterna för del fortsalla förberedelsearbetet.
Kommittén har utgått från att de i den blivande myndigheten ingående institutionema utåt i hög grad kommer att framträda under sina egna namn. Musikhistoriska museet använder numera benämningen Musikmuseel. Något förslag om särskild gemensam benämning på den nya myndighelen har inte framlagts. Jag utgår ifrån att namnfrågan kommer att behandlas ytterligare i det fortsatta förberedelsearbetet.
Kommitténs förslag till simktur för den nya myndigheten gäller främst ledningen av verksamheten samt utformningen av det adminsirativa arbelet. Däremot berörs inte de ingående institutionemas organisation i någon större utsträckning. Den biblioteks-, musei-, arkiv- och dokumentationsverksamhet som bedrivs i resp. institution förutsätts i inledningsskedet efler upprättandet av den nya myndigheten fortsätta i stort setl i oförändrad form. Statskontoret och riksbibliotekarien har påpekat att gränsdragningen mellan de tre institutionema kan diskuteras, då likartade uppgifter, t. ex, på arkivområdet, finns i mer än en av dessa. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning anser att det ur funktionell synpunkt kunde vara lämpligt att dela upp verksamheten i endast två enheter, nämligen dels i en biblioteksinriktad del, avseende även museets arkiv och bibliotek och Svenskt musikhistoriskt arkiv, dels i en museidel. Enligt min mening kan det finnas anledning att i ett senare sammanhang ytterligare pröva frågor om den lämpligaste arbetsfördelningen och organisationen inom myndigheten, I samband härmed bör också de synpunkter rörande verksamhetens utveckling som tagits upp i utredningsarbetet och i remissvaren tas upp till fortsatt behandling.
Prop. 1979/80:134 5
Kommitténs förslag beträffande den nya organisationen innebär atl arbelel inom myndigheten skall vara fördelat på verksamhetsmässigt fristående institutioner. Myndigheten som helhet skall ledas av en styrelse och en gemensam chef För vissa administrativa uppgifter skall finnas en gemensam kanslifunktion. Styrelsen föreslås få högst sju ledamöter med i försia hand samhällelig och kulturpolitisk bakgrund. Styrelsen skall på ungefär samma sätl som gäller för andra kulturmyndigheter ha det övergripande ansvaret för verksamheten. Beträffande chefsfunktionen i verksstadgans mening har kommittén uttalat sig för att denna knyts till såväl en gemensam chef som till institutionscheferna. Den gemensamma chefsuppgiften bör enligt förslaget vara en deltidsuppgift för styrelsens ordförande.
I ett avsnitt om hur institutionema skall fungera inom myndighetens ram anger kommittén att resp, chef principiellt sett har tre huvuduppgifler, nämligen att svara för ledningen av verksamheten vid institutionen, atl ansvara för forsknings- och utvecklingsarbete samt att ansvara för institutionens medverkan i myndighetens gemensamma arbete. Med den föreslagna konstruktionen har institutionscheferna en viktig uppgift som föredragande i slyrelsen på sina resp. områden. Kommittén betonar betydelsen av att institutionerna samverkar i arbetsuppgifter som är av likartad karaktär och att enskilda medarbetares specialkunskaper vid behov utnyttjas på olika häll i organisationen. Behovet av särskilda rådgivande organ för de olika institutionema berörs också av kommittén.
1 elt särskilt avsnitt behandlar kommittén de uppgifter som bör läggas på den gemensamma kanslifunktionen, i vilken nuvarande administrativa resurser skall samordnas. Den förutses fungera som ett serviceorgan åt styrelsen och institutionerna. I uppgiftema ingår att biträda styrelsen i dess arbete samt att svara för olika förvaltningsfrågor av arbetsrättslig, personaladministrativ, ekonomisk och allmänt arbetsteknisk natur.
Jag anser att kommittén i de här berörda organisationsfrågorna angett hållbara grunder för det fortsatta förberedelsearbetet. Omorganisationen medför att ansvaret för de samlingar av olika slag som finns i Musikaliska akademiens bibliotek. Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv förs över från nuvarande huvudmän till den nya statliga myndigheten. Därvid aktualiseras vissa frågor som är av den art att de bör lösas genom förhandlingar mellan berörda parter. Jag avser atl ge statens förhandlingsnämnd i uppdrag atl ta upp sådana förhandlingar. I anslutning härtill vill jag i det följande allmänt beröra några frågor som därvid aktualiseras.
Samlingama i Musikaliska akademiens bibliotek har vuxit fram successivt sedan 1770-talet, I stor utsträckning har denna tillväxt berott på att .särskilt musikalier överlämnats till biblioteket som gåva eller deposition från enskilda personer och sammanslutningar. Intresset hos tonsättare och andra för atl överlämna material beror i hög grad på den ställning akademin intagit i svenskt musikliv. Omhändertagandet av arkivmaterial m. m. har utgjort en viktig deJ i akademins musikvårdande verksamhet. Även Musikmuseet har en liknande ställning i svenskt musikliv.
Prop. 1979/80:134 6
Under senare lid har de slalliga anslagen spelat en avgörande roll när det gäller ulbyggnaden av samlingama. Vid inrättande av den nya myndighelen blir det statliga ansvaret för accessionen än mer markerat.
En särställning i samlingama intar vissa större depositioner. Således har Sveriges orkesterföreningars riksförbund i biblioteket deponerat etl betydande orkestermaterial som successivt kompletteras genom organisationens försorg. Härigenom kan biblioteket förse orkeslerverksamheten i landel med nolmaterial, I Musikmuseet har bl.a. Nordiska museel och Musikaliska akademien ett par större depositioner.
Vid sin bedömning av hur den nya myndigheten skall förfoga över samlingama har kommiitén uttalat atl det är lämpligt att den nya myndigheten i så slor utsträckning som möjUgt kommer att äga dessa. Inrätlandel av den nya myndigheten innebär att staten i princip tar ett samlat ansvar för biblioleks-, musei- och arkivverksamheten. Verksamheten kommer i sin nya form all drivas på de grunder och med den expertis för vård och utnyttjande av samlingama som gäller för annan offentlig verksamhet på området. Det är givetvis angeläget att den nya myndigheten från dessa utgångspunkter får så stor frihet som möjligt att förfoga över olika delar av samlingama.
För de delar av samlingama, som f. n. är depositioner från enskilda personer eller sammanslutningar, behövs särskilda överenskommelser inför överflyttningen till den nya myndigheten. Vad särskilt gäller Sveriges orkcslerföreningars riksförbunds samlingar utgår jag från att nuvarande verksamhet med stöd av biblioteket skall kunna fortsätta inom ramen för den nya myndigheten i etl nära samarbete med förbundet.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
atl godkänna att en myndighet inrättas för verksamheten vid Musikaliska akademiens bibliotek. Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen alt antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1979/80:134 7
Bilaga I
Sammanfattning av betänkandet (Ds U 1979:17) Musikaliska akademiens bibliotek. Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv förslag till organisation och huvudmannaskap.
Utredningen har enligt direktiven hafl till uppgift att klariägga hur verksamheten vid Musikaliska akademiens bibliolek, Musikhisloriska museel och Svenskt musikhistoriskt arkiv skall kunna administrativt samordnas inom en gemensam organisation med staten som huvudman samt även pröva den lämpligaste formen för detta huvudmannaskap. En precisering bör göras av vilka tillgångar och vilken verksamhet som skall föras över lill det nya organet. Av särskild betydelse är sistnämnda fråga för Musikaliska akademiens bibliotek som f. n. utgör en integrerad del av akademins verksamhet, I detta sammanhang bör utredningen klarlägga vilka konsekvenser en sådan förändring medför for akademins verksamhet i övrigt. Utgångspunkt för omorganisationen bör enligt direktiven vara att de tre enheter som förs samman i den gemensamma organisationen skall kunna fungera självständigt under ledning av en gemensam styrelse.
Under 1970-talel har vid flera tillfållen olika utredningar tagit upp diskussioner om ändral huvudmannaskap for Musikaliska akademiens bibliotek och Musikhistoriska museet. När det gäller det projekt som bedrivs vid Svenskl musikhistoriskt arkiv har särskilda framställningar givits in till utbildningsdepartementet om åtgärder för att säkra arkivets fortsatta verksamhet.
Musikaliska akademien har i skrivelse till utbildningsdepartementet ijuni 1978 föreslagit att de tre institutionerna sammanförs till en administrativ enhet under statligt huvudmannaskap.
Nuläge
Musikaliska akademien skall enligt sina stadgar främja tonkonsten och vårda musiklivet. Akademin skall även följa utvecklingen på musiklivets olika områden inom och utom landets gränser samt i övrigt ta initiativ som främjar den svenska musikkulturen. En viktig uppgift för akademin är den utåtriktade verksamheten, särskilt att utveckla kontakterna med utländskt musikliv. För detta finns ett särskiU utlandssekretariat vid akademin. Ur särskilda fonder lämnar akademin betydande stöd till musikutbildningen genom sin stipendieverksamhet. Under år 1978 uppgick detta stöd till 900000 kr.
Vid akademins kansli finns fyra tjänster. När vakans uppkommer på tjänst vid kansliet skall akademins styrelse till regeringen anmäla detta och t2 Riksdagen 1979180. I samt. Nr 134
Prop. 1979/80:134 8
redovisa om fortsatt behov av tjänsten finns. Av akademins statsbudget-anslag för budgetåret 1979/80 avser %6000 kr. akademins verksamhet. Till gemensamma kostnader vid akademin och biblioteket har för samma budgetår anvisats 676000 kr. Från statsbudgetanslaget Bidrag till intemationelll kulturutbyte erhöll akademin för samma budgetår 40000 kr, för intemalionell kontaktverksamhet.
Musikaliska akademiens bibliotek är landets enda offenlliga specialbibliotek för musiklitteratur och musikalier och har i första hand till uppgift att betjäna forskning och undervisning på musikens område. Dämtöver skall biblioteket i mån av resurser ge service åt enskilda ptersoner och sammanslutningar. Verksamheten vid biblioteket regleras i stadgarna för Musikaliska akademien. Inom akademins styrelse finns ett särskilt arbetsutskott för beredning av biblioteksärenden. Biblioteket är internt organiserat på fyra enheter. Bibliotekets samlingar består f. n. av ca 40000 band musiklitleralur, 200000 musikalier, 20000 brev och lOOOO handskrifter. Biblioteket är intemationelll känt för sina samlingar av äldre musiktryck och handskrifter från 1500-, 1600- och 1700-taIet. 1 samlingama ingår många depositioner bland vilka särskiU märks närmare 2000 orkesterverk, som lillhör Sveriges orkesterföreningars riksförbund (SOR). Biblioteket svarar för katalogisering samt utlåning av orkesterverk till SOR-orkestrama. Låneverksamheten omfattade för år 1978 närmare 170000 lån, varav 135000 fjärrlån. Antalet besök kan uppskattas till omkring 22000. Utlåningen till orkesterföreningar uppgick till 115000 (varje orkesterstämma räknas som ett lån).
Tjänstema vid biblioteket är statligt reglerade. Vid biblioteket finns 19 tjänster, varav en överbibliotekarie och nio handläggare. När vakans uppkommer på Ijänst vid biblioteket skall tjänsten uppehållas med vikarie. Av akademins statsbudgetanslag för budgetåret 1979/80 avser 2008000 kr. bibliotekets verksamhet och 676000 kr. gemensamma kostnader vid akademins kansli och bibliotek. Till gemensamma kostnader har därvid förts utgiftsposterna för bl. a. lokaler, sjukvård och reseersättningar.
Musikhistoriska museet är i form av en stiftelse knutet till Musikaliska akademien. Museet är landets enda specialmuseum för musik och ser som sin uppgifl att främja musiken, musikintresset och musikvetenskapen, särskilt avseende musikinstrument. Museet bedriver sin verksamhet genom utställningar, konserter och musikpedagogiska program, forskning och dokumentation samt genom utgivning av publikationer. Museets samlingar omfattar f. n, ca 5000 föremål, framför allt musikinstmmenl men även en samling grammofonskivor och tonband.
Instrumentsamlingens äldsta bestånd utgörs av en värdefull donation av Carl Claudius omfattande 35 instmment. Betydande tillskott har museet på senare år fåu i Daniel Fryklunds samling om 763 instrument och Nordiska museets deposition av en instmmentsamling om ca 1 000 instmment. Museet har det största musikarkivet i landet. Arkivet består bl. a, av ca 23000
Prop. 1979/80:134 9
uppteckningar av svensk folkmusik, spelmansböcker från 1700- och 1800-talel samt en samling musikalier med handskrifter och äldre tryck, Ljudar-kivel innehåller bl, a. ca 18500 bandinspelningar, fonografmilar med folkmusik, pianolarullar och grammofonskivor. Museels konsertverksamhet är elt medel för museet atl sprida kännedom om olika liders uppförandepraxis och om olika musikkulturer. Under år 1979 flyttade museet in i Kronobageriet, där de nya basulstälbiingama nu håller på all arbetas fram. Museet skall enligt gällande planer öppnas för allmänheten under våren 1980, då en första utställningsetapp beräknas vara klar.
Vid museet finns 21 befattningar, varav en museichef och nio handläggare. För budgetåret 1979/80 uppgår statsbidraget till sammanlagi 4 165 000 kr. Av bidraget avser 2 136000 kr, lokalhyror och 482000 kr. engångsanvisningar.
Svenskt musikhistoriskt arkiv startade sin verksamhet under år 1965, Verksamheten finansieras av medel som slälls till förfogande av humanis-lisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Arkivet har lill uppgifl all bedriva dokumentations- och informationsverksamhet avseende svensk musik och svenskl musikliv bl, a. genom utgivning av musikbibliografier. För della ändamål har arkivet atl bl.a. invenlera och katalogisera maierial om svensk musikhistoria. Beståndet vid arkivet utgörs av kalaloger, ett referensbibliotek om ca 1 500 titlar samt en dokumentsamling i form av en ex-cerplsamling och reproduktionsbank för svåråtkomligt eller spritt material. Arkivet skall inte vara en depå för insamlat material ulan fungerar i förekommande fall som en genomslrömningsstation, där de inkomna handlingama registreras och lämnas vidare till lämplig institution. Vid arkivet utförs fortlöpande en systematisk bibliografering av all nyutkommen svensk musiklitteratur samt utländsk litteratur som berör svensk musik. Årligen registreras ca I 100 titlar. Arkivets verksamhet med källinvente-ringar avser främsl alt inventera och registrera sådana bestånd i arkiv, bibliotek och museer som har särskild betydelse för forskningen i svensk musikhistoria.
Vid arkivet är anslällda sex personer. För budgetårel 1979/80 uppgår bidragel till arkivet från humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet till sammanlagi 470000 kr.
Utredningens överväganden och förslag
Kommittén konstaterar att frågor om organisationen av verksamheten vid de tre institutionema har diskuterats under lång tid. I diskussionen har olika sätt atl lösa frågoma tagits upp. I en skrivelse till regeringen i juni 1978 har Musikaliska akademiens styrelse sammanfattat den utdragna diskussionen i organisationsfrågan och bl.a. föreslagit att Musikaliska akademiens bibliotek. Musikhistoriska museet och Svenskt musikhistoriskt
Prop. 1979/80:134 10
arkiv skulle sammanföras till en ny statlig administrativ enhel. I de remissyttranden som inkommit över skrivelsen har förslagel i huvudsak fått etl positivt mottagande. I 1979 års budgelproposition (prop. 1978/79:100 bil. 12 s. 13 och 84) uttalades atl den angivna lösningen borde prövas. KommiUéns direktiv bygger på förutsättningen att de tre institutionema organisatoriskt skall samordnas under en gemensam slyrelse samlidigt som de tre institutionerna verksamhetsmässigt skall behålla sin frislående karaktär.
Kommittén framhåller atl institutionerna lillsammans täcker de väsentligaste områdena för biblioteks-, musei-. arkiv- och dokumentationsverk-samhet på musikomrädet. Kommiitén undersiryker betydelsen av all de tre institutionerna tillsammans kan bilda en enhet till stöd för musiklivet. Behovel av insalser för forskning och utbildning bör därvid kunna tillgodoses i samma utsträckning med den föreslagna samordningen som med andra organisaloriska lösningar. Kommiitén utgår ifrån att de ambitioner som hillills präglat verksamhelen vid institutionema fullföljas. Institutionernas uppgifler för forskning och utbildning medför alt mål och behov på dessa samhällsområden också måste beaktas i institulionemas verksamhet. Ansvarei för den konkreta utformningen av verksamhelen blir i försia hand en uppgifl för institutionema själva. Den gemensamma organisationen bör Ulformas i syfte att underlätta den fortsalla utvecklingen av institutionernas arbete. Den fortsalla ulvecklingen på det kulturpolitiska fältet kan vänlas medföra ell ökat behov av insatser av de tre musikinstitutionerna. Kommillén anser all frågor om verksamhetens organisation inom de olika inslitulionema kan på vissa punkter behöva bearbetas såväl i det fortsatla förberedelsearbetet för det nya gemensamma organet som i senare sammanhang. Till dessa frågor hör bl. a. de åtgärder som kan föranledas av alt de f. n. splittrade uppgiftema på arkivområdet kan behöva samordnas. Kommittén föreslår atl de tre berörda institutionema på den grund de nu har i verksamhetsmässigt oberoende former inordnas i en gemensam organisalion. Kommittén framhåller att en ytteriigare precisering av mål och inriktning för verksamheten bör ske i det fortsatta förberedelsearbetet för omorganisationen.
Kommillén har övervägt olika verksamhetsformer för den föreslagna nya myndigheten. Av de tre institutionema som enligt direktiven skall inordnas i en ny gemensam organisation är Musikaliska akademiens bibliotek f. n. en del av akademins verksamhet. Akademin kan i förvaltningshänseende närmast jämföras med en stiftelse. Musikhistoriska museet är en stiftelse medan Svenskl musikhistoriskt arkiv slutligen är i formelll avseende etl vetenskapligt projekt som stöds av humanistisk-samhällsve-tenskapliga forskningsrådet. Dessa olika verksamhetsformer är historiskt betingade. Vid en omorganisation bör man eftersträva en form som på bäsla sätt gör del möjligt all tillgodose de olika krav som numera ställs på verksamhet av delta slag. På den statliga sidan finns etl flertal exempel på
Prop. 1979/80:134 11
all verksamhel vid små sinsemellan fristående institutioner sammanförts lill en gemensam förvaltningsorganisation.
Förutsättningama för verksamhet i stiftelseform eller som statlig myndighet har förändrats under senare år. I vissa avseenden har dessa båda associationsformer blivit mera enhetliga genom olika lagstiftningsåtgärder som gäller samhället i dess helhet. Som exempel kan nämnas lagarna om anställningsskydd och lagen om medbestämmande i arbetslivet. De skillnader som föreligger sammanhänger främsl med att del för verksamhelen i myndighetsform utöver allmänna bestämmelser finns särskilda förvall-ningsbestämmelser, finansieringsregler och avtal genom vilka förulsällningarna för den statliga verksamheten preciseras. Den svenska förvaltningen är av tradition uppbyggd enligt myndighetsprincipen. De regler som finns är oftast möjliga att tillämpa på etl smidigl sätt för vitt skilda slag av verksamhel. Del har visal sig fullt möjligt att utforma kulturinstitu-lionernas verksamhet fritt och självständigt inom ramen för del statliga regelsystemet. Enligt kommitténs mening finns det i detta sammanhang inle något behov av att göra särskilda undantag från de allmänna regler som gäller för en statlig myndighet. Kommittén föreslår därför att Musikaliska akademiens bibliotek. Musikhistoriska museet och Svenskt musikhistoriskt arkiv organiseras som en statlig myndighet.
Kommittén har övervägt namnfrågan, men inte funnit någon lämplig lösning och anser atl frågan bör belysas såväl inom de berörda institutionema som i den fortsatta beredningen av organisationsfrågan. 1 detta sammanhang kan noteras att Musikhistoriska museet numera använder benämningen Musikmuseet. Kommittén anser att i avvaktan på en närmare precisering av namnet kan i förvaltningssammanhang användas benämningen Musikaliska akademiens bibliotek, musikmuseel och svenskl musikhistoriskt arkiv.
Den av kommittén föreslagna omorganisationen påverkar främsl ledningen av verksamheten samt ulformningen av de förvaltningsmässiga delama av myndighetens arbete. Däremot berörs inte institutionernas interna organisation och arbetsformer på annat sätt än att vissa administrativa uppgifter kan komma att överföras till en gemensam funktion inom den nya myndighelen. Det allmänna förvaltningsansvar som nu ligger på Musikaliska akademiens styrelse beträffande bibhoteket samt på styrelsema för museet och arkivet bör i princip flyttas över på en gemensam statlig slyrelse. För statliga kulturinstitutioner har - utifrån de allmänna förutsättningar som angavs i 1974 års kulturproposition (prop. 1974:28 s. 318-319 och 342-343) - utvecklats regler för styrelsens funktion. Styrelsen har främsl ell övergripande ansvar för frågor om ekonomi, förvaltning och organisation. De nuvarande styrelserna för de tre musikinstituiionerna torde i åtskilliga avseenden ha etl mera direkt inflytande på verksamhetens utformning än vad som blir fallet under en statlig styrelse med ett mer uttalat förvaltningsansvar. Detta kan leda till att institutionemas eget ansvar för
Prop. 1979/80:134 12
verksamhelens utformning blir större än tidigare, vilket kan medföra ett ökat behov av rådgivande kontakter med experter och organ utanför institutionerna. Den Slalliga myndigheten som ersätter nuvarande organisationsstruktur bör beslå av en slyrelse jämte en chefsfunktion för övergripande ledning och samordning av verksamhelen, tre institutioner för biblioteks-, musei- och dokumenlalionsverksamhet på musikområdet samt en gemensam kanslifunktion.
Ledning och samordning. Kommittén föreslår att den nya myndighelen får cn slyrelse med högsl sju ledamöter. Ledamöterna bör i första hand ha en allmän samhällelig och kulturpolitisk bakgrund. Undervisnings- och forskningsområdena bör också beaklas när ledamöterna utses. Institutionscheferna bör som huvudföredragande företräda sina områden inför styrelsen ulan all själva ingå som ledamöter. Styrelsen bör ha ett övergripande ansvar för verksamheten motsvarande vad som gäller för andra liknande myndigheler på kuliurområdet. Till styrelsens uppgifter hör således bl. a. viktigare frågor om verksamhelens organisation, arbetsformer och ekonomi. Slyrelsen bör vidare besluta om förslag till anslagsframslällning, annan framslällning till regeringen eller viktigare skrivelser till myndigheler och organisationer. Frågor om tillsättning av tjänst bör i princip lillhöra styrelsens kompeiensområde. Övergripande principiella frågor om verksamhelen samt i övrigt ärenden som berör mer än en institution bör också hänföras lill styrelsens uppgifler. Styrelsen bör i verksamhetsplan och inlem budgel fastställa de allmänna rikllinjema för arbetet hos myndigheten och dess institutioner. 1 instruktionen anges bl.a. hur allmänna verksstadgan skall lillämpas. I övrigl kommer verksamheten att regleras av statens olika förvallningsbestämmelser och avtal bl, a, med personalorganisatio-nema. Vid den nya myndighelen måsle beslämmelsema om chefsansvaret ulformas med hänsyn lill inslilulionschefemas direkta ansvar för verksamhelen vid resp, institution. Detla innebär bl. a, att chefsfunkuonen i verksstadgans mening i viss mån knyts till institutionscheferna. På den gemensamma chefsfunktionen inom den nya myndigheten kommer dock -utöver ell allmänt ansvar enligt 5 § verksstadgan - att ligga ett ansvar dels för beredande och verkställande åtgärder i de frågor där styrelsen beslular. dels för beslul i gemensamma förvaltningsfrågor. Beslut som enbart gäller verksamheten vid resp, institution bör institutionschefen ha direkt ansvar för. En mera detaljerad precisering av olika ansvars- och gränsdragningsfrågor bör ske i den arbetsordning och de övriga föreskrifter som en särskild organisationskommitté bör få i uppdrag att utarbeta. Med den föreslagna organisationen av den nya myndigheten synes det inle motiverat atl inrälla en särskild tjänst som chef för den gemensamma delen av verksamheten. Kommittén anser att uppgiften som chef för myndigheten - med ansvar enligt 5 § verksstadgan och bestämmelser i instmklionen för myndigheten - bör knylas till styrelsens ordförande som ett arvodesuppdrag vid sidan om annan verksamhet. En sådan lösning kräver att till sty-
Prop. 1979/80:134 13
rdseordförande utses en person med goda förvaltningserfarenheter. Arbelsformer och rutiner inom myndigheten bör utformas med hänsyn till behovet av atl begränsa tidsåtgången for ordförandens arbete.
Institutionerna. De tre institutionema för biblioteks-, musei- och dokumentationsverksamhet på musikområdet bör i princip ta över ansvarei för nuvarande samlingar och verksamhet på sina resp. områden. Genom den organisationsstmktur som föreslås för den nya myndigheten blir det möjligt atl avlasta inslitulionema uppgifter av förvaltningskaraklär. Sådana uppgifter bör i stället samordnas inom en gemensam kanslifunktion. Härigenom kan institutionema mera odelat ägna sig ål sina egentliga uppgifler.
Institutionschefen kan sägas i princip ha tre huvuduppgifter, nämligen
- den omedelbara ledningen av verksamheten vid institutionen
- ansvarei för det forsknings- och utvecklingsarbete som föranleds av målet för institutionens verksamhet
- ansvar för institutionens medverkan i myndighetens gemensamma arbete.
Vid fullgörandet av dessa uppgifter bör institutionschefen ha del i det ansvar som annars mera odelat ligger på myndighetens chef. Institutionschefens ställning i detta avseende bör markeras genom särskilda regler i myndighetens instruktion om hur verksstadgans bestämmelser skall tillämpas. Institutionschefen har ansvar för att målet för institutionens verksamhet präglar arbelet och att gemensamma bestämmelser och beslut iakttas. Vidare skall denne med stöd av den gemensamma kanslifunktionen ansvara för ekonomisk förvaltning och andra administrativa uppgifter som finns vid institutionen. Institutionschefen skall också verka for goda arbetsförhållanden och gott samarbete inom enheten. Institutionschefens roll i det gemensamma arbetet innebär att denne är direkt ansvarig inför styrelsen. Institutionschefen skall vara huvudföredragande inför styrelsen i sådana ärenden som gäller institutionen samt delta i del gemensamma beredningsarbetet vid myndighelen. Som ansvarig för utvecklingen av verksamheten vid institutionen har dess chef till uppgift att ta initiativ rörande komplettering samt vård och bearbetning av samlingama. Innehållet i och formerna för den utåtriktade verksamheten behöver ägnas en fortlöpande uppmärksamhet. Vidare bör kontakt hållas med olika avnämargmpper. Enligt kommitténs mening bör man i det fortsatta förberedelsearbetet överväga om inte institutionema behöver stödjas i detta arbete av ett rådgivande organ för varje verksamhetsområde. Att institutionema var för sig hcU" en självständig ställning bör inte hindra att samarbetet utvecklas dem emellan. Detta bör kunna gälla såväl större projekt där myndighetens styrelse kan behöva medverka, som ett mera informellt samarbete där t. ex. specialkunskaper hos medarbetare inom en institution kan behöva utnyttjas även inom en annan. Det kan också visa sig ändamålsenligt att i vissa sammanhang inräita fasta samarbetsgmpper med personal från olika instilu-
Prop. 1979/80:134 14
tioner. 1 del gemensamma planeringsarbetet för myndighetens hela verksamhet kommer institulionemas insalser att spela en viktig roll. Institutionerna har att utarbeta det underlag, som skall ligga fill gmnd för bl.a, förslag till anslagsframställning, intern budget och planer för gemensam verksamhel.
Gemensam kanslifunktion. De förvaltningsmässiga delama inom myndigheten bör organiseras på sådant sätt att institutionschefer och specialister i de frågor som avser institutionemas verksamhet inte i någon större utsträckning belastas med förvaltningsfrågor av teknisk och juridisk karaktär. Likaså bör handhavandel av de mera mtinmässiga delama av dessa frågor vara så organiserat att det fungerar smidigt och kan avpassas till nya centrala bestämmelser utan att de ansvariga för institutionemas verksamhet behöver medverka annat än i mera väsentliga bedömningsfrågor. För atl den avsedda rationaliseringen skall kunna genomföras bör viss arbetskraft som svarar för administrativa frågor vid de olika nuvarande institutionema knylas till en gemensam kanslifunktion inom den nya myndighelen. För mer speciella frågor kan det bli erforderligt att anlita utomstående expertis saml utnyttja andra former av rådgivning från bl. a. statens arbetsgivarverk. Den gemenscunma kanslifunktionen bör i första hand betraktas som ett serviceorgan åt styrelsen och institutionema. Den bör således inte organiseras som en fristående enhet med en särskild chef. Organisatoriskt bör kansliet underställas styrelsen. Vid kansliet bör finnas en tjänsteman med samordnande uppgifter och ansvar för ledningen av kansliets löpande arbete. Den närmare utformningen av kansliarbetet bör den kommande organisationskommittén arbeta ut förslag om. Det berednings- och servicearbete som kansliet skall svara för blir av mångskiftande karaklär. Kansliel skall biträda med service åt styrelsen samt medverka i och samordna arbetet med förslag till anslagsframställning, intem budgel och gemensam verksamhetsplanering. En viktig uppgift för kansliet blir att fortlöpande bevaka arbetsrättsliga frågor och lönefrågor. På kansliet bör även ligga personaladministrativa ärenden och ekonomiärenden samt dit bör även knytas registratorsuppgifter och kontorsdrift. Med hänsyn lill myndighetens begränsade resurser kommer det allmänt förvaltningsrättsliga ansvaret att mera direkt behöva knytas till styrelsens ordförande.
Personalfrågor. Kommittén utgår ifrån att den personal som i dag finns anställd vid Musikaliska akademiens bibliotek och Musikhistoriska museet samt Svenskl musikhistoriskt arkiv kommer att erbjudas statlig anställning vid den nya myndigheten. Förslag till intem organisation, befattningsstruktur och befattningsbeskrivningar bör i sedvanlig ordning utarbetas av den organisationskommitté, som föreslagits i det föregående. När del gäller den nuvarande personalens pensionsvillkor synes denna fråga redan vara löst genom att statens allmänna tjänstepensionsreglemente till-lämpas vid samtliga institutioner.
Prop. 1979/80:134 15
Anslagskonstruktion m.m. Kommillén föreslår all verksamhelen vid den nya myndigheten finansieras över två siatsbudgetanslag, dels ett reservationsanslag för bibliotekets och museels behov av medel lill bokinköp, utställningsverksamhet och underhåll av samlingama, dels ett förslagsanslag till förvaltningskostnader. Under resp, anslag bör evenluelll finnas särskilda anslagsposter som reglerar medelsdispositionema för varje institution. Vidare föreslår kommittén att Musikaliska akademiens allmänna verksamhet i fortsättningen finansieras genom etl särskilt statsbidrag till akademin. Kommitténs förslag innebär även all del nuvarande statsbudgetanslaget till Musikaliska akademien samt delposlen 6. Stiftelsen Musikhistoriska museet under statsbudgetanslagel Bidrag till vissa museer utgår ur statsbudgeten fr.o.m. budgetårel 1981/82. Kommiitén föreslår att uppdraget att utarbeta förslag till personalorganisation och övriga frågor i samband med den föreslagna samordningen av institutionerna till en gemensam organisation överlämnas till den föreslagna organisationskommittén. Denna bör även få till uppgift att avge förslag till anslagsframställning för den nya myndigheten.
Vissa frågor rörande institutionernas samlingar m.m. Musikaliska akademiens bibliotek
Biblioteket står, såsom namnet antyder, under akademins huvudmannaskap. Bibliotekets äldre samlingar tillkom i huvudsak genom donationer. Först efter år 1900 började staten i större utsträckning att anvisa direkta medel till komplettering av samlingama. Accessionen sker i dag huvudsakligen med hjälp av statsbidrag, även om gåvor och testamenlsdisposi-tioner alltjämt utgör en förhållandevis stor del av bibliotekets nyförvärv. I samlingama ingår även ett betydande antal depositioner. Med hänsyn till samlingamas omfattning och rådande katalogiseringsförhållanden i biblioteket har kommittén funnit del vara ett alltför tids- och kostnadskrävande arbete att nu söka genomföra en ingående inventering och uppdelning av egendomen efter äganderättsförhållanden. Förhandlingar bör enligt kommitténs mening snarast inledas med akademin om ett överförande av samlingama till den nya myndigheten. Utgångspunkten för ett statligt övertagande bör lämpligen vara att det skall avse biblioteket i dess helhet eller, om detta inte är genomförbart, att det kommer att omfatta så stora delar av samlingama som möjligt. Det är vidare från flera synpunkter önskvärt att den nya myndigheten i så stor utsträckning som möjligt kommer att äga sina samlingar.
Musikhistoriska museet
Stiftelsen Musikhisloriska museet står visserligen i enlighet med ett av staten uppställt villkor för statsbidrags utgående under inseende av Musikaliska akademien, vilket bl.a. avspeglas i stadgamas bestämmelser om styrelsens sammansättning och räkenskapsredovisningen. Enligt kom-
Prop. 1979/80:134 16
mittens bedömning är stiftelsen ändå att anse som en självständig juridisk person. Denna uppfattning delas enligt vad kommittén erfarit även av Musikaliska akademien. Förhandlingar om villkoren för etl överförande av museets verksamhet lill statligt huvudmannaskap skall följaktligen ske med stiftelsens styrelse. Sedan avtal träffats lorde detla dock med hänsyn till stiftelsens sladgemässiga anknylning lill akademin lämpligen böra underställas akademin för formellt godkännande. Museels verksamhet är, som ovan nämnts, numera i huvudsak statsfinansierad. Samlingama ulgörs dock till mycket väsentlig del av donationer resp. depositioner. Kommittén finner det angeläget atl så stor del av egendomen som möjligt kan överföras lill myndigheten.
Svenskt musikhistoriskt arkiv
Arkivet är ell vetenskapligt forskningsprojekt, finansierat av humanis-lisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Bland arkivets tillgångar ingår - om än i väsentligt mindre utsträckning än vid de båda andra institutionerna - vissa donationer och depositioner. Enligt kommittén bör huvudprincipen även när del gäller arkivet vara att all arkivets egendom förs över till den nya myndigheten.
Musikaliska akademiens framtida uppgifter. Kommitténs förslag att inrätta en ny statlig myndighel innebär atl akademin avlastas förvaltningen av Musikaliska akademiens bibliotek och Musikhistoriska museet. Akademin kan därmed odelat koncentrera sin framtida verksamhel till områden där dess insatser bedöms som särskilt värdefulla. Dessa uppgifter är i första hand atl utveckla kontaktema med utländskt musikliv, bedriva forskning inom musikomrädet, bedriva publikationsverksamhet samt fortsätta arbetet i kommittéer och nämnder. Vidare bör nämnas akademins uppgift att delta i och arrangera musikkonferenser. En annan väsenllig uppgift för akademin blir atl fördela stipendier till musiksluderande, i försia hand för studier utomlands. Musikaliska akademien är genom sin uppbyggnad en viktig remissinstans i olika musikfrågor. Akademin förfogar över en bred sakkunskap som kan utnyttjas av statliga och andra organ för råd och bistånd i musikaliska ärenden.
Genomförandet av kommitténs förslag. Kommittén föreslår atl Musikaliska akademiens bibliotek. Musikhistoriska museet och Svenskl musikhistoriskt arkiv fr.o.m, den I juli 1981 sammanförs Ull en ny statlig myndighet och att ett principförslag om ett ändral huvudmannaskap och enhetlig verksamhetsform samt kraven på ledningsfunktioner m, m. vid den nya myndigheten föreläggs riksdagen i en proposition till 1979/80 års riksmöte saml att regeringen ger statens förhandlingsnämnd i uppdrag atl förhandla med Musikaliska akademien resp. Stiftelsen Musikhistoriska museet om ett statligt övertagande av biblioteket och museet. Vidare föreslår kommittén att en särskild organisationskommitté får i uppdrag all utarbeta detaljerade förslag om den inre organisationen, personaldimensioneringen
Prop. 1979/80:134 17
och arbetsfördelningen mellan institutionema inom den nya myndighelen. Organisationskommittén bör i detla ulredningsarbele vidare svara för bl.a. följande uppgifter. Ularbela slutligt förslag lill instruktion, förslag lill arbetsordning för verksamheten samt förslag till anslagsframställning för verksamheten avseende budgetåret 1981/82. Organisationskommitténs förslag bör i tillämpliga delar anmälas för riksdagen i 1981 års budgetproposition. En särskild interimsstyrelse börenligt kommittén tillkallas under våren 1981 för uppgiflen att utlysa och tillsätta ijänster inom den nya organisalionen.
Prop. 1979/80:134 18
Bilaga 2
Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds U 1979:17) Musikaliska akademiens bibliotek, Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv förslag till organisation och huvudmannaskap.
1 Remissinstanser
Efler remiss har yttranden över beiänkandei avgelts av slalskonlorel, byggnadsslyrelsen. riksrevisionsverkei (RRV), kungl, biblioteket, statens kulturråd, universitetet i Lund, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådel, delegationen för velenskaplig och teknisk informationsförsörjning. Musikaliska akademien. Stiftelsen Musikhistoriska museet. Svenskt musikhistoriskt arkiv. Stiftelsen Nordiska museet, Sveriges orkcslerföreningars riksförbund (SOR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens cenlralorganisalion (TCO) saml Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR),
Remissammanställning
Samtliga remissinslanser tillstyrker kommitténs förslag atl Musikaliska akademiens bibliotek. Musikhistoriska museet och Svenskt musikhisloriskl arkiv organiseras som en statlig myndighet. Statskontoret utgår från att myndighelen tillförs statens kulturråds ansvarsområde. Enligt Mws//;a-liska akademien är det en förutsättning för den nya myndigheten alt verksamheten vid de tre ingående inslitulionema kan fortsätta och expandera med den inriktning som hittills präglat verksamheten samiidigi som möjligheterna lill samverkan och klarhet i den administrativa hanteringen förstärks. Statens kulturråd tillstyrker i stort de av kommittén framlagda förslagen och framhåller alt den verksamhel som de tre institutionema bedriver är nära besläktade och delvis överlappande. Att sammanföra dem i en myndighel anser rådel borde underlätta såväl samarbete som samordning av frågor av gemensaml intresse. Rådet förutsätter att förslaget inte endast innebär en administrativ konsimktion utan att sammanslagningen på sikt medför en reell integration av de tre institutionemas verksamhet.
Organisation
De flesta remissinstansema bl. a, statskontoret, RRV ochSACOjSR stöder kommitténs förslag atl myndigheten leds av en gemensam styrelse och att styrelsens ordförande som arvodesuppdrag innehar uppgiften som chef för myndigheten.
RRV framhåller att kommitténs förslag innebär att chefsfunktionen i verksstadgans mening i viss mån knyts till institutionschefema. På den gemensamma chefsfunktionen kommer enligt förslaget att ligga ett ansvar
Prop. 1979/80:134 19
bl,a, för beredande och verkställande åtgärder i de frågor där styrelsen beslutar och för beslut i gemensamma förvaltningsfrågor. Beslut som enbart gäller verksamheten vid resp. institution bör enligt kommitténs förslag institutionschefen ha direkl ansvar för. Enligt RRV:s mening kan kommitténs förslag på denna punkt i framliden förorsaka kompetenstvister, RRV framhåller alt verkschefens ansvar bör preciseras och anser det vara mest lämpligl att verkschefen tar fullt ansvar utåt och en obeskuren rätt atl vid behov falla beslul om hela verksamheten. Vidare anser RRV det bl.a, vara tveksamt att institutionschefema själva skall ansvara för viss ekonomisk förvallning. Allt ansvar bör i instruktionen ligga på myndighetens chef. Ansvarsförhållanden på underlydande nivåer inklusive eventuell delegaiion bör regleras i arbetsordning.
Kungl. biblioteket anser det väsenlligl alt den nybildade myndighelen får en effektiv ledning, som kan svara för erforderlig samordning och finner det önskvärt att man prövar altemativ till den av kommiuén skisserade ledningsfunktionen, där styrelsens ordförande samlidigt fungerar som arvoderad chef för myndigheten. Kungl. biblioteket kan inte finna att utredningen anfört bärande skäl mot att en av de tre institutionscheferna också utses till myndighetens chef.
LO släller sig iveksam till kommitténs förslag atl chefsfunktionen knyts till en arvodesansiälld ordförande och anser att styrelse- och chefsfunktioner så långl som möjligt bör hållas i sär. Vidare framhåller LO att i styrelsen bör, förutom facklig representation, ingå representanter för folkbildning och musikområdet. Från det sistnämnda området föreslår LO en representation från Svenska musikerförbundet. Den av LO föreslagna representationen från folkbildningssektom kan väl motiveras från bl.a, amatörmusikalisk synpunkt.
Myndighelen bör enligt kommitténs förslag bestå av institutioner for biblioleks-, musei- resp. dokumentationsverksamhet samt en gemensam kanslifunktion. Statskontoret finner atl de tre verksamheter som föreslås bilda institutioner i den nya myndigheten f.n. har arbetsuppgifter som i viss utsträckning tangerar eller delvis överlappar varandra. En huvuduppgift för den av kommittén föreslagna organisationskommittén bör därför bli att se över arbetsfördelningen inom myndigheten. Först därefter bör enligt statskontoret avgöras om Svenskt musikhisloriskl arkiv bör utgöra en självständig institution eller inordnas i endera bibliolekel eller museet. Även kungl. biblioteket anser att det mellan Musikaliska akademiens bibliotek och arkivet finns gränsdragningsprobiem som inte tagits upp till diskussion av kommittén.
Flera remissinstanser, bl.a. humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv framhåller vikten av att de tre institutionema inom den nya myndigheten får behålla sin självständiga och fria verksamhetsform.
Prop. 1979/80:134 20
Delegationen för velenskaplig och teknisk informationsförsörjning anser all ur funktionell synpunkt kan andra organisaloriska lösningar vara länkbara än de kommittén föreslagit. Verksamheten vid de tre institutionema kan i stort sell delas upp i en biblioteksinriktad del (vid biblioteket, arkivet saml museels arkiv och bibliotek) och en museiverksamhet. Ett sammanförande av de tre biblioleksdelama under en gemensam ledning kunde innebära större möjligheter till samordning än den av utredningen föreslagna. Under den gemensamma styrelsen skulle då finnas två enheter: ett musikbibliotek under ledning av en överbibliotekarie och ett musikmuseum under ledning av en erfaren museiman, Delegalionen föreslår att en organisation av nämnda slag diskuteras inom den planerade organisationskommittén. Följer man däremoi utredningsförslaget, fömlsälter delegationen all i direkliven för organisationsarbetet klart uttalas alt syftet är en samordning av de tre institutionemas information till forskning och utbildning. Enligt regeringens uppdrag skall delegationen utreda frågan om ett system med ansvarsbibliotek. Delegationen understryker därför betydelsen av all man i det fortsatta utredningsarbetet beaklar institulionemas nationella ansvar vad gäller informationsförsörjningen inom musikområdet,
SOR framhåller bl.a, all det hittills inte varit självklart att nyutgiven (till Stim levererad) musik i något exemplar överlämnats till Musikaliska akademiens bibliotek på det sätt kungl. biblioteket får litteratur i övrigt. Den nya organisalionen kan säkert genomföra dokumeniation, men bör samråda med Stim om referensexemplar. Enligt SOR har biblioteket visat sitt inlresse för ulökning och bevakning men har hitlills hämmats av brist på resurser. Detta hoppas SOR inte skall gälla i den nya organisationen. Samtidigt anser SOR att Musikmuseel bör erhålla resurser att anordna utställningar i aktuella musikhisloriska ämnen och även för att anordna mindre vandringsutställningar, som kunde ställas till orkesterföreningamas förfogande vid jubileumskonserter eller liknande.
Detgemensamma kansliel föreslås av kommittén svara för service åt styrelsen, arbetsrättsliga frågor och lönefrågor, personal- och ekonomiadministrativa ärenden samt registratorsuppgifter och kontorsdrift. Statskontoret finner att den föreslagna organisationskommittén vid uppbyggnaden och dimensioneringen av kansliet särskilt bör pröva möjligheterna alt på uppdragsbasis anlita en värdmyndighet för ekonomi- och personaladministrativa uppgifter. Statens kulturråd tillstyrker ett gemensamt kansli under föruisättning atl det administrativa arbetet därmed kan rationaliseras och effekliviseras.
Samlingama
Statskontoret och Musikaliska akademien framhåller i sina yttranden all ett förstatligande förutsätter beträffande biblioteket att en uppgörelse iräffas med akademin om elt övertagande av samlingama på motsvarande
Prop. 1979/80:134 21
villkor som gälll vid förstatligandet av Vetenskapsakademiens och Vitterhetsakademiens bibliotek, Slalskonlorel anser att överenskommelser vidare måste nås med berörda huvudmän och deponenter - bl.a. Nordiska museet - när del gäller Musikmuseets samlingar,
Delegalionen för velenskaplig och teknisk informationsförsörjning delar kommitténs uppfattning om önskvärdheten av atl biblioteket i sin helhet eller åtminslone så stora delar av samlingama som möjligt överförs till den nya myndighelen och att denna i så stor utsträckning som möjligt kommer all äga sina samlingar. Det vore olyckligt om samlingama endast skulle bli deponerade av akademin hos den nya myndigheten. Ett sådant arrangemang skulle kunna befaras innebära viss inskränkning av bibliotekets frihet all disponera över samlingama för utlåning och service till andra institutioner och enskilda.
Nordiska museet framhåller atl vid överförandet av kuhurföremål mellan museema intar depositionsförfarandet en hell dominerande ställning och har i dag en mycket slor omfattning. Som exempel nämner museet att museel ensamt har deponerat ca 40000 inventarienummer på andra museer och självt lagit emot i deposition ca 12000 inventarienummer. Depositioner sker mellan alla typer av museer, oavsett huvudman. Fasthållandet vid depositionen som instrument för överforande av kulturföremål har sin gmnd i kullurinstitutionemas tidsperspektiv, som i allmänhet är avsevärt längre än samhällels politiska och ideologiska perspektiv. Kulturinstitutio-nema är vanligen mycket gamla institutioner som genomlevt åtskilliga förändringar i åsikter och attityder till sina samlingar och även stmkturella förändringar i institutionsväsendets uppbyggnad, som förändrat fbmtsätt-ningama för samlingamas vård och utnyttjande. Ett fullföljande av kommilléns tankegångar att överföra äganderätten till samlingama till den nya myndighelen skulle således enligt Nordiska museet leda till ett ständigt pågående överförande av äganderätten till delar av samlingama med åtföljande splittring av ansvaret för dessas vård och nyttjandemöjligheter. En sådan splittring av ansvaret för samlingama skulle komma att äventyra samlingamas fortbestånd. I sammanhanget erinrar museel om att bevarandet av kullurarvet är en förutsättning för kommande generationers möjligheter att tillägna sig äldre liders kultur och erfarenhet.
Vid biblioteket finns ca 2000 orkesterverk deponerade av SOR. Enligt SÖR är delta notmaterial grunden for landets hela konsertverksamhet med orkestermusik och solokonserter med orkester. Även om SOR bekostar inköp, bindning och information betyder den service Musikaliska akademiens bibliolek ger orkesterföreningama mycket för förbundet och musiklivet. Att SOR och orkesterföreningama även i fortsättningen kommer att ha det helt dominerande inflytandet över bibliotekets bestånd av orkestermaterial, nyanskaffning och skötsel av materialet är så betydelsefullt, att det inle kan förbigås i förhandlingama om elt statligt övertagande av bibliotekets bestånd, SOR anser att garanti måste ges för att beståndet konti-
Prop. 1979/80:134 22
nuerligt restaureras och lillförs nya verk. Utan garantier för atl materialhanteringen också fortsättningsvis möter orkestrarnas önskemål, torde SOR inle kunna ställa sig bakom elt överförande till ny huvudman. Vård, inköp och bindning drar slora kosinader och de personalkostnader som biblioteket f, n. svarar för är en fömtsättning för denna service till orkestersverige,
Kungl. biblioteket ifrågasätter om en omprövning bör ske mellan de tre institulionemas samlingar. Enligt kommitténs förslag bör den blivande myndigheten bestå av tre institutioner för resp, biblioteks-, musei- och dokumentationsverksamhet på musikområdet. Enligt kungl. biblioteket torde delta logiskt leda lill vissa överföringar av material. Ell uppdrag atl lägga fram förslag i denna fråga bör ges åt den föreslagna organisationskommittén. Det synes I,ex. knappast finnas någon naturlig gräns mellan Musikaliska akademiens biblioteks handskriftsamling och Musikmuseets arkiv.
Namnfrågan
Kommillén har inle funnit någon lämplig benämning på den nya övergripande myndigheten utan hänskjuter frågan till vidare belysning såväl inom de berörda institutionema som i den fortsatta beredningen av omorganisationen. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning anser atl en benämning bestående av alla tre inslitutionsnamnen uppradade blir alltför lång och svår att uppfatta. Ett sammanfaitande namn bör eflerslrävas, Elt möjligt altemativ skulle kunna vara svensk musikdokumen-tationV När biblioteket skiljs från akademin bör institutionen givetvis fä en mer adekvat benämning som klarare anger att det är fråga om ett offentligt bibliotek, l.ex. statens musikbibliotek. Svenskt musikhistoriskt arkiv bör enligt delegationens mening också ändra namn i samband med omorganisationen. Benämningen ärkivär knappast adekvat i sammanhanget.
Universitetet i Lund föreslår alt den nya myndigheten kallas statens mu-sikcenirum med avdelningama musikbiblioteket (alt. statens musikbibliotek), musikmuseel (alt. statens musikmuseum) och musikarkivet (alt. statens musikarkiv).
Musikaliska akademien hävdar att Musikaliska akademiens bibliotek också i fortsättningen bör heta Musikaliska akademiens bibliotek, som fallet är beträffande l.ex. Vetenskapsakademiens bibliotek inom Stockholms universitetsbibliotek eller Vitterhetsakademiens bibliotek inom riksantikvarieämbetet.
Musikhistoriska museet förutsätter att den vid museet sedan några år tillämpade namnformen Musikmuseet även fortsätiningsvis kan gälla, LO anser att statens musikbibliotek bör kunna övervägas som namn för biblioteket.
Personalfrågor
Musikaliska akademien konstaterar att ingenting nämnts i kommitténs förslag om personalen vid akademins kansli. Det är enligt akademin skä-
Prop. 1979/80:134 23
ligt att dessa personer behandlas ur etl helhetsperspektiv och atl så sker innan den nya myndighelen skapas.
SACOISR framhåller att personalens nuvarande anställningsförhållanden framslår som helt oacceptabla. Del är därför vikligl atl den föreslagna organisationskommittén snarast kan komma igång med sitt arbete. Vidare anser SACO/SR all den föreslagna organisationen med en gemensam kanslifunktion skapar behov av förstärkning med en kvalificerad handläggare för bl. a, personaladministraliva frågor och beredning åt slyrelsen.
Lokalfrågor
Av de remissinstanser som har uttalar sig om institutionemas lokalproblem kan nämnas bl,a, byggnadsstyrelsen, statens kulturråd. Musikaliska akademien och Musikhistoriska museet. Byggnadsstyrelsen anser all expansionsmöjligheter saknas i nuvarande lokaler för Svenskt musikhistoriskt arkiv och för Musikmuseel, Musikaliska akademiens bibliotek kan genom omdisposiiion eventuellt få etl visst lokaltillskott i utrikesminister-hotellet eller i Kjellbergska fastigheten. En samförläggning av de tre institutionema kan inle åstadkommas på kort sikt. För alt närmare kunna ta ställning lill lokalbehovel krävs en grundlig utredning av lokaliseringsförutsättningar, kontaktbehov m.m, i den nya organisationen. Statens kulturråd framhåller att det är viktigt att bibliotekets lokalbehov kan tillgodoses på elt sätl som är lillfredsställande för såväl personalen som för allmänheten och anser alt del är lämpligt atl kulturrådets LUP-delegation ges i uppdrag ularbela elt lokalprogram för myndigheten. Musikaliska akademien vill slarki understryka vikten av att lokalsituationen både vid akademin och de berörda institutionerna snarast fär sin lösning. Musikhistoriska museet anser bl.a. atl del bör ankomma på den nya organisationskommittén att söka en lösning för de otillfredsställande lokalförhållanden som råder både vid biblioteket och vid institutionema i Kronobageriet.
Resurser och anslagskonstruklion
Enligt kommitténs förslag beräknas Musikaliska akademiens verksamhel i fortsättningen finansieras genom ett särskilt statsbidrag till akademin. Musikaliska akademien ulgår ifrån att formen och storleken på della statsbudgetanslag blir föremål för särskilda överläggningar med akademin.
RRV har inget att erinra mot kommitténs förslag till anslagskonstmklion och förutsälter att organisationskommittén får i uppdrag att beräkna medelsbehovet och utarbeta förslag till personalorganisation.
Musikaliska akademiens framtida uppgifter
Statens kulturråd framhåller beiräffande akademins framtida uppgifter att del är viktigt att ansvarsfördelningen gentemot andra myndigheter och institutioner med liknande uppgifter klarläggs. Detta gäller l.ex. ullands-verksamheten, där också Rikskonserter har viktiga uppgifter, och forskningen, där universitet och högskolor är verksamma.
Prop. 1979/80:134 24
Musikaliska akademien framhåller att det inte finns anledning alt ifrågasätta huvuddragen av utredningens förslag. Däremot anser akademin atl det på särskilda punkler för akademins egen del kvarstår en lång rad frågor att lösa i samråd med utbildningsdepartementet och andra berörda instanser. Akademin måste tillförsäkras garantier att den nya musikmyndig-heten ges en sådan organisation att musiklivets intressen tillgodoses och all akademins framlida verksamhet tryggas. Inte minst gäller delta ekonomi och personal vid akademins kansli,
LO konstaterar alt om kommilléns förslag genomförs leder det till atl Musikaliska akademiens framlida uppgifter till en del blir annorlunda än lidigare, LO betonar atl valet av uppgifler och den roll som akademin vill spela skall akademin själv fastställa. Det vore dock av värde om akademin i analysen av de framlida insalsema log hänsyn till de insatser som andra organ och organisaiioner gör på området. Därmed kan eventuella kollisioner undvikas. Elt sådanl hänsynslagande skulle troligen också ha positiva effekler och stärka akademins ställning i musiklivel.
Prop.
1979/80:134 25
Innehåll
Propositionen....................................................... 1
Propositionens huvudsakliga innehåll......................... ... 1
Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 1980 .... 2
1 Inledning........................................................... 2
2 Föredragandens överväganden ............................. 3
3 Hemställan ...................................................... 6
4 Beslul............................................................... 6
Bilagor
1 Sammanfattning av betänkandet (Ds U 1979:17) .... 7
2 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds U
1979:17)............................................................ 18
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980