med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81

Proposition 1980/81:125

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1980/81:125

Regeringens proposition

1980/81:125

med förslag om tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81;

beslutad den 19 mars 1981.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föresläs utgifter m. m. pä tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för innevarande budgetär.

De anslag som begärs uppgår till ca 449 milj. kr. De största anslagen föreslås gå lill särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, län till Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB), Operativ ledning m. m.: Anläggningar samt till FN-styrkors verksamhet utomlands.

1    Riksdagen 1980181. I saml. Nr 125

Prop. 1980/81:125                                                                  2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-03-19

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsråden Bohman, Wikström, Mogård, Dahlgren, Krönmark, Johansson, Wirtén, Holm, Adelsohn, Petri, Eliasson

Proposition med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81

Statsråden föredrar förslag lill riksdagen i frågor angående anslag m. m. på filläggsbudgel III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Wirtén anför: Regeringen har i prop. 1980/81:67 föreslagit riksdagen att sammanlagt 103,6 milj. kr. anvisas fill lån och bidrag till SSAB, Svenskt Stål AB, samt atl 20 milj. kr. anvisas lill medelsfillskott fill vissa utvecklingsbolag. Vidare föreslås i prop. 1980/81:85 alt ylleriigare 39 milj. kr. anvisas till kontant stöd vid arbetslöshet. Regeringen har i prop. 1980/81:93 föreslagil atl sammanlagt 55 milj. kr. anvisas i ulveckiings- och förlusttäckningsbidrag till Datasaab AB. I prop. 1980/81:98 föreslås all riksdagen anvisar dels 300 milj. kr. lill teckning av aktier i Norriands Skogsägares Cellulosa AB, dels 100 milj. kr. i lån lill samma förelag. Vidare föreslås i prop. 1980/81: 128 atl det anvisas dels I 065 milj. kr. som medelsfillskott lill Statsföretag AB, dels 50 milj. kr. till teckning av aklier i samma företag. I prop. 1980/81: 161 föreslås alt 100 milj. kr. anvisas för finansiering av stirlingprojektet, m. m.

De ylterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfallas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag m. m. pä tilläggsbudget 111 lill

statsbudgeten för budgetåret 1980/81 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Prop. 1980/81:125                                                    3

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anförl för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar atl de anföranden som redovisas i underprolokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1 — 11.

Prop. 1980/81:125

Bilaga I

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET                   PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande: statsrådet Krönmark

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde

FJÄRDE HUVUDTITELN

E. Operativ ledning m. m.

[1] E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats etl förslagsanslag av 58570000 kr.

Överbefälhavaren har hemställt all få lidigarelägga vissa truppbefäslningar. Delta medför elt ökal medelsbehov för innevarande budgetår av 43,6 milj. kr.

Föredraganden

Truppbefäslningarna bör fä komma till utförande. För atl bekosta dem förordar jag alt 43,6 milj. kr. utöver lidigare anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget 111 för innevarande budgetår. För all delta inle skall medföra all utgiftsramen för del mililära försvaret överskrids kommer motsvarande belopp alt innehållas vid den slutliga fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåret 1980/81. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

all lill Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar på filläggsbudgel 111 lill statsbudgeten.för budgetärel 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 43 600000 kr.

H. Övrig verksamhet

[2] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på lilläggssiat till riksslaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179. rskr 1956:539). Därefter

Prop. 1980/81:125                                                                  6

har årligen ylleriigare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.

Medel för de ärliga utgifterna inom Sverige för atl rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsslyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkornas verksamhet ulom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt - fr.o.m. den 1 juli 1967 - för observatörer i FN-tjänst anvisades budgetåren 1965/66-1971/72 under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel för F'N-styrkornas verksamhel utom Sverige anvisats under anslaget FN-slyrkors verksamhel ulomlands.

Sammanlagt har för svenska FN-slyrkors verksamhel hittills anvisats 1 295965000 kr. på lilläggsstal och tilläggsbudget. Därav har 54,5 milj. kr. anvisats för atl läcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern. FN-slyrkan i Mellersta Östern och FN-observatörer under liden juli-december 1980 saml för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1980/81:25 bil. 2, FöU 1980/ 81: 14, rskr 1980/81:77).

Del av ifrågavarande koslnader avses bli ersatt av FN. Intill den 16 januari 1981 har frän FN influtit 557240496 kr. Sveriges fordran hos FN enligl hiuills framlagda krav uppgår f.n. till 147 110806 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

Genom beslut i april 1980 förordnade regeringen atl ett sjukhuskompani omfattande högst 150 man jämte viss slabspersonal skulle ställas till FN:s förfogande för tjänstgöring i Mellersta Östern under högst ett år. Utgifterna beräknas till 1.6 milj. kr. för månad eller för tiden januari-juni 1981 sammanlagt 9.8 milj. kr.

Genom beslut i december 1980 förlängdes liden för den svenska FN-insalsen pä Cypern t.o. m. den 15 juni 1981. Utgifterna beräknas till ca 5,1 milj. kr. för månad eller för liden januari-juni 1981 sammanlagt 31,1 milj. kr.

Genom beslul i juni 1980 medgav regeringen att observatörer i FN-tjänst får avlösas under budgetåret 1980/81. Antalet observatörer uppgick den 1 januari 1981 lill 42. Medelsbehovet för dessa kan beräknas lill ca 700000 kr. för månad eller för liden januari—juni 1981 sammanlagt 4,2 milj. kr.

En allmän medelsreserv av 3 milj. kr. bör beräknas med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för lidigare kontingenter saml vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.

Vid utgången av december 1980 fanns ell överskott på 9630100 kr. under anslaget FN-slyrkors verksamhet ulomlands.

Behovel av ylterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östern och på Cypern och för observatörer uppgår alltså till (9800000 -(-31 1000004-4200000+3000000-9630100) avrundat 38,5 milj. kr. Medlen bör liksom lidigare anvisas utanför utgiftsramen för del mililära försvaret.

Prop. 1980/81:125                                                    7

Med hänsyn lill alt mänga osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigl att även i fortsättningen förskottsvis täcka utgifter för ifrågavarande ändamål frän anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp senare. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

alt lill FN-styrkors verksamhet ulomlands pä tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ellt reservationsanslag av 38500000 kr.

Prop. 1980/81:125

Bilaga .

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande: statsrådet Holm

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser soeialdepartemenlets verksamhetsområde

FEMTE HUVUDTITELN

A. Socialdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats etl reservationsanslag av 25 milj. kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget har under budgetåret blivit mera omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten 1979. Jag räknar nu med elt yllerligare medelsbehov av 2,5 milj. kr. Jag har därvid bl.a. beräknal medel för den undersökning om orsakerna bakom del låga barnafödandel. som statistiska centralbyrån har fått i uppdrag att genomföra. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att till Kommilléer rn. m. på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för ■    budgetärel 1980/81 anvisa ell reservationsanslag av 2 500000 kr.

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

[2J E 7. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag. För SBL:s verksamhet gäller atl full koslnadsläckning i princip skall uppnås för verksamheten i sin helhet även om enskilda sektorer kan uppvisa över-eller underskott. Den största delen av verksamheten finansieras genom taxesalla Ijänsler och produkter. Under förevarande reservationsanslag har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats ett formellt belopp av I 000 kr.

Statens bakteriologiska laboratorium

SBL föreslår atl 4,4 milj. kr. anvisas för alt täcka huvuddelen av det underskott som uppkommit under verksamhetsåret 1979/80 saml 7,5 milj.

Prop. 1980/81:125                                                                 10

kr. för atl höja statskapitalet till 20,7 milj. kr. Behovet av rörlig kredit i riksgäldskontoret skulle därmed kunna minskas från 18 milj. kr. lill 12 milj. kr.

SBL tillämpar programbudgetering. Drygl 80% av verksamheten finansieras av uppdragsinläkter. Resterande medelsbehov täcks genom särskilda anslag på statsbudgeten. SBL redovisar för verksamhetsåret 1979/80 ett rörelseresultat som innebär etl underskott med 4,6 milj. kr. Intäkterna under budgetåret 1979/80 uppgår till 117,2 milj. kr. Sa.mlidigl uppgår kostnaderna, inklusive avskrivningar och ränlor, lill 121,8 milj. kr. Efter boksluisdisposilioner uppgår underskottet till 5,6 milj. kr. Av delta belopp avser 1,1 milj. kr. koslnader hänförbara lill föregående budgetär.

Underskottet i verksamheten beror pä all intäkterna under budgetåret 1979/80 inle nådde upp lill den beräknade nivån. Huvuddelen av intäkts-bortfallet kan hänföras lill programmel Preparalförsörjning. Däremot understeg kostnaderna för verksamhetsåret 1979/80 de budgeterade kostnaderna. Anledningen lill atl intäkterna blev mindre än de budgeterade är en minskad efterfrågan på polio- och influensavaccin samt en övergäng från trippelvaccin till duplexvaccin. Vidare har budgeterade intäkter för beredskapslagring av preparat för vissa lotalförsvarsändmaäl inle helt infriats.

Föredraganden

Jag förordar alt 4,4 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetär för atl täcka huvuddelen av SBL:s underskott för budgetåret 1979/80. Riksrevisionsverket har den 26 november 1980 lill regeringen överiämnal en rapport beträffande SBL:s kapitalbehov m.m. Frågan om SBL:s kapitalbehov kommer alt behandlas i anslutning lill den översyn av den fortsatta verksamheten vid SBL som f.n. pågår inom regeringskansliet. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens bakteriologiska laboralorium: Driftbidrag på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa etl reservationsanslag av 4400000 kr.

G. Undervisningssjukhus m. m.

[3J G 6. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats ell förslagsanslag av 36946000 kr.

I prop. 1979/80: 100 (bil. 8, SoU 1979/80:32, rskr 1979/80:237) anförde jag vid min anmälan av della anslag bl.a. atl utgifterna för löner till personal vid akademiska sjukhuset i Uppsala - bortsett från läkarna -under budgetåret 1980/81 inte borde behöva översliga elt belopp som

Prop. 1980/81:125                                                   11

motsvarade en ram av 365 milj. kr. i 1979 års löneläge, lönekostnadspålägg inräknat. Jag ansåg vidare att utgifterna för omkostnader borde inrymmas inom 134,8 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Härifrän borde dras från vissa driftintäkter, som för budgetåret 1980/81 hade beräknats till 32,5 milj. kr. För omkostnader kunde således beräknas en nettoulgift av 102,3 milj. kr. alt ingå i en totalram. Mot denna bakgrund föreslog jag att en tolalram för utgifterna för ifrågavarande lönekoslnader och omkostnaderna för sjukhusels verksamhel fastställdes lill 467,3 milj. kr. Ramen skulle endasi få räknas upp med hänsyn lill förändrade lönekostnader för sjukhusets personal till följd av avtal som träffades efter utgången av november 1979 och eljest endast efter medgivande av riksdagen. Jag framhöll all ramen också gav utrymme för viss försöksverksamhet med i huvudsak ulomlänsvärd vid en vårdavdelning vid kirurgiska kliniken.

Riksdagen lämnade det anförda utan erinran.

Med anledning av att ytterligare löneavtal har träffats har regeringen den 19 februari 1981 beräknal lönekostnaderna för annan personal än läkare till 420,7 milj. kr. i löneläget vid utgången av år 1980 och fastställt en total kostnadsram av 523 milj. kr. för dessa lönekoslnader och omkostnaderna för akademiska sjukhusels verksamhel under budgetåret 1980/81.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala

Enligl gällande samarbetsavtal mellan slalen och Uppsala läns landstingskommun om akademiska sjukhuset i Uppsala har landstingskommunen tillförsäkrats rätt alt disponera överenskommet anlal vårdplatser vid sjukhuset. Sjukhuset meddelar såsom centrallasarett öppen och sluten värd lill patienter inom landstingskommunens sjukvårdsområde. Landstingskommunen utser hälften av direktionens ledamöter och har full insyn i sjukhusets drift. Sjukhusets huvudmän, dvs. staten och landstingskommunen, har genom gällande regionsjukvårdsavial förbundit sig atl inrälta, utrusta och driva sjukhuset som ell regionsjukhus för Uppsala, Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands läns landstingskommuners sjukvårdsområden och huvudsakliga delar av Västmanlands och Väslernorrlands läns landsfingskommuners sjukvårdsområden. En regionsjukvårdsnämnd har inrättats som samarbetsorgan för frågor rörande regionsjukvården. Vidare förutsätts sjukhuset ge värd enligt det s. k. "'utomlänsavtalet", t. ex. äl del stora antalet studerande i Uppsala och ål patienter med specialistvård-remiss.

Ca 65,5% av sjukhusels bmtlovårddagar utnyttjas av patienter frän Uppsala läns landstingskommun. Regionlandstingskommunernas patienter belägger ungefär 30% och övriga landstingskommuners patienter ca 4%.

Sjukhuset har dimensionerats för den vård som krävs av sjukhuset. Uppsala läns landstingskommun har i sin tur dimensionerat sina sjukvårdsresurser med utgångspunkt i den vård, som kunnat påräknas från akademiska sjukhuset.

Prop. 1980/81:125                                                                 12

Sjukhuset skall enligl gällande reglemente för akademiska sjukhuset ocksä tjäna undervisningen och forskningen vid universitetets i Uppsala medicinska fakultet och ställa resurser lill förfogande för vidareutbildning av läkare, sjuksköterskeulbildning och annan vårdyrkesuibildning.

Enligl reglementet fastställer konsistoriet vid universitetet i Uppsala inkomst- och ulgiflsslal för akademiska sjukhuset efter all ha berett Uppsala läns landstings förvaltningsutskott och sjukvårdsstyrelse tillfälle att avge yllrande i ärendet. På direktionens förslag har konsistoriet fastställt en budget för budgetåret 1980/81, som innebär en netloram för omkostnaderna av 114,1 milj. kr. atl jämföras med den i budgetpropositionen 1980 beräknade utgiften för omkostnader om 102,3 milj. kr.

Direktionen har under en följd av år i samråd med representanter för Uppsala läns landstingskommun vidtagit alla åtgärder, som slätt direktionen till buds, för all förbilliga och effekfivisera sjukhusdriften och för atl genomföra möjliga besparingar med oförändrad omfallning av sjukhusdrif-len. Trots sina bemödanden har direktionen inte kunnal hälla kostnaderna för verksamheten inom de av regering och riksdag beslutade ekonomiska ramarna för budgetåret 1980/81. Sälunda beräknas nu utgifterna för lönekostnaderna för annan personal än läkare till 426 milj. kr. i löneläget vid utgången av år 1980. Omkostnaderna beräknas komma atl uppgå lill 114,5 milj. kr., sedan vissa driftsintäkler fränräknats. Direktionen pekar på de betydande prisökningar, som drabbat särskill sjukvårdsmaterial och läkemedel.

Endast genom atl väsentliga delar ay sjukhuset stängs kan utgifterna nedbringas så alt de kan rymmas inom ramarna.

Direktionen har beräknal hur en besparing för år av 15,4 milj. kr. skulle kunna genomföras. Räkneexemplet kan sammanfallas sålunda (milj. kr.).

1. Stängning av

a)    23 kirurgiska vårdplatser                                              2,6

b)   21 medicinska vårdplatser                                            1,9

c)    15 psykiatriska vårdplatser                                           1,2

d) 8 barn- och ungdomspsykialriska vårdplatser               0,5

e) 2 barnmedicinska värdplatser                                       0,4

2. Övergång lill veckovärd vid öronkliniken och

plastkirurgiska kliniken                                                      0,3

3. Minskad medicinsk service

a)    p.g.a. stängningarna                                                     5.2

b)   andra ätgärder                                                              1,2

4. Minskad administrativ service

a)    p.g.a. stängningarna                                                   ■■ 0,4

b)   andra åtgärder                                                               1,7

15A Direktionen anser med hänsyn till vad direktionen anförl oin sjukhusels dimensionering atl en sådan neddragning av sjukvårdsverksamheten inte bör genomföras.

Prop. 1980/81:125                                                                 13

Direktionen föreslår därför, all en ny total kostnadsram om 540.5 milj. kr. fastställs för ifrågavarande utgifter under budgeiårel 1980/81. vari löne-koslnaderna bör ingå med 426 milj. kr. i lönelägel december 1980.

Direktionen hemställer i andra hand - om regeringen finner sig inle kunna höja ramarna enligl förslagel - atl regeringen bemyndigar direktionen alt i erforderlig utsträckning vidta de redovisade besparingsåtgärderna under förutsätlning av landstingskommunens medgivande.

Föredraganden

När jag vid min anmälan för budgetåret 1980/81 av detta anslag föreslog alt en tolalram skulle fastställas för utgifterna för löner lill personal -bortsett från läkarna - och för omkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala förutsatte jag atl en i stort sett oförändrad verksamhet skulle kunna rymmas inom denna ekonomiska ram. Direktionen för sjukhuset har anmält att ramen bör höjas till 540,5 milj. kr. om oförändrad omfallning av sjukhusdriften skall kunna bibehållas. Jag är beredd alt med hänsyn till omständigheterna i storl sett godta den av direktionen föreslagna totalramen. I ramen ingår en beräknad utgift för löner till annan personal än läkare vid sjukhuset med 426 milj. kr. i löneläget vid utgången av år 1980. Lönekostnaderna överstiger därvid med 5.3 milj. kr. det belopp, som regeringen beräknat för lönekostnaderna i samma löneläge genom beslut den 19 februari 1981. Jag vill betona atl jag endast godtar elt överskridande såsom en engångsföreteelse, föranledd av särskilda förhållanden under hösten 1980.

När det gäller omkostnader utgår direktionens beräkning från den nivå för bmlloulgifterna för budgeiårel 1979/80, som låg bakom direktionens förslag som redovisas i prop. 1979/80:101 (bil. 2, SoU 1979/80:26, rskr 1979/80: 162). Jag vill erinra om alt jag i nämnda proposition ansåg alt omkostnaderna inte borde få överstiga ett belopp, som låg 5,2 milj. kr. under del av direktionen beräknade beloppet. Direktionens nu framlagda förslag innebär vidare en uppräkning från berörda nivä med 15% mot bakgrunden av vissa prisökningar. Jag är inle beredd atl acceptera höjningen av omkostnadsramen annal än som en engångsföreteelse för budgetåret 1980/81. Jag har således inte godkänt den nivä, som direktionen utgått ifrån vid beräkningarna.

Jag finner emellertid alt vissa av de besparingsåtgärder, som direktionen redovisat, bör kunna genomföras under innevarande budgetär. Jag undantar därvid stängning av kirurgiska och medicinska vårdplatser. Det bör ankomma på direktionen all med slöd av regeringens bemyndigande beslula om vidlagande av ålgärder, som totalt medför en besparing av 1,1 milj. kr. under kvarvarande del av budgetåret. Med hänsyn till vad jag har anfört är jag beredd all föreslå en ny totalram för ifrågavarande utgifter av 539,4 milj. kr.

Prop. 1980/81:125                                                   14

Den av mig nu förordade lolalramen om 539,4 milj. kr. får endasi räknas upp med hänsyn lill förändrade lönekoslnader för sjukhusets personal till följd av avtal som träffas efter utgången av år 1980 och eljest endasi efter medgivande av riksdagen. Ramen ger utrymme för försöksverksamheten vid den kirurgiska kliniken.

Regeringen bör underställa riksdagen detta förslag till ny kostnadsram för budgetåret 1980/81.

Jag vill i detta sammanhang framhålla att uppgiften alt slutligt fastställa inkomst- och ulgiftsstat för akademiska sjukhuset i fortsättningen inle bör ankomma på konsistoriet vid universitetet i Uppsala. Jag ämnar föreslå regeringen atl utfärda föreskrifter härom.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att besluta om ändrad medelsram för akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1980/81 i enlighet med vad jag har förordat i det föregående.

Prop. 1980/81:125                                                   15

Bilaga 3

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande: statsrådet Adelsohn

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret  1980/81 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

SJÄTTE HUVUDTITELN

D. Järnvägar

D 1. Statens järnvägar

[I] Höjning av rörlig kredit till statens järnvägar. 1 en skrivelse till regeringen den 13 februari 1981 har SJ hemställt om ökade rörelsemedel genom höjning av maximibeloppet för verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret från 250 milj. kr. lill 500 milj. kr.

För beredande av ylterligare rörelsemedel ål SJ utökade riksdagen den 1 juli 1971 verkels ram för röriig kredit från 150 lill 250 milj. kr. Jag har inga erinringar mot verkets förslag till ytterligare utökning av krediten eftersom beloppet varit oförändrat under lång tid och inte räknats upp med hänsyn lill penningvärdels förändringar. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl medge atl slalens järnvägar för sitt behov av rörelsemedel får disponera en från 250000000 kr. till högst 500000000 kr. höjd rörlig kredit i riksgäldskontoret.

H. Telekommunikationer

1. Teleanläggningar m. m.

[2] Höjning av rörlig kredit till televerket. 1 en skrivelse lill regeringen den 7 november 1980 har televerket hemställt om höjning av maximibeloppet för verkets rörliga kredit i riksgäldskonloret. Televerket anför alt verkels behov av rörelsemedel är av betydande

Prop. 1980/81:125                                                                 16

omfattning, vilket främsl beror på atl avgifterna för televerkets produkter och tjänster debileras kunderna i efterskott. De sammanlagda abonnent-krediterna uppgick den 30juni 1980 till ca 1 730 milj. kr. Slora belopp binds även i varulager, förskott till leverantörer m.m. En annan faktor av belydelse för televerkels likviditet är de utbetalningar som verket har gjort och övergångsvis kommer all göra för rundradioverksämhelen utöver vad som täcks av tillgängliga medel i radiofonden.

Televerket disponerar dels ett fasl amorleringsfritt rörelsekapital på 83,4 milj. kr., dels en rörlig kredit i riksgäldskonloret pä maximalt I 500 milj. kr.

Televerkets verksamhet expanderar fortlöpande, vilkel leder lill elt ökal behov av rörelsekapital. Kundfordringarna har under budgetåret 1979/80 ökat med ca 285 milj. kr. Enligt televerkels beräkningar kommer de under innevarande budgetår alt öka med ytterligare ca 350 milj. kr. Enligl vad jag har erfaril har verket beslulal vidta ålgärder i syfte att minska de utestående fordringarna. Bl.a. kommer faktureringen av teleräkningar all lidigareläggas med en månad, vilket förbättrar verkets likviditet med ca 325 milj. kr. Genomförandel sker successivt och fär full effekt om ca elt år. Televerket räknar med atl inom de närmaste åren genomföra ytterligare förändringar av faktureringssystemet i syfte alt minska behovel av rörelsekapital. Rationaliseringar av verkets materieldislribulion bidrar också till alt minska kapitalbindningen. Åtgärderna fär effekt först på sikl och medför därför inte någon nämnvärd inverkan på rörelsemedelsbehovel under innevarande budgetår.

Televerket hemställer mot denna bakgrund och med hänsyn lill behovel av rörelseniedel för Sveriges Radio AB:s verksamhet om en höjning av maximibeloppet för den rörliga krediten från 1 500 milj. kr. lill 2 200 milj. kr. Vad avser höjningen med hänsyn till behovet av rörelsemedel för Sveriges Radio AB kommer detta att minska mol bakgrund av höjningen av den allmänna moitagaravgiflen från den I april 1981 med 96 kr. per år (prop. 1980/81: 101, KrU 1980/81:21, rskr 1980/81: 169). Jag har inga erinringar mot televerkets hemställan och förordar den föreslagna höjningen. Jag vill samtidigt framhålla atl del enligl min mening är angeläget att televerket framdeles vidtar ylterligare åtgärder - bl.a. förändringar av faktureringssystemet - för att begränsa ianspråktagandet av den rörliga krediten. Den del av räntekostnaderna för den röriiga krediten som avser rundradioverksämhelen bör belasta radiofonden. Räntekostnaderna kommer inte all för Sveriges Radio AB:s del medföra en nämnvärd likvidilets-mässig ansträngning eller menligt påverka företagets investeringsprogram. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Jag vill i sammanhanget ocksä beröra en fråga av annan art. Enligt riksdagens beslul (prop. 1980/81:66, TU 1980/81:9, rskr 1980/81: 132) skall Teleinvesl AB inrättas med huvudsaklig uppgift alt förvalta aktieinnehavet i televerkets dotter- och intressebolag exkl. ELLEMTEL Utvecklings AB. Statens aktier i SOS Alarmering AB (SOSAB) kommer sålunda all i

Prop. 1980/81:125                                                                 17

fortsättningen förvallas av Teleinvesl AB. SOSAB. som är samägt av televerket. Svenska kommunförbundet och Landslingsförbundet bildades år 1973 sedan riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t atl godkänna det konsortialavtal som träffals mellan parterna (prop. 1972: 129, TU 1972:20, rskr 1972:329). Överföringen av slalens aklier i SOSAB lill Teleinvesl AB föranleder vissa formella ändringar av konsortialavlalet. Riksdagens bemyndigande atl godkänna sådana ändringar bör därför inhämtas. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen alt

1.       medge all leleverkel för sitt behov av rörelsemedel får disponera
en frän 1500000000 kr. fill högst 2200000000 kr. höjd röriig
kredit i riksgäldskonloret,

2.       bemyndiga regeringen att godkänna de ändringar av konsortial
avlalet mellan televerket, Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet angående SOS Alarmering AB som erford
ras pä grund av inrättandet av Teleinvesl AB.

2   Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 125

Prop. 1980/81:125

19

Bdaga4

EKONOMIDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-03-19

Föredragande: statsrådet Bohman

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser ekonomidepartementets verksamhetsområde

SJUNDE HUVUDTITELN

A. Ekonomidepartementet m. m.

[1] A 3. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats etl reservationsanslag av 5,5 milj. kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget beräknas under budgetåret bli mer omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten 1979. Jag räknar nu med etl ytteriigare medelsbehov av 1,5 milj. kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa etl reservationsanslag av 1500000 kr.

Prop. 1980/81:125                                                                 21

Bilaga 5

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                       PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan fill tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret  1980/81 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde

ÅTTONDE HUVUDTITELN

E. Statlig lokalförsörjning

[I] E 3. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Från detta anslag bestrids utgifter för inredning och viss utrustning av byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet. För planering m.m. av inredning svarar huvudsakligen byggnadsstyrelsen. 1 statsbudgeten för innevarande budgetär är under anslagsrubriken uppfört elt reservationsanslag av 20 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av 1.3 milj. kr. under anslaget.

Regeringen har med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1979/ 80: 150 bil. 2, FiU 1979/80:40. rskr 1979/80:421) uppdragit ål byggnadsstyrelsen alt utföra om- och nybyggnader för verkstadslokaler mm. i Mala för Sveriges geologiska undersökning. Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag lill kostnadsram för anskaffning av inredning till de nya lokalerna. Enligt styrelsens redovisning uppgår den inredda arean till 3 295 nr. varav kontorslokaler 790 nr. laboratorie- och arbetslokaler I 305 m". förrådslokaler 1000 m~ saml restaurang, uppehållsrum m.m. 200 m". Slyrelsen föreslår atl befintlig inredning lill ell nyanskaffningsvärde av 125000 kr. återanvänds i de nya lokalerna. Kostnaderna för erforderlig ny inredning beräknar slyrelsen till 2,2 milj. kr. Med utgångspunkl i byggnadsstyrelsens förslag förordar jag all följande nya kostnadsram förs upp i gällande inredningsplan under detla anslag. Vid beräkningen av kostnadsramen har jag förutsatt att befintlig inredning kan återanvändas i större omfattning än vad styrelsen föreslagit saml beaktat tidpunkten vid vilken anskaffningen av ny inredning kommer atl ske.

Prop. 1980/81:125

Inredningsplan (1000-lal kr.)

22

Inredningsobjekl

Förordad     Kostnadsram,

ram             definitiv

Mala

Inredning av verkstadslokaler

m. m. för SGU

-1-1800

1800

Jag förordar vidare all utgifterna för del nu redovisade inredningsprojek-lel får bestridas av tillgängliga medel under detta reservationsanslag. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen alt

1.   bemyndiga regeringen att beslula om anskaffning av inredning för byggnader för slallig förvaltning inom den koslnadsram jag har förordat i del föregående.

2.   godkänna vad jag har förordat i del föregäende angående bestridande av utgifterna för inredning av byggnader för statlig förvaltning.

Prop. 1980/81:125                                                                 23

Bilaga 6

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande: statsrådet Wikström såvitt avser punkterna 1, 2, 3 och 5; statsrådet Mogård såvitt avser punkten 4

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

NIONDE HUVUDTITELN

A.  Utbildningsdepartementet m. m.

[I] A 2. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats elt reservationsanslag av 21,9 milj. kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget har under budgetåret blivit mera kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten 1979. Jag räknar nu med etl yllerligare medelsbehov av 11,6 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Kommittéer m. m. pä tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 11 600000 kr.

B.  Kulturändamål

[2] B 77. Bidrag till ett museum på Helgeandsholmen. Någol anslag för detla ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1980/81.

På uppdrag äv riksdagens byggnadskommitté och Stockholms kommunstyrelse har en arbetsgrupp utrett förutsättningarna för all anordna ett museum i anslutning lill bevarade historiska lämningar under Riksplan på Helgeandsholmen i Stockholm. Företrädare för slaten och Stockholms kommun har därefter träffat principuppgörelse angående bl. a. ett museum på Helgeandsholmen. Överenskommelsen är preliminär i avvaktan på beslut av behöriga organ på den statliga och kommunala sidan.

Överenskommelsen har följande lydelse i vad den avser etl museum pä Helgeandsholmen:

Prop. 1980/81:125                                                                 24

"Staten slår för samtliga kostnader för byggandet av en museidel under Riksplan intill ett belopp av 10 milj. kr. Stockholms kommun står för all inredning, framlida drift och utställningsverksamhel samt eventuella följdkostnader vad avser Strömparterren. Huruvida riksdagen är beredd att avstå frän atl debitera vissa driftkoslnader får avgöras i senare förhandlingar mellan kommunen och riksdagen. Anm. Ovanstående åtaganden bygger pä alt fynden från utgrävningarna på Helgeandsholmen i enlighet med nuvarande praxis kommer atl överiåtas till Stockholms stadsmuseum. Beslul härom fattas av riksanlikvarieämbelel eller regeringen i enlighet med 13 § lagen om fornminnen."

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag har anfört i del föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till ett museum på Helgeandsholmen pä tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa etl reservationsanslag av lOOOOOOO kr.

[3] Radio och television

Föredraganden

Riksdagen begärde vid förra riksmötet atl regeringen skulle överväga och för riksdagen redovisa sin syn på behovet av AM-ljudradiosändningar pä mellan- och långvågsbanden och hur della behov i framliden skall fillgodoses (KrU 1979/80:27, rskr 1979/80:247).

Frägan har därefter beretts inom regeringskansliet, bl.a. av en särskild arbetsgrupp med representanter frän berörda departement. Televerket och Sveriges Riksradio AB har biträtt gruppen med material och synpunkler.

Televerket och Sveriges Radio har i sina anslagsframställningar inför budgetärel 1981/82 anfört alt det är särskilt angelägel att en ny mellanvågssändare i Skåne byggs upp. Av mindre angelägenhelsgrad anses en utbyggnad av långvågssändare pä Golland och i nordligaste Sverige vara.

Iprop. 1980/81: 100 (bil. 12 s. 92) anförde jag bl. a. följande.

"Jag delar televerkets och Sveriges Radios uppfattning. Mellanvågssändaren i Hörby har i dag en dubbel uppgift. På daglid distribueras riksprogrammet i P 1 över sändaren. Härigenom kan riksprogrammel nås av olika lyssnarkategorier som befinner sig ulom FM-sändarnas räckvidd. Delta gäller bl.a. svenskar ombord på båtar i yrkeslrafik eller på fritidsbåtar, svenskar som är bosatta i eller reser i närbelägna delar av Europa saml nordiska lyssnare. På kvällslid distribueras utlandsprogrammels sändningar över Hörbysändaren. Härigenom kan dessa program nå lyssnare i närliggande delar av Europa, i vilka områden de mera långlnående kortvågssändarna inte kan las in.

Min bedömning är alt de nu anförda behoven kommer all finnas kvar även i en framlid. Jag har för avsikt all föreslå regeringen alt under

Prop. 1980/81:125                                                                 25

innevarande riksmöte återkomma med förslag hur dessa behov skall tillgodoses. Jag beräknar inte nu medel för uppförande av en ny mellanvågssändare på Skånes ostkust".

Jag anhåller all nu fä ta upp denna fråga.

Hörbysändaren kan förväntas fungera t. o. m. år 1985. Därefter är risken stor att sändaren släcks på grund av rörbrist. Jag förordar att sändaren ersätts med en ny mellanvågssändare på Skånes ostkust. Arbetet med atl uppföra en sädan sändare bör påbörjas innevarande är (projekteringsmedel). Genom den nya sändarens placering och sändningseffekt kommer den dels atl bällre kunna fylla de funktioner som Hörby-sändaren har, dels att la över vissa uppgifter som andra AM-sändare nu har.

Den nya sändaren på Skånes ostkust - Skåne MV-sändaren - bör uppföras med medel ur radiofonden. Denna lösning kommer inte atl innebära all fonden utsätts för likvidilelsmässiga svårigheter eller atl Sveriges Radios investeringsprogram påverkas menligt. Kapitalkostnader och framtida driftkostnader bör med hänsyn till utlandsprogrammets sändningar till viss del även belasta del under tredje huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Sveriges Radios programverksamhet för utlandet. Jag har härvidlag samrått med chefen för utrikesdepartementet. I den följande tablån visas hur investeringskostnaderna om 17,3 milj. kr. i 1981/82 ärs priser fördelar sig under uppförandeperioden 1980/81-1984/85. Av tablån framgåräven utlandsprogrammels andel av kapitalkostnaderna.

1980/81  1981/82  1982/83  1983/84  1984/85

Investerings
medel              100000   2 200000      6 300000      6 500 000      2 200000
Utlandsprogram
mets andel av

kapitalkostnader               50 000   250 000  600000        850 000

Belastning på
radiofonden     100000   2 150000       6050000       5 900000       1350000

Utlandsprogrammels andel av kapitalkostnaderna för budgetåret 1981/ 82 kan las inom ramen för befinlliga resurser. Fr. o. m. budgetåret 1985/86, då sändaren beräknas las i drift, skall driftkostnaderna och kapitalkostnaderna fördelas mellan utrikes- och utbildningsdepartementen med utgångspunkt i riksradions resp. utlandsprogrammels dä förväntade utnyttjande av sändaren. Det är nu inte möjligt att fastställa denna fördelning.

Under hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna de riktlinjer för uppförandet av en ny mellanvågssändare som jag har förordat i det föregående, • 2. televerket för budgetåret 1980/81 av radiofondsmedel tilldelas ytteriigare 100000 kr.

Prop. 1980/81:125 26

C. Skolväsendet

[4] C 20. Bidrag till driften av riksinternatskolor. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ell förslagsanslag av 11092000 kr.

Från anslaget bestrids kostnader för bidrag lill driften av Grännaskolan och Sigtunastiftelsens Humanistiska läroverk och lill inlernatverksamhet knuten lill Siglunaskolan.

Föredraganden

Mellan staten, Sigtunasliftelsen (stiftelsen) och Sigtunaskolans AB (bolaget) träffades den 13 september 1979 ett avlal angående riksinternalskola m.m. i Sigtuna (avtalet återgivet i prop. 1979/80:25 bil. 6). 1 avtalet förutsattes att stiftelsen och bolaget gemensamt skulle bilda en ny stiftelse (skolstiftelsen) med ändamål atl fr. o. m. den 1 juli 1980 driva den skol- och inlernatverksamhet som ankommil på stiftelsen och bolaget. Enligt avtalet skulle slaten - om vissa förulsällningar var uppfyllda beträffande skolstiftelsen - pä vissa villkor träffa ell särskill avtal med skolstiftelsen om riksinternalskola m. m. i Sigtuna för tiden den 1 juli 1980-den 30 juni 1985. Dåvarande avtal mellan staten och stiftelsen resp. bolaget skulle därvid upphöra atl gälla vid utgången av juni 1980.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (UbU 1979/80:14, rskr 1979/ 80:120) har regeringen den 20 december 1979 med visst förbehåll godkänt avtalet av den 13 september 1979.

1 avvaktan på en lösning av frägan om riksinlernalskoleverksamhelen i Sigtuna har regeringen genom beslul den 26 juni 1980 förordnat aft sfiftelsen och bolaget fär driva riksinternalskola resp. inlernatverksamhet även efterden 30 juni 1980.

Parterna i avtalet den 13 september 1979 har den 19 januari i är eUats om elt tilläggsavtal. Detla avtal bör fogas lill delta protokoll som bilaga 6.1.

1 avtalet den 13 september 1979 angavs som en förutsältning för att slaten skulle erbjuda skolstiftelsen att träffa avlal med staten, alt stiftelsen och bolaget för skolsliftelsens bildande skulle tillskjuta lillgångar i form av mark, byggnader och inventarier m. m. till etl värde av ca 79 milj. kr. För bolagels del angavs i bilaga 2 till avlalel alt bolaget skulle tillskjuta tillgångar lill ell värde av 36640000 kr., varav ej specificerade fasligheter lill etl värde av 34890000 kr. Tilläggsavtalet innebär viss ändring i della avseende. Bakgrunden är följande.

Det har visal sig atl bolaget för skolsliftelsens bildande inle kunnat tillskjuta all den fasta egendom som avsågs med värdet 34890000 kr. Om detla har upprättats en promemoria som fogats lill tilläggsavtalet den 19 januari 1981.

Under vissa förutsättningar kommer bolaget alt totalt tillskjuta tillgångar lill eft värde av 30777000 kr., varav fasligheler lill ett värde av 29027000 kr.

Prop. 1980/81:125                                                   27

Stiftelsen och bolaget har därvid för skolsliftelsens bildande kommit atl tillskjuta tillgångar i form av mark, byggnader och invenlarier m. m. lill elt värde av sammanlagt ca 73 milj. kr.

Med hänsyn till omständigheterna bör differensen mellan vad bolaget ursprungligen hade för avsikt atl tillskjuta och vad bolaget faktiskt tillskjuter vid en samlad bedömning kunna anses ha underordnad belydelse för skolsliftelsens möjligheter atl bedriva den tilltänkta verksamheten.

Sedan Sigtuna Skolsliftelse bildats har slalen och skolsliflelsen den 19 januari i år träffat avtal om alt skolstiftelsen för tiden den 1 februari 1981-den 30 juni 1985 skall driva sin internatskola Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket säsom riksinternalskola. Delta avtal bör fogas lill della protokoll som bilaga 6.2.

1 stort innebär avtalet mellan staten och Sigtuna Skolsliftelse följande.

Skolsliflelsen skall driva skol- och inlernatverksamhet som riksinternalskola med ulbildning som motsvarar läroplanen för gymnasieskolan. Riksinternatskolan får även omfalta ulbildning som motsvarar grundskolans årskurser 7-9 enligl läroplanen för grundskolan. Omfattningen av grundskoleundervisningen fastställs årligen av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer (punkt 1 avlalel).

För inlernatelever skall finnas sammanlagt minst 200 internatplalser i riksinlernalskolan. Del förutsätts även atl elever intas som exlernalelever (dagelever) (punkt 2 avtalet).

1 en gemensam protokollsanteckning till avtalet har staten och skolstiftelsen förklarat sig vara överens om att en internationell gymnasieskollinje skall inrättas vid riksinlernalskolan. Parterna har enats om atl fortsätta diskussionen om lidpunkten för införandel och den närmare utformningen av denna linje.

Staten skall lämna skolstiftelsen ett lån på 5 milj. kr. (punkt 6 avlalel). Delta lån skall vara ränte- och amorleringsfritt under tiden fram till den 1 juli 1985. Lånet skall dock amorteras eller återbetalas dessförinnan under vissa förutsätlningar. För lånet skall ställas säkerhet i form av pantbrev i vissa av skolsliftelsens fasligheter.

Skolstiftelsen skall svara för att riksinlernalskolan har erforderliga lokaler och anläggningar. Till byggnadskostnader för elevhem skall ulgå statsbidrag enligt förordningen (1979:452) om statsbidrag lill vissa elevhem (punkl 8 avlalel).

För driften av skol- och inlernalverksamheten skall utgä slalsbidrag i den omfattning som följer av gällande slatsbidragsbestämmelser för riksinternalskolorna (punkl 9 avtalet).

De kostnader för riksinternalskolans verksamhet som inte täcks av statsbidrag eller ersättning från kommuner skall täckas av skolsliflelsen genom elevavgifter eller på annat säll (punkl 10 avtalet).

Riksinlernalskolan skall ledas av skolsliftelsens styrelse (punkl 4 avtalet). I denna har Sigtuna kommun räll alt utse en ledamot. Regeringen skall

Prop. 1980/81:125                                                                 28

utse tre eller, om kommunen inte utnyttjar sin rätt, fyra ledamöter. Staten skall vidare utse en av stiftelsens revisorer.

Regeringen har genom beslul den 29 januari 1981 med slöd av riksdagens lidigare bemyndigande godkänl de två avtalen av den 19 januari 1981.

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

att la del av vad jag anfört om riksinternalskola m. m. i Sigtuna.

E. Vuxenutbildning

[5] E 7. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. Pä statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats etl förslagsanslag av 110241000 kr. Från anslaget bestrids bl.a. koslnader för grundläggande undervisning i svenska språket med samhällsorientering för vuxna invandrare, vilka är stadigvarande bosatta i landet. Undervisningen som bedrivs som försöksverksamhet, fär omfalla högst 850000 studielimmar under budgetåret 1980/81. A v dessa får 400 000 studietimmar användas fill undervisning som ges enligl lagen (1972:650, ändrad 1976:590) om rätl lill ledighet och lön vid dellagande i svenskundervisning för invandrare och 450000 studietimmar får användas för övrig invandrarundervisning. Undervisningen som skall vara kostnadsfri för dellagarna, bedrivs av skolöverstyrelsen (SÖ) i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av studieförbunden. Slalsbidrag utgår lill studieförbunden för verksamheten med sammanlagt 107 kr. 60 öre per studietimme. Bidraget är fördelat enligl följande: 61 kr. 10 öre för cirkelle-dararvode, 8 kr. för materiel, 35 kr. för lokaler, uppsökande verksamhet och lokal administration saml 3 kr. 50 öre för lönebikostnader.

SÖ har i skrivelse den 25 augusti 1980 redovisat all studieförbunden har överskridit den tilldelade kvoten för övrig undervisning på 450000 studietimmar under budgetåret 1979/80 med 30802 limmar. SÖ hemställer mol den bakgrunden dels alt överskridandet av studietimmarna under budgetåret 1979/80 fär belasta budgetåret 1980/81 mol alt antalet studietimmar minskas med motsvarande antal, dels all regeringen för budgeiårel 1980/81 medger en omfördelning inom den totala kvoten för undervisning av invandrare i svenska språket m.m. från 400000 studietimmar inom lagbunden undervisning och 450000 studietimmar inom övrig undervisning till 300000 studietimmar för lagbunden undervisning och 550000 studietimmar för övrig undervisning.

Folkbildningsförbundet har i en särskild skrivelse framhållit all det är angelägel att del fr. o. m. innevarande budgetår sker en omfördelning mellan lagbunden och övrig undervisning i enlighet med SÖ:s hemställan.

Folkbildningsförbundets förhandlingsgrupp har i en särskild skrivelse anmält att en grundförutsättning för atl studieförbunden i framtiden skall

Prop. 1980/81:125                                                                 29

kunna bedriva verksamhet med svenska för invandrare och få lill stånd en uppgörelse med Svenska facklärarförbundet om nya löne- och anställningsvillkor är atl studieförbunden får full kostnadstäckning för adminislrafion, lokaler, löner och lönebikostnader för verksamheten.

Slalens invandrarverks styrelse har i en särskild skrivelse den 18 december 1980 vädjat tili regeringen atl lösa frägan om resurser för svenskundervisningen för invandrare, så att invandrarna ges en reell möjlighet atl få arbete och medverka i produktionen. Elt antal skrivelser i övrigl har inkommit i frågan.

Föredraganden

De förhandlingar, som pågått mellan Folkbildningsförbundet och Svenska facklärarförbundet om nya löne- och anställningsvillkor för cirkelledare i svenska språket med samhällsorientering för invandrare har nu avslutats. Avtalet innebär bl.a. förbättrade löne- och pensionsvillkor för cirkelledarna. Med hänsyn härtill förordar jag alt den del av statsbidraget som avser att täcka cirkelledararvodel höjs med 3 kr. 50 öre från den 1 juli 1980 saml med ytterligare 2 kr. fr.o.m. den 1 januari 1981. Den del av statsbidraget som avser alt läcka kostnaderna för lokaler, lokal administration och uppsökande verksamhet har sedan år 1973 utgått med etl belopp av 35 kr. per studietimme. Stalsbidragel bör fr. o. m. den I januari 1981 ulgå med etl väsenlligt högre belopp. Enligl vad jag har inhämtat kräver den lagbundna undervisningen mera resurser för ifrågavarande ändamål än vad den övriga undervisningen gör. Jag föreslär därför en ökning med 24 kr. för den lagbundna undervisningen per studietimme. För den övriga undervisningen bör ökningen bli 10 kr. 50 öre per studietimme. För lönebikostnader utgår f. n. etl bidrag med 3 kr. 50 öre per studietimme. Jag räknar även här med vissa ökningar per studietimme. För den lagbundna undervisningen räknar jag med en höjning med I kr. och för den övriga undervisningen med 50 öre. Bidragshöjningarna för lönebikostnader bör likaså utgå fr. o. m. den 1 januari 1981.

Slalsbidrag per studietimme till studieförbunden för medverkan i svenskundervisning för invandrare bör således utgå med 111 kr. 10 öre för både lagbunden och övrig undervisning fr.o.m. den 1 juli 1980 samt med 138 kr. 10 öre för lagbunden undervisning och 124 kr. 10 öre för övrig undervisning fr. o. m. den 1 januari 1981.

I prop. 1978/79:222 om bidrag lill allmänna studiecirklar föreslogs att pä tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 skulle anvisas 5,5 milj. kr. för ytterligare bidrag lill studieförbunden för deras allmänna studiecirkelverksamhet. Del föreslagna beloppet avsåg atl läcka vissa pensionskostnader. Anslaget, som varav engångskaraktär, borde disponeras av Folkbildningsförbundet, som hade all fördela medlen till studieförbunden för deras allmänna sludiecirkelverksamhet. Riksdagen hade ingen erinran häremot (UbU 1978/79:46, rskr 1978/79:439). Bidraget har ännu ej

Prop. 1980/81:125                                                                 30

förbrukats. Folkbildningsförbundet har i en särskild skrivelse bl. a. anhållit att ifrågavarande medel skall få utnyttjas för att täcka vissa pensionskostnader för såväl ledare i allmänna cirklar som ledare i cirklar med svenska med samhällsorientering för invandrare. Jag vill föreslå alt de medel som står lill Folkbildningsförbundets förfogande för all läcka vissa pensionskostnader för ledare i allmänna cirklar jämväl får utnyttjas för att täcka pensionskostnader för cirkelledare i svenska med samhällsorientering för invandrare fr. o. m. den 1 januari 1981.

1 prop. 1979/80: 100 bil. 12 s. 618 beräknade jag atl 400000 studielimmar skulle användas lill undervisning som ges enligt 1972 års lag och atl 450000 studietimmar skulle användas för övrig undervisning. Jag anförde atl det av mig föreslagna sammanlagda antalet studietimmar skulle utgöra etl tak som inte fick överskridas. Den angivna ramen för undervisning enligt 1972 års lag borde emellertid vid behov kunna ändras av regeringen. Riksdagen hade ingen erinran häremot (UbU 1979/80: 23, rskr 1979/80: 258).

Efterfrågan på den lagbundna undervisningen visar sig emellertid kraftigt undersliga vad som har beräknats för innevarande budgetår. Samtidigt har efterfrågan på övrig undervisning visal sig väsentligt slörre än beräknal. Jag finner det därför vara nödvändigl att en omfördelning av timmar mellan lagbunden och övrig undervisning får ske. Antalet studietimmar i den lagbundna undervisningen bör minska från 400000 studietimmar till 150000 studielimmar medan antalet studielimmar i den övriga undervisningen får öka från 450000 lill 525000 studielimmar. Vid min bedömning av behovel av studietimmar i den övriga undervisningen har jag därvid tagil hänsyn lill all regeringens beslul den 23 december 1980 att bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen alt öka arbetsmarknadsutbildningens (AMU) omfallning även kan medföra en viss ökning av den svenskundervisning för invandrare som bedrivs som AMU. Den omfördelning av studietimmar mellan lagbunden och övrig undervisning, som jag nu har föreslagil kommer all medföra ökade koslnader för staten i jämförelse med vad som annars hade blivit fallet. Det ök.ade antalet studietimmar i övrig undervisning innebär således en reform.

Som jag tidigare har redogjort för har bildningsförbunden överskridit den kvot som fastställts för övrig undervisning för budgetåret 1979/80 med 30802 studietimmar. Från studieförbundens sida har anförts atl det huvudsakliga skälet till delta har varit de svårigheter man har haft alt beräkna hur slor del av undervisningen som skett som AMU. Principen är den alt om fyra eller fier av deltagarna i en cirkel har utbildningsbidrag så betraktas cirkeln som en AMU-grupp och belastar därmed inte studieförbundens kvot för övrig undervisning. Under ifrågavarande budgetår har del varil särskilt svårt all i förväg kunna avgöra om en grupp skulle komma alt hänföras lill AMU eller belasta kvoten för övrig undervisning. Jag delar SÖ:s uppfattning att överskridandel av limmar varit betingade av för studieförbunden ytterst svårbemästrade faktorer. Regeringen har därför

Prop. 1980/81:125                                                   31

genom beslul den 26 februari 1981 låtit vid del gjorda överskridandel bero.

De totala kostnaderna under anslaget för budgetåret 1980/81 ufifrån det antal studietimmar som beräknats i prop. 1979/80: 100 bil. 12 och med nu gällande statsbidrag per studietimme (107 kr. 60 öre) utgör totalt 112486060 kr.

Utifrån det antal studielimmar och de nya statsbidragsbelopp, som nu föreslås beräknas kostnaderna lolalt uppgå lill 99324160 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.    godkänna vad jag har förordat i fråga om höjning av statsbidragsbeloppet per studietimme till undervisning för invandrare i svenska språket med samhällsorientering m. m.,

2.    godkänna vad jag har förordat i fråga om anlalel studietimmar i lagbunden resp. övrig undervisning i svenska för invandrare,

3.    godkänna vad jag har förordat i fråga om all använda medel som ställts lill Folkbildningsförbundels förfogande för vissa pensionskostnader för ledare i allmänna cirklar jämväl för pensionskostnader för cirkelledare i svenska med samhällsorientering för invandrare.

Prop. 1980/81:125                                                                 32

Bilaga 6.1

Tilläggsavtal

1981-01-19

till avtal 1979-09-13 angående riksinternatskola m. m. i Sigtuna

Mellan slaten, å ena sidan, samt Sigtunasliftelsen (stiftelsen) och Sigtunaskolans aktiebolag (bolaget), å andra sidan, träffades den 13 september 1979 elt avlal angående riksinternalskola m.m. i Sigtuna. 1 avtalet förutsattes att stiftelsen och bolaget gemensamt skulle bilda en ny stiftelse (skolstiftelsen), som fr.o.m. den I juli 1980 skulle överta den skol- och inlernatverksamhet som stiftelsen och bolaget bedrev. Enligl avtalet skulle staten, om den tilltänkta skolstiftelsen bildades och under vissa förulsällningar i övrigt, erbjuda skolsliflelsen alt med staten förtiden den Ijuli 1980 - den 30 juni 1985 ingå avtal om riksinternalskola på vissa angivna villkor. Dåvarande avtal mellan slaten och stiftelsen resp. bolaget skulle därvid upphöra att gälla vid utgången av juni 1980.

Med slöd av riksdagens bemyndigande tprop. 1979/80:25 bil. 6, UbU 1979/80:14, rskr 1979/80:120) har regeringen den 20 december 1979 med visst förbehåll godkänt avlalel den 13 september 1979.

Sedan det visal sig all övergång i en skolsliftelses regi inle kunde ske redan den 1 juli 1980 har regeringen genom beslul den 26 juni 1980 i avvaktan pä en lösning av frågan om riksinternatskoleverksamhet i Sigtuna förordnat att stiftelsen och bolaget även efter den 30 juni 1980 får fortsätla att driva riksinternalskola resp. inlernatverksamhet för elever som anvisas av intagningsnämnden för riksinternalskolorna.

1 avtalet den 13 september 1979 angavs som en förutsättning för atl staten skulle erbjuda skolstiftelsen atl träffa avtal med stålen, att stiftelsen och bolaget för skolsliftelsens bildande skulle tillskjuta tillgångar förtecknade i bilagor till avtalet. För bolagets del angavs i bilaga 2 lill avtalet alt bolaget skulle lillskjula tillgängar till ett värde av 36640000 kr., varav ej specificerade fasligheter till ell värde av 34890000 kr.

Det har visat sig all bolaget inle för skolsliftelsens bildande kunnal tillskjuta all den fasla egendom som avsågs med värdet 34 890000 kr. Om della har upprättats en promemoria som fogas till detla tilläggsavtal som bilaga A.

Stiftelsen och bolaget har den 21 maj 1980 kommit överens om atl bilda Sigtuna Skolsliftelse. Sliftelseurkunden med därtill hörande bilagor - av vilka framgår stiftelsens och bolagets tillskott - fogas till detla tilläggsavtal som bilaga B.

Prop. 1980/81:125                                                   33

Mol angivna bakgrund, har slaten saml stiftelsen och bolaget enats om följande ändringar i avtalet den 13 september 1979.

1.    Staten skall erbjuda skolstiftelsen alt med staten ingå avlal enligt vad som framgår av det som bilaga C lill detla filläggsavlal fogade utkastet.

2.    Det belopp om 1 milj. kr. som nämns i punkt 2 i avtalet den 13 september 1979 skall erläggas lill stiftelsen genom aft denna, så snart ell vederböriigen godkänt avlal mellan slalen och skolsliftelsen föreligger, av de medel som slaten genom skolöverstyrelsen den 28 december 1979 har insatt på konto nr 041 162504 hos Sparbanken Stockholm får lyfta I milj. kr. jämte ränta som hänför sig lill della kapitalbelopp.

1 och med all stiftelsen erhåller dessa medel har stiftelsen och bolaget -utöver statsbidrag som kan ulgå enligt gällande förordningar - inle någol anspråk gentemot slalen med anledning av den riksinternatskoleverksamhet resp. inlernatverksamhet som har bedrivits före övergången i skolsliftelsens regi.

Detla tilläggsavtal är från statens sida träffat under förutsättning av regeringens godkännande.

Avlalel har upprättats i tre likalydande exemplar av vilka parterna har tagil var sitt.

Slockholm den 19 januari 1981

För staten Anders Arfwedson

För Sigtunasliftelsen              För Siglunaskolåns aktiebolag

Ulf Söderiind, Curt Nicolin        Peter Wallenberg, Sven Gunnard

Mol ovanstående tilläggsavtal har vi intet alt erinra

För Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Peter Wallenberg

' Bilagan här utesluten. Överensstämmer med bilaga A i avtalet mellan staten och

skolstiftelsen (se bilaga 6.2).

' Bilagan här utesluten. Överensstämmer med bilaga 6.2.

3    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 125

Prop. 1980/81:125                                                                 34

Bilaga A till filläggsavlal 1981-01-19

PM 1981-01-19

Om tillskott från Sigtunaskolans AB för Sigtuna Skolsliftelse

Enligt avtal den 13 september 1979 mellan slalen. Sigtunastiftelsen och Sigtunaskolans AB (bolaget) skulle bolaget vid grundandet av Sigtuna Skolsfiftelse tillskjuta tillgångar till eft värde av 36640000 kr., varav ej specificerade fastigheter lill eU värde av 34890000 kr.

Bolaget har senare beslutat undanta fastigheter till ett värde av 7743000 kr. från tillskottet enligt avlalel den 13 september 1979 för atl täcka uppkomna underskott i internatverksamheten saml för att fullgöra pensionsåtaganden mot lidigare anställda i bolaget.

Bolaget har beslutat alt undanta följande fasligheter från Specifikation av lillgångar som Siglunaskolåns AB skall lillskjula vid grundandel av skolsliftelsen (bilaga 2 lill avlal mellan slalen, Siglunastiftelsen och Siglunaskolåns AB den 13 september 1979).

Fastighets-                       Beskrivning                      Värde,'TL

beteckning                                                                1 000-tal kr.

Del av sig 115	gymnastik-
i Sigtuna	lärarbostad
Del av rektorn 1	rektorsbostad
i Sigtuna
Dansen 1 i	lärarbostad
Sigtuna
Snurrin 17 i	f. d. elevhem
Sigtuna
Sandvreten 4 i	personalbostad
Sigtuna
Stg 95 i Sigtuna	obebyggd
Del av stg 244	sim- och
i Sigtuna	lennishall
Summa

503

800

472

831

380

707 40.50

7743 ' Bruksvärde enligt värdering år 1977.

Sigtuna kommun har förvärvat fastigheterna Sandvreten 4, Sig 95, del av sig 244 saml del av Harbacken 13 (personalbosläder). Denna del av Har-backen 13, som värderats till I 660000 kr., ingick inle bland de fasfigheter som bolaget hade för avsikt att tillskjuta enligt avtalet den 13 september 1979. Dessa fastigheter som motsvarar ett bruksvärde av ca 6.8 milj. kr. har Sigtuna kommun förvärvat för 3,8 milj. kr.

Köpeavtalet mellan bolaget och kommunen innebär dels all kommunen övertar bolagets pensionsåtaganden mol tidigare anställda i bolaget, dels atl kommunen erlägger ett kontantbelopp.

Prop. 1980/81:125                                                   35

Bolaget har även sålt fasligheten Snurrin 17 för 850000 kr.

Beträffande fastigheten Dansen 1 pågår f.n. försäljning.

Fastigheten rektorn I (del av) kommer enligt bolaget alt tillföras skolsliflelsen.

Del av sig 115 kommer troligen också atl tillföras skolsliftelsen.

Under förutsättning alt bolaget inte försäljer fastigheterna rektorn 1 (del av) och stg 115 (del av) kommer bolaget atl totalt tillskjuta tillgångar lill etl värde av 30777000 kr., varav fasligheter till eft värde av 29027000 kr.

För de fastigheter som bolaget säll till kommunen föreligger en slor skillnad mellan bruksvärde och marknadsvärde. Delta gäller i synnerhet sim- och tennishallen (del av stg 244). Skillnaden mellan bruksvärde och marknadsvärde för denna fastighet har beräknats lill ca 3 milj. kr.

Sim- och tennishallen är dessutom myckel dyrbart i drift och skulle förmodligen komma all innebära en belastning pä skolsliftelsens budget.

I bolagets uppgörelse med kommunen ingär också elt femårigt avlal om hyra av undervisningslokaler. Kommunen skall enligl delta avtal för 900000 kr. per år exklusive indexuppräkning hyra lokaler av skolstiftelsen för sill skolväsende.

I uppgörelsen ingår också att skolstiftelsen kostnadsfritt får disponera vissa timmar i sim- och tennishallen under perioden fram t.o.m. den 30 juni 1985.

Med hänsyn lill omständigheterna bör differensen mellan vad bolaget ursprungligen hade för avsikt att tillskjuta och vad bolaget faktiskt tillskjuter vid en samlad bedömning kunna anses ha underordnad betydelse för skolsliftelsens möjligheler atl bedriva den tilltänkta verksamheten.

Prop. 1980/81:125                                                   36

Bdaga 6.2

Avtal

1981-01-19

Angående riksinternatskola med Sigtuna Skolsliftelse såsom huvudman

Mellan staten, å ena sidan, samt Sigtunastiftelsen och Siglunaskolåns aktiebolag, å andra sidan, slöts den 13 september 1979 etl avlal angående riksinternalskola m.m. i Sigtuna. I avtalet fömtsattes alt Sigtunasliftelsen och bolaget skulle bilda en särskild skolsliftelse, som fr.o.m. den 1 juli 1980 skulle överta den skol- och inlernatverksamhet som Siglunastiftelsen och bolaget bedrev. Enligt avtalet skulle staten, om den tilltänkta skolsliftelsen bildades och under vissa förutsättningar i övrigl, erbjuda skolstiftelsen atl med slaten ingå avtal om riksinternalskola på vissa angivna villkor.

Avtalet den 13 september 1979 har med visst förbehåll godkänts av regeringen genom beslut den 20 december 1979.

Sedan del visat sig alt övergång i en skolsliftelses regi inle kunde ske redan den 1 juli 1980 har regeringen genom beslut den 26 juni 1980 i avvaktan på en lösning av frågan om riksinternatskoleverksamhet i Sigtuna ■ förordnat att Sigtunasliftelsen och bolaget även efter den 30 juni 1980 får fortsätta atl driva riksinternalskola.resp. inlernatverksamhet för elever som anvisas av intagningsnämnden för riksinternalskolorna.

Parterna i avtalet den 13 september 1979 har den 19 januari 1981 enats om etl tilläggsavtal, som från statens sida h slutits med förbehåll för regeringens godkännande.

Sigtunasliftelsen och Siglunaskolåns aktiebolag har den 21 maj 1980 kommit överens om atl bilda Sigtuna Skolsliftelse. Sfiflelseurkunden med därtill hörande bilagor fogas lill detta avtal som bdaga A.

Staten och skolstiftelsen har enats om följande.

1.   Skolsliftelsen skall driva sin internatskola Siglunaskolan Humanis
tiska Läroverket som riksinternalskola med ulbildning som motsvarar
utbildning enligt läroplanen för gymnasieskolan. Riksinlernalskolan får
även omfatta ulbildning som motsvarar gmndskolans årskurser 7-9 enligl
läroplanen för grundskolan.

Del förutses atl vissa elever skall kunna gå i Sigtuna kommuns grundskola eller gymnasieskola och aft även dessa elever anvisas av intagningsnämnden för riksinternalskolorna.

2.   1 riksinlernalskolan intas både inlernatelever och exlernalelever
(dagelever).

För inlernalelever vid riksinlernalskolan skall finnas sammanlagt minst 200 internatplalser.

3. Riksinternalskolans gymnasieskoleutbildning omfatlar de studievä-

Prop. 1980/81:125                                                                 37

gar som skolöverstyrelsen bestämmer för varje läsår. Förslag skall lämnas av skolsliftelsens styrelse efter samråd med Sigtuna kommun.

För läsåret 1980/81 skall dock riksinternatskolans gymnasieutbildning omfatta de studievägar som anges i regeringens beslul den 26 juni 1980.

Regeringen eller myndighel som regeringen bestämmer fastställer för varje läsår del antal klasser som får anordnas för utbildning motsvarande årskurserna 7-9 i grundskolan. Förslag skall lämnas av skolsliftelsens styrelse efter samråd med Sigtuna kommun.

För läsåret 1980/81 gäller i fråga om klasser för grundskoleutbildning vad som anges i regeringens beslut den 26 juni 1980.

4.    Riksinternatskolan skall ledas av skolsliftelsens styrelse. Del förutsätts därvid dels atl skolsliflelsen under avtalstiden inle bedriver annan verksamhet av nämnvärd omfattning, dels all 5 § första-lredje slyckena och 6 § i skolsliftelsens stadgar (se bilaga A) kvarstår med oförändrat innehåll under avtalstiden.

5.    Den mark och de anläggningar som har lillskjutits i samband med skolsliftelsens bildande får under avtalstiden inte avyttras, yllerligare belånas eller annal än lillfälligl upplåtas utan regeringens medgivande.

6.    Staten skall lämna skolsliflelsen etl lån på 5 milj. kr. Delta län skall vara ränte- och amorleringsfritt under tiden fram till den I juli 1985, om inte annat följer av femte stycket under denna punkl.

För lånet skall skolstiftelsen slälla säkerhel i form av pantbrev i skolsliftelsens fastigheter lill belopp som vid varje tidpunkt skall motsvara lånets restbelopp. Dä länel utlämnas skall pantbreven ha bästa förmänsrätt i skolsliftelsens fasligheler stadsägorna 41 och 42 L.

Länet betalas ul genom att skolsliflelsen, mol utlämnande av pantbrev enligl andra stycket, av de medel som slaten genom skolöverstyrelsen den 28 december 1979 har insatt på konto nr 041 162504 hos Sparbanken Slockholm får lyfta 5 milj. kr. jämte ränta som hänför sig till detta kapitalbelopp.

Som underlag för evenluella förhandlingar om föriängning av länet för tid efter utgången av juni 1985 skall skolstiftelsen lill regeringen inge en plan över hur skolsliflelsen tänker sig alt mark och andra lillgångar fortsättningsvis skall disponeras.

Om skolstiftelsen skulle försälja någon fastighet eller någon del därav, skall skolsliflelsen erlägga 25 procent av köpeskillingen till slaten såsom amortering på lånet. Delta skall dock inte gälla om annat följer av regeringens beslul vid medgivande enligl punkt 5. Om skolsliftelsens verksamhel läggs ned eller om dess ändamål i väsentlig mån ändras skall då kvarstående del av lånet återbetalas. Detsamma skall gälla om skolsliflelsen upplöses.

7.    Slyrelsen skall väl vårda den egendom som slår lill förfogande för den
avtalade verksamhelen och svara för driften av verksamheten. Därvid
skall styrelsen anställa personal för verksamheten, om inte annat följer av

Prop. 1980/81:125                                                   38

privatskolförordningen (1967: 270), fastställa elevavgifter saml årligen upprätta budget och till skolöverstyrelsen lämna redovisning för verksamheten.

Räkenskaperna för den avtalade verksamhelen skall föras åtskilda från skolsliftelsens övriga räkenskaper.

Det förutsätts atl slaten såvitt gäller tid som omfattas av avtalet har den rätt alt utse en revisor och en suppleant för denne som föreskrivs i 9 § andra stycket i skolsliftelsens sladgar (se bilaga A).

Närmare bestämmelser om redovisning och revision av styrelsens verksamhet enligt denna punkt meddelas av skolöverstyrelsen i reglemente för riksinternatskolan.

8.   Skolstiftelsen svarar för atl den avtalade verksamhelen har erforder
liga lokaler och anläggningar.

Det förutsätts alt skolsliflelsen ulan ekonomiskl stöd från slalen bestrider kostnader för underhåll och reparationer.

Till byggnadskoslnader för elevhem utgår slalsbidrag enligl förordningen (1979:452) om slalsbidrag lill vissa elevhem eller de bestämmelser som kan komma all ersätta berörda bestämmelser i denna förordning. Vad sålunda har utgått i statsbidrag skall återbetalas, om skolstiftelsen upplöses.

I fråga om ny-, om- eller tillbyggnad eller köp av andra lokaler och anläggningar än elevhem skall staten och skolsliftelsen överlägga om de ekonomiska konsekvenserna utifrån de regler som gäller för statlig medverkan vid finansiering av skolbyggnader inom del allmänna skolväsendet. Därvid erinras om att riksdagen våren 1980 har fattat beslut om att systemet med statsbidrag till skolbyggnader skall avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1981. Överläggningar mellan staten och skolstiftelsen skall företrädesvis äga rum med ledning av plan över hur skolsliftelsen tänker sig alt mark och andra anläggningar fortsättningsvis skall disponeras.

9.   För driften av den avtalade verksamheten utgår statsbidrag av den
omfattning som följer av 20-23 §§ förordningen (1970:333) om riksinler
natskolor.

10.   De kostnader för den avtalade verksamhelen som inte täcks av statsbidrag eller ersättning från kommuner skall läckas av skolstiftelsen genom elevavgifter eller på annal säll.

11.   Avtalet skall gälla för tiden den 1 februari 1981-den 30 juni 1985. Om avtalet inle sägs upp senasl tio månader före avtalstidens utgång, skall det förlängas varje gång med ett år.

12.   Om endera parten inle iakttar villkoren i avtalet, får den andra parten säga upp avtalet till upphörande nästkommande I juli. Dock skall uppsägningstiden vara lägst fyra månader.

Prop. 1980/81:125                                                   39

Till detta avtal har fogats vissa prolokollsanteckningar som bilaga B.

Avtalet är från statens sida träffat under fömtsättning av regeringens godkännande.

Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna har tagit var sill.

Slockholm den 19 januari 1981

För slaten                            För Sigtuna Skolsliftelse

Anders Arfwedson                 Torgny Segersledl, Nils Svensson

Vi fömlser inle atl den möjlighel lill upplösning som behandlas i § 11 i stadgarna för Sigtuna Skolsliftelse skall komma till tillämpning under ovanstående avtals giltighetslid.

Slockholm den 19 januari 1981

För Knut och Alice Wallenbergs      För Siglunastiftelsen

Stiftelse

Peter Wallenberg                   Ulf Söderlind, Curt Nicolin

BdagaA lill avtal mellan slalen och Sigtuna Skolsliftelse

Stifteiseurkund

Undertecknade, Siglunasliflelsens och Siglunaskolåns Aktiebolag, överenskommer härmed alt bilda en stiftelse, som under namn av Sigtuna Skolsliftelse skall förvallas säsom en självständig förmögenhet enligt de stadgar som fogas härvid som bilaga I.

Siglunastiftelsen tillskjuter och överlämnar härmed fill Sigtuna Skolsliftelse de tillgångar som förtecknats på härvid fogad bilaga 2.

Prop. 1980/81:125                                                   40

Sigtunaskolans Aktiebolag fillskjuler och överlämnar härmed lill Sigtuna Skolsliftelse de tillgångar som förtecknats på härvid fogad bilaga 3.

Sigtuna den 21 maj 1980

För Sigtunasliftelsen              För Siglunaskolåns Aktiebolag

Curt Nicolin, Ulf Söderiind       Peter Wallenberg, Jan Olov Olsson

Bevittnas:

Bilaga I till stifteiseurkund för Sigtuna Skolsliftelse

Stadgar för Sigtuna Skolstiftelse

§ 1

Stiftelsens benämning är Sigtuna Skolsliftelse.

§ 2

Stiftelsen har till ändamål alt driva internatskola med den etiska grundsyn, som sedan grundandel utmärkt Sigtunatiftelsens Humanistiska Läroverk och Sigtunaskolan och i övrigt enligt de lagar och författningar som vid envar tidpunkt gäller för svenskt skolväsende.

§ 3 Stiftelsen skall ha sitt säte i Sigtuna kommun, AB län.

§ 4 .      .   ■        .   .

Stiftelsens räkenskapsår skall omfalta tiden 1 juli-30juni påföljande år.

§ 5   .

Stiftelsens styrelse skall beslå av lägst fyra och högst åtta ledamöter, av vilka Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse fillsätter två och Siglunastiftelsen två. Så länge det avlal angående riksinternalskola m. m. i Sigtuna som träffades 1979-09-13 mellan slalen, Sigtunasliftelsen och Siglunaskolåns AB gäller skall Sigtuna kommun ha rätl att tillsätta en styrelseledamot och regeringen tre styrelseledamöter eller, orn kommunen inte utnyttjar sin rätt, fyra styrelseledamöter. För varje ordinarie ledamot utses en personlig suppleant.

Prop. 1980/81:125                                                                 41

Den som utser styrelseledamot och suppleant bestämmer dennes man-daltid, som ej fär översliga tre räkenskapsår för varje period. Omval får ske.

Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Till ordförande skall utses en av de av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse eller Sigtuna-stiftelsen tillsatta ordinarie ledamöterna.

De i Stiftelsens verksamhel anställda äger genom sina organisationer utse tre företrädare med lika många ersättare, som skall ha närvarorätt och yttranderätt vid styrelsens sammanträden.

§ 6

Styrelsen är beslutför om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter eller suppleanter för dem är närvarande. Beslut i ärende får dock icke fattas, om ej såvill möjligi samfiiga slyrelseledamöler dels fåll tillfälle alt della i ärendets behandling, dels erhållit tillfredsställande underlag för atl avgöra ärendet. Har styrelseledamot förfall, skall den personlige suppleanten beredas tillfälle att inträda i hans ställe.

Som styrelsens beslul gäller den mening som biträds av mer än hälften av närvarande slyrelseledamöler eller Ijänslgörande suppleanter eller vid lika röstetal den mening som biträdes av ordföranden.

§ 7

Slyrelsen äger rätt all inom sig utse ell arbelsulskoll för all under styrelsens överinseende och enligl dess direktiv handlägga ärenden av brådskande eller rutinmässig karaktär.

§ 8

Slyrelsen företräder Stiftelsen och tecknar dess firma.

Styrelsen äger rätt alt bemyndiga styrelseledamot eller annan att, två i förening, företräda Stiftelsen gentemot tredje man och teckna dess firma.

§ 9

För granskning av Stiftelsens räkenskaper och styrelsens förvaltning äger Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Sigtunasliftelsen för en lid av tre räkenskapsår i taget vardera utse en revisor och en suppleant för denne. Säväl revisorer som revisorssuppleanter skall vara auktoriserade revisorer.

Så länge det avlal angående riksinternalskola m. m. i Sigtuna som träffades 1979-09-13 mellan slalen, Sigtunasliftelsen och Siglunaskolåns AB gäller skall jämväl regeringen, med den mandattid regeringen bestämmer, äga utse en revisor och en suppleant för denne.

§ 10

Denna stiftelse skall icke stå under tillsyn enligt lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser.

Prop. 1980/81:125                                                                 42

§ II

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Siglunastiftelsen skall var för sig äga rätt all påkalla nedläggning av Stiftelsens verksamhet och upplösning av Stiftelsen. Sådanl påkallande må dock endast ske under förutsättning atl den skolform som omfattas av Stiftelsens verksamhet icke längre fyller något angelägel behov eller kan utövas utan betydande ekonomiskl avbräck för Stiftelsen.

§ 12

Ändring av dessa sladgar kan företas genom enhälligt beslut av en fulltalig styrelse. För ändring av stadgarnas § 2, § 11, § 12 och § 13 fordras därjämte tillstånd av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses och Siglunasliflelsens styrelser.

§ 13

Vid Stiftelsens upplösning skall dess behållna förmögenhet tillfalla Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Siglunastiftelsen i proporfion lill Sigtunaskolans Aktiebolags respektive Sigtunastiftelsens i samband med Stiftelsens bildande gjorda fillskott under förutsättning all de då äger bestånd med i väsentliga delar samma ändamål som den 1 januari 1979 och i annat fall insfitution, inrättning eller samfund, vars huvudsakliga ändamål är alt främja svensk ungdoms ulbildning.

Bdaga2 till stifteiseurkund för Sigtuna Skolsliftelse

Specifikation av tillgångar som Sigtunastiftelsen skall tillskjuta vid grundandet av Sigtuna Skolstiftelse

Tillgångar                                                 Värde, 1 000-tal kronor

Inventarier                                                             1500

Byggnader

Skollokaler och elevhem                    21 600

Fyra villor                                              I 000

Bosläder (lidigare S:l Göran, del)         1 700

Gymnastikhus med slöjdsalar, m. m.    1 600
Tennisbana med Barracudahall, ishockey-

rink samt div. byggnader ä Aludden 900       26800

Mark
Skollokaler och elevhem, Stg 41, 41 A,
42, 42N, 421, 42J och 42L i Sigtuna       9000

Fyra villor, Stg 42D, 42E, 42F och 42G
i Sigtuna                                                   644

Del av Aludden i Sigtuna, områden I och 2
på bifogade karta till denna bilaga (Bil. A)'   3400

Skogsområde norr skolområdet, Stg 42K
i Sigtuna                                                 2 145        15 189

Prop. 1980/81:125

43

Tillgångar

Värde, 1 000-tal kronor

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder till samma värden

Summa tillgångar

Avgår

Ränte- och amorleringsfritt lån enligt

K brev 1963-06-05

Saldo tillskott

43489

1 150 42339

Kartan här utesluten.

Bilaga 3 lill stifteiseurkund för Sigtuna Skolsliftelse

Specifikation av tillgångar som Sigtunaskolans AB skall tillskjuta vid grundandet av Sigtuna Skolstiftelse

Tillgängar	Värde,	1 000-tal kronor
2 andelar i brf Sigtunahus 1		540
2 andelar i brf Koppardosan 4		180
Inventarier		1030
Fasligheler	Mark	Byggnad
Stg 93 i Sigtuna     l Stg 93 A i Sigtuna	584
Stg 96 i Sigtuna	175	130
Stg 99 i Sigtuna	209
Stg 100 i Sigtuna   > Stg 101 i Sigtuna	458	450
Stg 102 i Sigtuna	2426	3920
Stg 110 i Sigtuna	11
Stg 115 i Sigtuna utom den del
som begränsas av den med rött färgade
gränslinjen på bif. karta
till denna bilaga (bil. B)'	489	950
Stg 217 I i Sigtuna	47
Stg 244 i Sigtuna ulom den del
som begränsas av den med rött färgade
gränslinjen på bif karta
till denna bilaga (bil. C)'	3 797	9080
Rektom 1 i Sigtuna utom den del
som begränsas av den med rött färgade
gränslinjen på bif karta
till denna bilaga (bil. D)'	503	2500
Läraren 1 i Sigtuna	110
Boken 1 i Sigtuna	324	900
Boken 2 i Sigtuna	83
Boken 3 i Sigtuna	70

9352

17930       27282

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder till samma värden

Summa tillgångar

29032

Bifogas ej till denna proposition.

Prop. 1980/81:125 44

Bilaga B till avtal mellan staten och Sigtuna Skolstiftelse

Protokollsanteckningar

till avtal 1981-01-19 angående riksinternatskola med Sigtuna Skolstiftelse såsom huvudman

Gemensamma protokollsanteckningar

1.   Parterna är överens om all en internalionell gymnasieskollinje skall
inrättas vid riksinlernalskolan. Parterna har enals om alt fortsätta diskus
sionen om fidpunkten för införandel och den närmare utformningen av
denna linje.

2.   Slalen avser all se över konstmktionen av driflbidragssyslemel för
riksinternalskolorna.

Protokollsanteckning av staten

Framställning enligl punkl 5 i avtalet om avyttring, ytterligare belåning eller annan än tillfällig upplåtelse av mark eller anläggningar som tillhör skolstiftelsen kommer normalt all medges om delta kan bedömas vara till förmån för skolsliftelsens verksamhet enligl avlalel.

Prop. 1980/81:125                                                   45

Bilaga 7

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET            PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

TIONDE HUVUDTITELN

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

[1] B 7. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ell förslagsanslag av 1,5 milj. kr. Riksdagen har vidare för budgetåret medgivit atl statlig kreditgaranti får lämnas för lån lill yttre rationalisering, lån fill inre rationalisering, jordförvärvslän, driftslån och maskinlån med sammanlagt 713milj.kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m.m. med 35milj. kr., för lån till rennäringens rationalisering m.m. med 2,5milj.kr. saml för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med 500000 kr.

Lantbruksstyrelsen

Garantiramen för lån lill trädgårdsnäringens rationalisering uppgår för budgetåret 1980/81 till 35 milj. kr. Detla är samma belopp som ursprungligen fastställdes som ram för budgetärel 1979/80. Genom beslut om tilläggsbudget 111 för budgetåret 1979/80 ökades ramen till 40milj.kr. genom överföring frän garantiramen för jordbrukets rationalisering.

För trädgårdsföretag med odling i växthus har del blivit en tvingande nödvändighet atl möta energikostnadsökningen med åtgärder för all spara energi dels direkt, dels indirekt genom alt öka avkastningen per m uppvärmd växlhusyta. Dessa åtgärder innebär till övervägande del kostnadskrävande invesleringar som i allmänhet måste finansieras med lån. Efterfrågan på kreditgarantier har ökat markant de senaste åren och visar heller ingen minskning under innevarande budgetår.

Prop. 1980/81:125                                                   46

Styrelsen bedömer att det totala behovel av lånegarantier för hela budgetåret kommer att uppgå till 45 milj. kr.

Del är angelägel all dessa invesleringar för minskad energiåtgång eller övergång lill annal bränsle än olja eller för övriga rationaliseringsåtgärder inte hindras genom bristande möjligheter atl lämna kredilgaranfier. Detla har också kommit lill uttryck i prop. 1978/79:136 om trädgårdsnäringen.

Styrelsen hemställer att garantiramen för lån fill trädgårdsnäringens rafionalisering m.m. ökas med lOmilj.kr. och atl garantiramen avseende lån fill jordbmkets rationalisering minskas med motsvarande belopp.

Föredraganden

Som lantbmksstyrelsen anfört är det angelägel alt investeringarna inom trädgårdsnäringen inle hämmas av bristande fillgång på kreditgarantier. Jag tillstyrker därför styrelsens förslag och förordar att ramen för kredilgaranfier till trädgårdsnäringens rafionalisering m. m. för innevarande budgetår ökas med lOmilj.kr. till 45milj.kr. och att motsvarande ram för jordbmket minskas med 10milj. kr. fill 703 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl medge att för budgetåret 1980/81 stafiig kreditgaranti lämnas för lån lill yttre rationalisering, lån fill inre rafionalisering, jordförvärvslån, driflslån och maskinlån med sammanlagt högst 703000000kr,, för lån lill trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med högst 45000000kr., för lån till rennäringens rationalisering m.m. med högst 2500000kr. samt för lån lill inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt högsl 500000 kr.

[2] B 17. Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk, m. m. i Norrbottens län.

Under denna anslagsrubrik anvisades medel senast på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 (prop. 1979/80: 101, JoU 1979/80:28, rskr 1979/80:166). Bidrag beviljas av skogsvårdsstyrelsen i länet såvitt avser skogsbmk och av lantbruksnämnden såvitt avser andra ändamål.

Stöd kan bl. a. lämnas med högst 75% av kostnaden för dels islåndsältning av åkermark, dels investeringar i viss specialproduktion i jordbruket och dels invesleringar i övriga glesbygdsnäringar. För andra invesleringar i jordbmksföretag än islåndsältning av åkermark kan bidrag lämnas med högsl 50% av kostnaden. Bidragen kan ulgå som komplement till annat slöd.

Norrbottendelegationen

Norrboltendelegationen (11976:04) har den 21 oktober 1980 överlämnat en slutrapport (Dsl 1980:14) över sin verksamhel. 1 rapporten anför delegationen bl. a. att under den tid som delegationen verkat har regionalpoliti-

Prop. 1980/81:125                                                   47

kens instrument för glesbygden förfinats betydligt. Delegationens tillkomst år 1977 med dess möjligheler alt stödja invesleringar även lill mindre företag med kombinationer av olika näringsverksamheter representerade något nytt i regionalpolitiken, även om insatserna sades vara av försökskaraktär. Riktlinjerna för denna har numera också reviderats varigenom glesbygdsstödet blivit etl ordinarie inslag bland de regionalpolitiska slödin-slrumenlen.

Glesbygdsstödet i dess nuvarande utformning bygger på synsättet atl varje fillskoft till varaktig sysselsättning är värt samhällets stöd enligt etl system som inle har olika stimulansregler för olika näringsgrenar. Enligl Norrbottendelegationens erfarenheter är detta helt grundläggande för all kunna behålla nuvarande befolkningstal i länets mest utsatta regioner.

Utifrån förhållandena i länet bedömer delegationen att den projektverksamhet som inletts inom jordbruk, skogsbruk och övriga glesbygdsnäringar och för vilken medel bl. a. utgått från förevarande anslag, bör fortsätta ytterligare ell antal år. Delegafionen föreslår därför alt ytteriigare medel anvisas. Delegationen bedömer att en lämplig omfattning av verksamheten erfordrar en medelstilldelning om sammanlagt 15 milj. kr./år.

Delegafionen föreslår att nu gällande föreskrifter för verksamheten även fortsättningsvis skall lillämpas.

Föredraganden

Norrbottendelegationen, som tillkallades år 1976, har bl.a. haft i uppdrag att lämna förslag lill åtgärder som främjar utvecklingen inom andra näringsgrenar än industrin, främst jordbruk och skogsbruk. Sedan år 1977 har sammanlagt 81 milj. kr. ställts lill delegationens förfogande för dess verksamhel inom detta område. Medlen har främsl använts för att främja uppbyggnaden av bärkraftiga mindre företag av olika slag, främst jordbmksföretag, i de inre delarna av Norrbotten.

Av delegationens rapport framgår aft verksamhelen hittills gett ett var-akfigl sysselsältningstillskott av inemot 400 årsarbeten. Detla visar enligl min mening vilken stor roll jord- och skogsbruket kan spela för sysselsättningen i glesbygderna, förutsatt att lämpliga stödinsatser görs. Insatserna är också förhållandevis begränsade, räknat per arbetstillfälle. Delegationen anför att det är angeläget atl de insatser som inletts inte avbryts. Jag delar denna uppfattning. Jag förordar därför alt ytteriigare 5 milj. kr. slälls lill förfogande för den verksamhet med jordbruk och skogsbruk, m. m. som Norrboftendelegalionen hitfills bedrivit. Härigenom bör tillsammans med fillgängliga medel verksamhelen kunna bedrivas också under nästa budgetår. I avvaktan på en översyn inom regeringskansliet av glesbygdsstödet m. m. bör nu gällande bestämmelser tillämpas vid stödgivningen.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Särskilt stöd till Jordbruk och skogsbruk, m. m. i Norrbottens län på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa eft reservationsanslag av 5000000 kr.

prop. 1980/81:125 48

D. Skogsbruk

[3] D 7. Lån för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag beslutades all en slallig lånefond, benämnd lånefonden för insamling av skogsfrö, skulle inrättas (prop. 1949:2, JoU 1949:2, rskr 1949:21). Som kapital lill fonden har sedan dess sammanlagt anvisats 9milj. kr. Lån får beviljas skogsvårdsstyrelse.

För ufiåning under resten av innevarande budgetår beräknas finnas tillgängligt 870000 kr.

Skogsstyrelsen

Denna säsong finns fömtsättningar att skörda lallfrö med hög grobarhet även i sådana klimatiskt utsatta lägen, främsl i Norrland, där fröanskaffning är möjlig endasi vart 10-20 år. Slyrelsen bedömer del därför som synnerligen angelägel alt la lill vara så mycket frö som möjligt från dessa områden. För delta ändamål behöver 3,9milj. kr. ställas lill berörda skogs-vårdsslyrelsers förfogande omedelbart.

Det är vidare stort behov av vitryskt granfrö. Under etl decennium har del rått brist på frö av denna härkomst som kan öka fillväxlen inom nyanlagd skog i södra Sverige. I år har del blivit möjligt att anskaffa lämpligt frö i sådan mängd alt behovet tryggas fram till nästa importtillfälle om 5-10 år. Härför behövs 1,9milj. kr.

Slyrelsen hemställer atl sammanlagt 5 milj. kr. anvisas för nämnda ändamål.

Föredraganden

Skogsvärdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet skapar inle sådana ekonomiska reserver att tillfälliga omfattande behov av medel för fröanskaffning fillgodoses. Därför har staten sedan år 1949 ställt lån till skogsvårdsstyrelsernas förfogande. Jag har fidigare anmält mina förslag till regeringen om förändringar av skogsvärdsstyrelsernas organisation. Dessa förändringar kan emellertid inte göras innan de tillfällen fill fröanskaffning mäste utnyttjas som skogsstyrelsen har anmält. Jag föreslår mol bakgrund härav och med hänsyn till behovet att höja skogsvårdens kvalitet atl ytterligare 5 milj. kr. slälls till skogsvårdsstyrelsernas förfogande för lån fill ifrågavarande ändamål. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Lån för insamling av skogsfrö på filläggsbudgel III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa elt reservationsanslag av 5000000 kr.

Prop. 1980/81:125 49

E. Fiske

[4] E 8. Bidrag till fiskets rationalisering m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 6 milj. kr. Från anslaget utgår bl.a. bidrag lill fiskels rationalisering, inom en ram av 5 milj. kr., enligl förordningen (1978:516) om statligt stöd fill fiskets rafionalisering, m.m. (ändrad 1980:365). Bidrag får lämnas fill förvärv av nytt fiskefartyg eller, om särskilda skäl föreligger, förvärv av begagnat fartyg. Bidrag får också lämnas till åtgärd som behövs för alt fiskeförelag skall kunna övergå till annan lämplig fångstinriktning.

Den alltmer ökande fängstkapacilelen i världens fiskefiollor liksom den därav följande överfiskningen av värdefulla fiskbestånd har under de senaste decennierna föranlett många kuststater, bl. a. Sverige, att utvidga sill sjöterritorium eller inrätla särskild fiskezon utanför sjöterritoriet. Avtal om kvoter och andra regleringar har av fiskevårdsskäl träffats mellan olika länder i fråga om havsfisket. Ulan dessa överenskommelser hade den ekonomiska och biologiska överfiskningen av fiskbestånden fortsatt och pä sikt lett lill en avsevärd minskning av yrkesfisket.

De ingångna avtalen om fiskekvoter innebär att fångstutrymmel begränsas jämfört med lidigare. För Sveriges del har defta fått till följd en oroväckande hög fångstkapacitet inom sillfiskeflotlan. Samtidigt härmed finns en risk för framtida avsättningssvårigheter pä den utländska marknaden för svenskfångad sill/strömming.

I riksdagens beslul om en ny fiskeripolitik våren 1978 (prop. 1977/ 78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272) framhölls atl det är angeläget alt fiskeflottans totala fångstkapacitet är väl anpassad till fångst- och avsättningsmöjligheterna för alt fiskerinäringen skall kunna arbeta effektivt och utnyttja hela sin kapacitet. Det framhölls också atl en successiv förnyelse bör ske av fiskeflottan.

Vid årsskiftet 1978/79 fanns totalt 3800 fiskefartyg i det yrkesmässiga saltsjöfisket. Av dessa var ca 3 350 mindre än 26 bruttolön. Ca 450 var på 26 bmtlolon eller större. Dessa är fiskeskepp i sjölagens mening och bildar utsjöflotlan. Inemot 90% av infiskningen inom yrkesfisket i havet hänför sig fill fiskeskeppen. Närmare 120 fiskeskepp är minst 40 år gamla och ulgör således mer än 25% av antalet skepp inom utsjöflotlan. Yllerligare drygt 100 fiskeskepp är byggda under åren 1940-1949.

Fiskeflottan har tillförts nybyggda skepp i mycket begränsad omfattning. En av orsakerna till detla är de höga nybyggnadskoslnaderna för störte fartyg. En annan orsak är all en utökning av antalet yrkesfiskelicenser f. n. inte sker på grund av del bristande fångstutrymmel. Om elt nytt fartyg tillförs fiskeflottan måsle säledes i princip motsvarande kapacitet i form av äldre tonnage avföras, dvs. i praktiken minst en gammal enhet av motsvarande fartygskapacilet. Det finns emellertid prakfiskt taget ingen marknad för äldre medelstora och större fiskefartyg vid sidan av yrkesfis-4   Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 125

Prop. 1980/81:125                                                   50

kel. Eftersom dessa fartyg är svåra all avyttra sker byten till nyare fartyg i liten utsträckning och en förnyel:>e av denna del av fiskefiotlan stoppas därför också av detta skäl.

Behov föreligger således både av en anpassning av fiskeflottans lotala fångstkapacilet och av en förnyelse av fiskeflottan. 1 utlandet har fillämpats s. k. kondemneringssystem för atl underlätta anpassningen av fiskeflottorna. Dessa syslem innebär alt visst bidrag,utgår lill fartygsägare som eliminerar farlyg ur fiskeflottan genom t. ex. skrotning, upphuggning eller försäljning fill utlandel.

Fiskeristyrelsen har i olika sammanhang föreslagil all bidrag bör utgå lill kondemnering av äldre orafionella fartygsenheler i den svenska fiskefiotlan. Förutom anpassningen av fiskeflottan till fångst- och avsältningsut-rymmel samt behovel av förnyelse av flottan av effektivitetsskäl pekar fiskeristyrelsen också på angelägenhelen av en förbättrad arbetsmiljö för yrkesfiskarna. Därutöver anför styrelsen rena sjösäkerhetsskäl som motiv för bidraget.

För egen del vill jag betona att del är angeläget alt kapaciteten i den svenska fiskefiottan anpassas till utrymmet för fångst och avsällning för att erforderlig lönsamhel skall uppnås inom yrkesfiskel. Det är av samma skäl angeläget att en förnyelse sker av fartygsbeständet. Förnyelsen har ocksä betydelse för arbetsmiljön och sjösäkerheten och därigenom också för möjlighelen fill nyrekrytering och föryngring av fiskarkären.

Eftersom anpassning och förnyelse av fiskeflottan fördröjs genom svårigheter att avyttra äldre fartyg och det är önskvärt att de äldsta och sämsta fiskefartygen utgår ur fiskeflottan anser jag atl elt syslem med särskilt kondemneringsbidrag nu bör kunna prövas. På grund av fiskefiotlans stmktur bör bidrag för kondemnering begränsas till att enbart avse skepp, dvs. sådana fiskefartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter. Systemet bör vara utformat så att del inte innebär uppenbar kapitalförstöring. Det bör således endasi avse de äldsta och sämsla fiskefartygen. Det bör också ges en sådan utformning som säkerställer alt ell fiskefartyg för vilket bidrag ulgåll inle återförs till fiskeflottan. Huvudregeln bör därför vara atl fartyget skrotas. Bidragets storlek måste vara avpassad så att kondemnering kan ses som etl reellt alternativ till försäljning pä öppna marknaden. Kondemneringsbidrag bör i enlighet härmed kunna utgå för fiskefartyg som är minst 40 är men även för fartyg som är yngre i de fall dessa är i så dåligl skick atl de från ekonomiska eller andra synpunkler inle bedöms lämpliga för upprustning. Kondemneringsbidrag bör vidare endast utgå för i bruk varande fartyg som används i fiske av fiskelag eller fiskare som har beviljats licens för yrkesfiske. Bidrag bör kunna lämnas när sädani fartyg skrotas. Om del finns särskilda skäl bör emellertid bidrag även kunna lämnas vid försäljning, t.ex. lill någon som är bosatt utomlands och man kan förutsätta atl fartyget inle kommer atl återföras lill den svenska fiskeflottan. Fiskeristyrelsen har föreslagit atl

Prop. 1980/81:125                                                   51

kondemneringsbidrag normalt skall utgå med schablonbelopp pä 2500 kr. per bruttoton för farlyg äldre än 40 är och på 3 500 kr. per bruttolön för fartyg som är yngre än 40 år. Enligt min mening bör emellertid dessa belopp endast utgöra en utgångspunkt för bestämning av bidragets storiek. Hänsyn bör nämligen las till omständigheterna i varje enskilt fall exempelvis till hur slora värden som ägaren vid försäljning eller skrotning kan tillgodogöra sig.

Del ankommer på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer all meddela de särskilda föreskrifter som behövs för bidraget.

Jag föreslår att kondemneringsbidrag får beviljas inom en ram av 1 milj. kr. Det tolala rambeloppel för bidrag till fiskels rationalisering bör därför ökas med 1 milj. kr. lill 6milj. kr. för budgetåret 1980/81. Eventuellt kvarstående belopp av förstnämnda ram vid utgången av budgetärel 1980/ 81 bör få disponeras under budgetåret 1981/82.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna vad jag har förordat om bidrag för kondemnering av äldre fiskeskepp,

2.   medge atl under budgetåret 1980/81 statsbidrag beviljas till fiskels rafionalisering med sammanlagl högsl 6000000 kr.

H. Miljövård

[5] H 19. Teckning av aktier i Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB).

Under denna mbrik finns inte något anslag uppfört i statsbudgeten för budgetåret 1980/81.

Riksdagen beslutade under år 1975 atl samhället skulle ha del organisatoriska ansvaret för del slutliga omhändertagandet av miljöfarligt avfall (prop. 1975: 32, JoU 1975:10, rskr 1975:161). EU särskilt behandlingsförelag skulle enligl riksdagens beslul ges principiell ensamrätt all behandla och långtidsförvara sådant avfall. Behandlingsresurserna skulle byggas upp successivt och anpassas till de behov av omhändertagande som kunde skapas genom kommunalt renhållningsmonopol i fråga om miljöfarligt avfall. En femårsperiod angavs som mål för att genomföra kommunalt insamlingsmonopol för hela landet. F. n. har ell 60-lal kommuner - bl.a. Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner - tagil på sig ett sädani insamlingsansvar.

Riksdagen godkände senare (prop. 1975/76:25, JoU 1975/76:24, rskr 1975/76:128) etl avlal mellan staten. Svenska kommunförbundet och Sveriges Industriförbund om samverkan för att inrätta och driva behandlingsförelaget Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB). Enligt avtalet äger staten 85,7% av aktierna och de bägge förbunden vardera 7,1 %. Industriförbundet har sedermera överlåtit sina aktier till en för ändamålet särskill bildad stiftelse Näringslivels stiftelse för avfallsbehandling. Av bolagets

Prop. 1980/81:125                                                   52

styrelse tillsätter slalen fyra ledamöter och de två andra aktieägarna en ledamot var. Ordförande i styrelsen utses av slaten.

SAKAB: s hantering av del miljöfarliga avfallet sker f. n. vid fem mottagningsstationer och tre mindre behandlingsanläggningar. Behandlingsanläggningarna är belägna i Stockholm, Kumla och Göteborg. Anläggningen i Slockholm får enligl beslul av koncessionsnämnden för miljöskydd drivas längst lill den 1 januari 1982. Beslutel har överklagats hos regeringen av bl.a. SAKAB. Avfall som inle kan behandlas i Sverige exporteras lill behandlingsanläggningar i ullandel.

SAKAB har sedan flera år tillbaka planerat för en ny central behandlingsanläggning för miljöfarligt avfall på fasligheten Norrtorp inom Kvarn-torpsomrädet i Kumla kommun. Enligt ell år 1978 tecknat kontrakt har Gölaverken Ångleknik AB åtagit sig lolalentreprenadansvar för uppförande av anläggningen. Den viktigaste delen av anläggningen är en ugn för förbränning av fasl och fiylande miljöfarligt avfall. Anläggningen kommer alt ge arbele äl ca 50 personer. Det beräknas la ungefär 2,5 år att bygga anläggningen. SAKAB räknar med atl i ganska stor ulslräckning behöva lagra miljöfarligt avfall under en övergångstid till dess erforderliga behandlingsresurser hunnit byggas upp.

Tillstånd enligl miljöskyddslagen att uppföra och driva behandlingsanläggningen i Norrtorp lämnades av koncessionsnämnden i december 1978. Sedan beslutet överklagats hos regeringen av bl. a. statens naturvärdsverk har elt flertal olika alternafiva lokaliseringsorter för anläggningen prövats. Något bättre alternativ än Norrtorp har därvid inle kommit fram. Regeringen har i beslul den 15 januari 1981 fastställt det av koncessionsnämnden lämnade tillståndet. Genom beslutel har villkoren för verksamhelen i flera avseenden skärpls. Bl. a. tillåts inte ulsläpp av processavloppsvalten från förbränningsenheten. De krav som framställts av naturvårdsverket i överklagandet har i väsentlig mån tillgodosetts.

Statsbidrag kan lämnas till investeringskostnader för anläggningar för avfallsbehandling. Vidare kan bidrag ges bl.a. för att läcka förluster vid långtidslagring av miljöfarligt avfall. Bidragen utgår från del under fionde huvudtiteln upptagna anslaget Slöd till avfallsbehandling m.m. För innevarande budgetär har anslagits 59 milj. kr. I årets budgetproposition har regeringen lagt fram förslag lill nya riktlinjer för statligt stöd lill miljövårdsinvesteringar. Bidragsgivningen skall enligt förslaget i fortsättningen inriklas främst pä anläggningar vari nya lekniska meloder inom miljöskyddet provas ut. Vissa bidrag fömtsätts dock också i fortsättningen kunna utgå för avfallsanläggningar av gemensamt inlresse för landel såsom anläggningar för omhändertagande av visst miljöfarligt avfall. Också för förluster vid lagring skall bidrag kunna lämnas i likhel med vad som hittills har gällt. Regeringen har för budgetärel 1981/82 föreslagil alt till angivna ändamål anvisas elt reservationsanslag av 69 milj. kr. benämnt Slöd lill miljöskyddsteknik, m.m. (prop. 1980/81: 100 bil. 13 s. 144-147).

Prop. 1980/81:125                                                                 53

1 framställningar den 17 december 1980 och den 12 februari 1981 har SAKAB begärt statligt slöd till uppförandet av den centrala behandlingsanläggningen och till temporär lagring av miljöfarligt avfall. Kostnaderna för projeklering och byggande av anläggningen beräknar SAKAB lill 228milj. kr. i löpande priser, vartill kommer en fill ISmilj.kr. uppskattad räntekostnad under byggnadstiden, eller sammanlagl 243 milj. kr. Enligt SAKAB behövs vidare en viss reserv för oförutsedda kostnader om 8 milj. kr. Av investeringskostnaderna faller 188 milj. kr. på kontraktet med Götaverken Ångleknik AB. Betalningen sker i olika delposter under byggnadstiden. För atl under anläggningens byggnadslid kunna la emot det miljöfarliga avfall som samlas in av kommunerna behöver SAKAB ytteriigare resurser för lagring av avfall. För sådan lillfällig lagring har SAKAB redovisat ell investeringsbehov av 5,6milj. kr.

Till stöd för framslällningarna åberopas tidigare uttalanden av statsmakterna av innebörd atl SAKAB bör erhålla slalligl slöd lill investeringar i behandlingsresurser. Bolaget anser atl stödet lämpligen bör ges i form av tillskott av aktiekapital, bidrag samt kreditgarantier för lån. Del nuvarande aktiekapitalet av 7milj. kr. bör enligt SAKAB ökas med 21 milj. kr. med hänsyn lill investeringens storlek. Aktieteckningen bör ske till viss överkurs, varigenom reservfonden som en trygghetsåtgärd kan filiföras 6milj. kr. När del gäller att bedöma behovet av bidrag bör enligl SAKAB beaktas de positiva konsekvenser som bidrag får för bolagets behandlings-avgifter. Om avgifterna blir för höga, finns enligt bolaget en uppenbar risk för atl avfallet omhändertas på elt icke miljörikligt säll. Bolaget menar också atl hänsyn bör tas till den fördyring som orsakats av senareläggning-en av byggstarten. Enligt SAKAB: s bedömning bör ett slatsbidrag i storleksordningen 130milj.kr. lämnas bolaget.

Föredraganden

De resurser för omhändertagande av miljöfarligt avfall som finns i vårt land är f.n. otillräckliga. En del av de nu tillgängliga resurserna kan dessulom användas bara under en begränsad ytterligare lid. Behovet av resurser för atl omhänderta miljöfarligt avfall ökar ocksä i takt med att allt fler kommuner utvidgar sitt renhällningsansvar till detta avfall. Enligl min bedömning är del däiför myckel angeläget att den centrala behandlingsanläggningen för miljöfariigt avfall kan byggas och tas i drift så snart som möjligi. Jag räknar med alt SAKAB bl.a. med hänsyn lill del slöd till anskaffande av lagringsresurser som jag ämnar föreslå i del följande kommer atl kunna klara av all ta emol allt avfall som lämnas från kommunerna under tiden fram till dess anläggningen är färdig. Om del mot förmodan skulle uppslå svårigheter för SAKAB att klara situationen, är jag givetvis beredd alt efter hänvändelse från bolagets styrelse överväga ytterligare ålgärder. 5   Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 125

Prop. 1980/81:125                                                   54

När SAKAB år 1975 gavs uppgiften alt svara för del slutliga omhändertagandel av miljöfarligt avfall uttalades atl slaten borde lämna stöd till företagets invesleringar (se prop. 1975: 32 s. 52). Från anslaget Stöd till avfallsbehandling m.m. har också bidrag med 50% av kostnaderna lämnats lill SAKAB för vissa investeringar som gjorts i behandlingsanläggningar och mottagningsslationer. Vidare har ett förskott av 7 milj. kr. för betalning till Götaverken Ångleknik AB av nu aktuella investeringskostnader beviljats SAKAB som bidrag. Därvid beslöt regeringen alt det senare skulle bestämmas hur dessa kostnader slufiigt skulle bestridas. SAKAB bör nu erhålla statligt slöd för alt finansiera kostnaderna för den centrala behandlingsanläggningen och för tillfälliga lagringsresurser.

Jag beräknar det totala investeringsbehovet nägot högre än vad SAKAB gjort eller till 260milj. kr. i löpande priser. Jag ansluter mig lill SAKAB: s förslag om ökning av aktiekapitalet med 21 milj. kr. Efter genomförd nyemission kommer aktiekapitalet således att uppgå fill 28 milj. kr. Samtidigt bör reservfonden tillföras 4 milj. kr. genom all aktieteckningen sker lill viss överkurs. Då övriga aktieägare inle önskat teckna nya aklier, kommer nyemissionen all riktas enbart till slalen. Behövliga medel av 25 milj. kr. bör anvisas på tilläggsbudget 111 för innevarande budgetär.

När det gäller all la ställning till det statliga stödets utformning i övrigl villjag först erinra om del uttalande rörande avgiftssällningen som gjordes i prop. 1975:32. Där framhölls (s. 52) att SAKAB: s avgifter borde beräknas så atl de skall täcka utöver rörliga koslnader även kalkylmässiga avskrivningar och ränta på allt arbetande kapital. Uttalandet avspeglar den internalionellt vedertagna principen alt den som förorenar också skall betala kostnaderna för behövliga miljöskyddsåtgärder. 1 den nämnda propositionen påpekades samtidigt all det sannolikt inle går alt anlägga strikt företagsekonomiska principer på SAKAB: s verksamhel. För egen del instämmer jag i denna uppfattning. Det är främsl tillgängligheten och beläggningen i anläggningen under de första verksamhetsåren som är svår att förutse. Jag delar SAKAB: s bedömning alt behandlingsavgiflernas sloriek har betydelse för hur myckel avfall som lämnas in till anläggningen. Höga avgifter kan därför få negativa effekter från miljöskyddssynpunkt.

Vid bidragsgivning kan SAKAB omedelbart skriva av sä stor del av anläggningskostnaderna som svarar mot bidraget. Kraven pä rörelseresultatet blir därigenom lägre och detta ger i sin lur utrymme för en mjukare avgiflspolitik. Å andra sidan villjag understryka att jag anser atl principen om förorenarens kostnadsansvar är viklig och alt den bör tillämpas också i fråga om kostnaderna för omhändertagande av miljöfariigt avfall. Vid behandlingsanläggningen bör därför principen om kostnadstäckning upprätthållas i ell längre tidsperspekfiv. Mot bakgrund av vad jag nu har sagt bör finansieringen vara så utformad alt den i princip ställer krav på en avgiftssältning som leder till kostnadstäckning men samtidigt medger stor handlingsfrihet med hänsyn till osäkerheten om utvecklingen. Jag har

Prop. 1980/81:125                                                   55

därför kommit fram fill atl SAKAB ulöver lån på den ordinarie kredilmarknaden bör beviljas såväl etl statligt bidrag som ell statligt lån med villkorlig skyldighet atl betala ränta och amorteringar.

Det direkta bidraget, som jag beräknar lill 43milj. kr. vari ingår för-skollsbeloppet på 7 milj. kr., bör kunna utgå av de medel som innevarande budgetår finns på anslaget Stöd lill avfallsbehandling m. m. och som för nästa budgetår föreslagits på anslaget Stöd fill miljöskyddsteknik, m. m.

Behovel av villkorslån beräknar jag till 82 milj. kr. Medlen bör anvisas på filläggsbudgel III för innevarande budgetår. På lånet bör ulgå ränta enligt statens normalränla och amorteringstiden bör vara 20 år. Enligt min mening bör ränte- och amorteringsskyldighet i princip inte inträda förrän fem år efter del atl anläggningen har tagits i drift. Det bör ankomma på regeringen all beslula om utbetalningen av lånet. Regeringen bör vidare bemyndigas alt efter nämnda femårsperiod besluta om eventuell fortsatt ränte- eller amorteringsfrihel eller avskrivning.

Del slöd jag hittills förordat till SAKAB i form av nyteckning av aklier, bidrag och villkorslån uppgår till sammanlagl (25+43-1-82=) 150milj.kr. Av det tolala investeringsbehovet om 260milj. kr. återstår för SAKAB atl genom lån på kreditmarknaden finansiera 110 milj. kr. För lån upp lill della belopp jämte ränta bör staten ikläda sig garanti.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1.      till Teckning av aktier i Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
anvisa elt reservationsanslag av 25000000kr.,

2.      bemyndiga fullmäkfige i riksgäldskonloret att ikläda staten ga
ranti för lån lill Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) med
högst 110 000 000 kr. jämte ränta.

[6] H 20. Lån till Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB). Under denna rubrik finns inte något anslag uppfört i statsbudgeten för budgetåret 1980/ 81.

Med hänvisning lill vad jag nyss har anfört under anslaget Teckning av aktier i Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.    lill Lån tdl Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetärel 1980/81 anvisa ett reservafionsanslag av 82000000 kr.,

2.    bemyndiga regeringen att i fråga om nämnda lån beslula i frågor som gäller utbetalning, ränta och återbetalning i enlighet med vad jag har förordat.

Prop. 1980/81:125                                                   57

Bilaga 8

Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande: statsrådet Burenslam Linder

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde

ELFTE HUVUDTITELN

G. Tullverket

[1] G 2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 3032000 kr. Vid budgetårels ingång fanns en behållning av 13 241 072 kr. under anslaget. Frän anslaget bestrids utgifter för anskaffning av forlskaffnings- och telemateriel. Utgifterna hänför sig i huvudsak lill verksamhetsgrenen bevakning.

Efter framställning av generallullstyrelsen har regeringen föreslagit riksdagen att på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa etl reservafionsanslag av 5 milj. kr. lill Tullverket: Anskaffning av viss materiel för atl läcka konlraklsenliga kostnadshöjningar och koslnader för lilläggsbeställningar för de redan levererade bevakningsfartygen. Tv 171 och Tv 282.

För att täcka konlraklsenliga kostnadshöjningar och kostnader för till-läggsbeslällningar för det andra ulsjöbevakningsfartygel Tv 172, som avses levereras i maj 1981, beräknar jag ytterligare 7709000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att lill Tullverket: Anskaffning av viss materiel på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa elt reservationsanslag av 7709000 kr.

Prop. 1980/81:125                                                   59

Bilaga 9

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande: statsrådet Eliasson

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

TOLFTE HUVUDTITELN

A. Arbetsmarknadsdepartementet m.m.

[1] A 2. Kommittéer m.m. Under denna mbrik har på statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats elt reservationsanslag av 12072000kr., varav 9milj.kr. till anslagsposten Öviig utredningsverksamhet. Under liden juli —december 1980 har utbetalats drygl 6milj. kr. från anslagsposten. Återstoden beräknas inte räcka till för all täcka kostnaderna för utredningsverksamheten under resten av budgetåret. Jag räknar med etl ytterligare medelsbehov av 6,3milj. kr. till anslagsposten Övrig utredningsverksamhet under innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Kommittéer m. m. på filläggsbudgel III fill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ell reservationsanslag av 6300000kr.

C. Arbetsmiljö

[2] C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning. Under denna mbrik har pä statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp etl anslag av 1316,5 milj. kr. Härav har under delprogrammet Arkivarbete/ Anställning med lönebidrag anvisats 1 313,6milj. kr.

Föredraganden

Anställning med lönebidrag är en stödform som syftar lill atl sfimulera arbetsgivare atl bereda anställning äl arbetshandikappad för vilken andra åtgärder inte lämpligen kan vidtas för alt underlätta en arbelsplacering.

Prop. 1980/81:125                                                   60

Stödformen ersätter fr.o.m. den 1 juli 1980 arkivarbele/musikerhjälp och halvskyddad sysselsättning. Lönebidrag lämnas lill arbetsgivare med vissa procentuella andelar av lönekostnaden, inkl. lönebikoslnaden för den som är anställd med lönebidrag.

1 skrivelse den 20 januari 1981 har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) hemställt om ytterligare 150 milj. kr. för att täcka kostnader under anslags-poslen Arkivarbete/Anslällning med lönebidrag. Anslagsberäkningen för budgetåret 1980/81 grundade sig på 1979 ärs lönenivå. Vidare beräknades alt bidrag skulle utges för ca 28000 personer. Enligl AMS nu gjorda beräkningar kommer för budgetåret 1980/81 anvisade medel inte att räcka till. AMS beräknar att en merkostnad om ca 135 milj. kr. för arkivarbete/ anställning med lönebidrag kommer att uppstå till följd av avtalsenliga lönehöjningar. En merkostnad av ylterligare 100milj. kr. hänför sig till all antalet personer som sysselsätts genom stödformen ökal med ca 2000 personer jämfört med de urspmngliga beräkningarna. Della är en följd av intensifierade förmedlingsinsalser i samband med verkels handlingsprogram för arbetshandikappade som genomfördes under hösten 1979 och våren 1980. AMS hänvisar också till ökade lönebikostnader som är en följd av all arbetstagare, när lönebidragsreformen infördes, övergick från arkivarbete lill anställning med lönebidrag. För främst anställda vid organisationer och ideella föreningar har överföringen medfört atl lönebikostnaderna ökal frän 39% för arkivarbetet lill 45% för anställning inom del nya avtalsområdet. Merkostnaderna härför beräknar AMS till ca 30milj. kr.

Eftersom lönebidrag som regel rekvireras halvårsvis i efterskott kommer emellertid utfallet vad gäller kostnaderna på anslagsposten enligl AMS bedömning alt överstiga anvisade medel med etl lägre belopp än summan av de redovisade merkostnaderna. AMS beräknar därför att ell medelstillskott om 150milj. kr. är tillräckligt.

För egen del bedömer jag att etl medelstillskotl om 145 milj. kr. är tillfyllest för all klara utgifterna under budgetåret 1980/81 för anslagsposten Arkivarbete/Anslällning med lönebidrag.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa etl reservationsanslag av 145000000kr.

[3] C 5. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag. Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats eft förslagsanslag av I 685 milj. kr. Av detta belopp avser 1600milj. kr. driftbidrag. I skilda skrivelser lill regeringen den 2 december 1980 och den 30 januari 1981 har Sfiftelsen Samhällsföretag hemställt om ytteriigare 344milj. kr. i driftbi-

Prop. 1980/81:125                                                   61

drag. Behovel av ylterligare medel föranleds av alt anvisade medel för budgetåret 1980/81 beräknades utifrån 1979 ärs priser och löner.

Stiftelsens framställning bereds f. n. inom regeringskansliet och kan komma alt medföra ell överskridande av anslaget. Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om yllerligare medel lill Stiftelsen Samhällsföretag.

6   Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 125

Prop. 1980/81:125                                                   63

Bilaga 10

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande: statsrådet Johansson såvill avser punkterna 1-5; statsrådet Petri såvitt avser punkt 6

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

FJORTONDE HUVUDTITELN

A. Industridepartementet m. m.

[1] A 3. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats ett reservationsanslag av 43 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en reservation på anslaget av 2271984 kr. Vid utgången av februari 1980 hade av anslaget förbrukats 32963648 kr. Därutöver ullkommer beslutade men ännu inle verkställda utbetalningar med ca 10 milj. kr. Detla innebär att det under anslaget finns disponibelt för återstoden av delta budgetår 2,3 milj. kr.

En genomgång har visat att delta belopp inle räcker för atl täcka utgifterna för utredningsverksamheten under resten av detta budgetår. En av anledningarna till att utredningsarbetet har kommit atl bli mer kostnadskrävande än tidigare beräknat är all etl anlal ulredningar tillkommit sedan våren 1980 och vilkas medelsbehov sålunda inte varit kända vid beräkningen av anslaget. Bland dem kan nämnas elanvändningskommittén (I 1980:05) och ångexplosionskommiftén (I 1980:06).

Efter samråd med statsrådet Petri beräknar jag del ytterligare medelsbehovel till 17 milj. kr.

Med hänvisning fill det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Kommittéer m.m. på filläggsbudgel III lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 17000000 kr.

Prop. 1980/81:125 64

C. Regional utveckling

[2] C 5. Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering. I statsbudgeten för budgetåret 1980/81 har under denna mbrik anvisats elt reservationsanslag av 35 milj. kr.

Från anslaget bestrids kostnader för att vidareutveckla förslag tili ålgärder som redovisas i länsplaneringen. Det gäller bl.a, projektarbete av den typ som lidigare bedrevs av särskilda delegafioner och arbetsgmpper med uppgift alt samordna regional- och sysselsältningspolitiska åtgärder i vissa län. Regeringen fördelar medlen på länsstyrelserna, som själva får avgöra vilka projekt de vill prioritera.

Av de för innevarande budgetär anvisade medlen har regeringen fördelat sammanlagt 34,5 milj. kr. lill länsstyrelserna. Erfarenheterna av verksamhelen är genomgående goda. Tillsammans med kommuner, landstingskommuner och övriga länsorgan kan länsstyrelserna använda medlen till atl möta problem med konkreta åtgärder för atl skapa sysselsättning. Genom alt länsstyrelserna disponerar dessa medel relativt fritt kan de också göra omprioriteringar om fömtsättningarna förändras. Goda möjligheter finns all föra över information och erfarenhet mellan olika projekt, vilkel i sig är resursbesparande. All länsstyrelsen har ansvar och befogenhet alt göra prioriteringar för atl lösa regionalt betingade problem anser jag i längden bli betydligt effektivare och billigare än alternalivel med cenirala bedömningar av de enskilda projekten.

Flera länsstyrelser har anmält ett ökal behov av sådana medel inte minst i samband med genomförda och aviserade driftsinskränkningar och förelagsnedläggelser till följd av strukturförändringar inom vissa industribranscher.

Att stärka sysselsättningen i olika regioner är etl långsiktigt arbete som kräver resurser. Det är därför angelägel alt man i de regioner som drabbas av betydande omställningar inom näringslivet har resurser för att kunna medverka fill att verksamhet som ger ny sysselsättning kan byggas upp. Betydande sådana resurser har under senare år tillförts den regionala nivån. Av avgörande belydelse är dock även tillgång på goda projekt och vilja till engagemang hos berörda människor och förelag på orter som drabbas av sysselsättningskriser.

Inom ramen för de villkor som gäller för anslaget förordar jag därför atl reservationsanslaget Åtgärder m.m. i anslutning lill länsplanering räknas upp med 5 milj. kr. Detta exlra medelslillskoll bör möjliggöra konstmkfiva insatser såväl under innevarande som nästa budgetår. Det ankommer på regeringen all fördela resurserna mellan länsslyrelserna.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 5000000 kr.

Prop. 1980/81:125 65

D. Mineralförsörjning m. m.

Verksamhelen vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedrivs inom fyra program, nämligen Karlering, Information och dokumentation, Prospektering samt Speciella undersökningar. Medel för verksamheten anvisas över anslagen D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering saml information och dokumentation, D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. och D 4. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. Anslagen är reservationsanslag. Under förslagsanslaget D 2. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet redovisas uppdragsverksamheten vid SGU.

Sveriges geologiska undersökning

SGU har i skrivelse den 2 februari 1981 redovisat kostnadsökningar under budgetåret 1980/81 till följd av pris- och löneökningar.

Kostnaderna för höjda löner och traktamenten m. m. lill den delen av SGU:s personal som sysslar med anslagsfinansierad verksamhet beräknas av SGU uppgå lill sammanlagl 4788000 kr. SGU hemställer atl defta belopp anvisas lill SGU. Härav bör 293000 kr. utgå över anslaget D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk karlering saml information och dokumentation och 662000 kr. över anslaget D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.m. Resterande belopp 3833000 kr. bör utgå som täckningsanslag.

Övriga kostnadsökningar, höjda priser m. m. beräknas av SGU uppgå till 1368000 kr.

Under åttonde huvudtiteln finns uppfört förslagsanslaget Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. Vissa av de av SGU angivna kostnadsökningarna är av sådant slag all de bör läckas från sistnämnda anslag.

SGU har i skrivelse den 26 januari 1981 hemställt om bidrag för att täcka förluster på uppdragsverksamheten under budgetåren 1978/79 och 1979/80. Den balanserade förlusten uppgår lolalt lill 6,8 milj. kr. Bidraget bör ulgå över anslaget D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.

[3] Dl. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation. För detla ändamål har för budgetåret 1980/81 anvisats elt reservationsanslag av 32302000 kr. Under anslaget redovisas koslnader och intäkter för programmen Kartering och Information och dokumenlafion.

Föredraganden

Under delta anslag beräknar jag 226000 kr. för ökade koslnader på grund av höjda löner och traktamenten m. m. för den del av SGU:s perso-

Prop. 1980/81:125                                                                 66

nal som sysslar med anslagsfinansierad verksamhet och för vilken läckning inle kan erhållas från förslagsanslaget Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. under åttonde huvudtiteln. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 226000 kr.

[4] D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. För detta ändamål har för budgetåret 1980/81 anvisats etl reservafionsanslag av 16506000 kr.

Anslaget avser läcka sådana kostnader för programmen Prospektering och Speciella undersökningar som inle kan finansieras genom uppdragsintäkter.

Föredraganden

Jag beräknar under detla anslag 601 000 kr. för ökade koslnader pä grund av höjda löner och traktamenten m. m. för SGU:s personal och för vilken täckning inle kan erhållas från förslagsanslaget Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. under åttonde huvudtiteln.

Vidare beräknar jag under detla anslag 6,8 milj. kr. för atl täcka SGU:s balanserade förlust på uppdragsverksamheten. Jag räknar med all uppdragsverksamheten i fortsättningen bedrivs på sådant säll alt ytterligare medel för atl läcka förluster inte blir aktuella. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.m. pä filläggsbudgel III lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa etl reservationsanslag av 7401 000 kr.

E. Energi

[5] E 1. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. 1 statsbudgeten för budgetåret 1980/81 har under denna anslagsmbrik anvisats ett reservationsanslag av 1801,2 milj. kr., varav 51,2 milj. kr. på tilläggsbudget 1 (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 175, NU 1979/80:70, rskr 1979/80:410 och prop. 1980/81:25 s. 48, NU 1980/81:23, rskr 1980/81: 112).

Statens valtenfallsverks investeringsram för innevarande budgetår uppgår lill 2 155,3 milj. kr. inkl. 150 rnilj. kr. som verkel har medgetts all föra över från investeringsramen för budgetåret 1979/80, 7,2 milj. kr. som ulgör outnyttjad andel av ur konjunkturreserven anvisade medel saml tidigare nämnda tilläggsanslag om 51,2 milj. kr. på tilläggsbudget 1.

Prop. 1980/81:125                                                   67

I skrivelse den 15 december 1980 har vattenfallsverkel hemställt om medgivande att förvärva Jonsereds kraftstation saml atl under innevarande budgetår belasta anslaget med ytterligare 7250000 kr. för detla förvärv.

1 skrivelse den 14 januari 1981 har vattenfallsverkel hemställt om medgivande att förvärva Håveruds och Uppemds kraftstationer och att bygga ut stationerna samt alt under budgetåret 1980/81 belasta anslaget med yllerligare 23,6 milj. kr. för nämnda förvärv och för pä budgetåret fallande investeringskostnader.

I skrivelse den 6 mars 1981 har valtenfallsverket hemställt om medgivande atl få avyttra akfier i Svensk Kärnbränsleförsörjning AB. Hemställan avser 140 aktier om lolalt 14000 kr. som avses bli förvärvade av Forsmarks Kraftgrupp AB. Valtenfallsverket har även hemställt om atl regeringen i vad avser verkets medverkan godkänner del till regeringen ingivna konsortialavlalet för Svensk Kärnbränsleförsörjning AB.

Statens vattenfaUsverk

Vattenfallsverket anför i de två förstnämnda skrivelserna bl. a. följande. Jonsereds AB, etl förelag inom Eleclroluxkoncernen, har under lång lid ägt en kraftstation vid Jonsered i Säveån inom Parlille kommun jämte vissa dislributionsanläggningar inom kommunen. Kraftstationen omfattar fyra aggregat om sammanlagt 2 385 kW med en produktionsförmåga om 8,5 GWh Vår.

I samband med rationalisering av sin verksamhet önskade Eleclroluxkoncernen sälja samfiiga berörda anläggningar. Anläggningar har förvärvats av Paztille kommun som samtidigt har träffat en preliminär överenskommelse med slalens valtenfallsverk om alt överlåta kraftstationen i Säveån med tillhörande rättigheter förknippade med gällande vattenbyggnadstillstånd till verkel. Kommunen upplåter även servitutsrätt till vissa nu outnyttjade fallrättigheler i fallslräckan. I överlåtelsen ingår också transformeringsanläggningar mellan kraftstationen och distributionsnätet. Övriga distribufionsanläggningar avser kommunen behålla.

Den mellan företaget och kommunen överenskomna köpeskillingen för kraftstationen uppgår fill 7 milj. kr. Överenskommelsen mellan kommunen och vattenfallsverket innebär att verket till kommunen erlägger samma köpeskilling som kommunen har eriagt till Jonsereds AB, dvs. 7 milj. kr. Valtenfallsverket erlägger härutöver elt belopp om 250000 kr. för servi-tuisavtal mellan verket och kommunen utgörande ersättning för visst intrång på mark som kommunen lidigare förvärvat frän företagel. Den tolala köpeskillingen uppgår således till 7250000 kr.

Etl förvärv på angivna villkor har beräknats ge god förräntning.

Överlåtelsen till statens vattenfallsverk sker genom atl avtalet mellan kommunen och Jonsereds AB transporteras på statens valtenfallsverk.

' GWh (gigawatfimme) = 1 milj. kWh (kilowattimmar).

Prop. 1980/81:125                                                   68

Del kommunala beslutet om förvärv av anläggningarna och om transport av förvärvsavtalet har vunnit laga krafl.

Avtalet om förvärvet av kraftstationen har träffats under förutsättning av regeringens godkännande.     '

Beträffande förvärvet av Håveruds och Uppemds kraftstationer anför verket följande. AB Klippans Finpappersbruk, som är etl dofterföretag lill Södra Skogsägarna AB, äger bl.a. tvä kraftstationer, Håverud och Uppemd i Uppemdsälven i Dalsland. Med anledning av att angiven koncern avser atl avveckla sina vatlenkrafttillgångar har de två kraftstationerna ulbjudits till vattenfallsverkel. Verkel har sedan år 1920 varil råk-raftleveranlör till koncernens (tidigare Håfreströms AB) industrianläggningar i anslutning till kraftstationerna.

De båda kraftstationerna är utbyggda för en fallhöjd av 10,4 m resp. 4,2 m och en valtenföring av 46 mVs resp. 15 mVs. Befinlliga aggregat, fyra stycken i vardera stationen, avger totalt ca 3,6 MW och ca 23 GWh/ normalår.

En preliminär överenskommelse, med förbehåll för regeringens medgivande, har träffats med AB Klippans Finpappersbmk om ell övertagande av de båda kraftstationerna jämte del ca 3,4 km långa ledningssystemet för 20 kV till en köpeskilling av 22 milj. kr. I överenskommelsen ingär vidare atl etl kraflkonlrakt avseende en utökad kraftleverans, med fem års giltighetstid, utväxlas mellan parterna.

Dammanläggningen i Håverud är enligt vattendom utdömd och skall ersättas under år 1981. Kostnaden härför har beräknats lill 2,6 milj. kr. Övriga anläggningar i Håvemd bedöms trots sin höga ålder," anlagda åren 1906-1907 med en tillbyggnad år 1915, vara i relalivi gott skick. Upprustning av vattenvägar och maskinutrustning bedöms dock erforderiig fill en kostnad av 2,3 milj. kr. För Qärrkontroll av anläggningen erfordras dessutom en investering av ca 800000 kr.

Vid Upperud är dammanläggningen i gott skick. Den nyanlades år 1960 och är sambyggd med en vägverket tillhörig landsvägsbro. Övriga anläggningar är i så dåligt tillstånd alt upprustning är olänkbar. I stället fömtsätts en helt ny kraftstation med en effekt av 1,5 MW och en produktion av 9,4 GWh/normalår byggas till en kostnad av 10 milj. kr.

Utöver dessa kostnader bedöms del ledningssystem, som förbinder de båda kraflstationerha, behöva upprustas för lOOOOOkr.

Totalt uppgår kostnaden för en ny kraftstation vid Uppemd, en ny damm vid Håverud, upprustning av övriga befintliga anläggningar och införande av fjärrkontroll till ca 15,8 milj. kr. Produktionsförmågan för de båda kraftstationerna har då utökats lill 4,3 MW och en normalårsproduktion av 28,4 GWh.

MW (megawatt) = I 000 kW (kilowatt).

Prop. 1980/81:125                                                                 69

Med hänsyn till atl en ny regleringsdamm i Håverud enligt åläggande av vattendomstolen skall vara färdigställd före utgången av år 1981 ingår i den preliminära överenskommelsen med bolaget atl del skall svara för projeklering och utförande av regleringsdammen. Under fömtsättning av alt Håvemds kraftstation kommer alt överlåtas på valtenfallsverket skall verket ersätta bolaget för samtliga bolagels kostnader för dammens utförande fr. o. m. lidpunkten för avtalets undertecknande.

Den personalstyrka som svarar för driften av kraftslalionerna uppgår lill fem personer. Dessa kommer alt förbli anställda hos bolaget men kommer i avvaktan på alt fjärrmanövrering införs all lånas ut lill verkel mol bolagets självkoslnad.

Den överenskomna köpeskillingen om 22 milj. kr. skall erläggas den 1 juli 1981. Av uppruslningskoslnaderna, 15,8 milj. kr., beräknas 1,6 milj. kr. falla på budgetåret 1980/81, 7,2 milj. kr. på budgetåret 1981/82, 5 milj. kr. på budgetåret 1982/83 samt resterande 2 milj. kr. pä senare budgetår.

Gjorda ränlabilitetskalkyler visar att nuvärdet av framtida intäkter från anläggningarna läcker den överenskomna köpeskillingen och kostnader för angivna nyinvesteringar saml framlida drift- och underhållskostnader.

Svensk Kärnbränsleförsörjning AB

I skrivelse den 18 februari 1981 har Svensk Kärnbränsleförsörjning AB hemställt om godkännande av nytt konsortialavtal för bolaget. Del tidigare konsortialavlalet för Svensk Kärnbränsleförsörjning AB sorti träffades den 10 mars 1972 (prop. 1972: 57, NU 1972: 39, rskr 1972:200) upphör aft gälla när det nya avtalet träder i krafl den 1 juli 1981.

Föredraganden

I skrivelser lill regeringen i december 1980 och i januari 1981 har valtenfallsverket anmält behov av medel pä tilläggsbudget III lill stalsbudgelen för innevarande budgelår. Del ökade medelsbehovet uppgår till 30850000 kr. och är hänförligt lill koslnader för förvärv av Jonsereds, Håveruds och Upperuds kraftstationer samt till vissa utbyggnadsarbeten vid de två sistnämnda stationerna.

För egen del harjag inget att erinra mol att valtenfallsverket förvärvar de nämnda kraftstationerna saml utför de ulbyggnadsarbeten vid Håveruds och Upperuds kraftstationer som jag just har redogjort för. Jag förordar därför alt vattenfallsverkels investeringsram för budgetåret 1980/81 räknas upp med 30850000 kr. till 2 186 150000 kr. och atl eft tilläggsanslag om 30850000 kr. anvisas under reservationsanslaget E 1. Statens valtenfallsverk: Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget 111 för budgetåret 1980/81.

I prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken (bil. 1 s. 323) har regeringen lagt fram förslag lill lag om finansiering av framlida utgifter för använt kärnbränsle m.m. 1 detta sammanhang logs också upp frägan om hur hanteringen av det använda bränslet kan organiseras. Det anfördes

Prop. 1980/81:125                                                                 70

därvid atl det skulle vara lämpligt atl kärnkraflinnehavarna samordnade sin verksamhet vad gäller hantering och förvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta. De ändringar i ägareförhållandena och konsortialavlalet för Svensk Kärnbränsleförsörjning AB som kärnkraffin-nehavarna nu har beslulal genomföra syftar lill alt möjliggöra en sädan samordning av verksamheten som jag tidigare har nämnt. Del konsortialavtal som nu har tillställts regerijngen för godkännande avses gälla perioden den 1 juli 1981-den 31 december 2010. Avlalel, som har träffals mellan statens valtenfallsverk. Sydsvenska Värmekraflaktiebolagel, Oskarshamnsverkets Kraflgrupp AB och Forsmarks Kraftgrupp AB, avser samarbete i bolagsform för att planera, samordna och vidta åtgärder syftande lill alt främja landets försörjning med nukleärt material och tjänster inom kärnbränslecykeln. Konsortialavlalet bör fogas till prolokollet i detla ärende som bdaga 10.1. Detla konsortialavtal ersätter det lidigare konsortialavlalet om Svensk Kärnbränsleförsörjning AB från år 1972. Detta lidigare avtal har underställts riksdagen för godkännande (prop. 1972:57, NU 1972: 39, rskr 1972: 200).

Jag föreslår alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande alt godkänna det nya konsortialavlalet i den mån del kommer all innebära ekonomiska förpliktelser för slaten. 1 övrigl ankommer del pä regeringen att godkänna avtalet.

Som en följd av avtalet skall vattenfallsverkel avyttra 140 av sina aklier i Svensk Kärnbränsleförsörjning AB lill Forsmarks Kraftgrupp AB. Aktiernas värde är 14000 kr. Jag föreslår alt regeringen inhämtar riksdagens medgivande till försäljningen. Del bör ankomma på regeringen atl beslula om användningen av köpeskillingen.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen att

1.  till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ell reservationsanslag av 30850000 kr.,

2.  bemyndiga regeringen att medge statens valtenfallsverk all avyttra 140 aklier i Svensk Kärnbränsleförsörjning AB,

3.  bemyndiga regeringen alt godkänna konsortialavtal mellan slalens vattenfalls verk. Oskarshamnsverkets Kraftgrupp Aktiebolag, Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget och Forsmarks Kraftgmpp Aktiebolag om samarbete i bolagsform för alt främja landets försörjning med nukleärl malerial och tjänster inom kärnbränslecykeln i den män det innebär ekonomiska förpliktelser för slalen.

Prop. 1980/81:125                                                   71

Bilaga 10.1

Konsortialavtal

Mellan Slalens Valtenfallsverk (Vattenfall), Sydsvenska Värmekraft Aktiebolaget (Sydvärme), Oskarshamnsverkels Kraftgmpp Aktiebolag (OKG) och Forsmarks Kraftgmpp Aktiebolag (FKA) (här nedan gemensamt benämnda "kontrahenterna") har träffats följande avtal om samarbete i bolagsform för all - i enlighet med tillämplig lagstiftning och eljest i överensslämmelse med de allmänna riktlinjer som anges av slalsmaktema - planera, samordna och vidtaga åtgärder syftande lill all främja landels försöijning med nukleärt malerial och tjänster inom kärnbränslecykeln.

§ 1

Genomförande av avtalets syfte skall äga mm inom ramen för elt av kontrahenterna gemensamt ägt aktiebolag. Svensk Kärnbränsleförsörjning Akfiebolag (här nedan benämnt "bolaget").

För bolaget skall gälla bilagda bolagsordning.'

Aktiekapitalet, som utgör 100000 kronor, skall fördelas enligl följande:
Vattenfall:      36000 kronor
Sydvärme:      12000 kronor
OKG:         22000 kronor

FKA:         30000 kronor

Fördelningen av akfiekapitalel gmndar sig på de koncessionerade nello eleffekterna hos kontrahenternas resp. kärnkraftverk. Skulle i framliden väsentliga förändringar häri ske skall kontrahenterna förhandla i syfte all omfördela akfiekapitalel med beaktande av sådana förändringar.

Vid eventuell framlida ökning av aktiekapitalet skall förhållandet mellan kontrahenternas aktieinnehav vara orubbat.

§2 Bolaget skall ha lill uppgift all

a)  utreda behoven på kort och lång sikl av nukleärl malerial och tjänster inom kärnbränslecykeln för landets kärnkraftstationer,

b)  utreda frågor om råvamlillgångar och produkfionsresurser inom och utom landel avseende nukleärt material och tjänster inom kärnbränslecykeln saml utföra marknadsstudier,

c)  främja en samordnad upphandling av nukleärt malerial och tjänster inom kärnbränslecykeln samt föra förhandlingar och träffa avtal rörande leveranser av ifrågavarande malerial och tjänster,

d)    verkställa upphandlingsuppdrag,

e)    verka för en gemensam planering inom bränslecykeln,

f)   utreda behov av, utvärdera samt där så befinnes erforderligt låta
utföra eller medverka i forsknings- och utvecklingsarbete inom kärnbräns
leområdet som bedöms vara fill nytta för landels kraftförsörjning, avseen
de fill exempel utvinning av uran, prospektering efter nya uranfyndigheter,
anrikning av uran, upparbetning av använt bränsle och transporter,

g)  taga initiativ lill projekt inom bränslecykeln, syftande lill erforderlig
utökning av lillgången på material och produktionsresurser, och därvid
företräda kontrahenterna gentemot in- och utländska producenlinlressen,

' Bilagan har uteslutits här.

Prop. 1980/81:125                                                                 72

h) förse den för beredskapslagring av kärnbränsle ansvariga myndigheten med underlag för en bedömning av erforderliga åtgärder på lagringsom-rädel saml på myndighetens uppdrag svara för verkställigheten av sådana åtgärder,

i) följa och utreda frågor rörande internalionella avtal och bestämmelser rörande försörjning med kärnbränsle, säkerhetskontroll och transporter av nukleärt material, samt lämna erforderligt underlag för förhandlingar mellan svenska slaten och ufiändska stater eller internationella organisationer,

j) samordna, planera och vidtaga ålgärder för åstadkommande av en säker hantering och förvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från kärnkraftproduktion och i samband därmed fullgöra skyldigheter som författningsenligt åläggs kontrahenterna och bolaget,

k) engagera sig i sådan annan verksamhet som står i överensstämmelse med bolagets syfte och som beslutas av styrelsen.

§3 Förutom sådan rapportering som göres författningsenligt, skall bolaget till regeringen årligen före den I juli avge redogörelse omfattande dels översikt över försörjningslägel beträffande kärnbränsle, dels redovisning av bolagels verksamhet under del sislförflulna verksamhetsåret, dels allmänt program för planerad verksamhet.

§4

Kostnaderna för bolagets allmänna administration skall täckas av kontrahenterna i proportion fill deras andelar i aktiekapitalet lill den del dessa koslnader inte läcks på annat sätt.

Kostnader för upphandlingsuppdrag skall ersättas av uppdragsgivaren enligt principer som slyrelsen fastställer eller som särskilt överenskommes mellan kontrahenterna frän fall till fall. Upphandling för kontrahenternas gemensamma behov förutsätter enighet mellan kontrahenterna.

Kostnaden för särskilda engagemang som av kontrahenterna eller vissa av dem anförtros bolaget skall fördelas efter vad därvid från fall lill fall överenskommes.

Koslnader för övriga engagemang, som avses belasta förelagens driftkostnader, skall fördelas mellan kontrahenterna i proporfion till de koncessionerade kärnkraftverkens netto eleffekt. Beslul rörande sådana engagemang fömtsätter enighet mellan kontrahenterna. Detsamma gäller beträffande beslut om borgen eller annan ekonomisk säkerhel för såväl upphandling som andra engagemang.

§5 Bolagets verksamhet skall bedrivas så atl rörelsen ulvisar varken vinst eller föriust.

§6 Kontrahenterna är ense om atl inle var för sig ulan samråd i slyrelsen bedriva eller deltaga i verksamhet som ligger inom bolagets arbetsområde.

§7 Utöver de förpliktelser, som bestämmelserna i bolagsordningen om hembud m.m. ålägger kontrahenterna såsom aktieägare i bolaget, åtager sig kontrahenterna genlemol varandra att, om kontrahent önskar sälja sin

Prop. 1980/81:125                                                                 73

aktiepost, icke utbjuda denna lill försäljning eller antaga anbud frän utomstående eller medkontrahent avseende förvärv av aktieposten, förrän samtliga medkontrahenler haft tillfälle alt efter förhandlingar taga ställning lill om de önskar förvärva aktierna i fråga. Aktierna skall i så fall fördelas mellan kontrahenterna i proportion lill dessas aktieinnehav.

Kontrahent må icke överlåta aktie i annat fall än som ovan sägs.

§9

Bolagets styrelse skall beslå av fem ledamöter med lika antal suppleanter, varav Vattenfall äger nominera tvä ledamöter och tvä suppleanter, och övriga kontrahenter vardera äger nominera en ledamot och en suppleant.

Vid bolagsstämma skall varje röstberättigad äga utöva rösträtt för fulla antalet av honom ägda och representerade aktier. Styrelsens ordförande skall vara ordförande vid bolagsstämma.

Utöver bolagsordningens bestämmelser om röslfierlal överenskommer kontrahenterna all slyrelsen enhälligt skall fatta beslut i fräga av för bolagets verksamhet väsentlig natur, dock ej i vad som förfaltningsenligl föreskrivits eller beslutats av myndighel. Beträffande vissa ekonomiska frågor har särskilda bestämmelser lämnats i § 4.

§ 10 Bolaget skall ha två revisorer och två revisorssuppleanter av vilka en revisor och en revisorssuppleant utses på förslag av Vallenfall och FKA och en revisor och en revisorssuppleant på förslag av övriga kontrahenter gemensamt.

§ 11 Avtalet gäller för tiden den 1 juli 1981 - den 31 december 2010. Sker ej uppsägning senast två år före avtalstidens utgång förlänges avlalel automatiskt med tio år och sä vidare i lioärs-perioder med två ärs uppsägningslid.

§ 12 Tvister om tolkning och tillämpning av della avlal skall avgöras genom skiljedom enligt vid ifrågakommande tid gällande svensk lag om skiljemän.

§ 13 För detla avtals giltighet fordras all regeringen godkänt avtalet. Avtalet träder i kraft den Ijuli 1981.

§ 14

1 och med della avtals ikraftträdande upphör ell mellan Vattenfall, OKG och Sydkraft Aktiebolag träffat konsortialavtal av den 10 mars 1972 att gälla, utom såvitt avser rättigheter och skyldigheter som belöper på liden intill avtalets upphörande eller som uppkommit dessförinnan.

Det nuvarande aktieinnehavet i bolaget skall med verkan från detla avtals ikraftträdande bringas i överensstämmelse med den i § I stadgade fördelningen. Överlåtelse i anledning härav skall ske lill akties nominella värde. Styrelsen i bolaget bemyndigas atl i övrigt vidtaga eller föranstalta om de ätgärder som betingas härav.

De särskilda avtal som träffals mellan kontrahenterna eller vissa av dem och i förekommande fall Sydkraft Aktiebolag med avseende pä viss upphandling eller vissa gemensamma projekt beröres icke av förevarande avlal med mindre annat särskilt överenskommes inom ramen för förstnämnda avlal.

Prop. 1980/81:125                                                   74

§ 15

För Sydvärmes förpliktelser enligt, delta avtal går härmed Sydkraft Akfiebolag i borgen såsom för egen skuld till dess fullgörelse skett.

Della avtal har upprättats i sex exemplar, varav kontrahenterna. Sydkraft Aktiebolag och bolaget tagit var sill.

Prop. 1980/81:125

75 Bdaga II

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1980/81:125 begärda anslag

på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81

Statsutgifter

IV.            Försvarsdepartementet
E 3       Operativ ledning m. m.:

Anskaffning av ar\läggf\mgar, förslagsanslag    43600000

H 9       FN-styrkors verksamhet

utomlands, reservationsanslag                          38500000

V. Socialdepartementet

A 2       Kommittéer m.m. reservationsanslag                 2500000

E 6       Statens bakteriologiska laboratorium:

Driftbidrag, reservationsanslag                           4400000

VII. Ekonomidepartementet
A 3       Kommittéer m.m. reservationsanslag                 1500000

IX. Utbildningsdepartementet

A 2       Kommittéer m. m., reservationsanslag              11 600000

B 77     Bidrag lill elt museum pä Helgeandsholmen,

reservationsanslag                                            lOOOOOOO

X. Jordbruksdepartementet

B 17     Särskilt stöd lill jordbmk och skogsbmk,

m.m. i Norrhotter\s lär\, reservationsanslag       5000000

D 7       Lån för insamling av

skogsfrö, reservationsanslag                              5000000

H 19     Teckning av aktier i Svensk Avfalls
konvertering AB (SAKAB), reservationsanslag   25000000

H 20     Lån till Svensk Avfallskonvertering AB

(SAKAB), reservationsanslag                              82000000

XI. Handelsdepartementet

G 2       Tullverket: Anskaffning av viss maleriel,

reservationsanslag                                              7709000

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

A 2       Kommittéer m.m., reservationsanslag                6300000

C 3       Särskilda ålgärder för arbetsanpassning och

sysselsättning, reservationsanslag                  145000000

XIV. Industridepartementet
A 3       Kommittéer m.m., reservationsanslag              17000000

Prop. 1980/81:125                                                   76

C 5       Åtgärder m. m. i anslutning lill

länsplanering, reservationsanslag                 5000000

D 1       Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk kartering samt information och

dokumentation, reservationsanslag                226000

D 3       Sveriges geologiska undersökning:

Prospektering m.m., reservationsanslag         7401000

E 1       Statens valtenfallsverk: Kraft
stationer m. m., reservationsanslag             30850000

Summa statsutgifter 448586000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981