med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 (Proposition 1986/87:109)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1986/87:109

med förslag om tilläggsbudget II till

statsbudgeten för budgetåret 1986/87 1986/87-109

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 12 mars 1987 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Bengt K. A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresläs utgifter m.m. på tilläggsbudgetII till statsbudgeten för innevarande budgetär. De anslag som begärs uppgår till drygt 292 milj. kr. De största anslagen går till kostnader för FN-styrkors verksamhet utomlands, stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete samt avveckling av forskningsreaktorer, m.m. Vidare föresläs bl.a. att televerket skall få göra vissa garantiåtaganden i samband med Tele-X-projektet samt att regeringen bemyndigas att avyttra statens aktieinnehav i Een-Holmgrens Ortopediska AB.

1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 109

Rällelse: S. 12 rad 18 står: milj. kr. Rättat till: kr. S. 36 raderna 19-21. Utgår. S. 37 rad 10 står: 292524000. Rättat till: 264284000.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987 Prop. 1986/87:109

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande och statsråden Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G.Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsråden Feldt, Göransson, Hjelm-Wallén, Sigurdsen, Lindqvist, Hulterström, Bodström, Hellström, Dahl, Leijon, G.Andersson, Peterson

Proposition med förslag om tilläggsbudget II till Statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Statsrådet Feldt anför:

Finansutskottet har i sitt betänkande 1986/87:11 angående tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 förtecknat de anslag som riksdagen har anvisat på tilläggsbudget sedan statsbudgeten för budgetåret 1986/87 fastställdes.

Regeringen har därefter i prop. 1986/87:71 om vissa aktiefrågor för SSAB, Svenskt Stål AB, m.m. föreslagit riksdagen att sammanlagt 621 milj. kr. anvisas för inlösen av aktier i SSAB frän Gränges AB. Regeringen har vidare i prop. 1986/87:87 om Statens vattenfallsverk föreslagit riksdagen att 50 milj. kr. anvisas till Statens vattenfallsverk i Kraftstationer m.m..

Vissa ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu.

Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt avslutar:

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för

budgetåret 1986/87 och vidta övriga åtgärder i enlighet med de

förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen enligt följande:

Justitiedepartementet Bilaga 1

Utrikesdepartementet Bilaga 2

Försvarsdepartementet Bilaga 3

Socialdepartementet Bilaga 4

Kommunikationsdepartementet Bilaga 5

Utbildningsdepartementet Bilaga 6

Jordbruksdepartementet Bilaga 7

Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga 8

Industridepartementet Bilaga 9

Miljö-och energidepartementet Bilaga 10

Bilagal Prop. 1986/87:109

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987 Föredragande: statsrådet Göransson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet m. m.

[1]A3. Utredningar m. m.

För budgetåret 1986/87 har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 19,5 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning under anslaget på 2 589 kr.

I maj 1986 tillkallades juristkommissionen (Ju 1986:01) med anledning av mordet på Olof Palme. Kostnaderna för kommissionen betalas från detta anslag.

Avsikten är att regeringen inom kort skall besluta om att tillkalla en parlamentarisk kommission med anledning av mordet. Kostnaderna för denna kommission kommer att belasta detta anslag.

Ett antal utredningar med omfattande utredningsuppdrag har under innevarande budgetår haft större kostnader bl. a. för externa enkäter. Bland dessa utredningar finns samerättsutredningen (Ju 1983:05), data- och offentlighetskommittén (Ju 1984:06) (DOK) och maktutredningen (Ju 1985:02).

Tillgängliga medel under anslaget bedöms med hänvisning till de anförda utvidgningarna av verksamheten inte förslå till att täcka budgetårets kostnader. För verksamheten erfordras ytterligare 5 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till anslaget Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 5000000 kr.

H. Diverse

[2] H 5. Allmänna val

Vid 1988 års kommunalval kommer för femte gången invandrare, som har

bott i Sverige i minst tre år. att kunna rösta och väljas till kommunala Prop. 1986/87:109 församlingar. Senast vid 1985 års val anvisades särskilda medel för information till invandrare för att stimulera dem att utnyttja sin rösträtt.

Riksdagen har för budgetåret 1986/87 under anslaget H 5. Allmänna val anvisat I 230000 kr. för kostnader med anledning av 1988 års val. I årets budgetproposition har under samma anslagsrubrik för budgetåret 1987/88 begärts 27 122 000 kr. för 1988 års val. Av detta belopp kommer som vid tidigare val en viss del att avsättas för information till invandrare. Denna valtekniska information kommer inför 1988 års val att ha ungefär samma omfattning som vid 1985 års val. Riksskatteverket svarar i samråd med invandrarverket för informationen. Ytterligare medel för 1988 års val kommer att begäras i 1988 års budgetproposition.

Inför 1985 års val anvisade riksdagen genom ett tilläggsanslag för budgetåret 1984/85 under andra huvudtiteln H 5. Allmänna val (prop. 1984/85 bil. I, KU 17, rskr 55) 8 milj. kr. för stöd till politiska partier för information till invandrare. Jag förordar att 10 milj. kr. anvisas för motsvarande information vid 1988 års kommunalval. Att jag föreslår en viss höjning jämfört med 1985 års val beror bl. a. pä att invandrarnas röstdeltagande vid kommunalval minskat. En viss förstärkning av informationsinsatserna är därför motiverad.

Det bör ankomma på regeringen att fördela medlen. Fördelningen bör ske efter samma principer som tillämpats inför 1985 års val.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till anslaget Allmänna val på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 10000000 kr.

+ ! Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 109

Bilaga 2 Prop. 1986/87:109

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987. Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Tredje huvudtiteln

F. Diverse

F 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

På detta anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisats ett reservationsanslag av 14991 000 kr. Den nya chefen för institutet inledde sin tjänstgöring på institutet den I maj 1986 och samtjänstgjorde med den avgående chefen för institutet under en period av fem månader, varav tre månader inföll under detta budgetår. Extrakostnaderna beräknas för detta budgetår till 225000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa reservationsanslag av 225 000 kr.

F 5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll

På detta anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anslagits ett förslaganslag av 12 955 000 kr. Som chefen för utrikesdepartementet anfört i budgetpropositionen för budgetåret 1987/88 bör en uppbyggnad av Sveriges tekniska och vetenskapliga underlag i nedrustningsarbetet ske och ett projekt inkluderade en modernisering av den seismologiska forskningsstationen och datautbyteforskning ske. I budgetpropositionen upptas förutom steg I av moderniseringen av den seismologiska stationen i Hagfors ett bidrag (steg II) för uppbyggnaden av den internationella datacentralen.

För att skyndsamt inleda uppbyggnadsarbetet av datacentralen beräknar jag ett medelsbehov av 2600000 kr. för steg I av denna datacentral. Totalkostnaden för datacentralen är som angetts i budgetpropositionen beräknad till 16400000 kr.

Dessutom beräknar jag en kostnad på 1000000 kr. för en studie över Prop. 1986/87:109 förutsättningarna för satellitöverföring av seismiska data till den internationella datacentralen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa åtgärder för rustningshegränsning och kontroll på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3 600000 kr.

Bilaga 3 Prop. 1986/87:109

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987 Föredragande: statsrådet R. Carisson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87.

Fjärde huvudtiteln

K. Övrig verksamhet

K4. FN-styrkors verksamhet utomlands

På detta anslag har för budgetåret 1986/87 anvisats 133 400000 kr. Medlen disponeras av chefen för armén.

Föredragandens överväganden

Chefen för armén har i sin anslagsframställan för budgetåret 1987/88 begärt ytteriigare medel för innevarande budgetår, för att kunna genomföra den av regeringen den 14 augusti 1986 beslutade utökningen av vårt deltagande i UNIFIL i södra Libanon. Chefen för armén har begärt en utökad tilldelning av 72 672 200 kr. för innevarande budgetär.

Jag delar de av chefen för armén framförda synpunkterna att beräkningarna är osäkra, men det finns idag inga möjligheter att säkert kunna beräkna kostnaderna för det utökade engagemanget varför det är rimligt att anta att ökningen blir enligt beräkningarna. När utfallet av första årets insats är klart bör därför en noggrann granskning av detta ske inför kommande budgetarbete.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att till anslaget K4. FN-styrkors verksamhet utomlands på till-läggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 72 700000 kr.

Bilaga 4 Prop. 1986/87:109

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987

Föredragande: statsrådet Sigurdsen såvitt avser p. 1, statsrådet Lindqvist såvitt avser p. 2.

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Femte huvudtiteln

[1] Bidrag till idrottsföreningar för betalning av vissa arbetsgivaravgifter

Regeringsrätten fann i en dom i juni 1985 att viss ersättning som en idrottsförening betalat ut till en idrottsutövare var att jämställa med ersättning för förvärvsarbete på grund av anställning. Detta innebar att beloppet skulle ingå i föreningens underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter. Regeringen framlade i prop. 1985/86:82 om bidrag till idrottsföreningar för vissa arbetsgivaravgifter förslag om att ett ekonomiskt stöd av engångskaraktär skulle ges för arbetsgivaravgifter som kunde komma att tas ut av idrottsföreningarna för tiden t.o.m. utgiftsåret 1985 som en följd av till-lämpningen av principerna i regeringsrättens dom. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (SfU 11, rskr 113).

För ändamålet inrättades ett särskilt förslagsanslag benämnt D 5. Bidrag till idrottsföreningar för vissa arbetsgivaravgifter under femte huvudtiteln för budgetåret 1985/86. För avgifter avseende åren 1984 och tidigare gavs riksförsäkringsverket möjlighet att från anslaget D 2. Folkpensioner under femte huvudtiteln betala ut belopp motsvarande de avgifter som idrottsföreningarna kunde komma att debiteras. Detta då dessa avgifter beräknades bli jämförelsevis små.

I förordningen (1986:80) om bidrag till idrottsföreningar för betalning av vissa arbetsgivaravgifter har regeringen föreskrivit att en idrottsförening som önskar bidrag till avgifter som avser år 1985 - utöver årsuppgift enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare - också skall lämna en särskild redovisning för de ersättningar som utbetalas för idrottsutövande. Frågan om bidrag prövas av länsstyrelsen. Bidrag får beviljas även om årsuppgifter och särskild redovisning kommit in till länsstyrelsen efter den 3 mars 1986. Har handlingarna kommit in senare än den 1 april 1986 får bidrag dock ej beviljas. Beslut i fråga om bidrag enligt förordningen får överklagas hos regeringen.

Skrivelser har inkommit till regeringen från länsstyrelsernas organisationsnämnd och riksskatteverket. 1 dessa konstateras att vissa idrottsför-

eningar som är berättigade till bidrag enligt nämnda förordning ändå inte Prop. 1986/87:109

tillgodoförts sådant bidrag. Storleken på de ej utbetalda bidragen är ca 4,2

milj. kr. Orsaken härtill är att de berörda länsstyrelserna inte har hunnit

betala ut bidragen under den tid det aktuella förslagsanslaget har varit

tillgängligt. Ett antal överklaganden av länsstyrelsers beslut i fråga om

bidrag har också inkommit till regeringen.

Jag anser det inte vara rimligt att idrottsföreningar, som enligt de gällande reglerna varit berättigade till bidrag till arbetsgivaravgifter för utgifts-året 1985, inte skulle kunna fä dessa pä grund av att den knappa tiden för handläggning av bidragsärendena i vissa fall har medfört att berörda länsstyrelser inte har hunnit behandla och betala ut bidragen under den tid det aktuella förslagsanslaget har funnits tillgängligt.

Jag föreslår därför att en möjlighet ges att, liksom för utgiftsåren 1984 och tidigare, från förslagsanslaget D 2. Folkpensioner under femte huvudtiteln betala ut bidrag på de grunder som jag redogjort för ovan. Denna möjlighet bör också gälla i de fall där ett överklagande till regeringen leder till att bidrag beviljas.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att frän förslagsanslaget D 2. Folkpensioner får utbetalas bidrag till idrottsföreningar för betalning av vissa arbetsgivaravgifter.

G, Omsorg om äldre och handikappade

[2] G II. Bidrag till viss ortopedteknisk verksamhet

Något anslag för detta ändamål har inte tagits upp på statsbudgeten för budgetåret 1986/87.

Under år 1977 (prop. 1976/77:116, SfU 28, rskr. 297) träffades överenskommelse mellan staten, Een-Holmgren Ortopediska AB och Landstingens inköpscentral ek. för. (LIC) om samgående i ett ortopedtekniskt företag i Stockholmsregionen. Överenskommelsen innebar att de tre parterna kom att äga en tredjedel vardera av aktierna i bolaget med ett samlat aktiekapital om 225000 kr., i nominellt värde. Statens tillskott i det nybildade Een-Holmgren Ortopediska AB eriades i form av apportegendom dvs. teknisk utrustning, råvaror, kundfordringar m.m. vid den av Karolinska sjukhuset bedrivna ortopedtekniska hjälpmedelsverksamheten.

Bolaget gavs vidare möjlighet att utnyttja ett statligt borgensåtagande avseende lån till bolaget för högst 500000 kr. jämte ränta. Borgensåtagandet tillkom på grundval av riksdagens bemyndigande för fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten borgen för sådant lån som nu sagts.

Bolaget övertog också det av Karolinska sjukhuset bedrivna protesforskningslaboratoriet. Till protesforskningslaboratoriet har därefter ett årligt bidrag från staten utgått genom särskilt avtal.

Ägarstrukturen i bolaget har sedermera ändrats genom att familjerna 10

Een och Holmgren avyttrat sitt aktieinnehav. Staten äger numera en Prop. 1986/87:109 tredjedel och LIC tvä tredjedelar av bolaget.

Staten bidrar till samhällets totala hjälpmedelsverksamhet genom ekonomisk ersättning till hälso- och sjukvårdshuvudmännen och genom bidrag från sjukförsäkringen. Statligt ekonomiskt stöd lämnas också till forsknings- och utvecklingsarbete inom området. Produktion av handikapphjälpmedel är däremot ingen statlig angelägenhet.

Regeringen uppdrog den 13 november 1986 åt statens förhandlingsnämnd att sälja statens aktieinnehav i bolaget med iakttagande av bl. a. bestämmelserna i ett mellan aktieägarna i bolaget träffat konsortialavtal från den 31 mars 1977.

Statens förhandlingsnämnd har fört överläggningar med LIC i frågan. Överläggningarna har lett till en överenskommelse som träffats under förbehåll av regeringens godkännande. Överenskommelsen innebär att LIC förvärvar statens aktieinnehav i bolaget för en köpeskilling om 500000 kr. överenskommelsen innebär också att bolaget avstår från att utnyttja statens borgensåtagande, vilket hittills inte tagits i anspråk. 1 anslutning till överläggningarna har det särskilda avtalet om statligt bidrag till bolagets protesforskningslaboratorium, vilket redovisas under femte huvudtiteln, Hälso- och sjukvård m. m. anslaget E 22. Bidrag till undervisningssjukhus m. m. sagts upp och upphör att gälla med utgången av december månad 1987.

Bolaget befinner sig för närvarande i ekonomiska svårigheter. Därför behövs ett ekonomiskt tillskott som ett engångsbidrag. Den överenskommelse som träffats innebär att staten tillskjuter 1,75 milj. kr. förär 1986 och 2 milj. kr. för är 1987 som särskilt driftbidrag till bolaget.

Enligt överenskommelsen skall bidraget utbetalas snarast möjligt sedan avtalet godkänts och senast den 1 september 1987. För ändamålet erfordras därför redan under budgetåret 1986/87 ett särskilt anslag benämnt Gli. Bidrag till viss ortopedteknisk hjälpmedelsverksamhet, varifrån bidraget kan utbetalas. Anslaget som bör vara obetecknat bör tas upp till 3 750000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att avyttra statens aktieinnehav i Een-Holmgren Ortopediska AB i enlighet med det mellan staten och Landstingens inköpscentral, ek. för. upprättade avtalet,

2. upphäva bemyndigandet för fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten borgen för län till Een-Holmgren Ortopediska AB för högst 500000 kr. jämte ränta,

3. till Bidrag till viss ortopedteknisk hjälpmedelsverksamhet pä tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av 3 750000 kr.

Bilagas Prop. 1986/87:109

Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987 Föredragande: statsrådet Hulterström

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

A 2. Utredningar m. m.

Under anslaget A 2. har i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisats ett reservationsanslag på 5,2 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1985/86 fanns på anslaget en reservation på 667309kr. Under budgetåret 1986/87 har utredningsverksamheten som en följd av pågående trafikpolitiska utvecklingsarbete inom kommunikationsdepartementet blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen hösten 1985. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov på 4 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m. pä tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag på 4 000000 kr.

Civil trafikflygarutbildning

Riksdagen godkände hösten 1980 regeringens förslag om inrättande av en civil trafikflygarutbildning (prop. 1980/81:6, TU 2, rskr. 36). Den 22 mars 1983 träffade staten och Scandinavian Airiines System (SAS) avtal om hur utbildningen skulle genomföras. Huvudprincipen är att staten svarar för den grundläggande trafikflygarutbildningen samt en viss kompletterande utbildning därutöver. SAS svarar för att eleverna därefter erbjuds en s. k. bolagsanpassad utbildning så att eleven efter genomgången grund- och bolagsutbildning har sådan kompetens och erfarenhet att eleven kan anställas som flygstyrman i SAS. Avsikten var att motsvarande avtal också skulle träffas med andra svenska flygbolag. Detta har emellertid inte varit möjligt.

Den civila trafikflygarutbildningen påbörjades den 2 april 1984 vid trafik-
flygarhögskolan. Ljungbyhed (TFHS). Till följd av lärarbrist har skolan
hittills inte kunnat nä upp till planerad volym om 60 elever per år. Efter
diskussion med företrädare för staten erbjöd flygbolagen TFHS att få 12

disponera linjepiloter anställda vid flygbolagen som lärare, i avvaktan på Prop. 1986/87:109 att skolan skulle kunna rekrytera tillräckligt antal egna lärare. Till följd av oenighet mellan flygbolagen och de fackliga organisationerna har bolagen inte kunnat leva upp till detta erbjudande. Tvärtom har den flygbolagsinstruktör som skall vara stationerad på Ljungbyhed dragits tillbaka i strid med gällande avtal mellan staten och SAS. En följd av att SAS inte uppfyller sitt åtagande har blivit att endast åtta elever har kunnat påbörja utbildning i januari 1987.

Under trycket av en tilltagande brist på piloter har staten fortsatt sina överläggningar med flygbolagen om utbildningen av civila piloter.

Den 16 februari 1987 träffades avtal mellan staten å ena sidan och SAS, Linjeflyg AB (LIN) och Swedair AB å den andra i syfte att förbättra tillgången pä civila piloter. Jag återkommer till regeringen till frågan om godkännande av avtalet.

Innebörden av avtalet är att nuvarande utbildning vid TFHS kortas ned något, utan att utbildningens karaktär av högskoleutbildning går förlorad. Eleverna kommer även i fortsättningen att efter genomgången utbildning vid TFHS ha formell kompetens som trafikflygare. Den kompletterande utbildning som bolagen skall svara för utvidgas jämfört med idag så att eleven efter genomgången utbildning vid TFHS och flygbolag når samma utbildningsnivå som idag.

För statens del innebär det minskade utbildningsansvaret att TFHS med nuvarande lärarresurser kan utbilda ca 45 elever. Genom rekrytering av ytterligare 4 till 5 lärare kan kapaciteten ökas till det uppställda målet 60 elever. Chefen för flygvapnet bedömer att problemen att rekrytera lärare har undanröjts genom att avtal nu träffats med samtliga flygbolag. TFHS kommer härigenom, inte bara av staten, utan även av flygbolagen att betraktas som den centrala delen i utbildningen av civila piloter.

Det träffade avtalet medför inga förändringar beträffande anslagsberäkningen för TFHS. Jag vill i sammanhanget erinra om att medel anslagna för TFHS som inte förbrukas vid skolan får utnyttjas för statsbidrag till privat utbildning av piloter.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har redovisat.

Telekommunikationer

Åtaganden i samband med Tele-X-projektet

Tele-X-projektet bedrivs inom ramen för det nordiska telesatellitkonsortiet
och de två bolagen. Nordiska Satellit AB (NSAB) och Nordiska Telesatel-
iit AB (Notelsat). NSAB ägs till 85 % av den svenska staten och till 15 % av
den norska staten. Den svenska andelen av aktierna i NSAB förvahas av
industridepartementet. Notelsat ägs till 50% av den svenska staten genom 13

t2 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 109

televerket och till 50% av det norska televerket. För en närmare redogö- Prop. 1986/87:109 relse för de olika organens uppgifter får jag hänvisa till prop. 1982/83:168 om telesatellitprojektet Tele-X, m. m., s. 6—7.

Inom styrelsen för det nordiska telesatellitkonsortiet har under en tid förts överläggningar om anskaffning av viss tilläggsutrustning för Tele-X-systemet.

Utrustningen skall användas på jorden i samband med de marknadsexperiment som Notelsat skall bedriva inom Tele-X-projektet och anskaffas som komplettering till den utrustning som inköps enligt avtal mellan NSAB och Rymdbolaget. Enighet har nåtts inom telesatellitkonsortiet om att tilläggsutrustningen skall anskaffas av Notelsat inom en ram på 60 milj. kr. och finansieras genom att Notelsat upptar lån för ändamålet.

Anskaffningen av utrustningen innebär ett visst ekonomiskt risktagande för det fall att - till följd av haveri eller liknande - ingen eller endast en del av den avsedda experimentverksamheten kommer att bedrivas med Te-le-X-systemet. Om detta skulle inträffa har Notelsat och NSAB träffat överenskommelse om att dela den ekonomiska risken så att NSAB till Notelsat erlägger hälften av utrustningens värde, beräknat på visst sätt. En förutsättning för överenskommelsen är att ägarna till NSAB, dvs. den norska och den svenska staten, pä lämpligt sätt utställer garantier som syftar till att kompensera NSAB för de utgifter som NSAB kan komma att åsamkas till följd av sitt åtagande enligt överenskommelsen. För NSAB:s del är sädana garantier nödvändiga eftersom de medel som NSAB disponerar för Tele-X-projektet inte är avsedda för att täcka de här aktuella utgifterna. Den ekonomiska risk som Notelsat tar faller tillbaka på det svenska och det norska televerket i egenskap av ägare.

För egen del kan jag konstatera att samtliga berörda parter är ense om att det erfordras tilläggsutrustning till Tele-X jordsegment för att marknadsexperimenten skall bli tillräckligt meningsfulla. Parterna är också överens om de villkor som bör gälla för anskaffningen av utrustningen. Med hänsyn härtill och till den vikt som bör fästas vid att projektet ges så goda betingelser som möjligt bör, enligt min mening, en statlig garanti lämnas för NSAB:s åtagande. Efter samråd med chefen för industridepartementet har jag funnit att den andel av garantin för NSAB:s åtagande som faller på den svenska staten bör utfärdas av televerket. Televerket bör också ges möjlighet att utfärda de garantier gentemot Notelsat som kan krävas. Verket har ett betydande intresse av att Tele-X-projektet kan genomföras på ett sådant sätt att de praktiska erfarenheterna av nya satellittjänster blir så givande som möjligt. Det är därför rimligt att verket pä svensk sida svarar för de ovannämnda ekonomiska riskerna som anskaffningen av tilläggsutrustningen medför. Riksdagens bemyndigande härför bör inhämtas.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge televerket att göra de garan
tiåtaganden som jag har förordat. 14

K. Övriga ändamål Prop. 1986/87:109

K 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning

Den 1 juli 1986 träffade SMHI och luftfartsverket ett nytt samarbetsavtal. Avtalet innebär bl. a. att SMHI skall äga den utrustning som används för meteorologisk produktion. Luftfartsverket äger idag viss sådan utrustning och SMHI har efter samråd med verket hemställt att utrustningen förs över till institutet.

Frågan om överförandet av utrustningen till SMHI behöver inte underställas riksdagens prövning eftersom utrustningen avses användas för oförändrade ändamål. Däremot bör riksdagens godkännande av vissa redovis-ningsmässiga åtgärder inhämtas. Jag föreslår att överföringen regleras genom en justering av luftfartsverkets bokslut för budgetåret 1986/87 så att verkets statskapital sätts ned med restvärdet på den utrustning som överförs till SMHI. Restvärdet den 30 juni 1987 beräknas till ca 4085000 kr. Samtidigt bör utrustningskapitalet hos SMHI räknas upp med samma belopp och avskrivas och förräntas enligt gängse regler.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat om överföring av utrustning från luftfartsverket till SMHI.

Bilaga 6 Prop. 1986/87:109

Utbildningsdepartementet

Utdrag ut protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987

Föredraganden: statsrådet Bodström vad avser p. 1-2 och statsrådet Göransson vad avser p. 3-5.

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Åttonde huvudtiteln

C. Vuxenutbildning

(1)C 4. Bidrag till studieförbunden m. m.

På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 948022000 kr. Från anslaget utgår bl. a. bidrag till studiecirklar och till kulturverksamhet i studieförbund.

Föredragandens överväganden

Intresset bland våra invandrare att delta i valen har successivt sjunkit. För att om möjligt förbättra valdeltagandet bör enligt min mening särskilda resurser satsas på en studiekampanj inriktad på invandrare. En sådan kampanj anordnad av studieförbunden i nära samarbete med olika in-vandrarorganisationer och huvudsakligen genomförd av invandrargruppernas egna medlemmar och på invandrargruppernas egna språk bör kunna stimulera till ökat valdeltagande och öka kunskaperna och därmed förmågan att självständigt göra sitt val.

En sådan studiekampanj bör påbörjas snarast. Verksamheten bör organiseras som gruppstudier enligt studiecirkelmodellen och bedrivas vid sidan av det ordinarie folkbildningsarbetet. Studiecirklarna bör vara kostnadsfria för deltagarna. Statsbidrag per studietimme bör utgå med samma belopp som föreslagits gälla för studiecirklar i påbyggnadsundervisning i svenska språket för invandrare, dvs. 268 kr. per studietimme för budgetåret 1987/88.

Jag beräknar 30OCX) studietimmar för ändamålet. Kostnaderna härför
uppgår till ca 8 milj. kr. Jag beräknar vidare 2 milj. kr. att utgå till
studieförbunden för bidrag till information till invandrarna, till bidrag för
ledarinformation och utbildning samt bidrag till centrala organisationskost
nader. Det sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande ändamål beräk
nar jag således till 10 milj. kr. Medlen bör fördelas som förskott till
studieförbunden redan under innevarande budgetår. Slutreglering av stats- 16

bidraget bör därefter ske efter avslutad verksamhet. Fördelningen av bi- Prop. 1986/87:109 draget mellan studieförbunden bör göras av skolöverstyrelsen med utgångspunkt i de relativa andelar som studieförbunden redovisat under huvudämnesgruppen "Samhällsvetenskap, information" under de tre senaste redovisningsåren.

De regler, som har föreslagits beträffande friare resursanvändning för en del av studiecirkelverksamheten i prop. 1986/87:100 bil. 10 under förevarande anslag, bör i tillämpliga delar äga tillämpning även för ifrågavarande studiekampanj för invandrare inför valet 1988. Det bör ankomma på regeringen att närmare utforma bestämmelser för verksamheten.

Invandrarministern kommer senare under tionde huvudtiteln anslag D 3. Åtgärder för invandrare föreslå vissa medel för projektbidrag till invand-rarorganisationemas informationsverksamhet inför 1988 års val.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har föreslagit beträffande en särskild studiekampanj för invandrare inför valet år 1988.

(2) C.5 Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

Från anslaget bestrids kostnader för statsbidrag till grundläggande svenskundervisning (grund-sfi) och påbyggnadsundervisning i studieförbund för vuxna invandrare.

Föredragandens överväganden

Såsom har redovisats i prop. 1986/87:100 bil. 10 under förevarande anslag har regeringen genom beslut den 11 december 1986 medgett att skolöverstyrelsen får använda ytterligare 60000 undervisningstimmar för grund-sfi utöver redan medgivna 480 345 under innevarande budgetår. Kostnaderna härför beräknades till 18240000 kr. De tilldelade timmarna kan, såsom anges i nämnda prop., ses som ett förskott på de undervisningstimmar, som eljest skulle utgå till kommunerna för grund-sfi under nästkommande budgetår utifrån antalet nyinvandrade kyrkobokförda kalenderåret 1986.

Genom åtgärden har kommunerna getts ökade möjligheter att ge grund-sfi under innevarande budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad regeringen beslutat ifråga om ytterligare under
visningstimmar för grundläggande svenskundervisning. 17

F, Kulturverksamhet m. m. Prop. 1986/87:109

(3) F 11. Bidrag till Svenska riksteatern.

I statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 122610000 kr. Riksteatern har gjort en framställning om ytterligare medel för budgetåret 1985/86 till följd av 1986 års avtal. Sedan detta anslag anmäldes i prop. 1985/86:100 (bil. 10 s. 400) har avtal träffats för år 1986. Jag förordar en kompensation som motsvarar löneutvecklingen inom det statligt reglerade avtalsområdet. Med hänvisning härtill förordar jag att anslaget Bidrag till Svenska riksteatern höjs med 3 544 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 3 544000 kr.

(4) F 14. Bidrag till Dramatiska teatern.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 86968000 kr. Dramatiska teatern har anhållit om ytteriigare medel för budgetåret 1985/86 med hänsyn till kostnadsökningar med anledning av 1986 års löneavtal samt minskade intäkter på grund av ombyggnad av Dramatens stora scen. Jag förordar en kompensation som motsvarar löneutvecklingen inom det statligt reglerade avtalsområdet. Vidare har jag beräknat kompensation för Dramatens intäktsbortfall budgetåret 1986/87. Med hänvisning härtill förordar jag att anslaget Bidrag till Dramatiska teatern höjs med 5 597000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Dramatiska teatern på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 5 597 000 kr.

Massmedier m. m. Radio och television (5) Sveriges Radio m. m.

Sveriges Radio-koncernens drifts- och investeringskostnader finansieras i

huvudsak med mottagaravgifter. Avgifterna finansierar även radionämn- 18

dens verksamhet, samt den del av televerkets kostnader som ingår i Prop. 1986/87:109 rundradiorörelsen. Medelsramama fastställs av riksdagen.

Televerket ansvarar för debitering och uppbörd av mottagaravgifterna. Uppbörden är för närvarande samordnad med inkasseringen av telefonav-giftema. I årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 498-502) har regeringen dock föreslagit att uppbörden av mottagaravgifter senast fr. o. m. den 1 januari 1990 skall ske i ett system skilt från uppbörden av teleavgifter. Vidare föresläs att huvudmannaskapet skall anförtros Sveriges Radio och att den nya uppbördsorganisationen skall lokaliseras till Kiruna kommun.

I nuvarande uppbördssystem betalas mottagaravgifterna in pä televerkets postgiro och används av verket bl. a. för att betala ut de medel till Sveriges Radio AB som riksdagen anvisat samt för att ombesörja utbetalningarna för radionämnden och televerkets rundradiosektion. Bokslut för rundradiorörelsen upprättas också genom televerkets försorg.

En avstämning görs i slutet av vaije budgetår. Överskottet förs över till riksgäldskontoret, som sedan budgetåret 1977/78 förvaltar medlen. Dessa redovisas på ett särskilt räntebärande konto under statsskulden, som populärt och av historiska skäl kallas radiofonden/rundradiofonden/rundradiorörelsens fond. I den mån televerket utnyttjat likvida medel under året betalar verket ränta, som också fonderas.

Vid brist på likvida medel lånar televerket numera upp medel för rundradioverksamheten på den allmänna kreditmarknaden. Ränta debiteras därvid fonden.

I radiofonden föreligger för närvarande ett underskott. Vid utgången av juni 1986 var underskottet ca 125 milj. kr. Senare har dock 7,5 milj. kr. återförts till fonden, varför underskottet i realiteten uppgick till drygt 117 milj. kr. Vid utgången av juni 1987 bedöms underskottet ha minskat med i runda tal 50 milj. kr.

Televerket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 förutsatt att en annan lösning än att televerket svarar för fondens lånebehov snarast möjligt tas fram.

Föredragandens överväganden

Riksgäldskontoret bedriver sedan den 1 juli 1985 viss utläningsverksamhet till främst några av affärsverken. Vidare har ett antal myndigheter, stiftelser och företag i dag möjligheter att placera sina överskottsmedel pä konto i riksgäldskontoret till marknadsmässig ränta. Kontoret har sålunda instrument som på ett effektivt och smidigt sätt kan förse rundradioverksamheten med rörelsemedel och som kan förvalta eventuella likviditetsöverskott.

Mot denna bakgrund förordar jag att riksgäldskontoret får i uppdrag att tillhandahålla rörelsekapital till rundradioverksamheten, dvs. tills vidare till televerket. Detta bör ske på marknadsmässiga villkor. Riksgäldskontoret bör även kunna ta emot likviditetsöverskott mot marknadsmässig ränta.

Det bör ankomma på regeringen att för varje budgetår fastställa ramen 19

för upplåningen i riksgäldskontoret med beaktande av det aktuella lånebe- Prop. 1986/87:109 hovet.

Någon ändring i övrigt finner jag inte erforderlig för närvarande.

De föreslagna förändringarna bör - under förutsättning av riksdagens godkännande — genomföras senast vid månadsskiftet efter det att regeringen fattat erforderliga beslut i ärendet.

Jag har i dessa frågor samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att godkänna mina förslag rörande finansiering av rundradiorörelsens lånebehov m. m.

Bilaga7 Prop. 1986/87:109

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987 Föredragande: statsrådet Hellström

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Nionde huvudtiteln

G. Utbildning och forskning

G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 28,4milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 6,1 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 22,3 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

För att upphandlingar för berörda myndigheter skall kunna bedrivas ratio-nelh är det nödvändigt att anslagsbeloppet till utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet avvägs så att anskaffningarna inom fastställda kostnadsramar kan fullföljas i den takt som verksamheten kräver. Mot bakgrund härav behövs 10 milj. kr. för utrustningsändamål.

Föredragandens överväganden

För att betala utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet för innevarande budgetår bör lOmilj. kr. anvisas på tilläggsbudget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 10000000 kr.

Bilaga 8 Prop. 1986/87:109

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987

Föredragande: statsrådet Leijon vad avser p. 1 och statsrådet G. Andersson vad avser p. 2-3.

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Tionde huvudtiteln

C. Arbetslivsfrågor

/(/1/)C4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

Med anledning av nedläggningen av viss produktion vid Kockums AB i Malmö har riksdagen beslutat (prop. 1985/86:125, AU 18, rskr. 316) om vissa arbetsmarknadspolitiska insatser i Malmöregionen. Beslutet innebar bl. a. att arbetsförmedlingen skulle få disponera ytterligare 200 platser med introduktionsbidrag samt 100 platser med särskilt lönebidrag utöver de platser med sådana bidrag, som förmedlingen redan förfogade över. Platserna skulle användas främst för att underlätta för arbetshandikappade varvsanställda att få nytt arbete. De nya platserna väntades bli tagna i anspråk successivt under budgetåren 1986/87 och 1987/88. Kostnaden för de tillkommande platserna beräknades uppgå till 20 milj. kr. och skulle komma att belasta anslaget för budgetåret 1986/87.

Anslaget C 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, delposten Anställning med lönebidrag bör därför tillföras 20 milj. kr. för det innevarande budgetåret.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.

D. Invandring m. m.

[2] D 1. Statens invandrarverk

Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisats

ett förslagsanslag av 66231000 kr. 22

Statens invandrarverk tog över huvudmannaskapet för flyktingmotta- Prop. 1986/87:109 gandet den I januari 1985. Arbetsvolymen vid invandrarverket har i mycket hög grad blivit beroende av antalet utlänningar som söker asyl i Sverige. Under budgetåret 1984/85 och budgetåret 1985/86 har verket därför begärt tilläggsanslag. Riksdagen har efter regeringens förslag anvisat medel på tilläggsbudget för dessa budgetår (prop. 1984/85:25 bil. 6, SfU 8. rskr 50, prop. 1985/86:25 bil. 5, SfU 7, rskr 73, prop. 1985/86:125 bil. 8, SfU 18, rskr 217).

För innevarande budgetår har invandrarverket i en framställning den 15 augusti 1986, kompletterad den 12 november 1986, redovisat ett medelsbehov av 28,2 milj. kr. utöver vad som anvisats på statsbudgeten för innevarande budgetår. Verket hemställde därjämte i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 att beräkningarna i framställningen den 15 augusti 1986 skulle läggas till grund för medelstilldelningen för budgetåret 1987/88. Båda dessa framställningar har därför behandlats samtidigt i det budgetarbete som har föregått regeringens förslag i budgetpropositionen är 1987. Förslag om tilläggsanslag för innevarande budgetår skulle kunna föreläggas riksdagen först i regeringens förslag till tilläggsbudget II som regeringen hade beslutat att förelägga riksdagen i mars 1987. Jag bedömde det dock vara angeläget att invandrarverket snabbt tillfördes ytterligare resurser för att göra det möjligt för verket att klara arbetsvolymen i fråga om förläggningsverksamheten och för att undvika längre handläggningstider i utlänningsärenden. Regeringen beslutade därför den 18 december 1986 att medge att förslagsanslaget Dl. Statens invandrarverk fick överskridas med 17700000 kr. Därav avsåg 8050000kr. lönemedel. Detta beslut anmäldes av regeringen till riksdagen i budgetpropositionen. Det framhölls därvid att avsikten var att i tilläggsbudget II för innevarande budgetär föreslå riksdagen att godkänna den vidtagna åtgärden.

1 en skrivelse den 21 januari 1987 hemställde invandrarverket om ytterligare medel för innevarande budgetår i enlighet med tidigare framställningar för bl. a. kostnader för löner, övertidsuttag och resor med sammanlagt 7,2 milj. kr. Vidare hemställde verket om medel för att med extra personal snabbt kunna sänka antalet inneliggande tillståndsärenden.

Jag bedömde det vara nödvändigt att snabbt bevilja verket ett ytterligare resurstillskott för kostnader för löner, övertidsuttag och resor varför regeringen beslutade att medge ett överskridande av förslagsanslaget D 1. Statens invandrarverk med 3500000 kr. den 5 mars 1987.

Jag bedömer det också vara angeläget att med hjälp av en särskild insatsstyrka minska de balanser i asylärenden som har uppstått vid invandrarverkets tillståndsbyrå för att snabbt kunna förkorta handläggningstiden för dessa ärenden. Arbetet med att förbereda denna insats pågår för närvarande varför dess omfattning nu inte kan preciseras. Jag utgår dock från att arbetet kan påbörjas under våren 1987, varför även dessa kostnader måste regleras genom ytterligare ett medgivande om överskridande av anslaget Statens invandrarverk senare under innevarande budgetår.

Hemställan Prop. 1986/87:109

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de av regeringen beslutade medelsanvisningarna,

2. till anslaget Statens invandrarverk på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 21200000 kr.

[3] D 3. Åtgärder för invandrare

Invandrare som varit kyrkobokförda i Sverige minst tre år kommer att ha rätt att rösta i 1988 års kommunalval. De är också valbara till kommunala församlingar. Kravet på tre års bosättning i landet medför att många inte hinner lära sig så mycket svenska att de kan tillgodogöra sig information på svenska språket. Sedan valet år 1976, då utländska medborgare för första gången kunde rösta i kommunala val, har deras benägenhet att delta i valen visat en vikande tendens. Det är nödvändigt att medel nu ställs till förfogande för informationsinsatser inför 1988 års val. Chefen för justitiedepartementet har tidigare idag föreslagit att 10 milj. kr. anvisas under anslaget till allmänna val för de politiska partiernas information till invandrare. Chefen för utbildningsdepartementet har vidare föreslagit att 10 milj. kr. under anslaget till studieförbunden anvisas för insatser i form av studieverksamhet inför 1988 års val.

Statens invandrarverk bör ges i uppdrag att fördela projektbidrag till invandrarorganisationernas informationsverksamhet. Jag föreslår därför att en ny anslagspost förs upp under anslaget D3. Åtgärder för invandrare och benämns Bidrag till invandrarorganisationerna för informationsinsatser inför 1988 års val.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till anslaget Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av I 500000 kr.

Bilaga 9 Prop. 1986/87:109

Industridepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987 Föredragande: statsrådet Peterson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Tolfte huvudtiteln

F. Teknisk utveckling m. m.

F 22. Stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete

Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget pä statsbudgeten för budgetåret 1986/87.

Våren 1981 träffade de svenska och norska regeringarna ett avtal om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och energiområdena. I anslutning till avtalet kom de båda ländemas regeringar överens om ett särskilt protokoll om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete (svensk-norska industrifonden). Fonden är en stiftelse. Avtalet och protokollet såvitt det avser villkor för stöd från fonden underställdes riksdagen, som godkände överenskommelsen (prop. 1980/81:189, NU 65, rskr. 427).

Våren 1985 kom de båda ländernas regeringar överens om att ändra villkoren för stöd genom Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete. Överenskommelsen underställdes riksdagen, som godkände den (prop. 1984/85:204, NU 39, rskr. 395).

Enligt artikel III i protokollet skall parterna tillsammans tillskjuta 250 miljoner svenska kronor. Av beloppet har Sverige tillskjutit 37,5 milj. kr. åriigen per den 1 januari 1982, 1983, 1984 och 1985. Resterande belopp tillskjuts till 50 % av Sverige och till 50 % av Norge vid tidpunkter som parterna senare kommer överens om. Utökning av fondkapitalet skall ske genom avtal och fördelas med hänsyn till storleken på de tvä ländernas ekonomier.

Enligt samma artikel medger parterna vidare att fonden ikläder sig förbindelser i form av lånelöften upp till 250 miljoner svenska kronor, dock högst 30 miljoner utöver vad parterna har tillskjutit.

Sverige har således hittills tillskjutit 150 miljoner svenska kronor och
fonden kan därför ikläda sig förbindelser pä högst 180 miljoner (150 -I- 30).
Denna gräns är nu uppnådd. Fondens likvida medel uppgår dock till ca 150
miljoner svenska kronor, eftersom utbetalningarna sker i en mycket lång
sammare takt än åtagandena. Vidare har fonden ränteintäkter i betydande
omfattning på de medel som fonden har innestående på bankkonto. 25

Fonden har i skrivelser till de svenska och norska regeringarna föreslå- Prop. 1986/87:109 git:

— att Sverige och Norge tillskjuter resterande fondkapital om 50 miljoner svenska kronor vardera,

— att gränsen för fondens åtaganden görs avhängig utvecklingen av fondens kapitalsituation i stället för inbetalt grundkapital,

— att § 7 i fondens stadgar ändras så att fonden får möjlighet att anställa medarbetare till verkställande direktören.

Efter förhandlingar mellan företrädare för de båda ländernas regeringar har regeringarna träffat en överenskommelse om vissa ändringar i protokollet om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete, m. m. överenskommelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 9.1.

Det ankommer på regeringarna att fastställa ändringar av stadgarna. Fondens verksamhet har nu nått en sådan omfattning att arbetsbelastningen på fondens kansli ökat kraftigt när det gäller bl. a. projektuppföljning, administration och avtalsarbete. En möjlighet att i begränsad omfattning utöka kansliet bör därför skapas genom en ändring av fondens stadgar. En utökning av kansliets personalresurser för nämnda arbetsuppgifter bör i första hand ske pä konsultbasis. För utvärdering av projekt inför beslut om stöd skall fonden liksom hittills anlita Fonden för industriellt utvecklingsarbete i Sverige och Industrifondet i Norge.

Den svensk-norska industrifonden hade under sina första år svårt att hitta bra projekt som den kunde stödja. Efter en intensiv informationskampanj, som påbörjades år 1985, vände trenden för fonden. En markant ökning av intresset för svenskt-norskt industrisamarbete har kunnat konstateras. Detta avspeglas bl. a. i de många ansökningarna till fonden i konkreta samarbetsprojekt. Fonden stöder för närvarande ca 40 projekt och en lång rad projekt utreds. Under det senaste året har dels storleken på projekten ökat, dels kvaliteten på projekten höjts. Projektkostnaden är nu i genomsnitt 10—12 milj. kr., varav fondens finansieringsandel är 50 %. Mer än hälften av de svenska företag som fått stöd av fonden tillhör gruppen små eller medelstora företag (färre än 200 anställda).

Svenskt-norskt industrisamarbete har visat sig ha en betydande utvecklingspotential och intresset har ökat från de båda ländernas industrier, som ser fördelarna med bl. a. kompletterande kompetens, positiva samordningseffekter, större hemmamarknad och inte minst större genomslagskraft pä marknader i tredje land.

Fonden har med små resurser lyckats främja svenskt-norskt industrisamarbete. Genom att fonden tillförs det resterande - mellan länderna överenskomna — fondkapitalet, ges goda möjligheter att etablera ytterligare många nya svensk-norska samarbetsprojekt. Detta ligger i linje med intentionerna i överenskommelsen år 1981 om ett utvidgat industriellt samarbete mellan Sverige och Norge.

Fonden har ett väl fungerande samarbete med nordisk industrifond.
Båda fonderna arbetar med projekt där flera länder är berörda. Den
svensk-norska industrifonden är inriktad mot projekt som på relativt kort
sikt bedöms kunna ge företagsekonomisk lönsamhet och den nordiska 26

industrifonden är mer inriktad mot tidigare faser av utvecklingsprojekt. Prop. 1986/87:109 Den nordiska fonden kan dessutom stödja projekt som är mindre än 3 milj. kr. Detta samarbete är gynnsamt både för det svensk-norska och det nordiska industrisamarbetet och bör därför fortsätta.

Sveriges och Norges regeringar är således överens om att resterande fondkapital bör inbetalas till svensk-norsk industrifond och att gränsen för fondens åtaganden inte bör vara beroende av tillfört kapital som nu, utan att hänsyn bör tas till fondens totala kapitalsituation. En ändring av det senare slaget kan dock göras först när ett bättre underlag föreligger när det gäller fondens kapitalutveckling. Jag förutsätter att fonden senast den 15 augusti 1987 till de två ländernas regeringar lämnar förslag om hur fondens ackumulerade finansieringsåtaganden bör beräknas med utgångspunkt i fondens totala kapitalsituation. Tills vidare bör dock gränsen för åtaganden höjas till 250 miljoner svenska kronor.

Jag förordar att regeringen föreslär riksdagen att godkänna den angivna överenskommelsen om vissa ändringar i protokollet om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete. Jag förordar vidare att regeringen föreslår riksdagen att för budgetåret 1986/87 som tillskott till fonden anvisa 50 milj. kr. på ett nytt reservationsanslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den träffade överenskommelsen om ändring i proto
kollet om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt
samarbete (artikel III),

2. till Stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete på tilläggs
budget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reserva
tionsanslag av 50000000 kr.

G. Statsägda företag

G 2. Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning

Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisats ett reservationsanslag av 128,6 milj. kr.

FFV är en industrikoncern med såväl militära som civila kunder och arbetar under stark inhemsk och internationell konkurrens. FFV-koncer-nen beräknas för år 1986 omsätta ca 4,3 miljarder kronor och sysselsatte ca 8700 personer.

I affärsverket FFV:s anslagsframställning för budgetåret 1986/87 framhöll verket att sektorn för försvarsmateriel (FFV Ordnance) förhandlade om mycket stora exportorder. Eventuella order skulle innebära ett ökat investeringsbehov som inte ingick i 1986/87 års anslagsframställning.

I affärsverket FFV:s anslagsframställning för budgetåret 1987/88 bekräf
tas att nyss nämnda exportförhandlingar resulterat i order som dessutom
har större omfattning än vad som ansågs sannolikt i anslagsframställningen 27

för budgetåret 1986/87. Huvuddelen av de investeringar som FFV tar upp i Prop. 1986/87:109 sin anslagsframställning för 1987/88 är direkt hänföriig till investeringar för att klara pågående och kommande produktion av pansarvärnsvapnet AT 4 för leverans till bl. a. USA och av stridsvagnsmina 028 för leverans till bl. a. Förbundsrepubliken Tyskland. Den totala ordersumman för dessa två produkter uppgår för närvarande till ca 2,2 miljarder kronor. Regeringen har föreslagit (prop. 1986/87:100 bil. 14 s. 74) att riksdagen anvisar 220,3 milj. kr. till FFV för investeringar i byggnader och utrustning.

Enligt FFV:s bedömning erfordras - utöver de investeringsmedel som FFV föreslås erhålla för budgetåret 1987/88 - ytterligare medel för budgetåret 1986/87 för att påbörja investeringar i syfte att genomföra den avtalade produktionen av stridsvagnsmina 028 och pansarvärnsvapnet AT 4. Affärsverket FFV har därför hemställt om 16,0 milj. kr. i tilläggsanslag för innevarande budgetår för att kunna genomföra investeringar i specialgju-teri (7,1 milj. kr.), röntgenkontroll (3,9 milj. kr.) och färdigförråd (5,0 milj. kr.) vid Vingåkersverken.

Jag delar FFV:s bedömning att ytterligare 16,0 milj. kr. utöver redan anvisade medel erfordras för investeringar inom FFV för budgetåret 1986/87. Enligt min mening bör FFV ges förutsättningar att genomföra avtalad produktion. Jag vill i sammanhanget erinra om att verket till staten ger avkastning på satsat kapital.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 16000000 kr.

Återbetalning av visst lån till KabiVitrum AB

För att säkerställa Sveriges framtida försörjning med jäst beslöt riksdagen år 1975 (prop. 1975:53, NU 16, rskr. 107) om vissa åtgärder, bl. a. a« lämna ett lån om 8250000 kr. till KabiVitrum AB (f d. AB Kabi). Syftet med lånet var att möjliggöra för bolaget att medverka i finansieringen av Jästbolaget. KabiVitrum tecknade 1 milj. kr. av Jästbolagets aktiekapital, motsvarande 25 % av aktiekapitalet, och lämnade 7250000 kr. som lån till bolaget. Övriga delägare i Jästbolaget är Kvarn och Bageri AB Juvel, Kungsörnen AB och Bageribranschens Service AB.

Statens lån till KabiVitrum, ett dotterbolag till Procordia AB, lämnades i enlighet med det offerlsystem som riksdagen beslöt om i samband med bildandet av Procordia AB, f d. Statsföretag AB (prop. 1969:121, SU 168, rskr. 381).

Villkoren för lånet var i huvudsak följande. Lånet löper så länge KabiVi
trum innehar aktier i Jästbolaget och så länge KabiVitrum lämnar delägar-
lån till nämnda bolag. I den mån delägarlån amorteras eller aktier avyttras
skall KabiVitrum göra motsvarande amortering på lånet. Försålda aktier
skall därvid värderas till ursprunglig köpeskilling. Ränta på lånet motsva- 28

rar summan av vad KabiVitrumerhåller i utdelning på aktierna i Jästbola- Prop. 1986/87:109 get eller erhåller i realisationsvinst vid försäljning av aktier i bolaget.

Sedan lånet lämnades har det genom amorteringar nedbringats till för närvarande 1 milj. kr.

1 skrivelse den 12 februari 1987 har Procordia hemställt att dels bli befriat från sina speciella uppgifter inom ramen för offertsystemet vad avser medverkan i Jästbolaget, dels att bolaget eller KabiVitrum ges rätt att när som helst återbetala utestående belopp av nämnda lån. Skälet till hemställan är att Jästbolagets verksamhet i dag är välkonsoliderad och ger vinst.

Av det jag anfört framgår att något hot mot den inhemska jästframställningen knappast längre föreligger. Motivet för Procordiakoncernens engagemang på andra grunder än företagsekonomiska har därför bortfallit. KabiVitrum eller Procordia i KabiVitrums ställe bör därför medges rätt att återbetala lånet om bolagen så önskar.

Om lånet återbetalas förfaller också de villkor som knutits till länet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har anfört om återbetalning av visst län till Kabi Vitrum.

Vissa frågor om Svenska Industrietableringsaktiebolagets regionala dotterbolag

Svenska Industrietablerings AB (Svetab) och Svenska Utvecklings AB, två dotterbolag till Procordia AB, samordnade år 1985 sin verksamhet och aktierna i bolagen överfördes till ett nybildat bolag, Procordia Nova. Procordia Novas huvuduppgift är att utveckla projekt, affärsidéer och förslag inom områden som anknyter till Procordias prioriterade affärsområden.

Riksdagen har anslagit 70 milj. kr. för att finansiellt stödja fyra regionala dotterbolag till Svetab (prop. 1977/78:40 bil. 1, NU 34, rskr. 110; NU 1978/79:59, rskr. 145). 1 prop. 1977/78:40 (s. 186) redovisades att vid överläggningar mellan företrädare för industridepartementet och Procordia AB (f d. Statsföretag AB) hade enighet uppnåtts om att vissa riktlinjer skulle gälla för Svetabs verksamhet med regionala dotterbolag. Detta innebar att huvudinriktningen för de regionala bolagen var att som minoritetsintressenter stödja etableringar av små företag. Riksdagen godkände nämnda riktlinjer.

Av nyss nämnda 70 milj. kr. avsattes 50,2 milj. kr. till en beskattad reserv i de regionala bolagen och 19,8 milj. kr. för aktiekapital och reservfond. Av den beskattade reserven återstår, efter bl. a. nedskrivningar av olika högriskprojekt, för närvarande ca 15 milj. kr.

Svetab har i skrivelse den 5 mars 1987 hemställt att, bl. a. mot bakgrund
av den ändrade inriktningen av Procordias utvecklingsverksamhet, bolaget
befrias från sina skyldigheter vad avser de regionala utvecklingsbolagen. 29

Jag delar Svetabs uppfattning att bolaget inte längre bör vara bundet av Prop. 1986/87:109 tidigare av riksdagen godkända riktlinjer för verksamheten med de regionala utvecklingsbolagen. Ett skäl härför är att behovet av riskkapital för små och medelstora företag numera kan täckas bl. a. genom Småföretagsfonden, de regionala utvecklingsfonderna, andra regionala investmentbolag och privata riskkapitalföretag. Jag har i propositionen om näringspolitik inför 1990-talet (prop. 1986/87:74, avsnitten 5.2 och 11,4) mer ingående redovisat min syn på riskkapitalförsörjningen för små och medelstora företag.

Företrädare för industridepartementet och Procordia AB har träffat en överenskommelse, som innebär att Procordia för år 1986 lämnar en extra utdelning om 35 milj. kr. Förutsättningen är att riksdagen godkänner att Svetab befrias från sina skyldigheter vad avser de regionala utvecklingsbolagen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har anfört om Svetabs verksamhet.

Återtagande av garanti för Svenska Tobaks AB:s Pensionskassor

Riksdagen beslöt är 1940 att staten skulle utfärda en garanti för Svenska Tobaks AB:s (f d. AB Svenska Tobaksmonopolet) åtagande att svara för att bolagets pensionskassors stadgeenligt beräknade premiereserver i deras årliga balansräkningar täcktes av tillgångar till motsvarande värde (prop. 1940:1, SU 93, rskr. 184).

Enligt riktlinjer som har angivits av regeringen i budgetpropositionen (prop. 1986/87:100 bil. 1 s. 47) skall även äldre statliga garantier vara avgiftsbelagda från den 1 juli 1987. 1 allmänhet uppgår garantiavgiften till 1 % av utestående garanterad kapitalskuld. Avgiften skall betalas i förskott.

Svenska Tobaks AB har i skrivelse den 6 februari 1987 meddelat att pensionskassornas styrelse och fullmäktige har beslutat att - om garantiavgifter av nyss angiven storleksordning skulle uttas - är beredd att avstå från den statliga garantin.

Jag anser mot bakgrund av vad jag har anfört att nämnd garanti bör ätertas.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna att av staten utfärdad garanti för Svenska Tobaks
AB:s pensionskassor ätertas. 30

Prop. 1986/87:109

Överenskommelse

om ändring av artikel III i protokollet den 25 mars 1981 mellan Sveriges regering och Norges regering om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete, m. m.

Sveriges regering och Norges regering träffade den 25 mars 1981 ett avtal om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och energiområdena. Till avtalet överenskom de båda ländernas regeringar samma dag om ett protokoll om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete.

Enligt protokollet (artikel I) skulle en fond bildas med namnet Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete. Fonden skulle vara en stiftelse. Fonden skulle ha till ändamål att på visst sätt genom län stödja samarbetsprojekt mellan svenska och norska företag (artikel II).

Enligt artikel III i protokollet skulle parterna tillskjuta tillsammans 250 miljoner svenska kronor. Av beloppet skulle Sverige tillskjuta 37,5 miljoner svenska kronor årligen per den 1 januari 1982, 1983, 1984 och 1985. Resterande belopp skulle tillskjutas till 50 procent av Sverige och till 50 procent av Norge vid tidpunkter som parterna senare skulle komma överens om. Utökning av fondkapitalet skulle ske genom avtal och fördelas under hänsynstagande till storleken på de två ländernas ekonomier.

Enligt samma artikel medgav parterna vidare att stiftelsen ikläder sig förbindelser i form av lånelöften upp till 250 miljoner svenska kronor, dock högst 30 miljoner svenska kronor utöver vad parterna tillskjutit.

Sveriges regering och Norges regering har denna dag kommit överens om att artikel 111 skall ha följande lydelse:

'■ Artikel III

Parterna tillskjuter tillsammans 250 miljoner svenska kronor eller motvär-det därav i norska kronor. Av beloppet har Sverige tillskjutit 37,5 miljoner svenska kronor åriigen per den 1 januari 1982, 1983, 1984 och 1985. Av återstoden tillskjuter Norge - under förbehåll av Stortingets godkännande

- 25 miljoner svenska kronor eller motvärdet därav i norska kronor per den Ijuli 1987 och 25 miljoner per den Ijuli 1988. Vidare tillskjuter Sverige

- under förbehåll av riksdagens godkännande - 25 miljoner svenska kronor per den I januari 1988 och 25 miljoner per den 1 januari 1989. Skyldighet att utbetala dessa belopp föreligger endast om motparten dittills har utbetalat överenskomna belopp.

Parterna medger att stiftelsen får ikläda sig förbindelser i form av lånelöften upp till 250 miljoner svenska kronor.

Upplöses stiftelsen fördelas tillgångarna mellan parterna i samma proportion som tillskotten."

Vidare har Sveriges regering och Norges regering denna dag kommit
överens om att § 7 i fondens stadgar skall ändras och ha följande lydelse: 31

"7 § Verkställande direktören, som skall vara norsk medborgare, leder Prop. 1986/87:109 stiftelsens kansli. Därutöver skall stiftelsen bl. a. för beredning av ärenden anlita Fonden för industriellt utvecklingsarbete och Industrifondet. Stiftelsen skall ta till vara möjligheterna till samarbete med de tvä nämnda organen. Ansökan om stöd tillställes stiftelsen."

överenskommelsen träder i kraft den dag parterna har meddelat varandra genom notväxling att de interna konstitutionella procedurerna är fullföljda och den norska regeringen resp. den svenska riksdagen har godkänt överenskommelsen.

Överenskommelsen är upprättad i två exemplar på det svenska och det norska språket. Båda texterna har lika vitsord.

Bilaga 10 Prop. 1986/87:109

Miljö- och energidepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987 Föredragande: statsrådet Dahl

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Nionde huvudtiteln

H. Miljövård

H 12. Bidrag till statens strålskyddsinstitut

På detta anslag har för innevarande budgetår anvisats förutom ordinarie reservationsanslag om 21062000 kr. även ett reservationsanslag på till-läggsbudget 1 om 25000000 kr. för vissa beredskapshöjande åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan.

Statens strålskyddsinstitut

Statens strålskyddsinstitut har i skrivelser den 29augusti 1986 och den 3februari 1987 hemställt om särskilda medel för budgetåren 1985/86 och 1986/87 för att täcka merkostnader som uppkommit med anledning av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Sovjetunionen. Kärnkraftsolyckan medförde en resursinsats långt över institutets möjlighet att genomföra med ordinarie resurser. Förutom stort övertidsuttag och anställning av extra personal engagerades ett stort antal myndigheter, institutioner och företag. Vissa myndigheter ställde även personal till förfogande. Stora insatser gjordes inom informationsområdet. Institutets mät- och analysutrustning främst för datainsamling, lagring och bearbetning avseende egna aktivitetsmätningar var i det uppkomna läget helt otillräcklig och fick därför kompletteras. Vidare har utrustning för effektivare mätning av strontium90 måst anskaffas. Merkostnaderna för budgetåret 1985/86 uppgick till 6800420 kr. och för budgetåret 1986/87 till 7 167693 kr.

Föredragandens överväganden

Statens strålskyddsinstitut har med anledning av kärnkraftsolyckan i Tjer
nobyl fått vidta ett stort antal extraordinära åtgärder. Omfattande strål
skydds- och informationsinsatser måste göras på mycket kort tid och
under stark tidspress. Detta innebar också att institutets ordinarie resurser
och rutiner måste utnyttjas utöver det normala såväl vad gäller den egna 33

personalen som behov av att anlita experthjälp och lägga ut forsk- Prop. 1986/87:109 ningsuppdrag utanför den egna myndigheten. Institutet har tidigare under budgetåret tilldelats ett reservationsanslag av 25 milj. kr. för beredskaps-höjande åtgärder. Dessa innefattar bl. a. automatisering av gammamätsta-tioner, utbildning i mätteknik, mätningar m. m., information till allmänheten, resursförbättringar för att stärka beredskapen samt forskning.

Mot den angivna bakgrunden anser jag det rimligt att strålskyddsinstitutet kompenseras för de merkostnader som institutet haft de tvä aktuella budgetåren med anledning av kärnkraftsolyckan och som inte täcks av de medel som tidigare anvisats på anslaget. Dessa merkostnader uppgår sammanlagt till närmare 14milj. kr. För att täcka merkostnaderna i enlighet med institutets redovisning bör därför anvisas 13 968 000 kr. på tilläggsbudget II för innevarande budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens strålskyddsinstitut på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 13968000 kr.

Tolfte huvudtiteln E. Energi

E 14. Avveckling av forskningsreaktorer, m. m.

Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetär anvisats ett reservationsanslag av 17 150000 kr.

Regeringen har tidigare godkänt ett avtal mellan Studsvik Energiteknik AB och Svensk kärnbränsleförsörjning (SKB) beträffande engångsersättning till SKB för låg- och medelaktivt avfall som tas om hand i Studsvik fram till år 2010 och som är av sådan art att staten eller kärnkraftindustrin, eller båda tillsammans, accepterat ett ekonomiskt ansvar för slutförvaring för reaktoravfall (SFR). Avtalet förutsätter att detta avfall mellanförvaras i Studsvik och förpackas på ett sådant sätt och i en sådan form att myndigheterna kan godkänna det för slutförvaring.

Element från Ågestastationen och den nedlagda RI-reaktorn samt bräns
lerester från forskningsverksamheten inom kärnbränsleområdet lagras för
närvarande i Studsvik. Från hösten 1987 kan Studsvik omhänderta kärn
bränsleresterna och bränsleelementen och därefter kan det sändas för
mellanlagring i CLAB. Samtidigt bör elementen från Ågestastationen över
föras direkt till CLAB. Dessa element kräver ingen speciell förbehandling.
Programmet beräknas löpa under en femårsperiod. Efter mellanlagring i
CLAB kommer bränslet från Studsvik att, tillsammans med övrigt bränsle
i CLAB, överföras till slutförvaret för långlivat avfall, SFL. För mellan- 34

lagring i CLAB av bränsleelement och bränslerester begär bolaget 23,2 Prop. 1986/87:109 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört föreslår jag att 23,2 milj. kr. anvisas för innevarande budgetår för avveckling av forskningsreaktorer.

m.m.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Avveckling av forskningsreaktorer, m. m. pä tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 23200000 kr.

Förteckning

över anslag som regeringen begär på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87.

statsutgifter

Prop. 1986/87:109

//. Justitiedepartementet

A3 Vlredningar m.m., reservationsanslag 5000000

H5 AUmånna va], förslagsanslag 10000000

///. Ulrikesdepariementet

F4 BidragXiW SIPRI, reservationsanslag 225000

F5 Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kon-

troll,/öri/ag5a«5/a 3 600000

IV. Försvarsdepartementet
K4 FN-styrkans verksamhet,/öM/flgjo«5/a 72 700000

V. Socialdepartementet

Gli Bidrag till viss ortopedteknisk hjälpmedelsverksam-

het 3 750000

VI. Kommunikationsdepartement el
A2 VtTsdningar m.m., reservationsanslag 4000000

VIII. Utbildningsdepartementet

Fl 1 Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag 3 544 000

F14 Bidrag till Dramatiska teatern, re5er\'flno/7.Jons/flg 5 597 000

IX. Jordbruksdepariemeniet

G4 Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag 10000000

X. Arbetsmarknadsdepartementet

C4           Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och syssel
sättning,/öri/agsans/ag                                             20000000
Dl           Statens invandrarverk, åtgärder,/örs/agxflMx/ag 21200000
D3           Åtgärder för invandrare, reien'«fio/!5art5/ag 1500000

XII. Industridepartementet

F22 Stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete, re-

servationsanslag 50000000

G2 Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning, re- Prop. 1986/87:109

servationsanslag 16 000 000

Miljö- och energidepartementet IX. Huvudtiteln

H12 Bidrag till statens strålskyddsinstitut, reservations-

anslag 13 968000

XII. Huvudtiteln

EI4 Avveckling av forskningsreaktorer, m.m. reserva-

tionsanslag 23 200000

Summa statsutgifter 264284000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 19B7 37