med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78

Proposition 1977/78:101

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1977/78:101

Regeringens proposition 1977/78:101

med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78;

beslutad den 29 december 1977.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och del ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för innevarande budgetår.

De anslag som begärs uppgår till ca 1 484 mUj. kr., varav ca 763 milj. kr. på driftbudgeten och ca 721 milj. kr. på kapitalbudgelen. De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå till vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m., särskilda åigärder för arbetsanpassning, sysselsättningsskapande åigärder samt täckning av lantmäteriets förluster i förrättningsverksamheten. De största anslagen på kapitalbudgeten avser lånefonden för bostadsbyggande, statens allmänna fastighetsfond, jordfonden saml statens bosältningslånefond.

1    Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 101

Prop. 1977/78:101                                                     2

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, UUsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsråden Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Burenslam Linder, Wikström, Friggebo

Proposition med förslag om tilläggsbudget 11 tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78

Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget II lUl statsbudgeten för budgetåret 1977/78. Anförandena redovisas i underprotokoUen för resp. departement.

Stalsrådet Mundebo anför: De anslag som riksmötet har anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1977/78 fastställdes har uppförts på till-läggsbudgel I (prop. 1977/78: 25, FiU 1977/78: 13, rskr 1977/78: 115).

I prop. 1977/78: 73 har regeringen föreslagit att staten skall lämna ett medelstillskott på 190 milj. kr. lill Statsföretag AB för samordning av de statliga textil- och konfektionsföretagen.

Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsbudget under löpande budgetår har nu ansetts behövliga. De bör föreläggas i riksdagen i en gemensam proposition om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78. Skulle anslagsframställningar därutöver på tUläggsbudget under innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga, bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget II tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar alt genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordar atl de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställrung över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1—13.

Prop. 1977/78:101

Bilaga 1

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: stalsrådet Romanus

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 1. Polishus ra. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett invesleringsanslag av 61 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behåUning av drygt 33 milj. kr. under anslaget.

Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för i första hand polisen samt kostnader för inlösen av polishus som har uppförts efler kommunala eller enskilda åtaganden. För de enskilda byggnadsobjekten förs separata kostnadsramar upp i den investeringsplan som finns upptagen under anslaget.

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100 bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) den 27 oktober 1977 beslutat om vissa sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret 1977/ 78. Beslutet innebär bl. a. att från förevarande investeringsanslag får — utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit — bestridas utgifter med högst 21,3 milj. kr.

Regeringen har samma dag uppdragit åt byggnadsstyrelsen all utföra tillbyggnad av förvallningslokaler för polisväsendet m. m. i kv. Höken i Piteå inom en kostnadsram av 8,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Tillbyggnaden omfattar en sammanlagd mmsarea av ca 2 000 m. Regeringen har vidare uppdragit ål byggnadsstyrelsen all utföra en ny förvall-ningsbyggnad i kv. Gamla Staden i Kalix inom en kostnadsram av 12,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Nybyggnaden är avsedd för polisen, lokala skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten och beräknas rymma ca 60 arbetsplatser inom en sammanlagd rumsarea av ca 2 900 m".

Byggnadsstyrelsen har redovisat att en ombyggnad av nuvarande för-vallningsbyggnad i kv. Höken 1 Piteå bör ulföras i anslutning tUl den be-

Prop. 1977/78:101                                                      4

slutade tillbyggnaden. Ombyggnaden avser en lokalarea av sammanlagt ca 3 300 m-. Styrelsen beräknar kostnaderna för ombyggnadsarbetena till 4 350 000 kr. i prisläget den 1 april 1977. Kostnaderna för om- och tillbyggnaden i Piteå beräknas således till sammanlagt 12 850 000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag har redovisat i del föregående bör följande nya kostnadsramar i 1 000-lal kr. föras upp i investeringsplanen.

Byggnadsobjekt Kostnads- Beräknad medels-        Bygg- Färdig-

ram       förbrukning        start     ställande

år-mån       år-mån

1977-04-01 1977/78       1978/79

Om- och tillbyggnad

i kv. Höken i Piteå    12 850        3 900     7 000    78-02 79-12

Nybyggnad i kv.

Gamla Staden i

Kalix                12 800   1500     8 000    78-03   79-06

För att slutiigt bestrida kostnaderna för de objekt som under förevarande anslag berörs av beslut den 27 oktober 1977 angående vissa sysselsättningsskapande åtgärder förordar jag att 21,3 milj. kr. utöver tidigare anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget II för innevarande budgetår. Jag förordar vidare att de utgifter som hänger samman med redovisade ombyggnadsarbeten i Piteå får bestridas av tillgängliga medel under detla investeringsanslag.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen all

1.  bemyndiga regeringen atl besluta om byggnadsarbeten för polisväsendet m. m. i Piteå inom den kostnadsram som jag har förordat i det föregående,

2.  godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten,

3.  till Polishus m. m. på tUläggsbudget II tUl statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 21 300 000 kr.

[2] 3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 5,2 milj. kr. Behållningen under anslaget var vid ingången av budgetåret ca 24,5 milj. kr.

Från anslaget bestrids utgifter för större byggnadsförelag inom kriminalvården.

Regeringen har med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100 bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) den 27 oktober 1977 beslutat om vissa sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret 1977/78.

Prop. 1977/78:101                                                                    5

Beslutet innebär bl. a. att anslaget får belastas med 10 060 000 kr. utöver vad som tidigare medgivits.

I beslul den 27 oktober 1977 har regeringen vidare uppdragit åt kriminalvårdsstyrelsen alt utföra de byggnadsarbeten vid kriminalvårdsanstallerna Orretorp, Roxtuna och Skenas som anges i nedanstående tillägg till investeringsplanen.

Föredraganden

Med hänsyn till vad jag har anfört i det föregående bör följande kostnadsramar i 1 000-tal kr. föras upp i investeringsplanen.

Byggnadsobjekt                 Kost-     Beräknad me-          Bygg-            Färdig-

nadsram delsförbrukning      start ställande

1977-04--------------- är-mån         år-män

01       1977/78   1978/79

Orretorp (administrations
byggnad, två förläggnings
byggnader)                                      7 600      3 000      4 600 78-01   79-06
Roxtuna (verkstad m. m.)            1650         800         850      77-11   78-12
Skenas (isoleringsarbeten m. m.)    810        435          375    78-01   78-12

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga regeringen atl besluta om vissa byggnadsarbeten för kriminalvården inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2.  till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 10 060 000 kr.

Prop. 1977/78:101

Bilaga 2

Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Söder

Anmälan till tUläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser utrikesdepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 5. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ell investeringsanslag av 12 milj. kr. Behållningen under anslaget uppgick vid budgetårels ingång till 4 730000 kr.

Hanoi, ambassadanläggning. Under denna rubrik har medel beräknats för uppförande av en ambassadanläggning i Hanoi. Byggnadsstyrelsen har beräknat medelsbehovel till 8 mUj. kr. under innevarande budgetår. Efter avslutade förhandlingar med den vietnamesiska parten har en revidering av det tidigare beräknade betalningsutfallet under innevarande budgetår blivit nödvändig. Som ell resultat härav måste sammanlagt 14 milj. kr. ställas till byggnadsstyrelsens disposition under 1977/78. Det ökade medelsbehovel beror bl. a. på tidigareläggning av vissa materialleveranser. Även kostnadsramen måste höjas.

Diverse projekt. Under denna rubrik har medel beräknats för upprusl-ningsarbelen samt förvärv av bostäder för personal utsänd av utrikesde-parlementet och SIDA. Bosladsanskaffning för personal utsänd av SIDA handhas normalt av resp. biståndskonlor och finansieras från biståndsanslaget Bilateralt utveckUngssamarbete.

Med hänsyn till svårigheterna alt genom förhyrning anskaffa lämpliga bosläder för av SIDA utsänd personal i Dar es Salaam, har statsverket under senare år förvärvat ett anlal fastigheter där. Behov av förvärv av ytterligare sex å åtta bostäder föreligger fram tUl år 1979, varav tre under 1977/78. Dessa förvärv, för vUka jag beräknar kostnaderna till 1,5 milj. kr., ryms endast delvis inom den kostnadsram för diverse projekt som finns uppförd i investeringsplanen för innevarande budgetår.

Prop. 1977/78:101

8

Med hänvisning tiU vad jag har redovisat i det föregående bör ytterligare 7,5 milj. kr. tillföras investeringsanslagel under innevarande budgetår för ambassadanläggning i Hanoi och för förvärv av tre bostads-fastigheter i Dar es Salaam. Samtidigt bör medel motsvarande 1,5 milj. kr. överföras från anslaget Bilateralt utvecklingssamarbete tiU budgetutjämningsfonden.

I nu gäUande investeringsplan bör följande kostnadsramar i 1 000-tal kr. föras upp.

Byggnads-     Kostnadsram        Medelsförbrukning    Bygg-

objekl             --------------      Faktisk  Beräknad för        start

1976-      1977-      t. o. m.   --------  år-mån

04-01      04-01       1977-       1977/78   1978/79 06-30

Fär-dig-ställ-lande år-mån

Hanoi, amb. anl. Diverse projekt

23 500 6 600

34000 7 000

3 272 1 933

14000 5 300

13 000

77-09

79-10

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2.  till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett invesleringsanslag av 7 500 000 kr.

Prop. 1977/78:101

Bilaga 3

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: stalsrådet Troedsson såvitt avser frågan under punkt 1, statsrådet Gustavsson såvitt avser frågan under punkt 2

Anmälan till tilläggsbudget II till stalsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FEMTE HUVUDTITELN G. Universitetssjukhus m. m.

[1] G 2. Karolinska sjukhuset: Utrustning. Under denna rubrik har i stalsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisats ett reservationsanslag av 10,5 milj. kr.

Direktionen för karolinska sjukhuset föreslår att ytterUgare 7,5 milj. kr. anvisas för anskaffande av utmstning till sjukhuset. Direktionen disponerar 8,4 milj. kr. av anslaget under budgetåret 1977/78 för inköp av ny utrustning till befintliga kliniker m. m. vid sjukhuset. Denna medels-ram har redan disponerats för anskaffning av utmstning, som ersätter starkt försliten utrustning. Härutöver finns angelägna behov av ny utrustning, bl. a. vid vissa laboratorier och operationsavdelningar där utrust-ningsbeslåndet sedan länge är nedslitet och otillräckligt.

Föredraganden

Jag har under hand erfarit att en kontroll under hösten 1977 av karolinska sjukhusets röntgenanläggningar avslöjat allvarliga brister. I vissa fall har det kliniska arbetet fått begränsas av säkerhetsskäl. Kostnaden för den anskaffning av utmstning som bör ske med anledning härav synes inle kunna rymmas inom anvisade medel.

Med hänsyn härtill räknar jag nu med ett ytterligare medelsbehov av 2,5 milj. kr. för nyinköp av utmstning tUl befintiiga kliniker och avdelningar vid sjukhuset under budgetåret 1977/78. I vad avser direktionens framställning i övrigt kommer jag att ta hänsyn till den vid min medelsberäkning under delta anslag för budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:101                                                    10

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl till Karolinska sjukhuset: Utrustning på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ell reservationsanslag av 2 500 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

IV. STATENS UTLANINGSFONDER

[2] 3. Statens bosättningslånefond. För budgetåret 1977/78 har till statens bosältningslånefond anvisats 35 milj. kr.

Riksbanken beräknar utlåningen för hela budgetåret tiU ca 130 milj. kr. Amorteringarna under samma lid uppskattas lill 48 milj. kr. Fonden uppvisade vid budgetårets ingång ett underskott av ca 1 milj. kr., varför ca 82 milj. kr. är disponibla för utlåning under budgetåret.

Mot denna bakgrund hemställer riksbanken alt ett tilläggsanslag av 50 milj. kr. anvisas till statens bosältningslånefond för innevarande budgetår.

Föredraganden

De nya regler som sedan den 1 juli 1976 gäller för statens bosättningslån har medverkat till alt utlåningen från fonden ökat mer än vad som kunde förutses. Jag kommer senare denna dag att i budgetpropositionen för budgetåret 1978/79 förorda vissa ändringar av reglerna för bosältningslånen, som bättre anpassar långivningen till syftet all möjliggöra för unga människor med låga inkomster att genom en statlig kredit skaffa sig en god bosättning. Med hänvisning härtill och för atl möjliggöra en fortsatt utlåning under våren förordar jag att 20 milj. kr. tillförs bosättningslånefonden på tilläggsbudget för innevarande budgetår. Medlen har förskottsvis utbetalats över Oförutsedda utgifter. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens bosältningslånefond på tilläggsbudget II till stalsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett invesleringsanslag av 20 000 000 kr.

Prop. 1977/78:101                                                     11

Bilaga 4

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Turesson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

SJÄTTE HUVUDTITELN

B. Vägväsendet

[1] B 3. Byggande av statliga vägar. Under denna rabrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 865 milj. kr. all avräknas mot aulomobilskattemedlen.

Med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100 bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) har regeringen den 27 oktober 1977 beslutat all siatens vägverk från reservationsanslaget Byggande av statliga vägar får — utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit — bestrida utgifter med högst 12,4 milj. kr. Medlen skall användas för sysselsättningsskapande vägbyggnadsåtgärder (broobjekl) i Jönköpings-, Värmlands-, Västerbottens- och Norrbottens län. Arbetena skall bedrivas av statens vägverk med arbetskraft som rekryteras i samråd med arbetsförmedlingen. Tidpunkt för arbetenas igångsättande skall beslutas 1 samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. Brobyggnadsarbetena påbörjades hösten 1977 och beräknas pågå under ca ett års tid.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Byggande av statliga vägar på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 12 400 000 kr. all avräknas mot automobUskaltemedlen.

E. Institut m. m.

[2] E 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning

m. m. Under denna mbrik har på stalsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 3 340 000 kr.

Prop. 1977/78:101                                                    12

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100 bil. 2, FiU 1916/11: 10, rskr 1976/77: 133) har regeringen den 27 oktober 1977 beslutat att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut från reservationsanslaget Utmstning m. m. får — utöver vad regeringen i annal sammanhang har föreskrivit — bestrida utgifter om högst 800 000 kr. Medlen skall i sysselsältningsfrämjande syfte användas för all bygga vallen-föringsslalioner i bl. a. Älvsborgs och Västmanlands län. Arbetena skall bedrivas med arbetskraft som rekryteras i samråd med arbetsförmedlingen. Tidpunkt för arbetenas igångsättande skall beslutas i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning m. m. på liUäggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

[3] 2. Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett invesleringsanslag av 107,4 milj. kr.

Med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100 bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) har regeringen den 27 oktober 1977 beslutat atl statens vägverk från investeringsanslagel Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m. får — utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit — bedriva om- och nybyggnad av vägstationer i Skillingaryd, Heslra, Kristinehamn, Grangärde, BoUnäs och Storuman för ell belopp av högst 12,1 milj. kr. Byggnadsarbetena har påbörjats innevarande budgetår och avslutas under budgetåret 1978/79.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m. på lill-läggsbudget II lUl statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 12 100 000 kr.

Prop. 1977/78:101                                                    13

Bilaga 5

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till tilläggsbudget II tUl statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. I statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett invesleringsanslag av 455 milj. kr. Vid budgetårels ingång fanns en behållning av ca 63,5 milj. kr. under anslaget.

Regeringen har med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100 bU. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) den 27 oktober 1977 beslutat om vissa sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret 1977/ 78. Beslutet innebär bl. a. att från förevarande invesleringsanslag får — utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit — bestridas utgifter med högst 1,8 milj. kr. Regeringen har samma dag uppdragit åt byggnadsstyrelsen alt ulföra ombyggnad av lokaler för skogsbibliolek m. m. i Umeå inom en kostnadsram av 1,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977.

Föredraganden

I gällande investeringsplan finns för nybyggnad inom universitetsområdet i Umeå uppförd en kostnadsram av 47,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976, vUket motsvaras av 53 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Kostnadsramen är avsedd för nybyggnad för skogshögskolan till följd av beslutet vid 1971 års riksdag om omlokalisering av högskolan. I prop. 1975/76: 100 (bil. 9 s. 143—144) redovisades att lokalbehovet för ett skogsbibliotek av rikskaraklär kommer att tillgodoses huvudsakligen genom utnyttjande av befintliga lokaler inom byggnaden för universitetsbiblioteket. Den nu beslutade ombyggnaden avser atl tillgodose detta be-

Prop. 1977/78:101                                                                   14

hov samt behovet av ytterligare några gmpparbelsrum m. m. i anslutning till kursläsesalen i universiieisbiblioiekei.

Med hänvisning till vad jag har redovisat bör följande ändrade kostnadsram i 1 000-tal kr. föras upp i investeringsplanen.

Byggnads-       Kostnadsram        Medelsförbrukning   Bygg-     Färdig
objekt             ----------       Faktisk  Beräknad för        start       ställande

1976-      1977-      t.o.m.   ----------  är-mån   år-män

04-01       04-01       1977-      1977/78   1978/79 06-30

Umeå

Nybyggnad
inom universi
tetsområdet
m.m.           47 700     54 800     12 922    20 000     15 000     76-05      78-05

För atl slutligt bestrida kostnaderna för den beslutade ombyggnaden förordar jag all 1,8 milj. kr. utöver tidigare anvisat belopp anvisas på till-läggsbudget II för innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett invesleringsanslag av 1 800 000 kr.

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[2] la. Förvärv av aktier i AB Vin- & spritcentralen. Något anslag för delta ändamål finns inte upplaget i stalsbudgeten för budgetåret 1977/78.

AB Vin- & spritcentralen fullgör enligt avtal i 8 § rusdrycksförsäljnings-lagen (1954: 521) föreskriven uppgift som parlihandelsbolag. Aktierna i bolaget utgörs av 400 stamaktier och 14 600 preferensaktier på vardera nominellt 1 000 kr. Stamaktierna ägs av tio enskilda personer, som har 40 aktier vardera. Preferensaktierna ägs av staten. Varje stamaktie medför 50 röster, medan en preferensaktie endast medför en röst. Stamaktie-ägarna har därigenom majoritet på bolagsstämman. Statens inflytande i bolaget säkras genom att regeringen bl. a. skall utse hälften av ledamöterna i bolagets styrelse.

Stamaktieägarna äger inle fritt disponera över sina aktier, ulan de har vid förvärven av aktierna fåll ikläda sig vissa förpliktelser enligt ett år 1937 träffat avtal (ändrat år 1966). I detta förbinder de sig bl. a. att inte sälja aktierna lill andra än staten eller annan av regeringen utsedd köpare och att på gmnd av pantsättning deponera aktierna i Sveriges riksbank. Aktieägarna är vidare skyldiga att överlåta aktierna till staten mot erhållande av 1 000 kr. per aktie och 6V2 % ränta från senaste verksamhels-årets slut, dvs. från den 1 januari inlösningsåret.

Preferensaktierna förvallas av riksförsäkringsverket (tidigare pensionsstyrelsen) och redovisas under folkpensioneringsfonden.

Prop. 1977/78:101                                                    15

Föredraganden

Den 1 januari 1978 upphör rusdrycksförsäljningslagen (1954: 521) atl gäUa och ersätts då av lagen (1977: 293) om handel med drycker. Det i sistnämnda lag föreskrivna partihandelsbolagel — som skall ha lill uppgift alt importera och driva partihandel med spritdrycker, vin och starköl — skall enUgl lagen hell ägas av staten. Avsikten är dock all uppgiften som partihandelsbolag även i fortsättningen skall fuUgöras av AB Vin- & spritcenlralen. På gmnd av övergångsbestämmelser får bolaget fortsätta med sin uppgift utan hinder av all bolaget ej helt ägs av staten. Staten bör dock nu, i enlighet med vad som har förutsatts i prop. 1976/77: 108, förvärva stamaktierna mot erläggande av aktiernas nomineUa värde jämte ränta. Jag förordar all ell invesleringsanslag av 420 000 kr. anvisas för ändamålet.

Jag avser atl i annal sammanhang föreslå regeringen att preferensaktierna överförs från folkpensioneringsfonden till fonden för statens aktier.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Förvärv av aktier i AB Vin- & spritcenlralen på tilläggsbudget II liU statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett invesleringsanslag av 420 000 kr.

Prop. 1977/78:101                                                    17

Bilaga 6

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET          PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Wikström

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

NIONDE HUVUDTITELN

D. Högre utbildning och forskning

[ I ] D 11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. Som en följd av riksdagens beslut (prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) vid riksmötet 1976/77 om reformering av högskolan har linjenämnder inrättats inom bl. a. kommunal högskoleutbildning.

För den kommunala högskolan innebär högskolereformen bl. a. att en stor del av ulvecldingsarbetet avseende utbildningens innehåll och utformning flyttats från central och regional nivå lill lokal nivå. Efler samråd med statsrådet Mogård förutsätter jag att berörda myndigheter tar hänsyn till bortfallet av arbetsuppgifter i sina förslag till anslagsframställning för budgetåret 1979/80.

Linjenämnden utgör ett viktigt instrument i del lokala utveckUngs-arbelel. I prop. 1976/77: 59 (s. 59) förutsatte jag atl linjenämnd inom kommunal högskoleutbildning får möjlighet att arbeta under i stort sett samma förhåUanden som linjenämnderna inom den statliga högskolan. Frågan om behoven av resursförstärkningar för kommunala linjenämnder behandlades inte i propositionen. F. n. medger inte bestämmelserna om bidrag till kommunal högskoleutbildning alt statsbidrag lämnas för kommunala linjenämnder. För alt linjenämnd inom kommunal högskola skall ha möjlighet alt arbeta under i slorl sell samma förhållanden som linjenämnderna inom den statliga högskolan förordar jag atl statsbidrag skall kunna utgå för kommunal linjenämnds verksamhet.

Omfattningen och inriktningen aV högskoleutbildningen varierar kraftigt mellan olika kommuner. Förutsättningar saknas därför enligt min

2   Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 101

Prop. 1977/78:101                                                     18

mening för atl använda någon automatiskt verkande regel vid beräktung av erforderligt bidrag. Med utgångspunkt i den nuvarande omfattningen av den kommunala högskolan förordar jag alt för innevarande budgetår ett belopp av 1 660 000 kr. ställs till förfogande för bidrag till kommunala linjenämnder. Fördelningen av dessa medel bör ankomma på skolöverstyrelsen, som har all göra en bedömning i varje enskilt fall av resp. kommuns behov av bidrag inom ramen för de medel som ställs till förfogande.

Jag vill i sammanhanget erinra om att jag tidigare i dag vid min anmälan av budgetpropositionen förordat ett överförande från kommunal tiU statlig högskola av intematföreståndarulbildningen. Detla kommer alt innebära en överföring av kostnader från kommun till stat i storleksordningen 500 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 1 660 000 kr.

[2] D 36. Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. I statsbudgeten för innevarande budgetår är uppfört ett reservationsanslag av 135 996 000 kr. till naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. Från detta anslag bestrids bl. a. kostnaderna för del svenska bidraget till den europeiska molekylärbiologiska konferensen, det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi och den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen saml huvuddelen av det svenska bidraget till den europeiska kärnforskningsorganisalionens program för en 300 GeV-accelerator. I budgetpropositionen för innevarande budgetår (prop. 1976/ 77: 100 bil. 12 s. 378) beräknade jag kostnaderna för dessa bidrag till ca 22 milj. kr. Den hell övervägande delen av dessa bidrag liU internationella samarbelsprojekt inom den naturvetenskapliga grundforskningen betalas i schweiziska francs eller västtyska mark. Till följd av inträffade valulakursförändringar kommer bl. a. de kostnader som skaU bestridas från förevarande anslag alt uppgå till ett belopp som väsentligt överstiger det som ursprungligen beräknades. För innevarande budgetår beräknar jag merkostnaderna till ca 2,8 milj. kr.

Med hänsyn tUl arten av de inträffade kostnadsökningarna och med beaktande av atl ifrågavarande kostnader ulgör en stor del av anslaget till naturvetenskapliga forskningsrådet bör, enligt min mening, ytterligare medel ställas liU rådets förfogande. På tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 bör därför anvisas ytterligare 2 850 000 kr. under förevarande reservationsanslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 2 850 000 kr.

Prop. 1977/78:101                                                    19

Bilaga 7

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET             PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: stalsrådet Dahlgren

Anmälan till tUläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TIONDE HUVUDTITELN

B, Jordbmkets rationalisering ra. m.

[1] B 6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ett förslagsanslag av 1 mUj. kr. Riksdagen har vidare för budgetåret medgivit att statlig kreditgaranti får lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driflslån, maskinlån, lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m., lån till rennäringens rationalisering m. m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt 380 milj. kr., varav till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. 19 mUj. kr., till rennäringens rationalisering m. m. 2,5 milj. kr. samt till inköp av avelshästar och ridhästar 500 000 kr.

Lantbruksstyrelsen

Efterfrågan på kreditgarantier för lån lill inre rationalisering inom jordbruket har ökat kraftigt. Denna utveckling orsakas av en stigande investeringsvilja inom näringen saml av höjda investeringskostnader. Styrelsen har inhämtat uppgifter från lanlbmksnämnderna som visar atl nuvarande ram för inre rationalisering, 200 milj. kr., inte täcker behovet för hittills beviljade belopp och inneliggande ansökrungar. För att därtill kunna tillgodose behovet under resten av budgetåret bedömer styrelsen att ifrågavarande ram behöver ökas med 80 milj. kr. tUl totalt 280 milj. kr.

Även nuvarande ramar för lånegaranti för driftslån samt jordförvärvslån bedöms vara otillräckliga. Föregående års ram för lånegaranti för driftslån uppgick urspmngligen till samma belopp som årets, dvs. 67 milj. kr., men utökades genom jämkning i två etapper tUl 78 milj. kr. varige-

Prop. 1977/78:101                                                    20

nom behovet i stort sett kunde tillgodoses. Under innevarande år torde vårflodsöversvämningar och skördeskador förorsaka ell betydande behov av driftslån för avhjälpande av tillfälliga likvidiletssvårigheter, vilket avspeglas i att nu inneliggande ansökningar om driftslån uppgår till ett belopp som är 12 milj. kr. högre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Vidare planerar vissa större bolag all avyttra jordbmksfastigheter. I den mån köparna inte är tidigare arrendatorer på enheterna kommer även detta att medföra ökat behov av ramulrymme för driftslån. Dessa utförsäljningar kommer också atl öka behovet av lånegarantier för jord-förvärvslån. Styrelsen bedömer mot bakgrund härav all ramen för lånegaranti för driftslån behöver höjas med 25 milj. kr. till 92 milj. kr. och ramen för lånegaranti för jordförvärvslån behöver höjas med 22 milj. kr. till 60 milj. kr.

Föredraganden

Det statliga ekonomiska stödet tUl jordbrukets rationalisering utgår huvudsakligen i form av kreditgarantier. Efterfrågan på sådana garantier har ökat kraftigt de senaste budgetåren. Enligt min mening är det ångeläget att ramarna för kreditgarantier för jordbrukels rationalisering höjs.

För budgetåret 1977/78 bör sålunda slalllg kreditgaranti beräknas för lån lUl yttre rationalisering med 50 milj. kr., för lån till inre rationalisering med 260 milj. kr., för driftslån med 85 milj. kr., för jordförvärvslån med 50 milj. kr., för maskirUån med 3 milj. kf., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med 19 milj. kr., för lån lill rennäringens rationalisering m. m. med 2,5 milj. kr. samt för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med 500 000 kr. Regeringen bör närmare kunna bestämma fördelningen meUan de fem förstnämnda ändamålen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt medge atl under budgetåret 1977/78 statlig kreditgaranti lämnas för lån lill yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driflslån, maskinlån, lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m., lån till rennäringens rationalisering m. m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt högst 470 000 000 kr., varav lUl trädgårdsnäringens rationalisering m. m. 19 000 000 kr., tiU rennäringens rationalisering 2 500 000 kr. saml tiU inköp av avelshästar och ridhästar 500 000 kr.

[2] B 7. Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m.

På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 21 milj. kr. Riksdagen har för budgetåret medgivit att från anslaget får beviljas statsbidrag tiU särskUd rationalisering med sammanlagt högst 22 milj. kr.

Prop. 1977/78:101                                                    21

Lantbruksstyrelsen

Ramen uppgick föregående budgetår till 21 milj. kr. men hade behövt omfatta ytterligare 3 milj. kr. för alt läcka behovet. Arets ram uppgår till 22 milj. kr. Enbart för att tillgodose nu inneliggande ansökningar erfordras en ram på närmare 28 milj. kr. Styrelsen hemställer därför att årets ram ökas med 5 milj. kr. till 27 milj. kr.

Föredraganden

Efterfrågan på bidrag till särskild rationalisering och till begränsat utvecklingsbara företag i norra Sverige har ökat kraftigt främst till följd av stigande investeringsvilja i mjölkproduktionen i förening med stegrade byggnadskostnader. Det är enligt min mening angeläget atl med statligt slöd stimulera och underlätta rationaliseringen av jordbruket i norra Sverige. Den för budgetåret 1977/78 fastställda bidragsramen för särskilda rationaUseringsåtgärder i Norrland, m. m. bör därför utökas med 2 milj. kr. lUl 24 mUj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl medge alt under budgetåret 1977/78 statsbidrag beviljas lill särskild rationaUsering med sammanlagt högst 24 000 000 kr.

[3] B 17. Stöd till skärgårdsföretag. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 3 milj. kr. Riksdagen har för budgetåret medgivit all statlig kreditgaranti för lån till skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 4 milj. kr. Vidare har riksdagen medgivit att för budgetåret statsbidrag lill skärgårdsföretag får beviljas med sammanlagt högst 3 milj. kr.

Lanlbruksstyrelsen

Nuvarande ramar för lånegarantier och statsbidrag till skärgårdsföretag har visat sig otillräckliga. Bidragsramen läcker inte behovet för nu inneUggande ansökningar. Därtill kommer atl ell betydande antal ansökningar kan vänlas inkomma under resten av budgetåret eftersom verksamheten i de flesta län är relativt nystartad. Ifrågavarande ramar bör därför höjas till vardera 6 milj. kr.

Föredraganden

Stödet till skärgårdsföretagen medverkar till alt den bofasta befolkningen i dessa områden får förbättrade sysselsättnings- och utkomst-möjUgheler. Jag anser det därför angeläget all ytteriigare medel ställs tlU förfogande för ändamålet, under innevarande budgetår. Jag förordar att ramen för lånegarantier till skärgårdsföretag höjs från 4 milj. kr. tUl

Prop. 1977/78:101                                                    22

6 mUj. kr. och alt ramen för statsbidrag lill skärgårdsförelag höjs från 3 milj. kr. lUl 6 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.  medge alt under budgetåret 1977/78 statlig kreditgaranti för lån tiU skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 6 000 000 kr.,

2.  medge alt under budgetåret 1977/78 statsbidrag lUl skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 6 000 000 kr.

D. Skogsbruk

[4j D 3. Bidrag till skogsförbättringar. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 12 milj. kr. Under anslaget har tagits upp en sammanlagd ram av 12,5 milj. kr. varav 5 milj. kr. för omplantering efter snylbaggeskador m. m. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1948: 239) om statsbidrag till vissa skogsförbättrande åigärder (omtryckt 1960: 324, ändrad senast 1976: 413) och i regleringsbrev för budgetåret 1977/78.

Skogsstyrelsen

Under budgetåret 1976/77 har hela det tiUgängliga beloppet för bidrag till omplantering efter snylbaggeskador utnyttjats. Beloppet har uppgått till 9 milj. kr. Ca 13 000 ha har hjälpplanterats. Bidrag har i genomsnitt varit 50 % av godkänd kostnad. Av 1975 års snytbaggeskadade planteringar återstår att hjälpplanlera ca 10 000 ha med svåra skador och ca 25 000 ha med något mindre skador. Av 1976 års planteringar har ca 50 000 ha skadats varav 10 000 ha redan har planterats ulan stöd av bidrag. På den återstående arealen har mer än 50 % av plantorna dött på 15 000 ha. Trots omfattande markberedning och andra åtgärder har hittills 41 000 ha av 1977 års planteringar skadats i slor uisträckning.

Styrelsen föreslår mot bakgrund härav att bidrag får utgå till omplantering av 1975 och 1976 års snytbaggeskadade skogskulturer där åtgärden kan anses ekonomiskt betungande för markägaren. Styrelsen beräknar kostnaderna härför tUl 45 milj. kr. under innevarande budgetär.

Föredraganden

Sedan år 1975 är det inte längre tUlåtet atl skyddsbehandla skogsplantor med DDT. Till följd av de omfattande skador som på grund härav uppkom på 1975 års planteringar beslutade riksdagen i april 1976 all statsbidrag skulle kunna ulgå under budgetåren 1975/76 och 1976/77 till omplantering av sådana skogskulturer som hade skadats av snylbagge i större omfattning år 1975.

Riksdagen har därefter beslutat att bidrag skall kunna utgå även under innevarande budgetår. För ändamålet har sammanlagt 16 milj. kr. an-

Prop. 1977/78:101                                                   23

visats, varav 5 milj. kr. för innevarande budgetår. Skogsstyrelsen har föreslagit dels att bestämmelserna skall ändras så atl bidrag skall kunna utgå även för skador som har inträffat under år 1976, dels all ytterligare 40 milj. kr. ställs lill förfogande för bidrag under innevarande budgetår. Enligt styrelsen återstår 35 000 ha att hjälpplanlera av de kulturer som skadades år 1975. Av de arealer som planterades år 1976 behöver 40 000 ha hjälpplanleras.

Undersökningar som har gjorts under de senaste åren visar all del behövs en allmänt förbättrad skogsvård i landet. De nu aktueUa bidragen har delvis varit en förutsättning härför. Det är emellertid nödvändigt att så snart som möjligt komma tillrätta med de allvarliga skador som snytbaggen orsakar i skogsplanteringarna. Strävan måste därvid vara all skapa metoder som hell utesluter eller i varje fall minimerar behovet av kemiska bekämpningsmedel som kan skada miljön. Fortfarande återstår att hjälpplanlera slora arealer av dem som skadades år 1975. Avsevärda skador har inträffat även senare. Jag föreslår därför atl bidrag skall kunna ulgå till omplantering även av skogskulturer som har skadats år 1976.

1 fortsättningen bör således bidrag kunna utgå lill kostnaderna för omplantering av skogskulturer i Syd- och Mellansverige som i större omfattning har skadats av snytbagge under åren 1975 och 1976. I övrigt bör gälla samma bestämmelser som hittUls.

Kostnaderna för de åtgärder som jag nu har förordat beräknar jag för innevarande budgetår tUl 20 milj. kr. Jag föreslår därför att det totala rambeloppet för ifrågavarande anslag ökas med 15 milj. kr. till 27,5 milj. kr.

Jag vill i detla sammanhang ta upp vissa frågor om skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet.

I prop. 1975/76: 132 om skogsstyrelsens orgaiusation, m.m. anförde föredragande departementschefen i fråga om skogsvårdsslyrelsemas frö-och plantverksamhet att de förslag som hade lagts fram av skogsadmi-nislrativa utredningen (Jo 1974: 03) i syfte att lösa vissa ekonomiska problem för frö- och planlverksamheten borde prövas först i samband med ställningstagandena till skogsvårdsslyrelsemas organisation över huvud. Föredraganden aviserade vidare ell uppdrag till skogsstyrelsen att utarbeta förslag till åtgärder 1 syfte att ge verksamheten en tillfredsställande ekonomisk bärlcraft.

Skogsstyrelsen har nu redovisat sill uppdrag. Styrelsens förslag syftar lill en total samordning av frö- och planlverksamheten mellan skogsvårds-styrelserna. Skogsstyrelsen föreslår sålunda en centralisering till styrelsen av vissa beslutsfunktioner. De ekonomiska problemen i verksamheten skall enligt förslaget lösas dels genom en resultatuijämning mellan de olika skogsvårdsslyrelserna, dels genom att staten ställer medel till för-

Prop. 1977/78:101                                                    24

fogande för investeringar och bidrag till verksamheten. Skogsstyrelsen föreslår all lånefonden för insamling av skogsfrö förstärks och alt dess ändamål vidgas tUl all gälla även investeringar i planlverksamheten. Vidare föreslås att två för skogsvårdsorganisationen inlema fonder bildas och att skogsstyrelsen medges en rörlig kredit i riksgäldskontoret för att tillfälliga likviditelsproblem skall kunna lösas smidigt.

Skogsstyrelsens förslag har remissbehandlats. De flesta remissinstanserna tiUstyrker förslagen. Statskontoret och riksrevisionsverkel anser dock atl förslagen innebär endast en temporär lösning i avvaktan på pågående utredningar. Riksrevisionsverket avstyrker förslagen i fråga om användning av fonder som finansieringsform med hänvisning till prop. 1976/77: 13 med förslag till riktiinjer för modernisering av det statiiga budgetsystemet.

För egen del vill jag anföra följande. Skogsvårdsslyrelsemas produktion av skogsplantor är av avgörande betydelse för skogsbruket. Skogsvårdsslyrelserna svarar för hälften av leveranserna av skogsplanlor i landet. Merparten av de plantor som styrelserna framställer levereras till privata skogsägare. Såvitt nu kan bedömas finns del ingen som kan överta verksamheten inom överskådlig lid. Jag räknar därför med alt skogsvårds-organisationen även i framtiden måste handha den betydelsefulla uppgiften som planlleverantör lill skogsbruket.

Det är av stor betydelse för skogsvården att skogsplantor kan ställas til! skogsbrukets förfogande lill så låg kostnad som möjUgt. Samtidigt är det nödvändigt atl planlverksamheten inle blir en ekonomisk belastning för vare sig skogsvårdsslyrelsema eller staten. För all detla skall bli möjligt fordras enligl min mening att skogsvårdsstyrelserna samordnar sin verksamhet. En sådan total samordning är emeUertid svår att åstadkomma så länge skogsvårdsstyrelserna är att anse som frislående juridiska personer. Eftersom det inom skogsadminislrativa utredningen pågår en översyn av skogsvårdsslyrelsemas organisation över huvud anser jag att frågan om frö- och plantverksamhelens organisation och därmed sammanhängande frågor lämpligen bör las upp först i samband med behandlingen av utredningens övriga förslag. Uiredningens betänkande kan väntas tidigast i slutet av år 1978.

Det är dock nödvändigt all redan nu vidla vissa åtgärder i fråga om skogsvårdsslyrelsemas frö- och plantverksamhet. Bl. a. måste vissa skogsvårdsstyrelsers kapitalförsörjning underlättas samtidigt som skogsstyrelsen bör ges ett ökat inflytande över frö- och planlverksamheten.

I de fall planlverksamheten inte ger utrymme för investeringar eller för tillfäUiga större utbetalningar är skogsvårdsslyrelserna hänvisade till lån på den aUmänna kredllmarknaden. Enligt 6 § lagen (1960: 267) om skogsvårdsstyrelser (ändrad 1975: 675) fordras emellertid regeringens medgivande i varje särskilt faU innan lån får tas upp. För att underlätta för skogsstyrelsen att samordna investeringarna och för att minska hand-

Prop. 1977/78:101                                                    25

läggningstiden föreslår jag att prövningen av fråga om medgivande att ta upp lån för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet med frö- och planl-produktionen flyttas från regeringen till skogsstyrelsen. Frågor om lån för skogsvårdsslyrelsemas verksamhet i övrigl bör dock även i fortsättningen prövas av regeringen i första instans. Den föreslagna delegeringen förutsätter ändring i 6 § tredje stycket angivna lag. I enlighet härmed har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1960: 267) om skogsvårdsstyrelser. Förslaget har fogats liU detta protokoll som bilaga A.

Frö- och plantverksamhelens ekonomi är ansträngd inom vissa skogsvårdsstyrelser. En del skogsvårdsstyrelser har dessutom problem med alt erhåUa lån. I syfte alt motverka dessa svårigheter föreslår jag alt skogsvårdsslyrelserna ges statlig garanti för lån intill ett sammanlagt belopp av 13 milj. kr. under innevarande budgetår. Frågan om lånegaranti i det enskilda fallel bör prövas av skogsstyrelsen. Eventuella förluster till följd av garantin bör täckas från ifrågavarande anslag ulan alt bi-dragsramama belastas.

I samband med en fortsalt rationalisering av frö- och planlverksamheten kan del förhållandel uppslå att kapital frigörs genom en minskning eller total nedläggning av verksamheten i ett län. Det är då naturligt att del frigjorda kapitalet investeras i ett eller flera andra län eftersom länets frö- och plantbehov måste tillgodoses genom leveranser därifrån.

Som jag nyss har framhållit anser jag att skogsvårdsorganisationens frö- och plantverksamhet måste samordnas ytterligare. En förhållandevis långtgående samordning är dock redan förutsatt t. ex. i fråga om planering av verksamhetens inriktning, prissättning m. m. I samband med att skogsvårdsstyrelserna omorganiserades år 1960 beslutade nämligen riksdagen att del ankommer på skogsstyrelsen, utom i fråga om medgivande att ta upp lån, alt fastställa riktUnjer för hur skogsvårdsstyrelsernas verksamhet med frö- och plantproduktion skall bedrivas tekniskt och ekonomiskt (prop. 1960: 106, BeJoU 1960: 1, rskr 1960: 326). Jag utgår från att skogsstyrelsen utnyttjar detla bemyndigande. Vidare förutsätter jag att de skogsvårdsstyrelser som redan nu samarbetar i frö- och planlverksamheten fördjupar detla samarbete.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

dels alt antaga inom jordbruksdepartementet upprättat förslag lill

1.        lag om ändring i lagen (1960: 267) om skogsvårdsslyrelser,
dels att

2.  godkänna vad jag har förordat om statsbidrag till viss omplantering av skogskulturer som har skadats av snylbagge,

3.  medge alt under budgetåret 1977/78 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 27 500 000 kr. tiU skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark och med anslaget i övrigl avsedda ändamål.

Prop. 1977/78:101                                                                  26

4. godkänna vad jag har förordat i fråga om statUg garanti för lån till skogsvårdsslyrelsemas frö- och plantverksamhet,

5. medge atl för budgetåret 1977/78 statlig garanti lämnas för lån till skogsvårdsslyrelsemas frö- och plantverksamhet med sammanlagt högst 13 000 000 kr.,

6. medge alt förluster på grund av statlig lånegaranti till skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet får täckas från förslagsanslaget Bidrag till skogsförbältringar.

E. Fiske

[5] E3. Främjande i allmänhet av fiskerinäringen. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 1 milj. kr. Regeringen har i regleringsbrev föreskrivit att högst 565 000 kr. härav får disponeras för bidrag till säkerhetsutrustning för fiskefartyg.

Bestämmelserna om bidrag tUl säkerhetsutrustning finns i kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till fiskerinäringen (ändrad senast 1977: 516). Bidrag lämnas tUl livräddningsflotte, brandskyddsutruslning och ekolod saml till radar och radiotelefon.

Fiskeristyrelsen

Den 1 oktober 1977 förelåg hos styrelsen ansökningar om bidrag till säkerhetsutrustning som enligt gällande bestämmelser berättigar till bidrag om sammanlagt ca 1,2 milj. kr. Anslaget till ändamålet är för innevarande budgetår 565 000 kr. Den 1 oktober 1977 var den odisponerade behållningen under anslaget endast 6 000 kr. Det innebär atl fiskeristyrelsen inte har möjlighet att lämna bidrag i den omfattning som de av riksdagen beslutade reglerna kräver. Styrelsen hemställer atl ytterligare 2 milj. kr. anslås för ändamålet på tilläggsbudget för innevarande budgetår.

Föredraganden

Fiskeristyrelsen har anmält all redan inneliggande ansökningar om bidrag till säkerhetsutrustning ej kan tUlgodoses med det tillgängliga anslaget för innevarande budgetår. Det är enligl min mening angeläget att bidragsbehovet i rimlig utsträckning kan tiUgodoses under innevarande budgetår. Jag förordar därför alt för ändamålet ytterligare 2 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.

Under åberopande av vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Främjande i aUmänhet av fiskerinäringen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

Prop. 1977/78:101 27

KAPITALBUDGETEN

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[6] 7 a. Lån tiU trädgårdsnäringen. På tilläggsstal III till riksslaten för budgetåret 1974/75 anvisades under denna anslagsrubrik ett invesleringsanslag av 20 milj. kr. (prop. 1975: 85, JoU 1975: 16, rskr 1975: 183). Något anslag för detta ändamål har inte uppförts på statsbudgeten för innevarande budgetår. Riksdagen beslutade vid riksmötet 1976/77 om nya regler för lån från anslaget (prop. 1976/77: 1 bil. 13, JoU 1976/ 77: 13, rskr 1976/77: 182). Dessa innebär i huvudsak atl lån kan lämnas till företag med produktion av snittblommor i växthus med uppvärmning. Slödel ulgår i form av driftlån vid likviditetssvårigheter inom företagen saml vid sortimentsbyte eller annan omläggning av produktionen. Lånen är ränte- och amorteringsfria under tre år. Stödet ulgår t. o. m. utgången av budgetåret 1978/79. Hittills har lån beviljats från anslaget med sammanlagt 8 milj. kr.

I skrivelse den 11 oktober 1977 har Svenska lanlarbelareförbundet och Trädgårdsnäringens riksförbund hemställt om vissa omedelbara ål-gärder för alt underlätta den svenska växthusodlingens situation. Efler remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av lantbmksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), kommerskollegium, 1974 års trädgårdsnäringsutredning saml Sveriges frukt- och grön-saksdistribulörers förening.

Svenska lantarbetareförbundet och Trädgårdsnäringens riksförbund

Förbunden anför i skrivelsen att sysselsällningssituationen inom trädgårdsnäringen är mycket aUvarlig till följd av ekonomiska svårigheter vid trädgårdsföretagen. Det konstateras att förelag kommer att lägga ned verksamheten, om inga åtgärder vidtas. Särskilt gäller det större företag inom näringen.

I avvaktan på förslag från 1974 års trädgårdsnäringsulredning lill långsiktiga lösningar på näringens problem föreslår förbunden bl. a. ett kombinerat areal- och sysselsätiningsstöd för växthusodlingen. Vidare föreslås att lånen från förevarande anslag skall ulgå även till företag som startats efter år 1974.

Remissinstanserna

Remissinstansernas bedömning av växthusförelagens ekonomiska situation varierar. Lantbruksstyrelsen framhåller att de svenska växthusföretagen generellt sett torde tUlhöra Europas mest effektiva. Sedan oljekrisen har emellertid de svenska produktpriserna anpassat sig olika till det nya kostnadslägel. För snittblommor har denna anpassning inle varit tillräcklig. Del är därför främst företag med denna produktion som har

Prop. 1977/78:101                                                    28

akuta svårigheter. Även inom andra grenar av odlingen har emeUertid högt skuldsatta företag och större företag problem. Den svaga lönsamheten och del rådande allmänna kreditiäget har medfört likviditetsproblem vid företagen. Liknande synpunkter anför 1974 års trädgårdsnäringsulredning.

Lantbruksstyrelsen anser att de problem som föreligger inom delar av trädgårdsnäringen inte bör lösas genom statsbidrag till samtliga växthusföretag. Styrelsen finner atl ett generellt stöd i form av arealbidrag bör utgå tUl ros- och nejlikproduktionen. Stödet bör vara tidsbegränsat och avse företag med lägst 1 000 m odlad areal av nämnda växtslag. Även företag som det senasie året lagt om sin produktion från snitt-blommor till annan odling bör erhåUa bidrag. AMS finner del värdefuUt med åtgärder som stabiliserar sysselsättningen inom näringen.

1974 års trädgårdsnäringsutredning finner det nödvändigt med ett kortsiktigt slöd till vissa särskilt hårt utsatta delar av näringen i avvaktan på långsiktiga förslag från utredningen. Mot bakgrund av det senaste årets starkt försämrade ekonomiska utveckling för v äxthusföretagen föreslår utredningen ett generellt slöd liU hela växthusodlingen.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anför alt om man med hänsyn lill sysselsättningen skulle finna växthusodlingen eller delar därav vara i behov av slöd, är bidrag från många synpunkter bättre än gränshinder av olika slag.

Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget om lån från förevarande lånefond.

Föredraganden

Riksdagen beslöt vid riksmötet 1976/77 om slöd till produktion av snittblommor i form av lån från fonden för låneunderstöd (prop. 1976/77: 100 bil. 13, JoU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 182). Utvecklingen inom trädgårdsnäringen har emellertid varit sådan atl befintUga stödformer inle har varit tiUräckUga för atl åstadkomma en önskvärd omläggning av denna produktion. Vidare har under 1977 års säsong även andra produktionsgrenar, främst odlingen av tomater och gurka, haft svag lönsamhet. EnUgl min mening är det angeläget med slöd tiU vissa trädgårdsföretag i avvaktan på de förslag till långsikliga lösningar av näringens problem som väntas under år 1978 från 1974 års trädgårdsnäringsulredning. De lönsamhetsproblem som det senaste året drabbat vissa delar av växthusodUngen måste bl. a. mötas med olika åigärder för att rationalisera driften och spara energi. Det stöd som f. n. finns i form av bidrag och kreditgarantier är enligt min mening inte tillräckligt. Jag förordar därför i enlighet med förbunden och rerrussinstanserna att lån från anslaget Lån till trädgårdsnäringen får utgå till alla växthusförelag med produktion som kräver uppvärmning. Stödet bör såsom nu gäller för produktion av sniltblommor lämnas som driftslån vid likvi-

Prop. 1977/78:101                                                    29

diletssvårigheter inom företagen samt vid sortimenlsbyte eller annan omläggning av produktionen. Även i övrigl bör villkoren för lånen vara oförändrade.

För växthusföretag med produktion av rosor och nejlikor är emeUertid situationen sådan alt särskilda insatser behövs för att dessa företag skall kunna upprätthålla sysselsättningen och ställa om sin produktion. Även för förelag som del senasie året lagt om sin produktion från sniltblommor lill annan odling behövs särskilt slöd. Jag förordar därför att från lånefonden slöd i form av avskrivningslån skall kunna utgå tiU nämnda förelag intiU ett belopp av sammanlagt 3 milj. kr. Stödet bör främst inriktas på förelag med produktion för avsalu tlU återförsäljare. Det bör ankomma på regeringen atl meddela föreskrifter för avskrivningslånen. Lanlbruksstyrelsen bör liksom hittills administrera lånegivningen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna vad jag har förordat om lån till vissa trädgårdsföretag.

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

[7] 6. Jordfonden. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett invesleringsanslag av 15 milj. kr. Fonden uppgår f. n. till 292 milj. kr. Fondens medel skall användas för att bestrida lantbruksnämndernas kostnader för fastighelsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på jordbrukets område.

Läget på kredllmarknaden har medfört allt större svårigheter för lantbruksnämnderna att få köpeskillingarna reglerade för de' fastigheter som säljs. Delta har medfört atl fondens Ukviditet de senaste åren minskat med ca 60 milj. kr. F. n. saknar lantbruksnämnderna möjlighet att göra inköp utöver vad de enligt jordförvärvslagen är skyldiga att lösa in. Med hänsyn till den stora betydelse för jordbrukels rationaUsering som denna verksamhet har och med hänsyn till att det f. n. finns ett osedvanligt stort utbud av större faslighelskomplex anser jag alt fonden bör tillföras ett belopp av 25 milj. kr. Del är angelägel att nämnderna har möjlighet att köpa hela eUer delar av de fastigheter som bjuds ut för att sälja dem tiU jordbmkare som behöver tillskollsmark eller använda dem i bytesverksamhet. Vidare bör för markförvärv särskUda medel i form av en tillfällig rörlig kredit i riksgäldskonlorel på 25 milj. kr. StäUas tUl lanlbruksslyrelsens förfogande intill den 30 juni 1979.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.  medge att lanlbruksstyrelsen få'r disponera en rörlig kredit på 25 000 000 kr. i riksgäldskontoret intiU den 30 juni 1979,

2.  till Jordfonden på tiUäggsbudget II tiU stalsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett invesleringsanslag av 25 000 000 kr.

Prop. 1977/78:101                                                    30

Naturvårdsfonden

[8] 7. Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett invesleringsanslag av 4 milj. kr. Anslaget disponeras av statens naturvårdsverk för bestridande av kostnader för förvärv för statens räkning av värdefuUa naturområden.

Statens naturvårdsverk

Den fysiska riksplaneringens inventerings- och sammanstäUningsar-beten, med efterföljande planmässiga överväganden på regional och lokal nivå, har börjat övergå i ett genomförandeskede vad avser bl. a. säkerställanden av från rikssynpunki och regional synpunkt värdefulla naturvårdsobjekt.

Naturvårdsverket har bedömt dessa objekt och ställt sig positivt till reservalsbildning för flera av dessa. Arbetet med riksplaneringen har nu lett fram till atl man på central, regional och lokal ansvarsnivå funnit det angelägel att ett stort antal naturvårdsobjekt säkerställs som naturreservat.

Vid sidan av arbetet med riksplaneringen har det i de flesta län pågått ett arbete med länstäckande naturinventeringar, liksom i vissa fall specialinventeringar av särskilda naturlyper. Härvid har kimskapen om landets naturvårdsvärden successivt ökat och möjligheten till värdering, klassificering och detaljavgränsning av intressanta objekt förbälttats. Detta har i sin lur lett till att antalet ärenden för säkerställande och därmed anspråken på statliga medel ökat.

Under innevarande budgetår väntas förhandlingar kunna avslutas i ett betydande antal ärenden. Kostnaderna för aktuella förvärv överstiger avsevärt tillgängliga anslag. Naturvårdsverket beräknar medelsbehovet under innevarande budgetår tiU 17 milj. kr., vilket innebär att 13 milj. kr. behöver anvisas på tilläggsbudget för markförvärv för naturvårdsändamål.

Föredraganden

Av naturvårdsverkels redovisning framgår att ett stort antal ärenden avseende markförvärv för naturvårdsändamål kommer att aktualiseras under innevarande budgetår. Behovet av medel överstiger enUgl verkets beräkningar del anslag som anvisats för detta ändamål. Jag vill med anlednmg härav och med hänvisning lill vad jag tidigare denna dag har anfört under punkten H 5 i bilaga 13 lill budgetpropositionen avseende budgetåret 1978/79 framhålla atl del är angelägel alt planeringen och prioriteringen av arbetet med säkerställande av mark för naturvårdsändamål sker inom de ramar som tillgängliga anslag medger. När det gäller de ärenden som nu är aktueUa har förhandUngar om förvärv i allmänhet pågått under lång tid. Med hänsyn lill de särskilda skäl som

Prop. 1977/78:101                                                    31

åberopats föreslår jag atl ytterligare 3 milj. kr. anvisas för innevarande budgetår för förvärv av mark för naturvårdsändamål. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. på tilläggsbudget II tUl statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

Bilaga A

Förslag (ill

Lag om ändring i lagen (1960: 267) om skogsvårdsstyrelser

Härigenom föreskrives att 6 § lagen (1960: 267) om skogsvårdsslyrelser skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6                                                  §1
Skogsvårdsstyrelses medel må ej Skogsvårdsslyrelses medel må ej
användas för andra skogar än dem användas för andra skogar än dem
som slå under styrelsens tillsyn el- som stå under styrelsens tillsyn el
ler för andra uppgifter än sådana ler för andra uppgifter än sådana
som enligt denna förordning eller som enligt denna lag eller eljest
eljest gällande bestämmelser till- gällande bestämmelser tillhöra om-
höra området för styrelsens verk- rådet för styrelsens verksamhet,
samhet.

Skogsvårdsstyrelse må förvärva fastighet, som är lill gagn för styrelsens verksamhet. Avtal om sådant köp må dock ej av styrelsen slutas ulan medgivande av regeringen eller förbehåll om sådant medgivande.

Skogsvårdsstyrelse  må  ej   ulan Skogsvårdsslyrelse må ej uppta-

regeringens   medgivande   upplaga     ga lån för styrdsens verksamhet
lån. med frö- och plantproduktion utan

skogsstyrelsens medgivande. För skogsvårdsstyrelses verksamhet i övrigt må lån ej upplagas utan regeringens medgivande.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligl uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk förfatlningssamling.

' Senaste lydelse 1975: 675.

Prop. 1977/78:101                                                   33

Bilaga 8

Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: stalsrådet Burenstam Linder

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ELFTE HUVUDTITELN

F. Ekonomiskt försvar

[1] F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detla ändamål ett förslagsanslag av 170 423 000 kr. Styrelsen fÖr intemationell utveckling (SIDA) har efler samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) i skrivelse till regeringen den 19 september 1977 föreslagit att medel anvisas för uppbyggnad av ett särskilt beredskapslager av textilvaror för katastrof-ändamål. Beredskapslagret skulle utnyttjas av SIDA för bistånd, medan ÖEF skuHe ansvara för lagret antingen i särskilt avdelade utrymmen eller i form av bokföringsmässiga tillgångar i ÖEF:s allmänna beredskapslager, avsett för folkhushållningen i händelse av avspärrning eller krig. ÖEF har med beaktande av sitt speciella intresse och med hänsyn till övriga planerade stödåtgärder på tekoområdet bedömt atl ett beredskapslager för kalastrofändamål borde omfatta svenska textilvaror till ett värde av 30 milj. kr.

Föredraganden

Av såväl försörjnmgsberedskapspoliliska som arbelsmarknadspolitiska skäl föreslår jag, efter samråd med stalsrådet UUsten och chefen för arbetsmarknadsdepartementet, atl medel anvisas ÖEF för att täcka merkostnaden vid inhemsk upphandling av beredskapslager för katastrofhjälp av beklädnadsvaror, tält och filtar till en sammanlagd kosmad av 30 milj. kr. Merkostnaden för upphandUng av dessa varor hos svenska förelag beräknar jag till 10 milj. kr. För täckande av denna merkostnad bör 10 milj. kr. anvisas på tiUäggsbudget II till statsbudgeten för bud-

3   Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 101

Prop. 1977/78:101                                                    34

getåret  1977/78  i form  av  försörjningsberedskapsstöd under förevarande anslag.

För att säkerställa att upphandlingen av dessa varor sker på ett sådant sätt att bästa effekt uppnås från försörjningsberedskaps- och sysselsättningssynpunkt, bör SIDA åläggas att göra upphandlingen i samarbete med ÖEF och arbetsmarknadsstyrelsen.

Med hänvisning till vad jag här anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[2] 1 b. Teckning av aktier i ett bolag för export av tjänster tiU u-länder.

Riksdagen beslutade våren 1977 (prop. 1976/77: 83, NU 1976/77: 47, rskr 1976/77: 332) all staten skall bilda ett bolag tillsammans med näringslivet för försäljning av tjänster till u-länder. Bolagets uppgift skall vara att mot betalning ställa svensk kompetens och kapacitet inom tjänstesektorn till förfogande för u-ländema. Verksamheten skaU på sikt kunna omfatta hela den tjänstesektor som offentliga myndigheter är ansvariga för, men till en början skall bolaget vara inriktat mot utbildningsområdet. Bolaget skall ha karaktären av ett konsultbolag och bedrivas på affärsmässiga grunder.

Riksdagen beslutade vidare att bemyndiga regeringen alt teckna aktier inom ramen av 5 milj. kr.

Under sommaren och hösten 1977 har regeringen i samarbete med Sveriges industriförbund undersökt frågor som avser bolagels ägarstmk-lur, organisation och budget. Den vidtagna undersökningen har resulterat i att staten tillsammans med representanter från näringslivet står i beredskap att bilda ett aktiebolag, i vilket staten skall teckna hälfien av aktiekapitalet.

Bolagets eget kapital beräknas komma att uppgå till totalt 10 milj. kr. Näringslivets hälft kommer att ägas av ett holdingbolag, som bildas av intressentföretagen. Bland de företag som kommer alt teckna aktier i holdingbolaget finns representanter för verkstadsindustrin, läromedelsindustrin och konsultföretag.

Bolaget kommer alt erbjuda sina tjänster till myndigheter, organisationer och företag i u-länder och i Sverige.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Teckning av aktier i ett bolag för export av tjänster till u-länder på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 5 OOOOOO kr.

Prop. 1977/78:101                                                    35

Bilaga 9

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Ahlmark

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TOLFTE HUVUDTITELN

B. Arbetsmarknad m. m.

[1] B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder. Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100 bU. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) har regeringen den 10 november 1977 beslutat att arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) från reservationsanslaget Sysselsättningsskapande åtgärder får — utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit — bestrida utgifter om högst 23,6 milj. kr.

Medlen skall användas för beställning och upphandling av textil- och konfektionsförnödenheter. Av beloppet skall 20 milj. kr. reserveras för beställningar hos industriföretag som varslat om friställning i större omfattning, s. k. rådmmsbeställningar.

Med hänsyn till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 23 600 000 kr.

C. Arbetsmiljö

[2] C 5. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Under denna mbrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 1 215 milj. kr. Härav har för delprogrammet Utbildning av svårplacerade beräknats 86 milj. kr., och för delprogrammet Arkivarbeie 599,5 milj. kr. samt för delprogrammet Skyddad sysselsättning 176,1 milj. kr.

Prop. 1977/78:101                                                    36

AMS

AMS har i skrivelse den 27 oktober 1977 begärt ytterligare medel på anslagsposterna Utbildning av svårplacerade och Arkivarbete. Därutöver har AMS begärt en ökning av beslulsramen för beviljande av statsbidrag till anordnande av verkstäder inom arbetsvården.

Det ökade medelsbehovet under anslagsposten Utbildning av svårplacerade hänför sig till skolöverstyrelsens andel av kostnaderna för de särskilda utbildningsinstanserna för svårplacerade (anpassningskurser). Under budgetåret 1976/77 vidtagna åtgärder för att förbätlra utbildningen har medfört ökade kostnader för personal, lokaler, utmstning m. m. TUl följd av dessa kostnadsökningar uppgår behovet av ytterligare medel under anslagsposten till totalt 24,4 milj. kr.

Det ökade medelsbehovet under anslagsposten Arkivarbete hänför sig lill kostnadsökningar under innevarande budgetår (245,5 milj. kr.) till följd av träffade avtal för åren 1976 och 1977 saml utbetalningar av retroaktiva lönelUlägg för budgetåret 1976/77 (15 milj. kr.). Behovet av ytterligare medel under anslagsposten uppgår därmed till totalt 260,5 milj. kr.

AMS har dessutom begärt att under innevarande budgetår få bevilja statsbidrag lill anordnande av arbelsvårdsverksläder med 76 milj. kr. vilket innebär en ökning med 36 milj. kr. av den beslulsram som tidigare har fastställts. En utökning av beslutsramen kan enligt AMS ske utan motsvarande tillskoll av anslagsmedel.

Föredraganden

Delprogrammet Utbildning av svårplacerade omfattar anpassningskurser, introduktionskurser för skyddat arbete samt företagsutbildning för arbetshandikappade. Skolöverstyrelsens andel av anslaget avser anpassningskurserna. Till följd av kvalitativa förbättringar av dessa kurser under budgetåret 1976/77 beräknas kostnaderna under innevarande budgetår komma alt överstiga för delprogrammet beräknade medel med 24,4 milj. kr.

Anvisade medel för arkivarbetslöner budgetåret 1977/78 är beräknade i 1976 års löneläge före kontrollstationsförhandlingar. TiU följd av de träffade avtalen beräknas utbetalningama under budgetåret komma att överstiga för arkivarbeie beräknade medel med 260,5 milj. kr.

Beträffande beslutsramen för beviljande av statsbidrag till anordnande av verkstäder inom arbetsvården har regeringen av riksdagen bemyndigats att för innevarande budgetår vidga ramen om behov härav skulle uppkomma (prop. 1976/77: 100 bU. 15, AU 1976/77: 21, rskr 1976/77: 179). Enligt beslut den 15 december 1977 har regeringen bemyndigat AMS alt under budgetåret 1977/78 bevilja anordningsbidrag till verkstäder inom arbetsvården inom en ram av 50 milj. kr.

Prop. 1977/78:101                                                    37

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till SärskUda åtgärder för arbetsanpassning på tilläggsbudget II till stalsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 284 900 000 kr.

[3] Garantilån för arbetsmiljöförbättringar m. m. Riksdagen beslutade i maj 1975 om vissa stimulansåtgärder för arbetsmiljöförbättringar (prop. 1975: 66, SoU 1975: 16, rskr 1975: 191). Beslutet mnebär att staten fick teckna garanti för lån för att finansiera förbättringar av arbetsmiljön, i första hand i mindre och medelstora företag. Garantin avsåg lån om högst 100 000 kr. per företag. Lånen skulle löpa på sju år med de två första åren amorteringsfria. För atl stimulera förelagen till arbetsmiljöförbättringar beslöts att de två första åren också skuUe vara räntefria. Det statiiga garantiåtagandet skulle avse totalt 200 milj. kr. under tiden den 1 september 1975—den 31 december 1976.

Riksdagen beslutade vidare i december 1976 alt stödet, inom ramen av 200 milj. kr., skulle utgå även under år 1977 eftersom garantier endast tecknats för knappt 55 mUj. kr. vid utgången av september 1976 och betydande belopp av garantisumman annars skulle kvarstå outoyttjade vid periodens slut (prop. 1976/77: 35, SoU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 70).

Lånegarantin tecknas för statens räkning av företagareföreningen i resp. län (SFS 1975: 354). Som villkor för atl garanti skall tecknas gäller att lånet avser förbättring av arbetsmUjön i redan befintlig anläggning och att möjUgheter tUl annan finansiering saknas. Låneansökan skall ha tUlstyrkts av de anställdas företrädare i skyddsfrågor.

För att täcka räntekostnader, infriande av ställda garantier och andra kostnader som följer av systemet, tas enligt lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift (paragrafen införd 1975: 353) ut en särskild avgift om 0,03 procentenheter för åren 1976 och 1977. Avgiften förs till fonden för arbetsmiljöförbättringar. Stal, kommun och landstingskommun är undantagna från garantisystemet. Staten betalar dock avgift för ändamålet.

Statens industriverk, som har tillsynen över verksamheten, har fortlöpande rapporterat utfaUet. Vid utgången av september månad i år hade garantier tecknats om 145 milj. kr., fördelat på drygt 2 200 företag med ca 36 000 anställda. Vid samma tidpunkt fanns vid företagareföreningarna 299 inneliggande ansökningar om sammanlagt 20,3 mUj. kr. Den länsvisa fördelningen av antalet beviljade resp. avslagna och inneliggande ansökningar per den 30 september 1977 redovisas i följande tabell.

4   Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 101

Prop. 1977/78:101

38

Fördelning på län: 1 sept. 1975—30 sept. 1977 (belopp i 1 000-tal kr.)

Län	Beviljade an-		Avslagna i	in-	Inneliggande an-
	sökningar		sökningar		sökningar 30.9.1977	per dea
	Anlal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp
AB	158	9 454	38	2 693	18	1047
C	65	4 548	7	469	9	400
D	72	4 607	11	1010	7	541
E	125	8 213	9	575	24	1 604
F	118	8 220	19	995	22	1699
G	76	5 002	8	540	12	708
H	90	6 226	8	553	16	1 313
I	9	.     626	—	■ —	—	-----
K	68	4 473	6	508	1	100
L	116	7 214	18	1 218	13	732
M	144	8 970	33	1 802	20	1 341
N	108	6 657	22	1681	18	1241
O	217	12 641	12	370	18	1086
P	130	7 677	36	2 320	27	,1610
R	113	7 151	14	942	22	1 388
S	91	4 942	19	1 334	4	260
T	77	4 919	11	669	6	469
U	42	2 386	13	942	10	884
W	63	3 764	11	588	8	554
X	94	5 760	2	200	.4	. . 305
Y	33	2 231	11	746	7	411
Z	41	2 452	7	537	6	'517
AC	175	12 739	6	410	18	1 334
BD	52	3 692	22	1650	9	716
Totalt	2 077	144 565	343	22 752	299	20 260

Industriverket redovisade för perloden den 1 september 1975—den 30 juni 1977 lånen fördelade på skilda åtgärder. Härav framgår atl nära hälften av insatserna avser ventilation, luflrening m. m.

Fördelning på åtgärd, 1 sept. 1975—30 juni 1977

Typ av åtgärd

Förbättring av ventilation, dammsugning, luflrening etc. Bullerdämpning, ljudisolering etc.

Skyddsanordning på maskin och liknande Förbättrad belysning Förbättring av sanitära förhållanden

Andra förbättringar av personalutrymmen

Övriga åtgärder (lyftanordningar, golvförbättringar etc.)

Summa

Antal åtgärder	7o
1288	41
332	n
251 152	8 5
262	8
513	17
301	10
3 099	100

Prop. 1977/78:101                                                   39

Garantilänen begränsas inte till viss bransch. Emellertid har tillverkningsindustrin dominerat och svarar för 61 % av de bevUjade ansökningarna under perioden den 1 september 1975—den 30 juni 1977. Reparations-, Ivälleri- och annan serviceverksamhet svarar för 12 %, varuhandel, restaurang- och hotellverksamhet för 8 %, byggnadsverksamhet för 10 % och övriga näringsgrenar tiUsammans för 9 %.

Föredraganden

Möjligheten for mindre och medelstora företag att med statlig garanti låna pengar till arbetsmiljöförbättringar har nu funnits i drygt två år. Under de tretton första månaderna lånades på detta sätt ca 55 milj. kr. och under den därpå följande tolvmånadersperioden 90 milj. kr. En starkt bidragande orsak tUl denna markanta ökning kan bl. a. vara den intensifierade debatten om arbetsmiljön samt att informationen om delta slag av gynnsamma lån nu nått ut till allt fler företag och anställda. Systemet med garantilån för arbetsmiljöförbättringar har inneburit en snabbare upprustning av arbetsmiljön i de företag som utnyttjat möjligheten, än vad som annars varit möjligt.

Landsorganisationen i Sverige har i skrivelse tUl regeringen hemställt att medel även fortsättningsvis skall reserveras för att små och medelstora företag skall kunna ges garantier för lån till förbättrad arbetsmiljö. Även Sveriges Hantverks- och Industriorganisalion samt Östergötlands och Skaraborgs företagareföreningar har föreslagit att garantilån av detta slag skall kunna erbjudas dessa företag efter utgången av år 1977.

Del är enligl min mening viktigt att det ökade intresset för arbetsmiljöåtgärder stimuleras ytterligare någon tid och all del kan resultera i konkreta åtgärder i största möjliga omfattning. Med hänsyn härtUl, samt den sysselsättningsstimulans som miljöåtgärderna medför, förordar jag atl garantilånesystemet får fortsätta alt gälla även efter den 31 december 1977.

Jag vill emellertid starkt betona att dessa stimulansåtgärder, trots en förlängning, inte får betraktas som permanenta. Kostnader för att förbättra arbetsmiljön bör inte särskUjas från övriga produktionskostnader. De bör därför betalas av produktionen. Den av riksdagen nyligen antagna arbelsmiljölagen (prop. 1976/77: 149, SoU 1977/78: 1, rskr 1977/78: 18) kommer att medföra nya förväntningar och krav på en bättre arbetsmiljö, inte minst i de mindre och medelstora förelagen. Eftersom lagen träder i kraft den 1 juli 1978 är det rimligt att vänta sig en ökad efterfrågan på bl. a. arbetsmiljögarantilån under senare hälfien av året. Jag är emellertid inle beredd att förorda alt systemet förlängs längre än till utgången av år 1978. För detta år bör en ny ram på 100 milj. kr. ställas till verksamhetens förfogande. Verksamheten med garantilån bör enligt min mening utvärderas i slutet

Prop. 1977/78:101                                                    40

av år 1978 för att ge underlag för bedömningar om behovet av framtida stimulansåtgärder i syfte att förbättra arbetsmiljön.

De nuvarande regler som gäller för att staten skall teckna garanti för dessa lån bör inte förändras utom vad avser maximibelopp per företag. Med hänsyn tUl koslnadsslegringarna sedan systemet infördes år 1975 bör beloppet höjas från 100 000 kr. till 125 000 kr. Del ankommer på regeringen alt i administrativ ordning utfärda föreskrifter om detta.

De kostnader till följd av systemet i form av räntebefrielse, garanli-infrianden, administration m. m. och som uppstår under år 1978 kommer enligt gjorda beräkningar all förskottsvis kunna täckas av de medel som f. n. finns innestående på fonden för arbetsmiljöförbättringar. För de kostnader som uppstår därefter — främst räntebefrielse och garanti-infrianden — bör fonden tillföras nya medel. Jag förordar därför — liksom tidigare — atl en särskUd arbetarskyddsavgift på 0,03 procentenheter tas ut för år 1979 enligl samma regler som gäUde för åren 1976 och 1977. Detta kräver ändring i lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift. Jag avser alt inom kort återkomma i denna fråga. Eventuellt överblivna medel på fonden för arbetsmiljöförbättringar bör få användas för andra ändamål på arbetsmiljöns område.

I samband med att systemet med garantilån för arbetsmUjön förlängs avser jag att uppdra åt statens industriverk att informera förelag, fackliga organisationer och skyddsombud om verksamheten och alt dess giltighet förlängs.

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.  medge atl lånegarantier för arbelsmlljöförbättringar enligt de huvudsakliga riktlinjerna i prop. 1975: 66 får lämnas även efter utgången av år 1977, inom den tidigare beslutade ramen om 200 000 000 kr.,

2.  utvidga ramen med ytterligare 100 000 000 kr. för tiden fram till utgången av år 1978,

3.  medge att maximibeloppet per företag höjs från 100 000 kr. tUl 125 000 kr.

Prop. 1977/78:101                                                    41

Bilaga 10

Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Olsson i fråga om punkterna 1 och 2 samt stalsrådet Friggebo i fråga om punkten 3

Anmälan till tiUäggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE HUVUDTITELN B. Bostadsbyggande m. m.

[1] B 11. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Under denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ell reservationsanslag av 500 milj. kr.

Från anslaget bestrids kostnaderna för statens ekonomiska stöd till energibesparande åtgärder i civila statliga byggnader, bostadshus, allmänna samlingslokaler samt kommunala och landstingskommunala byggnader. Från anslaget betalas under innevarande budgetår också bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet inom bostadssektorn, bidrag till kommuner för rådgivning m. m. i energisparverksamhet samt vissa kostnader för informations- och utbildningsverksamhet i energifrågor med inriktning på energiförbrukningen i byggnadsbeståndet.

För disposition av anslaget för olika ändamål under ett budgetår gäller vissa av riksdagen fastställda ramar för beslut om lån och bidrag m. m. I fråga om lån och bidrag för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet har riksdagen för innevarande budgetår faststäUt en ram av 429 milj. kr. (prop. 1976/77: 107, CU 1976/77: 32, rskr 1976/77: 244). Därjämte får enligt regeringens beslut den 16 juni 1977 under tiden den 1 juli —den 31 oktober 1977 tas i anspråk det ramutrymme som vid utgången av budgetåret 1976/77 ej har utnyttjats. Detta utrymme uppgick till 129 milj. kr. Den totala ramen för beslut om lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. under budgetåret uppgår således till 558 milj. kr.

Prop. 1977/78:101                                                   42

Bestämmelser om lån och bidrag för energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. finns i förordningen (1977: 332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. och i kungörelsen (1962: 538) om förbätlringslån.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 25 oktober 1977 hemställt om vidgning av ramen för beslut om lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bostadshus under budgetåret 1977/78. Styrelsen har därvid anfört bl. a. följande.

Länsbostadsnämnderna har under innevarande budgetår t. o. m. den 30 september meddelat beslut om lån och bidrag till ett belopp av 275 milj. kr. Utvecklingen av lån- och bidragsgivningen under de tre första månaderna av budgetåret jämfört med motsvarande period under föregående budgetår framgår av följande tablå.

	Anlal	Antal	Inneliggande
	beslut	lägenheter	ansökningar 30 sept. 1977
juli—sept. 1976	8 025	40 333	3 075
juli—sept. 1977	15 823	54 309	11209

Trots alt antalet meddelade beslut fördubblats är antalet inneliggande ansökningar mer än tre gånger så högt som vid motsvarande tidpunkt år 1976. Enligt uppgift från länsbostadsnämnderna kan hittills ingen minskning av inströmningen av ärenden skönjas.

Läsbostadsnämnderna har beräknat atl beslut om lån och bidrag till energibesparande åtgärder under tiden fr. o. m. oktober 1977 t. o. m. budgetårets slut kommer alt meddelas med ett belopp av drygt 670 mUj. kr. Med hänsyn härtill bedömer bostadsstyrelsen att ramen bör utvidgas så atl den totalt ger utrymme för beslut om lån och bidrag med 950 milj. kr. Ramen behöver således utvidgas med 400 milj. kr.

Föredraganden

Som jag har redogjort för tidigare denna dag vid min anmälan till budgetpropositionen av motsvarande anslag för nästa budgetår (prop. 1977/78: 100 bil. 16) har riksdagen år 1977 beslutat om väsentiiga förbättringar i fråga om det statUga stödet till bl. a. energibesparande åtgärder i bostadshus. 1 fråga om innebörden i riksdagens beslul ber jag alt få hänvisa till min tidigare redogörelse.

Efter vad jag har erfarit torde det kraftigt ökande antalet ansökningar på detta område under hösten 1977 endasl till en del bero på att fastighetsägarna valde atl avvakta ikraftträdandet av de nya reglerna. Det kan mot den bakgrunden antas en fortsatt hög efterfrågan på statligt stöd för detta ändamål.

Jag har också inhämtat att det under innevarande budgetår fram t. o. m. november har meddelats beslul om lån och bidrag för ända-

Prop. 1977/78:101                                                   43

målet med sammanlagt ca 468 milj. kr., och att antalet inneliggande
ansökningar uppgick liU ca 10 440 den 30 november. Regeringen här
i december 1977 med anlitande av den finansfullmakt som regeringen
disponerar beslutat om åtgärder avsedda atl stimulera sysselsättningen
bl. a. inom byggnadsområdel. Som ett led i dessa åtgärder ingår att
ytterligare 250 milj. kr. har ställts till förfogande för sådana energi
sparåtgärder som kan ulföras med anställd arbetskraft. Därav avser
235 milj. kr. bostäder öch 15 milj. kr. kommunala och landstingskom
munala byggnader. Därmed har sammanlagt nära 800 milj. kr. ställts
till lånemyndigheternas disposition för beslut om lån och bidrag till
energibesparande åtgärder i bostadshus under budgetåret 1977/78. Jag
har tidigare redovisat atl bosladsstyrelsen mot bakgrund av den efter
frågan på stöd som har konstaterats i fråga om bostäder bedömer be
hovet innevarande budgetår till sammanlagt 950 milj. kr. Det är ange
läget med en fortsatt hög eriergisparverksamhet inom bostadsbeståndet.
Jag förordar därför att ramen för beslut om lån och bidrag för åtgärder
i bostadsbeståndet utvidgas med ytterligare 150 milj. kr. Medel för
ändamålet bör anvisas på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för inne
varande budgetår. Samlidigt bör medel anvisas under anslaget för atl
täcka kostnadema för de åtgärder som — i enlighet med vad jag har
redovisat i det föregående — regeringen har beslutat inom ramen för
finansfullmaklen. Det tillkommande medelsbehovel för innevarande
budgetår uppgår därmed lill 400 milj. kr.    

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1.  medge att bidrag och lån för energibesparande åigärder inom bostadsbeståndet beviljas intill ett ytterligare belopp av 150 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

2.  till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 000 kr.

D. Lantmäteri- ocb kartväsendet

[2] D 7. Lantmäteriet: Täckning av förluster i förrättningsverksamheten. Något anslag för detla ändamål har inle tagils upp i statsbudgeten för budgetåret 1977/78.

Kostnadema för lantmäteriets förrättningsverksamhet skall i princip täckas av avgifter som tas ut av sakägare enligt lantmäteri taxan (1971: 1101, omtryckt 1976: 491, ändrad senast 1977: 974). För verksamheten disponeras ell formellt s. k. 1 000-kronorsanslag, anslaget Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet. Anslaget får inle uppvisa någon belastning vid utgången av budgetåret.

Statens lantmäteriverk (LMV) har i framställning den 25 augusti 1977

Prop. 1977/78:101                                                    44

konstaterat, atl det ekonomiska utfallet för förrättningsverksamheten under budgetåret 1976/77 innebär ytterligare förluster utöver dem som balanserades vid ingången av budgetåret. Det balanserade underskottet i verksamheten uppgick den 30 juni 1977 tUl 19,9 milj. kr. LMV framhåller att det skulle krävas betydande taxehöjningar för alt genom framtida överskott i verksamheten täcka det balanserade underskottet och menar att en sådan lösning inte framstår som rimlig. Den skulle sålunda reellt innebära att framtida förrättningssökande till stora delar betalade kostnader för under tidigare år utförda förrättningar. LMV hemställer därför all det balanserade underskottet i verksamheten avskrivs.

Föredraganden

Jag delar LMV:s uppfattning att det inte är rimligt att genomföra taxehöjningar för att genom framtida överskott i förrättningsverksamheten få täckning för de balanserade förlusterna. Det är inte heller tUlfredsställande att ackumulerade förluster skall belasta verksamheten under någon längre tid. Jag vill i övrigt hänvisa tUl vad jag har anfört tidigare denna dag vid min anmälan av anslaget Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet i 1978 års budgetproposition (prop. 1977/78:100 bil. 16). Den sedan ingången av budgetåret 1977/78 balanserade förlusten, 19,9 milj. kr., har inneburit att LMV fått ta i anspråk motsvarande belopp för rörlig kredit och att verket har belastats med räntekostnader härför (f. n. 12 %). Jag förordar därför ett till-läggsanslag av 22 milj. kr., vilket motsvarar det ackumulerade underskottet per den 30 juni 1977 jämte beräknade räntekostnader för rörlig kredit på motsvarande belopp fram tUl den tidpunkt då medel kan ställas till förfogande för täckning av förlusten.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantmäteriet: Täckning av förluster i förrättningsverksamheten på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

IV. STATENS UTLANINGSFONDER

[3] 11. Lånefonden för bostadsbyggande. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 2 205 milj. kr.

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning avseende budgetåret 1978/79 hemställt alt under anslaget anvisas 400 milj. kr. på tilläggsbudget för innevarande budgetår.

Prop. 1977/78:101                                                    45

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag har anfört vid min anmälan i budgetpropositionen av motsvarande anslag för nästa budgetår (prop. 1977/78: 100 bil. 16) hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Lånefonden för bostadsbyggande på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett invesleringsanslag av 600 000 000 kr.

5   Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 101

Prop. 1977/78:101                                                    47

Bilaga 11

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Asling

Anmälan till tilläggsbudget II tUl statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJORTONDE HUVUDTITELN

[1] Rörlig kredit för Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa. Svenska skeppshypotekskassan bildades år 1929 och omorganiserades år 1965, samlidigt som Skeppsfartens sekundärlånekassa inrättades (prop. 1965:99, BaU 1965: 38, rskr 1965: 289). Kassornas verksamhet regleras i lagen (1965: 139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa (ändrad senast 1974:1019) och reglemente (1965: 593) för kassorna (ändrat senast 1975: 17). Kassorna har tiU uppgift att lämna lån, huvudsakligen av långfristig karaktär, till svenska rederiförelag eller ikläda sig garanti för sådana lån. Lånen länmas på bestämd tid som inte får översliga, för skeppshypotekskassan 15 år och för sekundärlånekassan 10 år. Överstiger låneliden ett år skall kassan i regel utiämna lånet att återbetalas genom avbetalningar enligt fastställd plan. För lånen skaU ställas betryggande säkerhet i form av inteckning i svenskt fartyg eUer borgen av staten eller bank. Inteckning skall i fråga om lån från skeppshypotekskassan ligga inom 50 % och i fråga om lån från sekundärlånekassan inom 70 % av del värde till vUket styrelsen uppskattar fartyget.

För kassornas förbindelser har låntagama ett visst kollektivt ansvar. Som särskild säkerhet har bUdats garantifonder genom att staten har ställt lill förfogande garantiförbindelser som har utfärdals av fullmäktige i riksgäldskontoret. Sådana garantiförbindelser har utfärdats på 100 mUj. kr. för Skeppshypotekskassan och på 45 milj. kr. för Sekundärlånekassan. Bestämmelse om garantifonden återfinns i 6 § lagen (1965: 139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa (6 § ändrad senast 1974: 524).

För sin verksamhet anskaffar kassoma medel genom upplåning på

Prop. 1977/78:101                                                     48

kapitalmarknaden, huvudsakligen mot utgivande av obligationer. Det sammanlagda beloppet av låneskuld och garantiförpliktelser får för skeppshypotekskassan uppgå lill högst tio gånger och för sekundärlånekassan tUl högst sex gånger beloppet av resp. kassas garantifond och reservfond.

Riksdagen har bemyndigat riksgäldsköntoret att under tiden den 1 juli 1977—den 30 juni 1978 ikläda staten garantier till svenska rederier (prop. 1976/77: 146, TU 1976/77: 26, rskr 1976/77: 344). Garantierna syftar till att rederierna skall kunna få kortfristiga lån så att svag likviditet inte framtvingar försäljningar av modernt tonnage tiU underpris. En garantiram av 500 mUj. kr. har ställts till förfogande, varav ca 50 milj. kr. för den mindre skeppsfartens behov.

Kreditgaranti beviljas enUgt förordningen (1977: 497) om statlig kreditgaranti tUl svenskt rederiföretag. Fråga om kreditgaranti prövas med vissa undantag av fuUmäktige i riksgäldskontoret sedan nämnden för fartygskreditgarantier har yttrat sig.

Nämnden för fartygskreditgaranlier har i yttrande till kommunikationsdepartementet över begäran från Svenska Redarföreningen om slöd till rederinäringen föreslagit atl förutsättning för att garanti skall lämnas skall vara bl. a. att amorteringsanstånd länmas av samtliga de kreditgivare som har pantbrev i det eller de skepp som skall utgöra säkerhet för den statliga garantin.

Skeppsfartens sekundärlånekassa har i skrivelse den 11 oktober 1977 anhållit att garantifonden ökas med 25 milj. kr. lUl 70 milj. kr. Ökningen behövs dels för ökad utlåning, dels för nämnda likvidiletslån.

Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa har i skrivelse den 14 november 1977, kompletterad den 12 december 1977, anhållit att medel ställs till kassornas förfogande så att de får möjlighet att lämna amorleringsanstånd i vissa fall. Kassorna anför att de inte har möjlighet att lämna begärt amorleringsanstånd med mindre än all särskUda medel ställs till deras förfogande. Kassornas in- och utlåning amorteras regelmässigt på samma lid, nämligen 15 år för skeppshypotekskassan och 10 år för sekundärlånekassan. Om uppskov beviljas för två års amorteringar, kan sådana belopp antingen återbetalas omedelbart efter anståndstidens utgång eUer fördelas jämnt på lånets återstående löplid. Kassornas likviditet är sådan att medel behövs under tiden för alt täcka amorteringarna på kassornas utestående lån. Kassorna anhåller nu alt medel ställs till kassornas förfogande så alt anstånd kan lämnas. Kassorna beräknar totalt förfallande amorteringar på upplåiungen lill 260 milj. kr. under åren 1978 och 1979. Kassorna pekar dessutom på de risker för ränteförluster som anståndet kan innebära eftersom de kortfristiga medel som erhålls för atl täcka förfallande amorteringar kan komma att dra större kostnader äri de räntor som rederiema erlägger för sina lån.

Prop. 1977/78:101                                                    49

Föredraganden

Enligt förordningen om statlig kreditgaranti lill svenskt rederiföretag kan de svenska rederierna få slalsgarantier för kortfristiga likviditets-stödjande lån. Nämnden för fartygskreditgaranlier har föreslagit alt lånen kombineras med amorleringsanstånd för de företag som beviljas garanti. Amorleringsanstånd bör enligt nämndens meiung meddelas av samtiiga långivare. Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa har därför anhållit om medel för att kunna ge sådant amorleringsanstånd. Jag finner det angeläget att kassorna liksom övriga långivare, får möjlighet atl ge amorleringsanstånd. Syftet är all i möjligaste mån förhindra kapitalförstöring genom försäljning av på sikt lönsamma fartyg. Jag anser därför att medel bör ställas lill förfogande för kassorna.

De medel som behövs har karaktären av likviditetstillskott. Det går inle att nu beräkna exakt när de behövs och vilka belopp del gäller. Jag förordar därför att kassorna får disponera en rörlig kredit i riksgälds-kontoret för detta ändamål. Jag har från fartygskreditgarantinämnden inhämtat att nämnden avser att tillstyrka garantier för ett antal fartyg som är belånade även i kassorna. De amorteringsanstånd som i så fall skulle bli aktuella i kassorna kan uppgå till högst 67 milj. kr. under år 1978 och högst 72 milj. kr. under år 1979. Den rörliga kredit som behövs har jag beräknat till sammanlagt 139 milj. kr. under åren 1978 och 1979. Av krediten bör 103 milj. kr. disponeras av Svenska skeppshypotekskassan och 36 mUj. kr. av Skeppsfartens sekundärlånekassa. Underlaget för beräkningen är t. v. osäkert med hänsyn till atl nämnden för fartygskreditgaranlier ännu inle behandlat samtliga ansökningar om likviditetsslöd. Eventuella ränteförluster får täckas genom jämkningar av räntevillkoren för de lån i kassorna där amorleringsanstånd beviljas.

Som säkerhet för kassornas förbindelser har staten ställt av riksgälds-kontoret utfärdade garantiförbindelser. Sekundärlånekassan utnyttjar f. n. sin garantifond fuUl ut. Kassan har begärt en ökning med 25 milj. kr. framför alll för all kunna öka utlåningsverksamheten. För alt kassan skall kunna lämna nämnden amorleringsanstånd erfordras en utökning av garantifonden med 7 milj. kr. Jag är inte nu beredd att ta ställning till kassans framställning om ytterligare höjnmg av garantifonden.

Ett genomförande av vad jag nu har förordat föranleder ändring i 6 § lagen om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa. Förslag tiU ändring av lagen har fogats till protokollet som bilaga A.

Med hänvisning tUl vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att antaga inom industridepartementet upprättat förslag till

Prop. 1977/78:101                                                    50

1.         lag om ändring i lagen (1965: 139) om Svenska skeppshypo
tekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa,

dels att

2.  medge att Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa får disponera en rörlig kredit av 139 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

3.  bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda ytterligare garantiförbindelser på 7 000 000 kr. att ingå i Skeppsfartens sekundärlånekassas garantifond.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

E. Förenade fabriksverken

[2] 1. Byggnader och utrustning. Under denna mbrik har på stalsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisats ett investeringsanslag av 86,2 milj. kr.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100 bU. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) har regeringen den 17 november beslutat att förenade fabriksverken från investeringsanslaget Byggnader och utrustning får — utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit — påbörja följande investeringsprojekt. Elektronikhall vid centrala verkstaden i Arboga (CVA), Byggnad för teknisk sektion telemätinstru-ment vid CVA och Oljecistem vid Zakrisdalsverken i Karlstad, för sammanlagt 5,2 mUj. kr. under budgetåret 1977/78. Byggnadsarbetena beräknas bli avslutade under budgetåret 1978/79.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Byggnader och utrustning på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 5 200 000 kr.

IV. STATENS UTLANINGSFONDER

[3] 15. Statens hantverks- och industrilånefond. Under denna anslags-rubrik redovisas bl. a. ramen för statlig garanti för lån till hanlverks-och industriföretag enligt kungörelsen (1960: 372) om statiigt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1970: 550; ändrad senast 1976: 476). SärskUda bestämmelser om statlig garanti för lån till turisthotell är intagna i brev den 30 juni 1965.

Den kraftigt ökade efterfrågan på statliga kreditgarantier som präg-

Prop. 1977/78:101                                                    51

lade budgetåret 1976/77 har fortsatt under innevarande budgetår. Den för 1977/78 urspmngligen tilldelade ramen på 200 mUj. kr. har visat sig vara otillräcklig och redan i tilläggsbudget I har föreslagits en höjning med 100 milj. kr. till 300 milj. kr. (prop. 1977/78: 25 s. 119). Riksdagen har godtagit detta förslag (NU 1977/78: 32, rskr 1977/78: 108).

Under perioden den 1 juni—den 10 november 1977 har industriverket och regeringen beviljat kreditgarantier till ett sammanlagt belopp av 168 milj. kr. Med hänsyn till inneliggande ansökningar kan beräknas atl ytterligare ca 120 milj. kr. av ramen har tagits i anspråk till den 1 februari 1978. Den höga efterfrågan väntas bestå under hela budgetåret. Jag bedömer det mot denna bakgrund nödvändigt att ytterligare öka ramen för de statliga kreditgarantierna. Garantigivningen är enligt min bedömning ett verksamt instrument för stöd till företagen. Jag förordar därför att ramen för statlig garanti för lån tiU hantverks- och industriföretag m. fl. utökas med 150 milj. kr. till sammanlagt högst 450 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge att för budgetåret 1977/78 statiig garanti för lån till hantverks- och industriföretag m. m. beviljas med ytterligare 150 000 000 kr. tiU sammanlagt högst 450 000 000 kr.

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[4] 21. Lån för prospektering i Arjeplog. Något anslag för detla ändamål finns inle upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1977/78.

LKAB

I skrivelse till regeringen den 8 juli 1977 har Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) anfört bl. a. följande.

LKAB har tidigare beslutat att inskränka sitt undersökningsprogram för uran inom koncessionsorarådet Pleutajokk 1—3, Arjeplogs kommun, till att avse endast sådana kompletterande undersökningsarbeten som behövs för att man skall kunna sammanställa och avsluta undersökningsresultaten från hittUls utförda undersökningar inom koncessionsområdet. Eftersom det är angeläget att upprätthålla en hög nivå på prospekteringsinsatsema, bl. a. i syfte att söka finna möjliga sysselsätlningsobjekt inom regionen, föreslår LKAB att en objektsprospektering efter andra mineral utförs.

Prospekteringen skulle avse av nämnden för statens gruvegendom (NSG) inmutade eller utmålslagda muieralfyndigheter inom de s. k. Munka- och Rappenfälten. LKAB har efter förhandlingar med NSG träffat ett optionsavtal enligt vilket LKAB skall utföra prospektering

Prop. 1977/78:101                                                    52

och malmundersökningar inom området. Kostnaden för programmets genomförande har uppskattats till 10 milj. kr. under åren 1977 och 1978. Huruvida arbeten skall bedrivas därefter beror på resultatet av undersökningsprogrammet.

De undersökningar som hittills har utförts inom området av Sveriges geologiska undersökning (SGU) har resulterat i att vissa mindre fyndigheler av molybden har påvisats. LKAB anser att en förnyad utvärdering av tillgänglig geovetenskaplig information från området utifrån delvis nya utgångspunkter kommer att ytterligare öka kunskapema om belägenhet och förekomstsätt hos de komplicerade mineraliseringar som har upptäckts i området. Området får anses vara intressant eftersom det erbjuder möjligheter att utan alltför stor tidsutdräkt uppnå konkreta resultat. Under prospekteringsarbetels gång påräknas utöver LKAB:s egna insatser insatser även från SGU.

LKAB hemställer mot denna bakgrund att 10 milj. kr. ställs till bolagets förfogande i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån. Återbetalnings-skyldigheten för lånet bör vara avhängig av att LKAB påbörjar brytning inom området i enlighet med ett med NSG träffat avtal.

Föredraganden

I samband med att den statliga prospekteringen efter uran minskar under budgetåret 1977/78 har LKAB beslutat att inskränka sitt undersökningsprogram för uranfyndigheten Pleutajokk i Arjeplogs kommun. I området har dock påträffats flera andra fynd av olika mineral, framför allt koppar- och molybdenmalm. Det är enligt min mening angeläget att neddragningen av uranprospekteringen i Arjeplogs kommun inte får till följd att fyndigheter av andra mineral förblir oundersökta. Det av LKAB föreslagna undersökningsprogrammet bör ge goda möjligheter att bedöma förutsättningarna för en framtida mineralutvinning i området. Jag räknar med att LKAB till övervägande del avser att utnyttja SGU:s kompetens vid dessa undersökningar. Med hänsyn till det optionsavtal som har träffats meUan NSG och LKAB och alt det här rör sig om ett avgränsat projekt som inte ingår i LKAB:s ordinarie prospekteringsplanering bedömer jag att den av bolaget föreslagna finansieringsformen är lämplig. På tUl-läggsbudget bör därför 10 milj. kr. i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån ställas till LKAB:s förfogande för delta ändamål. Lånet bör återbetalas om LKAB påbörjar brytning inom området. Del bör ankomma på regeringen alt besluta om de närmare villkoren för lånet.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån för prospektering i Arjeplog på tiUäggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

Prop. 1977/78:101                                                    53

Bilaga A

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa

Härigenom föreskrives atl 6 § lagen (1965: 139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§i

Som garantifond att utgöra sär- Som garantifond alt utgöra sär
skild säkerhet för de förbindelser skild säkerhet för de förbindelser
som ingåtts av kassa ställer staten som ingåtts av kassa ställer staten
lill förfogande en av fullmäktige i till förfogande en av fullmäktige i
riksgäldskontoret utfärdad garan- riksgäldskonlorel utfärdad garan
tiförbindelse på etthundra miljö- tiförbindelse på etthundra mUjo
ner kronor för skeppshypoleks- ner kronor för skeppshypoteks
kassan och fyrtiofem miljoner kro- kassan och femtiotvå miljoner kro
nor för sekundärlånekassan.     nor för sekundärlånekassan.

Denna lag träder i krafl två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgifi på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I Senaste lydelse 1974: 524.

Prop. 1977/78:101                                                    55

Bilaga 12

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser statens allmänna fastighetsfond

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Reparations- och underhållskostnader m. m. under beskickningsfastig-hetemas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under poslen Reparations- och underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för siatens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1977/78 beräknats 17 160 000 kr.i

Byggnadsstyrelsen

Den svenska ambassadfaslighelen i Bukarest skadades vid jordbäv ningskatastrofen i mars 1977 och har evakuerats. Genom beslut den 9 juni 1977 bemyndigade regeringen byggnadsstyrelsen att i anspråk 750 000 kr. för nödvändiga skyddsarbeten. Styrelsen beräknar alt kostnaderna för skyddsarbeten och erforderliga iståndsättningsarbeten uppgår till sammanlagt 2 650 000 kr. och hemställer atl ett motsvarande belopp ställs till förfogande utöver de medel som tidigare har beräknats under posten Reparations- och underhållskostnader m. m.

Föredraganden

För alt arbetena med iståndsättning m. m. av ambassadfastigheten i Bukarest skall kunna slutföras utan dröjsmål förordar jag atl 1,6 milj. kr. utöver tidigare fastställt belopp anvisas för reparations- och underhållskostnader m. m. för innevarande budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, beskickningsfastigheternas delfond, under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1977/78 beräkna ett belopp av ytteriigare 1 600 000 kr.

1 varav 17 088 000 kr. får disponeras av byggnadsstyrelsen.

Prop. 1977/78:101                                                    57

Bilaga 13

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1977/78:101 begärda anslag på tiUäggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

V. Socialdepartementet

G 2 Karolinska sjukhuset: Utrustning, reservationsan
slag                                                     2 500 000

VI. Kommunikationsdepartementet

B   3        Byggande av statiiga vägar, reservationsanslag, alt

avräknas mot aulomobilskattemedlen         12 400 000

E  3       Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Utrustning m. m., reservationsanslag            800 000

IX. Utbildningsdepartementet

D 11        Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.   1 660 000

D 36 NaturvelenskapUga forskningsrådet m. m., reserva
tionsanslag                                           2 850 000

X. Jordbruksdepartementet

E 3 Främjande i aUmänhet av fiskerinäringen, reserva
tionsanslag                                           2 000 000

XI. Handelsdepartementet

F 1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, förslagsan
slag                                                    10 000 000

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

B 3 Sysselsättningsskapande         åigärder, reservationsan
slag                                                 23 600 000

C 5 Särskilda åigärder för            arbetsanpassning, reserva
tionsanslag                                      284 900 000

XIII. Bostadsdepartementet

Bil Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbe
ståndet m. m., reservationsanslag           400 000 000

D 7 Lantmäteriet: Täckning av förluster i förrättnings
verksamheten, förslagsanslag                  22 000 000

Summa för driftbudgeten   762 710 000

Prop. 1977/78:101 KAPITALBUDGETEN

58

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder

£. Förenade fabriksverken

Industridepartementet
1        Byggnader och utmstning                      5 200 000

II. Statens aUmänna fastigbetsfond

Justitiedepartementet
1        Polishus m. m.                                   21 300 000

3       Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 10 060 000

Utrikesdepartementet
5       Inköp, uppförande och inståndsältande av fastig
heter för utrikesrepresentationen                       7 500 000
Budget departement et
11        Byggnadsarbeten för statlig förvaltning    1800 000

IV. Statens utlåningsfonder

Socialdepartementet
3        Statens bosättningslånefond                20 000 000

Bostadsdepartementet
11        Lånefonden för bostadsbyggande         600 000 000

V. Fonden för låneunderstöd

Industridepartementet 21        Lån för prospektering i Arjeplog

VI. Fonden för statens aktier

Budgetdepartementet 1 a     Förvärv av aktier i AB Vin- och spritcentralen Handelsdepartementet

1      b    Teckning av aklier i ett bolag för export av tjäns-

ter till u-länder

IX. Diverse kapitalfonder

Kommunikationsdepartementet

2     Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m.
Jordbruksdepartementet

6              Jordfonden

7              Nalurvårdsfonden:   Markförvärv   för   naturvårdsändamål, m. m.

Summa för kapitalbudgelen

10 000 000

420 000 5 000 000

12 100 000

25 000 000

3 000 000

721 380 000

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1977 77071*