med försiag till godkännande av konvention om utomäktenskapliga barns rättsliga ställning
Proposition 1975/76:95
Prop. 1975/76:95
Regeringens proposition
1975/76:95
med förslag til) godkännande av konvention om utomäktenskapliga barns rättsliga ställning;
beslutad den 18 december 1975.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På iegeringens vägnar
OLOF PALME
LENNART GEIJER
Propositionens huvudsakliga innehåll
I proposilionen föreslås att riksdagen godkänner en konvention om utomäktenskapliga barns rättsliga ställning. Konventionen, som avslutades den 15 oktober 1975. har utarbetats inom Europarådet. Den fastslär vissa grundläggande principer rörande den rättsliga behandlingen av barn som har fötts utom äktenskap.
I - RiksJagen l<*7./7ft. I saml. Nr ti
Prop. 1975/76:95
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-12-18
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Carlsson, Feldl, Sigurdsen, Guslafsson, Zachrisson, Leijon, Hjdm-Wallén, Peterson.
Föredragande: statsrådet Geijer.
Proposition med förslag till godkännande av konvention om utomäktenskapliga barns rättsliga ställning
1 Inledning
Europarådets ministerkommitté antog i mars 1975 en konvention om utomäktenskapliga baras rättsliga ställning. Konvenlionen fastslår vissa gmndläggande principer rörande den rättsliga behandlingen av bam som har fölls utom äktenskap.
Konventionen lades fram för undertecknande den 15 oktober 1975. Den undertecknades då av Danmark, Luxemburg, Norge, Storbritannien och Sverige. Konvenlionen har ännu inte ratificerats av någon stal.
Konventionen i fransk och engelsk originalversion jämte översättning till svenska bör fogas till regeringsprolokollel i delta ärende som bilaga.
2 Konventionens innehåll
Konventionen syftar lill all förbättra och förenhetliga reglerna om de utomäktenskapliga barnens rättsliga ställning i medlemsstaterna. Konventtonen bygger på principen att bam födda utom äktenskap i rällsligl avseende skall ha samma ställning som bam födda i äktenskap. För att konventionen skall kunna tillträdas också av stater som inle f. n. anser del möjligt att i alla avseenden lillämpa denna princip, bar slutbestämmelserna utformats så alt en stegvis anpassning till konventionens regler är möjlig.
Genom konventtonen åtar sig fördragsslutande stat att se till alt dess nationella lag är förenlig med konventionen saml att underrätta Europarådets generalsekreterare om de åtgärder som vidtas i detla syfte (art. I). Del förberedande arbetet med konventionen skedde i en expertkommitté. Denna har också utarbetat en rapport med kommentarer till konventionstexlen.
Prop. 1975/76:95 3
Enligt rapporten skall méd lag likställas varje allmänt godtagen rättsregel vare sig den är grundad på uttrycklig författningsbestämmelse eller den har stöd i fast praxis.
1 de flesta länder anses utan vidare den som fött ett barn vara mor till det. Emellertid har några länder regler som kräver särskilda åtgärder för fastställande av moderskapet, varvid det också är möjligt att få ett barn registrerat som fött av okänd mor. Konventionen vänder sig mot detta slags regler och föreskriver att frågan om vem som är mor till ett barn som har fötts utom äktenskap skall avgöras enbart med utgångspunkt från vem som har fött barnet (art. 2). Konventionen föreskriver vidare atl faderskapet till varje barn fött utom äktenskapet skall kunna fastställas genom erkännande eller rättsligt avgörande (art. 3). Denna bestämmelse riktar sig främst mot regler som inte tillåter faderskapstalan mot en man som vid tiden för barnels avlande var gift eller som är nära släkt med barnels mor. Beträffande formen för erkännande av faderskap blir nationell lag tillämplig. Även vissa former av lyst erkännande kan, enligl expertkommitténs rapport, anses vara förenliga med denna beslämmelse. Rättsligt avgörande innefattar både domstols och administrativ myndighets avgöranden. Nationell lag avgör även vem som får väcka faderskapstalan, inom vilken lidsfrist detta skall ske och huruvida faderskapserkännande eller dom som innebär fastställande av faderskap skall ha retroaktiv verkan.
Fastän den närmare regleringen av fastställande av faderskap således har överlåtits till nationell lag innehåller konventionen vissa processuella regler. Invändning mol faderskapserkännande får göras endast om den som önskar erkänna eller har erkänt barnet inte är dess biologiske far (art. 4). Vidare föreskrivs atl i mål om fastställande av faderskap vetenskaplig bevisning, som kan bidra till alt fastställa eller utesluta faderskap, skall vara tillåten (art. 5).
1 fråga om föräldrars underhållsskyldighet skall samma regler gälla för barn födda utom äktenskap som för barn i äktenskap. En motsvarande bestämmelse finns beträffande underhållsskyldighet gentemot barnet för medlemmar av faderns eller moderns familj (art. 6). Underhållsskyldighetens omfattning liksom den närmare fördelningen av underhållsskyldigheten mellan de underhållsskyldiga får avgöras enligt nationell lag.
Föräldrar har myndighet över sina barn i flera olika hänseenden. Man kan skilja på behörigheten alt företräda barnet, förvaltningen av barnets tillhörigheter och vårdnaden om barnet. Som en sammanfattande benämning för samtliga dessa funktioner används i konventionen uttrycket "pa-renlal authority" ("autorité parentale"). Denna term är emellertid inte entydig och i art. 8 i konventionstexten härden använts på ett sätt som skulle kunna lyda på alt den inle omfattar vårdnaden om barnet. Detta har inte varit avsikten och som översättning har därför valts begreppet "föräldra-myndighet", som innefattar både vårdnad och förmynderskap.
Konventionen överlåter till nationell lag atl bestämma vem som skall ha
It-Riksdagcn 1975/76. 1 saml. Nr9.'i
Prop. 1975/76:95 4
föräldramyndighet över barnet och hur föräldramyndigheten skall övergå från en person till en annan. Det finns emellertid en spärregel som förhindrar att fadern automatiskt ensam tilläggs föräldramyndigheten i fall när såväl faderskapet som moderskapet lill ett barn utom äktenskap har blivit fastställt (art. 7). Bestämmelsen hindrar inte att föräldrarna gemensamt utövar föräldramyndigheten över barnet. I expertkommitténs rapport framhålls att detta tvärtom kan vara en lämplig lösning när föräldrarna sammanlever utan att vara gifta med varandra. Bestämmelsen hindrar inte heller atl föräldramyndigheten automatiskt tillkommer fadern om modern är oförmögen atl utöva den.
Den förälder som inte har föräldramyndighet över eller vårdnaden om elt barn skall enligt konventionen ha rätt till umgänge med barnet "om detta är lämpligt" (art. 8). Det överlämnas till nationell lag att ge närmare föreskrifter, exempelvis genom att föreskriva att umgänge får utövas endast om det är förenligt med barnets bästa. Omfattningen av umgängesrätten berörs ej heller i konventionen.
Arvsrättsligt likställer konventionen barn utom äktenskapet med barn i äktenskapet (art. 9).
Konventionen innehåller slutligen en bestämmelse om legitimering, som föreskriver att giftermål mellan fadern och modern lill ett barn utom äktenskap skall ge barnet rättslig ställning som bam i äktenskap (art. 10). Denna bestämmelse hindrar inte att lagstiftningen i en fördragsslutande stat har gemensamma regler för alla barn utan att göra någon distinktion mellan barn i äktenskap och barn utom äktenskap. Konventionen reglerar inte heller frågan om legitimering skall ha tillbakaverkande kraft.
Enligt slutbestämmelserna kan konvenlionen ratificeras eller godkännas av Europarådets medlemsstater (art. 11:1). Sedan konventionen har trätt i krafl, vilket sker tre månader efter den dag då det tredje ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet deponerades (art. 11:2), kan Europarådets ministerkommitté inbjuda stat som inle är medlem av rådet alt ansluta sig till konvenlionen (arl. 12).
Som antytts i det föregående möjliggör konventionen en stegvis anpassning till sitt regelsystem. Fördragsslutande stat kan göra högst tre förbehåll avseende konventionens materiella bestämmelser. Allmänna förbehåll är ej tillåtna utan varje förbehåll får avse endast en beslämmelse (arl. 14: 1). Sådan förbehåll gäller under fem år men kan förnyas för efterföljande femårsperioder (art. 14: 2).
Konventionen kan sägas upp med iakttagande av en uppsägningslid av sex månader (art. 15:1 och 2).
Prop. 1975/76:95 5
3 Gällande svenska bestämmelser m. m.
Huvuddelen av svensk lags bestämmelser angående barns rättsliga ställning finns i föräldrabalken (FB).
1 3 kap. I § FB föreskrivs att faderskapet till barn utom äktenskap fastställs genom erkännande eller dom. Däremot saknas uttryckliga regler om fastställande av vem som är mor till elt barn. Del är emellertid fullt klart att enligt svensk rält den som har fött barnet automatiskt skall anses varadess mor. Denna princip kommer indirekt till uttryck exempelvis i folkbokföringsförordningen och i rättsfallet NJA 1949: 144, som rör förväxling av nyfödda. Det är enligt svensk rält inle möjligt att få barnet folkbokförl som fött av okänd mor.
Faderskap till barn utom äktenskap skall som nyss nämnts fastställas genom erkännande eller dom. Närmare bestämmelser om faderskapserkännande ges i 3 kap. 2 § FB. Erkännandet skall ske skriftligen, bevittnas av två personer och skriftligen godkännas av barnavårdsnämnden samt av modern eller särskilt förordnad förmyndare för barnet. Barnavårdsnämnden får lämna sitt godkännande endast om det kan antas att mannen är far till barnet. Om det senare visar sig att mannen inte är far till barnet skall rätten förklara att erkännandet saknar verkan. Fastställande av faderskap genom dom regleras i 3 § samma kap. En man skall förklaras vara far till barn utom äktenskap om det är utrett alt han har haft samlag med barnets mor under den tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av honom.
Lagen (1958:642) ang. blodundersökning m.m. i mål om äktenskaplig börd dier vid utredning av faderskapet lill barn utom äktenskap föreskriver i 1 § alt rätlen i mål om äktenskaplig börd eller om faderskap till barn utom äktenskap kan förordna atl blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftiiga egenskaper, som kan ske utan nämnvärt men, skall äga rum med avseende på modem, barnet och betiörda män.
De svenska reglerna om föräldrars underhållsskyldighet för bam (7 kap. I § FB) gör ingen skillnad mellan barn födda i och utom äktenskap. Regler om legal underhållsskyldighet för medlemmar av faderns och moderns familj gentemot barnet saknas i svensk rätt. Om en make har vårdnaden om bam i tidigare gifte eller barn utom äktenskap, är den andre maken dock skyldig att efler förmåga bidra till barnels underhåll (7 kap. 4 § FB).
De svenska reglerna om förmynderskap för barn i 11 kap. FB är nära förbundna med reglerna om vårdnaden om bamet i 6 kap. FB. Barn utom äktenskap slår som regel under moderns vårdnad och förmynderskap. Endast om fadern efler domstolsförfarande får vårdnaden överförd på sig blir han förmyndare. Andra bestämmelser i 6 och 11 kap. ger möjlighet att förordna ny vårdnadshavare eller förmyndare när tidigare vårdnadshavare eller förmyndare blir oförmögen eller visar sig olämplig all inneha vårdnaden eller förmynderskapel.
Prop. 1975/76:95 6
Umgängesrälten för den av föräldrarna som inte har vårdnaden regleras i 6 kap. 10 § FB. Sådan förälder får inte betagas tillfälle till umgänge med barnet med mindre särskilda omständigheter föranleder det.
Efter 1969 års ändringar i ärvdabalken (SFS 1969:621) är arvsreglerna desamma för barn födda i och utom äktenskap. De i 2 kap. ärvdabalken upptagna reglerna om släktingars arvsrätt likställer alla barn i arvshänseende.
Enligt I kap. 3 § FB får bam utom äktenskap äktenskaplig börd om föräldrarna gifter sig.
I remiss till lagrådet den 23 oktober 1975 har regeringen föreslagit vissa ändringar i FB. Bl. a. föreslås att det skall vara möjligt för föräldrar som inte är gifta med varandra att gemensamt vara vårdnadshavare för barnen. En förutsättning härför är att föräldrarna är ense om att utöva vårdnaden gemensamt och att en sådan ordning inte är uppenbart stridande mot barnens bästa. Om föräldrarna utövar vårdnad gemensamt blir de därmed också gemensamt förmyndare för barnen.
I lagrådsremissen föreslås också att termerna barn i äktenskap, barn utom äktenskap och äktenskaplig börd utmönstras ur lagstiftningen. I fall då det är av betydelse för en viss lagregel om ett barns föräldrar är gifta med varandra eller inte, får detta direkt anges i regeln. Som en följd av att de berörda termerna slopas utgår bestämmelsen i 1 kap. 3 § FB om legitimering vid föräldrarnas giftermål.
4 Föredraganden
Den rättsliga och sociala behandlingen av utomäktenskapliga barn har varierat kraftigt i olika kulturer och under olika tider. Det är påfallande att vitt skilda betraktelsesätt ännu idag läggs på dessa barns rättsliga ställning även inom en så homogen kulturkrets som Västeuropa. I många länder anses principiella föreställningar om betydelsen av att slå vakt om äktenskapet som samlevnadsform motivera att barn födda utom äktenskap i rättsligt avseende behandlas sämre än barn födda i äktenskap. Under senare år har emellertid skett djupgående förändringar av de hävdvunna uppfattningarna om utomäktenskapliga barn, förändringar som lett till lagändringar med barnets bästa som främsta ledstjärna.
1 detta läge har Europarådet sett det som sin uppgift att försöka förbättra de utomäktenskapliga barnens ställning och att åstadkomma ett mer enhetligt regelsystem i de olika medlemsländerna. En expertkommitté inom Europarådet har utarbetat ett förslag till en konvention med allmänna gmnd-principer för den rättsliga behandlingen av utomäktenskapliga bam. Efter att ha antagits av ministerkommittén lades konvenlionen fram för undertecknande i oktober 1975. Sverige deltog aktivt i arbetet på konventionen. Hittills har konventionen undertecknats av Danmark, Luxemburg. Norge, Storbritannien och Sverige.
Prop. 1975/76: 95 7
Konvenlionen bygger på principen att barn i rättsligt avseende skall åtnjuta samma ställning vare sig de är födda utom äktenskap eller i äktenskap. 1 de nio centrala artiklarna i konventionen dras konsekvenserna härav i olika hänseenden.
Ett uttryck för principen all varje barn har rätt att veta vem som är dess far och mor utgör bestämmelserna att faderskap till barn utom äktenskap kan styrkas eller fastställas genom erkännande eller rättsligt avgörande och att frågan vem som är mor till ett,barn fött utom äktenskap får grundas endast på del faktiska förhållandet vem som har fött barnet (art. 2 och 3). Delta är helt i enlighet med svensk rätt liksom regeln att vetenskaplig bevisning, som kan bidra till alt fastställa eller utesluta faderskap, skall vara tilläten.
Närmare bestämmelser om faderskapserkännande ges i art. 4. Där sägs atl faderskapserkännande får bestridas eller angripas endast om den som önskar erkänna eller har erkänt barnet inte är dess biologiske fader. Syftet med denna bestämmelse har varit att rensa ut föreskrifter i nationell lag som gör erkännandets giltighet beroende av andra materiella omständigheter än det biologiska faderskapet.
Enligl 3 kap. 2 5 föräldrabalken (FB) skall faderskapserkännande avseende omyndigt barn godkännas av barnavårdsnämnden samt av modern eller särskilt förordnad förmyndare för barnet. Barnavårdsnämnden får lämna sitt godkännande endast om det kan antas alt mannen är far till barnet. Om det senare visas att mannen inte är far till barnet, skall rätten förklara att erkännandet saknar verkan. Svensk rätt ser således liksom konventionen enbart det biologiska faderskapet som giltig grund för etl erkännande. Om barnavårdsnämnden eller modern vägrar sitt godkännande visar detla atl faderskapsfrågan inle är tillräckligt utredd för att kunna lösas i den förenklade form som faderskapserkännande innebär. Dessa och övriga be slämmelser om faderskapserkännande i svensk rätt får därför anses förenliga med konventionen.
I fråga om föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn fastslår konventionen i arl. 6 att barn utom äktenskap skall ha samma rätt till underhåll som barn i äktenskap. De svenska reglerna i 7 kap. I § FB gör ingen skillnad pä föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn utom och i äktenskap. I art. 6 sägs även att om legal underhållsskyldighet gentemot ett barn i äktenskap åvilar vissa medlemmar av faderns och moderns familj, skall samma skyldighet åvila dem i förhållande till elt barn utom äktenskap. Konventionen har därvid främst åsyftat underhållsskyldighet för far- dier morföräldrar eller mellan syskon, vilket förekommer i vissa rättssystem. Sådana bestämmelser saknas i svensk lag. Däremot finns i 7 kap. 4 § FB en bestämmelse som ålägger make underhållsskyldighet efter förmåga gentemot andra makens barn i tidigare gifte eller utom äktenskap, som denne make har vårdnaden om. Denna regel är alltså neutralt utformad såtillvida att den gäller oavsett om andre makens barn är fött i eller utom äktenskap.
Prop. 1975/76:95 8
Även pä denna punkt uppfyller säledes gällande svensk rätt konventionens krav.
Art. 7 i konventionen innehåller en spärregel som skall förhindra att fadern automatiskt ensam tilläggs föräldramyndigheten över barn utom äktenskap när båda föräldrarna är kända. Enligt svensk rätt tillkommer vårdnaden om och förmynderskapel för underårigt barn utom äktenskap modern (6 kap. 12 S och 11 kap. 2 § FB). Om fadern har tillagts vårdnaden blir han även bamets förmyndare. Detta system liksom ett system med gemensam vårdnad och gemensamt förmynderskap är väl förenligt med konventionen. Enligt ett andra siycke i arl. 7 skall det finnas möjlighet all över-fiytta föräldramyndigheten. Detta motsvaras av reglerom överflyttande av vårdnad respektive förmynderskap i 6 och 11 kap. FB.
En förälders rätt till umgänge med barn utom äktenskap som inte står under förälderns föräldramyndighet eller vårdnad behandlas i art. 8. Sådan rätt skall tillerkännas föräldern om det lämpligen kan ske. Ett liknande moment av lämplighetsprövning finns i den motsvarande svenska bestämmelsen i 6 kap. 10 § FB. Där sägs det att en far eller mor. som är skild från vårdnaden, ej får betagas tillfälle till umgänge med bamet, med mindre särskilda omständigheter föranleder det.
Utomäktenskapliga barn skall enligt art. 9 i konventionen ha samma rätt till arv efter fadern, modern och medlemmar av faderns och moderns familjer som barn i äktenskap. Den svenska arvsrättsreglerna i 2 kap. ärvdabalken är desamma för barn födda i och utom äktenskap och därmed konventionsenliga.
En regel som helt motsvarar den svenska bestämmelsen om legitimering (I kap. 3 S FB) har tagits in i art. 10 i konventionen.
Av vad jag nu har sagt framgår att de materiella bestämmelser som konventionen innehåller redan har sin motsvarighet i svensk lag. Några lagändringar behövs således inte för att Sverige skall kunna tillträda konventionen. De nyligen framlagda förslagen till ändringar i FB torde inte medföra något problem i förevarande hänseende. Huvudsyftet med förslagen är ju att ytterligare utjämna skillnaderna i behandlingen av olika barn och så långt möjligt ha enhetiiga regler, oberoende av om barnets föräldrar är gifta eller inle. Som etl led i dessa strävanden föreslås att termerna barn i äktenskap, barn utom äktenskap och äktenskaplig börd utmönstrrs ur lagstiftningen och all därmed också bestämmelsen om legitimering i I kap. 3 § FB utgår. Dessa ändringar får anses vara helt i konventionens anda.
Konventionen har utformats så alt den skall kunna ratificeras även av stater som endast delvis har genomfört konventionsenliga lagregler. En stal som tillträder konventionen får dock inte göra förbehåll mot mer än tre av konventionens materiella bestämmelser. Förbehållen gäller för en femårsperiod men kan därefier successivt förnyas för ytterligare femårsperioder genom förklaring till Europarådets generalsekreterare.
Med detta system har man åsyftat att så många stater som möjligt skall
Prop, 1975/76:95 9
kunna ansluta sig till konventionens principiella målsättning att åstadkomma likställighet mellan barn födda utom och i äktenskap. Vidare har man skapat garantier för att de stater, som anser sig inte omedelbart kunna genomföra denna målsättning med jämna mellanrum på nytt överväger sitt ställningslagande.
Sverige har aktivt deltagit i konventionsarbetet. Vår lagstiftning återspeglar de principer som bär upp konventionen. Jag anser att vi bör tillträda konventionen för att markera alt vi gillar dess syfte. Motsvarande bedömning har gjorts i Danmark och Norge. Jag förordar därför att Sverige tillträder konventionen.
5 Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna den i Strasbourg den 15 oktober 1975 avslutade konventionen om utomäktenskapliga bams rättsliga ställning.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1975/76:95
10
Bilaga
European Convention on the Legal Status of Children Born out of Wedlock
The member States of the Council of Europé, signatory hereto,
Considering that the aim of the Council of Europé is to achieve a greater unity between its Members, in particular by the adoption of common mles in the field of law;
Noting that in a great number of member States efforts have been, or are being, made to improve the legal status of children born oul of wedlock by reducing the differences between their legal status and that of children born in wedlock which are to the legal or social disadvantage oflhe former:
Recognising that wide disparities in the laws of member States in this field still exist;
Believing that the situation of children born out of wedlock should be improved and that the formulation of certain common rules concerning their legal status would assist this objeclive and at the same time would contribute to a harmonisation of the laws oflhe member States in this field;
Considering however that it is necessary to allow progressive stages for those States which consider themselves unable lo adopt immediately certain rules of this Convention,
Have agreed as follows:
Arlicle 1
Each Contracting Party undertakes lo ensure the conformity of its law with the provisions of this Convention and to notify the Secrelary General of the Council of Europé of the measures taken for that purpose.
Article 2
Maternal affiliation of every child born oul of wedlock shall be based solely on the fact of the birth oflhe child.
Convention Européenne sur le statut juridique des enfants nés hors mariage
Les Etats membres du Conseil de 1'Europé, signataires de la présente Convention,
Considérant que le but du Conseil de PEurope est de réaliser une union plus étroite en-tre ses Membres, notamment en favorisant fadoption de régles communes dans le do-mainejuridique;
Constatant que dans un grand nombre d'Etats membres. des efforts ont été accomplis ou sont entrepris pour améliorer le statut juridique des enfants nés hors mariage en réduisanl les differences entré le statut juridique de ces enfants et celui des enfants nés dans le mariage, ces differences défavorisant les premiers sur le plan juridique et social;
Considérant que dans ce domaine, de larges disparités existent encore dans les droits des Etats membres:
Convaincus que la condition des enfants nés hors mariage doit étre améliorée et que rélablissement de certaines régles communes concernant leur statut juridique favo-riserait la realisation de cet objeclif et contri-buerait en méme temps ä une harmonisation des législations des Etats membres dans ce domaine:
Considérant cependanl qu'il est nécessaire d'aménager des étapes progressives pour ceux des Etats qui estiment ne pas élre en mesure d'adopter immédiatemenl certaines des régles de la présente Convention,
Sont convenus de ce qui suit:
Article 1
Chaque Partie Contractante s'engage ä assurer la conformité de sa législation aux dispositions de la présente Convention et ä notifier au Secrétaire General du Conseil de 1'Europé les mesures prises ä cette fin.
Article 2
La filialion materndle de tout enfanl né hors mariage est établie du seul fait de la naissance de fenfant.
Prop. 1975/76:95
Europeisk konvention om utomäktenskapliga barns rättsliga ställning
Signatärstaterna. medlemmar av Europarådet,
vilka beaktar att syftet med Europarådet är att åstadkomma en fastare enhet mellan dess medlemmar, särskilt genom att få till stånd gemensamma lagregler.
vilka konstaterar att i många medlemsstater ansträngningar har gjorts eller görs för att förbättra den rättsliga ställningen för barn födda utom äktenskap genom att minska sådana skillnader mellan deras rättsliga ställning och den rättsliga ställning, som barn födda inom äktenskapet åtnjuter, vilka ger barn födda utom äktenskap en sämre ställning i rättsligt eller socialt avseende,
vilka är medvetna om att stora skillnader alltjämt råder mellan medlemsstaternas lagstiftning på detta område,
vilka anser att den rättsliga ställningen för barn födda utom äktenskap bör förbättras samt att uppställandet av vissa gemensamma regler om deras rättsliga ställning skulle medverka till att detta syfte uppnås och samtidigt bidraga till ett förenhetligande av medlemsstaternas lagstiftning på detta område,
vilka emellertid anser det nödvändigt att tillåta en stegvis anpassning för de stater som ej anser sig kunna omedelbart antaga vissa regler i denna konvention,
har överenskommit om följande:
Artikel I
Varje fördragsslutande part utfäster sig att tillse att dess lag överensstämmer med denna konventions bestämmelser och att meddela Europarådets generalsekreterare de åtgärder som har vidtagits i detta syfte.
Artikd 2
Frågan vem som är moder till elt barn fött utom äktenskap skall avgöras endast på gmndval av vem som faktiskt har fött barnet.
Prop. 1975/76:95
12
Ariide 3
Paternal affiliation of every child born out of wedlock may be evidenced or established by volunlary recognition or by judicial decision.
Artide 4
The volunlary recognition of paternity may not be opposed or contested insofar as the internal law provides for these procedures unless the person seeking to recognise or having recognised the child is not the biological father.
Article 5
In actions relating to paternal affiliation scientiflc evidence which may help to establish or disprove paternity shall be admissible.
Artide 3
La filialion paternelle de tout enfanl né hors mariage peut étre constatée ou établie par reconnaissance volontaire ou par decision juridictionnelle.
Artide 4
La reconnaissance volontaire de paternité ne peut faire robjet d'une opposition ou d'une contestation, lorsque ces procedures sont prévues par la législation interne, que dans le cas oii la personne qui veut reconnaitre ou qui a reconnu fenfant n'en est pas biologiquement le pére.
Article 5
Dans les actions relatives ä la filialion paternelle. les preuves scientifiques suscepti-bles d'établir ou d'écarter la paternité doivent étre admises.
Artide 6
1. The father and mother of a child born out of wedlock shall have the same obligation to maintain the child as if it were born in wedlock.
2. Where a legal obligation to maintain a child born in wedlock falls on certain members of the family of the father or mother, this obligation shall also apply for the benefit of a child born out of wedlock.
Ariide 7
1. Where the affiliation of a child born out
of wedlock has been established as regards
both parents, parental authority may not be
attribuled automatically lo the father alone.
2. There shall be power to transfer paren
tal authority; cases of transfer shall be gov
erned by the intemal law.
Article 8
Where the father or mother of a child born out of wedlock does not have parenlal authority över or the custody of the child, thal parenl may obtain a right of access to the child in appropriate cases.
Artide 9
A child born out of wedlock shall have the same right of succession in the estate of its
Artide 6
1. Les pére et mere d'un enfanl né hors mariage ont la méme obligation d'entretien ä fégard de cet enfanl que celle qui existe ä Pégard de fenfant né dans le mariage.
2. Lorsque fobligation d'entretien d'un enfanl né dans le mariage incombe å certains membres de la famille du pére ou de la mére, fenfant né hors mariage bénéficie également de cette obligation.
Article 7
1. Lorsque la filialion d'un enfanl né hors mariage est établie ä Pégard des deux parents, Paulorité parentale ne peut étre attribuée de plein droit au pére seul.
2. L'autorité parentale doit pouvoir étre Iransférée; les cas de transfert relévent de la législation interne.
Arlicle 8
Lorsque le pére ou la mére d'un enfanl né hors mariage n'a pas Paulorité parentale sur cet enfanl ou la garde de celui-ci, ce parenl peut obtenir un droit de visite dans les cas appropriés.
Article 9
Les droits de Penfant né hors mariage dans la succession de ses pére el mére et des
Prop. 1975/76:95 13
Artikel 3
Faderskap till varje barn fött utom äktenskap kan styrkas eller fastställas ge.iOm frivilligt erkännande eller rättsligt avgörande.
Artikd 4
Frivilligt erkännande av faderskap får bestridas eller angripas, i den mån nationell lag tillåter sådant förfarande, endast om den som önskar erkänna eller har erkänt bamet icke är dess biologiske fader.
Arrikd 5
I mål om fastställande av faderskap skall vetenskaplig bevisning, som kan bidraga till att fastställa eller utesluta faderskap, vara tillåten.
Artikel 6
1. Fader och moder till barn fött utom äk
tenskap skall ha samma underhållsskyldighet
gentemot barnet som om det hade haft äkten
skaplig börd.
2. Åvilar enligl lag underhållsskyldighet
gentemot barn i äktenskap vissa medlemmar
av faderns eller moderns familj, skall de ha
samma skyldighet gentemot barn fött utom
äktenskap.
Arlikd 7
1. Är det utrett både vem som är fader och
vem som är moder till ett barn fött utom äk
tenskap, skall fadern ej automatiskt ensam
ges föräldramyndighet över barnet.
2. Föräldramyndigheten skall kunna över
föras. Fråga härom avgörs enligt nationell
lag.
Artikd 8
Om fadern dier modern till barn fött utom äktenskap ej har föräldramyndighet över eller vårdnad om barnet, skall han dier hon kunna tillerkännas räll till umgänge med barnet om detta är lämpligt.
Artikd 9
Barn fött utom äktenskap skall ha samma rätt som barn i äktenskap till arv efter fadern.
Prop. 1975/76:95
father and its mother and of a member of its faiher"s or molher's family. as if il had been born in wedlock.
Article 10
The marriage between the father and mother of a child born out of wedlock shall confer on the child the legal status of a child born in wedlock.
Ariide II
1. This Convention shall be open to signature by the member States oflhe Council of Europé. It shall be subject to ratification, acceptance or approval. Instruments of ratification. acceptance or approval shall be deposited with the Secrelary General of the Council of Europé.
2. This Convention shall enter into force three months after the date of the deposit of the third instrument of ratification, acceptance or approval.
3. In respect of a signatory State ratifying, accepting or approving subsequently, the Convention shall come into force three months after the date of the deposit of its instmment of ratification, acceptance or approval.
Artide 12
1. After the entry into force of this Convention, the Committee of Ministers of the Council of Europé may invite any non-mem-ber State to accede lo this Convention.
2. Such accession shall be effected by depositing with the Secrelary General of the Council of Europé an instmment of accession which shall take effect three months after the date of its deposit.
Article 13
1. Any State may, al the time of signature, or when depositing its instrument of ratification, acceptance, approval or accession, specify the territory or territories lo which this Convention shall apply.
2. Any State may, when depositing its instmment of ratification, acceptance, approval or accession or al any laler dale, by dédaration addressed to the Secrelary General of the Council of Europé, extend this Convention lo any other territory or territories
membres de leurs families sont les mémes que s'il était né dans le mariage.
Arnde 10
Le mariage enlre le pére et la mére d'un enfanl né hors mariage confére ä cet enfanl le statut juridique d'un enfanl né dans le mariage.
Artide II
1. La présente Convention est ouverte ä la
signature des Etats membres du Conseil de
PEurope. Elle sera ratifiée, acceptée ou ap
prouvée. Les instmments de ratification,
d'acceptation ou d'approbation seront
déposés prés le Secrétaire General du Con
seil de PEurope.
2. La Convention entrera en vigueur trois mois apres la date du dépöt du troisiéme instmment de ratification, d'acceptation ou d'approbation.
3. Elle entrera en vigueur ä Pégard de tout Etat signalaire qui la ratifiera, Pacceptera ou Papprouvera ultérieurement. trois mois apres la date du dépöt de son instmment de ratification, d'acceplation ou d'approbation.
Ariide 12
1. Apres Pentrée en vigueur de la présente
Convention, le Comité des Ministres du Con
seil de PEurope pourra inviter tout Etat non
membre du Conseil å adhérer ä la présente
Convention.
2. L'adhésion s'effectuera par le dépöt,
prés le Secrétaire General du Conseil de PEu
rope, d'un instmment d'adhésion qui prendra
effet trois mois apres la date de son dépöt.
Article 13
1. Tout Etat peut, au moment de la signature ou au moment du dépöt de son instrument de ratification, d'acceptation, d'approbation ou d'adhésion, designer le ou les territoires auxquels s'appliquera la présente Convention.
2. Tout Etat peut, au moment du dépöt de son instmment de ratification, d'acceptation, d'approbation ou d'adbésion ou ä tout autre moment par la suite, élendre Papplication de la présente Convention, par dédaration
Prop. 1975/76:95 15
modern och medlem av faderns eller moderns familj.
Artikd 10
Giftermål mellan fadern och modern till barn fött utom äktenskap skall ge barnet rättslig ställning som barn i äktenskap.
Artikd 11
1. Denna konvention är öppen för undertecknande av Europarådels medlemsstater. Den skall ratificeras, godtagas eller godkännas. Instmment rörande ratifikation, godtagande eller godkännande skall deponeras hos Europarådets generalsekreterare.
2. Konventionen träder i kraft tre månader efter den dag då det tredje ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstmmentet deponerades.
3. 1 förhållande till signatärslal som därefter ratificerar, godtager eller godkänner konventionen träder den i kraft tre månader efter den dag då dess ratifikations-, godtagande-eller godkännandeinstrument deponerades.
Artikd 12
1. Sedan denna konvention har trätt i kraft, kan Europarådets ministerkornmitté inbjuda stat, som ej är medlem av rådet, att ansluta sig till konventionen.
2. Anslutning sker genom att anslutningsinstrument deponeras hos Europarådets generalsekreterare och träder i kraft tre månader efter dagen för deponeringen.
Arlikd 13
1. Varje stat kan vid undertecknandet eller
vid deponeringen av instrument rörande rati
fikation, godtagande, godkännande eller an
slutning närmare ange det eller de områden
beträffande vilka konventionen skall tilläm
pas.
2. Varje stat kan vid deponeringen av in-
strijment rörande ratifikation, godtagande,
godkännande eller anslutning eller vid vilken
som helst senare tidpunkt genom förklaring
till Europarådets generalsekreterare utsträc-
Prop. 1975/76:95
16
specified in the dédaration and for whose international relations it is responsible or on whose behalf it is authorised to give undertakings.
3. Any dédaration made in pursuance of the preceding paragraph may, in respect of any territory mentioned in such dédaration, be wilhdrawn according to the procédure laid down in Article 15 of this Convention.
adressée au Secrétaire General du Conseil de PEurope. ä tout autre territoire désigne dans la dédaration et dont il assure les relations inlernalionales ou pour lequel il est habilité ä stipuler.
3. Toute dédaration faite en vertu du paragraphe précédent. pourra étre retirée. en ce qui concerne tout territoire désigne dans cette dédaration, aux conditions prévues par Partide 15 de la présente Convention.
Ariide 14
1. Any State may, at the time of signature.
or when depositing its instrument of ratifica
tion, acceptance, approval or accession or
when making a dédaration in accordance
with paragraph 2 of Arlicle 13 of this Conven
tion, make not more than three reservations
in respect of the provisions of Artides 2 to 10
oflhe Convention.
Reservations of a general nature shall not be permitted: each reservation may not affect more than one provision.
2. A reservation shall be valid for five years from the entry into force of this Convention for the Contracting Party concerned. It may be renewed for successive periods of five years by means of a dédaration addressed to the Secrelary General of the Council of Europé before the expiration of each period.
3. Any Contracting Party may wholly or partly withdraw a reservation it has made in accordance with the foregoing paragraphs by means of a dédaration addressed to the Secrelary General of the Council of Europé, which shall become effective as from the date of its receipt.
Arlicle 15
1. Any Contracting Party may, insofar as it is concerned, denounce this Convention by means of a notification addressed lo the Secrelary General oflhe Council of Europé.
2. Such denunciation shall take effect six months afler the dale of receipt by the Secrelary General of such notification.
Artide 16
The Secrelary General of the Council of Europé shall notify the member States oflhe Council and any State which has acceded to this Convention of:
Artide 14
1. Tout Etat peut, au moment de la signa
ture ou au moment du dépöt de son instru
ment de ratification, d'acceptation, d'appro-
bation ou d'adhésion ou lorsqu'il fera une
dédaration conformément au paragraphe 2
de Partide 13 de la présente Convention, for
muler au maximum trois réserves au sujet des
dispositions des artides 2 å 10 de celle-ci.
Des réserves de caractére general ne sont pas admises; chaque réserve ne peut porter que sur une disposition.
2. Chaque réserve aura effet pendanl cinq ans ä partir de Pentrée en vigueur de la présente Convention å Pégard de la Parlie considérée. Elle pourra étre renouvdée pour des périodes successives de cinq ans, au moyen d"une dédaration adressée avant Pexpiration de chaque période au Secrétaire General du Conseil de PEurope.
3. Toute Partie Contractante peut retirer, en tout ou en partie, une réserve formulée par elle en vertu des paragraphes précédents au moyen d'une dédaration adressée au Secrétaire General du Conseil de PEurope et qui prendra effet ä la date de sa reception.
Article 15
1. Toute Partie Contractante pourra. en ce
qui la concerne, dénoncer la présente Con
vention en adressant une notification au Se
crétaire General du Conseil de PEurope.
2. La dénonciation prendra effet six mois
apres la dale de la reception de la notification
par le Secrétaire General.
Article 16
Le Secrétaire General du Conseil de PEurope notifiera aux Etats membres du Conseil et å tout Etat ayant adhéré ä la présente Convention :
Prop. 1975/76:95 17
ka konventionens tillämpning till annat område som anges i förklaringen och för vars internationella förbindelser staten svarar eller för vilket den äger sluta avtal.
3. Förklaring som har avgivits enligl föregående stycke kan beträffande varje i förklaringen angivet område återlas i den ordning som föreskrivs i artikel 15 i denna konvention.
Arlikd 14
1. Varje stat kan vid undertecknandet eller
vid deponeringen av instmment rörande rati
fikation, godtagande, godkännande eller an
slutning eller vid avgivandet av förklaring en
ligl artikel 13 andra stycket göra högst tre för
behåll avseende bestämmelserna i artiklarna
2-10 i konventionen. Allmänna förbehåll är
ej tillåtna. Varje förbehåll får avse endast en
bestämmelse.
2. Förbehåll gäller under fem år från den dag då konventionen träder i kraft för ifrågavarande fördragsslutande part. Det kan förnyas för efterföljande femårsperioder genom förklaring till Europarådels generalsekreterare före utgången av varje period.
3. Fördragsslutande part kan helt eller delvis återtaga förbehåll som har gjorts enligl föregående stycken genom meddelande lill Europarådels generalsekreterare, vilket träder i krafl den dag det mottages.
Artikel 15
1. Fördragsslutande part kan för sitt vidkommande säga upp konventionen genom underrättelse till Europarådets generalsekreterare.
2. Uppsägningen träder i kraft sex månader efter den dag då generalsekreteraren mottog underrättelsen.
Arlikd 16
Europarådets generalsekreterare skall underrätta Europarådets medlemsstater och varje stat, som har anslutit sig till denna konvention, om:
Prop, 1975/76:95
18
a. any signature:
b. any deposit of an instmment of ratifica
tion. acceptance. approval or accession:
c. any date of entry into force of this Con
vention in accordance with Article 11 there
of:
d. any notification received in pursuance
of the provisions of Article I:
e. any dédaration received in pursuance
oflhe provisions of paragraphs 2 and 3 of Ar
ticle 13;
f. any reservation made in pursuance of
the provisions of paragraph I of Article 14;
g. the renewal of any reservation carrjed
out in pursuance of the provisions of para
graph 2 of Article 14;
h. the withdrawal of any reservation carried out in pursuance of the provisions of paragraph 3 of Artide 14;
i. any notification received in pursuance of the provisions of Article 15 and the date on which denunciation lakes effect.
In witness whereof, the undersigned, being duly authorised thereto, have signed this Convention.
Done at Strasbourg, this I5th day of Octo. ber 1975, in English and in French, both texts being equally authoritalive, in a single copy, which shall remain deposited in the archives of the Council of Europé. The Secrelary General of the Council of Europé shall transmit certified copies to each of the signatory and acceding States.
a. toute signature:
b. le dépöt de tout instmment de ratifica
tion, d"acceptation, d"approbalion ou
d'adhésion:
c. toute date d'entrée en vigueur de la
présente Convention conformément å son ar
licle II;
d. toute notification regue en application
des dispositions de Partide 1;
e. toute dédaration re§ue en application
des paragraphes 2 et 3 de Partide 13;
f. toute
rései-ve formulée en application
des dispositions du paragraphe I de Partide
14;
g. le renouvdlement de toute réserve ef
fectué en application du paragraphe 2 de Par
tide 14;
h. le retrait de toute réserve effectuée en application des dispositions du paragraphe 3 de Partide 14;
i. toute notification regue ep application des dispositions de Partide 15 et la date ä laquelle la dénonciation prendra effet.
En foi de quoi, les soussignés, döment autorisés å cet effet, ont signé la présente Convention.
Fait å Strasbourg, le 15 octobre 1975, en frangais et en anglais, les deux textes faisant également foi, en un seul exemplaire qui sera déposé dans les archives du Conseil de PEurope. Le Secrétaire General du Conseil de PEurope en communiquera copie certifiée conforme å chacun des Etats signataires et adhérents.
Prop. 1975/76:95 19
a. undertecknande:
b. deponering
av ratifikations-, godtagan
de-, godkännande- eller anslutningsinstru
ment:
c. dagar
för konventionens ikraftträdande
enligt artikel 11;
d. underrättelse enligt artikel I;
e. förklaring
enligt arlikd 13 andra och
tredje styckena:
f. förbehåll enligt artikd 14 första stycket;
g. förnyelse
av förbehåll enligt artikel 14
andrastycket;
h. återtagande av förbehåll enligt artikel 14 tredje stycket:
i. underrättelse enligt artikel 15 och dagen då uppsägningen träder i kraft.
Till bekräftelse härav har undertecknade, som vederbörligen bemyndigats därtill, underskrivit denna konvention.
Som skedde den 15 oktober 1975 i Strasbourg på engelska och franska, vilka båda texter äger lika vitsord, i ett exemplar, som skall förvaras i Europarådets arkiv. Europarådets generalsekreterare skall översända bestyrkt avskrift därav till varje stat som har undertecknat eller anslutit sig till konventionen.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1976