Regeringens proposition

1992/93:33

Märkning av textilier

1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33

Rättelse: S. 5 rad 11 Står: Carl Bildt Rättat till: Bengt Westerberg

Innehållsförteckning Prop. 1992/93:33

Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 3

1 Ärendet och dess beredning............................. 5

2 EES-avtalet........................................... 6

3 EG:s direktiv om märkning av textilier................... 7

3.1 Allmänt.......................................... 7

3.2 Märkningsdirektivets närmare innehåll............... 7

3.2.1 Tillämpningsområde ........................ 7

3.2.2 Textila benämningar........................ 8

3.2.3 Krav på märkning.......................... 8

4 EG:s direktiv om kvantitativa analysmetoder.............. 9

5 Den svenska anpassningen.............................. 9

5.1 Behovet av anpassning............................. 9

5.2 Utformningen av svenska regler..................... 10

5.3 Tillsyn............................................ 12

5.4 Kostnadskonsekvenser.............................. 14

6 Upprättat lagförslag.................................... 16

7 Specialmotivering...................................... 17

8 Ärendet till riksdagen.................................. 20

Propositionens lagförslag.................................... 21

Bilaga 1 Promemorians lagförslag............................ 22

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna och en sammanställ-

ning av remissyttrandena............................ 23

Bilaga 3 Rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 rörande
tillnärmningen medlemsstaternas lagstiftning om benäm-
ningar på textilier (ändrat genom rådets direktiv
75/36/EEG av den 17 december 1974 och 83/623/EEG av
den 25 november 1983 samt kommissionens direktiv
87/140/EEG av den 6 februari 1987).................. 29

Bilaga 4 Rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972 om till-
närmning av medlemsstaternas lagstiftning av vissa meto-
der för kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar
(ändrat genom kommissionens direktiv 79/76/EEG av den
21 december 1978, rådets direktiv 81/75/EEG av den 17
februari 1981 och kommissionens direktiv 87/184/EEG av

den 6 februari 1987)................................ 51

Bilaga 5 Rådets direktiv 73/44/EEG av den 26 februari 1973 om till-
närmning av medlemstaternas lagstiftning om kvantitativ
analys av ternära fiberblandningar.................... 91

Bilaga 6 Kommissionens rekommendation 87/142/EEG av den 6
februari 1987 om vissa metoder för avlägsnandet av fiber-
främmande material före kvantitativ analys av fiberbland-
ningar ............................................ 110

Bilaga 7 Kommissionens rekommendation 87/185/EEG av den 6
februari 1987 om kvantitativa analysmetoder för identifie-
ring av akryl- och modakrylfibrer, klorfibrer och
trivynilfibrer. ...................................... 114

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992 118

Prop. 1992/93:33

Regeringens proposition
1992/93:33

Märkning av textilier

Prop.

1992/93:33

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Vid regeringssammanträdet har chefen för Civildepartementet varit före-
dragande.

Stockholm den 1 oktober 1992

På regeringens vägnar

Bengt Westerberg

Inger Davidson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågan om att anpassa svensk rätt till tre EG-di-
rektiv och två EG-rekommendationer om benämningar på textila fibrer och
märkning av textilprodukter samt om metoder för kvantitativ analys av fi-
berblandningar. Det föreslås att EG-bestämmelserna införlivas med svensk
rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myndighet
som regeringen bestämmer. Det handlar främst om föreskrifter om skyldig-
het för näringsidkare att vid marknadsföring av textilier ange vilka textila
fibrer som textilierna består av. Nödvändiga bemyndiganden föreslås bli
meddelade i en särskild lag, benämnd lag om märkning av textilier.

Den föreslagna lagen om märkning av textilier föreslås träda i kraft den
dag som regeringen bestämmer.

Regeringens proposition Märkning av textilier

1 Ärendet och dess beredning

Frågan om Sveriges och övriga EFTA-länders närmande till EG har varit
föremål för diskussioner och överväganden en längre tid. I den s.k. Luxem-
burgdeklarationen år 1984 lades den politiska grunden för ett breddat och
fördjupat samarbete mellan EFTA och EG i syfte att skapa ett europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde, där det skall råda fri rörlighet för varor, per-
soner, tjänster och kapital.

Under år 1990 inleddes formella förhandlingar mellan EFTA-länderna
och EG för att förverkliga ett sådant samarbetsområde. Ett avtal om Euro-
peiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) undertecknades den 2
maj 1992. Avsikten är att EES-avtalet, sedan det har godkänts av EG- och
EFTA-ländernas respektive parlament, skall träda i kraft den 1 januari 1993,
dvs. samtidigt som EG:s inre marknad fullbordas.

EES-avtalet innebär en i allt väsentligt fri rörlighet för varor, personer,
tjänster och kapital jämte en enhetlig konkurrenspolitik. Genom avtalet för-
binder sig parterna också att utveckla och bredda samarbetet på angrän-
sande politikområden, såsom miljö, forskning, utbildning och konsument-
skydd. Enhetliga regler skall gälla inom hela EG-EFTA-området. Genom
EES-avtalet förbinder sig EFTA-länderna således att införliva relevanta de-
lar av EG:s regelverk (acquis communautaire) med sina respektive rättsord-
ningar.

Regeringen har den 29 maj 1992 till riksdagen överlämnat proposition
1991/92:170 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). I propo-
sitionen föreslås bl.a. att riksdagen godkänner EES-avtalet och antager för-
slag till en lag om ett europeiskt samarbetsområde (EES-lagen) med grund-
läggande bestämmelser om införlivande av avtalsåtagandena med svensk
rätt. De avtalsbestämmelser som upptas i bilagorna till EES-avtalet och de i
dessa bilagor referade bindande rättsakterna avses däremot bli införlivade
med svensk rätt genom författningar på respektive sakområde (prop.
1991/92:170 delis. 129).

Till de EG-rättsakter som omfattas av EES-avtalet men som enligt det
nyss sagda inte är tänkta att införlivas med svensk rätt genom EES-lagen hör
tre EG-direktiv om benämningar på textila fibrer och märkning av textilpro-
dukter samt om metoder för kvantitativ analys av fiberblandningar. Det
finns också två EG-rekommendationer på det textila området, vilka de av-
talsslutande parterna har åtagit sig att beakta.

Inom Civildepartementet har under våren 1992 upprättats en promemoria
(Ds 1992:47) Märkning av textilier - en EG-anpassning till följd av EES-
avtalet (dnr C92/543/RÄ). Promemorians lagförslag framgår av bilaga 1.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 2.

I denna proposition föreslår regeringen en lag om märkning av textilier.
Lagförslaget innehåller bl.a. en bestämmelse om överklagande som formellt
hör till Lagrådets granskningsområde. Lagförslaget är emellertid av så enkel
beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Prop. 1992/93:33

Den följande framställningen inleds med en kortfattad beskrivning av de
i detta sammanhang relevanta delarna av EES-avtalet och berörda direktiv.
I avsnitten 3 och 4 redogörs närmare för EG-reglerna om textilier. Våra
överväganden om hur EG-reglerna skall införlivas med svensk rätt och kost-
nadskonsekvenserna av våra förslag redovisas i avsnitt 5. Lagförslaget kom-
menteras i avsnitt 7.

Prop. 1992/93:33

2 EES-avtalet

Nationella bestämmelser som rör varors benämningar och märkning kan för-
svåra ett fritt varuflöde över gränserna. Sådana bestämmelser brukar kallas
tekniska handelshinder. Ett av EG:s mål är att söka undanröja sådana hin-
der.

För detta ändamål har man på det textila området skapat för medlemssta-
terna gemensamma regler om benämningar på textila fibrer och märkning
av textilprodukter samt om metoder för kvantitativ analys av textilfiber-
blandningar. EES-avtalet omfattar tre direktiv och två rekommendationer
som innehåller sådana bestämmelser (bilaga II, avsnitt XI). De är

1. rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 rörande tillnärmningen av
medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier (ändrat genom
rådets direktiv 75/36/EEG av den 17 december 1974 och 83/623/EEG av den
25 november 1983 samt kommissionens direktiv 87/140/EEG av den 6 feb-
ruari 1987),

2. rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972 om tillnärmning av med-
lemsstaternas lagstiftning av vissa metoder för kvantitativ analys av binära
textilfiberblandningar (ändrat genom kommissionens direktiv 79/76/EEG av
den 21 december 1978, rådets direktiv 81/75/EEG av den 17 februari 1981
och kommissionens direktiv 87/184/EEG av den 6 februari 1987),

3. rådets direktiv 73/44/EEG av den 26 februari 1973 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om kvantitativ analys av ternära fiberbland-
ningar,

4. kommissionens rekommendation 87/142/EEG av den 6 februari 1987 om
vissa metoder för avlägsnandet av fiberfrämmande material före kvantitativ
analys av fiberblandningar,

5. kommissionens rekommendation 87/185/EEG av den 6 februari 1987 om
kvantitativa analysmetoder för identifiering av akryl- och modakrylfibrer,
klorfibrer och trivynilfibrer.

Rättsakterna finns fogade till denna proposition som bilagorna 3-7.

Ett direktiv är bindande för medlemsstaterna inom EG på det sättet att
dessa är skyldiga att anpassa sin lagstiftning efter direktivet. Hur detta när-
mare skall gå till överlämnas åt medlemsstaterna att själva avgöra. Samma
principer skall tillämpas när Sverige på grund av EES-avtalet skall anpassa
sin lagstiftning till EG:s.

Rekommendationer är icke-bindande rättsakter. I propositionen om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (prop. 1991/92:170 del 1 s. 130)
framhålls att sådana rättsakter i vissa fall dock kan utgöra riktlinjer för hur

EG-organen skall handla och som därför berör enskilda. Där sägs också att Prop. 1992/93:33
det framgår av EES-avtalet att avtalspartena skall beakta sådana icke-bind-
ande rättsakter. Såvitt gäller textilier innehållet avtalet en sådan bestäm-
melse.

3 EG:s direktiv om märkning av textilier

3.1 Allmänt

De flesta av EG:s medlemsstater hade tidigare bestämmelser för benäm-
ningar på och märkning av textilprodukter. Eftersom bestämmelserna
skilj de sig åt ansågs de utgöra ett hinder för att den gemensamma marknaden
skulle fungera tillfredsställande.

Genom direktivet 71/307/EEG om benämningar på textilprodukter, i fort-
sättningen kallat märkningsdirektivet, har medlemsstaterna ålagts att ge-
nomföra de åtgärder som behövs för att införa enhetliga regler när det gäller
textila benämningar och beskrivningar på etiketter, märken och dokument
som följer textilprodukter på olika stadier i produktion, beredning och dis-
tribution.

3.2 Märkningsdirektivets närmare innehåll

3.2.1 Tillämpningsområde

Märkningsdirektivet skall tillämpas på alla textilprodukter som marknads-
förs inom gemenskapen, såväl före eller under tillverkningsprocessen som i
vaije annat distributionsled {artikel 1).

Med textilprodukter avses alla varor i obearbetat, halvbearbetat, bearbe-
tat, halvförädlat, förädlat, halvkonfektionerat eller konfektionerat tillstånd
som uteslutande består av textila fibrer, oavsett vilket förfarande som har
använts för deras blandning eller sammansättning {artikel 2, punkt 1).

Med textilprodukter i direktivets mening likställs även vissa material som
inte är tillverkade av enbart textila material, men där textilier ingår som en
väsentlig del eller där tillverkaren, beredaren eller försäljaren av varan sär-
skilt har framhållit det textila inslaget. Hit hör produkter som består av minst
80 viktprocent textilfibrer samt möbel-, paraply- och markistyg som består
av minst 80 viktprocent textila inslag. Med textilprodukter menas också tex-
tila inslag i flerlagrade golvbeläggningar, madrasser och campingartiklar
samt värmande foder i fotbeklädnader, handskar och vantar, förutsatt att det
textila inslaget eller fodret i dessa produkter utgör minst 80 viktprocent. Tex-
tilier som ingår i andra produkter som en nödvändig del räknas också som
textilprodukter i de fall textiliernas sammansättning särskilt anges {artikel 2,
punkt 3).

Direktivet gäller dock inte textilprodukter som är avsedda för export till
tredje land eller som förs in i medlemsstaterna i gemenskapen efter tullkont-
roll för vidare transitering. Det gäller inte heller textilprodukter som impor-
teras från tredje land för beredning inom marknaden eller som läggs ut på
entreprenad till personer som arbetar i hemmet eller till fristående företag

som framställer produkter från tillhandahållet material utan att detta över- Prop. 1992/93:33
låts mot betalning (artikel 15).

3.2.2 Textila benämningar

Bilaga 1 till märkningsdirektivet består av en förteckning med benämningar
på olika textila fibrer och en beskrivning av varje namngiven fiber. Dessa
benämningar får användas bara på fibrer som helt och hållet passar in på
beskrivningen (artikel 3, punkt 2). Ingen av benämningarna får användas på
någon annan fiber, vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som
egenskapsnamn, oavsett vilket språk som används (artikel 3, punkt 3).

En textilprodukt får inte heller beskrivas som ”100 procentig”, ”ren” eller
”hel-” om den inte består av ett och samma fiberslag. Inte heller andra lik-
nande ord får användas (artikel 4, punkt 1).

En andel av främmande fibrer upp till 2 procent av varans vikt är dock
tillåten om det är befogat av tekniska skäl och inte är rutinmässigt inblandat.
För kardgarnsvaror kan tolereras en avvikelse på 5 procent (artikel 4, punkt
2).

Vidare anges i direktivet hur textilprodukter där två eller flera fiberslag
ingår skall benämnas (artikel 6).

När en textilvara innehåller olika fiberslag och man skall beräkna procent-
satserna för de olika fibrernas andel, skall de olika andelarna beräknas på
ett visst i artikel 12 angivet sätt. I bilaga 2 till direktivet finns en uppräkning
av de fukttillägg på torrvikten av respektive fiberslag som skall användas vid
denna beräkning.

Medlemsstaterna skall vidta alla de åtgärder som behövs för att säkerställa
att ingen information som ges när textilprodukter bjuds ut på marknaden
kan förväxlas med de benämningar och beskrivningar som anges i direktivet
(artikel 11).

Om de i märkningsdirektivet angivna kraven är uppfyllda, får handeln
med textilier inte förbjudas eller hindras av orsaker som har samband med
benämningar eller specifikationer av textilvarors sammansättning (artikel
14, punkt 1).

Direktivets bestämmelser utesluter inte att medlemsstaterna tillämpar na-
tionella bestämmelser till skydd för industriell och kommersiell egendom,
ursprungsuppgifter och ursprungsmärkning samt mot illojal konkurrens (ar-
tikel 14, punkt 2).

3.2.3 Krav på märkning

Enligt märkningsdirektivet skall alla textilprodukter i direktivets mening
förses med en etikett eller på något annat sätt märkas med uppgifter om det
textila fiberinnehållet så snart de släpps ut på marknaden i produktions- eller
kommersiellt syfte (artikel 8, punkt 1). Etiketteringen eller märkningen kan
ersättas eller kompletteras med åtföljande affärshandlingar när produkterna
inte avyttras till konsumenter (slutanvändare) eller när de efter beställning
levereras till staten eller till något annat offentligrättsligt organ (artikel 8,
punkt 1).

Under vissa angivna förutsättningar behöver dock inte etikettering eller Prop. 1992/93:33
annan märkning ske (artikel 10 a). Det gäller sådana textilprodukter som an-
ges i bilaga 3 till direktivet med de tillägg som anges i rådets direktiv
83/623/EEG. Exempel på sådana produkter är ärmhållare och klockarm-
band av textilt material.

Bilaga 4 till märkningsdirektivet innehåller en uppräkning av textilpro-
dukter för vilka gemensam etikettering eller märkning får användas (artikel
10 b). Exempel på sådana produkter är skurtrasor, skärp och strumpeband.
Genom rådets direktiv 83/623/EEG har bilagan utökats med fler sådana tex-
tilprodukter.

4 EG:s direktiv om kvantitativa analysmetoder

Enligt märkningsdirektivet skall kontrollen av att textilprodukters samman-
sättning stämmer överens med den information som lämnas ske med de ana-
lysmetoder som anges i separata direktiv (artikel 13, ändrad senast
83/623/EEG).

Ett sådant direktiv avser frågan hur man skall gå till väga för att analysera
textilprodukter där två olika fiberkomponenter ingår. Bestämmelser om
detta finns i rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972 om tillnärmning
av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av
binära textilfiberblandningar. Direktivet har ändrats vid tre tillfällen.

Ett annat sådant direktiv är direktivet 73/44/EEG av den 26 februari 1973
om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kvantitativ analys av
ternära fiberblandningar innehåller bestämmelser som gäller textilprodukter
med tre olika fiberkomponenter. Det ansluter i viss mån till det nyss nämnda
direktivet om binära fiberblandningar.

EG-kommissionen har härutöver utfärdat två rekommendationer
(87/142/EEG och 87/185/EEG) som kompletterar direktiven om binära och
ternära fiberblandningar. Dessa anvisar dels vissa metoder för hur fiberfräm-
mande material skall tas bort före analysen, dels analysmetoder för identifie-
ring av akryl- och modakrylfibrer, klorfibrer och trivinylfibrer.

5 Den svenska anpassningen

5.1 Behovet av anpassning

Sverige och övriga avtalsparter på EFTA-sidan åtar sig enligt EES-avtalet
att genomföra de författningsändringar som behövs för att överensstäm-
melse med syftet med och innehållet i de direktiv som omfattas av avtalet
skall uppnås för svensk del.

Direktiven rörande textilier förutsätter därför att det skall finnas rättsligt
bindande regler om märkning av och benämningar på textila fibrer samt om
metoder för analys av fiberblandningar. I Sverige finns inga bindande regler.
Förhållandena styrs i stället av standarder och riktlinjer.

Nomenklaturen för benämningar av textiler har fastställts av SIS - Stan-

dardiseringskommissionen i Sverige. En tidigare gällande standard ersattes
år 1971 av en ny standard, SIS 25 10 12, ”Redovisning av fibermaterial”.

Standarden anger hur märkning av textilier skall vara utformad, om märk-
ning förekommer. I dokumentet ges regler för redovisning av sammansätt-
ningen hos textilvaror och produkter jämställda med textilvaror. Av ingres-
sen framgår att standarden - som således tillkom samma år som märknings-
direktivet - i allt väsentligt stämmer överens med detta.

Konsumentverkets riktlinjer på området ansluter också i hög grad till EG-
direktiven. I Konsumentverkets riktlinjer (KOVFS 1979:8) Textilier och be-
klädnadsskinn sägs inledningsvis att med begreppet textilier menas det-
samma som i EG-direktiven. Enligt riktlinjerna skall information om mate-
rial ges på alla textilvaror. Informationen skall beträffande textilier och till-
behör redovisas enligt Svensk standard SIS 25 10 12, ”Redovisning av fiber-
material”, eller enligt de direktiv som utfärdats av de europeiska gemenska-
perna.

Riktlinjernas betydelse ligger i att de är myndighetsrekommendationer
som är utarbetade efter överläggningar med branschen. Det anses därför
vara god handelssed att följa dem. Efterlevnaden av standarden och riktlin-
jerna är i praktiken god.

Svensk standard SS-ISO 5089, ”Provberedning för kemisk analys av textil-
varor”, från år 1990 motsvarar anvisningarna i bilaga 1 till direktivet om bi-
nära textilfiberblandningar i fråga om framtagning av analysprov och prov-
kroppar.

Svensk standard SS-ISO 1833, ”Kvantitativ kemisk analys - Binära fi-
berblandningar”, också den från år 1990, motsvarar bilaga 2 i samma direk-
tiv när det gäller den kemiska analysen.

För fiberblandningar med tre olika slags textila fibrer gäller för närva-
rande Svensk standard SS 25 12 21 ”Kvantitativ analys av ternära fiberbland-
ningar”, som tillkom år 1981. Den motsvarar den internationella standarden
ISO 5088 och stämmer i stort överens med de beskrivningar av analysmeto-
der som finns i bilaga 1 till direktivet om ternära textilfiberblandningar.

Svenska riktlinjer och standarder på det textila området stämmer alltså i
huvudsak överens med EG-reglerna på området. De uppfyller emellertid
inte syftet att vara bindande såvitt avser det resultat som skall uppnås. Där-
för måste det tillskapas bindande svenska regler.

Valet av form och metod för införandet av EG-bestämmelserna i svensk
rätt är enligt artikel 7 i EES-avtalet däremot inte förutbestämt.

5.2 Utformningen av svenska regler

Regeringens förslag: EG-reglerna om benämningar på och märkning
av textila produkter samt om kvantitativa analysmetoder införlivas
med svensk rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller
av den myndighet som regeringen bestämmer. De bemyndiganden för
regeringen som behövs meddelas i en särskild lag.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Prop. 1992/93:33

Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Bl.a. Grossistförbundet Svensk
Handel har påtalat att de svenska föreskrifterna inte får gå längre än EG-
direktivens bestämmelser och att föreskrifterna måste kunna motiveras ut-
ifrån djupt kända konsumentkrav. Sveriges Industriförbund har krävt att la-
gen skall ange de EG-rättsakter som är berörda enligt EES-avtalet. Från
några remissinstanser, bl.a. Sveriges Köpmannaförbund, har framförts att
det är viktigt att föreskrifter på myndighetsnivå utarbetas i nära samråd med
berörda branschorganisationer.

Skälen för regeringens forslag: Märkningsdirektivets krav på märkning av
textilier innefattar sådana åligganden för enskilda som enligt 8 kap. 3 § rege-
ringsformen skall meddelas genom lag. Enligt 8 kap. 7 § första stycket 3 får
emellertid regeringen efter bemyndigande i lag meddela föreskrifter om nä-
ringsverksamhet. Riksdagen kan också enligt 11 § samma kapitel bemyndiga
regeringen att överlåta åt en förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifter
i ämnet.

Som framgår av avsnitten 3 och 4 är regleringen i märkningsdirektivet och
övriga aktuella rättsakter detaljerad och i stor utsträckning av teknisk karak-
tär. Det kan visa nödvändigt att efter hand justera föreskrifterna med hänsyn
till utvecklingen inom EG och EES. Föreskriftsrätten bör därför så långt det
är möjligt delegeras till regeringen eller den myndighet som regeringen be-
stämmer.

En lämplig ordning är alltså att lagstiftningen utformas som en bemyndi-
gandelag, genom vilken regeringen ges rätt att meddela föreskrifter om skyl-
dighet att märka textilier med uppgift om innehåll av textila fibrer. Närmare
föreskrifter om uppgiftsskyldigheten liksom om undantag från denna bör
kunna delegeras vidare till den myndighet som regeringen bestämmer, ex-
empelvis Konsumentverket.

I fråga om föreskrifternas materiella innehåll gäller det att överföra reg-
lerna i de aktuella direktiven till svensk rätt. Det innebär att reglerna måste
stämma överens med EG:s regler på området och att de heller inte kan gå
längre än dessa. Det är också naturligt och får förutsättas att detaljerade
myndighetsföreskrifter utarbetas efter samråd med berörda branschorgani-
sationer.

Eftersom lagstiftningen utformas som en bemyndigandelag, saknas det
anledning att där göra en formell koppling till EES-avtalet. Däremot kan det
vara lämpligt att göra en sådan koppling i de författningar som materiellt
reglerar märkningen av textilier i enlighet med de aktuella direktiven (jfr
prop. 1991/92:170 del 1 s. 187).

Sammanfattningsvis föreslås alltså att de aktuella direktiven införlivas
med svensk rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. I en särskild lag - lag om märkning
av textilier - ges de bemyndiganden för regeringen som behövs.

Prop. 1992/93:33

5.3 Tillsyn

Prop. 1992/93:33

Regeringens bedömning: Konsumentverket bör ha hand om tillsynen
över att förskrifterna följs.

Tillsynsmyndigheten bör i första hand genom information och råd
söka åstadkomma rättelse av bristande efterlevnad av föreskrifterna.
Om detta inte hjälper bör det finnas möjlighet att meddela föreläg-
ganden och förbud i förening med vite.

Överträdelser bör kunna lagforas straffrättsligt. En mera ingri-
pande påföljd än böter bör emellertid inte kömma i fråga.

Promemorians bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens. Frå-
gan om förelägganden och förbud berörs emellertid inte i promemorian.

Remissinstanserna: Konsumentverket har anfört att verket inte har några
möjligheter att kontrollera varutransaktioner som sker näringsidkare emel-
lan. Sveriges Industriförbund konstaterar att Konsumentverket genom för-
slaget kommer att få tillsyn över ett väsentligt större område än konsument-
området. Industriförbundet anser att en tillämpning av marknadsföringsla-
gens sanktionssystem är den i praktiken enda framkomliga vägen för att upp-
rätthålla respekten för reglerna i stället för straffrättsliga sanktioner, vilka är
på avskrivning inom marknadsrätten. Industriförbundet ifrågasätter emel-
lertid om det kan anses förenligt med grundlagen att Konsumentverket ut-
övar tillsynen över föreskrifter som verket själv har meddelat. Sveriges Tex-
tilhandlareförbund anser att huvudansvaret skall åvila det första ledet inom
”näringsverksamheten” som saluför varan i landet, eftersom en annan ord-
ning skulle medföra att samtliga detaljister för att gardera sig mot åtal måste
utföra prov- och analystester.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt märkningsdirektivet (artikel 11)
skall medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att
ingen information som ges när textilprodukter släpps ut på marknaden kan
förväxlas med benämningar och specifikationer som fastställts i direktivet.
Direktivet förutsätter alltså att medlemsstaterna aktivt övervakar att de tex-
tilprodukter som finns på marknaden uppfyller direktivets krav.

Tillsynsmyndighet

Konsumentverket har till uppgift att bl.a. på det textila området övervaka
marknadens utbud samt näringsidkamas marknadsföring och säljvillkor
samt att utarbeta riktlinjer för näringsidkamas marknadsföring och utform-
ning m.m. av varor, tjänster och andra nyttigheter. Verket som har erfaren-
het och kompetens på området bör också i fortsättningen sköta marknads-
övervakningen på det textila området och se till att reglerna om märkning av
textilier efterlevs.

Märkningsdirektivet gäller inte bara för förhållanden i konsumentledet,
utan även i tidigare distributionsled. Det innebär att tillsynen också kommer
att omfatta märkningar m.m. av textilvaror vid transaktioner näringsidkare
emellan. Konsumentverket, som är en central förvaltningsmyndighet för

konsumentfrågor, har sagt sig inte ha någon möjlighet att kontrollera varut- Prop. 1992/93:33
ransaktioner mellan näringsidkare. Även om den förutsatta tillsynen i viss
utsträckning kommer att ligga utanför verkets normala arbetsfält, bör det
enligt regeringens bedömning inte föreligga några svårigheter för verket att
kontrollera att uppgiftsskyldigheten fullgörs på ett riktigt sätt. Kontrollen
skiljer sig härvid inte i sak från den som avser konsumentprodukter. En an-
nan sak är att resurser måste avsättas för ändamålet. Till denna fråga åter-
kommer vi i avsnitt 5.4.

Sveriges Industriförbund har ifrågasatt om inte en sådan ordning som in-
nebär att Konsumentverket som föreskrivande myndighet också skall utföra
tillsynen över att verkets föreskrifter följs står i strid med regeringsformen.
Inom svensk förvaltning är det emellertid inte ovanligt att en tillsynsmyndig-
het har denna dubbla funktion. Exempel på detta finns bl.a. inom de områ-
den som regleras i livsmedelslagen (1971:511), arbetsmiljölagen
(1977:1160), lagen (1985:426) om kemiska produkter och prisinformations-
lagen (1991:601). Ordningen är också praktisk eftersom de olika sektors-
myndigheterna har specialkompetens inom sina respektive områden, både
att utfärda detaljsföreskrifter och se till efterlevnaden av regelverken. Till-
synsmyndighetens beslut och andra åtgärder enligt myndighetens egna före-
skrifter kan dessutom efter överklagande prövas av domstol. Några konstitu-
tionella hinder mot den föreslagna ordningen föreligger inte heller.

Åtgärder vid överträdelser

För att åstadkomma en effektiv övervakning måste tillsynsmyndigheten i
vissa fall kunna ingripa med tvingande åtgärder. Sveriges Industriförbund
har i denna del förordat en anknytning till marknadsföringslagens regelsys-
tem.

Marknadsföringslagen (1975:1418) innehåller generella föreskrifter om
otillbörlig marknadsföring m.m. Lagen tar sikte på reklam och andra hand-
lingar vid marknadsföring av en vara, tjänst eller en annan nyttighet. De ak-
tuella föreskrifterna om märkning av textilier m.m. har ett delvis annat syfte
än marknadsföringslagen. Bestämmelserna i märkningsdirektivet har till-
kommit för att åstadkomma enhetliga regler om märkning och därigenom
underlätta en fri rörlighet av textilier. Syftet med reglerna är alltså inte i
första hand att komma till rätta med otillbörliga förfaranden vid marknads-
föring av sådana varor. Det är därför inte möjligt eller lämpligt att använda
marknadsföringslagens sanktionssystem vid alla överträdelser av märknings-
föreskrifterna. Marknadsföringslagens generalklausul om informationsskyl-
dighet kan t.ex. inte tillämpas gentemot en näringsidkare som brustit i sin
informationsplikt mot en annan näringsidkare. Av det anförda följer alltså
att det bör utformas särskilda regler som kan användas för att komma till
rätta med överträdelser av märkningsföreskrifterna.

Vad som nu har sagts utesluter emellertid inte att marknadsföringslagens
föreskrifter om otillbörlig marknadsföring i vissa fall ändå kan bli tillämp-
liga. Beträffande förhållandet mellan marknadsföringslagen och speciallag-
stiftning om märkning kan hänvisas till uttalanden i prop. 1975/76:34 med
förslag till marknadsföringslag, m.m., s. 113 f.

För att tillsynen skall kunna utövas på ett så effektivt sätt som möjligt, bör
tillsynsmyndigheten (Konsumentverket) ha rätt att meddela de föreläggan-
den och förbud som behövs. Sådana förelägganden och förbud bör också
kunna förenas med vite.

I sammanhanget bör dock framhållas tillsynsmyndigheten i första hand
bör försöka nå rättelse på frivillig väg genom att lämna information om reg-
lernas innebörd och råd om hur näringsidkarna skall förfara för att uppfylla
de föreskrivna kraven.

Vid sidan om vitesföreläggande eller vitesförbud bör som ett alternativ
också finnas en möjlighet att straffsanktionera uppsåtliga eller oaktsamma
överträdelser av märkningsföreskrifterna. Strängare påföljd än böter bör
därvid inte förekomma. För åtal bör krävas medgivande av tillsynsmyndig-
heten. När det gäller straffbelagda förfaranden bör vitessanktion inte tilläm-
pas som ett alternativ när frågan lämpligen bör prövas i straffprocessuell ord-
ning, t.ex. då någon oklarhet i skuldfrågan föreligger.

5.4 Kostnadskonsekvenser

Regeringens bedömning: Kostnaderna för tillsyn över efterlevnaden
av regler om märkning av textilier bör tills vidare kunna täckas genom
en omfördelning av tillgängliga resurser.

En näringsidkare som har lämnat felaktiga uppgifter om textiliers
fibersammansättning bör kunna åläggas att betala kostnaderna för
provtagning och analys.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Konsumentverket anser att nuvarande anslagsramar
inte medger en tillräckligt stor beredskap. Landsorganisationen i Sverige be-
tvivlar att att en omfördelning av tillgängliga resurser räcker för att klara
av marknadsövervakningen. De remissinstanser som yttrat sig i frågan om
betalningsskyldighet för provtagnings- och analyskostnader instämmer i att
näringsidkare som medvetet brutit mot föreskrifterna bör kunna åläggas en
sådan skyldighet. Några remissinstanser anser att detta bör framgå av lagen.

Skälen för regeringens bedömning: Märkningsdirektivet ställer inga kon-
kreta krav på hur marknadsövervakningen skall bedrivas. Det sägs heller
inget särskilt om omfattningen av kontrollen. Det torde dock stå klart att
informationssatsningar och ökade kontrollinsatser i form av i första hand
stickprovskontroller kommer att krävas.

En sådan övervakning förutsätter att nationella resurser sätts av för detta
ändamål.

Konsumentverket har i en skrivelse till regeringen den 18 mars 1992 (dnr
C92/263/FOK) försökt uppskatta behovet av centrala resurser på bl.a. områ-
dena för produktsäkerhet och produktinformation. Verket kommer där fram
till att en summa om cirka 3,5 miljoner kronor. Denna uppskattning avser 5
årsarbetskrafter för kontrollsystem med central samordning och systematisk
lokal kontrollverksamhet, test- och analyskostnader avseende genomsnitt-

Prop. 1992/93:33

ligt 500 produktslag, bl.a. leksaker och textilier, konsult och experthjälp
samt för resekostnader, datoruppkopplingar etc. Härtill kommer enligt ver-
ket i nuläget svåruppskattade kostnader för tillsyns- och föreskriftsansvar,
som innefattar statistikinsamling och analys, information och utbildningav
kontrollanter, kontakter med näringslivet, ärendehandläggning, bevakning
av det internationella arbetet samt ändringar av föreskrifter och provnings-
bestämmelser.

Regeringen har under våren 1992 bemyndigat chefen för Civildeparte-
mentet att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra en konsumentpolitisk
översyn (Dir. 1992:63). I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att undersöka hur
marknadsövervakningen på konsumentområdet med anledning av EES-av-
talet bör organiseras samt vilka finansieringsbehov och finansieringsalterna-
tiv som föreligger. I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete bör verkets
nya uppgifter på textilområdet tills vidare kunna klaras av genom en omför-
delning av tillgängliga resurser.

Direktiven förutsätter att textilfiberblandningar analyseras enligt vissa
särskilt angivna metoder. Konsumentverket har inte möjlighet att själv ut-
föra sådana analyser. De kan i Sverige bara utföras av TEFO och kostar i
dag ca 2 000 kr för binära blandningar och ca 2 700 kr för ternära bland-
ningar. Dessa priser gäller enstaka provningar. En rimlig ordning är att Kon-
sumentverkets kostnader för sådana textilanalyser i vissa fall får bäras av nä-
ringslivet. Således bör den näringsidkare som har lämnat felaktiga uppgifter
om textiliers fibersammansättning kunna åläggas att betala provtagnings-
och analyskostnaderna. Det bör ankomma på regeringen att meddela före-
skrifter om detta.

En fråga som också bör tas upp i detta sammanhang är eventuella kost-
nadskonsekvenser för domstolarna. I avsnitt 5.3 har vi anfört att tillsynsmyn-
digheten bör ha möjlighet att meddela förelägganden och förbud förenade
med vite. Beslut om sådana åtgärder bör med hänsyn till rättsäkerheten få
överklagas hos domstol. De aktuella besluten bör kunna överklagas till kam-
marrätt. Instansordningen kan dock komma att ändras på grund av att Dom-
stolsutredningen i betänkandet (SOU 1991:106) Domstolarna inför 2000-ta-
let har föreslagit att i princip alla förvaltningsbeslut skall prövas av länsrätt
som första domstolsinstans. En föreskrift om överklagande har med hänsyn
till lagkravet (jfr 11 kap 4 § regeringsformen) tagits in i den föreslagna lagen.

Enligt lagen (1985:206) om viten prövar länsrätterna frågor om utdö-
mande av viten. När ett förelagt vite skall dömas ut tas således domstolsre-
surser också i anspråk.

Omfattningen av den nya ärendemängden kan på goda grunder antas bli
marginell. Tidigare (avsnitt 5.1) har nämnts att i dag gällande standarder och
riktlinjer på det textila området stämmer i stort överens med EG-direktivens
krav och att efterlevnaden av dem i praktiken är god. På annan plats (avsnitt
5.3) har också nämnts att tillsynsmyndigheten i första hand bör försöka nå
rättelse på frivillig väg. De kostnader som kan uppstå för domstolarna måste
därför betraktas som försumbara.

Prop. 1992/93:33

2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33

6 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad vi nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats
förslag till

lag om märkning av textilier.

Prop. 1992/93:33

7 Specialmotivering

Som framgår av avsnitt 5.2 är lagförslaget utformat som en ren bemyndigan-
delag.

I den följande specialmotivering avser hänvisningarna inom parantes mot-
svarande bestämmelser i märkningsdirektivet.

Prop. 1992/93:33

1 § Denna lag skall tillämpas på textilier som tillhandahålls i närings-
verksamhet.

Med textilier avses varor som helt eller delvis består av textila fib-
rer.

I denna paragraf anges lagens tillämpningsområde.

Märkningsdirektivets bestämmelser gäller textilprodukter som marknads-
förs inom gemenskapen såväl före som under tillverkningsprocessen som i
vaije distributionssteg (artikel 1).

I paragrafens/öma stycke anges att lagen tillämpas på textilier som tillhan-
dahålls i näringsverksamhet. Med tillhandahållande avses detsamma som i
produktsäkerhetslagen (1988:1604), dvs. både försäljning och gratisutdel-
ning.

Med näringsverksamhet förstås sådan verksamhet som drivs av näringsid-
kare. Näringsidkaren är var och en som yrkesmässigt driver verksamhet av
ekonomisk art, oavsett om verksamheten är inriktad på ekonomisk vinst el-
ler ej. Begreppet har sammma innebörd som inom den marknadsrättsliga
lagstiftningen i övrigt, exempelvis produktsäkerhetslagen.

I paragrafens andra stycke definieras begreppet textilier. Med textilier av-
ses varor som uteslutande eller till viss del består av textila fibrer (jfr artikel
2). Lagens tillämpningsområde blir genom denna definition i och för sig nå-
got vidare än märkningsdirektivets tillämpningsområde, som omfattar pro-
dukter som till väsentlig del innehåller textila fibrer. Avsikten är dock inte
att kraven i praktiken skall vara mera omfattande än märkningsdirektivets.
Genom det vidare tillämpningsområdet lämnas öppet att justera reglerna
med hänsyn till eventuella ändrade regler inom EG och EES.

I förordning respektive myndighetsföreskrifter får med utgångspunkt i di-
rektiven närmare anges vilka textilier som omfattas av märkningsskyldighe-
ten (jfr avsnitt 3.2.1)

2§ Regeringen får meddela föreskrifter om att textilier skall vara
märkta med en uppgift om innehållet av textila fibrer eller att de på
något annat sätt skall vara försedda med en sådan uppgift.

Närmare föreskrifter om detta får meddelas av den myndighet som
regeringen bestämmer.

I paragrafens/örsta stycke ges regeringen rätt att meddela föreskrifter om att
textilier skall vara märkta eller på annat sätt försedda med uppgift om de

textila fibrer som textilierna består av. Regeringens föreskriftsrätt avser
alltså obligatorisk märkning (jfr artikel 8).

Enligt andra stycket får regeringen överlåta åt en myndighet att meddela
närmare föreskrifter om märkningsskyldigheten. Också undantag från
märkningsskyldigheten avses härmed. Härigenom öppnas möjligheter att på
myndighetsnivå transformera de detaljerade direktivreglerna till svensk rätt.

I fråga om undantag från märkningsskyldigheten innehåller märkningsdi-
rektivets bilaga 3 en uppräkning av sådana textilprodukter som inte behöver
förses med uppgift om vilka textila fibrer som de består av. I ett senare råds-
direktiv (83/623/EEG) har bilagan utökats med fler sådana textilprodukter.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om

1. hur textila fibrer får benämnas och beskrivas,

2. vilka metoder för kvantitativ analys av textila fiberblandningar
som skall användas vid provning och kontroll.

Märkningsdirektivet innehåller enhetliga regler för vilka benämningar och
beskrivningar av textila fibrer som får användas. Sådana föreskrifter, liksom
föreskrifter av mer teknisk karaktär om analysmetoder skall enligt denna pa-
ragraf kunna meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen
bestämmer.

I punkt 1 lämnas således bemyndigande för regeringen eller den myndig-
het som regeringen bestämmer att meddela förskrifter om vilka benäm-
ningar och beskrivningar på textila fibrer som får användas och hur de skall
anges. Det är här fråga om att transformera märkningsdirektivets detalje-
rade bestämmelser till svenska föreskrifter. Bestämmelser om benämningar
och beskrivningar finns främst i artiklarna 3-7.1 artikel 8 finns närmare reg-
ler om hur namn, beskrivningar och mera detaljerade uppgifter om fiber-
innehållet skall anges.

I punkt 2 lämnas bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer att meddela föreskrifter i fråga om vilka analysmeto-
der som skall användas vid provning och kontroll.

I fråga om analysmetoder innehåller direktiven rörande kvantitativ analys
av binära resp, ternära textilfiberblandningar bestämmelser som skall tilläm-
pas vid alla officiella provningar för att bestämma textilprodukters fibersam-
mansättning (artikel 3 i båda direktiven).

4 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att de före-
skrifter följs som har meddelats med stöd av denna lag eller ett be-
myndigande enligt lagen.

Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som
behövs för att se till att föreskrifterna följs.

I denna paragrafs första stycke bemyndigas regeringen att i en förordning

Prop. 1992/93:33

bestämma vilken myndighet som skall utöva tillsynen över märkningsföre- Prop. 1992/93:33
skrifterna. I denna del kan hänvisas till avsnitt 5.3, där Konsumentverket
anges som lämplig tillsynshavare.

Med hänsyn till att 8 kap. 3 § regeringsformen kräver lagform i fråga om
föreskrifter om bl.a. åliggande för enskilda har i paragrafens andra stycke
intagits en föreskrift om att tillsynsmyndigheten får meddela förelägganden
och förbud.

5 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1. att en näringsidkare är skyldig att betala kostnader för provtag-
ning och undersökning av textilier,

2. att en näringsidkare är skyldig att lämna sådana upplysningar,
handlingar, varuprov och liknande som behövs för att tillsynsmyndig-
heten skall kunna se till att de föreskrifter följs som har meddelats
med stöd av denna lag eller ett bemyndigande enligt lagen.

I denna paragraf bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter i frågor
som rör tillsynen. I motsats till vad som gäller för de frågor som anges i 4 §
kan regeringen enligt denna paragraf inte vidaredelegera föreskriftsrätten.

Punkt 1 handlar om föreskrifter om skyldighet för näringsidkare att betala
kostnaderna för provtagning och analys. Denna fråga har behandlats i av-
snitt 5.4.

Punkt 2 gäller föreskriftsrätten i vissa andra frågor av betydelse för att till-
synsmyndigheten skall kunna utöva tillsynen på ett effektivt sätt. En närings-
idkare måste t.ex. kunna avkrävas uppgifter och varuprov. Det nödvändiga
underlaget för tillsynsmyndighetens bedömning kan finnas i dokument och
andra handlingar hos näringsidkaren. För att kunna utföra en analys av texti-
lierna måste tillsynsmyndigheten också få tillgång till varuprov.

6 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller
enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas
hos kammarrätten.

I denna paragraf anges ordningen för överklagande av tillsynsmyndighetens
beslut.

Enligt 4 § andra stycket får tillsynsmyndigheten meddela förelägganden
och förbud. Sådana beslut får alltså överklagas hos kammarrätten. Andra
beslut som får överklagas hos kammarrätten gäller frågor som regleras i före-
skrifter som meddelats med stöd av ett bemyndigande i lagen, t.ex. beslut
om att en näringsidkare skall betala kostnaden för en textilanalys.

Ikraftträdande

Av EES-avtalet framgår att de nu berörda EG-rättsakterna skall implemen-
teras utan övergångsarrangemang. Den nu föreslagna lagen om märkning av

textilier och nödvändiga följ dförfattningar till lagen bör därför träda i kraft
samtidigt med EES-avtalet.

Eftersom det är oklart om EES-avtalet kan träda i kraft den 1 januari 1993
bemyndigas regeringen att bestämma när den nya lagen om märkning av tex-
tilier skall träda i kraft.

8 Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen antar förslaget till

lag om märkning av textilier

Prop. 1992/93:33

Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om märkning av textilier

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1§ Denna lag skall tillämpas på textilier som tillhandahålls i näringsverk-
samhet.

Med textilier avses varor som helt eller delvis består av textila fibrer.

Märkningssskyldighet m.m.

2 § Regeringen får meddela föreskrifter om att textilier skall vara märkta
med en uppgift om innehållet av textila fibrer eller att de på något annat sätt
skall vara försedda med en sådan uppgift.

Närmare föreskrifter om detta får meddelas av den myndighet som rege-
ringen bestämmer.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om

1. hur textila fibrer får benämnas och beskrivas,

2. vilka metoder för kvantitativ analys av textila fiberblandningar som
skall användas vid provning och kontroll.

Tillsyn

4 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att de föreskrifter
följs som har meddelats med stöd av denna lag eller ett bemyndigande enligt
lagen.

Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som be-
hövs för att se till att föreskrifterna följs.

5 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1. att en näringsidkare är skyldig att betala kostnader för provtagning och
undersökning av textilier,

2. att en näringsidkare är skyldig att lämna sådana upplysningar, hand-
lingar, varuprov och liknande som behövs för att tillsynsmyndigheten skall
kunna se till att de föreskrifter följs som har meddelats med stöd av denna
lag eller ett bemyndigande enligt lagen.

Överklagande

6 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kam-
marrätten.

Prop. 1992/93:33

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Promemorians förslag till

Lag om märkning av textilier

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag skall tillämpas på varor som helt eller delvis består av textila
fibrer {textilier) och som marknadsförs i näringsverksamhet.

Bemyndigande för regeringen

2 § Regeringen får meddela föreskrifter om att textilier skall vara märkta
eller på något annat sätt försedda med uppgift om innehållet av textila fibrer.

3 § Regeringen får överlåta åt den myndig-het som regeringen bestämmer
att meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten och om undantag
från denna.

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om

1. textila benämningar och beskrivningar som får användas,

2. metoder för att bestämma sammansättningen av textila fibrer,

3. provning och kontroll av uppgifter om textila fibersammansättningar,

4. skyldighet för näringsidkare att betala kostnader för provtagning och
undersökning av prov,

5. skyldighet för näringsidkare att lämna sådana upplysningar, hand-
lingar, varuprov och liknande som behövs för att se till att föreskrifter som
har meddelats med stöd av denna lag efterlevs.

Prop. 1992/93:33

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig
över promemorian (DS 1992:47) Märkning av
textilier - en EG-anpassning till följd av EES-
avtalet samt en sammanställning av yttrandena
Remissinstanserna

Efter remiss har yttrande avgetts av

Konkurrensverket,

SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige,

Konsumentverket,

Landsorganisationen i Sverige (LO),

Svenska Textilforskningsinstitutet TEFO,

Sveriges Industriförbund,

Grossistförbundet Svensk Handel,

Sveriges Köpmannaförbund,

Sveriges Textilhandlareförbund,

Svenska Tekoindustriföreningen (Tekoindustrierna),

Svenska Postorderföreningen,

Sveriges Handelsagenters Förbund,

Textilleverantörerna,

Sveriges Möbelhandlares Centralförbund,

Konsumentgillesförbundet,

Husmodersförbundet Hem och Samhälle,

Kooperativa förbundet.

Grossistförbundet Svensk Handel och Textilleverantörerna har lämnat ett
gemensamt yttrande.

Sammanfattning av remissutfallet

Samtliga remissinstanser tillstyrker att det införs svenska föreskrifter om
märkning av och benämningar på textilier på sätt som föreslås i promemo-
rian genom bl.a. en bemyndigandelag. Sveriges Industriförbund är dock kri-
tisk till en ren bemyndigandelag och ser helst att lagen kompletteras med
materiella föreskrifter genom en hänvisning till de materiella reglerna i re-
spektive EG-direktiv.

Sammanställning av remissyttrandena

Föreskrifternas tillämpningsområde

EG-bestämmelserna om märkning m.m. gäller produkter som till väsentlig
del består av textila fibrer och som förs ut på marknaden i kommersiellt
syfte. Märkningdirektivet skall dock inte tillämpas på bl.a. sådana textilpro-
dukter som av avsedda för export till tredje land.

I promemorians lagförslag sägs att lagen skall tillämpas på varor som helt
eller delvis består av textila fibrer och som marknadsförs i näringsverksam-

Prop. 1992/93:33

Bilaga 2

het. I kommentaren sägs att avsikten med denna vida bestämning inte är att
de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen skall ges ett vidare tillämp-
ningsområde än EG-bestämmelsernas. Lagen i denna del gör det emellertid
möjligt att snabbt anpassa de svenska föreskrifterna till eventuella föränd-
ringar av EG-bestämmelserna.

Sveriges Industriförbund och Sveriges Köpmannaförbund anser att det bör
anges i lagen att reglerna baseras på bestämmelserna i EES-avtalet och på
innehållet i de aktuella direktiven. Köpmannaförbundet anser vidare att
svensk rättsterminologi så långt som möjligt bör behållas när EG:s bestäm-
melser överförs till svensk rätt.

Tekoindustrierna anser att lagen bör ansluta närmare till EG-bestämmel-
serna och föreslår därför att tillämpningsområdet för lagen bör vara varor
som till väsentlig del består av textila fibrer och som inte är avsedda för ex-
port.

Föreskriftsrätten

I promemorian föreslås att föreskriftsrätten så långt det är möjligt delegeras
till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer samt att den
myndigheten bör vara Konsumentverket.

Konkurrensverket anser det viktigt att regeringen eller myndighet vid utarbe-
tande av nya eller ändrade regler beaktar vilken effekt på konkurrensen som
reglerna kan få och att det därvid sker samråd med Konkurrensverket.

Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) anser att Konsumentverket är
den myndighet som lämpligen bör anförtros uppgiften att utfärda föreskrif-
ter.

SIS framhåller att det ytterst angeläget att de föreskrifter som bedöms er-
forderliga i största möjliga utsträckning hänvisar till europastandard eller, i
förekommande fall, internationell standard, som fastställts som svensk stan-
dard.

Sveriges Industriförbund konstaterar att den föreslagna ordningen med hän-
syn till Konsumentverkets kompetens ligger nära till hands.

Några remissinstanser, däribland Grossistförbundet Svensk Handel och Sve-
riges Textilhandlareförbund, anmärker att de svenska föreskrifterna inte får
gå längre än EG-direktivens bestämmelser och att föreskrifterna måste
kunna motiveras utifrån djupt kända konsumentkrav.

Sveriges Köpmannaförbund anser att det är viktigt att berörda parter, bl.a.
branschorganisationerna, får möjlighet att delta i utformningen av föreskrif-
terna.

Sveriges Textilhandlareförbund instämmer i att Konsumentverket bör vara
den myndighet som får till uppgift att meddela närmare föreskrifter etc. För-
bundet framför också önskemålet att föreskrifter utarbetas i nära samråd
med branschens intresseorganisationer.

Prop. 1992/93:33

Bilaga 2

Tillsyn

I promemorian föreslås att Konsumentverket skall ha hand om tillsynen.
Där sägs också att textilanalyser för närvarande endast utförs av Svenska
Textilforskningsinstitutet (TEFO).

De flesta remissinstanserna tillstyrker att Konsumentverket blir tillsyns-
myndighet.

Konkurrensverket anser det positivt att tillsynsmyndigheten inte själv utför
textilanalyser, eftersom sådana är rent tekniska och inte innefattar någon
myndighetsutövning. Verket menar att denna verksamhet bör bedrivas av
behöriga provningsorgan. Verket pekar på att införandet av EG:s system för
provning och kontroll ger förutsättningar för etablering av flera provningsor-
gan i Sverige vid sidan av det som redan finns, nämligen TEFO. Verket stry-
ker slutligen under värdet av förebyggande verksamhet i form av informa-
tionsspridande åtgärder, vilka torde minska behovet av rena övervaknings-
och kontrollåtgärder.

Konsumentverket framhåller att den tillsyn som verket utför i dag med stöd
av marknadsföringslagen och produktsäkerhetslagen endast gäller varor som
säljs till enskilda konsumenter. Verket anser sig inte ha några möjligheter att
kontrollera varutransaktioner som sker näringsidkare emellan.

Sveriges Industriförbund framhåller att den föreslagna lagens tillämpnings-
område innebär att tillsynsansvaret kommer att omfatta ett väsentligt större
område än vad som är att hänföra till konsumentområdet, vilket Konsu-
mentverket enligt sin instruktion skall verka inom. Med hänsyn till att ver-
kets deklaration i denna del (se ovan) anser förbundet att kontrollen av texti-
lier på andra områden än konsumentområdet måste lösas på annat sätt än
det föreslagna.

Sveriges Köpmannaförbund framhåller att det åvilar en stor informations-
uppgift såväl på regering och berörda myndigheter som på näringslivets olika
organisationer. Förbundet har därför intensifierat sin service till sina med-
lemsföretag.

Tekoindustrierna erinrar om att märkningskraven - och därmed också till-
synsuppgiften - inte endast gäller när produkterna avyttras till konsumenter
(slutanvändare) utan när produkterna över huvud taget saluförs i produk-
tions- eller kommersiellt syfte, dvs. tillsynsuppgiften gäller ett eller flera
handels- och produktionsled innan varan når konsumenten.

Svenska Postorderföreningen anser det ändamålsenligt att Konsumentverket
som besitter särskild sakkunskap tilldelas tillsynsuppgifterna.

Sanktionsfrågan

I promemorian föreslås att det ytterst måste finnas en möjlighet att straffa
näringsidkare som gör sig skyldiga till överträdelser av bestämmelserna och
att böter vara en tillräcklig påföljd i sådana fall

Prop. 1992/93:33

Bilaga 2

Sveriges Industriförbund anser att ett straffrättsligt beivrande av överträdel-

ser kommer att vara mycket lågt prioriterat med hänsyn till polis- och åkla-
rarmyndigheternas samt de allmänna domstolarnas arbetsbelastning. För-
bundet menar att om respekten för reglerna skall upprätthållas så torde en
tillämpning av 2 § marknadsföringslagen (1975:1418) var den i praktiken
enda framkomliga vägen. Förbundet pekar också på att böter och fängelse
som sanktion inom marknadsrätten i viss mån kan sägas vara på avskrivning.

Sveriges Textilhandlareförbund anser att strängare påföljd än böter inte bör
komma i fråga. Förbundet menar att huvudansvaret skall åvila det första le-
det inom ”näringsverksamheten” som saluför varan i landet, eftersom en an-
nan ordning skulle kunna medföra att samtliga detaljister nödgas utföra
prov- och analystester på hela sitt varje säsong nyinköpta sortiment för att
kunna gardera sig mot riskerna för eventuellt åtal.

Kostnadskonsekvenser

I promemorian sägs att de nya tillsynsuppgifter m.m. som läggs på Konsu-
mentverket får klaras av genom en omfördelning av tillgängliga resurser. Det
föreslås vidare i promemorian att den näringsidkare som medvetet lämnar
oriktiga uppgifter om textiliers innehåll av fibrer får åläggas att betala kost-
nader för provtagning och analys.

Kostnaderna för tillsynen

Konsumentverket anför att en effektiv tillsyn kräver stora resurser, dels till
kostnader i samband med stickprovstagning och analys, dels till att upprätt-
hålla en textilteknisk kompetens inom verket. Enligt verket kommer det inte
att finnas en stor beredskap för detta ändamål med nuvarande anslagsramar.

Landsorganisationen i Sverige (LO) delar inte uppfattningen i promemorian
att Konsumentverket kan klara marknadsövervakningen och andra nya upp-
gifter med anledning av EES-avtalet genom en omfördelning av tillgängliga
resurser. Enligt LO måste ytterligare medel ställas till förfogande och efter-
lyser därför en plan för förstärkt marknadsövervakning och ökade konsu-
mentpolitiska insatser inom ramen för anpassningen till den gemensamma
europeiska marknaden enligt EES-avtalet.

Tekoindustrierna anser angeläget att kostnaderna för tillsynsmyndighetens
verksamhet inte övervältras på svensk tekoindustri eller näringslivet i övrigt.

Provtagnings- analyskostnader

Sveriges Industriförbund anser att det av lagtexten bör framgå att skyldighe-
ten att betala kostnaderna är begränsad till näringsidkare som inte följt reg-
lerna.

Sveriges Köpmannaförbund anser det viktigt att reglera vem som skall betala
kostnaderna för en eventuell tilkommande provning av en produkt som re-
dan finns på marknaden för att bedöma om produkten överensstämmer med
EG-direktiven eller inte. Förbundet anser vidare att en första provning av

Prop. 1992/93:33

Bilaga 2

en vara skall betalas av tillverkaren/importören som först för in produkten
på EES-marknaden, eftersom dessa är ansvariga för att produkten uppfyller
bestämmelserna i direktiven. Om däremot tillsynsmyndigheten ingriper mot
en vara på marknaden som av myndigheten misstänks inte uppfylla bestäm-
melserna och det efter provning visar sig att produkten trots allt är förenlig
med direktiven, skall kostnaderna för provningen betalas av myndigheten
och skälig ersättning ges till näringsidkaren/detaljisten för åsamkad förlust
t.ex. genom minskad försäljning under prövningstiden, dålig publicitet och
utebliven handelsvinst.

Sveriges Textilhandlareförbund tycker att det är rimligt att den näringsidkare
som medvetet lämnar felaktiga uppgifter om textiliers fibersammansättning
bör kunna åläggas att betala provtagnings- och analyskostnader.

Tekoindustrierna hemställer att skyldigheten att betala provtagnings- och
analyskostnader begränsas till fall, då näringsidkare medvetet har lämnat
felaktiga uppgifter.

Kooperativa förbundet anser att det i preventivt syfte måste finnas en möjlig-
het att övervältra kostnaderna för provtagning och analys på den näringsid-
kare som lämnat felaktiga uppgifter om textiliers fibersammansättning. En
sådan skyldighet gagnar enligt förbundet i första hand seriösa näringsidkare
och i sista hand konsumenten.

Ikraftträdande

I promemorian föreslås att den föreslagna lagen skall träda ikraft den dag
som regeringen bestämmer. Innebörden härav är att lagen skall träda i kraft
när EES-avtalet träder i kraft.

Sveriges Köpmannaförbund föreslår att de nya reglerna om märkning av tex-
tilier träder i kraft tidigast ett år efter EES-avtalets ikraftträdande. Förbun-
det anför som skäl för detta förslag att det måste ges tillräcklig tid för infor-
mationsinsatser och efterföljande anpassning.

Tekoindustrierna hemställer om en realistisk respittid för industri och nä-
ringsliv för anpassning till och efterlevnad av de detaljföreskrifter som lagen
föranleder.

Svenska postorderföreningen hemställer om en övergångstid på 24 månader
från lagens ikraftträdande. Anledningen härtill är enligt föreningen de speci-
fika förhållanden som gäller för postorderbranschen. Katalogerna hos de
företag, vilka saluför ett sådant sortiment som berörs av promemorians för-
slag, utkommer i allmänhet två gånger per kalenderår som vår/sommar resp,
höst/vinterkatalog. Upphandling görs 12-18 månader före katalogernas dis-
tribution.

Övriga frågor

Sveriges Industriförbund har anfört principiella invändningar mot en ordning
som innebär att Konsumentverket övervakar näringslivets efterlevnad av

Prop. 1992/93:33

Bilaga 2

föreskrifter som verket själv har meddelat. Förbundet ifrågasätter om Kon-
sumentverkets dubbla roll är förenlig med grundlagen, t.ex när KO för talan
hos Marknadsdomstolen i en fråga som regleras i en föreskrift som medde-
lats av verket.

Tekoindustrierna anför att föreskrifterna måste reglera också på vilket språk
eller vilka språk som en godkänd märkning av textilier skall vara avfattad.

Sveriges Möbelhandlares Centralförbund framhåller att ett växande antal al-
lergireaktioner på i textilier ingående kemikalier, med ibland svårartade
konsekvenser, motiverar en undersökning av och i förekommande fall för-
bud mot användning av vissa kemikalier. Förbundet anser därför att att an-
vända kemikalier skall deklareras.

Prop. 1992/93:33

Bilaga 2

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

694

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

371L0307/S

Nr L 185/16

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING

16.8.71

RÅDETS DIREKTIV

av den 26 juli 1971

om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier

(71/307/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande1,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande2, och

med beaktande av följande:

De flesta medlemsstaterna har bindande bestämmelser för
benämning, sammansättning och märkning av textilprodukter.

Dessa bestämmelser skiljer sig åt medlemsstaterna emellan och
utgör därför ett hinder för den gemensamma marknaden och
hindrar den från att fungera på rätt sätt.

Dessa hinder kan undanröjas genom att man fastställer
enhetliga regler för saluförande av textilprodukter på den
gemensamma marknaden. Man måste därför harmonisera de
olika benämningarna på textilfibrer och de beskrivningar på
etiketter, märken och dokument som åtföljer textilprodukter på
olika nivåer i produktionen, beredningen och distributionen.

Bestämmelser bör också finnas för vissa produkter som inte är
tillverkade av enbart textila material, men där textilier ingår
som en väsentlig del eller där tillverkaren, beredaren eller
försäljaren av varan särskilt framhäver det textila inslaget.

1 EGT nr C 2, 8.1.1970, s. 41.

2 EGT nr C 10, 27.1.1970, s. 9.

För att uppnå syftet med de nationella bestämmelserna på
området bör märkning vara obligatorisk.

Användningen av beskrivningar eller benämningar som
åtnjuter särskild prestige bland användare och konsumenter
bör underkastas vissa villkor.

På ett senare stadium kommer det att bli nödvändigt att
fastställa metoder för provundersökningar av textilier och
analysmetoder för att omöjliggöra alla invändningar mot de
metoder som används. Det faktum att man provisoriskt
behåller gällande nationella metoder hindrar emellertid inte att
man tillämpar enhetliga regler.

Det vore inte tillrådligt att i ett särskilt direktiv för textilpro-
dukter harmonisera samtliga bestämmelser för sådana pro-
dukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Textilprodukter får marknadsföras inom gemenskapen endast
när sådana produkter följer bestämmelserna i detta direktiv.
Detta gäller före eller under tillverkningsprocessen eller vid
varje annat distributionssteg.

Artikel 2

1. I detta direktiv avses med textilprodukter, alla varor i
obearbetat, halvbearbetat, bearbetat, halvförädlat, förädlat,
halvkonfektionerat eller konfektionerat tillstånd som uteslutan-
de består av textila fibrer, oavsett vilket förfarande som
använts för deras blandning eller sammansättning.

2. 1 detta direktiv avses med textiljiber: en enhet materia som
utmärks av att den är flexibel och tunn samt lång i förhållande
till sin tjocklek, vilket gör den lämpad för textil användning.

SLUTLIG

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

695

3. Följande artiklar skall behandlas som textilprodukter och
skall falla under bestämmelserna i detta direktiv:

— Produkter som består av minst 80 viktprocent textilfibrer.

— Möbel-, paraply- och markistyg som består av minst

80 viktprocent textila inslag; även textila inslag i flerlag-
rade golvbeläggningar, i madrasser och i campingartiklar
samt i värmande foder i fotbeklädnader, handskar, vantar
och halvvantar, forutsatt att sådana delar eller foder utgör
minst 80 viktprocent av hela artikeln.

— Textilier som ingår i andra produkter som en väsentlig del
i de fall deras sammansättning deklareras.

Artikel 3

1. Namn och beskrivning på fibrer enligt artikel 2 återfinns
i bilaga 1.

2. Benämningarna i bilaga 1 skall användas enbart för fibrer
som motsvarar beskrivningen vid resp, benämning i tabellen
i bilaga 1.

3. Ingen av dessa benämningar får användas på någon annan
fiber, vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som
egenskapsnamn oavsett vilket språk som används.

4. Ordet "silke" får inte användas för att beteckna att en fiber
till sin form eller sitt särskilda utförande är ett ändlöst
filament.

Artikel 4

1. Ingen textil produkt får beskrivas som 100 % "ren" (pure)
eller "hel-" (all) om den inte består av ett och samma fiber-
slag; inget liknande ord får användas.

2. En textil produkt får innehålla upp till 2 viktprocent andra
fibrer, förutsatt att denna kvantitet är befogad av tekniska skäl
och inte är rutinmässigt iblandad. För kardgamsvaror kan
tolereras en avvikelse på 5 %.

Artikel 5

1. En ullprodukt får beskrivas som

— "laine vierge" eller "laine de tonte"

— "Schurwolle"

— "lana virgine" eller "lana di tosa"

endast om den uteslutande består av fiber som tidigare aldrig
ingått i en färdigvara och som tidigare varken genomgått
någon annan än den för framställningen erforderliga spinn-
och/eller filtningsprocessen eller någon fiberskadande be-
handling eller användning.

2. Utan hinder av punkt 1 får beteckningen "ny ull" även
användas på den i fiberblandningen ingående ullen om

a) all ull som ingår i blandningen uppfyller kraven i punkt 1,

b) denna ull svarar för minst 25 % av blandningens hela vikt,

c) ifråga om grovkardad blandning, ullen är blandad med
endast en annan fiber.

Hela den procentuella sammansättningen måste anges i
ovanstående fall.

3. En avvikelse berättigad av tekniska skäl i samband med
tillverkningen skall inte överstiga 0,3 % fiberorenheter för
produkter som beskrivs med något av uttrycken i punkt 1 och
2, inklusive ullprodukter som genomgått en kardningsprocess.

Artikel 6

1. En textilprodukt där två eller flera fibrer ingår och där den
ena står för minst 85 % av totalvikten, skall benämnas med

— den senare fiberns namn följt av uppgift om viktprocenten,
eller

— den senare fiberns namn följt av orden "minst 85 %",
eller

— produktens fullständiga procentuella sammansättning.

2. En textil produkt som består av två eller flera fibrer, varav
ingen ingår med så mycket som 85 % av totalvikten, skall
namnges med beteckningarna på alla de viktigaste fibrerna och
dessas viktprocent, följt av namnen på övriga ingående fibrer
i fallande ordning efter vikt med eller utan angivande av deras
viktprocent. Dock gäller följande:

a) Fibrer som var och en står för mindre än 10 % av en
produkts totalvikt kan kollektivt betecknas med termen
"övriga fibrer" följt av den totala viktprocenten.

b) Om namnet på en fiber som står för mindre än 10 % av
en produkts totalvikt anges, skall produktens fullständiga
procentuella sammansättning deklareras.

"scheerwol"

696

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

3. Produkter med varp av ren bomull och väft av rent lin,
där procentandelen lin är minst 40 % av tolalvikten av den
obehandlade (till ytan specificerade) vävnaden, får betecknas
som "halvlinne" åtföljt av "varp av ren bomull - väft av rent
lin".

4. I fråga om textila produkter avsedda för en slutanvändare
skall en avvikelse på 3 % tillåtas mellan den deklarerade och
den verkliga viktprocentandelen fibrer i förhållande till
fibrernas totalvikt i den färdiga produkten i de procentuella
blandningar som fastställs genom denna artikel, om inte
tillverkningsprocessen för en speciell produkt är sådan att en
större avvikelse måste tolereras.

5. Beteckningarna "omarbetat material" eller "varor med
obestämd sammansättning" får användas för sådana produkter
vars sammansättning inte utan svårighet kan bestämmas,
oavsett beståndsdelarnas procentandelar efter vikt.

Artikel 7

Utöver avvikelserna angivna i artikel 4.2, artikel 5.4 och
artikel 6.4 medges en ytterligare tolerans av 7 % uteslutande
för synliga, urskiljbara fibrer av rent dekorativ karaktär.

Artikel 8

1. Textila produkter i detta direktivs mening skall förses med
etikett eller märkas så snart de släpps ut på marknaden i
produktions- eller kommersiellt syfte; denna etikettering eller
märkning kan ersättas eller kompletteras med åtföljande
affärshandlingar, när produkterna inte utbjuds till försäljning
till slutanvändaren, eller när de levereras för att tillgodose en
beställning från staten eller från annan offentligrättslig juridisk
person.

2. a) Namn, beskrivningar och specifikationer om fiberin-

nehållet enligt artikel 3 - 6 och bilaga 2 skall klart
och tydligt framgå av affärshandlingarna. Detta krav
skall göra det omöjligt att använda förkortningar i
försäljningsavtal, på räkningar och fakturor; en
mekaniserad processkod får emellertid användas,
förutsatt att koden förklaras i handlingen ifråga.

b) Namn, beskrivningar och specifikationer om fiberin-
nehållet enligt artikel 3-6 och bilaga 1 skall klart
framgå i lättläslig och enhetlig tryckstil, när tex-
tilprodukter utbjuds till försäljning eller säljs till
slutanvändare. Detta gäller i synnerhet för kataloger
och annan reklam, för förpackningar, etiketter och
märken.

Närmare beskrivningar och upplysningar, utöver dem
som faller under detta direktiv, skall presenteras
separat. Denna bestämmelse gäller inte ett varumärke
eller namn på ett företag, som kan stå omedelbart
före eller efter de specificeringama, föreskrivna i
detta direktiv. Om emellertid en textilprodukt utbjuds
till försäljning eller säljs till en slutanvändare enligt
punkt 2 a, och ett varumärke eller ett företagsnamn,
vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som
egenskapsnamn, innehåller ett av namnen som räknas
upp i bilaga 1 eller ett namn som lätt kan förväxlas
med detta, måste varumärket eller företagets namn
omedelbart föregås eller följas av namn, beskrivning
och specifikationer om fiberinnehållet enligt artikel
3-6 eller bilaga 1, tryckta med lältläsliga och
tydliga bokstäver.

c) När textilprodukter utbjuds till försäljning eller säljs
till en slutanvändare inom medlemsstaternas territo-
rium får dessa kräva att även det egna språket
används på de etiketter och märken som krävs enligt
denna artikel.

d) Medlemsstaterna får inte förbjuda användning av be-
skrivningar eller specifikationer om olika produkters
egenskaper utöver de som nämns i artikel 3-5, när
sådana beskrivningar eller specifikationer överens-
stämmer med god affärssed i det landet.

Artikel 9

1. Alla textilprodukter som består av två eller flera kompo-
nenter med olika fiberinnehåll skall vara försedda med en
etikett som anger fiber-innehållet i varje komponent. En sådan
etikett skall inte vara obligatorisk för komponenter som ingår
med mindre än 30 % av produktens totalvikt, exklusive fodret.

2. Två eller flera textilprodukter som har samma fiberinne-
håll och normalt bildar en enhet behöver bara ha en etikett.

Artikel 10

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 8 och 9 gäller
följande:

a) I fråga om de textilprodukter som räknas upp i bilaga 3
och som befinner sig i något av de stadier som nämns i
artikel 2.1 behöver medlemsstaterna inte kräva någon
etikett eller något märke med namn eller sammansättning.
Bestämmelserna i artiklarna 8 och 9 skall dock gälla när
sådana produkter har en etikett eller märkning med namn
eller sammansättning eller ett varumärke eller namn på ett
företag, som fristående eller som ord förbindelse eller som
egenskapsnamn, innehåller antingen en av benämningarna
i bilaga 1 eller en benämning som lätt kan förväxlas med
denna. 77

3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

697

b) Om de textilprodukter som räknas upp i bilaga 4 är av
samma typ och sammansättning kan de utbjudas till
försäljning gemensamt, försedda med samma etiketter med
detaljerade upplysningar om sammansättning fastställda i
detta direktiv.

Artikel 11

Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att
säkerställa att ingen information som ges när textilprodukter
släpps ut på marknaden kan förväxlas med benämningarna och
specifikationerna fastställda i detta direktiv.

Artikel 12

1. De i artiklarna 5 och 6 angivna procenttalen för fibrerna
skall beräknas med användning av de i bilaga 2 nämnda och
överenskomna fukttilläggen på lorrvikten av respektive
fiberslag.

2. Vid beräkning av procentsatserna för textilfibrer skall
följande delar först borträknas:

a) Förstyvningar. förstärkningar, mellanfoder och mellanlägg
av canvas, förbindelsetrådar, sytrådar, stadkanter, etiketter
och märken, kantband, knappar och garneringar som inte
är beståndsdelar av varan, överdrag, tillbehör, dekora-
tionsbesättningar, resårband och band samt, om inte annat
följer av bestämmelserna i artikel 9, foder.

b) Bindevarp och -väft i filtar, binde- och fyllnadsvarp och
väft i golvbeläggningar, möbeltyger och handknutna
mattor.

c) Grundlagren i tyger med lugg och flerlagrade golvbelägg-
ningar om dessa baksidor inte har samma fibersamman-
sättning som luggen.

d) Fetter, bindemedel, förtyngningsmedel och andra textila
appreturmedel samt färg- och tryckhjälpmedel och andra
textilbearbetningsprodukter.

3. Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för
alt säkerställa att de detaljer som räknas upp i punkt 2 d inte
finns med i mängder som kan vilseleda konsumenten.

Artikel 13

Separata direktiv kommer att specificera de prov- och analys-
metoder som skall användas av alla medlemsstater för att
bestämma fibersammansätlningen i de produkter som omfattas
av detta direktiv.

Artikel 14

1. Ingen medlemsstat får förbjuda eller hindra utsläppandet
på marknaden av textila produkter som följer bestämmelserna

i detta direktiv av orsaker som har samband med benämningar
eller specifikationer av sammansättning.

2. Bestämmelserna i detta direktiv utesluter inte att man
tillämpar gällande bestämmelser i de olika medlemsstaterna
om skydd av industriell och kommersiell egendom, om
uppgifter beträffande ursprung, ursprungsmärkning och
förhindrande av otillbörlig konkurrens.

Artikel 15

Bestämmelserna i detta direktiv skall inte gälla textilprodukter
som

1. är avsedda för export till tredje land,

2. förs in i medlemsländerna i gemenskapen efter tullkontroll
för vidare transitering,

3. importeras från tredje land för beredning inom markna-
den,

4. läggs ut på entreprenad till personer som arbetar i hemmet
eller till fristående företag som framställer produkter från
tillhandahållet material utan att detta överlåts mot be-
talning.

Artikel 16

1. Medlemsstaterna skall besluta om de åtgärder som är nöd-
vändiga för att följa detta direktiv inom 18 månader efter
dagen för anmälan och skall genast underrätta kommmissionen
om detta.

2. Varje medlemsstat får bestämma att nationella bestämmel-
ser som gäller innan nationella åtgärder vidtas för att följa
detta direktiv fortfarande får gälla under 24 månader efter det
att sådana åtgärder trätt i kraft för textilprodukter som inte
uppfyller kraven i detta direktiv.

3. Medlemsstaterna skall se till alt till kommissionen över-
lämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstift-
ning som de antar inom del område som omfattas av detta
direktiv.

Artikel 17

Delta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 26 juli 1971.

På rådets vägnar

A. MORO

Ordförande

698

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

BILAGA 1

FÖRTECKNING ÖVER TEXTILFIBRER

Nr	Beteckning	Beskrivning
1	ull	fiber från får- eller lamm fållar (Ovis aries)
2	alpacka, lama, kamel, kash- mir, mohair, angöra, vicuna, jak, guanaco1, följt eller icke följt av ordet "ull" eller "hår"	hår från följande djur: alpacka, lama, kamel, kash- mirget, angoraget, angorakanin, vicuna, jak, guanaco
3	djur- eller hästhår, med eller utan medgivande av djurslag (t ex nöthår, vanligt gethår, hästhår)	hår från olika djur, ej omnämnda under 1 eller 2
4	silke	fiber som uteslutande utvunnits ur kokongen från silkeavsöndrande insekter
5	bomull	fiber från bomullsplantans frökapslar (Gossypium)
6	kapock	fiber från insidan av kapockfrukten (Ceiba peniandra)
7	lin	bastfiber från stjälken på lin (Linum usilatissimum)
8	äkta hampa	bastfiber från stjälken på hampa (Cannabis saliva)
9	jute	bastfiber från stjälken på Corchorus olitorius och Corcliorns capsularis
10	abaca (Manillahampa)	fiber från skyddsbladet på Musa lexlilis
11	alfa	fiber från bladen på Stipa tenacissima
12	kokosfiber	fiber från Cocos nuciferas ’ frukt
13	ginst	bastfiber från stjälken på Cytisus scoparius och/eller Spartium Junceum
14	kenaf (Hibiscushampa)	bastfiber från stjälken på Hibiscus cannabinus
15	rami	bastfiber från stjälken på Bocluneria nivea och Boch- meria tenacissima
16	sisal	fiber från bladen på Agave sisalana
17	acetat	cellulosaacetatfiber i vilken mindre än 92 % men minst 74 % av hydroxylgruppema är acetylerade
18	alginat	fiber från metalliska salter i alginicsyra

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

699

Nr	Beteckning	Beskrivning
19	cupro (cuprammoniumrayon)	regenererad cellulosafiber framtagen med hjälp av cuprammoniumprocessen
20	modal	regenererad cellulosa fiber framtagen genom processer som ger hög hållfasthet och hög elasticitet i vått tillstånd. Dessa fibrer skall i vått tillstånd kunna stå emot en belastning av 22,5 k per tex. Vid denna belastning skall sträckningen inte överskrida 15 %
21	protein’	fiber från naturliga proteinsubstanser som regenere- rats och stabiliserats på kemisk väg
OO	triacetat	ccllulosaacetatfiber i vilken minst 92 % av hydrox- ylgruppema är acetylerade
23	viskos2	regenererad cellulosafiber framtagen med hjälp av viskosprocessen for fintrådig och diskontinuerlig fiber
24	akryl5	fiber bildad av linjära makromolekyler som omfattar minst 85 % volymprocent i kedjan i det akrylonitriliska mönstret
25	klor fiber	fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har mer än 50 volymprocent vinylenheter eller klori- nerade vinylmonomeriska enheter
26	fluor fiber	fiber bildad av linjära makromolekyler, gjorda av fluorkarbonalifatiska monomerer
27	modakryl	fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har mer än 50 % och mindre än 85 volymprocent av det akrylonitriliska mönstret
28	nylon’	fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har den återkommande amid-funktionella gruppen
29	po ly ester3	fiber bildad av linjära makromolekyler som omfattar minst 85 volymprocent i kedjan av en ester av en diol- och tercftalisk syra
30	polyeten	fiber bildad av icke-substituerade alifatiska mättade hydrokarboniska linjära makromolekyler
31	polypropylen	fiber bildad av en alifatisk mättad hydrokarbonlinjär makromolekyl där en kolatom av två har en metylsi- dokedja i isotaktisk dispostion och utan vidare sub- stitution
32	polykarbamid	fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har den återkommande urea-funktionsgruppen
33	polyuretan	fiber bildad av linjära makromolekyler bestående av kedjor med den återkommande uretan-funktions- gruppen
34	vinylal	fiber bildad av linjära makromolekyler vars kedja utgörs av poly(vinylalkohol) med olika nivåer av acetalisation

700

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr	Beteckning	Beskrivning
35	trivinyl	fiber bildad av akrylonitril terpolymer, en klorinerad vinylmonomer och en tredje vinylmonomer av vilken ingen utgör så mycket som 50 % av totalvolymen
36	elastodien	elastisk fiber som består av naturlig eller syntetisk polyisopren eller som består av en eller flera diener, polymerade med eller utan en eller flera vinylmono- merer och som, när den sträcks till tre gånger sin ur- sprungliga längd och när den sedan släpps, snabbt och i stort sett återtar sin ursprungliga längd
37	elastan	elastisk fiber som består av minst 85 volymprocent segmenterad polyuretan och som, när den sträcks till tre gånger sin ursprungliga längd och när den sedan släpps, snabbt och i stort sett återtar sin ursprungliga längd
38	glasfiber	fiber gjord av glas
39	beteckning som motsvarar material som fibrerna består av, t ex metall (metallisk, metalliserad), asbest, papper, följt eller icke följt av ordet "tråd" eller "fiber”	fibrer från diverse eller nya material som inte är medtagna på ovanstående lista

När det jällcr blandingar av fint diurhår och fibrer från får eller Unwtällar får dessa speciella benämningar användas endast om de
åtföljs av innehållsdcldaratiener enligt Artikel 6.1 eller 6.2.

Under en period av fem år efter anmälan om detta direktiv får fibern som faller under punkt 23 (viskos) även kallas "rayon" när
det är fråga om fllamenlet eller 'stapelrayon' ifråga om ändlös fiber, ordet "viskos" får läggas till i bägge fallen.

Ordet "fiber" år underförstått.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

701

BILAGA 2

KONVENTIONELLA ÄTERV1NNINGSFAKTORER ANVÄNDA FÖR ATT BERÄKNA
FIBERVOLYMEN I EN TEXTILPRODUKT

Fiber nr	Benämning	Procentsatser
1-2	Ull och djurhår: kammade fibrer kardade fibrer	18,25 17,00
3	Djurhår: kammade fibrer kardade fibrer	18,25 17,00
	Hästhår: kammade fibrer kardade fibrer	16,00 15,00
4	Silke	11,00
5	Bomull: standardfibrer merciscrade fibrer	8,50 10,50
6	Kapock	10,90
7	Lin	12,00
8	Akta hampa	12,00
9	Jute	17,00
10	Abaca	14,00
11	Alfa	14,00
12	Kokosfiber	13,00
13	Ginst	14,00
14	Kenaf	17,00
15	Rami (blekt fiber)	8,50
16	Sisal	14,00
17	Acetat	19,00
18	Alginat	20,00
19	Cupro	13,00
20	Modal	13,00
21	Protein	17,00
22	Triacetat	7,00
23	Viskos	13,00
24	Akryl	2,00
25	Kloro fiber	2,00
26	Fluoro fiber	0,00
27	Modakryl	2,00
28	Polyamid (6-6): stapelfiber filament	6,25 5,75

702

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Fiber nr	Benämning	Procentsatser
28	Polyamid 6:
	stapel fiber	6.25
	filament	5,75
	Polyamid 11:
	stapelfiber	3.50
	filament	3,50
29	Polyester:
	stapel fiber	1,50
	filament	3,00
30	Polyetylen	1,50
31	Polypropylen	2,00
32	Polykarbamid	2,00
33	Polyuretan:
	stapelfiber	3,50
	filament	3,00
34	Vinylal	5,00
35	Trivinyl	3,00
36	Elastodien	1,00
37	E lastan	1,50
38	Glasfiber:
	filament med en diameter över 5 mikron	2,00
	filament med en diameter pä 5 mikron eller mindre	3,00
39	Mctallfiber	2,00
	Metalliserad fiber	2,00
	Asbest	2,00
	Pappersgam	13,75

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

703

BILAGA 3

PRODUKTER FÖR VILKA INTE KAN FÖRESKRIVAS ETIKETTERING ELLER
MÄRKNING

(Artikel 10 a)

1. ärmhållare

2. klockarmband av textila material

3. etiketter och emblem

4. vadderade grytlappar av textila material

5. tehuvar

6. kaffehuvar

7. ärmskydd

8. muffar, ej av plysch

9. konstgjorda blommor

10. nåldynor

11. målad kanvasduk

12. vävda tyger för stoffering och mellanlägg

13. filtar

14. gamla, omgjorda textilprodukter där detta särskilt anges

15. damasker

16. industritextilier

17. emballage, inte nytt och sålt som sådant

18. filthattar

19. mjuka behållare/kärl utan bottcnplatta och sadelmakeri av textilt material

20. reseeffekter av textila material

21. handbroderier

22. glidbara spännen i kjollinningar

23. knappar och spännen, överklädda med textila material

24. bokomslag i textila material

25. leksaker

26. textila delar av fotbeklädnader utom värmande foder

27. smådukar som har flera beståndsdelar och en yta som inte överstiger 500 cm2

704

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

BILAGA 4

PRODUKTER FÖR VILKA EN GEMENSAM ETIKETTERING ELLER MÄRKNING
KAN ANVÄNDAS

(Artikel 10 b)

1. skurtrasor

2. dammtrasor

3. kantband och garneringar

4. garneringsband, spetskragar o.dyl.

5. skärp

6. hängslen

7. strumpeband

8. sko- och kängsnören

9. band

10. resårband

11. nya förpackningar, sålda som sådana

12. paketsnören

13. bordstablettcr

14. näsdukar

20.1.75

375L0036/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Nr L 14/15

RÅDETS DIREKTIV

av den 17 december 1974
soin kompletterar direktiv 71/307/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning
om benämningar på textilier

(75/36/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt
artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande1,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande2, och

med beaktande av följande:

Artikel 5.1 av rådets direktiv 71/307/EEG3 av den 26 juli 1971 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier måste kompletteras genom tillägg av
den danska motsvarigheten till termerna i den punkten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

En sjätte strecksats skall läggas till artikel 5.1 i direktiv 71/307/EEG:

"— friskklippet uld".

Artikel 2

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 17 december 1974.

Pä rådets vägnar

M. DURAFOUR

Ordförande

1 EGT nr C 93, 7.8.1974, s. 86.

2 EGT nr C 125, 16.10.1974, s. 52.

3 EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.

3LUTUG

Nr L 353/8

383L0623/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

15.12.83

RÅDETS DIREKTIV
av den 25 november 1983

oin ändring av direktiv 71/307/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om
benämningar på textilier

(83/623/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag1,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande2,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande3, och

med beaktande av följande:

Vissa bestämmelser i direktiv 71/307/EEG4 har gett upphov
till skillnader i tolkning och tillämpning i medlemsstaterna till
förfång för textilvarors fria rörlighet och för konsumentin-
formation i direktivets mening. Dessa bestämmelser måste
därför ändras eller kompletteras och all bristande överensstäm-
melse i terminologin i direktivets olika språkversioner måste
avlägsnas.

Termen "textilfiber" måste utvidgas till att omfatta remsor,
flata eller rörformade, med en uppskattad bredd av 5 mm eller
smalare, som skärs ut från folier som tillverkas genom

1 EGT nr C 63, 13.3.1980, s. 3.

2 EGT nr C 197, 4.8.1980, s. 66.

3 EGT nr C 230, 8.9.1980, s. 22.

4 EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.

strängsprutning av de polymerer som räknas upp under punkt
17—36 och 39 i bilaga 1, och därefter dras ut på längden.

Den avvikelse gällande "övriga fibrer" som redan har fast-
ställts för oblandade produkter måste också tillämpas på
blandningar.

I de fall där det är tekniskt svårt att ange en produkts sam-
mansättning vid tillverkningstillfället, kan de fibrer man då vet
ingår anges på etiketten, förutsatt att de svarar för en viss
procentsats av den färdiga produkten.

För att undvika de skillnader i tillämpningen som har uppstått
i detta sammanhang inom gemenskapen, är det lämpligt att i
detalj ange metoderna för märkning av vissa textilprodukter
som har två eller flera beståndsdelar. Det är också lämpligt att
ange de beståndsdelar i textilprodukter som man kan bortse
från när det gäller märkning och analys.

Textilprodukter som endast behöver ha en gemensam märk-
ning och sådana som säljs metervis eller i avklippta längder,
måste saluföras på ett sådant sätt att konsumenten kan få
fullständig information om vad som står på ytter förpackningen
eller på rullen. Det ankommer på medlemsstaterna att be-
stämma vilka åtgärder som skall beslutas för att detta syfte

skall uppnås.

SLUTGRANSKAD

15.12.83

383L0623/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Nr L 353/9

När direktiv 71/307/EEG antogs föreskrev rådet att direktivets
bilaga 3 och 4 skulle kunna ändras. Dessa bilagor bör därför
ändras med hänsyn till den speciella beskaffenheten hos de
produkter som omnämns där. Andra produkter som undantas
från märkning, särskilt engångsartiklar eller artiklar som bara
behöver en gemensam märkning, skall läggas till.

De bestämmelser som är nödvändiga för fastställandet av
analysmetoder och dessas anpassning till den tekniska ut-
vecklingen, är genomförandebestämmelser av rent teknisk
natur. I samband med dessa bestämmelser och de åtgärder
som är nödvändiga för att anpassa direktivets bilaga 1 och 2
till den tekniska utvecklingen, bör det förfarande som tidigare
fastställts i artikel 6 i direktiv 72/276/EEG1 tillämpas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Ar lik el 1

Direktiv 71/307/EEG ändras på följande sätt:

1. I artikel 2 skall punkt 2 ersättas med följande:

"2. I detta direktiv används texlilfiber med de betydel-
ser som här anges:

— en enhet materia som utmärks av att den är flexibel
och tunn samt lång i förhållande till den maximala
genomskärningen, vilket gör den lämpad för textil
användning,

— elastiska remsor, flata eller rörformade, där den
uppskattade bredden inte överstiger 5 mm, in-
klusive remsor som skärs till av bredare remsor
eller folier, framställda av substanser som används
för tillverkningen av de fibrer som räknas upp
under punkt 17—39 i bilaga 1 och som lämpar sig
för textil användning. Med den uppskattade bred-
den avses bredden på remsan eller bandet när
den/det viks, stryks ut, pressas ihop eller vrids
eller, när bredden varierar, genomsnittsbredden."

2. I artikel 6 skall punkt 2, 4 och 5 ersättas med följande:

"2. En textilprodukt som består av två eller flera fibrer,
varav ingen ingår med så mycket som 85 % av totalvik-
ten, skall anges med namn och viktprocent för åtmin-
stone två av de viktigaste fibrerna, följt av namnen

på övriga ingående fibrer i fallande ordning efter vikt
med eller utan angivande av viktprocent. Dock gäller att

a) fibrer, som var och en står för mindre än 10 % av
en produkts totalvikt kollektivt kan betecknas med
termen "övriga fibrer" följt av den totala viktpro-
centen

b) om namnet på en fiber som står för mindre än 10%
av en produkts totalvikt anges, produktens fullstän-
diga procentuella sammansättning skall deklareras."

"4. Ifråga om textilprodukter avsedda för en konsument
med de procentsatser som anges i punkt 1,2,3 och 5 i
denna artikel gäller följande:

a) Främmande fibrer skall godtas med upp till 2 % av
textilproduktens totalvikt, förutsatt att denna kvanti-
tet är berättigad av tekniska skäl och inte blandats
in rutinmässigt. Denna avvikelse skall ökas till 5 %
för produkter som har genomgått en kardningspro-
cess och skall inte påverka den avvikelse som anges
i artikel 5.3.

b) En avvikelse om 3 % skall tillåtas mellan de dekla-
rerade procentsatserna fibrer och de procentsatser
man får fram vid en analys i förhållande till total-
vikten fibrer angiven på etiketten. En sådan av-
vikelse skall också gälla sådana fibrer som enligt
punkt 2 uppräknas i fallande ordning efter vikt utan
angivande av procentsats. Denna avvikelse skall
också gälla artikel 5.2 b.

Vid en analys skall dessa avvikelser beräknas separat.
När man utgår från avvikelsen enligt a, skall den
totalvikt man skall ta hänsyn till vid beräkningen av
avvikelsen enligt b vara totalvikten för fibrerna i den
färdiga produkten minus vikten på alla främmande
fibrer som påträffas.

Det skall vara tillåtet med avvikelser enligt a och b
endast om någon främmande fiber, som påträffas vid en
analys där man utgår från avvikelsen enligt a, visar sig
vara av samma kemiska typ som en eller flera av de
fibrer som anges på etiketten.

Endast i undantagsfall och om tillverkaren anger godtag-
bara skäl, kan för speciella produkter där till-
verkningsprocessen kräver detta, större avvikelser än

EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1.

Nr L 353/10

383L0623/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

15.12.83

de som anges under a och b vara tillåtna i de fall
produkten kontrolleras enligt artikel 13.1. Medlemssta-
terna skall omedelbart underrätta kommissionen om
detta.

5. Beteckningarna "blandade fibrer" eller "ospecifice-
rad sammansättning" för användas för alla produkter
vars sammansättning inte utan svårighet kan bestämmas
vid tillverkningstillfället."

3. Artikel 7 skall ersättas med följande:

Artikel 7

Utan att det påverkar tillämpningen av avvikelserna
enligt artikel 4.2, 5.3 och 6.4 behöver i fiberdek-
larationen enligt artikel 4 och 6 inte anges synliga,
urskiljbara fibrer av rent dekorativ karaktär, som inte
utgör mer än 7 % av den fördiga produktens vikt.
Detsamma skall gälla för fibrer (t.ex. metalliska fibrer)
som har blandats in för att uppnå en antistatisk effekt
och som inte överstiger 2 % av den färdiga produktens
totalvikt. Vad gäller de produkter som omnämns i
artikel 6.3, skall sådana procentsatser inte beräknas
efter materialets vikt utan efter vikten på varpen och
väften var för sig."

4. Följande stycke skall läggas till i artikel 8.2 c:

"När det gäller spolar, trådrullar, gamhärvor, nystan
eller andra sömnads-, lagnings- och brodergameri små
kvantiteter, skall den möjlighet som anges i föregående
stycke tillämpas av medlemsstaterna endast vid gemen-
sam märkning på förpackningar eller i skyltningar. Utan
att de fall som täcks av punkt 18 i bilaga 4 påverkas kan
enskilda artiklar märkas med valfritt gemenskapsspråk."

5. Artikel 9 skall kompletteras med följande punkt 3:

"3. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmel-
serna i artikel 12 skall följande gälla:

a) Fibersammansättningen i följande korsettartiklar
anges genom en materialbeskrivning av hela pro-
dukten eller för de delar som räknas upp nedan,
antingen i sin helhet eller separat:

— för bysthållare: kupornas och bakstyckets inre
och yttre tyg,

— för korseletter: kupornas inre och yttre tyg,
fram- och bakstyckenas styva delar och sidos-
tyckena.

Fibersammansältningen i andra korsettartiklar än de
som räknas upp i föregående stycke skall anges
genom en materialbeskrivning av hela produkten
eller för dess olika delar, antingen i sin helhet eller
separat. Sådan märkning skall inte vara obligatorisk
för delar som svarar för 10 % eller mindre av
produktens totalvikt.

Den separata märkningen av de olika delarna av en
korsettartikel enligt ovan skall vara sådan att
konsumenten lätt kan förstå vilken produktdel
informationen på etiketten avser.

b) Fibersammansättningen i etsningstryckta textilpro-
dukter skall redovisas för produkten i dess helhet
och får anges genom separata materialbeskrivningar
dels av bastyget, dels av de etsningstryckta delarna.
Dessa komponenter måste namnges.

c) Fibersammansättningen i broderade textilier skall
redovisas för produkten i dess helhet och kan anges
genom separata materialbeskrivningar av bottenty-
get, respektive brodergamet. Dessa komponenter
måste namnges. Om de broderade delarna täcker
mindre än 10 % av produktytan behöver bara
bottentygets sammansättning deklareras.

d) Fibersammansättningen i garner, som består av en
kärna omspunnen med olika fibrer och som saluförs
på detta sätt till konsumenten, skall anges för
produkten i dess helhet. Den får även anges genom
separata materialbeskrivningar av den inre delen
och höljet, varvid dessa båda beståndsdelar uttryck-
ligen måste nämnas.

e) Fibersammansättningen i sammet och plysch eller
i textilier som liknar sammet eller plysch skall
anges för produkten i dess helhet. När produkten
består av en tydlig baksida och en framsida av
olika fibrer får sammansättningen anges separat för
dessa båda beståndsdelar som uttryckligen måste nämnas.

för korsetter: framstycket, bakstycket och sid-
styckenas styva delar,

15.12.83

383L0623/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Nr L 353/11

f) Sammansättningen av golvbeläggningaroch mattor,
vilkas undersida och ovansida består av olika
sorters fibrer, behöver anges endast för ovansidan
som uttryckligen skall nämnas.

6. Artikel 10 ändras på följande sätt:

— I punkt 1 skall ett nytt stycke, c, läggas till:

"c) Sammansättningen av textilprodukter som säljs
i metervara behöver endast anges på den salu-
förda tyglängden eller rullen.".

— Följande punkt 2 skall läggas till:

"Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgär-
der för att se till att produkterna under b och c i
punkt 1 saluförs på sådant sätt att konsumenten kan
få fullständig information om sammansättningen av
dessa produkter."

7. Artikel 12 skall ersättas med följande:

"Artikel 12

Vid tillämpningen av artikel 8.1 och de övriga bestäm-
melserna i detta direktiv gällande märkningen av tex-
tilprodukter skall procentsatserna för fibrer enligt artikel
4, 5 och 6 bestämmas utan hänsyn till produkterna i
punkt 1, 2 och 3 nedan:

1. För alla textilprodukter:

icke-textila delar, stadkanter, etiketter och märk-
ningar, kantband och garneringar som inte är en
väsentlig del av produkten, knappar oeh spännen
överklädda med textilt material, tillbehör, dekora-
tioner, band som inte är elastiska, elastisk tråd och
resårband anbringade på speciella och avgränsade
ställen på produkten samt synliga, urskiljbara och
rent dekorativa eller antistatiska fibrer som är
underkastade bestämmelserna i artikel 7.

2. a) För golvbeläggningar och mattor: alla delar

bortsett från slitytan.

b) För möbeltyger: binde- och fyllnadsvarp och
d:o väft som inte ingår i slitytan.

För draperier och gardiner: binde- och fyll-
nadsvarp och d:o väft som inte ingår i tygets
rätsida.

c) För övriga textilprodukter: förstyvningar eller
tyg som tjänar som underlag, mellanlägg och
förstärkning, mellanfoder och canvasstoffe-
ring, sytråd och förbindelsetråd, om de inte
ersätter varpen och/eller väften i tyget, vadde-
ringar som inte fyller någon isolerande funk-
tion och, om inte annat följer av artikel 9.1,
foder.

För denna bestämmelse gäller att

— materialet i textilprodukter som tjänar
som underlag för rätsidan, särskilt i filtar
och dubbelvävda tyger och baksidan på
sammet och plysch och besläktade pro-
dukter, inte skall betraktas som underlag
som skall avlägsnas,

— "förstyvningar och förstärkningar" är de
garner eller tyger som anbringas på
speciella och avgränsade ställen på tex-
tilprodukter för alt förstärka dem eller
göra dem styva eller tjocka.

3. Fettsubstanser, bindemedel, förtyngningsmedeloch
andra appretyrmedel, impregneringsmedel, hjälp-
medel vid infärgning och tryckning och andra
medel för behandling av textilprodukter. 1 avsaknad
av gemenskapsbestämmelser skall medlemsstaterna
vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att
dessa medel inte ingår i mängder som kan vilseleda
konsumenten."

8. Artikel 13 skall ersättas med följande:

"Artikel 13

1. Kontrollen för att utröna om textilprodukternas
sammansättning stämmer med den information som
lämnas enligt detta direktiv skall ske med de analysme-
toder som finns i de direktiv som anges i punkt 2 nedan.

Vid kontrollförfarandet skall procentsatsen fibrer i
artikel 4, 5 och 6 bestämmas genom att på vaije fibers
vattenfria massa tillämpa respektive överenskomna
tolerans, angiven i bilaga 2 sedan man först avlägsnat
de delar som anges i artikel 12.1-3.

2. De metoder för stickprov och analys som skall
användas i medlemsstaterna för att bestämma fibersam-
mansättningen i produkter som faller under detta direk-

Nr L 353/12

383L0623/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

15.12.83

tiv kommer att anges i detalj genom särdirektiv."

9. Följande artikel 15a skall införas:

"Artikel 15a

1. Tilläggen till bilaga 1 och tilläggen och ändringarna
i bilaga 2 till detta direktiv, som är nödvändiga för att
anpassa dessa bilagor till den tekniska utvecklingen,
skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 6 i
direktiv 72/276/EEG1, senast ändrat genom direktiv
81/75/EEG2.

2. De nya metoderna för kvantitativ analys av binära
och ternära blandningar förutom dem man refererar till
i direktiv 72/276/EEG och 73/44/EEG' skall också
bestämmas med hjälp av ovanstående förfarande.

3. Den kommitté man hänvisar till i artikel 5 i direktiv
72/276/EEG skall heta "Kommittén för direktiv om
benämningen och märkningen av textilier".

10. Bilaga 1 ändras på följande sätt:

a) Följande ändringar skall införas:

1 och 2: En fotnotshänvisning "1” skall införas
efter texten som hänför sig till dessa
beteckningar i den andra kolumnen med
rubriken "Beteckning".

Fotnolshänvisningen "1", som tor närva-
rande står efter ordet "guanaco" i andra
kolumnen med rubriken "Beteckning",
skall utgå.

Under rubriken "Beskrivning" skall ordet
"mohair" ersättas med följande:

— I den franska texten med "chévre an-
göra".

— 1 den italienska texten med "capra
angöra".

— I den tyska texten med "Angorazie-
ge".

I den danska texten skall ordet "angora-
ged" läggas till efter ordet "Kashmirged".

I den holländska texten skall ordet "mo-
hair" utgå.

9 jute:

Beskrivningen av fibern skall ersättas med följande:

"bastfibrer från stjälken på Corchorus olitorius och
Corchorus capsularis. Vid detta direktivs tillämpning

383L0623/S

15.12.83 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Nr L 353/13

skall bastfibrer från stjälken på följande arter behandlas på
samma sätt som jute: Hibiscus cannabinus, Hibiscus sab-
dariffa, Abultilon avicennae. Urena lobata. Urena sinuata".

14 kenaf:

Utgår.

20 modal:

Beskrivningen av fibern skall ersättas med följande:

"en fiber av regenererad cellulosa som har hög elastici-
tet i vått tillstånd. Hållfastheten (Bc) i konditionerat pröv-
ningstillstånd och den dragkraft (BM) som krävs för att
åstadkomma en förlängning om 5 % i vått tillstånd är:

Bc (CM) 2 1,3/r * 2T

Bu (CN) 2 0,5/T

där T är den genomsnittliga linjära tätheten i decitex".

1 EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1.

4.3.1981, s. 23.

3 EGT nr L 83, 30.3.1973, s. 1.

Beskrivningen av fibern skall ersättas med följande:

"fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan
har mer än 50 % massa av klorinerad vinyl eller
klorinerad vinylidenmonometriska enheter".

28 nylon:

Beteckningen skall vara "polyamid" eller "nylon".

32 polykarbamid:

Beskrivningen av fibern skall ersättas med följande:

"Fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan
har den återkommande ureylen (NH-CO-NH) funktio-
nella gruppen".

37 elasian:

I den holländska texten skall namnet ändras till "Elas-
taan".

b) Fotnot 1 skall lyda som följer:

"’ Beteckningen "ull" i nr 1 i denna bilaga får också
användas för att beteckna en blandning av fibrer från
för- eller lammfallar samt håren som räknas upp i tredje
kolumnen för nr 2.

Denna bestämmelse är tillämplig på de textilprodukter
som räknas upp i artikel 4 och 5 och på dem som
omnämns i artikel 6, förutsatt att de senare till en del är
sammansatta av fibrerna under nr 1 och 2."

Nr L 353/14

383L0623/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

15.12.83

c) Fotnotshänvisningen och fotnot 2 skall utgå.

Fotnotshänvisningen och fotnot 3 som finns i vissa
språkversioner ändras till "2".

11. Bilaga 2 ändras på följande sätt:

a) Rubriken skall lyda:

"TILLÅTNA AVVIKELSER FÖR ATT..."

b) Följande ändringar skall göras:

nr 14: skall utgå.

nr 28: orden "polyamid (6-6)", "polyamid 6"
och "polyamid 11" skall alltid följas av
orden "eller nylon".

nr 29: procentsatsen för polyesterfilament skall
fastställas till "1,50" istället för "3,00".

nr 37: i andra kolumnen i den holländska texten
skall namnet på fibern ändras till "Ela-
staan".

12. Bilaga 3 ändras på följande sätt:

a) Följande ändringar skall göras:

nr 3: skall på tyska lyda "Etiketten und Ab-

zeichen" och på italienska "Etichette e
contrassegni".

nr 12: skall lyda "tyg som tjänar som underlag
samt förstyvningar".

nr 16: skall utgå.

nr 21: skall lyda "färdiga och icke färdiga hand-
broderade väggprydnader och material för
framställning av dessa, inklusive broder-
garn som säljs separat från stramaljen och
som saluförs enbart för att användas till
sådana väggprydnader".

nr 22: skall på holländska lyda "knopen en ge-
spen met stof bekleed" och på tyska "mit
Textilien uberzogene Knöpfe und Schnal-
len".

b) Följande skall läggas till:

"nr 36: Begravningsartiklar.

nr 37: Engångsartiklar med undantag för vadd av
cellulosamaterial.

För detta direktivs ändamål skall textilar-
tiklar betraktas som engångsartiklar, om
de är avsedda för engångsbruk eller för en
begränsad tid, och om deras normala

användning utesluter varje återställande
för senare användning för samma eller
liknande ändamål.

nr 38: Textilartiklar som är underkastade regler-
na i den europeiska farmakopén och som
omfattas av en hänvisning till dessa reg-
ler, bandage av icke-engångstyp för med-
icinskt och ortopediskt bruk samt ortope-
diska artiklar i allmänhet.

nr 39: Textilartiklar, inklusive tägvirke, rep och
snören (om inte annat följer av nr 12 i
bilaga 4), som normalt är avsedda

a) att användas som delar av utrustning
vid tillverkning och beredning av
varor,

b) att införlivas med maskiner, med in-
stallationer (t.ex. för uppvärmning,
luftkonditionering eller belysning),
med hushållsapparater och andra
liknande apparater, med fordon och
andra transportmedel eller för att
driva, underhålla och utrusta desam-
ma, med undantag för presenningar
och motorfordonstillbehör av textilt
material som säljs separat från fordo-
net.

nr 40: Textilartiklar för skydd- och säkerhetsän-
damål som t.ex. säkerhetsbälten, fallskär-
mar, flytvästar, fallskärmar för nödsitua-
tioner, brandbekämpningsapparater.skott-
säkra västar och särskilda skyddskläder
(t.ex. för skydd mot eld, kemiska sub-
stanser eller andra säkerhetsrisker).

nr 41: Uppblåsbara tält o.dyl. (t.ex. sporthallar,
utställnings- eller lagerlokaler), förutsatt
att information om prestanda och teknisk
specifikation för dessa artiklar lämnas.

nr 42: Segel.

nr 43: Klädesplagg för djur.

nr 44: Flaggor och standar."

13. Bilaga 4 ändras på följande sätt:

a) Rubriken skall lyda:

"PRODUKTER FÖR VILKA ENDAST EN GEMEN-
SAM ET1KETTELLER MÄRKNING ÄR OBLIGATO-
RISK

(Artikel 10.1 b)". 49

4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33

15.12.83

383L0623/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Nr L 353/15

b) Nr 12 skall lyda: "paketsnören och tvinnat gam för
jordbruksändamål, snören, tågvirke och rep för-
utom de som omfattas av nr 39 i bilaga 3

c) Följande skall läggas till:

"nr 15: Nät för hårknutar och hår.

nr 16: Slipsar och flugor för barn.

nr 17: Haklappar, tvättvantar och tvättlappar.

nr 18: Sömnads-, stopp- och brodergamer som
säljs i små kvantiteter (1 gram eller min-
dre) i detaljhandeln.

nr 19: Band för gardiner och rullgardiner och
jalusier."

d) Följande fotnot 1 skall läggas till:

För de produkter som omfattas av detta num-
mer och som säljs i tillskurna längder skall
den gemensamma märkningen vara den som
gäller för rullen i dess helhet. Tågvirke och
rep som faller under denna punkt innefattar
sådant som används inom bergklältrings- och
vattensporterna."

är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast
underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall tillåta utsläppandet på marknaden
av textilprodukter som uppfyller kraven i direktiv 71/307/EEG
men som ännu inte är märkta i enlighet med bestämmelserna
i detta direktiv under 42 månader efter dagen för anmälan av
detta direktiv.

3. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen
överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell
lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av
detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 25 november 1983.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall inom 24 månader efter dagen för
anmälan anta, offentliggöra och tillämpa de bestämmelser som

På rådets vägnar

G. MORAITIS

Ordförande

Prop. 1992/93:33

387L0140/S „

Bilaga 3

Nr L 56/24 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 26.2.87

KOMMISSIONENS DIREKTIV

av den 6 februari 1987
om ändring av bilaga 2 till rädets direktiv 71/307/EEG om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier

(87/140/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV	Bestämmelserna i detta direktiv överensstämmer med den uppfattning som Kommittén för direktiv om benämningar på textilier och deras märkning har.
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.	HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1
med beaktande av rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier1, senast ändrat genom direktiv 83/623/EEG2, särskilt artikel 15a. 1 i detta, och	Punkt 1-2, 3, 28 och 38 i bilaga 2 till direktiv 71/307/EEG ändras härmed i enlighet med bilagan till detta direktiv.
med beaktande av följande:	Artikel 2
Bilaga 2 till direktiv 71/307/EEG, som bestämmer den godtagna toleransen för varje fibers torrvikt vid analysunder- sökningen av fibcrinnehållct i textilprodukter anger i punkt 1-2	1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 septem- ber 1988 och skall genast underrätta kommissionen om detta.
och 3 två olika, godtagna tolerans värden för beräkning av sammansättningen av kardade eller kammade fibrer som innehåller ull och/eller djurhår. Laboratorier kan inte alltid avgöra om en produkt är kardad eller kammad, och följaktli- gen kan motstridiga resultat uppnås när man tillämpar denna bestämmelse vid kontroller av likformigheten av textilproduk- ter i gemenskapen. Laboratorier bör därför få rätt att tillämpa	2. Så snart detta direktiv har anmälts skall medlemsstaterna även underrätta kommissionen i så god tid att den kan avge sitt utlåtande om alla förslag till lagar och andra författningar som de avser att anta inom det område som omfattas av detta direktiv.
ett enda godtaget toleransvärde i tveksamma fall.	Artikel 3
Beträffande punkt 28 i ovannämnda bilaga behöver man inte	Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

skilja mellan de olika typerna polyamid eller nylon, och därför

bör de godtagna toleransvärdena för dessa samordnas.

Ullärdat i Bryssel den 6 februari 1987.

För kommissionen

Ordet "filament" i punkt 38 (glasfiber) bör utgå då denna fiber
också kan finnas i icke ändlös form.

Grigoris VARFIS

Ledamot av kommissionen

1 EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.

2 EGT nr L 353, 15.12.1983, s. 8.

SLUTLIG

26.2.87

387L0I40/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Nr L 56/25

BILAGA

1. Nedanstående punkter ändras på följande sätt:

1 — 2 och 3: En fotnotsreferens "'" skall sättas in efter siffran 17,00 mittemot kardade
fibrer under rubrikerna "Ull och djurhår" och "Djurhår".

28: Texten i spalterna med rubriken "Fibrer" och "Procentsatser" skall lyda:

"Polyamid eller nylon:

icke ändlös fiber 6,25

filament 5,75".

38: Texten i spalterna "Fibrer" och "Procentsatser" skall lyda som följer:

"Glasfiber:

Med en genomsnittlig diameter av över 5 /xm 2,00

med en genomsnittlig diameter av 5 /xm eller mindre 3,00".

2. Fotnot 1 skall lyda:

Den godtagna toleransen om 17,00 % skall även tillämpas när det är omöjligt att utröna
huruvida en textilprodukt som innehåller ull och/cllcr djurhår är kammad eller kardad."

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

749

372L0276/S

31.7.72

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING

Nr L 173/1

RÅDETS DIREKTIV
av den 17 juli 1972
om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys
av binära textilfiberblandningar

(72/276/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens forslag, och

med beaktande av följande:

Rådets direktiv av den 26 juli 1971* om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier
fastställer bestämmelser om märkning som grundar sig på
textilvarors fibersammansättning.

De metoder som används vid officiella provningar i med-
lemsstaterna för att bestämma fibersammansättningen för
textilvaror bör vara enhetliga både vad beträffar förbehand-
lingen av provet och den kvantitativa analysen.

Artikel 13 i ovannämnda direktiv föreskriver att den provtag-
ning och de analysmetoder som skall användas i medlemssta-
terna för att bestämma fibersammansättningen i varor skall
anges i särdirektiv.

Inledningsvis bör metoder för provning av vissa binära
textilfiberblandningar fastställas. Dessa bör följas av direktiv
som anger metoder för blandningar där mer än två fibrer ingår
eller för fibrer med samma kemiska sammansättning (särskilt
mikroskopisk analys).

Den tekniska utvecklingen gör det nödvändigt att med täta
mellanrum anpassa de tekniska specifikationer som definieras
i särdirektiven om metoder för analys av textilier. För att
underlätta genomförandet av de åtgärder som krävs för detta

bör ett förfarande fastställas som upprättar ett nära samarbete
mellan medlemsstaterna och kommissionen. Detta bör ske i en
kommitté för anpassning av metoder för analys av textilier till
den tekniska utvecklingen.

I fråga om binära blandningar för vilka det inte finns någon
enhetlig analysmetod på gemenskapsnivå, får det laboratorium
som ansvarar för provningen bestämma sammansättningen av
sådana blandningar. De för därvid använda någon vedertagen
metod och ange resultatet i analysrapporten samt hur tillförlit-
lig den använda metoden är i den mån detta är känt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Detta direktiv gäller metoder för kvantitativ analys av vissa
binära textilfiberblandningar, inklusive framtagning av
analysprov och provkroppar.

Artikel 2

Analysprov avser ett med hänsyn till analysen lämpligt stort
prov, som tas ut från laboratorieprovet, som in sin tur tagits
ut från ett varuparti för analys.

Provkropp avser den del av analysprovet som behövs för ett
enskilt provningsresultat.

Artikel 3

Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att i
enlighet med direktivet av den 26 juli 1971 säkerställa att
bestämmelserna i bilaga 1 och 2 om metoder för den kvantita-
tiva analysen av vissa binära blandningar, inklusive fram-
tagningen av analysprov och provkroppar, tillämpas vid alla
officiella provningar för att bestämma sammansättningen av de
textilvaror som släpps ut på marknaden.

SLUTLIG

EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.

750

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Artikel 4

Ordföranden får inte rösta.

Det laboratorium som ansvarar för provningen av binära
blandningar för vilka det inte finns någon enhetlig analysme-
tod på gemenskapsnivå skall bestämma sammansättningen av
sådana blandningar genom att använda en vedertagen metod
och ange resultatet i analysrapporten och hur tillförlitlig den
använda metoden är i den mån detta är känt.

Artikel 5

1. Härmed inrättas en kommitté för anpassning av metoder
för analys av textilier till den tekniska utvecklingen (nedan
kallad 'kommittén’). Den skall bestå av företrädare för
medlemsstaterna med en företrädare för kommissionen som
ordförande.

2. Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

3. Anpassning av metoderna för kvantitativ analys till den
tekniska utvecklingen enligt bestämmelserna i bilaga 2 skall
ske i enlighet med det förfarande som anges i artikel 6.

Artikel 6

1. När det förfarande skall tillämpas som anges i denna
artikel skall ärendet hänskjutas till kommittén av ordföranden,
antingen på hans eget initiativ eller på begäran av en före-
trädare för en medlemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall till kommittén lämna ett
förslag om åtgärder som skall beslutas. Kommittén skall yttra
sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer
med hänsyn till hur brådskande ärendet är. Kommitténs beslut
skall fattas med en majoritet av tolv röster, varvid med-
lemsstaternas röster skall vägas enligt artikel 148.2 i för-
draget.

3. a) Kommissionen skall anta förslaget, om det har
tillstyrkts av kommittén.

b) Om förslaget inte har tillstyrkts av kommittén eller
om den inte avger något yttrande, skall kommissio-
nen utan dröjsmål föreslå rådet åtgärder. Rådet skall
besluta med kvalificerad majoritet.

c) Om rådet inte fattar beslut inom tre månader efter
det att förslaget har lämnats, skall kommissionen
besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 7

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som
är nödvändiga för att följa detta direktiv inom arton månader
efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommis-
sionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall se till att texterna till centrala
bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det
område som omfattas av detta direktiv överlämnas till kom-
missionen.

Artikel 8

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfårdat i Bryssel den 17 juli 1972.

På rådets vägnar

P. LARDINOIS

Ordförande

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

751

BILAGA I

FRAMTAGNING AV ANALYSPROV OCH PROVKROPPAR FÖR BESTÄMNING AV
FIBERSAMMANSÄTTNINGEN I TEXTILVAROR

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna bilaga anger förfaranden för framtagandet av analysprov av lämplig storlek för
förbehandling avseende kvantitativ analys (t.ex. av en mängd om högst 100 g) från laborato-
ricprov samt för urval av provkroppar från de analysprov som har förbehandlats för att
avlägsna fiberfrämmande ämnen1.

2. DEFINITIONER

2.1. Parti - Den materialmängd som skall bedömas på grundval av en serie provnings-
resultat. Det kan till exempel omfatta allt material i en tygleverans: allt tyg som är
vävt vid en särskild bom; en gamleverans, en bal eller en grupp balar av råfiber.

2.2. Laboratorieprov - del av parti som kan antas vara representativt för hela partiet och
som finns tillgängligt i laboratoriet. Det skall ha en storlek och beskaffenhet som är
tillräcklig för att utjämna variationer i partiet och för att underlätta hanteringen i
laboratoriet2.

2.3. Analysprov - del av laboratorieprovet som är föremål för förbehandling för att
avlägsna fiberfrämmande ämnen och från vilket provkroppar tas. De skall ha en
storlek och beskaffenhet som är tillräcklig för att utjämna variationer i laboratorie-
provet5.

2.4. Provkropp - del av materialet som erfordras för en enskild provning och som valts
ut från analysprovct.

3. PRINCIP

Analysprov tas på sådant sätt att det är representativt för laboratorieprovet.

Provkroppar tas från analysprovet på sådant sätt att var och en är representativ för
analysprovet.

4. PROVTAGNING AV LÖSA FIBRER

4.1. Oorienterat fibermaterial - Analysprovet erhålls genom att man slumpvis tar
knippen från laboratorieprovet. Blanda noga hela analysprovet med hjälp av en
laboratoriekardare4 Låt floret eller blandningen, även lösa fibrer och de fibrer som
fastnat på utrustningen som använts vid blandningen, genomgå en förbehandling.
Välj sedan ut provkroppar i proportion till respektive massa från floret eller
fiberblandningen, från de lösa fibrerna och från fibrerna som fastnat på ut-
rustningen.

Om kardfloret inte förändrats under förbehandlingen väljs provkroppama ut på det
sätt som beskrivs i 4.2. Om kardfloret har förändrats under förbehandlingen väljs
provkroppama ut genom att slumpvis avlägsna minst 16 små knippen av lämplig och
ungefär samma storlek och massa som sedan kombineras.

4.2. Orienterat fibermaterial (kardflor, fiberband, förgam) - Ur slumpvis valda delar
av laboratorieprovet tas minst tio tvärsnitt, vardera ca 1 g. Låt detta analysprov
genomgå förbehandling. Sätt ihop tvärsnitten igen genom att placera dem sida vid
sida. En provkropp erhålls genom att ett tvärsnitt tas ut av de tio samlade längderna.

1 I vissa fall är det nödvändigt att förbehandla den enskilda provkroppen.

2 För fardigtillverkade och bearbetade artiklar, se avsnitt 7.

5 Se 2.1.

4 Laboratoriekardaren kan ersättas med en fiberblandare, eller också kan fibrerna blandas enligt
delnings- och kasseringsmetoden.

752

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

5. PROVTAGNING AV GARN

5.1. Garn i förpackning eller härvor - Tag prov från samtliga förpackningar i
laboratorieprovet.

Tag ut lämpliga, lika långa, löpande längder från varje förpackning antingen genom
upphaspling1 av härvor med samma antal trådar eller på annat sätt. Förena
längderna antingen till en härva eller en fibersträng så att ett analysprov erhålls
varvid tillses att längderna från vaije förpackning i härvan eller fibersträngen är lika
långa.

Förbehandla analysprovet.

Från analysprovet tas provkroppar genom att en bunt trådar med samma längd skärs
ut från härvan eller fibersträngen varvid man ser till att bunten innehåller samtliga
trådar i provet.

Om garnets tex är t och antalet förpackningar som tagits ur laboratorieprovet är n,
blir längden på garnet från varje förpackning

-iQ- cm för att erhålla ett analysprov om 10 g.

Om nt är stort, t ex över 2 000, görs en tyngre härva vilken skärs av på två ställen
så att en fibersträng med lämplig massa bildas. Ändarna på en fibersträng bör knytas
ordentligt före förbehandlingen och provkroppar bör tas på visst avstånd från
ändarna.

5.2. Garn i varp - Tag analysprov genom att från slutet på varpen klippa av en minst
20 cm lång längd, innehållande samtliga trådar i varpen utom stadkantstrådama.
Bind ihop trådbunten i ena ändan. Om provet är för stort för förbehandling, delas
det i två eller flera delar. Varje del knyts ihop före förbehandlingen och förbehand-
las var för sig. Delarna läggs sedan ihop igen. Från analysprovet tas en provkropp
ut genom att en lämplig längd innehållande alla trådarna skärs ut från den ände som
inte är hopbunden. För varp med N trådar med längdvikten t tex blir längden på en
provkropp med massan

1 g IQ*, cm.

6 Nt

6. PROVTAGNING AV TYGER

6.1. Ur ett laboratorieprov bestående av ett enda stycke av tyget:

— Klipp en diagonal remsa från höm till höm. Avlägsna stadkantema. Denna remsa
är analysprovet. För ett analysprov med massan X g krävs en remsa med ytan

x glO' cm2 där G är remsans areara vikt i g/m2.

Förbehandla remsan och skär den sedan i hela sin längd i fyra lika stora bitar, vilka
läggs ovanpå varandra.

Provkroppar tas ut genom att man skär genom alla lagren, så att varje provkropp
innehåller ett lika långt stycke från varje lager.

Om tyget har ett invävt mönster skall analysprovet vara brett nog, mätt parallellt
med varpen, för att innehålla minst en mönsterrapport. Om detta villkor uppfylls
och remsan då är för stor för att behandlas i ett stycke klipps hela remsan i lika
stora bitar som förbehandlas separat och sedan läggs ovanpå varandra innan
provkroppen tas ut varvid tillses alt identiska mönsterinslag inte sammanfaller.

6.2. Ur laboratorieprov bestående av flera stycken:

— Behandla varje stycke enligt 6.1 och ange resultaten för vaije stycke separat.

7. PROVTAGNING AV FÄRDIGTILLVERKADE OCH BEARBETADE VAROR

Laboratorieprovet består vanligtvis av en komplett färdigtillverkad eller bearbetad vara eller
en representativ del av en sådan.

Om förpackningarna kan monteras i en lämplig ram kan flera avhasplas samtidigt.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

753

I fall då alla delarna av varan inte har samma sammansättning bestäms de olika delarnas
procentandel for att kontrollera överensstämmelse med artikel 9 i direktivet om tillnärmning
av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier.

Tag ut ett analysprov som är representativt för den del av den fardigtillverkade eller
bearbetade varan vars sammansättning måste framgå av märkningen. Om varan har flera
märkningar tas de analysprov ut som är representativa för vaije del med en viss märkning.

Om den vara vars sammansättning skall bestämmas inte är enhetlig kan det bli nödvändigt att
ta analysprov från vaije del av varan och att bestämma de relativa proportionerna för de olika
delarna i relation till hela varan.

Procentandelarna beräknas sedan varvid hänsyn tas till de relativa proportionerna av de
provade delarna.

Förbehandla analysproven.

Tag sedan ut provkroppar som är representativa för de förbehandlade analysproven.

754

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

BILAGA 2

METODER FÖR KVANTITATIV ANALYS AV VISSA BINÄRA FIBERBLANDNINGAR

1. ALLMÄNT

Inledning

Metoderna för kvantitativ analys av fiberblandningar baseras på två grundprocesser: manuell och
kemisk separation av fibrer.

När så är möjligt bör den manuella separationsmetoden användas, eftersom den i allmänhet ger
exaktare resultat än den kemiska metoden. Den manuella metoden kan användas för alla textilier
där de ingående fibrerna inte bildar en intim blandning, t.ex. för garner med flera ingående
komponenter som vardera består av endast en fibertyp, eller för tyger där fibern i varpen och
väften inte är densamma, eller för trikåväv som kan repas upp och som tillverkats av olika typer
av gam.

Metoderna för kemisk kvantitativ analys är i allmänhet baserade på selektiv upplösning av de
enskilda komponenterna. När en komponent lösts ut, vägs återstoden och mängden upplöst
material beräknas sedan på förlusten av massa. Allmänna anvisningar för analysmetoderna, oavsett
fibersammansättning, ges i bilagans första del. Denna del bör därför användas tillsammans med
den för varje särskild fiberblandning detaljerade beskrivningen av metoderna i bilagan. När
analysmetoder som inte är baserade på selektiv upplösning används, ges en fullständig beskrivning
i aktuellt avsnitt.

Fiberblandningar under tillverkningsprocessen och, i mindre utsträckning färdiga textilvaror, kan
innehålla fiberfrämmande ämnen, t.ex. fetter, vaxer eller appreturer eller vattenlösliga ämnen, som
antingen är naturligt förekommande eller har tillsatts för att underlätta tillverkningen. Fiberfräm-
mande ämnen måste avlägsnas före analysen. Av denna anledning finns också en metod medtagen
för avlägsnandet av oljor, fetter, vaxer och vattenlösliga ämnen.

Textilvaror kan dessutom innehålla hartser eller andra ämnen för att ge varan vissa speciella
egenskaper. Sådana ämnen, inklusive i vissa fall färgämnen, kan hindra reagensens inverkan på
den komponent som skall lösas ut och/eller kan helt eller delvis försvinna med reagensen. Denna
typ av tillsatta ämnen kan också förorsaka fel och bör därför avlägsnas innan provet analyseras.
Om det är omöjligt att avlägsna dessa ämnen är metoderna för kvantitativ kemisk analys enligt
denna bilaga inte längre tillämpbar.

Färgämnen i färgade tyger anses vara i tyget ingående beståndsdelar och avlägsnas inte.

Analyserna utförs på basis av torr massa och ett sätt att bestämma torrvikten beskrivs.

Resultatet erhålls genom att på torrmassan tillämpa de återvinnings faktorer som anges i bilaga 2
till direktivet om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier.

Innan en analys påbörjas måste alla i blandningen ingående fiberslag identifieras. Med vissa
metoder kan den olösliga komponenten i en blandning delvis ha upplösts i reagensen som använts
för att lösa upp den lösliga komponenten. När så är möjligt har sådana reagenser valts som har
liten eller ingen effekt på olösliga fibrer. Om det är känt att massaförlust inträffar under analysen
bör resultatet korrigeras. Korrektions faktorer för detta ändamål finns angivna. Dessa faktorer har
bestämts genom försök vid flera laboratorier med den för metoden lämpliga reagensen. Dessa
korrektionsfaktorer är endast tillämpliga på opåverkade fibrer, varför andra korrektions faktorer
kan behövas om fibermaterialet har påverkats före eller under behandlingen. De angivna
metoderna gäller för enstaka bestämningar.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

755

Minst två bestämningar bör göras på separata provkroppar, både vid manuell och kemisk
separation. Som bekräftelse, såvida det inte är tekniskt omöjligt, rekommenderas användning av
alternativa metoder, varigenom den komponent som skulle bli återstoden enligt standardmetoden
löses ut först.

I. Albnänt om metoderna för kvantitativ kemisk analys av textilfiberblandningar

Anvisningar som är gemensamma för metoderna för kvantitativ kemisk analys av
fiberblandningar.

1.1. Räckvidd och tillämpningsområde

Tillämpningsområdet för varje metod anger på vilka fibrer metoden är tillämpbar.

1.2. Princip

Efter identifiering av komponenterna i en blandning avlägsnas det fiberfrämmande
materialet med hjälp av lämplig förbehandling och därefter en av komponenterna,
vanligen genom selektiv upplösning1. Sedan vägs den olösta återstoden och andelen
löslig komponent beräknas på vikt förlusten. Utom när detta möter tekniska svårigheter
är det att föredra att först avlägsna det fiberslag som överväger. Det fiberslag som ingår
i mindre del bildar återstod.

1.3. Material och utrustning

1.3.1. Utrustning

1.3.1.1. Fillerdeglar och vägglas som är stora nog att hålla sådana deglar eller annan utrustning
som ger motsvarande resultat.

1.3.1.2. Filterkolv.

1.3.1.3. Exsickator med fuktindikerande blågel.

1.3.1.4. Ventilerad ugn för torkning av provkroppar vid 150° + 3 °C.

1.3.1.5. Analysvåg med största fel ± 0,0002 g.

1.3.1.6. Soxhlet extraktionsutrustning eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.

1.3.2. Re agens er

1.3.2.1. Petroleumeter, redestillerad, kokintervall 40 till 60°C.

1.3.2.2. Övriga reagenser anges i avsnittet för aktuell metod. Samtliga reagenser skall vara
kemiskt rena.

1.3.2.3. Destillerat eller dejoniserat vatten.

1.4. Konditionerings- och provningsatmosför

Eftersom det är torrvikter som bestäms är det onödigt att konditionera provmaterialet
eller att utföra analyser i konditionerad atmosfär.

1.5. Analysprov

Ta ut ett analysprov som är representativt för laboratorieprovet och tillräckligt stort för
att räcka till erforderligt antal provkroppar, vardera om minst 1 g.

1.6. Förbehandling av analysprovei1

När det ingår ett ämne som inte skall medtas vid procentberäkningar (se artikel 12.2 d
i direktivet om benämningar på textilier) bör detta avlägsnas före behandlingen med
lämplig metod som inte påverkar några av de övriga fibrerna.

1 Metod 13 är ett undantag. Den grundar sig på bestämning av förekomsten av ett ingående ämne
i en av de två komponenterna.

2 Se bilaga 1 punkt 1.

756

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

I detta syfte avlägsnas fiberfrämmande ämnen som kan extraheras med petroleumeter och
vatten genom att behandla det lufttorra provet 1 timme i en Soxhlet extraktionsutrustning
med petroleumeter med en minsta hastighet av 6 cykler per timme. Låt petroleumetem
avdunsta från provmaterialet som sedan extraheras genom direktbehandling som innebär
att provkroppen blötläggs i vatten i rumstemperatur i 1 timme och sedan blötläggs i
vatten i 65 ± 5°C i ytterligare 1 timme under omröming då och då. Bad förhållandet
vätska: provkropp skall vara 100:1. Avlägsna överflödigt vatten från provkroppen genom
urkramning, avsugning eller centrifugering och låt den lufttorka.

Om fiberfrämmande ämnen inte kan extraheras med petroleumeter och vatten bör de
avlägsnas genom att ersätta den ovan beskrivna vattenmetoden med annan lämplig metod
som inte väsentligt förändrar någon av fiberkomponentema. Vad gäller vissa oblekta
vegetabiliska fibrer (t.ex. jute, kokos) bör det noteras att normal förbehandling med
petroleumeter och vatten inte avlägsnar alla naturligt förekommande fiberfrämmande
ämnen. Trots detta görs ingen ytterligare förbehandling, såvida provet inte innehåller
appretur som är olöslig i både petroleumeter och vatten.

Analysrapportemabör innehålla fullständiga upplysningarom de förbehandlingsmetoder
som använts.

1.7. Pro vningsjorfarande

1.7.1. A Ibnänna an visningar

1.7.1.1. Torkning

Torka i minst 4 timmar, dock högst 16 timmar, vid 105 ± 3°C i en ventilerad ugn med
ugnsluckan stängd hela tiden. Om torkperioden är kortare än 14 timmar måste
provkroppen vägas för att kontrollera att massan har blivit konstant. Massan kan anses
konstant om variationen är under 0,05 % efter ytterligare 60 minuters torkning.

Undvik att hantera dcglar och vägglas, provkroppar eller återstoder med bara händer vid
torkning, kylning och vägning.

Torka provkroppama i ett vägglas med locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidens
slut tillsluts vägglaset innan det tas ut ur ugnen och placeras snabbt i exsickatom.

Torka filterdegeln i ett vägglas med locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidens slut
tillsluts vägglaset innan det tas ut ur ugnen och placeras snabbt i exsickatom.

När annan utrustning än filterdeglar används bör torkningen i ugnen ske på sådant sätt
att fibrernas torrmassa kan bestämmas utan viktförlust.

1.7.1.2. Kylning

Kyl tills fullständig avkylning av vägglasen har uppnåtts, dock minst 2 timmar och med
exsickatom placerad bredvid vågen.

1.7.1.3. Vägning

Efter kylning vägs vägglaset inom 2 minuter från det att det avlägsnats ur exsickatom.
Väg med en noggrannhet av 0,0002 g.

1.7.2. Tillvägagångssätt

Ta från det förbehandlade analysprovet ut en provkropp på ungefär 1 g. Skär gam eller
tyg i ca 10 mm längder och skilj dem åt så mycket det går. Torka provkroppen i ett
vägglas, låt den svalna i exsickator samt väg den. Flytta över provkroppen i aktuellt kärl
enligt tillämpligt avsnitt av relevant gemenskapsmetod och väg därefter åter vägglaset
omgående. Provkroppens torrvikt erhålls som mellanskillnaden. Slutför analysen enligt
tillämpligt avsnitt av relevant metod. Undersök återstoden i mikroskop, eller på annat

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

757

lämpligt sätt, for att kontrollera att det fiberslag som skulle avlägsnas verkligen har lösts
ut.

1.8. Beräkning och redovisning av resultat

Den olösta komponentens massa uttrycks i procent av den totala blandningens massa.
Procent löslig komponent erhålls som mellanskillnaden. Resultatet beräknas på ren, torr
massa som justerats med hänsyn till a) relevanta återvinnings faktorer och b) nödvändiga
korrektions faktorer för att den massa förlust som uppstår under förbehandlingen och
analysen skall beaktas.

Beräkningarna bör utföras med användande av formeln i 1.8.2.

1.8.1. Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent på basis av ren torr massa utan
att beakta förlust av fibermassa under förbehandlingen.

/>,%

där

P] är den procentuella andelen ren, torr olöslig komponent,

m är provkroppens torrvikt efter förbehandling,

r är återstodens torrvikt,

d är korrektions faktorn för vikt förlust hos den olösliga komponenten i reagensen under
analysen.

Lämpliga värden på d ges i aktuella avsnitt under varje metod.

Dessa värden för d är naturligtvis de normalvärden som gäller för kemiskt opåverkade
fibrer.

1.8.2. Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent baserad på ren, torr massa
justerad med hänsyn till konventionella återvinnings faktorer och i tillämpliga fall
korrektionsfaktorer för massaförlust under förbehandlingen.

100 P,

(i♦a'

( 100 )

> . a‘ + .

100 J

1 ( 100 J

där

P,A är den procentuella andelen olöst komponent justerad med hänsyn till konventionella
återvinningfaktorer och massaförlust under förbehandlingen,

Pt är den procentuella andelen ren, torr, olöst komponent som beräknats enligt formeln
i 1.8.1,

a, är den konventionella återvinningsfaktom för den olösta komponenten (se bilaga 2 till
direktivet om benämningar på textilier),

a, är den konventionella återvinningsfaktom för den utlösta komponenten (se bilaga 2 till
direktivet om benämningar på textilier),

b| är den procentuella förlusten av den olösta komponenten som erhålls genom
förbehandling,

b2 är den procentuella förlusten av den utlösta komponenten som erhålls genom
förbehandling.

Den procentuella andelen av den andra komponenten (P2A%) är lika med 100 - P2A%.

Där en speciell förbehandling har använts, skall värdena för bj och b2 om möjligt
bestämmas genom att var och en av de enskilda fiberslagen förbehandlas enligt tillämpad
analysmetod. Rena fibrer är fibrer som är fria från fiberfrämmande ämnen, förutom
ämnen som de normalt innehåller (antingen naturligt förekommande eller genom
tillverkningsprocessen), i det tillstånd (oblekta, blekta) de befinner sig i hos det material
som skall analyseras.

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

758	Europeiska gemenskapernas officiella tidning
	Om det inte finns några rena separata fiberbeståndsdelar, som använts vid tillverkningen av det material som skall analyseras, skall man använda sig av de genomsnittsvärden for b, och b2 som erhållits vid de provningar som utförts på sådana rena fibrer som liknar dem som finns i den blandning som skall undersökas. Om den normala förbehandlingen genomförs genom extraktion med petroleumeter och vatten kan man i allmänhet bortse från korrektions faktorn b, och b2 utom ifråga om oblekt bomull, oblekt lin och oblekt hampa, där förlusten på grund av förbehandlingen är konventionellt fastslagen till 4 % och ifråga om polypropylen till 1 %. Vad beträffar andra fibrer har man konventionellt fastslagit att man kan bortse från förluster på grund av förbehandlingen vid beräkningen.
II.	Metod för kvantitativ analys genom manuell separation
II. 1.	Tillämpning Denna metod är tillämplig på alla typer av textilfibrer förutsatt att de inte bildar en intim blandning och att det är möjligt att skilja dem åt för hand.
11.2.	Princip Efter identifiering av komponenterna i textilvaran avlägsnas det fiberfrämmande materialet genom lämplig förbehandling och sedan separeras fibrerna för hand, torkas och vägs varpå vaije fibers andel i blandningen beräknas.
II.3.	Utrustning
II 3.1.	Vägglas eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.
II. 3.2.	Exsickator med fuktindikerande blågel.
II 3.3.	Ventilerad ugn för torkning av provkroppar i 105 -P 3°C.
II.3.4.	Analysvåg med största fel 0,0002 g.
II.3.5.	Soxhlet extraktionsutrustning eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.
11.3 6	Nål.
II 3.7.	Torsionsprovare eller liknande utrustning.
II.4.	Reagenser
II.4.1.	Petroleumeter, redestillerad, kokintervall 40 till 60°C.
II 4.2.	Destillerat eller dejoniserat vatten.
Il 5.	Kondilionerings- och provningsatmosfar Se 1.4
II 6.	Analysprov Se 1.5
11.7.	Förbehandling av analysprov Se 1.6
II 8.	Tillvägagångssätt
II.8.1.	Analys av garn Ta ut en provkropp som väger minst 1 g från ett förbehandlat analysprov. Om gamet är mycket fint kan analysen göras på en längd som är minst 30 m lång oavsett massa. Klipp gamet i lämpligt stora bitar och skilj fibertyperna åt med en nål och om så krävs med en torsionsprovare. De fibertyper som erhålls på detta sätt placeras i förvägda vägglas och torkas vid 105 + 3°C tills man får en konstant massa enligt beskrivningen i 1.7.1 OZ och 1.7.2.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

759

II.8.2. Analys av tyg

Ta ut en provkropp som väger minst 1 g från ett förbehandlat analysprov. Inga
stadkanter får ingå och kanterna skall vara noggrant putsade för att undvika fransning.
Fibrerna skall löpa parallellt med väft- eller varptrådama eller, i trikåväv parallellt med
längs- eller tvärgående maskrader. Skilj de olika fibertyperna åt, samla ihop dem i
förvägda vägglas och förfar i enlighet med II.8.1.

II. 9. Beräkning och redovisning av resultat

Vaije fiberkomponents massa uttrycks i procent av blandningens totala massa. Resultatet
beräknas på ren, torr massa som justerats med hänsyn till a) relevanta återvinnings-
faktorer och b) erforderliga korrektionsfaktorer för den massaförlust som uppstår under
förbehandlingen.

Il 9.1. Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent på basis av ren torr massa utan
att beakta förlust av fibermassa under förbehandlingen.

p % _ 100 ”1 = 100

* m2 J + ^2

där

Pj är den procentuella andelen ren, torr olöslig komponent,

m, är den första komponentens torrvikt,

m2 är den andra komponentens torrvikt.

II . 9.2. För beräkning av den procentuella andelen av varje komponent som justerats med hänsyn

till konventionella återvinningsfaktorer och i tillämpliga fall korrektionsfaktorer för
massaförlust under förbehandlingen, se 1.8.2.

III. 1. Metodernas precision

Precisionen som anges i de olika metoderna avser reproducerbarheten.

Reproducerbarheten syftar på tillförlitligheten, dvs. den inbördes överensstämmelsen
mellan experimentellt framtagna värden, erhållna vid olika laboratorier eller vid olika
tillfällen, vid användning av samma analysmetod på provkroppar från en identiskt
överensstämmande blandning.

Reproducerbarhetenanges av konfidensintervallet för resultaten vid 95 % konfidensnivå.

Detta innebär, förutsatt att metoden tillämpats på en identiskt överensstämmande
blandning, att skillnaden mellan två resultat i en serie analyser, gjorda vid olika
laboratorier, kommer att överskridas endast i 5 fall av 100.

III. 2. Provningsrapport

111.2.1. Ange alt analysen har utförts i enlighet med denna metod.

111.2.2. Redovisa alla detaljer som rör någon speciell förbehandling, (se 1.6).

111.2.3. Redovisa de enskilda resultaten och det aritmetiska medelvärdet, samtliga med
noggrannheten 0,1.

760

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

2. SPECIALMETODER - SAMMANFATTANDE TABELL

Metod	Tillämpning		Reagens	Sida nr
Nr 1	Acetat	Vissa andra fibrer	Aceton	761
Nr 2	Vissa proteinfibrer	Vissa andra fibrer	Alkalisk natrium- hypoklorit	762
Nr 3	Viskos, kupro eller vissa typer av modal	Bomull	Zinkklorid Myrsyra	763
Nr 4	Polyamid 6 eller polyamid 6,6	Vissa andra fibrer	Myrsyra 80 % m/m	764
Nr 5	Acetat	T riacetat	Bensylalkohol	765
Nr 6	T riacetat	Vissa andra fibrer	Diklormetan	766
Nr 7	Vissa cellulosafibrcr	Polyester	Svavelsyra, 75% m/m	767
Nr 8	Akryl, viss modak- ryl eller vissa klor- fibrer	Vissa andra fibrer	Dimetylformamid	768
Nr 9	Vissa klorfibrer	Vissa andra fibrer	Karbondisulfidace- ton, 55.5/44.5 v/v	769
Nr 10	Acetat	Vissa klorfibrer	Isättika	770
Nr 11	Silke	Ull eller hår	Svavelsyra 75 % m/m	771
Nr 12	Vissa cellulosafibrer	Ull eller hår	Svavelsyra 75 % m/m	772
Nr 13	Jute	Vissa djurfibrer	Kväveinnehållsmeto- den	774

Prop. 1992/93:33
Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 761

METOD Nr 1

ACETAT OCH VISSA ANDRA TYGER

(Acetonmetoden)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära
blandningar av

1. acetat (17)

med

2. ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), lin (7), äkta hampa (8), jute (9),
manillahampa (10), alfa (11), kokos (12), ginst (13), kenaf (14), rami (15), sisal (16),
kupro (19), modal (20), protein (21), viskos (23), akryl (24), nylon (28) och polyester
(29).

Under inga förhållanden får metoden användas för acetatfibrer som har avacetylerats på
ytan.

2. PRINCIP

Acetatfibrema löses ut med aceton från en känd, torr massa av blandningen. Återstoden
sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel
av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen torr acetat erhålls som mellanskillnaden.

3. UTRUSTNING OCH REAGENS (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1 Utrustning

Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.

3.2 Reagens

Aceton.

4. UTFÖRANDE

Följ rekommendationerna i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan enligt nedan:

Tillsätt 100 ml aceton per gram provmaterial till provkroppen i Erlenmeyerkolven. Kolven
skall ha minsta kapacitet 200 ml. Skaka kolven och låt den stå 30 minuter i rumstemperatur.
Rör om då och då. Häll därefter vätskan genom den vägda filterdegeln.

Upprepa behandlingen ytterligare två gånger (totalt tre gånger) men nu endast under 15
minuter, så att den totala behandlingstiden med aceton blir en timme. Skölj ur återstoden
av prov mate rialet i filterdegeln med aceton och avvattna genom avsugning. Fyll filterdegeln
med aceton och låt den avvattnas under självtryck.

Avvattna slutligen genom avsugning, torka, avkyl och väg.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.

6. PRECISION

För en homogen textilbehandling skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte
vara större än + 1 vid 95 % konfidensnivå.

5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 3J

762

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

METOD Nr 2

VISSA PROTEINTYPER OCII VISSA ANDRA FIBERSLAG
(Metod ined användande av alkalisk natrimnhypoklorit)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära
blandningar av

1. vissa proteintyper, nämligen: ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), regenererade
proteintyper baserade på kasein (21)

med

2. bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23), akryl (24), klorfibrer (25), nylon (28),
polyester (29), polypropylen (31) och glasfiber (38).

Om liera slags proteintyper förekommer, ger metoden den totala mängden men inte de
enskilda kvantiteterna.

2. PRINCIP

Protein fibrerna löses ut med alkalisk natriumhypoklorit från en känd torr massa av
blandningen. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges
som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen proteinfiber
erhålls som mellanskillnaden.

3. UTRUSTNING OCH REAGENS (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1. Utrustning

Glasbägare, minsta kapacitet 500 ml.

3.2. Reagenser

i) Hypoklor ilreagens

Detta reagens består av en nyblandad, approximativt molar lösning (33 till 37 g
aktivt klor per liter) till vilken tillräcklig mängd natriumhydroxid tillsatts så att
man erhåller en koncentration av natriumhydroxid på 5 g/1 (±0,5 g/l). Kontrollera
lösningens koncentration jodometriskt före varje analys.

ii) Ättiksyra, utspädd lösning

Späd 5 ml isättika till 1 1 med vatten.

4. UTFÖRANDE

Följ rekommendationerna i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt

100 ml hypokloritreagens per gram provmaterial till provkroppen i glasbägaren med minsta
kapacitet 500 ml. Rör om kraftigt så att provmaterialet blöts ordentligt. Låt stå 40 minuter
i rumstemperatur och rör om kraftigt med jämna mellanrum. Filtrera innehållet i bägaren
genom den vägda filterdegeln. För att allt fibermaterial skall överföras till filterdegeln sköljs
bägaren med lite hypokloritreagens. Avvattna filterdegeln genom avsugning och skölj
återstoden med i tur och ordning vatten, utspädd ättiksyra och till sist vatten och avvattna
genom avsugning efter varje sköljning. Låt varje sköljvätska självrinna före avsugning.
Avvattna slutligen genom avsugning, torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00, utom för oblekt
bomull där d är 1,03.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara
större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

763

METOD KR 3

VISKOS, KUPRO ELLER VISSA TYPER AV MODAL OCH BOMULL
(Metod med användande av myrsyra och zinkklorid)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära
blandningar av

1. viskos (23) eller kupro (19). inklusive vissa typer av modalfiber (20),

med

2. bomull (5).

Om modal ingår bör en förberedande provning göras för att kontrollera om detta fiberslag
löses av reagensen.

Metoden är inte tillämplig på blandningar där bomullen har utsatts för omfattande kemisk
nedbrytning, inte heller då komponenten av viskos eller kupro på grund av förekomst av
vissa färgämnen eller appreturer vilka inte helt kan avlägsnas, bara delvis upplöses.

2. PRINCIP

Viskos-, kupro- eller modalfibrema löses ut från en känd torr massa av blandningen med
en reagens sammansatt av myrsyra och zinkklorid. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess
korrigerade massa anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella
andelen viskos, kupro eller modal erhålls som mellanskillnaden.

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1. Utrustning

i) Erlenmeyerkolvar med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.

ii) Utrustning för alt hålla kolvarna vid en temperatur av 40 ± 2°C.

3.2. Reagenser

i) Lösning innehållande 20 g vattenfri zinkklorid och 68 g vattenfri myrsyra som
späds med vatten tills massan blir 100 g, d.v.s. 20 delar zinkklorid till 80 delar
85 % m/m myrsyra.

ii) Ammoniakhydroxidlösning: Späd 20 ml koncentrerad ammoniak (specifik vikt
0,880 g/ml) till 1 liter med vatten.

4. UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: placera provkroppen
omedelbart i kolven som förvärmts till 40°C. Tillsätt 100 ml myrsyra/zinkklorid-reagens,
som förvärmts till 40°C, per gram provmaterial. Sätt i proppen och skaka kolven kraftigt.
Håll kolven med innehåll vid konstant 40°C i två och en halv timme och skaka kolven en
gång i timmen. Filtrera innehållet i kolven genom den vägda filterdegeln. För att allt
fibermaterial skall överföras till filterdegeln sköljs kolven ur med reagenslösningen. Skölj
med ytterligare 20 ml reagenslösning.

Skölj återstoden i degeln grundligt med 40-gradigt vatten. Skölj med 100 ml ammoniaklös-
ning och sedan med vatten tills alla spår av ammoniak har försvunnit. Slutligen avvattnas
den återstående vätskan genom avsugning och torkas. Låt degeln svalna och väg den med
innehåll.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d för bomull är 0,96.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara
större än ± 2 vid 95 % konfidensnivå.

764

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

METOD NR 4

POLYAMID 6 ELLER 6,6 OCH VISSA ANDRA FIBERSLAG
(Metod med användande av 80 % myrsyra)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära
blandningar av

1. polyamid 6 eller 6.6 (28)

med

2. ull (1), djurhår (2 och 3), bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23), akryl (24),
klorfiber (25), polyester (29), polypropylen (31) och glasfiber (38).

Som nämnts ovan är metoden också tillämplig på blandningar med ull, men om ullinnehållet
är mer än 25 % skall metod nr 2 användas (utlösning av ull i en alkalisk natrium-
hypoklorillösning).

2. PRINCIP

Polyamiden löses ut från en känd torr massa av blandningen med myrsyra. Återstoden
sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel
av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen polyamid 6 eller 6.6 erhålls som
mellanskillnaden.

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1. Utrustning

Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.

3.2. Reagenser

i) Myrsyra (80 % m/m, relativ densitet vid 20^0: 1,186): späd 880 ml 90 % m/m
myrsyra (relativ densitet vid 20° C: 1,204) till 1 liter med vatten. Alternativt kan
780 ml 98-100 % myrsyra (relativ densitet vid 20°C: 1,220) spädas till 1 liter med
vatten.

Lösningens koncentration är inte kritisk inom intervallet 77-83 % m/m myrsyra.

ii) Ammoniak, utspädd lösning: späd 80 ml koncentrerad ammoniak (relativ densitet
vid 20°C: 0,880) till 1 liter med vatten.

4. UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt 100 ml myrsyra per
gram provmaterial till provkroppen i kolven som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Sätt i
proppen, skaka kolven så att allt provmaterial blir genomblött. Låt kolven stå 15 minuter
i rumstemperatur. Skaka då och då. Filtrera innehållet i kolven genom den vägda filter-
degeln. För att allt fibermaterial skall överföras till filterdegeln sköljs kolven ur med litet
mer myrsyra. Avvatlna genom avsugning och skölj återstoden med i tur och ordning myr-
syra, hett vatten, utspädd ammoniak och slutligen kallt vatten. Avvattna filterdegeln genom
avsugning efter varje sköljning. Låt varje sköljning självrinna innan avsugning sker.
Avvattna slutligen genom avsugning, torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1.00.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara
större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

765

METOD NR 5

ACETAT OCII TRIACETAT

(Metod ined användande av bensylalkohol)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på blandningar av

1. acetat (17)

med

2. triacetat (22).

2. PRINCIP

Acetatfibrema löses ut från en känd torr massa av blandningen med bensylalkohol vid 52
± 2°C.

Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess korrigerade massa anges som procentuell andel av
blandningens torrvikt. Den procentuella andelen acetat erhålls som mellanskillnaden.

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1. Utrustning

i) Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.

ii) Mekanisk skakapparat.

iii) Termostat eller annan utrustning lämplig for att hålla kolven vid en temperatur av
52 ± 2°C.

3.2. Reagenser

i) Bensylalkohol.

ii) Etanol.

4. UTFÖRANDE

Följ dc allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:

Tillsätt 100 ml bensylalkohol per gram provmaterial till provkroppen i kolven.

Sätt i proppen och sätt fast kolven i skakapparaten så alt den sänks ner i vattenbadet, som
skall hålla 52 + 2°C.Skaka Ilaskan i 20 minuter vid denna temperatur.

(I stället för att använda en mekanisk skakapparat kan kolven skakas kraftigt manuellt.)

Häll innehållet genom den vägda filterdegeln. Tillsätt ytterligare en dos bensylalkohol till
kolven och skaka som förut vid 52 ± 2°C i 20 minuter.

Häll innehållet genom filterdegeln och upprepa proceduren en tredje gång.

För slutligen över innehållet i filterdegeln. För att allt fibermaterial skall överföras till
filterdegeln sköljs kolven med en extra omgång bensylalkohol vid 52 ± 2°C. Avvattna filtret
genom avsugning.

För över det återstående fibermaterialet till en kolv och skölj med etanol och skaka
manuellt. Häll innehållet genom filterdegeln.

Upprepa denna sköljning två eller tre gånger. Överför sedan fibermaterialet till filterdegeln
och avvattna grundligt. Torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara
större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.

766

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

METOD NR 6

TRIACETAT OCII VISSA ANDRA FIBERSLAG

(Metod ined användande av diklormetan)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära
blandningar av

1. triacetat (22)

med

2. ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23),
akryl (24), nylon (28), polyester (29) och glasfiber (38).

Anmärkning:

Triacetat som delvis hydrolyserats genom efterbehandling kan inte utlösas helt i reagensen.
I dessa fall är metoden inte tillämplig.

2. PRINCIP

Triacetatfibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med diklormetan.
Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som
procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen triacetat erhålls som
mellanskillnaden.

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1. Utrustning

Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.

3.2. Reagens

Diklormetan.

4. UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:

Tillsätt 100 ml diklormetan per gram provmaterial till provkroppen i kolven, som skall ha
minsta kapacitet 200 ml. Sätt i proppen och skaka kolven var tionde minut så att
provmaterialet genomväts. Låt kolven stå i 30 minuter och skaka med jämna mellanrum.
Häll av vätskan genom den vägda filterdegeln. Tillsätt 60 ml diklormetan till fibermaterialet
i kolven, skaka manuellt och filtrera över allt genom filterdegeln. För att allt fibermaterial
skall kunna överföras till filterdegeln sköljs kolven med ytterligare diklormetan. Avvattna
degeln genom avsugning för att avlägsna överflödig vätska. Fyll åter filterdegeln med
diklormetan och låt självrinna. Låt slutligen återstoden genomgå behandling med kokande
vatten. För sedan över återstoden till filterdegeln och avvattna genom avsugning. Torka,
avkyl och väg filterdegeln.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet för d är 1,00 utom för
polyester, där d är 1,01.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara
större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

767

METOD NR 7

VISSA CELLULOSAN BRER OCH POLYESTER
(Metod med användande av 75 % m/m svavelsyra)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära
blandningar av

1. bomull (5), lin (7), äkta hampa (8), rami (15), kupro (19), modal (20), viskos (23)

med

2. polyester (29).

2. PRINCIP

Ccllulosafibrema löses ut från en känd torr massa av blandningen med 75 % m/m
svavelsyra. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa anges som procentuell andel av
blandningens torrvikt. Den procentuella andelen cellulosafiber erhålls som mellanskillnaden.

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna instruktionerna)

3.1. Utrustning

i) Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 500 ml.

ii) Termostat eller annan utrustning för att hålla kolven vid en temperatur av 50 ±
5°C.

3.2. Reagenser

i) Svavelsyra, 75 ± 2 % m/m

Tillsätt försiktigt under kylning 700 ml svavelsyra (relativ densitet vid 20°C: 1,84)
till 350 ml destillerat vatten. När lösningen svalnat till rumstemperatur späds med
vatten till 1 liter.

ii) Ammoniak, utspädd lösning

Späd 80 ml ammoniak (relativ densitet vid 20°C: 0,88) till 1 liter med vatten.

4. UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:

Tillsätt 200 ml 75 % svavelsyra per gram provmaterial till provkroppen i kolven, som skall
ha minsta kapacitet 500 ml. Sätt i glasproppen och skaka kolven försiktigt så att
provmaterialet genomväts ordentligt. Låt kolven stå en timme i 50 + 5°C och skaka den
regelbundet ungefar var tionde minut. Filtrera återstoden genom den vägda filterdegeln med
hjälp av avsugning. För att allt fibermaterial skall kunna överföras till filterdegeln sköljs
kolven ur med 75 % svavelsyra. Avvattna filtret genom avsugning och skölj återstoden en
gång genom att fylla filterdegeln med en ny portion svavelsyra. Låt självrinna innan
avsugning sker.

Skölj återstoden med i tur och ordning flera omgångar kallt vatten, två gånger med utspädd
ammoniak och sedan grundligt med kalit vatten. Avvattna genom avsugning efter varje
omgång. Avvattna slutligen genom avsugning. Låt varje sköljning självrinna innan
avsugning sker. Torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara
större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.

768

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

METOD NR 8

AKRYL, VISSA MODAKRYLTYPER ELLER VISSA KLORFIBERTYPER OCH VISSA
ANDRA FIBERSLAG

(Metod ined användande av diinetylformainid)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig pä binära
blandningar av

1. akryl (24), vissa modakryltyper (27) eller vissa klorfibertyper (25)’

med

2. ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23),
polyamid (28) och polyester (29).

Metoden är tillämplig även på akryl och vissa modakrylfibrer som fargats med metallkom-
plexfärgämnen, men inte på de fibrer som largats med efterkrombara färgämnen.

2. PRINCIP

Akryl-, modakryl- eller klor fibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med
dimetylformamid som värmts upp till kokpunkten i vattenbad. Återstoden sköljs, torkas och
vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av blandningens
torrvikt. Den procentuella andelen torr akryl, modakryl eller klorfiber erhålls som
mellanskillnaden.

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1. Utrustning

i) Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.

ii) Vattenbad vid kokpunkten.

3.2. Reagens

Dimetylformamid (kokintervall 153 + 1°C) som inte innehåller mer än 0,1 % vatten.

Denna reagens är giftig och bör hanteras i dragskåp.

4. UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan enligt följande:

Tillsätt 80 ml dimetylformamid per gram provmaterial, som förvärmts i kokande vattenbad,
till provkroppen i kolven, som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Sätt i proppen, skaka
kolven så att provmaterialet genomväts och värm i kokande vattenbad 1 timme. SkakL
försiktigt för hand fem gånger under behandlingstiden.

Häll av vätskan genom den vägda filterdegeln, men låt fibermaterialet vara kvar i kolven.
Tillsätt ytterligare 60 ml dimetylformamid till kolven och värm kolven ytterligare 30
minuter med försiktig skakning för hand två gånger under behandlingstiden.

Filtrera över innehållet genom den tidigare använda filterdegeln med avsugning.

För över allt fibermaterial till filterdegeln genom att skölja kolven med dimetylformamid.
Skölj återstoden två gånger med vatten genom att fylla filterdegeln med vatten som får
självrinna innan avvattning sker genom avsugning.

Om återstoden består av polyamid eller polyester torkas den, avkyls och vägs.

Möjligheten att lösa ut sådana modakryl- eller klorfibertyper i reagensen bör kontrolleras innan
analysen påbörjas.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

769

Om återstoden består av naturlig eller regenererad cellulosa, silke eller ull överförs den med
hjälp av pincett till en 200 ml kolv med glaspropp. Tillsätt 160 ml vatten och låt kolven
stå 5 minuter i rumstemperatur. Skaka den kraftigt då och då. Häll av vattnet genom den
tidigare använda filterdegeln och upprepa sköljningen ytterligare tre gånger. Efter sista
sköljningen överförs återstoden till filterdegeln och avsugs. För att allt fibermaterial skall
kunna överföras till degeln sköljs kolven med vatten. Avvaltna genom avsugning, torka, låt
degeln svalna och väg den med innehåll.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultatet enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är enligt nedan:

silke

polyamid 6, 6.6 eller 11
ull
kupro
modal
viskos

polyester

1,00

1,01

1.01

1,01

1,02

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidcnsintervallet för de erhållna resultaten inte vara
större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.

METOD NR 9

VISSA KLORFIBERTYPER OCH VISSA ANDRA FIBERSLAG

(Metoder ined användande av 55,5/44,5 hlandning av koldisulfid och aceton)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära
blandningar av

1. vissa klorfibertyper (25), nämligen vissa polyvinyla klorfibrer, vare sig de är efter-
klorerade eller inte’

med

2. ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23),
akryl (24), polyamid (28), polyester (29), glasfiber (38).

Om innehållet av ull eller silke i blandningen överstiger 25 % skall metod nr 2 användas.

Om innehållet av polyamid 6 eller 6.6 i blandningen överstiger 25 %, skall metod nr 4
användas.

2. PRINCIP

Klorfibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med en azeotropisk blandning
av koldisulfid och aceton. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om
så krävs, anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen
klorfibrer erhålls som mellanskillnaden.

Möjligheten att lösa ut klorofibrerna i reagensen bör kontrolleras innan analysen påbörjas.

770

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1. Utrustning

i) Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.

ii) Mekanisk skakapparat.

3.2. Reagenser

i) Azeotropisk blandning av koldisulfid och aceton (55,5 volymprocent koldisulfid
till 44,5 volymprocent aceton).

Denna reagens är giftig och bör hanteras i dragskåp.

ii) Etanol (92 volymprocent) eller metanol.

4. UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:

Tillsätt 100 ml av den azeotropiska blandningen per gram provmaterial till provkroppen i
kolven, som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Tillslut kolven noggrant och låt den skaka
i skakapparalen eller skaka den kraftigt manuellt 20 minuter i rumstemperatur. Häll av det
översta klara vätskeskiktet genom den vägda filterdegeln.

Upprepa proceduren med ytterligare 100 ml reagens. Fortsätt denna behandling till dess
en droppe av extraktionsvätskan vid avdunstning på urglaset inte lämnar någon avlagring.
För över återstoden från kolven till filterdegeln med hjälp av mer reagens, avvattna genom
avsugning och skölj degeln och återstoden med 20 ml alkohol och sedan tre gånger med
vatten. Låt varje sköljning självrinna innan avsugning sker. Torka degeln med innehåll, låt
den svalna och väg den.

Anmärkning:

Hos vissa blandningar som har en stor andel klorfibrer kan provkroppen krympa kraftigt
under torkbehandlingen och som en följd härav hämma upplösandet av klorfibcrn. Delta
påverkar emellertid inte lösningsmedlets förmåga all slutligen upplösa klorfibrema.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna värdena inte vara
större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.

METOD NR 10

ACETAT OCH VISSA KLORFIBERTYPER

(Metod med användande av Lsättika)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära
blandningar av

1. acetat (17)

med

2. vissa klorfibertyper (25), nämligen polyvinylklorid, vare sig de efterklorinerats eller
inte.

2. PRINCIP

Acetalfibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med isättika. Återstoden
sköljs, torkas och vägs. Denna massa, som korrigeras om så krävs, anges som procentuell
andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen torr acetat erhålls som mellan-
skillnaden.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

771

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1. Utrustning

i) Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 300 ml.

ii) Mekanisk skakapparat.

3.2. Reagens

Isättika (över 99 %). Denna reagens bör hanteras varsamt eftersom den är mycket
frätande.

4. UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:

Tillsätt 100 ml isättika per gram provmaterial till provkroppen i kolven, som skall ha minsta
kapacitet 200 ml. Tillslut kolven noggrant och skaka den i den mekaniska skakapparaten
eller skaka den kraftigt manuellt 20 minuter i rumstemperatur. Häll av det översta klara
vätskeskiktet genom den vägda filterdegeln. Upprepa behandlingen två gånger med 100 ml
ny reagens varje gång till totalt tre gånger. Överför återstoden till filterdegeln, avvattna
genom avsugning, skölj med 50 ml isättika och sedan tre gånger med vatten. Låt vätskan
självrinna efter varje sköljning innan avsugning sker. Torka degeln, låt den svalna och väg
den med innehåll.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara
större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.

METOD NR 11

SILKE OCH ULL ELLER HÅR

(Metod med användande av 75 % m/m svavelsyra)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära
blandningar av

1. silke (4)

med

2. ull (1) eller djurhår (2 och 3).

2. PRINCIP

Silket löses ut från en känd torr massa av blandningen med 75 % m/m svavelsyra1.

Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som
procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen torrt silke erhålls som
mellanskillnaden.

Vildsilke, t.ex. tussah, löses inte fullständigt i 75 % m/m svavelsyra.

772

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (om andra än de som anges i de allmänna an-
visningarna)

3.1. Utrustning

Erlenmeyerkolvar med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.

3.2. Reagenser

i) Svavelsyra (75 ± 2 7o m/m)

Bered denna reagens genom att försiktigt under kylning tillsätta 700 ml svavelsyra
(densitet 1,84 vid 20"C) till 350 ml destillerat vatten.

Efter kylning till rumstemperatur späds till 1 liter med vatten.

ii) Svavelsyra, utspädd lösning: Tillsätt långsamt 100 ml svavelsyra (densitet 1,84 vid
20°C) till 1 900 ml destillerat vatten.

iii) Ammoniak, utspädd lösning: Späd 200 ml koncentrerad ammoniak (densitet 0,880
vid 20°C) till 1 000 ml med vatten.

4. UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:

Tillsätt 100 ml 75 % m/m svavelsyra per gram provmaterial till provkroppen i kolven, som
skall ha minsta kapacitet 200 ml. Sätt i proppen, skaka kraftigt och låt stå 30 minuter i
rumstemperatur. Skaka igen och låt stå 30 minuter. Skaka en sista gång och filtrera
innehållet genom den vägda filterdegeln. För att allt fibermaterial skall kunna överföras till
filterdegeln sköljs kolven med 75 % svavelsyra. Skölj återstoden med i tur och ordning
50 ml utspädd svavelsyra, 50 ml vatten och 50 ml utspädd ammoniak. Låt varje gång
fibermaterialet vara i kontakt med sköljvälskan ca 10 minuter innan avsugning sker. Skölj
slutligen med vatten och låt fibermaterialet vara i kontakt med vattnet ca 30 minuter.
Avvaltna genom avsugning, torka degeln, låt den svalna och väg den med innehåll.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 0,985 för ull.1

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara
större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.

METOD NR 12

VISSA CELLULOSAFIBRER OCH ULL ELLER HÅR

(Metod med användande av 70 % m/m svavelsyra)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära
blandningar av

1. bomull (5), lin (7), äkta hampa (8), rami (15), kupro (19), modal (20), viskos (23)
med

2. ull (1) eller djurhår (2 och 3).

Om ullinnehållet överstiger 25 % är metod nr 2 som använder alkalisk natriumhypoklorit
att föredra.

Vildsilke, t.ex. tussah, löses inte fullständigt i 75 % m/m svavelsyra.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

773

2. PRINCIP

Cellulosafibem löses ut från en känd torr massa av blandningen med 70 % m/m svavelsyra.
Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa anges som procentuell andel av blandningens
torrvikt. Andelen torr cellulosafiber erhålls som mellanskillnaden.

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1. Utrustning

i) Bägare, minsta kapacitet 300 ml, och Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta
kapacitet 300 ml.

ii) Termostat eller annan utrustning lämplig att hålla kolven vid en temperatur av 38
± 1°C.

3.2. Reagenser

i) Svavelsyra (70 ± 2 % m/m).

Bered denna reagens genom att under avkylning försiktigt tillsätta 500 ml
svavelsyra (relativ densitet vid 20°C: 1,84) till 380 ml destillerat vatten.

Efter kylning till 20°C bör blandningens relativa densitet vid 20°C vara 1,62.

ii) Svavelsyra (1 % m/m).

Tillsätt försiktigt 6 inl svavelsyra med relativ densitet 1,84 vid 20°C till 1 liter
vatten.

iii) Lösning som innehåller 20 g natriumbikarbonat per liter.

iv) Etanol (96 volymprocent).

4. UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:

Häll 100 ml kokande 1 % m/m svavelsyra på provkroppen i bägaren, som skall ha minsta
kapacitet 300 ml.

Låt blandningen koka 10 minuter och rör om med en glasstav.

Filtrera innehållet i bägaren genom en vägd filterdegel genom avsugning. För över
återstoden genom att skölja bägaren med vatten och avvattna degeln genom avsugning.

För över fibermaterialet i Erlcnmeyerkolvcn, som skall ha minsta kapacitet 300 ml. Tillsätt
200 ml 70 % m/m svavelsyra, uppvärmd till 38 ± 1°C per gram provkropp.

Sätt i glasproppen och skaka. Sätt kolven i termostaten inställd på 38 ± 1°C 15 minuter och
skaka ungefar var femte minut.

Filtrera innehållet i kolven genom samma vägda filterdegel med hjälp av avsugning. För
över återstoden genom att skölja kolven med litet 70 % m/m svavelsyra. Avvattna degeln
genom avsugning och skölj restprodukterna på filtret första gången genom alt fylla filtret
med ytterligare 70 % m/m svavelsyra. Gör ingen avsugning förrän svavelsyran självrunnit
genom filtret. Skölj återstoden liera gånger ined kallt vatten och sedan med 100 ml
natriumbikarbonatlösning som får självrinna. Skölj noga med kallt vatten och häll slutligen
litet etanol på återstoden och avvallna sedan genom avsugning.

Torka degeln, låt den svalna och väg den med innehåll.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00 för ull och hår
som inte behandlats på kemisk väg. Värdet kan överstiga 1,00 för kemiskt behandlad ull
eller hår.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara
större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

774	Europeiska gemenskapernas officiella tidning
	METOD NR 13 JUTE OCH VISSA ANIMALISKA FIBERSLAG (Metod varigenom kväveinnehållet bestäms)
1. 2.	TILLÄMPNINGSOMRÅDE Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av 1. jute (9) med 2. vissa animaliska fiberslag. Den animaliska komponenten kan bestå enbart av hår (2 och 3) eller ull (1) eller en blandning av dessa två. Metoden är inte tillämplig på textilblandningar som innehåller fiberfrämmande material (färgämnen, appreturer etc.) som innehåller kväve. PRINCIP Blandningens kväveinnehåll bestäms och från detta och de två komponenternas kända eller antagna kväveinnehåll beräknas andelen av varje komponent.
3.	UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning i) Kjeldahlkolv, kapacitet 200 - 300 ml. ii) Kjeldahl dest i lie ringsapparat med ångtillförsel. iii) Titrcringsapparat som medger noggrannheten 0,05 ml. 3.2. Reagenser i) Toluen. ii) Metanol. iii) Svavelsyra, relativ densitet vid 20°C: 1,84'. iv) Kaliumsulfat1. v) Selendioxid1. vi) Natriumhydroxidlösning(400 g/l). Lös 400 g natriumhydroxid i 400-500 ml vatten och späd till 1 liter med vatten. vii) Blandad indikator. Lös 0,1 g metylrött i 95 ml etanol och 5 ml vatten. Blanda sedan denna lösning med 0,5 g bromkresolgrönt löst i 475 ml etanol och 25 ml vatten. viii) Borsyralösning. Lös 20 g borsyra i 1 liter vatten. ix) Svavelsyra, 0,001-molar standardlösning.
4.	FÖRBEHANDLING AV PROVET Följande förbehandling ersätter den förbehandling som beskrivs i de allmänna anvisningarna: Extrahera det lufttorra provmaterialet i Soxhletapparat med en blandning av 1 del toluen och 3 delar metanol i 4 limmar med en minsta hastighet av 5 cykler per timme. Låt lösnings- medlet avdunsta från provmaterialet i luft och avlägsna de sista resterna i ugn vid 105 + 3°C. Extrahera därefter provmaterialet i vallen (50 ml per g provmaterial) genom kokning med återloppskylare i 30 minuter. Filtrera och för över provet till kolven och upprepa extraktionen med samma volym vatten. Filtrera och avvallna provmaterialet genom urkramning, avsugning eller ccnlrifugering och låt del luftlorka.

Denna reagens skall vara kvävefri.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

775

Anmärkning:

Toluen och metanol är giftiga och bör hanteras i dragskåp.

5. UTFÖRANDE

5.1. Allmänna anvisningar

Följ de allmänna anvisningarna vad gäller provuttag samt torkning och vägning av
provkroppen.

5.2. Detaljerat förfarande

Överför provkroppen till en Kjeldahlkolv. Till provkroppen, som skall väga minst 1
g, i kolven tillsätts i följande ordning: 2,5 g kaliumsulfat, 0,1 till 0,2 g selendioxid
och 10 ml svavelsyra (relativ densitet 1,84). Värm kolven, först försiktigt tills
fibermaterialet är sönderdelat, därefter kraftigare tills lösningen blir klar och nästan
färglös. Värm ytterligare 15 minuter. Låt kolven svalna, späd innehållet försiktigt med
10-20 ml vatten och låt det svalna. Överför innehållet till en graderad 200 ml kolv och
späd med vatten till 200 ml för alt erhålla uppslutningslösningen.

Häll ca 20 ml borsyralösning i en 100 ml Erlenmeyerkolv (mottagarkärl) och placera
kolven under destillationsapparatens kylare så att avrinningsröret just sänks ner under
ytan i borsyralösningen. Överför exakt 10 ml av uppslutningslösningen till destillation-
skolven, tillsätt minst 5 ml natriumhydroxidlösning till tratten, lyft proppen något så
att natriumhydroxidlösningen långsamt rinner ner i kolven. Om uppslutningslösningen
och natriumhydroxidlösningen förblir två separata fraktioner, blanda dem genom
försiktig skakning. Värm destillationskolven försiktigt och för in ånga från generatorn.
Samla ca 20 ml destillat, sänk mottagarkärlet (E-kolven), så att spetsen på avrinnings-
röret är ca 20 mm ovanför vätskans yta. Destillera ytterligare i 1 minut. Skölj spetsen
på avrinningsröret med vatten så att sköljvattnet samlas i mottagarkärlet. Avlägsna
mottagarkärlet och ersätt det med ett annat innehållande ca 10 ml borsyralösning och
samla ca 10 ml destillat.

Titrera de båda destillaten separat med 0,001-molar svavelsyra med hjälp av den
blandade indikatorn. Notera den totala titem för de två destillaten. Om titern för det
andra destillatet är mer än 0,2 ml upprepas provningen och destillationen påbörjas igen
med en ny omgång av uppslutningslösningen.

Gör ett nollprov, dvs. uppslutning och destillering med enbart reagenserna.

6. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

6.1. Beräkna det procentuella kväveinnehållet på den torra provkroppen enligt nedan:

A% = 28 (V - b) N

där

A% är det procentuella kväveinnehållet hos den rena torra provkroppen,

V är den totala volymen i ml svavelsyra (0,001-molar standardlösning) som åtgått
vid nollprovbestämningen,

b är den totala volymen i ml svavelsyra (0,001-molar standardlösning) som åtgått
vid blindprovet,

N är svavelsyras (0,001-molar standardlösning) koncentration uttryckt som
normalitet,

79
W är provkroppens torrvikt i g.

776

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

6.2. Beräkna blandningens sammansättning med hjälp av följande värden på kväveinnehåll:
jute 0,22 % och animalisk fiber 16,2 %, båda beräknade på torrvikt. Blandningens
sammansättning blir då

PA% =

A - 0,22

16,2 - 0,22

x 100

där

PA% är procentuella andelen animalisk fiber hos den rena torra provkroppen.

7. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara
större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.

24.1.79

379L0076/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Nr L 17/17

KOMMISSIONENS DIREKTIV

av den 21 december 1978
om anpassning till teknisk utveckling av rådets direktiv 72/276/EEG om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära
textilfiberblandningar

(79/76/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR
ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli
1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om
vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilfiberbland-
ningar’, och

med beaktande av följande:

Ovannämnda direktiv fastställde enhetliga metoder som är
tillämpliga på vissa binära textilfiberblandningar för att vid
officiella provningar i medlemsstaterna bestämma sådana
textilvarors sammansättning, både vad avser provets förbe-
handling och den kvantitativa analysen av provet.

Det har visat sig nödvändigt att anpassa analysmetoderna nr 3
och 6 i bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG till den senaste
vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Det är väsentligt för
utförandet och användningen av sådana metoder alt ändringar
föreskrivs i delta syfte.

Bestämmelserna i delta direktiv har tillstyrkts av den i artikel
5 i rådets direktiv 72/276/EEG föreskrivna Kommittén för
anpassning till teknisk utveckling av metoder för analys av
textilier.

Del är nödvändigt att ange ett tidigt datum för ikraftträdandet
av de bestämmelser i nationell lagstiftning som är nödvändiga
för att genomföra direktivet. Ikraftträdandet bör därför äga
rum inom sex månader efter dagen för anmälan av detta
direktiv.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Metod nr 3 och 6 i bilaga 2.2 till rådets direktiv 72/276/EEG
ändras i enlighet med bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som
är nödvändiga för att följa detta direktiv inom sex månader
efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommis-
sionen om detta.

2. Så snart detta direktiv har anmälts skall medlemsstaterna
även se till att kommissionen underrättas i så god tid att den
kan lägga fram sina synpunkter på föreslagna lagar och andra
författningar som de avser alt anta inom det område som
omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Delta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 21 december 1978.

På kommissionens vägnar

Richard BURKE

Ledamot av kommissionen

1 EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1.

SLUTLIG

6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33

Nr L 17/18

379L0076/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

24.1.79

BILAGA

Ändring av bilaga 2.2 till rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972

METOD NR 3

Punkt 3:

UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna an-
visningarna); 3.2 Reagenser, punkt i skall lyda som följer:

"Lösning innehållande 20 g smält vatten fri zinkklorid och 68 g vatten fri myrsyra
som späds med vatten tills massan blir 100 g (dvs 20 viktdelar smält vattenfri
zinkklorid till 80 viktdelar 85 % m/m myrsyra)".

1 delta sammanhang hänvisas till hilaga 2.1, punkt 1.3.2.2, som föreskriver att
samtliga reagenser mdste vara kemiskt rena. Dessutom är del av största vikt att
använda endast smäll vattenfri zinkklorid.

Punkt 4:

UTFÖRANDE; andra meningen i andra stycket skall lyda som följer:

"Skölj det återstående fibermaterialet ined cirka 100 ml kall ammoniaklösning
(3.2.ii) och se till alt fibermaterialet är fullständigt nedsänkt i lösningen i 10
minuter*. Skölj därefter grundligt med kallt vallen.1"

1 För all säkerställa alt del återstående fibermaterialet är fullständigt nedsänkt i

ammoniaklösningen i 10 minuter kan filterdegeln förses med en kran med hjälp
av vilken tillförseln av ammoniaklösning kan regleras.

Punkt 5:

BERÄKNING AV RESULTAT skall lyda:

"Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på "d" för bomull är
1,02."

METOD NR 6

Punkt 4:

UTFÖRANDE; sisla meningen skall lyda:

"Avvattna slutligen genom avsugning. Behandla sedan återstoden med kokande
vatten för alt avlägsna allt lösningsmedel. Avvattna genom avsugning. Torka, avkyl
och väg filterdegeln med innehåll."

4.3.81

381L0075/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Nr L 57/23

RÅDETS DIREKTIV
av den 17 februari 1981
som ändrar avsnitt 2 i bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder for kvantitativ analys av hinära
textilfiberblandningar

(81/75/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag1,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande2,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande3, och

med beaktande av följande:

Rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om till-
närmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningarpå
textilier4 föreskriver obligatorisk märkning av fiberinnehållet
i textilprodukter.

I enlighet med artikel 13 i direktiv 71/307/EEG fastställer
rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972 om till-
närmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder
för kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar' 13
enhetliga analysmetoder för de flesta på marknaden före-
kommande textilvaror som består av binära blandningar.

Textilvaror som består av polypropylenfibrer och vissa andra
fibrer samt varor som består av klorfibrer baserade på
homopolymererav vinylklorid och vissa andra fibrer som även
är underkastade märkningstvång enligt direktiv 71/307/EEG
omfattas inte av direktiv 72/276/EEG. Enhetliga analysmeto-
der för dessa varor bör fastställas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Specialmetodema nr 14 och 15, som redovisas i bilagan till
delta direktiv, skall läggas till i avsnitt 2 i bilaga 2 till direktiv
72/276/EEG.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som
är nödvändiga för att följa detta direktiv inom ett år efter
dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen
om detta.

2. Så snart detta direktiv anmälts skall medlemsstaterna även
se till att kommissionen underrättas i så god tid att den kan
lämna synpunkter på de förslag till lagar och andra för-
fattningar som de avser anta inom det område som omfattas av
detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 17 februari 1981.

På rådets vägnar

D.F. van der MEI

Ordförande

1 EGT nr C 283, 13.11.1979, s. 4.

2 EGT nr C 117, 12.5.1980, s. 80.

3 EGT nr C 113, 7.5.1980, s. 35.

4 EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.

5 EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1.

SLUTLIG

Nr L 57/24

381L0075/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

4.3.81

BILAGA

METODER FÖR KVANTITATIV ANALYS AV VISSA BINÄRA
FIBERBLANDNINGAR

METOD NR 14

POLYPROPYLEN OCH VISSA ANDRA FIBRER

(Xylenmetoden)

1. TILLÄMPNING

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära
blandningar av

1. polypropylenfibrer (31)

med

2. ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), acetat (17), kupro (19), modal (20),
triacetat (22), viskos (23), akryl (24), polyamid eller nylon (28), polyester (29) och
glasfiber (38).

2. PRINCIP

Polypropylenfibrerna löses ut från en känd, torr massa av blandningen med kokande xylen.
Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som
procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen polypropylen erhålls
som mellanskillnaden.

3. UTRUSTNING OCH REAGENS (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1 Utrustning

i) Erlcnmeycrkolvar med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.

ii) Återloppskylare (lämplig tor vätskor med hög kokpunkt) som passar till kolvarna (i).

3.2 Reagens

Xylen, kokintervall 137 - 142°C.

Obs!

Denna reagens är mycket lättantändlig och avger giftiga ångor. Den bör hanteras i
dragskåp.

4. UTFÖRANDE

Följ förfarandet i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan enligt nedan:

Tillsätt 100 ml xylen (3.2) per gram provmateria) till provkroppen i kolven (3.1 i). Sätt på
kylaren (3.1 ii) och låt innehållet koka 3 minuter. Häll omedelbart av den varma vätskan
genom den vägda filterdegeln (se anm. 1). Upprepa behandlingen ytterligare två gånger, varje
gång med 50 ml nytt lösningsmedel.

Skölj återstoden, fortfarande i kolven, med i tur och ordning 30 ml kokande xylen (två
gånger), sedan med 75 ml petroleumeter (1.3.2.1 i de allmänna anvisningarna; två gånger).
Efter den andra sköljningen med petroleumeter filtreras innehållet genom filterdegeln. Sedan
överförs återstående fibrer till degeln med hjälp av en liten mängd petroleumeter varpå
lösningsmedlet får avdunsta. Torka, kyl och väg degeln och återstoden.

4.3.81

381L0075/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Nr L 57/25

Anmärkningar:

1. Förvärm degeln genom vilken xylenel skall filtreras.

2. Efter behandlingen med kokande xylen är det viktigt att kolven avkyls ordentligt innan
petroleumetem tillsätts.

3. För att begränsa den brand- och giftfara som operatören utsätts för kan man använda en
extraheringsapparat, som vid lämplig användning ger identiskt resultat1.

5. BERÄKNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintcrvallet för de erhållna resultaten inte vara
större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.

METOD NR 15

BLANDNINGAR AV KLORFIBRER (HOMOPOLYMERER AV VINYLKLORID) OCH
VISSA ANDRA FIBERSLAG

(Metod med användande av koncentrerad svavelsyra)

1. TILLÄMPNING

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära
blandningar av

1. klorfibrer (25) baserade på homopolymerer av vinylklorid (vare sig de är efterklorerade
eller inte)

med

2. bomull (5), acetat (17), kupro (19), modal (20), triacetat (22),viskos (23), vissa
akryltyper (24), vissa modakryltyper (27), polyamid eller nylon (28) och polyester (29).

De modakryltyper som avses är de som ger en klar lösning när de doppas i koncentrerad
svavelsyra (relativ densitet 1,84 vid 20°C).

Denna metod kan användas i stället för metod nr 8 och 9.

2. PRINCIP

Ingående komponent, annan än klorfiber (d.v.s. de fibrer som omnämns under 2 i punkt 1),
löses ut från en känd, torr massa av blandningen med koncentrerad svavelsyra (relativ densitet
1,84 vid 20°C). Återstoden, som består av klorfiber, sköljs, torkas och vägs. Dess massa,
korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den
procentuella andelen annat fiberslag erhålls som mellanskillnaden.

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1 Utrustning

i) Erlenmeyerkolvar med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.

ii) Glasstav med tillplattad ände.

Se t.ex. den apparat som beskrivs i 'Meilliand Textilberichte’ 56 (1975), sid. 643 - 654.

Nr L 57/26

381LOO75/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

4.3.81

3.2 Reagenser

i) Svavelsyra, koncentrerad (relativ densitet 1,84 vid 20°C).

ii) Svavelsyra, ca. 50 % (m/m) vattenhaltig lösning.

Tillred lösningen genom alt försiktigt under avkylning tillsätta 400 ml svavelsyra
(relativ densitet 1,84 vid 20°C) till 500 ml destillerat eller dejoniscrat vatten. Efter
nedkylning till rumstemperatur späds lösningen med vatten till 1 liter.

iii) Ammoniak, utspädd lösning.

Späd 60 ml koncentrerad ammoniak (relativ densitet 0,880 vid 20°C) med destillerat
vatten till 1 liter.

4. UTFÖRANDE

Följ förfarandet i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan enligt nedan:

Tillsätt 100 ml svavelsyra (3.2 i) per gram provmaterial till provkroppen i kolven (3.1 i).

Låt kolven stå i rumstemperatur i 10 minuter. Rör undertiden om då och då med glasstaven.
Om ett vävt eller slickat tyg behandlas, tryck det mot kolvväggen med glasstaven så alt det
material som lösts upp av svavelsyran avskiljs.

Häll vätskan genom den vägda filterdegeln. Tillsätt 100 ml ny svavelsyra (3.2 i) till kolven
och upprepa behandlingen. Överför innehållet i kolven till filterdegeln med hjälp av
glasstaven. Om nödvändigt, tillsätt litet koncentrerad svavelsyra (3.2 i) till kolven för alt
fibrer som klibbar fast vid kolvväggen skall kunna överföras till filterdegeln. Töm filterdegeln
genom avsugning och ta bort filtratet genom all tömma eller byta ut filterkolven. Skölj med,
i lur och ordning, 50 % svavelsyrelösning(3.2 ii), destillerat eller avjoniserat vatten (1.3.2.3
i de allmänna anvisningarna), ammoniaklösning (3.2 iii) och skölj slutligen noggrant med
destillerat eller dejoniseral vatten och avvattna degeln genom avsugning efter varje påfyllning.
(Låt sköljvätskan självrinna före avsugningen.)

Torka degeln, iål den svalna och väg den med innehåll.

5. BERÄKNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.

6. PRECISION

För en homogen blandning av textilmalerial skall konfidensintervallel för de erhållna
resultaten inte vara större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.

17.3.87

387L0184/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Nr L 75/21

KOMMISSIONENS DIREKTIV

av den 6 februari 1987
oin ändring av bilaga 2 till rådets direktiv 72/276/EEG oin tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära
textilfiberblandningar

(87/184/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR

ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli
1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om
benämningar på textilier1, senast ändrt genom direktiv
83/623/EEG2, särskilt artikel 15 a.2 i detta, och

med beaktande av följande:

Direktiv 71/307/EEG föreskriver märkning för att ange vilka
fibrer som ingår i textilvaror. Att märkningarna överenstäm-
mer med innehållet i varorna kontrolleras genom analyser.

I enlighet med artikel 13.2 i ovannämnda direktiv fastställs i
bilaga 2 till rådets direktiv 72/276/EEG3, senast ändrad
genom direktiv 81/75/EEG4, 15 enhetliga analysmetoder för
de flesta på marknaden förekommande textilvaror som består
av binära blandningar.

Mot bakgrund av gradvis vunna erfarenheter i nationella
laboratorier och resultaten av likartade prov som utförts i flera
laboratorier under kommissionens överinseende är det nöd-
vändigt att

1 EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.

2 EGT nr L 353, 15.12.1983, s. 8.

3 EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1.

4 EGT nr L 57, 4.3.1981, s. 23.

— omarbeta metod nr 2 genom att lägga till användningen
av ytterligare en reagens som är stabil och lätt att tillreda,

— ändra vissa moment i metod nr 8 för att förenkla prov-
ningsförfarandet och säkerställa enhetliga resultat,

— att stryka metod nr 12 vars noggrannhet visat sig vara
otillräcklig.

Textilvaror som består av blandningar av klorfiber, vissa
modakryltyper, vissa elastantypcr, acetat, triacetat och vissa
andra fibrer som också är underkastade märkningstvång enligt
direktiv 71/307/EEG omfattas inte av direktiv 72/276/EEG.
Enhetliga analysmetoder för dessa varor bör därför fastställas.

Bestämmelserna i detta direktiv överensstämmer med det
yttrande som avgivits av Kommittén för direktiv om be-
nämningen och märkningen av textilier.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avsnitt 2 av bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG ändras på
följande sätt:

1. Specialmetodema nr 2, 8 och 12 skall ändras i enlighet
med bilaga 1 till detta direktiv.

2. Specialmetod nr 16 i bilaga 2 till detta direktiv skall
läggas till.

2LUTL2G

Sista sidan som består av en
bild har uteslutits.

Nr L 75/22

387L0184/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

17.3.87

Artikel 2

Artikel 3

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som
är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 septem-
ber 1988 och skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Så snart detta direktiv har anmälts skall medlemsstaterna
även se till att kommissionen underrättas i så god tid att den
kan lämna sina synpunkter på föreslagna lagar och andra
författningar som de avser att anta inom det område som
omfattas av detta direktiv.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 21 december 1978

Pä kommissionens vägnar

Grigoris VARFIS

Ledamot av kommissionen

387L0184/S

17.3.87

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Nr L 75/23

BILAGA 1
Ändringar till avsnitt 2 ("Specialinetoder") i bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG

Metod nr 2:

Texten skall ersättas med följande:

"METOD NR 2

VISSA PROTEINFIBRER OCH VISSA ANDRA FIBERSLAG

(Metod med användande av hypoklorit)

1. TILLÄMPNING

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära
blandningar av

1. vissa proteinfibrer, nämligen ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), protein (21)

med

2. bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23), akryl (24), klorfibrer (25), polyamid
eller nylon (28), polyester (29), polypropylen (31), eiastan (37) och glasfiber (38).

Om olika proteinfibrer förekommer, ger metoden den totala mängden men inte de enskilda
kvantiteterna.

2. PRINCIP

Protein fibrerna i en känd torr massa av blandningen löses ut med en hypokloritlösning.
Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som
procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen torr proteinfiber erhålls
som mellanskillnaden.

För beredning av hypokloritlösningen kan antingen litiumhypoklorit eller natriumhypoklorit
användas.

Litiumhypoklorit rekommenderas när endast ett mindre antal analyser skall utföras eller för
analyser som utförs med ganska långa intervaller. Anledningen till detta är att den
procentuella andelen hypoklorit i litiumhypoklorit i fast form - till skillnad mot natrium-
nypoklorit - är praktiskt taget konstant. Om den procentuella andelen hypoklorit är känd
benöver hypoklorithalten inte kontrolleras jodometnskt for varje analys eftersom en konstant
vägd del av litumhypoklorit kan utnyttjas.

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1. Utrustning

i) Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 250 ml,

ii) Termo stat reg le rad behållare, inslällbar till 20 (± 2)°C.

3.2. Reagenser

i) Hypokloritreagens

a) Litiumhypokloritlösning

Denna består av en nytillredd lösning som innehåller 35 (± 2) g/1 aktivt klor
(ca 1 M) till vilken tillsätts 5 (± 0.5) g/1 i förväg upplöst natriumhydroxid.
Upplös 100 g litiumhypoklorit som innehåller 35 % aktivt klor (eller 155 g som
innehåller 30 % aktivt klor) i ca 700 ml destillerat vatten, tillsätt 5 g natrium-
hydroxid upplöst i ca. 2Q0 ml destillerat vatten till en liter med destillerat
vatten. Den nytillredda lösningen behöver inte kontrolleras jodometriskt.

b) Natriumhypokloritlösning

Denna består av en nytillredd lösning som innehåller 35 ( + 2) g/1 aktivt klor
(ca. 1 M) till vilken tillsätts 5 (± 0,5) g/1 i förväg upplöst natriumhydroxid.

Kontrollera lösningens innehåll av aktivt klor jodometriskt före varje analys.

ii) Ättiksyra, utspädd lösning.

5 ml isättika späds med vatten till 1 liter.

4. UTFÖRANDE

Föli rekommendationerna i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: blanda
ca 1 g av provet med ca 100 ml hypokloritlösning (litum- eller natriumhypoklorit) i 250 ml-
kolven oen skaka kraftigt så att provmaterialet blöts ordentligt. Håll sedan flaskan varm vid

Nr L 75/24

387L0184/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

17.3.87

en temperatur av 20°C i en termostatreglerad behållare i 40 minuter och skaka kraftigt hela
tiden eller åtminstone med jämna mellanrum. Eftersom utlösningen av ull försiggår
exotermiskt måste reaktionsvärmen med denna metod fördelas och avlägsnas. Annars kan
betydliga fel uppstå p.g.a. den begynnande utlösningen av de olösliga fibrerna.

Filtrera innehållet i kolven efter 40 minuter genom en vägd filterdegel och för över allt
återstående fibermaterial till filterdegeln genom att skölja kolven med en liten mängd
hypokloritreagens. Avvattna degeln genom avsugning och skölj återstoden med i tur och
ordning vatten, utspädd ättiksyra och till sist vatten. Avvattna genom avsugning efter vaije
sköljning. Låt vaije sköljvätska självrinna före avsugning.

Avvattna slutligen genom avsugning, torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll.

5. BERÄKNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00 utom för bomull,
viskos och modal där d = 1,01 och för oblekt bomull där d = 1,03.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara
större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.

Metod nr 8

Texten ändras på följande sätt:

Under punkt 4 ("Utförande") skall femte, sjätte och sjunde stycket lyda som följer:

"För över allt återstående fibermaterial till filterdegeln genom att skölja bägaren med dimetylfor-
mamid. Avvattna degeln genom avsugning. Skölj återstoden med ca 1 liter varmt vatten (70 -
80°C) och fyll degeln varje gång. Efter varje tillsats av vatten gör man en snabb avsugning men
inte förrän vattnet självrunnit. Om sköljvätskan rinner genom degeln för långsamt kan den
avsugas något.

Avvattna slutligen filterdegeln, låt den svalna och väg den med innehåll."

Punkt 5 ("Beräkning av resultat") skall lyda som följer:

"Beräkna resultatet enligt de allmänna anvisningarna. Värdet för d är 1,00 utom i följande fall:

ull	1.01
bomull	1.01
kupro	1,01
modal	1.01
polyester	1.01

Metod nr 12.

Denna metod skall utgå.

17.3.87

387L0184/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Nr L 75/25

BILAGA 2

METOD NR 16

KLORFIBER, VISSA MODAKRYLTYPER, VISSA ELASTANTYPER, ACETAT,
TRIACETAT OCH VISSA ANDRA FIBERSLAG

(Metod med användande av cyklohexanon)

1. TILLÄMPNING

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära
blandningar av

1. acetat (17), triacetat (22), klorfiber (25), vissa modakryltyper (27), vissa elastantyper
(37)

med

2. ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23),
polyamid eller nylon (28), akryl (24) och glasfiber (38).

Vid förekomst av modakryl- eller elastantyper måste ett prov först utföras för att utröna om
fibern kan utlösas helt i reagensen.

Det är även möjligt att analysera blandningar som innehåller klorfibrer genom att använda
metod nr 9 eller 15.

2. PRINCIP

Acetat- och triacetatfibrema, klorfibrerna, vissa modakryltyper och elastantyper löses ut från
en känd, torr massa med cyklohexanon vid en temperatur nära kokpunkten. Återstoden sköljs,
torkas och vägs. Dess vikt, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av
blandningens torrvikt. Den procentuella andelen klorfiber, modakryl, elastan, acetat och
triacetat erhålls som mellanskillnaden.

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1 Utrustning

i) Utrustning för extrahering under värme som lämpar sig för användning vid provningsför-
farandet enligt avsnitt 4 (se figur: detta är en variant av den apparat som beskrivs i
Mel! iand Textilherichte 56 (1975) 643.645).

ii) Filterdegel för provkroppen.

iii) Poröst mellanlägg (porositetsgrad 1).

iv) Återloppskylare som kan anpassas till destillationskolven.

(v) Uppvärmningsanordning.

3.2 Reagenser

i) Cyklohexanon, kokpunkt 156°C.

ii) Etylalkohol, 50 volymprocent.

Obs! Cyklohexanon är brandfarligt och giftigt. Iaktta försiktighet vid användningen.

4. UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:

Tillsätt 100 ml cyklohexanon per gram fibermaterial till provkroppen i destillationskolven.
Sätt in extraheringsbehållaren i vilken placerats filterdegeln med provkroppen och det porösa
mellanlägget i något lutande ställning. Sätt in återloppskylaren. Värm upp till kokpunkten och
fortsätt extraheringen i 60 minuter med en omloppshastighet om minst 12 cykler i timmen.
Avlägsna extraheringsbehållaren efter extrahering och avkylning, tag ut filterdegeln och
avlägsna det porösa mellanlägget. Skölj innehållet i filterdegeln tre eller fyra gånger med 50
% etylalkohol som värmts upp till 60°C och därefter med 1 liter 60-gradigt vatten.

Nr L 75/26

387L0184/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

17.3.87

Avsug inte under eller mellan sköljningarna. Låt sköljvätskan självrinna före avsugningen.

Torka slutligen degeln, låt den svalna och väg den med innehåll.

5. BERÄKNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet för d är 1,00 med följande
undantag:

Silke 1,01.

Akryl 0,98.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara
större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.

30.3.73

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

Nr L 83/1

RÅDETS DIREKTIV
av den 26 februari 1973
om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kvantitativ analys av ternära
fiberblandningar

(73/44/EEG)

EKONOMISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR AN-
TAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

Rådets direktiv av den 26 juli 19711 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier
fastställer bestämmelser om märkning som grundar sig på
textilvarors sammansättning.

De metoder som används vid officiella provningar i med-
lemsstaterna för att bestämma fibersammansättningen i
textilvaror bör vara enhetliga både vad beträffar förbehand-
lingen av provet och den kvantitativa analysen av produkten.

heter antog rådet i sitt direktiv den 17 juli 19722 om tillnärm-
ning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för
kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar bestämmel-
ser för framtagning av analysprover och provkroppar som
även kan tillämpas på ternära textilblandningar.

Syftet med detta direktiv är att fastställa bestämmelser som
reglerar kvantitativ analys av ternära fiberblandningar.

De speciella metoderna för analys av vissa binära blandningar
beskrivs i detalj i direktivet av den 17 juli 1972. Nuvarande
erfarenheter tillåter inte ännu detaljerade beskrivningar av en
enda standardprocedur. Flera varianter av selektiv upplösning
av komponenterna måste läggas fram.

Allmänna regler för analys av samtliga ternära blandningar
måste emellertid utarbetas. Syftet med dessa anvisningar är att
ange de olika metoder som lämpligen kan användas för
beräkning av den procentuella sammansättningen av varje
variant.

Artikel 13 i rådets ovannämnda direktiv föreskriver att den
provtagning och de analysmetoder som skall användas i
medlemsstaterna för att bestämma fibersammansättningen i
varor kommer att anges i särdirektiv. Under dessa omständig-

Tekniska specifikationer måste anpassas snabbt för att hålla
takten med den tekniska utvecklingen. I detta syfte bör det
förfarande som fastställs genom artikel 6 i direktivet av den 17
juli 1972 tillämpas.

1 EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.

2 EGT nr L 173,31.7.1972, s. 1.

SLUTLIG

Nr L 83/2

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

30.3.73

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Detta direktiv rör den kvantitativa analysen av ternära
fiberbiandningar med användande av metoder för manuell
separation, kemisk separation eller en kombination av dessa.

Artikel 2

Beträffande framtagningen av analysprover och provkroppar
skall de bestämmelser tillämpas som anges i bilaga 1 till rådets
direktiv av den 17 juli 1972 om tillnärmning av medlems-
staternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys
av binära fiberblandningar.

Artikel 5

Alla nödvändiga ändringar för att anpassa de detaljerade
beskrivningarna i bilaga 1, 2 och 3 till den tekniska utveck-
lingen skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs
i artikel 6 i direktivet av den 17 juli 1972.

Artikel 3

Medlemsstaterna skall vidta alla erforderliga åtgärder för att
se till att de bestämmelser som fastställts - både i bilaga 1 till
detta direktiv och i bilaga 1 till det direktiv som omnämns i
artikel 2 - tillämpas vid officiell provning för att bestämma
sammansättningen av de textilvaror som består av en ternär
fiberblandning som släppts ut på marknaden enligt rådets
direktiv av den 26 juli 1971 om tillnärmning av med-
lemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier.

Artikel 6

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som
är nödvändiga för alt följa detta direktiv inom 18 månader
efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommis-
sionen om delta.

2. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen
överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell
lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av
detta direktiv.

Artikel 7

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utlardat i Bryssel den 26 februari 1973.

Artikel 4

Varje laboratorium som ansvarar för provningen av ternära
blandningar skall i sina provningsrapporter redovisa alla de
omständigheter som omnämns i bilaga 1, avsnitt V.

På rådets vägnar

E. GLINNE

Ordförande

373L0044/S

Prop. 1992/93:33
Bilaga 5

30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 83/3

BILAGA 1

KVANTITATIV ANALYS AV TERNÄRA FIBERBLANDNINGAR

ALLMÄNT

Inledning

Metoderna för kvantitativ analys av fiberblandningar baseras på två grundprocesser: manuell och
kemisk separation av fibrer.

Metoderna för kemisk kvantitativ analys är i allmänhet baserade på selektiv upplösning av de
enskilda komponenterna. Det finns fyra varianter av denna metod:

1. Två olika provkroppar används varvid en komponent (a) löses ut från den första provkroppen
och en annan komponent (b) från den andra provkroppen. Den olösliga återstoden i varje
provkropp vägs och den procentuella andelen upplöst material beräknas sedan på basis av
viktförlusten. Den tredje komponentens procentuella andel (c) erhålls som mellanskillnaden.

2. Två olika provkroppar används varvid en komponent (a) löses ut från den första provkroppen
och två komponenter (b och c) från den andra provkroppen. Den olösliga återstoden i den
första provkroppen vägs och komponentens (a) procentuella andel beräknas sedan på basis av
viktförlusten. Den olösliga återstoden i den andra provkroppen vägs. Den motsvarar
komponent (c). Den tredje komponentens (c) procentuella andel erhålls som mellanskillna-
den.

3. Två olika provkroppar används varvid två komponenter (a och b) löses ut från den första
provkroppen och två komponenter (b och c) från den andra provkroppen. Den olösliga
återstoden motsvarar de två komponenterna (c och a). Den tredje komponentens (b)
procentuella andel erhålls som mellanskillnaden.

4. Endast en provkropp används och sedan en av komponenterna avlägsnats vägs den olösliga
återstoden som bildats av de två återstående fibrerna och den procentuella andelen löslig
komponent beräknas på basis av viktförlustcn. En av de två fibrerna i återstoden löses ut, den
olösliga komponenten vägs och den procentuella andelen av den andra lösliga komponenten
beräknas på basis av viktförlusten.

När det är möjligt är det tillrådligt att använda en av de första tre varianterna.

Vid kemisk analys måste expert ansvarig för analysen se till att man väljer sådana metoder som
bara löser ut rätt fiber och lämnar de övriga intakta.

I bilaga 3 finns som ett exempel en tabell som innehåller ett antal ternära blandningar samt
metoder för analys av binära blandningar. Dessa metoder kan i princip användas för analys av
ifrågavarande ternära blandningar.

Nr L 83/4

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

30.3.73

För att minimera felmöjlighetema rekommenderas att, där så är möjligt, en kemisk analys görs
som använder sig av minst två av de fyra ovannämnda kemiska varianterna.

Fiberblandningar under tillverkningsprocessen och, i mindre utsträckning färdiga textilvaror kan
innehålla fiberfrämmande ämnen, t.ex. fetter, vaxer eller appreturer eller vattenlösliga ämnen, som
antingen är naturligt förekommande eller har tillsatts för att underlätta tillverkningen. Fiberfräm-
mande ämnen måste avlägsnas före analysen. Av denna anledning finns också en metod medtagen
för avlägsnandet av oljor, fetter, vaxer och vattenlösliga ämnen.

Färgämnen i färgade tyger anses vara i tyget ingående beståndsdelar och avlägsnas inte.

Analyserna utförs på basis av torr massa och ett sätt att bestämma torrvikten beskrivs.

Resultatet erhålls genom att på torrmassan tillämpa de återvinningsfaktorer som anges i bilaga 2
till direktivet om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier.

Innan en analys påbörjas måste alla i blandningen ingående fiberslag identifieras. Med somliga
metoder kan den olösliga komponenten i en blandning ha delvis upplösts i reagensen som användes
för att lösa upp den lösliga komponenten. När så är möjligt har sådana reagenser valts som har
liten eller ingen effekt på olösliga fibrer. Om det är känt att viktförlust inträffar under analysen
bör resultatet korrigeras. Korrektionsfaktorer för detta ändamål finns angivna. Dessa faktorer har
bestämts genom försök vid flera laboratorier med den för metoden lämpliga reagensen. Dessa
korrektionsfaktorer är endast tillämpliga på opåverkade fibrer, varför andra korrektionsfaktorer
kan behövas om fibermaterialet har påverkats före eller under behandlingen. Om man måste
använda den fjärde varianten där en textilfiber underkastas successiv påverkan av två olika
lösningsmedel, måste korrektionsfaktorer användas för eventuella viktförluster som fibern utsatts
för under de två behandlingarna. Minst två bestämningar bör göras både ifråga om manuell och
ifråga om kemisk separation.

I. ALLMÄNNA A NVISNINGA R OM METODERNA FÖR K VA NTITA TIV KEMISK A NAL YS

AV TERNÄRA FIBERBLANDNINGAR

Gemensamma anvisningarom metoderna för kvantitativ kemisk analys av fiberblandnin-
gar.

1.1. Omfattning och tillämpning

Under tillämpningsområdet för varje metod för analys av binära fiberblandningar anges
på vilka fibrer metoden är tillämpbar. (Se bilaga 2 till direktivet om vissa metoder för
kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar).

1.2. Princip

Efter identifiering av komponenterna i en blandning avlägsnas det fiberfrämmande
materialet med hjälp av lämplig förbehandling och sedan tillämpas en eller flera av de
fyra varianterna för det i inledningen beskrivna förfarandet vid selektiv upplösning.
Utom när detta möter tekniska svårigheter är det att föredra att först avlägsna det
fiberslag som överväger. Den fiber som ingår i mindre del bildar återstod.

	Prop. 1992/93:33 373L0044/S e Bilaga 5
30.3.73	Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 83/5
1.3.	Utrustning och reagenser
1.3.1.	Utrustning
1.3.1.1.	Filterdeglar och vägglas som är stora nog att hålla sådana deglar eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.
1.3.1.2.	Filterkolv.
1.3.1.3.	Exsickator med fuktindikerande blågel.
1.3.1.4.	Ventilerad ugn för torkning av provkroppar vid 105 + 3°C.
1.3.1.5	Analysvåg med största fel ± 0,0002 g.
1.3.1.6.	Soxhlet extraktionsutrustning eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.
1.3.2.	Reagenser
1.3.2.1.	Petroleumeter, redestillerat, kokintervall 40 till 60°C.
I.3.2.2.	Övriga reagenser anges i avsnittet för aktuell metod. Samtliga reagensmedel skall vara kemiskt rena.
1.3.2.3.	Destillerat eller dejoniserat vatten.
1.4.	Kondilionerings- och provningsatmosför Eftersom det är lorrvikter som bestäms är det onödigt att konditionera provmaterialet eller att utföra analyser i konditionerad atmosfär.
1.5.	Analysprov Ta ut ett analysprov som är representativt för laboratorieprovet och tillräckligt stort för att räcka till erforderligt antal provkroppar, vardera om minst 1 g.
1.6.	Förbehandling av analysprovet När det ingår ett ämne som inte skall medtas vid procentberäkningen (se artikel 12.2 d i direktivet om benämningar på textilier) bör detta avlägsnas före behandlingen med lämplig metod som inte påverkar några av de övriga fibrerna. I detta syfte avlägsnas fiberfrämmande ämnen som kan extraheras med petroleumeter och vatten genom att behandla det lufttorra provet 1 timme i en Soxhlet extraktionsutrustning med petroleumeter med en minsta hastighet av 6 cykler per timme. Låt petroleumetem avdunsta från provmaterialet som sedan extraheras genom direktbehandling som innebär att provkroppen blötläggs i vatten i rumstemperatur i 1 timme och sedan blötläggs i vatten i 65 ± 5°C i ytterligare 1 timme under omrörning då och då. Badförhållandet vätska:provkroppskall vara 100:1. Avlägsna överflödigt vatten från provkroppen genom urkramning, avsugning eller centrifugcring och låt den lufttorka. Om fiberfrämmande ämnen inte kan extraheras med petroleumeter och vatten bör de avlägsnas genom att ersätta den ovan beskrivna vattenmetoden med annan lämplig metod som inte väsentligt förändrar någon av fiberkomponentema. Vad gäller vissa oblekta vegetabiliska fibrer (t. ex. jute, kokos) bör det noteras att normal förbehandling med petroleumeter och vatten inte avlägsnar alla naturligt förekommande fiberfrämmande 97

7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33

Nr L 83/6

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

30.3.73

ämnen. Trots detta görs ingen ytterligare förbehandling, såvida provet inte innehåller
appretur som är olöslig i både petroleumeter och vatten.

Analysrapporten bör innehålla fullständiga upplysningar om de förbehandlingsmetoder
som använts.

1.7. Provningsforfarcinde

1.7.1. Allmänna anvisningar

1.7.1.1. Torkning

Torka i minst 4 timmar, dock högst 16 timmar, vid 105 + 3°C i en ventilerad ugn med
ugnsluckan stängd hela tiden. Om torkperioden är kortare än 14 timmar måste
provkroppen vägas för att kontrollera att massan har förblivit konstant. Massan kan
anses konstant om variationen är under 0,05 % efter ytterligare 60 minuters torkning.

Undvik att hantera deglar och vägglas, provkroppar eller återstoder med bara händer vid
torkning, kylning och vägning.

Torka provkropparna i ett vägglas med locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidens
slut tillsluts vägglaset innan det tas ut ur ugnen och snabbt placeras i exsickatom.

Torka filterdegeln i ett vägglas med locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidens slut
tillsluts vägglaset innan det tas ut ur ugnen och snabbt placeras i exsickatom.

När annan utrustning än filterdeglar används bör torkningen i ugnen ske på sådant sätt
att fibrernas torrvikt kan bestämmas utan förlust.

1.7.1.2. Kylning

Kyl tills fullständig avkylning av vägglasen har uppnåtts, dock minst 2 timmar och med
exsickatom placerad bredvid vågen.

1.7.1.3. Vägning

Efter kylning vägs vägglaset inom 2 minuter från det att det avlägsnats ur exsickatom.
Väg med en noggrannhet av 0,0002 g.

1.7.2. Tillvägagångssätt

Ta från det förbehandlade analysprovet ut en provkropp på ungefar 1 g. Skär garn eller
tyg i ca 10 mm längder och skilj dem åt så mycket det går. Torka provkroppen i ett
vägglas, låt den svalna i exsickator samt väg den. Flytta över provkroppen i aktuellt kärl
enligt tillämpligt avsnitt av relevant gemenskapsmetod och väg därefter åter vägglaset
omgående. Provkroppens torrvikt erhålls som mellanskillnaden. Slutför analysen enligt
tillämpligt avsnitt av relevant metod. Undersök återstoden i mikroskop eller på annat
lämpligt sätt för att kontrollera att det fiberslag som skulle avlägsnas verkligen har lösts
ut.

1.8. Beräkning och redovisning av resultat

Uttryck varje komponents vikt i procent av den totala blandningens vikt. Procent löslig
komponent erhålls som mellanskillnaden. Resultatet beräknas på ren, torr massa som
justerats med hänsyn till a) konventionella återvinningsfaktorer och b) nödvändiga
korrektionsfaktorer för att den viktförlust som uppstår under förbehandlingen och
analysen skall beaktas.

1.8.1. Beräkning av den procentuella andelen rena torra fibrer skall göras med bortseende från
förlust av fibermassa under förbehandlingen.

30.3.73

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

Nr L 83/7

1.8.11. -VARIANT 1-

Dessa formler skall användas när en viss komponent i blandningen avlägsnas från den
första provkroppen och en annan komponent avlägsnas från den andra provkroppen:

p,% = 1	i — d, xll + 12 X 1		-J)l	x 100
p,% = 1	. di mi	m2 1	-J)l	x 100
p2% = 1	d4 _ d4 xD +	£i x (		x 100
1	. d4 m2	m, 1	d3 / J

P,% = 100 - (P,% + P2%)

p,%	är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten (komponent i den första provkroppen utlöst i den första reagensen).
Pj%	är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (komponent i den andra provkroppen utlöst i den andra reagensen).
Pj%	är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (den olösliga komponenten i båda provkroppama),
m.	är den första provkroppens torrvikt efter förbehandling,
m2	är den andra provkroppens torrvikt efter förbehandling,
n	är återstodens torrvikt sedan den första komponenten från den första provkroppen avlägsnats med hjälp av den första reagensen,
n	är återstodens torrvikt sedan den andra komponenten från den andra provkrop- pen avlägsnats med hjälp av den andra reagensen,
d,	är korrektions faktorn för viklförlust i den första reagensen hos den andra komponenten som inte löstes ut i den första provkroppen1,
d2	är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den tredje komponenten som inte löstes ut i den första provkroppen1.
d,	är korrektionsfaktom för viktförlust i den andra reagensen hos den första komponenten som inte löstes ut i den andra provkroppen1.
d,	är korrektionsfaktom för viktförlust i den andra reagensen hos den tredje komponenten som inte löstes ut i den andra provkroppen1.

1.81.2. —VARIANT 2—

Dessa formler skall användas när en komponent (a) avlägsnas från den första
provkroppen och lämnar kvar de öviga två komponenterna (b + c), och när två
komponenter (a 4- b) avlägsnas från den andra provkroppen och lämnar kvar den tredje
komponenten som återstod (c):

Pt% = 100 - (P2% + P,%)

p2% = 100 x di.li
m,

P3% = x ioo
m2

-di- x P,%

Pi% är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten (komponent
i den första provkroppen som lösts ut i den första reagensen).

Värdena för d anges i motsvarande avsnitt i de direktiv som hänför sig till de olika metoderna
för analyser av binära blandningar.

Nr L 83/8

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

30.3.73

P2% är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (komponent
som lösts ut i den andra reagensen, samtidigt med den första komponenten i
den andra provkroppen),

Pj% är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (komponent
som är olöslig i båda provkropparna),

m, är den första provkroppens torrvikt efter förbehandling,

m2 är den andra provkroppens torrvikt efter förbehandling,

Tj är återstodens torrvikt sedan den första komponenten i den första provkroppen

avlägsnats med hjälp av den första reagensen,

r2 är återstodens torrvikt sedan den första och andra komponenten i den andra

provkroppen avlägsnats med hjälp av den andra reagensen,

d| är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den andra

komponenten som inte lösts ut i den första provkroppen’,

d2 är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den tredje

komponenten som inte lösts ut i den första provkroppen1,

d4 är korrektionsfaktom för viktförlust i den andra reagensen hos den tredje

komponenten som inte lösts ut i den andra provkroppen1.

1.8.1.3. —VARIANT 3—

Dessa formler skall användas när två komponenter (a + b) avlägsnas från provkroppen
och lämnar kvar den tredje komponenten (c), och därefter två komponenter (b 4- c)
avlägsnas från en annan provkropp och lämnar kvar den första komponenten (a):

p,% = ivi x 100

P2% = 100 - (P,% + P,%)

P,% = dJi x 100

Pi% är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten (komponent
som utlösts med hjälp av av reagensen),

P2% är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (komponent
som utlösts med hjälp av reagensen),

P3% är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (komponent
som utlösts i den andra provkroppen med hjälp av reagensen),

m, är den första provkroppens torrvikt efter förbehandling,

m2 är den andra provkroppens torrvikt efter förbehandling,

T| är återstodens torrvikt sedan den första och den andra komponenten i den

första provkroppen avlägsnats med hjälp av den första reagensen,

r2 är återstodens torrvikt sedan den andra och den tredje komponenten i den

andra provkroppen avlägsnats med hjälp av den andra reagensen,

d2 är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den tredje

komponenten som inte lösts ut i den första provkroppen1

Värden för d anges i motvarande avsnitt i de direktiv som hänför sig till de olika metoderna för
analyser av binära blandingar.

100

30.3.73

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

Nr L 83/9

dj är korrektionsfaktom for viktförlust i den andra reagensen hos den första

komponenten som inte lösts ut i den andra provkroppen*.

1.8.14. VARIANT 4

Dessa formler skall användas när två komponenter i följd avlägsnas från blandningen
med användande av samma provkropp:

P,% = 100 - (P2% + P,%)

P,% = dj, x 100 —-4i- x P,%

m d2

P,% = iei x 100

Pi% är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten (första
utlösta komponent),

P2% är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (andra
utlösta komponent),

P,% är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (olöslig
komponent),

m är provkroppens torrvikt efter förbehandling,

r, är återstodens torrvikt efter det att den första komponenten avlägsnats med

hjälp av den första reagensen,

r2 är återstodens torrvikt sedan den första och andra komponenten avlägsnats med

hjälp av den första och andra reagensen,

d! är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den andra

komponenten1,

d2 är korrektionsfaktom för vikt förlust i den första reagensen hos den tredje

komponenten1,

d} är korrektionsfaktom för viktförlust i den första och andra reagensen hos den

tredje komponenten2.

1.8.2. Beräkning av den procentuella andelen av varje enskild komponent justerad med hänsyn
till konventionella återvinnings faktorer och i tillämpliga fall korrektionsfaktorer för
viktförlust under förbehandlingen:

Förutsatt att:

A = 1 + så är:	3\| + bi B = 1 100	+ a, + b-, 100	C = 1 + 100
P,A% =	P,A	x 100
P,A% =	P,A + P2B + PjC	x 100
Pj*% =	P,A	x 100
Pj*% =	P,A + P,B + P,C	x 100
P,A% =	PxC	x 100
P,A% =	P,A + P,B + P,C	x 100

P]A% är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten, inklusive
fukthalt och viktförlust under förbehandlingen.

Värden för d anges i motsvarande avsnitt i de direktiv som hänför sig till de olika metoderna
för analyser av binära blandningar.

Där så är möjligt bör d3 bestämmas i förväg med hjälp av experimentella metoder.

101

Nr L 83/10

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

30.3.73

P2A% är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten, inklusive
fukthalt och viktförlust under förbehandlingen,

P3A% är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten, inklusive
fukthalt och viktförlust under förbehandlingen,

P, är den första rena torra komponentens procentuella andel som erhållits med

hjälp av en av formlerna i 1.8.1,

P2 är den andra rena torra komponentens procentuella andel som erhållits med

hjälp av en av formlerna i 1.8.1,

Pj är den tredje rena torra komponentens procentuella andel som erhållits med

hjälp av en av formlerna i 1.8.1,

a, är den konventionella återvinningsfaktom för den första komponenten,

a2 är den konventionella återvinningsfaktom för den andra komponenten,

a3 är den konventionella återvinningsfaktom för den tredje komponenten,

bj är den procentuella andelen av den första komponentens viktförlust under

förbehandlingen,

b2 är den procentuella andelen av den andra komponentens viktförlust under

förbehandlingen,

b3 är den procentuella andelen av den tredje komponentens viktförlust under

förbehandlingen.

När en speciell förbehandling används bör om möjligt värdena b,. b2 och b3 bestämmas
genom att låta alla de ingående rena fibrerna undergå den förbehandling som används
i analysen. Rena fibrer är sådana som är fria från alla fiberfrämmande material, utom
sådant som normalt ingår (antingen därför att del är naturligt förekommande eller p.g.a.
tillverkningsprocessen), i det tillstånd (oblekt, blekt) de befinner sig i i det material som
skall analyseras.

När inga av de rena separata ingående fibrer som används vid tillverkningen av det
material som skall analyseras står till förfogande, måste man använda de medelvärden
för b|, b2 och b3 som erhållits genom provningar som utförts på rena fibrer som liknar
dem i den blandning som skall undersökas.

Om vanlig förbehandling genom extrahering med pelroleumeler och vatten används kan
man normalt bortse från korrektionsfaktorema b,. b2 och b3 utom ifråga om oblekt
bomull, oblekt lin och oblekt hampa där en viktförlust på 4 % på grund av förbe-
handlingen är allmänt godtagbar och motsvarande procentsats för polypropylen är 1 %.

När det gäller andra fibrer bortser man vid beräkningar vanligen från förluster orsakade
av förbehandling.

I. 8.3. Obs!

Exempel på beräkningar återfinns i bilaga 2 till detta direktiv.

II. METOD FÖR KVANTITA TIV A NAL YS GENOM MA NUELL SEP ARA TION A V TERNÄRA
FIBERBLANDNINGAR

II. 1. Tillämpning

Denna metod är tillämplig på alla typer av textil fibrer förutsatt att de inte bildar en intim
blandning och all del är möjligt att skilja dem åt för hand.

II. 2. Princip

Efter identifiering av komponenterna i textilvaran avlägsnas det fiberfrämmande
materialet genom lämplig förbehandling och sedan separeras fibrerna för hand, torkas
och vägs vaqiå varje fibers andel i blandningen beräknas.

102

30.3.73

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

Nr L 83/11

II. 3. Utrustning

11.3.1. Vägglas eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.

11.3.2. Exsickator med fuktindikerande blågel.

11.3.3. Ventilerad ugn för torkning av provkroppar i 105 ± 3°C.

11.3.4. Analysvåg med största fel 0,0002 g.

11.3.5. Soxhlet extraktionsutrustning eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.

11.3.6. Nål.

11.3.7. Torsionsprovare eller liknande utrustning.

II. 4. Reagenser

11.4.1. Petroleumeter, redestillerad, kokintcrvall 40 - 60°C.

11.4.2. Destillerat och dejoniserat vatten.

11.5. Kondilionerings- och pro vningsatmosför

Se 1.4.

II. 6. A na ty sprov

Se 1.5.

11.7. Förbehandling av analysprov

Se 1.6.

II. 8. Tillvägagångssätt

II.8.1. Analys av garn

Tag ut en provkropp som väger minst 1 g från ett förbehandlat analysprov. Om gamet
är mycket fint kan analysen göras på en längd som är minst 30 m lång oavsett vikt.

Klipp gamet i lämpligt stora bitar och skilj fibertyperna åt med en nål och om så krävs
med en torsionsprovare. De fibertyper som erhålls på detta sätt placeras i förvägda
vägglas och torkas vid 105 + 3°C tills man får en konstant vikt enligt beskrivningen i

1.7.1 och 1.7.2.

II.8.2. Analys av tyg

Tag ut en provkropp som väger minst I g från ett förbehandlat analysprov. Inga
stadkanter får ingå och kanterna skall vara noggrant putsade för att undvika fransning.
Fibrerna skall löpa parallellt med väft- eller varptrådama eller i trikåväv parallellt med
längs- eller tvärgående maskrader. Skilj de olika fibertyperna åt, samla ihop dem i
förvägda vägglas och förfar i enlighet med II.8.1.

II.9. Beräkning och redovisning av resultat

Vaije fiberkomponents vikt uttrycks i procent av blandningens totala vikt. Resultatet
beräknas på ren torr massa som justerats med hänsyn till a) konventionella återvinnings-
faktorer och b) erforderliga korrektionsfaktorer för den viktförlust som uppstår under
förbehandlingen.

103

Nr L 83/12

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

30.3.73

11.9.1. Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent på basis av ren torr massa
utan hänsyn till förlust av fibermassa under förbehandlingen.

P(% = 100 mt__ = 100

m| + m2+mj [ +in-» + mt

P2% — 100 m,__ — 100

m|4-m2 + m3 [ +mt -t-m^

in2

P3% = 100 — (P ,% + P2%)

P)% är den procentuella andelen av den första torra rena komponenten.

P2% är den procentuella andelen av den andra torra rena komponenten,

Pj% är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten,

mt är den första komponentens rena torrvikt efter förbehandling,

m2 är den andra komponentens rena torrvikt efter förbehandling,

m3 är den tredje komponentens rena torrvikt efter förbehandling.

11.9.2. För beräkning av den procentuella andelen av vaije komponent som justerats med hänsyn
till konventionella återvinningsfaktorer och i tillämpliga fall korrektionsfaktorer för
viktförlust under förbehandlingen, se 1.8.2.

III. METOD FÖR KVANTITATIV ANALYS AV TERNÄRA FIBERBLANDNINGAR MED
HJÄLP AV EN KOMBINA TION A V MANUELL OCH KEMISK SEPARA TION

När så är möjligt bör manuell separation användas varvid hänsyn tas till andelen
komponenter som separerats innan man går vidare med någon kemisk behandling av
varje enskild komponent.

IV. METODERNAS PRECISION

Precisionen som anges i de olika metoderna avser reproducerbarheten (se bilaga 2 till
direktivet om vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilblandningar).

Reproducerbarheten syftar på tillförlitligheten, dvs. den inbördes överensstämmelsen
mellan experimentellt framkomna värden, erhållna vid olika laboratorier eller vid olika
tillfallen, vid användning av samma analysmetod på provkroppar från en identiskt
överensstämmande blandning.

Reproducerbarhetenanges av konfidensintervallet för resultaten vid 95 % konfidensnivå.

Detta innebär, förutsatt att metoden tillämpats på en identiskt överensstämmande
blandning, alt skillnaden mellan två resultat i en serie analyser, gjorda vid olika
laboratorier, kommer att överskridas endast i 5 fall av 100.

För att bestämma precisionen hos analysen av en temär blandning tillämpar man på
vanligt sätt de värden som anges i de metoder för analys av binära blandningar som har
använts för att analysera även de ternära blandingarna.

Förutsatt att man i de fyra varianterna av kvantitativ kemisk analys av ternära
blandningar bestämmer alt två upplösningar skall utföras (med användande av två
separata provkroppar för de första tre varianterna och en provkropp för den fjärde

30.3.73

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

Nr L 83/13

varianten) samt förutsatt att E| och E2 anger precisionen för de två metoderna för analys
av binära blandningar, visar nedanstående tabell resultatets precision för vaije
komponent:

Varianter Komponent fiber	1	2 och 3 -	4
a	E,	E,	E,
b	e2	E, + Ej	E, + Ej
c	E, + E2	Ej	El + Ej

Om den fjärde varianten används kan man finna att graden av precision är lägre än den
som beräknats med hjälp av ovanstående metod, vilket förklaras av den första reagensens
möjliga påverkan på återstoden, dvs. komponenterna b och c. Delta skulle dock vara
svårt alt utvärdera.

V.	PROVNINGSRA PPORT
V.l.	Ange den variant eller de varianter som användes för att utföra analysen samt metoderna, reagensema och korrektionsfaktorerna.
V.2.	Redovisa alla detaljer som rör någon speciell förbehandling (se 1.6).
V.3.	Redovisa de enskilda resultaten och det aritmetiska medelvärdet, samtliga med en decimals noggrannhet.
V.4.	Redovisa om möjligt metodens precision, beräknad enligt tabellen i avsnitt IV, för varje komponent.

105

8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33

Nr L 83/14

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

30.3.73

BILAGA 2

EXEMPEL PÅ BERÄKNING AV KOMPONENTERNAS PROCENTANDEL 1 VISSA
TERNÄRA BLANDNINGAR MED ANVÄNDANDE AV NÅGRA AV DE VARIANTER
SOM BESKRIVS 1 PUNKT 1.8.1 I BILAGA 1

Tag fallet med en fiberblandning som vid den kvalitativa analysen visade sig innehålla följande
komponenter: 1. kardull, 2. nylon (polyamid), 3. oblekt bomull.

VARIANT NR 1

Genom att använda denna variant, dvs. användande av tvä olika provkroppar och avlägsnande av
en komponent (a = ull) genom att lösa ut densamma från den första provkroppen och en annan
komponent (b = polyamid) från den andra provkroppen kan följande resultat erhållas:

1. Den första provkroppens torrvikt efter förbehandling (m,) = 1,6000 g

2. Återstodens torrvikt efter förbehandling med alkalisk

natriumhypoklorit (polyamid + bomull) (r,) = 1,4166 g

3. Den andra provkroppens torrvikt efter förbehandling (mj — 1,8000 g

4. Återstodens lorrvikt efter behandling med myrsyra (ull + bomull) (r,) = 0,9000 g

Behandling med alkalisk natriumhypoklorit medför inte någon viktförlust för polyamid medan
oblekt bomull tappar 3 % i vikt, därför är d( = 1,0 och d2 = 1,03.

Behandling med myrsyra medför ingen viktförlust för ull eller oblekt bomull, därför är dj och d4
= 1,0.

Om de värden som erhålls genom kemisk analys och korrektions faktorerna byts ut i formeln under
punkt 1.8.1.1 i bilaga 1 far man fram följande resultat:

P,% (ull) = [ L22 — 1,03 x II4166 + °.9000 x I 1 -L22 1 ]

[ 1,0 1,6000 1,8000 \ 1.0 /J

P2% (polyamid) = [ K2 - 1,0 x 12200 + 1,4166 x / t_L0

[ 1.0 1,8000 1,6000 ( 1.0

P,% (bomull) = 100 — (10,30 + 50,00) = 39,70

x 100 = 10,30

x 100 = 50,00

De olika rena torra fibrernas procentandelar i blandningen är som följer:

Ull

Polyamid

Bomull

10,30 %

50,00 %

39.70 %

Dessa procentandelar måste justeras enligt formlerna i punkt 1.8.2 i bilaga 1 för att även de
konventionella återvinnings faktorerna och korrektionsfaklorerna för viktförluster efter
förbehandling skall beaktas.

106

30.3.73

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

Nr L 83/15

Som anges i bilaga 2 till direktivet om benämningar på textilier är de konventionella återvinnings-
faktorema som följer: kardull 17,0 %, polyamid 6,25 %, bomull 8,5 %. Även oblekt bomull
uppvisar en viktförlust på 4 % efter förbehandling med petroleumeter och vatten. Alltså är:

10,30 x

i □. 17.0 + 0.0 i

1+ 100 ' /

/ 1 + 17,0 4- 0,01 + 50 oo x (	t + 6,25 + 0,01 + 39 70 x /	I + 8,5 + 4.01
l 100 / 1	100 / \	100 1

x 100 = 10,97

50,00

P2A% (polyamid) = -----

I i u. 6.25 + 0,0

I 1 + 100 >

109,8385

x 100 = 48,37

P}A% (bomull) = 100 - (10,97 + 48,37) = 40,66

Garnets sammansättning är därför som följer:

Polyamid 48,4 %

Bomull 40,6 %

Ull 11,0%

100,0 %

VARIANT 4

Tag fallet med en fiberblandning som vid den kvalitativa analysen visade sig innehålla följande
komponenter: kardull, viskos, oblekt bomull.

Antag att följande resultat erhålls när variant 4 används, dvs. man avlägsnar två komponenter i
följd från fiberblandningen i en enstaka provkropp:

1. Provkroppens torrvikt efter förbehandling (m() = 1,6000 m

2. Återstodens torrvikl efter den första behandlingen med alkalisk

natriumhypoklorit (viskos + bomull) (r,) = 1,4166 g

3. Återstodens torrvikt efter den andra behandlingen av återstoden

rt med zinkklorid/myrsyra (bomull) (rj = 0,6630 g

Behandling med alkalisk natriumhypoklorit medför ingen viktförlust för viskos medan oblekt
bomull förlorar 3 %, därför är d( = 1,0 och d2 = 1,03.

Som ett resultat av behandling med zinkklorid/myrsyra ökar bomulls vikt med 4 % så att d3 =
(1,03 x 0,96) = 0,9888, avrundat till 0,99, (där d, är korrektionsfaktom för den tredje
komponentens viktförlust respektive viktökning i den första och andra reagensen).

Om de värden som erhållits genom kemisk analys och korrektions faktorerna byts ut i formlerna
i punkt 1.8.1.4 i bilaga 1 får man fram följande resultat:

P2% (viskos) = h0 x 1.4166 x 100 --L0 x 40 98 = 48,75%

1.6000 1,03

P,% (bomull) = °." x 0.6630 x 100 = 41,02%

1,6000

P,% (ull) = 100 — (48,75 + 41,02) = 10,23%

107

Nr L 83/16

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

30.3.73

Som redan angetts i variant 1 måste dessa procentandelar justeras med hjälp av formlerna i punkt

1.8.2 i bilaga 1.

10,23 x (

, 17.0 + 0.0 1

1 “1ÖÖ— 1

10,23 x (

1 + 17,0+.0,01

100 /

+ 48,75 X (

1 + 13 + 0,0 1 + 41 02 x /

100 1 '

, c 8.5 + 4.01

100 /

x 100 — 10,57%

Pja% (viskos)

113,2041

PJA% (bomull) = 100 — (10,57 + 48,65) = 40,78%

Gamets sammansättning är därför som följer:

Viskos 48,6 %

Bomull 40,8 %

Ull 10,6 %

100,0 %

108

30.3.73

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

Nr L 83/17

TABELL ÖVER TYPISKA TERNÄRA BLANDNINGAR SOM KAN ANALYSERAS MED HJÄLP AV
GEMENSKAPSMETODER FÖR ANALYS AV BINÄRA BLANDNINGAR
(som exempel)

109

Nr L 83/18

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

30.3.73

110

30.3.73

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 5

Nr L 83/19

Nr på binär gemenskapsmetod och rea-
gens

1 (aceton)

och 3 (zinkklorid/myrsyra)

6 (diklormetan)

och 3 (zinklorid/myrsyra)

1 (aceton)
och 11 (svavelsyra 75% m/m)

6 (diklormetan)
och 11 (svavelsyra 75% m/m)

1 (aceton)

och 8 (dimetylformamid)

6 (diklormetan)
och 8 (dimetylformamid)

6 (diklormetan)
och 4 (myrsyra 80% m/m)

6 (diklormetan)
och 7 (svavelsyra 75% m/m)

1 (aceton)
och 4 (myrsyra 80% m/m)

1 (aceton)

och 8 (dimetylformamid)

8 (dimetylformamid)

och 7 (svavelsyra 75% m/m)
eller

9 (koldisulfid/aceton 55,5/44,5
m/m)

och 7 (svavelsyra 75% m/m)

Variant*

••t

■fl-

Ingående fibrer

Komponent 3

bomull

ull eller hår

bomull, viskos, kupro eller

modal

”u

’>

□ fl
o S
x e

bomull, viskos, kupro eller

modal

polyester

JL>

u
y

v
>»
g.

polyester

Komponent 2

viskos, kupro eller vissa
typer av modal

silke

akryl

polyamid 6 eller 6-6

bomull, viskos, kupro eller

modal

polyamid 6 eller 6-6

akryl

bomull, viskos, kupro eller

modal

Komponent 1

aceton

triacetat

aceton

triacetat

acetat

triacetat

15
o

acetat

vissa klorfibrer

Blandning

•n
Cl

\O
Cl

t"
Cl

Cl
<*>

När variant 4 används, tag då först bort den första komponenten med hjälp av den första reagensen.

111

Nr L 57/52

387X0142/S

Europeiski gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 6

27.2.87

KOMMISSIONEN

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION
av den 6 februari 1987
om vissa metoder för avlägsnandet av fiberfrämmande material före kvantitativ analys av
fiberblandningar

(87/142/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt den andra strecksatsen i
artikel 155 i detta, och

med beaktande av följande:

Rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om till-
närmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på
textilier1 i dess senaste lydelse enligt direktiv 83/623/EEG’
föreskriver obligatorisk märkning av textilvaror vars fiberinne-
håll måste analyseras för att kontrollera om innehållet över-
ensstämmer med informationen på etiketten.

Rådets direktiv 72/276/EEG5 i dess senaste lydelse enligt
direktiv 81/75/EEG4 och rådets direktiv 73/44/EEG1 fast-
lägger de analyskrav som måste uppfyllas för att vid kontroller
inom gemenskapen bestämma fiberinnehållet i de textilvaror
som består av binära och ternära blandningar. Dessa krav
omfattar både förbehandlingen av provet och själva den
kvantitativa analysen.

Rådets direktiv 72/276/EEG och 73/44/EEG föreskriver att
det fiberfrämmande ämnen som tillförts textilvaror måste
avlägsnas innan provets fiberinnehåll analyseras. Dessa
direktiv fastlägger en standardmetod som är tillämplig för
avlägsnandet enbart för sådana fiberfrämmande ämnen som
kan extraheras med petroleumeter och vatten. Direktiven
anger emellertid inte något förfarande beträffande de många
olika alag av tillsatta material som inte löses ut i dessa
substanser. Under dessa förhållanden får de laboratorier som

1 EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16

1 EGT nr L 353, 15.12.1983, s. 8.

5 EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1.

4 EGT nr L 57, 4.3.1981, s. 23.

5 EGT nr L 83, 30.3.1973, s. 1.

utför de ovannämnda kontrollerna av textilvaror använda olika
metoder som kan ge skiljaktiga resultat.

På teknikens nuvarande utvecklingsstadium är det i praktiken
omöjligt att fastlägga bindande och detaljerade metoder för
avlägsnandet av sådant tillfört material som inte löses ut i
petroleumeter och vatten p.g.a. materialets komplexitet och
varierande sammansättning.

För att så långt möjligt säkerställa den nödvändiga enhetlig-
heten i resultaten vid de kontroller av textilvaror som utförs
inom gemenskapen är det trots detta lämpligt att laboratorierna
får tillgång till lämpliga metoder som de bör använda för att
avlägsna de vanligaste typerna av tillfört material som inte kan
extraheras med petroleumeter och vatten. Metoder som återger
dessa kännetecken anges i ISO teknisk rapport 5090 av den 15
februari 1977 och UNI standard 8046 från juni 1980. Dessa
metoder har godkänts av experter från de nationella laboratori-
erna vid ett möte med kommissionens arbetsgrupp för analy-
ser. Det är önskvärt att man vidtar åtgärder för att dessa
metoder används i tillämpliga fall och att tillämpningen av
dem därför rekommenderas. Hänvisning kan därför ske till
ovannämnda dokument som anger de erforderliga varianterna
och de inneboende begränsningar som vidlåder dessa metoder.

Dessa slutsatser överensstämmer med de synpunkter som
uttalats av kommittén för direktiv som rör benämningar på och
märkning av textilier.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed rekommenderas att de laboratorier tom utfor kontrol-
ler av textilvarors sammansättning vid förbehandlingen av
provet före analysen använder de metoder för avlägsnandet av
fiberfrämmande ämnen som anges i bilagan till denna rekom-
mendation.

112

27.2.87

387X0142/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 6

Nr L 57/53

Artikel 2

Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla de åtgärder som vidtagits på grundval av denna
rekommendation.

Artikel 3

Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.

Utfardad i Bryssel den 6 februari 1987.

På kommissionens vägnar

Grigoris VARFIS

Kommissionsmedlem

113

Nr L 57/54

387X0142/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 6

27.2.87

BILAGA

REKOMMENDERADE METODER FÖR AVLÄGSNANDET AV FIBERFRÄMMANDE
AMNEN FÖRE DEN KVANTITATIVA ANALYSEN AV

TEXTILFIBERBLANDNINGAR

(Punkt 1.6, tredje stycket, första meningen ■ bilaga 2, avsnitt 1 till direktiv 72/276/EEG
och direktiv 73/44/EEG)

1. INLEDNING

Med 'fiberfrämmande ämnen' avses inom textilindustrin de naturligt förekommande eller
syntetiska substanser som tillförs textilvaror vid något steg i tillverkningsprocessen. Dessa
substanser tjänar många olika ändamål beroende på den ifrågavarande textilvarans typ och
avsedda användning.

Fiberfrämmande ämnen är indelade i flera klasser, nämligen:

— Smörj- och fuktningsmedel.

— Limämnen.

— Appretyrer.

2. BESTÄMMELSER AVSEENDE AVLÄGSNANDET AV TILLFÖRDA ÄMNEN

När det gäller blandningar eller när ovidkommande fibrer påträffas i textilvaror som påstås
vara ’rcna’ är det nödvändigt att göra en kvantitativ analys av fibersammansättningen,
vanligen genom att upplösa en eller flera av varans beståndsdelar, för att kontrollera
fiberinnehållet.

2.1. Före själva analysen måste emellertid alla fiberfrämmande ämnen avlägsnas i enlighet med
den nyinsatta artikeln 12.3 i direktiv 71/307/EEG om benämningar på textilier. Denna
artikel fastställs i artikel 1.7 i direktiv 83/623/EEG.

2.2. Detta krav återfinns även i en något annorlunda form i direktiv 72/276/EEG (bilaga 2,
avsnitt 1, fjärde och femte stycket) och i 73/44/EEG (bilaga 1, inledningen, åttonde och
nionde stycket) om kvantitativ analys av binära och ternära fibcrblandningar.

2.3. Bilaga 1 och 2 till de ovannämnda direktiven om kvantitativ analys fastställer i punkt 1.6,
Töroehandling av analysprovet’, en standardmetod som innebär extrahering med
petroleumeter och därefter blötläggning, forst i kallt och sedan i varmt vatten för att
avlägsna vissa typer av fiberfrämmande ämnen, särskilt sådana som kan extraheras med
petroleumeter och vatten (oljor; fetter, vaxer, vattenlösliga produkter m.m.)

2.4. Ingen metod for att avlägsna andra fiberfrämmande ämnen anges utan det tredje och fjärde
stycket i punkt 1.6 föreskriver följande:

'Om fiberfrämmande ämnen inte kan extraheras med petroleumeter och vatten bör de
avlägsnas genom att ersätta den ovan beskrivna vattenmetoden med annan lämplig metod
som inte väsentligt förändrar någon av fiberkomponentema...

Analysrapportema bör innehålla fullständiga upplysningar om de förbehandlingsmetoder
som använts.*

De ämnen som tillförs textilvaror uppvisar stor variation och komplexitet i samman-
sättningen. Den tekniska utvecklingen av sådana substanser fortgår ständigt och deras
kännetecken och i synnerhet deras lösnings förmåga varierar från tid till annan. Detta innebär
att avlägsnandet av dessa substanser är en ytterst komplicerad process som ger varierande
resultat.

Följaktligen förefaller det praktiskt taget omöjligt att före analysen ange exakta och
uttömmande standardmetoder för avlägsnandet av alla typer av tillförda ämnen.

Av denna anledning anger inte direktiven några sådana metoder utan överlämnar åt
laboratorierna att i och for analys välja lämpliga tillvägagångssätt att avlägsna de tillförda
ämnen som kan finnas i textilvaror.

3. REKOMMENDERADE METODER

3.1. Trots att det är omöjligt att utforma metoder som kan användas for alla tillförda ämnen
skulle det ändå innebära en hjälp för analyslaboratoriema att ha tillgång till metoder som
anger ett exakt tillvägagångssätt som kunde användas när så är lämpligt i de olika fall som
uppstår och i synnerhet for utlösning av de vanligaste tillförda substanserna.

Utan sådana metoder kan avlägsnandet av dessa substanser före analysen av textilvaror ske
på olika sätt i olika laboratorier, och detta kunde leda till varierande analysresultat.

Följaktligen är det tillrådligt att föreslå lämpliga metoder för avlägsnandet av de viktigaste, 114

till textilvaror tillförda substanserna for att uppnå en viss enhetlighet i förbehandlingen av
de provkroppar som skall undersökas.

27.2.87

Prop. 1992/93:33
Bilaga 6

Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 57/55

387X0142/S

3.2. Följande metoder anses lämpliga for avlägsnandet av fiberfrämmande ämnen, särskilt
appretyrer, och de kan därför användas:

— De som anges i ISO teknisk rapport 5090 av den 15 februari 1977, tabell och bilaga.

— De som anges i UNI1 standard 8046 från juni 1980 och som återfinns i kapitel 4, punkt
4.2, 4.3, 4.4, 4.6, 4.7, 4.8, 4.9, 4.11 om de tillförda substanser som anges i kapitel 5,
serienummer 5.4, 5.8, 5.10, 5.17, 5.19, 5.21. 5.22, 5.23, 5.28 och 5.29.

5. VARNING

Följande omständigheter, som även anges i den andra meningen i första stycket i ISO
rapport 5090, bör beaktas:

— De föreslagna metoderna är ibland bristfälliga och kan inte förbättras på nuvarande
utvecklingsstadium.

— För att avlägsna vissa fiberfrämmande ämnen saknas metoder.

— Det är inte möjligt att avgöra om alla fiberfrämmande ämnen avlägsnats helt eftersom
det f.n. saknas metoder for identifiering av samtliga nu förekommande fiberfrämmande
ämnen.

— Vissa metoder kan skada textilfibrema utan att det f.n. ar möjligt att bedöma skadans
omfattning.

UNI = Ente Nationale Italiano di Unificazione.

115

Nr L 75/28

387X0185/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 7

17.3.87

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 6 februari 1987
om kvantitativa analysmetoder för identifiering av akryk och modakrylfibrer, klorfibrer
och trivinylfibrer

(87/185/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt den andra strecksatsen i
artikel 155 i detta, och

med beaktande av följande:

Bilaga 1 till rädsdircktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om
tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar
på textilier1 i dess senaste lydelse enligt direktiv
83/623/EEG2, som föreskriver obligatorisk märkning av
textilvaror, anger fibrernas benämningar och beskrivningar av
desamma. De fibrer som ingår i dessa varor och som namnges
på etiketten måste överensstämma med dessa beskrivningar.

Bilagan föreskriver att de fibrer som anges i punkt 24, 25, 27
och 35 måste i kedjan innehålla vissa procentandelar av en
given monomer sammansättning som är det enda kriteriet som
gör det möjligt att identifiera dem och i vissa fall skilja dem
åt från varandra.

När man kontrollerar att textilvarors sammansättning över-
ensstämmer med den som anges på etiketten kan det visa sig
nödvändigt att kontrollera dessa procentandelar for att
identifiera de ovannämnda fibrerna. I detta syfte måste
analyslaboratoriema ha tillgång till lämpliga metoder for
kvantitativ bestämning av det kväve och klor som bildar den
monomera sammansättningen i dessa kemiska fibrer.

På teknikens nuvarande utvecklingsstadium är det inte alltid
möjligt att enbart bestämma de ingående kvantiteterna kväve
eller klor i de ovannämnda monomera sammansättningarna
eftersom sådana kvantiteter kan bestämmas endast for
produkten i sin helhet, inklusive viss procentandel av sub-
stanserna, p.g.a. i fibern förekommande material, t.ex.
färgämnen eller tillsatser som innehåller kväve och klor.
Under dessa förhållanden är det inte möjligt att fastställa
bindande analysmetoder.

För att så långt möjligt säkerställa den nödvändiga enhetlig-
heten i resultaten vid de kontroller av textilvaror som utförs
inom gemenskapen är det trots detta lämpligt att laboratorierna

får tillgång till metoder for kvantitativ bestämning av kväve
och klor som är så exakta som möjligt med hänsyn till
teknikens nuvarande utvecklingsstadium och som laboratorier-
na får använda. Sådana metoder har utarbetats på basis av ett
flertal prov som utförts under kommissionens överinseende vid
flera olika laboratorier. Användningen av dem bör därför
rekommenderas i enlighet med de synpunkter som uttalats av
kommittén för direktiv som rör benämningar på och märkning
av textilier.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härigenom rekommenderas de laboratorier som genomför
kontroller att textilvarors sammansättning överensstämmer i
avsikt att identifiera de fibrer som anges under punkt 24, 25,
27 och 35 i bilaga 1 till direktiv 71/307/EEG använder de
metoder for kvantitativ analys som anges i bilagan till denna
rekommendation.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla de åtgärder
som vidtagits på grundval av denna rekommendation.

Artikel 3

Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.

Utfardad i Bryssel den 6 februari 1987.

Pä kommissionens vägnar

Grigoris VARF1S

Kommissionsmedlem

EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.

EGT nr L 353, 15.12.1983, s. 8.

116

17.3.87

387X0185/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 7

Nr L 75/29

BILAGA

REKOMMENDERADE KVANTITATIVA ANALYSMETODER FÖR IDENTIFIERING-
EN AV AKRYL- OCH MODAKRYLFIBRER OCH KLORFIBRER OCH
TRIVINYLFIBRER

Obs!

Metoderna enligt A och B nedan gör det möjligt au verifiera de tillåtna procentandelarna
monomera sammansättningar for akryl och modakrylfibrer samt klorfibrer och trivinylfibrer
enligt punkt 24 och 27 respektive 25 och 35 i bilaga 1 till direktiv 71/307/EEG.

Dessa metoder skall emellertid inte betraktas som det enda sättet att verifiera att de ovanstående
fibrerna överensstämmer med beskrivningen. Om någon tvekan uppstår kan de resultat som erhålls
med dessa metoder kontrolleras med andra lämpliga tekniker, särskilt när resultaten ligger på
gränsen for det godtagbara för den berörda fibern.

A. METOD FÖR KVANTITATIV BESTÄMNING AV KVÄVEHALTEN FÖR ATT
IDENTIFIERA DE AKRYL- OCH MODAKRYLFIBRER SOM ANGES UNDER PUNKT
24 OCH 27 I BILAGA 1 TILL DIREKTIV 71/307/EEG

1. Tillämpning

Denna metod är, efter avlägsnandet av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på akryl- och
modakrylfibrer i rent tillstånd och sedan de avskiljts från en blandning.

Denna metod kan endast tillämpas när tillsatser, särskilt kvävesubstanser, kan avlägsnas
helt före analysen. I detta sammanhang betraktas färgämnen som tillsatser trots råds-
direktiv 72/276/EEG1 om analys av binära blandningar.

2. Princip

Kvävehalten bestäms och den viktprocent akrylonitrilenhet som finns i fibern beräknas
med hjälp av en konverteringsfaktor.

3. Utrustning och reagenser

3.1 Utrustning

i) Kjeldahlkolv, kapacitet 500 ml.

ii) Kjeldahl destilleringsapparat.

iii) Titreringsapparat som medger noggrannheten 0,05 ml.

3.2 Reagenser

Samtliga reagenser måste hålla analytisk kvalitet och vattnet måste vara destillerat.

i) Vattenfritt kaliumsulfat.

ii) Kopparsulfat (CuSO4 5H2O)

iii) Koncentrerad svavelsyra, (d = 1,84 vid 20*C).

iv) Svavelsyra 0,1 N (standardlösning).

v) Natriumhydroxidlösning 400 g/1. Lös upp 400 g natriumhydroxid i 400 - 500 ml
vatten och späd med vatten till 1 liter.

vi) Natriumhydroxidlösning 0,1 N (standardlösning).

viii) Fcnolftaleinlösning som indikator.

4. Utförande

Följ anvisningarna i avsnitt 1 ‘Allmänna anvisningar for kvantitativ kemisk analys av
textilfiberblandningar’ i direktiv 72/276/EEG i fråga om provuttag, torkning, vägning och
förbehandling.

117

EGT nr L 173, 31.7.1972.

17.3.87

387X0185/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 7

Nr L 75/31

3. Utrustning och reagenser

3.1. Utrustning

i) Förbränningskolv av borosilikatglas eller liknande material med vid hals och ca. 500
ml kapacitet försedd med glaspropp av slipat borosilikatglas på vilken en ca 100 mm
lång platinumtråd (diameter 0,5-0,7 mm) svetsats fast (fig. 1).

Kolven och proppen måste vara försedda med en anordning som förhindrar att proppen
rubbas ur sitt läge och att gas slipper ut under förbränningsprocessen.

ii) Anordning for fjärrtändning av materialet (infraröd rekommenderas).

iii) Filterpapper med låg klor- och askhalt.

3.2 Reagenser

Samtliga reagenser måste hålla analytisk kvalitet och vattnet måste vara destillerat.

i) Natriumhydroxid 0,01 N (standardlösning).

ii) 30 % väteperoxid (m/m).

iii) Syrgastub.

iv) Övcrklorsyra (70 % m/m, d = 1,67).

v) 0,1 % difcnylkarbazonalkohollösning (m/m).

vi) Kvicksilver (Il)-perklorat 0,01 N standardlösning med natriumklorid, stamlösning.
Lösningen tillreds genom att 1,1 g kvicksilveroxid (gul) blandas med 800 ml vatten och
skakas. Därefter tillsätts 1,54 ml 70 % överklorsyra. Denna lösning späds till 1 000 ml
och standardiseras med natriumkloridlösning av bestämd koncentration.

4. Utförande

Följ anvisningarna i avsnitt 1 'Allmänna anvisningar for kvantitativ kemisk analys av
textilfiberblandningar’ i direktiv 72/276/EEG i fråga om provuttag, torkning, vägning och
forbehandling.

Väg noga ett torrt prov om ca 30 mg och placera det på filterpappret som vikts (i de
streckade linjerna enligt figur 2) och rullats nedifrån och upp.

Vira den platinumtråd som sitter fast i proppen hårt runt papperspaketet med provkroppen
så att tändningspappret sticker ut.

Häll 10 ml vatten, 20 ml natriumhydroxid 0,01 N lösning och 3 - 4 droppar väteperoxid i
kolven.

Fyll kolven med syre under ett par sekunder tills den blir full. Antänd tändningspappret, sätt
omedelbart i glasproppen och skruva fast den ordentligt.

Låt kolven med innehåll svalna. Skaka kolven kraftigt flera gånger under 25 - 30 minuter för
att påskynda upptagningen av förbränningsprodukterna.

Fyll flaskhalsen med några ml destillerat vatten och avlägsna sedan proppen. Skölj
platinumtråden och flaskans sidor med 50 - 60 ml vatten.

Låt alkalinlösningen koka 3 - 5 minuter och se till att lösningen får ett pH-värde på ca. 3,5
med hjälp av 70 % övcrklorsyra.

Tillsätt 2 ml difenylkarbazonindikator och lilrat med 0,01 N kvicksilvcrpcrklorallösning tills
färgen övergår från neutral till lila.

Utfor kontrolltitrering med hjälp av samma mängder reagens och filterpapper som använts
i provet.

(1 stället för titrering med kvicksilver (H)-perklorat och kromatisk indikator kan man göra
en potentiometrisk titrering med hjälp av en silvcrelcktrod med en silvemitratlösning av
bestämd koncentration.)

118

387X0185/S

Nr L 75/30

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Bilaga 7

17.3.87

Ca. 0,5 g av det torra provmaterialet vigs noga och överfors till Kjeldahlkolven. Tillsätt 10
g kaliumsulfat, 1 g kopparsulfat och 25 ml koncentrerad svavelsyra (densitet: 1,84). Skaka
innehållet i flaskan försiktigt tills alla fibrerna är ordentligt genomfuktade av syran.

Placera kolven i lutande ställning i ett dragskip och värm upp den igen långsamt och
försiktigt över en bunsenbrännare eller annan uppvärmningsanordning tills fibrerna är
upplösta. Höj sedan värmen så att lösningen sjuder (ca. 350*C) i 30 minuter, d.v.s. tills
lösningen blir nästan färglös.

Låt kolven svalna och späd innehållet försiktigt med 150 ml vatten.

Hill ca. 100 ml 0,1 N svavelsyrelösning i en 250 ml kolv som är placerad under destillerings-
apparatens kylare så att avrinningsröret befinner sig just under vätskeytan.

Koppla ihop Kjeldahlkolven med destilleringsapparaten och tillsätt 120 ml natrium-
hydroxidlösning (400 g/1) långsamt och försiktigt.

Höj värmen så att lösningen sjuder och samla upp minst 100 ml av destillatet så att hela
mängden ammoniak återvinns.

Sänk ner Erlenmeyerkolven så att utsidan på kylaren befinner sig ca. 200 mm ovanför
vätskeytan och destillera i ytterligare en minut.

Skölj avrinningsröret med destillerat vatten och samla upp skölj vätskan i Erlenmeyerkolven.

Titrera destillatet med standardiserad 0,1 N natriumhydroxidlösning och använd därvid
fcnolftaleinlösning som indikator.

5. Beräkning av resultat

Beräkna det procentuella kväveinnehållet i den torra provkroppen enligt nedan:

A % = 14(V,n, -

10.m

där

A % = det procentuella kväveinnehållet i den rena, torra provkroppen.

Vj = den totala volymen, i ml, svavelsyrelösning 0,1 N.

Oj = svavelsyrelösningens koncentration, uttryckt som normalitct.

V2 = den totala volymen, i ml, natriumhydroxidlösning 0,1 N.

n, = natriumhydroxidlösningens koncentration, uttryckt som normalitct.

m = är den förbehandlade torkade provkroppens vikt i gram.

Beräkna akrylnitrilmonomerenheten med en decimal med hjälp av denna formel:

— Akrylnitrilenhet % = A % x 3,788.

6. Precision

Konfidensintervallet för de erhållna resultaten med denna metod skall inte vara större än 4-
1 vid 95 % konfidensnivå.

B. METOD FÖR KVANTITATIV BESTÄMNING AV KLORH ALTEN FÖR ATT IDENTIFIE-
RA DE KLORFIBRER OCH TRIVINYLFIBRER SOM ANGES UNDER PUNKT 25 OCH
35 I BILAGA 1 TILL DIREKTIV 71/307/EEG

1. Tillämpning

Denna metod kan, efter avlägsnandet av fiberfrämmande ämnen, användas för att identifiera
klorfibrer och trivinylfibrer i rent tillstånd och sedan de avskiljts från en blandning.

Denna metod kan endast tillämpas när tillsatser, särskilt klorater, kan avlägsnas helt före
analysen. I detta sammanhang betraktas färgämnen som tillsatser trots rådsdirektiv
72/276/EEG om analys av binära blandningar.

2. Princip

Klorhaltcn bestäms och viktprocenten vinyl eller vinylidenklorid beräknas med hjälp av en
konverte rings faktor sedan provkroppen förbränts i syre.

119

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992

Prop. 1992/93:33

Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Frig-
gebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinken-
spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unc-
kel, P. Westerberg, Ask

Statsrådet Davidson anmäler fråga om en lag om märkning av textilier.

Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om
märkning av textilier i enlighet med bilagan till detta protokoll.

Ur protokollet:

Gunnel Strinde

gotab 42047, Stockholm 1992

120

Märkning av textilier

1992/93:33

Regeringens proposition1992/93:33

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 3

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Prop. 1992/93:33

Bilaga 4

Regeringens proposition
1992/93:33

Prop. 1992/93:33
Bilaga 4

Prop. 1992/93:33
Bilaga 5

Prop. 1992/93:33
Bilaga 6