Marknadsföring av kristallglas

Proposition 1995/96:225

Regeringens proposition

1995/96:225

Marknadsföring av kristallglas

Prop.

1995/96:225

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 23 maj 1996

Göran Persson

Leif Blomberg

(Civildepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lägger regeringen fram förslag till en lag om marknads-
föring av kristallglas. Syftet är att i svensk rätt genomföra rådets direktiv
69/493/EEG av den 15 december 1969 om tillnärmning av medlemsstater-
nas lagstiftning om kristallglas.

Genom lagen bemyndigas regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om bl.a. beteckningar och
symboler som skall vara skyddade i marknadsföringen av kristallglas.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 225

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:225

1 Förslag till riksdagsbeslut........................ 3

2 Förslag till lag om marknadsföring av kristallglas ....... 3

3 Ärendet och dess beredning ...................... 5

4 EG:s direktiv om kristallglas ..................... 5

4.1 Bakgrund och syfte ....................... 5

4.2 Kristalldirektivets närmare innehåll ............ 6

4.3 Kristalldirektivet i praktisk tillämpning ......... 10

4.4 EG-domstolens tolkning av kristalldirektivet ...... 14

5 Den svenska regleringen ........................ 15

5.1 Behovet av svenska regler................... 15

5.2 Utformningen av svenska regler............... 17

5.3 Tillsyn m.m............................ 19

6 Kostnadskonsekvenser.......................... 24

7 Ikraftträdande................................ 25

8 Författningskommentar ......................... 26

Bilaga 1 Promemorians lagforslag ................... 31

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna............. 33

Bilaga 3 Rådets direktiv 69/493/EEG av den 15 december 1969
om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning
om kristallglas i svensk, fransk, tysk och engelsk
version ............................... 34

Bilaga 4 Kapitel 70 i EG:s tulltaxa .................. 50

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996 . . 60

Rättsdatablad..................................... 61

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om marknadsföring av kristallglas.

Prop. 1995/96:225

2 Förslag till lag om marknadsföring av kristall-
glas

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om marknadsföring av kristallglas

Härigenom föreskrivs1 följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller näringsidkares marknadsföring av sådana produkter
av glas som omfattas av nummer 7013 i Europeiska gemenskapens
tulltaxa som finns intagen i bilaga 1 i rådets förordning (EEG) nr
2Ö58/872.

Beteckningar på och symboler for kristallglas

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om beteckningar och symboler som skall vara
skyddade i marknadsföringen av sådana produkter som avses i 1 § och
om förutsättningarna för att de skall få användas.

Kompletterande information i vissa fall

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur en framställning med ett varumärke som
innehåller en sådan beteckning som avses i 2 § skall kompletteras så att
det inte uppstår missförstånd om egenskaperna hos den vara som
marknadsförs. Detsamma gäller om varumärket innehåller en beteckning
som kan förväxlas med en beteckning som avses i 2 §.

1 Jfr rådets direktiv 69/493/EEG av den 15 december 1969 om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning om kristallglas (EGT nr L 326, 29.12.1969 s. 36, Celex
369LO493), senast ändrat genom rådets beslut av den 11 juni 1985 (EGT nr L 302,
15.11.1985, s. 5, Celex 1851). j i

2 Jfr rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och
statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT nr L 256, 7.9.1987,
s. 1, Celex 387R2658, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr
1359/95 (EGT nr 142, 26.6.1995, s. 1, Celex 395R1359).

Det som sägs om varumärke skall också gälla ett företagsnamn eller Prop. 1995/96:225
annan text som används i marknadsföringen av sådana produkter som
avses i 1 §.

Analysmetoder

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
meddela föreskrifter om hur en analys skall genomföras för att fastställa
om förutsättningarna är uppfyllda för att en produkt skall få bära
beteckningar och symboler av det slag som avses i 2 §.

Tillsyn och sanktioner

5 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att föreskrifter
som har meddelats med stöd av denna lag följs.

6 § Vid en prövning av om föreskrifter som har meddelats med stöd av
denna lag har överträtts tillämpas marknadsföringslagen (1995:450).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

3 Ärendet och dess beredning

Europeiska gemenskapernas råd antog den 15 december 1969 ett
direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kristallglas,
direktiv 69/493/EEG. Direktivet kallas i det följande kristalldirektivet.

Genom avtalet om det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
som trädde i kraft den 1 januari 1994, förband sig Sverige att föra över
ett stort antal rättsakter (rättsregler) inom Europeiska unionen (EU) till
svensk rätt. Kristalldirektivet omfattades inte av EES-avtalet. Det har
därför inte tidigare genomförts i svensk rätt.

Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i EU. Enligt det anslutnings-
fördrag som ligger till grund för medlemskapet är rättsakter som har
antagits inom EG före anslutningen bindande för Sverige och de övriga
nya medlemsstaterna. Detta gäller under förutsättning att de inte omfattas
av särskilda undantag, övergångsregler eller anpassningar i anslutnings-
akten. Några sådana undantagssituationer föreskrivs dock inte om kristall-
direktivet. Anslutningsfördraget undertecknades den 24 juni 1994. Riks-
dagen har godkänt fördraget och antagit en lag (1994:1500) med
anledning av Sveriges anslutning till EU (prop. 1994/95:19, bet.
1994/95 :UU5 samt KU 17 och 22, rskr. 1994/95:63-66). Av 2 § i den
lagen framgår att de rättsakter m.m. som före Sveriges anslutning till EU
har antagits av EG gäller här i landet.

Inom Civildepartementet har under hösten 1995 upprättats promemorian
Kristallglas - egenskaper och terminologi. Promemorians lagförslag finns
i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttran-
dena finns tillgänglig i Civildepartementet (dnr C95/1393).

Kristalldirektivet i svensk, fransk, tysk och engelsk version finns i
bilaga 3. Enligt kristalldirektivets lydelse skall direktivet tillämpas på
produkter som omfattas av nummer 7013 i Europeiska gemenskapens
tulltaxa. Kapitel 70 i EG:s tulltaxa finns i bilaga 4.

Prop. 1995/96:225

4 EG:s direktiv om kristallglas

Direktivet består av en inledning (ingress), nio artiklar och två bilagor.

4.1 Bakgrund och syfte

Av ingressen framgår följande bakgrund till direktivet. I vissa av EG-
ländema fanns vid tiden för direktivets tillkomst regler om vilka
beteckningar som fick användas för produkter av kristallglas, liksom om
hur glaset skulle vara sammansatt (kemiskt) för att beteckningarna skulle
fa användas. Men reglerna varierade mellan länderna och skillnaderna
skapade handelshinder och kunde leda till en snedvridning av konkurrens-
en inom gemenskapen. Dessa hinder för en väl fungerande gemensam
marknad kunde avlägsnas om alla medlemsstater antog gemensamma

produktkrav. Prop. 1995/96:225

Syftet med bestämmelserna i direktivet om beteckningar för olika slag
av kristallglas och dessas egenskaper är enligt ingressen att skydda såväl
köparna som de tillverkare som följer bestämmelserna mot förfalsk-
ningar.

I ingressen slås slutligen fast att ett system med gemenskapsregler kan
genomföras bara om det fastställs standardmetoder för att bestämma de
fysikaliska och kemiska egenskaperna hos produkter av kristallglas som
bär de beteckningar som fastställs i direktivet.

4.2 Kristalldirektivets närmare innehåll

Direktivet tillämpas på sådana produkter som omfattas av nummer 7013

i den gemensamma tulltaxan (artikel 1).

Kapitel 70 i EG:s tulltaxa3 har rubriken Glas och glasvaror. Kapitlet
innehåller 20 rubriker under vilka varierande typer av glasprodukter
räknas upp vid olika nummer. Nummer 7013 har rubriken Glasvaror av
sådana slag som används som bords-, köks-, toalett- eller kontorsartiklar,
för prydnadsändamål inomhus eller för liknande ändamål (andra än sådana
som omfattas av nr 7010 eller 7018). Under rubriken följer en lista med
undernummer vid vilka olika produkter av glas anges, såsom "Varor av
glaskeramiskt material" och "Dricksglas, andra än sådana av glaskeramiskt
material". Dricksglasen har i sin tur olika undernummer, beroende bl.a.
på om de är av "blykristallglas" eller av annat glas.

Glas som omfattas av nummer 7010 är bl.a. flaskor och burkar som
används för transport eller förpackning av varor. Nummer 7018 avser
bl.a. glaspärlor och ädelstensimitationer.

Av vad som tidigare har sagts om handelshinder och snedvridning av
konkurrensen, liksom av artikel 3 i direktivet framgår att medlemsstater-
nas åligganden i fråga om nyttjandet av olika beteckningar på glas gäller
en kommersiell användning. Direktivets räckvidd är inte begränsad till det
fallet då glas marknadsförs till enskilda konsumenter utan gäller också när
ett företag säljer glas till ett annat företag.

Allmän inriktning

Direktivet använder i huvudsak två metoder för att det angivna syftet -
att skydda köpare och säljare av kristallglas mot förfalskningar - skall
uppnås. Det ena är att precisera vilka fysikaliska och kemiska egenskaper
en produkt av kristallglas skall ha för att den skall få bära en viss
beteckning och symbol. Genom direktivet har således vissa skyddade
beteckningar (legaldefinitioner) införts. Den andra metoden är att ange
hur det skall fastställas om en produkt som bär en sådan definition har de
egenskaper som krävs för att den skall fa göra det.

3 EG:s tulltaxa (den kombinerade nomenklaturen, KN) ingår tillsammans med EG:s integrerade
tulltaxa (TARIC) och vissa rent svenska bestämmelser i Tullverkets författningshandbok (TFH) 6

1:1 (Tulltaxa).

Det bör betonas att direktivet inte uppställer några krav på att glaspro- Prop. 1995/96:225
dukter skall märkas på ett visst sätt och inte heller förbjuder att kristall-
glas märks på ett annat sätt än med de beteckningar och symboler som
anges i direktivet.

Skyddade beteckningar

I bilaga 1 till direktivet - med rubriken Förteckning över kristallglassorter
- anges de beteckningar som reserveras för olika kategorier av kristall-
glas. Bilagan är utformad som en tabell med nio kolumner, a-i.

I kolumn a delas kristallglas in i fyra kategorier, vilkas beteckningar
anges i kolumn b - med överrubriken Beteckning på glassort - på de nio
språk som var EG:s officiella fram till Finlands och Sveriges medlemskap
den 1 januari 1995. Vid direktivets tillkomst angavs beteckningarna på
fyra språk. Direktivet har därefter ändrats på denna punkt i samband med
att nya stater har blivit medlemmar i EG och nya språk därmed har blivit
officiella EG-språk. Detta skedde dock inte i samband med den senaste
utvidgningen av EU. Direktivet upptar följaktligen inga beteckningar på
svenska (eller finska).

Kristallglas som hänförs till kategori 1 betecknas på franska "Cristal
supérieur" (på tyska "Hochbleikristall" och på engelska "Full lead
crystal") med tillägget "30 %", glas som hör till kategori 2 betecknas
"Cristal au plomb" ("Bleikristall" och "Lead crystal") med tillägget
"24 %", glas i kategori 3 betecknas "Cristallin" ("Kristallglas" och
"Crystal glass, crystallin") och glas i kategori 4 "Verre sonore" ("Kristall-
glas" och "Crystal glass, crystallin"). Den svenska termen "helkristall"
används normalt för att beteckna glas med 30-procentigt blyoxidinnehåll,
men det kan inte uteslutas att den ibland också används som beteckning
för glas med en lägre blyhalt. Termen "halvkristall" synes ha en mera
obestämd innebörd vad gäller blyinnehåll och egenskaper i övrigt och
brukas alltmera sällan. Den svenska glasindustrin och glasforskningen
anser att de skyddade beteckningarna på svenska bör heta "helkristall" för
glas i kategori 1 och 2 samt "kristall" för glas i kategori 3 och 4.

I kolumn c - med rubriken Förklaringar - sägs i fråga om glaset i
kategori 1 och 2 att beteckningarna kan användas fritt oavsett ursprungs-
och destinationsland. Vidare anges att procenttalet avser blyoxidhalt. I
fråga om glas i kategorierna 3 och 4 sägs att "endast språket eller språken
i det land där varorna släpps ut på marknaden far användas i beteck-
ningen". Där sägs vidare att ett par ytterligare tyska beteckningar utöver
de nämnda far användas i vissa fall.

I kolumnerna d-g - med rubriken Egenskaper - anges de egenskaper
som kännetecknar de fyra glaskategoriema i fråga om metalloxidinnehåll
(uttryckt i viktprocent), densitet (täthet, dvs. förhållandet mellan massa
och volym), brytningsindex (glasets förmåga att bryta ljus) och ythårdhet.

De två sista kolumnerna h och i - med rubriken Märkning - anger hur
symbolerna för de olika glassorterna ser ut. I kolumn h visas symbolens
form, medan kolumn i anger färg och storlek. Symbolen för glas i
kategorierna 1 och 2 är densamma, en rund guldfärgad etikett med en

radie på minst 1 cm. Symbolen för glas i kategori 3 är en kvadratisk Prop. 1995/96:225
silverfar gad etikett med sidor som är minst 1 cm långa. Symbolen för glas
i kategori 4 är en silverfargad etikett i form av en liksidig triangel med
sidor som är minst 1 cm långa.

Metoder för att analysera egenskaperna hos glas

Endast de metoder som fastställs i direktivets bilaga 2 far användas när
det skall avgöras om produkter med beteckningar och symboler har de
rätta egenskaperna (artikel 6).

I direktivets bilaga 2 - med rubriken Metoder för bestämning av de
kemiska och fysikaliska egenskaperna hos kristallglassortema - anges i
detalj hur kemiska analyser och fysikaliska bestämningar skall utföras.

Medlemsstaternas åligganden

Medlemsstaterna har i huvudsak tre åligganden. För det första skall de
vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att samman-
sättningen, tillverkningsegenskapema och märkningen av de produkter
som avses i artikel 1 (dvs. produkter under nummer 7013 i tulltaxan)
"samt alla former av publicitet för sådana produkter" stämmer överens
med de definitioner och regler som fastställs i direktivet och bilagorna till
det (artikel 2). Den franska versionen talar visserligen om "toute forme
de publicité des produits visés å 1’article ler" och den engelska om "all
forms of publicity for such products". Men den franska termen "publicité"
och den engelska "publicity" används ofta - beroende på sammanhanget -
som beteckningar för reklam eller marknadsföring. Att direktivet har
denna snävare innebörd framgår också av texten på tyska, "jede Form der
Werbung fur diese Erzeugnisse". Werbung betyder reklam, marknadsfö-
ring, medan publicitet heter "Publicität". I den danska versionen används
ordet "reklame". Den adekvata svenska termen bör därför vara "marknads-
föring".

För det andra skall medlemsstaterna vidta alla åtgärder som är
nödvändiga för att förhindra att beteckningarna i kolumn b i bilaga 1
används kommersiellt för produkter som inte har de motsvarande
egenskaper som anges i kolumnerna d-g i bilagan (artikel 3).

Det tredje åliggandet tar sikte på det fallet då en beteckning i kolumn
b eller c i bilagan, eller en beteckning som kan förväxlas med någon av
dem, används som väsentlig del och som adjektiv eller ordstam i ett varu-
märke, ett företagsnamn eller någon annan text. Är detta fallet skall med-
lemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att
varumärket, företagsnamnet eller texten i fråga omedelbart föregås av
följande, i mycket framträdande skrift

- produktens beteckning, om produkten har de egenskaper som anges

i kolumnerna d-g, Prop. 1995/96:225

- fullständig uppgift om produktens faktiska egenskaper, om dessa inte

är de som anges i kolumnerna i fråga (artikel 4.2).

I den svenska översättningen sägs att detta gäller då varumärket osv.
finns "på förpackningen". Av direktivets franska och tyska versioner
framgår dock att bestämmelsen måste ha en vidare räckvidd, och det
följer också av dess syfte. På franska sägs att texten skall kompletteras
när ett varumärke, företagsnamn eller "toute autre inscription" kan leda
till en förväxling av angivet slag. På tyska sägs att förväxlingsrisken skall
avhjälpas när den förekommer "in einer Herstellermarke, in der Firmenbe-
zeichnung eines Untemehmens oder in einer anderen Aufschrift". Enligt
den danska bekendtgorelsen (§ 3; se avsnitt 4.3) krävs kompletterande
information när förväxlingsrisken kan uppstå på grund av texten på
produkten eller dess förpackning. Den naturligaste läsarten är att utgå från
att en komplettering av angivet slag skall göras när ett missförstånd kan
uppkomma i marknadsföringen över huvud taget.

Märkning med symbol

Om en produkt som omfattas av direktivet bär någon av de beteckningar
som upptas i kolumn b i bilaga 1, får den också förses med motsvarande
identifieringssymbol (artikel 4.1). Beteckningarna och symbolerna far
användas på samma etikett (artikel 5).

Produkter som exporteras från EU

Direktivet är inte tillämpligt på produkter som är avsedda för export från
gemenskapen (artikel 7).

Ikraftträdande

I direktivets artikel 8 finns närmare bestämmelser om hur och när
direktivets regler skall genomföras i medlemsstaterna.

Ändringar

Kristalldirektivet har ändrats vid fyra tillfällen med anledning av att EG
har utvidgats och fatt nya medlemmar och därmed också nya officiella
språk. Den första ändringen skedde genom anslutningsfördraget år 1972
i samband med att Danmark, Irland, Norge, Storbritanien och Nordirland
ansökt om medlemskap i EG och danska, engelska och norska därmed
skulle bli nya officiella EG-språk.

I artikel 29 i anslutningsfördragets anslutningsakt sägs att de rättsakter
som räknas upp i bilaga 1 till anslutningsakten skall anpassas så som det

anges i bilagan. Under rubriken "X. TEKNISKA HANDELSHINDER" Prop. 1995/96:225
i bilagan anges i fråga om kristalldirektivet att beteckningar på engelska,
danska och norska skall läggas till i direktivets bilaga 1 kolumn b
(Europeiska gemenskapernas officiella tidning EGT nr L 73, 27.3.1972,
s. 14). En svensk översättning finns i prop. 1994/95:19, del 4, bilaga 20
s. 196.

Eftersom Norge inte blev medlem i EG ändrades direktivet följande år
så att de norska beteckningarna togs bort (EGT nr L 2, 1.1.1973, s. 1).

Nästa ändring ägde rum genom anslutningsfördraget år 1979 med
Grekland. Det skedde här via artikel 21 i anslutningsakten med hänvisning
till bilaga 1, där de grekiska beteckningarna på kristallglas behandlas
under rubriken " X. TILLNÄRMNING AV LAGSTIFTNING a) Tekniska
hinder (industriprodukter)". På motsvarande sätt som år 1972 fördes
beteckningarna in i kristalldirektivets bilaga 1 (EGT nr L 291,
19.11.1979, s. 17). En svensk översättning finns i nyss nämnda prop. del
5, bilaga 25 s. 197 f.

Den fjärde ändringen gjordes genom anslutningsfördraget år 1985 med
Spanien och Portugal (artikel 26 i anslutningsakten samt bilaga 1, under
avsnitt IX med i stort sett samma rubrik som i anslutningsfördraget med
Grekland, EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 5). En svensk översättning finns
i nyss nämnda prop. del 6, bilaga 28 s. 374 f.

Också den anslutningsakt som knyter an till 1994 års anslutningsfördrag
innehåller en artikel, 29, som uttalar att de rättsakter som förtecknas i
bilaga 1 skall anpassas på det sätt som anges i bilagan. Men kristalldirek-
tivet är inte upptaget där. Till skillnad mot vad som skedde när de
tidigare nämnda länderna anslöt sig till EG har kristalldirektivet således
inte ändrats genom anslutningsfördraget mellan EU:s medlemsländer och
de ansökande länderna Finland, Norge, Sverige och Österrike.

4.3 Kristalldirektivet i praktisk tillämpning

I de ursprungliga medlemsländerna har kristalldirektivet nu varit i kraft

i ca 25 år. I Danmark har direktivet tillämpats i drygt 20 år.

Svenska glastillverkare som redan tidigare har verkat inom EG har
således varit skyldiga att följa direktivets regler i fråga om definitioner
och märkning.

I detta avsnitt sägs något om direktivets tillämpning i Danmark, liksom
om den svenska glasindustrins erfarenheter av det. Något sägs här också
om konsumentproblem. Sist behandlas vissa miljöfrågor med anknytning
till kristallglas och till direktivet.

Direktivets tillämpning i Danmark

I Danmark, som blev medlem i EG den 1 januari 1973, har kristalldirekti-

vet förts över till nationell rätt genom "Bekendtgorelse om krystalglasvar- Prop. 1995/96:225
er". Bekendtgorelsen, som närmast motsvarar en svensk regeringsför-
ordning, utfärdades i Handelsministeriet den 6 mars 1973 och trädde i
kraft den 1 augusti samma år.

Bekendtgorelsen innehåller en inledning följd av sju paragrafer. De två
direktivbilagoma är upptagna som bilaga 1 respektive 2 till bekendtgo-
relsen.

I inledningen till den danska författningen hänvisas till lagstiftning om
otillbörlig konkurrens m.m., liksom till kristalldirektivet. I 1 § anges
författningens tillämpningsområde, som anges vara försäljning eller
erbjudande om försäljning i näringsverksamhet av de glasprodukter som
anges under nummer 7013 i tulltariffen: "bordservice, husholdnings-,
toilet- og kontorartikler, dekorationsgenstande og lignende". 2 § är
utformad som en förbudsregel, enligt vilken definitionerna och symboler-
na i bilaga 1 bara far användas i fråga om sådana produkter som omfattas
av författningen om dessa har de egenskaper som anges i bilagan. 3 §
reglerar den situation som avses i artikel 4.2 i direktivet, dvs. när en
beteckning eller ett ord som kan förväxlas med en sådan förekommer i ett
varumärke, ett företagsnamn eller annan text på en vara av glas eller dess
förpackning. Paragrafen föreskriver att texten i ett sådant fall skall
kompletteras på det sätt som anges i artikeln i fråga. I 4 § anges att de
analysmetoder som nämns i bekendtgorelsens bilaga 2 skall användas när
det skall fastställas om de beteckningar m.m. som anges i bilaga 1 kan
användas. I 5 § undantas från författningens tillämpningsområde sådana
glasprodukter som exporteras. Av 6 § framgår att överträdelser av
bekendtgorelsens bestämmelser bestraffas med böter. I 7 § sägs när
författningen träder i kraft.

Forbrugerstyrelsen utövar tillsyn över att författningen följs. Enligt
uppgift har direktivet och författningen i Danmark inte krävt några
egentliga insatser från tillsynsmyndighetens sida. Inga problem på
marknaden har uppdagats och Forbrugerstyrelsen har inte handlagt någon
anmälan om överträdelse av bekendtgorelsen.

Den svenska glasindustrin

Råmaterialen till den glasmassa som framställs i Sverige kommer
väsentligen från en inhemsk tillverkare (Glasma AB) medan ytterst lite
importeras. Glas tillverkas vid ca 15 glasbruk och ett 30-tal mindre
glashyttor.

Glasmassa med bly till halvkristall tillverkas enligt uppgift inte längre
i Sverige. Glasbruken har i stort upphört att använda bly till halvkristall-
glas. Man har gått över till högre tillsatser av kalium, barium och zink.
Bara ett fåtal mindre glashyttor använder till halvkristall importerade
glaspellets som fortfarande innehåller bly.

En stor del av den svenska glasproduktionen går på export, bl.a. till

andra länder i Europa. Kristalldirektivet är därför väl känt i branschen. Prop. 1995/96:225
Det bereder enligt uppgift heller inte den svenska glasindustrin några
problem.

Branschen tror inte att direktivet kommer att få någon större betydelse
i Sverige. I vissa andra länder används de skyddade beteckningarna som
medel i marknadsföringen. Den svenska glasindustrin använder glasbe-
teckningar liknande dessa mera sällan. Här torde i stället varumärkena
(Orrefors, KostaBoda osv.) spela en större roll i marknadsföringen. Det
gäller också det glas som exporteras.

Enligt den svenska glasindustrins branschorganisation Svenska
Glasbruksföreningen, liksom enligt Glasforskningsinstitutet (glasindustrins
forskningsorgan), är det möjligt att tillverka glas som i allt väsentligt har
de egenskaper som kännetecknar sådant glas som hör till kategorierna 1
och 2 i kristalldirektivet utan att man använder bly. Därför bör be-
teckningarna och symbolen för sådant glas fa användas även på glas utan
bly när detta i övrigt har samma egenskaper som sådant glas. Man anser
således att kristallglas skall definieras med utgångspunkt inte i glasets
kemiska sammansättning utan i dess fysikaliska egenskaper. Definitioner-
na skulle dessutom inte nödvändigtvis behöva vara desamma som i
kristalldirektivet i gällande lydelse. Det kan läggas till att den svenska
glasindustrin också anser att direktivet borde tillåta fler analysmetoder än
som anges i bilaga 2 till kristalldirektivet. Glasforskningsinstitutet är det
organ i Sverige som kan utföra sådana analyser av glas som anges i
direktivet.

Den svenska glasindustrin önskar därför på sikt att kristalldirektivet
ändras i linje med vad som har sagts. Industrin verkar också i denna
riktning genom Svenska Glasbruksföreningen inom ramen för den
europeiska samarbetsorganisationen European Domestic Glass Committee
(EDG). Synpunkter på kristalldirektivet kanaliseras vidare till EG-
kommissionen via Committé Permanente des Industries de Verres de la
CEE (CPIV). Men man bedömer att direktivet inte kommer att kunna
ändras under de närmaste åren på grund av motstånd i vissa medlems-
länder.

Konsumentproblem

Varje år säljs i Sverige ett stort antal konsumentprodukter av glas av det
slag som omfattas av nr 7013 i tulltaxan. I ljuset av detta förefaller
omfattningen av konsumentproblem som har samband med marknadsfö-
ringen av glas att vara begränsad, i vaije fall om man skall döma av
antalet anmälningar till Konsumentverket. Från verkets sida framhålls
också att man har liten erfarenhet av problem som har att göra med
missvisande beskrivningar i marknadsföringen av egenskaper hos
glasprodukter.

Några på måfå gjorda stickprov av glasprodukter i detaljhandeln har

visat att importerat glas ibland bär de skyddade beteckningarna för i första Prop. 1995/96:225
hand glas i kategori 1 ("Hochbleikristall" osv.).

Vid en genomgång av Konsumentverkets diarium från år 1973 till i
november 1995 fann man bara ett ärende (från år 1985) som avsåg
missvisande beskrivning i marknadsföringen av glas. Det gällde ett företag
som betecknade en lampa som tillverkad av "kristall" när den i själva
verket var tillverkad av glasmassa av enkel beskaffenhet.

Detta belyser ytterligare att kristalldirektivet knappast kommer att
avsätta så många spår i Sverige, varken bland tillverkare, säljare, köpare
eller myndigheter.

Miljöaspekter

I kristalldirektivet slås fast att det bl.a. är blyinnehållet i glaset som avgör
om en tillverkare far använda någon av definitionerna i kolumnerna b och
c i direktivets bilaga 1.

I Sverige liksom i många andra länder strävar man i dag, av hälso- och
miljöskäl, efter att minska användningen av bly. I regeringens proposition
En god livsmiljö redovisade regeringen för riksdagen sitt ställningstagande
att all användning av bly bör avvecklas på sikt, i huvudsak genom
frivilliga åtgärder (prop. 1990/91:90 s. 41, 97 f., 226 och 249 ff.).

Miljöaspekterna med avseende på bly bevakas i första hand av
Kemikalieinspektionen. Inspektionen har i en rapport (Avveckling av bly
och kvicksilver. En redovisning från Kemikalieinspektionen. Solna den 28
juni 1993) redovisat bl.a. förekomsten av bly inom olika användningsom-
råden. I rapporten konstateras att bly som grundämne inte bryts ner. Bly
bioackumuleras och är toxiskt. Blyhantering kan också ge upphov till
hälsoeffekter, bl.a. i arbetsmiljön.

Av rapporten framgår att bly (blyoxid) mycket länge har använts som
råvara vid tillverkning av glasmassa för kristallglas. Ca 5 procent blyoxid
används i halvkristall och 24-30 procent i helkristall. Av rapporten
framgår vidare, i fråga om glastillverkningen i Sverige, att högst 20 ton
bly år 1992 användes vid tillverkningen av halvkristall, medan 1 300 ton
bly användes i tillverkningen av helkristall (Enligt uppgift från Svenska
Glasbruksföreningen hade användningen av bly i helkristall år 1994 gått
ned till ca 1 000 ton). I rapporten redovisas det avvecklingsarbete som har
bedrivits hos företag och andra med anledning av vad som sades i den
proposition som nämndes nyss. Det konstateras att användningen av bl.a.
bly i halvkristall hade minskat väsentligt (från 200 ton år 1988 till 20 ton
år 1992). För svensktillverkad halvkristall har avvecklingsmålet i stort sett
uppnåtts, konstateras det. Avvecklingen har kunnat komma till stånd
genom frivilliga insatser från branschen.

Men det slås samtidigt fast att användningen av bly i helkristall ännu
inte har ändrats. Detta anges bero på kristalldirektivet jämte det faktum
att det ännu inte finns något tekniskt fullgott alternativ (i alla applikation-

er). Ett allmänt motstånd hos delar från den internationella marknaden och Prop. 1995/96:225
från den internationella glasbranschen mot en övergång till blyfritt glas
bidrar likaså.

Men av rapporten framgår också att det bedrivs ett utvecklingsarbete i
syfte att få fram blyfria recept for helkristall. Och det framhålls att
Kemikalieinspektionen kommer att verka för att en ändring i kristalldirek-
tivet i fråga om helkristall kommer till stånd, så att andra egenskaper än
blyinnehåll blir avgörande för när glas får kallas helkristall.

4.4 EG-domstolens tolkning av kristalldirektivet

Kristalldirektivets innebörd har prövats av EG-domstolen i ett avgörande
av den 9 augusti 1994 (målet C-51/93 Meyhui mot Schott Zwiesel
Glaswerke AG). Bakgrunden var en tvist inför en domstol i Briigge i
Belgien mellan en tysk glastillverkare Schott och ett belgiskt företag
Meyhui NV, som bl.a. importerade produkter av glas i kategori 3 från
Schotts. Tvisten gällde Schotts vägran att märka produkterna med
beteckning på språken i det medlemsland där de marknadsfördes, i det
aktuella fallet Belgien (Schott märkte produkterna på tyska, franska och
engelska men inte på flamländska). Den belgiska domstolen underställde
med stöd av artikel 177 i Romfördraget EG-domstolen två frågor om
tolkningen av kristalldirektivet. Tolkningsfrågorna tog båda sikte på
innehållet i bilaga 1 till direktivet och vad som där sägs i kolumn c
(Förklaringar) i fråga om beteckningarna för glas i kategorierna 3 och 4
("Christallin" och "Verre Sonore") om att "endast språket eller språken i
det land där varorna släpps ut på marknaden får användas". (Citatet är
hämtat ur den svenska översättningen av direktivet. I den franska
versionen talas om språket i det land där produkten "est commercialisée",
i den tyska om det land "in dem die Ware in den Verkehr gebracht wird",
medan den engelska versionen talar om det land "in which the goods are
marketed").

Den första tolkningsfrågan gällde om det överensstämmer med artikel
30 i Romfördraget att direktivet bara tillåter att definitionerna görs på det
eller de språk där produkten släpps ut på marknaden (marknadsförs). EG-
domstolen konstaterade att i fråga om glas i kategori 1 och 2 skyddas
konsumenterna genom att ordet "kristall" är lätt igenkännbart i definition-
erna på samtliga språk och dessutom är åtföljt av en uppgift ("30 %" eller
"24 %") om blyoxidinnehåll. När det däremot gäller glas i de kvalitets-
mässigt två lägsta kategorierna 3 och 4 är det inte lätt för genomsnittskon-
sumenten, som inte köper kristallglas regelbundet, att urskilja kvalitets-
skillnaderna. Det är därför, slog domstolen fast, nödvändigt att konsumen-
ten får så tydlig information som möjligt om vad han köper så att han inte
blandar ihop en produkt i kategori 3 eller 4 med en av högre kvalitet och
därmed betalar för mycket. Det faktum att konsumenterna i en med-
lemsstat där produkterna marknadsförs skall informeras på landets språk

är därför ett rimligt sätt att skydda dem. Prop. 1995/96:225

Domstolen konstaterade vidare att ett sådant krav inte heller strider mot
proportionalitetsprincipen (som innebär att en åtgärd som vidtas för att ett
visst syfte skall uppnås inte får vara mer ingripande för den enskilde än
som kan anses nödvändigt för att syftet skall uppnås). Det fanns inget i
ärendet som pekade på att det skulle gå att uppnå målet (att undanröja
den nyssnämnda förväxlingsrisken) på något annat sätt som skulle vara
mindre betungande för tillverkarna. Domstolens slutsats var att kravet i
fråga är nödvändigt för att skydda konsumenterna. Inget hade således
uppdagats som påverkade giltigheten av förklaringen i direktivet om att
bara beteckningarna på språket eller språken i det land där produkterna
marknadsförs far användas i fråga om glasprodukter i kategori 3 och 4.

Den andra tolkningsfrågan gällde vilket land som avses i det citerade
avsnittet i direktivet, nämligen om det är den medlemsstat där produkterna
först släpps ut på marknaden (marknadsförs) eller den stat där produkt-
erna marknadsförs för slutlig konsumtion. Med hänvisning till ställnings-
tagandet i den första frågan konstaterade domstolen att efterlevnaden av
det tidigare behandlade språkliga kravet måste ske med hänsyn till den
slutliga förbrukaren, oavsett var produkterna marknadsförs första gången.
Domstolen konstaterade därför att det avsnitt i direktivet som nu är i fråga
avser den medlemsstat där produkterna marknadsförs för slutlig konsum-
tion.

5 Den svenska regleringen

5.1 Behovet av svenska regler

Kristalldirektivet delar in kristallglas i fyra olika kategorier, där bl.a.
glasets blyhalt i två kategorier avgör till vilken kategori en viss produkt
av kristallglas skall hänföras. Det är bara glas av högsta kvalitet som far
betecknas "Cristal supérieur" ("Hochbleikristall", "Full lead crystal"). För
att höra dit skall glaset ha hög blyoxidhalt (över 30 viktprocent).

Det är tydligt att denna konstruktion far direktivet att stå i strid mot
sådana hälso- och miljösträvanden som har redovisats tidigare (se avsnitt
4.3). Från hälso- och miljösynpunkt måste ambitionen vara att ersätta bly
i helkristall med ett ämne som är mindre skadligt.

Det bör samtidigt betonas att direktivet, som tidigare har framhållits
(avsnitt 4.3), knappast kommer att fa någon större praktisk betydelse här
i landet. Så länge direktivet inte har ändrats med anledning av Sveriges
medlemskap i EU finns det inte några skyddade beteckningar (legaldefini-
tioner) på svenska. Visserligen kan de skyddade beteckningarna för glas
i kategori 1 och 2 användas på vilket officiellt EG-språk som helst i
varje medlemsland. Men det verkar osannolikt att man nu skulle böija
använda de skyddade beteckningarna på främmande språk i marknads-

foringen i Sverige. Till detta kommer att beteckningarna för glas i Prop. 1995/96:225
kategori 3 och 4 inte far användas i Sverige på något annat språk än
svenska.

En första fråga är då vilka regler som behöver införas för att syftena
skall uppnås. Kristalldirektivet förutsätter för det första att det finns be-
stämmelser som säkerställer att sammansättningen, tillverkningsegenskap-
ema och märkningen m.m. av kristallglas stämmer överens med definitio-
nerna och reglerna i direktivet (artikel 2).

För det andra måste en medlemsstat vidta alla åtgärder som är
nödvändiga för att förhindra att de skyddade beteckningarna används
felaktigt (artikel 3).

För det tredje måste en medlemsstat se till att ett varumärke m.m. som
har ett innehåll som kan skapa risk för förväxling innehåller komplette-
rande information (artikel 4.2).

För det fjärde måste det finnas regler om vilka metoder som skall
användas när det genom analys skall avgöras om en glasprodukt får bära
en viss beteckning (artikel 6).

De tre första kraven kan sägas ta sikte på en reglering för att förhindra
vilseledande marknadsföring av visst slag (missvisande användning av de
skyddade beteckningarna).

Några särskilda regler om beteckningar på kristallglas eller om
egenskaperna hos sådant glas finns inte - lika lite som bestämmelser om
analysmetoder - i Sverige i dag. Däremot finns bestämmelser om
vilseledande marknadsföring, liksom om krav på kompletterande
information i marknadsföringen i vissa fall, i marknadsföringslagen
(1995:450).

Men marknadsföringslagen kan inte ensam anses tillräcklig för att
direktivets syften skall uppnås. De två bilagorna med anslutande artiklar
i direktivet innehåller bestämmelser på en hög detaljnivå. I bilaga 1
preciseras noga förutsättningarna för att de fyra olika beteckningarna för
kristallglas skall få användas i marknadsföringen. Motsvarande gäller i
viss mån också vad som sägs i artikel 4.2 om att kompletterande
information skall lämnas i vissa fall då det finns en förväxlingsrisk. För
att fullt ut tillgodose direktivets syften krävs regler genom vilka dessa
detaljbestämmelser överförs till svensk rätt.

Sammanfattningsvis behöver svenska bestämmelser således införas som
slår fast vilka beteckningar som skall vara skyddade och förutsättningarna
för att de skall få användas, liksom om när och på vilket sätt komplette-
rande information skall lämnas. Däremot behövs inga särskilda sanktions-
regler. Marknadsföringslagens sanktionssystem bör vara tillräckligt och
lämpligt för att säkerställa att bestämmelserna efterlevs. Detta utvecklas
närmare längre fram (avsnitt 5.3).

Slutligen måste också bestämmelser införas om hur en analys av glas
skall genomföras.

5.2 Utformningen av svenska regler

Prop. 1995/96:225

Regeringens förslag: EG-reglema om beteckningar på och
symboler för kristallglas samt om analysmetoder genomförs i
svensk rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.

I en särskild lag om marknadsföring av kristallglas meddelas de
bemyndiganden för regeringen som behövs.

Promemorians förslag: Överenstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allmänhet inget att erinra
mot att det införs svenska föreskrifter om marknadsföring av kristallglas
i enlighet med EG-direktivet. Konsumentverket ifrågasätter dock
lämpligheten av att genomföra kristalldirektivet i svensk rätt eftersom det
kommer i direkt konflikt med Sveriges strävanden på miljö- och
hälsoskyddsområdet. Några remissinstanser har haft synpunkter på vissa
enskilda frågor. Stockholms tingsrätt har anmärkt att lagen borde rubrice-
ras lag om marknadsföring av kristallglas. Juridiska fakultetsnämnden vid
Stockholms universitet har anfört att någon begränsning till näringsidkares
marknadsföring inte har gjorts i direktivet. Marknadsdomstolen har
framfört att marknadsföringslagen i princip är tillämplig endast på
marknadsföringsåtgärder som är riktade till den svenska marknaden.

Skälen för regeringens förslag: Flera remissinstanser har påpekat att
utformningen av direktivet är olycklig eftersom det föreskrivs om ett
betydande blyinnehåll för att kristallglas skall fa marknadsföras under de
skyddade beteckningarna enligt kategori 1 och 2. Konsumentverket har till
och med gått så långt att verket starkt ifrågasätter lämpligheten av att
genomföra kristalldirektivet i svensk rätt eftersom det kommer i direkt
konflikt med Sveriges strävanden på miljö- och hälsoskyddsområdet.

Sveriges medlemskap i EU innebär, enligt anslutningsfördraget och
lagen (1995:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska
unionen, att de rättsakter som före Sveriges anslutning till EU har antagits
av EG gäller här i landet. Några särskilda undantag eller övergångsregler
gäller inte för kristalldirektivet. Detta innebär att Sverige har åtagit sig att
införa de regler som behövs för att syftena med direktivet skall uppnås.
I annat fall begår Sverige ett fördragsbrott enligt artikel 169 i EG-
fördraget. Detta vill regeringen självfallet undvika. En annan sak är att
bestämmelserna i direktivet står i dålig överensstämmelse med den i
Sverige förda miljöpolitiken och andra angränsande politikområden. Detta
gör att regeringen vid lämpligt tillfälle kommer att ta upp frågan om
ändringar i kristalldirektivet. I sammanhanget måste också kraftigt
understrykas att direktivet inte föreskriver några krav på att glasprodukter
i allmänhet skall märkas på ett visst sätt och att direktivet inte heller
förbjuder att kristallglas märks på ett annat sätt än med de beteckningar

2 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 225

som anges i direktivet. Det är alltså enbart då någon väljer att använda sig Prop. 1995/96:225
av någon av de skyddade beteckningarna i sin marknadsföring som denne
måste följa direktivets föreskrifter.

De föreskrifter som behövs för att Sverige skall uppfylla kraven i
kristalldirektivet i fråga om användningen av beteckningar och symboler
innefattar sådana åligganden för enskilda som enligt 8 kap. 3 § regerings-
formen skall meddelas genom lag. Utan hinder av det får dock regeringen
enligt 8 kap. 7 § första stycket 3 efter bemyndigande i lag meddela
föreskrifter om näringsverksamhet. Riksdagen kan också enligt 11 §
samma kapitel bemyndiga regeringen att överlåta åt en förvaltnings-
myndighet att meddela föreskrifter i ämnet.

Regleringen i kristalldirektivet är detaljerad. Såvitt kan bedömas måste
direktivet ändras med anledning av Sveriges och Finlands (och kanske
också Österrikes) medlemskap i EU. Det är också sannolikt att det kan
komma att ändras som en följd av hänsynstaganden till miljö- och
hälsoaspekter och nya tekniska rön. Föreskriftsrätten bör därför så långt
det är möjligt delegeras till regeringen eller den myndighet som regering-
en bestämmer.

En lämplig ordning är alltså att lagstiftningen utformas som en be-
myndigandelag som ger regeringen rätt att meddela föreskrifter om
beteckningar och symboler för kristallglas, liksom om metoder för analys
av om glas i förekommande fall har de egenskaper som beteckningarna
och symbolerna står för. Föreskriftsrätten bör kunna delegeras vidare till
den myndighet som regeringen bestämmer. Vilken myndighet som bör
utfärda föreskrifterna behandlas i avsnitt 5.3.

Regeringen delar Stockholms tingsrätts uppfattning att lagen bör
rubriceras lag om marknadsföring av kristallglas, vilket innebär att lagens
innehåll anges mera korrekt. Tillämpningsområdet är således begränsat till
marknadsföring av visst kristallglas och gäller därigenom inte i något
annat avseende. Av kristalldirektivets lydelse framgår att medlemsstaterna
skall vidta åtgärder för att förhindra att de skyddade beteckningarna
används ”kommersiellt” om de inte uppfyller direktivets bestämmelser.
För svenska förhållanden innebär detta att produkterna skall marknads-
föras av en näringsidkare. Vem som är att betrakta som näringsidkare
framgår av författningskommentaren till 1 §. Det är således bara när
kristallglas marknadsförs av en näringsidkare som lagen eller föreskrifter
som meddelats med stöd av den blir tillämpliga. En i svensk rätt
vedertagen princip är att marknadsföringslagen är tillämplig under
förutsättning att en åtgärd är inriktad på en svensk publik och på den
svenska marknaden. Kristalldirektivet riktar sig till medlemsstaterna i EU.
Alla medlemsstater skall alltså ha genomfört direktivet i sina rättsord-
ningar. Om någon vidtar marknadsföringsåtgärder som faller utanför den
svenska marknadsföringslagens tillämpningsområde gäller bestämmelser-
na i respektive medlemsstat. Olika situationer som kan uppkomma i
tillämpningen behandlas i avsnitt 5.3 och i författningskommentaren till

6 §. Av artikel 7 i direktivet framgår att direktivet inte är tillämpligt på Prop. 1995/96:225
produkter som är avsedda för export från gemenskapen. Någon svensk
föreskrift om detta bedöms inte nödvändig.

I en särskild lag - lag om marknadsföring av kristallglas - ges de
bemyndiganden för regeringen som behövs.

5.3 Tillsyn m.m.

Regeringens bedömning: Den myndighet som regeringen bestäm-
mer skall ha hand om tillsynen över att föreskrifterna följs.

Marknadsföringslagen tillhandahåller det sanktionssystem som
behövs för reglernas efterlevnad.

Promemorians bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regering-
ens bedömning.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna har inte haft några
invändningar mot promemorians förslag att Konsumentverket skall utses
till tillsynsmyndighet och att marknadsföringslagens bestämmelser skall
tillämpas vid överträdelser av meddelade föreskrifter. Konsumentverket
har dock ställt sig negativt till att utfärda föreskrifter i strid med det
särskilda miljömålet som har antagits för konsumentpolitiken. Sveriges
Industriförbund är kritiskt till att Konsumentverket/KO skall utfärda
föreskrifter eftersom KO kommer att vara part i en process inför
domstolarna som då har att tillämpa de föreskrifter som har utfärdats av
verket. Sveriges Köpmannaförbund har framfört liknande kritiska
synpunkter som Industriförbundet.

Skälen för regeringens bedömning

Behovet av tillsyn

Enligt kristalldirektivet skall medlemsstaterna vidta alla åtgärder som är
nödvändiga för att

- säkerställa att sammansättningen, tillverkningsegenskapema och
märkningen av produkter som omfattas av nummer 7013 i Gemen-
samma tulltaxan samt alla former av marknadsföring av sådana
produkter överensstämmer med definitionerna och reglerna i direktiv-
et och dess bilagor (artikel 2),

- förhindra att beteckningarna i direktivet används kommersiellt för
produkter som inte har de angivna egenskaperna (artikel 3) samt

- säkerställa att ett varumärke m.m. på glaset eller dess förpackning i
vissa fall föregås av information om glasets beteckning eller egen-

skaper (artikel 4.2). Prop. 1995/96:225

Direktivet förutsätter alltså att medlemsstaterna övervakar att glas som
marknadsförs på den svenska marknaden under de beteckningar som
definieras i direktivet uppfyller kraven i detta. Därigenom efterlevs de två
förstnämnda åliggandena. Medlemsstaterna skall också se till att glas och
förpackningar i förekommande fall föregås av sådan text som avses i det
tredje åliggandet.

Tillsynsmyndighet m.m.

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor.
Verket har bl.a. till uppgift att utarbeta riktlinjer för näringsidkamas
marknadsföring och information samt för utformningen av varor, tjänster
och andra nyttigheter. Verket utövar tillsyn enligt marknadsföringslagen
(1995:450). Verket har vidare ett tillsynsansvar enligt bl.a. lagen
(1992:1231) om märkning av textilier, lagen (1992:1232) om märkning
av hushållsapparater samt lagen (1995:669) om märkning av skor och
enligt de tillämpningsföreskrifter som meddelats med stöd av bemyndi-
ganden i dessa lagar. Verket bevakar också att de egna föreskrifterna och
riktlinjerna följs. Verket har således erfarenhet och kompetens på
området. Kristalldirektivets bestämmelser rör marknadsföring av kristall-
glas. Bestämmelserna riktar alltså in sig på näringsidkares marknadsföring
av en viss typ av produkt. Det är således marknadsföringen som skall
övervakas. Regeringen gör den bedömningen att Konsumentverket bör
sköta marknadsövervakningen även i detta fall och se till att reglerna om
marknadsföring av kristallglas efterlevs.

I samband med behandlingen av lagstiftning av delvis likartad karaktär
som den nu aktuella, t.ex. om märkning av textilier och om märkning av
hushållsapparater, har frågan uppkommit om inte det förhållandet att
Konsumentverket som föreskrivande myndighet också skall utföra
tillsynen över att verkets föreskrifter följs står i strid med regerings-
formen. I de nämnda lagstiftningsärendena har det konstaterats att det
inom svensk förvaltning inte är ovanligt att en tillsynsmyndighet har
denna dubbla funktion och att det inte finns några konstitutionella hinder
mot en sådan ordning (prop. 1992/93:33 s. 15 och 1992/93:34 s. 15 f).

I det förslag som nu läggs fram är, som bl.a. Industriförbundet har
påpekat, situationen delvis en annan. För det fall man låter tillsynsmyn-
digheten Konsumentverket utfärda de tillämpningsföreskrifter som är
nödvändiga kommer KO - som också är chef för Konsumentverket - att
vara part i processen när han är kärande eller svarande i ett mål inför
Stockholms tingsrätt eller Marknadsdomstolen. Den ordningen finns
redan i dag enligt prisinformationslagen (1991:601). Enligt 12 § prisinfor-
mationslagen far regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddela föreskrifter om prismärkning m.m. och enligt 14 §
nämnda lag skall marknadsföringslagen tillämpas om en näringsidkare inte

lämnar prisinformation enligt lagen. Detta innebär i praktiken att vid Prop. 1995/96:225
överträdelse av de av Konsumentverket utfärdade föreskrifterna om
prismärkning skall KO föra talan i Stockholms tingsrätt eller vid Mark-
nadsdomstolen, som då har att pröva om överträdelsen står i strid med
Konsumentverkets föreskrifter. Därutöver kan i detta sammanhang nämnas
att sedan den 1 februari 1996 har det införts en obligatorisk tvåpartspro-
cess i förvaltningsprocessen (prop. 1995/96:22). Bestämmelserna innebär
att om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets beslut skall den
myndighet som först beslutade i saken vara den enskildes motpart i målet.

I t.ex. lagarna om märkning av textilier och märkning av hushållsappara-
ter föreskrivs att tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt lagen
eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen far
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I domstolen är sedan
Konsumentverket den enskildes motpart.

Enligt regeringens mening bör Konsumentverket även i detta fall kunna
bemyndigas att utfärda de föreskrifter som behövs för att man på ett
korrekt sätt skall genomföra kristalldirektivet i svensk rätt. Detta gäller
även om föreskrifterna inte står i överensstämmelse med t.ex. det
miljömål som tillkommit för konsumentpolitiken. Föreskrifterna tar som
redan sagts sikte på marknadsföring av kristallglas och gäller inte i något
annat avseende. Det kan tilläggas att föreskrifternas innehåll i praktiken
helt måste styras av direktivet, och deras materiella innehåll måste därför
bli detsamma, oavsett vem som är föreskrivande myndighet (jfr prop.
1992/93:111 s. 34). Det är naturligt och far förutsättas att detaljerade
myndighetsföreskrifter utarbetas efter samråd med berörda branschorgan.

Sanktioner

Som har framgått kräver direktivet att materiella regler införs i två
avseenden, dels i fråga om de skyddade beteckningarna (legaldefinitioner-
na), dels om analysmetoderna. Kraven på efterlevnad av regler av det
första slaget måste i praktiken rikta sig till dem som marknadsför
glasprodukter. Det senare kravet riktar sig till både det organ som skall
se till att reglerna av det första slaget efterlevs och den som kan vara
skyldig att styrka att uppgifter i marknadsföringen om glasprodukters
egenskaper är riktiga.

Reglerna om de skyddade beteckningarna måste gå ut på att de be-
teckningar och symboler för glas som anges i direktivet bara far användas
när de förutsättningar som beskrivs där är uppfyllda. De måste vidare ta
sikte på vissa fall då ett varumärke m.m. innehåller ett ord som kan ge
intryck av att den vara som det är fäst på hör till någon av de kristallglas-
sorter som direktivet gäller för. För det första fallet måste det säkerställas
att det inte förekommer någon vilseledande eller på annat sätt missvisande
användning av beteckningarna och symbolerna. För det senare fallet
behövs en regel om kompletterande information.

I den lagstiftning som har inforts om bl.a. märkning av textilier, Prop. 1995/96:225
hushållsapparater och skor har det tagits in särskilda bestämmelser om att
tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och forbud som behövs
for att se till att meddelade föreskrifter följs. I bestämmelserna har det
också angivits att föreläggandena och forbuden far förenas med vite. Där
har vidare, i lagarna om märkning av textilier och hushållsapparater,
föreskrivits att den som överträder föreskrifterna kan straffas. Desssutom
sägs där att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
meddela föreskrifter om att en näringsidkare är skyldig att betala
kostnader for kontroll av produkterna i fråga, liksom att lämna de
upplysningar, varuprover m.m. som tillsynsmyndigheten behöver för att
kunna utöva sin tillsyn.

I propositionen om märkning av skor avvisades tanken på straffsanktion.
Det ansågs att möjligheten att meddela förelägganden och förbud och att
tillämpa marknadsföringslagens sanktionssystem var tillräcklig. Däremot
ansågs inte att marknadsföringslagen ensam skulle räcka eftersom
föreskrifterna om märkning av skor har ett delvis annat syfte än mark-
nadsföringslagen. Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets
direktiv 94/11/EG av den 23 mars 1994 om märkning av skor (skodirekti-
vet) har, framhålls det, tillkommit för att åstadkomma enhetliga regler om
märkning och därigenom underlätta en fri rörlighet av skor. Syftet med
reglerna är alltså inte i första hand att komma till rätta med otillbörliga
förfaranden vid marknadsföring av sådana varor (se prop. 1994/95:185 s.
11 f.).

Det skulle kunna te sig naturligt att också här välja den lösning som
valdes i fråga om bl.a. skodirektivet, dvs. att i en lag om kristallglas ta in
bestämmelser som ger tillsynsmyndigheten rätt att meddela förelägganden
och förbud. Av direktivets ingress framgår att ett bakomliggande syfte
också med kristalldirektivet är att underlätta en fri rörlighet av sådana
produkter som omfattas av direktivet. Men samtidigt framhålls intresset
av att skydda bl.a. konsumenterna mot förfalskningar. EG-domstolens
tidigare redovisade avgörande visar också att domstolen fäster stor vikt
vid direktivets konsumentskyddande karaktär. En viktig skillnad mellan
skodirektivet och kristalldirektivet är vidare att det förra uppställer krav
på att information skall lämnas på ett enhetligt sätt om det material som
skor är tillverkade av. Skodirektivet har alltså ett vidare syfte än
kristalldirektivet.

Marknadsföringslagen (1995:450) härtill syfte att främja konsumenter-
nas och näringslivets intressen i samband med näringsidkares marknadsfö-
ring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot
konsumenter och näringsidkare (1 §). Lagen innehåller bl.a. en be-
stämmelse om vilseledande reklam (6 §). Där sägs att en näringsidkare
vid marknadsföringen inte far använda påståenden eller andra fram-
ställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller
någon annan näringsidkares näringsverksamhet. Detta gäller särskilt

framställningar som avser bl.a. produkters kvalitet och andra egenskaper. Prop. 1995/96:225
En överträdelse av denna bestämmelse kan leda till ett vitessanktionerat
förbud mot marknadsföring av samma eller liknande slag. Om förbudet
överträds kan vitet dömas ut. En nyhet i 1995 års marknadsföringslag är
att en näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot
bestämmelsen om vilseledande reklam också kan åläggas att betala en
särskild marknadsstömingsavgift (22 §). En näringsidkare kan vidare med
stöd av en generalklausul om informationsskyldighet åläggas vid vite att
i sin fortsatta marknadsföring lämna sådan information som har särskild
betydelse från konsumentsynpunkt (15 §). Det kan gälla exempelvis
information om produkters innehåll och egenskaper.

Marknadsföringsmål handläggs av Stockholms tingsrätt som första
instans och Marknadsdomstolen som andra och sista instans. Ärendena tas
upp till prövning på talan av bl.a. Konsumentombudsmannen (KO). I
mycket stor utsträckning avgörs marknadsföringsärenden genom frivilliga
överenskommelser med berörda näringsidkare och alltså utan dom-
stolsprövning.

Kristalldirektivet förutsätter att det finns nationella regler, riktade till
glastillverkare och andra som marknadsför glasprodukter, som ser till att
de skyddade beteckningarna används på rätt sätt i marknadsföringen.
Direktivet förutsätter också att man nationellt kan tvinga fram komplette-
rande information i marknadsföringen när en produkt eller dess för-
packning bär på ett varumärke, ett företagsnamn eller någon annan text
som innehåller en skyddad beteckning eller en beteckning som kan
förväxlas med en sådan och detta kan skapa osäkerhet om produktens
egenskaper.

Marknadsföringslagen kan användas som stöd för att tvinga fram
information som klargör det rätta förhållandet när ett varumärke eller
någon annan text i marknadsföringen av en vara, exempelvis en glaspro-
dukt, ger ett vilseledande eller otydligt intryck om varans egenskaper. Om
kompletterande information behövs för att undanröja en informationsbrist
som annars bedöms vara otillbörlig, kan också bestämmelsen om
otillbörlig marknadsföring tillämpas. I annat fall kan generalklausulen om
informationsskyldighet tillämpas, förutsatt att informationen anses ha
särskild betydelse från konsumentsynpunkt.

Marknadsföringslagen ger KO möjlighet att meddela förelägganden och
förbud (förbuds- och informationsförelägganden enligt 21 §). I sista hand
kan en näringsidkare genom avgörande av Stockholms tingsrätt eller
Marknadsdomstolen åläggas att ändra sin marknadsföring. Det sanktions-
system som marknadsföringslagen tillhandahåller passar väl som
instrument att - vid sidan om materiella bestämmelser, grundade på en
lag om marknadsföring av kristallglas - säkerställa att de syften uppnås
som anges i kristalldirektivet. Mot den bakgrunden föreslår regeringen
att sanktionssystemet i marknadsföringslagen tillämpas om föreskrifter
som har meddelats med stöd av en lag om marknadsföring av kristallglas

överträds. Några särskilda sanktionsregler behöver således inte tas in i en Prop. 1995/96:225
sådan lag.

Från tillsynssynpunkt far en koppling till marknadsföringslagen den
konsekvensen att principen om s.k. omvänd bevisbörda i de flesta fallen
kommer att gälla. Denna princip innebär att en näringsidkare måste kunna
visa att de påståenden som han gör i sin marknadsföring om en produkts
egenskaper är sanna. Om tillsynsmyndigheten i ett visst fall har anledning
att misstänka att en glasprodukt som omfattas av en lag om marknads-
föring av kristallglas, och som är märkt med någon av de skyddade
beteckningarna och symbolerna, saknar de egenskaper som ger den rätt
att bära beteckningen eller symbolen, kan den därför kräva att den som
marknadsför produkten genom en sådan analys som anvisas i direktivets
bilaga 2 styrker att märkningen är korrekt. Någon särskild regel om
skyldighet för en näringsidkare att betala tillsynsmyndighetens kostnader
för provtagning och kontroll i vissa fall behövs därför inte. Inte heller
behövs någon särskild bestämmelse om skyldighet för en näringsidkare att
lämna upplysningar och varuprover m.m., eftersom marknadsföringslagen
innehåller en sådan (34 §).

Avslutningsvis kan här också nämnas att ett förfarande som är förbjudet
enligt marknadsföringslagen också kan innefatta brott enligt brottsbalken
eller någon specialstraffrättslig bestämmelse (se prop. 1994/95:123 s. 118
f.).

6 Kostnadskonsekvenser

Regeringens bedömning: Kostnaderna för tillverkarna, importörer-
na och domstolarna bedöms bli försumbara. Kostnaderna för tillsyn
över efterlevnaden av reglerna bedöms också bli försumbara och
bör kunna täckas inom befintliga ramar.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-
ning.

Remissinstanserna: Marknadsdomstolen har uttalat att förslaget inte
torde medföra några ytterligare kostnader för domstolen. Ingen annan
instans har berört kostnadsfrågan.

Skälen for regeringens bedömning: Det finns i dag inte några före-
skrifter i Sverige om beteckningar på och symboler för kristallglas. Men
de nya regler som föreslås här kan inte sägas vara särskilt betungande
eller kostnadskrävande, särskilt med hänsyn till att de inte innebär något
krav på obligatorisk märkning av glas. Till detta kommer att direktivet
inte är någon nyhet för den svenska glasindustrin. En inte ringa del av de
svenska glasbrukens produkter går på export, bl.a. till andra medlemslän-

der i EU, och många glasbruk känner därför väl till reglerna i direktivet Prop. 1995/96:225
och tillämpar dem sedan länge. De kostnader som en lag om kristallglas
kan komma att belasta de svenska glastillverkama med kan därför
bedömas vara försumbara.

Som framgår av EG-domstolens tidigare återgivna avgörande (avsnitt
4.4) ligger ansvaret för att märkningen med beteckningar och symboler
är korrekt på tillverkaren. Det utesluter visserligen inte att en importör
också kan drabbas av kostnader för sådan märkning, exempelvis då glas
importeras från ett land utanför EU. Men märkningen är frivillig och
närmast att se som ett konkurrensmedel. Kostnadskonsekvensema för
importörer av kristallglas av en lag på området kan därför också bedömas
bli försumbara.

Tillsynen över lagens efterlevnad kommer att dra vissa kostnader.
Kristalldirektivet ställer inga konkreta krav på hur marknadsövervak-
ningen skall bedrivas. Det sägs heller inget särskilt om omfattningen av
kontrollen. Någon helt klar beräkning av kostnaderna för marknadsöver-
vakningen kan inte göras nu. Men erfarenheterna från Danmark visar att
kravet på aktiva insatser från tillsynsmyndighetens sida kan beräknas bli
rätt lågt ställt. De berörda företagen bär ju själva ansvaret för att
regelsystemet efterlevs. Det far därför förutsättas att problem på marknad-
en i första hand förhindras genom s.k. egenåtgärder (information,
utbildning, reklamationsregler m.m.) som vidtas av den berörda delen av
näringslivet. De ökade kraven på Konsumentverket bör i ljuset av vad
som har sagts nu kunna klaras av inom ramen för befintliga resurser.

När en analys av glas utförs skall den ske på det sätt som anges i
direktivets bilaga 2. Som framhölls i föregående avsnitt innebär principen
om omvänd bevisbörda i ärenden om vilseledande reklam att den som
marknadsför en produkt måste kunna bevisa att det som sägs i marknads-
föringen är riktigt, t.ex. i fråga om märkning. Kostnaderna för en analys
av berört slag kommer därför att i första hand fa bäras av de berörda
företagen. Av skäl som nyss har angivits torde antalet fall då en analys
bör göras inte bli stort.

Av samma anledning bör också kostnadskonsekvensema för domstolar-
na - Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen - bli försumbara.

7 Ikraftträdande

Med tanke på den fortsatta behandlingen av lagstiftningsfrågan föreslås
att lagen träder i kraft den 1 januari 1997.

8 Författningskommentar

Som framgår av avsnitt 5.2 är lagförslaget utformat som en bemyndigan-
delag.

Lagens tillämpningsområde

Prop. 1995/96:225

1 § Denna lag gäller näringsidkares marknadsföring av sådana
produkter av glas som omfattas av nummer 7013 i Europeiska
gemenskapens tulltaxa som finns intagen i bilaga 1 i rådets för-
ordning (EEG) nr 2658/87.

I paragrafen sägs att lagen tillämpas på produkter som anges i nummer
7013 i EG:s tulltaxa (den kombinerade nomenklaturen, KN) och som
marknadsförs av en näringsidkare. EG:s tulltaxa utgörs av bilaga 1 till
rådets förordning (EEG) nr 2658/87 med senaste lydelse (EG) nr 1359/95.

Bestämmelsen ger, vad avser produkterna, lagen samma omfattning som
artikel 1 i kristalldirektivet. I avsnitt 4.2 har närmare beskrivits vilka
produkter som omfattas av nummer 7013 i tulltaxan. Av bilaga 4 till
denna proposition framgår detta i detalj.

Med näringsidkare avses var och en som yrkesmässigt driver verksam-
het av ekonomisk art, oavsett om verksamheten är inriktad på ekonomisk
vinst eller ej. Begreppet har samma innebörd som inom den mark-
nadsrättsliga lagstiftningen i övrigt, exempelvis marknadsföringslagen.
Med marknadsföring avses här detsamma som i 3 § marknadsföringslag-
en, dvs. reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att
främja avsättningen av och tillgången till produkter.

Lagen gäller inte bara när en produkt marknadsförs till en konsument
utan också när det sker till en annan näringsidkare, exempelvis då en
tillverkare säljer glasprodukter till en detaljist.

Beteckningar på och symboler för kristallglas

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
meddela föreskrifter om beteckningar och symboler som skall vara
skyddade i marknadsföringen av sådana produkter som avses i 1 §
och om förutsättningarna för att de skall fa användas.

I paragrafen ges regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer rätt att meddela föreskrifter om beteckningar och symboler som skall
vara skyddade i marknadsföringen av sådana glasprodukter som 1 § tar
sikte på. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far

också meddela föreskrifter om förutsättningarna för att beteckningarna Prop. 1995/96:225
och symbolerna skall få användas.

Genom bemyndigandet får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer möjlighet att föra över de regler i kristalldirektivet
som beskriver de skyddade beteckningarna och symbolerna, och de
egenskaper hos glasprodukter som de representerar (direktivets bilaga 1),
till svensk rätt.

Kompletterande information i vissa fall

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur en framställning med ett varumärke
som innehåller en sådan beteckning som avses i 2 § skall komplet-
teras så att det inte uppstår missförstånd om egenskaperna hos den
vara som marknadsförs. Detsamma gäller om varumärket innehåller
en beteckning som kan förväxlas med en beteckning som avses i
2§.

Det som sägs om varumärke skall också gälla ett företagsnamn
eller annan text som används i marknadsföringen av sådana
produkter som avses i 1 §.

I paragrafens första stycke bemyndigas regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur en fram-
ställning med ett varumärke skall kompletteras med annan text i vissa fall.
Det gäller när varumärket innehåller en sådan beteckning som avses i 2
§ (skyddad beteckning eller legaldefinition). Syftet med kompletteringen
är att undanröja risken för missförstånd om egenskaperna hos den produkt
som framställningen avser. Av andra meningen framgår att föreskrifterna
också kan avse det fallet då varumärket visserligen inte innehåller en
sådan beteckning som avses i 2 §, men en beteckning som kan förväxlas
med en sådan.

Med framställning avses här detsamma som i marknadsföringslagstift-
ningen, dvs. "vaije form genom vilken man meddelar sig med andra, vare
sig det sker i skrift eller tal, genom bild eller annan särskild anordning"
(prop. 1970:57 s. 93 f.). I förarbetena till den nya marknadsföringslagen
(6 §) nämns som exempel ord, bild och tecken i annonser, broschyrer och
på förpackningar, (prop. 1994/95:123 s. 166). Också en märkning på
produkten själv är en framställning.

Enligt andra stycket skall det som sägs om varumärke också gälla ett
företagsnamn eller annan text som används vid marknadsföringen av glas.
Föreskrifterna kan alltså också ta sikte på det fallet då en beteckning som
avses i 2 §, eller en beteckning som kan förväxlas med en sådan,
förekommer i en framställning med ett företagsnamn eller i en annan text

i marknadsföringen. Prop. 1995/96:225

Genom 3 § skapas möjlighet att föra över artikel 4.2 i kristalldirektivet

till svensk rätt.

Analysmetoder

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
meddela föreskrifter om hur en analys skall genomföras för att
fastställa om förutsättningarna är uppfyllda för att en produkt skall
fa bära beteckningar och symboler av det slag som avses i 2 §.

Genom paragrafen bemyndigas regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer att meddela föreskrifter genom vilka kristalldirekti-
vets artikel 6 och bilaga 2 genomförs i svensk rätt.

Tillsyn och sanktioner

5 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att
föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag följs.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.3.1 paragrafen bemyndigas
regeringen att i en förordning bestämma vilken myndighet som skall
utöva tillsynen över att de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen
om marknadsföring av kristallglas efterlevs.

6 § Vid en prövning av om föreskrifter som har meddelats med
stöd av denna lag har överträtts tillämpas marknadsföringslagen
(1995:450).

Som framgår av 5 § skall tillsynsmyndigheten se till att föreskrifter som
har meddelats enligt lagen om marknadsföring av kristallglas följs.

Men lagen om marknadsföring av kristallglas innehåller inga särskilda
sanktionsregler. Sanktionsreglema i marknadsföringslagen (1995:450)
bedöms vara tillräckliga för att, i kombination med lagen om marknadsfö-
ring av kristallglas och föreskrifter grundade på den, ge det resultat som
kristalldirektivet talar om. Därigenom genomförs också artiklarna 2 och
3 i direktivet i svensk rätt.

I denna paragraf upplyses om att marknadsföringslagen tillämpas när
frågan om någon har handlat i strid med föreskrifter som har meddelats

med stöd av lagen om marknadsföring av kristallglas blir aktuell hos Prop. 1995/96:225
tillsynsmyndigheten. Detsamma gäller om handlandet kan ha varit i strid
med föreskrifter som har meddelats med stöd av ett bemyndigande enligt
lagen.

En tillämpning av marknadsföringslagen innebär bl.a. att en näringsid-
kare som marknadsför glasprodukter som faller under nummer 7013 i
tulltaxan med stöd av 34 § marknadsföringslagen kan vara skyldig att
yttra sig och lämna upplysningar till Konsumentombudsmannen (KO),
liksom tillhandahålla handlingar, varuprover och liknande som kan ha
betydelse för utredningen i ett ärende där beslut om förbud mot fortsatt
otillbörlig marknadsföring (enligt 14 §) eller åläggande att lämna
information (enligt 15 §) kan antas komma i fråga.

Att marknadsföringslagen är tillämplig innebär vidare att KO, en
näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en sammanslutning
av konsumenter, näringsidkare eller löntagare kan väcka talan mot
näringsidkaren i fråga vid Stockholms tingsrätt och att tingsrätten som
första instans kan meddela ett sådant förbud eller åläggande vid vite. I
vissa fall av bl.a. vilseledande reklam kan rätten också ålägga näringsid-
karen att betala en särskild s.k. marknadsstömingsavgift (se avsnitt 5.3).

Den överträdelse som närmast kan tänkas utlösa marknadsföringslagens
sanktionssystem är en felaktig användning av de skyddade beteckningarna
(legaldefinitionema). Det är en vedertagen princip att en marknadsföring
som strider mot annan lagstiftning som regel skall anses vara otillbörlig
(den s.k. lagstridighetsprincipen; jfr prop. 1994/95:123 s. 43). I överens-
stämmelse med detta ligger således att en överträdelse av det slag som
nämndes bör falla in under 4 § marknadsföringslagen, som ställer upp det
allmänna kravet att en näringsidkares marknadsföring skall stämma
överens med god marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig mot
konsumenter och näringsidkare. Överträdelsen i fråga skulle därmed falla
in under sanktionsregeln i 14 § marknadsföringslagen, enligt vilken en
näringsidkare vars marknadsföring strider mot god marknadsföringssed
eller på något annat sätt är otillbörlig mot konsumenter eller näringsidkare
far förbjudas att fortsätta med marknadsföringen eller att vidta någon
annan liknande åtgärd.

Den överträdelse som man i andra hand kan tänka sig är att komplette-
rande information av det slag som anges i kristalldirektivets artikel 4.2
saknas när en skyddad beteckning, eller en beteckning som kan förväxlas
med en sådan, förekommer i ett varumärke m.m. Om avsaknaden innebär
att marknadsföringen är vilseledande, genom att exempelvis ge en felaktig
bild av produktens art, faller den under 6 § marknadsföringslagen, som
handlar om vilseledande reklam. Ett förbud med stöd av 14 § kan då
också komma i fråga. Alternativt torde marknadsföringen även i detta fall
kunna anses vara otillbörlig enligt lagstridighetsprincipen och alltså falla
in under 4 § marknadsföringslagen.

Andra situationer kan säkert också förekomma. Det får då bli en fråga

for rättstillämpningen att bedöma dessa fall. Prop. 1995/96:225

Det bör avslutningsvis erinras om att de flesta ärenden som anhängig-
görs hos Konsumentverket/KO och som faller under marknadsföringslagen
avgörs genom frivilliga överenskommelser och alltså utan domstolspröv-
ning.

Promemorians lagförslag

Prop. 1995/96:225

Bilaga 1

Förslag till

Lag om kristallglas

Härigenom föreskrivs följande1.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller näringsidkares marknadsföring av sådana produkter
av glas som omfattas av nummer 7013 i Europeiska gemenskapens
tulltaxa.

Beteckningar på och symboler för kristallglas

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
meddela föreskrifter om beteckningar och symboler som far användas i
marknadsföringen av sådana produkter som avses i 1 § och om förut-
sättningarna för att de skall fa användas.

Kompletterande information i vissa fall

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
meddela föreskrifter om hur en framställning med ett varumärke som
innehåller en sådan beteckning som avses i 2 § skall kompletteras så att
det inte uppstår missförstånd om egenskaperna hos den vara som
marknadsförs. Detsamma gäller om varumärket innehåller en beteckning
som kan förväxlas med en beteckning som avses i 2 §.

Det som sägs om varumärke skall också gälla ett företagsnamn eller
annan text som används i marknadsföringen av sådana produkter som
avses i 1 §.

Analysmetoder

1 Jfr rådets direktiv 69/493/EEG av den 15 december 1969 om tillnärnming av
medlemsstaternas lagstiftning om kristallglas (EGT nr L 326, 29.12.1969 s. 36, Celex
369L0493).

Tillsyn och sanktioner

5 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att föreskrifter
som har meddelats med stöd av denna lag eller ett bemyndigande enligt
den följs.

6 § Vid en prövning av om föreskrifter som har meddelats med stöd av
denna lag eller ett bemyndigande enligt den har överträtts tillämpas
marknadsföringslagen (1995:450).

Prop. 1995/96:225

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 1995/96:225

Bilaga 2

Stockholms tingsrätt, Kommerskollegium, Generaltullstyrelsen, Stock-
holms universitet (Juridiska fakultetsnämnden), Konkurrensverket,
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Marknadsdomstolen,
Konsumentverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Lands-
organisation i Sverige (LO), Glasforskningsinstitutet, Grossistförbundet
Svensk Handel, Kemikontoret, Konsumentvägledamas förening, Koopera-
tiva Förbundet, Svenska Glasbruksföreningen, Sveriges Glas- och
porslinshandlareförbund, Sveriges Industriförbund och Sveriges Köp-
mannaförbund.

3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 225

369L0493/S

Nr L 326/36

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

29.12.69

RÅDETS DIREKTIV

av den 15 december 1969

om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kristallglas

(69/493/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR
ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande1,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande, och

med beaktande av följande:

Användningen av en särskild beteckning för produkter av
kristallglas och de åtaganden detta innebär i fråga om
produkternas sammansättning omfattas av skilda regler i vissa
medlemsstater. Sådana skillnader är ett hinder för handeln
med sådana produkter och kan leda till en snedvridning av
konkurrensen inom gemenskapen.

Dessa hinder för upprättandet av en väl fungerande
gemensam marknad kan avlägsnas om alla medlemsstater
antar gemensamma produktkrav.

Syftet med de gemenskapsbcstämmelser som nu läggs fram
i fråga om beteckningarna för olika slag av kristallglas och
dessas egenskaper är att skydda såväl köparna som de
tillverkare som följer bestämmelserna mot förfalskningar.

För att ett system med gemenskapsregler skall kunna
genomföras krävs det att standardmetoder fastställs för att
bestämma de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos
produkter av kristallglas som bär de beteckningar som
fastställs i detta direktiv.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Detta direktiv skall tillämpas på produkter som omfattas av
nummer 70.13 i Gemensamma tulltaxan.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga
för att säkerställa att sammansättningen, tillverknings-
egenskapema och märkningen av de produkter som avses i
artikel 1 samt alla former av publicitet för sådana produkter
överensstämmer med de definitioner och regler som fastställs
i detta direktiv och dess bilagor.

Artikel 3

Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga
för att förhindra att beteckningarna i kolumn b i bilaga 1
används kommersiellt för produkter som inte har de
motsvarande egenskaper som anges i kolumnerna d-g i bilaga

Artikel 4

1. Om en produkt som omfattas av detta direktiv bär
en av beteckningarna i kolumn b i bilaga 1, får den även
förses med den motsvarande identifieringssymbol som återges
och beskrivs i samma bilaga i kolumnerna h och i.

2. Om en beteckning som förekommer i kolumn b
eller c i bilaga 1 eller en beteckning som kan förväxlas med
någon av dem förekommer i ett varumärke, ett företagsnamn
eller någon annan text på förpackningen som väsentlig del,
som adjektiv eller ordstam, skall medlemsstaterna vidta alla
åtgärder som är nödvändiga för an säkerställa att detta
varumärke eller företagsnamn eller denna text omedelbart
föregås av följande, i mycket framträdande skrift:

a) Produktens beteckning, om den har de egenskaper som
anges i kolumn d-g i bilaga 1.

b) Fullständig uppgift om produktens faktiska egenskaper,
om dessa inte återfimnns i kolumn d-g i bilaga 1.

EGT nr C 108, 19.10.1968, s. 35.

29.12.69

369L0493/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

Nr L 326/37

Artikel 5

Dc beteckningar och identifieringssymboler som återges i
bilaga 1 får användas på samma etikett

Artikel 6

Endast de metoder som fastställs i bilaga 2 skall användas för
att kontrollera att produkter som bär beteckningar och
identifieringssymboler har de motsvarande egenskaper som
anges i kolumn d-g i bilaga 1.

Artikel 7

Produkter som är avsedda för export från gemenskapen skall
inte omfattas av bestämmelserna i detta direktiv.

Artikel 8

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de åtgärder som är
nödvändiga för att följa detta direktiv inom 18 månader efter
dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen

om detta. Efter anmälan av detta direktiv skall
medlemsstaterna även underrätta kommissionen om alla
förslag till lagar och andra författningar som de avser att anta
inom det område som omfattas av detta direktiv.
Underrättelsen skall lämnas i så god tid att kommissionen
hinner lämna synpunkter på förslaget

Artikel 9

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 15 december 1969.

På rådets vägnar

H. J. de KOSTER

Ordförande

369L0493/S

Nr L 326/38

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

29.12.69

BILAGA 1

FÖRTECKNING ÖVER KRISTALLGLASSORTER

Nr	Bdcckaiag pA glaaiort		Egeaakaper				MArkaiag
Nr		FArkiariagar	Metall- o xidcr (%)	Dcaiitet	Brytningi- indei	YthArdbet	Symbolens (oros	Aamirkaiagar
	- b-	- c -	-d-	- t -	- r -	•f •	- h -	-1-
1	CRISTAL SUPÉRIEUR 30% CRISTALLO SUPER1ORE 30% HOCHBLEIKRISTALL 30% VOLLOODKRISTALL 30%	Beteckningarna kan användas fritt oavsett ursprungs- och desti- nationsland. Procenttalet avser blyoxidhalt	PbO ä 30%	a 3,00	X		O	Rund etikett, farg: guld 0 £ 1 cm
2	CRISTAL AU PLOMB 24% CRISTALLO AL PIOMBO 24% BLEIKRISTALL 24% LOODKRISTALL 24%		PbO a 24%	a 2,90	X		O	Rund etikett, farg: guld 0 £ 1 cm
3	CRISTALLIN VETRO SONORO SUPERIORE KRISTALLGLAS KRISTALLINGLAS 1 SONOORGLAS2	Endast språket eller språken i det land där varorna släpps ut på marknaden får an- vändas i beteck- ningen. Undantag: På den tyska mark- naden får pressglas	ZnO BaO K:O PbO var for sig eller kombi- nerat a io%	a 2,45	nD a 1,520		□	Kvadratisk etikett, färg: silver, sida: £ 1 cm
4	VERRE SONORE VETRO SONORO KRISTALLGLAS SONOORGLAS	med 18% PbO och en densitet på minst 2,7 säljas under beteckningen "PRESSBLEI- KRISTALL" eller "BLEIKRISTALL GEPRESST" (med versaler).	BaO PbO KjO var for sig eller kombi- nerat a 10%	a 2,40		Vickers — 550 ± 20	A	Etikett i form av en liksidig triangel , färg: silver, sida: a 1 cm

x nD £ 1,545 som kriterium för en ytterligare bestämning vid import

1 1 Belgien

2 1 Nederländerna

BILAGA 2

METODER FÖR BESTÄMNING AV DE KEMISKA OCH FYSIKALISKA EGENSKAPERNA
HOS KRISTALLGLASSORTERNA

1. KEMISKA ANALYSER

1.1 BaO och PbO

1.1.1 Bestämning av BaO + PbO

Väg med en noggrannhet av 0,0001 g upp cirka 0,5 g glaspulver, och för över till en platinaskäl.
Fukta med vatten och tillsätt därefter 10 ml 15-procentig svavelsyralösning och 10 ml hydrofluorsyra.
Hetta upp i sandbad tills vit ånga avges. Låt svalna och behandla på nytt med 10 ml hydrofluorsyra.
Hetta upp tills vit ånga åter framträder. Låt svalna och skölj av skålens sidor med vatten. Hetta upp
på nytt tills vit ånga åter framträder. Låt svalna och tillsätt försiktigt 10 ml vatten och för över detta
till en 400 ml bägare. Skölj skålen flera gånger med 10-proccntig svavelsyralösning och späd till 100
ml med samma lösning. Koka under 2-3 minuter. Låt stå över natten.

Filtrera genom en filtrerdegel med porositet 4; skölj först med 10-procentig svavelsyralösning, sedan
två, tre gånger med etylalkohol. Torka i ugn under en timma vid 150° C. Väg BaSO4 + PbSO4.

29.12.69

369L0493/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

Nr L 326/39

1.1.2 Bestämning av BaO

Väg med en noggrannhet av 0,0001 g upp cirka 0,5 g glaspulver, och för över till en platinaskål.
Fukta med vatten och tillsätt därefter 10 mi hydrofluorsyra och 5 ml perklorsyra. Hetta upp i sandbad
tills vit ånga avges.

Låt svalna och tillsätt ytterligare 10 ml hydrofluorsyra. Hetta upp tills vit ånga åter framträder. Låt
svalna och skölj av skålens sidor med destillerat vatten. Hetta upp igen och indunsta tills innehållet
är nästan torrt. Lös upp på nytt i 50 ml 10-procentig saltsyra och värm försiktigt för att underlätta
upplösningen. För över till cn 400 ml bägare och späd med vatten till 200 ml. Koka upp och låt
vätesulfid strömma genom den varma lösningen. När blysulfidfällningen sjunker till botten, avbryt
vätesulfidströmningen. Filtrera genom fint filtrerpapper och skölj med kallt vatten mättat med
vätesulfid.

Koka filtraten och reducera dem sedan om så krävs genom indunstning till 300 ml. Tillsätt 10 ml 10-
procentig svavelsyralösning till den kokande blandningen. Ta av från värmen och låt stå minst fyra
timmar.

Filtrera genom ett fint filtrerpapper och skölj med kallt vatten. Kalcinera fällningen till 1 050° C och
väg BaSO4.

1.2 Bestämning av ZnO

Indunsta filtratet från BaSO4-separeringen till 200 ml. Neutralisera med ammoniak och med metylrött
som indikator och tillsätt 20 ml svavelsyra 10 M. Justera pH till 2 (med pH-mätare) genom att tillsätta
svavelsyra 10 M eller kaustiksoda 10 M efter behov och fäll ut zinksulfiden genom att låta vätesulfid
strömma genom lösningen. Låt fällningen sjunka under fyra timmar och samla därefter upp den på
ett fint filtrerpapper. Skölj med kallt vatten mättat med vätesulfid. Lös upp fällningen på filtret genom
att hälla 25 ml varm 10-procentig saltsyra genom del Skölj filtret med kokande vatten tills en volym
på cirka 150 ml uppnåtts. Neutralisera med ammoniak och med lackmuspapper som indikator och
tillsätt därefter 1-2 g fast urotropin för att buffra lösningen till cirka pH 5. Tillsätt några droppar
nyberedd 0,5-procentig lösning av xylenoiotange i vatten och titrera med en 10 M lösning Complexon
III tills den skära färgen övergår till citrongult

1.3 Bestämning av K fl

genom utfällning och vägning av kaliumtetrafenylboraL

Metod: Lös upp

2 g krossat och siktat glas i

2 ml koncentrerad HNO 3,

15 ml HCIO, och
25 ml HF

i en platinaskål, först i vattenbad och sedan i sandbad. Efter det att tät rök av perklorsyra har avgivits
(indunsta till torrhet), lös upp innehållet med 20 ml varmt vatten och 2-3 ml koncentrerad HCI.

För över till en 200 ml mätkolv och fyll på destillerat vatten till föll volym.

Reagens: 6-procentig natriumtetrafenylboratio" sning. Lös upp 1,5 g reagens i 250 ml destillerat vatten.
Avlägsna den återstående lätta grumligheten genom att tillsätta 1 g hydrerat aluminium. Skaka om
under fem minuter och filtrera; se till att omfiitrera de första 20 ml av filtratet

Lösning för sköljning av fällningen: framställ lite av kaliumsaltet genom fällning i en lösning av cirka
0,1 g KCI till 50 ml HCI 10 M; häll tetrafenylboratl ösningen i denna under omröming tills fällningen
upphör. Filtrera genom glasfilterdegel. Skölj med destillerat vatten. Torka i exsickator vid
rumstemperatur. Häll därefter 20-30 mg av saltet i 250 ml destillerat vatten. Rör om då och då Tillsätt
efter 30 minuter 0,5-1 g hydrerat aluminium. Rör om några minuter. Filtrera.

Analys: Mät upp en provmängd av syralösningen motsvarande cirka 10 mg K2O. Späd till cirka 100
ml. Tillsätt långsamt reagenslösningen, cirka 10 ml per antagna 5 mg K2O under lätt omröring. Lat
stå högst 15 minuter och filtrera därefter genom en tarerad sinterdegel, porositet 3 eller 4. Skölj med
sköljlösningen. Torka vid 120° C under 30 minuter. Omräkr.ingsfaktor för K2O = 0,13143.

1.4 Toleranser

± 0,1 i absolut värde för varje bestämning. Om analysen inom toleransramama ger ett värde som är
lägre än de fastställda gränserna (30, 24 eller 10 %) måste ett genomsnitt av minst tre analyser
beräknas. Om detta genomsnitt är minst 29,95, 23,95 respektive 9,95 % skall glaset godkännas i de
kategorier som motsvarar 30, 24 respektive 10 %.

2 FYSIKALISKA BESTÄMNINGAR

2.1 Densitet

Metod med användning av hydrostatisk våg med ± 0,01 noggrannhet Ett prov på minst 20 g vägs i
luft och nedsänkt i 20° C varmt destillerat vatten.

2.2 Refraktionsindex

Mäts med hjälp av en refraktometer med ± 0,001 noggrannhet

2.3 Mikrohårdhet

Vickershårdhet mäts enligt standarden ASTM E 92-65 (rev. 1965) men med en vikt på 50 g och med
beräkning av genomsnittet av 15 bestämningar.

N° L 326/36

Journal officicl des Communautés curopéennes

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

29. 12. 6»

DIRECTIVE DU CONSEIL

du 15 dccembre 1969

conccrnant Ic rapprochcmcnt des législations des États membres rclativcs au verre cristal
(69/493/CEE)

LE CONSEIL DES COMMUNAUTÉS EUROPÉENNES,
vu Ic traité instituant la Communautc cconomique
curopéenne, et notamment son articlc 100,
vu la proposition dc la Commission,

vu 1’avis de 1’Asscmblée (x),

vu 1’nvis du Comitc cconomique ct social,

considcrant que, dans ccrtains États membres, In
possibilitc dc dénomination partieuliere des produits
dc verre cristal et ('obligation qui en résulte en matiérc
dc composition dc ces produits font 1’objct dc réglc-
mentations differentes; que ces diffcrcnccs entravent
les cchangcs de ces produits ct pcuvent etre ia sourcc
de distorsions dc concurrence å 1’intéricur de la Com-
munautc;

considérnnt que ces obstacles a 1’ctablisscment ct au
fonetionnement du marchc commun pcuvent etre
climincs si les inénics prescriptions sont adoptccs par
tous les États membres;

considcrant que, en cc qui concerne les dcnoniina-
tions prevues pour les diverses catégorics dc verre
cristal ainsi que les caractcristiqucs dc ces catcgories,
les dispositions communautaires a fixer ont pour but
dc proteger, d’unc part, 1’achctcur contrc des fraudes
et, d’autre pait, le fabricant qui se conformc a ces
dispositions;

considcrant que, pour ia misc en ccuvre d’unc rcglc-
mentation communautaire, il est nécessaire d’établir
des méthodcs uniformes en vuc de la détermination
des proprietes chimiques ct physiques des produits
en verre cristal qui portent les denominations fixccs
par la presente directivc,

(*) JO n° C 108 du 19. 10. 1968, p. 35.

A ARRÉTÉ LA PRESENTE DIRECTIVE:

Articlc premier

La presente directivc s’appliqi»c aux produits cnumé-
rés a In position 70.13 du tarif douanicr commun.

Articlc 2

Les Etats membres prennent toutes dispositions utiles
pour que In composition, les caractcristiqucs dc fabri-
cation, 1'ctiquctagc er toure formc dc publicité des
produits vises a 1’nrticlc T’r corrcspondcnt aux de-
finitions ct régles prevues dans In presente dircctivc
ct dans ses annexes.

Articlc 3

Les Etats membres prennent toutes dispositions utiles
pour que les denominations figurant a la colonne b)
dc rannexe I ne puissent pas etre utilisées dans le
commcrcc pour designer des produits autres que ccux
qui possedent les caractcristiqucs spccificcs aux
colonncs d) a g) dc 1’anncxc I.

Articlc 4

1. Si lin produit faisant 1’objct dc la presente dircc-
tive portc l’une des denominations reprises a 1’annexe
I colonne b), il peut égalemcnr etre muni du symbole
d’idcntification tel qu il est defini å 1’anncxc 1 colonncs
h) ct i) dc la presente directivc.

2. Au ens oii la marque dc fabrique, ia raison socialt*
d'unc entreprise ou toute autre inscription comporte
soit a titre principal, soit a titre d’adjectif ou dc ra-
cinc, 1'utilisation d’une dénomination prévue aux
colonncs b) ct c) dc 1’anncxc I ou pouvant preter a
confusion avcc ccllc-ci, les Etats membres prennent
toutes dispositions utiles alin que ligurc en carnctcres
tres appnrents, immédiatement accompagnce dc la
marque ou de la raison sociale ou dc 1’inscription:

29. 12. 69

Journal officicl des Communautés curopéennes

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

N° L 326/37

a) la dénomination du produit lorsquc cclui-ci pos- sédc les caractcristiqucs spccifiécs aux colonncs d) å g) dc 1’anncxc 1, b) l'indication de la nature exaete du produit lorsquc cclui-ci ne posséde pas les caractcristiqucs spcci- fiées aux colonncs d) a g) de 1’anncxc 1. Article 5 Les denominations et les symbolts d’idcntification prevus a 1’anncxc 1 pcuvent figurer sur la meme cti- qucttc. Artide 6	Artide S Les États membres mertent en vigueur les mesures ncccssaircs pour se conformer a la presente directivc dans un délai dc 18 niois å comptcr dc sa notifica- tion et en inforincnt immédiatement ia Commission. Des la notification dc la presente directivc, les États membres veillcnt en outre a informer la Commission en temps utile, pour lui permettre de presenter ses observations, dc tout projet ulterieur dc dispositions esscnticllcs d’ordrc legisiatif, réglcmcntairc ou ad- miniscratif qu’ils envisagent d’adopter dans ic do- maine régi par la presente directivc.
La corre&pondancc entre les denominations ct les syni- boles d’identification, d’unc part, ct les caractéristi- ques figurant å 1’anncxc 1 colonncs d) a g), d’autrc part, nc peut etre vérifiéc que par 1’utilisation des mé- thodes définics å 1’anncxc 11.	Artide 9 Les États membres sont destinataires dc la présente directivc.
Artide 7	Pait a Bruxcllcs, le 15 déccmbrc 1969.
Les produits destinés a etre exportés en dehors de la Conununauté nc sont pas soumis aux dispositions dc la présente directivc.	Par le Conseil Le président H. J. DE KOSTER

ANNEXE l

L1STE DES CATÉGOR1ES DE VERRE CRISTAL

N*	Dénomination de la catégorie		Caractérisciqucs				Ltiquetage
N*		Notes explicatives	Ox ydes mé- calliqucs en pourcen- tage)	Densité	indice de réfraetion	Dureté de surface	Forme du symbole	Remarqncs
—a—	—l>—	-c-	—d—	-e-	-4—		■ h	-i-
1	CRISTAL SUPER1EUR 30% CRISTALLO SUPER1ORE 30% HOCHBLEIKRISTALL 30% VOLLOODKR1STAL 30%	Les denominations pcuvent etre librement utiiisecs, quel que soit le pays d’originc ou le pays destinataire. Le chiffrc indique, en pour- ccntage, la teneur en oxydc de plomb.	PbO 5: 30%	2: 3,00	(x)		O	Étiquettes rondes de couleur: or 0 1 cm
2	CRISTAL AU PLOMB 24% CRISTALLO AL P1OMBO 24% BLEIKRISTALL 24% LOODKRISTAL 24%		PbO 24 %	2,90	(X)		O	Étiquettes rondes de couleur: or 0 1 cm
3	CRISTAI.LIN VETRO SONORO SUPER1ORE KRISTALLGLAS KR1STAL1.YNGLAS (') SONOORGLAS (-)	Scuies les dénominations dans la ou les langues du pays ou la niarchandisc est coinmcrcialiséc pcuvent etre utiiisecs. Exception: Sur Ic marchc allcmnnd, un verre pressé contcnant 18 Vo de PbO et ayant une densité d’au moins 2,70 peut etre vendu sons l’ap- peliation «Pressbleikristall» ou « Bleikristall gepresst » (dans les mémcs caractércs).	ZnO, BaO, PbO KSO, SC III ou ensemble > 10%	:> 2,45	nD 1420		n	Étiquettes en forme de carré couleur: argent c6té: > 1 cm
4	VERRE SONORE VETRO SONORO KRISTALLGLAS SONOORGLAS		BaO, PbO, KtO SCllI ou ensemble 10%	ä 2,40		Vickcrs — 550 ± 20	A	Étiquettes en forme dc triangle équi- latéral couleur: argent c6té: 1 cm

(x) nD 1,545 corumc critérc pour une détermination acccssoire non destruetive des produits (au mument de 1'imponation).
(*> en Bclgique.

(*) aux Pays-Bas.

N° L 326/38

Journal officicl des Comtnunautes européenncs

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

29. 12. 69

ANN EXE II

MÉTHODES DE DÉTERMINATION DES PROrRIÉTÉS CHIMIQUES
ET PHYSIQUES DES CATÉGORIES DU VERRE CRISTAL

1. ANALYSES CHIMIQUES

1.1. BaO ct PbO

1.1.1. Dosage de la sonvne: BaO + 1'bO

Pcscr, A 0,0001 g pres, environ 0,5 g dc poudre dc verre et 1’introduirc dans une capsulc
en platine. Humeeter d‘cau ct ajouter 10 ml d’une solution A 15 7o d’acidc sulfuriquc
ct 10 ml d’acidc fluorhydrique. Chauffer au bain dé sable jusqu’au dégagement de fumées
blanchcs. Laisscr refroidir er traiter dc nouveau avcc 10 ml d’acidc fluorhydrique. Chauffer
jusqu’a réapparition des fumées blanchcs. Laisscr refroidir ct rinccr les parois dc la capsulc
a l’eau. Chauffer jusqu'A réapparition des fumccs blanchcs. Laisser refroidir, ajouter
prudemment 10 ml d’eau, puis transvaser dans un béchcr dc 4(X) ml. Rinccr la capsulc
plusieurs fois avcc une solution d’acidc sulfuriquc a 10 % er diluer A 100 ml avcc la meme
solution. Faire bouillir pendant 2-3 minutes. Abandonncr au repos pendant une nuit.

Filtrer sur un ereuset filtrant dc porositc 4, laver d’abord avcc une solution d’acidc sulfu-
rique A 10 % puis deux ou trois fois a Palcool éthylique. Sccher une hcurc A 1’ctuve a
150° C. Pcscr BaSO< + PbSO«.

1.1.2. Dosage de BaO

Peser, a 0,0001 g prés, environ 0,5 g dr poudre dc verre et 1’introduirc dans une capsulc
en platine. Humeeter d’cau ct ajouter 10 ml d’acidc fluorhydrique ct 5 ml d’acide per-
chlorique. Chauffer au bain de sable jusqu’au degagement dc fumccs blanchcs.

Laisscr refroidir et ajouter dc nouveau 10 ml d’acide fluorhydrique. Chauffer jusou’a
réapparition des fumées blanchcs. Laisscr refroidir et rinccr les parois de la capsulc a
1’cau distillée. Chauffer de nouveau ct éva porer presque a scc. Reprendre par 50 ml d’acide
chlorhydriquc A 10 % et chauffer légcremcnt pour facilitcr la dissolution. Transvaser
dans un bécher dc 400 ml et diluer A 200 ml avcc de l’eau. Porter A ébullition ct faire pas-
ser un courant d’hydrogcnc sulfuré dans la solution chaudc. Lorsquc le précipité dc sul-
furc de plomb s’cst déposc au fond du vase, arreter le courant gazeux. Filtrer sur un
papier de texture serrée et laver a 1’cau froide saturée d’hydrogcnc sulfuré.

Faire bouillir les filtrats ct évcntucllcmcnt les réduirc a 300 ml par évaporation. Ajouter
a 1’ébullition 10 ml d’unc solution a 10 % d’acidc sulfuriquc. Retirer du fcu ct laisscr au
repos pendant au moins quatre hcuies.

Filtrer sur papier dc texture serrée, laver a 1’cau froide. Calcincr Ic précipité a 1050" C
ct pcscr BaSÖ<.

1.2. Dosage de ZnO

Évaporer les filtrats provenant dc la séparation de BaSO< dc maniere a réduirc leur volumc
a 200 ml. Neutraliscr par Pammoniaque en préscncc dc méthvlrougc et ajouter 20 ml
d’acidc sulfuriquc N/10. A mener le pH a 2 (pH-métre) par addition d’acidc sulfuriquc
N/10 ou de soudc caustiquc N/10 suivant Ic cas ct précipitcr a froid le sulfuré dc zinc par
passage d’un courant d’iiydrogcnc sulfuré. Laisscr déposcr Ic précipité pendant quatre
hcures, puis le recueillir sur un papier filtre de texture serrée. Laver a l’cau froide saturée
d’hydrogcnc sulfuré. Dissoudre Ic précipité sur Ic filtre en y vers.ant 25 ml d’unc solution
chaudc d’acidc chlorhydriquc a 10 %. Laver Ic filtrc a l’cau bouillante jusqu’a cc qu’on
obtienne un volumc dc 150 ml environ. Neutraliscr a Pammoniaque en préscncc dc papier
dc tourncsol, puis ajouter 1 - 2 g d’urotropinc solide pour fixer Ic pH A environ 5. Ajou-
ter quelques gouttes d’unc solution aqucusc a 0,5 % d’orangé dc xvlénol fraichemcnt
préparéc ct titrer par une solution dc Complcxon 111 N/10 jusqu’au virage du röse au
jaunc citron.

1.3.

Dosage dc KSO

par précipitation ct pcséc du tétraphényl-borurc dc K.

Attaque: 2 g dc verre-sont attaqués apres broyage et tamisage

par 2 cc HNO3 conc.

15 cc NCIO<

25 cc HF

29. 12. 69

Journal officiel des Connnunautés européennes

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

N° L 326/39

cn capsulc dc platine au bain-maric, puis au bain dc sable. Apres déparr des grosses fumccs
perchloriqucs (al ler jusqu’a sec), dissoudre par 20 cc d’cau chaudc ct 2 - 3 cc HCI conc.

Transvaser dans un ballon jauge dc 200 cc er amener au volumc avcc de 1’cau distilléc.

Rciictifi: Solution dc tétraphényl-borurc dc sodium a 6%: dissoudre 1,5 g du rcactif
dans 250 cc d’cau distillée. Supprimer Ic légcr louchc qui subsistc cn ajoutant 1 g d*alumine
hydratée. Agitcr 5 minutes ct filtrer cn ayant soin dc passcr a nouveau sur Ic filtre les 20
premiers cc obtenus.

Solution dc lavage du précipité: Préparcr un pen du sel dc K par précipitation dans une
solution d’cnviron 0,1 g KCl pour 50 ml HCI N/10, dans laquellc on verse cn agitant la
solution dc tétraphényl-borurc jusqu’a ccssation du précipité. Filtrer sur fritte. Laver a
1’cau distillcc. Sécher dans un dcssicateur a températurc ambianre. Verser alors 20 - 30
mg de cc sel dans 250 cc d’eau distilléc. Agitcr dc temps cn temps. Apres 30 minutes ajouter
0,5 - 1 g d’alumine hydratée. Agitcr quclqucs minutes. Filtrer.

Mode opérutoire: Prélcvcr sur Ic liquide chlorhydriquc d’attaquc un volume correspon-
dant a environ 10 mg dc K-O. Diluer a 100 cc environ. Verser lentement la solution du
réactif, soit 10 cc par 5 mg de KtO présumés, cn agitant modérément. Laisser au repos
15 minutes au maximum puis filtrer sur ereuset fritré taré n° 3 ou 4. Laver avcc solution
dc lavage. Sécher 30 minutes å 120° (L Faeteur dc convcrsion 0,13143 pour KtO.

1.4. Tolcranccs

-F 0,1 cn valcur absoluc sur chaque dosage.

Si 1’analysc Jonne une valeur, dans les toléranccs, inferieure aux limites tixécs (30,24
ou 10 %), il y a licu dc prendre la moyenne d‘au moins trois analyses. Si ellc est supé-
ricure ou égale respectivemcnt a 29,95, 23,95 ou 9,95, Ic verre doit etre accepté dans
les carégories corrcspondant a 30, 24 ct 10 % rcspectivemcnt.

2. DÉTERMINATIONS PHYSIQUES

2.1. Densité

Merhode par la balancc hydrostaiiquc a | 0,01 pres. Un échantillon d’au moins 20 g
est pesé dans Pair, ct pesé immergé dans dc 1’cau distilléc A 20° C.

2.2. Indicc dc réfraetion

L’indice est mesurc au réfracromctrc a d 0,001 pres.

2.3. Microdurcté

La dureté Vickers est å mesurer d’aprcs la norme ASTM E 92 - 65 (Revision 1965) mais
cn adoptant une charge de 50 g ct cn prenant la moyenne dc 15 déterminations.

Nr. L 326/36

Amtsblart der Europäischen Gemcinschafren

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

29.12. 69

RICHTLINIE DES RA TES
vom 15. Dezember 1969
zur Angleichung der Rechtsvorschriftcn der Mitgliedstaaten fur Kristallglas
(69/493/EWG)

DER RAT DER EUROPÄISCHEN
GEMEINSCHAFTEN —

gestutzt auf den V^rtrag zur Griindung der Euro-
päischen Wirtschaftsgemeinschaft, insbesondere auf
Artikel 100,

auf Vorschlag der Kommission,

nach Stellungnahme des Europäischen Parlaments ('),
nach Stellungnahme des Wirtschafts- und Sozialaus-
schusses,

in Erwägung nachstehender Grunde:

Die Möglichkeit der besonderen Bezeichnung von
Kristallglaserzeugnissen und die damit verbundene
Verpflichtung hinsichtlich der Zusammensetzung die-
ser Erzeugnisse ist in einigen Mitgliedstaaten unter-
schiedlich geregelt. Diese Unterschiede behindern
den Warenverkehr und können zu Wettbewerbs-
verzerrungen innerhalb der Gemeinschaft fiihren.

Diese Hindernisse fiir die Errichtung und das Funk-
tionieren des Gemeinsamen Marktes können beseitigt
werden, wenn fiir alle Mitgliedstaaten gleiche Be-
stimmungen gelten.

Mit den Vorschriften der Gemeinschaft betreffend
die Bezeichnungen der verschiedenen Kristallglas-
arten sowie die Merkmale dieser Arten sollen sowohl
der Käufer vor Täuschungen als auch der Hersteller,
der sidi an diese Bestimmungen hält, geschiitzt wer-
den.

Zur Anwendung einer Gemeinschaftsregelung ist es
erforderlich, einhätliche Verfahren zur Bestimmung
der chemischen und physikalischen Eigenschaften der
Kristallglaserzeugnisse, welche die in dieser Richt-
linie festgelegten Bezeichnungen trägen, zu schaffen -

(■) ABI. Nr. C 108 vom 19. 10. 1968, S. 35.

HAT FOLGENDE RICHTLINIE ERLASSEN:

Artikel 1

Diese Richtlinie findet Anwendung auf die Erzeug-
nisse der Tarifnummer 70.13 des Gemeinsamen Zoll-
tarifs.

Artikel 2

Die Mitgliedstaaten treffen aile geeigneten MaEnah-
men, um sicherzustellen, dal? die Zusammensetzung,
die Fabrikationseigenschaften, die Etikettierung der
in Artikel 1 aufgefiihrten Erzeugnisse und jede Form
der Werbung fur diese Erzeugnisse den Definitionen
und Regeln dieser Richtlinie und ihren Anhängen
entsprechen.

Artikel 3

Die Mitgliedstaaten treffen alle geeigneten MaEnah-
men, um sicherzustellen, dal? die in Spalte b des
Anhangs I aufgefiihrten Bezeichnungen im Handel
nicht zur Kennzeichnung anderer als der Erzeugnisse
verwendet werden können, welche die in den Spal-
ten d bis g des Anhangs I festgelegten Merkmale
aufweisen.

Artikel 4

(1) Wenn eines der durch diese Richtlinie erfafi-
ren Erzeugnisse eine der in Spalte b des Anhangs I
aufgefiihrten Bezeichnungen trägt, so kann es gleich-
falls mit dem in den Spalten h und i des Anhangs I
genannten Kennzeichnungssymbol versehen werden.

(2) Wenn in einer Herstellermarke, in der Firmen-
bezeichnung eines Unternehmens oder in einer an-
deren Aufschrift eine der in den Spalten b und c des
Anhangs 1 aufgefiihrten Bezeichnungen oder eine da-
mit verwechselbare Bezeichnung im ganzen als Ei-

29. 12. 69

Amtsblatt der Europäischen Gemeinschaften

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

Nr. L 326/37

genschaftswort oder als Wortstamm verwendet wird,
treffen die Mitgliedstaaten alle geeigneten MaGnah-
men, damit unmittelbar vor der Herstellermarke, der
Firmenbezeichnung oder der Aufschrift folgendes in
sehr deutlichen Buchstaben erscheint:

a) die Bezeichnung des Erzeugnisses, sofern das Er-
zeugnis die in den Spalten d bis g des Anhangs I
festgelegten Merkmale aufweist;

b) die genaue Angabe der Materie des Erzeugnis-
ses, sofern das Erzeugnis die in den Spalten d bis
g des Anhangs I festglegten Merkmale nicht auf-
weist.

Artikel 5

Die in Anhang I vorgesehenen Bezeichnungen und
Kennzeichnungssymbole können auf demselben Eti-
kett erscheinen.

Artikel 6

Die Ubereinstimmung der Bezeichnungen und der
Kennzeichnungssymbole mit den in Anhang I Spal-
ten d bis g aufgefiihrten Merkmalen kann nur mitteis
der in Anhang II genannten Verfahren uberpruft
werden.

Artikel 7

Die zur Ausfuhr aus der Gemeinschaft bestimmten
Erzeugnisse unterliegen nicht dieser Richtlinie.

Artikel 8

Die Mitgliedstaaten treffen die erforderlichen MaG-
nahmen, um dieser Richtlinie binnen 18 Monaten
nach ihrer Bekanntgabe nachzukommen, und unter-
richten davon unverziiglich die Kommission. Nach
Bekanntgabe dieser Richtlinie trägen die Mitglied-
staaten ferner dafiir Sorge, dafi die Kommission von
allen weiteren Entwiirfen wichtiger Rechts- und Ver-
waltungsvorschriften, die sie auf dem von dieser
Richtlinie erfaEten Gebiet zu erlassen beabsichtigen,
so rechtzeitig unterrichtet wird, da£ sie dazu Stellung
nehmen kann.

Artikel 9

Diese Richtlinie ist an die Mitgliedstaaten gerichtet.

Geschehen zu Briissel am 15. Dezember 1969.

1m Na men des Rates

Der Präsident

H. J. DE KOSTER

ANHANGi

LISTE DER KRISTALLGLASARTEN

Nr.	Art bezeichnung			Merkmale			Etikertierung
		Anmerkungen	Metall- oxvde (in Prozenten)	Dichte	Brechungs- zahl	Oberflächen hane	Form des Symbols	Be mer k un- gen
—a—	—b—		—d—	-e-			—h—	-i-
1	CRISTAL SUPERIEUR 30% CRISTALLO SUPER1ORE 30% HOCHBLEIKR1STALL 30% VOLLOODKRISTAL 30%	Die Bezeichnungen können unabhängig vom Ursprungs- oder Bestimmungsland frei verwendet werden.	PbO 30%	3,00	(X)			Runde Etiketten
2	CRISTAL AU PLOMB 24% CRISTALLO AL PIOMBO 24% BLEIKRISTALL 24% LOODKRISTAL 24%	Die Zahl gibt den Bleioxyd- gehalt in Prozenten an.	PbO 24%	£ 2,90	(X)		u	Farbe: Gold 0 > 1 cm
3	CRISTALLIN VETRO SONORO SUPERIORE KRISTALLGLAS KRISTALLINGLAS (■) SONOORGLAS (;)	Es kann nur die Sprache oder die Sprachen des Län- des verwendet werden, in dem die Ware in den Ver- kehr gebracht wird. Ausnahme:	ZnO, BaO, K,O PbO, alleinoder rusammen S 10%	2,45	nD > 1,520		n	Etiketten in Form eines Quadrates Farbe: Silber Seitenlänge: > 1 cm
4	VERRE SONORE VETRO SONORO KRISTALLGLAS SONOORGLAS	auf dem deutschen Markt kann ein PreEglas mit 18% PbO und einer Dichte von mindestens 2,70 unrer der Bezeichnung „PreEblei- kristall” oder ».Bleikristall gepreEt” (mit gleichen Buch- staben) verkauft werden.	BaO, PbO, KtO alleinoder zusammen 10%.	2,40		Vickers — 550 ± 20	A	Etiketten in Form eines gleichseitigen Dreiecks Farbe: Silber Seitenlänge: 1 cm

x) nD s? 1,545 als Merkmal einer zusätzlichen Bestimmung der Erzeugnisse (bei der Einfuhr).
*) in Belgien.

’) in den Niederlanden.

Nr. L 326/38

Amtsblatt der Europäischen Gemeinschaften

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

29. 12. 69

ANHANG II

METHODEN ZUR BESTIMMUNG DER CHEMISCHEN UND PHYSIKALISCHEN

EIGENSCHAFTEN DER KRISTALLGLASGRUPPEN

1. CHEMISCHE ANALYSEN

1.1. BaO und PbO

1.1.1. Bestimmung des Gesamtgehalts: BaO 4- PbO

Man wiegt mit einer Genauigkeit von 0,0001 g ungefähr 0,5 g Glaspuder ab und gibt
es in eine Platinkapsel. Es wird mit Wasser befeuchtet, und dann werden 10 ml 15%ige
Schwefelsäurelösung und 10 ml FluBsäure (Fluorwasserstoffsäure) zugegeben. Man
erhitzt im Sandbad bis zum Entstehen weiBer Dämpfe. Man läBt abkuhlen und behandelt
emeut mit 10 ml FluBsäure. Es wird bis zum erneuten Auftreren weiBer Dämpfe erhitzt.
Dann läBt man wieder abkuhlen und begieBt die Wandungen der Kapsel mit Wasser. Es
wird emeut bis zum Auftreten weiBer Dämpfe erhitzt. Sodann läBt man abkuhlen, fugt
vorsichtig 10 ml Wasser hinzu und fuhrt in ein 400-ml-Becherglas uber. Man spult die
Kapsel mehrere Male mit einer 10%igen Schwefelsäurelösung und verdunnt auf 100 ml
mit der gleichen Lösung. 2 bis 3 Minuten lang läBt man kochen und läBt dann eine Nacht
lang ruhen.

Man wäscht zunächst mit einer 10%igen Schwefelsäurelösung und anschlieGend zwei-
bis dreimal mit Äthylalkohol und filtriert fiber einem Filtriertiegcl von Porosität 4. Eine
Stunde lang trocknet man bei 150° C im Trockenschrank. Man wiegt das BaSO4 + PbSO4.

1.1.2. Bestimmung von BaO

Man wiegt mit einer Genauigkeit von 0,0001 g ungefähr 0,5 g Glaspuder und gibt es in
eine Platinkapsel. Es wird mit Wasser befeuchtet, und dann werden 10 ml FluBsäure und
5 ml Perchlorsäure zugegeben. Man erhitzt im Sandbad bis zum Auftreten weiGer Dämpfe.
Man läBt abkuhlen und fugt erneut 10 ml FluBsäure hinzu. Es wird bis zum erneuten Auf-
treten weiBer Dämpfe erhitzt. Man läBt wieder abkuhlen und besprengt die Wandungen
der Kapsel mit destilliertem Wasser. Es wird erneut erhitzt und entdampft bis fast zur
Trocknung. Sodann nimmt man mit 50 ml 10%iger Salzsäure wieder auf und erhitzt
leicht, um die Lösung zu erleichtern. Es wird in ein 400-ml Becherglas ubergefuhrt und
mit Wasser auf 200 ml gelöst. Man bringt zum Kochen und fuhrt sodann einen Schwefel-
wasserstoffstrom durch die heiBe Lösung hindurch. Sobald der Niederschlag aus Bleisulfid
sich am Grunde der Vorlage abgesetzt hat, sperrt man den Gasstrom ab. Man filtriert
uber ein Filterpapier mit dichtem Gefuge und wäscht mit durch Schwefelwasserstoff
gesättigtem Wasser.

Man kocht die Filtrate und reduziert sie eventuell auf 300 ml durch Verdampfen. Beim
Kochen werden 10 ml 10% ige Schwefelsäure zugegeben. Man nimmt vom Feuer und läBt
mindestens 4 Stunden lang ruhen.

Man filtriert uber ein Filterpapier mit dichtem Gefuge und wäscht mit frischem Wasser.
Der Niederschlag wird bei 1050° C kalciniert und das BaSO4 gewogen.

1.2. Bestimmung von ZnO

Man dampft die Filtrate aus der Abspaltung des BaSO4 bis auf Volumen von 200 ml ein.
Unter Anwesenheit von Methylrot wird mit Ammoniak neutralisiert und 20 ml 0,1 n-
Schwefelsäure hinzugefiigt. Man bringt den PH-Wert auf 2 (PH-Meter) unter Zugabe
von 0,ln-Schwefelsäure oder 0,ln-Natronlauge je nach dem Fall und fällt kalt das Zink-
sulfid aus mitteis Durchfuhrung eines Schwefelwasserstoffstroms. Den Niederschlag
läBt man vier Stundendang ziehen und fängt ihn dann fiber einen Filrer mit dichtem Gefuge
auf. Es wird mit kaltem, mit Schwefelwasserstoff gesättigtem Wasser gewaschen. Der
t Niederschlag wird auf dem Filter durch ObergieGen von 25 ml heiGer 10%iger Salzsäure
wieder aufgelöst. Dann wird der Filter mit kochendem Wasser gewaschen, bis man ein
Volumen von ungefähr 150 ml erhält. Man neutralisiert mit Ammoniak unter Anwesen-
heit von Lackmuspapier, gibt 1 — 2 g festen Urotropins hinzu, um den PH-Wert bei
ungefähr 5 festzulegen. Man gibt einige Tropfen einer frisch zubereiteten, wäBrigen
0,5% igen Xylenolorangelösung hinzu und titriert mitteis einer 0,ln-Complexon-lll-
Lösung bis zum Umschlag von rosa in zitronengelb.

1.3. Bestimmung von K2O

durch Fällung und Wägung von Kaliumtetraphenylborid.

Aufschluft: 2 g Glas werden nach dem Zerbrechen und Sieben mit

2 ml HNOS konz.,

15 ml HC1O4,

25 ml HF

29. 12. 69

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

Amtsblatt der Europäischen Gemeinschaften Nr. L 326/39

in einer Platinkapsel im Wasserbad und anschlieEend im Sandbad aufgeschlossen. Nach
dem Abscheiden dicker perchlorider Dämpfe (man geht bis zur Trocknung) löst man
mit 20 ml heifiem Wasser und 2 — 3 ml konz. HCI.

Man fuhrt uber in einen MaGkolben von 200 ml und fiillt mit destilliertem Wasser bis
zum Volumen auf.

Reagentiert: 6%ige Tetraphenylborid-Lösung: man löst 1,5 g des Reagenzes in 250 ml
destilliertem Wasser. Man unterbindet die bestehende leichte Triibung durch Zugabe
von 1 g Aluminiumhydroxyd. Man schiittelt 5 Minuten lang und filtriert, wobei man die
20 ml, die man zuerst erhält, nochmals uber den Filter laufen läGt.

Waschlösung des Niederschlags: Man bereitet etwas Kalisalz mitteis Niederschlag von
ungefähr 0,1 g KC1 auf 50 ml HCI 0,1 n, in welche man unter Schutteln die Tetraphenyl-
borid-Lösung zugibt bis zur Beendigung des Niederschlags. In einem Exsikkator trocknet
man bei Zimmertemperatur. Sodann gibt man 20 — 30 mg dieses Salzes in 250 ml destil-
liertes Wasser und schiittelt von Zeit zu Zeit. Nach 30 Minuten fugt man 0,5 — 1 g Alumi-
niumhydroxyd hinzu. Man schiittelt einige Minuten lang und filtriert.

Durch fiihrung: Aus der AufschluG-Salzsäurelösung wird ein Volumen entnommen, das
ungefähr 10 mg K2O entspricht. Man löst auf ungefähr 100 ml auf und gieGt langsam die
Reagenzlösung, d.h. 10 ml auf 5 mg vorausgeschätzte KtO, unter mäGigem Schutteln
hinzu. Man läGt höchstens 15 Minuten lang ruhen und filtriert dann uber einen tarierten,
gesinterten Filtriertiegcl Nr. 3 oder 4 ab. Sodann wird mit der Waschlösung gewaschen.
Während 30 Minuten wird bei 120° C getrocknet. Umrechnungsfaktor fur K;O = 0,13143.

1.4. Analysenspielraum

± 0,1 in absoluten Werten fur jede Bestimmung.

Ergibt eine Analyse inncrhalb des Analysenspielraums einen Wert unter den festgelegten
Grenzwcrten (30, 24 oder 10 %), so ist das Mittel aus mindestens drei Analysen zu nehmen.
Ist die Analyse höher oder gleich bzw. erreicht sie 29,95, 23,95 oder 9,95, so ist das Glas
anzunehmen in den entsprechenden Gruppen von 30, 24 bzw. 10%.

2. PHYSIKALISCHE BESTIMMUNGEN

2.1. Dichte

Methode auf der hydrostatischen Waage mit einer Genauigkeit von ± 0,01. Eine Probe
von mindestens 20 g wird in Luft und unter destilliertem Wasser von 20° C gewogen.

2.2. Brechungszahl

Der Brechungsindcx wird am Refractometer mit einer Genauigkeit von ± 0,001 ermittelt.

2.3. Mikrohärte

Die Vickers’sche Härte ist gemäG der Norm ASTM E 92-65 (Änderung 1965) zu messen,
aber unter Annahme einer Last von 50 g und der Ermittlung des Durchschnitts aus 15
Bestimmungen.

.Official Journal of the European Communitics

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

599

No L 326/36

Official Journal of thc European Communitics

29.12.69

COUNCIL DIRECTIVE
of 15 December 1969
on the approximation of the laws of the Member States relating to crystal glass

(69/493/EEC)

THE COUNCIL OF THE EUROPEAN COMMUNITIES,
Having regard to the Treaty establishing the
European Economic Community, and in partieular
Artide 100 thereof;

Having regard to the proposal from the Commission;

Having regard to thc Opinion of thc European
Parliament';

Having regard to the Opinion of thc Economic and
Social Committee;

Whereas, with regard to the use of a special
description for crystal glass produets and thc
conscqucnt obligation concerning the composition of
such produets, there are differences between thc rulcs
of certain Member States; whereas those differences
hinder trade in such produets and can lead to distor-
tions in competition within the Community;

Whereas those obstacles to the establishment and
proper funetioning of the common market can bc
eiiminated by adoption of thc same requirements by
all the Member States;

Whereas, with regard to the descriptions laid down
for the various categories of crystal glass and to thc
characteristics of those categories, the purposc of thc
Community provisions to be adopted is to protcct
both the buyer against fraud and the manufaeturer
who coniplics with those provisions;

Whereas implementation of a system of Community
rulcs rcquircs thc establishment of standard niethods
for determining thc Chemical and physical propertics
of crystal glass produets bearing descriptions laid
down in this Directivc;

HAS ADOPTED THIS DIRECTIVE:

Artide 1

This Directivc shall appiy to the produets falling
within heading No 70-13 of the Common Customs
Tariff.

■ OJ No C 108, 19.10.1968, p. 35.

Artide 2

Member States shall take all ncccssary steps to ensurc
that the composition, characteristics of manufaeture
and labelling of the produets referred to in Artide 1,
and all forms of publicity for such produets, conform
to the definitions and rulcs laid down in this
Directivc and in the Annexes thereto.

Artide 3

Member States shall take all ncccssary steps to
prevent the descriptions in column (b) of Annex I
from being used commercially for produets which do
not have thc corrcsponding characteristics specificd in
columns (d) to (g) of Annex I.

Artide 4

1. If a produet covered by this Directivc bears onc
of thc descriptions listed in column (b) of Annex 1, it
may also bear the corresponding identifying symbol
shown and dcscribed in columns (h) and (i) of that
Annex.

2. Whcre a trade mark, the name of an
undertaking or any other inscription contains, as a
main part, as an adjectivc or as a root, a description
appearing in columns (b) and (c) of Annex I or a
description liablc to be confused therewith, Member
States shall take all necessary steps to ensure that that
trade mark, name or inscription is immediately
prccedcd by the following, in very prominent
lettering:

(a) the description of the produet, .where that
produet has characteristics spccified in columns
(d) to (g) of Annex I;

(b) a statentent of the exaet nature of the produet,
where that produet docs not have characteristics
spccified in columns (d) to (g) of annex I.

600

Official Journal of thc European Communitics

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

Article 5

The description and identifying symbols given in
Annex I may appear on onc and thc same label.

Artide 6

The methods laid down in Annex II, and only those
methods, shall bc used to verify that produets bearing
descriptions and identifying symbols have thc
characteristics corrcsponding thereto as specified in
columns (d) to (g) of Annex I.

Artide 7

Products intendéd for export from thc Community
shall not be subject to the provisions of this
Directivc.

Artide 8

Member States shall put into forcc the measures
needed in order to comply with this Directivc within

eighteen months of its notification and shall
forthwith inform thc Commission thereof. As soon as
this Directivc has been notified, Member States shall
also ensure that they inform thc Commission in time
for it to submit its observations, of any subscquent
drafts of main laws, rcgulations or administrative
provisions which they proposc to adopt in thc ficld
covcrcd by this Dircctive.

Artide 9

This Directivc is addressed to the Member States.

Donc at Brusscls, 15 December 1969.

For the Couitdl

The President

H. J. DE KOSTER

ANNEX 1

List of crystal glass categories

No	Description of category		Characteristics				Labelling
		Explanatory no tes	Mctal oxides (*)	Density	Rcftactivc index	Surface hardness	Sh*r symbol	Remarks
	-t-			—		-s-	■ h	-i-
1	CRISTAL SUPERIEUR 30% CRISTALLO SUPERIORE 30% HOCHBLE1KRISTALL 30% VOLLOODKR1STAL 30%	Description may be freely used, whatever thc country of origin or thc country of destination The percentage figure re- fers to the lead oxide con- tent	PbO ät 30%	^300	X		O	Round label. Colour: gold 0^1 cm
2	CRISTAL AU PLOMP 24% CRISTALLO AL P1OMBO 24% BLEIKRISTALL 24% LOODKRISTAL 24%		PbO i-24%	^2-90	X
3	CRISTALLIN VETRO SONORO SUPERIORE KRISTALLGLAS KR1STALLIJNGLAS' SONOORGLAS5	Only the description in the language or languages of the country in which thc goods are marketed may bc used Exception: On thc German märket pressed glass containing 18% PbO and having a density of at least 2-70 may be sold under the descrip- tion ‘PRESSBLEI- KRISTALL’ or ‘BLEI- KRISTALL GEPRESST’ (in Capital letters)	ZnO BaO PbO K>O singly or together ät 10%	2-45	nD 1-520			Squarc Innel. Colour: silver Sidc: 1 cm


4	VERRE SONORE VETRO SONORO KRISTALLGLAS SONOORGLAS		BaO PbO 1GO single or together ät 10%	^2-40		Vickers — 550 ± 20	A	Label in the shape of an equilateral triangle. Colour: silver Side: 1 cm

x nD 1-545 as criterion for an additional non-destruetirt determination of thc produets (at thc time of import),
t In Bclgium.

2 In thc Nethcrlands.

Official Journal of thc European Communitics

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

601

ANNEX 11

METHODS FOR DETERMINING THE CHEMICAL AND PHYSICAL PROPERTIES OF
CATEGORIES OF CRYSTAL GLASS

1. CHEMICAL ANALYSES

1.1. BaO and PbO

1.1.1. DetemiiiidtioH of thc combiniitioii BaO + PbO

Weigh, to within 0 0001 grammes, approximatcly 0-5 grammes of powdered glass and
place in a platinum dish. Moisten with water and add 10 millilitres of a 15% solution
of sulphuric acid and 10 millilitres hydrofluoric acid. Heat in sand bath until white
fumes are given off. Allow to cool and treat again with 10 millilitres hydrofluoric acid.
Heat until reappearance of white fumes. Allow to cool and rinse the sides of the dish
with water. Heat until reappearance of white fumes. Allow to cool, carefully add 10
millilitres of water, then transfer to a 400 millilitres beaker. Rinse the dish several times
with a 10% sulphuric acid solution and dilute to 100 millilitres with same solution. Boil
for 2—3 minutes. Leave to stand ovemight.

Pass through a filtering crucible of 4 porosity, wash first of all with a 10% solution of
sulphuric acid, then two or three times with ethyl aleohol. Dry for one hour in an oven
at 150 °C. Weigh BaSO< + PbSOi.

1.1.2. Deterniinatioti of BaO

Wcigh, to within 0*0001 grammes, about 0*5 gramnies of powdered glass and place in
a platinum dish. Moisten with water and add 10 millilitres of hydrofluoric acid and
5 millilitres perchloric acid. Heat in sand bath until white fumes are given off.

Allow ro cool and add a further 10 millilitres hydrofluoric acid. Heat until reappearance
of white fumes. Allow to cool and rinse the sides of the dish with distilled water. Heat
again and evaporate until almost dry. Stan again with 50 millilitres of a 10% solution
of hydrochloric acid and heat gently to aid dissolution. Transfer to a 400 millilitres
beaker and dilute to 200 millilitres with water. Bring to boil and pass a current of
hydrogen sulphide through thc hot solution. When the precipirate of lead sulphide drops
to thc honom of the beaker, lurn off the hydrogen sulphide. Pass through a fine filter
paper and wa.sli with cold waler saiuratcd with hydrogen sulphide.

Boil thc filtrates and then, if neccssary, reduce them by evaporation to 300 millilitres.
Add to boiling mixturc 10 millilitres of a 10% solution of sulphuric acid. Rcmove from
heat and leave to stand for at least four hours.

Pass through a fine filter paper, wash with cold water. Calcine thc precipitatc to
1050 WC, and wcigh the BaSOt.

1.2. Determination of ZnO

Evaporate the filtrates from the separation of BaSO< so as to reduce their volume to
200 millilitres. Neutralisc with ammonia in the presence of methyl red and add 20 milli-
litres of N/10 sulphuric acid. Adjust thc pH to 2 (pH meter) by adding N/10 sulphuric
acid or N/10 caustic soda whichcver the case, and prccipitate the zinc sulphide in the cold
by passing a current of hydrogen sulphide. Let the precipitate settle for four hours,
then collcct on a fine filter paper. Wash with cold water saturated with hydrogen
sulphide. Dissolve the precipitate on the filter by pouring through it 25 millilitres of
a hot 10% solution of hydrochloric acid. Wash the filter with boiling water until a
volume of about 150 millilitres is obtained. Neutralisc with ammonia in the presence of
litmus paper, then add 1—2 grammes solid urotropine to buffer the solution to about
pH 5. Add a few drops of a 0*5% frcshly prepared aqucous solution of xylenol orange
and titrate with an N/10 solution of Coinplexon 111 until thc pink dunges to citron
ycllow.

Prop. 1995/96:225

Bilaga 3

602	Official Journal of thc European Communitics
1.3.	Determination of KsO by precipitation and weighing of potassium tctraphcnylborntc. Proceditre: 2 gramnies of glass are attacked, after crushing and sieving, by 2 millilitres conccntrated HNOa 1.5 millilitres HCO< 25 millilitres HF in a platinum dish on a water-hath then in a sand bath. After dense fumes of pcrchloric acid have been given off (continuc until dry), dissolvc with 20 millilitres of hot water and 2—3 millilitres conccntrated HCI. Transfer to a 200 millilitres graduated flask and adjust to volumc with distillcd water. Reagen ts: 6% solution of sodium tetraphenylborate: dissolvc 1-5 grammes of the reagent in 250 millilitres distilled water. Remove thc light cloudincss which remains by adding 1 gram me of hydrated aluminia. Shake for fivc minutes and filter, taking ca re to rc-filtcr thc first 20 millilitres obtaincd. Washing solution for thc precipitate: prepare a littlc of thc potassium salt by precipitation in a solution of about 0-1 grammes KCI to 50 millilitres N/10 HCI into which thc solution of tetraphenylborate is poured while stirring, until precipitation ceases. Filter through a sinter. Wash with distilled water. Dry in a desiccator at room temperature. Then pour 20—30 milligrammes of that salt into 250 millilitres of distilled water. Stir from time to time. After thirty minutes, add 0-5—1 gramme of hydrated alumina. Stir for a few minutes. Filter. Method of operation: Take an aiiquot of thc acid digest corresponding to about 10 milligrammes of K»O. Dilute to about 100 millilitres Slowly add the reagent solution, about 10 millilitres per assumed 5 milligrammes of KiO, while gently stirring. Allow to stand for a maximum of fifteen minutes then filter through a tared sintered cruciblc of porosity 3 or 4. Wash with washing solution. Dry for thirty minutes at 120 °C. Con- version faetor 0-13143 for KiO.
1.4.	Tolcranccs ± 0-1 in absolute value for cach determination. lf the analysis gives a lowcr value, within the tolerances, than the limits fixed (30, 24 or 10%), the average of at least three analyses must be taken. If that average is greater than or equal to 29-95, 23-95 or 9-95 rcspectivcly, the glass must bc acccptcd in thc catcgory corresponding to 30, 24 and 10% respectively.
2.	PHYS1CAL DÉTERMINATIONS
2.1.	Density Method by hydrostatic balancc to within ± 0 01. A samplc of at least 20 grammes «is weighed in air and weighed immersed in distillcd water at 20 °C.
2.2.	Refraetive index The index is measured on thc rcfractomctcr to within ± 0-001.
2.3.	Microhardness Vickers hardness is to bc measured according to thc standard ASTM F. 92-65 (Revision 1965) but using a load of 50 grammes and taking thc average of 15 déterminations.

4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 225

Prop. 1995/96:225

Bilaga 4

Utgiven av

Generaltullstyrelsen

TULLTAXA

1995

TULLTAXA

Prop. 1995/96:225

Bilaga 4

Kap 70

KAPITEL 70

GLAS OCH GLASVAROR

Anmärkningar

I. Detta kapitel omfattar inte

a) varor enligt nr 3207 (t.ex. icke frittad emalj- och glasyrmassa, fritta samt annat glas i form av pulver, kom eller flingor),

b) artiklar enligt kap 71 (t.ex. oäkta smycken),

c) optiska fiberkablar enligt nr 8544 elektriska isolatorer (nr 8546) samt elektriska isolerdetaljer enligt nr 8547,

d) optiska fibrer, optiskt bearbetade optiska element, injektionssprutor, konstgjorda ögon, termometrar, barometrar, areometrar och andra artiklar enligt
kap. 90,

c) belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, ljusskyltar, namnplåtar med belysning och andra liknande artiklar med varaktigt monterad ljuskälla
samt delar till sådana artiklar, enligt nr 9405,

0 leksaker, spel, sportartiklar, iulgransprydnader och andra artiklar enligt kap 95 (med undantag av ögon av glas utan mekanism för dockor eller för
andra artiklar enligt kap.95),

g) knappar, termoflaskor med ytterhölje, rafräschissörer och andra artiklar enligt kap. 96.

2 För tillämpning av nr 7003, 7004 och 7005 gäller följande:

a) Glas anses inte som bearbetat på grund av någon bearbetning som skett före glödgning.

b) Nedskärning till viss form påverkar inte klassificeringen av planglas

c) Med absorberande eller reflekterande skikt förstås en mikroskopiskt tunn beläggning av metall eller av någon kemisk förening (t.ex. någon
metalloxid) vilken absorberar exempelvis infrarött ljus eller förbättrar glasets reflekterande egenskaper utan an glaset därigenom förlorar sin
genomsynlighet eller genomskinlighet.

3. Varor som är nämnda i nr 7006 klassificeras enligt detta undernummer även om de har karaktär av färdiga artiklar

4. Med glasull i nr 7019 förstås

a) mineralull med en halt av kiseldioxid (SiO;) av minst 60 viktprocent.

b) mineralull med en halt av kiseldioxid (SiO;) av mindre än 60 viktprocent men med en halt av alkalioxid (ICO eller Na,O) av mer än 5 viktprocent
eller en halt av bortrioxid (B,O,) av mer än 2 viktprocent

Mineralull som inte överensstämmer med någon av dessa beskrivningar klassificeras enligt nr 6806

5. Med glas avses i hela tulltaxan också smält kvarts och annan smält kiseldioxid

Anmärkning till undernummer

I. Vid tillämpning av nr 7013 21, 7013 31 och 7013 91 förstås med blykristallglas endast glas som innehåller minst 24 viktprocent blymonoxid (PbO)

Varukod (stat nr)

Varuslag

Tullsats
och/eller iord-
bruksavgitt (JB)

K ■ tullkvot
S ■ suspension
eller
tullbefrielsc

Bilaga

Extra
mängdenhet

KN-nr

7001		Avfall och skrot av glas; glasmassa:
7001 00 10	00	- Avfall och skrot av glas ............................	fn
7001 00 91	00	- Glasmassa:
7001 00 91	00	- - Optiskt glas ...................................	5.2
7001 00 99	00	— Annan ..................................	2.3
7002		Glas i form av kulor (andra än reflexpärlor o.d. enligt nr 7018), stänger, stavar eller rör, obearbetat:
7002 10 00	00	- Kulor .............. ..........	4.5
7002 20 00	00	- Stänger och stavar:
7002 20 10	00	- - Av optiskt glas ...............................	5.2
7002 20 90	00	- - Andra ...............................	4.5

Kap 70

TULLTAXA

Prop. 1995/96:225

Bilaga 4

7002 31 00	00	- Rör:
7002 31 00 7002 32 00	00	— Av smält kvarts eller annan smält kiseldioxid ................	4.5
7002 31 00 7002 32 00	00	- - Av annat glas med en linjär utvidgnmgskoefficient av högst 5-10* per grad Kelvin inom temperaturomradet 0 "C-300 ’C .............	4.5
7002 39 00	00	— Andra..........................................	4.5
7003		Gjutet eller valsat planglas och profilglas, även försett med ett absorberande eller reflekterande skikt men inte bearbetat på annat sätt:
7003 11 00	00	- Plangias utan trådinlägg:
7003 11 00	00	- - Genomfargat, opaliserat, försen med överfång eller underfång eller med en absorberande eller reflekterande skikt:
7003 11 10	00	---Av optiskt glas ..................................	5.2	m2
7003 11 90	00	- - - Annat.........................................	4.8 MIN 0.8 ecu/100 kg brutto	m2
7003 19 00	00	- - Annat:
7003 19 10	00	---Av optiskt glas ..................................	5.2	m2
7003 19 90	00	- - - Annat.........................................	4.8 MIN 0.8 ecu/100 kg bruno	m2
7003 20 00	00	- Planglas med trådinlägg (trådglas) ........................	4.7 MIN 0.4 ecu/100 kg bruno
7003 30 00	00	- Profilglas ........................................	4.8
7004		Draget eller blåst planglas, även försett med ett absorberande eller reflekterande skikt men inte bearbetat på annat sätt:
7004 10 00	00	- Planglas, genomfargat. opaliserat, försen med överfång eller underfång eller med en absorberande eller reflekterande skikt:
7004 10 10	00	- - Optiskt glas ......................................	5.2	m2
7004 10 80	00	— Andra..........................................	5.2 MIN 0.6 ecu/kg brutto	m2
7004 90 00	00	- Annat planglas:
7004 90 10	00	- - Optiskt glas ......................................	5.2 5.2 MIN 0.6 ecu/100 kg bruno	m2
7004 90 70	00	- - Växthusglas .....................................	5.2 5.2 MIN 0.6 ecu/100 kg bruno	m2
7004 90 92	00	- - Andra, med en tjocklek av:
7004 90 92	00	- - - Högst 2.5 mm..................................	5.2 MIN 0.6 ecu/kg brutto	m2
7004 90 98	00	- - - Mer än 2,5 mm ..................................	5.2 MIN 0.6 ecu/kg brutto	m2
7005		Flytglas och ytslipat eller ytpolerat planglas, även försett med ett absorberande eller reflekterande skikt men inte bearbetat på annat sätt:
7005 10 00	00	- Glas utan trådinlägg, men med en absorberande eller reflekterande skikt:
7005 10 10	00	— Växthusglas ......................................	3,4	m2
7005 10 31	00	- - Andra, med en tjocklek av:
7005 10 31	00	---Högst 2.5 mm...................................	3.4	m2
7005 10 33 7005 10 35	00	- Mer än 2 5 mm men högst 3,5 mm .....................	3.4 3.4
7005 10 33 7005 10 35	00	- - - Mer än 3.5 mm men högst 4.5 mm .....................	3.4 3.4	m1
7005 10 91 7005 10 93	00	- - Mer än 4 5 mm men högst 5,5 mm ....................	3.4 3.4	m2 m2
7005 10 91 7005 10 93	00	- - - Mer än 5.5 mm men högst 7 mm ......................	3.4 3.4	m2 m2
7005 10 95	00	- - - Mer än 7 mm ...................................	3,4	m2

534

TULLTAXA

Prop. 1995/96:225

Bilaga 4

Kap 70

1	2	3		4	5
7005 21 00	00	- Annat glas utan trådinlägg:
7005 21 00	00		Genomfargat. opaliserat. försen med överfång eller underfång eller enbart ytshpat med en tjocklek av:
7005 21 10	00	--	- Högst 2.5 mm ..................................	3.4
7005 21 20	00	--	- Mer än 2.5 mm men högst 3.5 mm ....................	3.4
7005 21 30	00	--	- Mer än 3.5 mm men högst 4.5 mm ....................	3.4
7005 21 40	00	--	- Mer än 4.5 mm men högst 5.5 mm ....................	3.4
7005 21 50	00	--	- Mer än 5,5 mm men högst 7 mm ......................	3.4
7005 21 90	00	--	- Mer än 7 mm ..................................	3.4
7005 29 00	00	--	Annat:
7005 29 10	00	--	- Växthusglas ...................................	3.4
7005 29 31	00	--	- Annat, med en tjocklek av:
7005 29 31	00	--	- - Högst 2.5 mm ................................	3.4
7005 29 33	00	--	— Mer än 2.5 mm men högst 3.5 mm ...................	3.4
7005 29 35	00	--	— Met än 3,5 mm men högst 4.5 mm ..................	3.4
7005 29 91	00	--	— Mér än 4.5 mm men högst 5,5 mm ...................	3.4
7005 29 93	00	--	- - Mer än 5.5 mm men högst 7 mm ....................	3.4
7005 29 95	00		- - Mer än 7 mm.................................	3.4

3.4

- Glas med trådinlägg (trådglas)

7005 30 00

7006

Glas enligt nr 7003, 7004 eller 7005, böjt, bearbetat på
kanterna, graverat, borrat, emaljerat eller på annat sätt
bearbetat, men inte inramat och inte i förening med annat
material:

7006 00 10

- Optiskt glas

5.2

7006 00 90

- Annat:

7006 00 90

- - dos plattor, belagda på ena sidan med krom och/eller en blandning av
diindiumtrioxid och tenndioxid, med dimensionerna 320*352 mm eller
mer, men inte mer än 320*400 mm, och med en tjocklek av 1,1 mm
(±0.1 mm), med en planhetsawikelse inte överstigande 25 mikrometer,
för tillverkning av teckenskärmar med flytande kristaller med aktiv
matris (rNOOi) .....................................

Srfri

7006 00 90

- - Färgfilter, bestående av en glasplana med röda, blå och gröna pixels
mea tn sammanlagd tjocklek av 1,1 mm (±0.1 mm) och med yttre
dimensioner av 320*352 mm eller mer men inte mer ån 320*400 mm, för
tillverkning av teckenskärmar med flytande kristaller med aktiv matris
r™)..........................................

S:fri

7006 00 90

— Glasplanor; inte belagda, med dimensionerna 320*352 mm eller mer
men infe mer än 320*400 mm, med en tjocklek av 1,1 mm (±0.1 mm)
och med en planhetsawikelse inte överstigande 25 mikrometer, för
tillverkning av teckenskärmar med flytanae kristaller med aktiv matris
(™°J)..........................................

S:fri

7006 00 90

- - Andra

7007

Säkerhetsglas bestående av härdat eller laminerat glas:

7007 11 00

- Härdat säkerhetsglas:

7007 11 00

- - Av sådan storlek och form som gör glaset lämpligt för montering i
fordon, luftfartyg, rymdfarkoster eller fartyg:

7007 11 10

- - Av sådan storlek och form som gör glaset lämpligt för montering i
motorfordon ..................................

5.2

7007 11 90

- - Annat

5.2

7007 19 00

— Andra:

7007 19 10

- - Emaljcrat

5.2

Kap 70

TULLTAXA

Prop. 1995/96:225

Bilaga 4

7007 19 20	— - Genomfargat, opaliserat, även försen med överfång eller underfång eller med absorberande eller reflekterande skikt .............	5.2
7007 19 80	— - Annat........................................	5.2
7007 21 00	- La minera t säkerhetsglas:
7007 21 00	— Av sådan storlek och form som gör glaset lämpligt för montering i
7007 21 10	fordon, luftfanyg, rymdfarkoster eller fartyg: - - - Vindrutor utan inramning, för civila luftfanyg (TN005) .........	tri
7007 21 91	- - - Andra:
7007 21 91	- - - - Av sådan storlek och form som gör glaset lämpligt för montering i
7007 21 99	motorfordon .................................. - - - - Andra.......................................	5.2 5.2
7007 29 00	- - Andra..........................................	5.2
7008 7008 00 20	Flerväggiga isolerrutor av glas: - Genomfärgat. opaliserat. även försen med överfång eller underfång eller
7008 00 81	med ett absorberande eller reflekterande skikt.................. - Andra:	4.8
7008 00 81	- - Av två glasrutor tillslutna runt kanterna mot en lufttät fog och åtskilda
7008 00 89	av en lager luft, annan gas eller vakuum .................. — Andra.........................................	4.8 4.8
7009 7009 10 00	Speglar av glas, inbegripet backspeglar, även inramade: - Backspeglar för fordon.................................	6
7009 91 00	- Andra slag:
7009 91 00 7009 92 00 7010 7010 10 00	— Oinramade ....................................	6
	— Inramade .....................................	6
	Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, ampuller och andra behållare av glas, av sådana slag som används for transport eller förpackning av varor; konserveringsburkar av glas; proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av glas: - Ampuller .........................................	5.2
7010 90 00	- Andra slag:	5.2
7010 90 10	- - Konserveringsburkar ................................	10,6
7010 90 21	- - Andra:
7010 90 21	- - - Behållare av sådana slag som används för transport eller förpackning
7010 90 21	av varor: - - - - Framställda av glasrör med en väggtjocklek under 1 mm .....	8.2
7010 90 31	- - - - Andra behållare med en nominell rymd av:
7010 90 31	----- 2.5 liter eller mer .............................	8.2
7010 90 41	_____ Under 2.5 liter:
7010 90 41	______ För drycker och livsmedel:
7010 90 41	_______ Flaskor:
7010 90 41	______ — Av ofärgat glas, med en nominell rymd av:
7010 90 41	__ — - En liter eller mer......................	8.2
7010 90 43	— - — - Mer än 0,33 1 men under 11 ..............	8.2
7010 90 45	______ — _ 0.15 1 eller mer men högst 0.33 1 ...........	8.2
7010 90 47	---------Under 0.15 1 ........................	8.2
7010 90 51	______ — Av färgat glas, med en nominell rymd av:

st
st
st
st

S36

TULLTAXA

Prop. 1995/96:225

Bilaga 4

Kap 70

7010 90 51 7010 90 53	00 00	------ — _ En liter eller mer ..................... — _______ Mer än 0.33 1 men under 11 ..............	8.2 8.2	5 5	st st
7010 »0 55	00	----- - — - 0.15 1 eller mer men högst 0,33 1 ...........	8,2	5	st
7010 90 57 7010 90 61	00	------ __ Under 0,15 1 ........................	8.2	5	st
7010 90 57 7010 90 61	00	— ----- Andra, med en nominell rymd av:	8.2		st
7010 90 61	00	______ — 0.25 1 eller mer .........................	8.2	5	st
7010 90 67	00	--------Under 0.25 1...........................	8.2	5	st
7010 90 71	00	------ För farmaceutiska produkter med en nominell rymd av:
7010 90 71	00	-------Mer än 0,055 1 ...........................	8.2	5	st
7010 90 77	00	---Högst 0.055 1 ............................	8.2	5	st
7010 90 81	00	------ För andra produkter:
7010 90 81	00	-------Av ofargat glas ...........................	8.2	5	st
7010 90 87 7010 90 99	00	_ _ _ Av färgat glas ...........................	8.2 8.2	5	st
7010 90 87 7010 90 99	00	- - - Proppar, lock och andra tillslutningsanordningar ............	8.2 8.2	5
7011		Öppna glashöljen (inbegripet kolvar och rör) till elektriska lampor, katodstrålerör e.d. samt delar av glas till sådana höljen, inte försedda med påmonterade detaljer:
7011 10 00	00	- Till elektriska lampor:
7011 10 10	00	- - Kolvar till glödlampor med en största utvändig diameter av 25 mm eller mer men högst 70 mm ..............................	6.4
7011 10 90	00	- - Andra
7011 10 90	IG	- - - Glaslinser med ljusbrytande punkter eller prismaformade element, med en ynre diameter av mer än 121 mm men högst 125 mm . . . .	S:fri
7011 10 90	20	- - - Paraboliska glasreflektorer med en ynre diameter av mer än 121 mm men högst 125 mm ...............................	S:fri
7011 10 90	90	- - - Andra........................................	6.4
701! 20 0C	oo	- Till katodstrålerör:
7011 20 00	10	- - Glashöljen för monokroma katodstrålerör: - med en diagonalt skärmmän av mer än 3.8 cm men högst 51 cm och ■ med en nominell halsdiameter av 13 mm, 20 mm, 29 mm eller 37 mm . .	S:fri
7011 20 00	20	- - Frontskivor, helt av glas med en diagonalmän av högst 61 cm samt med ugghöjd kant, avsedda för tillverkning av monokroma katodstrålerör	6,4
7011 20 00	30	- - Glaskoner med tillformad kant, med en diagonalmän av högst 61 cm, avsedda för tillverkning av monokroma katodstrålerör (maor) ......	6.4
7011 20 00	40	- - Frontskivor av glas:	6.4

(±1.5 mm) och med dimensioner av

(±1,5 mm) och med dimensioner av

7011 20 00

- med en diagonalmän av 366,4 mm
246,4*315.4 mm (±1,5 mm).

- med en diagonalmän av 544,5 mm
358*454 mm (±1.5 mm)

- med en diagonalmän av 639,3 mm
527*413.6 (±2 mm)!1 dier

- med en diagonalmän 838,2 mm (±1,5 mm) och med dimensioner av
549.9*695.6 (±5 mm).

samt med upphöjd kam. avsedda för tillverkning av fargkatodstrålerör f™1)

- - Fromskivor av glas med en diagonalmän av 704,1 mm (± 1,5 mm) och

dimensionerna 387,1*628,8 mm (± 1,5 mm).................

(±3 mm) och med dimensioner av

S:fri

7011 20 00

- - Glaskon med en diagonalmän av 698,7 mm (± 1,5 mm) och
dimensionerna 381,7*623,4 mm (± 1.5 mm)..........

S:fri

7011 20 00

- - Frontskiva av glas:

- med en diagonalmän av 544.5 mm (±1.6 mm) och dimensionerna
452,4*356 mm (±1,6 mm) eller

- med en diagonalmän av 723 mm (± 3 mm) och dimensionerna

602*477 mm (± 2 mm ). avsedda för tillverkning av fargkatodstrålerör f™01)

6.4; K:fri
(09.2871)

7011 20 00

- - Andra

6.4

Kap 70

TULLTAXA

Prop. 1995/96:225

Bilaga 4

1	1 2	3	4	5	6
7011 90 00	00	- Andra slag.........................................	6.4
7012		Glas till termosflaskor eller andra termoskärl:
7012 00 10	00	- Inte färdigbearbetade ..................................	5.6
7012 00 90	00	- Färdigbearbetade....................................	11.2
7013		Glasvaror av sådana slag som används som bords-, köks-, toalett- eller kontorsartiklar, för prydnadsändamål inomhus eller for liknande ändamål (andra än sådana som omfattas av nr 7010 eller 7018):
7013 10 00	00	- Varor av glaskeramiskt material...........................	!1.8	5, 6	st
7013 21 00	00	- Dricksglas, andra än sådana av glaskeramiskt material:
7013 21 00	00	- - Av biykristallglas:
7013 21 11	00	— - Framställda för hand:
7013 21 11	00	- - - - Slipade eller dekorerade på annat sätt ..................	H.ö	5. 6	st
7013 21 19 7013 21 91	00	- - Andra ................................	11.8	5. 6	st
7013 21 19 7013 21 91	00	- - - Maskinellt framställda:	11.8	5. 6	st
7013 21 91	00	- - - - Slipade eller dekorerade på annat sätt ..................	11.8	5. 6	st
7013 21 99	00	— - - Andra ......................................	11.8	5. 6	st
7013 29 00	00	— Andra:	11.8	5. 6	st
7013 29 10	00	— - Av härdat glas ................................	11.8	5. 6	st
7013 29 51	00	- - - Andra:	11.8	5. 6	st
7013 29 51	00	- - - - Framställda för hand:
7013 29 51	00	— - - - Slipade eller dekorerade på annat sätt ................	11.8	5. 6	st
7013 29 59	00	— _ _ _ Andra ....................................	11.8	5. 6	st
7013 29 91	00	— - - Maskinellt framställda:	11.8	5. 6	st
7013 29 91	00	— - - - Slipade eller dekorerade på annat sätt ................	11,8	5. 6	st
7013 29 99	00	- - - - Andra ....................................	11,8	5. 6	st
7013 3! 00	00	- Glasvaror av sådana slag som används som bordsartiklar (andra än dricksglas) eller köksaruklar. andra än sådana av glaskeramiskt material:	11,8	5. 6	st
7013 31 00	00	- - Av blykristallglas:
7013 31 10	00	— - Framställda för hand ..............................	11.8 11.8 11.8	5. 6 5. 6 5. 6	st st st
7013 31 90	00	— Maskinellt framställda .............................
7013 32 00	00	- - Av glas med en linjär utvidgningskoefficient av högst 5»1O* per grad Kelvin inom temperaturområdet 0 °C-300 *C ................
7013 39 00	00	- - Andra:
7013 39 10	00	- - - Av härdat glas...................................	11.8	5. 6	st
7013 39 91	00	- - - Andra:
7013 39 91	00	- - - - Framställda för hand .............................	11.8	5. 6	st
7013 39 99	00	- - - - Mekaniskt framställda ............................	11,8	5. 6	st
7013 91 00	00	- Andra glasvaror:
7013 91 00	00	- - Av blykristallglas:
7013 91 10 7013 91 90 7013 99 00	00 00 00	__ Framställda för hand .........................	11,8 11.8	' 5. 6 5. 6	st st
		— _ Maskinellt framställda .............................
		- - Andra:
7013 99 10 7013 99 90	00 00	Framställda för hand ..............................	11.8 11.8	5. 6 5. 6	st st
7013 99 10 7013 99 90	00 00	- - - Maskinellt framställda .............................	11.8 11.8	5. 6 5. 6	st st

538

Prop. 1995/96:225

Bilaga 4

Kap 70

TULLTAXA

1 .	2	3	4	5	6

7014 00 00	00	Glasvaror för signaleringsändamål samt optiska element av glas (andra än sådana som omfattas av nr 7015), inte optiskt bearbetade..........................	5.6
7015		Urglas och liknande glas, glas för icke synkorngerande eller synkorngerande glasögon, böjda, kupiga eller formade på liknande satt, inte optiskt bearbetade; ihåliga glasglober och segment av glasglober for tillverkning av Sådana glas:
7015 10 00	00	- Glas för synkorngerande glasögon.........................	5.2
7015 90 00	00	- Andra slag........................................	4,7
7016		Block, plattor, murstenar och andra artiklar av pressat eller formgjutet glas, även med trådinlägg, av sådana slag som används i byggnader eller andra konstruktioner; glastärningar och andra små glasbitar, även på underlag, for mosaikarbeten eller liknande dekorativa ändamål; s.k.blyinfattade rutor o.d., av glas; cellglas i form av block, plattor, skivor, isolermantlar e.d.:
7016 10 00	00	- Glastämingar och andra små glasbitar, även på underlag, för mosaikarbeten eller liknande dekorativa ändamål ...............	9.6
7016 90 00	00	- Andra slag:
7016 90 10	00	- - S.k. blyinfattade rutor o.d ............................	4.8
7016 90 30	00	- - Cellgias ........................................	3.5 MIN 1.5 ecu/100 kg bruno
7016 90 90	00	- - Andra .........................................	3.5 MIN 1.5 ecu/100 kg brutto
7017		Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar av glas, även graderade eller kalibrerade:
7017 10 00 7017 20 00	00		4.3
7017 10 00 7017 20 00	00	- Av annat glas med en linjär utvideningskoefficient av högst 510 per grad Kelvin inom temperaturområdet 0 C - 300 C................	5.2
7017 90 00	00	- Andra slag........................................	5.2
7018		Glaspärlor, imitationer av naturpärlor, imitationer av ädelstenar eller halvädelstenar och liknande smärre artiklar av glas samt varor tillverkade av sådana artiklar, andra än oäkta smycken; ögon av glas, andra än proteser; statyetter och andra prydnadsartiklar av glas, framställda genom s.k. lamparbete, andra än oäkta smycken: reflexpärlor o.d. av glas med en diameter av högst 1 mm:
7018 10 00	00	- Glaspärlor, imitationer av naturpärior, imitationer av ädelstenar eller halvädelstenar och liknande smärre artiklar av glas:
7018 10 11	00	- - Glaspärlor:
7018 10 11	00	---Slipade och mekaniskt polerade .......................	fri
	00		9,4
7018 10 30	00	- - Imitationer av naturpärior ............................	0.5 ecu/kg netto
7018 10 51	00	— Imitationer av ädel- och halvädelstenar:
7018 10 51	00	---Slipade och mekaniskt polerade .......................	fri
7018 10 59 7018 10 90 7018 20 00	00		5,4
	00		5,8
	00	- Reflexpärlor o.d. av glas med en diameter av högst 1 mm .........	5.1
7018 90 00	00	- Andra slag:
7018 90 10	00	- - Ögon av glas; smärre artiklar av glas .....................	4.8
7018 90 90	00		9.2

Ä n«4rir»r» nr A »ill TPU T*1

Kap 70

TULLTAXA

Prop. 1995/96:225

Bilaga 4

1	1 2	3	4
7019		Glasfibrer (inbegripet glasull) och varor av glasfibrer (t.ex. garn och vävnader):
7019 10 00	00	- Roving och andra fiberknippen, även huggna; annat gam:
7019 10 10	00	- - Glasfibertråd, huggen i längder om 3 mm eller mer men högst 50 mm (glasfiberknippen) ..................................	9
7019 10 51	00	- - Andra:
7019 10 51	00	- - - Av fiiament:
7019 10 51	00	- - — Roving......................................	9
7019 10 59	00	----Andra:
701910 59	10	---- - Gam med en längdvita av 33 tex eller en multipel därav, ± 7,5 %. erhållet av ändlösa glasfilament med en nominell

diameter av 3,5 eller 4,5 mikrometer, i vilka fiiament med en
diameter av minst 3 men högst 5.2 mikrometer dominerar, andra
än sådana som behandlats för aa förbättra deras
vidhäftningsförmåga till elastomerer..................

S:fri

701910 59

Gam med en längdvita av 22 tex, ± 7,5 %. erhållet av
ändlösa glasfilament med en nominell diameter av

54 mikrometer, i vilka fiiament med en diameter av minst 4,2
men högst 5,8 mikrometer dominerar................

S:fri

7019 10 59

Gam med en längdvita av 33. 34 eller 51 tex eller en multipel
därav, ± 7,5 %, erhållet av ändlösa glasfilament med en
nominell diameter av 6 mikrometer, i vilka fiiament med en
diameter av minst 5.1 men högst 6,9 mikrometer dominerar . .

S:fri

7019 10 59

Andra ■.

7019 10 99

- - Av stapelfibrer

7019 20 00

Vävnader och vävda band:

7019 20 11

- Av fiiament:

7019 20 11

- - Av roving

7019 20 31

— Andra med en bredd av.

7019 20 31

- - Högst 30 cm

7019 20 36

- - Mer än 30 cm:

7019 20 36

Vävnader med en vikt inte överstigande 250 g/nr, av gam hos
vilka enkelgamet har en längdvikt av högst 136 tex per tråd . .

7019 20 39

- - Andra

7019 20 90

- Av stapelfibrer

7019 31 00

Tunn duk, filt, manor, skivor, planor och liknande icke vävda produkter:

7019 31 00

- Armeringsmattor:

7019 31 00

--Med lågfuktupptagningsförmåga, avsedda för vissa flygplanstyper

S:fri

7019 31 00

- - Andra

7019 32 00

- Tunn duk:

7019 32 00

- - Av icke textila glasfibrer, avsedda för tillverkning av produkter för
filtrering av luft f*001)............................

S:fri

7019 32 00

- - Med lågfuktupptagningsförmåga, avsedda för vissa flygplanstyper

S:fri

7019 32 00

- - Andra

6,2

7019 39 00

- Andra:

7019 39 10

- - Belagda med papper eller metall:

7019 39 10

- - Av icke textila glasfibrer, avsedda för tillverkning av luftfilter eller
andra produkter för luftfiltrering flN00i)...................

S:fri

701939 10

- - Planor och liknande bondade produkter med låg
futaupptagrung sförmåga, avsedda för vissa flygplanstyper (rmi)

S:fri

540

Prop. 1995/96:225

Bilaga 4

Kap 70

TULLTAXA

7019 39 10	90	— - - Andra......................................
7019 39 90	00	- - - Andra:
7019 39 90	10	— - - Av icke textilaglasfibrer avseddaför tillverkning ov luftfilter eller produkter för filtrering av luft .................
7019 39 90	20	— — Plattor och liknande bondade produkter med låg fukn^^ra^ning sförmåga, avsedda för vissa flygplanstyper
7019 39 90	90	----Andra......................................
7019 90 00	00	- Andra slag:
7019 90 10	00	- - Glasfibrer som inte har karaktär av textilvara, i bulk eller som flockar:
7019 90 10	11	- - - I vilka fibrer med en diameter av mindre än 3.5 mikrometer dominerar ....................................
7019 90 10	90	— - Andra........................................
7019 90 30	00	- - Dynor och hylsor för isolering av rör .....................
7019 90 91	00	- - Andra:
7019 90 91	00	— - Av textilfibrer ..................................
7019 90 99 7020	00	— - Andra .......................................
7019 90 99 7020	00	Andra varor av glas:
7020 00 10	00	- Av kvartsglas ......................................
7020 00 30	00	- Av glas, med en linjär utvidgningskoefficient av högst 5* 10* per Kelvin mellan 0 'C-300 • C..................................
7020 00 90	00	- Andra varor.......................................

6.2

S:fri

S.fri

6.2

S:fri

5.1

Prop. 1995/96:225

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,
Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström,
Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Blomberg

Regeringen beslutar proposition 1995/96:225 Marknadsföring av
kristallglas.

Prop. 1995/96:225

Rättsdatablad

Författningsrubrik

Bestämmelser som Celexnummer för

inför, ändrar, upp- bakomliggande EG-

häver eller upprepar regler

ett normgivnings-
bemyndigande

Lag om marknadsföring
av kristallglas

2, 3, 4 och 5 §§ 369L0493

Marknadsföring av kristallglas

Regeringens proposition

1995/96:225