Regeringens proposition
1993/94:235

Lag om arbetsförmedlingsregister

Prop.

1993/94:235

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 mars 1994

Carl Bildt

Börje Hörnlund

(Arbetsmarknadsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att hanteringen av vissa av Arbetsmark-
nadsverkets personregister lagregleras. Denna lagreglering ersätter de
tillstånd från Datainspektionen på vilka den nuvarande registreringen
vilar. Lagförslaget innebär att arbetsförmedlingsregister får föras med
hjälp av automatisk databehandling för varje offentlig arbetsförmedlings
och varje arbetsmarknadsinstituts verksamhetsområde och att ett centralt
statistikregister får föras vid Arbetsmarknadsstyrelsen.

I den föreslagna lagen anges för vilka ändamål registren får användas
och vilka uppgifter som får tas in i registren. Förutom allmänna
uppgifter som den arbetssökandes namn, personnummer och adress får
ett register innehålla ett flertal andra uppgifter som är nödvändiga för
att arbetsförmedling skall kunna bedrivas effektivt och rationellt. I
lagförslaget finns en detaljerad reglering av de förutsättningar som
krävs för registrering av uppgifter. Vissa uppgifter av särskilt känslig
natur skall över huvud taget inte få registreras. Det föreslås också att
terminalåtkomst till ett arbetsförmedlingsregister endast får finnas vid
den förmedling eller det institut som får föra registret. Vidare upptar
lagförslaget bestämmelser om registeransvar, sökbegrepp, utlämnande
av uppgifter på ADB-medium, informationsskyldighet för den
registeransvarige samt gallring av uppgifter ur registret.

Lagen om arbetsförmedlingsregister föreslås träda i kraft den 1 juli
1994.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 235

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:235

1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 4

2 Lagtext ................................. 5

3 Ärendet och dess beredning .................... 12

4 Bakgrund................................ 12

5 Nuvarande ADB-stöd och ärendehandläggning inom

Arbetsmarknadsverket........................ 15

5.1 ADB-stödet vid länsarbetsnämnderna .......... 15

5.2 Det centrala datasystemet.................. 16

6 Författningsreglering......................... 16

7 Registerändamål............................ 17

8 Registerinnehåll............................ 20

9 Registeransvar............................. 27

10 Terminalåtkomst............................ 28

11 Sekretess ................................ 29

12 Utlämnande av uppgifter på ADB-medium ........... 31

13 Sökbegrepp............................... 33

14 Gallring m.m.............................. 36

15 Information............................... 38

16 ADB-säkerhet............................. 39

17 Internationell harmonisering .................... 40

18 Utbildning och kompetens...................... 42

19 Författningskommentar ....................... 42

Prop. 1993/94:235

Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Förslag till lag om
arbetsförmedlingsregister .................. 49

Bilaga 2 Promemorians lagförslag .................. 52

Bilaga 3 Förteckning över deltagare vid hearing
den 21 januari 1994 rörande promemorian

Förslag till lag om arbetsförmedlingsregister...... 58

Bilaga 4 Datainspektionens yttrande enligt 2 a § datalagen

(1973:289) över förslag till lag om arbetsförmed-
lingsregister .......................... 59

Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag ................ 60

Bilaga 6 Lagrådets yttrande ...................... 66

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 17 mars 1994............................... 74

Rättsdatablad.................................. 75

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1993/94:235

Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om arbetsförmedlingsregister.

Prop. 1993/94:235

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om arbetsförmedlingsregister

Härigenom föreskrivs följande.

Allmän bestämmelse

1 §

Varje arbetsförmedling och arbetsmarknadsinstitut hos en länsarbets-
nämnd får för sitt verksamhetsområde och för de ändamål som anges i

2 § med hjälp av automatisk databehandling föra arbetsgivar- och ar-
betssökanderegister (arbetsförmedlingsregister). Arbetsmarknadsstyrel-
sen får för de ändamål som anges i 3 § föra ett centralt statistikregister.

Registerändamål

2 §

Ett arbetsförmedlingsregister får användas för

1. handläggning av ärenden som rör platsförmedling, arbetsförbere-
dande åtgärder i form av vägledning, utbildning och yrkesinriktad
rehabilitering samt andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder som
föreskrivs i lag eller förordning,

2. publicering av platsinformation,

3. planering, metodutveckling, tillsyn, uppföljning och utvärdering av
verksamheten,

4. framställning av statistik, och

5. arbetsförmedlingssamarbete enligt överenskommelsen den 6 mars
1982 om en gemensam nordisk arbetsmarknad och inom ramen för
avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

3 §

Arbetsmarknadsstyrelsens centrala statistikregister får användas för att
framställa avidentifierad statistik som underlag för planering, metodut-
veckling, tillsyn, uppföljning och resultatredovisning.

Registret får inte användas för att följa eller på annat sätt kontrollera
enskilda identifierbara personer.

Registerinnehåll

Prop. 1993/94:235

Arbetsförmedlingsregister

4 §

Ett arbetsförmedlingsregister får innehålla uppgifter om

- den som är eller har varit anmäld som arbetssökande vid den offent-

liga arbetsförmedlingen eller inskriven vid ett arbetsmarknadsinstitut,

- de arbetsgivare som har anmält lediga platser, som medverkar eller
har medverkat i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller som en arbets-
sökande har lämnat uppgifter om, och

- kontaktpersoner.

Registret får också innehålla sådana uppgifter om arbetsgivare som
behövs för att informera om den offentliga arbetsförmedlingens eller
arbetsmarknadsinstitutens åtgärder och tjänster.

5 §

För en arbetssökande får i ett arbetsförmedlingsregister registreras:

1. namn och personnummer

2. adress och telefonnummer

3. arbetslöshet

4. tillhörighet till arbetslöshetskassa

5. arbets- och uppehållstillstånd

6. kod för medborgarskap

7. körkort och tillgång till bil

8. utbildning, arbetslivserfarenhet och arbetsgivare

9. speciell kompetens

10. sökt arbete

11. önskemål om arbetstid och arbetets varaktighet

12. önskemål om arbetsplatsens belägenhet

13. tidpunkter och händelser vid kontakt med arbetsförmedlingen och
arbetsmarknadsinstitutet

14. beslut om arbetsmarknadspolitisk åtgärd

15. utbetalda belopp som avses i 14 §

Kod för arbetshandikapp får registreras med den arbetssökandes sam-
tycke.

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmark-
nadsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om vilka koder som får
användas för medborgarskap och arbetshandikapp.

6 §

Om det har väsentlig betydelse för handläggningen av ärenden som
avses i 2 § 1, får i ett arbetsförmedlingsregister med den arbetssökandes
samtycke, utöver uppgifterna enligt 5 §, i form av daganteckning regi-
streras

1. förekomst av intyg och utlåtande av läkare eller skrivelse från
någon myndighet

2. redovisade arbetshinder 6

3. sociala och ekonomiska förhållanden

4. den arbetssökandes och handläggarens slutsatser av utredande Prop. 1993/94:235
samtal samt handlingsplaner.

7 §

En registrering enligt 6 § 2 - 4 får innehålla uppgift om den arbets-
sökandes sjukdom eller hälsotillstånd och om den arbetssökande fått
ekonomisk hjälp med stöd av socialtjänstlagen (1980:620). Den får
också innehålla omdömen och andra värderande upplysningar om den
arbetssökande.

Uppgifter om den arbetssökande som registreras med stöd av första
stycket skall grundas antingen på muntliga uppgifter från den arbets-
sökande eller på skriftliga uppgifter i en handling som förs till en akt
för den arbetssökande.

Av daganteckning skall framgå att den arbetssökande har tagit del av
uppgift som avses i första stycket och att han uttryckligen har samtyckt
till att uppgiften registrerats. Av daganteckning skall också framgå att
den arbetssökande uttryckligen har samtyckt till registrering enligt
6 § 1.

8 §

En registrering enligt någon av 5 - 7 §§ får inte innehålla uppgifter om
att den arbetssökande misstänks eller har dömts för brott eller har av-
tjänat straff eller har fått annan påföljd för brott eller har varit föremål
för tvångsingripande enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser
om vård av unga, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård, lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psy-
kiskt utvecklingsstörda m.fl. eller smittskyddslagen (1988:1472).

Registreringen får inte heller innehålla uppgift om att den arbets-
sökande har vårdats med stöd av socialtjänstlagen (1980:620) eller varit
föremål för åtgärd enligt utlänningslagen (1989:529).

9 §

För en arbetsgivare som har anmält lediga platser eller som medverkar
eller har medverkat i arbetsmarknadspolitiska åtgärder får i ett arbets-
förmedlingsregister registreras:

1. namn, personnummer eller organisationsnummer

2. adress, telefonnummer

3. näringsgren

4. antal anställda

5. beskrivning av verksamheten och bedömning av sysselsättnings-
utvecklingen i denna

6. kontaktpersoner och deras funktion

För arbetsgivare som har registrerats med stöd av 4 § andra stycket
eller 5 § 8 får uppgifter enligt 1-4 registreras.

Dessutom får för arbetsgivare registreras uppgifter om beslut om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, antal personer på företaget som om-
fattas av sådana åtgärder samt uppgift om att arbetskonflikt pågår.

10 § Prop. 1993/94:235

För lediganmälda platser får i ett register förutom uppgifterna i 9 § re-
gistreras:

1. arbetsuppgifter

2. kompetenskrav

3. lön och andra anställningsförmåner

4. arbetstider

5. arbetets varaktighet

6. tillträdesdag och ansökningstid

7. arbetsplatsens belägenhet

8. önskvärd ålder

9. underrepresenterat kön

10. krav på svenskt medborgarskap enligt lag eller förordning

11. kontaktpersoners namn, telefonnummer och funktion

11 §

Ett arbetsförmedlingsregister får även innehålla tidsuppgifter om regi-
strerade förhållanden samt de tekniska och administrativa uppgifter som
behövs för att tillgodose ändamålen med registret.

Arbetsmarknadsstyrelsens centrala statistik-

12 §

Arbetsmarknadsstyrelsens centrala statistikregister får innehålla uppgif-
ter om sådana arbetssökande och arbetsgivare som avses i 4 § första
stycket.

13 §

I Arbetsmarknadsstyrelsens centrala statistikregister får för de personer
som anges i 12 § finnas

- de uppgifter som anges i 5 och 9 - 11 §§ och som behövs för det
ändamål som framgår av 3 §, och

- uppgifter från länsarbetsnämndernas ekonomiadministrativa system.

Uppgifter om utbetalningar

14 §

I den utsträckning regeringen föreskriver får uppgifter om utbetalning
av medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder hämtas till arbetsförmed-
lingsregistren och Arbetsmarknadsstyrelsens centrala statistikregister
från Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna samt
från Centrala studiestödsnämnden. Uppgifter om utbetald arbetslöshets-
ersättning och kontant arbetsmarknadsstöd får hämtas från arbetslös-
hetskassorna och de länsarbetsnämnder som administrerar sistnämnda
stöd.

Registeransvar

Prop. 1993/94:235

15 §

Registeransvarig för arbetsförmedlingsregister är, om registret förs
inom en länsarbetsnämnds ansvarsområde, länsarbetsnämnden. Om
registret förs gemensamt för arbetsförmedlingar eller arbetsmark-
nadsinstitut inom två eller flera länsarbetsnämnders ansvarsområden är
varje länsarbetsnämnd registeransvarig beträffande uppgifter som regi-
streras eller bearbetas hos förmedlingar och institut inom nämndens
ansvarsområde.

För Arbetsmarknadsstyrelsens centrala statistikregister är Arbetsmark-
nadsstyrelsen registeransvarig.

Terminalåtkomst

16 §

Endast den offentliga arbetsförmedling eller det arbetsmarknadsinstitut
som enligt 1 § får föra ett arbetsförmedlingsregister får ha terminal-
åtkomst till registret.

Endast Arbetsmarknadsstyrelsen får ha terminalåtkomst till styrelsens
centrala statistikregister.

Utlämnande av uppgifter

17 §

Uppgifter i ett arbetsförmedlingsregister får lämnas ut på medium för
automatisk databehandling till en annan offentlig arbetsförmedling eller
ett annat arbetsmarknadsinstitut, om den registrerade anmäls som ar-
betssökande vid den förmedlingen eller skrivs in vid det institutet. Upp-
gifter får även i andra fall lämnas ut till en annan förmedling eller ett
annat institut med den registrerades samtycke.

Uppgifter som avses i 5 och 9-11 §§ får dessutom, för de ändamål
som anges i 2 § 3 och 4, lämnas ut till det centrala kansliet vid den
länsarbetsnämnd inom vars ansvarsområde registret förs. Sådana uppgif-
ter får även lämnas till Arbetsmarknadsstyrelsen för det ändamål som
anges i 3 §.

I den utsträckning regeringen föreskriver får uppgifter som avses i 5
och 11 §§ lämnas ut på medium för automatisk databehandling även till
Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna och Centrala
studiestödsnämnden.

18 §

Sådana uppgifter i ett arbetsförmedlingsregister om arbetsgivare och
lediga platser som avses i 9 - 11 §§ får tillhandahållas över terminal hos
övriga offentliga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut.

Uppgifter om lediga platser får också tillhandahållas allmänheten över
terminal. 9

19 § Prop. 1993/94:235

Sådana uppgifter som avses i 18 § andra stycket får lämnas ut på me-
dium för automatisk databehandling till de länder som Sverige samar-
betar med enligt överenskommelsen den 6 mars 1982 om gemensam
nordisk arbetsmarknad samt inom ramen för avtalet om Europeiska eko-
nomiska samarbetsområdet.

Sökbegrepp

20 §

Som sökbegrepp får användas

1. uppgifter som avses i 9-11 §§ utom sådana som gäller kontakt-

personer,

2. uppgifter om koder för arbetshandikapp och medborgarskap för att
underlätta förmedling av arbete åt arbetshandikappade och utlän-
ningar och för att framställa statistik där uppgifter om enskilda
personer inte kan utläsas,

3. andra uppgifter som avses i 5 § än uppgifter om arbetstillstånd,
uppehållstillstånd och telefonnummer, och

4. uppgifter från Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskas-
sorna och Centrala studiestödsnämnden om utbetalning av medel
för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, av arbetslöshetsersättning
från arbetslöshetskassa och av kontant arbetsmarknadsstöd.

Andra registrerade uppgifter får inte användas som sökbegrepp.

Gallring

21 §

Uppgifter i ett arbetsförmedlingsregister som avses i 5 - 7 §§ skall gall-
ras två år efter utgången av det år då ärendet avslutats. Uppgifterna i
Arbetsmarknadsstyrelsens centrala statistikregister skall gallras tio år
efter det att de registrerats.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om undantag från dessa bestämmelser för att bevara ett
urval av material för forskningens behov. Sådant material skall lämnas
över till en arkivmyndighet.

Information

22 §

Innan uppgifter förs in i ett arbetsförmedlingsregister skall en arbets-
sökande som kan komma att registreras underrättas om

1. ändamålen med registret,

2. de uppgifter som registret får innehålla,

3. innebörden av ett samtycke enligt 5 § andra stycket och 7 § tredje
stycket,

4. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,

5. rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datalagen

(1973:289), och

6. de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av upp- Prop. 1993/94:235
gifter på medium för automatisk databehandling, sökbegrepp och
bevarande av uppgifter som gäller för registret.

Den arbetssökande skall på lämpligt sätt ges motsvarande information

om Arbetsmarknadsstyrelsens centrala statistikregister.

Övriga registrerade personer skall på lämpligt sätt informeras om

registreringen i arbetsförmedlingsregistret och Arbetsmarknadsstyrelsens
centrala statistikregister.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

3 Ärendet och dess beredning

Frågan om lagreglering av de personregister som används inom Ar-
betsmarknadsverket för platsförmedlingsverksamhet, statistik och
uppföljningsarbete aktualiserades av Datainspektionen i samband med
dess beslut den 28 januari 1993 om tillstånd för registren. Datain-
spektionen meddelade tidsbegränsade beslut i avvaktan på lagreglering.

Inom Arbetsmarknadsdepartementet har därför under hösten 1993
utarbetats en promemoria med förslag till lag om arbetsförmedlings-
register. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Pro-
memorians lagförslag finns i bilaga 2.

Synpunkter på promemorian har hämtats in vid en av Arbetsmark-
nadsdepartementet anordnad hearing med företrädare för närmast be-
rörda myndigheter samt parterna på arbetsmarknaden. En förteckning
över dem som deltog i hearingen finns i bilaga 3.

Datainspektionen har den 22 februari 1994 avlämnat ett yttrande
enligt 2 a § datalagen (1973:289) över förslaget till lagrådsremiss.
Yttrandet finns i bilaga 4. Inspektionen tillstyrker förslaget utom på en
punkt, nämligen frågan om utlämnande av uppgifter från arbetsförmed-
lingsregistren till respektive länsarbetsnämnds centrala kansli. Datain-
spektionens synpunkter, som behandlas under avsnitt 12, har medfört en
ändring i 17 § i lagförslaget.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 24 februari 1994 att inhämta Lagrådets ytt-
rande över det lagförslag som finns i bilaga 5.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.

Lagrådet har underkastat förslaget en formell bearbetning. I övrigt
har förslaget inte föranlett något uttalande från Lagrådets sida.

Lagrådets förslag till ändringar har godtagits.

4 Bakgrund

Arbetsmarknadsverket omfattar Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och en
länsarbetsnämnd i varje län. I länsarbetsnämnderna ingår bl.a. den
offentliga arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten. AMS är
central förvaltningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor och är
chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna.

Länsarbetsdirektören är chef för länsarbetsnämnden och utses av
regeringen. Länsarbetsnämndens styrelse består av landshövdingen, som
är ordförande, länsarbetsdirektören, som är vice ordförande och fyra
andra ledamöter. Styrelsen utses av regeringen enligt förordningen
(1988:1139) med instruktion för Arbetsmarknadsverket.

Arbetsmarknadsverkets verksamhet regleras främst i förordningen
(1987:405) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och omfattar
platsförmedling, arbetsförberedande åtgärder i form av vägledning, ut-

Prop. 1993/94:235

bildning och yrkesinriktad rehabilitering samt sysselsättningsskapande Prop. 1993/94:235
åtgärder.

Arbetsmarknadsmyndigheternas främsta uppgift är att se till att de ar-
betssökande snabbt får ett arbete som så nära som möjligt ansluter till
deras önskemål och förutsättningar samt att lediga platser blir tillsatta
snabbt. Myndigheterna skall därvid hämta in och sprida saklig informa-
tion som har betydelse för de arbetssökande och arbetsgivarna. Särskild
uppmärksamhet skall ägnas åtgärder för att främja anställning av äldre
arbetstagare och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga och för att
underlätta för handikappade att behålla ett arbete. AMS svarar också för
frågor om ekonomiskt stöd till arbetslösa. Dessutom har AMS ansvaret
för arbetskraft inom totalförsvaret enligt beredskapsförordningen
(1993:242).

Arbetsmarknadsverket är i behov av ett väl fungerande stöd av auto-
matisk databehandling (ADB) såväl för en effektiv löpande ärendehand-
läggning som för ett kvalitativt fullföljande av förmedlingsuppdraget.
Ett av de främsta syftena med att använda ADB-systemet är att den
arbetssökande snabbt skall lyckas finna de lediga platser som överens-
stämmer med hans eller hennes önskemål och förutsättningar. Att upp-
gifter med hjälp av automatisk databehandling överförs från länsarbets-
nämnderna till AMS centrala statistikregister är en förutsättning för att
det skall vara möjligt att följa utvecklingen på arbetsmarknaden och
mäta effekterna av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för olika
sökandegrupper. Detta gäller i särskilt hög grad de sökandegrupper som
har en svag ställning på arbetsmarknaden.

För AMS och länsarbetsnämndernas verksamhet finns ett centralt
ADB-system hos AMS. Länsarbetsnämnderna är genom terminaler och
persondatorer anslutna till den centrala anläggningen via ett gemensamt
kommunikationsnät.

Det nuvarande ADB-systemet byggdes upp i början av 1970-talet.
Datainspektionen har meddelat ett flertal beslut avseende AMS utveck-
ling av ett ADB-stöd för arbetsförmedlingarnas, numera länsarbets-
nämndernas, platsförmedlingsverksamhet. Dessa beslut har utgjort stöd
för den personregistering som utvecklats inom ramen för personregistret
”AF 90:2”. Detta register förs vid samtliga länsarbetsnämnder och
innehåller uppgifter om ett stort antal personer. Uppgifterna är i många
fall känsliga från integritetssynpunkt.

Den 28 januari 1993 meddelade Datainspektionen alla länsarbets-
nämnder tillstånd enligt datalagen (1973:289, omtryckt 1992:446) att till
den 1 mars 1994 föra personregistret ”AF 90:2” med vissa förbehåll.
Dessa är att registret inte får innehålla sådana uppgifter som avses i 4 §
första och andra stycket datalagen utom såvitt avser uppgift om arbets-
handikapp. Daganteckningar av känslig natur skall göras manuellt.
Samma dag meddelade Datainspektionen AMS tillstånd att på samma
villkor föra registret "AMV:s centrala statistik- och uppföljningsregis-
ter”. Enligt Datainspektionens uppfattning måste den personregistrering
som förekommer i förmedlingsverksamheten utformas på ett från in-
tegritetssynpunkt acceptabelt sätt. Den nödvändiga avvägningen mellan 13

samhällets intresse av effektiv arbetsförmedling och den enskildes krav

på skydd för sin personliga integritet borde enligt Datainspektionens Prop. 1993/94:235
mening regleras av statsmakterna i lag. De båda tillstånden tidsbegrän-
sades i avvakten på lagreglering. Målsättningen om lagreglering av
register med ett stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll
har även kommit till uttryck i prop. 1990/91:60 om offentlighet, in-
tegritet och ADB som har varit föremål för riksdagens behandling (bet.

1990/91 :KU11, rskr. 1990/91:160) under våren 1991.

Flera särskilda registerförfattningar har tillkommit på senare år. Lag-
stiftningsprocessen har ansetts ge en särskild garanti för integritetsskyd-
det vad beträffar register med särskilt känsliga uppgifter. Exempel på
sådana författningar är lagen om folkbokföringsregister (1990:1536),
tullregisterlagen (1990:137), lagen (1991:876) om register för betal-
ningsföreläggande och handräckning och lagen (1993:747) om sjukför-
säkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna. Härutöver finns
ett 25-tal ytterligare registerförfattningar. Utredningen om socialförsäk-
ringsregisterlag föreslår i sitt slutbetänkande Socialförsäkringsregister
(SOU 1993:11) att all registrering på ADB-medium av känsliga person-
register som behövs för handläggning av ärenden om socialförsäkrings-
förmåner m.m. bör regleras i en lag om socialförsäkringsregister. Det
kan tilläggas att Kommittén (S 1991:07) för översyn av socialtjänstlagen
m.m. (Socialtjänstkommittén) fått som ytterligare uppdrag att utreda och
lägga fram förslag om författningsreglering av personregister inom soci-
altjänstens verksamhetsområde (dir. 1993:72).

Vad gäller integritetsskyddet i statistikregister kan nämnas att utred-
ningen (Fi 1993:03) om frågor kring integritetsskydd för uppgifter i
statlig statistik m.m. i sitt delbetänkande Statistik och integritet (SOU
1993:83) har föreslagit att förutsättningarna för insamling och ADB-
behandling av primäruppgifter skall regleras i en lag om statistikregis-
ter.

Slutligen kan nämnas att Datalagsutredningen (Ju 1989:02) hade i
uppdrag att göra en översyn av datalagen från såväl saklig som lagtek-
nisk synpunkt. I utredningens slutbetänkande (SOU 1993:10) föreslås en
ny datalag som omfattar behandling av personuppgifter med hjälp av
ADB. För känsliga personuppgifter eller olika slags omdömen föreslås
särskilda regler. Enligt dessa får de känsliga uppgifterna ADB-behand-
las bara om det finns särskilt stöd i författning för behandlingen, när det
inte finns samtycke. I prop. 1993/94:116 Normgivningsfrågor på
dataskyddsområdet, m.m. har regeringen anfört att utredningens förslag
till en ny datalag bör anstå till dess EU tagit ställning på
integritetsskyddsområdet. Under mellantiden föreslår regeringen bl.a.
att Datainspektionens tillståndsprövning minskas genom att inspektionen
ges möjlighet att utfärda generella bransch- och sektorsföreskrifter.

5 Nuvarande ADB-stöd och ärendehandläggning
inom Arbetsmarknadsverket

5.1 ADB-stödet vid länsarbetsnämnderna

Uppgifterna i länsarbetsnämndernas nuvarande personregister ”AF
90:2” är via terminaler och persondatorer tillgängliga för personal vid
offentliga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut i länet. Med
hänsyn till att registret innehåller personlig information begränsas perso-
nalens tillgång till registerinformationen med hjälp av ett s.k. behörig-
hetssystem. Ett tekniskt system för behörighetskontroll finns. Behörig-
heten att registrera, ändra eller ta del av personuppgifter är personlig
och får inte överlåtas på annan.

Innan uppgifter skrivs in i registret informeras den som kan komma
att registreras om

- registrets ändamål och innehåll,

- vilka uppgifter som skall bearbetas med automatisk databehandling,

- vilka uppgifter som skall hämtas in från andra källor än den regi-
strerade och vilka dessa källor är,

- vilka uppgifter som lämnas ut från registret och för vilket ändamål
det sker,

- att registret kan komma att bevaras hos Riksarkivet,

- sekretesskyddets innebörd och omfattning,

- rätten att få utdrag enligt 10 § datalagen,

- att registreringen är frivillig utom såvitt avser den som får ersättning
från arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd eller som är före-
mål för annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Vidare inhämtas den arbetssökandes samtycke innan registrering sker
utom i de fall då registrering inte är frivillig.

Uppgifter i registret om arbetssökande får via terminal göras läsbara
för andra länsarbetsnämnder endast med den registrerades samtycke.

Uppgifter om arbetssökande i registret får med hjälp av automatisk
databehandling överföras till en annan länsarbetsnämnds register endast
i de fall den registrerade blir registrerad vid denna. Dock får uppgifter
även i andra fall överföras till andra länsarbetsnämnders register med
den registrerades samtycke.

Uppgifter om lediga platser får via terminal göras läsbara för övriga
länsarbetsnämnder samt för arbetsförmedlingsmyndigheter i övriga
nordiska länder.

Personuppgifter får med hjälp av automatisk databehandling överföras
till det av AMS förda centrala statistik- och uppföljningsregistret.

Åtkomst till personuppgifter kan följas upp i efterhand genom en
maskinell historik (logg) eller liknande maskinellt underlag. Av detta
underlag framgår vem som har haft åtkomst till personuppgifter och tid-
punkten för åtkomsten. Även försök till obehörig åtkomst registreras.
Uppringbar anslutning för datakommunikation skyddas genom funktion

Prop. 1993/94:235

för motringning eller motsvarande. Uppgifter om en registrerad gallras Prop. 1993/94:235
senast tre år efter det att denne varit aktuell hos länsarbetsnämnden.

5.2 Det centrala datasystemet

Uppgifter från länsarbetsnämndernas register förs med hjälp av auto-
matisk databehandling över till det av AMS förda personregistret
”AMV:s centrala statistik- och uppföljningsregister”. Den registeran-
svarige ser till att uppgifter om enskilda personer inte avslöjas i statis-
tiska sammanställningar.

6 Författningsreglering

Regeringens förslag: De arbetsförmedlingsregister som förs med
hjälp av automatisk databehandling inom de offentliga arbets-
förmedlingarnas och arbetsmarknadsinstitutens verksamhets-
område område samt AMS centrala statistikregister regleras i en
särskild lag om arbetsförmedlingsregister.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Synpunkter vid hearingen: Samtliga närvarande ansåg att arbets-
förmedlingens personregister som förs med hjälp av ADB bör regleras
i lag.

Skälen för regeringens förslag: Många av de uppgifter som finns i
ärendena hos offentliga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut
och som registreras med hjälp av ADB är integritetskänsliga. Registren
hos Arbetsmarknadsverket är personregister enligt 1 § datalagen
(1973:289), vars bestämmelser till skydd för registrerade personers
integritet är tillämpliga på registren. Regeringen delar den uppfattning
Datainspektionen i olika sammanhang gett uttryck för, nämligen att det
är ett starkt samhälleligt intresse att arbetsförmedling bedrivs effektivt
och rationellt och att den personregistrering som förekommer i förmed-
lingsverksamheten därvid måste utformas på ett från integritetssynpunkt
acceptabelt sätt. Den nödvändiga avvägningen mellan samhällets intres-
se av effektiv arbetsförmedling och den enskildes krav på skydd för sin
personliga integritet bör därför såsom nu föreslås lagregleras.

Lagregleringen ersätter de tillstånd från Datainspektionen som ligger
till grund för den registrering som nu förekommer. Lagen bör alltså
reglera de arbetsförmedlingsregister som förs hos de offentliga arbets-
förmedlingarna och arbetsmarknadsinstituten inom deras verksamhets-
områden samt AMS centrala statistikregister. Den bör innehålla bestäm-
melser om registerändamål, registerinnehåll, registeransvar, terminalåt-
komst, sökmöjligheter, uppgiftslämnande på ADB-medium, gallring

samt om en särskild informationsskyldighet om registret för den registe- Prop. 1993/94:235
ransvarige gentemot registrerade personer.

7 Registerändamål

Regeringens förslag: Ett arbetsförmedlingsregister får användas
för handläggning av ärenden som rör platsförmedling, arbets-
förberedande åtgärder i form av vägledning, utbildning och yrkes-
inriktad rehabilitering samt för andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som är föreskrivna i lag eller förordning.

Ett arbetsförmedlingsregister får även utgöra underlag för publi-
cering av lediga platser och för framställning av statistik. Det får
användas för planering, tillsyn, uppföljning och utvärdering av
verksamheten samt utgöra underlag för metodutveckling. Det får
också användas såväl i det nordiska arbetsförmedlingssamarbetet
som i arbetsförmedlingssamarbetet med övriga europeiska länder
inom ramen för EES-avtalet.

Ett centralt statistikregister får användas främst för AMS
tillsyn, uppföljning och utvärdering av verksamheten och för
framställning av avidentifierad statistik.

Promemorians förslag: Överensstämmer i stort med regeringens
förslag.

Synpunkter vid hearingen: Förslaget har i stort sett godtagits. Vissa
förtydliganden och kompletteringar föreslogs. AMS påpekade att man
vid handläggning av överklagningsärenden behöver kunna få uppgifter
från arbetsförmedlingsregistret. AMS och Riksförsäkringsverket (RFV)
ansåg att det klarare borde framgå att registren får användas för tillsyn,
uppföljning och utvärdering av verksamheten. Beträffande AMS centra-
la statistikregister ansåg Datainspektionen att formuleringen ”framställa
avidentifierad statistik” bättre angav vad det var fråga om. Riksarkivet
uttryckte önskemål om att forskning skulle anges som ett ändamål.

Skälen för regeringens förslag: För att hindra otillbörligt intrång i
registrerade personers integritet måste ändamålet med registren uttöm-
mande anges i lagen. Datalagens bestämmelser innebär att den som för
ett personregister är skyldig att se till att inga andra uppgifter registre-
ras än sådana som står i överensstämmelse med ändamålen och att
registret inte används i strid med dessa. Ändamålsbeskrivningen i lagen
om arbetsförmedlingsregister kommer alltså att utgöra ramen för regi-
strens användning och innehåll.

Utgångspunkten för beskrivningen av ändamålen med ett arbetsför-
medlingsregister bör enligt regeringens mening vara att detta ges en
utformning som svarar mot det behov av ett utvecklat ADB-stöd som
konstaterats i det föregående. Detta innebär att registret skall få använ-
das för handläggning av ärenden som rör platsförmedling, vägledning,

2 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 235

yrkesinriktad rehabilitering och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Prop. 1993/94:235
I sådana fall bör registreringen, liksom nu, vara obligatorisk. I andra
fall bör den även i fortsättningen vara frivillig (se vidare specialmotive-
ringen till 4 §).

Länsarbetsnämnden beslutar bl.a. om rätten till

- arbetsmarknadsutbildning och rätten till utbildningsbidrag enligt för-

ordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning,

- starta-eget-bidrag enligt förordningen (1984:523) om bidrag till ar-

betslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet,

- kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) enligt lagen (1973:371) om kon-

tant arbetsmarknadsstöd,

- arbetsbiträde och/eller arbetshjälpmedel samt näringshjälp enligt
förordningen (1987:409) om bidrag till arbetshjälpmedel m.m.,

- ungdomspraktik enligt förordningen (1992:330) om ungdomsprakti-

kanter,

- arbetslivsutveckling enligt förordningen (1992:1333) om arbetslivs-

utveckling.

Länsarbetsnämnden är vidare enligt 12 § förordningen (1987:405) om
den arbetsmarknadspolitiska verksamheten skyldig att underrätta en
arbetslöshetskassa om en arbetssökande som tillhör kassan avvisar ett
lämpligt arbete eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som erbjuds
sökanden.

Länsarbetsnämnden beslutar även om olika typer av bidrag till arbets-
givare som t.ex.

- lönebidrag enligt förordningen (1991:333) om lönebidrag,

- rekryteringsstöd enligt förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd,

- beredskapsarbete enligt förordningen (1987:411) om beredskapsarbe-

te.

Länsarbetsnämndens verksamhet bedrivs vid ett antal offentliga ar-
betsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut i varje län. Dessutom finns
specialförmedlingar inom områdena kultur och sjöfart som omfattar
regioner vari flera län ingår. Arbetsförmedlingen Utland vid Länsarbets-
nämnden i Stockholms län har ett rikstäckande ansvar för förmedling av
lediga platser utomlands och för förmedling av arbete i Sverige för
utlandssvenskar. Även arbetsmarknadsinstitut med särskilda resurser för
personer med funktionshinder har ett större upptagningsområde än det
egna länet.

Arbetssökandens önskemål om och förutsättningar för att kunna ta ett
arbete är grunden och utgångspunkten för förmedlingsarbetet. Den
arbetssökandes kvalifikationer och önskemål om arbete av visst slag
jämförs med hjälp av ADB med de krav en arbetsgivare har ställt för att
anställa en person. Ett av de viktigaste ändamålen med arbetsförmed-
lingsregistret är att på ett effektivt sätt underlätta för den sökande att
hitta ett lämpligt arbete var som helst i landet.

Vid varje kontakt som den offentliga arbetsförmedlingen eller ett
arbetsmarknadsinstitut har med en arbetssökande görs en daganteckning
som innehåller information om vad som överenskommits och annan 18

information som är av betydelse för att föra ärendet framåt. Detta görs

i enlighet med kravet i 15 § förvaltningslagen (1986:223) om att uppgif- Prop. 1993/94:235
ter som en myndighet får på annat sätt än genom en skriftlig handling
och som kan ha betydelse för utgången av ärendet skall antecknas av
myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild
person. Flera av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är avsedda för
arbetssökande med en svag ställning på arbetsmarknaden och för lång-
tidsarbetslösa. För att förmedlingen skall kunna prioritera dessa grupper
vid beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder är en noggrann doku-
mentation med hjälp av ADB nödvändig.

Förutom för handläggning av enskilda ärenden och publicering av
platsinformation bör ett arbetsförmedlingsregister få användas i det
arbetsförmedlingssamarbete som redan nu finns i Norden och det som
utvecklas inom ramen för EES-avtalet. Liksom hittills bör ett sådant
register även få användas för planering, metodutveckling och framställ-
ning av statistik. Planering omfattar även de uppgifter som AMS har
inom totalförsvaret enligt beredskapsförordningen (1993:242).

Vid hearingen har AMS och RFV framfört att vissa kompletteringar
borde göras beträffande ändamålen med registren så att det klart fram-
går att registren också får användas för tillsyn, uppföljning och utvär-
dering av verksamheten. Vissa förtydliganden har därför gjorts i lagtex-
ten. AMS har även föreslagit att ett av ändamålen skulle vara AMS
handläggning av överklagningsärenden. Enligt regeringens mening
borde det dock inte innebära någon större olägenhet om de uppgifter
som har betydelse i överklagningsärendet vidarebefordras genom att
utskrifter görs från registren. AMS tillgång till arbetsförmedlingsregi-
stren hos länsarbetsnämnderna bör begränsas till sådana uppgifter som
behövs för framställning av statistik.

Personregistrering för forskning och statistikändamål är inte särregle-
rad i datalagen. I den mån ett forskningsregister inte är reglerat i ett
s.k. statsmaktsregister, dvs. register som inrättas efter beslut av riks-
dagen eller regeringen, krävs i allmänhet tillstånd av Datainspektionen.
Vid sin prövning ifrågasätter som regel inte Datainspektionen det behov
som anges för inrättande av personregister. Däremot sätter inspektionen
i det enskilda fallet upp villkor för att minska risken för intrång i den
personliga integriteten.

Riksarkivet har framfört önskemål om att forskning skall anges som
ett ändamål i registerlagen. Regeringen anser att frågan om huruvida ett
arbetsförmedlingsregister skall få användas för forskning bör prövas
enligt sedvanliga regler, dvs. bestämmelserna i sekretesslagen och
datalagen. Någon särskild bestämmelse om registrens användning för
forskning bör därför inte tas in i registerlagen.

Lagen bör däremot innehålla särskilda bestämmelser som reglerar an-
vändningen av statistik både i arbetsförmedlingsregistret och i AMS
centrala statistikregister. Uppgifter som registreras vid offentliga arbets-
förmedlingar och arbetsmarknadsinstitut bör få sammanställas till stati-
stik där en enskild person inte kan identifieras. Denna statistik är nöd-
vändig för att statsmakterna skall kunna följa utvecklingen av arbetslös-
heten och utvärdera resultaten av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. 19

8 Registerinnehåll

Prop. 1993/94:235

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingsregistren får innehålla
uppgifter om den som är registrerad som arbetssökande, om
arbetsgivare, lediga platser och kontaktpersoner.

De integritetskänsliga uppgifter som får finnas i arbetsförmed-
lingsregistret regleras uttömmande i den föreslagna lagen.

För alla registrerade arbetssökande får vissa allmänna ären-
deuppgifter anges (namn, personnummer, adress, sökt arbete
m.m.). Uppgift om arbetshandikapp och om medborgarskap får
endast förekomma i form av koder.

Vissa känsliga uppgifter får antecknas endast med den registre-
rades uttryckliga samtycke. Det gäller uppgifter om hälsotillstånd
och om andra förhållanden som utgör någon form av arbetshinder.
En förutsättning för att det skall få ske är bl.a. att uppgifterna är
av väsentlig betydelse för handläggningen av ärendet.

I lagen anges också att vissa speciellt känsliga uppgifter som
kan förekomma i detta sammanhang inte får registreras.

I AMS centrala statistikregister får finnas de uppgifter som
behövs för att planera och följa upp Arbetsmarknadsverkets verk-
samhet. Känsliga uppgifter får med några i lagen angivna undan-
tag inte registreras.

Promemorians förslag: Överensstämmer i stort med regeringens. I
promemorians förslag saknas dock föreskrifter om användandet av
koder för arbetshandikapp och medborgarskap. Till skillnad från rege-
ringens förslag innebär promemorians att även uppgifter om vård enligt
socialtjänstlagen (1980:620) och om åtgärder enligt utlänningslagen
(1989:529) skall få registreras. I förhållande till promemorian innehåller
regeringens förslag bl.a. vissa ytterligare allmänna ärendeuppgifter.

Synpunkter vid hearingen: Förslag till utvidgningar, inskränkningar
och preciseringar framfördes från flera av de närvarande. Vad gäller de
allmänna ärendeuppgiftema om arbetssökande föreslog Centrala studie-
stödsnämnden (CSN) med instämmande av åtskilliga andra att uppgift
om arbetslöshet bör registreras.

Svenska Kommunförbundet ansåg att en sökandes tidigare arbetsgi-
vare borde få registreras. Även AMS underströk behovet av att kunna
registrera uppgifter om en arbetsgivare som förmedlingen inte haft
direkt kontakt med.

Datainspektionen ville ha en garanti för att koderna för arbetshan-
dikapp och medborgarskap inte ges en mer detaljerad utformning än i
dag samt framhöll även att det borde krävas samtycke av den registrera-
de för att registrera kod om arbetshandikapp. Datainspektionen framhöll
också vikten av att känsliga uppgifter, omdömen och andra värderande
upplysningar inte får registreras bland de uppgifter som rör tidpunkter

och händelser vid kontakt med arbetsförmedling och arbetsmark- Prop. 1993/94:235
nadsinstitut.

Beträffande registrering av känsliga uppgifter framhölls från flera håll
svårigheten i att lagreglera fri text i form av s.k. daganteckning och att
förutse vad som kan tänkas vara relevanta och nödvändiga uppgifter vid
handläggningen av ett ärende. Många av de närvarande underströk
vikten av att den sökande gav sitt samtycke till vilka känsliga uppgifter
som skall få registreras. I fråga om dessa uppgifter ansåg Datainspektio-
nen att en grundläggande förutsättning borde vara att uppgifterna endast
får registreras om de har väsentlig betydelse för handläggningen. Da-
tainspektionen motsatte sig inte att uppgifter om sjukdom och hälsotill-
stånd under de i lagen angivna förutsättningarna registreras. AMS ansåg
att samtycket inte skulle gälla själva registreringen i ADB-registret.
Daganteckningar med integritetskänsliga uppgifter borde få göras om
den registrerade ville åberopa uppgiften i fråga i ärendet. Den registre-
rade skulle alltså på det sättet förfoga över uppgifternas användning.
Datainspektionen, RFV och Socialstyrelsen poängterade vikten av att
den enskilde skall ha avgörande inflytande över vilka uppgifter som
registreras.

När det gäller frivillig vård enligt socialtjänstlagen och åtgärder enligt
utlänningslagen ifrågasatte Datainspektionen och Sveriges Akademikers
Centralorganisation (SACO) behovet av att registrera den typen av upp-
gifter. Socialstyrelsen ansåg att förslaget om vad som efter samtycke
skulle få registreras gick väl långt och att omdömen och värderande
upplysningar om arbetssökande inte borde få registreras.

I fråga om vilka uppgifter som inte får registreras påpekade Social-
styrelsen att uppräkningen av lagar som tillåter tvångsingripande borde
kompletteras med smittskyddslagen (1988:1472). Alla närvarande utom
AMS ansåg att sådana synnerligen känsliga uppgifter som anges i 4 §
första stycket datalagen inte under några omständigheter skulle få regi-
streras. Enligt AMS borde sådana uppgifter få antecknas i de fall då
Arbetsmarknadsverket samverkar med social- eller kriminalvårdsmyn-
dighet.

AMS påpekade att de uppgifter som får registreras i ett arbetsgivarre-
gister borde kompletteras med uppgift om personer som finns på före-
taget i någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd samt huruvida
arbetskonflikt råder vid en viss tidpunkt. Tjänstemännens Centralor-
ganisation (TCO) ansåg att de uppgifter som bör få registreras skulle
motsvara de vanliga uppgifterna i en platsannons och således även ange
eventuella kontaktpersoners funktion vid företaget inklusive fackliga
företrädare.

TCO, SACO och Svenska Kommunförbundet påminde om att det
europeiska arbetsförmedlingssamarbetet inom ramen för EES-avtalet
borde beröras.

Beträffande lediga platser ansåg AMS att uppgifter om önskvärd
ålder, underrepresenterat kön samt krav på svenskt medborgarskap
borde få registreras. Datainspektionen och CSN efterlyste preciseringar
av begreppet tekniska och administrativa uppgifter.

I AMS centrala statistikregister borde enligt Datainspektionen inga Prop. 1993/94:235
uppgifter om kontaktpersoner vid företag få finnas med.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen instämmer i de synpunk-
ter som framfördes av många deltagare i hearingen att det är av väsent-
lig betydelse för integritetsskyddet att det i lagen noga anges vad ett
arbetsförmedlingsregister får innehålla. Regleringen i lagen bör vara
uttömmande. Bestämmelserna om innehållet i registret bör utformas
med utgångspunkt i att registret i första hand skall vara ett stöd för den
offentliga arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten vid hand-
läggning av ärenden som rör platsförmedling och arbetsförberedande
åtgärder. I ett arbetsförmedlingsregister bör därför i första hand föras in
de uppgifter som behövs för att snabbt och effektivt kunna anvisa en
arbetssökande lämpligt arbete och hitta rätt sökande till de lediga plat-
serna. Uppgifter som är absolut oundgängliga för att fatta beslut om en
arbetsmarknadspolitisk åtgärd bör också få föras in.

Allmänna ärendeuppgifier

Bland de uppgifter om de arbetssökande som behöver registreras kan
i första hand nämnas uppgift om namn, personnummer, medborgarskap,
adress och telefonnummer samt vilken typ av arbete som vederbörande
söker. Dessutom bör utbildning, tidigare arbetsgivare och arbetsuppgif-
ter liksom körkort och övriga meriter som den arbetssökande själv
önskar åberopa kunna registreras. Beslut om arbetsmarknadspolitiska
åtgärder samt utbetalda belopp för sådana åtgärder och utbetald arbets-
löshetsersättning bör också få registreras.

Uppgifter om en arbetssökandes namn och personnummer är absolut
nödvändiga för ärendehandläggningen hos de offentliga arbetsförmed-
lingarna och arbetsmarknadsinstituten. Det är klart motiverat med hän-
syn till registrets ändamål och vikten av en säker identifiering vid ut-
betalning av ekonomiska bidrag. Behövliga för handläggningen är även
uppgifter om adress och telefonnummer. Arbetsförmedlaren måste
snabbt kunna komma i kontakt med den arbetssökande för att anvisa
lämpliga lediga platser. En central uppgift i sammanhanget är naturligt-
vis om den arbetssökande är arbetslös eller s.k. ombytessökande. Som
CSN påpekat behövs uppgiften dessutom i ärenden om särskilt vuxen-
studiestöd för arbetslösa (SVUXA). Uppgiften om arbets- och
uppehållstillstånd är nödvändig för att kunna förmedla arbete för den tid
och inom den eller de branscher som tillståndet omfattar.

Uppgifter om kod för medborgarskap och arbetshandikapp får redan
i dag registreras enligt de tillstånd som Datainspektionen tidigare med-
delat för registren.

Uppgift om medborgarskap kan vara känslig. Det finns dock stort
behov av uppgiften eftersom statsmakterna uppdragit åt Arbetsmark-
nadsverket att särskilt stödja svaga grupper på arbetsmarknaden varav
utländska medborgare är en. Försämringen på arbetsmarknaden för
utomeuropeiska medborgare har varit dramatisk under de senaste åren. 22

Arbetslösheten har ökat från 7 % till 35 % samtidigt som sysselsätt-

ningsgraden har sjunkit till 40 %. Motsvarande siffra för hela befolk- Prop. 1993/94:235
ningen är 74 %. Det är mot denna bakgrund som särskilda medel till-
delats AMS för arbetsmarknadspolitiska insatser för att underlätta in-
trädet på arbetsmarknaden för invandrare och flyktingar. För att läns-
arbetsnämnden skall kunna planera för och fatta beslut om komplette-
rande utbildningsinsatser eller andra åtgärder som är unika för personer
som inte är uppvuxna i Sverige är uppgift om medborgarskap nödvän-
dig. Med hänsyn till risken för integritetsintrång bör inte medborgar-
skap få anges i klartext. Däremot bör koder få användas.

Som Datainspektionen påpekat bör koderna utformas gruppvis och
exempelvis avse svenskt, nordiskt eller utomeuropeiskt medborgarskap.
Föreskrifter om vilka koder som skall användas bör meddelas av rege-
ringen eller efter regeringens bemyndigande av AMS. Utformningen
bör ske efter samråd med Datainspektionen.

Vad gäller uppgift om arbetshandikapp kan det först konstateras att en
betydande del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är särskilt
inriktade på sökande med funktionshinder. Arbetet med arbetshandi-
kappade sökande har hög prioritet inom Arbetsmarknadsverket. Re-
geringen föreslår i årets budgetproposition (1993/94:100 bilaga 11) att
insatserna för arbetshandikappade skall fortsatt prioriteras. Regeringen
delar också Handikapputredningens uppfattning att svårt funktionshin-
drade behöver särskilt stöd för att få praktisk arbetslivserfarenhet och
arbete. Även personer med psykiskt betingade handikapp behöver sär-
skilt stöd från arbetsförmedling och arbetsmarknadsinstitut. En uppgift
om arbetshandikapp kan givetvis vara känslig ur integritetssynpunkt.
Även dessa uppgifter bör därför endast förekomma i kodform och före-
skrifter om dessa bör, liksom beträffande koder för medborgarskap,
meddelas efter samråd med Datainspektionen.

Vid hearingen har Datainspektionen framfört att det bör krävas sam-
tycke för att kod om arbetshandikapp skall få registreras, eftersom det
kan förekomma att en arbetshandikappad inte vill ha sådana insatser.
Det har enligt Datainspektionen hänt att en arbetssökande registrerats
som arbetshandikappad trots att personen själv inte ansåg sig vara det.
Enligt regeringens bedömning torde dessa situationer vara ytterst ovan-
liga. I praktiken sker alltid registreringen av kod för arbetshandikapp i
samförstånd med den arbetssökande och grundar sig på skriftlig doku-
mentation, framför allt läkarutlåtanden. Skulle den situationen uppkom-
ma att en enligt länsarbetsnämndens bedömning arbetshandikappad
person inte anser sig vara i behov av de särskilda åtgärderna och inte
vill att dataregistrering sker av handikappet skall detta givetvis respekte-
ras. I lagen bör därför anges att kod om arbetshandikapp endast får
antecknas bland de allmänna ärendeuppgiftema om samtycke lämnats av
den arbetssökande. I annat fall får anteckningar om vad som diskuterats
föras på papper.

Utgångspunkten för dokumentation av handläggningen vid den offent-
liga arbetsförmedlingen eller arbetsmarknadsinstitutet bör vara att det
skall vara möjligt att följa ärendet från början till slut, vilka insatser
som gjorts samt slutsatser och resultat av dessa. Beslut om åtgärd lik- 23

som tidpunkter och händelser vid kontakt med en offentlig arbetsför-

medling eller ett arbetsmarknadsinstitut bör alltid registreras. Som Prop. 1993/94:235
exempel på en sådan händelse kan nämnas besök på förmedlingen,
telefonsamtal, anvisat arbete etc. Som Datainspektionen påpekat är det
viktigt att inga integritetskänsliga uppgifter förekommer i dessa anteck-
ningar.

Uppgifter som får registreras endast efter uttryckligt samtycke

Ett framgångsrikt förmedlingsarbete bygger i grunden på ett förtroen-
defullt samarbete mellan de arbetssökande och handläggarna vid offent-
liga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut å den ena sidan och
med arbetsgivarna å den andra sidan. Det bör vara en självklarhet att
handläggaren vid en registrering av en daganteckning är överens med
den arbetssökande om vilka integritetskänsliga uppgifter som är nödvän-
diga att beakta vid handläggningen av ett ärende. Det kan t.ex. vara en
uppgift om att någon inte kan fortsätta att arbeta inom en viss bransch
eller med vissa arbetsuppgifter på grund av allergi av något slag. I
likhet med Datainspektionen vill regeringen framhålla att det är angelä-
get att såväl urval som ordval görs noga och med omdöme. En dagan-
teckning bör få innehålla uppgifter om eventuella arbetshinder som
antingen lämnats muntligt eller finns redovisade i läkarintyg, remisser
eller skrivelser från olika samverkansparter. Handlingarna får inte
skrivas av eller registreras i sin helhet Däremot får det antecknas att de
förekommer. Anteckningarna bör begränsas till kortfattade uppgifter
om arbetshindren.

Beträffande yrkesinriktad rehabilitering samarbetar den offentliga
arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten ofta med socialför-
valtningen eller försäkringskassan. I dessa fall bör det av en handlings-
plan få framgå vilka insatser som respektive myndighet bör bidra med
för att underlätta för den sökande att komma in på arbetsmarknaden.
RFV har påpekat att promemorians förslag är oklart vad gäller tillåtlig-
heten av anteckningar om ekonomisk hjälp. Bland de integritetskänsliga
uppgifter som får registreras i form av daganteckning bör därför ett
tillägg göras för sociala och ekonomiska förhållanden. En sådan da-
ganteckning bör, som det föreslås i promemorian, få innehålla uppgifter
om ekonomiskt stöd enligt socialtjänstlagen. Vad gäller uppgifter om
vård enligt socialtjänstlagen eller åtgärder enligt utlänningslagen delar
regeringen de synpunkter som har framförts av bl.a. Datainspektionen
och Socialstyrelsen. Sådana uppgifter är inte absolut nödvändiga att
registrera i ADB-registret. Registreringen kan begränsas till uppgifter
om att insatser inte behövs under en viss period eller att långsiktiga
insatser från arbetsförmedlingens sida inte är aktuella.

Regeringen delar även Datainspektionens uppfattning att ett tillägg
bör göras i lagtexten om att de känsliga uppgifterna i daganteckningama
endast får registreras om de har väsentlig betydelse för handläggningen.
Det skall dessutom alltid krävas att den sökande uttryckligen givit sitt
samtycke till vad som registreras. En anteckning skall alltid göras om 24

att den arbetssökande har lämnat sitt samtycke och att han eller hon

också har tagit del av vad som har antecknats. Den arbetssökande står Prop. 1993/94:235
alltså inför en valmöjlighet. Ges inte samtycke måste uppgifterna regi-
streras på annat sätt dvs. på papper i en vanlig sökandeakt. Självklart
skall ett sådant ärende i övrigt handläggas enligt samma rutiner som för
andra ärenden. Som AMS påpekat innebär detta naturligtvis ett visst
mått av dubbelarbete. Detta kan dock inte undvikas.

I lagen bör föreskrivas att vissa synnerligen känsliga uppgifter inte får
registreras. Dessa avser uppgifter om att någon misstänks eller har
dömts för brott, har avtjänat straff, har fått annan påföljd för brott eller
har varit föremål för vissa andra tvångsingripanden. Sådana synnerligen
känsliga uppgifter kan visserligen vara nödvändiga bl.a. vid handlägg-
ning av ärenden som sker i samarbete med Kriminalvårdsverket. Även
i dessa fall måste dock anteckningarna föras manuellt. Det är viktigt att
de daganteckningar som förs i arbetsförmedlingsregistren inte utformas
på ett sådant sätt att de indirekt kommer att innehålla sådana synnerli-
gen känsliga uppgifter som över huvud taget inte får registreras.

Uppgifter om arbetsgivare, lediga platser och kontaktpersoner

När det gäller uppgifter om arbetsgivare bör uppgifter om namn,
adress, telefonnummer samt personnummer eller organisationsnummer
få antecknas i registret. Uppgifterna behövs bl.a. för att förhindra för-
växling vid utbetalning av olika former av anställningsstöd till arbetsgi-
vare. Även en beskrivning av arbetsgivarens verksamhet bör få regi-
streras liksom en bedömning av sysselsättningsutvecklingen i företaget.
Den senare uppgiften behövs som underlag för Arbetsmarknadsverkets
prognosverksamhet.

Inte bara arbetsgivare som arbetsförmedling eller arbetsmarknadsinsti-
tut varit i direkt kontakt med på olika sätt eller fått uppgift om genom
en arbetssökande bör få registreras utan även andra. Det blir nämligen
allt vanligare att arbetsförmedling och arbetsmarknadsinstitut vänder sig
till tänkbara arbetsgivare, som de fått uppgifter om från t.ex. ett adress-
register, för att informera om arbetsförmedlingens tjänster och de ar-
betsmarknadspolitiska åtgärderna.

Beträffande lediganmälda platser bör sådana uppgifter få registreras
som berör arbetsuppgifter och kompetenskrav, lön och andra anställ-
ningsförmåner, arbetstider, arbetets varaktighet, tillträdesdag och ansök-
ningstid samt var arbetsplatsen är belägen. Krav på svenskt medbor-
garskap bör få registreras i de fall ett sådant krav uppställs i lag eller
förordning.

Namn och telefonnummer till kontaktpersoner samt deras funktion hos
den arbetsgivare som söker personal bör också få registreras. Som
Datainspektionen påpekat kan en uppgift om att någon är facklig före-
trädare betraktas som integritetskänslig enligt föreslaget EG-direktiv på
området. Detta beaktas i regeringens förslag på så sätt att uppgifter om
kontaktpersoner inte får användas som sökbegrepp och inte heller ingå
i AMS centrala statistikregister.

Beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt personer på före- Prop. 1993/94:235
taget i sådana åtgärder är viktiga uppgifter bl.a. för att arbetsförmed-
lingen skall kunna klara av sitt uppföljningsarbete. Sådana uppgifter bör
därför få registreras. När arbetskonflikt råder på en arbetsplats får inte,
om detta särskilt föreskrivits, samhällsstöd lämnas till arbetsgivare eller
arbetstagare som är indragen i arbetskonflikten. Detta framgår av lagen
(1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Uppgift
om att arbetskonflikt pågår bör därför få registreras.

Övriga uppgifter som får registreras

Utöver de uppgifter som nu behandlats måste ett arbetsförmedlings-
register få innehålla uppgifter om tidpunkter för de förhållanden som får
registreras. Slutligen måste ett register få innehålla olika slag av teknis-
ka och administrativa uppgifter som behövs för att uppfylla ändamålen
med registret. Härmed avses uppgifter som främst har att göra med
länsarbetsnämndens egen verksamhet och inte med den enskilde. Som
exempel kan nämnas kod för ansvarigt län, kontor, kursplanenummer
och kursanordnarkod, servicekod samt påminnelsedatum för uppfölj-
ning. En förutsättning är dock att uppgifterna framstår som väsentligen
utan betydelse från integritetssynpunkt när det gäller personer om vilka
ett arbetsförmedlingsregister innehåller uppgifter. Den närmare regle-
ringen av sådana tekniska och administrativa uppgifter bör kunna ske
genom verkställighetsföreskrifter.

AMS centrala statistikregister bör få innehålla vissa uppgifter som
hämtas från arbetsförmedlingsregistren. Alla allmänna ärendeuppgifter
om arbetssökande, uppgifter om arbetsgivare och lediga platser samt
tidsuppgifter och vissa tekniska och administrativa uppgifter bör få
hämtas till AMS register. Dessutom bör registret få innehålla uppgifter
från länsarbetsnämndernas ekonomiadministrativa system.

För en ekonomisk uppföljning och redovisning av de ersättningar som
betalas ut till deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som t.ex. ut-
bildningsbidrag och kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) bör i lagen
medges att uppgifter får hämtas från RFV, de allmänna försäkringskas-
sorna och CSN både till AMS register och till arbetsförmedlingsregi-
stren. Det gäller även uppgifter om utbetalda ersättningar från arbetslös-
hetskassorna och de länsarbetsnämnder som administrerar KAS.

9 Registeransvar

Prop. 1993/94:235

Regeringens förslag: Varje länsarbetsnämnd är registeransvarig
för sitt arbetsförmedlingsregister. För register som förs gemen-
samt för flera länsarbetsnämnder, som t.ex. i fråga om kultur-
arbetsförmedlingens register, är registeransvaret delat mellan
nämnderna så att varje nämnd är registeransvarig för de uppgifter
som registreras eller bearbetas hos den nämnden. AMS är regis-
teransvarig för register som förs särskilt för AMS.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Synpunkter vid hearingen: De som yttrade sig i frågan hade inte
några invändningar. Datainspektionen påpekade att beträffande arbets-
förmedlingsregister som förs gemensamt för länsarbetsnämnderna in-
nebär förslaget ett avsteg från regleringen av gemensamt registeransvar
i datalagen. Förslaget kunde dock godtas.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om registeransvar
finns i datalagen (1973:289). Med registeransvarig avses enligt 1 §
datalagen den för vars verksamhet registret förs, om han förfogar över
registret. Att ha förfoganderätt över ett register innebär en behörighet
såväl att påverka innehållet i registret som att överföra innehållet till
läsbar form.

Med registeransvaret följer ett flertal skyldigheter som finns angivna
i datalagen. Dessa bestämmelser innebär i huvudsak följande. Den
registeransvarige skall iaktta att hanteringen av registret inte leder till
att otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet uppkom-
mer. Därvid skall särskilt iakttas att registret förs för ett bestämt ända-
mål, att inte andra uppgifter registreras än som står i överensstämmelse
med registrets ändamål, att uppgifter inte samlas in, lämnas ut eller
används annat än i överensstämmelse med registrets ändamål eller vad
som gäller enligt lag eller annan författning eller i enlighet med den
registrerades medgivande samt att uppgifterna i registret skyddas mot
oavsiktlig eller otillåten förstörelse eller mot otillåten ändring eller
spridning.

Hos den registeransvarige skall det vidare finnas en förteckning över
de personregister som han är ansvarig för. Den registeransvarige skall
rätta en personuppgift som är oriktig eller missvisande, komplettera en
uppgift som är ofullständig samt på begäran snarast lämna den registre-
rade utdrag över de uppgifter om honom som finns i registret.

Datainspektionen utövar tillsyn över att automatisk databehandling
inte medför otillbörligt intrång i personlig integritet.

Datalagen innehåller också sanktionsregler. Sålunda kan den som
bl.a. bryter mot Datainspektionens beslut om villkor, obehörigen lämnar
ut personuppgift, inte gallrar registret, inte lämnar riktigt registerutdrag
eller lämnar Datainspektionen osanna uppgifter i samband med tillsyn
dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Vidare gäller att den regis-

teransvarige skall ersätta skada som en registrerad tillfogas genom att Prop. 1993/94:235
ett personregister innehåller oriktig eller missvisande uppgift om ho-
nom. Om någon tillfogas skada genom brott enligt datalagen, skall den
som har gjort sig skyldig till brottet ersätta skadan.

Vi har i det föregående föreslagit att lagen skall reglera de register
som förs av de offentliga arbetsförmedlingarna och arbetsmarknads-
instituten samt av AMS. Varje sådan förmedling och institut kommer
således att självständigt föra register och därmed också vara det organ
inom länsarbetsnämnden som kommer att ha förfoganderätt till regis-
tren. Beträffande arbetsförmedlingsregister som förs gemensamt för
flera arbetsförmedlingar eller arbetsmarknadsinstitut som t.ex. register
vid kulturarbetsförmedlingar, blir dock förfoganderätten gemensam för
de förmedlingarna eller instituten. Detta innebär dock inte att de en-
skilda förmedlingarna och instituten skall ha registeransvar. I praxis har
datalagens registeransvarighetsbegrepp för personregister i det allmän-
nas verksamhet uttolkats så att registeransvaret åvilar myndigheten i
fråga. Ett organ inom en myndighets förvaltningsorganisation kan såle-
des inte vara registeransvarigt, trots att registret bara förs i det organets
verksamhet. Registeransvaret för arbetsförmedlingsregistren bör alltså
läggas på respektive länsarbetsnämnd. Detta innebär att det straffrättsli-
ga ansvaret för överträdelse av datalagens bestämmelser ligger hos
länsarbetsdirektören. Det straffrättsliga ansvaret beträffande det centrala
statistikregister som förs särskilt för AMS ligger hos generaldirektören.

Att registeransvaret läggs på länsarbetsnämnden hindrar inte att
beslutanderätten i registerfrågor delegeras till viss tjänsteman på de
olika förmedlingarna och instituten. Själva registeransvaret kan dock
inte delegeras.

Den lösning som vi här föreslår överensstämmer med den som valts
för de lokala folkbokföringsregistren - se 4 § lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister - samt för sjukförsäkringsregistren - se 7 § lagen
(1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskas-
sorna.

10 Terminalåtkomst

Regeringens förslag: Endast den offentliga arbetsförmedling eller
det arbetsmarknadsinstitut som får föra ett arbetsförmedlingsregis-
ter har terminalåtkomst till det registret.

Endast AMS har terminalåtkomst till AMS centrala statistikre-
gister.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-
ens. I promemorian föreslås dock särskilda lagregler för åtkomsten till
integritetskänsliga uppgifter.

Synpunkter vid hearingen: Några av de närvarande, bl.a. AMS, Prop. 1993/94:235
CSN och SACO hade inga invändningar mot promemorians förslag.

RFV påpekade att förslaget beträffande de integritetskänsliga uppgif-
terna kunde medföra svårigheter när den ansvarige handläggaren var
frånvarande på grund av t.ex. sjukdom eller semester och önskade en
annan reglering av den frågan.

Skälen för regeringens förslag: Den som har terminalåtkomst till ett
ADB-register kan ta del av registerinnehållet med hjälp av bildskärm
eller persondator. Från integritetssynpunkt är det angeläget att man inte
låter åtkomsten till ett arbetsförmedlingsregister omfatta fler användare
än som behövs med hänsyn till den verksamhet för vilken registret förs.

I lagen bör därför anges att terminalåtkomst endast får finnas vid den
offentliga arbetsförmedling eller det arbetsmarknadsinstitut som får föra
registret.

På varje förmedling och institut bör, för att den arbetssökande inte
skall riskera otillbörligt intrång i sin personliga integritet, känsliga
uppgifter enbart vara tillgängliga för den ansvarige handläggaren. Med
den arbetssökandes samtycke kan sådana uppgifter även göras tillgäng-
liga för övriga handläggare vid den förmedlingen eller det institutet där
uppgifterna registreras. Ett tekniskt system för behörighetskontroll bör
finnas. Behörigheten att registrera, ändra eller ta del av personuppgifter
skall vara personlig och får inte överlåtas på annan. Åtkomst till per-
sonuppgifter skall kunna följas upp i efterhand genom en maskinell logg
eller liknande maskinellt underlag. Av detta underlag skall framgå vem
som haft åtkomst till personuppgifter och tidpunkten för åtkomsten.
Även försök till obehörig åtkomst skall registreras. Underlaget skall
kontrolleras i den utsträckning som är nödvändig. Uppringbar anslut-
ning för datakommunikation skall skyddas genom funktion för motring-
ning eller motsvarande.

Terminalåtkomsten till känsliga uppgifter och frågor om behörighets-
kontroll bör enligt regeringens mening inte regleras i lag utan genom
föreskrifter från AMS och länsarbetsnämnden i fråga.

Även frågor om terminalåtkomst för fullgörandet av registeransvaret

- t.ex. sekretessprövning då ansvarig handläggare är frånvarande - bör
regleras genom sådana föreskrifter.

Endast AMS har terminalåtkomst till AMS centrala statistikregister.

11 Sekretess

Regeringens bedömning: Någon ändring av sekretessreglerna be-
höver inte göras.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Synpunkter vid hearingen: Inga synpunkter framfördes.

Skälen för regeringens bedömning: Flertalet av de uppgifter som Prop. 1993/94:235
enligt förslaget skall få tas in i ett arbetsförmedlingsregister omfattas
av sekretess. Huvudbestämmelsen om sekretess med hänsyn främst till
skyddet för enskilds personliga förhållanden på det nu aktuella området
finns i 7 kap. 10 § sekretesslagen (1980:100). Bestämmelsen är till-
ämplig i ärenden om arbetsförmedling och yrkesvägledning, yrkesin-
riktad rehabilitering, antagning till arbetsmarknadsutbildning, hjälp och
stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställningsffämjande syfte
eller för att främja enskilds anpassning till arbetslivet. Sekretess gäller
för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller honom närstående
lider men. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendena. Enligt 8 kap.

1 § sekretesslagen gäller vidare sekretess i ärende om arbetsförmedling
och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för
uppgift om enskilds affärs- eller driftsförhållanden. Sekretess gäller
också i sådan särskild verksamhet hos myndighet som avser framställ-
ning av statistik för uppgift som avser enskilds personliga eller ekono-
miska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde (9 kap. 4 §
sekretesslagen).

De nu nämnda sekretessreglerna hindrar emellertid inte att en uppgift
lämnas ut till en myndighet om det följer av en uppgiftsskyldighet som
är bestämd i lag eller förordning (14 kap. 1 § sekretesslagen). Ett ex-
empel på en sådan skyldighet är föreskriften för länsarbetsnämnderna i
förordningen (1993:722) om särskilt studielån och särskild dagpenning
för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning om att till CSN lämna
uppgift om person som ansökt om särskilt studielån.

En uppgift får vidare lämnas ut till en myndighet om det är uppenbart
att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse
som sekretessen skall skydda (14 kap. 3 § första stycket sekretesslagen).
Denna generalklausul gäller dock inte i fråga om all sekretess. Den är
t.ex. inte tillämplig på sekretess enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen. Den
gäller endast under förutsättning att uppgiftsutlämnandet inte strider mot
sådan specialreglering av utlämnandet som finns i lag eller förordning.
När det gäller uppgift i personregister enligt datalagen kan Datainspek-
tionen vidare genom föreskrifter begränsa eller utesluta tillämpning av
generalklausulen (14 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen).

Utöver de bestämmelser som nu nämnts finns för uppgifter i person-
register en särskild sekretessbestämmelse i 7 kap. 16 § första stycket
sekretesslagen till skydd för enskildas personliga integritet. I denna be-
stämmelse föreskrivs att sekretess gäller för personuppgifter i person-
register som avses i datalagen, om det kan antas att utlämnandet skulle
medföra att uppgiften används för ADB-behandling i strid med datalagen.
Om den registeransvarige finner att så är fallet när en fråga om utläm-
nande av en uppgift aktualiseras, får uppgiften inte lämnas ut. Ett ex-
empel på användning som är oförenlig med datalagen är att uppgiften
kan komma att föras in i ett personregister för vilket behövligt tillstånd
enligt datalagen saknas.

Förbudet enligt bestämmelsen i 7 kap. 16 § sekretesslagen gäller 30

oavsett på vilket medium uppgiften lämnas ut. Om förutsättningar finns

för att lämna ut uppgifter från ett personregister, bestämmer den utläm- Prop. 1993/94:235
nande myndigheten i vilken form utlämnande skall ske. Denna befogen-

het kan inskränkas genom föreskrifter i lag eller annan författning.

Den nuvarande utformningen av sekretessreglerna på detta område får

anses ge de arbetssökande ett tillfredsställande skydd.

12 Utlämnande av uppgifter på ADB-medium

Regeringens förslag: I registerlagen anges i vilka fall uppgifter i
ett arbetsförmedlingsregister skall få lämnas ut på ADB-medium.
Detta får ske till en annan offentlig arbetsförmedling eller ett
annat arbetsmarknadsinstitut i fall då den arbetssökande skrivs in
vid dessa, och i andra fall med den arbetssökandes samtycke.

Utlämnande av vissa uppgifter får även ske till länsarbets-
nämndernas centrala kanslier och till AMS för tillsyn, framställ-
ning av statistik m.m.

Uppgifter om arbetsgivare och lediga platser får via terminal
göras läsbara vid andra offentliga arbetsförmedlingar och arbets-
marknadsinstitut och vid arbetsförmedlingsmyndighetema i övriga
Norden samt inom EES enligt förekommande avtal om arbetsför-
medlingssamarbete. Uppgifter om lediga platser får också göras
läsbara för allmänheten.

Utlämnande av uppgifter ur arbetsförmedlingsregistren till de
allmänna försäkringskassorna, RFV och CSN bör regleras i för-
ordning.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-
ens.

Synpunkter vid hearingen: De flesta av de närvarande hade inte
några synpunkter på förslaget eller godtog det. AMS påpekade att även
utlämnandet av uppgifter till AMS statistikregister måste regleras i detta
sammanhang. Enligt RFV bör utlämnande på ADB-medium av beslut
om arbetsmarknadspolitiska åtgärder som t.ex. utbildningsbidrag och
KAS få ske till RFV och de allmänna försäkringskassorna eftersom
dessa svarar för utbetalningen av bidrag och vissa andra åtgärder i
anslutning härtill. Bl.a. CSN ansåg att lagen också borde innehålla en
generell regel så att även andra myndigheters behov av uppgifter från
registren kan tillgodoses.

Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts kommer åtskil-
liga av uppgifterna i arbetsförmedlingsregistren att omfattas av regler
om sekretess i sekretesslagen (1980:100). För det fall uppgifterna inte
omfattas av sekretess skall de lämnas ut om så begärs. Enligt 2 kap.
13 § tryckfrihetsförordningen är dock en myndighet inte skyldig att
lämna ut en upptagning för automatisk databehandling i annan form än
utskrift. Föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut en

ADB-upptagning på maskinläsbart medium utgör alltså inte någon be- Prop. 1993/94:235
gränsning i rätten att te del av allmänna handlingar. Med hänsyn till
integritetsaspekten bör det därför i lagen meddelas uttömmande före-
skrifter om utlämnandet av uppgifter på ADB-medium i de fall ett
sådant utlämnande är tillåtet enligt sekretessreglerna.

En rationell handläggning av ärendena hos den offentliga arbetsför-
medlingen eller arbetsmarknadsinstituten förutsätter att registeruppgifter
får överföras från en förmedling eller ett institut till en annan förmed-
ling eller ett annat institut i de fall då den arbetssökande skrivs in vid
någon av dessa, t.ex. på grund av byte av bostadsort. I det fallet bör
alltså överföring av uppgifter få ske på ADB-medium. Detsamma gäller
för uppgifter om sökande som har möjlighet att få service från special-
förmedlingar och arbetsmarknadsinstitut med regionalt eller rikstäck-
ande upptagningsområde. Det gäller bl.a. arbetsförmedling inom kul-
turområdet och förmedling av lediga platser utomlands. Med den regi-
strerades samtycke bör även i andra fall överföring av uppgifter till
andra arbetsförmedlingsregister få ske. På så sätt kan det bli möjligt att
göra vissa mindre integritetskänsliga uppgifter om en arbetssökande
läsbara i dessa register, t.ex. när denne söker arbete i olika delar av
landet.

Av den föreslagna lagens regler om registerändamål framgår att ett
arbetsförmedlingsregister får användas för planering, metodutveckling
och framställning av statistik samt för tillsyn, uppföljning och utvär-
dering av verksamheten. Dessa uppgifter fullgörs främst vid varje län-
sarbetsnämnds centrala kansli. AMS centrala statistikregister får använ-
das för likartade ändamål. Dessa ändamålsbestämmelser innebär i sig
inte att ett utlämnande av uppgifter får ske på ADB-medium. Som AMS
framhållit bör givetvis ett sådant utlämnande vara möjligt. I lagen har
därför tagits in en regel om att utlämnande av uppgifter för de ovan
nämnda ändamålen även får ske till det centrala kansliet vid den länsar-
betsnämnd inom vars ansvarsområde registret förs samt till AMS. Da-
tainspektionen har i sitt yttrande enligt 2 a § datalagen påpekat att ge-
nom detta utlämnande av uppgifter kan personregister bli aktuella även
vid länsarbetsnämndernas centrala kanslier. Dessa personregister omfat-
tas i så fall inte av den föreslagna registerlagen utan faller under datala-
gens regler. Utlämnandet av uppgifter till länsarbetsnämndernas centrala
kanslier bör, som Datainspektionen också framhållit i sitt yttrande,
begränsas i lagen. I så stor utsträckning som möjligt bör de uppgifter
som lämnas ut vara avidentifierade. I övrigt bör inte andra uppgifter få
lämnas ut - vare sig till AMS eller till länsarbetsnämndernas kanslier -
än sådana som AMS centrala statistikregister får innehålla enligt den
föreslagna lagen. Beträffande arbetssökande bör alltså allmänna ären-
deuppgifter och uppgifter om utbetalningar få lämnas ut, men inte såda-
na känsliga uppgifter som kan förekomma i daganteckningar.

Utlämnande i övrigt av uppgifter på ADB-medium bör begränsas i
störste möjliga mån. Med hänsyn till att de allmänna försäkringskas-
sorna och RFV samt CSN sköter utbetalningarna av utbildningsbidrag,
KAS, studielån vid arbetsmarknadsutbildning och SVUXA bör, som 32

dessa myndigheter påpekat, uppgifter som rör beslut om sådan utbetal-

ning kunna lämnas ut på ADB-medium till dessa myndigheter. Däremot Prop. 1993/94:235
behöver inte i lagen exakt anges vilka uppgifter som berörs, utan detta
får regleras i förordningsform.

Den 6 mars 1982 undertecknades en överenskommelse (SÖ 1982:88)
om gemensam nordisk arbetsmarknad vilken trädde i kraft den 1 augusti
1983. Överenskommelsen innebär bl.a. utbyte av information om lediga
platser i Norden. För närvarande sker ett ömsesidigt utbyte av informa-
tion om lediga platser inklusive uppgift om kontaktperson hos arbetsgi-
vare på magnetband med Finland och Norge. I Danmark finns s.k.
platsautomater uppställda vilka tjänstgör som terminaler till uppgifterna
om lediga platser i länsarbetsnämndernas register ”AF 90:2”.

Samtliga nordiska länder har ratificerat Europarådets konvention om
skydd för enskilda vid automatisk databehandling. Enligt 7 kap. 16 §
andra stycket sekretesslagen gäller då inte sekretess för uppgifter som
skall användas för automatisk databehandling i dessa länder. Det bör i
lagen anges att uppgifter om lediga platser får göras läsbara via terminal
inte bara vid övriga svenska länsarbetsnämnder utan även vid arbetsför-
medlingsmyndighetema i övriga nordiska länder. Sådana uppgifter får
göras läsbara även för allmänheten via s.k. platsautomater.

Även det arbetsförmedlingssamarbete som kommer att ske inom
ramen för avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet bör
omfattas av lagens regler om utlämnande av uppgifter.

Något behov av att därutöver tillåta att utlämnande på ADB-medium
får ske till andra myndigheter finns för närvarande inte enligt regering-
ens bedömning.

13 Sökbegrepp

Regeringens förslag: Användningen av integritetskänsliga uppgif-
ter som sökbegrepp i ett personregister regleras i lagen.

Flertalet av de allmänna ärendeuppgiftema får användas som
sökbegrepp. Kod för uppgift om arbetshandikapp och medbor-
garskap får dock endast användas som sökbegrepp för att under-
lätta länsarbetsnämndens förmedling av arbete åt arbetshandikap-
pade respektive utländska medborgare samt vid framställning av
avidentifierad statistik. Uppgift om arbets- och uppehållstillstånd
och telefonnummer utesluts av integritetsskäl som sökbegrepp,
liksom uppgifter om kontaktpersoner.

Uppgifter om utbetalning av arbetsmarknadspolitiska ersättning-
ar får användas som sökbegrepp.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-
ens.

Synpunkter vid hearingen: De flesta lämnade förslaget utan invänd-
ning. Enligt Datainspektionen borde uppgifter om kontaktpersoner inte

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 235

få användas som sökbegrepp och inte heller kod för handikapp och Prop. 1993/94:235
medborgarskap.

Skälen för regeringens förslag: Den information i allmänna hand-
lingar i ett ADB-system som är tillgänglig för en myndighet skall på
begäran lämnas ut, om informationen inte är sekretessbelagd. Myn-
dighet måste använda sig av alla tillåtna sökbegrepp och tekniska möj-
ligheter som står till buds när någon begär uppgifter ur myndighetens
ADB-register. Myndighetens skyldighet begränsas bara av att uppgifter-
na skall kunna tas fram med rutinbetonade åtgärder.

Myndighetens, och därmed allmänhetens, möjligheter att få tillgång
till sammanställningar av sådana uppgifter kan vara underkastad rättsli-
ga begränsningar, t.ex. föreskrifter om användningen av sökbegrepp.

Användningen av olika registeruppgifter som sökbegrepp kan medföra
att oönskade och oförutsedda följder uppstår. En sådan följd är att ett
urval och en sammanställning av i och för sig harmlösa uppgifter kan
framstå som integritetskränkande. Ingår känsliga uppgifter i en sådan
sammanställning kan denna komma att upplevas som mycket kränkande.
Även om sekretess skulle gälla för sammanställningen, kan det ändå
vara kränkande och obehagligt för den enskilde att en sådan samman-
ställning kan göras.

I samband med behandlingen av prop. 1989/90:40 om tullregisterlag
uttalade riksdagen att frågan om vilka sökbegrepp som skall få användas
i ett register är av stor betydelse för den personliga integriteten och att
det därför är viktigt att sökbegrepp som är känsliga från integritetssyn-
punkt endast används i begränsad utsträckning. Användningen av sådana
sökbegrepp bör enligt riksdagsuttalandet regleras i lag medan använd-
ningen i andra fall bör kunna regleras genom verkställighetsföreskrifter
(yttr. 1989/90:KU5y, bet. 1989/90:SkU19, rskr. 1989/90:188).

Arbetsförmedlingsregistret kommer enligt förslaget att innehålla
många uppgifter som är känsliga från integritetssynpunkt. Användning-
en av dessa uppgifter som sökbegrepp bör därför regleras i själva lagen.
I vilken utsträckning varje uppgift skall få användas som sökbegrepp får
- med beaktande av riksdagens uttalande - bedömas efter en avvägning
mellan å ena sidan de arbetssökandes intresse av integritetsskydd och å
andra sidan det allmänna intresset av att verksamheten inom Arbets-
marknadsverket bedrivs effektivt.

Förslaget innebär att de flesta allmänna uppgifter skall få användas
som sökbegrepp utan några särskilda begränsningar. Till denna grupp
hör uppgifter om en arbetssökandes namn, personnummer och adress
samt uppgifter om utbildning och arbetslivserfarenhet och den typ av
arbete vederbörande söker.

Sökning på uppgifter om den arbetssökandes kvalifikationer och
önskemål i fråga om arbete är en absolut förutsättning för att Arbets-
marknadsverket skall kunna fullgöra sin uppgift att se till att de arbets-
sökande snabbt får ett arbete som så nära som möjligt ansluter till deras
önskemål och förutsättningar samt att lediga platser snabbt blir tillsatta
med lämpliga arbetstagare.

Även uppgifter om tidpunkt för olika former av kontakt mellan den 34

arbetssökande och den offentliga arbetsförmedlingen samt beslut om ar-

betsmarknadspolitiska åtgärder och utbetalda belopp bör vara sökbara Prop. 1993/94:235
utan begränsningar. Motivet när det gäller uppgift om tidpunkt är be-
hovet av att kunna bevaka och förhindra att arbetssökande drabbas av
långtidsarbetslöshet. Av samma skäl bör uppgift om tillhörighet till
arbetslöshetskassa också vara sökbar. Dessa uppgifter behövs också för
uppföljning och utvärdering av Arbetsmarknadsverkets verksamhet och
för framställning av statistik.

Till denna grupp av sökbegrepp bör också hänföras uppgift om anled-
ningen till att ett ärende avslutats.

Vissa begränsningar bör dock göras när det gäller användningen av de
allmänna ärendeuppgifterna som sökbegrepp. Uppgifter om arbetssökan-
des telefonnummer och om arbets- och uppehållstillstånd bör uteslutas
av integritetsskäl. Som Datainspektionen påpekat bör inte heller uppgif-
ter om kontaktpersoner få användas som sökbegrepp.

Datainspektionen har beträffande användningen av kod för arbets-
handikapp och medborgarskap som sökbegrepp påpekat att det i pro-
memorian saknas en avvägning mellan behovet av att få använda upp-
gifterna som sökbegrepp och intresset av ett gott integritetsskydd. Av
den anledningen och för att förebygga risk för intrång i de registrerades
integritet har därför Datainspektionen ansett att dessa uppgifter inte
borde få användas som sökbegrepp.

Som framhållits ovan i avsnittet om registerinnehållet (avsnitt 8) är
det en viktig uppgift för Arbetsmarknadsverket att vidta särskilda åt-
gärder för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden, och dit hör
både de arbetshandikappade och de utomeuropeiska medborgarna. En
förutsättning för att Arbetsmarknadsverket skall kunna dimensionera och
skräddarsy insatser för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för
dessa grupper är att de i vart fall genom ett kodsystem kan särskiljas
från övriga sökande. Det finns alltså på arbetsförmedlingar och arbets-
marknadsinstitut ett mycket stort behov av att kunna få använda kod för
medborgarskap och arbetshandikapp som sökbegrepp.

Samtidigt är det också klart att sammanställningar över grupper av
utländska medborgare och arbetshandikappade kan vara integri-
tetskänsliga. Medborgarskap får av den anledningen inte användas som
sökbegrepp i de lokala folkbokföringsregister som förs med stöd av
lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister. Riksdagen fann att de
behov som anfördes i propositionen - möjligheten av göra efterhands-
kontroll i ärenden om fastställande av medborgarskap och kommunernas
behov av att sända ut information till olika invandrargrupper - inte
vägde tillräckligt tungt med hänsyn till integritetsintresset (bet.
1990/91 :SkU9, rskr. 1990/91:109). De behov som finns i Arbetsmark-
nadsverkets verksamhet av uppgiften om medborgarskap måste anses ha
en helt annan tyngd än de som anfördes i fråga om folkbokföringsregi-
stret. Dessutom ger sekretesslagen uppgifter i arbetsförmedlingsverk-
samhet ett betydligt starkare skydd än uppgifter i folkbokföringsverk-
samheten. På grund av sekretesslagens regler, framför allt regeln i 7
kap 10 § sekretesslagen, borde risken för otillbörligt integritetsintrång
vara förhållandevis liten. Verksamhetens behov väger betydligt tyngre 35

än denna risk.

Gruppen arbetshandikappade har, som framhållits ovan, hög prioritet Prop. 1993/94:235
inom Arbetsmarknadsverket. Länsarbetsnämnderna har framhållit att
kod för arbetshandikapp i många fall är ett viktigt och nödvändigt sök-
begrepp i arbetsförmedlingarnas service till de arbetshandikappade. Om
det visar sig att en arbetsgivare har lämpliga arbetsuppgifter för t.ex. en
synskadad kan en sökning i sökanderegistret ge utomordentliga möjlig-
heter att snabbt och säkert få kontakt med en lämplig sökande med detta
arbetshandikapp. Datainspektionen har haft förståelse för dessa behov
och har i beslut den 11 mars 1993 gett länsarbetsnämnderna tillstånd att
få använda arbetshandikapp som sökbegrepp för att underlätta förmed-
ling av arbete åt arbetshandikappade.

Enligt regeringens mening väger även i detta fall behovet av att kunna
ge särskilt stöd åt en grupp med svag ställning på arbetsmarknaden
tyngre än risken för integritetsintrång. Sekretesslagens regler får, lik-
som när det gäller uppgift om medborgarskap, anses ge ett tillfredsstäl-
lande skydd.

Uppgift om kod för arbetshandikapp och medborgarskap bör alltså få
användas som sökbegrepp för att underlätta förmedling av arbete åt
arbetshandikappade respektive utländska medborgare. Uppgifterna bör
också - liksom enligt Datainspektionens tidigare beslut - få användas
för framställning av avidentifierad statistik där uppgift om enskild per-
son inte kan utläsas.

Andra uppgifter än dem som nämns i lagen får inte användas som
sökbegrepp.

Mot bakgrund av vårt ställningstagande att registerlagen inte bör in-
nehålla någon bestämmelse om att ett register får användas för forsk-
ning bör inte heller i lagen föreskrivas att vissa uppgifter får användas
som sökbegrepp för forskning.

14 Gallring m.m.

Regeringens förslag: Uppgifter om arbetssökande i arbetsförmed-
lingsregistret bör ha en gallringstid på två år efter utgången av det
år då ärendet avslutats. AMS centrala statistikregister bör ha en
gallringstid på tio år efter det att uppgiften registrerats.

Promemorians förslag: En enhetlig gallringstid på tre år föreslås.

Synpunkter vid hearingen: Riksarkivet ansåg att tre år var en alltför
kort gallringstid. Datainspektionen ansåg att känsliga uppgifter principi-
ellt skall tas bort så fort som möjligt ur ett register när de inte längre
behövs för sitt ändamål. Två år borde räcka som gallringstid.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om bevarande och
gallring av allmänna handlingar hos myndigheter finns i arkivlagen
(1990:782). Huvudprincipen enligt arkivlagen är att allmänna handlingar

skall bevaras. Gallring får ske, men därvid skall alltid beaktas att åter- Prop. 1993/94:235
stående material skall kunna tillgodose

1. rätten att ta del av allmän handling,

2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och

3. forskningens behov.

Arkivlagen medger att avvikande bestämmelser om gallring ges i
annan lag eller förordning. För närvarande gäller en gallringsfrist om
tre år för länsarbetsnämndens personregister medan det för AMS har
meddelats varierande gallringsföreskrifter.

Ett arbetsförmedlingsregister kommer att innehålla känsliga uppgifter
och utgångspunkten bör därför enligt regeringens mening vara att upp-
gifterna i registret skall gallras. Riksarkivet har med hänvisning till
arkivlagens syften framhållit att även mycket integritetskänsliga uppgif-
ter är en del av det allmänna kulturarvet och borde kunna få bevaras.
Eftersom pappershandlingar kommer att försvinna poängterade Riks-
arkivet vikten av en förordning, som anger vilka uppgifter som registre-
rats med hjälp av ADB, som skall sparas för framtida forskningsbehov.
När uppgifterna i registret inte längre behövs hos primärmyndigheten
borde de överföras till arkivmyndigheten, som då blir arkiv- och regis-
teransvarig. I det skedet är uppgifterna inte längre tillgängliga för hand-
läggare vid länsarbetsnämnden vilket borgar för ett gott integritetsskydd
för den enskilde.

Utgångspunkten för regeringens bedömning av bevarandefrågan är att
särskild hänsyn måste tas till integritetsaspekten. Förslaget innebär
därför en relativt kort gallringstid för uppgifter om arbetssökande i ar-
betsförmedlingsregistren, nämligen två år från det att ärendet avslutats.
För AMS centrala statistikregister gör sig inte integritetsaspekten gällan-
de på samma sätt. Registret skall i princip inte innehålla känsliga upp-
gifter. Med hänsyn till det behov som finns av uppföljning av effekterna
av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna på lite längre sikt är därför 2-
3 års gallringsfrist för kort. Tiden bör bestämmas till tio år efter det att
uppgiften registrerats.

Enligt 11 § arkivförordningen (1991:446) får Riksarkivet, om rege-
ringen inte föreskriver annat, meddela föreskrifter för statliga myndig-
heters arkiv om bl.a. överlämnande av hela eller delar därav till en
annan myndighet eller till en arkivmyndighet. Rätten att meddela sådana
föreskrifter gäller också i fråga om arkiv hos Arbetsmarknadsverket.
Bemyndigandet gör det alltså möjligt att föreskriva att material som
skall undantas från gallring skall överlämnas från länsarbetsnämnden till
arkivmyndighet. Någon ytterligare författningsreglering är därför egent-
ligen inte nödvändig. Eftersom de föreslagna gallringsbestämmelsema
utgör en reglering som avviker från arkivlagens bestämmelser, bör dock
i klarhetens intresse redan i registerlagen anges att det material som
skall bevaras skall överlämnas till arkivmyndighet.

15 Information

Prop. 1993/94:235

Regeringens förslag: Länsarbetsnämnden skall informera de
arbetssökande om arbetsförmedlingsregistret. Informationen skall
omfatta ändamålen med registret och vad registret får innehålla.
Informationen skall vidare innehålla upplysning om vad som
gäller i frågor om samtycke, om sekretess- och säkerhetsbestäm-
melser och om rätten att få registerutdrag enligt datalagen. I
övrigt skall informationen innehålla upplysning om de begräns-
ningar beträffande terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter på
ADB-medium, sökbegrepp och bevarande av uppgifter som gäller
i fråga om ett personregister.

Motsvarande information skall lämnas beträffande AMS centra-
la statistikregister.

Övriga registrerade personer skall på lämpligt sätt ges informa-
tion om registreringen.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-
ens.

Synpunkter vid hearingen: Datainspektionen påpekade att även
arbetsgivare och deras kontaktpersoner skulle kunna informeras genom
en broschyr. I övrigt framfördes inga invändningar mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Informationen till de arbetssökande
om arbetsförmedlingsregistret är mycket viktig för att förebygga oro för
otillbörliga integritetskränkningar. Möjligheterna att åstadkomma detta
ligger huvudsakligen i att de registerade får kunskap om dels använd-
ningen av inhämtade uppgifter, dels de sekretess- och säkerhetsbestäm-
melser som gäller och hur de tillämpas. Den kanske viktigaste informa-
tionen att sprida är vilka rättigheter den enskilde har. Det är därför
nödvändigt att de registrerade får information om rätten enligt datalagen
att få registerutdrag och om möjligheten att få till stånd rättelse i regi-
stren. Likaså är det av vikt att innebörden av samtycke enligt 5 § andra
stycket och 7 § andra stycket klargörs, dvs. främst att den arbetssökan-
de har en valmöjlighet mellan att låta uppgiften registreras med hjälp av
ADB eller manuellt. Informationsskyldigheten bör ligga på den register-
ansvarige, dvs. hos länsarbetsnämnden och AMS.

Det sätt på vilket informationen skall lämnas kan naturligtvis variera
beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. I många fall - och
alltid när känsliga uppgifter registreras - bör krävas individuell under-
rättelse som bör vara både muntlig och skriftlig. Ibland är det kanske
inte lika nödvändigt att informationen ges individuellt till varje arbets-
sökande. Det får i sådana fall anses tillräckligt att det sker genom t.ex.
annonser, broschyrer eller anslag i den offentliga arbetsförmedlingens
och arbetsmarknadsinstitutets lokaler.

Även övriga registrerade personer - arbetsgivare och kontaktpersoner Prop. 1993/94:235
- bör, som Datainspektionen påpekat, på lämpligt sätt ges information
om registreringen.

16 ADB-säkerhet

Regeringens bedömning: Några särskilda regler om ADB-säker-
het införs inte i lagen om arbetsförmedlingsregister. Datainspek-
tionen får med stöd av datalagen meddela de föreskrifter som
behövs från säkerhetssynpunkt.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.

Synpunkter vid hearingen: I ett skriftligt yttrande inför hearingen
har Justitiekanslern anfört att säkerhetsaspekterna fått för lite utrymme
i promemorian och önskat en närmare analys av frågorna.

Skälen för regeringens bedömning: Skriftliga instruktioner skall
finnas för dem som har övergripande ansvar för ADB-säkerheten. Den
registeransvarige skall regelbundet kontrollera att personal med behörig-
het att ta del av uppgifter i personregistret har tillräckliga kunskaper för
att ADB-säkerheten skall kunna vidmakthållas.

Enligt 6 § datalagen skall Datainspektionen meddela föreskrifter om
bl.a. kontroll och säkerhet vid förande av personregister i den mån det
behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integri-
tet. Denna föreskriftsskyldighet gäller enligt 6 a § datalagen också i
fråga om personregister som inrättats av riksdagen eller regeringen (s.k.
statsmaktsregister) i den mån regeringen eller riksdagen inte meddelat
föreskrift i samma hänseende.

I den registeransvariges skyldigheter enligt datalagen ingår att se till
att uppgifterna i registret skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörel-
se eller mot otillåten ändring eller spridning (7 § 5 datalagen). I anslut-
ning till denna bestämmelse har Datainspektionen utfärdat allmänna råd
om ADB-säkerhet för personregister. Råden är inte bindande men ligger
till grund för de föreskrifter om ADB-säkerhet som Datainspektionen
meddelar.

Datainspektionens allmänna råd och inspektionens möjligheter att
meddela föreskrifter är en tillräcklig garanti för att en god ADB-säker-
het kommer att kunna upprätthållas för arbetsförmedlingsregistret. Det
är därför inte nödvändigt att riksdagen eller regeringen meddelar sär-
skilda föreskrifter om ADB-säkerheten.

17 Internationell harmonisering

Regeringens bedömning: Förslaget till lag om arbetsförmedlings-
register stämmer överens med de internationella regler, riktlinjer
och rekommendationer om dataskydd för enskilda vid ADB-be-
handling av personuppgifter som Sverige åtagit sig att följa.

Inom EU saknas en gemensam ordning när det gäller använd-
ningen av ADB inom den offentliga förvaltningen. EG-kommis-
sionen har i oktober 1992 lagt fram ett omarbetat förslag till
direktiv om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter.
Förslaget till lag om arbetsförmedlingsregister ligger i linje med
den reglering av integritetsskyddet som föreslås i direktivförsla-
get.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.

Synpunkter vid hearingen: Ingen av dem som yttrade sig i frågan
hade några invändningar mot bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning: I det internationella samarbetet
har utarbetats vissa regler och riktlinjer m.m. i fråga om skydd för den
enskilde vid ADB-behandling av personuppgifter. Aktuella i detta sam-
manhang är Europarådets dataskyddskonvention som trädde i kraft år
1985 och OECDis riktlinjer från år 1980 om dataskydd, med anslutande
rekommendation till medlemsländerna att beakta riktlinjerna i nationell
lagstiftning. Av intresse är också Europarådets rekommendationer om
skydd för personuppgifter som används för anställningsändamål, Re-
commendation No. R (89) 2 och rekommendationen om skydd för
personuppgifter som används för forskning och statistik, Recommenda-
tion No. R (83) 10.

Sverige har tillträtt dataskyddskonventionen och har utfäst sig att följa
övriga riktlinjer och rekommendationer.

Dataskyddskonventionen gäller för personregister och ADB-behand-
ling av personregister i allmän och enskild verksamhet. Den centrala
delen av konventionen innehåller bestämmelser om krav och beskaffen-
het av personuppgifter som är föremål för ADB-behandling. Kraven
innebär bl.a. att uppgifterna skall hämtas in och behandlas på ett kor-
rekt sätt och vara relevanta med hänsyn till ändamålet. Vissa typer av
uppgifter får inte ADB-behandlas, om inte den nationella lagen ger ett
ändamålsenligt skydd. Det gäller uppgifter om ras, politiska åsikter,
religiös tro eller annan övertygelse, hälsa, sexualliv samt brott. Lämpli-
ga säkerhetsåtgärder skall vidtas för att skydda personuppgifter gent-
emot oavsiktlig eller otillåten förstörelse m.m. Vidare föreskrivs vissa
ytterligare skyddsåtgärder för registrerade personer, bl.a. att alla som är
registrerade i ett personregister skall ha möjlighet till insyn i registret
och möjlighet att få felaktiga uppgifter rättade. Vissa undantag får göras
i fråga om kraven på uppgifternas beskaffenhet.

Prop. 1993/94:235

OECD-riktlinjema innehåller i huvudsak samma grundläggande be- Prop. 1993/94:235
stämmelser som dataskyddskonventionen. Här kan särskilt nämnas den
grundläggande principen att personuppgifter inte får röjas, göras till-
gängliga eller på annat sätt användas för andra ändamål än de precisera-
de, om det inte sker med den registrerades medgivande eller med stöd
av en författning.

Europarådets rekommendation om skydd för personuppgifter som an-
vänds för anställningsändamål är tillämplig på insamling och använd-
ning av personuppgifter för anställningsändamål både inom den allmän-
na och den enskilda sektorn och avser uppgifter som förs med hjälp av
ADB. Rekommendationen gäller i tillämpliga delar även arbetsförmed-
lingar, om inte annat följer av inhemsk lag.

Enligt rekommendationen skall respekten för den personliga integrite-
ten och den mänskliga värdigheten skyddas vid insamlingen och an-
vändningen av personuppgifter för anställningsändamål. Bl.a. sägs att
en anställd eller arbetssökande endast får tillfrågas om sitt hälsotillstånd
och läkarundersökas för att man skall kunna bedöma vederbörandes
lämplighet för hans nuvarande eller framtida arbete, fullgöra kraven på
en preventiv hälsovård eller bevilja sociala förmåner.

För en närmare genomgång av den nu berörda internationella data-
skyddsregleringen hänvisas till de översikter som finns i Datalagsutred-
ningens slutbetänkande En ny datalag (SOU 1993:10).

Det förslag som här läggs fram får anses väl tillgodose de krav på
garantier för ett ändamålsenligt skydd för registrerade uppgifter som
ställs upp i dataskyddskonventionen och de rekommendationer i övrigt
om dataskydd för uppgifter om enskilda som nu berörts.

Inom EU finns ingen gemensam ordning när det gäller användningen
av ADB inom den offentliga förvaltningen. Ett arbete med att ta fram
ett direktiv om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter
pågår dock. Syftet med direktivet är att skapa en gemensam, hög nivå
för skydd mot integritetskränkning i samband med automatisk eller
elektronisk behandling av personuppgifter och därigenom möjliggöra det
önskade fria flödet av information mellan medlemsländerna.

EG-kommissionen har i oktober 1992 lämnat ett förslag till direktiv
på området (Proposal for a Council Directive on the protection of in-
dividuals with regard to the processing of personal data and on the free
movement of such data, COM(92) 422 final - SYN 287). Ministerrådet
har ännu inte tagit ställning till förslaget. Osäkerheten är fortfarande
mycket stor om hur direktivet kommer att utformas.

En sammanfattning av direktivförslaget finns bifogat till prop.
1992/93:193 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkrings-
kassorna (bilaga 8). Datalagsutredningens ovan nämnda slutbetänkande
innehåller en noggrann genomgång av förslaget.

Vid en översiktlig jämförelse med direktivförslaget kan konstateras
att förslaget till registerlag ligger i linje med den reglering av integri-
tetsskyddet som finns i direktivförslaget.

Som ett led i förverkligandet av den fria rörligheten för personer
inom EU finns ett samarbete mellan medlemsstaterna och EG-kommis- 41

sionen i fråga om platsförmedling. Bestämmelserna om detta system

finns i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rör- Prop. 1993/94:235
lighet inom gemenskapen och omfattas av EES-avtalet. Avsikten är att
medlemsstaternas centrala arbetsmarknadsmyndigheter intimt skall
samarbeta med varandra och kommissionen i syfte att gemensamt verka
för förmedling av lediga platser och platsansökningar. Genom rådets
förordning (EEG) nr 2434/92 har vissa ändringar gjorts i förordningen.
Även om dessa ändringar inte omfattas av EES-avtalet kommer de att
bli gällande för EFTA-ländema genom beslut i Gemensamma EES-
kommittén.

För närvarande pågår förhandlingar mellan EU och EFTA angående
införandet av ett nytt ADB-baserat platsförmedlingssystem kallat EU-
RES. Detta innebär att man inom det geografiska område som omfattas
av EES-avtalet kommer att kunna utbyta information över gränserna om
lediga platser och arbetssökande med hjälp av ADB-medium.

18 Utbildning och kompetens

Vidareutvecklingen av arbetsförmedlingsregister hos länsarbetsnämn-
derna innebär att det ställs delvis nya krav på de anställda hos arbets-
förmedlingar och arbetsmarknadsinstitut när det gäller hanteringen av
integritets- och säkerhetsfrågor. Det är därför viktigt att personalen får
utbildning som är särskilt inriktad på de tillämpningssvårigheter som
arbetsförmedlingsregistret kan ge upphov till så att felaktigheter och
oegentligheter i tillämpningen undviks.

AMS arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling av personalen -
med anledning av utvecklingen på ADB-området. Förutom utbildning i
frågor om offentlighet, sekretess och integritet omfattar den ADB med
avseende på säkerhet, teknik och drift.

Det är mycket betydelsefullt att denna verksamhet genomförs och att
personalens kompetens därefter upprätthålls genom kontinuerlig vidare-
utbildning.

19 Författningskommentar

i §

1 paragrafen föreskrivs att dels varje arbetsförmedling och arbetsmark-
nadsinstitut för sitt verksamhetsområde, dels AMS med hjälp av auto-
matisk databehandling får föra personregister. De förra registren får
genom paragrafen benämningen arbetsförmedlingsregister. När det
gäller de ändamål för vilka ett register får föras görs en hänvisning till

2 och 3 §§.

2 §

Denna paragraf och den följande reglerar ändamålen med Arbetsmark-
nadsverkets register. Frågan har behandlats i avsnitt 7. Som där berörts
gäller enligt datalagen (1973:289) att personregister inte får användas
annat än i överensstämmelse med registrens ändamål eller vad som

gäller enligt lag eller annan författning eller i enlighet med den registre- Prop. 1993/94:235
rades samtycke.

De ändamål för ett arbetsförmedlingsregister som anges i paragrafen
omfattar först och främst handläggning av alla de typer av ärenden som
innefattas i länsarbetsnämndernas verksamhet enligt förordningen
(1987:405) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (punkt 1).

Som framgår av avsnitt 7 regleras de olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna i åtskilliga författningar. Redovisningen i avsnittet gör inga
anspråk på att vara fullständig. Rättsområdet är i ständig förändring.
Någon uttömmande uppräkning av berörda författningar har därför inte
ansetts lämplig att ta in i lagen.

Andra ändamål som ett arbetsförmedlingsregister får användas för
anges i punkterna 2-5. Innehållet i dessa punkter överensstämmer i
huvudsak med Datainspektionens nu gällande föreskrifter för person-
registret ”AF 90:2”, som meddelats i inspektionens tillståndsbeslut den
28 januari 1993. Komplettering har skett genom tillägget beträffande
tillsyn, uppföljning och utvärdering av verksamheten samt beträffande
arbetsförmedlingssamarbetet inom ramen för EES-avtalet.

3 §

I paragrafen anges ändamålet med AMS centrala statistikregister, näm-
ligen att producera statistik för vissa bestämda syften. Vidare förbjuds
sådan användning av registret som sker i syfte att följa upp eller på
annat sätt kontrollera enskilda identifierbara individer.

Paragrafens innehåll överensstämmer i huvudsak med Datainspek-
tionens nu gällande föreskrifter för personregistret ”AMV:s centrala
statistik- och uppföljningsregister”, som meddelats i inspektionens
tillståndsbeslut den 28 januari 1993.

4§

Frågan om registerinnehåll regleras i 4 - 14 §§ och behandlas i avsnitt
8.

I 4 § finns föreskrifter om vilka personer som arbetsförmedlingsregi-
stren får innehålla uppgifter om. Registrering får ske av den som är an-
mäld som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen eller
inskriven vid ett arbetsmarknadsinstitut. En arbetssökande som avser att
ansöka om ekonomiskt stöd vid arbetslöshet - från arbetslöshetsförsäk-
ringen eller kontant arbetsmarknadsstöd - måste vara anmäld vid den
offentliga arbetsförmedlingen enligt 4 § första stycket 3 lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring respektive 4 § första stycket 4
lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Det är också en
förutsättning för att komma i fråga för olika typer av arbetsmarknads-
politiska åtgärder, t.ex. arbetsmarknadsutbildning eller anställning med
rekryteringsstöd att den arbetssökande är anmäld vid den offentliga
arbetsförmedlingen. Den som är i behov av sådan yrkesinriktad rehabi-
litering som bedrivs vid arbetsmarknadsinstitut erbjuds inskrivning vid
sådant enligt 10 § förordningen (1987:405) om den arbetsmark- 43

nadspolitiska verksamheten.

För vissa kategorier av arbetssökande är alltså anmälan respektive in- Prop. 1993/94:235
skrivning obligatorisk. Därmed blir även - som berörts i avsnitt 7 -
dataregistreringen obligatorisk. Övriga arbetssökande kan själva välja
om de vill anmäla sig respektive skriva in sig. De har därmed även
valfrihet vad gäller dataregistreringen.

Registren får också innehålla uppgifter om arbetsgivare som har
anmält lediga platser. Därigenom möjliggörs en automatisk samordning
mellan de arbetssökandes önskemål och nyanmälda lediga platser. Även
andra arbetsgivare får finnas i registren, nämligen sådana som är aktu-
ella för olika typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Hit hör alltså
t.ex. arbetsgivare som får rekryteringsstöd eller lönebidrag för vissa
anställda eller som har ungdomspraktikanter m.m. Denna kategori av
arbetsgivare har i lagtexten här, liksom i 9 §, avgränsats genom uttryck-
et arbetsgivare som ”medverkar” i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Uppgifter om arbetsgivare kan också komma från en arbetssökande.

Av andra stycket framgår att registren också får innehålla uppgifter
om arbetsgivare som behövs för att informera om den offentliga arbets-
förmedlingens eller arbetsmarknadsinstitutets åtgärder och tjänster.
Sådana uppgifter kan alltså ha hämtats från annat håll än från arbetsgi-
varen själv eller från en arbetssökande, t.ex. från olika adressregister.
Uppgifter om sådana arbetsgivare får dock inte, som framgår av 12 och
13 §§, finnas i AMS centrala statistikregister.

Som framgår av 9 och 10 §§ kan bland uppgifter om arbetsgivare och
om lediga platser ingå uppgifter beträffande kontaktpersoner på arbets-
platsen.

Av praktiska skäl bör registren också få innehålla uppgifter om ar-
betssökande som tidigare har varit anmälda vid den offentliga arbetsför-
medlingen eller har varit inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut och om
arbetsgivare som tidigare medverkat i olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Sådana uppgifter om personer som inte längre är aktuella skall
dock inte få bevaras längre än bestämmelserna om gallring i 21 § med-
ger.

5 §

I denna paragraf anges i 15 punkter vilka allmänna ärendeuppgifter som
ett arbetsförmedlingsregister får innehålla i fråga om sådana arbets-
sökande som avses i 4 § första stycket. Som framhållits i avsnitt 8 är
dessa uppgifter sådana som är nödvändiga för handläggningen av ären-
den som rör platsförmedling och arbetsförberedande åtgärder. Vid
Lagrådets bearbetning har ett tillägg i förtydligande syfte gjorts i form
av en femtonde punkt som anger att registren även får innehålla upp-
gifter om sådana utbetalda belopp som avses i 14 § i lagen. Enligt
andra stycket får även kod för arbetshandikapp registreras bland de
allmänna ärendeuppgifterna om den arbetssökande ger sitt samtycke till
detta. Av tredje stycket framgår att användningen av koder för arbets-
handikapp och medborgarskap skall regleras i form av förordning eller
föreskrift från AMS. I förhållande till lagrådsremissens förslag har
kravet på samråd med Datainspektionen utgått ur lagtexten i enlighet 44

med vad Lagrådet föreslagit. Detta innebär givetvis inte någon ändring

i sak. Samråd skall ske med Datainspektionen vid utforming av koderna Prop. 1993/94:235
för arbetshandikapp och medborgarskap.

6 §

I denna paragraf anges att vissa ytterligare personuppgifter - utöver de
allmänna som anges i 5 § - får registreras med den registrerades samtycke
i form av daganteckning. Det är här fråga om uppgifter som kan vara
av känsligt slag, och som en förutsättning för att registrering skall få
ske har angetts att denna skall ha väsentlig betydelse för ärendets hand-
läggning. Det är således inte möjligt att registrera denna typ av uppgif-
ter om de enbart skulle ha betydelse för t.ex. framställning av statistik,
dvs. inte alls ha betydelse för ärendets handläggning. Men inte heller
alla uppgifter som kan ha betydelse får registreras. Det skall finnas ett
väsentligt behov av uppgiften för handläggningen av det aktuella ären-
det. Någon slentrianmässig registrering av denna typ av uppgifter får
inte förekomma.

De typer av uppgifter som får antecknas enligt denna paragraf anges
i fyra punkter: förekomsten av vissa handlingar, däribland läkarintyg,
uppgivna arbetshinder, ekonomiska och sociala förhållanden och slut-
ligen sökandens och handläggarens slutsatser av utredande samtal samt
handlingsplaner. I 7 och 8 §§ görs vissa avgränsningar vad gäller de
uppgifter som får registreras med stöd av bl.a. denna paragraf.

7 §

Paragrafen medger att en daganteckning enligt 6 § 2 - 4, dvs. en dag-
anteckning som innehåller uppgifter om arbetshinder, sociala och eko-
nomiska förhållanden eller slutsatser av utredande samtal m.m., endast
under särskilt angivna ytterligare förutsättningar - utöver de som anges
i 6 § - får innehålla vissa känsliga uppgifter. I första stycket anges att
de känsliga uppgifter det här är fråga om är uppgifter om hälsotillstånd
och sjukdom, ekonomisk hjälp enligt socialtjänstlagen samt omdömen
och värderande upplysningar. Exempel på omdöme kan vara uppgifter i
ett skol- eller arbetsbetyg. Värderande upplysningar som kan förekom-
ma i detta sammanhang är t.ex. att en arbetssökande har en bakgrund
som gör honom lämplig för en viss typ av arbetsuppgifter. Enligt andra
stycket är en förutsättning för att anteckning skall få ske att underlaget
för anteckningen antingen är den arbetssökandes egna uppgifter eller
skriftliga uppgifter i en handling som ingår i den sökandes akt. Doku-
mentationen kan ske i form av läkarintyg, utlåtanden och liknande.
Enligt tredje stycket fordras att den arbetssökande har tagit del av såda-
na känsliga uppgifter som antecknats enligt första stycket och att den ar-
betssökande inför varje uppgiftslämnande uttryckligen samtyckt till att
de registreras. Detta skall framgå av daganteckningen. Det uttryckliga
samtycket gäller även registreringen av förekomsten av sådana hand-
lingar som avses i 6 § 1.

8 §

Enligt denna paragraf gäller viktiga inskränkningar vid registrering av 45

uppgifter enligt 5 - 7 §§. Enligt första stycket får en anteckning enligt

dessa bestämmelser inte innehålla sådana mycket känsliga uppgifter som Prop. 1993/94:235
avses i 4 § första stycket datalagen (1973:289). De registeranteckningar
där sådana uppgifter skulle kunna förekomma är i första hand sådana
som sker med stöd av 6 § 2 - 4. Uppgifterna kan visserligen ha be-
tydelse för handläggningen av ärenden i vissa fall, men är av så känslig
karaktär att de inte skall antecknas i ett register för automatisk databe-
handling.

Enligt andra stycket får vissa känsliga uppgifter enligt 4 § andra stycket
datalagen inte heller registreras, nämligen uppgift om att någon fått vård
inom socialtjänsten eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen.

Om uppgifter av det slag som nämns i paragrafen förekommer i ett
ärende och behöver bevaras, måste det alltså ske på annat sätt än på ADB-
medium. Det är av stor vikt att det av anteckningarna i dataregistret inte
heller indirekt framgår att uppgifter av denna typ finns tillgängliga i ären-
det i annan form.

9§

I denna paragraf anges i första stycket i sex punkter vilka uppgifter som
ett arbetsförmedlingsregister får innehålla om den arbetsgivare som har
anmält lediga platser eller som medverkar eller har medverkat i en ar-
betsmarknadspolitisk åtgärd.

Enligt andra stycket får även i annat fall vissa grundläggande uppgifter
registreras.

I tredje stycket anges att det i registret även får antecknas uppgifter om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder som rör arbetsgivaren samt uppgift om
personer på företaget som omfattas av sådan åtgärd. Dessa uppgifter be-
hövs bl.a. för att samordning och uppföljning av olika åtgärder ska kunna
ske. Anledningen till att förekomst av arbetskonflikt skall noteras har
redovisats i den allmänna motiveringen i avsnitt 8.

10 §

Beträffande lediga platser får elva olika typer av uppgifter registreras. För
kontaktpersoner på arbetsplatsen får endast registreras namn, telefonnum-
mer och funktion på arbetsplatsen, t.ex. personalchef eller facklig företrä-
dare.

H §

Paragrafen medger att arbetsförmedlingsregistren också innehåller upp-
gifter om tidpunkter för registrerade förhållanden. Dessutom får anges
tekniska och administrativa uppgifter. Registrering av sådana uppgifter
skall vara nödvändig med hänsyn till ändamålen med registren, men får
givetvis inte avse integritetskänsliga uppgifter. Den närmare regleringen
skall kunna ske genom verkställighetsföreskrifter.

12 §

I paragrafen ges bestämmelser om vilka personer som AMS centrala
statistikregister får innehålla uppgifter om. Som nämnts i specialmoti-
veringen till 4 § får registret inte innehålla uppgifter om sådana arbets-

givare som en offentlig arbetsförmedling eller ett arbetsmarknadsinstitut Prop. 1993/94:235
inhämtat uppgifter om i syfte att informera om arbetsförmedlingens åt-
gärder och tjänster. Det får inte heller innehålla uppgifter om kontakt-
personer.

13 §

I paragrafen anges vilka uppgifter från arbetsförmedlingsregistren och
från länsarbetsnämnderna som får finnas i AMS centrala statistikregister.
Som en konsekvens av tillägget i 5 § 15 har hänvisningen till 14 § utgått.

14 §

Enligt paragrafen får till arbetsförmedlingsregistren och till AMS register
hämtas uppgifter om utbetalda medel för arbetsmarknadspolitiska åtgär-
der, som t.ex. utbildningsbidrag och arbetslöshetsersättning, från vissa
andra myndigheter och från arbetslöshetskassorna.

15 §

I paragrafen, som behandlats i avsnitt 9, regleras vem som är registeran-
svarig för olika register. För register som förs inom en länsarbetsnämnds
ansvarsområde är den länsarbetsnämnden registeransvarig. På motsvaran-
de sätt är AMS registeransvarig för det register som förs vid AMS. För
register som förs gemensamt inom flera länsarbetsnämnders ansvarsom-
råden, t.ex. kulturarbetsförmedlingsregister, är registeransvaret uppdelat
på länsarbetsnämnderna så att varje länsarbetsnämnd är registeransvarig
för de uppgifter som registreras eller bearbetas hos en arbetsförmedling
eller ett arbetsmarknadsinstitut som finns inom den nämndens ansvarsom-
råde.

16 §

I denna paragraf regleras frågor om terminalåtkomst. Frågan har kom-
menterats i avsnitt 10. Terminalåtkomsten till arbetsförmedlingsregistren
finns enligt första stycket endast vid den arbetsförmedling eller det ar-
betsmarknadsinstitut som för registret, men inte vid andra förmedlingar
eller institut inom den länsarbetsnämnden.

Enligt andra stycket har AMS terminalåtkomst till AMS centrala statis-
tikregister.

17 - 19 §§

I dessa paragrafer anges i vilka situationer utlämnande av uppgifter på
ADB-medium får ske. Vad som regleras i dessa paragrafer är endast så-
dant utlämnande som kan ske utan hinder av sekretess. I den mån regler i
sekretesslagen lägger hinder i vägen för ett utlämnande kan ett sådant
således inte ske. Sekretessfrågorna och skälen för reglerna om utläm-
nande av uppgifter har behandlats i avsnitt 11 och 12. Regleringen är
uttömmande. Som en konsekvens av tillägget i 5 § 15 finns i jämförelse
med lagrådsremissen inte längre i 17 § andra stycket någon hänvisning till
14 §.

20 § Prop. 1993/94:235

I denna paragraf anges de sökbegrepp som skall få användas i de register

som förekommer inom Arbetsmarknadsverket. Frågan har behandlats i
avsnitt 13.

21 §

I denna paragraf finns sådana särskilda bestämmelser som tar över arkiv-
lagens föreskrifter om gallring. Den särskilda regleringen beror framför
allt på hänsynen till de arbetssökandes integritet. Den närmare motive-
ringen framgår av avsnitt 14.

22 §

Paragrafen har behandlats i avsnitt 15. Bestämmelsen har i huvudsak ut-
formats efter modell från andra registerlagar - se t.ex. 21 § lagen
(1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskas-
sorna.

Prop. 1993/94:235

Sammanfattning av promemorian Förslag till lag om Bilaga i
arbetsförmedlingsregister

Register och registerändamål

I promemorian föreslås att registerhanteringen inom vissa av Arbets-
marknadsverkets personregister lagregleras. Denna lagreglering ersät-
ter de tillstånd från Datainspektionen på vilka den nuvarande registre-
ringen vilar. Lagförslaget innebär att ett arbetsförmedlingsregister får
föras med hjälp av automatisk databehandling (ADB) för varje län-
sarbetsnämnds verksamhetsområde och att ett centralt statistikregister
får föras vid Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).

Arbetsförmedlingsregistret vid länsarbetsnämnden får i första hand
användas i platsförmedlings-, utbildnings- och yrkesinriktad rehabili-
teringsverksamhet och som ett stöd vid handläggning av arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder. Det skall också få användas som underlag för
framställning av statistik, planeringsinformation och metodutveckling
samt för nordiskt arbetsförmedlingssamarbete.

AMS centrala statistikregister får användas för att producera riks-
täckande statistik och som underlag för planering, metodutveckling och
resultatredovisning.

Registerinnehåll

I den föreslagna lagen anges vilka uppgifter som får tas in i ett register.
Förutom allmänna uppgifter som den arbetssökandes namn, person-
nummer och adress får ett register innehålla ett flertal andra uppgifter
som är nödvändiga för att arbetsförmedling skall kunna bedrivas effek-
tivt och rationellt. Uppgifter av synnerligt känslig natur skall inte få
registreras. Lagförslaget innehåller bestämmelser till skydd för den
enskildes integritet. Bl.a. föreslås att allmänna uppgifter om arbets-
sökande endast får göras läsbara för andra länsarbetsnämnder med den
registrerades samtycke.

Registeransvar

Varje länsarbetsnämnd är registeransvarig för de register nämnden för-
fogar över och kan påverka. AMS är registeransvarig för register som
förs särskilt för AMS.

4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 235

Terminalåtkomst

Terminalåtkomst till ett arbetsförmedlingsregister får endast finnas hos
den offentliga arbetsförmedling eller det arbetsmarknadsinstitut som
får föra registret. Uppgifter som är särskilt känsliga ur integritetssyn-
punkt får endast vara tillgängliga för ansvarig handläggare. Med den
registrerades samtycke kan uppgifterna göras tillgängliga även för
övriga handläggare vid förmedlingskontoret eller institutet.

Endast AMS har terminalåtkomst till AMS centrala register.

Sekretess och utlämnande av uppgifter

I registerlagen anges i vilka fall uppgifter i ett arbetsförmedlingsregis-
ter skall få lämnas ut på ADB-medium. Detta får ske till en annan
länsarbetsnämnd i fall då den arbetssökande skrivs in vid denna, och i
andra fall med den sökandes samtycke.

Uppgifter om lediga platser får via terminal göras läsbara vid andra
länsarbetsnämnder och vid arbetsförmedlingsmyndigheter i övriga
Norden. Någon ändring i sekretessreglerna behöver inte göras.

Sökbegrepp

Användningen av integritetskänsliga uppgifter som sökbegrepp regle-
ras i den föreslagna lagen. Flertalet av de allmänna ärendeuppgiftema
får användas som sökbegrepp. Kod för uppgift om arbetshandikapp och
medborgarskap får dock endast användas som sökbegrepp för att un-
derlätta förmedling av arbete åt arbetshandikappade respektive utländ-
ska medborgare. Uppgift om arbets- och uppehållstillstånd samt tele-
fonnummer utesluts som sökbegrepp. Känsliga uppgifter i övrigt som
sökbegrepp begränsas till att avse framställning av avidentifierad statis-
tik.

Gallring m.m.

Arbetsförmedlingsregistret hos länsarbetsnämnden bör ha en gallring-
stid på tre år efter det att ärendet avslutats. AMS centrala statistikregis-
ter bör ha en gallringstid på tre år efter det att uppgiften registrerats.

Information

Länsarbetsnämnden skall informera de arbetssökande om registret.
Informationen skall omfatta ändamålen och vad registret får innehålla.
Informationen skall vidare innehålla upplysning om sekretess- och
säkerhetsbestämmelser och om rätten att få registerutdrag enligt datala-
gen. I övrigt skall informationen innehålla upplysning om begräns-

Prop. 1993/94:235

Bilaga 1

ningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande och bevarande av
uppgifter på ADB-medium samt sökbegrepp.

Motsvarande information skall lämnas beträffande AMS centrala
statistikregister.

ADB-säkerhet

Några särskilda regler om ADB-säkerhet införs inte i lagen om arbets-
förmedlingsregister. Datainspektionen får med stöd av datalagen med-
dela föreskrifter som behövs från säkerhetssynpunkt.

Internationell harmonisering

Förslaget till lag om arbetsförmedlingsregister stämmer överens med
internationella regler, riktlinjer och rekommendationer om dataskydd
för enskilda vid ADB-behandling av personuppgifter, som Sverige
åtagit sig att följa.

Utbildning och kompetens

Vidareutvecklingen av arbetsförmedlingsregistren innebär att det ställs
delvis nya krav på de anställda. Det är därför viktigt att personalen får
utbildning som är särskilt inriktad på de tillämpningssvårigheter som
lagen kan ge upphov till så att felaktigheter och oegentligheter i till-
lämpningen undviks.

Prop. 1993/94:235

Bilaga 1

Promemorians lagförslag

Prop. 1993/94:235

Bilaga 2

Lag om arbetsförmedlingsregister

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

1 § Varje arbetsförmedling och arbetsmarknadsinstitut hos länsarbets-
nämnden får för de ändamål som anges i 2 § med hjälp av automatisk
databehandling föra ett arbetsgivar- och ett arbetssökanderegister
(arbetsförmedlingsregister). Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) får för
de ändamål som anges i 3 § föra ett statistikregister (AMS centrala
statistikregister).

Registerändamål

2 § Ett arbetsförmedlingsregister får användas för handläggning av
ärenden som rör platsförmedling, arbetsförberedande åtgärder i form
av vägledning, utbildning och yrkesinriktad rehabilitering samt för
andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder som föreskrivs i lag eller
förordning. Det får även utgöra underlag för planering, metodutveck-
ling och framställning av statistik samt för publicering av platsinforma-
tion.

Ett arbetsförmedlingsregister får även användas för arbetsförmed-
lingssamarbete i enlighet med överenskommelsen om en gemensam
nordisk arbetsmarknad (SÖ 1982:88).

3 § AMS centrala statistikregister får användas för att producera statis-
tik som skall användas som underlag för planering, metodutveckling
och resultatredovisning.

Registret får inte bearbetas på individnivå i syfte att följa upp eller
på annat sätt kontrollera enskilda identifierbara personer.

Registerinnehåll

4 § Ett arbetsförmedlingsregister får innehålla uppgifter om den som är
eller har varit registrerad som arbetssökande vid den offentliga arbets-
förmedlingen eller vid ett arbetsmarknadsinstitut.

Ett arbetsförmedlingsregister får även innehålla uppgifter om arbets-
givare som den offentliga arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinsti-
tutet har eller har haft kontakt med liksom om lediga platser.

5 § AMS centrala statistikregister får innehålla uppgifter om den som
är eller har varit registrerad som arbetssökande vid den offentliga
arbetsförmedlingen eller vid ett arbetsmarknadsinstitut och om arbets-
givare som har eller har haft kontakt med någon av dessa.

6 § För en arbetssökande får i ett arbetsförmedlingsregister registreras
följande uppgifter:

1. namn och personnummer

2. adress och telefonnummer

3. medborgarskap

4. arbets- och uppehållstillstånd

5. kod för arbetshandikapp

6. tillhörighet till arbetslöshetskassa

7. körkort

8. tillgång till bil

9. utbildning och arbetslivserfarenhet

10. speciell kompetens

11. sökt arbete

12. önskemål om arbetstid och arbetets varaktighet

13. geografisk begränsning

14. tidpunkter och händelser vid kontakt med arbetsförmedlingen
och arbetsmarknadsinstitutet

15. beslut om arbetsmarknadspolitisk åtgärd

7 § Utöver uppgifterna enligt 6 § får, om det har betydelse för hand-
läggningen av ärenden som avses i 2 §, i ett arbetsförmedlingsregister
med den registrerades samtycke registreras

1. förekomst av intyg och utlåtande av läkare eller skrivelse från
annan myndighet

2. uppgivna arbetshinder

3. sökandens och handläggarens slutsatser av utredande samtal
samt handlingsplaner.

8 § En registrering enligt 7 § 2 och 3 i form av daganteckning får inne-
hålla uppgift om en arbetssökandes sjukdom eller hälsotillstånd, om
han erhållit ekonomisk hjälp eller vård med stöd av socialtjänstlagen
(1980:620) eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen
(1989:529). Den får också innehålla omdömen och värderande upplys-
ningar om arbetssökande.

Uppgifter om den sökande som antecknas med stöd av första stycket
skall vara baserade antingen på muntliga uppgifter från den sökande
eller på dokumentation, som förs till en arbetssökandeakt. Av dagan-
teckningen skall framgå att den arbetssökande har tagit del av upp-
giften.

Prop. 1993/94:235

Bilaga 2

5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 235

9 § En registrering enligt 6 - 8 §§ får inte innehålla uppgifter om att
den som registreringen avser misstänks eller har dömts för brott eller
har avtjänat straff eller har undergått annan påföljd för brott eller har
varit föremål för tvångsingripande enligt lagen (1980:621) med särskil-
da bestämmelser om vård av unga, lagen (1988:870) om vård av miss-
brukare i vissa fall, lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiat-
risk vård i vissa fall, lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda eller utlänningslagen (1989:529).

10 § För arbetsgivare får i ett arbetsförmedlingsregister registreras
följande uppgifter:

1. namn, personnummer eller organisationsnummer

2. adress, telefonnummer och kontaktperson

3. näringsgren

4. antal anställda

5. beskrivning av verksamheten

6. beslut om arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

11 § För lediganmälda platser får i ett register förutom uppgifterna i

10 § registreras

1. arbetsuppgifter

2. kompetenskrav

3. avlöningsförmåner

4. arbetstider

5. arbetets varaktighet

6. tillträdesdag och ansökningstid

7. arbetsplatsens belägenhet

8. kontaktpersoners namn och telefonnummer.

12 § Ett arbetsförmedlingsregister får även innehålla uppgifter om
tidpunkter för registrerade förhållanden samt tekniska och administrati-
va uppgifter, om uppgifterna behövs för att tillgodose ändamålen med
registret.

13 § I AMS centrala statistikregister får finnas de uppgifter som anges
i 6 §, 10 - 12 §§ samt 14 § och som behövs för det ändamål som fram-
går av 3 §. Det får också innehålla uppgifter från länsarbetsnämnder-
nas ekonomiadministrativa system.

14 § I den utsträckning regeringen föreskriver får uppgifter till AMS
centrala statistikregister hämtas från Riksförsäkringsverket och Centra-
la Studiestödsnämnden avseende utbetalning av medel för arbetsmark-
nadspolitisk åtgärd. Från Riksförsäkringsverket får dessutom hämtas
uppgifter om förekomsten av ersättning enligt 6 kap. 5 § lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Uppgifter om utbetald arbetslös-
hetsersättning får hämtas från arbetslöshetskassorna.

Prop. 1993/94:235

Bilaga 2

Registeransvar Prop. 1993/94:235

Bilaga 2

15 § Vem som är registeransvarig framgår av följande uppställning:

Registeransvar

Arbetsförmedlingsregister som förs
gemensamt för länsarbetsnämnderna
gifter

Varje länsarbetsnämnd
för behandling av upp-
hös länsarbetsnämnden

Arbetsförmedlings-
register som förs särskilt för
en länsarbetsnämnd

Länsarbetsnämnden

AMS centrala statistik-

AMS

Terminalåtkomst

16 § Terminalåtkomst till ett arbetsförmedlingsregister får endast
finnas hos den offentliga arbetsförmedling eller det arbetsmark-
nadsinstitut som får föra registret.

Uppgifter som registreras enligt 7 och 8 §§ är enbart tillgängliga för
den ansvarige handläggaren vid den offentliga arbetsförmedling eller
det arbetsmarknadsinstitut där den arbetssökande är registrerad. Såda-
na uppgifter kan med den registrerades samtycke göras tillgängliga
även för övriga handläggare vid den förmedlingen eller det institutet.

Endast AMS har terminalåtkomst till AMS centrala statistikregister.

Utlämnande av uppgifter

17 § Uppgifter i ett arbetsförmedlingsregister får lämnas ut på medium
för automatisk databehandling till en annan länsarbetsnämnd om den
registrerade skrivs in som arbetssökande vid den andra länsarbets-
nämnden. Uppgifter får även i andra fall överföras till en annan län-
sarbetsnämnd med den registrerades samtycke.

Uppgifter i ett arbetsförmedlingsregister om arbetssökande enligt 6 §
får med den registrerades samtycke göras läsbara via terminal hos en
annan länsarbetsnämnd.

18 § Uppgifter i ett arbetsförmedlingsregister om lediga platser enligt
10 - 12 §§ får göras läsbara via terminal för övriga länsarbetsnämn-
der och för allmänheten.

19 § Sådana uppgifter som avses i 18 § får lämnas ut på medium för
automatisk databehandling till övriga nordiska länder enligt överen-
skommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad (SÖ 1982:88).

Sökbegrepp

20 § Följande uppgifter får användas som sökbegrepp:

1. uppgifter enligt 10 - 12 §§,

2. uppgift om kod för arbetshandikapp och om medborgarskap
för att underlätta förmedling av arbete åt arbetshandikappade
resp, utländska medborgare,

3. andra uppgifter enligt 6 § än uppgifter om arbetstillstånd,
uppehållstillstånd och telefonnummer,

4. uppgift om kod för arbetshandikapp och om medborgarskap
samt förekomsten av ersättning enligt 6 kap. 5 § lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring vid framställning av
statistik där uppgift om enskild person inte kan utläsas, samt

5. uppgifter om utbetalning från Riksförsäkringsverket och Cen-
trala studiestödsnämnden av medel för arbetsmarknadspolitisk
åtgärd och från arbetslöshetskassorna om utbetald arbetslös-
hetsersättning.

Andra registrerade uppgifter får inte användas som sökbegrepp.

Gallring

21 § De uppgifter som avses i 6 och 7 - 8 §§ samt 10 - 12 §§ skall
gallras tre år efter det att ärendet avslutats. Uppgifterna i AMS cen-
trala statistikregister skall gallras tre år efter det att de registrerats.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i första styck-
et såvitt gäller bevarandet av ett urval av material för forskningens
behov. Sådant material skall överlämnas till en arkivmyndighet.

Information

22 § Innan uppgifter inhämtas till ett arbetsförmedlingsregister skall
den som kan komma att registreras informeras om:

1. ändamålen med registret,

2. de uppgifter som registret får innehålla,

3. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för regi-
stret,

4. rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datala-
gen (1973:289),

Prop. 1993/94:235

Bilaga 2

5. de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av
uppgifter på medium för automatisk databehandling, sökbe-
grepp och bevarande av uppgifter som gäller för registret.

Den registrerade skall på lämpligt sätt informeras om AMS centrala
statistikregister, dess ändamål, vilka uppgifter som bearbetas där och
vilka uppgifter som inhämtas till registret och varifrån samt om
gällande sekretesskydds innebörd och omfattning.

Prop. 1993/94:235

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.

Prop. 1993/94:235
Bilaga 3

Förteckning över deltagare vid hearing den 21
januari 1994 rörande promemorian Förslag till lag
om arbetsförmedlingsregister

Justitiedepartementet	Erik Göransson Martin Holmgren
Socialdepartementet	Olof Eklund
Riksförsäkringsverket (RFV)	Inger Krook Peter Enander Astrid Christiernsson
Centrala Studiestödsnämnden (CSN)	Jan Nordlund Ove Karlsson
Tjänstemännens Central- organisation (TCO)	Per-Erik Nyländer Leif Dergel
Sveriges Akademikers Central- organisation (SACO)	Thomas Larsson
Kommunförbundet	Tom Nilsson
Landstingsförbundet	Kerstin Redig
Riksarkivet	Bengt Lundberg Claes Gränström
Datainspektionen	Margareta Åberg
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)	Ulf G. Berg Björn Olsson
Arbetsförmedlingen i Uppsala	Anders Kruse Erik Nyqwist Erika Thelning Lars Irenéus

Datainspektionens yttrande enligt 2 a § datalagen
(1973:289) över förslag till lag om arbetsförmed-
lingsregister

Departementet har anmodat Datainspektionen att yttra sig över ett
förslag till lagrådsremiss med förslag till lag om arbetsförmedlings-
register.

De synpunkter Datainspektionen lämnat till departementet under
beredningen av detta lagstiftningsärende har blivit väl tillgodosedda.
Datainspektionen tillstyrker därför förslaget utom på en punkt.

I förslaget till 17 § sägs numera att uppgifter i ett arbetsförmedlings-
register får lämnas ut genom automatisk databehandling även till läns-
arbetsnämndens centrala kansli för de ändamål som anges i 2 § 3 och 4.
Dessa ändamål är planering, metodutveckling, framställning av statistik,
tillsyn, uppföljning och utvärdering av verksamheten. De personregister
som kan bli aktuella hos det centrala kansliet vid resp, länsarbetsnämnd
omfattas inte av den föreslagna lagen, vilket innebär att datalagen blir
tillämplig på registerföringen där.

Enligt förslaget får uppgifter från de lokala registren lämnas ut ge-
nom automatisk databehandling för hantering på regional nivå. Någon
närmare reglering av vilka uppgifter som får lämnas ut anges inte.

Det torde vara nödvändigt för länsarbetsnämndernas centrala kanslier
att ta del av vissa uppgifter i arbetsförmedlingsregistren. Underlaget i
remissen medger dock inte någon bedömning av hur omfattande detta
behov är eller vilka uppgifter som är aktuella. Inte heller framgår det
om utlämnandet i vissa delar kan begränsas till avidentifierade uppgifter
eller vilken sekretess för statistikuppgifter som gäller hos kanslierna.

Den nu föreslagna lagen bygger på att personuppgifterna i arbetsför-
medlingsregistren enbart hanteras lokalt och i viss utsträckning inte får
finnas tillgängliga för andra än den tjänsteman som handlägger ett ären-
de. Utlämnande genom automatisk databehandling bör därför begränsas
till vad som är absolut nödvändigt för arbetsförmedlingsverksamheten,
men också för att andra inblandade myndigheter skall kunna fullgöra
sina åligganden.

Datainspektionen anser att den nu föreslagna lagen bör innehålla
regler om registreringen av uppgifter också hos länsarbetsnämnderna.
Om så inte blir fallet bör utlämnandet begränsas. I första hand bör
utlämnandet begränsas till avidentifierade uppgifter och det bör absolut
inte få förekomma att uppgifter som registreras med stöd av 6 § lämnas
ut. Detta bör utvecklas närmare i lagrådsremissen (jfr prop.
1992/93:193 s. 77).

Prop. 1993/94:235

Bilaga 4

Lagrådsremissens lagförslag

Prop. 1993/94:235

Bilaga 5

Förslag till lag om arbetsförmedlingsregister

Härigenom föreskrivs följande.

Allmän bestämmelse

1 § Varje arbetsförmedling och arbetsmarknadsinstitut hos en län-
sarbetsnämnd får för sitt verksamhetsområde och för de ändamål som
anges i 2 § med hjälp av automatisk databehandling föra arbetsgivar-
och arbetssökanderegister (arbetsförmedlingsregister). Arbetsmark-
nadsstyrelsen (AMS) får för de ändamål som anges i 3 § föra ett
statistikregister (AMS centrala statistikregister).

Registerändamål

2 § Ett arbetsförmedlingsregister får användas för

1. handläggning av ärenden som rör platsförmedling, arbetsförbere-
dande åtgärder i form av vägledning, utbildning och yrkesin-
riktad rehabilitering samt andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder
som föreskrivs i lag eller förordning,

2. publicering av platsinformation,

3. planering, metodutveckling och framställning av statistik,

4. tillsyn, uppföljning och utvärdering av verksamheten, och

5. arbetsförmedlingssamarbete i enlighet med överenskommelsen
om en gemensam nordisk arbetsmarknad (SÖ 1982:88) och inom
ramen för avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

3 § AMS centrala statistikregister får användas för att framställa
avidentifierad statistik som skall användas som underlag för plane-
ring, metodutveckling, tillsyn, uppföljning och resultatredovisning.

Registret får inte bearbetas på individnivå i syfte att följa upp eller
på annat sätt kontrollera enskilda identifierbara personer.

Registerinnehåll

A rbetsförmedlingsregister

4 § Ett arbetsförmedlingsregister får innehålla uppgifter om

- den som är eller har varit anmäld som arbetssökande vid den of-
fentliga arbetsförmedlingen eller inskriven vid ett arbetsmark-
nadsinstitut,

- de arbetsgivare som en arbetssökande, den offentliga arbetsförmed-
lingen eller arbetsmarknadsinstitutet har eller har haft kontakt med,

- lediga platser, och

- kontaktpersoner.

Registret får också innehålla sådana uppgifter om andra arbetsgiva-
re som hämtats i syfte att informera om den offentliga arbetsförmed-
lingens eller arbetsmarknadsinstitutens åtgärder och tjänster.

5 § För en arbetssökande får i ett arbetsförmedlingsregister registre-
ras följande uppgifter:

1. namn och personnummer

2. adress och telefonnummer

3. arbetslöshet

4. tillhörighet till arbetslöshetskassa

5. arbets- och uppehållstillstånd

6. kod för medborgarskap

7. körkort och tillgång till bil

8. utbildning, arbetslivserfarenhet och arbetsgivare

9. speciell kompetens

10. sökt arbete

11. önskemål om arbetstid och arbetets varaktighet

12. geografisk begränsning

13. tidpunkter och händelser vid kontakt med arbetsförmedlingen
och arbetsmarknadsinstitutet

14. beslut om arbetsmarknadspolitisk åtgärd

Kod för arbetshandikapp får registreras med den arbetssökandes
samtycke.

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande AMS meddelar
efter samråd med Datainspektionen närmare föreskrifter om vilka
koder som får användas för medborgarskap och arbetshandikapp.

6 § Om det har väsentlig betydelse för handläggningen av ärenden
som avses i 2 §, får i ett arbetsförmedlingsregister med den registre-
rades samtycke utöver uppgifterna enligt 5 § registreras

1. förekomst av intyg och utlåtande av läkare eller skrivelse från
någon annan myndighet,

2. redovisade arbetshinder,

3. sociala och ekonomiska förhållanden, och

4. sökandens och handläggarens slutsatser av utredande samtal
samt handlingsplaner.

7 § En registrering enligt 6 § 2 - 4 i form av daganteckning får
innehålla uppgift om en arbetssökandes sjukdom eller hälsotillstånd
och om den sökande fått ekonomisk hjälp med stöd av socialtjänst-
lagen (1980:620). Den får också innehålla omdömen och värderande
upplysningar om den arbetssökande.

Uppgifter om den sökande som antecknas med stöd av första styck-
et skall vara baserade antingen på muntliga uppgifter från den sökan-
6 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 235

Prop. 1993/94:235

Bilaga 5

de eller på dokumentation som förs till en arbetssökandeakt. Av
daganteckningen skall framgå att den arbetssökande har tagit del av
uppgiften och uttryckligen samtyckt till att den registrerats.

8 § En registrering enligt 5 - 7 §§ får inte innehålla uppgifter om att
den som registreringen avser misstänks eller har dömts för brott eller
har avtjänat straff eller har fått annan påföljd för brott eller har varit
föremål för tvångsingripande enligt lagen (1990:52) med särskilda be-
stämmelser om vård av unga, lagen (1988:870) om vård av miss-
brukare i vissa fall, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, lagen (1985:568) om
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. och smitt-
skyddslagen (1988:1472).

Registreringen får inte heller innehålla uppgift om att den som
registreringen avser har vårdats med stöd av socialtjänstlagen
(1980:620) eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen
(1989:529).

9 § Efter anmälan från en arbetsgivare får det för honom eller henne
i ett arbetsförmedlingsregister registreras följande uppgifter:

1. namn, personnummer eller organisationsnummer

2. adress, telefonnummer

3. näringsgren

4. antal anställda

5. beskrivning av verksamheten

6. kontaktpersoner och deras funktion

För arbetsgivare som har registrerats med stöd av 4 § andra styck-
et och 5 § 8 får uppgifter enligt 1-4 registreras.

Dessutom får för arbetsgivare registreras uppgifter om beslut om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, antal personer på företaget i sådana
åtgärder samt uppgift om att arbetskonflikt pågår.

10 § För lediganmälda platser får i ett register förutom uppgifterna
i 9 § registreras:

1. arbetsuppgifter

2. kompetenskrav

3. lön och andra anställningsförmåner

4. arbetstider

5. arbetets varaktighet

6. tillträdesdag och ansökningstid

7. arbetsplatsens belägenhet

8. önskvärd ålder

9. underrepresenterat kön

10. krav på svenskt medborgarskap

11. kontaktpersoners namn, telefonnummer och funktion

11 § Ett arbetsförmedlingsregister får även innehålla uppgifter om
tidpunkter för registrerade förhållanden samt tekniska och admini-

Prop. 1993/94:235

Bilaga 5

strativa uppgifter, om uppgifterna behövs för att tillgodose ändamålen Prop. 1993/94:235
med registret. Bilaga 5

AMS centrala statistikregister

12 § AMS centrala statistikregister får innehålla uppgifter om sådana
arbetssökande och arbetsgivare som avses i 4 § första stycket.

13 § I AMS centrala statistikregister får för de personer som anges
i 12 § finnas

- de uppgifter som anges i 5, 9 - 11 och 14 §§ och som behövs för
det ändamål som framgår av 3 §, och

- uppgifter från länsarbetsnämndernas ekonomiadministrativa system.

Hämtande av uppgifter om utbetalningar

14 § I den utsträckning regeringen föreskriver får uppgifter till ar-
betsförmedlingsregistren och AMS centrala statistikregister hämtas
från Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna samt
från Centrala studiestödsnämnden om utbetalning av medel för ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder. Uppgifter om utbetald arbetslöshets-
ersättning och kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) får hämtas från
arbetslöshetskassorna och de länsarbetsnämnder som administrerar
KAS.

Registeransvar

15 § Vem som är registeransvarig framgår av följande uppställning:

Register	Registeransvar
Arbetsförmedlings- register som förs särskilt för en länsarbetsnämnd	Länsarbetsnämnden
Arbetsförmedlingsregister som förs gemensamt för länsarbetsnämnderna	Varje länsarbetsnämnd för behandling av uppgifter hos länsarbetsnämnden

AMS centrala statistik-
register

AMS

Prop. 1993/94:235

Bilaga 5

Terminalåtkomst

16 § Terminalåtkomst till ett arbetsförmedlingsregister får endast finnas
hos den offentliga arbetsförmedling eller det arbetsmarknadsinstitut som
enligt 1 § får föra registret.

Endast AMS får ha terminalåtkomst till AMS centrala statistikregis-
ter.

Utlämnande av uppgifter

17 § Uppgifter i ett arbetsförmedlingsregister får lämnas ut genom
automatisk databehandling till en annan offentlig arbetsförmedling eller
ett annat arbetsmarknadsinstitut, om den registrerade skrivs in som ar-
betssökande vid den förmedlingen eller det institutet. Uppgifter får även
i andra fall lämnas ut till en annan förmedling eller ett annat institut
med den registrerades samtycke.

Uppgifter enligt 5, 9-11 och 14 §§ får dessutom, för de ändamål som
anges i 2 § 3 och 4, lämnas ut till det centrala kansliet vid den länsar-
betsnämnd inom vars ansvarsområde registret förs. Sådana uppgifter får
även lämnas till AMS för det ändamål som anges i 3 §.

I den utsträckning regeringen föreskriver får uppgifter enligt 5 och
11 §§ lämnas ut genom automatisk databehandling även till Riksför-
säkringsverket, de allmänna försäkringskassorna och Centrala studie-
stödsnämnden.

18 § Uppgifter i ett arbetsförmedlingsregister om arbetsgivare och lediga
platser enligt 9 - 11 §§ får göras läsbara via terminal för övriga offent-
liga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut.

Uppgifter om lediga platser får också göras läsbara via terminal för
allmänheten.

19 § Sådana uppgifter som avses i 18 § andra stycket får lämnas ut på
ett medium för automatisk databehandling till de länder som Sverige
samarbetar med enligt överenskommelsen om gemensam nordisk arbets-
marknad (SÖ 1982:88) samt enligt avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.

Sökbegrepp

20 § Som sökbegrepp får användas

1. uppgifter enligt 9-11 §§ utom sådana som avser kontaktperso-
ner,

2. uppgifter om koder för arbetshandikapp och medborgarskap
för att underlätta förmedling av arbete åt arbetshandikappade

respektive utländska medborgare och för att framställa stati-
stik där uppgifter om enskilda personer inte kan utläsas,

3. andra uppgifter enligt 5 § än uppgifter om arbetstillstånd,
uppehållstillstånd och telefonnummer, och

4. uppgifter från Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkrings-
kassorna och Centrala studiestödsnämnden om utbetalning av
medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, av arbetslöshets-
ersättning från arbetslöshetskassa och av kontant arbetsmark-
nadsstöd (KAS).

Andra registrerade uppgifter får inte användas som sökbegrepp.

Gallring

21 § Uppgifter i ett arbetsförmedlingsregister enligt 5 - 7 §§ skall
gallras två år efter utgången av det år då ärendet avslutats. Uppgifter-
na i AMS centrala statistikregister skall gallras tio år efter det att de
registrerats.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag från dessa bestämmelser om det
gäller bevarandet av ett urval av material för forskningens behov.
Sådant material skall lämnas över till en arkivmyndighet.

Information

22 § Innan uppgifter hämtas till ett arbetsförmedlingsregister skall en
arbetssökande som kan komma att registreras informeras om

1. ändamålen med registret,

2. de uppgifter som registret får innehålla,

3. innebörden av ett samtycke enligt 5 § andra stycket och 7 §
andra stycket,

4. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för regi-
stret,

5. rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datala-
gen (1973:289), och

6. de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av
uppgifter på medium för automatisk databehandling, sökbe-
grepp och bevarande av uppgifter som gäller för registret.

Den arbetssökande skall på lämpligt sätt ges motsvarande informa-
tion om AMS centrala statistikregister.

Övriga registrerade personer skall på lämpligt sätt informeras om
registreringen i arbetsförmedlingsregistret och AMS centrala statistik-
register.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

Prop. 1993/94:235

Bilaga 5

Prop. 1993/94:235
Bilaga 6

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-03-04

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo
Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt en lagrådsremiss den 24 februari 1994 (Arbetsmark-
nadsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttran-
de över förslag till lag om arbetsförmedlingsregister.

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Inga

Åkerlund.

Lagrådet har underkastat förslaget en formell bearbetning på sätt
som framgår av bilaga till Lagrådets protokoll.

I övrigt föranleder förslaget inte något uttalande från Lagrådets
sida.

Bilaga till Lagrådets protokoll 1994-03-04

Förslag till lag om arbetsförmedlingsregister

Allmän bestämmelse

Prop. 1993/94:235

Bilaga 6

1 §

Varje arbetsförmedling och arbetsmarknadsinstitut hos en länsarbets-
nämnd får för sitt verksamhetsområde och för de ändamål som anges i
2 § med hjälp av automatisk databehandling föra arbetsgivar- och ar-
betssökanderegister (arbetsförmedlingsregister). Arbetsmarknadsstyrel-
sen får för de ändamål som anges i 3 § föra ett centralt statistikregister.

Registerändamål

2 §

Ett arbetsförmedlingsregister får användas för

2. publicering av platsinformation,

3. planering, metodutveckling, tillsyn, uppföljning och utvärdering av
verksamheten,

4. framställning av statistik, och

5. arbetsförmedlingssamarbete enligt överenskommelsen den 6 mars
1982 om en gemensam nordisk arbetsmarknad och inom ramen för
avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

3 §

Registret får inte användas för att följa eller på annat sätt kontrollera
enskilda identifierbara personer.

Registerinnehåll

Arbetsförmedlingsregister

4 §

Ett arbetsförmedlingsregister får innehålla uppgifter om

- den som är eller har varit anmäld som arbetssökande vid den offent-
liga arbetsförmedlingen eller inskriven vid ett arbetsmarknadsinstitut,

- de arbetsgivare som har anmält lediga platser, som deltar eller har
deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller som en arbetssökande
har lämnat uppgifter om, och

- kontaktpersoner.

Registret får också innehålla sådana uppgifter om arbetsgivare som
behövs för att informera om den offentliga arbetsförmedlingens eller
arbetsmarknadsinstitutens åtgärder och tjänster.

5§

För en arbetssökande får i ett arbetsförmedlingsregister registreras:

1. namn och personnummer

2. adress och telefonnummer

3. arbetslöshet

4. tillhörighet till arbetslöshetskassa

5. arbets- och uppehållstillstånd

6. kod för medborgarskap

7. körkort och tillgång till bil

8. utbildning, arbetslivserfarenhet och arbetsgivare

9. speciell kompetens

10. sökt arbete

11. önskemål om arbetstid och arbetets varaktighet

12. önskemål om arbetsplatsens belägenhet

13. tidpunkter och händelser vid kontakt med arbetsförmedlingen och
arbetsmarknadsinstitutet

14. beslut om arbetsmarknadspolitisk åtgärd

15. utbetalda belopp som avses i 14 §

Kod för arbetshandikapp får registreras med den arbetssökandes sam-
tycke.

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmark-
nadsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om vilka koder som får
användas för medborgarskap och arbetshandikapp.

6§

1. förekomst av intyg och utlåtande av läkare eller skrivelse från
någon myndighet

2. redovisade arbetshinder

3. sociala och ekonomiska förhållanden

Prop. 1993/94:235

Bilaga 6

4. den arbetssökandes och handläggarens slutsatser av utredande
samtal samt handlingsplaner.

7 §

8 §

9 §

För en arbetsgivare som har anmält lediga platser eller som medverkar
eller har medverkat i arbetsmarknadspolitiska åtgärder får i ett arbets-
förmedlingsregister registreras:

1. namn, personnummer eller organisationsnummer

2. adress, telefonnummer

3. näringsgren

4. antal anställda

5. beskrivning av verksamheten och bedömning av sysselsättnings-
utvecklingen i denna

6. kontaktpersoner och deras funktion

För arbetsgivare som har registrerats med stöd av 4 § andra stycket
eller 5 § 8 får uppgifter enligt 1-4 registreras.

Prop. 1993/94:235

Bilaga 6

10 §

För lediganmälda platser får i ett register förutom uppgifterna i 9 § re-
gistreras:

1. arbetsuppgifter

2. kompetenskrav

3. lön och andra anställningsförmåner

4. arbetstider

5. arbetets varaktighet

6. tillträdesdag och ansökningstid

7. arbetsplatsens belägenhet

8. önskvärd ålder

9. underrepresenterat kön

10. krav på svenskt medborgarskap enligt lag eller förordning

11. kontaktpersoners namn, telefonnummer och funktion

Prop. 1993/94:235

Bilaga 6

11 §

Arbetsmarknadsstyrelsens centrala statistik-

12 §

Arbetsmarknadsstyrelsens centrala statistikregister får innehålla uppgif-
ter om sådana arbetssökande och arbetsgivare som avses i 4 § första
stycket.

13 §

I Arbetsmarknadsstyrelsens centrala statistikregister får för de personer
som anges i 12 § finnas

- de uppgifter som anges i 5 och 9 - 11 §§ och som behövs för det
ändamål som framgår av 3 §, och

- uppgifter från länsarbetsnämndernas ekonomiadministrativa system.

Uppgifter om utbetalningar

14 §

Registeransvar

15 §

Registeransvarig för arbetsförmedlingsregister är, om registret förs
inom en länsarbetsnämnds ansvarsområde, länsarbetsnämnden. Om
registret förs gemensamt för arbetsförmedlingar eller arbetsmark-
nadsinstitut inom två eller flera länsarbetsnämnders ansvarsområden är
varje länsarbetsnämnd registeransvarig beträffande uppgifter som regi-
streras och bearbetas hos förmedlingar och institut inom nämndens
ansvarsområde.

För Arbetsmarknadsstyrelsens centrala statistikregister är Arbetsmark-
nadsstyrelsen registeransvarig.

Terminalåtkomst

16 §

Endast den offentliga arbetsförmedling eller det arbetsmarknadsinstitut
som enligt 1 § får föra ett arbetsförmedlingsregister får ha terminal-
åtkomst till registret.

Endast Arbetsmarknadsstyrelsen får ha terminalåtkomst till styrelsens
centrala statistikregister.

Utlämnande av uppgifter

17 §

18 §

Sådana uppgifter i ett arbetsförmedlingsregister om arbetsgivare och
lediga platser som avses i

9-11 §§ får tillhandahållas över terminal hos övriga offentliga arbets-
förmedlingar och arbetsmarknadsinstitut.

Uppgifter om lediga platser får också tillhandahållas allmänheten över
terminal.

Prop. 1993/94:235

Bilaga 6

19 §

Sökbegrepp

20 §

Som sökbegrepp får användas

1. uppgifter som avses i 9-11 §§ utom sådana som gäller kontakt-
personer,

3. andra uppgifter som avses i 5 § än uppgifter om arbetstillstånd,
uppehållstillstånd och telefonnummer, och

Andra registrerade uppgifter får inte användas som sökbegrepp.

Gallring

21 §

Information

22 §

Innan uppgifter förs in i ett arbetsförmedlingsregister skall en arbets-
sökande som kan komma att registreras underrättas om

1. ändamålen med registret,

2. de uppgifter som registret får innehålla,

3. innebörden av ett samtycke enligt 5 § andra stycket och 7 § tredje
stycket,

4. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,

5. rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datalagen
(1973:289), och

Prop. 1993/94:235

Bilaga 6

6. de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av upp-
gifter på medium för automatisk databehandling, sökbegrepp och
bevarande av uppgifter som gäller för registret.

Den arbetssökande skall på lämpligt sätt ges motsvarande information
om Arbetsmarknadsstyrelsens centrala statistikregister.

Övriga registrerade personer skall på lämpligt sätt informeras om
registreringen i arbetsförmedlingsregistret och Arbetsmarknadsstyrelsens
centrala statistikregister.

Prop. 1993/94:235

Bilaga 6

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

Arbetsmarknadsdepartementet Prop. 1993/94:235

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1994.

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wes-
terberg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, Hellsvik,
Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Ask

Föredragande: statsrådet Hörnlund

Regeringen beslutar proposition 1993/94:235 Lag om arbetsförmed-
lingsregister.

Rättsdatablad

Prop. 1993/94:235

Författningsrubrik

Bestämmelser som Celexnummer för

inför, ändrar, upp- bakomliggande EG-

häver eller upprepar regler

ett normgivnings-
bemyndigande

Lag om arbetsförmed-
lingsregister

5, 14, 17, 21 §§

gotab 46248, Stockholm 1994

Lag om arbetsförmedlingsregister

Regeringens proposition1993/94:235

Lag om arbetsförmedlingsregister

Propositionens huvudsakliga innehåll

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut

2 Lagtext

1 §

2 §

3 §

4 §

5 §

6 §

7 §

8 §

9 §

11 §

12 §

13 §

14 §

15 §

16 §

17 §

18 §

20 §

21 §

22 §

3 Ärendet och dess beredning

4 Bakgrund

5 Nuvarande ADB-stöd och ärendehandläggninginom Arbetsmarknadsverket

6 Författningsreglering

7 Registerändamål

8 Registerinnehåll

9 Registeransvar

10 Terminalåtkomst

11 Sekretess

12 Utlämnande av uppgifter på ADB-medium

13 Sökbegrepp

14 Gallring m.m.

15 Information

16 ADB-säkerhet

17 Internationell harmonisering

18 Utbildning och kompetens

19 Författningskommentar

Sammanfattning av promemorian Förslag till lag om Bilaga iarbetsförmedlingsregister

Register och registerändamål

Registerinnehåll

Registeransvar

Terminalåtkomst

Sekretess och utlämnande av uppgifter

Sökbegrepp

Gallring m.m.

Information

ADB-säkerhet

Internationell harmonisering

Utbildning och kompetens

Promemorians lagförslag

Terminalåtkomst

Utlämnande av uppgifter

Förteckning över deltagare vid hearing den 21januari 1994 rörande promemorian Förslag till lagom arbetsförmedlingsregister

Datainspektionens yttrande enligt 2 a § datalagen(1973:289) över förslag till lag om arbetsförmed-lingsregister

Lagrådsremissens lagförslag

Registeransvar

Lagrådets yttrande

1 §

2 §

3 §

Registerinnehåll

4 §

5§

6§

7 §

8 §

9 §

10 §

11 §

12 §

13 §

14 §

15 §

Regeringens proposition
1993/94:235

5 Nuvarande ADB-stöd och ärendehandläggning
inom Arbetsmarknadsverket

Sammanfattning av promemorian Förslag till lag om Bilaga i
arbetsförmedlingsregister

Förteckning över deltagare vid hearing den 21
januari 1994 rörande promemorian Förslag till lag
om arbetsförmedlingsregister

Datainspektionens yttrande enligt 2 a § datalagen
(1973:289) över förslag till lag om arbetsförmed-
lingsregister