Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958 (Proposition 1958:109 - a)

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Nr 109

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående försöksverksamheten
med nioårig enhetsskola m. m.; given
Stockholms slott den 14- mars 1958.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller dels redogörelser för den pågående försöksverksamheten
med nioårig enhetsskola och den pedagogiska försöksverksamheten
vid högre skolor, dels vissa förslag angående den särskilda försöksskolan
i Linköping.

Särskilda försöksskolan i Linköping beräknas numera, efter vissa förberedande
åtgärder under slutet av innevarande budgetår, träda i verksamhet
från och med läsåret 1958/59. Skolans högstadium kommer nämnda läsår
att omfatta även klass 8, vilket föranleder förslag om inrättande av tre
nya lärartjänster. I propositionen redovisas vidare vissa förnyade överväganden
om undersökningsarbetets organisation och ledning vid försöksskolan
och i samband därmed föreslås inrättande av en skolpsykologtjänst
i Ae 24. Efter överläggningar med berörda personalorganisationer förordas
en förbättrad löneställning för skolans lärare. Under förslagsanslaget till
Särskilda försöksskolan i Linköping: Driftkostnader föreslås en medelsanvisning
för nästa budgetår av 750 000 kronor, vilket innebär en ökning
med 180 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 109

Kungl. Maj:ts fn o position nr 109 år 1958

Utdrag av ''protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 14 mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa frågor
rörande försöksverksamheten med nioårig enhetsskola m. m. samt anför
därvid följande.

I. Den allmänna försöksverksamheten

Den av skolöverstyrelsen ledda försöksverksamheten omfattar i överensstämmelse
med 1950 års riksdagsbeslut dels försök med en enhetsskoleorganisation
i anslutning till de riktlinjer, som uppdrogs i propositionen
1950: 70, dels också försök av olika slag inom de äldre skolformerna. Överstyrelsen
har att inkomma med årliga redogörelser för försöksverksamheten.

Från och med år 1951 har vederbörande departementschef årligen i lämpligt
sammanhang lämnat översikter rörande försöksverksamhetens gång
(prop. 1951: 136 s. 3; 1952: 149 s. 93; 1953: 126 s. 2; 1954: 137 s. 2; 1955:120
s. 3; 1956: 80 s. 2; 1957:106 s. 3).

1. Redogörelse för försöksverksamhet med enhetsskola

Skolöverstyrelsen har med skrivelse den 17 december 1957 inkommit
med redogörelse för försöksåret 1956/57. Redogörelsen är i sin helhet publicerad
i »Aktuellt från skolöverstyrelsen» 1958 nr 3. Av redogörelsen torde
här få redovisas följande.

Under verksamhetsåret 1955/56 bedrevs försöksverksamhet med 9-årig
enhetsskola i 59 skoldistrikt. Under redovisningsåret 1956/57 tillkom ytterligare
tolv distrikt, nämligen Braås, Edefors, Fagerhult, Finnskoga-Dalby,
Fjärdhundra, Jokkmokk, Lenhovda, Ljusterö, Nottebäck, Nätra, Åseda
köping och Åseda landskommun.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

I sin helhet har försöksverksamheten sålunda under året omfattat 71
skoldistrikt, vilka införts i tabell 1. Man finner här, att sammanlagda antalet
läraravdelningar och elever, som under läsåret 1956/57 deltagit i
försöksverksamheten, uppgått till 4 393 respektive 109 694, därav på högstadiet
618 respektive 15 740. Jämfört med föregående verksamhetsår
föreligger en ökning med 999 läraravdelningar och 24 753 elever.

Tabell 1. Antal läraravdelningar och elever i distrikt med enhetsskolförsök
läsåret 1956/57

		I försöksverksamheten deltagande	Försöksverk-
	Försöks- verksam-
Skoldistrikt		Därav	Antal elever	Därav	under året
	het fr.o.m.	lärar- avd.	på hög-stadiet	på hög-stadiet	omfattat klasserna
1. Bergsjö ...........	1953	25	5	477	122	1-8
2. Bollnäs lk ........	1949	64	18	1419	462	1-9
3. Bollnäs stad ......	1949	41	11	1008	265	1-9
4. Boo ..............	1954	25	—	608	—	1- 3, 5, 6
5. Botkyrka .........	1955	30	4	735	94	1-3, 5, 7
6. Braås .............	1956	9	—	124	—	1, 5
7. Burlöv ............	1949	30	8	679	174	1-9
8. Degeberga ........	1954	25	2	448	52	1-3, 5-7
9. Edefors ...........	1956	12	—	155	—	1, 5
10. Ekeberga ..........	1955	6	—	123	—	1, 2, 5, 6
11. Fagerhult .........	1956	5	—	57	—	1, 5
12. Falun .............	1954	57	5	1485	156	1-3, 5-7
13. Finnskoga-Dalby .. .	1956	22	—	310	—	1, 3, 5
14. Fjärdhundra ......	1956	11	—	139	—	1, 5
15. Gustavsberg .......	1952	27	7	681	192	1-9
16. Göteborg ..........	1953	559	72	16 465	2183	1-9
17. Hallstahammar ....	1955	33	—	710	—	1, 2, 5, 6
18. Hassela ...........	1953	13	3	279	60	1—8
19. Hietaniemi ........	1949	32	9	541	176	1-9
20. Holmsund .........	1955	15	—	339	—	1, 2, 5, 6
21. Huddinge .........	1955	62	—	1 535	—	1, 2, 5, 6
22. Huskvarna ........	1951	71	14	1850	402	1-9
23. Hälsingborg .......	1951	107	17	2 851	461	1-9
24. Hörnefors .........	1955	14	—	269	—	1, 2, 5, 6
	1956	28	_	393	_	1, 5
26. Järna .............	1955	17	—	330	-	1, 2, 5, 6
27. Jönköping ........	1953	78	9	2 049	239	1-8
	1954	27	2	496	67	1-3, 5-7
	1955	12		299		1, 2, 5, 6
30. Laxå .............	1950	34	8	708	168	1-9
31. Lenhovda .........	1956	7	—	78	—	1, 5
32. Lerum ............	1949	45	11	1028	281	1-9
33. Lessebo ...........	1955	9	—	195	—	1, 2, 5, 6
34. Lillhärdal .........	1949	12	3	238	76	1-9
35. Linköping .........	1950	203	19	5 425	506	1—9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

Skoldistrikt	Försöks-verksam-het fr.o.m.	I försöksverksamheten deltagande	Försöksverk-samheten har under året omfattat klasserna
Antal lärar- avd.	Därav på hög-stadiet	Antal elever	Därav på hög-stadiet
36. Ljusterö ..........	1956	3	—	55	—	1, 2, 5, 6
37. Lomma ...........	1951	24	7	578	181	1-9
38. Malmö ............	1954	73	8	2 072	242	1-3, 5-7
39. Mörbylånga .......	1950	32	9	659	213	1—9
40. Nacka ............	1954	76	8	1802	201	1-3, 5-7
41. Nederkalix ........	1951	135	40	2 793	934	1-9
42. Njurunda .........	1952	70	19	1 758	526	1-9
43. Nottebäck ........	1956	5	—	111	—	1, 5
44. Nätra ............	1956	21	—	346	—	1, 5
45. Oland ............	1949	47	14	940	262	1—9
46. Perstorp ..........	1952	35	7	805	173	1-9
47. Ramnäs ..........	1953	28	4	561	104	1-8
48. Råda .............	1955	12	—	296	—	1, 2, 5, 6
49. Råneå ............	1950	71	21	1 480	455	1-9
50. Rämmen ..........	1953	23	4	476	94	1-8
51. Skellefteå .........	1949	123	27	3107	713	1-9
52. Skinnskatteberg ...	1954	33	3	647	92	1-3, 5-7
53. Skultuna ..........	1955	17	—	323	—	1, 2, 5, 6
54. Skurup ...........	1955	16	—	347	—	1, 2, 5, 6
55. Skön .............	1950	74	20	1833	503	1-9
56. Staffanstorp .......	1953	29	6	632	137	1-8
57. Stockholm ........	1949	985	47	26 331	1278	1-9
58. Sundbyberg .......	1951	128	19	3 298	501	1-9
59. Sundsvall .........	1954	87	12	2 5H2	402	1-3, 5-7
60. Sura ..............	1949	41	15	860	196	1—9
61. Svedala ...........	1950	30	9	681	192	1-9
62. Söderala ..........	1955	42	—	846	—	1, 2, 5, 6
63. Södertälje .........	1952	139	26	3 953	741	1—9
64. Timra ............	1949	67	21	1705	562	1-9
65. Töre ..............	1952	42	14	898	292	1-9
66. Vifolka ...........	1949	28	9	544	157	1-9
67. Åhus .............	1949	31	9	587	179	1-9
68. Åseda köping ......	1956	4	—	105	—	1. 5
69. Åseda lk ..........	1956	5	—	42	—	1, 5
70. Älghult ...........	1954	19	3	412	77	1-3, 5—7
71. Österåker..........	1949	31	10	703	197	1-9
Summa		4 393	618	109 694	15 740

Skolöverstyrelsens försöksavdelning har under verksamhetsåret varit uppdelad
på tre rotlar med avdelningschefen, undervisningsrådet Yngve Norinder
samt e. o. undervisningsråden Börje Beskow och Jonas Örring som
rotelchefer. Undervisningsrådet Beskow har emellertid från och med den
24 april 1957 varit tjänstledig för offentligt uppdrag. Hans tjänst har därunder
uppehållits av folkskolinspektören, fil. mag. Britta Stenholm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

På avdelningen, som under redovisningsåret tillförts en byrådirektörstjänst
samt ytterligare en skolpsykologtjänst, har under redovisningsåret
tjänstgjort fyra, under vårterminen fem, konsulenter med huvudsakligen
pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter, en förste byråsekreterare, fyra
amanuenser, ett kanslibiträde och tre kontorsbiträden. Vid behov har även
annan personal tillfälligt knutits till avdelningen.

Under redovisningsåret 1956/57 har vissa — tidigare eller under året —
tillkallade sakkunniga slutfört sina uppdrag. Sålunda har till skolöverstyrelsen
överlämnats: utredning rörande komplettering av lantmästareutbildningen
med en pedagogisk kurs,

utredning rörande komplettering av handels- och teknisk gymnasieutbildning
med pedagogisk utbildning,

utredning angående ekonomiska frågor och organisationsfrågor i försöksdistrikt,
som har eller har haft statlig realskola,

utredning rörande inrättande av särskilda försöksskolor inom det högre
skolväsendet,

förslag till uppläggning av orienteringskurser i fysik och kemi samt
förslag till provisoriska tim- och kursplaner för försöksgymnasierna.

Nya sakkunniga har vidare tillkallats för skilda ändamål i anslutning till
försöksverksamheten, nämligen: utredning rörande glesbygdernas skolfrågor,

utarbetande av vissa supplement till Timplaner och huvudmoment vid
försöksverksamhet med nioårig enhetsskola,

viss översyn av ovannämnda Timplaner och huvudmoment, företrädesvis
beträffande låg- och mellanstadiet samt

utredning av frågor rörande förberedande yrkesutbildning på vissa grenar
av klass 9 y.

Regionala samarbetskommittéer har liksom tidigare varit i verksamhet
i enlighet med de riktlinjer, som fastställts av skolöverstyrelsen och som
redovisades i redogörelsen för läsåret 1953/54 (jfr Aktuellt 1955: 1 s. 2).
Deras antal är tretton. Ordföranden har i sju samarbetskommittéer varit
en statens folkskolinspektör, i fem en seminarierektor och i en kommitté
en kommunal folkskolinspektör. Till samarbetskommittéerna har i vissa
fall lärare vid inom regionen befintliga högre läroanstalter adjungerats.

Kommittéerna har som regel hållit två och i enstaka fall tre sammanträden
under året.

Samarbetskommittéernas verksamhet har i likhet med föregående år
huvudsakligen bestått i anordnandet av korta pedagogiska kurser och auskultationer
samt i anordnande av konsultverksamhet. Resultaten av både
kurser, auskultationer och konsulentverksamhet har som regel bedömts
positivt.

Skolöverstyrelsens heltidsanställda konsulenter har besökt försöksdistrikten
under sammanlagt 36,5 dagar. Vidare har under verksamhetsåret 108
personer anlitats såsom deltidsanställda regionala konsulenter.

Den serie regionala konferenser, som inleddes föregående verksamhetsår,
har under redovisningsåret 1956/57 fullföljts. Till konferenserna har inbjudits
ledamöter av FRS, skolledare och representanter för näringslivet och
vissa kommunala myndigheter i försöksdistrikten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Den förslå konferensen av detta slag under verksamhetsåret anordnades
i Linköping den 8 och 9 november 1956 och hade som deltagare ledamöter
av FRS nr 6, 7 och 9, skolledare och statens folkskolinspektörer inom
nämnda regioner samt representanter för de särskilda skolstyrelserna inom
region nr 8. Vidare hade representanter för näringslivet och yrkesvägledningen
samt yrkesutbildningen inbjudits. Vid konferensen dryftades huvudsakligen
yrkesvägledningsfrågor.

Den andra regionala konferensen ägde rum den 7 och 8 mars 1957 på
Lärarhögskolan i Stockholm. Skolledare, studieledare, inspektörer, representanter
för näringslivet och för försöksdistriktens skolstyrelser samt de
regionala samarbetskommittéernas medlemmar i regionerna 5 och 13 hade
kallats och inbjudits till denna konferens. Konferensens program upptog
föredrag, grupparbeten och diskussioner om studiefostran och studievägledning.

I lekmannanämnden, som inrättades genom beslut av Kungl. Maj:t den
26 februari 1954, ingår chefen för försöksavdelningen, tillika ordförande,
samt sju andra ledamöter, varav tre föräldrarepresentanter.

Nämndens viktigaste uppgifter är att som rådgivande organ medverka
vid planläggningen av försöksverksamheten, vid utformningen av kursplaner
m. m., bland annat i samband med yrkesorientering och förberedande
yrkesutbildning.

Under redovisningsåret har nämnden haft ett sammanträde, nämligen
den 8 februari 1957, varvid ordföranden och undervisningsrådet Örring
redogjorde för aktuella problem inom försöksverksamheten. Professor
Husén informerade dessutom nämndens ledamöter om lärarhögskolans
forskningsverksamhet i anslutning till skolreformen.

Försöksavdelningens publikation »På försök» har under verksamhetsåret
utkommit med två dubbelnummer och ett enkelnummer. Av dubbelnumren
har ett redigerats som specialnummer om undervisningen i samhällskunskap
och ett om undervisningen i moderna språk enligt alternativkurs
1. Upplagans storlek har varit 9 500 ex. Tidningen har liksom tidigare
tillställts skolledare och lärare i försöksdistrikten och dessutom utsänts till
samtliga folkskolexpeditioner, lärarutbildningsanstalter, statens folkskolinspektörer,
rektorer för sådana läroverk och realskolor, som medverkar i
försöksverksamheten vid högre skolor, landets ungdomsförmedlingar samt
ett antal prenumeranter såväl inom landet som i grannländerna.

Försöksavdelningen har också under redovisningsåret 1956/57 anordnat
fortbildningskurser och centrala konferenser för enhetsskolans lärare m. fl.
samt lämnat bidrag till kurser, anordnade av andra avdelningar inom överstyrelsen,
organisationer m. m.

Även för verksamhetsåret 1956/57 har särskilda rapporter infordrats
från skolledarna i försöksdistrikten. I dessa har uppgifter begärts om elevernas
ämnes- och linjeval, lärarnas utbildnings- och anställningsförhållanden,
organisationen av klassavdelningarna på högstadiet med hänsyn
till ämnesval, alternativkurser och specialklasser, genomförandet av yrkesvägledning
och förberedande yrkesutbildning m. m. Den i det följande givna
redogörelsen för vissa sidor av försöksverksamheten grundar sig i huvudsak
på dessa rapporter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958
Lärarnas formella kompetens

I tabell 2 återfinnes uppgifter angående den formella kompetensen hos
de lärare i läroämnen, som under de tre senaste läsåren har undervisat på
högstadiet.

Av tabellen framgår, att det sammanlagda antalet lärare med lärarutbildning
(praktisk lärarkurs, ämneslärarutbildning eller folkskollärarutbildning)
procentuellt sett förhållit sig ganska konstant under denna tid.
En ökning har visserligen inträtt, men denna inskränker sig till 4,6 procent,
och läget är alltjämt att inemot en fjärdedel av lärarna saknar egentlig
lärarutbildning.

Bland lärarna med lärarutbildning har andelen »23-or» ökat kraftigt —
från 10,7 procent till 29,5 procent. Samtidigt har andelen folkskollärare
utan vidareutbildning minskat — från 44,8 procent till 31,9 procent. Den
relativt obetydliga andelen ämneslärare har förhållit sig konstant, medan
en viss ehuru skäligen obetydlig minskning kan noteras beträffande lärare
med akademisk utbildning och praktisk lärarkurs.

De nämnda förskjutningarna innebär att andelen kompetenta lärare i
läroämnen på högstadiet (d. v. s. adjunkter, ämneslärare och folkskollärare
med 23-gradsbehörighet) under dessa tre läsår har ökat från 28,3 procent
till 45,8 procent.

Tabell 2. Lärarnas formella kompetens för undervisning i läroämnen

på högstadiet

				Undervisande lärare
Läsår	Siffrornas innebörd	F. M. el. F. K. ra. praktisk lärarkurs	Ämnes -lär. i lönegr. 25 (27)	Folk-skol-lär. i lönegr. 23	Folk- skol- lärare	F. M., F. K. el. T. K. utan praktisk lärar- kurs	Fil. stud. ingen-jörer, ekon. stud.	Övriga	Samtliga lärare på högstadiet
1954/55	Antal	41	10	31	130	57	21	290
%	14,1	3,5	10,7	44,8	19,7	7,2	100
1955/56	Antal	61	14	94	150	77	14	10	420
%	14,5	3,8	22,4	35,8	18,3	3,3	2,4	100
1956/57	Antal	76	21	176	190	102	16	15	596
%	12,8	3,5	29,5	31,9	17,1	2,7	2,5	100

I tabellen har endast medtagits lärare med mer än halv tjänstgöring.
Därutöver har emellertid ett relativt stort antal timlärare med mindre
tjänstgöringsskyldighet varit anställda — under redovisningsåret 1956/57
ej mindre än 171. Av dessa senare har hälften varit folkskollärare, medan
32 procent haft akademisk examen med eller utan praktisk lärarkurs.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Tabell 3 visar, att flertalet (eller cirka 91 procent) av de lärare, som
under läsåret 1956/57 har undervisat i engelska i klasserna 5 och 6 i skolor
av A-form, äger överstyrelsens behörighet att meddela sådan undervisning.
I skolor av B-form har mer än hälften (60,2 procent) av lärarna denna
formella kompetens. Akademiskt betyg i ämnet har endast 5,9 procent av
samtliga lärare. Jämfört med motsvarande siffror för föregående läsår noterar
man, att procenttalet lärare med formell kompetens i ämnet uppvisar
en tydlig ökning i B-skolor (uppgående till 11 procent), medan det däremot
i A-skolor minskat något (cirka 4 procent).

Tabell 3. Lärarnas formella kompetens för undervisning i engelska
på enhetsskolans mellanstadium

		Antal lärare undervisande	i
Omfattningen av lärarnas utbildning	Klass 5 A-form	Därav med översty-relsens be-hörighet	Klass 6 A-form	Därav med översty-relsens be-hörighet	Klass 5—6 B-form	Därav med översty-relsens be-hörighet
a) med akademiskt betyg i ämnet ................	21	19	31	31	4	4
b) med studentbetyg och se-minariebetyg i ämnet ..	169	161	154	143	48	36
c) med enbart studentbetyg i ämnet ..............	68	63	39	34	19	9
d) med enbart seminariebe-tyg i ämnet ..........	127	108	129	113	86	51
e) med realexamen, betyg från flickskola eller ofull-ständigt genomgånget gymnasium ............	5	4	10	8	7	1
f) med enbart självstudier	12	10	8	7	7	2
Summa antal	402	365	371	336	171	103
% av totala antalet lärare undervisande i klassen . .	_	90,8	_	90,6	-	60,2

Fördelningen av lärarnas formella kompetens för undervisning i övningsämnen
på högstadiet har inte undergått några större förändringar sedan
föregående läsår. Liksom då kan man indela övningsämnena i två huvudgrupper
med avseende på fördelningen av lärarkompetensen. Den ena
gruppen innefattar teckning, musik och gymnastik, den andra manlig och
kvinnlig slöjd samt hemkunskap-hushållsgöromål. Särskilt i teckning undervisar
i stor utsträckning folkskollärare, till antalet dubbelt så många
som de fackutbildade lärarna. Även i musik och gymnastik undervisar
många folkskollärare, men i dessa ämnen har antalet utbildade facklärare
tydligt ökat under läsåret 1956/57. I den andra huvudgruppen av ämnen

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958 9

handhas undervisningen nästan enbart av facklärare med seminarieutbildning.

I samtliga ämnen tjänstgör dessutom ett antal lärare utan facklärarutbildning
men med olika slags fackutbildning samt vanligen pedagogiska
kurser.

Beträffande den formella kompetensen hos lärare i yrkesämnen i klass
9y hänvisas till tabell 16 och kommentarerna till denna tabell i avsnittet
om den förberedande yrkesutbildningen.

Jämförande översikt över elevernas ämnes- och
lin j e v al pä högstadiet

För att kunna välja den gymnasieförberedande linjen i klass 9 (9 g) bör
eleverna i klasserna 7 och 8 ha läst två främmande språk. Tabellerna 4
och 5 visar, i vilken omfattning detta har skett under läsåren 1951/58.

Tabell /+. Elevernas ämnesval i fråga om språk i klass 7 läsåren 1951 j58

Elevgrupper	År	Pojkar	Flickor	Samtliga
Antal	%	Antal	%	Antal	%
2 främmande språk .......	1951/52	147	43,6	207	62,0	354	52,8
	1952/53	337	42,0	390	54,7	727	48,0
	1953/54	521	37,1	670	48,1	1 191	42,6
	1954/55	731	36,5	958	47,5	1 689	42,0
	1955/56	929	36,5	1080	45,0	2 009	40,6
	1956/57	1399	36,5	1 649	45,3	3 048	40,8
	1957/58	2117	33,3	2 290	40,8	4 407	36,8
1 främmande språk .......	1951/52	190	56,4	127	38,0	317	47,2
	1952/53	466	58,0	323	45,3	789	52,0
	1953/54	882	62,9	722	51,9	1604	57,4
	1954/55	1270	63,5	1 058	52,5	2 328	58,0
	1955/56	1619	63,5	1322	55,0	2 941	59,4
	1956''57	2 434	63,5	1 990	54,7	4 424	59,2
	1957/58	4 238	66,7	3 327	59,2	7 565	63,2

Anm. Eleverna i realskolorna i Huskvarna och Sundbyberg har ej medtagits i tabellen.

Vad man här främst lägger märke till är, att det antal elever, som läser
två främmande språk, undergått en avsevärd minskning från försöksverksamhetens
början och till nu. Denna minskning var mest påfallande under
de tre första försöksåren. Därefter inträdde en viss stabilitet i elevmaterialets
fördelning, så att omkring 40 procent valde ämneskombinationen två
främmande språk och cirka 60 procent övriga kombinationer. I och med
läsåret 1957/58 noterar man emellertid en fortsatt minskning (med 4 procent)
av det antal elever, som läser två främmande språk.

Kungi. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

Denna minskning framträder såväl beträffande pojkar som flickor. Fortfarande
kvarstår därför tendensen — om än något mindre utpräglad —
att flickorna i större utsträckning än pojkarna väljer ämneskombinationen
med två främmande språk.

Tabell 5. Elevernas ämnesval i fråga om språk i klass 8 under

läsåren 1952/58

Elevgrupper	År	Pojkar	Flickor	Samtliga
Antal	%	Antal	%	Antal	%
2 främmande språk .......	1952/53	108	33,3	175	51,9	283	42,8
	1953/54	267	35,4	335	47,9	602	41,4
	1954/55	438	32,7	586	43,2	1024	38,0
	1955/56	552	29,8	779	41,9	1331	35,8
	1956/57	817	32,8	978	41,6	1795	37,0
	1957/58	1158	30,9	1473	40,6	2 631	35,7
1 främmande språk .......	1952/53	81	25,0	70	20,8	151	22,9
	1953/54	193	25,6	237	33,9	430	29,6
	1954/55	426	31,8	499	36,7	925	34,3
	1955/56	485	26,2	691	37,1	1176	31,7
	1956/57	754	30,2	896	38,1	1 650	34,1
	1957,58	1198	32,0	1472	40,6	2 670	36,2
Utan främmande språk ....	1952/53	135	41,7	92	27,3	227	34,3
	1953/54	294	39,0	127	18,2	421	29,0
	1954/55	474	35,5	273	20,1	747	27,7
	1955/56	816	44,0	391	21,0	1207	32,5
	1956/57	923	37,0	479	20,3	1402	28,9
	1957/58	1387	37,t	682	18,8	2 069	28,1

Anm. Eleverna i realskolorna i Huskvarna och Sundbyberg har ej medtagits i tabellen.

I tabell 5 återfinnes motsvarande uppgifter om elevernas ämnesval i
fråga om språk i klass 8 under läsåren 1952—1958. Även här kan man påvisa
en kontinuerlig minskning av det antal elever, som läser två främmande
språk och en häremot svarande ökning av det antal elever, som endast
läser ett främmande språk. Under de senaste läsåren synes en viss stabilisering
ha inträtt, så att eleverna fördelar sig med cirka 35 procent på
vardera av dessa båda alternativ. Den återstående elevgruppen — cirka
30 procent av samtliga — begagnar sig av möjligheten att välja ämneskombinationer
utan främmande språk.

På samma sätt som i klass 7 möter vi även här det förhållandet, att
flickorna i större utsträckning än pojkarna väljer ämneskombinationer
med två främmande språk. Flickorna utgör också flertalet av de elever,
som i klass 8 fortsätter att läsa ett främmande språk, medan pojkarna
klart dominerar i den elevgrupp, som helt avstår från att välja ämneskombinationer
med inslag av främmande språk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Tabell 6. Elevernas jördelning på olika linjer i klass 9 under

läsåren 1953/58 I

Elevgrupper	År	9y	9 a	9g	Samtliga
Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%
Pojkar ...............	1953/54	196	65,1	64	21,3	41	13,6	301	47,8
	1954/55	400	59,9	155	23,2	113	16,9	668	50,7
	1955/56	717	64,3	255	22,9	143	12,8	1115	48,5
	1956/57	993	61,4	336	20,8	289	17,8	1618	48,4
	1957/58	1300	58,7	536	24,2	380	17,1	2 216	50,3
Flickor ...............	1953/54	162	49,3	104	31,6	63	19,1	329	52,2
	1954/55	282	43,5	228	35,1	139	21,4	649	49,3
	1955/56	589	49,8	389	32,5	204	17,3	1182	51,5
	1956/57	834	48,5	519	30,1	369	21,4	1 722	51,6
	1957/58	1041	47,7	632	28,8	515	23,5	2188	49,7
Samtliga ..............	1953/54	358	56,8	168	26,7	104	16,5	630	100,0
	1954/55	682	51,8	383	29,1	252	19,1	1317	100,0
	1955/56	1306	56,9	644	28,0	347	15,1	2 297	100,0
	1956/57	1827	54,7	855	25,6	658	19,7	3 340	100,0
	1957/58	2 341	53,2	1168	26,5	895	20,3	4 404	100,0

Anm. Eleverna i realskolorna i Huskvarna och Sundbyberg har ej medtagits i tabellen.

I tabell 6 meddelas slutligen uppgifter om elevernas fördelning på olika
linjer i klass 9 under läsåren 1953/58. Man lägger först märke till att denna
fördelning förblivit relativt konstant från försöksverksamhetens början
och till nu. Något mer än hälften av eleverna har valt den yrkesförberedande
linjen (klass 9 y), drygt en fjärdedel av dem har sökt sig till den
allmänna linjen (klass 9 a), medan knappa 20 procent av samtliga återfinnes
på den gymnasieförberedande linjen (klass 9 g).

Även under nionde skolåret väljer flickorna i större utsträckning än
pojkarna ämneskombinationer med två främmande språk. Denna tendens
framträder här som en ganska markerad övervikt för flickorna på den
gymnasieförberedande linjen och den allmänna linjen. På den yrkesförberedande
linjen råder motsatta förhållandet.

Här förtjänar slutligen påpekas, att den i det föregående givna framställningen
om elevernas ämnes- och linjeval i klasserna 7, 8 och 9 har en
rent deskriptiv innebörd. Orsakerna till redovisade förändringar i de skilda
elevgruppernas sammansättning från det ena året till det andra är ännu
svåra att genomskåda, eftersom nya försöksdistrikt tillkommer kontinuerligt
och det totala elevmaterialet därigenom undergår förändringar i olika
avseenden. Så skiftar t. ex. proportionerna mellan stadsbarn och landsbygdsbarn,
föräldrarnas inställning till fortsatta studier, tillgången på
högre utbildningsanstalter etc.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

Ämne sv al et i klasserna 7, 8 och 9 med hänsyn till
elevernas allmänintellektuella förutsättningar

För att utröna hur ämnesvalet fungerat med avseende på elevernas allmänintellektuella
förutsättningar har undersökningar gjorts rörande den
elevgrupp som läsåret 1954/55 började i klass 7 och läsåret 1956/57 avslutade
klass 9. Eleverna i var och en av de tre klasserna har hänförts till
en av följande kategorier:

I. Elever med testresultat under genomsnittet (23 procent av samtliga
elever i varje klass).

II. Elever med genomsnittligt testresultat (54 procent av samtliga elever
i varje klass).

III. Elever med testresultat över genomsnittet (23 procent av samtliga
elever i varje klass).

I nedanstående diagram har för var och en av de tre tillvalsgrupperna
respektive linjerna angivits, hur stor del, uttryckt i procent av alla elever
inom tillvalsgruppen (linjen) i fråga, som tillhör den undergenomsnittliga
(I), genomsnittliga (II) respektive övergenomsnittliga (III) kategorien.

Klass 7 läsåret 1954/55

2 fr. språk

III

n = 1 345

5,1 1

55%

39,9 «

1 fr. språk

III

n = 1 829

34,6 1

56,5 ''

8,9 1

Klass 8 läsåret 1955/56

2 fr. språk

III

n = 1 202

3,6 ''

53,8 1

42,6 1

1 fr. språk

III

n = 1 044

20,1 <

65,5 «

14,4 %

Utan fr. språk

III n = 1 031

45,4 %

5,0%

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

Klass 9 läsåret 1956/57

I	II	III
1.3%		39,2 %	59,5 %
I	II	III
7,9%		66,8 %	25,3%
I	II	III

34,0 % 56,5 % 9,5 %

n — 526

n = 770

n = 1 477

De tre diagrammen, som sålunda avser samma elevgrupp på tre olika
klassnivåer, visar att det fria ämnesvalet i förening med studievägledning
från och med klass 6 medfört en med hänsyn till allmänintellektuell nivå
fortlöpande homogenisering av olika tillvalsgrupper och linjer. Denna homogenisering
gäller huvudsakligen för de teoretiskt inriktade eleverna och
är minst utpräglad i klass 7 och framträder sedan allt starkare. Det bör
emellertid observeras, vilket också påpekades i föregående rapport (Aktuellt
1957: 3 s. 54 ff), att de olika elevgrupperna trots detta inom sig
företer stora variationer med avseende på begåvning. Speciellt gäller detta
tillvalsgrupperna med ett främmande språk i klass 7 och 8 samt linjen 9 a,
liksom elever utan främmande språk och linjen 9 y.

Vid tolkningen av ovan redovisade resultat bör man emellertid observera,
att åtskilliga elever avgått ur materialet vid flera tidpunkter och av skilda
skäl. Den första avgången har skett omedelbart efter klass 4, då ungefär
9 procent övergått till läroverk. Av samma skäl har ytterligare cirka 9
procent av den ursprungliga elevgruppen bortfallit ur materialet på olika
klassnivåer till och med klass 8, huvudsakligen efter klass 6 och efter
klass 8.

Ytterligare en grupp elever har avgått av andra skäl. Denna grupp omfattar
cirka 11 procent av utgångsmaterialet vid början av klass 4.

Omfattningen av bortfall efter klass 4 i försöksdistriktens elevmaterial
under de tre sist förflutna läsåren kan uppskattas till genomsnittligt cirka
30 procent av respektive årsgrupper, varav omkring 20 procent avgått till
läroverk och omkring 10 procent till praktisk utbildning eller praktiskt
arbete. Detta förhållande försvårar mera detaljerade slutsatser angående
elevmaterialets sammansättning inom olika tillvalsgrupper och linjer på
högstadiet. Den hittills redovisade proportionen av mellan 15 och 20 procent
av högstadiets elever på linje 9 g utgör således inte hela rekryteringsunderlaget
för gymnasierna. I detta ingår också större delen av de ovan

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

angivna cirka 20 procent, som vid olika tidpunkter avgått från enhetsskolan
till läroverk. Härmed skulle den elevgrupp, som är inriktad på
gymnasiestudier, kunna beräknas uppgå till mellan 30 och 35 procent.
Detta tal stämmer ganska väl med de uppgifter från enhetsskolans och
realskolans avgångsklasser 1954 angående elevernas planer på gymnasiestudier,
som sammanställts inom arbetsmarknadsstyrelsen.

De återgivna diagrammen skulle, om ovan diskuterade avgångar icke
ägt rum, självfallet ha fått ett delvis annat utseende. Tillvalsgrupperna
med två främmande språk och linje 9 g skulle i så fall rimligen ha uppvisat
ännu större homogenitet med hänsyn till allmänintellektuell nivå.
Sannolikt skulle också övriga elevgrupper företett en annan sammansättning,
ehuru förändringarna här torde varit mindre framträdande. De slutsatser,
som framfördes i föregående års rapport angående behovet av ökade
differentieringsmöjligheter på högstadiet, kvarstår sålunda och understrykes
snarast ytterligare.

Elevernas fritt valda arbete på högstadiet

Enligt gällande timplaner har flertalet av högstadiets elever möjlighet att
ägna viss del av den schemabundna tiden i skolan åt s. k. fritt valt arbete.
I klass 7 får detta omfatta två veckotimmar, i klass 8 en veckotimme, i
klass 9 a två veckotimmar och i klass 9 y två eller tre veckotimmar. Under
läsåret 1956/57 har arten av det fritt valda arbetet varierat högst betydligt.

Eleverna har i betydande utsträckning valt att ägna sig åt slöjd i olika
former och åt maskinskrivning. Dessa ämnen ligger sålunda först i rangordningen,
om man tar hänsyn till alla klasser och såväl pojkar som flickor.
Även teckning är genomgående ett livligt frekventerat ämne. Åtskilliga
elever — särskilt i klass 9 y — har valt att förkovra sig i något av läroämnena.
Av dessa kommer matematik i första rummet och därnäst engelska.
Anmärkningsvärt nog är matematik särskilt populärt bland pojkarna.

Organisationen av klassavdelningarna på
högstadiet med hänsyn till ämnesval,
alternativkur s er och specialklasser

Liksom tidigare har högstadiets elever under läsåret 1956/57 varit fördelade
på avdelningar, som haft olikartad sammansättning i fråga om
elevernas ämnesval. Detta åskådliggöres i tabellerna 7 och 8.

Om man studerar tabell 7, finner man sålunda, att ett relativt litet antal
avdelningar av klasserna 7 och 8 (6,4 procent av samtliga) varit helt odifferentierade
i den meningen, att de omfattat såväl elever med ett som elever
med två främmande språk och därjämte också elever utan främmande
språk. Ett betydligt större antal avdelningar (23,9 procent av samtliga)

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 109 år 1958

Tabell 7. Organisationen av klassavdelningar i klasserna 7 och 8
under läsåret 1956/57

Elevgrupper	Antal avdelningar
klass 7	klass 8	Summa	%
Elever — med olika ämnesval — undervisade i
samma klasser:
Klassavd. med 2, 1 och intet främmande språk	12	15	27	6,4
Klassavd. med 2 och 1 främmande språk .....	31	25	56
Klassavd. med 1 samt intet främmande språk ..	9	36	45	i
Elever undervisade i — med hänsyn till ämnes-
valet — skilda klasser:
Klassavd. med 2 främmande språk ............	84	50	134	)
Klassavd. med 1 främmande språk ............	113	26	139	\ 69,7
Klassavd. utan främmande språk ............	2	20	22	1
Summa	251	172	423	100

har varit mera homogena, därigenom att de endast omfattat två av dessa
tre elevkategorier. Allra mest vanligt har emellertid varit, att eleverna
uppdelats på skilda klasser alltefter ämnesvalet, så att de som valt två
främmande språk undervisats för sig, de som valt ett främmande språk för
sig och de som ej alls läst främmande språk för sig. På detta sistnämnda
sätt har ej mindre än 69,7 procent av samtliga avdelningar i klasserna 7
och 8 organiserats.

Tabell 8 visar, att eleverna i klasserna 9 a och 9 g i övervägande utsträckning
kunnat undervisas i från varandra skilda avdelningar. Där elevantalet
enligt tillämpliga bestämmelser ej medgivit en dylik uppdelning, har eleverna
bildat gemensamma avdelningar men i enlighet med Allmänna försöksskolebestämmelserna
§ 12: 7 varit uppdelade på skilda grupper i ämnena
modersmålet, tyska, engelska, franska och matematik. Där ej heller

Tabell 8. Organisationen av undervisningen i klasserna 9 a och 9 g

Typ av klassavdelningar		Antal elever i
klass 9 a	klass 9 g	Summa	%
Eleverna uppdelade på 9 a- och 9 g-klasser, skilda från varandra ...................	559	511	1070	72,8
Eleverna tillhörande gemensamma 9a/g-klasser men uppdelade på skilda grupper i ämnena moders-målet, tyska, engelska, franska och matematik ..	113	72	185	12,G
Eleverna undervisade tillsammans i samtliga äm-nen ........................	194	21	215	14,6
Summa	866	604	1470	100

16 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

Tabell 9. Tillämpning av alternativkurser i klasserna 7 och 8

Tillämpade kurser	Antal avdelningar
klass 7	klass 8	Summa	70
Alt. kurs 1 i samtliga berörda ämnen för alla elever i klassen ..............................	147	100	247	58,4
Alt. kurs 2 i samtliga berörda ämnen för alla elever i klassen ..............................	76	43	119	28,1
Alt. kurs 1 resp. 2 i olika ämnen för elever i samma klass ................................	28	29	57	13,5
Summa	251	172	423	100

detta varit möjligt, har eleverna måst undervisas tillsammans i samtliga
ämnen.

I fyra distrikt med nioårig enhetsskola har avdelningar av klass 9 g ej
organiserats. Detta gäller Huskvarna, Hälsingborg och Sundbyberg, inom
vilka distrikt eleverna övergått till realskola eller gymnasium, samt Lillhärdal,
som saknat underlag för 9 g-avdelning.

Klasserna 7 och 8 har även haft olika sammansättning med hänsyn till
elevernas val av altemativkurser i de ämnen, inom vilka dylika kurser utarbetats,
nämligen engelska, tyska, fysik, kemi och matematik. Detta
framgår av tabell 9, som visar, att man i övervägande utsträckning i en och
samma klass läst antingen alternativkurs 1 eller alternativkurs 2. En sådan
differentiering inom klassens ram att somliga elever läst alternativkurs 1
och andra elever alternativkurs 2 har endast förekommit i 13,5 procent av
sammanlagda antalet klassavdelningar.

Under redovisningsåret har 30 specialklasser varit organiserade på högstadiet.

Elevernas omsättning i e nh e t s s kol an

Avgången av elever från enhetsskolans mellanstadium till andra skolformer
framgår av tabell 10. Att så jämförelsevis få elever detta år lämnat
enhetsskolan efter klass 4 sammanhänger med omorganisationen av realskolan.

Avgången av elever från enhetsskolans högstadium till yrkesskolor eller
skolor av gymnasiekaraktär framgår av tabell 11. Jämfört med föregående
år noterar man här en ökning av det antal elever, som övergått till yrkesskolor.

Avgången av elever från enhetsskolans högstadium enligt Allmänna försöksskolebestämmelserna
§ 4 mom. 2 b och 2 c framgår slutligen av tabell

Kungl. May.ts proposition nr 109 år 1958 17

Tabell 10. Elevernas övergång till andra skolor från mellanstadiet
vid slutet av vårterminen 1957

Mottagande skolor	Antal elever avgångna efter
klass 4	klass 5	klass 6
		10	208
Högre allmänt läroverk: Klass l5 .........................	83	40
> 1* ......................................	1		281
, 1» ..................................		_	69
» 24 ......................................			25
	72	10	279
			358
Andra skolor ...................................	4	1	7
Summa	160	61	1227
Avgångna elever i procent av totala elevantalet i respektive klasser vid höstterminens början ......	1,2	0,5	9,2

Tabell 11. Elevernas övergång till andra skolor från högstadiet
vid slutet av vårterminen 1957

Mottagande skolor	Antal elever avgångna efter
Klass 7	Klass 8	Klass 9
Högre allmänt läroverk, samrealskola, kommunal real-
skola, flickskola ...............................	36	9	16
Allmänt gymnasium:
RI4 ..........................................	—	3	21
RF ..........................................	—	1	21
LI1 ..........................................	—	6	38
LF ..........................................	—	—	20
AF ..........................................	—	—	9
AF ..........................................	—	—	23
Försöksgymnasium:
RF ..........................................	—	—	47
LF ..........................................	—	—	8
AF ..........................................	—	—	48
Tekniskt gymnasium ............................	—	—	4
Handelsgymnasium ..............................	—	—	3
Yrkesskolor .....................................	7	260	97
Summa	43	279	355
Till andra skolor avgångna elever i procent av totala
elevantalet i resp. klasser vid höstterminens början	0,6	5,8	10,6

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 109

18 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

Tabell 12. Elevernas avgång från högstadiet vid slutet av vårterminen 1957
enligt Allmänna jörsöksskolebestämmelserna § Jf: 2 b och 2 c

Anledning till avgången	Antal elever avgångna	från
Klass 7	Klass 8	Klass 9
Afb § 4:2 b ....................................	20	150	92
Afb § 4: 2 c ....................................		225	39
Summa	20	375	131
Avgångna elever i procent av totala elevantalet i
resp. klasser vid höstterminens början ..........	0,3	7,7	4,3

12. (I moment 2 b sägs, att elev vid utgången av det läsår, som utlöper det
kalenderår, då han fyller 16 år, må äga rätt att avgå från skolan, även om
han icke inhämtat för erhållande av avgångsbetyg erforderliga kunskaper;
moment 2 c innehåller förutom en kompletterande övergångsbestämmelse
det stadgandet, att, om särskilda skäl föreligger, elev kan medgivas rätt
att avgå från skolan efter utgången av det läsår, som utlöper det kalenderår,
då eleven fyller 15 år, om han då genomgått lägst klass 8.)

Yrkesvägledning

Vägledningen av eleverna på enhetsskolans högstadium inför val av
studieinriktning och yrkesområde har haft samma allmänna uppläggning
som tidigare (jfr förra årets redogörelse, tryckt i Aktuellt från skolöverstyrelsen
1957:3 s. 45 ff.). I densamma har sålunda ingått studie- och
yrkesorienterande undervisning inom ramen för ämnet samhällskunskap,
praktisk yrkesorientering ute i näringslivet samt enskild studie- och yrkesvägledning.

Den yrkesorienterande undervisningen (eller den teoretiska yrkesorienteringen)
omfattar i klass 7 cirka 10 timmar, i klass 8 cirka 30 timmar och i
klass 9 cirka 10 timmar. Några skoldistrikt ifrågasätter, huruvida inte en
viss ökning av timantalet i klass 7 vore berättigad, eventuellt på bekostnad
av timantalet i klass 8. Därmed skulle man vinna större möjligheter
att i tillräcklig utsträckning förbereda eleverna inför den praktiska yrkesorienteringen,
som av organisatoriska skäl i åtskilliga fall måste börja
redan tidigt under höstterminen i klass 8.

Den teoretiska yrkesorienteringen ombesörjes i regel av yrkesvalslärare,
vilka därvid antingen enbart svarar för denna yrkesorienterande undervisning
eller också därjämte meddelar undervisning i hela ämnet samhällskunskap.
I vilken utsträckning dessa båda alternativ tillämpas framgår av
tabell 13. Man finner här, att det i klass 7 är vanligare, att samma lärare
undervisar i såväl yrkesorientering som övrig samhällskunskap, medan i

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958 19

Tabell 13. Undervisningen i samhällskunskap och yrkesorientering

Undervisningens organisation	Antal avdelningar i	Summa
Klass 7	Klass 8	Klass 9
Samma lärare i samhällskunskap och yrkesorientering ................	147	63	52	262
Olika lärare i samhällskunskap och yrkesorientering ................	104	109	94	307
Summa	251	172	146	569

klasserna 8 och 9 det omvända förhållandet råder. Om man betraktar högstadiet
äom en helhet, är det enligt tabellen något vanligare, att undervisningen
i yrkesorientering och övrig samhällskunskap fördelas på olika
lärare, än att den skötes av samma lärare.

Den yrkesorienterande undervisningen erbjuder en hel del metodiska
problem. Fortfarande efterlyser man i åtskilliga skoldistrikt flera och bättre
hjälpmedel i form av broschyrer eller handböcker, bildband och filmer.

Den praktiska yrkesorienteringen i klass 8 omfattas med ett stort intresse.
Den har tillsammans med den förberedande yrkesutbildningen i
nionde klassen bidragit till ett närmande mellan skolan och det övriga
samhällslivet och därjämte också visat sig kunna verka stimulerande på
elevernas direkta studieintresse. Dess värde ur ren yrkesvägledningssynpunkt
betygas från praktiskt taget samtliga försöksdistrikt. Den säges
sålunda medföra större yrkesmedvetenhet och därigenom bidraga till ett
säkrare grundat yrkesval.

Det är lätt att också siffermässigt visa, med vilket intresse den praktiska
yrkesorienteringen omfattas av eleverna. Ehuru den är ett i princip
frivilligt tillvalsämne, har under redovisningsåret inte mindre än 70 procent
av samtliga elever deltagit i densamma. Detta innebär i själva verket,
att alla elever, som enligt gällande timplaner har möjlighet att välja praktisk
yrkesorientering, också gör det. Samma förhållande rådde redan
föregående läsår. Liksom då är frekvensen även detta år något högre bland
pojkarna än bland flickorna (75 procent respektive 65 procent).

Organisatoriskt tillgår den praktiska yrkesorienteringen så, att eleverna
tillbringar en eller flera (oftast fyra) veckor ute i näringslivet, under vilken
tid de får stifta bekantskap med ett antal olika arbetsområden. Det vanligaste
är, att orienteringen omfattar två, tre eller fyra yrken. Ibland inskränker
den sig emellertid till endast ett yrke, och undantagsvis kan den
utsträckas till flera än fyra.

I detta avseende framträder en uppenbar skillnad mellan pojkar och
flickor, innebärande, att pojkarna i genomsnitt praktiserar inom flora
yrkesområden än flickorna. Flickorna väljer med andra ord sina praktikyrken
inom en snävare sektor av arbetsmarknaden än pojkarna. Detta för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

hållande framträder också i tabell 14, som visar, hur deltagania i den
praktiska yrkesorienteringen fördelar sig på olika yrkesområden. Spridningen
i denna fördelning är större för pojkar, än den är för flickor.

Tabell 14- Fördelning av deltagare i praktisk yrkesorientering
på olika yrkesområden

Pojkar	Antal	Flickor	Antal
yrkesområden	yrkesområden
Mekaniska yrken (t. ex. arbetare vid		Handel .........................	1210
mekanisk verkstad, bil-, mc- och		Hälso- och sjukvård, hygien......	921
cykelmekaniker) ...............	1 053		54*2
Elektriker ......................	611		538
Handel (t. ex. försäljnings-, lager-		Husligt arbete ..................	188
och reklampersonal) ...........	514	Textil- och beklädnadsindustri . ..	170
Byggnads- och anläggningsarbetare	432	Hotell- och restaurangbranschen ..	131
Jord- och skogsbruk (även djur-		Undervisning m. m...............	125
och trädgårdsskötsel) ..........	388	Pappers- och grafisk industri ....	70
Livsmedelsindustri (t. ex. bagare,		Livsmedelsindustri ..............	62
charkuterist) ..................	378		53
Övriga yrken inom metallindustrin	358	Tekniska arbetsområden .........	33
Samfärdsel (t. ex. lokförare, kon-		Jord- och skogsbruk ............	21
duktör, stationskarl, sjöman) ..	341	Socialvård (t. ex. polissyster) ....	20
Pappers- och grafisk industri (t. ex.		Övrig industri ..................	14
fotograf, tryckeriarbetare) ......	267		11
Träindustri (t. ex. snickare, sågverks-		Läder-, hår- och gummiindustri . .	10
arbetare) .....................	257		q
Militära yrken ..................	154		a
Hotell- och restaurangbranschen ..	107	Finmekaniska yrken .............	4
Kontor .........................	84		11
Finmekaniska yrken (t. ex. ur- och
instrumentmakare, optiker) ....	71
Tekniska arbetsområden (t. ex. ri-
tare, laboratoriebiträde) ........	71
Civil bevakning (t. ex. polis, brand-
och tullman) ..................	70
Post och telegraf (t. ex. postbiträ-
de, brevbärare) ...............	69
Transportarbetare ...............	62
Läder-, hår- och gummiindustri
(t. ex. skomakare, tapetserare,
körsnär) ......................	54
Hälso- och sjukvård, hygien (t. ex.
sjukhuspersonal, frisör) ........	41
Kemisk-teknisk industri..........	21
Porslinsindustri .................	16
Undervisning m. m. (t. ex. journa-
list, bibliotekspersonal) ........	9
Konstnärliga yrken ..............	5
Textil- och beklädnadsindustri . . .	3
Diverse ........................	69

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

I övrigt uppvisar tabell 14 en rangordning av de olika yrkesområdena,
som är mycket lik motsvarande rangordning från föregående år (jfr Aktuellt
1957:3, s. 46). För pojkarnas del är det fortfarande mekaniska
yrken, som dominerar. Därnäst följer olika elektriska arbetsområden, handel,
byggnads- och anläggningsarbeten samt jord- och skogsbruk. Flickorna
har främst ägnat sig åt handel och kontor, hälso- och sjukvård, jämte
hygien och barnavård.

När skolledarna betygar värdet av den praktiska yrkesorienteringen,
understryker de samtidigt i flera fall, att även teoretiskt inriktade elever
har behov härav. Därvid tänker man i första hand på sådana elever, som
nästföljande år väljer att gå i klass 9 a. Vägledningen av dessa ungdomar
erbjuder speciella problem, särskilt som de ibland synes vara svårare att
placera på arbetsmarknaden än elever från klass 9 y.

Teoretisk och praktisk yrkesorientering avser inte bara att ge eleverna
kunskaper om yrken och utbildningsvägar. De skall också rikta uppmärksamheten
på de fysiska och psykiska krav, som olika yrken ställer samt
indirekt bidraga till elevernas självkännedom i dessa avseenden. Men
eleverna behöver därutöver ofta hjälp för att komplettera vunna kunskaper
och erfarenheter samt bli i stånd att tillämpa dessa på sig själva. Det är
den hjälpen, som skolan vill ge i den enskilda studie- och yrkesvägledningen.

Denna enskilda vägledning ställer skolan inför viktiga metodiska problem.
Från åtskilliga skoldistrikt framhåller man också, att det just är
denna uppgift med den därtill hörande bedömningen av elevernas fallenhet
och förutsättningar i övrigt, som bereder yrkesvalslärarna de största
svårigheterna.

Insamlandet av för den enskilda vägledningen relevanta data om eleverna
sker genom yrkesvalslärarnas kontaktarbete, d. v. s. deras samråd
med föräldrar, övriga lärare, skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog och
andra personer, t. ex. handledare eller förmän på arbetsplatser, som förvärvat
kännedom om eleverna. Detta samråd tar oftast formen av muntliga
samtal och överläggningar, men i vissa fall förekommer också skriftliga utlåtanden
och bedömningar.

Beträffande vissa av de praktiskt inriktade eleverna väntar man sig i
fortsättningen i detta avseende särskilt mycket av ett systematiskt samarbete
mellan yrkesvalsläraren och läraren på den allmänpraktiska verkstaden.
Den senare har nämligen möjlighet att iakttaga eleven i en mångfald
olika arbetssituationer och därvid bedöma såväl intresse som fallenhet.

Sammanställandet av nämnda data underlättas genom förandet av ett
särskilt elevkort för yrkesvägledningen i enhetsskolan, till vilket skolöverstyrelsen
nyligen fastställt formulär.

Utbildningen av yrkesvalslärarna har undergått en avsevärd förbättring,
i och med att skolöverstyrelsen under redovisningsåret kunnat anordna en

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

terminslång utbildning för blivande yrkesvalslärare. Denna har organiserats
som en befordringskurs för folkskollärare med 24 deltagare, vilka
samtliga fullföljde kursen med godkända vitsord.

Frågan om organisationen av yrkesvägledningen i enhetsskolan har under
året blivit föremål för en påbörjad utredning inom skolöverstyrelsen. Avsikten
är att undersöka, huruvida inte en viss omfördelning av de olika
arbetsuppgifter, som ingår i skolans yrkesvägledande verksamhet, skall
visa sig ändamålsenlig. Överstyrelsen avser att i annat sammanhang återkomma
till denna fråga.

Förberedande yrkesutbildning

Under läsåret 1956/57 erhöll 1 845 elever förberedande yrkesutbildning i
nionde klassen. Av dessa elever var 1 001 pojkar och 844 flickor. Denna
förberedande yrkesutbildning genomfördes i samarbete mellan enhetsskola,
näringsliv och yrkesskola. Av tabell 15 framgår, hur skolundervisningen i
yrkesämnen fördelade sig mellan å ena sidan enhetsskolan och å andra
sidan yrkes- eller industriskolan.

Man finner här, att 451 elever eller 24 procent av samtliga erhöll denna
undervisning i yrkes- eller industriskolor. Detta innebär — jämfört med
föregående år — att dessa skolors andel av utbildningsprogrammet i nämnda
avseende ökat från 19 procent till 24 procent (jfr Aktuellt 1957: 3,
s. 48).

Tabell 15 visar också samtliga elevers branschinriktning. Om man ur
denna synpunkt först tar i betraktande elevmaterialet i yrkes- eller industriskolorna,
finner man, att den största gruppen av dessa elever erhöll undervisning
i anslutning till metallyrken. I några distrikt (såsom Linköping,
Skellefteå, Svedala) anordnades denna undervisning i huvudsaklig överensstämmelse
med förebilden till timplan för klass 9 y, gren 8 a, medan
den i övriga distrikt närmare anslöt sig till motsvarande för gren 3 (jfr
noten till tabell 15). Ett ganska stort antal av de nämnda eleverna inriktade
sig vidare på handels- och kontorsyrken, under det att de återstående
fördelade sig på husligt arbete, jordbruk samt olika hantverksyrken.

Branschinriktningen hos de elever, som erhållit undervisning i yrkesämnen
i enhetsskola, framgår av elevfördelningen på de olika grenarna.

Sammanlagt inriktar sig sålunda eleverna i klass 9 y främst på följande
tre branscher, nämligen handel och kontor, husligt arbete samt
metallyrken; därjämte är gruppen »hantverk och blandade yrken» stor.

Vad fördelningen på pojkar och flickor angår, gäller — oavsett om
undervisningen meddelas i enhetsskola eller yrkesskola — att pojkarna
dominerar på utbildningsgrenar för metallarbete, jord- och skogsbruk samt
blandade yrken, under det att flickorna överväger i avdelningar för husligt
arbete samt handel och kontor. Den allmänpraktiska grenen 7 b är endast
avsedd för pojkar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958 23

Tabell 15. Elevernas fördelning på olika skoltyper och 9 y-grenar

Skoldistrikt	Antal elever på olika grenar med undervisning i yrkesämnen inom enhetsskolan1	Antal elever på olika grenar med undervisning i yrkesäm-nen inom yrkes- eller industriskola
	1	2	3	6	7 a	7 b	Samt- liga	A	B	C	D	E	Samt- liga
Bollnäs lk .......	17	32	_	_	12	19	80	—	—	8	16	_	24
Bollnäs stad .....	—	—	11	19	—	—	30	—	—	—	7	—	7
Burlöv ..........	—	2	—	11	13	—	26	—	—	—	—	—	—
Gustavsberg .....	—	8	8	9	8	—	33	—	—	44	—	—	—
Göteborg ........	—	29	6	63	16	—	114	—	—	23	9	76
Hietaniemi .......	10	13	9	—	—	—	32	—	—	1	—	2	3
Huskvarna .......	—	—	10	17	22	—	49	2	16	7	—	—	25
Hälsingborg ......	—	10	28	6	6	—	50	—	—	—	12	4	16
Laxå ............	—	—	—	—	12	—	12	—	—	2	—	—	2
Lerum ..........	—	—	10	11	7	—	28	—	5	—	—	—	5
Lillhärdal ........	—	6	—	—	7	—	13	—	—	—	—	—	—
\| Linköping........	—	7	—	—	—	—	7	—	—	11	16	14	41
i Lomma ..........	—	9	11	8	8	—	36	—	—	—	—	—	—
Mörbylånga ......	—	14	—	9	12	—	35	—	—	—	—	3	3
Nederkalix .......	—	31	56	17	11	10	125	—	—	—	—	—	—
Njurunda ........	—	7	—	22	22	—	51	5	—	22	—	—	27
Oland ...........	7	17	7	9	5	—	45	—	—	—	—	—	—
Perstorp .........	—	—	12	—	n	—	23	5	—	—	—	—■	5
Råneå ...........	13	21	—	—	4	14	52	—	—	3	9	3	15
Skellefteå ........	—	10	—	18	11	—	39	—	—	13	—	—	13
Skön ............ Stockholm:	—	11	—	20	23	17	71	—	—	—	—	4	4
Nytorp ........	—	12	—	—	13	—	25	—	—	—	—	—	—
Västberga ......	4	B	18	11	20	—	59	—	—	—	—	—	—
Sundbyberg ......	—	—	—	—	22	—	22	—	n	29	39	18	97
1 Sura ............	—	9	—	—	9	—	18	—	—	13	13	—	26
1 Svedala ..........	—	—	—	12	12	—	24	8	—	5	—	—	13
Södertälje ........	—	14	8	20	26	13	81	—	7	4	11	15	37
Timrå ...........	—	22	24	23	8	14	91	—	1	—	—	3	4
1 Töre ............	—	13	—	11	—	14	38	—	—	—	—	—	—
\| Vifolka ..........	4	12	—	5	—	—	21	—	—	8	—	—	8
i Åhus ............	—	10	11	10	5	—	36	—	—	—	-■	1	—
I Österåker ........	—	9	12	7	—	—	28	—	—		—	1	—
Summa elever	55	334	2411	338	325	101	1 394	20	40	170	146	77	451
I poikar . .. .	55	14	227	80	248	101	725	20	1	170	27	59	276
1 Darav flickor ....	—	320	14	258	77	—	669	—	39		119	18	175

1 Elever på gren 8 a erhåller undervisning i yrkesämnen i industriskola och har därför hänförts
till kolumn C.

2 I denna summa ingår även 41 elever på gren 5, omfattande en avdelning för elektriker, en för
murare, en för vårdpersonal samt en för teletekniker.

Grenar i enhetsskolan:

1. Jord- och skogsbruk

2. Husligt arbete

3. Metallyrken

C. Handel och kontor
7 a. Hantverk och blandade yrken
7 b. Allmänpraktisk kurs

Grenar i yrkes- eller industriskola:

A. Jordbruk

B. Husligt arbete

C. Metallyrken

D. Handel och kontor

E. Andra yrken (hantverk)

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 109 år 1958

Yrkesskolans medverkan i utbildningsprogrammet har emellertid inte
enbart bestått däri, att den ombesörjt övning i yrkesarbete och motsvarande
yrkesteoretisk undervisning. Den har beträffande vissa avdelningar
också svarat för undervisningen i allmänbildande ämnen och sålunda för
undervisningen i dess helhet.

Även näringslivets medverkan i den förberedande yrkesutbildningen har
skett i olika former. Som framgår av det redan anförda, har vissa företag
öppnat sina industriskolor för enhetsskolans elever och därigenom möjliggjort
inrättande av gren 8 a. Men man har också i företag och på arbetsplatser
mottagit elever som praktikanter och givit dem den grundläggande
träning i yrkesarbete, till vilket den yrkesteoretiska undervisningen utgör
ett nödvändigt komplement. Antingen har företagen därvid ensamma svarat
för hela yrkesarbetet eller också endast för en del därav. I senare fallet
har resten av yrkesarbetet förlagts till skolans egna lokaler.

Att eleverna erhållit träning i yrkesarbete ute i näringslivet har varit
regel på gren 7 a med dess många elever. Det har vidare varit mycket
vanligt även på gren 6 (handel och kontor). I övrigt har en dylik växelverkan
mellan skola och näringsliv tillämpats i ett mindre antal distrikt på
gren 3 (metallarbete), gren 2 (husligt arbete) samt — undantagsvis — på
gren 1 (jord- och skogsbruk).

Av det nu anförda framgår, att samarbete med yrkesskolor och näringsliv
är en nödvändig förutsättning för genomförandet av den förberedande

Tabell 16. Lärarnas formella kompetens för undervisning i
yrkesämnen i klass 9 y

Omfattningen av lärarnas utbildning	Antal lärare på respektive grenar	%
Gren 1 jord- och skogsbruk	Gren 2 husligt arbete	Gren 3 metall-yrken	Gren 6 handel och kontor	Gren 7 hantverk och blan-dade yrken
Seminarieutbildning (för övnings-lärare) eller längre yrkespeda-gogiska kurser, anordnade av överstyrelsen för yrkesutbild-ning .......................		42	7	5	10	66,2
Folkskollärarexamen 4- facklig utbildning ..................	—	_	2	ii	8
Utbildning genom fack- eller yr-kesskola -f praktik -f- pedago-gisk kurs...................	4	7	11	n	13
Utbildning genom fack- eller yr-kesskola -f- praktik .........	10	18	6	19	14	33,8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

yrkesutbildningen i klass 9 y. På vissa grenar har emellertid detta samarbete
hittills haft en jämförelsevis mindre betydelse, i och med att man
inom enhetsskolan tillhandahållit eleverna såväl allmänbildande som yrkesteoretisk
undervisning och övning i yrkesarbete. Detta har flerstädes
varit fallet på gren 2 (husligt arbete) och gren 7 b (allmänpraktisk kurs).
Även gren 3 (metallyrken) har i flertalet distrikt, där den förekommer,
organiserats helt inom enhetsskolan.

Den formella kompetensen hos de lärare, som undervisat i yrkesämnen
i enhetsskolan, har varierat på det sätt, som framgår av tabell 16. Man
finner här, att två tredjedelar av samtliga genomgått längre eller kortare
pedagogisk utbildning, medan den återstående tredjedelen saknar sådan.
Situationen uppvisar i detta avseende ingen större förändring jämfört med
föregående år (jfr Aktuellt 1957: 3, s. 50).

Yrkesintressenas variationer bland elever
på högstadiet

Vid mitten av höstterminen 1954 fick eleverna i klass 7 inom samtliga
försöksdistrikt med undantag av de tre distrikten inom Göteborgs stad
besvara ett frågeformulär, »Välja yrke». Undersökningen upprepades inom
samma elevgrupp i slutet av vårterminen 1956 respektive 1957, då eleverna
gick i klass 8 respektive klass 9. Avsikten med undersökningen var att
följa yrkesintressenas förändringar inom ifrågavarande åldersstadier och
om möjligt ange några av de faktorer, som kan ha utövat inflytande på
yrkesintressenas variation.

Totala antalet elever i den undersökta gruppen utgjorde 3 506, av vilka
3 153 eller 89,9 procent besvarade intresseformuläret. Bortfallet sammanhänger
med frånvaro på grund av sjukdom och liknande orsaker.

Som nämnts upprepades undersökningen inom samma elevgrupp vid
slutet av vårterminen i klasserna 8 och 9. Vid dessa två senare undersökningstillfällen
har självfallet vissa elever varit frånvarande av samma
orsaker, som medfört bortfall i klass 7. Därjämte tillkommer ytterligare
ett bortfall av elever genom övergång till läroverk och andra skolor samt
därigenom att vissa elever avgått på grund av att de fyllt 16 år och därmed
inte längre är skolpliktiga. Antalet elever, som deltagit vid alla tre
undersökningstillfällena, har efter bortfall och avgångar av ovan angivna
orsaker reducerats till 1 977 eller 62,7 procent av alla de elever, som höstterminen
1954 deltog i den första delen av undersökningen.

Vid ställningstagandet till de olika yrkena i frågeformuläret kunde
eleverna ange positiv, indifferent respektive negativ inställning. Det är
rimligt att anta, att ett indifferent val uttrycker osäkerhet, vad gäller
såväl de egna förutsättningarna för yrket som kunskapen om yrkets krav.
Om man vidare antar, att yrkesvalet är en utvecklingsprocess, under vilken
ökad insikt om yrkeslivets krav och de personliga förutsättningarna

26 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

leder till minskad tveksamhet i valsituationen, blir det av speciellt intresse
att studera, i vilken omfattning och riktning de indifferenta valen förändras
under den tidsperiod undersökningen omfattat.

Resultaten av den hittills redovisade delen av yrkesintresseundersökningen
bland elever på högstadiet kan sammanfattas i följande huvudpunkter.

1. Antalet indifferenta och positiva val minskar genomsnittligt från klass
7 till klass 9. På motsvarande sätt ökar antalet negativa val. Skillnaderna
mellan de tre klassnivåerna är små men klart signifikanta inom
totalmaterialet.

2. Intressevariationerna bland flickor respektive pojkar förlöper på likartat
sätt. De skillnader som påvisats mellan flickor och pojkar sammanhänger
sannolikt med urvalet av yrken i formuläret.

3. Vid jämförelser mellan elevgrupper med olika studieinriktning erhålles
skillnader, som inte är lika entydiga som skillnaderna mellan olika klassnivåer
inom totalmaterialet.

4. Sambandet mellan allmänintellektuell nivå och antalet positiva, indifferenta
och negativa val i intresseformuläret är lågt.

Även om de påvisade förändringarna från klassnivå till klassnivå har
samma riktning och genomsnittligt är klart signifikanta, bör det observeras,
att förändringarna är relativt små. För positiva val utgör skillnaderna
mellan medeltalen för klass 7, 8 och 9 omkring 1/10—1/5 av spridningsvärdena.
Förhållandet är ungefär detsamma för indifferenta och negativa
val. Den mest sannolika tolkningen av detta synes vara, att den process,
som ligger bakom elevernas ställningstagande till olika yrken, förlöper
ganska långsamt på ifrågavarande åldersstadier. Den påvisade fortlöpande
ökningen i entydighet med avseende på inställningen till olika yrken förefaller
därjämte uppkomma genom att eleverna kommer till ökad klarhet
om vad de inte vill syssla med. En yrkesorientering, som utan att forcera
utvecklingen inriktar sig på att meddela eleverna sådana kunskaper om
de egna förutsättningarna och yrkeslivets krav, vilka ökar möjligheterna
för dem att avgränsa olämpliga yrken, synes därför bäst anpassad till de
utvecklingstendenser, som redovisats i undersökningen.

2. Redogörelse för pedagogisk försöksverksamhet vid högre skolor

Skolöverstyrelsen har med förutnämnda skrivelse av den 17 december
1957 inkommit med redogörelse även för den pedagogiska försöksverksamheten
vid högre skolor under läsåret 1956/57. Redogörelsen är i sin helhet
publicerad i »Aktuellt från skolöverstyrelsen» 1958 nr 4. Den grundar sig
på de rapporter över anställda försök, som ingivits av rektorerna eller andra
försöksledare vid försöksskolorna.

Kungl. May.ts -proposition nr 109 år 1958

Under läsåret 1956/57 beviljades 342 försök vid sammanlagt 117 skolor.
Antalet beviljade försök läsåret 1955/56 uppgick till 378.

Inför inbjudan till försöksverksamhet under läsåret 1956/57 hade överstyrelsen
företagit en översyn av de olika punkterna i försöksprogrammet.
Härvid avfördes vissa försök från programmet.

Detta gällde försöken med praktiska realskollinjer och ämneskoncentration
i realskolan liksom försöket med slopande av höstterminsbetygen i realskolans
första klass, vilket genom Kungl. Maj:ts medgivande den 3 juni
1955 övergått till att bli en normal anordning. Även försöken med särskild
realexamen, med fast linjedelning på flickskolans högstadium och med
organiserad läxhjälp avfördes i väntan på riksdagens bifall till förslaget
i proposition till riksdagen den 16 mars 1956 angående skolväsendets
ordnande på realskolestadiet. Riksdagens beslut kom att innebära ett
generellt införande av särskild realexamen vid treåriga realskolor och ett
bemyndigande för skolöverstyrelsen att medge att undervisning för särskild
realexamen även anordnas vid allmänt läroverk och kommunal realskola,
där treårig linje icke är inrättad. Riksdagsbeslutet innebar vidare,
att den fasta linjedelningen på flickskolans högstadium allmänt skall genomföras
från och med läsåret 1957/58 samt att möjlighet till läxhjälp
ges vid alla skolor med den kortare studievägen till realexamen.

Skolöverstyrelsen hade även hos Ivungl. Maj:t föreslagit, att försöken
med särskild prövning i studentexamen för läroverkets egna elever, övningsskrivningar
i svenska på ämnets timmar samt fritt valt arbete skulle
bli normala anordningar. Kungl. Maj:t bemyndigade den 15 juni 1956
överstyrelsen att medge att i klasserna 34 och 45 vid allmänna läroverk och
däremot svarande klasser vid jämförliga högre läroanstalter högst två
ordinarie skolskrivningar (halvdagsskrivningar) i modersmålet efter vederbörande
ämneskonferens bedömande må utbytas mot ett lämpligt antal
övningsskrivningar under vederbörande lärares direkta ledning. Framställningen
beträffande särskild prövning och fritt valt arbete föranledde vid
detta tillfälle icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Intresset för försöksverksamheten vid högre skolor är fortfarande mycket
stort och verksamheten fortsättes under innevarande läsår efter i stort
sett oförändrade linjer. Från och med läsåret 1958/59 planerar överstyrelsen
emellertid en omläggning, då en viss koncentration till vissa skolor är
önskvärd, om en planmässigt bedriven verksamhet och en systematisk
bearbetning av resultaten skall kunna genomföras.

Av redogörelsen för försöksverksamheten under läsåret 1956/57 torde
här få redovisas följande.

Kealskoleetadiet

Korrespondensrealskolor

Verksamheten vid korrespondensrealskolor har under läsåret 1956/57
fortsatt under samma betingelser som närmast föregående år. (Se även
redogörelse i Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1957:25 s. 376 ff.) Stats -

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 195S

understöd till skolorna har utgått med 186 000 kronor ur anslaget till försöksverksamheten.
Antalet statsunderstödda korrespondensrealskolor m.m.
framgår av följande sammanställning.

Amnehärad ........ 2 avdelningar med sammanlagt 48 elever

Björkvik ........... 4 » » » 74 »

Finnskoga-Dalby ... 1 » » » 24 »

Norra Ny.......... 1 » » » 20 »

Oviken ............ 2 » » » 44 »

Vittangi ........... 1 » » » 18 »

Kungl. Maj:t har medgivit inrättandet av ytterligare två korrespondensrealskolor
från och med läsåret 1957/58, nämligen i Funäsdalen, Tännäs,
Jämtlands län, och Säfsnäs, Kopparbergs län.

De former, under vilka arbetet i dessa korrespondensrealskolor bedrives,
varierar i de olika skolorna. Gemensamt är, att korrespondensundervisningen
kompletteras med muntlig undervisning av studiehandledare. I
vissa skolor, Amnehärad, Oviken och Vittangi, har muntlig preparation
av alla kursbrev varit regel, och alla elever, som tillhört samma klass, har
samtidigt sysslat med exakt samma kursmoment. Man har sålunda sökt
hålla en gemensam arbetstakt. I Norra Ny och Finnskoga-Dalby arbetas
med stora individuella variationer, även om man också där i vissa ämnen
samlar elever, som hunnit ungefär lika långt, i mindre grupper för muntlig
undervisning. I Björkvik tillämpas en form av koncentrationsläsning med
tre dagars läsning i veckan i skolan omväxlande med tre dagars individuellt
arbete i hemmet.

De 7 elever från Finnskoga-Dalby, som under läsåret 1956/57 avlade
realexamen, hade 1,4 i medelbetyg i läroämnen och 1,3 i teckning. Ingen
av de 24 eleverna i skolan hade avbrutit sina studier under läsåret. Antalet
elever i Norra Ny uppgick vid höstterminens början till 20 och vid vårterminens
slut till 17. De 7 eleverna, som efter preparandkurs i Malmö
tagit examen, hade medelbetyget 1,5 både i läroämnen och teckning. Av
eleverna i Amnehärad tog 8 examen efter preparandkurs i Stockholm med
medelbetyget 1,3 i läroämnen och 0,7 i teckning. I skolan fanns vid läsårets
början 48 elever, av vilka 5 slutat under året av olika anledningar.
Skolorna i Oviken och Vittangi har ännu ej pågått så länge, att eleverna
hunnit upp till examen. Mycket goda resultat uppvisades från Björkvik.
Av skolans 74 elever har 16 avlagt realexamen med medelbetyget 1,82
(AB—), 18 elever hade anmält sig, men 2 misslyckades i de skriftliga proven.
Examinandernas medelålder var 17,4 år. Korrespondensundervisningen
började i Björkvik år 1943 och har hittills fört fram 75 elever till realexamen,
vilket innebär att 94 procent av alla, som anmält, sig till examen,
också genomfört den. Av samtliga elever, som intagits vid skolan, har
70 procent avlagt examen. Detta har varit möjligt, fast man ej ställt upp
några fordringar på kvalificerade betyg för intagning och även tagit hand
om elever, som misslyckats vid andra skolor.

Korrespondensundervisningen ställer normalt avsevärda krav på eleverna,
men man torde våga dra den slutsatsen av de här i korthet redovisade
resultaten, att även elever med ordinär stndiebegåvning genom

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958 29

korrespondensundervisning under ovan angivna betingelser kan föras fram
till realexamen.

En utökning av försöken till gymnasiestadiet, där förutsättningarna torde
vara än gynnsammare, har befunnits angelägen. Överstyrelsen föreslog därför
i sina anslagsäskanden för budgetåret 1958/59 att till en början två
korrespondensgymnasier skulle få upprättas från och med höstterminen
1958. Försöken skulle kunna bli av betydelse, icke minst för vissa s.k.
glesbygder (jfr 1958 års statsverksprop., bil. Vill h. t. p. 169).

Uppskjuten uppdelning av klassavdelning i
främmande levande språk

Redan förra årets rapport visade att detta försök slår väl ut. Ganska
samstämmigt vittnar erfarenheterna från 1956/57 om att fördelar står att
vinna genom att vänta med klassdelningen, tills läraren hunnit lära känna
elevernas ställning och svårigheter, och tills deras större kunskaper ger
rikare möjligheter att väl bruka de delade timmarna. Framför allt i tyska
tycks försöket ge goda resultat. Det normala vid den delning av klass,
som äger rum under andra till tredje årskursen, är att eleverna delas upp
i en bättre och en sämre grupp. Svagheterna i klassen kan på detta sätt
mer effektivt bekämpas, och de duktiga eleverna kan få syssla med för
dem mer intresseväckande ting.

»Olägenheterna med att ej ha delad klass under första läsåret synes ej
vara så stora, att de uppväger fördelarna med att dela klassen under andra
året, då stoffet är större och de grammatiska svårigheterna sätter in på
allvar.» 21 skolor har deltagit i försöket. Utav dessa försök har 3 gällt
franska och utförts på gymnasiet.

Det ändamålsenliga med uppskjuten delning av klass är säkerligen i hög
grad beroende av den metodik för uttalsundervisningen, läraren använder
under första året, liksom av den plats talövningar redan första året får i
arbetet. Överstyrelsen vill för de fortsatta försöken framhålla vikten av att
metoderna smidigt anpassas till den nya situationen, t. ex. genom ökad
körläsning under första årets uttalsdrill.

Försöksverksamhet med nya skriftliga prov i
engelska och tyska i realexamen

I engelska förekom vid realexamensskrivningarna vårterminen 1957 tredelat
prov i 51 skolor och uppsatsprov i 17. I tyska förekom versionsprov
med frågor i 57 och uppsatsprov i 11 skolor. Ökningen i fråga om antalet
deltagande skolor var i förhållande till vårterminen 1956 ungefär 25 procent.
Antalet deltagande elever och betygsresultat framgår av nedanstående
tabell:

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

Engelska		c	B?	B	Ba	AB	a	A	S:a
Tredel. prov	antal .....	. 6	11	62	139	157	127	87	589
	procent	1,0	1,9	10,5	23,6	26,7	21,6	11,8
Uppsatsprov	antal ....	.. 2	1	5	8	—	1	1	18
T yska
Vers. prov m.	fr. antal .....	. . 21	16	70	93	57	11	22	323
	procent	.. 7,4	5,0	21,7	28,8	17,7	12,7	6,8
Uppsatsprov	antal ....	4	4	11	10	6	6	5	16

Lärarna är i allmänhet försiktiga i sina omdömen rörande förtjänster
och brister hos de nya formerna av skriftliga prov och motiverar detta
med att erfarenheterna ännu är begränsade. Starkt positiva omdömen
saknas dock inte, men endast en eller två uttalar tveksamhet om de nya
provens värde och synes föredra det vanliga kombinerade provet. Den
kritik, som framkommer, vänder sig framför allt mot vissa anvisningar
rörande bedömningen och betygssättningen samt, i mindre grad, mot utformningen
av proven. Man påpekar också allmänt, att de nya provtyperna
medför ökad arbetsbörda för lärarna. Å andra sidan understrykes
nästan lika ofta, att eleverna i hög grad uppskattar de nya skrivningsformerna.

Samhällslärans fördelning på realskolans olika
klasser: Ny variant

Under läsåret 1956/57 deltog 17 skolor med sammanlagt 67 avdelningar
i försöket. Försöksverksamheten har pågått sedan läsåret 1951/52 och
överstyrelsen framhöll i redogörelsen för 1955/56 års försöksverksamhet
vid högre skolor, att verksamheten ej borde utvidgas utan försöken slutföras.
I nyssnämnda redogörelse lämnades en utförlig framställning av de
resultat försöken gett. Årets rapporter ger härvidlag intet nytt. Emellertid
har skolöverstyrelsen i sin inbjudan till den försöksverksamhet, som här
redovisas, infört en ny variant, nämligen den, att den egentliga kursen i
samhällslära fördelas endast på de två sista läsåren i realskolan. Varianten
prövas i 17 av de ovan nämnda 67 avdelningarna. Innan erfarenheter vunnits
av den nya försöksvarianten, anser överstyrelsen, att med eventuella
förslag beträffande studiegången i samhällslära med utgångspunkt från
försöksverksamheten bör anstå.

I den mån skolorna redan efter ett år vågar sig på omdömen om den
nya anordningen, är dessa gynnsamma, dock behövs mer erfarenhet om
vilka moment, som bör tas upp i näst högsta realklassen, liksom om hur
stoffet skall göras intresseväckande på detta stadium.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Koncentration av geometriundervisningen i
realskolan

Anordningen har prövats vid 29 skolor. Avsikten med detta försök, vilket
pågått alltsedan läsåret 1951/52, har varit att utröna, huruvida ett års
uppskov med studiet av systematisk geometri kunde medföra fördelar för
undervisningen eftersom elevernas större mognad borde underlätta förståelsen
av den systematiska geometrien.

De rapporter, som varje år insänts, har ej gett en entydig bild av försöksresultaten.
Å ena sidan har uppenbarligen mognadsfaktorn haft en
viss betydelse för resultatet av undervisningen. Men å andra sidan har det
framhållits, att de moment i matematikkursen, vilka bytt plats med geometrien,
kommit i ett sämre läge.

Även årets rapporter ger exempel på motstridiga uppfattningar om försökets
värde.

Flera skolor har gjort den erfarenheten, att den starka koncentrationen
av geometrien till näst högsta realskoleklassen gjort ämnet matematik
onödigt tröttande och menligt inverkat på betygen. Vidare påpekas tidsfaktorns
betydelse för en varaktig behållning av det inlärda geometristoffet.

Matematik avkortad kurs

Försöket innebär att elever, som så önskar, i klasserna 43, 34 och 55, 44,
kan välja en matematikkurs, där geometrien borttagits och i stället tyngdpunkten
förskjutits mot ämnets aritmetiska delar.

Verksamheten är liksom tidigare år av ringa omfattning. Det råder en
viss oklarhet om vilket värde den avkortade kursen tillmätes vid anställning.
Vidare avskräckes en del lärjungar av den till försöket knutna bestämmelsen
att för flyttning till högsta realskoleklassen elev skall ha dels
lägst Godkänd i svensk skrivning och alla övriga obligatoriska ämnen och
dels en kompensation för den avkortade matematikkursen med minst 1,5
betygsenheter.

Det har också visat sig svårt att sysselsätta de elever, som det här
gäller, medan den övriga klassen läser geometri. De är i allmänhet så pass
svagt utrustade, att de behöver hjälp och ledning även de timmarna. Därför
klagar någon skola över att undervisningen för dem, som läser normal
kurs, blir lidande på att läraren nödgas avbryta sin lektion och ägna sig
åt de andra. I en del skolor har lärarna gett dem, som deltager i försöket,
extra undervisning på fritid. Det blir en kostnadsfråga, om sådan undervisning
normalt skall kunna införas.

A andra sidan har en del positiva erfarenheter gjorts. Den avkortade
matematikkursen har för elever inneburit en avgjord lättnad och cn möjlighet
att klara den påbörjade skolan. Det har gett elever cn större säkerhet
och kommit dem att trivas med ämnet matematik.

32 Kungl. May.ts proposition nr 109 år 195S

Bok- och bibliotekskunskap

Vikten av att skolbiblioteket får en central roll i en skolas liv framhölls
av skolöverstyrelsen i dess första inbjudan till försök med undervisning i
bok- och bibliotekskunskap. I redogörelsen över försöken 1954/55 (Aktuellt
1956: 2 s. 47 ff) lämnas en utförlig framställning om den utformning försöken
fått och om de resultat de givit. Liksom då är även rapporterna
denna gång synnerligen positiva. Försöken har lett till ökad utlåning av
böcker. Eleverna söker sig mer spontant till bibliotekets uppslagsböcker
och bredvidläsningslitteratur.

Gymnasiet

Fria studier på det differentierade gymnasiet

Studiebeting. Inför läsåret 1955/56 inbjöd överstyrelsen till försök med
en ny form av fria studier.

De härför mest lämpade eleverna i de två högsta ringarna skulle befrias
från den ordinarie undervisningens schemabundna timmar och tilldelas
studiebeting, som redovisas inför läraren på därför fastställd tid. Fördelarna
med denna anordning, som skulle kunna betraktas som en övergångsform
mellan klassundervisning och fria studier ledande till särskild prövning i
studentexamen, skulle inte endast vara, att enskilda elever vänjdes vid ett
friare studiesätt och fick möjlighet att nå längre inom ett ämne, utan
också att undervisningen med klassens övriga elever skulle kunna anpassas
bättre efter nivån i klassen.

De fria studierna skulle alternativt kunna bedrivas på sommaren mellan
två ringar (rapport från två skolor) eller under terminerna (rapport från
elva skolor).

De uppgifter, som inkommit från det andra årets försök av detta slag,
synes bekräfta de synpunkter, som refererats i förra årets utförliga rapport.
Det synes klart, att studiebeting måste ges med mycket stor urskillning.
Vissa ämnen lämpa sig säkert ej så bra för fria studier på detta stadium.
För matematikens del framhålles det, att läroböckernas utformning nödvändiggör
en lärares närvaro. Beträffande ämnet historia framhalles, att
de djupare liggande historiska sammanhangen knappast får sin belysning
lika bra vid självstudier som vid muntlig undervisning, vilket dock i viss
utsträckning torde kunna avhjälpas genom litteraturanvisningar och handledning.
Beträffande de moderna språken kommer inte övningsmomentet
till sin rätt. Den ständiga filningen på uttalet i klassrummet, tal- och
skrivövningar är mycket viktiga delar av ämnet. Textavsnitt bör duktiga
elever dock med fördel kunna klara på egen hand. Sa har försöken även
utformats i språken. Vid en skola har man begagnat försöket till att ge

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

en elev med starkt nedsatt hörsel möjlighet att utan att lida av sitt lyte
tillägna sig lärokursen. En kvarsittare, som redan läst textkursen två
gånger, fick ett beting pa annan text. Studiebeting synes annars endast
böra ges åt de duktigaste eleverna. För vissa elever har det fria studiesättet
inneburit en stark stimulans.

Emellertid synes eleverna ofta visa tveksamhet inför fria studier. Vid
två av de till försöket anmälda skolorna kunde detta icke utföras, då inga
elever var intresserade.

Det synes överstyrelsen antagligt, att genom ökad erfarenhet om de fria
studiernas uppläggning bättre resultat av försöket kan vara att vänta,
vilket i sin tur kan leda till större intresse från elevernas sida. Försöket
fortsätter även innevarande läsår.

Särskild prövning i studentexamen för läroverkets egna elever har under
läsåret 1956/57 avlagts i 141 fall vid de 33 skolor, som deltagit i försöket.
I enstaka fall har samma elev prövat i två ämnen, medan några prövningar
har avbrutits på grund av misslyckande i det skriftliga provet.
Engelska synes vara det ämne, som bäst lämpat sig för den särskilda prövningen.
Ungefär två tredjedelar av alla redovisade fall gäller engelska.
Prövningarnas fördelning på olika ämnen framgår av nedanstående sammanställning.

Engelska ....... 93

Historia........ 9

Tyska ......... 8

Finska ......... 7

Geografi ....... 6

Franska ........ 5

Biologi ........ 4

Kemi .......... 4

Kristendom .... 2

Fysik .......... 2

Filosofi ........ 1

De flesta skolor (tyvärr icke alla) har uppgivit vilka betyg prövningarna
lett till. Sålunda har 43 A utdelats, 37 a, 11 AB, 7 Ba, 2 B och 3 C.

Av dessa uppgifter framgår, att särskild prövning normalt endast avlägges
av elever med särskilt goda kunskaper i ämnet. Beträffande engelskan
visar det sig, att åtskilliga av de prövande varit stipendiater i Amerika.
Det förefaller vara av stor vikt, att skolorna medger den särskilda
prövningen med urskillning, så att inte någon elev skaffar sig onödigt lågt
betyg i ett ämne genom att tentera bort det för tidigt.

De skriftliga proven i studentexamen förlagda
tidigare än till vårterminen i högsta ringen

a. Studentskrivning i engelska vårterminen i näst högsta ringen.

Fyra skolor har sänt mycket utförliga rapporter. Dessa ger vid handen
att vissa nackdelar otvivelaktigt är förknippade med denna anordning. Det
blir lätt före studentstilen en hetsig studietakt, som skadar resultaten i

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 109

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

andra ämnen. För provårsläroverken tillkommer den faktorn, att utrymmet
för undervisningsserier blir reducerat genom att näst högsta ring blir
examensklass. Engelsklärarna har för sitt eget ämne i stort sett haft goda
erfarenheter av den tidigare förlagda stilen.

På grund av kollegiebeslut har dock tre av de fyra rapporterande skolorna
beslutat upphöra med eller reducera omfattningen av detta försök.

b. Studentskrivning på höstterminen i högsta ringen.

Under året har vid 28 skolor engelska samt vid några av dem även
latinska studentstilen förlagts till höstterminen i högsta ringen. Försöken
har slagit väl ut.

Muntlig framställning

När överstyrelsen inbjöd till försök med särskild undervisning i muntlig
framställning, framhölls den vikt man numera fäster vid det muntliga
momentet i modersmålsundervisningen. För att göra dylik undervisning
mer effektiv skulle en anordning prövas med delad klass vid dessa lektioner.
Redan i tidigare redogörelser har vitsordats det ändamålsenliga i försökets
utformning liksom det goda resultatet av arbetet. Även detta ar är rapporterna
mycket gynnsamma.

Undervisningen har varit både teoretisk och praktisk.

Magnetofonen och grammofonen har vid många skolor kommit till flitig
användning.

Försöken fortsätter och torde behöva pågå ytterligare några år, innan en
utvärdering av resultaten kan göras.

S amhällslärans ställning på gymnasiet

Försök beträffande samhällslärans ställning på gymnasiet har pågått
sedan läsåret 1954/55. Dessa försök, vilka bedrivits vid fjorton skolor, har
utförts med två varianter, dels som historia med samhällslära (åtta skolor),
dels som historia och samhällslära, utgörande särskilda och självständiga
ämnen (sex skolor). Förra årets sammanställning av rapporterna gav en
utförlig redogörelse för de erfarenheter försöken hade gett. Årets rapporter
ansluter sig väl till de tidigare. De ger vid handen, att lärarna nedlagt
stor möda vid planeringen av undervisningen. En del skolor har ordnat
grupparbete eller gjort studiebesök pa kommunala och statliga inrättningar.
Ibland har studierna i samhällslära kunnat anknyta till sadana aktuella
ting som en valkampanj, riksdagens arbete, nykterhetsfrågan och andra
sociala och ekonomiska frågor. Härvid har eleverna fått intresse för tidningsdebatten
i dessa ämnen och lärt sig att första en rad ekonomiska
begrepp.

Försökets värde även för historieämnet vitsordas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958
Orienteringskurser

Av de orienteringskurser som förekommit under läsåret 1956/57 har
endast de i ämnena biologi med håls olär a och kemi alltjämt haft försökskaraktär.
För orienteringskurserna i fysik och kemi gavs en utförlig redogörelse
i förra årets försöksrapport, till vilken hänvisas.

Från och med läsåret 1957/58 är de i läroverksstadgans 9 § 6 mom.
nämnda orienteringskurserna obligatoriska. Till skolornas hjälp och ledning
har provisoriska anvisningar för deras utformning utfärdats av överstyrelsen.
Dock synes rätt stor frihet böra ges åt respektive lärare att
uppehålla sig vid sådant som av olika skäl, såsom egna specialstudier,
lokalt betingade intressen etc., kan vara särskilt ägnat att ge utbyte.

Alla avgivna rapporter är positiva beträffande de olika orienteringskursernas
värde.

Frivillig textilslöjd

Sedan 1955/56 har försök med frivillig textilslöjd i ring I3 respektive II4
varit anordnade vid åtta skolor.

Försöken har omfattat dels teoretisk undervisning i t. ex. materiallära,
(olika fibrer, tygtyper) dels praktiska uppgifter. Vissa anvisningar av skolöverstyrelsen
har varit normgivande.

Studiebesök har gjorts på textilfabriker och i firmor och kurserna har
ofta omfattat något om spinning, vävning, färdigberedning, färgning, appretering,
varudeklaration, krympning m. m.

De praktiska slöjduppgifterna har bestått i att sy kjol, blus eller klänning
och andra plagg.

Rapporterna ger vid handen att undervisningen omfattats med stort
intresse och att värdefulla resultat uppnåtts.

F r i vill i g ste nograji på gymnasiet

I sin inbjudan att deltaga i detta nya försök anförde överstyrelsen.

För den som bedriver kvalificerade studier är det värdefullt att kunna
göra stenografiska anteckningar. Även för den, som efter studentexamen
direkt eller efter en kortare merkantil utbildning går ut i förvärvslivet, är
sådana kunskaper en fördel. Överstyrelsen har fördenskull beslutat att vid
högst fem gymnasier ställa anslag till förfogande för ett försök med frivillig
stenograf iundervisning utom schemat. Avsikten är, att elever, som så önskar,
under två på varandra följande läsår skall erhålla 2 veckotimmars
undervisning i ämnet. Kursen, som i princip skall vara öppen för gymnasister
från samtliga ringar, är dock främst avsedd för elever på den allmänna
linjen.

Fem gymnasier har deltagit i försöken. Som lärare har huvudsakligen
utnyttjats stenografilärare från handelsskolor och andra stenografikurser.

Kungl. May.ts proposition nr 109 år 1958

Lektionerna liar i allmänhet lagts i omedelbar anslutning till schemats
sista lektion. Endast en skola har lyckats pressa in dem på schematid. Det
har inte kunnat förhindras att ibland kollisioner uppstått med andra frivilliga
sysselsättningar under eftermiddagarna. Avgången från kurserna har
varit avsevärd, främst beroende på de obligatoriska ämnenas krav på tid.
För de elever, som fullföljt årskursen, har genomgående goda resultat noterats.
Gängse läroböcker i Melins stenografi har utnyttjats.

Då försöket ju omfattar två läsår, får med ett omdöme om resultatet
givetvis anstå till dess erfarenheter har vunnits beträffande uthålligheten
i elevernas intresse för ämnet och beträffande den färdighet, som ett fortsättningsår
kan ge.

Nya verksamhetsformer inom skolan

Fristudiejörsök efter de riktlinjer överstyrelsen angav i sin inbjudan till
fortsatt försöksverksamhet 1954/55 har detta år bedrivits vid 3 skolor.
Verksamheten har liksom tidigare bestått i studiebesök pa platser av
historiskt, geografiskt eller tekniskt intresse.

Med detta år utgår fristudierna från försöksprogrammet. Erfarenheterna
av fristudieförsöken är positiva och överstyrelsen planerar att med ledning
av de vunna erfarenheterna utarbeta en handledning till hjälp för skolorna
vid planeringsarbetet för denna verksamhet.

Viss handledning i studieteknik har getts i det numera från programmet
avförda försöket med organiserad läxhjälp. Den handledning som kunnat
ges under »klassens timme» har mest gällt ny bör j arklasserna och inte vant
av den natur, att den lämpat sig för gymnasister. Detta nya försök är avsett
att sätta in i ring I, där ju eleverna ställs inför delvis nya och svårare
studieuppgifter, och där eleverna nått en ålder, som kräver en utveckling
av deras arbetssätt. Sju timmar skall i detta försök få anslås per klassavdelning
för detta ändamål.

Under det första försöksåret har 20 klassavdelnmgar erhållit denna

handledning. o

Samtliga de skolor, som redan efter ett år vågar sig på ett^ omdöme,
uttalar sig mycket positivt om arbetet. Stort intresse har också eleverna
visat. Försöken fortsätter även innevarande läsår.

Försök rörande skolbibliotekets användning har nu gjorts vid några
skolor genom att med elevorganisationers, målsmäns och vissa lärares hjälp
hålla skolbiblioteket öppet om eftermiddagarna. Vissa skolor har vidtagit
anstalter för att eleverna även skulle kunna ägna sig åt schackspel och
annan förströelse under sina biblioteksbesök.

Emellertid har försöken på flera håll strandat på elevernas ringa intresse
för erbjudandet. Tre skolor fick inställa försöket, vid en fjärde skola genomfördes
det med ett genomsnittligt besökarantal av 4 elever per eftermiddag.

Vid en skola strandade försöken på omöjligheten att finna elever, som
frivilligt åtog sig den erforderliga övervakningen av ordningen i biblioteket.

Försöket fortsätter, och med ett mera definitivt omdöme om dess värde
bör få anstå, tills det visar sig, om intresset blivit större från elevernas sida
genom de åtgärder, som vidtages.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Sedan 1951/52 har ett antal skolor haft en återkommande fri timme på
schemat, som man kunnat utnyttja på olika lustbetonade och för barnen
nyttiga sätt under den gemensamma rubriken klassens timme. 15 skolor
har under året prövat denna anordning. Arets rapporter bestyrker de goda
erfarenheter, som redan tidigare vitsordats. Verksamheten är vanligtvis
begränsad till nybörjarklasser.

Under dessa lektioner har klassföreståndaren eller annan lärare tagit
upp en del för barnen och skollivet väsentliga ting, som eljest lätt försummas.

Barnens initiativ har ofta anlitats för program vid klassens timme. Stor
entusiasm rapporteras från flera håll för de klassfester, tävlingar, sketcher,
sång- och musikprogram, föredrag, diskussioner och uppläsningar, som
eleverna själva stått för.

Det framhålles framför allt, att klassens timme verksamt bidrar till
sammanhållning inom klassen och till ett gott förhållande mellan lärare och
elever. Försöken anses böra fortsätta.

Sju skolor har under året fortsatt försöken med skolans timme. Denna
har i allmänhet utnyttjats för att samla hela skolan, eller större del därav,
till något gemensamt program. Den förlädes i många fall till sista lektionstimmen
på lördag och blev ett »karakteristiskt inslag i skolans liv».

Föredrag, reseskildringar, estraddiskussioner, visningar, musikprogram,
teater på svenska eller på engelska, film, recitationer, samkväm har varit
vanliga program.

Medverkande har varit lärare, elever, f. d. elever, målsmän, utomstående.

Sedan läsåret 1953/54 har vissa skolor erhållit tillstånd att under högst
4 halvdagar i stället för det vanliga skolarbetet få utföra fritt valt arbete
enligt av skolöverstyrelsen uppdragna riktlinjer. En mycket utförlig rapport
om hur denna verksamhet genomfördes vid de skolor, som deltog första
läsåret, återfinns i Aktuellt från skolöverstyrelsen 1954: 2, s. 70 f.

Försöksverksamhet, som tillkommit på skolornas eget initiativ, har
efter överstyrelsens medgivande förekommit vid ett mindre antal skolor.

Bland försök, som förekommit, kan nämnas utbyte av morgonbönerna
mot gudstjänster och bibelstudium, skolpsykologisk verksamhet, koncentrationsundervisning
i engelska och franska, dramatisk framställning, teater
på främmande språk, grupparbete, franska som andra språk, biblioteksskrivningar,
maskinräkning m. m.

3. Departementschefen

Den redogörelse, som här lämnats i anslutning till skolöverstyrelsens
rapport, torde endast fordra några korta kommentarer från min sida. Jag
vill till en början fästa uppmärksamheten på vissa förhållanden, som bör
hållas i minnet när man tar del av redogörelsen, och erinrar då först om att
den utredning, som skall sammanfatta och bearbeta erfarenheterna av
försöksverksamheten med den nioåriga skolan enligt i propositionen 1957:
106 meddelade direktiv, nu är i arbete. Sakkunniga tillkallades i april 1957
och har antagit benämningen 1957 års skolberedning. Arbetet, som bedrives
under min ledning, skall vara slutfört inom sådan tid att därpå grundade
förslag kan föreläggas riksdagen alldeles i början av 1960-talet. Att så sker

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

är en förutsättning för att de av fjolårets riksdag godkända riktlinjerna
för planeringen för enhetsskolorganisationens allmänna genomförande skall
kunna följas.

Rörande skol beredningens arbete vill jag i detta sammanhang nämna
följande. Förutom erforderligt utredningsarbete angående olika problem,
som berör skolan och skolorganisationen, har beredningen lagt upp ett
psykologiskt-pedagogiskt forskningsprogram, som upptar frågor rörande
bland annat språkutveckling, olika sidor av differentieringsproblemet,
spörsmål rörande yrkesmognaden, betygssättningen samt standardprovens
utformning. Olika problemområden kommer att bli föremål för undersökningar
dels genom beredningens direkta försorg, dels vid skilda institutioner.
Nämnas kan bland annat, att lärarhögskolans pedagogiska institution
i samarbete med Studieförbundet näringsliv och samhälle bedriver en jämförelsevis
brett upplagd kursplaneundersökning i syfte att belysa hur
skolans undervisning förhåller sig till yrkeslivets krav och yrkesutövares
behållna kunskaper och färdigheter. Denna undersökning ingår i skolberedningens
forskningsprogram.

Jag har velat peka på dessa förhållanden för att visa, att försöksverksamheten
med nioårig enhetsskola just nu är eller snart kommer att bli
föremål för omfattande undersökningar i olika hänseenden vid sidan av den
undersökningsverksamhet, som kontinuerligt bedrives av skolöverstyrelsen.
Resultatet av dessa undersökningar kommer i sinom tid att framläggas av
skolberedningen.

Överstyrelsens senaste rapport redovisar i huvudsak endast det faktiska
läget i olika hänseenden inom försöksdistrikten och meddelar inte några
helt nya »erfarenheter» eller speciella »resultat», vilket, som också framhållits
i propositionen 1956: 80 (s. 41), inte gärna kan ske varje år, bland
annat av det skälet att undersökningarna oftast måste läggas upp på lång
sikt.

Av de 71 skoldistrikt, som läsåret 1956/57 bedrev försöksverksamhet
med nioårig enhetsskola, var sammanlagt 28, d. v. s. något fler än en tredjedel,
städer, köpingar och municipalsamhällen. Om man enbart räknar med
antalet, var sålunda landsbygdsdistrikten fortfarande i majoritet. Så skulle
också vara förhållandet enligt uttalande av särskilda utskottet vid 1950
års riksdag (uti. nr 1, s. 118). Allteftersom försöksverksamheten utvidgats
till såvitt möjligt sammanhängande försöksområden, har det emellertid av
många skäl visat sig lämpligt och nödvändigt att låta även tätorter, belägna
inom eller i närheten av dessa områden, ansluta sig. Eftersom dessa
tätorter i regel har ett betydligt mera omfattande skolväsen än landsbygdsdistrikten,
blir deras andel i försöksverksamheten också avsevärt större
vad antalet medverkande lärare och elever beträffar. Av hela det i försöksverksamheten
för läsåret 1956/57 redovisade antalet elever uppgick tät -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

orternas andel till tre fjärdedelar (76 procent); på högstadiet utgjorde motsvarande
andel två tredjedelar (65 procent). Att proportionen mellan tätorter
och landsbygd i fråga om antalet elever i enhetsskola ej var densamma
på högstadiet som inom enhetsskolan i dess helhet beror på att verksamheten
i de senast tillkomna försöksdistrikten, av vilka åtskilliga är tätorter,
ännu ej hunnit så långt, att den omfattar hela högstadiet; av de 71 försöksdistrikten
hade sålunda endast 31 fullt utbyggd enhetsskola (klasserna
1—9) under läsåret 1956/57. Det bör emellertid framhallas, att dåvarande
departementschefen i propositionen 1957:106 (s. 64) underströk, att man
vid den fortsatta utbyggnaden av försöksverksamheten i organisatoriskt
hänseende främst borde inrikta sig på att söka åstadkomma ytterligare
försöksregioner av olika struktur och da framförallt pa landsbygden.

Beträffande redogörelsens uppgifter i frågor, som rör eleverna (ämnesval,
fördelning på linjer, val av alternativkurser o. d.), vill jag nämna följande.

När det gäller elevernas övergång från enhetsskolan till andra skolor,
redovisas för klass 9 ej mer än drygt 10 procent av hela antalet från denna
klass avgångna elever. Vid en jämförelse med närmast föregående ar kan
man konstatera en med 5 procent ökad avgang från enhetsskolans högstadium
till yrkesskolor, vilket i och för sig är en glädjande utveckling.
Avgången från klass 9 till handelsgymnasier och tekniska gymnasier omfattade
läsåret 1956/57 endast 2 procent av dem som fortsatte sin skolgång
efter denna klass, medan samma år 37 procent av dessa elever övergick
till gymnasier av traditionell typ och 29 procent till för söksgymnasier.
När man tar del av dessa siffror bör observeras, att avgången från klasserna
4—8 i försöksdistrikten under de tre senaste åren kan uppskattas
till omkring 30 procent årligen, varav cirka 20 procent övergått till läroverk.
Detta förhållande bör givetvis också hållas i minnet när man från
olika synpunkter granskar elevsammansättningen på högstadiet, exempelvis
i fråga om elevernas fördelning på linjer i klass 9. Det är också att märka,
att de 15 ä 20 procent av eleverna, som väljer klass 9 g, självfallet inte
heller representerar gymnasiernas hela rekryteringsunderlag i försöksdistrikten,
utan att detta också till stor del utgöres av de 20 procent, som
avgått till läroverk före denna klass.

För bedömning av enhetsskolans konstruktion och funktion bör emellertid
också i lämpligt sammanhang undersökas hur många av dess elever,
som ett eller annat år efter avslutad grundläggande skolgång söker sig
över till högre skolor av olika slag, däribland även folkhögskolor, fackskolor,
lärarutbildningsanstalter, socialinstitut o.d. Av inte mindre betydelse
blir det att få klarlagt, hur det verkligen går för de elever, som efter enhetsskolans
slut direkt tar anställning i näringslivet och där eventuellt
förvärvar ytterligaré utbildning. Under hela tiden på högstadiet föres elevkort
med noggranna uppgifter om yrkespraktik m. m. I skolberedningens

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

av mig tidigare nämnda forskningsprogram ingår också undersökningar
om yrkesmognaden. Inom skolöverstyrelsens försöksavdelning ämnar man
nu följa de avgångna elevkullarna genom att i samband med inskrivningen
till militärtjänst 1959 inskaffa uppgifter om de manliga elevernas
sysselsättning mellan skolans slut och inskrivningen. De kvinnliga eleverna
skall man försöka följa med hjälp av folkbokföringsuppgifter. Resultatet
av dessa undersökningar torde komma att redovisas och bli föremål för
bedömning av skolberedningen.

Beträffande elevernas ämnes- och linjeval på högstadiet framgår av
redovisningen, att det i saväl klass 7 som klass 8 sker en kontinuerlig
minskning av det antal elever, som väljer två främmande språk. Tendensen
att flickorna i större utsträckning än pojkarna väljer ämneskombinationer
med två främmande språk kvarstår, om än något mindre utpräglad än
tidigare. I klass 9 är emellertid denna tendens fortfarande mycket tydlig
med en markerad övervikt för flickorna såväl på den gymnasieförberedande
som pa den allmänna linjen. Vid det blivande ställningstagandet till
högstadiets utformning blir givetvis en av huvudfrågorna, huruvida tillvalet
av just främmande språk skall tillmätas en så avgörande betydelse för
elevernas inriktning och möjligheter till fortsatt utbildning som hittills
skett.

När det gäller klassavdelningarnas organisation på högstadiet med hänsyn
till ämnesval och alternativkurser är det faktiska läget, att elever i
klasserna 7 och 8 med olika ämnesval och olika altemativkurser alltjämt i
mycket liten utsträckning undervisas i samma avdelningar. Ännu finns
ingen vetenskapligt hållbar grund att stå på vid bedömningen av det problemkomplex,
som rör differentieringsåtgärder i skolan. Effekten av dylika
åtgärder inom skolväsendet i Stockholm undersökes emellertid för närvarande
vid lärarhögskolans pedagogiska institution. Genom skolberedningens
försorg kommer liknande undersökningar att göras inom ett antal
landsbygdsdistrikt.

Tyvärr har läget, när det gäller lärarkompetensen i enhetsskolan, inte
undergått någon nämnvärd förbättring sedan föregående redogörelse lämnades.
Alltjämt saknar inemot en fjärdedel av lärarna i läroämnen på
högstadiet egentlig lärarutbildning, och andelen lärare med akademisk utbildning
och praktisk lärarkurs har under åren 1955/57 rentav minskat
något. Den enda kategori, som visar någon mera markant ökning, är gruppen
folkskollärare i 17:e (förut 23:e) lönegraden, vars andel i lärarkadern
förra läsåret utgjorde 29,5 procent.

Situationen beträffande lärarrekryteringen på högstadiet påkallar uppenbarligen
särskild uppmärksamhet. Jag anmäler detta spörsmål för Kungl.
Maj :t i annat sammanhang denna dag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Om lärarna i övningsämnen rapporteras, att antalet fackutbildade lärare
i musik och gymnastik klart ökat under läsåret 1956/57. I ämnet teckning
kunde dock lärarbehovet på högstadiet endast till en tredjedel fyllas med
facklärare, medan facklärarbehovet nära nog helt kunde tillgodoses i ämnena
slöjd och hemkunskap-hushållsgöromål.

Av lärarna i yrkesämnen i klass 9 y saknar drygt en tredjedel helt egentlig
lärarutbildning. Beträffande utbildningen av lärare för klass 9 y vill
jag nämna följande. I lantbruksstyrelsens regi pågår för närvarande en
pedagogisk fortbildningskurs för lantmästare och motsvarande för att göra
sådana kompetenta att undervisa i jordbruksämnen i klass 9 y. Enligt vad
jag inhämtat från 1955 års sakkunniga för utredning angående yrkesutbildningens
centrala ledning och viss lärarutbildning, avser de sakkunniga att
under år 1958 framlägga förslag rörande rekrytering och utbildning av
lärare inom industri, hantverk och handel. Samma sakkunniga har den
18 september 1957 överlämnat förslag om särskild utbildning av gymnasieingenjörer
till lärare i dels tekniska ämnen, dels matematik, fysik eller
kemi. Sådana lärare skulle ha kompetens att undervisa på enhetsskolans
högstadium. Jag föreslår i annat sammanhang Kungl. Maj:t att förelägga
riksdagen förslag i denna fråga.

Jag erinrar vidare om föregående års riksdagsbeslut om anordnande av
ettåriga befordringskurser för folkskollärare i merkantila ämnen i syfte att
tillgodose det ökande behovet av lärare för undervisning i dylika ämnen i
enhetsskoldistrikt, där förutsättningar saknas att inrätta heltidstjänster av
detta slag. I årets statsverksproposition har slutligen framlagts förslag om
väsentligt förbättrade villkor under utbildningstiden för blivande yrkeslärare,
vilka förslag, om de vinner riksdagens bifall, kan väntas medföra
ökad tillgång på kompetenta yrkeslärare även för undervisningen inom
enhetsskolan.

Vad slutligen angår den del av skolöverstyrelsens redogörelse, som
handlar om den pedagogiska försöksverksamheten vid högre skolor, får
jag erinra om vad som anförts härom i årets statsverksproposition, bilagan
åttonde huvudtiteln (s. 430 ff). Sådan försöksverksamhet har alltsedan läsåret
1951/52 bedrivits vid ett stort antal högre skolor och omfattat såväl
vissa systematiska försök som försök under friare former. Skolöverstyrelsen
har emellertid funnit, att pedagogiska försök av det förstnämnda slaget
knappast tillräckligt effektivt kan bedrivas spridda på så många skolor som
hittills skett. Under erinran om att det inom denna verksamhet alltjämt
bör finnas en fri sektor för mindre omfattande pedagogiska försök har
överstyrelsen föreslagit, att mera vittgående och systematiska försök koncentreras
till vad man kallat »skolor med särskild försöksverksamhet». Jag
har i statsverkspropositionen uttalat min anslutning till detta förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

II. Särskilda försöksskolan i Linköping

I 1958 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.
Maj:t under punkten 172 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Särskilda försöksskolan i Linköping: Driftkostnader
för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

Då beredningen av denna anslagsfråga nu avslutats, anhåller jag att få
ånyo anmäla densamma.

1. Tidigare ställningstaganden

Vid 1957 års riksdag beslöts, att en särskild försöksskola, tills vidare
organiserad som nioårig enhetsskola, från och med budgetåret 1957/58
eller den senare tidpunkt Kungl. Maj:t bestämde, skulle upprättas i Linköping
under villkor att staden åtog sig att svara för vissa kostnader och
anordningar (prop. 106; SU 127, Rskr 317). Beträffande beslutets innebörd
i de delar, vilka det inte finns anledning att beröra i det följande, torde få
hänvisas till föregående års riksdagsbeslut. De spörsmål rörande den särskilda
försöksskolan, som innevarande års riksdag torde böra taga ställning
till och som jag nu ämnar taga upp till behandling, gäller viss ändring i
personalorganisationen, lärarpersonalens löneställning samt skolans driftkostnader
under budgetåret 1958/59.

Stadsfullmäktige i Linköping har den 12 december 1957 beslutat åtaga
sig de kostnader och anordningar, som enligt propositionen skulle ankomma
på staden.

I nämnda proposition förutsattes, att den s. k. Tornhagsskolan i Linköping
från och med innevarande budgetår skulle inrättas såsom en statlig
särskild försöksskola och därvid kunna starta med klasserna 1—7 och
alltså vara fullt utbyggd från och med läsåret 1959/60. Den i propositionen
föreslagna och av riksdagen godkända personalförteckningen upptog följande
befattningar i angivna lönegrader, nämligen en försöksledare i Cb 12,
en adjunkt eller ämneslärare i Ca 29 respektive Ca 27, en folkskollärare i
Ca 23, tolv folkskollärare i Ca 21 samt tolv småskollärare i Ca 15.

Beträffande den särskilda försöksskolans personal och skolans ledning
anförde dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet bland annat följande.

Jag anser mig för egen del böra förorda, att försöksskolan även i vad avser
personalen i stort sett uppbygges som en vanlig enhetsskola. Beträffande
lärarkåren bör man sålunda i huvudsak utgå från de avlönings- och
tjänstgöringsförhållanden som gäller inom den nuvarande försöksverksam -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

heten. När det gäller skolans ledning räknar jag med att skolledaren liksom
i den reguljära enhetsskolan skall biträdas av en studieledare. Försöksskolans
speciella forsknings- och undersökningsuppgifter gör det dock nödvändigt
att så långt möjligt avlasta skolans chef rent administrativa arbetsuppgifter
och låta honom i första hand vara försöksledare. Den mest
ändamålsenliga lösningen synes därför vara, att den kommunale överläraren
(s. k. annan överlärare) får bibehålla vissa uppgifter beträffande
Tornhagsskolan även efter det att den fått ställningen som särskild försöksskola.
Detta arrangemang synes för övrigt naturligt med hänsyn till
att försöksskolan i många frågor måste samarbeta med det kommunala
skolväsendet. En mängd administrativa uppgifter, som sammanhänger
med kommunens engagemang i försöksskolan, bör lämpligen skötas av
överläraren. Även det huvudsakliga administrativa arbetet med elevintagningar,
meddelande av ordningsföreskrifter och andra praktiskt-administrativa
uppgifter synes böra åvila denne. Den pedagogiska ledningen av
arbetet i försöksskolan liksom frågor rörande den statliga personalen bör
däremot ankomma på skolans chef, försöksledaren. En detalj avvägning av
de båda befattningshavarnas uppgifter torde inte nu kunna göras; arbetsfördelningen
bör, i huvudsak enligt de riktlinjer som här angivits, få anpassas
efter vad som under verksamhetens gång befinnes lämpligt.

Såsom skolstyrelse, i den mån en dylik fordras för bland annat de på
staden ankommande uppgifterna beträffande försöksskolan, bör fungera
Linköpings stads skolstyrelse.

För den lokala ledningen av skolan bör såsom både utredningen och skolöverstyrelsen
förordat även finnas en jörsöksnämnd. Nämnden bör enligt
min uppfattning närmast vara en arbetsgrupp, som får verka under tämligen
obundna former. Dess uppgift bör vara att under den centrala ledningen
ha överinseendet över skolans försöksverksamhet och att utgöra
ett organ för samarbete och samråd mellan den särskilda försöksskolan samt
representanter för lärarutbildningsanstalterna på orten, det kommunala
skolväsendet och den därinom bedrivna försöksverksamheten. Försöksnämndens
sammansättning torde tills vidare böra vara följande: försöksledaren
vid den särskilda försöksskolan, rektorerna vid ortens lärarutbildningsan
st alter — alltså även rektor vid högre allmänna läroverket, om
praktisk lärarkurs förlägges dit •— den kommunale skolledaren, studieledaren
vid den särskilda försöksskolan samt tre av denna skolas lärarkollegium
utsedda ledamöter, representerande vart och ett av de olika undervisningsstadierna.

Den centrala ledningen av försöksskolan bör utövas av skolöverstyrelsen,
som härvid bör samarbeta med den vetenskapliga expertisen vid lärarhögskolans
i Stockholm pedagogiska institution. På överstyrelsen bör sålunda
ankomma bland annat att i samråd med nämnda expertis bestämma
försöksuppgifterna och dra upp riktlinjer för försöksverksamhetens bedrivande,
ombesörja bearbetningen av det insamlade materialet och svara för
publiceringen av resultaten. Överstyrelsens försöksavdelning, som bland sin
personal numera har två skolpsykologer, och lärarhögskolans pedagogiska
institution, som från och med den 1 juli 11).il avses skola erhålla en väsentlig
personal först lirkning, torde vidare fortlöpande komma att lämna den
särskilda försöksskolan ett mycket betydelsefullt bistånd.

I fråga om lärartjänsterna har jag redan nämnt, att jag funnit lönesätt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

ningen böra bli i huvudsak densamma som i en reguljär enlietsskola. Såsom
lärare i läroämnen bör även förekomma folkskollärare med vidareutbildning.
Också beträffande lärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden
i övrigt bör den vanliga enhetsskolans regler tillämpas, dock med de avvikelser
som betingas av att tjänsterna blir statliga. Med hänsyn till de
speciella undersökningsuppgifterna vill jag dock beträffande undervisningsskyldigheten
för samtliga lärarkategorier föreslå, att i densamma skall, i
den utsträckning Kungl. Maj:t bestämmer, få inräknas tid för konferenser,
utarbetande av undervisningsmetodik och liknande.

Vid tillsättningen av försöksledartjänsten och lärartjänsterna måste givetvis
hänsyn tas till de speciella krav experimentverksamheten ställer.
Vad gäller själva förfarandet vid tjänstetillsättningen torde det, i varje
fall under skolans första verksamhetstid, vara lämpligast att tillsättningen
i huvudsak anförtros åt central myndighet. Då folk- och småskollärartjänster
första gången skall besättas, bör i viss utsträckning tillsättning
utan ledigförklarande få äga rum.

Rörande fördelningen av kostnaderna för den särskilda försöksskolan
anförde departementschefen följande.

Med hänsyn till skolans speciella forsknings- och försöksuppgifter har
jag funnit det nödvändigt att den drivs i statlig regi. Det är å andra sidan
naturligt att kommunen, som genom försöksskolan får en del av ortens
utbildningsbehov tillgodosett, sörjer för vissa kostnader i samband med
denna skola.

På staten bör i överensstämmelse med överstyrelsens förslag falla alla
kostnader för försöksledaren och lärarpersonalen, inklusive studieledaren,
och för den biträdespersonal, som betingas av de speciella försöksuppgifterna.
I statens kostnader ingår vidare statsbidrag av olika slag till kommunen
enligt de regler som gäller för den vanliga kommunala försöksverksamheten.
Slutligen bör staten ställa särskilda medel till förfogande för
anskaffande av den speciella utrustning och materiel, som krävs för försökens
genomförande, exempelvis viss facklitteratur, apparatur och av särskilda
försök betingad undervisningsmateriel.

Övriga kostnader bör, såsom överstyrelsen förordat, bestridas av kommunen.

Statsutskottet, som i likhet med departementschefen fann, att behovet
av speciella försöksskolor var klart ådagalagt och att den första skolan av
denna typ borde förläggas till Linköping, anförde i nyssnämnda utlåtande
bland annat följande rörande den av Kungl. Maj:t föreslagna personalorganisationen
och därmed sammanhängande frågor.

Utskottet har med beklagande under hand inhämtat, att de förberedande
åtgärder för lärarrekryteringen, som staden vidtagit för att möjliggöra en
start med minsta möjliga tidsutdräkt efter riksdagens beslut, på grund
av mellankommande omständigheter hittills givit ringa resultat, varför
utsikterna att kunna börja verksamheten i tillfredsställande former redan
instundande hösttermin numera måste bedömas som mörka.

Den förlängda väntetid före den första särskilda försöksskolans start,
som man sålunda numera har anledning att räkna med, bör enligt utskottets
mening utnyttjas för ytterligare överväganden av vissa personalfrågor.

Kung!. May.ts proposition nr 109 år 1958

Utskottet har med intresse tagit del av de synpunkter på lärarrekryteringen,
som utredningen och skolöverstyrelsen anfört, och de olika förslag
till reglering av anställningsvillkoren, som i dessa sammanhang framförts
i syfte att möjliggöra att för den avsedda försöksverksamheten tillräckligt
kvalificerade lärare anställes. Utskottet räknar — utan att taga ställning
i sak — med att hithörande frågor blir föremål för ytterligare undersökningar
och överväganden av Kungl. Maj:t.

Utskottet har vidare övervägt de olika organisationsförslag i fråga om
den psykologiskt-pedagogiska ledningen av denna försöksverksamhet, som
utredningen, skolöverstyrelsen och departementschefen framlagt. Utskottet
har därvid särskilt beaktat de förutsättningar som dessa förslag erbjuder
för genomförande vid skolan av en rad aktuella, för skolväsendets utveckling
väsentliga pedagogiska undersökningsuppgifter.

Vid genomförandet av dessa nödvändiga pedagogiska undersökningsuppgifter
har såväl utredningen som skolöverstyrelsen föreslagit, att försöksledaren
skall biträdas av en särskild, till försöksskolan knuten skolpsykolog.
Enligt utredningen skall skolpsykologen vara försöksledaren behjälplig
i hans arbete, t. ex. med statistisk bearbetning av undersökningsresultaten.
Skolöverstyrelsen utformar samma tankegång så, att försöksledaren
vid den tekniska ledningen av försöksarbetet — både det interna och det
externa — närmast kommer att biträdas av skolpsykologen.

I Kungl. Maj:ts förslag har någon skolpsykologtjänst vid försöksskolan
icke upptagits. För att försöksledaren i största möjliga utsträckning skall
kunna ägna sig åt själva undersökningsarbetet och därmed sammanhängande
frågor föreslås, att någon reguljär undervisningsskyldighet icke föreskri
ves för honom. På skolöverstyrelsen bör ankomma att i samråd med
den vetenskapliga expertisen vid lärarhögskolans i Stockholm pedagogiska
institution bestämma försöksuppgifterna och draga upp riktlinjer för försöksverksamhetens
bedrivande, ombesörja bearbetningen av det insamlade
materialet och svara för publiceringen av resultaten. Överstyrelsens försöksavdelning
och lärarhögskolans pedagogiska institution förutsattes
vidare fortlöpande komma att lämna den särskilda försöksskolan ett mycket
betydelsefullt bistånd.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att skolöverstyrelsens
försöksavdelning i samarbete med lärarhögskolans pedagogiska institution
bör taga ett avsevärt ansvar i detta sammanhang. Utskottet har emellertid
ej blivit övertygat om ändamålsenligheten i att förlägga den fortlöpande
detaljplaneringen av försöken och bearbetningen av försöksresultaten till
de bägge nämnda instanserna, vilket Kungl. Maj:ts förslag synes innebära.
Utskottet förutsätter därför, att även här berörda frågor tages upp
till förnyat övervägande. Härigenom tillgodoses i viss mån det i motionen
II: 592 framställda yrkandet att riksdagen skall uppföra en tjänst som
skolpsykolog vid särskilda försöksskolan i Linköping.

Riksdagsbeslutet innefattar bland annat en hemställan om att Kungl.
Maj: t måtte låta verkställa ytterligare utredning beträffande av utskottet
berörda personalfrågor för särskilda försöksskolan i Linköping och där
l>edrivna pedagogiska undersökningar samt för 1958 års riksdag framlägga
de förslag till vilka utredningen kan ge anledning.

46 Kungl. May.ts proposition nr 109 år 1D5S

2. Skolöverstyrelsens synpunkter och förslag

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1958/59 rörande särskilda försöksskolan
i Linköping har skolöverstyrelsen anfört bland annat följande.

I en till överstyrelsen ingiven underdånig framställning, över vilken
yttrande av folkskolinspektören i Östergötlands läns västra inspektionsområde
avgivils, har särskilda skolstyrelsen i Linköping meddelat, att försöksskolan
icke torde kunna börja sin verksamhet förrän läsåret 1958/59.
Skolstyrelsen har bland annat med hänsyn till de elever, som räknat med
att läsåret 1957/58 tillhöra klass 7 av den statliga försöksskolan, anhållit,
att högstadiet vid försöksskolan måtte omfatta klasserna 7 och 8 under
läsåret 1958/59 och klasserna 7—9 från och med läsåret 1959/60. Som
motivering härför framhålles vidare, att en kommunal sektor i annat fall
skulle finnas vid skolan under försöksskolans två första år eller också att
eleverna i dessa klasser skulle överföras till högstadiet vid andra skolor.
Skolstyrelsen anför vidare, utan att framlägga något direkt förslag, att en
utvidgning av försöksskolan till att omfatta hela Tornhagsdistriktet, alltså
även den planerade Åbylundsskolan, hade varit önskvärd. Under hand har
den kommunale folkskolinspektören i Linköping för överstyrelsen framhållit,
att även frågan om inlemmande av Gottfridsbergsskolan i den nya
försöksskolan borde kunna diskuteras.

Överstyrelsen vill först beröra nyssnämnda framställning av särskilda
skolstyrelsen i Linköping. Den föreslagna utökningen av försöksskolan för
1958/59 att omfatta jämväl klass 8 av Tornhagsskolan finner överstyrelsen
vara en lämplig anordning. Härigenom skulle olägenheterna med uppskovet
av skolans start i viss mån elimineras och det skulle vara till fördel
från administrativ synpunkt, att skolan icke behövde inrymma en kommunal
sektor under de två första verksamhetsåren. Överstyrelsen tillstyrker
därför, att försöksskolan under läsåret 1958/59 skall omfatta även
klass 8. Däremot finner överstyrelsen icke skäl tillstyrka, att försöksskolan
breddas på det sätt särskilda skolstyrelsen och den kommunale folkskolinspektören
föreslagit. Överstyrelsen har redan från början utgått från att
försöksskolan icke skall ha ett för stort format, och överstyrelsen saknar
anledning att nu frångå denna uppfattning.

Med anledning av vad statsutskottet uttalat rörande förnyat övervägande
av den psykologiskt-pedagogiska ledningen av försöksverksamheten
vid skolan och rörande ytterligare undersökningar och överväganden angående
vissa personalfrågor anför överstyrelsen följande.

Överstyrelsen delar den uppfattning, som kommer till uttryck både i
propositionen och utskottsutlåtandet, nämligen att den centrala ledningen
av försöksskolan bör utövas av skolöverstyrelsen, som härvid bör samarbeta
med den vetenskapliga expertisen vid lärarhögskolans i Stockholm
pedagogiska institution. Enligt överstyrelsens mening bör det sålunda ankomma
på överstyrelsen att i samråd med lärarhögskolans pedagogiska
expertis ange de allmänna riktlinjerna för verksamheten vid skolan, lämna
råd och anvisningar och redovisa slutresultaten av de undersökningar, som
göres. Däremot finner överstyrelsen det vara oförenligt med överstyrelsens
verksamhet att i detalj planera och leda de undersökningar, som skall
göras. Försöksskolans huvuduppgift är avsedd att vara praktisk-pedago -

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 195S

gisk forskning och försöksverksamhet. En dylik verksamhet måste huvudsakligen
omfatta metodiska experiment och kräver en kontinuerlig och
nära kontakt mellan ledningen och det i klassrummet bedrivna försöksarbetet.
Olika förhållanden påkallar ofta omedelbara ingripanden och
ändringar i den uppgjorda försöksplanen. Likaledes finner överstyrelsen det
nödvändigt, att bearbetningen och publiceringen av resultaten från verksamheten
i huvudsak göres vid skolan. För att inte dessa uppgifter skall
bli onödigt arbetskrävande, fordras en ingående kännedom om undersökningarnas
hela förlopp. Sådan kännedom kan endast vinnas genom ett
direkt aktivt deltagande i verksamheten. Bortsett från de olägenheter, som
skulle uppstå för försöksverksamheten därigenom att denna skulle i detalj
ledas av personal på annan ort, finner överstyrelsen det ogörligt att förlägga
denna planering och ledning till överstyrelsens skolpsykologer med
hänsyn till den ökning i dessas reguljära arbetsuppgifter, som det fortsatta
utbyggandet av den hittillsvarande försöksverksamheten medfört. Den
förstärkning av överstyrelsens personal, som skett genom inrättandet av
en andra skolpsykologtjänst, motiverades helt av de arbetsuppgifter, som
redan åligger för söksa vdelningen. Den i propositionen omnämnda förstärkningen
av personalen vid lärarhögskolans pedagogiska institution,
synes icke vara av en sådan omfattning, att den medger ett aktivt och
direkt deltagande i den särskilda försöksskolans verksamhet.

Då överstyrelsen finner det otänkbart, att försöksledaren ensam skulle
kunna — utöver sina arbetsuppgifter som rektor och chef för den särskilda
försöksskolan — svara för detaljplanering och ledning av försöksverksamheten,
anser sig överstyrelsen böra ånyo framföra kravet på att en särskild
tjänst som skolpsykolog knytes till försöksskolan. Överstyrelsen vill framhålla,
att det måste betecknas som utomordentligt angeläget, att de föreslagna
särskilda försöksskolorna utrustas med den psykologiska expertis,
som är nödvändig för att en systematisk och vetenskaplig experimentverksamhet
skall kunna bedrivas. Överstyrelsen föreslår därför, att en
extra ordinarie skolspykologtjänst i lönegrad Ae 25 inrättas vid försöksskolan
i Linköping.

Beträffande personalfrågorna i övrigt vill överstyrelsen med hänsyn till
de speciella arbetsuppgifter, som skall ankomma på lärarpersonalen vid
försöksskolan och som kommer att på denna ställa betydligt större krav än
på lärare vid andra skolor, ånyo hemställa, att personalen får en lönesättning,
som motsvarar personalens vid lärarutbildningsanstalterna. Lärarna
på högstadiet bör sålunda placeras som adjunkter i den högre av de för
dessa gällande lönegraderna och dessutom åtnjuta ersättning motsvarande
arvode för två veckotimmar. Lärarna på låg- och mellanstadiet bör placeras
i samma lönegrad som övningsskollärare. Lärartjänsterna i läroämnen
föreslås upptagna på personalförteckningen som ordinarie tjänster, men
överstyrelsen förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att,
därest det med hänsyn till övergångsförhållandena befinnes lämpligare, utbyta
ordinarie tjänst mot extra ordinarie tjänst, llektorns och försöksledarens
placering beräknas vara ABp 20 (som motsvarar Cb 13 och Cb 12),
varjämte ersättning föreslås utgå motsvarande arvode för två veckotimmar.
Studieledaren bör erhålla arvode och nedsättning i undervisningsskyldigheten
enligt för dylik befattning vid enhetsskola gällande grunder.
För övningsämnena beräknar överstyrelsen liksom tidigare, att undervisningen
skall bestridas av timlärare. Det bör dock ankomma på Kungl.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Maj:t att, om så visar sig mer ändamålsenligt, inrätta ordinarie övningslärartjänster.

Den extra ordinarie kanslibiträdestjänsten beräknas placerad i Ae 7.

Den av överstyrelsen ovan föreslagna utökningen av försöksskolan med
en åttonde klass (tre avdelningar) under budgetåret 1958/59 torde medföra
en utökning av lärarbehovet med 94,5 veckotimmar i läroämnen och
sammanlagt 33 veckotimmar i övningsämnen. Överstyrelsen räknar därför
med, att den av överstyrelsen tidigare beräknade personalen vid försöksskolan
måste utökas med tre adjunktstjänster, 22,5 veckotimmar i läroämnen,
15 veckotimmar i gymnastik, musik och teckning, 12 veckotimmar
i hemkunskap och 6 veckotimmar i slöjd.

3. Departementschefen

Den särskilda försöksskolan i Linköping, vilken skall inrättas enligt
beslut vid 1957 års riksdag, har ännu icke kunnat träda i funktion. Som av
den lämnade redogörelsen framgår räknar särskilda skolstyrelsen i Linköping
med att verksamheten vid skolan skall kunna påbörjas tidigast läsåret
1958/59. Anledningen till dröjsmålet är att berörda personalorganisationer
icke ansett sig kunna acceptera den reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena
för lärarpersonalen, varom statsmakterna beslutat. Den sålunda
uppkomna situationen stod delvis klar redan i samband med riksdagsbehandlingen
av ifrågavarande spörsmål. Sålunda uttalade statsutskottet
i utlåtande 1957: 127 att den förlängda väntetid, som man hade
anledning att förutse före skolans start, borde utnyttjas för ytterligare överväganden
i personalfrågorna.

I anledning härav får jag nu anmäla, att löne- och anställningsfrågoma
varit föremål för ytterligare beredning inom vederbörande departement.
Efter överläggningar med berörda personalorganisationer har därvid enighet
nåtts om att lärare vid skolan skall åtnjuta lön enligt den löneklass som
med två enheter överstiger den löneklass, i vilken läraren är placerad. Jag
förordar, att denna regel godtages. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att meddela närmare bestämmelser beträffande detta och därmed sammanhängande
spörsmål.

Ytterligare en fråga i samband med försöksskolans inrättande tilldrog sig
speciell uppmärksamhet, nämligen huru den lokala ledningen av undersökningsarbetet
lämpligast borde organisatoriskt utformas. Denna fråga dryftades
ingående i propositionen 1957: 106. Jag vill erinra om att skolöverstyrelsen
i den framställning, som låg till grund för propositionen, föreslagit,
att försöksledaren skulle i sina uppgifter biträdas av en särskild, till
skolan knuten skolpsykolog. I Kungl. Maj:ts förslag upptogs emellertid icke
någon dylik tjänst utan förutsattes i huvudsak, att på överstyrelsens försöksavdelning
och lärarhögskolans pedagogiska institution skulle ankomma

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

att fortlöpande lämna försöksskolan det bistånd, som kunde erfordras i
undersökningsarbetet. Statsutskottet, som vid sin behandling av ärendet
hade att pröva bland annat ett motionsvis framställt yrkande om inrättande
av den av överstyrelsen förordade skolpsykologtjänsten, förutsatte
emellertid i sitt nyssnämnda utlåtande att jämväl de olika organisationsförslag
i fråga om den psykologisk-pedagogiska ledningen av undersökningsverksamheten,
som framlagts i ärendet, toges upp till förnyat övervägande.

_ Även frågan om undersökningsarbetets lämpligaste organisation och ledning
vid försöksskolan har nu varit föremål för vidare granskning inom
departementet. Mina överväganden har därvid sammanfattningsvis lett till
följande ståndpunktstaganden.

Vid den särskilda försöksskolan skall utföras praktiskt-pedagogiska experiment,
som förutsätter kontinuerlig nära kontakt mellan å ena sidan
verksamheten i de berörda klassavdelningarna och å andra sidan försöksledningen.
I samverkan mellan skolöverstyrelsen, lärarhögskolans pedagogiska
institution och den lokale försöksledaren kommer försöksuppgifterna
att bestämmas. Därvid torde emellertid endast planläggningen i
stort kunna uppgöras, medan detaljplaneringen i anslutning till riktlinjerna
för verksamhetens bedrivande får ankomma på befattningshavare vid
skolan. Man torde få räkna med att den lokala försöksledningens kontakter
med de centrala instanserna mestadels måste komma att bli huvudsakligen
av konsultativ art. Redan de ordinära uppgifter, som numera
åvilar dessa instanser, torde lägga hinder i vägen för en sådan direktledning
av verksamheten, som jag här förutsatt. Det är också uppenbart, att de
metodiska experimenten kräver en om möjligt daglig kontakt med verksamheten
i klassavdelningarna. Utländska erfarenheter, t. ex. från motsvarande
skola i Danmark, har visat önskvärdheten av att skolledaren
disponerar över en kvalificerad befattningshavare, som på det lokala planet
kan svara för erforderliga datainsamlingar och bearbetningar. Även om de
centrala instanserna på området utan tvekan bör — såsom också förutsattes
i föregående års riksdagsbeslut — kunna lämna ett avsevärt stöd
i fråga om verksamhetens uppläggning och bedrivande vid försöksskolan,
har ytterligare överväganden i denna fråga dock övertygat mig om lämpligheten
och önskvärdheten av att den lokala försöksledningen förstärkes
med ytterligare en väl kvalificerad, vetenskapligt skolad kraft. Jag förordar
därför att från och med nästa budgetår en skolpsykologtjänst i lönegrad
Ae 24 inrättas vid försöksskolan. För tjänsten bör gälla av överstyrelsen
föreslagna kvalifikationskrav.

Jag övergår nu till anslagsberäkningarna för budgetåret 1958/59 och
därmed sammanhängande spörsmål.

Skolöverstyrelsen har, som jag tidigare angivit, i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår framhållit, att Tornhagsskolan i Linköping, till vilken
den särskilda försöksskolan skall vara förlagd, från och med nästa läsår
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr 109

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

kommer att omfatta även åttonde klass, samt förordat, att försöksskolan,
därest den påbörjar sin verksamhet läsåret 1958/59, jämväl skall omfatta
åttonde klass. Jag finner det självklart att så skall vara fallet. Jag delar
även överstyrelsens uppfattning att den särskilda försöksskolan endast skall
omfatta Tornhagsskolan och inte utvidgas därutöver såsom av särskilda
skolstyrelsen i Linköping ifrågasatts.

För att täcka lärarbehovet i åttonde klass under läsåret 1958/59 förordar
jag, att tre nya tjänster inrättas från och med nästa budgetår. Av dessa
bör enligt min mening två vara adjunkts- eller ämneslärartjänster i lönegrad
Ao 23 respektive Ao 21 och en folkskollärartjänst i lönegrad Ao 17.
Övrig undervisning bör bestridas av timlärare såsom överstyrelsen föreslagit.

Jag vill i detta sammanhang också något beröra en speciell, med kostnadsfördelningen
mellan staten och Linköpings stad sammanhängande fråga.
Enligt vid 1957 års riksdag antagna grunder för denna kostnadsfördelning
skulle i statens kostnader för skolan bland annat ingå statsbidrag av olika
slag till kommunen enligt de regler, som för närvarande gäller för den
vanliga kommunala försöksverksamheten. Enligt den omläggning av statsbidragsgivningen
till kommunerna, som träder i kraft från och med redovisningsåret
1958/59, indrages ett antal statsbidrag för vissa speciella
ändamål inom folkskolan varvid dock kompensation beredes kommunerna
för detta bortfall genom nedräkning av de s. k. kommunavdragen avseende
bidragen till lärarlönerna. Då någon kompensation i motsvarande form icke
kan beredas Linköpings stad vid ett bortfall av ifrågavarande bidrag för
försöksskolan, torde — för att staden icke skall komma i ett sämre läge
genom statsbidragsreformen — bidragen med avseende på försöksskolan
alltjämt böra utgå till kommunen enligt hittillsvarande grunder. Jag vill
erinra om att så kommer att bli fallet även beträffande vissa andra skolformer
— t. ex. skolor vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem — vilka icke
beröres av statsbidragsreformen. Här ifrågavarande bidrag torde böra
belasta anslaget Folkskolor m. m. Bidrag till driften av folkskolor m. m. i
den mån icke särskilt anslag finnes.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att 1957 års riksdagsbeslut i fråga
om den särskilda försöksskolan i Linköping innefattar ett bemyndigande
för Kungl. Maj:t att, därest skolan icke kunde påbörja sin verksamhet
läsåret 1957/58, under nämnda läsår anställa försöksledare och den övriga
personal vid skolan, som bedömes erforderlig för att genomföra effektiva
förberedelser för att skolan med tillhörande försöks- och undersökningsverksamhet
skall kunna börja läsåret 1958/59. Jag har för avsikt att inom
kort anmäla detta särskilda spörsmål för Kungl. Maj:t.

Medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår beräknar
jag, i anslutning till vad jag här förordat och med beaktande av automatiska
utgiftsförändringar, till sammanlagt 750 000 kronor, vilket innebär en

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

anslagshöjning med 180 000 kronor. Anslaget bör fördelas på poster i enlighet
med den i hemställan föreslagna staten.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat, hemställer
jag att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående förordat angående
vissa avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid särskilda
försöksskolan i Linköping;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för särskilda försöksskolan i
Linköping, som föranledes av vad jag i det föregående anfört; c)

godkänna följande stat för särskilda försöksskolan i
Linköping, att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1958/59:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... 472 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................. 187 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 78 000 737 000

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis....... 4 000

2. Reseersättningar, förslagsvis...... 9 000 13 000

Summa kronor 750 000

d) till Särskilda försöksskolan i Linköping: Driftkostnader
för budgetåret 1958/59 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda under II hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämmer, bifaller
Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Göran Göransson

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Den allmänna försöksverksamheten ............................... 2

1. Redogörelse för försöksverksamhet med enhetsskola............. 2

2. Redogörelse för pedagogisk försöksverksamhet vid högre skolor .. 26

3. Departementschefen .......................................... 37

II. Särskilda försöksskolan i Linköping ............................... 42

1. Tidigare ställningstaganden ................................... 42

2. Skolöverstyrelsens synpunkter och förslag ...................... 46

3. Departementschefen .......................................... 48

Ivar Hseggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1958
680126